Tidningen lundagard nummer 6 2013

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 6 2013

hur hamnade du här?

Lund är akademikerbarnens älskling. Försöken att klättra upp från sin osmickrande bottenplacering ­­ i mångfald går trögt.

Sid 14-17

nykomlingsnytt

Bilaga med allt du måste veta som ny student i Lund.

Sid 32-48

s.1 ettan.indd 1

laddar för kamp

Lundabon Omar är redo för väpnad revolution.

Sid 18-19

news in english

Use the qr-codes to find the translated versions of the articles.

13-08-26 00.52.57

Tetra Pak har alltid utvecklat komplex och nyskapande teknik – det är en del av vårt DNA. Miljarder människor i världens alla hörn har därmed kunnat äta och dricka produkter tillverkade och förpackade på ett säkert sätt. Vi är marknadsledande inom vårt område, men vill alltid bli bättre. Därför söker vi visionärer som kan utveckla vår verksamhet, hitta snabbare processer och effektivare lösningar.

Allt på ett smart och energibesparande sätt – och samtidigt förpackat i ett sammanhang där människa, miljö och teknik samspelar. Läs mer på www.tetrapak.com och www.facebook.com/tetrapakcareers.

SuSTaiNaBLE TEcHNoLogY Tetra Pak är stolt partner till WWF Climate Savers, ett initiativ från Världsnaturfonden (WWF).

Climate Savers vill göra det möjligt att kombinera minskade koldioxidutsläpp med tillväxt och lönsamhet. Sedan starten 1999 har företag som deltar i programmet tillsammans minskat utsläppen av CO2 med över 100 miljoner ton.

Tetra Pak,

och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

BYSTED.SE

NEXT STEP LockaS du av TEkNiSkT avaNcEradE uTräkNiNgar Ska du Ta MEd fLEr PaNdor i EkvaTioNEN TETra Pak

stiftelselur

Som av en händelse la regeringen förslaget om högskolestiftelser precis när semesterledigheten för studenter och anställda på landets högskolor och universitet började. Dessutom hamnade förslaget delvis i medieskugga eftersom politikerveckan i Almedalen på Gotland drog igång knappt en vecka senare, Sneaky sneaky.

CJK

männens värld

En populär klyscha i Lunds studentliv är att det består av Sveriges framtida makthavare och beslutsfattare.

I år är kårordförande och nationskuratorer till 70 procent män. Kalla det slumpen om du vill, men knappast någon uppfriskande framtid att hurra för.

rättelseR

AS

1. Det var inte litteraturvetenskap som fått kritik i UKÄ:s kvalitetsgranskning som vi påstod i nr 5, utan "Svenska - språk och litteratur". 2. Dessutom var det Eva Andersson från Studieverkstan som var på bild i nr 4, tyvärr påstås hon ha sin kollegas namn, Elisabeth Wilhemsson.

ledare

välkomna - på riktigt

Studenter från studieovana hem står fortsatt utanför. Efter allt snack om kvoteringar och lösa informationsdagar: Lunds universitet, gör nu en gång för alla en helhjärtad insats och åk ut till de svårare platserna. i skåne kryllar det av såväl arbetare som invandrare, men deras barn syns inte lika mycket på Lunds universitet. Det är en social snedrekrytering, där en påfallande hög andel av studenterna har liknande bakgrunder och fötts in i den akademiska kulturen – men där arbetarklassungarna står utanför. Samtidigt verkar inte universitetet se en given lösning på problemet. i tidningens reportage radas det upp potentiella lösningar. Universitet expanderar för att få fler att känna en närhet till studierna. Om du har högskolan geografiskt nära dig är det mycket lättare att välja den. Det är därför jag och de flesta av mina barndomsvänner utan akademisk familjebakgrund pluggar i Skåne. Hade vi inte växt upp i Helsingborg, utan helt avsides från högre studier, hade många av oss säkert gett upp direkt.

Men varför kommer då inte arbetarklassen hit i en högre utsträckning även om de bor runt knuten? Jag tror att bristen på naturliga förebilder är ett stort problem. I reportagets Mohammed Taha finns en sådan. Visst är det snyggt att ha en invandrare i utbildningskatalogerna och peka på mångfald, men hans viktigaste roll är som förebild ute i skolklasser.

Utan förebilder som kan sätta standard och inspiration är det svårt för de utan akademiska rötter att ta sig vidare.

På min gymnasieskola satsades det hårt på att dämpa det dramatiska steget till universitetet. Gamla elever berättade om sina val, om hur lätt steget hade varit. Små, små intryck som formade ens val.

Låt dem bli ett naturligt inslag i Lindängen, Norrestad och Drottninghög.

för personer från om-

givningar utan sådana personer kan steget till högre studier vara milslångt. I vintras intervjuade jag Mario, en romsk kille som jobbade hårt för att kunna minska just sådana avstånd. Bland romer har kulturen med att studera sällan varit högt prioriterad. Föräldrar som inte förstår vikten av studier, och än mindre kan motivera den, har lett till att många romska barn inte går i skolan. Det är helt enkelt inte något för dem.

Mario växte upp i samma stadsdel som mig i Helsingborgs utkanter, ett område med mycket arbetarfamiljer.

Men också med en skola där det fanns en lärare som brydde sig och blev just hans förebild. Mario var ingen stjärna som barn, men med förebilden och motivation har han i dag blivit en utbildad socionom. Nu betalar han själv tillbaka genom att hjälpa romska ungdomar in i studierna.

Inte minst genom att bara synas och visa att det går att utbilda sig ända upp på universitetet oavsett bakgrund. varför satsar inte Lunds universitet ännu mer på sådana här representanter? Mohammed Tahas fåtal föreläsningar i Rosengård i alla ära, men hitta ännu fler lokala ambassadörer och låt dem bli ett naturligt inslag i Lindängen, Norrestad och Drottninghög. Ge samma motivation i orter som Perstorp, Hörby och Örkelljunga när tempot ändå är uppe. Lunds universitet, kom igen nu.

kenneth carlsson redaktör och ansvarig utgivare

lundagård nr 6 2013

Tänk på döden

Vad tror du att du vet?

Vi ska alla en gång dö. Så även universitetet - sid 24-25

Nationerna berättar vilka nationsfödomar som stämmer - sid 46-47

”Man vill ju inte behöva ligga i sängen för att koka pasta” ”Man har egna hemsydda lösningar där man tolkar reglerna fritt. Så är det över hela fältet"

Universitetet anklags för att bryta mot sina egna regler - sid 6-7

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 0000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Kenneth Carlsson kenneth.carlsson@lundagard.se Redaktör Annika Skogar annika.skogar@lundagard.se Webbredaktör: Carl-Johan Kullving carl-johan.kullving@lundagard.se Bildchef: Henrik Larsson Redaktion Jonas Jacobson, Henrik Larsson,

Tobias Persson, Sebastian Hagberg, Nina Lind.

Novischredaktörer Sara Dahlman, Karin Furenhed.

Medarbetare detta nummer Fredrik Toreblad, Catrin Jacobson, Q, Aydin Ramezani, Tor Gasslander, Filip Rydén, Emma Karlsmark Elfstrand, Jens Hunt, Philip Stålhandske, Emma Andersson, Lovisa Wallin, Linus Gisborn, Anni Tuikka, Mikaela Månsson, Virve Ivarsson, Karin Furenhed,Jimmie Larsson, Anna Åkesson, Lars Jansson, Sara Ottosson, Mikael Karlsson.

Omslag Catrin Jacobson.

Novischomslag Anni Tuikka.

Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentpreumeration 150 kr. För

Bostadsombudsmannen berättar om små lägenheter - sid 12

130 km

…så långa är hyllorna där universitetsbiblioteket sparar på allt möjligt. Lundagård berättar var gränserna går - sid 12

utlandspreumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din kår.

Tryck V-Tab. www.ts.se Pressläggning 26 augusti 2013.

Deadline nr 7/2013 20 september. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 38 900.

KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitet.

Därför får du inte Lundagård - Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Och skriv ditt namn på din brevlåda.

o

Om du har gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrå tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07 Redigering: Tor Gasslander

s. 2-3 ledare.indd 2

lundagård nr 6 2013

3

13-08-26 02.51.40

detta har hänt

mingel, mingel, mingel 13-08-23

student association fair

Det var varmt, det var högljutt och nästan alla var där. På Student association fair fick de nya internationella studenterna stifta bekanstskap med kårer, nationer och studentföreningar i Café Athen.

66

denna månaden

... procent valde universitetsstyrelsen att höja det ekonomiska stödet till kårerna med.

13-08-13 inbrott

studentinfo

på

En tjuv bröt sig in i Studentinfos lokaler. Konferensarrangören European Conference on Eye Movement blev av med kassaskrin innehållandes över 10 000 kronor.

▶▶ 13-09-02 Första dagen på höstterminen. ▶▶ 13-09-13 Hälsningsgillet i AF-borgen. ▶▶ 13-09-21 Kulturnatten i Lund äger rum. ▶▶ 13-09-26 Lund International Fantastic Film Festival startar. ▶▶ 13-10-05 Lundagård nr 7 kommer.

13-06-13

"... i stället anordnar vi ett litet lotteri så kan vi i alla fall göra en student väldigt lycklig." ... kurator Robert Lekström på Helsingkrona nation förklarar varför de arrangerar novischrumslotteri via Facebook.

nyheter från www.lundagard.se 4

s 4-5 webb.indd 1

lundagård nr 6 2013

foto: henrik larsson

13-06-24

13-08-14

Cash is not king

Andrahandsbokhandeln i Lund slutar med kontanter och erbjuder bara kortköp.

Anledningen är nya ägare till butiken som dessutom letar efter nya lokaler till bokhandeln.

13-08-16 bedragare bedrar novischer

Bostadsbedragarna fortsätter lura nyantagna studenter på deras jakt efter bostad.

Enligt Peter Fransson, projektledare på bostadsförmedlingen BoPoolen, har förövarna blivit smartare och han uppmanar studenterna att vara vaksammare.

klassikern: vägen hem

För två år sedan skrev Lundagård om rektorns bostadsgaranti. Är det fortfarande aktuellt?

Redigering: Carl-Johan Kullving

13-08-26 01.54.35

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

hallå där...

"Numera kräver vi att den som vill hyra ut en bostad inte får begära förskottsbetalning."

maja cronert

13-08-20

ankomstdagen med stort a

foto: carl-johan kullving

foto: jens hunt

13-08-16

De internationella studenterna sköljde in genom AFborgens portar när Arrival day traditionsenligt hölls. Över 1 500 studenter väntades anlända under dagen, enligt mentorkoordinator Linda Karlsson.

13-08-21

13-08-19

"Men någon exakt siffra inför höstens inskrivning vågar jag inte säga."

...nya studieplatser har skapats i det nyrenoverade Annexet på LTH. Av dessa är 250 permanenta läseplatser.

...Wermlands nations kurator Elin Johansson Lööw är peppad och hoppfull inför höstens inskrivningsperiod. Novsichförmännen på nationerna jobbar febrilt för att locka nya medlemmar till sin organisation.

13-08-20

13-08-22

... sa Thomas Bäcker. kundsäkerhetsansvarig på annonssajten Blocket.

Efter flera fall av bostadsbedrägerier har sajten höjt säkerheten för bostadssökarna.

570 lättare få boende i helsingborg

Bostadssituationen för studenterna i Lund är underkänd men i Helsingborg är det halvt godkänt.

Sveriges förenade studentkårers bostadsrapport visar på fortsatt dystert läge för bostadssökande studenter.

93

Var är du engagerad?

foto: jane dinh

Sara van Lunteren, head of LU Accommodation, explains why they have to increase the notice period from one month to three months.

swing is the battle

– Jag har precis kommit med i sexmästeriet på Sjuk­ gymnastkåren och ska ordna med kårens fester, något jag velat göra sedan första terminen. Annars är borgen mitt andra hem. Jag är nämligen med­ ieansvarig i Lunda­ spexarna och PR- och ni k at ions­ "Jag lägger upp kommu chef för projektet mycket bilder 60-val. Det är en två­ i sep­ och filosoferar dagarsfestival tember utanför AFofta genom borgen i Lundagård med det bästa Aka­ bloggandet." demiska föreningen har att erbjuda.

Vad ser du mest fram emot i höst?

12-06-19 THe

What's the thing about cricket? Lundagård participated in a game at Kämnärsrätten and tried to find the answer.

– Jag lägger upp mycket bilder och filosoferar ofta genom bloggandet. I Studentlivsbloggen ska jag skriva om allt mellan spexyra och tentaångest. Jag har också ett stort intresse för vintage och second hand, så det kommer lysa igenom.

– I höst börjar jag termin fyra på Sjukgymnast­ programmet. Innan dess har jag läst modedesign, illustration, marknadsföringspsykologi samt hu­ manekologi. Sen har jag hunnit med en vända som utbytesstudent i USA också där jag läste psykologi och fotografi bland annat.

news from lundagard.net - your update in english ”This is a financial problem for us."

Hur är du som bloggare?

Vad pluggar du?

...spinningcyklar får det plats i Gerdahallens spinningsal efter sommarens renovering. Bland höstnyheterna finns också träningsformen TRX.

13-06-05

... 23 år och ny Lundagårdsbloggare på Studentlivsbloggen.

The internship blog

Lundagårds Jane Dinh has been an intern for the United Nation Development Programmes on the Maldives. Check out her pictures at the internship blog at lundagard.net

– Att allt ska dra igång, Lund i september är under­ bart. Det är spännande med 60val eftersom det är första gången det görs och spexmånaden blir alltid helgalen. Sen är ju karnevalen i vår också! text carl-johan kullving

studentliv.lundagard.se lundagård nr 6 2013

s 4-5 webb.indd 2

5

13-08-26 01.55.18

nyheter

Stora kårnollningar I veckorna deltar flera tusen novischer i nollningar i Lund och Helsingborg. Flera av de största novischaktiviteterna står under kårernas ansvar. Men hur skiljer de sig åt och hur har kårerna tänkt om utbildningen av faddrarna? Lundagård gjorde en rundringning och hörde efter.

4

text kenneth carlsson grafik filip rydén

när fadderutbildingarna börjar

3

Halvcirkeln representerar när under halvåret innan höstens terminsstart kårerna påbörjar sina fadderutbildningar.

Vinter

Vår

Sommar

2

Antal veckor

1

tlth

jf

agora

luna

mf

hts

lek

"Vi borde utbilda kårer också" Kårerna bestämmer själva hur faddrarna utbildas i frågor som rör likabehandling och värdegrund. Att bara tre av de stora kårnollningarna, TLTH, MF och Agora, satsar på professionell hjälp kan tyda på att få kårer känner till att sådant stöd finns inom universitetet.

Kajsa Widén är personalkonsult vid Lunds universitet och håller utbildningar om just värdegrundsarbete.

Hennes projekt har varit inbjudet till nationer och arbetsplatser, men få nollningsgrupper har hört av sig – även om hon tror att det finns ett behov.

– Vi bjuder aldrig in oss själva, att vi behövs är något man som organisation 6

s. 6-7 nyheter nollning.indd 1

själv ska känna. Men jag kan tänka mig att det finns ett behov, för det gör det både inom Lunds universitet och vid andra universitet som vi är inbjudna till, säger hon.

Hennes utbildningar är normkritiska och består av övningar och falldiskussioner som är tagna från riktiga situationer.

Många av dem är direkt vardagliga. Målet är att deltagarna ska börja reflektera över situationer och reaktioner som de i många fall ser som helt naturliga.

– Att vi provocerar vissa deltagare tycker jag är bra. Många har förmodligen aldrig reflekterat över hur man ofta reagerar när man tillhör en grupp som är normen.

Önskar fortsatt förbättring

Kajsa Widén vill att studenter och kå-

rer ska känna sig välkomna att få hjälp med sina organisationer, inte minst i samband med nollningar. Men hon är tveksam till om alla kårer känner till att utbildningar som hennes finns.

– Jag tror inte att vi är så kända, vi blir ju mest inbjudna till arbetsplatser. Men vi borde utbilda kårer också. I nollning finns det oerhört mycket som är tradition och som riktar sig till den student som passar in i ledet. Den studenten blir normen, säger hon och fortsätter: – Det finns många väldigt bra exempel på goda saker som görs i förberedelserna, jag tror att mycket är inkluderande. Men man kan tala ännu mer om riskerna. Som studentorganisation ska man ständigt kunna se över vad som kan förbättras och förändras.

lundagård nr 6 2013

13-08-26 01.47.56

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

– olika förberedelser MF tar över helt

så här satsar kårerna på sina fadderutbildningar ▶▶ Teknologkåren (TLTH): Lunds mest kända och välbesökta nollning med över tusen novischer. En stor mängd aktiviteter med olika fester och tävlingar som nollelördagen och regattan.

Fadderutbildning: Börjar under vintern och sköts av kåren med delhjälp av studievägledningen och inhyrda företag. Faddrarna får utbildning i likabehandling, alkoholhantering, värdegrund och självledarskap och faddrarna skriver under på kårens riktlinjer.

▶▶ Medicinska Föreningen (MF): Från och med i år arrangeras nollningarna för läkar-, biomedicin- och audiolog/logoped-programmen av kåren. MF ansåg att det var för riskabelt att en så stor nollning som läkarnas var ett privat initiativ.

Fadderutbildning: Hade en första utbildning i vintras. Tidigare faddrar har delat sina erfarenheter, kåren har givit sina visioner om hur en lyckad nollning ser ut och falldiskussioner har arrangerats för att reda ut hur man ska agera i olika situationer. Satsar även på att ta in föreläsare med stöd från fakulteten.

▶▶ Juridiska Föreningen (JF): Runt 100 novischer brukar delta i de tre till fyra nollningsdagarna varje vecka. I år arrangeras bland annat quizkvälll, fes▶▶ Humanistiska och Teologiska studentter och en aktivitetsdag i Stadsparken kåren (HTS): Förhållandevis ung novischFadderutbildning: Sköts internt av kåren. verksamhet med runt 100 deltagare från Nedskrivna mallar olika program och kurNolle- eller novishfrid innefrån föregående års ser. Lugnare framtoning bär att faddrar inte får ha novischverksammed film-, grill- och spelsex med novisherna. heter används och kvällar och en sittning. innan nollningsFad d e rutb il d n i n g : veckan håller JF:s Ingen större, men kåpresidium föredrag om ordningsregren går igenom interna regler som faddler. Faddrarna skriver också under porarna ska förhålla sig till. En del gamla licies mot alkoholhets och för nollefrid. faddrar har hjälpt till med planeringen. ▶▶ Agora: Helsingborgs nollning har växt till att omfatta över 500 novischer och 145 faddrar. Studenter från andra fakulteter får vara med som stödmedlemmar. Slår på stort med strandfest, poängjakt, festival och turer till både Lund och Danmark.

Fadderutbildning: Har pågått kontinuerligt sedan våren. Tidigare faddergrupper har lämnat över erfarenheter, Helsingborgs stad har bidragit med workshops om alkohol och faddrarna har skrivit under kontrakt om värdegrundshantering. ▶▶ Lunds Naturvetarkår (LUNA): Lunas nollning engagerar 200-300 novischer och kännetecknas främst av en lång poängjaktskamp på stan mellan bland annat fysiker, biologer och matematiker.

Fadderutbildning: Kåren sköter den en vecka innan nollningen där de talar om värdegrund, hur man ska behandla varandra och kårens alkoholpolicy. Reglerna som varje fadder väntas följa är dokumenterade och uppdateras i samband med varje nollning.

Redigering: Filip Rydén

s. 6-7 nyheter nollning.indd 2

▶▶ Lundaekonomerna (LEK): Anordnar lekar och tävlingar varje dag och fester varje kväll under fem dagar. Vill få bort begreppet nollning och kallar evenemanget för Novischdagarna.

Fadderutbildning: Novischutskottet sköter fadderutbildningen själva. Huvuddelen ligger veckan innan novischerna anländer när generalen går igenom regler ur kårens fadderhandbok. Fokus ligger på att faddrarna är införstådda med kårens regler och att de själva ska vara nyktra och respektera novischfriden. ▶▶ Lunds Samhällsvetarkår arrangerar ingen gemensam nollning. I stället är det fakultetens olika programföreningar som står för dem. Kåren var tidigare sämre på att hålla i sociala evenemang och nollningen lever därför av tradition kvar hos de enskilda programmen. Kårens enda ordentliga inblandning sker under endagsaktiviteten Slaget om Samvetet då alla programföreningar bjuds in.

Jacob Thomasson, social ansvarig för MF förra verksamhetsåret och en av de drivande bakom att kåren gått in i nollningsverksamheten. Foto: Privat.

En av de kårer som satsat hårdast på förberedelser och utbildning av sina faddrar är Medicinska föreningen. Genom en ny satsning har kåren för första gången det övergripande ansvaret för läkarnollningen.

Tidigare var läkarnas nollning i det stora hela ett privat initiativ. Medicinska föreningen, MF, arrangerade en del aktiviteter inom nollningen, men huvudansvaret för nollningen låg på generaler som klasserna själva utsåg.

Ett ansvar som MF tyckte var för stort och riskabelt, vilket gjort att kåren nu tagit över ansvaret i stort.

– Generalerna kunde i flera fall endast ha gått en termin i Lund och bara sett sin egen nollning. I sådana lägen vill man så klart överträffa den nollningen och göra den nya ännu fetare och bättre. Då är det lätt att man som general eller fadder blir lite blind och gör saker som man inte tar ansvar för som kan göra andra väldigt illa, säger Jacob Thomasson, tidigare socialt ansvarig på MF och en av dem som drivit igenom förändringen.

– Vi på kåren har sett nollningen växa genom åren och små incidenter har skett. Samtidigt vill vi som kår inte vänta på att något riktigt allvarligt händer och då är det bättre att vi visar ansvar och hjälper nollningen att bli riktigt bra, säger han.

Bygger för framtiden

MF drog igång sina fadderutbildningar i vintras. Då deltog bland annat tidigare faddrar som berättade om sina erfarenheter. Samtidigt höll kåren föredrag om värdegrund och aktiverade de nya faddrarna med falldiskussioner. Även medicinska fakulteten har medverkat och planerar att fortsätta genom att exempelvis bjuda in externa föreläsare.

Redan nu tycker Jacob Thomasson att det är stora skillnader jämfört med när han själv arrangerade nollning för några år sedan.

– Jag skulle säga att det är helt annorlunda. Då fick vi ett kort testamente från de gamla generalerna om vad som varit bra och dåligt, men det var som att bygga allt från scratch igen. Då kan man lätt gå väldigt fel i sin planering och i sitt utförande. I stället vill vi bygga upp en hel kunskapsbas nu som vi kan arbeta vidare på och garantera en väldigt bra nollning för många år framöver. lundagård nr 6 2013

7

13-08-26 01.49.03

nyheter

Rektorn kör över LTH

– Men doktoranden ännu arbetslös trots återkallat beslut På felaktiga grunder förlorade doktoranden sin anställning.

Trots att beslutet hävts av universitetets rektor står hon fortfarande utan den doktorandplats hon formellt har rätt till, och att återvända till Lunds universitet kan bli svårt.

Den första juni 2011 tillträder doktoranden sin tjänst på Lunds tekniska högskola, LTH. Hon har då utmärkt sig bland 128 sökande till tjänsten, som hon väljer i stället för en liknande position hon hade blivit erbjuden på Chalmers universitet i Göteborg. Redan från början plågas dock doktoranden av stress och dålig arbetsmiljö, och hennes resultat från perioden är påfallande dåliga. I interna dokument från LTH framgår en besvikelse från ledningens håll: De tycker att hon saknar både de kunskaper som krävs för att bedriva forskning och för att klara av sin forskarutbildning. stämningen mellan doktoranden

och hennes handledare förvärras allt mer. Vid ett tillfälle tvingas doktoranden uppsöka sjukhus på grund av akuta stressbesvär. Trots att hon arbetar hårt, även på kvällar och helger, misslyckas hon dessutom med en viktig tenta. Ett drygt år efter doktorandens tillträde påbörjar hennes egen handledare en närmare undersökning av de uppgifter som framkommit i hennes CV. Han finner då att två artiklar som angetts som ”submitted” i CV:t varken tycks ha gran8

skats eller publicerats av de tidskrifter som mottagit dem, trots att de är flera år gamla. Med detta som grund beslutar LTH:s styrelse, med LTH:s rektor Anders Axelssons godkännande, att dra tillbaka hennes antagningsbeslut. utan anställningen saknar hon

möjlighet att förnya sitt visum och tvingas flytta tillbaka till Iran. Hon söker en ny doktorandtjänst, men när hon får avslag efter att de ansvariga hört om hennes förlorade tjänst på LTH, ger hon upp försöken att alls skaffa sig en ny forskarutbildning. Den akademiska karriären tycks förstörd. Med sin dröm krossad blir doktoranden deprimerad och börjar använda antidepressiva läkemedel. I ett helt år faller hon djupare, och längre bort från forskarvärlden.

Tills Lunds universitets styrelse plötsligt återkallar hennes antagningsbeslut.

mer hända, trots att två månader passerat sedan återkallningen. Mycket talar för att doktoranden kommer att få avsluta sin forskarutbildning på ett av Lunds vänuniversitet i stället för att återvända till sin tidigare position. För i Lund är alla broar, undantaget rent juridiskt, redan brända. text tor gasslander illustration fredrik toreblad

universitetets jurister har då kommit fram till att termen ”submitted” inte har någon juridisk status och att doktoranden alltså inte kan ha sagts bryta mot några regler. Universitetsstyrelsen, med rektor Per Eriksson i spetsen, beslutar därför att återkalla beslutet i början av sommaren 2013. Att universitetet går över LTH:s huvuden kritiseras öppet av Anders Axelsson, som tycker att universitets återkallning skadar den vetenskapliga hederligheten. med sommarledigheten över är det fortfarande oklart exakt vad som kom-

lundagård nr 6 2013

s. 8-9 nyheter doktorand.indd 1

13-08-26 01.43.05

läs fler studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

Regelbrotten är mer regel än undantag Att Lunds universitets rektor tvingas återkalla ett beslut från en fakultet är mycket ovanligt. Doktorandkårens ordförande och doktorandsombudsmannen är dock eniga: På många håll struntar fakulteterna helt i att följa sina egna regler.

Fallet med doktoranden från Iran som förlorade sin tjänst vid LTH på felaktiga grunder var redan från början problematiskt, enligt Aleksandra Popovic, doktorandombudsman.

– Jag önskar ju att man hade tagit tag i den här situationen från första början, det tycker jag inte att man har gjort.

fall i en lång rad av regelöverträdelser, säger hon.

– Det är ett attitiydproblem. Jag tror att handledaren än i dag inte förstår att han har gjort något fel. Det finns en allmän inställning på universitetet att man inte behöver följa regler, och att man inte heller tar reda på vilka regler som finns.

Aleksandra Popovic, doktorandombud.

aleksandra popovic får medhåll

från Kerstin Johnsson, ordförande på det tog ett helt år från det att dokdoktorandkåren på LTH: torandens antagningsbeslut drogs – Det här med att man tillbaka av LTH tills det att inte följer regler är något återkallades av universitetssom gäller rent allmänt. styrelsen, och att hennes "Det finns en allmän Man har egna hemsydda handledare överhuvudtaget lösningar där man tolkar var inblandad i utredningen inställning på universireglerna fritt. Så är det var ett solklart regelbrott, tetet att man inte behööver hela fältet, både på menar Popovic. universitetet och LTH. – Jag anser att handle- ver följa regler." daren var jävig och att han borde avstått från att ta tag i den här ytterst ansvarig är enligt Aleksanfrågan. Och det är dessvärre bara ett dra Popovic faktiskt universitetets hög-

sta chef, rektor Per Eriksson. Det är hans makt som delegerats i flera led ned till fakulteten. Men att han faktiskt ser över beslutet från LTH är ett gott tecken.

– Om man får reda på att regler inte följs så måste man ta sitt ansvar och se till att de följs. Man kan delegera bort uppgifter, men man kan inte delegera bort sitt ansvar. text tor gasslander

english In 2012, an Iranian doctoral student lost her admission decision, based on poor performance and CV problems.

By this she lost her job. Now, the University has reversed the faculty's decision.

Read the full story and its aftermath at the following link: http://eng.lundagard. se/2013/08/26/phd-story

Kritiserad från flera håll och motarbetad av sin egen chef.

Anders Axelsson ger sin bild av händelserna.

Vad innebär beslutet att återkalla ert beslut?

– Det är mycket beklagligt för Lunds universitet som framstående lärosäte. Vi skjuter inte från höften här och vi hade universitetsledningens stöd från början.

Kan man inte tro på doktoranden när hon säger att hon inte med avsikt varit vilseledande i sin ansökan?

– Nej det tycker jag inte att man kan. Man kan inte gå in på en fotbollsplan och säga ”jag visste inte vad offside var, jag ska göra mål ändå”.

Kan inte handledaren anses jävig när han själv undersökte doktoranden?

– Jag tycker inte att det är något konstigt alls, det är naturligt att man som handledare följer upp tidigare artiklar. Det är till och med handleRedigering: Tor Gasslander

s. 8-9 nyheter doktorand.indd 2

foto: press

lth:s rektor anders axelsson svarar på kritiken darens skyldighet att följa upp den individuella studieplanen.

Begreppet ”submitted” har visat sig sakna juridisk betydelse, vad innebär det?

– Man ska vårda begreppet. Speciellt för unga forskare som inte hunnit få så många accepterade artiklar betyder det mycket att en tidskrift accepterat att ta emot en inskickad artikel för granskning. Bara för att man skickat iväg artiklar till en tidskrift är de inte submittade och kan alltså inte användas för att söka en anställning. Vi måste nu göra ett nytt regelverk som hjälper de som anställer.

Det hävdas från flera håll att man, framförallt på LTH, struntar i regler och förordningar gällande doktorander?

– Det är lögn. Vi har väldigt noggranna processer.

Skulle du fatta samma beslut att avskeda doktoranden om du fick välja på nytt i dag?

– Ja, det skulle jag. Något annat hade inte varit etiskt försvarbart.

lth:s rektor anders axelsson.

vetenskaplig submission – ett svårtolkat begrepp ▶▶ När en vetenskaplig artikel tagits emot och registrerats av en vetenskaplig tidskrift brukar den kallas ”submitted.” Ordet betyder dock också helt enkelt ”framlagd” eller ”inlämnad”. I ett engelskspråkigt CV kan det vara oklart vilken av ordets betydelser som avses. ▶▶ Efter att en artikel tagits emot av en vetenskaplig tidsskrift följer ett granskningsarbete som ibland kan ta år att avsluta. Detta då en artikel måste godkännas av en sakkunnig så kallad "reviewer" innan redaktören beslutar om publicering – under tiden kallas artikeln submitted. lundagård nr 6 2013

9

13-08-26 01.41.20

ny

da rje a V

g

v 3 no ti till s u g u a 19 från

em

ber

!

Nagelsvamp?

Har du nagelsvamp på en eller flera tår och är man i åldern 18–40 år? Då kan du delta i en studie med en ny behandling som görs av Hudkliniken vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö.

Arvode och reseersättning utgår.

Ta Naturbussen,

Hör av dig till Nils Hamnerius på tel 0722–83 53 66 eller via mejl nagelsvampstudien@gmail.com för mer information.

linje 159 till Skrylleskogen!

10% studentrabatt på alla behandlingar skanetrafiken.se www.lund.se/naturum

Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. tandläkare Heléne Frid Stora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • tidbokning@tandlakare-larsson.se www.tandlakare-larsson.se

0 kr/mån för studenter* BO MED GEMENSKAP OCH TRIVSEL I FOKUS PÅ

Bli Nyckelkund - få studentrabatt!

MALMÖS STÖRSTA STUDENTBOENDE!

Nyckelkund är ett helhetserbjudande för dig som vill göra det lättare att överblicka och utveckla din ekonomi. Om du är över 18 år, studerar på eftergymnasial nivå och får CSN-insättning på konto i Färs & Frosta Sparbank blir du Nyckelkund för 0 kr i månadsavgift!

Det här får du: Rådgivning varje år Koll på pensionen Telefon-, Internet- och Mobilbanken Snabbsaldo i mobilen Kort och kredit Värdepappertjänst Bas Nyhetsbrev

Välkommen in på kontoret eller kontakta oss via e-post eller telefon.

* Kostnader kan tillkomma vid användande av tjänst. Läs mer om priser och avgifter på www.fofspar.se. Färs & Frosta Classic årsränta 12,20% (2011-04-07) . Vid en utnyttjad kredit på 10 000 kr blir den effektiva räntan 15,27% . Kontantuttag i Sverige och utomlands kostar 3 % av uttaget belopp, dock lägst 35 kr per uttag.

0771-12 20 00 • www.fofspar.se

PENDLINGSAVSTÅND TILL LUNDS UNIVERSITET! Malmö Studenthus är mötesplatsen för studenter som vill kombinera pluggandet med ett aktivt studentliv, gemenskap och aktiviteter. www.malmostudenthus.com

Den enda bank du behöver.

s. 10-11 nyheter stiftelser.indd 1

13-08-26 01.45.49

nyheter

1

2

?

läs om högskolestiftelser och döden på sidan 24-25 ◣

Vad kan vara bra med det?

Vad är det?

I dagsläget är Lunds universitet en myndighet. Det innebär att det är regeringen som beslutar om förutsättningarna för verksamheten. Enligt förslaget ska det vara så även i framtiden. Däremot räknas inte en högskolestiftelse som en myndighet utan i stället som en egen juridisk person, något som enligt Jan Björklund skulle leda till en större handlingsfrihet och självständighet för universitetet.

En stiftelse har till skillnad från en myndighet rätt att äga sina egna fastigheter.

I dag betalar Lunds universitet runt 900 miljoner kronor i hyror varje år, medan ett eget ägande skulle minska kostnaderna till 700 miljoner kronor. Stiftelseformen skulle dock inte tillåta universitet att äga egna studentbostäder.

Som stiftelse skulle dock universitet kunna förvalta och ta emot obegränsat med donationer, äga bolag och ingå avtal som andra juridiska personer – något det inte kan i dag. De här förändringarna skulle enligt förslaget förenkla internationella samarbeten och enligt rektor Per Eriksson har det här varit en del av framgångsreceptet för framstående universitet som Oxford och Cambridge.

Vad då

högskolestiftel­­se?­

5 4

3

Vissa gråter, andra jublar – de flesta är fundersamma. Regeringen föreslår att Lunds ­universitet ska omvandlas till en stiftelse. Lundagård reder ut vad det skulle innebära för dig som student.

Någonting annat?

Högskolestiftelser omfattas inte av någon lag för vad som händer med studenter som fuskar eller stör. I det förslag som ligger blir det därmed något som är upp till varje stiftelse att sätta upp riktlinjer för.

Är jag fortfarande försäkrad?

text annika skogar

Vad skulle hända med studentinflytandet?

I dag finns det reglerat i Högskolelagen och Högskoleförordningen att studenterna ska ha rätt att ha inflytande över utbildningen. Vad som skulle hända med studentinflytandet i en stiftelseform är oklart. Erik Pedersen, vice ordförande för Sveriges förenade studenkårer, vill lyfta ett varningens finger.

– I nuvarande förslag är studentinflytandet skrivet i bör-formuleringar, och att det ”i stora drag” ska vara oförändrat. Det här väcker frågor kring english varför man inte kan garantera att det ska During the summer, the Swedish vara minst lika bra government came with a proposal som i dag. suggesting that

Statliga universitet och högskolor är i dag enligt Högskoleförordningen tvungna att teckna personskadeförsäkring för samtliga studenter via den statliga myndigheten Kammarkollegiet.

I det nuvarande förslaget för högskolestiftelser är en sådan här försäkring inte längre något krav, utan det är istället formulerat som en möjlighet för varje enskilt lärosäte att teckna denna försäkring.

Thomas Wallin, chef för Försäkring och Riskhantering vid Kammarkollegiet, är fundersam över den eventuella utvecklingen.

– Om vi skulle prövas för varje enskilt universitet skulle det bli väldigt svårt att få en hållbarhet och kontinuerlighet. Det är väsentligt för oss att veta vad vi egentligen har för underlag och uppdrag.

Redigering: Annika Skogar

s. 10-11 nyheter stiftelser.indd 2

universites in Sweden should turn into foundations, instead of being a government authority as they are today. Lundagård explains what that could imply for you as a student: http://eng.lundagard. se/2013/08/26/foundations lundagård nr 6 2013

11

13-08-26 01.46.28

nyheter

"

citatet

"Tråkigt att höra att dina katter är borta".

Lennart Angere, vikarierande kanslichef på Medicinska fakulteten, svarar på ett mycket (med betoning på mycket) upprört, handskrivet, brev där en flyförbannad blekingebo anklagar universitet för att ha stulit hens fem katter och använt dem i djurförsök. Lennart Angere försäkrar dock att de aldrig skulle stjäla någons katt.

foto: jens hunt

hallå där...

? frågan

robin heed,

AF Bostäders nya bomb. Alltså bostadsombudsmannen, studenternas kontaktperson och röst gentemot bostadsföretagets ledning.

13 hyllmil tryck. Ett av arven från kung Karl XI:s paraonoida kontrollbehov.

Varför arkiverar biblioteket en disktrasa?

På Universitetsbiblioteket har allt material som tryckts i Sverige 1600-talet hamstrats.

En kopia av allt ska sparas här för evigt. Men vart tar allt vägen och var går gränsen för vad som plockas in?

gar av papper, tidningar och annat tryck, med endast en liten lucka för datorskärmen. Han ser trött ut. När han får frågan om han kan visa runt i UB:s stora arkiv skiner han upp och skyndar långsamt genom korridoren på en annars för allmänheten stängd avdelning.

På Wikipedia kan man läsa att kung Karl XI, kanske på grund av någon han stannar vid en fickkalender form av kontrollbehov, fick den ge- från förra sekelskiftet, litet som niala idén att han skulle spara allt ett frimärke men ändå är fullt utsom trycktes i Sverige – för evigt. rustad med både namnsdagar och Detta berodde veckor.

Han inte på att han plockar också …hyllmeter gillade stora fram en modern årligen ökar biblioteksytor, almanacka med mängden med snarare var det svenska soldater trycksaker för att hålla koll poserandes med som ska arkiveras på Universitetspå sina fiender. vapen, samt en biblioteket.

Det var 350 år broschyr med exsedan, men ingklusiva svensken upphävde den lagen. Därför har tillverkade snidade elefantbössor arkiveringen fortsatt och Universi- som kostar 500 000 euro styck. tetsbiblioteket, UB, är tillsammans Ulf Nilssons arbetsuppgifter går ut med Kungliga biblioteket i Stock- på att packa upp och sortera stora holm, de som står för förvaringen. mängder av sådant som vi vanliga Men hur får de plats med allt? människor kanske ser som skräp.

650

på sitt kontor högt upp i UB

sitter Ulf Nilsson. Det gigantiska skrivbordet är täckt av stora hö-

12

varje dag kommer det in ungefär

två hyllmeter nya trycksaker från de svenska tryckerierna. Trycksa-

kerna ska sorteras, katalogiseras och placeras ut på hyllorna vilket ger arbete till elva personer. Då mängden ökar med 650 meter årligen måste man ständigt flytta om och bygga nya lösningar för förvaringen. Just nu finns pliktexemplaren utspridda i förvaringsrum över hela Lund, bland annat under Sparta. Till Gastelyckan har man nyligen flyttat fyra hyllmil och ytterligare en hyllmil är under flyttning.

I samlingen finns totalt 13 hyllmil tryck, alltså motsvarande sträckan mellan Lund och Halmstad.

ulf nilsson visar en leksakstrak-

tor som kan vecklas upp till en bok. Dessutom är han ett stort fan av filmaffischer från 1910-talet och berättar om de ”mörka tiderna”, då de ansågs värdelösa och användes som omslagspapper för paket.

Och så plockar han fram en wettextrasa, fylld med text. Även den ska sparas, för som Karl XI beordrat ska ju faktiskt allt som tryckts sparas i evigheternas evighet – hur värdelöst det än verkar vara. text och foto jens hunt

Hur lång tid behöver man vänta i Lund innan man finner en bostad?

– Först har vi ju novischförturen som nu är genomförd med 500 bostäder, men efter det kan man fortfarande ställa sig i kö hos oss.

Det är omkring tio månaders kö för korridorsrum och arton för lägenheter.

Och om man kommer direkt till Lund utan någonstans att bo, vad gör man då?

– AF Bostäder kan kanske inte erbjuda på stört. Då är det bäst att vända sig till Bopoolen. Sen handlar det om hur mycket kontakter man har. Det finns ju de som lånar ut soffor till exempel.

AF Bostäder bygger färre korridorsboenden. Börjar det bli ute med korre?

– Både när vi och nationer bygger nytt märks det att det inte är korridorsbostäder som man lägger fokus på. Våra undersökningar visar att folk vill ha det lite mer eget.

Det skiftar mellan generationer hur man vill bo. Precis som hipstertrenden är korridoren en trend, och kanske kommer den tillbaka.

I kompaktbostaden på 8,8 kvadrat bor en student själv. Blir det fler sådana småhus?

– Ja, vi har fått klartecken för 22 nya till och förhoppningsvis ska vi kunna utveckla dem mer än vad de är i dag.

Men de blir inte ännu mindre?

– I nuläget är det väldigt svårt.

Med loftsängar så kan man visserligen få plats med mer på mindre utrymme, men man vill ju inte behöva ligga i sängen för att koka pasta. Just nu ligger ytan på en lagom nivå. text kenneth carlsson

lundagård nr 6 2013

s. 12-13 plock.indd 1

13-08-26 02.39.55

aktuell storpampen som vill ha egen kvot för utländska studenter

"Det har ju varit starka önskemål" foto:regeringskansliet

I juni lanserade regeringen ett förslag om separat antagning för avgiftsskyldiga studenter, något som Sveriges förenade studentkårer kallat "oacceptabelt".

Men Jan Björklunds parhäst Peter Honeth tror att det ska få fler internationella studenter till svenska universitet och högskolor.

Varför kom ni på det här där uppe på departementet?

– Tjaa, det har ju varit starka önskemål från lärosätena att få till stånd en sånhär förändring för internationella studenter.

Varför då?

– Det får du väl i och för sig fråga dem men den bilden jag har är att det här skulle underlätta deras rekrytering av utländska studenter och därmed också stärka Sveriges, och respektive lärosätes, konkurrenskraft om duktiga studenter.

Men varför skulle det här locka till sig fler studenter?

– De internationella studenterna kommer att kunna få besked tidigare om de blivit antagna och lärosätena kan också planera mycket lättare för vilka volymer av studenter de ska ta in av utomeuropiska studenter kontra svenska och europieska. I dag har man väldigt svårt att göra det eftersom man inte riktigt vet hur många som blir betalande respektive icke-avgiftsbetalande studenter eftersom alla antas samtidigt.

Du tror inte att det här kan leda till en utveckling där också svenska studenter kan köpa sig till en utbildningsplats? Argumentet att de som betalar för sig inte kostar staten något borde ju vara applicerbart även på svenskar.

– Nej, ärligt talat tror jag att risken för det är obefintlig. Det finns inget som helst stöd för att införa avgifter för svenska eller europeiska studenter, inte i något parti och inte heller i så gott som hela debatten. Så nej, det skulle jag säga är obefintlig risk.

För hur länge då?

– För överblickbar framtid.

Vem: Peter Honeth, statssekreterare åt utbildningsminister Jan Björklund.

Aktuell: Är tillsammans med Björklund chef för utbildningsdepartementet och är därmed också ansvarig för förslaget att svenska universitet och högskolor ska kunna anta avgiftsskyldiga studenter i en separat antagning. Det här är något som Sveriges förenade studentkårer har avfärdat som oacceptabelt eftersom de anser att det skulle kunna leda till att studenter som betalar avgifter kan antas på sämre meriter än de som inte är avgiftsskyldiga .

För att antagningsprocessen blir enklare?

– Ja, mer överskådlig och lättplanerad.

Men det finns ingen tanke på att också europeiska, icke-avgiftsskyldiga, studenter också ska

hamna i en separat antagning om det är ökad internationell konkurrenskraft man vill åt?

– Nej, det här är helt kopplat till att det är två olika penningströmmar.

Jaha, men skulle inte en svensk som också är medborgare kunna köpa sig in på en utbildning som hen inte kommit in på då genom att välja den andra antagningen?

– Njaae, jag kan ju inte utesluta att det någonstans går att lura systemet men i princip tror jag inte att det problemet finns.

Kritiker till det här förslaget menar att det är mer centralt att kolla över migrations- och handläggningstider för att underlätta för internationella studenter…

– Ja, det är ju också något vi håller på och tittar på men det kan jag inte ge några bestämda besked om vad vi gör där och närdet

Så vad händer med förslaget nu?

– Tanken är att vi ska kunna redovisa det här i den kommande budgetpropositionen men jag kan inte säga exakt hur det kommer se ut.

Men avgifter för internationella studenter är här för att stanna?

– Ja, det finns inga tecken på att man skulle ta bort avgifterna.

Det var ju en rätt så stor och bred majorietet som införde avgifter och det är väl snarast så att man från många håll i universitet och högskolevärlden stödjer avgiften men som vill ha hjälp med att underlätta hanteringen. text annika skogar

english

A proposal from the government would allow Swedish universities to designate a proportion of educational placements to non-european students: http://eng.lundagard. se/2013/08/26/specialquota lundagård nr 6 2013

s. 12-13 plock.indd 2

"C

Vad skönt.

– Ja.

Men ett av huvudargumenten när studieavgifterna infördes 2011 var ju att Sverige ska locka internationella studenter med kvalitet snarare än gratisutbildning – är det inte då viktigt att Påverkas svenska studenter av garantera att avgiftsskyldiga studenter konkurrerar med samma förslaget?

– I dag är det ju så att om det meriter?

– Absolut, men vår uppfattantas flera betalande studenter ning är ju att det här snarast "Vår uppfattning är att det kommer öka här snarast kommer öka möjligheterna möjligheterna att konkurerra att konkurrera om duktiga om duktiga studenter." studenter. blir ju utrymmet mindre för ickebetalande studenter. Med det här förslaget går det att planera för hur stor del man ska ha av det ena eller respektive andra slaget. De har helt olika finansiering så att de i praktiken inte konkurrerar om samma platser med det här förslaget.

kommer, men det är också en bit som på samma sätt skulle kunna bidra för att underlätta antagningen.

13

13-08-26 02.40.25

reportage

14

lundagĂĽrd nr 6 2013

Redigering: Filip RydĂŠn

diskutera reportaget på lundagårds debattfrukost 4 september klockan 8 i café athen ◣

trashankar och nobelpristagare

”Ett universitet för alla” - Lunds universitets devis för rekrytering klingar i otakt med verkligheten, regeringsbesluten och det minskade antalet studieplatser. Frågan är om någon bryr sig. text och foto annika skogar illustration catrin jacobson

– Välkommen till Malmö, här är vi mer öppna än i Lund.

Mohammed Taha står utanför Malmö central med ett brett leende och händerna utsträckta i en välkomnande gest. Det är mitten av juli och asfalten darrar av värme.

Mohammed tycks oberörd av hettan, trots khakibyxorna och sneakers. Han har just kommit med bussen från Rosengård och hade det varit terminstid hade Malmö C bara varit första stoppet på vägen mot föreläsningssalarna på Campus Helsingborg.

– Ända sedan gymnasiet hade jag hört talas om att Lunds universitet låg där och där på den rankinglistan över bäst i världen så därför sökte jag just dit. Att jag valde högskoleingenjör beror väl mest på att jag hört att det ska vara lätt att få jobb.

Att läsa vidare var i Mohammeds fall inget konstigt.

Utbildningstraditionen finns i familjen och båda föräldrarna har akademiska examen från hemlandet Irak. Hans invandrarbakgrund gör honom inte heller unik i högskolevärlden – enligt en rapport från LO studerar barn som kommer från en familj med utbildningstradition vidare i nästan samma omfattning oavsett om de är födda i Sverige eller utomlands.

Någon längtan efter att kliva av tåget i Lund och leva studentliv har han dock aldrig haft.

– Kanske är inte studentlivet anpassat till folk med annan bakgrund. Det där med alkohol och all fest. Alla kanske inte tycker om det? mohammed skrattar, intygar att det är okej. Han äls-

"Om du kommer från ett akademikerhem är Lund attraktivt."

kar ju Malmö, vill bo här. De pliriga ögonen och den optimistiska tonen känns som en förkroppsligad version av en inspirationskatalog från Lunds universitet. På sätt och vis är det också det. Mohammed tillhör kategorin drömstudenter bland de som arbetar med att bredda rekryteringen till universitetet. Invandrarbakgrunden, uppväxten i Rosengård och berättelsen om att han valde Lunds universitet för den goda utbildningens skull. Allt passar in.

Därför kan det nog inte heller kallas tur att han fick jobb som studentambassadör för universitetet. Att han blev utvald för att få åka runt på mässor och locka till det anrika universitetet i syd.

– Jag trivs väldigt bra i rollen att få berätta för ungdomar att det inte är kört för dem bara för att de är från en viss bakgrund.

Att rekryteringssamordnarna på Lunds universitet gläds åt den vältalige Rosengårdspågen är ingen slump.

De senaste tio åren har utvecklingen gått bakåt, snarare än framåt, när det kommer till att bredda rekryteringen

till högskolor och universitet i Sverige. Lunds universitet är, efter Handelshögskolan och Chalmers, sämst i klassen.

Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB, hade 47 procent av nybörjarna vid Lunds universitet läsåret 2011/2012 högutbildade föräldrar. På prestigeutbildningar som läkar-, psykolog- och arkitektprogrammet kommer runt 70 procent av studenterna från högutbildade familjer. Det är att jämföra med att endast 25 procent av de i åldrarna 19-34 år har högutbildade föräldrar i befolkningen i stort.

– Om du kommer från ett akademikerhem är Lund attraktivt. Mamma och pappa kan berätta om att de varit på Boelspex och du känner igen traditionerna, säger Jonas Frykman, professor i etnologi vid Lunds universitet. fenomenet social snedrekrytering – det vill säga

att barn med viss social bakgrund oftare än andra börjar plugga på högskolan – är ingenting nytt. Snarare så pass gammalt att det politiska intresset för att göra något åt det tycks ha svalnat. Erik Arroy, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, kallade det under årets Almedalsvecka i Visby en helt bortglömd fråga. Sett till utredningar och styrdokument har han rätt. Det är nu snart ett decennium sedan breddad rekrytering var en prioriterad högskolepolitisk fråga. I början av 2000-talet gav till exempel regeringen lärosätena frihet att fritt välja vilka urvalsgrunder som tio procent av studenterna skulle antas på. En möjlighet som bland annat Uppsala universitet utnyttjade genom att vika 30 av 300 platser vid juristutbildningen till studenter med två utomlandsfödda föräldrar.

– Om allmänheten ska ha förtroende för rättsväsendet så är det viktigt att rättsväsendet återspeglar de människor som bor i Sverige, förklarade Hans Eklund, dåvarande studierektor vid juridiska institutionen i Uppsala, för Sveriges Radio.

Reformen ledde dock till ramaskri och två år senare förbjöds möjligheterna till etnisk kvotering. Vid Lunds universitet var man från början skeptisk, däremot var dåvarande rektor Boel Flodgren ordförande i regeringens mångfaldsutredning som syftade till att hitta möjligheter till breddad rekrytering. I dag är läget annorlunda.

– Från regeringshåll tänker man i dag för fullt på att minska arbetslösheten bland ungdomar men inte alls på att få in dem i högre utbildning, säger Jonas Frykman.

Betty Malmberg, moderat riksdagsledamot i utbildningsutskott med ansvar för högre utbildning och forskning, håller inte med: – Det stämmer väl att det inte är så mycket diskussion kring det just nu. Men det beror på att vi satsar oerhört lundagård nr 6 2013

s. 14-17 reportaget.indd 2

15

13-08-26 01.03.19

reportage minst populära lärosäten bland akademikerbarn Andel i procent med högutbildade fäldrar: 1. Högskolan i Väst 26 % 2. Högskolan i Gävle 28 % 3. Högskolan i Skövde 29 %¨ 4. Högskolan i Borås 29 % 5. Högskolan i Jönköping 30 %

Fotnot: Högutbildade föräldrar definieras som minst tre år eftergymnasial utbildning. Siffrorna är hämtade från Statistiska Centralbyrån – Högskolenybörjare 2011/12 och doktorandnybörjare 2010/11 efter föräldrarnas utbildningsnivå.

mest populära lärosäten bland akademikerbarn Andel i procent med högutbildade föräldrar: 1. Handelshögskolan i Stockholm 68 % 2. Chalmers Tekniska Högskola 49 % 3. Lunds universitet 47 % 4. Kungliga Tekniska Högskolan 47 % 5. Sveriges Lantbruksuniversitet 45 %

Mohammed Taha bor i Malmö men pluggar på Lunds universitets Campus Helsingborg. Någon längtan efter att bli en del av Lunds studentliv har han dock inte.

mycket på grund- och gymnasieskolan. I slutändan kommer det att få effekt på högskolan också. då grunden till snedrekrytering ligger i de olika

"Alla ska ha rätt att finnas på inflytelserika poster i samhället."

på almedalsveckans andra dag ordnas det seminarium om studentbostäder. Med en tygkasse märkt med Lunds universitets sigill, innehållande både laptop och pärmar, dyker rektor Per Eriksson upp. Framme på scenen står statsvetaren och halvkändisen Stig-Björn Ljunggren och leder en diskussion om behovet av studentbostäder.

Panelen är enig om att svenska lärosäten måste ta ett större ansvar för studenters boendesituation.

– Det går inte att prata utbildning och arbetsmarknad utan att också prata om bostäder. Allt hör ihop, säger Hanna Lindquist från intresseorganisationen jagvillhabostad.nu.

Per Eriksson har god anledning att inta sin tillbakalutade position i restaurangens soffor. Bostadsfrågan har blivit något av ett flaggskepp under hans snart fem år som rektor för universitetet. Ingen kan anklaga honom för bristande intresse på den punkten. Bostadsfrågan har också blivit ett argument för vad ledningen tar sig till för att motverka 16

lundagård nr 6 2013

s. 14-17 reportaget.indd 3

Foto: Pressbild, Charlotte C Bärg

livschanser som vi föds med är det lätt att hävda att det inte finns mycket att göra på högskolenivå. Att snedrekrytering är en process som skulle åtgärdats redan bland landets ettagluttare.

– Det är möjligt att ifrågasätta om det här ens är något problem. Kan inte eliten få reproducera sig själv via universitetet? Jag tror det handlar om demokrati. Alla ska ha rätt att finnas på inflytelserika poster i samhället och det här bidrar till att öka klyftorna i samhället, säger Jonas Frykman och fortsätter: – Dessutom lever vi i ett kunskapssamhälle. Vi behöver fler människor som kan komma på idéer och föra den berömda utvecklingen framåt.

Prorektor Eva Wiberg.

den sociala snedrekryteringen. Alla föräldrar har inte råd att köpa en bostadsrätt åt sitt barn, så som rektorn gjorde åt sin dotter när hon skulle bli lundastudent.

– Om du inte kommer från ett akademikerhem, inte har något nätverk och hamnar dåligt i bostadslottningen – vad ska du då ta dig till? säger Per Eriksson.

Han har rätt. Boende är viktigt. Men enligt forskningen är det inte någon avgörande faktor för att välja Lunds universitet för den som saknat högavlönade föräldrar med akademiska examen. Rekrytering sker främst från närområdet. Så som med Mohammed. inne i universitetshuset – byggnaden i Lundagård

som bland kåraktiva i Lund ofta går under smeknamnet Vita huset – finns rektorns närmaste kollega, prorektor Eva Wiberg. Här studsar ljudet från fotstegen upp mot det välvda taket i den drygt 130 år gamla byggnaden. En högtidlig tystnad ingjuter en nästan kuslig känsla. Eva Wiberg är ordförande för utbildningsnämnden vid universitet, det organ som efter att rekryteringsrådet lades ner för ett par år sedan numera har ansvar för att centralt arbeta med breddad rekrytering. Hon vill gärna ses. Visa att även om det inte syns i statistiken så är det här en prioriterad fråga.

Berätta att en ny strategisk plan kommer om några månader.

– Det är viktigt att bry sig om den här frågan eftersom vi genom en blandning av människor har möjlighet att få en bättre miljö helt enkelt, säger hon.

Under vårens första maj-tal fick hon höra från Lunds universitets studentkårers dåvarande ordförande Tora Törnqvist att Lunds universitet inte kan stirra sig blind på rankinglistor och sträva efter att bli ett nytt Oxford eller Cambridge. Att det är viktigare att få med alla som vill studera, istället för de med högst betyg.

– Det är viktigt att ha ett brett universitet som ger många möjlighet att studera, men vi kan inte bara utgå Redigering: Filip Rydén

13-08-26 01.04.06

träffa personerna i reportaget på lundagårds debattfrukost 4 september klockan 8 i café athen ◣

från att säga att man bara skulle utbilda bredden. Vi behöver också ta hand om de som ska bli stora forskare, säger Eva Wiberg, när hon slagit sig ner vid konferensbordet inne på sitt kontor i Universitetshusets västra del.

– Men givetvis ska vi ha en bred bas. Det kan ju också vara så att en framtida Nobelpristagare sitter uppe i norra Skåne eller ute på Österlen. Det är viktigt att hjälpa de här personerna till möjligheter att komma hit också.

Hon radar upp exempel på vad Lunds universitet gör.

Vad hon framförallt är nöjd med är Campus Helsingborg: – Anledningen till att det startades berodde ju bland annat på att nordvästra delen av Skåne har låg frekvens av de som går vidare från gymnasium till högre studier. när högskolan ligger nära hemmet ökar sannolikheten att en person från ett studieovant hem börjar plugga.

Samma sak gäller om utbildningen leder till ett tydligt yrke. Precis som Eva Wiberg menar är det här fallet i Helsingborg. Till socionomutbildningen i Helsingborg söker sig till exempel en betydligt större andel ungdomar från hem utan akademisk erfarenhet än till motsvarande utbildning i Lund.

Att universitet ska arbeta för breddad rekrytering är något som står skrivet i Högskolelagen, men några riktlinjer för hur det ska göras saknas i dagsläget. Inte heller finns det någon som kontrollerar hur mycket universitetet arbetar med frågan.

– Jag tycker inte regeringen tar ansvar vad gäller breddad rekrytering, det tycker jag man kan se klart och tydligt i vad vi får i finansiering och det minskade antalet utbildningsplatser. Och med tanke på den arbetslöshet vi har måste det väl vara bättre att ungdomar får utbilda sig för det är aldrig, aldrig, bortslösad tid, säger Eva Wiberg.

Vad hon syftar på är att antalet sökande studenter till Lunds universitet inför höstterminen ökade med 7 procent jämfört med föregående år. Samtidigt har drygt 800 studenter färre antagits. universitetshuset, oavsett dess praktfullhet, tror

Jonas Frykman är en av anledningarna till att de från studieovana hem gärna undviker Lund.

– Det som vi från den här traditionen tycker är estetiskt tilltalande, statyerna och den klassiska lärdomsarkitekturen, är direkt avskräckande för de som är ovana. Lund är en lärdomsstad och som ovan är det lätt att gripas av den obehagliga känslan av att någon ska komma fram och fråga ”hör du verkligen hit?”, säger han.

Det här är också något som känns igen av Daniela Fernández, kommunikatör och processledare för studentrekrytering vid Lunds universitet. På hennes skrivbord på Stora Algatan, ett stenkast från AF-borgen, ligger universitets utbildnings- och inspirationskataloger. Kataloger som sedan ska tryckas i handen på gymnasieelever som söker efter sin framtid på någon utbildningsmässa i Sverige. I dem har hon försökt begränsa bilderna av det klassiska universitetet för att kunna locka fler grupper, något hon inte sällan fått kritik för.

– Spex och tandemcykling är absolut viktiga inslag, men vi måste också visa att det finns fler sidor av Lund, säger Daniela Fernández: – Men visst, jag kan förstå att den traditionella studenten inte alltid känner igen sig.

Hon har själv en invandrarbakgrund och är väl insatt i varför Lund kan verka skrämmande. Uppvuxen i Malmö tyckte hon som ny på jobbet att det pratades högakademiska: – Jag har jättebra ordförråd och jag har läst mycket i hela mitt liv men jag kom från Malmö och hörde alla prata i Lund så undrade jag ”varför pratar de så, vi sitter väl inte

hemma hos kungen?”.

– Men vi jobbar mycket med det på universitet, bland annat har vi ju LTH-killen Mohammed Taha. Han startade ju ett fantastiskt projekt där han var ute på högstadieskolor i Malmö.

Jonas Fryman professor i etnologi.

exempel på vad lu gör för breddad rekrytering ▶▶ Utvidgad juridisk introduktionskurs (15 hp). Alla sökande med grundläggande behörighet antas. De 20 bästa på slutprovet erbjuds en plats på juristprogrammet. ▶▶ Informationsdagar för alla gymnasieskolor i hela södra Sverige. ▶▶ Universitetet finansierar föreningen Fakultetsambassadörerna som besöker skolor i socialt utsatta områden. ▶▶ Studievägledare från Lunds universitet finns någon dag varje vecka på Vägledningscentrum i Malmö.

på stenbänken utanför Malmö högskola ler Mohammed när hans projekt kommer på tal.

– Jag blev väldigt hedrad när jag fick frågan att starta ett projekt för ungdomar i Malmö. Jag hade ingen aning om vad jag skulle göra men så samlade jag ihop ett gäng kompisar från Lund som inte såg svenska ut, mest för att det skulle bli lätt att känna igen sig.

Tillsammans gav de sig sedan ut till sju högstadieskolor i Malmö för att berätta att Lunds universitet kunde bli en rimlig framtidsutsikt. Också för dem.

– Det måste vara någon med samma bakgrund som kidsen som säger det. Annars funkar det inte.

Mohammed tror att en nyckel för att lyckas med att bredda rekryteringen ligger i just det. Komma ut i samhället och avdramatisera innebörden av begreppet Lunds universitet: – Många ungdomar jag träffat bara skrattar när jag föreslår Lund. De bara ”skojar du, det är inget för mig”. frågan är om Lunds universitet kommer lyckas klättra ner från sin osmickrande topp-tre placering. Så länge de alternativa urvalskvoterna är begränsade gallras de utan högsta betyg snabbt bort i det aldrig sinande söktrycket.

Samtidigt tycks det som ofta kallas universitetsstadens stora styrka – studentlivet, arkitekturen, ryktet – också vara akilleshälen för att locka till större mångfald. Någonting Eva Wiberg också insett vid skrivbordet i Universitetshuset: – De andra lärosätena här i södra Sverige, som till exempel Malmö och Blekinge tekniska högskola, har lättare att få en bred rekrytering. Om man kommer från invandrarbakgrund eller icke-akademiska miljöer är steget stort att ta sig till Lund. Det finns så mycket riter med nationer och allting. Då känns det närmare att söka sig till Kristianstad.

Att utöka och ingå samarbeten med andra lärosäten kan därmed delvis bli en del av lösningen på problemet. Högskolan på Gotland blev under sommaren en del av Uppsala universitet. Uppsalas rektor Eva Åkesson tror att det kommer göra att fler grupper attraheras till universitetet.

– Inte minst beror det ju också på att Gotland är så duktiga på distansutbildningar, vilket ytterligare ökar bredden av studenter, säger Eva Åkesson.

Det tidiga 2000-talets radikala försök att komma åt problemet är nämligen någonting som är fjärran rådande läge. Etnologiprofessorn Jonas Frykman skrattar: – Tanken på att kvotera in lägre klasser eller underpriviligerade grupper vid Lunds universitet skulle ju skapa ett ramaskri. Vi ska ju ha Nobelpristagare, inte trashankar.

kom på lundagårds debattfrukost!

Daniela Fernandéz, kommunikatör vid Lunds universiet.

Varför är alla så vita, rika och lika på Lunds universitet?

Onsdagen den 4 september klockan 8-9 bjuder Lundagård på frukost i Café Athen i AF-borgen. En panel med bland annat Eva Wiberg, Mohammed Taha och studentlivsrepresentanter kommer att diskutera orsaker och lösningar till snedrekrytering till Lunds universitet. Se Lundagårds Facebooksida för mer info. Välkommen! lundagård nr 6 2013

s. 14-17 reportaget.indd 4

17

13-08-26 01.05.20

s. 18-19 portraĚˆttet.indd 1

13-08-25 21.34.35

porträttet

Terrorist eller frihetskämpe?

Som pojke flydde han därifrån. Som man vill han tillbaka. I en undanskymd tillvaro mitt i Lund planerar Omar att genom väpnad kamp störta ett helt lands regim.

I ett Lund där de flesta verkar vara rika, vita och lika med akademikerdrömmarna om inte utstakade så åtminstone påbörjade, finns det även de som väljer att ge upp det livet långt innan det ens har startat. Omars ögon är lika intensiva som planerna han berättar om. När som helst kan det smälla, när som helst kan telefonsamtalet komma som gör att han till varje pris skaffar flygbiljetter ut ur Sverige. Omar väntar på en väpnad kamp och att själv vara med – att delta i ett krig, för att säga det rakt ut. Allt för att, som han ser det, kunna få till en demokratisk utveckling i sitt hemland.

Vi sitter i ett torn i AF-borgen och lyssnar på Miles Davis. Omar vill vara öppen med vem han är, inte vara det ansiktslösa hotet. Han vill visa sitt namn och sitt ansikte, trots att han blivit mordhotad mer än en handfull gånger redan. Två gånger skedde det inne i Café Athens annars trygga miljö.

– Ska man själv och hela organisationen bli tagen på allvar måste man visa vem man är. Man måste visa att man finns och vad man står för, säger han.

Med hänvisning till hans familjs integritet väljer jag att se förbi hans önskan i detta fall. Likaså blir hans hemland irrelevant. Och om man ska vara cynisk: När, om, kriget väl bryter ut kommer det för de flesta svenskar ändå bara vara ännu en konflikt någonstans i Afrika.

de sitter i undanskymda lokaler i Lund, Omar och hans politiska kamrater. Han berättar om hur han och de andra i gruppen studerat revolutionsteorier, från den franska till den arabiska vårens. Hur han särskilt beundrar den kubanska, även om han inte uppskattar Castrobrödernas långa tid vid makten.

I hemlandet finns en annan ledare som vägrar ge upp och Omar sätter denna presidents namn i samma kategori som de förskräckliga diktatorerna Idi Amin och Pol Pot. Landets president har haft makten i decennier och så kommer det fortsätta vara, att presidenten frivilligt skulle släppa på makten vore enligt Omar ett mirakel. Andra politiska partier är förbjudna och oliktänkande har gång på gång bestraffats. Den så utlovade friheten och välfärden låter efter alla år fortfarande vänta på sig. Omar har tröttnat på att se sitt folk lida, svälta och dö. Genom en revolution hoppas han på att få se fungerande grundlagar och att det Redigering: Filip Rydén

s. 18-19 porträttet.indd 2

"Jag betraktar mig som en person som ska göra en uppgift som måste göras."

börjar ske en demokratiseringsprocess inom landet.

I blå skjorta på sin smala kropp ser Omar inte ut som den tränade krigaren man kanske skulle förvänta sig. Han är bara några år över 20 och skulle kunna vara vilken stats- eller fysikstudent som helst. Men med sin tystlåtna röst talar han lika genomtänkt som stensäkert om målet med sina omvälvande planer. I flera år har han tillsammans med andra landsmän noga, varje dag, ständigt planerat för hur de ska kunna få till en förändring i hemlandet. Enligt dem finns det bara en utväg – att genom väpnade attacker få presidenten att lämna landet.

– Gruppen jag är med i har tänkt igenom det här sedan långt innan, vi har forskat i två år. Vi tror inte att man kan förändra länder utan väpnade grupper.

Det har försökts med andra medel där hemma förut. Genom opinionsbildning, genom att snacka med folk. Men det har inte gått, säger Omar. han växte upp i landets huvudstad till-

sammans med sin familj. När han kom upp i tonåren flydde de alla. Att öppet ha andra politiska åsikter och en stark motvilja till att låta sina söner bli indragna i armén fick föräldrarna att söka sig mot tryggheten i Sverige och Lund. Därför är det på ett sätt livets ironi att Omar väljer bort just tryggheten för att återvända till samma land i en mycket farligare position än han lämnade det i.

För familjen i Lund är det ingen hemlighet att en av sönerna när som helst kan försvinna iväg i ett krig med oviss utgång. Men Omar har bestämt sig för detta och att diskutera saken hemma vid köksbordet med sin mamma leder ingenstans.

– Vi har en vanlig mamma-son-kontakt, men just det här är något vi inte pratar om. Ingen vill att ens son ska gå ut i krig. Men att diskutera förändrar inget.

Jag känner att hon är orolig, men på något sätt lyckas vi komma överens.

frihetskämpe eller terrorist? Det

beror helt på hur betraktaren väljer att se det.

– Visst, man kan se det som att jag kanske måste döda. Men sett till helheten så kostar allt, förändring kostar, man måste acceptera det. Terrorism… alla stater är terrorister på sitt sätt. Jag betraktar mig som en person som ska göra en uppgift som måste göras.

text kenneth carlsson foto emma karlsmark elfstrand

Omar talar om attacken. När grupperna, som är spridda kors och tvärs i världen, är redo kommer en presskonferens som uppmanar alla utlänningar att lämna landet för sin egen säkerhet. Sedan kommer attackerna snabbt mot militära mål. Han pratar om kontakterna, hur de har finansierats av landets diaspora och externa finansiärer. Hur människorna som ska styra landet demokratiskt redan finns inom det. Att de tekniskt sätt är redo med vapen. Hur attacken kommer att svida för den sittande regimen.

Men krig är aldrig bara mellan två direkt stridande parter. Mitt i skottelden kommer hur man än vrider på det alltid civila i kläm. Omar är medveten om det, men försöker se förbi.

– Vi vill inte attackera civila och folk som inte är därifrån. Samtidigt vet vi att sånt ändå alltid händer i krig. Man måste se mellan fingrarna, inte tänka för mycket på det. Folket dör ändå nu och det är bara på grund av regimen. Vi vill verkligen minimera dödandet, men oavsett hur det blir är det för många som svälter och dör ändå just nu. vi börjar prata om Sverige. Omar är

stolt över de allt fler svenskar med invandrarbakgrund som vågar ta plats och visa sitt intellekt. De som visar att det går att utbilda sig och stå ut i det svenska samhället. Han skulle själv kunna vara en i skaran, men trots fina kunskaper i favoritämnena fysik och matte hoppade han av sitt kommunala gymnasium redan halvvägs till studenten. Politiken tog för mycket tid. När människorna runt om honom nu tar klivet till universitetet och in i de lärdas värld tar Omar klivet mot den oroliga konflikten. Men även om vägen förgrenas är målet det samma: En trygg och vacker framtid för sig själv och människorna han bryr sig om.

Omar gillar Sverige. Han gillar tryggheten och hur samhället är uppbyggt, han ser det som en stor förebild. Men han är också övertygad om att han aldrig lär komma tillbaka hit för att stanna igen, hur mycket han än lär sakna det vanliga livet med gratisföreläsningar och biobesök på Kino. Hans hjärta finns någon annanstans.

I bakgrunden har Miles Davis ’Kind of Blue’-skiva spelat klart för andra gången. Omar tar i hand och går ut genom trappan. Kanske ringer telefonen i hans ficka i kväll. Kanske har han gett sig av för alltid i morgon. lundagård nr 6 2013

19

13-08-26 01.00.18

kursen

Studenterna som löser Att arbetsmarknaden ibland framstår som en saga är inte ovanligt bland samhällsvetare.

Men nu har en lösning på problemet importerats över Bottniska viken och hamnat på Ideon i Lund.

Insprängt på Scheelevägen i norra Lund ligger sedan trettio år tillbaka forskningsbyn Ideon. Här har studenter under våren kopplats samman med näringslivet i ett helt nytt kurskoncept med finskt ursprung: Demola. Idén är att studenter från olika discipliner ska få möjlighet att verklighetsförankra sina studieår genom att ordna lösningar till utvalda företagsproblem. Utmaningarna kan bestå i allt från att förbättra Läkare utan gränsers kommunikationssystem, till att ordna ny mobilteknologi åt Sony.

– Vi pratade med studenter och kårer i Lund. Många berättade att de saknade praktiska kurser. Samhällsvetarkåren var positiv eftersom deras utbildningar ofta är väldigt teoretiska. Då kan Demola bli en slags livspraktik där människor jobbar tillsammans och drar nytta av varandras kompetenser, säger Charlotte Eklöf, projektledare för Demola. öppet hus på Ideon. Vårterminens De-

molastudenter gör det sista på sina presentationer medan besökare strömmar in. Skjortor, kjolar och hälsningar trängs i lokalen. Varje studentgrupp hjälps åt att lyfta upp två och en halv meter höga whiteboardtavlor, fyllda med tankekartor och projektbeskrivningar.

Jessica Rustas-Robin är masterstudent i psykologi och en av de som arbetat med att förbättra Läkare utan gränsers inter- Studenterna på Demola-kursen arbetar med problemlösning åt företag, vilket ger dem arbetslivsanknytning. na kommunikationssystem.

– Det är kul att jobba över ämnesgränser och lära sig pluggade språk. Genom hennes bidrag hur andra tänker. tog projektet helt andra vägar än det anInsikten att män- "En slags livspraktik där männars skulle gjort. Så om en student är niskor på en och niskor jobbar tillsammans." lämplig eller inte har att göra med vilket samma arbetsplats projekt de ska arbeta med, säger Charkan ha helt olika lotte ­Eklöf. uppgifter är väldigt värdefull. Det ger praktikplats. förståelse för hur andra ser på saker, säAtt kursen skulle kunna underlätta ger Jessica Rustas-Robin. samhällsvetares etablering på arbetsjessica rustas-robin var ensam bemarknaden är ju lovande och väl. Frå- Charlotte Eklöf. teendevetare i sitt projekt, något som inte gan är bara vad en samhällsvetare, elnödvändigtvis behöver vara en nackdel. vad skiljer den här kursen från en ler en masterstudent i hebreiska, skulle – För mig fanns inga andra psykologivanlig praktikplats? studenter att bli stöttad av. Så i en grupp – På en praktikplats finns redan fasta kunna tillföra i en grupp som utvecklar med blandade utbildningsbakgrunder regler, strukturer och sätt att kommuni- robotteknik. Ingenting skulle man kunmåste du ha trygghet i din egen utbildcera. Här är alla i stället med på samma na tro, men vilka discipliner som behövs ning. Då blir det också kul att känna villkor. Att inte vara helt knutna till ett för ett projekt är beroende av vilka föatt du har användning för utbildningen företag gör att vi kan tänka utanför ra- retag som kontaktar Demola. I Finland och vet någonting, säger Jessica Rustasmarna och inte behöver ta exakt hänsyn hörde exempelvis ett gruvföretag av sig Robin. till vad ett företag tror skulle vara den och behövde hjälp med att skapa nya arI Finland har 85 procent av studenterbästa lösningen, säger Jessica Rustas- betsmanualer.

Jessica Rustas– De använde sig då av en student som Robin. nas idéer blivit licensköpta av företagen Robin, som även haft erfarenhet av 20

lundagård nr 6 2013

s. 20-21 kursen.indd 1

13-08-26 02.01.42

hitta mer som äger rum i verkligheten på lundagard.se ◣

företagens problem demola Vilka kan gå kursen? I teorin kan vem som helst plugga en Demolakurs. I praktiken gäller det att varje sökande studenter har kompetenser som måsste matcha de projekt som är aktuella för terminen.

Hur många poäng ger kursen?

Studenter som läser Demola i höst får 7,5 hp. Eventuellt ska kursen kunna läsas som en del av en annan kurs med ett högre antal poäng. Vid dessa tillfällen kan det finnas krav på att göra något ytterligare, till exempel kombinera Demola med ett teoretiskt kursmoment.

På Demolakursen delas studenterna in i team där olika utbildningsbakgrunder blandas för att bredda perspektiven.

från idé till resultat 1. Ett företag lämnar en problemställning till Demola organisationen.

2. Demola sätter ihop ett team med studenter som passar projektet. Studenterna väljs utifrån sina kompetenser och hur de själva prioriterat projekten i sina kursansökningar.

3. Kursen sätter igång. De fem första veckorna kretsar kring teambuilding, idéskapande och val av arbetssätt. De fem föjande veckorna jobbar gruppen fram ett konceptförslag. De sista veckorna verkställs idén.

Studenterna skissar upp en projektplan för hur just deras idé ska förvandlas till verklighet.

de skapat lösningarna åt. Andra studenter har startat egna företag sprungna ur sina Demolaidéer.

Förutsättningarna för att studenter ska etablera sig på arbetsmarknaden är alltså relativt goda för de masterstudenter som söker kursen. statistik från Statistiska centralbyrån

visar dock att en högre utbildning redan i nuläget gör det enklare att etablera sig på arbetsmarknaden. Att Demola då i första hand vänder sig till masterstudenter kan verka motsägelsefullt.

Borde kursen inte erbjudas till studenter på kandidatnivå i­ stället?

– För att tillföra kursen något behövs ofta kunskap från en hel kandidatkurs.

Det är en ganska hög nivå på uppgifterna. Upp till kandidatnivå är det också

Redigering: Annika Skogar

s. 20-21 kursen.indd 2

mycket obligatoriska kurser. Då kan det vara svårt att få in en Demolakurs, säger Mattias Kroon, en av initiativtagarna till kursen. händer möter händer. Applåder fyl-

ler lokalen på Scheelevägen efter presen-

"De samarbetar med olika företag och har helt skilda problem." tationerna. Stolarna gnisslar mot golvet när ben sträcker på sig. I rummet intill väntar kaffe, buffé och mingel.

Inför hösten kommer antalet studenter på kursen och antalet projekt de ska arbeta med tredubblas jämfört med våren.

– Vi kommer ha sammanlagt 15 projekt i höst jämfört med de fem vi hade i våras, säger Charlotte Eklöf.

Nya projekt på gång och möjlighet att sälja licensavtal till företag.

Finns inte en risk att Demola blir ett recept på konkurrens mellan studenter?

– Haha, nej, det tror jag inte. Det är ganska bra stämning mellan teamen och varje team har ju olika förutsättningar.

De samarbetar med olika företag och jobbar med helt skilda problem. Det blir nog en bra arbetsmiljö, säger Charlotte Eklöf.

text linus gisborn foto jens hunt lundagård nr 6 2013

21

13-08-26 02.02.50

DIGITALISM

kultur

22

lundag책rd nr 6 2013

s. 22-23 kulturreportage.indd 1

Redigering: Tor Gasslander

13-08-26 02.11.40

läs mer om musik på lundagard.se ◣

Jay-Z har släppt en skiva via en mobilapp, den digitala försäljningen fortsätter att äta marknadsandelar från den fysiska diton och iTunes Store har hunnit fylla tio år - 2013 har hittills varit ännu ett år av små revolutioner och insikter om den nya tidens musikklimat.

Det är en populär åsikt att digitaliseringen har förändrat vår konsumtion av musik i grunden, en uppfattning som förmodligen föddes samtidigt som de första mp3orna laddades hem med Napster. Och visst, till viss del stämmer det. Den relativt låga bandbredden och möjligheten att få tag på enskilda låtar ledde till små personaliserade bibliotek, uppbyggda som lapptäcken snarare än enhetliga albumsamlingar.

Låt för låt, fil för fil manövrerades cd-skivan ut.

Albumformatet som växte fram i symbios med lp-skivans möjligheter och begränsningar hade helt plötsligt andra tekniska förutsättningar, en frihet att utvecklas på vilket sätt upphovsmännen än ville. världen över har vi köpt över 25 miljarder låtar från iTunes Store sedan den öppnade 2003.

Sex miljoner människor betalar i dag för Spotify, ytterligare 18 miljoner använder gratisversionen och tillsammans har vi skapat ungefär en miljard spellistor.

Enligt Grammofonleverantörernas förenings siffror för 2012 stod den digitala konsumtionen för 63 procent av den totala försäljningen och detta under det år som var det bästa för hela branschen sedan 2005.

hundring eller en tusenlapp i en skivbutik spelar ur det perspektivet mindre roll.

– Bruket av musik påverkas av rummets förutsättningar, säger Arvidson. Tidigare fick man tillgång till musik i ett fysiskt rum: en avgränsad yta där man inte bara lyssnade utan också diskuterade musikens mening. tidigare kunde den här platsen vara en skivbutik där man kunde träffa andra konsumenter att prata med och, framför allt, en entusiast bakom disken. I min egen hemstad fanns Wall Records och en medelålders man (så klart) som aldrig sålde en skiva utan att ge sin åsikt om den och sedan rekommendera något annat, baserat på vad man precis köpt. Alla ser såklart inte tillbaka på skivbutiken genom ett romantiskt skimmer men ingen kan rimligen förneka dess påverkan på vårt sätt att lyssna på musik.

"Tidigare har musiken haft ett rituellt värde för oss."

ekonomin ger oss dock bara halva bilden. För att förstå hur vi lyssnar och varför behövs insyn i den kulturella utvecklingen som skett i samverkan med den teknologiska.

– Människor har ett gruppbeteende där vi testar nya saker och snabbt blir bekväma med nya vanor. Teknologin påverkar hur vi tänker och handlar och till slut glömmer vi bort att det finns någon sorts teknik i grunden, säger Mats Arvidson, lektor på Avdelningen för kulturarbete och intermedialitet på Lunds universitet. arvidson är just nu mitt uppe i ett forskningsprojekt som är centrerat kring sådana här frågor. Framför allt handlar arbetet om hur den nya tidens digitala villkor har förändrat vårt vardagliga lyssnande och vad detta betyder för oss. När jag kan ta med mig Metallicas diskografi i telefonen i stället för att tvingas välja ut ett par cd-skivor som jag kan mata min portabla spelare med kommer min attityd till musiken i sig blir en annan. Huruvida jag har betalat för musiken med ett månatligt abonnemang för en Redigering: Tor Gasslander

s. 22-23 kulturreportage.indd 2

ännu längre tillbaka i tiden fanns musiken i konsertsalar, i gathörn och andra platser där musiker kunde – och fick tillåtelse att – uppträda och spela. Liveupplevelsen var den enda upplevelsen, oavsett om det handlade om opera eller folksånger. Ur det perspektivet är den så kallade digitala revolutionen inte alls en revolution utan snarare ännu ett steg i en ständigt pågående utveckling. Sedan 1877 har det tack vare Thomas Edisons fonograf varit möjligt att spela in, bevara och spela upp ljud. Stenkakan, lp-skivan, kassettbandet, cd-skivan, MiniDisc och streaming är alla uppgraderingar av den uppfinningen. Hur vi värderar musik i dag är i grunden en konsekvens av de där första trevande försöken att bevara ljud för eftervärlden.

– Tidigare har musiken haft ett rituellt värde för oss. Som ritual betyder den något praktiskt, något emotionellt här och nu: det som vi egentligen upplever under liveframträdanden. Vi har gått från det och mot ett sorts bruksvärde, som är mer karakteriserat av ekonomi, tillgång, tillgänglighet, mobilitet. Vi kan ta med oss musiken överallt. längtan efter att resa i ett album från första

till sista spår, utan avbrott, och bläddra i konvolutet på vägen är alltså inte bara en nostalgisk

pose. Det är en längtan efter något som gått förlorat. Det är en längtan som föder motreaktioner mot den konstanta strömmen av kultur som vi har släppt lös. Efterfrågan på lp-skivor blir bara större och är ett typexempel på en sådan reaktion, på ett steg i sökandet efter upplevelser som kan förankras i det emotionella nuet som Arvidson pratar om. Det är också en längtan som är en del i en större kulturell kontext som även innefattar korvstoppning, surdegshotell och fixiecyklar – det som ibland kallas hipsterkultur. Där premieras analoga verktyg och medier tack vare att de har en fysisk existens här och nu. I en tid när de största svenska musikexporterna är digitala hantverkare som Aviici, Axwell och Alesso och Jay-Z släpper nya plattan via en mobilapp är det bara förståeligt att vilja bläddra i dammiga skivbackar i jakt på The Crampssinglar och vad som helst med Al Green. samtidigt kommer mobiliteten och tillgängligheten knappast att begränsas. Spotify lever visserligen med ständig kritik för sina avtal med de stora skivbolagen, som i sin tur utnyttjar att många avtal med upphovsmän skrevs innan streamad musik blev framtiden. Men att företaget skulle gå under utan att några andra skulle ta deras plats verkar föga troligt. Vi har under de fem år som Spotify existerat redan vant oss vid att spela vad som helst, när som helst, var som helst. det är fortfarande tidigt att bedöma vad den här teknologiska utvecklingen betyder för den kulturella, men klart är att tillgängligheten kommer med ett pris. Vad händer exempelvis med en subkultur när dess innersta kärna blir lika lättillgänglig som en liter mjölk? Northern soul-scenen, tidig förebild för mycket av det som vi kallar klubbkultur i dag, byggde på ett fanatiskt samlande på skivor och nykter dans i källarklubbar till fartfylld och bortglömd soulmusik. Festen stannade bara till när DJ:n mellan låtarna berättade vad det var som precis spelades, vilket skivbolag som var ansvarigt och hur många hundra (eller tusen) pund plattan hade kostat att köpa och hur många timmar hen hade sökt efter den. en av dessa åtråvärda låtar var Frank Wilsons

magiska Do I Love You (Indeed I Do) från 1965, en singel som länge var i princip omöjlig att få tag på. I dag finns den i en handfull olika versioner på Spotify: att lyssna på den är både smidigt och billigt. Det rituella värdet har helt försvunnit och ersatts av ett bruksvärde, som vi såklart också ska värna om. Det vore bara förbannat tråkigt om det ena skulle utesluta det andra.

text jimmie larsson illustration anna åkesson lundagård nr 6 2013

23

13-08-26 02.12.13

kultur

inte 17 år Tidigt tvåtusental. I sönderklippta jeans, röd polo och svarta Converse med eldflammor är livet fullkomligt. Jag är tolv år och två meter framför mig står en gänglig göteborgare med hjärtat utanpå kroppen. Jag är ensam på mitt livs första konsert och hjärtat slår av lika delar nervositet som upphetsning. Han skriker nu kan du få mig så lätt. Jag tänker du är redan min. Utanför grindarna står mamma och väntar. På väg hem berättar jag att det här var det största i mitt liv.

Intygar att falskt är fint. Håkan, Håkan.

Du kan inte skämta bort det här

tolv år senare, tidig sommar 2013,

står samma namn på biljetten. Den var fem gånger dyrare men Slottskogen i Göteborg är fylld till bredden samtidigt som Twitter svämmar över av bokstavskombinationer som mynnar ut i ett: Ikväll är jag din, Håkan. Långt, långt där framme står han. Långt, långt där framme står tolvåriga flickor och gråter, till bredden fyllda av känslor.

Det har hänt en del sen den där första gången. Sedan hyllningskören började jubla har den liksom aldrig tystnat. På Göteborgs-Postens hemsida har han numera en egen flik. Under sommaren var han den ende som fick en timme extra av Sveriges allra käraste Allsång på Skansen. Och så kom filmen Känn ingen sorg – helt byggd på Hellströms musik.

Håkan, Håkan.

verkligheten

har

ning och vita Converse är livet inte lika magiskt. Jag är tjugofyra år och femtio meter framför mig står en medelålders man med svart hatt och snusnäsduk i fickan. Jag är en bland 23 000 personer.

Han skriker nu kan du få mig så lätt. Jag tänker hoppas flickorna där framme får någon ny. En riktig yngling med hjärtat utanpå kroppen.

annika skogar lundagård nr 6 2013

illustration ellen paulsson

tidigt tvåtusentiotal. I svart klän-

s. 24-25 kulturuppslaget.indd 1

"Nu knackar döden på universitetets port."

överträffat

dikten. Och Håkan passar inte längre ihop med sig själv. I den göteborgska försommarnatten i Slottsskogen sjunger publiken högre än Hellström. Han behöver inte längre något nu kan du få mig så lätt för han har fått alla. Det är på förhand givet att recensenterna ska slå på stora trumman av förtjusning.

Håkan ger folket vad folket vill ha och allt kulminerar i att himlen fylls av fyrverkerier. Men hur länge till kan han på ett trovärdigt sätt lyckas fylla rollen av att vara den som håller oss i handen när kärleken går i bitar? Som folkkär i stället för underdog, stadgad gubbpojk i stället för desperat yngling – hur länge till håller det att sjunga om misslyckande och ungdom?

24

Som student är det vanligt att hålla distans till tillvaron och skjuta morgondagen framför sig. Frågan är hur väl det kommer fungera när hela universitetet snart förändras i grunden.

Vi gömmer döden i det svenska samhället. Lägger undan den i ett hörn och försöker låtsas som att alla saker inte har ett slut. På läkarutbildningen håller man nu en förberedande utbildning inför första obduktionen då så få sett en död människa tidigare. När inte ens ett foto av ens vänner kan sparas utan förskönande filter är det kanske inte så märkligt att vi undviker något så jobbigt som livets slut. särskilt svår blir döden att närma sig i en miljö så märkt av lättsamhet som studentvärlden. Ofta präglas tillvaron vid universitetet av ironi, en distansierad tillvaro där man kan ta lätt på det mesta. Universitetet är en plats där till och med Förintelsens alla dödsfall kan skämtas bort på en sittning med tredje riket-tema. Men när den tränger sig på kan det vara dags att släppa ironin och inse att saker verkligen berör.

För nu knackar döden även på universitetets port. Den 25 juni presenterade regeringen ett lagförslag som, om det antas, gör att svenska universitet kan ombildas till privata stiftelser. Bland de universitet som visat intresse för att byta

till den nya driftformen finns Lunds universitet. det svenska universitetssystemet,

där universiteten är statliga myndigheter, närmar sig med andra ord sin grav.

Bilden många har är ett universitet som snabbt och smidigt avlivas för att sedan kunna återuppstå och regeringen pekar i sitt förslag på bland annat större handlingsfrihet. Men detta återuppståndna lik riskerar att börja ruttna. redan dagen efter att regeringen lagt fram sitt förslag uttryckte Sveriges förenade studentkårer sin oro för riskerna med ett privat universitet. Sammanfattningsvis, att pengastinna intressen kommer börja diktera villkoren för svensk forskning och utbildning när staten drar sig ur. Sveriges universitetslärarförbund menar att hela saken är en chimär, en låtsat ökad frihet för att föra universiteten närmare ett marknadssystem. Även om det förslag som nu lagts innehåller fortsatt statlig finansiering finns oro för att det inte ska räcka till.

Att liket kommer att kräva ekonomiska elchocker från näringslivet för att fort-

vita doktorer Sommarens stora avslöjande i nördvärlden har kretsat kring den brittiska sci-fi-serien Doctor Who, om the Doctor som regenereras och därmed spelats av olika skådespelare sedan starten på 60-talet.

Poängen är att doktorn ska kunna vara vem som helst.

Efter att ha regenererats elva gånger som vit man i varierande åldrar, var

förväntningarna stora inför avslöjandet av den tolfte (och möjligen sista) regenereringen. Skulle man djärvt omvandla doktorn till en svart man? Kanske till och med till en kvinna? Det banbrytande valet föll på… en vit man. Tänk att man ständigt ska behöva bli överraskad.

Bäst är ändå fansens reaktion. För varför kunde han inte varit snyggare? emma andersson Redigering: Annika Skogar

13-08-26 02.24.44

hitta mer dödsallvar på lundagard.se ◣

sätta röra sig, chocker som för det i en riktning gynnsam för finansiärerna. Eller, mer drastiskt än så, att man efter några år kommer att ”upptäcka” att det är ett lik man släpar vidare och därför slänga ut det för en ny modell, bestående av studentavgifter och stipendier med amerikansk förebild. i första delen av sin romansvit Min Kamp

spekulerar Karl Ove Knausgård kring varför vi är så benägna att dölja lik. Döden är ju egentligen ingenting främmande för oss. Vi bombarderas ständigt med bilder av den. Borde vi inte vara vana? Det är vi inte, och enligt Knausgård beror det på att vår bild av döden är felaktig. Den har ingenting att göra med den verkliga kroppen, fysisk, som ligger där och sakta luktar mer och mer lik. I stället är den hämtad från den moderna populärkulturen med sina snabba klipp

och hejdukar som faller till höger och vänster. I Iliaden, en enda lång beskrivning av människor som dödas, är varje dödsfall ingående beskrivet, oavsett hur obetydligt det är. Hur spjuten tränger genom kroppen, hur skallben klyvs. Att skildra massdöd så ingående i dag skulle anses smaklöst och äcklande.

Men skildringen upplevs i dag ofta även som enformig. Snabba actionfilmer sätter måttet för den ansträngning vi är beredda att göra för att ta till oss något. Vi kräver en distans till det smärtsamma – men också till det tråkiga. För att väcka intresse i dag måste döden, liksom allting annat, vara snabb och spännande. det finns få ställen där döden är så undangömd som i studentvärlden. Bilden av studentlivet är att det är en tid av tillväxt och utveckling, att bli något snarare än att förlora något. Den som på

en korridorsfest försöker inleda en konversation om döden bidrar snabbt till stämningens för tidiga död. Den som börjar prata om döden för organisationsformer blir dessutom snabbt beskylld för mördande tråkighet. Men oviljan att prata om det smärtsamma och det tråkiga kan vara direkt skadlig, särskilt när vad som står inför döden är ett system. En ovilja att påpeka att den metaforiska båten sjunker medan den metaforiska orkestern fortsätter spela, bara för att man är rädd att avbryta både den metaforiska och den verkliga festen.

text philip stålhandske foto jonas jacobson

novischlimerick

Trots att Centern slopat idén om månggifte så har det inte varit sommartorka för regnbågar. Ryska ambassaden i Stockholm har fått ett övergångsställe regnbågsmålat och pride har tågat för acceptans, polygami och relationsanarki. ”Att älska fler är också queer” stod på Polyföreningens banderoller. Stöd till att månggifte kan ha sina fördelar hittas i Koranens sura 4:3 där det anses hjälpa män att ”behandla föräldrarlösa med rättvisa". Polygami som barnhemsempati - det kanske vore något för Centern?

Terminsstart vid Lunds universitet och studenter från alla län många drar runt och orienterar sig med hjälp av Lunds bofasta fän letar bostad, fakulteter, nationer och billig mat de ju måste hålla budget och inte bälga så mycket öl på fat går vilse och hamnar till slut bland Lundagårds trän.

lars jansson

Redigering: Annika Skogar

s. 24-25 kulturuppslaget.indd 2

linus gisborn

lundagård nr 6 2013

illustration sara ottosson

månggifte för ensamma

25

13-08-26 02.25.20

det händer

Suffragetter och huliganer I september släpps nästa del i tv-spelsvärldens kanske mest populära serie: Grand theft auto. Som vanligt innehåller spelet mängder av populärkulturella referenser och satir på olika tiders samhällen, den här gången i form av dagens Los Angeles. Men vilken plats och tid skulle kulturredaktionen helst se att det gjordes ett satiriskt TV-spel om?

Berlin, 1948 Kalla krigets Berlin kunde vara en bra plats för att göra affärer, så länge man vågade spela ett högt spel. Det fanns en lukrativ svart marknad för det mesta, inte minst resor från öst till väst, som skulle vara spännande att utforska utan skrupler. Stort plus också för möjligheten att skugga spioner iklädd Bogart-trenchcoat och Stetson-hatt.

”Jag vill bli delägare i Chess Records och muta radio-DJ:s.”

Mexiko City, i dag GTA har alltid handlat om popkultur och våld, det är sant, men det handlar lika mycket om karaktärer som har fallit offer för sin omgivning. Få platser i världen erbjuder en så komplicerad omgivning som Mexiko. Drogkartellerna styr städerna vid den amerikanska gränsen, regeringen famlar i mörkret efter en lösning på ultravåldet och samtidigt snurrar livet i huvudstaden vidare i en rasande fart.

Ett mexikanskt karaktärsgalleri i de förhållandena är i princip oändligt.

jimmie larsson 26

lundagård nr 6 2013

s. 26-27 det händer.indd 1

Göteborg, när som helst Al Capones Fedora är en hopplös gangsterkliché. I mitt drömspel har skurkarna slim fit-jeans och Håkan Hellström-hatt och pratar så där roligt.

kollektivtrafiken, i dag Sverige, 2013. Du har begränsad budget, tider att passa och miljöhänsyn. Uppdrag: Att ta dig fram genom Sverige. Plågas i SJ:s biljettlotteri, sov på perronggolv, samla prio-poäng till en spåkula så du kan planera resor en månad i förväg.

Kamouflera cykeln så du får ta med den på bussar och tåg. Åk till 2009 och stoppa införandet av personliga biljetter så alla kan fortsätta köpa billiga resor på Blocket. Akta dig för att hamna i Norrland.

Lund, tidigt 00-tal En ung man anländer till centralstationen i hopp om att börja om på nytt. Efter att ha kört epa och boffat krom under tonåren är det nu dags att göra något av livet. Den kromskadade hjärnan har inga problem att ta sig igenom juristprogrammet, men när den i ett svagt ögonblick bestämmer sig för att dryga ut kassan med att jobba som vakt på nationsklubb börjar problemen. Det faller på dig att hjälpa vår hjälte att ta polisgrepp på cykeltjuvar och gömma sedelbuntarna från Skatteverket.

sebastian hagberg illustration: fredrik toreblad

Chicago, 1961 Under medborgarrättskampens zenit i USA var Chicagos fattiga kvarter fyllda av emigranter från Söderns bomullsfält – bland andra Sam Cooke och Muddy Waters. Här blev bluesen elektrisk. Här fullbordades modern doo-wop. Jag vill bli delägare i Chess Records, muta radio-DJ:s för att spela mina låtar under prime time och utnyttja den samtida politiken för mina egna giriga syften.

Manchester, 80-tal Med tanke på att Premier League-intresset är större än någonsin är det ett mysterium att ingen har gjort ett tv-spel där man får leka fotbollshuligan.

Tanken är att detta spel skulle rikta sig till de allra yngsta. Det är visserligen roligt att rikta en eldkastare mot gamla tanter, men för en femåring är det lämpligare att värma upp med lite ölhävning och kravaller mot Liverpool borta.

Lärarprogrammet, avlägsen framtid Välkommen till en bättre framtid och ett spel som handlar om att bli en bra lärare. Observera: Inte officer. Uppgift ett: Testa olika ämnen tills du hittar ett du älskar. Två: Lär dig förklara för småttingar varför ämnet är spännande och vad det går ut på. Lär du eleverna redogöra för detta blir du uppflyttad till nästa klass. Tävla i ämnena pedagogik, förmåga att inspirera och minnesvärd undervisning. Men se upp – i denna virtuella verklighet är nämligen alla ute efter ditt jobb.

Storbritannien, 1906 Storbritannien och suffragettider.

Fast vi kastar om lite à la ”Låtsas boken Egalias döttrar att det och låtsas att var vita det var vita män som kas- män som tade sten för kastade rösträtt och kvinnor som sten.” frågade sig om det verkligen var klokt att låta dem vara med och bestämma. Snabbspolning till 2013 och manligt uppror mot att 96 procent av alla protagonister i TVspel är kvinnor. Eller hur det nu var.

virve ivarsson Redigering: Kenneth Carlsson

13-08-26 02.43.02

läs mer om vad som händer i och omkring lund – varje dag på lundagard.se ◣

foto: mats bäcker

illustration: maja cronert

hallå där...

soran ismail ...som tillsammans med Magnus Betnér kör stor turnépremiär för standupshowen "En skam för Sverige" i Lund första helgen i oktober. Intervjuad från en skramlig buss i Västergötland.

Mycket har varit oklart och hemligt – men det kommer att bli 60val utanför AF-borgen.

60val på 23 h Vad händer om man samlar ihop Lunds studentföreningar, placerar dem på en liten gräsmatta och låter dem hålla hov en helg?

Det får vi se när tidernas första 60val drar igång.

och kvällstid. Då kan vi leverera bra grejer på tider när alla kan komma och titta. Och i stället för 60 timmar kör vi 60 programpunkter. Sen får vi se om vi kör 60 timmar nonstop nästa år i stället, ambitionen finns ju fortfarande, säger Hilda Kjellberg.

– Man ska kunna se spexbattles. teatersport, gå på konstvandring i AF-bor- det helt nya konceptet i kombinagen… Eller så kan man köpa en billig tion med den korta planeringstiden våffla eller varmkorv och bara hänga och en sommar mitt i allt har gjort att med utskotten, säger Hilda Kjellberg. få saker har hunnit spikas för allmänHon är ansvarig för 60val, en tvåda- heten. Men ett festivalprogram är garsfestival i Lundagårdsparken som i på ingång, tanken är att det släpps september arrangeras för första gången. den 15 september. Exakt en vecka seTanken, som kläcktes så sent som i vå- nare, samtidigt som Kulturnatten i ras, är att kunna att visa upp mängden Lund, ska 60val till slut vara igång. av saker man kan Hilda Kjellberg syssla med som tittar på en grässtudent för alla framför "Så vi tänkte att okej, plätt Lunds invånare.

AF-borgen och – Det här blir vi kör en tvådagarspekar: mångfald i sitt – Exakt där festival i stället." esse. Folk som ska vi bygga upp jobbar, pluggar vår scen som rikeller inte gör något alls, alla kan de här tas ut mot parken. Hela Lundagård dagarna få ta del av saker man kan göra blir ståplats för de som vill kolla. Vi om man engagerar sig som student, sä- ska definitivt se till att hela stan märger Hilda Kjellberg. ker att saker händer här. kenneth carlsson

60val var först tänkt att pågå i 60

timmar, nonstop. Men ganska snabbt uppkom en del frågor. Är det möjligt att hålla uppe kvaliteten så länge med så kort planering? Och hur glada blir polisen? För att inte tala om alla boende i närområdet som skulle få nattsömnen rubbad.

– Så vi tänkte att okej, vi kör en tvådagarsfestival i stället som pågår på dag-

Redigering: Kenneth Carlsson

s. 26-27 det händer.indd 2

Du Soran, varför kör ni premiären i Lund?

– Vi gillar Lund båda två, vi har haft många roliga gig där.

Studentstäder är bra över lag, det brukar innebära en bra och påläst publik. De som kommer och kollar är ofta yngre och i vår ålder också.

60val När? 20 – 21 september, samtidigt som Kulturnatten.

Var? I Lundagårdsparken, mitt emot AF-borgen.

Men varför tre shower?

– Egentligen var det så enkelt att många ville ha biljetter. Folk började köpa fler hela tiden, så det var väl det som avgjorde.

english On September 20-21st, the grass before AF Borgen will be host to 60val, a new two day-festival that aims to show student life to Lund's inhabitants.

Read the full story: http:// eng.lundagard. se/2013/08/26 /60val .

Hur mycket politik blir det?

– Svårt att säga hur mycket, vi snackar om det som händer i våra huvuden och det som pågår i samhället. Det kan säkert bli ett knullskämt också mitt i alltihop förstås.

Förhoppningsvis kommer folk skratta och får något gott att tänka på. Men visst, de senaste åren har det varit mycket mer kring rasism och sexism och politiken har blivit lite hetare.

Upplagt för järnrörsreferenser helt enkelt?

– Äh, förhoppningsvis inte så jävla mycket. Det var bara en dum händelse liksom. Med det finns bakomliggande orsaker som är viktiga saker att prata om.

Tänker ni bjuda upp bröderna Ekeroth?

– Hehe, de är välkomna upp.

De skulle nog må bra av att höra oss.

kenneth carlsson

lundagård nr 6 2013

27

13-08-26 02.44.21

lunds universitets studentkårer

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

Sommarstiltje - knappast foto: jonas jacobsson

Under sommarmånaderna i Lund, medan de flesta studenter tar sitt pick och pack och drar till mer sommarvänliga miljöer sker ett årligt maktskifte i studentkårerna. De som under året varit valda till olika uppdrag inom de ideella organisationerna kliver av och nya hungriga studenter tar vid.

Stora kunskapspaket skall lämnas över tillsammans med kassaskåpsnycklarna och terminsstarten med de nya studenternas ankomst skall förberedas in i minsta detalj.

Allt skall vara klappat och klart när drygt 47 000 studenter återvänder från sommarställen, utlandssemestrar, sommarjobb och festivaler.

Samtidigt som kårerna ömsar skinn går också universitetet in i dvala. Universitetsplatsen tystnar och autoreply: ”Jag är på semester” är de besked som kan väntas vid försök till kontakt med universitetets många anställda. under denna period i som-

ras valde utbildningsdepartementet att skicka en remiss gällande avgörande rättvisefrågor för den högre utbildningen i Sverige. Svarstiden fastställdes till en månad och tolv dagar. För oss, som i somras tog över på LUS, blev den tänkta mjukstarten inget annat än en rivstart in i utbildningspolitiken. Juli fick vi ägna åt ett febrilt sökande efter information och personer i tjänst för att kunna bilda oss en uppfattning om det förslag som kommit. Vi konstaterade snabbt att remisser som går till en sektor på semester inte

detta är lus

28

"Antagning på lika vilkor är en självklar förutsättning." tillhör topp tre demokratiska tillvägagångssätt som främjar aktivt deltagande i processen och väl förankrade remissvar. det blev alltså för oss ett

djupdyk rakt in utbildningspolitik, men vem vill vara på Lomma beach när man kan sitta på ett svettigt kontor och svära över korta remisstider.

Vi som sitter på LUS har ju faktiskt valt jobbet för att det är precis detta vi vill göra. Det förslag som kommit från regeringen var ju inte heller av en helt oproblematisk natur utan berörde nya antagningsvillkor enbart för de studenter som betalar. Antagning på lika villkor är en så självklar förutsättning i vårt samhälle att förslagets ändringar inte borde kunna slinka igenom under sömniga semestermånader.

Eller ja, så tänkte vi.

lyckligtvis så var det dock

så att vi i Lund och på LUS har en historia av ett starkt studentinflytande, där vi som sitter på LUS också ingår i universitetets ledningsgrupp. Remissen skickades till oss och vi blev ombedda att delta i ett remissvar från Lund. Vid en rundringning till landets övriga stora kårer blev det uppenbart att vi var de enda som fått denna fråga. I övriga landet

kram 1

Till lärosäten Syd som stöttar arbetet i regionen.

användes sommarledigheten som en ursäkt för att inte bemöda sig om att skriva ett eget svar och bjuda in studenterna vid lärosätet. De stora lärosäten i Sverige gick samman i ett gemensamt svar som skickades in utan att några studenter fått tycka till om dess innehåll. vi är efter denna inledning med andra ord varma i kläderna och redo för terminens start. Det ligger fler remisser på vårt skrivbord som skall tas ställning till. Näst handlar det om ett förslag om att skapa en lag som möjliggör att lärosäten skall bli stiftelser och även där är remisstiden för kort i relation till förslagets tyngd. Utbildningsdepartementet verkar ha bråttom, sådan tur då att kårerna i Lund är bemannade till tänderna med nya heltidare och utvilade studenter. väl mött inför en ny termin vid Lunds universitet. clara lundblad ordförande lus edward linderoth-olson vice ordförande lus

Students are filling up Lund’s cobblestone streets and are bringing the unique student life back into the city again. Among them you can find the doctoral students, whose education is about becoming researchers. It is an endeavor that is challenging and requires commitment, inspiring supervision and an innovative environment. lunds doctoral student Union (LDK) guards the interests of doctoral students at Lund University with respect to the quality of education and supervision and the availability of resources. We represent doctoral students' views on all the major university committees and inform them about issues relevant to their education.

Lund University provides a good environment to study, conduct research and recover from a full day of studies at great leisure facilities such as Gerdahallen or at more tranquil places such as the Botanical Garden. however, good means you can do it better: Lund University must follow its own rules of doctoral student admittance to guarantee a fair and transparent admittance process. The financial situation of scholarships must be reviewed to ensure a salary one can live on.

With no doubt it is vital for Lund University to internationalize in order to be competitive globally. However, it is necessary to meet the needs of international students. Important documents regarding our education and employment must be translated into English for wider dissemination. we are three doctoral students working

part-time to coordinate LDK and interact closely with our doctoral student councils at each faculty (except LTH) dealing with a range of issues that are specific to each one.

Our “Doktorandombudet” works full-time to give you professional advice about your rights and responsibilities.

Thanks goes to our representatives at all university levels that make the doctoral students' voice heard throughout Lund University. florian sallaba president of lunds doctoral student union

foto: privat

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitet, kommunen och regionen.

kårkrönika

kram 2 Till alla dem som bygger. och planerar att bygga, studentbostäder i Lund.

lundagård nr 6 2013

s. 28-29 lussidan.indd 1

13-08-26 00.50.26

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Välkommen till Lunds universitet hösten 2013!

Det är en glädje att få välkomna dig som börjar dina studier vid Lunds universitet i höst. Vi hoppas att du får en riktigt fin studietid här. Missa inte heller att ta del av det rika studentliv som finns i vår stad. Varmt välkommen även till dig som redan är student och nu påbörjar en ny termin.

Vårt mål är att erbjuda dig ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vård värld och människors villkor. Vi är ett fullskaligt, internationellt och gränsöverskridande universitet från 1666. Vi är stolta över vår historia samtidigt som vi alltid har blicken riktad framåt med förhoppningen att du känner att du är en del av vår framtid samtidigt som vi är en viktig del av din framtid.

Vi ger en forskningsbaserad utbildning av högsta kvalitet där också innovation, extern samverkan och entreprenörskap är möjligheter för framtiden. Vår forskning är internationellt sett mycket stark, vilket avspeglar sig i den under visning som bedrivs. Med en examen från Lunds universitet står många dörrar öppna för dig, både nationellt och internationellt.

Läser du på våra utbildningar i Helsingborg, Malmö eller studerar på flyghögskolan i Ljungbyhed är möjligheten att hitta en bostad nära studieorten relativt god.

Fler studentbostäder än någonsin – men Fler behövs Det är ingen hemlighet att det kan vara svårt att hitta en studentbostad för dig som läser i Lund. Men mycket har förbättrats och kommer att fortsätta att göra så de kommande åren i takt med att allt fler studentbostäder planeras och byggs. Universitetet är drivande i studentbostadsfrågan och har bland annat drivit frågan om rätten att få vidareuthyra bostäder till svenska studenter och studenter från andra EU-länder. På Ole Römers väg har det blivit 200 nya bostäder som en följd av detta. Det är första gången som temporära studentbostäder byggs i Lund. Universitetet ser det som sitt ansvar att se till att det finns bostäder för våra studenter och vi kommer att fortsätta att verka för detta med full kraft.

Lägg tid på att söka bostad, men var också beredd att för en tid bo inneboende och/eller en bit utanför Lund.

Vi rekommenderar att du kontaktar www. bopoolen.nu som på uppdrag av Lunds universitet och Lunds kommun förmedlar studentboenden. Även om det kan vara besvärligt med boende i början så brukar det i regel lösa sig efter ett par månader.

studentlund Tillvaron som studerande i Lund karakteriseras av ett ovanligt rikt studentliv. Inom ramen för studentkårerna, nationerna och AF (Akademiska föreningen) bedrivs en rad aktiviteter. En del är direkt kopplade till studierna. Ni är en oerhört viktig del och därför finns studenter representerade i alla våra beslutade organ. Och vi ser er som medarbetare i att fortsätta utvecklingen av vårt fina universitet. Nyligen har vi uppdaterat rättighetslistan för studenter där alla era rättigheter som studenter finns listade. Vår målsättning är att studierna ska kunna genomföras så bra som möjligt, utan en massa praktiska hinder längs vägen.

Studietiden i Lund ska vara en helhetsupplevelse och därför finns det också en stor mängd fritidsrelaterade aktiviteter som sport och olika ideella och kulturella organisationer. Tillsammans skapar det ett rikt och utvecklande studentliv.

internationellt Med över 100 masterprogram som ges på engelska och 35 procent av det totala antalet internationella sökande är Lunds universitet Sveriges mest internationella lärosäte. Det ger stora möjligheter att lära känna studenter från många olika länder. Gästlärare och utländska forskare bidrar ofta till undervisningsmiljön. Det finns också stora möjligheter att förlägga en del av din utbildning vid ett av våra internationella samarbetsuniversitet. Det finns ett stort utbud och möjligheterna är många!

Foto: Kennet Ruona

Foto: Charlotte Carlberg Bärg

Rektor Per Eriksson och prorektor Eva Wiberg

vetenskap, teknik, medicin, juridik, naturvetenskap, humaniora och teologi, ekonomi samt den konstnärliga fakulteten med musikhögskola, konsthögskola och teaterhögskola.

Detta är en stor rikedom för universitet och bidrar till vår internationella konkurrenskraft.

Till Lunds universitet hör även Botaniska trädgården, Historiska museet, Skissernas museum samt Odeum med Akademiska kapellet och Lunds akademiska kör. Vi har också Gerdahallen med gym och tennis. värderingar Universitetet har en rad grundläggande värderingar som finns formulerade i vår strategiska plan. Till dessa hör bland annat mänskliga rättigheter, demokratiska och akademiska värden, kritiskt tänkande, nyfikenhet samt etnisk och social mångfald. Universitetet vill vara en kritisk röst och pådrivande röst i samhället. Vid Lunds universitet ingår också humor i våra värderingar.

Vi tror att humor och självdistans bidrar till hög kvalitet i utbildning och forskning.

Varmt välkommen till dina studier vid Lunds universitet. Du är en av många sökande som har fått plats. Ta väl vara på din tid här och vi lovar att göra vårt bästa för att erbjuda dig ett universitet i världsklass.

Per Eriksson, rektor för Lunds universitet Eva Wiberg, prorektor för Lunds universitet

gränsöverskridande En viktig del av studierna vid Lunds universitet är de gränsöverskridande kontakterna och samarbetena med andra ämnesområden. Vi har åtta fakulteter som samarbetar väl. De är samhälls-

www.lu.se s. 28-29 lussidan.indd 2

13-08-26 00.51.04

sista sidan q : ida ölmedal (bl), max jedeur-palmgren (wl), jacob hederos (km, sm)

A

MORRHOPPAN

vgående redaktörer. Ibland tre, ofta 2+1.

Ida: Jur stud på pappret. Bidade rätt tid en kort stund. Förvandlar de skit­ igaste bokstäver till rena meningar, särskilt de som flyter på renat. Ölblind.

Av-passad vid varje nationsbesök. Efter­ strävar att kompensera som nätkändis.

Mjaao, efter sommarens avlivningsförsök

Max: Trovärdig fjäskare och trogen förförare. Råttornas man. Näthatar­ magnet. Kedjerökare. Globetrottade sig både in och ut från redaktionen. Hade froma förhoppningar om Lundagårds rikedom.

till med Gustaf varje gång.

Jacob: Vinthund med Bryssel-koll.

Skrev ofta och fel. Publicerade på kro­ gen. Avfallsperfektionist. Lever ändå under devisen "Det finns ingen dålig mat, bara dålig mage." Håller på fyra allsvenska fotbollslag. Trodde sig kunna bli omgiven av tvåhundra medarbetare.

Jobbade själv.

Tillsammans pratade de över frukost.

Motade nationer över staketet och fick se tidningen brinna. Motade kårer över staketet och fick taskiga resultatmål.

Ville vara nära studenterna, såg hur obehagliga studenterna är. Ville göra blaskan rik på resurser. Vem begär ut Lundagårds bokslut?

är jag på tassarna igen. Krismöte, pyttsan!

I höst kan alla vara lugna, ingen behöver nämnas vid namn - jag kan lika gärna dra Hos kritikerkåren skjuter dock Amors pilar skarpt. Förslagen för stundande karneQ kvad Efter tidningsbränningen den 23 februari och även dessförinnan lät redaktörerna på Lundagård på ledarplats från Borgen förkunna att studentcorpsen alltjämt super, att de valt fel förtroendevalda, att de hatat på nätet, snålat på pappret, eventuellt sjungit sånger i bastun, samt undflytt granskning och därigenom förverkat tidningens förtroende och endast genom avgång och ursäkt kunde återvinna det.

Vore det då inte enklare att ­redaktionen upplöste studentcorpsen och hittade nya ägare?

valsbegivenheter har duggat tätt, men vad hände med topplaceringarna menstrualkarneval och tjock-och-hal-karneval?

Kanske är det även dags att sluta ljuga om antalet nationsmedlemmar? Det finns ingen med mer än 3 600. Punkt slut. vaddå morhoppan?

Lundagård har ända sedan begynnelsen tyckt om skvaller. En väldans många år uttrycktes det i Kårkrönikan och sedan kom Tant Skvalher. I början av 2000-talet tassade Morhoppan in på redaktionen och satte sig vid fönstret. Sedan dess har hon klöst, ojat sig och fnissat åt diverse dumheter och lustigheter som hon hon sett och hört.

it never rains in gbrunka – av fredrik toreblad

30

lundagård nr 6 2013

s. 30-31 sista sidan.indd 1

Redigering: Annika Skogar

13-08-26 02.37.59

NYÖPPNINGSERBJUDADANDE!

LFRI VA VARM DRYCK Alltid färskrostat

ÖPPETTIDER:

R VI

NU ÖPPNA

10:-

äntligen

i LUND!

MÅN-FRE 07.30-19 LÖRDAG 09-18 SÖNDAG 10-16

200m2! Mysig ovanvåning med studieplatser, eluttag & gratis Wifi.

71% RABATT! ordinarie pris 34:-

Välkommen till Victoriastadion!

I vårt gym kan du träna till mycket förmånliga avgifter. Vi har styrkemaskiner samt utökning av konditionsparken med flera löpband, crosstrainers, stepmaskiner och motionscyklar. Billigaste avgifterna i stan?! Generösa öppettider!

Terminskort 620 kr (studentpris giltigt t.o.m 5/1 2014)

Motionsturneringar ht 2013 Dags att anmäla lag till höstens motionsturneringar i utefotboll, innebandy, innefotboll och volleyboll. Turneringarna omfattar såväl seriespel som cupturnering. T-shirt till samtliga seriesegrare och cupsegrare.

Sista anmälningsdag för utefotboll fredag 6/9. Inomhusturneringar i innebandy, innefotboll ochvolleyboll onsdag 11/9.

Anmälan/Avgifter/lag: Utefotboll 1190 kr, innefotboll 1400 kr, innebandy 1140 kr och volleyboll 1140 kr.

Anmälan via hemsidan www.lugimotion.se BESÖK OSS OCH MÅ BÄTTRE!

LUGI Motionscenter Victoriastadion, Lovisastigen 2–4 046-16 22 30 • www.lugimotion.se

Gäller i Lund t.o.m. 30 Sept 2013.

En gång per person.

Riv ut och ta med kupongen!

100% Fairtrade 100% Ekologisk 100% Arabicabönor

Lilla FiskarEgatan 8 Gågatan mitt i Lund

STIFTELSEN FÖR BISTÅND ÅT RÖRELSEHINDRADE I SKÅNE delar i början av december 2013 ut bidrag till: • Enskilda för främjande av vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med rörelsehinder i Skåne, samt till behövande rörelsehindrade i övrigt i Skåne.

• Forskning och utvecklingsarbete som bedrivs i Skåne beträffande hjälp och hjälpmedel till rörelsehindrade.

• Handikapporganisationer i Skåne som företräder rörelsehindrade Ansökningstiden går ut den 30 september 2013.

För närmare information och ansökningsblankett kontakta stiftelsen på tel 042-14 66 50, e-post bistand@stiftbistandskane.se eller till Stiftelsens adress, Kronborgsgatan 2 c, 252 22 Helsingborg.

Blankett finns även att hämta på www.stiftbistandskane.se.

VInn PRESEnTKORT PÅ IKEA! Skaffa Värdepaket Student och var med och tävla om ett presentkort värt 3000 kronor på IKEA.

FIKA PLUGGA FRIHET UPPTÄCKA SURFA

Värdepaket Student innehåller allt du behöver för att kunna hantera din ekonomi på ett enkelt och smidigt sätt. kr att Värdepaket Student allt du behöver0för Dessutom ärinnehåller det kostnadsfritt.

kunna sköta din ekonomi på ett enkelt och smidigt sätt. Dessutom är det kostnadsfritt.

Vinn en iPad!

Skaffa Värdepaket Student 2013 före den Skaffa paketet senast den 30 september så har du chans 31 oktober 2012 så har du3000 chans kronor. att vinna att vinna ett presentkort på IKEA värt Läsenmer om iPad. Läs mer på sparbankenoresund.se. paketet och tävlingen på sparbankenoresund.se.

0 kr

VÄRDEPAKET STUDEnT

s. 30-31 sista sidan.indd 2

13-08-26 02.38.38

Det här är en ganska ful annons Skulle du kunna göra den bättre?

Just nu söker Lundagård nya:

Grafiker med kreativitet och känsla för form och färg.

Redigerare

med kunskaper i Indesign och öga för sidplanering.

Fotografer som vill vara med där det händer och

genom kameralinsen.

fånga Lunds studentliv

Skicka arbetsprover, CV och personligt brev till lundagard@lundagard.se

s 32-33 reklam+etta.indd 1

13-08-25 23.31.53

NOVISCH

missa inte i lund

Checklistan över allt du inte får missa under dina år över böckerna. s.40-41

s 32-33 reklam+etta.indd 2

håll dig stressfri

Fixa tentorna utan att behöva kräkas på bibblan. s.42-43

nationsfördomar Mycket sägs, men vad är sant och vad är bara ljug? s.46-47

13-08-25 23.40.17

20

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

äntligen är du här Att börja på en ny utbildning kan vara förvirrande. Kanske känner du att det är drömkarriären som har startat nu. Eller så hade du föreställt dig ett liv långt ifrån akademin, men hamnade här ändå. Kan hända är du en av dem som har blundat och pekat i universitetskatalogen och landat… någonstans du inte vet var? ungefär som när Karin en gång lite slumpar-

tat började sin pluggkarriär med en grundkurs i socialantropologi. Då helt utan studieteknik, i dag svensk mästare i värdelöst vetande om antropologisk teori. En akademikerfantasi som Karin inte visste att hon hade besannades under den första tiden i Lund. Hon minns långpromenader på kullerstensgator i höstlövsdans. Att svepa fram i bohemisk långkjol under djupdiskussioner med nya kursare efter någon av de första föreläsningarna. men för sara började det med en besvikelse.

Ända sen barnsben hade hon gått långsamt förbi Universitetsbiblioteket och gömt en dröm om att få gå in genom de tunga, vackra träportarna som en riktig lundastudent. Ni kan ana hennes besvikelse när hon äntligen började plugga och insidan av biblioteket visade sig vara en steril mardröm av plast i gult ljus. Som tur var avslutades första veckan i filmvetenskap med att föreläsaren bjöd klassen på chips och vin, lite sådär i smyg. Det var då Sara insåg att hon nog skulle trivas trots allt. hur känner du, är det mycket att tänka på

under de första veckorna? Med novischbilagan vill vi ge dig någon att hålla handen när du inte förstår vad prokrastinera betyder eller vad en kår egentligen gör Du får dessutom bekanta dig med några studenter som har hittat sina platser i studentvärlden: Amanda som älskar spex, Henrik som vill riva murar mellan människor, Susanne och Clara som svarar på dina frågor om sex.

Oavsett hur du vill att din studietid ska se ut så tror vi att du kan hitta din särskilda plats bland alla de aktiviteter, strökurser och program som universitetets skattkista har att erbjuda. Lycka till! karin furenhed och sara dahlman, novischredaktörer

Ditt lundaår .... eller en kort version av det.

text emma andersson illustration aydin ramezani

hela månaden Alla Lunds nationer och Campus Helsingborg pepprar dig med novischaktiviteter. Sittningar, pubar, festivaler - välj och vraka.

13 september Hälsningsgille - bästa stället att gå till om du är ny i Lund. Förutom en snabb överblick över alla nationer och andra studentrelaterade saker det finns i stan, så finns även en chans att samla gratis block, pennor och en och annan godisbit

9 november 15 oktober Välj om, välj rätt. Sista anmälningsdag till vårens kurser.

18 oktober Boelspexarna - Lunds bästa spexbrudar tar plats på scen.

Akademiska föreningens utskott bjuder upp till festival i Lundagård samtidigt som det är Kulturnatt i stan

Lundaspexarna - Lunds äldsta och manligaste spex har premiär.

hälsningsgille Återigen dags att samla på sig terminens förbrukning av pennor.

22 februari 29 januari Vårterminen börjar.

13 december

Krischansta nations stora bal Snapphanefesten - en av Lunds större fracksittningar.

Tornakörernas ljuva luciastämmor fyller Universitetsaulan. Köp biljett i tid.

14 december Premiär för Lunds Studentteaters - LUST höstuppsättning.

1 maj

Kvalborg - festen innan festen.

s 34-35 kalendarium+ledare.indd 2

29 november

20-21 september

29 april

Redigering: Sara Dahlman

Gustav II Adolf - Nordens största studentbal arrangerad av Göteborgs nation.

finnfesten

30 april

Lunds nation bjuder in till fest för att riva Domkyrkan och frita jätten Finn.

Siste april, Lunds största spontanfest drar 20 000 studenter till Stadsparken.

Rektor uppvaktas på universitetsplatsen och senare på eftermiddagen sjunger Studentsångarna in våren.

16-18 maj Lundakarneval! Lundastudenternas absolut största evenemang som hålls vart fjärde år med hjälp av cirka 5000 karnevalister lundagård nr 6 2013

35

13-08-25 23.29.38

novisch 2013

Ett liv bortom böckerna

Henrik Hågemark ångrar inte att han har lagt ner mycket tid på Tamams studentförening i Lund. "Jag har träffat så många härliga människor", säger han.

"I ett spex finns det någonting för alla. Du kan måla, sjunga eller hålla på med teknik", säger Amanda Ralfsson. Hon har varit med i olika spex sedan hon var tonåring.

36

lundagård nr 6 2013

s 36-37. engagera dig.indd 1

13-08-25 23.25.41

få många, många fler engagemangstips på lundagard.se ◣

Hon pluggar för att få spexa. Han försökte stå emot engagemanget så länge det bara gick.

Möt två studenter som lägger ner mycket tid på att göra annat än att studera.

text nina lind foto lovisa wallin

engagera mera kultur

”I längden går det inte att jobba så mycket” Henrik Hågemark väntade länge innan han blev aktiv i studentlivet.

– Jag har unnat mig f lera år när jag inte har gjort någonting alls annat än att plugga. Det är nog nyttigt, säger han.

Men när han väl började, började han ordentligt. Nu påbörjar han sin andra termin som vice ordförande för Tamams studentförening.

Under våren har hans engagemang varit ett heltidsjobb – utöver att studera på heltid. Ekvationen har inte riktigt gått ihop.

– Hinner gör man kanske inte riktigt. Jag har missat en del som jag måste ta igen. Den här terminen har det gått, men i längden går det inte att jobba så mycket, säger han. henrik hågemark pratar snabbt och intensivt

om sin förening. Deras mål är att föra samman Lunds två läger av unga vuxna: de som studerar och de som inte gör det. Till exempel anordnar de ”Internationen”, en sittning med gratis mat men utan alkohol och krav på studentleg.

– Jag har en stark uppfattning om att människor inte är så olika som vi kanske tror, säger han.

Men integrationsproblemen finns också inom Lunds studentliv. Hos Tamams studentförening kryllar det till exempel inte av spexare.

– Kanske kan man prata om ”spexare” och

”tamamare”. Ibland har vi nog svårt att förstå varandra. Men det är det vi vill jobba emot, säger han.

Henrik Hågemark tycker att det har varit väl värt att lägga ner tid på sin förening. Men han är skeptisk till den hets som enligt honom finns i Lund.

– De f lesta är inte övermänniskor. Man behöver inte ha två färdiga kandidatexamen och vara aktiv i massa föreningar när man är 24 – det kan lösa sig på ett bra sätt ändå.

henrik hågemark Ålder: 24 år.

Pluggar: Sin tredje termin filosofi.

Aktiv i: Tamams studentförening i Lund.

Föreningen är en lokalavdelning av Tamam, en förening som jobbar med mångfald och antirasism bland yngre personer.

Henriks tips till den som vill engagera sig: Gör inte allt på en gång. Känn efter, vad vill du göra? Ha ett öppet sinne inför olika föreningar. Du kan få vänner och lära dig massor. Låt inte engagemanget bli tvångsmässigt, det är inte sunt.

”Jag anpassar mina studier efter spexen” Amanda Ralfsson hade kunnat ha en färdig kandidatexamen. Men hon väljer att vänta.

– Jag borde vara klar nu. Men jag vill vara kvar ett tag till och göra fler spex, det är så roligt, säger hon.

Amanda Ralfsson gjorde entré i Lunds studentliv innan hon ens satt sin fot på universitetet.

Hon var med och jobbade i sin första karneval våren innan hon började plugga.

– Jag ville så himla gärna vara med. Jag tänkte att det var en bra ingång till studentvärlden, säger hon.

Istället för att börja med att plugga började Amanda Ralfsson med engagemanget. Så har det fortsatt, och nu väljer hon kurser som liknar spexandet.

– Det jag gör på spexen, det är sånt jag vill jobba med. Därför anpassar jag mina studier så att de liknar det jag gör i studentvärlden, säger hon. under de tre åren på universitetet har det blivit sex Lundaspex och två Boelspex för Amanda Ralfsson. Att få tiden att räcka till är inget problem.

– Planerar man bara sina dagar blir det inte så jobbigt. Jag blir mer effektiv i skolan när det är spexperiod eftersom jag vet att jag måste, säger hon.

Redigering: Kenneth Carlsson

s 36-37. engagera dig.indd 2

Under en spexperiod går Amanda Ralfsson till AF-borgen varje kväll, och träffar samma människor. Det är den samvaron som verkar dra henne tillbaka.

– Man får hundra nya vänner på en gång. Det är fantastiskt. Jag längtar till spexet varje dag.

Att sitta och måla dekor hela kvällen är inte jätteroligt, men när man pratar med någon samtidigt är det otroligt roligt, säger hon.

amanda ralfsson Ålder: 24 år.

Pluggar: Media och kommunikationsvetenskap.

Aktiv i: Lunda- och Boelspexarna. Har gjort allt från att stå på scen till att bygga dekor, skriva manus och regissera.

Amandas tips till den som vill engagera sig: Ge inte upp. Kommer du inte med i föreningen första gången, sök igen. Det är aldrig för sent att börja. Se engagemanget som fritid. Annars är det inte roligt.

• Volontär på Folkets bio Bli biografmaskinist och se kvalitetsfilm. www.kino.nu • Funkis på Mejeriet Hjälp till i garderoben och snacka in dig backstage. www.kulturmejeriet.se •Malmö indiekör Lägg ariorna på hyllan och stämsjung indiepop och electronica. www.malmoindiekor.tumblr.com •LUST Här kan din teatersjäl äntligen leva ut www.lundsstudentteater.se

sport •Akka UC Få springet ur benen med Lunds frisbee ulimate-klubb www.frisbee.se •Lunds Studenters Folkdanslag Schottis och polka till levande musik.

Söndagar på Klostergårdens fritidsgård. www.lundastudentersfolkdanslag.se •Lunds brigdeklubb Hipsterns nya favoritsport? Intellektuell och fräsch. Huserar på Vildanden. www.bridge.fixstar.net •Qvi-idrott Bollsporta utan krav på Zlatan-skills, och kom när du vill. www.qvidrott.se

rädda världen •Rädda Barnen och Röda Korset Föreningarna som alltid blandas ihop.

Välj en eller båda. Få en känsla av medmänsklighet och öka din karma. www.raddabarnen.se/www.redcross.se •Hållbart universitet Rädda dig själv från pluggvansinne. Gör något konkret och rädda miljön istället. www.hallbartuni.se •Ett grönare Lund Lär barn det här med ekologisk stadsodling. www.abcsweden.org •Volontära som medmänniska Mata ankorna eller ät en bulle. Bli kontaktperson till en ensam gamling. www.lund.se/medborgare

lundagård nr 6 2013

37

13-08-25 23.26.53

novisch 2013

Världen för dina fötter

Välkommen till kontinenten! Nu är du lite närmare världen än övriga svennar, så stirra dig inte blind på Lunds kullerstenar eller Helsingborgs palmer.

Ta tillfället i akt och vidga dina vyer. text sara dahlman illustration karin furenhed

köpenhamn Ta tåget över sundet för lite danskt hygge. Skippa Strøget och styr stegen mot Nørrebro och butikerna på Elmegade i stället. Lunchen hittar du i saluhallen Torvehallene.

Var vuxen och gå på Nationalmuséet (gratis inträde), eller roa ditt inre barn på serietidningsmeckat Faraos cigarer. Kvällen tillbringar du på klubbarna i Kødbyen, Köpenhamns eget meatpacking district.

En duobiljett med Skånetrafikens jojokort kostar 194 kronor från Lund. Från Helsingborg åker ni med färjan till Helsingör och betalar 146 kronor för två.

swinoujscie Sugen på ett äventyr till havs? Från Ystad går färjan till den polska kustpärlan Swinoujscie. Orten är känd som den polska Rivieran med sina vita sandstränder och billiga sparesor - en perfekt belöning efter en hård tentavecka. Du kan också spana in ortens utbud av barer och klubbar som ligger nere vid strandpromenaden.

Tur och retur med båten kostar 500-600 kronor.

berlin Kliv på nattbussen i Malmö eller Köpenhamn, och vakna upp i denna hypade huvudstad. Bo billigt på Plus Hostel och lägg dina CSN-slantar på prylar från söndagsmarknaden i Mauerpark. Fördrinken tar ni på gaybaren Roses med väggar i rosa päls. Sedan fortsätter natten till Berghain, en av världens mest mytomspunna klubbar. Googla tips på hur man kommer in, för det är i princip omöjligt.

Det finns flera olika bussbolag och priset för en tur och retur-biljett ligger mellan 600900 kronor.

malmö Malmö ligger nära till hands när du vill ta dig ur din studentikosa bubbla, även om en liten del av universitetets studenter pluggar här.

I Malmö vintageshoppar du runt Davidshall, besöker såväl Tekniska som Moderna muséet och köper med dig spännande godsaker hem från Möllans mataffärer. På Far i hatten kan ni sitta länge och äta och dricka, eller så beställer ni lyxiga drinkar på Rosen bar vid Lilla torg. Åk hem när ni har dansat er svettiga på Babel eller Moriskan.

Malmö är även fullt av bra ”after school”-ställen, där St Gertruds är kända för sin mättande gratisbuffé.

byt stad Tack vare Campus Helsingborg har universitetet numera inte en utan två stora studentstäder Här har du tre anledningar att lämna din trygga vrå: Helsingborgaren åker till Lund och utnyttjar nationernas enorma utbud av... ja det mesta, tar en vegansk långfika på Ariman och leker av sig på vattenlandet Science center på LTH. Lundensaren beger sig till Helsingborg och det genuina 50-talsfiket Ebbas, besöker kulturhuset Dunkers utställningar och lär sig att tura med Helsingörbåten.

naturen Skåne erbjuder även en mängd natursköna utflyktsmål, här är topp fem: 1. Söderåsens Nationalpark 2. Ven 3. Kullaberg & Ladonien (Lars Vilks egna stat) 4. Haväng & Vitemölla strandbackar 5. Skånes djurpark

38

lundagård nr 6 2013

s 38-39. ut i världen+p6indd.indd 1

Redigering: Karin Furenhed

13-08-25 23.22.47

läs mer om sex på lundagard.se

Hos Projekt 6 kan du fråga det som du aldrig tidigare vågat – men alltid velat veta.

Dina knullkompisar i Lund Projekt 6 gillar sex. De gillar att prata om det, att tipsa om det och kanske bäst av allt – de gillar att dela ut både kondomer och slick­ lappar. Gratis!

Projekt 6, eller P6 som de kallar sig, är antagligen Lunds sexigaste studentförening. För dem är det lunda­studenternas sexuella hälsa som står i fokus.

– Grunden är att unga vuxna mellan 20 och 29 år är överrepresenterade när det gäller spridning av könssjukdomar, och framförallt klamydia, förklarar Susanne Ehn, föreningens förra samordnare.

Projekt 6 startades i början av 90-talet när man såg att det fanns ett behov av att rikta sig direkt till just studenter. Därför står dörren till expeditionen i AF-borgen i dag öppen för alla studenter som undrar över något eller bara vill prata.

Hit kommer många också för att utan kostnad fylla på förråden med både kondomer och den omvända “mottagarkondomen” femidomen.

– Vi visar jättegärna hur en kondom fungerar eller förklarar hur Redigering: Sebastian Hagberg

s 38-39. ut i världen+p6indd.indd 2

populäraste kondomsmakerna på p6 ▶▶ Jordgubb ▶▶ Passionsfrukt ▶▶ Ros

tester för könssjukdomar går till.

Inga frågor är för dumma, säger Susanne Ehn. Clara Vallmark, nybliven samordnare för P6, minns den amerikanska utbytesstudent som de träffade när de delade ut gratiskondomer på en välkomstfest i våras.

– På hans universitet i Texas kunde man inte ens köpa kondomer, för där var det avhållsamhet som gällde. Så det var lite ”welcome to Sweden, that’s how we roll”, skrattar hon. numera jobbar p6 med mycket mer än att minska spridningen av könssjukdomar.

– Vi ser ju också att sexuell hälsa inte bara är det fysiska, utan det är emotionellt och socialt också, sä-

ger Clara Vallmark.

– Det handlar om allas rätt att vara som de är och få välja och njuta som de vill, tillägger Susanne Ehn. Förutom att vara tillgängliga både på expeditionen, på telefon och över mejl så anordnar föreningen olika träffar och kampanjer, som ”heteroveckan”. Det finns även en speciell grupp för hbtq-personer på universitet, som varvar diskussionskvällar med träffar där de bara hänger och umgås med varandra. “ligga i lund” är 80-talsfilmen som satte Lund på porrkartan, men hur mycket liggs det här på universitetet nuförtiden? På P6 är de tveksamma till om det händer mer i sänghalmen hos lundastudenterna än i andra kretsar, men tror att unga i dag generellt sett har många partners.

– Man rör sig mer och provar på olika saker, säger Susanne Ehn.

Susanne Ehn och Clara Vallmark.

Vilka tips vill de ge Lunds studenter?

– Ge dig tid att reflektera över din sexualitet och vad du själv gillar och inte gillar. Och reflektera över att allting kanske inte är så självklart, säger Clara Vallmark.

– Och våga prata med partners eller kompisar, för sex och sexuell hälsa påverkar alla. Oavsett om man har sex eller inte så är det någonting som är en stor grej i samhället, fortsätter Susanne Ehn. text sara dahlman foto jens hunt lundagård nr 6 2013

39

13-08-25 23.24.03

a i

d n u L miss

De u in tt a f책r te

illustration: anna 책kesson

d

40

lundag책rd nr 6 2013

s 40-41. missa inteindd.indd 1

13-08-25 23.06.07

esson

Din egen checklista

varit på en sittning med utklädningstema.

sett urspexet uarda.

volontärat på en lundakarneval.

sett en kultursnobbig film på biografen kino.

testat minst fem olika träningspass på gerdahallen.

badat i lundagårdsfontänen.

ätit en widerbergare från widerbergs.

sagt hej till finn i domkyrkans krypta.

druckit punsch i läkarvillan eller på grand hôtel, helst kall.

återhämtat dig på en nationsbrunch.

simmat till telefonkiosken på ön ön i sjön sjön.

sommarlånat "på spaning efter den tid som flytt" och shakespeares samlade verk. inte öppnat en bok på hela sommaren och fått betala en massa böter för att du spritt ut böckerna på alla femtielva ställen du varit på.

gjort en egen ordensmedalj - och lurat i folk att du förtjänat den.

gått på konsert på mejeriet.

flanerat längs med lördagsloppisen på södra esplanaden.

pluggat i sveriges tystaste läsesal – tegnérsalen på ub.

kuggat en tenta.

cyklat till dalby stenbrott och hoppat från högsta klippan.

blivit kompis med minst en internationell student från varje världsdel.

lärt dig namnet på universitetets rektor.

cyklat tandem.

firat kvalborg, siste april (valborg) och finalborg.

fått din cykel stulen.

haft tour des chambres i en korridor.

sett solen gå upp från af-borgens tak.

avslutat en sittning med att sjunga tommy körbergs “stad i ljus”.

testat lundaknake och lärt dig tycka om den.

handlat hos libanesen vid kattesund.

spelat brännboll på parentesen - och förlorat.

legat en hel dag under kastanjerna i botan.

plastat in en hel korridor och haft såprace.

kollat in partikelacceleration på maxlab.

flirtat mellan bokhyllorna på universitetsbiblioteket och fått till det.

Redigering: Sara Dahlman/Kenneth Carlsson

s 40-41. missa inteindd.indd 2

lundagård nr 6 2013

41

13-08-25 23.07.03

novisch 2013

Plugga utan ångest Att börja på universitetet är en omställning som ställer nya krav på din psykiska hälsa. I alla fall om man får tro behandlarna på Studenthälsan i Lund. De möter studenter vars tentaångest har antagit ödesdigra proportioner, men har också tipsen till den som vill undvika det sluttande planet.

En dag i början av sommaren. Eftermiddagssolen lyser in genom fönstren i de ljusa rum som tillhör Studenthälsan i Lund.

Där utanför har lundapulsen gått ner i lågvarv, de flesta studenter redan lämnat staden. Stress, prestationskrav och ångest skulle inte kunna kännas mer avlägset just nu. Ändå är detta en plats dit en ström av studenter söker sig läsåret om för att få hjälp att hantera problem som har börjat gå ut över deras studier. åsa probert är kurator och Ulrika Linse-Strömland psykolog. De arbetar båda på Studenthälsan. De beskriver en fas i livet som ställer särskilda krav på välbefinnandet.

– Jag brukar tänka att studietiden är den konstigaste tiden i hela livet. Under den här perioden försvinner all struktur som man haft tidigare i skolan och som man får igen senare i arbetslivet. Du måste skapa dig en egen tillvaro och själv fylla

text karin furenhed foto emma karlsmark elfstrand

dagarna med innehåll och nya rutiner, säger Åsa Probert.

man skjuter upp pluggandet, eller med ett finare ord: prokrastinerar.

– Alla människor skjuter upp saker som är tråkiga. Det är mänskligt. Det arbetsbelastningen på en universikänns skönt kortsiktigt men leder i förtetsutbildning kan vara hög, men samlängningen till ökad stress, säger Ulrika tidigt diffus. Det finns ingen lärare eller Linse-Strömland. chef som talar om exakt hur arbetet ska Men det är inte bara en planeras. Var och en måste själv avstor arbetsbelastning som göra hur stor del studierna får ta av livet. Att flertalet utbildningar har en "Jag brukar tänka kan kicka igång stress och uppskjutande, en allt för liten andel schemalagd tid innebär att att studietiden är liten börda kan få liknandet är en stor mängd timmar som ska de följder. disciplineras efter eget huvud. Kom- den konstigaste – När man har för binationen av egen tid och oklara tiden i hela livet." lite att göra kan man istälförväntningar upplevs av många som let lägga arbete på hög för stressande. att deadlinen ligger så långt fram i tiden, säger Ulrika Linse-Strömland. åsa probert och Ulrika Linse-Strömland berättar att de ständigt möter studenter som känner sig stressade, har att skjuta upp det tråkiga behöver ångest över examinationer och sover inte tyda på lättja eller brist på motivdåligt om nätterna. Ett vanligt problem tion. På Studenthälsan har det tvärtom som går hand i hand med stressen är att noterats att det ofta är de ambitiösa som

Det kan vara en bra idé att ha som regel att inte plugga hemma, utan istället använda hemmet för vila och fritid.

42

lundagård nr 6 2013

s 42-43. studenthälsan.indd 1

Redigering: Tor Gasslander

13-08-25 23.03.18

ta paus i pluggångesten, surfa in på lundagard.se ◣

Att skjuta upp saker till morgondagen är en vanlig fälla för lundastudenter, det behöver dock inte betyda att man är lat.

hamnar i fällan att lägga arbetsuppgifter på hög. Att ha höga krav på sig själv orsakar inte sällan nervositet som leder till sämre prestationer än vanligt för den som kommer ny till universitetet.

– Då kan man hamna i en kris: om man inte är duktig, vem är man då?

Här finns det en risk att man hanterar detta genom att tänka att man måste läsa ännu mer. Man hoppar över allt det roliga i livet och hamnar i en ond cirkel, säger Åsa Probert. rutiner och en meningsfull fritid är de faktorer som Åsa Probert och Ulrika Linse-Strömland lyfter fram som viktigast när det gäller att åstadkomma ett harmoniskt pluggliv.

Ett fungerande socialt liv skapar motståndskraft mot stress. Den som för att förbättra sina prestationer börjar skära ner på det roliga i tillvaron är däremot ute på hal is.

– När man pluggar dränerar man sig själv på energi. Då måste man tillföra ny energi. Gör man inte det så sliter man ut sig och skapar en grogrund för depression och ångest. Långvarig stress påverkar såväl kroppen som den kognitiva förmågan negativt. Alltså, du blir inte mer effektiv för att du stressar, säger Åsa Probert.

Redigering: Tor Gasslander

s 42-43. studenthälsan.indd 2

Men det är inte stressen i sig som är det farliga, utan bristen på återhämtning.

Exakt vad det är som görs under vilan spelar mindre roll, så länge som det är någonting som avleder tankarna från studierna. Åsa Probert och Ulrika Linse-Strömland uppmanar alla studenter att ta vara på sina fritidsintressen.

– Något vi ofta ser är att de nya studenterna är vilsna i hur man får till en vanlig dag. Försök titta på hur ditt liv såg ut när du bodde hemma hos föräldrarna och överföra den strukturen till studentlivet. Ta med dina gamla rutiner och intressen. Om du till exempel har tränat mycket innan, sluta inte nu, säger Åsa Probert.

studenthälsan Ligger på Paradisgatan 5 i Lund. Hit kan du vända dig när du känner dig stressad, deppig eller orolig.

Här jobbar kuratorer, sjuksköterskor, psykologer, psykiater och sjukgymnast. Alla har tystnadsplikt.

studenthälsans pluggtips ▶▶Skaffa en studiestruktur med samma rutiner varje dag. ▶▶Hitta balansen mellan fritid och studier. Plugga utanför hemmet, det underlättar uppdelningen mellan jobb och vila. ▶▶Hitta sociala sammanhang både för fritiden och för studierna. Fråga dina kursare om ni kan plugga ihop på biblioteket. ▶▶Glöm inte dina behov av mat, sömn och fysisk aktivitet - håll koll på spriten. ▶▶ Kontakta Studieverkstadens experter om du behöver hjälp att planera dina studier. ▶▶ Om det känns jobbigt att sitta ner för att plugga, håll ut! Den värsta stunden är ofta precis innan du har öppnat böckerna. ▶▶Är målbilden realistisk? Kanske räcker det att klara 75 procent av det du har planerat. ▶▶Inför tentan: Börja läsa i god tid. Pausa och gör roliga grejer. Och avdramatisera, det är jättemånga som kör på tentorna! lundagård nr 6 2013

43

13-08-25 23.04.03

novisch 2013 nio studentkårer ▶ Samhällsvetarkåren, Teknologkåren (TLTH), Juridiska föreningen (JF), Humanistiska och teologiska studentkåren (HTS), Lundaekonomerna (LEK), Naturvetarkåren (LUNA), Dokorandkåren (LDK), Corpus Medicum och Studentkåren vid konstnärliga fakulteten i Malmö. ▶ Alla kårer är med i samarbetsorganet Lunds universitets studentkårer (Lus). ▶ Kårerna väljer studeranderepresentanter på alla nivåer inom universitetet. ▶ Representanterna ska se till att utbildningen och studiemiljön håller hög kvalitet. De företräder också studenternas intressen gentemot kommunen, regionen och staten.

Clara Lundblad, ordförande för Lunds universitets studentkårer, i hennes arbetsrum i AF-borgen.

Med makten att påverka Clara Lundblad är ordförande för Lunds universitets studentkårer (Lus). Lundagård träffar henne för att fråga hur det här med kårer funkar egentligen.

och att Juridiska föreningen fick igenom anonyma tentor på Juridicum.

Du jobbar ju ideellt för att du tycker att det här är väldigt roligt.

Varför ska man bli kåraktiv?

– Det är viktigt för utbildningskvaliteten att det finns ett studentperspektiv med hela tiden.

– Sedan lär du dig oerhört mycket om allt möjligt, organisationer, att samarbeta, att påverka beslut, att skriva debattartiklar. Du fördjupar din utbildning ifrån och knyter kontakter.

Hur ska den gå till väga som vill bli aktiv i en kår?

– Du går in på ditt kårkansli och säger jag heter det och det och jag är jättesugen på att bli aktiv. Frågar lite vad det finns för verksamheter: jag tycker det här är roligt, jag har såhär mycket tid, har ni något som passar mig? Du kan också titta på vakanta poster på Lus hemsida eller gå in på kårhemsidor och mejla eller ringa till folk.

Vad fyller kårerna för funktioner?

– Kårerna gör det möjligt för oss studenter att påverka utbildningens kvalitet, det är det viktigaste.

– Vi bedriver också studentfacklig verksamhet. På Lus finns det till exempel ett studentombud som är hel- "Oj, det är allt tidsarbetande jurist och tillsammans Vad kan man göra som med kårerna hjälper studenter i kni- att laga mat på en kåraktiv? pa. Många gånger kan det handla om fest till att tillsätta – Oj, det är allt ifrån att problem med examinationer, att du laga mat på en fest till att tillinte har blivit bedömd korrekt eller centrala poster sätta centrala poster inom har en konflikt med din examinator inom universitetet." universitetet, granska kursoch behöver byta. utvärderingar, jobba med – Sedan arrangerar kårerna sokårorganisationen, skriva pressmeddelanciala aktiviteter med allt ifrån novischinden eller rapporter för att förändra beslut. troduktioner till pubar, baler och spelutskott. Till skillnad från nationerna som är Vilken betydelse har kårengagemanget öppna för alla är kårerna till för studenter på meritlistan? från den egna fakulteten. De ger dig möj– Svår fråga. Såklart ser det bra ut att lighet att lära känna personer som läser ha varit engagerad, men det viktigaste är liknande ämnen. nog det som du faktiskt lär dig. Sedan utvecklas du massor som person och det Ge exempel på hur kårerna har påverär något som jag tror att en arbetsgivare kat konkret! märker av.

– Ett exempel är när HTS-kåren lyckades få ett nytt betygssystem lagt på is Alla som är engagerade i kårer gör det genom att göra en enkät och fråga stuför CV:t, stämmer det? denterna vad de tyckte om det. Andra – Så upplever jag absolut inte att det exempel är hur de förenade studentkåär. Personligen tror jag att man gör det rerna efter intensiv lobbyverksamhet fick för att man har ett genuint engagemang.

Skånetrafiken att införa studentrabatter 44

lundagård nr 6 2013

s 44-45 kårer+nationsquiz.indd 1

Vad har kårengagemanget gett dig personligen?

– Jag har lärt mig otroligt mycket både om mig själv och om hur organisationer fungerar. Att försvara det jag tror på även när resten av en styrelse inte håller med. Och så har jag fått vänner som jag förhoppningsvis kommer att ha kvar resten av livet.

Har du någonting som du vill säga till de nya studenterna?

– Gör det här! Det kommer att berika tiden i Lund. Det blir roligare, är skönt som avkoppling från studierna, breddar perspektiven. Här finns också många människor att lära känna, det är inte alltid som du har turen att hamna i en kurs med personer som du tycker om. Genom att bli aktiv i kåren kan du få en plats och ett sammanhang. text karin furenhed foto kenneth carlsson Redigering: Karin Furenhed

13-08-25 23.00.01

träffa fler kår- och nationsprofiler på lundagard.se ◣

vem är vem i nationsvärlden?

På Blekingska finns bara indierävar, på Krischan är alla mjukisar, och Lunds är för de som egentligen inte orkar välja. Eller? Gör quizet för att undersöka om nationsverkligheten är så enkel.

Sandra

para ihop rätt person med rätt funktion, nation och svar. facit hittar du längst ner på sidan. lycka till!

Christopher

1

VEM ÄR...

text sara dahlman foto kenneth carlsson

Johan

2

VEM ÄR AKTIV PÅ...

A

BANDBOKARE

A

LUNDS

B

KLUBBFÖRMAN

B

BLEKINGSKA

C

KURATOR

C

KRISCHAN

3 VEM SVARADE...

A

Vad lyssnar du helst på? Just nu går det fantastiska bandet Sonjagon på repeat.

Vad pluggar du? Statsvetenskap.

Vad gör du på din fritid? Går på festivaler och konserter, det är det jag lägger alla mina pengar på.

Vad gör dig glad? När jag i kvällssolen glider runt mellan scenerna på Roskildefestivalen, det är oslagbart!

Vad gör dig arg? Inskränkta människor.

s 44-45 kårer+nationsquiz.indd 2

Vad lyssnar du helst på? Jag tycker om house och radiomusik.

Vad pluggar du? Europastudier, ett program med inriktning på samhälle och politik.

Vad har du för dold talang? Jag är grym på att få folk att skratta.

Vad gör dig glad? En riktigt bra festkväll med mina kompisar.

Vad gör dig arg? Att behöva ställa morgonklockan.

C

Vad lyssnar du helst på? Jag ser upp till Slash i Guns n Roses.

Vad pluggar du? Datorteknik på LTH. Vad gör du på din fritid? Programmerar appar och vill lära mig att sy kläder.

Vad har du för dold talang?

Flairing! Jag gick bartenderskolan i Fuengirola.

Vad gör dig arg? När jag inte hinner göra allting jag vill.

Rätt svar: Sandra-klubbförman på Lunds nation (3B), Christopher - Kurator på Krischan (3C), Johan - Bandbokare på Blekingska (3A)

Redigering: Annika Skogar

B

45

13-08-25 23.00.54

novisch 2013

Nationsfördomarna Nationsdjungeln är snårig och du går snart vilse bland gamla fördomar. Det är dags att höra vad nationerna själva har att säga om ryktena.

text linus gisborn illustrationer fredrik toreblad

blekingska nationen

smålands nation

En av Lunds mest aktiva musiknationer med en livescen att räkna med.

1994 öppnade fredagsklubben Indigo som förvandlade Blekingska från en liten doldis till Lunds musikaliska pärla. I dag är Indigo nationens ögonsten. Senaste året spelade både Moneybrother och Timo Räisänen här.

Utstickarnationen och ett tydligt alternativ för den politiska vänstern. En nation med populärt utbud av klubbar, kulturaktiviteter och politiska föreläsningar. Spazio Social är en av deras välbesökta klubbar där technomusik huserar. Förra året hade Spazio ett technomusikmaraton i tolv timmar.

Blekingska säger:

Sant: Fördomar är inget vi på Blekingska tror på. Avlägg ett besök på ett av våra utskott eller droppa in på expeditionen för en kopp kaffe och känn av nationens medryckande, varma stämning.

Falskt: Ibland kan man få höra att vi skulle ligga avsides, men detta är ett påhitt. Vi ligger några få minuter bort på rätt sida om järnvägen på det underbart gröna Väster.

västgöta nation Västgöta har en gastronomisk touch som står ut bland nationerna. Flaggskeppet Pirum är en restaurangupplevelse som har öppet några gånger per termin. Västgöta driver också nationslivets enda onsdagsklubb, Metro, dit pluggtrötta studenter beger sig för att koppla bort växande arbetsbördor och ge sig själva en välförtjänt vardagskväll i dimman.

Västgöta säger:

Sant: Att Västgöta är en matnation som lyckats skapa en helhet där inte bara mat är det centrala.

Falskt: Har under lång tid haft stämpeln om att vara en utbytesnation. Detta stämmer inte då vi har en betydligt större del aktiva och medlemmar som inte är internationella studenter.

göteborgs nation Kärnan i Göteborgs verksamhet kan sammanfattas i ledorden ”hjärta, gemenskap och fest”. Detta är förvisso en av Lunds mindre nationer, men likväl frambringare av Nordens största fracksittning efter Nobelbanketten. Kanske är GA-balen snäppet vassare än Nobelfesten ändå, med en studentikos stämning som knappast återfinns i Blå hallen.

Göteborgs säger:

Sant: Att vår nation är en festnation. Men vi har såklart massor av andra roliga utskott också.

Falskt: Att våra medlemmar bara skulle bestå av ekonomer och ”brats”.

46

Smålands säger:

Sant: Att vi är socialister, feminister och antirasister.

Falskt: Att man inte kommer in på Smålands klubbar utan att vara medlem på Smålands. Alla som är medlemmar i Studentlund kan komma in på Smålands klubbar.

östgöta nation Grundad år 1668 är denna nation Lunds äldsta. Deras anrika klubb Sunset kan inte skryta med lika lång livslängd, men har likväl hållit portarna öppna i snart 30 år. Nationshuset ”Ostrolocus” på Adelgatan rymmer dock mer än bara historiska glansdagar och fest. Där finns en uppsjö av aktiviteter till buds, såsom foto, tidning, idrott och matlagning.

Östgöta säger:

Sant: Bilden av Östgöta som en nation med mycket blandat klientel stämmer bra överens med verkligheten.

Falskt: Vi kommer faktiskt inte på någon fördom som vi har hört om vår nation.

wermlands nation Ett stenkast från Botulfsplatsen ligger den lilla, mysiga nation. Wermlands håller sin gröna fana högt och erbjuder middagar lagade med ekologiska och närproducerade råvaror. Eventklubben ”Teleportalen” gör nattliga resor i rummet och med omväxlande sikte på Berlin, Paris eller Tokyo antar lokalerna ständigt en ny skrud.

Wermlands säger:

Sant: Att vi attraherar lite nördiga studenter tycker vi stämmer bra då vi länge haft ett intresse för att göra ett WermLAN. Falskt: Wermlands har haft rykte om sig att vara en syntharnation men vår synthklubb försvann för över fem år sedan.

lundagård nr 6 2013

s 46-47 nationer.indd 1

13-08-25 22.44.12

läs mer om nationernas aktiviteter på lundagard.se ◣

- sanna eller falska? krischansta nation

sydskånska nationen

Eftersom detta är en av Lunds mindre nationer bör det vara svårt att bara bli en i mängden av medlemmar på ”Krischan”, och samtidigt enkelt att bli aktiv. Nationens pool kan av ovana betraktare uppfattas som en hägring i stadsmiljö. Så är inte fallet. Pool och beachvollybollplan är vardag på Tornavägen.

En av de traditionellt sett mindre nationerna som fått växtvärk. I dag är Sydskånska en av de största i Lund och har en stark musikalisk profil.

Nationens klubbar erbjuder allt från hiphop till elektronisk dansmusik och sorglös popfrossa. För den mysige finns både filmsöndag och tisdagsscones.

Krischansta säger:

Sydskånska nation avstår från att svara på frågorna.

Sant: Att vi badar i vår pool så ofta vi kan.

Falskt: Att vi har fula gula kepsar (och mössor) som det står Krischan på. De är faktiskt väldigt snygga!

helsingkrona nation Helsingkrona har ett stort och varierat utskottsutbud.

Denna hösttermin emotses klubbarna, julbordet och Helsingkronas glamorösa amour, Snörsjöabalen. ”Helsingkronas årliga bal, kommer att bli en fest utan dess like” skrev nationens tidning Helsingkroniten i sitt senaste nummer. I oktober får vi se om ambitionerna faller ut efter förhoppningarna.

lunds nation Förutom att vara störst i stan kan Lunds nation skryta med en rökmaskinsfylld evenemangskalender bestående av klubbar, fester och sittningar. På torsdagsklubben Penthouse har gästerna utsikt ända till Danmark.

Lunds säger:

Sant: Att alla är välkomna. Samt att vi har stans finaste och bästa sittningar.

Falskt: Att vi är en så stor nation att våra medlemmar blir en droppe i havet. Tvärtom, det är lätt att engagera sig och bli en del av gemenskapen i jobbarlagen.

Helsingkrona säger:

Sant: Att vi är en klubbnation. Vi har störst ljusrigg och dansgolv av nationerna i Lund, men fokuserar på att erbjuda ett brett utbud av aktiviteter.

Falskt: Det efterhängsna schlagerryktet. Vi älskar att gå på schlager och klubben är jätterolig, men alla gillar inte schlagermusik.

malmö nation Enligt dem själva den nation som erbjuder flest utskott, bostäder och bäst fester. Hybris? Nja, med 32 utskott och 2 700 medlemmar är detta en av nationslivets tungviktare. Drivna av viljan ”att göra livet lite vackrare” suger till exempel estetikutskottet upp nationens kreativa förmågor för att smycka lokaler och nationsevenemang.

Malmös säger:

hallands nation Den yngsta nationen är den enda som erbjuder speed-dejting till alla relationshungriga studenter. Klubbverksamheten ligger heller inte på latsidan. På fredagar slår Klubb 3 upp portarna för dansgolv och tre barer. Med cirka 60 öl- och whiskeysorter i sortimentet kan vi vara lugnt förvissade om att Lunds vitalaste 85-åring glatt ragglar vidare.

Hallands nation avstår från att svara på frågorna.

Sant: Att vi är bäst på fest!

Falskt: Att alla på Malmö Nation antingen är ekonomer eller stockholmare.

kalmar nation Bortom det klubbcentrerade nationslivet återfinns Kalmars, pubnationen mitt i centrum. I deras nyrenoverade lokaler går det att njuta av svenska och internationella spex, och av ett brett utbud av drycker. Med sin utmärkande pubkällarkänsla borgar Kalmars för ett gemytligt och danslöst avbräck i studierna.

Kalmars säger:

Sant: Att den som kommer hit vill vara sig själv och slippa göra sig till.

Falskt! Vi har varit kända som bytisnation efter en termin med många utbytesstudenter som medlemmar. Detta är fortfarande sant, vi uppskattar medlemmar av alla bakgrunder, men vi har en jämnare fördelning nu än då.

Redigering: Sara Dahlman

s 46-47 nationer.indd 2

lundagård nr 6 2013

47

13-08-25 22.45.01

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår

210 PASS I VECKAN • 2 GYM STUDENTPRISER • VÄLUTBILDADE INSTRUKTÖRER

Gympa aEROBIC

NyHe ter i HÖS trx & t: SoMa

STyRKETRÄNING SpINNING Styrkeyoga • box • PilateS • afro • ZUMba • fUNktioNell trÄNiNg • SoMa trx • teNNiS • teSter • trÄNiNgSrÅD • MaSSage • SjUkgyMNaStik

mer info på: www.gerdahallen.lu.se HELGONAVÄGEN 8 • 223 62 LUND • 046-222 96 49 www.gerdahallen.lu.se