I slutet av 2026 löper mandatperioden ut för Lunds universitets rektor och en rekryteringsprocess är redan i gång. Den tar nämligen ett drygt år.
Uppdraget som rektor för Lunds universitet innebär att man har det övergripande ansvaret för utbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället.
De som arbetar med rekryteringen är
en rekryteringsgrupp som bland annat består av representanter för Lunds universitetets studenter och medarbetare. Det innebär att du som student är representerad i arbetet.
Hitta en praktikplats någonstans i Europa och ansök om Erasmus+ praktikstipendium senast en månad före avresa. Praktik utomlands ger dig:
• Internationell erfarenhet som gör dig attraktiv på arbetsmarknaden
• Värdefulla kunskaper och kontakter
• En chans att omsätta dina kunskaper i praktiken Läs mer på: lu.se/ praktik utomlands
Live på Facebook: Vad kan just du göra för klimatet?
Alla vet att det behövs förändringar på systemnivå. Så spelar det egentligen någon roll vad du som individ gör för att motverka klimatförändringarna?
Svaret är ja – de senaste årens forskning visar att det finns större potential att påverka än vad många av oss kanske tror.
Följ ett livesamtal med hållbarhetsprofessor Kimberly Nicholas på Facebook den 15 december kl 12.00–13.00. Ställ gärna dina frågor i kommentarerna! Se facebook.com/ lundsuniversitet
Konsthögskolan i Malmö slår upp portarna
Välkommen till öppet hus på Konsthögskolan i Malmö 22 januari 2026 kl 14.00–16.00! Då blir det visning av verkstäder och ateljéer och det finns möjlighet att ställa frågor till lärare, personal och studenter. Rektor Maj Hasager inleder med att presentera skolan från klockan 14.00. Adress: Båghallarna, Föraregatan 4 i Malmö.
foto : johan persson
Vid Universitetshusets invigning 1882 skänkte kung Oscar II en rektorskedja till universitetet, som fortfarande används i ceremoniella sammanhang.
Besök Konsthögskolan i Båghallarna!
RÄTTELSER:
I Lundagård nr. 7 2025 står på sida 24 Island Records angivet som medverkande i After The Hunt, distrubitörerna är egentligen Amazon MGM Studios och Sony Pictures Releasing International.
I Lundagård nr. 7 2025 står på sida 6 att Malmö nation anordnar läxhjälp med finansiellt stöd av Röda korset. Läxhjälpen bedrivs i samarbete med Röda korset, men finansieras helt av nationen.
Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är
Sveriges äldsta studenttidning.
Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus.
Redaktör & ansvarig utgivare: Marius Lyckå, marius.lycka@ lundagard.se
Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.
Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration. Om du har gjort ovanstående, kontakta CityMail.
Marius Lyckå:
Isak Aho Nyman, Vera Svahn och Elmer Rikner:
Bakom stängda dörrar
Offentlighet är en förutsättning för ett fritt samhälle – även när det inte tjänar ens privata intressen.
Du ser din lägenhet varje dag. Du känner igen den. Den är ditt hem. Men lägenheten är mycket mer än det du ser; mer än ett vardagsrum, ett sovrum och ett kök. Ingenjörer, elektriker och vaktmästare jobbar dygnet runt för att ditt hem ska gå att bo i. Under marken finns ett helt nätverk av rör, gångar och ledningar. Du tänker inte på dem så länge allt funkar, men de är helt avgörande för din tillvaro. Likadant är det med det mesta. Det finns en kontaktyta, en fasad som du känner till, men den döljer ett helt maskineri och det är där allt det viktiga händer. Oavsett om det är en bal, ett val eller en helt vanlig arbetsplats, kännetecknas världen av en synlig del, öppen för allmänheten, och en osynlig del, dit bara de utvalda är inbjudna.
JUST DENNA OSYNLIGA del av tillvaron, det som sker I skydd av mörkret, är vad vi vill belysa med detta nummer. Delvis rör det sig om ren nyfikenhet. Vi är vana vid att vara kunder på ett falafelställe eller besökare i AF-borgen. Hur är det att äga ett falafelhak eller att bo i borgen? Det är intressant att få se världen ur ett annat perspektiv än man brukar.
Men en barnslig vilja att få kika på vad som händer bakom kulisserna är inte det enda syftet med årets sista nummer. Faktum är att många viktiga beslut fattas bakom stängda dörrar. Vem som ska få ett visst jobb, hur en förening ska använda sina pengar eller vilka partier som ska bilda regering ihop bestäms inte inför allmän beskådan.
EN CENTRAL DEL av vårt demokratiska styrelseskick är just offentlighet. Att medborgare ska kunna begära ut dokument, att vi ska kunna sitta med när beslut debatteras i riksdagen eller kommunfullmäktige, att makthavare ska ställa upp när någon har frågor.
Samtidigt blir allt mycket svårare då. Att bestämma är komplicerat som det är och det blir bara värre när någon kommer och undrar om allt gått rätt till. Vi vet alla hur det brukar se ut. Begreppet politikersvar finns av en anledning. Utöver att ge vaga och intetsägande svar kan man undvika ansvar på en massa olika sätt. Man kan göra sig svår att få tag på genom att inte svara på mejl eller samtal. Man kan delegera viktiga uppgifter så att man alltid har någon annan att hänvisa till när man ställs till svars. Eller så kan man, som i reportaget på sidorna 12-15, vägra att låta en intervju bli inspelad, så att man i efterhand kan ifrågasätta alla sina citat.
I DETTA NUMMER försöker vi rikta strålkastarljuset mot det som annars sker i skydd av mörkret och ge er en inblick i sådant ni annars inte får ta del av. Det ska vi fortsätta med, i studenternas tjänst.
MARIUS
LYCKÅ, redaktör
ILLUSTRATION
IDUN ANDERSSON LINDBLAD
LQunds universitets studentkårer firar 30 år och studenternas främsta företrädare har reducerats till minglande proffsbyråkrater.
Men underskatta inte detta vingklippta byråkratiska monster...
Hurra, nu skall vi äntligen få bråka med rektor hela kåren jublar: ”Jag kan bli en inspektor!” Tänk att än en gång få debattera utan innehåll! Er åsikt, kära kårer, är passé för gemenen, men ack så skön för den som slipper bråka på scenen. Tänk, att med konsensus aldrig tycka något mer än noll!
Ja, för nu skall vi ut och mingla, supa, gå loss och vingla, spänna snälla blickar, bistå allt och säga mjuka ord!
Med mod ska vi partypingla, nu änteligen singla slanten om det finns nå’n nytta med att sitta ner till bords.
Strid i OKtagonen, ja ta fram argumenten och protokollen tillhör just de där dokumenten inom verksamheten
som det inte är nå’n nytta med. Jag drömmer i mitt inre om den härliga tiden, ingen prio var för bevarande av friden, en lika härlig kamp kan vara, om ni är oense i sak!
Ja, för nu skall vi ut och mingla…
Efter JO-anmälan: LU erkänner felsteg
25 NOVEMBER – NYHET
En deltidstjänstledig polis och masterstudent i Mellanösternstudier anmäldes för trakasserier och tjänstefel efter att anonyma studenter påstått att han registrerat deras politiska åsikter. Efter att ha friats i Disciplinnämnden anmälde studenten Lunds universitet (LU) till Justitieombudsmannen (JO). LU har nu lämnat sitt yttrande till JO.
1 DECEMBER – NYHET
Lucka 1: Lundagård
Varje dag fram till jul avslöjas en lucka i Lundagårds julkalender på webben och sociala medier. Bakom första luckan hittar vi Lundagårds egen redaktörstrio: Amanda Barratt, Marius Lyckå och Smilla Sundén Pettersson.
3 DECEMBER – STUDENTAFTON
En afton med Blom
Edward Blom är mathistoriker – det fick man klart för sig under tisdagens Studentafton. Under kvällen intog han Tegnérs matsalar iklädd smoking och spred lättsam stämning i salen. På agendan stod julbord, bakismat och Kristi födelse.
4 DECEMBER – NYHET
I en rankning av över 2000 lärosäten från 108 olika länder klassas Lunds universitet som bäst i världen gällande hållbarhet. Det framgår av årets QS Sustainability Ratings.
FOTO: DMITRY VECHORKO, BIM HELLSTRÖM (MONTAGE)
LU:s new campus plan
Lund University has presented a new campus plan for its campuses in Lund, Malmö, Helsingborg, and Ljungbyhed, setting the future direction for construction, innovation, and development all the way to 2050.
AT ITS CORE, the new campus plan outlines a vision where the campus is well-connected to the cities and their surrounding communities. The intention is to achieve this through enhancing active nodes and establishing strategic hubs. For students, this means campuses that feel open, accessible, and enjoyable. The environments are intended to support learning, foster community, and strengthen the sense of belonging at Lund University.
”The Campus Plan demonstrates the value of everything being connected,” says Madeleine Starck, project manager at the Campus Development Office at LU Estates, in a news article published on the university website. ”We aim to have a well-connected campus network, located in strategic locations in municipalities where collaboration can improve both study and work environments.”
IN LUND, THE plan identifies key routes and hubs that will tie the campuses together more tightly with two major developments: The Science village and the establishment of a new hospital. In Malmö, the three academies of the Faculty of Fine and Performing Arts are planned to co-locate, forming a unified creative hub. Meanwhile, in Helsingborg, a trade and logistics centre and a new innovation district are expected to be built around the existing campus, strengthening links between students and local industries.
Another key ambition is for the plan to ensure that this longterm vision reaches all campuses – not only those in Lund. While students are spread across Skåne, student life is currently the strongest in Lund. Students in Malmö, Helsingborg, and Ljungbyhed often experience limited access to the same study environments and vibrant community.
TEO HOUMANN, PRESIDENT of Lund University’s Student Union Association (Lus), also stresses the importance of equal accessibility across campuses.
– It is positive that the plan includes all campuses across the regions, says Teo Houmann.
– All students should have equal opportunities to take part in the shared student community, enjoy student activities, and feel the same sense of belonging, no matter which campus they study at, as long as they are a part of LU.
Felix Perklev:
Tiden går, men cykeln består
Världen förändras ständigt, och vårt romantiserande av det förflutna upphör aldrig. Lundagårds kulturkrönikör Felix Perklev inser att det finns en tvåhjulig oas av beständighet som står och rostar utanför fönstret.
Detta är en opinionstext i Lundagård. Skribenten svarar för åsikter i krönikan.
RETROMANIA – VURMEN FÖR det kulturellt förflutna, känslan av släktskap med dåtiden. Den infinner sig när jag sitter i en läsesal med gröna bordslampor, eller dricker öl på en inrökt bar i en europeisk huvudstad. Den blir tyvärr alltmer sällsynt i en värld av AI-genererade reels och konstant förändring. När jag en morgon gräver i fickan efter cykelnycklarna inser jag dock att en central del av mitt liv förblir orörd av tidens skoningslösa kraft.
Uppe på sadeln är året 2025, 1974 såväl som 1892. Två pedaler, två trasiga lysen och en näringsfattig frukost ska ta mig mot dagens plikter. Cyklandet har inte förändrats ett dugg. Cykeln verkar vara en institution som vägrar att moderniseras. Den är i stort sett oberörd av digitalisering, politisering och kommersialisering. Den fortsätter skänka oss frihet, gnissel och vind i håret. Att cykla idag, såväl som för ett sekel sedan, är att muttra i uppförsbackar och att inte titta sig ordentligt över gatan man korsar. Just därför är cykeln en trygg punkt för mig; en generationsöverskridande konstant i en värld som i övrigt rusar framåt.
KANSKE HANDLAR DET om cykelns förmåga att frammana frustration. I en värld av bekvämligheter, där vi ständigt lotsas genom digitalt strömlinjeformade processer finns våra vanvårdade och oservade cyklar där för att göra oss ödmjuka. Den får oss alla att krypa ned lika handfallna på asfalten, för att med oljiga och stelfrusna fingrar börja rycka i en kedja som hoppat av. Tid och rum löses upp, och det senaste århundradets tekniska framsteg upphör att existera. Jag, en universitetsstudent år 2025, står plötsligt inför samma utmaning som en skomakare sen till jobbet år 1923. Jag märker hur mina varma känslor för cykelns kulturarv riskerar att göra mig till en konservativt klagande 50-talist. När jag flåsar uppför Lunds backar och ser malliga vålnader susa förbi blir jag mörk i sinnet. El-cyklisternas högmod hotar cykelns analoga natur. Jantelagen vibrerar i bröstet. Jag vill stoppa dem, fråga vad som ger dem rätten att höja sig över en så dyrbar tradition. Med detsamma blir jag Ulf Brunnberg som ryter till om Saltkråkans nya filmatisering.
JAG SAMLAR MIG, väljer trots allt att lutherskt sänka blicken, ner mot mina pedaler och brännande lår. I min egen stilla takt får jag känna mig folklig när jag trampar på min bedrövliga cykel, vars kedja låser sig i nästa sekund. Året är 2025, 1974 och 1892, och jag är 10 minuter sen till en föreläsning på en cykel jag hatar. 5
”Poster går i arv” – upptrappning
av
JF-kritik efter höstfestens teknikstrul
När vissa studenter som anmält sig till Juridiska föreningens höstfest plötsligt fick sina biljetter indragna väcktes spekulationer om favorisering. Teorierna blottade ett genomgripande tillitsproblem, enligt medlemmar i kåren.
TEXT BEA LIGNELL
Några dagar innan Juridiska föreningens (JF) höstfest fick flera studenter ett telefonsamtal från festmästeriet. Av misstag hade dubbelt så många personer från reservlistan fått plats på tillställningen än vad det faktiskt fanns utrymme för. Nu fick de sina biljetter återkallade.
Ett tekniskt fel hade orsakat problemet, skriver JF:s ordförande Sofia Åhman i ett mejl.
”Biljettsystemet strulade och det skickades ut fler bekräftelsemejl än vad det fanns platser. Detta gjorde att personer som egentligen inte fått en biljett ändå fick ett mejl som antydde att de hade det.”
Men snart hördes andra teorier. Rykten började gå om att situationen lösts genom att festmästeriet handplockat vilka från reservlistan som fick behålla sina platser. Vissa tvivlade till och med på om det tekniska felet faktiskt hade förekommit, berättar kårmedlemmen Emma*.
– Folk blev skeptiska. Det här systemet har använts varje år, hur kunde det plötsligt bli fel? säger Emma.
”Det är väldigt tråkigt att det lett till spekulationer om favorisering, men det enda jag
egentligen kan säga är att det inte stämmer utan att det hela berodde på ett teknikfel”, skriver Sofia Åhman om situationen.
Kårmedlemmen Elliot Berggren menar att den misstänksamhet som uppstod är ett tecken på större problem inom föreningen. Att fastna i samtal om enskilda händelser tycker han är kontraproduktivt.
– Det är ett exempel, men inte på vad man tror. Det är inte ett exempel på något konkret de har gjort fel, utan på kulturen som har skapats.
SOFIA ÅHMAN BEKLAGAR upplevelsen som vissa medlemmar har haft.
”Vårt främsta mål är att våra studenter och medlemmar ska få en så rolig tid på juristprogrammet som möjligt och kunna spexa, gå på fest, hitta vänner och ett sammanhang att trivas i. Det är därför mycket tråkigt och ledsamt att det finns medlemmar som inte känner att JF är den föreningen.”
Hon uppmuntrar också studenter att påtala eventuella problem de märker av.
”Vi uppskattar när vi får feedback till oss och är glada att frågan bollats upp eftersom det gör att vi kan arbeta med frågan och utveckla föreningen”, skriver hon.
Elliot hoppas att reaktionerna på höstfesten kommer att bidra till förändringar inom föreningen. Han har själv varit drivande i diskussionerna länge, bland annat genom en motion till JF:s fullmäktige i våras, där han föreslog ett flertal ändringar i stadgan.
– Grejen med höstfesten är att man bara kan säga att det var ett tekniskt strul, vi gjorde vårt bästa, det blev som det blev. Jag tycker inte att det är ett bra exempel. Jag har många bättre.
Ett sådant är möjligheten till så kallat dubbelmandat, något Elliot i sin motion föreslog att förbjuda. Dubbelmandat innebär att medlemmar i styrelsen, som verkställer beslut och leder verksamheten, samtidigt kan vara ledamöter i fullmäktige, föreningens högsta beslutande organ.
EMMA MENAR ATT möjligheten att samtidigt sitta på två poster leder till maktkoncentration och skapar en vi- och dem-känsla, snarare än den inkludering och gemenskap som JF borde stå för.
– Du kan ha kul med dina kompisar utanför skolan. På JF får man jobba med det högre syftet, säger Emma.
Hon anmärker också på det ironiska i att en förening för juriststudenter tillåter något som kan räknas som jäv.
– Det är inte som att vi har få medlemmar eller att ingen vill kandidera. Just nu är det som att poster typ går i arv.
Sofia Åhman menar att den nuvarande strukturen snarare utgör en fördel, eftersom den uppmuntrar aktiva medlemmar att engagera sig ytterligare. Personerna som kandiderar till tjänstemannaposter är då ofta redan insatta i föreningens verksamhet. Beslutet att inte välja personer till flera poster bör ske genom den demokratiska processen, menar hon.
”Det står fullmäktige fritt att inte välja någon
Elliot Berggren, medlem i Juridiska föreningen, vill att man ska förbjuda så kallade dubbelmandat. Foto: Bea Lignell
Sofia Åhman är ordförande för Juridiska föreningen. Hon tycker att spekulationerna om favorisering är olyckliga. Foto: Ellen Berndtsson
till en post i föreningen om denna person också sitter i fullmäktige”, skriver hon.
För närvarande pågår en utredning av JF:s styrelse om huruvida möjligheten till dubbelmandat borde regleras i föreningens stadgar.
Att ett mer utförligt regelverk behövs har blivit tydligt även i andra situationer, menar vissa medlemmar i JF. En sådan uppstod under rekryteringen till förra höstens Dolusspex.
– De som är spexmästare nu vet hur illa det var, säger Elliot Berggren.
– Det finns ingen uppstyrd process för hur det ska gå till, det är väldigt godtyckligt.
FÖRRA ÅRETS REKRYTERING började med ett möte mellan regissörer, sektionschefer och spexmästare. Spexmedlemmen Jakob* var med på mötet.
”När jag gick tillbaka och läste sektionsledarchatten så ser jag att spexmästarna skrev att vi skulle ses för att ’spika medlemmarna’”, skriver han i en redogörelse av händelsen.
Under mötet sattes kriterier upp för urvalet. Tidigare studentengagemang, särskilt inom JF, var meriterande. I övrigt skulle de rekrytera utefter kompetens, i enlighet med JF:s riktlinjer.
”Det argumentet minns jag inte från vår ’förhandling’ med sektionscheferna, det blev framför allt relevant i efterhand”, skriver Jakob om kompetenskravet.
Är du försäkrad under studietiden?
EFTER MÖTET FANNS en färdig lista på årets medlemmar, men i ett officiellt utskick några dagar senare hade ändringar gjorts. Två namn hade ersatts av andra personer. Den ena var en nära vän till en av spexmästarna och den andra var anställd på AF-borgen med nära kopplingar till JF. De som bytts ut hade inte tidigare varit aktiva inom föreningen, något som under mötet hade betraktats som en fördel då de därmed antogs ha mer tid att lägga på spexet.
”Av respekt för de inblandade vill jag inte närmare kommentera det enskilda rekryteringsärendet men jag är trygg i att spexmästarna utgått från just kompetens och följt de riktlinjer vi har i föreningen”, skriver Sofia Åhman om situationen.
”Jag vill ändå såklart understryka att det är mycket olyckligt och tråkigt att det finns medlemmar som upplever sig orättvist behandlade och ledsna”, fortsätter hon.
”Det fanns inget vid rekryteringen som tydde på att de som blev intagna var mer kompetenta för sina roller”, skriver Jakob om ändringarna.
”Jag tyckte det var ett rent exempel på kompisrekrytering”, sammanfattar han.
Emma menar att problemet, som med höstfesten, ligger i att spekulationerna ens uppstod till att börja med.
– Det blir ju ett symptom på problematiken att man direkt tänker något negativt om föreningen, säger hon.
Emma anser att föreningens struktur främjar exklusivitet och favorisering – en kultur som enligt henne består både på grund av regelverket som möjliggör den och föreningsmedlemmarna som gynnas av den sociala hierarkin.
–Vi är väl ändå så pass vuxna att vi kan lämna behovet att ingå i en klick?
*Emma och Jakob heter egentligen något annat.
DUBBELMANDAT
Vilka kårer tillåter dubbelmandat?
HTS: Tillåtet, 3:2:13 i stadgan.
JF: Tillåtet.
LUNA: Förbjudet, 7:4 och 8:3 i stadgan.
Lundaekonomerna: Tillåtet.
Samvetet: Förbjudet, 4:5:3 i stadgan.
Teknologkåren: Tillåtet, men fullmäktigeledamöter avgårenligt praxis om de väljs in i styrelsen.
VÅVS: Förbjudet, 7:2 i stadgan.
MF: Tillåtet, men fullmäktigeledamöter avgår enligt praxis om de väljs in i styrelsen.
Lundagård har sökt Studentkåren vid Konstnärliga fakulteten i Malmö, men inte fått svar.
Unika försäkringar för dig som studerar till lärare
Det är viktigt att du är försäkrad under din studietid ifall något skulle hända dig eller ditt hem.
Lärarförsäkringar en del av din medlemsservice. Vi har tagit fram två billiga och unika försäkringar som är speciellt anpassade för dig som studerar till lärare, Studentförsäkring Leva och Studentförsäkring Bo.
I Studentförsäkring Bo ingår bland annat 365 dagars reseskydd och med Studentförsäkring Leva får du ersättning om du till exempel råkar ut för ett olycksfall eller en sjukdom, som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel.
Läs mer på vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.
Ökat bidrag och mer lärarledd tid för lärarstudenterna
Trots långvarig lärarbrist kämpar lärarutbildningarna med låg genomströmning. Ungefär var tredje ämneslärarstudent hoppar av sin utbildning. Regeringen hoppas att ökat bidrag och mer lärarledd tid ska få bukt på problemet. – Just för oss som lärarstudenter är den lärarledda tiden jätteviktig, säger Fredrika Lundgren, ordförande i Ämneslärarnas förening (ÄLF).
TEXT TOVA LUNDIN MYLLÄRI
Läraryrket står inför betydande utmaningar. Samtidigt som bristen på behöriga lärare fortsätter att växa kämpar universiteten för att få studenterna att fullfölja utbildningen. Enligt en rapport från Universitetskanslerämbetet (UKÄ) hoppar 32 procent av ämneslärarstudenter av utbildningen. Det är dock svårt att få korrekta siffror på avhopp, eftersom inte alla studenter anmäler när de avbryter studierna. Riksrevisionen visar att endast 46 procent av lärarstudenter tar examen fem år efter att de inlett sina studier. För att försöka vända utvecklingen har regeringen utvärderat och planerat in ytterligare reformer i form av mer bidrag och ökad lärarledd tid.
KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING (KPU) är en alternativ väg till ämneslärarexamen. Utbildningen är till för de som är över 25 år som redan har ämneskunskaper på högskolenivå. På bara tre terminer kan KPU-studenter bli behöriga lärare för årskurs 7–9 eller gymnasiet.
För att locka fler till yrket erbjuds KPU-studenter högre studiebidrag. Normalt ligger studiemedlet på 13 592 kr i månaden, varav 4 120 kr är bidrag och 9 472 kr är lån. Däremot får KPU-studenter 9 116 kr i bidrag och 4 476 kr i lån.
Satsningen inleddes 2015 och involverade först endast de studenter som skulle lära ut naturvetenskapliga ämnen på gymnasienivå. Sedan 2018 inkluderas KPU-studenter i samtliga ämnen på grundskolenivå. Centrala studiestödsnämnden (CSN) har haft i uppdrag att följa upp och utvärdera effekterna av det högre bidraget inom studiemedelssystemet. De har presenterat ny statistik som visar att incitamentet haft tydlig effekt på intresset för utbildningen.
– Syftet med KPU-satsningen var att locka fler till att vidareutbilda sig till lärare. Vår undersökning visar att ungefär 25 procent av de som börjar på KPU idag inte hade börjat utan det
ökade bidraget, säger Carl-Johan Stolt, analytiker på CSN.
REGISTERSTUDIER VISAR ATT intresset för KPU har ökat med 7-10 procent sedan 2018 och att det höjda bidraget påverkat antalet ansökningar.
– Man uttalade i budgetpropositionen från 2015 att bristen på utbildade lärare inom vissa områden – som matematik, naturorienterade ämnen och teknik – är bekymmersam. Därmed bedömde regeringen att det krävdes extraordinära insatser för att stärka rekryteringsläget, säger Carl-Johan Stolt.
Lotta Olsson, studievägledare för KPU vid institutionen för utbildningsvetenskap på Lunds universitet, beskriver också ett tydligt ökat intresse för utbildningen.
– Vi får alltid väldigt mycket frågor om KPU och intresset har definitivt ökat de senaste åren, säger Lotta Olsson, Utöver förändringarna inom KPU väntar ytterligare reformer som kan komma att påverka lärarstudenternas studietid. I regeringens budgetproposition för 2026 avsätts 820 miljoner till att förbättra skolan, däribland lärarutbildningarna. Reformen av lärarutbildningarna innefattar bland annat höjda antagningskrav, ett ökat fokus på kognitionsvetenskap och metodik samt extra resurser för att kunna höja den lärarledda tiden. Därtill föreslås även höjda ersättningsbelopp för lärar- och förskollärarutbildningarna.
Fredrika Lundgren är ordförande i Ämneslärarnas förening (ÄLF). Hon anser att förslaget är ett steg i rätt riktning.
– Just för oss som lärarstudenter så är den lärarledda tiden jätteviktig. Det är väldigt teoretiskt och abstrakt inom humaniora, vilket kräver nyanserade perspektiv och diskussioner. Just lektioner vid universitetet blir ett sorts metalärande för oss som studenter, det är ju det vi kommer göra i framtiden, säger hon.
Fredrika Lundgren ser positivt på mer lärarledd tid och tror att det kan öka motivationen. – I vår förra delkurs snittade vi sex timmar lärarledd tid i veckan, det är väldigt lite. Det känns som en spegling av vilken kunskap som värdesätts högst. Att läraryrket har låg social status i Sverige blir tydligt, även på universitetet, säger hon.
STATISTIKEN KRING LÄRARE och lärarutbildningen har länge varit dyster, men den nya rapporten om KPU sticker ut. Till skillnad från på ämneslärarprogrammet, fullföljer KPU-studenterna sina studier i mycket större utsträckning. Det höjda bidraget tycks vara ett steg i riktning mot både stärkt rekrytering och bättre fullföljning.
– Många KPU-studenter har, utöver sina tidigare studier, oftast även jobberfarenhet. Det finns en annan motivation och målmedvetenhet i hur de lägger upp sin studietid som gör att de väldigt sällan hoppar av, säger Lotta Olsson.
Samtidigt menar Fredrika Lundgren att ett liknande ekonomiskt stöd för programstuderande ämneslärare hade förbättrat även deras situation.
– Vi har en väldigt lång utbildning för ett yrke med låg status och då kan det kännas motstridigt att ta så stora lån. Höjda bidrag hade kanske kunnat göra det lite mer ekonomiskt fruktsamt att utbilda sig till lärare, säger Fredrika Lundgren.
Egyptson satsar
på riksdagen:
”Politiker vågar inte ta fajten”
Sameh Egyptson, forskare vid Lunds universitet hamnade på sjätteplats på Kristdemokraternas riksdagsvalsedel i Skåne. Nu berättar han om frågorna han vill driva och vad som fått honom att ta steget in i politiken.
TEXT FREDRIK BJUVBERG
FOTO MARIUS LYCKÅ
Beslutet att gå in i politiken har vuxit fram under flera år. När Sameh Egyptson beskriver bakgrunden till sitt politiska engagemang nämner han debatten som blossade upp kring hans avhandling om islamism i Sverige.
– Jag känner mig besviken på journalistiken och akademin när de inte går in på sakfrågorna, utan fortsätter karaktärsmordet på mig som pågått sedan disputationen. Det behövs politiska beslut och politikerna agerar inte. Dagens politiker vågar inte ta fajten och jag tror att jag kan fylla den platsen, säger han.
SAMEH EGYPTSON SA i våras till Expressen att han tidigare ansett sig tillhöra vänstern. Han berättar att han försökte upplysa vänstern om
de problematiska erfarenheterna från Iran och Egypten under den arabiska våren. Han säger att vissa rörelser allierade sig med eller blundade för islamistiska krafter, vilket ledde till demokratiskt problematiska konsekvenser.
– Jag försökte upplysa vänstern om den farliga väg som prövats i Iran och Egypten under den arabiska våren. Det hjälpte inte. Det går inte igenom, men det fanns möjligheter hos högerpartierna och jag valde KD för att de står för mänskliga värden utan att klumpa ihop alla muslimer, säger han.
HAN DELAR PARTIETS syn på att hålla isär religion och politik utan att misstänkliggöra människor för deras tro.
– Det finns folk som förstår skillnaden mellan religiöst förtryck och politiskt förtryck, religiös övertygelse och politisk övertygelse. Där finns potential att spela en viktig roll i debatten: att visa skillnaden, säger Sameh Egyptson.
Sameh Egyptson tycker att både högern och vänstern har svårt att förhålla sig till islam. Vissa partier ser inte skillnaden mellan islam och islamism, andra menar han har svårt att hålla gränsen mot problematiska personer. Som exempel tar han upp den tidigare moderata poli-
tikern Abdirizak Waberi, som 2022 dömdes till fyra och ett halvt års fängelse efter att som rektor förskingrat 12 miljoner kronor av sin skolas medel.
– Vänstern försvarar allt med islam. De ser inte skillnaden på auktoritära religiösa ledare och en troende som fastar, ger allmosor och ber.
– SD lutar lite för mycket åt att alla muslimer är islamister. Att det inte finns någon skillnad, säger Sameh Egyptson.
När frågan kommer om vilken kunskap han vill föra in i politiken svarar han utan tvekan.
– Jag vill bidra genom att lägga fram fakta: Dagens ledare representerar inte muslimer, det är tvärtom. De förtrycker muslimer. Det är problematiken som både den extrema vänstern och högern missförstår, säger han.
HAN MENAR ATT problemen uppstår när politiska aktörer inte skiljer på troende muslimer och politiska rörelser med auktoritära inslag.
– Det parallella samhället är det som stör mig mest. Sverige är på väg mot ett klansamhälle. Politikerna har blundat och istället försökt utnyttja det för att maximera rösterna. Det är allvarligt. Idag lever vissa kvinnor, barn och homosexuella i förtryck och följer Kairodeklarationen (reds. anm. deklarationen ger en muslimsk syn på mänskliga rättigheter och har sharia som grund), inte våra värderingar eller de konventioner som Sverige undertecknat, säger Sameh Egyptson.
Tror du att din avhandling påverkar hur du tas emot som politiker?
– Det vet jag inte. Antingen är politikerna fega och vågar inte inkludera mig, eller så ser de verkligheten och inser att man måste ta ansvar och ger mig chansen att bemöta det här hotet, säger Sameh Egyptson.
Han riktar också kritik mot forskningsfältet som granskat hans arbete.
– Jag tycker att islamforskare har gjort bort sig totalt, de har aldrig arbetat med arabiska källor, inget arkivmaterial. En skam för akademin. En del av ett paradigm där man försöker relativisera fakta, demokrati och mänskliga rättigheter, säger Sameh Egyptson.
SAMEH EGYPTSON BERÄTTAR om sina långsiktiga visioner vid en eventuell riksdagsplats. Han vill föra vidare mycket av det han lärt sig under sin tid som forskare till politiken.
– Jag ska försöka få en majoritet för att stoppa bidrag till antidemokratiska krafter. Vi ska ha en riktig debatt om de som vill luras genom att klä en fundamentalistisk ideologi i demokratisk skrud. Vi måste rädda ungdomarna, ge dem chansen att blomstra, inte hata Sverige och den vita mannen, säger han.
Inför valet står Sameh Egyptson på KD:s riksdagslista. Nu berättar han vad han vill åstadkomma i politiken.
Från Excel till explosioner
Du har säkert sett himlen explodera i glittrande färger, men få vet vilka konstnärerna är. Vilka är det egentligen som skjuter fyrverkerierna? Lundagård träffar Lundapyrot, den pyrotekniska föreningen i Lund.
TEXT MOLLY FORNELL
FOTO MIMOSA LU
ILLUSTRATION IDUN ANDERSSON LINDBLAD
Vi trevar fram i mörkret till de två siluetterna framför bilen. Kvällsluften är bitande och har en svag, gödselliknande lukt. Personerna står ensamma vid tegelhuset, klädda i svart från topp till tå. På ryggarna lyser den elektriskt gröna symbolen föreställande fyrverkerier över domkyrkan. Det är utan tvekan Lundapyrot som väntar på oss.
– Välj ut en kvadratmeter så placerar vi grejerna där, säger Constantin Johnson, 28, som är färdigexaminerad inom teknisk fysik och föreståndare för Lundapyrot.
Han är där tillsammans med Svante Wiktorsson, 23, som studerar kemiteknik och är
vice ordförande i Lundapyrots styrelse.
Vi bestämmer oss för ljuspölen vid julgranen framför universitetshuset och de kör fram bilen. Det är samma plats där Lundapyrot sedan år 1990 genomför de traditionsenliga nyårsfyrverkerierna i Lundagård. Showen är alltid tajmad på några hundradels sekunder med det nya året och inför hela Lunds ögon.
– Jag tror inte att många vet om att det är en ideell studentförening som skjuter det. Många antar nog att det är anordnat av Lunds kommun, säger Constantin Johnson.
Dessutom har Lundapyrot monopol på att skjuta fyrverkerier i Lund. Om du har sett ett maffigt fyrverkeri i kvarteren, är det med stor sannolikhet de som varit i görningen.
CONSTANTIN JOHNSON DRAR skon i gruset för att markera platsen, sedan börjar de lasta ur bakluckan. Marken fylls med stora bombrör, sladdar, brandsläckare, en varningsskylt och en mystisk väska.
– Stjärnbomb kallas de, och de här är för kraftfulla för att skjutas i Lund, säger Constantin Johnson och pekar på de gula bombrören.
Sedan öppnar han väskan, som ser ut att vara fylld med sedelbuntar. Inuti döljer sig inte stålar, utan blinkande knappar och fjärrkontroller som verkar direkt hämtade ur Star Wars. Constantin Johnson förklarar att det är via fjärrkontrollen som fyrverkerierna styrs.
– Då skjuter man på avstånd, i säkerhet och kontrollerar fyrverkeriet med varje knapptryck. Det gör det lätt att avbryta om något skulle gå fel. Dessutom kan man programmera till musik och köra olika bestämda script.
Att skjuta fyrverkerier är knappast ett en-
kelt ”tänt var det här!” följt av att pyroteknikern kutar allt vad han har från platsen. Det framstår som ett avancerat maskineri – från de första planerna i Excel till den imponerande explosionen. Komponeringen av ett fyrverkeri utgår från flera olika parametrar såsom höjd, tajming, vinklar, färg, explosivitet, uppstigningseffekt och mycket mer.
– Det är som att lära sig ett nytt språk, det gäller att förstå hur det kommer att se ut, säger Constantin Johnson.
LundaPyrot anordnar klassiska utomhusfyrverkerier, men också ljudreducerade fyrverkerier, musikfyrverkeri och scenpyro. Uppdragen är allt från bröllop till gasquer och spex.
– På bröllop skjuter vi ofta hjärt-fyrverkerier, ett fyrverkeri som ser ut som ett hjärta, säger Svante Wiktorsson.
NÅGRA FÖRBIPASSERANDE FOTGÄNGARE saktar ner farten och sneglar på oss. En äldre dam ursäktar sig när hon med stor marginal passerar förbi den pyrotekniska utrustningen. Jag håller mig också på några väl avvägda centimeters avstånd. Just idag skjuts dock inga fyrverkerier; vi har inte tillstånd och det legala är av yttersta vikt för föreningen.
Fyrverkerierna som skjuts av Lundapyrot är inte något som går att köpa i mataffären. Pjäserna är professionella och får inte användas av privatpersoner utan pyroteknisk kunskap. Därför måste medlemmarna i Lundapyrot genomgå en MSB-godkänd utbildning på ungefär två och ett halvt år för att få licens. När utbildningsansvariga upplever att personen är redo genomför man ett examensprov: Ett egenkomponerat fyrverkeri. Efter den avklarade ut-
bildningen får man kalla sig pyrotekniker. Samtidigt är fyrverkerier inte fria från kontroverser. För några veckor sedan sköts fyrverkeripjäser mot Kämnärsrätten av maskerade ungdomar. Inte minst blossar debatten ofta upp om fyrverkeriernas påverkan på miljö och djur i samband med nyårsfirandet. Constantin Johnson och Svante Wiktorsson förstår kritiken, men tycker också att den är orättvis.
– Det är ofta en felaktig bild att fyrverkerier är miljöfarliga, säger Constantin Johnson och förklarar att de tungmetaller som tidigare var problematiska för länge sedan fasats ut genom lagstiftning. Dessutom är de huvudsakliga metallerna i en fyrverkeripjäs vanligt förekommande i jordskorpan.
– Man brukar säga att bilen som åker till ett fyrverkeri släpper ut mer koldioxid än fyrverkeriet i sig, tillägger han.
SAMTIDIGT ERKÄNNER CONSTANTIN Johnson att det finns kortvariga effekter på omgivningen.
– Partikelutsläppen kan påverka luftkvaliteten i närheten av skjutplatsen under en kort tid. När det gäller djurens säkerhet och trivsel har de flera rutiner och regler. Bland annat skjuter de aldrig nära boskap och har en mejllista för att kontakta hundägare, så de kan planera när de ska rasta sina hundar. Något som fungerar väl, enligt dem. De skjuter heller inte efter tjugotvå på vardagar och aldrig efter midnatt på helger eller natten till en helgdag. Dessutom kan de skjuta tysta fyrverkerier, så kallat ”krevadfritt”. Samtidigt menar Constantin Johnson att frågan om oväsen ofta förenklas.
– Trafikbuller från motorcyklar eller naturliga ljud som åska kan också upplevas som störande, säger han.
Julgranen svajar i vinden och mina händer har växlat till en alarmerande röd färg. Trots flera lager kläder tränger kylan sig in och reser nackhåret. Inga fler kvällspromenerande Lundabor passerar förbi den nu torrlagda fontänen.
Rabatten runt om ser ut att vara uppbökad av vildsvin. Det är svårt att visualisera flygande champagnekorkar, glitterkavajer och kulörta klackskor när Svante Wiktorsson berättar om den kommande nyårsuppskjutningen. I år är det han som är skjutledare, – Det är jättekul att samlas här, man ser hur mycket folk uppskattar det. Det känns som om hela Lund är ett, säger Svante Wiktorsson, till synes oberörd av den låga temperaturen.
BÅDE HAN OCH Constantin Johnson är överens om fördelarna med ett välorganiserat fyrverkeri uppskjutet av pyrotekniker. Ett större, gemensamt fyrverkeri minskar mängden små, okontrollerade smällar som annars sker runt om i villakvarter och trånga innergårdar.
– Den övervägande delen av allmänheten sköter det bra, men framför allt i kombination med alkohol kan människor brista i konsekvenstänket. Då kan det bli tokiga eller farliga situationer, säger Constantin Johnson. Lundapyrot kan inte lova en vit jul, men åtminstone ett vitt nyår. I hanteringen av fyrverkerierna måste de vara nyktra och får spara bubblet till senare.
– Vi firar nyår dagen efter. Vi kallar det för pyronyår, säger Constantin Johnson och ler.
Under nyår är det Lundapyrot som står för fyverkerierna i Lundagård
Svante Wiktorsson och Constantin Johnson är båda utbildade pyrotekniker.
En fyrverkerishow kräver noggranna förberedelser och säkerhetsågärder.
Anklagelser om mobbning på LU
Trots friskförklaring fick Maja, som egentligen heter något annat, inte återvända till sitt jobb som lektor efter en sjukskrivning. Nu vittnar hon om långa handläggningstider, kommunikationsproblem och bristfälliga rehabiliteringsplaner på Samhällsvetenskapliga fakulteten.
TEXT AMANDA BARRATT
FOTO OCH KOLLAGE BIM HELLSTRÖM
Det är den första januari 2025. Idag är Maja tillbaka på jobbet för första gången på åtta månader.
Hon är lektor på Samhällsvetenskapliga fakulteten, men blev sjukskriven i mars 2024 på grund av klimakteriebesvär, depression och utbränning. Nu ska hon börja jobba igen, först på 25 procent men med en plan på att trappa upp till heltid. Majas hopp och längtan efter att komma tillbaka till jobbet igen visar sig vara förgäves – knappt en månad senare blir hon hemskickad mot sin vilja.
– Jag hörde vad de sa men tänkte att det här kommer ju inte hända, det här är ett misstag, det här är fel.
Majas hemskickning den sjätte februari blev startskottet på en konflikt mellan henne, hennes chef och HR-avdelningen på fakulteten.
MAJAS SJUKSKRIVNING
Majas anställning på Lunds universitet (LU) sträcker sig hela vägen tillbaka till hennes avhandling. Sedan många år tillbaka är hon lektor, och forskar på utveckling och pedagogik. Även Majas erfarenheter med sjukskrivning går många år tillbaka. Hon blev sjukskriven för första gången i samband med att hon var gravid med sitt första barn. Sedan dess har hon varit sjukskriven ytterligare 6 gånger, både i samband med andra graviditeter såväl som utmattningssymtom, depression, sömnproblem och klimakteriebesvär. Senast, under 2024, var hon sjukskriven på grund av klimakteriebesvär, depression och utmattningssymtom. Maja beskriver hur det mesta kring hennes sjukskrivningar direkt kan kopplas till faktumet att hon är kvinna, såväl som arbetsbelastning.
Trots en lång sjukskrivning kände sig Maja hoppfull inför att återvända till sin arbetsplats. – Det kändes helt naturligt och det kändes bra. Jag tyckte att arbetsgivaren hade varit tillmötesgående under min sjukskrivning, berättar Maja.
ATT ÅTERVÄNDA EFTER en längre sjukskrivning kräver ofta att arbetsplatsen anpassas till arbetstagarens förmågor. Efter att Maja återvände fanns vissa uppgifter som skulle vara svåra för henne att genomföra – till exempel att stå i sal och föreläsa på ett tajt schema.
Snabbt visade sig Majas hopp vara förgäves. Den sjätte februari kallades Maja till vad hon trodde var ett rehabiliteringsmöte med sin chef, samt HR-personal och representanter från hennes fackförbund. Till Majas förvåning fick hon dock höra att hon skulle skickas hem med full lön. Detta trots att Försäkringskassan godkänt hennes återvändo till sitt jobb.
– Det kändes som att det var ett missförstånd, säger Maja.
– Men som [HR, reds. anm] presenterade det så var det liksom lyxigt att få lov att gå hem: ”Tänk, vi tar hand om dig, du får lov att gå hem med lön.”
Men för Maja kändes det inte alls som en lyx, utan som att hon höll på att förlora jobbet. – Om en arbetsgivare säger att de vill omplacera en så tänker jag: ”Håller jag på att bli uppsagd?”
KONFLIKTEN TRAPPAS UPP
Chefen och HR-avdelningen hänvisade till en utredning som gjordes om Maja medan hon var sjukskriven i november och december 2024. Undersökningen genomfördes av ett privat företag som universitetet hyrt in för att utreda vilka åtgärder som kunde vara aktuella för en individ i behov av rehabåtgärder, samt möjligheterna att återgå till sitt arbete. Maja gick med på att göra utredningen eftersom hon tänkte att det skulle ge HR en bättre möjlighet att rehabilitera henne.
– Jag förstod i efterhand att det skulle jag inte ha gjort så snabbt, säger Maja.
Flera möten följer mellan Maja, representanter från hennes fackförbund, HR och hennes chef, men Maja förstår fortfarande inte varför hon blir hemskickad. Den sjunde februari har Maja ett möte med sin chef.
– Det är efter det här mötet som jag känner att han inte interagerar med mig.
Lundagård kontaktar Majas chef, som ställer upp på en intervju under premisserna att konversationen inte spelas in. Han säger även att han inte kan kommentera Majas fall. Chefen instämmer på att han inte har pratat med henne – något som han menar att han uppmanades att inte göra.
– Som en del av detta komplicerade fall blev jag tillsagd av fakulteten att inte vara i kontakt med personen. Det här angår bredare legala angelägenheter och man förlitar sig på att proffsen vid LU tar hand om det.
han har arbetsgivaransvar för sina anställda. Institutionen där Maja är lektor har ingen egen HR-avdelning, utan den ligger centralt vid sam hällsvetenskapliga fakulteten.
– Det gör mig lite obekväm. Det är dessa stora möten med facket, HR och personen i fråga. Jag är närvarande vid alla, eller i alla fall de flesta, av dessa processer. Proffsen tar kom mandot. Det är konstigt för jag är chef, jag är del av Lunds universitet, men jag sitter inte i förarsätet.
TILL FÖLJD AV att hon blir hemskickad gör Maja och hennes fackförbund en tvisteanmälan mot universitetet för olagligt arbetsbefriande. Under förhandlingen med LU konstateras det: Uni versitetet gjorde fel, och Majas avstängning ogiltigförklaras.
Majas chef vill inte kommentera varför hon blev hemskickad och hennes fackförbund nekar till intervju.
Chefen menar att på grund av att fakulteten arbetar så pass centraliserat skapas situationer där han inte är den som bestämmer, trots att
REHABILITERINGSPLANEN
Men situationen är långt ifrån löst. Maja väntar på en rehabiliteringsplan, men istället får hon en lista av HR på rehabåtgärder som de menar har vidtagits. På listan inkluderades bland annat deltagande på torsdagsseminarium och åtgärder som vidtogs innan hon sjukskrevs senast under 2024.
Mikael Hansson är lektor och docent i civilrätt, med specialisering i arbetsrätt, vid Uppsala universitet (UU). Han är även skyddsombud på
Det känns som ett fruktansvärt slöseri på min hälsa ”
juridiska institutionen vid UU, och forskar på rättsliga frågor som rör anställning, uppsägning och diskriminering. Mikael Hansson menar att det inte finns några begränsningar på hur rehabiliteringsåtgärder kan se ut, men han säger att arbetsgivaren har rättslig skyldighet att upprätta en rehabiliteringsplan.
– Den planen ska förstås följas av både arbetsgivare och arbetstagare. Man ska sikta på att arbetstagaren ska kunna återgå i arbete i så stor utsträckning som möjligt.
Majas chef säger att alla anställda på institutionen normalt sett får en rehabiliteringsplan,
men Maja berättar att hon än idag inte sett en plan. Chefen vill inte kommentera Majas fall, men menar att det är komplicerat. Han erkänner dock att en rehabiliteringsplan inte upprättades för Maja.
– Jag borde antagligen inte säga mer. Om det fanns möjlighet att röra sig framåt med en plan så skulle jag inte haft något emot det.
I VÄNTAN PÅ en rehabiliteringsplan får Maja fortfarande inte kontakt med sin chef, som endast hänvisar till HR.
– Då är det liksom inte lönt för mig att diskutera med honom längre, den vägen är oframkomlig, berättar Maja.
Mikael Hansson menar att man som chef inte kan hänvisa eller förskjuta sitt arbetsgivaransvar till HR.
– Det är chefen som bestämmer, HR bestämmer typiskt sett ingenting. Så i det borde det ligga att chefen ska vara tillgänglig. Sen kan man väl också säga att det är svårt att komma på vilken sanktionen skulle vara, vad som skulle hända om chefen inte är tillgänglig.
Eventuellt hade en chef kunnat bli bortplockad från sitt uppdag om hen inte fullgör det nöjaktigt, förklarar Mikael Hansson.
Maja berättar om hur hon upplever att arbetsmiljön blir värre och värre. I mars sitter hon i ett möte med en representant från HR, och upplever då att hennes farhågor bekräftas.
och varför det skulle upplevas så. Allt handlar om proffsens bedömning.
– Det är olyckligt att det måste vara såhär. Jag förstår resonemanget bakom det. Jag kan tänka mig att det kan vara en ganska kass känsla, fortsätter han.
DEN ANDRA ANMÄLAN
Efter mötet i mars bestämde sig Maja för att göra en IA-anmälan mot sin chef och två HR-anställda. IA-systemet är LUs interna rapportssystem för tillbud och arbetsskador. Majas anmälan gjordes den 22 april gällande kränkande särbehandling i samband med att hon inte fått en rehabiliteringsplan samt att hennes chef inte kommunicerade med henne.
– Så här får det inte gå till, säger Maja.
– Problemet är stigmat kring psykisk ohälsa, deras totala oförståelse för skillnaden mellan
Maja.
Majas chef menar att stämningen är bra på arbetsplatsen och att de som jobbar där är som en familj. Han säger att kommunikationen mellan ledningen och de anställda för det mesta är bra.
Känner du igen att det skulle finnas mobbning här på fakulteten?
– Jag skulle säga att vi jobbar hårt för att motverka sådana saker. Det överraskar oss och gör oss besvikna när det händer, säger chefen – Ibland känns det som att vi bryr oss för mycket.
När denna tidning publiceras är utredningen av Majas IA-anmälan inte klar. 230 dagar har gått. Fallet är dock inte en anomali: Enligt statistik Lundagård har tagit fram är den genomsnittliga utredningstiden för en anmälan om kränkande särbehandling, trakasserier eller diskriminering på Samhällsetenskapliga fakulteten nästan 200 dagar.
Ibland känns det som att vi bryr oss för mycket
psykisk ohälsa, psykisk sjukdom, utmattning och att vara kognitivt svag, fortsätter hon. Mikael Hansson berättar att rättsläget gällande klimatkeriebesvär som grund för dis-
Lunds universitet har inga riktlinjer för hur snabbt anmälningar om kränkande särbehandling, diskriminering eller trakasserier ska utredas, varken på universitets- eller fakultetsnivå. Utredaren arbetar så snabbt som möjligt för att se till att anmälan ska bli klar, för att visa omtanke för personerna berörda av en anmälan.
”Det är inte alltid möjligt för utredarna att skynda på ett utredningsförfarande, eftersom det är olika faktorer som spelar in, exempelvis hur komplicerat ärendet är, hur många personer som behöver intervjuas etc.” skriver Sektionen HR i ett mejl.
– Som jurist frestas man ibland att säga att rättsläget är oklart. Det här är ett sånt fall, säger
– Jag vet inte om det finns några tydliga fall på det. Jag har läst i media om fall där det har varit kvinnor som har suttit i kassor eller vid löpande band eller liknande som har förvägrats att lämna arbetsplatserna under menstruationen. Det är något som har diskuterats på ungefär samma sätt. Jag tycker att det är helt rimligt att se det som en fråga om könsdiskriminering. Det är inte alltid lätt att göra skillnad mellan graviditet och klimakteriebesvär, till exempel, så i vissa avseenden borde det behandlas på samma sätt. När Maja inte får någon uppdatering om sin anmälan, kontaktar hon HR. Under mötet känner hon dock inte att hon får stöd, utan upplever snarare att hon pressas att ta tillbaka
– Jag har gjort en anmälan, den ska utredas. Jag noterar fyra gånger då jag känner att hon försöker få mig att ta tillbaka anmälan, säger
Lundagård har sökt dekanen och prodekanen på Samhällsvetenskapliga fakulteten för en kommentar gällande Majas fall och om de långa utredningstiderna. De vill inte kommentera enskilda fall, och hänvisar till att prefekten vid institutionen har personal- och arbetsmiljöansvar.
”Utredningstidens längd beror på ärendets komplexitet och det är viktigt att en utredning får ta tid för att den ska kunna bli ordentligt genomförd”, skriver dekanen i ett mejl.
Prodekanen och dekanen hänvisar vidare till fakultetens HR-chef.
FRISKFÖRKLARINGEN
I väntan på att anmälan ska utredas och institutionen ska hitta en utredningsplacering till henne får Maja en temporär plats med tekniska administrativa uppgifter. Maja vill egentligen inte gå med på placeringen, men känner att hon inte kan säga nej.
– Jag lämnas återigen i ett vakuum. Att gå
[till jobbet, red. anm.] några gånger i veckan under de här förnedrande omständigheterna –jag mådde jättedåligt.
I slutet av september blir Maja friskförklarad av sin läkare.
MIKAEL HANSSON BERÄTTAR att tvister som Majas sällan blir lösta under tiden som den anställde behåller sitt jobb. Det är svårt att pröva huruvida arbetsgivaren agerar för att orsaka en provocerad uppsägning, eller om agerandet är ett resultat av genuint uttömda rehabiliteringsmöjligheter.
– Ett stort problem i regelverket är att det är väldigt svårt att pröva någonting innan det har gått så långt som att anställningen står på spel, att arbetsgivaren har sagt upp den anställde.
MAJAS LIV IDAG
Nästan ett år efter att konflikten mellan Maja och hennes chef började, berättar hon att processen har påverkat hennes liv och hälsa.
– Det känns som ett fruktansvärt slöseri på min hälsa. Mitt liv är väl förkortat på grund av att jag har blivit så illa behandlad under så lång tid.
Chefens perspektiv på situationen är att åsiktsskiljaktigheter ligger till grund för konflikten.
– Utmaningarna ligger i de olika uppfattningarna, det är kruxet med hela konflikten skulle jag säga, hävdar chefen.
– Vi tar hela tiden steg för att förbättra arbetsmiljön, fortsätter han.
Maja ifrågasätter dock hur universitetet och HR har hanterat konflikten.
– Jag har aldrig trott att universitetet är en bra arbetsgivare, jag har jobbat här hela livet. Men jag trodde inte att det var så här jävla dåligt. Jag trodde att HR-organisationen hade den kom petensen som behövdes. Jag trodde inte att det skulle vara så mycket saker som blev fel.
VID PUBLICERING DEN 7 december 2025 är utredningen av Majas anmälan om kränkande särbehandling i sitt slutskede, men ännu inte färdigställd eller allmän handling, och därför går den inte att ta del av. Det har gått 230 dagar sedan anmälan upprättades. Maja själv har fått ta del av utredningens resultat. Enligt henne fastslår den att hur hon har behandlats inte har varit kränkande särbehandling – ett resultat hon förväntade sig. Trots det rekommenderar HR att formerna för dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare ses över på arbetsplatsen.
Idag är Maja tillbaka på jobbet, och nu pratar Majas chef med henne igen. Maja har svårt att se att hon kommer bli behandlad rättvist på sin
– Jag tänker fortsätta vara lektor. Det är mitt jobb.
*Chefens citat är översatta.
UTREDNINGAR PÅ SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN
Sedan 2020 har Samhällsvetenskapliga fakulteten utrett och färdigställt rapporter gällande sex anmälningar om kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier. I genomsnitt tog det nästan 200 (197,8) dagar för en rapport att färdigställas.
Start- och slutdatumet för rapporter ger en indikation på hur lång tid utredningen tar. Utredningarna fortsätter även efter att rapporten färdigställts, till exempel för att vidta eventuella åtgärder och färdigställa resultatet. Därmed går det inte att fastställa exakt tid.
Majas fall redovisas inte i tabellen, då det vid publicering inte är färdigställt och allmän handling.
Källa: HR-avdelningen på Samhällsvetenskapliga fakulteten
What’s your Winter
What winter personality you have? Answer the following 11 questions to reveal how what you need to do to survive and thrive this upcoming winter. After answering the questions, count the number of A’s, B’s , C’s and D’s to find your winter pesonality!
TEXT MAYA BERGER AND MONIKA DĄBROWSKA ILLUSTRATION TEKLA SVENSSON BACKGROUND SMILLA SUNDÉN PETTERSSON
1. Your last lecture of the day is coming to an end. You look out the window and see… snow! How do you react?
A. Get home as quickly as possible to sit down in-front of the fireplace with a warm drink and a soft blanket.
B. Run to the closest pharmacy to stock up on your winter supplements.
C. Let’s make snow angels and build a snowman!
D. I’m not afraid of the snow! *hangs jacket over the shoulder and walks out confidently*
2. Pick a colour (don’t ask why).
A. Red.
B. Orange.
C. Blue.
D. White.
3. You got selected for a research grant! You’re being sent to Kiruna for a week, but you must leave NOW! What do you bring?
A. Slippers.
B. Cough medicine.
C. A snowboard.
D. Running shoes.
4. Choose one mythical creature to protect you against the cold and dark.
A. Dragon.
B. Sphinx.
C. Yeti.
D. I don’t need anyone (or anything) to protect me.
5. Choose your ideal winter outfit.
A. A thin long-sleeve shirt, layered with a chunky sweater and your winter coat, along with a handknitted beanie and scarf.
B. Thermal long-sleeve as your base layer with a fleece and your winter puffer jacket.
C. A Helly Hansen ski jacket, mountaineering sunglasses, a woolen hat with a pompom and an “I’d rather be skiing” slogan.
D. A t-shirt or a thin, long-sleeve shirt.
6. It ’s the first snow of the season and you’ re decorating your apartment. What is the first item you want to decorate with?
A. Candles.
B. A daily check-list for vitamins/supplements to hang on your fridge.
C. Ice skates by your front door.
D. You don’t decorate. Winter starts on December 1st.
7. What’s your favorite holiday cookie?
A. Pepparkaka (gingerbread).
B. Chai cookies with vanilla bean glaze.
C. Sugar cookies.
D. Peppermint bark cookies.
8. What movie are you choosing to watch on Christmas morning?
A. A Charlie Brown Christmas.
B. How the Grinch Stole Christmas (you identify with him strongly).
C. Elf.
D. Home Alone.
9. Your friend is having a rough time and you want to do something nice for them. What’s the first thing that comes to mind?
A. Organising a movie night with hot chocolate, good snacks and warm blankets.
B. Inviting them over for dinner! I’m thinking of cooking something warm and nutritious… do I still have fish in the freezer?
C. Going ice-skating, or skiing, or build a snowman, or have a snowball fight…
D. Going for a walk and talking it out! I don’t see many people simply walking anymore… Is it because of the snow?
10. Which seasonal struggle is your ultimate pet peeve?
A. Last minute gift shopping.
B. Daylight Savings.
C. A gentle snowfall that turns into slush the moment you step outside.
D. Constant holiday music at the highest volume in every store.
11. Your friend group is organizing a Secret Santa and you drew your least favorite friend. What will you get them?
A. A pair of warm socks? Everyone loves socks… right?
B. I have some veggies that are about to expire.
C. Ice skates cleaning kit.
D. I’ll just pretend to be sick and skip the Secret Santa, I have to work out that day anyway.
Winter Personality?
Mostly A: Cozy Queen
You’re the first to notice a sudden drop in temperature. The vibe in your home is always set with candles and baked holiday treats. Fuzzy slippers and warm blankets are always within reach, and your pet never leaves your side as you curl up with a book by the fireplace. Watching holiday movies and listening to festive music is something you look forward to as soon as the temperature dips below double digits. Everyone loves being invited to your home because of its cozy aesthetic and cheerful holiday spirit!
Mostly B: Supplement Master
There are always enough supplements stocked in your kitchen cabinets to last a whole year. You religiously track every bodily function, believing that even the slightest change demands a new round of vitamins. The thought of getting sick has you avoiding anyone who shows even the slightest sign of a cold. You always have a warm cup of tea nearby, and you’re the first to stand in the sun to soak up some natural vitamin D. All of your meals are carefully thought out to keep your health in peak condition.
Mostly C: Winter Enthusiast
The cold Swedish winter is not a problem; it’s an opportunity! There’s still a child inside you that gets excited about all the fun the snowy season has to offer. You’re the first one to dust off their skates and skis. Your friends are always on their guard knowing that you’ll start a snowball fight any chance you get. Neighbors have nicknamed you the Michelangelo of Snow, after seeing your breathtaking snowmanship skills three consecutive winters. Making wintertime fun is your superpower – use it!
Mostly D: Arctic Alpha
Is it really getting cold already? The same jacket and sneakers that were staple pieces in your summer wardrobe still dominate your winter one. By somehow skipping a few steps in the evolution of the human species you have became weather-resistant. You never feel tempted to stay in your warm cozy bed. Even when it’s cold and dark outside, you never crave soup for lunch or catch yourself window shopping for Christmas decorations. You simply go on like you always do, without seasonal depression or cold sores. However, you still have a little compassion in your heart for all the people struggling to get past a particularly slippery part of the sidewalk. You hope that they will reach your level one day.
”Tre trappor upp bor det en liten edil”
Vad är väl en bal på borgen? Om det är någon som har svaret så är det edilen. Han äter, sover, jobbar och bor i AF-borgen. Den sista december kliver han av och lämnar över stafettpinnen till borgens nästa beskyddare. Lundagård har passat på att prata med Tommy Popovic under hans sista dagar som edil.
TEXT MARIUS LYCKÅ
FOTO NEO WIKMAN
Det finns en person som tar studentengagemanget till en helt ny nivå. För honom har att vara student blivit en så stor del av livet att han inte hinner studera – han är heltidare. Han träffar alla kårer och nationer och går på nästan alla baler. Han bor till och med i AF-borgen. Han är edilen, Tommy Popovic.
– För nya människor som man lär känna på bal, fest eller planeringsmöte så är jag ju edilen, säger Tommy.
– Det kommer att kännas konstigt nu när man kliver av, men också lite skönt. Att man kommer att kunna vara sig själv, alltså Tommy i stället för edilen, lägger han till.
Edil är en gammal romersk titel. Det var en av de viktigare offentliga poster man kunde väljas till, och innebar att man ansvarade för bland annat polismyndigheten, anordnandet av offentliga spel och skötseln av tempel och andra offentliga byggnader. Tommy är, i stil med sin antika motsvarighet, ansvarig för studentlivets offentliga byggnad: AF-borgen.
– Man är kontakten mellan AF-borgen och studenterna inför evenemang, fester och andra tillställningar. Man är med tidigt i planeringen och ger studenterna den information de behöver för att kunna genomföra evenemanget, och borgen den information som man behöver från studenterna, förklarar Tommy.
SOM EDIL ÄR Tommy ansvarig för borgen under dygnets alla timmar. Även utanför arbetstid har han alltid jour. För att vara konstant tillgänglig måste han bo i borgen, i en jourbostad längst upp i det runda tornet till vänster om huvudingången.
– Man ska kunna ta sig till borgen på en kvart ifall det skulle behövas, förklarar han.
– Det känndes jättekonstigt i början, särskilt med tanke på att borgen är väldigt levande. Även om man är ensam om att sova här så är det nästan alltid folk som springer runt i huset. Någon som jobbar, någon som spexar, någon som festar. Då kan det kännas lite konstigt att tre trappor upp bor det en liten edil, säger Tommy.
Just bostaden är något som väcker ett oerhört intresse.
– Folk ställer alltid samma frågor när de får veta att man är edil.
– ”Är det verkligen du som bor i tornet?” och ”Hur jobbigt är det att dekorera en rund lägenhet?” Jag önskar att jag hade skrivit ner hur ofta jag har fått de frågorna, säger Tommy och skrattar.
Det går inte att förneka att lägenheten är lika delar avundsvärd och säregen. Längst upp i tornet har han tre våningsplan för sig själv.
På första våningen ligger själva bostaden: kök, badrum, sovrum. På andra våningen finns ett stort vardagsrum perfekt för fest, med matbord, TV, eldstad och en samling svärd. Det mesta i vardagsrummet har lämnats kvar av Tommys olika företrädare. Hans eget bidrag är mattan vid eldstaden.
Det tredje och sista våningsplanet är takterrassen med utsikt över hela Lund. Om vädret är fint kan man se hela vägen bort till Köpenhamn. Det är inte alla jobb som innebär en rymlig bostad mitt i stan, med Skånes kanske bästa vy.
EN ANNAN JOBBFÖRMÅN är att Tommy får vara med på det mesta. Han får en inbjudan till alla baler som äger rum i AF-borgen.
– Det var tretton baler i våras, dock en i Uppsala. Nu under hösten har det blivit åtta baler hittills, säger han.
Att bo och arbeta mitt i studentlivets bultande hjärta har dock sina nackdelar. Det är inte helt lätt att koppla av när man alltid är där det händer. Dessutom finns en viss förväntning att
Det kommer kännas konstigt nu när man kliver av ”
edilen alltid ska vara redo och vilja hjälpa till, han är ju trots allt på borgen dygnet runt. – Jag har verkligen försökt att representera och vara där på alla baler. Det kan ibland vara lite jobbigt, för man är aldrig där som gäst, utan som edil. Folk kommer och frågar ”Kan du öppna den här dörren?”. Egentligen är jag inte i tjänst just då, säger Tommy.
– Folk tror att man är en assistent, att man ska vara ständigt redo, ständigt vara där för att kunna hjälpa dem. Även på kvällar och tidiga morgnar, förklarar han.
Att återhämta sig och byta miljö blir centralt när jobbet lätt flyter in i dygnets alla timmar. – Jag försöker ta det lugnt med kompisar. Sitta, dricka te, snacka skit. Dessutom försöker jag ta mig bort från borgen. När man ska ta det lugnt kan det kännas som att man inte kan riktigt koppla av om man är här hela tiden. Man bor här och man arbetar här. Det blir en annan sorts avkoppling när man är borta med kompisar och gör något, säger edilen.
ATT KOMMA BORT från jobbet är dock inte så lätt. Kravet på att alltid vara inom 15 minuter från borgen blir som ett slags kort koppel. En resa till Triangeln för att köpa nya kläder är till exempel omöjlig, även om det är helg.
– Jag förhåller mig ganska hårt till den regeln, säger Tommy.
– Det är i princip i Lund man kan vara. Ska han längre bort måste han skaffa en vikarie, oftast en tidigare edil. Dessutom måste Tommy flytta ut. Lägenheten i tornet är en jourbostad, så om edilen är ledig bor vikarien där.
– För det mesta brukar jag sova hos föräldrarna, de bor utanför Lund.
– Man får ändå en del lediga dagar, så länge man fixar vikarie så löser det sig. Det kan dock vara lite jobbigt om man vill göra en spontan grej, säger Tommy.
Trots de praktiska svårigheterna med att vara edil är det ändå uppenbart att Tommy tycker om sin tillvaro. En sorts stillsam stolthet hörs i rösten när han berättar om hur fantastisk utsikten är från takterrassen. Han återkommer flera gånger till hur roligt det är att få träffa massor av studenter och hjälpa dem när de anordnar baler och fester.
– Att man får se frukten av det som planerats och att få se folk lyckliga, att få se hur bra det blir till slut, är väldigt fint, säger han.
Edilen har en mandatperiod på ett år och vid årsskiftet är Tommy färdig som edil. Han berättar att mycket av det som kunde vara lite tröttsamt plötsligt blir kul igen.
– Det händer ofta att folk undrar hur det är och det är kul att visa upp det.
Fortsätter det att vara kul?
– Jag uppskattade det i början, sen kom en period när man blev lite trött på det. Nu när jag vet att slutet är nära så börjar det bli kul igen. Det är inte mitt liv längre, så då får man ta vara på det, säger han.
SOM FÖR MÅNGA heltidare, alltså studenter som jobbar heltid inom en studentorganisation, är det svårt att sluta cold turkey. Tommy säger att han ska ta det lugnt och njuta av sin sista tid i Lund, men hans kalender lär knappast vara luftig.
– Nu till våren är det karneval, där kommer jag att vara aktiv. Jag kommer även att vara aktiv i nationen och planera hundraårsjubileum. Sen kommer jag även att sitta i lite styrelser, säger han.
– Jag har egentligen bara en termin kvar, men den kommer jag nog inte att slutföra nu. Jag kommer göra lite annat, läsa andra intressanta kurser. Lära mig sådant som jag alltid har velat lära mig. När jag väl tar examen är jag ju borta från studentlivet.
Falafelimperiet: Ett familjeföretag
Vad tjänar man egentligen på en falafelrulle som kostar 25 kronor? Vad hände med vänthallen? Vad är viktigast i en falafelrulle? Far och son-duon Omar och Katab, som driver restaurangkedjan Kebab time, berättar om vad som händer på andra sidan disken.
TEXT LOKE SJÖDIN
FOTO EMMY ODESKOG
Omar, 44, har arbetat i restaurangbranschen sedan han som 14-åring började skära shawarma på en grill i Bagdad. Hans 19-årige son Katab tog sina första steg i restaurangbranschen ännu tidigare, när han som 10-åring började hjälpa sin pappa på en shawarma-restaurang i Malmö. Hans pappa märkte tidigt att han var en född entreprenör. Som barn brukade Katab sitta i kassan och sjunga för kunderna, som ibland lämnade dricks.
NU DRIVER DE restaurangkedjan Kebab time tillsammans. När vi gör intervjun har de har de tre restauranger: en i Rosengård centrum, en i Helsingborg och en på Sankt Petri Kyrkogata i Lund. Sedan dess har de även öppnat en restaurang på Östra Mårtensgatan bredvid Göteborgs nation. Katab är glad över att få driva kedjan tillsammans med sin pappa.
– Det är många som har problem med anställda och sånt. Men när vi har familj behöver vi inget annat, säger Katab.
Tidigare i höst kom Kebab time i Lund på andra plats i Lundagårds stora falafeltest. En skräll, med hänsyn till att deras falafelrulle kostar 25 kronor – 15 kronor mindre än den näst billigaste falafelrullen som panelen testade. Men
Jag tänker att alla måste kunna gå ut och äta till ett bra pris ”
Katabs pappa Omar är inte helt tillfreds med andraplatsen.
– Jag sa till Katab att vi måste komma först. Vara bäst. Jag var nöjd, men jag kämpar för att nå nummer ett i framtiden, säger han.
Att erbjuda riktigt billig falafel har varit en del av affärsmodellen ända sedan Omar började driva restaurang i Sverige. Han berättar att han blev inspirerad av Ikea.
– Ikea säljer pizza för 12 kronor, och där är det mycket folk. Jag tänkte att om jag öppnar restaurang och till exempel säljer falafel för 15
kronor, så kan jag tjäna pengar på det också, säger Omar.
Omar och Katab är stolta över att kunna erbjuda falafel till under marknadspriset.
– Alla restauranger nu säljer mycket dyrare mat. Folk kan inte gå ut och äta. Jag tänker att alla måste kunna gå ut och äta till ett bra pris, säger Omar.
– Det finns ingen som erbjuder sådana priser. Så vi är unika där, fyller Katab i.
De senaste åren har präglats av matprisinflation, men Kebab time verkar inte ha några planer på att höja sina priser.
– Vi står för 25. Priset har varit 25 kronor i sex år, det kommer vara 25 kronor i 60 år till, säger Katab.
Hur kan det vara så billigt?
– Jag tjänar bara lite pengar, inte mycket, men jag tittar inte på pengar. Jag har inte kämpat bara för att tjäna pengar, säger pappa Omar.
Sonen Katab berättar att de tjänar ungefär 7 kronor per falafelrulle, men att syftet inte bara är pengar utan att folk ska kunna äta.
– Man tjänar ju såklart mer pengar på allting som är lite dyrare. Varje krona räknas, säger Katab.
I Lund, liksom i Malmö, är det inte långt mellan falafelställena. Från Kebab time på Sankt Petri Kyrkogata är det bara ett stenkast bort till Clemens falafel, som för övrigt kom på första plats i Lundagårds falafeltest. Trots det är Katab
Pappa Omar (till vänster) och sonen Katab (till höger) i sin restaurang i Rosengård.
inte besvärad av konkurrensen.
– Om någon tycker att Clemens är bättre än oss, då får det vara så. Äter du hos Clemens idag och vill äta hos mig imorgon är det ingen fara. Så länge du trivs. Jag har ingen fiende i den här branschen, det är business, säger Katab.
Tror ni att konkurrenterna blir sura på er för att ni har ett så lågt pris?
– Ja, jättesura, alltså för sura. Jag minns när vi öppnade här i Malmö så var grannen bredvid lite hetsig i början. De tänkte: ”Nej, nu kommer de och förstör”, säger Katab. Trots konkurrensen föredrar Katab att jobba i Lund.
– Lund är den enklaste och roligaste staden. Kunderna är roligare. Det är kulturen och folket man träffar på. Alla har sina egna idéer och tankar. Alla träffar nytt folk. Det är auran, säger Katab.
– Speciellt på helgen. När det är fredagskväll och folk är med och dansar och de har kul. Det betyder någonting för oss, fortsätter han.
JUST SENA HELGKVÄLLAR på Kebab time har det dock blivit färre av sedan Omar och Katab blev av med sin andra restaurang i Lund. Den så kallade vänthallen på Botulfsplatsen hann på kort tid bli en institution i Lunds studentliv. Under helgnätternas småtimmar kunde studenter flockas dit i sådan omfattning att personalen fick ropa ut beställningarna genom megafon.
Omar och Katab tvingades stänga Vänthallen under våren 2025 för att Lunds kommun skulle riva byggnaden och bygga om Botulfsplatsen. Det visste inte Omar och Katab när de tog över hyreskontraktet från den tidigare ägaren. – När vi köpte stället 2020 så sa de inte detta.
De sa att vi kunde förnya hyreskontraktet efter fem år. Så gick det fem år, vi skulle förnya, men då sa de nej, för att de hade planer på att riva ner och bygga om, berättar Katab.
Det slutade med att kommunen fick betala skadestånd om 700 000 kronor. Omar berättar att han ändå inte var nöjd med uppgörelsen.
Vad kände ni när det började rykten om att ert företag bedrev penningtvätt?
– Ingenting. Pengatvätt, vad ska jag säga? En falafel kostar 25 kronor. Hade det varit pengatvätt så hade man haft lite högre pris. Man tvättar inte pengar med 25 kronor. Vi har ingenting att tvätta pengar med. Vi är inte kriminella, vi är vanliga människor, säger Katab.
– Jag slår in allt på kassan och kassan går till revisorn. Jag betalar skatt och allting, fyller Omar i.
Kommunen sa att det var vårt fel. Jag sa att jag inte kan stå för det felet
– Den platsen var jättebra för mig, för där sålde jag mycket falafel och kebab. Varje dag hade vi en kassa på 25-30 tusen kronor. 700 000 är ingenting, det hade jag kunnat tjäna igen på ett år, säger Omar.
Sonen Katab berättar nostalgiskt om hur kul det var att driva vänthallen på Botulfsplatsen och visar videos på studenter som dansar och roar sig inne i den nu rivna restaurangen. Han är irriterad över att kommunen inte gav dem förvarning om rivningen.
– Om de hade förvarnat oss hade man kunnat förbereda sig. Att det kom från ingenstans fick också folk att undra varför vi stängde. Vi hann inte förbereda oss och informera om varför vi behövde stänga, utan vi bara stängde. Då sa folk att vi bedrev penningtvätt, säger Katab.
Uppsägningen av hyreskontraktet är inte det enda problemet som de har haft med Lunds kommun. Katab berättar att det bland annat har varit bråk om skräp från falafel- och kebabrullar som hamnat på gatan.
– Kommunen sa att det var vårt fel. Jag sa att jag inte kan stå för det felet. Det är som att säga att om jag köper en kniv på Willys och dödar någon med den så måste Willys bli straffade. Det är inte så det funkar, säger Katab.
EFTER INTERVJUN INSISTERAR Omar på att få bjuda på en falafel. Jag frågar vad som är den perfekta falafelbeställningen, varpå han svarar att såsen är det viktigaste. I Irak är det mangosås som gäller.
– Mangosås med falafel är det bästa som finns. Men i Lund är det inte många som vet om det. Vi har försökt servera mangosås i Lund, men ingen beställer det. Så vi har istället lagt mild och vitlök. Stark är inte lika nödvändigt, men mild och vitlök är de viktigaste, fyller Katab i. Jag frågar vad mild sås egentligen är och Omar delar frikostigt med sig av sitt recept. – I mild sås är det yoghurt, majonnäs, ketchup, sriracha, salt, citron, lite grillkrydda och fanta. Hemligheten är Fanta, säger Omar.
Ett ljus i mörkret
Den har skildrats i konsten sedan urminnes tider. Fyren leder sjömännen i hamn samtidigt som dess skötare förlorar förståndet. Varför hemsöks vi av denna symbol?
TEXT ELLA KULLGREN
Havet väcker obehag i oss. Det är mörkt, grymt, och mystiskt. Än idag förblir 95 procent av jordens hav outforskade. Det har blivit en symbol för osäkerheten, det okända och människans utsatthet gentemot naturen. Ur detta kaos reser sig fyren som en fast punkt. Eldkasar har länge ledsagat den båtburna civilisationens människor till havs. Den första kända regelrätta fyrbyggnaden var den på ön Faros i antika Grekland. Dess funktion var att lotsa fartyg in i Alexandrias hamn. Moderna fyrar tjänar flera funktioner: som navigationsmärken, vägledning och varningstecken vid grunt vatten. Den centrala rollen fyren spelat i människors resande har gjort den till ett bekant motiv i konsten. Sedan den västerländska litteraturens vagga i antika Grekland har den hägrat vid horisonten som symbolen för att äntligen vara framme efter resans prövningar. För den som känner till att Frihetsgudinnan en gång i tiden klassades som fyr blir slutet på Titanic , där Rose blickar upp mot den enorma statyn på Ellis Island, plötsligt än mer symboliskt. Hon har kämpat för sitt liv ute på Atlanten, blivit en frigjord kvinna på den ödesdigra oceanångaren och äntligen kommit i hamn. Denna eviga symbol för the American dream har utan tvekan påverkat kulturens syn på fyren. I sin förening med Frihetsgudinnan blir den en slags metafor för okända möjligheter och människans frigörelse. På vår sida av Atlanten kan fyren kompliceras ytterligare. I Virginia Woolfs modernistiska klassiker Mot fyren får den en genretypisk mångsidighet. Varje karaktär har sin egen syn på vad den står för. Modernismen förespråkade sanning genom subjektivitet; från havet kan fyren vara ljuset som leder oss in till fastlandet, och från fastlandet kan fyren vara en sista utpost innan det djupa havet tar vid.
DET ÄR KANSKE just denna närhet till det djupa och okända som gett upphov till fyrens mörker. Kring den kretsar många spökhistorier. Det ensamma och avskärmade arbetet har sina uppenbara kopplingar till fyren som skräckikon. Före
teknologiseringen av fyrens ljus var det en eller ett par män som isolerades ute på ön där fyren stod. Det har hänt att fyrskötare har försvunnit eller blivit galna. Historier som dessa inspirerade Robert Eggers thriller The Lighthouse från 2019.
Att inte gå vilse är förknippat med undergång ”
I FILMEN FÅR fyren tjäna många syften. Robert Eggers utforskar manlighet, sex, makt, klass och identitet i de två karaktärerna Thomas och Thomas. Thomas och Thomas kommer till fyren för att jobba i sex veckor med skötseln, och hamnar i ett mytologiskt limbo. Som arbetsplats är fyren perfekt för den filmskapare som vill utforska mannens psyke. Ett fåtal män samlas på en isolerad plats för att utföra fysiskt arbete; det blir en Flugornas herre för vuxna. I The Lighthouse skildras även fyrens motsats: havet. Detta förkroppsligas i sjöjungfrun: i henne blir havet kvinnligt kodat. I tusentals år har varelser som sjöjungfrur och sirener fått representera människans rädslor kring – men också dragning till – hav och vatten. Kvinnor var ett avsteg från normen och kopplades till naturen och det magiska. I kontrast till detta blir fyren den manliga instansen som skyddar civilisationen. Efteråt går det inte att undkomma fyren som fallossymbol. I Sigmund Freuds psykoanalytiska teori kopplas ofta avlånga föremål till den arketypiska fadern, och brukar representera ångest kring makt, dominans och skapandekraft.
DENNA KULTURELLA UNDERTON , kombinerad med fyrens isolation, gör den till ett perfekt samhälle i miniatyr. Men vad händer när samhället inte fungerar? Fadern kan vara både en skyddande och förtryckande kraft. En auktoritär maskulinitet är vad vi ser i The Lighthouse . Thomas och Thomas existerar i en oupphörlig kamp om dominans. När den ena förlorar makt blir han genast förnedrad. För att han sedan ska återta sitt övertag måste cykeln av förnedring och våld upprepas. I Rider-Waite-Smiths klassiska
tarotkortlek är kort nummer sexton, Tornet, inte helt olikt en fyr. Ett högt torn träffas av blixten och börjar brinna som ett stearinljus samtidigt som en kungakrona flyger av det. Två män faller från toppen ner till marken. Med The Lighthouse färskt i
minnet drar man associationer till slutet av filmen, när en av männen besegrar den andra och äntligen går upp till fyren och tittar in i dess ljus, bara för att förlora förståndet och ramla ner för trapporna. Tarotkortet Tornet representerar ”nedbrytningen av sådant som inte är menat att bli”. Illustrationen har ibland beskrivits som ett torn som faller för att grunden inte är stabilt byggd. En förklaring som är fylld med illavarslande farhågor för den som har oturen att dra kortet vid en tarotläggning.
I ALEX GARLANDS science fiction-film
Annihilation (2018) står fyren för säkerhetens och stabilitetens illusion. När huvudpersonen Lena, efter en lång färd genom ett föränderligt landskap, kommer fram till fyren inser hon att det är där den invaderande farkosten slagit ner. I denna berättelse, som i många andra, är det föränderliga något oundvikligt. Rebecca Solnit utvecklar en liknande tanke i sin essäsamling Gå vilse – en fälthandbok . Hon beskriver vilsenheten och förändringen som både oundviklig och nödvändig. Havets och himlens blå färg kopplar hon till distans och längtan, en färg som driver oss mot horisonten, men som rör sig längre bort varje gång vi närmar oss den. Denna jakt är smärtsam och osäker, men nödvändig för förändring. Att inte gå vilse är förknippat med undergång. Kanske kollapsar fyren när vi orörligt tittat ut mot horisonten för länge. Fyren representerar det vi känner till, oavsett om den står för maktkamp eller hopp, medan horisonten alltid kommer att leda oss till nya platser. I en värld där fyrens grund börjat spricka är det kanske nödvändigt för vår överlevnad att lätta ankar och ännu en gång flyta ut på havet.
Ost-kontrovers och häxkonst Månaden som gått:
November har inte bara levererat snö och sjunkande temperaturer. Det blev även ost-skandal, ett utspel från klimatministern och Wicked-feber. Emmy Odeskog ser tillbaka på månaden som gått.
Bengtsons ost-gate
Bor vi i Ankeborg? Jag tror det, för bara där kan ett ostkrig rasa utan att gemene invånare höjer på ögonbrynen. Än mer ankeborgigt blir det av att osthandlarna som berörs – Ostabengtson och Bengtsons ost – verkar vara ärkefiender sedan länge. Konflikten handlar om rätten till Bengtsons osts historia i Lund. Orginalbutiken Bengtsons ost (det blir många Bengtsons nu, bear with me) öppnades 1951 på Klostergatan av Inga och Thure Bengtson. Idag driver deras barnbarn fortsatt ostförsäljning ett stenkast bort under varumärket Ostabengtson. Att de tagit ett nytt namn beror på att de formella rättigheterna till familjeföretagets ursprungliga namn såldes på 90-talet. När namnets nya innehavare, nuvarande Bengtsons ost, nyligen gjorde reklam om att vara ”tillbaka i Lund där allting började” stack det därför i Ostabengtsons ögon. Det är vår familjehistoria, menar de, vilket Bengtsons ost kontrar med att företagets historia är en del av det uppköpta varumärket. Som ni hör är det en konflikt med precis lagom låg abstraktionsnivå för att få kommentarsfälten att rasa. Var och varannan lundabo har kastat sig över tangentbordet och sagt sin åsikt i reddit-tråden ”Vilken sida står ni på i det pågående ostkriget?”.
Romina vs charkbrickan
Det brukar falla på vänsterns lott att driva symbolisk politik i klimatfrågan. Det förvånade mig därför att klimatministern Romina Pourmokhtari (L) riktade en känga åt just Alex Schulmans mat- och resvanor i SVT:s dokumentär ”Romina Pourmokhtari - bryr du dig?”. Han ”käkar chark varje dag” och ”flyger till lyxresort”, säger hon, och avfärdar därmed den kritik han riktat mot hennes klimatpolitik i Dagens Nyheter. ”Jag är en del av att försöka lösa problemet och det är mer än vad han kan säga”, poängterar hon vidare. Det hela är en fars, och den blir särskilt genant då det i samma dokumentär konstateras att Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade med 7 procent
under 2024. Det är den största ökningen på 15 år. På de här siffrorna reagerar klimatministern slående svalt — det hela verkar inte röra upp i närheten av lika mycket känslor som Schulmans lyxkonsumtion. Sansat påpekar hon istället att Sverige trots allt är ”kingar” som lyckas hålla utsläppen lägre än många andra länder.
PR-magi eller Wicked-mani?
Algoritmerna må vara kraftfulla, och flödena alltmer nischade – men vissa populärkulturella fenomen slinker fortfarande oförklarligt igenom mina filterbarriärer. Det kanske främsta exemplet på detta är filmen, musikalen – eller låt oss säga fenomenet – Wicked. Jag har aldrig sett Wicked och inte The Wizard of Oz heller. Jag har däremot scrollat förbi mängder av videor på Ariana Grande och Cynthia Erivo när de sitter och gråter på den enorma, internationella PR-turnén, och på semi-influencers som framför bildspel av röda-mattan-bilder påpekar hur oroväckande smala skådespelarna har blivit. Kontroverserna har varit många, och då räknar jag ändå kallt med att ha missat de flesta. Huruvida det rör sig om genialisk PR eller om en produktion som helt enkelt håller svindlande hög kvalitet kan jag inte uttala mig om eftersom jag, som sagt, inte har sett filmerna. I slutet av november hade den omtalade uppföljaren
Wicked: For Good i alla fall världspremiär – så även i Sverige. Häxsäsongen förlängdes, och på Malmö C for så många grönmålade ansikten och svarta hattar runt att det började påminna läskigt mycket om sommarens furrykonvent. ”Fiero var fågelskrämman!” berättade en vän för mig efter premiärdagen, och jag visste av någon outgrundlig anledning (läs; Tiktok) vad det handlade om. Wicked har gräddfil till min hjärna och jag borde väl, av ren självbevarelsedrift, pallra mig till Kino och se den där filmen snart så att underhållningsvärdet på allt oväsen höjs lite.
The Modern Prometheus Would Like a Refund
Frankenstein (2025) arrives drenched in symbolism: fire and water, blood and milk. Still it manages to come out emotionally dehydrated.
TEXT MIA GRAF
Director Guillermo del Toro’s approach is visually extraordinary. It is a lovingly constructed production with a heavy emphasis on grand sets and exquisite costuming. The screen is saturated in blues and reds, and del Toro abandons the classic sickly-green monster hues for chalky, marble tones. Victor’s world is colour-coded so aggressively that even his beverages participate: he drinks condensed milk while everyone else enjoys red wine. After his mother’s blue-faced death, Victor shifts into black and scarlet, wrapped in a red stewardess-style scarf.
THE VISUAL BOLDNESS often works, but at times it veers into excess. The CGI wolf attacks feel airlifted from another, less discerning film and leave little to the imagination. The recurring flaming angel sequences resemble the rave-animatic backgrounds of a commercial techno festival. These scenes are memorable, but they also reveal how often the film sacrifices psychological depth in favour of operatic spectacle.
WHILE THE CGI-OPTICS leave something to be desired, Jacob Elordi’s performance as the Creature is outstanding. He gives the Creature aching vulnerability and intelligence, almost enough to redeem the film’s emotional shortcuts. Even under layers of prosthetics, he radiates tenderness and, inconveniently for the plot, attractiveness. Oscar Isaac sells Victor’s cruelty and mania with conviction, despite the film flattening him into a traumatised tyrant rather than Shelley’s haunted scientist. Mia Goth, as Elizabeth, is measured and convincing, but the script gives her little to work with. Elizabeth is written more as a symbolic counterpart, rather than a fully fleshed out character. Goth has the charisma to suggest a life beyond these archetypes, but the film rarely al-
lows her to inhabit it.
Narratively, Frankenstein keeps much of Shelley’s structure but discards her nuance, and in doing so it softens the moral stakes. Book-Victor is complex: a prodigal son in a loving family who stumbles into monstrosity through obsession and cowardice. Del Toro’s Victor is rewritten through convenient trauma, reshaped into a boy brutalised into ambition by an abusive father. Meanwhile, the Creature is absolved of the novel’s violence and reimagined as a saintly victim. The ending feels unearned.
THE FEMALE CHARACTERS suffer most from this streamlining. Elizabeth is more present but still
largely symbolic, and Victor even proclaims that his greatest pain was being “denied” by her. Other women exist mainly as mothers or martyrs. The result is a world that feels strangely airless, populated by two men locked in a mythic loop rather than embedded in real human relationships.
STILL, THERE IS an undeniable pleasure in watching a filmmaker build a world with such care. Del Toro’s commitment to handcrafted sets and practical effects shines through every towering laboratory and ice-swept vista. And when the Creature finally tells his story, the film briefly crackles with the electricity it spends two and a half hours promising.
FILM
Guillermo del Toro Frankenstein 27-10-2025 Netflix
Jacob Elordi plays the Creature in Guillermo del Toros 2025 version of Frankenstein
Kulturredaktionen väljer:
I de mörka månaderna
De dunkla månaderna kan vara tryckande, nedslående och jobbiga, men de kan också vara en perfekt fond för diverse aktiviteter. Lundagårds kulturredaktion delar med sig av tips på vad man kan se, läsa och göra för att ljusa upp, eller ändra perspektiv på, mörkret.
En man med bara månader kvar att leva får ett ovanligt erbjudande från djävulen: en extra dag i utbyte mot att någonting i världen försvinner. Tillsammans med sin katt omprövar han vad som verkligen är värt att leva för. Tänk om alla katter i världen försvann är perfekt som paus från kurslitteraturen. Berättelsen är varm, melankolisk och oväntat rolig samtidigt som den ger nya perspektiv.
Danskarna kan sin krim och Legenden är inget undantag. Tea, en oerfaren polisaspirant, tvingas navigera faror och lögner när hon under täckmantel försöker komma nära en knarksmugglare via hans fru. Serien är lagom actionfylld och håller pulsen uppe, men det är det psykologiska spelet och de djupare moraliska frågorna som gör serien värd att se. Och man övar på sin danska.
En biofilm som passar perfekt i höstmörkret. Aldrig ensam utspelar sig i andra världskrigets Finland och handlar om hur affärsmannen Abraham Stiller riskerade allt för att skydda judiska flyktingar undan nazisterna. Under kriget ingår Finlands säkerhetspolis ett avtal med tyskarna om att deportera finska judar till koncentrationslägren. Historien är gripande och betydelsefull.
GOTIK OCH PEDRETTI
Att få se Victoria Pedretti på sin skärm får en att gråta lyckotårar från första scenen.Dessutom är serien genuint gripande och sorglig. The Haunting of Bly Manor är ett övernaturligt och gotiskt skräckdrama med ett välskrivet manus. Det är en vacker kärlekshistoria som lämnar en tom på slutet. Skräcken är mörk, tragisk och långsamt smygande, så att den lämnar en med en existentiell kris.
POST-HALLOWEENFIRANDE
Visst kräver vintern ett visst mått av eskapism, men detta är varken rätt land eller tid att förneka mörkret i. Något mer passande för årsiden än optimistiskt dagdrömmande är att istället ta sig igenom årets nya skräckfilmer som inte hann ses i oktober. Mitt i de nattsvarta eftermiddagarna kan det vara tröstande att påminna sig om att det, trots allt, kanske kunde vara värre.
SKRÄCK-LYSSNING
Podden har funnits i många år men fortsätter att få nackhåret att resa sig. Det finns något märkligt tröstande i att lyssna på sådant som egentligen borde få en att vilja sova med lampan tänd. Creepypodden blandar dramatik med långsamt krypande obehag och lyckas samtidigt vara allmänbildande. Den är perfekt för en kväll när man vill bli lite lagom uppskrämd.
TE-KULTUR I STORA LASS
Med mörkret kommer kylan, och vad som absolut inte hjälper mot något av dem är en kopp earl grey som tar slut på tre klunkar. Brittisk te-kultur i all ära men mitt finporslin definieras utifrån volymen det rymmer. Det gäller att testa ytspänningens gränser med sitt tantigaste tvåhandsgrepp, huttrandes i en stickad kofta medan man konsumerar sin kroppsvikt i lundablandning.
PERVERTERAD THRILLER
The Handmaiden är en prisad, visuellt slå ende och erotisk thriller som är fylld med lögner, begär och perversioner. Man blir hypnotiserad och manipulerad av per spektiven och ständigt väntar vändningar som får en att både hålla och tappa andan. Filmen är lekfull och aningen explicit. Den dröjer sig kvar med både obehag och beundran som sakta tränger in under huden.
PÅ SPÅRET RESTEN AV ÅRET
Att romantisera julen är lätt, men också under senhösten och vid nyår behövs lite extra mysfaktor i brist på D-vita min. Innan julstjärnorna börjat lysa i fönstren finns lyckligtvis På Spårets varma studiobelysning där för att leda en i rätt riktning. Programmet håller dessutom på längre än högtiden, och kanalen behöver inte ens bytas när Kalle Ankas jul är över.
GENKI KAWAMURAS DEBUT
ALDRIG ENSAM I MÖRKRET
MOLLY ÅKERBRAND
MIMOSA LU
BEA LIGNELL
Lunds universitets studentkårer
Hälsa är grunden – inte lyxen i högre utbildning
KLOCKAN ÄR STRAX efter tio på kvällen. Biblioteket stänger och en student cyklar hem genom en mörk stad. Tentastressen ligger som en klump i magen, hyran ska betalas i nästa vecka och CSN räcker inte riktigt till. På mobilen blinkar en påminnelse om att ringa vårdcentralen, men väntetiden för samtalsstöd är flera månader lång. Den här bilden är inte unik, den är vardag för många studenter.
STUDENTERS PSYKISKA HÄLSA har under lång tid varit en fråga som ständigt återkommer i rapporter, enkäter och debatter. Folkhälsomyndighetens sammanställning av den nationella folkhälsoenkäten visade redan 2018 att nedsatt psykiskt välbefinnande, stress, oro och ångest är vanligare bland studenter än bland yrkesverksamma i samma ålder. Det är inte svårt att förstå varför. Studenter lever ofta i en pressad situation – ekonomin är skör, sociala nätverk saknas, studietakten är hög och kraven på prestation är ständigt närvarande. Det är en kombination som gör studentgruppen särskilt utsatt.
ÅTERHÄMTNING ÄR INTE en lyx, utan en förutsättning för att klara studierna. När kurser schemaläggs utan hänsyn till arbetsbelastning och när tentor staplas på varandra, då riskerar studenter att bränna ut sig. Bristande återhämtning leder inte bara till stress och psykisk ohälsa, utan också till avhopp och förlorad kompetens.
DETTA ÄR LUS
UNIVERSITETET MÅSTE TA ansvar för att studenter ges tid att ladda om. LUS kräver därför jämn arbetsbelastning, bättre samordning av kurser och möjligheten till adekvat återhämtning under studierna. Kommunernas ansvar sträcker sig längre än vårdplatser. De kan bidra till att återhämtning blir möjlig genom att skapa miljöer för gemenskap, kultur och fritid.
REGIONERNA BÄR HUVUDANSVARET för sjukvården, men kommunerna påverkar studenters livsvillkor varje dag. Trygghet i stadsmiljön, säkra cykelstråk, bra belysning och tillgång till mötesplatser är direkt kopplat till psykiskt välbefinnande. Att synliggöra stödresurser och skapa sociala nätverk är lika viktigt som att erbjuda vård. Kommunerna måste se studenter som en självklar del av staden och planera därefter.
ATT INVESTERA I studenters hälsa är att investera i framtiden. Återhämtning och förebyggande insatser är inte kostnader – det är grunden för att studenter ska kunna klara sina studier och bidra till samhället. För utan hälsa, ingen kunskap.
KRAMAR: Investeringar i trygghet och förebyggande hälsa.
SPARKAR: Besparingar som gör studenter till förlorare i samhället.
TEO HOUMANN, ORDFÖRANDE LUS ELLIOT BORGSTRAND, VICE ORDFÖRANDE LUS
Lunds universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.
DET ÄR SNART valår, och återigen ska framtiden räddas. Men ingen talar om platsen där framtiden faktiskt formas: Universitetet. I media kastas siffror och löften runt, men högre utbildning lyser med sin ständiga frånvaro. Den är helt enkelt inte tillräckligt klickvänlig för att få plats i debatten
OAVSETT POLITISK FÄRG saknas en idé om vad högre utbildning ska vara om fem, tio eller tjugo år. Vi hör krav på att stärka rättssamhället, men juristutbildningen har en av de lägsta prislapparna per student. Vi hör löften om kortare vårdköer, samtidigt som medicinska utbildningar går på knäna. På den vägen fortsätter logiken. Att lova lösningar utan att investera i dem är en märklig form av politisk akrobatik.
SVERIGE STOLTSERAR GÄRNA med att vara en kunskapsnation. Samtidigt har resurserna minskat kraftigt under flera decennier. Det betyder färre lärarledda timmar, mindre handledning och i förlängningen sämre kvalitet. Vi ligger i absoluta botten i Europa när det gäller just lärarledd tid – ofta runt tio timmar i veckan och ännu mindre i vissa ämnen. Det är svårt att tala om kvalitet när studenter av ekonomiska skäl tvingas sköta sin utbildning själva. Ingen kunskapsnation i världen kan leva på självstudier.
OM SVERIGE MENAR allvar med att vara en kunskapsnation krävs långsiktiga reformer, högre anslag och ett stopp för produktivitetsavdraget. Annars skär vi i framtiden för att klara nuet. Så länge utbildningarna går på sparlåga gör också framtiden det.
SOFIA ÅHMAN, Ordförande Juridiska föreningen
Sustaining relationships that benefit us all
What an autumn it has been!
One of the year’s highlights – in fact a highlight of recent years – came in November when the Quacquarelli Symonds QS World University Rankings: Sustainability announced the rankings for 2026. In the coming year, Lund University is the university all others will look to when they think about how they can strengthen their efforts in sustainable development. This has certainly not been achieved overnight – it stems from many years of effort and prioritisations within most of the research environments at Lund University such as biology, natural sciences, engineering sciences and social sciences.
Our progress has been a clear response to the wishes of students, staff and all our partners in industry and elsewhere for the University to work seriously for sustainable development. And it would not have been possible without the support and driving force of all these groups. We are also committed to the continuous improvement of our research and programmes re
lating to sustainable development. And we know this is possible because of the passion for this issue among students and faculty teaching staff.
It is the long term relationships we make and sustain that make progress possible.
Lund University would never have reached the top of the rankings without international students coming here, becoming alumni and spreading Lund University’s good reputation. We would never have reached this position without all the collaborations with international researchers that have made us and our programmes better. In a time when collaborations and exchanges are becoming increasingly complicated, we must redouble our efforts to ensure a flourishing future for these valuable relationships.
During the intensive autumn semester you have got to know many new friends, friends who may remain important in your life long after your studies. These enduring relationships; between students and, in a wider context, between universities, are
Lund University has climbed to first place in the world in the QS World University Rankings: Sustainability 2026. The ranking includes around 2,000 higher education institutions from about 100 countries and measures how universities contribute to a sustainable future – through research, education, and the way they operate as organisations.
foto: håkan rodhe
strong networks for forming new friendships and collaborations, and spreading the knowledge and insight that can lead to positive change in the world.
Erik Renström Vice-Chancellor
Ny politik för högre utbildning
Centerpartiet har precis klubbat tre viktiga reformer för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Efter år av urholkad kvalitet i högre utbildning, fallande lärarledd tid och ekonomisk press på lärosätena lägger vi nu om kursen.
Detta är en opinionstext i Lundagård. Skribenterna svarar för åsikter i debattartikeln.
PROBLEMEN ÄR VÄL kartlagda. Resurserna per student har minskat i decennier. Sverige satsar mindre per student än EU och OECD i snitt, och antalet lärarledda timmar hör till de lägsta i hela västvärlden. Samtidigt har kostnaderna stigit och kraven på lärosätena blivit fler. Det här är inte en abstrakt fråga. Den är konkret och den går att ta på. Det handlar om ingenjörer, sjuksköterskor, lärare, ekonomer och forskare som ska bära framtidens välstånd. När kvaliteten sjunker slår det direkt mot vår arbetsmarknad, vår produktivitet och vår förmåga att växa. Centerpartiet pekar nu ut en ny riktning, byggd på tre centrala reformer, som precis klubbats av partiets högst beslutande organ:
tigt, anställa fler lärare och ge studenter mer individuell handledning. Forskning och undervisning hör ihop, och när basanslagen stärks kan lärosäten bättre utveckla utbildningar som är kostsamma men nödvändiga, särskilt inom STEM. Det handlar om laboratorier, teknisk utrustning, säkerhetskrav och tillgång till forskningsnära undervisning. Satsningar som i dag ofta får stå tillbaka för att systemet belönar kvantitet snarare än kvalitet.
Resurserna per student har minskat i decennier
FÖR DET FÖRSTA ska finansieringen av utbildning stärkas. Uppräkningen av utbildningsanslagen reformeras så att den speglar lärosätenas faktiska kostnadsökningar. I dag halkar anslagen efter år för år. Undervisning trängs undan av administration, lärare får mindre tid för studenterna och kvaliteten vittrar gradvis sönder. Vi behöver en uppräkning som följer verkligheten, först då kan grundnivån av lärarledd undervisning återställas.
FÖR DET ANDRA ska lärosätenas finansiella frihet stärkas. Andelen basanslag ska öka. Det ger lärosätena större möjligheter att planera långsik-
FÖR DET TREDJE ska kvaliteten i utbildningen premieras. Därför behöver finansieringssystemets incitament ändras så att kvalitet premieras framför antalet studenter. I dag riskerar lärosäten att straffas ekonomiskt om de erbjuder fler lärarledda timmar eller mer krävande kurser, eftersom antalet studenter inte kan maximeras. Det är ett felkonstruerat system som än en gång tvingar fram kvantitet framför kvalitet. Ett modernt system ska belöna utbildningar som faktiskt lyckas förbereda studenterna för arbetslivet, som håller hög akademisk nivå och som integrerar aktuell forskning. Ett lärosäte ska inte behöva kompromissa mellan ekonomi och kvalitet. Centerpartiets nya inriktning, byggd på tre centrala reformer, är mer än en justering. Det är en kursändring som tydligt markerar att Sveriges framtid inte byggs med underfinansiering, utan med kvalitet, långsiktighet och stark forskningsanknytning.
SVERIGE SKA VARA ett land där studenter får den undervisning de behöver för att lyckas, där lärare har tid att undervisa och utveckla ämnet, och där högre utbildning betraktas som en investering som ger avkastning i form av tillväxt, innovation och ett starkare samhälle.
Centerpartiet pekar nu ut en riktning som Sverige länge saknat. Vi presenterar en politik som tar ansvar för framtiden och som lägger grunden för en högre utbildning som står stark i en allt mer kunskapsdriven värld.
Anders Ådahl
Rasmus Elfström
Anders Ådahl
KORSORD
Bokstäverna i de gröna rutorna bildar en tävlingsfras. Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse och en bok från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas ut den 5 januari och meddelas via mejl.
Mejla arbetsprov, en kort presentation och vilka ämnen du vill behandla i dina serier till: smilla.sunden-pettersson@lundagard.se
Har du en passion för att teckna? Är du bra på att förmedla korta men slagkraftiga berättelser? Eller har du en komisk och satirisk ådra? Ansök om att bli serietecknare för Lundagård!
HEJ STUDENT!
STELLA CEDERSKOG
Ålder: 22
Från: Stockholm
Pluggar: En kurs i skrivande
Vad är ditt bästa tips för att må bra i vintermörkret?
– Mitt bästa tips är att fortsätta göra de sakerna man gör när det är sommar, alltså att inte sluta träffa kompisar, dra ihop middagar och sånt.
Vad ser du mest fram emot inför jul och nyår?
– Jag firar jul i Köpenhamn, så jag ser fram emot flæskesteg som det heter, alltså fläsk. Maten ser jag mest fram emot, och att träffa släkten såklart!
– Sen på nyår är jag taggad på att gå ut och dansa och festa länge.
Om du fick välja en kändis att kyssa på tolvslaget, vem hade du valt?
– Oj vad svårt! Men gud. Jag säger Lady Gaga för att jag gärna hade haft med henne på min nyårsfest, en spelning och en kyss!
Det börjar lacka mot jul! Lundagård bjuder högtiden till ära på två recept på smaksatt snaps.
Håll till godo!
Juliga snaps
Recept: En generös student
Portioner: 2 små flaskor
INGREDIENSER
Pepparkakssnaps
– 3,5 dl vodka
– Skalet av en apelsin
– Några tunna skivor ingefära
– 1-2 kanelstänger
– 1/2 tsk kardemummakärnor
– 3 msk socker
Knäcksnaps – 3,5 dl vodka – 1 paket á 135 g Werthers original
INSTRUKTIONER
Pepparkakssnaps
1. Skala en apelsin med en potatisskalare.
2. Lägg skalet tillsammans med ingefära, kanelstång och kardemummakärnor i en burk eller flaska med vodka.
3. Låt stå i några dagar för att låta vodkan ta smak.
Knäcksnaps
1. Lägg kolorna i en plastpåse och krossa till smulor på valfritt sätt.
2. Häll ner kola-smulorna i en burk eller flaska. Häll över vodkan och skaka.
3. Låt stå tills kolorna är helt upplösta. Skaka då och då för att hjälpa till med att lösa upp godisarna.
Sedan är det bara att njuta av den juliga snapsen! Ansvarsfull, såklart ;)
Mjauuu Mjauuu...
God Jul!
Studenterna levererar, Min förebråelse tar skruv:
Storlus trånar efter fågel åh så ljuv, Hur ska det gå när högsta hönset koketterar?
Tillfället gör tjuv:
I liten sal fifflare smiter in utan pass, Dränerar rusdryck en masse...
Storfifflare blir fifflare igen, Jag förstår, det är svårt att byta spår.
På tal om:
Tror de sig vara kår?
Nåja, vi får väl se i vår...
(Förresten, ditt spån, BYT TELEFON!)
Åh, du Rapunzel i ditt torn! Beskyddare av borg och sal! Vad smidigt att ha nära hem, när man hittar nån på bal...
Avsaknad av frihet... Vad är det du har gjort?
Dubbelekonom, gick bokföringen lite fort?
På pampig sko en riktig skäpparknop, Lika poster leka bäst, men bara en går hem ihop.
Över-lus på besök, Visade sig vara bra på krök.
Ingen är förvånad, men deras temperament?
Det var inte känt...
Katt väcker debatt!
Någon är kritisk, Men missen lovar, han är fortsatt a-politisk.
I övrigt gör han inget intressant, Jag uppmanar mina vänner: Prova ett klavertramp!
