Lundagård nr 4 2021

LUNDAGÅRD

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920

- nr 3 2021

Ung och dum

THE KARNEVAL DAYS 2022

SEX GENOM TIDERNA

TONE SCHUNNESSON

p. 8-10

s. 14-15

s. 24-25 Lundagård nummer 3 2020 |

www.acrinova.se info@acrinova.se

STUDENTLÄGENHETER CAMPUS VATTENTORNET HELSINGBORG

27 KVM, KOKVRÅ, HELKAKLAT BADRUM HYRA 5265 KR/MÅNAD 2 MÅNADER HYRESFRITT

ledare

Lundagård, mitt Lundagård Nu tar det här kulturkonservativa aset sitt pack och drar.

Vår tid har blivit snabb på att kritisera. Kanske för att det är enkelt, och går snabbt, att kritisera någon med datorskärmen som sköld.

Att kritisera är i grund och botten någonting konstruktivt, som vi på Lundagård välkomnar. När allt kommer omkring är vi ganska duktiga på att kritisera missförhållanden vi också.

MEN IFRÅGASÄTTANDET AV våra publicistiska beslut, journalistiska tillvägagångssätt och nu senast val av språk är inte bara förnedrande.

Ofta är den opåkallad.

SENAST PÅ ETT valting ifrågasatte en kåraktiv varför vi inte har fler artiklar på engelska – trots att vi har engelska texter på webben varje vecka, och i regel minst en artikel i varje nummer. Det hade personen känt till om den hade gjort sin efterforskning.

VI BEFINNER OSS vid ett svenskt universitet där majoriteten av undervisningen sker på svenska och majoriteten av studenterna också har svenska som sitt modersmål. Att byta ut Lundagårds språk från svenska till engelska skulle vara drastiskt, och exkluderande på sitt sätt.

JAG ÄR PÅ intet sätt emot globalisering eller internationalisering – däremot värnar jag det svenska språket och traditionen Lundagård, som har varit en kulturinstitution sedan 101 år tillbaka i tiden.

DET HÄR ÄR

tacka Lundagård, och dess kritiker. Ni håller det hela intressant.

MITT VARMASTE TACK går till mina kära medredaktörer. Om våra kritiker håller det intressant, så är det vi som håller igång. Tillsammans med er har jag känt mig trygg och kreativ nog att tackla alla utmaningar som det innebär att driva en studenttidning.

JAG VILL OCKSÅ hälsa välkomna de tre nya redaktörerna Viktor Wallén, Theodor Vareman och Alexandra Roslund. Ni har himlen och helvetet framför er. Min magkänsla säger mig att ni kommer att göra ett riktigt bra och värdigt arbete på Lundagård. Ta med er de orden. Man drunknar inte i dem.

TEMAT FÖR NUMRET är dekadens: någonting som vi har saknat det senaste året. Kommer det att bli mer eller mindre av den varan när vi är vaccinerade? Hur hade man sex förr i tiden? Och finns det en särskild Lundahumor? Allt detta, och mycket mer, finns att läsa i den 36-sidiga tidning som markerar slutet för min tvåårsperiod på Lundagård.

TILL VÅRA LÄSARE – ha en riktigt fin, vild och minnesvärd sommar. Vi ses!

min sista ledare för tidningen och med detta vill jag

VENDELA KÄLLMARK REDAKTÖR

Q: Jonas Jacobsson Jonas Jacobsson ( Jakobson, Jakobsson, Jacobson. Ingen vet.) har tillbringat snart tjugo år i Lundagårds trogna tjänst. Nu är det dags för honom att söka sig vidare. Frågan är hur Lundagård ska klara sig utan honom.

Qkvad: Gudars like syns mig den mannen vara han som på redigeringshelg kan sitta, han som i vår närhet lyss till vårt ångestvråls bottenlösa djup

Ser vi dig blott skymta förbi oss plötsligt, stockar sig rösten; Photoshopkunskaperna flyger ut ur fönstret de dokumentära bilderna saknas ögats blick blir svart och det susar plötsligt för allas öron.

Stressen rinner igenom, en CMYK-färg griper hela tidningen. Vi blir färglösa, blekare än 2002. Och det tycks som vore Lundagårds pånyttfödelse nära.

och din hätska, irriterade suck som alltid i vårt bröst bragt hjärtat i häftig skälvning.

RÄTTELSE: Inga rättelser från föregående nummer (3 2021).

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 35 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör: Vendela Källmark vendela.kallmark@lundagard.se Redaktör & ansvarig utgivare: Nina Morby, nina.morby@lundagard.se Webbredaktör: Martin Axelsson Därth, martin.axelsson.darth@lundagard.se

Bildchef: Saber Malmgren, fotografi@lundagard.se Redaktion: Anna Hasslöf, Viktor Wallén, Lydia Löthman, Jonas Jacobson.

Medarbetare detta nummer : Alva Mårtensson, Theo Vareman, John Nyström, Daria Granina, Tess Tedgård, Esther Arndtzén, Oskar Hedman, Sarah Tavakol, Lowe Smith Jonsson.

Omslag: Bilden är ett montage, foto: Daria Granina, och illustration: Anna Hasslöf.

Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 300 kronor per år,

beställ på 070 66 56 879. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring: hos din kår.

Tryck: V-Tab. Distribution: kundsupport@nimdistribution.se Pressläggning: 17 maj 2021.

Deadline: nr 5/2021 13 augusti. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe. Upplaga: 35 400.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Anställda hänvisas till Universitetsposten.

Lundagård nummer 4 2021 |

3

webbuppslaget BILD:VENDELA KÄLLMARK

12 MAJ 2021 - NYHETER

De tar över pennan

Tisdagen den 11 maj valde studentkårerna vid Lunds universitet Alexandra Roslund, Viktor Wallén och Theo Vareman till redaktörer för Tidningen Lundagård under verksamhetsåren 2021 till 2023.

21 APRIL 2021 - NYHETER

4

| Lundagård nummer 4 2021

Den 30 april publicerade Lundagård ett bildspel från ett stillsamt Siste april. ”Det blev en väldigt lugn valborg (sic!)”, sa kommunpolis Joakim Nyberg på morgonen den 1 maj.

BILD:JONAS JACOBSSON

Så sa Sead Kurtovic, jurist vid Hyresgästföreningen i Malmö, angående AF Bostäders beslut om besöksförbud på studentboendet Parentesen under Siste april. Beslutet hävdes senare.

Siste april 2021

BILD: MARTIN AXELSSON DÄRTH

”

Det finns inget stöd för det i hyreslagstiftningen på något sätt.

12 MAJ 2021 - NYHETER

30 APRIL- NYHETER

Hej då, Zoom! ”Idag har jag fattat ett nytt rektorsbeslut som tydliggör att planeringen för höstterminen 2021 bör utgå från att undervisning och examination genomförs både i universitetets lokaler och digitalt.”, bloggade rektor Erik Renström.

Studenter sårbara när marknadshyror införs

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

I januariavtalet enades regeringen och samarbetspartierna om att utreda fri hyressättning, det vill säga marknadshyror, vid nyproduktion. Hyresgästföreningen flaggar för att förslaget kommer resultera i radikalt höjda hyror och spä på segregationen. Studenter pekas ut som en särskilt utsatt grupp.

TEXT NINA MORBY

Den 25 april förra året publicerade justitieminister Morgan Johansson (S), tillsammans med Emma Hult (MP), Robert Hannah (L) och Ola Johansson (C) en debattartikel i Dagens Nyheter, där de presenterade en gemensamm plan för införandet av fri hyressättning i nybyggnation. Målet med förslaget, menar regeringen och samarbetspartierna, är att få fart på bostadsbyggandet för att råda bot på landets omfattande bostadsbrist.

FRI HYRESSÄTTNING, ÄVEN kallat marknadshyror, innebär att hyresvärden ensidigt bestämmer hur mycket hyresgästen ska betala i hyra, utan sedvanlig förhandling med Hyresgästföreningen. Enligt Hyresgästföreningen riskerar hyresgäster i Sverige att möta en hyreshöjning på 50 procent i vissa fall, vilket skulle kräva att de lägger 14 procent mer av sin disponibla inkomst på hyran.

LUNDAGÅRD HAR PRATAT med Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen. Hon ser studenter som en särskilt utsatt grupp på hyresmarknaden vid införande av marknadshyror.

– Studenter har redan i dag ofta en otrygg boendesituation i och med att många bara får bo i sin bostad medan de studerar. Har man läst en längre tid och har höga studielån kan det vara svårt att ta sig in på den köpta marknaden.

mun, vilket innebär att studenter inte kan räkna med ett förstahandskontrakt under sin första termin.

– Vi är initialt skeptiska till marknadshyror vid nyproduktion, vi tror att det kommer att ha en negativ inverkan för studenterna.

Vilka risker ser SFS med marknadshyror vid nyproduktion?

– Risken är att studenter inte kommer att ha råd med en bostad, tittar vi på bostadsbeståndet i dag så är det ungefär en tredjedel hyresrätter [hyresrätter med förstahandskontrakt, reds. anm]. Vi kan anta att studenter generellt sett behöver hyra en bostad och att väldigt få kan köpa, det gör att det blir ännu svårare för studenter att hitta boende.

Vilka konsekvenser tror ni att detta kan få på lång sikt?

– På längre sikt kommer det göra att alla kanske inte har möjlighet att utbilda sig eftersom den nyantagna studenten ofta behöver flytta till en ny stad och skaffa sig tak över huvudet. Det vi hade velat se är att studentbostäderna undantas från fri hyressättning vid nyproduktion, och att det i stället satsas på ett investeringsstöd eller att vi på annat sätt få ned byggkostnaderna.

att hyror för studentlägenheter kan komma att höjas.

– Om marknadshyror införs för nyproduktion och det blir det enda sättet genom vilket man kan förhandla hyror på så påverkas nybyggda studentboenden givetvis också, då kommer fastighetsägaren få bestämma hyran.

LINN SVÄRD EFTERFRÅGAR en konsekvensanalys för hur marknadshyror vid nyproduktion påverkar studenter, och menar att studentperspektivet inte har tagits i beaktning i nuläget.

– Det viktiga är att det här förslaget koordineras med studiemedlet. På SFS tycker vi att det är rimligt att anta att 35 procent av inkomsten läggs på en bostad, men marknadshyror kommer göra att vi överstiger den nivån om hyrorna blir högre.

LINN SVÄRD ÄR vice ordförande på Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), och nyligen vald till ordförande inför nästa verksamhetsår. SFS kommer årligen ut med en rapport över bostadssituationen i landets största studentstäder. År 2020 rödlistades Lunds kom-

Bör studenter vara rädda för att få svårare att få bostad?

– Jag tycker inte att de ska vara rädda utan att politikerna har ett ansvar att se till att studenterna inte ska behöva oroa sig. Som student har du redan en svår situation och vi vet

MARIE LINDER FLAGGAR för

att många studenter känner ängslan, oro och dalande framtidstro. Jag vill att studenterna känner att vi har en stat som tar ansvar för bostadssituationen, och det ligger ju på politikernas bord.

AF BOSTÄDER ÄR den i särklass största bostadsförmedlaren bland Lunds studenter, med sina cirka 6000 studentbostäder. Till hösten väntas studentboendet Hippocampus stå klart, följt av nybyggnationen Pireus år 2023. Enligt Henrik Krantz, VD för AF Bostäder, kommer deras hyresgäster inte märka av den fria hyressättningen vid nybyggnation.

– När vi ska starta ett nybyggnadsprojekt tittar vi på vad studenter har råd med, och utifrån det sätter vi kostnaderna i projektet eftersom det avgör om det blir av eller inte.

Vi tittar egentligen inte på marknaden alls.

Kan du garantera att det kommer att fortsätta gå till så även i framtiden?

– Ja, det kan jag garantera eftersom vi är en stiftelse och i våra stadgar finns detta fastslaget.

Så studenter som bor vid era boenden kommer inte att märka av marknadshyror?

– Nej, det tror jag inte.

AF Bostäder har hittills förhandlat sina hyror tillsammans med Hyresgästföreningen, kommer ni att göra det även för framtida byggnationer?

– Det kan jag inte ge några löften om. Det får framtiden utvisa.

UTREDNINGSFÖRSLAGEN FÖR FRI hyressättning vid nyproduktion ska presenteras senast den 31 maj 2021, så att en proposition ska kunna antas av riksdagen och lagen träda i kraft valåret 2022.

Lundagård nummer 4 2021 |

5

nyheter

”Otroligt olämpligt och kränkande” Nakna studenter får ”kroppsvätskor” hällda över sig. Toddysbladets spex väckte anstöt bland läkarstudenter på Medicinska föreningens sittning.

TEXT MARTIN AXELSSON DÄRTH FOTO SABER MALMGREN.

Lördag den 8 maj höll Medicinska föreningen (MF) sin årliga sittning Dies Toddyum Magna (Den stora Toddydagen), som enligt Facebook-evenemanget gästades av knappt 60 personer via direktsändning, mestadels läkarstudenter. Under sittningen framförde Toddybladet (med koppling till MF:s Toddydagsutskott) ett spex som en deltagare beskriver som ”otroligt olämpligt och kränkande” eftersom deltagaren ansåg att spexet anspelade på sexuella ofredanden. del av en videoinspelning av spexet som innehåller uppseendeväckande scener från Toddybladets iscensatta initieringsriter, där rekryterna leds nakna med svarta soppåsar över huvudet för att sedan staplas i en hög ovanpå varandra och få vätskor som ska föreställa blod, avföring, urin och sperma hällda över sig. Videon avslutas med en uppmaning att ansöka till Toddybladet 2022, följt av en mejladress till utskottets redaktör. ”Vi som satt med på sittningen blev väldigt obekväma (…) Spexet var generellt väldigt obehagligt. Det var en naken person som såg medvetslös ut som de sedan kastade urin och sperma på (…) det kan tolkas som ett sexuellt ofredande och därför vara triggande för folk som varit med om det.

Jag tycker att det är under all kritik att Toddydagsutskottet som höll i sittningen godkände spexet och valde att spela upp det.” skriver en anonym deltagare som Lundagård varit i kontakt med.

ganska starka känslor och påminde mer om övergrepp”. Vidare tycker deltagaren att ”det var tråkigt att många nya i T1 och T2 [termin 1 respektive 2, reds. anm.] fick en bild av att MF tycker att det är okej att skämta om sådant. Detta var deras första riktiga sittning efter novischveckorna.” ”Videon gav mig en klump i magen (…) att vi ska tvingas sitta och se detta på en officiell sittning anordnad av Medicinska föreningen är helt oförsvarligt.” skriver ytterligare en deltagare.

LUNDAGÅRD HAR TAGIT

skriver att videon ”var osmaklig och ganska obehaglig. Att en medvetslös naken person släpas på marken och sedan att folk med papperspåsar på huvudet häller ’sperma’, ’urin’ och ’blod’ på kroppen känns inte som humor. Det väckte EN ANNAN DELTAGARE

6

| Lundagård nummer 4 2021

ENLIGT LIKABEHANDLINGSPLANEN HAR MF, som är en del av kåren Corpus Medicum, som mål att alla medlemmar skall känna sig ”välkomna, respekterade och inkluderade” samt att ”föreningens interna aktiviteter ska planeras så att ingen deltagare känner sig kränkt eller orättvist behandlad”.

”

Videon gav mig en klump i magen.

LUNDAGÅRD HAR VARIT i kontakt med MF:s ordförande Emily Ljungqvist, som svarar genom mejl att Toddybladet inte är en del av Medicinska föreningen. Hon uppger att hon personligen inte visste att spexet skulle framföras, men att ett par medlemmar inom MF ”som haft insyn i innehållet tolkade spexet som en satir.” I efterhand har medlemmarna insett att det kunnat tolkas annorlunda av deltagarna, menar hon och passar på att be alla som såg spexet om ursäkt. ”Vi i Medicinska Föreningen håller just

nu på att utreda de anmälningar vi har fått in. Baserat på utredningen kommer vi att se över våra rutiner gällande spex under Toddydagssittningen för att säkerställa att detta inte ska kunna ske igen. Vi har tydligt markerat mot bladet att vi absolut inte står bakom innehållet i spexet. Vi kommer under kommande år att se över vårt framtida samarbete med Toddybladet till följd av denna händelse.”

TODDYBLADETS VERKSAMHET FINANSIERAS

genom sponsorer och försäljning av bladet, men ”Överskottet tillfaller medicinska föreningen”, skriver Emily Ljungqvist till Lundagård.

TODDYBLADETS REDAKTION MEDDELAR via mejl att de vill be om ursäkt till alla berörda. ”Vår tanke med filmen var aldrig att provocera, kränka eller skada någon. För oss var tanken att på ett satiriskt sätt skildra olika delar av de diverse studentikosa initieringsriter som man som ny student i studentstäder kan tänkas höra om. För oss var det tydligt att den överdrivna filmen inte var menad att bli tagen på allvar, utan snarare som en pik mot de som kan tänkas använda sig av sådana riter. Och det var exakt här det gick snett. Vi förstår nu att det som verkade självklart för oss, kan tolkas på ett annat sätt av andra, och hoppas därför att ni godtar denna ursäkt.” skriver Toddybladets redaktör till Lundagård.

LUNDAGÅRD HADE ÄVEN för avsikt att kontakta Medicinska föreningens jämställdhetsansvariga för en kommentar, men båda posterna är i dag vakanta.

Bilden är tagen på Lundagårds datorskärm, och visar en stillbild från spexet.

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

Redigering:

Lundagård nummer 3 2020 | XX

lundakarnevalen 2022

2021

2014

2018

2021

Lund Karneval Days 2022 Every fourth year, the Lundagård park transforms into a large carnival area with raffle booths, artist performances, student improv, foods and drinks.

The grand experience returns in May next year.

TEXT SARAH TAVAKOL PHOTO JONAS JACOBSSON, FILIPPA WERNER SELLBJER 8 | Lundagård issue no. 4 2021

FOLLOW THE LUNDAKARNEVAL AT LUNDAGARD.SE

At a press conference that took place April 27, the Lundakarneval Committee released the dates for the confirmed event. Placing themselves in different rooms of AF Borgen’s south entrance, COVID-19 friendly, they announced that between May 20th and 22nd, the city of Lund will once again host the 172 year old student tradition: ‘Lundakarnevalen’.

THE CARNIVAL IS arranged by Lund University students every four years. It has been a tradition since 1849. The previous ‘Lundakarneval’ held in 2018 hosted up to 450,000 participants, with more than 5,000 students volunteering. Whether you are interested in entertainment, filmmaking, social media, fire safety, or anything in between, there is a place for you in the carnival.

FREJA BREMBORG, THE General of the previous ‘Lundakarneval’ emphasized its uniqueness as it “unites students every four years, from all parts of Sweden to create something magical.” The fact that it goes back to 1849 makes it even more “impressive that it’s still alive today, where we get to celebrate with attendees and carnivalists.” Freja Bremborg continues to explain that the carnival brings out the most fun aspects of Lund University students when they get to create everything from train carriages, entertainment performances, and crazy merchandise products throughout the spring. “When you put humor and joy in focus, magic is created!”, says Freja Bremborg.

THE CARNIVAL HAS its origins in the old student party customs of greeting the arrival of spring between the last of April and the first of May, known as the Walpurgis celebrations.

The earliest carnivals were named ‘spring party’ or ‘May party’; hence it is not clear when the carnival separated itself from these initial celebrations of spring. In 1849 a group of students marched from Smålands nation to what is today Ulrikedals Pizzeria. This was the first example of a carnival procession with a dress code theme. The event was deemed so innovative and fun that they decided to repeat the march the following year, and the year after, and so on with various themes.

THE CARNIVALS, ALTHOUGH said to have taken place yearly, happened with varying periodicity, occurring sometimes every other year or even in the autumn instead of spring.

From 1876 it was every two years until 1892.

That year the celebration degenerated into

such chaos due to excessive drinking, causing vexed reactions from the local authorities, who then canceled the planned festivities in 1894. Consequently, the four-year period between the carnivals arose at this time.

DURING THE CONTINUED tradition of the carnival in the 20th century, several disturbances arose. The carnival of 1916 was canceled due to the First World War, as was the one in 1932; because of the economic crisis in the 1930s it was uncertain whether people could afford to attend. The carnival re-emerged in 1934, but it was the only carnival that took place in the 1930s as the world situation was so threatening that it was canceled again in 1938. As you can imagine, the carnival was canceled in 1942 as well. However, in 1946, the carnival resurfaced and has continued without interruption since.

”

It has been the absolute most fun thing I have done during my studies in Lund.

FROM THE BEGINNING, it was just privileged males who attended the carnival. It was not until post-World War II that universities opened for students of different socio-economic backgrounds. This allowed for various different students to participate in the carnival, nevertheless, it was not until the 1980s-90s when the carnival became more of an open event.

THE CARNIVALS’ THEMES have ended on ‘-al’ since 1954, the exceptions being 1978, 1982, and 2010. Many of the themes have been social-oriented themes, such as Cultural Carnival 1928 (‘Kulturkarneval’), Moral Carnival 1958 (‘Moralkarneval’), Criminal Carnival 1962 (‘Kriminalkarneval’), Oriental Carnival 1974 (‘Orientalkarneval’), and the latest theme was Imaginal Carnival 2018 (‘Imaginalkarneval’). The theme for 2022 is said be announced in the autumn of 2021, where one can predict that it will follow the tradition of ending with ‘-al’.

the carnivals is something magical in itself, but to be a carnivalist is another experience”, states Freja Bremborg. It could be an opportunity for all students at Lund University to meet and engage with different people after the COVID-19 restrictions releases its grip on student life.

THROUGH PER LINDSTRÖM’S book Lundakarnevalens historia (2015) people have gotten an insight and feel of the carnival’s history, stretching from 1849 to 2014 with emphasis on the 20th and 21st-century carnivals. In addition, he has documented eleven carnivals in ten photo books.

PER LINDSTRÖM DESCRIBES Lund as the city of carnivals during the 20th century, where it was covered by hundreds of newspapers, nationally and internationally. Today, the attention looks a bit different. The carnivals were once a student stunt, as it was created by them, but has now become a folk festival where the amazed public are participants as well. Students, families, professors, and children all join in celebrating the carnival.

THE SHIFT IN the celebration of the carnival might have changed for the better, as the carnivals were once ‘wet events’ where authorities put intoxicated students in drunk tanks.

Our generation of students is more determined, and caring for people around them, engaging in the carnival for different reasons than their predecessors. The carnival is not just about fun but can teach leadership and collaboration, according to Per Lindström who was part of the committee in 1982.

staple experience of Lund. As Per Lindström told Lund University, ‘without Lundakarnevalen Lund University would be modest, confused with other Universities such as Uppsala’s’. It is part of what makes student life in Lund so unique.

‘LUNDAKARNEVALEN’ IS A

FREJA BREMBORG HAS been a carnivalist two times so far, and 2022 will be her third. “It has been the absolute most fun thing I have done during my studies in Lund. Visiting all

Lundagård issue no. 4 2021 |

9

lundakarnevalen 2022

2006

2014

2010

2018

2018

2018

2014

2018

2014 10 | Lundagård issue no. 4 2021

2018

2014

2018

föreningen

På jakt efter

LÄS OM FLER FÖRENINGAR PÅ LUNDAGARD.SE

Lundahumorn Finns det en särskild ”Lundahumor”?

Vad innebär den i så fall? Lundagård har talat med två studenter med erfarenhet av spex och stand-up i jakt på svar.

TEXT THEO VAREMAN FOTO SABER MALMGREN 11

| Lundagård nummer 4 2021

föreningen

”

Spexandet (utgör) en förutsättning för att studenter och lärare skall orka med den tunga arbetsbördan” menade universitetets tidigare rektor Håkan Westling, och även om alla inte skulle hålla med honom, är humorn något som ofta lyfts fram som utmärkande för studentlivet i Lund.

Innan pandemin dominerades varje reklampelare och butiksfönster av affischer för diverse spex, och flera komiker, som Jesper Rönndahl och David Batra, började sin karriär genom studenthumorn här i Lund. ”Lundahumor” är ett definierande drag för det studentikosa, lika hatat som älskat, tycks det samtidigt inte helt tydligt vad konceptet innebär. Finns det överhuvudtaget en utpräglad lundensisk humoridé, eller är det bara en etikett som slängs på de vars humoristiska bana råkar ta sin början i staden? För att få svar på detta pratade jag med två erfarna Lundahumorister. ÄVEN OM DENNA

MEDICINSTUDENTEN ELVIRA GULLBERG är numera komiker, men också spexare, även om det senare är ”på utfasning”. Hon har tidigare varit med i Lundaspexarna och Toddyspexarna, och är fortfarande delvis aktiv i Boelspexet.

– Jag har ju så många nära vänner där, och det är världens roligaste sätt att umgås, så det är svårt att släppa helt liksom, säger Elvira Gullberg när vi träffas på ett folktomt café i Lund.

KARRIÄREN SOM KOMIKER har gått framåt trots den pågående pandemin och de begränsade förutsättningar detta har inneburit.

Elvira Gullberg har skrivit och skådespelat i flera sketcher beställda av Malmö universitet, och har även gjort ”haltande försök” till stand-up digitalt.

– Det är ju inte superinspirerande… Man får tvinga publiken att ha sina mikrofoner på så det går att höra när de skrattar, och då blir det ännu värre om de sedan inte skrattar.

att det definitivt finns en distinkt Lundahumor. Hon menar att essensen ligger i en ambition att skapa ett ”smart trams”.

– Man försöker väl åstadkomma något som är så dråpligt, men som samtidigt, innerst inne, har en hint av intelligens. Och det är ju också ett sätt att smickra publiken – de kan skratta för att det är dråpligt, men samtidigt vara rätt nöjda med att de fattar referensen bakom.

ELVIRA GULLBERG MENAR

12 | Lundagård nummer 4 2021

HON MENAR ATT det inom stand-upbranchen finns en stundals negativ inställning till spexandet med allt vad det innebär. Hon tror att det är den studentikosa dimensionen, med ovan nämnda nöjdhet, som uppfattas som internt för akademiker.

– Det kan nog tyckas utifrån som ett gäng som uppfattar sig som ”bildade”, och som är rätt belåtna med sig själva för det. Men om man till exempel tittar på Hipp-Hipp så är det ju superfolkligt!

ELVIRA GULLBERG HAR fått kompromissa med hur mycket ”Lundahumor” som fungerar. Hon integrerar musik i sina nummer, något hon menar är direkt hämtat från spexandet.

– Men jag skriver originalmelodier till det, och det kommer man nog undan med mer.

Folk tänker nog inte ”spex!” kring det då på samma sätt.

”

Det kan nog tyckas utifrån som ett gäng som uppfattar sig som ”bildade”, och som är rätt belåtna med sig själva för det.

I MIN FORTSATTA jakt på vad Lundahumor egentligen är ringer jag upp historiestudenten Rasmus Trappe. Han hade spexat för Kristianstadspexarna i sex år innan han hoppade av 2019, men överväger nu att återuppta engagemanget.

– Men jag vet inte riktigt om jag kommer kunna ha tid till det, jag spexade ju ärligt talat som mest när jag knappt pluggade alls… Så hur folk som pluggar egentligen har tid med spex fattar jag inte riktigt, skrattar Rasmus Trappe.

HAN BEKRÄFTAR MIN fördom om att det huvudsakligen är läkare och teknologer som ägnar sig åt spexande i Lund – trots att det rent tidsmässigt känns som att humanister, med avsevärt mycket färre undervisningstimmar, borde ha större möjlighet att dyka ner i teaterformen.

– Jag tror dels det beror på att man känner sig mer ”vagt upptagen” som humanist, det finns ständigt något som man borde, eller kanske borde, göra. Teknologer är ju däremot så låsta kring terminens rytm så att det kan-

ske är enklare att hitta ”otvetydiga luckor” då man har tid att spexa. Sedan har jag fått intrycket av att teknologer och läkare har en mycket mer organisatorisk kultur, så spexen är en mer naturlig miljö för dem.

HAN MENAR ATT spexhumorn främst är en typ av fars, där publikfrieriet får ta mer plats, medan vissa referenser snarare är till för spexarna själva. Samtidigt är han inte övertygad om spexhumorn nödvändigtvis bör ses som lundensisk.

– Ja, vad är Lundahumor egentligen? Folk som är med i spex kommer ju från hela Sverige, och det påverkar ju såklart vilken sorts humor som kommer ut. Samtidigt finns det ju en viss underfundighet.

RASMUS TRAPPE MENAR ändå att det finns en ”nördighet” som präglar humor från Lund. Det betyder inte nödvändigtvis att det krävs någon förförståelse hos publiken.

– Nej, det handlar mer om en viss twist på grejer! Anders och Måns har till exempel många skämt där de ska mäta grejer, och måtten de använder kan vara helt absurda – jag vet att de en gång försökte undersöka hur många ”sig själv” en gubbe som uppfattades vara just ”sig själv” var.

MÄTANDET, SOM NOG får sägas vara hämtat från den forskningsmiljö varifrån många Lundahumorister härstammar, har också gjort ett fysiskt avtryck i Lunds stadsbild. I kvarteret Paradis har Uardaakademien rest ett mått på ”lagom” – en av flera statyer i staden med studentikos prägel.

JAG AVSLUTAR MITT samtal med Rasmus Trappe med att ta upp den obryddhet jag ibland uppfattat som typiskt för Lundahumorn – att man kan skämta om allt, men att egentligt engagemang ses ner på.

– Jaja men precis, ”Magnus Betnér-humor” är ju väldigt olundensisk! Det är lite ocoolt att från ett lundaperspektiv bli väldigt investerad i en viss politisk fråga eller så – men jag tror mest att det är en rest från nittiotalshumorn, att det är lite oskönt att vara politisk i sin humor.

RASMUS TRAPPE TROR också att just denna dimension hindrar Lundahumorn från att bli radikal i att man ”ska få skämta om allt”.

Humorn ska inte reduceras till ett ställningstagande i en sådan kamp.

– Då blir det oskönt i sig, säger Rasmus Trappe.

LÄS OM FLER FÖRENINGAR PÅ LUNDAGARD.SE

”

Det är lite oskönt att vara politisk i sin humor.

Lundagård nummer 4 2021 |

historisk tillbakablick

Århundradets knull Lägg könshår i din älskades våfflor och personen är garanterat din. Jonathan Lindström har skrivit om äldre tiders sex i Norden. En hel del av våra förfäders mer eller mindre liderliga vanor lever fortfarande kvar. På gott och ont.

TEXT ALVA MÅRTENSSON ILLUSTRATION JOHN NYSTRÖM

– Jag var livrädd när jag började med den här boken, eftersom jag är en gubbe.

JONATHAN LINDSTRÖM, ARKEOLOG, författare, illustratör och medverkare i Sveriges radios program Spanarna, kom i år ut med boken Alla tiders sex. Boken är ett försök till kartläggning av nordbornas sexliv under forntid och medeltid. Hans farhågor besannades till viss del i en kritisk recension i Expressen, skriven av Isobel Hadley-Kamptz den 3 februari: ”Lindström må slå sig för bröstet som progressiv man, men den moderna rentvättningen av dessa gudinnor till ofarliga men sexiga ljusgestalter är antifeminism om något”.

– Hon irriterade sig på att jag var gubbe.

14 | Lundagård nummer 4 2021

Hon gjorde sig rolig över en sorts påklistrad feminism. Dessutom förvanskade hon en hel del av boken.

JONATHAN LINDSTRÖM GÖR en jämförelse mellan svunna tiders våldtäktskultur och nutidens #metoo-rörelse. Historiska källor förminskar gärna sexuella övergrepp och gömmer undan verkligheten.

– Något kan framställas som en bröllopsscen fast det egentligen har varit en våldtäktsscen.

NUTIDENS MÄNNISKOR HAR också en tendens att förvränga historien för att passa in den i ett visst narrativ.

– Det finns till exempel en utbredd upp-

fattning om att den vikingatida kvinnan var stark. Man vill lyfta fram kvinnor i historien, vilket är bra. Samtidigt finns det en tendens att man glömmer hur den typen av samhälle förtrycker kvinnan.

SYFTET MED BOKEN är delvis att få oss att reflektera över vår egen tids sexualitet. Boken rymmer såväl rolig kuriosa som strukturellt förtryck, asagudarnas sexuella eskapader och våldtäkter.

– I mycket har jag skrivit en nyfiken och undersökande bok, där jag ibland hittar säkra fakta, ibland associerar och försöker lägga fram hypoteser som kanske kan testas på mer material i framtiden och utvärderas.

LÄS FLER HISTORISKA TILLBAKABLICKAR PÅ LUNDAGARD.SE JONATHAN LINDSTRÖM TYCKER att nutidens Sverige är den tid och plats där människor haft bäst sex genom historien. Här finns en hög teknologisk standard med preventivmedel och sjukvård, sekularism och sexuell frihet.

– Men på en andraplats kommer nog jägarstenåldern.

DÅ LEVDE MÄNNISKOR ofta i små grupper.

Samhällshierarkier, som patriarkatet, var begränsade i sin utsträckning. Mellanmänskligt förtroende var centralt.

Den styrande faktorn i sexlivet var barnafödandet, medan regler för samlagets utförande ansågs sekundärt. Detta började förändras med bondestenåldern och den ökade bofastheten i södra Sverige.

– Ett tecken på hierarkiernas uppkomst var att man började med människooffer då, huvudsakligen unga kvinnor som slogs ihjäl och dränktes. Sen blev det trappstegsvis värre från bronsåldern, och ännu mer under yngre järnåldern-vikingatiden.

SEXLIVET BÖRJADE REGLERAS utifrån patriarkatets struktur. Dels fick arvsrätt och släktband betydelse i och med bofastheten, då man började samla på sig ägodelar. Dels började sådant som manlig heder och status att ha ett finger med i relationsspelet.

ETT KAPITEL I boken behandlar polygyni under vikingatiden. Polygyni är en form av månggifte där män gifter sig med flera kvinnor. Ju fler hustrur en man hade, desto högre status hade han.

Problemet är att det snabbt uppstår brist på kvinnor, varför man sökte sig utåt i världen för att hämta hem fler.

– En drivkraft bakom vikingatågen var att kidnappa kvinnor för polygyni.

I dagens samhälle finns det ett förhållningssätt till sexualitet som en identitet och ett uttryck. I hedniska samhällen kunde man till viss del prata öppet om sex, men sedan satte kristendomen stopp för det.

– I det hedniska samhället lyftes fruktbarheten fram i religiösa sammanhang. I det vanliga samhället fanns hårda regler kring sex, främst för kvinnor. Men man kunde prata lite mer öppet eftersom skammen inte fanns i samma utsträckning, säger han och fortsätter: – Under den kristna tiden var sexualitet i stället skamfyllt. Man skulle bara ha sex i syfte att skaffa barn. Allt annat sex, till exempel sex mellan homosexuella och oralsex, gick bort.

SYNEN PÅ KVINNANS njutning under den hedniska tidem kan skymtas indirekt, exempelvis genom vilka anklagelser män och kvinnor utsattes för.

– Männen får inte vara som kvinnor, alltså omanliga, och kvinnor får inte vara lösaktiga.

Men inom patriarkatets regler så kunde kvinnor ha ett bra sexliv. Och smygförhållanden fanns det massor av.

VISSA FENOMEN RÖRANDE sex och sexualitet kan kännas igen i nutid. Sexighet verkar exempelvis alltid ha varit kopplat till mängden synlig hud och kroppens former. Hur stor mängd det handlar om har däremot varierat.

– När man hade långkjol kunde en ankel vara sexigt att få syn på.

”

Om man definierar porr som en avbildning som på något sätt får folk upphetsade och att tänka på sex, så har det nog alltid funnits.

PORR ÄR YTTERLIGARE ett historiskt kontinuerligt fenomen.

– Om man definierar porr som en avbildning som på något sätt gör folk upphetsade och att tänka på sex, så har det nog alltid funnits.

På hällristningar i Bohuslän från bronsåldern har upp till 86 procent av de avbildade männen erektion. Enligt en tolkning föreställer det obsceniteter skapade av ”sysslolösa stenhuggarlärlingar”. Alltså en sorts motsvarighet till dagens penisklotter.

JONATHAN LINDSTRÖM TROR däremot att erektionens förekomst på hällristningarna har en simplare innebörd – att det helt enkelt föreställer en man, eller en potent man.

– Om man däremot ska identifiera något som att det är porrigt gjort, så är hällristningarna inte så mycket att hänga i julgranen. Man får i stället gå till högre civilisationer, som romarriket. Där finns till exempel porriga målningar på bordeller.

magi i kärlekssyften.

Vit magi kunde användas för att väcka lust hos ett kärleksobjekt. I ett våffelrecept så sent som 1908 framgår det att en flicka kan servera en pojke våfflor gräddade med könshår i för vinna hans hjärta. Sådan magi var visserligen straffbar längre tillbaka i tiden. I boken tas ett exempel upp där en kvinna ställdes inför rätta för att ha blandat mensblod i brännvinet till en man 1699.

– Man brände häxor på 1600-talet, och någon enstaka gång in på 1700. Sedan lättade man på lagstiftningen.

SVART MAGI ELLER förbannelsemagi kunde istället användas för att exempelvis tvinga någon till samlag eller äktenskap. Det förekommer såväl i mytologin som i människornas verklighet.

– Som när guden Frej uppvaktar den vackra jättinnan Gerd. Han förbannar henne och hotar med att hon ska bli misshandlad av den fruktansvärda trehövdade tursen. Då ger hon efter för Frej.

MAGI ANVÄNDES OCKSÅ som ett sorts preventivmedel. Den röda tråden som löper genom kvinnans sexuella historia är just barnafödandet, och riskerna med oönskade graviditeter.

Kvinnor kunde till exempel äta harblod eller svära bort sin själ åt djävulen. Även farligare metoder, som att svälja kvicksilver, förekom.

DET FANNS FÖRSTÅS även mer konventionella sätt att undvika graviditeter. Avbrutet samlag verkar ha praktiserats mycket länge, något som kom att få namnet ”tröska inne och skaka ute”. Även oralsex och petting lär ha varit vanligt. Det förekom även att kvinnor, liksom i dag, tog stora risker för att undvika graviditeter, eller rent av lämnade sina nyfödda barn för att dö ute i skogen.

DET ÄR EN påminnelse om det patriarkala förtrycket, som genom historien har lett till ett skuldbeläggande av kvinnlig sexualitet, övergrepp på kvinnors kroppar och tvång till oönskade graviditeter. Risken att skadas allvarligt eller dö kan fortfarande vara ett bättre alternativ för vissa kvinnor än att bära fram ett barn.

Samtidigt indikerar de många preventivmetoderna att även lust och kärlek varit allestädes närvarande.

– En kärleksfull, fri sexualitet måste hela tiden försvaras, säger Jonathan Lindström.

ETT FENOMEN SOM skiljer 2021-människan från forntidsmänniskan är användningen av

Lundagård nummer 4 2021 | 15

reportage

Du sköna nya värld

Snart är majoriteten av oss vaccinerade mot vår tids pandemi.

Vad går vi till mötes – en tid av dekadens eller en ekonomisk depression?

TEXT VENDELA KÄLLMARK FOTO DARIA GRANINA ILLUSTRATION ANNA HASSLÖF

14 | Lundagård nummer 4 2021

Våromfamning (2021). Foto: Daria Granina. Illustration: Anna Hasslöf.

”

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

– Folk kommer att knarka och bli helt vansinniga. All undertryckt sprallighet kommer att lockas fram och allas depressioner kommer att ta slut, säger Julia Frändfors till mig över telefon. Hon är ute och går på Hägerstensvägen i Stockholm.

JULIA FRÄNDFORS DRIVER podden Daddy Issues tillsammans med Julia Lyskova. Podden har fått stort genomslag, inte minst för sina spaningar, sedan den startade år 2019.

Hon tror att vi går en dekadent och utlevande sommar till mötes, ett nytt ”roaring twenties” som hon uttrycker det. De som har förlorat jobbet och sitter i ekonomisk knipa, kommer inte att orka tänka på det mer.

– Alla kommer att bli hippies, knulla med varandra och bli mer öppna, ta LSD i Slottsskogen och sådär. De kommer att känna saker, som eufori och glädje. De kommer att döma varandra mindre, och i stället skratta med varandra på gatan. Jag känner redan att det är så, att folk är gladare, bara när man är på stan. Det kommer att trappas upp.

DET STORA BAKSLAGET kommer, enligt Julia Frändfors, under vintern 2022.

– Vi kommer inse att nej, vi kan inte leva såhär.

ATT UTRÖNA VILKA coronaeffekter som blir bestående efter att världen har blivit vaccinerad är ett lika kittlande som svårgripligt uppdrag.

Kommer vi, som Julia Frändfors tror, att dansa på gatorna och bli vilda och frisläppta? Eller kommer vi att befinna oss i en så pass omfattande ekonomisk kris att tanken på fest och spänning blir helt främmande?

Framtidsprognoserna ser olika ut, och det är inte otänkbart att de kommer att samexistera. Å ENA SIDAN har man kunnat läsa om höjda villapriser och att allt fler flyttar ut på landet, letar efter ödehus, skaffar barn och lägger mer tid på hemlivet. I Bjuv steg villapriserna med 38 procent under 2020, vilket är den högsta prisökningen i hela Sverige.

Tror Julia Frändfors att de familjerna kommer att flytta in till stan igen, när vi alla är vaccinerade?

– Nej, jag tror att de kommer att vara så jävla lyckliga. Det här året har fått dem att inse vad det är som spelar roll. Och det är familjen, naturen och konsten, säger hon. Å ANDRA SIDAN vittnar diverse konsertprojekt i Syderuopa om att det finns ett uppdämt behov av fysisk samvaro och festande.

Alla kommer att bli hippies, knulla med varandra och bli mer öppna, ta LSD i Slottsskogen och sådär.

Och flera resebolag rapporterade att chartersemesterbokningarna för åldergruppen 60+ slog i taket så snart vaccineringarna kom igång.

SÉBASTIEN TUTENGES ÄR biträdande universitetslektor i sociologi och antropologi vid Lunds universitet. Han har ”Alkohol, droger, sex och nattliv” som ett av flera huvudsakliga forskningsområden och har bland annat skrivit boken Intoxication: An Etnography of Effervescent Revelry, (boken släpps senare under år 2021) som handlar om berusning, corona, och det mänskliga behovet av fysiskt samvaro.

– Kollektivt rus är en grundläggande längtan som vi människor har. Det ligger

Pudelpromenad (2021). Foto: Daria Granina. Illustration: Anna Hasslöf.

Lundagård nummer 4 2021 | 17

reportage

| Lundagård nummer 4 2021 Under täcket (2021).

Foto: Daria Granina. Illustration: Anna Hasslöf.

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Lundagård nummer 4 2021 |

reportage

Letargi (2021). Foto: Daria Granina. Illustration: Anna Hasslöf.

djupt i oss som art. Det är självklart en farlig kraft men paradoxalt nog också någonting som vi behöver och inte kan leva utan, säger han.

SÉBASTIEN TUTENGES TROR ATT coronapandemin kommer att påverka oss på många sätt, inte minst genom att den tekniska utvecklingen möjliggör för introverta personer att vara mer mobila i sitt arbete.

FÖRUTSATT ATT VACCINET verkar på oss, tror han på en tillfällig uppgång av festligheter.

– På kort sikt tror jag på dekadens i vissa subkulturer och bland ungdomsgrupper.

Men jag tror inte att det kommer att påverka hur vi festar på lång sikt. Vi har en alkoholindustri med ekonomiska intressen som tjänar pengar på alkohol och vill få folk att konsumera. De strukturerna kommer att finnas kvar, säger han.

– Jag hoppas på vilda fester när vi är vaccinerade, det vore fint, men jag hoppas samtidigt att de centreras mindre kring alkohol och narkotika, och att det kommer handla mer om närvaro, kärlek, dans och musik.

20 | Lundagård nummer 4 2021

HISTORIKERN DAVID LARSSON HEIDENBLAD, som är aktuell med boken Den gröna vändningen: en ny kunskapshistoria om miljöfrågornas genombrott under efterkrigstiden (2021) är övertygad om att coronapandemin kommer att ha effekt på hur vi lever våra liv på lång sikt.

– Det här är ett borderline event, som Berlinmurens fall, eller andra världskrigets slut. Jag tror att corona kommer att få ännu större effekter än dessa händelser vad gäller människors vardagsliv på en bred kulturhistorisk nivå, säger han.

”

Vi kan ändra saker som tidigare har känts helt otänkbara på väldigt kort tid.

HAN SITTER FRAMFÖR rader av bågnande bokhyllar under vår Zoomintervju. Den största effekten av coronapandemin, som David Larsson Heidenblad ser det, är att vi har fått en ny tilltro till kraftig kollektiv handling på global nivå.

– Vi kan ändra saker som tidigare har känts helt otänkbara på väldigt kort tid. Den erfarenheten kommer vi att bära med oss genom livet.

DET KAN INNEBÄRA en politikens återkomst.

Något som kan få både negativa och positiva konsekvenser.

– Det kan innebära mer auktoritär styrning, och mer nationalism av olika färger.

På 1980-talet fick man till exempel inte köpa utländsk valuta, då hade vi mer av en containerekonomi, vilket känns väldigt avlägset i dag, men vad vet man?

DAVID LARSSON HEIDENBLAD ifrågasätter om resandet inom tjänsten kommer att komma tillbaka på den nivån som den var innan pandemin.

– Kommer vi att börja göra den typen av resor där vi talar i två timmar för ett tju-

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

gotal personer, igen? Eller kommer vi att fråga ”kan jag ta det på Zoom istället?”.

DAVID LARSSON HEIDENBLAD undervisar på sommarkursen ’Pestens tid: historiska och existentiella perspektiv på pandemier’, som gick för första gången under sommaren 2020. På litteraturlistan till den kursen finns bland annat filmen Contagion (2016) och Albert Camus roman Pesten (1947, på svenska 1948).

– Om det är någonting jag hoppas på är det att människor kommer att läsa mer böcker, säger han.

FÖR ÄVEN OM det är svårt att sia om hur framtiden kommer att se ut, har kulturen sedan länge ägnat sig åt olika typer av kriser och hot.

Kanske har Kristoffer Leandoer, översättare, författare och litteraturkritiker svar på varför kulturen och krisen går hand i hand.

Han har bland annat skrivit boken Slut, symbolisterna vid tidens ände (2014), som handlar om sekelskiftet 1800-1900 i Paris. Hans senaste bok Längta bort, längta hem (2020) blev Augustprisnominerad. Han har i sin verksamhet som översättare fokuserat på franskspråkig litteratur från 1900-talet.

JAG SKRIVER ETT mejl till honom och frågar bland annat om litteraturen blir viktigare under en kris. ”Nej, men fler människor får tillfälle att upptäcka hur viktig den är. Ett sätt att möta andra människor – eller sig själv i andra – som alltid står till förfogande när fysiska möten uteblir. Och det här är inget jag drömt, utan ren statistik: 27 procent av svenskarna läser mer under corona.” skriver han och syftar på en undersökning gjord av Novus.

KRISTOFFER LEANDOER TROR inte att corona kommer att påverka samtidslitteraturens tematik eller innehåll i hög utsträckning, eftersom ”i litteraturen är det i viss mån alltid kris” ”Litteraturen, liksom hela kulturen, har känt av den här katastrofen långt i förväg.

Tänk på alla dystopier både inom film och litteratur de senaste tio åren, även om det oftare varit klimatet, zombies eller kärnkrig så är det ändå nersläckta samhällen och isolerade människor som funnits i kikarsikteganska länge redan”, skriver han.

DOCENTEN I NATIONALEKONOMI , Fredrik N G Andersson, tror att allt jag skriver om framtiden kommer att bli precis tvärtom.

Han har Lunds berömda magnolior som

bakgrundsbild under vår Zoomträff.

– Vi människor kan inte se in i framtiden, säger han, som är med i Lunds universitets Tankesmedja LU Futura.

MEN SER MAN bakåt, kan man ändå dra vissa generella slutsatser. Han trycker på att samhället i dag präglas av konsekvenserna av andra världskriget, och av den svenska finanskrisen som pågick åren 1991-1993.

– Man kan tänka sig att corona får en stor långsiktig påverkan. Men det är ingenting som vi kommer att gå runt och tänka på i vårt vardagliga liv, för det blir det nya normala, säger han och fortsätter: – Stora samhällsekonomiska kriser brukar ge avtryck i ekonomin och politiken, och ibland också socialt. Avtryck som egentligen aldrig försvinner, säger han.

”

Hållbarhetsfrågan handlar inte om att vi ska gå tillbaka, utan att gå framåt för att göra det där som vi aldrig någonsin har gjort.

CORONA HAR INNEBURIT att företags sårbarhet har blottlagts. I och med att samhällen har stängt ner, har internationella produktionskedjor blivit lidande. Globaliseringskritik är enligt Fredrik N G Andersson ett exempel på en tänkbar långsiktig coronaeffekt.

– Vi såg redan innan pandemin bröt ut att det fanns en kritik mot globaliseringen som kom både från vänster och höger i det politiska systemet. Pandemin har gjort att den kritiken har accelererat. Nu tycker de flesta att vi ska ha mer produktion hemma och nära, som livsmedel- och läkemedelsproduktion till exempel, säger Fredrik N G Andersson.

HUR DET BLIR med arbetsmarknaden efter coronavaccineringen är över är avhängigt den ekonomiska utveckligen och i viss mån politiken. Men förmodligen kommer ekonomin att behöva några år för att återhämta sig.

Jag frågar honom om det är önskvärt, och hållbart, att gå tillbaka till den produktions-

och konsumtionstakt som vi hade innan pandemin.

– Hållbarhet har många dimensioner och vi har aldrig någonsin levt i ett hållbart samhälle. Dimensionen miljö var mer hållbart förr, men dimensionen social hållbarhet var det inte. Vi dog vid en tidigare ålder, vi slet ut oss mycket tidigare, hade sjukdomar som vi då inte kunde bota. Vi hade inte så mycket frihet eller tid till att ägna oss åt att göra saker som vi ville, säger han.

HAN MENAR ATT problemet i dag är att vi använder fossila bränslen och överexploaterar våra naturresurser.

– Hållbarhetsfrågan innebär inte att vi ska gå tillbaka, utan att gå framåt för att göra det där som vi aldrig någonsin har gjort. Det handlar om att bryta existerande normer, säger han.

LÄNGTAN EFTER ATT allt ska bli som vanligt igen kan alltså vara en förgäves längtan. Frågan är om det är önskvärt. För, ärligt talat, har du saknat pendlandet, de tidiga morgonarna, det överdrivna inrikesflygandet som smutsar ner vår miljö och pressen av att gå på alla fester trots att du egentligen inte vill?

Oroa dig inte, vi kommer att få uppleva kollektiva rus, resor och fysisk närhet igen.

Men corona har serverat oss en chans att se till att de saker vi inte tyckte om pre-covid blir ett minne blott.

Om de som har siat om framtiden i den här texten får bestämma, går vi en mer ödmjuk, sundare, roligare och ur flera aspekter mer hållbar värld till mötes.

Det slitna latinska uttrycket carpe diem, memento mori har sällan känts mer aktuellt.

Om bildprojektet: Fotograf Daria Granina och illustratör Anna Hasslöf har tolkat klassiskt dekadenta målningar genom fotografi och illustration.

Sidan 16 är en parafras av Max Klingers Frühlingsanfang (1874/77) På sidan 17 hittar vi deras tolkning av poeten Gerard de Nervals öde. Enligt legenden brukade han gå ut och gå med en hummer.

På mittuppslaget (s.18-19) finner vi en parafras av Henry de Toulouse-Lautrecs målning Dans le lit (1893) På sidan 20 finner vi en parafras av Ramon Casas La pereza (1889/1900)

Lundagård nummer 4 2021 |

21

&

Save the

date !

26-29 oktober STROKEVECKAN

9-10 november FORSKNINGENS DAG Läs mer på:

www.medicin.lu.se/samverkan/evenemang-allmanheten

Hitta ditt nästa jobb i Danmark!

Vi guidar dig på vägen över sundet

Besök oresunddirekt.se

Offentlig information om att arbeta, bo och studera i Danmark.

040 - 17 64 00 oresunddirekt@lansstyrelsen.se

Sveriges viktigaste jobb har blivit ännu viktigare.

Läget för oss inom hälsa, vård och omsorg är lite tufft just nu.

Liksom det är för många andra. Samtidigt har vårt arbete aldrig känts så meningsfullt och viktigt, och gjort oss så stolta som i dessa dagar.

Vi får vara med om både svåra saker och fina stunder. Om sjukdom och om glädje. Vi är med och handlar, städar, tvättar, diskar, planerar, lagar mat, stöttar, sköter hygien, vårdar, ger rehab och faktiskt räddar liv.

Inför sommaren 2021 söker vi fler sommarvikarier än någonsin, för att kunna ge den bästa vården och omsorgen till Malmös äldre.

Vi ser också till att varje sommarjobb blir så bra och utvecklande som möjligt. För några blir det kanske starten på en professionell karriär inom en bransch där medmänsklighet är en viktig del av att vara bäst på sitt jobb. Till i sommar söker vi:

Sök ett av våra 1000 viktigaste sommarjobb på: malmo.se/ jobbivårdomsorg

 VÅRDBITRÄDEN  UNDERSKÖTERSKOR  SJUKSKÖTERSKOR  ARBETSTERAPEUTER  FYSIOTERAPEUTER  BISTÅNDSHANDLÄGGARE  KOCKAR  EKONOMIBITRÄDEN

Läs mer om oss i vår egen tidning: malmo.se/ spaning

Vill du också jobba med det allra viktigaste?

Välkommen med din ansökan: malmo.se/jobbivårdomsorg

Hälsa, vård & omsorg – när varje dag är viktigast!

Vår ledstjärna som du bidrar till när du jobbar hos oss!

porträttet

”Det fanns en vilja att konsumera mig” Tone Schunnesson om fiktion, konsumtion och rymden.

TEXT MARTIN AXELSSON DÄRTH FOTO SABER MALMGREN

Hjärtat klappar som hos någon av Tone Schunnessons tjackade romankaraktärer, men jag anstränger mig för att förmedla anspråkslöshet inför den stundande intervjun med författarvärldens enfant terrible, vars böcker hyllats av en enad kritikerkår. Tripprapporter (2017) lovordades som ett ode till narcissismen och Dagarna, dagarna, dagarna (2020) har redan kallats för en generationsroman, för dess skiktröntgen av den självupptagna samtiden. Sökande, begär och gränslöshet löper som en tråd genom det ocensurerade författarskapet. träff den 5 maj klockan fem på eftermiddagen och jag planerar att fråga Tone Schunnesson om hon tror på numerologi, men hon ställer in i sista stund och jag får stryka även min andra fråga: ”Min fördom var att du skulle ställa in – varför tror du att jag har den bilden av dig?”.

– För att du är en dålig läsare som blandar ihop romanfiguren med författaren, svarar hon på smått uppgiven malmöitiska en dag senare.

Får du höra det ofta?

– Väldigt ofta, alla som intervjuade mig för Dagarna var förvånade över att jag var tidig.

VI HAR STÄMT

DET VISAR SIG snart att jag begått kulturvärldens mest flagranta misstag – oförmågan att skilja mellan verk och person – när jag projicerat romankaraktärernas egenskaper på författaren. Resterande frågor får strykas.

Min underkända läsförståelse till trots, tillstår Tone Schunnesson att det finns egenskaper som hon delar med huvudkaraktären Bibbs, en influencer på dekis som kämpar mot nya marknadskrafter där jaget är den enda varan och likes den enda valutan.

– Jag tror att vi delar en kärlek till Stockholm och en dröm om ett bra liv, men vi har lite olika idéer om vad det är eller hur man tar sig dit. Bibbs har en dröm om en frihet och autonomi som har gått förlorad och jag tror att det är därför hon är så olycklig. ÄVEN I RELATIONEN till omvärlden finns gemensamma drag mellan upphovsperson och

24 | Lundagård nummer 4 2021

romanfigur.

– När Tripprapporter kom ut, så upplevde jag att det fanns en vilja att konsumera mig. Jag tänkte mycket på vad det innebär, för om man konsumerar någon så tar ju det slut, det är inte så att man investerar i eller ens pratar med någon, utan mer “nu ska vi använda upp dig sen kastar vi bort dig”. Det var därför jag blev intresserad av att skriva om en föredetting.

Jag känner mig tvungen att fråga om du, liksom Bibbs, tror på medium och astronomi?

– Eh, astrologi? Astronomi är rymden och det tror jag på, jag tror på rymden, säger hon och skrattar så att den frasiga vita skjortan skrynklar sig.

– Nej men en av mina följare på insta gjorde min karta för ett tag sen men jag kommer inte ihåg vad hon sa. Jag är marxist i grunden, vi håller inte på så mycket med sånt där.

PÅ YTAN TYCKS Tone Schunnessons romaner drypa av sex, droger, pengar och jakten därpå. Författaren själv har en mer systemkritisk tolkning av verken.

– Mina böcker handlar inte ens om sex för mig, de handlar om våld. För mig är Dagarna en roman om våld på olika sätt, våld i nära relationer, sexuellt våld, marknadens våld, bostadsmarknadens våld, Stockholms våld, en högerstads våld. Och så är folk så ”SEX”. Jag vet inte.

Håller du med om beskrivningen av böckerna som dekadenta?

– När jag tänker på dekadens så tänker jag att det finns ett romantiskt skimmer över det, och när jag skrev Tripprapporter så tänkte jag mycket på att jag inte ville att det skulle vara en bok om en ung kvinna som var lite nedgången. Det finns någonting sexigt i det och då var jag mer intresserad av att hon inte skulle vara begärlig och inte heller ha det som ett värde, så jag tror att jag tänkte på det som något helt annat än dekadens.

– När jag tänker på dekadens så tänker jag mer på typ Håkan Hellström, eller du vet, att det finns nåt som är lite roligt.

FÖRUTOM DE FÄRGGLADA nymanikyrerade naglarna som hon stolt visar upp för kameran unnar hon sig sällan större utsvävningar och lämnar andrahandslägenheten i Hägersten endast i undantagsfall. Ensamhet är också ett återkommande tema i hennes böcker.

– Många tycker att de är extrema i den ensamheten, och alla kanske inte hade ljugit om att de blivit våldtagna men vi gör ändå konstiga saker hela tiden för att bli älskade eller hålla oss relevanta. Jag är intresserad av de ämnena för att de är den mänskliga erfarenheten.

JAG HAR FORTSATT svårt att förena bilden av Tone Schunnesson som förskansad i sin skrivarlya med den utlevande värld som hon målar upp i romanerna och via sociala medier.

– Varför är alla så intresserade av sanning, utbrister hon uppgivet.

– Livet är tråkigt, varför vill vi så gärna att det vi läser är sant? Jag antar att när folk frågar ”hur mycket är sant” så menar de ”hur mycket knarkar du, hur mycket knullar du, hur skuldsatt är du?”. De menar aldrig ”är det verkligen så att du har en så fin relation till din syster som det verkar i Tripprapporter”.

Blir du förargad av läsarnas brist på fantasi?

– Alltså det är ofta så uppenbar sexism liksom, men det har man lärt sig att ta. Ibland hade det varit intressant att prata om andra aspekter av skrivandet, om gestaltning eller språkhantering, du vet såna saker, men folk vill bara veta vad som är sant och inte, och då menar de ”har du snortat keta eller har du inte snortat keta” – men vad tillför det till litteraturen? Det är som att man hellre vill plocka sönder verket än att komma det nära.

EN VECKA SENARE möter jag och en fotograf upp en klädsamt punktlig Tone Schunnesson på besök i Malmö. Vi tar skydd från värmen i en av Stortorgets ljusskygga bakgator vars gränder öppnar sig som katedraler. Bakom Tone Schunnesson gapar valv efter fucking valv oändligt.

TONE SCHUNNESSON Född: 1988 i Svedala.

Bor: I Hägersten, Stockholm.

Dödssynd: Frosseri.

Lundagård nummer 3 2020 |

kultur

Låt en kvinna få hata sin kropp

Det har blivit fult att känna sig ful. Nina Morby skriver om Khloe Kardashians fulhetsbikt, och om äkta sårbarhet.

TEXT NINA MORBY ILLUSTRATION JOHN NYSTRÖM

G

oogla ”Khloe Kardashian unauthorized bikini”. Förmodligen får du upp en bild som publicerades av Khloe Kardashians mormor, intet ont anande om den mentala härdsmälta bilden skulle åsamka barnbarnet (som i svallvågorna av händelsen lät hota att stämma alla som spred bilden vidare).

BILDEN I SIG är tämligen ointressant. Den visar en flitigt opererad kvinnokropp som missat Instagramfiltrens reningsfaser och därför avslöjar små men synbara tecken på människans ofrånkomliga fettvävnad. Vad som däremot är intressant med den här berättelsen är Khloe Kardashians reaktion på bildpubliceringen, som hon lät posta i ett inlägg på sin instagram.

I INLÄGGET SKRIVER hon om sina upplevelser av ett liv präglat av konstant utseendepress, och om hur hon fått utstå kommentarer om att vara den fula ankungen i syskonskaran.

På samma sätt som Khloe Kardashian älskar att “throw on some make-up”, älskar även Khloe Kardashian “a good filter, good lighting and edit here and there”, av den simpla och sorgliga anledningen att hon inte känner sig tillräcklig “just being me”.

EFTER STJÄRNANS BEKÄNNELSER kring sin upplevda otillräcklighet, förvandlades

Spoken word Mitt i pandemin lyckas gänget bakom Spoken Word på Dramaten ställa upp en show. Regisserad av Niklas Mesasor och medverkande som Sara Nazari och Oskar Hanska. Publiken är liten men livfull, poeterna förmedlar starka texter och Random Bastards Cleo och Broder John gör musiken. Går att se på SVT Play till och med den 5 juni.

ESTHER ARNDTZÉN

26 | Lundagård nummer 4 2021

kommentarsflödet till ett hela havet stormar för Instagramfeminister och kroppsaktivister. Kritiker påtalade hyckleriet i att en Kardashian, vars hela imperium olägligt nog vilar just på orimliga skönhetsideal, nu stod med byxorna nere och erkände sig ertappad av samma ideals toxiska biverkningar. De ville se Khloe Kardashian ge revanch mot alla elaka kommentarer genom att framtvinga en kärleksförklaring till sin oretuscherade kropp. Inte minst för att predika Guds elfte och viktigaste budord: må du älska din kropp som du älskar din nästa, till världens alla unga kvinnor. att Khloe Kardashians offentliga bikt var både uppfriskande sårbar, och sorgligt sällsynt. I en tid då self-love är en dygd, betraktas självhat som en synd. Att tycka illa om sin kropp är inte bara en jobbig känsla att bära på, utan också något som kan betraktas som rent ofeministiskt. Den som känner skam, eller kanske rent av avsmak, inför sina celluliter, ojämna hy eller platta byst gör det för att patriarkatet satt upp regler för hur kvinnokroppen bör se ut. Att ta till medel för att råda bukt med ens ytliga bristfälligheter kan enligt samma resonemang tolkas som att dansa efter patriarkatets, kapitalismens och, i slutändan, familjen Kardashians pipa.

PERSONLIGEN TYCKER JAG

”

I en tid då self-love är en dygd, betraktas självhat som en synd.

Att glöda för Easttown Efter seklets sämsta vår (vinterjackan på till den 9 maj) kommer äntligen det vi alla längtat efter: regnruskig försommar. Metrologerna skriver något om att vi har fastnat mellan två högtryck, antingen blir det bättre eller dubbelt värre. Förströelsestrateg som jag är har jag konstruerat både en plan A och plan B. Om regn: se den bästa serien på HBO just nu, Mare of Easttown, en socialrealistisk deckare

i ett Springsteen-amerikansk samtids-Pennsylvania (med fängslande Mare, spelad av Kate Winslet, som bär serien). Om sol: läsa den vittkände Jorge Luis Borges (Borges I-III, Bokförlaget Tranan) utomhus, något av en klyscha men förtjänar allt beröm. Hans debut, diktsamlingen Att glöda för Buenos Aires (1923), är en startpunkt.

AMANDUS GUSTAVSSON

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

som en följd av den växande bantningsindustrin i landet, som profiterade på kvinnors dåliga självkänsla snarare än att adressera faktiska hälsoproblem.

MISSFÖRSTÅ MIG RÄTT: Vi har mycket att tacka kroppspositivismen för. Inte minst det andningsutrymme rörelsen givit kvinnor världen över med kroppar som på något vis inte passar i normens trånga kläder. Med det sagt tror jag att kroppspositivismen snarare stjälpt än hjälpt oss att göra precis det Khloe Kardashian gjorde efter sin mormors bildpublicering: att våga visa oss sårbara.

LÅT OSS PRATA om vad sårbarhet är, och vad det inte är. I boken Mod att vara sårbar (2014) definierar sociologen och sårbarhetsförespråkaren Brené Brown sårbarhet som ”en ovisshet, ett risktagande och en känslomässig nakenhet”. Vidare skriver Brown: ”Sårbarhet bygger på ömsesidighet och förutsätter gränser och tillit. Det handlar inte om att fläka ut sig, eller om att göra bot, eller om att avslöja allt, eller om att häva ur sig all upptänklig information på sociala medier”.

PÅ MOTSATT SIDA Khloe Kardashians reaktion finner vi nämligen kroppspositivismen, som fäster ett starkt egenvärde vid varje kvinnas kärleksförklaring till sitt yttre.

Kroppspositivismen har sina rötter i fat acceptance, en politisk rörelse född i 1960-talets USA vilken förespråkade civila rättigheter för överviktiga, och lagstiftning mot diskriminering av individer till följd av deras storlek. Rörelsen antogs av radikala feminister

Död åt reality

Hana Kamura tog sitt liv i maj 2020. En halv säsongs deltagande i den japanska reality-serien Terrace house (Netflix) åsamkade ett omänskligt sociala mediedrev riktat mot henne. Hon var 22 år gammal när hon hittades död i sitt hem med ett antal självmordsbrev. Några timmar innan hennes bortgång ska hon ha Twittrat: “Every day, I receive nearly 100 honest opinions and I cannot deny that I get hurt”.

Hana Kamuras tragiska öde är toppen av ett

GRÄNSLÖS SÅRBARHET, MENAR Brown, leder i stället till syftets raka motsats. Den så kallade ”blotta allt-kulturen” utser författaren till något vi använder oss av för att skydda oss från den riktiga sårbarheten. Och det är här paradoxen med kroppspositivism tydliggörs: en akt som i grund och botten är sårbar, blir i sitt utförande sårbarhetens motpol.

JAG TROR ATT vi alla kan komma överens om att det är sårbart att visa upp en kropp man inte är bekväm med, särskilt inför någon man vill ska åtrå den, och kanske än mer om den avviker från det så kallade idealet (som ju nästan alla kroppar i någon mån gör). Men sårbarheten i den akten omintetgörs när det

görs intill en hashtag och en noga utstuderad caption. Detta beror på att riktig sårbarhet inte är att presentera våra ömma punkter för internets oändliga publik, än mindre bakom kroppspositivismens intakta sköld. Riktig sårbarhet är att bli tagen på sängen, berätta om något som känns obekvämt och lita på att mottagaren kan acceptera, eller rentav älska oss, trots eller just på grund av de saker vi inte gillar med oss själva.

I DEN BÄSTA av världar existerar vare sig utseendeideal eller dikotomin ful/fin, men i verkligheten vaknar nästan alla upp en morgon och vill inget hellre än att svepa in sig i ett massivt retucheringsfilter. Och i egenskap av att tillhöra det andra könet, med en kropp som både ömmar, blöder och ansamlar fett på helt orimliga ställen, känns uppgiften att också älska den villkorslöst under dygnets alla timmar svår, för att inte säga omöjlig.

PÅ SÅ VIS var det en befrielse att ta del av Khloe Kardashians fulhets-känslor. Ett andningsrum och påminnelse om att jag inte är den enda syndaren i #selflove-kulturen, under vinterdagar när ringarna under ögonen är stora som halvmånar och hyn är rödflammig och blek.

RIKTIG SÅRBARHET ÄR kanske just det: att erkänna för någon man gillar att man känner sig ful ibland, eller för all del, skriva det i ett Instagraminlägg för en halv värld att ta del av.

JAG VILL IALLAFALL hävda att det är varje kvinnas förbannade rätt.

En runda till isberg. På hemmaplan har Paradise hotel säsong 14 plockats bort från Viaplay efter att en deltagare blivit anklagad för sexuella övergrepp.

Och realityseriernas realityserie Keeping up with the Kardashians (E!) sänder sin sista säsong den här våren. Suktandet efter klippt, redaktörat, uppdiktad och iscensatt sanning har fört oss och produktionsbolagen över gränsen.

Tänk om integritet hamnar på modet igen?

VENDELA KÄLLMARK

Biografer tillhör de offentliga rum som jag har saknat allra mest under det gångna året. En runda till var en bra film att bryta isoleringen med. Fyra manliga lärarkollegor testar att vara fulla på arbetstid, för att öka motivationen och inspirationen. Filmen är precis så dansk, och svårdefinierad som det låter. Medelålders manlig vänskap skildras inte så ofta trots allt.

KULTURKVINNAN Lundagård nummer 4 2021 | 27

kulturkritik

Katastrofen som klangbotten En bok som borde tro mer på sig själv, tycker Lundagårds Lydia Löthman om nyutkomna Pengar på fickan.

Asta Olivia Nordenhof i översättning av Johanne Lykke Holm | Norstedts 2021-04-28

Pengar på fickan är den första delen i en planerad heptalogi av den danska författaren Asta Olivia Nordenhof. Hon debuterade år 2011 med diktsamlingen Et ansigt til Emily och hennes andra bok Det enkla och det ensamma, som kom ut på svenska 2015, blev en stor framgång i Danmark. År 2020 vann hon Per Olov Enqvists pris för Pengar på fickan.

I ROMANEN FÅR vi följa paret Maggie och Kurt genom olika faser av deras förhållande varvat med tillbakablickar från karaktärernas ungdomsår. Läsarna blir också introducerade till det som ska vara den röda tråden genom bokserien, branden på fartyget Scandinavian Star som år 1990 krävde 159 människoliv.

”

Nordenhofs styrka som författare ligger i hennes skildringar av mellanmänskliga relationer.

KOMBINATIONEN AV DEN historiska katastrofen och Maggie och Kurts förhållande skapar en intressant hybrid av verklighet och fantasi.

Trots att romanen ska handla om paret Maggie och Kurt är det tydligt att Maggie är bokens verkliga protagonist. Nordenhof tecknar ett hjärtskärande porträtt av en person vars liv definierats och förstörts av

28 | Lundagård nummer 4 2021

det faktum att hon är en kvinna som lever i ett patriarkat. Vid en tidig ålder lär hon sig förknippa sex med våld och hennes förhållande med Kurt kantas av svår psykisk och fysisk misshandel.

Den råa skildringen känns särskilt obehaglig och aktuell efter den senaste tidens uppmärksammade kvinnomord. Maggie upplevelser och erfarenheter är representativa för ett reellt problem. I bokens mest minnesvärda scen berättar Maggies dotter att hon är lesbisk. Maggies respons är en enorm lättnad och glädje. Hon beställer in champagne för att fira och tänker att hon nu kommer att slippa oroa sig för all smärta hon oundvikligen hade fått utstå om hon hade haft relationer med män. I Maggies värld innebär män automatiskt fara och lidande.

NORDENHOFS STYRKA SOM författare ligger i hennes skildringar av mellanmänskliga relationer. Hon lyckas behandla några av samhällets allvarligaste frågor som klass och kvinnovåld på ett pricksäkert och gripande sätt. Samtidigt genomsyrar ett härligt mått av humor hela boken, bland annat genom Nordenhofs lekfulla användning av metaforer. Det här är en författare som inte räds att leka med språket eller att förvåna.

boken bryts den skönlitterära historien av, och vi får två kapitel som berättar om katastrofen på Scandinavia Star ur Nordenhofs perspektiv. Hon redogör även för olika teorier kring vad som orsakade branden. Inledningsvis pekades en dansk lastbilschaufför ut som den skyldige men efter ytterligare undersökningar framkommer RUNT MITTEN AV

bevis som pekar på motsatsen. Det finns fortfarande ingen uttalad gärningsman men en rapport från år 2013 menar att branden var ett försäkringsbedrägeri som utfördes av ett antal besättningsmedlemmar.

Det är den teori som Nordenhof förespråkar. Inte minst skulle den, om den visades stämma, vara ett kraftfullt argument för Nordenhofs antikapitalistiska tes som genomsyrar boken.

JAG ÖNSKAR ATT hon hade skippat dessa kapitel helt och hållet. De bästa böckerna är de som inte kräver någon förkunskap eller faktarutor för att läsaren ska kunna hänga med i handlingen.

Vad Nordenhof själv upplevde för känslor då hon läste på om katastrofen och det möjliga försäkringsbedrägeriet är för mig ganska irrelevant. Jag är övertygad om att Asta Olivia Nordenhof är en författare som är skicklig nog för att lyckas ge läsaren den nödvändiga Scandinavia Star-händelsens bakgrund utan att lämna det skönlitterära.

Om katastrofen är så viktig för boken att två hela kapitel ägnas åt den, varför då göra det ur författarens eget perspektiv och inte ur Maggies och Kurts?

HISTORIEN OM MAGGIE och Kurt utgör en läsupplevelse och är en berättelse som jag inte tror lämnar någon oberörd. Jag önskar därför att Nordenhof hade låtit historien tala för sig själv. Så bra är den.

LYDIA LÖTHMAN

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

ILLUSTRATION: TESS TEDGÅRD

Nio dödssynder

Se om du gör dig skyldig till kulturredaktionens mest oförlåtliga studentsynder.

PRESENTLÖS(NING)

ZOOMHAKAN

MIKROPANIKEN

”En Rädda Barnen-gåva är min bordspresent till dig!” Ja, det är ju fint och så, men se hur kul bordsgrannarna har det med sitt minibowlingspel.

Det hade vi också haft om du lade ner lite hjärta i din present…. är vad jag vill säga. I stället säger jag ”Fint!

Jag har gjort samma!” och gömmer chokladkakan i innerfickan.

Grabbar. Vi måste snacka. Hur stolta ni än är över er haka så vill ingen se den underifrån. Era partners har tyvärr bara varit snälla när de sagt att den är snygg. Vi som inte begår köttslig synd med er vill därför att ni hittar ett bättre kameraperspektiv än kuksugarvinkeln. För alla i breakoutrummets skull: sluta.

Vid vattenhålet lever alla djur i fred.

Kan vi föra detta tankesätt till mikrovågsrummen, där vi alla är som mest sårbara? En vrålhungrig jag kommer att bitas om någon försöker börja ett samtal medan min linsgryta (läs: köttbullar och makaroner) värms.

VIKTOR WALLÉN

CYKLA GENOM BOTAN

BETE DIG

TIGA ÄR GULD

Som nyinflyttad lundabo tog det alldeles för lång tid för mig att förstå. Till slut blev jag rejält utskälld av en äldre kvinna när jag korsade parken på min cykel. Den här är alltså till dig, newbie. Att cykla genom Botan är en stor synd.

Parkerna i Lund är till för fingång, och förtära en och annan öl i.

Vi kan väl iallafall försöka låtsas som att allt är som vanligt? Skulle du sitta och slurpa i dig nudlar eller leka med din katt på en vanlig föreläsning? Har du kameran på, bete dig, snälla. Ingen vill se dig stretcha i tights, eller pussas med din partner på skärmen. Jag har svårt att koncentrera mig som det är.

Har du läst ett antal poäng på universitetet måste du lära dig att sluta ställa onödiga frågor om formalia på föreläsningen. ”Vad ska vi använda för radavstånd?”

Really? Har du ens kollat på tentainstruktionerna? Vet du hur man mejlar? Alla har lust att mutea dig.

Du äter upp dyrbar lärarledd tid.

Inte okej.

ESTHER ARNDTZÉN

TRÄNA FÖR MYCKET

STÖDJA KÖNSAPARTHEID

STJÄLA ALKOHOL

Det finns en tid för allt säger predikaren. Med bibeln som utgångspunkt bör därför studentåren vara en tid befriad från träningshets – äta nyttigt och träna kan du göra när du i framtiden är medelålderskrisande mellanchef. Lägg på minnet, studenter, att spriten håller ungdomen borta från de skadliga idrottsplatserna.

Den åttonde dödssynden är att stödja Lunds könsdiskriminerande bostadsmarknad. Varenda mupp med en fri yta hemma har tydligen fått för sig att kvinnliga studenter är gudsfruktande, rökbefriade och nyktra asynjor som är att föredra som inneboende. Kanske någonting för en ”likavillkorsspecialist” att uppmärksamma?

Om ni olovligt blir bestulna på en öl av någon i er korridor bör ni göra som min kära far gjorde ca 1985. Alltså: köp ytterligare en öl, drink upp ölen och pissa sedan ut innehållet i ölflaskan. Sedan ställer ni tillbaka ölen i kylskåpet och väntar på att tjuven i korridoren återvänder. Så skipar man rättvisa!

OSKAR HEDMAN Lundagård nummer 4 2021 | 29

Lunds universitets studentkårer Konsten att komma ikapp Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO: JONAS JACOBSSON

Tack för ett fint år, och för oss!

Juni närmar sig med stormsteg och snart har ytterligare ett år av engagemang och studentinflytande passerat. Det är mycket som ska avslutas innan vi lämnar över, och vi börjar bli plågsamt medvetna om att vår tid som LUS presidium snart är slut. Även om vi har fantastiska efterträdare som väntar på att ta över, så är det inte utan att det känns i hjärtat att det snart är dags att kliva av.

DET KÄNNS SOM att det inte var så länge sedan vi fick nycklarna till kontoret i AF-borgen, samtidigt som otroligt mycket har hänt.

På universitetet har vi valt en ny rektor och prorektor, och revideringen av rättighetslistan har äntligen blivit färdig. På LUS har vi hittat och drivit studentkårernas gemensamma åsikter, skrivit remissvar och organiserat de interna strukturerna. Vi har till och med skapat ett styrdokument för våra styrdokument, till alla paragrafryttares stora glädje!

Alla studentrepresentanter och kåraktiva har verkligen visat sig från sin bästa sida och det har varit en otrolig ynnest att få sitta i LUS presidium just i år.

STUDENTLIVET HAR FUNNITS och utvecklats i Lund i över 350 år. Vi har firat Siste april, betygsatt rektorns insatser på rektorsuppvaktningen och gått på karneval genom både krigstider och finanskriser. Vi har gjort oväsen i Lundagård, skrivit påhittiga sånger och finurliga spex. Ibland har vi tagit uppehåll, ibland har vi fått skjuta upp somliga traditioner, men varje år förnyas studentlivet och varje år kommer vi tillbaka med nytänd livsglädje och nyfikenhet på andra människor.

Det kanske inte blev som vi tänkt oss i år, men nog sjutton kan ni lita på att studentlivet ändå är odödligt.

Vi avslutar året med ett fantastiskt stort tack från LUS, och ett lundensiskt leve för studentlivet - hurra hurra hurra!

LUS kramar: En riktig jättekram till Lundagårds redaktörer! Både 100- och 101-årsdagarna passerade utan att vi kunnat fira ordentligt, men vi är superglada för det fina samarbetet vi haft det gångna året. Ni är stjärnor!

LUS sparkar: Ett HELT verksamhetsår med pandemi, det hade vi ju kunnat vara utan!

MALIN BRUCE ORDFÖRANDE LUS ELLA SJÖBECK VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS

FOTO: SABER MALMGREN

NU I EFTERHAND trodde vi nog egentligen inte, där när vi fick nycklarna, att restriktionerna skulle bli snävare igen eller att alla möten skulle vara digitala. Vi på LUS, som ändå är glada över att få gå på möten och läsa långa handlingar, såg också fram emot att få dra på partystassen och dansa loss i stora sa-

len ibland. Även om det gör oss sorgsna är vi väldigt medvetna om att restriktionerna slagit hårdare mot andras verksamheter än mot vår, och vi beundrar alla aktiva som kämpar på ändå.

De senaste 14 månaderna har vi sett samhället ställas inför vad som i modern tid är en prövning utan motstycke.

Vid Lunds universitet har studenter och medarbetare vistats nästan uteslutande i digitala miljöer vilket inneburit stora utmaningar för såväl forskning som utbildning och samverkan.

Hur höstterminen kommer att bli är det ännu ingen som vet. Vad vi däremot vet är att det kommer en dag då vi kan lägga pandemin bakom oss och återgå till den tillvaro som vi alla längtar efter.

För en kårordförande blir den uppenbara frågan var Lunds universitet kommer att ta vid när den dagen äntligen är kommen.

För att universitetet ska kunna sätta i gång med full kraft måste förarbetet ske redan nu, gällande inventering och utvärdering av vad som egentligen blivit lidande under pandemins gång. Det kommer att krävas ett ordentligt krafttag kring studenternas hälsosituation vilken försämrats under året, som en konsekvens av en undermålig studiemiljö.

Om Lunds universitet ska uppnå en lyckad återgång så måste det också satsas. Satsas medel, personal och tid. Det kommer inte att räcka med välskrivna rapporter utan åtgärdsförslag, riskbedömningar utan konsekvenser och arbetsgrupper utan tydliga mandat och uppdrag.

Med proaktivitet, handlingskraft och ett starkt studentinflytande är jag övertygad om att universitetet kommer klara den kommande prövningen väl. Studentlivet kommer att vara förberett och studentkollektivet kommer att ta sitt ansvar till fullo. Men det återstår att se om detsamma kommer att kunna sägas om Lunds universitet.

Ett läsår präglat av en global pandemi går mot sitt slut, men arbetet har bara börjat.

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

30 | Lundagård nummer 4 2021

SAMUEL HERTSBERG ÅSANDER ORDFÖRANDE JURIDISKA FÖRENINGEN

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

F O T O : K E NNE T RUO NA

För er som måste vara på campus finns nu fler studieplatser – så att ni kan sprida ut er Se karta över öppna studiemiljöer: www.lu.se/ studieplatser-corona På campusområdet gäller 2 meters avstånd, om avståndet inte hålls kan lokalerna komma att stängas.

Biblioteken hålls öppna i den omfattning som behövs för att tillgodose möjlighet till användning av studieplatser, utlåning och inlämning och tillgång till referenslitteratur.

Tack för att du pluggar hemifrån när det är möjligt! Tillsammans kan vi minska smittspridningen!

Sök Erasmusstipendium för praktik Ta chansen att skaffa dig internationell arbetslivserfarenhet under dina studier.

Som student vid Lunds universitet finns det möjlighet att söka Erasmusstipendium för praktik eller examensarbete utomlands. Ansökan gör du senast en månad innan praktiken startar.

Läs mer på www.lu.se/ praktik-utomlands

SNART FÄRDIG MED STUDIERNA?

Gå med i Alumnnätverket!

Som medlem i alumnnätverket kan du • bredda ditt sociala och professionella nätverk • få inbjudningar till karriärföredrag, exklusiva webbinarier och digitala AW • prenumerera på e-nyhetsbrevet Lundensaren • behålla kontakten med Lunds universitet och fortsätta den livslånga lärprocessen www.lu.se/alumn

F O T O: C H R IS T IN H U M E , U N S P LA SH

FÖLJ LUNDASTUDENTER UTOMLANDS VIA @LUND_UNIVERSITY_ABROAD Instagramkontot @lund_university_abroad drivs av studenter för studenter. Här kan du följa studenters liv utomlands, få information om internationella möjligheter och inspireras att själv åka iväg på utbytesstudier, praktik eller fältarbete.

WWW.LU.SE

debatt

Veganism mot överkonsumtion Om marken som används för att hålla djurindustrin flytande i stället användes för att odla människoföda genom ett holistiskt lantbruk så skulle vi vara på god väg att bromsa klimatkrisen, menar studenten Gry Loos Fahlvik.

Jag vågar påstå att det finns väldigt få människor som förblir opåverkade efter ett studiebesök på ett normalt svensk slakteri. I vardagsdiskussioner är man i regel våldsamt överens om att det inte är ”humant” att behandla djur som vi gör i dag och man ställer sig emot att vi ska hålla stora djurbesättningar inomhus större delen av sin livstid, för att sedan skjutsas i en trång lastbil till en anläggning där de slutar sina dagar med en bultpistol mot pannan. ”Det ska vara närproducerat, djuren ska leva ett drägligt liv, det ska finnas gårdsslakterier” säger man och beställer i nästa andetag en kokt med bröd. Varför många delar denna avsky mot dålig djurhållning men helt saknar självinsikt nog för att se sambandet mellan sina egna livsval och problemet, vet jag inte. En sak är säker, och det är att vi i Sverige dödar cirka 100 miljoner djur per år för ekonomisk vinst och så kallade traditionella matvanor ( Jordbruksverket). Det är naturligt att äta kött tänker kanske du, men rulla den siffran på tungan några gånger. Etthundra miljoner djur. Per år. Är det naturligt? Jag anser att det luktar överkonsumtion.

Hyckleriet, överkonsumtionen och det gränslösa lidandet måste få ett slut; och det är vi som styr efterfrågan.

Om marken som i dag används för att hålla djurindustrin flytande istället användes för att odla människoföda genom ett holistiskt lantbruk så skulle vi vara på god väg att bromsa klimatkrisen och öka Sveriges självförsörjning.

FÖRESTÄLL DIG DET. En värld där vi inte föder upp djur för att utnyttja dem. Där vi strävar efter att leva i samspel med naturen och inte tar enormt resurskrävande produkter för givet. Det finns så mycket mer att säga om varför en mer vegansk livsstil borde normaliseras, men i grund och botten är det i all sin enkelhet ett sätt inte ta mer än vad man behöver och att behandla allt levande med respekt.

Det handlar inte om att ”ge upp” någonting eller överkomplicera sitt liv. Det handlar om prioritering. Veganismen är inte en trend, det är inte bara en djurrättsfråga eller ens en diet, det är ett medvetet ställningstagande för en hållbart samhälle.

DET FINNS MÅNGA källor som påvisar hälsofördelar med en växtbaserad kosthållning, men förutom det så finns en annan oerhört viktig fördel, och det handlar om resurseffektivitet och mindre utsläpp av växthusgaser per kilo producerad föda. Växtbaserad kosthållning kräver mindre landareal och resurser än produktionen av animalieprodukter och enligt Livsmedelsverket står produktionen av animalieprodukter för cirka 15 procent av jordens totala utsläpp av växthusgaser. Odling däremot, om det görs rätt, har en enorm potential att binda koldioxid och bromsa klimatförändringarna på lång sikt. Att drastiskt minska på andelen animaliska produkter i sin egen diet är alltså ett av de största stegen man som individ kan ta för att värna om klimatet. Domesticerade djur som kor, höns och grisar är i vissa fall en viktig del av det svenska jordbruket. Om djuren hålls utomhus så kan de användas för att öka jordens bördighet utan tillsatt växtnäring och för att öka biodiversiteten i naturbetesområden. För att uppnå det så hade det räckt med ett fåtal betande kor här och där som får leva ut sina liv, utan att insemineras varje år för att mjölkas tills kroppen ger upp. Djur ska aldrig någonsin födas upp med syftet att användas som produkter, men diskussionen kring djurens rätt till sina egna kroppar är hårdför.

VERKLIGHETEN ÄR SVÅR att blunda för, och det kanske är så att det alltid kommer finnas människor som äter animalieprodukter, men kyldisk efter kyldisk med mjölk som skulle ha gått till kalvar, ägg från höns som aldrig sett solen och inplastade stycken av i förtid slaktade djur är inte i linje med ett hållbart och empatiskt samhälle.

32 | Lundagård nummer 4 2021

Gry Loos Fahlvik studerar naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet

ÅSIKTERNA SOM FRAMFÖRS ÄR SKRIBENTENS. LÄS MER DEBATT PÅ LUNDAGARD.SE

Meritokrati eller akademins förfall

Meritokratin har sina svaga sidor – men för akademin är alternativen otänkbara, skriver Axel Ekström och Melina Tsapos.

Hotet mot meritokratin på högskolan blir alltmer påtagligt, särskilt när kritiken kommer inifrån. Filosofen Michael J. Sandels med boken The Tyranny of Merit (2020) och författaren Fredrik deBoers med The Cult of Smart (2020) är bara två i en rad akademiker som problematiserat meritbegreppet. Akademin har ett ansvar att besvara denna kritik då den inte bara är missriktad. Alternativen som föreslås skulle dessutom förvärra akademins problem, snarare än lösa dem.

I EN MERITOKRATI ska ens möjlighet att antas till eller anställas av högskolan avgöras efter meriter och prestation. Den bäst lämpade får platsen. Detta ger utfall i att studenter med goda framtidsutsikter antas, och forskare som förväntas prestera väl internationellt och producera högkvalitativa arbeten anställs. Det är ett system med tydligt förhållande till mätbara resultat.

ETT ALTERNATIV TILL den meritbaserade modellen tar i stället fasta på likabehandling. Men det är en idé som sätter käppar i hjulet för sig själv. När man tvingas anpassa undervisning efter ett större antal bakgrunder och förkunskaper, och kraven som ställs vid antagning är

lägre, håller utbildningen omöjligen samma höga nivå som annars. I stället är det lägstanivån som bestämmer, och kvaliteten på undervisningen degenererar.

PROBLEMET FÖR FORSKNINGEN är också allvarligt. Forskningsmedel är begränsade och det går inte att anställa alla. Konsekvensen vid avsaknaden av ett meritokratiskt synsätt blir att anställning sker på godtyckliga grunder. Kandidater som redan står på god fot med övriga anställda kan då lätt prioriteras framför övriga sökande – och det är bara ett exempel.

AKADEMIN FÖRVÄNTAS DESSUTOM upprätthålla en rad värdefulla principer. Vi håller hårt på akademikers frihet att själva avgöra vilka frågeställningar som ska utforskas och hur deras ämne ska läras ut.

Dessa är väsentliga rättigheter för en fri och frisk akademi. Men för varje rättighet finns en skyldighet: vi förväntar oss att den med rätten att fritt välja sin forskning är kvalificerad. Meritokratin behövs alltså för att hålla högskolan i schack!

I SVERIGE SKRIVER de flesta – inklusive undertecknande – under på att utbildning ska vara tillgänglig oavsett bakgrund. Människor kommer till högskolan med olika förutsättningar, men vi tar som bäst hänsyn till detta när vi använder tydligt definierade måttstockar som är lätta att förhålla sig till.

KRITIKEN MOT MERITOKRATIN är därför inte nödvändigtvis obefogad.

Men den är missriktad och blind för resultaten. Missriktad eftersom den handlar om samhället i stort och inte meritokrati som kriterium.

Blind eftersom de förändringar som förespråkas själva leder till problemen de avser att rätta till. Svensk utbildning lider redan av utbredd godtycklighet, med bristfällig kvalitet som följd. Det är en anledning till att svenska universitet halkar allt längre ner i de internationella rankingarna.

INGET SYSTEM ÄR felfritt. Men högskolans problem är inte meritokrati, som är ett eftersträvansvärt ideal. Samtidigt bör det allmänna samhällsbyggandet fortsätta, med målet att upphöja alla till nivån där meritokratin kan välja och vraka bland de bästa kandidaterna. Men kritikerna skall inte låta sig luras. Endast en sann meritokrati, med hög selektivitet och inbördes tävlan, kan åstadkomma den kvalitet och mångfald som kännetecknar de bästa av högskolor. Om vi inte vill se akademin förfalla är lösningen mer meritokrati – inte mindre.

Axel Ekström Melina Tsapos Masterstudenter i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.

Lundagård nummer 4 2021 | 33

Funktionsstödsförvaltningen Malmö stad

Hej student!

Kom och bidra till en bra vardag för Malmöbor med funktionsnedsättningar!

Tillsammans med engagerade kollegor gör du en värdefull insats för Malmöbor som har insatser inom LSS och socialpsykiatrin.

Vi finns där för Malmöbor dygnet runt och genom hela livet.

Tillsammans ger vi stöd i hemmet och i samhället.

Vi är cirka 2 400 medarbetare på funktionsstödsförvaltningen. Från stödassistenter, stödpedagoger och sjuksköterskor till biståndshandläggare och utredare. På olika sätt bidrar vi till att skapa ett meningsfullt och gott liv för Malmöbor med olika funktionsnedsättningar.

Vill du vara med och göra skillnad? Tillsammans gör vi det möjligt!

Har du vad som krävs? Har du pågående studier inom exempelvis funktionshinderområdet, pedagogik, socialt arbete eller beteendevetenskap? Har du erfarenhet av arbete med personer med olika intellektuella fysiska och psykiska funktionsnedsättningar? Är du professionell i din roll, respektfull och lyhörd för ditt uppdrag och har du alltid personen i fokus?

Då ser vi gärna att du söker sommarjobb hos oss!

Sök de lediga sommarjobben på

malmo.se /jobbfunktionsstöd

hej då student FOTO: ALEXANDRA ROSLUND

Mjauu, mjauu, terminen lider mot sitt slut, och livet tar nya höjder.

Men innan vi tar ledigt ska vi diskutera livets fröjder.

Tre (snart före detta) Lundagårdsredaktörer tackar för sig.

MARTIN AXELSSON DÄRTH NINA MORBY VENDELA KÄLLMARK Nu är Lundagårdstiden över för er, hur känns det?

Martin: Hastigt och lustigt.

Nina: Vemodigt. Anställ mig!

Vendela: Skönt och vemodigt på samma gång, som förändringar i allmänhet.

Vad ska ni göra härnäst?

Martin: Vikarierande reporter på Blekinge läns tidning.

Nina: Jag ska vara debattredaktör på Öst Media i sommar, sen får vi se.

Vendela: I sommar ska jag jobba på kultursidorna på min hemstads lokaltidning, UNT.

Rector magnIficus, eller rector magnifIcus?

Det är vår fråga, svaret är att lössen får öva på sin språkliga förmåga.

Blod, sperma, bajs och kiss – Livmedikus behöver öva på att marknadsföra sig, det var inte en liten miss!

Jag vill inte att ni lägger händerna på mig!

Men vad spelar det för roll när katten inte når ut?

Varken till våra läsare eller de internationella.

Men kanske hade du vetat hur vår tidning ser ut om du hade tänkt innan du talat, snälla.

Nej, det är inte mycket en katt kan göra rätt, Men skratta bäst som skrattar sist – vi äter paragrafryttare till efterrätt.

Morrhoppan

Vilket minne är starkast från tiden på Lundagård?

Martin: När onanistudenten blev viral.

Nina: Recensionen av Frank Sinatras Ultimate Christmas (2017).

Vendela: När jag intervjuade den före detta medlemmen i Nordiska motståndsrörelsen. Det kommer jag aldrig att glömma.

SERIEN: ÄNGSLIGA BITAR AV ÅSA PALMBORG

Lundagård nummer 4 2021 | 35

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet