Tidningen lundagard nummer 3 2014

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 3 2014

här för att ligga?

Studentlivet har rykte som onenight-standens högnäste. Men många studenter vill egentligen ha fasta förhållanden. Sid 12-15

studentplank-appen vi roastar kaffet Med kreativitet och bildprogram fuskar de in sig på nationen.

Sid 9

ETTAN.indd 1

Unik kartläggning av det bästa kaffet bland studentfiken.

Sid 20-21

hitler på karnevalen

Varför hade Lundakarnevalen temat "Tredje rikets dag" 1934?

Sid 23

2014-04-07 04:28

Välkommen till traditionellt Välkommen tilltilltraditionellt Välkommen traditionellt Välkommen till traditionellt siste apriloch förstamaj-firande! maj-firande! siste april- och första

sistesiste apriloch första maj-firande! april- och första maj-firande!

MÖSSPÅTAGNING 30 APRIL KL 17.55, TEGNÉRSPLATSEN

MÖSSPÅTAGNING 30 APRIL KL 17.55, TEGNÉRSPLATSEN Lunds universitets studentkårers vice ordförande håller tal till våren MÖSSPÅTAGNING 30 APRILAPRIL KL 17.55, TEGNÉRSPLATSEN MÖSSPÅTAGNING KL 17.55, TEGNÉRSPLATSEN Lunds universitets30 studentkårers vice ordförande håller tal till våren Lunds universitets studentkårers vice ordförande taltill tillvåren våren Lunds universitets studentkårers vice ordförandehåller håller tal

REKTORSUPPVAKTNING 1 MAJ KL 12.20, UNIVERSITETSPLATSEN

REKTORSUPPVAKTNING 1 MAJ KL 12.20, UNIVERSITETSPLATSEN Lunds universitets studentkårers ordförande håller tal till rektor REKTORSUPPVAKTNING 1 MAJ KL 12.20, UNIVERSITETSPLATSEN REKTORSUPPVAKTNING MAJ KL 12.20, UNIVERSITETSPLATSEN Lunds universitets1studentkårers ordförande håller tal till rektor Lunds universitets studentkårers ordförande hållertal tal till rektor Lunds universitets studentkårers ordförande håller till MÖSSPÅTAGNINGEN vid Lunds universitet ägde ursprungligen rumrektor vid midnatt natten mellan siste april MÖSSPÅTAGNINGEN vid Lunds universitet ägde ursprungligen rum vid midnatt natten mellan siste april ochförsta förstamaj majinne inne i Akademiska Föreningens stora sal. Med studentpopulation MÖSSPÅTAGNINGEN vid Lunds universitet ägdestora ursprungligen rum växande vid studentpopulation midnatt natten mellan sisteflyttades april och i Akademiska Föreningens sal. Med växande flyttades cere- cereMÖSSPÅTAGNINGEN vid Lunds universitet ägde ursprungligen rum vid midnatt natten mellan siste april1965 monin sedermera Tegnérsplatsen alltjämt äger rum.

Klockslaget ändrades dock och första maj inneutomhus iutomhus Akademiska Föreningens stora sal. den Med växande studentpopulation flyttades cere- 1965 monin sedermera tilltill Tegnérsplatsen där där den alltjämt äger rum.

Klockslaget ändrades dock och första maj inne i Akademiska Föreningens stora växande flyttades ceremonin sedermera till Tegnérsplatsen därsal. denMed alltjämt rum.

Klockslaget ändrades dock”där 1965 tillklockan klockan 18.Såutomhus Så länge ceremonin hölls vid midnatt varäger detoskriven enstudentpopulation oskriven regel att formuleringen till 18. länge ceremonin hölls vid midnatt var det en regel att formuleringen ute”där ute till 18.blånande Såblånande länge ceremonin hölls vid midnatt var och det en oskriven regel att formuleringen ”där ute 1965 stårklockan majnatten blå” skulle iden högtidstalet, och även har denna frasolika eller olika varianter monin sedermera utomhus till Tegnérsplatsen där alltjämt äger rum.senare Klockslaget dock står majnatten blå” skulle ingåingå i högtidstalet, även senare har denna frasändrades eller varianter står blå” hölls skulle ingåmidnatt högtidstalet, och ävenoskriven senare harregel denna fras eller olika varianter därav (stundtals med politisk symbolik i färgvalen) förekommit även om ceremonin numera äger (stundtals med politisk symbolik ii färgvalen) häri, häri, även om ceremonin numera äger i rum i till klockandärav 18.majnatten Så längeblånande ceremonin vid varförekommit det en att formuleringen ”därrum ute därav (stundtals med politisk symbolik i färgvalen) förekommit häri, även om ceremonin numera äger rum i flödande dagsljus. flödande dagsljus. står majnatten blånande blå” skulle ingå i högtidstalet, och även senare har denna fras eller olika varianter flödande dagsljus.

därav (stundtals med politisk symbolik i färgvalen) förekommit häri, även om ceremonin numera äger rum i REKTORSUPPVAKTNING harhar vuxit fram ur en tradition där studenterna förr förr REKTORSUPPVAKTNING vuxit fram urgammal en gammal tradition där studenterna flödande dagsljus.

REKTORSUPPVAKTNING har vuxit fram ur en gammal tradition där studenterna förr

i itiden runt och uppvaktade universitetets samtliga professorer samt samt prokansler tidengick gickrunt runtoch och uppvaktade universitetets samtliga professorer prokansler i tiden gick uppvaktade universitetets samtliga professorer samt prokansler (biskopen) påpåförsta maj.

Ofta utövades därvid en spontan ”kursutvärdering” där dedär de (biskopen)på första maj.

Ofta utövades därvid en spontan ”kursutvärdering” (biskopen) första maj.

Ofta utövades därvid en spontan ”kursutvärdering” där deförr REKTORSUPPVAKTNING har vuxit fram ur en gammal tradition där studenterna akademiska lärarnas insatser lönades med ett ”vivat” (leve)(leve) respektive ”pereat” (ned med/ akademiskalärarnas lärarnas insatser lönades ett ”vivat” respektive (ned med/ akademiska insatser lönades med med ett ”vivat” (leve) respektive ”pereat””pereat” (ned med/ i tiden gickdöd runtåt).och uppvaktade universitetets samtliga professorer samt prokansler I dag bedrivs denna utvärdering i realtid endast mellan rektor å ena sidan och dödåt). åt).I Idag dagbedrivs bedrivs denna utvärdering i realtid å ena död denna utvärdering i realtid endastendast mellanmellan rektor årektor ena sidan ochsidan och universitets studentkårers ordförande å den andra, på den så kallade rektorsupp(biskopen) Lunds på första maj.

Ofta utövades därvid en spontan ”kursutvärdering” där de Lunds studentkårers ordförande å denåandra, på denpå så kallade rektorsuppLundsuniversitets universitets studentkårers ordförande den andra, den så kallade rektorsuppsom sker på universitetshusets trappa den första maj.

Talet brukar även idag akademiskavaktningen lärarnas insatser lönades med ett ”vivat” (leve) respektive ”pereat” (ned med/ vaktningen sker på på universitetshusets trappa den första idag vaktningensom som sker universitetshusets trappa den maj. förstaTalet maj.brukar Taletäven brukar även idag avslutas med ropen ”vivat” eller ”pereat”. avslutas meddenna ropen ”vivat” eller ”pereat”. död åt). I dag bedrivs utvärdering i realtid endast mellan rektor å ena sidan och

avslutas med ropen ”vivat” eller ”pereat”.

Lunds universitets studentkårers ordförande å den andra, på den så kallade rektorsuppvaktningen som sker på universitetshusets trappa den första maj. Talet brukar även idag s.2-3 Ledare ny?.indd 1 avslutas med ropen ”vivat” eller ”pereat”.

2014-04-07 03:19

HEMLIGA KLUBBEN

Som redaktör för Lundagård följer du i stort sett allt som går att följa via sociala medier, rss-flöden, nyhetsbrev och hemsidor.

Fråga mig vad Göteborgs nation har för lunch i dag eller vad Lundaekonomerna har för lediga poster så kan jag svara direkt. Hur det gick till när Lunds universitets studentkårer, Lus, utlyste de arvoderade posterna som ordförande och vice ordförande har jag däremot ingen aning om.

De tyngsta posterna inom Lunds kårvärld valde de att behålla till den innersta kretsen. Smidigast så?

as

BOSTADSBOOM

I Stockholm har det inte byggts nya studentbostäder sedan 2007. Det kan ge negativa konsekvenser för tillväxten i Mälardalsregionen, konstaterar Svenska Dagbladet.Glädjande därför att se hur det ploppar upp nya studentbostäder varstans i Lund. Men det behövs många fler. Med tanke på den krångliga byråkratin är det dags att börja byggplanera redan nu.

cjk

ledare

början på slutet

Lunds studentkårer skär ytterligare i Lundagårds verksamhet. När annonsmarknaden sviker gör kårerna detsamma. Framöver kommer du som student få mindre public service efter ett beslut som förkastas även i Uppsala.

Efter sommaren 2015 försvinner en redaktörstjänst på Lundagård, det klubbade sju av nio studentkårer i mars. Anledningen är ekonomisk – Lundagård nådde inte upp till budgetmålet förra verksamhetsåret. Annonsmarknaden svek och en fullständig återhämtning har inte setts i år. Ända sedan vi redaktörer klev på i juni har ekonomiarbetet fått stå jämte det journalistiska. Skulle verksamheten inte nå nollresultat skulle en av oss få sparken, så var direktiven. Därför har vi hittat nya intäktsvägar och skurit i kostnaderna. Du som trogen läsare har kanske märkt det genom att tidningen blivit tunnare och utgivningstakten glesare. samtidigt ligger det ekonomiska stödet från våra ägare, din kår, på en historiskt låg nivå. Inför kårobligatoriets avskaffande 2010 var kårerna djupt oroade över att tappa medlemmar. Därför sänktes deras ekonomiska stöd drastiskt – från 24 kronor per helårsstudent till 10 kronor.

Men hur har det gått för kårerna? Inte så värst illa, läs bara Lus-sidan längst bak i tidningen. Sex kårer är med i Studentlund, vilket betyder att de automatiskt får en medlem när en student vill gå med i en nation eller AF. Det dramatiska medlemstapp som förutspåddes uteblev.

Till det får kårerna nu ett generöst stöd från universitetet, drygt 125 spänn per helårsstudent. Med det har kårerna kunnat anställa fler. Färre behöver jobba ihjäl sig i för mycket jobb. Jag önskar att kårerna kunde se med samma ögon på Lundagård. På kårerna finns oftast mellan två till fem anställda som på heltid ska driva studenternas frågor mot en enskild fakultet. På Lundagård är vi tre, snart två,

75

lundagård nr 3 2014

… procent. Så stor andel av doktoranderna vid Medicinska fakulteten säger sig

som ska bevaka och granska ett universitet med 30 000 studenter och ytterligare över 7 000 anställda. Till det ska vi arbetsleda våra 70 ideellt arbetande studenter.

Samtidigt har inte alla anställningar lönat sig. Exempelvis gick Samhällsvetarkåren 900 000 kronor back förra året, inte minst på studiesociala satsningar. Men ingen tjänst togs bort, besparingarna från tidigare goda år fick betala underskottet.

Något sådant sparkonto har Lundagård inte – alla år av ekonomiska plus har gått rakt in i Lus och kårernas verksamheter. När Lundagård nu gått minus är enda lösningen att skära i tjänsterna. med en redaktör mindre kommer hela verksamheten

drabbas. All satsning på internationella studenter och Helsingborg riskerar ges upp direkt på grund av personalbrist.

Samtidigt satsar fler kårer på det studiesociala. Kårer håller i pubkvällar, sittningar och baler på ett sätt de inte gjorde förr. En liten klick får mer kul. Men den stora majoriteten som ser Lundagård som det enda konkreta kvittot på sitt kårmedlemskap får samtidigt mindre. En prenumeration medlemmarna betalar 1 till 2 kronor per termin för.

Lundagård är studentlivets public service-produkt, samtidigt som kårerna pratar om den i marknadstermer – om inte annonsförsäljningen ökar är det tough luck.

Uppsala studentkår har haft liknande nedskärningsdiskussioner om sin tidning, Ergo. En kårutredning där har nu kommit fram till att en redaktionellt oberoende källa för bevakning, informationsspridning och granskning är central i kårverksamheten. Sådan public service måste vara värt att betala för. De ser djupt oroade på utvecklingen i Lund.

Väljer Lunds studentkårer att ta till sig av kritiken? Än så länge har de suttit med händerna för öronen. kenneth carlsson redaktör och ansvarig utgivare

"Alla studenter riskerar att drabbas."

Deltidssjukskrivning inget för studenter – sid 6-7

ha varit skuggdok-

torander innan de påbörjade forskarutbildningen.

– sid 9

"Skriver man så skriver man."

"En sjukt bra konsert."

"Viktigt att unga är med och påverkar."

Den 25 maj är det val till Europaparlamentet– sid 19

Åsa Foster om att vara författare – sid 16-17

Radio AF fixar nya klubben på Siste april– sid 27

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Kenneth Carlsson kenneth.carlsson@lundagard.se Redaktör Annika Skogar annika.skogar@lundagard.se Webbredaktör Carl-Johan Kullving carl-johan.kullving@lundagard.se Bildchef Jens Hunt Redaktion Jonas Jacobson, Henrik Larsson,

Sebastian Hagberg, Tobias Persson, Nina Lind, Jens Hunt, Virve Ivarsson, Karin Furenhed.

Medarbetare detta nummer Casper Danielsson, Saga Sandin, Marie Eriksson, Elin Sivard, Q, Tina Ljungberg, Fredrik Toreblad, Sara Ottosson, Xche Balam, Laura Misch, Lena Barendt, Philip Stålhandske, Nike Eliasson, Tor Gasslander, Anna Folkesson, Klas Robertsson, Maximilian Aleman Tennell, Karolina Jakstrand, Lovisa Wallin, Wendy Huynh, Linnéa Berglund, Tove Nordén, Malin Johannesson, Jens Hansen, Thobias Bergström, Sebastian Manieri, Diana Sarbast, Arash Shahsavari, Emma Karlsmark Elfstrand, Klara Mimi Sveningsson, Linus Gisborn, Hedvig Areskoug.

Omslag Nike Eliasson.

Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr.

För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavwww.ts.se gift på 155 kronor.

Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 7 april 2014.

Deadline nr 4/2014 14 maj. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 38 900.

KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se, lundagard.net.

ts

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitets studentkårer respektive Lunds universitet.

Därför får du inte Lundagård - Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

o

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrå tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07 Redigering: Karin Furenhed

s.2-3 Ledare ny?.indd 2

lundagård nr 3 2014

3

2014-04-07 03:36

detta har hänt

k foto: jonas jacobson

ut med det gamla, in med det nya

14-04-05

BLAND KLÄDHÄNGARE OCH KLÄDBYTARE

Klädbytardagen arrangeras av några av nationerna och Naturskyddsföreningen, som vill få fler människor att tänka om vad det gäller klädkonsumtion.

– Vi vill uppmärksamma ett bättre sätt att hitta kläder på än att köpa nytt, säger Erik Wikstrand, miljösamordnare på Sydskånska nationen.

”Efteråt försökte vakten skämta bort det och agerade ganska nonchalant.”

14-03-12

ALKOHOLFÖRBUD UNDER TEKNOLOGNOLLNING

LTH:s ledning med rektor Anders Axelsson i spetsen beslutar att nollningens första vecka ska vara alkoholfri. Teknologkåren anser att dialogen med LTH:s ledning varit bristfällig och att kåren inte hunnit förankra beslutet bland sina medlemmar.

LUNDAGÅRD FÖRLORAR EN REDAKTÖR 2015

Lunds universitets studentkårer, som äger tidningen Lundagård, beslutar att skära ner antalet redaktörer från dagens tre till två. Anledningen är budgetunderskott i Lus budget.

14-03-14

18 000

14-03-19

14-03-14

UNG KVINNA VÅLDTOGS I BOTAN

En kvinna i 20-årsåldern överfölls och våldtogs i Botan efter en utekväll på nation. Polisen har ingen misstänkt.

En student upplever orättvis betygsättning och att dennes lärare förbiser studenternas rättigheter. Föreståndaren menar att kritiken mot läraren är otydlig.

14-03-20

BOTAN NÄRA EKONOMISK KOLLAPS Botaniska trädgården går drygt en miljon kronor back.

Om inte universitetet ger mer pengar riskerar växter för 150 miljoner kronor att förstöras.

nyheter från www.lundagard.se 4 lundagård nr 3 2014

s.4-5 webb ny?.indd 1

879 976

”Jag fick svaret att 'akademin inte är demokratisk'.”

... personer hade skrivit under protestlistan mot finansminister Anders Borgs förslag om sänkt studiebidrag. Det gav effekt. Bidraget är intakt och lånedelen ökar med 700 kronor.

14-03-27

... kronor back gick Samhälls-

foto: jens hansen

Rasmus Airola, före detta student på naturvetenskapliga fakulteten, fick av misstag sin salstenta sönderriven av tentavakten. Vakten fick inte behålla jobbet.

14-03-13

foto: thobias bergström

14-03-06

vetarkåren under verksamhetsåret 2012/13. Informationsverksamheten och kårbanketten var några av de poster som slukade pengar.

– Det har varit dålig uppföljning av ekonomiska faktorer, säger nuvarande ordförande Ludvig Sundin.

14-04-01

” ... nationerna ges incitament att utveckla den studiesociala verksamheten.”

Tim Ekberg, planeringschef på universitetet, som beslutat att betala ut 750 600 kronor i nationsstöd till nationerna. Detta trots att universitetet inte får insyn i nationernas ekonomi för att se att pengarna gått till alkoholfria aktiviteter.

mest läst på lundagard.se 1. 14-04-01: Karnevalen flyttar – april april!

2. 14-03-12: Teknologkåren: "Känns som ett slag i magen".

3. 14-03-12: Alkoholförbud under teknolognollning.

4. 14-02-28: Lundagård föreslås bli av med en redaktör.

5. 14-03-05: Vakt rev sönder tenta.

6. 14-03-06: Skrattfylld och ambitiös Margaret Thatcher.

7. 14-03-15: Alla bilder från Karneveljen.

Redigering: Carl-Johan Kullving

2014-04-07 02:57

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

karnevalist? följ karnevalsförberedelserna på www.karneval.lundagard.se like lundagard.net on facebook for more news

”Jag tror att det kommer innebära att betydligt fler studenter söker sig till museet.”

Vicerektor Sven Strömqvist om att Skissernas museum ska byggas om.

14-04-01

14-04-04

A crowd of protesters gathered at Stortorget Lund, following the death of 15-year-old Berkin Elvan in Turkey.

Lund University does not put enough effort in getting PhD students and other employees that are not affiliated with the University yet, according to a former PhD student.

Severin Filonov, who attends Monday's Game Nights at International Desk on a regular basis.

DEATH OF BOY IN TURKEY IGNITES DEMONSTRATION

FORMER PHD STUDENT: “JOBS GO TO INSIDERS”

”Game Night is great for socializing.”

WHY

detta händer ▶▶ 14-04-22: Bokfestivalen LitteraLund Festival börjar. ▶▶ 14-04-30: Siste april. ▶▶ 14-05-10: Löparfesten Lundaloppet. ▶▶ 14-05-15: Komikern Al Pitcher gästar Mejeriet. ▶▶ 14-05-16: Lundakarnevalen invigs.

Facebook: Demola South Sweden

foto: thobias bergström

14-03-06

14-03-13

foto: xche balam

foto: laura misch

foto: jonas jacobson

news from lundagard.net

MULTIDICIPLINARY TEAMS CO-OPERATE w. COMPANIES TEST YOUR SKILLS

WHAT

PROJECT C OURSE 13 - 14 WEEKS 7.5 CREDITS AUTUMN 2014

INVITE YOU TO THE

CONTACT: charlotte.eklof@luopen.lu.se

APPLY FROM 7TH APRIL

www.demola.se

foto: thobias bergström s.4-5 webb ny?.indd 2

2014-04-07 02:57

nyheter – Det kan nå en punkt som blir destruktivt för studenten, när det gäller till exempel depression. Det är bra att vara igång och inne i en struktur, förklarar Hans Alnemark på Studenthälsan i Lund.

Richard Wastenson är psykiatriker på Studenthälsan och ser även han allvarligt på hur studenternas möjlighet till sjukskrivning inskränks.

– Ibland är det inte möjligt att gå på alla cylindrar samtidigt. Inom alla andra yrkesgrupper kan man sjukskriva dig på deltid. Att studenterna inte har möjlighet till det är helt otidsenligt. Vi försöker få folk att komma tillbaka till vardagen igen, men då är det en förutsättning att man behåller kontakten med sin arbetsplats eller utbildning. Här tvingas du välja, säger han.

Ser ingen snar lösning

Studenter kan inte deltidssjukskrivas – Läkare ställs inför moraliska dilemman Blir du sjuk som student dröjer det en hel månad innan du kan få ut ekonomisk ersättning. Det finns inte heller möjlighet till deltidssjukskrivning och tar du inte CSN riskerar du att stå helt oförsäkrad vid sjukdom. Nu uppmärksammas problemet.

Alla människor blir sjuka ibland. Men skulle du som student bli sjuk och under en period inte längre klara av en heltidssysselsättning har du inte samma rättigheter som människor i arbetslivet har. Du har 30 karensdagar istället för en och du kan inte sjukskriva dig på halvtid.

Bristerna i systemet kan leda till att du som student inte bara riskerar att få problem med försörjningen när du blir sjuk, utan också att du får svårt att rehabiliteras tillbaka till studierna efter en sjukskrivning.

– Alla studenter riskerar att drabbas av det här problemet, säger Erik Pedersen, 6

lundagård nr 3 2014

s.6-7 Nyhet ny?.indd 1

vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS. SFS släppte nyligen en rapport tillsammans med studenthälsorna i Sverige där de beskriver problemet. 95 procent av studenthälsorna upplever det som ett problem att det inte går att deltidssjukskriva sig som student. På grund av det måste studenter som till följd av sjukdom inte klarar av att "Alla studenter studera på helfart välja att fortsätta studera. Alternati- riskerar att vet är att sjukskriva sig hela drabbas av det terminen, för att kunna försörja sig med studiemedel här problemet." eller sjukersättning.

Studenthälsan kritisk

På Studenthälsan i Lund är problemet högst närvarande. En heltidssjukskrivning kan i vissa fall ha en negativ påverkan på studentens hälsa, vilket bidrar till att Studenthälsan idag är restriktiva med att utfärda sjukskrivningar.

Ansvariga för att åtgärda problemet är politikerna som sitter i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.

I utredningen finns representanter från alla politiska riksdagspartier. Patrik Björck är socialdemokratisk riksdagsledamot och sitter i utredningen. Han tror inte att de kommer att nå en lösning på problemet.

– Jag tror att det finns en allmän uppfattning om att det är viktigt att lösa situationen för sjukförsäkringen för studenter. Det finns ingen politisk konflikt om det, men exakt hur det ska gå till är inte så lätt att komma fram till, säger Patrik Björck.

Trots att de flesta inblandade verkar vara överens om att det är ett stort problem ser lösningen ändå ut att vara långt borta. Politikerna har utrett frågan sedan 2010, men istället för att presentera ett förslag i år så har deras uppdrag nu förlängts till 2015. Enligt Patrik Björck riskerar förlängningen bara att försvåra beslutsprocessen.

– Jag tror att det har verkat hämmande, istället för att ha tvingat fram en lösning eller ett erkännande av brist på samsyn. Nu går vi dessutom in i ett val, och i valrörelsen kommer vi se partierna utforma sin egen politik, vilket gör det ännu svårare att finna en politisk samsyn i frågan, säger Patrik Björck.

Hamnar i moraliska dilemman

Valår eller inte. Erik Pedersen, vice ordförande för SFS, tror att problemet existerar eftersom att systemet för studenter från början har varit ogenomtänkt.

– Det ser ju ut så här nu för att politikerna har valt att hitta lösningar för studenterna efterhand. Det har blivit ett lapptäcke där man inte har försökt inkludera studenterna i hela systemet utan tänkt att de ska ha ett eget spår vid sidan av. Det är krångligt och otransparent, säger Erik Pedersen.

Richard Wastenson är kritisk till att han ibland känner sig lockad att uppmana drabbade studenter att försöka ta sig runt systemet.

Redigering: Kenneth Carlsson

2014-04-07 02:58

läs fler studentnyheter varje dag på lundagard.se ◣

– Det är ett moraliskt dilemma för mig att som statligt anställd vilja uppvigla studenter att ta sig runt lagen. Exempelvis genom att ge råd hur de ska svara när försäkringskassan ringer. Systemet har allvarliga brister säger Richard Wastenson.

Varför tror du att sjukförsäkringen inte har förändrats ännu?

– Politiker är väl rädda för att det ska missbrukas. Att studenter ska sjukskriva sig samtidigt som man "smygpluggar".

Men man bygger ju inte sociala skyddsnät för att de ska missbrukas, säger Richard Wastenson.

Samlar in berättelser

SFS har kontakt med de ansvariga politikerna och kräver att systemet ska förändras samt att det ska bli sju karensdagar istället för 30 som det ser ut i dag. SFS belyser just nu frågan i kampanjen #heltsjukt. Nästa steg är att samla in berättelser från studenter som har drabbats av problemen i systemet.

– Vi vill överlämna berättelserna till politikerna så att de ser vilka konsekvenser det får att de drar ut på frågan, säger Erik Pedersen.

"Politiker är väl rädda för att det ska missbrukas.

Att studenter ska sjukskriva sig samtidigt som man 'smygpluggar'."

Sommarvikarierande personliga assistenter Kooperativet Frihet sökes Jag är en utåtriktad student, som har en CP-skada. Jag är en kristen man, intresserad av bön, mission och teologi. Jag har en magisterexamen i datavetenskap och läser nu på en teol. kand. på distans. Personlig assistans har jag hela dygnet. På natten rör det sig om jourtjänstgöring.

Jag söker nu sommarvikarier för att täcka upp sammanlagt 150 % under perioden juni-augusti. Ange därför önskad period och tjänstgöringsgrad i ansökan. Eventuell fortsättning till hösten finnes. Körkort är nödvändigt. I övrigt har jag inga krav på utbildning. Jag föredrar om du kan dela min kristna tro. Jag tillhör den Katolska Kyrkan och är även associerad i Ad Fontes i Lund.

Arbetsgivare är Kooperativet Frihet. Kollektivavtal tillämpas.

Sista ansökningsdag: 2014-04-30.

Ansökan märkes Ref 11 och skickas till: frihet@algonet.se eller till Ref.11, Kooperativet Frihet, Höstbruksvägen 12B, 226 60 Lund.

Telefon: 046-15 06 12.

text lisa blidnert & viktor drangnell ek foto jonas jacobson

in english

in english

Sick students can't get sick leave

Sick students have problems getting sick leave. The sickness benefit is tied to CSN, and there is a waiting period of 30 days. Doctors are concerned about their treatment and The Swedish National Union of Students criticizes the government.

Read the full story at lundagard.net

Number of unregistered doctoral candidates worsened

Many doctoral candidates are researching without being registered to their programs.

This leads to worsened insurance and job security. The number has climbed steadily lately, and Lund Doctoral Student Union is critical of the faculties.

Read the full story at lundagard.net

Skuggdoktoranderna blir fler De bedriver forskning utan att vara antagna vid forskarutbildningen. Antalet så kallade skuggdoktorander har fördubblats sedan 2007. Det visar en enkätstudie från Lunds universitet. Doktorandkåren oroas över utvecklingen.

Antalet skuggdoktorander har ökat på samtliga fakulteter utom Ekonomihögskolan, detta enligt en enkät från Lunds universitets utvärderingsenhet som gick ut till alla doktorander registrerade vid forskarutbildningen hösten 2011.

Enkäten visade en fördubbling av antalet skuggdoktorander sedan 2007. Högst var siffrorna för Medicinska fakulteten

och LTH, där 75 respektive 40 procent av doktoranderna svarade att de varit skuggdoktorander innan de påbörjade forskarutbildningen.

Florian Sallaba, ordförande för Doktorandkåren, är orolig över utvecklingen.

– Det här är ett stort problem. Skuggdoktorander befinner sig i beroendeställning gentemot sina handledare och har inga rättigheter till resultaten av den forskning de utfört. Till exempel kan det uppstå situationer där de nekas att signera artiklar som de själva varit med och skrivit.

Allvarligt problem

Även doktorandombudsman Aleksandra Popovic ser allvarligt på problemet.

Hon anser att det på vissa institutioner

"Det här är ett stort problem."

existerar en gråzon mellan forskningsförberedande kurser och forskarutbildning, där skillnaden inte tydligt framgår i kursplanerna. Det förekommer alltså att doktorander tror att de påbörjat en forskarutbildning utan att ha gjort det.

Hon upplever också att det finns en til�låtande attityd till att studenter påbörjar forskarutbildningen utan att vara registrerade. Detta blir en slags informell prövotid, dock en som inte ger någon garanterad anställning i framtiden.

– Men antingen är man antagen eller så är man det inte, det är viktigt att doktoranderna informeras om detta. Det måste också vara tydligt vilka konsekvenser det får att inte vara registrerad.

Fortsättning på nästa sida... lundagård nr 3 2014

s.6-7 Nyhet ny?.indd 2

7

2014-04-07 02:59

nyheter ... fortsättning från sida 7.

– Ofta är detta i väntan på att en doktorandtjänst ska bli ledig, vilket kan vara en utdragen process. Men det stora flertalet får anställning inom en termin, antingen som doktorander eller på arbetsmarknaden. De har också en försäkring. som alla våra anställda.

Låga stipendier

Medicinska fakulteten väljer att inte kommentera enkäten i nuläget. text karin furenhed

skuggdoktorander ▶▶ Skuggdoktorander ägnar sig åt forskningsstudier utan att vara registrerade vid forskarutbildningen. ▶▶ De faller utanför universitetets försörjningsansvar, saknar anställningstrygghet och försäkring ▶▶ Enligt Högskoleverket får skuggdoktorander inte förekomma vid svenska universitet.

C

Lu

nd

3

Florian Sallaba tror att ökade anslag till forskarutbildningen är ett steg i rätt riktning. Han är däremot kritisk till enkäter som verktyg för kartläggning av skuggdoktorander.

– De nuvarande skuggdoktoranderna finns ju inte registrerade, dem når man inte med dessa enkäter. Det viktigaste är att informera handledare och administration på institutionsnivå om att det är omoraliskt att lura skuggdoktorander. Det behövs också en strategi som gäller hela Lunds universitet. Forskare som bryter mot reglerna måste bestraffas.

»

Inom gruppen skuggdoktorander har de så kallade stipendiedoktoranderna, personer från länder utanför EU som är inbjudna för att bedriva forskning i Sverige, en särskilt utsatt sits. De lever på låga stipendier från "Det behövs också en strategi hemlandet utan ersättning från univer- som gäller hela Lunds universitet. sitetet. Gruppen be- Forskare som bryter mot reglerna finner sig i en osäker position eftersom de, måste bestraffaas." om de blir uppsagda från ett forskningsprojekt, riskerar att för- Infört en lägstanivå lora uppehållstillståndet. I enkätstudien Anders Axelsson är samtidigt medveframgår inte hur många av de svarande ten om att det på LTH har förekommit som är utlandsstipendiater och Aleksan- stipendiedoktorander som forskat under dra Popovic tror att mörkertalet är stort. oskäligt låga försörjningsnivåer.

– De här personerna hamnar i en ännu – Därför har vi infört en ny lägstanivå mer problematisk situation om en olycka för utlandsstipendier. Vi har också tagit händer eller de blir sjuka och inte har nå- fram ett nytt program för att motverka gon försäkring. Det är också svårare för förekomsten av skuggdoktorander. En del dem att ha koll på sina villkor och hur det i detta är en egen enkät som ska gå ut till svenska systemet fungerar, säger Aleksan- alla doktorander för att kartlägga probledra Popovic. met på våra institutioner.

En annan åtgärd är att prioritera forskarutbildningen mer.

Tillfälliga jobb efter examen – Idag ger vi en större ersättning för Anders Axelsson, rektor för LTH, berättar att han blev förvånad när han fick se forskarutbildande kurser. Detta tror jag resultatet av enkätstudien. Han tror att innebär att risken är mindre nu än tidide höga siffrorna från LTH beror på att gare att enskilda forskare skulle ta emot många civilingenjörer efter examen får skuggdoktorander i hemlighet, säger Anders Axelsson. tillfälliga jobb som projektassistenter.

Kritisk till kartläggning

P

Polis S j u k v å rd

Av s p ä r r a t Högevallsbadet

4

P

K ated r als ko lan

»

Ob s er vato r iep ar ken

Av s p ä r r a t

P

2 «

A re n a n

P

Stadsparkscaféet

5

Av s p ä r r a t

V Ä LK O M

Av s p ä r r a t

M E N T IL L

STADS PARKEN

Av s p ä r r a t

I LU N D

DEN

P Informationstorn, vatten, sjukvård & hittegods

8

1 Mej er iet

30

APRIL !

2014

Po lis

lundagård nr 3 2014

s.8-9 Nyhet ny?.indd 1

2014-04-07 03:00

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

APP BANAR VÄG FÖR OBEHÖRIGA 1. Skapar kopia

Förfalskarnas metod för att modifiera studentkorten är barnsligt enkel. De börjar med att göra en kopia av det virtuella kortet i appen och skapar en ny bildfil...

2. Byter namn

...därefter byter de namn på kortet i bildfilen med hjälp av ett bildredigeringsprogram. Den färdiga bilden sparas på telefonen...

3. Skärmlås

...och plockas fram i telefonen i när de står i kön. Samtidigt slår de på skärmlåset. Om vakterna inte inspekterar kortet närmare kan personen med förfalskat kort kliva in på nationen. Om vakten däremot upptäcker tilltaget väntar polisanmälan.

Utomstående har sedan länge sökt en väg in på Lunds studentnationer. Nu är det enklare än någonsin. Med hjälp av Studentkortets nylanserade app står dörren till studentlivet vidöppen.

Lunds nationsliv lockar med sitt utbud av nattklubbar och pubkvällar. Dragningskraften är så stark att det även attraherar personer som inte tillhör Lunds universitet, men som skulle vilja.

Länge har Lunds nationer fått kämpa med personer som försöker fuska sig in – försök som ofta varit enkla att stoppa genom hårda krav på legitimering.

Sedan i höstas har dock förutsättningarna förändrats. Då lanserades Studentkortsappen, en applikation som erbjuder en kopia av studentlegitimationen direkt i telefonen. Detta har gjort det smidigare för medlemmarna att komma in på nation, men också öppnat upp dörrar för den festsugne icke-studenten.

Förfalskar kort hemma

En person som Lunda­gård har pratat med förklarar hur hen både har skapat förfalskade virtuella kort själv, men också hur andra icke-studenter i stor utsträckning använt samma metod med framgång.

Genom att ta en kopia av ett äkta virtuellt studentkort och byta ut namnet på kortet i Photoshop, kan kortet modifieras utifrån personens egna preferenser.

Att obehöriga tagit sig in på nationerna är inget som Kuratorskollegiet, nationernas samarbetsorgan, känner till.

– Det har aldrig kommit till vår kännedom att det har gjorts. Men vi har fört kontinuerliga diskussioner om appens säkerhet, säger Kuratorskollegiets ordförande Oskar Palmerot.

Redigering: Wendy Huynh

s.8-9 Nyhet ny?.indd 2

Har nationerna fått några instruktioner?

– Appen ska startas upp framför vakten och kortet ska vändas. Sen är det klart att det finns en risk att detta inte alltid görs, säger han.

För Studentkortet, som tillhandahåller appen, har problemet varit okänt.

– Det har jag inte hört någonting om, säger Studentkortets PR-ansvariga Annika Reimertz.

– Vi har lagt mycket tid och pengar på säkerheten. Det ska kunna verifieras att kortet är äkta genom att man vänder på kortet i appen och klickar på det.

Detta är emellertid en verifikationsteknik med brister. Vridandet av skärmen är något "Det ska kunna som är lätt att strunta i. verifieras att – Och om vakterna kollar är det bara att slå på kortet är äkta skärm­ låset. Om det är genom att man mycket folk och vakterna är stressade bryr de sig inte kan ska vända om att titta närmare på det, på kortet i appen säger Lundagårds källa.

Nationer utsätts för risk

och klicka på det."

Detta kryphål i kontroll­ en över besökarna kan stå nationerna dyrt. Det serveringstillstånd de arbetar under omfattar endast slutna sällskap. Om sällskapet i verkligheten innehåller utomstående, är nationerna ute på tunn is.

– De bryter mot tillståndet och riskerar ett ingripande i form av en varning. Får en servering tillräckligt många varningar kan den bli av med sitt serveringstillstånd, förklarar Annika Landfors, chef för Tillståndsenheten på Lunds kommun, och tillägger: – Men nationen bryter inte bara mot sitt serveringstillstånd, utan också mot alkohol­lagen och ordningslagen.

Kan själv bli straffad

Men det är inte bara nationerna som kan straffas – även personerna med falska studentlegitimationer utsätter sig för en risk. Tilltaget rubriceras som urkundsförfalskning och den tänkta utekvällen kan sluta med skarpa reprimander. Vid fall av elektronisk förfalskning är bestämmelserna emellertid inte glasklara.

Vad kan straffet bli för att använda falsk studentlegitimation?

– Det går inte att säga på rak arm. Just gällande elektronisk urkundsförfalskning är omständigheterna avgörande och varje enskilt brott behöver granskas noga, säger Helén Örnemark Hansen, docent i straffrätt vid juridiska fakulten.

Brottet faller likväl under rubriceringen urkundsförfalskning, vilket betyder att den som använder förfalskade kort kan göra sig skyldig till böter. text casper danielsson grafik wendy huynh lundagård nr 3 2014

9

2014-04-07 02:59

plock i korthet

? frågan

De utländsska doktoranderna.

Regeringen lättar på reglerna kring permanent uppehållstillstånd för doktorander. Nu behöver de 'bara' ha vistats i Sverige de senaste fyra av sju åren för att få stanna efter examen – och slipper tvingas lura systemet med senarelagd examen. Ett litet steg i en lång uppförsbacke.

bra månad

Ett av Sveriges största spontana evenemang – Siste April-firandet i Stadsparken i Lund.

Varför firas Siste april i Stadsparken?

Varje år samlas 20 000 studenter i Stadsparken för att delta i årets största spontanfest och ha vilda picknickar.

Men varför just där?

På Siste april vallfärdar studenter från hela landet till Lund för att fira Valborg i Stadsparken.

Det finns ingen officiell arrangör, men trots det har Stadsparken blivit en tradition.

Vårens ankomst har firats av studenter i Lund sedan 1600-talet, bland annat i form av Siste april-lekarna som inleddes på 1920-talet. Idrottandet var ett försök att få studenterna att supa mindre, alltså en nyktrare förfest inför studentkårens årliga rektorsuppvaktning den 1 maj.

Idag vet vi att den förfesten har spårat ut totalt. fredrik tersmeden, arkivarie vid universi-

tetsarkivet och allmänt studentlivsorakel, berättar att lekarna i slutet av 1980-talet flyttades till Centrala idrottsplatsen. Det var ett organiserat arrangemang under ledning av Kuratorskollegiet.

"

Runt millennieskiftet började Radio AF att sända från Stadsparken, trots att det inte var det officiella arrangemanget. De förklarade att de ville sända där den största publiken fanns.

– En teori jag har är att det uppstod en ny studentgeneration som redan hade en vana att gå till Stadsparken som gymnasister och sedan fortsatte med det när de började på universitetet. Det kan ju också möjligen förklara att firandet i Stadsparken ofta kallas ”Valborg” och inte det inom akademiska lundakretsar tidigare dominerande ”Siste april”. Ett slags ”gymnasifiering” av firandet, säger Fredrik Tersmeden. sedan dess har firandet i Stadsparken växt

sig fast. Som uppvuxen i Lund kan undertecknad intyga att Valborg i Stadsparken var årets höjdpunkt. Enligt kommunen är höjdpunkten braständningen på den stora gräsmattan under kvällen – men då ligger studenterna ofta däckade någon helt annanstans.

text diana sarbast foto arkiv/sebastian steffensen

dålig månad Teknologkåren vid Lunds tekniska högskola. LTH:s ledning körde över kåren och införde en alkoholfri första vecka på nollningen – utan dialog med studenterna. Blåsmätare nästa?

nation i helsingborg ... önskar en student i en motion som föreningen Stampus fått in. Studenten har tröttnat på att hans medlemskap inte räcker till om han ska festa i Lund.

Därför önskar han att Stampus, som är Helsingborgsstudenternas studiesociala mötesplats, ska omvandlas till en nation. Dags att återuppliva en nation som vilat sedan 1846 – Norrlands nation?

15

…penisskämt återfanns i årets upplaga av Sveriges tråkigaste roliga tidning, Medicinska föreningens Toddybladet. Det är en minskning med 44 % jämfört med förra året.

citatet

"Hmm. När journalister från större och rikstäckande medier hör av sig och helt uppenbart tror att vi är en elevorganisation... Den känslan."

Erik Arroy, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, beklagar sig på Twitter. Frågan är vad han tycker om det faktum att många studenter slänger sig med termer som klasskamrater istället för kursare, skola istället för universitet, lektion istället för föreläsning, lärare istället för föreläsare, och så vidare. Det är ett idogt jobb att driva ungdomen ur sin kropp.

10

lundagård nr 3 2014

s.10-11 plock nyare.indd 1

Redigering: Carl-Johan Kullving

2014-04-07 03:03

aktuell margot wallström som leder jakten på den nya rektorn foto: jonas jacobson

Snart väljs Lunds nya superrektor Vid årsskiftet avslutar Per Eriksson sin tid som rektor vid Lunds universitet. Margot Wallström, ordförande i universitetsstyrelsen, leder just nu arbetet med att hitta en efterträdare.

Kraven som följer med jobbet är dock så höga att det tycks bli svårt att hitta den perfekta kandidaten.

Hur mycket påverkar rektorsbytet en student?

– Det är en bra fråga. Jag hoppas att en framtida rektor vill synas, ha en tydlig profil och framföra egna åsikter. Vi vet ju alla att Per Eriksson till exempel drivit frågor om studentbostäder och gjort vissa saker för hemlösa. Sådant kan man tycka vad man vill om. Men det är bra att visa mod och civilkurage som ledare.

"Jag tror att vi kommer att få många bra kvinnliga kandidater."

Vad kan studenter göra för att påverka rektorsvalet?

– Vi hoppas att studenter ska intressera sig, föra debatt och kanske nominera. Det är genom studenterna vi försäkrar oss om att vi lyckats. Om vi får nya studenter till Lund är det ett bevis

på att undervisningen håller hög kvalitet och att det finns en bra studiemiljö.

Finns det någon egenskap den nya rektorn bör ha som Per Eriksson inte haft?

– Ja, det finns det säkert. Men det är inte vad rektorstjänsten handlar om. Det vi eftersöker finns beskrivet i en kravprofil. För vissa kanske det verkar som att vi önskar oss en person som knappt existerar. Men vi vill ju ha någon med många goda egenskaper. Alla har olika styrkor och svagheter.

I slutändan blir det att väga och vikta de där olika sidorna mot varandra.

Vilka är chanserna för att det blir en kvinnlig rektor?

– Jag är optimistisk. Jag tror att vi kommer få många bra kvinnliga kandidater. Det är ett av våra mål och jag kan lova att jämställdhets-aspekten inte kommer glömmas bort. Vi diskuterar det alltid under våra möten med beredningsgruppen.

Uppsala universitets nya rektor ifrågasattes nyligen skarpt av sina vicerektorer. Kan krisen i Uppsala ha påverkat söklusten?

– Gensvaret när vi utlyst tjänsten har inte varit massivt. De flesta avvaktar, och det starka söktrycket uppstår nog mot slutet av processen. Men det kan säkert ha påverkat.

Det är ett bevis på att pressen på en

rektorsvalet ▶▶ En beredningsgrupp inom universitetsstyrelsen ansvarar för urval och intervjuer av sökande till tjänsten. ▶▶ I augusti presenteras ett antal kandidater för det 48 personer stora Universitetskollegiet som består av studenter, lärare och övriga anställda vid universitetet. ▶▶ Efter utfrågning och rekommendation från Universitetskollegiet lämnar beredningsgruppen förslag till styrelsen om vem som ska bli rektor. ▶▶ I september fattar styrelsen beslut om förslag till rektor. ▶▶ I oktober utser regeringen ny rektor.

Redigering: Karin Furenhed

s.10-11 plock nyare.indd 2

Vem Margot Wallström, ordförande i universitetsstyrelsen som är Lunds universitets högsta beslutande organ.

Aktuell med Leder den beredningsgrupp som i september ska presentera ett förslag till universitetsstyrelsen kring vem som ska bli nästa rektor och prorektor.

rektor kan vara stor. Det är säkert en tankeställare för många som tänkt kandidera. Jag tror däremot inte att det påverkar manliga eller kvinnliga kandidater olika. Kvinnor i karriären kanske redan har varit med om liknande situationer, så vissa kanske redan är beredda på pressen.

Vad blir den nya rektorns största utmaningar?

– Att fortsätta se till så att vi kan utbilda mycket och öka antalet utbildningsplatser. Vi har ett enormt söktryck och vill kunna ge en fortsatt bra utbildning. Men också att få fram duktiga forskare och skapa en positiv forskningsmiljö.

En av rektorns större uppgifter är att hålla ihop ett brett universitet.

Universitetet måste blomstra som helhet. En rektor behöver se alla delarna, och det är inte alltid lätt.

Om universitetet rör sig mot privatisering, kan det vara aktuellt med en företagsledare som rektor?

– Ärligt talat tror jag inte det.

Reaktionen på det förra, undermåliga förslaget var för stark. Jag tror inte att det finns någon politisk majoritet för något sådant

beslut, och det dröjer nog innan vi ser ett liknande förslag igen. Men vi varken utesluter eller förutbestämmer vilka som ska söka jobbet eller nomineras.

Det står i er kravprofil att den ni söker ska ha "god förmåga att arbeta med arbetsmiljö-, jämställdhets- och mångfaldsfrågor".

Har ni varit dåliga på det?

– Det finns mycket att göra.

Titta på antalet manliga och kvinnliga professorer, det är ofta besvärande könsstatistik. Arbetet med jämställdhet har blivit en del av det dagliga arbetet. Vi vill vara säkra på att det inte är främmande för en framtida rektor. text linus gisborn

att vara rektor

Rektorn har i samarbete med prorektorn det övergripande ansvaret för hela universitetets verksamhet. I uppdraget ingår både att följa verksamheten och ta initiativ till förnyelse och förändring.

lundagård nr 3 2014

11

2014-04-07 03:01

12

lundagård nr 1 2014

s.12-15 Reportage.indd 1

Redigering: Filip Rydén

2014-04-07 03:50

som en vecka på ibiza?

Lunds studentliv beskrivs ofta som en plats där alla vill och får ha sex. Men vem får egentligen ligga? Och är gemene student verkligen främst ute efter ett one night stand?

Ariman en torsdagseftermiddag. Joakim slår sig ned i den sammetsbeklädda soffan, ett ögonkast från uppsluppna skratt och koncentrerade studenter. På det runda kafébordet har någon med bestämdhet ristat in ett hjärta med orden ”invincible” skrivna inuti.

– Det är väldigt naturligt med sex i Lund, säger Joakim och menar att bara det faktum att vi kan sitta här på Ariman och prata högt om det säger en del. ”Alla får ligga, alla vill ligga”. Detta och snarlika variationer på samma tema var de vanligaste svaren på frågan ”Hur skulle du själv beskriva sex- och kärleksklimatet i Lund?” Frågan ingick i en enkät om kärlek och sex som Lundagård skickade till alla studenter vid Lunds universitet i höstas. Många beskrev Lund som öppet och accepterande. Joakim var en av dem som svarade på enkäten och han tycker att studentlivets syn på sex och samlevnad är något som alla borde uppleva.

– Det är verkligen tillåtet att lägga ut sig själv på köttmarknaden här. Du får utvecklas som människa, du får verkligen visa vem du är och vad du går för. Att du är någon precis som alla andra. Och att du har rätt att vara det. hur du upplever klimatet kan dock bero på var du bor,

något Joakim blev varse genom sitt boende på en kristen stiftelse i Lund. Han sätter ner kaffekoppen och berättar om en gång när två diskuterande studenter kom in i köket och det första Joakim hörde dem säga var ”Det är så jävla bögigt, och sådana har vi inte här”.

– Som nyinflyttad tänkte jag att jag inte skulle gå ut med att jag är bisexuell på en gång. Om du går mot korridorens åsikter direkt ger du en dålig bild av dig själv. Det är bättre att först visa alla dina positiva sidor, få social acceptans – och sen visa de sidor som kan anses stötande.

Efter ett tag tröttnade dock Joakim på normen och började försöka bryta igenom med sina åsikter. Via sin telefon och appar har han även upptäckt att han inte är ensam om sin läggning på stiftelsen, utan att där finns flera som väljer att inte komma ut av praktiska skäl – för att bli accepterade, för att de inte vågar, för att det är så starkt tryck från det religiösa.

– Till en början tänkte jag mycket ”Tänk om de upptäcker det”, men nu bryr jag mig faktiskt inte. Det här handlar ju om mitt liv och om vad jag anser att sex och kärlek är.

Redigering: Kenneth Carlsson

s.12-15 Reportage.indd 2

text virve ivarsson foto nike eliasson

I dag tar Joakim hem ragg till korridoren om han känner för det, tar debatten och svarar ärligt på frågor. Han är trots allt väldigt nöjd med att han bor just där han bor.

– Visst hade jag kunnat bo på något ställe där det hade varit enklare, men varför undvika problemet? Jag har ju så mycket som är ”problematiskt” med mig så därför är det kanske en bra idé att trycka in mig på sådana här ställen, för att få människor att vänja sig.

Han upplever att det är särskilt bra att han bor på stiftelsen eftersom många har frågor och kanske annars sällan rör sig utanför sitt sammanhang.

– Det är just det här att bland uttryck som ”så jävla bögigt” och ”såna har vi inte här” att visa just det att jo, det jävlar har ni! förutom ”accepterande” är ”hetsigt” ett ord som

många respondenter använt för att beskriva sex- och kärleksklimatet i studentlivet. Många studenter upplever en press att ha sex och – eller – ett fast förhållande.

Att många letar efter just detta är någonting som Emilia lärt sig den hårda vägen. För henne började det en gång i föreläsningssalen då hon hade ett trevligt samtal med en manlig kursare. När hennes pojkvän kom fram, pussade henne på kinden och sa ”Hej Emilia” sjönk kursaren som hon samtalat med ihop, gick – och pratade aldrig mer med henne. Hon har upplevt samma sak på fester.

– Folk tappar ofta intresset för en när de upptäcker att man är upptagen. Det spelar ingen roll om man delar ett jättestort intresse.”Jag var bara intressant om det fanns en chans att få ligga med mig”, är känslan, säger Emilia.

Nu för tiden hanterar hon det genom att inte ta upp att hon är upptagen – något som har lett till ett antal situationer där motparten kanske tror att de är på dejt medan hon själv vet att hon är upptagen. Som längst har hon undvikit att ta upp sitt civilstånd i några månader.

– En bit av mig kan känna att det är ganska taskigt. En annan bit av mig kan känna att vadå, jag vill ju lära känna den här personen som kompis? Om han var så intresserad kunde han ha sonderat terrängen bättre.

När motparterna väl frågat, eller på annat sätt fått reda på hennes civilstånd har de ofta sett låga ut – men efter ett tag har de ändå hört av sig och frågat om hon vill göra något. Emilia tycker att taktiken fungerar bra – men att det är tråkigt att den ska behövas. lundagård nr 3 2014

13

2014-04-07 03:50

reportage en annan person som skriver under på att studentlivet är

hetsigt är Ellen. Hon brukar ibland beskriva den mentalitet som råder som att ”Ett gäng nordeuropeiska kids åker till Ibiza en vecka och svinar”.

– Ja men det är lite så ”Ja ja, det här är inte mitt hem – jag kan bete mig hur jag vill”, vilket jag tror avspeglar sig i hur vi ser på sex och relationer till andra människor – att det är väldigt tillfälligt och begränsat.

Ellen har praktiserat som lärare i sex- och samlevnadskunskap och menar att det också finns en paradox i att studenter har väldigt lätt att prata om sex – fast väldigt svårt att prata om sex.

– Jag tror att folk har lättare att säga ”Jag vill ligga ikväll” än varför de vill ligga. Det finns också en stor okunskap om mycket som har med sex och samlevnad att göra.

Många respondenter upplever mycket press kring att få och ge sin partner orgasm och flera kvinnor uppger att de känner en press att komma genom vaginalt samlag, detta fastän väldigt många inte kan komma den vägen. Och samtidigt som studentlivet i allmänhet beskrivs som accepterande och öppet är kvinnor som ligger runt något av det som flest i enkäten tror är tabu.

Ellen tror att förklaringen till mycket av detta ligger i en bristfällig sex- och samlevnadskunskap som i kombination med mycket av vår populärkultur ger en bild av att kvinnor inte är sexuella. Det ges också en bild av att det allmänt är svårare för tjejer än killar att komma, vilket Ellen menar är bullshit.

– Generellt tar det cirka 4 minuter för såväl killar som tjeEmilia brukar hålla sitt civilstånd hemligt när hon pratar med killar. jer att komma när de själva onanerar, men 8 minuter för tjejer Ellen menar att det handlar om att kompromissa. Hon och 4 minuter för killar när man har sex. Detta beror inte på misstänker att de vill olika saker men genom att inte prata att det egentligen skulle finnas någon biologisk skillnad som om det kan de i alla fall ha bra sex och kul när de träffas. gör det svårare för tjejer att komma, utan kan till exempel Det kan ju ändå finnas något hopp om att det ska glida bero på hur en väljer att ha sex. över i att bli något mer.

Trots att Ellen vet detta tycker hon att det kan vara ju det där man alltid kan hålla sig kvar i, det svårt att hävda såväl de sexuella som känslomässiga "Det är ju egentligen en är –välDetdetärjag gör. behoven. Sexuellt tror hon att det handlar om föreställningar och normer som det är svårt att själv bryta liten grupp av sig fri från. Känslomässigt tror Ellen att det snarare är ”jag tycker inte så själv, men jag ser det mycket studenterna som föreställningar om studentlivet som kommer i vägen. runtomkring mig”. Det verkar finnas en klyfta mel– Här ska du skaffa coola erfarenheter till leken jag- ligger runt, men jag lan hur studenterna tror att andra studenter är och har-aldrig, att ha en relation kan i många fall ses som hur de själva är. Medan de flesta svarande tror att antror att det är dem lite töntigt. dra studenter har legat med i genomsnitt sju persoEllen har i enkäten valt civilstatusen ”Osäker/det är man lägger märke till." ner hittills i livet så har de flesta av de svarande legat komplicerat”. Hon är i ett slags förhållande där hon med tre personer hittills i livet. Och på frågan ”Vad vet att hon egentligen vill mer, men där hon hindrar är du just nu mest ute efter i relationsväg?” valde flest sig själv från att säga det, eftersom hon tror sig veta vad att sätta alternativet ”Ett monogamt förhållande” högst, som skulle hända om hon sa det. tätt följt av ”Vänskap”. Alternativen ”Att vara singel” – Då tror jag att vi skulle sluta ses, säger hon. och ”Ett one night stand” hamnade för många betydligt längre ner. ”Polygama förhållanden” och ”Annat” satte flest i botten.

Samtidigt som studentlivet alltså beskrivs som en plats lundagårds sex- och kärleksenkät där folk mest vill ligga runt och inte söker ett långvarigt monogamt förhållande verkar alltså en övervägande del I höstas skickade Lundagård ut en enkät om sex och kärlek i studentlivet till samtliga ändå söka just detta. Hur går detta ihop? studenter vid Lunds universitet. Enkäten skickades till studenternas STIL-mejl. Av de 32 080 Dan är en av de färre till antalet som satte alternativet personer som fick enkäten svarade 2 154 personer. Enkäten bestod av cirka 50 frågor som ”Polygama förhållanden” högt. Han beskriver det som rörde studentens upplevelser och erfarenheter av sex- och kärleksklimatet i studentlivet. att två tidslinjer möts i Lund – det kristna äktenskapsidealet och 70-talets tankar om att man kan ha sex med ▶▶ Flest tror att andra studenter träffar sina sexpartners på fester och nation. Själva har dock vem man vill hur man vill. Dan har själv en f lickvän de flesta träffat sina sexpartners genom skola, universitet eller annan utbildning. som han älskar – men skulle hellre ha sex med någon ▶▶ Det som flest känner press kring är att vilja ha sex, vara erfaren och att ha ett fast annan. Han menar att det finns en väldig dubbelmoral förhållande. i studentlivet. ▶▶ Det som flest tror är tabu i studentlivet är att inte vilja ha sex, att ha en annan läggning än – En kväll satt jag med några personer kring ett bord hetero och att som tjej ligga runt. och någon frågade hur många som hade varit otrogna. ▶▶ Många upplever dock att det inte finns någonting knutet till sex och kärlek som är tabu Alla räckte upp handen utom jag – och då är jag den enda i studentlivet. som säger att jag vill ha ett öppet förhållande. ▶▶ Det som flest uppger hindrar dem från att ha det sexliv de vill ha är att de saknar partner Förhållandet som Dan har i dag är slutet eftersom hans eller rätt partner. flickvän inte vill ha ett öppet förhållande och eftersom ▶▶ Det som flest uppger som anledning till att de är nöjda med sitt sexliv är kommunikation han inte vill såra henne. Han tycker dock att det är synd och en bra partner. att polygamiförespråkare så ofta snarare pratar om sex ▶▶ 30,9 procent upplever att de inte har någonstans att vända sig med frågor om kärlek och sex. med många än om många förhållanden.

14

lundagård nr 3 2014

s.12-15 Reportage.indd 3

2014-04-07 03:51

vad de flesta vill ha I enkäten fick respondenterna rangordna vad de var mest ute efter i relationsväg. Resultatet ser du nedan.

1. Monogamt förhållande.

2. Vänkap.

3. Att dejta 4. En KK-relation (stadigvarande sex med en kompis).

5. Ett hångel.

6. Att vara singel.

7. Ett one night stand (engångsligg).

8. Ett öppet förhållande.

9. Annat.

10. Polygamt förhållande.

7

... personer tror de flesta av de svarande att andra studenter har haft sex med hittills i livet.

3

... personer har dock de flesta respondenterna själva haft sex med hittills.

in english like a week at ibiza?

Lund is described as a place where everyone can get laid. But who actually gets laid, and does everyone want a quick lay?

Lundagård examines the students' sexual experiences, attitudes and wishes.

Read the full story at lundagard.net

Ellen tror att studenter har både lätt och svårt att prata om sex. –" Folk har lättare att säga 'Jag vill ligga i kväll' än varför de vill ligga."

– Människan är kapabel att älska f ler. Tillåter man varandra att ligga med andra utan att inse att man kan älska f ler kommer problemen kvarstå, eftersom rädslan då alltid finns att ens partner ska börja älska den andra som den har sex med istället för en själv. Men inser man att människan kan älska flera är andra relationer inte lika mycket ett hot, anser Dan. kanske är studentlivet en plats där det är lättare att experimentera med sex än med kärlek? Det svarar dock inte på frågan om varför många tror att andra har haft fler sexpartners än vad de själva haft. Och om det nu ändå finns så många som vill ha ett monogamt förhållande här, hur kommer det sig att dessa personer inte hittar varandra?

Linus är sociologistudent i Lund. Han tror att många studenter överdriver när de pratar offentligt om hur mycket sex de har. Han poängterar också att det är långt från alla som har lätt att gå ut och hitta någon att ligga med eller som vill göra det. Dessa personer kan nog lätt känna sig utanför i studentlivet, trots att de tillhör en väldigt stor andel av studenterna.

– Det är ju egentligen en liten grupp av studenterna som ligger runt i hög utsträckning, men jag tror att det är dem man lägger märke till.

Han tror att vi går mer på det sociala trycket än vad vi vill tro när vi raggar. Allt för ofta är det inte den som kommer att ge oss äkta eller långvarig kärlek som vi raggar på, utan snarare den som kommer att ge oss social status.

Linus menar att detta är något som förklarar varför ”dryga-as-killen” alltid får ligga.

– Om det är någon som anses cool och man får ligga med den så tänker man, oftast undermedvetet, att man själv kommer att anses cool om man får ligga med den personen. Folk vågar nog inte satsa lika mycket på någon som de inte tror kommer ge så hög social status utåt.

Själv längtar dock Linus efter att hitta ”den rätta” – vilket han definierar som något långvarigt och äkta. accepterande och hetsigt, med inslag av dubbelmoral och statustänk. Det finns många åsikter om hur sex- och kärleksklimatet i studentlivet ser ut. Synen tycks

dock variera beroende på om vi talar om andra eller om oss själva. Alla upplever uppenbarligen inte att de får ligga, eller att det skulle vara vad de framför allt vill. Ändå tror många att det är vad studenterna i allmänhet gör och vill. Kanske är det dags att nyansera den bilden?

Linus tror att det ofta är när personer med olika normer möts som det riskerar att bli fel och människor bli sårade.

Han tror att det då ligger nära till hands att folk döljer sina känslor och vilken slags relation de egentligen vill ha.

– Det kan ju förstöra en del för dig om du i början av en relation säger att ”Jag vill inte ha något seriöst” eller ”Jag är kanske lite kär i dig” – då reagerar nog många med att säga att ”Då ska vi nog inte ses”, tror Linus.

Men hade det inte varit bättre om fler vågade säga de där orden? De studenter som upplever att de är nöjda med sina sexliv har när de svarat på varför i enkäten framförallt använt ett ord – kommunikation. Kanske gäller det även för kärlek?

Joakim, Dan och Linus heter egentligen något annat.

Wallingatan 38, 111 24 Stockholm Telefon 08-402 01 50 Fax 08-402 01 59 fbf@studieforbunden.se www.studieforbunden.se

lundagård nr 3 2014

s.12-15 Reportage.indd 4

15

2014-04-07 03:53

åsa foster Ålder 37 år.

Gör Arbetar halvtid som författare och halvtid som internationell koordinator på Ekonomihögskolan.

Aktuell med Debutnovellsamlingen Man måste inte alltid tala om det som kom ut i januari. Boken skrev Åsa Foster under tiden som student på Författarskolan.

Läser just nu Trädgårdsfesten och andra noveller av Katherine Mansfield.

x

lundagård nr x 2010

s.16-17 porträttet ny?.indd 1

Redigering: Xxxxx Xxxxxxx

2014-04-07 03:04

porträttet

Den undersökande novellisten Nyligen: student på Författarskolan. Nu: författare på deltid och anställd på Ekonomihögskolan. Åsa Foster rör sig mellan två världar och hennes debutnovellsamling har sina rötter i en maktspänd tillvaro i Sydafrika.

En mördare. En cancersjuk man som desperat söker mänsklig kontakt. En kvinna som lever i en frustrerande relation och får nog. När jag möter Åsa Foster har hennes första novellsamling kommit ut en dryg månad tidigare, men mötet med henne är långt ifrån den våldsamma verklighet hon skildrar i sin novellsamling Man måste inte alltid tala om det.

– Den handlar ganska mycket om rädslor. Folk som agerar på olika sätt utifrån att de har något inom sig som de är rädda för. åsa foster har den ena foten i den skånska myllan och den andra på den afrikanska jorden. Efter att ha pluggat statsvetenskap i Lund förde kärleken henne till Sydafrika. Landet hon mötte var mitt i 1990-talets frigörelseprocess från apartheid. Tiden i Sydafrika fick henne att fundera. "Hur blir man som människa i ett samhälle i omvälvning?". Ett tema som syns i hennes novellsamling.

Statsvetenskap var ett område som lockade Åsa Foster för de stora samhällsfrågorna. I Sydafrika läste hon mer statsvetenskap och fick en tydlig inblick i det sydafrikanska samhället. Skillnaderna jämfört med Sverige gav sig till känna, inte minst den mer våldsamma vardagen.

– Det är ett annorlunda samhälle och ju längre man är där desto mer ser man.

Först, när man kommer dit som turist, märker man inte det annorlunda. Sen börjar man se skillnaderna, men efter ännu ett tag tycker man inte längre att det är så konstigt. som tonåring skrev Åsa Foster mycket, men när hon började jobba och plugga valde hon att släppa intresset. Men tankarna på att återuppta skrivandet fanns kvar. Hon insåg att om hon någon gång skulle börja skriva igen så fick hon ta tag i det. Och plötsligt, höstterminen 2010, var Åsa Foster åter i skolbänken, nu på Författarskolan Redigering: Annika Skogar

s.16-17 porträttet ny?.indd 2

i Lund. Att Sydafrika kommit att spela en stor roll i hennes liv är inte konstigt, men valet att förlägga sin debutnovellsamling just där var ändå en slump.

– När jag började Författarskolan skulle jag egentligen skriva en helt annan novellsamling. Den blev ganska bra, men jag fick aldrig någon fart i den. Då skrev jag en novell som utspelade sig i Sydafrika. Jag hade inte alls tänkt det, jag gjorde det mer som en ”jag gör nåt annat så kanske jag kommer tillbaka in på banan”-grej.

Men sen när jag skrivit en novell som utspelade sig i Sydafrika skrev jag en till, och sen tänkte jag att nu måste jag nog skriva ytterligare en och så fortsatte det.

text hedvig areskoug foto nike eliasson

som sedan måste bearbetas ganska länge i efterhand. i dag arbetar hon halvtid som inter-

nationell koordinator på Ekonomihögskolan i Lund genom att ta hand om ekonomistudenternas utbyten. Den andra halvan av veckan är dedikerad åt skrivandet. Trots det är författare en titel som hon inte riktigt kan ta till sig.

– Författarskolan är inte en yrkesutbildning på det sättet. Det är inte som att bli sjuksköterska eller jurist. Det är lite svårt att prata om författare som ett drömyrke för det är mer något man gör.

Skriver man så skriver man. Blir det utgivet är man författare. Jag kan inte säga att jag drömde om att bli författare men jag tänkte att jag skulle skriva.

novellerna är en samling "Det är lite svårt berättelser där läsaren möter individer i korta episoder av att prata om det att vara novellist är inte deras liv. Ofta är makt och relasvart eller vitt. Likaså är arbetssätsom ett drömyrke." tet individuellt från författare till tioner den gemensamma nämnaren, något som en kursare på författare. Åsa Foster är inte den Författarskolan gjorde Åsa Foster uppsom ritar upp släktträd över karaktärerna märksam på. Dramatiken och den stänhon skriver om, hon är bara intresserad av diga spänningen är något som är påtagligt hur personen i berättelsen skulle berätta i Sydafrika vilket påverkar många som sin historia. lever där. Det ger en ständig känsla av att – Jag jobbar mycket i huvudet. Därför vara på sin vakt, för våldet lurar runt hörär jag ganska färdig när jag väl skriver, net och kan smälla till när som helst. vilket är både frustrerande och skönt.

– Det är vardagsbeskrivningar, men Skönt är det när man väl sätter sig ner förlaget tyckte inte alls att det var vardagoch skriver. Frustrerande när man inte ligt, säger hon. har något att visa fast man tycker man – Men någonstans är det ju det också. har kommit ganska långt, då när allt maDramatiska händelser inträffar men sydterial bara finns inne i huvudet. afrikanerna måste ändå fortsätta leva sina liv. själv beskriver hon novellskrivandet som ett bra sätt att tänka på, ett sätt att undersöka saker. Det tillåts att bli ett åsa foster anser att novellen är en koncentrat och det blir ett tankearbete för lika bred genre som romanen. Men om läsaren efteråt som ger en ny dimension av man skulle marknadsföra novellen, vad läsandet. skulle man trycka på då?

Så du kommer aldrig skriva en hel ro– Nu frågar du som en student från man?

Ekonomihögskolan, säger Åsa Foster och – Det vet man aldrig. Novellen är en skrattar. möjlighet att klippa ut precis det man är – Att det går snabbt att läsa är bra. intresserad av. Det tycker jag är kul – att Novellen är perfekt i det moderna samhälkunna koncentrera mig på det som är inlet där människor inte har så mycket tid. tressant, säger Åsa Foster.

En bra novell är en som går fort att läsa, men lundagård nr 3 2014

17

2014-04-07 03:04

Därför behöver din telefoni inte kosta mer än 2% av studiemedlet.

ÄNDA SEDAN STARTEN 1997 har vår idé varit att erbjuda våra kunder det allra lägsta priset.

Så hur lyckas man med det?

Egentligen är det hur lätt som helst. Vi satsar helt enkelt på det som är viktigt, till exempel täckningen i våra nät, och inte på saker vi tror att du bryr dig mindre om. Eftersom det mesta sköts via webben slipper du betala för designade butiker, säljiga säljare och andra onödigheter.

Och det är alltså därför du kan skaffa abonnemanget Fastpris, med surf, fria samtal och fria SMS, för bara 195 kr/mån (ord. pris 245 kr).

Superenkelt. Och billigt, billigt, billigt.

Skaffa Fastpris på comviq.se/student s.18-19 internationell ny?.indd 1

2014-04-07 03:56

läs mer om europaparlamentsvalet på lundagard.se

SÅ GÅR DET TILL

Vad gör EU med

ditt studentliv?

Den 25 maj är det val till Europaparlamentet.

Högskolan styrs främst på nationell nivå, men det finns vissa studentfrågor där EU har samarbeten.

Lundagård lyfter fram tre viktiga områden där parlamentarikerna kan vara med och påverka.

text & foto carl-johan kullving

Den 25 maj kan alla svenska medborgare rösta på kandidater som ska fatta beslut i Europaparlamentet de kommande fem åren. Totalt ska 751 parlamentariker väljas av cirka 400 miljoner väljare.

Beslut i studentfrågor fattas i kulturoch utbildningsutskottet, Cult, och beslut rörande forskning fattas i utskottet för industri, forskning och energi, Itre.

I dagsläget har Sverige ingen parlamentariker i något av utskotten.

erasmus+ Erasmus+ står för European Community Action Scheme for the Mobility of University Students. Det är ett utbytesprogram där du kan söka till andra europeiska länder.

EU:s fria rörlighet ligger till grund för programmet och som utbytesstudent får du även ett extra studiebidrag, utöver ditt vanliga. Drygt tre miljoner människor har varit Erasmus-studenter sedan programmet startade 1987.

Det är Europeiska kommissionen som är ansvarigt för Erasmusprogrammet, men det är parlamentet som granskar kommissionärerna och en stark opinion kan få kommissionärerna att ändra åsikt kring programmen.

I år lanserades Erasmus+, som underlättar inte bara utbildning utomlands, utan även möjligheter att vara volontär eller praktisera utomlands som lärling, lärare och ungdomsarbetare.

bolognaprocessen

utomeuropeiska studenter

Startades som ett projekt 1998 för att sammanfoga högre utbildning inom Europa och göra utbildningen mer jämförbar. Det nya betygssystemet A till F och att en termins heltidsstudier är 30 högskolepoäng är konkreta exempel på hur Bolognaprocessen påverkat dig som student.

I maj 2015 ska EU:s alla utbildningsministrar mötas i Armenien och forma framtidens universitetssamarbete.

Men precis som med Erasmus-programmet är det kommissionen som är med och beslutar och parlamentet som kan påverka deras beslut.

För medborgare i EU:s medlemsländer är det fritt fram att studera i andra EU-länder och även stanna i utbyteslandet efter examen. Desto svårare är det för de studenter som kommer från länder utanför Europa.

I nuläget får en nyexaminerad student i till exempel Tyskland stanna 18 månader och söka jobb, medan samma tid i Sverige är tre månader efter examen. Det pågår diskussioner kring hur regler rörande uppehållstillstånd och visum för nyexaminerade utomeuropeiska studenter ska göras enklare.

foto: privat

hallå där... malena rosén sundström ... universitetslektor vid statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.

Varför ska studenter rösta i valet till Europaparlamentet?

– Det är en demokratisk rättighet. Finns det inget parti att sympatisera med så går det att rösta blankt. Sen är många studenter unga, och det är viktigt att unga är med och påverkar de beslut som fattas, så det inte bara är äldre som styr.

Hur stor roll spelar personvalet in?

– Flera väljare kryssar för en särskild kandidat när det är EU-val. Enligt forskare vid Göteborgs universitet beror det på att de väljare som röstar i EU-valet Redigering: Tina Ljungberg

s.18-19 internationell ny?.indd 2

är lite mer insatta. Det är ofta färre mer kända kandidater som ställer upp i Europaparlamentsvalet.

– Det är viktigt att se vad personen står för och kolla vad individen som ställer upp i valet tycker. Det är inte lika vanligt med partipiska i EU. Det är viktigt att veta var parlamentskandidaten lägger sitt fokus.

Ska väljarna resonera annorlunda när det är EU-val jämfört med i vanliga riksdagsval?

– Väljaren behöver inte tänka på regeringsfrågan, det vill säga vilket eller vilka partier som kommer bilda regeringen. I Europaparlamentsvalet är det bättre att tänka på de olika partierna och vad de faktiskt representerar. lundagård nr 3 2014

19

2014-04-07 03:57

lundagård testar

Var finns de skönaste b Balanserat, brännhett eller blaskigt?

Var hittar du det bästa kaffet när du bestämt dig för att ta en välförtjänt paus i pluggandet?

text karolina jakstrand foto emma karlsmark elfstrand & lovisa wallin

så här gick testet till

Tanken med testet var att undersöka vilket studentcafé som har den skönaste atmosfären och serverar det godaste kaffet. Vi testade kaffet på 13 olika kaféer i anslutning till olika delar av universitetet.

Testarnas uppdrag var att ta ställning till framförallt smaken på kaffet, men även kaféets atmosfär, pris, kravmärkning och om det finns mjölkalternativ. Betygen grundar sig alltså på helhetsintrycket.

café ester (kemicentrum) Pris Liten 12 kronor, stor 15 kronor (påtår 10 kronor).

Smak Varmt och hyfsat gott. + Laktosfri mjölk.

- Tråkig byggnad.

= Ekologiskt

café athen (af-borgen) Pris Liten 12 kronor (påtår 5 kronor). Stor 17 kronor (påtår gratis).

Smak Vattnigt och lite beskt. + Soja- och laktosfri mjölk finns.

- Kan inte betala med kort.

- Smaken.

stamstället (bmc) Pris Liten 10 kronor, stor 15 kronor.

Smak Besk och bitter. + Trevlig personal. + Laktosfri mjölk.

- Ej Kravmärkt.

- Ful mugg.

dyrast

"En syrlighet som inte är så angenäm."

café karna och ilias (socialhögskolan) Pris 7 kronor (8 kronor med lock).

Smak God. + Kan betala på krita. + Bra stämning i kaféet. + Trevlig personal. + Billigt. + Soja – och havremjölk.

- Tar ej kort.

- Locket kostar extra.

bäst i test!

testpanelen

20

lundagård nr 3 2014

s.20-21 kaffetest.indd 1

andrea karltorp, 23 år

christoffer johansson, 25 år

▶▶ Psykologstudent, kaffeälskare och utbildad sommelier.

Bästa kaffetipset är att blanda kaffesump med olivolja och använda som kroppspeeling. ”Huden blir jättelen!"

▶▶ Läser masterprogrammet i genusvetenskap och har jobbat som barista i fyra år.

Bästa kaffetipset är att blanda kaffesump i blomjorden. ”Då växer blommorna bättre på grund av ph-värdet."

Redigering: Lena Barendt

2014-04-07 04:26

ta en kopp kaffe och kolla nyheterna på lundagard.se ◣

e bönorna? café eden

restaurang och café sol

Pris: Liten 10 kronor, stor 13 kronor.

Smak: Gott med mjölk i, fyllig smak men lite bränd eftersmak. + Sojamjölk finns.

- Kan inte betala med kort under 20 kronor.

- Ful mugg. Inga lock till små koppar.

Pris Liten 10 kronor, stor 13 kronor.

Smak Medelmåttig. + Jättefin inredning. + Passerkortet kan laddas för kaffeköp. + Sojamjölk.

- Finns inte lock till små koppar.

- Tar ej kort under 20 kronor.

moroten och piskan (kårhuset) Pris Liten 10 kronor, stor 15 kronor.

Smak Lättdrucken, lite vattnig. + Många platser. + Laktosfri och sojamjölk. + Trevlig personal.

- Tar ej kort under 50 kronor.

- Ej Kravmärkt.

"Fantastiskt ful mugg!" bryggan kök och café (ikdc) Pris 10 kronor (påtår 5 kr).

Smak Lite bränd, men helt okej. + Mysig uteplats. + Trevlig personal. + Laktosfri mjölk (dock slut vid besöket).

- Ej ekologiskt (men ska bytas till snart).

- Ingen kortbetalning under 50 kronor.

café studiecentrum Pris Liten 7 kronor, stor 10 kronor.

Smak Ton av mörk choklad, god. + Laktosfri mjölk.

- Lite vattnigt.

"Mörkrost för den infödde skåningen!"

café holger (ec) Pris 8 kronor.

Smak OK. + Billigt.

- Ej laktos eller sojamjölk.

- Personalen har inte koll på om det är rättvisemärkt eller ekologiskt.

- Tar ej kort under 50 kronor

! t mugg s a g g y sn

mindpark (campus helsingborg) Pris 10 kronor.

Smak Lite fränt. + Soja- och laktosfri mjölk. + Kan betala minst 50 kronor med kort och sen få växel.

- Tråkig mugg.

café ub Pris Liten 10 kronor, stor 13 kronor.

Smak Drickbart, men inte mer. + Sojamjölk finns. + Trevlig atmosfär.

- Tar ej kort under 20 kronor.

juridicum Pris Liten 10 kronor, stor 15 kronor.

Smak Riktigt äckligt. + Fina muggar, + Laktosfri mjölk + Fin inredning.

- Otrevlig personal.

- Inte Krav eller rättvisemärkt.

"Det luktar familjärt – som något jag gjort på en labb i kemin."

i test! sämst

lundagård nr 3 2014

s.20-21 kaffetest.indd 2

21

2014-04-07 04:26

Här kryper Sara och förbättrar samhällets resursutnyttjande.

I våra kraftvärmeverk omvandlar vi avfall, biobränsle och andra energikällor till el och fjärrvärme. Och bidrar på så sätt till att samhällets resurser utnyttjas till effektiv och hållbar energi i svenska hushåll och företag. Det kan vi tacka våra driftteknikers erfarenhet och skarpa sinnen för.

Vill du hjälpa Sara och hennes kollegor att lyssna på våra kraftverk?

Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.

Your energy shapes the future. x

lundagård nr x 2010

s.22-23 historiska händelser nyare.indd 1

Redigering: Xxxxx Xxxxxxx

2014-04-07 04:01

historiska händelser djurens dag Lunds studenter hade beslutat att karnevalens dag skulle ägnas åt det tredje av naturens riken enligt Carl von Linnés teori, det vill säga djurriket. Dagen kallades "Det tredje rikets dag", även kallat Djurens dag. I satiren gick Tysklands toppnazister under smeknamnet ”de tre små nassarna”.

– Man måste tänka på dåtidens samhällsklimat. På ett sätt var det helt rätt då, men helt fel nu, säger Andreas Svensson, arkivarie på Akademiska föreningens arkiv och studentmuseum.

Der Führer var främst i tåget Lundakarnevalen började på 1860-talet som en årlig vårfest och har sedan utvecklats till en helg full med spex och studentfirande. År 1934 firades dock en karneval som det inte pratas mycket om.

Temat var ”Det tredje rikets dag”.

Varje Lundakarneval har sina oförglömliga historier. Men vissa saker ligger mer i det fördolda än andra, och i de gamla bildarkiven finns saker som förvånar.

Under trettiotalets globala depression var det svårt att få ihop pengar till en karneval, men efter år av uppehåll var det äntligen dags. Den 12 maj 1934 var det åter Lundakarneval. det är tidig vår och vädret är fantastiskt. Fler människor än någonsin har tagit sig in till stan för att ta del av karnevalen. De står längs gatorna och väntar på det försenade karnevalståget, som äntligen dyker upp efter en dubbelkvarts försening. Längst fram i karnevalståget kommer en bil vars sidor har banderoller med målade hakkors. Studenterna ombord är utklädda till Nazitysklands viktigaste män. På flaket sitter Hitler

Redigering: Tina Ljungberg

s.22-23 historiska händelser nyare.indd 2

och spelar piano medan Goebbels och Göring vinkar till folkmassorna. i programbladet står: ”I våra dagar gnolar hela världen på refrängen till tre små nassar, bland vilka Hitler spelar första fiolen, under det Goebbels anger tonen och alla dansa efter souchefen Görings pipa”. På karnevalsområdet ”Koncentrationslägret”, där koncentrationen av allt roligt händer, står unga försäljare och säljer karnevalstidningen ”Vårkamp”. det är en obehaglig bild av en karneval

i nutida människors ögon. Men år 1934, fem år innan andra världskriget bryter ut, står människor och småskrattar när karnevalståget rullar förbi. Där och då kopplas koncentrationsläger ihop med arbetsläger där man sätter politiska fångar, men inte med folkmord.

nazism som ideologi var inte heller något tabubelagt. Vid den tiden hade det akademiska Lund många med politiskt bruna sympatier.

– Man gjorde sig rolig över nazisterna samtidigt som man också beundrade dem. Hade de hatat nazisterna hade de inte ens valt att uppmärksamma dem, säger Andreas Svensson.

Kritiken från samhället var mycket positiv. Lunds Dagblad skrev att Lundakarnevalen var ”en strålande succé”.

Början av ingressen lyder: ”Studentkarnevalen i Lund är, när detta läses, endast ett minne blott, men ett ljust, vackert och levande sådant”.

Studenternas satiriska skämt gjorde narr av nazisterna, men ändå var temat uppseendeväckande och en del människor blev upprörda över skämten. En lokaltidning beskrev att både borgare från Malmö och radikala studenter betedde sig hotfullt mot försäljarna till ”Vårkamp”. Men ”missförstånden klarades alltid upp i gott köpsamförstånd”.

"Man gjorde sig rolig över nazisterna samtidigt som man också beundrade dem."

minnet av vårhelgen är i dag ett

bra exempel på vad som händer när samhällets åsikter kraftigt förändras. Allt eftersom andra världskrigets konsekvenser blivit kända har 1934 års karneval med åren fått försämrat rykte och blivit ett känsligt ämne i dagens Lund. För inte vill studentvärldens största folkfest förknippas med sympatier för Förintelsen.

I maj är det en ny karneval. Studenter dricker öl och spexar runt medan hela Lund fylls med glada människor. Då kommer en pianospelande karnevals-Hitler kännas långt borta. text tove nordén foto af:s bildarkiv

lundagård nr 3 2014

23

2014-04-07 04:02

kultur

money talks, bullshit walks

Fegisarna mobiliserar

Jag hade inte intresserat mig särskilt mycket för klassamhället innan jag började plugga humaniora på universitetet.

Där gick det knappt att köpa en kaffe utan att en kursare, nyinläst på Bourdieu, meddelade att hen ”älskade att prata om klass”.

Jag tog seden dit jag kom och fann mig allt oftare sitta med mina nyfunna vänner och grubbla över hur man skulle inordna samtida fenomen på klasstegen. Var det franska skivbolaget Kitsuné kulturborgerligt eller bara medelklassigt? Bar överklasstjejerna fortfarande skor från Superga eller hade de slugt börjat maskera sig i Chuck Taylors? Grillchips: arbetarklass. Lättsaltade potatischips: ängslig medelklass.

Och så vidare.

Plötsligt är alla ute och demonstrerar. Men kan en politisk rörelse bygga på en längtan efter att passa in?

sällan eller aldrig pratade vi om

pengar. Vi hade nog en vag aning om att klass hade en annan betydelse, bortom det identitetsskapande trams som vi sysslade med. Att det var ett begrepp som klarlade att det finns skillnader i ekonomisk och politisk makt mellan olika grupper i samhället. Och att dessa grupper organiserade sig i syfte att försvara eller klättra upp från sin ställning.

Men vår ungdom gjorde att vi mest var intresserade av oss själva, och våra privilegier gjorde att vi mest var intresserade av vår egen position.

"Jag vågade mig ut för att alla andra gjorde det."

de senaste åren har allt fler av oss med

högskoleutbildning konfronterats med bemanningsanställningar, strul med akassan, och osäkerhet kring nästa månads försörjning. Vi tvingas inse att bostad, bohag, pengar och privilegier inte kommer att trilla ner i knäet på oss. På popspråk kallas vi prekariatet, ett begrepp myntat av den brittiske ekonomen Guy Standning, vars tanke är att inrymma alla som befinner sig i en ”prekär situation”. Oavsett om du är en thailändsk bärplockare eller en arbetslös socionom med en egen dumplingsblogg.

det fina med idén om prekariatet är att

sebastian hagberg 24

lundagård nr 3 2014

s.24-25 kulturuppslag ny?.indd 1

lika bra att vara ärlig. Jag vågade mig ut för att alla andra gjorde det. För att det förväntades av mig – att inte ta ställning, att inte ha tackat ja till Facebookarrangemanget, hade varit pinsamt.

Men det hör till ovanligheterna att det är bekvämt att vara del av en politisk kamp, eller att prata om politik över huvud taget. Prova att fråga en person du vill ligga med vad han eller hon röstar på. Jag gjorde det förra helgen, och fick höra att jag var ”extremt politisk och lite aggressiv”.

Mina föräldrar berättade inte för mig vad de röstar på förrän jag var 17 år. det finns fler anledningar till att

vårens stordemonstrationer är svåra att få ihop med den politiska vardagen. Det är inte bara mina föräldrar och potentiella ragg som ogärna pratar politik.

Enligt Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap och föreståndare för SOM-institutet, tycks svenska väljare i jämförelse med andra länder vara väldigt obenägna att försöka påverka varandras partival. Inför valet 2010 var det i städer av Lunds storlek 17 procent av invånarna som försökte övertala någon i sin närhet att rösta annorlunda.

Bland personer med högskoleexamen var andelen 19 procent. Siffrorna är lägre än i de flesta andra demokratier. Det verkar som att vi helst av allt bara vill ha det trevligt.

Forskningen är inte säker på varför – en teori är att det är en del av den svenska politiska kulturen: Vi är konflikträdda, och att fråga vad någon röstar på är helt enkelt oförskämt.

p1:s filosofiska rummet den 16 mars, ”Jaget i det digitala samhället”, gav en rad förslag på varför alla plötsligt är ute och demonstrerar. Rättssociologen Måns Svensson menar att den sociala

välkomna vansinnet illustration ellen paulsson

någon äntligen har insett att det här med kulturellt kapital bara är ett sorgligt litet tröstpris. Idén att min position i samhället bestäms av min musiksmak eller mina teatervanor var kanske relevant på 50-talet, men i en tid då överklassen varken bryr sig om musik eller teater är den kall som gammalt te. De bryr sig om sina pengar och rättigheter. Jag har insett att när det kommer till klass är det det enda som betyder något.

”Vad gör du här?”

Min kompis blev förvånad när hon fick syn på mig i folkmassan på Möllevångstorget en söndag för några veckor sedan. Med all rätt. Jag demonstrerar nämligen aldrig. Jag tycker att det är djupt obehagligt att demonstrera. Men jag var där, och det var min kompis Agnes 60-åriga mamma också.

Efteråt skrev en bekant på Facebook: ”Se där: För några timmar sedan stod en i Malmö och lajvade revolutionär, nu sitter man och dör pluggdöden i Lund istället. Schyst med kontraster ändå.”

På demonstrationen i Kärrtorp i vintras var de 16 000. Efteråt haglade instagrambilderna på alla som var där. Men varför var vi där? Och varför känns det som att ”lajva revolutionär” att gå med i ett tåg för allas lika värde?

Vi lever i ett checkpoint-samhälle. Vi går från en högskola kantad av omtentor till att jobba med vetskapen att det finns a-kassa och socialbidrag. Det är bra. Men jag tror att det också leder till en längtan efter risk, så att segern betyder mer.

Därför är det roligt när det kommer ett spel som Dark Souls 2, ett actionrollspel där spelglädjen och oförlåtligheten

från Flappy Bird möter grafik från i dag.

Det är svårt och det finns få checkpoints.

Och det är otroligt bra.

Förhoppningsvis fortsätter spel som dessa att komma, för det betyder att vi har det tillräckligt bra för att sakna den bitterljuva känslan av en betydelselös förlust. sebastian manieri Redigering: Annika Skogar

2014-04-07 04:05

läs om fler demonstrationer, manifestationer och protester på lundagard.se ◣

kontrollen förändras när vi är synliga på sociala medier. Genom att allt fler vet vad vi gör skapas en motivation till att göra goda saker. Som det gamla talesättet att det krävs en by för att fostra ett barn.

Eller som i det här fallet: Ett Facebookflöde för att våga stå upp mot rasism.

Etikforskaren Elisabeth Gerle ser en förändring i och med ett uppskruvat Facebooktempo: vi anser oss mer än någonsin vara självständiga individer, men i själva verket är vårt flockbeteende starkare än någonsin förr. Det gäller att vara snabb med att gilla rätt saker och då anpassar vi oss till vad andra gör, för att det inte ska bli fel.

Resultatet blir mindre civilkurage – att våga stå för något som är obekvämt men rätt blir mer sällsynt.

utan att behöva vara särskilt aktiv. Att gå med i en Facebookgrupp istället för att gå ut på gatorna. Det har kritiserats för att vara en genväg till ett godare sam-

"Det gäller att vara snabb med att gilla rätt saker och då anpassar vi oss."

i ett par år har det pratats mycket om slacktivism – ett sätt att vara aktivist

vete, utan att egentligen åstadkomma någon förändring. Av den här våren att döma har slacktivismen tagit ett steg till.

Vi går ut på gatorna, men fortfarande för att få visa andra att vi gör det – och tar då ställning i en fråga där det är mer kontroversiellt att inte ta ställning än att faktiskt göra det. kan förändring bygga på en längtan efter att passa in? Det kanske inte är något att raljera över. Ett samhälle där det är pinsamt att inte ställning mot fascism borde vara det bästa som kan hända.

Fegisarna måste mobiliseras och kanske kan ändamålet helga medlen. Vårens demonstrationsvåg ska inte förringas – demonstrationer har lett till stordåd förr. Åtta timmars arbetsdag. Allmän rösträtt. Frågan är bara om det räcker hela vägen. Forskning kring opinionsbildning betonar hur viktigt samtal mellan människor är. 1955 skapade kommunikationsforskarna Katz och Lazarsfeld teorin om hur opinion bildas i två steg: först från partier till opinionsledare, sedan från opinionsledare vidare till resten. De opinionsledare som får oss att rösta annorlunda är varken bloggare eller debattörer, det är folk i vår närhet, de som vi litar på. Grannar och mammor och vänner. Färre röstar inte på Sverigedemokraterna för att vi går i ett tåg och instagrammar om det, utan för att vi agerar efter det. Står upp för det vi tror på också när 400 följare inte ser. text nina lind illustration malin johannesson

domar där nej blir ja

valborgsnatt

Rubriker om frikännanden i bisarra våldtäktsmål tycks komma ur en aldrig sinande källa. Senast frikändes en man i januari av Lunds tingsrätt trots att han erkände att den drabbade kvinnan skrek nej. En känsla av hopplöshet, men även svar på vad som händer i rättsalarna, finns i Katarina Wennstams Flickan och skulden. Boken är inte ny, men minst lika aktuell i dag som när den kom år 2004. Hur kan våldtäkter ske, och varför blir så få dömda? Förbered dig på 212 sidor av obehaglig känsla i magen levererat med en saftig portion ilska. Jobbigt, men viktigt.

linnéa berglund

Tänk att morgonens kör, vars sång krafsade på drömmen, nu bara är tysta röster, svävande atomer i vårregn.

Redigering: Annika Skogar

s.24-25 kulturuppslag ny?.indd 2

illustration malin johannesson

Gråt ni ner i maten.

Och finn sen lindring i linden, lönndom i lönnen, dagen i daggen.

sebastian hagberg lundagård nr 3 2014

25

2014-04-07 04:06

kulturredaktionen väljer

Kurserna som borde finnas Sista anmälningsdag. Suck. Du har ingen aning om vad du ska läsa nästa termin.

Kanske beror det på att kursutbudet inte är tillräckligt. Civilingenjörsutbildningar och strökurser i all ära, men är det nog? Kulturredaktionen gör ett djupdyk ner i oceanen av kursutbud och letar fram de kurser som egentligen borde finnas.

HUR MAN FÖRVALTAR SIN KUNSKAP UTAN ATT BETE SIG SOM EN SKÖN SNUBBE På universitetet utbildas alla de personer som vet allra bäst inom sitt område. Möjligen i alla fall.

Det svåraste testet för många av dessa personer är inte tentor, uppsatser eller avhandlingar. Det är att inte bete sig illa. När du vet bäst om, säg, nationalekonomi eller David Foster Wallaces användning av jaget i prosa, är det lätt att du blir överlägsen i kontakten med dina medmänniskor.

Den här kursen skulle hjälpa dig att vara tyst när din åsikt inte är efterfrågad. Män har förtur till alla utbildningsplatser.

KÅRKUNSKAP Vad håller kårerna egentligen på med? Vi undrar ju allihop.

FASHION FÖR AKADEMIKER Professorslooken – ful kavaj från tiden då studierna inleddes, dito jeans eller chinos – är både tråkig och exkluderande. Att professorer och doktorander är en ganska homogen grupp motverkas inte helt enkelt med kläder, men det är ett steg i rätt riktning. Dessutom skulle fältbiologer vara mycket snyggare i indianskor från Visvim, humanister skulle vara respektingivande svåra i stora svarta Yohji Yamamoto-rockar och inget säger ”jag vet vad jag håller på med” som när idrottsvetare rockar Alexander Wang. Ett stipendium för inköpet av makabert dyra funktionsbyxor från Acronym till miljövetare skulle kunna komplettera kursen.

tor gasslander 26

s.26-27 nöje.indd 2

lundagård nr 3 2014

HISTORIA FÖR HYSTERIKER Två saker som inte håller på att ta över världen: Genusperspektiv och den grävande journalistiken. Ändå är många oroliga. Vi kollar siffror på minskat pres�stöd, kvinnlig representation och antalet personer som menar att såväl journalistiken som genusentusiasten borde ”gaska upp sig och inte vara så sur”. Sen kan du sova lugnt.

LÄRAN OM LIVET Trött på misstag? Kursen ”Läran om livet” samlar ett helt paket svåra livsval i en kurs. Här tas tillvara på den outnyttjade resurs som hittas på landets äldreboenden. I ett samarbete med Pensionärernas riksförbund matchas du ihop med passande gamling. Du får en utbildning på temat ”gör om – gör rätt”, där seniorerna lär dig undvika de inledande felen. Välj ditt livsöde i förväg, komplett utan gnatiga partners, potentiela spelmissbruk och nio-till-fem-jobb i förvaltningssektorn.

TURISTPROGRAMMET Nio terminer på samma program kan förstöra den bästa. Turistprogrammet ger dig en examen med själen intakt. Varje termin måste du nämligen läsa minst 7,5 hp på en fakultet där du inte läst förut.

Du får vidgade perspektiv och utlopp för mer än ett intresse. Verklighetsförankring för båda parter.

LIVVÄGLEDNING Glöm arbetsmarknaden. Vad vill du att ditt liv ska gå ut på? Lust och spontana infall får styra. Examination: Att göra fyra saker du längtat efter att göra ”när du har tid”.

(Ironiskt nog är det exakt så här de bästa affärsidéerna + en frisk människa skapas).

virve ivarsson

PENDLINGSKUNSKAP Detta är inte en av Skånetrafikens välbehövda internutbildningar. Kursen handlar om hur du haffar den bästa platsen på Öresundstågen, lär dig tyda Kävlingedialekt och inte minst hur du raggar på danska. Ett utmärkt tillfälle för alla som vill bota sin tidsoptimism och samtidigt lära sig mer om det flockbeteende vi närmast delar med flyttfåglarna. illustration marie eriksson

”Kursen skulle hjälpa dig att vara tyst när din åsikt inte är efterfrågad."

THE ART OF BRÅK Det är på tiden att vi inser att ett bråk inte är ett socialt misslyckande, snarare ett friskhetstecken.

Här är kursen där du lär dig hitta dina åsikter, stå upp för dem och starta bråk – även utanför internet. Kursmaterial: Gilmore girls och Dead poet’s society.

”Välj ditt livsöde i förväg, komplett utan gnatiga partners.”

HBO OCH DET SAMTIDA TV-DRAMAT Lever du majoriteten av ditt liv i parallella världar med drakar och vampyrer (och tycker det verkar lite för meckigt att delta i ett lajv)?

Gillar du starka varumärken? Få bolag producerar lika välgenomtänkta och estetiskt tilltalande draman som HBO. Detta är kursen som borde finnas just för dig.

Oj, just det, den finns ju redan. 7,5 hp. Se till att ha en backup-plan – kursen ryktas redan vara populärare än Harry Potter och hans världar.

elin sivard Redigering: Arash Shahsavari

2014-04-07 04:07

få koll på trenderna – varje dag på lundagard.se ◣

3 tips BALLT BALEARISKT PÅ BABEL

Kommer du ihåg när ”baleariskt” var ett acceptabelt och frekvent använt adjektiv för att beskriva musik? Om du gör det och saknar det, eller bara vill veta vad jag pratar om, bör du besöka Babel i Malmö den 19 april. Då intar The Embassy scenen, uppbackade av DJ-akterna Zophy, Freaks N Geeks och Anna & Matilda. Borde bli som på Ibiza. Eller nåt.

philip stålhandske

FÖR PRYLÄLSKAREN

Radio AF:s artistredaktör Kajsa Dellgran ser klubben som ett sätt att visa att Radio AF expanderar.

Första Siste april-klubben Radio AF ordnar en klubbkväll öppen för alla. Ett brett musikregister, gott häng och en rykande konsert med Cleo & Kristin Amparo välkomnar våren med öppna armar.

s.26-27 nöje.indd 3

VÅRRUS

Gillar man inte vad som spelas i det ena rummet kan man gå in i det andra.

– Det är viktigt att det finns något för alla – även för icke-studenter. Därför har vi valt att vara på Mejeriet, säger Kajsa Dellgran.

hajpade hiphop- och soulduon Cleo & Kristin Amparo, med den nysläppta EP:n ”Vem e han”, ska uppträda och var inget svårt val för arrangörerna som själva är stora fans.

– Svensk hiphop är verkligen hett just nu och sen är Cleo & Krisradio af har förhoppningar om att klubben ska bli ett återkommande event. tin Amparo världens fetaste livearSjälva idén om en klubb har legat och tister, säger Kajsa Dellgran.

Det går rykten om att pyrt länge, men att flera nationer inte gilde anordnar den "Gillar man lar konkurrensen det nu beror delvis på innebär att radion har den stundande digi- inte vad som klubb samtidigt som de taliseringen. I höst spelas i det på Valborg. Men detta lämnar radion FMhar inte Kajsa Dellgran bandet för att satsa ena rummet Snarare tycker helt på digital radio. kan man gå in upplevt. hon att fler klubbar ger – Det här är ett större valmöjligheter, bra sätt att visa att vi, i det andra." då alla inte vill fira på istället för att ta bort samma sätt. Hon förnågot, snarare utökar och blir större och fetare, säger Radio väntar sig en blandad skara av AF:s artistredaktör Kajsa Dellgran, som besökare.

– Det blir mycket fuldans, skönt har styrt med förberedelserna.

Fokus på musikalisk bredd ska locka häng på uteserveringen och en en publik med olika smaker. DJ-spannet sjukt bra konsert. ska blanda metal, svensk hiphop, pop, indiepop och amerikansk folkmusik.

Med två DJ:s, spelandes parallellt, är text klara mimi sveningsson valet publikens. foto xche balam Redigering: Arash Shahsavari

karolina jakstrand

in english

Sugen på att springa av dig de sista kilona från i julas tillsammans med några tusen andra? Den 10 maj hålls Lundaloppet och än är det inte för sent, den 23 april är sista anmälningsdag. Är du helsingborgare går Springtime av stapeln samma dag. Hör du inte till de som trivs att springa många svettiga kilometrar så kan du alltid stå längst vägen och heja på. Du kommer inte vara ensam.

saga sandin

missa inte…

foto: dimitri koutsomytis

Varje år står Radio AF för musiken i Stadsparken under Valborg. I år avancerar radion och arrangerar en Siste aprilklubb på Mejeriet. Med aktuella artister på scen, heta DJ:s och fuldans anser radion att klubben är ett självklart avslut på dagen.

Om du är beredd att slingra dig fram mellan dreadlocks, barnvagnar och hippa secondhandälskare så ska du ge Mitt Möllans vårmarknad i Malmö ett besök. Lokala smyckesformgivare, konstnärer och klädförsäljare flyttar in i lokalen på Claesgatan helgen den 26-27 april och bjuder på shopping i vårens tecken. Och bäst av allt – vägg i vägg har vintagemeckat Beyond retro nyss öppnat. Så ta en tur till storstan och uppdatera din garderob inför våren.

siste aprilklubben Radio AF will host a new club event on the last day of April. They will offer a wide selection of music styles at Mejeriet.

Read the full story at lundagard.net

When? 29 April 22.00-03.00 Where?

Mejeriet, Lund

… filmen ”Optimisterna” där vi får följa ett gäng krutgummor som tillsammans bildar ett volleybollag. I en kavalkad av livsglädje, både på och utanför planen, får vi följa dem på resan mot deras första match. Se till att ta dig till biograf Kino för att se denna film som värmer ända in i själen. anna folkesson

lundagård nr 3 2014

27

2014-04-07 04:08

lunds universitets studentkårer

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

foto: jonas jacobsson

Gammal skräck och nya vänner en gång i tiden, det vill säga yngre Krita, när undertecknade ännu var i början av våra karriärer som kårmuppar, var frågan om kårmedlemskapets obligatorium ännu en het debattfråga. Alla kårerna i Lund var mer eller mindre skräckslagna inför detta och samtliga kårers konferenslokalers väggar var mer eller mindre tapetserade av krisplaner. Medlemsavgifter i Lunds universitets studentkårer och Sveriges förenade studentkårer minskades kraftigt inför det förväntade inkomstbortfallet och skogarnas dödskrik ekade genom Lund när löpmetrar med kommunikations- och medlemsvärvningsplaner togs fram, förkastades, återemitterades och begravdes i torv i sex veckor. så här i efterhand ter sig våra farhågor, milt sagt, något överdrivna. Den medlemsmassutvandring av bibliska mått

detta är lus

28

snarare än att vara en be-

gravningsklocka för studentlivet har kårobligatoriets avskaffande blivit en språngbräda för utökat samarbete och integration. Idag står vi till och med i viss mån starkare nu än vad vi gjorde under obligatorietiden.

Studentlund har hög anslutningsgrad, likaså organisationerna som valt att stå utanför.

Inom ramen för samarbetet mellan Kuratorskollegiet, LUS och Akademiska Föreningen gör man allt mer, bland annat har utbildningarna i ansvarsfull

lus kramar Alla vänner av magnolior.

alkoholservering ökat så mycket i omfång att vi har slagit i taket för hur stora vi kan göra dem. slutligen så sätter vi nu

kronan på verket när Kuratorskollegiet, LUS och Akademiska Föreningen flyttat in på den gemensamma Studentlivsvåningen. På ytan kanske en samlokalisering ter sig mest symbolisk, men alla som någonsin försökt stimulera någon form av gränsöverskrivande samverkan vet hur viktigt det är att förenkla kommunikationen och att skapa kontaktytor över gränserna. Mängden tvärvetenskap och samverkan som alstras i gemensamma fika- och lunchlokaler skall ej underskattas. När vi nu alla delar kontor har vi lagt en solid grund för att få en djupare förståelse och inte minst att bistå varandra när nöden så kräver. På så sätt står vi ännu starkare rustade att möta de nya utmaningar, kriser och möjligheter som framtiden kan tänkas bringa. För att citera en av våra systerorganisationer: Coniuncta Valent! Enade är vi starka!

För varje samhällsvetare som Lunds universitet utbildar får universitetet 28 911 kronor per år och sen ytterligare 19 622 kronor per år om studenten dessutom tar sig igenom sina påbörjade studier. Motsvarande siffror för en medicinstuderande är 61 000 kronor respektive 74 198 kronor. Det säger sig själv att det är dyrare att bedriva utbildning inom medicin där klinisk praktik och avancerad labbutrustning är med i ekvationen. Att säga att medicinsk utbildning är överfinansierad vore varken sant eller rättvist, med dagens utbildningspolitik får alla utbildningar kämpa för sin överlevnad. Däremot saknas det förståelse för att även samhällsvetenskap och humaniora kostar pengar. Det finns en undre gräns för hur mycket man kan spara på att skära ner på den lärarledda undervisningen. Har akademisk utbildning ens något existensberättigande om det enbart reduceras till självstudier?

"Det finns en undre gräns för hur mycket man kan spara på att skära ner." att samhällsvetenskaplig utbildning

är underfinansierad är knappast en nyhet.

Vad som däremot är en förhållandevis ny utmaning är att utbildningsuppdraget, alltså hur många studenter universitetet ska utbilda varje år, har minskat de senaste åren.

Fasta kostnader i form av personal och lokaler påverkas inte nämnvärt för att en institution utbildar något färre studenter under ett år. Vi står alltså inför oförändrade (eller till och med ökade) kostnader och minskade intäkter. Här måste riksdag och regering tänka om. Om Sverige ska vara ett land som ligger i framkant utbildningsmässigt måste också finansiering finnas. På lokal nivå ser vi allt mer ansatta fakulteter och en långsam men stabil ökning av universitetsgemensamma kostnader. Även detta är en prioritering man bör ifrågasätta.

om sverige har ambitionen att ha univer-

sitet i världsklass räcker det inte med dyra skrytbyggen. Ett universitet som vill räknas till världens främsta måste också tillhandahålla utbildning av högsta kvalitet.

clara lundblad ordförande lus edward linderoth-olson vice ordförande lus

foto: josefine jaktling

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

och reduktion av kårer och nationer till festklubbar enbart intresserade av att ragga medlemmar som förutspåddes har uteblivit. Istället står studentlivet fortsatt starkt, något som har vunnit erkännande hos universitetet. För att citera rektor Per Eriksson så utgör studentlivet halva Lunds attraktionskraft. Detta är inte heller bara tomma ord, utan något som universitetet har stött även i handling – det stöd som har beslutats av universitetsstyrelsen till Nationer, Kårer och Akademiska Föreningen har underlättat omställningen och hjälper alltjämt till att trygga den fortsatta verksamheten.

kårkrönika

lus sparkar Den parlamentariska sjukförsäkringsutredningen som likt en överförfriskad novisch aldrig kommer på fötter.

ludvig sundin ordförande samhällsvetarkåren

lundagård nr 3 2014

s.28-29 luslu.indd 1

2014-04-07 04:09

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Nytt hus för HT-studenter öppnar efter sommaren Höstterminen 2014 kommer studenter vid Centrum för teologi och religionsvetenskap (CTR), Institutionen för kulturvetenskaper, Institutionen för arkeologi och antikens historia, Historiska institutionen samt Filosofiska institutionen att läsa i det ny- och ombyggda huset LUX. – Studenterna kommer att få en mycket bättre studiemiljö i LUX, där alla faktiskt får plats, där det finns studieplatser, café och bibliotek, och framförallt kommer det att bli många fler möten, mellan både studenter och forskare, säger Hannah-Maria Skoglund, före detta ordförande i Humanistiska och teologiska studentkåren.

Det nya byggnadskomplexet, LUX, och det intilliggande Språk- och litteraturcentrum (SOL) kommer på det här sättet att tillsammans bilda ett riktigt humanist- och teologcentrum som blir

Visionsbild av nya LUX sett från hörnet Sölvegatan/Helgonavägen. Illustration: Jais arkitekter.

ett viktigt nav på det nya framväxande Kunskapsstråket längs med Sölvegatan i Lund.

VAD GÄLLER FÖR DIG SOM LÄSER VID INSTITUTIONERNA SOM SKA FLYTTA IN? Den 25 augusti öppnar LUX. Institutionerna som ska flytta in stänger vid midsommar och håller sen stängt fram till nyöppningen på LUX. Allmänna frågor om flytten kan skickas till Charlotte Tornbjer, blivande föreståndare för LUX: Charlotte.Tornbjer@lux.lu.se.

Varför heter huset LUX?

Vad finns på nya LUX?

LUX betyder ljus på latin och är menat att ge associationer till bildning och upplysning.

Det ska också visa på samhörigheten med grannbyggnaden SOL (Språk- och litteraturcentrum). Dessutom fungerar namnets två första bokstäver som en förkortning för Lunds universitet och i viss mån också för Lund. X:et i LUX står i det fallet för det okända, d.v.s. det som ska utforskas av studenterna och forskarna i huset. Här kan man tänka på bokstaven X användning i matematiken som en variabel med okänt värde. Tillsammans bildar de ljusassocierande byggnaderna ett samlat Humanist- och teologicentrum i Lund.

LUX-biblioteket | Tysta läsesalar | Studentcafé | Lärosalar i olika storlekar | Cirka 550 studieplatser i olika miljöer i husen | Många matplatser och studentpentry med mikrovågsugnar | Generösa öppettider

Studentinformation 23 & 25 april | 12.15–12.45 Kom och ställ frågor och få mer information om de nya lokalerna, LUXbiblioteket och studentmiljön på LUX. Informationsmötena hålls i hörsalen på Språk- och litteraturcentrum (SOL), Helgonabacken 12.

Vi bjuder på fika!

Tidsplan • Institutionerna som flyttar till LUX är stängda från midsommar.

• Den 25 augusti öppnar LUX för studenter och allmänhet.

Mer information • För mer information, se www.ht.lu.se/LUX

WWW.LU.SE

s.28-29 luslu.indd 2

2014-04-07 04:09

din mamma bor inte här...

skönt!

lunds nation har byggt 126 nya studentlägenheter

ansök redan idag! arkivet@lundsnation.se www.lundsnation.se/arkivet s.30-31 Q+serie ny?.indd 1

2014-04-07 04:10

q : kårförtroendet illustration sara ottosson

6

sista sidan

MORRHOPPAN Morr, morr, morr. Mars har varit en riktig kattmånad. Jag får slicka såren och ha i åtanke... ... fifflare med kiss- och bajsretorik, ångrar sig snabbt när det blir publikt. Kanske har de inte heller sett en bägare rinna över? ... den röda gryningen – eller skymningen?

Inte sedan tidigt 70-tal har dackarna klätt

K

årernas samarbetsorgan Lus, som äger Lundagård, är i ekonomiskt trångmål. Situationen förbättrades inte av att Lus av ekonomiska orsaker tog bort tjänsten som ekonomiansvarig. Nu har det blivit Lundagårds

tur att få damoklessvärdet riktat mot sig.

Kårerna, de flesta välbeställda, ökar inte anslagen till det krisande Lus. Under det extrainsatta mötet antog istället kårerna förslaget om att beskära Lundagård.

Q har hämtat inspiration från Fjärran Östern.

På grund av Senryü-versens lakoniska versmått skaldas denna månad två verser.

Uppgjort möte ger bred konsensus - Kalla kårer

sig i frackarna. ... skvallerpresskrisen i Lund – då gaddar sig Studentlundsvalen i hufvudstaden istället. Solidariskt! ... Moëtprovningen som slutade med flaggan i topp! #vemvaresomvaska?

Förmögna kårer undviker granskning - Undviker ansvar

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

Redigering: Carl-Johan Kullving

s.30-31 Q+serie ny?.indd 2

lundagård nr 3 2014

31

2014-04-07 04:10

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår

SOFIA SCHEUT Z DESIGN

Vår i Skrylleskogen!

nytt program med

naturum Skrylle

och

skånetrafiken.se lund.se/naturum s.32 baksida.indd 1

2014-04-07 04:11