I skydd av mörkret

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 8 2025

M I SKYDD AV MÖRKRET

LEKTOR TALAR UT OM SAMFAK s. 12-15

BORGENS BESKYDDARE s. 18-19

FAMILJEN BAKOM FALAFELIMPERIET s. 20-21

foto: kenet ruona

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Live på Facebook: Vad kan just du göra för klimatet?

Vid Universitetshusets invigning 1882 skänkte kung Oscar II en rektorskedja till universitetet, som fortfarande används i ceremoniella sammanhang.

Nu inleds rekryteringen av nästa rektor

foto: daniel dunnarsson

en rekryteringsgrupp som bland annat be­ står av representanter för Lunds universite­ tets studenter och medarbetare. Det inne­ bär att du som student är representerad i arbetet.

Följ rekryterings­ arbetet här: medarbetarwebben. lu.se/rektorsrekrytering

Praktik i Europa?

Sök Erasmus+ praktikstipendium!

Hitta en praktikplats någonstans i Europa och ansök om Erasmus+ praktikstipendi­ um senast en månad före avresa.

Praktik utomlands ger dig: • Internationell erfarenhet som gör dig attraktiv på arbetsmarknaden • Värdefulla kunska­ per och kontakter • En chans att om­ sätta dina kun­ skaper i praktiken Läs mer på: lu.se/ praktik­utomlands

WWW.LU.SE

foto: johan persson

I slutet av 2026 löper mandatperioden ut för Lunds universitets rektor och en rekryte­ ringsprocess är redan i gång. Den tar nämli­ gen ett drygt år.

Uppdraget som rektor för Lunds univer­ sitet innebär att man har det övergripande ansvaret för utbildning, forskning och sam­ verkan med det omgivande samhället.

De som arbetar med rekryteringen är

Alla vet att det behövs förändringar på systemnivå. Så spelar det egentligen någon roll vad du som individ gör för att motverka klimatförändringarna?

Svaret är ja – de senaste årens forsk­ ning visar att det finns större potential att påverka än vad många av oss kan­ ske tror.

Följ ett livesamtal med hållbarhets­ professor Kimberly Nicholas på Facebook den 15 december kl 12.00–13.00. Ställ gärna dina frågor i kommentarerna!

Se facebook.com/ lundsuniversitet

Besök Konsthögskolan i Båghallarna!

Konsthögskolan i Malmö slår upp portarna Välkommen till öppet hus på Konst­ högskolan i Malmö 22 januari 2026 kl 14.00–16.00! Då blir det visning av verkstäder och ateljéer och det finns möjlighet att ställa frågor till lärare, personal och studenter. Rektor Maj Hasager inleder med att presentera skolan från klockan 14.00. Adress: Båghallarna, Föraregatan 4 i Malmö.

ledare RÄTTELSER: I Lundagård nr. 7 2025 står på sida 24 Island Records angivet som medverkande i After The Hunt, distrubitörerna är egentligen Amazon MGM Studios och Sony Pictures Releasing International.

I Lundagård nr. 7 2025 står på sida 6 att Malmö nation anordnar läxhjälp med finansiellt stöd av Röda korset. Läxhjälpen bedrivs i samarbete med Röda korset, men finansieras helt av nationen.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning.

Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Marius Lyckå, marius.lycka@ lundagard.se Redaktör: Smilla Sundén Pettersson, smilla.sunden-pettersson@ lundagard.se Webbredaktör: Amanda Barratt, amanda.barratt@ lundagard.se Fotochef: Laura Lyall Folkman, fotografi@lundagard.se Illustrationschef: Idun Andersson Lindblad, illustration@ lundagard.se Säljchef: Max Lyth Bellman, annons@lundagard.se Redaktion: Elisabeth Tham, Emmy Odeskog, Felix Perklev, Idun Andersson Lindblad, Laura Lyall Folkman, Molly Fornell.

Medarbetare detta nummer: Laura Lyall Folkman, Neo Wikman, Idun Andersson Lindblad, Marius Lyckå, Bim Hellström, Nhi Tran, Selma Rosenfeld, Felix Perklev, Bea Lignell, Tova Lundin Mylläri, Fredrik Bjuvberg, Molly Fornell, Mimosa Lu, Amanda Barratt, Maya Berger, Monika Dąbrowska, Tekla Svensson, Smilla Sundén Pettersson, Loke Sjödin, Emmy Odeskog, Ella Kullgren, Mia Graf, Miranda Harland Raunio, Molly Åkebrand, Andrea Aram, Ida Hein Olsson, Smilla Lindblom.

För annonsering: annons@lundagard.se Omslag: Laura Lyall Folkman, Neo Wikman Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 400 kr/år, kontakta marius.lycka@lundagard.se Studentprenumeration 240 kr/år.

Adressändring: Genom Ladok.

Tryck: Stibo Complete.

Distribution: CityMail.

Pressläggning: 7 december 2025.

Deadline: Nr 1:2026 5 januari. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre ändringar i inskickat material.

Upplaga: 33 588 Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration.

Om du har gjort ovanstående, kontakta CityMail.

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Isak Aho Nyman, Vera Svahn och Bakom Elmer Rikner: Marius Lyckå:

stängda dörrar

Q ILLUSTRATION IDUN ANDERSSON LINDBLAD

Offentlighet är en förutsättning för ett fritt samhälle – även när det inte tjänar ens privata intressen.

D

u ser din lägenhet varje dag. Du känner igen den. Den är ditt hem. Men lägenheten är mycket mer än det du ser; mer än ett vardagsrum, ett sovrum och ett kök. Ingenjörer, elektriker och vaktmästare jobbar dygnet runt för att ditt hem ska gå att bo i. Under marken finns ett helt nätverk av rör, gångar och ledningar. Du tänker inte på dem så länge allt funkar, men de är helt avgörande för din tillvaro.

Likadant är det med det mesta. Det finns en kontaktyta, en fasad som du känner till, men den döljer ett helt maskineri och det är där allt det viktiga händer. Oavsett om det är en bal, ett val eller en helt vanlig arbetsplats, kännetecknas världen av en synlig del, öppen för allmänheten, och en osynlig del, dit bara de utvalda är inbjudna.

JUST DENNA OSYNLIGA del av tillvaron, det som sker I skydd av mörkret, är vad vi vill belysa med detta nummer. Delvis rör det sig om ren nyfikenhet.

Vi är vana vid att vara kunder på ett falafelställe eller besökare i AF-borgen. Hur är det att äga ett falafelhak eller att bo i borgen? Det är intressant att få se världen ur ett annat perspektiv än man brukar.

Men en barnslig vilja att få kika på vad som händer bakom kulisserna är inte det enda syftet med årets sista nummer. Faktum är att många viktiga beslut fattas bakom stängda dörrar. Vem som ska få ett visst jobb, hur en förening ska använda sina pengar eller vilka partier som ska bilda regering ihop bestäms inte inför allmän beskådan.

EN CENTRAL DEL av vårt demokratiska styrelseskick är just offentlighet.

Att medborgare ska kunna begära ut dokument, att vi ska kunna sitta med när beslut debatteras i riksdagen eller kommunfullmäktige, att makthavare ska ställa upp när någon har frågor.

Samtidigt blir allt mycket svårare då. Att bestämma är komplicerat som det är och det blir bara värre när någon kommer och undrar om allt gått rätt till. Vi vet alla hur det brukar se ut. Begreppet politikersvar finns av en anledning. Utöver att ge vaga och intetsägande svar kan man undvika ansvar på en massa olika sätt. Man kan göra sig svår att få tag på genom att inte svara på mejl eller samtal. Man kan delegera viktiga uppgifter så att man alltid har någon annan att hänvisa till när man ställs till svars. Eller så kan man, som i reportaget på sidorna 12-15, vägra att låta en intervju bli inspelad, så att man i efterhand kan ifrågasätta alla sina citat.

I DETTA NUMMER försöker vi rikta strålkastarljuset mot det som annars sker i skydd av mörkret och ge er en inblick i sådant ni annars inte får ta del av. Det ska vi fortsätta med, i studenternas tjänst.

MARIUS LYCKÅ, redaktör

Lus 30 år

L

unds universitets studentkårer firar 30 år och studenternas främsta företrädare har reducerats till minglande proffsbyråkrater.

Men underskatta inte detta vingklippta byråkratiska monster...

Hurra, nu skall vi äntligen få bråka med rektor hela kåren jublar: ”Jag kan bli en inspektor!”

Tänk att än en gång få debattera utan innehåll!

Er åsikt, kära kårer, är passé för gemenen, men ack så skön för den som slipper bråka på scenen.

Tänk, att med konsensus aldrig tycka något mer än noll!

Ja, för nu skall vi ut och mingla, supa, gå loss och vingla, spänna snälla blickar, bistå allt och säga mjuka ord!

Med mod ska vi partypingla, nu änteligen singla slanten om det finns nå’n nytta med att sitta ner till bords.

Strid i OKtagonen, ja ta fram argumenten och protokollen tillhör just de där dokumenten inom verksamheten som det inte är nå’n nytta med.

Jag drömmer i mitt inre om den härliga tiden, ingen prio var för bevarande av friden, en lika härlig kamp kan vara, om ni är oense i sak!

Ja, för nu skall vi ut och mingla…

LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025 |

3

hänt på webben

Efter JO-anmälan: LU erkänner felsteg

25 NOVEMBER – NYHET En deltidstjänstledig polis och masterstudent i Mellanösternstudier anmäldes för trakasserier och tjänstefel efter att anonyma studenter påstått att han registrerat deras politiska åsikter. Efter att ha friats i Disciplinnämnden anmälde studenten Lunds universitet (LU) till Justitieombudsmannen (JO). LU har nu lämnat sitt yttrande till JO. FOTO: DMITRY VECHORKO, BIM HELLSTRÖM (MONTAGE)

NYHETER FRÅN WWW.LUNDAGARD.SE 1 DECEMBER – NYHET

3 DECEMBER – STUDENTAFTON

4 DECEMBER – NYHET

FOTO LAURA LYALL FOLKMAN

En afton med Blom

Bäst i hållbarhet

Varje dag fram till jul avslöjas en lucka i Lundagårds julkalender på webben och sociala medier. Bakom första luckan hittar vi Lundagårds egen redaktörstrio: Amanda Barratt, Marius Lyckå och Smilla Sundén Pettersson.

Edward Blom är mathistoriker – det fick man klart för sig under tisdagens Studentafton.

Under kvällen intog han Tegnérs matsalar iklädd smoking och spred lättsam stämning i salen. På agendan stod julbord, bakismat och Kristi födelse.

I en rankning av över 2000 lärosäten från 108 olika länder klassas Lunds universitet som bäst i världen gällande hållbarhet. Det framgår av årets QS Sustainability Ratings.

4

| LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025

FOTO ALEXANDRA WENDT HÖJER

FOTO LAURA LYALL FOLKMAN

Lucka 1: Lundagård

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE FOTO SELMA ROSENFELD

N E WS

LU:s new campus plan TEXT NHI TRAN

Lund University has presented a new campus plan for its campuses in Lund, Malmö, Helsingborg, and Ljungbyhed, setting the future direction for construction, innovation, and development all the way to 2050.

AT ITS CORE, the new campus plan outlines a vision where the

campus is well-connected to the cities and their surrounding communities. The intention is to achieve this through enhancing active nodes and establishing strategic hubs. For students, this means campuses that feel open, accessible, and enjoyable.

The environments are intended to support learning, foster community, and strengthen the sense of belonging at Lund University. ”The Campus Plan demonstrates the value of everything being connected,” says Madeleine Starck, project manager at the Campus Development Office at LU Estates, in a news article published on the university website. ”We aim to have a well-connected campus network, located in strategic locations in municipalities where collaboration can improve both study and work environments.”

IN LUND, THE plan identifies key routes and hubs that will tie the campuses together more tightly with two major developments: The Science village and the establishment of a new hospital. In Malmö, the three academies of the Faculty of Fine and Performing Arts are planned to co-locate, forming a unified creative hub. Meanwhile, in Helsingborg, a trade and logistics centre and a new innovation district are expected to be built around the existing campus, strengthening links between students and local industries.

Another key ambition is for the plan to ensure that this longterm vision reaches all campuses – not only those in Lund.

While students are spread across Skåne, student life is currently the strongest in Lund. Students in Malmö, Helsingborg, and Ljungbyhed often experience limited access to the same study environments and vibrant community.

TEO HOUMANN, PRESIDENT of Lund University’s Student Uni-

on Association (Lus), also stresses the importance of equal accessibility across campuses.

– It is positive that the plan includes all campuses across the regions, says Teo Houmann.

– All students should have equal opportunities to take part in the shared student community, enjoy student activities, and feel the same sense of belonging, no matter which campus they study at, as long as they are a part of LU.

K RÖ N I K A

Felix Perklev: Tiden går, men cykeln består Världen förändras ständigt, och vårt romantiserande av det förflutna upphör aldrig. Lundagårds kulturkrönikör Felix Perklev inser att det finns en tvåhjulig oas av beständighet som står och rostar utanför fönstret.

Detta är en opinionstext i Lundagård.

Skribenten svarar för åsikter i krönikan.

RETROMANIA – VURMEN FÖR det kulturellt förflutna, känslan av släktskap med dåtiden. Den infinner sig när jag sitter i en läsesal med gröna bordslampor, eller dricker öl på en inrökt bar i en europeisk huvudstad.

Den blir tyvärr alltmer sällsynt i en värld av AI-genererade reels och konstant förändring. När jag en morgon gräver i fickan efter cykelnycklarna inser jag dock att en central del av mitt liv förblir orörd av tidens skoningslösa kraft.

Uppe på sadeln är året 2025, 1974 såväl som 1892. Två pedaler, två trasiga lysen och en näringsfattig frukost ska ta mig mot dagens plikter. Cyklandet har inte förändrats ett dugg.

Cykeln verkar vara en institution som vägrar att moderniseras. Den är i stort sett oberörd av digitalisering, politisering och kommersialisering.

Den fortsätter skänka oss frihet, gnissel och vind i håret. Att cykla idag, såväl som för ett sekel sedan, är att muttra i uppförsbackar och att inte titta sig ordentligt över gatan man korsar. Just därför är cykeln en trygg punkt för mig; en generationsöverskridande konstant i en värld som i övrigt rusar framåt.

KANSKE HANDLAR DET om cykelns förmåga att frammana frustration.

I en värld av bekvämligheter, där vi ständigt lotsas genom digitalt strömlinjeformade processer finns våra vanvårdade och oservade cyklar där för att göra oss ödmjuka. Den får oss alla att krypa ned lika handfallna på asfalten, för att med oljiga och stelfrusna fingrar börja rycka i en kedja som hoppat av. Tid och rum löses upp, och det senaste århundradets tekniska framsteg upphör att existera. Jag, en universitetsstudent år 2025, står plötsligt inför samma utmaning som en skomakare sen till jobbet år 1923.

Jag märker hur mina varma känslor för cykelns kulturarv riskerar att göra mig till en konservativt klagande 50-talist. När jag flåsar uppför Lunds backar och ser malliga vålnader susa förbi blir jag mörk i sinnet. El-cyklisternas högmod hotar cykelns analoga natur. Jantelagen vibrerar i bröstet. Jag vill stoppa dem, fråga vad som ger dem rätten att höja sig över en så dyrbar tradition. Med detsamma blir jag Ulf Brunnberg som ryter till om Saltkråkans nya filmatisering.

JAG SAMLAR MIG, väljer trots allt att lutherskt sänka blicken, ner mot mina pedaler och brännande lår. I min egen stilla takt får jag känna mig folklig när jag trampar på min bedrövliga cykel, vars kedja låser sig i nästa sekund. Året är 2025, 1974 och 1892, och jag är 10 minuter sen till en föreläsning på en cykel jag hatar.

LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025 |

5

nyheter

Elliot Berggren, medlem i Juridiska föreningen, vill att man ska förbjuda så kallade dubbelmandat. Foto: Bea Lignell

Sofia Åhman är ordförande för Juridiska föreningen. Hon tycker att spekulationerna om favorisering är olyckliga. Foto: Ellen Berndtsson

”Poster går i arv” – upptrappning av JF-kritik efter höstfestens teknikstrul egentligen kan säga är att det inte stämmer utan att det hela berodde på ett teknikfel”, skriver Sofia Åhman om situationen.

Kårmedlemmen Elliot Berggren menar att den misstänksamhet som uppstod är ett tecken på större problem inom föreningen. Att fastna i samtal om enskilda händelser tycker han är TEXT BEA LIGNELL kontraproduktivt.

– Det är ett exempel, men inte på vad man Några dagar innan Juridiska föreningens (JF) tror. Det är inte ett exempel på något konkret de höstfest fick flera studenter ett telefonsamtal från har gjort fel, utan på kulturen som har skapats. festmästeriet. Av misstag hade dubbelt så många personer från reservlistan fått plats på tillställ- SOFIA ÅHMAN BEKLAGAR upplevelsen som vissa ningen än vad det faktiskt fanns utrymme för. medlemmar har haft.

Nu fick de sina biljetter återkallade. ”Vårt främsta mål är att våra studenter och Ett tekniskt fel hade orsakat problemet, skriver medlemmar ska få en så rolig tid på juristproJF:s ordförande Sofia Åhman i ett mejl. grammet som möjligt och kunna spexa, gå på ”Biljettsystemet strulade och det skickades fest, hitta vänner och ett sammanhang att trivas ut fler bekräftelsemejl än vad det fanns platser. i. Det är därför mycket tråkigt och ledsamt att Detta gjorde att personer som egentligen inte fått det finns medlemmar som inte känner att JF är en biljett ändå fick ett mejl som antydde att de den föreningen.” hade det.”

Hon uppmuntrar också studenter att påtala Men snart hördes andra teorier. Rykten eventuella problem de märker av. började gå om att situationen lösts genom att ”Vi uppskattar när vi får feedback till oss och festmästeriet handplockat vilka från reservlistan är glada att frågan bollats upp eftersom det gör som fick behålla sina platser. Vissa tvivlade till att vi kan arbeta med frågan och utveckla förenoch med på om det tekniska felet faktiskt hade ingen”, skriver hon. förekommit, berättar kårmedlemmen Emma*.

Elliot hoppas att reaktionerna på höstfes– Folk blev skeptiska. Det här systemet har ten kommer att bidra till förändringar inom använts varje år, hur kunde det plötsligt bli fel? föreningen. Han har själv varit drivande i dissäger Emma. kussionerna länge, bland annat genom en ”Det är väldigt tråkigt att det lett till spe- motion till JF:s fullmäktige i våras, där han kulationer om favorisering, men det enda jag föreslog ett flertal ändringar i stadgan.

När vissa studenter som anmält sig till Juridiska föreningens höstfest plötsligt fick sina biljetter indragna väcktes spekulationer om favorisering. Teorierna blottade ett genomgripande tillitsproblem, enligt medlemmar i kåren.

6

| LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025

– Grejen med höstfesten är att man bara kan säga att det var ett tekniskt strul, vi gjorde vårt bästa, det blev som det blev. Jag tycker inte att det är ett bra exempel. Jag har många bättre.

Ett sådant är möjligheten till så kallat dubbelmandat, något Elliot i sin motion föreslog att förbjuda. Dubbelmandat innebär att medlemmar i styrelsen, som verkställer beslut och leder verksamheten, samtidigt kan vara ledamöter i fullmäktige, föreningens högsta beslutande organ.

EMMA MENAR ATT möjligheten att samtidigt sitta på två poster leder till maktkoncentration och skapar en vi- och dem-känsla, snarare än den inkludering och gemenskap som JF borde stå för.

– Du kan ha kul med dina kompisar utanför skolan. På JF får man jobba med det högre syftet, säger Emma.

Hon anmärker också på det ironiska i att en förening för juriststudenter tillåter något som kan räknas som jäv.

– Det är inte som att vi har få medlemmar eller att ingen vill kandidera. Just nu är det som att poster typ går i arv.

Sofia Åhman menar att den nuvarande strukturen snarare utgör en fördel, eftersom den uppmuntrar aktiva medlemmar att engagera sig ytterligare. Personerna som kandiderar till tjänstemannaposter är då ofta redan insatta i föreningens verksamhet. Beslutet att inte välja personer till flera poster bör ske genom den demokratiska processen, menar hon. ”Det står fullmäktige fritt att inte välja någon

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

till en post i föreningen om denna person också sitter i fullmäktige”, skriver hon.

För närvarande pågår en utredning av JF:s styrelse om huruvida möjligheten till dubbelmandat borde regleras i föreningens stadgar.

Att ett mer utförligt regelverk behövs har blivit tydligt även i andra situationer, menar vissa medlemmar i JF. En sådan uppstod under rekryteringen till förra höstens Dolusspex.

– De som är spexmästare nu vet hur illa det var, säger Elliot Berggren.

– Det finns ingen uppstyrd process för hur det ska gå till, det är väldigt godtyckligt.

FÖRRA ÅRETS REKRYTERING började med ett möte mellan regissörer, sektionschefer och spexmästare. Spexmedlemmen Jakob* var med på mötet. ”När jag gick tillbaka och läste sektionsledarchatten så ser jag att spexmästarna skrev att vi skulle ses för att ’spika medlemmarna’”, skriver han i en redogörelse av händelsen.

Under mötet sattes kriterier upp för urvalet.

Tidigare studentengagemang, särskilt inom JF, var meriterande. I övrigt skulle de rekrytera utefter kompetens, i enlighet med JF:s riktlinjer. ”Det argumentet minns jag inte från vår ’förhandling’ med sektionscheferna, det blev framför allt relevant i efterhand”, skriver Jakob om kompetenskravet.

Är du försäkrad under studietiden?

EFTER MÖTET FANNS en färdig lista på årets medlemmar, men i ett officiellt utskick några dagar senare hade ändringar gjorts. Två namn hade ersatts av andra personer. Den ena var en nära vän till en av spexmästarna och den andra var anställd på AF-borgen med nära kopplingar till JF. De som bytts ut hade inte tidigare varit aktiva inom föreningen, något som under mötet hade betraktats som en fördel då de därmed antogs ha mer tid att lägga på spexet. ”Av respekt för de inblandade vill jag inte närmare kommentera det enskilda rekryteringsärendet men jag är trygg i att spexmästarna utgått från just kompetens och följt de riktlinjer vi har i föreningen”, skriver Sofia Åhman om situationen. ”Jag vill ändå såklart understryka att det är mycket olyckligt och tråkigt att det finns medlemmar som upplever sig orättvist behandlade och ledsna”, fortsätter hon. ”Det fanns inget vid rekryteringen som tydde på att de som blev intagna var mer kompetenta för sina roller”, skriver Jakob om ändringarna. ”Jag tyckte det var ett rent exempel på kompisrekrytering”, sammanfattar han.

Emma menar att problemet, som med höstfesten, ligger i att spekulationerna ens uppstod till att börja med.

– Det blir ju ett symptom på problematiken att man direkt tänker något negativt om föreningen, säger hon.

Emma anser att föreningens struktur främjar exklusivitet och favorisering – en kultur som enligt henne består både på grund av regelverket som möjliggör den och föreningsmedlemmarna som gynnas av den sociala hierarkin.

–Vi är väl ändå så pass vuxna att vi kan lämna behovet att ingå i en klick? *Emma och Jakob heter egentligen något annat.

DUBBELMANDAT Vilka kårer tillåter dubbelmandat?

HTS: Tillåtet, 3:2:13 i stadgan.

JF: Tillåtet.

LUNA: Förbjudet, 7:4 och 8:3 i stadgan.

Lundaekonomerna: Tillåtet.

Samvetet: Förbjudet, 4:5:3 i stadgan.

Teknologkåren: Tillåtet, men fullmäktigeledamöter avgårenligt praxis om de väljs in i styrelsen.

VÅVS: Förbjudet, 7:2 i stadgan.

MF: Tillåtet, men fullmäktigeledamöter avgår enligt praxis om de väljs in i styrelsen.

Lundagård har sökt Studentkåren vid Konstnärliga fakulteten i Malmö, men inte fått svar.

Unika försäkringar för dig som studerar till lärare Det är viktigt att du är försäkrad under din studietid ifall något skulle hända dig eller ditt hem.

Lärarförsäkringar en del av din medlemsservice. Vi har tagit fram två billiga och unika försäkringar som är speciellt anpassade för dig som studerar till lärare, Studentförsäkring Leva och Studentförsäkring Bo. I Studentförsäkring Bo ingår bland annat 365 dagars reseskydd och med Studentförsäkring Leva får du ersättning om du till exempel råkar ut för ett olycksfall eller en sjukdom, som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel.

Läs mer på vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.

lararforsakringar.se

nyheter

Ökat bidrag och mer lärarledd tid för lärarstudenterna

Trots långvarig lärarbrist kämpar lärarutbildningarna med låg genomströmning.

Ungefär var tredje ämneslärarstudent hoppar av sin utbildning. Regeringen hoppas att ökat bidrag och mer lärarledd tid ska få bukt på problemet.

– Just för oss som lärarstudenter är den lärarledda tiden jätteviktig, säger Fredrika Lundgren, ordförande i Ämneslärarnas förening (ÄLF).

TEXT TOVA LUNDIN MYLLÄRI

Läraryrket står inför betydande utmaningar.

Samtidigt som bristen på behöriga lärare fortsätter att växa kämpar universiteten för att få studenterna att fullfölja utbildningen. Enligt en rapport från Universitetskanslerämbetet (UKÄ) hoppar 32 procent av ämneslärarstudenter av utbildningen. Det är dock svårt att få korrekta siffror på avhopp, eftersom inte alla studenter anmäler när de avbryter studierna. Riksrevisionen visar att endast 46 procent av lärarstudenter tar examen fem år efter att de inlett sina studier. För att försöka vända utvecklingen har regeringen utvärderat och planerat in ytterligare reformer i form av mer bidrag och ökad lärarledd tid.

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING

(KPU) är en alternativ väg till ämneslärarexamen. Utbildningen är till för de som är över 25 år som redan har ämneskunskaper på högskolenivå. På bara tre terminer kan KPU-studenter bli behöriga lärare för årskurs 7–9 eller gymnasiet.

För att locka fler till yrket erbjuds KPU-studenter högre studiebidrag. Normalt ligger studiemedlet på 13 592 kr i månaden, varav 4 120 kr är bidrag och 9 472 kr är lån. Däremot får KPU-studenter 9 116 kr i bidrag och 4 476 kr i lån.

Satsningen inleddes 2015 och involverade först endast de studenter som skulle lära ut naturvetenskapliga ämnen på gymnasienivå. Sedan 2018 inkluderas KPU-studenter i samtliga ämnen på grundskolenivå. Centrala studiestödsnämnden (CSN) har haft i uppdrag att följa upp och utvärdera effekterna av det högre bidraget inom studiemedelssystemet. De har presenterat ny statistik som visar att incitamentet haft tydlig effekt på intresset för utbildningen.

– Syftet med KPU-satsningen var att locka fler till att vidareutbilda sig till lärare. Vår undersökning visar att ungefär 25 procent av de som börjar på KPU idag inte hade börjat utan det 8

| LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025

ökade bidraget, säger Carl-Johan Stolt, analyti– Just för oss som lärarstudenter så är den läker på CSN. rarledda tiden jätteviktig. Det är väldigt teoretiskt och abstrakt inom humaniora, vilket kräver REGISTERSTUDIER VISAR ATT intresset för KPU nyanserade perspektiv och diskussioner. Just lekhar ökat med 7-10 procent sedan 2018 och att det tioner vid universitetet blir ett sorts metalärande höjda bidraget påverkat antalet ansökningar. för oss som studenter, det är ju det vi kommer – Man uttalade i budgetpropositionen från göra i framtiden, säger hon.

2015 att bristen på utbildade lärare inom vissa Fredrika Lundgren ser positivt på mer lärarområden – som matematik, naturorienterade ledd tid och tror att det kan öka motivationen. ämnen och teknik – är bekymmersam. Därmed – I vår förra delkurs snittade vi sex timmar läbedömde regeringen att det krävdes extraordinä- rarledd tid i veckan, det är väldigt lite. Det känns ra insatser för att stärka rekryteringsläget, säger som en spegling av vilken kunskap som värdesätts Carl-Johan Stolt. högst. Att läraryrket har låg social status i Sverige Lotta Olsson, studievägledare för KPU vid blir tydligt, även på universitetet, säger hon. institutionen för utbildningsvetenskap på Lunds universitet, beskriver också ett tydligt ökat in- STATISTIKEN KRING LÄRARE och lärarutbildningtresse för utbildningen. en har länge varit dyster, men den nya rapporten – Vi får alltid väldigt mycket frågor om KPU om KPU sticker ut. Till skillnad från på ämnesläoch intresset har definitivt ökat de senaste åren, rarprogrammet, fullföljer KPU-studenterna sina säger Lotta Olsson, studier i mycket större utsträckning. Det höjda Utöver förändringarna inom KPU väntar bidraget tycks vara ett steg i riktning mot både ytterligare reformer som kan komma att på- stärkt rekrytering och bättre fullföljning. verka lärarstudenternas studietid. I regeringens – Många KPU-studenter har, utöver sina tibudgetproposition för 2026 avsätts 820 miljo- digare studier, oftast även jobberfarenhet. Det ner till att förbättra skolan, däribland lärarut- finns en annan motivation och målmedvetenhet bildningarna. Reformen av lärarutbildningarna i hur de lägger upp sin studietid som gör att de innefattar bland annat höjda antagningskrav, väldigt sällan hoppar av, säger Lotta Olsson. ett ökat fokus på kognitionsvetenskap och Samtidigt menar Fredrika Lundgren att ett likmetodik samt extra resurser för att kunna höja nande ekonomiskt stöd för programstuderande den lärarledda tiden. Därtill föreslås även höjda ämneslärare hade förbättrat även deras situation. ersättningsbelopp för lärar- och förskollärarut– Vi har en väldigt lång utbildning för ett yrke bildningarna. med låg status och då kan det kännas motstridigt Fredrika Lundgren är ordförande i Ämneslä- att ta så stora lån. Höjda bidrag hade kanske kunrarnas förening (ÄLF). Hon anser att förslaget är nat göra det lite mer ekonomiskt fruktsamt att ett steg i rätt riktning. utbilda sig till lärare, säger Fredrika Lundgren.

För den som läser kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) finns möjligheten att få högre bidrag för sina studier. Foto: CSN/Press

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

tikern Abdirizak Waberi, som 2022 dömdes till fyra och ett halvt års fängelse efter att som rektor förskingrat 12 miljoner kronor av sin skolas medel.

– Vänstern försvarar allt med islam. De ser inte skillnaden på auktoritära religiösa ledare och en troende som fastar, ger allmosor och ber.

– SD lutar lite för mycket åt att alla muslimer är islamister. Att det inte finns någon skillnad, säger Sameh Egyptson.

När frågan kommer om vilken kunskap han vill föra in i politiken svarar han utan tvekan.

– Jag vill bidra genom att lägga fram fakta: Dagens ledare representerar inte muslimer, det är tvärtom. De förtrycker muslimer. Det är problematiken som både den extrema vänstern och högern missförstår, säger han.

Inför valet står Sameh Egyptson på KD:s riksdagslista. Nu berättar han vad han vill åstadkomma i politiken.

Egyptson satsar på riksdagen: ”Politiker vågar inte ta fajten” de problematiska erfarenheterna från Iran och Egypten under den arabiska våren. Han säger att vissa rörelser allierade sig med eller blundade för islamistiska krafter, vilket ledde till demokratiskt problematiska konsekvenser.

– Jag försökte upplysa vänstern om den farliga väg som prövats i Iran och Egypten under TEXT FREDRIK BJUVBERG den arabiska våren. Det hjälpte inte. Det går FOTO MARIUS LYCKÅ inte igenom, men det fanns möjligheter hos högerpartierna och jag valde KD för att de står Beslutet att gå in i politiken har vuxit fram un- för mänskliga värden utan att klumpa ihop alla der flera år. När Sameh Egyptson beskriver bak- muslimer, säger han. grunden till sitt politiska engagemang nämner han debatten som blossade upp kring hans av- HAN DELAR PARTIETS syn på att hålla isär rehandling om islamism i Sverige. ligion och politik utan att misstänkliggöra – Jag känner mig besviken på journalis- människor för deras tro. tiken och akademin när de inte går in på – Det finns folk som förstår skillnaden mellan sakfrågorna, utan fortsätter karaktärsmordet religiöst förtryck och politiskt förtryck, religiös på mig som pågått sedan disputationen. Det övertygelse och politisk övertygelse. Där finns pobehövs politiska beslut och politikerna agerar tential att spela en viktig roll i debatten: att visa inte. Dagens politiker vågar inte ta fajten och skillnaden, säger Sameh Egyptson. jag tror att jag kan fylla den platsen, säger Sameh Egyptson tycker att både högern och han. vänstern har svårt att förhålla sig till islam. Vissa partier ser inte skillnaden mellan islam och SAMEH EGYPTSON SA i våras till Expressen att islamism, andra menar han har svårt att hålla han tidigare ansett sig tillhöra vänstern. Han gränsen mot problematiska personer. Som exberättar att han försökte upplysa vänstern om empel tar han upp den tidigare moderata poliSameh Egyptson, forskare vid Lunds universitet hamnade på sjätteplats på Kristdemokraternas riksdagsvalsedel i Skåne.

Nu berättar han om frågorna han vill driva och vad som fått honom att ta steget in i politiken.

HAN MENAR ATT problemen uppstår när politiska aktörer inte skiljer på troende muslimer och politiska rörelser med auktoritära inslag.

– Det parallella samhället är det som stör mig mest. Sverige är på väg mot ett klansamhälle. Politikerna har blundat och istället försökt utnyttja det för att maximera rösterna.

Det är allvarligt. Idag lever vissa kvinnor, barn och homosexuella i förtryck och följer Kairodeklarationen (reds. anm. deklarationen ger en muslimsk syn på mänskliga rättigheter och har sharia som grund), inte våra värderingar eller de konventioner som Sverige undertecknat, säger Sameh Egyptson.

Tror du att din avhandling påverkar hur du tas emot som politiker?

– Det vet jag inte. Antingen är politikerna fega och vågar inte inkludera mig, eller så ser de verkligheten och inser att man måste ta ansvar och ger mig chansen att bemöta det här hotet, säger Sameh Egyptson.

Han riktar också kritik mot forskningsfältet som granskat hans arbete.

– Jag tycker att islamforskare har gjort bort sig totalt, de har aldrig arbetat med arabiska källor, inget arkivmaterial. En skam för akademin. En del av ett paradigm där man försöker relativisera fakta, demokrati och mänskliga rättigheter, säger Sameh Egyptson.

SAMEH EGYPTSON BERÄTTAR om sina långsiktiga visioner vid en eventuell riksdagsplats.

Han vill föra vidare mycket av det han lärt sig under sin tid som forskare till politiken.

– Jag ska försöka få en majoritet för att stoppa bidrag till antidemokratiska krafter. Vi ska ha en riktig debatt om de som vill luras genom att klä en fundamentalistisk ideologi i demokratisk skrud. Vi måste rädda ungdomarna, ge dem chansen att blomstra, inte hata Sverige och den vita mannen, säger han.

LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025 | 9

föreningen

Medlemmarna i Lundapyrot är utbildade för att kunna hantera explosiva ämnen på ett säkert ock korrekt sätt.

Från Excel till explosioner Du har säkert sett himlen explodera i glittrande färger, men få vet vilka konstnärerna är. Vilka är det egentligen som skjuter fyrverkerierna? Lundagård träffar Lundapyrot, den pyrotekniska föreningen i Lund.

TEXT MOLLY FORNELL FOTO MIMOSA LU ILLUSTRATION IDUN ANDERSSON LINDBLAD

Vi trevar fram i mörkret till de två siluetterna framför bilen. Kvällsluften är bitande och har en svag, gödselliknande lukt. Personerna står ensamma vid tegelhuset, klädda i svart från topp till tå. På ryggarna lyser den elektriskt gröna symbolen föreställande fyrverkerier över domkyrkan. Det är utan tvekan Lundapyrot som väntar på oss.

– Välj ut en kvadratmeter så placerar vi grejerna där, säger Constantin Johnson, 28, som är färdigexaminerad inom teknisk fysik och föreståndare för Lundapyrot.

Han är där tillsammans med Svante Wiktorsson, 23, som studerar kemiteknik och är 10 | LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025

vice ordförande i Lundapyrots styrelse.

Vi bestämmer oss för ljuspölen vid julgranen framför universitetshuset och de kör fram bilen. Det är samma plats där Lundapyrot sedan år 1990 genomför de traditionsenliga nyårsfyrverkerierna i Lundagård. Showen är alltid tajmad på några hundradels sekunder med det nya året och inför hela Lunds ögon.

Dessutom har Lundapyrot monopol på att skjuta fyrverkerier i Lund. Om du har sett ett maffigt fyrverkeri i kvarteren, är det med stor sannolikhet de som varit i görningen.

CONSTANTIN JOHNSON DRAR skon i gruset för att markera platsen, sedan börjar de lasta ur bakluckan. Marken fylls med stora bombrör, sladdar, brandsläckare, en varningsskylt och en mystisk väska.

– Stjärnbomb kallas de, och de här är för kraftfulla för att skjutas i Lund, säger Constantin Johnson och pekar på de gula bombrören.

Sedan öppnar han väskan, som ser ut att vara fylld med sedelbuntar. Inuti döljer sig inte stålar, utan blinkande knappar och fjärrkontroller som verkar direkt hämtade ur Star Wars. Constantin Johnson förklarar att det är via fjärrkontrollen som fyrverkerierna styrs.

– Då skjuter man på avstånd, i säkerhet och kontrollerar fyrverkeriet med varje knapptryck.

– Jag tror inte att många vet om att det är en Det gör det lätt att avbryta om något skulle gå ideell studentförening som skjuter det. Många fel. Dessutom kan man programmera till muantar nog att det är anordnat av Lunds kom- sik och köra olika bestämda script. mun, säger Constantin Johnson.

Att skjuta fyrverkerier är knappast ett en-

”

Det är jättekul att samlas här, man ser hur mycket folk uppskattar det

LÄS MER OM STUDENTFÖRENINGAR PÅ LUNDAGARD.SE

kelt ”tänt var det här!” följt av att pyroteknikern kutar allt vad han har från platsen. Det framstår som ett avancerat maskineri – från de första planerna i Excel till den imponerande explosionen. Komponeringen av ett fyrverkeri utgår från flera olika parametrar såsom höjd, tajming, vinklar, färg, explosivitet, uppstigningseffekt och mycket mer.

– Det är som att lära sig ett nytt språk, det gäller att förstå hur det kommer att se ut, säger Constantin Johnson.

LundaPyrot anordnar klassiska utomhusfyrverkerier, men också ljudreducerade fyrverkerier, musikfyrverkeri och scenpyro. Uppdragen är allt från bröllop till gasquer och spex.

En fyrverkerishow kräver noggranna förberedelser och säkerhetsågärder.

– På bröllop skjuter vi ofta hjärt-fyrverkerier, ett fyrverkeri som ser ut som ett hjärta, säger bildningen får man kalla sig pyrotekniker.

Svante Wiktorsson.

Samtidigt är fyrverkerier inte fria från kontroverser. För några veckor sedan sköts fyrverNÅGRA FÖRBIPASSERANDE FOTGÄNGARE sak- keripjäser mot Kämnärsrätten av maskerade tar ner farten och sneglar på oss. En äldre dam ungdomar. Inte minst blossar debatten ofta ursäktar sig när hon med stor marginal passerar upp om fyrverkeriernas påverkan på miljö och förbi den pyrotekniska utrustningen. Jag håller djur i samband med nyårsfirandet. Constantin mig också på några väl avvägda centimeters av- Johnson och Svante Wiktorsson förstår kritistånd. Just idag skjuts dock inga fyrverkerier; ken, men tycker också att den är orättvis. vi har inte tillstånd och det legala är av yttersta – Det är ofta en felaktig bild att fyrverkeWiktorsson och Constantin Johnson är båda vikt för föreningen. rier är miljöfarliga, säger Constantin Johnson Svante utbildade pyrotekniker.

Fyrverkerierna som skjuts av Lundapyrot är och förklarar att de tungmetaller som tidigare inte något som går att köpa i mataffären. Pjä- var problematiska för länge sedan fasats ut ge- Rabatten runt om ser ut att vara uppbökad av serna är professionella och får inte användas nom lagstiftning. Dessutom är de huvudsakliga vildsvin. Det är svårt att visualisera flygande av privatpersoner utan pyroteknisk kunskap. metallerna i en fyrverkeripjäs vanligt förekom- champagnekorkar, glitterkavajer och kulörta Därför måste medlemmarna i Lundapyrot mande i jordskorpan. klackskor när Svante Wiktorsson berättar om genomgå en MSB-godkänd utbildning på un– Man brukar säga att bilen som åker till ett den kommande nyårsuppskjutningen. I år är gefär två och ett halvt år för att få licens. När fyrverkeri släpper ut mer koldioxid än fyrverke- det han som är skjutledare, utbildningsansvariga upplever att personen är riet i sig, tillägger han.

– Det är jättekul att samlas här, man ser hur redo genomför man ett examensprov: Ett egenmycket folk uppskattar det. Det känns som om komponerat fyrverkeri. Efter den avklarade ut- SAMTIDIGT ERKÄNNER CONSTANTIN Johnson hela Lund är ett, säger Svante Wiktorsson, till att det finns kortvariga effekter på omgivning- synes oberörd av den låga temperaturen. en.

– Partikelutsläppen kan påverka luftkvalite- BÅDE HAN OCH Constantin Johnson är överens ten i närheten av skjutplatsen under en kort tid. om fördelarna med ett välorganiserat fyrverkeri När det gäller djurens säkerhet och trivsel har uppskjutet av pyrotekniker. Ett större, gemende flera rutiner och regler. Bland annat skjuter samt fyrverkeri minskar mängden små, okonde aldrig nära boskap och har en mejllista för trollerade smällar som annars sker runt om i att kontakta hundägare, så de kan planera när villakvarter och trånga innergårdar. de ska rasta sina hundar. Något som fungerar – Den övervägande delen av allmänheten väl, enligt dem. De skjuter heller inte efter tju- sköter det bra, men framför allt i kombination gotvå på vardagar och aldrig efter midnatt på med alkohol kan människor brista i konsekvenhelger eller natten till en helgdag. Dessutom stänket. Då kan det bli tokiga eller farliga situkan de skjuta tysta fyrverkerier, så kallat ”kre- ationer, säger Constantin Johnson. vadfritt”. Samtidigt menar Constantin Johnson Lundapyrot kan inte lova en vit jul, men att frågan om oväsen ofta förenklas. åtminstone ett vitt nyår. I hanteringen av fyr– Trafikbuller från motorcyklar eller naturli- verkerierna måste de vara nyktra och får spara ga ljud som åska kan också upplevas som stö- bubblet till senare. rande, säger han.

– Vi firar nyår dagen efter. Vi kallar det för Julgranen svajar i vinden och mina händer pyronyår, säger Constantin Johnson och ler. har växlat till en alarmerande röd färg. Trots flera lager kläder tränger kylan sig in och reser nackhåret. Inga fler kvällspromenerande LunUnder nyår är det Lundapyrot som står för fyverkerierna i Lundagård dabor passerar förbi den nu torrlagda fontänen.

LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025 | 11

reportage

Anklagelser om mobbning på LU Trots friskförklaring fick Maja, som egentligen heter något annat, inte återvända till sitt jobb som lektor efter en sjukskrivning. Nu vittnar hon om långa handläggningstider, kommunikationsproblem och bristfälliga rehabiliteringsplaner på Samhällsvetenskapliga fakulteten.

TEXT AMANDA BARRATT FOTO OCH KOLLAGE BIM HELLSTRÖM

12 | LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025

D

et är den första januari 2025.

Idag är Maja tillbaka på jobbet för första gången på åtta månader.

Hon är lektor på Samhällsvetenskapliga fakulteten, men blev sjukskriven i mars 2024 på grund av klimakteriebesvär, depression och utbränning. Nu ska hon börja jobba igen, först på 25 procent men med en plan på att trappa upp till heltid. Majas hopp och längtan efter att komma tillbaka till jobbet igen visar sig vara förgäves – knappt en månad senare blir hon hemskickad mot sin vilja.

– Jag hörde vad de sa men tänkte att det här kommer ju inte hända, det här är ett misstag, det här är fel.

Majas hemskickning den sjätte februari blev startskottet på en konflikt mellan henne, hennes chef och HR-avdelningen på fakulteten.

Snabbt visade sig Majas hopp vara förgäves.

Den sjätte februari kallades Maja till vad hon trodde var ett rehabiliteringsmöte med sin chef, samt HR-personal och representanter från hennes fackförbund. Till Majas förvåning fick hon dock höra att hon skulle skickas hem med full lön. Detta trots att Försäkringskassan godkänt hennes återvändo till sitt jobb.

– Det kändes som att det var ett missförstånd, säger Maja.

– Men som [HR, reds. anm] presenterade det så var det liksom lyxigt att få lov att gå hem: ”Tänk, vi tar hand om dig, du får lov att gå hem med lön.”

Men för Maja kändes det inte alls som en lyx, utan som att hon höll på att förlora jobbet.

– Om en arbetsgivare säger att de vill omplacera en så tänker jag: ”Håller jag på att bli uppsagd?”

MAJAS SJUKSKRIVNING

KONFLIKTEN TRAPPAS UPP

Majas anställning på Lunds universitet (LU) sträcker sig hela vägen tillbaka till hennes avhandling. Sedan många år tillbaka är hon lektor, och forskar på utveckling och pedagogik. Även Majas erfarenheter med sjukskrivning går många år tillbaka. Hon blev sjukskriven för första gången i samband med att hon var gravid med sitt första barn. Sedan dess har hon varit sjukskriven ytterligare 6 gånger, både i samband med andra graviditeter såväl som utmattningssymtom, depression, sömnproblem och klimakteriebesvär. Senast, under 2024, var hon sjukskriven på grund av klimakteriebesvär, depression och utmattningssymtom. Maja beskriver hur det mesta kring hennes sjukskrivningar direkt kan kopplas till faktumet att hon är kvinna, såväl som arbetsbelastning.

Trots en lång sjukskrivning kände sig Maja hoppfull inför att återvända till sin arbetsplats.

– Det kändes helt naturligt och det kändes bra. Jag tyckte att arbetsgivaren hade varit tillmötesgående under min sjukskrivning, berättar Maja.

Chefen och HR-avdelningen hänvisade till en utredning som gjordes om Maja medan hon var sjukskriven i november och december 2024.

Undersökningen genomfördes av ett privat företag som universitetet hyrt in för att utreda vilka åtgärder som kunde vara aktuella för en individ i behov av rehabåtgärder, samt möjligheterna att återgå till sitt arbete. Maja gick med på att göra utredningen eftersom hon tänkte att det skulle ge HR en bättre möjlighet att rehabilitera henne.

– Jag förstod i efterhand att det skulle jag inte ha gjort så snabbt, säger Maja.

Flera möten följer mellan Maja, representanter från hennes fackförbund, HR och hennes chef, men Maja förstår fortfarande inte varför hon blir hemskickad. Den sjunde februari har Maja ett möte med sin chef.

– Det är efter det här mötet som jag känner att han inte interagerar med mig.

Lundagård kontaktar Majas chef, som ställer upp på en intervju under premisserna att konversationen inte spelas in. Han säger även att han inte kan kommentera Majas fall. Chefen instämmer på att han inte har pratat med henne – något som han menar att han uppmanades att inte göra.

– Som en del av detta komplicerade fall blev jag tillsagd av fakulteten att inte vara i kontakt med personen. Det här angår bredare legala angelägenheter och man förlitar sig på att proffsen vid LU tar hand om det.

Chefen menar att på grund av att fakulteten arbetar så pass centraliserat skapas situationer där han inte är den som bestämmer, trots att

ATT ÅTERVÄNDA EFTER en längre sjukskrivning kräver ofta att arbetsplatsen anpassas till arbetstagarens förmågor. Efter att Maja återvände fanns vissa uppgifter som skulle vara svåra för henne att genomföra – till exempel att stå i sal och föreläsa på ett tajt schema.

han har arbetsgivaransvar för sina anställda.

Institutionen där Maja är lektor har ingen egen HR-avdelning, utan den ligger centralt vid samhällsvetenskapliga fakulteten.

– Det gör mig lite obekväm. Det är dessa stora möten med facket, HR och personen i fråga. Jag är närvarande vid alla, eller i alla fall de flesta, av dessa processer. Proffsen tar kommandot. Det är konstigt för jag är chef, jag är del av Lunds universitet, men jag sitter inte i förarsätet.

TILL FÖLJD AV att hon blir hemskickad gör Maja och hennes fackförbund en tvisteanmälan mot universitetet för olagligt arbetsbefriande. Under förhandlingen med LU konstateras det: Universitetet gjorde fel, och Majas avstängning ogiltigförklaras.

Majas chef vill inte kommentera varför hon blev hemskickad och hennes fackförbund nekar till intervju.

REHABILITERINGSPLANEN

Men situationen är långt ifrån löst. Maja väntar på en rehabiliteringsplan, men istället får hon en lista av HR på rehabåtgärder som de menar har vidtagits. På listan inkluderades bland annat deltagande på torsdagsseminarium och åtgärder som vidtogs innan hon sjukskrevs senast under 2024.

Mikael Hansson är lektor och docent i civilrätt, med specialisering i arbetsrätt, vid Uppsala universitet (UU). Han är även skyddsombud på

”

Det känns som ett fruktansvärt slöseri på min hälsa

juridiska institutionen vid UU, och forskar på rättsliga frågor som rör anställning, uppsägning och diskriminering. Mikael Hansson menar att det inte finns några begränsningar på hur rehabiliteringsåtgärder kan se ut, men han säger att arbetsgivaren har rättslig skyldighet att upprätta en rehabiliteringsplan.

– Den planen ska förstås följas av både arbetsgivare och arbetstagare. Man ska sikta på att arbetstagaren ska kunna återgå i arbete i så stor utsträckning som möjligt.

Majas chef säger att alla anställda på institutionen normalt sett får en rehabiliteringsplan, LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025 | 13

reportage men Maja berättar att hon än idag inte sett en plan. Chefen vill inte kommentera Majas fall, men menar att det är komplicerat. Han erkänner dock att en rehabiliteringsplan inte upprättades för Maja.

– Jag borde antagligen inte säga mer. Om det fanns möjlighet att röra sig framåt med en plan så skulle jag inte haft något emot det.

I VÄNTAN PÅ en rehabiliteringsplan får Maja fortfarande inte kontakt med sin chef, som endast hänvisar till HR. – Då är det liksom inte lönt för mig att diskutera med honom längre, den vägen är oframkomlig, berättar Maja.

Mikael Hansson menar att man som chef inte kan hänvisa eller förskjuta sitt arbetsgivaransvar till HR. – Det är chefen som bestämmer, HR bestämmer typiskt sett ingenting. Så i det borde det ligga att chefen ska vara tillgänglig. Sen kan man väl också säga att det är svårt att komma på vilken sanktionen skulle vara, vad som skulle hända om chefen inte är tillgänglig.

Eventuellt hade en chef kunnat bli bortplockad från sitt uppdag om hen inte fullgör det nöjaktigt, förklarar Mikael Hansson.

Maja berättar om hur hon upplever att arbetsmiljön blir värre och värre. I mars sitter hon i ett möte med en representant från HR, och upplever då att hennes farhågor bekräftas.

– Jag kan inte lova att hon sa ”jag ska se till att”, men det var den framtoningen. ”Du ska aldrig mer jobba som lektor på Lunds universitet”. Och sedan senare under samtalet: ”Du ska aldrig mer jobba som lektor på samhällsvetenskapliga fakulteten”.

Majas chef vill inte kommentera det enskilda fallet. Han hänvisar till att det är universitet som reglerar hur hur en sådan situation ska hanteras, inte institutionerna själva.

Hur känns det att en av dina anställda vittnar om att ha upplevt hot som dessa?

– Ganska kasst skulle jag säga, det är olyckligt. Jag förstår också resonemanget bakom upplevelsen

och varför det skulle upplevas så. Allt handlar om proffsens bedömning.

– Det är olyckligt att det måste vara såhär.

Jag förstår resonemanget bakom det. Jag kan tänka mig att det kan vara en ganska kass känsla, fortsätter han.

Maja.

Majas chef menar att stämningen är bra på arbetsplatsen och att de som jobbar där är som en familj. Han säger att kommunikationen mellan ledningen och de anställda för det mesta är bra.

DEN ANDRA ANMÄLAN

Känner du igen att det skulle finnas mobbning här på fakulteten?

– Jag skulle säga att vi jobbar hårt för att motverka sådana saker. Det överraskar oss och gör oss besvikna när det händer, säger chefen – Ibland känns det som att vi bryr oss för mycket.

När denna tidning publiceras är utredningen av Majas IA-anmälan inte klar. 230 dagar har gått. Fallet är dock inte en anomali: Enligt statistik Lundagård har tagit fram är den genomsnittliga utredningstiden för en anmälan om kränkande särbehandling, trakasserier eller diskriminering på Samhällsetenskapliga fakulteten nästan 200 dagar.

Lunds universitet har inga riktlinjer för hur snabbt anmälningar om kränkande särbehandling, diskriminering eller trakasserier ska utredas, varken på universitets- eller fakultetsnivå. Utredaren arbetar så snabbt som möjligt för att se till att anmälan ska bli klar, för att visa omtanke för personerna berörda av en anmälan. ”Det är inte alltid möjligt för utredarna att skynda på ett utredningsförfarande, eftersom det är olika faktorer som spelar in, exempelvis hur komplicerat ärendet är, hur många personer som behöver intervjuas etc.” skriver Sektionen HR i ett mejl.

Lundagård har sökt dekanen och prodekanen på Samhällsvetenskapliga fakulteten för en kommentar gällande Majas fall och om de långa utredningstiderna. De vill inte kommentera enskilda fall, och hänvisar till att prefekten vid institutionen har personal- och arbetsmiljöansvar. ”Utredningstidens längd beror på ärendets komplexitet och det är viktigt att en utredning får ta tid för att den ska kunna bli ordentligt genomförd”, skriver dekanen i ett mejl.

Prodekanen och dekanen hänvisar vidare till fakultetens HR-chef.

Efter mötet i mars bestämde sig Maja för att göra en IA-anmälan mot sin chef och två HR-anställda. IA-systemet är LUs interna rapportssystem för tillbud och arbetsskador. Majas anmälan gjordes den 22 april gällande kränkande särbehandling i samband med att hon inte fått en rehabiliteringsplan samt att hennes chef inte kommunicerade med henne.

– Så här får det inte gå till, säger Maja.

– Problemet är stigmat kring psykisk ohälsa, deras totala oförståelse för skillnaden mellan

”

Ibland känns det som att vi bryr oss för mycket

psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, utmattning och att vara kognitivt svag, fortsätter hon.

Mikael Hansson berättar att rättsläget gällande klimatkeriebesvär som grund för diskriminering är otestat.

– Som jurist frestas man ibland att säga att rättsläget är oklart. Det här är ett sånt fall, säger Mikael Hansson.

– Jag vet inte om det finns några tydliga fall på det. Jag har läst i media om fall där det har varit kvinnor som har suttit i kassor eller vid löpande band eller liknande som har förvägrats att lämna arbetsplatserna under menstruationen.

Det är något som har diskuterats på ungefär samma sätt. Jag tycker att det är helt rimligt att se det som en fråga om könsdiskriminering. Det är inte alltid lätt att göra skillnad mellan graviditet och klimakteriebesvär, till exempel, så i vissa avseenden borde det behandlas på samma sätt.

När Maja inte får någon uppdatering om sin anmälan, kontaktar hon HR. Under mötet känner hon dock inte att hon får stöd, utan upplever snarare att hon pressas att ta tillbaka anmälan.

– Jag har gjort en anmälan, den ska utredas.

Jag noterar fyra gånger då jag känner att hon försöker få mig att ta tillbaka anmälan, säger

FRISKFÖRKLARINGEN

I väntan på att anmälan ska utredas och institutionen ska hitta en utredningsplacering till henne får Maja en temporär plats med tekniska administrativa uppgifter. Maja vill egentligen inte gå med på placeringen, men känner att hon inte kan säga nej.

– Jag lämnas återigen i ett vakuum. Att gå

[till jobbet, red. anm.] några gånger i veckan – Utmaningarna ligger i de olika uppfattunder de här förnedrande omständigheterna – ningarna, det är kruxet med hela konflikten jag mådde jättedåligt. skulle jag säga, hävdar chefen.

I slutet av september blir Maja friskförklarad – Vi tar hela tiden steg för att förbättra av sin läkare. arbetsmiljön, fortsätter han.

Maja ifrågasätter dock hur universitetet och MIKAEL HANSSON BERÄTTAR att tvister som HR har hanterat konflikten.

Majas sällan blir lösta under tiden som den – Jag har aldrig trott att universitetet är en bra anställde behåller sitt jobb. Det är svårt att arbetsgivare, jag har jobbat här hela livet. Men pröva huruvida arbetsgivaren agerar för att jag trodde inte att det var så här jävla dåligt. Jag orsaka en provocerad uppsägning, eller om trodde att HR-organisationen hade den komagerandet är ett resultat av genuint uttömda petensen som behövdes. Jag trodde inte att det rehabiliteringsmöjligheter. skulle vara så mycket saker som blev fel.

– Ett stort problem i regelverket är att det är väldigt svårt att pröva någonting innan det har VID PUBLICERING DEN 7 december 2025 är gått så långt som att anställningen står på spel, utredningen av Majas anmälan om kränkande att arbetsgivaren har sagt upp den anställde. särbehandling i sitt slutskede, men ännu inte färdigställd eller allmän handling, och därför MAJAS LIV IDAG går den inte att ta del av. Det har gått 230 dagar Nästan ett år efter att konflikten mellan Maja sedan anmälan upprättades. Maja själv har fått och hennes chef började, berättar hon att pro- ta del av utredningens resultat. Enligt henne cessen har påverkat hennes liv och hälsa. fastslår den att hur hon har behandlats inte har – Det känns som ett fruktansvärt slöseri på varit kränkande särbehandling – ett resultat hon min hälsa. Mitt liv är väl förkortat på grund förväntade sig. Trots det rekommenderar HR av att jag har blivit så illa behandlad under så att formerna för dialog mellan arbetsgivare och lång tid. arbetstagare ses över på arbetsplatsen.

Chefens perspektiv på situationen är att Idag är Maja tillbaka på jobbet, och nu pratar åsiktsskiljaktigheter ligger till grund för Majas chef med henne igen. Maja har svårt att konflikten. se att hon kommer bli behandlad rättvist på sin

arbetsplats, men berättar hur hon inte tänker låta sig skrämmas bort från Samhällsvetenskapliga fakulteten och sin lektorstjänst.

– Jag tänker fortsätta vara lektor.

Det är mitt jobb. *Chefens citat är översatta.

UTREDNINGAR PÅ SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Sedan 2020 har Samhällsvetenskapliga fakulteten utrett och färdigställt rapporter gällande sex anmälningar om kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier. I genomsnitt tog det nästan 200 (197,8) dagar för en rapport att färdigställas.

ÄRENDE

ANMÄLAN INKOM

RAPPORT FÄRDIGSTÄLLDES

TOTAL LÄNGD I DAGAR

1

2020-03-03

2021-02-23

358

2

2021-02-03

2022-03-17

408

3

2024-12-18

2025-02-20

65

4

2025-01-14

2025-02-25

43

5

2025-02-24

2025-09-22

211

6

2025-06-02

2025-09-11

102

Start- och slutdatumet för rapporter ger en indikation på hur lång tid utredningen tar. Utredningarna fortsätter även efter att rapporten färdigställts, till exempel för att vidta eventuella åtgärder och färdigställa resultatet. Därmed går det inte att fastställa exakt tid.

Majas fall redovisas inte i tabellen, då det vid publicering inte är färdigställt och allmän handling.

Källa: HR-avdelningen på Samhällsvetenskapliga fakulteten

quiz

What’s your Win What winter personality you have? Answer the following 11 questions to reveal how what you need to do to survive and thrive this upcoming winter. After answering the questions, count the number of A’s, B’s , C’s and D’s to find your winter pesonality!

TEXT MAYA BERGER AND MONIKA DĄBROWSKA ILLUSTRATION TEKLA SVENSSON BACKGROUND SMILLA SUNDÉN PETTERSSON

1. Your last lecture of the day is coming to an end. You look out the window and see… snow! How do you react?

A. Get home as quickly as possible to sit down in-front of the fireplace with a warm drink and a soft blanket.

B. Run to the closest pharmacy to stock up on your winter supplements.

C. Let’s make snow angels and build a snowman!

D. I’m not afraid of the snow! *hangs jacket over the shoulder and walks out confidently* 2. Pick a colour (don’t ask why).

A. Red. B. Orange.

C. Blue.

D. White.

3. You got selected for a research grant!

You’re being sent to Kiruna for a week, but you must leave NOW! What do you bring?

A. Slippers.

B. Cough medicine.

C. A snowboard.

D. Running shoes.

4. Choose one mythical creature to protect you against the cold and dark.

A. Dragon.

B. Sphinx.

C. Yeti.

D. I don’t need anyone (or anything) to protect me.

16 | LUNDAGÅRD ISSUE 8 2025

5. Choose your ideal winter outfit.

A. A thin long-sleeve shirt, layered with a chunky sweater and your winter coat, along with a handknitted beanie and scarf.

B. Thermal long-sleeve as your base layer with a fleece and your winter puffer jacket.

C. A Helly Hansen ski jacket, mountaineering sunglasses, a woolen hat with a pompom and an “I’d rather be skiing” slogan.

D. A t-shirt or a thin, long-sleeve shirt.

6. It ’s the first snow of the season and you’re decorating your apartment. What is the first item you want to decorate with?

A. Candles.

B. A daily check-list for vitamins/supplements to hang on your fridge.

C. Ice skates by your front door.

D. You don’t decorate. Winter starts on December 1st.

7. What’s your favorite holiday cookie?

A. Pepparkaka (gingerbread).

B. Chai cookies with vanilla bean glaze.

C. Sugar cookies.

D. Peppermint bark cookies.

8. What movie are you choosing to watch on Christmas morning?

A. A Charlie Brown Christmas.

B. How the Grinch Stole Christmas (you identify with him strongly).

C. Elf. D. Home Alone.

9. Your friend is having a rough time and you want to do something nice for them.

What’s the first thing that comes to mind?

A. Organising a movie night with hot chocolate, good snacks and warm blankets.

B. Inviting them over for dinner! I’m thinking of cooking something warm and nutritious… do I still have fish in the freezer?

C. Going ice-skating, or skiing, or build a snowman, or have a snowball fight…

D. Going for a walk and talking it out! I don’t see many people simply walking anymore… Is it because of the snow?

10. Which seasonal struggle is your ultimate pet peeve?

A. Last minute gift shopping.

B. Daylight Savings.

C. A gentle snowfall that turns into slush the moment you step outside.

D. Constant holiday music at the highest volume in every store.

11. Your friend group is organizing a Secret Santa and you drew your least favorite friend. What will you get them?

A. A pair of warm socks? Everyone loves socks… right?

B. I have some veggies that are about to expire.

C. Ice skates cleaning kit.

D. I’ll just pretend to be sick and skip the Secret Santa, I have to work out that day anyway.

READ MORE AT LUNDAGARD.SE

nter Personality?

Mostly A: Cozy Queen You’re the first to notice a sudden drop in temperature. The vibe in your home is always set with candles and baked holiday treats. Fuzzy slippers and warm blankets are always within reach, and your pet never leaves your side as you curl up with a book by the fireplace. Watching holiday movies and listening to festive music is something you look forward to as soon as the temperature dips below double digits. Everyone loves being invited to your home because of its cozy aesthetic and cheerful holiday spirit!

Mostly B: Supplement Master There are always enough supplements stocked in your kitchen cabinets to last a whole year. You religiously track every bodily function, believing that even the slightest change demands a new round of vitamins. The thought of getting sick has you avoiding anyone who shows even the slightest sign of a cold. You always have a warm cup of tea nearby, and you’re the first to stand in the sun to soak up some natural vitamin D. All of your meals are carefully thought out to keep your health in peak condition.

Mostly C: Winter Enthusiast The cold Swedish winter is not a problem; it’s an opportunity! There’s still a child inside you that gets excited about all the fun the snowy season has to offer. You’re the first one to dust off their skates and skis. Your friends are always on their guard knowing that you’ll start a snowball fight any chance you get. Neighbors have nicknamed you the Michelangelo of Snow, after seeing your breathtaking snowmanship skills three consecutive winters. Making wintertime fun is your superpower – use it!

Mostly D: Arctic Alpha Is it really getting cold already? The same jacket and sneakers that were staple pieces in your summer wardrobe still dominate your winter one. By somehow skipping a few steps in the evolution of the human species you have became weather-resistant. You never feel tempted to stay in your warm cozy bed. Even when it’s cold and dark outside, you never crave soup for lunch or catch yourself window shopping for Christmas decorations. You simply go on like you always do, without seasonal depression or cold sores. However, you still have a little compassion in your heart for all the people struggling to get past a particularly slippery part of the sidewalk. You hope that they will reach your level one day.

LUNDAGÅRD ISSUE 8 2025 | 17

porträttet

”Tre trappor upp bor det en liten edil”

Vad är väl en bal på borgen? Om det är någon som har svaret så är det edilen. Han äter, sover, jobbar och bor i AF-borgen. Den sista december kliver han av och lämnar över stafettpinnen till borgens nästa beskyddare. Lundagård har passat på att prata med Tommy Popovic under hans sista dagar som edil.

TEXT MARIUS LYCKÅ FOTO NEO WIKMAN

18 | LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025

D

et finns en person som tar studentengagemanget till en helt ny nivå. För honom har att vara student blivit en så stor del av livet att han inte hinner studera – han är heltidare. Han träffar alla kårer och nationer och går på nästan alla baler. Han bor till och med i AF-borgen. Han är edilen, Tommy Popovic.

– För nya människor som man lär känna på bal, fest eller planeringsmöte så är jag ju edilen, säger Tommy.

– Det kommer att kännas konstigt nu när man kliver av, men också lite skönt. Att man kommer att kunna vara sig själv, alltså Tommy i stället för edilen, lägger han till.

Edil är en gammal romersk titel. Det var en av de viktigare offentliga poster man kunde väljas till, och innebar att man ansvarade för bland annat polismyndigheten, anordnandet av offentliga spel och skötseln av tempel och andra offentliga byggnader. Tommy är, i stil med sin antika motsvarighet, ansvarig för studentlivets offentliga byggnad: AF-borgen.

– Man är kontakten mellan AF-borgen och studenterna inför evenemang, fester och andra tillställningar. Man är med tidigt i planeringen och ger studenterna den information de behöver för att kunna genomföra evenemanget, och borgen den information som man behöver från studenterna, förklarar Tommy.

SOM EDIL ÄR Tommy ansvarig för borgen under dygnets alla timmar. Även utanför arbetstid har han alltid jour. För att vara konstant tillgänglig måste han bo i borgen, i en jourbostad längst upp i det runda tornet till vänster om huvudingången.

– Man ska kunna ta sig till borgen på en kvart ifall det skulle behövas, förklarar han.

– Det känndes jättekonstigt i början, särskilt med tanke på att borgen är väldigt levande. Även om man är ensam om att sova här så är det nästan alltid folk som springer runt i huset. Någon som jobbar, någon som spexar, någon som festar.

Då kan det kännas lite konstigt att tre trappor upp bor det en liten edil, säger Tommy.

Just bostaden är något som väcker ett oerhört intresse.

– Folk ställer alltid samma frågor när de får veta att man är edil.

– ”Är det verkligen du som bor i tornet?” och ”Hur jobbigt är det att dekorera en rund lägenhet?” Jag önskar att jag hade skrivit ner hur ofta jag har fått de frågorna, säger Tommy och skrattar.

Det går inte att förneka att lägenheten är lika delar avundsvärd och säregen. Längst upp i tornet har han tre våningsplan för sig själv.

LÄS FLER PORTRÄTT PÅ LUNDAGARD.SE

På första våningen ligger själva bostaden: kök, badrum, sovrum. På andra våningen finns ett stort vardagsrum perfekt för fest, med matbord, TV, eldstad och en samling svärd. Det mesta i vardagsrummet har lämnats kvar av Tommys olika företrädare. Hans eget bidrag är mattan vid eldstaden.

Det tredje och sista våningsplanet är takterrassen med utsikt över hela Lund. Om vädret är fint kan man se hela vägen bort till Köpenhamn. Det är inte alla jobb som innebär en rymlig bostad mitt i stan, med Skånes kanske bästa vy.

EN ANNAN JOBBFÖRMÅN är att Tommy får vara med på det mesta. Han får en inbjudan till alla baler som äger rum i AF-borgen.

– Det var tretton baler i våras, dock en i Uppsala. Nu under hösten har det blivit åtta baler hittills, säger han.

Att bo och arbeta mitt i studentlivets bultande hjärta har dock sina nackdelar. Det är inte helt lätt att koppla av när man alltid är där det händer. Dessutom finns en viss förväntning att

”

Det kommer kännas konstigt nu när man kliver av

edilen alltid ska vara redo och vilja hjälpa till, han är ju trots allt på borgen dygnet runt.

– Jag har verkligen försökt att representera och vara där på alla baler. Det kan ibland vara lite jobbigt, för man är aldrig där som gäst, utan som edil. Folk kommer och frågar ”Kan du öppna den här dörren?”. Egentligen är jag inte i tjänst just då, säger Tommy.

– Folk tror att man är en assistent, att man ska vara ständigt redo, ständigt vara där för att kunna hjälpa dem. Även på kvällar och tidiga morgnar, förklarar han.

Att återhämta sig och byta miljö blir centralt när jobbet lätt flyter in i dygnets alla timmar.

– Jag försöker ta det lugnt med kompisar.

Sitta, dricka te, snacka skit. Dessutom försöker jag ta mig bort från borgen. När man ska ta det lugnt kan det kännas som att man inte kan riktigt koppla av om man är här hela tiden. Man bor här och man arbetar här. Det blir en annan sorts avkoppling när man är borta med kompisar och gör något, säger edilen.

ATT KOMMA BORT från jobbet är dock inte så lätt. Kravet på att alltid vara inom 15 minuter från borgen blir som ett slags kort koppel. En resa till Triangeln för att köpa nya kläder är till exempel omöjlig, även om det är helg.

– Jag förhåller mig ganska hårt till den regeln, säger Tommy.

– Det är i princip i Lund man kan vara.

Ska han längre bort måste han skaffa en vikarie, oftast en tidigare edil. Dessutom måste Tommy flytta ut. Lägenheten i tornet är en jourbostad, så om edilen är ledig bor vikarien där.

– För det mesta brukar jag sova hos föräldrarna, de bor utanför Lund.

– Man får ändå en del lediga dagar, så länge man fixar vikarie så löser det sig. Det kan dock vara lite jobbigt om man vill göra en spontan grej, säger Tommy.

Trots de praktiska svårigheterna med att vara edil är det ändå uppenbart att Tommy tycker om sin tillvaro. En sorts stillsam stolthet hörs i rösten när han berättar om hur fantastisk utsikten är från takterrassen. Han återkommer flera gånger till hur roligt det är att få träffa massor av studenter och hjälpa dem när de anordnar baler och fester.

– Att man får se frukten av det som planerats och att få se folk lyckliga, att få se hur bra det blir till slut, är väldigt fint, säger han.

Edilen har en mandatperiod på ett år och vid årsskiftet är Tommy färdig som edil. Han berättar att mycket av det som kunde vara lite tröttsamt plötsligt blir kul igen.

– Det händer ofta att folk undrar hur det är och det är kul att visa upp det.

Fortsätter det att vara kul?

– Jag uppskattade det i början, sen kom en period när man blev lite trött på det. Nu när jag vet att slutet är nära så börjar det bli kul igen. Det är inte mitt liv längre, så då får man ta vara på det, säger han.

SOM FÖR MÅNGA heltidare, alltså studenter som jobbar heltid inom en studentorganisation, är det svårt att sluta cold turkey. Tommy säger att han ska ta det lugnt och njuta av sin sista tid i Lund, men hans kalender lär knappast vara luftig.

– Nu till våren är det karneval, där kommer jag att vara aktiv. Jag kommer även att vara aktiv i nationen och planera hundraårsjubileum. Sen kommer jag även att sitta i lite styrelser, säger han.

– Jag har egentligen bara en termin kvar, men den kommer jag nog inte att slutföra nu.

Jag kommer göra lite annat, läsa andra intressanta kurser. Lära mig sådant som jag alltid har velat lära mig. När jag väl tar examen är jag ju borta från studentlivet.

LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025 | 19

PÅ DJUPET

Pappa Omar (till vänster) och sonen Katab (till höger) i sin restaurang i Rosengård.

Falafelimperiet: Ett familjeföretag Vad tjänar man egentligen på en falafelrulle som kostar 25 kronor? Vad hände med vänthallen? Vad är viktigast i en falafelrulle? Far och son-duon Omar och Katab, som driver restaurangkedjan Kebab time, berättar om vad som händer på andra sidan disken.

TEXT LOKE SJÖDIN FOTO EMMY ODESKOG

O

– Det är många som har problem med anställda och sånt. Men när vi har familj behöver vi inget annat, säger Katab.

Tidigare i höst kom Kebab time i Lund på andra plats i Lundagårds stora falafeltest. En skräll, med hänsyn till att deras falafelrulle kostar 25 kronor – 15 kronor mindre än den näst billigaste falafelrullen som panelen testade. Men

”

mar, 44, har arbetat i restaurangbranschen sedan han som 14-åring började skära shawarma på en grill i Bagdad. Hans 19-årige son Katab tog sina första steg i restaurangbranschen ännu tidigare, när han som 10-åring började hjälpa sin pappa på en shawarma-restaurang i Malmö.

Hans pappa märkte tidigt att han var en född entreprenör. Som barn brukade Katab sitta i Katabs pappa Omar är inte helt tillfreds med kassan och sjunga för kunderna, som ibland andraplatsen. lämnade dricks.

– Jag sa till Katab att vi måste komma först.

Vara bäst. Jag var nöjd, men jag kämpar för att NU DRIVER DE restaurangkedjan Kebab time till- nå nummer ett i framtiden, säger han. sammans. När vi gör intervjun har de har de Att erbjuda riktigt billig falafel har varit en tre restauranger: en i Rosengård centrum, en i del av affärsmodellen ända sedan Omar började Helsingborg och en på Sankt Petri Kyrkogata i driva restaurang i Sverige. Han berättar att han Lund. Sedan dess har de även öppnat en restau- blev inspirerad av Ikea. rang på Östra Mårtensgatan bredvid Göteborgs – Ikea säljer pizza för 12 kronor, och där är nation. Katab är glad över att få driva kedjan det mycket folk. Jag tänkte att om jag öppnar tillsammans med sin pappa. restaurang och till exempel säljer falafel för 15 20 | LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025

Jag tänker att alla måste kunna gå ut och äta till ett bra pris

kronor, så kan jag tjäna pengar på det också, säger Omar.

Omar och Katab är stolta över att kunna erbjuda falafel till under marknadspriset.

– Alla restauranger nu säljer mycket dyrare mat. Folk kan inte gå ut och äta. Jag tänker att alla måste kunna gå ut och äta till ett bra pris, säger Omar.

– Det finns ingen som erbjuder sådana priser.

Så vi är unika där, fyller Katab i.

De senaste åren har präglats av matprisinflation, men Kebab time verkar inte ha några planer på att höja sina priser.

– Vi står för 25. Priset har varit 25 kronor i sex år, det kommer vara 25 kronor i 60 år till, säger Katab.

Hur kan det vara så billigt?

– Jag tjänar bara lite pengar, inte mycket, men jag tittar inte på pengar. Jag har inte kämpat bara för att tjäna pengar, säger pappa Omar.

Sonen Katab berättar att de tjänar ungefär 7 kronor per falafelrulle, men att syftet inte bara är pengar utan att folk ska kunna äta.

– Man tjänar ju såklart mer pengar på allting som är lite dyrare. Varje krona räknas, säger Katab.

I Lund, liksom i Malmö, är det inte långt mellan falafelställena. Från Kebab time på Sankt Petri Kyrkogata är det bara ett stenkast bort till Clemens falafel, som för övrigt kom på första plats i Lundagårds falafeltest. Trots det är Katab

LÄS FLER FÖRDJUPNINGAR PÅ LUNDAGARD.SE

inte besvärad av konkurrensen.

– Om någon tycker att Clemens är bättre än oss, då får det vara så. Äter du hos Clemens idag och vill äta hos mig imorgon är det ingen fara.

Så länge du trivs. Jag har ingen fiende i den här branschen, det är business, säger Katab.

De sa att vi kunde förnya hyreskontraktet efter fem år. Så gick det fem år, vi skulle förnya, men då sa de nej, för att de hade planer på att riva ner och bygga om, berättar Katab.

Det slutade med att kommunen fick betala skadestånd om 700 000 kronor. Omar berättar att han ändå inte var nöjd med uppgörelsen.

”

Tror ni att konkurrenterna blir sura på er för att ni har ett så lågt pris?

– Ja, jättesura, alltså för sura. Jag minns när vi öppnade här i Malmö så var grannen bredvid lite hetsig i början. De tänkte: ”Nej, nu kommer de och förstör”, säger Katab.

Trots konkurrensen föredrar Katab att jobba i Lund.

– Lund är den enklaste och roligaste staden.

Kunderna är roligare. Det är kulturen och folket man träffar på. Alla har sina egna idéer och tankar. Alla träffar nytt folk. Det är auran, säger Katab.

– Speciellt på helgen. När det är fredagskväll och folk är med och dansar och de har kul. Det – Den platsen var jättebra för mig, för där betyder någonting för oss, fortsätter han. sålde jag mycket falafel och kebab. Varje dag hade vi en kassa på 25-30 tusen kronor. 700 000 JUST SENA HELGKVÄLLAR på Kebab time har är ingenting, det hade jag kunnat tjäna igen på det dock blivit färre av sedan Omar och Katab ett år, säger Omar. blev av med sin andra restaurang i Lund. Den Sonen Katab berättar nostalgiskt om hur kul så kallade vänthallen på Botulfsplatsen hann på det var att driva vänthallen på Botulfsplatsen kort tid bli en institution i Lunds studentliv. och visar videos på studenter som dansar och Under helgnätternas småtimmar kunde studen- roar sig inne i den nu rivna restaurangen. Han ter flockas dit i sådan omfattning att personalen är irriterad över att kommunen inte gav dem fick ropa ut beställningarna genom megafon. förvarning om rivningen.

Omar och Katab tvingades stänga Vänthallen – Om de hade förvarnat oss hade man kunnat under våren 2025 för att Lunds kommun skulle förbereda sig. Att det kom från ingenstans fick riva byggnaden och bygga om Botulfsplatsen. också folk att undra varför vi stängde. Vi hann Det visste inte Omar och Katab när de tog över inte förbereda oss och informera om varför vi hyreskontraktet från den tidigare ägaren. behövde stänga, utan vi bara stängde. Då sa folk – När vi köpte stället 2020 så sa de inte detta. att vi bedrev penningtvätt, säger Katab.

Kommunen sa att det var vårt fel. Jag sa att jag inte kan stå för det felet

Katab visar salladsbaren.

Omar skär upp kebab från kebabstocken.

Vad kände ni när det började rykten om att ert företag bedrev penningtvätt?

– Ingenting. Pengatvätt, vad ska jag säga? En falafel kostar 25 kronor. Hade det varit pengatvätt så hade man haft lite högre pris. Man tvättar inte pengar med 25 kronor. Vi har ingenting att tvätta pengar med. Vi är inte kriminella, vi är vanliga människor, säger Katab.

– Jag slår in allt på kassan och kassan går till revisorn. Jag betalar skatt och allting, fyller Omar i.

Uppsägningen av hyreskontraktet är inte det enda problemet som de har haft med Lunds kommun. Katab berättar att det bland annat har varit bråk om skräp från falafel- och kebabrullar som hamnat på gatan.

– Kommunen sa att det var vårt fel. Jag sa att jag inte kan stå för det felet. Det är som att säga att om jag köper en kniv på Willys och dödar någon med den så måste Willys bli straffade.

Det är inte så det funkar, säger Katab.

EFTER INTERVJUN INSISTERAR Omar på att få bjuda på en falafel. Jag frågar vad som är den perfekta falafelbeställningen, varpå han svarar att såsen är det viktigaste. I Irak är det mangosås som gäller.

– Mangosås med falafel är det bästa som finns.

Men i Lund är det inte många som vet om det.

Vi har försökt servera mangosås i Lund, men ingen beställer det. Så vi har istället lagt mild och vitlök. Stark är inte lika nödvändigt, men mild och vitlök är de viktigaste, fyller Katab i.

Jag frågar vad mild sås egentligen är och Omar delar frikostigt med sig av sitt recept.

– I mild sås är det yoghurt, majonnäs, ketchup, sriracha, salt, citron, lite grillkrydda och fanta. Hemligheten är Fanta, säger Omar.

De sista tillbehören läggs på innan falafelrullen rullas ihop.

kultur

Ett ljus i mörkret

Den har skildrats i konsten sedan urminnes tider. Fyren leder sjömännen i hamn samtidigt som dess skötare förlorar förståndet.

Varför hemsöks vi av denna symbol?

H

TEXT ELLA KULLGREN

avet väcker obehag i oss. Det är mörkt, grymt, och mystiskt. Än idag förblir 95 procent av jordens hav outforskade. Det har blivit en symbol för osäkerheten, det okända och människans utsatthet gentemot naturen. Ur detta kaos reser sig fyren som en fast punkt. Eldkasar har länge ledsagat den båtburna civilisationens människor till havs. Den första kända regelrätta fyrbyggnaden var den på ön Faros i antika Grekland.

Dess funktion var att lotsa fartyg in i Alexandrias hamn. Moderna fyrar tjänar flera funktioner: som navigationsmärken, vägledning och varningstecken vid grunt vatten. Den centrala rollen fyren spelat i människors resande har gjort den till ett bekant motiv i konsten. Sedan den västerländska litteraturens vagga i antika Grekland har den hägrat vid horisonten som symbolen för att äntligen vara framme efter resans prövningar. För den som känner till att Frihetsgudinnan en gång i tiden klassades som fyr blir slutet på Titanic, där Rose blickar upp mot den enorma statyn på Ellis Island, plötsligt än mer symboliskt. Hon har kämpat för sitt liv ute på Atlanten, blivit en frigjord kvinna på den ödesdigra oceanångaren och äntligen kommit i hamn. Denna eviga symbol för the American dream har utan tvekan påverkat kulturens syn på fyren. I sin förening med Frihetsgudinnan blir den en slags metafor för okända möjligheter och människans frigörelse. På vår sida av Atlanten kan fyren kompliceras ytterligare.

I Virginia Woolfs modernistiska klassiker Mot fyren får den en genretypisk mångsidighet. Varje karaktär har sin egen syn på vad den står för. Modernismen förespråkade sanning genom subjektivitet; från havet kan fyren vara ljuset som leder oss in till fastlandet, och från fastlandet kan fyren vara en sista utpost innan det djupa havet tar vid.

DE T ÄR KANSKE just denna närhet till det djupa och okända som gett upphov till fyrens mörker. Kring den kretsar många spökhistorier. Det ensamma och avskärmade arbetet har sina uppenbara kopplingar till fyren som skräckikon. Före 22 | LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025

teknologiseringen av fyrens ljus var det en eller ett par män som isolerades ute på ön där fyren stod. Det har hänt att fyrskötare har försvunnit eller blivit galna. Historier som dessa inspirerade Robert Eggers thriller The Lighthouse från 2019.

”

Att inte gå vilse är förknippat med undergång I FILMEN FÅR

fyren tjäna många syften. Robert Eggers utforskar manlighet, sex, makt, klass och identitet i de två karaktärerna Thomas och Thomas.

Thomas och Thomas kommer till fyren för att jobba i sex veckor med skötseln, och hamnar i ett mytologiskt limbo. Som arbetsplats är fyren perfekt för den filmskapare som vill utforska mannens psyke. Ett fåtal män samlas på en isolerad plats för att utföra fysiskt arbete; det blir en Flugornas herre för vuxna. I The Lighthouse skildras även fyrens motsats: havet. Detta förkroppsligas i sjöjungfrun: i henne blir havet kvinnligt kodat. I tusentals år har varelser som sjöjungfrur och sirener fått representera människans rädslor kring – men också dragning till – hav och vatten. Kvinnor var ett avsteg från normen och kopplades till naturen och det magiska. I kontrast till detta blir fyren den manliga instansen som skyddar civilisationen. Efteråt går det inte att undkomma fyren som fallossymbol. I Sigmund Freuds psykoanalytiska teori kopplas ofta avlånga föremål till den arketypiska fadern, och brukar representera ångest kring makt, dominans och skapandekraft.

DENNA KULTURELLA UNDERTON , kombinerad med fyrens isolation, gör den till ett perfekt samhälle i miniatyr. Men vad händer när samhället inte fungerar? Fadern kan vara både en skyddande och förtryckande kraft.

En auktoritär maskulinitet är vad vi ser i The Lighthouse. Thomas och Thomas existerar i en oupphörlig kamp om dominans.

När den ena förlorar makt blir han genast förnedrad. För att han sedan ska återta sitt övertag måste cykeln av förnedring och våld upprepas. I Rider-Waite-Smiths klassiska

tarotkortlek är kort nummer sexton, Tornet, inte helt olikt en fyr. Ett högt torn träffas av blixten och börjar brinna som ett stearinljus samtidigt som en kungakrona flyger av det. Två män faller från toppen ner till marken. Med The Lighthouse färskt i

m i nnet drar man associationer till slutet av filmen, när en av männen besegrar den andra och äntligen går upp till fyren och tittar in i dess ljus, bara för att förlora förståndet och ramla ner för trapporna.

Tarotkortet Tornet representerar ”nedbrytningen av sådant som inte är menat att bli”.

Illustrationen har ibland beskrivits som ett torn som faller för att grunden inte är stabilt byggd. En förklaring som är fylld med illavarslande farhågor för den som har oturen att dra kortet vid en tarotläggning.

I ALEX GARL ANDS science fiction-film Annihilation (2018) står fyren för säkerhetens och stabilitetens illusion. När huvudpersonen Lena, efter en lång färd genom ett föränderligt landskap, kommer fram till fyren inser hon att det är där den invaderande farkosten slagit ner. I denna berättelse, som i många andra, är det föränderliga något oundvikligt. Rebecca Solnit utvecklar en liknande tanke i sin essäsamling Gå vilse – en fälthandbok. Hon beskriver vilsenheten och förändringen som både oundviklig och nödvändig.

Havets och himlens blå färg kopplar hon till distans och längtan, en färg som driver oss mot horisonten, men som rör sig längre bort varje gång vi närmar oss den.

Denna jakt är smärtsam och osäker, men nödvändig för förändring. Att inte gå vilse är förknippat med undergång. Kanske kollapsar fyren när vi orörligt tittat ut mot horisonten för länge. Fyren representerar det vi känner till, oavsett om den står för maktkamp eller hopp, medan horisonten alltid kommer att leda oss till nya platser.

I en värld där fyrens grund börjat spricka är det kanske nödvändigt för vår överlevnad att lätta ankar och ännu en gång flyta ut på havet.

ILLUSTRATION IDUN ANDERSSON LINDBLAD

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

Månaden som gått:

Ost-kontrovers och häxkonst

November har inte bara levererat snö och sjunkande temperaturer. Det blev även ost-skandal, ett utspel från klimatministern och Wicked-feber. Emmy Odeskog ser tillbaka på månaden som gått.

Bengtsons ost-gate Bor vi i Ankeborg? Jag tror det, för bara där kan ett ostkrig rasa utan att gemene invånare höjer på ögonbrynen. Än mer ankeborgigt blir det av att osthandlarna som berörs – Ostabengtson och Bengtsons ost – verkar vara ärkefiender sedan länge. Konflikten handlar om rätten till Bengtsons osts historia i Lund. Orginalbutiken Bengtsons ost (det blir många Bengtsons nu, bear with me) öppnades 1951 på Klostergatan av Inga och Thure Bengtson. Idag driver deras barnbarn fortsatt ostförsäljning ett stenkast bort under varumärket Ostabengtson. Att de tagit ett nytt namn beror på att de formella rättigheterna till familjeföretagets ursprungliga namn såldes på 90-talet. När namnets nya innehavare, nuvarande Bengtsons ost, nyligen gjorde reklam om att vara ”tillbaka i Lund där allting började” stack det därför i Ostabengtsons ögon. Det är vår familjehistoria, menar de, vilket Bengtsons ost kontrar med att företagets historia är en del av det uppköpta varumärket. Som ni hör är det en konflikt med precis lagom låg abstraktionsnivå för att få kommentarsfälten att rasa. Var och varannan lundabo har kastat sig över tangentbordet och sagt sin åsikt i reddit-tråden ”Vilken sida står ni på i det pågående ostkriget?”.

Romina vs charkbrickan Det brukar falla på vänsterns lott att driva symbolisk politik i klimatfrågan. Det förvånade mig därför att klimatministern Romina Pourmokhtari (L) riktade en känga åt just Alex Schulmans mat- och resvanor i SVT:s dokumentär ”Romina Pourmokhtari - bryr du dig?”. Han ”käkar chark varje dag” och ”flyger till lyxresort”, säger hon, och avfärdar därmed den kritik han riktat mot hennes klimatpolitik i Dagens Nyheter. ”Jag är en del av att försöka lösa problemet och det är mer än vad han kan säga”, poängterar hon vidare. Det hela är en fars, och den blir särskilt genant då det i samma dokumentär konstateras att Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade med 7 procent

under 2024. Det är den största ökningen på 15 år. På de här siffrorna reagerar klimatministern slående svalt — det hela verkar inte röra upp i närheten av lika mycket känslor som Schulmans lyxkonsumtion. Sansat påpekar hon istället att Sverige trots allt är ”kingar” som lyckas hålla utsläppen lägre än många andra länder.

PR-magi eller Wicked-mani?

Algoritmerna må vara kraftfulla, och flödena alltmer nischade – men vissa populärkulturella fenomen slinker fortfarande oförklarligt igenom mina filterbarriärer. Det kanske främsta exemplet på detta är filmen, musikalen – eller låt oss säga fenomenet – Wicked. Jag har aldrig sett Wicked och inte The Wizard of Oz heller. Jag har däremot scrollat förbi mängder av videor på Ariana Grande och Cynthia Erivo när de sitter och gråter på den enorma, internationella PR-turnén, och på semi-influencers som framför bildspel av röda-mattan-bilder påpekar hur oroväckande smala skådespelarna har blivit.

Kontroverserna har varit många, och då räknar jag ändå kallt med att ha missat de flesta.

Huruvida det rör sig om genialisk PR eller om en produktion som helt enkelt håller svindlande hög kvalitet kan jag inte uttala mig om eftersom jag, som sagt, inte har sett filmerna. I slutet av november hade den omtalade uppföljaren Wicked: For Good i alla fall världspremiär – så även i Sverige. Häxsäsongen förlängdes, och på Malmö C for så många grönmålade ansikten och svarta hattar runt att det började påminna läskigt mycket om sommarens furrykonvent. ”Fiero var fågelskrämman!” berättade en vän för mig efter premiärdagen, och jag visste av någon outgrundlig anledning (läs; Tiktok) vad det handlade om. Wicked har gräddfil till min hjärna och jag borde väl, av ren självbevarelsedrift, pallra mig till Kino och se den där filmen snart så att underhållningsvärdet på allt oväsen höjs lite.

LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025 | 23

review

The Modern Prometheus Would Like a Refund PHOTO FRANK OCKENFELS/NETFLIX © 2025

Frankenstein (2025) arrives drenched in symbolism: fire and water, blood and milk. Still it manages to come out emotionally dehydrated.

TEXT MIA GRAF FILM

Guillermo del Toro Frankenstein 27-10-2025 Netflix

Director Guillermo del Toro’s approach is visually extraordinary. It is a lovingly constructed production with a heavy emphasis on grand sets and exquisite costuming. The screen is saturated in blues and reds, and del Toro abandons the classic sickly-green monster hues for chalky, marble tones. Victor’s world is colour-coded so aggressively that even his beverages participate: he drinks condensed milk while everyone else enjoys red wine. After his mother’s blue-faced death, Victor shifts into black and scarlet, wrapped in a red stewardess-style scarf.

THE VISUAL BOLDNESS often works, but at times it veers into excess. The CGI wolf attacks feel airlifted from another, less discerning film and leave little to the imagination. The recurring flaming angel sequences resemble the rave-animatic backgrounds of a commercial techno festival.

These scenes are memorable, but they also reveal how often the film sacrifices psychological depth in favour of operatic spectacle.

Jacob Elordi plays the Creature in Guillermo del Toros 2025 version of Frankenstein.

WHILE THE CGI-OPTICS leave something to be

desired, Jacob Elordi’s performance as the Creature is outstanding. He gives the Creature aching vulnerability and intelligence, almost enough to redeem the film’s emotional shortcuts. Even under layers of prosthetics, he radiates tenderness and, inconveniently for the plot, attractiveness.

Oscar Isaac sells Victor’s cruelty and mania with conviction, despite the film flattening him into a traumatised tyrant rather than Shelley’s haunted scientist. Mia Goth, as Elizabeth, is measured and convincing, but the script gives her little to work with. Elizabeth is written more as a symbolic counterpart, rather than a fully fleshed out character. Goth has the charisma to suggest a life beyond these archetypes, but the film rarely al24 | LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025

lows her to inhabit it.

Narratively, Frankenstein keeps much of Shelley’s structure but discards her nuance, and in doing so it softens the moral stakes. Book-Victor is complex: a prodigal son in a loving family who stumbles into monstrosity through obsession and cowardice. Del Toro’s Victor is rewritten through convenient trauma, reshaped into a boy brutalised into ambition by an abusive father.

Meanwhile, the Creature is absolved of the novel’s violence and reimagined as a saintly victim.

The ending feels unearned.

largely symbolic, and Victor even proclaims that his greatest pain was being “denied” by her. Other women exist mainly as mothers or martyrs. The result is a world that feels strangely airless, populated by two men locked in a mythic loop rather than embedded in real human relationships.

STILL, THERE IS an undeniable pleasure in watching a filmmaker build a world with such care.

Del Toro’s commitment to handcrafted sets and practical effects shines through every towering laboratory and ice-swept vista. And when the Creature finally tells his story, the film briefly THE FEMALE CHARACTERS suffer most from this crackles with the electricity it spends two and a streamlining. Elizabeth is more present but still half hours promising.

ILLUSTRATION MIRANDA HARLAND RAUNIO

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

Kulturredaktionen väljer:

I de mörka månaderna De dunkla månaderna kan vara tryckande, nedslående och jobbiga, men de kan också vara en perfekt fond för diverse aktiviteter. Lundagårds kulturredaktion delar med sig av tips på vad man kan se, läsa och göra för att ljusa upp, eller ändra perspektiv på, mörkret.

GENKI KAWAMURAS DEBUT

LEGENDEN PÅ NETFLIX

ALDRIG ENSAM I MÖRKRET

En man med bara månader kvar att leva får ett ovanligt erbjudande från djävulen: en extra dag i utbyte mot att någonting i världen försvinner. Tillsammans med sin katt omprövar han vad som verkligen är värt att leva för. Tänk om alla katter i världen försvann är perfekt som paus från kurslitteraturen. Berättelsen är varm, melankolisk och oväntat rolig samtidigt som den ger nya perspektiv.

Danskarna kan sin krim och Legenden är inget undantag. Tea, en oerfaren polisaspirant, tvingas navigera faror och lögner när hon under täckmantel försöker komma nära en knarksmugglare via hans fru. Serien är lagom actionfylld och håller pulsen uppe, men det är det psykologiska spelet och de djupare moraliska frågorna som gör serien värd att se. Och man övar på sin danska.

En biofilm som passar perfekt i höstmörkret. Aldrig ensam utspelar sig i andra världskrigets Finland och handlar om hur affärsmannen Abraham Stiller riskerade allt för att skydda judiska flyktingar undan nazisterna. Under kriget ingår Finlands säkerhetspolis ett avtal med tyskarna om att deportera finska judar till koncentrationslägren. Historien är gripande och betydelsefull.

MOLLY ÅKERBRAND

GOTIK OCH PEDRETTI

SKRÄCK-LYSSNING

PERVERTERAD THRILLER

Att få se Victoria Pedretti på sin skärm får en att gråta lyckotårar från första scenen.Dessutom är serien genuint gripande och sorglig. The Haunting of Bly Manor är ett övernaturligt och gotiskt skräckdrama med ett välskrivet manus. Det är en vacker kärlekshistoria som lämnar en tom på slutet.

Skräcken är mörk, tragisk och långsamt smygande, så att den lämnar en med en existentiell kris.

Podden har funnits i många år men fortsätter att få nackhåret att resa sig.

Det finns något märkligt tröstande i att lyssna på sådant som egentligen borde få en att vilja sova med lampan tänd.

Creepypodden blandar dramatik med långsamt krypande obehag och lyckas samtidigt vara allmänbildande. Den är perfekt för en kväll när man vill bli lite lagom uppskrämd.

The Handmaiden är en prisad, visuellt slående och erotisk thriller som är fylld med lögner, begär och perversioner. Man blir hypnotiserad och manipulerad av perspektiven och ständigt väntar vändningar som får en att både hålla och tappa andan. Filmen är lekfull och aningen explicit. Den dröjer sig kvar med både obehag och beundran som sakta tränger in under huden.

POST-HALLOWEENFIRANDE

TE-KULTUR I STORA LASS

PÅ SPÅRET RESTEN AV ÅRET

Visst kräver vintern ett visst mått av eskapism, men detta är varken rätt land eller tid att förneka mörkret i.

Något mer passande för årsiden än optimistiskt dagdrömmande är att istället ta sig igenom årets nya skräckfilmer som inte hann ses i oktober.

Mitt i de nattsvarta eftermiddagarna kan det vara tröstande att påminna sig om att det, trots allt, kanske kunde vara värre.

Med mörkret kommer kylan, och vad som absolut inte hjälper mot något av dem är en kopp earl grey som tar slut på tre klunkar. Brittisk te-kultur i all ära men mitt finporslin definieras utifrån volymen det rymmer. Det gäller att testa ytspänningens gränser med sitt tantigaste tvåhandsgrepp, huttrandes i en stickad kofta medan man konsumerar sin kroppsvikt i lundablandning.

Att romantisera julen är lätt, men också under senhösten och vid nyår behövs lite extra mysfaktor i brist på D-vitamin. Innan julstjärnorna börjat lysa i fönstren finns lyckligtvis På Spårets varma studiobelysning där för att leda en i rätt riktning. Programmet håller dessutom på längre än högtiden, och kanalen behöver inte ens bytas när Kalle Ankas jul är över.

MIMOSA LU

BEA LIGNELL LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025 | 25

Lunds universitets studentkårer Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO MARIUS LYCKÅ

Kunskapsnation utan kunskap?

DET ÄR SNART valår, och återigen ska framtiden räddas. Men ingen talar om platsen där framtiden faktiskt formas: Universitetet. I media kastas siffror och löften runt, men högre utbildning lyser med sin ständiga frånvaro. Den är helt enkelt inte tillräckligt klickvänlig för att få plats i debatten

Hälsa är grunden – inte lyxen i högre utbildning

STUDENTERS PSYKISKA HÄLSA har under lång tid

varit en fråga som ständigt återkommer i rapporter, enkäter och debatter. Folkhälsomyndighetens sammanställning av den nationella folkhälsoenkäten visade redan 2018 att nedsatt psykiskt välbefinnande, stress, oro och ångest är vanligare bland studenter än bland yrkesverksamma i samma ålder. Det är inte svårt att förstå varför. Studenter lever ofta i en pressad situation – ekonomin är skör, sociala nätverk saknas, studietakten är hög och kraven på prestation är ständigt närvarande. Det är en kombination som gör studentgruppen särskilt utsatt. ÅTERHÄMTNING ÄR INTE en lyx, utan en förutsättning för att klara studierna. När kurser schemaläggs utan hänsyn till arbetsbelastning och när tentor staplas på varandra, då riskerar studenter att bränna ut sig. Bristande återhämtning leder inte bara till stress och psykisk ohälsa, utan också till avhopp och förlorad kompetens.

UNIVERSITETET MÅSTE TA ansvar för att studenter ges tid att ladda om. LUS kräver därför jämn arbetsbelastning, bättre samordning av kurser och möjligheten till adekvat återhämtning under studierna. Kommunernas ansvar sträcker sig längre än vårdplatser. De kan bidra till att återhämtning blir möjlig genom att skapa miljöer för gemenskap, kultur och fritid.

REGIONERNA BÄR HUVUDANSVARET för sjukvården, men kommunerna påverkar studenters livsvillkor varje dag. Trygghet i stadsmiljön, säkra cykelstråk, bra belysning och tillgång till mötesplatser är direkt kopplat till psykiskt välbefinnande. Att synliggöra stödresurser och skapa sociala nätverk är lika viktigt som att erbjuda vård. Kommunerna måste se studenter som en självklar del av staden och planera därefter.

ATT INVESTERA I studenters hälsa är att investera i framtiden. Återhämtning och förebyggande insatser är inte kostnader – det är grunden för att studenter ska kunna klara sina studier och bidra till samhället. För utan hälsa, ingen kunskap.

SVERIGE STOLTSERAR GÄRNA med att vara en kunskapsnation. Samtidigt har resurserna minskat kraftigt under flera decennier.

Det betyder färre lärarledda timmar, mindre handledning och i förlängningen sämre kvalitet. Vi ligger i absoluta botten i Europa när det gäller just lärarledd tid – ofta runt tio timmar i veckan och ännu mindre i vissa ämnen. Det är svårt att tala om kvalitet när studenter av ekonomiska skäl tvingas sköta sin utbildning själva. Ingen kunskapsnation i världen kan leva på självstudier.

OM SVERIGE MENAR allvar med att vara en kunskapsnation krävs långsiktiga reformer, högre anslag och ett stopp för produktivitetsavdraget. Annars skär vi i framtiden för att klara nuet. Så länge utbildningarna går på sparlåga gör också framtiden det.

KRAMAR: Investeringar i trygghet och förebyggande

hälsa.

SPARKAR: Besparingar som gör studenter till förlorare i samhället.

TEO HOUMANN, ORDFÖRANDE LUS ELLIOT BORGSTRAND, VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

FOTO ELLEN BERNDTSSON

KLOCKAN ÄR STRAX efter tio på kvällen. Biblioteket stänger och en student cyklar hem genom en mörk stad. Tentastressen ligger som en klump i magen, hyran ska betalas i nästa vecka och CSN räcker inte riktigt till. På mobilen blinkar en påminnelse om att ringa vårdcentralen, men väntetiden för samtalsstöd är flera månader lång.

Den här bilden är inte unik, den är vardag för många studenter.

OAVSETT POLITISK FÄRG saknas en idé om vad högre utbildning ska vara om fem, tio eller tjugo år. Vi hör krav på att stärka rättssamhället, men juristutbildningen har en av de lägsta prislapparna per student. Vi hör löften om kortare vårdköer, samtidigt som medicinska utbildningar går på knäna.

På den vägen fortsätter logiken. Att lova lösningar utan att investera i dem är en märklig form av politisk akrobatik.

SOFIA ÅHMAN, Ordförande Juridiska föreningen 26 | LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025

D E T TA Ä R E N I C K E - R E D A K T I O N E L L S I D A F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T

Lund University has climbed to first place in the world in the QS World University Rankings: Sustainability 2026. The ranking includes around 2,000 higher education institutions from about 100 countries and measures how universities contribute to a sustainable future – through research, education, and the way they operate as organisations. foto: håkan rodhe

Sustaining relationships that benefit us all

W

hat an autumn it has been!

One of the year’s highlights – in fact a highlight of re­ cent years – came in November when the Quacquarelli Symonds QS World University Rankings: Sustainability announced the ran­ kings for 2026. In the coming year, Lund University is the university all others will look to when they think about how they can strengthen their efforts in sustainable development. This has certainly not been achieved overnight – it stems from many years of effort and prioritisations within most of the research environments at Lund University such as biology, natural sciences, engineering sciences and social sciences.

Our progress has been a clear response to the wishes of students, staff and all our partners in industry and elsewhere for the University to work seriously for sustain­ able development. And it would not have been possible without the support and driving force of all these groups. We are also committed to the continuous improve­ ment of our research and programmes re­

lating to sustainable development. And we know this is possible because of the passion for this issue among students and faculty teaching staff.

It is the long­term relationships we make and sustain that make progress possible.

Lund University would never have reached the top of the rankings without international students coming here, be­ coming alumni and spreading Lund Uni­ versity’s good reputation. We would never have reached this position without all the collaborations with international research­ ers that have made us and our programmes better. In a time when collaborations and exchanges are becoming increasingly com­ plicated, we must redouble our efforts to ensure a flourishing future for these valua­ ble relationships.

During the intensive autumn semester you have got to know many new friends, friends who may remain important in your life long after your studies. These enduring relationships; between students and, in a wider context, between universities, are

strong networks for forming new friend­ ships and collaborations, and spreading the knowledge and insight that can lead to positive change in the world.

Erik Renström Vice-Chancellor

debatt

DENNA SIDA BESTÅR AV ICKE-REDAKTIONELLT MATERIAL. LÄS FLER DEBATTARTIKLAR PÅ LUNDAGARD.SE

FOTO CENTERPARTIET

FOTO CENTERDTUDENTER

FOTO PRESSBILD

Anders Ådahl

Filippa Torsvik

Mattias Horrdin

Rasmus Elfström

Anders Ådahl

Ny politik för högre utbildning Centerpartiet har precis klubbat tre viktiga reformer för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Efter år av urholkad kvalitet i högre utbildning, fallande lärarledd tid och ekonomisk press på lärosätena lägger vi nu om kursen.

Detta är en opinionstext i Lundagård. Skribenterna svarar för åsikter i debattartikeln.

tigt, anställa fler lärare och ge studenter mer individuell handledning.

Forskning och undervisning hör ihop, och när basanslagen stärks kan lärosäten bättre utveckla utbildningar som är kostsamma men nödvändiga, särskilt inom STEM. Det handlar om laboratorier, teknisk utrustning, säkerhetskrav och tillgång till forskningsnära undervisning. Satsningar som i dag ofta får stå tillbaka för att systemet belönar kvantitet snarare än kvalitet.

PROBLEMEN ÄR VÄL kartlagda. Resurserna per student har minskat i FÖR DET TREDJE ska kvaliteten i utbildningen premieras. Därför behödecennier. Sverige satsar mindre per student än EU och OECD i snitt, ver finansieringssystemets incitament ändras så att kvalitet premieras och antalet lärarledda timmar hör till de lägsta i framför antalet studenter. I dag riskerar lärosäten hela västvärlden. Samtidigt har kostnaderna stiatt straffas ekonomiskt om de erbjuder fler lärargit och kraven på lärosätena blivit fler. Det här ledda timmar eller mer krävande kurser, eftersom är inte en abstrakt fråga. Den är konkret och antalet studenter inte kan maximeras. Det är ett den går att ta på. Det handlar om ingenjörer, felkonstruerat system som än en gång tvingar fram Resurserna per student kvantitet framför kvalitet. Ett modernt system sjuksköterskor, lärare, ekonomer och forskare som ska bära framtidens välstånd. När kvalitehar minskat i decennier ska belöna utbildningar som faktiskt lyckas förten sjunker slår det direkt mot vår arbetsmarkbereda studenterna för arbetslivet, som håller hög nad, vår produktivitet och vår förmåga att växa. akademisk nivå och som integrerar aktuell forskCenterpartiet pekar nu ut en ny riktning, byggd ning. Ett lärosäte ska inte behöva kompromissa på tre centrala reformer, som precis klubbats av partiets högst beslu- mellan ekonomi och kvalitet. Centerpartiets nya inriktning, byggd på tande organ: tre centrala reformer, är mer än en justering. Det är en kursändring som tydligt markerar att Sveriges framtid inte byggs med underfinansiering, FÖR DET FÖRSTA ska finansieringen av utbildning stärkas. Uppräk- utan med kvalitet, långsiktighet och stark forskningsanknytning. ningen av utbildningsanslagen reformeras så att den speglar lärosätenas faktiska kostnadsökningar. I dag halkar anslagen efter år för år. SVERIGE SKA VARA ett land där studenter får den undervisning de beUndervisning trängs undan av administration, lärare får mindre tid för höver för att lyckas, där lärare har tid att undervisa och utveckla ämnet, studenterna och kvaliteten vittrar gradvis sönder. Vi behöver en upp- och där högre utbildning betraktas som en investering som ger avkasträkning som följer verkligheten, först då kan grundnivån av lärarledd ning i form av tillväxt, innovation och ett starkare samhälle. undervisning återställas.

Centerpartiet pekar nu ut en riktning som Sverige länge saknat. Vi presenterar en politik som tar ansvar för framtiden och som lägger FÖR DET ANDRA ska lärosätenas finansiella frihet stärkas. Andelen basangrunden för en högre utbildning som står stark i en allt mer kunskapsslag ska öka. Det ger lärosätena större möjligheter att planera långsik- driven värld.

”

ANDERS ÅDAHL, TALESPERSON FÖR FORSKNING OCH HÖGRE UTBILDNING (C)

28 | LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025

RASMUS ELFSTRÖM, ORDFÖRANDE FÖR CENTERSTUDENTER

LYCKA TILL MED KORSORDET!

KORSORD FOTO MARIO LOSEREIT/UNSPL ASH

Bokstäverna i de gröna rutorna bildar en tävlingsfras. Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse och en bok från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas ut den 5 januari och meddelas via mejl.

INFORMATIONSTEKNOLOGI NATURVÄSEN

UTFORSKARFLICKA

KADAVER

STORSTAD I ITALIEN

BILDAR DANSKT Ä

HÄSTHONA

ÖDEHUS

VISAR TIDEN

SERGEANT

KIPLINGS ORM

UNDERSKÖTERSKA SOMMARMÅNAD LEJONNAMN FETA

VULKANÖPPNING PLURABAND

MILLITÄRREGIM

FÖRFATTARFERRANTE

TA SLUT JULKALENDER 91

KAN MÄTT GÖRA

SORGSEN FÄRG

SÅRBART

DE HAR MAN I HOCKEY

STJÄRNKRYDDA

ITALIENSK VULKAN

DRIVA PÅ DAGENS NYHETER

LEDER RIKSDAGEN

NEODYM

BARRTRÄD

DALLRIG MATRÄTT

HEM

NATIONELLA PROVEN

BEFORE ANYONE ELSE

KORSORDSMAKARE: ANDREA ARAM

FINNS I VÄGGUTTAG

STORA VATTENDJUR

SVENSKA BOKSTÄVER

MOTSATT GE

VÄRMANDE ÖRTDRYCK

KORT NEJ

RUND BOKSTAV

SMÅFÅGEL

Är du vår nya serietecknare?

Mejla arbetsprov, en kort presentation och vilka ämnen du vill behandla i dina serier till:

LÄGGA I DÅTID

DET SER VI MED

Har du en passion för att teckna? Är du bra på att förmedla korta men slagkraftiga berättelser? Eller har du en komisk och satirisk ådra? Ansök om att bli serietecknare för Lundagård!

smilla.sunden-pettersson@lundagard.se

LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025 | 29 FOTO BIM HELLSTRÖM

hej student LUNDGRENS AV TEKLA SVENSSON

FOTO: ELIN HILLING

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

HEJ STUDENT!

STELLA CEDERSKOG

Ålder: 22 Från: Stockholm Pluggar: En kurs i skrivande

FOTO SMILLA LINDBLOM

Vad är ditt bästa tips för att må bra i vintermörkret?

– Mitt bästa tips är att fortsätta göra de sakerna man gör när det är sommar, alltså att inte sluta träffa kompisar, dra ihop middagar och sånt.

Vad ser du mest fram emot inför jul och nyår?

– Jag firar jul i Köpenhamn, så jag ser fram emot flæskesteg som det heter, alltså fläsk. Maten ser jag mest fram emot, och att träffa släkten såklart!

– Sen på nyår är jag taggad på att gå ut och dansa och festa länge.

Om du fick välja en kändis att kyssa på tolvslaget, vem hade du valt?

– Oj vad svårt! Men gud. Jag säger Lady Gaga för att jag gärna hade haft med henne på min nyårsfest, en spelning och en kyss!

FOTO, BAKGRUND: UNSPLASH/SJ OBIJO 30 | LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025

recept Det börjar lacka mot jul! Lundagård bjuder högtiden till ära på två recept på smaksatt snaps.

Håll till godo!

Juliga snaps Recept: En generös student Portioner: 2 små flaskor INGREDIENSER

Pepparkakssnaps Knäcksnaps – 3,5 dl vodka – 3,5 dl vodka – Skalet av en apelsin – 1 paket á 135 g Werthers – Några tunna skivor original ingefära – 1-2 kanelstänger – 1/2 tsk kardemummakärnor – 3 msk socker INSTRUKTIONER Pepparkakssnaps

Knäcksnaps

1. Skala en apelsin med en potatisskalare.

1. Lägg kolorna i en plastpåse och krossa till smulor på valfritt sätt.

2. Lägg skalet tillsammans med ingefära, kanelstång och kardemummakärnor i en burk eller flaska med vodka.

3. Låt stå i några dagar för att låta vodkan ta smak.

2. Häll ner kola-smulorna i en burk eller flaska. Häll över vodkan och skaka.

3. Låt stå tills kolorna är helt upplösta. Skaka då och då för att hjälpa till med att lösa upp godisarna.

Sedan är det bara att njuta av den juliga snapsen!

Ansvarsfull, såklart ;)

Mjauuu Mjauuu...

God Jul! Studenterna levererar, Min förebråelse tar skruv: Storlus trånar efter fågel åh så ljuv, Hur ska det gå när högsta hönset koketterar?

Tillfället gör tjuv: I liten sal fifflare smiter in utan pass, Dränerar rusdryck en masse...

Storfifflare blir fifflare igen, Jag förstår, det är svårt att byta spår.

På tal om: Tror de sig vara kår?

Nåja, vi får väl se i vår...

(Förresten, ditt spån, BYT TELEFON!) Åh, du Rapunzel i ditt torn! Beskyddare av borg och sal!

Vad smidigt att ha nära hem, när man hittar nån på bal...

Avsaknad av frihet... Vad är det du har gjort?

Dubbelekonom, gick bokföringen lite fort?

På pampig sko en riktig skäpparknop, Lika poster leka bäst, men bara en går hem ihop. Över-lus på besök, Visade sig vara bra på krök.

Ingen är förvånad, men deras temperament?

Det var inte känt...

Katt väcker debatt!

Någon är kritisk, Men missen lovar, han är fortsatt a-politisk.

I övrigt gör han inget intressant, Jag uppmanar mina vänner: Prova ett klavertramp!

Morrhoppan

Pssst! Tipsa Morrhoppan på morhoppan@lundagard.se

Nästa nummer av Lundagård kommer den 22 januari.

LUNDAGÅRD NUMMER 8 2025 | 31

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring via Ladok