Tidningen lundagard nummer 4 2013

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 4 2013

svett på nya sätt

Motion kan vara så mycket mer än att trängas på ett instängt gym. Lundagård går till botten med ett gäng sporter du aldrig vågat prova.

Sid 22-25

nu vill alla bygga

En plötslig byggboom briserar i Lund.

Längst fram i racet? Nationer. Sid 6-7

s 1a.indd 1

sämre studenter

Lärare slår larm: Studenter kan inte läsa och skriva längre.

Sid 14-17

do(n't): siste april

Vilken siste april-idé är smart och vilken är bara korkad?

Sid 40-41

13-04-22 06.29.48

Här kryper Sara och förbättrar samhällets resursutnyttjande.

I våra kraftvärmeverk omvandlar vi avfall, biobränsle och andra energikällor till el och fjärrvärme. Och bidrar på så sätt till att samhällets resurser utnyttjas till effektiv och hållbar energi i svenska hushåll och företag. Det kan vi tacka våra driftteknikers erfarenhet och skarpa sinnen för.

Vill du hjälpa Sara och hennes kollegor att lyssna på våra kraftverk?

Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.

Your energy shapes the future.

s 2-3 ledare - kopia.indd 1

13-04-22 04.54.22

ledare innelistan

- Loffkurser – Sökandet av slackerkurser som isländska sagor och ekonomisk historia är helrätt när det vankas karnevalsår, och CSN och soulagering åter ska finansiera brakfesten.

- Hemligt – Lyckta dörrar och gömda nomineringstexter. Mitt i denna valperiod av muppar och småhöjdare är det tydligt att det aldrig varit trendigare att väljas på anledningar som få får veta. Exklusivt är det nya rättvist.

mjp

utelistan

- Lundaspexarna, 27 april.

Det går faktiskt inte att ta ett "moderniserat" spex på allvar så länge de missar detaljen att sluta utestänga kvinnor från scen. Dags för rösträtt, snart hundra år senare.

- Tentor, siste april. Se sid 10. Närmast sadistiskt beteende.

- Tv4 i Lundagård, 1 maj.

Genom den gudomliga uppfinningen television kan vi nu alla uppleva våren i Lund. Inklusive reklampauser. Borde inte detta vara olagligt?

iö

hat, hat och åter hat Att hantera nätets dissar är en trixig balansgång. För att hålla oss på rätt sida behövs även du. journalisten sitter inte

längre på piedestal. Har ett ord felstavats eller faktakollen gått åt fanders så påpekas det på direkten. Kommentarsfältet skapar otroliga demokratiska möjligheter att belysa ett annat perspektiv.

Det har verkligen märkts den senaste tiden. På lundagard. se har sångböcker, nationsvakter och sexskämt upprört och rört om hos många av våra läsare. Det är verkligen riktigt kul för det mesta att spana igenom vad som tycks och tänks. Men det har varit svårt att inte börja fundera över fältets inverkan. Lundagårds kommentarsfält är helt öppet för alla att ge sig in i, och vi är även generösa med vilka kommenterar vi låter stanna på sidan. Båda dessa ställningar kan ifrågasättas. Speciellt om vi läser oss in i delar av den forskning som gjorts på området. i the new York Times kunde vi i mars läsa om forskarna som undersökt den så kallade "the nasty effect." Genom att låta två testgrupper läsa en och samma artikel med två olika sorters kommentarsfält — ett med civiliserat språk och ett med ett ohyfsat — fick de "både överraskande och oroande" resultat.

Testgruppernas åsikter om artikelinnehållet påverkades stort av kommentatorernas språkbruk. Testpersonerna i den "civiliserade" gruppen behöll en balanserad bild av artikelämnet. Den "ohyfsade" gruppen blev däremot mycket splittrad och polariserad. I vissa fall tappade testpersonerna uppfattningen av vad som stod i själva artikeln. Fältet i sig tog över sammanhanget och skapade sin egen bild av vad som sagts. visst, labbråttatest som dessa kan bestridas på flera

"Så, ge dig in, kommentera. Vi ses i fältet!"

blir dagens lärdom? Att alla kommentatorsfält är ett slagfält som måste vinnas, med alla (smutsiga) medel möjliga? Nja kanske inte.

forskarna trodde antingen på en utveckling mot en

fortsatt mer stängd webb på grund av samtalsklimatets eskalerade karaktär. Men de trodde också på att kommentatorernas samtal mellan varandra i sig faktiskt kunde leda till en upprensning. Kort sagt – när kommentatorerna själva säger "Sluta upp med skitsnacket" till varandra så kommer det också leda till en renässans av samtalet i sig.

det är också denna filosofi som jag som webbredaktör

försökt leva efter. På Lundagård tror vi på att det öppna klimatet leder till att fler åsikter får tillfälle att föras fram och bemötas när trösklarna är låga. Effekten blir också att de andra läsarna faktiskt ser vilka åsikter som florerar i studentlund. Men det finns en gräns. När personer hotas, hängs ut eller trakasserats ryker kommentaren. Sexism, främlingsfientlighet är inte acceptabelt. Då måste vi kliva in.

på lundagård gäller egentligen en ganska enkel grundregel. Visa respekt för de personer som figurerar i artiklarna och för andra läsare. Jag hoppas att du håller med om fördelarna med detta. Att våga ta samhällsdebatten i eget namn är stort, att lyfta debatten i eget namn är ännu större.

Samtalet om dina studietid kan du alltid föra hos oss.

Så, ge dig in, kommentera. Vi ses i fältet!

sätt, men en viss påverkan verkar samtalstonen ha. Så vad

jacob hederos, webbredaktör

lundagård nr 4 2013

”Jag tycker vi skulle snacka lite om fest, eftersom det är något av det bästa jag vet."

”Man kan få ut mycket information av att peta i jorden”

Ligger siste april-festen i alkoholen eller människorna? Debatt - sid 34

Häng med på exkursion på Söderåsen - sid 20–21

"Meritokrati rimmar illa med en eventuell broilerkultur" Doktorandombudsmannen kritiserar rekryteringsprocessen - sid 11

”Vem vid universitetet samlade in pengar för att köpa kulsprutor?"

Lundagård undersöker en glömd studentrörelse - sid 26–27

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 0000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Ida Ölmedal ida.olmedal@lundagard.se Biträdande redaktör Max Jedeur-Palmgren max@lundagard.se Webbredaktör Jacob Hederos jacob.hederos@lundagard.se Bildchef Henrik Larsson Nöjesredaktör Kenneth Carlsson Redaktion Jonas Jacobson, Henrik Larsson,

Carl-Johan Kullving, Ellen Paulsson, Tobias Persson, Annika Skogar, Sebastian Hagberg, Tove Kluge, Kenneth Carlsson, Nina Lind Medarbetare detta nummer Fredrik Toreblad, Catrin Jacobson, Q, Aidin Ramezani, Tor Gasslander, Filip Rydén, Bengt Pettersson, Lukas Norrsell, Emma Karlsmark Elfstrand, Jens Hunt, Philip Stålhandske, Emma Andersson, Linus Kajander, Linus Gisborn, Anni Tuikka, Virve Ivarsson, Nina Rosengren, Maria Rosén.

Omslag Jonas Jacobson Kattlogotyp Björn Wallin Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentpreumeration 150 kr. För utlandspreumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

"En korridor är bara en korridor om du gör den till en korridor."

Möt arkitekten bakom nya universitetslund - sid 28-31

Adressändring Hos din kår.

Tryck V-Tab. Pressläggning 22 april 2013.

Deadline nr 5/2013 10 maj. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 38 900.

KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

www.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitets studentkårer respektive Lunds universitet.

Därför får du inte Lundagård Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta vår annonsbyrå tomat: 046-13 74 00/www.tomat.se Redigering: Filip Rydén

s 2-3 ledare - kopia.indd 2

lundagård nr 4 2013

3

13-04-22 06.42.53

detta har hänt

nyheter från lundagard.se

13-0

and

Chef Hans clich are e On L nutr repe

Om du lämnar in din uppsats efter deadline har du inte samma möjligheter till högsta betyg på vissa utbildningar. Bör det vara så i Lund? Frågan delar kårerna.

"Ska läraren då vara den som bedömer en students hälsa om den varit sjuk innan inlämning?" undrar Clara Lundblad från HTS. "Det är fortfarande studentens ansvar att sköta sina studier" menar Jonna Axbom på Luna. foto: henrik larsson

klassikern: de osynliga På sidan 11 kan du läsa om hur doktorander rekryteras i dag. Läs på webben om de som vistas på universitetet utan rättigheter – skuggdoktoranderna.

4

lundagård nr 4 2013

s 4-5 webbsidan nr4.indd 1

13-03-21 dubblerad

13-04-04

50 000 extra kvadratmeter att sitta på. Men också dubbelt så många poliser – 80 stycken övervakar firandet.

Det verkar vara omöjligt att byta uppehållstillstånd.

Därför ser amerikanskan Sophia Schuff ut att få betala studieavgifter, trots att hon egentligen har rätt till gratis studier. Ärendet behandlas nu av Migrationsöverdomstolen.

valborg

13-04-04 colombia

intog borgen

Efter flera månaders arbete samlade Utrikespolitiska föreningen aktörer från båda sidor av den långa konflikten på neutral mark för att lyssna på varandra och utbyta erfarenheter.

– Vi vill också föra fram latinamerikanska sociala frågor ur medieperiferin, säger arrangören Carl Sernbo.

13-04-04 AF

vill starta festival

Mellan 20-22 september i år planeras AF-projektet 60val att gå av stapeln, genom att fylla Lundagårdsparken med ljud, bild och liv i 60 timmar.

– Festivalen blir en kulmination där vi visar upp ‘hela AF-familjen’ så att säga, säger projektledaren Hilda Kjellberg.

tvingas betala

13-04-01

illustration: lundakarnevalen

13-03-20 sänkt betyg vid missad deadline?

Nja...

Den lätta gick du väl inte på?

13-04-08

"Jag blev väldigt illa berörd." ”Horor” får skylla sig själva om de blir mördade och män ska ha rätt att blotta sig för kvinnor. Budskapet i sångböcker orsakade stor debatt.

Nu ser flera studentorganisationer över sina diton.

13-04-10 ska få det att funka

Teknologkåren har sedan september varit med i projektet “Så funkar det” för att bredda kårens tllgänglighet. Nu ska arbetat slå i blom.

– Väldigt små förändringar gör skillnad, säger projektledaren Felicia Seemann.

13-04-12 kan

snart i lund

Kenneth Carlsson, Annika Skogar och Carl-Johan Kullving föreslås ta över Lundagård.

Den 16 maj hålls valet.

13-05-02 Lundagårds debattfrukost i Café Athen.

13-05-10 Tandemstafetten går av stapeln.

13-05-16 Politiska studentförbund debatterar på Palaestra.

13-05-22 MF beslutar om läkarstudentsstrejk.

13-05-25 Nästa nummer av Lundagård i brevlådan.

bli nya redaktörer

13-04-16

”Förfärligt attstudenter ska behöva sitta på kaféer.”

Det råder brist på studieplatser, men hur stor brist är det ingen som vet. Nu utlovar universitetet bättring. Prorektor Eva Wiberg upprörs över situationen.

Redigering: Jacob Hederos

13-04-22 04.58.50

vad händer? få det senaste varje dag på lundagard.se ◣

månadens webbkrönika

Chef of the year finalist Martin Hansen believes that the clichés of the student kitchen are easily changed.

On Lundagard.net he offers a nutritious twist to the weekly repertoire.

- your news in english

jag visste vad det gällde redan när jag såg kuver-

tet, med mitt namn skrivet i sirlig handskrift, i min brevlåda. Det stod i stark kontrast till de vanliga aktörerna i inkorgen, som brukar utgöras av CSN eller i bästa fall lönespecar från jobbet. Nu visste jag att jag hade fått mitt livs första anmodan till en bal.

photo: jane dinh

food and noodles

photo: j ens hansen

13-03-27 Fast

det möjliga lund

lundagard.net 13-03-22 New

Swedish course to start After two terms

of frustration and cancelled courses, the municipality has taken action. It will offer international students a fiveweek Swedish course that also includes culture and history education, starting next semester.

jämte att fira siste april och bo på korridor så

var en bal en av de saker som stod på min att göralista när jag flyttade till Lund. Många siste april i parken har det blivit, men balerna har i det stora hela lyst med sin frånvaro. jag har visserligen varit på bal en gång innan.

Förra året lossnade proppen och jag fick äran att vara med när Kalmar nations lillaste kroppkaka som skulle firas (till skillnad från den lite större dito). Jag köpte en balklänning av en vän. Åkte buss från Magistratsvägen med balklänning köpt av nämnda vän, som dessvärre är en halv decimeter längre än jag, och höga klackar. Lyckades att inte ramla på nämnda buss, åt god mat i trevligt sällskap och upplevde tal och sånger. Men fastän det var en fantastiskt kväll, så var det inte en orga"Nej, det jag nisation som jag själv önskar att är en del av som firades, jag önskade att få alla som stu- och gå på bal i en organisaderar i Lund tion som var min egen. fick jag denna gångfår uppleva, Det en. Det var dags för Var det är att Gladspexarnas 15-årsOm det vara del av en jubileumsbal. finns något jag önskar gemenskap." att alla fick uppleva i Lund, så är det inte siste april i Stadsparken. Inte tandemstafetten, inte att sjunka med ett skepp i sjön Sjön, inte ens att bada i den ständigt neralgade fontänen vid Universitetsplatsen.

13-03-23

“The economic crisis is a crisis of values.”

The Swedish minister for EU-issues, Birgitta Ohlsson, gave an exposé of the Human Rights’ development within the EU when visiting Lund.

13-03-26

13-04-16

”Det gäller att vara förberedd."

Clara Lundblad och Edward Linderoth-Olson var nominerade till att bli ordförande i studentkårssamarbetet Lus. Läs om hur det gick på Lundagard.se

får nytt förtroende

13-04-18

MF om Toddybladet: "inte okej”

Spectating the spectacle within

Until the 3rd of May, Hanni Kamaly's exhibition explores the human-nature interaction by reconstructing everyday objects at Galleri European Student’s Union Pictura. chairperson Karina Ufert "Human nature is very welcomes the European separate from the nature Commission’s proposal to we perceive” but to Kamaly, remove the barriers faced by “objects in themselves have non-European students and their life.” researcher’s to work after finishing studies.

interested in applying for our crew? contact us at lundagard@lundagard.se foto: jens hunt

Universitetets kårer får fortsätta att representera studenterna i Lund efter att kårstatusen beviljats. Dessutom öppnar rektor för att ge dem mer pengar.

– Vi vill inte äventyra det aktiva studentlivet, säger Per Eriksson. I juni tar universitetsstyrelsen sitt beslut, som också kan ge nationerna extra klirr i kassan.

"The proposed changes are comprehensive enough."

13-04-15

för att gå på bal och

13-04-19

Efter en debattartikel som kritiserade innehållet i tidningen som säljs under Medicinska föreningens Toddydag, vill kårens ordförande gå igenom arbetsprocessen bakom tidningsproduktionen.

nej, det jag önskar att alla som studerar i Lund får uppleva, det är att vara del av en gemenskap. En gemenskap som delar just dina intressen. En gemenskap där just du känner dig hemma. Jag önskar att ingen som kommer som ny student i Lund gör samma misstag som jag, att stanna hemma i flera år innan man vågar. Att ingen mer avstår från välkomstmötet för den där organisationen som verkar så intressant, av ogrundad rädsla för att inte duga och för att alla andra ska vara så mycket tuffare, smartare och bättre.

13-04-11

Mötet mitt i veckan

Kan nationspulsen slå som hårdast på onsdagar? På Metro verkar det vara fallet. Häng med ut i klubblivet på webben.

fira en organisation där just jag känner mig hemma och känner gemenskap, det är något av det roligaste jag gjort i Lund.

maria rosén, studentlivskrönikör lundagård nr 4 2013

s 4-5 webbsidan nr4.indd 2

5

13-04-22 05.14.02

nyheter

Lunds nation arkivet ABs vd Paul Pierce håller en presskonferens tillsammans med rektor Per Eriksson i samband med att de första spadtagen tas. Bostäderna väntas vara inflyttningsk

En oväntad byggboom – m Enligt branschen är det omöjligt att få ekonomin att gå runt när man bygger till studenter, och regeringen håller med. Ändå råder det plötsligt en liten byggboom i Lund, och i täten går ett par nationer.

Under 2010 byggdes 125 studentlägenheter. Totalt. I hela Sverige. Nu, tre år senare, byggs det mångdubbelt så många stuentbostäder bara i Lund.

Anledningen tycks oklar. Vi är fortfarande djupt nere i lågkonjunktur och trots påtryckningar har inga betydande statliga stöd skjutits till för att stimulera byggande.

Enligt en rapport från Hyresgästföreningen 2010 saknar 57 000 av landets 300 000 studenter en bostad. 27 000 bor motvilligt hemma hos sina föräldrar.

Men enligt bolagsbranschen är det för dyrt att bygga bostäder till studenter.

Och de har goda argument.

6

lundagård nr 4 2013

s 6-7 Nyheter.indd 1

fakta Dyrt att bygga studentbostäder ▶▶ Små lägenheter är dyra eftersom kostnaden för kök och badrum slås ut på färre kvadratmeter. ▶▶ Fastighetsskatten är de samma 1 3 00 kronor oberoende av storlek, vilket missgynnar små lägenheter. ▶▶ Fastighetsavgiften på hyran är fem procent på korridorsrum jämfört med två procent för andra hyresrätter.

När det pratas som mest om bristen på studentbostäder under 2011 föreslår ­Socialdemokraterna riktade subventioner för studentbostäder för att kompensera för det avvecklade investeringsstödet för nyproduktion. AF Bostäders vd Rolf Svensson och hans motsvarigheter i resten av landet, förespråkar på Svenska Dagbladets Brännpunkt en förändring av fastighetsavgiften och införandet av ett stöd till nybyggande.

Detaljerna som ska förenkla

Bostadsminister Stefan Attefall vill hellre åtgärda krisen genom justeringar i detaljerna.

– Vi kommer nu att fortsätta se över regelverket och försöka göra oss av med ytterligare regelkrångel som försenar och fördyrar, säger han i en riksdagsdebatt när frågan är som hetast.

Konkret landar två åtgärder på plats.

Ett: Boverket ska utreda vad som kan göras bättre. Två: Från och med årsskiftet

2012/13 ska det bli friare att ta vad man vill ha om man vill hyra ut sin lägenhet i andrahand.

Inga investeringsstöd och inga subventioner. Inte än i alla fall.

Lunds nations prövningar

Det är sommar 2012, och Paul Pierce har egentligen semester från sin tjänst som lärare på institutionen för Informatik vid Lunds universitet. Han har dock svårt att koppla av helt, och ringer dagliga samtal till Länsstyrelsen.

Som före detta kurator på Lunds nation, och numera vd på deras bostadsbolag, är han väldigt angelägen om att höra vilket beslut myndigheten är på väg att ta kring den nybrutalistiska byggnaden­ i korsningen Arkivgatan och Dalbyvägen.

Två år tidigare har bolaget Lunds nation köpt Landsarkivet i hopp om att kunna bygga bostäder där. Politiker, kommunens förvaltning, universitetet och Boverket gör tummen upp. Men Redigering: Tobias Persson

13-04-22 05.55.30

▶▶ Ränta på lånet (uppskattningsvis 2,5% på 160 miljoner kronor = 4 miljoner). ▶▶ Amorteringar (2 % på lånet). ▶▶ Avskrivningar (2% av byggnadens värde). ▶▶ Drift och underhåll (uppskattningsvis 3,6 miljoner). ▶▶ Lön för vd och vaktmästare.

126

4

... bostäder planerar Lunds nation att bygga i Landsarkivet, varav 76 består av ett rum med köksdel. Bostäderna sprids ut över tre hus, varav ett byggs från grunden.

5 3

2 1

tänkta intäkter

fakta här byggs det i lund Vegalyckan: AFB gör gemensam sak med kommunen och planerar att bygga 110 bostäder ovanpå Vegaskolan. Kostnad: Totalt 96 miljoner.

Dammhagen: AFBs senaste pro2 jekt. Bygglovsansökan inskickad förra veckan. Planer på bostäder för 197 studenter med inflytt våren 2015.

TornaTuna: AFB har köpt marken.

3 Det finns ritningar för 270 bostäder, men inga konkreta planer än.

Kämnärs: 22 kompaktbostäder vid 4 Kämnärsrätten byggs av AFB. Helsingkrona: Nationen bygger 5 ett 13 våningars turning torso i miniformat. Plats för 150 boende, till en kostnad av ungefär 94 miljoner kronor.

Byggstart september 2013.

1

180

illustration: fojab arkitekter/press

▶▶ Lunds nation arkivet AB räknar med en kalkylhyra på 1 900 kronor/kvm och år. ▶▶ Bostadsyta inkl gemensamma kök: 4500 kvm. ▶▶ 4500 x 1900 kronor = 8 550 000 kronor ▶▶ Lön för vd och vaktmästare. ▶▶ Kontorsdel och läsesal till uthyrning.

illustration: wikimedia commons

kostnader per år för landsarkivet

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

…miljoner kronor beräknas bygget av Landsarkivet att kosta.

Skiss över hur delar av rummen på Landsarkivet ska se ut.

Hyra för ett rum med köksdel beräknas bli 4 200 kronor.

s vara inflyttningsklara i augusti 2014.

– med nationer i täten 1 000 arkitekter på Facebook gör tummen ner. Den K-märkta byggnaden är unik, och måste bevaras, menar de och hoppas att Länsstyrelsen ska lyssna på deras sak.

De gör de inte. Nationens planer tar så pass mycket hänsyn till byggnaden, och deras ändamål är så viktiga, att syftet väger över byggnadens historiska värde, menar Länsstyrelsen i det beslut som de mejlar till den ivriga Paul Pierce på hans semester. När sen även bygglovet godtas, firar han och resten av styrelsen på den nyöppnade franska restaurangen Les Halles i Lunds saluhall.

Plus minus noll-projekt

Men hur klarar nationen av att bygga när ingen annan gör det, dessutom i ett K-märkt hus i centrala Lund? Enligt Paul Pierce kommer man långt på att bara göra sin hemläxa ordentligt.

– Sedan vi först började planera de här husen så har vi ritat om det säkert

fem gånger. Det är nog just arbetet innan som skiljer oss från andra, och som har gjort att vi har kunnat få ner kostnaderna, säger Paul Pierce.

Enligt experter som Lundagård pratat med räknar man att hyresrätter i regel kostar 30 000 kronor/kvadratmetern att bygga. Ännu mer om det är små lägenheter som studentbostäder. Enligt Paul Pierce kan dock bygget vid Landsarkivet få ner kostnaderna mot 20 000. Men själva knäckfrågan kring att bygga eller inte ligger nog snarare kring vilka intentioner som står bakom.

– Det här projektet, allt sagt och gjort, kommer att gå plus minus noll. Det är då klart, är man inte en aktör som oss, då är det inte ett särskilt bra sätt att investera sina pengar. Man måste ha en extrem långsiktighet för att tycka att det är en bra idé att bygga hyresrätter i Sverige, du kommer att ha en väldigt låg avkastning på ditt kapital. Men däremot går det att göra, helt klart.

fakta Därför har Lunds nation råd att bygga bostäder ▶▶ De har kalkylerat med extrem långsiktighet för avkasning på bygget. ▶▶ Nationen har inget vinstintresse. ▶▶ Uppger sig ha goda bankkontakter och har konkurrensutsatt materialupphandlingen mer än standard. ▶▶ Menar sig kunna räkna med en nära på 100 procentig beläggning.

Bygger en bygger alla

För Lunds nations del var beslutet att bygga inget hastverk. Nationen har letat lämplig mark i nästan ett decennium.

Men väldigt snart efter beslutet började Sydsvenskan fyllas med nyheter om andra bostadsplaner. I september sätter Helsingkrona spadarna i marken och inleder ett 94 miljonersprojekt som ska resultera i ett trettonvåningshus för 150 boende. Även AFB planerar ett 100-tal lägenheter per år framöver.

– I den här staden har ingenting hänt på 20 år. Sen börjar vi synas i media om våra planer, och då helt plötsligt ska AFB, LKF och alla möjliga andra börja bygga, säger Paul Pierce och menar att flera nog fått fart efter att nationen visat vägen.

– Det känns uppenbart att när en nation kan bygga, som egentligen kanske har sämst ekonomi av alla, då kan andra det också. text max jedeur-palmgren fot0 henrik larsson lundagård nr 4 2013

s 6-7 Nyheter.indd 2

7

13-04-22 06.05.31

nyheter enkät 1. Vem är mannen på bilden?

2. Vilket parti är störst i Lund?

3. När är nästa kommunalval?

Rätt svar: 1. Mats Helmfrid, kommunalråd i Lund; 2. Moderaterna; 3. 2014.

Björn Åhlin, 28 år, pluggar juridik och sitter i student­ rådet för miljöpartiet.

1. Är det kommunstyrelsens ordförande? Mats någonting...

Helmfrid! Tack gode Gud.

2. Det är moderaterna eller sossarna. Det är ju Alliansen som styr, men jag säger att sossarna är störst.

3. Nästa år, i samband med det riktiga valet.

Charlotta Sjösten, 28 år, pluggar juridik.

1. Det är ju Sten Tolgfors, försvarsministern som avgick. Inte? Gud vad de är lika!

Tolgfors 2. Det är antingen moderaterna eller sossarna. Jag gissar på sossarna.

3. 2014, samtidigt som riksdagsvalet.

Adnan Jordamovic, 19 år, pluggar kärnfysik.

1. Nej, det gör jag faktiskt inte.

2. Det vet jag inte heller. Jag är inte så politiskt insatt.

3. Det ska jag kunna. Helt otroligt pinsamt, men jag vet inte.

Linn Rådström, 28 år, pluggar grafisk design.

1. Ingen aning. Jag försöker ha dålig koll på gubbar.

2. Moderaterna.

3. Det är samtidigt som riksdagsvalet, 2014.

Lund upplevs ofta som delat – en studentstad och en vanlig kommun inom samma gränser.

Kritiska röster menar att det råd som var menat att överbygga klyftan har blivit en tandlös diskussionsklubb.

bra, men ibland vill man ta steget vidare och faktiskt göra någonting.

Kritik mot studentsamarbetet i Studentrådet är sedan över tio år till­ baka den officiella länken mellan stu­ dentliv och kommunpolitik. Där sitter representanter för både kommunens olika nämnder och studenterna, via studentkårerna och kuratorskollegiet, men vad är det de sitter där och gör egentligen?

I de regler för studentrådet som an­ togs av kommunstyrelsen vid bildan­ det 2002 fastslås bland annat att rådet är ett viktigt sammarbetsorgan och att det därför ”är viktigt att rådet ges reella möjligheter att fullfölja sina uppgifter och att dess synpunkter beaktas.” Det funkar inte så bra, enligt många bedömare. Pet­ ter Forkstam, som företräder Miljöpar­ tiet i Lund och som under studentåren själv satt i rådet menar att det är mycket snack och lite verkstad.

– I grunden är det problematiskt – vad är syftet med rådet? Att bara sitta av tid och informera om vad som händer är väl 8

s 8-9.indd 1

lundagård nr 4 2013

Vill inte vara en fikaklubb

Förutom de vanliga diskussionerna, när studentrepresentanter och kommun­ politiker turas om att informera varan­ dra om sina pågående projekt, drivs just nu frågan om en handlingsplan i rådet.

Tanken är att arbetsuppgifter och mål ska konkretiseras, och att man ska slippa den stämpel som diskussions- och fikaklubb som man fått i många kretsar. Det är dock inte första gången man försöker.

– Det har lagts den här typen av förslag tidigare, jag vet inte hur många gånger.

Senast var 2008 eller 2009 tror jag, men det har aldrig blivit så mycket av dem, be­ rättar Anna-Lena Höglund, socialdemo­ kratiskt kommunalråd och en av repre­ sentanterna för utbildningsnämnden på rådet. Hon är dock försiktigt hoppfull.

– Det är studenternas eget förslag fak­ tiskt, så den här gången kanske.

Studenttoppar väljs till råden

Enligt Petter Forkstam sätter dock majo­ riteten käppar i hjulet.

– Det majoriteten vill är att man har en dialog, men de är inte intresserade av något bindande. Varför gör vi inte en

"Det är en fara, vilket stöd har de egentligen där ute?"

översikt av reglerna? De vill inte lyfta fram den frågan för den är tydligen känslig på något vis.

Det är dock inte det enda problemet, enligt Forkstam. Att studenternas re­ presentanter utses av de högt uppsatta inom studentvärlden kan vara ett kva­ litétstecken, men kan också innebära att man hamnar långt i från de ”vanliga studenterna”.

– Det är en fara, vilket stöd har de egent­ ligen där ute? Nu när jag tittade senast pra­ tade de mest om sina egna områden.

Oklart om alla representeras

Susanna Hansson är den enda tjänste­ mannen på rådet, som annars består av representeanter för studentlivet och po­ litiker. Efter kommunvalet 2014 kan hon bli den enda person som sitter kvar. Hon håller med om att det kan finnas grup­ per eller personer som inte känner sig representerade.

– Vissa hänger ju på borgen dag och natt, och andra engagerar sig inte eller håller sig på LTH, och de senare har ju en längre väg att gå för att interagera med studentrådet natutligtvis.

Trots det är det inte hennes, eller kommunens uppgift att lägga sig vilka som sitter i rådet.

Redigering: Tobias Persson

13-04-22 05.57.55

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣ foto: jonas jacobson

Bildades av missnöjda studenter Studenter och övriga delar av kommunen är på flera sätt olika värld­ar. Studentrådet är arvet efter ett försök att åtgärda detta.

t i Lunds kommun – Jag tycker att det är upp till studenterna själva att utse sina representanter.

Att studentrådet skulle vara tandlöst har hon dock viss förståelse för att man kan tycka.

– Det är vanlig kritik mot rådet, och jag förstår att den kan vara motiverad, men vi har de ramar vi har att jobba utifrån, man behöver inte sitta runt ett bord och klubba.

Studenterna kan påverka mer

Tidigare, berättar Hansson, arbetade man med att ge svar på remisser från kommunen. Nuförtiden händer det dock inte så ofta.

– Det har inte lagts fokus på det länge.

Jag lägger ingen värdering i det. Jag ser nog mer att vi jobbar på andra sätt.

Hon anser dock inte att studenterna står utan möjlighet att påverka.

– Demokrati tar tid, och det kanske det ska göra. Det finns vägar in, men den vägen är inte lätt och det är min roll att visa den.

Om studentrådet nu inte är den rakaste vägen till de kommunpolitiska borden, kan det kommande valåret vara en möjlighet. Susanna Hansson tror att Lunds studenter har en outnyttjad potential att påverka. 30 000 röster borde

höras även över fikasorlet i studentrådet.

– Vi går in i ett valår, och det ger en möjlighet för studenterna att trycka på politikerna och få dem att lova saker.

Det kan bli mycket annorlunda.

Rådets ordförande håller inte med

Christer Wallin, moderat kommunpolitiker och studentrådets ordförande, håller däremot inte med om någonting.

– Kommunstyrelsen är nöjd med det resultat vi har fått. Egentligen tycker jag att de som sitter i studentrådet ska vara stolta. Vi har lyckats fokusera och aktualisera.

Inte har han hindrat framtagandet av någon handlingsplan heller.

– Snarare har jag väl uppmuntrat det, men det är inte studentrådets sak att bestämma det.

I slutändan är det kommunstyrelsen som bestämmer allt, men trots att både han och styrelsen är nöjda tycker Wallin att missnöjet kan vara en anledning tillförändring.

– Vill man ändra något får man begära ett nytt uppdrag från kommunstyrelsen.

Det kanske är dags för det nu. text tor gasslander foto jonas jacobson enkät nina lind

Våren 1998 bildade kåraktiva studenter kommunpartiet Studenterna. De var missnöjda med hur studentfrågor prioriterades i kommunpolitiken i allmänhet.

Trots att valkampanjen bara varade några månader före valet i september 1998 fick partiet 2,1 procent. Tillräckligt för ett av de 65 mandaten i fullmäktige.

Något verkligt inflytande fick man dock inte, trots samarbete med flera av majoritetspartierna. I själva verket finns mycket som tyder på att studentpartiet var något som de fletsa av de etablerade partierna ville bli av med, men detta vändes till studentpartiets fördel inför valet 2002. I utbyte mot att ett speciellt studentråd skulle inrättas, liknande de råd som redan fanns för andra grupper med speciella behov, lovade studentpartiet att inte ställa upp i det nya valet.

Studentpartiet blev till ett råd

Rådet bildades och partiet skänkte bort sitt partistöd. I partiets ställe bildades en stiftelse som varje år delar ut ett pris till en person som varit särskilt viktig för studenternas inflytande i politiken.

Inför valet 2006 hotade en annan grupp, främst bestående av politiskt aktiva tidigare studenter, att åter starta upp partiet om inte fler studentfrågor fördes in i partiprogrammen. Chansningen lyckades och studenpartiet förblev dött.

Grupperingens bestående arv är i dag studentrådet, som representerar partiets sista och mest inflytelserika stund. text tor gasslander

fakta

studentrådet ▶▶ Studentrådet har funnits sedan 2002 och är ett av fyra kommunala råd. ▶▶ Rådet består av fjorton ledamöter.

Sju personer utses av kommunstyrelsen och de kommunala nämnderna. ▶▶ För den halvan av rådet som ska representera studenterna utser kuratorskollegiet två ledamöter och Lus fem. Även om det inte finns ett formellt beslut om det har Lus i praktiken även låtit Akademiska föreningen ha en plats på rådet. ▶▶ Rådet sammanträder fem till sex gånger per år. lundagård nr 4 2013

s 8-9.indd 2

9

13-04-22 05.59.49

nyheter

Meeew, wazzup?

Tired of only reading student news in Swedish?

Visit our international site: lundagard.net Studentlägenhet i Landskrona!

ärda lägenheter med Vi har fräscha och prisv ning. Du pendlar möjlighet till snabb inflytt både Lund och snabbt på ca 15 min till dela med en kompis?

Helsingborg. Varför inte Hitta ditt nya boende på www.landskronahem.se

-569 15 eller Kontakta oss redan idag på 0418 .se em camilla .andersson@landskronah

6YlQJUXP I|U DOOD

10

VH

lundagård nr 4 2013

s 10-11 nyheter.indd 1

13-04-22 06.04.33

har du upplevelser av livet som doktorand som fler bör veta om? maila max@lundagard.se ◣

skuggdoktorand

antal antagna doktorander till fakulteterna totalt (varav grundutbildning från lund) HT2012

HT2009

Skuggdoktorander kallas ibland de som forskar på universitet utan någon formell anställning.

Ska en institution anställa en doktorand måste finansiering finnas på plats för hela doktorandens projekt, men via stipendier och muntliga löften om framtida anställning dröjer de sig kvar i universitetets korridorer utan några rättigheter.

HT2006

SA

31 (17)

19 (12)

23 (8)

HU

38 (24)

27 (18)

22 (14)

MN

59 (29)

25 (14)

38 (15)

TE

52 (31)

67 (31)

57 (30)

JU

2 (1)

5 (5)

2 (2)

EH

25 (13)

29 (14)

17 (12)

KO

3 (0)

2 (2)

0 (0)

ME

70 (28)

80 (34)

75 (39)

statistik Statistik som Lundagård tagit fram visar att drygt hälften av de doktorander som antogs till forskarutbildningen hade också tagit sin grundexamen vid Lunds universitet.

Men det skiljer sig ganska mycket mellan fakulteterna. På Humanistiska och teologiska fakulteten var 24 av 38 tidigare lundastudenter (63 procent), medan motsvarande siffra hos Medicinska fakulteten var 28 av 70 (40 procent).

Dunkel rekrytering av forskare Det räknas som en av grundförutsättningarna för god forskning.

Men universitetets doktorandombudsman och Doktorandkåren varnar för brister i antagningen till forskarutbildningen.

– Meritokrati rimmar illa med en eventuell broilerkultur där vissa personer utses under grundutbildningens gång och föds upp till forskare, säger doktorandsombudsmannen Aleksandra Popovic.

Forskare ska röra sig i nya och ovana miljöer. Då utmanas deras idéer och föreställningar, och skapar i förlängningen också ett mer vidsynt lärosäte. Det är alla överens om. Utan mobilitet bland studenter och personal över andra lärosäten, så kommer kvaliteten på forskningen att lida. en förutsättning för rörlighet mel-

lan lärosäten är att tjänsterna vid universiteten utlyses ordentligt. Men i dag är det fortfarande vanligt förekommande att handledare plockar doktorander bland sina studenter på grundutbildningen, och det leder till fler problem än enbart sämre forskning. Det menar Doktorandkårens Redigering: Filip Rydén

s 10-11 nyheter.indd 2

ordförande Ellika Sevelin.

– Doktorandkåren arbetar aktivt med att få bort situationen där den blivande handledaren headhuntar sina doktorander.

– Doktorander står ofta i en tydlig beroendeställning till sin handledare, både i upplevd och reell mening. Jag menar att den beroendesituationen riskerar att förvärras om doktoranden har "valts ut" av sin handledare eller "fått" sin plats av handledaren, säger hon. aleksandra popovic är doktorandsombudsman vid Lunds universitet. Hon håller med Ellika Sevelin i det problematiska att vissa institutioner ibland frångår universitetets antagningsordning.

– Det upplägget bygger på att handledaren väljer ut doktoranderna. Ska handledare verkligen vara den som anställer och bestämmer vilken forskning som ska bedrivas? Nä, detta är egentligen ett universitetsansvar. Handledaren ska aldrig bli arbetsgivaren, säger Aleksandra Popovic.

En av dem som har störst andel doktorander som även har sin grund-

varför är det dåligt ▶▶ Motverkar mobilitet och rörelse som främjar forskning. ▶▶ Rättsosäker antagning– omöjlig att överklaga eller kontrollera ▶▶ Skapar större beroende till handledaren. ▶▶ Bidrar till att skapa "skuggdoktorander" utan rättigheter eller någon riktig finansiering.

utbildning vid Lunds universitet är Humanistiska och teologiska fakulteten. Orsaken är dock inte överdriven internrekrytering enligt Fredrik Lindström, prodekan för forskarutbildningen.

– Jag vet att sådant kan förekomma på annat håll. Jag vill inte låta självgod men jag tror inte det går att bedriva rekrytering på det sättet på våra fakulteter. Handledarna kan inte handplocka doktorander här. Rangordningarna åtföljs av långa skriftliga utlåtanden för att garantera rättslig säkerhet. Kort sagt är det väldigt svårt att komma in köksvägen så att säga, säger han. aleksandra popovic blir då och då

kontaktad av personer som upplever att rekryteringen till doktorandtjänster inte gått rätt till. Få vill dock ta striden om platserna.

– Man vill inte bråka innan man inte ens kommit in, då väntar man hellre till nästa år och hoppas komma in då, säger hon. max jedeur-palmgren foto henrik larsson lundagård nr 4 2013

11

13-04-22 06.08.56

nyheter citatet " "The idea of taking three years out of your life, full-time, when you can’t earn much

money . . . just to get yourself into debt? It’s just not attractive to me"

Toni Pearce, nyvald ordförande till Storbritanniens motsvariget till Sveriges förenade studentkårer, verkar svalt inställd inför dem vars intresse hon ska företräda. Hon är dessutom den första kårordförande som aldrig studerat vid universitet, och säger sig inte "kunna stå ut" med Michael Gove, Storbritanniens utbildningsminister.

hallå där... foto: jonas jacobsson

foto: privat

? frågan

anna palmer, som bor i

kollektivet Spillkråkan i Malmö. Fyra gånger per år delar kollektivet ut ett stipendium på 10 000 kronor till den som gör något bra.

Trots att valborg är heligt i många studentkretsar är det inte helt ovanligt med både föreläsningar och omtentor på denna dag. Är det en ond professor som vill sätta käppar i det festliga hjulet?

Varför tenta på siste april?

Siste april hör till hörnstenarna av studenthögtider och firas bäst i gott sällskap och frisk luft. Trots detta så förekommer föreläsningar, tentor och omtentor under samma dag för de mindre lyckligt lottade. Varför?

rare som jag lägger in, säger Magnus Göransson, kursadministratör för Svenska för studerande med utländsk bakgrund.

– Tidigare när jag har schemalagt inför den här våren har andra kurser haft lektionstillfällen som tagits bort för att läraren i ämnet antingen har pratat med studenterna eller insett det på egen hand att det inte är ett bra föreläsningstillfälle, fortsätter, Magnus Göransson.

För studenter på kurserna ”Danska: Grundkurs” samt ”Svenska för studerande med utländsk bakgrund” påbörjas siste april klockan 08.00 med omtentamen respektive tentamen. Representanter för båda kur- Undviker undervisning ser menar på att – Jag tror där inte lagts inte att vi har någon nämn- "Valborg är inte en gjort något värd eftertanke röd dag så det kan märk värdig t på effekten av eller medvetet s c h e m a l ä g g - förekomma scheav det. Jag har ningen. inte lagt någon malagd aktivitet" – Som scheföreläsninzg på maläggare har valborg efterjag inte tänkt på det, eftersom jag som jag vet att det betyder mycket har suttit i schemaprogrammet för studenter, säger Lone Koldtoft, och inte sett att det var någon spe- kursansvarig för Danska: Grundciell dag och därför inte tänkt på kurs. att det är dagen innan första maj.

Kursen Nervsystemet och rörelJag får ju schemaunderlag från lä- seapparaten på läkarprogrammet 12

lundagård nr 4 2013

s 12-13 plock.indd 1

hade i år en föreläsning planerad under valborg som sedan flyttades fram. Kursledare Fredrik Bengtsson hävdar däremot att det inte var av hänsyn till valborg i första hand.

– Föreläsaren i fråga är anställd läkare samtidigt och fick en uppgift på kliniken som han behövde ta itu med. Jag tror inte att det handlar om något annat än det, föreläsningen hade blivit flyttad en gång tidigare också, säger Fredrik Bengtsson.

Ingen helig dag

Nikos Macheridis, studierektor på Företagsekonomiska Institutionen menar på att där inte finns någon regel som säger att valborg är en fridlyst studiedag.

– Valborg är ju inte en röd dag så det kan förekomma schemalagd aktivitet, men på Företagsekonomiska institutionen försöker vi undvika det eftersom det är en viktig dag för studenterna. text linus kajander

Var kommer alla pengar ifrån?

– En kille i kollektivet kände att han hade för mycket pengar och tyckte att vi skulle ha ett stipendium. Det är hans pengar vi ger bort, men alla som bor i kollektivet är med och bestämmer.

Ni andra är inte sugna på att bidra?

– Det är vi verkligen, men vi har inte så mycket pengar.

Vem ger ni stipendiet till?

– Det har mest blivit till föreningar, men enskilda personer kan också söka. Vi har gett till vänster-, asyloch feministiska organisationer, det är de vi har närmast hjärtat. Men alla är välkomna att söka och vi försöker se på vem som behöver pengarna mest just nu.

När delar ni ut det nästa gång?

– I juni. Vi har fått in ganska många ansökningar och det är jättesvårt att välja. Dessutom hamnar vi i en konstig maktposition när vi ska utse en mottagare.

Hur länge räcker pengarna?

– Det kommer alltid in nya pengar, och vi har sagt att vi vill fortsätta dela ut stipendiet. Nu är det till och med så att Richard vars pengar vi ger bort ska ta ledigt ett år, eftersom han känner att han inte behöver jobba. Vi ska ändå fortsätta med utdelningen.

text nina lind Redigering:Annika Skogar

13-04-22 07.06.32

aktuell aktuell: den nya storfräsaren på af bostäder

"Vi ska producera 100 lägenheter om året" foto: pressbild afb

Henrik Krantz är AF Bostäders nya vd. Han har rivstartat på nya jobbet med stora byggplaner.

Råder det brist på bostäder, Henrik?

– Ja, det råder brist på studentbostäder, det gör det.

Hur många skulle ni behöva bygga?

– Det är inte så att vi kan välja fritt hur mycket vi kan bygga utan det är givetvis en resurs- och kostnadsfråga. Vi måste bygga sådant som studenterna efterfrågar. Vi har sagt att vi ska producera 100 lägenheter om året och det tror jag är en rimlig målsättning.

– En förutsättning är att vi har byggrätter, det vill säga mark att bygga på. Det har vi nu, i alla fall så långt vi kan bedöma de närmaste åren. Så det är ingen begränsning.

Det handlar helt enkelt om hur mycket vi hinner med.

Vid bytet av vd från Rolf Svensson till dig gick man från att koncentrera sig på renovering till nybyggande. Är det slump eller en medvetet?

– Jag tror att det här har funnits på agendan tidigare år också.

Men det måste vara roligare att bygga nytt än att renovera?

– (paus) … Tja, jo, det är klart.

Det är kul att bygga nytt och skapa nya saker. Men det är samtidigt väldigt viktigt för oss att ta hand om vårt bestånd. Jag vill egentligen inte rangordna.

Som en studentanknuten stiftelse utan vinstintresse, vilka mål arbetar ni efter?

– Vår övergripande vision är att vi ska vara det bästa studentbostadsföretaget i landet. För att åstadkomma det så jobbar vi väldigt mycket för att ha nöjda kunder. Vi gör en kundundersökning varje år och jobbar med utveckling för att få nöjda kunder, det är det övergripande målet för vår verksamhet.

Vem: Henrik Krantz, nytillträdd vd för AF bostäder.

Aktuell med: Presenterade förra veckan planer för nya studentbostäder, genom att skicka in bygglovsansökan till byggnader vid parkeringshuset Dammgården.

Det här visste du inte om Henrik Krantz: Hävdar med emfas att om han hade fått välja AFB-boende hade han valt de nya kompaktboenden AFB snart ska bygga.

måste man leva på det man har, och förvalta på ett riktigt sätt utan att äventyra ekonomin.

Om du hade fått ändra på en enda förutsättning för studentbostadsföretag, vilken hade det varit?

– Jag tycker vi har ganska goda förutsättningar. Det är klart "Vi måste bygga sådant som att om vi haft en ännu större studenter efterfrågar." organisation så hade vi kunnat – Vi har ingen ägare som vill ha bygga ännu mer. Men vi har redan någon utdelning, utan alla pengar en helt dominerande ställning i går tillbaka rakt in i verksamheten. Lund när det gäller studentbostäÅ andra sidan kan vi inte räkna der.

– Nu har vi ju fått dispens för att med att få in pengar utifrån. Då

bygga 22 nya bostäder och vi hoppas att vi kan gå vidare på det spåret. Det finns en utredning om det nu hos Boverket, och vi hoppas att förutsättningarna blir bättre i framtiden.

Det är ett spår vi jobbar med. Ett annat är att vi bygger tillsammans med Lunds kommun. Ett annat är fler kompislägenheter. Vi är väldigt medvetna om att våra kunder inte har obegränsat med pengar.

Precis, vilka utmaningar förutom pengabristen är specifika för studenter?

– Det finns utmaningar med att jobba med studenter. Det är en speciell grupp med stor dynamik och som tar till sig mycket nya intryck.

Men det är också en utmaning för

oss att vi måste stå på tårna för att åstadkomma en produkt som studenter uppskattar. Det är klart att det alltid finns saker som man får jobba med, det kan vara till exempel att vi ska se till att det är ordning och reda, vilket är viktigt för våra kunder. Det kan finnas studenter som är inne lite för mycket på att festa och det slår ju tillbaka på de som vill ha lugn och ro. Det är hela tiden saker som vi får balansera, och se till att det finns miljöer där alla trivs.

Hur många gånger per vecka sitter du och svär över incidenter och vilt festande på bostadsområdena?

– Nä, hehe, jag svär aldrig.

Men ni måste väl ändå ofta sitta och förbanna studenterna och deras förehavanden?

– Detta är inget stort problem, men visst är det ett exempel på en utmaning. Men en större utmaning är till exempel att vi har en väldigt hög omsättning i vårt bestånd. Det ställer krav på oss, med stort flöde av personer in och ut ur bostäderna. Normalt strävar branschen efter långa kontrakt med långtida hyresgäster medan vi gör tvärtom.

Vi vill ju inte att någon ska bo här längre än de behöver.

Rolf Svensson satt i 16 år som vd.

Hur många år framåt blickar du?

– Man ska inte sitta och göra tjugoårsplaner, eller ens tioårsplaner, men jag ser det här som ett uppdrag som kommer vara under längre tid. Vad det innebär är svårt att säga.

Innan vi lägger på vill jag bara höra om en sista grej. Ni har planer på att lämna AF-borgen. Vad tror du om symbolvärdet i det?

– Redan nu har vi vårt kundcentrum på Sparta, och det är inte lätt att ha sin verksamhet utspridd. Jag vill inte se det som en symbolgrej.

Det fortsatt viktiga för oss är att vi har ett bra samarbete med Akademiska föreningen och AF-borgen.

Men studenterna finns minst lika mycket uppe på Sparta. Det är också bra att man har besöks- och kundcentrum samlat så att man har servicen nära verksamheten.

– Vi har en väldigt spännande tid framför oss med flera olika projekt. Vi tror varumärket AFbostäder kommer bli lite tydligare i framtiden. text max jedeur-palmgren lundagård nr 4 2013

s 12-13 plock.indd 2

13

13-04-22 06.09.44

"C

reportage

”Högstadienivå”. ”En förlorad generation”. De senaste månaderna har flera högskolelärare slagit larm om att det som borde vara studenternas mest grundläggande verktyg håller på att försvinna. Många nya studenter kan inte läsa och skriva. Vad värre är: Det finns ingen enkel lösning.

I begynnelsen var ordet. Genom det har allt blivit till, och utan det har intet blivit till, som är till.

I Johannesevangeliets inledning är Gud den enda som har språket i besittning, men lyckligtvis delade han snart med sig till oss andra. Vi som vill bli ingenjörer, mäklare och journalister.

Nuförtiden tar vi för givet att språket är nödvändigt för att vi över huvud taget ska fungera i samhället – för att vi ska kunna lära oss, tänka och förstå. Vi tar för lika givet att det är något som alla barn i Sverige får till skänks genom skolans försorg. Åtminstone till för några månader sen. det började med en debattartikel i Upsala Nya Tid-

ning i januari. ”Våra studenter kan inte svenska”, löd rubriken. Undertecknarna var nio historiker från Uppsala och Linköpings universitet. Alla hade erfarenhet från att undervisa studenter på grundnivå och alla hade gjort samma iakttagelse: ”Bland de studenter som nu kommer till oss direkt från gymnasiet har en majoritet problem med språket”, konstaterade de.

– Studenterna förstår inte att grammatiska markeringar förändrar meningen i det de skriver. Många har väldigt litet ordförråd och obefintlig grammatisk förmåga, säger Hanna Enefalk, lektor i historia vid Uppsala universitet.

Det var hon som tog initiativ till och skrev debattartikeln i UNT. Efter att ha disputerat 2008 undervisade hon en tid på grundkursen i historia vid Uppsala universitet. Hon forskade sedan några år innan hon återupptog undervisningen förra året. Och fick en chock.

– Tidigare hade man kunnat se en gradvis förändring, men det senaste året har det varit en jättedipp.

14

lundagård nr 4 2013

s 14-17 reportage.indd 1

Helt plötsligt förstod jag att studenterna inte längre förstod vad jag sa, säger hon.

Hon kunde använda ord som ”referera” och studenterna såg ut som frågetecken. Vid skriftliga uppgifter var det ännu värre. Anglicismer, till exempel ”gav födsel till” i stället för ”gav upphov till”, var vardagsmat.

Många struntade i att använda stor bokstav och punkt.

Andras texter var så grammatiskt förvirrade att de var omöjliga att tyda. några veckor senare stämde Ebba Lisberg-Jensen, doktor i humanekologi vid Malmö högskola, in i klagosången. I en intervju i tidningen Universitetsläraren talade hon om att många studenter hon träffar visserligen är skärpta, men att de språkligt befinner sig på en 13-årings nivå. Likt Hanna Enefalk vittnar hon om att en kritisk gräns har passerats: Kommunikationen mellan lärare och student har kollapsat.

– Tidigare har vi satsat på att ge studenterna mycket respons för att täcka upp för kunskapsbrister. Men vad vi ser nu är att studenterna inte ens förstår responsen.

Det är som att prata i ett vakuum, säger hon.

Nödropen öppnade slussarna. Hanna Enefalk menar att responsen från skol- och universitetsvärlden har varit överväldigande och oväntat samstämmig.

– Jag trodde att åtminstone någon skulle höra av sig och säga att vi hade fel, men det har inte varit en enda, säger hon. en vanlig teori när man talar om studenternas sjun-

kande förmåga är att det beror på att det är fler som börjar på universitetet i dag. 2011 hade 44 procent av alla 24-åringar börjat studera vid högskolan. Men en-

Redigering: Anni Tuikka/Annika Skogar

13-04-22 06.27.55

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

lig t Ha n student na Enefa lk gä er n a h ller för ar sä dentern a har b bliv it sä mre mringen a lla har inte liv it sä . D e bä . De m m s Man sk längre någon re. Och de sä edelmåttiga s ta bland un g r ä ns f tu- n m u lle ku ga h a r s t a s t ö debatta u n a s r r tikeln na tänka sig hur då liga de denterna A tional Associa junk it dra ma tis denter. a s c t Men de ku lle ha väck tt det hårda o kan vara. v hievment (IE ion for the Ev kt sen 90-ta t ursinn let. Inte A) test ärlden a t ha r v a mdöme luation – De s t a o r r e hos h r sådan h udenter det it t yst. ennes s t i gan hos ch på tio år, m nio- och tioå of Education e d h a tu- a r ä tt det m e svenska elev llan 1991 och 2 ingar över he l säger h r tex t. De för är gä ller tar s Hanna Enefalk. on. ig inte står he var li ka otsvarade et erna försä mr 001, hade förm la lt enke t a lt inte v igenom en var det bra som 1991 å helt skolår. 2 ts så pass myc åad de t det fin 001 års står, k ännu v rs nioå ns en ä ringar. tioårin et rre, sär invänd ungdom – 25 pro g M s n ar k in e e il c d n e g t möte nt 15bla som kelt int d a n de e är acc av dem har en nd k il larna. åringarna ga mla g r: Det har var a lla som oro e d lä ptabel. ar sig ö te att d it li kad et st å r rekerna sförståe M o a v e sluttan n efterföljand , Platon närm nt i a lla tider. er är man h ch kommer m an förstår he lse som helt e Re nde plan are bes lt e e gener a e n til l at lt körd. tä .I at sig emo t läsa sk nkelt inte vad t, efters nvändningen ionen befann mt, t yck- o ö n litterat rimlige rd om a lla sig på e är inte u r så n in he de tt Lid en tillhör den t id ma n . H Å andr te kan ha var här varslen o lt lätt att värja ig it a a a m n r s s e a n na . idan: A fördum var ord riksbib som til der inte fö tt ning li ls teratur attes av rege rande i den li otekarien Tom lärarna att a lla hade fe a lla inte kan r e tteratu in n h s l. s a g ä s e D g h t n e ä e a r ll rutredn as t är hell 2011 i s ft rätt sitt slut ning i S att stud B åde H Tomas Lidman. bet y ft er in be v e a om att nna Enefa lk nterna har bli inte så att de y- Liljerot h tänkande för erige. I höstas e att utreda li g hä r s och Eb k . tv d er a s s p u D it r lt e e s u s n ä e r m n m so ba Lisb ärsk ilt t munice tudente re på a upply ft m orkade ta inister Lena A erade de er r ll r . s univers a munt lig t. E har en hög g-Jensen v itt t. ig d – e igenom ls De h n fö it n den ble ohnbild. St et som Lund enkät med rmåga att ko ar blev a lld är ungdomar v inte lärarna e udente agård h m n le a s h tage ar d e k n ap rn och sk r a p pt att d n när jag såg a llvarliga pro ift att g as problem h r låtit göra g å Lunds d et va r s igenom ö er a ant, säg e här siff rorn blem. Jag eller pr ra. Fra mföra ll r specifi kt me sa mma d a, jag tr e r ha n . e oducer t d t n läsnin ä r de bö r o da stora tex tma t gä ller att ta g vänder k anske påp under e n ga n ssor. ekas at söknin sig a s k a sn ä t under tt ha go ren. Lä gar v is ll sf sk ilja p d läsförståels definition a sök ningarna inte. M örståelsen bla ar att lärarn v e a å . a a n anser i oli ka tex tstil Det hand lar vad det inne ndock re n bara utgår d v u x na und är något på s b in s a p p är gelbun e r if t r å r e e å s r ller r öks v ån at om a ke t . B ju de t o c h statistik t de kan. Ba isserligen D st läst. De sk arnen avk räv edogöra för s tt kunna rn u a s en v isa r att läs en testas n et k larar de a kunna berät ett referat av btila nyll t a v ad förståe a s på h lsen d en h a t e x t en d e ögskolo t sä mre. Och n de t ä r d rn – De t et som d lar om. hä r ä r a . börjar en ut ve syck ling som ha r pågåt t unde r

Redigering: Anni Tuikka/Annika Skogar

s 14-17 reportage.indd 2

lundagård nr 4 2013

15

13-04-22 06.28.06

reportage

lång tid, så jag tror absolut att man kan dra slutsatser om studenter som kommer till högskolan nu utifrån de testresultat som de hade vid 15 års ålder, säger Tomas Lidman. vad innebär detta? På ett samhälleligt plan bör vi kanske oroa oss mest för den fjärdedel av pojkarna som knappt klarar av att förstå vad de läser. De som kommer att ha problem med att köpa en bil eller förstå sitt hyreskontrakt. När allt fler av dem börjar på högskolan så blir det oroligt även i den lite snävare krets som är universitetsvärlden. Upplevelsen att studenterna blir sämre måste vägas mot att utbildningarna har ett ekonomiskt incitament att få dem godkända – Det här är ingen populär uppfattning, men jag ser en tendens att utbildningarna börjar sänka gränsen för godkänt. Ska vi börja fippla med den där gränsen och sätta universitetets rykte på spel?, säger Hanna Enefalk. så långt problemet. Men lösningen då? Litteraturutredningen föreslog ett läslyft för Sverige och riktade särskilt in sig på grundskolan. De flesta är nämligen överens om att det är där det har fallerat. Läsombud på förskolan, krav på bestämmelser om skolbibliotek med tillhörande bibliotekarie och kompetensutveckling för lärare var några av de åtgärder som Tomas Lidman och hans kollegor föreslog för regeringen. Frågan är vad man gör under tiden. Ebba Lisberg-Jensen och hennes kollegor i högskolevärlden har ingen aning.

– Om man inte kan kommunicera med sina studenter – vad ska man då göra? Jag har fått många mejl från

högskolelärare och alla är helt handfallna.

Hanna Enefalk är lika rådvill.

– Jag vet verkligen inte vad man ska göra. Jag är bara hemskt orolig för de här studenterna. Om man inte kan skriva en ansökan – hur ska man då få jobb på en global arbetsmarknad? kanske finns ett av svaren i Genetikhuset på Sölvegatan. I ett anonymt utrymme på andra våningen sitter tre svensklärare och svingar ivrigt på sina machetes i djungeln av särskrivningar och grammatiska misstag.

Elisabet Wilhelmsson, Eva Andersson och Marianne Giselsson jobbar på Studieverkstaden som hjälper de studenter vid Lunds universitet som har problem med att läsa och skriva. De har alla jobbat där sen starten för tio år sen och har sett förändringarna. − Vi har fler förfrågningar nu. Det blir vanligare att institutionerna kommer till oss och frågar om vi kan ha workshops inför uppsatser. Lärarna har börjat upptäcka det behov som vi har sett länge, säger Elisabet Wilhelmsson. hit kommer studenter för att få hjälp att strukturera

sin uppsats eller ta sig igenom böckerna. Personalen på Studieverkstaden är lite oense sinsemellan om hur stora problemen är. Elisabet Wilhelmsson vill inte vara så kategoriskt svartsynt. Hennes kollega Marianne Giselsson är dock hårdare.

– En del studenter skriver som man gjorde för några år sen när man gick ut nian. Jag tror att det beror på att man inte tränas i den akademiska kulturen på gymna-

därför blir läsförståelsen sämre Litteraurutredningen pekar på flera möjliga orsaker till att svenska barn läser sämre nu än tidigare.

1. Internetanvändningen Den som surfar över två timmar per dag är mindre benägen att läsa en bok.

Visserligen läser man även på internet, men det är endast under kortare stunder.

2. Förändringar i skolan: Enligt Skolverket har kommunaliseringen av skolan och det fria skolvalet inneburit att skillnaderna mellan skolor ökat.

Det har lett till att personer med utländsk eller socioekonomiskt sämre bakgrund samlas på samma skolor, vilket drar ner resultaten.

16

lundagård nr 4 2013

s 14-17 reportage.indd 3

Redigering: Anni Tuikka/Annika Skogar

13-04-22 07.29.54

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

Marianne Giselsson och Elisabet Wilhemson på Studieverkstaden har märkt att bristen på läsförståelse bland annat kan leda till oavsiktliga plagiat.

det här säger lunds universitets lärare Lundagård har låtit göra en enkät med lärarna på LU angående studenternas språkförmåga. Det här är några av de svar som de har givit. ▶ ”Det är inte framförallt utbildningens kvalitet som är hotad, det är demokratin - människors förmåga att hantera tal och skrift är fundamentalt för en fungerande demokrati.” ▶ ”Det stora problemet är en oförmåga att läsa och arbeta med text och en övertro på möjligheten att snabbt söka rätt på information på internet. Allt för många uppfattar inte skillnaden mellan kunskap och information, ej heller har de skapat sig en bas av förkunskaper att göra bruk av. Gymnasiet borde definitivt ha gett dem detta.” ▶ ”Man undrar vad de sysslar med på gymnasiet.”

siet. Ofta blir de vi träffar förtvivlade för att de inte kan skriva som man ska. På gymnasiet har de bara skrivit personliga berättelser, säger hon. med läsningen är det lika illa. Många är inte för-

beredda på de stora textmassor som sköljer över dem när de kommer till universitetet. När det är dags att skriva uppsats eller hemtenta är det som att hjärnan inte kan sortera mellan de egna tankarna och texten.

Resultatet blir att man lyfter ut och sätter in stora textsjok, ofta huller om buller. Det behöver inte ens vara avsiktligt. Hjärnan vet inte när den själv tar slut och när böckerna tar vid.

– Plagiat är ett jätteproblem, säger Marianne Giselsson.

av naturliga skäl tycker personalen på Studieverkstaden att det finns sätt att hjälpa de studenter som har språkliga problem. Lika naturligt är att ett av de sätten är att ge dem själva mer pengar. Tittar man internationellt är det inte helt utan fog. Studieverkstaden har två heltidstjänster till sitt förfogande. På de writing centres som är vanliga ute i världen är de ofta många fler. Cambridge University har exempelvis tolv heltidsanställda språkkonsulter. Central European University har lika många. Båda universiteten är mindre än Lund.

Och båda ligger i länder vars ungdomar är bättre på läsförståelse än i Sverige. Dessutom håller sig många utländska universitet med en veckas träning i akademiskt skrivande för alla nya studenter.

– Man behöver jobba mer med att få studenterna att

Redigering: Anni Tuikka/Annika Skogar

s 14-17 reportage.indd 4

"Det här är ingen populär uppfattning, men jag ser en tendens att utbildningarna börjar sänka gränsen för godkänt." komma in i den vetenskapliga traditionen. Det skulle egentligen behövas en grundutbildning i den akademiska kulturen, säger Marianne Giselsson. annars vadå? ja, annars får vi antingen ett universitet med lägre och lägre kvalitetskrav. Eller så får vi en stor grupp människor som fösts in på högskolorna för att ha en möjlighet till jobb, men sedan misslyckats.

Svensklärarna på Studieverkstaden är inga alarmister, men när det gäller följderna av en befolkning utan språk tvekar de inte att ta till de stora orden.

– Kan du inte argumentera för din åsikt blir du stum, du blir handikappad. Då är det lätt att någon tar över och du blir lättlurad. Det är ett demokratiproblem, säger Elisabet Wilhelmsson.

Eller som Johannesevangeliet fortsätter: ”I [ordet] var liv, och livet var människans ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har icke fått makt därmed.” text sebastian hagberg illustration anni tuikka

lundagård nr 4 2013

17

13-04-22 07.30.10

julia wiklander Bor: Malmö.

Studerat: Pol. mag-programmet med inriktning nationalekonomi och en master i nationalekonomi på Lunds universitet.

Aktuell: Grundare av det globala nätverket Girls globe. Jobbar för att delta i decenniets största globala konferens om kvinnors hälsa och välbefinnande, Women Deliver, i Kuala Lumpur, 28–30 maj 2013.

s 18-19 porträttet.indd 1

13-04-22 06.10.18

porträttet

En global kvinnokämpe Hon tyckte att jobbet på FN var för trögflytande och sa upp sig för att satsa på sin egen grej. Kvinnornas situation har genomsyrat hennes arbete – från översvämningshjälpen i Pakistan, till hennes nuvarande kamp för globalt medvetande.

– Jag ville skapa ett nytt sätt att jobba med kvinnors rättigheter, säger Julia Wiklander.

Med lugna och självsäkra steg rör hon sig över scenen på gymnasieskolan som hon föreläser på medan hon berättar om sin bakgrund. Efter en hastigt avklarad presentation ursäktar hon sig för att hon pratat så länge om sig själv, och förklarar att det var skolan som bad henne att göra det. Snabbt går hon över till att prata om det hon brinner för: att stärka kvinnor världen över. Som hon sa på vägen dit: – Jag vill inte höras. Jag vill förstärka andras röster.

Hennes idé är att uppmärksamma frågorna genom det globala nätverket Girls' Globe, som hon grundade 2010. På ProCivitas gymnasium i Helsingborg håller hon en workshop för att inspirera eleverna att under sitt projektarbete nästa år arbeta med hållbara projekt för kvinnor i utvecklingsländer.

Utifrån personliga upplevelser och statistik berättar hon om kvinnors situation världen över. Hennes röst stakar sig inte en enda gång. Alla lyssnar intensivt när hon berättar om läget för kvinnor i Niger, där en av sju kvinnor dör under sin graviditet. När hennes röst skär sig, på gränsen till gråt, är det nog många som får kämpa med att hålla tillbaka tårarna. Engagemanget och värmen måste beröra varenda människa i aulan.

– Det här är orättvisor som vi kan göra något åt, säger Julia Wiklander. de första tolv åren av sitt liv bodde Julia Wiklander med sina föräldrar i Indien, Egypten och Pakistan. Erfarenheterna därifrån och viljan att bekämpa de orättvisor hon såg har funnits kvar, som en del av hennes barndom. Hon inspirerades av sina föräldrars engagemang, mammas vilja att stärka kvinnors rättigheter och pappas arbete med landsbygdsutveckling. De är en del av förklaringen till att hon blivit den hängivna och engagerade människa hon är i dag. Något som också inspirerade henne var alla de politiskt engagerade människorna i Lund som hon träffade under sin studietid.

– Det var så roligt att komma till Lund och träffa olika slags människor som alla brann för något, säger Julia Wiklander. efter att ha läst statsvetenskap fick

hon ett intresse för nationalekonomi Redigering: Tobias Persson

s 18-19 porträttet.indd 2

fakta

girls' globe Ett globalt nätverk som samarbetar för att förändra situationen för kvinnor och flickor runt om i världen.

Startades av Julia Wiklander hösten 2011.

"Jag vill att saker ska hända, och jag hade så mycket jag ville uttrycka."

och specialiserade sig på utvecklingsekonomi. Hon upptäckte hur intressant hon tyckte att det var med logiken och statistiken. Då kunde hon se med siffror vad insatser ledde till, hur man rent praktiskt gjorde för att minska fattigdomen. Under ekonomistudierna var hon i både Singapore och Indien.

– När jag kom till Indien kände jag mig hemma, jag hade ju vuxit upp där.

Men det var en annan värld när jag inte längre levde det skyddade liv jag gjorde som barn, säger Julia Wiklander.

Hemma i Sverige, med minnena från Indien färskt i minnet, skrev hon en uppsats om kvinnors egenmakt i samhället. Orättvisorna hon såg blev till en inspiration och en drivkraft.

– Kvinnor kan inte röra sig fritt i Indien. Jag ville veta varför det är så. Varför blir hon slagen hemma? Varför får hon inte bestämma över sitt eget liv? Jag ville göra något åt det, det är inte acceptabelt, säger hon. efter universitetet fick hon jobb på FN:s befolkningsfond UNFPA som arbetar med befolkningsfrågor, bland annat sexuell och reproduktiv hälsa.

Under översvämningarna i Pakistan 2010 såg hon till att gravida kvinnor fick paket med nödvändiga produkter som de behövde i den enormt påfrestande och farliga situation de befann sig i. Hon samarbetade även med kirurger som opererade kvinnor med förlossningskador i länder där det var väldigt svårt att få tillgång till mödravård.

– Det gav mig verkligen ett enormt driv att få jobba med kirurgerna. De gav sina liv för att hjälpa de här kvinnorna, säger Julia Wiklander.

Hon hade legat på länge för att få jobbet på FN, men efter ett tag inom organisationen kände hon sig besviken. Även om hon tycker att FN är en otroligt viktig organisation så upptäckte hon att arbetet ofta gick väldigt trögt.

– Jag vill att saker ska hända, och jag hade så mycket jag ville uttrycka. Så jag bestämde mig för att satsa på Girls' Globe på heltid, säger Julia Wiklander och fortsätter: – Det speciella med Girls' Globe är att det är ett nätverk där engagerade människor och organisationer kan mötas.

text nina rosengren foto emma karlsmark elfstrand

Det är en plattform där de kan hitta nya sätt att samarbeta. nu är det 13 kvinnor som skriver för Girls' Globe, och fler är det på väg att bli.

Kvinnorna kommer bland annat från Indien, Kanada och Latinamerika och har alla unika erfarenheter. Genom sitt skrivande och nätverkande vill de hjälpa till att bidra med olika kreativa lösningar för att förändra världen, så det blir ett bättre ställe för kvinnor och flickor att leva i.

– De har olika sätt att se på frågor som rör kvinnors rättigheter och alla skriver på sitt eget sätt. Jag tycker att det är viktigt att man skriver om det man själv tycker är viktigt. Vi får dessutom en starkare röst när vi har olika infallsvinkar, säger Julia Wiklander.

Tillsammans driver de flera projekt för att stärka kvinnors organisering.

Hon berättar om det enorma behov av resurser som finns bland organisationer som kämpar för kvinnors rättigheter.

– Alla små gräsrotsorganisationer ute på landsbygden gör en så enorm förändring för människorna som bor där.

Vi vill skapa ett globalt nätverk för dem, säger Julia Wiklander. de jobbar mycket med kvinnors hälsa,

mödravård och sexuell och reproduktiv hälsa, men i slutändan handlar det om kvinnors rättigheter. På grund av diskriminering har kvinnor och flickor inte tillgång till likvärdig utbildning, vård och många får inte hjälp att föda, utan förväntas klara av det själva.

På frågan om hon tänker åka och hälsa på de olika skribenterna så svarar hon på ett sätt som är självklart för henne.

– Nej, jag vill inte bara åka runt själv. Jag vill anordna saker som alla har nytta av, så fler kan dela erfarenheter med varandra.

Hon säger att många äldre berättar att det aldrig varit så mycket förtryck mot kvinnor i världen som det är nu. Men kanske kan det vara så att det aldrig uppmärksammats så pass mycket som det görs nu.

– Det är nu man ska ta chansen att förändra världen, säger Julia Wiklander.

Hon riktar samma uppmaning till eleverna på hennes workshop, de kan hjälpa till att förändra situationen för kvinnor världen över. Allt som krävs är viljan. lundagård nr 4 2013

19

13-04-22 06.10.31

kursen Johannes Jernberg tittar ut för de branta sluttningarna vid Kopparhatten. Den fantastiska utsikten är belägen på Skånes högsta punkt. Det är 212 meter över havet och nästan 90 meter ned till dalgången.

Med naturen som lektionssal Som ekologistudent har man ibland naturen som klassrum.

När exkursionen gick till Söderåsen studerades både skog och ängsmark för att ge studenterna en praktisk anknytning till teoristudierna.

Ett 50-tal studenter med olika studiebakgrund samlas vid ekologihuset för att bussas till Söderåsen. Bland de närvarande finns både geologer, biologer och miljövetare, men även en och annan kemistudent. Exkursionens fokus ligger på att lära sig om olika ekosystem. Som bonus får man möjlighet att uppleva en del av Skånes vackra natur.

Dagens första stopp är på Tranerödsmossen, drygt 40 minuters bussresa från Lund. Där märks studenternas varierade exkursionserfarenhet. Vissa är fullt fältklädda med stövlar och slitstarka byxor medan andra är vardagsklädda med jeans och låga tygskor. Eftersom mossen till stor del består av vatten får man vara försiktig. En lärdom som en nedsjunken geolog vid en tidigare exkursion kan vittna om. man kan få ut mycket information av att peta i jorden. Ute på det karga landskapet berättar kursledare Eva Waldemarson att vi står på 17 meter vitmossetorv 20

lundagård nr 4 2013

s 20-21 kursen'.indd 1

och att markens kvävebrist begränsar vilka växter som kan leva här. Mossen har bildats genom att en syrefattig sjö vuxit igen utan att något kunnat förmultna. Nu påverkas den av människans användning av grundvattnet.

Exkursionen har ett tiotal platser de ska besöka under dagen och på vägen mellan destinationerna pratar Eva Waldemarson i mikrofonen likt en buss­ guide i valfri storstad: – Här ser vi att de har planterat ek utan­för granskogen för att vi ska tro att det är vackert. I mitten på 1800-talet kunde man se från Malmö till Skanör, det var inte ett träd i vägen.

Varje gång bussen stannar, ropar hon ett kort och bestämt ”Ut!”, vilket de första gångerna får hela bussen att rygga tillbaka. i en kohage delas klassen in i mindre

grupper som blir tilldelade en rutram.

Ramen påminner om en tavelram med trådar som delar in den i 25 lika stora rutor. Lägger man ramen på marken kan den användas för att på detaljnivå studera vad som finns i varje enskild ruta.

Grupperna ska se vilka arter de hittar i sin ram och på så vis identifiera vad det rör sig om för typ av ekosystem. Det är inte mycket som börjat växa i det kalla vårvädret, men det går ändå att konsta-

tera att skilda delar av hagen kan delas in i olika system. De överraskande stora olikheterna beror på höjdskillnader som ger en stor variation i växternas tillgång till vatten. efter att ha knallat igenom ytterli-

gare en handfull kohagar är det dags för lunch uppe på Kopparhatten, Söder­ åsens och Skånes högsta punkt. Vårsol­ en värmer och efter maten berättar Eva Waldemarson om hur åsen bildades samtidigt som vi tittar ut över den spektakulära utsikten. För hundratals miljoner år sedan sjönk omkringliggande landmassa ned genom en förkastning och med tiden har åsen formats av både isbildningar och vulkaner.

bussen lämnar kopparhatten och

stannar på ytterligare ett antal stopp varav vissa är mer intressanta än andra.

Till exempel är planterad granskog svår att uppskatta för en utomstående.

Hemresan är präglad av tystnad, en hel dag tillsammans har tärt på krafterna. Trots att kursen i ekologi är en av de mest naturfokuserade utbildningarna i Lund hör exkursioner som dagens inte till vanligheterna. Nästa dag är det dags för salsföreläsning igen. text & foto jens hunt Redigering: Tobias Persson

13-04-22 06.11.11

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

Sara Hellström och Anna Almestål diskuterar huruvida det är olika mosstyper eller om den ena ser annorlunda ut på grund av att den är blötare. Eva Waldemarson berättar att mossorna faktiskt är olika men nära besläktade.

Med jämna mellanrum skickar Eva Waldemarson runt olika typer av jord och växter. Här är ett exempel på mull som bildas då maskar och andra grävande organismer blandar jorden.

På Tranerödsmossen läggs ny spång för att öppna upp området och gynna turistnäringen. Dessa behövs egentligen inte i dag då mossen är frusen.

Klassen studerar en björk som har blivit angripen av baggar. Trädet växer sig tjockt nära marken för att stå emot attacken men till sist står det inte emot vindarna längre.

lundagård nr 4 2013

s 20-21 kursen'.indd 2

21

13-04-22 06.11.57

reportage

när gerda inte räcker Efter snart tre år på Gerdahallen och närmare tusen jympaoch spinningpass har Lundagårds Annika Skogar bestämt sig för att det är dags att prova något nytt. Följ med när hon ger sig ut i Lund på jakt efter en ny motionsform.

i kamp mot vatten och motståndare I omklädningsrummet på Högevallsbadet hinner jag fråga mig både en och två gånger hur bra idé det här med undervattensrugby egentligen är. Tveksamheten stiger ytterligare då jag strax senare möts av 15 män med stora kroppshyddor och små Speedos. När det ytterligare någon minut senare går upp för mig att vi faktiskt ska befinna oss längst ner i den fem meter djupa bassängen är jag redo att kapitulera. Till min undsättning kommer dock en kille som ger mig en överlevnadsguide och utrustning som effektivt avlägsnar alla tankar om värdighet. Jag gör mig redo att ge mig hän.

Jag sväljer ungefär halva bassängen. Glömmer ständigt att tryckutjämna. Får andnöd precis när jag kommit ner till bollen. Befinner mig i total förvirring. Där nere på botten är alla spelare i full fart med att försöka forcera in bollen i motståndarnas målkorg. Trots att jag nästan aldrig kommer i närheten av bollen peppras jag av uppmuntran och löften om att det går fort att bli bättre. Kombinatio-

22

s 22-25 träning.indd 1

DETTA TRÄNAR DU:

nen kallsup och andnöd leder dock tankarna effektivt bort från att det faktiskt är jobbigt, och en sport som lyckas med det ska ändå ges ett högt betyg. Och det tar nog inte så lång tid att bli bättre, trots allt.

undervattensrugby

För vem? Den som gillar att ge sig ut på djupt vatten med möjligheten att kunna bli anfallen från fyra håll alternativt vill bli en bättre dykare.

Kostnad: Helår: 1280 kronor, halvår: 810 kronor. Det är dock gratis att komma och prova en gång.

Styrka? Precis som i simning behövs alla muskler till allt.

Uthållighet? Mycket. Ju större lungor, desto bättre.

Värdighet? Av mindre betydelse då du mestadels befinner dig på bassängbotten.

Svett? Omärkbart. Som nybörjare sväljs nog mer vatten än vad som sipprar ut.

Redigering: Ellen Paulsson

13-04-22 06.12.32

hitta mer sport på lundagard.se ◣

r

r D är ä

bollen

Dit ska den

23

s 22-25 träning.indd 2

13-04-22 06.12.47

reportage motion med anor Det må så vara att Gerdahallen är det mest typiska en lundastudent kan ta sig till i träningsform. Tyngre tradition och högre akademiskt anseende står dock att finna i fäktning. I en lokal på en bakgård invid Bengtssons ost befinner sig Lunds universitets fäktmästare tillsammans med sju fäktare i allt mellan 20 och 40 år denna onsdagskväll i april. Stämningen är avslappnad och in genom de vidöppna fönstren sipprar fågelkvitter. Med fäktjacka, mask och elsladd som svans ingjuts jag genast i en känsla av att vara mycket bättre än vad jag faktiskt är. När jag sedan får floretten i min hand känner jag mig redo att pricka hjärtat på vilken motståndare som helst. Det gör jag inte. Efter en liten privatlektion kan jag dock hantera en grundposition.

Och genom att ständigt bryta reglerna som jag inte förstår lyckas jag också få in kanske två träffar av 200 försök. Vem som är min motståndare skiftar. De andra fäktarna har tränat i allt mellan två månader och två decennium, men oavsett erfarenhet och kön är alla jämlikar på pisten. Svetten rinner, floretterna klingar, koncentrationen knakar.

Efter två timmar är min högra kroppshalva helt utmattad.

Aldrig tidigare har jag insett att jag burit på detta inre behov av att få känna mig som en riddare.

fäktning

DETTA TRÄNAR

För vem? Den som vill bli stark, DU: snabb och smidig. Och samtidigt göra det med stil.

Kostnad? Medlemsavgift på 200 kronor/år. Träningsavgift 650 kronor/vårtermin och 600 kronor/ hösttermin.

Styrka? Den räcker att vara jättestark i en arm. Det är ju både bra och dåligt.

Uthållighet? Framförallt koncentrationsuthållighet. Tänk schack, fast fysiskt.

Värdighet? Oh ja.

Svett? Lager-på-lager-klädsel kombinerat med en instängd mask. Förbered dig på ett sug efter litervis med vatten.

"Svetten rinner, floretterna klingar, koncentrationen knakar."

24

lundagård nr 4 2013

s 22-25 träning.indd 3

Redigering: Ellen Paulsson

13-04-22 06.13.07

hitta mer sport på lundagard.se ◣

militärinspirerad svett Temperaturen har precis kämpat sig över fyra grader och genom luften strilar ett fint regn. Det är kallt, rått och lerigt. Förutsättningarna är därmed optimala för att testa Nordic Military Training. Jag trampar till St Hans Backar med förväntningar om blodsmak i munnen och testosteronstinna män. En av dem visar sig komma helt på skam.

Den enda mannen som finns representerad är tränaren.

Hans militärinspirerade klädsel kompenserar dock riktigt bra för den manlighetsidé jag förväntat mig att möta.

Resten som samlats är kvinnor. Krutkvinnor som det senare ska visa sig inte viker ner sig för fem minuter av mardrömsövningen plankan.

För att betona det här med militär så springs det inte hur som helst på Nordic Military Training, det springs på led. Helst i takt. Och när det är dags att stanna så ropas det halt för att sedan stå i kolonner. Det är ganska löjligt, och jag blir alldeles fnissig. Trots min hyfsade kapacitet vad gäller armhävningar infinner det sig en viss nervositet över att allt eventuellt fusk ska mötas med en utskällning (för det är väl så det går till i det militära..?). Nervositeten ersätts dock strax av total pepp och känslan av att befinna

sig på försäsongsträning i fotboll där alla hjälper varandra att prestera lite till. Armhävningar varvas med stafetter, löpning med upphopp. Trots ett hjärta som slår i 180, leriga kläder och armar som skakar av trötthet är det därför ett leende som spricker fram på upploppet.

DETTA TRÄNAR DU:

nordic military training

För vem? Den som gillar konceptet ju-jobbigare-desto-bättre, gillar order och inte har några problem med militärgrönt.

Kostnad? Om du vill slippa bindningstid kostar det 650 kronor i månaden plus engångsavgiften 500 kronor för att bli medlem.

Det ger tillgång till alla pass i Lund och Malmö. Som student får du 20 procent rabatt.

Styrka? Råstyrka. Otaliga armhävningar.

Uthållighet? Fördel om du ser charmen med mjölksyra.

Värdighet? Det finns säkert de som tycker det känns värdigt att springa på led och ha väst, men så finns också vi som tycker det känns väldigt ovärdigt.

Svett? Efter säsong. Vinden fläktar, den blöta marken kyler men den rinner ändå på bra. lundagård nr 4 2013

s 22-25 träning.indd 4

25

13-04-22 06.13.46

klassiska händelser

Vem vid universitetet samlade in pengar för att köpa kulsprutor? Och för vilket syfte? Ett tio år gammalt mystiskt kontoutdrag fortsätter att förvirra kårerna.

ordförande Maria Karlman Noleryd, tog sig Det uppstod en stor förvåning bland kårtopparna när brevet Nils Gustafsson an utmaningen att ta reda på damp ner i postboxen hos Lunds universitets studentkårer, Lus, hemligheten bakom kulsprutefonden.

Insamlingar för krigsi januari 2003. Brevet innehöll ett material är inte alls unikt. kontoutdrag från Handelsbanken "Brevet innehöll ett kontoutFrivilliga insamlingar för på 10 500 kronor, från den tills då kulsprutor förekom i Sverige obekanta fonden ”Lunds studen- drag från Handelsbanken redan i samband med första ters kulspruteinsamling”. på 10 500 kronor, från den världskriget. Kommunistiska – Visst hände det att det kom en partiet, KPML(r), hade i sin del konstig post till Lus, men det tills då okända fonden" tur en egen insamling för lufthär tar nog priset, säger Nils Gusvärnskanoner till Vietnam på 70-talet. tafsson, som var ordförande för dåvarande Humanistkåren.

Från tidigare kåraktiva fick Nils Gustafsson och de andra höra att det kunde ha rört sig om antingen en insamling till när startades ”kulsprutefonden” och av vem? Vad var syftet? Många undrade och spekulerade. Tillsammans med sin den svenska armén i början av 1900-talet eller en insamling till vice ordförande Christian Resebo och samhällsvetarkårens FNL-rörelsen och Nordvietnam.

26

lundagård nr 4 2013

s 26-27 KULSPRUTA.indd 1

Redigering: Filip Rydén

13-04-22 06.14.51

läs om fler studentikosa och historiska händelser på lundagard.se

"Pengarna skulle sedan LUS ordförande överlämna personligen till Vietnams ambassadör i Älvsjö."

– Efter att ha rotat lite i Akademiska föreningens arkiv fann vi att det hade gjorts en del insamlingar under 60- och 70-talen till Nordvietnam vid universitetet, bland annat via Hanoiinsamlingen 1968, så vi antog att också insamlingen till ”kulsprutefonden” hade med det här att göra, säger Nils Gustafsson.

När kontoutdraget från Handelsbanken trillade in hade kriget varit över i nästan 30 år, men solidariteten för Vietnam fanns kvar. Det vietnamesiska folket levde fortfarande i efterkrigstidens plågor och var i behov av bistånd. Därför skrev Nils Gustafsson och Christian Resebo en motion till Lus styrelse.

´

i motionen föreslog de att fonden skulle upphöra. Pengarna skulle sedan Lus ordförande överlämna personligen till Vietnams ambassadör i Älvsjö med en skriftlig begäran om att pengarna skulle användas för ”inköp av kulsprutor till det heroiska vietnamesiska folkets frihetsarmé”. Först om inte det kunde uppfyllas skulle pengarna gå till biståndsprojekt.

– Det var en del på tinget som blev rätt upprörda av det där förslaget. Jag minns till exempel att ordförande för Juridiska förhanoiinsamlingen eningen blev otroligt arg och sa att ”om det här ska föreställa ett skämt, så ▶▶ Hanoiinsamlingen 1968 var till är det inte roligt”. Så det var väl tur böcker för studenterna i Hanoi. att vi garderade med att pengarna ▶▶ Insamlingen, som drevs av alternativt skulle gå till något mer Lunds studentkår, vållade en hel humanitärt ändamål i Vietnam, sädel debatt på sin tid, eftersom den ger Nils Gustafsson. av kritiker sågs som ett avsteg Motionen avslogs dock helt. I stälfrån studentkårens uppdrag. let ville Lus ta reda på vilka som stod bakom fonden, och vilka som därför hade rätten att disponera pengarna.

Maria Karlman Noleryd sattes på uppdraget, men fick inte ut mycket mer information om ”kulsprutefonden” än att den måste ha stiftats en bra bit före 1991, då Handelsbanken genom köp av Skånska banken hade tagit över ansvaret för fonden.

Det gick inte ens att klargöra om det var en privatperson eller någon studentorganisation som låg bakom insamlingen.

– Jag försökte få fram fler uppgifter på banken, men det tog stopp. Fonden var så gammal att alla handlingar om när den öppnades var arkiverade någonstans där banken inte kunde få tag på dem utan väldigt mycket omständligt arbete, säger hon. kulsprutefondens ursprung fortsätter att vara en hemlighet, fylld med mystik. Maria Karlman Noleryd är välbekant med att insamlingen kunde ha haft något med Vietnamkriget att göra, men har även hört andra teorier.

– Det fördes också fram ett studentikost förslag om att det hade skapats någon liten fond för att samla in medel till en kulspruta som skulle kunna riktas mot Universitetshuset vid eventuella konflikter, berättar hon med ett skratt.

Fotnot: Av allt att tyda så skvalpar ”kulsprutsprutefonden” vidare på sitt konto i Handelsbanken.

text bengt pettersson illustration catrin jakobsson lundagård nr 4 2013

s 26-27 KULSPRUTA.indd 2

27

13-04-22 06.15.08

reportage

universitetets arkitektur Filosoferna flyttar från Kungshuset, det schaktas och byggs på Sölvegatan och lastbilar kör i skytteltrafik till Brunnshög.

Lunds universitet är inne i sin största omformningsfas sedan LTH byggdes på 60-talet. Utifrån kommunens och univeristets visioner ska Lundagård länkas samman med ESS genom ett stråk av kunskap . Men hur bygger vi vårt universietet idag och hur förhåller vi oss till det universitet som byggdes för helt andra idéer och ideal? text & foto henrik larsson

28

lundagård nr 4 2013

s 28-31 Reportage arkitektur sidor.indd 1

13-04-22 07.58.31

håll koll på lundagard.se ◣ sol-centrum, nya lux-centrum och arkitekturhusets,

matteannexets och E-husets ombyggnad har en sak gemensamt. Samma person har hållt i pennan. Mats White har som arkitekt specialiserat sig på universitetsbyggnader.

–Universitetet är framtiden och utformar man universitetsmiljöerna rätt kan det få mycket positiva effekter på samhället i stort. Det är en del av samhällsutvecklingen.

Blandningen av studenter, forskare och näringsliv i stadsmiljö lockar mig. Där finns mycket att göra. Det har fattats något i utvecklingen av dessa miljöer, främst vad gäller studenterna.

När Växjö högskola skulle bygga nya lokaler på 90-talet fick Mats White uppdraget. När rektorn beskrev sina förväntningar på arkitekturen sa han att byggnaden, förutom att rymma olika funktioner, skulle bidra till att möten mellan människor uppstår vilket Mats "Utformar man uppskattade. universitets–I den fasen i livet då man söker utbildning miljöerna rätt så söker man också umkan det få myck- gänge, vänner och vem ska leva med. Det et positiva effek- man är viktiga frågor. Då ter på samhället behövs det platser där man ser och syns men i stort." också där man kan vara för sig själv. Man kanske vill sitta på en hylla någonstans och se vem som kommer och går. Vi har iaktagit det där och det är ett jätteintressant spel. Där blir arkitektur en social vetenskap. white läste själv i Lund till arkitekt. I en byggnad han många år senare skulle komma att rita om. Han anser att Klas Anshelm, som ritade hela LTH och många angränsande byggnader, var en fantastiskt bra arkitekt. Men White är osäker på om det sociala intresserade honom särskillt mycket.

–Det var en fantastisk upplevelse att rita om arkitekturskolan och ta med sig de upplevelser man hade från huset, försöka åtgärda de brister som fanns och göra det man hade önskat sig då. I husets tidigare utformning var det så att om man kom två personer cyklandes till huset och gick in så skildes man direkt när man kom innanför entrén.

Man hade väldigt kort väg tillsammans i huset. Sen var det svårt att hitta varandra efter det. Den problematiken har varit utgångspunkten. Att hitta sätt att gå kanske 50 meter tillsammans och sedan komma till en plats som också andra kommer till från andra håll. anshelm är arkietkten som format Lund mer än någon annan. LTH, Humanisthuset, Medecinarelängan (i dag BMC), Absalon, UB2, Lunds nation, Stadshallen och Lunds konsthall är några av de byggnader han ligger bakom. Anshelm representerade funktionalismen och hans byggnader är enkla men samtidigt sinnerikt konstruerade för att möta krav på ett resurseffektivt byggande utan att göra avkall på arkitektoniska kvalitéer. De material som bär upp husets konstruktion lyfter Anshelm ogenerat fram. Tegel är kanske det material som han mest förknippas med. Det är också det material som präglar hela LTH. Materialvalet anspeglar på den nära kopplingen till landsbyggden som fanns när LTH byggdes på åkrarna norr om stadskärnan. Den som kanske mer än någon annan intresserat sig för Klas Anshelm är Per Qvarnström som ligger bakom boken om hans samlade verk. Han växte själv upp i Lund och såg LTH växa fram.

–Idag är det svårt att se men jag minns när jag var barn och tekniska högskolans mäktiga murar kom upp och rapsfälten sträckte sig ända fram till parkeringsplatserna.

Men det var bara vidsträckta åkrar runt omkring. Det Redigering: Henrik Larsson

s 28-31 Reportage arkitektur sidor.indd 2

behövdes ett starkt arkitektoniskt grepp för att klara den bilden, säger Qvarnström.

SOL Språk- och litteraturcentrum, invigt 2004 och nominerades till sveriges mest betydelsefulla arkitekturpris Kasper Sahlin-priset.

Ritat av Mats White/ Jais arkitekter.

Länge kretsade lunds studentliv enbart kring Lundagård. De första studenterna läste i domkyrkan. När den blev för trång fick filosoferna flytta upp till Kungshuset.

Under 1800-talets växte en vilja fram att manifestera universitetets status och Universitetsplatsen fick det utseende den har i dag med marmorfontän, sfinxer och förgylda inskriptioner på latin. Lunds tongivande arkitekt Helgo Zettervall höll i pennan och skapade ett självklart centrum och en given symbol för universitetet för den tiden.

Men efter andra världskriget stod Sverige inför en annan verklighet än vid krigets början. Sverige hade varit så gott som skonat från bombmattor och kulspruteeld och hela industrin stod intakt och väntade på beställningar från ett Europa under återuppbyggnad. Men marmor och guld representerade inte folkhemmets universitet.

–Anshelm var själv socialdemokrat, säger Qvarnström.

Han fokuserade på de stora dragen och kunde kompromissa om detaljer när det inte störde helheten. Han var en kugge i maskineriet men bibehöll ändå en väldigt stark arkitektonisk integritet. LTH kom ju till genom ett snabbt politiskt beslut där man plötsligt bestämde sig för att många fler behövde utbildas. Då behövde man en arkitektur som möjliggjorde en snabb utbyggnad. Sen ställdes nya krav på akustik och ventilation. De gamla föreläsningssalarna var "På 1800-talet heller inte anpassade byggde man för modern utrustning.

De höll inte måttet. På institutioner som 1800-talet byggde man stora villor med i princip institutioner som man byggde stora i princip ingen villor med nästan ingen anpassning till anpassning alls till den den specifika specifika verksamheten Per Qvarnström me- verksamheten" nar att Anshelm kom att sätta en unikt omfattande prägel på den byggda miljön. Att han fick ett så stort utrymme och inflytande tycker han egentligen inte så konstigt med den tidens auktoritära strukturer och planeringsmodeller. Men Lund är en liten stad där halva staden är universitetsområde.

-Man kan nog utan att darra på manschetten säga att Anshelm representerade en tidstypisk historiesyn. Och den var ganska tuff, menar Qvarnström. Det fanns ju planer på att riva det mesta i kvarteret Paradis till exempel.

Men å andra sidan, när det verkligen behövdes göras ombyggnader så gjorde han ombyggnader som inte skäms ur antikvarisk synvinkel. Han gjorde väldigt fina anpassningar till moderna behov.

Per Qvarnström är arkitekt och har gett ut boken om Klas Anshelms samlade verk.

idag pratar man mycket om kunskapsstråket och att förtäta längs stråket upp till Brunnshög. Ny bebyggelse i befintliga områden kommer att påverka LTH och strukturen med fristående hus i parkmiljö. Qvarnström förhåller sig något reserverad till begreppet förtätning.

–Förtätning är ett modeord, ingen kvalitét i sig. Man bygger ett hus till bland dom andra, men har det blivit bättre eller sämre eller rent av ödesdigert för den fortsatta utvecklingen? Varje projekt kräver sin analys. Vissa kompletteringar som gjorts tidigare tycker jag är en plump i protokollet, som till exempel Kårhuset. Det är en förtätning, men är det en kvalitétshöjning? Det kommer att visa sig om några år. Sen är vi framme vid i dag när sådana som Mats White kommer in och kompletterar och gör anspråk på nya rumsdefinitioner vilket man hittils lyckats väldigt väl med.

Mats White kände till en början att det var svårt att ar-

Mats White. Arkitekten bakom SOL, LUX och matteanexet, E-huset och arkitekturhusets ombyggnad.

Från a till ö Förtätning Uppförande av bebyggelse inom befintlig bebyggelse. Syftar till att sammanlänka områden och undvika utnyttjande av åkermark eller naturmark.

Kunskapsstråket Syftar till att sammanlänka universitetets olika delar från Lundagård till ESS genom satsningar på stärkt infrastruktur och ny bebyggelse.

LUX Ett nytt humanist- och teologicentrum vid Sölvegatan. LUX innebär dels en ombyggnad av Zoologen och dels en ny tillbyggnad.

Ritat av Mats White/ Jais arkitekter.

lundagård nr 4 2013

29

13-04-22 07.58.47

reportage beta i Lund där starka arkitekter som Zettervall och Anshelm har präglat miljön starkt. Men han menar att Anshelms arkitektur är väldigt tillåtande. Den är rå och tuff och klarar tillägg. Men tilläggen måste fortfarande göras med respekt.

–Lunds universitet är ett gammalt universitet med en lång tradition, men det är också ett modernt universitet.

Gammalt och nytt möts och det vill vi uttrycka. Vi tycker det är jätteintressant att göra tillägg till gamla byggnader.

Du får med dig de historiska kvalitéerna men husen behöver omprogrameras. Dels tekniskt men också socialt.

Förut tänkte man inte så mycket på att man skulle vistas på universiteten och plugga, sitta med datorer och sånt. Det är ett annat sätt att jobba nu. Men en byggnad är uppbyggd av olika grundläggande delar och aspekter som ordning, rum och ljus. Sådana kvalitéer ska helst vara tidlösa. Där måste man hitta ett förhållningssätt i en stad som Lund.

SOL är egentligen en enkel byggnad. Rummet fanns där redan mellan de befitliga husens gavlar. Det var mitt första intryck när jag kom dit. Sen la vi bara till biblioteksdelen och ramade in rummet mellan husen. Greppet hade varit det samma idag. Men då hade man inte börjat prata om Kunskapsstråket. Det kanske skulle kunna ha gjort huset annorlunda. Stora hus är lite som städer. Kvarteren kan förändras men du har ändå alltid kvar torget. de senaste tjugo åren har IT-utvecklingen kommit att förändra studenters studievardag mycket och fortsätter att göra det. Från att ha fasta arbetsstationer är dagens student betydligt mer rörlig och kan lätt välja precis på vilken plats man vill arbeta. För White har den utvecklingen varit en dröm.

–Jag har alltid varit den typen som har suttit på caféer och jobbat. Jag tycker om att vara i det offentliga rummet för jag koncentrerar mig där. Och jag tror det är många som upplever det så. Vi har ritat saker som vi har tänkt att man skulle kunna använda på ett visst sätt, men studenterna har varit ännu mer kreativa. De använder allting. Så vi ritar fler och fler udda lösningar. Det är ett friare sätt att använda rum idag. Och det lockar mig. Mina idoler har varit bland annat Le Corbusier och Hertzberger som i sina bästa verk har tagit sin utgångspunkt i hur människan bete sig. Jag har studerat mycket i vilken nivå man vill sitta, vad man ser, i vilken nivå något ska vara för att man ska kunna sitta ostört. En av de saker vi insåg väldigt tidigt var att en korridor bara är en korridor om du gör den till en korridor. En korridor kanske behöver ha en viss bredd men om du lägger till en meter och ordnar några sittplatser eller läsplatser så kan du rita mycket effektiva byggnader. Den insikten gjorde att vi ofta har kunnat få in fler läsplatser än om man bara ritar korridorer som korridorer.

Mats White var med tidigt och tog fram planer för Kunskapsstråket. Ett stråk man kände redan fanns men som kunde förstärkas. LTH fungerar som en egen värld och IDEON är inte samordnat alls med övrig bebyggelse, menar White. De kände ett behov av att knyta ihop allt.

–Det innebär en förändring av staden där du måste våga att satsa på vissa delar så att dom blir mötesplatser

Domkyrkan

Vid grundandet 1666 hade universitetet inga egna lokaler. Domkyrkan fick vara föreläsningssal.

30

lundagård nr 4 2013

s 28-31 Reportage arkitektur sidor.indd 3

Kungshuset

Universitetets första huvudbyggnad donerades av Karl XI i slutet av 1600-talet.

Arkitekturhuset, LTH

"Anshelms arkitektur är väldigt tillåtande.

Den är rå och tuff och klarar tillägg."

Universitetshuset

Influerad av antikens ideal ritade Helgo Zettervall universitetshuset som invigdes 1882.

LTH

Klas Anhelm skapade på 50/60-talet en arkitektur som svarade mot tidens behov av att bygga effektivt.

Redigering: Henrik Larsson

13-04-22 07.59.21

läs fler reportage på lundagard.se ◣

och kreativa miljöer. Men har man benämt Kunskapsstråken så kan man när man bygger nytt förhålla sig till det. Man måste vända sig mot stråket och våga tro på det när man bygger. Sen måste man ladda med kultur och annan verksamhet.

Stråk lockar mig inte så mycket egentligen men dom uppstår ibland. Vi tyckte att det fanns där. Ibland känner jag att vi har befunnit oss i nått slags kaos. Nu måste man ordna. Och man måste våga fokusera på stadsrummet och vända sig mot det. Vi är en slags renässansarkitekter som lägger upp stora drag och riktningar. Sen behöver det inte vara rakt.

Men du ska känna att du "En korridor är bara en skulle jogga upp till korridor om du gör den till gärna Brunnshög för att vägen dit är så fin. Så är det ju inte i en korridor" dag. Ska du tänka att du ska jogga upp till Brunnshög så får du fan i mej tänka. Men gör man planeringen rätt kan man få avstånd som egentligen är långa att kännas korta.

SOL-centrum Modell över nya LUX

på frågan om vilken universitetsbyggnad som saknas i Lund vill White lyfta fram möjligheten att visa upp universitetet mer. Lokaler för utställningar och tillfälliga arrangemang skulle kunna vara en del av kunskapsstråket. Lokalerna ska gärna kunna användas på många olika sätt. Zoologen som nu omvandlas till LUX-centrum hade stora samlingar som nu transporterats ut till stadsarkivet på Gastelyckan.

–Jag förstår mig egentligen inte på alla universitetslokaler som står tomma varje sommar. Tänk vilka spelmannsstämmor man skulle kunna ordna. Det finns jättesamlingar som man kör ut och lägger på Gastelyckan. Hade man haft ett antal byggnader som låg längs stråket så skulle man kunna synliggöra det materialet.

En stor fråga för Lund och stadens utveckling har varit utvecklingen av centrum och den handel som finns där. Mats menar att folk gärna vill vara i centrum för att där finns stadsliv.

–Förhoppningsvis kan man få med sig kvalitén upp från stan. Handeln måste integreras. Sen tror jag att vi rör oss på ett annat sätt. Vi går mer, cyklar mer och åker också elbilar istället. Befolkningen blir äldre och bilen ska användas för att hjälpa dom som är de som behöver den. Men det ska vara en blandad värld. Den där zoneringen hamnar vi ibland tillbaka i. Jag tänker egentligen att kunskapsstråket inte bara är ett kunskapsstråk. Det fungerar nu som ett arbetsnamn men stråket måste innehålla allt. när världen förändras så kommer också synen på utbild-

ningvärlden att göra det. På fler och fler arbetsplatser slopas en traditionella kontorsmiljön där miljön i sig markerar vem som är chef och vem som är anställd. Kontorslandskapen accentuerar inte längre de hierarkiska strukturerna. Men inom universitetsvärlden arbetar fortfarande studenter och lärare på olika arbetsplatser.

–Lund ser sig ibland som ett väldigt starkt forskningcentrum. Men i vilken utsträckning får man som student komma in på institutionen? Fikar man med läraren? Det är en politisk fråga som berör vilka prioriteringar man gör på ett universitet. Men det är också en lokalfråga. Vilka rum har man för lärare och vilka har man för elever. Vi strävar ofta efter att ha öppna miljöer och transparens. Men det vill man inte alltid ha.

sol-centrum

Studievardagen förändrades vilket formade SOL som ritades av Mats White/Jais arkitekter och stod klart 2004.

Redigering: Henrik Larsson

s 28-31 Reportage arkitektur sidor.indd 4

lux

LUX ska utgöra en länk i det tänkta kunskapsstråket från Lundagård till ESS. Mats White/Jais arkitekter ritar. lundagård nr 4 2013

31

13-04-22 07.59.45

Musik i Lundagård LÖRDAG 7 maj

Student i Skåne.

Bo gratis hela sommaren.

Hos Graflunds är juni, juli och augusti hyresfria.

12.00 Öppningskonsert Universitetsaulan 14.00 Forskarpresentationer Hörsalen, Palaestra et Odeum

Bo i Landskrona eller Markaryd

16.00 Diplomandkonsert Skissernas Museum 18.30 Symfonikonsert Universitetsaulan 22.00 Körkonsert Universitetsaulan

sÖnDAG 8 maj

Vi bjuder på JoJo-kort.

12.00 Jazzbrunch Kapellsalen, Palaestra et Odeum 15.00 Föreläsning kring Wagner Hörsalen, Palaestra et Odeum 17.00 Konsert med Musikhögskolans kompositions klass Skissernas Museum 19.30 Barockmusik på Historiska Historiska Muséet 21.00 Tangokväll Kapellsalen, Palaestra et Odeum www.graflunds.se/student

Forskning, utbildning och musicerande vid Lunds universitet.

s 32-33 extraknäck.indd 1

13-04-22 06.16.17

extraknäcket

"Det blir svårt att återgå till lingongrova efter att ha vant sig vid brödet här."

Namn: Carl Lundgren. Ålder: 26.

Studerar: Juridik.

Extrajobb: Barista på St. Jakobs stenugnsbageri.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig?

Kommer till jobbet, byter om, ställer mig bakom disken och börjar sälja bröd och kaffe bäst jag kan. Sen ska allt städas innan hemgång.

Hur mycket jobbar du? Varierar mycket, men ca 12 timmar per vecka.

Bäst med jobbet? Glada och trevliga kollegor och kunder.

Mindre bra med jobbet? Att det är svårt att hålla sig från sötsakerna.

Förmåner? En dubbel cortado och kardemummabulle till jobbfika är inte helt fel!

Hur är CV-faktorn? Låg. Jag jobbar inte som barista för att så småningom kunna få jobb som folkrättsjurist. Den kopplingen har jag svårt att se.

text & foto johanna jeansson

lundagård nr 4 2013

s 32-33 extraknäck.indd 2

33

13-04-22 06.16.38

kultur

Någon var här

Våren är gatukonstens högsäsong. Här och var har människor tagit sig en liten bit av det offentliga rummet för att smycka ett elskåp, manifestera sin kärlek eller bara få skriva "röv" i blommor. Var i centrala Lund hittar du de här skapelserna?

Kärleken och döden i tygremsor.

Vår- och vintervirkat. Eller, som det kallas inom gatukonsten: yarn bombing.

"Tut" och "röv" i krokusform.

34

lundagård nr 4 2013

s 34-35 gatukonst.indd 1

Redigering: Jonas Jacobson/Ida Ölmedal

13-04-22 06.17.29

mejla oss och bidra med dina bilder på gatukonst på lundagard.se ◣

Katter på elskåp. Möjligen illegala.

Varje vår lägger lundaborna färska blommor i Linnés hand.

Om vintern förses han med halsduk och benvärmare.

Var hittar du verken? Skicka in dina svar till lundagard@lundagard.se senast den 4 maj, så har du chans att vinna något snyggt.

Eller gå in på Lundagard.se efter den 4 maj, så dyker det upp en karta. Där kan du också bidra med dina egna bilder på lundensisk gatukonst!

Till höger: Seniorspexarklubben Uardaakademien har rest en staty. Eller?

Till vänster: En kärlekshistoria. En taggig ål.

sakletare jonas jacobson & ida ölmedal lundagård nr 4 2013

s 34-35 gatukonst.indd 2

35

13-04-22 06.18.01

kultur

apfelkrieg

Den oreligiösa bönen

1989 sjöng david Hasselhoff vid Berlinmuren. Om sökandet efter frihet och uppfyllandet av Ronald Reagans uppmaning: ”tear down this wall”. Nästan ett kvarts sekel senare är The Hoff tillbaka och sjunger samma låt, men syftet är det motsatta. Nu kämpar han och samma berlinare om att återstoden av muren ska få stå kvar. East Side Gallery är den längsta resten av den gamla segregeringen, strategiskt belägen vid floden Spree. Det som har hållit den kvar är de ikoniska graffitimålningarna mot Mühlenstrasse som målades 1990.

Trabanten som sprängs ur muren och kyssen från Brezjnev till Honecker är som omslagsbilder för hela östblockets fall. Tillsammans skulle konsten och muren enigt finnas som ett evigt minne av splittringen och förtrycket.

I England har portarna slagits upp till en ateistisk kyrka. Tanken att plocka russinen ur den religiösa kakan är inte ny.

Spelreglerna för att växa upp i Sveriges Jerusalem, tillika Jönköping, var enkla.

Antingen var du pingstvän, eller så hatade du dem. Att tillhöra den senare kategorin innebar att du hånskrattade åt deras ”Jesus is my homeboy”-tröjor och lyssnade till deras klara stämmor varje skolavslutning. Och att du ofta drog skämt om homohataren Åke Green.

Men under ytan, outtalat, fanns det hos några av oss ibland också en avundsjuka. Över gemenskapen och övertygelsen. Den självklara mötesplatsen och tryggheten. Nog smög vi oss dit någon gång, till en tonårsträff en fredagskväll.

Pingstvänskillar var ju både snygga och musikaliska. Men allt det gav var en känsla av att inte höra till, och en skräck över att ha fått Guds välsignelse innan hemgång. Det de hade kunde vi aldrig få. Vi som inte hade Jesus som kompis.

men inget varar någonsin för evigt, och i det här fallet inte bara för att graffitin flagnar bort av vädret. Som en urban Äppelkrigetversion har nu byggandet av lyxbostäder inletts vid Sprees attraktiva strand – och då måste 23 meter av muren bort. Sådana tilltag trampar alltid på tår. Det finns få saker som gör folk så förbannade som deportering av något sentimentalt värdefullt, även om det rör sig om något så litet som att Lunds filosofer måste lämna Kungshuset. I Berlin har det minst sagt tagit hus i helvete.

Inte nog med att det ska rivas upp en lucka i den historiska muren – det är till förmån för lyxbostäder (prefixet lyx- är oundvikligt vad som än byggs där med tanke på läget). Historien, konsten, ja hela kulturen får vika hädan för kapitalismens feta plånbok. Några kilometer därifrån, vid gränsövergången Checkpoint Charlie, har pengarnas makt röjt undan all känsla av historia sedan länge.

Där kan ditt pass få en amerikansk eller sovjetisk stämpel för några euro. Du kan skojigt skutta mellan gränserna, posera med utklädda vakter eller varför inte köpa en Checkpoint-vuvuzela. Kort sagt: Platsens historiska betydelse har suddats ut och förvandlat Tysklands tragiska efterkrigshistoria till ett löjligt motbjudande jippo.

sida om East Side Gallery, fullständigt övertygad om att jag ändå skulle få flera chanser på mig att se den från rätt sida i framtiden. Fyra månader senare gapar ett stympande hål och protesterna har redan börjat klinga av. Och varför blir jag ens förvånad? Människors dumhet och girighet bygger upp och människors dumhet och girighet förrgör. kenneth carlsson

36

lundagård nr 4 2013

s 36-37 kulturuppslag.indd 1

konceptet för en Sunday Assembly

illustration: aidin ramezani

på nyårsdagen vandrade jag på fel

"Men ingen Gud"

samma känsla tycks ha funnits hos komikerna Pippa Norris och Sanderson Jones. Men de bestämde sig för att göra något åt saken. I början av januari i år slog de upp portarna till en nedlagd kyrka i norra London för att hålla en ateistisk version av gudstjänst som fick namnet Sunday Assembly. Sedan dess har bänkarna fyllts och besökarna älskat det. Hundratals personer över världen har hört av sig till grundarna och uttryckt en önskan att starta en liknande ateistisk gemenskap i sina hemstäder.

är snarlikt en kristen gudstjänst. Det är tal, musik och diskussioner kring moraliska frågor. Men det pratas inte om någon Gud. I stället har de enats kring tre

lärosatser: att ställa upp för varandra, leva ett bra liv och att förundras mer.

Och istället för Härlig är jorden klämmer bänkraderna i med Don’t look back in anger med Oasis. längtan efter en religion utan Gud är inte ny. Inte heller idén om att faktiskt starta en sådan. Auguste Comte (1798-1857), är kanske mest känd för att vara grundare till positivismen som vetenskapsteori, det vill säga den filosofiska inriktning som menar att kunskap måste baseras på erfarenhet. Comte skapade också vad han kallade Mänsklighetens religion. Där ingick hela paketet: riter, sakrament, präster och tempel. Men ingen Gud. De ritualer som instiftades skulle främja människors altruistiska impulser och därmed leda till förnuftiga tankar och goda handlingar. Även om inte speciellt många köpte konceptet var det många som i en tid av upplysningsideal gillade grundtanken. I Brasilien öppnades en positivistisk kyrka 1881 och än i dag finns det en positivistisk församling i Rio de Janeiro.

Den brittiske filosofen John Stuart Mill (1806-1873) var inne på samma spår. Han skapade aldrig någon religion, men det var enligt honom nödvändigt att förvandla den spirituella energin till något som kunde tjäna mänskligheten och göra den gudomlig. det finns något motsägelsefullt att som ateist samlas i något som liknar en gudstjänst. Att som Karim Jebari, doktorand i filosofi vid KTH menar i tidskriften Sans: använda den auktoritära predikoformen för att lära om ra-

in die ?

Den filmgenre som ofta missvisande kallats indiefilm har länge haft starka band till den musikgenre som lika missvisande kallats indiepop. Huvudroller och tematik har sett likadana ut både på skiva och i film. När den så kallade indiepopen nu enligt visserligen företrädesvis opålitliga bedömare är på väg ut kan man hoppas vi får filmer som speglas av sexigare mu-

sik. Kommande filmen IRL tycks vara ett första steg i den här riktningen, med industrilegenden Genesis P. Orridge (som opererat sig för att bli så lik sin fru som möjligt) i en biroll, och häxhousepappan John Holland som soundtrackmakare.

Trailern ser underbart illa sminkad och håglös ut. Äntligen. tor gasslander Redigering: Kenneth Carlsson

13-04-22 06.18.38

läs mer kultur på lundagard.se ◣

faktum kvarstår dock. Enligt World Value Survey är bara 23 procent av Sveriges befolkning religiös. Det sekulariserade samhället har ett tomrum. Där religionen var ett självklart inslag är det svårt att skapa ersättare. I religionen kan den troende vända sig till experter och heliga böcker för att söka svar på frågor.

Den kan trösta och förstå. Ge moralisk vägledning och erbjuda en tillflykt när livet bränner till. Men i ett samhälle utan existentiellt paradigm finns inga självklara svar. Bara frågor. Det finns inte heller några ritualer som skapar en fast punkt och invaggar i trygghet.

politisk åsiktsblindhet Tillhör du de som irriteras av alla politiska pamfletter du får utanför vallokalen? Bör du snarare oroas? En färsk studie från universitetet visar att valstrategerna har underskattat hur pass lättledda vi är, hela vägen fram till valbåset. Få av oss har koll på vad vi tycker och nästan hälften är öppna för att röra sig över blockgränserna.

Du vet väl vad det här betyder? Fler pamfletter nästa val! bengt pettersson & philip stålhandske

kanske är det också kärnan. I en tid utan religion behövs tid för samtal. Ett erkännande av vår gemensamma längtan efter trygghet, kärlek och respekt.

Och den längtan kan kanske aldrig bli besvarad under ett Bibel-quiz i en frikyrkolokal en fredagkväll, där grunden för gemenskapen bygger på ett budskap.

Kanske går den inte heller att hitta genom gemensam sång av Oasis. Men religionen kan ändå ses som ett kulturfenomen som den sekulära människan kan inspireras av. Ge möjlighet att samlas i en gemenskap som inte kräver någon motprestation. En plats för den förutsättningslösa vänskapen och modet att reflektera. det verkar också vara vad den brit-

tiske filosofen och författaren Alan de Botton menar i sin bok Religion för ateis-

stadsparken illustration: aidin ramezani

tionalitet och kritiskt tänkande. Det är också problematiskt att skapa en egen livsåskådning med religiösa inslag och samtidigt försöka opinionsbilda om sekularism.

ter som ko ut 2012. I den är han liksom Pippa Norris och Sanderson Jones inne på att den sekulära människan mår bra av att inspireras av religionens riter och traditioner. Botton menar att religionen uppkom på grund av att människan hade vissa behov och att de här behoven inte försvinner bara för att vi inte längre tror på dess läror. Han är dock övertygad om att massrörelsens tid är förbi. I stället ska vi våga plocka ritualer som tidigare haft en religiös symbolik och fylla dem med nytt värde. Att till exempel på nytt samlas runt en måltid. Gärna med främlingar. Och i stället för ett ”vad jobbar du med?” undra ”vad ångrar du mest i ditt liv?”. text annika skogar foto jonas jacobson

virve ivarsson

En förmiddag i april du kommer att ha solglasögon, sitta på en plastpåse i gräset och ha en kaktuscider i din hand vad kommer du att veta om snöbollskrig i mörkret, om att tappa sina nycklar, om utsikten från spindelnätets topp jag kommer att vilja visa dig hängmattor och märkliga änder älskling, kom tillbaka i september en dag när du inte bara ser bajamajor och frågar om falafel lundagård nr 4 2013

s 36-37 kulturuppslag.indd 2

37

13-04-22 06.18.50

Kommunister och hjälmfrillor Fotbollsallsvenskan är igång och från läktarna skriks unisont ”AVGÅ!” åt tränare, domare och hela fotbollsförbundet. Samtidigt har allt från illa genomtänkta socialdemokrater till det förhatliga vintervädret avgått i april. Men kulturredaktionen är inte nöjd för det. Följande personer och hela fenomen bör genast avgå en gång för alla. fet förödmjukelse Så fanns den där. Reklamkampanjen inför tredje säsongen av Biggest loser – tv-serien där feta människor ska bli smala och förödmjukade som ett bevis på hur vi inte kommit någonstans.

Där drömmer den feta killen om att få springa i solnedgången med en underskön donna, med det förlegade budskapet att brudar bara finns att vinna för killen med välsvarvad kropp. Reklamen som skapar ångest och uppmuntrar till tröstätande och lovsång till värdelösheten ännu en säsong.

"Pensionärs-rasister och allt-varbättre-förr-typer."

hockeycash Äntligen tog säsongen slut. Efter 55 grundspelsomgångar och ytterligare nära två månaders slutspel kunde en vinnare koras. I fotbollsallsvenskan räknas seriepremiären lika mycket som lervällingsmatchen i oktober. I Elitserien i hockey spelar lagen en evighet av grundspelsomgångar enbart för att bli bland de åtta bästa. Hockey är underhållning, men så gott är inte varmkorv att pengar ska få pumpa ut varenda nerv.

annika skogar 38

lundagård nr 4 2013

s 38-39 det händer.indd 1

borgerliga politiker Om vi blundar för ideologin och enbart koncentrerar oss på den lingvistiska potentialen det kan innebära att avsätta borgare: Kvällstidningskrönikörer skulle jubla över utmärkta rubriknamn för när bilan ska falla. Till exempel: “Din sista potatis är satt, Anna-Karin Hatt.”, “Nog med obehag från Ullenhag”, “Ett At-

filip & fredrik Redan tidigare i år förutspådde kulturredaktionen att två sköna snubbar skulle starta ett nytt program i Kanal 5 där de skulle umgås med andra sköna snubbar. Det var väl en lågoddsare. Att Sveriges i särklass tråkigaste roliga personer ska få mer programtid är ungefär lika förvånande som att TLTH visade sig ha sexistiska sånger, och ungefär lika roligt. F&F får gärna analysera Sverige, men måste de envisas med att filma och sända allt? Avgå, och lämna plats åt en programidé ni inte själva gjort tusen gånger tidigare.

tefall från posten”, “Ingen sorg över Borg” “Magplask för Beatrice Ask”, “Fylld klantkvot, Adelsohn Liljeroth”. Ett skäl så gott som något.

hjälmfrisyren

Nådde sin höjdpunkt under innebandyveckan i Båstad sommaren 2006. Då fick ingen kille hångla utan ett rejält knippe hår som låg platt ner som en störtkruka över hela hjässan för att sedan vika av ner mot ögonbrynen. Det var i tider av överflöd och högkonjunktur. I dessa tider är denna övervintrade waxbonanza en skymf mot vikariat och bemanningsanställda.

Hjälmfrillan bör avgå från alla huvuden den fortfarande ockuperar - så kan vi andra också få hångla någon gång.

kim il sung Efter att ha styrt Nordkorea i 24 år dog president Kim Il Sung 1994. Det blev dock bara ett kortare uppehåll för den store ledaren, som 1998 utsågs till evig president. I år har alltså en död man förtryckt sina medborgare och hotat andra länder i 15 år. Det kan räcka nu, Kim.

max jedeur-palmgren illustration: anni tuikka

ring p1 Det må vara en hedervärd idé att alla ska ha möjlighet att delta i den offentliga debatten. Men ingenting kan lika effektivt förstöra en dag som när pensionärsrasister och alltvar-bättre-förr-typer ringer upp Tomas Tengby för att rasa. Lägg ner Ring P1, så vi kan få fortsätta leva i tron på människans potential och att demokrati är en bra idé.

uncle ben Tre år efter att jag flyttat hemifrån stod jag fortfarande och decilitermåttade vattnet i kastrull efter paketets instruktioner. Letade efter “hål i ristäcket”, fick se vattnet koka bort, hälla på mer, och sen äta gryn ömsom sladdrigt överkokta ömsom grushårda. ”Koka det som pasta”-uppenbarelsen från en dumförklarande vän landade som en kulinarisk revolution med bitter eftersmak.

Rispaketslögnerna har pågått allt för länge.

"Äntligen kommer man kunna ha lite redigt fuffens för sig utan att behöva belysas ."

Lundagårds-max Det är dags, Max. När Lundagårds biträdande redaktör avgår i juni kommer han inte längre kunna hindra vanligt hederligt folk från att betala svarta löner och bränna tidningar. Äntligen kommer man kunna ha lite redigt fuffens för sig utan att behöva belysas av kepskillen från hans elfenbenstorn i tegel.

Ja, i alla fall tills nästa redaktör tar över dagen efter.

tor gasslander Redigering: Kenneth Carlsson

13-04-22 06.56.29

läs mer om vad som händer i och omkring lund – varje dag på lundagard.se ◣ foto: Michaela Tungström

siste april utanför stadsparken Chilla i botan Vill du slippa höra över 30 000 röster surra omkring dig? Vill du slippa att desperat bekydda den där favoritfilten från vingliga ölslattar?

Bege dig till botaniska trädgården, siste aprils lugnare lustgård. Garanterat tinnitusfri zon utan söndersprängda househögtalare. Gott om plats att röra benen på och vem vet, kanske skymtar du ett par exotiska barnfamiljer. En fristad åt alla stadsparksskeptiker – Botaniska är räddningen. linus gisborn

Joseph Pollack i breakdance till elektronisk hardcore i bakisångorna på Roskildes camping.

Festival for fanden Om några veckor startar den europeiska festivalsäsongen med en gnista från Siesta i Hässleholm och en explosion från spanska Primavera Sound.

Joseph Pollack är mer laddad än de flesta – hela våren har han levererat nyheter och pepp via programmet Festivaltimmen på Radio AF. – Jag försöker täcka helhetsupplevelsen: campingen, arrangemanget och stämningen mellan olika festivaler. Jag blir irriterad när media bara skriver om bokningarna eller hur bra Springsteen eller Björk var, säger han.

Kraftwerk, Prince, Neil Young och Pet Shop Boys varvas med smalare musik från små som skogsfestivaler som Urkult.

– Spellistorna och programmen följer också olika teman som ”var tog Woodstockkänslan vägen?”, ”packa festivalväskan” och ”campande”. Förra veckan läste jag högt ur mina ”bortaböcker”. Det är vandrande gästböcker som jag har med mig varje festivalsommar och låter folk skriva i.

om allt klaffar kommer säsongens sista Festivaltimmen avslutas med den svenska festivalsäsongens start – med en sändning från Hässleholm.

– Förhoppningsvis kan vi sända det sista roskilde, hultsfred, siesta och Emmaboda. Det har blivit många sommarnätter programmet live från Siesta. I så fall blir det i sunkiga tält på lerfält för Joseph Pollack. på torsdagen klockan 21, men om något fett Men det är också campingfestivalerna som spelar blir det lite surt.

På den högra handleden har lockar – där det kan han tatuerat en svart siluett av bli normalt att vara "Fan, det är näs- Orange, den stora huvudscenen sig själv och fri. på Roskildefestivalen. Om man – Man blir en helt tan en religiös endast får råd att åka på en fesannan person, en upplevelse." tival i sommar, då skulle Joseph utsträckning av sig Pollack rekommendera den. själv. På festivaler – För att citera hiphopgruppen Atmospesom Roskilde uppstår en annan samhällsnorm. Två killar kan hångla eller gå omkring here från när de körde på den lilla scenen i bara kalsonger, utan att någon tycker att det Odeon: ”Let’s be frank, this is the closest thing most of us will ever get to religion”. är konstigt.

Fan, det är nästan en religiös upplevelse att gå på Roskilde. Man kan vara sig själv, och vid sidan om Radio AF och genuspluggandet är han chefredaktör för möllan.nu, som mer än det. täcker nöjeslivet kring Möllevångstorget i kenneth carlsson Malmö. Men festivalsuget sträcker sig runt jorden, förbi belgiska elektrokalas och nyfestivaltimmen årsfestival på Tasmanien.

Musiken i festivaltimmen håller sig dock Torsdagar jämna veckor klockan 21hemma och lägger fokus på skandinaviska 22 på Radio AF, 99,1 MHz. festivaler. Aktuella jättebokningar som Redigering: Aidin Ramezani/Kenneth Carlsson

s 38-39 det händer.indd 2

Kriget i Malmö Såg du Moneybrother efter att han släppt sina första skivor? Minns du den där spexiga saxofonisten Gustav Bendt som var konserternas halva behållning? Han lirar i bandet kriget nu och senast undertecknad såg dem frontade en go-go-dansös på scen i stället för sångare.

Musiken lät som ett svängigt sjöslag och utöver dansösen fick en tjej stå och vifta med en piratflagga konserten igenom. En sann ”arrr arrr”upplevelse. Tillsammans med hyllade intensivrockarna mf/mb lirar de på Babel klockan från 23 på siste april. Undvik att komma dit med huvudvärk. kenneth carlsson

gå Högt över taken I Helsingborg firas siste april enligt tradition på gröningen. ”Amatörernas afton” – spektaklets öknamn som hintar åt alla 15-åringar som ockuperar gräsmattan och dricker sin första danska smuggelsprit just där och då – är inget att rekommendera. Gillar du Tivoli så har de alla dansgolven öppna, men förbered dig på att det blir knökat då alla valborgsidioter vill in.

Om du nu i stället vill få ut det vackraste av Helsingborg, då är det gratis. Gå upp till Slotthagsparken vid Kärnan och följ sedan landbor gen rakt norrut. Vandra förbi stentrapporna vid Hälsovägen, genom de lummiga gångarna vid Pålsjö skog ända ut till Sofiero. Allt med vacker utsikt till Danmark 30 meter ovanför stadens hustak. Missar du detta i Helsingborg har du också missat allt. kenneth carlsson

cash och country Nyvakna siste april-firare som vill lämna gårdagen bakom sig åker med fördel till Malmö och ser rosanne cash uppträda på Kulturbolaget. Låten I'm Movin' On är en suggestiv dynamit från senaste plattan och en av flera countryhits som lär liras. Om du gillar country och grämer dig över att du aldrig fick se Johnny Cash, så är detta ett gyllene tilfälle att se dottern bära upp släktnamnet på ett värdigt sätt.

Den bitvis svängiga countryn kan få vilken bakfull lundastudent som helst att gunga hela tågresan hem. linus gisborn lundagård nr 4 2013

39

13-04-22 06.57.17

nöje

Do:s & Don't:s på siste april Lundaårets mest beryktade dag bränner äntligen loss. Äntligen, om man är lagd åt det där nu-ska-jag-drägga-med-40-tusen-andra-människor-i-en-park-hållet. Systembolaget stänger, och kommunledningen försöker locka med clowner och jonglörer som substitut.

Lundagård väljer i stället att tipsa om vad du bör – och inte bör – göra.

DO.

foto: jonas jacobson, jens hunt, sebastian hagberg & lukas norrsell text kenneth carlsson

BJUD PÅ PIZZA Det bästa sättet att bli kung i sällskapet. Om han fick till det? Dum, dum, dum fråga.

SÄTT GRÄNSER Skapa ert eget land med tejpade gränser. Inte för att ni lär får ha varken flagga eller territorium i fred särskilt länge.

Men det kan vara en bra historisk lärdom att testa på hur Polen kände sig under andra världskriget.

KLÄTTRA I TRÄD På den tiden människosläktet levde i träden var arten lyckligare. Eller, det är åtminstone vad vi tror när vi ser den här bilden. Å andra sidan fanns det ingen räddningstjänst som kunde förbanna trädklättrarna heller. ”Det är idiotiskt. Tänk vad det kostar samhället. De tömmer ju hela Lund, det är ju de enda brandbilarna vi har.”, sa en ambulansförare som fick plocka ner två andra alldeles för våghalsiga trädklättrare i fjor.

Med andra ord: endast en person i taget.

OBS: Lundagård vill påpeka att poliserna var arga. Jättearga.

POETISKT LÅNGFINGER SKOTTKÄRRAN ”Varför släpar du med en skottkära till parken?” undrade Lina. ”Sven Melander, Sällskapsresan” svarade Nils kryptiskt. En liter rom & cola senare var den taktiska triumfen fullbordad.

40

s 40-41 nöje.indd 1

lundagård nr 4 2013

”Jag tänkte på det när jag vaknade i morse och hörde dålig housemusik: Jag ska inte till Stadsparken.” Alltså tjejen som bejakar sin pollenallergi och väljer ett i övrigt tomt Solbibliotek för att läsa poesitidningen Lyrikvännen – hon är definitionen av badass. Och som om vi inte redan älskar henne tillägger hon att ”det är så typiskt svenskt att dricka sig full och förstöra blommorna.”. Läs och lär – så ger man långfingret åt systemet i den här stan.

Redigering: Kenneth Carlsson

13-04-22 06.22.55

läs mer om vad som händer i och omkring lund – varje dag på lundagard.se ◣

DON'T. BRASAN Om du beger dig in i den värsta smeten kommer du att se högen av trä. Och kanske kommer du då minnas tillbaka på forna tiders eldar från de kalla vårkvällarna. Tänka att just i kväll ska du fullända siste april med något som hör traditionen till, mer än bara sprit. Och om du nu beger dig till parken till kvällen så kommer verkligheten också uppenbaras. Du får stå där med premiärfulla fjortisar som enda sällskap. Kul.

FÖRSTA PARKETT 07.00. Hon är först på plats. Tänker att ”det är lika bra att lägga filten på bästa platsen innan någon annan hinner före”. Om du Gud hade brytt sig hade hen kommit ner och visat en bild av en mycket snar framtid där just den platsen förvandlats till en lerig moshpit dränkt i housemusik. Men klockan 07.00 denna morgon är hon fortfarande lycklig

DÄCKA I PARKEN Det stora problemet är inte att däcka i sig. Det stora problemet är att smaken av billigt rosévin oundvikligen kommer att blandas med den av polarens inte helt superfräscha skosula.

DEN OVÄRDA TOAKÖN Det är en upplevelse att besöka de många bajamajorna i stadsparken. Det enda tråkiga är att köerna går alldeles för snabbt och att man aldrig hinner slutföra de där intressanta diskussionerna om Umberto Ecos teorier. Typ så är det, fast helt tvärtom.

ÖVERNATTA FEL Ni vet den känslan när man sitter i en stad långt borta – vi kan kalla staden Linköping – och tänker ”aah, varför inte göra valborg på riktigt, typ i Lund”.

Och så packas ryggsäcken full med proviant, tillsammans med de varma överlevnadskläderna och sovsäcken med meriter från såväl ravefestivaler som fjällen.

Tänker att ”nu jääävlar ska vi vakna upp mitt i festen. Uppleva allt”. Och så vaknar man och inser att den riktiga festen är och förblir på andra sidan av parken.

Den känslan. lundagård nr 4 2013

s 40-41 nöje.indd 2

41

13-04-22 07.11.45

debatt

Vad är festen?

Valborg är äntligen här! Systembolaget är som vanligt stängt på själva högtidsdagen och i vanliga fall brukar det leda till en debatt om alkoholmonopolets vara eller icke vara på Lundagårds insändarsidor. Diskussionen må vara intressant, men eftersom frågan i sig varken är aktuell (i dagsläget vill 75 procent av svenskarna ha kvar Systemet.) eller särskilt sexig tänkte jag att vi skulle ändra fokus lite grann.

Jag tänkte att vi skulle snacka lite om fest, eftersom det är något av det bästa jag vet. Stämningen på en riktigt bra förfest. Känslan när man står på stolar och bord och skriker sig hes. Magin som uppstår när man röjer loss ordentligt på ett dansgolv. För mig och många andra är det där helt oslagbart. Men vad är det egentligen som är festen? alkohol, tycker en del. Utan spri-

ten blir det inte roligt, eller i varje fall inte roligt på samma sätt. För er kan det här komma som något av en chock: Det finns ingen festmolekyl i alkohol. Spriten i sig gör inte att det blir kul. Här är forskningen tydlig: Festen sitter inte i spriten utan i våra hjärnor. Det är pla-

"Här är forskningen tydlig: Festen sitter inte i spriten utan i våra hjärnor." ceboeffekten, dina egna förväntningar, som är gör att du har roligt.

Självklart tänker en del av er: ”Men vadå, jag var nykter på en fest en gång och det var skittråkigt!”. Det vore väl konstigt om inte placeboeffekten fungerade på båda hållen? Förväntar du dig att ha tråkigt när du går ut nykter så har du såklart tråkigt när du går ut nykter.

Och förresten, hur ofta är man expert på något när man gör det för första gången?

Replik till Samhällsvetarkåren Studentkårens representanter ska få vara delaktiga i allt arbete kring utformningen av det nya Eden.

från studentkåren har därför förhastat sig när de kritiserar innehållet i ett hus som överhuvudtaget inte är planerat.

Tack Samhällsvetarkåren för att ni har satt siffror på fakultetens brist på studieplatser i kvarteret Paradis. Vi är mycket medvetna om att personal och studenter inte har en bra arbetsmiljö. Därför har vi sedan 2008 arbetat för att få till stånd ombyggnation och nybyggnation i kvarteret. Det är en segdragen eric tegnander process, bland annat måste ungdomens nykterhetsförbund al n o den kommunala detaljplanen rs e p ts debatt r fakulte för kvarteret ändras. Ännu vet omplex fö k rs to n o K nten sitta? e d vi alltså inte med säkerhet om u st a – var sk det går att bygga ett nytt hus på parkeringsplatsen vid Allhelgona kyrkogata än mindre vet vi hur många våningar en sådan byggnad får lov att ha eller hur den skall se ut inuti. De tre skribenterna

möjligen har man missförstått oss när vi sagt att vi måste vara återhållsamma i vår expansion eftersom vi ännu inte har några löften från LU om finansieringen.

Utan finansiering från LU eller donationer så kommer höjda hyror att resultera i en sänkning av antalet lärartimmar per student. Det vill vi inte.

jag är inte ute efter att säga åt andra hur de ska leva och vad du har i glaset på Valborg bryr jag mig ganska lite om.

Men när vi ses i Stadsparken på tisdag vill jag att du ska veta det här: Det är inte spriten som är festen. Det är vi!

l u n dag

å rd nu

m m er m

3 2013

42

lundagård nr 4 2013

s 42-43 debatt.indd 1

fakulteenskapliga g: Samhällsvett det ännu en gån ten har gjor åtaganden mot sina här gången åsidosatt enter. Den studiecensina stud om det på parkehandlar det gas byg ska gatrum som allhelgonakyrko som ringen mot trum för studier 5-6 cen tan. Det föra ska bestå av ta de ska upp ingar, där den förs iostycken vånav bland annat bibl tå de övriga skall bes och r sala tor. tek och läro ska bestå av kon rna inga vån är iecentrum för ett stud univerAtt kalla dettainte värdigt Lunds ett skämt och under de har sitet. en rkår ieSamhällsveta arbetat för att stud den i åren d, två till stån senaste ska komma komma centrumet tron att det skul le nu via något naiv till gagn. Det har är ett studenterna inte är så, utan det det as för att bygg sat sig att skall tisk lex som kontorskomprätta med en problema n ratio komma till faku ltetens administ oss t ltet tillräcklig situation för värderar vår faku att finna s Hur kommer s jacobsson och lärare. att det inte foto: jona annat för egentligen? för en student är Eden , bland studenter värdet uletionen av ombyggna Det största tätt följt av en stim lkritiserar en, t faku enters tarkåren nterna. tid med lärar ljö. Detta är enlig Samhällsve ltetens stud döva för stude då faku ser ska för iemi eplat rande stud en kostnad. Men hur med studi dig byggsten a har mottagits med as rt ledd tid etet gör satsn. Vi hopp tid. Dett teten enba arna lärar skt r av universit s miljoner fram från faku ltetsledninge möts av uniåtta timm ratal r är pedagogi utAndra dela de sex till ing en mäts i hund r för studenter. öron arande att vår satsn som vi anta rnas kronor andlas till per vecka, ningar som demiljöe av studente fa- fortf kunna omv När en students or på läran sin frånvaro på en tetet, varje motiverad, namnet? s. tas versi et av med lla kron fem av dera iokert ersät bildning värdtillgodorä kna sig värdtsätt- "Att ka Dessa lyser med med rdet inse ledo att set möjlighet begränsas av de föru dkultet där ligt. Vi måste sorg as en grun detta för fanous, rmå prioriter kunskapen finns tycks det mest pieta theo - av unde a gång så som ren nikolas svetarkå ningar som att läsa böcker. ett studie att även dennen majoritet av män gen de stunde samhäll s universitet ordföra läggande varaen inventering över m faku ltet med av universitetslednin bär vid lund rnas lo- centru Vi gjorde i studente studerande, a med resurser. Inne att som finns och resultatet är ett de andr inte tycker dieplatser et är och Lund ersit värlpus univ i er även nilsson, kaler på cam Med den bästa vilja detta att vårtr är lika värda? Tyck pär- ola en skämt är er styck 15:52 nde. univ ente 620 s kan mma stud cirka kloc skrä alla ant lund lteten i dag matsaledning att packa ihop för else epresent den har faku och då räknar vi allt: och inte universitets sitets styr studentr tidpunkt att miljöer, i studieplatser en lämplig igt tplaster i entré -

när vi vet att Akademiska hus får bygga

ett studiecentrum så kommer studentkårens representanter att vara delaktiga i allt arbete som rör utformning av ett sådant hus liksom andra förändringar i kvarteret. ann-katrin bäcklund dekanus, samhällsvetenskapliga fakulteten Redigering: Filip Rydén

13-04-22 06.24.33

läs fler debattartiklar på lundagard.se ◣

Vad som hände i Athen I senaste numret av Lundagård (3/2013, s. 23) avbildas Ehrenstrahls stora målning av Karl X Gustav som en gång utsattes för en spektakulär och ofta omskriven vandalisering, där den hängde på Athen, Akademiska Föreningens kafé, som var den självklara träffpunkten för Lunds studenter för två generationer sedan.

”Väl rutet, kamrat! Sångerna, för mig, återspeglar knappast mina åsikter varesig den ena eller andra frågan, de är i de flesta fall rå satir, eller bitter överdrivenhet, allt med humoristisk klang och komiska inslag, aldrig seriösa!” kommenterar ”Mannen på gatan” på «Teknologkåren kritiseras för kvinnoförnedrande visor»

”Politiskt oberoende my ass.”

kommenterar ”Staffan Jacobson” på «Åkesson och Ullenhag till Studentafton»

”Låter som en fullständigt idiotisk och pubertal tidning [...].” kommenterar ”Samir_Ali ” på «Öppet brev till Toddybladet»

lundagård nr 4 2013

s 42-43 debatt.indd 2

foto andreas lindbäck

kommentarer från lundagard.se

eftersom de insåg risken att få en tung tavla i huvudet. Men H. rörde alltså aldrig tavlan med sabeln.

vare det mig obetaget att i detta sammanhang avfärda även en annan myt som uppstått bland personer som ej bevittnat händelsen. Enligt denna skall H. ha lyft sitt ölglas när han lämnade Athen (soffan och tavlan fanns direkt till höger om dörren när man kom in) och vänd mot åskådarna ha utropat "Putell på er, Alla de många referat av händelsen jag grevar och baroner!" Även detta är ren läst under åren rymmer samtliga ett fantasi; f.ö. kunde ingen av de inblandaantal fel eller till och med rena amsa- de längre komma åt sitt ölglas, eftersom gor, förmodligen av det enkla skälet att glasen fanns under tavlan. Efter dådet de skrivits av personer som själva ej var satt alla åskådare kvar förstummade, med och bevittnade och även H. stod bland händelsen, och att sina kamrater utan att "I själva verket texten i Lundagård säga ett hörbart ord bara innehåller ett rörde han aldrig och leddes snart ut av fel kanske beror på dem under kompakt tavlan med sitt att den är den kortystnad. taste av dem alla. vapen."

Men detta enda enligt lundagårds fel är å andra sidan skribent utfördes atdet vanligaste av dem alla: där står näm- tentatet ”i en protest mot rojalismen”. Det ligen att studenten skar sönder tavlan är ju möjligt, men för egen del är jag bemed en värja. I själva verket rörde han nägen att tro att det snarare var en protest aldrig vid tavlan med sitt vapen, som mot borgarsamhället — detta hände ju f.ö. inte var en värja, utan en sabel. Av året efter ”68”. Vid den tiden var kungahude många skrönorna är denna dock den set en om möjligt ännu större nullitet än viktigaste, eftersom dramatiken i den det är i dag, men för H. — en snäll kille våldsamma attacken försvinner, om sa- men med kända drogproblem — frambelstöten aldrig ägde rum. stod nog bilden av en kung snarare som en symbol för hela borgarsamhället. Att han sökte sig till studentvänstern berodde nog händelsen utspelades på Athen lördagen den 3 maj 1969. Dådet ägde rum inte så mycket på politiska sympatier, utan vid lunchtid. Jag hade som åhörare sut- på att han hos dem fann vad han behövde: tit av första halvan av en disputation i kamratskap och knark. grekiska (på den tiden var doktorsdisputationer en heldagsaffär) och satt vid ett fönsterbord på Athen, vänd mot staffan fogelmark kortväggen där tavlan hängde. Rakt professor emiritus i grekiska nedanför tavlan fanns en bred röd soffa med ryggen mot väggen och framför den ett långt soffbord med flera ölflaskor och glas samt 3-4 stolar på andra sidan bordet; samtliga platser var upptagna.

Plötsligt reser sig den på den tiden välkände studenten H. ur soffans ena hörn (det vänstra från mig sett) och drar fram en ganska stor sabel och ställer sig bredvid tavlan vänd mot den och börjar fäkta vilt i luften, men kunde inte komma åt tavlan, eftersom soffan hindrade honom, och slängde sabeln och tog i stället med båda händerna tag i tavlans nedre vänstra hörn och gav det våldsamt ryck.

Tavlan skakar till men hänger kvar.

H. gör ett nytt försök, men med samma resultat. Men vid tredje försöket lyckas han och hela tavlan faller framåt ned över bordet med ölflaskorna och över stolsryggarna och spricker. Vid det laget hade alla i soffan och på stolarna för länge sedan rest sig upp och flyttat sig, 43

13-04-22 06.24.48

lunds universitets studentkårer

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

"Engagera studenterna"

I dagsläget har Lunds universitet redan många samarbetsavtal med lärosäten världen över och fler lär det bli men hur kan vi stärka arbetet med samarbeten mellan universitetet och andra lärosäten?

Under resans gång uppstod just en diskussion om hur man bäst ska ta vara på dessa möten och möjligheter samt vilka strategiska val som fanns för att både etsa in Lunds universitets namn i både studenternas och forskarens minnen men också få starka samarbeten. Intresset från de Taiwanesiska lärosätena och ministeriet visade sig vara stort men har vi verkligen kapacitet att samarbeta med alla?

Lunds universitet är inte unikt som lärosäte i den internationella sfären men det finns stor konkurrens och för länder som Taiwan är utbyten med Europa mindre förekommande.

foto: anders frick

Under påsken reste jag med en delegation från universitetet till Taiwan för att besöka ett flertal universitet, företag samt utbildningsdepartementet i syfte att se vilka strategiska samarbeten som skulle kunna skapas.

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitet, kommunen och regionen.

44

uppdrag – att bevaka utbildningen vid Juridiska fakulteten i Lund.

ur ett historiskt perspektiv har det däre-

mot inte alltid varit utbildningsbevakningen som stått i fokus. En blick i backspegeln förtäljer att det var först 1996 som JF erhöll status som studentkår. JFs historia sträcker sig dock längre än så, närmare bestämt till år 1884. I snart 130 år har JF varit en samlingsplats för juris studerande. Denna historia har lärt oss vikten av att vara en mångsidig och dynamisk förening, som det ser ut i dag är det just detta som är vår främsta styrka.

för att vara en kår innebär inte endast att

"Vad är bättre än att studenterna själva berättar om vad deras lärosäte kan erbjuda?"

Studenterna fick tillgång till en årlig verksamhetsbudget för att arbeta med att skapa hållbara samarbeten mellan Chalmers och de lärosäten och företag som fanns i den delen av Asien. Studenterna fick inte betalt för detta arbete men fick istället värdefulla erfarenheter i och med olika resor och möten som de fick uppleva och vara del i att skapa. Verksamheten har nu pågått i över 10 år och kan om inget annat ses fylla en viktig roll för Chalmers i sin internationaliseringsstrategi i denna del av världen. jag kom på mig själv att tän-

ka, varför har man inte tänkt på detta innan? Detta visar ju på värdet i att engagera studenterna i lärosätets internationalisering och stärkandet av de internationella samarbetena på ett mer hållbart och långsiktigt sätt. Studenterna som ambassadörer för sitt lärosäte på den plats i världen

de befinner sig, både för en ökad mobilitet för studenter och forskare men även för att stärka kontakterna med näringslivet på fler strategiska platser i världen och brygga både det fysiska men också det kulturella avståndet. vad är bättre än att studen-

terna själva berättar om vad deras lärosäte kan erbjuda och att de i stor utsträckning redan finns i nästan alla världens hörn?

Jag hoppas verkligen att man drar lärdom av vad Chalmers gör och skapar förutsättningar för att Lunds universitet ska kunna engagera studenterna i arbetet med att stärka de internationella samarbetena och föra universitetets internationalisering framåt i alla delar av världen.

vi har ett uppdrag att bevaka utbildningen.

Det handlar också om att vara en social knutpunkt där juris studerande med olika bakgrund och intressen kan mötas. Att vi kan erbjuda juris studerande allt från fest, till körsång till arbetsmarknadskontakt är något vi är oerhört stolta över och det är även så vi vill att det ska vara. För JF har, och har alltid haft, ett uppdrag som sträcker sig förbi den utbildningsbevakande verksamheten.

Det är denna historia som vi vilar på när vi blickar framåt och när ytterligare 130 år har förflutit är det vår förhoppning att JF fortsatt uppvisar samma allsidighet som i dag. martin andersén

ordförande juridiska föreningen

jacob rosell svensson

vice ordförande juridiska föreningen foto: privat/juridiska föreningen

detta är lus

som studentkår har vi ett tydligt huvud-

"Det var först 1996 som JF erhöll status som studentkår"

vi kom snabbt fram till att det

fanns flera svar på denna fråga, till vår förvåning skulle vi få en presentation om en redan implementerad lösning under vårt besök av National Chiao Tung University, (NCTU) som det visar sig att Chalmers redan samarbetar med.

Samarbetet gick längre än bara det traditionella studentutbytet, NCTU lät upplåta ett kontor åt Chalmers som användes av studenterna som Chalmers skickade på utbyte.

kårkrönika

nicolai slotte vice ordförande lunds universitets stu dentkårer

lundagård nr 4 2013

s 44-45 lussidan.indd 1

13-04-22 06.25.27

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Planeringschef Tim Ekberg var en av de som deltog i den årliga myndighetsdialogen i Stockholm där alla landets universitet och högskolor träffar utbildningsdepartementet.

Lunds universitet vill ha fler utbildningsplatser

Fråga forskarna: Unga online Nu lanseras tjänsten ”Fråga forskarna: Unga online”, en webbtjänst dit skolpersonal, föräldrar och andra kan vända sig med sina frågor om unga och internet.

Den senaste tidens diskussioner om näthat, nätmobbing och ungas utsatthet på nätet har visat på ett ökat behov av kunskap inom området. Initiativet till webbtjänsten kommer från två nätforskare från Lunds universitet och Uppsala universitet som vill besvara frågor rörande en mängd aspekter kring unga och nätet utifrån ett vetenskap­ ligt perspektiv. ”Fråga forskarna: Unga online” går att nå via forskarbloggarna www.kulturer. net, netnanny.wordpress.com och www. cybernormer.se och dessutom presente­ ras frågor och svar via Facebook (”Fråga forskarna: Unga online) och Twitter (www. twitter.com/ungaonline).

Lunds universitet hoppas på att kunna ta emot fler studenter i framtiden – trots minskade ungdomskullar. Foto: Charlotte Carlberg Bärg

Tim Ekberg är planeringschef på Lunds univer­ sitet sen i augusti förra året. Tillsammans med planeringsavdelningen arbetar han bl.a. med att fördela de pengar som varje år kommer från sta­ ten ut till fakulteterna och den centrala förvalt­ ningen. Det är den stora utmaningen enligt Tim. – Det gäller att få ihop Lunds universitets olika delar så att alla fakulteter och liknande ska kunna utvecklas på ett bra sätt, säger Tim Ekberg. Samtidigt måste universitetet klara av att göra särskilda satsningar så som MAX IV, ESS och Medicon Village.

En annan utmaning är att försöka få fler utbildningsplatser till universitetet, något som kom upp på den årliga myndighetsdialogen där universitetsledningen träffade departe­ mentsledningen. Varje universitet och högskola skickar då in ett budgetunderlag och kan även komma med önskemål om vilka resurser man skulle vilja ha för att kunna utvecklas. Högst upp på listan står att få 2000 nya utbildningsplatser till universitetet.

– Redan idag tar vi in fler studenter än vi får betalt för och det är ju inte hållbart. Vi har ett oerhört högt söktryck, bara på förstahands­

sökande skulle vi kunna fylla våra platser mång­ falt, säger Tim Ekberg.

Lunds universitetet vill fördela platserna utifrån egna prioriteringar och inte att reger­ ingen ska gå in och detaljstyra universitetets utbildningsutbud. Samtidigt lyfter man fram alla typer av ingenjörsutbildningar, vårdutbild­ ningar och lärarutbildningar där behovet av nya platser är extra stort. Som trenden ser ut kom­ mer årskullarna att minska framöver, något som kommer att påverka söktrycket på universitet och högskolor runt om i landet. Men enligt Tim Ekberg kommer Lunds universitet att klara sig förhållandevis bra.

– Även om ungdomskullarna blir mindre kommer vi fortfarande kunna fylla våra platser under många år framöver och även kunna ta in betydligt fler, säger Tim Ekberg.

Redan i vårpropositionen den 15 april kommer fler platser till ingenjörs­ och vårdutbildningar och i september kommer förhoppningsvis besked om ytterligare fler utbildningsplatser till universitetet.

– I vårpropositionen får vi ca 135 nya platser under detta och nästa år. De är för all del välbe­ hövliga men inte alls tillräckliga. Vi hoppas på och kämpar för fler platser i höst, säger Tim Ekberg.

Om universitetet inte skulle få fler platser sker inga omedelbara förändringar av de nu­ varande utbildningarna. Det kan dock på sikt innebära ekonomiska problem och en minsk­ ning av utbildningsplatser inom vissa delar av universitetet. Men utan nya platser blir det fram­ för allt svårt för många unga människor som vill ha en plats på universitetet.

– Vi har oerhört många duktiga och välmo­ tiverade pesoner som knackar på porten som vi inte kan släppa in som kanske blir tvingade att fortsätta i arbetslöshet. Det skulle vi väldigt gärna vilja ändra på, säger Tim Ekberg.

www.lu.se

s 44-45 lussidan.indd 2

13-04-22 06.25.42

Personliga assistenter sökes

Umeå universitet Umeå universitet satsar på kreativa miljöer för studier och arbete. Hos oss finns attraktiva utbildningar, världsledande forskning och utmärkta innovations- och samverkansmöjligheter. Fler än 4 000 medarbetare och 36 000 studenter har redan valt Umeå universitet. Välkommen med din ansökan!

Kooperativet Frihet

Institutionen för matematik och matematisk statistik söker

Jag är en utåtriktad student, som har en CP-skada. Jag är en kristen man, intresserad av bön, mission och teologi. Jag har en magisterexamen i datavetenskap och läser nu på en teolkand på distans. Personlig assistans har jag hela dygnet. På natten rör det sig om jourtjänstgöring.

Doktorand i diskret matematik Doktorand i beräkningsmatematik Doktorand i beräknings­ vetenskap (skogsmodellering)

Jag söker nu sommarvikarier på hel- och/ eller deltid under i princip hela sommaren, med början 11 juni. Ange önskemål om period och tjänstgöringsgrad i din ansökan. Eventuellt finns även möjlighet till ett extraknäck till hösten. Körkort är nödvändigt. I övrigt har jag inga krav på utbildning. Jag föredrar om du kan dela min kristna tro. Jag tillhör den Katolska Kyrkan och är även associerad i Ad Fontes i Lund.

Sista ansökningsdag: 2013-05-11.

Arbetsgivare är Kooperativet Frihet. Kollektivavtal tillämpas.

Sista ansökningsdag är 20 maj 2013.

Välkommen med din ansökan!

Ansökan skickas till: frihet@algonet.se eller till Ref.11, Kooperativet Frihet,

Läs mer på: www.math.umu.se/jobb eller www.jobb.umu.se

C

»

Telefon: 046-15 06 12.

Lu

nd

C

Höstbruksvägen 12B, 226 60 Lund

P

Högevallsbadet

D

P

K ated r als ko lan

»

Ob s er vato r iep ar ken

P

B «

Av s p ä r r a t

A re n a n Stadsparkscaféet

E Av s p ä r r a t

Av s p ä r r a t

P Informationstorn, vatten & hittegods

A Mej er iet Sj ukvård Po lis

s 47 sista sidan.indd 1

13-04-22 06.26.54

sista sidan q : david axelsson (ld)

illustration: catrin jacobson

D

avid Axelsson (Ld) Yvig televisionsförman på AF, måhanda den siste arvoderade.

Steves fixare och trixare.

Inlemmade televisionsverksamheten till Borgens innanmäte efter sin tidigare utlokalisering till kommunal lärandeanläggning. Lever, super och sover nu överallt under sitt nya tak. Anordnandet av faktisk tablå är mer blygsam. En central skapelse på denne neuropsykologs meritlista är emellertid söndagstalkshowen "För sent för dans", en produktion i bakfyllans obönhörliga strålkastarljus. Saknar dygnsrytm. Hausar debatten i Amerika.

Har gjort ett musikaliskt framträdande för Hells Angels.

MORRHOPPAN Två steg fram, ett bak, magplask. Det här med att kalla mellanmjölk för mellanmjölk skapade tydligen större ringar i gräddskålen än väntat. Har inga problem med sura miner och upprördhet, men när det verkar som att Humle och sonen Dumle ska starta skarpladdad studentpluton drar till och med det här skrället svansen mellan benen. Policyändring. Märk väl utan fokusgrupp.

AF-töser har under månaden som gick visat styrkeprov på olika sätt. Men även om att tvätta sig med kokande vatten och dricka oblandat juicekoncentrat är fräsigt så slår det det inte modet i att leka med eld och reta "den kinkiga" . Hon får lära av sin kakmutande granne om hon ska rädda sig från avgångskraven, det är säkert.

Q kvad om bakfylleteve: Ja, jag vaknar idag och mitt huvud gör ont Jag ska snart stå i teve å där snacka strunt Där fyllet går i resumé Och en extra herr Ågren ska också med Ja, på söndagen ska man förtjäna sin lön Fastän bilden man sänder är alls inte skön Förbannelse och misär Vem fan kollar på det här!

Ok, ändrade mig.

Fokusgrupp tillsatt.

Beslut om att riva upp beslut om att ändra policy.

Mia Hempel rimmar på skräckexempel.

it never rains in gbrunka – av fredrik toreblad

Redigering: Aidin Ramezani

s 47 sista sidan.indd 2

lundagård nr 4 2013

47

13-04-22 06.27.08

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår

Välkommen till traditionellt siste april- och första maj-firande!

Mösspåtagning 30 april kl 17.55, tegnérsplatsen Lunds universitets studentkårers vice ordförande håller tal till våren rektorsuppvaktning 1 Maj kl 12.20, universitetsplatsen Lunds universitets studentkårers ordförande håller tal till rektor Mösspåtagningen vid Lunds universitet ägde ursprungligen rum vid midnatt natten mellan siste april

och första maj inne i Akademiska Föreningens stora sal. Med växande studentpopulation flyttades ceremonin sedermera utomhus till Tegnérsplatsen där den alltjämt äger rum. Klockslaget ändrades dock 1965 till klockan 18. Så länge ceremonin hölls vid midnatt var det en oskriven regel att formuleringen ”där ute står majnatten blånande blå” skulle ingå i högtidstalet, och även senare har denna fras eller olika varianter därav (stundtals med politisk symbolik i färgvalen) förekommit häri, även om ceremonin numera äger rum i flödande dagsljus. rektorsuppvaktning har vuxit fram ur en gammal tradition där studenterna förr

i tiden gick runt och uppvaktade universitetets samtliga professorer samt prokansler (biskopen) på första maj. Ofta utövades därvid en spontan ”kursutvärdering” där de akademiska lärarnas insatser lönades med ett ”vivat” (leve) respektive ”pereat” (ned med/ död åt). I dag bedrivs denna utvärdering i realtid endast mellan rektor å ena sidan och Lunds universitets studentkårers ordförande å den andra, på den så kallade rektorsuppvaktningen som sker på universitetshusets trappa den första maj. Talet brukar även idag avslutas med ropen ”vivat” eller ”pereat”.

s 48 baksida.indd 1

13-04-22 03.17.41