Tidningen lundagard nummer 1 2014

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 1 2014

strippa och student Vad händer när studiemedlet dras in? Vi har träffat ingenjören "Jessica" som blev nakendansös. Sid 12-16

utfryst på kursen

Blev mobbad och deprimerad – institutionen gav inget stöd. Sid 8-9

s 1f.indd 1

fysisk slagskämpe

Elna Heimdal Nilsson är fysiker och EM-mästare i thaiboxning. Sid 18-19

alla går i fula skor Dagisfröknar till nazistiska bloggare - vad beror det på?

Sid 24-25

2014-01-27 02:08

r e e n i a r t r e k ö s i V

–framtidens samhällsutvecklare

som vill vara med och utveckla samhället och hjälpa oss att nå vår vision ”Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt”.

Vi söker dig med siktet inställt på att bli verksamhetscontroller inom IT, projektledare, projektingenjör, planerare, lantmätare eller utredare. Förutom relevant utbildning och ett intresse för samhällsutveckling så vill vi att du har förmågan att se helheter, är lyhörd, resultatorienterad – och vågar tänka vidare!

Ansök n senast de

21 feb

Läs mer på www.trafikverket.se/trainee Sofia Nyberg, trainee, Frida Krantz Röhne, en av oss i Trafikverket

en av oss i Trafikverket

s.2-3 Ledare.indd 1

2014-01-26 20:50

INTE BITTER

Chefredaktören för Ergo (Uppsalas Lundagård) jämförde sin lön med Dagens Nyheters dito. Jag däremot jämför min med redaktörerna på Svergies fem andra största kårtidningar. Svaret: Alla utom en ger redaktörerna lön på över 23 000 kronor i månaden, minst. På Lundagård får vi redaktörer 12 000 kronor före skatt, men är glada ändå.

Kanske en ögonöppnare för kårer som tycker att Lundagård får för mycket pengar? Och då har vi till skillnad från andra inte ens frilansarvoden. Vilken studenttidning som är bäst? Ja, det är bara att jämföra.

KC

PRIVATA STÅLAR

Lunds universitets försök att efterlikna ett privatägt amerikanskt universitet fortsätter. Det nya svarta är donationer och förhoppningen är att dra in tre miljarder kronor fram till 2018. Enligt universitetet en nödvändighet när staten snålar. Men vems intressen ska egentligen styra vem som får vad?

AS

ledare

karnevalen framför allt

Att Lund vilar på hårt jobbande ideella krafter är ingen hemlighet. Men trots studentlivets ringa omfattning är konflikterna påfallande många. Påpassligt nog kommer en karneval som gjuter olja på vågorna. Men vad händer sen?

Du behöver inte dyka djupt i ankdammen Lund för att se motsättningar under ytan. Vi lämnar en höst där Studentlundssamarbetet fortsätter att skvalpa.

Akademiska föreningen och Fonden för Ynglingaborgens bevarande försöker med ekonomisk utpressning ta sig in i Karnevalsorganet, kårernas kära ägodel. En ägodel med ett starkt varumärke som sover i treårsperioder och som kårerna inte riktigt tycks veta hur den ska förvaltas eller vem som ska göra det. på teknologkåren hörs åter röster för nya utredningar kring ett eventuellt Studentlundsmedlemskap. På Smålands nation viskas det om att överge vissa principer för att komma med i Studentlundgemenskapen. De främsta anledningarna tycks vara att slippa det byråkratiska krångel med dubbla medlemskap som ett självvalt utanförskap innebär.

Ointresset för ordförandeposten i Kuratorskollegiet kan det också spekuleras i. Visst att det är en karnevalsvår som kommer, men borde inte flertalet av de drygt 40 nationstopparna vilja stå i kö för uppdraget? Tidigare ansågs i alla fall posten hedrande. det underliggande problemet är att de olika student-

"Vad händer när ankdammen hamnar i postkarnevalistisk depression?"

lägga sina resurser på studiebevakning i stället för att arrangera baler? En kan ju tycka att det är där resurserna borde läggas.

För även om Råbiffen säkert smakar gott för stunden så finns ändå grollet där. Om vem som lockar mest och bäst.

men så kommer våren. Och inte vilken vår som helst. I år

är det ju ”vart fjärde” i Lund.

Tre dar i maj är det partaj i Lundagårdsparken. Närmare en halv miljon besökare väntas komma när 5000 studenter arrangerar Lundakarnevalen. Kommer motsättningarna i ankdammen att finnas då? Förmodligen inte. Karnevalen förenar och ses av de engagerade som något större, något viktigare. Varför? Svårt att sätta fingret på, mer än att det ju är ”vart fjärde”.

vad händer när ankdammen hamnar i post-karnevalis-

tisk depression? Det är det svårt att sia om. Men så länge den oklara ansvarsuppdelningen består kommer motsättningarna inom studentvärlden att fortstätta. Egentligen handlar det om en tävling i ideellt engagemang. Och vem som har roligast. Det är där du som enskild student kommer in i bilden. Det är genom ditt ideella engagemang som studentvärlden påverkas. Glöm inte det.

organisationerna tassar på varandras områden. Och med det kommer fientligheten. Borde inte till exempel kårerna

carl-johan kullving webbredaktör

lundagård nr 1 2014

"När någon droppar ett beat blir man liksom tung i kroppen."

Alla tiders hiphop - sid 27

"Skulle kombinationen överskrida 300 kronor så har man ett samråd "

Varför olika priser på studentföreningarna? - sid 10

"För enformigt jordbruk."

Studenterna utan framtidsoptimism - sid 22

"I myrstacken finns det till exempel bara en hona."

"Klimax? När Putin lägger sig på isen."

De alternativa OS-grenarna - sid 26

Osjälviska djur - sid 20

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 0000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Kenneth Carlsson kenneth.carlsson@lundagard.se Redaktör Annika Skogar annika.skogar@lundagard.se Webbredaktör Carl-Johan Kullving carl-johan.kullving@lundagard.se Bildchef Jens Hunt Redaktion Jonas Jacobson, Henrik Larsson,

Tobias Persson, Sebastian Hagberg, Nina Lind, Virve Ivarsson, Karin Furenhed.

Medarbetare detta nummer Hanna Holmquist, Arash Shahsavari, Q, Fredrik Toreblad, Sara Ottosson, Philip Stålhandske, Nike Eliasson, Tim Jedeur-Palmgren, Thobias Bergström, Tor Gasslander, Marie Eriksson, Saga Sandin, Karolina Jakstrand, Jens Hansen, Sebastian Manieri, Filip Rydén, Hedvig Areskoug, Bengt Pettersson, Sofia Molin, Robin Wilhelmsson, Hanna Dahlberg, Linus Gisborn, Lukas Norrsell, Emma Andersson, Stina Qvarnström, Teresia Olsson, Lars Jansson, Aydin Ramezani, Malin Johannesson, Julius Viktorsson, Viktor Drangnell-Ek, Lisa Blidnert.

Omslag Tim Jedeur-Palmgren. Personen på bilden har ingenting med artikeln att göra.

Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr.

För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavwww.ts.se gift på 155 kronor.

Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 27 januari 2014.

Deadline nr 2/2014 21 februari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 38 900.

Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 04614 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård - Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07 Redigering: Filip Rydén

s.2-3 Ledare.indd 2

lundagård nr 1 2014

3

2014-01-27 00:51

detta har hänt

grönt är skönt

14-01-16

NYA KRAV PÅ WERMLANDS

Wermlands nation blir Sveriges första Kravmärkta studentnation och befäster sin profil som den ekologiska nationen i Lund.

1 000 ... är det minsta antalet studentbostäder som ska byggas innan 2017 i det stora byggprojektet som kommunen, universitet och Akademiska hus står bakom.

”... det är nått fint i att bli medryckt.”

Ragnvi Melin som utformat Futuralkarnevalsaffischen, förklarar konceptet med raketen som åker iväg mot framtiden. '

13-12-12

13-12-19

150 ekonomistudenter blev inte antagna till termin två på sitt program - trots platsgarantin. EHL skyller på systemfel och antar dem, vilket gör att450 studenter får trängas i föreläsningssalen i vår.

Västgöta nation, Göteborgs nation, Malmö nation och Juridiska föreningen riskerar att bli av med sin alkoholförsäljning sedan kommunens tillståndsenhet hittat stora brister i deras alkoholhantering.

ANTAGNINSSTRUL PÅ EKONOMIHÖGSKOLAN

TLTH UTREDER BOSTADSBYGGE

Teknologkåren utreder om kåren ska bygga bostäder.

– I mars eller april kommer vi presentera vad vi kommit fram till, säger ordförande Björn Hansson.

nyheter från www.lundagard.se 4 lundagård nr 1 2014

s.4-5 webb.indd 1

SERVERINGSTILLSTÅND I FARA

foto: lukas norrsell

13-12-06

13-12-10

13 14-01-08

... våningar. Så högt blir Helsingkronas nya bostadshus som börjat byggas. Inflyttning sker höstterminen 2015 och fasaden ska vara klädd i koppar.

14-01-16

AF BOSTÄDER HÖJER HYRORNA – IGEN

För tionde året i rad drabbas AF bostäders hyresgäster av en hyreshöjning. 2014 års hyror höjs med i genomsnitt 2,1 procent.

– Vi är jättenöjda, säger bostadsombudsmannen Robin Heed.

illustration: fredrik toreblad

13-12-06

mest läst på lundagard.se 1. 13-12-09: "DEBATT: Vore ansvarslöst att fullfölja beslutet att stoppa TM".

2. 13-12-13: SERIEN: Forskning.

3. 13-12-19: Serveringstillstånd i fara.

Redigering: Carl-Johan Kullving

2014-01-27 01:10

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

månadens webbkrönika

foto: jens hansen

foto: tim jedeur-palmgren

använd din rättighet

news from lundagard.net

13-12-11

SNOWY SUSTAINABLE CHRISTMAS CELEBRATION

Jan Di Basio organized a sustainable Christmas market. "We want to use the market as an opportunity to encourage people to rethink consumerism", he said.

”Like any good Spex, Jack the Ripper is full of sex, drugs and double entendre.”

”Nytt år, nya möjligheter”. Det är en fras som ofta yttras så här års. För en gångs skull stämmer det verkligen. 2014 är det val till både riksdagen och EU-parlamentet och det är viktiga tillfällen då vi väljer vilken politik som ska forma vår framtid. i eu-valet 2009 var valdeltagandet i Sverige 45,5 pro-

cent vilket är alldeles för lågt. Men varför ska en rösta i EU-valet? Ibland kan det kännas som att EU ligger långt borta och inte påverkar vår vardag. Men faktum är att EU inte ligger i Bryssel eller Strasbourg. Sverige är medlem i EU och därmed ligger EU också hemma hos dig.

Vi är en del av EU och EU har betydelse för vår vardag.

The only international spex in Lund, Kalmarspexarna, impresses Lundagård's reviewer. Oscar Wilde, Charles Darwin, Arthur Conan Doyle, Charles Dickens and Florence Nightingale all makes an appearance in this spex.

foto: thobias bergström

13-12-11

14-01-20

14-01-24

... personer sökte till Lunds universitet inför vårterminen 2014.

Osäker arbetsmarknad och Lundakarnevalen kan vara två orsaker till söktrycket.

Det hoppas universitetet med rektor Per Eriksson och styrelseorförande Margot Wallström få in i den nya donationskampanjen till 2018.

Pengarna ska användas till att forska fram "en bättre värld".

38 236 foto: stina qvarnström

klassikern

TRE MILJARDER I DONATIONER

Ladda ned Lundagårds app på Appstore

14-01-24

FÖR NÖJES SKULL

På sidorna 18-19 kan du läsa om om Elna Heimdal Nilsson som vann EM i thaiboxning. I nummer 8/2009 följde Lundagård med på wrestling.

Läs reportaget på lundagard.se.

”Judar, muslimer och kristna är ju faktiskt kusiner, vi är alla Abrahams barn.”

Antje Jackelén, som i juni blir Sveriges första kvinnliga ärkebiskop, gästade Studentafton.

detta händer ▶▶ 14-02-07: Jesperspexarna har premiär med spexet Atatürk. ▶▶ 14-02-07: Invigning av de XXI olympiska vinterspelen. ▶▶ 14-02-09: Upprop till Lundakarnevalen.

eu är mer än pampiga byggnader, människor i kostym och lobbying, EU är också ett forum för dialog och samarbete över nationsgränser. Åsikterna kring EU:s struktur och den politik som drivs är olika, men oavsett vad man tycker "... faktum är att i sakfrågorna så har EU EU inte ligger stor potential för att verka för fred, mänsk- i Bryssel eller liga rättigheter och en Strasbourg." ljus framtid. eu:s politik för högre utbildning har stor betydelse

för vår nationella högskolepolitik och för den utbildning vi som studenter läser. I dag kräver en högre utbildning med god kvalitet ett internationellt samarbete. I EU diskuteras och samordnas medlemsländernas nationella högskolepolitik. ERASMUS-programmet som möjliggör för fler än 230 000 studenter att åka på utbyten varje år är ett konkret exempel på vad detta kan mynna ut i.

även andra områden inom EU:s politik utöver utbildningspolitiken påverkar vår utbildning. Utbildningspolitiken är inte oberoende av det samhällsklimat som råder och samhällsklimatet påverkas av den politik som drivs i EU. Ett ökat fokus på miljöfrågor gör att det nuförtiden står i högskolelagen att ”Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.”. På liknande sätt har till exempel EU:s migrationspolitik och politik för mänskliga rättigheter betydelse för högskolornas internationalisering och lika möjlighet för alla oavsett bakgrund att ta del av högre utbildning. att rösta handlar inte om att hitta vilket parti som stämmer bäst överens med dina åsikter. Det handlar om att föreställa dig vilken framtid du vill ha och rösta på de du tror kan representera den föreställningen i våra demokratiska organ. Att rösta är en rättighet många har kämpat och dött för och som vi därför inte bör försumma. EU påverkar dig, se till så att du påverkar EU. teresia olsson utbildningspolitisk krönikör på lundagard.se lundagård nr 1 2014

s.4-5 webb.indd 2

5

2014-01-27 01:12

nyheter

Fick nog av trakasserier När hon bad sina korridorare att festa mindre blev hon trakasserad på Facebook och kallad Hitler. Umashree Pancholy från Indien beskriver sin tid i Lund som fyra månader av helvete. Nu packar hon sina väskor och åker härifrån. foto: privat

När Umashree Pancholy i början av höstterminen flyttar in i LU accomodations internationella boende fungerar allt bra och hon kan fokusera på sina studier i lugn och Umashree ro. Hon läser ett mas- Pancholy tersprogram som är krävande och tar mycket av hennes tid.

Hon har, trots ett stipendium, också betalat runt 8000 euro för att studera vid Lunds universitet. Men det dröjer inte länge innan festandet sätter igång, något som enligt henne så småningom börjar urarta.

– Studenter från andra våningar och korridorer började hålla till i min korridor och festa. Ofta höll de på långt in på natten, berättar hon.

– Jag är inte ett freak som inte gillar att festa. Jag tycker också det är kul ibland, men jag vill kunna plugga ifred också.

Köket ockuperas och toaletterna är ofta nedspydda på morgonen, något som det, enligt Umashree Pancholy, ofta struntas i att städas upp.

– Varför betalar jag ens hyran när jag knappt kan använda mitt rum och mitt kök?

Sänkt sitt betyg

De verkliga problemen börjar dock när hon till slut vågar säga ifrån.

– Jag bad mina grannar att ta det lugnare och inte störa så mycket när de hade fest. Då började de helt öppet skriva sarkastiska kommentarer om mig på Facebook, berättar Umashree Pancholy.

Hon blir jämförd med Hitler och flera

av korridorsgrannarna pratar inför henne på sina hemspråk som hon inte förstår. Hon hör bara sitt namn nämnas på det främmande språket.

– De var väldigt hatiska i sitt uppträdande mot mig. De visade ingen respekt men däremot tydligt att de inte gillade mig, säger hon.

– En gång skulle jag ha tenta dagen efter men låg vaken till klockan fem för att de hade fest. På grund av den stress jag upplevt under de här månaderna har jag inte bara mått psykiskt dåligt utan också sänkt mina betyg.

Vill aldrig tillbaka

För att få bukt med problemet mejlar hon till LU accomodation där hon förklarar sin situation, men responsen är inte tillfredställande.

– De skrev i princip bara att jag kunde ringa security om det blev för högljutt och så mejlade de ut ett mejl om att folk skulle lugna ner sig, men det blev ingen bättring. Man måste ta hand som sina internationella studenter, men de verkade inte alls ta mig på allvar, säger hon.

Planen var från början att stanna i Lund för att göra klart mastern, men på grund av allt som har hänt har Umashree Pancholy ändrat ämne på sin uppsats så att hon kan flytta tillbaka till Ungern där hon tidigare studerat.

– Utan mina vänner i klassen hade jag aldrig klarat det. Jag har stannat kvar så länge jag kan i skolan och åkt hem så sent jag kan till korridoren, berättar hon.

– Jag vill aldrig komma tillbaka till Lunds universitet, i så fall bara om jag har råd att bo i en egen lägenhet.

När Lundagård någon timme efter samtalet kontaktar Umashree Pancholy för att fråga om hon har tid att träffa en fotograf för att ta en bild svarar hon att det inte går. Väskorna är packade och hon sitter redan på bussen bort från Sverige. text karolina jakstrand foto jens hunt

in english Left Sweden after harassment An exchange student living in a corridor room found the parties there too frequent and too noisy. After they started interfering with her ability to study, she asked her neighbours to cut back a little. This led to nicknames, openly hostile behaviour and sarcastic comments on Facebook. The student feels that the corridor owners have not taken her complaints seriously , and is now leaving Sweden to finish her studies elsewhere.

Read the full story at lundagard.net

6

s.6-7 Nyhet.indd 1

lundagård nr 1 2014

Personen på bilden har inget med personen i artikeln att göra.

Redigering: Filip Rydén

2014-01-27 00:40

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

– nu lämnar hon Sverige "Misslyckande från vår sida" Umashree Pancholys fall är inte unikt. LU accomodation försöker lösa liknande problem på plats i korridorerna. Men skulle problemen bestå är det den drabbade som får valet att flytta.

foto: lukas norrsell

När Lundagård begär ut LU accomodations samtliga dokument från 2013 rörande mobbing och diskriminering är mejlsvaret tillbaka från ansvarig tydligt: ”Vi har inga ärenden rörande diskriminering eller mobbing registrerade 2013 och inget sådant fall har kommit till min kännedom.”. När Lundagård i stället begär ut samtliga klagomål från 2013 anser LU accomodation att materialet är så omfattande att det kommer ta lång tid att få ut. I stället Sara van Lunteren ringer de upp och undrar vilken typ av fall Lundagård är intresserade av.

Det visar sig att Umashree Pancholys situation inte är unik. Enligt Sara van Lunteren, avdelningschef på LU accomodation, har de ett tiotal liknande fall per år.

Men när Lundagård även vill se dokument från de ärendena blir det åter problem.

– Vi vill inte lämna ut materialet, då det är känsliga uppgifter för de som har blivit utsatta, säger hon.

I stället börjar Sara van Lunteren förklara vad LU accomodation gör för att säkerställa att deras hyresgäster hamnar i ett klimat som passar dem redan från början.

– Studenten kan alltid ange om den har några speciella önskemål när de skriver sin bostadsansökan. Det är inte ovanligt att det kommer så pass många som önskar att få bo i en extra lugn korridor att vi kan ordna det. Vi har inga garantier men vi gör vad vi kan, säger hon.

Men om ett problem likt Umashree Pancholys väl skulle uppstå försöker

LU accomodation först att lösa det på plats i den egna korridoren.

– Vi har anställt en ny person som bland annat ska kontrollera boendena och ha kontakt med hyresgästerna. Vi vill jobba förebyggande för att sådant här inte ska hända, säger Sara van Lunteren.

Offren får flytta

Enligt Umashree Pancholy sköttes alla åtgärder från LU accomodation via mejl, där de andra hyresgästerna ombads lugna ner sig – något som inte hjälpte. Enligt Sara van Lunteren hade nästa steg varit att hon skulle erbjudas en ny bostad i en annan korridor. Konkret hade alltså Umashree Pancholy fått välja att byta bostad samtidigt som grannarna som mobbade henne hade fått bo kvar.

– Men eftersom hon nu har lämnat Sverige blir det inte aktuellt. En kille med liknande problem fick dock en ny bostad.

Oavsett är det alltid ett misslyckande från vår sida när våra hyresgäster tvingas flytta.

Vanligt med kulturkrockar

På Studenthälsan i Lund är det vanligt att internationella studenter hör av sig om olika problem. Ulrike Linse Strömland, psykolog på Studenthälsan, känner väl igen komponenterna i Umashree Pancholys berättelse.

– Det är många internationella studenter som upplever en enormt stor kulturkrock när de kommer hit, både i själva undervisningen och i det sociala livet. Många reagerar också över Lunds alkoholkultur.

Hon tror dock inte att det är mer festande på internationella korridorer än på icke-internationella.

– Men om man flyttar till en plats där det plötsligt festas i ens eget hem och man är ensam student från en kultur där sådant är ovanligt, då blir det en väldigt stor krock. text karolina jakstrand

STIFTELSEN FÖR BISTÅND ÅT RÖRELSEHINDRADE I SKÅNE delar i början av juni 2014 ut bidrag till: • Enskilda för främjande av vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med rörelsehinder i Skåne, samt till behövande rörelsehindrade i övrigt i Skåne.

Ansökningstiden går ut den 31 mars 2014.

För närmare information och ansökningsblankett kontakta stiftelsen på tel 042-14 66 50, e-post bistand@stiftbistandskane.se eller till Stiftelsens adress, Kronborgsgatan 2 c, 252 22 Helsingborg. Blankett finns även att hämta på www.stiftbistandskane.se.

Beträffande bidrag till forskning och handikappsorganisationer i Skåne beslutas detta under november månad.

Redigering: Filip Rydén

s.6-7 Nyhet.indd 2

lundagård nr 1 2014

7

2014-01-27 00:41

nyheter

Mobbad i över två år

Kände sig övergiven av institutionen – "Han gav blanka fan i mig" Kajsa utsattes för kränkande särbehandling av en annan student under två års tid. Hon drabbades av depression och övervägde att ta sitt liv. Studenten kom undan med en varning.

– Men jag förlorade två år av mitt liv, säger hon.

rater betedde sig konstigt. De svarade inte på tilltal.

En kvinnlig kurskamrat, som Kajsa tidigare haft en normal relation till, hade också förändrats.

– Hon slutade prata med mig och när hon väl sa något så var det spydigt. Det var små subtila signaler, men träffade ändå rätt i själen.

På Kajsas köksbord ligger pärmar, mappar och högar av papper. Hon har hunnit Ryktesspridning låg bakom samla på sig en hel del om den tid som Den här behandlingen fortsatte under hon egentligen helst av allt hela kursen. Kajsa förstod inte vill glömma. Gamla mejl, vad som hade hänt, men märkte "Hon tyckte jag var anmälningar till disciplinatt hennes eget beteende började nämnden och ansökan om korkad och antog att förändras. Från att ha varit en ekonomisk ersättning för person så började hon dra jag fått uppgiften på social terapisamtal. sig undan. När hon skulle prata felaktiga grunder." inför klassen började hon rodna och stamma, något som inte Kursarna tog avstånd hade hänt tidigare. Förklaringen Det började när hon skulle till klassens beteende fick hon först vid skriva sin kandidatuppsats. Hon vackkursens slut. Den kvinna som Kajsa tilade i sitt ämnesval och när handledadigare trott varit hennes vän hade spridit ren erbjöd kursdeltagarna ett färdigt rykten om henne, och hur hon hade fått uppsatsämne där det fanns en chans att sitt uppsatsämne. bli publicerad i en antologi så nappade – Hon tyckte jag var korkad och antog Kajsa. att jag fått uppgiften på felaktiga grunder.

– När jag kom till nästa kurs så märkAtt det måste vara på grund av mitt utsete jag att något hade hänt. Två klasskam8

s.8-9 Nyhet.indd 1

lundagård nr 1 2014

ende. Att jag och min lärare hade något romantiskt ihop, en befängd anklagelse.

– Jag grät tre dagar i sträck. Min värld brakade samman. Är det något jag ansträngt mig för under min studietid så är det att bli tagen på allvar och inte vara den där söta flickan.

Sammanbrottet

Det visade sig att kurskamraten gjort ett omfattande arbete. Studenter och lärare hade fått mejl och telefonsamtal där det antytts att läraren var förtjust i Kajsa och att han därför hade gett henne fördelar. Till och med en distansstudent i Uppsala fick ta del av anklagelserna. En del avfärdade det, andra trodde på det, men i princip alla höll sig på avstånd.

– Jag brukade älska att vara på institutionen, men nu var det många som inte pratade med mig. Jag hade upprepade självmordstankar, men vågade inte säga något till någon. Det är ett otroligt tabu, särskilt när man har barn.

Institutionens stöd bristfälligt

Den anklagade läraren, som också mådde dåligt av ryktena, erbjöds betald terapi av institutionen. Kajsa upplever dock att Redigering: Filip Rydén/Philip Stålhandske

2014-01-27 00:25

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

Trots att mobbning på universitetet är vanligt är ansvarsfrågan luddig. Många utsatta hamnar mellan stolarna. Det säger studerandeskyddsombudet Petra Holst. foto: tim jeuder-palmgren

Inser bristerna

När Lundagård når prefekten så medger han att han kunde ha gjort mer för Kajsa.

– Hon sa att hon inte behövde någon hjälp, men i efterhand så har jag förstått att hon behövde det.

Hon har ju suttit och gråtit på ditt kontor. Kunde du inte dra slutsatsen att hon mådde dåligt då?

– Jo och det var därför jag frågade om hon ville ha en stödperson.

Vad kunde du gjort annorlunda?

– Vi kunde naturligtvis ha följt upp det bättre. Vi kunde hört av oss för att höra hur det var med henne.

Och varför gjorde ni inte det?

– För att jag först efteråt förstod att hon hade behövt det.

Petra Holst

Hoppas på förbättring

Kajsa är nu tillbaka på institutionen för att skriva sin masteruppsats. Hon kommer dock inte att tillbringa särskilt mycket tid på universitetet. Spåren sitter kvar, men hon hoppas att hennes fall kan hjälpa till att belysa att många delar av universitetet saknar kunskap om hur man ska hantera fall av kränkande särbehandling och arbetsmiljöproblem.

– Jag har förlorat två år av mitt liv. Visst har jag tagit akademiska poäng, men det har varit med blod, svett och tårar. Hade jag varit yngre och inte investerat så mycket tid och pengar på mina studier så hade jag lämnat för länge sedan.

Kajsa heter egentligen något annat. text sebastian hagberg illustration marie eriksson

in english Uni Bullies

A student noticed her classmates acting strangely around her. One of them had spread a rumour about a romance between her and the teacher. This rumour left her suicidal, but she did not get adequate support from the university.

The university needs to work more on how to handle bullying. Read the full story at lundagard.net

Redigering: Filip Rydén/Philip Stålhandske

s.8-9 Nyhet.indd 2

foto: jens hunt

Många utsätts – få tar ansvar

hon inte fick något stöd alls. Till Kajsa gav man signaler som att hon överdrev och att hon skulle “kämpa på”. Att få något slags upprättelse visade sig också vara svårt. Den anklagade läraren anmälde kurskamraten till disciplinnämnden, som gav henne en varning. Men eftersom de inte hanterar arbetsmiljöärenden var den enda chansen till upprättelse att gå till institutionens prefekt.

– Jag satt hos honom och berättade och grät. Han gav mig bara en ryggdunk. Han gav blanka fan i mig. Min studiemiljö var inte likvärdig med en lärares arbetsmiljö.

Inte en enda gång frågade han vad han kunde göra för mig. Först när jag var på väg att gå sade han: “Skulle du förresten vilja ha en stödperson?”.

Hon har bara suttit på sin post i drygt ett år, men känner sig ändå säker på att mobbning och kränkande särbehandling är vanligare än många tror.

– Jag skulle nog våga påstå det. Framför allt ryktesspridning är väldigt vanligt på universitetet, säger hon.

Grundskolor har ofta utbyggda antimobbnings-program och arbetsplatser har utbildade personalansvariga, men på universitetet är det ofta oklart vem som har ansvaret, menar Petra Holst.

– Rutinerna är väldigt vaga när det kommer till arbetsmiljöärenden. Ingen vet riktigt vem som har ansvar.

"Framför allt ryktesspridning är väldigt vanligt på universitetet."

Borde gjort mer

Vid institutionerna är det prefekten som är ansvarig för arbetsmiljön. Men det är inte säkert att hen vet hur man ska handskas med mobbningsärenden. Något som Kajsas fall illustrerar.

– För det första borde man visat att detta inte var ett accepterat beteende, varken av studenten eller av de andra inblandade. För det andra borde man ha varit bättre på att följa upp Kajsas ärende för att se om åtgärderna man gjorde förändrade hennes studiesituation.

I detta fall släppte man ärendet utan någon större åtgärd eller uppföljning, säger Petra Holst.

Hopp för framtiden

Universitetets arbetsmiljöpolicy håller på att omarbetas och ska snart skickas ut på remiss. Petra Holst hoppas att ansvaret ska bli tydligare där. Tills vidare uppmanar hon studenter som upplever sig mobbade att vända sig till sin prefekt, kår eller till henne själv. Det rättsliga och disciplinära skyddet är visserligen svagt, men man kan få annan hjälp.

– Bara att någon ringer och frågar hur man mår och hur det har gått är ofta en stor hjälp, säger Petra Holst.

text sebastian hagberg

Dödsskjutningen inträffade på studentområdet Kämnärsrätten.

Oklarheter kring julaftonsmordet Rättsväsendet är fortsatt förtegna om händelserna i Lund på julafton, då en professor på universitetet misstänks ha skjutits ihjäl av sin son. Den misstänkte ska nu genomgå en rättspsykiatrisk undersökning.

Klockan 22.40 på på julaftonsnatten larmades polisen till en lägenhet på Kämnärsrätten. På studentbostadsområdets innergård låg en professor vid universitetet död.

Exakt vad som hände i den lilla lägenheten på Kämnärs under julaftonskvällen är fortfarande oklart, men den döda professorns 26-årige son greps på platsen misstänkt för dråp.

Det misstänkta mordvapnet, en pistol, hittades också på platsen.

Både fadern och den 26-årige sonen var verksamma vid Lunds universitet – 26-åringen som doktorand och hans far som professor. De båda var dessutom verksamma vid samma institution.

I förhör nekade sonen först till att ha gjort något brottsligt. Senare erkände han att han skjutit fadern, men hävdar samtidigt att det inte var meningen och att han därför inte är skyldig till något brott. Den 26-årige mannen har omhäktats en gång, och åklagare utreder just nu om åtal ska väckas. Allt talar för det.

Rättsväsendet vill inte uttala sig

Efter att ha genomgått en grundläggande undersökning av sitt mentala tillstånd beslutades det den 23 januari att 26-åringen även skulle genomgå en större rättspsykiatrisk undersökning.

En sådan undersökning tar ungefär fyra veckor från det att undersökningen satt igång.

Alla förhandlingar med den misstänkte har hållits bakom stängda dörrar, och både polis och åklagare har varit sparsamma med att dela med sig av information i fallet. Varken polisen i Lund eller länskriminalen i Malmö, som tidigt tog över utredningen, har velat kommentera händelsen för Lundagård. Lundagård har dessutom sökt ansvarig åklagare utan framgång. tor gasslander lundagård nr 1 2014

9

2014-01-27 00:27

nyheter

"

citatet

"Jorden kommer att gå under – Helsingkrona består!"

Helsingkronas kurator Robert ”Nostradamus” Lekström levererar profetior om framtiden när de första spadtagen tas för nationens nya trettonvåningshus.

Den samlade presskåren ser ut som frågetecken, medan proinspektor Peter Runnerström applåderar uppmuntrande.

hallå där... foto: horse & hound

? frågan

oscar edlund & daniel bengtson,

Varför olika priser på terminsräkningarna?

Är du medlem i en kår eller nation får du troligen hem en terminsräkning varje ny vår och höst. Men varför betalar inte alla samma summa?

Inför varje termin får oftast du som är medlem i en kår eller nation hem en räkning för ditt medlemskap. Terminsräkningarnas belopp varierar, något som snabbt går att upptäcka när man sinsemellan börjar jämföra varandras studentkort. Oftast ligger en räkning från Studentlund på mellan 260 kronor och 290 kronor.

Nils Wetterberg, ordförande för Studentlunds beredningsgrupp, råkar vara på skidresa i Alperna när Lundagård hör av sig. Men han kan förklara varför terminsräkningarnas priser skiljer sig.

– Det beror på att beloppet på terminsräkningen är summan av medlemsavgifterna för varje enskild förening studenten är med i.

Alla föreningar i Lund sätter själva sin medlemsavgift.

– Dessutom är olika studenter med i olika föreningar via Terminsräkningsföreningen. Till exempel står TLTH utanför, och därför får teknologstudenter inte sin kåravgift från Terminsräkningsföreningen. Det gör i sin tur att summan blir mindre, säger Nils Wetterberg.

Sätter sina egna avgifter

Cecilia Patriksson är ordförande 10

lundagård nr 1 2014

s.10-11 plock.indd 1

för Terminräkningsföreningen som är den förening som administrerar de flesta betalningar, både för Studentlundsanslutna organisationer och de som står utanför.

Hon berättar att Studentlund satt ett tak för avgiften.

– Kårer och nationer sätter sina avgifter helt oberoende av varandra, men skulle kombinationen överskrida 300 kr så har man ett samråd om varför det anses att den gränsen ska överskridas och denna orsak bör då vara skälig, säger Cecilia Patriksson.

"Kårer och nationer sätter sina avgifter helt oberoende av varandra.

Hon berättar även att de nationer som är med i Kuratorskollegiet, det vill säga alla nationer utom Smålands, har kommit överens om att sätta en gemensam avgift för novischer. Vilka kårer och nationer som är dyrast och billigast kan dock Cecilia Patriksson inte uppge. I stället hänvisar hon vidare till respektive kår och nation.

Kostnaden för de olika nationerna och kårerna framgår inte tydligt på deras hemsidor. I stället börjar

vi jämföra olika studentkort. Kombinationen Humanistiska och teologiska studentkåren, HTS, och Blekingska nationen verkar dyrast och landar på 294 kronor.

Varför har ni valt den prissättning ni har?

– Vissa kårer har högre pris då de kanske har speciella förmåner i form av ett gym eller liknande. Vi har 70 kronor då vi tycker det är en skälig avgift, mycket på grund av att vi inte har så mycket andra inkomster i form av exempelvis sponsorer, säger Oskar Styf, ordförande på HTS. Enligt Jimmy Sok, kurator på Blekingska nationen har det flera anledningar.

– Det beror mycket på att vår nation har haft det sämre ekonomiskt ställt i ungefär fem års tid.

Vi har då valt att hålla denna lite högre medlemsavgift för att hålla ekonomin så stabil som möjligt.

En annan orsak är att vi är en av de mindre nationerna.

Skillnaderna i terminsräkningarnas belopp är sällan stora och beror helt enkelt på kårernas och nationernas ekonomi, storlek och behov. Vilka medlemskap som ger mest valuta för pengarna är dock en helt annan fråga. text hanna holmquist foto jonas jacobsson

som sedan 2010 arbetat med en dokumentär om Studentafton, ”If there is such a place – en film om Studentafton i Lund”. Filmen är nu i sitt slutskede och har premiär i vår.

Vad är det här för film?

– Det är en 60-minutersfilm, där vi har intervjuat personer som framträtt på Studentafton 19632013. Den består även av arkivmaterial, ljudinspelningar och många aldrig tidigare visade bilder, säger Oscar Edlund.

Men varför gör ni det här?

– Sitter man i Lund så känns Studentafton kanske som något naturligt, men i Norden är det tämligen unikt. Studentafton har upprätthållit en väldigt hög nivå under sina drygt hundra år, och vi ville göra en film som är rik på material. Det är inte en film som enbart skönmålar, utan vi visar också att man har under åren haft många kontroversiella talare och frågeställningar, säger Daniel Bengtson.

Var kommer titeln ifrån?

–“If there is such a place” kommer ifrån ett brev där den världsberömde författaren och poeten Ezra Pound svarade att han gärna skulle komma till Studentafton, ”if there is such a place.” Han tyckte Lund lät exotiskt, säger Daniel Bengtson.

Vad har varit roligast med arbetet?

– Och att åka runt och intervjua alla, det har blivit nära hundra personer. Vi har åkt till bland annat England, USA och Skottland. Dramatikern sir Arnold Wesker, som numera bor i Brighton, berättade om sitt besök på Studentafton 1963.

Hans fru bjöd oss på fiskgratäng och vi satt länge och pratade. Han mindes i princip allting från sitt besök i Lund, och det är nästan ett halvt sekel sen, säger Oscar Edlund. text saga sandin

Redigering: Jens Hunt/Saga Sandin

2014-01-27 00:29

aktuell johanna stadmark, som fick tidningen nature att skärpa sig

”Kvinnorna är fortfarande färre” När Johanna Stadmark började sina studier var studenterna på kursen övervägande kvinnor. På doktorandnivå jämnades könsfördelningen ut, men högst upp fanns bara en enda kvinnlig professor. Självkänslan sjönk – det fanns ingen synlig väg framåt för kvinnorna inom biologi och geologi. Johanna Staadmark bestämde sig för att göra något åt saken.

Hur kommer det sig att du började ifrågasätta vetenskapstidningen Natures könsfördelning?

– En grupp forskare inom naturvetenskapliga fakulteten gick ihop och skapade nätverket Women in Great Sciences, WINGS, där min nuvarande forskningsledare, professor Daniel Conley, gick med. Han var intresserad av varför det såg ut som det gjorde, och tillsammans började vi undersöka just vetenskapstidningarna Nature och Sciences inbjudna experter.

Vi undersökte hur stor del kvinnor som fanns på höga tjänster inom de olika ämnena. Inom geologi och miljö fanns det ungefär 20 procent kvinnor. I Natures och Sciences inbjudna artiklar var bara ungefär fyra procent av experterna kvinnor.

Vi skickade vårt resultat till Nature, som först menade att det inte fanns tillräckligt många kvinnliga professorer. Det stämde inte, eftersom det var experter och inte bara professorer det gällde, och våra siffror visade att det fanns betydligt fler.

Sedan återkom de och menade att fördelningen berodde på att män bjöd in män som medförfattare, men det stämde inte heller. Tre månader senare publicerade Nature en

Anser du att forskningen blir lidande av diskriminering?

– Ja, man går miste om kunskap. En mer diversifierad grupp ser olika bilder och saker, vilket gynnar forskningen. Vissa menar dessutom att eftersom det nu finns fler kvinnor i botten av pyramiden kommer det att leda till fler kvinnor på högre tjänster längre fram, men går vi tillbaka så har det sett ut så här länge, i alla fall inom mitt område. Det är ett tankesätt man måste börja förändra.

Vem: Johanna Stadmark, forskare på geologiska institutionen i Lund och konsult på IVL, Svenska Miljöinstitutet i Göteborg.

Aktuell med: Har ifrågasatt och lyckats förändra vetenskapstidningen Natures könsfördelning på sina inbjudna experter.

Intressant om Johanna: Har gjort över 500 dyk och genomförde för ett par år sedan ett dyk i Bajkalsjön, en sjö där man på 30 meters djup kan släppa sitt munstycke och dricka vattnet.

Nature: Världens största vetenskapstidning med målsättning att publicera de mest framstående forskningsresultaten kommenterade av ledande experter inom respektive område.

jag har faktiskt förändrat något. Det var inte meningen att jag skulle synas, jag ville att andra skulle få upp ögonen för problemet, men att det fick ett sådant genomslag är helt fantastiskt.

"Jag anser detta vara ett av mina största bidrag till forskningsvärlden. artikel om diskriminering hos Nature själva, med tyngdpunkt på att vi måste tänka på detta och bättra oss.

Ett år senare hade deras procentsats av kvinnliga författare inom geologi och miljö ökat till 20 procent.

Vad betyder det för dig att Nature tog er efterforskning på allvar?

– Jag anser detta vara ett av mina största bidrag till forskningsvärlden, Redigering: Jens Hunt

s.10-11 plock.indd 2

Könsfördelningen hos författarna hos Nature var ett tydligt exempel, kan man se liknande tecken på diskriminering i vardagen i forskarvärlden?

– Ja, kanske inte uttalad diskriminering men definitivt en omedvetenhet i till exempel valet av medarbetare eller vid anställningar av doktorander. Man tar lätt den personen man hört talats om eller

känner sen innan, och matchar inte kompetensen efter vad man letar efter och vad som finns. Om då till exempel Nature, som är det största vetenskapsmagasinet, inte lyfter fram kvinnor får de mindre positiv uppmärksamhet.

Ett exempel är att jag bara efter artikeln om snedfördelningen i Nature blivit uppmärksammad av Vetenskapsradion för mitt arbete i Östersjön, vilket har legat på is i flera år. Det visar vilken betydelse det har att man syns. Problemet gäller kvinnor, men också icke västerländska forskare. Det gör forskarvärlden mindre än vad den behöver vara.

Många kan ändå anse att det i detta fall är forskningen som ska premieras, och att man därefter inte bör lägga energi på könsfördelning eller annan diskriminering.

Hur kan man arbeta för att minska diskrimineringen i forskarvärlden?

– Jag tror att något som ger effekt är till exempel vad min kollega Daniel Conley gör: en man och professor som ifrågasätter och problematiserar de här frågorna. Han har fler möjligheter att påverka än till exempel en nyantagen doktorand.

Män i höga forskarpositioner måste vara uppmärksamma så att det här inte bara viftas bort. 2007 deltog jag i ett mentorprogram vid naturvetenskapliga fakulteten. Vi fick i uppgift att ge prefekterna på fakulteten en jämställdhetsuppgift som handlade om vem som var mest tongivande på möten, man eller kvinna och så vidare.

Uppgiften genomfördes halvhjärtat, och en kommentar vi fick var ”En man, ett ord, en kvinna, en ordbok”.

Vi blev mycket besvikna, men dekanen reagerade också och de senaste åren har det blivit mycket bättre. Jämställdhetsarbetet har formaliserats, vilket är viktigt i en så stor, gammal och hierarkisk organisation som ett universitet. Det är också viktigt att underlätta för kvinnor i högre positioner. Kvinnorna är fortfarande färre än männen, vilket innebär att de lätt får en högre arbetsbelastning med olika uppdrag och positioner där man vill ha jämnare könsfördelning.

Så någonting håller ändå på att hända?

– Ja, jag ser mycket positivt på framtiden. Mycket behöver göras men mycket är på väg, och jag är stolt över att ha bidragit till det.

Kommer du att fortsätta följa upp Natures författarfördelning?

– Definitivt, jag kommer fortsätta hålla ett öga på dem.

text hanna dahlberg foto nike eliasson

lundagård nr 1 2014

11

2014-01-27 00:30

reportage

12

lundagĂĽrd nr 1 2014

s.12-17 Reportage.indd 1

bakom

Redigering: Filip RydĂŠn

2014-01-27 01:29

m sammetsridån Från student till strippa. En personlig kris drev Jessica till Köpenhamns sexkvarter. Det skulle vara tillfälligt, det blev fyra år av utspillda champagneglas och uppskjutna drömmar. Vad var det egentligen som hände?

text kenneth carlsson & karin furenhed foto tim jedeur-palmgren

Majoriteten av Köpenhamns turister väljer samma väg när tåget rullat in på Hovedbanegården. Upp för rulltrappan, en sväng åt höger och ut, med Ströget runt hörnet och Tivoli framför näsan. Och så finns det de som väljer bakvägen, den underjordiska passagen mot Vesterbro.

Precis som Hamburg har sitt Reeperbahn och London sitt Soho, har även Köpenhamn sina sexkvarter. Här bor de utslagna och beroende, men också unga par med barn sätter prägel på ett område som med sina vackra hus är i ständigt pågående gentrifiering. Allt eftersom Vesterbro fått en rikare inflyttad befolkning har området städats upp och problemen centraliserats till det som blivit stadens mest beryktade gata: Istedgade.

Här duggar strippklubbarna tätt mellan sexbutiker.

I hörnen vandrar kvinnor fram och tillbaka, på motsatt sida av gatan står stora killar och bevakar läget.

Jessica har jobbat i kvarteret i fyra år. På CV:t skulle hon kunna kalla sig dansös, om hon nu skulle få för sig att plita ner vad hon sysslat med sedan 2009. Det är ju lika länge sedan hon plockade ut sina senaste poäng i Lund. Då var hon civilingenjörsstudent, en riktig pluggis med höga betyg från gymnasiet. Hur hamnade hon här? vi sitter på Tempo bar i Malmö och har precis beställt in

vin. Jessica är prydligt klädd, sticker inte ut från de övriga besökarna. Även om hon försökt ligga lågt med sin sysselsättning är hon avslappnad när hon börjar berätta om sin första tid i Lund.

– Jag började utbildningen direkt efter gymnasiet. Men jag passade inte in bland mina kursare, blev jätteutanför.

Och när jag flyttade in i min korridor var de som bodde där ett så tajt gäng. Alltså, jag hade oturen att varken passa in på korridoren eller utbildningen, så jag blev väldigt ensam.

Hon upplevde Lunds studentliv som snobbigt och exkluderande. Grejen med nollningen greppade hon inte över huvud taget. Att hon var utanför i ett sammanhang där hon förväntades att passa in gjorde bara allt svårare.

Hösten kämpades igenom, vårterminen påbörjades.

Men efter en tuff start på terminen gjorde sig ensamheten påmind vid ett besök i hemstaden. Det brast. Tårarna ville inte sluta rinna. Hon var deprimerad till den grad att hon fick läggas in och studier var inte att tänka på. Trots det försökte Jessica ta några kurser i taget. Hon tänkte att de antidepressiva skulle hålla henne på fötter.

– Men det blev bara värre. Medicinen gjorde mig helt trött och hjälpe inte alls. Jag blev fet, 20 kilo tjockare. Man

måste ju prestera, men jag klarade bara en fjärdedel av kursen som jag behövde klara för att få CSN nästa termin.

Under sommaren började hon må bättre och såg fram emot nya tag. När det kom ett avslag från CSN tog det henne hårt. Hon stod utan studiemedel och inkomst.

Jessica, vars relation till föräldrarna var svajig, fick inget ekonomiskt stöd hemifrån.

– Hösten 2009 var ju panik. Under september började jag till och med låna pengar från folk i korridoren, det var hemskt. Jag var i sån ekonomisk kris.

Så kom den där dagen när en korridorare bläddrade i Metro student magazine, och fastnade vid en annons som utlovade lättförtjänta pengar. Jessica fick se den. ”Copenhagen’s best gentlemen’s club is looking for more Swedish girls – IS IT YOU?”. jessica hade hållit på med poledancing hemma, som en del i sitt dansintresse. Tanken att gå vidare till att strippa hade däremot aldrig slagit henne, men nu ville den inte släppa taget.

– Det tog en månad innan jag skrev ansökningsmejlet.

Jag tänkte att ”va, ska jag hålla på och visa mina bröst?”.

Det var en big deal för mig. Men det blev bara värre och värre med ekonomin och till slut tänkte jag: skitsamma.

Hon var vettskrämd. Att visa sig naken var inget hon hade någon särskild förkärlek för. Dessutom hade hon gått upp i vikt och kände sig ful, tekniskt trodde hon inte heller att hon skulle klara jobbet. Men svaret kom snabbt ”Kom hit så ska vi förklara för dig hur det fungerar”. Inga intervjuer, inga auditions – några bilder var allt som behövdes.

Ett Öresundståg över gränsen, och hon befann sig i centrum av Köpenhamns stripteasevärld. Ganska snart blev det uppenbart att dansen inte var det primära i jobbet. Skickligheten på stången och den yttre skönheten skulle visa sig mindre viktig än en del annat. det är lugnt i Tempos bar. Jessica ser sig om och berät-

tar att den är i ungefär samma storlek som de flesta strippklubbar hon bekantat sig med. Klubbarna är små, med en bar och en strippstång i ett hörn. I det röda ljuset kan omgivningen verka glamorös, men den står i kontrast till de sjaskiga lysrörsbelysta omklädningsrummen, för att inte tala om de nedgångna korridorerna på våningen ovanför, där många av stripporna har sina hem.

– När jag började var jag blåögd och naiv. De två första veckorna gick jag ofta in på toaletten och grät när jag Jessica heter egentligen något annat, och personen på förstasidan har ingenting med artikeln att göra. lundagård nr 1 2014

s.12-17 Reportage.indd 2

13

2014-01-27 01:29

reportage

Istedgade mitt i centrala Köpenhamn, där strippklubbarna ligger som tätast.

blivit lurad av kunder som inte ville betala. Tjejer kunde komma in och trösta mig och säga ”sweetie you are too young for this”, ”I remember in the beginning I was just like you”. Sen blir man härdad.

Att vänja sig vid jobbet gick snabbt, efter ett par veckor hade nervositeten runnit av. Dessutom erbjöd branschen någonting som varken utbildningen eller korridoren kunde ge: vänner.

– Jag hade turen att jag direkt fick en kompis och att det var några andra unga, svenska tjejer där. Jag kom in i det bästa, skönaste gänget.

kan man trivas som strippa? Jessica beskriver dansen och interaktionen med kunderna som spännande och kul.

Samtidigt: – Jag vill verkligen poängtera att jag inte vill att någon ska börja, det säger jag till alla. Om min dotter hade gjort det jag gjort hade jag blivit skitförbannad. Hjärncellerna dödas av jobbet, man dricker så mycket alkohol, ser inte dagsljus, hamnar i dumma grejer.

det jessica beskriver som den största fällan är de stora summor som dras in. För en person som aldrig haft pengar kan omställningen bli svår. Extravaganserna eskalerade när tusenlapparna började trilla in: dyra kläder, taxiresor till skillnad från vad man skulle kunna tro är det inte att strippa på scen som genererar stora pengar. Själva överallt och en lägenhet för 12 000 kronor i månaden.

– Jag har säkert slängt mellan en halv och en milshowen ger en fast lön som för det mesta betalas vitt och ligger på några hundra danska kronor per kväll. Men de jon kronor rakt ner i papperskorgen. Nu tänker säkert alla att jag är jättedum, men man blir riktiga pengarna ligger i mötet med hjärntvättad. Jag som aldrig haft pengkunderna. För att den som kommer "De två första ar blev så beroende. Man tänker att till klubben ska få den riktiga upp”jaja, jag kan ju ändå bara gå till joblevelsen och sällskap av en sexig tjej veckorna gick jag bet i morgon så har jag pengarna igen”. måste han köpa champagne. Och ofta in på toaletten Av alla tjejer jag träffat, säkert femtio, champagnen ger provision. känner jag kanske två som klarat att – Champagnen kostar några tusen och grät." hålla i plånboken. kronor. Om kunderna köper en enklaDrogerna är en annan fara. På gatan flödar kokain och re champagne klär vi inte av oss, vi sitter bara och snackar och skojar med dem. Men om de köper en lite dyrare, säg amfetamin bland de missbrukare som har kvarteren som om en kille köper för 4 000, då kan vi gå in i ett bås och hemvist. Och i yrket är det en fördel att ha självförtroende.

– När man ska sälja champagne får man ju ofta nej, ge lapdance. Vi klär alltså inte av oss var som helst. Går du in i klubben ser du inga tjejer som är nakna, utom de i och med att den kostar så mycket. En bra kväll får du minst fem nej för varje ja. Säg att du har en första arbetspå scenen. dag och får sju nej, för att få åttonde kunden och kunna Det finns också gränser för vad en kund får göra?

– Ja, alltså. På många klubbar får inte ens trosorna tas av betala hyran, då behöver man några gökar eller en lina.

Jessica tog amfetamin under nästan ett år. Hon berätpå scen. De får åka av i lapdancerummet, men kunderna tar att de flesta av stripporna tar droger. Stora delar av defår inte röra där nere. Och inget kyssande eller så. ras inkomster går direkt till kokainberoendet. Många är Vilka är kunderna då?

– Det är alla möjliga. Studenter ibland, men mest bu- alkoholister. Att tjejerna har psykiska problem anser hon sinessmen från stora företag. Jag har ju knappt rest nå- också är mer regel än undantag.

– Jättemånga har borderline. Många är bipolära, många har gonstans, så i stället för att säga att jag har rest säger jag att länderna kommer till mig. De kommer från hela värl- ångest. Den bästa strippan i Köpenhamn är den med sämst den. Australien, Afrika, USA. Men de flesta är norrmän, självförtroende, men med mest borderline och behov av bekräftelse från män. De som tjänar bäst klarar inte av ett nej. svenskar och danskar. I alla åldrar.

14

lundagård nr 1 2014

s.12-17 Reportage.indd 3

Redigering: Filip Rydén

2014-01-27 01:30

Och lika illa som att vara destruktiv mot sig själv är det att vara det mot andra. Jessica berättar om kreditkort som hackas på kunders besparingar, kollegor som häller laxermedel i mäns drinkar, och om de hutlösa priserna på all champagne. Hon känner sig som en pusselbit i ett spel som hon är rädd gjort henne till en sämre människa.

– När jag var ny och en ung studentkille kom in kunde jag få dåligt samvete och rekommendera en billigare champagne eller ge en extra lång lapdance. Nu försöker jag ändå sälja det dyraste och försöker tänka bort att de inte har råd.

Jag har fått lära mig hur världen funkar. det tog ett tag innan Jessica insåg att många av kollegor-

na gjorde valet att följa med kunderna till hotellrummet för att lägga till någon nolla på nattens inkomst. Hon uppskattar att cirka en fjärdedel av de som strippar väljer att prostituera sig. Men där upphör säkerhetsåtgärderna, när de väl lämnat klubblokalen är det inga vakter som håller koll på att allt går rätt till. Jessica berättar om vänner som blivit inlåsta och fått hota sig ut med kniv, men tror att övergrepp av det slaget tillhör undantagen. Själv har hon haft sex med kunder vid ett par tillfällen, men av andra skäl än pengar.

– Jag har gjort det gratis två gånger när jag blivit intresserad av en kund, men det har varit kärlek. Jag har också haft förhållanden med kunder. Men det är aldrig så att jag tagit betalt.

att stripporna har förhållanden är enligt Jessica inte ovanligt, problemet är ofta att få dem att hålla. Själv hade hon en långvarig relation under en period.

– Han var ju lite speciell den killen, open-minded. Vi kom överens om att jag inte skulle kyssa någon kund på munnen, att de inte skulle ta av mig trosorna. Bara dansa, inte tafsa för mycket. Han tyckte att det var coolt med en tjej som strippade. Jag trodde jag skulle gifta mig med honom, vi fortsatte vara bästa vänner länge efter att vi gjort slut. när jessica väl börjat prata är det som att hon inte kan sluta, orden forsar. En stor del av hennes jobb är annars att lyssna. På män och deras problem med vardag, kärlek och jobb.

– Kunderna tror att jag avgudar dem. Jag är en intervjuare, egentligen. Jag har haft kunder som inte frågat mig något en enda gång. Jag märker nu att det är mycket roligare att prata om sig själv än att lyssna på någon annan.

Många av Jessicas kollegor håller tyst om sina yrkesval. Även om hon själv inte skäms över det hon gör är hon rädd för samhällets dom. Att hon firade senaste julen i sin lägenhet, med en syster som enda sällskap, var delvis en konsekvens av valet att vara öppen inför sin familj.

– Det blev kalabalik när jag berättade. Många tjejer säger att de är bartenders. Till mina föräldrar sa jag som det var. Det var flera år där jag inte snackade med dem alls, men nu är vår relation bättre. Jag har sagt att jag ska sluta jobba och börja plugga igen. En strippannons kan verkligen förstöra en tjejs liv. ett rött hus med vita knutar. En tallskog. Tystnad. Här bor Caroline Jensen, mest känd som författare till den självbiografiska romanen Champagneflickan som kom ut 2008 och där hon berättar om sitt år som strippa i Köpenhamn. Efter en lägenhetsbrand som ruinerade hennes ekonomi, valde hon att pausa studierna i Lund för att dra in lite snabba cash i den danska huvudstaden.

I dag är hon författare, journalist och småbarnsmamma. Hennes köksfönster har utsikt mot trädgården och tallarna. Hon vispar ihop en kopp snabbkaffe och ställer fram på bordet. Caroline Jensen är antagligen den enda på bygden som är ägare till en hel garderob med Chanelklänningar. Det har gått 13 år sedan hon arbetade på stripp-

"Det är lätt att det blir så, med alkoholdimma i huvudet och pengar för ögonen, att man prioriterar bort allt annat."

klubbarna i Danmark. Sedan dess har hon tagit trippla examina, gett ut flera böcker, men än är det tiden som strippa hon oftast blir kontaktad för att prata om.

– Det här jobbet är som en tatuering. Har man väl gått ut offentligt försvinner det aldrig. Jag har inga problem med att vara den rösten, men jag kan tycka att det är lite komiskt. Till exempel har jag jobbat mycket längre som bärplockerska, ändå är det ingen som skriver artiklar om bärplockerskan som blev författare.

Liksom Jessica tycker Caroline Jensen att jobbet som strippa passade henne som person.

– Jag gick igång på att dansa. Då blir det roligt och spännande. Och visst, man kan lyfta blicken och se strukturerna och objektifieringen, men det är inte med på samma sätt när det blir en sexuell situation. Man kan ju jämföra med att ha sex med någon, då tänker man ju inte på att man blir objektifierad, utan är mer inne i stunden och moralen är out of the window. hon vill slå ett slag för avdramatisering av sexarbete.

I sin bok beskriver hon strippande som ett jobb bland andra.

Lika väl som polisen eller sjuksköterskan, har också strippan sina bra och dåliga dagar. Att man skulle vara mer olycklig eller mindre begåvad än genomsnittet för att man har ett sexarbete är fördomar hon vill bekämpa. Den bild Jessica ger, av en miljö som drar till sig personer med psykiska problem, känner Caroline Jensen inte alls igen. Dessutom tycker hon att branschen kan vara enklare än många andra.

– Det man gör är i princip att gå omkring och se snygg ut, prata med folk och vara säljig. Sen upp på scenen fyra gånger per kväll och göra en show som varar i åtta minuter. Jämfört med många andra kneg är det tacksamt att sitta i högklackat, dricka champagne och dessutom få asmycket betalt.

Att känna sig åtråvärd på scen tyckte Caroline Jensen var stärkande för självkänslan. Samtidigt betonar hon vikten av att det inte blir den enda källan till bekräftelse.

– Det är ett äventyr. Men man bör inte bli kvar för länge, för det är lätt att det blir så, med alkoholdimma i huvudet och pengar för ögonen, att man prioriterar bort allt annat och det tror jag man ångrar. Att strippa är ingen livskarriär.

det är risken att stagnera som Caroline Jensen ser som faran, och där spelar de lättförtjänta pengarna en viktig roll. Caroline Jensen nickar igenkännande när hon tar del av Jessicas berättelse om lyxiga impulsköp.

Hon bekräftar även hotet i de mängder alkohol som champagnef lickorna sätter i sig.

lundagård nr 1 2014

s.12-17 Reportage.indd 4

15

2014-01-27 01:30

reportage En fördom många har är att personer som jobbar i sexbranschen har detta som enda sysselsättning. Intressant nog pekar Niclas Olssons kartläggning Handlar det om val av prostituerade nationellt på raka motsatsen. Endast 11 procent av de svarande hade sexsäljande som enda inkomst. Av deltagarna var det också 22 procent som hade CSN. Siffrorna skiljer inte ut de som bara jobbar med striptease, men skulle ändå kunna ge en antydan om att det för många är ett extraknäck. Men vad är det som avgör om man blir kvar under längre tid?

– Det beror nog ofta på vad som binder en. I en undersökning berättade en sexsäljare att många studenter kom in under lov och tjänade ihop så att de slapp ta studiemedel under resterande termin. Men om du inte har jobb eller studier, ingen förankring, är det klart att det blir lättare att stanna i någonting där man får mer pengar än i ett vanligt jobb.

– Häller man i sig fyra flaskor champagne sex kvällar i veckan blir man alkoholist förr eller senare, definitivt.

Och då kommer en massa andra problem och sen kanske man blir den där sköra personen som folk förväntar sig att man ska vara. för caroline jensen gick både den ekonomiska och den

sociala övergången tillbaka till studentlivet trots allt smidigt. Att vara öppen med vad hon gjort var för henne den vinnande strategin. Redan under Köpenhamnstiden berättade hon för vänner och anhöriga vad hon höll på med.

– Jag är ju inte den som lever dubbelliv som jag vet att många gör. Jag tycker inte att saker är pinsamma. Det är klart att folk kan ställa frågor till mig, men jag har väldigt sällan blivit bemött på ett otrevligt sätt. Jag tänker att om man försöker hålla det hemligt kan det nog förstoras upp.

Att sexarbete för med sig ett stigma tror Caroline Jensen är något man får vara beredd på, men beroende på vilka steg man tagit kan det bli olika tungt att bära. Hon anser att gränsen till prostitution är flytande, speciellt i Danmark där det är lagligt.

– Det blir lättare att ta ett steg man inte är beredd på om man fått i sig tre, fyra flaskor champagne och någon viftar med jättemycket pengar. Men det steget för med sig ett ännu större stigma. Jag har kontakt med en del som varit prostituerade och de tycker att det svåraste med jobbet är omvärlden, inte den egna moralen. Har du jobbat som prostituerad blir du ditt jobb som person och för evigt på något vis.

jessica och caroline Jensen är bara två röster bland

många. Deras berättelser ger inte en objektiv bild av hur det är att arbeta som strippa i Köpenhamn. Caroline Jensens delvis positiva erfarenheter krockar med Jessicas upplevelser av en värld som raserar liv.

Niclas Olsson är utvecklingssekreterare i Malmö med inriktning på sexuell hälsa. Han har kartlagt sexarbete i Skåne såväl som nationellt. Därigenom har han träffat sexarbetare, främst prostituerade, och gjort djupintervjuer om deras syn på sitt arbete.

Han ser skillnaderna mellan Jessicas och Caroline Jensens berättelser som en bekräftelse på att det är svårt att generalisera kring sexarbetares upplevelser.

– Det är en komplicerad värld det här, det bör man vara medveten om. De intervjuer jag gör ger subjektiva bilder, personer uttalar sig utifrån hur de själva upplever det. Det finns överlag få siffror att tillgå på området.

Att befinna sig i ekonomisk kris tror Niclas Olsson kan vara en vanlig ingång till strippyrket. Ofta kommer man in i jobbet via någon man känner som har kontakter i branschen.

16

lundagård nr 1 2014

s.12-17 Reportage.indd 5

"Jag tror att man formas av den värld man är i och blir avskärmad från värderingarna i samhället."

den extravaganta livsstil som både Jessica och Caroline Jensen fallit offer för är någonting som Niclas Olsson känner igen, men han har även träffat personer som har fullt upp med att spara och betala av lån. Fenomenet pengaberoende tror han till stor del har en kulturell förklaring.

Ju längre man stannar desto mer förändras man och desto svårare blir det att återgå till ett svenssonliv.

– Man lever i sin bubbla och får kanske inte en normal inställning till pengar. Jag tror att man formas av den värld man är i och blir avskärmad från värderingarna i samhället.

Niclas Olsson betonar att den som ger sig in i sexindustrin lätt hamnar på ett sluttande plan, speciellt om man inte på förhand tänkt igenom hur länge man vill bli kvar, eller hur långt man är beredd att gå. Han beskriver en glidande skala mellan olika sextjänster där striptease många gånger övergår i prostitution, utan att detta varit planerat.

Om den psykiska ohälsan är så utbredd som Jessica skildrar kan Niclas Olsson inte svara på.

– Visst förekommer psykisk ohälsa, men jag vet inte i vilken omfattning. Däremot, om man träder in som psykisk instabil innebär det stora bekymmer. Då har du inte samma beredskap på vad som kan hända dig.

Skammen som stripporna känner anser Niclas Olsson vara utbredd bland svenska sexarbetare. Rädslan är stor för att bli utpekad för det man gör, att inte ses som tillförlitlig. jessica är anonym hemma i Sverige, åtminstone för-

hållandevis. Visst finns det de som genom åren har sänkt rösterna bakom hennes rygg och undrat om det är så, om ”det är hon som är strippan?”. Men för de flesta är hon vilken tjej som helst, och det är så hon vill ha det.

En psykos fick henne att sluta med drogerna för snart ett år sedan. Jessica har börjat ordna upp sin ekonomi och ska tillbaka till universitetet. Det första steget är redan taget: i julas jobbade hon sina sista dagar på klubben. De fyra åren står som ett oförklarligt hål i hennes CV, men har fyllt hennes liv med erfarenheter som få andra har.

Nu ser hon fram emot något helt annorlunda.

– Jag har levt i ett konstigt stadium i livet, nu längtar jag efter att bli vanlig igen.

in english Behind the Velvet Curtain Jessica began her studies right after school but made no friends. Left without student loans after a depression, she started a career as a stripper in Copenhagen. Here she presents her experiences after four years in scandinavias biggest stripping scene.

Read the full story at lundagard.net

Redigering: Filip Rydén

2014-01-27 01:30

JOBBANNONS

Lunds universitets studentkårer söker medarbetare Vad? Tjänsten är på 87,5 % och du fördelar din arbetstid mellan Bopoolen, Kreditkassan och Lillsjödals friluftsgård. Arbetet med Bopoolen är den övervägande delen.

Bopoolen är en andrahandsförmedling av bostäder som drivs av Lunds Universitets Studentkårer. Dina

huvudsakliga arbetsområden inom Bopoolen kommer vara; administration av annonser, kundkontakt, nätverkande, mötessamordning, kontakt med media och verksamhetsansvar.

Lillsjödals friluftsgård är en anrik skånsk gård som varit i Lunds studenters ägo sedan 1941.

Här arbetar du främst med att samordna och hantera kommunikation med hyresgäster, förvaltare, stiftelsens styrelse och redovisningsföretag.

Kreditkassan är en studentdriven stiftelse som förmedlar lån till studenter. Du kommer att hantera

in- och utlåningen via datasystemet, göra månatliga uppföljningar och vara kontaktperson till studenter som behöver dryga ut sin kassa.

Vem? Du har akademisk bakgrund och besitter viss juridisk kompetens. Naturligtvis är det meriterande om du har några års erfarenhet av hur universitetsmiljön och studentlivet fungerar.Du är administrativt lagd, ansvarstagande och van vid att arbeta självständigt. Vi tror att du har en uttalad kommunikativ förmåga och är duktig på att samarbeta över gränserna.

Hur?

I denna rekrytering samarbetar vi med Adecco. Du söker tjänsten på www.adecco.se. Eftersom vi jobbar med ett löpande urval ser vi gärna att du skickar in din ansökan snarast, dock senast den 9 februari.

Välkommen med din ansökan!

Lunds universitets studentkårer (LUS) är den samlade rösten för Lunds 46 000 studenter. Samtliga studentkårer i Lund samarbetar genom LUS för att utse studeranderepresentanter till universitetsgemensamma organ och verka för de studerandes intressen gentemot universitet, kommun, region och andra för de studerande viktiga aktörer.

s.12-17 Reportage.indd 6

2014-01-27 01:30

porträttet

En rak höger Forskare på dagarna. Proffs och EM-mästare på kvällarna. Elna Heimdal Nilsson är superkvinnan som räddar klimatet, men som allra helst vill slåss.

Det var en kompis som övertalade henne att följa med. Elna Heimdal Nilsson, då doktorand i Köpenhamn, hade tröttnat på Gerdahallen. Kompisen tränade thaiboxning. Elna bestämde sig för att testa.

– Jag ville gärna hålla på med kampsport, men när jag gick dit var det bara för att träna. Sedan kom jag på ganska snabbt att det var roligt.

Thaiboxningsklubben Real Fighter i Lund har en stor lokal med boxningsring i ena hörnan. Luften är tung av svett, golvet nerstänkt av droppar som flyger från de som sparkar och slår varandra till ljudet av den franska rapgruppen Sexion D’Assaut.

– I thaiboxning handlar det om att göra skada. Det låter brutalt om man inte är insatt, men det är en sport där man vinner på dominans, förklarar Elna med ett snett leende.

Hon fastnade för sporten, och blev kvar.

Sedan dess har hon gått 35 matcher, ungefär åtta om året. I maj 2013 uppnådde hon sin hittills största prestation: Hon vann EM-titeln som proffs.

– Och jag ska ju bli världsmästare. Det kommer! elna växte upp på landet utanför byn Linderöd. Gick gymnasiet i Kristianstad och hade hästar tillsammans med sin syster. Efter studenten flyttade hon till Lund, där hon, efter disputationen i atmosfärskemi i Köpenhamn, fick en tjänst som forskare på förbränningsfysik på Lunds tekniska högskola. Den kombinerar hon nu med undervisning på den naturvetenskapliga fakulteten, och jobbet som koordinator för meterologiutbildningen.

Engagemangen har gjort henne till ett känt ansikte bland studenterna. Hon trivs bra. Älskar sitt jobb. Men det är när vi återgår till att prata thaiboxning som hon verkligen lyser upp. Egentligen ville hon hålla isär sina två karriärer först.

– Du vet, när jag sökte jobbet berättade jag inte att jag höll på med thaiboxning.

Men några veckor efter att jag började jobba gick jag match och fick en sådan riktig blåklocka. Det är inte alltid så lätt att sminka över, så då kom det in en kollega och bara: ”Ja, hur har du det hemma egentligen?”. Så för att inte min man skulle bli anklagad för att ha gett mig stryk, fick jag ju berätta.

Hon säger det inte rätt ut, men det märks att hon möter en del fördomar.

18

lundagård nr 1 2014

s.18-19 porträttet.indd 1

"En rak höger är en rak höger vem den än kommer ifrån."

Folk som inte riktigt förstår vad sporten handlar om.

– Alltså, det har ändrats lite, men det är oftast: ”Men då är du ju farlig”. Nej, det är jag inte. Jag är den minst våldsamma person man kan tänka sig. Jag har aldrig slagit någon… okej, någon av mina bröder kanske, men i övrigt, inga våldsamheter utanför träningen eller match. Och sen så är det: ”Är inte det farligt?”. Det är nog den vanligaste reaktionen. Och ”slår ni verkligen varandra i huvudet?”. Ja, det gör vi. Jag menar, man knäar varandra i huvudet, sparkar varandra i huvudet – det är klart att det är brutalt. Sedan är det ju så att man är skadad efter match. Alltså, alltid. Man kan inte komma in i ringen och gå ut oskadd.

Elna ler. Skrattar mycket. Verkar vara väldigt positiv och glad. När tränaren dyker upp och erbjuder sig att visa magmusklerna för porträttbilden, skämtar hon med glimten i ögat. Det är tack vare honom som hon sitter här. Honom och maken.

– Jag står ju inte för min prestation själv, bara. Det är jag, min tränare och min man.

Och mina träningskamrater, som är här hela tiden. Ensam är man ingenting. för det är mycket som krävs. En typisk dag vaknar hon klockan fem på morgonen, beger sig till Lund, tränar någon timme, jobbar, åker tillbaka till klubben och tränar till nio på kvällen, åker hem, gör matlådor, lägger fram kläder och går och lägger sig. Hon gör ingenting annat.

Vad är det som driver dig?

– Alltså, det är ju fantastiskt roligt att slåss. Och varför tycker man det? Jag gillar det här med att pressa mig själv, både på träningen och i match. Man går hela tiden ett steg längre. Springer fortare, lyfter tyngre, slår hårdare. Men att utmana sig själv är väl egentligen det som är grejen, antar jag.

Elna gissar att det är ett större steg för en tjej att börja med kampsport. Att det är ett mer moget beslut när de väl kommer hit.

– Vår tränare har som princip att han ska behandla alla lika hårt. Han skriker på alla, och han gnäller på alla. Och det är precis som att tjejerna gillar det. För de kommer hit och så känner de att det är rättvist här. Och en rak höger är en rak höger, vem den än kommer ifrån.

På klubben blandas en mängd olika

text emma andersson foto henrik larsson

Namn: Elna Heimdal Nilsson. ”Fast när jag fajtas kallar jag mig bara för Elna Nilsson.” Ålder: 32.

Bor: Västerstad, utanför Hörby.

Gör: Forskare i förbränningsfysik.

Undervisar på naturvetenskaplig fakulteten. Koordinator för meterologiutbildningen.

Aktuell med: Vann EM i thaiboxning 2013.

människor med olika bakgrunder. Särskilt klappar Elnas hjärta för den verksamhet som klubben har för ”killar på glid”.

– Vissa säger att slagskämpar inte ska slåss, men vi har rätt många killar som haft problem i skolan med att ha slagit folk.

Sen får de komma hit och träna med oss som är vuxna och disciplineras in i det vi håller på med. De flesta slutar faktiskt slåss. Och så får de lära sig att respektera kvinnor, för har de blivit sparkade i huvudet av en kvinna, vad ska de göra sen liksom? Det funkar jättebra.

Hon vet redan att det är det här hon vill göra den dag det är dags att gå i pension från proffskarriären. Träna andra.

Fortsätta vara kvar på klubben. just nu är det svårt att tänka sig Elna

som pensionerad thaiboxare. När hon slåss är hennes kropp idel muskler. Hon berättar leende att hon aldrig har mött någon som varit starkare än henne. Att hennes främsta vapen är hennes starka psyke.

Men hon offrar mycket. Och visst har det funnits tillfällen då hon tvivlat.

– Det var ett tillfälle när jag hade förlorat en match – SM-final var det, när jag gick som amatör. Jag skulle till jobbet på måndagen, jag hade blåtiror i ansiktet, jag hade förlorat, det var tv-sänt – så alla hade sett mig förlora – och så stod jag där på söndagskvällen, jättetrött, och packade min träningsväska. Och så grät jag. Och då tänkte jag ”Vad fan håller jag på med?”.

Alltså, jag har fått stryk, jag har förlorat, helt förnedrad inför alla, och här står jag och packar min väska, för imorgon ska jag träna. För att göra det igen. Fast efter en förlust är det ju så att man måste in i ringen igen och se till att man fixar nästa.

Så hur gick nästa match?

– Ja, då vann jag.

Redigering: Philip Stålhandske

2014-01-27 00:06

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

Redigering: Xxxxx Xxxxxxx

s.18-19 porträttet.indd 2

lundagård nr 1 2014

19

2014-01-27 00:06

forskning evolutionsteroin ▶▶ Beskriver hur livet på jorden har utvecklats från att bestå av en gemensam urform till att utvecklas till en oändlig variation av arter. ▶▶ Individer utvecklar egenskaper som är fördelaktiga för överlevnad vilka sedan förs vidare till avkommorna. ▶▶ Naturens lag gör så att de som är starkast och bäst anpassade till omgivningen överlever.

Varför kan djur få för sig att hjälpa varandra trots att de inte tjänar på det? Och vad är det som gör att samhällen uppbyggda kring samarbete ibland brakar samman? Biologen Charlie Cornwallis letar efter svaren på Sölvegatan och i Sydafrika.

Os jä lv isk ad ju r

jekten när det handlar om social evolution eftersom olika individer skiljer sig mycket åt i hur de föder upp sina ungar.

I vissa fall är honan och hanen ensamma, och ibland samarbetar fem-sex honor tillsammans. På så sätt liknar de människor, säger Charlie Cornwallis.

Strutsarna ger honom dessutom möjlighet att testa under vilka konstellationer och behov som samarbete uppstår. Djuren ägnar sig åt allt från gruppförsvar, synkroniserade parningslekar och skydd av varandras ägg i extrem hetta.

– Den övergripande tanken är att försöka förstå hur världen är organiserad. Och ja, det är en ganska stor utmaning.

Charlie Cornwallis, forskarassistent på biologiska institutionen i Lund, har stora ambitioner. Han vill charlie cornwallis och "Strutsar är de rätta till den för biologer så heliga hans kollegor inom ämnet har evolutionsteorin och göra den mer perfekta forskdock hittat vissa teorier som de korrekt. kan avgöra graden av osjälningsobjekten när tror – Att hjälpa andra utan att viskt beteende. En sådan är anvinna något på det och samti- det handlar om talet honor i ett samhälle. digt försämra sina möjligheter – I myrstacken finns det till social evolution." att reproducera sig går helt emot exempel bara en hona så alla är evolutionsteorins grundidé, säger släkt. Även om den enskilda myCharlie Cornwallis. ran inte reproducerar sig leder samarbete – Men det händer hela tiden, och min till att dina egna gener lever vidare. ambition är att förklara varför.

Något annat som tycks avgöra djurs samarbetsvilja är väder- och matförutsättningar. nyligen blev den unge britten antagen – Om det finns dåligt med mat eller om till Wallenberg academy fellows – ett karvädret är nyckfullt så tjänar många på att riärprogram som garanterar långsiktig tillsammans försöka möta utmaningarna finansiering för unga forskare. Det ger och dela på sina resurser. honom bland annat möjlighet att spendera Charlie Cornwallis vill dock gå ett mycket tid bland strutsar i den sydafrikansteg längre. Alla djur hjälper ju inte varska vildmarken. andra. Och ibland brakar välfungerande – Strutsar är de perfekta forskningsob20

lundagård nr 1 2014

s.20-21 forskning+förening.indd 1

samhällen samman.

– Om samarbete gynnas av släktband gäller det antagligen bara till en viss gräns. Om du är släkt med alla omkring dig är du sannolikt också mycket mer mottaglig för sjukdom.

– Att vissa arter slutat samarbeta kan därför bero på att tidigare generationer slagits ut i sjukdom.

forskningsprojektets ambition är

att hitta övergripande principer för när samarbete uppstår. Miljonfrågan är om principerna också stämmer in för människor.

– Det finns gemensamma nämnare mellan många arter, men att påstå att en viss arts data stämmer även på en annan är väldigt riskabelt.

Charlie Cornwallis vet inte om han någonsin kommer bli klar med sin forskning eller hitta något definitivt svar. Men det gör honom ingenting.

– Biologi är så coolt. Jag älskar naturen.

Det är helt fantastiskt att kunna få betalt för det som känns som en hobby. text annika skogar illustration sara ottosson Redigering: Arash Shahsavari

2014-01-26 23:54

kursen

damkör Antal poäng 8 hp (1 pass/ vecka).

Behörighet Grundläggande + audition + kvinnligt kön.

Kurslitteratur Noter till låtarna.

Examination Deltagande under repetitioner och konserter.

Körledaren Lena Ekman Frisk leder sin kör från sin flygel med stor entusiasm och pondus.

Sångglädje enbart för damer På Musikhögskolan finns en kurs som inte bara ger dig högskolepoäng, utan också en möjlighet att sjunga inför publik och skaffa vänner för livet. Men bara om du är kvinna.

Musikhögskolan i Malmö har inte den mest spännande av byggnader. Det är en låg, gulbrun byggnad med korridorer, skåp och gulnande väggar som andas högstadie och slitage.

– Åh, det är så fint att jag får rysningar!

Det är körledaren Lena Ekman Frisk som talar. Framför hennes massiva flygel sitter ett tjugotal människor och lyssnar

uppmärksamt på varje ord hon säger.

Hon ger tydliga instruktioner till gruppen av sångerskor som snart ska framföra ett mångstämmigt körarrangemang.

det speciella med denna kör, förutom

körmedlemmarna matilda nordahl,

Camilla Alsved och Lisa Johansson berättar om vad det är som lockar dem dit: – Allt drar hit oss – både vänskap med körmedlemmarna och musikaliteten, säger Matilda Nordahl och Camilla Alsved nickar instämmande.

– Lena är bra, och är körledaren bra smittar det av sig på kören, fyller Lisa Johansson i.

att ett deltagande leder till akademiska poäng, är att den bara består av kvinnor.

Lena Ekman Frisk berättar: – Detta var mitt initiativ. Det finns ju inte en enda kvalificerad damkör i Malmö!

Hon räknar upp en för att få en mängd andra anledning- "Det finns ju inte en plats i kören måsar till varför hon valt att te du först klara enda kvalificerad ha en kör med bara daett inträdesprov mer: brist på män, spe- damkör i Malmö!" där du får visa ciella arrangemang för din förmåga att damkörer och det faksjunga precist och tum att pojkars målbrott ofta leder till läsa noter, och visa vilken av de många att de inte är så vana vid att sjunga med stämmorna man passar i. En audition är sin vuxna röst. Men förutom att de har givetvis alltid någonting som kan framsamma kön har människorna i rummet bringa nervositet, men en sak vill Lisa inte mycket gemensamt. Här sitter kvin- Johansson göra klart: nor i alla åldrar, från 20 till 50, alla med – Det är inte som Idol. Idol handlar sin egen stil och personlighet. ju om att underhålla, här blir du bara bedömd. Man får ingen direkt feedback, utan de hör bara av sig efter ett litet tag och när man sjunger i kör behöver man nämligen bara vara lika varandra berättar om du kommit med eller inte. i ett avseende: man måste vilja sjunga.

Det blir tydligt att det handlar om en idol-audition eller inte, den här gruppmentalitet snarare än individuella kören hade nog platsat i vilken TVprestationer, och gemenskapen i kören ruta som helst. Det tänker åtminstone blir tydlig när ansiktsuttrycken och jag medan jag lyssnar till de komplexa, hållningen hos de olika medlemmarna, mångstämmiga tonerna av Claude unga som gamla, alltid är i fas. Som en Debussy framföras i en källarlokal på enda stor, passionerad enhet.

Sevedsplan. text sebastian manieri foto robin wilhelmsson

Redigering: Arash Shahsavari

s.20-21 forskning+förening.indd 2

lundagård nr 1 2014

21

2014-01-27 01:35

internationell

Studier utan tro

På University of Ghana utbildas många av Västafrikas framtida makthavare och politiker. Men i en av Afrikas mest stabila demokratier är tron på en framtid helt utan korruption och fattigdom mer ett önsketänkande än en stundande verklighet bland landets studenter.

Klockan slår sju på University of Ghana denna kvava morgon. De korallfärgade väggarna sträcker sig högt upp mot taket där ett tiotal fläktar surrar för att förgäves försöka göra salen svalare. Röken från de brinnande små sophögarna utanför byggnaden blandas med starka kryddofter från diverse restauranger.

Studenterna skrattar och hälsar ljudligt på sina klasskamrater. Andra sitter med sina smarta telefoner och utnyttjar salens oberäkneliga internetuppkoppling.

Några lutar huvudet mot den främre bänkraden i ett försök att få så mycket sömn som möjligt innan dagens första lektion börjar. ghana har idag sex statliga och ett tio-

tal privata universitet runt om i landet.

University of Ghana räknas som det främsta av dem alla. På grund av bristen på statliga resurser och otaliga studentoch lärarstrejker är det få i landet som har en utbildning. Enligt UNICEF var dock cirka 80 procent av Ghanas unga läskunniga år 2011. ur klassrummets dörröppning kan man skymta den stora, ljusa hallen där tre kvinnor i färgglada klänningar och huvudbonader säljer bananer och kokbananchips till de förbipasserande studenterna. Ljuset från hallen bryts när en manssiluett uppenbarar sig i dörröppningen. Han är iklädd en traditionsenlig folkdräkt som avslöjar att han har ett ursprung från Ghanas norra delar. Han går sakta in i rummet. Väl framme vid katedern räcker hans assistent honom en whiteboardpenna.

– God morgon, säger han med en stark stämma.

– Kan någon nämna åtminstone en av de utmaningar Afrika står inför och

På University of Ghana pluggar nästan 30 000 studenter, många av dem är Västafrikas framtida makthavare.

ruption är kulturellt betingat eller ej, förhindrar dess ekonomiska utveckling? men två saker är säkra. Ett: Om korrupEtt fåtal händer räcks upp medan tion är en kulturell företeelse så är den i andra börjar ropa ut sina förslag utan att sådana fall en global sådan. Två: Oberobli tillfrågade. ende av detta är korruption skadligt för – För enformigt jordbruk, ropar en vårt lands och vår kontinents framtida tjej på främsta raden. utveckling.

– Hög inflation och korruption, hörs det senare från den bakre delen av rummet. att dagens föreläsning En kille på tredje raden börjar "Jag menar att det berör ämnet korrupnu skruva på sig och ropar lite tion kan anses passaninte kommer spela tvekande: de. I takt med att Ghanas – Men korruption är ju mer en någon roll vad jag inkomster stiger har farhågor kulturell sak, ehm jag menar, ett väckts om ökad korruption. land ska väl inte behöva ändra försöker göra åt det."

På en av ytterkanterna sin kultur för att kunna utveckav klassrummet sitter Kojo las?

Mensah. Han studerar statsvetenskap med målet att en dag bli politiker i Ghana, precis som sin pappa. Han professorn tittar nu med en utomdelar professorns åsikter om hur skadordentlig förtjusning ut över klassen. ligt korruption är för landet men ser – Håller ni andra med? Är korruption ganska mörkt på framtiden när det gälen kulturell företeelse? ler att komma till rätta med problemet: Ett högljutt sorl fyller salen. Efter en – Jag vet att det är fel och inte alls bra kvart är det omöjligt att höra vad någon men jag måste ju också ha mat på bordet. säger och professorn avbryter.

– Jag menar att det inte kommer spela – Det finns delade meningar om kor-

kort om internationella studentfrågor

nigeria lovar skärpning

22

lundagård nr 1 2014

s.22-23 Internationell.indd 1

nu bevaka så överenskommelserna som hävde strejken faktiskt blir verklighet. Ett av kraven är att regeringen åtgärdar det materiella förfallet som universiteten lider av.

illustration m. eriksson

Efter sex månaders strejk återvände studenterna i Nigeria i januari till de offentliga universiteten, rapporterar University World News.

Komittéer av föreläsare ska

strejk

kvinnor på inmarsch Kvinnliga studenter är nu fler än sina manliga motsvarigheter i två av tre länder i världen rapporterar UNESCO. Lagstifting, modernisering och socio-ekonomiska

ååhåh tjejer

faktorer anges som anledningar. Rapporten poängterar dock att möjligheten för kvinnliga studenter att senare nå höga positioner inom akademien är mycket små.

Redigering: Annika Skogar

2014-01-27 01:40

damma av din lundensiska trångsynthet och få mer utblick på lundagard.se ◣

o på framtiden

hallå där.. foto: kg pressfoto

jan teorell ... som forskar om korruption vid Statsvetenskapliga institutionen i Lund

ghana university ▶▶ University of Ghana ligger huvudsakligen i stadsdelen Legon i Accra och har 29 754 studenter. ▶▶ Universitetet grundades 1948 och är känd för att utbilda stora delar av Ghanas maktelit. ▶▶ Att plugga humaniora sitt första år på universitetet kostar runt 1886 Ghana cedis, vilket motsvarar ungefär 5 700 svenska kronor.

Statsvetarstudenter diskuterar Afrikas framtida utmaningar.

någon roll vad jag försöker göra åt det. Ingen förändring kommer ändå att ske under min eller mina barns livstid. Det kommer bara sluta med att jag inte har råd att försörja min familj.

– Korruption är ett problem, men för varje år studenterna går här på universitetet så matas de med information om varför detta är dåligt. Jag väljer att se optimistiskt på framtiden.

kojo mensahs tankar är inte unika. Att

Kojo Mensah heter egentligen något annat

visioner saknas är snarare regel än undantag. Professor Kwesi Jonah har varit lärare i statsvetenskap i över 20 år och har utbildat flera av Ghanas ministrar och politiker.

Jonah är väl medveten om problematiken men poängterar att korruption i politikeryrket inte handlar om fattigdom: – De mest korrupta människorna i Afrika är politiker. I Ghana tjänar våra parlamentariker cirka 3 500 amerikanska dollar i månaden. En medelinkomsttagare tjänar ungefär 400 amerikanska dollar i månaden.

Och då är inte alla andra förmåner inräknade. Så det handlar inte om fattigdom utan om girighet.

Ghanas framtida ledare tror inte att situationen kommer att förbättras inom det närmaste. Men Jonah väljer att se ljust på framtiden:

amerikansk studiepepp Kanske är det mer än bara billig öl i röda muggar som har fått amerikanska ungdomar att tycka att det är allt viktigare att gå på college.

Time Magazine rapporterar Redigering: Annika Skogar

s.22-23 Internationell.indd 2

text sofia molin foto sofia molin, lisa carmack, jakub horák

in english lack of optimism University of Ghana is seen as the best university in Ghana. Many of the future leaders of Ghana are educated here, but a lot of the students lack hope for the future due to the widespread political corruption.

Read the whole story at lundagard. net

pluggdille

att 70 procent anser att en collegeutbildning är väldigt viktigt. 1978 var det bara 36 procent som tyckte att det där med collegeutbildning var speciellt viktigt.

10 %

siffran

... av den indiska befolkningen har tillgång till högre utbildning, rapporterar Times of India.

Varför verkar studenterna ha så svårt att tro på en positiv förändring?

– När man pratar om demokati och Afrika så brukar man prata om Ghana som ett av de mest lyckade exemplen.

Däremot så har Ghana varken mer eller mindre korruption i jämförelse med andra länder på liknande utvecklingsnivå. Korruption är också något som brukar göda pessimism för det är så oerhört svårföränderligt. Jag kan tänka mig att om jag själv var ung och insåg att det bara är de som kan muta sig fram som kan ta sig någonstans så kan det skapa en känsla av hopplöshet.

Har utbildning någon funktion när det kommer till korruptionsbekämpning?

– Lite beroende på var man sedan arbetar så brukar utbildning leda till att man har högre krav och därmed mindre acceptans för korruption. Samtidigt kan man ju säga att utbildningsnivå brukar leda till att man tjänar mer pengar och då blir mindre lidande av korruptionen. Det är ju framförallt fattiga människor som förlorar på korruption.

Finns det någon avgörande faktor?

– Det är "the million dollar question" inom hela forskningsområdet.

Det finns inte en ensam sådan utan vad man har lärt sig vid det här laget är att det går att förändra men att det är svårt och det kräver dramatiska förändringar. Det är ingenting du gör i en handvändning. text annika skogar

"akademisk extremism" Tidningen Inside Higher Ed rapporterar att Australiens utbildningsminister Christopher Pyne i början av januari varnat landets universitet för att ägna

åsikter i aussie

sig åt akademisk extremism. Pyne syftade bland annat på att universitetsanställda varit inblandade i en antiisraelisk bojkott. lundagård nr 1 2014

23

2014-01-27 00:08

kultur

fjortishunger

A little less Converse-ation

Jag måste bekänna att jag inte vet vem av oss som var mest exalterad över timmarna vi hade framför oss i biosalongen, jag eller min tioåriga lillasyster. För trots att jag utnyttjat henne som täckmantel hade jag svårt att dölja min egen barnsliga förtjusning och iver. Äntligen skulle jag få drömma mig bort en liten stund i biomörkret och låta fjortonåringen i mig väckas till liv ett tag. Jag pratar förstås om filmen Hunger games – Catching fire som hade premiär i slutet av hösten.

Framtiden har blivit retro. Vårt enda hopp för att faktiskt se nya ut är att Kanye West designar riktigt fula skor.

när jag förra julen fick höra talas

om en ungdomsbok som sålts i Harry Potter-mängder och som lillsyrran dessutom slukade, kände jag mig gammal. Hur kunde jag ha missat detta?

Jag drog med min sambo till den bioaktuella filmen och sen var jag fast.

De redan tummade och kaffef läckiga böckerna lånades dagen efter på biblioteket och sträcklästes i soffan.

"Alla har samma sko. En sko från 70talet."

i vuxen ålder har jag haft svårt att

hitta böcker som väcker den där totala entusiasmen till liv och som jag fullkomligt kan ge mig hän åt, men nu tillät jag mig själv att bejaka den mysiga känslan. Jag omfamnade den nästan lite naiva kärleken till fantasivärlden och karaktärerna, så som jag hade så lätt för att göra i början av tonåren men som numera är en sällsynt skatt. För mellan all kurslitteratur och de få skönlitterära böcker man hinner skumma igenom är det underbart att ibland få drömma sig bort till en lättläst och spännande cliff hangervärld.

Att snabbt få sugas in i berättelsen utan att behöva fundera så mycket, bara köpa handlingen rakt av.

att en sko som flirtar vilt med nittio-

jag är tacksam över att jag inte är

karolina jakstrand 24

lundagård nr 1 2014

s.24-25 kulturuppslaget.indd 1

illustration aydin ramezani

fjorton igen, när boken stängs vill jag förmå mig att komma tillbaka till mitt vuxna, lite mer kloka och trygga jag. Men att bli inbjuden till en tillfällig verklighetsflykt som tar en tillbaka dit är något jag tror behövs ibland.

Att de tre Hunger games-böckerna nu även görs till film resulterar i att jag kan dra ut på den där härliga känslan i åtminstone ett par år till tillsammans med min syster som tycker att det är minst lika roligt. Nåja, nästan lika roligt.

På svenska fötter, i alla fall svenska fötter som inte är mäklare eller banktjänstemän, sitter ett par sneakers. Sedan skorna, av olika modeller, smög sig ut från idrottsarenorna och ut på gatorna har det blivit den dominerande skotypen för alla som inte är jättetråkiga. En inte allt för vågad teori är att sneakerköpare drivs, medvetet eller omedvetet, av två olika tendenser. Ett nostalgiskt tillbakablickande och ett förhoppningsfullt framåtblickande. talet på samma gång är ett steg framåt som ett steg bakåt är ett sorgligt uttryck för hur våra framtidsvisioner inte har uppdaterats.

Sneakersen står inte bara för möjligheten att springa från polisen och hoppa över vattenpölar. Den står också för en framtidstro. En ny modern sko för en ny modern tid. Tyvärr har sneakerstillverkarna aldrig någonsin uppdaterat sin framtidssyn.

Och det har inte heller vi som inte köper sneakers. Våra framtidsvisioner skiljer sig knappt från verkligheten längre. Vi har redan en direktsanslutning till all världens kunskap. Vi är i färd med att kolonisera Mars.

Nya science-fiction-filmer ser fortfarande ut som Blade runner. Blade runner är drygt 30 år gammal. En sneaker

kan på samma gång vara vävd med en revolutionerade (nåja) robotvävteknik och ha det senaste inom framtidsmaterial och superteleskopssula och ändå se ut som en tio år gammal sko.

Vår idé om framtiden, och de skor man springer från polisen i där, måste uppdateras. i dagens nyheter skriver Erik Helmer-

son den 23 januari om det tyska bandet Kraftwerk, som alldeles nyligen gästade Stockholm med flera spelningar och en konstutställning på Moderna museet.

Bandet, som tidigare stod för futurism representerar nu snarare en föråldrad syn på framtiden. “Hade omoderna museet funnits, eller snarare tidlösa museet hade de passat bättre där”, skriver Helmersson.

Några dagar senare skriver Andres Lokko en liknande analys i Svenska Dagbladet.

Nu är ju både Erik och Andres dessutom själva en symbol för en gammal framtid.

Up-and-comingjournalister som blivit grand old ladies.

men det finns något i intressant i det de skriver. Hur Kraftwerk, som pionjärer inom elektronisk musik, alltid varit en symbol för framtiden men hur den framtiden i dag känns hopplöst daterad. Radioaktivitet och den komplicerade relationen mellan människa och maskin är inte längre framtidsteman utan gråa realiteter.

vikingar slog spanjorer Äntligen har det kommit nya vetenskapliga rön som kan sätta punkt på den gamla debatten som har engagerat både historiker och amerikanska runförfalskare i mer än ett sekel: Vem kom först till Amerika? Var det vikingen Leif Eriksson eller var det italienaren Christofer Columbus omkring 500 år senare?

I Jean Mancons fascinerade bok

Ancestral Journeys som kom ut under hösten får vi veta att en grupp forskare nu har funnit DNA hos ett litet antal isländska släkter, som normalt sett annars endast förekommer bland indianer och östasiater. Förklaringen antas vara att någon indiankvinna följde med vikingarna hem till Island. bengt pettersson Redigering: Annika Skogar

2014-01-27 00:03

sko dig på lundagard.se ◣

Men åter till vad vi sätter på fötterna. Här blir det allra tydligast att vi saknar snygga framtidsvisioner. Med undantag för den där hemska perioden för några år sedan, när unga människor bestämde sig för att vara “preppy”, och ha pappas finskor till vardags, har vi sneakers. Samma sneakers som alltid. i sverige är den

årens sommarmånader. Jämför man de olika skorna sinsemellan är Chuck Taylors fortfarande enormt eftersökta jämfört med andra skor. Men någonting är kanske på väg att hända.

Sommaren 2013 eroderades Conversetoppen kraftigt i förhållande till an-

"Radioaktivitet och den komplicerade rela-

vita converseskon - eller Chuck Tay- tionen mellan människa och maskin är inte lor High som den längre framtidsteman utan gråa realiteter." egentligen heter – fortfarande den dra skor, och ser man till sökverktygets stora sneakern. Det är nästan bara i Sverige egna förutsägelser, som osannolikt nog som skon säljer i vitt överhuvudtaget. Här brukar stämma rätt bra, går det bara säljs den å andra sidan till alla. Studenter, utför härifrån. Annat är det med tillpensionärer, modebloggare och nazistiska exempel Nike och Adidas. De fullkomlivsstilsbloggare har samma skor. Alla har ligen exploderar i sökningar. samma skor. En sko från 70-talet. på google trends, ett verktyg som indexerar alla termer som skrivits in på sökmotorn kan man se enorma toppar för alla sneakersrelaterade ord under de senaste

nu gör visserligen även Nike och

en livgivande anmälan

råbygatan 03.45

”Är man beredd att ta emot, så borde man vara beredd att ge.” Prins Daniel bjöd på en oväntad tankeställare för tv-tittarna mitt i januari-tristessen när han aktualiserade organdonationernas vara eller icke vara. Rädslan för vad som kan hända med ens kropp ställs mot chansen att rädda liv och bidra till forskningsframsteg. Tycka vad man vill om monarkin, men att anmäla sig som organdonator är inte ett inlägg i statsskicksdebatten – det är ett försvinnande enkelt steg för dina medmänniskor. hedvig areskoug

Redigering: Annika Skogar

s.24-25 kulturuppslaget.indd 2

Adidas för det mesta uppdateringar av sneakers de har sålt sedan Tupac gick på gatorna, men det finns undan-

En natt när regnet stod som spön i backen Och jag nyss vaknat, andra gått till sängs, En discodrottning fastnade med klacken i Råbygatans stenar, men förträngs Ej det när ingen ser, när ingen hör Din klännings smuts, ditt höga rop på honom:

tag. Under 2013 hände det nämligen ett och annat hos Adidas. Avantgardistiska designer som Rick Owens och Raf Simmons gjorde skor i samarbete med den tyska tillverkaren. Konstiga och svindyra skor visserligen, men de såg i alla fall inte ut som alla andra skor. Och det var länge sedan nu, som årets modell var något annat en ny färg, eller en ny revolutionerande sula som ser exakt ut som den tidigare. förutom owens och Simmons finns

även Kayne West. Vintern 2013 meddelade den excentriske rapparen att han designat 50 nya sneakers under en dag. Det finns egentligen inte så mycket som tyder på att Kanye West är speciellt bra på att göra skor. Men å andra sidan finns det mycket som tyder på att folk kommer köpa hans skor ändå.

Förhoppningsvis gör han 50 riktigt fula, riktigt nya sneakers. text tor gasslander foto thobias bergström

”Ditt jävla svin! Ditt as! Jag dör! Jag dör!

Om du ej ringer snart, de´ jävligt bråttom”?

Din Iphone tyst som snö en meter bort Som fallit ur din väska med en knall, Blir symbolen för att avståndet är kort Mellan drottningbi och hulkande psykfall. sebastian hagberg

lundagård nr 1 2014

25

2014-01-27 00:03

kulturredaktionen väljer

De alternativa OS-grenarna De olympiska vinterspelen kommer uppta all vettig och ovettig tid de närmsta veckorna – trots att det mesta handlar om att Norge tar 38 guld i olika varianter av längdskidåkning. Kulturredaktionen har tröttnat och funderat: Vilka grenar fattas egentligen i moderlandet Rysslands OS-program?

FREDLIGT MASSPEL I och med stormarna som varit och är kring Rysslands förbud mot homosexualitet kan det vara på tiden att införa en OS-gren i fredlig aktivism. Den gamla traditionen av gigantiskt masspel kunde här dammas av. Tippade guldfavoriten Nordkorea kunde få möta ett Sverige laddat till tänderna med regnbågsfärger i högsta hugg och homosexuellt månggifte som trumfkort.

”Låt den sportmässigt obevandrade zombiewalk-kulturen expandera."

VERKLIGHETENS KOMBINATION Med tanke på dagens arbetsmarknads orimliga strävan efter multikompetens är det dags att sporten får smaka på samma medicin i en lika löjlig multisportgren. Tar starten i backhoppning för att direkt vid landning övergå i slalom, snabbt gäller det att hoppa i skridskorna och ta sig ut på isen. Med några snygga piruetter genomförda klättrar man i kälken för sista etappen, slutkörd så till och med knäna andas åt en, och i mål.

sara ottosson 26

s.26-27 nöje.indd 1

lundagård nr 1 2014

STAFETT MED SÄLUNGE Fyra kändisar från varje land får ett uppdrag. Att kasta ett gosedjur så långt de kan. De får välja mellan sina favoritgosedjur: leoparder, möss och sälungar.

Störtskoj och unikt. Lite som golf i snö, fast konstigare. Se en

BERUSAD ORIENTERING I SIBIRIEN Hjälpmedel: en utmärglad, vrålhungrig dobermann och en flaska fulvodka. Hur ska vi hantera överflödet av information i dagens samhälle? Frågar vi säkerhetspolisen är svaret självklart: “En avslappnade orienteringstur mellan byar i det sibiriska landskapet, en sup och människans bäste vän. Vi sköter informationen så länge”. Avgörs genom flest antal views på Youtube.

allvarstyngd Magdalena Ribbing diskvalificeras genom överarmskast. En manlig programledarduo kommer kommentera och förstöra showen (förslaget är sponsrat av Kanal 5).

POLITISKA SKRIDSKOR I en meditativ tolkning av ”Amazing grace” gör Putin piruetter med en tjetjensk terrorist och tvistar med Aljochina från Pussy Riot. En OS-gren som blandar försoning med glittriga paljetter. Klimax? När Putin lägger sig på isen och reser sig upp till ljudet av pulserande hjärtslag. Tvångsförflyttningarna blir till luft. Vad som finns är mannen, isen och en nation i upplösning.

linus gisborn

illustration malin johannesson

ZOMBIECURLING Om du frossat i filmer om övernaturliga fenomen under 2013 och gillat det kan det vara värt att rösta in en ny gren i vinter-OS: zombiecurling. Låt den sportmässigt obevandrade zombiewalk-kulturen expandera till arenorna där varje lag har till uppgift att sopa ihop flest antal människorester efter bobkrascher. Kompletterar fint den redan existerande kälkgrenen skeleton.

STÖRTLOPPS-”WALLING” Idén finns som sketch och har potential som OS-gren. Gjut en massiv betongvägg i slutet av störtloppsbacken. Extrapoäng till alla som hostar upp blodfläckar avbildande Moderlandet.

Tumregel: gör dig inte märkvädig, propaganda är bättre än kreativitet. Dopingriskerna är små, liksom chanserna för överlevnad. Årets alternativa OS-twitter: ”Blodfläckar av Medveded i raffset?! #wallinglove #yolo”.

GÖR NÅGOT HOMOSEXUELLT Hjälpmedel: Dmitrij Medvedev.

Eftersom det sedan ‘93 inte längre är illegalt att utföra homosexuella handlingar är alla varmt välkomna i denna gren. För det goda exemplets skull sägs vår käre premiärminister Medvedev osjälviskt ha anmält sig som frivillig efter ett trevligt, varmt samtal med president Vladimir Putin. Avgörs genom att mest innovativa homosexuella akt får ett vänskapligt besök av säkerhetspolisen. Grattis!

”Haha, 'mörda journalister'? Hur skoj som helst!”

MÖRDA JOURNALISTER Hjälpmedel: ryska hemliga polisen – haha, nej men den finns ju inte längre! Utnyttja din status som icke-ryss till att försöka ha ihjäl inhemska journalister – eller varför inte hota en utländsk? Avgörs genom säkrandet av Rysslands goda rykte. Haha, det här är givetvis bara ett skämt. Vi på säkerhetspolisen skämtar ofta. Haha, ”mör­da journalister”? Hur skoj som helst!

sebastian manieri Redigering: Philip Stålhandske

2014-01-27 00:33

häng med i nöjessvängen – varje dag på lundagard.se ◣

3tips MOTGIFTET

Mycket kan sägas om feminism. Men få gör det så ointelligent och med så stora skygglappar som Belinda Olsson. Sedan Fittstim – Min kamp sändes har många sökt daglig terapi i ämnet. Lördagen den 1 februari kommer det äntligen: Motgiftet, i form av Konstpretton som spelar på Moriskan i Malmö. De säger sig vara motgiftet ”mot tristessen, mot idiotin, mot normen, mot inställsamheten, mot misären” och utlovar indiepop medan Crime City Rollers spelar i rummen bredvid. Giftet lär vara utdrivet tills SVT lanserar sitt nästa hitprogram Har antirasismen gått för långt? – Min kamp.

virve ivarsson

NYMPH()MANIAC

I Antichrist klippte Charlotte Gainsbourg av delar av sin vagina och lät sitt barn ramla ut genom ett fönster. Det var Lars von Triers kanske sjukaste rollporträtt, och fick Telegraph att spekulera i om filmen var ”anti-woman”. Nu kommer ännu en von Trier-film. På affischerna syns flera skådisar i sexuell extas, även om Stellan Skarsgård mest ser ut att behöva gå på muggen. Vi får se om de problematiska kvinnotolkningarna hänger kvar.

Mathilde Bojén inleder kvällen, innan Stor, Linda Pira och The Salazar Brothers tar plats.

Alla tiders hiphop Stor, Linda Pira, The Salazar Brothers. 15 februari vill de se dig gunga loss på Mejeriet. Svartklubbens Mathilde Bojén kommer inleda kvällen. Hon tycker att du ska komma för attityden, respekten – och bristen på house.

Varför just hiphop?

– Det är väldigt medryckande. Hela kärnan i hiphop är att man ska visa respekt för varandra. Du kan få sagt så mycket genom musiken – sen kan det vara lite väl mycket status i bilar och blingbling men attityd- och respektdelen gillar jag verkligen. När någon droppar ett beat blir man liksom in tung i kroppen och gungar med, säger hon.

s.26-27 nöje.indd 2

NY CHANS PÅ KINA

english

swedish hip hop

Med tanke på att det är ett land med en miljard invånare är utbudet av kinesisk litteratur här i Sverige pinsamt uselt. Mo Yan är väl möjligtvis undantaget. I februari kommer en ny bok av honom i svensk översättning, Den genomskinliga rättikan (Tranan). Nu har du ännu ett tillfälle att skaffa dig i alla fall en minimal inblick i en mångtusenårig litteraturtradition som du, jag och alla andra i det här landet helt försummat. Skäms.

philip stålhandske

missa inte…

foto: Netflix

Har du också saknat höggravid hiphop?

När Linda Pira slog igenom var hon gravid med trillingar och följdes av kameror i SVT:s serie Linda Pira som du inte visste om.

Genombrottet kom när hon gästade Stor – som 2013 släppte sitt tredje album, Shere Khan XIII – i låten Rom & Kush. mathile bojén ser så klart mest I februari kommer de till Lund tillsam- fram emot att få spela men också mans med The Salazar Brothers – pro- att få se artisterna. ducenterna med sitt ursprung i The Latin – Det är alltid kul att se artister Kings – och utgör, som känns geenligt Mejeriet, "Mainstream-house nuina i det de tillsammans med kan vara kul en gör och som fyra ivriga DJ's har fötterna ”svensk hiphops gång i månaden, på jorden. historia, samtid hiphop är alltid kul." Det märks att och framtid”. de här människorna har som förmodad representant för det kul på scen och just för att de senare inleder Mathilde Bojén kvällen känns så genuina blir det bra, med att spela skivor. Planen är att spela säger hon.

Men varför komma och lyssna hiphop, RnB – och kanske lite funk.

– Jag gillar gamla klassiker men kom- på er i stället för att gå till stammer nog också att blanda in lite guilty klubben?

– Det är tråkigt när det alltid pleasure-låtar som Milkshake med Kelis, är safe. Mainstream-house kan säger hon.

Till vardags har Mathilde Bojén vara kul en gång i månaden, hipprecis avslutat två terminer musikpro- hop är alltid kul. duktion vid Lunds universitet, och är förman för Svartklubben på Sydskåntext virve ivarsson ska. Framtidsplanen är att syssla med foto nike eliasson Redigering: Filip Rydén

linus gisborn

musik i allmänhet och hiphop i synnerhet.

Famous Swedish hip hop DJ's will perform in Lund this February. Get away from your same old club and listen to the future of Swedish hip hop.

Read the full story at lundagard.net When? 15 february 23.00.

Where? Mejeriet, Lund.

...att andra säsongen av serien House of Cards släpps 14 februari. Francis och Claire Underwoods manipulerande i USA:s maktkorridorer passar mitt bistra vinterhumör som handen i handsken. Deras iskalla maktspel hugger tag i dig vare sig du är politiskt inbiten eller inte. lisa blidnert

lundagård nr 1 2014

27

2014-01-27 00:17

lunds universitets studentkårer

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

kårkrönika

När blir universitetet jämställt? foto: jonas jacobsson

I år är den 76 år sedan Sverige fick sin första kvinnliga professor vid en statlig högskola.

Nanna Svartz tillträdde sin professur vid Karolinska Institutet 1938 och detta var inledningen på en lång och lysande karriär för hennes del.

76 år är en lång tid och under denna kan man förvänta sig att jämställdheten vid de svenska lärosätena har haft god tid på sig att få fäste och att kvinnliga professorer idag utgör en naturlig hälft av professorspopulationen. Gör man en snabb översyn över läget på de stora svenska statliga universiteten ser man dock att så fortfarande inte är fallet. år 2010 tog ca 2 500 personer

ut sin doktorsexamen i Sverige, fördelningen mellan män och kvinnor var helt jämn.

Men tittar vi på antalet kvinnliga professorer under samma år, och ännu värre, det totala antalet kvinnliga professorer vid Lunds universitet är siffrorna nedslående. Vid Lunds universitet var 21 procent av professorerna kvinnor 2010.

Detta indikerar att vägen mellan doktorsexamen och professorstitel är lång och snårig och det så kallade ”glastaket” är ett statistiskt faktum.

vid lunds universitet växer

dock andelen kvinnliga professorer och andelen hade ökat till 23 procent år 2012. Även om det är positivt att andelen kvinnliga professorer har ökat vid Lunds universitet så skulle det i denna takt ta ytterligare 26 år innan vi uppnår ett jämställt universitet. I vår mening

detta är lus

28

we at lundaekonomerna are strong by

"Det så kallade 'glastaket' är ett statistiskt faktum." är detta en alldeles för långsam takt. Den ojämna fördelning som i dagsläget råder hindrar Lunds universitet från att bli ett universitet i världsklass.

Enbart ett universitet som tar tillvara på potentialen hos alla som söker utbildning och karriär inom dess väggar har också möjlighet att nå sin fulla potential. om vi funderar över Lunds

universitets sneda fördelning så beror den inte på att man från Lunds universitet inte gjort satsningar. Det beror heller inte på att man från statligt håll inte har gjort satsningar.

Det beror på att de satsningar och initiativ som gjorts inte fått det genomslag som man har hoppats på. Eller att de får genomslag, men att det går för långsamt.

en viktig satsning från stat-

ligt håll, som dock inte verkar räcka, berör det så kallade rekryteringsmålet. Lunds universitet måste varje år redovisa hur universitetet uppnår de av regeringen fastställda rekryteringsmålen för andelen kvinnliga professorer. Dessa rekryteringsmål beräknas utifrån andelen doktorsexaminerade kvinnor vid samma lärosäte.

Sättet som rekryteringsmålet

lus kramar Nanna Svartz och hennes systrar som gått före för att göra de svenska universiteten en plats även för kvinnor.

beräknas resulterar i att man inte sätter ett mål som skulle innebära en snabb förändring, men däremot är grundat i vilken möjlig rekryteringsbas som finns och vad som är rimligt att kräva av universitetet.

Lunds universitets rekryteringsmål ligger på 34 procent andel kvinnor. Det vill säga att en tredjedel av alla professorer som rekryteras bör vara kvinnor. Om Lunds universitet i dagsläget har 23 procent kvinnliga professorer säger det sig självt att denna siffra inte räcker för att nå en jämn fördelning inom en snar framtid, den borde däremot vara realistisk. år 2012 lyckades Lunds

universitet inte nå upp till sitt av regeringen fastställda rekryteringsmål. Snart kommer 2013 års årsredovisning och det är med spänning vi väntar på de siffror som presenteras där. Förhoppningsvis får vi då veta att de satsningar som Lunds universitet alltjämt gör har gett utslag, men i ärlighetens namn är vi inte alls säkra på att så kommer att bli fallet. clara lundblad ordförande lus edward linderoth-olson vice ordförande lus

lus sparkar Glastaket som ständigt gör sig påmint som en irriterande liten igel.

ourselves, but together with the other student unions, or in fact all student organisations, we are a force to be reckoned with.

We all compose a big part of the country’s intellectual and most driven individuals. Together we can change and create. This year is special in many ways, it is election in Sweden and this means that a joint voice will sound even higher.

because when we are together, nothing can stop us, and we can create spectacular things. If we take a step back from this bigger picture, and focus on the little bubble that we live in here in Lund, there is something that draws even more attention this special year than the election. Here in Lund, our united engagement escalates in an enormous, flourishing and astonishing Lundakarneval. At least so I have heard. I have not even been to one. Yet.

"This year is special in many ways." just the idea of that the students in Lund can create an event that not only bring joy to an entire city, but also attracts 400.000 (yes, you read correctly) visitors and is the second biggest volunteer event in the world.

It is a tingling feeling that only the Olympic Games are bigger.

The moral of this story is simple. Together we achieve more, create more and potentially make a giant difference. And when you think about it, doesn’t the student life prove exactly this?

I sure think so. leonard bergström president, lundaekonomerna foto: josefine von uthman

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

”No man is an island” This is what the union life stems from.

LundaEkonomerna was founded in 1995 with the purpose of creating a joint association for all economists at Lund University.

Because they realised, that together we are strong. Today LundaEkonomerna is even bigger including more than just economists.

lundagård nr 1 2014

s.28-29 LusLu.indd 1

2014-01-26 22:14

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Bostadsbrist för Lundastudenter byggs bort För att råda bot på bostadsbristen för studenterna vid Lunds uni­ versitet har Akademiska hus, Lunds universitet och Lunds kommun tagit ett gemensamt ansvar för att lösa bostadssituationen i framtiden.

De har gått samman i en satsning med slutmålet att helt bygga bort studentbostadsbristen i Lund till år 2020. Redan 2017 ska 1000 nya studentlägenheter stå klara.

Den gemensamma satsningen är ett led i att förverkliga den nya utvecklingsplanen för Lunds universitets campusområde som togs fram 2012. Den visar att studentbostäder är en avgörande faktor för levande och attraktiva campusområden samt för att kunna fortsätta locka studenter från Sverige och övriga världen.

– Nu tänker vi gemensamt göra vårt yttersta för att lösa studentbostadsfrågan i Lund en gång för alla, säger Per Eriksson, rektor för Lunds universitet, som drivit bostadsfrågan hårt i flera år.

Akademiska hus stora markinnehav i Lund har inventerats och resultatet presenterades i en omfattande studentbostadsutredning i december. Utredningen visade på elva potentiella platser för nya studentbostäder där fyra områden runt LTH kommer att prioriteras.

Bostäderna planeras alltså att byggas längs det så kallade kunskapsstråket (sträckan mellan Lundagård och de nya forskningsanläggningarna Max IV och ESS som kantas av kunskaps- och forskningsintensiva verksamheter). Visionen är

att området ska bli mer levande under kvällar och helger genom att man ska bygga bostäder och olika servicefunktioner. Först och främst är det Smörlyckan, norra hörnet Tornavägen/ Tunavägen, runt korsningen Sölvegatan/ Tornavägen samt väster om Scheelevägen längst upp mot Sölvegatan som är aktuella. Därefter är bland annat kvarteret Paradis öster om Bredgatan ett aktuellt område för studentbostäder.

Hur många studentbostäder som byggs beror på hur byggnaderna kommer att utformas. Bostäderna ska byggas funktionellt och kostnadseffektivt, och den befintliga miljön ska bevaras och förstärkas; de två principerna blir viktigare än stor golvyta. Hur stort behovet är av studentlägenheter är svårt att säga.

– Lunds universitet är rankat som ett av Europas bästa universitet och vi vill inte riskera att tappa nationella eller internationella studenter på grund av att det inte finns bostäder. Den här gemensamma satsningen är därför av största betydelse för universitetet och våra studenter, säger Per Eriksson, rektor för Lunds universitet.

Idag finns runt 33 000 studenter vid universitetet. Ungefär 60 procent av dem bor i Lunds kommun. I Lund finns ca 8 800 studentbostäder, vilket innebär att bara 45 procent av studenterna som bor i Lund bor i ett studentboende. Många studenter har en annan typ av boende – hos föräldrar, inackorderade eller på andra orter, men skulle gärna vilja ha ett eget boende.

Om bara några år ska ytterligare 1 000 studenter få möjlighet att bo i Lund. FOTO: Johan Persson

Driften för MAX IV­laboratoriet säkrad Nu är det klart att driften för MAX IV­laboratoriet är säkrad de kommande åren. Vetenskapsrådet (VR) har beviljat 1,39 miljarder kronor i driftsbidrag för åren 2013–2018. Samtidigt går Lunds universitet in med 250 miljoner under samma period.

– Det är utmärkt att vi nu har säkrat en långsiktig finansiering av MAX IV:s drift. Det här är en nationell anläggning som ingår i Lunds universitet och vi har ett stort åtagande

för finansieringen. Regeringens öronmärkta anslag i förra årets budgetproposition var en viktig milstolpe i finansieringsfrågan. Denna överenskommelse med VR säkrar framtiden, säger Per Eriksson, rektor för Lunds universitet.

Under den period bidraget avser kommer MA X IV-anläggningen på Brunnshög att färdigställas och tas i bruk och den befintliga anläggningen på Ole Römers väg att fasas ut.

– Det här glädjande beskedet gör att vi nu kan koncentrera oss helt på att skapa världens mest moderna synkrotronljusanläggning med invigning 2016, säger Christoph Quitmann, direktör för MAX IV-laboratoriet.

VR har också beslutat att anslå 250 miljoner kronor i investeringsbidrag för nya strålrör.

Det är också klart att Hans Hertz är ny ordförande för Max IV. Hans Hertz är professor i biomedicinsk fysik vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) och har bred erfarenhet av tillämpad fysik. Bland annat har hans forskargrupp tagit fram det första kompakta röntgenmikroskåpet för att studera hela celler.

www.lu.se

s.28-29 LusLu.indd 2

2014-01-26 22:13

sista sidan q : kuratorskollegiet

L

unds minst sökta befattning. Har trots sin höga status, inte hög status. En kurator emeritus lät sig slutligen övertalas efter att ha prutat bort åtagandet i terminsräkningsföreningen. Ordförande och vice dito håller sig i sitt tornrum där de städar upp efter föregångare. Då och då får de besök av kuratorer som kommer med rapporter från verkligheten. Palmerot och Wærn har dock en livad vår framför sig; om de öppnar ett fönster kan de möjligen höra ljudet från karnevalen.

Om studentens värsta farhågor funderar Q:

Oerhörd tacksamhet känna vi alla, från botten av hjärtan.

Tänk om ingen uppdragen godtog – vad skulle vi göra?

Hur skulle världen te sig, om inte det fanns något KK? Vem skulle ordna tandem och lekar i parken på våren?

Vem skulle sprida värme och ljus, med Lundagård-brasa?

... ombudsmannen som inte får ovationer utan klappövningar. ... den andra tidningens medelmåttiga försök till deadline. Vaddå, behövs redaktörer?

Kanske "lägg ned" istället för "lägg ut"? ... Övre Östs brandfarliga hemlig klubb som är så hemlig att inte ens bullmannen illustration sara ottosson

Låt oss ställa oss frågan vad mest som fyller med fasa Lunds alla tusentals unga, och sprider vånda och ångest.

Sångböcker, tentor, trångmål i kärlek, kan tillvaron störa.

Dock finns en plåga, störst av dem alla, som fruktas av många: jobben i KK får luttrade förmän att darra som asplöv.

Morrhoppan mjölktrampar av lycka för...

vet om den. Sprinkla skiten! ... den svarta boken på Locus som borde komma fler akutfall till pass. Kanske byta läkarrock till jeansskjorta samtidigt? ... den ystade nationens krock med tredar-i-maj-festlighet. Vem vinner? ... ordfifflaren som hedrar 25-årsjublieum med rök. Både med och utan eld.

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

30

lundagård nr 1 2014

s.30-31 Q+Serie.indd 1

Redigering: Filip Rydén/Philip Stålhandske

2014-01-27 01:53

Personliga assistenter sökes Kooperativet Frihet Jag är en utåtriktad student, som har en CP-skada. Jag är en kristen man, intresserad av bön, mission och teologi. Jag har en magisterexamen i datavetenskap och läser nu på en teol.kand. på distans.

Personlig assistans har jag hela dygnet. På natten rör det sig om jourtjänstgöring.

Jag söker nu assistent på deltid (max 35 %) samt inhoppsvikarier.

Ange därför dina önskemål ang tjänstgöringsgrad i ansökan. Körkort är nödvändigt. I övrigt har jag inga krav på utbildning. Jag föredrar om du kan dela min kristna tro. Jag tillhör den Katolska Kyrkan och är även associerad i Ad Fontes i Lund.

Sista ansökningsdag: 2014-02-08.

Arbetsgivare är Kooperativet Frihet. Kollektivavtal tillämpas.

Ansökan märkes Ref 11 och skickas till: frihet@algonet.se eller till Ref.11, Kooperativet Frihet, Höstbruksvägen 12B, 226 60 Lund

Välkommen till Victoriastadion!

Välutrustad idrottsanläggning med idrottshallar omfattande 3 000 kvm samt stepmaskiner och motionscyklar. Billigaste avgifterna i stan?!

Generösa öppettider!

Terminskort 620 kr

(studerandepris och giltigt t.o.m 8/6 2014)

Motionsturneringar VT 2014 Anmälan LUGI Motions hemsida www.lugimotion.se Avgifter/lag Innebandy och volleyboll 1140 kr, innefotboll 1400 kr.

Sista anmälningsdag Senast onsdag 5/2 .

BESÖK OSS OCH MÅ BÄTTRE!

LUGI Motionscenter Victoriastadion, Lovisastigen 2–4 046-16 22 30 • www.lugimotion.se

Telefon: 046-15 06 12.

TAKE YOUR BRAIN TO THE NEXT LEVEL Ta en naturvetenskaplig masterexamen vid det högst rankade universitetet i Skandinavien*. Anmäl dig till öppet hus på SCIENCE – Köpenhamns Universitet och träffa lärare och studenter från våra 36 engelskspråkiga masterprogram. Upplev studiemiljön och få information om det akademiska innehållet och möjligheterna att specialisera dig på de utbildningar du är intresserad av. Öppet hus på SCIENCE hålls den 7 mars och den 14 mars 2014. Sista anmälningsdag till de två dagarna är den 3 mars och den 10 mars.

Läs mer om våra utbildningar och anmäl dig på science.ku.dk/openhouse

* Köpenhamns Universitet ligger på plats nr 1 i Norden på listan Academic Ranking of World Universities över världens ledande universitet 2013.

k öpe n h a m ns u n i v e r s i t e t

s.30-31 Q+Serie.indd 2

2014-01-26 22:08

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår

TusenTals sTudenTer väljer oss! den bästa träningen är den du gillar så mycket att du vill återvända till den. den som ger dig en ergi och får dig att må b ra.

välkommen till Gerdaha llen www.gerda hallen.lu.se

HELGONAVÄGEN 8 • 223 62 LUND • 046-222 96 49 • www.gerdahallen.lu.se

s.32 Baksida.indd 1

2014-01-26 22:06