kursen
Flummig teori ingen hjälp för sjuksköterskor Att sjuksköterskans yrke är viktigt råder inget tvivel om. Därför är kritiken mot en utbildning som ska handskas med liv och död att ta på extra allvar. Många studenter i Lund tycker att kraven på utbildningen är för låga och att delar av teorin kan slopas. – Vissa teorier har jag svårt att sätta i ett praktiskt sammanhang, säger den tidigare studenten Anton Pilotti. Sjuksköterskeprogrammet är en ung akademisk utbildning, och är i dag treårig med huvudämnena omvårdnadsvetenskap och holistisk människosyn. Från början var den yrkesbaserad, men flyttade på 90-talet till universitetet. Utbildningen har sedan den flyttade till akademin varit kritiserad och omgjord i omgångar. I februari kvalitetsgranskade Universitetskanslerämbetet, UKÄ, programmet och efter att 49 sjuksköterskeprogram legat under lupp kom resultatet: sju utbildningar håller för låg kvalitet. I Lund blev utbildningen godkänd men den är inte utan kritik. – Studenterna framför både positiv
och negativ kritik, som vi tar på allvar. Det som är återkommande i utvärderingarna från studenterna är en uppmaning om att höja kraven och att inte vara rädda för att underkänna, säger Marianne Ahlner-Elmqvist som är programdirektör på sjuksköterskeutbildningen.
nadsteorier och vetenskapliga artiklar, och hur man väljer att ha med det i undervisningen, säger han. han är speciellt kritisk till den stora
vikt utbildningen lägger på omvårdnandsteorier, som lätt uppfattas som luddigt och svårt att greppa. Han är inte felix molin är student på sjuksköden enda som är kritisk. Anton Pilotti terskeprogrammet och praktiserar på har jobbat som sjuksköterska i snart ett Infektionskliniken i Lund. Han är i slutet år sedan sin examen i Lund. Han har av sin sista praktikperiod och visar runt svårt att se kopplingen mellan de vetenett par nya studenter på avdelningen och skapliga delarna och omvårdnadsteorin. låter dem testa att ta blodprov genom att Efter att ha jobbat i åtta månader ser sticka i hans fingrar. Två fingertoppar han ingen mening med varför han har på var hand är plåstrade. lärt sig detta på utbildningen. Som tidigare ordförande för – Den omvårdnadsteoretiska Vårdvetenskapliga studentkunskapen är väldigt flummig "Alla teoretiska bitar och jag har svårt att se hur man föreningen har han jobbat med frågor som rör utbild- måste vara relevanalls kan sätta det i ett praktiskt ningen. Han betonar att det sammanhang, säger han och ta för det faktiska inte är något fel på teorin fortsätter: i sig men tycker att vissa teo- arbetet." – Det kan förekomma som en retiska delar känns krystade. grund för diskussion eller lik– Det känns som att det nande men ur min synvinkel ska finns en struktur på programmet med sjuksköterskeutbildningen leda fram till moment som är med för sakens skull, ett praktiskt arbete och då måste alla inte för att studenterna ska lära sig något bitar vara relevanta för det faktiska arextra av det. Det gäller både omvårdbetet. Man lyckas inte koppla ihop dessa teorier med den kliniska verkligheten, säger han. men hur ska då utbildningen bli bättre?
Förhoppningen med akademiseringen är att skapa en större respekt och värdegrund för yrket, men hur ska man lyckas när teorin brister? Från höstterminen 2012 har det gjorts en omläggning av programmet i Lund. Men vad är den egentliga skillnaden mellan den gamla och den nya utbildningen? – Det kan med få ord vara svårt att beskriva skillnaden. Förändringen innebär bland annat en tydligare utveckling av innehållet till dagens och morgondagens sjukvård. Vi har även sett över litteraturen och försökt vara nytänkande både vad gäller innehållet och pedagogiken, säger programdirektör Marianne Ahlner-Elmqvist. anton pilotti tror på mer konkreta
Felix Molin är student och praktiserar på Infektionskliniken i Lund. 20
lundagård nr 2 2014
åtgärder för att utbildningen ska bli bättre. Han tror att man skulle tjäna på att förlänga utbildningen för att höja statusen och är även positiv till en ter-
Redigering: Tove Nordén