På jakt

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 7 2025

PÅ JAKT

STUDENTER SOM JAGAR s. 12-15

TENTAFUSKEN RANKADE s. 16-17

ETT SAMTAL MED SCHULMAN s. 18-19

Find your path into the Swedish language at Tora Vega SFI. You may want to learn Swedish to quickly continue your career or your studies here. Or to better understand Swedish people and culture. Regardless of your motivation, you will find an SFI* alternative at Tora Vega SFI that fits your needs.

All our SFI-classes are located in central Lund.

Read more and register Find out more about ways to study Swedish at Tora Vega SFI and how to register.

toravega.se | sfiinfo@toravega.se

*SFI = Swedish for immigrants

Det senaste från Timbro förlag

Konservatism

- kampen för en tradition Edmund Fawcett

Efter Tidö - Lärdomar från den nya generationen

Moraliskt kapital Ann Heberlein

Erik Berg (red.)

Timbro förlag Följ QR-koden för att se kommande utgivning.

Timbro förlag är en del av tankesmedjan Timbro. I över 40 år har vi gett ut liberala klassiker, översatt internationella tänkare och publicerat böcker som behandlar såväl kontroversiella och nya frågor i debatten som de eviga och stora frågorna i idédebatten.

ledare RÄTTELSER: I Lundagård nr. 6 2025 hamnade LUS kramar och LUS sparkar bytt plats. Rätt är att LUS kramar ”en budget för hårt arbetande studentorganisationer” och sparkar regeringen.

I artikeln ”Budgetpropositionen: Kårernas bidrag stryps” stod det att riksdagen hade presenterat budgetpropositionen för 2026.

Detta stämmer inte, det är i själva verket regeringen som presenterat propositionen.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning.

Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Marius Lyckå, marius.lycka@ lundagard.se Redaktör: Smilla Sundén Pettersson, smilla.sunden-pettersson@ lundagard.se Webbredaktör: Amanda Barratt, amanda.barratt@ lundagard.se Fotochef: Laura Lyall Folkman, fotografi@lundagard.se Illustrationschef: Idun Andersson Lindblad, illustration@ lundagard.se Säljchef: Max Lyth Bellman, annons@lundagard.se Redaktion: Elisabeth Tham, Emmy Odeskog, Felix Perklev, Idun Andersson Lindlad, Laura Lyall Folkman, Molly Fornell.

Medarbetare detta nummer: Laura Lyall Folkman, Ellen Gemback, Amanda Barratt, Tova Lundin Mylläri, Molly Åkebrand, Maya Berger, Cornelia Lelinge, Mimosa Lu, Marius Lyckå, Marin Cima, Elin Hilling, Fredrika Andersson, Idun Andersson Lindblad, Emmy Odeskog, Felix Perklev, Daniela Astudillo, Donya Moosavi, Sixten Ferring Houltz, Luna Besev, Kayla Dahlberg Pimentel, Moa Lindroth, Solveig Nycander, Andrea von Essen, Molly Fornell, Andrea Aram, Tekla Svensson, Ida Hein Olsson, Neo Wikman, Nhi Tran.

För annonsering: annons@lundagard.se Omslag: Laura Lyall Folkman Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 400 kr/år, kontakta marius.lycka@lundagard.se Studentprenumeration 240 kr/år.

Adressändring: Genom Ladok.

Tryck: Stibo Complete.

Distribution: CityMail.

Pressläggning: 2 november 2025.

Deadline: Nr 8:2025 24 november. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre ändringar i inskickat material.

Upplaga: 32 339 Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration.

Om du har gjort ovanstående, kontakta CityMail.

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Isak Aho Nyman, Vera Svahn och Amanda Barratt: Elmer Rikner:

Vad är du på jakt efter?

Att agera i studenternas tjänst är något annat än att vara föreningarnas reklambyrå.

A

lla är vi på jakt efter något, oavsett om det är högskolepoäng, pengar, skönhet, möjligheter eller kärlek. Inte minst är vi på Lundagård ständigt på jakt. Vi är på jakt efter nyheter, gräv och missförhållanden som gömmer sig i Lunds studentliv. Oavsett om det gäller universitetet, kårerna, föreningarna eller nationerna så letar vi efter det som andra missar.

MEN DET ÄR en jakt som blir allt svårare, för samtidigt som vi jagar scoop jagar andra inflytande.

Våra önskemål om presspass möts ofta av motkrav, våra intervjuer av ändringar i citat. Ännu oftare får vi mejl från organisationer som inte förstår varför de behöver betala för en annonsplats i tidningen, eller från företag som vill att vi ska maskera reklam som nyheter. Inte minst får vi höra att Lundagård gör dålig reklam för Lund: Att vi river ner det studentliv som alla andra försöker bygga upp.

Reklambladsmentaliteten omringar oss från alla håll och kanter.

DET HÄR FÖRHÅLLNINGSSÄTTET är svårt för oss att bemöta. Paradoxalt har reklam en nödvändig plats i tidningsbranschen – titta bara här på sidan mitt emot. Annonserna du ser där drar in pengar som är livsviktiga för att finansiera oberoende journalistiskt arbete. Men Lundagård är inte ett reklamblad, och det är skillnad på reklam och reklam. Det journalistiska oberoendet försvinner sekunden som pressbiljetter och intervjuer accepteras i utbyte mot krav på innehåll, publiceringsdatum eller en shout-out i en publicering.

Framför allt hindrar reklambladsmentaliteten det journalistiska arbetet. Det är svårt att granska när föreningarna vi söker vänder sig bort i tron om att vi vill riva ner det de har byggt upp. När organisationerna som studentlivet består av tycker att Lundagård borde prioritera image över gräv och nyheter. Det är hämmande och tidskrävande att behöva argumentera om varför vi kommer att behålla sanningsenliga citat.

LUNDAGÅRDS LÖFTE ÄR att agera ”i studenternas tjänst” – något som lätt missuppfattas när fokuset ligger på reklam. Det betyder inte att studentföreningar bör få gratis annonser eller att vi borde måla upp en positiv bild av studentvärlden. Det betyder att vi värnar om studenternas rätt att veta vad som pågår, oavsett vad.

Vi vet vad vi är på jakt efter – sanningen. Du som läsare kan vara lugn: Vi kommer aldrig böja oss för krav på innehåll i artiklar. Vi kommer aldrig åsidosätta journalistiska principer för att lyfta en förfinad bild av Lund och dess studentliv.

För jakten på sanning leder ingenstans om oberoendet offras längs vägen.

Amanda Barratt, Redaktör

Q ILLUSTRATION ELLEN GEMBACK

Selma Klasson

E

fter ett gediget studentlivsengagemang tog Selma på sig uppdraget att väcka liv i den gamla traditionen att sätta upp en förkarnevalistisk musikal. Med en ensemble lika stjärnspäckad som en Avengers-film fanns det få saker som kunde gå fel. Men likt Marias äventyr i Sound of Music blev också detta en resa kantad av några mindre kontroverser.

Förmannen, Förmannen, du kan allt läxa upp mig.

Bra betyg, ack så sent.

Vi är glada att se dig.

Hyllas ska du, för det du har gjort, hyllas och minnas framöver!

Förmannen, Förmannen, än står din låga och glöder.

Tomma rader – men dumt var ju det, showen var utan like.

Förmannen, Förmannen, ljus i Lunds gamla rike.

LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025 |

3

hänt på webben

Bakom kulisserna på ett spex

17 OKTOBER – SPEX I över 140 år har spex varit en självklar del av Lunds studentliv – men hur blir en föreställning egentligen till? Följ med in bakom ridån hos Boelspexarna när de förbereder för sitt nyskrivna spex Frihetsgudinnan.

FOTO NEO WIKMAN

NYHETER FRÅN WWW.LUNDAGARD.SE 15 OKTOBER – NYHET

Studentprotest

Egyptson frias

Mohamsson i Lund

Två år efter Hamas attack mot Israel demonstrerade studenter i Lund för befolkningen i Gaza. Manifestationen gick under parollen ”It didn’t start on October 7th”, och känslorna var starka hos både aktivister och motdemonstranter.

Sameh Egyptson frias återigen efter en granskning av hans omdebatterade doktorsavhandling om politisk islam. Denna gång har avhandlingen granskats av Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (NPOF).

Trots beslutet är Egyptson långt ifrån nöjd.

Simona Mohamsson, Sveriges utbildningsoch integrationsminister tillika Liberalernas partiledare, har rest till Lund för att medverka i Studentaftons ”Skolafton”. Lundagård fångar ministern för en snabb intervju utanför Universitetshuset under torsdagsmorgonen.

| LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025

FOTO LAURA LYALL FOLKMAN

4

24 OKTOBER – INTERVJU FOTO JOHANNA NILSSON

FOTO NEO WIKMAN

7 OKTOBER – NYHET

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE FOTO TOVA LUNDIN MYLLÄRI

NYHET

Ett astronomiskt affischsläpp TEXT TOVA LUNDIN MYLLÄRI

Den 23 oktober offentliggjordes den officiella affischen för Lundakarnevalen 2026. Tova Lundin Mylläri var på plats för att ta del av avslöjandet.

AFFISCHEN FÖR LUNDAKARNEVALEN 2026 har presenterats och årets avslöjande bjöd på betydligt mer än bara färg och form.

Med humor, oväntade tilltag och en rejäl dos självdistans visade karnevalskommittén att tradition går att blanda med spännande nya inslag. ”Affischen sätter ju hela viben” hör jag någon säga i publiken – om detta stämmer så kan man med säkerhet säga att nästa Lundakarneval kommer bli något alldeles extra.

Inför en entusiastisk publik inleder Edvin Simonsson, festmästare för Lundakarnevalen 2026, med att hälsa alla välkomna, tacka för engagemanget och börjar sedan prata om hur affischsläppet är i desperat behov av ett ansiktslyft.

– Ett affisch-släpp, vad är det? Lite figurer och färg på ett papper, det funkar inte längre! 2022 is calling, det är dags att vara nytänkande, säger Edvin Simonsson.

Bakom honom döljs tre övertäckta föremål. I ett lekfullt inslag berättar Simonsson att han har tagit fram alternativa sätt att representera karnevalen.

– Vi behöver en skulptur. En karnevalsskulptur för det celestiala, säger Edvin Simonsson.

När skynket lyfts bort står där en toalett, pimpad med små stjärnor i glitter. Det hela mottogs inte särskilt bra av Anna Lindner, nöjeschef för karnevalen, som snabbt kliver upp på scen. Istället föreslås en ljudidentitet likt den som Malmö stad gjort.

– Tänk nytt! Malmö skapade en ljudidentitet som var ett väldigt lyckat projekt. Jag har skapat en egen ljudidentitet, en karneval-ljudidentitet, säger Edvin Simonsson.

LJUDIDENTITETEN ÄR EN salig blandning av brandlarm, pruttljud och skratt. Det hela verkar tas emot väl av publiken, men det övertygar inte nöjeschefen.

Till sist gör Hugo Widell, general för Lundakarnevalen, entré för att avrunda tillställningen. Tillsammans drar de tre av skynket och presenterar affischen.

– Det är just den här affischen som ni kommer att vara väldigt väldigt trötta på om ungefär ett år, skämtar Hugo Widell.

När Lundagård kontaktar kommunikationschef Tora Paulsson berättar hon om den traditionsenliga affisch-tävlingen.

– Vi brukar utlysa en tävling varje karneval. I år fick vi cirka 90 bidrag. Sen sållade vi bland många bra bidrag och landade till slut på denna av Jonas Elding, berättar Tora Paulsson.

Affischen föreställer två små figurer som faller ur ett UFO format som en studentmössa.

K RÖ N I K A

Molly Åkebrand: Tystnaden har blivit en lyxvara Vi scrollar, vi pratar, vi fyller varje tystnad med ljud. Och ändå längtar vi efter den där lilla stunden av stillhet. Tystnaden har blivit sällsynt och plötsligt dyrbar, menar Lundagårds kulturkrönikör Molly Åkebrand.

alla ständigt är uppkopplade. På liknande sätt uppmuntrar ”have a boring 15 minutes”-trenden människor att medvetet ha tråkigt, för att återfå koncentration och närvaro. Det är små försök att återerövra stillheten och tystnaden.

Detta är en opinionstext i Lundagård. I VÅR SAMTID har tystnaden blivit Skribenten svarar för åsikter i krönikan. en estetik. Minimalism, slow living och mindfulness har blivit kulturella DET ÄR MÄRKLIGT att det blivit en uttryck som motsätter sig det digitastatusgrej att vara offline. Att inte la bruset. Att scrolla utan ljud eller svara direkt på meddelanden kan sätta mobilen på stör ej blir en form numera signalera balans, inte ohöv- av kuratering, ett sätt att markera att lighet. ”Jag försöker vara mer närva- man värderar det mänskliga över det automatiserade. Tystnaden blir en rande” är ledorden.

Och ändå är vi obekväma inför kulturell markör, ett sätt att säga att tystnaden. När mobilen ligger tyst i man inte är slav under algoritmen.

Inom konsten och litteraturen har fickan känns det nästan olustigt, som om vi glömt hur man är ensam, utan tystnaden alltid haft betydelse. John Cage lät den tala i sina musikaliska distraktion. kompositioner, Agnes Martins miTYSTNADEN KRÄVER NÄRVARO och nimalistiska målningar skapar rum den känns mer utmanande än det för reflektion, och poeter som Tove ständiga bruset. Den har fått en Jansson använder tomrummet mellan ny glans. Den säljs i form av med- orden för att få oss att känna. Tystnaitationsappar med månadsabonne- den är inte frånvaro. Det är en kultumang, ”digital detox”-kurser och rell röst. Så vad händer när tystnaden stugor utan wifi. Vi betalar för still- försvinner? het på samma sätt som vi en gång betalade för uppkoppling. Och någon- TYSTNAD ÄR FÖRUTSÄTTNINGEN för stans längs vägen gick tystnaden från att kulturen ska nå oss. Konst, litteatt vara gratis till att bli ett lyxobjekt. ratur, musik och teater behöver tid På sociala medier har tystnaden fått och stillhet för att verkligen kännas. en ny form. Folk tar pauser, lägger upp Utan pauser hinner vi varken reflek”gone offline”-bilder eller raderar sina tera eller förstå. Allt blir bara brus, konton som ett statement. I samma utan djup eller resonans. anda sprids trender som ”raw dogging Att logga ut är inte längre en flykt, life”: Ett uttryck som Gen Z har gett utan en konstform. En sorts vardaglig en ny innebörd. Nu betyder det att askes. När allt annat känns artificiellt stirra rakt ut i tomma intet, utan un- och algoritmiskt, blir tystnaden det derhållning, sömn eller distraktioner. sista som känns äkta. Och den mest En slags mikropaus från en värld där samtida kulturyttringen av alla.

LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025 |

5

news

Upper secondary and high school students can now get free homework help at Malmö Nation. Members of the nation asssist the pupils on a voluntary basis.

Sessions are held every Monday.

Malmö Nation offers free homework help During the fall semester, Malmö Nation has been offering free homework sessions for upper secondary and high school students. The initiative, called Läxhjälpen, was made possible by a donation from the Red Cross and aims to provide school assistance for younger students.

TEXT AND PHOTO MAYA BERGER

Nations are known for their big events and social life outside of university work. Malmö Nation, however, believed there was a need for more charity work within their organisation.

– We thought there was absolutely room for us to do a project like this and to help younger students in Lund with their homework, and hopefully inspire them for studies, but also to help everyone get through school. A big part of it is that we could do it for free, says Patrik Utterström, law student at Lund University and one of the founders of Läxhjälpen.

be preparing for the SweSAT, or maybe you’re graduating high school and want to apply for a summer job and need to get your CV done.

– If you’ve never done it, you could ask us, because we have all done it before, says Gustav Dyhre, Industrial Engineering and Management student.

LÄXHJÄLPEN AIMS TO create a quiet and welcoming environment that allows students to receive academic help, advice for future academic paths, or to ask questions about career options.

– What we are trying to do really, is to create a study hub where our members can come and hang out. The helpers can do their own studies as long as they’re available to help others and create this little ecosystem of people helping each other, says Patrik Utterström.

GUSTAV DYHRE AND Patrik Utterström explain that their main goal for the program is to make it a part of Malmö Nation’s identity and regular services. The program aims to continue its current weekly sessions, Mondays from 16:0019:00 at Malmö Nation, and potentially increase the number of sessions per week.

Läxhjälpen emphasizes the wide range of acaGustav Dyhre and Patrik Utterström are demic help that is offered during the homework co-founders of Läxhjälpen. sessions. The helpers are active or regular members of Malmö Nation who have a strong An additional goal of creating this environacademic background. Currently, Läxhjälpen ment is to encourage students to ask for help. consists of 15 members and four to six of them – We have seen some trends with people are present at each weekly session. coming here for the first time. It’s not like they – It doesn’t just have to be schoolwork. It could are raising their hands and asking for help. So, 6

| LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025

you have got to introduce yourself and push them in a direction to ask for help. That often starts with having some general conversations, says Gustav Dyhre.

LÄXHJÄLPEN’S MEMBERS UNDERSTAND what it was like to be a timid and shy upper secondary or high school student, therefore, they want to make younger students feel comfortable asking for help from someone other than their family or friends.

As the program is relatively new, Patrik and Gustav expressed that their main problem right now is reaching more students. Currently, the Red Cross Youth Organization is helping Läxhjälpen advertise the program, along with visits to the local schools in Lund to inform students that these homework sessions are free and available for everyone.

Läxhjälpen stresses that the sessions are not only beneficial for the attending pupils, but also for the university students. By teaching others and organizing study sessions, university students can improve their own learning.

– You get something out of it. Not only because you help them, you also help yourself. It sounds selfish, but it’s also the truth. To help others is to help yourself as well, says Gustav Dyhre.

GUSTAV AND PATRIK also want to encourage other nations to get involved in charity work to enhance the impact they make in a university town like Lund. They emphasize that it can be done without the kind of donations they receive themselves.

– I think something else that would be nice is to inspire other student organizations or other students to engage in charity projects. You can do it through your nation or your student association, says Patrik Utterström.

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

Forskare kräver bojkott – vad får Lunds universitet göra?

Lunds universitet har avbrutit samarbeten med ryska institutioner, men står fast vid israeliska samarbeten trots protester. Samtidigt säger lagen att utrikespolitik endast får föras av regeringen. Vad får egentligen universitetet göra?

– Generellt sett ska statliga myndigheter inte driva någon annan utrikespolitisk linje än regeringen säger, än vad landet i stort gör. Sen finns det lite olika åsikter om hur universitet förhåller sig till det och ifall universitetet är ett särfall eller inte, säger Vilhelm Persson.

TEXT CORNELIA LELINGE

DE SVENSKA LÄROSÄTENAS bojkott mot samarbeten i Ryssland anses alltså vara tillåten, då regeringen uppmanat till den. Det saknas däremot motsvarande direktiv vad gäller Israel.

Enligt Vilhelm Persson kan man inte förvänta sig att Lunds universitet agerar i utrikespolitiska frågor som statlig myndighet. Han lyfter att det finns delade meningar om huruvida universitetet har en särställning, som skulle ge det större frihet än andra myndigheter i beslut med utrikespolitisk betydelse, men vill själv inte kommentera vad dessa består i. För Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, är frågan mindre komplicerad.

– Lunds universitet är en statlig myndighet, men det är också en värdebaserad fri akademi och i den egenskapen har man ansvar för att de internationella samarbeten man har är i linje med de värderingar som ens egen organisation står för, och för mänskliga rättigheter och internationell rätt vilket alla statliga svenska myndigheter ska främja, säger Lena Halldenius, som har skrivit under Uppsala-deklarationen.

Förvaltningsrätten fastslår att Lunds kommuns bojkott av livsmedelsföretaget Mondelez är olaglig: Utrikespolitik är en statlig angelägenhet.

Samtidigt har Lunds universitet fryst samarbeten med statliga institutioner i Ryssland. Studenter och akademiker har krävt liknande behandling av israeliska institutioner. Vad styr universitetets faktiska handlingsutrymme?

ANNA LUNDBERG, PROFESSOR i rättssociologi vid Lunds universitet, har också skrivit under deklarationen. Hon anser att Uppsala-deklarationen synliggör ett brett stöd inom akademin för att universitetet ska ta tydligare ansvar i sina internationella samarbeten. ”När svenska lärosäten valde att avbryta samarbeten med ryska universitet visade de att det är möjligt att agera. Jag uppfattade inte beslutet enbart som ett svar på regeringens riktlinjer, utan som ett uttryck för akademisk solidaritet med mänskliga rättigheter.”, skriver hon i ett mejl.

Vilhelm Persson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet, ser inte att domen mot Lunds kommun har någon påverkan på universitetets förhållningssätt till bojkotter.

LENA HALLDENIUS HÄNVISAR till universitetets dokument Plattform för strategiarbete, där det fastslås att det ska finnas ett tydligt syfte om man ingår avtal med institutioner i problematiska regioner.

– Det är inte så att man med uppropet säger att Lunds universitet inte ska ha någonting med odemokratiska eller krigförande stater att göra, men när man har det måste man vara oerhört noggrann med vilka samarbeten man har. Det handlar inte om att Lunds universitet ska leka utrikesdepartement, utan jag förväntar mig att de är konsekventa i förhållande till åtaganden de redan har gjort, säger Lena Halldenius.

FOTO JOHANNA NILSSON

I VÅRAS INITIERADES uppropet Uppsala declaration of conscientious objection av forskare vid Uppsala universitet, som uppmanar till en akademisk bojkott av israeliska lärosäten. En akademisk bojkott innebär inte att alla samarbeten med enskilda forskare avslutas, utan riktar sig mot institutioner. Hittills har över 2700 lärare och forskare från det svenska universitetsväsendet skrivit under.

Erik Svensson, professor vid biologiska institutionen vid Lunds universitet, är en av Uppsala-deklarationens undertecknare.

– Jag tycker att man ska vara försiktig med akademiska bojkotter, för att det kan vara värde- KRISTINA ENEROTH ÄR vicerektor för strategi fullt att upprätthålla akademiskt samarbete även och globala frågor vid Lunds universitet och med länder som är politiskt tveksamma. Men ett undantag är dagens Israel där de statliga universiteten inte är neutrala aktörer och därför tycker jag att vi bör bojkotta dem, säger Erik Svensson.

kommenterar kraven på tydligare ställningstagande från universitetet. ”Ordet är fritt och det ligger i universitetets natur att kunna diskutera och vända och vrida på olika frågor och framföra olika åsikter. Däremot kan man inte förvänta sig att universitetet agerar precis som man själv tycker”, skriver Kristina Eneroth i ett mejl.

Kristina Eneroth framhåller, i likhet med Vilhelm Persson, att utrikespolitiska ställningstaganden inte är universitetets ansvar, utan regeringens. Hon konstaterar att svenska lärosäten agerat enligt regeringens uppmaningar gentemot ryska institutioner. ”Skillnaden är att det inte finns eller har funnits någon uppmaning från regeringen vad gäller Israel och att det är regeringen som ansvarar för utrikespolitiken.”, skriver hon.

Frågan om hur universitetet bör förhålla sig till Israel har diskuterats flitigt sedan kriget i Gaza bröt ut 2023.

LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025 |

7

nyheter

Kan magiska svampar bota anorexi?

Pouya Movahed Rad leder forskarlaget som ska genomföra studien.

man tog bort brandväggarna i ett datornätverk.

Förhoppningen är att kunna se märkbara förbättringar av patienternas tillstånd med hjälp av läkemedlet. Om de slutar gå ner i vikt eller till och med börjar gå upp, klarar skolan eller slutar vara upptagna av mat, då är effekten påtaglig.

– Det kan vara en omtumlande upplevelse, ibland svår att sätta ord på och många kan känna en tillfällig lättnad. Poängen är inte känslan där och då, utan om något förändras efteråt: om man TEXT MIMOSA LU faktiskt blir friskare och börjar fungera bättre, beAnorexi är en ätstörning som kännetecknas av rättar Pouya Movahed Rad. självsvält, tvångsmässighet och rigiditet. Effektiva behandlingar som inte fokuserar på mat sak- STUDIEN HAR GODKÄNTS av både Etikprövningsnas idag. Unga drabbas ofta av sjukdomen och myndigheten och Läkemedelsverket och riktar sig konsekvenserna kan vara långvariga. till personer mellan 16 och 35 år med diagnosen – Patienter med anorexi fastnar ofta i självför- anorexia nervosa. I det första skedet inkluderas enakt, kaloriräkning och behovet av kontroll över dast deltagare över 18 år. Godkännandet omfattar kroppen, förklarar Pouya Movahed Rad. möjligheten att inkludera minderåriga, men först Det narkotikaklassade och hallucinogena äm- efter att vuxna patienter behandlats och resultaten net psilocybin, som framställs ur vissa svamparter, granskats av en extern säkerhetskommitté. ska i en ny studie testas som behandling mot ano– Att för säkerhets skull utesluta personer unrexi. Ledare för studien är Pouya Movahed Rad, der 18 kan kännas som det säkra valet, men det är docent och överläkare inom psykiatri vid Lunds i sig ett etiskt ställningstagande. Om det finns en universitet. potentiellt verksam behandling för en grupp som – Den nuvarande vården fokuserar mycket på drabbas särskilt hårt, måste vi som forskare kunna viktuppgång, vilket många patienter upplever motivera varför de inte ska ges samma möjlighet. som obehagligt. Om man istället kan bli kompis Etiska beslut bör vila på överväganden, inte på med sin kropp, och släppa lite av kontrollen, då känslor, säger Pouya Movahed Rad. har man kommit långt, säger han.

Patienterna förbereds noggrant inför varje session, med två inledande samtal tillsammans JUST PSILOCYBIN VALDES för sin säkerhet i kon- med sina terapeuter, en man och en kvinna. Då trollerad miljö och effekt på hjärnans flexibilitet. går man igenom vad som förväntas, säkerhetsPouya Movahed Rad beskriver det som att ämnet aspekter och hur man kan hantera olika situagör hjärnan “mer pratglad”: Områden som annars tioner som kan uppstå.

– När man tar substansen befinner man sig i arbetar var för sig börjar kommunicera, som om Lundaforskare ska behandla anorexipatienter med psykedelika i hopp om att bryta det destruktiva kontrollbehovet som kännetecknar sjukdomen.

– Om man istället kan bli kompis med sin kropp och släppa lite av kontrollen, då har man kommit långt, säger forskningsledaren Pouya Movahed Rad.

8

| LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025

FOTO MARIUS LYCKÅ

ett öppet och känslomässigt tillstånd. Det är inte farligt, men det kräver trygghet och det är vårt ansvar att skapa den, berättar han.

Biverkningar som illamående och förhöjt blodtryck kan förekomma, men deltagarna väljs noggrant för att minimera riskerna.

– Vi doserar två gånger med fyra veckors mellanrum och noggrann uppföljning mellan sessionerna. Målet är att minska risken för återfall, förklarar Pouya Movahed Rad. Själva doseringen pågår i flera timmar, ibland upp till sju-åtta, även om det sällan varar så länge.

Efter sessionen följer två så kallade integrationssamtal. Behandlingen består inte bara av ruset som psilocybinet ger. Reflektionen efteråt är minst lika viktig.

– Psilocybinet fungerar som en katalysator.

Många har länge levt med ett rigitt tankemönster och det kan vara svårt att ta sig ur det på egen hand. Det viktiga är upplevelsen hos patienten, den inre resan som sker, säger han.

TIDSPLANEN ÄR LÅNG, men nödvändig. Målet är att slutföra förstudien 2027.

– Det kommer att ta tid innan detta kan användas som alternativ behandling, kanske fem till tio år. Det saknas inte idéer eller kompetens, utan det är allt runtomkring som tar tid. Bara att importera svamparna tog månader, avslutar Pouya Movahed Rad. Studien har fått alla nödvändiga godkännanden, men ännu har inga behandlingar genomförts. Nu väntar fokusgrupper med patienter och anhöriga för att diskutera förväntningar och orosmoment. De första behandlingarna planeras att starta inom en till två månader.

foto: maria johansson

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Sök betalt extrajobb som stödmentor

foto: camilla lekebjer

Möt världen i Lund!

Just nu söker universitetet dig som vill påbörja ett betalt uppdrag som mentor.

Det är viktigt att du som söker har möjlighet att träffa studenten på plats.

Uppdraget handlar vanligtvis om att hjälpa en student att planera och strukturera studierna. Som mentor får du värdefulla erfarenheter som ofta är meriterande när du ska söka jobb efter studierna.

Läs mer om uppdraget och ansökan: www.lu.se/bli-mentor

Engagera dig som internationell mentor Tycker du om att träffa nya människor? Som internationell mentor får du chansen att lära känna studenter från hela världen. Tillsammans med andra mentorer välkomnar du nya internationella studenter som börjar

Dela dina anteckningar och få betalt

sina studier vid Lunds universitet under vårterminen.

Anmäl dig senast den 20 november: www.lu.se/ internationell-mentor

Sök ett betalt uppdrag som anteckningsstöd och förbättra studiesituationen för studenter med funktionsnedsättningar.

Som anteckningsstöd delar du med dig av tydliga anteckningar efter varje föreläsning och seminarium till en eller flera studenter. Läs mer om uppdraget och ansökan: www.lu.se/ bli-anteckningsstöd

Internationella möjligheter vid sidan av studierna

Har du råkat ut för något? foto: daniel gunnarsson

foto: ashlyn ciara /unsplash

I Canvas-kursen Extracurricular International Opportunities hittar du aktiviteter med internationell prägel, till exempel: • Kortare utbyten • Onlineföreläsningar och kurser • Virtuella aktiviteter • Studenttävlingar.

Nya aktiviteter läggs till löpande – håll utkik!

Logga in i Canvas och lägg till kursen Extracurricular International Opportunities.

Fem saker du behöver veta om upphovsrätt Som student hanterar du ofta både texter och bilder som är skyddade av upphovsrätten. Därför behöver du ha grundläggande kunskaper om upphovsrätt.

På campusonline.lu.se sammanfattar vi det viktigaste du behöver veta och tipsar om hur du kan få reda på mer.

WWW.LU.SE

Lunds universitet vill att alla studenter ska känna sig trygga och säkra under sin studietid. Om du har varit med om något som fått dig att må dåligt, utsatts för kränkningar eller trakasserier, skadat dig i samband med dina studier eller varit nära att skadas är det viktigt att du rapporterar det.

Genom att rapportera händelser hjälper du universitetet att förebygga olyckor och ohälsa som är kopplade till studierna.

Läs mer om hur du rapporterar händelser:

LUNDAGÅRD NUMMER 6 2025 |

9

föreningen

De bygger en racerbil – varje år

Studentföreningar kan kräva mycket tid och ansträngning, men Lund Formula Student är kanske den mest krävande av dem alla. Under ett helt år jobbar nästan hundra studenter 25 timmar i veckan.

Deras uppdrag: Att bygga en racerbil.

TEXT MARIUS LYCKÅ FOTO MARIN CIMA

Utanför Matteannexet är vägen avspärrad. Lukten av bränt gummi sticker i näsan. Lund Formula Student (LFS) visar upp förra årets bil.

Döpt efter Basshunters dänga och sin elmotor snurrar bilen Elinor runt på asfalten. Hjärtat sätter sig i halsgropen varenda gång bilen viner förbi ett av träden eller åskådarna.

STINA REGNÉR ÄR projektledare på LFS. Hon går sista året på kemiteknik och gör sitt andra år i föreningen.

– Det är jag som driver hela organisationen, jag är styrelseordförande, leder vår ledningsgrupp och är egentligen inblandad i alla aspekter av bilen och organisationen, säger hon.

Det är ett omfattande arbete. Formula Students regler kräver att man bygger en ny bil 10 | LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025

från grunden varje år. På sommarlovet åker medlemmarna sedan ut i Europa och tävlar mot andra universitet.

– Det första man behöver göra är att rekrytera sitt lag. I Lund rekryterar vi under våren inför hösten, när arbetet börjar på riktigt.

– Under sommaren har man möjlighet att läsa in sig på sitt område. På hösten så designar vi allting som ska ta plats på bilen, förklarar Stina Regnér.

programmering, design och marknadsföring – LFS kräver att man lägger ner minst 15 timmar i veckan.

– Under tillverkningsfasen, när det är som mest intensivt, skulle jag säga att många snittar närmare 30, om man ska vara helt ärlig. Vissa i laget betydligt mer än det.

– Just nu är vi 84 medlemmar som designar och bygger bilen. Du kan göra matten, det är ganska många timmar, säger Stina Regnér.

På tävlingarna genomförs fyra delmoment: skidpad, där bilen åker runt i åttor, sprint, acceleration och sist men inte minst endurance, ett race där bilarna ska köra hela 22 km på banan.

Dessutom genomförs alla moment både med och utan förare: Elinor är nämligen en självkörande sportbil.

INNAN STUDENTERNA ÅKER hem över jul är det CAD freeze, det vill säga att man låser programmet som allt designarbete sker i. När tentaperioden i januari är slut ska bilen byggas.

– Tillverkningen pågår i tre-fyra månader och sen i maj och under sommaren så är det testing time. Då ska man ut med bilen på banan så mycket som möjligt och verkligen lära känna ALVE LINDELL ÄR ansvarig för bilens självköranden. Vi vill att allt som mot förmodan kan gå de funktioner. Han pluggar dessutom teknisk sönder ska gå sönder innan vi är på tävling. Det fysik och datateknik. är mycket enklare att laga det hemma.

– Jag skulle säga att jag snittar ungefär 30 – Men vi måste också ta reda på hur föraren timmar arbete per vecka. vill att bilen ska kännas, säger Stina Regnér.

– LFS är mitt heltidsjobb, sen pluggar man på sidan, säger han.

I nuläget kör bilen snabbare med förare än DET ÄR ETT minst sagt tidskrävande projekt.

Studenter jobbar med allt från elektronik, utan, men Alve Lindell hoppas att det ska kun-

LÄS MER OM STUDENTFÖRENINGAR PÅ LUNDAGARD.SE

jobbar dag ut och dag in, säger Alve Lindell.

Patric Håkansson och Luke Rakic Cowie är förare. Det är de som snurrar runt i det lilla blå fordonet och showar för publiken. Utöver att köra har båda andra uppdrag i föreningen. Patric jobbar med monocoquen, en sorts cylinder i kolfiber som den här sortens bilar har istälKommer ni att slå föraren nästa år?

– Kanske i någon gren. Vi får se. Jag hoppas let för separat bottenplatta och kaross. Luke är ansvarig för teamet som jobbar med hjuluppdet, men jag skulle inte satsa pengar på det.

För Alve Lindell är det som gör Formula Stu- hängning och styrning. dent speciellt det långsiktiga problemlösandet.

– Det är ett väldigt intressant problem att lösa. Det är inte alls som att plugga, för man får faktiskt ägna sig åt någonting över en längre tid och bygga något som enligt mig är otroligt coolt, otroligt intressant och otroligt svårt.

– Jag har inget speciellt intresse för bilar, bara för att göra coola saker. Det här var det coolaste jag kunde hitta i studentlivet, säger Alve Lindell. na bli ändring på det i framtiden.

– Bilen är lättare utan förare, men man måste också kunna utnyttja det programmeringsmässigt och det kan vara rätt svårt. En förare kan ju ha bättre optimal körning, säger han.

”

Jag har inte stött på något annat jag tycker är lika kul

EFTERSOM MEDLEMMARNA I Lund Formula Student jobbar så mycket tillsammans kommer de rätt nära varandra. Särskilt på tävlingarna, då 30-40 medlemmar tältar ihop i över en vecka.

– Det kan vara stressigt, för man måste jobba konstant väldigt länge, men det är också otroligt roligt. Där går laget verkligen samman. Man sitter med varandra i åtta dagar och

– Det som får hjulen att snurra, förklarar Luke Rakic Cowie pedagogiskt.

För att välja förare anordnar föreningen en intern tävling på simulator.

– Jag har en del erfarenhet. Jag tävlade lite mer än en säsong [i gokart, red. anm.] när jag var yngre. Sedan dess har jag kört mycket simulator och även kört lite större racerbil, säger Patric Håkansson.

– Jag har ingen erfarenhet. Jag har kört en del simulator hemma själv, säger Luke Rakic Cowie.

PÅ TÄVLINGARNA KÖR bilen på tre meter breda banor med en högsta hastighet på 80 km/h. De två förarna är överens om att den största utmaningen är banans utformning.

– Banan är jävligt kurvig. Det är bara fokus på svängar, bilen är i princip aldrig statisk, säger Luke Rakic Cowie.

– Som Luke sa innan. Bilen är i princip aldrig statisk och kör rakt fram, utan det är alltid kurvor. På vårt längsta event, som vi kallar endurance, blir det väldigt intensivt att vara förare, för man har aldrig en raksträcka man kan pusta ut på, säger Patric Håkansson.

Hur många timmar i veckan lägger ni ner på LFS? – Det är väl lite olika, men de intensivaste veckorna kanske mellan 15-20 timmar, säger Patric Håkansson.

– Jag lägger nog ner lite mer tid, men detta är så fruktansvärt kul. Jag har inte stött på något annat jag tycker är lika kul. Att jobba med den här bilen, utveckla den till att vara så snabb som möjligt – jag har inte gjort något bättre, säger Luke Rakic Cowie.

PATRIC HÅKANSSON OCH LUKE RAKIC COWIE ÄR FÖRARE PÅ LUND FORMULA STUDENT.

LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025 | 11 PROJEKTLEDARE STINA REGNÉR.

DRIVERLESS MANAGER ALVE LINDELL.

reportage

”Att döda är bara en liten del”

Lundagårds reporter har träffat tre studenter som bryter mot normen: De är jägare.

Hur är det att äga ett dödligt vapen och vilka reaktioner väcker deras hobby hos andra Lundastudenter? Tillsammans tar vi oss ut på jakt.

TEXT ELIN HILLING FOTO LAURA LYALL FOLKMAN

12 | LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

E

Stina Ljunggren ståroch väntar på vilt under ett av passen.

n kylig söndagsmorgon i bör- rådjur och annat vilt som står på schemat. Vi jan av oktober möter vi Linnea, klämmer oss in i bilen, mellan gevär och ytterkassör i Lunds Akademiska kläder, och tar oss ut i skogen.

Jaktförening (LAJF), och Emil Ett jakttillfälle är uppdelat i så kallade pass.

Axell, jaktledare i LAJF, på Dessa kan liknas vid olika stationer i skogen Lunds centralstation. Vi ska där jägarna blir placerade. Under sitt pass, som bege oss till en skog, någonstans norr om Lund, kan vara från allt mellan fyrtio minuter till fyra för att jaga. timmar långt, står jägarna still, helt tysta, och När vi svänger upp på parkeringen till hoppas på att något vilt ska passera. en kyrka möts vi av runt 15 personer iklädda kamouflage och orangea mössor. LAJF tillhör LINNEA TOG JÄGAREXAMEN i våras och känner nämligen ett större jaktlag, till majoriteten sig spänd inför sin debut i jaktlaget. Hon sköt bestående av män i övre medelåldern. Totalt sitt första vilt, ett rådjur, bara veckan innan, och ingår fjorton medlemmar i LAJF:s egna jakt- berättar att hon inte visste exakt vad det innebar lag, varav tre är kvinnor och resterande är män. att döda något förrän då.

– Vi kan lugnt konstatera att det är en majo– Det var förknippat med en oerhört stark ritet killar. Det går inte att komma känsla samtidigt som jag upplevde ifrån, så kommer det att se ut vart att det var en situation som ingöt man än tittar i princip, säger Stina väldigt mycket respekt i mig. Det Ljunggren, utbildningsansvarig i var en stund präglad av väldigt LAJF. mycket allvar och ansvar, snarare än – Könsfördelningen påverkar av något slags hänsynslöst dödande, dock inte alls gemenskapen, inflisäger Linnea. kar Linnea.

Linnea styckade sedan djuret Även om majoriteten av de som hemma hos Stina Ljunggren och jagar är män så menar Emil Axell fick 7,5 kilo kött att ta med sig till att det inte finns en stereotypisk Emil Axell är LAJF:s studentfrysen. Linnea kände sig inte jägare. Han berättar att man möter jaktledare. Enligt honom avskräckt av att skära ut fransyskan finns inte någon stereomänniskor i alla åldrar och från alla typisk jägare. och innerfilén, men beskriver det samhällsklasser. som en speciell upplevelse som man – En grej som är väldigt rolig förhoppningsvis vänjer sig vid. med jakt är just att man kommer – Det finns ett värde i att reda i kontakt med många människor sig själv och att vara med från skog man annars inte skulle träffat, till bord. Det finns något väldigt säger Emil Axell. naturligt över det, berättar Linnea.

– Jag och min kille träffades Linnea kommer från en familj faktiskt genom jakten, säger Stina där många jagar. Hon har alltid Ljunggren. varit nyfiken på att ta jägarexaJägarna samlas i en ring och men, men inte haft tiden på grund jaktledaren går igenom dagens Stina Ljunggren är jurist- av sina hästar. När hon lade ridagenda. Då älgjakten börjar först student och utbildnings- ningen på hyllan saknade hon ansvarig på LAJF. Hon är nästa vecka så är det vildsvin, hjort, uppvuxen med jakt. närheten till djur och natur, vilket

Teknisk utrustning, som radio, används för att kommunicera.

fick henne att gå LAJF:s utbildning.

För Stina Ljunggren är det annorlunda. Hon har vuxit upp med jakt men tog sin jägarexamen innan hon påbörjade sina juriststudier i Lund.

Att jaga är ett hållbart sätt att konsumera kött enligt Stina Ljunggren. Dessutom får man en annan förståelse för vad man äter.

– Jag insåg att jag äter ganska mycket kött, det är det jag är uppvuxen med. Då kom jag överens med mig själv att om jag inte klarar av att avlossa ett skott, då kan jag inte äta kött längre. Jag kan inte låta någon annan göra grovgöran, berättar Stina Ljunggren.

– De gånger man äter kött är det skönt att veta var det kommer ifrån, säger Emil Axell.

”

Om jag inte klarar av att avlossa ett skott, då kan jag inte äta kött längre

I dagens samhälle är det norm att handla kommersiellt producerat kött i en matbutik.

Emil Axell håller med Stina Ljunggren om att det är ett sätt att låta andra göra grovjobbet åt en. Ingen av dem har köpt rött kött på flera år, utan livnär sig helt på det de själva jagat.

– Djuret har levt precis som det har velat fram tills den punkten någon avlossar ett skott.

Det tycker jag är helt fantastiskt, säger Stina Ljunggren.

MERVI HELLES, VICE Ordförande för Jaktkritikerna, delar inte den åsikten.

LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025 | 13

reportage

Linnea dirigerar åt vilket håll det är säkert att skjuta.

Jakthundar används för att driva fram viltet.

Mervi Helles från Jaktkritikerna tycker att det är djurplågeri.

– Det är ett gammalt och dåligt argument, på egen hand om vi slutade jaga och att majorisäger Mervi Helles. teten av den jakt som bedrivs idag är nöjesjakt.

Ett tag in på jaktpasset hör vi hundarnas skall. Mervi Helles tycker inte ens att man kan kalla Några av medlemmarna har med sig sina jakt- dagens jakt för jakt då det används för mycket hundar för att driva fram viltet, som ligger och hjälpmedel, såsom GPS och annan modern pressar efter gårdagens regnoväder. Jaktkriti- teknik. kerna tycker att löshundsjakt är djurplågeri och – Vi människor tycker att allt som stör oss gällande djur skall bort. Det finns massor av är starkt kritiska till att använda metoden.

– Vi anser att det är väldigt oetiskt att släppa videor på YouTube där man kan se hur jägare hundar i skogen som jagar djur i timtal, för så skjuter grävlingar eller annat vilt och skrattar, går det inte till i naturen. En varg, till exempel, säger Mervi Helles. skulle inte springa efter en älg hur Hon uppmanar jägare att tänka länge som helst, förklarar Mervi över syftet med jakten och varför Helles. de finner nöje i att skjuta fullt Jaktkritikerna är en organisafriska djur. tion som är emot nöjesjakt. Detta innefattar även beståndsreglerande FREDRIK WIDEMO ÄR viltanalyjakt, vilket innebär att man skjutiker och forskar bland annat på ter vissa arter för att bibehålla en jaktens ekosystemtjänster, på Svebalans i ekosystemet, förhindra riges lantbruksuniversitet. Han överpopulation och skydda jordmenar att jakt är naturligt och att bruket. Nöjesjakt är något som vi människor alltid har levt av landMedlemmarna i LAJF bedrivs i väldigt stor omfattning, använder GPS för att sä- skapet, precis som alla andra djur. kerställa att det är säkert enligt Mervi Helles.

– Skulle vi inte jaga så skulle vi få att skjuta.

– Det är en sak om man skjuter väldigt mycket av en del arter. Jakt djur för mat. Men jag förstår rent ut sagt inte är ett sätt att reglera detta och samtidigt utnyttja hur det kan vara ett nöje att döda djur, säger viltet som resurs, säger Fredrik Widemo.

Att döda är bara en liten del av jakt, förklarar Mervi Helles.

– Jägare i Sverige kallar sig själva för ”viltvår- Stina Ljunggren, men hon förstår varför folk tror dare”, men de är rätt dåliga på det. De skjuter att det är syftet. Stina berättar att jägare lägger ut en art, sen blir det för många av en annan art äpplen under hårda vintrar så att djuren ska ha och då får de skjuta den istället, och så fortsätter något att äta och inventerar hur mycket vilt det det, berättar hon. finns så att de vet hur mycket som kan skjutas.

Mervi Helles anser att naturen sköter sig själv. Samtidigt går det inte att bortse från det slutgilHon menar att ekosystemet skulle återhämta sig tiga målet.

14 | LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025

– Många som inte är jägare blåser upp det här dödandet som den stora grejen, men jakten handlar om väldigt mycket mer än just det dödande skottet, menar Emil Axell.

– I nio fall av tio skjuter man inte ens djuret, lägger han till.

Fredrik Widemo anser att alla har rätt till sin åsikt om jakt, men att man måste tänka på människans roll i ekosystemet. Han tycker inte det är konstigare att en människa äter upp en älgkalv än att en varg gör det.

”

Det finns ett oerhört stort kulturarv kring jakt i Sverige

– Jag är långt ifrån nöjd kring hur naturvård och miljö hanteras i Sverige idag. Jag tror det vore olyckligt med en tydligare uppdelning där majoriteten av den urbana befolkningen inte ser sig som en del av naturen, berättar viltanalytikern Fredrik Widemo.

DETTA TANKESÄTT GENOMSYRAR även Emil Axells uppfattning kring jakt. Under dagens andra jaktpass står vi tillsammans och blickar ut över skogsmaskinspåret som slingrar sig förbi mellan tallarna. Det är påtagligt hur mycket Emil Axell värnar om jaktens säkerhet, etik och kultur.

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Linnea laddar sitt gevär.

– Det finns ett oerhört stort kulturarv kring jakt i Sverige och jag tror att sättet man jagar på i Sverige och Norden är unikt. Man skall vara väldigt mån om att värna om de här gamla värderingarna och den höga jaktetiken som vi faktiskt håller idag, säger Emil Axell.

Emil Axell visar varsamt upp sin bössa, där stocken är gjord av trä och pipan är försedd med en ljuddämpare. Han förklarar att det är viktigt att ha koll på var kamraterna står under passet och visar en app där man kan se varje persons och hunds live-positionering.

– Säkerheten är det allra, allra viktigaste, säger Emil Axell.

DET SLÅR MIG att det finns en viss likhet mellan jakt och vissa tv-spel: man möter upp sina polare, planerar utförandet, intar position, säkrar vapnet, och håller varandra uppdaterade via jaktradion eller Discord-kanalen. Båda dessa hobbys bygger på det sociala och ger ett avbrott i vardagen.

– Jakt är en bra paus i plugget, säger Emil Axell.

Som student kan det vara svårt att få tillgång till mark att jaga på. Ofta måste man känna någon som äger mark eller vara med i ett jaktlag, vilket inte är helt enkelt i alla lägen. Konkurrensen kring jakt är hög i Skåne, berättar Emil Axell.

Han förklarar att det finns lite, men väldigt bra, mark. Det gör efterfrågan bland jägare hög.

– LAJF hoppas på att få tag på mark i framtiden så att alla kan få jaga tillsammans, både studenter och alumner, säger Emil Axell.

Med en jägarexamen har man rätt att äga och förvara vapen. Vissa har haft sitt vapenskåp i

studentrummet medan andra förvarar det i sina föräldrahem. Linnea ser det som en trygghet att äga ett vapen.

– I ett osäkert världsläge finns det i alla fall en trygghet i att man vet hur ett vapen fungerar, säger Linnea.

MEN ÄR JAKT verkligen en sport som passar studentbudgeten? Linnea har handlat det allra mesta begagnat och berättar att det går att komma undan med några tusen. Man kan köpa en bössa från en dödsbo till en bra peng hos vissa vapenhandlare, men det går helt klart att spendera mycket pengar. Emil Axell visar oss INGEN AV DE tre jagande studenterna har stött ammunitionen och tar fram ett skott som kospå negativa kommentarer när de har berättat tar 60 kronor. för andra att det jagar. Tvärtom möts de oftast – Det är lite av en materialsport. The sky is av positivitet. the limit när det kommer till jaktprylar, säger – Majoriteten av de jag prahan och skrattar. tar med är snarare intresserade – Man ska inte sticka under stolen av att köpa viltkött av mig. Det med att det inte är gratis på något är ju väldigt trevligt att man kan sätt, säger Stina Ljunggren.

Om några veckor skall LAJF jaga dela med sig av de här fantastiska råvarorna, säger Emil Axell. älg med sin vänförening Teekkari– Folk tycker oftast att det metsästäjät (TEME) i Finland. Det är en häftig grej man ägnar sig är en resa som Stina Ljunggren inte ens kunde drömma om för några år åt, men att de själva inte har så sedan. Emil Axells ultimata jaktresa mycket kunskap om det, tillägger Stina Ljunggren. skulle vara att jaga ren i Norge tillär LAJF:s kassör.

Att kombinera jaktintresset Linnea sammans med LAJF. Hon sköt sitt första vilt så med studierna är inget problem sent som en vecka innan – Att kunna kombinera en vandhon träffar Lundagårds alls, förklarar Emil Axell. Tvärtom reporter. ring i fantastisk natur med jakt kommer man tidigt i säng och får skulle vara fantastiskt, berättar han. en meditativ stund i skogen.

Passet lider mot sitt slut och Emil Axell anser Stina Ljunggren berättar att många hittar till att det varit en bra jakt då vi har haft det trevligt LAJF sent i sina studier, något hon tycker är synd. och varit ute i skogen. Magasinen töms och vap– Jakt har en självklar plats i studentlivet, nen läggs ned i sina fodral. Trots att inget blev säger Stina Ljunggren. skjutet idag så är inte Stina Ljunggren besviken.

– Man kan gå ut på nation en fredag och – Man ångrar aldrig ett skott som inte avlossedan jaga en söndag, det går utmärkt att kom- sats, säger hon. binera båda två. Det är ett bra sätt att komma ut ur Lundabubblan, understryker Linnea.

LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025 | 15

Fusklappen har sina begränsningar och all viktig info ryms inte på en liten yta. En insmugglad mobiltelefon kan då fungera som en next level fusklapp. En snabb googling inne på toan ger dig snabbt svaren du söker och lugnar nerverna. Metoden är enkel och kräver ingen planering, men framstår som ganska oinspirerad. Man kan knappast kalla den kreativ.

En mer kreativ lösning är att riva av etiketten på en läskflaska och skapa sin egen etikett fylld med relevant material från kurslitteraturen. Då har man en flaska packad med info att slå ett getöga på under tentan. Pluspoäng för innovation, men alltför noggranna studier av läskflaskan kan snabbt väcka tentavakternas uppmärksamhet.

En klassisk variant är fusklappar som kan gömmas i handen, i fickan eller på toan i tentasalen. Under tentan kan du gå iväg och slå en drill och komma tillbaka lite klokare – tack vare fusklappen. Fusklappen är en välbeprövad metod, men kan knappast beskrivas som originell eller innovativ. Metoden har även sina nackdelar. Att du smusslar med lappar eller ständigt glor ner i din hand kan lätt väcka misstankar hos tentavakterna. 2024 blev en lundastudent tagen för fusk efter att ha tittat lite väl intensivt på sin hand under tentan. Påföljden blev fem veckors avstängning.

föreningen

Om säkert AI-fusk kräver att man dubbelkollar alla källor kan man fråga sig om det verkligen är enklare att be Chat GPT att skriva hemtentan än att bara skriva den själv.

Statistiken visar dock att fusket inte bara är populärt, utan även rätt dåligt. Enligt en rapport från UKÄ har mängden disciplinärenden där AI använts för fusk fördubblats mellan 2023 och 2024. Orsaken är att Chat GPT hittar på och refererar till källor som inte finns. Flertalet LU studenter har stängts av i år på grund av fusk med AI, ofta upptäckt på grund av knasig referenshantering. Trots sin popularitet är AI alltså inte så effektivt som man kan tro.

En annan metod som blivit populär de senaste åren är att fuska med AI. Chat GPT kan användas till mycket, inte minst till att skriva hemtentor. AI:n kan bearbeta ditt kursmaterial och presentera en detaljerad analys, utan att du behöver lyfta ett finger. Din kreativa förmåga utmanas inte ett skvatt och fusket får därmed minuspoäng för lathet.

Här är dock lättjan din största fiende. Ändrar du för lite är risken stor att Urkund eller liknande anti-plagieringsprogram upptäcker dig. Dessutom måste du välja rätt person att kopiera. I år blev två LU-studenter anklagade för plagiat då deras tentor hade liknande språk och innehåll. Dessutom hade båda studenterna stavat fel på samma författares namn – ett otippat sammanträffande eller fråga om plagiat? Metoden får lågt betyg för sin lathet och brist på originalitet.

När det gäller en knepig hemtenta där du inte har pallat läsa allt material finns ett busenkelt knep. Sök upp en akademiskt erfaren kamrat som skrivit en liknande tenta tidigare med ett utmärkt resultat. Be om att få kopiera texten och bam! Du har en färdig tenta att lämna in, utförd med minimal ansträngning.

En annan riskfaktor är, precis som i spionfilmer, att man ska kunna lita på sin kompanjon. Eftersom ni båda råkar illa ut om du viskar för högt kan det bli svårt att övertyga kompisen att ställa upp. De praktiska svårigheterna är uppenbara, men kreativiteten som krävs för att planera en sådan kupp förtjänar högt betyg.

Att använda hörlurar på en tenta kan verka dumt. En lundastudent som gjorde just det stängdes av i sex veckor. Så kallade spionhörlurar har dock använts på högskoleprovet med till synes bättre resultat. Enligt SVT fick provdeltagare betala 100 000 kronor för utrustning och provsvar.

Men det behöver inte vara så dyrt! På Amazon kan du köpa pyttesmå hörlurar för bara 20 dollar. Koppla upp dem till mobilen och ljudfiler med fuskmaterial kan spelas upp för dig under tentan. Dessutom ingår en mikrofon där du kan viska frågor till en kamrat på utsidan. Lösningen är billig, diskret och framförallt innovativ.

Liksom med fusklappar finns det en risk med att du måste ha ditt fusk med dig, med den extra faran att mobilen kan låta om du glömmer att sätta på ”stör ej”. Den som är skicklig nog att lyckas smuggla in sin mobiltelefon och använda den utan att bli upptäckt får pluspoäng för finess, men diskretion är överlag av största vikt. I början av 2025 blev en student påkommen på tentasalens toa, med luren i högsta hugg. Studenten hade glömt att låsa dörren och konsekvensen blev 6 veckors avstängning.

LÄS FLER GUIDER PÅ LUNDAGARD.SE

porträttet

Kvartslivskriser och husgudar

Åren mellan tjugo och trettio är trassliga för många – så även för Alex Schulman. Lundagårds reportrar träffar den studentkära poddprofilen på Bokmässan i Göteborg och pratar om ungdomsåren som ofta hamnar i skymundan, och om podcasten som fått en hel generation på fall.

TEXT EMMY ODESKOG OCH FELIX PERKLEV FOTO EMMY ODESKOG

18 | LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025

D

et är lördag förmiddag i Göteborg, och för varje timme som går blir det allt svårare att armbåga sig fram på Bokmässans knökfulla golv. Det hela är outhärdligt menar Alex Schulman, som sedan tidig morgon barrikaderat sig vid frukostbuffén tjugofem våningar upp i samma byggnad.

– Det är väldigt jobbiga dagar. Jag har en social skräck som gör att jag inte klarar av att vara i rum med mycket folk, säger Schulman samtidigt som han börjar nypa sig i hudfliken mellan ögonbrynen.

Vi slår oss ned vid hans bord, och har till en början svårt att sammanfoga den artiga, trevande främlingen framför oss med den raljerande podcast-rösten vi hört dra otaliga anekdoter genom åren.

– Men det här, att sitta här med er, har jag inget emot, fyller Schulman i, till vår orimligt stora lättnad.

OM NÅGON KAN bära upp det lösa epitetet ”mediaprofil”, så är det Alex Schulman. Han har genom åren lett tv-program, bloggat, författat böcker, manus och skriver varje vecka krönikor i Dagens Nyheter. Tillsammans med Sigge Eklund driver han sedan tretton år tillbaka även Sveriges största podcast.

Alex Schulman befinner sig på bokmässan främst i egenskap av författare, särskilt som hans senaste roman 17 juni nyss har kommit ut. Den utspelar sig likt många av hans böcker vid ett torp, där en ung pojkes tillvaro präglas av en alkoholiserad mammas humörsvängningar och en åldrande pappas krämpor.

– Allt jag gör handlar om att jag återvänder till samma historier, samma händelser och samma barndom, säger han.

Trots att Schulmans barndomsskildringar blivit nästintill arketypiska så är hans skånska förflutna ganska okänt.

– Jag är född i Lund. Sen bodde jag i Smygehamn i några år, och sedan bodde jag i Åkarp, berättar han.

VI VILL DÄREFTER röra oss bort från Schulmans ständiga hemmaplan – barndomen – och frågar istället om en mer outforskad period i hans liv: tjugoårsåldern, de typiska studentåren. Som svar börjar han mumla svordomar för sig själv.

– Det är en sorg att de här åren har gått, att jag inte gjorde någonting av dem, säger Schulman.

För att blidka sin mamma började han läsa företagsekonomi i Stockholm, men slutade snart och gick över till ämnen som passade

LÄS FLER PORTRÄTT PÅ LUNDAGARD.SE

honom bättre: litteratur, filosofi och film.

Huvudstadens studentliv lämnade dock mer att önska, vilket föranledde regelbundna visiter i Lund.

– Jag hade kompisar i Lund så jag åkte ofta ner dit och festade. En tjej som jag var kär i, som inte var kär i mig, lät mig bo i sin studentkorridor. Då gick vi runt på de här festerna.

Det var så mycket fester så det var inte klokt, säger Alex Schulman.

– På universitetet i Stockholm var det inte alls samma sak. Så fort man kom till Lund var det otroligt kul. Jag älskade Lund.

DRIVEN AV ÖVERTYGELSEN om att han var en litterär naturbegåvning stannade Schulman trots detta i Stockholm med ambitionen att förverkliga sina författardrömmar.

– När jag var tjugofem så tänkte jag att jag nog är Sveriges bästa författare, men det är ingen som har upptäckt det ännu, berättar han.

”

Livet går och man vet inte vad man ska göra av det

Förlagen delade inte entusiasmen – de refuserade hans manus, och för att försörja sig tvingades han ta ströjobb som bland annat vikarie, cykelbud och skvallerskribent. Under en period bodde han i Los Angeles och skulle frilansa för svenska tidningar, men förblev sysslolös i ett område kännetecknat av öppen crack-försäljning.

– Till slut så får man ju ett uppvaknande.

Jag kan inte tro att jag är så duktig som jag har trott, säger Schulman.

– Det är insikten om att jag inte är bäst i världen som gör att jag kämpar på.

TUREN VÄNDE FÖRST när han skulle fylla trettio. Hans blogg hade fått stor uppmärksamhet, varpå han blev erbjuden sitt första bokkontrakt. Saker och ting började slutligen falla på plats.

– Jag tror att de här åren präglades av något krisartat för de allra flesta. Alltså vad ska jag göra med mitt liv? Livet går och man vet inte vad man ska göra av det, säger han.

Mitt i den där krisen befinner sig en stor

del av Alex Schulmans publik. I studentkretsar haglar referenserna till Alex & Sigge tätt, och många upplever en närmast intim relation till upphovsmännen.

– Det är många som har växt upp med oss och vår podd, påpekar Schulman.

ATT UNGA MÄNNISKOR vecka efter vecka väljer att lyssna på medelålders män kan verka märkligt, men sannolikt är det en del av lockelsen.

– Jag minns när jag var tjugo, då hade man en enorm lust att vara smart, och då hittade man sina husgudar som kunde göra en smart.

Jag tror att vi har fått en sådan funktion för många i 20-30-årsåldern, säger Schulman.

Det är svårt att förneka att Alex & Sigge har skolat in vår generation i en uppsättning av samtida referenspunkter: Camilla Läckberg är en dålig författare, Bibbi Rödöö är narcissist och nyhetsmorgon på TV4 är opium för folket. De har demonstrerat hur man formulerar svepande spaningar baserat på godtyckliga vardagsobservationer.

På så sätt har de försett oss med pseudointellektuella stödhjul som skapar ett (eventuellt obefogat) självförtroende att ta sig an kulturdebatten.

– De lyssnar på oss och sen använder de det och så får det dem att verka smartare, resonerar Schulman.

KANSKE ÄR DET därför som antydningarna om att podcasten ska läggas ned väcker starka känslor hos lyssnarna – de är måna om sitt bildningskapital. Lyckligtvis verkar den ha låst fast både Alex Schulman och Sigge Eklund i en privatekonomisk rävsax.

– Om jag skulle sluta podda, då skulle jag behöva göra om mitt liv. Podden kanske är 70% av mina inkomster, säger Schulman.

– Sigge skulle behöva flytta hem från USA, lägger han till.

Längre bort på bordet står en dator som pockar på Schulmans uppmärksamhet – i den finns råmaterialet till filmen Arkipelag som han är mitt i klippningen av. Medan frågorna om podcasten mest verkar göra honom trött, och frammanar ord som ”koloss” och ”samarbetspartners”, är det något som lyser i hans blick så fort filmen nämns. Vi nickar, och ställer ytterligare en fråga om podcastens framtid.

– Åtminstone några år till, mumlar Schulman samtidigt som han tar fram datorn och börjar dra fingrarna över musplattan. Med nyvunnen iver tittar han upp mot oss och frågar: – Vill ni se en scen?

LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025 | 19

PÅ DJUPET

n a le l or M ent t

Vi ölar, vi går på bio och ibland kanske vi hittar någon som får det att pirra till lite extra.

Frågan är hur studentlivet och kärlekslivet egentligen hör samman. Tre studenter ger sin bild av jakten på kärlek.

TEXT DANIELA ASTUDILLO ILLUSTRATION DONYA MOOSAVI

I osäkra tider blir sökandet efter mänsklig närhet viktigare. Alla studenter vet att det inte finns någon mer osäker eller ängslig tid än åren i Lund. Allt är okänt, du har världen framför dina fötter. Helt plötsligt ska du leva ett självständigt liv långt från din hemstad och din familj. Det är inte konstigt att man dejtar flitigt.

Dejtingvärlden kan emellertid vara snårig.

Man ska veta vad man själv är ute efter, man ska ha krav (men inte för höga!) och man ska dessutom lyckas hitta någon som söker det man själv har att erbjuda.

– Många har en helt orealistisk kravbild.

Man kan ha krav på personlighet och egenskaper, men att ha ytliga krav förstår jag mig helt enkelt inte på, säger Gustav, student vid Lunds universitet.

och tinderdejter som ger livet det där extra. Samtidigt lyfter hon att man kan ha idéer om vad man söker, men ändå knockas av något oförklarligt. Helt plötsligt är man kär i någon som inte alls är den man trodde sig söka.

– Vissa saker går helt enkelt inte att rationalisera. Det finns en del av kärleken som är oförklarlig, säger Moa.

ENLIGT REBECCA SELBERG, lektor på sociologiska institutionen, finns det vetenskapliga belägg för att de flesta stabila relationer skapas under studietiden eller genom gemensamma jobb och bekanta.

Om man dessutom lägger samman detta med att studenter är i åldersspannet där många bildar par, skapar studentlivet såklart många möjligheter för dejtande, säger hon.

Det går knappt att räkna antalet gånger man hört något i stil med ”jag träffade faktiskt min fru i Lund” eller ”vi pluggade VAD DET ÄR timligt att förvänta sig av den man ihop och sen blev vi kära”. man dejtar råder det lite oenighet om.

– Jag vill att alla ska ha höga krav, säger Moa, I SAMTAL MED Gustav blir det tydligt att han är en målmedveten dejtare. som också studerar vid Lunds universitet – Dejtingen har inget egenvärde för mig. Jag Enligt henne är personen man dejtar någon man kommer att tillbringa mycket tid med. har bara dejtat för att hitta någon, säger Gustav.

Därför ska man lägga sin energi på personer – Den personliga kontakten är det viktigaste

20 | LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025

för mig, inte dejten i sig, fortsätter han. Men alla verkar inte resonera på samma sätt. Lundastudenten Arvid berättar hur han i perioder har tyckt att dejtingen varit spännande på grund av mötena med nya människor.

– Jag dejtade egentligen för dejtingens skull.

Det var en kul grej man helt plötsligt kunde göra, säger Arvid.

Det tydliggörs under samtalen att intentionerna bakom dejting under studietiden är något som skiljer sig mycket åt beroende på vem man frågar. Studenterna menar därför att det är viktigt att veta vad man själv är ute efter. Enligt dem är det bättre att fokusera på vad man själv tycker om personen man träffar istället för att tänka för mycket hur man själv uppfattas.

När det kommer till hur det är att vara singel i en studentstad berättar Moa hur hon varit väldigt självständig under sina år i Lund. Samtidigt beskriver hon hur det alltid funnits en längtan efter att hitta en person att dela livet med.

– Jag har alltid dejtat och varit på apparna, säger Moa. Att det låter lite motsägelsefullt konstaterar Moa själv skrattande.

Arvid värderar singelskapet högt.

– Det finns något najs i att vara singel. För mig är singelskapet en egen grej och inte bara motsatsen till att vara i ett förhållande, säger han.

LÄS FLER FÖRDJUPNINGAR PÅ LUNDAGARD.SE

Arvid vill omdefiniera singelskapet och framhäver att man inte alltid behöver vara sökande bara för att man inte är i en relation. Att vara singel och att ha den studenttypiska nyvunna friheten, kanske kan vara ett framgångsrecept för den personliga utvecklingen?

I DEN DIGITALA tidsåldern föregås många dejter av ett ändlöst swipeande och chattande. Valmöjligheterna är större än någonsin förut, vilket kräver mycket gallring.

– Alla är liksom i sin prime i den åldern. Alla är skitsnygga så utseendet är knappt något som påverkar, säger Gustav skrattande.

För honom ger den digitala dejtingvärlden stora valmöjligheter, samtidigt som det egentligen är omöjligt att förstå om personen är verkligt intressant bara genom att se deras dejtingprofil.

Arvid hävdar däremot att man kan få en ganska bra bild av person genom att ta del av hur personen framställer sig själv genom appar som exempelvis Hinge.

– Alltså min hat-grej på Tinder och Hinge är tjejer som skriver att deras hobby är att dricka vin. Då vet jag direkt att det inte är något för mig, säger han och skrattar.

sticker ut. Arvid berättar om en av sina bästa dejtingupplevelser.

– Jag hade en första dejt där vi först hade picknick, men sedan låg kvar och umgicks utan att egentligen prata med varandra. Vi var bara tysta och läste i varandras sällskap. Det var väldigt speciellt och kändes bara tryggt, säger han.

VISST DEJTAS DET flitigt under studietiden, men

– Skaffa vänner, pluggkompisar, träningskamrater, och friends with benefits! Vill man bli ihop, bli ihop. Och njut av att formerna för kärleksrelationer är bredare idag – det måste inte handla om heterosexuell tvåsamhet, säger Rebecca Selberg.

I SAMTALEN UNDERSTRYKER studenterna att den mänskliga kontakten och mötena människor emellan kan vara vackra i sig.

Det blir tydligt att de flesta som dejtar har liknande upplevelser: stela tystnader, misslyckade dejter och skamfyllda bortamatcher behöver inte vara något du är ensam om att uppleva.

– Det finns något pinsamt och fint i att dejta, avslutar Arvid.

enligt Rebecca Selberg bör åren i Lund handla om att utveckla en vidd av olika förhållanden: med sig själv, med sina vänner, med sin familj och med en eventuell romantisk partner.

– Jag tycker att studenter ska söka olika typer av relationer, säger Rebecca Selberg.

Det ständiga sökandet behöver inte vara något dåligt menar hon. Det kan också bidra med självinsikt och i längden göra oss till bättre *Moa, Arvid och Gustav heter egentligen något samhällsmedborgare. annat.

– Det är utvecklande att möta andra människor, att sätta sig in i andra människors tankar och känslor, bekräfta dem och känna bekräftelse tillbaka, säger Rebecca Selberg.

Hon tycker att åren som student är utmärkta för att utforska och experimentera – både med sig själv och med andra.

BÅDE GUSTAV OCH Moa ser digital dejting som en unik möjlighet att träffa människor som man kanske inte hade träffat annars. Moa betonar vidare att även dejting med personer man matchat med kan få en organisk utveckling, i likhet med när man träffats i verkliga livet.

– Visst bestämmer man träff på Hinge, men så fort man har träffats en gång så blir det en relation som kan utvecklas på ett naturligt sätt, säger Moa. Dagens digitaliserade dejtingklimat behöver kanske inte värderas, utan är helt enkelt bara ett nytt medium i likhet med vad kontaktannonser och äktenskapsförmedling varit tidigare.

– Uppenbarligen träffas folk via appar och blir lika lyckliga eller olyckliga, som folk som träffas på Vårbalen, säger Rebecca Selberg.

MEN VAD FUNKAR egentligen? Ett framgångsrecept nämner de flesta: att prata, lyssna och vara nyfiken på personen man träffar. Det kan kännas banalt, men verkar också vara ett sätt att få varje dejt att räknas.

– Att förlora sig i spännande och djupa samtal är det som är mest givande med att dejta, säger Gustav.

Det bör finnas en vilja att komma närmare en persons kärna menar studenterna, och dejterna ger en unik möjlighet att lägga tid och uppmärksamhet på en specifik person.

Samtidigt finns det undantag och dejter som

LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025 |21

kultur

Jagade av klockan ”som oförmögen att se sin egen nöd”, som hon beskrivs i Shakespeares Hamlet.

Den symbolen har använts många gånger tidigare. I Lars von Triers film Melancholia, ligger Kirsten Dunst i mörkt vatten med bröllopsklänning och ett knippe liljekonvaljer på bröstet. Filmens utgångspunkt är att den blå planeten Melancholia kommer att sammanTEXT SIXTEN FERRING HOULTZ stöta med jorden, och den följer den nygifta och deprimerade Justine (Dunst) under hennes ivet är kort men timmarna är sista dagar och timmar innan kollisionen som långa. Singeln till Vasas Flora och kommer att förinta allt mänskligt liv.

Faunas nya album går i samma diskbänksrealistiska stämning som en film av Aki Kaurismäki och handlar om när livet stagnerar. Samma vecka som albumet kom ut släpptes en rapport där forskare från 23 länder konstaterar att korallrevsdöden markerar en passerad tippningspunkt.

Det, i kombination med att EU lika yrvaket som för tre år sedan ser på medan odemokratiska makter mördar sina grannfolk, får mig att tänka på Markus Krunegårds refräng: ”tårar för allt som inte blev, tårar för att jag ville mer”.

Livet är sannerligen kort, men timmarna är korta de med.

Tiden jagar oss. Fram till nästa tenta. Fram till att studietiden är slut och en ogästvänlig MEDGE ATT DET är lite så det känns. Idén till arbetsmarknad väntar oss efter universitetsex- filmen Melancholia fick von Trier under en amen. Den jagar oss att göra något för bräcklig längre depression, då han insåg att deprimefred och demokrati, men talar inte om vad. rade människor behåller sitt lugn även i stressade I Zara Larssons ”Hot & sexy” tilltalar hon situationer. Justine, som är kliniskt nedstämd plötsligt tiden direkt med orden ”Tender, soul- långt innan hon får höra något om den annalless time – crying with womankind, scared to go kande planeten, är den enda som kan trösta sin outside. It still blows my mind how we just let it systerson, medan hans mamma panikslaget förslide.” Tiden kan verka mild, men är i grunden söker fly det oundvikliga.

Under sina sista timmar bygger hon och syssjällöst grym och ställer oss ständigt till svars. tersonen en koja. De leker att den ska ge dem OCH VISST VILL man gråta, när man ser att Ung- ett magiskt skydd mot den anhalkande förstöreldomsbarometerns statistiska generationsrapport sen. Där sitter de lugnt och spanar mot planeten för 2025 visar att ungas intresse för jämställdhet tills den träffar jorden och de förbränns på ett och klimatfrågor fortsätter att sjunka. Det tycks ögonblick.

Det handlar om samma depressiva acceptans visa på att Larsson tyvärr tillhör en feministisk generation som är på väg att tappa greppet om som vi hör Mattias Björkas sjunga om i låten framtiden. ”Timmarna är långa”. Det enda tillstånd som Det mönster som min Spotifys ”releasera- kan få både en utfasning på jobbet och planetens dar” tecknar blir fullständigt med omslaget till undergång att framstå som bitterljuva.

Taylor Swifts The Life of a Showgirl. Där ligger hon som Ofelia, med vatten till mungiporna. MEN OM MAN inte delar Justines depressiva vänOfelia, den ultimata symbolen för att vänta i tan på döden? Då måste man hitta ett annat sätt förnekelse medan tiden rinner ut: Än så länge att komma ur tidsjakten. Det finns förstås en håller hennes kläder henne flytande, men snart fördel med att timmarna känns korta och inte ska hon drunkna. Ständigt nynnar hon vidare, långa – då är de värdefulla.

Jorden har passerat sin första tippningspunkt, demokratiska värden blir mer och mer hotade och nyexade akademiker står inför en bister arbetsmarknad. När som helst kan allt ställas på ända. Hur reagerar vi när den dyrbara tiden rinner mellan våra fingrar?

L

”

Att säga att tiden är kort är inte att säga att det är kört

22 | LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025

Det finns egentligen två känslor som ger tiden vittring på oss. Två känslor gör att vi jagas, i stället för att acceptera att vi leds mot ett slut: tom och hoppfull skräck.

Den tomma skräcken är katastroftankens skyggande från all förändring. När tåget är försenat är man alltid orolig för att missa sin anslutning, trots att man innerst inne vet att SJ kommer att ordna nya biljetter och ersätta måltidsutgifter. Dödsångest kommer från samma känsla. Även om vi går miste om livet (den första anslutningen), vet vi logiskt sett att döden inte skadar oss. Att ta en senare anslutning skadar oss inte, eftersom det inte finns någon brådska. Ångest inför döden är i grunden bara en slags resfeber.

SEDAN FINNS DEN hoppfulla skräcken. Den som känner att den har någonting att förlora, och därför stretar emot med alla krafter. Jag inbillar mig att det är det som Justines syster känner i Melancholia. Det är den känslan som får Krunegård och Larsson att fälla tårar för allt som aldrig blev, allt vi aldrig gjorde.

I boken Vårt enda liv: sekulär tro och andlig frihet från 2020 förklarar filosofen Martin Hägglund varför man inte bör önska sig oändligt med tid. I ett odödligt paradis, hade det nämligen varit meningslöst att göra något vid någon enskild tidpunkt, eftersom varje uppgift lika gärna hade kunnat göras senare. I en sådan värld saknas det inte bara skräck, utan även hopp. Det visar återigen att bristen på tid gör den värdefull.

DÄRFÖR FINNS DET också de som inte jagas av tiden, utan jagar den. Det kändaste exemplet är huvudkaraktären i nittonhundratalets mest ökända mastodontserie, På spaning efter den tid som flytt. Marcel, som först plågas av tidens flyktighet, gör skrivandet till sin metod för att fånga den. Som i en Looney Toons-film, råkar den jagade i jaktens förvirring bli jägaren och vice versa. Han förstår att uppskatta det flyktiga och sköra i varje ögonblick som passerar.

Att säga att tiden är kort är inte att säga att det är kört. Det betyder att det finns en möjlighet, och att den inte ska tas för given. Lösningen är varken att uppgivet stå och se Ofelia flyta förbi, eller att få panik. Men det finns ett beprövat sätt att bli jagad av tiden: Att stanna upp, vända sig, fatta tag i den och använda den.

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE ILLUSTRATION LUNA BESEV

Månaden som gått:

Kultur, kvotering och kändis-knull Oktober bjöd på böcker, könskvotering och en popstjärna med tendenser till oversharing. Lundagårds Kayla Dahlberg Pimentel sammanfattar månaden som gått.

Kändisar och bokköp En gång om året möts litteraturälskare från landets alla hörn på Bokmässan i Göteborg. Som stolt göteborgare och bokmal kunde jag givetvis inte hålla mig borta i år heller. För den som aldrig varit på Bokmässan skulle jag summera den på följande vis: böcker, böcker och böcker så långt ögat kan nå. Och kändisar! Kändisar från TV, tidningar och Tiktok. En genomsnittlig dag på Bokmässan ser därför ut ungefär så här: Man springer kors och tvärs mellan seminarier och montrar för att försöka hinna med alla programpunkter som lockar. Det är så trångt överallt att det enda sättet att ta sig fram är att kryssa genom folkhavet med ett hårt grepp om väskan för att inte bli bestulen (eller, mer sannolikt, för att inte plocka upp plånboken och köpa ännu en bok man inte har råd med). Allt detta medan man försöker suga i sig så mycket stjärnglans som möjligt innan etablissemanget åker tillbaka till Stockholm. När jag kom tillbaka till Lund kände jag mig lite smutsig, och inte bara av intorkad svett. Var det verkligen litteraturen jag försvann in i, eller bara överkonsumtion och kändisdyrkan?

Kulturell könskvotering

ILLUSTRATION LUNA BESEV

I år gick Nobelpriset i litteratur till den ungerska författaren László Krasznahorkai, för ett författarskap som ”mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter”.

Och visst lever vi mitt i undergången. Nyheterna rapporterar om krig, folkmord och inskränkning av rättigheter runt om i världen.

Trots det pågår livet som vanligt med tentor och tvättider för många av oss. Även i Svenska Akademien verkar det vara business as usual.

I tio års tid har Nobelpriset nämligen gått varannan gång till en man, varannan gång till en kvinna, och i år var inget undantag.

Bob Dylan, Kazuo Ishiguro, Peter Handke, Abdulrazak Gurnah, Jon Fosse och nu László Krasznahorkai har varvats med Svetlana Aleksijevitj, Olga Tokarczuk, Louise Glück,

Annie Ernaux och förra årets Han Kang.

Jag menar nu inget ont om Krasznahorkai, någon av hans författarkollegor, eller Svenska Akademien. Tvärtom hade det ju varit ett problem om Akademien inte arbetade utifrån ett jämställdhetstänk. Jag säger bara att det är skönt att veta att vi mitt i undergångens fasa i alla fall kan lita på en sak: Svenska Akademiens könskvotering.

Taylor och trollstaven Från en ordsmed till en annan! Taylor Swifts nya, efterlängtade album The Life of a Showgirl släpptes i början av oktober. Jag själv kände mig orimligt nyfiken på hur albumet skulle tas emot. Som tur är finns det gott om forum på internet där folk diskuterar popmusik i allmänhet och Taylor Swift i synnerhet. Redan samma morgon som skivan släpptes gick jag in och läste recensioner. Online var folk i vanlig ordning snabba med att tycka till, och de tyckte att albumet var… sådär. De kallade det tråkigt, förhastat, något av en besvikelse. Ajdå.

Vilken tur för Taylor att hennes kärleksliv verkar gå desto bättre! Swift, som länge varit känd för sin otur i kärlek och sina många låtar om hjärtesorg, har nyligen förlovat sig med sportprofilen Travis Kelce. I kommentarsfältet till förlovningsbilden på instagram är fansen helt lyriska – äntligen har Taylor hittat den rätte!

Och visst tycks Kelce vara den rätte, i alla fall om man ska tro låten ”Wood ” från den nya skivan. ”His love was the key that opened my thighs”, sjunger Taylor Swift. ”And baby, I’ll admit I’ve been a little superstitious / The curse on me was broken by your magic wand.” Är det en fyndig låttext, eller är det i själva verket bara så pinsamt att det blir roligt? Jag vet ärligt talat inte om jag vill skratta eller gråta. Det enda jag vet är att det är mer information än vad jag någonsin velat ha om främlingars privatliv.

Spelar ingen roll hur kända de är. Nåja, Taylor.

Det är väl bara att gratulera.

LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025 | 23

kulturkritik

Gråzoner i After the Hunt TEXT MOA LINDROTH

FILM

FOTO: SF STUDIOS/FOLKET

Regissören Luca Guadagnino återvänder i After the Hunt med ett porträtt av samtida cancelkultur, positioneringstörst och identitetssökande. Det hela är inrymt i en hierarkisk mansdominerad sfär: Den filosofiska fakulteten på Yale.

Luca Guadagnino After the Hunt 29-08-2025 Island Records

Berättelsen tar avstamp i en tillställning hemma hos universitetsprofessorn Alma Imhoff (Julia Roberts) och hennes man Frederik (Michael Stuhlbarg). Det bjuds på samtal om viktiga filosofiska frågor och mat tillagad av hushållerskan – vi placeras i den intellektuella elitens vardagsrum. Vad som ser ut som en fest är egentligen en teaterscen: det är meningen att de inbjudna studenterna ska visa vad de går för. Almas närmsta kollega och kärleksintresse Hank (Andrew Garfield) är också där. Han kommer att bli en nyckelperson i dramat.

EN AV DE utvalda studenterna, Maggie (Ayo Edebiri), anklagar Hank för att ha våldtagit henne efter festen. Vem ska Alma stötta? Hur förenar man sina ideologiska ståndpunkter med de känslor som väcks? Vad är hon villig att riskera?

Det hela blir snabbt politiskt. Maggie är svart, och HBTQ-person, men också så pass förmögen att hennes familj finansierat stora delar av campus. Hank är en vit cis-man. Kärnan är att maktobalanser aldrig kan jämnas ut fullständigt.

Det finns för många parametrar, vilket grumlar synen på rättvisa. Filmen motsäger sig svartvita tolkningar, den gestaltar istället en gråskala. Att komma med en ny vinkel när man behandlar sådant som samtycke, Gen Z och woke-rörelsen är svårt. Jag kan inte släppa tanken på att det känns gjort.

middagar som hon struntar i att komma hem till, masserar hennes fötter och frågar hur hon mår egentligen när hon kommer hem sju timmar för sent. Det är en film som vill vrida och vända på förväntade könsroller och provocera fram eftertanke. Jag vet inte riktigt om den lyckas. Det FILMENS STYRKA LIGGER inte i dess handling, då känns för uppenbart. den tyvärr lämnar en oberörd, utan i scenografin, skådespelandet och manuset. På sina ställen SOM ÅSKÅDARE KÄNNER jag starkt att jag borde är den så bisarr att det blir uppiggande. Almas reflektera över mina förutfattade meningar och man är en excentrisk psykoanalytiker som tar min moral, men jag vill inte. Karaktärerna känns på sig rollen som försummad hemmafru utan inte tillräckligt levande för att jag ska göra mig att någon bett honom. Han lagar avancerade besväret. Trots det blänker filmen till då och då.

24 | LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025

Skådespelarna är fantastiska och manusförfattaren Nora Garrett har förmågan att brodera vackra saker på en rätt trist och intetsägande filmduk.

VI FÅR ALDRIG veta om Hank är skyldig eller inte. Det är inte det viktiga i den här berättelsen, utan teman som avstånd, närhet, makt och framgång. Hur beter vi oss mot varandra? Vad accepterar vi från andra? Var vi drar våra gränser och hur de skiljer sig beroende på sammanhang är centrala frågor. Alla är goda och onda samtidigt. Synd bara att handlingen, som annars hade vart drabbande, framstår som så krystad.

ILLUSTRATION ELLEN GEMBACK

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

Kulturredaktionen väljer:

Våra jaktbyten Alla vill ha något, så även studenter. Men vad? Det skiljer sig från person till person men en princip kvarstår: det ska vara billigt, glädjande och praktiskt. Kulturredaktionen på Lundagård har sammanställ vad de alla är på jakt efter i tillvaron.

BILLIG KURSLITTERATUR

(GRATIS) MAT

LUGN OCH RO

Kurslitteratur är tungt och dyrt. Ändå har jag varje termin betalat flera tusen till någon i klassen ovan för deras begagnade böcker. De visar sig dessutom alltid vara nedklottrade och i fel upplagor. När terminen är slut är det bara att välja – tresiffrig förlustaffär eller blåsa någon i klassen under. Nu jagar jag kurslitteratur på biblioteket.

Lund är ett Mekka för den som gillar gratis mat, speciellt sähär års. Äppelträden dingnar av frukt samtidigt som det kryllar av föreningar och företag som visar upp sig genom att dela ut kaffe och kakor. Jag vilar aldrig – ni hittar mig antingen i trädkronorna eller minglandes med HR-personalen på något godtyckligt företag, självklart med handen djupt nere i deras godisskål.

Aldrig igen kommer man ha så mycket tid. Varken arbetsgivare eller barn ställer krav och det finns ingen som kontrollerar hur (eller om) man pluggar. Ändå är Lundastudenten en stressad typ. Schemat är späckat med aktiviteter. Men den som gapar efter mycket… Utan vila och sporadisk tristess mår man inte bra – i höst jagar jag lugnet.

LIVSGNISTAN

BALANSEN

VINTERGARDEROBEN

Årstiden när mörkret sänker sig över det norra halvklotet, kylan biter sig fast och oxveckorna tycks aldrig ta slut. Kampen för att undvika den kollektiva vinterdepressionen inleds.

Kosttillskott inhandlas, blutsaft shottas och melatoninet regleras genom att fånga morgonens dagsljus. Livsgnistan jagas med hjälp av läkarkårens alla råd.

Vem vill inte sola sig i glansen från ett VG eller dylikt kvitto på ett väl utfört arbete? Inte till vilket pris som helst dock. I jakten på akademisk bekräftelse är målet att inte tappa förståndet – lek och bus är ett måste för ett lyckligt liv.

Strävan efter ”work-life-balance” är inte bara något som angår människor i medelåldern.

Hur lyder de bevingade orden? Javisst: A hoe never gets cold. Men det blir allt svårare att rättfärdiga en söt utstyrsel när temperaturen faller och konsekvensen blir köldskador. Mitt pannben är svagt.

Jag håller därför utkik efter plaggen som lyckas med bedriften att värma såväl som pigga upp en grå vinterdag. Kanske en maffig björnfitta i päls?

SOLVEIG NYCANDER

ANDREA VON ESSEN

EXTRAPRIS-RODEO

ELUTTAGET

BILLIG ÖL

Glöm din gamla western-film och se till din lokala mataffär. Varje dag pågår extrapris-rodeo, en uppvisning i snabbhet och precision. Mellan hyllorna cirkulerar studenter som fått samma erbjudande hemskickat: tre för två på krossade tomater i tetra.

Vem får laga pasta arrabiata och vem går utan? Bybor får se upp – ingen är så hänsynslös som studenten på jakt.

Snart är datorn död och du kryper på golvet. Som en levande dammvippa drar du med dig årtionden av smuts genom hinderbanan av tuggummi och stolsben. Du når en återvändsgränd – eluttaget är aldrig där du tror att det är.

Råkar du hitta det börjar nästa kamp: att koppla in sladden i uttaget. Vid det laget är du en dammråtta och datorn död.

Är det en myt eller finns den på riktigt? Besvikelsen svider när man ännu en gång betalar 80 spänn för en stor stark. Jakten på billig öl får studenter att vallfärda kilometer. För den som åsidosätter extravaganser och hipp interiör, är letandet över. I nationernas källare blir myten sann för den törstiga fattiglappen.

MOLLY FORNELL LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025 | 25

Lunds universitets studentkårer FOTO MARIUS LYCKÅ

Denna sida består av icke-redaktionellt material.

Sustainability must be sustained LUND UNIVERSITY PRIDES itself on being one of the best ranked universities in Europe. The university’s sustainability rankings play a major role in its preferred ranking. Here Lund is praised for its environmental research, sustainability, and education.

Att vägra AI i skolan är att svika nästa generation NÄR EN RIKSDAGSLEDAMOT och partiledare på en Studentafton i Lund säger att elever inte behöver undervisning i AI eftersom de ändå lär sig på fritiden, är det svårt att inte reagera. Det är ett påstående som klingar lika ihåligt som att säga att vi inte behöver matematik i skolan eftersom barn kan räkna pengar i kiosken.

AI ÄR REDAN en del av vår samtid. Det används

i sjukvården, i rättssystemet, i näringslivet och i våra egna studier. Att vänta med att undervisa barn i AI tills gymnasiet eller universitetet är att abdikera från skolans ansvar. När studenter kliver in i universitetslokalerna ska de redan ha en grundläggande förståelse för tekniken – inte möta den för första gången.

SKOLAN HAR ALLTID haft uppdraget att utjämna skillnader och ge alla samma chans. Därför måste AI‑undervisning börja tidigt. Det handlar inte om att ersätta kritiskt tänkande eller lärarledd

VI VET REDAN att digitala klyftor skapar ojämlikhet. Att blunda för AI i skolan är att förstärka dem. Att säga att barn kan ”lära sig själva” är att acceptera att vissa barn får skapa framtiden, medan andra bara får konsumera den.

Om Sverige menar allvar med att vara en kunskapsnation, måste vi se digital kompetens som en del av bildningen – inte som ett tekniskt särintresse. Detta handlar om Sveriges framtid. Om vi vill ha en generation som kan använda tekniken klokt, etiskt och kreativt, måste vi börja tidigt. AI är här för att stanna, men Liberalernas AI-politik känns mer som tillfälliga rubriker än långsiktiga lösningar.

LUS SPARKAR: De som blundar för verkligheten och lämnar nästa generation utan verktyg att förstå sin samtid.

LUS KRAMAR: En utbildning som tar AI på allvar och gör kunskapen tillgänglig för alla.

TEO HOUMANN, ORDFÖRANDE LUS ELLIOT BORGSTRAND, VICE ORDFÖRANDE LUS

HOWEVER, IN BETWEEN the two dates things were looking hopeful. During 2020 and 2021, while the pandemic was still on everyone’s mind, the flight emissions actually sunk below 50 procent of the original 2019 emissions. This would not hold long and when 2022 rolled around and restrictions were phased out, the emissions had doubled from the previous year and were well above the target number.

SINCE THE END of the pandemic, the numbers have not improved. In 2023 the emissions hit a peak at 90 procent of the 2019 number and last year the university collectively managed to reduce the emissions to 84 procent. Airplane travel makes up the vast majority of the university’s travel emissions and reductions have a long way to go before reaching the long past goal.

TODAY, ENVIRONMENTAL EFFORTS have been left out of the conversation in favour of effectivisation and IT-security – despite the increasing urgency! A university whose greatest attribute is its environmental efforts cannot behave like this!

FOTO GUSTAV CARLSSON

DET ÄR INTE bara en fråga om teknik. Det handlar om jämlikhet. Barn växer upp med helt olika förutsättningar. Vissa har tillgång till datorer, premiumtjänster och föräldrar som kan guida dem.

Andra får nöja sig med gratisversioner eller ingen tillgång alls. Att lämna AI‑kunskapen åt fritiden är att acceptera att socioekonomiska skillnader får avgöra vem som blir framtidens vinnare och förlorare.

undervisning, utan om att ge eleverna verktyg att förstå, granska och ifrågasätta tekniken. Precis som vi lär ut källkritik, matematik och språk, måste vi lära ut hur AI fungerar, vad det kan – och vad det inte kan.

DESPITE THIS THE university has failed to meet its climate goals for the fourth year in a row – with little to no signs of change!

In 2017 the university set their sights on reducing the carbon emissions released by the university staff’s traveling. The goal was to halve the emissions from 2019-2023; the result was a mere 10 procent reduction.

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

LUNA - THE SCIENCE STUDENT UNION PAULINA SZOFER, Head of Corporate Relations

MAX LARSSON RYDSTRÖM, president

26 | LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025

AMANDA VIKSTRÖM, vice president

D E T TA Ä R E N I C K E - R E D A K T I O N E L L S I D A F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T

The world in Lund, Lund in the world

W

hy is global engagement so important for the world’s universities?

The short and practical answer is that it makes us better. A learning environment characterised by diverse backgrounds and knowledge means that everyone – teaching staff as well as students – become more versatile, and it makes students adaptable to a range of different contexts after their studies. Researchers who exchange knowledge and methods propel research faster towards solutions for society’s current and future needs.

The internationalisation of student flows on a large scale gathered pace in the 2000s. However, the international nature of universities has a far longer history than that. All advanced cultures throughout

the world have for thousands of years developed different ways to collect and communicate knowledge from all over the globe. The difference between then and now is mainly the speed with which new findings and ideas are created and shared.

Each shift in technology has speeded up the process. And with different types of artificial intelligence, the development of knowledge is being further accelerated.

International collaborations are currently burdened by more hurdles and pitfalls than for a very long time. To a much larger extent than previously, universities are expected to conduct assessments from multifarious perspectives before the work starts and while it is being conducted. It is important not to throw out the baby with the bathwater: what has made the universities

of Europe, Sweden and Lund such attractive places for self-improvement and developing new knowledge through research, is that we work on the basis of inclusion and a diversity of perspectives, and we have the freedom to allow our curiosity to drive us on. If we lose these principles, we lose ourselves.

Our standing in the world stems from an unending dialogue, the questioning of standpoints – not least our own – and our steadfast strivings towards a tomorrow that is even better than today.

Erik Renström Vice-Chancellor

Vi behöver prata mer om akademisk frihet lärarens individuella frihet. I det ena perspektivet betonas universitetets oberoende från politisk och ekonomisk styrning och i det andra är yttrandefriheten en avgörande komponent. Båda är viktiga och båda behövs.

Akademisk frihet likställs ofta med forskningens frihet. Den stipuleras både i grundlagen och i högskoleförordningen.

Forskaren har frihet att välja forskningsfrågor, vetenskapliga metoder och att sprida forskningsresultat. Men akademisk frihet handlar i praktiken om mer än så. Den handlar också om möjligheten att planera, genomföra och utvärdera utbildning, lärarens frihet att förmedla undervisning, studenternas frihet att lära, om kollegialitet och studentinflytande.

Akademisk frihet är inte en enkel sak. För ett par år sedan gav regeringen Universitetskanslersämbetet i uppgift att utreda den akademiska friheten i Sverige, bland annat genom att skicka ut en enkät till forskare och lärare. Resultatet visade till exempel att nästan 90% av de 3 700 personerna som svarade ansåg att akademisk frihet var viktigt. Samtidigt uppgav bara drygt hälften att de pratade med kollegor eller studenter om akademisk frihet på en mer regelbunden basis. Min slutsats är att vi behöver fler samtal om vad akademisk frihet är, vad den betyder

för oss och vad som är vår roll.

Den akademiska friheten ger oss stora möjligheter men innebär också ett stort ansvar både för att förvalta och värna universitetets oberoende och för att vårda det förtroende som omvärlden har för vetenskapen. Vi har också ett ansvar för att alla som omfattas av den akademiska friheten också ska få möjlighet att åtnjuta den. Nu har regeringen dragit igång en ny utredning som ska undersöka hur lärare och forskares individuella akademiska frihet kan skyddas och stärkas. Förslagen väntas till sommaren. Det ska bli intressant att följa och är något som jag kommer att återkomma till.

Jimmie Kristensson Vicerektor

foto: kennet ruona

D

et flesta som rör sig på universitetet har med stor sannolikhet någon gång hört talas om begreppet akademisk frihet.

Inte sällan i termer av något som är hotat eller under attack. Men vad betyder egentligen akademisk frihet? Vad handlar den om och hur förhåller den sig till andra friheter som till exempel yttrandefrihet, åsiktsfrihet, eller föreningsfrihet? Det är inte helt lätt att reda ut.

Akademisk frihet behövs för att stärka, bevara eller skydda den akademiska kontexten. Det kan låta uppenbart men frågan är då vad är det som gör akademin så speciell att den behöver vara fri på ett särskilt sätt? Universitetet ska utveckla och förmedla kunskap genom forskning, utbildning och samverkan. Vetenskapligt grundad kunskap strävar efter att söka och förmedla sanning.

Den formas genom vetenskapliga teorier och metoder, präglas av transparenta processer och utvecklas genom kritiskt granskande samtal. Akademisk frihet handlar på så vis om den vetenskapligt grundade kunskapens förutsättningar.

Något förenklat brukar diskussioner om akademisk frihet utgå utifrån två perspektiv: den institutionella autonomin och forskarens/

DENNA SIDA BESTÅR AV ICKE-REDAKTIONELLT MATERIAL. LÄS FLER DEBATTARTIKLAR PÅ LUNDAGARD.SE

Anders Ådahl

FOTO LINNEA VINBLAD OCH LOUISE BERGGREN

FOTO PRESSBILD

FOTO ISAK AHO NYMAN

debatt

Filippa Torsvik

Mattias Horrdin

Anton Sanchez Sulejmani

Anton Silverbern

Personalvetare behövs mer än någonsin Varslandet av av HR-personal är en väckarklocka. Att yrket förändras i och med AI:s intåg innebär dock inte att kompetensen tappar i betydelse, det skriver Anton Silverbern, Akademikerförbundet SSR:s studentråd och Anton Sanchez Sulejmani, ordförande Personalvetare i Lund (PiL).

studentgrupperna växer. Följden blir att mötet med lärare ersätts med självstudier – och mycket av det kritiska tänkande och den fördjupade handledning som kännetecknar högre utbildning går förlorad.

ENLIGT SULF SAKNAR dagens högskoleutbildningar över 13 miljarder kronor i resurser jämfört med 1990-talet. Produktivitetsavdrag och effektiviseringskrav har urholkat anslagen år för år. Resultatet blir sämre Detta är en opinionstext i Lundagård. Skribenterna svarar för åsikter i utbildning, samtidigt som kraven på professionen ökar. Om samhället debattartikeln. förväntar sig personalvetare som kan leda omställning, bygga hållbara När Scania tidigare i höst varslade 750 tjänster i Södertälje varav 400 organisationer och värna arbetsmiljö, måste också utbildningarna få de inom HR och People & Culture kallades det Sveriges största varsel av resurser som krävs.

Akademikerförbundet SSR driver frågor som är centrala för professiHR-personal någonsin. Det är en väckarklocka. För oss som studerar till personalvetare väcker det frågor om framtiden: Hur kommer ar- onens framtid: en enhetlig examenstitel, höjda forskningsresurser inom betsmarknaden att se ut när vi tar examen och vilken roll kommer vår personal- och arbetslivsområdet och att HR-chefer ska ha en självklar plats i organisationers ledningsgrupper. profession att spela i ett arbetsliv som förändras Men ansvaret handlar inte bara om politiska snabbt av digitalisering och AI? beslut och resurser. Yrkesrollen behöver också en Yrket förändras snabbt, inte minst genom AI stark röst i arbetslivet. Facklig organisering bland som redan kan skanna CV:n, schemalägga och Scania-varslet är en HR- och personalvetare behöver stärkas ytterligare analysera medarbetardata. Men att tro att HR därmed förlorar betydelse är ett misstag. I takt påminnelse om att HR:s för att professionen ska stå stadigt i en tid av förFör att kunna värna sin plats i arbetslivet med att algoritmerna blir fler växer behovet av roll inte kan tas för given. ändring. kräver både en stark utbildning och ett starkt kolmänniskor som kan bygga kultur, leda förändlektiv. ring och skapa tillit i arbetslivet. Rekrytering Scania-varslet är en påminnelse om att HR:s roll inte kan tas för kan aldrig reduceras till data och siffror. Att anställa en ny medarbetare handlar om mer än kompetenser på papperet – det handlar också om given. Personalvetare behövs mer än någonsin – för att komplettera tekniken med kunskap om hur människor fungerar, för att bygga organirelationer, arbetsmiljö och organisationens långsiktiga utveckling. sationer som håller i längden och för att värna arbetsmiljö och rättvisa i HÄR ÄR PERSONALVETARENS gedigna kunskap inom beteendevetenskap, arbetslivet. För det krävs satsningar på utbildningen, en arbetsmarknad arbetsrätt, organisation och personalekonomi avgörande. HR behövs som ser HR som en strategisk resurs och ett fackligt engagemang som för att säkerställa att rekryteringsprocesser blir rättssäkra, etiska och in- ger professionen styrka. kluderande. Samtidigt står utbildningen inför stora utmaningar. Under många år har resurserna för samhällsvetenskapliga utbildningar presANTON SILVERBERN, AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR:S STUDENTRÅD sats. Lärosäten tvingas minska de lärarledda timmarna samtidigt som ANTON SANCHEZ SULEJMANI, ORDFÖRANDE PERSONALVETARE I LUND

”

28 | LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025

LYCKA TILL MED KORSORDET!

KORSORD

LIKARTADE

KASTMASKIN

FOTO ANDREA CAIRONE/UNSPLASH

Bokstäverna i de gröna rutorna bildar en tävlingsfras. Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse och en bok från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas ut den 30 november och meddelas via mejl.

LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025 | 29

hej student LUNDGRENS AV TEKLA SVENSSON

FOTO: ELIN HILLING

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

HEJ STUDENT!

ANTON WIMMERSTEDT

Ålder: 25 Från: Lund Pluggar: Ämneslärarprogrammet

FOTO NEO WIKMAN

Vad jagar du?

– Snabba kickar! Haha, nej jag vet inte.

– Vi jagar väl på något sätt en meningsfull tillvaro. Man vill göra saker som man tycker är viktiga och betydelsefulla.

Vad jagar studenter?

– Jag tror kanske det är en dubbeljakt. En jakt under studietiden, där man jagar vissa saker, kanske någon typ av studentlivsengagemang eller en post, att vara med i ett gäng. Och sen jagar man ju också det som händer efter studentlivet.

Skulle du kunna tänka dig att jaga ett djur?

– Ush, jag vet inte. Ja, det hade jag nog provat. Men det känns också väldigt läskigt.

FOTO, BAKGRUND: UNSPLASH/SJ OBIJO 30 | LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025

Vad föredrar du: Att jaga eller jagas?

– Jag föredrar nog att jagas. Jag tycker det är roligare att känna att man behöver hålla uppe tempot för att hinna med.

recept Have you got random vegetables hiding in your fridge? Go on a quick hunt for leftovers and whip up this comforting noodle soup for a cozy night in!

Quick Thai-inspired Noodle Soup Recipe: Nhi Tran Servings: 1 portion INGREDIENTS

- 2 teaspoons green curry paste - 1 dl coconut cream - 2 dl water - 1 zucchini

Mjauuu Mjauuu...

Morris har tömt lådan, Torra tips om: ”Wermt ömhetsbevis till allmän beskådan” ”Fifflares kyl full med dryck som stärker” Det är ett skvallermässigt lågvattenmärke...

Kom igen, bättre kan ni fifflare, lus och pamp, Ge mig skandal, rykten och klavertramp!

- 1 dl of frozen peas - 1 portion of noodles - 100 grams of tofu - ¼ onion - 1 garlic clove - red chili flakes

INSTRUCTIONS 1. Cook the noodles according to package instructions.

Quickly rinse under cold water and set aside.

2. Finely chop the onion and garlic. Cut the zucchini into bite-sized pieces.

3. Heat some oil in a pot over medium heat. Saute the onion and garlic until fragrant.

4. Lower the heat slightly, add the green curry paste, zucchini, and stir for 1-2 minutes.

”Hemlig sittning på LTH” Och ”Samvetskval över både ny och gammal Q från K” Har ni fått duktig-flicka-komplex?

Sen till sist: ”Sittnings-spex om ex?”

Som skvaller är det undermåligt.

Sällan har ni tipsat såhär dåligt!

Tsk tsk tsk, det är inget drag i dessa studenter, Ni får skapa roligare incidenter!

Morris får mycket kritik när han inte leverear, Men kom ihåg: Det är ni som skvallret serverar!

Pssst! Tipsa Morrhoppan på morrhoppan@lundagard.se

5. Add the water and coconut cream. Cover and bring to a boil.

6. Once boiling, add tofu and frozen peas. Reduce the heat and let it simmer for about 5 minutes. Season to taste.

Morrhoppan

8. Pour the hot soup over the noodles. Garnish with black pepper and red chilli if you like a bit more spice.

Tip! Feel free to swap in any proteins and vegetables you have on hand.

Lundagård är ingenting utan sina läsare och många av artiklarna med störst genomslag har kommit ur tips från just läsare. Tveka inte att höra av dig om du känner att det är något som vi borde

Nästa nummer av Lundagård kommer den 11 december.

Har du nyhetstips?

få veta. Självklart har du rätt att vara anonym.

Mejla oss på lundagard@lundagard.se

LUNDAGÅRD NUMMER 7 2025 | 31

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring via Ladok

Så många skäl att källsortera.

Ett av dem är ren kärlek.

Om du kollar vårt insta och lyssnar på Buzz, vår avfallsinfluencer, så ser du hur små beslut i ditt kök kan leda till minskad klimatbelastning, sparade naturresurser och lägre sötvattenförbrukning. Och att du själv kan spara över tusen kronor per år!

Men i slutändan handlar det om hur du vill ha det i framtiden. Om chansen att leva ett tryggt och hälsosamt liv på en vacker planet i balans. Nästa gång du pillar plasten av en bråkig förpackning, tänk lite extra på dig själv och allt bra du gör för dina nära och kära.

Det är kärlek, det.

Sortera lätt och rätt med Sysavs guide!