Tidningen lundagard nummer 3 bilaga 2013

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 3 2013

överliggare Från ökända till okända. Var tog universitetets rebelliska slackerlegendarer vägen?

Sid 12-15

nationer på sin vakt

Plötsligt byttes sättet de brukade betala sina vakter på. Varför? Sid 6-7

s 1f.indd 1

bestäm din framtid

Ja eller nej? Se vilken utbildning som passar dig med vårt test. Sid 18-19

so long, plugget

Starta eget-tips, stor karriärsguide och lite SVT-Bullen. Bilaga i mitten

13-03-18 08.42.47

HUMANIST- OCH TEOLOGDAGARNA | 19–20 APRIL

Nära relationer Låt dig överraskas av vad våra forskare har att berätta om den dynamik som finns i alla nära relationer!

UR PROGRAMMET: Fredagen den 19 april • Två hästar för rätt skelett – om identifieringen av Rikard III • Vad säger katten? Om mjau, kurr och andra kattljud Lördagen den 20 april • Att lära sig kärlekens språk – om sexualupplysningsfilm i Sverige • 12.00 RAUSINGFÖRELÄSNING med Tonie Lewenhaupt | Kläders tysta språk – klädkoder och kommunikation

Hela programmet: www.ht.lu.se/htdagar Vi ses på Språk- och litteraturcentrum, Helgonabacken 12 i Lund.

Fritt inträde.

På lördagen den 20 april bjuder vi på kaffe och kaka i samband med föreläsningarna.

Personliga assistenter sökes Kooperativet Frihet Jag är en utåtriktad student, som har en CP-skada. Jag är en kristen man, intresserad av bön, mission och teologi. Jag har en magisterexamen i datavetenskap och läser nu på en teolkand på distans. Personlig assistans har jag hela dygnet. På natten rör det sig om jourtjänstgöring.

Jag söker nu sommarvikarier på hel- och/ eller deltid under i princip hela sommaren, med början 21 maj. Ange önskemål om period och tjänstgöringsgrad i din ansökan. Eventuellt finns även möjlighet till ett extraknäck till hösten. Körkort är nödvändigt. I övrigt har jag inga krav på utbildning. Jag föredrar om du kan dela min kristna tro. Jag tillhör den Katolska Kyrkan och är även associerad i Ad Fontes i Lund.

Sista ansökningsdag: 2013-04-05.

Arbetsgivare är Kooperativet Frihet. Kollektivavtal tillämpas.

Ansökan skickas till: frihet@algonet.se eller till Ref.11, Kooperativet Frihet, Höstbruksvägen 12B, 226 60 Lund Telefon: 046-15 06 12.

Studentlägenhet i Landskrona!

ärda lägenheter med Vi har fräscha och prisv ning. Du pendlar möjlighet till snabb inflytt både Lund och snabbt på ca 15 min till dela med en kompis?

Helsingborg. Varför inte Hitta ditt nya boende på www.landskronahem.se

-569 15 eller Kontakta oss redan idag på 0418 .se em camilla .andersson@landskronah

6YlQJUXP I|U DOOD

s 2-3 ledare.indd 1

VH

13-03-18 08.43.41

ledare

leka med eld

"Historiens vingslag upprepar sig"

Unkna rum behöver vädras med öppenhet ibland för att inte mögla. Det är dags för nationerna att ta sitt ansvar för den stora makt de har i Lunds trånga studentvärlden, och inse att det är dags att agera på det sätt som deras medlemmar förtjänar.

I Lund är kårpolitiken avpolitiserad sedan mitten av 90-talet. I Uppsala är så inte fallet. Men nu kanske vi är på väg att se samma förändring där. Teknologkårens ordförandes uttalande talar i alla fall för saken. Vi får se om det kan bli samma utfall för Uppsalateknologerna som för TLTH, när de satte bollen i rullning i början av 80-talet. Frågan är inte avgjord ännu. Kårstatusbeslutet har överklagats. Men spännande är det oavsett.

två sidor fram skriver vi om

nationsvärldens kanske mest dolda gren. Vi har ställt frågor till personer som helst inte vill svara, och ofta inte gör det. Sen har vi frågat igen. Och igen.

När man går ut på klubb är vakterna, eller entrévärdar som de enligt konstens regler kallas, kanske inte något man funderar på mycket mer än man behöver.

När nationernas toppar träffas och gemensamt börjar prata om en sådan sak som att sköta utbetalningar av vaktlöner korrekt, så borde de inte kunna vara så förvånande att det inte dröjer särskilt länge innan vi får nys om det. Information av den karaktären har en läckande tendens.

jh

tycker du att lundagård är ful?

eftersom det är vårt uppdrag så ringer vi och ställer frågor och på det viset inleds en ”vem kan säga minst”tävling. För en som mig, som tror på öppenhet och transparens, är det både förvånande och ledsamt.

Veckor går och vi lägger pussel med bitarna som vi lyckas skaka fram. Vi pratar med gamla vakter, myndighetspersoner och gamla heltidare, och kan ställa nya frågor. Tuffare frågor. ”Har du betalt ut svarta löner?”. ”Hur förklarar ni era låga skatteinbetalningar?”

Så, en söndag har någon eller några vandaliserat våra saker utanför redaktionen. Vår skylt har rivits ner och sönderrivna tidningar ligger över hela våningen. Utanför har en bunt eldats. Nog för att det kan vara stökigt på fester i borgen, men det är svårt att inte ta det som en aggressiv markering.

På dagen är man kokande arg. På natten är man rent av rädd. Ansiktslöst hot har den effekten.

Bli medarbetare hos oss!

Just nu söker vi redigerare och grafiker. Byt ut din expertkunskap mot journalistiska utmaningar, erfarenheter och meriter från Sveriges trevligaste tidningsredaktion.

Vi söker lundastudenter med mycket skills och gärna lite erfarenhet.

Ansök på lundagard@ lundagard.se!

iö

" Ansiktslöst hot har den effekten"

Några dagar senare, ett par timmar efter att man redan fått veta vad som hänt, kommer två kuratorer och Kuratorkollegiets ordförande och gör en full pudel. Erkänner att det var dem, men att man inte ska tolka in något. Det var bara fyllebus.

Jag har ingen vilja att överdriva en offerroll, jag är också övertygad om att det var ett agerande mer sprunget ur flaskan än en diabolisk plan. Men det ändrar inte det ruttna i att det är samma personer vi några dagar tidigare ställt kritiska frågor, som i berusningen inte har bättre omdöme än så här.

Märk väl. Det är några av nationslivets högsta personer, samt den allra högsta. På en offentlig plats. På en bal dit de är bjudna i egenskap av sin titel. Som förstör exemplar av den den tidningen som bevakar dem. Vad skickar det för signaler?

jag har inget förtroende kvar för dem som agerar så i

förhållande till de som granskar dem, och tycker att Magdalena Stadler egentligen borde ta en ordentlig funderare på om hon kan sitta kvar på sin post.

På det hela behöver händelsen med berusade kuratorers dåliga omdöme och vår granskning av deras vakter inte behöva ha något med varandra att göra mer än att de skedde samtidigt. Men, även var för sig är det ett symptom på det feltänk som präglar flera nationsledningar. Förstörande av tidningar är en feg sak, men att sluta sig och fortsätta dölja betydande delar av sin ekonomi är ett regelrätt svek mot deras medlemmar som vi företräder. max jedeur-palmgren, biträdande redaktör

lundagård nr 3 2013

"Här i Indien är det annorlunda. Livet handlar inte om mig och min vilja."

Studier gör kvinnorna till

"När de heltidare vi har jobbar ihjäl sig så ser man att det behövs."

Kårerna nyanställer trots osäker ekonomi - sid 8

bättre kap - sid 20-21

"Denna 200-kilostavla målades på tio timmar under inverkan av ett särskilt tyskt vin."

Tavlorna du snart kommer att få se – sid 22-23

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 0000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Ida Ölmedal ida.olmedal@lundagard.se Biträdande redaktör Max Jedeur-Palmgren max@lundagard.se Webbredaktör Jacob Hederos jacob.hederos@lundagard.se Bildchef Henrik Larsson Nöjesredaktörer Kenneth Carlsson, Virve Ivarsson

Efter examen-redaktörer: Tobias Persson, Filip Lyrheden.

Redaktion Jonas Jacobson, Henrik Larsson, Carl-Johan Kullving, Ellen Paulsson, Tobias Persson, Annika Skogar, Sebastian Hagberg, Tove Kluge, Kenneth Carlsson, Nina Lind Medarbetare detta nummer Tor Gasslander, Virve Ivarsson, Q, Philip Stålhandske, Emma Andersson, Lukas Norrsell, Marie Carlsson, Maria Rosén, Linus Gisborn, Dennis Jörnmark Callstam, Fredrik Toreblad, Anni Tuikka, Cecilia Simón, Bengt Petersson, Anna Åkesson, Jessica Pamp, Tobias Stefansson, Sara Dahlman, Linnea Lundborg, Ebba Elgenstierna, Jens Hansen, Jens Hunt Omslag Jonas Jacobson

Kattlogotyp Alfred Gunnarsson Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentpreumeration 150 kr. För utlandspreumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din kår.

Tryck V-Tab. Pressläggning 18 mars 2013.

Deadline nr 4/2013 22 april. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 41 900.

KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se www.ts.se

ts

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitets studentkårer respektive Lunds universitet.

Därför får du inte Lundagård Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta vår annonsbyrå tomat: 046-13 74 00/www.tomat.se Redigering: Kenneth Carlsson

s 2-3 ledare.indd 2

lundagård nr 3 2013

3

13-03-18 09.50.09

o

detta har hänt

nyheter från lundagard.se foto: henrik larsson

13-02-20 i

spadtagen

Efter mångårig diskussion har nu första spadtaget till Lunds nations nya studentboende tagits. I det som förut var landsarkivet ska 124 nya lägenheter stå inflyttningsklara i augusti 2014. foto: krister kornhall

13-02-19 Ny läkarutbildning på g

Gänget bakom Östgöta nations Sunset tog hem första vinsten i vårens nationsklubbspuls. Nationens klubbklenod har funnits i runt 30 år och har alltid levererat, säger förmannen Gustaf Lyytinen.

En tidningshög blev konfetti, en annan blev en brasa i Lundagård. På Kristianstad nations bal, Snapphanefesten, roade sig några av nationslivets toppar på ett vandaliserande sätt. Magdalena Stadler, Kuratorskollegiets ordförande, beklagade det inträffade.

foto: jonas jacobson

"Det var riktigt dumt."

klassikern: anakronisterna Apropå överliggare: 2003 skrev Björn af Kleen i Lundagård om den bakåtsträvande lundastilen. Läs reportaget på Lundagard.se.

4

lundagård nr 3 2013

s 4-5 webbsidan nr3.indd 1

13-02-26

Det är datumen för nästa karneval. Under datumsläppet fanns det regnbågstårta, färgglada godisskålar och en kommitté klädd i alla möjliga färger – anar vi en ledtråd till det hemliga karnevalstemat redan nu kanske?

13-02-26 hur är din

kurslitteratur?

Lundagård publicerar dina recensioner av kurslitteraturen.

13-03-05 tio vill leda lundagård

13-01-29 13-02-22

13-03-07 16-18 maj

foto: johanna jeansson

Den 12 mars lämnade lundaprofessorn Stefan Lindgren över utredningen om en ny läkarutbildning till Jan Björklund. Bland annat föreslås att utbildningen kortas med ett år, samt att mer fördjupning ska ske tidigare. "Alla behöver inte känna till alla sjukdomar."

"Besökarna vet vad de får."

Nu har valprocessen inletts, den 16 maj ska tre nya redaktörer väljas av Lunds universitets studentkårer.

141 13-03-11

...nya studentbostäder ska börja byggas i Helsingborg.

Redigering: Jacob Hederos

13-03-18 09.27.30

vad händer? spana in det senaste på lundagard.se ◣

månadens webbkrönika

- your news in english

det är egentligen inte så komplicerat. När jag

presenterar mig för en ny människa kan jag inte berätta allt. Det blir oftast bara namn, utbildning, kanske ålder och hemstad. En framtidsdröm här och där. Lite som att hålla fram baksidestexten till boken om mig själv. Den täcker det som är nödvändigt för att få ett hum om handlingen, men utelämnar samtidigt det viktigaste – de oväntade twisterna och hemligheterna som gör boken värd att läsa. Baksidestexten är dock viktig att anpassa efter kontexten. Ska den läsas av människor som vill ha en snabb sammanfattning? Ska den locka till fortsatt läsning eller kanske rentav avskräcka?

foto: johanna jeansson

foto: henrik larsson

baksidestexten

lundagard.net

13-02-27 they

want to step up the uni

The proportion of female academics decreases with every rung further up the job ladder. “Step Up” is a network of women in higher research positions at Lund University who want to tackle that problem. Emelie Karnevi, Linnéa Taylor and Gaelle Offranc Piret are behind the initiative.

13-02-27

Word of the day

Ever wondered how to get past the usual hospitality sentences in Swedish?

Every day, the international edition brings new knowledge on words like "Bakis", "Skogstokig" and "Slask".

Get to know the language behind the SFI-standards.

13-03-15

"Don’t improvise by yourself!"

"Ska den locka till fortsatt läsning eller kanske rentav avskräcka?"

That is Nicolo Dell’unto's tip for every new teacher at Lund university. And since he is one of the teachers awarded the price for best teaching achievements by the student union cooperative Lus, he should know.

interested in applying for our crew? contact us in lundagard@lundagard.se foto:tim hansson

snart i lund 13-03-27 Lundagårds debattfrukost i Café Athen.

13-04-03 Föreläsningsserien LU experience fortsätter.

13-04-13 LU bjuder in till öppet hus.

13-04-27 Nästa nummer av Lundagård i brevlådan.

13-03-12

”Det känns lite förnedrande att kvotera.”

Hon är skeptisk till kvotering men tror att universitetet på andra sätt måste göra det lättare för kvinnor att ta sig fram i universitetet. Det säger prorektor Eva Wiberg i en längre intervju på Lundagard.se.

13-03-13 så lockar lu För att få avgiftsbelagda studenter att välja just Lund, sker en intensiv flörtkampanj.

Läs reportaget på nätet.

13-03-12

Glada 15-åringar Var Gladspexarna firade sitt jubileum hela veckan lång med "DIII Musketörerna".

ibland är det en-

kelt. När jag exempelvis går en kurs på en månad väljer jag alltid ovan nämnda baksidestext. Den är allt jag behöver dela med mig av, med undantag för något litet spoilerfritt citat från boken, för att exempelvis frågor om helgplaner ska kunna besvaras utan några längre förklaringar. Ibland är det svårare. Som när en kurs sträcker sig över en längre period, eller när jag vet att jag kommer att möta dessa människor igen. Hur gör jag då? Spelar det någon roll för presentationen av mig själv att de personer jag möter kommer att finnas kvar ett tag? förr

eller

senare

kommer jag nämligen "Vissa satill en punkt när jag in- ker kanske ser att det är omöjligt att hinta om handlingen man inte utan att avslöja spoilers. direkt Vissa saker kanske man inte direkt berättar för berättar?" nya bekantskaper, trots att de är självklara delar av ens liv. Det kan vara en religiös åskådning, en avgörande erfarenhet som format mig, eller en passion som genomsyrar mitt liv. avslöjar jag det med en gång kan det kännas som för mycket information. Om jag väntar blir det lätt så att det väntar för länge och sedan helt plötsligt blir som en hemlighet utan att egentligen vara det. Därför tänker jag att min baksidestext måste skrivas om.

För i det här fallet handlar det inte om sammanfattningar, lockrop eller skrämseltaktiker. Det handlar om människor som jag vill lära känna, men där tiden är knappare än jag är van vid.

Och då är det kanske lika bra att gå ut med dunder och brak från början. Dela ut nycklarna, och se vem som låser upp. emma andersson lundagård nr 3 2013

s 4-5 webbsidan nr3.indd 2

5

13-03-18 09.27.51

nyheter

Nationerna på sin v Under radarn har nationerna gjort en stor och kostsam förändring. Men varför flera nationer låtit löner och skatteinbetalningar för vakter och entrévärdar skjuta i höjden är det ingen som vill svara på.

På Kajplats 15 är det lugnt. Det är fortfarande tidigt, men besökarna kommer att strömma till efter hand. Göteborgs nations torsdagsklubb är populär. Innanför avspärrningarna står några män i 40-årsåldern och småpratar. De bär alla blå jackor med "vakt" tryckt på ryggen.

– Man vill ge tillbaka något till nationen och studentvärlden, säger en av männen som heter Kristoffer.

Han säger att det inte är pengarna som får honom att ställa sig utanför Göteborgs nations klubbar några gånger i månaden. Han får visserligen betalt – hur mycket vill han inte säga – men framförallt handlar det om att det är ett bra gäng som har kul ihop och ställer upp för nationen.

200 kronor per timme svart

Det finns många historier om hur nationsvakter får betalt. Eller i alla fall hur det gick till förr.

– Jag jobbade på nationer, men det var länge sen. Det var säkert 12-14 år sen, men då fick vi hoprullade pengar i handen så att det inte skulle synas. Det var 200 kronor per timme svart. Nationerna menade att de inte hade råd att ha riktiga bolag, säger en före detta nationsvakt.

Det var då. Men hur fungerar det nu?

Enligt flera källor med insyn i Lunds studentliv har detta varit en het fråga i nationsvärlden det senaste året. Ska man börja betala sina vakter vitt eller inte och vad får det för konsekvenser för nationerna? Östgötas inspektor Henrik Norinder är dock den enda som vill bekräfta det när Lundagård ringer runt till nationsrepresentanter.

– Det förs diskussioner mellan inspektorer generellt för att verksamhet ska bedrivas på ett riktigt sätt och utan konstigheter, säger han.

Har det förekommit konstigheter?

– Konstigheter vet jag inte. Vi vill ha tydlighet i vad gör vi för att säkerställa att verksamheten är laglig.

Arbetsgivaravgifter

En rundringning till nationerna visar att de har löst vaktfrågan på lite olika sätt.

En del uppger att de hyr in vakter från företag. Andra säger att de har nationsaktiva som vaktar ideellt. Och så finns det de som anställer och betalar sina vakter själva.

6

lundagård nr 3 2013

s 6-7 nyheter.indd 1

Hur kontrollerar man att de sistnämnda betalar skatt för sina anställda?

Nationernas bokföring är inte offentliga handlingar, men deras betalningar av arbetsgivaravgifter till Skatteverket ger en fingervisning. För personer födda 1987 eller senare ska en arbetsgivare betala 15,49 procent i skatt. Göteborgs nation, som anställer sina egna vakter, ska alltså betala skatt för såväl vakter som heltidsanställda. Men nationens månatliga inbetalningar av arbetsgivaravgifter har de senaste åren varit så små att det är svårt att se hur de kan rymma mer än lönerna för deras heltidsanställda. Nationen har de senaste åren kontinuerligt betalat in mellan 4 469 till 4 807 kronor varje månad i arbetsgivaravgifter. Omräknat blir 4807 kronor i arbetsgivaravgifter 31 033 kronor i löner. Det ska täcka tre heltidare och vakter för sina klubbar. I januari i år började man dock betala nästan det dubbla. Trots det menar nationens kurator Gustaf Ankarcrona att de hela tiden har betalat skatt för sina vakter.

– Ja, det är ju självklart, säger han.

Ni betalar ungefär 4 500 kronor i månaden i arbetsgivaravgifter. Då antar jag att ni tre heltidare ingår i detta och då har jag lite svårt att se hur vakterna ska få plats i den summan.

– Jag sitter inte på ekonomiavdelningen själv. Allt jag vet är att vi gör rätt för oss nu, så det ska inte vara något problem där inte.

Har ni alltid anställt era egna vakter?

– Alltid är ett väldigt starkt begrepp.

Men du, jag får faktiskt ta och tacka för mig nu. Även Kristianstad nation och Sydskånska har tidigare år betalat för lite ar- utanför göteborgs nations torsdagsklubb kajplats 15 lite efter öppning. vakterna betsgivaravgifter för att kunna inbegripa anställda till sina klubbar.

De har dock en annan förklaring: de – Hallands nation använder sig av har just börjat betala dem. olika externa bolag som förser nationen – Tidigare har vi använt oss av ideellt med entrévärdar och DJ:s. Vilka företaarbetande entrévärdar och det är därför gen är vill vi tyvärr inte diskutera då vi det inte finns några inbetalade arbetsgiinte går ut med våra avtalspartners utan varavgifter för några andra än för heltideras tillstånd, säger han. darna, säger MagMen genom att tala med personer i nus Alkestrand, vaktbranschen får Lundagård reda på kurator på Kristi- "Vi fick hoprullade att Lunds, Östgöta och Hallands nyligen anstad nation. anlita samma vaktbolag: företaget pengar i handen så att börjat VOB bevakning i Eskilstuna.

– Vi har haft ÖG:s och Hallands sen i Många är hemlig- det inte skulle synas." januari och Lunds nation sen 1 februari, hetsfulla säger Patrik Lundh, som driver företaÖvriga kuratorer gets verksamhet i Skåne. är lika ovilliga att prata om hur de har Vet du varför de anlitade er just nu? löst vaktfrågan.

– Nej, det får du fråga dem om.

– Det är intern information som vi Vid en närmare titt på hur nationerna inte delar ut, säger Victor Lindgren, kuhar löst den här frågan visar det sig att rator på Helsingkrona. det är fler än Lunds, Hallands och ÖstHallands kurator Mikael Dunér vill inte göta som gjort förändringar det senaste heller diskutera detaljerna i deras avtal.

Redigering: Ellen Paulsson

13-03-18 12.32.01

som

terna

arbetsgivaravgifter

foto: max jedeur-palmgren

n vakt

hur gör smålands? läs den förvirrade intervjun på lundagard.se ◣

15,49 procent, så mycket är en arbetgivare skyldig att betala i skatt för en anställd född 1987 eller senare. Genom att räkna baklänges på de inbetalda arbetsgivaravgifterna som nationen måste rapportera in varje månad kan man få en god fingervisning om hur mycket varje nation betalar ut i löner varje månad. I uträkningar har vi utgått från att alla på lönelistan är under 27 år gamla.

Göteborgs nation betalar enligt egna uppgifter ut löner till egna vakter. Bekräftas också av vakter som vi talat med.

Löner utbetalda november 2012: 31285 kronor Löner utbetalda januari 2013: 54964 Kristianstad nation hade enligt kuratorn ideella medlemmar som jobbade vid dörren fram tills årsskiftet då de gick över till att betala.

Löner utbetalda november 2012: 31910 kronor Löner utbetalda januari 2013: 32266 kronor Malmö nation säger sig ha egna vakter som de betalar arbetsgivaravgifter för.

Löner utbetalda november 2012: 55119 kronor Löner utbetalda januari 2013: 81227 kronor Sydskånska nationen använde sig, enligt egen uppgift, av ideella medlemmar fram tills årsskiftet då de gick över till att anställa själva.

Löner utbetalda november 2012: 28850 kronor Löner utbetalda januari 2013: 70891 kronor Wermlands nation har egna anställda. Säger sig betala arbetsgivaravgifter till dessa.

Löner utbetalda oktober 2012: 20458 kronor Löner utbetalda januari 2013: 40329 kronor Lunds nations vaktas sedan 1 februari av Eskilstunabaserade vaktbolaget VOB. Löner utbetalda november 2012: 39354 kronor Löner utbetalda januari 2013: 39354 kronor Östgöta nation anlitar sedan 1 januari vaktbolaget VOB. Tidigare egna anställlda.

Löner utbetalda november 2012: 64900 kronor Löner utbetalda januari 2013: 42744 kronor

som betalas av nationen är noga med att inte bli fotograferade med synligt ansikte av "säkerhetsskäl".

halvåret. Sydskånska har börjat betala sina entrévärdar efter att de tidigare jobbat ideellt. Samma sak med Kristianstad nation. Är detta en slump? Enligt de kuratorer som Lundagård pratat med så är svaret ja. Källor till tidningen menar dock att detta började diskuteras i Kuratorskollegiet (nationernas samarbetsorgan), KK, redan förra året. Men dåvarande ordförande Björn Johansson är fåordig.

– När det gäller grejer som rör KK är det bättre att du ringer någon som är ansvarig. Det känns dumt att uttala sig när man själv inte är ansvarig.

Utgår ifrån att det fungerar

Björn Johansson hänvisar i stället till sin efterträdare Magdalena Stadler. Samma sak gör nästan alla kuratorer som Lundagård pratar med. Men hon förnekar

att nationerna har koordinerat omdaningen av skatteskäl.

– Varje nation följer ju de skatteregler som finns och den lagstiftning som finns i Sverige, så vi har inte diskuterat internt att det ska förändras. Det är upp till varje nation hur de gör med entrévärdar och de väljer ju den strategi som passar deras verksamhet.

Det är inget ni diskuterar på kuratorskollegienivå?

– Nej, alla betalar löner som de ska.

Hur kan du vara säker på att alla gör rätt?

– Det utgår jag ifrån eftersom vi lever i Sverige och vi måste följa Sveriges lag. text sebastian hagberg, max jedeur-palmgren & nina lind

Hallands nation anlitar sedan 1 januari vaktbolaget VOB. Tidigare egna anställda.

Löner utbetalda november 2012: 58360 kronor Löner utbetalda januari 2013: 46914 kronor Helsingkrona nation vill inte säga något om hur de hanterar utbetalning av löner till sina vakter. Vakt på klubb uppger dock till Lundagård att de är anställda av nationen.

Löner utbetalda november 2012: 48405 kronor Löner utbetalda januari 2013: 48902 kronor Västgötas nation säger sig ha egna anställda som de betalar för.

Löner utbetalda november 2012: 90077 kronor Löner utbetalda januari 2013: 43686 kronor Smålands nations ombud uppger först att de betalar löner svart. Ändrar sig i ett senare samtal och skyller de motstriga uppgifterna på trötthet.

Löner utbetalda november 2012: 21188 kronor Löner utbetalda januari 2013: 20594 kronor Kalmar nation och Blekingska nationen uppger båda att de inte har några vakter. Kalmars betalade i januari ut 45784 kronor i löner. Blekingskas motsvarande siffra var 18715 kronor. lundagård nr 3 2013

s 6-7 nyheter.indd 2

7

13-03-18 12.32.40

nyheter

Rektor Per Eriksson vill bidra till att göra nationerna mindre beroende av att sälja alkohol. Ett ekonomiskt stöd från universitet kan bli verklighet, men det blir inte utan motkrav.

Under rektor Per Erikssons tal på Snapphanebalen för några veckor sedan berättade han att han vill stötta nationerna ekonomiskt. Nu ska frågan upp på universitetsstyrelsens möte i april eller juni. Enligt rektorn har nationerna hamnat i skymundan när det gäller ekonomiskt stöd från universitetet.

– Tidigare har vi övervägt att stödja nationerna, men då har vi ansett att de inte har varit så aktuellt att få ekonomiskt stöd, säger Per Eriksson. under flera möten, däribland

en lunch på Malmö nation, har Per Eriksson diskuterat frågan med representanter från nationer och träffat presidiet för Kuratorskollegiet. Enligt rektorn tycker nationerna att de har blivit för beroende av att sälja alkohol för att säkra sin ekonomi. Därför argumenterar de för att ett ekonomiskt stöd skulle betyda mycket. Pengarna från universitetet skulle kunna skapa större utrymme för annan verksamhet.

Varken rektorn eller planeringschefen Tim Ekberg vet hur mycket

foto: jonas jacobson

Rektorn vill ge nationerna pengar pengar nationerna skulle kunna få.

Tim Ekberg tror dock att det kan handla om ”halva femtiolappen” per medlem. Baserat på höstens medlemssiffror skulle Wermlands nation till exempel få runt 20 250 kronor medan Lunds nation skulle få 89 625 kronor. För att dessa pengar inte ska missbrukas, kommer universitetet att ställa motkrav på nationerna.

– Vi kan inte ge dem några hundra tusen som de sedan använder till fester. Vi måste försäkra oss om att det används till studiesociala aktiviteter, säger Tim Ekberg. enligt per eriksson är tanken

att det ekonomiska stödet ska bli bestående. Men hur det skulle påverka nationerna i längden kan bara tiden utvisa. Syftet med pengarna är dock inte att förändra studentlivet.

– Rektor och styrelsen har ingen ambition att gå in och försöka ändra på nationerna och deras verksamhet. Att ta emot dessa pengar kommer att bli upp till varje nation att bestämma. Men rektorn vill gärna vara med och stödja en utveckling där nationerna blir mindre beroende av sin alkoholförsäljning, säger Tim Ekberg.

men vad kommer detta stöd ha för

påverkan på nationslivet?

Magdalena Stadler, ordförande

På Malmö nation har rektorn och nationerna träffats för att diskutera stödet.

för Kuratorskollegiet, vill inte spekulera i vad effekterna kan bli.

Däremot ställer sig Kristianstads nations kurator Magnus Alkestrand positiv till ett eventuellt stöd.

– Det beror ju på hur stort stödet blir. Men det skulle innebära att vi kan ge ännu mer till våra medlemmar. Vi skulle kunna sänka priset på mat och erbjuda ännu fler aktiviteter såsom sport, kultur och musikarrangemang. Dessutom skulle vi kunna restaurera våra lokaler och göra det ännu trevligare för våra medlemmar att vistas i dem.

Per Eriksson hoppas att det eko-

nomiska stödet kommer att träda i kraft från och med första juli i år. text jessica pamp

stöd till studentlivet ▶▶ Universitetet stödjer i dag flera andra studentverksamheter. Förutom pengar till kårer skjuter de även till pengar till bland annat en studentlundskoordinator, studentinfo i AF-borgen studentombudet och Bopoolen.

om din nation skulle få extra pengar, hur skulle du vilja att de spenderades?

8

Linda Siltala, 24 år.

Läser miljövetenskap. Krischan.

Bestian Hemmet, 21 år.

Läser socialentropologi. Östgöta.

Anna Claesson, 25 år.

Läser psykologi. Blekingska.

Henrik Johnsson, 20 år.

Läser en kurs i juridik. Blekingska.

– Kanske lite fler aktiviteter. Det skulle kunna vara fler sittningar med specialteman.

– Mer livemusik, fler konserter.

– Fler bostäder är bra. Jag tycker nationerna är viktiga när man som student inte får bostad på annat håll.

Och så ännu fler bra konserter.

– Kanske någon inte-alkoholbaserad verksamhet. Men jag tycker nationerna är rätt bra på att hushålla med pengarna.

lundagård nr 3 2013

s 8-9 nyheter.indd 1

Redigering: Marie Carlsson

13-03-18 08.24.01

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣ * Corpus Medicum är kåren för samtliga utbildningar vid Medicinska fakulteten, och består av tre sektioner

Kårerna slantar upp – trots en osäker framtid När kårobligatoriet försvann tappade också kårerna en ekonomisk säkerhet. Det stöd från universitetet som är tänkt att ersätta det ekonomiska bortfallet är under utredning. Ännu är det oklart hur stödet kommer att se ut i framtiden, eller om det ens kommer finnas kvar.

Trots en oklar ekonomisk framtid väljer många kårer att binda upp allt mer pengar i heltidsanställningar.

Rasmus Kjellén, kårodförande på teknologkåren, tycker ändå att det är rätt läge att utöka personalstyrkan.

– När de heltidare vi har jobbar ihjäl sig så ser man att det behövs. Och det märks på det ökade engagemanget att

det finns en efterfrågan från våra medlemmar.

Speciellt orolig för att binda upp pengar med en osäker framtid framför sig är han inte heller.

– Det var något vi hade med i beräkning, men det har visat sig att vi får hög anslutning och vårt samarbete med näringslivet har också gått bra. I dag sitter vi i en väldigt god ekonomisk sits.

på samhällsvetarkåren var beslutet

att nyanställa kanske inte lika självklart.

Samtidigt som kåren begärde pengar från fakulteten för att finansiera sin nya medarbetare hoppas de att tjänsten ska ge upphov till större inkomster i framtiden.

– Tjänsten behöver inte betala sig själv

direkt, men den måste dra in pengar, säger Nikolas Pieta Theofanous som menar att inrättandet av tjänsten är en långsiktig satsning.

– Det här ska ge resultat över lång tid.

Vi blir bättre på det vi gör ju fler vi är som jobbar. nikolas pieta theofanous förhopp-

ning är att universitetet ska ge och uppskatta kårernas fortsatta arbete och stödja dem ytterligare.

– Universitetet borde börja vara stolta över kårerna och det arbete de gör. Om kårerna bidrar till en hög utbildningskvalitet så är det en femtioöres-lösning till en miljonkronorsfråga. tor gasslander

EN PRA KTISK VÄG TILL DRÖMJOBBET Är du intresserad av internationellt arbete och vill lära dig mer om detta på plats? Genom biståndsorganisationen Kooperation Utan Gränsers praktikantprogram blir det möjligt.

Praktiken sker hos våra samarbetsorganisationer runtom i världen och finansieras av Sida. Just nu söker vi dig med kunskap inom kommunikation, ekonomi, jordbruk, sociologi men även flera andra områden. Sista ansökningsdag är 7 april.

Läs mer på www.utangranser.se/praktik

Sanna Sjöblom gjorde praktik i Paraguay Redigering: Kenneth Carlsson

s 8-9 nyheter.indd 2

lundagård nr 3 2013

9

13-03-18 08.26.13

nyheter citatet " "Om vi vill lära våra studenter att fråga, får vi inte fly från att ibland säga: 'Nej, det

är fel'."

Krzysztof Bak, docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, uttrycker i Dagens Nyheter sin frustration över att hans studenter alltid har alla svar men inga frågor.

hallå där... foto: annika skogar

foto: privat

? frågan

tim ekberg, planeringschef på Lunds universitet som har anlitat två konsulter för att ta reda på varför universitetet är alldeles för rikt.

Hur mycket pengar måste ni göra av med?

– Vi har fått 1,6 miljarder av regeringen som vi inte har använt. Det är pengar som i huvudsak har byggts upp under tre till fyra år.

Viktoria Gustafsson bor på en korridor på Vildanden. Hon har ingen aning om vem som borde betala för korridorens tv.

Vem betalar för korre-tv:n?

Likt sommarkollots lägereld fyller korridors-tv:n ständigt rollen som naturlig samlingsplats. Vem som bör stå för tv-licensen råder det dock delade meningar om.

skrivna hemma hos sina föräldrar.

– Då räknas du in i det hushållet och slipper betala.

vem som ska betala för tv:n i det gemensamma köket är dock inte alls lika självklart.

Alla som har någon slags manick – Det är svårt att bedöma, jag att titta på tv i har enligt svensk lag kan tycka att det är fastighetsboskyldighet att betala en radio- och lagets ansvar, för dem är det inte tv-avgift på 2 076 kronor per år. heller en direkt kännbar kostnad, Bor man tillsammans med någon säger Johan Gernandt. är det dock bara en i hushållet som Viktoria Gustafsson bor i en behöver stå för notan. Ett korri- korridor på Vildanden och liksom dorsboende, med gemensamt kök de flesta andra AFB-kök så finns och ibland också toalett, borde väl där också en tv. därför kunna rädda studielånsför– Vems den är? Ingen aning. Det sörjda studenär nog ingen ter från ännu som bor här nu "Skulle vi sätta in en avgift? som vet, säger – Nej tyvärr, en riktig kommanViktoria Gusen korridor betafsson. står av ett antal dotrupp skulle vi På sitt rum enskilda per- väl kunna lösa det ." har hon ingen soner och den tv, men när Rasom har tv på diotjänst ringde sitt rum är skyldig att betala TV-li- för några veckor sedan funderade cens, säger Johan Gernandt, kom- hon på vad hon skulle säga: munikationschef på Radiotjänst.

– Jag har ju ingen tv, men jag titEnligt honom är dock studenter tar ju på den här nu när den ändå de som ofta slipper undan att be- finns. Jag kan inte tänka mig att det tala eftersom många fortfarande är är någon av oss som bor här som 10

lundagård nr 3 2013

s 10-11 plock.indd 1

betalar för den, gör inte AFB det?

Enligt AFB:s bostadsombudman Johan Olsson är det inte deras ansvar.

– Vi placerar aldrig några tv-apparater runt om på korridorerna, det är studenterna själva och därför är det inte vårt ansvar. är det alltså den som ställt tv:n

i köket som också ska stå för kostnaden?

– Alltså det här är verkligen jättesvårt. Bevisbördan ligger på oss och det här är en sak som vi ofta inte ens försöker utreda. Den som en gång ställt tv:n behöver ju inte alls anse sig äga den utan hävda att den är skänkt till korridoren, säger Johan Gernandt på Radiotjänst.

– Men skulle vi sätta in en riktig kommandotrupp skulle vi väl kunna lösa det.

Viktoria Gustafsson och hennes korridorskompisar tycks alltså lugnt kunna titta vidare.

– Ja, jag skulle ju verkligen inte betala tv-avgift för den här tv:n, den har ju inte ens någon dosa, säger Viktoria Gustafsson. text annika skogar

Hur kan det vara ett problem att ha för mycket pengar?

– Det beror på vem du frågar. Forskarna tycker att det är en trygghet att ha en buffert. Men det är svårt att få in mer pengar om alla tror att Lunds universitet är för rikt och bara lägger pengar på hög istället för att forska.

Det handlar om universitetets trovärdighet, det är ju medborgarnas skattepengar vi har hand om.

Varför är ni dåliga på att slösa?

– Det är det vi ska utreda. Egentligen handlar det nog om försiktighet, att institutionerna vill ta ansvar för sina anställda. Det är väl lite forskarnas mentalitet, att de ser till sin egen forskning och planlägger framtiden.

Har ni några idéer på vad ni kan göra med pengarna?

– Problemet är att pengarna finns ute hos enskilda forskare. Även om rektorn hade velat använda pengarna så hade det inte gått. Det finns inget skarpt förslag på hur det här ska lösas. Och det är oerhört känsligt, alla ser det som sina pengar.

Att anlita två konsulter, är det ett sätt att göra av med pengarna?

– Nej, vi använder andra pengar till deras löner.

text nina lind Redigering: Annika Skogar/Marie Carlsson

13-03-18 08.27.23

aktuell aktuell: lunds universitet har sämre rykte än det förtjänar

”Det kan vara bra att vara underskattad" foto: peter searle

Nyligen presenterade tidningen Times Higher Education sin lista på världens mest prestigefyllda universitet. Harvard blev nummer ett. Lunds universitet kom på delad 91:a plats. Tidningens chefredaktör Phil Baty förklarar varför Europa är på nedgång och vad Lund måste göra för att klättra.

Finns det någon risk med att rankningar blir viktigare?

– Den enda risken är att den styr universiteten för mycket. Rankningen ska informera beslutsfattare, men inte diktera deras verksamhet. Det är också viktigt att vi belönar saker som inte går att mäta i rankning.

Varje rankning borde komma med en hälsovarning så att folk inte lägger för stor vikt vid dem.

Plötsligt vill alla vara som Harvard, Oxford och Cambridge – det är ett problem eftersom mångfald är viktigt. Ett universitet kan vara fantastiskt och göra otroliga saker socialt och väldigt bra saker för den lokala arbetsmarknaden. Men det kommer inte belönas i världsrankingen eftersom den fokuserar så mycket på global forskning.

Varför går det dåligt för Lund?

– Sverige hade ett dåligt år och trillade ner lite grann. Ett problem hos alla nordiska länder är att de har en väldigt jämlik finansiering. Det är tvärtemot trenden i andra länder.

Deras universitet lägger fokus på en utvald grupp som de stödjer för att just den ska uppnå världsklass. Det är ett bra sätt att locka investerare Kanske delar de nordiska länderna ut pengar för jämnt, traditionellt har de haft gott om pengar men om pengarna sprids ut för mycket kan det vara negativt.

Borde Lunds universitet fokusera alla pengar på ett område för att stiga i rankningen?

– Det ska inte jag avgöra, men det verkar onekligen som att den globala trenden – från Storbritannien och Tyskland till Kina – är att vara mer tävlingsinriktade i sin finansiering och att specialisera sig mer.

De stödjer ett mindre antal institutioner, som kan tävla internationellt och göra ett bra jobb.

Universiteten som inte kommer in på topp 100-listan, ringer de upp dig och är arga?

– När de sjunker i rankningen vill de veta varför och då berättar vi för dem vad som har förändrats i deras prestation.

Vi bryter ner informationen så att de förstår vad som händer och

Vem: Phil Baty Aktuell med: Chefredaktör för den brittiska tidningen Times Higher Education som varje år rankar världens universitet.

Det här visste du inte om Phil: Utsågs år 2012 till en av de 15 mest inflytelserika personerna i utbildningsvärlden av tidningen The Australian.

att vi inte är mottagliga för sådana saker.

är så bra som det faktiskt är. Objektivt hamnar de högre än vad forskare och människor uppfattar det som.

Lunds universitet har en utmaning i att bli erkänt för att vara så bra som det är. De måste titta på sina akademiska nätverk, konferenser och publikationer.

Det kan vara bra att vara underskattad, men om man inte har ryktet och prestigen så kan det också begränsa möjligheterna till investeringar, samarbeten och studenter. Så det är ett tveeggat svärd.

I en annan av era undersökningar, där ni mäter forskningsresultat objektivt, kom Lund på plats 82. Men i prestigetestet är vi nummer 91.

Varför?

– Folk tror inte att Lunds universitet

Har betydelsen av rankningar ökat?

– Vi har gjort den här rankningen sen 2004 och sen dess har vi sett den öka i betydelse. Dessutom rör studenterna på sig, nu studerar fyra

Deras andra fråga var om jag har blivit mutad. Som tur är har jag sluppit båda, men det visar hur kraftfull rankningen är.

Vi sätts under mycket press, men vi har ett så globalt erkänt system

"Plötsligt vill alla vara som Harvard, Oxford och Cambridge – det är ett problem." vad de har gjort. Vi måste vara pålitliga och transparenta så att universiteten inte upplever att de bara kastas upp och ner på listan utan att vi kan förklara varför.

Du har inte fått några hot?

– När jag var med i rysk tv ville de veta om jag har blivit hotad till livet.

miljoner människor utanför sitt hemland och de beräknas bli sju miljoner väldigt snart.

Det finns en hunger efter information: studenter behöver en global jämförelse för att kunna välja universitet. Det gör att det finns ett enormt intresse för rankinglistorna.

Vilken del av världen går det bäst för?

– Sydkorea gör extremt bra ifrån sig och Singapores utveckling är spännande. Kina klättrar stadigt uppåt, och Australien går också bra. Hela den regionen är ett spännande ställe att forska på och spännande för studenter att vara på.

I toppen dominerar fortfarande USA, men kollektivt halkar de ner, precis som hela väst. Det är en långsam process men jag tror att det lutar mot att öst tar över allt mer.

Handlar deras framgång bara om pengar?

– Investeringar är avgörande – man behöver mycket pengar för att anställa forskare som är superstjärnor.

Vi märker också att det går bra för de universitet som står fria från landets regering.

Många universitet i Europa är väldigt tyngda av byråkrati, vilket inte är till gagn för dem. Man måste ha en akademisk frihet så att personalen är fri att tänka utanför ramarna.

text sebastian hagberg lundagård nr 3 2013

s 10-11 plock.indd 2

11

13-03-18 08.54.16

"C

reportage

en hotad art

De är en sorts akademiska rebeller: överliggarna. De evigt inskrivna studenterna som sätter nöjets meriter högre än de akademiska. För hundra år sedan uppnådde de legendstatus, men i dag är de jagade från alla håll. Har överliggarna överlevt jakten från CSN, regeringen och universitet? textext kenneth carlsson foto jonas jacobson 12

lundagård nr 3 2013

s 12-15 Reportage 4sidor.indd 1

Redigering: Kenneth Carlsson/Jonas Jacobson

13-03-18 09.25.17

håll koll på lundagard.se ◣

Jakob smuttar på kaffet i Grand Hôtels matsal, platsen som en gång var hemvist för överliggaren Sam Ask och många andra klassiska universitetsprofiler. Fracken var det första Jakob köpte när han började studera i Lund. Det var vårterminen 1998. Sedan dess har han hunnit avverka snart fem Lundakarnevaler, femton siste april-firanden, ett millenniefirande på nation och så många studentkort att han skulle kunna göra en hel julkalender av dem.

Han heter egentligen något annat, men det kan kvitta.

Att vara personen som aldrig läste klart är inget man stoltserar med. I dag fyller han 36 år, men han skulle lika väl kunnat vara 27, både till utseende och studiesituation.

Fram till våren 2003 hade juridikstudierna gått spikrakt.

Han hade klarat alla tentorna och fixat ihop 300 poäng.

Endast en uppsats skiljde Jakob från juristexamen. I dag, tio år senare, står han alltjämnt kvar på samma ruta.

– Målet är att bli klar. I juristprogrammet är examen allt som räknas, annars har man ingenting – trots över 300 poäng. Det känns dumt att jag har gjort allt det här om jag inte fixar det sista när så lite saknas.

Men hur kan en person som läst 300 poäng inom sitt program vänta i tio år på att skriva sin sista 30-poängsuppsats? En sista ansträngning som kan belönas med ett fint jobb och en schysst lön. Jakob vet att situationen är allt annan än ordinär.

– Det är väldigt många anledningar som påverkat situationen och mycket flyter ihop. Det är lika bra att du får hela tidslinjen, säger han och tar en ny slurk kaffe. lundagård nr 3 2013

s 12-15 Reportage 4sidor.indd 2

13

13-03-18 08.28.39

reportage för tio år sedan fanns det inget som talade emot att Ja-

kob skulle ha sin juristexamen inom en snar framtid. Allt hade gått som på räls, från lågstadiet till studenten från samhällsvetenskapliga programmet och vidare till värnplikten i Karlskrona. En månad efter muck, i januari 1998, väntade juristprogrammet i Lund. Allt klaffade ihop, precis som han hade önskat.

– Det var kul, inga problem. Jag läste varje termin, tog alla poäng och tentor – första, andra, tredje året, klapp, klapp. Därefter valde jag inriktning och sen var det bara examensarbetet kvar. Det måste ha varit vårterminen 2002, eller något sånt.

överliggarna har en särskild plats i universitetshistorien. Förr ökända, i dag allt mer okända.

En vanlig uppfattning är att överliggare är studenter som pluggat ovanligt länge och plockat poäng efter poäng i en evighet. Men definitioner från förra sekelskiftet, som beskrivningen i Oscar Svahns succébok Våra öfverliggare från 1886, säger det motsatta. Det är sant att överliggarna stannar länge vid universitetet, men det ska vara i kombination av uteblivna poäng och examen. Överliggaren väljer det akademiska nöjet framför de akademiska meriterna.

– Det händer att folk refererar till mig som överliggare ibland, men då protesterar jag. Jag tog mina poäng och var alltid en aktiv student. Gammalt ben har jag nog refererat mig till, men aldrig överliggare, säger Fredrik Tersmeden.

Han är arkivarie på universitetet och kanske akademins mest kända ansikte. Med de runda glasögonen, den 20-talsinspirerade klädstilen och sin karaktäristiska välsvarvade mustasch har han blivit själva sinnebilden av den eviga studenten. Men Fredrik Tersmeden tror inte att det finns plats för den eviga överliggaren i dagens universitetsvärld.

– Studiefinansieringen ser helt annorlunda ut i dag.

Tar du inga poäng får du inga pengar av CSN. Du skulle behöva en enorm privatförmögenhet för att kunna leva som klassiska lundaöverliggare som Sam Ask eller Otto Steiman i dag. På deras tid fanns det heller inga fastlagda kursplaner som man följde.

Undervisningen bestod av öppna föreläsningar som man gick på och man anmälde sig till professorn när man kände sig redo att tentera.

– I dag finns fastlagda scheman att följa och gör man inte det kommer man inte vidare i systemet, säger han. när överliggaren sam Asks status i studentlivet var som högst i början av 1900-talet var han en levande institution. Han blev ständigt bjuden på god mat, stark dryck, billigt boende och arbeten som han oftast gav kalla handen. I Sam Asks monter i AF:s Arkiv och studentmuseum, bredvid sin dödsmask i gips, kan man läsa att ”Den som en gång har träffat honom kan sedan aldrig bli helt olycklig”, citerat författaren Fritiof Nilsson Piraten. Hans stora underhållningsförmåga gjorde honom till studentlivets okrönte kung. Att en enskild student skulle kunna uppnå en sådan status i dag är närmast otänkbart.

– Nej, det kräver att man har en mycket mindre studentvärld där alla känner alla på ett annat sätt. Det funkar inte med 40 000 studenter. Möjligen kan det gå på nationer, kanske för någon som har bott väldigt länge i en korridor, säger Fredrik Tersmeden.

Några siffror på antalet överliggare från förr verkar inte finnas, men deras anledningar till att stanna länge i universitetsvärlden behöver inte skilja sig från dagens.

– En del människor har svårt att komma till skott med saker och ting, det är enklare att driva med i det dagliga nöjeslivet än att ta sig i kragen och bli klar. De kanske till och med tyckte att det var den bästa sortens tillvaro så länge de kunde hänga kvar.

En av överliggarnas ideologiska motpoler kan vara fackorganisationen Saco, som vill se största möjliga andel av 14

överliggare Är en student som varit inskriven vid universitetet onormalt länge, i kombination med ovanligt få tagna poäng. Centralt är att en äkta överliggare heller aldrig tar någon examen.

lustigt nedlåtande Termen överliggare har en dålig klang. Inte som skällsord, men det är skämtsamt nedsättande. Även i Tyskland har överliggarna uppmärksammats, vilket märks i det tyska språket som har två motsvarande termer.

Bummelstudent är den vanligaste och betyder fritt översatt sölig elev. Även beemostes Haupt används, alltså mossigt huvud.

akademikerna ute på arbetsmarknaden. Genom att mäta hur många av de studenter som inleder en utbildning som också klarar av den samma får man fram ett nyckeltal: utbildningens genomströmning. En så hög genomströmning som möjligt, något som inte bara Saco strävar efter, utan även universiteten och regeringen.

När Högskoleverket år 2009 mätte genomströmningen för utbildningar i grund- och avancerad nivå fann de att män i högre grad valde att inte fullfölja sina utbildningar.

Men att studenterna fastnade i studentnöjen var sällan anledningen.

– De två vanligaste orsakerna till att studenter avbryter studierna är för det första av sociala skäl – att man får barn, blir sjuk eller får ekonomiska problem. Det andra är att de inte är nöjda med kurserna eller programmet, säger Johannes Danielsson som är ordförande för Saco studentförbund.

Innan han tillträdde sin post vid årsskiftet pluggade han i Uppsala, även det ett universitet med rikt nationsliv såväl som en lång rad historiska överliggare.

– Det är bra att universiteten har olika typer av sociala aktiviteter utöver undervisningen. Studenter med ett rikt socialt liv mår bättre och klarar studierna bättre. Visst fanns det väl de som stannade kvar i nationslivet, men om det var för länge kan jag inte svara på. Men över landet är just detta inte ett stort problem, snarare har problemet varit att en del studenter druckit mer än vad som varit hälsosamt, säger Johannes Danielsson För de överliggare som väl finns blir situationen svårare när även nationerna – dess tidigare bundsförvanter – ställer högre krav. År 2000 valde Lunds nation att vräka en 49-årig hyresgäst som hade bott på nationen sedan 1975, trots att han inte hade plockat några poäng på många år.

Hans decennier gamla förmånliga hyreskontrakt hade gjort att han kunde bo kvar i sitt billiga pentryrum utan att bryta mot reglerna. Men trots sådana hårdare tag är nationerna en fortsatt tillflyktsort för överliggarna.

– Det är det nog enklast att hålla sig kvar på studentlivsmeriter snarare än studiemeriter. Du kan behålla ett studentrum om du är aktiv i nationen, utan samma krav på att ta dina poäng. Tänk dig en som bor kvar på en nation för tionde året och inte tagit ut en kandidatexamen, men som jobbar mycket i baren. De som i dag liknar överliggare går ut i arbetslivet, men fortsätter att umgås i studentkretsar. De går vidare praktiskt och ekonomiskt, men inte socialt, säger Fredrik Tersmeden.

Sam Ask avbildad på Lundakarnevalsaffischen från 1912.

lundagård nr 3 2013

s 12-15 Reportage 4sidor.indd 3

13-03-18År08.28.55 1968 sveper en

läs fler reportage på lundagard.se ◣ jakob tar en ny kopp kaffe. Han vet att hans historia, som involverar mängder av nationshäng och resor i världen, inte avhandlas på tio minuter. Allt börjar med en sväng till en medelstor stad i Nederländerna.

Med den sista terminen kvar på juristprogrammet uppstod en möjlighet som var för bra för att tacka nej till – ett års utbytesstudier i holländska Maastricht. Efter EU:s Maastrichtfördrag hade universitetet hamnat i strålkastarljuset som hejare på EU-rätt och dess professorer hade täta band med Bryssel.

– Jag tänkte att det vore jävligt kul, den chansen skulle jag inte få igen efter examen. Men innan jag åkte kollade jag om mitt studiemedel skulle räcka.

Några år hade jag läst sommarkurser, så jag visste att CSN-pengarna inte skulle räcka till hela den sista terminen. Men det skulle inte vara några problem. Läste man på ett program och bara behövde CSN för examensarbetet fick man oftast anstånd.

Jakob klarade sina tentor i Maastricht och när han kom hem ett år senare hade han redan börjat förbereda sin sista uppsats. Men efter året i Nederländerna hade CSN:s regler skärpts. Trots fullt klarade tentor hade han inte rätt till mer studiestöd. Inte heller hade han råd att finansiera sista delen av sin utbildning. Det fanns bara en sak att göra: att arbeta ihop pengarna.

– Jag började på Academic work och Posten terminen jag kom tillbaka. Om jag jobbade två-tre dagar i veckan samtidigt som examensarbetet, då skulle jag ha tillräckligt med pengar för hyran. Men då ville de att jag skulle jobba mer och då gjorde jag det. Till slut hann jag inte med examensarbetet. Och så fortsatte det även terminen efter.

Efter att ha jobbat i två terminer hade han mer pengar än någonsin. Dessutom hade han flyttat ihop med sin nyexaminerade flickvän, som "Det är psykologiskt även hon fått jobb.

Paret maffigt att jobba och hade mycket samtidigt göra alla pengar och förmannaåtaganden. " fritid – fritid som de aldrig skulle få den dagen de fick ett vanligt nio-till-fem-jobb. Återigen förstod Jakob att det fanns saker han ville ha avklarade innan examen: han ville se världen med sin flickvän.

– Vi reste till Frankrike, Kroatien, London. Vandrade kring Kebnekaise och Sarek. Tog bilsemestrar i Europa.

Dök flera veckor i Egypten, flera gånger om. Vi levde livet i tre år. Jag jobbade deltid och planerade resorna.

Efter år i studentbostäder på Vildanden och Studentlyckan flyttade paret 2006 till en lägenhet i Lunds utkanter. Tre år senare flyttade flickvännen ut. Förhållandet sprack. Jakob blev tvungen att betala hyran själv och började jobba ännu mer för stålindustrin som fortfarande är hans arbetsplats. Nationen hade han aldrig lämnat, men som singel hade han mer tid att vara aktiv.

– Jag jobbade på varje pub och varje klubb, varje vecka.

Jag jobbade så mycket att jag blev utsedd till terminens jobbare. Terminen efter kunde de inte utse mig igen och då inrättades i stället priset "Terminens Jakob". Efter att jag tog en förmannapost har det blivit så mycket småjobb hela tiden att jag skjutit på min examen ännu mer.

– Det är psykologiskt maffigt att jobba och samtidigt göra alla förmannaåtaganden. Varje termin har jag antingen arbetat för mycket civilt eller varit för aktiv i nationen.

Och ju mer tiden går, desto svårare blir det att komma tillbaka till studierna. i nuläget lever Jakob det liv han vill leva. Somrarna be-

står av hårt jobb med mängder av övertid, ofta sex dagar i veckan. Förutom deltidsarbete innebär hösten och våren

lunds två mest ihågkomna överliggare

Sam Ask (1978-1937) Inskriven 1897-1909, men aktiv i studentlivet längre än så. Började studera juridik, men lyckades endast tentera av någon enstaka kurs på sina 27 terminer. En stor herre både till kroppsstorlek och som symbol. Är den enda levande person som avbildats på en Lundakarnevalsaffisch, den från 1912. Lämnade till slut punschdrickandet i Lund och började jobba inom filmbranschen.

Hans grav i hembygden Gråmanstorp utanför Klippan bekostas av Akademiska föreningen.

Otto Steiman (1886-1960) Inskriven från 1913 till sin död 47 år senare. Kallas ”Den siste atenaren” då han varje dag satt på Café Athen till stängning och avverkade dagstidningar.

Han lyckades ta 20 poäng i historia, men vägrades få betyget uppdaterat med motiveringen att två världskrig hade passerat sedan tentamenstillfället.

baler, sittningar, tackfester, husfester, förmannaresor och nya bekantskaper från hela världen som han aldrig hade lärt känna annars. Fördelarna med ett rikt socialt liv och en flexibel vardag väger över. Men examen ska komma, förr eller senare.

– Först måste jag jobba mycket för att ha pengar att klara mig självförsörjande en termin. Sedan måste jag säga upp mig från allt nationsjobb och det tredje är att jag hittar ett aktuellt uppsatsämne som jag brinner för och fixar en handledare.

Jakobs arbete har gjort att han alltid klarat sig utan bidragshjälp från staten. I lägenheten är det få saker som fattas, han har kunnat kosta på sig genom åren. Men hemmets storlek skiljer sig från bästa vännernas. De som tog sina examina och blev revisorer, kontorschefer och skattejurister.

– Hade jag tagit min examen som planerat hade jag kanske också jobbat som jurist nu. Deras liv är helt annorlunda från mitt, de har större ekonomiska resurser.

Men jag är inte avundsjuk, mina upplevelser har berikat mitt liv på ett sätt som förmodligen inte hade kunnat ske under andra förhållanden.

Vännerna vill att han ska ta tag i uppsatsen, det vill de flesta. Främst har föräldrarna hemma i Småland försökt få sin en gång så flitige son tillbaka på banan.

– De tyckte att det var naturligt att jag behövde ett extrajobb, men räknade med att jag skulle bli klar med studierna något år senare. Men när det inte blev så kom tjatet om att jag bara hade så lite kvar. Jag har alltid fått ett stort stöd av mina föräldrar och jag borde ha omvandlat det bättre och skrivit klart min uppsats, säger han. i dagens samhälle borde det vara omöjligt, men överliggarna lever kvar – om än på andra villkor. Att leva på vänners givmildhet och generösa bostadskontrakt på nationer är inte längre lika lätt. När akademien blivit en tillgång för hela samhället gäller det också att leva som resten av samhället. Med en vanlig bostad och en riktig inkomst – även om den sociala delen av studentlivet kan bestå.

På Grand Hôtels väggar hänger bilder av forna tiders lundahjältar som Sten Broman och Fritiof Nilsson Pira- "På nationen ses ten. Även överliggare och behandlas som Sam Ask har sin självklara plats. För man mer baserat hundra år sedan var på den man är och han själv en flitig gäst med ett glas punsch i vad man gör, inte handen. En långvarig på ålder." st udent l ivsnjuta re som försvann när åldern hann ikapp. Även Jakob inser att han inte kan förbli en Peter Pan-figur för evigt.

– De som inte känner mig chansar i snitt på att jag är 27 år. Det är ändå tio år ifrån sanningen. Nu är jag som alla andra, gör som de, festar som de. På nationen ses och behandlas man mer baserat på den man är och vad man gör, inte på ålder. Men om jag var femtio hade jag nog sett så pass mycket äldre ut och betett mig annorlunda.

Men den största drivkraften är ändå – hur paradoxalt det än må låta – examen.

– Eftersom jag är inne på juristprogrammet och har samlat på mig alla poäng gäller de tills de gör om programmet. Jag tror att det kommer ske om ett par år, så inom den närmsta tiden måste jag sätta fart. Är det kanske just den sparken där bak du behöver?

– Haha, ja. Det är väl det.

s 12-15 Reportage 4sidor.indd 4 r 1968 sveper en våg av studentprotester över västvärlden. I Sverige demonstrerar studenter mot orättvisor, men också mot en hårdare styrd

lundagård nr 3 2013

15

13-03-18 08.29.08

porträttet

En farlig forskare Som ung fängslades han för sin aktivism. Nu har han förlorat sitt medborgarskap och svarlistats i hemlandet. Mellanösternexperten Abdulhadi Khalaf både forskar om och kämpar för Bahrains demokratisering.

Det är en sen torsdagseftermiddag när Abdulhadi Khalaf öppnar dörren till sitt kontor. Åsynen gör universitetsromantikern salig: nästintill alla ytor i det lilla rummet är belamrade av böcker, pappershögar, mappar och kompendier.

Det finns möbler i rummet, de syns bara inte. Abdulhadi Khalaf urskuldar sig med att han håller på att flytta. En flytt på några meter, från det charmiga långsmala kontoret till ett av de flera krypin som finns på samma våning.

– Det är dags att ge plats till yngre förmågor, säger Abdulhadi Khalaf.

Han är timanställd av universitetet, som gästföreläsare och handledare i sociologi och statsvetenskap. i dag är det fem månader sedan Ab-

dulhadi Khalaf, via släktingar, fick reda på att hans bahrainska medborgarskap dragits in. Tillsammans med 31 andra medlemmar av Bahrains opposition anses han utgöra en säkerhetsrisk för sitt hemland och har numera bara ett medborgarskap: det svenska.

Därmed är han förbjuden att resa hem och har också svartlistats i större delen av Gulfregionen. Makthavarna i länderna i GCC (Cooperation Council for the Arab States of the Gulf) har ofta kopplingar till varandra, inte sällan via släktband.

En svartlistning innebär i det här fallet att Abdulhadi Khalaf inte får resa in Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, Saudi Arabien eller Förenade Arabemiraten.

abdulhadi khalaf föddes 1945 i Bahrain, ett örike beläget i Persiska viken.

Som son till en statstjänsteman växte han upp under goda förhållanden. Familjen var även pärlhandlare. Före 70-talets oljeboom i Gulfregionen var pärlor en stor näringsgren i Bahrain.

Två decennier senare, 22 år gammal, satt Abdulhadi Khalaf på ett plan till Sverige. Han skulle läsa sociologi i Lund. Som nybliven student i slutet av 60-talet fick han erfara en ny våg inom sociologin.

– Sociologin hade tidigare fokuserat på att beskriva omvärlden. Nu fanns ett ytterligare ett syfte: att förändra den.

Abdulhadi Khalaf upplevde stort stöd från sina studentkamrater och kanske framförallt från den professor som hade hand om den utländska studentgruppen: Harald Svedner.

– Vi kom från hela världen. Han tog hand om oss. Det var Sydafrikaner, Zambier och Colombianer. Jag var araben.

Som nyexaminerad sociolog återvände 16

lundagård nr 3 2013

s 16-17 porträttet.indd 1

Abdulhadi Khalaf till Bahrain 1973, ett Bahrain som sedan decennier tillbaka styrts av kungen och hans familj.

– En ny anda rådde i landet och demokratiska försök gjordes genom att bland annat tillsätta ett parlament, berättar han.

1973 var kulmen på en demokrati-

"Att jag förlorat mitt pass är inte så stort i sammanhanget."

seringsrörelse som pågått i Bahrain i flera decennier. Abdulhadi Khalaf engagerade sig i den socialistiska rörelsen med drömmen om att bilda fackföreningar för Bahrains arbetare, något som var olagligt. Han ställde upp i valet och tillsattes som representant för vad som kallades vänstern, ett parti som förutom fackföreningar även arbetade för ökad insyn i kungafamiljens inkomster.

till en början nådde parlamentet vis-

sa framgångar. Politiska fångar frigavs och man började se över arbetsrättsliga och ekonomiska lagar. Men glädjen blev kortvarig. Två år efter valet upplöstes parlamentet av kungen.

– Regeringen kunde inte tolerera våra försök att höja våra röster och att vi ställde vissa krav, säger Abdulhadi Khalaf.

Han såg hur oljeboomen i gulfregionen skapade ännu större orättvisor i Bahrain och undergrävde människors rätt gentemot kungafamiljen.

– På bara några månader blev ersättningen för ett fat olja tjugodubblad.

Enorma summor flödade in till kungafamiljen.

Abdulhadi Khalaf öppnade en bokaffär där han sålde socialistisk litteratur.

Men i samband med arbetarprotester sommaren 1974 fick han veta att han hade en vecka på sig att stänga affären och greps innan veckan var slut. 27 år gammal fängslades Abdulhadi Khalaf i åtta månader. När han släpptes ut flyttade han till Sverige för att vara med sin fru och familj. När han återvände ett år senare greps han igen.

på frågan om han var rädd får Ab-

dulhadi Khalaf något oförstående i blicken.

– Klart man kunde vara rädd när de slog en, att de skulle slå någonstans där det inte bara gjorde ont, utan också var farligt. Med det handlade inte om rädsla, säger han.

– Om du är berörd av orättvisa kommer du kämpa för att behålla din värdighet. Att vara rädd är det yttersta nederlaget. Framgången för mänskliga

text cecilia simon, ida ölmedal foto jens hunt

rättigheter handlar om att överträda rädslans gräns.

Under många år arbetade Abdulhadi Khalaf som expertkonsult för olika insitutioner, bland annat FN:s ekonomiska och sociala kommission för Västasien.

1990 blev han erbjuden en undervisningstjänst vid Lunds universitet och tackade ja. Sedan dess har han fortsatt att skriva om mellanösternpolitik för engelska och arabiska tidskrifter. När Abdulhadi Khalaf inte undervisar eller handleder sina studenter är han numera pensionär. Men han har även hittat en ny kanal för sin aktivism.

– Jag twittrar!

För sina 3400 följare skriver Abdulhadi Khalaf omväxlande på arabiska och engelska och budskapen är nästintill uteslutande politiska. Han rekommenderar böcker och länkar till artiklar om våld och förtryck, merparten relaterat till Gulf-regionen. sedan beslutet om indraget medbor-

garskap står det klart att Abdulhadi Khalaf kanske aldrig mer får besöka sitt hemland.

Han kommer inte att kunna göra fältstudier som han gjort förr, men inte heller besöka sin nu 92 åriga mamma. Vad tänker han om den dystra framtidsbilden?

Abdulhadi Khalaf tvekar inför frågor av mer personlig karaktär.

– Att jag förlorat mitt pass är inte så stort i sammanhanget, säger han och syftar på alla dem som lever i förtryck i hemlandet.

– Det som är mest problematiskt för mig är att jag inte kan medverka i olika akademiska sammanhang i Gulf-området. Jag är en flitig deltagare på seminarier och olika akademiska sammankomster. Det är inte möjligt för mig numera.

lunds universitets rektor Per Er-

iksson har skickat brev till myndigheterna i Bahrain, där han uttrycker sitt stöd för Abdulhadi Khalaf och ifrågasätter beslutet om att dra tillbaka hans medborgarskap – Det betyder mycket. Jag tjatar på mina studenter att engagera sig i solidariskt arbete. Abdulhadi Khalaf lutar sig fram i stolen och lyser upp.

– Det kan handla om att skriva på ett uppror eller bara skicka ett vykort till de som sitter fängslade. Vykorten är en nödvändighet för dem som får dem, säger han, och tillägger: – Du vet dessutom inte när du själv kommer behöva dem.

Redigering: Annika Skogar

13-03-18 08.29.38

abdulhadi khalaf Gör: Senior universitetslektor i statsvetenskap och sociologi.

Familj: Fru, barn och många barnbarn.

Om framtiden: Jag har realistiska förhoppningar. Hoppas på bättre väder.

Bok vi måste läsa: Solens öga av Ahdaf Soueif

s 16-17 porträttet.indd 2

13-03-18 09.37.40

guide

Lätt som en plätt att välja rätt Den 15 april är sista dagen att söka till höstens kurser och program. Har du svårt att ta dig ur beslutsångesten, eller har du kanske just vaknat upp ur din vinterdvala och känner dig helt tappad bakom den sista smältande snödrivan? Låt Lundagårds vetenskapligt förankrade quiz vara din ledstjärna hem.

Börja här för att hitta den perfekta utbildningen för dig.

guidemakare sara dahlman grafik ellen paulsson

industridesign 120 hp

dinosauriernas värld 7,5 hp Så du gillar att grotta ner dig i fakta som inte kommer att leda någon vart? Gör som Ross i Vänner och bli specialist på dinosauriedynastins uppgång och fall.

Blondinbella

Här kan du använda din stora kärlek till det vackra och dina starka muskler för att designa snygga prylar. En smörkniv kanske?

Nej Ja Böcker Har du benmuskler att klara branta uppförsbackar?

arkeologi 30 hp Att damma fram gamla ben är alltså din melodi. Försök leva i dåtiden så mycket som möjligt, för i nuet ser dina jobbprognoser inte särskilt goda ut.

Gräva i böcker eller gräva i sand?

Plockar själv Färdigbunden

Sand

damkör 8 hp

Nej

Alexander Bard sa alltså nej till dig också.

Misströsta inte, du får en chans till att göra bort dig. Här kan du nämligen inte glänsa med dina betyg. En godkänd provsjungning och en kvinnlig identitet är kraven.

Är du en lagspelare eller en ensamvarg?

Har du sökt till Idol någon gång?

Lever du i nuet?

Inte särskilt Äsch

Lag Israel eller Palestina?

Nej

Varg

hemmastudio inspelning a 8 hp Jasså, du tror att du är nästa Avicii? Det tror vi med. Kom ihåg vem som hjälpte dig hitta den här 7,5 poängs-kursen! (Vid eventuella besvikelser får du gärna förtränga det.)

Men, så kan ni ju inte fråga?!

Ska det du läser vara lika hett som smoothies?

Spelar ingen roll

s 18-19.indd 1

lundagård nr 3 2013

Nej

Ja

Vet inte riktigt?

Vill du i alla fall ha en chans att jobba med det du läser?

mellanöstern och internationella relationer 7,5 hp Ta dig an en till synes omöjlig uppgift och red ut Israel och Palestinakonflikten. En snäv arbetsmarknad väntar dig, om du inte satsar på att bli nya Ban Ki-moon.

Ja minst

Saknar du gamla Sovjet?

teknologi och sexualitet 7,5 hp Inget är väl hetare än en teknologstudent! Eller? Lite sex höjer genast coolhetsfaktorn. Med denna kurs i bagaget blir du nätdejtandets guru.

kommunism som praktik och propaganda 15 hp

globalisering, varumärken och konsumtion 60 hp Slå ett slag för den antikommunistiska konsumtionshysterin och bli expert på hur du får andra att konsumera med dig.

Ger du helst bort en egenplockad bukett eller köper du tio färdigbundna tulpaner?

Ja

Såklart!

18

Vem är din idol, Blondinbella eller Annika Bengtzon?

Ja, kamrat!

Denna kurs är perfekt för dig som helst slipper jobba och hellre putsar din inramade bild av Stalin. Låt dina solidariska kamrater bära den börda som är du och plugga lite till.

Redigering: Ellen Paulsson

13-03-18 08.31.38

S

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

projektledning och entreprenörskap för humanister 15 hp

journalistik 90 hp Så du vill bli en stressad, nyskild tvåbarnsmorsa? Eller var det journalistyrket du tänkte på? Det spelar ingen roll, du kommer ha svårt att ta dig in på arbetsmarknaden och tvingas koka soppa på en spik i vilket fall.

Du vill vara din egen lyckas smed, och har varken tid eller energi att slösa bort i Lunds uppförsbackar. Bli en entreprenör inom humaniora och håll tummarna för att du blir antagen i Blondinbellas stall av driftiga bekantskaper.

Baka

Annika Bengtzon

Du vill hellre suga på andras karameller än att trolla fram en ny. Som statsvetare lär du dig allt om den samhällsstruktur som andra har filat på i tusentals år.

START

Hur viktigt är det att du enkelt får jobb?

Ärligt talat, get real! Du kommer aldrig få ett jobb så här. Börja om från början och var lite mer realistisk.

Livsviktigt!

Ja

Är raggfaktorn viktig?

Nej

Du har slitit hårt för dina betyg och nu vill du vara säker på att få ett jobb, men gärna träffa lite nytt folk också. Som läkare får du mänsklig kontakt både på jobbet och på krogen.

revision 60 hp Jag vill ju äta...

Nej

Du fryser in kakan i väntan på svårare tider. Klokt, men fy fa-an vad du är tråkig.

Ät upp och gå tillbaka till start!

Nej

Kan du tänka dig att plugga en lördag?

Ja

Vill du ha mycket lärarledd tid?

Nej

Charmas du av tanken att kunna "tura" – att åka båt fram och tillbaka till Danmark flera gånger om – på lunchen?

Ja

läkarprogrammet 330 hp

Kaka eller kapital, oavsett vad så skapar du gärna mera. Bäst är du på sockerkaka: mycket luft och lite smak. Rätta takterna för en ekonom.

Frysa in!

Skapa eller förvalta? Bakar du kakan eller fryser du in den?

statsvetenskap a 30 hp

företagsekonomi 180 hp

Ja

juristprogrammet 270 hp Krävande plugg? Då är det tur att Lund har oändligt många avkopplande fik att erbjuda. Dubbel tur att det 4,5 år långa programmet ger dig gott om tid och det bästa läget för att hinna utforska alla.

Nej

Ja

Vet du vem det här är?

Ja Nej

Är det dödsviktigt att ha mysiga fik ett stenkast bort?

högskoleingenjörsutbildning i byggteknik 180 hp Du vill ha en pölse på lunchen och en ingenjörsexamen i handen. I Helsingborg får du båda två, och slipper dessutom nationslivet där du ändå oftast blir nobbad.

civilingenjörsutbildning i väg- och vattenbyggnad 300 hp

civilingenjörsutbildning i datateknik 300 hp

Killar i ovårdat skägg är inget för dig, och att åka båt lockar inte heller. Du vill hellre hålla i en trygg lärarhand som hjälper dig att bygga en bro till Helsingör.

Du önskar många föreläsningstillfällen så att du ofta får träffa likasinnade kursare. Livet som datanörd blir lätt lite ensamt, och Gottfrid har ju aldrig tid numera. lundagård nr 3 2013

s 18-19.indd 2

19

13-03-18 08.32.04

internationell

Sajani Gaunkar är en av sociologistudenterna på Goa University som just nu gör ett projektarbete för att ta reda på varför så många tjejer i Goa väljer att plugga.

Kvinnor studerar för att gifta sig På Goa University är 72 procent av studenterna kvinnor. Det är en siffra som i ett land som Indien för tankarna till kvinnlig frigörelse och självständighet. Men vid en närmare anblick är svaret i stället det omvända.

Utanför datorsalen på Goa University står nio par sandaler uppradade. Innanför glasrutorna kastar Suhana Sheikh inplastat fruktgodis till sina klasskompisar som alla parkerat sig framför varsin dator för att kolla Facebook. De nio sociologistudenterna är samlade för att jobba med sitt projektarbete där de undersöker varför Goa har så många kvinnor inom högre utbildning.

– Men var är alla? Vi skulle börjat för en halvtimme sen, säger Alitho Siquera som just kommit in i klassrummet med bestämda barfotafötter. Han är kursansvarig och den som inspirerat studenterna till valet av projektarbete.

– Det finns många teorier om varför det är så många kvinnliga studenter.

Vissa tror att det beror på att det anses kvinnligt att studera, andra på att kvinnor blivit mer självständiga. Här på institutionen för humaniora och samhällsvetenskap är 93 procent av studenterna kvinnor. Det är ganska extremt, säger Alitho Siquera.

Han stryker sig över flinten och går ett varv genom datorsalen.

– Jaha, om ingen är här sätter jag mig väl och mejlar lite, säger Alitho Siquera.

20

lundagård nr 3 2013

s 20-21 internationellt.indd 1

Sajani Gaunkar blir missnöjd över reaktionen: – Sir, kan vi inte bara sätta igång?

– Okej, okej. Så säg mig Sajani, varför finns det bara två killar i klassen? Berätta om era hyposteser. goa, beläget på Indiens västra kust, är landets minsta delstat. Staten var portugisisk fram till 1961 och är i västvärlden framför allt känt som ett populärt resmål för den flummiga ryggsäcksturisten.

I jämförelse med övriga Indien ligger Goa på topp vad gäller levnadsstandard och läs- och skrivkunnighet. Kvinnor anses leva i en frihet som deras medsystrar i övriga landet bara kan drömma om.

Kvinnorättsaktivisten och advokaten Albertina Almeida är dock inte speciellt överväldigad: – I Goa gillar vi att titta snett och anklaga övriga Indien för att vara primitivt. Men som kvinna är det svårt att bryta sig loss från de patriarkala strukturerna för Goa är så litet. Döttrar ses fortfarande som en börda och selektiv abort är vanligt.

"Utbildning

diga. Alitho Siquera tittar uppmuntrande på Sameer Ahmad och ber honom att utveckla.

– Jamen… en man kan inte dominera en utbildad kvinna på samma sätt som han kan med en outbildad, säger Sameer Ahmad.

– Vad säger ni om det tjejer?

– Alltså jämför jag med mina kompisar som inte pluggar så känner jag mig absolut mer självständig. Men jag vet att det kommer att förändras den dagen jag gifter mig. Då är det mannens regler som gäller, säger Neha Shridokar. tjejerna i klassen är istället inne på

att självständighet handlar om att ha ett jobb eller inte.

– Jag får ofta känslan av att en fattig kvinna som tjänar sina egna pengar är mer självständig än den välutbildade hemmafrun från medelklassen, säger Sajani Gaunkar.

Majoriteten av tjejerna i datorsalen tror att de kommer att hamna i den senare kategorin. Som välutbildade hemmafruar.

I Goa består arbetskrafhöjer din status ten av ungefär 15 procent på äktenskapsmarknaden." kvinnor, så ett liv som obei datorsalen har tald arbetskraft i hemmet diskussionerna är fortfarande det absolut vanligaste vaknat till liv. Vem ska de intervjua? scenariot för kvinnor. Men vad är poUtbildade hemmafruar? Studenter? Samängen med att plugga om man ändå ska eer Ahmad från Kashmir är en av två bli hemmafru? manliga studenter i klassen. Han håller – Utbildning höjer din status på äkinte med om att utbildning inte gör hans tenskapsmarknaden. Du blir mer efterkvinnliga klasskompisar mer självstänRedigering: Phillip Stålhandske / Annika Skogar

13-03-18 08.32.40

läs uppsatsblogg från indien på lundagard.se ◣

uppsatstur Jag är riktigt nöjd. För en gångs skull har jag hittat till rätt plats utan problem.

I anteckningsblocket finns frågorna nedskrivna. Diktafonen har nya batterier. Väskan är fylld med bläckpennor.

Kläderna har för en gångs skull inte en enda svettfläck. Jag älskar Indien, tänker jag. Det här är äventyr. Det här är så mycket bättre än att sitta hemma i Lund med uppsatsångest och matlåda. Skriva kandidatuppsats om kvinnor i indisk politik, vilken idé va.

Trettio minuter före utsatt tid är jag på plats. Jag blickar ut över det college dit jag senare ska in för att träffa Radhika Nayak som är rektor och politiker för en intervju. det är med säkerhet i rösten som jag

Professor Alitho Siquera diskuterar med sina studenter vad det egentligen innebär att vara självständig.

traktad. En välutbildad hemmafru kan hjälpa familjens barn med läxorna, säger Sajani Gaunkar.

Det var också anledningen till att Suhana Sheikhs föräldrar gick med på att låta dottern läsa vidare: – Jag slipper gifta mig på några år och mina föräldrar kommer att ha lättare att hitta en bra man till mig, säger hon.

– Att jag har en utbildning ökar ju faktiskt mina chanser att också få ett någorlunda bra jobb och det tjänar ju familjen också på i så fall.

Redigering: Phillip Stålhandske / Annika Skogar

s 20-21 internationellt.indd 2

indien ▶▶ Antal invånare: 1, 26 miljarder ▶▶ BNP per capita: 1 592 US dollar (Sverige 58 182 US dollar) ▶▶ Det finns omkring 200 fullständiga universitet och ca 7 000 colleges.

suhana sheikh har återigen börjat

grafik CC-by-sa PlaneMad/Wikimedia

vid indiens självständighet 1947 var mindre än 10 procent av landets universitetsstudenter kvinnor. I dag är siffran uppe i 41 procent. Men de regionala skillnaderna är stora. I delstaten Bihar är endast 30 procent av studenterna kvinnor, i jämförelse med Goas 59 procent. Enligt Times of India är det dock bara 0,8 procent av alla kvinnliga studenter som befinner sig på forskarnivå. Utbildning är en klassfråga. Familjer som har det svårare ekonomiskt satsar generellt endast på att utbilda sonen. Dottern kommer ändå inte kunna generera någon inkomst till familjen eftersom hon efter bröllopet tillhör sin makes familj.

Men killarna då? Det var ju därför de nio sociologistudenterna började med det här projektet: i en önskan att förstå varför de inte har några manliga klasskompisar.

– Okej, vad har ni att säga om saken?

Alitho Siquera promenerar runt i

klassrummet med bröstfickan fylld av whiteboardpennor och slänger ut frågan: – Var har ni grabbarna?

Goa markerat i orange

smuggla godis till sina kompisar, Sameer Ahmad döljer handen under bordet för att skicka sms. Alitho Siquera står med ryggen till och märker inte hur koncentrationsnivån sjunkit i hans omgivning.

Neha Shridokar kommer till klassens undsättning: – Dom är på sjön! Killar vill snabbt tjäna pengar så de skaffar sig ett jobb så fort som möjligt. Så tänker jag i alla fall.

– Det ligger nog något i det. Vissa menar att det är mer manligt att jobba än att plugga. Men trots det är alla kursplaner otroligt anpassade för killar, säger Alitho Siquera.

45 minuter efter utsatt tid är lektionen över. Medan Alitho Siquera suddar ut anteckningarna på den mobila whiteboardtavlan diskuterar hans studenter när de ska ses och grupparbeta. De framtida välutbildade hemmafruarna. Varför protesterar de inte?

– Här i Indien är det annorlunda. Livet handlar inte om mig och min vilja.

Det handlar om en större enhet – familjen. Långsamt håller det på att förändras men så är det just nu. Det är enklast att acceptera, säger Suhana Sheikh.

förklarar för vakterna att jag har bestämt möte med skolans rektor. De är tveksamma, så som indiska vakter alltid är. Efter lite diskussion hänger de dock till slut på mig en gul skylt där det står skrivet VISITOR i teckenstorlek 72.

Jag är inne, i tid. Efter en liten stund i väntrummet kallar rektorn in mig med ett stort leende. Får det lov att vara lite te? Vad kan jag stå till tjänst med? Med den här öppningen skulle det potentiellt kunnat bli min bästa intervju i hela uppsatsen. Kunnat. Men det här är Indien och så enkelt kan det inte gå. Efter att jag satt mig till rätta ser jag namnskylten på hennes skrivbord. Det står inte Radhika Nayak.

Men hon är ju kvinna? Hur många kvinnliga rektorer kan det finnas i en indisk småstad? Det måste vara hon. Innan vi påbörjar intervjun ber jag henne att upprepa sitt namn för att bekräfta. Hon heter inte Radhika Nayak.

jag är på Dhempe college. Inte Dempo college. Det blir en vanlig dag i uppsatsIndien. Jag är på fel plats. Vid fel tidpunkt. Nu med en liten panik-känsla i bröstet. Varför, Indien? Jag pallar inte.

Hatar det här. Vart ska jag? Hur? En taxifärd senare och med hjälp av fem vägvisande indier är jag en stund senare framme vid en skylt med Dempo college. Radhika Nayak ler, bjuder på sött kaffe och pratar utan avbrott i två timmar. Jag ler.

Tänker att jag älskar det här. Skriva uppsats i Indien, det är väl inte så svårt ändå.

text och foto annika skogar lundagård nr 3 2013

21

13-03-18 08.33.00

föreningen

Studenternas konstskatt AF-borgen är full av tavlor som bara ses av företag som hyr lokaler i huset. Nu vill utskottet som försvarar akademiska föreningens konstsamling mot både tidsberoende förfall och fyllon göra konsten tillgänglig för alla.

I hemliga rum på andra våningen och under AF-borgen hänger stora, viktiga tavlor som få studenter någonsin ser. I flera hundra år har Akademiska Föreningens konstutskott bevarat och behandlat föreningens digra konstsamling.

När samlingen inrättades köpte utskottet in ny konst samtidigt som man mottog donationer. Nu för tiden går större delen av pengarna till att ta hand om den konst man redan har.

– Vi har ständigt tavlor som måste ha nya ramar eller restaureras på annat sätt.

Det känns dumt att köpa in ny konst när vi inte ens hinner ta hand om den vi har, säger Olof Larsson, konstföreningens ordförande.

Föreningens drygt 400 konstverk hänger, förutom i ett väl låst arkiv, på olika platser i borgen. Dessvärre är det sällan vanliga studenter ser de konstverk som hänger på till exempel andra våningen.

– Det är synd. Man vill ju gärna visa upp tavlorna, men samtidigt är det väldigt problematiskt.

En del av tavlorna är helt enkelt för stora för att flyttas och det stökiga studentlivet kan också vara ett problem när AF-borgens lokaler utnyttjas till fester.

– Det har hänt att tavlor har förstörts, med flit till och med, under baler och så.

Man vill ju visa konsten, men på många platser går det inte att hänga något som inte är inglasat.

Olofs Larssons förhoppning är att konsten nu ska kunna komma studenterna till del på Internet. Inom en snar framtid går föreningens nya hemsida upp, där studenter ska kunna se de mer svårfunna verken, utan risk att någon överförfriskat ska spilla vin på något annat än tangentbordet. Konstverken ska kompletteras med beskrivande texter i ett slags digital guidad visning. Dessutom planerar man att ställa ut ett urval i en glasmonter på Café Athen.

– Informationen om den här samlingen har sannerligen varit väldigt dålig och det är synd, för det är ju på sätt och vis studenternas egna samling, säger Olof Larsson.

text tor gasslander foto andreas lindbäck 22

lundagård nr 3 2013

s 22-23föreningen.indd 1

David målar, Tora Vega Holmström, 1953.

Ett av samlingens modernare verk och ett tydligt exempel på dess inriktning på skånska målare.

Il Giuncatore, Alexander Lauréus, 1821.

Lauréus från Finland får representera övriga Norden med, något oväntat, en romantisk folklivsskildring från Rom.

Björken, Anders Trulsson, 1905.

Ibland kan man spara pengar genom att köpa ofärdiga grejer. Den här tavlan är en förstudie till vad som sen blev ett av Trulssons mer kända verk. Enligt uppgift målad ”någonstans i Skåne”.

Redigering: Ellen Paulsson

13-03-18 08.35.00

läs mer om lunds kurser på lundagard.se ◣

blir synlig för alla Flicka som stickar, Erik Helmer, 1913.

Långt från all konst i samlingarna är skånerelaterad.

Konstnärern Erik Hellmer, även känd som MasOlle, är kanske mest känd för sina porträtt av kända svenskar, men målade också som här motiv från sin uppväxt i Dalarna.

Savoyardgosse.

Johan Christoffer Boklund. 1855.

Tavlan målades under Boklunds tid som lärling på ateljé i Paris. Ett år senare utnämndes han till professor i hemlandet.

Hav i månsken med fyr och brinnande ångbåt, Marcus Larson, 1859.

Denna 200-kilostavla målades på tio timmar under inverkan av ett särskilt tyskt vin på en studentafton och är på fler än ett sätt en av samlingens största verk.

Skånskt landskap, Gustaf Rydberg, 1905.

Det skånska landskapet var en stor influens på Rydbergs konstnärsskap, och han återkom till det varje sommar. Något för den konstintresserade som gärna vill ha sina landsortsupplevelser inramade i ett regnfritt rum.

Karl X Gustav, David Klöcker Ehrenstrahl, 1600-tal.

Det storslagna porträttet av Karl X Gustav har genomgått omfattande restaurering efter att en student skar sönder den med värja i en protest mot rojalismen.

Hösttermin, Johan Johansson, odaterad.

Trots att den saknar datering är det uppenbart att den här tavlan, föreställande en höstdag utanför universitetshuset, kommer från en tid då måleriet var modernistiskt och studentmodet i avsevärt högre grad innebar hatt. Lundensaren Johansson var naturligtvis bekant med motivet. lundagård nr 3 2013

s 22-23föreningen.indd 2

23

13-03-18 08.35.35

kultur

vittnesmål

Köttets renässans

pinchus gutter. överlevare efter förintelsen, sitter i en länsstol på ett bibliotek. Han berättar sin historia om hur han som tolvåring skildes från sin syster i lägret Majdanek. Hur det sista han såg av henne var hennes gyllene flätor. Hur han stängde av alla känslor för att överleva. Han berättar för dig. Han har berättat för dina föräldrar. Han kommer att sitta kvar när dina barn kommer hit om tjugo år, och dina barnbarn om fyrtio.

Så kan det bli om ett amerikanskt forskarlag lyckas med sitt pågående projekt: att skapa hologram av överlevande från förintelsen, talande 3D-figurer baserade på mängder av bilder och intervjuer med ännu levande personer.

De som överlevde förintelsen finns snart inte bland oss längre. Det leder till hisnande frågor. Vilka berättelser har bevarats? Vilka försvinner?

På förintelsemuseet i Budapest letar jag efter berättelser från de romer som dog eller försvann under nazisttiden.

Skärvorna är få, men vittnar om en annorlunda och viktig historia om bland annat ett unikt motstånd i koncentrationslägren. Utrotningen av romer har varit svår att dokumentera. Resursbrist, segregation, men kanske också ovilja från det fortsatt delvis antiziganistiska samhället kan vara orsaker. Nu börjar det bli för sent.

– jag vill förbättra mänskligheten, säger hologrammet Pinchus Gutter i sin länstol till Sveriges radios journalist på frågan om varför han berättar.

Mötet med en annan människa ger en särskild sorts lärdom, den som inte är kunskap utan förståelse. I debatten om vårt samhälles rasism i dag kan det perspektivet saknas. För att skapa ett gott samhälle, krävs inte bara kunskap. Det räcker inte heller att lägga till logik och förnuftiga värderingar som man kan resonera sig fram till. Det krävs också en förståelse, en erfarenhet vi får genom att känna andras upplevelser som våra egna. Den som är en komponent i ett praktiskt förnuft, med Aristoteles ord, och tvingar oss till engagemang. det är därför Jonas Hassen Khemiris

text till Beatrice Ask var så efterlängtad.

Khemiri fördömer inte, undervisar inte, utan speglar: Jag vill att vi byter skinn och erfarenheter.

I en tid där dagliga rapporter pekar på ökande antisemitism och antiziganism behöver byta skinn. Vi behöver hologram. Vi behöver ett brev till Beatrice Ask från en som inte enbart har fel hårfärg, utan dessutom fel papper.

ida ölmedal 24

lundagård nr 3 2013

s 24-25 kulturuppslag.indd 1

I ett kulturellt klimat som för varje ny tv-produktion tycks bli mer och mer matfixerat, upplever köttätarna en ny vår. Dennis Jörnmark Callstam skriver om hur 70-talsrörelsen, Astrid Lindgren och den matlagande mannen gjorde kött till det hippaste som går att äta i Sverige 2013.

"Köttätandet har blivit en livsstilsmarkör."

Ännu en kväll i Pluras kök. Ett par stockholmskändisar har samlats hemma hos Eldkvarns sångare för att käka hummer. När veganen Patrik Arve anländer till scenen blir han utskrattad för sojabiffarna han tagit med sig, och Plura nämner senare i en intervju att Arve har sämst matsmak av alla som deltagit i programmet. När en bild på grisar som lever extremt trångt börjar delas på Facebook är det en anledning till att bara äta SVENSKT kött. När festivalen Way Out West väljer att enbart servera vegetariska alternativ i sina matstånd delar kvällstidningen GT ut varm korv. Statistik från Jordbruksverket visar att kilokonsumtionen av kött per person har ökat sedan 1990, och att kurvans lutning ökat i intensitet sedan 2000-talets början. i sofi fahrmans Elsas mode, som kan betraktas som 2000-talets viktigaste svenska generationsroman, beskriver huvudkaraktären, modebloggaren Elsa, sig som ”en riktig stek-tjej”. Hon beskriver utförligt hur hon gillar rejäla köttbitar och tycker att rawfoodkrogar är ”lite konstiga”. På Stureplanskrogarna bjuds Elsa på trerättersmiddagar bestående av musslor eller entrecôter.

Det går att räkna till drygt fyrtio mål-

tidsbeskrivningar i första delen av Elsas mode-triologin, varav ingen förutom pasta med ketchup, den löjligaste rätt Elsa vet, är vegetarisk. att den sociala perceptionen av kött-

ätande har förändrats genom historien är uppenbart. För att kunna ta in humanitära aspekter i avvägningen när människor ska uppfylla ett av sina mest grundläggande behov krävs stora ekonomiska resurser. Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, skriver i ett blogginlägg hos Svenska Dagbladet att det ”normala under både 1800- och större delen av 1900-talet var att köttätande uppfattades som enbart positivt”. Harrison menar att bortsett från enstaka religiösa rörelser och särskilt pålästa individer saknar ”militanta veganer historiska föregångare”.

– Historiskt är det överklassens och de rikas mat, medan bonde- och underklass livnärt sig på bröd och rovor. Vi ska inte inbilla oss att det inte påverkar vår syn på mat idag, säger Lotta Lundgren, matskribent och programledare, i en intervju i Dagens Nyheter, för att förklara köttets historiska ställning.

men under 1970-talet fick vegetari-

anismen ett uppsving. Vänsterrörelsen

yttrandefrihet under lupp I förra årets medarbetarenkät vid Lunds Universitet framgick det att över 40 procent av universitetets personal är osäkra på om de kan uttrycka sina åsikter utan att detta innebär negativa konsekvenser för dem.

För att bevaka den akademiska friheten vid Sveriges högskolor, både för forskare och studenter, lanserar

nu lundaforskarna Erik J. Olsson och Magnus Zetterholm sajten Academic Rights Watch.

På sajten kan du finna information om aktuella ärenden, men också intressanta debattartiklar och redogörelser för de nationella och internationella lagar och konventioner som stadfäster vår rätt att tänka fritt. bengt pettersson

Redigering: Annika Skogar

13-03-18 08.37.01

läs mer kultur på lundagard.se ◣

kopplade samman avståndstagandet från köttkonsumtionen med solidaritet, pacifism och hälsa. Att inte äta kött hade blivit en logisk följd av andra politiska ställningstaganden.

Under den senare hälften av 1980-talet, samtidigt som The Smiths släppte albumet Meat is Murder i Storbritannien och straight edge-kulturen fick sitt stora genombrott i USA, minskade den statistiska köttkonsumtionen i Sverige för första och enda gången sedan Jordbruksverket påbörjat sina mätningar. Plötsligt kunde något så alldagligt som att steka kött betraktas som omedvetet och inskränkt.

när hippa köttbaren i Stockholm understryker kvaliteten deras råvaror håller, är det en effekt av denna lagstiftning. Svenskt kött har likställts med något bra, eftersom det är närproducerat och djuren får leva under drägliga förhållanden. Och i takt med att lagstiftningen gällande svensk köttproduktion blivit mer krävande, samtidigt som köttpriser i landet minskat med omkring 30 procent sedan 1990, tycks köttätandet ha blivit mer allmänt accepterat än någonsin. Mängder av vegetarianer och veganer ökar förvisso fortfarande procentuellt, men med en svagare acceleration än under 1980talet. Numera är inte ställningstagandet att äta kött eller inte äta kött, utan snarare att äta närproducerat eller inte äta närproducerat.

1988 stiftade ingvar Carlsson lagen

Lex Lindgren som en åttioårspresent till författaren Astrid Lindgren. Hon hade under det gångna decenniet engagerat sig i djurrättsrörelsen, och tillsammans med Kristina Forslund skrivit debattartiklar som senare kom att samlas i boken Min ko vill ha roligt. Lex Lindgren innebar ökade krav på djurhållning och är en av grundstenarna i den svenska köttindustrins lagstiftning, som anses vara en av de hårdaste i världen. Och ironiskt nog kan Lindgrens debattartiklar sägas ha lett till en ökad köttkonsumtion, snarare än en minskad.

men köttkonsumtion har diskute-

rats även ur andra vinklar. Journalisten Amelie Björck menar i en debattartikel från 2012 i Dagens Nyheter att köttkonsumtion är något manligt. Hon anser att ”dödandet av djur och att äta kött ingår i mannens hävdande av sin dominans gentemot djur, kvinnor och barn”.

I Lonely in your Firm Grip – Women in Israeli-Palestian Families av Amelia Sáar, berättar kvinnor i palestinska fa-

miljer att de inte bara av inkomstrelaterade skäl är rädda för att mannen ska bli av med jobbet, utan också för att han i sådana fall kommer vara hemma hela dagen. Om han är det äter han upp allt kött, och inget blir över till barnen. Och Lotta Lundgren jämför reaktionerna på intiativet med köttfri måndag med könsmaktsordningen: – Många blev provocerade. Ska grönsakerna in på tallriken ska de förtjäna det, inte kvoteras in. Ingen ifrågasatte djurens plats på tallriken varje dag i veckan. sammantaget tycks det vara så att

en fetischism för ekologiska varor och medveten konsumtion uppstått, där köttproducenterna tack vare Lex Lindgren och påföljande ytterligare lagstiftning kunnat finna sin plats intill mysiga tröjor sydda av hampa och tygpåsar med finurliga tryck. Köttätandet har blivit en identitetsmarkör. Inte nog med att det: så länge köttet är närproducerat och indikerar medvetenhet är det dessutom en manlighetsmarkör, i en tid då f ler maskulina normer än någonsin ifrågasätts. text dennis jörnmark callstam foto jonas jacobson

danius 101

botaniska trädgården

Sara Danius är ny ledamot i Svenska akademien – ett val som det är svårt att ifrågasätta. Men har du läst henne? Det borde du. Förutom flera högkvalitativa och roliga texter i DN har hon skrivit böcker som kan vara intressanta även för den som inte har litteratur som huvudämne. Från DN rekomenderas Tiden sätter kniven i den goda modern om Sveriges historia sedd genom en kokbok. Vill man läsa något längre finns den nätta Proust-Benjamin: Om fotografin på bara 50 sidor. Värd att ta en titt på.

Tropisk värme i Lund tragisk handsvett över broräcken alla sa ”Det blåser alltid i Lund” ingen sa någonting om tomatträd påpälsade barn som pekar på en gigantisk fisk kaktusrummet som aldrig tidigare varit så charmigt ”Blev inte du också törstig av att se allt vatten?” vaktlarna förstår mig - ”De har vingar men kan knappt flyga” de måste rimligen också känna sig rätt fåniga ibland

philip stålhandske

Redigering: Annika Skogar

s 24-25 kulturuppslag.indd 2

virve ivarsson lundagård nr 3 2013

25

13-03-18 08.37.15

det händer

I stället för en zebrafisk I år är det tio år sedan världens första klonade däggdjur, fåret Dolly, dog. Sedan dess har forskarna klonat allt från hundar och mulåsnor till zebrafiskar. När det väl blir dags att klona människor gäller det att vara beredd. Kulturredaktionen fick därför svara på den kittlande frågan: vem borde man klona? zlatan ibrahimovic Under det senaste halvåret har jag genom min c-uppsats sett Zlatan Ibrahimovics historia i ett nytt ljus.

Man kan tycka att Zlatan är dryg, kaxig och individualistisk. Vad färre kanske vet är att Zlatan länge var killen som fick stå tillbaka i laget till förmån för spelare som ansågs bättre. Han är värd att klonas för att han aldrig slutade att tro på sin passion: fotbollen. Zlatan har visat mig något viktigt – hur långt man kan nå när man vågar satsa allt.

"Efter tio år hjälpte hon mig att hitta mina löparskor igen"

martina haag Martina Haag borde klonas för att hon är ett levande bevis på att även vi vanliga dödliga kan vända våra vanor. Hon gick från att vara försoffad författare och krönikör som kunde springa i två minuter innan hon fick andnöd, till att springa maraton i Italien. Efter tio år hjälpte hon mig att hitta mina löparskor igen – och att dessutom tycka att det är roligt.

maria rosén 26

lundagård nr 3 2013

s 26-27 det händer.indd 1

morgonminuter Aldrig är sanden i timglaset så finkornig som när dagen gryr och mackorna nätt och jämt hinner bres. Tänk att kunna kräma fram en handfull extra ögonblick till de morgnar när sängen är extra varm och smöret lagom salt. Minutkloning hade dessutom varit immun

måns henriksson Sedan jag första gången dansade under stroboskopen har Måns Henriksson varit synonym med Smålands. Denna ljudtekniker fixar allt, hela tiden. Han ser till att man får se Melodifestivalen på projektorduk och skriver instruktionsmanualer som inte bara förklarar ljudteknik utan även hur man överlever en zombieattack. För att Måns Henriksson inte ska bli utbränd behövs dock minst en till. Viktig är att musiksmaken bevaras.

mot teknologins huvudvärk med att kloner tenderar att dö i förtid. Det undflyende är morgonens själva essens. Vilken drömvärld att hinna äta grapefrukt som vackra människor på film.

larry david

En klon hade inte räckt. Hade jag välsignats med makten så hade jag velat klona upp en hel armé av Seinfeld-skaparen Larry David med uppdraget att invadera amerikansk sit-com. Davidsarna hade fått skådespel, regi och manus till alla serier tills det inte fanns en sekund som inte var lika obekväm som passformen på Davids byxor är dålig.

Kerstin Sandell Genuslektorn Kerstin Sandell forskar på hur antidepressiva läkemedel förändrar jaguppfattningen, bland annat. Något jag vill läsa mer om, men inte kan, eftersom forskningen inte är klar ännu. Därför föreslår jag att vi klonar hela Sandells forskargrupp, låter dem arbeta klart med projektet, skriver ut slutsatserna och sedan fortsätter forska om sjukt viktiga saker.

max jedeur-palmgren illustration: anni tuikka

lisa bjärbo Jag saknade verklighetstrogna men ändå roliga igenkänningskomiska böcker om ungdomar. Tills jag hittade Lisa Bjärbo, som borde klonas för sin färgsprakande energi.

Lisa Bjärbo är ungdomsförfattare och journalist, och har bland annat skrivit ungdomsboken Det är så logiskt alla fattar utom du. Som en pastellfärgad topping på verket har hon sin blogg (www.onekligen. blogspot.se) med texter om skoj, böcker, vardagsliv och allvar.

fredrik tersmeden Denna mustaschprydda Ciceron monopoliserar ensam på så mycket studenthistoria att denna redaktion utbrister i kollektiva ”nej!” varje gång det slår oss att vi återigen tvingas vända oss till honom, för att kunna sätta dagens dumheter i de historiska dumheternas kontext. En dubblett i denna hjärter knekt hade kunnat bära färskare frukt genom ett redigt historiebattle mellan två lika höga näsor, raka ryggar och snäsiga kommentarer.

"En kloning skulle möjliggöra rättvisa inköp veckans alla dagar " Tant Gurka – Anina Bakom stationen, bredvid Röstånga Mölla, köper jag mina ekologiska kikärtor och mitt rättvisemärkta kaffe. Affären heter Tant Gurka och drivs av en Anina, som tyvärr inte kan ha öppet dygnet runt utan bara torsdag-lördag. En kloning skulle här möjliggöra rättvisa inköp veckans alla dagar. För övrigt borde vi även klona hela Röstånga Mölla-konceptet samt alla som producerar ekologiska produker.

linnéa lundborg Redigering:Annika Skogar

13-03-18 08.38.00

läs mer om vad som händer i och omkring lund – varje dag på lundagard.se ◣ foto: pressbild, irika sandström

missa inte...

Gratisnöjen uppenbaras Det ligger i tiden att skoja extra med kristendomen, med en närliggande påsk och ytterligare en påve med snedvriden syn på homosexualitet.

Men kyrkan gör förstås massvis med trevligt också. Svenska kyrkans det trodde du inte gör namnet rättvisa. Exempelvis kör deras Café Existens föreläsningen Hip-hop in translation den 9 april, och två dagar senare går alla studenter gratis på en utvald film ur Kinos repertoar. Tummen upp säger nöjesredaktionen som helgar gratisnöjen.

kenneth carlsson

Kakan smular sönder manssamhället Hur ska det patriarkala samhället motverkas? Den 16 april intar radioprofilen, konstnären, DJ:n och allt-iallon Karin ”Kakan” Hermansson Studentaftons soffa för att diskutera det viktigaste i hennes liv: feminismen.

– Det finns ingenting inom genus som jag och min syster inte har diskuterat, eller hela min familj för den delen. Kul liv, va? Haha.

rötterna till kakan Hermanssons feministiska intresse sträcker sig ända tillbaka till när hon som barn märkte att hon blev beLikt en systerlig bomb slår Kakan Hermans- handlad annorlunda jämfört med killarna. son sig ner i en soffa med Gudrun Schyman Systerskap är ett ord som genomsyrar hela och Nour El-Refai för att ocensurerat disku- hennes vardag. tera sexism, rasism och homofobi i vardagen – Vi lever i ett patriarkalt samhälle. Det föroch offentligheten. söker jag och andra motverka genom syster– Det blir som ett samtal hemma i var- skapet. Vi är kvinnor som stöttar varandra på dagsrummet, fast mer utvecklat. Vi vill ändå alla möjliga punkter: i relationer, genom jobb, prata med hela publigenom att belysa orättvisor ken liksom. Det blir ett vi lever i. Feminismen är samtal kring hur vi ska "Feminismen är det det viktigaste jag vet och då jobba tillsammans mot är systerskapet också det. viktigaste jag vet fördomar och orka leva i ett samhälle som ser och då är systerom hon kommer göra entré ut som det gör, säger någon fet R’n’B-dänga eller skapet också det." till Kakan Hermansson. planerat någon annan över– Samtalet blir ocenraskning är hemligt. Men de surerat eftersom vi alla tre har varit feminis- med biljett har rätt till höga förväntningar. ter så himla länge att vi inte behöver gå på – Studentafton känns anrikt, även om jag nybörjarnivå, vi går all in. inte är mycket för borgerliga traditionerna.

Men det här är en bra sak. Vi är en sjukt fet trio och jag tror att det kommer bli många nöjda hon är uppväxt i Lund, men pluggade i huvudsak på Konstfack i Stockholm. Lillasystern feminister i publiken som kommer att känna blev alltjämnt kvar och pluggade genusveten- sig bekräftade och att de har ett sammanhang. skap – ett naturligt ämnesval sett till vad det snackades om hemma. text kenneth carlsson

GRATTIS! Anna Gustafsson som vann två biljetter till indierockarna WALK THE MOON. Rätt svar på förra månadens korsord: VÅRDAGJÄMNING. Redigering: Annika Skogar

s 26-27 det händer.indd 2

Vad är väl en schlager i Malmö?

De har Singstar. Egentligen borde det räcka som motivering. Men Helsingkronas nations klubb schlagernatt fungerar också som fristad för dig som aldrig förstått "what’s not to like" med paljetter, överdådiga ballader och entusiastisk dans till Roger Pontare. Så här i pre-eurovision tider tror man kanske att det är till Malmö schlagerentusiasterna valfärdar.

Men till skillnad från i Malmö är schalgereuforin ständigt närvarande på Helsingkrona.

Den 6 april är det dags igen. Sa jag att de har Singstar? virve ivarsson

Heldag på rullor Se proffsen på dagen och rulla själv på kvällen.

Den 6 april blir det massvis med roller derby när Malmölaget crime city rollers möter lag från Belgien och Schweiz i Baltiska hallen.

Dörrarna öppnar klockan 12. På kvällen firas föreningens treårsdag med kalas, punk och rullskridskodisco på Moriskan. nina lind

Champions League-möte i malmö Världens bästa fotbollslag kommer till Malmö och det kan väl ändå bara gå på ett sätt? Nej, det är inte säkert. ldb malmö har haft en bra försäsong och är inte lyons Lotta Schelin lite överskattad? I vilket fall äger matchen rum den 28 mars på Malmö IP, biljetterna kostar en spottstyver och du kommer att få se massvis av landslagsspelare. tobias stefansson

game of nedladdning På påskdagen har den tredje säsongen av game of thrones premiär i USA. Med tanken på hur mycket publiken älskar småväxta charmtroll lär de olagliga nedladdningarna nå nya rekordnivåer. Alla är helt enkelt inte lagda åt att vänta ett år på att SVT ska lyckas sätta textremsor till drakspråket Dothraki. Men för de som ändå vill vara på rätt sida lagen har tvkanalen HBO startat en laglig streamingtjänst.

Då får man också tillgång till kanalens alla andra serier med det ständiga temat mjukporr möter kostymdrama. kenneth carlsson

lundagård nr 3 2013

27

13-03-18 08.38.20

lunds universitets studentkårer

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

Jämställt via unisexkläder? kårkrönika foto: jens hunt

Internationella kvinnodagen firas över hela världen. I år befann jag mig i Sydeuropa på internat med universitetets ledningsgrupp. Ett besök på ett annat universitet inleddes med att alla kvinnor fick varsin blomma. Jag svalde den rabiata feministen inom mig (”Vad hände med kvinnokampen? Jag vill ha lika lön för lika arbete och inte en mimosa som gratulation för mitt kön!”) och tackade så mycket.

Med min gula blomma framför mig tittade jag upp på det andra universitets delegation. En manlig vicerektor, fem manliga professorer, tre manliga studentrepresentanter, en kvinnlig professor och tre kvinnliga administratörer.

Visst kan det ha varit en tillfällighet att de hade en sådan övervikt av manliga representanter, men jag kände mig ändå ganska stolt över vår svenska delegation med ungefär lika delar kvinnor och män på ungefär lika höga positioner.

Jag tror faktiskt inte att Lunds universitet skulle skicka en så snedvriden delegation som det andra universitetet hade. Men frågan är om Lunds universitet är så jämställt som det verkar på ytan? när jag först kom till Lund blev jag chockad över alla heteronormativa, könsstereotypa och förlegade traditioner och ceremonier som finns här.

För mig var det nytt och främmande med hemliga mansordnar, kvinnosällskap och spex med bara män på scen. På

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitet, kommunen och regionen.

28

visst är det viktigt att vi ifrågasätter heteronormativa traditioner, jag kommer även fortsättningsvis betala för min egen punsch, men diskussionerna får inte tas till intäkt för att slippa diskutera de verkliga jämställdhetsproblem vi har på universitetet.

Ny bordsplacering eller unisextalarer hade inte ändrat det faktum att 77 procent av Lunds professorer är män, trots att mer än hälften av studenterna är kvinnor. Protester mot könsindelade studentaktiviteter hade inte lett till en jämnare fördelning av universitetets administrativa arbete, som till 71 procent utförs av kvinnor, eller förändrat det faktum att 90 procent av kurslitteraturen under mina första två år var skriven av män.

För att förändra sådana grundläggande jämställdhetsproblem måste man gräva långt djupare i universitets

seglivade strukturer. Somliga hävdar att kvotering är enda sättet. Kanske är det en del av en lösning, men viktigast måste vara att ändra attityder och strukturer som gör att fler kvinnor faller bort för varje steg man kliver upp i hierarkin på universitet. lunds universitets vilja är att vara ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar sin omvärld och människors villkor. Vi är i jämförelse med många andra universitet redan duktiga på jämställdhetsarbete, men för att nå vår vision måste vi bli ännu bättre.

Att vi redan har kommit långt på väg ger oss ett större ansvar för att fortsätta dra universitetsvärldens jämställdhetsarbete framåt. Låt oss använda den stora kompetens vi har på genusfrågor inom universitet och koncentrera oss på att ändra de verkliga strukturella problemen.

Nästa gång ett utländskt universitet kommer på besök kommer jag inte dela ut en enda blå blomma till de manliga gästerna.

I stället hoppas jag kunna visa upp ett verkligt jämställt universitet där man inte fastnat vid att diskutera klädnader och bordsplacering. Ett universitet som tagit klivet in i framtiden och tar sitt uppdrag att förbättra världen på allvar genom att vara draghjälp i jämställdhetsarbetet åt resten av samhället. tora törnquist, rande lus

ordfö

många olika program och alla har på något sätt med hälsa och sjukvård att göra. Studenterna har därmed gemensamt att delar av utbildningen är förlagd som praktik ute i sjukvården i verksamheter som styrs av landsting och kommuner. Kårarbetet blir komplext, vi har inte bara fakulteten som motpart.

under vintern har man i Sydsvenskan nästan dagligen kunnat följa vad som händer inom Region Skåne: SUS allvarliga läge har debatterats i riksdagen och arbetsmiljöverket har hotat med miljonvite. Budgeten för 2013 fick massiv kritik av de fackliga organisationerna, läkarfacket motiverade sin med att i princip alla problem inom sjukvården hänger ihop med brist på resurser.

Omflyttningsbeslut har tagits utan att vara förankrade i verksamheten och 33 spetskompetenta sjuksköterskor har sagt upp sig från barnintensiven. situationen har ställt vår kår inför den

svåra frågan; hur djupt in i den politiska debatten kan vi sträcka oss för att skydda studenternas intressen? När lämnar vi partipolitisk obundenhet? Är sjukvårdskrisen kårens problem?

Tyvärr är svaret på den sista frågan ja, eftersom utbildningarna vi bevakar blir lidande.

kåren har också diskuterat på vilka om-

råden vi kan protestera mot hur sjukvården styrs. Ska vi ”bara” kräva att vi får all undervisning vi behöver och betalar för, eller kan vi också kräva att arbetsmiljön där vi har praktik ska vara dräglig? Kan vi kräva en hög patientsäkerhet? Frågorna är dock oskiljaktiga, för hur pedagogisk en utbildningsplats är påverkas av både patientsäkerheten och arbetsmiljön.

Vi jobbar i nuläget med att få till en bättre dialog med beslutsfattarna, vilket vi hoppas ska leda till en större medvetenhet om utbildningsfrågor. Innan stora beslut rörande sjukvården tas måste konsekvenserna för utbildning utredas! Politikerna kan fortsättningsvis inte enbart ha vårdproduktion för ögonen, de behöver tydliggöra att de även ansvarar för en plats för utbildning. foto: privat

detta är lus

min första sittning fick jag lära mig att traditionen bjuder att bordsherren köper punsch till sin bordsdam (min bordsherre vägrade dock, hans mamma var genuspedagog) och min kårs jämställdhetsgrupp var allmänt känd som genusmaffian. Traditionerna finns både i studentlivet och på universitet. Nyligen uppmärksammades till exempel att universitets talarer, de svarta kåpor som professorer bär när de installeras, är sydda för män (vad nu det innebär, kåpor är ju inte direkt kända för sin passform), när de syddes upp för femtio år sedan fanns inga kvinnliga professorer.

vid medicinska fakulteten kan man läsa

julia frändberg, felix molin & david najafi, språkrör för Corpus Medicum

lundagård nr 2 2013

s 28-29 lussidan.indd 1

13-03-18 08.39.16

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Kristina Eneroth ny vicerektor – med ansvar för internationella frågor

Den första februari tillträdde Kristina Eneroth som ny vicerektor med ansvar för internationella frågor. Arbetet med dessa frågor bedrivs idag på fakulteterna, institutionerna och avdelningen för externa relationer. Kristinas uppgift blir att ta ett helhetsgrepp och samordna de internationella frågorna på universitetet.

Kristina Eneroth arbetade tidigare som prorektor med ansvar för utbildnings- och internationaliseringsfrågor vid Ekonomihögskolan, ett arbete som nu sker parallellt med hennes nya tjänst. Trots att Lunds universitet idag ligger långt fram i arbetet med internationaliseringsfrågor jämfört med andra nationella universitet finns det ändå ett behov av en vicerektor med ansvar för frågorna.

– Det är ett område där utvecklingen går väldigt snabbt bland internationella lärosäten, därför behöver även vi öka takten och jobba mer riktat mot de här frågorna. Vi är duktiga men vi behöver bli bättre, säger Kristina. internationalisering på hemmaplan Med rollen som vicerektor för internationaliseringsfrågor kommer arbete med t.ex. internationell marknadsföring av universitetet och att få fler betalande studenter att komma hit.

Att försöka få in mer internationella frågor på grundnivå för de studenter som pluggar i Lund, dvs. internationalisering på hemmaplan, är en annan viktig fråga för Kristina Eneroth.

– När studenter har tagit sin examen och får sitt första jobb är det ofta så att man även i Sverige har engelska som arbetsspråk. Då gäller det att kunna uttrycka sig och förstå den värld man rör sig i, säger Kristina och fortsätter: – Det är vårt ansvar att förbereda studenter även för internationella dimensioner och då behöver vi fokusera ännu mer på grundutbildningen än vad vi har gjort tidigare.

Förutom att ett ökat arbete med internationaliseringsfrågor förbereder studenter för deras kommande arbetsliv, kan det idag även ha betydelse i deras vardag.

– Vi har så mycket internationella influenser idag och vi är ju mer eller mindre globalt uppkopplade i allt vi gör, säger Kristina.

Foto: Apelöga

globalt ansvarstagande blir en viktig fråga En annan fråga som Kristina vill prioritera är universitetets globala ansvarstagande. Hon menar att ett stort universitet har ett ansvar att driva globala frågor. På fakultetsnivå behöver man då diskutera inom vilka områden universitetet ska spela en mer aktiv roll.

– Det är en fråga som jag skulle vilja lyfta.

Vi är ju ett universitet som rör sig på den internationella arenan och med det kommer ett ansvarstagande, säger Kristina.

Mycket av internationaliseringsarbetet sker ute på fakulteterna. Det är viktigt att varje fakultet får arbeta utifrån sina förutsättningar och intressen, samt själva ta ansvar för att de internationella dimensionerna inte tappas bort.

På fakulteterna finns studenterna represente-

"Jag skojade ju bara" ett panelsamtal om humor, rasism och tolerans

I Lunds universitets strategiska plan står att universitetet står för grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska och akademiska värden. Jämställdhet och etnisk och social mångfald ska råda. Respekt, tolerans och omtanke gäller i alla relationer.

Den 3 april, kl 14–16.30 ordnas det första seminariet i seminarieserien The LU Experience som anordnas som en del i det ständigt pågående arbetet med värdegrunden vid Lunds universitet.

Panelen består av Kawa Zolfagary, grundare av Vita kränkta män, Ragnvi Melin, första kvinnan i Toddyspexets manusgrupp och kommunikationschef på Akademiska föreningen, Carina Tigervall, filosofie doktor i sociologi, universitetslektor och forskare vid Lunds universitet, samt Ida Ölmedal, journalist och redaktör på tidningen Lundagård.

Lokal: Nedre Palaestra

rade i de beslutande organen och blir på så sätt också delaktiga i arbetet. Kristina kan se att studenterna fokuserar en hel del på frågor kring globalt ansvarstagande. Frågorna märks tydligare i diskussionen idag än de gjorde för några år sedan. Det är mycket glädjande och viktigt att ta vara på det engagemanget.

– Det finns ett stort engagemang och det görs mycket bra inom universitetet i de här frågorna. Det gäller att samla ihop den kraften och komma vidare, säger Kristina.

www.lu.se

s 28-29 lussidan.indd 2

13-03-18 08.39.25

debatt

Kontorskomplex för fakultetspersonal – var ska studenten sitta?

Samhällsvetenskapliga fakulteten har gjort det ännu en gång: åsidosatt sina åtaganden mot sina studenter. Den här gången handlar det om det studiecentrum som ska byggas på parkeringen mot allhelgonakyrkogatan. Det centrum för studier som de ska uppföra ska bestå av 5-6 stycken våningar, där den första skall bestå av bland annat bibliotek och lärosalar och de övriga våningarna ska bestå av kontor.

Att kalla detta för ett studiecentrum är ett skämt och inte värdigt Lunds universitet.

Samhällsvetarkåren har under de senaste två åren arbetat för att studiecentrumet ska komma till stånd, i den något naiva tron att det skulle komma studenterna till gagn. Det har nu visat sig att det inte är så, utan det är ett kontorskomplex som skall byggas för att komma till rätta med en problematisk situation för fakultetens administration och lärare. Hur värderar vår fakultet oss studenter egentligen?

Det största värdet för en student är tid med läraren, tätt följt av en stimulerande studiemiljö. Detta är enligt fakulteten enbart en kostnad. Men hur ska då de sex till åtta timmarna lärarledd tid per vecka, som vi antar är pedagogiskt motiverad, kunna omvandlas till en utbildning värd namnet? När en students möjlighet att tillgodoräkna sig värdet av kunskapen begränsas av de förutsättningar som finns tycks det mest grundläggande vara att läsa böcker.

Vi gjorde en inventering över de studieplatser som finns i studenternas lokaler på campus Lund och resultatet är skrämmande. Med den bästa vilja i världen har fakulteten i dag cirka 620 stycken studieplatser och då räknar vi allt: matsalar, grupprum, sittplaster i entrémiljöer, i korridorer, i hissar(!), i läsesalar och i allmänna utrymmen. Räknat den faktiska tillgång som studenterna har ramlar vi kvickt ner till cirka 230 stycken platser.

Detta ska 4 974 studenter vid samhällsvetenskapliga fakulteten dela på, vilket innebär 21,5 studenter per studieplats.

Vi tycker att det är orimligt att över 20 stycken studenter förväntas studera vid varje plats. Hade studenternas skyddsombud, likt universitetets personals, kunnat försätta studentens arbetsplats i blockad så hade detta gjorts för många år sedan. Lägg till att varje student bara ges tillgång till de lokaler den har föreläsningar i så målas en tydlig och dyster bild av arbetsmiljön för studenterna upp.

30

s 30 debatt.indd 1

lundagård nr 3 2013

Samhällsvetarkåren kritiserar ombyggnationen av Eden, bland annat för att det inte kommer att finnas tillräckligt foto: jonas jacobsson med studieplatser för studenterna.

"Att kalla detta för ett studiecentrum är ett skämt och inte värdigt Lunds Universitet."

Andra delar av universitetet gör satsningar som mäts i hundratals miljoner kronor på lärandemiljöer för studenter.

Dessa lyser med sin frånvaro på en fakultet där ledordet mediokert ersättas av undermåligt. Vi måste sorgset inse att även denna gång så prioriteras en fakultet med en majoritet av män som studerande, av universitetsledningen och de andra med resurser. Innebär detta att vårt universitet inte tycker att alla studenter är lika värda? Tycker även universitets ledning att klockan 15:52 är en lämplig tidpunkt att packa ihop för dagen? Är det så här de ansvariga på fakulteten (Lena Eskilsson, Ann-Katrin Bäcklund och Ole Elgström) vill ha det? Ni som äger frågan och som kan sätta en värdig standard för studenterna vid Samhällsvetenskapliga fakulteten under många år framöver, vill ni ge upp den möjligheten?

Slutligen har vi, Samhällsvetarkåren vid Lunds Universitet, erbjudit oss att delfinansiera en byggnad av och för studenter. En byggnad som ger både faktiskt värde och mervärde till våra studier, en byggnad som är en nödvän-

dig byggsten för fakultetens studenters framtid. Detta har mottagits med döva öron från fakultetsledningen. Vi hoppas fortfarande att vår satsning möts av universitetet, varje av studenternas kronor med fem av deras. nikolas pieta theofanous, ordförande samhällsvetarkåren vid lunds universitet pär-ola nilsson, studentrepresentant lunds univer sitets styrelse sebastian persson, studentrepresentant samhällsve tenskapliga fakultetens styrelse

debattartiklar Har du också åsikter du vill vädra? Hör av dig! Vi tar tacksamt emot debattmanus, och bereder gärna plats för välformulerade repliker. Mejla till lundagard@lundagard.se.

Redigering: Marie Carlsson

13-03-18 08.40.02

sista sidan q : staten och kapitalet

L

unds universitet är i ekonomisk kris!

Ja, sannerligen, läget är mycket allvarligt. Universitetets forskare är ett osunt sparsamt släkte. Per Eriksson sitter med Svarte Petter på hand och 1,7 miljarder på banken, en växande kassakista.

Myndighetskapital kallas detta kainsmärke – ett skällsord och en vedervärdig pinsamhet. Tvi vale. Ett framgångsrikt universitet gör av med alla sina pengar och sparar inte till sämre tider. Ett framgångsrikt universitet lever ur hand i mun. Överskott är fult och ska bekämpas med alla medel. Det säger man på finansdepartementet, och då måste det vara sant. Rector magnificus mest gisslande gissel är just detta. Det ska komma en dag då Anders Borg knackar på universitetshusets dörr med attachéväskan i hand och lystnad i blick. Han kommer för att hämta det som är hans. Den dagen ska pengarna vara borta, kosta vad det kosta vill.

MORRHOPPAN Ur Morrhoppans newsfeed: Magdalena Stadler gillar nu Tidningen Lundagård. #2soon Tidningen Lundagårds ägare kommenterar Stadlers klimatvänliga uppvärmningsteknik: "Jag vet inte om dom gjort nåt fel. Tidningarna ligger ju där, då får man väl använda dom till vad man vill." #ansvar Därefter lämnar lössen Lund för att "lyssna in" inför ett litet ting i Vatikanstaten. Förslaget om "Fokusgrupp påve" röstades dessvärre ner. #re%ing För första gången någonsin har ett AF-utskott lyckats göra slut på sin fikabudget. (Ett utskott försökte tappert förra året,

Q kvad om universitetets spenderarbyxor Vår Gud är oss en väldig Borg Han är finansminister I budgetglädje och i sorg Han söker våra brister Nu skälver rektor, stark i tron på Stockholms pengalystnad I fickan bränner var miljon Som vuxit fram i tystnad "Vi minskar våra överskott" Är ord som kallt förråder

men misslyckades trots helikopterfärder och lerduveskytte.) Det ryktas att dock att den Lust-iga bragden beror på fusk genom att

Att penningen som Per har fått Ska rulla av hans nåder Vart konto är en fyndighet Var krona är ett gissel Likviden i vår myndighet Ska skäras utan gnissel Ge budgeten ett skyddsemblem Till utgiftskontots ära Ty konungen bland lyxproblem Är alltjämt tung att bära

bjuda det maxade kakmonstret själv. #omnomnomnom Lunds nations kurator inleder sitt tal på Finnfesten: "Lundagård är Lunds Ove Sundberg." #rofl #lmjau #rawr #yolo Lunds nationare rasade: "EXAKT som Carl Bildt." #hybris Under tiden, avgången HTS-ordförande: *ännu en bröstbild*

it never rains in gbrunka – av fredrik toreblad

lundagård nr 3 2013

s 31 sista sidan.indd 2

31

13-03-18 08.41.18

Posttidning B

Avs: Lundag책rd, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adress채ndring hos din nation eller k책r

s 32 baksida.indd 1

13-03-18 08.42.09

examen

efter

2013

lundagĂĽrds guide till livet utanfĂśr universitetet s 1.indd 1

13-03-13 21.31.28

GU_ITM_Lundagård_nr3-13.pdf 1 2013-03-13 12:48:47

IT MANAGEMENT

SKAPA AFFÄRSNYTTA MED IT

Gör som Jan Björklund – läs Lundagård

C

M

Y

CM

MY

CY

I en alltmer dynamisk värld med snabb teknikutveckling ökar kraven på förändring och strategiskt agerande. En master i IT management hjälper dig att fylla dessa krav och gör dig konkurrenskraftig på en tuff arbetsmarknad.

CMY

K

Vi erbjuder ett masterprogram som omfattar 120 högskolepoäng fördelat på ett examensarbete och sex kurser: • • •

Förändringsledning Strategiutveckling Arkitekturdesign

www.ait.gu.se/itm

• • •

Värdering av IT-investeringar Verksamhetsutveckling IT-infrastruktur

SÖK NU!

I handen håller du det som har varit Sveriges bästa studenttidning i över 90 år ... ... men det har vi enbart kunna vara tack vare att Lund är så bortskämt med studenter med fantastiska tidningstalanger. Vi är på ständig jakt efter dig med den vassa pennan, eller ett öga för estetiska detaljer.

Just nu söker vi särskilt efter folk som kan redigera i Indesign eller koda i Wordpress. Tveka inte att höra av dig för mer info på lundagard@lundagard.se.

s 2-3.indd 1

13-03-13 22.34.49

inledning.

medverkande i bilagan Redaktörer • Tobias Persson • Filip Lyrheden Omslag • Ebba Elgenstierna Layout • Tobias Persson Reportrar • Sara Dahlman • Bengt Pettersson • Kenneth Carlsson • Filip Lyrheden • Nina Lind Fotografer • Jens Hansson Illustratörer • Ebba Elgenstierna • Anna Åkesson • Fredrik Toreblad

karriären har redan börjat

För att ta dig till drömjobbet räcker det inte med att ha lusläst karriärstips. Steg ett är att skaffa sig erfarenhet, vilket du har en unik möjlighet att göra i Lund. en examen kan vara både efterlängtad och skrämmande på samma gång.

Den är ett kvitto på flera års slit i form av tusentals sidor kurslitteratur, ångestfyllda tentor och tidiga morgonföreläsningar. Den fungerar även ofta som en enkelbiljett ut i en vuxenvärld fylld av riktigt ansvar och fasta rutiner. Precis den verklighet som vi gladeligen har skuldsatt oss hos CSN för att slippa ta itu med. Till slut blir det dags att konfronteras med början utav resten av våra liv. Växa upp, klippa sig, nyktra till, kanske till och med skaffa sig ett jobb (eller åtminstone obetald praktik). du kanske sitter med magsår och räknar dagarna till examen då din närmsta framtid känns oviss? Eller har du kanske inte ens börjat reflektera över att examensdagen en dag ska komma? Oavsett vad kan det vara viktigt att reflektera över vilken väg du vill ta i din karriär och hur ska nå dit. För faktum kvarstår att det inte spelar någon

roll hur många karriärstips du får så länge du inte har några erfarenheter att fylla ditt CV med.

Som student har du mängder av möjligheter att testa på olika typer av arbete: genom studentaktiviteter, som egen företagare eller kanske ett extrajobb. Det är nu du har chansen att testa dig fram och hitta den väg som faktiskt intresserar dig.

"Som student har du möjlighet att testa olika typer av arbete."

samtidigt tänker vi att det är viktigt att passa på att

njuta av studentlivet. Försök ha en lagom dos av framtidsplanering i ditt studentliv, men tänk framför allt på att det du gör ska ge dig ett personligt mervärde. CV:t är trots allt inte allt här i livet. Och att döma av de tips som före detta lundastudenter har delat med sig av i den här bilagan går det inte alltid att planera din framtid. För i slutändan verkar det vara just slumpen som avgör var du hamnar. tobias persson & filip lyrheden redaktörer för efter examens-bilagan

innehåll

Aktiv student Olika karriärvägar Sid 4–9 (botten). Före detta lundastudenter ger tips och förklarar skillnaden mellan jobb- och studentliv

Vägen till jobbet Sid 4–9. Lundagård vägleder dig genom den snåriga processen till jobbet efter examen.

Sid 12-13. Om ditt CV känns tomt kan du passa på att trimma till det här i Lund.

Bli din egen chef Sid 10-11. Med studielån kan du starta eget utan att ta för stor risk. Här är tipsen.

lundagård – efter examen 2013

s 2-3.indd 2

3

13-03-13 22.37.01

vägen till jobbet.

Dags att bli vuxen Dagen då du tar examen är kommen, fest och fanfarer!

Men dagen efter slår baksmällan till, CSN knackar på dörren och vill ha pengar och sambon vill plötsligt att du bidrar till hushållet med mer än din närvaro, hur gudomlig den än må vara.

Kort och gott – det är dags att skaffa ett jobb. text sara dahlman illustration ebba elgenstierna

2

s

▶ ta ▶ D in ▶ G o

olika vägar in i karriären

foto: press

maria hazard: "ta väl vara på tiden som student" Ålder: 31.

Jobbar med: Arbetar med publicitet och påverkan på pr-byrån Westander.

Utbildning: Pol mag med inriktning statsvetenskap.

"Under min sista termin i Lund tog jag reda på vilka som var de bästa PR-byråerna. Se-

4

s 4-9.indd 1

lundagård – efter examen 2013

dan läste jag på om dem för att se om det var någon som passade mig och skickade in spontana ansökningar. Jag fick jobb och började där tre veckor efter examen.

Mitt bästa tips är att göra praktik. Ta hellre ett extra arbete än en extra kurs.

Prata även med vänner och tidigare studenter som nu är ute i arbetslivet.

Det är något helt annat att jobba än att studera. De flesta kvalificerade jobb i dag kräver att man hittar på egna arbetsuppgifter och kommer med idéer på vad som kan göras. Dessutom hade jag mycket mer tid över till vänner och fritidsaktiviteter än vad jag har i dag. Ta väl vara på tiden som philip stålhandske (ps) student!"

Redigering: Tobias Persson

13-03-14 11.10.55

1 2 så letar du rätt

Inför examen Förhoppningsvis har du redan jobbat strategiskt under din studietid för att ge dig själv så goda förutsättningar som möjligt i jobbsökandet. Malin Bang Bettini, studieoch karriärvägledare på Lunds universitet, har flera förslag på hur man kan göra.

– Särskilt om man inte har möjlighet till praktik är det bra att lägga upp en egen kontaktkurs, och se det som en distanskurs. Det kan innebära någonting relativt enkelt som att en gång per termin intervjua någon som har ditt drömjobb, tipsar hon.

– Fråga hur deras väg till jobbet ser ut. Den är ofta krokig om man pratar med äldre, men fråga även hur de hade kombinerat ihop den perfekta bakgrunden för deras nuvarande jobb om de inte hade haft den där krokiga vägen. Är ovanstående inget du har ägnat en tanke åt? Läs då i rutan här intill vad du har att ta igen, det är inte för sent!

▶▶ Bli studentmedlem i en fackförening , de kan hjälpa dig med till exempel löne­ frågor och matcha dig mot arbetsgivare. ▶▶ Skapa kontakter bland dina ­lärare och klasskompisar.

Lärarna blir ibland kontaktade av företag som letar efter duktiga studenter, och sannolikheten att flera i din klass får jobb är stor. Då har du ambassa­ dörer på olika arbetsplatser. ▶▶ Hitta ett extrajobb för att få erfarenhet och – givetvis – ännu fler kontakter.

Hitta jobbet som passar dig Då börjar vi med det allra mest grundläggande i jobb­

dina konsökarprocessen: att hitta ett jobb att söka. Det är nu det blir ▶▶ Sök jobb genom internet. ja ytt viktigt att du har jobbat på ditt kontaktnät – i dag tillsätts taktnät och utn nansökan! ungefär 90 procent av alla jobb utan att platsen har annon▶▶ Skicka in sponta mer genuserats. Finns det då inga jobb som man kan hitta via anDitt intresse verkar r då. nonser? Jodå, framförallt inom den offentliga sektorn. int och du står ut me jobbletande.

Men hur vågar man söka tjänsterna när det är super▶▶ Var aktiv i dit t adsdagar hjältar med superförmågor som efterlyses?

Gå på arbetsmarkn h gå in på – Titta på det som är ska-kraven. Står det att man ska och ställ frå gor, oc r för att ido ms he ns ge ha förskolelärarexamen så ska man ha det. Men står det företa tjänster. ”det är meriterande att ha läst kommunikationsstudier” själv leta upp lediga du att d me n pe öp r så kan man söka även om man inte har det, säger Su▶▶ Va lp av alla du sanne Linné, karriärinformatör på Lunds universitet. söker jobb, ta hjä n öppna.

– Annonserna kan vara skriva av väldigt duktiga rekan och håll örone anser kryterare, eller av chefer som rekryterar en gång var ▶▶ Öka dina jobbch Skåne, ju tredje år som bara slängde ur sig något, fortsätter hon. genom att lämna studieort en n längre bort frå rrens. alla de där kraven du svettas över är alltså inte alltid desto mindre konku hos CV t dit särskilt genomtänkta. En trend som kommer allt mer ▶▶ Registrera nnings- och är att fokusera mer på personligheter vilket kan gynna många olika bema dig som ännu inte har så mycket erfarenhet, något som rekryteringsföretag. ämmas av Karin Antonsson på Adecco tycker är helt rätt. ▶▶ Låt dig inte skr nnonser, – När företag rekryterar på egen hand upplever jag höga krav i platsa ga vad de att de ofta lägger stor vikt vid utbildning och erfarenring istället och frå är vik tigast . egentligen tycker

foto: privat

att göra sista tiden som student

▶▶ Leta upp förebilder och intervjua folk som arbetar med ditt drömyrke för att få inspiration till din karriär. ▶▶ Skaffa dig ett kontaktnät. ”Man måste inte ha så många kontakter, utan kan kanske skapa några få kontakter i stället som man bibehåller längre.

Så att det inte blir energi ut i sjön.” säger Malin Bang. ▶▶ Låt valet av uppsatsämne bli en fot in. Leta upp ett företag som du är intresserad av och fråga om det finns något som de skulle vilja ha utrett.

het. Men vi som jobbar med rekrytering vet hur mycket viktigare personligheten är, att personen har rätt drivkrafter.

Karin Antonsson är chef för Adeccos rekryteringscenter i syd, och hon tror att bemanningsföretag som deras kan vara en bra start för unga.

– Vi märker att våra uppdragsgivare är beredda att chansa lite mer och kan testa på en yngre förmåga som inte har så mycket erfarenhet. mitt i alla dessa moderna tips står gamla hederliga

­Arbetsförmedlingen stadigt kvar. Vad kan de göra för dig?

– Vi lär dig att sälja in dig, både spontant, att använda sociala medier som LinkedIn och egna kontakter. Att hitta jobb är en kunskap, lär man sig blir det väldigt hållbart i längden så man hela tiden kan knacka dörr och träffa rätt personer, säger Kamaran Chaomar som jobbar som arbetsförmedlare.

På Arbetsförmedlingen får man även hjälp med sitt CV, att bli matchad mot arbetsgivare och man har möjlighet till ekonomiskt bidrag vid till exempel resor till intervjuer.

Eventuellt kan du ha rätt till A-kassa ifall du uppfyller en massa krav, ska vi gå in på dem? Nej, bättre att vi ser till att du får ett jobb. Läs de bästa jobbletartipsen här intill så går vi vidare sen.

mats hansson: "man lär sig fortfarande när man är ute i arbetslivet" Ålder: 62.

Jobbar med: Budgetchef på Malmö stad.

Utbildning: Den nu nedlagda förvaltningslinjen på Socialhögskolan i Lund.

"Genom min utbildning fick jag praktik på Lunds kommun som ledde till jobb direkt efter studierna. Dagens studenter skulle

jag ge rådet att vara synliga, få in foten, bygg det första kontaktnätet. Nu när jag själv sitter och anställer och någon säger att de har jobbat med en människa man känner igen namnet på så vet man vem man kan ringa och kolla referensen med.

När man är ute i arbetslivet är det en helt annan stabilitet i vardagen. Man får rutin och

en fast punkt i tillvaron. Visst, folk kräver att man ska ta ansvar för sitt arbete, men det behövde man ju göra för sina studier minst lika mycket, även om man bara tog ansvar för sig själv. Man lär sig dessutom fortfarande när man är ute i arbetslivet, det är inte som att man slutar med det, men nu ser man ps också resultatet av det man gör." lundagård – efter examen 2013

s 4-9.indd 2

5

13-03-14 11.12.44

vägen till jobbet. cv-granskning

▶▶ Bra utan personnummer. ▶▶ Bra med en seriös mail.

Karin Antonsson, recruitment consultant på Addecco.

Susanne Linné, karriärinformatör på Lunds universitet

Praktiken ska in under arbetsliv med praktik inom parentes.

Utbildning överst. Eftersom du är student är det mest relevant för kvalificerade arbeten.

Inled med en profil, det vill säga tre-fyra meningar om vem du är och var din kompetens är starkast.

Datum längst till vänster i stället, så man orienterar sig.

3 Den perfekta livshistorien Då har vi kommit till ett av de mest avgörande stegen på väg mot en anställning. Att skicka in ett välskrivet CV och ett karismatiskt personligt brev är a och o. För om du inte lägger ner mycket jobb på på de momenten är risken stor att du aldrig blir kallad till intervju, och hur ska du då kunna charma arbetsgivaren till övertygelse om att du är rätt person för jobbet?

Bara för dig ställer Lundagårds reporter upp på lite medeltida offentlig förödmjukelse, ovanför kan du se hennes CV granskat av två experter. Se, lär och gotta dig åt andras misstag.

Bild eller inte bild?

– Jag är väldigt kluven till foto. Det är bra för det blir mer personligt och vi minns de CV som har en bild bättre.

Men det kan också stjälpa en ordentligt om det inte är rätt bild, tycker Karin Antonsson på Adecco.

Hon ser ofta partybilder eller foto tagna ur konstiga vinklar, och ibland retuscherade porträtt som inte stämmer överens med den person som kommer på intervju.

– Välj en bild som stämmer överens med den person man kommer möta. Tänk hur ser jag ut på passkortet, inte partybilden, säger Karin. i det personliga brevet är det du som person som ska

lysa genom, men glöm inte att det är en arbetsgivare du ska intressera. Brevets viktigaste funktion är att förmedla varför du söker, och varför de borde anställa just dig.

– Största misstaget som studenter gör är att man fokuserar mer på varför man sökte sin utbildning än varför man söker jobbet. Man är för jag-fixerad, och skriver mer om hur man själv kan utvecklas och hur arbetet kan vara bra för din karriär, säger Susanne Linné.

curriculum vita

e

▶▶ Framhäv det som är positivt för just dig, och ute lämna det som kanske inte gy nnar dig. ▶▶ Mest meriteran de först. ▶▶ Alla saftiga sak er som inte platsar nå gon annan stans åker in under ”öv rigt”. ▶▶ Så länge du ha r slutfört din utbildning är det inte viktigt om du fick G eller VG i betyg. ▶▶ Ha med så mycke t som möjlig t i dit t CV, int e bara det som är relevant. ▶▶ Disponera utr ym met efter det som är mest me riterande. ▶▶ Tänk på vad mo tta garen kommer vilja se sna bbt.

olika vägar in i karriären.

foto: privat

christine antaya: "det är väldigt viktigt att nätverka" Ålder: 30.

Jobbar med: Konstkritiker, översättare, frilans, kommunikatör.

Utbildning: Fil kand i konstvetenskap i Lund, master i konstvetenskap i London.

"Jag började jobba som krönikör i dagstidningen ganska snart efter studierna. Det

6

s 4-9.indd 3

var efter att en av mina lärare tipsade mig som jag fick den möjligheten. Jag skulle tipsa om att börja tänka på jobb redan när du pluggar, var aktiv i studentföreningar och kolla om du kan göra praktik.

Själv gjorde jag praktik på ett museum i USA. Det är viktigt att utsätta sig själv för sådana saker. Det är lite klyschigt att säga,

men det är väldigt viktigt att nätverka.

I dag kan jag ångra att jag inte tänkte mer på framtiden när jag studerade, att jag inte följde de råd jag själv ger nu. Jag var inte nog engagerad. Men om jag fick göra om det skulle jag antagligen ha gjort likadant, ­ i stora drag. Men jag hade läst mer och tagit ps vara bättre på tiden på det sättet."

lundagård – efter examen 2013

13-03-13 22.20.39

Var positiv. Ta inte fram det som är negativt, det finns många andra som kommer vilja göra det.

CV ska vara hård fakta. Utveckla dina erfarenheter med längre meningar i det personliga brevet.

För lång sammanfattning, Slå ihop serviceyrken så länge det inte känns relevant.

Bra att du klumpar ihop serviceyrken, exakt vilka kan man läsa om i CV:t.

Ta med fritidsintressen som är relevanta för jobbet.

Jobba mer med layout beroende på vilket yrke du söker.

Lite för fyrkantig layout för att vara kommunikatör.

4 personligt br

ev

som står i dit t ▶▶ Ut veckla det a dig inte.

CV, men upprep på vad e int ra ▶▶ Fokuse n erbjuda ka ren iva sg et rb ­a kan du d va på dig , utan ivaren . sg et arb a jud rb ­e reta exempel ▶▶ Använd konk är som som visar hur du person. yrkesperson▶▶ Framhäv din ressant för int är d lighet, va et sgivaren? jus t den här arb n som du tar ▶▶ Fritidsintresse ressanta, ro med ska vara int ta för jobbet. an ev rel liga eller max en A4 ▶▶ Håll det kort, kortare. lite a rn gä n sida me

foto: mia carlsson

Jaaälp, intervju...

Efter vår gedigna CV-skola har du självklart blivit kallad till en intervju! Våra experter ger dig peppande stöd och rustar dig till tänderna.

– Det jag tycker man ska tänka på är att har man blivit kallad till intervju så är det för att de är intresserade, säger Susanne Linné.

Så sträck på dig, du har redan fångat deras intresse och klarat den första tuffa gallringen!

Ofta förväntas du göra en kort presentation av dig själv på intervjun.

– Man kan kalla det för en elevatorpitch, du ska hinna sälja in dig i en hiss. Det är bra att vara förberedd så testa gärna på dina vänner, säger Karin Antonsson.

Ett annat råd är att försöka ta reda på vad företaget har för kultur. Hur gör man det då? Läs det och andra tips i rutan bredvid.

inför intervjun

▶▶ Sväng förbi företaget någon dag innan och se vilke n typ av människor som rör sig i receptionen, hur är de klädda, vilken stämning verkar det vara? ▶▶ Läs på om företaget, frågan ”Vad vet du om oss? ” kan komma. ▶▶ Läs igenom annonsen (om det fanns någon), och fräscha upp minnet på vad du skrev i din ansökan, så du kan anknyta till detta på inter vjun . ▶▶ Förbered dig på standard frågor.

david batra: "ångrar att jag inte spenderade ännu mer tid utomlands" Ålder: 40.

Jobbar med: Komiker och författare.

Utbildning: Civilekonom.

"Jag jobbade faktiskt bara "på riktigt" i några månader efter examen. När jag skrev magisteruppsats intervjuade jag VD:n på en studentsite som hette Campus

Net och när jag var färdig med studierna 1997 fick jag jobb där. Sedan tog komiker­ karriären fart på allvar och det är faktiskt rätt likt livet som student, med mycket frihet och några deadlines då och då.

Jag skulle kunna tipsa de som är studen­ ter i dag om att vara aktiva när de ska jaga jobb. Ta själv kontakt med drömarbets­

givaren och gå inte bara och vänta på att rätt tillfälle ska uppstå. Sedan kan jag säga att jag själv ångrar att jag inte spenderade ännu mer tid utomlands under min studietid än vad jag gjorde. Jag spenderade ett år på utbyte vid Slippery Rock University i Penn­ sylvania. ps

lundagård – efter examen 2013

s 4-9.indd 4

7

13-03-13 22.22.10

vägen till jobbet.

k

Gläns på intervjun Första intrycket är så otroligt avgörande för vilket slutligt intryck det blir.

– Vi brukar säga om du gör ett dåligt intryck de första tio sekunderna så behöver du 68 möten sen för att göra ett bättre intryck, säger Karin Antonsson på Adecco.

Vad hinner du då göra på 10 sekunder? Läs några viktiga saker du kan tänka på i rutan bredvid! jaha, om de första tio sekunderna är så svåra, hur över-

lever du då den närmsta timmen? Vi guidar dig genom rutinfrågor och det skrämmande löneanspråket.

Många ställer samma standardfrågor, så mycket går att förbereda sig inför. En klassiker är att du ombeds säga dina tre bästa och sämsta sidor. Tänk då på att inte bara rabbla sex adjektiv. Resonera hellre kring dina sidor, eftersom detta visar att du har en personlig mognad vilket många arbetsgivare uppskattar. Du gör rätt i att fokusera mest på dina positiva sidor, och när du pratar om dina negativa sidor kan du reflektera kring dem som utvecklingsområden.

I allmänhet gäller det att visa upp en professionell bild av dig som yrkesutövare och lägga mindre fokus på ditt privata jag. Av denna anledning är det bra att försöka följa företagets klädkod i stället för att anstränga dig för att visa vilken trendsättare du är.

– Det kan vara bra att likna den klädkod som finns på arbetsplatsen på intervjun, fast det kan ju vara svårt om det är arbetsplatser där man bär rock, som läkarrock till exempel, säger Susanne Linné, karriärinformatör.

så kommer vi till ögonblicket när de ber dig bedöma din prestation i kronor och ören: löneanspråket. Och här blir det klurigt, säger du för lågt kan det tolkas som att du inte värderar din egen förmåga särskilt högt. Men säger du för högt kanske arbetsgivaren inte litar på att du stannar särskilt länge. Hur hittar man rätt i djungeln? Susanne Linné håller med om att det är svårt, men desto viktigare att ha koll på.

– Det man vet generellt är att ju lägre lön du går in med desto lägre lön kommer du att ha resten av din tid på arbetsplatsen. Det är bra att ha koll på i förväg.

Du kan alltid ta hjälp av facket, de kan stödja dig i lönefrågan.

första intrycke

t

▶▶ Var medveten om hur du för dig när du öppn ar dörren. ▶▶ Ha bra ögonkonta kt, gör ditt bästa för att se lugn ut. ▶▶ Din klädsel är otr olig t viktig , hel och ren är det minsta man kan begära. ▶▶ Ett alldeles för slappt handslag kan ge ett intryck som är svårt att bli av med. ▶▶ Hälsa på alla du möter, det kan räcka med en nick.

generella

tips

är t intervjun ▶▶ Tänk på at älla st å ks oc a sk en dialog , du t jobbet at a nn kä h frågor oc pa ssar dig. har vad du inte ▶▶ Sä g inte t du de t le äl st ai gjor t, berätt t. or gj r ha faktiskt rele ger ska vara ▶▶ Allt du sä r. ke et du sö vant för jobb t kan rberedd – de fö l vä m Ko ▶ ▶ er. ng gå r många inte sägas fö n de på a nt vä och ▶▶ Sitt inte tiv ia it in . Ta själv rätta frågan vill. du t de gt r sa så at t du få

referenserna

▶▶ Välj ut dina refere nser med omsorg och skicka in deras kontak tuppg ifter. ▶▶ Hör av dig till de ssa referenspersoner och berät ta för dem att du använd er dem. ▶▶ Om intervjun fok userade på något speciellt, förbered referenspersonern a på att det kan komma frågo r om detta .

5 olika vägar in i karriären

foto: privat

hossein miri: "jobbet påverkar familjesituationen" Ålder: 57 Jobbar med: Psykolog och psykoterapeut.

Utbildning: Psykologlinjen.

"Att arbeta som psykolog var inte mitt första jobb, jag hade arbetat som lärare innan dess. Men när man först börjar arbeta är man lite fyrkantig, men efter

8

s 4-9.indd 5

ett tag internaliserar man arbetet och blir tryggare och mer flexibel. Själv gjorde jag PTP (praktisk tjänstgöring för psykologer) på vuxenpsyk och senare gick jag vidare till ett vikariat på Bup, barn- och ungdomspsykiatrin. Det var mycket pendlande i början eftersom jag fick jobb en bit bort och det tärde lite på familjesituationen. Det är kan-

ske något man som student bör tänka på, att jobbet påverkar familjesituationen.

Hade jag gått tillbaka till studierna i dag hade jag försökt lära mig mer om normkritiska praktiker, feminism eller mångkulturalism. Det är också något som jag tror att det är bra om Lunds universitet fokuserar mer på, tiderna förändras ju faktiskt." ps

lundagård – efter examen 2013

13-03-13 22.23.43

6

Succé, jobbet är ditt!

Du har tagit dig ända i mål, grattis! Nu börjar allvaret, känner du dig redo? Inte riktigt? Vilken tur, för vi har fler råd kvar att ge.

Ny och fräsch kommer du till jobbet, och upptäcker direkt ett problem som du har en smart lösning på. Men hur förmedlar man detta? Susanne Linné tror att du ska vänta lite med kritiken.

– Ha förståelse för att saker som verkar jättekonstiga i organisationen kan ha väldigt naturliga förklaringar. Väldigt ofta är det så att man inte sett helheten än. i starten när både kollegor, arbetsuppgifter och tider är

nya kommer du antagligen vara väldigt trött. Då kommer Susanne Linné med ett bra råd: se till att fika mycket.

– Vi är väldigt familjära på svenska arbetsplatser, det är viktigt att passa in i gruppen och folk kan tycka att det är kon-

så ko

mmer du stigt om man inte fikar. på arbetsplatin sen Hur fungerar det med ▶▶ Lär känna dina oskrivna regler på jobbet då? kollegor. ▶▶ Var inte rädd för Magdalena Ribbing, folkatt fråga . ▶▶ Tänk att alla ha vettsexpert och författare r varit nya någon gång. till boken ”Etikett på job▶▶ Visa gärna framf bet”, menar att en del av de ötterna, men acceptera att gamla reglerna har luckrats jobbet tar mycket energi i bö upp. rjan. Det är okej att vara trött.

– Forna tiders rädsla för chefer, nästintill underdånighet, har dämpats avsevärt, liksom kraven på anställda att jobba övertid obegränsat utan ersättning. Även klädkoderna har mildrats.

Men hon anser att jobbetikett behövs för att en arbetsplats ska fungera, till exempel att man kommer i tid och hälsar på sina arbetskamrater varje dag.

Läs hennes råd till en nyanställd nedan.

magdalena ribbings råd till rookies Jag är ny på jobbet och min chef ger mig uppdrag som egentligen inte ingår i mina arbetsuppgifter, till exempel att hämta upp en kund på flygplatsen eller renskriva ett mötesprotokoll. Ska jag acceptera sådant för att jag är nyanställd?

Svar: Om du vill ha en framtid på din arbetsplats så gör du även detta slags uppgifter, även om de inte ingår i din arbetsbeskrivning. Den som är hjälpsam och vänlig ses ofta som en bättre arbetskraft än den som kanske är lika skicklig men trulig och ointresserad av att bistå även med sidouppgifter. Det du inte ska acceptera är sådant där du misstänker något fuffens, eller sådant som verkar vara sexanknutet.

Blev det inget jobb?

7 foto: privat

Trots att du följt alla goda råd till punkt och pricka så gick det inte riktigt så som du hade hoppats. Men släpp flaskan och ta handen ur kakburken och låt experterna ge dig några sista peppande ord i stället.

– Det är viktigt att komma ihåg att det inte handlar om att någon har valt bort dig, utan att de har valt någon annan, säger Susanne Linné.

Jag har en personlig klädstil som jag trivs bäst i, måste jag klä mig enligt samma dresscode som chefen?

Svar: Ens sätt att klä sig signalerar mer än man tror. Rätt klädsel visar att man har förstått sin arbetsuppgift och markerar respekt för dem man möter, inklusive arbetsledningen. På sin arbetsplats är man inte sin egen intressanta personlighet först och främst, utan en del av en gemenskap som företaget/organisationen/myndigheten utgör.

Då är det chefen som sätter klädkoden, inte de anställda. Om du har en personlig klädstil Magdalena Ribbing, folk- så får du anpassa den efter vad som gäller på din arbetsplats så länge du vistas där. vettsexpert.

ta lärdom av nederlag

▶▶ Läs arbetsmarknadsprognoser, ibland är det väldigt dsvårt att få jobb och då han g. lar det inte om att du är dåli to▶▶ Kom ihåg att många fak er, rer spelar in, som kontakt . personkemi eller slumpen

et

o▶▶ Ring och fråga vad pers som nen som fick jobbet hade lära du saknar, och försök att dig något av detta. a ▶▶ ...eller så vill du bara lägg re, det bakom dig och gå vida det är ock så okej.

torben olsson: "sikta på att inte slösa bort tiden" Ålder: 56.

Jobbar med: Affärsutvecklare på Hög­ skolan i Kristianstad.

Utbildning: Civilingenjör i livsmedels­ teknik.

"När jag tog examen 1985 stod företagen och knackade på porten för att anställa.

Jag sökte och fick ett jobb på Alfa Laval där jag reste runt i Afrika, Asien, Europa och Nordamerika och skötte maskiner för steri­ lisering av mejeriprodukter och liknande.

Det var jättespännande och väldigt skönt att lämna studentlivet. Var sak har sin tid.

När man var ung var studentlivet oerhört kul och jag var väldigt engagerad, men

efter ett tag blir ju även det slentrian.

Jag är inte den typen som ångrar saker jag gjort eller inte gjort, men det råd jag ger mina barn, som själva är studenter i dag, är att sikta på att inte slösa bort tiden. Man kan pröva sig fram och göra det man tycker är kul, men en viss målmedve­ ps tenhet 'just nu' är ändå viktig." lundagård – efter examen 2013

s 4-9.indd 6

9

13-03-13 22.24.26

bli din egen chef.

Studenternas egen företagskuvös Runt om i landet finns det en mängd olika typer av företags­ inkubatorer dit entreprenörer kan vända sig för att få hjälp med att starta upp företag.

Sedan lite mer än ett decenni­ um har Lunds universitet en egen inkubator – Venturelab – som riktar sig till studenterna.

Mikaela Färnqvist, verksamhetsledare på Venturelab, vandrar längs organisationens inglasade korridor på Ideon Agoras andra våning.

– Det finns andra inkubatorer i Sverige som också är till för studenter, men vi är den enda inkubatorn som organisatoriskt ligger under ett universitet, förklarar hon.

I samma byggnad sitter det även andra inkubatorer som till exempel Ideon Innovation och Lift, som respektive fokuserar på teknik- och tjänsteföretag.

– Det som särskiljer oss från dem är att vi enbart riktar oss till Lunds universitets studenter, säger Mikaela Färnqvist och fortsätter: – Det är till oss som studenterna kan vända sig för hjälp att utveckla sina affärsidéer. ofta fungerar de som ett slags boll-

plank för studenternas idéer. Men studenternas behov varierar också en hel del. Några av dem behöver experthjälp av patentrådgivare eller jurister, medan andra vill få hjälp att finna finansiärer eller mentorer från näringslivet.

– Inte sällan är vi lite som spindeln i nätet då vi hjälper studenter att finna samarbetspartners på universitetet.­ I bland handlar det om att förmedla kontakter över fakulteterna, säger hon.

Venturelabs råd och tjänster är väldigt efterfrågade. Förra året gav Mikaela Färnqvist och hennes kollega, projektkoordinatorn Hilde Zellman Frandsen,

omkring 350 individuella rådgivningar och höll ett antal föredrag på universitetet, samtidigt som de ägnade kraft åt att hjälpa studentföretagen på Venturelab.

– Vi har femton kontorsplatser som det går att söka till under fyra ansökningsperioder om året. De företag som väljs ut av vår styrgrupp får sedan låna en kontorsplats gratis i ett år. Varje kvartal är det några företag som flyttar in och andra som flyttar ut, berättar hon.

Vad krävs för att kunna få en plats på Venturelab?

– Man ska ha en färdig idé om vad man vill göra. Sedan kan ju den här idén utvecklas under året man är här. Det är inte nödvändigtvis samma idé som man flyttar ut med som man hade vid inflyttningen, säger Mikaela Färnqvist. marie löwegren, som är föreståndare

för Sten K. Johnson Centre for Entrepreneurship och sitter i Venturelabs styrgrupp, menar att det finns fördelar med att starta företag under studietiden.

– Ofta innebär det en lägre ekonomisk risk. Det brukar sägas att CSN är Sveriges bästa riskkapitalbolag som gör det möjligt att starta upp företag med hjälp av studiemedlen. Studietiden gör det också möjligt att träffa likasinnade och dra nytta av den kunskap som man får på utbildningen, säger hon.

Vilka råd vill du ge studenter som funderar på att starta företag?

– Gå någon av universitetskurserna i entreprenörskap. På några av dem får man även starta ett eget företag eller driva ett eget projekt under kursens gång.

Jag skulle också vilja ge rådet att våga prova på att starta ett företag. Det är inte så farligt. Man dör inte av det och behöver inte gå i konkurs. Det går att prova i liten skala, säger Marie Löwegren.

färnqvists företag-tips

1

Var engagerad i din affärsidé, och klargör både dina långsiktiga och kortsiktiga mål.

2

Undersök marknaden.

Sätt dig in i kundens perspektiv och vad det finns för konkurrenter.

3

Ta hjälp och skapa dig ett team av olika kompetenser som kompletterar varandra.

4

Nätverka och bygg relationer.

5

Kör igång och lär dig på vägen. Fastna inte i teorier och modeller utan prova dig praktiskt fram.

text bengt pettersson foto jens hansen

"Framför a I Venturelabs lokaler sitter det femton studentföretag och utvecklar sina idéer. Ett av dem är IT-bolaget Crowdme, som vill hjälpa filmskapare att finansiera sina filmer på ett nytt sätt.

– Vårt företag är en crowdfunding-plattform på internet där filmare kan samla in pengar till independentfilmer. Det färdiga materialet kan sedan också streamas från webbsidan, så företaget är också en streamingtjänst, säger Axel Bengtsson, en av Crowdmes sex grundare.

olika vägar in i karriären

foto: privat

anna waxegård: "känner mig mer fri som anställd än som student" Ålder: 27.

Jobbar med: Prognosmeteorolog på SMHI. Utbildning: Meteorolog (Magisterexamen: Fysiker med inriktning meteorologi).

"Ett bra tips är att söka sommarjobb på de företag som du eventuellt vill arbeta på i framtiden. Var inte heller rädd för att

10

s 10-11.indd 1

lundagård – efter examen 2013

börja söka jobb innan du är helt färdig.

Anställningsprocessen kan i vissa fall vara relativt lång.

Mitt första jobb efter examen fick jag på SMHI. Jag hade lite tur att de sökte meteorologer precis när jag nästan var klar med min utbildning. Visst var det jobbigt ­­i början när allt var nytt och man var trött

efter varje arbetsdag, men man kom in i det.

Dessutom är det en enorm skillnad att få en lön varje månad och slippa att äta tomatsås tre dagar i veckan. Jag känner mig nog mer fri som anställd än som student.

Jag kan också rekommendera att ta någon termin ledigt under sin studieperiod. Det skulle jag nog saknat om jag inte gjort." ps

Redigering: Tobias Persson

13-03-13 21.01.13

"Många är rädda att misslyckas, men det går även att lära sig av motgångarna", säger Axel Bengtsson om att vara egen företagare.

"Att vara entreprenör behöver inte handla om att tjäna pengar utan kan också vara ett sätt att använda sin teoretiska kunskap och skapa sitt eget drömjobb", säger Mikaela Färnqvist.

f

r allt är det en positiv atmosfär här" Idén är att filmskapare inte ska behöva stå för all finansiering själva. I stället kan de lägga ut en pitch på Crowdmes hemsida om vad de vill göra och hur mycket peng­ ar som krävs, för att sedan låta potentiella finansiärer ange hur mycket de är beredda att betala för att få filmen gjord.

Tanken är samtidigt att filmernas ­finansiärer ska kunna få någonting till­ baka, beroende på bidragens storlek.

Axel Bengtsson visar upp en pitch av en filmare som försöker få in två tusen dol­ lar till en skidfilm.

– Betalar man tjugo dollar får man

foto: jonas jacobson

vara med i eftertexten. För åttahundra dollar får man hans skidjacka. affärsidén är att Crowdme tar ut en provision om insamlingen lyckas nå upp till det finansieringsmål som har satts upp och att de sedan delar på reklam­ intäkterna med filmskaparna.

Vad innebär det att få plats på Venturelab?

– Det är ju extremt viktigt att ha en plats där vi i företaget kan samlas. Vi har fått en del hjälp med både juridiska och ekonomiska frågor, men framför allt är

det en positiv atmosfär här. Det är roligt att träffa likasinnade och utbyta både tips och råd.

Hur ser framtiden ut?

– Det här ska bli jättestort hoppas jag.

Just nu är vi inne i en fas där vi försöker hitta filmskapare. Får vi sedan upp en bra användarbas så ska förhoppnings­ vis både vi i företaget och filmskaparna kunna leva på det. * Crowdme drivs av grundarna Axel Eriksson, Axel Bengtsson, Per Österlin, Gustav Wiel, Simon Ekevy och Jon Andersen.

text bengt pettersson

ulf fröberg: "den största skillnaden är att ansvaret ökar" Ålder: 33.

Jobbar med: Prospekteringsgeolog (letar guld).

Utbildning: Oavslutad examen i geologi.

"Jag tog aldrig någon examen utan min fru, som också är geolog fick ett jobb. De behövde fler geologer och jag hängde

på. Att jag inte tog examen är kanske det jag ångrar mest med min studietid. Men å andra sidan, hade jag tagit examen när jag skulle hade jag kommit ut på arbetsmarknaden före gruvboomen och antagligen inte fått jobb där jag fick. Det var ju ingen som pratade om gruvindustrin när jag studerade.

Den största skillnaden när man kommer ut på arbetsmarknaden är att ansvaret ökar. Man kan missköta sina studier, men man kan inte missköta sitt jobb.

Släng ut trevare, det är mitt tips till studenter. Hör av dig till företag och branscher där det finns folk som jobbar med det ps du studerar." lundagård – efter examen 2013

s 10-11.indd 2

11

13-03-13 21.01.33

▶ v t ▶ fi f ▶ D o

"Det är värt att engagera sig"

foto: jonas damsgård/arkiv

studentengagemang.

När man skriver sitt CV gäller det att mjölka ur det mest relevanta och intressanta av sina arbetslivserfarenheter. Men det ger också upphov till många frågor om vikten av sidoaktiviteter från studentlivet.

Precis som i det klassiska SVT-programmet Bullen har vi låtit en karriärexpert få svara på studenters frågor. Och kom ihåg: det är inte personen i texten som har skrivit brevet.

Orkester?

skriva ut allt på cv:t?

Hej Lundagård. Jag är en kille på 28 vår­ar som har spexat ända sedan jag kom till Lund. Jag har sytt långkalsonger, spikat kulisser, skrivit manus och spelat träd på scen. Men tillsammans med att jag hjälpt min kompis Karolina med nationsluncher på Lunds är det här de enda sidoaktiviteterna jag har från studietiden. Kan jag skriva ut dem på CV:et?

– Alla sidogrejer du gör som student är det som särskiljer dig. Om du exempelvis pluggar till jurist är det aktiviteterna vid sidan av som gör dig speciell jämfört med kurskamraterna. Även spex innebär ansvar, exempelvis kan du ha ansvarat för mycket pengar och det ses som positivt. I dag har många företagsmänniskor ofta tidigare anknytningar till sådana här grejer. Gör du luncher på nationer innebär det ofta budgetansvar. Dessutom ska man jobba i lag, eller rent av kanske leda lag. Man får se vad sysslorna ger för egenskaper. Nästan alla sidoaktiviteter brukar kunna omvandlas till positiva saker när man söker jobb.

vilken aktivitet är bäst?

Tjena Lundagård. Jag har ett problem.

Jag har precis börjat läsa vid universitetet, men blickar redan mot examen.

Varje dag undrar jag vad jag ska fylla ut min fritid med, för jag vill syssla med något som gör mig speciell. Vilken aktivitet vid sidan av studierna ser bäst ut på CV:et? Nation? Kår? Utrikespolitiska föreningen?

– Arbetslivserfarenhet slår alltid högt, framför allt om det är relevant. Men även ideellt är arbete relevant. Många företag kan tycka att kåraktivitet är positivt. En orkester är perfekt om du vill spela cello, precis som Utrikespolitiska föreningen om du är intresserad av utrikespolitiska 12

s 12-13.indd 1

lundagård – efter examen 2013

frågor. Det beror mycket på vad du själv läser. Det är ett brett universitet och dina aktiviteter slår alltid högre ju relevantare de är för ditt yrkesval.

värt att jobba ihjäl sig?

Tja Lundagård. Utåt sett är jag nog som alla andra. Men vad de flesta nog inte känner till är att jag är en aktivitetsnarkoman. Jag springer på kårmöten, spelar teater, arrangerar läsecirklar, sköter ekonomin för ett spex och skurar nationstoaletter långt in på natten. Är det värt att jobba häcken av sig för att fylla CV:t?

– Det är värt att "Det är inte den som engagera sig, men det är inte alltid den som har flest extraknäck har flest extraknäck som alltid vinner." som vinner. När arbetsgivaren tittar på CV:et kan det bli snurrigt – varför har den sökande gjort så mycket? Men ett par aktiviteter som du har gjort bra och du kan berätta om är bra. Har du varit väldigt engagerad i någonting kan det också vara positivt att det bara är en sak.

Sedan spelar det ingen roll om du jobbar tio eller 80 timmar på McDonald’s varje studievecka. Du ska ha balans och känna att man orkar med. Viktigast är att ha sin utbildning och inte känna att man bara gör massa saker sidan om.

duger spex i cv:t?

Hejsan Lundagård. Jag ser ljuset i tunneln i min långa civilekonomutbildning och filar på mitt CV, men det finns en fråga som gnager dag som natt. Jag vill sticka ut med mina sidoaktiviteter under studietiden, men jag har bara varit med i spex. Bör jag skriva om det i mitt CV, eller ser det bara löjligt ut?

– Ja, det är helt okej. Spex är kanske inte det viktigaste att ta upp, men samtidigt är

foto: mette mjöber tegnander/arkiv

text kenneth carlsson karriärexpert susanne linné

Nationsjobb?

det lite kul. Det beror också lite på vilken arbetsgivare man söker sig till. Om du söker till stora internationella banker bör du kanske inte plocka med det, men söker du till en bank i Sverige kan det vara mer gångbart. Men det är svårt med ett generellt svar och som sökande får man fundera själv: ”när jag skriver CV, vad är då mest meriterande för mig just här?” Har den man söker till också varit spexare, då är det självklart att du bör nämna det.

Men om den man söker till tycker att spex är fånigt blir det knivi"Var med i någonting gare. Det är svårdefinierat och något man får som ger erfarenhet överväga själv. Försök inom det du vill göra." finna det relevanta i dina erfarenheter.

Redigering: Tobias Persson

13-03-14 10.25.12

foto: jonas jacobson/arkiv

statistik om jobb

60 % …av de som pluggar på högskolan är kvinnor. 5,6 % av Sveriges börsnoterade bolag har en kvinnlig VD.

50 % …av de som tar examen från högskolan tycker tre år senare att de har ett jobb som överensstämmer med deras utbildning. Minst adekvat arbete har de som pluggat humaniora.

Spexa? foto: lukas norrsell/arkiv

?

Kom ihåg att det inte är personerna på bilderna som har skrivit breven.

150 000 …utbildade personer kommer att saknas inom vården år 2030.

94 % …av de som tar examen från högskolan har ett jobb tre år senare.

30 %

Kåren?

…av alla högutbildade personer som är födda utomlands har inget jobb. Motsvarande siffra för folk födda i Sverige är 10 %.

vad ska jag välja?

Tja. Jag är en helt vanlig 23-årig tjej.

Vid sidan av mina studier har jag varit pubförman på Kalmar nation, men nu känner jag att jag vill bli mer attraktiv för jobb och boosta mitt CV med andra aktiviteter. Jag är öppen för det mesta, speciellt om det är kul. Men jag vet inte vad jag ska välja. Snälla, hjälp mig.

– Alla sidoaktiviteter är bra, men exempelvis mentorskap kan stå ut extra.

Var med i någonting som ger erfarenhet inom det du vill göra. Aktiespararna ­eller Tjejjouren kan vara jättebra beroende på vad du läser. Oftast är det bästa något man tycker är kul – valet sker naturligt,

utan att man tänker ”oh det här är bra för min karriär”. Att läsa en utlandstermin är alltid bra, framför allt om du vill jobba i internationell miljö. Då ses det som väldigt positivt och nästan en förutsättning – ett sätt att kunna visa att du faktiskt har gjort någonting någon annanstans. För jobb inom organisationer brukar erfarenheter av föreningsliv vara meriterande. Alla kringaktiviteter är den nyexaminerades sätt att skapa meriter som är svåra att få. En nyexad har inte alltid arbetslivserfarenhet och då är de ideella aktiviteterna tillsammans med extrajobb det enda sättet att skapa eller visa erfarenhet. Men viktigast är att prioritera sina studier – det är alltid bra med en avslutad examen.

132 300 …kronor är genomsnittskulden hos de som betalar tillbaka sin skuld till CSN. Siffran gäller för samtliga lånetyper vid ingången av 2012.

27 …år är medianåldern för samtliga som tog en kandidatexamen år 2011.

text nina lind

Källor: CSN, SCB och Allbright lundagård – efter examen 2013

s 12-13.indd 2

13

13-03-14 10.26.14

tankar på vägen.

på bekostnad av alla andra

Den gigantiska omställningen

cv-coaching, arbetsträff, positivt

tänkande och så vidare tills man blir yr.

Att bli en mer effektiv arbetssökande gör bara att du försätter någon annan i ar­ betslöshet. Kanske är det dags att tänka annorlunda kring det här med jobb.

När vi nu, i den här lilla bilagan, pratar om framtiden efter examen, låt oss vara ärliga med en sak: vissa av oss kommer att bli arbetslösa. Man kan putsa sitt CV i alla oändlighet, man kan tänka hur po­ sitivt som helst, men faktum kvarstår.

Det finns inte jobb till alla. Några av oss kommer att bli utan jobb, i alla fall för en period av våra liv. Punkt.

Den typ av samhälle vi har i dag krä­ ver ett visst mått av arbetslöshet. Annars kan det inte finnas någon konkurrens om jobben och arbetsgivaren kan inte välja bland sökande. Vissa hävdar att det här gör att anställda utnyttjas, andra att det skapar en hälsosam konkurrens där de mest lämpade får jobben. Oavsett vad man tycker går det inte att komma ifrån, arbetslösheten finns.

Äntligen är det dags att bli vuxen efter studietidens ganska oklara interimperiod. Övergången är dock långt ifrån problemfri. Lundagård guidar dig genom de värsta omställningarna. text filip lyrheden

illustration anna åkesson

steg 1 – avgiftningen SITUATION: Den första svåra omställningen är fysisk. Kropp­ en måste vänja sig av med den ständiga stimulantia som den har preparerats med mellan tentorna. Avkoppling kan inte längre innebära dussintalet öl en torsdag förmiddag och det går heller inte för sig att hämta energi i den så kallade ”LTHkuren”, där man enligt uppgift ”förbättrar” kaffet med en matsked av något som kan (men inte bör) misstas för bakpulver.

En förändring måste ske, men att sluta helt tvärt med gamla vanor, ”cold turkey” som det heter, är inte att rekommendera.

det finns en skam kopplad till att inte

så vässa ditt CV, öva din sociala kom­ petens. Kanske, troligen (du är ju trots allt akademiker), hör du till de lyckliga som sitter med ett jobb i slutändan. Men så som det ser ut i dag kommer många att stå utan och de kom­ mer att få skämmas för det.

Hur oundvikliga – kanske till och med viktiga – de än är. Kanske är det dags att lägga mindre vikt vid vilket jobb människor har och mer vi hur vi bidrar till samhället.

philip stålhandske 14

s 14-15.indd 1

lundagård – efter examen 2013

"Du betalar en kopp med en femtiolapp i tron om att du lämnar dricks. Det gör du inte."

illustration: ellen paulsson

ha ett arbete. Att inte bidra, att stå utan­ för samhället. Det är något ironiskt, då den som är arbetslös ju inte alls står utan­ för samhället, hen är tvärtom en mycket central del av det. Man skulle kunna säga att den arbetslöse fyller en lika central funktion på dagens arbetsmarknad som den som arbetar gör. Men tänk dig detta, att du möter en ny människa som frågar vad du jobbar med och du svarar: ”inget”.

Det är svårt att hävda att konversationen inte skulle göra ett märkligt stopp, kan­ ske komma av sig helt.

Varje gång ett CV vässas till den yt­ tersta förfining är allt det åstadkommer att överglänsa alla andra. Det finns bara en vinnare när man söker ett jobb, men många förlorare. Någon ligger alltid på botten och blir trampad på. Det är så verkligheten ser ut.

ÅTGÄRD: Knepet är att ersätta de gamla destruktiva lasterna med nya konstruktiva. Fireball-shotsen kan med fördel bytas ut mot vetegrässhots, de smakar bedrövligt men är i allra högsta grad ”instagram-dug­ liga”. När man i vuxenlivet behöver uppiggande medel ska man undvika LTH-studentens tveksamma fäbles­ ser för medel med ursprung ur laboratoriemiljö. I stället bör man kika närmare på bryggkaffetrenden.

Då åsyftas inte något rimligt prissatt studentkaffe, utan en kopp med någon obegripligt dyr ”blend” på ett kafé. Du betalar en kopp med en femtiolapp i tron om att du lämnar dricks. Det gör du inte.

steg 2 – kosthållningen SITUATION: Den andra om­ ställningen är även den till stor del av fysisk karaktär, men när det väl kommer till kritan hu­ vudsakligen mental. De senaste årens matlagning har gått som en dans. Livet kändes ju allt för kort för att ägna någon större en­ ergi åt att utöka den personliga repertoaren av recept. Nudlar går fort och kommer i många spännande smaker, beställnings­ formuläret på Onlinepizza är in­ gången till en värld av oändliga möjligheter och om inte annat så är det knappast något fel på klas­ sikernas klassiker – Spaghetti Rosso (Koka spaghetti, applicera ketchup, klart!).

ÅTGÄRD: Problemet är att det där charmiga festhullet inte är särskilt charmigt i vuxenvärl­ den. Då betyder det bara att du har blivit fet, fet, FET. Den första åtgärden för att få rätsida på detta är att börja laga riktig mat som är aningen mer avancerad. Nästa steg är att sluta upp med det, eftersom du som vuxen inte har tid. Då står du istället vid ett sista vägskäl. An­ tingen tecknar du ett gymmedlem­ skap och börjar försöka klämma in träningspass innan jobbet, i jävla svinottan för att tala klarspråk.

Eller så accepterar du helt enkelt faktumet att du är på god väg att bli gubbfet/kärringfet och minns dina slanka dagar med vemod.

Redigering: Tobias Persson

13-03-13 20.51.28

n

VISST SA VI VÄL MED AKADEMISK KVART?

steg 3 – jargongen

"Om inte annat så är det knappast något fel på klassikernas klassiker – Spaghetti Rosso."

SITUATION: Efter att ha anpassat de mest angelägna kvarlevorna från studentlivet är det slutligen dags för den tredje och sista omställningen. Det rör sig om hur du kommunicerar och umgås med dina medmänniskor. Det är nämligen vissa skillnader i hur man brukar tilltala en kollega på det nya jobbet och hur man snackar med en kursare. Dock är det svårt att lyfta fram några generella råd i hur man bör anpassa sitt uppträdande, så i stället följer ett par exempel nedan på hur man kan byta ut studentjargongen mot ett inlägg i en vuxen konversation.

I STUDENTLUND: ”Kom hit fort! Vi ska dricka bärs i korren och sedan kissa i burkarna efteråt!”

I vuxenvärlden: ”Vill du följa med och testa det nya tapasstället? Det har fått goda recensioner.”

I Studentlund: ”Satan vad risig jag känner mig alltså, hur länge sitter herpes i egentligen?”

I vuxenvärlden: ”Känner mig faktiskt lite krasslig i dag. Har du recept på någon bra smoothie med gojibär i?”

I Studentlund: ”Fan, det börjar ljusna ute och jag har tenta imorgon! Får jag lägga mig och nyktra till lite på din soffa?”

I vuxenvärlden: ”Den där Skavlan är bra finurlig han! Men nu börjar det nog bli dags att dra sig tillbaka för i kväll.” lundagård – efter examen 2013

s 14-15.indd 2

15

13-03-13 20.53.05

Här står Björn och bidrar till att uppfylla Europas klimatmål.

60 miljarder kronor. Så mycket kommer E.ON Group att investera i förnybar energiproduktion de kommande fem åren. Det gör vi för att bidra till att minska Europas koldioxidutsläpp och öka tillgången till hållbar och effektiv energi. Tur för oss att våra ekonomer är bra på stora siffror.

Vill du hjälpa Björn och hans kollegor att hålla ordning på miljarderna?

Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.

Your energy shapes the future.

s 16.indd 1

13-03-13 22.56.28