Tidningen lundagard nummer 8 2013

I sin majoritet skriver kvinnorna ett nytt kapitel i universitetshistorien. Sid 12-15

siffrorna ljuger

drog till köpenhamn student mitt i kriget

Kass statistik tvingar Campus studenter att plugga i trappen och hallen. Sid 8-9

Malin Wester pausar arkitekturstudierna och dj:ar i stället. Sid 12-15

s 1 ettan.indd 1

I krigets Syrien håller en hel generation på att förlora sin utbildning. Sid 20-21 13-11-04 00.12.29

Här kryper Sara och förbättrar samhällets resursutnyttjande.

I våra kraftvärmeverk omvandlar vi avfall, biobränsle och andra energikällor till el och fjärrvärme. Och bidrar på så sätt till att samhällets resurser utnyttjas till effektiv och hållbar energi i svenska hushåll och företag. Det kan vi tacka våra driftteknikers erfarenhet och skarpa sinnen för.

Vill du hjälpa Sara och hennes kollegor att lyssna på våra kraftverk?

Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.

Your energy shapes the future.

s.2-3 ledarsidan.indd 1

13-11-03 23.23.15

ledare

kvinnorna, statistiken och makten

kårdemokrati

Det är illa ställt med kårvalsröstandet i Sverige.

Knappt var tionde student utnyttjar sin rätt att påverka utformningen av utbildningsbevakningen.

Därför är det välkommet att Samhällsvetarkåren lyfter ämnet och börjar med att anordna debatt om kårdemokratin. Återstår att se om valurnorna fylls med valsedlar från fler än de redan frälsta kårmupparna.

Pojkars läsförståelse blir allt sämre samtidigt som kvinnorna blir fler och fler på universiteten i Sverige. Finns det några slutsatser att dra av det här?

– Vad jag ska göra med min utbildning? Nej, inget speciellt.

Den indiska kvinnan som just besvarat min fråga tittar oförstående på mig samtidigt som hon med van hand for­ mar riset till munsbitar.

Det är februari 2013 och jag sitter i en caféteria på ett uni­ versitet i södra Indien. Jag har i mejlen hem till Sverige berättat hur förvånad jag är. Universitetet jag bor på är totalt dominerat av kvinnor. I uppsatsen jag skriver drar jag slutsatsen att det snart kommer göra avtryck i det totalt mansdominerade samhället.

cjk

Fittiga frågor

Det är härligt när den granskande journalistiken i Lunds studentliv sprider sig. När Radio AF:s program I vaginan i oktober undersökte könsfördelningen bland nationernas dj:s var det inte helt bekvämt för kuratorerna att konfronteras med snedfördelningen.

Pinsammaste stunden inträffade när Göteborgs nation blev uppringda. Att lyssna på kuratorns tafatta försök att fly från även de mest enkla frågorna gör att man får lite lätt ont i magen.

Lyssna på inslaget och förstå att det inte lönar sig att smita från sitt ansvar.

allt efter att veckorna går förändras dock bilden.

Ju mer jag frågar, desto mer paradoxal blir verkligheten.

Kvinnornas historier stämmer inte överens med statistik­ en. De pluggar för att öka sina chanser på äktenskapsmark­ naden, eller helt enkelt för att skjuta upp sitt giftermål någ­ ra år. De allra flesta räknar med ett liv som hemmafruar.

Innan jag åker hem någon månad senare omformulerar jag motvilligt min slutsats.

i sverige ser vi tendenser till en liknande statistik vad gäller antal kvinnliga studenter. Kvinnor har sedan mit­ ten av 1970-talet varit i majoritet på universitetens grund­ utbildningar. De senaste 20 åren har pojkar halkat efter allt mer i grundskolan och i slutet av förra året rapporterade Skolverket att skillnaden mellan flickors och pojkars slut­ betyg i grundskolan ökar. Färre pojkar blir behöriga till gymnasieskolan medan det motsatta gäller för flickorna.

kc

"Universitetet jag bor på är totalt dominerat av kvinnor."

En utveckling som ound­ vikligen kommer märkas i ännu större utsträckning också bland landets högskolor i framtiden. det är lätt att förfäras.

Basunera ut mannens even­ tuella undergång. Precis som många av de som jag och reportern Karolina Jakstrand inter­ vjuat till tidningens reportage påpekar så är det här också en utveckling som potentiellt kan bli ett stort samhällsproblem.

Vad händer när pojkar inte har de grundläggande förmågor som behövs för att fungera på arbetsmarknaden?

Samtidigt är det viktigt att inte göra som jag gjorde­­ i Indien och dra storslagna slutsatser av statistik. Akade­ miska meriter är inte någon garanti varken för att makten­ i samhället kommer bli mer jämt fördelat eller för att kvinnor för den delen på något sätt skulle ta över. Det är också viktigt att inse att Sverige har en professorskår som till nästan 80 procent består av män och som i nuvarande takt inte kom­ mer vara jämställd förrän runt 2050.

Både vad gäller antalet behöriga till grundskolan och an­ talet professorer handlar det helt enkelt om en systematisk snedfördelning som missgynnar det ena könet. svenska kvinnor pluggar inte för att bli bättre fruar,

men de nekas fortfarande, precis som de indiska, positioner som ger reelt inflytande i samhället. En första lösning på problemet kanske kan vara att låta pojkar öva läsförståelse med ordet "förlegade könsroller". annika skogar redaktör

lundagård nr 8 2013

"Det kändes väldigt överväldigande första veckan."

"En gång karnevalist, alltid karnevalist." – sid 11

"Han var en fantastisk taktiker, men en katastrof för Sverige."

Karl XII, eller hur en loser gjorde Lund till Sveriges huvudstad – sid 22–23

"Stödet är ingen jättesumma utan mer en symbolhandling."

Kampen om novisher ökar med nationsstöd – sid 6–7

"Jag har haft missbruksproblem sedan tonåren och levt som hemlös i olika perioder i mitt liv."

Socionomkursen där teori mixas med livserfarenhet – sid 18–19

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 0000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Kenneth Carlsson kenneth.carlsson@lundagard.se Redaktör Annika Skogar annika.skogar@lundagard.se Webbredaktör: Carl-Johan Kullving carl-johan.kullving@lundagard.se Bildchef: Henrik Larsson Redaktion Jonas Jacobson, Henrik Larsson,

Tobias Persson, Sebastian Hagberg, Nina Lind, Jens Hunt, Virve Ivarsson.

Medarbetare detta nummer Bengt Pettersson, Karolina Jakstrand, Tor Gasslander, Q, Saga Sandin, Tim JedeurPalmgren, Karin Furenhed, Thobias Bergström, Sara Ottosson, Malin Johannesson, Robin Wilhelmsson, Julia Hallström, Philip Stålhandske, Linus Gisborn, Satomi Miyata, Emma Andersson, Lars Jansson, Fredrik Toreblad, Annie Axelsson, Maximilian Aleman Tennell, Samuel Skoog, Aydin Ramezani, Filip Rydén, Sara Dahlman, Anna Åkesson, Julia Österlund, Simone Kamm, Sebastian Manieri, Hanna Dahlberg, Julius Viktorsson, Hedvig Areskoug, Jens Hansen.

Omslag Thobias Bergström, Henrik Larsson, Jens Hunt.

Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr.

För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavwww.ts.se gift på 155 kronor.

Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 4 november 2013. Deadline nr 9/2013 22 november. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 38 900.

KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund. Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitet.

Därför får du inte Lundagård - Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Och skriv ditt namn på din brevlåda.

o

Om du har gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrå tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07 Redigering: Filip Rydén

s.2-3 ledarsidan.indd 2

lundagård nr 8 2013

3

13-11-03 23.24.30

detta har hänt

futuralkarnevalen har fått sin general

13-10-09

Ur röken och in i elden

Ur en rykande grön tidsmaskin klev karnevalskommittén ut efter att ha åkt till maj 2014 och hämtat hem sin Lundakarnevalsgeneral.

Tre avstängda och en varnad

Tre studenter har av diciplinnämnden dömts skyldiga till fusk vid en inlämningsuppgift.

Ytterligare en student får en varning för ett mindre plagiat i en uppsats.

13-10-07

”Det är hemskt att få en äcklig sång sjungen för sig.”

Balgästen och studenten Klara Hammarstrand protesterade mot en sång som hon uppfattade som sexistisk på Snörsjöabalen – och blev utslängd.

4

s.4-5 webb.indd 1

lundagård nr 8 2013

13-10-08

inbrott på östgöta nation

Kassaskåp, kontanter, manchetter och medaljer. Det blev bytet för de tjuvar som gjorde inbrott på Östgöta nation. Allt utom kontanterna återfanns senare på en åker.

13-10-08

"Det vi ser här är att intresset för journalistik är jättestort.”

Martin Schibbye om hans intryck då han och Johan Persson gästade Studentafton.

foto: jens hunt

foto: jens hansen

13-10-04

13-10-18

3 932 ... studenter har fått vänta mer än en månad på sitt studiemedel. Centrala Studiestödsnämnden stängde växeln för att handlägga ärendena.

13-10-21

60val-ballong hittad i polen

En månad efter att Akademiska föreningens presidie skickat iväg heliumballonger med lundensiska hälsningar hittades en av dem 27 mil bort på en åker av en polsk lantbrukare.

nyheter från www.lundagard.se

mest läst på lundagard.se 1. 13-10-07: Klagade på sång – blev utslängd från balen.

2. 13-10-10: Vi vill ju bara dansa.

3. 13-10-11: Festsänkare.

4. 13-10-09: Fanny Ramel blev Futuralgeneral.

5. 13-10-09: Välskrivet humorspex med politiska undertoner.

6. 13-09-30: Hon formar Lundakarnevalen.

Redigering: Carl-Johan Kullving

13-11-03 23.26.50

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

månadens webbkrönika foto: lukas norrsell

summer is not far away, but winter is closer

news from lundagard.net 13-10-17

”The city is home to some of the best-looking architecture I’ve seen in the world.”

Lundagård's columnist Kate Monson tells you how to plan the ultimate weekend. – a hat-trick starts in Malmö, then continues to Copenhagen, and ends in Lund.

13-10-24

raise the house for hunger

With games, good food and great music a group of Lund Entrepreneurship Masters organized a Battle of Bands at Kulturkrogen. The purpose was to help fight world hunger.

Some people say that the trait of making comparisons does more harm than good in your life. But can you actually appreciate the moment without your past reference? This is actually the hidden principle of how Swedes survive the long, cold and glooming winter. before i came here, I thought coldness would be the

13-10-30

the first word is "party"!

biggest contrast to summer. But it was not the cold, but the extremely limited amount of sunshine that I needed to learn to cope with. Durig winter in Tokyo, surrounded by all the neon-lit, high buildings, you rarely look up at the sky. My world was detached from the sky. But in Sweden one is suddenly hit with a fear of being gulped by gloomy and loomy omnipresent sky.

The first enumeration for the student carnival Lundakarnevalen 2014 was held.

The enumeration takes place once a month until the carnival starts in May.

to keep swedes on the right track during winter, indoor lighting plays a crucial role in providing some hints of reminiscence of the last summer. It needs to make the space comfortable and cozy enough "... I thought coldfor people to at ness would be the least accept the idea of Swedish biggest contrast winter and just from summer." barely make it.

denna månad ▶▶ 13-11-23: Temadag om mäns våld mot kvinnor på Palaestra. ▶▶ 13-11-25: Jan Guillou gästar Studentafton. ▶▶ 13-11-28: Premiär för Krischanstaspääxet Kubakrisen. ▶▶ 13-11-30: Nationsmästerskapen.

13-10-28

... procent mer i ekonomiskt stöd vill Lunds kommun ge Lundakarnevalen. Totalt föreslås en miljon kronor tillföras karnevalen för att underlätta renhållningen.

Dag Oredsson, marknads- och kommunikationschef på AF Bostäder, manar till försiktighet under stormen Simone.

100 klassikern

I nummer 8/2010 skrev vi om att fusket ökade bland studenterna och följde en student som hamnat hos disciplin­ nämnden. Läs reportaget på lundagard.se.

foto: jens hunt

generation fusk

have you noticed that lamps at cafes or restaurants are hanging at a relatively low level over the tables? Almost so low that you might hit your head against the lamp! It seems like Swedes are disparate to feel the light in their faces in lieu of extremely limited amount of sunshine during winter. In addition, Swedes seem to care for using a lot indirect lighting. For example, by throwing light on the wall on specific pictures or drawings, you are rather surrounded by all sorts of lighting than having all the light directly casted on you. Almost the same feeling you get when you immerse yourself into the warmth of sunshine.

”Underskatta inte stormen.”

illustration: ellen paulsson

foto: jens hunt

13-10-23

13-10-25

”Att ställa krav är inte att vara elak.”

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) i debatt med Jonas Sjöstedt (V) under Studentafton.

13-10-31

5

... ingenjörsutbildningar vid Lunds universitet har bristande kvalitet, enligt Universitetskanslersämbetet.

it is no exaggeration to say that candles are one of the daily essentials here. Candles are special in their way of creating warmth within the space and enhancing people’s intimacy. But at the same time, when the candle light vanishes, you are drawn back into a darkness of loneliness with only the special scent left when you blow out the candles. And you are suddenly driven by a strong urge of longing for summer. yes, we know that Christmas is around the corner, but, also, excuse me for reminding you that the real winter is just around the corner too. Why don’t you start your preparation by arranging your lights in your room? satomi miyata culture columnist at lundagard.net lundagård nr 8 2013

s.4-5 webb.indd 2

n

5

13-11-03 23.31.22

nyheter

så många medlemmar har nationerna i höst

Förändring i antal inskrivna jämfört med hösten 2012. +15%

Siffrorna anger antalet medlemmar och siffran inom par­entes är antalet nyinskrivna novscher.

västgöta

+12%

+12 %

1 590 inskrivna (500 novischer)

+9%

+6%

+3% +1,5 %

helsingkrona 2 124 inskrivna (446 novischer)

–3%

–6%

–6,2 %

–9% –10 % –12%

lunds 3 484 inskrivna (769 novischer)

malmö 2 279 inskrivna (651 novischer)

–6,1 %

östgöta 2 476 inskrivna (466 novischer)

–15%

Kampen om novischer ö Dammet har lagt sig i kampen om novischerna, men i efter­ dyningarna finns fler förlorare än vinnare. De flesta nationer tappar medlemmar, något som kan komma att spela ännu större roll inför nästa år då ett nytt medlemsbaserat nations­ stöd införs.

Sedan Studentlundsamarbetet inleddes 2010 har en vänskaplig strid förts un­ der varje novischperiod om att vara den mest attraktiva nationen i Lund. Höst­ terminen 2013 har inte varit ett undan­ tag. I värvningen av novischer lyckades Lunds och Malmö nation värva flest, men jämfört med förra året lyckas Väst­ göta nation bäst med närmare tolv pro­ cent fler medlemmar.

Det totala antalet inskrivna medlem­ mar i Studentlund har minskat med näs­ tan 1 000 personer jämfört med hösten 2012. Sju av tretton nationer tappar i det totala antalet medlemmar jämfört med motsvarande period föregående år, och det största tappet gör Östgöta nation.

6

lundagård nr 8 2013

s.6-7 nyheter.indd 1

Nyinfört nationsstöd

Antalet värvade medlemmar är viktigt för nationerna storleksmässigt, men har nu fått en ny spinn genom det nyinförda nationsstödet. 25 kronor per helårs­student och doktorand kommer att kunna sö­ kas av samtliga nationer från 2014. Na­ tionsstödet är ett initiativ som studenter själva har kommit fram till, men som fått drag­ "Stödet är ingen hjälp av både Kurators­ kollegiet och rektor Per jättesumma utan Eriksson. Syftet med mer en symbolstöd­et är enligt rektorn att flytta nationernas handling." fokus från alkoholverk­ samhet.

– Våra studenter håller anmärk­ ningsvärt bra reda på sin klubb- och pubverksamhet, men har själva kom­ menterat att de skulle vilja kunna lägga resurser på även andra verksamheter, något som vi vill uppmuntra, säger rek­ tor Per Eriksson.

Nationerna har anmärkt på hur be­ roende deras verksamheter är av klubboch pubverksamhet, aktiviteter som kan

omsätta mellan 50 000 till 100 000 kro­ nor per kväll för en stor till medelstor nation. Stödet kommer att regleras efter nationernas medlemsstorlekar. För en stor nation kommer stödet att stanna på runt 60 000 kronor – knappt en halv klubb­ kväll för en sådan nation. För de minsta nationerna kan stödet bli knappt 30 000 kronor eller mindre. En liten summa i sammanhanget kan tyckas.

– Stödet är ingen jättesumma utan mer en symbolhandling, där nationerna ska kunna få en språngbräda att vidareut­ vecklas med sport, kultur eller annan stu­ diesocial verksamhet, säger planerings­ chef Tim Ekberg vid Lunds universitet.

Får inte gå till alkohol

Kravet på att pengarna ska gå till något annat än alkoholrelaterad verksamhet är delvis till följd av att det är statliga pengar som delas ut och därför endast får gå till studiesociala aktiviteter. Till det följer ett motkrav: Nationerna måste redovisa att pengarna använts rätt.

– Nationerna kommer att få redovisa hur de har valt att investera pengarna, Redigering: Tobias Persson

13-11-03 22.47.21

läs mer om novischjakten och nationsstödet på lundagard.se ◣

22 094

5 275

…medlemmar har totalt skrivits in i Studentlund. Det är en minskning med 903 medlemmar från hösten 2012. Statistiken är hämtad den 21 oktober 2013.

…novischer har totalt skrivits in i Studentlund i höst. Det är en minskning med 233 novischer från hösten 2012.

+4,2 %

+0,1 %

krischan 1 513 inskrivna (363 novischer)

blekingska 1 195 inskrivna (301 novischer)

göteborgs

+2,1 %

2 041 inskrivna (556 novischer)

wermlands

820 inskrivna –3,3 % (201 novischer)

hallands 1 783 inskrivna (439 novischer) –12 %

–8,2 %

kalmars

sydskånska

–12 %

1 816 inskrivna (353 novischer)

973 inskrivna (230 novischer)

r ökar med nationsstöd och om det uppstår några oegentlig­ heter kommer de få förklara sig. Om nationerna använder pengarna direkt till alkoholrelaterad verksamhet eller på annat sätt missköter administra­ tionen av nationsstödet kan det bli tal om återbetalning, eller en svårighet att söka stöd­et igen beroende på hur det är reglerat i kontraktet, säger Tim Ekberg.

Men exakt hur stödet ska redovisas är fortfarande oklart. Sedan tidigare har de flesta nationerna hållit sina bokföringar hemliga för ickemedlemmar, något som kan ändras beroende på vilken insyn universitetet vill ha.

Satsar på kör och idrott

Kuratorskollegiet ser stödet som mycket välkommet för nationernas utveckling.

– Nationernas klubb- och pubverk­ samhet är de mest inkomstbringande.

Tidigare har till exempel sykvällar och liknande bedrivits som studiecirklar, men nu tack vare stödet kanske det kan satsas på mer storskaligt, säger Kurators­ kollegiets ordförande Cecilia Patriksson.

Sedan beskedet om att nationsstödet

skulle införas har några av nationerna hunnit bestämma vilka aktiviteter de kommer att välja att satsa pengarna på. Östgöta nation har planer på att lägga en del av stödet på sin kör, Ostrochorus.

– Vi kommer lägga större delen av pengarna på att finansiera vår kör, till exempel dirigent och lokalhyra. I övrigt har vi både ett NATU-utskott och ett idrottsutskott som vi skulle vilja göra lite mer flexibla, säger Gustaf Moberg, kurator på Östgöta nation. Även Lunds nation väljer att satsa mer på sina idrottsaktiviteter.

– Vi kommer att ta upp frågan med våra medlemmar, men förmodligen kommer vi satsa på att utveckla våra idrottsevent.

Vår ambition är att sträva mot icke alko­ holrelaterade aktiviteter, så stödet är ett bra verktyg till det, säger Kajsa Påhlman, kurator på Lunds nation.

Fotnot: Lundagård har försökt få ut statistik från Smålands nation, men de har inte lyckats sammanställa någon alls.

text hanna dahlberg grafik tobias persson

så fungerar nationsstödet ▶▶ Det nya nationsstödet kommer att införas från och med 2014, och kommer att utgå med 25 kronor per heltidsstuderande/doktorand och år. Heltids­studerande räknas efter hur många heltidspoäng som lästs det året: Två studenter som studerar på halvtid blir därmed en heltidsstudent.

Stödet kommer anpassas efter nationernas storlek, och fördelas ungefär så här: ▶▶ Liten (900 medlemmar): ca 25 000 kronor ▶▶ Mellan (1 500 medlemmar): ca 40 000 kronor ▶▶ Stor (2 000–3 500 medlemmar): ca 50 000–90 000 kronor.

in english the strife for freshmen intensifies with nations’ financial aid The nations’ peaceful battle for freshmen continues, but overall the average number of nation members keeps decreasing. Now the nations aim to develop some of their non-alcoholic activities with funding, which will be granted based on the number of every nation’s members. lundagård nr 8 2013

s.6-7 nyheter.indd 2

7

13-11-03 22.48.22

nyheter

Statistik från Campus ljuger – Studenterna i Helsingborg har ingenstans att sitta när de ska plugga på Campus, och tvingas hitta alternativa lösningar.

Vill man ha en tyst sittplats förpassas man ofta bort från universitetets lokaler.

I Campus Helsingborgs fullpackade matsal finns inte ett enda bord ledigt.

Det är mitt under lunchen, och här finns många som vill slå sig ner med dagens soppa och ta en välbehövlig paus från föreläsningar och grupparbeten. Men det går inte. Varenda bord i rummet är redan ockuperat – av människor som pluggar.

Caféet nödlösningen

Silja Vanninen och Ted Waldesten är två av de som valt att kombinera lunchen med grupparbetandet. De har brett ut sig över ett bord där datorer och anteckningsböcker får frottera sig med plastlådor fyllda med risotto och de för studenter så arketypiska kaffemuggarna.

Ingen av dem tycker att det finns tillräckligt med utrymmen som är dedikerade till plugg på Campus.

– Vi har många gånger gått runt och letat efter ett ställe där man får vara ifred, berättar Silja Vanninen.

– Vi brukar ses på Campus, eftersom några i gruppen bor i Malmö, och några här i Helsingborg. Ska man då göra något viktigt är detta inte optimalt, säger Ted Waldesten.

Gitte Berg, som driver den privata cafeterian, ser problem i att platserna fylls av pluggande studenter.

– Jag klagade för många år sedan och tyckte att de betalande kunderna skulle prioriteras, men det blev inte så väl mottaget. Nu har vi fri sittning, och därmed får inte alltid kunder sittplatser. Samtidigt tycker jag det är tråkigt att studenter inte har någonstans att sitta, berättar Gitte Berg.

Lämnar Campus

För blivande socionomen Emina Oruc har lösningen på platsbristen blivit att söka sig till det redan belamrade stadsbiblioteket, där det även samlas studenter från Lund, Malmö och Halmstad tillsammans med elever från Helsingborgs många gymnasieskolor.

– Det brukar inte finnas några platser på Campus, jag orkar inte ens kolla längre. Jag går direkt till stadsbiblioteket, men här kan det också vara fullt, säger Emina Oruc.

Problemet med för få studieplatser har funnits länge. Helsingborgs Dag8

lundagård nr 8 2013

s.8-9 nyheter.indd 1

blad skrev om problemet redan 2011, och rektor Jesper Falkheimer sade då att ombyggnationer var planerade.

Men ännu syns ingen utbyggnad.

Orimlig statistik

LU byggnad, som ansvarar för bland annat lokalförsörjning och arbetsmiljö på hela Lunds universitet, har gjort en inventering från 2013 som säger att det finns 912 läsplatser på Campus. I praktiken visar det sig dock att siffran är orealistisk.

150 av platserna är i cafeterian.

266 av platserna är utspridda på 24 grupprum, som rymmer omkring 10 studenter var om de fylls helt – något som är ovanligt. Något bokningssystem för rummen finns inte.

I stället rekommenderas man att vara på plats tidigt och sedan ockupera rummet. När ett grupprum väl är upptaget fylls det sällan på av andra. Detta gör LU byggnads siffra på 266 studieplatser i grupprummen ganska overklig i praktiken.

162 platser är dessutom ”soffplatser”, med vilket menas de soffor och fåtöljer som finns utspridda bland Campus korridorer. Antalet listade "riktiga" studieplatser – platser med en stol, ett bord och en lampa – är enligt rapporten 103 stycken, där majoriteten är datorplatser. Den enda tysta lässalen är ett litet rum med plats för 12 studenter. Ser man till att det finns 4 200 studenter på Campus blir problemet tydligt.

En accepterad kultur

I Lund har studenter med brist på plats vant sig vid att gå till andra institutioner. I Helsingborg, där Campus är de enda lokaler som universitetet tillhandahåller, har det snarare blivit en accepterad kultur att sätta sig på platserna som blir över. En av de mest ockuperade platserna är borden kring Campus stora huvudtrappa.

I den folktäta trappuppgången sitter byggnadsingenjörerna Elinor Degen, Sofie Magne och Lukas Hansen vid ett litet bord med miniräknarna och de rutade blocken framlagda.

– Om man får en plats beror mycket på tiden. Är man här mellan nio och tolv är det ganska lugnt, förklarar Lukas Hansen.

Vill man ha ett ställe att plugga på gäller det att vara på plats tidigt, och helst kunna acceptera att sätta sig på en ljudfylld plats i korridorerna – annars får man söka sig till andra platser, som inte är i Lunds universitets regi. text sebastian manieri

antal studieplatser per student enligt...

LU byggnad (2013)

Lundagårds beräkningar 2%

35%

912 platser

103 platser

2600 studenter

4200 studenter

"Det brukar inte finnas några platser på Campus, jag orkar inte ens kolla längre."

enkät: var brukar du plugga?

Albert Andersson, service management, Helsingborg, 22 år.

– Jag pluggar för det mesta hemma.

Där är det ingen som stör och jag kan göra det i min egen takt.

Kanske skulle jag vara mer effektiv i skolan, men det är inte så kul.

Jacob Johansson, byggteknik och arkitektur, Helsingborg, 25 år.

– Antingen i ett klassrum efter att jag haft en föreläsning.

Eller så sitter jag på caféet Ship, där är det mysigare, och oftast ledigt. Det är svårt att hitta läsplatser på Campus.

Redigering: Filip Rydén

13-11-03 23.21.27

läs om ekonomernas problem med studieplatser och ombyggnaden av ekonomicentrum på lundagard.se ◣

r – stor brist på studieplatser Förändring på gång - men när?

Redan för två år sedan rapporterades det om att studenterna hade svårt att hitta studieplatser på Campus Helsingborg.

Då lovades också en ombyggnad inom en snar framtid som skulle stävja platsbristen. Men någon ombyggnad har ingen sett skymten av.

Jesper Falkheimer, rektor på Campus, förklarar att det utvecklades ett förslag där bland annat fler läsplatser var prioriterat, men att det förslaget blev nekat. Nu jobbar LUbyggnad med ett nytt. Däremot vet han inte när något konkret kommer ske.

– Målet är att det ska hända något till 2014, men inget är beslutat än. Vi tycker frågan är viktig och vi har den på bordet, säger han.

Den främsta anledningen att det är trångt på Campus är enligt Jesper Falkheimer att det har växt väldigt mycket på så kort tid.

– Det var väldigt gott om utrymme för några år sedan, för mycket skulle jag nästan vilja säga. De senaste två, tre åren har vi ökat antalet studenter med minst 20 procent, och det har förstås gjort att det blivit mer trångt, säger han.

Lång process kvar

Lisa Ekberg, Service management, Lund, 19 år.

– Mest på Campus, på balkongen kallar vi det. Det är ofta svårt att få plats. När vi hittat ett bord sitter vi där hela dagen, och oftast är vi ett gäng, så någon sitter alltid kvar och håller bordet.

Samuel Weidenhielm, service management, Helsingborg, 23 år .

– I cafeterian eller på stadsbiblioteket.

Grupprummen är svåra att få tag på, och stadsbiblioteket är lugnare och skönare.

Sebastian Kull, ordförande för Agora, Samhällsvetarkårens Helsingborgssektion, tycker också att frågan är viktig, och de är medvetna om att det är ont om studieplatser.

– Men det är svårt för kåren att ta ställning i frågan. För att kunna göra det behövs bättre material och statistik över hur många studenter som inte får tag i grupprum, något som inte finns i dagsläget, berättar han.

Runt jul ska det förhoppningsvis ligga ett förslag från LU byggnad med mer information om en ombyggnad.

– Efter att LU byggnad lagt fram sitt förslag måste fakulteterna ta ställning. En ombyggnad gör att kostnaderna för lokalerna ökar, och det måste de fråga sig om de har råd med. Så det är en ganska lång process kvar, säger Sebastian Kull. Åsa Bergenudd, byggnadschef på LU byggnad, blir först förvånad när bristen på studieplatser kommer på

tal. Enligt LU byggnads inventering har åtminstone var tredje student tillgång till en studieplats – en mycket bra nivå sett till universitetet i stort. Inventeringen förlitar sig dock på annan statistik – dels att genom att kalla alla befintliga sittplatser för studieplatser, men också att Campus ska ha 2 600 helårsstudenter – i stället för de 4 200 studenter som enligt Campus själva har sin vardag där.

Trots det har kritiken varit känd länge. Åsa Bergenudd håller dock inte med om att ombyggnaden tagit onödigt lång tid.

– Att ta hand om sådana här frågor tar lång tid. Vi har genomfört en utredning där vi har intervjuat berörda fakulteter, och en arkitekt har lagt fram ett förslag. Just nu håller vi på med en konsekvens­beskrivning.

Sedan ska ett förslag presenteras för fakulteterna, och det är upp till dem att bestämma om det är något de vill och har råd med.

Fakulteterna avgör

Om allt klaffar tror Åsa Bergenudd att något kan hända vid slutet av 2014, men det beror på många olika saker. Först ska ett konkret förslag på ombyggnad ges till fakulteterna och sedan får de bestämma om de har råd och vill gå vidare. När de ger klartecken kan något konkret hända.

– Det är viktigt att komma ihåg att fakulteterna ansvarar för sitt eget lokalbehov som exempelvis studieplatser, det är inte vi på LU byggnad. En begäran om fler läsplatser måste komma direkt från fakulteterna, och någon sådan begäran har inledningsvis inte varit ett primärt mål från deras sida, säger Åsa Bergenudd.

Vilka lösningar finns?

– Konceptet är att man samlar studieplatserna runt biblioteket och entrén. De första skisserna som tagits fram bygger på att man har mycket större bibliotek och att man har samlat grupprummen till ett ställe i huset så det blir lättare för studenterna att hitta, säger Åsa Bergenudd och fortsätter: – Om man går vidare med den här lösningen så blir studiemiljön bättre för studenterna. Men det är bara en första skiss. text saga sandin foto robin wilhelmsson

lundagård nr 8 2013

s.8-9 nyheter.indd 2

9

13-11-03 23.22.10

nyheter

"

citatet

"Vid tillsynsbesöket spelas det indigomusik på serveringsstället och många gäster dansar medan andra sitter vid borden och pratar."

Tillståndsenheten i Lund avlägger en utförlig lägesrapport från indieklubben Indigo på Blekingska och visar att deras popkulturella koll är ungefär vad man kan förvänta sig av en tillståndsenhet.

hallå där... foto privat

? frågan

viktor gustafsson,

25-årig retorikstudent som är inne på finalveckan i utmaningen Minimize You som går ut på att äta hamburgare varje dag i sex veckor och samtidigt gå ner i vikt.

De höga pelarna bar ursprungligen upp glasbassänger fyllda med vatten. Rykten säger att de sköts sönder av något stolpskott.

Vad är det för stolpar?

De höga stolparna som står utanför LTH vittnar om drömmen om en gigantisk fontän som sprack. I dag är det endast stolpar kvar som tornar över högskolan.

För vissa väcker de frågor.

Men för några få, inbodda lundabor för det minnet ett halvt sekel bak i tiden, till då fontänen invigdes för första gången i sin forna glans.

Laxtrappan, som det i folkmun kom att kallas, var ursprungligen en gigantisk fontänanläggning med glasbassänger som hölls upp av de höga stålstolparna. Skaparna Klas Anshelm, arkitekt, och Arne Jones, konstnär, betalade ur egen ficka för att finansiera en stor del av projektet.

– Det var ett jätteprojekt, med ett slutet pumpsystem som gjorde att vattnet skulle rinna som ett vackert vattenfall mellan bassängerna och ner i dammen, säger Ulrika Liljenström, konstpedagog på Lunds konsthall.

Men redan kort efter invigningen 1968 sprack idén om en storslagen fontän. Bokstavligen.

10

lundagård nr 8 2013

s.10-11 plock.indd 1

– Glasbassängerna gick sönder några dagar efter invigningen. Det gick en myt om att man hade hört pistolskott i närheten av konst­verket i samband med att det hade gått sönder. Men antagligen berodde haveriet på att vattentrycket helt enkelt var för tufft för bassängerna.

"Det gick en myt om att man hade hört pistolskott i närheten."

Kostsamma misslyckanden

Skulpturen plockades ner åtskilliga gånger, för att efter plötsliga vågor av optimistiska lösningar sedan plockas upp igen. Men efter flera kostsamma och misslyckade försök fick det läggas på is.

På nittiotalet stod man inför ett ultimatum. För en och en halv miljon kunde anläggningen rivas. För tio miljoner kunde man låta dåtidens moderna teknik ta sig an skultpuren för att få den att eventuellt fungera igen. Till sist bestämde man sig för att plocka ner glasbassängerna och

låta stolparna restaureras, för en kostnad på två miljoner kronor.

Droppar i gåva till LTH

Lunds största fontän fick visa upp sig en sista gång innan den slutgiltiga nedläggningen år 1996.

– Det sägs att de allra sista dropparna vatten från fontänen samlades i en flaska som man gav som en gåva till LTH. Men även det är en historia som har gått från mun till mun genom historien, säger Ulrika Liljenström.

I över tjugo år har nu Laxtrappans stolpar stått orörda, inte mer än ett skelett av konstnärernas storslagna dröm som aldrig gick i uppfyllelse.

– Och så kommer de nog att stå tills man bestämmer sig för att ytan behövs för något annat. De som såg fontänen fungera för många år sedan har sagt att det var en fantastisk konstruktion. Men i dag har även stolpanläggningen blivit en del av området och arkitekturen, och även en del av lundahistorien. text simone kamm foto jonas jacobson

Hur går det med hamburgarna?

– Det går bra! Mitt mål var att gå ner 15 kilo, men det nådde jag redan i början av förra veckan. Nu har jag nog tappat 16,5 kilo och det är en vecka kvar.

Vad äter du egentligen?

– Till lunch äter jag en kycklingburgare och dricker Ramlösa, middag är samma fast med lättmjölk och kanske en sallad. Jag kan välja lite där men aldrig pommes frites. Till frukost äter jag vanlig mat, typ fil. Jag trodde jag skulle tröttna på hamburgare men jag har faktiskt inte gjort det, jag är fortfarande sugen på hamburgare. Det är helt fantastiskt!

Men kan det verkligen vara hälsosamt att äta så mycket hamburgare?

– Han som startade det här åt såhär i hundra dagar och var stenhård med allt. Han åt järntillskott men annars fick han i sig alla näringsämnen. Jag var och gjorde hälsotester i måndags och de var bra, blodtrycket var mycket lägre än förut. Men i början var det fruktansvärt. Jag var väldigt trött, hungrig och hade huvudvärk.

Måste bara fråga, vilken är din favoritburgare?

– Just nu är det kycklingburgare, men det kommer nog ta ett tag innan jag köper den efter det här. Annars gillar jag Max nya, New york pepper. Den är helt fantastiskt om man gillar kryddstark mat. text julia österlund Redigering: Philip Stålhandske

13-11-03 22.53.37

aktuell fanny ramel, nyvald karnevalsgeneral

”En gång karnevalist, alltid karnevalist” in english

Glastaket är krossat. Det blir Lundakarnevalens första kvinnliga general, Fanny Ramel, som leder 2014 års karneval in i framtiden.

Varför blev just du karnevals­ general?

– Det är svårt för mig att veta exakt hur snacket har gått när jag blev vald. Men jag tror att jag bidrar med mycket glädje till kommittén.

Sedan tror jag även att det bidrar att jag är organiserad och kan hålla många bollar i luften.

Hur känns det?

– Det känns bra. Jättekul! Nu, två veckor efter valet börjar jag få grepp om vad jag måste sätta mig in i och så. Det kändes väldigt överväldigande första veckan.

Varför tar man på sig ett sådant här jobb?

– Därför att det är så himla roligt! Men också för gemenskapen.

Det där märks också till exempel när du ringer folk och de berättar att de var karnevalister i karnevalen -78 eller karnevalen -58. En gång karnevalist, alltid karnevalist. Det är häftigt.

Vad har du för erfarenheter från Lundakarnevalen?

– Jag har varit på flera Lundakarnevaler och sett många tältnöjen och så där. Och så var jag filmchef vid den förra karnevalen.

Jag var en av sektionscheferna och fick på så sätt mycket insyn i organisationen.

Kan vem som helst bli karne­ valsgeneral?

– Det är svårt att säga. Det har funnits olika typer av karnevalsgeneraler. Men, det vi har gemensamt är väl att vi är väldigt engagerade i Lundakarnevalen och studentlivet, och att vi är beredda att offra hela fritiden på detta. Med rätt engagemang tror jag att man har kommit ganska långt. Men man måste vara beredd på att lägga ner mycket tid.

"once a carny, always a carny"

The experienced carnival crew member breaks the glass ceiling by becoming the first woman to serve as carnival general.

Despite all the work remaining, Fanny Ramel is thrilled to shape and form next year’s carnival: lundagard.net

Vem: Fanny Ramel.

Aktuell med: Nyutnämnd general för Lundakarnevalen 2014.

Det här visste du inte om Fanny Ramel: Att hon debuterade som spexförfattare redan i fjärde klass med spexet Beethoven.

– Jag tror att man lär sig mycket i spexvärlden som på andra ställen i studentvärlden. Du lär dig tala inför folk och att lösa grejer i sista minuten till exempel. Du lär dig också jobba med väldigt små medel och så där. Jag tror nog att det har spelat en roll.

"Jag gör skillnad för att jag är jag och inte för att jag är kvinna."

Din moster Boel Flodgren var ti­ digare rektor för Lunds universitet, och själv har du ett förflutet i både Boelspexarna och Lundaspexarna.

Har din bakgrund spelat någon roll för varför man valde dig?

Det har förekommit mycket kri­ tik mot att samtliga tidigare kar­ nevalsgeneraler har varit män.

Hur ser du på den kritiken?

– Jag var också kritisk mot detta innan jag kom med i karnevals-

kommittén. Men numera förstår jag att varje kommitté måste välja sin general. När vi satt och resonerade om vem som skulle leda vårt gäng och karnevalen, så var det klart att vi ville ha den bästa personen. Det är kul att ha satt den här milstolpen med första kvinnliga generalen, men vi ville bara ha den bästa ledaren.

Tror du att det kommer att göra skillnad att du är kvinna?

– Jag vet inte, faktiskt. Jag gör skillnad för att jag är jag och inte för att jag är kvinna. Men jag tror att vi har mycket goodwill för att det blev den första kvinnliga generalen.

Vad är Lundakarnevalen för dig?

– Obegränsad kreativitet. Varje

sektion och karnevalist gör väldigt mycket med små medel. Det finns väldigt mycket finess och gemenskap i det.

Karnevalen har döpts till Futu­ ralkarnevalen. Vad inspirerade er till det temat?

– Det var det temat som skapade mest idéer hos oss i kommittén. Så fort vi sa Futuralkarneval dök det upp hundra idéer om vad vi kunde göra. Temat är också lite kul eftersom det inte har varit uppe för diskussion tidigare.

På vilket sätt kommer temat att prägla karnevalen?

– Det återstår lite för karnevalisterna att bestämma. Men vi vill att det ska genomsyra hela karnevalen.

Hur ser ditt recept ut för att en­ gagera och styra flera tusen ideellt arbetande studenter?

– Glädje och fokus brukar vara mina ledord. Jag vill vara insatt i alla sektioner och sprida pepp. Jag kommer att vara runt där folk jobbar – även om det är cheferna som jag kommer att ha mest kontakt med.

Det mesta med karnevalen är väl fest och nöje, men finns det även en allvarlig sida?

– Ja, självklart. Det är mycket pengar som måste hanteras på ett bra sätt. Och alla som besöker karnevalen måste vara säkra. Vi har redan nu samarbeten med polis och räddningstjänst, och med kommunen. Men vi ska försöka göra även den allvarliga sidan med lite finess, även om vi måste följa reglerna.

Finns det något speciellt du ser fram emot?

– Jag ser väldigt mycket fram emot Karneveljen. Det är vår första stora fest med alla karnevalisterna, i mars någon gång. Det ska bli jätteroligt! text bengt pettersson foto henrik larsson

lundagård nr 8 2013

s.10-11 plock.indd 2

11

13-11-03 22.54.07

reportage

12

lundag책rd nr 8 2013

s.12-15 reportage.indd 1

13-11-03 22.55.55

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

kvinnovågen En överdriven profetia eller stundande verklighet? Kvinnorna inom akademien blir allt fler samtidigt som pojkarna presterar sämre i grundskolan.

Kommer kvinnorna ta makten, eller är statusen för högre utbildning i stället på väg bort? text karolina jakstrand & annika skogar

foto tim jedeur-palmgren grafik filip rydén

H

edda Andersson var nio år när utbildningen vid den medicinska fakulteten i Lund öppnades för kvinnor. Hennes mor och mormor var säkra på sin sak. Skulle flickungen visa sig ha håg och fallenhet så skulle hon dit och utbilda sig till läkare. En djärv tanke tyckte många, men tio år senare blev den verklighet. År 1880 blev Hedda den första kvinnan någonsin vid Lunds universitet. Hennes steg in i lärosalarna bröt en universitetshistoria som bestod av över 200 år av total manlig dominans. En dominans som år 2013 förpassats till historieböckerna.

Sedan slutet av 1970-talet har andelen kvinnor som läser vid universitetet varit högre än andelen män som gör det.

Faktum är att kvinnliga studenter och anställda ökar vid högskolor i hela Europa samtidigt som larmrapporter kring pojkars tveksamma skolprestationer fortsätter att trilla in.

– Att pojkar presterar sämre än flickor är något som potentiellt kommer bli ett stort samhällsproblem med ganska allvarliga konsekvenser på lång sikt, säger Svend Dahl, som just nu sitter som utredare för ”Män och jämställdhet” åt regeringen.

de senaste tjugo åren har det uppmärksammats att

det går sämre och sämre för pojkar i skolan samtidigt som flickor drar ifrån allt mer. I snitt skiljer det omkring 20 meritpoäng mellan flickor och pojkar i grundskolan.

Tydligast skillnad märks när det gäller läsförståelse. Den regeringstillsatta Delegationen för jämställdhet i högskolan, där bland annat Lunds universitets rektor Per Eriksson deltog, konstaterade i sin slutrapport 2011 att flickor klarade sig påfallande mycket bättre än pojkar. En av fyra pojkar klarade inte basnivån för läsförståelse medan det för flickor var en av tio som inte klarade den.

– Beklagligt nog så skulle jag tro att det går att påstå att

skillnaderna är växande, säger Erik Nilsson, avdelningschef på Skolverket.

En skrämmande tanke för ett samhälle så förlitat på välutbildad arbetskraft. Utan grundläggande läsförståelse blir tanken på högskolestudier sannolikt totalt främmande. Av de personer som tog studenten 2008/09 hade 45 procent påbörjat högskolestudier till och med läsåret 2011/12. För kvinnorna var andelen 51 procent, för männen bara 39 procent. Enligt en rapport från dåvarande Högskoleverket har svenska kvinnor sedan 2001 årligen höjt sin utbildningsnivå med 6,2 procent i jämförelse med männens 5,7 procent.

– Det finns såklart en eftersläpning men i längden tror jag att högskolevärlden kommer vara en av de arenor som kvinnor kommer ha en mer framträdande roll, säger Svend Dahl.

– Samtidigt är strukturer långsamma, det är därför det kallas strukturer, tillägger han. men vad beror det på att pojkar presterar så dåligt i skolan? Kajsa Widén är sakkunnigt stöd för jämställdhetsgruppen för lika villkor vid Lunds universitet. I bokhyllorna på hennes kontor står tjocka böcker med titlar som innehåller orden genus och jämställdhet. Hon menar att det handlar om könsroller och hur flickor och pojkar uppfostras.

– Inom universitetet får vi ta hand om problem som börjar redan i förskolan. Hur flickor och pojkar uppfostras och uppmuntras till olika saker leder till att flickor lär sig att ta större ansvar, presterar bättre och lättare kommer in på universitetet, säger hon.

Skolverkets Erik Nilsson är inne på samma teori, och tror att problemet är att det i grundskolan numera läggs ett allt för stort enskilt ansvar på eleven, samtidigt som könsrollerna uppmuntrar pojkar till att inte ta skolan på allvar.

Men det är inte bara pojkars knaggliga prestationer

in english a wave of women 133 years ago, women were first granted slots at the Lund University Faculty of Medicine. At that time, Hedda Andersson became the first woman to attend Lund University. As time pushes forward, the number of women attending universities in Sweden and Europe increasingly growing, resulting in the women now outnumbering male students.

Redigering: Filip Rydén

s.12-15 reportage.indd 2

lundagård nr 8 2013

13

13-11-07 14.58.00

reportage i grundskolan som tyder på att tjejer allt mer kommer att dra ifrån. Även bland anställningar inom akademin varnas det nu för en manlig underrepresentation om den nuvarande utvecklingen håller i sig. Universitetkanslerämbetet kom i oktober ut med en analys kring ökningen av anställda kvinnor vid universiteten. Statistik visar att andelen kvinnor bland den undervisande och forskande personalen ökade med drygt 3 100 helårspersoner mellan 2002 och 2012, medan männen blev 1 400 fler.

Det förmodas att denna utveckling kommer att fortsätta under de närmsta åren. irina schmitt är biträdande lektor och studierektor vid

foto: privat

det är fler än Irina Schmitt som är kritiska, för lika säkert som att kvinnorna blir allt fler bland de anställda inom akademien, lika tydligt är det att de fortfarande lyser med sin frånvaro bland de högre positionerna. Knappt 23 procent av professorerna i Sverige är kvinnor och ju högre upp i hierarkin blicken riktas, desto färre är kvinnorna.

Störst är snedfördelningen inom naturvetenskap och teknik, där bara 14 procent av landets professorer var kvinnor år 2011. Om den nuvarande takten håller i sig kommer professorskåren att vara jämställd först runt 2050.

– Det är en felaktig analys att säga att kvinnor tar över, det är överdrivet. Vi måste ta på allvar att killars andel

foto: privat

genusvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Hennes skrivbord är belamrat med papper och på väggarna sitter färgglada bilder med olika feministiska slagord.

Hon är kritisk till analysen från Universitetskanslerämbetet.

– Varför problematiseras kvinnor efter att samhället satsat så stort på att kvinnor ska lyckas, och när de nu lyckas så är det fel igen.

Varför är det dåligt för män när det går bra för kvinnor? säger hon samtidigt som hon frågande höjer på ögonbrynen.

Irina Schmitt – Blir det en ökning är det bra, fortsätter hon, men det är fortfarande inte jämt. Hur kan någon vara nöjd med det?

Irina Schmitt menar också att det inte leder till något om vi bara räknar på kategorierna män och kvinnor utan att vi måste se till det intersektionella, det vill säga att räkna in bland annat etnicitet, klass, rörlighet och sexualitet också. Vi måste fråga oss vem som har möjlighet att vara framgångsrik inom akademin.

Svend Dahl

på högskolan minskar, men det får inte bli en för ensidig analys, säger idéhistorikern och maskulinitetsforskaren Niclas Järvklo.

Satsningar på att öka andelen kvinnliga professorer har gjorts, men utan särskilt märkbara resultat. År 1997 togs regeringsbeslut om rekryteringsmål för att öka andelen kvinnliga professorer. I september i år gick även remisstiden ut för utbildningsdepartementets promemoria Rekryteringsmål för en jämnare könsfördelning bland professorer, där det föreslås att varje lärosäte ska sätta upp kvantitativa rekryteringsmål i dialog med regeringen.

– Det här är en ytterst trögrörlig verksamhet, säger Emelie Lilliefeldt, doktor i statsvetenskap och utredare på Sveriges akademikers centralorganisation, Saco.

– Det är ju så att när du har blivit professor så tenderar du att vara det resten av ditt liv. ofta pratas det om det så kallade glasta-

ket, ett slags osynligt hinder som kvinnor har svårt för, eller inte tillåts, bryta igenom. Enligt Kajsa Widén finns de här strukturerna kvar vid universitetet.

– Den struktur vi har gynnar män i högre grad. Till exempel genom nätverk som inte har några namn. Det kan också vara tjänsteresor och konferenser som inte alla får chans att delta i. Allt detta präglar möjligheten att göra karriär, säger Kajsa Widén.

Hon menar också att universitetet har en tröghet i sig på grund av att det är så stort. Därför blir det viktigt att inte bara diskutera problemen, utan också göra något åt dem.

– Traditioner är bra men de är också till för att brytas.

sett till historien finns det dock ett bekymmer. På varje yrkesområde där kvinnor som Hedda Andersson och hennes medsystrar trampat in och börjat dominera, blir resultatet ofta att både makten och statusen dalat. Ett tydligt exempel på detta är läraryrket som förut var väldigt mansdominerat, men som har tappat i både lön och status efter kvinnors inträde. Detta fenomen börjar så smått även märkas av inom akademien.

– Vi har en akademi som i allt högre utsträckning förlitar sig på timanställningar och vi börjar därmed få en arbetsmiljö som ganska väl stämmer överens med andra kvinnodominerade områden som till exempel omsorgen, säger Svend Dahl.

"Varför är det dåligt för män när det går bra för kvinnor?"

1666 - Lunds universitet grundas.

1872 - Betty Pettersson, den första kvinnliga studenten i Sverige, antas vid Uppsala universitet.

1909 - Grundlagsändring gör det möjligt för kvinnor att bli professorer.

1870 - Kvinnor ges formellt tillträde till universitetet. Reformen var dock "ofarlig" eftersom kvinnor enligt grundlagen inte hade tillträde till högre tjänster i staten, de var förbehållna "swenske män".

14

1914 - Cirka 435 kvinnor har en akademisk examen.

1925 - Behörighetskraven trädde i kraft och kvinnor kunde få högre tjänster inom staten.

1897 - Elsa Eschelsson utnämndes till docent vid juridiska fakulteten vid Uppsala universitet och blev Sveriges första kvinnliga universitetslärare.

lundagård nr 8 2013

s.12-15 reportage.indd 3

13-11-03 22.57.38

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

"Klarar du gymnasiet behöver du inte ha särskilt höga betyg för att komma in på till exempel vissa ingenjörsutbildningar."

på de klassiskt prestigefyllda programmen som till exematt utbildning i sig skulle tappa i status bara för att kvinnorna blir allt fler är det dock få som tror. Samarbetsorga- pel jurist- och läkarprogrammet. Inför höstterminen 2013 nisationen OECD publicerade nyligen en rapport som in- sökte totalt 6 026 personer till juristprogrammet i Lund, dikerar att högre utbildning i allt större utsträckning blir 60 procent av dem var kvinnor.

– Att kvinnor skaffar sig en högstatuskarriär är en jättelycken nödvändighet då andra jobb ofta rationaliseras bort eftersom de kan utföras av maskiner eller datorer. Men ad jämställdhetskamp, säger Niclas Järvklo och fortsätter: – Det är viktigt att se att kvinnor har börjat utnyttja sitt att dra slutsatsen att kvinnor snart kommer att dominera inom de välavlönade yrkena är kanske en aning förhastat. utbildningsövertag mycket mer. Kvinnor har gått från att Irina Schmitt menar att logiken ”stackars pojkar” som i dag plugga till sjukgymnast till att i stället plugga till läkare.

När pusselbit läggs till pusselbit blir det omöjligt att förneka finns i vårt samhälle bortser från att män trots allt oftast får att något håller på att hända. Kvinnor har på bara 100 år gjort högre lön i arbetslivet. Något som flera andra håller med om.

– Det finns en paradox i att trots att kvinnor har högre en resa uppåt inom akademien som bara tycks fortsätta.

– Att utbildning har stor betydelse är jag ganska säker betyg så har männen högre lön. Det beror på att män och kvinnor inte konkurrerar om samma jobb utan att män- på och den förskjutning som har skett med till exempel könsfördelningen vid universitetet kommer att få benen framförallt har jobb inom teknik och kvinnor tydelse för fördelningen av maktresurser i samhälinom omsorg, säger Niclas Järvklo. let, tror jag, säger Erik Nilsson, chef för utveckSnedfördelningen bland utbildningsval är lingsavdelningen på Skolverket. på vissa håll markanta. År 2011/12 var 93 procent av studenterna som började plugga till förskollärare kvinnor och 76 procent av de hedda anderssons studietid i Lund såg som började plugga till högskole-ingenjör minst sagt annorlunda ut än den gör för damän. gens studentskor. Hon vande sig snabbt vid Just högskoleingenjör är enligt Svend att folk förvånat vände sig om efter henne Dahl normen i Sverige för vad som anses på gatorna. Som kvinna på universitetet som god utbildning. Han menar att den vid 1800-talets slut rörde du dig inte hur som här typen av utbildning premieras och att helst. Skulle du på fest var förkläde obligamän därför kommer kunna fortsätta med toriskt. Bland sina kursare var Hedda dock sin dominans i samhället. mycket omtyckt och till hennes ära anordnades – Klarar du gymnasiet så behöver du det både bal och spex. Hedda var inte sämre själv, inte ha särskilt höga betyg för att komma in som tack bjöd hon på bal och supé på Stadt Hampå till exempel vissa ingenjörsutbildningar. burg i Malmö. Hon gjorde sin mor och mormor Här kommer pojkarna som inte klarat varken Hedda Andersson, obeskrivligt stolta när hon efter flera års idogt grundskolan eller gymnasiet med jättebra be- Lunds universitets studerande tog sin examen i medicin och öpptyg. De kommer in och kan sedan gå vidare första kvinnliga nade en praktik för barn- och kvinnosjukdomar och ta ett chefsjobb inom näringslivet. i Malmö. student.

I dag, 133 år efter att hon som första kvinna börmen inte heller det här är ett mynt med bara en sida. Nå- jade läsa i Lund, finns en speciell professur instiftat i hengonting har hänt också vad gäller kvinnors och mäns utbild- nes namn som syftar till att främja en ökad andel kvinnor på höga positioner inom universitetet. Vad som händer ningsval. Emelie Lilliefeldt har reflekterat över just detta.

– Kvinnor har börjat söka sig till många områden som i framtiden återstår att se, vi kan bara gissa vad Hedda Antidigare varit mansdominerade. Vad jag tycker är oroande dersson själv hade tyckt om universitetets utveckling. En sak är dock säker. Hennes samtida medsystrar förvaltar är att det inte går att se att män gör samma resa, säger hon.

De kvinnliga studenterna har också blivit fler och fler sin rätt till utbildning till fullo.

1937 - Nana Schwartz blir Sveriges första ordinarie kvinnliga professor.

1992 - Lunds universitet får som första universitet i Europa en kvinnlig rektor Boel Flodgren.

2007 - I Högskoleverkets Studentspegel är det fler kvinnor än män som anser att studierna är en heltidssysselsättning. Kvinnorna uppger sig också lägga mer tid på att förbereda och delta i undervisningen än vad männen gör.

1977 - En högskolereform trädde i kraft som gjorde att nästan all eftergymnasial utbildning innefattades i högskoleutbildningsbegreppet. Detta resulterade i att kvinnor blev majoritet bland studenterna eftersom klassiskt kvinnodominerade utbildningar nu fanns på högskolan.

2001 - Lag om likabehandling av studenter i högskolan.

2012 - Av landets högskole­ studenter var 58 % kvinnor och 42 % män på höstterminen. lundagård nr 8 2013

s.12-15 reportage.indd 4

15

13-11-03 22.58.20

porträttet

Med klubben som vardagsrum Malin Wester är arkitektstudenten som blev dj. ­Hon är också tjejen som hatar att kallas tjej-dj, som vill utmana en patriarkal klubbvärld och visa hur många olika sätt det finns att vara plattvändare på.

Fredag natt i oktober. Utanför klubben Babel i Malmö har kön börjat ringla sig lång. Folk huttrar i kylan. Det är danssugna personer som inte har avskräckts av klädkoden som den presenterades på Babels hemsida: ”Allt som han i backslick skulle kalla för tacky”.

Just i natt är det ett namn som drar: Systerkollektivet, ett dj-kollektiv bestående av fyra tjejer med en feministisk vision. En av dem är Malin Wester.­­ I värmen inne på Babel rör hon sig vant mellan dansgolven och dj-båset och hejar på var och varannan person i vimlet.

Klockan närmar sig ett och snart ska hon inta den stora scenen. två veckor tidigare i centrala Köpen-

hamn.

– Det här är en av mina favoritgator­ i hela världen.

Malin Wester har precis slagit sig ner på en bänk på Sønder boulevard, en lång gata som går förbi det trendiga klubbdistriktet Kødbyen. Här samsas narkomaner om utrymmet med fräschskräddade hipsterpar med barnvagn. Malin Wester har silvertajts, bombarjacka, lila och svart trasigt nagellack lager på lager.

Solskenet är skarpt och höstlöv dalar.

– Jag älskar den här gatan för att det är en miljö där alla får vara, hur olika bakgrunder de än har.

malin wester har tagit studieuppehåll

från arkitektprogrammet i Lund, flyttat till Köpenhamn och börjat jobba på arkitektfirma. Den som känner igen hennes namn gör det antagligen just för att hon är dj och medlem i Systerkollektivet.

Från början fyra kompisar som gick samman bakom en gemensam vision: – Vi har som agenda att röra om i en klubbvärld som vi uppfattar som patriarkal. Även om det inte görs medvetet av folk så finns det en struktur och vana att boka in snubbar. Det är snubbar som bokar sina kompisar, helt enkelt. Så vi vill skapa en ny plattform för tjejer, vilket är kul, för det har dykt upp många nya på sista tiden.

tillsammans arrangerar dj-systrarna klubbar, håller kurser för tjejer

som vill bli dj:s och bokar in dem på spelningar. Många nya ansikten vill de ha ut i båsen men kriteriet är ett:

16

s.16-17 porträttet.indd 1

lundagård nr 8 2013

Det ska inte vara män och speciellt inte vita, ­heterosexuella.

Rap, house, RnB. Malin Wester gillar tunga rytmer. Spelningarna med Systerkollektivet bygger på ett girlpowerkoncept med syftet att hylla kvinnan.

Motsägelsefullt kanske, för en tjej som hatar att omskrivas som tjej-dj, men Malin Wester tror att systerskap behövs för att stärka kvinnor i en manlig värld.

Fördomen att en som inte bara är dj utan också tjej måste vara stenhård viftar hon ändå bort.

– Just den delen av klubbvärlden som jag rör mig inom är väldigt varm. De som jobbar med klubbarna har liksom en välkomnande ”ju fler desto bättre”inställning. Och jag vill vara med och visa att precis som att det inte finns två sätt att vara kvinna på, inte bara hora och madonna, så finns det inte heller ett sätt att vara dj på.

Mittemot bänken där vi sitter finns en basketplan. Malin Wester följer den studsande bollen med blicken medan hon långsamt letar efter orden. Hon utstrålar lugn, men berättar om hur hon älskar att spela musik så högt hon vill och om magi som uppstår när andra går igång och dansar.

– När det är som att de på dansgolvet och jag förstår varandra, den känslan. med tanke på de täta inbokningarna på uteställen som Babel kan det verka överraskande att det är knappa två år sedan Malin Wester första gången ställde sig bakom ett mixerbord.

– Det började med att jag hade kompisar på arkitektskolan som spelade, framför allt house. Jag tyckte att de var intressanta, blev nyfiken och frågade om de kunde lära mig. Efter det började jag spela på Sydskånska nationen. Sedan hörde jag bara av mig till ställen och sa att jag kan det här. Fast jag inte kunde.

Och så har de trott på det. Sedan har jag lärt mig under tiden, typ.

Självförtroende när det fungerar som bäst? Malin Wester skrattar och skakar på huvudet: – Haha. Det hade ju varit kul om det var självförtroende, det kanske det är, men jag är nog mer inne på att det handlar om brist på eftertänksamhet. Jag har liksom alltid gjort saker för att det skulle vara kul att testa. Sen kanske det går

skitdåligt, men då får man deala med det efteråt. Och för det mesta är det ju ingen som bryr sig. nätter på klubbar. Dagar med kreati-

va projekt. På arkitektbyrån ritar Malin Wester bostadsområden i stor och liten skala. På fritiden är hon med i ett kompiskollektiv som fixat in sig gratis på en grafisk designbyrå. De fixar också klubbar, men gör även och konst"När det är som att de fotoprojekt, ibland för på dansgolvet och jag pengar, ofta för kul. skriver förstår varandra, den Dessutom hon för Nöjesguikänslan." den om klubblivet i Malmö, och om musik på sin privata blogg. men den där energin har inte alltid funnits där. Malin Wester minns en tid när hon gick ekonomlinje på gymnasiet­­ i hemstockholmsförorten Vällingby.

– Ingenting ont om ekonomer, men det passade verkligen inte mig. Efter de åren hade jag nästan gett upp hoppet om att jag skulle hitta någonting i livet som jag tyckte var kul.

Vändpunkten kom när hon efter studenten började på konstskola i Köpenhamn. Den gav inte bara nya perspektiv på vad man kan ägna sig åt i livet, utan också en ”snabbkurs i att vara dansk”.

– Den danska kulturen är väldigt, väldigt olik den svenska. Den är så mycket mer avslappnad och har fått mig att fatta att man inte behöver vara sådär orolig jämt som svenskar är. malin wester beskriver sig själv som

”anti genrer” och hennes intresse för att experimentera och remixa går igen i det mesta hon gör. Hon verkar ha en förkärlek för att se olikheter ställas mot varandra och skapa rum där människor kan blandas och trivas.

Inne på Babel har natten blivit sen, luften disigare, musiken högre, folket stimmigare. Dansgolvet är fullt av folk.­ På den stora scenen står en tjej och manövrerar mixerbordet. Hon gör ingen show av sig själv. Hon ser ut att vara djupt koncentrerad på det hon gör. text karin furenhed foto jens hunt Redigering: Karin Furenhed

13-11-03 23.02.56

malin wester Ålder: 23.

Favorit-dj: dj Uniiqu3 (https://soundcloud.com/djuniique) Förebild: Lina Thomsgård, Rättviseförmedlingens grundare.

Gör på en söndag: Dricker skitmycket gott kaffe och går på loppmarknader i Köpenhamn.

Om att klubba i Lund: Det dåliga är att människorna är i ständig rotation; nya in, äldre ut.

Nattlivet lider när få orkar ta sig an något djupare en­gagemang.

s.16-17 porträttet.indd 2

13-11-03 23.03.31

kursen mobiliseringskursen ▶▶ Kursen ger 7,5 poäng och har hållits sedan 2005. ▶▶ Undervisningen utgår från vad som kallas för Gapmending-pedagogiken. Syftet är att skapa en gemensam lärandeplattform där personer som tidigare har stått i olika maktpositioner gentemot varandra på så lika villkor som möjligt ska kunna ta till sig ny kunskap tillsammans och lära av varandras erfarenheter. ▶▶ Slutprodukten är en skriftlig projektrapport som presenteras inför klassen och en externt inbjuden panel.

in english theory and reality The lecture room where theory meets life experience. At Lund University's School of Social Work there is an optional course where future social workers collaborate with people who previously have been users of social work services: www.lundagard.net

Socionomkursen där teori m På Socialhögskolan hålls en kurs där blivande socionomer arbetar fram projektidéer tillsammans med personer som varit brukare av socialt arbete.

– Vi hoppas att socionom­ studenterna och personerna från de drabbade grupperna tillsam­ mans hittar modet att utveckla det sociala arbetet, säger Cecilia Heule som är kursansvarig lärare.

Klockan närmar sig kvart över nio och i föreläsningssalen på Socialhögskolan släntrar studenterna in en efter en. För drygt två veckor sedan var alla deltagarna iväg på ett tvådagarsinternat i Tranås där de lärde känna varandra och spånade fram de projektidéer som i dag ska presenteras. Cecilia Heule reser sig upp för att presentera de personer som sitter längst fram i salen. Det är representanter från olika brukarorganisationer och socialtjänsten i Malmö och Lunds kommun.

Sex studenter ställer sig framme vid whiteboardtavlan och berättar om sin idé: Ett aktivitetshus där träning, kost och hälsa ska fungera som ett komple18

lundagård nr 8 2013

s.18-19 kursen.indd 1

ment till missbrukarvård. Forskning visar att brukare svarar bättre på behandlingar om de motionerar regelbundet, men gruppen framhåller att träning ändå ofta är en förbisedd faktor inom socialt arbete.

Panelen gillar vad de hör, men undrar samtidigt: Hur har studenterna tänkt att det egentligen ska genomföras? Hur ska det finansieras? Vilka baksidor kan det finnas med för stort fokus på kost och träning, särskilt om brukarna är personer med ätstörningsproblematik? kursen kallas för ”Mobiliserings-

kursen” och är den enda i sitt slag i Sverige som integrerar socionomstudenter med studenter från olika brukar- och intresseorganisationer. Eftersom kursen är konstruerad som en uppdragsutbildning på grundläggande nivå möjliggör det att personer som inte har högskolebehörighet ändå kan bli antagna.

En av studenterna är Catrin Albrektsson. Hon är 46 år och mobiliseringskursen kommer att bli hennes första högskolepoäng någonsin. I fyra år levde hon som hemlös innan hon fick ett hyreskontrakt

i Helsingborg förra året, tack vare projektet Bostad först.

– Jag har haft missbruksproblem sedan tonåren och levt som hemlös i olika perioder i mitt liv. Men nu är jag drogfri sedan ett och ett halvt år tillbaka, berättar hon under pausen mellan redovisningarna.

Intresset för kost och motion är sprunget ur hennes egna erfarenheter.

– Som hemlös lever du ”ur hand i mun” och då blir man överviktig. Det blir som ett extra handikapp ovanpå allting annat och självkänslan tar stryk.

Man känner inte att man är värd att leva ett normalt liv. Jag har själv lyckats gå ner mycket i vikt och att träna kondition och äta rätt har varit ett viktigt steg på vägen mot att bli drogfri, säger hon. catrin albrektsson trivs mycket

bra på universitetet och med sina kursare. Socionom­studenterna sitter inne på mycket kunskap och är oerhört drivna och motiverade, tycker hon. Samtidigt har det ofta blivit tydligt att deras livserfaren­heter skiljer sig mycket från hennes egna.

– De har inte suttit i telefonköerna Redigering: Tobias Persson

13-11-03 23.06.15

läs om fler nyskapande kurser på lundagard.se ◣

Den inbjudna panelen, som kommer från olika brukarorganisationer och socialtjänsten, ger feedback på projekten som presenterats.

Catrin Albrektsson var hemlös i fyra år. Nu tar hon sina första högskolepoäng.

Kursen pågår i en månad, men slutprojekten kan få påverkan lång tid framöver.

i mixas med livserfarenhet till socialen, de har inte ens sett en socialbidragsblankett. Det verkar som att utbildningen till stor del missar viktiga praktiska aspekter. Att läsa en ut­bytestermin på ett universitet utom­ lands är säkert trevligt, men hur mycket vet studenterna om verkligheten här hemma?

Hennes dröm är att få arbeta med ett projekt liknande det hon nyss pre­ senterat, där hon kan få en chans att hjälpa personer som varit lika utsatta som hon själv.

– Jag vill inte slava på ett meningslöst jobb bara för att få en lön. Jag vill göra skillnad för andra människor och den här kursen ger mig verktygen för att nå dit, säger hon. moa kullén och Kim Book går sista terminen på socionomprogrammet och har valt mobiliseringskursen som valbar kurs. De tycker att kursen bidrar med värdefulla praktiska infallsvinklar.

– Att studera tillsammans med perso­ ner som inte bara är engagerade i olika organisationer, men också kanske är an­ höriga eller själva har levt i utsatthet på

olika sätt, ger mig helt nya perspektiv på det jag läst på programmet, säger Moa Kullén. Även själva kursens upplägg skiljer sig från övriga kurser på programmet, berät­ tar Kim Book. I början fick varje delta­ gare presentera sig själv, berätta om sina tidigare erfarenheter av socialt arbete och varför man valt att söka kursen.

– Trots att jag pluggat med mina kurs­ are i över tre år var det som att jag lärde känna dem på nytt under presentation­ erna. Alla öppnade upp sig och berät­ tade om sig själva på ett förtroligt sätt, säger han.

Båda två instämmer i mycket av Ca­ trin Albrektssons kritik. De hade gärna sett fler praktiska moment i utbildning­ en. Ändå tycker de inte att mobilise­ ringskursen borde bli en obligatorisk del av socionomprogrammet.

– Det är en svår balansgång. Eftersom kursen nu är valbar söker sig folk som har ett genuint engagemang av att driva olika projekt inom socialt arbete hit. Om alla från socionomprogrammet gick den här kursen finns det risk för att engagemang­ et skulle bli urvattnat, säger Moa Kullén.

"Alla öppnade upp sig och berättade om sig själva på ett förtroligt sätt."

men sen då? Hur många av projekten kommer att få en fortsättning i någon form? Cecilia Heule berättar att flera projekt har finansierats av Allmänna arvsfonden och att andra har genomförts inom olika kommuners verksamheter.

– Just nu genomförs till exempel­ i Malmö ett tjugotal olika sociala pro­ jekt inom ramen för ett paraplyprojekt som heter Brukarmedverkan och flera av dessa projekt har börjat som idéer på vår kurs, säger hon.

Pausen är slut och alla samlas åter­igen i föreläsningssalen. Där sitter Henrik, som inte vill vara med på bild eller upp­ ge sitt efternamn. Tidigare under pausen har han berättat att han är nykter al­ koholist. Han tog sin socionomexamen­ i maj i år.

– Jag läser den här kursen mest för att det är kul, säger han.

Nästa grupp reser sig från bänkarna och börjar gå fram till tavlan.

– Och sen trivs jag lite för bra i univer­ sitetsmiljön, säger han och ler. text julius viktorsson illustration malin johannesson foto jens hansen lundagård nr 8 2013

s.18-19 kursen.indd 2

19

13-11-03 23.06.58

internationellt foto: leif stenberg

Damaskus universitet är fortfarande öppet. Risken för att arresteras eller fastna i någon av alla hundratals checkpoints har dock gjort att många inte längre går dit.

Med livet som insats En konflikt utan ljusning. En generation utan utbildning. Kriget i Syrien har snart rasat i tre år och att fortsätta sitt liv som student blir allt svårare.

– Damaskus består av mer än 300 checkpoints, det är hopplöst att försöka ta sig till sina föreläsningar, säger Qais Fares som lyckats fly till Lund.

Det är tidig förmiddag i Café Athen.

Kollegieblock trängs på borden tillsammans med kaffekoppar. Sömniga studenter tillsammans med dem som med allt högre stämma kungör sin ångest inför morgondagens tenta i elektromagnetiska fält. Men där, 425 mil från Damaskus, finns också Qais Fares.

– Jag tänker att hela världen hört talas om självmordsbombare, men ingen talar någonsin om självmordsstudenter.

De studenter som går till universitetet i Damaskus i dag gör det med vetskapen

att de kanske aldrig kommer hem igen.

För nästan precis ett år sedan kom Qais Fares till Lunds universitet. I egenskap av journalist på ett månadsmagasin i Damaskus hade han då blivit inkallad till förhör 16 gånger. Hoten om att bli kvar i fängelset i kombination med att han var efterlyst av armén gjorde att han till slut blev tvungen att lämna landet.

– En vän som jobbade för regimen berättade att jag var efterlyst, så jag bestämde mig för att fly.

Illegalt lyckades han ta sig till Liba"I sådana här situationon. Där fick han också veta att han ner är det viktigt att blivit antagen till fråga sig vad akadeSvenska institutets stipendieprogram mien har för roll." och var välkommen till Lund.

– Men jag blev kvar i Libanon i sex månader för att lyckas fixa alla dokument som krävdes, säger Qais Fares.

kort om internationella studentfrågor

studentinvasion till kina Kinesiska universitet stiger i rankningarna och det gör att fler utländska studenter söker sig dit. Landet har näs­ tan 10 procent av världens internationella studenter 20

utbyte

och siffran väntas stiga.

Bland annat har Barack Obama stött ett initiativ som ska leda till att 100 0 00 amerikaner studerar i Kina år 2014.

100

siffran

... tusen. Så många har re­ gistrerat sig på Open2study. com, en australisk sajt som erbjuder kurser på nätet.

Den omständiga processen för att få klart alla dokument är något som Carina Jensen på Externa relationer vid Lunds universitet känner väl igen.

– Många studenter har hört av sig till oss och berättat att de inte kan ta sig ut ur landet, och vi kan ju inte direkt uppmana dem att klättra över bergen.

– Det finns knappt heller några fungerande myndigheter som kan godkänna några nödvändiga papper, säger Carina Jensen. syrien har varit en diktatur under

ledning av Baathpartiet sedan 1963. Till skillnad från de flesta låginkomstländer, såväl som andra arabländer, har de dock ett förhållandevis välutbyggt utbildningssystem. Totalt finns det ett tiotal statliga och ungefär lika många privata universitet.

– Men Baathpartiet har en filial på varje institution och alla studenter som arbetar för partiet kontrollerar de andra

skottar får bannor "Var snälla och förvarna oss 48 timmar innan ni ger oss kritik". Det var vad Edin­ burghs universitets ledning bad den nationella student­ unionen om.

bakläxa

En kritikstorm följde och universitetet tvingades backa från sitt ut­t alande.

Det rappor­terar den skot­ ska tidningen The Herald Scotland.

lundagård nr 8 2013

s.20-21 Internationell.indd 1

13-11-03 23.08.05

få mer internationell utblick på lundagard.se ◣

Qais Fares

text annika skogar

debate breakfast ▶▶ Welcome to Lundagård's breakfast debate on November 13 at 8 to 9 in Café Athen in the AF-building to listen to a panel discussion with Qais Fares and the director of the Centre for Middle Eastern studies, among others. ▶▶ The topic of the debate is the situation for students in Syria, as well as what responsibility the academia has to help. ▶▶ Lundagård serves free breakfast.

i en vit villa mitt i Professorsstaden

i Lund ligger Center för Mellanösternstudier. Där finns gästforskaren Kholoud Mansour som varit i Lund i drygt ett år. När upproren bröt ut befann hon sig utomlands, och sedan dess har hon aldrig kunnat återvända till Syrien.

– Det är så sorgligt att se att en hel generation håller på att förlora sin utbildning. De har blivit lovade en ljus framtid, nu kan de inte ens få det som de tidigare hade, säger Kholoud Mansour.

– Det är ofattbart att höra hemifrån hur mycket det kostar med blyertspennor och papper numera, jag förstår inte hur människor ska ha råd med sina barns utbildning.

Både Kholoud Mansour och Qais Fa-

in english students in syria Students in Syria face extremely dangerous challenges as a gory civil war is currently taking place. The visiting researcher, Kholoud Mansour, and the journalist, Qais Fares, relate the situation that Syrian students find themselves in and the uncertain future of Syria and its people: www.lundagard.net

doktorn kim jong-un Nyhetsbyrån Associated Press rapporterar att det malaysiska universitet HELP University mötte offentlig kritik tidigare under hösten då de utRedigering: Annika Skogar

s.20-21 Internationell.indd 2

res drömmer om att kunna återvända till Syrien. I dag känns dock den möjligheten avlägsen. Tacksamheten för tillflyktsorten vid Lunds universitet är stor, men de hoppas samtidigt att mer kunde göras för att hjälpa fler.

– I sådana här situationer tycker jag att det är viktigt att fråga sig vad akademien egentligen har för roll när kollegor och studenter är utsatta för risk. Det finns en tendens att bara tänka på syrier som flyktingar, men vi syrier bryr oss också väldigt mycket om utbildning.

I det morgontrötta Café Athen är Qais Fares inne på samma spår.

– Akademien har stort inflytande när det kommer till beslutsfattande. Chansen att ligga på sin regering för att lägga mer pengar på stipendier och förenklade vägar in i Europa borde tas, säger han.

Samtidigt är Qais Fares uppgiven.

– Att sitta och diskutera universitet och utbildning känns som ett lyxproblem.

Men i samma stund som det är sagt ångrar han sig.

– Samtidigt är det ju livsviktigt. Vem ska annars bygga upp landet den dagen freden kommer?

prisad diktator

nämnde Nordkoreas diktator Kim Jong-un till hedersdoktor i ekonomi.

Till historien hör att Nordkorea är ett av världens fattigaste länder.

hallå där..

Foto: D. Polberger

foto: tim jedeur-palmgren

studenterna och professorerna. Du kan inte lita på någon, säger Qais Fares.

Det här är också en anledning till att studentprotesterna aldrig vuxit sig starka i Syrien.

– I början av revolten var det fredliga protester vid universitetet i Aleppo nästan dagligen, men regeringens säkerhetsstyrkor slog ner allting väldigt brutalt, säger Hani Jesri, chef för flyktingutbildning i den syriska frivilligorganisationen Jusoor.

Qais Fares känner igen beskrivningen.

– På ett universitetsområde i Damaskus, som du kan promenera över på tio minuter, har det installerats 800 övervakningskameror för att hindra protester, säger han. Än så länge har mer än 100 000 personer dödats under konflikten, och enligt University World News är var fjärde person som dödas student. I början av året dödades 82 människor och 160 skadades då två explosioner ägde rum på universitetsområdet i staden Aleppo.

– Men förutom risken att befinna sig på fel plats vid fel tillfälle finns det också hela tiden en risk att bli arresterad på oklara grunder, Qais Fares.

Enligt svenska utrikesdepartementet är universiteten i Syrien fortfarande öppna, men säkerhetsrisken gör att allt färre släpper iväg sina söner och döttrar till föreläsningarna. Qais Fares berättar att unga män som fyllt 18 år löper en överhängande risk att fastna i någon checkpoint för att tvingas ta värvning i armén. Innan kriget bröt ut var det möjligt att skjuta upp den obligatoriska militärtjänstgöringen om du hade doku­ ment som intygade att du var student.

I dag är det ofta omöjligt.

per eriksson Rektor vid Lunds universitet.

Du var tidigare under höst­en på besök i ett flyktingläger i Jordanien, precis vid den syriska gränsen.

– Ja, flyktinglägret Al-Zaatari ligger inte långt från ett av de jordanska universitet som vi samarbetar med så jag bad om att vi skulle få åka dit när vi var på besök. Lägret består av 120 000 syriska flyktingar varav 60 000 är barn.

Det är en sak att läsa om det och en helt annan sak att se det med egna ögon. Det rör en djupt.

Finns det något Lunds universitet kan göra för att hjälpa sina syriska kollegor och medstudenter?

– Det ena är att vi jobbar för att hjälpa de syriska studenter som vill komma och läsa vid Lunds universitet. Svenska regeringen har just nu en generös flykting­politik gentemot Syrien vilket jag tycker är utmärkt men problemet är ju att människorna måste ta sig ut från landet och det är ofta en oerhört omständlig process. Jag försöker därför också hjälpa till med att kontakta Regeringskansliet och UD för att de ska kunna hjälpa oss.

– En annan sak vi gör är att vi i början av december kommer att arrangera en öppen Syrienkonferens tillsammans med Center för Mellanösternstudier vid Lunds universitet. Där ska vi bland annat diskutera vad vi som universitet kan göra mer konkret.

Vad tycker du generellt att akademien har för ansvar att hjälpa till i världen?

– Vi har en särskild roll då vi ansvarar för mycket av vårt samhälles kunskaps­ utveckling och om vi tittar på Lunds universitets visionsmål så står det att vi ska förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Det kan ju ta olika kreativa uttryck och därför är jag väldigt glad över Syrienkonferensen som ska arrangeras. Sedan handlar det ju också om att människor från världens alla hörn ska känna sig välkomna och likabehandlade hos oss oavsett etnicitet, sexuell läggning och politisk- och religiös övertygelse. text annika skogar

få brittiska studenter I Storbritannien har utländska studenter varit fler än sina brittiska motsvarigheter de senaste fem åren. I en stor brittisk studie varnas det nu för en framtida kris om universi-

det går kass nu

teten utrustar Storbritanniens ekonomiska rivaler med de färdigheter som behövs för att kunna konkurrera ut britterna. Det här rapporterar The Independent. lundagård nr 8 2013

21

13-11-03 23.08.50

historiska händelser

Han tyckte sig själv veta bäst, störde andra studenters boende och hävde i sig ett par liter öl – till frukost. Under två vilda år på 1700talet gjorde Karl XII Lund till Sveriges huvudstad och sin egen hemstad.

30 november 1991. Sedan mitten av 1800-talet har det anordnats fackeltåg i Lund till minnet av den svenske kungen Karl XII:s dödsdag, en manifestation som med tiden kommit att få allt tydligare kopplingar till nationalister och nazister. Men nu har folket fått nog och motståndet vuxit sig så stort att polisen i kalabaliken tvingas ställa in fackeltåget. Men varför händer detta just i Lund?

Och varför i skuggan av Karl XII? 6 september 1716. Efter 15 år i Turkiet och runt om i Europa har den svenska 22

konungen Karl XII återvänt till Sverige, tyngd av militära nederlag. Han slår sig nu ner i Lund. Är det kanske för att ta del av det fina universitetet? Tyvärr inte.

Karl XII letar efter en tillräckligt obetydlig stad som kunde tjäna som bas inför eventuellt ryskt anfall. Malmö och Helsingborg anses ligga för nära kusten, men Lund fanns lagom långt in i landet och skulle vara enkelt att kvickt överge om kuststäderna plötsligt skulle falla.

Planer på att stanna och försvara sin nya hemstad har kungen alltså inte, utan när

han kör ut de som bor i nuvarande Katedralskolan och själv flyttar in så är det främst ett taktiskt val. men karl xii:s tid i Lund blir inte så

Historikern Bengt Liljegren är bland annat känd från tvprogrammet Boston Tea Party.

värst dålig ändå, åtminstone inte för honom själv. Han visar sig ha ett stort intresse för universitetet, både av lärare och av studenter – om än intresset tar sig olika uttryck. För den senare gruppen, som då består av ungefär 150 män från 15 år och uppåt, visar han nämligen sitt intresse genom att ge order om att lata studenter som uppehåller sig i Lund ska skrivas in i armén.

– Det blev ju ramaskri, berättar historikern Bengt Liljegren.

Studenterna gjorde uppror. De rev sönder pappret med uppmaningen och satte upp ett eget protestmeddelande, därefter tågade de med dragna värjor ner till Stortorget. Tvångsvärvningen lades ner och händelserna fick namnet Studentbullret.

lundagård nr 8 2013

s.22-23 historiska.indd 1

13-11-03 23.10.35

läs om fler klassiska lundahändelser på lundagard.se ◣

– Det var modigt att göra revolt mot en enväldig diktator, det hade lika bra kunnat bli arkebusering, berättar Liljegren vidare.

Studenterna vägrar alltså att lämna universitetet för ett liv som soldat.

Kanske tycker de att de får stå ut med tillräckligt mycket skit som det är. För när Karl XII drar in i stan med hela sitt följe ökar Lunds invånartal med cirka 40 procent. Resultatet är givetvis att det blir trångbott, och en del studenter tvingas vända hem igen i brist på boende. Ett problem som kommer att kvarstå 300 år senare.

– På den här tiden fanns det inga offentliga studentbostäder utan många var inhysta hos borgare, och eftersom det kom massa militärer och tjänstemän som tog deras sängplats så låg undervisning nere en tid, berättar Liljegren. men störiga moment till trots så har

kungen faktiskt en stor respekt för det här med bildning. Själv har han haft de bästa privatlärarna och fått en suverän utbildning även om den avslutats i förtid. Under sina år i Lund kan han komma in i mitt i en föreläsning och antingen glida in längst bak i salen, eller myndigt uppmana föreläsaren att lära honom någonting, vad som helst.

Detta intresse gör honom till en ovanlig kung enligt Bengt Liljegren.

– Han blev stimulerad av den intellektuella atmosfären, och var intelligent, energisk och modig, men modet gränsade också till dumdristighet.

Hans pappa, Karl XI, hade varit dyslektiker och blev beroende av sina rådgivare när han tvingades förlita sig på deras kunskap. Men Karl XII har tvärtom anammat ”kan själv”- mentaliteten.

Han undviker så långt det går att ta hjälp av sina rådgivare oavsett om det gällde postsystemets uppbyggnad eller hur han ska besegra Peter den store. På grund av detta, eller kanske trots detta, menar Bengt Liljegren att det går bättre för Sverige under Beroende den elfte än under Dumdristige den tolfte.

– Sverige körs i botten under Karl XII:s tid, även om han inte är ensam ansvarig.

Men mer om det senare.

under sina lundaår spenderar Karl XII en hel del tid med universitets lärare. Även om han inte har något emot vanligt folk så finns det inga historier som talar för att han någonsin tilltalat en vanlig borgare. Fast har man riktigt tur kan en bli inbjuden en kväll för att vördnadsfullt få bevittna kungen äta middag, 1 700-talets motsvarighet till reality-tv. Tillsammans med Christoffer Polhem, Emanuel Swedenborg och de andra snillena kastar Karl XII sig Redigering: Sebastian Hagberg

s.22-23 historiska.indd 2

däremot gärna in i matematiska diskussioner och filosofiska pratstunder. Diskussionsämnena rör allt från vätskors fryspunkter till byggandet av en jättekanal mellan Vänern och Göteborg.

Karl XII kommer även med ett eget förslag till en matematisk förbättring.

Inledningsvis menar han att talet 8 utgör en bättre bas än det nuvarande talet 10, främst på grund av dess delbarhet. Därefter tar kungen det ett steg längre och föreslår talet 64 som bas, vilket innebär att mattelärarna ska lära ut en multiplikationstabell som går ända upp till 64 gånger 64 (= 4096). Swedenborg och Polhem lyckas dock övertala honom om att en sådan multiplikationstabell skulle bli aningen för svårhanterlig. Något som antagligen besparat många svettiga mattelektioner i svenska skolor. men hur är det då med kung Karl XII och Sveriges mående? Historikern Bengt Liljegren förstår inte var bilden av en svensk hjälte kommer från.

– Hallå, Sverige förlorade 200 000 man under Karl XII. Han var en fantastisk taktiker, men en katastrof för Sverige. Ta till exempel de storskaliga radikala lösningarna som att han ska rita om Europas karta, de slutar i fiasko.

Men det finns ännu fler sidor av kungen som gör de nationalistiska hyllningarna än mer förbryllande.

– Han var mycket fördomsfri, och det var många judar och turkar som hängde med honom upp till Lund. Han gillade Turkiet och kåldomar och brydde sig inte om allt det där, säger Liljegren och skrattar oförstående åt nazisternas val av förebild.

– Och så är han ju en loser också.

Inte ens 1700-talets machobild av hur en riktig karlakarl skulle bete sig lyckas Karl XII axla fullt ut.

– Han var lite rädd för kvinnor, och dog antagligen som en oskuld.

karl xii väljer, enligt bengt liljegren lund

malmö

absolutist

sprit, javisst

ekonomi­studier

humaniora

vegetarisk falafel

köttig kebab

Realistisk teater

lättsamt spex

smålands nation

göteborgs nation

romantik

kamratskap

"Han gillade inte att partaja, men drack ändå, så mittemellan."

"För filosofins skull."

"Han gillade ju turkisk mat."

"Han gillade lite lustiga, farstartade lustspel."

"Han har ingen peruk, utan skiter i konventionerna, så han hänger på Smålands."

"Det var mycket male-bonding."

karl xii:s icke-ligg­ ande i Lund avslutas efter två år, när han beger sig norrut för att anfalla Norge som på den tiden tillhörde Danmark.

– Jag tror mest att han vill vinna något, han var sugen på att komma tillbaka till Stockholm som en vinnare.

Den 30 november 1718 ger han sig ut på slagfältet. Som vi i dag vet gick det inte så bra. text sara dahlman illustration julia hallström lundagård nr 8 2013

23

13-11-03 23.11.49

kultur

#jazz

MVG i okunskap

I hotell Lundias källare i centrala Lund finns en portal till en annan värld, långt bort från den för en utomstående mycket komplicerade och förvirrande nations- och kårhierarkin. En värld där gamla jazzrävar får sätta sig och nörda ner sig totalt en gång i veckan, samlade kring ett par ännu nördigare musiker.

Där musikerna får introducera sig själva för publiken, och där alla vet exakt när varje artist har spelat klart sitt solo och det blir dags att klappa. Där det finns en djupgående förståelse och ett gemensamt språk mellan de spelande och de som spelas för.

Vad lär vi oss egentligen i grundskolan och på universitet – och vad spelar det för roll? Virve Ivarsson känner sig obildad och undrar vad som egentligen offras i jakten på att få godkänt och ett jobb.

alla väntar sig ett antal saker när

de går på någorlunda etablerad jazzspelning. Intim stämning och duktiga musiker. Helt oförståeliga tonarter och låtuppbyggnader. Men som stockholmsbo väntar jag mig en sak till. Jag väntar mig att minst hälften av publiken ska bestå av pretentiösa ungdomar, som filmar små klipp av spelningen för att ladda upp på instagram. #jazz.

"Vad är bildning, är jag bildad?"

det är väl knappast någon nyhet att

det är statusförhöjande i vissa kretsar att vara intresserad av sådant som generellt anses tillhöra äldre generationer. Och det är ju inte så konstigt heller. Men det är skillnad på när en person råkar bli lite pretentiös och när en hel subkultur premierar ett visst beteende. När Södermalms, eller varför inte Möllans, hipsterkultur gör intrång på något så intimt och anrikt som jazzmusik. När jazzen får bli bakgrundsmusik, och jazzklubben en arena för något så mycket ytligare och kortvarigare. det var med dessa något dystra tan-

fridlys jazzklubben Under­

ground i Lund. Gå en eller två i taget, och se till att inte skrämma bort de gamla jazzrävarna, för allas vår skull.

samuel skoog 24

lundagård nr 8 2013

s.24-25 kulturuppslaget.indd 1

illustration: aydin ramezani

kar jag gick mot Underground Lund, en veckovis anordnad jazzklubb i hotell Lundias källare. Jag anlände strax efter att spelningen satt igång, och slogs av att jag verkade ha hamnat i ett område som på något sätt fredats det jag ville tro var en riksåkomma. I rummet satt i princip uteslutande 50-plussare, som skrattade med i saxofonisten Roland Keijsers obskyra jazzreferenser och andaktsfullt satt och inväntade varje solo. När mobilkamerorna åkte upp var det inte för att dela kvällen för likes, utan för att med ovana fingrar fumla sig fram till kamerafunktionen för första gången.

Vi befinner oss i mellanstadiet. De flesta dagar är desamma. Franskaglosor i klassrummet följs av Arlas mjölkautomater i matsalen och läppglanset med vattenmelonsmak i omklädningsrummet. Vår klassföreståndare går på föräldraledighet och vi får en vikarie. Vikarien heter Anton. Anton inleder med att visa oss Flugornas herre – en film om ett gäng barn i vår ålder som förliser på en öde ö där de bygger upp ett slags hierarki och börjar slåss och tillslut dödar varandra.

Han får oss att diskutera maktförhållanden. Jag tycker att det hela är mycket obehagligt, men intressant.

anton kommer tillbaka och vikarierar några dagar i min högstadieklass. På första lektionen berättar Anton om ett fiktivt parti som heter Floda. Han drar partiets valmanifest och frågar vad vi tycker, låter det bra? Jodå, det låter väl bra, svarar vi. Anton vänder namnet bakochfram och berättar att han just citerat Adolf Hitlers valmanifest. Det är lätt att saker ytligt låter bra, men en måste gräva djupare för att de verkliga avsikterna ska framgå, säger han. En annan lektion ber han oss att definiera begreppen ”man” och ”kvinna” för utomjordingar och förkastar de flesta av våra exempel på vad som skiljer dem åt, som mitt ”killar har ofta kortare hår”. Han kör också handuppräckning på frågor som ”Jag känner mig inte bekväm utan smink i skolan” och frågar alla som räckt upp handen varför vi känner så. antons näst sista lektion är något av en besvikelse. Han tar med oss till en gräsplätt bakom skolan och instruerar oss alla att lägga oss bekvämt var vi vill

i gräset och vara tysta. Vi ligger så utspridda och tysta i en timme och går sedan tillbaka till klassrummet varpå han ger oss i uppgift att skriva en till två A4sidor om vad vi lärt oss under timmen.

Dagen efter redovisar han utdrag ur våra svar men vi är inte imponerade och efter det kommer han inte tillbaka. Skolledningen ansåg kanske att Anton gick för långt från läroplanen. Vilket han säkert gjorde – och samtidigt är hans lektioner de enda från grundskolan som jag verkligen minns. vad är bildning, är jag bildad? Dryga åtta år senare läser jag till jurist och försöker hamra in rättfallsprejudikat och paragrafer i huvudet. Jag gillar verkligen utbildningen och visst diskuteras och problematiseras det. Ändå kan jag inte komma ifrån en lustig känsla av att jag liksom inte kan någonting, av att det är någonting helt annat än det vi lär oss som jag anser vara bildning. Villrådig börjar jag läsa en kurs i idé- och lärdomshistoria parallellt – herregud, vad irrelevant det känns. Från att ha suttit (i bekväma, påkostade stolar) och diskuterat giltiga asylskäl sitter jag nu (i obekväma, nedklottrade stolar) och lär mig om döda vita män som trodde att alla planeter kretsade kring jorden eller att åderlåtning var en bra idé. Fast på något märkligt sätt förskjuts intresset gradvis, jag märker att jag på lektionerna i idéoch lärdomshistoria plötsligt får göra det jag längtat efter – ta ett steg tillbaka, se sammanhangen, läsa historien, ifrågasätta och komma med egna teorier om hur saker och ting skulle kunna vara.

Omgivningen oroas – ”Det där får du inget jobb på, glöm nu bara inte juridi-

paradoxernas europa Det är som att fångas in i samma skräckinjagande fantasivärld som en gång förvandlade Pinocchio till en åsna. De till synes pittoreska kanalerna i Amsterdam kantas av skyltar som på avstånd får en att förvänta sig det ena mysiga caféet efter det andra. Men i höjd med en annars så lockande kakskyltning sitter kvinnor och bjuder ut sina kroppar. Två euro för en liveshow.

Oberörda passerar människor förbi.

Längre bort säljs det tulpaner och tågen rullar punktligare än i många andra välfärdsstater. Jag andas in. En doft av mänskligt förfall.

När blev objektifiering av kvinnokroppar och liberal drogkultur en turistattraktion som är lika accepterad som Rembrandts Nattvakten? hedvig areskoug Redigering: Annika Skogar

13-11-03 23.13.01

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

p

ken”. Men den känns plötsligt allt mindre relevant. ”högskolorna ska utforma utbildningar för att möta arbetsmarknadens efterfrågan på högskoleutbildade.”, detta går att läsa på Universitetskanslerämbetets hemsida. "Om högskolorna, deras studenter och forskare har kontakt med näringslivet och den offentliga sektorn blir utbildningen mer relevant för arbetsmarknaden”, står det även. Intressant är att det är utbildningen som ska bli intressant för arbetsmarknaden, inte tvärtom. Jan Lindregren, professor i historia vid Uppsala universitet, skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet (1/11-13) att högskolor och universitet utvecklas allt mer till företagsliknande organisationer som” ska bli producenter av nyttigheter som tämligen omedelbart ska komma marknaden till del och som därigenom snabbt bidrar till tillväxt”, något han befarar leder till ett fostrande av ”rättänkare” i motsats till ”fritänkare”.

Men det räcker inte att utbilda studenter för arbetsgivaren eller att få dem att memorera vissa fakta. Enligt framlidne Leif Alsheimer, professor i

rättsvetenskap och författare till den utmärkta boken Bildningsresan, utgiven 2004, borde universitets uppgift vara att ge sina studenter en allsidig bildning – ”Kunskaper som tillsammans och efter en individuell process skapar självinsikt och sammanhang för en människa, med andra ord hennes förmåga att söka, associera, jämföra, analysera, pröva, ifrågasätta, syntetisera och värdera”. Leif Alsheimer varnar i sin bok för att alltför specialiserade utbildningar riskerar att genera perspektivlösa, obalanserade människor. Han refererar till filosofen, matematikern och juristen Alfred North Whitehead som ”fruktar att uppgiften att dra övergripande slutsatser av den totala kunskapen alltmer kommer att överlåtas till personer som inte har tillräcklig förmåga att klara av denna.”

av naturliga skäl vill vi studenter kunna betala av våra studielån och försörja oss i framtiden. Skattebetalarna vill att vi ska ge dem någon nytta tillbaka och arbetsmarknaden vill att de ska kunna använda sig av det vi lär oss.

Men nås dessa mål verkligen bäst genom utbildningar som ger spetskunskap men saknar bredd – och vad hände med att

universitet skulle ge studenterna allsidig bildning? När Studentafton för några veckor sedan bjöd in utbildningsminister Jan Björklund och vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt till debatt på temat skola, frågade jag hur de definierar begreppet bildning.

Jan Björklund tyckte att det var en så komplex fråga att den var svår att ta ställning till, Jonas Sjöstedt hävdade att det var första gången han fick frågan. ”liksom det behövs lagar för att upp-

rätthålla en hög moral, behövs det en hög moral för att upprätthålla lagarna”. Citatet är Niccolò Machiavellis och det han sätter fingret på är att det inte räcker med att lära ut lagar för att människor ska följa dem – det krävs också att en kan föra över värderingarna som ligger bakom, att en kan förklara varför en ska följa dem och att medborgarna är överens om att de fyller en funktion. Det flesta är överens om att skolan är den plattform som mer än någon annan kan utjämna skillnader i möjligheter och bidra till demokratiska värderingar.

Men Leif Alsheimer poängterar att det är en skillnad mellan att utbilda och bilda.

För att universitetet verkligen ska ta sitt ansvar krävs att det gör både och.

text virve ivarsson illustration annie axelsson

undergångsdoja

Wassily Kandinsky tyckte att 1800-talet var åtskillnadens och entydighetens århundrade och spådde att framtiden skulle präglas av mångfald och ambivalens.

Hundra år senare sitter P O Enquist i P1 och diskuterar om vi måste älska våra barn. Svaret blir att vi åtminstone kan ta en paus i vår kärlek. Addera det med att polisen härom veckan tvådde sina händer i frågan om romregistrets lämplighet. Åtskillnad, check. Ambivalens, check. Kandinsky? Later.

27 personer vid Cambridge universitet forskar just nu på hur världen ska gå under. De är en särskilt utvald supergrupp med forskare från helt olika ämnen. Dessvärre har inte ens de här personerna – undergångsforskningens största stjärnor – lyckats hitta ett bra svar på hur vår civilisation brinner ut. De har hittat nio svar, som alla infaller inom ett par hundra år. Det är med andra ord omöjligt att förbereda sig annat än på det vanliga sättet – ett par snygga, bekväma och limiterade sneakers. tor gasslander

linus gisborn

lundagård nr 8 2013

s.24-25 kulturuppslaget.indd 2

illustration tim j -palmgren

måste vi älska barnen?

25

13-11-03 23.28.09

kulturredaktionen väljer

Att läsa i Lund, 7,5 hp Vill du studera vid Lunds universitet kan du välja mellan otaliga kurser med tillhörande litteraturlistor. Men hur klarar du av själva studerandet och det sociala livet i Lund?

Kulturredaktionen tycker det är dags för en kurs som lär ut just detta - och spikar här litteraturlistan.

För att “det är tradition” Tre terminer av Fritjof Nilsson Piraten. Du kommer inte undan den. Oavsett vad du tycker om Lunds studentliv – dess frackar, punsch och sittningar – är det här du hittar mallen för det. Sedan 1943 har Piraten satt standarden för det lundensiska studentlivet. Läs hans bok för att veta hur du bäst håller igång obegripliga ritualer eller hur du bäst sätter stopp för dem, det är upp till dig.

"Livet i det här samhället är – i bästa fall – skittråkigt.”

För nyttig paranoia Skola, universitet, fängelse – vad är skillnaden, egentligen? Inte så mycket om man ska tro Michel Foucaults Övervakning och straff.

Läs den om du vill gå genom din studietid med en konstant paranoid känsla av att alla är ute efter att indoktrinera dig, men att du minsann är dem på spåren.

Det är ju alltid bäst att vara på den säkra sidan.

philip stålhandske 26

s.26-27 nöje.indd 1

lundagård nr 8 2013

För framtidsgrubbel Känner du frustration över att ännu inte ha blivit stor och erkänd, utan att du riktigt vet vad du borde ha blivit stor och erkänd för? Undrar du ibland hur

För att förstå omgivningen Svenska akademiens ordlista.

Boken jag verkligen skulle ha behövt använda de första veckorna i Lund. Som ger mig svar på vad en nation är för något, förklarar den korrekta termen på de som springer runt i färgglada kläder och tofsiga mössor och sjunger sånger (en teknolog) och klargör vad en novischtid innebär.

du ska stå ut med allt störigt folk, vare sig de irriterar genom blind egoism eller lätt åstadkommen förnöjsamhet? Då är Tove Janssons Pappan och hav­ et något för dig. Psykologiskt förträfflig, gör dig lätt i hjärtat, innehåller mumintroll – bättre kan det inte bli.

För allt annat Bildningsresan av Leif Alsheimer. Säger vad du borde ha lärt dig vid examen – och varför du antagligen inte kommer att ha lärt dig det. En kärleksförklaring till utbildningens potential men kanske allra främst en krigsförklaring.

Boken är slut på förlaget men finns­ i två exemplar på Lunds stadsbibliotek – spring!

virve ivarsson

"Precis den kontrast till studentlivet som behövs ibland."

illustration: anna åkesson

För revolution ”Livet i det här samhället är – i bästa fall – skittråkigt, och ingen aspekt av det är överhuvudtaget relevant för kvinnor. För civiliserade, ansvarstagande, spänningssökande kvinnor återstår bara att störta regeringen, eliminera det ekonomiska systemet, införa total automatisering, och förstöra det manliga könet.” Så står det i SCUM-manifestet av Valerie Solanas. Troligen finns det ingenstans där det är så aktuellt som vid universitetet med dess ovan nämnda sittningskultur och hemliga manliga sällskap.

För kärleken Säg att du ligger med någon.

Hur svårt kan det vara för er att prata om hur intresserade ni är av varandra? Enligt mig själv, inte så svårt. Enligt den här boken – mycket svårt. Eller säg att någon är otrevlig och beter sig allmänt ointresserat – hur svårt kan det vara att klara sig utan denna? Enligt mig själv, inte så svårt. Enligt den här boken – mycket svårt. Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson påminner tyvärr mer om Lundalivet än vad mina spontana antaganden gör – låt oss läsa den och bättra oss.

För flykt från Lund När du lärt dig alla orden ovan och tröttnat på dem. En stunds flykt från studentlivet för lite Malmö- och Köpenhamnromantik. Välkommen till den här världen är ett triangeldrama som utspelar sig mellan Greta, Simon och Claus bland höstlöven och havet i Malmö och på Köpenhamns upplysta dansgolv på andra sidan bron. Amanda Svenssons uppföljare till Hey Dolly är lika välskriven och sträckläsarvänlig som debuten och precis den kontrast till studentlivet som behövs ibland.

För rolig kurslitteratur Alternativ till punkten före. Måste du ändå läsa kurslitteratur är det lika bra att den är rolig och lättläst samtidigt som den fungerar som just kurslitteratur. I Världens dåligaste språk reder Fredrik Lindström ut vem som egentligen bestämmer över språket, listar nyord från 1930 (porttelefon) till 1990 ( ge n m a n ipu l e r a d) och grämer sig över inte så lyckade ordbildningar (bärspelare i stället för Freestyle).

julia österlund Redigering: Philip Stålhandske

13-11-03 23.14.53

läs mer om vad som händer i och omkring lund – varje dag på lundagard.se ◣

3 tips Fri konst

Den 15 november är det utställningsbytardag på många muséer i skåne, bland annat på Lunds Konsthall där utställningen Former i tillblivelse visas. Former i tillblivelse är också vad som alltid erbjuds på Skissernas museum, denna månad skisserna till textilkonst från FN-skrapan. Båda utställningarna kan du se gratis, och inom gångavstånd från de flesta institutioner.

filip rydén

Watsky i Köpenhamn

San Franciscos flerfaldiga poetry slammästare, George Watsky, kommer till Rust i Köpenhamn den 8 november. Som en läspande antites till allt som annars kopplas till hiphopkulturen slänger han upp en Star Trek-hälsning i luften och skriker "V is for virgin!", till stående ovationer. Annorlunda perspektiv, intellektuell skärpa och delivery i världsklass.

samuel skoog

Ut med det gamla och in med det nya – många rakade sig för att låta en helt ny movembermustasch växa ut.

Mustaschmånad – Det är kul att folk reagerar på det, så att man får en anledning att prata om Movember. Jag har för det mesta helskägg, men rakar av det och odlar mustasch varje november. Det har blivit en tradition, och det kommer det nog att fortsätta vara, säger han.

Gillar du tanken på att få lyssna till Blue Öyster Cult-liknande toner samtidigt som du dyrkar Satan? Missa då inte det internationellt hyllade Linköpingsbandet Ghosts svarta mässa på Mejeriet den 25 november.

På scenen möter du hans ohelighet, Papa Emeritus II i egen hög person och hans fem, hårt rockande, namnlösa gastar.

bengt pettersson

missa inte… foto: lukas norrsell

Odla mustasch – bli en cancerhjälte. Den förste november sparkade Movember igång, en världsomfattande kampanj där män rakar av sig skägget för att odla maffiga mustascher.

Bland Lundakarlar kommer nu moppefjun och gedigna preussare växa hela månaden.

Svart mässa i Lund

på flera andra håll i Lund har man vi-

sat sitt stöd för prostatacancerdrabbade.

Helsingkrona nation hade en intern shaveoff när Movember drog igång.

– I samband med att vi planerade bröstcancermånaden i våras ville vi också slå ett slag för Movember. De flesta känner någon som är drabbad, så det kan kännas skönt att veta att det finns stöd, även om det bara är från små nationer och studenter, säger Mican " Den ståtligaste Fra ncke-Rydén, mustaschen i slutet av PR-chef på Helsingkrona nation.

Den första november samlades skäggiga män i Lund för att raka sig tillsammans, för ett syfte. Genom att raka skägget och odla ståtliga mustascher under hela november hoppas männen på att leda in samtalet mot prostatacancer. På så sätt riktas uppmärksamheten mot den svårupptäckta sjukdomen som i dag är den vanligaste cancerformen hos män. runt om i Lund

dök provisoriska november kommer att rakstationer upp.

I AF-borgen fick uppmärksammas." för de som inte cafeterians besökan eller vågar kare ta del av Kuodla mustasch har ratorskollegiets Movember-satsning och också alternativa metoder dykt upp unett tiotal män vågade sig upp i barberar- der kampanjens tecken. Den examinestolen för att slopa skägget inför publik. rade lundastudenten Pooya Jahankhah – Den ståtligaste mustaschen i slutet är en av dem som utvecklat Facebookav november kommer att uppmärksam- appen Brandprox, en applikation där mas lite extra, säger Cecilia Patriksson, man kan krydda sina profilbilder med ordförande i Kuratorskollegiet. olika former av muschiga stascher.

Kristoffer Persson är en av dem som Det finns mustascher i olika färger för sa hejdå till helskägget. Babyface, ung- de som inte kan odla. Hittills har 200 domlig eller konstig – kommentarerna personer använt sig av appen, säger han. på hans lena ansikte var många, och inte alltid så trevliga. Men det är också det text simone kamm som är syftet, menar han. foto tim jedeur-palmgren

Redigering: Filip Rydén

s.26-27 nöje.indd 2

...temadagen om mäns våld mot kvinnor som arrangeras av Lunds feministiska nätverk med flera den 23 november. Föreläsningar av bland andra Gudrun Schyman kommer att hållas ­i Pala­estra och allt är gratis.

karolina jakstrand lundagård nr 8 2013

27

13-11-03 23.15.44

lunds universitets studentkårer

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

The importance of a document foto: jonas jacobsson

Lund University recently adopted a new document concerning student rights. It is crucial that this document now is implemented at the university since its content is a fundamental requirement to make sure that students with different backgrounds, security nets and economic strengths will be able to complete their studies.

I remember exactly when I recognized the fundamental weight of a good and secure system for student rights. It was when I, at the beginning of a fall semester, sat in the lunch area at my department catching up after summer with some friends when another friend came to join us. Sadly the summer had somewhat altered my friend since I last saw him. He was badly bruised on his forehead and looked severely ill. When I asked what had happened he answered that he had run short of money and therefore had not been able to eat properly for a while, as a result he had fainted in his bathroom and hit his head in the bathroom. It was very obvious that my friend was ill, unhappy and very stressed. as a result of this meeting it struck me how we, as students, sometimes are a weak group subject to heavy exposure where we cannot always influence our circumstances.

As students we are subjects to a system that is made out to help us, but where it sometimes does the opposite. To study is to make a heavy financial

detta är lus

28

s.28-29 lus.indd 1

"A list called Student Rights at Lund University." investment but also to take a huge financial risk. It is crucial then that safety nets around us do not falter. This concerns everything from how our study results are reported to what aid we can get and what rights we have when we for some reason are in conflict with our university. in sweden today there is legal protection for students concerning basic and important issues. This protection is extended at Lund University through a list called Student Rights at Lund University. The list contains a lot of important issues where the regulations is extended beyond what is stipulated in the law. The hours spent behind making the list should not be underestimated and therefore also not its importance. It is an essential part of how, for example the student unions, can help students in conflict with some part of the university. But the list is also newly adopted and therefore not as well-known as it should be. This means that it is up to me, you and the university to make sure that

lus hugs

this list is known and upheld. i never asked my friend how

it came to be that he couldn’t afford to eat but I think it is safe to say that study results and student loans were involved. However, this particular incident was not connected to a scenario where the university was to blame because of any mishandling. Still I have, during my years since this incident as an active student representative in one of Lund University’s many student unions, seen several cases where the actions from one person could easily make the difference between a student being able to continue his or her studies or not. It is evident that both we as students, but also the employees at the university, need to take this list seriously and not disregard the document. It is a crucial and fundamental requirement to enable students with different backgrounds, security nets and economic strengths to be able to complete their studies.

Stämningen i rummet var så tät att den nästan gick att ta på. Vi väntade alla på resultaten från Universitetskanslerämbetets utvärderingar som vi visste skulle komma under dagen via ett samtal från universitetsrektorn Per Eriksson. Bara minuten tidigare hade vår dekan, Anders Axelsson, fått ett samtal från just Per och lämnat rummet. Presidiemötet fortsatte, stor nyfikenhet till trots. Efter tio minuter återvände Anders, med ett något större allvar i blicken än tidigare. Han satte sig tillrätta innan han lättade på minen och förklarade att rektorn hade ringt i ett annat ärende. En lättnadens suck for genom rummet och mötet fortsatte. under eftermiddagen kom resultaten.

Fem utbildningar hade fått betyget “bristande kvalité” varav tre av dessa var civilingenjörsprogram. Även om vi med facit i hand varken har ett glädjeresultat eller det motsatta så kvarstår det faktum att vi inom det närmsta året måste ta tag i de problem som finns kring de bristande programmen. Om inte så riskerar dessa program att stängas ner. Resultaten väcker också en hel del känslor, inte minst hos mig själv som i vanliga fall är student vid ett av de program som fått betyget “bristande kvalitet”.

"Resultaten väcker en hel del känslor." vid sådana här tillfällen är det oerhört viktigt att ha en kår: En organisation som för fram studenternas talan och perspektiv. Min mening är att det fördjupar och förbättrar det kvalitetsarbete som görs på fakulteten. Även det faktum att en hel fakultetsledning för en liten stund höll andan i samband med att resultaten skulle publiceras visar på en viktig aspekt, nämligen behovet av att genomföra utvärderingar av den här omfattningen. i slutändan är jag övertygad om att det,

oavsett de nuvarande resultaten, finns en fantastisk möjlighet att komma stärkt ur detta. Det kommer Teknologkåren att jobba för. foto: privat

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitet, kommunen och regionen.

kårkrönika

clara lundblad chairperson lus

lus kicks

kreditkassan

CSN

For helping students whose lives CSN has complicated by not being able to handle their applications in time.

Who has been unable to process all grant and loan applications in time, thus making many students' lives a lot more complicated.

björn hansson kårordförande teknologkåren

lundagård nr 8 2013

13-11-03 23.17.25

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Gratiskurser på internet – när tar Lunds universitet steget? År 2012 blev MOOC:s – Massive Open Online Courses – ordet på mångas läppar när några av de mest välrenommerade universiteten i USA storsatsade på gratiskurserna på nätet. Idag finns över femhundra MOOC:s som miljoner människor har tagit del av. Nu har trenden nått Lunds universitet där utbildningsnämnden tillsatt en grupp för att utreda hur Lunds universitet ska möta MOOC:s och e-lärande.

Projektet satte igång i augusti under ledning av Åsa Lindberg-Sand och startade med ett nationellt möte som handlade om hur universiteten ska hantera frågan om MOOC:s och vad de kommer att innebära för universiteten. Samtidigt bedrivs arbetet på universitetet av flera projektgrupper som utreder frågan specifikt för Lunds del.

Projektet ligger i startgroparna. Projektgrupperna har lagt ut förfrågningar till fakulteterna och universitetets särskilda verksamheter om hur de kan tänka sig att arbeta med MOOC:s. kurserna måste bli intressanta – De här kurserna är dyra att utveckla. Det går inte att ta vilken kurs som helst, utan man behöver välja attraktiva ämnen och använda påkostad teknik så att kurserna blir intressanta för studenterna, säger Åsa Lindberg-Sand.

De MOOC:s som finns tillgängliga idag är ofta korta och avgränsade och motsvarar ungefär 7,5 högskolepoäng. Hittills har kurserna endast givit ett deltagarintyg och det går än så länge inte heller att räkna in kurserna i ordinarie utbildningsprogram.

Vissa menar att MOOC:s är en trend som kommer att gå över. Men enligt Åsa LindbergSand innebär MOOC:s ett helt nytt läge.

– Det är en väldigt spännande utveckling.

Det finns e-lärandefantaster som har pratat om

fOtO: apelöga

I takt med att fler universitet börjar med MOOC:s blir det lättare att hitta intressanta nätkurser att läsa.

det här i 15 år, men tekniken har tidigare gjort e-kurser svårhanterliga och klumpiga. Med bättre teknik blir kurserna mer attraktiva och lätthanterliga.

Kurserna på Lunds universitet kommer förmodligen inte att vara lika aktuella för svenska studenter som för utländska, men de kan komma att spela stor roll både för universitetens marknadsföring, rekrytering och varumärke.

– Jag tror att utländska studenter som letar efter en masterutbildning kommer att undersöka kvaliteten på universitetens MOOC:s. Om de är bra kan det vara ett tecken på att det universitetets övriga utbildningar också är bra – på så vis kan MOOC:s fungera som ett slags kvalitetsstämpel. lund på världskartan – Vi har bara sett början på det här fenomenet. Är syftet att placera Lunds universitet på världskartan så gäller det att ha riktigt bra kurser på engelska riktade mot en internationell publik, och att man väljer ut kurser som universitetet vill visa upp utåt när man beslutar vilka kurser som ska göras om till MOOC-format.

MOOC:s kommer alltså att kunna användas på många olika sätt. Till exempel kan det komma att finnas helt svenska kurser, eller riktade kurser på andra språk. Kurserna kan också vara

helt riktade utåt eller vara en del av ett program för de ordinarie studenterna.

– Det är bara frågan om hur man sätter igång och jobbar med det här. Jag ser det som ett väldigt spännande område för pedagogisk utveckling, säger Åsa Lindberg-Sand.

Sannolikt kommer de första MOOC-kurserna att starta redan nästa år, men än finns inget bestämt datum. Att kurserna kommer att vara attraktiva är något Åsa tror är självklart.

– Lunds universitet har otroligt spännande forskning och ett brett utbildningsutbud inom olika områden – vi har mycket att erbjuda.

fakta | mooc:s • MOOC:s betyder Massive Open Online Courses • Gratis högskolekurser på nätet • Öppna för vem som helst – inga förkunskaper krävs • Möjlighet att nå många människor till låg kostnad • Hundratusentals människor världen över studerar idag genom MOOC:s • Kurserna ger ingen formell examen

www.lu.se

s.28-29 lus.indd 2

13-11-03 23.17.50

sista sidan q : kerstin thörnqvist

M

ed eldfärgat hår kunde hon ses jäkta genom borgens korridorer. AF:s hemliga toppsekreterare löste all världens problem. Åtminstone hyresvärdens. Med en klackskobeklädd fot hos hyresgästerna och en hos borgen hade hon i sanning dubbla identiteter. Med anledning av sin pension får hon som första person någonsin Q:s allseende öga riktat mot sig en tredje gång.

illustration: sara ottosson

MORRHOPPAN Skamlösa studenter, ta er i nackskinnet!

En karnevalstrupp som runda om fötterna fultraxar sig runt i borgen och utser en eldig redaktör till sin blaska. Burn baby burn.

Sedan har vi studenterna som drömmer om en bombastisk religiös och helig plats i

Q kvad, en lasarettsvisa med borgsyndrom

punschens namn. Fräs och stön, gör avbön,

I ett rum i AF-borgen som besöks på våning tre, sutto damen med omsorgen över sal och foajé.

Flera vänner har hon gjort här, många ligger nog i lä.

Kunder, gäster, spekulanter, fifflare och fjäderfä.

flaskor till kyrka!

Bokningarna höll hon koll på, bastu och möteslokal.

Alla gäster tog hon hand om: Brudpar, spex och karneval.

Blommor överlever inte, även trots vatten och ljus, men hon rensade magnolian resultatrikt ifrån Lus.

när allt de vill ha är ett leg. Blev sedan

Hon har skinn uppå sin näsa efter år med värv och sjå.

Denna näsa kan beskådas i Nasotek, plats nittiotvå.

Hon har fått Agardhmedaljen, hon har givit namn åt rum.

Hon har Q:ats trenne gånger; Nu hon är ett unikum.

slutat med Less?

Mycket har säkert förändrats under all den tid som gått.

Men en sak förblir densamma: Hennes hår blir aldrig grått.

Det har nu blivit hög tid för borgens drottning på sin tron att försöka sköta blommor för nu går hon i pension.

brar och ram. Hedersmjau, men kanske bör

Lägg på detta en ansvarig utgivare som i hybris skakar hand med nationsvakterna kallad "Kevin".

Så var det Wermlands nu igen, kan råbiffen Kvar står bara en humanistkår redo att möta döden med kondoleansbok, kandeladet överräckas till Studentlund först.

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

30

s.30-31 q.indd 1

lundagård nr 8 2013

Redigering: Samuel Skoog

13-11-03 23.19.16

94 * 125 Lundgård

NÄSTA STOPP KÖPENHAMN

Tomat Annonsbyrå söker en

mediasäljare i lUNd Tomat är ett ungt företag som arbetar med kommunikation mellan företag och studenter vid samtliga universitet och högskolor i Sverige.

SPÄNNANDE MÖJLIGHETER OCH BRA LÖN PÅ ANDRA SIDAN SUNDET!

Vi söker dig som har säljdriv och intresse för kommunikation. Vi ser gärna att du har dokumenterad erfarenhet från försäljning, ett plus är även om du varit aktiv i någon studentorganisation.

Vi tror att du är mellan 20-30 år och bedriver eller har bedrivit högre studier.

Vi kan erbjuda dig anställning tim, deltid eller mer enligt överens-

Läs om hur du tar dig dit på www.oresunddirekt.com

kommelse med tillträde snarast. Ersättningen är provisionsbaserad och arbetstiden flexibel.

Skicka din ansökan via e-post senast den 30 november 2013 till tobias.hansson@tomat.se Märk ansökan Lund.

Karl XI-gatan 19, 222 20 lund 046-13 74 00 Info@tomat.se www.tomat.se

annoncer_sep_2013_FINAL.indd 11

s.30-31 q.indd 2

27/09/13 12.12

13-11-03 23.19.39

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår

BYSTED.SE

NEXT STEP LOCKAS DU AV TEKNISKT AVANCERADE UTRÄKNINGAR SKA DU TA MED FLER PANDOR I EKVATIONEN TETRA PAK Tetra Pak har alltid utvecklat komplex och nyskapande teknik – det är en del av vårt DNA. Miljarder människor i världens alla hörn har därmed kunnat äta och dricka produkter tillverkade och förpackade på ett säkert sätt. Vi är marknadsledande inom vårt område, men vill alltid bli bättre. Därför söker vi visionärer som kan utveckla vår verksamhet, hitta snabbare processer och effektivare lösningar.

Allt på ett smart och energibesparande sätt – och samtidigt förpackat i ett sammanhang där människa, miljö och teknik samspelar. Läs mer på www.tetrapak.com och www.facebook.com/tetrapakcareers.

SUSTAINABLE TECHNOLOGY Tetra Pak är stolt partner till WWF Climate Savers, ett initiativ från Världsnaturfonden (WWF).

Climate Savers vill göra det möjligt att kombinera minskade koldioxidutsläpp med tillväxt och lönsamhet. Sedan starten 1999 har företag som deltar i programmet tillsammans minskat utsläppen av CO2 med över 100 miljoner ton.

Tetra Pak,

s.32.indd 1

och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

13-11-03 23.20.28