Tidningen lundagard nummer 5 2013

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 5 2013

hemliga klubben

I Lunds ordnar lever pojkdrömmarna.

Men vem är bjuden?

Sid 12-15

tunnaste plånboken köpta professorer Utbytesstudenter faller mellan stolarna när pengarna tar slut.

Sid 6-7

s 1medaljer.indd 1

Vem bestämmer när privata pengar betalar forskningen?

Sid 19

tid i sommarskåne

En hel sommar utan föreläsningar. Så hanterar du plötslig fritid.

Sid 27

13-05-20 09.37.44

studentprästerna i Lund

Sommaravslutning i Lunds domkyrka onsdagen den 29 maj 2013 kl 18.00 Sång av Nationskörerna, tal av KK, TLTH och rektor Per Eriksson. Fanborgen medverkar.

Vid orgeln: Stefan Ekblad. Välkommen!

Studentlägenhet i Landskrona!

ärda lägenheter med Vi har fräscha och prisv ning. Du pendlar möjlighet till snabb inflytt både Lund och snabbt på ca 15 min till dela med en kompis?

Helsingborg. Varför inte Hitta ditt nya boende på www.landskronahem.se

-569 15 eller Kontakta oss redan idag på 0418 .se em camilla .andersson@landskronah

6YlQJUXP I|U DOOD

s 2-3 ledare - kopia.indd 1

VH

13-05-20 04.32.43

ledare facepalm

Ett ting är inget ting man önskar sin värsta ovän.

När kårernas toppar ska bestämma saker hade det lika väl kunnat vara en sketch författad av Andy Kauffman, där det tävlas i putslustighet och fånerier.

En börjar ju tänka att det där med twitterförbud kanske rent av är sprungen ur något slag självbevarelsedrift för att så få som möjligt ska förstå vilka muppar de företräds av.

mjp

platsbyte

In med nytt och fräscht!

Lufta tornrummet! Ja, det är dags för en ny trio att ta över ledningen för din tidning.

När Carl-Johan Kullving, Annika Skogar och Kenneth Carlsson kliver på som redaktörer börjar en ny era. Kanske med sällskap av just dina specialkunskaper?

Lundagård består av allt från webbutvecklare och illustratörer till översättare. Ring, mejla eller kom förbi borgen på en kaffe.

Tack för denna tid!

jh

studentlivsmodellen

Öppenhet och platt organisation. Det är studentlivets väg framåt, även när varumärkestänket bankar på dörren.

De senaste veckorna har en regnbågsfärgad flagga prytt AF-borgens sydvästra torn.

Borgen, denna symbol för det traditionella studentlivet, har tjänat förbipasserande med att påminna om kampen för rätten att vara och älska den man är. Mitt emot, på universitetshuset, bad anställda om att få hissa samma flagga en enda dag, på internationella dagen mot homofobi. De fick nej. De senaste två åren har kriserna avlöst varandra när det gäller studentlivets värderingar. Sexism och rasism har pekats ut i Teknologkårens sektionssångböcker och Medicinska föreningens Toddyblad. Alkoholkultur, könsseparata spex och heteronormativa baler har diskuterats vilt. det här är frågor som alltmer angår universitetet. Stu-

dentlivet får allt större uppmärksamhet som en essentiell del av Lunds universitets varumärke. Enligt samma modell som många amerikanska toppuniversitet lanserade universitetet 2011 ”The Lund University Experience”, med syftet att dra med studentlivet i ett samarbete för ökad mångfald och likabehandling – fast i den goda marknadsföringens namn.

Universitetet har också senare tagit en alltmer aktiv roll i studentlivets värdegrundsarbete. Så skedde när LTH stängde ner D-sektionens sångarkiv med kontroversiella sånger.

Rektors initiativ att lova nationerna pengar för att motverka beroendet av alkoholförsäljning ligger i samma linje. Men faktum är att studentlivet har mycket att lära universitetet – och det är värden som just nu är i fara. Studentlivets främsta

styrkor är att trösklarna är låga och taket högt. Den som vill engagera sig får oftast det, de flesta initiativ är välkomna och ledarskapet är kommunikativt – för vem jobbar gratis för en chef som inte lyssnar? Det mesta som kan sägas får sägas – och kritiseras. Medan universitetet kritiseras för dåligt ledarskap och lågt i tak kan studentlivet prisas för detsamma. Det är en perfekt grund för snabb förändring.

Men det finns en trend som pekar åt ett annat håll. Studentlivet genomgår sedan länge en ökad professionalisering – och ett ökat varumärkestänk. Det är förstås ofta en god sak. Men under mina snart fyra år på Lundagård har jag sett hur varje kris också lett till steg som snarare tyder på en rädsla för kritik än en vilja att förbättras. slutenheten och toppstyrningen ökar. Sedan kvittokrisen 2010 har Lunds universitets studentkårer rett upp sin ekonomihantering – men också börjat föra diskussioner bakom lyckta dörrar, ett tillvägagångssätt som var ytterst sällsynt innan dess. Allt oftare hänvisas alla våra reportrars frågor till ordförande, oavsett om det gäller kårer, nationer eller andra studentföreningar. Debattörer som kritiserar organisationer öppet anklagas för att skjuta Studentlunds varumärke i sank.

Följden av en sådan ängslighet är att debatten tystnar.

Taggiga visioner byts ut mot korrekta floskler. Vägen från tanke till handling förlängs med omvägar via policies och styrdokument. Visst kan studentlivet bli bättre på att tänka rätt. Men låt oss för den sakens skull inte glömma att tänka nytt.

PS. Ett rim till anonym inspektor som stöd för minnet inför nästa bal: Kränkningar och högt i tak/ det är inte samma sak.

ida ölmedal, redaktör och ansvarig utgivare

lundagård nr 5 2013

"Ingen kan säga att ”Jag älskar radiopop med allt vad det innebär”

vi är nostalgiska över bokmediet."

Ordkonst ställer till med rödvinskalas för att fira nytt nummer - sid 18

12

…av 90 utbildningar vid Lunds universitet har fått bakläxa.

Hur ska dom skärpa sig? s.8

Malmö musikhögskola smaskar i sig schlager deluxe - sid 22-23

”Det är ju som så, att befatta sig med narkotika är olagligt i Sverige."

Polisen samarbetar med nationerna för att få fast knarkande studenter. - sid 9

"Jag tycker allt är roligt, det är lite av ett dilemma."

Möt Sveriges första professor i kommunikation - sid 16-17

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 0000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Ida Ölmedal ida.olmedal@lundagard.se Biträdande redaktör Max Jedeur-Palmgren max@lundagard.se Webbredaktör Jacob Hederos jacob.hederos@lundagard.se Bildchef Henrik Larsson Nöjesredaktör Kenneth Carlsson Redaktion Jonas Jacobson, Henrik Larsson,

Carl-Johan Kullving, Ellen Paulsson, Tobias Persson, Annika Skogar, Sebastian Hagberg, Tove Kluge, Kenneth Carlsson, Nina Lind Medarbetare detta nummer Christian Carkani, Karin Furenhed, Fredrik Toreblad, Catrin Jacobson, Lars Jansson, Q, Aydin Ramezani, Tor Gasslander, Filip Rydén, Bengt Pettersson, Emma Karlsmark Elfstrand, Philip Stålhandske, Emma Andersson, Linus Kajander, Virve Ivarsson, Jessica Pamp.

Omslag Jonas Jacobson Kattlogotyp Björn Wallin Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentpreumeration 150 kr. För utlandspreumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din kår.

Tryck V-Tab. Pressläggning 20 maj 2013.

Deadline nr 6/2013 16 augusti. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 38 900.

KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

www.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitets studentkårer respektive Lunds universitet.

Därför får du inte Lundagård Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta vår annonsbyrå tomat: 046-13 74 00/www.tomat.se Redigering: Annika Skogar

s 2-3 ledare - kopia.indd 2

lundagård nr 5 2013

3

13-05-20 04.33.53

detta har hänt

nyheter från lundagard.se

13-04-26

13-04-29

”Vi har tagit fram Handlingsplan”

Toddybladets innehåll ska ses över efter kritik. Det lovar Medicinska föreningen.

Elisabeth Gehrke har tagit steget till den Europeiska kårtoppen. Läs intervjun på sid 11 och porträttet från 2009.

4

lundagård nr 5 2013

s 4-5 webbsidan.indd 1

Universitetsledningen lovade för tre år sedan att man skulle satsa på fakulteterna med ett skriande studieplatsbehov, men inget har hittills skett. I höst utlovar dock rektor Per Eriksson att åtgärder ska vidtas.

13-05-01

”På LU utbildar vi inte eliten.”

Breddning, studentinflytande och inkludering – inte minst av studenter som inte talar

13-05-02 försvarade

sångböckerna

Lunds tekniska högskola har orättvist hängts ut som ett fäste för mansgrisighet. Det menade D-sektionens in13-05-06

Ridå...

Lunds studentteater bjöd på en pjäs för konstiga människor i sina bästa år med "Sårskorpor"

spektor i ett tal på Teknologkårens bal. Jan Eric Larsson sa också att de kritiserade sångerna som Johanna Helldén uppmärksammade kan liknas vid ett barns behov av att få säga ”bajs”. Talet blev sedan kritiserat av rektorn på LTH och Teknologkårens ordförande.

13-05-08

uppkopplade

Inga fler borttappade tandemcyklister när gps:er håller ständig koll. Årets nyhet gav goda resultat, alla kom i mål.

snart i lund foto: lovisa wallin

foto: emil langvad

klassikern: på väg upp

”Vi ska prioritera Samhällsvetenskapliga fakulteten.”

svenska. Det var fokus i kårsamarbetet Lus ordförandes tradtionsenliga tal till rektorerna på första maj.

13-05-29 Debattfrukost i Athen 13-05-30 Kanonerna smäller för doktorspromoveringen 13-07-31 Sista svarsdag för höstens plugg.

13-08-20 Arrival day 13-08-31 Novischnummer av Lundagård i brevlådan.

Redigering: Jacob Hederos

13-05-20 03.09.22

vad händer? få det senaste varje dag på lundagard.se ◣

månadens webbkrönika

the throne

on

The Prime minister was welcomed by crushed windows and a foul smell at the day of his speech on the ‘Primeminster evening’.

But in the end it was a calm night. Will Fredrik Reinfeldts visit be remembered for more than his comment on some short shorts?

photo: johanna jeansson

13-05-08 alone

lundakärleken

lundagard.net

- your news in english

jag finner det intressant att beskåda hur studenter i Lund blir chockade när deras förhållanden tar slut. Många bekanta undrar ”Varför tror du det gick åt skogen?”. Det kanske inte är så lustigt när Lund har så pass många unga människor på en så liten plats. Många "Är det en vän behov, inga spärrar och eller en älskakrydda det med lite alkohol. Det säger väl sig re? Få vet på självt? ett ungefär."

13-05-07

13-04-23

It's all about not loosing

“I would like to broaden the audiences for next time.”

photo: jane dinh

Skissernas museum in Lund became a scene for "The ideas worth spreading" when TEDx took its first steps in Lund. The organiser Johan Nyman hopes to make it more open to the public next time.

The student housing at Parentesen evolved into a rough arena when every corridor joined in for the Brännboll tournament. Check out the winners on Lundagard.net

är det en vän eller en

älskare? Få vet på ett ungefär. Nästan ingen bryr sig till dess att man halkar dit och måste stå till svars för att man sårat den man älskar. Kärleken i lund är olycklig men mångskiftande. Den är lika trång som våra medeltida gator och lika bred som Stortorget i utbud. Kärleksguden Eros tycks skjuta blint med sina pilar. På caféet. På nationen. På dansgolvet. Korridorfesten. Efter en bacardiflaska eller så.

13-04-30

"Poor cleaning 13-05-15 people."

"We often get requests at the Paula Dubbink got a rough experience of her first Valdesk for books borg celebration. Read her column from the experiences in English."

perspektiv

30 000 SEK. That is the amount of extra money that Lund's City Library will use during the coming months to increase its collection of English books. Librarian Maria Ekdahl knows there is a huge demand.

photo: lukas norrsell

13-05-09 saknade

photo: jens hansen

of a hectic day in the park on Lundagard.net.

Arrangörerna bakom temaveckan "Love & pride" menar att socionomprogrammet inte lever upp till läroplanens krav.

– Vi som ska arbeta med och företräda människor behöver få en kritisk förståelse för att alla inte är likadana, säger Jenny Geffen 13-05-15

"Då känner man sig lite lurad."

Det skulle bli deras första möte med eleverna. I stället blev det inga fältdagar för ämneslärarprogrammets förstaårsstudenter.

det kanske känns mer realistiskt att låta Eros flyga i väg en stund? Kanske prata om rädslan för att bli vuxen istället. Fruktan för kärleken, för att utvecklas och gå in i nästa fas med sin partner, kanske flytta ihop. Ta mer plats och ansvar. Denna ständigt närvarande känsla. ”Finns det något mer än studentlivet?” Det är frågan många und"Det kanske viker. Helst duckar om den kommer mot en. känns mer

realistiskt att låta Eros flyga i väg en stund?"

åren springer i väg,

kärleksflykten är inte lika lätt. Raggningen på nationer inte lika mottaglig på varken det personliga planet eller i sociala sammanhang. De dansande tjejerna och killarna på nationerna är jämnt yngre. Snart är 95: or på igång.

Kanske dags att lägga av? Trots det väljer många studenter att stanna kvar i sin bekvämlighet. Att släppa ordet ”seriös” ännu en gång. Känna att det riktiga ansvaret tillhör morgondagen. Välja att leva på Eros nycker och välvilja ännu en kväll.

13-05-17

in the fast lane

LU Racing has presented their next speed machine LUR6.

Between the 3rd - 7th July they will compete in England.

christian carkani nöjeskrönikör

lundagård nr 5 2013

s 4-5 webbsidan.indd 2

5

13-05-20 03.10.24

nyheter

Universitetets ansvar oklart Vart ska de internationella studenterna vända sig när de hamnar i ekonomisk kris?

Frågan om universitetets ansvar gentemot avgiftsbetalande studenter har blossat upp på universitetet.

– Ingen vill riktigt ta i den här frågan, säger studievägledare Sahar Valizadeh.

Mitt i vintern kom de in på studievägledarens kontor. En grupp internationella studenter i tunna kläder som berättade att deras sponsor hade dragit sig ur och att de nu reste mellan bekanta i Stockholm och Göteborg och sökte jobb för att kunna stanna i Sverige. Det här och liknande möten fick Sahar Valizadeh, studievägledare på den statsvetenskapliga institutionen, att skriva en krönika till universitetsmagasinet LUM: ”Vem hjälper internationella studenter i kris?”.

– Det handlar om studenter som betalar studieavgifter, redan befinner sig i utbildningssystemet och vars omständigheter har förändrats. Frågan är: vad gör vi på universitetet då?

Ska vi tvinga dem att åka hem?

Omöjligt att få socialbidrag

s 6-7 nyh.indd 1

lundagård nr 5 2013

:2013

6

3 LU M

Då och då söker de hjälp på universitetet. Internationella studenter, ofta från Östeuropa eller länder utanför EU. De betalar studieavgifter, men har svårt att få ekonomin att gå ihop. Eftersom de inte är svenska medborgare kan de inte söka socialbidrag. Sahar Valizadeh berättar att hon under tre år som studievägledare har träffat på ett tiotal hjälpsökande studenter. Det samma tycks gälla hennes kollegor. Vissa berättar om studenter som har magrat lite vid varje nytt besök. Omfattningen av problemet är okänd och mörkertalet kan vara stort.

I och med införandet av studieavgifter har ett nytt dilemma uppstått: har universitetet ett större ansvar gentemot den som betalar för sin utbildning än för en svensk genomsnittsstudent som lever på CSN? Shahar Valizadeh menar att svaret är självklart: – Hur skulle en internationell student som betalar 130 000 kronor om året för sin utbildning inte kunna ha större förväntningar på oss jämfört med en svensk? Och hur ska vi inte kunna känna ett extra ansvar för dem? Men ingen vill riktigt ta i den här frågan. Vi har en likabehandlingspolicy som gör att vi måste erbjuda studenterna samma service. Det är ett dilemma.

Lunds universitet står i nuläget utan tydliga riktlinjer för vilket ansvar

Fattiga trots intyg

Innan de kommer till Sverige måste internationella studenter redovisa för Migrationsverket att de har resurser om minst 7 000 kronor i månaden. Men Sahar Valizadeh berättar om omständigheter som har förändrats. Kanske har sponsorn försvunnit, hemlandet drabbats av kris, familjeföretaget gått omkull. Eller så har studenterna varit för optimistiska när de sökte sig hit.

– Många kommer från så pass utsatta situationer att de vill komma hit till vilket pris som helst. Sedan är problemet att det kostar 7 000 kronor i månaden att leva här och att få extrajobb är svårt.

Jan Kjellström vid Studentprästerna möter med jämna mellanrum studenter som är i behov av hjälp.

– Vi kommer i kontakt med dem genom att de mejlar och berättar att de behöver någon att prata med. Men det blir svårt när det visar sig att problemen handlar om pengar. Då blir det att man upplever en stor maktlöshet.

Jan Kjellström beskriver en grupp som är mer sårbar än de svenska studenterna. De delar lägenhet, lever på existensminimum, jagar alla småjobb de kan få. För dem hänger allt på att gå klart utbildningen, få uppehållstillstånd och anställning någonstans i Västeuropa.

Redigering: Filip Rydén

13-05-20 11.10.52

som

var

läs fler nyheter om internationella studenter på lundagard.se ◣

när studenter hamnar i kris

som det har gentemot de internationella studenter som kommer hit för att studera men som saknar pengar för att täcka de mest basala behoven, så som mat och kläder.

Externa relationer, berättar att frågan – Att komma hit är en jättestor inhar kommit upp på deras agenda. vestering inte bara för studenten utan – Vi ska stämma av med studievägför hela familjen och individen bär ofta ledarnätverket för att skapa släktens förväntningar på sig en bild av omfattningen av som hoppet inför framtiden.

"De delar lägenhet, oss problemet. Vi kommer också Får man då problem på ett eller annat sätt och inte lever upp till lever på existensmi- att föra en diskussion omkring vad universitetet får, kan och förväntningarna kan detta bli en nimum, jagar alla ska göra för de här studenterna. jättetung börda och leda till dessmåjobb de kan få." Frågan är vad vi får använda peration. skattebetalarnas pengar till på ett universitet.

Likabehandlingsplan försvårar I nuläget gör bland annat likabehandProblemet är inte nytt, men har väckt relingspolicyn det omöjligt för univeraktioner i och med publiceringen av Sasitetet att ekonomiskt bistå studenter. har Valizadehs krönika. Richard Stenelo, Jobbmässor och jobbsajter är exempel på biträdande sektionschef på avdelningen

förebyggande åtgärder som Externa relationer tar sig an. Richard Stenelo tror att det är möjligt att finna bakvägar för att hjälpa de utsatta.

– Nu diskuterar vi att utöka möjligheterna att söka delstipendier för de studenter som har kommit på plats i Lund.

Ett annat förebyggande arbete som vi kan utveckla är att erbjuda billigare bostäder.

text karin furenhed foto jonas jacobson lundagård nr 5 2013

s 6-7 nyh.indd 2

7

13-05-20 11.11.13

nyheter

Underkända utbildningar i förändring

t eo

Mer kurser i teori och metod och ett större fokus på examens­ arbetet. Det är de generella förändringar som görs bland de utbildningar som beordrats skärpning efter att de kvalitets­ granskat.

Det är också förändringar som leder till sämre arbetslivsanknyt­ ning, menar kritiska röster.

t eo r i memteot dod

metod i or

te

i

s 8-9 nyh.indd 1

lundagård nr 5 2013

Irene Wennemo.

Som student vid Lunds universi­ tet ska du inte vara orolig över att din utbildning saknar resurs­ er för att åtgärda brister. Det konstaterar Irene Wennemo som analyserat resultatet från de första kvalitetsgranskningarna.

Wennemo ligger i att de nedskrivna examensmålen ofta glöms bort i föreläsningssalarna.

– Vad gäller till exempel journalistutbildningen tror jag att det funnits en diskrepans mellan vad som faktiskt lärts ut och vad som funnits i examensmålen.

Irene Wennemo är sekreterare i den statliga socialförsäkringsutredningen och ledamot i styrelsen för Lunds universitet. Hon anser att universitetet inte bör ha några större problem med att åtgärda de problem som utvärderarna uppmärksammat bland Lunds universitets kurser.

– De stora universiteten har muskler att hantera det som är dåligt, desto värre är det för de mellanstora universiteten som inte alls har samma ekonomiska förutsättningar, säger Irene Wennemo.

Fokus på examensarbete

Arbetslivsrelevans glöms bort pressbild regeringskansliet

8

or

"Mäter en snäv del av utbildningen"

Lisa Christensen, programkoordinator på översättarutbildningen vid Lunds universitet är dock kritisk till det stora fokus som läggs på examensarbetet.

Masterprogrammet i översättning var en av de tolv utbildningar som fått kritik i "De stora universikvalitetsutvärderingen och grunden till det teten har muskler anser Lisa Christensen att hantera det som är att det är en yrkesutbildning. är dåligt."

– Det finns en skiljevägg mellan akademi och yrkesliv. Det sas att anställningsbarhet skulle beaktas men det är tydligt att det är ett slagord som inte gäller, säger hon.

För att åtgärda kritiken måste masterutbildningen nu göras mer akademisk och genomsyras av förberedelse inför sista terminens uppsatsskrivande.

text annika skogar illustration ellen paulsson

me od t rei t teori rmi et eoomdteoetoo t o te r d metteori m t eo d o i d i me ri te dor teori to o d et

te

m

Utbildning görs mer teoretisk

Större tyngdpunkt på metodologi och teori är också de generella förändringar som görs för att uppfylla kvalitetsgranskningens krav. Fram till 2014 ska alla utbildningar som leder fram till en examen utvärderas av UKÄ, vad som sedan händer är ännu oklart.

od me t

te metodori

Tolv av totalt nittio utvärderade kurser vid Lunds universitet har i dagsläget fått omdömet ”bristande kvalitet” på en eller flera punkter i Universitetskanslersämbetets (UKÄs) kvalitetsutvärdering.

De drabbade institutionerna har fått ett år på sig att arbeta fram en åtgärdsplan och i dagarna har de första rapporterna skickats in för bedömning.

Till skillnad från många mindre högskolor i Sverige tycks det inte vara aktuellt att vid Lunds universitet avveckla några kurser på grund av kvalitetsbrister.

Studenters examensarbeten är vad som varit fokus i utvärderingarna. Resultatet på dessa har setts som en indikator på hur väl studenterna uppnått målen för utbildningen. Grundtanken bakom det här systemet är att staten endast ska fastställa mål och följa upp resultat medan lärosätena självständigt får ansvara för hur vägen dit ska se ut.

Utvärdering pågår till 2014

ri

od me t

Den kritik som framförts kring att utvärderingen är allt för fokuserad på resultat tycker Irene Wennemo till viss del är befogad. Det som mäts i dag har ett värde men det mäter en väldigt snäv del av utbildningen. Många saker, som till exempel graden av arbetslivsrelevans, har hamnat i kläm vilket verkligen är något som efterfrågas av studenterna.

En del av problemet tror dock Irene

Som student är det också väldigt vanligt att bara läsa en A och B-kurs i något ämne och sedan fördjupa sig på annat håll. Vilken kvalitet de kurserna håller lämnar nuvarande utvärderingssystem dock osagt.

– Det här gäller till exempel grundkurser i statistik och ekonomi. Det borde vara centralt att granska även dessa kurser, säger Irene Wennemo.

Hur ser du på studenternas möjligheter att vara delaktig i utvärderingarna?

– De finns med i processen men då fokus i huvudsak ligger på examensarbete och ganska lite på annat blir det ju marginellt. Det är något som jag tycker måste förbättras till nästa utvärderingsrunda.

Att nästa utvärdering kommer se annorlunda ut är Wennemo övertygad om.

– Det är viktigt att ta med sig erfarenhet från de utvärderingar som genomförts för att förbättra eftersom själva betydelsen av dem bara blir viktigare och viktigare. text annika skogar

dessa utbildningar har fått kritik: Kandidatnivå: ▶▶ Journalistik ▶▶ Naturgeografi och ekosystemanalys ▶▶ Nygrekiska ▶▶ Rättssociologi

▶▶ Litteraturvetenskap Magisternivå ▶▶ Entreprenörskap ▶▶ Humanekologi ▶▶ Management

Masternivå ▶▶ Folkhälsovetenskap ▶▶ Medie- och kommunikationsvetenskap ▶▶ Sociologi ▶▶ Översättning

Redigering: Filip Rydén

13-05-20 03.16.53

läs fler nyheter på lundagard.se ◣ foto: printscreen/lundagård

Polisen vill få studenter att tjalla En ny poliskampanj har resulterat i fler tillslag och beslag, men kampanjen har också fått kritik av studenter som anser att den uppmanar folk att sätta dit sina vänner.

Med affischer på nationerna och via Face­ book har polisen i Lund uppmuntrat studenter att höra av sig om de uppmärk­ sammar något misstänksamt under vår­ en. I samarbete med nationerna har man satsat för att komma åt främst cannabis­ missbruket inom studentvärden. Ännu finns inga helt klara siffror, men enligt polisen Kim Lindblad som job­ bat med kampanjen har effekterna varit kännbara.

– De mätningar jag har fått från fe­ bruari, mars och fram till maj har visat på ett ökat antal besökare på den länk som används för att tipsa polisen.

Han tror att effekten av kampanjen inte är att folk har lärt sig hur man tipsar poli­ sen, utan att den snarare fungerat som en

påminnelse som ökat benägenheten att faktiskt lyfta telefonen och göra det.

– All polisverksamhet hänger ju i hög grad på att allmänheten hör av sig, sen om det är en pågående misshandel eller ett narkotikabrott spelar ingen roll.

Kim Lindblad vill inte själv gå in på några särskilda fall där kampanjen resul­ terat i tillslag, men på sin Facebooksida rapporterar polisen i Lund om ett tillslag mot en studentmiljö där över ett kilo can­ nabis, tillsammans med odlingsutrust­ ning beslagtagits till följd av kampanjen.

är viktigt att komma ihåg att vi i den här kampanjen jobbar mycket med informa­ tion och utbildning också. Det handlar inte om att bara uppnå tips, eller som de säger, tjalla.

Förutom uppmaningarna om tips har det nämligen också ingått utbildning för nationernas kuratorer. Större kontakty­ tor mellan polis och det organiserade studentlivet ska förhoppningsvis också ge mer långsiktiga effekter. Kim Lind­ blad tycker också att man i det fallet re­ dan märkt resultat.

Kritiseras av flera studenter

Få narkotikabrott i Lund

Men projektet har inte fått pågå utan kri­ tik. Studenter klagar över att man från polisens håll försöker bygga upp en ”angi­ verikultur” genom att uppmana studenter att hela tiden hålla koll på, och misstänka varandra. Kim Lindblad är dock relativt oförstående för kritiken.

– Det är ju som så, att befatta sig med narkotika är olagligt i Sverige. Det verkar vara frågan om tips som upprör, men det

786 …narkotikabrott anmäldes 2012.

2011 var motsvarande siffra 935.

Trots att narkotikabrotten ökar över lag i landet tycks det inte finnas någon sådan utveckling i Lund. 2012 var antalet an­ mälda narkotikabrott inom kommunen markant lägre än föregående två år en­ ligt Brottsförebyggande rådets statistik.

– Nationerna har blivit väldigt mycket bättre senaste tiden vad gäller alkohol och narkotika, sammanfattar Lindblad. text tor gasslander

enkät Skulle du kunna tänka dig att anmäla en person i din närhet som brukar narkotika? enkät: virve ivarsson, bengt pettersson Redigering: Tobias Persson

s 8-9 nyh.indd 2

Maria Rydhmer, 20, Människans utveckling.

– Inte direkt. Det skulle krävas att det har gått väldigt långt och att jag inte ser någon annan utväg. Jag skulle snarare hjälpa än sätta dit någon.

Adriaan van Tour, 21, Molekylärbiologi - I fall jag känner att personen ifråga tar skada av bruket, så kan jag absolut tänka mig att anmäla för personens eget bästa.

Emil Cronemyr, 21, Astrofysik - Ja, det skulle jag kunna tänka mig att göra.

Jag anser att sådant är för allvarligt för personen själv och för omgivningen för att inte anmäla.

Christoffer Danielsson, 26, Civilekonom - Det skulle jag nog inte göra.

Om det är en kompis, så skulle jag ta upp det och prata om det, men inte anmäla. lundagård nr 5 2013

9

13-05-20 03.19.16

⁃

nyheter

"

citatet

"Okej, då lägger alla sin röstlapp i urnan. Eller ja, Widerbergspåsen."

Sällan har det pendlats så kraftigt mellan formellt och informellt som när Lunds universitets studentkårer samlades till valting i mitten av maj. Rätt ska vara rätt, och läggas i en påse för en annan rätt.

foto: pressbild högskolan kristianstad

foto: privat

hallå där...

? frågan

hannes henriksson,

ordförande för Idrottskollegiet som vill ändra Tandemreglerna för att hindra svettiga cyklister från att bada i Lundagårds fontän.

Högskolan Kristianstad har en profil som lockar studenter från studieovanamiljöer, vilket Lunds universitet har kämpat med.

Vad ska Lund med Kristianstad till?

Störst vill bli större. Påeldad av regeringen öppnar Lunds universitet för att sluka högskolegrannen i norr.

Men, what’s in it for me?

I sommar blir Sveriges yngsta lärosäte del av landets äldsta när Högskolan på Gotland inför­ lemmas i Uppsala universitet. På utbildningsdepartementet knyts en triumferande näve under bord­ et. Sedan höstbudgeten 2012 har Jan Björklund talat om ett fram­ tida Sverige med färre och starkare lärosäten som ett sätt att möta ut­ maningarna i form av högre kvali­ tetskrav och minskande årskullar i ”universitetsålder”.

Vill ha mer samarbete

I en debattartikel i Sydsvenskan i slutet av förra året (3/12) talade rektorerna för Lunds universitet för första gången öppet om hur man ser på att ta över andra läro­ säten. Per Eriksson och Ewa Wi­ berg skrev att de ville se ett större samarbete lärosätena emellan och ”skulle något lärosäte då vilja gå ännu längre och även diskutera 10

ett eventuellt samgående med oss kommer vi att förutsättningslöst och med största allvar analysera vad det skulle kunna innebära för att öka vår och regionens konkur­ renskraft från kust till kust.”

– Vi ville mest ha sagt att om någon skulle komma till oss med förfrågan om sammanslagning så skulle vi ta det seriöst, säger Per Eriksson som tidigare liknat sam­ manslagningar vid en dans där den mindre parten är den som måste ta det första steget.

Kan bredda Lunds profil

Det går för bra för Malmö högskola för att det ska vara dem som invi­ ten är riktad till. Mer troligt är det Högskolan i Kristianstad som finns i Lunds universitets tankar. Läro­ sätet har i dag redan täta band med Lunds universitet, och har kvalite­ ter som skulle komplettera.

Till exempel har Kristianstad en profil som lockar studenter från studieovana miljöer, något som Lunds universitet har kämpat med. Men det finns andra uppen­ bara fördelar för Lunds universitet att intressera sig för Högskolan

i Kristianstad, som inte minst bli­ vit tydliga i och med samarbetet med ämneslärarutbildningen.

Högskolan Kristianstad har en välfungerande lärarutbildning och kompetens inom ämnesdidaktik vilket Lunds universitet har dra­ git nytta av för att få igång sin egen lärarutbildning. Samma långa tradi­ tion har Kristianstad även för bland annat sjuksköterskor och ekonomer.

Kristianstad ökar mest

En sammanslagning av lärosäten föregås dock vanligtvis av stora problem för åtminstone en av par­ terna, till exempel ett sviktande söktryck eller stora kvalitetsbrister, som man på egen hand har svårt att åtgärda. Än så länge har Högskolan Kris­ tianstad problem med varken el­ ler. Under förra året hade de den största ökningen i landet av första­ handssökningar (51 procent). Men, om antalet studenter sjunker med de 25 procent som det flaggas för innebär det ett helt nytt högskole­ landskap. text max jedeur palmgren

Hur mycket tydligare kan badförbudet bli?

– Mitt förslag är att införa kon­ sekvenser för vad som händer om man bryter mot reglerna. Nu kan man bli diskvalificerad och utan priser, men det finns ingen direkt bestraffning tycker jag. Det måste vara tydligt att vissa grejer abso­ lut inte är accepterat, som att bada i fontänen, och att det kan leda till att man bli avstängd.

Så ryktet att två nationer har blivit avstängda från Tandem 2015 stämmer inte?

– Ingen har blivit avstängd. Det stämmer att Malmö och Göteborgs badade i fontänen, men beslutet om avstängning får de som bestämmer över Tandem 2015 ta. Jag kan bara skriva en rekommendation om vad jag tycker, eftersom det är helt an­ nat folk som bestämmer om två år.

Så ni är inte så glada för att de hoppade i?

– Absolut inte. Det finns en be­ stämmelse om att ingen ska vara i fontänen eftersom det finns ny­ planterade blommor som kostat pengar. Om folk då beter sig illa och badar och kastar i glasflaskor kan det bli jävligt svårt för Tandem att få tillstånd att vara i Lundagård nästa gång.

Men fick inte Malmö nation festpriset förra året när de badade i fontänen?

– Jag kan inte svara på något om förra årets festpris, eftersom jag inte bestämde då. Jag vet inte exakt vilka som badade då, men nu vet vi vilka de var på grund av bil­ der. Det var inte bara de två natio­ nerna som badade, men de andra tog sig upp efter en tillsägelse. Mal­ mö och Göteborgs tyckte kanske att det var lite roligare att bada. text nina lind

lundagård nr 5 2013

s 10-11 plock.indd 1

13-05-20 04.17.52

aktuell aktuell: den nya storfräsaren i eu

Den viktigaste lundastudenten foto:jacob hederos

Hon enade Lunds kårer och ska nu ta sig an EU. Elisabeth Gehrke är nyvald vice ordförande för European student union, ESU. Det är nu söndag klockan 18 på kvällen, du är i Bryssel, och vi pratar först nu eftersom du har suttit i möte hela helgen. Är det här ditt nya liv?

– Ja, hehe, det är det väl. Vi kommer resa mycket, så det blir nog sena kvällar lite varstans i framtiden.

När börjar du, då?

– Jag sitter redan nu i det vi kallar exklusiva kommittén så det tar en hel del tid det också, men jag börjat mitt formella mandat den 1 juli.

Om man skulle ge sig på att försöka förklara för en vanlig lundastudent vad ESU är, hur skulle det låta?

– Eh, jo. Då skulle jag förklara att det är precis som man har sin kår vid sin fakultet, och SFS (Sveriges förenade studentkårer) på nationell nivå, så finns ESU för de frågor som bestäms på EUnivå, vilka är f ler än man kanske kan tro.

Ge lite exempel?

– Exempelvis hur utbildningsprogrammen är utformade via Bolognaprocessen, men även de flesta utbytesprogrammen som finns är ju kopplade till Erasmus.

Där är vi också med och lobbar för mer och bättre resurser.

Hur mycket reell makt skulle du säga att ni har då?

– Sett ur ett historiskt perspektiv så har vi haft bra mycket inflytande. Sen sker det ju saker på den europeiska och överstatliga nivån som gör att situationen nu kanske är svårare än någonsin.

Kanske framförallt med den ekonomiska krisen och så vidare. Då

Vem: Elisabeth Gehrke, lundastudent och tidigare vice Lus-orförande Aktuell med: Valdes vid European Student Unions årsmöte i slutet av april till organisationens vice ordförande. Företräder genom ESU 13,5 miljoner europeiska studenter gentemot EU. Det här visste du inte om Elisabeth Gehrke: Ökänd i sin omgivning för att vara oerhört klantig. Äter stora mängder ost.

saker som kostar pengar, vilket utbildning faktiskt gör.

Och att intresset för EU-frågor kanske är mindre än på länge?

– Även om intresset är svalt så sker det massor i utbild"Går man in med idén att man ningsfrågor i alla fall. Och är öppen så stänger man på posten för utett sätt redan av sig på förbi ld n i ngsf r ågor ökar i näshand." ta budget trots krisen, och det är det klart att den typen av in- är just för att man ser att här är flytande vi kan ha när det är goda ett område vi kan använda för att tider inte är samma som vi kan göra något åt situationen. Konfeha nu. Det är som för alla intres- renser utspelar sig hela tiden, där seorganisationer som jobbar med människor i maktpositioner, mer

eller mindre formella, diskuterar om vad som är nytt och vad vi ska göra och hur man ska tänka. Då gäller det att se till att vara där och ge en stark och underbyggd studentåsikt. Genom de diskussionerna påverkar vi andra som inte är studenter att se på vårt sätt.

På vilka meriter söker du då?

Har du sökt utifrån sakfrågor eller mer allmän kompetens?

– Jag är knappast den största specialisten vi har. Det finns andra inom ESU som har betydligt mer kunnande om detta än jag. Men mitt verksamhetsområde ser ut att komma handla mycket om de här sociala frå-

gorna, Bolognaprocessen och så klart finansiering av utbildning och tillgång. De sakerna går ju lite hand i hand. Men när jag kandiderar så är det väldigt mycket personliga egenskaper, meriter och matchning med de andra som söker.

Hur är konflikterna hos er jämfört med de inom Lus där du satt innan?

– Jag är jätteglad att jag jobbade under perioden där vi skulle ena Lunds kårer inom Lus. Det var en jättebra förberedelse inför det jobb vi gör här. Är det större skillnad mellan en grekisk humanist och en tysk humanist än mellan en lundahumanist och en lundateknolog?

– Det är klart att skillnaderna internationellt är stor men mellan individer är den inte det. Det ser man bara genom vilka personer man blir kompis med. Mina närmsta vänner är makedonier, serber och slovener.

– Det har inte vart så mycket regional strid den senaste tiden men historiskt sett har vi haft en del duster mellan sydöst mot nordväst. Det där går ju i vågor.

– Jag har ju haft fördelen att ha haft en internationell uppväxt, utbildning och arbete. Jag trodde väldigt mycket att jag hade ett brett perspektiv och var lyssnande, men jag har märkt att jag inte hade det i den utsträckning jag trodde. Det har varit en enormt givande process att gå igenom och inse hur instängd man ändå var. Går man in med idén att man är öppen så stänger man på ett sätt redan av sig på förhand.

Vilka är de ideal som drivit dig? I detta som du gjort och ska göra? ­– Det är människors rätt till utbildning. Det är det stora. Och för mig och för organisationen är det en mänsklig rättighet och det är något som det i och med krisen har tallats på ganska rejält. Men det finns även många politiska krafter som inte tycker att utbildning ska vara tillgängligt för alla. Jag inser att jag varit privilegierad, och kan jag bidra till att åtminstone en annan person kan få det jag har fått så har det varit värt det. text max jeduer-palmgren lundagård nr 5 2013

s 10-11 plock.indd 2

11

13-05-20 10.04.03

"C

reportage

i fracken är vi alla bröder 12

lundagård nr 5 2013

s 12-15 reportage.indd 1

Redigering: Kenneth Carlsson/Jonas Jacobson

13-05-20 10.32.21

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

I Lunds hemliga ordenssällskap bygger studenter självförtroende, skrumplever och vi-känsla. Men vem är bjuden? Följ med på jubileumsfesten där tiden hinner ikapp kanaljerna och kvinnorna gör entré. text ida ölmedal foto jonas jacobson

– Ave Pan! En klangfull basstämma avbryter sorlet i Övre Athen i AF-borgen. En samstämmig kör av mansröster svarar: – Ave Pan! Församlingen under ljuskronorna kan delas upp i två kategorier. De som är med på noterna, och de som bär klänning. Flickvänner och fruar utbyter nyfikna blickar när mannen med en kraftfulla rösten tar till orda.

– Vi ber kommendörerna att följa med ut ur rummet.

Därefter ropas ett antal namn upp, och ytterligare några frackklädda herrar lämnar rumnet. Under de följande minuterna av fortsatt minglande i borgens södra torn invigs de nya medlemmarna i Panorden, en av Lunds största studentordnar. De återvänder som junkrar, ordens första grad. Vad som skett bakom den stängda dörren är hemligt. Vanligen hålls ordenskapitlen i hemlighet, utan fruar, flickvänner och lundagårdsreportrar. Men i dag firar Panorden sitt 20-årsjubileum. Det ska visa sig att detta kan bli början på en ny era i ordens historia. Men det vet de inte ännu.

Fördrinken avslutas. Små balmedaljer utdelas. På vägen ut ur rummet dricker alla varsin klunk under tystnad rödvin ur en glasbägare.

studentordnar har funnits i Lund sedan 1800-talet.

Inspirationskällan fanns hos det sekulära ordensväsende som etablerats i Sverige under upplysningens 1700-tal, där målet var själslig och moralisk utveckling. De tidigaste ordnarna är i dag utdöda, men nya ordnar har startat i samma anda som vissa av de allra tidigaste: de som drev med det ursprungliga ordensväsendet. Grundelement som grader och initieringsritualer kopieras, men med en skämtsam underton och med det enda egentliga syftet att umgås, oftast under alkoholstinna former.

Men vem som helst är inte bjuden. Kopplingen till studentvärldens organisationer är tydlig. En viktig kategori av Lunds studentordnar är sällskap där man automatiskt blir medlem genom att ha innehaft en viss post. Många nationer har ordnar för förmän. Sällskapen fungerar som en inre cirkel för djupt engagerade och som en återkoppling för den som längtar tillbaka till studentlivet.

Panorden placerar sig snett ovanför de vanliga nationssällskapen. Här måste man anmodas av två ordensmedlemmar och sedan godkännas av kommendörerna. Från junker kan man sedan klättra vidare till kommendör via poster som väpnare, riddare och storriddare.En liknande procedur gäller exempelvis i det prestigefyllda sällskapet Festivitas, som plockar sina rekryter bland sexmästare på Lunds nationer. lundagård nr 5 2013

s 12-15 reportage.indd 2

13

13-05-20 10.40.37

reportage

En medalj är något man förtjänar. Genom att gå med i en orden, genom att stiga i graderna –eller bara genom att gå på en fest. I AF:s arkiv finns en uppsjö.

vad är lockelsen? Och vad krävs för att bli invald? Väl

framme vid bordet på Grand Hôtel finner jag vår Vergilius.

Han presenterar sig som Micke och bär sin ordensmedalj kommendörsmässigt vid kragen i stället för på frackbröstet. Mikael Hedenheim berättar om panmässigheten. Det är urvalsgrunden för medlemmar i Panorden, och det är en egenskap som bara den som blir medlem känner till.

Men någon sorts ledtråd bjuder han ändå på.

– Det som är panmässigt är det sant studentikosa, förklarar han.

– Om du tänker det som är bra med Lund. Vad är det som gör att lundastudenter ofta är mer framgångsrika än studenter från andra lärosäten? Egentligen är det att de lär sig att umgås och nätverka redan under studenttiden.

Själv blev Mikael Hedenheim medlem i Panorden när han befann sig i slutet av sin studenttid.

– Jag var aktiv på nationen, men jag studerade inte längre. Man kan nog säga att det var vid rätt tillfälle. Jag var mogen som person då och hade kommit på att jag tyckte att studentlivet var kul. Och det kändes som en ära. Det var ju bara ett fåtal som blev invalda.

Mikael Hedenheim liknar orden vid ”ett Facebook i miniatyr”.

– För mig har Panorden betytt gemenskap, vänskap och oväntade kontakter. Jag kan nog vara ganska dömande och hade tänkt ”vad är det för mupp” om jag träffat samma personer på stan, men jag har fått en större tolerans och lärt mig acceptera människor som jag annars inte gjort.

Man sammanförs med människor som man inte känner och som kan ha helt annan social status och helt andra politiska åsikter. Men man delar ett intresse, det studentikosa. Alltså att dricka alkohol.

Sammankopplingen mellan ”studentikost” och ”alkohol” är stark. Ofta är det det sociala kittet på sammankomsterna, även om det också förekommit stormning av baler och duell med värja o solnedgången på universitetsplatsen.

14

så kan en orden överleva 1. Syfte: Ju klarare desto bättre.

2. Tydliga kriterier: Ett krav kan vara att man haft en viss post på en nation.

3. Personoberoende: Att man inte är beroende av de ursprungliga medlemmarna för att hålla traditionen vid liv.

4. Enkelt koncept: Exempelvis en middag en gång om året.

5. Ett öppet samhälle: Slutna sällskap som ordnar ses alltid som ett hot mot etablissemanget och motarbetas i diktaturer.

Källa: Andreas Önnerfors

Ordensberättelser andas ofta just den där blandningen av stil och dräggfylla. Pyttipanna med utsikt från AF-borgens tak. Leriga cykeljakter i balklänning. Och nej, det är ingen slump att vi befinner oss Grand Hôtel i stället för någon källare, bekräftar Mikael Hedenheim.

– Platsen är en av de viktigaste bitarna. Man lyfter sig lite socialt, man har lite mer stil. Jag tar på mig ett klädesplagg som gör att jag ser snygg ut och går ut med andra som ser vackra ut, det känns bra. Det är en del av studentvärlden som man borde testa under sitt studentliv. andreas önnerfors är idé- och lärdomshistoriker vid Malmö högskola, aktiv frimurare och medlem i Wermlands nations herrorden. Hans har forskat om ordnar och slutna sällskap i Sverige och Europa. Det som Mikael Hedenheim finner i panmässigheten är för homom en del av kärnan i ordensfenomenet.

– Jag tror att ordnarna är en styrka för studentkulturen i Lund. Om jag jämför med mina studenter vid Malmö högskola, som också är utbildade och intelligenta på alla sätt, visar lundastudenter en helt annan självsäkerhet som kommer av att de har tillgång till den här typen av kontaktytor.

Det märks i kontakten med lärare och vid muntliga framföranden, till exempel, säger han.

Han märker det vid officiella representationstillfällen som middagsbjudningar eller mottagningar.

– Jag får ju inte skrämselhicka av ett sådant sammanhang och tänker ”åh, hjälp, hur ska jag föra mig, hur ska jag tala med folk, hur dricker man vinet?” Jag har varit i en liknande miljö förut. men finns det inte något problematiskt i att personer

ur studentvärldens övre skikt samlas i hemliga klubbar?

– Jo, säger Andreas Önnerfors.

Han menar att hemligheten fyller en viktig funktion genom att skapa en identitet för ordensmedlemmarna, där

lundagård nr 5 2013

s 12-15 reportage.indd 3

13-05-20 10.33.13

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

”vi:et” är de invigda. Men det betyder också att det finns ett ”dem”.

– Risken är att man skapar exkluderande nätverk som är helt intrasperenta. Plötsligt är det bara de som vet när nästa karneval är och vem som blir chef för vilket utskott.

Den där känslan av lyx och flärd som används " I vissa sällskap för att skapa magi i ordnarna förstärker intrycket finns en extrem av elitsällskap.

– Det är inte alla som är priviligerade från början gradkåthet." i studentordnarna. Men i ordenslivet är det lätt att uppfattas som priviligerad, att stå på AF-borgens tak, röka cigarr och se ner på andra. Det är viktigt att man som testosteronstinn ung glad ordensmedlem inser att det finns andra som inte har samma möjligheter. några kända Men även kritiken är ofta lite fördomsfull, menar Anordnar i lund dreas Önnerfors: – Allt är inte nepotism. Man blir invald på vissa grunder. ▶ Sällskapet CC (CeAtt den här typen av nätverkande skulle ge direkt dant Curae) - Manlig ökat inflytande eller bättre karriärmöjligheter tror han orden som bildades heller inte mycket på. redan 1868. Cedant – Jag tror att det är en långsiktig rikedom att få ökad Curae betyder "Låt social kompetens, men jag tror inte att det uppstår så bekymren vika" många dealer, politiska samarbeten eller företag. Att ▶ Storaste kroppkanågon är trevlig och funkar bra i studentvärlden är en kan - Kalmar nations helt annan sak än att den är en lämplig partner att starorden med medaljer ta företag med, säger han. i trä.

Enligt Andreas Önnerfors är studentordnarna däremot ▶ Finnorden - Lunds en perfekt rekryteringsgrund för det seriösa ordensväsennations orden. Syfte: det i Sverige.

Välta domkyrkan. Har – Siriusorden, Frimurarna – you name it. De finns i Lund bland annat lämnat in och Malmö och de rekryterar personer från studentordnar en rivningsansökan. som känner att de tröttnat på att sitta med 25-åringar och ▶ Festivitas - Sällskap dricka sprit och som vill prata konst, filosofi och moralisk för personer som arutveckling, snarare än motsatsen. De har ju redan en frack betat inom klubbverkhemma och känner till formen. samhet, balmästerier För något moraliskt budskap finns det inga rester av i eller servicefunktioner. studentlivet. ▶ Lunds akademiska – Nej, det är bara det fraterniserande. Stil och bröseglarsällskap - Sälldraskap, eller systerskap i kvinnliga ordnar. Och ironi, i skapet bakom ankaret i Lunds fall.

Botaniska trädgården. den där ironin är också viktig för Panorden. Det fram-

går i tal efter tal medan jubileumskvällen skrider framåt på Grand. När orden startade med en sillmacka, öl och ett kompisgäng för 20 år sedan var det en reaktion på att de egna sällskapen blivit för hierarkiska och pennalistiska.

Osunda värderingar är en vanlig anklagelse mot studentordnar, särskilt de som är nära anknutna till en studentorganisation. I början av 90-talet orsakade exempelvis den manliga nationskuratorsorden Grisorden skandalrubriker genom att hyra in strippor till en fest.

– Jag var inte med från början, men folk var missnöjda med att studentordnar som skulle vara en karikatyr av ordenssamhället i stället hade blivit det samhället. I vissa sällskap finns en extrem gradkåthet, säger Mikael Hedenheim och syftar på Festivitas – förvisso något av en rival till Panorden.

– Jag kan förstå det. Det är kanske ett sätt att få folk att komma till festerna. De inre cirklarna inom orden gör andra saker tillsammans, och för att få vara med där måste man umgås mer med dem och därmed komma på fler tillställningar. Men vi håller inte på med sånt.

Eller som en av kvällens talare deklarerar: ”I fracken är vi alla bröder."

Då vrider sig några av besökarna lite på stolarna. Det är de som inte riktigt var med på noterna i början av kvällen. Och när en annan talare fortsätter med ”om en broder kommer på en anställningsintervju … ” börjar blickar utbytas, systrar emellan.

och inte bara systrar emellan. En stund senare reser sig

en av de äldre medlemmarna i orden. Han vill utbringa

en skål till nymferna. Han själv, och många med honom, säger han, menar att det inte finns någon anledning att utesluta damerna från ordenskapitlen.

Det uppstår en spänning kring vissa av borden. Det visar sig att det här är en fråga som vuxit sig till något av en stridsfråga inom Panorden på sista tiden.

– Det har hänt att medlemmar har anmodat kvinnor till orden. Varje gång har vi i ordensledningen fått ha ett möte och komma fram till att det bryter mot stadgarna, förklarar Mikael Hedenheim.

Men själv är han inte så övertygad om saken. Visserligen står det att medlem ska vara manlig student vid universitetet, men det går enligt stadgan också bra att vara en ”därmed likställd kanalje”. Frågan är alltså om en kvinna kan vara en kanalje.

Och så är frågan om det är lämpligt att ha en samkönad orden. I både Panorden och rivalen Festivitas lyfter medlemmar fram samma argument emot: Kärlek. Män och kvinnor har en tendens att bli kära. Sedan har de en tendens att sluta vara kära. Och så att bli kära igen – i en annan student eller kanalje i samma sällskap. Visst, det förekommer homosexuella relationer inom ordnarna och vänskap kan vara komplicerad den med, men med kvinnor skulle problemen bli betydligt fler, resonerar man.

– Men numera är vi inte 25. Nu är vi 30 plus och kan tänka ett steg längre, tycker Mikael Hedenheim.

– Personligen tycker jag att det är tråkigt att det är flera personer som vi har valt bort. Ser man till Festivitas så har de i alla fall med kvinnor på en del av sina aktiviteter. Det ligger väl i tiden att ändra på det här, om man ska vara politisk. länge var kvinnor nästan helt uteslutna från ordens-

världen i Lund. Eftersom de etablerade studentordnarna i allmänhet rekryterar från ledningsskikt inom studentvärlden beskrivs det, enligt Andreas Önnerfors, i ordnarna som att det inte var en fråga. Det verkliga trendbrottet kom först på 90-talet. Då hade kvinnorna tagit sig upp på de höga posterna i det mansdominerade nationslivet. När de inte blev inbjudna till de manliga ordnarna, startade de egna.

– Man kan säga att det var effekten av att 68-generationens barn kom till universitetet samtidigt som stuTurar till Danmark då dentlivet genomgick ett ideologiskt skifte. Boelspexarna och då. bildades exempelvis under samma tid, säger Andreas Ön▶ Panorden - Sällskap nerfors. för manliga studenter, Trenden är för övrigt densamma i det seriösa ordensmilitärer eller "därtill väsendet i hela Europa. likställd kanalje".

– Sedan 1990-talet har trycket på de manliga ordnar▶ ALKis - Orden där de na att släppa in kvinnor ökat. Samtidigt blir de kvinnsom arbetat på Lus, KK liga ordenssällskaperna allt fler. Man kan säga att de är eller AF blir medlempå väg tillbaka. På 1700-talet fanns det många kvinnliga mar. och blandade ordnar, men de försvann med 1800-talets kärnfamiljsideal, där kvinnans intellekt dömdes ut som biologiskt underlägset, berättar Andreas Önnerfors.

Men han är inte så övertygad om att jämställdhet inom ordensvärlden nödvändigtvis är efter" Det är någon strävansvärt.

– Hela ordensfenomenet är en ganska manlig sorts pojkdrömmar form – att bära ordnar och träffas med levande som plötsligt kan ljus i någon skum källare och dricka sprit. Det är någon sorts pojkdrömmar som plötsligt kan bli bli sanna i Lund." sanna i Lund. Tänk Harry Potter eller Döda poeters sällskap. Kvinnor kanske umgås och nätverkar på andra sätt, helt enkelt.

Men Mikael Hedenheim håller inte med: – Jag tror inte att dricka alkohol är manligt. Jag tror att det är mänskligt.

Och kanske har han rätt. Under balnattens sena timmar, när middagen övergått i midnattskaffe i salongen, vinkar en av de kvinnliga gästerna till sig några av de andra. Bakom männens ryggar skrivs namn och e-postadresser ner på en väl dold lista. Syftet? Ja, det är förstås hemligt. lundagård nr 5 2013

s 12-15 reportage.indd 4

15

13-05-20 10.33.26

jesper falkheimer Familj: Tre barn och fru.

Musik på roadtrip: Ray Lamontagne.

TV-serie på långa flyget: The Wire.

Gör om 10 år: Gästforskar på andra sidan jorden.

s 16-17 porträttet.indd 1

13-05-20 03.02.31

porträttet

Spindeln i nätet Rektor. Forskning. Familj. Danska politiker. Näringsliv. Helsingborg.

Sveriges första professor i kommunikation har händerna fulla.

Men vad vill han kommunicera?

På den sjunde och högsta våningen i den nedlagda gummifabriken har Jesper Falkheimer sin hemvist. Utsikt över campus, utsikt över Helsingborg, utsikt över havet. Man förstår snabbt varför han trivs i universitetssfären på sin sida staketet.

– På universitet får man tänka lite friare än vad man gör på ett företag eller en mynd- förlåt, det här är ju en myndighet, säger Jesper Falkheimer. han må pendla mellan sina uppdrag

som rektor för Campus Helsingborg och forskare, men det är ingen skräckinjagande auktoritär aura man möts av.

Finslipsen lämnas hemma. Berlutiskorna har ersatts av vinröda sneakers med grönturkosa strumpor.

– Jag älskar att skriva och läsa, men utanför jobbet har jag inte tid för det numera, säger han, med en bokhylla i ryggen utan andrum för damm eller nytillskott.

På vägen upp för akademikerstegen har han hunnit med litteraturvetenskap i Lund, informationsstudier i Karlstad (med ett inhopp som kårtidningsredaktör på kuppen), journaliststudier hos jänkarna och ledaruppdrag på Malmö högskola.

– Jag tror att det är väldigt mycket slump bakom vad man blir. Att jag blev professor känns rätt märkligt om jag ska vara ärlig.

men professor blev han, och det i kommunikation. Det är också något som genomsyrar hans ledarroll på Campus Helsingborg, hans forskning och hans vardag. I dagsläget fylls hans forskningsschema av två projekt. Dels ett kriskommunikationsprojekt gällande terrorism som strategisk kommunikation, dels ett TT-liknande interregionalt projekt med Danmark kallat News Øresund som ämnar öka nyhetsflödet över sundet. Parallellt tacklar Falkheimer en invit från Helsingör om att starta upp Campus på andra sidan sundet.

– Jag har alltid varit förtjust i det dansksvenska. Jag tycker om galna idéer, och hoppas att det blir något utav det, säger Falkheimer i samband med att intervjuns första snusprilla förtärs, för att sedan återuppta tankebanan.

Redigering: Nina Lind

s 16-17 porträttet.indd 2

"Att jag blev professor känns rätt märkligt om jag ska vara ärlig."

text linus kajander foto jonas jacobson

– Akademiker är bra på att kritisera allting, i det fallet är jag ganska oakademisk. Man ska ha ett kritiskt perspektiv, men jag gillar att se möjligheterna i saker, säger han.

– Jag tror att de flesta forskare inom samhällsvetenskap vill rädda världen i någon mening, detsamma gäller mig.

Jag vill göra någonting bättre.

– Jag tycker att allting är roligt, det är lite av ett dilemma. Rektorsuppdraget är i mångt och mycket ett kommunikationsuppdrag. Samtidigt är all kommunikation ledarskap. För mig är organisationer bara kommunikation, ingenting annat. Det enda folk gör är ju att kommunicera, säger han.

dessvärre ser inte omvärlden hans

singborg öppnade portarna. I dag huserar 4 000 studenter på verksamheten, tio procent av Lunds sammanlagda studentflöde. I Lund hade man däremot ett försprång på nästan 350 år.

– Jag tycker att det är en framgångssaga. Campus Helsingborg är ett platsvarumärke. Det startades upp till viss mån på grund av att utbildningsnivån har varit låg i Helsingborg, samtidigt som näringslivet eftertraktat ett universitet att samverka med lokalt, säger han.

akademiska hemmaplan med kommunikation genom samma glasögon. En löpande mediedebatt dissikerar korruption inom lobbyism, det talas om överflödet och övertron på kommunikatörer, prat om att kommunikatörer är bättre på att undanröja än förmedla. Medias syn på kommunikation ter sig vara olja till Falkheimers vatten.

– Många av de kommunikatörer jag har samarbetat med jobbar med att göra sina organisationer mer öppna. Jag tror att kommunikationen är grunden för de flesta förbättringsprocesser. Jag tror inte att teknik i sig förändrar i samma utsträckning som det ger möjligheter för kommunikation att förändra, säger han.

även universitetssfären bör vara mer öppen, menar Falkheimer. Själv kan han tituleras facebookare, twittrare och bloggare.

– Jag tycker att det är en viktig roll, att kommunicera vad man gör. Universitet är i huvudsak finansierade av skattemedel, då tycker jag att man har i uppgift att berätta vad som händer. Problemet med många bloggar som universitetsledningar sysselsätter sig med är att de är lika enkelriktade som gamla personaltidningar, säger han.

Innan han hinner fortsätta tar en ny snusprilla över den tidigares skift. kommunikationen i hans egen vardag framgår från hans dagliga rutiner, även om dagliga rutiner är ett paradoxalt begrepp för någon med så många bollar i luften. Det enda återkommande mönstret är enstaka möten, annars präglas en typisk dag för Falkheimer av olika former av samverkan med näringsliv, dialog med danskarna, en roll i Lunds universitets ledningsråd och forskningsarbete.

det har gått 13 år sedan Campus Hel-

men med fin utsikt kommer också oros-

moln. Fakulteter i Lund anmärker på dubbla kostnader som tillkommer med Campus på distans. Den två år gamla ämeslärarutbildningen på Campus förekommer stundtals i mediala blåsväder, samtidigt som söktrycket för programmet har en motvind i jämförelse med sina motparter på Campus.

– Jag tror att programmet behöver mogna. Samtidigt måste statusen på läraryrket höjas. Socionomutbildningen här är lika populär som nationellt. En 14-åring som inte vill lära sig svenska borde vara lättare att hantera än en missbrukare tycker man.

falkheimer tittar på klockan. Han

har ett möte att rusa till. Med en nedklottrad allmanacka som spindelnät väver han ihop sin kaotiska vardagsrutin med samma mantra som tog honom dit.

– Kommunikationen är ju hela min grund, jag har lärt mig allt det andra på vägen. Ekonomi är förstås fundamentalt, men det finns ju experter på det som man kan ta hjälp av, kommunikationen måste man fixa själv.

Den sista snusprillan för dagen följer med honom ut ur kontoret.

lundagård nr 5 2013

17

13-05-20 03.06.03

förfesten

Föreningen Ordkost förfestar med vin och högläsning av redaktören Li Eriksdotter Andersson.

Party för Lunds poeter Under Ordkonsts firande av årets första tidskrift var det en förväntansfull stämning.

Flera hade kommit dit för att läsa upp sina texter om litterär glömska, andra för att lyssna och mingla.

Det är dags för releasefest för Ordkonsts första nummer det här året.

I redaktionsrummet ligger den nya tidskriften uppradad på varje ledig yta. På ett bord med röd sammetsduk är det uppdukat med chips och alkoholfri dricka. I det första rummet täcker en ljusslinga i olika färger mitten av bakre väggen. Tidigare gånger har man haft releasefester på bland annat Poeten på hörnet, men den här gången fick det bli det redaktionsrummet i AFborgens västra torn.

– Vi brukar vara i Malmö vanligtvis, men nu hade vi kort om tid, så vi tänkte att vi lika gärna kunde vara här, säger förman Tove Lindén.

Hon har varit med i Ordkonst i två år och har deltagit i flera releasefester. Just den här tillställningen har varit efterlängtad.

– Till den här tidskriften har vi arbetat mer, haft mycket material.

18

lundagård nr 5 2013

s 18-19 föreningen forskning.indd 1

Vi ville göra ett bättre nummer.

Och du ser, den är tjockare än de andra, säger hon och jämför med tidigare släppta tidskrifter.

på ljudbok. Då och då hörs fnitter från åhörarna. Det tar slut och folk klappar, och så börjar minglet igen.

det ligger förväntan i luften.

I redaktionsrummet får folk flytta på sig när någon ska förbi. Här och var ligger systembolagskassar. Det dricks Somersby och Carlsberg, rött och vitt vin. Det är som vilken förfest som helst, förutom att inom närmsta minuten börjar högläsningen av texter från det släppta numret.

Redaktörerna Victor Malm och Li Eriksdotter Andersson hälsar alla välkomna.

– Vi tyckte det var omedvetet självklart med temat litterär glömska. Vi båda har haft ångest inför allt som glöms bort och aldrig blir läst igen, säger Victor Malm som menar att det måste göras något åt bortglömd litteratur.

– Det är som när man lägger mycket sten i en flod för att stoppa flödet. Och denna tidskrift är ett gruskorn i den floden.

Och så är det igång. Li börjar läsa Apan och folk tystnar och lyssnar idel öra. Hon talar med en röst som påminner om när man lyssnar

thomas evertsson, tidigare

förman, är på plats. Han ska läsa upp sin poesi under kvällens gång.

Sedan han avgick säger han sig ha sett en förändring på Ordkonst.

"Lite senare hoppas jag de spelar 'Bra vibrationer' med Kikki Danielsson."

läser Ludvig Köhler sin text Jag har glömt. Till en början råder det tekniska problem, hans video vill inte fungera. Victor Malm flikar in.

– Ingen kan säga att vi är nostalgiska över bokmediet, säger han och folk skrattar.

Till slut ser vi Ludvig Köhler.

"Jag har glömt min bästa väns personnummer", "Jag har glömt hur man räknar till tio på esperanto" och "Jag har glömt vad som händer om man åker till Vårberg och ropar på Roger" är några av de saker han har glömt. Publiken skrattar, publiken jublar. festen och högläsningen går

– Sen jag lämnade har det blivit högre tryck på antal texter som skickas in. Det är många som engagerar sig. Här får man något tillbaks, feedback. Man blir inte utnyttjad som i resten av nationslivet, som ”kom och sälj öl på vår nation”. Det här är ett forum där man samtalar. Och alla får göra lite allt möjligt, så var det inte förr. Nu är det mycket mer dynamiskt.

Från Stockholm via Skype hög-

vidare. Den förväntas hålla på ända in på småtimmarna. Men för Thomas Evertsson blir det ingen lång natt.

– Lite senare hoppas jag de spelar Bra vibrationer med Kikki Danielsson. Men i kväll måste jag ta det lugnt, jag ska jobba i morgon klockan nio, säger han och ler. text jessica pamp foto emma karlsmark elfstrand Redigering: Nina Lind

13-05-20 04.28.46

forskning

Köp din egen professor Professorstjänster som finansieras av donerade pengar är ofta kontroversiella. Trots att de ibland är ifrågasatta menar universitetsledningen att de här professurerna kan, bör och ska bli fler.

I början av 2011 hände det senast. Två personer donerade sammanlagt 10 miljoner kronor till Lunds universitet för att inrätta en ny professur i det då nyinvigda Medicon village. Universitetet tar emot pengarna och kallar professor Göran Grosskopf för att fylla tjänsten. Alla verkar nöjda och glada, men är det helt okomplicerat? under hösten 2012 går tio professorer vid universitetet ihop om en debattartikel i Svenska dagbladet där de kritiserar psykologiprofessorn Etzel Cardena. Han har tillsats några år tidigare efter en donation från den danske margarinfabrikören Poul Thorsen.

Det som har gjort de andra professorerna upprörda är dock inte den privata finansieringsformen utan att Cardenas forkning bland annat har behandlat tankeöverföring.

När Lunds universitet valde att ta emot de drygt 25 miljoner kronorna för att inrätta professuren i psykologi 2005 kom nämligen även motkrav. Den professor som innehade tjänsten skulle inte forska på vad som helst, utan på den gren av psykologin som kallas parapsykologi – den som alltså behandlar oförklarade feno-

Redigering: Kenneth Carlsson

s 18-19 föreningen forskning.indd 2

men – och då framförallt på hypnos.

Enligt artikelförfattarna är det ovetenskapligt flum Cardena sysslar med och många studenter håller med dem. enligt rektor Per Eriksson är det dock otänkbart att universitetet skulle ta emot pengar för att inrätta en professur som på något sätt är oseriös.

– Vi är grymt noggranna när det gäller sådana här saker, vi måste tänka väldigt "På de amerikanska mycket på vår integritet, säger han. universiteten är doSnarare, menar nationsprofessurerna rektorn, kan en privatfinansierad gräddan." professur vara mindre styrd.

– Att man inte hela tiden behöver söka anslag för sin forskning gör att de här professorerna kan bli mer självständiga.

På Medicinska fakulteten fås till exempel 85 procent av forskningspengarna i konkurrens med andra, det gör ju att man hela tiden måste tänka på det, säger Per Eriksson. mats benner är professor på forsk-

ningspolitiska institutet och är alltså expert på just den politik som ligger bakom forskning. Han tycker inte nödvändigtvis att saken är lika självklar.

Hur mycket inflytande kan en donator ha på en professorstjänst?

– Ideellt sett ingenting, men det kan nog variera väldigt. Den som skjuter till pengar måste släppa all kontroll för att det ska

fungera egentligen, säger Mats Brenner.

Professor Martin Ingvar avgick nyligen från sin tjänst på det så kallade Osher center på Karolinska institutet i Stockholm. Hans professur där var inrättad efter en donation och kravet var att den som innehade tjänsten skulle jobba med alternativmedicin.

Redan inrättandet av en forskartjänst inom området var kontroversiellt och saken har fortsatt att uppröra när alternativmedicinanhängare började anklaga Ingvar för att faktiskt inte bedriva alternativmedicinsk forskning i någon högre utsträckning. Han kallades försnillare av ett läger samtidigt som ett annat hyllade honom för att han lade sin tid på ”riktig forskning”.

– för trettio år sedan kretsade forsk-

ningen väldigt mycket kring vilka professurer det fanns. Nu finns det många andra sätt att styra det på, som är lite under radarn, säger Mats Benner.

På gott och ont tror han inte att vi sett den sista inrättningen av en professur med donerade pengar. Inför Lunds universitets 350-årsjubileum hoppas man från universitetsledningens håll på nya, stora donationer. På sikt tror Benner inte bara att antalet utan också statusen för de donationsfinansierade professurerna kommer öka.

– På de amerikanska universiteten är donationsprofessurerna gräddan. Det tror jag att vi kommer se mer av framöver. text tor gasslander illustration aydin ramezani

lundagård nr 5 2013

19

13-05-20 04.29.42

karriär

De designar öst Folkrepubliken Kina växer så det knakar. Många nyutexaminerade jobbsökande akademiker vänder blicken mot öst där den kinesiska ekonomin reser sig. Den före detta lundastudenten Katarina Ivarsson trotsade finanskrisen och öppnade en designbyrå i Hongkong.

munikationsbolag som bjöd in oss att presentera våra idéer på ett chefsmöte.

Vi fattade inte att vår byrå var för liten, men vi kom dit, presenterade våra koncept och fick dem intresserade även om det inte blev någon affär. I dag fattar jag inte varför vi inte var mer nervösa och inte fattade vilken stor grej det var.

Porten är minimal. Inklämd mellan två restauranger och en frisörsalong ligger trappuppgången som just nu är under renovation. På andra våningen ligger Boris design studio ltd som drivs av Katarina Ivarsson och Anna Karlsson.

– Mattan som hänger på väggen har vi designat själva, liksom lamporna som slingrar fram i hörnet, berättar Katarina Ivarsson och visar runt i designstudion.

– Vi är designkonsulter i industridesign och hjälper företag i Europa att tillverka produkter i Kina. Dessutom driver vi även vårt eget varumärke där vi designar föremål själva, säger Anna Karlsson.

Hongkong hyser en befolkning på 7,5 miljoner och har sedan 1997 officiellt varit en särskilt administrativ region i Kina. Både kinesiska och engelska är officiella språk, även om kantonesiska är vanligast.

– Vi kan lite mandarin och kantonesiska, men när vi besöker produktionsanläggningarna i Kina har vi alltid med en tolk, säger Anna Karlsson.

– Eftersom vi jobbar hands-on kan vi enklare ord som färg, storlek och mått, säger Katarina Ivarsson.

den gamla brittiska kronkolonin

men vägen från ritbord till produktion är lång. När de för några år sedan tog fram ett individanpassat saneringssystem för räddningstjänsten började den designstudion går i ljusa färger och vid den importerade kaffebryggaren står stora utmaningen ett hitta tillverkare.

– Vi sourcade många olika fabriker ett mindre akvarium med guldfiskar. I den vågmönstrade soffan intill brukar i Kina innan vi hittade en bra fabrik. kunderna dricka kaffe och från taken Sedan bodde vi nästan i fabriken flera veckor för att kunna hänger de egendesignade lamporna. I "Sen lär man sig den jobba hands-on och få fram resultatet vi ville, bokhyllorna trängs säger Anna Karlsson. matrjosjkadockor hårda vägen hur – Sen lär man sig den med litteratur om business funkar, det hårda vägen hur busiskandinavisk deness funkar, det är inget sign och designstu- är inget som skolan som skolan lärt oss. Vi dions egna projekt lärt oss." kör på raka rör och är som getts ut i boköppna för att minimera form. risken för misstag, säAnna och Katarina hade båda pluggat utomlands, ger Katarina Ivarsson och fortsätter: – Producenterna vill ju tjäna pengar, i Hongkong respektive Japan, innan de träffades på ett svenskt designföretag i men man måste vara bestämd och visa staden. Båda trivdes i den asiatiska kul- med hela kroppen om man vill diskutera turen och ville försöka göra karriär på ned priset eller ändra något i produkegen hand. Trots finanskrisen valde de tionen. Det mesta löser sig, men ibland sitter vi själva och syr ihop prototyperna att testa att starta eget år 2009.

– När man driver eget företag får man för hand. ju bestämma själv vad man vill göra och kan lägga ned all sin vakna tid på det, efter några första lärorika år har berättar Katarina Ivarsson entusiastiskt. designstudion fått en bra kundbas och – Vi startade ju mitt i finanskrisen. de ser ljust på framtiden.

Den kom snabbast i Hongkong, men – Nu har vi etablerat oss bra i Hongproduktionen och vändningen kom kong och fått många lokala kunder. Med också först här, säger Anna Karlsson. den växande kinesiska marknaden har – Vi var nog ganska naiva i början, sä- vi inga anledningar att flytta tillbaka, ger Katarina Ivarsson med ett skratt och säger Katarina Ivarsson. fortsätter: – När vi startade upp företaget råkade vi komma i kontakt med ett telekomtext & foto carl-johan kullving 20

lundagård nr 5 2013

s 20-21 karriär.indd 1

Redigering: Kenneth Carlsson

13-05-20 03.22.24

läs om fler karriärsval på lundagard.se ◣

katarina ivarsson Från Lund. Ålder 31.

Studerade Industridesign på Ingvar Kamprads designcentrum direkt efter studenten från naturvetenskapliga linjen. Läste även Fashion design i Italien tre terminer och ettårig master i Hongkong innan examen 2007.

Arbete Grundare och design director på Boris design studio ltd. Ägare och innovatör för Flux product development som tar fram produkter för räddningstjänster.

Designstudion har i dag tre heltidsanställda: Katarina, Anna och JK från Hongkong. Förutom att designa egna produkter är det viktigt att hålla god kontakt med kunder, utställare och fabrikerna i Kina. Förmiddagarna spenderas ofta med att svara på mejl och boka in kundmöten.

deras tips för att etablera sig i kina ▶▶ Åk på utbytestermin och se om du uppskattar att bo utomlands och gillar de kulturella skillnaderna. ▶▶ Var inte rädd för att mejla och ringa gamla lärare och handledare för att få tips. ▶▶ Bygg nätverk redan när du pluggar som kan ge de första ingångarna. ▶▶ Hoppa på internships och visa vad du kan för arbetsgivaren. Var inte rädd för att kontakta dem igen ifall du söker jobb. ▶▶ Anlita en agent som hjälper till med pappersexercisen.

Svenska handelskammaren i Hongkong är också hjälpsamma.

I skaparverkstaden finns en docka som används för att testa olika prototyper. Tydligen var gul färg en av de senaste ingredienserna.

De ryska matrjosjkadockorna är släktklenoder som håller designböckerna sällskap i bokhyllan.

anna karlsson

– Mattan som hänger här har vi designat själva, liksom lamporna som slingrar sig fram. säger Katarina Ivarsson medan hon visar runt i designstudion.

Från Umeåtrakterna. Ålder 30.

Studerade Industridesign på Konstfack i Stockholm med examen 2007. Däremellan en utbytestermin i Tokyo, Japan.

Arbete Grundare och creative director på Boris design studio ltd. Även grundare och innovatör för Flux product development. lundagård nr 5 2013

s 20-21 karriär.indd 2

21

13-05-20 03.24.29

reportage

vår schlager Malmövåren har mer än något annat präglats av schlageryra. Men eleverna på musikhögskolan i Malmö har schlagereurofori varje vår. I en termin fylld av musikteori och krävande repetitioner är SMASK, Sveriges musikerakademiers sång kåntest, ett välkommet avbrott. Lundagård följde Sophia Bergholm bland glitter, lösögonfransar och ambitiösa tonartshöjningar. text & foto henrik larsson

22

utanför slagthuset i Malmö ringlar sig en hundra meter lång kö. Idol och SMASK har lyckats välja samma dag och plats för sina tävlingar. Dagens stora snackis är ett faktum. Medan en framtida Ulrik Munther köar nervöst i timmar sitter Mulrik Unther och tio andra schlageralias med tillhörande musikhögskoleelver framför stora scenen och väntar på att sätta igång och repa sina schlagerparodier. Sophia Bergholm aka Sally Monella har varit med i SMASK-orkestern de senaste två åren och spelat sitt huvudinstrument valthorn. I år står hon på scen.

– Min låt handlar om att det inte gör något om man tappar mat på golvet eller glömmer den i kylen för man kan äta den ändå. Lite skit rensar magen. Min karaktär är ganska ”care free”, hon bara rycker på axlarna och kör ändå liksom. Musiken är också framåt och glad men ändå så hänger den lite och rycker på axlarna. Jag tycker väl att det är ganska likt mig själv, säger Sophia Bergholm och skrattar.

Oskar Appelgren aka Hasse Lolm var med förra året och kom tvåa med låten “Fula barn”. I år ställer han upp som samma karaktär, och med en låt som följer upp förra årets historia.

– De fick ju barn, men det var någonting som saknades så därför skaffade de ett djur, säger Oskar Appelgren, iklädd ett fläckigt nätlinne och rufsig frisyr som skvallrar om att satsningen att skaffa ett djur inte slog väl ut.

I refrängen råkar Hasse Lolm kasta katten i takfläkten och blir utslängd på gatan i påföljande vers.

lundagård nr 5 2013

s 22-23 Reportage SMASK.indd 1

13-05-20 03.45.13

S

Sophia Bergdal (tv) och Hanna Ringdahl (th) fixar glittrig ögonskugga innan genrepet.

Sophia Bergdal soundcheckar sin låt "Min mamma sa".

Orkestern inleder tävlingen.

efter första soundchecket är det sminkning i loger-

na bakom scenen. Sophia delar loge med Hanna Ringdahl och Sofia Falkenström aka PoPStarz. Sophias dansare "Jag är en orutinerad lösögonLinus Ellström och Herman Arnesson har precis fransbärare... Det här är inget dykt upp och testar glitman behöver tänka på när man tersprayet. Sophia har genomsökt hela Malmö för sitter i orkestern." att få tag på det. Själv limmar hon lösögonfransar.

– Jag är en orutinerad lösögonfransbärare. Det känns som om någon limmat ihop ögonen. Skulle man lägga på mer lim? Det här är ju inget man behöver tänka på när man sitter i orkestern, konstaterar hon.

Men Sophia tycker ändå att det finns flera likheter med att sjunga och att sitta i orkestern och spela valthorn. smaskjuryns – Både sång och valthorn är två så personliga instrubedömningsment. Båda är så utlämnande. Man kan inte gömma sig på grunder samma sätt som när man är en av flera stråkar. Och när man spelar valthorn är det bra att tänka att man sjunger. ▶▶ Schlagergenrens

enligt sophia bergholm är det inte helt okontroversi-

ellt att som musikhögskoleelev på den klassiska linjen stå på scen i SMASK. – Jag har alltid varit ett stort fan av melodifestivalen.

På klassikerlinjen så ska man mest tycka om klassisk musik men jag älskar radiopop och allt vad det innebär.

Man blandar genrerna på skolan och lär känna andra än bara de som går ens egen linje.

Några timmar innan föreställningen drar genrepet igång. Sophia är bidrag nummer sju. Hela föreställningen körs igenom, även snabbreprisen som också den görs live.

Redigering: Henrik Larsson

s 22-23 Reportage SMASK.indd 2

bevarande ▶▶ Utnyttjande av genrens klichéer i text, musik och arrangemang ▶▶ Utnyttjande av orkesterns möjligheter ▶▶ Scenshowens underhållningsvärde ▶▶ Tonartsförändringens karaktär.

Sally Monella and the Unfoodgettables väntar i logen.

– Lyssna grabbar, vi måste fylla ut scenen mer. Ni behöver ju inte vara en mil från varandra men inte så nära att någon slår till någon annan heller, säger Sophia medan hennes dansare Herman funderar över vilka av de tre solglasögon han tagit med som fungerar bäst att hjula i. i logerna märks det att föreställningen närmar sig, Hasse Lolms dansare som är utklädda till svarta katter springer runt. Johan Andersson aka B.A. Nääs står och fingrar på sin ballonggvisp och övar på sitt bidrag ”Vegetarian”. Producenten Maja Wåhlin står vid scenkanten med headset och väntar på att publiken ska fylla upp lokalen.

Sen drar tävlingen igång. Efter tio bidrag, paus, mellanakt och juryröstning presenteras de fem som går vidare till nästa steg. Sophia är en av dem. När juryrösterna räknas en andra gång står det och väger mellan Hasse Lolm och B.A. Nääs. En tävling som Hasse Lolm med en hårsmån vinner. Efter tävlingen väntar efterfest med schlagerlivebandet från musikhögskolan.

– Folk är så glada och öppna. Man slappnar av efter själva tävlingen och får släppa lite av den ångest man haft. Men jag skickar väl in ett bidrag nästa år igen och ser hur det går, säger Sophia med en stor blombukett i handen.

Hur gick det sen? Både ettan och tvåan från Malmö tävlande i riksfinalen som hölls i Berwaldhallen i Stockholm. B.A Nääs och bidraget”Vegetarian” vann. lundagård nr 5 2013

23

13-05-20 03.46.31

kultur

håll gränsen!

Vem har sympati för pengadjävulen?

En kär vän har lämnat mig. ”B64”, min grannes internetuppkoppling och nära allierade, stängdes stilla av vid okänd tidpunkt under föregående vecka. Ingen minnesstund kommer att hållas. när jag flyttade till Lund bestämde

jag mig för att prova något nytt: att inte skaffa Internet. Experimentet blev dock kortvarigt eftersom jag ganska snart upptäckte att det fanns ett oskyddat nätverk i lägenheten. Visserligen fungerade det bara ibland, men sedan jag flyttade söderut har jag sammanlagt spenderat flera dygn på Facebook. Vänner, böcker, film och sund kosthållning har alla blivit offer när jag inte bara ska kolla statusuppdateringar, utan också vinkla datorn för maximal mottagning.

Biljettpriserna för sport och konserter är högre än någonsin. Men till The Rolling Stones nya svindyra turné verkar toppen vara nådd och passerad. Kanske är vi också på väg mot en tid där priser kan tvärdumpas trots efterfrågan. I täten går en konservativ rockare.

men så, en dag, hände det. Inget nätverk

hittades. Plötsligt en torsdagskväll kunde jag omöjligt veta vad någon hade twittrat de senaste timmarna. Kallsvetten bröt fram. Vad kunde man nu använda för att dämpa ångesten? Hade Systemet öppet? Kanske om jag satte mig utanför universitetshuset och kopplade upp mig mot studentnätet…? I slutändan blev jag kvar hemma och läste en bok. Kvällen kändes timmar längre än den brukade, plötsligt fanns det tid för det mesta. Nu, någon vecka senare, är jag övertygad om att detta är det bästa som hänt mig på länge. Eftersom jag inte heller har någon smartphone rör det sig om fullständigt exil från småpillande på Facebook och förhöjt blodtryck i ilska över kommentarsfält.

philip stålhandske 24

lundagård nr 5 2013

s 24-25 kulturuppslag.indd 1

illustration: ellen paulsson

att hela tiden vara uppkopplad är en ständig, knappt märkbar stress och tidstjuv. Det är inte förrän du slipper uppkopplingen som du märker det. Från ingenstans uppstår en glimt av ett liv i äldre, primitiva dagar. Jag funderar på att skaffa fast telefon, personsökare och telefonsvarare, bara för att helt och hållet återvända till detta förlorade paradis av att varje sak får ske utan avbrott. Samtidigt är vi, trots allt, internetlevande varelser. Flera av mina bästa vänner kommunicerar jag enbart med via Internet. Att helt överge min digitala existens är varken möjligt eller något jag önskar göra. Men att vara utan Internet hemma har påmint mig om ett värde i att upprätthålla gränser som lätt går förlorade med ständig uppkoppling när allt sker på samma gång. Om någon dag kommer mitt livs första smartphone, köpt i en stund av tidig internetabstinens. Jag funderar på att skicka tillbaka den direkt.

"Kanske är det en revolution på gång bland de rikaste artisterna"

The Rolling Stones är för första gången på sex år ute på en efterlängtad turné – och likt förbannat lyckas de inte sälja ut arenorna. Skulden läggs på biljettpriserna. På 70-talet gick en biljett med ”Stones” på drygt 8 dollar i USA. I år får fansen hosta upp runt 400 dollar för samma band. En ökning med hisnande 5 000 procent.

Kritiken är enorm. Med biljetter till halvbra platser som kostar motsvarande 3 000 kronor flyr en stor del av de mest hängivna fansen, de vars plånbok inte längre räcker till. Prissättningen verkar vara riktad mot den ekonomiska eliten. när the times gjorde en lista på de

kändisfans som de engelska fotbollssupportrarna minst av allt skulle vilja ha bredvid sig hamnade Nick Hornby på den mindre smickrande förstaplatsen – till och med före Arsenalfanet Usama bin Laden. Fever Pitch, Hornbys bästsäljande självbiografi om sitt fanatiska supporterskap, beskylls ofta för att ha varit den avgörande faktorn som fick medelklassen intresserad av fotboll.

Utbud och efterfrågan har också gjort att priserna nått närmast astronomiska nivåer. En fotbollsmatch på Arsenals Emirates stadium är en fråga om tusenlappar. Ett lyxnöje som endast eliten kan sysselsätta sig med oproblematiskt. För gamla arbetarklassupportrar är puben, satellit-tv och illegala streams alternativen om man inte vill skuldsätta sig upp över öronen. Samtidigt har hemmaare-

nan Emirates – arenanamnet är köpt av den arabiska flygjätten – förvandlats till en ofta stämningsfattig turistattraktion.

Men turisterna betalar och de 60 000 platserna fylls trots allt. bundesliga, den högsta tyska fot-

bollsligan, beskrivs ofta som den ideologiska motpolen, där till och med storlaget Borussia Dortmunds biljettpriser ligger i allsvensk nivå. Detta trots att biljettrycket är enormt och hemmalagets publiksnitt är Europas högsta. Till Champions League-finalen mot Bayern München i maj ansökte hela en halv miljon Dortmundsupportrar om biljetter, vilket motsvarar dygt en biljett per invånare i staden.

Den osynliga handen, Sveriges mest kända blogg om fotbollsekonomi, pekar dock på att de billiga tyska priserna snarare har att göra med de tyska klubbarnas lägre spelarkostnader och skulder. I Tyskland följs samma ekonomiska modell som i både England och konsertvärlden, där priserna pressas neråt tills de når en gräns där intäkterna blir maximala. I år är världens bästa fotbollslag tyskt och i takt med ökad framgång, popularitet och högavlönade profilvärvningar kommer biljettpriserna höjas mot de engelska klubbarnas nivåer. Såvida inte klubbarna hellre värnar om hajpen – och fansens plånböcker.

i dag används allt oftare fotbollsmatcher och storkonserter som fina

den vita lögnen "Har bevakat nationella rörelsen i 15 år eller så, men har aldrig sett vitare samlingar än journalistkonferenser". Så skrev journalistkollektivet Researchgruppen på sin Twitter härom veckan. En tillspetsad formulering, men inte utan viss sanningshalt.

Man kan dra sig till minnes gruppbilden på Aftonbladets redaktion under ”vi gillar olika”-kampanjen – där alla

var vita. Likaså var samtliga nyanställda journalister på Expressen under 2011 och 2012 vita. När bara människor med en hudfärg kommer till tals blir erfarenheterna ensidiga. Och en oproportionerlig vit majoritet finns även när den inte är hundraprocentigt. Lundagård, liksom resten av Lunds akademiska värld, är inget undantag. philip stålhandske

Redigering: Kenneth Carlsson

13-05-20 04.05.10

läs mer kultur på lundagard.se ◣

billig semester

sittningstak

Ledig, men inte råd med miljöombyte? Misströsta icke! Få känner till den förvandling som sker när Lund töms på studenter. Lugnet som lägger sig över folktomma gator.

Det magiska när barn och pensionärer får äga staden för en av fyra årstider. Du kommer inte att känna igen dig.

Jag mötte en vår med herr Park ett år, Så högt i tak Sjöng vem vill inte ha fest och bål Så högt i tak Och varva studier med glada skrål?

Någon sa: Taket är högt för vem?

På nätet det blev ett jädra brak För det är vad man får när man mäter tak Frågan ställs dock ibland igen Det har gjorts för, och det lär göras av hen

emma andersson

ken i ögonen med vetskapen om att inte ha lurat dem på pengar. kanske har biljettpriserna för

rockkonserter och sport nått i taket.

Kanske är också initiativ som Kid Rocks en indikation på att det fullständiga marknadstänkandet kan börja ge efter för andra värden: som fansens ekonomi och evenemangens atmosfär. Den avgörande frågan är om andra storstjärnor bryr sig om att sänka sina redan skyhöga löner och skapa en trend.

I juni kommer bandet Kiss till Sverige.

Den kommersiella rockens pionjärer som säljer Kissdockor till barn och Kisskistor till gamlingarna. Till konserten i Stockholm har de hoppat på ett nytt knep i konsertvärlden: meet & greet-biljetter.

För 10 000 kronor per person kan man få några minuters skitsnack med bandet och se dem soundchecka. Naturligtvis rena rånet för de största fansen som inte kan värja sig. Kanske är också en sådan typ av lurendrejeri snart ute.

text kenneth carlsson ilustration jonas jacobson virve ivarsson illustration: filip rydén

eller gör den? Kanske är det en revolution på gång bland de rikaste artisterna som kan bjuda in fansen med tunnare plånböcker. Och i den progressiva täten står något oväntat republikanen och den rappande countryrockaren Kid Rock. ”It’s garbage, it’s highway robbery”, utbrast han när programledaren Piers Morgan på CNN nyligen upplyste honom om Justin Timberlakes och Jay-Zs skyhöga biljettpriser. ”Biljettpriserna för nöje och sport är ur kontroll”. Med sådana priser anser han att fansen skinnas. Därför kommer han på ett i princip unikt sätt att dumpa priserna långt under marknadsvärdet

utan att maximera sin egen vinst.

20 dollar – det är priset för samtliga biljetter under hans sommarturné. I priset ingår fri parkering, billig mat och dryck, ZZ Top och gratis kaffe efter konserten. Genom ett annorlunda ekonomiskt tänkande tillsammans med arrangörerna läggs samtliga intäkter i en pott som alla inblandade delar på. Alla får sin normala lön, utom Kid Rock själv som accepterar en stor lönesänkning.

Med tanke på att Kid Rock lockar storpublik även utan låga priser tror arrangörerna att det kan innebära 50-100 tusen dollar mindre i personliga intäkter per kväll, men det verkar inte bekymra honom. ”Jag tjänar mycket pengar. Vanliga arbetare accepterar lönesänkningar, så varför skulle inte jag kunna göra det utan att skära ner på min show och mina anställda?”.

Målen är flera. Självklart är det en iögonfallande strategi som lockar ny publik. Däribland personer med tunnare plånbok och ungdomar som kan bidra till en fantastisk atmosfär. Men det handlar också om att som musiker kunna förena sig med publiken som en gång banade vägen för karriären. Att kunna hålla huvudet högt och se publi-

och dyra företagsevenemang för eliten: arenor där man njuter av förstklassig underhållning som en statussymbol och diskuterar affärer efteråt. Biljettpriserna anpassas därefter och går i Sverige på åtskilliga hundralappar, samtidigt som exempelvis Malmö opera säljer föreställningar för en kostnad lägre än en biobiljett för att locka publik. Utbud och efterfrågan gör att elitens intressen byter hemmaplan. Så länge intäkterna trillar in fortsätter den vinstmaximerande regeln att gälla för alla.

lundagård nr 5 2013

s 24-25 kulturuppslag.indd 2

25

13-05-20 04.06.06

det händer

Mord och andra silly crimes Kulturredaktionen blickar naturligtvis framåt mot den varma tiden på året kallad sommaren. Ja, den tiden på året när vi hoppar på halvtråkiga jobb eller tar ut en långledighet bara för att bli uttråkade lagom till andra veckan i juli. Men hur bör man egentligen planera juni, juli och augusti? Med inspiration från kulturen – från goda böcker, filmer, pjäser och låtar – guidar vi dig till en kanonsommar.

Silly Crimes Vissa saker hör vissa tider till: julsånger till julen och The Tough Alliance till sommaren. En harmoni som inte kan eller bör rubbas utan att man riskerar stor skada på universums balans. Varje vinter bestämmer jag mig för att deras musik nog var ganska överskattad, varje sommar ångrar jag mig.

Skippa TTA:s vana att vara så full att du inte minns vad du sjunger – ta istället fasta på deras kärlek till svensk skärgård i Silly Crimes-videon och bege dig ut på utflykt.

Infinite Summer David Foster Wallaces Infinite Jest kräver minst två bokmärken, ett lexikon och en hel del jobb. Men det är den värd, för det är en av världens bästa böcker. För den som vill avverka det över 1 000 sidor långa mästerverket är sommaren det rätta (enda?) alternativet. Men var annars hittar du rullstolsbundna kanadensiska separatistiska terrorister tillsammans med skildringar av att slåss mot alkoholism?

Bübins unge Sommar är juli, bad och nöjesfält.

Så lätt att glömma att det också är augusti, rötmånad och kväljande hetta. Läs då Bübins unge av Mare Kandre, en av Sveriges mest hyllade och minst uppmärksammade författare, som fångar upplevelsen av det kvävande som ingen annan. Allt blir lättare om man tänker in sitt ynkliga svettande i stora litterära verk och kallar det själslig ångest. philip stålhandske 26

s 26-27 nöje.indd 1

lundagård nr 5 2013

Mördarleken Det är någonting med värmen som har en förmåga att väcka mordiska lustar till liv. Det vet alla som bor i Ystad, Fjällbacka, eller varför inte engelska Midsomer. Där är sommarens aktiviteter väldigt enkla. Mörda, eller bli mördad. Vilket blir det för dig i år?

kliva ner till busstationen och sedan planlöst låta slumpen ta en kors och tvärs genom Sverige är genialisk. Reseplanering är för tråkmånsar.

80-talssommaren Först borde man köpa sin första riktiga gitarr för en skitsumma.

Spela tills fingrarna blöder och bilda ett band med polarna, även om det aldrig kommer leda särskilt långt. Extrajobba på en drive-in och ställa sig på någon morsas Porsche och hålla hennes dotters hand. Åh, nu har jag bara direkt refererat till de viktigaste händelserna i Bryan Adams Summer of 69.

Men det låter som en grym sommar oavsett.

"Det är någonting med värmen som har en förmåga att väcka mordiska lustar till liv."

kenneth carlsson illustration: aydin ramezani

"Rullstolsbunda kanadensiska separatistiska terrorister."

Love Train Sugen på någon ny? Köp en interrailbiljett och tågluffa ensam i Europa. I filmen Before Sunrise träffar den nydumpade amerikanen Jesse den franska Celine i en tågkupé. Efter ett par minuter lära-känna-varandra-prat om pinsamma böcker och äldre människors nedsatta hörsel, kliver de spontant av på närmsta destination – Wien – och spenderar 24 överraskande romantiska timmar tillsammans.

Det enda som står i vägen för att något sånt ska kunna hända i verkligheten stavas "feghet".

Planera oplanerat Huvudfokus i Jonas Jonassons bok Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann ligger förstås på att en jättegammal herre berättar Forrest Gump-skrönor om 1900-talets stora politiker och revolutioner.

Men den parallella idén med att

Summer lovin' Visdom från klassiker som The Notebook, Dirty Dancing och Grease säger att det är under sommaren det händer. När man osminkad och långt ifrån sitt vardagliga sammanhang traskar runt på en strand i solnedgången. Där det är möjligt för klasskillnader och popularitetsstatusar att överbryggas, sång och dans att upptäckas. Och kanske är det den här gången det varar livet ut. Inte råd med semester? Haka på föräldrarna! De bryr sig säkert inte om vem du dejtar längre, men du kan ju alltid låtsas att allt är så där romantiskt förbjudet. ”Crasha” ett bröllop Om jag fick välja en film att leva i under en sommardag skulle det vara Mamma Mia. Bröllop på en grekisk ö, dans, sång och Meryl Streeps underbara vänner. Kanske har du någon vän i giftastankar som kan övertalas till att slå på stort? Eller också är det bara att hitta ett bröllop att gå på ändå. Det verkar åtminstone funka utmärkt för Vince Vaughn och Owen Wilson som har insett tjusningen med gratis mat, party och desperata brudtärnor i en annan bröllopsfilm – Wedding Crashers. emma andersson Redigering: Filip Rydén

13-05-20 03.55.10

läs mer om vad som händer i och omkring lund – varje dag på lundagard.se ◣ foto: jonas jacobson

I väntan på att sommarens Lund ska vakna får man roa sig med annat. Skaka japanska kärsbärsträd exempelvis.

Är det värt att stanna i Lund? Är Lund värt att stanna i under sommaren? I takt med att staden töms på studenter brukar händelserna sina. För att sparka liv i Lund satsar kommunen på mängder av aktiviteter.

teter för barnfamiljer och äldre. Det största dragplåstret på stan är därför ett namn som Louise Hoffsten. Studenternas huvudsakliga intressen förflyttas i stället till Mejeriet.

– Utomhusbion där man kan se film under bar himmel blir kvar. Mejeriet kommer göra mer saker än vanligt och har fått flera uppdrag av oss, säger Johannes Björk.

Att Lund är helt fel ställe att spendera sommaren på har i det närmaste blivit lika solklart som glass på Stortorget. Studenterna jens almqvist är programansvarig på Meflyr eller går i ide, den absoluta majoriteten jeriet och sitter mitt uppe i slutplaneringen av nationerna stänger och närmsta badplats av sommarens händelser. kräver att man är sugen på en gedigen cy– Vi kommer ha klubb både på fredagar kelutflykt. och lördagar. På fredagarna kommer vi ha Att Lund känöppet från ganska tidigt med en netecknas som en uteservering och dj. På lörda" Vi känner att död zon gjorde att garna kommer vi ha liveband. kommunpolitikerna det finns ett stort En sorts liveklubb som kommer för ett par år sedan att följa ett hemligt koncept, säbehov av en sån satte igång en egen ger han. räddningsplan och här grej."

Exakt vad som är bokat är lösningen blev Somdock lika hemligt som Sommarmarlund. Den 13 lund i stort. Programmet dröjer juni startar en två månader lång kultur- ytterligare ett par veckor. Men säkert är att satsning med småaktiviteter i Lund och utomhusbion, quiz och ståuppshower kombyarna runt om. mer att vara direkt anslutet till kommunens – Vi känner att det finns ett stort behov satsning. av en sån här grej. Det blir föreställningar, saker man kan prova på och ett musikspår, med sommaren runt knuten står det alltså säger Johannes Björk som är projektledare. klart att någonting kommer att hända i Lund.

Frågan är bara vad exakt det blir. Sommarprogrammet är i stort sett hemligt, men lunds och Mejeriets program släpps någon det blir både lokalt och nationellt kända gång i samband med terminens slut. bokningar. Fokus ska ligga på Lunds samlade befolkning, alltså blir det mycket aktivikenneth carlsson Redigering: Annika Skogar

s 26-27 nöje.indd 2

om lund inte duger sydvästra skåne Den 8 juni spelar blixa bargeld på Babel. När Nick Cave i sina heroinångor såg honom på teve för första gången beskrev han med häpnad Bargelds skrik som ”ett ljud du hade förväntat dig från strypta katter eller döende barn”. Som om det inte vore nog spelar gothrockbandet Bauhaus sångare peter murphy dagen efter.

Men vill man ha mjukare toner i Malmö finns allt från pianobarer på Debaser till gyllene tider som i juli vill gå och fiska på Malmö stadion, med det något lastgamla turnénamnet ”Dags att tänka på refrängen”. Malmöborna i övrigt håller annars sig till det årliga veckolånga gratisnöjet malmöfesti valen i slutet av augusti: En stadsfestival som trots allt brukar få ett och annat hyfsat namn om året. I år kommer calexico åtminstone. sydöstra skåne Vill du ha en ensam badupplevelse finns stora ytor mellan Borrby och Sandhammaren på södra österlen. Ett bra val om du vill utnyttja Skånetrafikens sommarkortserbjudande och upptäcka platser du aldrig annars besöker. Må hända att du även ser sällsynta tyska nakenbadare.

Kom dock ihåg att Östersjövattnet är bra mycket kallare än Öresund. Österlens stora sommargrej är kiviks mark nad, Sveriges största i sitt slag. Därifrån kan man påbörja en vandring på skåneleden, ett stort nät av vandringsleder som korsar hela landskapet.

Knalla omkring bland glömda slott och skogar tills du ser andra änden av havet.

Nordvästra Skåne På tvärs andra sidan Skåne ligger hovs hallar, den dramatiska stenstranden där Döden spelar schack i Sjunde inseglet. Därifrån är det nära till båstad, plats för tennisveckorna och festande brats i juli månad. I år är det en storsatsning på den relativt färska damturneringen med världsettan serena williams i startlistan.

Ner mot Helsingborg blickar friluftstea tern på Fredriksdal tillbaka i tiden med en egen version av farfars favoritkomediserie från teve: Allo’ allo’ emliga armén. Liknande blick har first aid kit och mando diao som den 11 juli kör folkpop och tolkar Nils Ferlin på kungafamiljens gamla sommarslott Sofiero. Sista veckan i juli är det den årliga helsingborgsfestivalen, tre dagar med krimskrams och vuxna människor som dansar på borden till joddla med siv. danmark 20 minuter från Helsingborg ligger helsingör, med Kronborgs slott där Shakespeares Hamlet bodde. Detta gör att skådespelarna från The Globe i London kör en Shakespearepjäs på innergården varje augusti. I år står king lear på programmet.

Med öresundståget söderut passeras både konstmuseet louisiana och världens äldsta nöjesfält bakken innan man anländer till Köpenhamn. Där brakar elektrofestivalen Distortion igång på gatorna veckan där maj övergår till juni. På väg hem innan bron kan du spana in det enorma akvariet den blå planet. Och ta en pölse eller två förstås. kenneth carlsson lundagård nr 5 2013

27

13-05-20 03.56.11

sommarkrysset rad

pos.

1

2 16 2 8 12 3 10 16 1 13 1 4 10 14 1 6 12 17 1 5 12 3 10 1 6 1 7 13 4 6 14 2 9

2 3 4 5

6

7 8 9 10 11 12

16

13 14 15 16

17

18

19

korsordskonstruktör lars jansson illustration catrin jacobson 28

lundagård nr 5 2013

s 28-29 Korsord.indd 1

VINN BILJETTER! vinn två biljetter till amerikanska folkpoparna twin forks och deras konsert på mejeriet måndagen 24 juni. vi behöver ditt svar senast 17 juni.

Högre akademisk utbildning.

Utrop vid välbefinnande.

Asagud.

Gör man ofta i eka.

Uppfinnaren har dessa.

Annorlunda.

Har geting.

Finns i kyrkor.

Inte vi.

Baltisk befolkning.

Det går…

Gillar gamar.

Ett rationellt tal.

Melodi.

Skuld.

Ibland mellan barn.

Revolutionär.

Kamratposten. Ängslan.

Matvaror bär man i denna.

Kan orsaka katastrof.

Finns i dator.

Sparbanksträd.

Indiankultur.

Epos av Harry Martinsson.

Spå.

Före. Är tvillingar.

Religiös tidnings förkortning.

Kort gräs.

Ha krafter till. Änglalik.

Gör båtägare sina segelbåtar på våren.

En sorts fisk och kan finnas i gamla kläder.

Biblioteksrelaterat ord i imperfekt.

Kan man i kommentarsfälten.

Det man anrikar.

Skomakare bliv … din läst.

Runt.

Plats för ljus.

Varuhus i Stockholm.

Inledning.

För håret.

Twilight-Edwards riktiga initialer.

A4.

Mycket lång tidrymd.

Postnotis.

Halva Lundells femte album.

Gör tärningar i yatzy.

Oförfalskad eller ren.

Gör musikspelande fanatiker.

Intar studenter varje dag.

Virus hos barn. Är ett bröllop.

Hal fisk i genitiv.

Ton. I öga.

Skånska för dra. foto: press

lös korsordet och få fram de tre olika sammanbindande meningarna. skicka in den mening som matchar bilden i det högra hörnet till lundagard@lundagard.se och skriv "korsord" i ämnesraden.

1 8 1 14 8 14 1 4 11 17 1 7 11 16 21 1 5 15 19 22 1 7 10 14

VÅGRÄTT

Redigering: Kenneth Carlsson

13-05-20 04.20.29

kolla in andra klurigheter på lundagard.se ◣

29 1 8 13

30

31

32

33

20 26 1 8 13 16 22 1 10 16 20 27 5 9 14 21 1 7 13 18

35 Kan man bild.

16 1 Pappret.

6 3 Mjölkproducent.

6 12 21 27 31 36 7 6 9 16 23 25 31 38 8 1 13 24 29 33 9 1 9 12 20 25 32 37 10 1 12 18 24 29 34 11 3 8 12 Bör all undervisning vara.

21 Domkyrkans två torn i folkmun.

27 Studenternas chans att styra upp 30 undervisningen.

37 Konjunktion som kan ersätta 12 1 emedan.

Tilltalsord.

11 Studenternas fackförbund.

15 Lockigt hår.

19 Riktning i namn på Athensal vid 25 Munckska rummet i AF-borgen.

31 Blir mången student på våren.

34 Om man är sams är man ofta.

39 13 1 Pytteliten byggsten.

Kan annonser.

6 Motsatsen till splittrad.

12 Är många konstnärer.

33 14 1 Kvinnlig mjauare.

Ord vid jämförelse.

4 Fisk.

12 Efter Kristus.

20 Äga.

27 Öl tappas, vatten…

32 Beteckning för atomdrivet 35 fartyg.

39 15 4 Kalla på.

Humanist- och teologkår.

7 Arabisk titel.

10 Latin för "och".

13 Något från Svenska spel.

18 I runda beräkningar.

24 På huvudet vid gymnasieexamen. 32 Informationsteknik. Är Bleckhornen.

42

LODRÄTT

Över spis.

Färga träytor.

Pigan hos Emil i Lönneberga.

Musikalisk bokstav.

Vindpust.

Gangsters förnamn.

Glass på danska.

Av artighet kan man… någon.

Verkliga.

Sven-Göran.

Motatsen till smal.

Typ av matta.

I slutet på brev.

Kan disputerade delta i. Är forskare ibland. ... och fasa. Överliggaren Sam. Båt på botten.

Lugn.

En samling a-bokstäver.

Tredje tonen i tonskalan.

Spöke.

Fylla på.

Ofta i butiker efter jul.

Hustru.

Kan fackföreningar.

Skällsord.

Mystisk cermoni.

Balk som håller upp tågräls.

Arg anka.

Nationsledare.

Finskt mansnamn.

Ett modalt hjälpverb.

Ofta på julbord.

Slit och…

Titta.

Ha funderat.

Hittar man i en bil med landsbokstav D. Uppmaning till ryttare.

Bruten.

Imperfekt av ge.

Har en som har många uppslag.

Enligt Jakob Hellman han hon ett...

Nigerias toppdomän.

Ett enkelt verb.

Motsats till ge.

En gammal ståuppare från Eslöv.

Samma som duglig.

Läkare har sådan tjänstgöring.

Namn på gayfestival i Stockholm.

Ordet "med" på skånska.

Kan man i sig mat.

Gjorde Berlinmuren 1989. Är ben exempel på en.

Använder de som stickar.

Två.

Långsmalt stycke tyg eller tapet.

Aktiebolag.

På fot.

Svär man.

Konsumentombudsmannen.

Tur på häst.

E/ c²=?

En amerikansk man som vill ha DIG. Kan man kalla en som vårdar rabatter.

Rymdmått.

pos.

7 20 27 26 1 4 9 12 15 23 27 3 16 19 23 28 5 11 16 19 23 27

rad

26

25 1

Studenttillhåll.

Innanför.

Om man kan motstå frestelser har man detta.

Kort för stor svensk ordlista.

Kan köpas på Systemet.

Brädverk på Kullaberg.

Skånska för lägga.

Kan vilda djur.

Föll ihop.

Trinidad och Tobago kort.

Så tackar gamern för matchen. Äldre skivbolag.

Vansinniga personer.

Vems var stugan i romanen?

Verbform för se.

Bergstopp i Österrike.

På fiket hittar man en sådan.

Annat ord för regelbundet.

Dryck i plural.

Kan vara dyra.

Finns söder om AF-borgen.

Myrdal hette hon i efternamn.

Ofta överst i hus.

Något svinaktigt.

Föra samman.

Pris.

Ett slags segel.

Tilltal till församling.

Ekberg i fontän.

Antonym till svaga.

Nation på Väster.

Nationalekonomi.

pos.

24

Snaps på Systembolaget.

23 34 1 Religiöst parti.

Lukt.

6 Sommardessert.

Haft på känn.

15 Opålitlig.

22 35 1 Gör man skalor.

Folkmängd eller svensk stad.

7 Träd vid vatten.

12 Stockholmstidning.

17 Spel på hästar.

26 36 1 Kort för amerikansk delstat.

På dammen i Stadsparken vintertid.

4 Problem.

13 Kan finnas i studentrum.

20 Görs före varje tenta.

25 37 5 Hylla.

Har med lagen att göra.

9 Slang för att sova över.

18 Kemisk beteckning för tenn.

23 38 1 Vildmarksturism.

Tillhör skeppssättningen 7 i Kåseberga.

16 Från kök.

22 Klocka.

27 Diskussionsämne på fakulteterna. 39 4 Del i hälsotidnings titel.

9 Mindre flod i bestämd form.

19 Del av skala.

27 40 1 Italiensk flod.

Kort för amerikanskt klädmärke.

7 Kommando för matintag.

14 Blötdjur.

25 Är tvåan.

Kan man se nästa år i maj i Lund.

Skällsord på Flashback.

1 2 Ericssongrundarens initialer.

Kan sommarnatt vara.

13 Behövs för bankomatuttag.

24 Vulkan.

2 4 Politiskt parti.

Mindre känd vindruva.

Nedfällbar träskiva.

9 Nordostlig amerikansk delstats12 förkortning.

16 Letar man efter på antik pryl.

23 Amerikansk organisation för översättare.

29 Kan varje morgon och program33 3 1 ledare.

Kan en lunta vara.

6 Efter alkoholintag.

12 I samband med juridik.

17 Riktigt.

27 En låg barrväxt.

33 Är nummer ett.

37 4 5 Typ av litet kök.

Kraftig och långtgående.

8 Ha på…

11 Del av spex.

19 Före lunch.

Gammal ostindisk handelsvara.

22 Namn på präst.

29 Är fänrik en militär...

33 Är inte sällan en äldre gumma.

39 5 1 Bankförkortning.

Gör globetrotter.

7 Kort för vårt land.

10 Musikstil.

23 Sätta sin… till.

26

rad

23

pos.

22

rad

21

pos.

rad

20

19 22 25 1 7 12 18 24 5 8 27 3 6 9 21 2 11 19 1 10 15 22

7 10 17 23 30 36 17 1 6 11 15 21 24 34 38 18 1 5 8 20 23 30 37 19 17 22 26 32 37 20 18 23 33 39

21 20 25 31 35 39 22 17 21 29 32 38 23 17 36 24 17 20 26 33 37 25 17 25 33 36 26 17 22 26 29 32 27 18 24 28 33 38 28 17 27 34

Kort för hjälporganisation.

Spanska sådan på 1500-talet.

Snabbt.

Husmanskost med rödbetor.

Måste man för att få tunn lövbiff.

Före carte på matsedel.

Sedvänjor.

Koreanskt bilmärke.

System för kursanmälan på LTH. Skriver man med på svarta tavlan.

Skrivs inte som ibland.

Landskapsklädsel.

Sådana -fåglar kan skogshöns vara.

Kort för Lundaekonomerna. Äger.

Pensionsfond.

Ett sådant var Wasa.

Grovt grus .

Birgers andranamn.

Nästan orörlig.

Handbollslag i Helsingborg.

En tenta är ett sådant.

Frihetsberövande plats.

Vargklingande namn.

Bantningsmetod.

Gammalt längdmått.

Skräpmejl.

Klurar meningar till julklappar.

Hjälpmedel att fylla flaska.

Det nuvarande EU förkortades så fram till 1993.

Schackterm.

Transportföretag.

Nervsjukdom.

Kan gruppen bakom sångare göra.

Stockholms spårvägar.

Utropsord med saknad i sig.

Motsats till levande.

Göteborgstidning.

Hudutslag.

Större hål i isen.

Tradition.

Hoppande journalists förnamn.

Kort för trappa i adress.

Insektsproducerat tyg.

Ful insekt som blir vacker.

En stor förlust är ett…

Obestämd artikel.

Löper bärsärk.

Kan inte prata.

Kort för herr.

Typ av bil.

Läsk.

Internationell karnevalsstad.

Europamästerskap.

Svarsprefix.

Dofter.

Djupt fascinerad person.

Till detta används plåster.

Vandringsled.

Kan turkiskt kaffe vara.

Svensk valuta.

Gjordes förhoppningsvis jubilaren.

Kyss krävs under en sådan.

Försvarskvinnor.

lundagård nr 5 2013

s 28-29 Korsord.indd 2

29

13-05-20 04.21.05

lunds universitets studentkårer

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

Varför Lunds universitet? foto: jonas jacobsson

Nu är sommaren här och det är enkelt att se varför man väljer att plugga i Lund. Magnoliorna blommar, cykelstaden har vaknat till liv och bussen till Lomma fylls med sommarglada studenter. Men även resten av året väljer över 30 000 studenter Lund trots att världen är full av alternativ. Varför?

Man får inse att frågan har lika många svar som antalet studenter, somliga vill ha nära till kontinenten, andra vill läsa ett särskilt masterprogram och några har i hela sitt liv drömt om att få vara en del av Lunds studentliv.

Lunds universitet är i nästan alla rankinglistor ett av världens 100 bästa universitet vilket i sig lockar studenter.

För att klättra i listorna och bli bättre måste universitetet dock fundera på vad det är som skiljer Lund från de andra 99 toppuniversiteten. Vad är det som gör oss unika? i år har vi varit presidium för

Lunds universitets studentkårer, ett fantastiskt jobb med stora utmaningar och oändliga möjligheter. Som LUSpresidial får man möjlighet att vara en del av universitetets ledning, men också en del av studentlivet. Vi har under året träffat företrädare för universitet från hela världen vilket gett inspiration till hur Lunds universitet kan utvecklas och bli bättre. Vad vi dock inte sett någon motsvarighet till i resten av världen är Lunds otroliga studentliv och hur integrerat universitetet och studentlivet är. Här har vi inte studentin-

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitet, kommunen och regionen.

30

När man är stor måste man vara snäll, som en klok björn sa. Som Lunds största kår behöver vi också vara snälla, eller kanske ödmjuka. Vi måste vara ödmjuka mot våra medlemmar. För det är ju så att alla inte tycker likadant, alla har inte samma åsikter eller tycker att samma saker är roliga. Hur skall vi då på bästa sätt vara det vi säger att vi vill vara - ”En kår för alla”? att vara ordförande i en kår som kri-

"Studieinflytandet vid Lunds universitet är unikt." flytande för att det ser bra ut på papper. Det är verkligheten.

Varje år engagerar sig tusentals studenter i kårernas arbete. Hundratals av dem blir förtroendevalda till olika organ på universitetet där de framför studenternas perspektiv på de frågor som diskuteras. I majoriteten av fallen lyssnar universitetet på vad studenterna säger och för det mesta gör studentrepresentanterna stor skillnad. Mer än någon annanstans ses studenterna som jämlikar vilket utgör grundförutsättningen för att studenterna på allvar kan vara inkluderade i beslutsfattandet.

Rektorer från andra lärosäten brukar häpna när vår rektor Per Eriksson berättar att vi har roterande ordförandeskap i ledningsgruppen och att vi studentrepresentanter därför ibland får be Per att hålla sig till agendan. i sverige har vi starka lagkrav

om studentinflytande. Lunds universitet har tagit tillvara det och utnyttjat den möjlighet det innebär att inkludera studenter i ledarskapet. Studenterna kan ge nya perspektiv i frågor om utbildning och studentstöd så väl som forskning och administration. Studentrepresentanterna utför sitt arbete så gott som gratis med viljan att

kram 1

Kram till alla fantastiska studentrepresentanter som kämpar för att göra Lunds universitet till världens bästa.

förändra som främsta incitament.

Studentinflytandet vid Lunds universitet är unikt och utan det hade universitetet snabbt tappat i attraktionskraft, det viktiga studentlivet hade blivit betydligt fattigare och universitetet hade haft svårare att ligga i framkant i utvecklingen. Att det ska fungera bygger dock på att studenter ska få så mycket tillbaka att man väljer att lägga sin fritid på att vara studentrepresentant. Därför måste universitetet inkludera oss även i de viktigaste diskussionerna och ge oss det stöd vi behöver.

Studentinflytandet ska vara en win-win-situation. Universitetet blir bättre och studenterna får mer att säga till om. vi vill tacka alla studentrepresentanter, kårernas heltidare och universitetets alla beslutsfattare för att ni gör Lunds universitet unikt. Det här har varit ett fantastiskt år för oss, och vi hoppas att fler tar chansen att göra sin röst hörd under nästa år genom att engagera sig i sin kår. Men först är det sommarlov!

tiserats öppet i nationell media är inte lätt.

Känslan som uppstår när samtalet ”Hej, jag ringer från Aftonbladet” kommer, är inte jätterolig. Hur skall då jag som representant för hela kåren svara så alla blir nöjda? Vi skall visa att vi tar problemet på allvar samtidigt som vi inte får vika oss helt. För jag vet ju att alla medlemmar här inte står för det som de kritiseras för att stå för.

"Alla medlemmar här står inte för det som de kritiseras för." lth är något unikt och speciellt, vi är kan-

ske ibland lite mer av en särart inom Lunds universitet. På ett campus där de flesta studenterna stannar i flera år finns en gemenskap inom den grupp som är stolta teknologer.

men en stor grupp, det är ju inte alla? Hur

ska vi få med varje individ så att ALLA studenter på LTH kan känna den fantastiska känslan som många av oss har känt någon gång. Ett steg för oss kan vara att föra dialog och en ständig sådan. Nu blommar magnoliorna i Lundagård och sommaren står framför oss, låt oss likt den värme som sommaren ger även bemöta våra medstudenter med värme.

rasmus kjellén ordförande teknologkåren vid lunds tekniska högskola foto: privat

detta är lus

kårkrönika

tora törnquist ordförande lus nicolai slotte vice ordförande lus

kram 2 Kram till universitetsledningen.

För att ni släppt in oss, låtit oss ta del av det utmanande arbetet och blivit våra vänner.

lundagård nr 5 2013

s 30-31 lussidan.indd 1

13-05-20 02.50.24

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Visioner och värderingar har en tendens att bli pappersprodukter utan någon vidare förankring i verkligheten. För att undvika att universitetets grundläggande värderingar skulle bli bara vackra ord i den strategiska planen startades LU Experience – ett forum för att kunna diskutera frågor utifrån de grundläggande värderingarna. Seminariet i april i år handlade om humor, rasism och tolerans.

Vicerektor Nils DaNielseN om att arbeta meD VärDegruNDsfrågor:

– Det värsta som kan hända är att man stänger öronen och blundar Nils Danielsen är en av universitetets vicerektorer; han har ansvar för frågor om ledarskap, lärarskap och medarbetarskap på Lunds universitet. I rollen ingår också ett ordförandeskap för nämnden för jämställdhet och lika villkor.

I nämnden diskuteras frågor som rör jämställdhet, mångfald och värdegrund. Nämnden har också ansvar för seminarieserien LU Experience.

LU Experience startade som ett forum för att kunna diskutera frågor utifrån Lunds universitets grundläggande värderingar som finns i den strategiska planen. Idén är att en panel diskuterar värdegrundsfrågor i förhållande till olika koncept. Seminarieserien anordnas som en del i ett långsiktigt värdegrundsarbete vid Lunds universitet och återkommer igen till hösten med nya teman. Vid ett seminarium som hölls i april diskuterades universitetets värdegrund med humor, rasism och tolerans som utgångspunkt.

– Humor kan vara så mycket; det kan vara både kränkande och kul, och vad du tycker är kul tycker inte jag är roligt och tvärtom. När man lyfter upp frågorna börjar saker och ting ske; det blir acceptabelt att prata om saker som vad det är som är roligt eller om man får skämta om vad som helst, säger Nils Danielsen.

För två år sedan arrangerade några studenter en slavauktionen på en fest på Hallands

nation. Arbetet med LU Experience kom till som en följd av den uppmärksammade händelsen.

Slavauktionen blev ett tydligt exempel på att det som några ansåg var ett skämt upplevdes kränkande och rasistiskt för andra. Vad som gör att händelser som den vid Hallands nation uppstår är svårt att säga, tycker Nils Danielsen, men att Lunds universitetet är ett gammalt universitetet där det finns en viss tradition och kultur är förmodligen en bidragande faktor. Det viktigaste tycker han är att hålla diskussionen och debatten levande.

– Det finns oftast inget tydligt rätt eller fel utan det är en gråzon hela tiden, men genom att diskutera frågan får man människor att fundera över sina värderingar.

Arbetet med värdegrundsfrågor är förankrat i den strategiska planen; det är där frågorna tas upp och det diskuteras hur universitetet ska arbeta med dem. En diskussion förs just nu med personalorganisationerna om hur ett arbete med värdegrundsfrågor för hela universitet ska bedrivas. Ett arbete som enligt Nils Danielsen ännu bara ligger i startgroparna eftersom det blir ett så otroligt omfattande arbete i en stor organisation som Lunds universitet. Mycket av arbetet görs dock inte för universitet som helhet. Varje fakultet och område arbetar aktivt med sina frågor kring värdegrunden. Ett arbete

Nils Danielsen tycker att det är viktigt att prata om värdegrundsfrågor kontinuerligt – inte bara i krissammanhang. Foto: Apelöga

har även inletts med kårerna vid universitetet där kårordförandena har bjudits in för att diskutera vilket stöd och hjälp de behöver för att kunna hantera den här typen av frågor.

– När de här frågorna dyker upp är det oftast kårerna som frontar. Det är där kritiken förs fram, och då är det viktigt att de får stöd och hjälp att hantera frågorna, säger Nils Danielsen.

Nils menar även att det finns värdegrundsfrågor att diskutera på olika nivåer: mellan olika individer, men också mellan universitetet och andra aktörer. Till exempel hur universitetet ska arbeta med länder som är icke-demokratiska och var de moraliska och etiska gränserna går i sådana frågor. Det är något som har börjat diskuteras i rektors ledningsråd och är enligt Nils frågor som behöver problematiseras och tänkas över noggrant.

– Det viktigaste är att hela tiden ha de här frågorna på dagordningen; det får inte stanna vid att man drar igång någonting vid enstaka händelser, det är ganska lätt, det svåra är att vara ganska uthållig och tjatig och hela tiden prata om det, säger Nils Danielsen. Det värsta som kan hända är att man stänger öronen och blundar – prata om det istället!

Innovationskonferens i Lund i september Konferensen Innovation in Mind för innovationsintresserade och experter världen över går av stapeln den 18–20 september 2013.

Där träffas dagens och morgondagens ”doers, thinkers & movers” – från forskning och utbildning, näringsliv, kultur och offentlig

sektor. I år har konferensen temat What´s Next och fokuserar bland annat på hur den internationella innovationskartan nu ritas om, på ett sätt som berör oss alla.

Registrera dig på www.innovationinmind.se före den 1 juni och få rabatt!

www.lu.se

s 30-31 lussidan.indd 2

13-05-20 02.40.19

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår

q : tora törnquist & nicolai slotte

T

Q kvad: Ack Tora, som i äldre dar princip och rätt förfäkta Med lusigt liv på lusig topp blev idealen spräckta Nu idealiserandet får vika för praktiken Om än de större tingens flamma ryms i retoriken Sällan ska man höras av, och sällan ska man synas Blott AF-borgens inre vrår ser skarpa klingor brynas

illustration: fredrik toreblad

vå avgående LUS-presidialer som lade sig vinn om att inte bli störda. Å andra sidan störde de heller ingen. Tog ofta sina väskor och reste bort från Lund.

Tora: Sprungen ur Amnesty och den likabehandlingskramande falangen på Juridiska föreningen. Jur stud i nöden; jur stud av nöden. Förespråkare av det rätta och riktiga. Kårbuffert.

Brinnande i anden. Tar det piano.

Upprätthåller status quo.

Nicolai: Sprungen ur Nya Samhällsvetarkåren.

Frossare i maktens sötma. Omger sig av mäktiga män. Snackar. Hugger ner träd. Var attaché till rektor med fru i Bortre Asien. Bussade blaska på blaska. Baktalade blaskan inför blaskans kompisar. Lär uppvigla studenter till kårverksamhet även på det militära området.

MORRHOPPAN Nöjd är denne kissemiss, för varje överreaktion på en oskyldig diss. Tänker - fortsätter på samma sätt, och klöser förhoppningsvis någonting rätt.

Ett litet rimlexikon: Giffel – Fiffel Säkerhetsparanoid – Doktorandhybrid Valting – Fatta ingenting Dr Bombay – Uppsalagrej Insändare:

Ack, vicemakten väger lätt när man har ambitionen Att vinna makt och härlighet (och jobb på Kommissionen) Men den som saknar eget ljus kan lysas utav andra En måne som i sjärnors glans ses runtom jorden vandra Då tassar man, kostymbeklädd, från var student och granskning Och varje litet skriveri passerar som förvanskning

Hempel – Kvalitetsstämpel Grekpolack – Alldeles lagom mycket snack

it never rains in gbrunka – av fredrik toreblad

s 32 baksida.indd 1

13-05-20 09.07.18