Tidningen lundagard nummer 2 2014

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 2 2014

Jakten på den svenska collegefilmen. Sid 22-23

åttaårig bollduell andrasortering?

Gerdahallens gym är trångt, men tennisklubben flyttar inte. Sid 6-7

Har universitetet något ansvar för invandrade akademiker? Sid 12-15

flumsköterskor

Sjukskötskesplugg med lite verklighetsförankring. Sid 20-21

Här står Martin och ställer om det svenska energisystemet.

Varje år investerar vi på E.ON cirka 1 miljard kronor i nya svenska vindkraftverk. Det gör vi för att öka andelen förnybar energi i energisystemet – och på så sätt ge hushåll och företag tillgång till långsiktigt hållbar elförsörjning. Det är också därför våra projektledare tillbringar så mycket tid ute i naturen.

Vill du hjälpa Martin och hans kollegor att hitta Sveriges blåsigaste platser? Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.

Your energy shapes the future.

ledare

från syrien till svenska högskolan

TILLBAKA TILL KÄRNAN

I en tid då främlingsfientliga partier skördar framgång med argument om att invandring är ett problem måste svenska universitet och högskolor ta sitt ansvar. Det är dags att lyfta frågan vad som kan göras för att hjälpa invandrade akademiker in i det svenska samhället.

I debatten om förslaget på det sänkta studiebidraget återkommer en oroväckande diskurs. Högre utbildning handlar inte om att producera kompetent arbetskraft. Högre utbildning handlar om bildning och kritiskt tänkande. Kan vi för en gångs skull enas om detta?

Oktober 2011. Ny i Lund.

Engagerad i fler föreningar än det finns veckodagar och med en av dem på väg ut till transitboendet för nyanlända flyktingar i Arlöv. Utbytesstudenten från Japan som sitter på tågsätet bredvid mitt eget är förväntansfull. Talar vitt och brett om Sveriges välfärdssystem där alla har chansen att lyckas. Möts sedan av en ödslig parkering och ett murrigt hotellkomplex från 1968. Här ska vi leka med barnen i ett oinrett skyddsrum i hopp om att få dem att skratta.

Det går sådär. På väg hem är min japanska följeslagare knäpptyst.

cjk

SKÄRPNING

Nära midnatt plingar inkorgen. En högt uppsatt person i studentlivet vill se Lundagårds senaste bokslut och verksamhetsplan. Inga problem, alla siffror och dokument som rör Lundagård ska finnas online. Helt apropå frågar jag om hen kan visa sin organisations motsvarande dokument. ”Tyvärr, vi är lite mer traditionella”. Tyvärr är ni vad?

Nationer och AF undviker helst transparens när det kommer till ekonomi. Men ser man sig som en självklarhet för Lunds studenter är det också sunt att öppet visa hur man spenderar deras pengar. Lundagård har inget att dölja.

resorna fortsätter. får mellan Memory och Jakten på

den försvunna diamanten veta att föräldrarna på åskådarplats är både läkare och ingenjörer. De frågar om råd – kan de få jobb här? Kanske kan de komma till mitt universitet?

Jag svarar urskuldande att det kanske kommer bli svårare än de tror. Besväras av det fula hotellet och hela situationen. Den japanska utbytesstudenten undrar varför Sverige tar emot folk så otrevligt. Jag vet inte, och jag låter annat engagemang ersätta Arlövssresorna. februari 2014. kriget i Syrien har pågått i tre år och

flyktingströmmen till Sverige fortsätter växa. Migrationsverket beräknar att 2014 ta emot runt 60 000 asylsökande och Högskoleverket beräknade redan år 2010 att Sverige årligen får ett nettotillskott på mellan 4 500 och 10 000 eftergymnasialt utbildade. Samtidigt flaggar

kc

Läkarförbundet för att det redan 2015 kommer att saknas 4 400 läkare och Sveriges Ingenjörer säger att det kommer saknas 30 000 ingenjörer om 20 år. Men istället för att se nya medborgare som ett lyckokast fortsätter Sverigedemokraterna att skörda framgång med argument om att invandring är av ondo.

"De frågar om råd – kan de komma till mitt universitet?"

högskoleverket drog redan 2006 slutsatsen att insat-

ser för invandrade akademiker är mest effektiva om de bedrivs vid universitet och högskolor. Prorektor Eva Wiberg konstaterar dock i Linus Gisborns reportage på sidorna 1215 att universitetet har varit dåligt på att arbeta med de här frågorna. Med en vision om att förbättra sin omvärld och en strategisk plan som siktar på att fånga upp omvärldens behov är det dock hög tid att prioritera om. Inte för att de ska bli en ny arbetsförmedling, utan för att de har kompetensen att erbjuda kompletterande utbildningar och ingjuta självförtroende. Det går att skylla på politikers brist på vilja vad gäller finansiering, men det går inte att bortse att universitet och högskolor har tyngd när det gäller att sätta agenda. universitets uppgifter måste uppdateras med tiden.

Det borde kanske inte varit jag som spelade Memory med läkarna på Arlövs Park Hotel. Det borde kanske istället varit universitetet som kom dit och hälsade dem välkomna till en kompletterande utbildning med yrkesspecifik språkundervisning som gjorde dem redo för det nya landet. annika skogar redaktör

lundagård nr 2 2014

"Alla teorier måste vara relevanta" Flummig teori ingen hjälp för sjuksköterskor – sid 20-21

"Universitetet har ett ansvar att hjälpa sina yrkesbröder och systrar."

300

De bortglömda akademikerna – sid 12–15

"Det är så roligt att driva med längtan efter jämställdhet."

De största nöjeslögnerna – sid 26

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 0000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Kenneth Carlsson kenneth.carlsson@lundagard.se Redaktör Annika Skogar annika.skogar@lundagard.se Webbredaktör Carl-Johan Kullving carl-johan.kullving@lundagard.se Bildchef Jens Hunt Redaktion Jonas Jacobson, Henrik Larsson,

Sebastian Hagberg, Nina Lind, Jens Hunt, Virve Ivarsson, Karin Furenhed.

Medarbetare detta nummer Philip Stålhandske, Tim Jedeur-Palmgren, Bengt Pettersson, Klas Robertsson, Hedvig Areskoug, Tor Gasslander, Linus Gisborn, Karolina Jakstrand, Saga Sandin, Linnéa Berglund, Lisa Blidnert, Viktor Drangell Ek, Tove Nordén, Erling Borén. Mikael Gamm, Diana Sarbast, Jenny von Platten, Klara Mimi Sveningsson, Emma Andersson, Lovisa Wallin, Q, Robin Wilhelmsson, Thobias Bergström, Nike Eliasson, Anna Åkesson, Sara Ottosson, Julia Hallström, Fredrik Toreblad, Malin Johanesson.

Omslag Thobias Bergström, Tim Jedeur-Palmgren, Jens Hunt, Nike Eliasson.

"Vi lever nu."

Axel Arheden drabbades av leukemi – sid 16–17

…kronor mindre i studiebidrag föreslår regeringen i vårbudgeten. Är Sverige på väg mot samma utveckling som andra europeiska länder? – sid. 8

Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr.

För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavwww.ts.se gift på 155 kronor.

Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 3 mars 2014.

Deadline nr 3/2014 28 mars. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 38 900.

Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 04614 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitet.

Därför får du inte Lundagård - Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrå tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07 Redigering: Annika Skogar

lundagård nr 2 2014

3

detta har hänt

stöd och solidaritet för ukraina

14-02-27

THE HEAVEN'S HUNDRED

Students from Lund university joined with the Ukrainian community to hold a meeting entitled “The Heaven's Hundred”, in order to show international support and solidarity for those who have been killed in the Ukraine protests.

KORTSTRUL HINDRADE NATIONSBESÖK Förra terminen fick studenten Frida Hansson aldrig sitt Studentlundskort, trots att hon hade betalat. Kuratorkollegiet uppmanar alla med liknande fall att kontaka sin nation.

14-01-30

”Det har fallit mellan stolarna.”

Clara Luthman, kommunikationsansvarig för Lundakarnevalen, om varför ingen information på engelska fanns på karnevalshemsidan – trots ett år av förberedelser. '

14-02-05

77

BRANDSÄKERHETEN HOTAD PÅ EDEN

... miljoner kronor gick universitetet back förra året.

– Vi överproducerade ungefär 2 000 studenter ifjol, säger Tim Ekberg, planeringschef på universitetet.

... kronor över en treårsperiod.

Det är vad universitetet ska betala för renoveringen av Thomanders studenthem där bara manliga studenter får bo.

nyheter från www.lundagard.se 4 lundagård nr 2 2014

14-02-05

foto: jens hunt

900 000

14-02-03

foto: thobias bergström

14-01-27

Samhällsvetarkåren får in rapporter om dörrar som går i lås i byggnaden Eden, vilket hotar brandsäkerheten.

Akademiska Hus, som renoverat Eden, lovar att hitta en lösning snarast.

14-02-08

”Vi är här först och får därmed gå hem först imorgon.”

Fredrik Ekwurtzel var bland de första i karnevalskön till Uppropet. Klockan åtta på lördagskvällen ställde han sig i kön som hade insläpp klockan 12 – dagen därpå.

mest läst på lundagard.se 1. 14-02-25: Karnevalen vinner över Skatteverket.

2. 14-01-30: Universitetet betalar Thomanders renovering.

3. 14-02-21: Klubbnyheter tänds och stjäls på lundahimlen.

4. 14-02-24: DEBATT: Studiemedlet är ingen välgörenhet.

Redigering: Carl-Johan Kullving

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

månadens webbkrönika foto: jens hunt

14-02-14

DISCARDED GENDER PERSPECTIVE CAUSES INDIGNATION Two 30 credit courses in economics at the University lack a gender perspective.

This is something that has caused indignation among the students at the Department of Economics.

“To me, it’s unbelievable and remarkable that they in their syllabus have included that the gender perspective will not be brought up,” says Josefin Kilman, student.

14-02-14

”... genusfrågan är otroligt viktig men har olika relevans för olika kurser.”

14-02-25

”It is about community, economy and ecology. It is a path towards sustainability.”

Marie Lou Thiebot. Human Ecology Master’s student. who started the student project "EcoBox".

Har universitetet något ansvar för att vidarutbilda invadrade akademiker? Läs mer på sidorna 12-15. I nummer 2/2009 skrev vi om fler invandrade akademiker som fått andra jobb.

Läs reportaget på lundagard.se.

arkivfoto: emma svensson

VÅRA GLÖMDA AKADEMIKER

300 ... kronor mindre i studiebidrag, och en höjning av studielånet med 1 000 kronor föreslår regeringen. "Helt fel", enligt studentkårerna.

är nu steget till definitiv vuxenhet sker, åtminstone i teorin. Fram tills 25 års ålder levs livet i någon falsk illusion av att vara vuxen, men det är när du trillar över 25-årsstrecket som de definitiva vuxenmarkörerna befästs. Du går från att vara ung vuxen "Men, så går till att bli vuxen enligt Socialstyrelsen. Du åren och jag tillåts adoptera barn inser att 25 är och sterilisera dig.

Arbetsförmedlingens det nya 18." extra insatser för ungdomar är ett minne blott. Sakta men säkert trappas förmånerna av och du förväntas ha nått din fulla kapacitet av vuxenhet.

INSPEKTORSTWEET KRITISERAS AV UNIVERSITETET

Henrik Norinder, universitetsadjunkt och inspektor på Östgöta nation, twittrade att ”Ibland önskar jag att sympatisörer o medlemmar i Kommunistiska partiet deporterades till Nordkorea. För gott.”. Ett uttalande som universitetspersonal anser bryter mot värdegrunden.

LUND BÄST PÅ FILOSOFI

14-02-20

men, så går åren och jag inser att 25 är det nya 18. Det

14-02-21

14-02-13

Filosofiutbildningarna får högsta betyg när Universitetskanslerämbetet utvärderar.

Filosofiska studentrådets ordförande Henrik Hågemark gläds, men efterlyser ett tydligare genusperspektiv och mer lärarledd tid.

Många är de som hävdar att 18 år är en viktig markör i en människas liv. Och nog överöses du av rättigheter och nyvunna åtaganden, du förväntas ta hand om dig själv på ett nytt sätt. Du får bli din egen ända ut i fingerspetsarna och du får fritt härja bland dina politiska åsikter, ekonomiska bestyr och alkoholkonsumtion. Du tror dig ha blivit vuxen. Två år senare får du själv patrullera in på Systembolaget, den till synes sista utposten för fullständig frihet, åtminstone i många studenters ögon.

14-02-25

”Det är inte varje dag man går upp i strid mot Skatteverket, och sedan vinner.”

Erik Neppelberg, general för Lundakarnevalen 2010, efter att Kammarrätten beslutat att karnevalen slipper en skattesmäll på 108 000 kronor.

den stora frågan är om vuxenheten kan komma arkivfoto: stina qvarnström

Anton Blidhem, vice ordförande för Lundaekonomerna, efter att det framkommit att flera kurser i nationalekonomi inte applicerar genusperspektiv på kursinnehållet.

klassikern

året då jag ska bli vuxen

news from lundagard.net

över en natt? Förstadiet ung vuxen, som jag ännu befinner mig i, är en ständig kamp mellan gamla vanor och nya vuxna beslut. Som häromdagen när jag stod inför ett inköp av en lampa på Ikea. Det kändes som en smärre vetenskap att förstå vilken glödlampa och vilka tillbehör som passade till lampmodellen. Med en stigande desperation tog jag genast och anlitade min livlina – min pappa – på telefon. Han redde ut lampvetenskapen för mig och jag kunde genomföra mitt köp. Av gammal vana valde jag att inte ens försöka reda ut det själv. men så kom jag hem och skulle sätta upp lampan. Jag

såg min chans att med sju månader kvar till totalt uppnådd vuxenhet börja lösa saker själv. Så, med avslagen ström och uppflugen på en stol monterade jag lampan med dess tillbehör helt för egen maskin. Tio minuter senare ringde min pappa och frågade om han skulle hjälpa mig att sätta upp lampan och jag kunde stolt svara: ”Jag klarade det själv”. den praktiska processen mot en fullständig vux-

enhet har börjat. Om den någonsin avslutas vet jag inte, men vad jag hoppas på är att den kommande 25-årsdagen innebär en självständig vuxenhet med barnasinnet kvar.

detta händer ▶▶ 14-03-15: Karneveljen för alla karnevalister. ▶▶ 14-03-17: Sista anmälningsdag för sommarkurser. ▶▶ 14-03-22: Finnbalen äger rum på AF-borgen.

hedvig areskoug studentlivskrönikör på lundagard.se lundagård nr 2 2014

5

nyheter

Gerdahallens tennisbanor stod klara 1928, vilket gör dem till Sveriges näst äldsta. Kostnaden var 100 000 kronor och var en gåva från bankmannen K.A Wallenberg.

Game, set och match

– Hur mäktiga personer såg till att det är fortsatt trångt på Gerda I gymmet trängs studenterna.

Längre ner i korridoren spelar jurister och läkare tennis. Striden om ifall Gerdahallens tennisbanor ska byggas om till gym har pågått i över åtta år, men när en av huvudkombattanterna nu går i pension tvingas han konstatera att matchen är förlorad. Tennissällskapet har vunnit, tack vare rektor Per Eriksson.

Redan när Anders Faager tillträdde som vd för Gerdahallen år 2005 hade han identifierat ett problem: Gymmet svämmade över av folk. Det var kö till maskinerna och gympapassen var fullbokade.

Han tittade sig omkring. Lösningen tycktes barnsligt enkel. Ta en, helst två, av Gerdahallens tennisbanor och bygg om dem till motionslokaler.

– Problemet med tennis är att man behöver så stor yta. Det är högst fyra personer på en yta där man annars skulle kunna vara 150 stycken. Det säger ju sig självt att vi skulle kunna tjäna mer pengar och tillgodose medlemmarnas önskemål om vi omvandlade en tennisbana, säger han.

6

lundagård nr 2 2014

Drygt nio år senare, den 17 februari i år, gick Anders Faager i pension. Om han tittade sig omkring då så kanske han drog en suck. Tennisbanorna står nämligen kvar. Den barnsligt enkla lösningen visade sig vara mer komplicerad än han först trodde. En åtta år lång kamp med professorer, rektor och tennisfantaster var över, med honom som förlorare.

Trots att Anders Faager, i sina egna ögon, hade haft både ekonomin och moralen på sin sida.

– Tennisverksamheten går ett par hundratusen kronor back varje år.

Dels för att vi har så billiga avgifter, dels för att hyran för banorna är så "Jag är uppriktigt hög. Så i praktiken är det rädd att jag skulle de studenter som tränar på Gerdahallen som sub- förlora min ventionerar att etablisutbildningsplats." semanget spelar tennis, säger Anders Faager.

Han är inte ensam om den åsikten.

Lundagård har pratat med flera av de anställda på Gerdahallen som ställer sig bakom Anders Faager. Alla vill vara anonyma.

– Det har hänt så många konstiga saker kring den frågan, så jag är uppriktigt rädd att jag skulle förlora min utbildningsplats om jag gick ut med mitt namn.

Men bland de anställda råder det absolut konsensus att en tennisbana borde byggas om, säger en av de anställda.

Uppvaktade rektor

– Det här är Sveriges näst äldsta tennisbanor. Det är kultur!

Kent Salomonsson är ordförande i Gerda tennissällskap, den stödförening som bildades när Anders Faager meddelade sina planer för Gerdahallen. Tillsammans med drygt 200 kamrater började han jobba aktivt för att bevara tennisbanorna. De skrev debattartiklar till Sydsvenskan, de försökte få banorna k-märkta och bedrev ett intensivt lobbyarbete inom universitetet. När Per Eriksson tillträdde som rektor för Lunds universitet vilade man därför inte på hanen. ”Vi, styrelsemedlemmar i Gerda TS, noterar att Du, utöver alla andra meriter, också är en engagerad tennisspelare”, skrev de i ett brev och meddelade också

Redigering: Kenneth Carlsson

läs hela intervjun med styrelseordföranden på lundagard.se ◣

gerdahallen

in english Game, set and match

▶▶ 1927 lät bankdirektör Knut Agaton Wallenberg donera 100 000 kronor för att Lunds studenter skulle ha en tennishall att spela i. Landshövding Fredrik Ramel tackade högaktningsfullt och 1929 skänktes banorna till Lunds universitet och Lunds studentkår. ▶▶ Gerdahallen byggdes 1983 efter att gymmet på Palaestra brann ner. I samband med det upplät tennisklubben tre av sina banor till gymverksamheten. ▶▶ Gerdahallen drivs av Stiftelsen för motionsverksamhet vid Lunds universitet. I stiftelsens stadgar står det att Gerdahallen är till för att främja motion och hälsa hos studenter och anställda vid Lunds universitet.

att han var hjärtligt välkommen i deras gemenskap.

De flesta i Gerda TS har en sak gemensamt: De studerar inte längre vid universitetet. I medlemslistan finns en del studenter, men flertalet är professorer, läkare och andra akademiker som för länge sedan tagit steget ut i arbetslivet.

I takt med att tennisspelarna har blivit äldre och det allmänna tennisintresset i Sverige har minskat har Anders Faager fått allt svårare att se poängen med tennisbanorna.

Huruvida tennisen är en god affär eller en minuspost är det svårt att få klarhet i. Eftersom Gerdahallen är en stiftelse är deras bokslut hemliga och därmed står ord mot ord. Anders Faager säger att tennisverksamheten, snällt räknat, går ett par hundratusen kronor back varje år.

Kent Salomonsson menar å sin sida att det inte stämmer. Tennisen är i själva verket en god affär, lite beroende på hur man räknar. Och beläggningen, det vill säga hur ofta som banorna är bokade, är god.

– Det är fel att säga att gympaverksamheten finansierar tennisen. Lönsamheten för tennisverksamheten är mycket god med rätt kostnadsfördelning, säger han.

Brevet var borta

2012 hade Anders Faager och de anställda på Gerdahallen matchboll. Han hade fått med sig många i Gerdahallens styrelse på att göra om en bana till motionslokal och ett beslut var på väg att tas under våren. Knäckfrågan var juridiken.

Tennisivrarna hade hävdat att eftersom donationen till universitetet hade gjorts med avsikten att det skulle spelas tennis i lokalerna så kunde inte någon bana byggas om. Styrelsen hade bett Ulla Neppelberg, advokat och expert på stiftelser, att titta på frågan och hennes svar var entydigt.

– Min uppfattning var att styrelsen hade möjlighet att ta tennisbanorna och göra annan verksamhet där. Jag tyckte inte att tennisspelarna hade så mycket på fötterna och det var det jag sa till styrelsen, säger hon.

Skälet till det var att inget gåvobrev kunde hittas, trots många års sökande.

Gåvobrevet är det som fastslår ändamå-

Tennis for four, or regular exercise for 150? The question has resulted in a struggle at Gerdahallen for the past nine years. There was always a long line to the machines and every aerobics session was booked solid. The solution was just as simple as it was brilliant. Turn a tennis court for four people into an area with aerobic machines for 150 people. It sounded simple, but it was way too complex.

Read the full story at lundagard.net

let med donationen och utan det hade tennisföreningen inget case, menade Ulla Neppelberg. Det bekom inte tennisspelarna, som högljutt deklarerade att de tänkte stämma Gerdahallen om en tennisbana försvann.

– Det finns handlingar från 20-talet som entydigt visar att de här ytorna är gjorda för tennis och inget annat. Vi har juridiken på vår sida, det är bara att fråga vår expert Tore Wiwen-Nilsson, säger Kent Salomonsson.

Spelar han tennis hos er? − Nja, det är inte det som är det viktiga. Visst, han spelar, men framförallt är han en väldigt duktig jurist.

Rektor satte ner foten

Trots vissheten om att de hade juridiken på sin sida var tennisspelarna oroliga.

De uppvaktade därför Per Eriksson, som själv hade börjat spela tennis i Gerdahallen och bad honom att stoppa planerna. ”Det är mycket hög tid att agera. Vi väntar oroligt på något för oss positivt besked från dig. Om det inte sker inom en vecka så är det hög tid för oss att agera kraftfullt!”, skrev Rolf Johannesson, professor vid LTH till Per Eriksson, som i sin tur försäkrade honom att ett möte med styrelseordförande Håkan Magnusson var inbokat.

Och Per Eriksson satte ner foten. Han förbjöd styrelsen att ta något som helst beslut och de hade inget annat val än att bordlägga frågan. Eva Frisendahl, som satt som studentrepresentant i styrelsen, minns episoden med obehag.

– Styrelsen bordlade frågan och jag var den enda som vågade motsätta mig, för jag var den enda som inte hade något att förlora. Det var nämligen tongivande och starka krafter som ville behålla tennisen, säger hon.

Per Eriksson vill dock inte gå med på att han förbjöd styrelsen att ta något beslut.

– Nej, så tror jag aldrig jag uttryckte mig. Visst, alla kan tolka saker på olika sätt men jag kan inte hindra styrelsen från att ta några beslut.

Det finns de som uppfattar att du stod på tennisklubbens sida i det här.

– Haha, okej. Folk kan uppfatta mycket.

Jag gjorde mitt yttersta för att göra en så korrekt hantering som möjligt och jag utsåg fler styrelseledamöter med tydlig koppling till universitetsledningen.

Bråket är historia

Per Eriksson hänvisar till att tennisverksamheten tog bort tre tennisbanor för att ge plats för gymverksamheten efter branden på Palaestra där gymnastikverksamheten tidigare bedrevs. För honom är nu tennisbråket en glömd historia. Så även för Kent Salomonsson, som inte är sen att tacka rektor för hans bidrag till striden.

– Han har varit viktig, absolut. Han var en av dem som markerade att det här är en donation avsedd för tennis.

– Tennisbråket är över nu. Det är historia, och det är vi oerhört nöjda med, fortsätter han.

Stiftelsen Gerdahallens styrelseordförande, Ingalill Rahm Hallberg, håller med och blir påtagligt irriterad över att det gamla tjafset tas upp igen.

– Den frågan är faktiskt inte aktuell.

Vad vi har gjort under den här tiden är att kritiskt granska alla de handlingar som finns avseende Gerdahallen och tennisbanorna. Vår utgångspunkt har varit att få ordning och reda och jag uppfattar det här som ett oerhört destruktivt tillbakasteg.

Ingalill Rahm Hallberg menar att frågan för länge sedan slutat att handla om tennis.

– Det handlar om att vinna ett slag.

Jag är gammal nog för att känna igen när man har glömt vad man slåss för. Driver man en kamp som är destruktiv, då skadar man det som är ändamålet.

Oavsett om det stämmer eller inte så kommer den här striden sitta fast på Anders Faagers näthinna ett bra tag. Enligt honom är det ett paradexempel på hur Lunds universitet är när det fungerar som sämst. Ett etablissemang som ser om sitt eget hus i stället för att tänka på studenterna och framtiden.

– Det är den här lite lundensiska inställningen – kom inte här och förändra något. text sebastian hagberg foto jens hunt lundagård nr 2 2014

7

nyheter förändrat studiemedel Studiebidraget, den del av studiemedlet som en student inte behöver betala tillbaka, sänks med 300 kronor per månad.

Studielånet, den del som studenten får betala tillbaka efter avslutade studier, höjs samtidigt med 1 000 kronor per månad.

Förslaget är en del av regeringens vårbudget.

Framtida förslag presenterades också, bland annat en höjning av det belopp studenter får tjäna samtidigt som de får studiemedel. Dessutom föreslås det att studieskulder för lån tagna efter 2015 inte längre ska avskrivas vid 68 års ålder.

När, och om, förslaget träder i kraft är inte bestämt, men det kan ske inom ett år.

Flera demonstrationer har arrangerats mot budgetförslaget, bland annat i Lundagård den 27 feburari.

Oro för sänkt studiebidrag Regeringen föreslår att studenterna ska få 700 kronor mer i plånboken varje månad genom höjda lån. Samtidigt sänks studiebidraget till rekordlåga nivåer.

Trenden pekar mot att studenterna på sikt kan tvingas bekosta sina utbildningar helt själva.

I februari presenterade finansminister Anders Borg vårbudgeten. I den ligger förslaget om att lånedelen av studiemedlet ska höjas med 1 000 kronor per månad. Samtidigt ska studiebidraget sänkas med 300 kronor i månaden.

Förändringen av studiemedlet är fortfarande bara ett förslag. Det kan dröja åtminstone ett år innan någon förändring syns på utbetalningarna från CSN. Kritik mot sänkta bidrag

Även om förslaget innebär 700 kronor mer i studiemedel för studenterna har de höjda lånen utlöst hård kritik från flera håll. Analytiker anser att regeringen skjuter sig själva i foten som riskerar att irritera en stark väljargrupp nära inpå valet.

Bland de hårdaste kritikerna finns Sveriges förenade studentkårer, SFS, som länge kämpat för att studiemedlets bidrags- och lånedelar ska vara lika stora. Om förslaget blir verklighet kommer bidragsdelen sänkas till 26 procent av det totala studiemedelsbeloppet. Så låg har inte bidragsdelen varit sedan 1988.

8

lundagård nr 2 2014

Ser studiemedlet som investering

Benjamin Dousa, riksordförande i Moderata studenter, håller inte med kritikerna. I stället framhäver han att studenterna nu kommer att få mer pengar i plånboken.

– Det handlar ju om en nettoökning på 1 000 kronor i månaden för en student, säger han.

Dousa tycker att man ska se studiemedlet, som nu i högre grad alltså blir ett lån, som en investering för framtiden snarare än som en lön.

– Det behöver inte ske direkt efter examen, men "Man ser utbildnågon gång ska utbildning som en perningen leda till jobb. Det är klart att det inte är sonlig investering roligt att vara skuldsatt, fastän hela sammen man ska komma ihåg att det inte är något krav häller egentligen på att låna de här pengtjänar på det." arna heller.

Steg mot studieavgifter

Svenska Elisabeth Gehrke är vice ordförande i European students’ union, som organiserar 47 nationella studentorganisationer i Europa. Hon tycker inte om regeringens förslag alls och har sett samma utveckling förut fast på annat håll. Gehrke ser förslaget som ett ytterligare steg mot en privatfinansierad utbildning, något som har hänt på många håll över hela världen, inte minst i Europa.

Om lånet höjs i förhållande till bi-

draget förutspår hon att det kommer följas av införandet av studieavgifter för studenter, avgifter som sedan kommer att höjas successivt. Sedan 2011 måste exempelvis studenter som kommer från länder utanför ESSområdet betala höga studieavgifter för att få studera i Sverige. Gehrke spår att trenden kommer att sluta med att alla studenterna själva får stå för hela sin utbildningskostnad.

– England är ett klockrent exempel på den här typen av utveckling, men hela Europa har ju gått mot det här. Framförallt krisländerna. Man ser utbildning som en personlig investering fastän hela samhället egentligen tjänar på det, säger Elisabeth Gehrke.

Tydlig trend oavsett regering

I ett inlägg på sin blogg uttrycker Gehrke en oro för att debatten främst kommer att fokusera på studenternas privatekonomi.

Problemet är enligt henne snarare att utbildning slutar att ses som en bärande välfärdsfråga.

Efter Anders Borgs uttalande lovade Stefan Löfven att en socialdemokratiskt ledd regering inte kommer att sänka bidragsdelen. Gehrke anser dock att utvecklingen kan gå åt det hållet ändå.

– Det är inte så att man är isolerad från den här utvecklingen bara för att man har en socialdemokratisk regering, säger hon. text tor gasslander foto jonas jacobson Redigering: Kenneth Carlsson

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

Läkarstudenter slumpades bort – universitetet ber inte om ursäkt Läkarstudenter har i åratal åldersdiskriminerats i valet av studieort. Problemet sträcker sig minst fyra år tillbaka. Lunds universitet ändrar nu sina rutiner – men de drabbade studenterna får inte ens en ursäkt.

Inför fjärde terminen måste Lunds läkarstudenter välja i vilken ort de vill fortsätta sin utbildning. Hela den framtida utbildningstiden påverkas av valet.

Platserna i Lund är populära och konkurrensen om dem hård. Studenterna har därför fått rangordna sina val, och platserna har därefter slumpats ut med hjälp av ett datorprogram.

Redan höstterminen 2010 uppstod misstankar om att något var fel i urvalsprocessen. Äldre studenter klagade på att de i större utsträckning än övriga hade fått sina sistahandsval. När klagomålen sedan återkom under vårterminen 2011 kontaktade studievägledaren på läkarprogrammet utvecklarna av datorprogrammet. De fick då en försäkran om att ålder omöjligt kunde ha någon effekt på placeringarna och ärendet utreddes inte vidare. Men problemen uppstod igen under höstterminen 2013.

– Vi som är lite äldre började prata med varandra. Snart började vi se ett mönster i att vi fått våra sistahandsval. ”Men, du också? Och Calle också? Gudars”. Så vi kontaktade fakulteten, men de trodde inte på oss, säger Viola, en av de studenter som drabbats.

Efter flera år av klagomål från studenter uppmärksammade programledningen till slut problemet och upptäckte att slumpningen av utbildningsort trots allt inte var helt slumpässig.

gynnade studenter i större utsträckning är inte aktuell. Programledningen för läkarprogrammet anser att det skulle drabba de studenter som redan fått sina Statistikprofessor håller med förstaval.

Den här gången nöjde sig studenterna Christer Larsson, som fått ansvaret inte med fakultetens besked och inledde för ärendet, säger att den plötsliga sjuken intensiv mejlväxling med skrivningen av läkarutbildningens dem. När studenterna konprogramdirektör har försenat hantaktade Jan Lanke, professor "Vi kunde kanske teringen. Nu är det för sent att göra emeritus i statistik, slog han ha fått ett tack för något åt saken. fast att det fanns ett opro– Det är tråkigt att det har blivit portionerligt missgynnande att vi upptäckte som det har blivit, men det rör sig av både de äldsta och yngsta det här." om en lottning som inte går att göra läkarstudenterna, något som om. Då kommer det andra studenter bara kunde bero på ett fel som kräver att den nya lottningen i programmet. ska göras om av andra orsaker. Det ingår – Det kan inte bli de här resultaten med i kursbeskrivningen att man kan behöva annat än att programmet tar hänsyn till flytta på sig. ålder, säger Jan Lanke när Lundagård ringer upp.

Inga ursäkter Efter att ha kört flera simuleringar Viola är kritisk till hur universitetet hankunde även universitetet konstatera att terat ärendet. programmet gjorde en sortering base– Det borde gå att ordna. Det går alltid rad på ålder. De har nu ändrat sina ruatt ställa in extra stolar i ett klassrum. tiner. Men någon omplacering av missHon är även besviken på avsaknaden av Redigering: Kenneth Carlsson

någon form av ursäkt från universitetet.

– Vi kunde kanske ha fått ett tack för att vi upptäckte det här. Eller att universitetet mött oss och sagt ”säg vad ni vill ha” och försökt ordna det.

Men någon ursäkt från fakultetens sida är inte att vänta.

– Det är inget vi har planerat, säger Christer Larsson.

Cecilia Skoug, ordförande för kårsektion Medicinska föreningen, anser att det är att det är tråkigt att studenter känner sig missgynnade, men säger att kåren uppskattar att det går att påpeka brister och bli tagen på allvar av universitetet.

Inte heller Medicinska föreningen har några planer på att kräva fakulteten på en ursäkt, men uppmanar studenter som känner att de blivit illa bemötta av universitetet att kontakta dem. *Viola och Calle heter egentligen något annat. text philip stålhandske foto nike eliasson

lundagård nr 2 2014

9

plock i korthet

? frågan

Lundakarnevalen, tråkigt val, men först köar 5 137 karnevalister en dassig söndag. Sedan vinner Karnevalen ett två år gammalt mål mot Skatteverket och får nu tillbaka 108 000 tusen kronor. Win.

bra månad

Långst in i Lundaspexarnas förråd lät en vägg märkligt ihålig. Bakom den hittades "FNL-rummet".

Har AF-borgen bortglömda rum?

Det finns en uppsjö av historier om bortglömda rum som hittats innanför borgens 160 år gamla fasad. Men är de sanna och finns det fler rum som döljs?

byggdes om för tio år sedan, då kartlade de allt.

Men visst, det finns fortfarande några tjocka väggar…

AF-borgen är som en urgröpt ost, full med gångar och rum – några av dem har rent av varit bortglömda. Längst in i Lundaspexarnas förråd, nedanför en kollapsad klaustrofobisk serveringstrappa, lät en vägg märkligt ihålig.

När den slogs in upptäcktes ett bortglömt rum.

Innanför återfanns endast en upphängd nordkoreansk flagga. Rummet, som missvisande fick namnet ”FNL-rummet” efter den vietnamesiska gerillarörelsen, är inte den enda vrån som oväntat återfunnits i borgen.

tjockare än de behöver vara, något som märks i borgens källare. Bakom flera av väggarna döljer sig sladdar och ventilation. I några fall är väggarna dock endast av estetiskt syfte – och i de fallen kan oanvända hålrum dölja sig bakom det yttre.

– När södra väggen i Café Athen revs hittades exempelvis en inmurad dörr. Bakom den stod en spritflaska och ett par tofflor som en byggarbetare väl hade lämnat kvar på skämt, säger Andreas Svensson.

Vilka som en gång murade igen FNL-rummet och talarstolen i Stora salen är dock okänt, men om det rör sig om studenter är det inte konstigt att rummen glöms bort. När studenterna väl lämnar Lund är nästa generation ovetandes om vilka upptåg de äldre haft för sig – och rummen försvinner ur allas minnen.

– Så ja visst, det kan trots allt finnas något rum som är helt bortglömt fortfarande, någonstans, säger Andreas Svensson.

när en trävägg slogs in bakom Stora salens scen

hittades en talarstol gömd. Och i orkestern Bleckhornens gamla lokal knackades ett helt nytt rum fram, som sällskapet helt sonika annekterade.

Men kan det finnas fler glömda rum i borgen?

Andreas Svensson, förman för AF:s arkiv och studentmuseum, säger sig ha varit på alla ytor i borgen där hans kropp möjligen kan få plats.

– Jag har förstört myten om att borgen är full av hemliga rum. Dessutom mätte några arkitektstudenter upp borgen med laser när Café Athen

"

dessa väggar sticker ut då de är mycket

dålig månad Eva Åkesson, rektor för Uppsala universitet. Samtliga vicerektorer gick bananas och krävde tvärt hennes avgång. De enda som till slut avgick var vicerektorerna själva.

849 ... kronor går studenterna back varje månad, enligt Sveriges förenade studentkårer. Det är 90 kronor mer i back i jämförelse med förra året.

1%

… av nettolönen tycker rektor Per Eriksson att alla anställda ska ge för att bidra till universitetets nya donationskampanj "För en bättre värld".

text kenneth carlsson foto nike eliasson

citatet

”Att leta telefonnummer på universitets sajter är lite som ett gammalt trial and error-spel.

Klicka här? Nähä? Här då? Nähä. Här då?

Anders Mildner, kulturjournalist och numera eventsnubbe på Anagram, twittrar loss. Han skulle kunna skylla på ringrost efter tiden post-Sydsvenskan, men sätter i stället fingret på universitets djungel av kontaktinformation. Ring alltid växeln först. Vet de inte vem du bör nå? Se då till att ha kaffet redo.

10

lundagård nr 2 2014

Redigering: Tina Ljungberg

aktuell david alm som startar ministerprogram i lund till hösten

Filosofi plus ekonomi lika med sant Ekonomer är enkelspåriga materialister och filosofer är hopplöst intellektualiserande. Åtminstone som stereotyper. Men går perspektiven att sammanföra?

Det är fullt möjligt enligt filosofen David Alm, programansvarig för det nya kandidatprogrammet i praktisk filosofi, politik och ekonomi.

Hur kommer det sig att ni introducerar ett nytt kandidatprogram i praktisk filosofi, politik och ekonomi?

– Det finns ett behov av personer som kan ta ett helhetsgrepp på komplexa frågor och där även värdemässiga frågor tas med i analysen. Exempelvis ger programmet inte bara kunskap om den politiska processen som främst studeras­ i statsvetenskap, utan även om olika moralfilosofiska frågor så som rättvisa, jämlikhet och frihet.

Lunds universitet blir tillsammans

Vem är det som programmet riktar sig till?

– Programmet är inte i första hand till för de studenter som vill arbeta som tekniska utredare.

I stället är det en bred utbildning som riktar sig till personer som är intresserade av politiska frågor och där ett framtida arbete kan kräva att personen behöver argumentera för olika ståndpunkter.

Studenten måste ha intresse och förståelse för programmets samtliga tre ämnen.

Hur ser ett framtida arbetsliv ut för en student som läst PPEprogrammet?

– Säkerligen kommer många av våra studenter att arbeta med politik. Antingen som politiker, lobbyist, inom media eller i rollen som politisk sakkunnig. Det finns en sorts segregering på den svenska arbetsmarknaden där en viss typ av utbildning ger en viss typ av jobb. Alla arbetsgivare ser inte så välvilligt på personer med huma-

"Säkerligen kommer många av våra studenter att arbeta med politik." med Stockholms universitet först i Sverige att erbjuda PPE-programmet. Dock är de tre ämnena betydligt mer integrerade i Lund än i Stockholm.

I samband med finanskrisen kritiserades makthavare inom bankväsendet för bristande moraliska spärrar. Kan programmet ses som en reaktion på den debatten?

– Det skulle vara överdrivet att säga att programmet är ett tecken i tiden. Naturligtvis går det att hoppas att utbildningen kan höja den moraliska halten hos vissa som jobbar inom banksfären, men jag tror inte förhoppningarna ska vara allt för stora.

Redigering: Tina Ljungberg

nistisk utbildning. Vår förhoppning är att bryta strukturerna och i viss mån öppna upp för humanister i fler yrkeskategorier.

Kan det uppstå någon konflikt mellan de olika ämnena?

– Den här typen av samarbete över fakultetsgränserna förekommer redan på andra håll inom universitetet. Men det är klart att det finns olika traditioner och olika sätt att undervisa på vilket gör att det finns ett visst osäkerhetsmoment. Men programmet är inte i första hand ett hopkok utan studenterna ska ges kunskap i varje separat ämne. Det är främst under den fjärde terminen som de olika ämnena binds ihop genom att po-

Vem: David Alm, lektor på filosofiska institutionen.

Aktuell med: Programansvarig för universitetets nya kandidatprogram i praktisk filosofi, politik och ekonomi (PPE) som startar höstterminen 2014.

Programmet består av praktisk filosofi, statsvetenskap och nationalekonomi. Varje höst antas 20 nya studenter till programmet.

litiska och ekonomiska frågor diskuteras med utgångspunkt i samhälls- och moralfilosofi.

Både Storbritanniens premiärminister David Cameron och mediemogulen Rupert Murdoch har läst PPE-programmet vid Oxford. Försöker Lund efterlikna utländska universitet?

– Programmet i Oxford är förebild för många universitet och Lunds version kommer ha en del likheter. Utbildningen i Oxford är definitivt en statusutbildning och visst har den fostrat många kända personer. Men samtidigt är inte syftet att vi ska producera framgångsrika politiker, även om vi naturligtvis inte har något emot att vi får en statsminister som alumn.

kändisar som gått ppe Att PPE är en prestige­ utbildning märks inte minst om man tittar på alumnerna från programmet i Oxford. ▶▶ David Cameron ▶▶ Ed Milliband ▶▶ Tony Abbott ▶▶ Rupert Murdoch ▶▶ Bill Clinton (Hoppade av halvvägs.)

text erling borén foto jonas jacobson lundagård nr 2 2014

11

reportage

de bortglömda akademikerna Ingenjör i Iran, taxichaufför i Sverige. Oroshärdar runt om i världen tvingar människor att söka sig till Sverige. Men väl här är det svårt att omsätta hemlandets högskolepoäng till ett jobb. Mycket tyder på att svenska universitet kan fylla en viktig funktion – men är de ens intresserade av att försöka? text linus gisborn foto jonas jacobson, lovisa wallin

Tidig kväll. I ett garage på Örnvägen ligger Taxi Lunds kontorslokaler. De är nästan tomma frånsett mannen­­ i växeln. På bordet ligger dokument från Sarajevos universitet och Högskoleverket. I dem står det att Elmela Melunovic är ”förberedd för kvalificerad yrkesverksamhet som ekonom”. Trots det har Elmela Melunovic aldrig arbetat som ekonom i varken Bosnien eller Sverige. När hon klev av tåget i Ystad 1992 var hon främst intresserad av bostad och uppehållstillstånd.

– Men efterhand började jag planera. Jag tänkte att det vore kul att jobba med min utbildning. Att jag kanske skulle få någon kompletterande utbildning i ett eller två år genom ett företag, för att komma igång med rutiner och sånt, säger Elmela Melunovic.

Så skulle dock inte bli fallet. när kriget bröt ut i Bosnien flydde Elmela Melunovic

med sin familj och hon hann därför aldrig arbeta som ekonom. Uppehållstillståndet dröjde och först 1994 kunde hon flytta till Lund.

Hon läste svenska för invandrare, SFI, och påbyggnads-

kurser i svenska. Varken Högskoleverket eller Arbetsförmedlingen tyckte att hon behövde komplettera sin utbildning. Ibland kan kompletteringar vara aktuella om någon exempelvis läst ekonomisk teori men inte redovisning.

Men från Bosnien hade Elmela Melunovic med sig stora portioner redovisning, nationalekonomi och internationell ekonomi. När hon kom till Arbetsförmedlingen gick det inte som hon väntat sig.

– De hittade inga jobb som passade min examen och­ i stället fick jag ett beredskapsarbete i sex månader på Gunnesboskolan.

Det jobbet ersattes sedan med en utbildning till ekonomiassistent. Kanske skulle hon genom en praktikplats få in en fot i rätt bransch?

– Men när praktiken var slut på Tetra Pak sa de att det inte fanns någon plats kvar. Jag drogs ner av det, blev besviken och funderade på att flytta tillbaka till Bosnien. när det tredje barnet kom 2001 bestämde sig Elmela

Melunovic sig för att skaffa en taxichaufförslicens. Länge betraktade hon det som ett tillfälligt sätt att dryga ut eko-

nomin. I dag har det gått drygt tio år sedan hon började.

Hon vet inte varför det blev som det blev.

– Något var fel. Jag vet inte om det var arbetsförmedlingen, arbetsgivarna eller hela det svenska systemet. Jag fick inget jobb.

– Hamnar man utanför den svenska arbetsmarknaden har man ingenting. Att få jobb blev svårare och svårare.

Jag hade inget val. år 2008 utbrast dåvarande högskole- och forsknings-

minister Lars Leijonborg att “det sägs ibland att Sverige har världens mest välutbildade taxichaufförer”. Schablonbilden av den överkvalificerade städerskan och taxichaffisen är väletablerad. Uppenbarligen inte grundlöst.

Bland utlandsfödda akademiker är sysselsättningsgraden lägre än bland svenskfödda. Arbetslösheten kan bita sig fast länge och utsikterna att få jobb efter kompetens är inte lysande.

– Siffror från regeringen gör gällande att det tar sex till sju år för utlandsfödda akademiker att få jobb som matchar deras utbildning. Många ger upp. Kunskaperna blir föråldrade och motivationen sjunker, säger Josefin Claesson, ledare för fackförbundet Juseks mångfaldsarbete.

behovet av arbetskraft är på sina håll stort. IT-sek-

torn gapar efter arbetskraft. Katastrofalt få vill bli lärare­ i matematik och naturorienterade ämnen. Till vårterminen 2014 gjorde tre personer förstahandssökningar till ämneslärarutbildningen i biologi vid Högskolan Kristianstad.

Prognoser från Statistiska centralbyrån pekar mot att Sverige kommer sakna 30 000 ingenjörer inom 20 år, och trots att bristen redan är reell nobbar teknikföretag ingenjörer med utlandsfödda föräldrar. I samband med att Dagens Nyheter skrev om problemet för ett halvår sedan uttryckte Peter Larsson, från Sveriges Ingenjörer, sin frustration över arbetsgivarnas attityder och kallade det en skamfläck. redan 2006 fastslog Högskoleverket att insatser för

utlandsfödda akademiker är mest effektiva om de bedrivs vid universitet och högskolor. Universitetet har i dagsläget ansvar för kompletterande utbildningar. Dessa anpassar utländsk examen till behoven på den svenska arbetsmarknaden. Insatserna är främst riktade mot jurister, lärare och sjukvårdspersonal. Vid Lunds universitet bedrevs en sådan utbildning för sjuksköterskor under en kort tid som lades ner på grund av lågt söktryck.

reportage Under 2014 räknar Migrationsverket med att 60 000 människor kommer att söka asyl i Sverige. Många antas framförallt komma från Syrien. Mellan 2012 och 2013 kunde Universitets- och högskolerådet notera en nästan 20-procentig ökning i hur många som ville få akademiska betyg översatta till det svenska betygssystemet. Överst på listan var de med examen från Syrien. Frågan är nu hur många som kommer vara i behov av kompletterande utbildningar, och vilket ansvar universiteten framöver kommer att få. Riksrevisionen pekade i en rapport från 2011 på att dagens anslag måste dimensioneras i förhållande till efterfrågan, och att regeringen brister i sitt ansvar. att förstå varför utlandsfödda akademiker miss-

etableringsreformen ▶▶ 2010 blev blev nyanländas etablering på arbetsmarkanden Arbetsförmedlingens ansvar. ▶▶ 2012 hade en av tio flyktningar fått jobb med hjälp av etableringsreformen. ▶▶ 2013 framkom att bara tre procent av 1 700 personer som ingick i etbaleringsreformen fick jobb utan statliga subventioner.

ret ligger helt på Arbetsförmedlingens bord. Fördelen är mindre behov av samordning. Men nackdelarna har inte låtit vänta på sig: – Förr fanns specialiserade arbetsförmedlare, men­ i dag ska arbetsförmedlarna vara specialister på allt möjligt. Arbetslinjen har också betonats för hårt, men ett jobb behöver inte vara rätt jobb. När du väl tagit ett jobb du är överkvalificerad för skapas en inlåsningseffekt. Det gör det svårt för dig att växla från okvalificerat till kvalificerat arbete, säger Josefin Claesson, ledare för Juseks mångfaldsarbete. på vissa håll har högskolan och Arbetsförmed-

lingen lyckats samköra sin verksamhet. Bredvid ett fallfärdigt godsmagasin på Neptunigatan och mitt emot Hovrätten ligger Gäddan. Inuti byggnaden driver Malmö högskola sin version av det nationella projektet Korta vägen. Utbildningen är finansierad av arbetsförmedlingen i syfte att bryta de negativa looparna för utlandsfödda akademiker på arbetsmarknaden. Jobb ska sökas i enhetlighet med deltagarnas utbildning, alternativt ska deltagarna genom Korta vägen förberedas för kompletterande studier.

– Vi försöker se vad som är deltagarnas styrkor­ i förhållande till den arbetsmarknaden och vad som skulle kunna öka deras anställningsbarhet. En bra karriärplanering är nyckeln till framgång. Sen handlar det om att identifiera arbetsplatser som passar, och vart de kan förlägga praktiken, säger Knut Bergknut som är praktiksamordnare på Korta vägen.

gynnas på arbetsmarknaden påminner om att spela Cluedo. I arbetsmarknadspolitiken är alla skurken.

Ibland kokas problemet ner till behovet av attitydförändringar hos arbetsgivare. Andra lägger ansvaret på de utlandsfödda själva som borde ”ta för sig mer” och ”inte stå med mössan i hand”. En och annan känga slängs åt Arbetsförmedlingen och SFI. Relativt stor samsyn finns ändå om att arbetsgivare måste förändra sina attityder.

– Oberoende av vilken dimension av arbetsmarknaden du tittar på så ser det lika illa ut nästan överallt.

Källa: Sveriges Radio Ekot.

Sannolikheten att få jobb är alltid mindre om du är utlandsfödd, säger Mats Hammarstedt.

Mira Necevska, sakkunnig om nyanlända vid Arbetsförmedlingen i Lund, håller med.

– Svårigheterna ligger inte hos den arbetssökande. Den ligger hos arbetsgivarna som måste öppna upp sig. Det handlar om att våga. Det handlar om kunskap och okunskap. Det är enklare att "På universitetet har vi ett ansvar att värdera en utbildning från Chalmers än en ut- hjälpa våra yrkesbröder och systrar." bildning från ett annat land. arbetsförmedlingen har själva fått mycket kritik för

sina insatser. I en utredning genomförd av Sveriges akademikers centralorganisation, SACO, har deltagare beskrivit Arbetsförmedlingens uppdrag som luddigt, och några menar att de inte kan hjälpa akademiker. Fram till 2010 var nyanländas arbetsmarknadsetablering ett ansvar som delades mellan kommuner och Arbetsförmedlingen. Nu har ansvarsfördelningen emellertid förskjutits och ansva-

deltagarna tränar yrkesspecifik svenska,

lär sig om svenskt arbetsliv, genomför karriärplanering och praktik. Kursen är individualiserad och hjälper deltagarna varifrån var och en befinner sig.

– På universitetet har vi ett ansvar att hjälpa våra yrkesbröder och systrar. En reflektion vi ofta får från våra deltagare är att de blir stimulerade av den akademiska miljön.

De känner sig hemma från sin egen studietid. Och om en akademiker får jobb tack vare oss på relativt kort tid så är det också en besparing för Sverige.

Mycket av vad Korta vägen erbjuder finns innehållsmässigt redan på Arbetsförmedlingen. Skilladen är intensiteten. Deltagarna förväntas vara där åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan. Steget till kompletterande utbildning blir förhoppningsvis också mindre när en väl befinner sig i den akademiska miljön. Utbildningen hålls tre gånger om året och söktrycket minskar inte.

– Sist var det 100 personer som ville börja. Vi ser att behovet av utbildningen är större än utbudet. På så sätt finns det i nuläget ingen harmoni mellan hur många som vill gå och kan, säger Knut Bergknut. petar momiroski och Radmila Vucijak har hunnit gå

Elmela Melunovic kom till Sverige från Bosnien 1992. Hon hade en ekonomutbildning med sig i bagaget men den har hon aldrig fått nytta av i Sverige. I dag arbetar hon på ett taxibolag.

14

lundagård nr 2 2014

Korta vägen i en månad och skaffat sig större förståelse för arbetsmarknaden. Radmila Vucijak är grafisk designer och Petar Momiroski har examen i internationella relationer. De vågar mer nu och känner sig säkrare i att tala svenska. Petar Momiroski har på kort tid lärt sig så mycket att han nu går under namnet ”Statsministern” i gruppen.

– Man hamnar på rätt väg och inte på omvägar. Förut skrev jag hundra CV:n och sökte jobb överallt, men inte nu. Vi har lärt oss att först bestämma var och varför, och därefter börja söka, säger han.

Radmila Vucijak vet ännu inte var hon kommer jobba eller ha praktik, men som grafisk designer har hon ett drömjobb.

Redigering: Annika Skogar

läs fler reportage på lundagard.se ◣

diskriminering ▶▶ 50 procent – så många fler samtal om arbetsintervjuer får arbetssökande om de har namn som är svenska och inte från Mellanönstern. Detta trots samma erfarenheter och kvalifikaitoner. ▶▶ Forskning bekräftar att svensk utbildning ofta anses mer värd än utländsk.

Källa: Centrum för arbetsmarknadspolitisk forksning, CAFO., Essays on Discimination – Magnus Carlsson.

– På SFI fanns det ingen början och inget slut. Folk kom och gick som de ville. Tillslut sa min lärare åt mig att jag borde söka hit i stället, säger Radmila Vucijak som går Korta vägen vid Malmö högskola.

– Ända sen jag kom till Norden har jag velat arbeta som grafisk formgivare på Ikea, säger Radmila Vucijak. på lunds universitet är engage-

borde ta ett sådant ansvar eller inte vill Mira Necevska inte svara på.

– Det är väldigt politiskt laddade frågor. I det här jobbet är man ganska praktisk och inte så visionär. Å andra "Detta är en fråga sidan är svensk export beroende av kunskap och kompetens. Så visst, varsom ligger mitt i för inte utmana universitetet lite?

manget för utlandsfödda akademiker inte direkt ”all-time high”. Projekt som Korta vägen existerar inte och den kompletterande sjuksköterskeutbildning lades ner. Samtidigt skriker prick i tiden." marknaden efter lärare, läkare och ini taxi lunds lokaler sitter Elmela Megenjörer. lunovic. Genom sina studier i Bosnien – Detta är en fråga som ligger mitt i prick i tiden. Vi har förberedd för yrkesverksamhet som ekonom. I Sverige varit dåliga på arbetet med detta och det vore värt att göra blev hon något annat. Hon har visserligen uppskatnågot åt det. Vi kommer ha möte om det snart för att se vad tat åren som taxichaufför, men hade andra förhoppvi kan göra, säger prorektor Eva Wiberg. ningar. Arbetsgivare, myndigheter, lärosäten, gran– Vi kanske kan samarbeta med Malmö, se vad de gjort nar. Alla har ansvar för varandra. Genom lusläsning bra och försöka få in bra folk i projektet. Vi har börjat disku- av rapporter är det tydligt att Elmela Melunovic inte är tera detta, men än så länge är det i sin linda, säger Wiberg. ensam. Att det stämmer blir ännu tydligare när mannen i telefonväxeln kommer ut till oss för att småprata. på universitetet härbärgar stora kunskapsresurHans namn är Madjidian och han är utbildad ser och det finns därmed goda möjligheter för att ta ett driftsingenjör. större arbetsmarknadspolitiskt ansvar. Om Lunds universitet, på egen hand eller genom arbetsförmedlingen,

in english the forgotten graduates Engineer in Iran, taxi driver in Sweden. The different trouble spots in the world make people search for other options and move to Sweden.

Indications point in the direction that Swedish Universities can make a difference, but the bottom line is if they are interested in helping?

EN PRAKTISK VÄG TILL DRÖMJOBBET Är du intresserad av internationellt arbete och vill lära dig mer om detta på plats? Genom biståndsorganisationen We Effects praktikantprogram blir det möjligt. Praktiken sker hos våra samarbetsorganisationer runtom i världen och finansieras av Sida. Just nu söker vi dig med kunskap inom kommunikation, ekonomi, jordbruk, sociologi men även flera andra områden. Sista ansökningsdag är 6 april.

Läs mer på www.weeffect.se/praktik Laira Nakafeero och Sanna Ström Redigering: Annika Skogar

lundagård nr 2 2014

15

porträttet

axel arheden Ålder 24 år.

Pluggar Femte terminen på juristprogrammet.

Böcker som har hjälpt honom The Seven Habits of Highly Effective People av Stephen R. Covey och The Power of Now av Eckhart Tolle.

Familjens bidrag Axel Arhedens ena bror donerade benmärg till honom under behandlingen. Den andra brodern är registrerad i Tobiasregistret.

Föräldrarna lämnar blod regelbundet.

18

lundagård nr 1 2014

Redigering: Philip Stålhandske

läs fler porträtt på lundagard.se ◣

Från tenta till cellgifter Studenttiden beskrivs ofta som en sorglös och bekymmersfri tid i livet.

Men vad händer när det livet plötsligt och obarmhärtigt trycker på paus?

För ett år sedan drabbades juridikstudenten Axel Arheden av en aggresiv och akut form av leukemi med nästintill sämsta tänkbara prognos.

Februari 2013. Axel Arheden lutar sig framåt och flåsar tungt. Någonting är fel.

Han brukar klara av att springa en hel mil utan problem, men den här dagen kommer han bara 500 meter. Han tänker att det måste vara en vanlig förkylning, men den blir värre. Snart orkar han inte ens cykla till föreläsningarna utan att bli så andfådd att han måste kliva av. När Axel Arheden till slut får hög feber och oförklarliga blåmärken på kroppen åker han in till sjukhuset. Då vet han inte att det kommer dröja veckor innan han får åka hem igen.

beskriver som total närvaro. Axel Arheden jämför det med att vara med om exempelvis en bilolycka. Allt sker på ett ögonblick och för att klara sig krävs det att man släpper allt annat och fokuserar helt på det som händer just precis nu. Det är ett sätt att överleva. Han tror att den totala närvaron beror på att cancerbeskedet var fullständigt overkligt för honom att ta in. När han ligger på sjukhuset är känslan att tiden stannar upp. Och det blir tyst.

Den nya verklighet han står inför tvingar honom att bli helt närvarande i nuet.

läkarna konstaterar snabbt att

sätt. På sin familj. På sina vänner. Och på sin livssituation. Och han känner en otrolig glädje på ett sätt han inte gjort tidigare. Av sina föräldrar får Axel Arheden två böcker som kommer att betyda mycket för honom under återhämtningsperioden. Böckerna handlar om mindfulness, medveten närvaro, och om sättet vi väljer att se på världen.

– När jag läste böckerna förstod jag vad som hade hänt mig. Det var då jag kopplade att jag hade varit helt och fullt närvarande och vad det egentligen betydde.

Axel Arheden tränar varje dag på att leva i nuet. Han bekymrar sig mindre över allt runt omkring och känslan av medveten närvaro finns kvar i hans vardagliga liv. Det ger honom livsglädje, han känner mindre oro och han är mer nyfiken på andra människor. Han vill vårda det positiva han fick ut av att bli sjuk. Livet känns spännande.

– Jag tror att vi ofta glömmer att rikta fokus inåt och se det värde som vi själva har.

Vi lever nu och bara det är fantastiskt i sig.

Jag upplever mer och mer att jag är glad av mig själv, min lycka kommer inifrån och inte så mycket utifrån som tidigare.

läget är allvarligt. Axel Arheden har drabbats av en svår form av akut lymfatisk leukemi, en typ av blodcancer som är både ovanlig och livshotande.

– Jag visste inte ens vad leukemi var.

Mitt liv förändrades på ett ögonblick.

Det gick från vad jag trodde var en ofarlig förkylning till att vara en dödlig cancersjukdom, berättar han.

En tung behandling sätts in. Efter en intensiv kortisonbehandling och flera omgångar med stora doser cellgifter är Axel Arheden tvungen att genomgå en full konditionering – en kombination av kraftfull cytostatika och helkroppsstrålning som slår ut hans benmärg. För att öka chansen att bli helt botad får han ny benmärg från sin ena bror som ska slå ut eventuellt kvarvarande cancerceller.

Att gå in i behandlingarna är oerhört tufft. Under de första veckorna är han mer eller mindre utslagen. Han tappar räkningen på hur många påsar blod han får.

Samtidigt hamnar Axel Arheden i ett slags drömliknande tillstånd där allt känns absurt och overkligt. Att snabbt finna sig i situationen blir en slags räddning.

– Jag har funderat på hur jag kunde klara av att acceptera beskedet så fort, men jag vet faktiskt inte hur jag gjorde.

Jag orkade kanske helt enkelt inte göra motstånd.

Men när Axel Arheden ligger i sjukhussängen upplever han något han aldrig upplevt förut.

– Jag hade stunder där jag var helt fri från tankar. Jag var totalt närvarande i det som hände. Jag tyckte att det var otroligt häftigt. Under långa perioder kände jag mig lyckligare än någonsin tidigare, säger han. för någon som inte upplevt samma sak

kan det vara svårt att förstå känslan han Redigering: Karolina Jakstrand

han börjar tänka på saker på ett nytt

"Under långa perioder kände jag mig lyckligare än någonsin tidigare."

någon bitterhet över att just han

drabbades känner han inte. Men sorgen finns inom honom och den är svår att prata om.

– Jag är stark men alla har en gräns.

Jag visar den jag är, men det finns saker jag väljer att inte visa. Utåt sett fortsätter allt som vanligt. Men det är inte hela sanningen.

Att gråta är och har varit ett sätt för Axel Arheden att finna ro och acceptans. I dag tänker han mer på att livet har ett slut. Han är medveten om att ett återfall innebär betydligt lägre chans att överleva. Att prata om det svåraste är känsloladdat.

text karolina jakstrand foto jens hunt

– Jag har gråtit, visst har jag gjort det.

Den sidan visar jag inte utåt. Och jag pratar inte om det heller. axel arheden berättar att han ibland

känner sig ensam om erfarenheten att ha varit sjuk, men för det allra mesta är han glad över de insikter han har nått fram till. Vänner och familj har stöttat på ett fantastiskt sätt. När någon utomstående frågar var han har varit de senaste månaderna svarar han att han varit sjuk i cancer.

– Sedan får de själva välja om de vill fråga mer. Då blir det någon form av balans. Jag har överseende med att ibland möta rädsla från andra. Det kan säkert vara svårt att veta hur man ska närma sig.

Vad ska man egentligen säga när någon berättar att han eller hon har haft cancer? februari 2014. han går genom de väl-

bekanta sjukhuskorridorerna på väg mot en av många kontroller där medicinnivå och blodstatus kontrolleras, något han förmodligen kommer att göra under resten av sitt liv. Han mår bra. Håret har hunnit växa ut på nytt och kondition och immunförsvar håller på att byggas upp.

I januari började han plugga igen.

Men det är mycket som har förändrats.

Genom sjukdomen har Axel Arheden förstått hur skört livet är. Det är så mycket han vill göra nu. Resa, upptäcka nya kulturer, utforska världen. Vid sidan om ett framtida juristyrke finns en ny dröm om att certifiera sig till coach för att kunna hjälpa andra människor att nå sina mål i livet. Sjukdomen har gjort honom till en betydligt lyckligare människa än förut. Men det har varit en lång resa, och den pågår fortfarande.

– Förändringen måste ske på djupet.

Det räcker inte med att förstå lycka på ett mentalt plan utan man måste våga utsätta sig för saker. Då menar jag att våga gå utanför sin bekvämlighetszon, att följa sina drömmar och göra det man verkligen vill. Att våga vara modig.

rädda liv ▶▶ Akut lymfatisk leukemi drabbar cirka 100 barn och 50 vuxna i Sverige varje år. ▶▶ Bli blodgivare (www.geblod.nu) eller benmärgsdonator (www.tobiasregistret.se). lundagård nr 2 2014

17

SKAPA AFFÄRSNYTTA MED IT Läs en master i IT Management I en värld med snabb teknikutveckling ökar kraven på förändring och strategiskt agerande.

En masterexamen i IT Management hjälper dig att fylla dessa krav och gör dig konkurrenskraftig på en tuff arbetsmarknad.

www.ait.gu.se/itm itm_lundagård.indd 1

2014-01-29 13:51:32

internationell pressfrihet i vitryssland ▶▶ Enligt det vitryska journalistförbundet BAJ fängslades minst 45 journalister i landet förra året. ▶▶ I organisationen Reportrar utan Gränsers pressfrihetsindex för 2014 hamnar Vitryssland på plats 157 av totalt 180 länder. ▶▶ Vitryssland blev självständigt från Sovjetunionen år 1991. President Alexander Lukasjenko har styrt landet sedan 1994. ▶▶ Enligt BAJ har inte ett enda politiskt val som hållits i Vitryssland sedan 1994 varit helt fritt.

Vlad Kovalevski och Alexandra Kavelich från Vitryssland besöker Sverige under en vecka som en del av ett SIDA-finansierat projekt.

Kämpar för det fria ordet i Vitryssland Hon vill bli journalist för att­rapportera om politik. Han älskar att skriva och drömmer om att förändra sitt land. Alexandra Kavelich och Vlad Kovalevski utbildar sig till journalister i ett land som ofta benämns som Europas sista diktatur.

Alexandra Kavelich, 18, och Vlad Kovalevski, 17, sitter i ett rum utan fönster på Språk- och litteraturcentrum. Tillsammans med sin klass är de på besök i Lund, men går till vardags en femårig journalistutbildning på det statliga universitetet i Minsk, Vitryssland.

Situationen i landet har länge präglats av inskränkt press- och yttrandefrihet. Men Alexandra Kavelich och Vlad Kovalevski tror inte att de kan förändra situationen i landet genom journalistiken.

– Alla journalister tror nog att de ska bli hjältar. Det kanske är min dröm, men jag kan inte föreställa mig hur.

Journalister i vårt land kan inte påverka någonting. Men självklart vill jag försöka, säger Vlad Kovalevski.

– Men du vill inte dö, fyller Alexandra Kavelich i och skrattar. offentlighetsprincipen i sverige

tillåter vem som helst att begära ut offentliga dokument från statliga myndigheter och förvaltningar.

– Försöker jag detsamma i Vitryssland kan tjänstemännen säga att jag är för ung eller att dokumenten är topphemliga. De kommer att fråga vem du är, varför du vill ha dem och vad du ska Redigering: Viktor Drangnell Ek

skriva om. Du kan aldrig få reda på hur mycket skattepengar som spenderas på någonting. I systemet finns jag till för att ställa de okritiska frågorna, inte granska makten, säger Vlad Kovalevski. vlad kovalevski säger att om han

"Jag finns till för att ställa de okritiska frågorna, inte granska makten."

skrev. De hittar en annan anledning, säger hon.

– Någon liten detalj..., säger Vlad Kovalevski.

– ...bara för att du ska bli rädd, fortsätter Alexandra Kavelich.

i framtiden skriver kritiska artiklar om president Alexander Lukasjenko så kommer han att lämna Vitryssland.

Men att få visum till andra länder kan vara svårt.

– Det är inga problem att resa till Ryssland, Kuba, Ukraina eller postsovjetiska stater. Men vill du åka till Frankrike eller Tyskland så är det en långdragen process, säger Alexandra Kavelich.

de båda säger att det kan vara proble-

vlad kovalevski och Alexandra Ka-

mer – en diktatur med bristande pressfrihet eller ett land med jobb och möjligheter – är inte helt lätt att tyda ur det Alexandra Kavelich och Vlad Kovalevski berättar. Men det är uppenbart att det finns problem som de i sitt framtida yrke kommer att behöva ställas inför, som svenska journaliststudenter inte ens behöver fundera över.

velich är osäkra på hur långt de kan gå i kritiken mot Lukasjenko. De säger att de inte behöver vara rädda för att kritisera presidenten på gatorna, men nämner kort därefter en incident med en studiekamrat. Sommaren 2010 släppte PR-byrån Studio Total 800 teddybjörnar från ett flygplan över Vitryssland.

Studenten publicerade bilder på händelsen och blev därefter fängslad.

– Regeringen och lokaltidningarna förnekade först att kuppen hade ägt rum. Men när vår vän fängslades fick det en enorm spridning och uppslutning på sociala medier. Han släpptes efter två månader och läser nu andra året på samma program som vi, berättar Alexandra Kavelich.

Tänker ni på risken att bli arresterade?

– Ja, men anledningen till att du blir arresterad kommer inte vara vad du

matiskt att uttrycka åsikter i media utan konsekvenser, men är samtidigt angelägna om att berätta att allt inte är svart eller vitt.

– Generellt så är vårt land bra. Det är väldigt vackert och det finns jobb. Men ekonomin och vårt politiska system är dåligt, säger Alexandra Kavelich. vilken bild av Vitryssland som stäm-

även om alexandra Kavelich och Vlad

Kovalevski inte tror att de som journalister kommer kunna påverka situationen i Vitryssland så hoppas de på förändring.

– Jag hoppas att en förändring sker snart. 2015 är det presidentval. Och kanske kommer något att förändras då.

Men jag vet inte, säger Vlad Kovalevski. text lisa blidnert & viktor drangnell ek foto thobias bergström lundagård nr 2 2014

19

kursen

Flummig teori ingen hjälp för sjuksköterskor Att sjuksköterskans yrke är viktigt råder inget tvivel om. Därför är kritiken mot en utbildning som ska handskas med liv och död att ta på extra allvar. Många studenter i Lund tycker att kraven på utbildningen är för låga och att delar av teorin kan slopas.

– Vissa teorier har jag svårt att sätta i ett praktiskt sammanhang, säger den tidigare studenten Anton Pilotti.

Sjuksköterskeprogrammet är en ung akademisk utbildning, och är i dag treårig med huvudämnena omvårdnadsvetenskap och holistisk människosyn.

Från början var den yrkesbaserad, men flyttade på 90-talet till universitetet.

Utbildningen har sedan den flyttade till akademin varit kritiserad och omgjord i omgångar. I februari kvalitetsgranskade Universitetskanslerämbetet, UKÄ, programmet och efter att 49 sjuksköterskeprogram legat under lupp kom resultatet: sju utbildningar håller för låg kvalitet. I Lund blev utbildningen godkänd men den är inte utan kritik.

– Studenterna framför både positiv

och negativ kritik, som vi tar på allvar.

Det som är återkommande i utvärderingarna från studenterna är en uppmaning om att höja kraven och att inte vara rädda för att underkänna, säger Marianne Ahlner-Elmqvist som är programdirektör på sjuksköterskeutbildningen.

nadsteorier och vetenskapliga artiklar, och hur man väljer att ha med det i undervisningen, säger han. han är speciellt kritisk till den stora

vikt utbildningen lägger på omvårdnandsteorier, som lätt uppfattas som luddigt och svårt att greppa. Han är inte felix molin är student på sjuksköden enda som är kritisk. Anton Pilotti terskeprogrammet och praktiserar på har jobbat som sjuksköterska i snart ett Infektionskliniken i Lund. Han är i slutet år sedan sin examen i Lund. Han har av sin sista praktikperiod och visar runt svårt att se kopplingen mellan de vetenett par nya studenter på avdelningen och skapliga delarna och omvårdnadsteorin. låter dem testa att ta blodprov genom att Efter att ha jobbat i åtta månader ser sticka i hans fingrar. Två fingertoppar han ingen mening med varför han har på var hand är plåstrade. lärt sig detta på utbildningen.

Som tidigare ordförande för – Den omvårdnadsteoretiska Vårdvetenskapliga studentkunskapen är väldigt flummig "Alla teoretiska bitar och jag har svårt att se hur man föreningen har han jobbat med frågor som rör utbild- måste vara relevanalls kan sätta det i ett praktiskt ningen. Han betonar att det sammanhang, säger han och ta för det faktiska inte är något fel på teorin fortsätter: i sig men tycker att vissa teo- arbetet."

– Det kan förekomma som en retiska delar känns krystade. grund för diskussion eller lik– Det känns som att det nande men ur min synvinkel ska finns en struktur på programmet med sjuksköterskeutbildningen leda fram till moment som är med för sakens skull, ett praktiskt arbete och då måste alla inte för att studenterna ska lära sig något bitar vara relevanta för det faktiska arextra av det. Det gäller både omvårdbetet. Man lyckas inte koppla ihop dessa teorier med den kliniska verkligheten, säger han. men hur ska då utbildningen bli bättre?

Förhoppningen med akademiseringen är att skapa en större respekt och värdegrund för yrket, men hur ska man lyckas när teorin brister?

Från höstterminen 2012 har det gjorts en omläggning av programmet i Lund. Men vad är den egentliga skillnaden mellan den gamla och den nya utbildningen?

– Det kan med få ord vara svårt att beskriva skillnaden. Förändringen innebär bland annat en tydligare utveckling av innehållet till dagens och morgondagens sjukvård. Vi har även sett över litteraturen och försökt vara nytänkande både vad gäller innehållet och pedagogiken, säger programdirektör Marianne Ahlner-Elmqvist. anton pilotti tror på mer konkreta

Felix Molin är student och praktiserar på Infektionskliniken i Lund.

20

lundagård nr 2 2014

åtgärder för att utbildningen ska bli bättre. Han tror att man skulle tjäna på att förlänga utbildningen för att höja statusen och är även positiv till en ter-

Redigering: Tove Nordén

läs om fler missnöjda studenter på lundagard.se ◣

två huvudspår Sjuksköterskeutbildningen har huvudämnet omvårdnad, vilket består av: Omvårdnadsvetenskap: Bygger på forskning och vetenskapliga bevis och är grunden till varför vissa rutiner finns på avdelningarna, till exempel varför och hur ofta man ska sprita händerna.

Omvårdnadsteorier: Psykologiska och filosofiska teorier om hälsa.

Dessa kommer bland annat från Florence Nightingale från 1800talet och är metoder med namn som ”hjälp till självhjälp”. Till i princip alla inlämningsuppgifter ska studenternagöra analyser utifrån en vald omvårdnadsteori.

mins AT-tjänstgöring liknande läkarnas. Detta tror han skulle ge studenterna en chans att arbeta på fler avdelningar och öka den praktiska kunskapen innan arbetslivet. Men speciellt tycker Anton Pilotti att man kan tona ner de omvårdnadsteoretiska kunskaperna och istället fokusera på vetenskaplighet och att höja kvaliteten på utbildningen.

– Programmet hade gynnats av att höja svårighetsgraden på teorin, det har varit för slappt och för låga krav på att ta sig igenom de teoretiska bitarna, säger han. erik westberg, som jobbar med ut-

bildningsfrågor för sjuksköterskornas fackförbund Vårdförbundet, tycker också att utbildningen borde öka tonvikten vid omvårdnadsvetenskap. Detta eftersom han upplever att många blivande sjuksköterskor har svårt att själva formulera vad det innebär.

– När patienten ser brister i sjukvården är det ofta i omvårdnaden det brister, därför måste vi ha mer kunskap just här för att utveckla det området och på så sätt förbättra vården, säger han. felix molin är snart klar med sin

praktik för dagen och ska byta sina vita

Anton Pilotti har jobbat som sjuksköterska i åtta månader efter examen i Lund.

"Man skulle tjäna på att förlänga utbildningen för att höja statusen." sjuksköterskekläder mot jeans och en vanlig tröja. Han är också noga med att påpeka vikten av omvårdnadsforskning för att vården ska kunna bli bättre, och tycker att studenter borde uppmuntras mer till forskning under studietiden.

– Att slänga in ett krav på att studenterna ska referera till vetenskapliga artiklar vid inlämningsarbeten utan att riktigt bry sig om vad man refererar till, det gör att studenterna tappar respekten för programmet och i värsta fall till all typ av forskning, säger han.

sjukskötskeprogrammet Behörighet: Grundläggande behörighet samt Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A. Vad innehåller programmet?

Kunskaper i omvårdnad och medicinsk teori. Tre terminer är yrkesförlagd praktik.

Exempel på kurser som ingår i programmet ▶▶ Omvårdnadens teknik och metod. ▶▶ Ledarskap. informatik och kvalitetsarbete. ▶▶ Intensiv omvårdnad.

text tove nordén foto jonas jacobson lundagård nr 2 2014

21

kultur

Hollywood har presenterat scener ur det amerikanska studentlivet sedan 1920­-talet.

I Sverige får du gräva djupt för att ens hitta en biroll som pluggar på universitetet.

Varför? text annika skogar illustration julia hallström

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

– Herreguu-ud, jag önskar jag hade gått på Lunds universitet. Det här är en helt sjuk fest. Lund ska tydligen vara någon slags motsvarighet till Harvard.

Steven Fabian i den amerikanska tv-showen Right This Minute är exalterad. Han har hittat ett filmklipp från Sparta 2012. En inplastad korridor och ett golv fyllt med såpa. Naken hud, fylla och skrik. Best. Party. Ever.

Klippet hade kunnat vara en scen ur en collegefilm, men efter 80 sekunder är det slut. Mer blir det inte. I Sverige görs inga collegefilmer.

Här skrivs inga manus om sittningar, tentaångest och hemliga korridorsromanser. michael tapper, filosifie doktor i filmveten-

skap och filmkritiker på Sydsvenskan får fundera länge. Tillslut kommer han dock på både en film och en möjlig förklaring.

– Jag kom att tänka på Arne Mattssons Hon dansade en sommar från 1951. Den handlar om en Uppsalastudent som är förstörd av kultur och som behöver komma ut till naturen för att hitta tillbaka till sig själv.

Där någonstans tror jag att kärnan finns och som lever kvar i dag – det riktiga Sverige finns på landet, ute bland bönderna.

Svensk film har sedan sin födelse i början av 1900-talet dominerats av landsbygdsfilm. Ingmar Bergman valde till exempel att placera nästan alla sina filmer ute på vischan. Att högskoleutbildning under det här seklet förvandlats från exklusivt till nödvändigt och blivit till en erfarenhet för runt 35 procent av befolkningen är ingenting som har gjort avtryck i filmens utveckling.

Uppfattningen om vem som representerar verklighetens folk, menar Michael Tapper, är fortfarande de som är långt borta från akademins fyrkantiga väggar. Något som också gör avtryck i den kultur som skapas.

– Den intellektuelle och akademiske upplevs som någon annat än autentisk. Vi har till och med ett högerextremt parti som skördar framgångar i att framhålla dumheten som folklig kvalitet.

tet är mer som öar i ett samhälle som i övrigt inte är speciellt akademiskt.

Den feministiska litteraturkritikern Elanie Showalter poängterar även i sin bok Faculty Towers (2005) att det är vanligt att författare varit anställda vid amerikanska universitetet som gästförfattare eller lärare i kreativt skrivande.

Något som gjort att de, precis som Elanie Showalter, börjat skriva om sin egen miljö. den första collegefilmen gjordes redan på

1920-talet. I ett årtionde då överflöd, extravagans och materiell hunger präglade den amerikanska eliten fanns det ett stort intresse för collegestudenterna. Redan i filmer som The Freshman (1925) och The Campus Flirt (1926) var sport och romantik givna inslag, något som förändrats föga sedan dess. Mer sentida filmer i samma kategori följer samma mönster: Att (som kille) ligga med så många som möjligt för att slutligen finna den monogama, äkta kärleken.

– Att collegefilmen etablerade sig tidigt i den amerikanska filmtraditionen är inget

universitetsromaner Den som letar ordentligt finner, här är några romaner för den som är sugen att läsa om studentliv: ▶▶ Grundläggande studier i hoppfullhet och hopplöshet, Linn Spross (2013) ▶▶ Outsider, Torbjörn Flygt (2012) ▶▶ Väldigt sällan fin, Sami Said (2012) ▶▶ Adonis, Jens Liljestrand (2011) ▶▶ Maken, Gunn-Britt Söderström (1976) ▶▶ Tre terminer, Fritjof Nilsson Piraten (1943)

det finns såklart undantag. Jens Lilje-

strand är själv ett av dem. Torbjörn Flygt en annan. 2011 släpptes Liljestrand romanen Adonis vars handling kretsar kring en manskör i Lund i början av 1990-talet. 2012 kom därtill Torbjörn Flygts Outsider som var en uppföljare till författarens Augustprisbelönade Underdog. Huvudkaraktären Johan Kraft har då lämnat arbetarhemmet i Malmö för tentor på Juridicum och f lickvän på Winstrupsgatan.

Efter att boken släppts hörde många av sig till Torbjrön Flygt, tackade för den precisa skildringen av deras egen studenttid.

– Jag skrev boken dels för att det inte finns så många böcker som skildrar studentlivet, säger han.

Att inte fler författare valt den miljön tror han främst beror på tradition, men också på att det kan uppfattas som ointressant. Något Torbjörn Flygt tycker är en tråkig uppfattning. Inte minst för att det är en väldigt identitetsskapande tid.

– Tänk så mycket dramatik som skulle kunna byggas upp genom att koncentrera sig på sex-sju personer på en korridor i Lund

"Den intellektuelle och akademiske upplevs som något annat än autentisk."

i sverige får du också

gräva djupt i bibliotekshyllorna för att hitta en universitetsroman. Daniel Sandström, kulturchef på Svenska Dagbladet, tycker dock inte att det är speciellt konstigt ur ett internationellt perspektiv.

– Det är snarare England och USA som är undantagen. Amerikanska universiRedigering: Annika Skogar

konstigt. Där hyllas ju the self-made man och då får man gärna vara en utbildad människa, säger Michael Tapper. precis som filmen är svensk litteratur starkt

präglad av arbetarlitteratur. Vilhelm Moberg, Jan Fridegård och Moa Martinsson var några av dem som på 1930-talet lade grunden till Sveriges litterära tradition. De var alla självlärda och att skildra högre studier blev därmed mycket främmande.

– Som författare är man alltid del av den litterära traditionen. Vi har en tradition som gjort att vi drar oss för att skildra miljöer som är så utpräglat medelklass eller överklass, säger Jens Liljestrand, författare och biträdande kulturchef på Expressen.

– Studentlivets traditioner är ju dessutom behäftade med såpa på sparta så mycket konservatism och Vill du bli lika exalterad som reaktionära stämningar att ­ Steven Fabian i Right This det är en problematisk miljö Minute? Här är filmen: för många att skriva om.

Jens Liljestrands erfarenhet av sin tid som student och doktorand i Lund var också att många konstnärligt intresserade tog avstånd från studentmiljöerna.

– De studenterna valde att bo ­i Malmö i stället, eller så var de med i Smålands nation.

trots att författarskolan i Lund ständigt

stoltserar med nya debutanter och erfarenheten av högskolestudier växer är varken Jens Liljestrand eller Torbjörn Flygt övertygade om att det kommer ske någon förändring framöver.

Orsaken till det kan inte minst ligga i en rädsla att mötas av samma kritik som Jens Liljestrand fick efter att han släppt sin bok.

– En del kritik jag fick var att det här var ju en jävla studentikos skit. Är det något du inte vill vara i modern svensk litteratur eller film så är det studentikos. Det är det värsta man kan vara.

lundagård nr 2 2014

23

kultur

Självmord i smyg

museihatet Jag hatar museum. Vita, tysta rum där man stoppat in en massa skit för att jag ska titta på den. Det betyder inte att jag ogillar konst. Men allt jag kunde tänkas ha uppskattat någon annanstans dödas effektivt i en miljö som kräver att jag ska uppskatta allt i den. Det är omöjligt att fokusera i ett rum som försöker tvinga dig att göra bara det och inget annat.

Framförallt ogillar jag att de lyfter ut konst ur samhället och gör det till något frikopplat från människor. Det finns ett rum där det finns konst. Sedan finns det en värld utanför det rummet, och aldrig mötas de två.

Tänkte du på att den rubrik du just läste är en du sällan skulle se i en svensk dagstidning? Trots att självmord är en av de vanligaste dödsorsakerna läser vi inte mycket om det i medierna. Men kanske är det på väg att ändras.

under en utställning på Phoenix

konstmuseum 1996 – där amerikanska flaggan användes som dörrmatta, lades i pissoarer och användes som skrivpapper – stövlade en grupp Hell's Angels-medlemmar in på museet. Motorcyklarna vrålade utanför. Väl inne på museet la de beslag på alla flaggor.

Efter att prydligt ha vecklat ihop dem förklarade de med dämpade röster för museechefen att de var vietnamveteraner och inte tänkte tolerera att den flagga de slagits för behandlades såhär.

Sedan gick de.

"Tystnaden omkring dem följer dem i döden."

amerikanska flaggan är mig ganska

likgiltig, men de här amerikanska motorcykelknuttarna har ett bättre förhållande till konst än en hel del konstkritiker. De tar den på allvar. De ser konst som en del av samhället, en provokation i konst som en provokation gentemot samhället och en protest mot konst som en protest i samhället.

Det går alltså att tränga igenom det osynliga membranet mellan museeum och samhälle och göra konst relevant igen. Tyvärr går utvecklingen oftast åt andra hållet.

24

lundagård nr 2 2014

hjärta som just nu spelas på Intiman i Malmö. Karin Schlyter i den röda klänningen har bestämt sig för att ta sitt liv, och allting är planerat. Men någonting kommer emellan. som tar livet av sig varje vecka. Självmord är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15 till 25. Totalt cirka 1 500 personer dör på det sättet varje år, vilket till exempel kan jämföras med de omkring 300 som avlider i trafiken.

Siffrorna har sjunkit sedan 1980-talet, men inte bland unga, där ligger de still.

Statistiken kommer från NASP – Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa – som arbetar på uppdrag av den svenska regeringen. På Lunds universitet är det varje termin minst en person som avslutar sin tid på jorden för egen hand. Vi läser och hör inte mycket om dessa dödsfall. Överlag är det som att de självmörda-

illustration ellen paulsson

philip stålhandske

så här inleds Mitt unga idiotiska

i sverige är det en person under 25 år

i malmö visas just nu ett verk av den

brittiska konstnären Banksy. Någon har hackat loss det från sin ursprungliga plats, apertheidmuren mellan Israel och Palestina som den protesterar mot, sålt det för en fantasisumma och fraktat det till ett annat land för att betraktas av en välmående publik över snittar. Jag har ärligt talat mer respekt för renhållningsarbetaren som råkade måla över ett Banksyverk i London härom året. Hen var i alla fall inte pretentiös.

Hon har tagit på sig sin finaste klänning, den röda med paljetter på. Hon har också beställt en varuleverans till dörren. Prick klockan tre ska han komma, leverantören (som hon förresten är lite småkär i) och hitta henne där i lägenheten, liggandes på golvet i en hög av röda volanger och glitterspetsar. Nu ska hon bara vänta på att tabletterna kickar in.

des ensamhet, tystnaden omkring dem, följer dem i döden. tystnaden beror inte minst på de

pressetiska riktlinjerna för svenska medier, där finns nämligen en särskild paragraf om självmord: ”Iaktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatlivets helgd.” riktlinjen verkar vara till för att

skydda efterlevande från medial uppmärksamhet. I det senaste numret av branschtidningen Journalisten tar Ola Sigvardsson, allmänhetens pressombudsman, dock upp den till diskussion.

Visserligen är det av stor vikt att självmord omskrivs på ett aktsamt sätt, men det verkar som att de flesta journalister skyggar för att skriva om det över huvud taget. Bidrar till försiktigheten gör också rädslan för den så kallade Werthereffekten. Begreppet myntades i 1700-talets Tyskland efter Goethes storsäljande roman Den unge Werthers lidanden, där huvudpersonen tog livet av sig av olycklig kärlek. Utgivningen av boken ska ha följts av en självmordsvåg bland unga män i hela Europa. Viss forskning finns som stödjer att självmord kan smitta, särskilt bland tonåringar, och om den som tar livet av sig skildras på ett sådant sätt att hen är möjlig att identifiera sig med.

tjuva från kurslitteraturen ”Jag har hatat orden och jag har älskat dem, och jag hoppas jag har använt dem rätt.” Så avslutar fjortonåriga Liesel Meminger sin berättelse i Marcus Zusaks hyllade roman Boktjuven. Det handlar om andra världskriget, om att vara människa i en tid av omänsklighet och om kärleken till böcker och ord. Placerad på barnbokshyllorna tycks den ha missats av

många vuxna. Ett stort misstag, för det här är en berättelse som borde stå som obligatorisk på alla litteraturlistor. Kan ord hålla en människa vid liv? Här finns svaret. Och för dig som tycker att kurslitteraturen är nog: nu kommer även filmatiseringen på bio. emma andersson Redigering: Annika Skogar

är du ensam? gå in på lundagard.se ◣

Risken för inspirationseffekter bidrar till ämnets stigmatisering i svensk press i dag.

Men tänk om det är någonting annat som den där riktlinjen skyddar dem ifrån, på ett mer subtilt och outdet finns fördelar med att ha tabun, de talat sätt. Skam. Det är inte en orimlig är ju till för att skydda oss. Till exempel finns tanke om man beaktar att självmord det skäl till att vi har ett tabu kring pedofili. var förbjudet i Sverige fram till mitten Tänk om varje självmordsfall rapporterades av 1800-talet. Länge begravdes de som i samma sakliga ton som andra mord eller tagit sitt liv utanför kyrkogårdarna, övergrepp. Vi kanske med kriminella. skulle börja se dem Frågan är kansom en normal del av "...risken är att tabut gör de redan ske inte om det livet, den accepterade ensammaste ännu ensammare." borde skrivas nödutgången när om självmord, inget annat hjälper. utan hur. Även Samtidigt, risken är att tabut gör de redan om det enskilda fallet måste behandlas ensammaste ännu ensammare. Det tror med varsamhet, kan sakfrågan belysas. i alla fall Marie-Louise Söderberg, projektledare för Mind-föreningen för psykisk hälnågra som närmat sig ämnet på ett sa, som arbetar med självmordsprevention. nytt sätt är Aftonbladet som i februari Varje vecka sitter hon ett par kvällar vid hade en artikelserie om självmord Minds chatt för personer med självmordsbland ungdomar. Intervjuer med vårdtankar. Hon berättar att de flesta som kompersonal och förtvivlade anhöriga följmer dit gör det för att de inte vågar berätta des av råd för bemötande av personer om sina funderingar för någon annan, de är i riskzonen och nummer för att söka rädda att verka galna eller betungande. hjälp. Genomtänkta ordval användes, som föll offer för istället för valde. Dävisst är det bra att anhöriga till självremot inga sensationer, inga beskrivmordsoffer skyddas från mediespektakel. ningar av metoder.

grattis på kvinnodagen!

Menar du grattis till att mer än var femte kvinna i Sverige utsätts för sexuella övergrepp under sitt liv? Till att kvinnor tjänar ungefär 4 400 kronor mindre än män för samma arbete? Eller du kanske säger grattis till att jag som kvinna har större risk att drabbas av stressrelaterade sjukdomar och oftare drabbas av våld i nära relationer? I stället för att gratulera borde du kanske agera? För din mammas, för din systers, för din dotters, och framförallt för din egen skull. karolina jakstrand Redigering: Karin Furenhed

att självmord är ett folkhälsopro-

blem är ingenting som bör undanhållas den offentliga debatten, inte heller de tragiska konsekvenser det får för en sörjande omvärld. För om inte ens journalister vågar skriva om det, hur ska familjer kunna prata om det? Eller vänner våga närma sig de anhöriga för att fråga mer? det är ett hyreshus, flera våningar.

Lägenheterna ligger vägg i vägg, men grannarna känner inte varandra. Karin Schlyters hem fungerar som en metafor för den isolering människor kan vara i, trots att de befinner sig så nära inpå andra. Ingen vet att Karin Schlyter planerat en nära förestående död. Det är ren tur faktiskt att det där paketet råkar komma helt fel på posten och hamna i hennes lägenhet just i dag. Att hon öppnar dörren, får se soporna och kräks, en kedja händelser sätts igång och när dagen är slut och ridån gått ner är hon fortfarande vid liv.

vårbal

text karin furenhed illustration sara ottosson illustration malin johannesson

Ja, visst gör det ont när knoppar brister?

När ögon kliar och näsan fylls av klister.

Till kvällen samlas jurister och kanslister Och dansar i raka led som vore de fascister.

Jag letar efter frågan där balen är svaret Likt fingrarna trevar när klockan slagit ett Efter någonting att hålla: en vän, en cigarett Men inte något finner, jo, en använd servett.

sebastian hagberg lundagård nr 2 2014

25

kulturredaktionen väljer

De största nöjeslögnerna Överallt finns det lögner – och då är det ändå ett tag kvar till första april. Rix FM påstår fortfarande att de spelar bäst musik just nu, medan Neil Strauss ”The Game” mest har lett till ensamma kvällar framför Melodifestivalen. Kulturredaktionen har gått till irritationens botten och funderat på vilka som är de största lögnerna just nu.

NU KÄNNER DU OSS PÅ RIKTIGT-LÖGNEN En ljus sommarkväll på valfri pittoresk ö. Ett gäng kändisar lagar mat, spelar musik, leker kurragömma och badar algbad. Under tiden får du komma nära och riktigt lära känna människorna bakom de välkända ansiktena. Eller? Det är lätt att dras med av den förtrollande kvällen och snart har ett helt land glömt tidigare övertramp och osympatiska uttalanden. Ett billigt alternativ till påkostade PR-kampanjer, där man dessutom får ett par glas rött till fasanen. Win-Win.

”Och de kvinnor som finns, vad talar de i princip alltid om? Just det, män."

INGEN TITTAR PÅ TV PÅ DAGTID-LÖGNEN Det är 2014 och långt ifrån alla arbetar åtta till fem. Det är dags för en upprättelse för oss stackare som tvingas genomlida timmar av Våra bästa år och Hem till gården för att få lite avslappning en vanlig onsdag klockan 11.

Upp till kamp kära studenter, för en förmiddagstablå med lika fantastiskt underhållande innehåll som kvällsversionen.

linnea berglund 26

lundagård nr 2 2014

PÅ SPÅRET Tåg kör på räls. Lika givet som att cyklar stjäls på Lunds central.

Handelshögskoleutbildade Kristian Luuk och språkgeniet Fredrik Lindström har dock missat detta. Rälsen varvas nämligen ständigt med bilväg. Jaha, hur går nu detta till? Har tåget ett svart hål framför sig? Här måste

DET ÄR LITE ROLIGT ATT SKOJA MED FEMINISTER Kontot Feministfotografen växer på Instagram. Idén: Lägg upp en bild på vad som helst, enda kravet är att du förlöjligar feminism, patriarkat eller genus i bildtexten. Det är så roligt att driva med en längtan efter jämställdhet. Jag kissar på mig.

ett nytt namn till för tittarmagneten. Med risk för förväxling med ett gammalt barnprogram föreslår jag ”från A till B”. ÄR DU SMARTARE ÄN EN FEMTEKLASSARE? Vilken var den största dinosaurien? Vad hette Gustav Vasas hund? Så kan frågorna se ut i detta program, där vuxna tävlar i att vara smartare än femteklassare.

Allt från professorer till Stefan Holm har gått bet. Smartare är dock knappast ungarna.

Döp om programmet till ”Kommer du ihåg fler trivialiteter som du lärde dig på 80-talet än vad en femteklassare minns från senaste dagen­ i plugget?”.

mikael gamm

”Schibbye funderade på att smuggla ut sin sperma från fängelset.”

illustration anna åkesson

TJEJER FINNS INTE-LÖGNEN Nästan hälften av jordens befolkning är kvinnor, i Sverige är vi fler än männen och även i biosalongen är vi överrepresenterade. Tyvärr syns inte det på vita duken. I de 100 bäst säljande filmerna i USA 2012 var knappt en tredjedel av talrollerna kvinnor. Och de kvinnor som finns, vad talar de i princip alltid om? Just det, män. Precis som i verkligheten. Eh.

PARADISE HOTEL Tio heta singlar i den mexikanska hettan. Syftet sägs vara att deltagarna ska hitta kärleken. Tanken är god, men efter att ha ljugit i ett decennium kan väl TV3 vara ärliga. Deltagandet handlar om att få ligga som en rockstjärna i ett halvår, få det överlägset fetaste instagramkontot i kompiskretsen och göra sig omöjlig på arbetsmarknaden en tid framöver. Eller, till och med, nästla sig rakt in i kungafamiljen.

SCHIBBYE: SMART PERSSON: DUM Sedan journalisterna släpptes ur fängelset i Etiopien har det hunnit bli något av en sanning. Martin Schibbye: En stjärna. Oj, vilken man. Johan Persson: Är det han som snusar?

Schibbye har sommarpratat – Persson fick välja musiken. Schibbye har varit i Skavlan. Och på TV4. Och driver en blogg. När deras bok blir radioteater är Perssons kapitel inlästa av en skådespelare. Schibbye läser sina själv, med största inlevelse. Inte superförvånande att Schibbye funderade på att smuggla ut sin sperma från fängelset så att hans gener skulle kunna leva vidare om han själv inte klarade sig. Kanske har jag fel, men jag satsar mina pengar på att Persson är den att hålla i när det blåser.

ATT JAG ÄR VÄRD EN KEXCHOKLAD ”Duktigt, du tog dig hela vägen hit! Du förtjänar en kexchoklad!”

Menar ni allvar med den reklamen, Cloetta? Är det så här vi ska ha det nu? Jag längtar tillbaka till tiden när man bara behövde vara go och glad för att äta kexchoklad.

nina lind Redigering: Arash Shahsavari

häng med i nöjessvängen – varje dag på lundagard.se ◣

3 tips MÖRDANDE MIDDAG

Vill du äta middag på en mordplats? Den 15 mars kan du i sann Agatha Chrisitie-anda avnjuta en god middag på Quality Hotel Konserthuset i Malmö samtidigt som ett mord sker. Alla gäster tilldelas varsin roll för att mordmysteriet ska klaras upp. Men risken finns att du lämnar denna spännande kväll i chock efter att din bordsgranne visat sig skyldig. Fast det är ju bara teater, eller?

diana sarbast

VÄRLDSPOESIDAGEN

Verken som ställs ut är hämtade från Christer Strömholms mest aktiva period mellan 50- och 90-talet.

Med känsla för det avvikande Det har gått tolv år sedan en av svensk fotografis största, Christer Strömholm, gick ur tiden. I vår tar Dunkers kulturhus i Helsingborg och Moderna Museet i Malmö ett samlat grepp om hans livsverk som både konstnär och lärare.

KNÄPP TEATER

in english

Den 15 mars är Hasse Brontén aktuell med en ny humorföreställning på Babel i Malmö: Bipolär: vem är egentligen knäpp? Där utgår han från sin pappa som har diagnostiserats som manodepressiv. Han diskuterar även var gränsen för knäpphet går – är det exempelvis inte också rätt knäppt att kolla på Paradise Hotel? Och det bästa av allt – föreställningen har studentrabatt.

diana sarbast

missa inte…

foto: saga berlin

Redigering: Kenneth Carlsson

jenny von platten

mest oväntade vinklar – som till exempel bland vännerna, de transexuella på Place blance i Paris, vilka finns så rikt representerade på Dunkers ambitiöst formgivna utställning. Det är svårt att inte imponeras, även för en som har sett bilderna många gånger förr, fast i andra sammanhang.

En soldyrkande, dåsig hund som sitter och suger in ljuset vid ingången till sin husses passande nog ställer även alkoholbutik. Ett androgynt ansikte bak- Moderna Museet i Malmö ut om ett svart, broderat, genomskinligt flor. Strömholm nu. Deras utställAllt avbildat med en stark närvaro. ning fördjupar sig främst i hans I Dunkers ljusdämpade, mörkrums- betydelse som lärare och inspiralika utställningssalar hänger nästan 200 tör, med flera verk från mängder bilder från fotografimästaren Christer av andra namnkunniga svenska Strömholms mest aktiva period från fotografer. Dunkers kulturhus 1950-talet och framåt. utställning Utställningen, Post ägnar sig däScriptum, är suggestiv "Han lyckades remot helt men samtidigt omåt utveckla sitt abso- uteslutande sorgsfullt arrangerat Strömholms av hans son Joakim. luta gehör för det egna bilder.

Post Scripmest aparta och det var under sina tum saknar ständiga resor till Pa- de mest sårbara." några egentris, Spanien och anliga svagheter, dra platser i Europa det finns inte och världen, som Strömholm kom i kon- en enda svag bild. Den finkänstakt med de motivkretsar som blev hans lige besökaren bör framför allt signum. Det var på städernas gator och kasta ett extra öga på Strömbakgårdar som han lyckades utveckla holms finkänsliga barnporträtt sitt absoluta gehör för det mest aparta – här slår de närgångna ögonoch de mest sårbara. De prostituerade, blicken förmodligen allt. de inspärrade djuren, de blindskadade barnen.

Genom sin högt utvecklade känsla för text bengt petterson det intima lyckades Strömholm finna de foto robin wilhelmsson

Ibland kan ord verka helt tomma – i en annan situation kan samma ord berätta allt.

Fascineras du också av hur ordens konstellationer definierar och formar lyriken? Vill du prata och skapa poesi med poeter? Ta dig då tid att hylla Världspoesidagen den 21 mars. Författarcentrum uppmärksammar dagen med ett möte mellan poeter och studenter på Stadsbiblioteket i Malmö. För den som vill spendera kvällen i Lund hålls Litteraturbaren, med poesi- och musikföreställning på Grand Hotel.

photo exhibition Twelve years ago, Christer Strömholm, one of the most greatest Swedish photographers, past away. Two cultural institutions exhibit his lifework.

Read the full story at lundagard.net

When? Tues.-Sun. until 18th of May. Where?

Dunkers kulturhus, Helsingborg.

...att prisbelönta hiphoparna Ison & Fille intar scenen på Moriska Paviljongen i Malmö den 22 mars. Duon har nyligen släppt sitt vassa och hyllade album "Länge leve vi” som nu följs av en turné under våren. Albumet och ryktena om deras magiska scenanda bidrar till höga förhoppningar om en oförglömlig konsert. Upp till bevis. klara mimi sveningsson

lundagård nr 2 2014

27

lunds universitets studentkårer

The other week I took the time to surf the Swedish version of the LU-web page to get an idea of how the university presents itself outwards and what a new student might come to find when surfing the web. I specially took a keen interest in what one would find when looking at research and education respectively. The findings were striking enough to merit some wording in this text.

A university such as Lund is of course very good at positioning itself as a strong research university and prides itself in having some really strong research areas that are easily located and successfully marketed. Lund University also has a lot of information concerning the two new research facilities Max IV and ESS that will be located in Lund.

But when looking at education the web does not simply reflect the same confidence. when clicking on “why Lund

University” one finds information about, to no surprise, research facilities, ranking and the region. Furthermore, information about all the choices there are when it comes to education and that student life is great, which of course is true. Also information about Lund as a city and what kind of support you as a student might expect at Lund University. This is of course in itself all good but I find it quite striking that the main selling point isn’t that Lund University takes pride in working with quality enhancement, that we have some of the most popular pro-

detta är lus

28

lundagård nr 2 2014

Allt för ofta glömmer vi bort våra rättigheter som studenter. Det är först när CSN inte vill bevilja dig studiemedel som man kanske tänker till. Man tar för givet att föreläsare, handledare och övrig personal alltid ska ha studentens bästa i åtanke. Men allt för ofta händer det att man som student hamnar i kläm på grund av okunskap. den 5 juni 2013 inrättades ett dokument

"There is a lot more money in research." grams in Sweden or the fact that Lund University works intensely with making sure that teaching professors are excellent in the art of teaching and that teaching at Lund University is intimately connected to research in the field of pedagogy. The reason behind this is three fold.

isn’t there. Yet. Surely there are green islands of extremely high quality educational environments and some faculties are ambitious and good when it comes to promoting pedagogical teaching. Yet, the overall picture of Lund University leaves a lot to be desired.

first of all it must be men-

all this said I would like to

tioned that it is evident that those behind the information are not always those who actually work with the issues they inform about. And at a big University such as Lund the distance between strategic leadership and webpage administrators might show in cases like this. secondly, it is also evident

that when it comes to education Lund University does not simply have the same confidence, rhetoric and ambitions as when it comes to research.

This is possible to connect to the fact that there is a lot more money in research, and also more prestige and ranking.

This is something that is larger than Lund University and has been attested and contested throughout the 20th century in higher education in Sweden. thirdly this is the case be-

cause Lund University in many cases cannot brag about what I was hoping to find since Lund University simply

lus hugs The future possibility of Lund University as a leading university when it comes to educational quality.

comment on the fact that the status when it comes to education and research is slowly changing. There is a lot of initiatives and exciting things happening at Lund University. Educational quality has for a long time been on the agenda and Lund University is at the moment rethinking the way the university works with pedagogical issues to make sure that the status of education and its connection to research in the field of pedagogy is strengthened.

In these changes there is possibility for Lund University to take a lead and to decide to be the initiative university when it comes to promoting educational quality and branding itself as strong and successful, not only in research but also when it comes to education and basing this branding on the educational merits themselves. This would for me, as a student representative, be a wet dream. clara lundblad president lus

lus kicks The government for wanting to reduce the grants for students.

som behandlar studenternas rättigheter och skyldigheter på Lunds universitet. Dokumentet togs fram genom samarbete mellan kårerna och universitetet. Trots att det gått mer än ett halvår sedan dokumentet fastslogs i universitetsstyrelsen är kunskapen om det bristande bland den undervisande personalen. att en student kan få vänta i mer än ett

halvår för att få tillbaka en laborationsrapport är oacceptabelt, speciellt när detta kan leda till stora ekonomiska konsekvenser.

"Allt för ofta glömmer vi bort våra rättigheter som studenter."

Detta är bara ett exempel där man frångår rättighetslistan. Andra är scheman som kommer ut alldeles för sent, kursplaner som inte följs eller att omtentor inte ligger i nära anslutning till ordinarie tenta. vi på kåren jobbar aktivt med att informera

studenter om deras rättigheter och hjälper dem när de får problem. Vi hoppas att alla studenter på Lunds universitet tar sig tid till att läsa sina rättigheter och skyldigheter på www.lu.se/rattighetslistan eller går till sin kår för mer information. Desto fler som uppmärksammar att det finns uppskrivna rättigheter för studenterna, desto färre kommer att kunna bryta mot dem utan att någon reagerar. marielle johansson kårordförande lunds naturvetarkår mathias wiemann vice kårordförande lunds naturvetarkår

foto: naturvetarkåren

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

kårkrönika foto: jonas jacobsson

The wet dream of a student representative

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Donationskampanj skapar nya stipendiemöjligheter

Tre företrädare för Lunds universitets donationskampanj under invigningen: styrelseordförande Margot Wallström, rektor Per Eriksson och Ulrika Nilsson, chef för Donatorrelationer.

– Donationskampanjen är något helt unikt i Norden. Via ökade satsningar på stipendie­ fonder kan vi hjälpa unga talanger i utomeu­ ropeiska länder att skaffa sig en utbildning i världsklass. Samtidigt får Lunds universitet nya ambassadörer runt om i världen, vilket i sin tur bidrar till ett världsuniversitet där studenterna ser det lika naturligt att arbeta utomlands som i Sverige efter examen. Detta perspektiv är något som är oerhört viktigt att ha i vår allt mer globaliserade värld, säger Rasmus Kjellén, studentrepresentant i Kampanjstyrelsen för do­ nationskampanjen.

Enligt Rasmus Kjellén kan donations­ kampanjen även medverka till att skapa fler internationella klassrum. Något som gagnar både svenska och hitresta studenter, lärare och universitetet som helhet. Som en effekt blir uni­ versitetet och Lund en mer attraktiv och kreativ plats som lockar de bästa talangerna.

– Med kampanjens hjälp får fler unga möj­ lighet att komma till Lund. För de studenter som redan studerar här skapas en mer internationell och utvecklande miljö att vistas och verka i. De

internationella studenterna bidrar med gräns­ överskridande perspektiv, nya idéer och byg­ ger broar mellan olika kulturer, menar Rasmus Kjellén.

2010 var en fjärdedel av alla nybörjarstuden­ ter vid svenska universitet från utlandet. Höst­ terminen 2011 införde Sverige anmälnings­ och studieavgifter för så kallade freemover­studen­ ter, som kommer från länder utanför EU/EES­ regionen och ordnar sina studier på egen hand.

Detta har lett till att antalet utomeuropeiska studenter minskat. I Sverige har det för många varit en självklarhet med högre utbildning. Ur ett internationellt perspektiv är studenter ofta beroende av stipendier för att finansiera sina stu­ dier. Att studera stannar därför ofta vid en dröm.

– Genom kampanjen kan vi förverkliga den drömmen och förändra livet för många stu­ denter. Att kunna erbjuda högre utbildning till någon i ett land där detta inte är en självklarhet hjälper inte bara individen och hans eller hennes familj. Det kan även bidra till att kompetensen i hemlandet höjs. Många gånger får studenterna viktiga roller i sitt hemlands utveckling när de

FOTO: GUNNAR MENANDER

Sedan Sverige införde studieavgifter för utländska studenter 2011, har antalet utomeuropeiska studenter minskat radikalt på landets universitet och högskolor. Detta har i sin tur inverkat negativt på mångfalden. Lunds universitet har nyligen lanserat donationskampanjen För en bättre värld, ett initiativ som ska generera fler stipendier och göra det möjligt för ett större antal internationella studenter att komma till Lund.

För mer information om donationskampanjen, se www.donationskampanj.lu.se

FAKTA | INTERNATIONELLA STUDENTER • Vid Lunds universitet ges ca 100 master­ program och minst 500 kurser på engelska.

Flertalet av kurserna riktar sig uteslutande till utbytesstudenter • Studieavgiften för internationella studenter ligger på mellan 90 och 140 000 kr per år, beroende på program, vid Lunds universitet • Generellt förlorade Lunds universitet två

WWW.LU.SE

går in i arbetslivet. Med ekonomiskt stöd i ryg­ gen kan fler studenter förverkliga sina idéer och visioner, anser Rasmus Kjellén.

Donationskampanjen, som startade den 24 januari i år, är en del av Lunds universitets kom­ mande 350­årsjubileum och har som mål att samla in tre miljarder kronor till forskning och utbildning fram till 2018. Det är den största sats­ ningen hittills i Norden för att attrahera donatio­ ner från den privata sektorn till ett universitet.

Inför jubileet lyfter Lunds universitet fram flera utvalda områden där ytterligare finansiering behövs. Studentstipendier är ett sådant område.

– För att vända den negativa trenden med allt färre internationella studenter har Lunds universitet nu ett stort behov av att kunna dela ut stipendier genom exempelvis LU Global Scholarship Fund. Lunds universitet är det första universitetet i Sverige, och ett av de första i Eu­ ropa, att starta en plattform för crowdfunding för forskning och utbildning. Det finns många exempel på lyckade initiativ där studenter själva lyckats finansiera studierelaterade aktiviteter, säger Ulrika Nilsson, chef för Donatorrelationer.

tredjedelar av studenterna som kommer från länder utanför Europa när avgifterna infördes • Den största minskningen har skett i länder i Afrika samt i Pakistan • En återhämtning har börjat ske och idag ligger Lunds universitet på en nivå om ca 50% jämfört med innan avgifterna infördes

sista sidan q : peter ”peppe” fransson (wl)

MORRHOPPAN

B

Mjau, mjau, klorna börjar bli långa - dags att sätta ner dem i månadens klösbräda:

illustration sara ottosson

opoolens avgående projektledare, tillika AF-borgens störste anglofil. Maniskt intresserad av allting härrörande från de Brittiska öarna, i synnerhet Guinness. Resor till Dublin varvas med en karriär som kyrkopolitiker för socialdemokraterna. Peppe har liksom Jan Guillou en förkärlek för kombinationen tweed och klasskamp och motverkar genom sitt yttre effektivt användandet av termen gråsosse. Obekräftade rykten gör gällande att han har ett sponsoravtal med Harris Tweed. Sina flugor syr han dock själv.

... I etern hördes att Studentlundsvåningen blivit ett dagis. Kan ha syftats på många tillfälliga förkylningar, kanske på något annat. ... "Han är snäll" kan vara motivering nog för att bli vald på en Studentlundsvåning. ... På Studentlundsvåningen går det att blicka mot Tegnér och ta igen sig med skorna i fönsterkarmen. Varför jobba ihjäl sig i skitgörat? ... Studentlundsvåningen gick på träff med kungen. Planerade överlämna strippa.

Q kvad profetiskt: Höjdarjobb i fastigheter, stilig och charmant alltid, överklassmeknamn och fluga, tredelad kostym i tweed.

Ingen skulle häpen bli om, innan nästa kyrkoval, sossen Peppe samlat mod och kommit ut som liberal.

Ångrade sig. ... Hur många Studentlundsmedlemmar kan det få plats på en Studentlundsvåning?

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

30

lundagård nr 2 2014

Redigering: Kenneth Carlsson

HUMANIST- OCH TEOLOGDAGARNA | 11–12 APRIL

Sanningar Traineeprogrammet 2014/2015

Ditt steg in i demokratibrasnchen!

Ansök senast 15 mars!

Låt HT-forskarna bli dina vägvisare in i sanningssökandets svindlande landskap!

UR FÖRELÄSNINGSPROGRAMMET: Fredagen den 11 april • Är det verkligen sant att man kan tala med utomjordingar?

• Sanningen är inte vad den har varit!

Lördagen den 12 april • Minnen, sanning och lögn – att berätta sitt liv • 12.00 RAUSINGFÖRELÄSNING med Marianne Gullberg | Kan man lära sig kinesiska som vuxen? Sant och osant om vuxen språkinlärning

Hela programmet: www.ht.lu.se/htdagar Vi ses på Språk- och litteraturcentrum, Helgonabacken 12 i Lund.

Fritt inträde.

Lundagård söker medarbetare Lundagård är Sveriges äldsta studenttidning. Sedan 1920 har vassa pennor som Per T Ohlsson, Björn af Kleen, Rakel Chukri, PM Nilsson och Hasse Alfredsson börjat sina journalistiska banor i AF-borgens torn.

Ansök på www.offentligajobb.se Läs mer om traineeprogrammet, följ vår blogg eller kontakta oss på www.traineeprogrammet.se

Just nu söker vi främst:

Fotografer

som vill vara med där det händer och fånga Lunds studentliv genom kameralinsen.

Redigerare

med kunskaper i Indesign och öga för sidplanering.

Grafiker

med kreativitet och känsla för färg och form.

Skicka cv, personligt brev och arbetsprover till lundagard@lundagard.se

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår

Abonnemanget där allt ingår.

För bara 2% av studiemedlet.

FASTPRIS 195 KR/MÅN: (ORD. PRIS 245 KR/MÅN)

– Fria samtal – Fria SMS & MMS – 3 GB surf – Ingen bindningstid Skaffa på comviq.se/student