Lundagård nr 6 2023: Hus och hem

THOMANDERS VS. LSG

10-11

”EVERY DAY COULD BE MY LAST”

s. 18-19

s. 20–21

Hur ser din bransch ut 2040?

Gå med i a-kassan när du börjar jobba .

skanna här

Om du känner dig lite osäker på omvärlden, kris, lågkonjunktur och räntor kan det vara tryggt att försäka lönen. Det är trots allt så att en enda månad med ersättning från a-kassan täcker in medlemsavgiften för 17 år.

Ett medlemskap i Akademikernas a-kassa kostar 130 kronor per månad. Som mest kan man få 26 400 kronor per månad i ersättning före skatt .

En a-kassa för

hela arbetslivet.

Rapport från tornet – eller?

I detta nummer av Lundagård sätter vi Lunds hus och hem i fokus.

LUNDS STUDENTLIV ÄR ett intrikat nät av människor, minnen och byggnader. Studenter kommer och går, men många av byggnaderna består. Ibland känns det som att det är de som förvaltar stadens kollektiva minne.

I LUND KOPPLAS det gamla samman med det nya som i få andra städer. De gamla universitetsbyggnaderna står sida vid sida med moderna studentlägenheter. Det finns något vackert i den brokigheten. Här möts det maffiga Universitetshuset, Spartas brutala fasad och de moderna föreläsningssalarna på Forum Medicum, och skapar en mångfald av arkitektoniska upplevelser.

DEN MÅNGFALDEN ÄR något som vi kommer utforska närmare i detta nummer av Lundagård, där vi sätter Lunds hus och hem i fokus. Vi skildrar de utmaningar internationella studenter möter när de söker bostäder och hur privata hyresvärdar kan utnyttja deras situation. Vi kastar ljus på den oumbärliga lokalvårdaren som ser till att Universitetshuset alltid är i toppskick.

DESSUTOM GER VI er en inblick i vad som faktiskt pågår bakom dörrarna på de könsseparatistiska studenthemmen Thomanders och Lunds Studentskegård. Och så presenterar vi resultaten från vår omröstning om Lunds finaste och fulaste byggnader.

NI FÅR ÄVEN möta Sofia Panashchuk från Kiev, som flydde kriget i Ukraina och arbetade på Lunds universitet förra sommaren. Hennes

hemuniversitet skadades allvarligt i en rysk missilattack och hon tvingades att studera på distans under stridigheterna. Nu återvänder hon hem till Kiev för att avsluta sina biologistudier. Sofias historia sätter helt klart perspektiv på saker och ting.

VI REDAKTÖRER OCH skribenter på Lundagård arbetar i tornet i AF­borgen, som ibland kallas ”studenternas hem”. Detta torn får aldrig bli ett elfenbenstorn. Då uppfyller vi inte vår funktion som studenttidning, och vi tar inte heller vårt journalistiska uppdrag på allvar.

VÅR UPPGIFT ÄR att vara en röst för er studenter. Det är för er vi skriver, rapporterar och in tervjuar. Oavsett om det handlar om att granska en nations ekonomi eller att utse Lunds vackraste byggnad, så är vårt mål att informera och underhålla.

VI ÄR TACKSAMMA för ert stöd, engagemang och intresse.

Utan er – inget Lundagård.

Q: 314 000 Svenska kronor (Wer)

Nyheten om att en person anklagas för att ha förskingrat hundratusentals kronor från Wermlands nation har knappast undgått någon student (och har den det finns det att läsa om på s.8). Quatten har dock vart med förr och sett både det ena och andra under sina 99 år. En så erfaren Quatt höjer knappast på ögonbrynet över att pengar försvinner från en nation.

RÄTTELSER:

I artikeln ”89-åringen som fastnade i Lund” från Lundagård nr.4 2023 beskrivs licentiatexamen som ”en examen som inte längre finns”. Detta stämmer inte, licentiatexamen finns i allra högsta grad kvar.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Elmer Rikner, elmer.rikner@lundagard.se

Redaktör: Isak Aho Nyman, isak.aho-nyman@lundagard.se

Webbredaktör: Vera Svahn, vera.svahn@lundagard.se

Bildchef: Johanna Nilsson, fotografi@lundagard.se

Illustrationschef: Ida Hein Olsson, illustration@lundagard.se

Redaktion: Erik Lindberg, Thea Sandin, Ida Hein Olsson, Johanna Nilsson, Elsa Ivarsson. Medarbetare detta nummer: Thea Sandin, Erik Lindberg, Johanna Nilsson, Elsa Ivarsson, Solveig Nycander, Theodor Bondestam, Linn Langefors, Hedda Älveby, Isak Aho Nyman, Dante Löfmarck, Edin Jusovic, Idun Andersson Lindblad, Ida Hein Olsson, Andreas Siotis, Elin Syuleymanova, Vera Svahn, Sofie Meurling, Elmer Rikner. Omslag: Johanna Nilsson. Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 400 kr per år, kontakta isak.aho-nyman@lundagard.se.

Studentprenumeration för 240 kr.

Adressändring: Genom Ladok.

Men mjau vad är det för rabalder? hela stan har verkar ha fått spader det är ju bara nån som lagt rabarber på en och annan surt förvärvad slant

Tror ni att det här är första gången? kosing har länge hållit männskan fången när så länsman kommer med batongen får man ångra sig, det blir ack så genant

Vad är väl hundratusentals riksdaler? i budget ryms båd’ sittningar och baler studenter målas ut och blir vandaler men pampar kommer undan så galant

Tryck: V-Tab.

Distribution: kundsupport@nimdistribution.se

Pressläggning: 2 oktober 2023.

Deadline: nr 6/2023 22 september. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Upplaga: 33 707.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund

E-post: lundagard@lundagard.se

Nätupplaga: lundagard.se

För annonsering: Kontakta Elmer Rikner på elmer.rikner@lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration. Om du har gjort ovanstående, kontakta Nim distribution.

VERA SVAHN REDAKTÖR

ILLUSTRATION IDA HEIN OLSSON

Mer pengar till NT-utbildningar

I budgetpropositionen för 2024 presenterar regeringen en rad utbildnings- och forskningssatsningar, med målet att stärka landets innovationskraft och kompetens. En av de mest betydande satsningarna fokuserar på att utöka civilingenjörsutbildningarna.

8 SEPTEMBER – KRÖNIKA

Hässleholms-tönt

Efter år av självvald exil gör Lundagårds studentlivskrönikör Maria Müllern-Aspegren upp med sin hemort, och allt som lämnades kvar i föräldrahemmet.

Elva blir sex

Samhällsvetenskapliga fakultetens elva institutioner ska bli färre. År 2027 ska fakulteten ha åtta eller färre institutioner. Inom loppet av sex år ska antalet institutioner nästan halveras.

Demirok i Lund

Den 18 september besökte Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok Lund för att medverka i höstens första Studentafton. Lundagård har träffat en partiledare som vill se fler studentbostäder och stora utbildningsreformer.

12 SEPTEMBER – NYHET

FOTO ALEXANDRA ROSLUND & THISISENGINEERING

RAENG/UNSPLASH

20 SEPTEMBER – NYHET

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

FOTO JOHANNA NILSSON

21 SEPTEMBER – INTERVJU

FOTO ISAK AHO NYMAN

Studentkårerna går miste om 20 miljoner i nya budgeten

Den 20/9 presenterade regeringen den nya budgeten för 2024. I den står det bland annat att anslaget till Sveriges studentkårer kommer att minska med 20 miljoner kronor från och med 2026.

TEXT VERA SVAHN, ELMER RIKNER & ISAK AHO NYMAN

2010 FÖLL KÅROBLIGATORIET för Sveriges lärosäten, vilket innebar att det inte längre fanns ett krav på att vara medlem i en studentkår om du var student. Kårobligatoriets fall innebar en kraftig minskning av studentkårernas medlemsantal, något som i sin tur medförde förlorade intäkter för kårerna.

REGERINGEN BESLUTADE DÅ om att gå in och stötta den svenska studentkårsverksamheten ekonomiskt. Sedan pandemin startade har summan legat på 68 miljoner kronor varje år, varav 60 miljoner går direkt till studentinflytandet och kårerna.

MEN FRÅN OCH med 2026 kommer anslaget att minska till 48 miljoner kronor. Det innebär att pengar avsedda för studentinflytande kommer att minska med 12-20 miljoner kronor, beroende på hur resurserna fördelas.

(Artikeln publicerades urspungligen på lundagard.se 20/9)

UTBILDNINGSMINISTER MATS PERSSON menar att minskningen är ett steg tillbaka till normalnivå.

– Det är inte en besparing utan man sköt tillfälligt till pengar under pandemin för att studentorganisationerna hade högre kostnader för att hålla igång sin verksamhet. Man behövde pengar för att kunna möta studenterna när de inte längre fick vara på campus, säger utbildningsministern till Lundagård.

– Man sköt till 20 miljoner extra. Nu har vi ju inte någon pandemi längre och man kan mötas på campus igen, då ser vi ingen anledning att förlänga de pengarna.

LINNEA LANDEGREN, ORDFÖRANDE för

Lunds universitets studentkårer (Lus), är orolig för att de minskade anslagen kan få negativa konsekvenser för studentinflytandet.

– Det kan skapa sämre förutsättningar

TRUBBEL MED THEO

på lång sikt för kårerna att bedriva sin verksamhet och för att bedriva ett effektivt studentinflytande, säger hon.

– Studenter har en väldigt stor roll i kvalitetssäkringsarbetet av utbildningen vid universitetet, så om förutsättningarna för att driva det arbetet minskar eller försämras så kommer eventuellt också utbildningen, och studenternas, förutsättningar att försämras.

LINNEA LANDEGREN MENAR också att minskningen inte bara är problematisk för studenterna, utan även för utbildningarna i sig.

– Det är väldigt negativt för att det försämrar kvaliteten för universiteten själva, så det är väldigt negativt både för enskilda studenter och för universitetet.

Theodor Bondestam svarar på läsarnas frågor i Lundagårds nya frågespalt.

TEXT THEODOR BONDESTAM FOTO SABER MALMGREN Vill du få din fråga besvarad? Mejla theodor.bondestam@lundagard.se

Hej Theo! Jag har ett äckligt trubbel: Min studentkorridor är Lunds smutsigaste. Köksbänken är full av disk och golvet är täckt av en klibbig, brun hinna. Vi har ett städschema som ingen följer. Jag försöker ta ansvar och påminna mina korrekompisar (framför allt grabbar på LTH) om att städa. Det hjälper inte. Jag vill inte bo i ett klibbigt kaos – hur ska jag göra?

/Äcklad

HEJ ÄCKLAD!

JAG HAR NOG aldrig sett ett korridorskök utan smutsig disk. Den klibbiga, bruna hinnan som du beskriver låter också välbekant. Studentkorridorer verkar helt enkelt sällan vara rena och kanske är det en del av charmen. Men – jag förstår så klart att du har fått nog av äcklet.

DU UNDRAR HUR du ska göra. En idé är att ni bokar in en gemensam städdag med obligatorisk närvaro. Kanske har ni många som är nyinflyttade och en ordentlig storstädning är ju ett sätt att börja från scratch. Då blir det också lättare att hålla rent i fortsättningen. Det är svårt att lämna en smutsig tallrik på en ren köksbänk men om det redan står travar med disk orkar ingen bry sig till slut.

DU ÄR FÖRRESTEN noga med att berätta att du bor med ”grabbar på LTH”. Och absolut, enligt fördomarna är de knappast en samhällsgrupp som är kända för att prioritera ett piffigt och fräscht hem. Jag tänker ändå att de flesta människor vill ha det rent runt omkring sig. Oavsett kön och studieinriktning. Därför finns det ju goda chanser att få ordning på äcklet.

KANSKE MÅSTE NI helt enkelt sätta er runt köksbordet och ta ett ordentligt snack? Hur vill grabbarna själva att er korridor ser ut? Hur ska ni se till att få struktur på städningen i höst? Du KAN inte vara den enda som vantrivs i ert klibbiga kaos.

LYCKA TILL! Theo

Kritik mot Akademiska Hus miljardvinster:

ger med ena handen och tar med den andra”

När Akademiska Hus gör mångmiljardvinster går pengar som skulle kunna gå till utbildning och forskning istället tillbaka till statskassan.

AKADEMISKA HUS ÄGER majoriteten av Lunds universitets lokaler och har kritiserats i flera år av både studentaktiva och universitetsanställda för att ta ut för höga hyror. Kärnan i debatten är att Akademiska Hus vinster går tillbaka till statskassan, där de sedan omfördelas, istället för att tillfalla akademin.

– Det fungerar som en extra skatt för högre utbildning. Staten ger med ena handen och tar med den andra, säger Björn Lundberg, universitetslektor och forskare vid Historiska institutionen i Lund.

– För studenterna går det ut över utbildningen, man säger upp lokaler så det blir färre studieplatser, färre lärare, färre lärartimmar, färre doktorander – det påverkar hela cykeln, säger Jacob Färnert, ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer (SFS).

AKADEMISKA HUS ÄR ett statligt företag vars uppdrag är att generera marknadsmässig vinst samt att ”äga, utveckla och förvalta fastigheter vid landets universitet och högskolor”. Det innebär att Akademiska Hus utgår från marknadshyror på de fastigheter de hyr ut och att de har ett vinstkrav på sin verksamhet varje år.

BOLAGET FINNS I de flesta studentstäder i Sverige. I Lund äger Akademiska Hus 62,5 procent av universitetets lokaler. Bland annat kvarteret Paradis, LUX, SOL och stora delar av LTH.

HUR FUNGERAR DET då med hyror från universitetet till Akademiska Hus? Lunds universitet förhandlar alla hyreskontrakt centralt med de 35-40 olika hyresvärdarna via LU Byggnad. Kontrakten skrivs på upp till tio år innan de omförhandlas. Hyresnivån justeras sedan årligen med avseende på inflationen. Varje fakultet står själva för sina lokalkostnader och därför kan det ekonomiska läget, och hur pass stor påverkan hyresnivån har, skilja sig åt mellan fakulteterna.

EFTERSOM AKADEMISKA HUS

är ett statligt ägt bolag går företagets vinst tillbaka till

”Staten

TEXT THEA SANDIN & ERIK LINDBERG

Jacob Färnert, ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer (SFS). Pressbild: Maria Cruseman/SFS

GAMLA KIRURGEN, EN AV FLERA BYGGNADER AKADEMISKA HUS ÄGER. FOTO ALEXANDRA ROSLUND

staten. 2022 gick Akademiska Hus med 5,1 miljarder kronor i vinst, varav nästan 2,9 miljarder tillföll statskassan.

– De senaste två åren har staten tagit tillbaka ungefär fem miljarder kronor i ren vinst från Akademiska Hus. Jag tycker det är helt galet. Universitetens anslag urholkas fullständigt, säger Jacob Färnert.

– Akademiska Hus ska tillgodose samhällsviktiga institutioner, alltså universitet och högskolor, med lokaler, men drivs som vilket annat aktiebolag som helst. Det går inte ihop eftersom universitetens verksamhet inte är till för att gå med vinst, utan för att bidra med annan samhällsnytta. Det är mycket märkligt.

PETER ANDERSON, EKONOMICHEF på Akademiska Hus, betonar att Akademiska Hus bara är en av flera aktörer på fastighetsmarknaden. Om universitetet inte vill hyra av Akademiska Hus kan de välja att gå till andra aktörer.

– Vi förstår att det är bekymmersamt för lärosätena att få så stora kostnadsökningar, men vi har vårt vinstkrav från vår ägare att agera utifrån och då ska vi

agera marknadsmässigt. Vi följer helt enkelt det uppdrag vi har fått från staten, säger Peter Anderson.

– Om vi skulle subventionera hyrorna skulle vi slå undan benen på övriga fastighetsbolag. Det skulle strida mot konkurrenslagstiftningen.

BJÖRN LUNDBERG OCH Jacob Färnert håller inte med. De menar att Akademiska Hus verkar under särskilt gynnsamma marknadsförhållanden och att det därför inte är rimligt att hänvisa till regleringar som förutsätter en fri marknad.

– Så här är det: Akademiska Hus hävdar att de verkar enligt marknadsmässiga principer; att det råder fri konkurrens och att vi därmed kan förhandla om våra hyror. Men vi kan inte förhandla om våra hyror. Vi sitter där vi sitter och vi hänvisas till Akademiska Hus. Akademiska Hus kan därför sätta i princip vilka hyror som helst och göra miljardvinster. Det är groteskt, säger Björn Lundberg.

JACOB FÄRNERT VILL därför se att staten ändrar

ägardirektiven för Akademiska Hus och slopar vinstkravet. Björn Lundberg tycker även att universiteten ska få lov att äga sina egna lokaler.

DETTA ÄR EN stor förändring av de förutsättningar

Akademiska Hus verkar efter och Peter Anderson menar att det inte är en fråga för dem.

– Om vårt uppdrag skulle ändras, så att vi inte skulle agera marknadsmässigt och inte ha ett vinstkrav samt kunna kringgå de konkurrensmässiga begränsningar som finns, så skulle hyran kunna vara lägre. Men det är ganska många om och men, som alla är utom Akademiska Hus kontroll eller vår sak att avgöra.

Peter Anderson, ekonomichef på Akademiska Hus.

Foto: Jörgen Hildebrandt

Björn Lundberg, universitetslektor och forskare. Foto: LU

Förtroendevald stal 314 000 kronor från Wermlands nation

En före detta aktiv på Wermlands nation i Lund åtalas för grovt förskingringsbrott. Enligt åtalet ska personen ha använt nationens kontokort för att köpa saker till en summa av 314 523 kronor för privat bruk.

Den 19 september inleddes huvudförhandlingen mot den åtalade personen som varit aktiv på Wermlands nation. Hen misstänks ha använt nationens kontokort för privata inköp under ett års tid, något Sydsvenskan var först att skriva om.

ENLIGT FÖRUNDERSÖKNINGEN SKA personen bland annat ha köpt märkesväskor och abonnemang på streamingtjänster. I förundersökningen finns också kvitto på en balklänning för 6 400 kronor.

DEN MISSTÄNKTA FÖRSKINGRINGEN upptäcktes av den åtalades efterträdande när hen såg att nationen hade gjort inköp för hundratusentals kronor, där flera av inköpen framstod som underliga. Efterträdaren valde då att polisanmäla.

DEN ÅTALADE PERSONEN greps i början av april på Arlanda, när hen var på väg att lämna landet. Vid en husrannsakan i den åtalade personens bostad beslagtog polisen bland annat en balklänning, en frack och ett armbandsur. Sedan dess har den åtalade personen haft utreseförbud och behövt anmäla sig på polisstation med jämna mellanrum.

I FÖRHÖR SÄGER den åtalade att hen ”aldrig haft en tanke om att skada nationen eller nationens ekonomi. Hela tiden har jag haft en tanke om att ersätta nationen för det jag konsumerat”. Samtidigt vidhåller den åtalade att hen arbetat hårt för nationen – ibland upp till 80 timmar i veckan.

– Min klient förnekar brottet och förnekar gärningen och att [hen] har förskingrat eller varit trolös mot den här nationen, säger Karl Henrik Östberg, försvarsadvokat i fallet.

HAN MENAR DESSUTOM att samtliga inköp blivit godkända av nationen.

– De har en fungerande attesteringsverksamhet, de har en fungerande kontroll och intern kontroll över det här. De har även kontinuerliga möten som godkänt den här redovisningen, så internkontrollen finns där, säger han.

– Nationen har inte lidit någon skada helt enkelt.

MARTIN C E ASKER är proinspektor vid Wermlands nation och medlem i dess styrelse. Något han var även under den tid det misstänkta brottet ska ha ägt rum.

– Att bli av med pengar är aldrig roligt. Sedan är det framförallt tråkigt för de personer som är involverade, säger han.

HAN FRAMHÅLLER ATT inspektoratet har en rådgivande funktion för nationens förtroendevalda och att han inte haft rollen som revisor.

Hur har dessa inköp kunnat pågå under så lång tid utan att det uppdagats?

– Det är en typisk sådan fråga som kommer att belysas under rättegången. Den är direkt olämplig för mig att uttala mig om i nuläget, säger Martin C E Asker.

CARL PIHLSGÅRD, KURATOR på Wermlands nation, säger att han inte varit del av processen utan tillträdde först efter att det misstänkta brottet ägt rum.

– Jag tror på vårt ekonomiska system. Det är tråkigt det som händer och vi litar på att polisen ska lösa det, säger han.

WERMLANDS NATION YRKAR på ett skadestånd på 314 523 kronor, samma summa som den åtalade är misstänkt för ha förskingrat. Domen presenteras den 4 oktober.

TEXT SOLVEIG NYCANDER, VERA SVAHN & ELMER RIKNER

Hundratals LU-anställda tar ställning mot anmälningsplikt

Nästan 500 anställda vid Lunds universitet har skrivit under ett brev där de vill att universitetets rektor Erik Renström ska ta ställning mot det nya lagförslaget om anmälningsplikt. Brevet har dock mött motstånd bland andra anställda. I en intern mejltråd skriver flera personer att brevets innehåll inte är förenligt med objektivitetskravet bland statsanställda.

TEXT ELIN IVERTSSON & ELMER RIKNER

Det är regeringen och Sverigedemokraterna som tillsatt en utredning av det nya förslaget om anmälningsplikt.

LAGFÖRSLAGET INNEBÄR ATT alla offentligt anställda får ett krav på sig att anmäla papperslösa eller andra personer som befinner sig utan laglig rätt i Sverige. Ett förslag som mött stort motstånd bland anställda på universitetet.

– Framförallt skulle det påverka forskare som träffar människor och studerar människor som kanske lever i det så kallade skuggsamhället och som är i utsatta positioner. Det skulle då innebära att man inte kan bedriva forskning, säger Karin Zackari, forskare i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, och en av de som skrivit under brevet.

INITIATIVTAGARE TILL BREVET är Anna Lundberg, professor i rättssociologi vid Lunds universitet.

– Det skulle gå emot våra forskningsetiska principer. Det skulle stå i kontrast till mycket av det som våra utbildningar kretsar kring. Universitetslärare ska inte hålla på med gränskontroll, säger hon till P3 Nyheter.

I EN MEJLKONVERSATION bland anställda på universitetet går dock åsikterna isär. Bonnie Clementsson, forskare på historiska institutionen, menar att namninsamlingen strider mot objektivitetskravet för statsanställda.

– Jag ser det som ett tydligt politiskt initiativ, som inte är förenligt och kompatibelt med den position vi har som statsanställda. Man ska vara politiskt opartisk och neutral, säger hon.

– Man protesterar mot utredningen av ett lagförslag utan att det föreligger något lagförslag. Därmed protesterar man egentligen mot den demokratiska processen. Man använder sin akademiska titel för att legitimera sin politiska åsikt. Det är fel och får

konsekvenser på en samhällelig nivå för att man minskar förtroendet för universitetet som institution.

KARIN ZACKARI TYCKER dock att motståndet mot brevet är ett missförstånd.

– Vi är opartiska. Det betyder inte att vi är åsiktsneutrala, utan att vi ska vara opartiska i vårt myndighetsutövande och i förhållande till framför allt studenter, men också i förhållande till forskningsobjekt som kan vara människor, säger hon.

– När det gäller direktiv från politiskt håll betyder inte det att vi ska vara neutrala, kanske tvärtom att det är en god förvaltningssed att ifrågasätta, utreda och diskutera direktiv som kommer från regeringen.

HAN SÄGER OCKSÅ att universitetet ännu inte är beredda att ta ställning i frågan eftersom det än så länge enbart är en utredning. I stället kommer de återkomma med remissvar efter det att utredningen är klar.

PÅ ETT PERSONLIGT plan är dock Erik Renström inte övertygad om att lagen om anmälningsplikt skulle fungera.

– Med utgångspunkt från min tidigare profession som läkare så ser vi att om det skulle komma ett förslag om anmälningsplikt, så ser jag potentiellt stora problem med de etiska riktlinjer som kommer med läkaryrket. Men allt det här spekulativt eftersom vi inte sett något förslag ännu, säger han.

UTBILDNINGSMINISTER MATS PERSSON (L) menar att lagförslaget om anmälningsplikt är nödvändigt.

”Sverige har ett stort skuggsamhälle som vi måste göra något åt. Det är människor som lever under hemska förhållanden och utnyttjas. Mitt parti Liberalerna är för en reglerad invandring – det betyder att om man inte har skyddsskäl så måste man lämna landet för att göra plats för de som har skyddsskäl”, skriver han i ett mejl till Lundagård.

LUNDS UNIVERSITETS REKTOR Erik Renström säger att frågan ska hanteras på nationell nivå. Han säger också att namninsamlingen, som sådan, inte är ett problem.

– Jag tycker att det är bra att det finns engagemang, att de föreslår idéer om vad universitetet och universitetsledningen ska driva för frågor. Det händer regelbundet och ibland är det fråga med politisk laddning, men oftast inte. Och det är någonting som jag i grund och botten uppskattar, säger han.

– Forskare har ett stort ansvar. En stor frihet att föra fram sin kunskap till allmänhet och politiker. Det sker hela tiden och är något som hjälper politiker att fatta välgrundade politiska beslut.

MATS PERSSON MENAR också att han inte tycker att universitetslärare ska ingå i de grupper som ska vara skyldiga att rapportera papperslösa.

”Detta innebär däremot inte att alla yrkesgrupper ska eller bör ingå. Jag tycker inte att lärare, personal inom skola eller personer inom vården ska lägga tid på något annat än eleverna och patienterna. Vi förhandlade därför in undantag i Tidöavtalet och har förhandlat fram principerna för undantagen i direktiven. Vad utredningen sen landar vill jag inte föregå”, skriver han.

Man använder sin akademiska titel för att legitimera sin politiska åsikt.

A tale of two studenthem

Hur bildades det manliga stundetboendet Thomanders och dess kvinnliga motsvarighet Studentskegården? Och hur är det att bo där? Lundagård har träffat Kristina, Ingegerd och Mikael – tre alumner från de mytomspunna studenthemmen som gett tak över huvudet till Hasse Alfredsson och Elsa Grave.

”Ekonomer blir lite mer än krämare, medicinare lite mer än hantverkare, jurister fnissar, teologer vågar leva och humanister lär sig tjäna pengar”.

SÅ BESKRIVER EN hemit – en person som bor eller har bott på Thomanders studenthem – livet på boendet i en av Thomanders jubileumsböcker.

THOMANDERS INVIGDES 1895 tack vare en generös fastighetsdonation till Lunds universitet. Syftet var att skapa ett ”hem för välartade och obemedlade, vid universitet inskrivna studerande”. Sedan dess har Thomanders förvaltats av en stiftelse och gett rum till 12 manliga studenter varje år.

48 ÅR SENARE invigdes Studentskegården (LSG) med plats för 39 kvinnliga studenter. Precis som Thomanders skapades Studentskegården tack vare en privat donation, men för LSG var vägen något krokigare. Från början var donationen, en klumpsumma på 100 000 kronor, på väg att användas till att bygga bostäder åt manliga studenter – trots att det fanns ett större behov av bostäder för kvinnor.

STYRELSEN FÖR LUNDS kvinnliga studenthem motsatte sig detta och bedrev en lyckad övertalningskampanj. Tillsammans med Lunds Kvinnliga Studentförening arbetade de sedan i flera år för att samla in mer pengar och en tomt till boendet. 1937 – 20 år senare – invigdes Studentskegården.

DE TVÅ STUDENTSKORNA Kristina Hallind och Ingegerd Whitlow flyttade in på LSG i slutet av 60- och början på 70-talet. Båda menar att friheten som LSG har gett, både till dem och till andra, är bland det bästa med boendet. Ingegerd berättar att det var vanligt att studenter bodde inneboende innan studenthem som LSG började byggas. Då behövde man hela tiden förhålla sig till reglerna hos sin ”inackoderingstant”:

– Hängde man strumpor på elementet så kom hon in och skällde ut en, berättar Ingegerd.

TILL SKILLNAD FRÅN studentskorna återkommer hemiten Mikael ”Mus” Karlberg inte till frihet när han beskriver tiden på Thomanders. Istället beskriver han åren på hemmet som utvecklande – delvis för att de inte alltid var så fria.

– Det skojiga är att det var så lärorikt. Att tvingas umgås med människor du kanske inte hade umgåtts med annars i en så tät miljö, säger Mikael.

MIKAEL FLYTTADE IN på Thomanders i början på 80-talet. Genom Toddyspexet hade han träffat några som bodde på Thomanders som tyckte att han också skulle flytta in. På Thomanders var det – i alla fall på Mikaels tid – de boende själva som bestämde vilka som fick flytta in.

MIKAEL BERÄTTAR ATT det finns mycket traditioner på Thomanders, bland annat anordnas första majbrunch, gåsamiddag och julfirande. På flera av festerna är utflyttade hemiter och deras familjer bjudna.

– Du fixar massa stora fester varje år för 150-200 personer. Man får lära sig laga mat, duka, hålla tal och umgås med alla sorters människor. På så sätt är det en fantastisk skola, säger han.

SOM BOENDE PÅ Thomanders förväntas det att man alltid ställer upp som värd. I det ingår att städa bakfull och vara social även om man inte känner för det. Mikael förklarar att det var ett koncept man var tvungen att köpa och att det kunde vara krävande.

– Alla som har bott där har känt stor glädje, men de har också känt jättestor ångest ibland. För att det är en formativ del av ditt liv. Och, som sagt, det är inte alltid jättekul att vara tvungen att göra någonting, säger Mikael.

I DAG ÄR Mikael väldigt glad över att han har bott på Thomanders och berättar att han

värdesätter tiden där ännu mer i efterhand. – Man behöver nog ett visst perspektiv på det, när man bodde där kunde det ibland vara frustrerande och jobbigt.

PÅ LSG FANNS det däremot inte lika många traditioner. Men de brukade i alla fall ha ett luciatåg som gick genom husets alla rum och avslutades med en gemensam fika. Ingegerd förklarar att det var på modet att vara radikal, inte studentikos, när de bodde på Studentskegården under 70-talet.

AVSAKNADEN AV TRADITIONER verkar dock inte ha lett till en brist på gemenskap. Istället umgicks de i köket, Studentskegårdens hjärta. Där satte man sig så fort man ville prata med någon eller undrade någonting. – Vi kunde ju inte googla, säger Kristina.

INGEGERD FYLLER I och berättar om samtal i köket och om vårkvällarna som fortsatte långt in på småtimmarna.

– Sedan blev klockan så mycket så då tänkte man, det är inte lönt att vi går och lägger oss, nu äter vi frukost. Och då hade man, som ni säger, dygnat, berättar hon.

PÅ FRÅGAN OM det finns något som är typiskt för studentskor svarar båda tveksamt –möjligtvis studieflit, säger de till sist. Annat vore nästan konstigt – akademiska meriter är kriteriet man utgår ifrån när man tilldelar boende på LSG. Från början tog man också hänsyn till de sökandes ekonomiska situation, men efter att CSN infördes slutade man med det.

MIKAEL HAR DÄREMOT inga problem med att peka ut vad som är typiskt för boendena på Thomanders. De flesta hemiter ägnar sig åt

”det kreativa studentlivet”– någon form av spexande, teater eller musik. Och, lägger han sedan till:

– De är jävligt trevliga i princip allihop. På något sätt förväntas du vara trevlig mot folk som kommer utifrån och det är alla.

I ÖVRIGT SÄGER Mikael att det är stor variation på personerna som bor på Thomanders men att boendet kanske ändå inte tilltalar riktigt alla.

– Det har nog aldrig bott några svartrockare eller emos eller samhällsomstörtare [på Thomanders reds. anm.], säger han.

chen om han kan. Enkelt uttryckt: – Har du en gång bott där är du alltid boende. Du har kvar din nyckel, säger han.

PÅ STUDENTSKEGÅRDEN BEHÅLLER man inte nyckeln när man flyttar ut. Trots det är det tydligt att studenthemmet fortfarande har stor betydelse för både Ingegerd och Kristina. Inte bara drömmer de båda om sitt gamla boende då och då, Ingegerd berättar att Kristina länge lät en väska ligga kvar i källaren på LSG – för att behålla någon form av koppling till stället.

OCH NÅGON NYCKEL verkar faktiskt inte behövas. Kristina och Ingegerd – som gärna vill visa Studentskegården innan vi skiljs åt – konstaterar att de fortfarande kan koden. Dessutom har vi en vattentät plan ifall någon skulle undra vad vi gör där.

Är de boende på Thomanders lite mer till höger politiskt?

– Det får man nog säga. Om du är vänsterengagerad har du ofta svårt för mer traditionella attribut som frackmiddagar, fyrstämmiga snapsvisor och att dricka punsch på torsdagar, konstaterar Mikael.

UNDER SAMTALETS GÅNG framträder bilden av ett boende med en intern jargong och en stark, generationsöverskridande gemenskap. Träffar man en hemit kan man alltid diskutera huruvida kapris är en krydda eller ett tillbehör – en fråga som bottnar i att hyran på Thomanders täcker kostnaden för kryddor och (beroende på vart man står) kapris. Mikael berättar att han brukar golfa med några gamla hemiter och att han fortfarande går på första majbrun-

– Vi säger att vi är Kvinnliga akademikers förening och att vi ska undersöka om det finns porslin tills imorgon, meddelar Kristina bestämt med glimten i ögat.

Har du en gång bott där är du alltid boende

”

Husillustrationen och bilderna ovan är från boken ”Lunds Studentskegård 1937-1987”.

Borta bra, hemmet sämst

Mögliga rum, ohjälpsamma hyresvärdar och lägenheter som inte existerar. Flera internationella studenter vittnar om svåra situationer när de hyr bostad av privata hyresvärdar.

TEXT ELSA IVARSSON & HANNES ERIKSSON AHLSTRÖM FOTO JOHANNA NILSSON

Ann Katrin:

”Ah, okej, jag blev scammad”

ANN KATRIN PLUGGAR i Riga under sommaren 2022. Hon har fullt upp med studierna och kommer därför i gång sent med att söka boende inför sin flytt till Sverige och masterstudier på Lunds universitet.

DET ÄR INTE lätt att få tag på ett boende. Sveriges förenade studentkårer (SFS) har rödlistat Lund i flera år. Staden har en av landets svåraste bostadssituationer för studenter, konstaterar SFS i sin senaste årsrapport.

MEN ANN KATRIN har tur. På en hemsida för bostadsuthyrning hittar hon ett boende som verkar bra. Hon hör av sig till hyresvärden och de pratar i telefon. Det är ett lättsamt samtal och han berättar om sin dotter för Ann Katrin. Han erbjuder henne en lägenhetsvisning, men Ann Katrin är i Riga och

har inte möjlighet att gå på visningen. Hon har dock en bekant i Lund.

– I efterhand skulle jag förstås ha bett min kontakt i Lund att gå på visningen, men för mig var det en green flag att han erbjöd en visning.

HYRESVÄRDEN SÄGER TILL Ann Katrin att tre andra personer också är intresserade av lägenheten. Den som först signerar kontraktet får lägenheten. Allt som allt tar det två dagar från att Ann Katrin hör av sig till hyresvärden till att hon har signerat kontraktet.

FÖR ATT SÄKRA lägenheten behöver hon också betala en månadshyra samt deposition. Sammanlagt för hon över 14 000 kronor till hyresvärden.

– Jag hade inga tvivel på att det inte skulle vara på riktigt. Jag pratade med killen och det verkade bra, men jag antar att det var naivt av mig att tro att bara för att du pratar med någon på telefon så är allt lugnt.

NÄR ANN KATRIN är på väg till Lund får hon inte längre några svar från hyresvärden. – Jag insåg medan jag körde hit att ”ah, okej, jag blev scammad”.

PÅ PLATS I Lund vet Ann Katrin inte vad hon ska göra. Hon har redan förstått att det inte finns en lägenhet till henne, men hon går ändå till adressen och knackar på dörren.

– Jag gick dit för att kolla läget för jag visste inte vad jag skulle göra, men där bodde en kille.

DET FINNS INTE mycket mer för Ann Katrin att göra. I efterhand ångrar hon att hon inte bad om en lägenhetsvisning över videolänk. Hon önskar också att hon hade varit uppmärksam på saker som att signaturen på kontraktet var olik signaturen på det ID­kort som hyresvärden skickat till henne.

– Det var uppenbart, men jag vet att mina föräldrar har två sorters signaturer. Jag tänkte att signaturen på kontraktet kanske skulle vara mer lättläst. Det är definitivt något att kolla efter om man tvivlar.

Laura:

ETT ÅR SENARE , sommaren 2023, sitter Laura framför datorn hemma i Spanien och letar efter boende inför att börja sin masterutbildning i Lund.

HON SKRIVER TILL flera personer som hyr ut rum och lägenheter i stan. Till slut får hon ett svar tillbaka.

– Jag tyckte att lägenheten såg perfekt ut, det var centralt och idealt.

HYRESVÄRDEN SKICKAR ÖVER kontraktet och ber henne att skriva under det snabbt – det var nämligen flera andra studenter som också var intresserade av boendet. Laura, som tycker att allt känns bra, visar kontraktet för en vän som också ska börja plugga i Lund. Vännen säger till Laura att inte signera och skickar sedan över kontraktet hon själv har blivit erbjuden. – Allting var exakt likadant. Lägenheterna var olika, men kontrakten var exakt likadana.

VI VISAR LAURA kontraktet som Ann Katrin skrivit under när hon blev lurad på 14 000 kronor.

– Ja, ja! Det är exakt samma! Med instruktioner om hur du ska skicka pengarna.

DET ÄR INTE samma namn på hyresvärden och inte samma lägenhet, men kontrakten ser exakt likadana ut. Efter att Laura pratat med sin vän avslutade hon processen och skrev aldrig under kontraktet.

Sonja:

VID EN FÖRSTA anblick verkar det lediga rummet i kollektivet vara perfekt för Sonja. Sedan flytten till Sverige och Lund har Sonja bott en bit utanför stan, och har nu börjat tröttna på de eviga cykelturerna in till centrum. Hon gillar att det nya huset ligger närmare universitetet, dessutom verkar rummet både rymligt och städat.

– Så jag tackade ja och flyttade in, berättar hon.

MEN NÄR HON flyttat in upptäcker hon att huset är fullt av svartmögel – även i hennes rum. – Jag upptäckte att det spridit sig runt fönstret i rummet, det var så i flera andra rum också, säger hon.

SONJAS RUMSGRANNE HÖR av sig till hyresvärden och berättar om problemet. Som lösning tar hyresvärden fram färgburken och målar över svartmöglet i badrummet, husets resterande mögel blir kvar orört.

– Jag tror att om någon från miljöinspektionen kom och inspekterade vårt hus skulle de nog tycka att det inte var rimligt att bo där under en längre tid.

SAMTIDIGT SOM DET oroar henne hur möglet kan påverka hennes hälsa, är hon orolig för konsekvenserna ifall hon anmäler problemet.

– Om miljöinspektionen fick reda på mög -

let, skulle vi troligen behöva flytta ut och riskera att inte hitta någon annanstans att bo. När jag dessutom bara skulle vara kvar i Lund i fem månader så kändes det inte lönt att försöka hitta något nytt för den korta tiden.

I STÄLLET VÄLJER Sonja att bli kvar. Under visningar för nya hyresgäster får hon och de övriga boende instruktionen att bara säga positiva saker om boendet. De får inte nämna svartmöglet, eller något annat negativt. Sonja märker hur hyresvärden blir alltmer stressad när flera på visningarna tackar nej till boendet och rum blir stående tomma.

– Många studenter som inte var lika stressade att hitta ett boende tackade nej när de antingen såg möglet i rummen, eller de ödsliga källarrummen som bara hade ett litet fönster i hörnet.

NÄR SONJA BOR i kollektivet är det endast internationella studenter som bor där, något som både hon och de andra hyresgästerna reagerar på.

– Jag tror det beror på att utbytesstudenter är mer desperata efter att hitta ett boende än svenska studenter. Om man kommer från ett annat land går det knappast att pendla till universitet.

– Jag fick höra att jag skulle tacka ja till ett boende så fort jag fick reda på något. Om det var för illa kunde jag alltid byta sedan. Man har inte samma möjlighet att säga nej till ett boende ifall man måste hitta något snabbt, fortsätter hon.

HYRESVÄRDEN, Å SIN sida, säger att det förekommit svartmögel i bostaden, men att det snabbt blev åtgärdat efter att hyresgästen anmält problemet. Att det inte ska ha blivit åtgärdat menar han inte stämmer.

– Det finns absolut ingen sanning i det. Det är ren lögn, svarar Sonjas hyresvärd.

”Lägenheten verkade perfekt”

”Miljöinspektionen hade nog inte godkänt vårt hus”

HAN SÄGER ATT han är medveten om att det finns många dåliga boenden i Lund, men hävdar bestämt att det inte gäller de kollektiv som han förvaltar.

– Många av våra internationella hyresgäster är positiva till standarden här och brukar rekommendera oss vidare, säger hyresvärden.

ÄVEN I EMMAS och Mikaelas kollektiv är kommunikationen med hyresvärden bristfällig. Kollektivet är fyllt av både utländska och svenska studenter. Emma och Mikaela flyttar in under våren 2021.

någonting skulle bli fixat, annars skulle ingenting bli gjort, berättar Mikaela.

DET KAN GÅ dagar innan de får ett svar från hyresvärden. Att han inte kontaktar dem tidigare säger han beror på att det är så många hyresgäster som har hört av sig. Mejlkorgen är full av observerade mejl, som han behöver svara på innan han kan ta itu med Emma och Mikaelas problem.

MIKAELA OCH EMMA tror att det stora problemet är att hyresvärden har dålig koll på hur det faktiskt ser ut på kollektivet som han äger, eftersom han aldrig är där. Under åren som de bott i kollektivet har de bara sett honom en handfull gånger.

HYRESVÄRDEN FÖRSTÅR ATT han ibland kan vara svår att få tag på, men tycker att studenterna kan vara lika svåra att komma i kontakt med.

– Under helgen gick en stol i ett av kollektiven sönder. Jag skickade en bild till husförmannen på det knäckta benet och undrar vad som hade hänt. Vi har fortfarande inte fått något svar, säger hyresvärden.

SEAD KURTOVIC ÄR enhetschef på Hyresgästföreningen. Han tror att det kan finnas orsaker som gör internationella studenters situation på bostadsmarknaden särskilt komplex.

STÄMNINGEN ÄR SOCIAL och trevlig i kollektivet, men med hyresvärden är det annorlunda. Det tar flera månader innan de träffar honom för första gången.

– Vi skojade om att han var lite som ett spöke, det var så sällan som man såg honom, säger Mikaela.

DEN FRÅNVARANDE HYRESVÄRDEN blir ett problem när något i kollektivet behöver lagas eller fixas, som en trasig kyl eller ett kallt element.

– Om någonting gick sönder visste vi att man behövde fightas lite med honom innan

– Han har ingen koll på stället. När någon skulle flytta ut tyckte han att en städerska skulle göra inspektionen av rummet, inte han själv. Det blir konstigt när det faktiskt är han som är ansvarig för fastigheten och att betala tillbaka depositionen ifall rummet ser okej ut, säger Emma.

NÄR VI KONTAKTAR Emma och Mikaelas hyresvärd verkar han vara medveten om problemen som har uppstått i kollektiven han har ansvar för.

– Jag kan erkänna att vi har tidsbrist. Det är mycket som måste skötas parallellt, säger han.

– Studenter som befinner sig i Sverige under en kort period kommer inte att börja med att sätta sig in i hur svensk bostadspolitik fungerar, det är inte prio ett. Då kan det vara svårt att veta vilka rättigheter man har som hyresgäst, säger Sead Kurtovic.

NÄR DET KOMMER till bristande kommunikation mellan hyresvärden och de boende, som var fallet för Mikaela och Emma, säger han att det inte finns några tydliga regler.

– Det viktigaste är att de problem som hyresgästen anmäler blir åtgärdade. I jämförelse med större fastighetsbolag med tydliga rutiner för felanmälningar, så kan kommunikationen vara svårare med mindre hyresvärdar.

OM MAN HITTAR mögel i sin bostad är det viktigt att anmäla det till sin hyresvärd, säger Sead Kurtovic.

Emma och Mikaela:

”Hyresvärden var som ett spöke”

Viss typ av mögel kan vara hälsofarlig och ska inte förekomma i bostäder. Ibland går det att tvätta bort. Om det är allvarligt räcker det inte att måla över det. Ifall hyresvärden inte åtgärdar det, bör man vända sig till miljöförvaltningen eller hyresgästföreningen, om man är medlem.

NIKOLAS PIETA THEOFANOUS arbetar på LU Bostäder som hyr ut boenden till utländska studenter. Han berättar att många internationella studenter kan ha svårt att veta var de ska vända sig om de får problem med sitt boende.

– Från universitetet finns inget juridiskt stöd för studenter som hamnar i kläm med sitt privata boende, säger han.

DET NIKOLAS PIETA Theofanous kan göra när internationella studenter kontaktar LU Bostäder är att tipsa dem om var de kan söka hjälp.

– Man kan betala en del av sin hyra till landstinget. Ifall fastighetsskötaren vill ha den delen av hyran måste de först åtgärda problemet.

Tror du att många vet om att den här möjligheten finns?

– Inte ens jag visste att den fanns innan jag började jobba här. Det är definitivt ett underutnyttjat sätt för att lösa bostadsproblem.

NIKOLAS PIETA THEOFANOUS tycker att det är viktigt att se varningssignalerna som finns när man letar efter ett boende.

– Ta inte första bästa. Följ din magkänsla och uppfatta om det är någonting lurt på gång. Det är svårt när det finns en bostadsbrist, men ifall någonting känns fel ska man tacka nej.

Sonja, Emma och Mikaela heter egentligen något annat.

Universitetshusets hjälte

Marie Hansson älskar att städa. Sedan 2005 har hon räddat Universitetshusets k-märkta golv från champagne- och chipsfläckar. Möt en av Lunds universitets riktiga trotjänare – lokalvårdaren som har hittat sitt drömjobb.

Hon skulle bara jobba som lokalvårdare i några år. Det blev decennier i stället. Marie Hansson ångrar inte en sekund att hon lämnade karriären i klädbutiken bakom sig. Nu är hon den som ser till att Lundasymbolen framför andra – Universitetshuset – hålls skinande ren.

– Universitetshuset känns som mitt ställe och jag har skött om det som ett litet barn, säger hon och blickar ut över den påkostade interiören.

HON STÅR PÅ atriumgården mellan de vita kolonnerna inne i huset. Marie Hansson ser det som universitetets vackraste byggnad. Här ordnar universitetet olika mingel och ceremonier.

– Det blir mycket spilld champagne och fettfläckar från chips. Golvet kan vittra sönder om det inte torkas upp direkt. Och det är ju ett väldigt vackert golv, så det känns som att jag har ett viktigt jobb.

I UNIVERSITETSHUSET RÖR sig fler anställda än studenter. Och Marie Hansson kommer med ett avslöjande: personalen är faktiskt sämre på att hålla rent än studenterna.

– Studenterna tror jag har lärt sig att sköta sig. Personalen borde faktiskt bli bättre på att torka upp om de spiller. Så som jag antar att de gör hemma.

JOBBET ÄR FYSISKT krävande. Marie Hansson har fått operera sig efter alla tunga lyft

och efter att ha dragit runt sin städvagn över det hårda stengolvet i många år. Som värst blir det på vintern.

– Det kommer ju in slask och grus. Mitt i vintern kan jag ibland tänka att jag borde jobba med något annat. Man är ju inte tjugo längre.

UNDER EN AV hennes tyngsta arbetsdagar kan man säga att det hettade till ordentligt i Universitetshuset.

– En gång fick min maskin jobba så hårt att den faktiskt började brinna. Jag märkte hur det rykte och att det blev varmt. Det var borta vid ingången här, där allt grus hade samlats. Då kan man säga att det var mycket att göra på jobbet.

TEXT THEODOR BONDESTAM FOTO ISAK AHO NYMAN

Marie Hansson

Ålder: 56 år. Bor: Hörby.

Bästa städtipset: En sprayflaska med såpa och vatten och en rulle torkpapper kommer man långt med.

Den värsta fläcken jag vet: Kaffe- och fettfläckar, särskilt om det är socker i.

Om jag inte var lokalvårdare: Så hade jag velat vara trädgårdsmästare eller kanske jobbat i en affär med kläder och inredning.

Om jag pluggade på Lunds universitet: Hade jag velat gå psykologprogrammet.

Gillar att göra på fritiden: Fixa i min enorma trädgård och att fika med vänner.

MARIE HANSSON SKRATTAR åt minnet och verkar trots allt inte bekymras så mycket över slasktunga vinterdagar.

– Aldrig någonsin har jag vaknat och tänkt ”fy fasen, idag vill jag inte gå till jobbet.” Jag älskar verkligen det här. Jag vet inte riktigt vad det är. Jag gillar väl att pyssla och fixa och att göra det där lilla extra.

HON HAR NÄSTAN svårt att hitta orden när hon ska förklara varför hon älskar att städa. Kanske beror det på något slags ordningssinne. Den tillfredsställande skillnaden före och efter ett städpass. Det började redan när hon besökte farmor och farfar som barn.

– De var väldigt pedantiska och ville ha det prydligt. Så ja, städare var mitt drömjobb redan som liten.

EN STOR FÖRDEL är att jobbet är så fritt. – Jag får liksom sköta mig själv. Dessutom har jag en underbar chef och jag känner mig verkligen värdesatt.

MARIE HANSSON HAR svårt att välja vilken som är arbetsdagens bästa stund. Det finns många. Till slut kommer hon på ett bra svar.

– Jag har en kollega som också har jobbat här sedan 2005. Hon heter Eva och vi brukar ta varsin kopp kaffe innan hon börjar sitt

pass. Vi har alltid något att prata om och det är det som är så roligt.

AV UNIVERSITETETS 8000 medarbetare är Marie Hansson kanske en av de viktigaste för att verksamheten ska gå runt. Om hon är sjuk några dagar är det oftast bara toaletterna som städas. När hon är tillbaka får hon höra att det märks att hon har varit borta. Förutom i Universitetshuset jobbar hon också på Arkeologen och på museet i Botaniska trädgården.

– Jag är stolt över att vara en del av Lunds universitet. I Botaniska trädgården är det ju också väldigt fint. Där kan man följa hur årstiderna växlar, med alla vackra blommor. Det blir en del bilder på Instagram och kollegorna skriver: åh wow, är du där?

2025 STÄNGER UNIVERSITETSHUSET för en omfattande renovering. Marie Hansson intygar att hon kommer att lämna över huset lika rent som det var när hon började. Och än är det ett antal år kvar till pensionen, så Marie Hansson lägger inte ner sprayflaskan i första taget. Hon lutar armbågarna mot vagnen med städutrustning.

– Jag känner mig stolt över mitt yrke. Tidigare sade jag att jag bara var städare. Det gör jag inte längre.

Fakta: Lokalvården på LU

• Totalt jobbar 180 lokalvårdare med att hålla Lunds universitet rent och fräscht.

• Majoriteten av lokalvårdarna är kvinnor.

• Varje institution beställer städning utifrån sina egna behov.

• Entréer, undervisningssalar, bibliotek och andra publika utrymmen brukar städas varje dag.

• Kök och toaletter städas dagligen.

En gång städade jag så hårt att maskinen började brinna

”I’ve accepted that every day could be my last”

Sofia Panashchuk had to flee Kiev when the war broke out in Ukraine and came to Sweden last summer to work at Lund University. Now she’s back, even if it’s just for a short time, before returning to her studies in Ukraine.

I’M MEETING SOFIA PANASHCHUK outside AF-borgen on a sunny Friday afternoon. Hälsningsgillet is in full swing with Alte Kamereren setting the tone outside of the entrance and the long-awaited weekend is so close you can almost feel it.

SOFIA, HOWEVER, WILL not spend the weekend in a sunny Lund. Tomorrow she’s going back home to Kiev. There she’ll resume her studies at Kiev University where she is doing her fourth year of her bachelor’s in biology. When the war began in February last year, Sofia was living in Kiev. It didn’t take long until she and her family realized that the situation was becoming too dangerous with the heavy bombing of the city and decided to flee to Romania. The invasion of Ukraine has shifted her mindset.

– I’ve accepted that any day could be my last

day and it’s actually kind of easier living like that because you feel like you have a purpose.

matter how much she had enjoyed it. Her bachelor’s in Ukraine wasn’t finished, so she had to return. She stayed in Kiev during all of September last year, but in October there were bombings right by her house two weeks in a row.

– Two buildings that are like 50 metres away from my house had been destroyed. And I was too afraid to stay.

DURING THE TIME in Romania she found out that Lund University offered summer jobs in the chemistry labs. Last summer she came here to work at Kemicenter for three months. She smiles when she thinks about it and says that she had a great time in Lund.

HOWEVER, SOFIA EXPLAINS that she couldn’t stay here after her summer job ended, no

HER GRANDPARENTS LIVE in a village in the countryside, away from the immediate fighting, where it’s safer and more secluded. When the situation became worse in Kiev she decided to go and live there instead. But then other problems arose. Because of the attacks on power plants, electricity wasn’t always accessible, or there could be planned power outages to save electricity. Usually, the villages were more exposed to

I had to pass one of my exams in a postal office

”

TEXT THEA SANDIN PHOTO JOHANNA NILSSON

these blackouts, something that disrupted her schoolwork heavily. Internet access was paramount for her studies since all of it was online, but that posed a problem as well.

– I even had to pass one of my exams in a postal office because we didn’t have electricity and I had a set time for the exam. So, I had to go to the post office and sit in my coat and charge my laptop while writing the exam.

WHEN I MEET Sofia in Lund this sunny afternoon, it’s clear that the time in her life back then was markedly different from the relaxing week she’s currently experiencing. She returned to Sweden this week to meet with friends and talk to other students about the possibility of doing her master’s degree here. Tomorrow, she needs to take a flight from Copenhagen to Poland and then a bus over the Polish-Ukrainian border and on to Kiev.

How do you feel about going back to Ukraine now? Do you have any fears about it?

– Well, I do have some fears since last autumn and winter were really, really scary in terms of attacks. There used to be at least one massive attack every week and we didn’t have electricity half of the time because our power plants were attacked.

– I’m afraid that the same thing will happen when I’m on campus, that there will be an attack and I won’t know where to go or what to do. It’s a lot of stress. It’s not just the studying, because you have to think ahead how you’re going to arrange your safety, how you’re going to arrange your internet access, your electricity access and stuff like that.

WHEN WE CONTINUE to talk, Sofia admits that she is also a bit excited about going back to campus after spending all of her first three years online, first due to covid and then because of the war. She also sees the possibilities that being together can help those who are fighting in the war.

– On campus, we can organize different

events to raise money. We have charity parties and as soon as you come to the university you see posters for different events.

HER DAD IS in the military and everyone she knows has some close connection to those who are fighting.

– I know that I can’t complain about how things are if I don’t do anything to change them, so I’ve accepted that any day I could go off and try to help to save lives. You feel like you can do something in your life, and you’re

and she’s not constantly checking her phone to see if there’s a potential attack. She’s also sleeping better here, where her sleep isn’t being disturbed by bombings and air alarms.

– You can’t really go to sleep in Ukraine knowing that you’re going to get a full night of sleep. Most of the time you’re going to go to the shelter at least once during the night.

SOFIA SAYS THAT some nights at home it feels like the Russians are toying with them. As soon as the Russian aeroplanes leave the ground, the air raid siren in Kiev goes off and everyone has to go to the shelter. Then the aeroplanes will land again after an hour and she can go home and try to sleep, only to hear the air raid siren after some time and repeat the whole process.

trying to live it to the fullest, knowing that tomorrow you could get mobilised and go to the front line. I would be honoured to help save lives if I needed to.

THERE IS A new law in Ukraine that all women with medical or pharmaceutical education need to enlist and be prepared to join the war effort. So far there is no other group of women who need to enlist, but if there would be professions added to the list, Sofia thinks biologists and chemists are next. Then she would be required under law to register in the military. In the meantime, she tries to help the war effort by volunteering and donating money instead.

BEING IN SWEDEN has given her a well-needed reprieve from the trauma she experiences in Kiev. She is less scared of loud sounds here

– There would be like seven air raid sirens in one night, and you would have to run from the house to the shelter and from the shelter to the house. It makes you sleep-deprived.

EVEN IF SHE is happy about having had the opportunity to be in Sweden, it has also brought a lot of guilt. There is a curfew in Kiev, so you can’t go out between midnight and 5 pm. Being out during the night with friends in Lund has been weird because she has been thinking about those back home who aren’t able to do that.

ALTHOUGH SOFIA’S VISIT to Lund was short this time, she hopes to be back this winter to visit friends here and to hear about how the project she did with the chemistry department turned out. For now, a long journey back home awaits.

You can’t really go to sleep in Ukraine

”

War-torn Kiev University.

Photos: @kyiv.university on Facebook

Lunds finaste och fulaste hus

Lundaborna har sagt sitt. Stadens finaste och fulaste byggnader är utsedda. Både stora studentkomplex och historiska hus finns att hitta bland svaren.

TEXT EDIN JUSOVIC, ENKÄT ELMER RIKNER, ILLUSTRATION IDA HEIN OLSSON

I en ny enkätundersökning, som Lundagård gjort, blev lundaborna frågade vad de tycker är stadens finaste byggnad. Universitetsbiblioteket blev enkätens stora vinnare, med nästan fyra av tio röster (37 procent). På andra plats hamnade Universitetshuset med var femte röst (20 procent), följt av Gamla kirurgen och domkyrkan med 8 respektive 5 procent.

MEN VARFÖR ÄR då Universitetsbiblioteket etta på listan? Här är några utvalda svar från enkäten:

”Stor, ståtlig byggnad som representerar staden på bästa sätt! Vackra vildvinsrankor som varje årstid skiftar i härliga färger.”

”Gammalt och något mystiskt! Samtidigt gör växter vid byggnadens väggar att man känner sig som i skogen!”

MÅNGA AV DE svarande nämner att det som gör biblioteket unikt är hur naturen smälter in i fasaden och att den omkringliggande miljön spelar en stor roll. Enligt Paula Prieto de la Fuente, biträdande programledare för arkitektutbildningen vid LTH, är svaren inte helt oväntade.

– De byggnaderna är lite äldre och pampigare, det finns en parkmiljö runt omkring och det är en spännande väg att komma dit, som fotgängare eller cyklist. Det väcker känslor av fantasi och får en att drömma om vad som varit och kan bli, säger hon.

I ENKÄTEN FRÅGADE vi också vad lundaborna tycker är stadens fulaste byggnad. Den titeln gavs till studentkomplexet Sparta, som fick 38 procent av rösterna. På andra plats kom Universitetssjukhusets huvudbyggnad, Blocket, med 14 procent, tätt följt av Malmborgshuset med 13 procent.

VARFÖR VALDE DE svarande Sparta? Så här skriver folk i enkäten:

”Sparta verkar inte som att det någonsin designades för mänsklig trevnad. De tätt packade byggnaderna skapar förvirring och tillsammans med de många fönstren får man känslan av att befinna sig i en dystopisk panoptikon.”

”Fruktansvärt deprimerande. Ska den gröna färgen vara där eller är det rakt igenom alger som smått sig ner?”

DE SVARANDE TYCKER att Spartas och sjukhusets storlek tillsammans med deras gråa fasader inte smälter in med omkringliggande natur och närliggande hus. Andra menar att byggnaderna ger en dystopisk känsla och påminner om Sovjetunionen och Östtyskland. Men Paula Prieto de la Fuente är reserverad om att kalla Sparta fult.

– För en arkitekt hade Sparta nog rangordnats som minst ful bland de tre, då den lever upp till både brutalistiska och

OM ENKÄTEN:

Enkäten delades i Lundagårds sociala medier. Totalt svarade 322 personer. Urvalet av givna svarsalternativ gjordes av redaktionen, med möjlighet för användare att lägga till sina egna alternativ samt kommentera varför de svarat som de gjort.

Mer information om enkäten finns att läsa i webbversionen av artikeln.

funktionalistiska ideal. Till exempel har du plats för att parkera din cykel och det finns god cirkulation i komplexet, säger hon.

Finns det något byggnaderna har gemensamt som får folk att tycka att de är fula? – Ja, de har inte samma bearbetning som andra byggnader. Blocket [sjukhuset, reds. anm.] har en massa fönster och känns anonymt på ett sätt. Medan Malmborgshuset är precis vid ett torg och hör inte riktigt till i den omkringliggande miljön.

EN UTMÄRKANDE DEL av resultaten är att vissa byggnader finns på listan över både de finaste och fulaste byggnaderna i Lund. Bland andra har AF-borgen, Helsingkronahuset och även Sparta en handfull röster i båda kategorierna.

AF-BORGEN ANSES av någon vara historisk och kulturellt rik, medan en annan tycker

den är för ”borgerlig”. Samtidigt har Sparta-supportrarna skrivit att de gillar fasadens gröna färg. En upptäckt Paulina Prieto de la Fuente tycker är spännande.

– Jag tror att det har mycket att göra med ens personliga ideal och preferenser. Det beror också på vilken typ av kontakt man får med en byggnad. Ifall man ofta besöker eller jobbar på en viss plats så uppskattar man miljön på ett annat sätt, säger hon.

PAULINA PRIETO DE la Fuente förklarar även att resultatet speglar personerna som deltagit i enkäten och miljöerna de själva befinner sig i. Till exempel menar hon att en stor del av universitetets hus kommit upp bland de finaste byggnaderna, vilket inte är en slump.

– Jag tror att Lunds identitet som universitetsstad spelar in. Det är en del av varför man byggt de här byggnaderna så omsorgsfullt och fint. Och många av de som röstat

har förmodligen en relation till Lund som just en universitetsstad, säger hon.

NÅGOT SOM PAULINA Prieto de la Fuente är övertygad om är att vad personer räknar som fina och fula byggnader inte är universellt, varken nu eller i framtiden. Uppfattningarna kan också ändras efter tid och beroende på rådande normer. Paulina Prieto de la Fuente ser fram emot hur framtida bidrag till Lunds arkitektur kan ändra folks preferenser.

– Det är många idag som till exempel tar inspiration från datorspelsvärlden i sin stil. Det kommer bli spännande att se när den generationen börjar bygga i vår materiella värld, säger hon.

SJÄLV TYCKER PAULINA Prieto de la Fuente att Lunds finaste byggnad är Stadshallen vid Stortorget. Medan stadens fulaste byggnad är Elite Hotel vid Ideon Science Park.

Ett eget rum

Vi bygger hus av flera anledningar, inte minst för att skydda oss. Men vad händer när det vi skapat som skydd börjar uppvisa en egen handlingsförmåga? Isak Aho Nyman tar oss genom korridorerna på Hill House och följer Tarkovskijs Stalker i jakt på svar.

Du går genom ett köpcentrum efter att det stängt. Alla butikerna har dragit ner sina jalusier och inte en människa syns till. Fastän du varit i köpcentret otaliga gånger förut är det tydligt att något förändrats. Platsen känns inte som den brukar, något som du varit bekant med länge och väl har plötsligt omvandlats till något främmande, rent av skrämmande.

MÅNGA FILOSOFER, TEORETIKER och författare har skrivit om ett ”förfrämligande”, där det familjära omvandlas till det okända. Kanske kändast blir det när vi med Freuds terminologi pratar om ”the uncanny” eller ”das unheimliche”. På svenska översätts begreppet ibland till ”kuslig”, men det är en bristfällig översättning. ”Heimlich” betyder i det här fallet ”hemlik”. När något är uncanny eller unheimlich är det alltså inte kusligt, utan specifikt icke -hemma.

HELA DEN MULTIMEDIALA genre som kretsar kring det hemsökta huset som gestalt snuddar vid byggnaden som potentiellt icke-hem. I många fall externaliseras dock obehaget ut ur väggarna och in i en extern figur: ett spöke eller en vålnad. Genom historien finns det dock några stilbildande undantag där huset eller platsen själv får vara roten till det onda.

I SHIRLEY JACKSONS Hemsökelsen på Hill House befinner sig en liten grupp människor på en stor herrgård. De känner inte varandra utan har kommit dit på inbjudan av doktor Montague, som vill studera husets påstådda hemsökelser. Även om karaktärerna upplever både det ena och det andra i klassisk spökväg visar sig inte några vålnader.

I STÄLLET ÄR huvudkaraktären Eleanor Vance hemsökt av sig själv. Hon flyr till Hill House från ett stagnerat och hämmat liv i staden i hopp om att äntligen kunna lösgöra sig och leva livet på allvar. Men Hill House

låter henne inte komma särskilt långt bort. Eleanor sugs in i huset. Dess mörka korridorer blir till en lins som fokuserar allt det hon försökt komma bort från. Hennes berättelse slutar med att hon förenas med Hill House när hon kör sin bil rakt in i grindstolpen till herrgården och avlider.

FILMEN FÖLJER TRE karaktärer: en författare, en vetenskapsman och den titulära stalkern i deras resa mot det mytomspunna rummet. Stalkern (vars arbetstitel kanske borde översättas till ”spåraren”) vägleder de två männen genom den dödliga och förbjudna zon som rummet ligger i. Zonens makt är tyst och oformulerad, och stalkerns djupa respekt för den gränsar till det religiösa.

NÄR MÄNNEN VÄL kommer fram till rummet vågar de inte gå in. Stalkern har sina egna anledningar, men för de två som inte varit i zonen tidigare blir rummet ett intyg på deras maktlöshet. För rummet besannar inte en önskan utan den enda önskan: en människas allra innersta väsens längtan och vilja. Rummet sträcker sig in i den som träder in i det och drar ut det dolda i ljuset vare sig det är vackert eller dödligt.

DET ÄR KNAPPAST ett sammanträffande att Stalker och Hemsökelsen på Hill House är fantastiska, eller rent av skräckinjagande berättelser. När platserna vi befinner oss på blir levande och hotar att vända sig mot oss blir vi utmanade av något vi aldrig trodde kunde utgöra en fara. Plötsligt sätts saker vi hållit som självklara inom parentes. Plötsligt kan vad som helst hända.

HILL HOUSES AGENS är aldrig uttalad, som läsare är vi inte säkra på om det är Eleanor eller huset som står för drivkraften bakom bokens mer traditionellt skräckartade sekvenser. Men det finns andra fall där rummen bär på sådat kraftfullt handlingsförmåga att människan räds att ens träda in i dem.

ANDREIJ TARKOVSKIJS FILM Stalker (1979), baserad på bröderna Boris och Arkadij Strugatskijs fuktigt glåmiga sci-fi-roman Picnick vid vägkanten (1972), visar tittaren ett rum vars agens kräver samma sorts vördnad som det gudomliga. Ett rum som, enligt sägnen, besannar den innersta önskan hos den som träder in i det.

SEDAN STALKERS 80-TAL har otaliga berättelser om byggnader och platser som uppvisar någon form av agens kommit och gått, med både skrämmande och mindre skrämmande anslag. Det behövde dock dröja till internets ankomst för att komma åt den kanske renaste formen av det kusligt icke-hemlika.

PÅ TUMBLR KRETSADE för många år sedan en post som listade ”places where reality is slightly altered”. Användare lade till sina egna exempel i listan, och ofta handlade det om badhus efter stängning, tomma köpcenter eller skolor utan några elever. Listan visade på att många hade liknande associationer till liknande platser, även om använ-

TEXT ISAK AHO NYMAN ILLUSTRATION IDUN ANDERSSON LINDBLAD

darna kom från helt olika delar av världen.

DE HÄR PLATSERNA har de senaste åren börjat kallas ”liminal spaces”: gränsutrymmen. Kulturen kring gränsutrymmen har börjat söka sig bort från att bara lista kusliga platser, men även i sina mest extrema versioner hålls fortfarande den där kärnan av icke-hemlikhet intakt. Det

Däri ligger kärnan: vi finns där.

är något som fortsätter att skrämma och fascinera i de där rummen som balanserar mellan att vara bekanta och främmande.

GRÄNSUTRYMMENA OCH DEN virala spridning de fått på internet bör inte ses som en fortsättning på utan en förklaring till det som gjort att berättelser som Stalker och Hill House fastnat så väl i det allmänna medvetandet. De kusliga, icke-hemlika rummen behöver inte en berättelse kring sig för att vara attraktiva utan fascinerar i sin egen rätt och genom sin egen (påstådda) agens.

FÖR VISST TER sig rummen tomma, visst är det inget annat som bryter ekot av fotsteg när vi går genom det tomma köpcentret. Men just däri ligger kärnan: vi finns där. Precis som Eleanor Vance på Hill House är det inte något annat än vi själva som spökar. Eller som Emily Dickinson uttryckte det: ”One need not be a chamber to be haunted – one need not be a house - the brain has corridors – surpas sing material place.”

ATT BESKRIVA ETT

levande blir ett sätt att precisera männ iskans hemsökande av sina egna utrym men. Mötet med det levande huset ger illusionen av ett möte mellan två likvär diga parter, där vi som tar del av berät telsen tydligare får syn på oss själva och våra vålnader. I själva verket är det levan de huset inget annat än det inre förflyttat ut till ett materiellt rum: det bekanta, pre senterat som vore det helt främmande.

Månaden som gått: Ridderligheten må vara död, men romarriket lever!

Lundagårds Andreas Siotis tar tempen på paret du älskar att hata, Tumblr-tjejen på stan, drömkontroll och romarrikets återkomst.

Naima och Henrik

Den senaste månaden har man kunnat skåda dem. Ni vet när man stöter på det där radarparet på stan som bara har det. De har börjat jobba igen efter två och ett halvt år som ”digital nomads”. De heter, för vidare information, Naima och Henrik vilket är ett perfekt, straight radarparnamn. De anordnar parmiddagar med tända ljus, doftar synkroniserat Le Labos Santal och Henrik äger minst fem par skjortor i ludet, andningsbart sommarmaterial. Naima har haft balsam i håret sedan hon föddes och swishar det sorglöst bakom sin axel när hon går på övergångsstället iförd sina veganska läderstövletter. Det finns också en stor risk att hon har en quiltad jacka på sig och en mouche som får Marilyn Monroes skönhetsmärke att framstå som en fräken. Henrik är också styrelsesuppleant i samtliga av sin fars bolag som off-shoresmusslat sedan 1993. Hatar du dem redan? Du önskar bara att du vore hälften så bra som dem.

Tumblr-estetiken är tillbaka

Nu syns fedoras, Nirvana-tishor och nätstrumpbyxor än en gång på Lunds gator. Jag tror att Tumblr-tjejen äntligen har återfått sin forna glans! Och rätt är väl ändå det. Jag har märkt att denna alternativa produkt av konsumtionssamhället lever upp till sina forna glansdagar, kanske som en direkt effekt av Lanas Del Reys

Lucid dreaming – det nya isbadet?

Alla verkar ha blivit besatta av att kontrollera sina drömmar. Är det ett sätt att få egen styrfart på ekonomisk kollaps, klimatkris och krig? Freud beskrev drömmar som ”fönster till våra undantryckta viljor” – som om man vill gå naken på stan i realtid (from the comfort of your own bed!). Personligen så känner jag, som man säger på skånska: Naj för fan! Om att bada isvak är 2020 så får lucid dreaming stå för 2023, tillsammans med Kylie Minogues senaste album.

Romarriket – still going strong

Romarriket har inte bara utgjort ett imperium i Medelhavsområdets omnejd, utan även i mäns tankeverksamhet. Bland andra debatter finns: hur mycket APK:n på Ölkaféet är jämfört den på grannbaren, att odla en mustasch i november, Göteborgs ytterområden och att älska Barbie-filmen. ”Hur ofta tänker du på romarriket?”-trenden minner mig om när min vän frågade sin partner om han tänker på andra världskriget. Detta svarade han att han gör ett par gånger i veckan. Men är inte båda dessa lite gay? Det är som att gilla filmen 300 – män med svulstiga bröstmuskler, en rustning på magen som slutar strax ovanför ljumsken och shorts gjorda av stål. Trots att många av de här killar -

Kriminalitet, familjekärlek och krossade drömmar

Den svenska serien som nominerats till Prix Europa för ”Årets serie” kretsar kring familjer som lever i Södertälje. I parallella historier skildras kriminalitet, familjers längtan efter trygghet och ett brinnande samhälle med krossade drömmar. Den är mörk. Den är tung. Men också mänsklig. TV-serie

FAMILJEN ÖZGÜN FÖRLORAR allt när pappan spelar bort alla pengar så att de tvingas flytta till miljonprogrammet Ronna. Finkänsligt skildras hur föräldrar vill hjälpa sina barn som famlar i ett mörker med ett ständigt hopp om att få tillhöra. Sonen Gabriel (John Hanna) bär på en oro för vad som ska hända. Var ska han någonsin höra hemma igen? Gabriels mamma står vid ytterdörren tills han kommer hem. ”Habibi, du måste svara när jag ringer.” Hon känner doften av rök. Han skyller på grillad korv.

SNART TRÄFFAR GABRIEL Marko (Jonay Pineda Skallak), som välkomnar honom. De har båda pappor som de ser som misslyckade. Men deras vänskap blir inte så vacker som man tror. För snart blir Gabriel, precis som Marko, också indragen i den undre värl-

den. En värld där lojaliteten är allt, rädslan styr och ett felsteg kan bli ens död.

SAMTIDIGT FÖLJER VI Sibel (Sara Shirpey) och hennes familj. Sibel börjar arbeta som polis i området och att få följa hennes upplevelser är hjärtskärande. Hon förstår att spaningsledaren tror att de kriminella kommer prata med henne för de ser sig själva i henne. Hon är syrian. Hon kan språket och kulturen, men ungdomarna kallar henne ”Judas”: förrädare. För hon ser ut som och kommer från samma trakter som de gör. Men ändå står hon där. I uniformen. Med blåljus, batonger och vapen. Vem ska Sibel vara lojal till?

SKÅDESPELET KÄNNS NATURLIGT De spelar tyst, nästan lite omärkvärdigt. Men det låg -

mälda gör det fint. Samtidigt har jag stundtals svårt att hänga med. Är jag ofokuserad? Nej, serien fångar mig verkligen. Men fortfarande i avsnitt 5 undrar jag lite för mycket. Namn som aldrig nämns, ansikten som blandas ihop och oklara relationer där det inte är tydligt vem som känner vem.

SVENSKA DRAMASERIER BRUKAR inte locka mig. Ännu en polisserie som ska skildra gängkriminaliteten, kulturkrockar och unga i förorterna. Suck! Men jag lät mina egna fördomar krossas. Taelgia är ett guldkorn och känns som en blandning mellan serier som Tunna blå linjen, Kalifat och Snabba Cash. Om detta blir höstens serie kommer jag inte bli förvånad. För det är en angelägen serie i dagens Sverige. Det är trovärdigt. Det är berörande. Och ack så vackert gjort.

Kraftfullt och känsligt om tonårstillvaron

En samling dikter som är både vackra och fasansfulla på samma gång.

TEXT LINN LANGEFORS

Poesi

Aftongata

Aya Kanbar

Nirstedt/Litteratur 2023-09-11

AYA KANBAR DEBUTERADE som sextonåring med verket Hyperverklighet (2001) och blev hyllad av recensenterna – med all rätt. Givetvis finns det därför många som har stora förhoppningar på verk nummer två. Aftongata är indelad i tre delar, vilka har fått titlarna Protagonisten , Interludium och Antagonisten .

DIKTERNA I DE olika avsnitten kan tolkas både som speglingar av varandra och ett samtal mellan den namnlösa protagonisten och antagonisten. Det går också att

bara öppna boken, slå upp en dikt och läsa den fristående. För mig är detta ett viktigt kriterium för dikter – även om de ingår i ett sammanhang ska de gå att läsa som en del av en större helhet.

SPRÅKET I DIKTERNA är vackert och brutalt samtidigt. Det speglar tydligt diktjaget (diktjagens?) ensamhet, längtan och kärlek. Om viljan att höra till och höra ihop – men inte till vilket pris som helst. Det är allvarligt och samtidigt lekfullt och Kanbar lyckas fånga tonåringens innersta väsen – det är precis så här jag själv minns att det kändes att vara 17-18 år.

KANBAR LÅNAR OCKSÅ ord från andra textförfattare, bland annat Kent och Lana del Rey. En referenslista finns i slutet av

boken, men de lånade orden inkorporeras snyggt och sömlöst med Kanbars egna.

DEN DIKT SOM berör mig mest är Masochism II . Bara titeln i sig är intresseväckande. Vidare nyfikenhet väcks av sättet dikten är skriven på: meningsfragment i två kolumner. De kan läsas antingen varje kolumn för sig, eller som ett samtal. Oavsett vilken läsning som väljs öppnar det upp för intressanta tolkningar, och jag tycker speciellt om frasen ”lyxblod i saliven”.

DET HÄR ÄR inte ett diktverk för den som letar efter något finstämt och högtravande. Det här är diktverk för den som letar efter något som verkligen känns – för det gör det. Hela vägen in i hjärtat.

I en samtid som hela tiden delas, dokumenteras och publiceras blir utrymmet för ohämmat beteende allt mindre. Då får hemmet och dess trygghet bära alla våra hemligheter och konstiga egenheter.

BUDGET-MARTINI

Mitt i särklass mest kritiserade beteende är att jag dricker olivspad. Jag bälgar i mig det. Folk verkar dock tycka att vad jag gör är smutsigt? Därför sker det numera mest när ingen ser på innanför hemmets fyra väggar. Sältan kurerar även den ovärdigaste av bakfyllor. Och att minska matsvinnet kan väl ingen vara emot? Mer budget-Dirty Martini till folket!

DUBBELTRUBBEL-PODD

I Dubbeltrubbel-podd babblar Färska Prinzen och Anton Magnusson på ett sätt som är unikt malmöitiskt. Ingen blödighet, bara en rolig, något hotfull stämning. Till skillnad från andra ”vi är två roliga killar, låt oss starta en podcast”-poddar är den genuint rolig. Man känner sig inte ensam i sitt hem med Prinzen och Magnusson.

STÖR EJ

Det som man bara förkovrar sig i när man inte kan bli upptäckt kommer i två former. Det första är det som man bara vill sitta i själv utan att motivera det. De senaste veckorna har jag spelat inläsningarna av Annica Thors flickböcker om Steffi som anländer till Göteborgs skärgård från Wien tillsammans med sin lillasyster på 40-talet – de fyra böckerna har precis allt.

HUSDRÖMMAR

Det finns inget bättre än att ligga i sin lilla, lilla lägenhet och drömma sig bort till bättre boendetider. Hemnet är en honungsfälla för oss som ständigt faller för eskapismens lockelser. Hur hade livet sett ut i en gammal småländsk prästgård? I en isolerad stuga i hjärtat av de norrländska skogarna? Bara fantasin (och Hemnets filter-funktioner) sätter gränserna.

EXCENTRISK INREDNING

”Mitt hem är min borg” säger britterna. Varför inreda den tråkigt? Smäll upp ett kolossalt krucifix. Täck en vägg med obehagliga masker. Tittar man runt i sitt hem ska det vara en explosion för sinnena. Om någon ny kommer på besök kan du roa dig över reaktionen på att, till exempel, en grävlings anatomi får ta upp en halv vägg.

SKÄMSKUDDE

Näst på tur kommer det som man inte har någon aning om hur man överhuvudtaget skulle motivera – den som man behöver en liten skämskudde för att prata om. Just nu bor Kristina från Duvemåla där. Eftermiddagen detta skrivs har jag lyssnat på ”Jag har förlikat mig till slut” närmare tio gånger och är alldeles lycklig.

Jag kommer aldrig sätta min fot på ett gym. Att ligga och gosa sig i andras kroppsvätskor, röd i ansiktet av ansträngning, är något jag helst undviker. Tur då att vi har Youtube och vår allas Yoga with Adrienne. Ingen annan än hon ska behöva se mina stela solhälsningar! Träning, det görs bäst hemma, bakom fördragna gardiner.

Leevi and the Leavings var ett legendariskt finskt band. Få vill dock höra mig ensam sjunga med i låtar jag fonetiskt memorerat. Det får ske i hemmet än så länge. Men börjar tillräckligt många älska dem slipper jag skämmas då mitt omdöme sviker mig och jag sätter på dem utanför hemmets väggar. ”Rin Tin Tin” är en bra ingång.

STÖR MIG GÄRNA

Det jag allra helst gör när lägenheten står tom är att gå därifrån. Jag är inte mer avancerad än så att jag avskyr att vara själv. Jag hade velat kunna bulla upp mig i sängen, väldoftande efter en dusch i många steg, men det spritter när det är så där ensligt och tyst, när inget stör.

DEN SKAMLIGA KROPPEN

VERA SVAHN

DANTE LÖFMARCK

HEDDA ÄLVEBY

LEEVI AND THE LEAVINGS

ILLUSTRATION ISAK AHO NYMAN

Lunds universitets studentkårer

Studenter är viktiga för Lunds universitets forskning!

Som student kanske du ställer dig frågan varför Lunds universitets forskning är viktig för dig, i dina studier? Likväl finns kanske frågor inom universitetet gällande varför studenterna är viktiga i förhållande till den excellenta forskning som bedrivs. LUS motsätter sig uppfattningen att forskning och utbildning är två särskilda saker, två parallella spår inom vårt universitet. LUS anser att för att uppnå excellens i såväl forskning som utbildning krävs en stark och konsekvent sammanflätning mellan forskning och utbildning.

LUS UPPFATTAR ATT det finns en överensstämmelse mellan vår bild av vikten av sammanflätning, och universitetets. Temat lyfts i såväl forskningsstrategin som utbildningsstrategin, där det beskrivs vikten av att studenter kommer i kontakt med forskningen och att aktuell forskning ska vara utgångspunkten för all undervisning som bedrivs vid universitetet.

FÖR ATT UPPNÅ den goda sammanflätning som såväl studenterna som universitetet önskar behövs aktiva insatser för att möta de utmaningar som finns idag. LUS anser att det krävs goda förutsättningar för forskare och studenter att mötas, för att öka sammanflätningen av forskning och utbildning. Detta kräver nödvändiga resurser för att tillgodose att studenter erbjuds möjligheter att inte bara ta del av aktuell forskning i sin utbildning, utan även aktivt delta i den

DETTA ÄR LUS

forskning som bedrivs. LUS anser även att en grundläggande förutsättning för sammanflätning är att universitetet prioriterar att anställda arbetar med både forskning och utbildning. Detta kräver även att undervisning och högskolepedagogik och forskning värderas likvärdigt, och att incitament finns för forskare att involvera sin forskning i utbildningen.

LUS UPPMÄRKSAMMAR DE goda initiativ som sker inom temat sammanflätning av utbildning och forskning idag, men ser att det krävs ytterligare arbete och mer konkreta strategier och åtgärder för att uppnå vårt gemensamma mål. LUS ser vikten av ett fortsatt starkt samarbete mellan universitetet och studenterna i frågan och uppmanar till att säkerställa att det finns förutsättningar för att uppnå en god sammanflätning. På så sätt kan vi göra verklighet av den gemensamma visionen om en sammanflätning som bidrar till högsta kvalitet i såväl forskning som utbildning.

LUS kramar: Initiativ som möjliggör för god sammanflätning mellan forskning och utbildning

LUS sparkar: Bristfälliga förutsättningar för studenter att ta del av aktuell forskning inom sin utbildning

DEN LAGSTADGADE RÄTTEN till studentinflytande som finns i högskolelagen ger oss studenter en fantastisk möjlighet att påverka vår utbildning till det bättre. Studentinflytande är kvalitetshöjande för utbildningen och gynnar därmed både studenter och universitetet i stort.

DET ÄR VIKTIGT att komma ihåg att vi faktiskt alltid strävar mot samma mål. Studenter såväl som universitetet vill att forskningen och utbildningen som bedrivs och erbjuds är av absolut högsta kvalitet. Det faktum att båda parter har samma målsättning kan ibland glömmas bort om synen på hur vi bäst når dit är olika.

OENIGHETER OM HUR vi uppnår det gemensamma målet är oundvikligt, men det betyder inte att vägen dit behöver vara en strid. Vi åstadkommer alla mycket mer om vi kan se på studentinflytandet som en extra hjälp på vägen mot målet att göra Lunds universitet till ett universitet i världsklass. För att nå så bra resultat som möjligt bör studentinflytandet ses som ett samarbete mellan studenter och universitetet.

I EN VÄRLD där polarisering blir alltmer förekommande tror jag det är viktigt att vi kommer ihåg och fokuserar på det vi kan enas om. Jag är övertygad om att både universitetsledningen och studenterna vill att Lunds universitet ska erbjuda den bästa möjliga utbildningen till alla studenter. Genom studentinflytandet kan vi samarbeta mot att nå det gemensamma målet, och jag tycker redan vi har kommit en bra bit på vägen.

Lunds

universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

LINNEA LANDEGREN, ORDFÖRANDE LUS ANTON SILVERBERN, VICE ORDFÖRANDE LUS

Fontänhuset – en källa till inspiration

Det finns mycket som är bra med mitt jobb. Ett av de finaste inslagen är att jag får träffa så många personer och grupper. För ett par veckor sedan var jag på Fontänhuset i Lund och jag skulle vilja passa på att slå ett ordentligt slag för deras verksamhet.

Fontänhuset handlar inte om springvatten i bokstavlig mening. Det är alltså inte en klubb för bevarandet av universitetsplatsen eller upprustningen av Fontänen Fontän på Lunds tekniska högskola. Det handlar om något helt annat. Fontänhusrörelsen är en internationell rörelse av verksamheter som drivs i form av klubbhus och ett sådant hus ligger i Lund. Leta gärna upp deras hemsida för att läsa mer.

Fontänhuset vänder sig till personer med psykisk ohälsa och har fokus på psykosocial rehabilitering men också på arbets- och studierehabilitering. Det är många studenter som söker sig dit och som får hjälp att finna en väg tillbaka

till sina studier. Det mesta sker i olika former av gruppaktiviteter. Det kan handla om studiegrupper men också om att laga mat, fixa i trädgården, göra utflykter eller träna tillsammans. Egentligen mycket av det som behövs för en hållbar vardag. Det som jag personligen tycker mest om är att det finns ett så tydligt salutogent perspektiv. Det betyder att man fokuserar på det friska och det som kan bidra till hälsa; inte på sjukdomen eller ohälsan i sig. Det är bland annat därför jag är glad att Lunds universitet är med och bidrar. Jag tror också vi har mycket att lära oss av hur man arbetar på Fontänhuset – framför allt när det kommer till helhetsgreppet.

Finding your own home away from home

In the last week of September, I was invited to speak at the Times Higher Education World Academic Summit organized in collaboration with the University of Sydney. Most of the meeting was at their Business school, but I also had some time to wander around the campus.

Vi gör mycket som är bra på Lunds universitet. Vi har en fin studenthälsa, ett bra pedagogiskt stöd, fantastiska studievägledare och engagerade lärare. Det finns egentligen mycket stöd på plats för de studenter som inte mår bra. Utmaningen är att få de olika stödverksamheterna att kommunicera med varandra. Det kan vara svårt för studenter som behöver hjälp från flera olika instanser att hitta rätt. Vi kan bli bättre på att erbjuda ett mer sammanhållet stöd. Det är min ambition att vi ska jobba med det framöver. Tiden är mogen och det finns goda förebilder att inspireras av.

Jimmie Kristensson, vicerektor med ansvar för kommunikation, kurage och karaktär

I hope that all of you who have come to Lund to study will have exactly that experience. You throw yourself into deep water and hope you can swim. Sure, you can have a cold soup sometimes, but spit it out and swim on, because that’s how it will be for life.

And

what a beautiful campus it is!

The main building The Quadropole at the height of the area, built in honey colored sandstone. An academic environment built with the classic environments of Oxford and Cambridge as a model, but in a subtropical environment.

The summit itself was packed with themes that concern everyone in the university world: analyzes of what generative AI has done and will do to our university educations, how education and research are connected and reinforce each other. There is

no world-class research university that does not also have world-class education. And the other way around.

How you as a student experience your time on campus, and how you look back on it years later, was also a hot topic. In today’s changing world, it is important that you feel that you are bringing your skills to develop throughout your life. Professionally, but not least as people.

An interesting thing about traveling is that you see yourself and your home in a new light. I had never seen myself keeping up with witty Brits and Australians in a panel conversation in English – but I did! And we agreed that we had an inspiring and rewarding time together during which we all learned something new and brought something interesting to the table ourselves.

Lund University’s campus also appeared in a new, clearer, light for me. The large welcoming hall at CRC in Malmö, the sea view from Campus Helsingborg’s new top floor and the simultaneously solemn and relaxed atmosphere at Universitetsplatsen in Lund. Lund’s medieval city center which is also part of the campus in a strange way. They are places for all times of the year and for a lifetime, places I like to return to to remember and look ahead. I hope you will find your place, your very own place, here at Lund University.

Erik Renström, Vice-Chancellor

till University of California som utbytesstudent

Som utbytesstudent vid University of California får du möjlighet att tillbringa ett år vid ett framstående forskningsuniversitet. Universitetets nio campus är spridda över Kalifornien. Varje campus har sin speciella karaktär!

Ansök nu för att åka på utbytesstudier under 2024–2025

Internationella erfarenheter under studietiden breddar din kompetens, ger din utbildning en unik profil och ger dig personliga erfarenheter som du har nytta av hela livet.

Varje år åker cirka 1 000 studenter på utby-

Studier vid UC erbjuder undervisning i spännande utbildningsmiljöer, akademiska meriter och ett rikt utbud av studentaktiviteter.

Gör din ansökan 1–15 november 2023 för utbytesstudier vid University of California läsåret 2024–2025 på www.lu.se/uc

tesstudier via Lunds universitet. Du kan studera en termin eller ett år av din utbildning vid något av universitetets 600 partneruniversitet. Du kan ta med dig ditt studiemedel och ansöka om stipendium för att täcka extrakostnader.

Kursutbud på engelska finns över hela världen. Oavsett vart du åker kommer du att möta människor från hela världen.

Gör din ansökan senast 15 november 2023. www.lu.se/utbytesstudier

Möt världen i Lund!

Engagera dig som internationell mentor

Möt världen i Lund och lär känna studenter från hela världen. Tillsammans med andra mentorer välkomnar du nya internationella studenter som påbörjar sina studier vid Lunds universitet under vårterminen.

Läs mer och anmäl dig senast 13 november. www.lu.se/internationell-mentor

Live på Facebook: Hur tar robotarna över?

Kommer AI att rigga våra val och lura av oss våra pengar på börsen? Eller bota sjukdomar och boosta våra kärleksliv?

Missa inte livesändningen på facebook.com/ lundsuniversitet. Passa på att ställa alla dina frågor till AI-forskarna Christian Balkenius, professor kognitionsvetenskap och Kalle Åström, professor matematik.

Facebook live | 10 oktober | 12:00

Ta med plugget – få stöd och en studiegemenskap!

Anmäl dig till någon av Studieverkstadens studieträffar eller skrivträffar i höst.

Till träffen tar du med dig en studieuppgift eller skrivuppgift, och så får du en arbetsplats, en social gemenskap med andra studenter och tillfälle att rådfråga våra språkpedagoger.

Läs mer om de olika träffarna och hur du anmäler dig på www.lu.se/studieverkstadentraffar

Glöm inte att ta hand om dig själv!

Studietiden ska vara spännande och utvecklande. Det finns mycket du kan göra för att hjälpa dig själv att skapa goda förutsättningar för en hållbar studietid!

För att lära känna dig själv och ditt mående bättre kan du göra något av Studenthälsans anonyma livsstilstester.

Skanna QR-koden, gör ett test och få personlig återkoppling kring dina vanor!

Vill du plugga till våren?

Inför sista anmälningsdag till vårterminen den 16 oktober har allmänna studievägledningen öppet för drop-in-vägledning från 9–16 oktober. Ta chansen att lyfta dina frågor och funderingar om val av utbildning, ansökan och antagningsregler och om vilka yrkesområden olika utbildningar leder till.

Mer information och aktuella tider hittar du på www.lu.se/studievagledning

ILLUSTRATION: CATRIN JAKOBSSON

FOTO: TIMOTHY PARKER

Foto från UCLA.

Grattis till mer undervisning, ingenjörer!

Det finns skäl att reflektera över om inte den lärarledda tiden borde öka även inom våra utbildningsområden, skriver företrädare för Samhällsvetarkåren och Humanistiska och Teologiska studentkåren.

Den 7 september meddelade utbildningsminister Mats Persson att regeringen höjer anslagen för studenter inom naturvetenskap och teknik med syftet att öka antalet lärarledda timmar på landets ingenjörsutbildningar. Satsningen presenterades mot bakgrund av att regeringen anser att för få av ingenjörsstudenterna slutför sina studier. För att ingenjörsnationen Sverige ska fortsätta vara ett land präglat av innovation, menar ministern att det krävs investeringar i tekniska utbildningar.

Find your path into the Swedish language at Hvilan SFI.

genjörerna kan bygga med meningsfullt innehåll är åtminstone lika viktigt som teknisk innovation.

You may want to learn Swedish to quickly continue your career or your studies here. Or to better understand Swedish people and culture. Regardless of your motivation, you will find an SFI* alternative at Hvilan SFI that fits your needs.

VI SOM REPRESENTERAR studenter inom samhällsvetenskap, humaniora och teologi känner igen oss i problembilden. Även vi har identifierat lärarledd tid som en viktig faktor för utbildningens kvalitet. Precis som att ingenjörerna behöver tid i laborationssalar behöver våra studenter tid för exempelvis seminarieövningar för att bearbeta utbildningens innehåll. På många av våra grundkurser har vi runt sex timmars undervisningstid i veckan. Lundagård har tidigare skrivit om hur blott 40 procent av lärarstudenterna fullföljer sin utbildning fram till examen. Kanske kan för få lärarledda timmar vara en delförklaring även här?

All our SFI-classes are located in central Lund.

*SFI = Swedish for immigrants

MÄNGDEN UNDERVISNINGSTID BEROR på flera faktorer och en särskilt viktig faktor är hur mycket pengar som avsätts till olika utbildningsområden. Anslaget för att utbilda en student i samhälls vetenskap, humaniora eller juridik 2023 är cirka 57 000 kronor per år, vilket är att jämföra med en student i naturvetenskap eller teknik där ersättningen är cirka 108 000 kronor per år. Regeringen bör sluta urholka utbildningsanslagen till våra och andra utbildningar och fundera på om det är rätt att rikta fler satsningar till redan jämförelsevis välfinansierade utbildningar.

Read more and register

VI GRATULERAR VÅRA vänner på ingenjörsutbildningarna till mer undervisningstid. Samtidigt uppmanar vi regeringen att utgå från ett helhetsperspektiv i forsknings- och högskolepolitiken. Samhällets utveckling och framgång beror inte på enskilda vetenskaper, utan det är genom att kombinera våra unika färdigheter som vi kan lösa komplexa problem. Exempelvis ställer effekterna av klimatförändringar inte bara krav på teknisk innovation utan även politiska, kulturella och sociala innovationer. Lyckligtvis är detta våra spetsområden. För att säkerställa bred kompetens och möjlighet att även i framtiden hantera komplexa problem är det nödvändigt att vi fortsätter utbilda duktiga studenter inom olika ämnesområden.

SAMMANFATTNINGSVIS FINNS DET skäl att reflektera över om inte den lärarledda tiden borde öka även inom våra utbildningsområden.

Axel Simonsson, vice kårordförande för Samhällsvetarkåren

Find out more about ways to study Swedish at Hvilan SFI and how to register.

toravega.se

sfiinfo@toravega.se

MED DEN RIKTADE satsningen vill regeringen visa hur viktiga ingenjörer är för att lösa våra samtida problem – men som bekant är många av dagens och framtidens problem mångfacetterade och kräver olika typer av expertis. I framtiden behöver vi kompetenta lärare och personer med förmåga att navigera i religiösa och filosofiska konflikter. Vi är och kommer att vara i behov av kompetens för att förebygga kriminalitet, bygga demokratiska samhällen och hantera effekterna av klimatförändringarna. Att fylla och forma de samhällen som in-

Unik

Studentförsäkring Leva hjälper dig om du råkar ut för både små och stora olyckor.

Råkar du till exempel ut för ett olycksfall eller en sjukdom som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel, får du ersättning från försäkringen.

Besök vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.

lararforsakringar.se 0771 - 21 09 09

Nyskriven

4

HEJ STUDENT!

HUGO NORINDER Ålder: 27

Från: Lund

Pluggar: Master i nationalekonomi

Vilken är din favoritbyggnad i Lund?

– Skånis! Det är lundaekonomernas kårhus, en liten korsvirkesstuga som är lite för liten för kårens bästa. Men den är skitmysig, jag kommer inte ihåg alla fester jag varit på där och det är väl halva tanken. Efter det kommer universitetsbyggnaden.

Vilken är Lunds fulaste byggnad?

– Här har jag många åsikter. Malmborgshuset, fy fan. Domushuset, gamla Åhlénshuset och Kristallen, men den blev bättre efter att nya tingsrätten byggdes in. Och så är Sparta och Vildanden ganska kassa.

Har du några kostymtips att bjuda på inför Halloween?

– It är alltid bra. Någon kan klä ut sig till clown, skaffa en gul jacka så kan man vara Georgie och så är det ganska lätt att vika en liten fin båt. Skitfett och bra parbild! Och om någon vill vara spindel kan man ju utvidga det till att inkludera hela casten!

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

Mjauuu mjauuu…

Malmöiten i borgen, ja, hon med BeReal Bilden spreds och ledde till mången smil

Fifflare har visst en hångel-lista Ska de lyckas, innan det tänds en gnista?

Mästerlössen dag ut och dag in plita Hur kan de inte varandra sönderslita?

Kanske är det lättare att få tiden att gå, om de ej varandra kan motstå?

Musik-Gripens geriatriska vänner, verkar vara de som godkänner

Lät ett fattat beslut brinna, för att rätt kandidat skulle få vinna

Och på Svåningen ankor i överflöd Kan det vara landskronitens nya kärleksglöd?

Och så Varg-fifflaren med lyx-behov, satte nationsekonomin på prov

Men nu blir det en hejdundrande fest De vet nog hur man hanterar en kris bäst

Morrhoppan

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring via Ladok Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

KORSORD

Bokstäverna i de rosa rutorna bildar ett tävlingsord. Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 13 oktober.