Lundagård nr 4 2023

Hej Student!

HAR DU VALT A-KASSA ÄN?

Trygga din framtida lön med Sveriges största a-kassa.

• Bäst tillgänglighet.

• Hjälp med ansökan.

• Punktliga utbetalningar om du blir arbetslös.

Hos oss är det utbildningen som räknas, inte vilken bransch du arbetar i. Tillsammans är vi över 760 000 akademiker som skapar trygghet genom arbetslivet.

Välkommen till en smart a-kassa!

Ps. Vi har branschens nöjdaste medlemmar!

SVERIGES STÖRSTA A-KASSA

KLICK!

Dags att ta farväl

Efter två långa år checkar redaktörerna

ut.

Vips, så var det slut. Magnoliorna har blommat över, och läsåret går sakta men obönhörligt över i sommar. Efter två år på världens bästa (student-)tidning är det dags för oss redaktörer att ta vårt pick och pack och vandra vidare.

TVÅ ÅR KAN låta som en lång tid, men det är en period som har gått vansinnigt snabbt. När vi tittar tillbaka på alla de idéer vi haft till tidningen är det väldigt mycket som inte har hunnits med. En grävredaktion skulle startas upp, kontroversiella företag granskas och nationernas kondomer skulle genomgå rigorös testning – för att bara nämna några.

MEN DET HAR hänt en hel del sedan vi började som redaktörer sommaren 2021. Pandemins sista våg, återöppningens eufori som snabbt kvävdes av Ukrainakriget, följt av Lundakarneval och riksdagsval med tillhörande maktskifte – och så inflation och ekonomisk vinter.

KANSKE ÄR DET inte så konstigt att så mycket inte hanns med. Världen kom helt enkelt emellan, och varje seriös journalist vet att när världen knackar på – då backar man inte undan.

VI HAR FÖRSTÅS hunnit med många publiceringar som vi är stolta över. Vår rapportering om sexuella trakasserier i studentlivet har fått fler personer att våga träda fram. Vi har rapporterat omfattande om kvarlevor från urfolk i LU:s samlingar, vår reporters bevakning av Nobelveckan 2021 fick globalt genomslag, och mycket mer än så.

UNDER DE GÅNGNA åren har vi också kunnat se en ny tendens från politikens sida. Lagar om spioneri har lett till inskränkt pressfrihet, och regeringen hänvisar till säkerhetsläget när de kortar universitetsstyrelsernas mandatperioder – trots enig kritik från akademin.

Det är ironiskt att de som hävdar sig vilja skydda vår svenska demokrati från yttre hot själva tycks försvaga den. Här har partier på båda sidor blockgränsen ett ansvar.

DETTA STÄLLER OCKSÅ fortsatta krav på Lundagård att granska makten och hålla er läsare informerade om vilka beslut som fattas och hur det påverkar er som studenter. Här är vi övertygade om att våra efterträdare kommer göra ett fantastiskt jobb.

DE LÄR GÖRA det på ett nytt och annorlunda sätt än vad vi har gjort, och det är precis det som håller Lundagård ständigt relevant. Både medarbetare och läsare håller redaktionen ständigt uppdaterad om vad som händer i studentlivet. Tack vare er blir tidningen inte ett elfenbenstorn långt över huvudena på vanliga stu denter.

Stort tack! Det är för er skull som Lun dagård finns.

ALEXANDRA ROSLUND, THEO VAREMAN & VIKTOR WALLÉN LUNDAGÅRDS REDAKTÖRER HT21-VT23

Q: Emmy Svensson & Alva Söderbäck

Svåningsmamman och gymråttan. Gamern och speedracern. Medicinaren och juristen. En valvinst och en förlust. Duon som till och med kan få journalister att bry sig om ekonomi. Nu är det dags att ta farväl av Lus-stora stabilitetsförespråkare. Så tack för kaffet och ha det fint, vi ses kanske på taket någon dag!

Qkvad:

Vad det för personer som skött LUS va? Jo, två tjejer med gedigen karaktär: den ena med en förkärlek för curling; en riktig WoW-are den andra är

I Emmys rosa hem vi vill placera, En avskedsminttu utan krims och krams, Och Alva, du operagudinna, Vi hoppas bröllopet ditt höll sagoklass

i turbulens och vackert väder de styrt kåren hållt koll på mötesprotokoll (och Lundagård) i framtiden nu ligger framgångsåren Emmy och Alva säger: Tack, so long, hejdå!

ILLUSTRATION MICAELA BLOMQVIST

RÄTTELSER:

I artikeln ”En borgerlig pyttipanna?” benämndes Studentafton som en förening – Studentafton är ett utskott inom Akademiska Föreningen, inget annat!

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Viktor Wallén, viktor.wallen@lundagard.se

Redaktör: Theo Vareman, theo.vareman@lundagard.se

Redaktör: Alexandra Roslund, alexandra.roslund@lundagard.se

Bildchef: Saber Malmgren, fotografi@lundagard.se

Illustrationschef: Ida Hein Olsson, illustration@lundagard.se

Redaktion: Esther Arndtzén, Jonathan Juhlin, Lydia Löthman, Olof Bärtås, Sara Berntsson, Victoria Källström. Medarbetare detta nummer: Malte

Huitfeldt, Oscar Lundberg, Florencia Larrosa, Johanna Nilsson, Alexandra Bradley, Isak Aho Nyman, Thea Sandin, Ellen Gemback, Solveig Nycander, Vera Svahn, Micaela Blomqvist, Sofie Meurling, Elmer Rikner.

Omslag: Alexandra Roslund (foto) & Ida Hein Olsson (illustration) Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 400 kr per år, kontakta theo.vareman@lundagard.se.

Studentprenumeration för 240 kr.

Adressändring: Genom Ladok.

Tryck: V-Tab.

Distribution: kundsupport@nimdistribution.se

Pressläggning: 22 maj 2023.

Deadline: nr 4/2023 12 maj. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Upplaga: 32 520.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund

E-post: lundagard@lundagard.se

Nätupplaga: lundagard.se

För annonsering: Kontakta säljchef Mikael Törnqvist på annons@lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration. Om du har gjort ovanstående, kontakta Nim distribution.

Kårernas betyg till rektorn

Första maj och rektorsuppvaktning. Lunds universitets rektor Erik Renström blev utvärderad för tredje gången av Lunds universitets studentkårer (Lus). ” Erik, min kritik är hård,” säger Lus ordförande Emmy Svensson.

LU kritiseras

En ny rapport visar på brister i antagningen till forskarutbildningar vid Lunds universitet. Bland annat pekar den på att doktorander handplockas av sina handledare.

Exklusiva bilder

I höst börjar undervisningen i medicinarnas nya huvudbyggnad Forum Medicum. Lundagård fick ta sig en titt i den oinvigda byggnaden.

”Det räcker inte”

Den tionde maj besökte Margot Wallström Lund. För Lundagård berättar hon om sina känslor för staden, om det nya världsläget och om varför hon aldrig blev statsminister.

2 MAJ – NYHET

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

28 APRIL – NYHET

FOTO ALEXANDRA ROLSUND

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

24 APRIL– NYHET

16 MAJ – INTERVJU

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

Den vackra och vidriga Tandemstafetten

Kir-kladd, spontanrejv och brist på växlar. Tandemstafetten gick av stapeln 12–13 april, Lundagårds krönikör Sebastian Kaspár har samlat sina tankar om spektaklet.

TEXT SEBASTIAN KASPÁR FOTO SABER MALMGREN

Jag är en av de fossiler som medverkade under förra Tandemstafetten. Därför hade jag blandade förväntningar inför årets upplaga. Visst hade jag extremt roligt sist? Jo, det hade jag nog. Men 2019 var länge sedan, och minnet efter Tandem tenderar att tyna av förklarliga anledningar. Visst slog jag även personligt rekord i illamående sist? Det känns bekant. Men minnet är kort.

FREDAG EFTERMIDDAG. Bussarna lämnar Lund för Göteborg, skådeplatsen för stafettens startskott. Vanligtvis utgår starten från Götaplatsen. På den tajta ytan runt statyn smälter lundensarna samman i ett virrvarr av vimplar och röj. Men i år lämnades Poseidon i fred. Tack vare Göteborgsvarvet förvisades vi istället till ett stort naturområde under Älvsborgsbron. På den väldiga ytan umgicks tandemlagen i separata kluster. Sammansmältningen uteblev. Nåväl. Startskottet gick i solnedgången. Mitt lag låg först de första hundra meterna. Det skulle bli sista gången vi ledde en etapp. Vår cykel var den enda utan växlar.

FREDAG KVÄLL. Nu drar drickandet igång på riktigt. Det börjar redan bli kvavt på bus-

Stöldvåg

(Krönikan publicerades urspungligen på lundagard.se 17/5)

sen. Ibland skymtar man cyklisterna genom de igenimmade fönstren. Då och då bankar någon på rutan för att fånga deras uppmärksamhet. Någon börjar halsa kir. Allt blir klibbigt illa kvickt. Aldrig mera päroncider. Högtalarna räcker inte till. En placeras längst bak, en längst fram. De som sitter i bussens mitt bjuds på en blandning av buller och bång från bägge håll. Vi dansar i takt med färdens krängande gång.

FREDAG NATT. Kisspaus vid foten av en väderkvarn. En viss nation har, trots förbud mot utomhusmusik, kånkat ut en högtalare. Fröken Snusk besjunger det halländska slättlandskapet. Vi gör dem sällskap. Andra följer efter. Snart är spontanrejvet ett faktum. Det börjar likna Götaplatsen 2019.

FREDAG NATT (SENT). Disco i Varberg. Vid fästningens vägg står scenen riggad. Röken och neonljusen imponerar. Som slaget i Lützen fast med lasersvärd. DJ:n spelar hardstyle. Kollektiv eufori.

LÖRDAG MORGON. Frukost i Båstad. Äntligen syre. Många har festat oavbrutet. Ingen har vågat fråga om sänkt volym, trots att flera

försökt sova. Bussen är ett bombnedslag. Red Bull, bärs och Ahlgrens bilar täcker bussens golv. Hallandsåsen, den tyngsta etappen, går av stapeln. Vår busschaufför kör in i en bil som står parkerad. ”Det går på försäkringen”.

LÖRDAG EFTERMIDDAG. Målgång i Lundagård. Jag har precis cyklat. Vaderna värker, men det är befriande att komma av bussen. Mina medresenärer har spelat samma soundcloudremix cirka 40 gånger. Kan man amputera öron? Äntligen är det över. Lundagård välkomnar oss med sin grönska. Den sista cykelduon rullar över mållinjen. Vanligtvis brukar man bada i fontänen vid det här laget. Det är tydligen inte tillåtet i år. Priserna delas ut. Vi vann ingenting. ”Vi hade ju inga växlar på cykeln”. Att få somna i duschen är pris nog.

TANDEM ÄR NÅGOT alla

borde göra minst en gång. Eller nej. Det är något alla borde göra EN gång. Men minnet är som bekant kort. Vi ses igen 2024.

på LU-institution: ”Beställningsjobb”

Utrustning för nästan 200 000 kronor har försvunnit från Fysiska institutionen. Utöver det har även minst tre privata studentdatorer gått upp i rök.

(Artikeln publicerades urspungligen på lundagard.se 5/5)

Det är på institutionens grundutbildning som labbutrustning försvunnit spårlöst de senaste månaderna. Informationen nådde studenter och medarbetare vid Fysiska institutionen i Lund den 4 maj, genom ett mejl från prefekten Joachim Schandt. Han skriver att det rör sig om utrustning för nästan 200 000 kronor, och att ”Det kan röra sig om ett beställningsjobb.”

NÄR LUNDAGÅRD NÅR Joachim Schandt refererar han vidare till Martin Magnusson, som är grundutbildningens studierektor och Fysiska institutionens ställföreträdande prefekt.

Bland det stulna materialet ingår åtta stycken multimetrar, något som får Martin Magnusson att reagera.

– Det känns orimligt att man behöver åtta stycken hemma. Jag vet inte hur marknaden ser ut, men det känns inte som en spontan stöld, säger han och fortsätter:

– Det är inget man säljer i bakluckan, det är ganska specialiserad utrustning. Jag undrar vem som skulle vara intresserade av att köpa det på en svart marknad.

HAN SÄGER ATT det är en hel klassuppsättning av multimetrar som försvunnit och be -

tonar det höga värdet av materialet.

– 200 000 kronor är ju en hel kurs, säger han.

STÖLDERNA HAR LETT till att institutionen har uppmanat studenter och medarbetare på att vara extra uppmärksamma och institutionen informerar samtidigt om att de ska se över sina rutiner.

– Det är väldigt tråkigt att vi inte kan ha våra lokaler öppna för våra anställda på ett smidigt sätt, säger Martin Magnusson. – Vi kan inte lämna våra kontorsrum för att gå på toaletten utan att låsa.

TEXT ELMER RIKNER

Radio AF kastas ut från borgen –lokalen ska bli bostäder

Över 30 år av verksamhet i studentlivets mitt ser ut att vara slut för Radio AF. För att bekosta renoveringen av AF-borgen såldes deras lokaler till AF Bostäder – som vill bygga lägenheter i huset.

Radio AF är ett studentutskott i Akademiska Föreningen (AF). De är Nordens största studentradio och firade nyligen 40 år i etern. Produktionen sköts av fler än 100 ideellt engagerade studenter.

Utskottets lokaler är sedan 1991 belägna i hjärtat av Lund, i själva symbolen för stadens studentliv: AF-borgen. Mer specifikt huserar Radio AF i en del av borgen som är avskuren från resten, som kallas Aspegrenska huset.

DESSA 30 ÅR i en av de tjusigaste delarna av AF-Borgen tycks – av allt att döma – börja lida mot sitt slut. Radio AF kommer nämligen behöva flytta senast i slutet av 2024, till en ännu okänd plats. Aspegrenska huset såldes för drygt tre år sedan till AF Bostäder, som planerar att bygga om lokalerna till bostäder. Radio AF trodde dock inte att de skulle behöva flytta – enligt flera personer Lundagård har pratat med hade de tvärtom fått höra att de inte behövde vara oroliga.

– Vi fick höra, mer eller mindre, att det inte skulle bli någon skillnad, ’’ni kommer bara få en ny hyresvärd på pappret’’. Det var undertonen, säger Kajsa Oscarson, stationschef på Radio AF år 2018–2019.

NU TYCKS FLYTTEN vara ett faktum. Ett av Akademiska föreningens största studentutskott kan inte stanna i AF-Borgen. Vad hände?

ALLTING BÖRJADE FÖR några år sedan. År 2017 är AF-Borgen i kraftigt behov av renovering. Förbättrad ventilation, förhöjt brandskydd och generell upprustning av ytskikt är några av behoven som nämns i ett protokoll som Lundagård tagit del av. Dåvarande VD för AF Borgen AB, Stina Åkesson, genomför i samband med detta en närmast makalös insamlingskampanj, i form av rena donationer, och samlar in mer än 70 miljoner. Enligt protokoll är kampanjen ’’sannolikt oöverträffad i Sverige för ett projekt som inte innebär forskning’’.

Men trots den slående framgångsrika insamlingen saknas det pengar för att kunna genomföra projektet. De beslut som därpå tas kommer så småningom leda till att Radio AF får packa flyttlådorna.

FÖR ATT KUNNA säkra finansieringen ingår AF Borgen AB ett avtal med AF Bostäder, den juridiskt fristående stiftelse som tillhandahåller studentbostäder i Lund. Gemensamt utarbetas en lösning: AF Bostäder erbjuder

sig att, vid behov, köpa den delen av borgen som kallas Aspegrenska huset, som värderas till 10 miljoner kronor. Förhoppningen hos AF Borgen AB är alltjämt att fullfölja den massiva insamlingskampanjen; men det alternativ som nu ligger på bordet ska fungera som en sista utväg.

Och så blev det. Aspegrenska huset såldes till AF Bostäder för 10 miljoner kronor. Men vad skulle det här innebära för Radio AF, som huserat i just den byggnaden sedan mer än 30 år tillbaka?

VINCENT WILHELMSSON, stationschef år 2019–2020, berättar:

– På mötena jag har haft med Stina Åkesson har det låtit som att vi kan vara lugna.

Hon förmedlade till dig att ni kunde vara lugna?

– Ja. Det skulle jag vilja påstå, säger Vincent.

HANS FÖRETRÄDARE, Kajsa Oscarson, delar hans bild.

– Det finns inget enskilt samtal med Stina och jag kan inte citera någon ordagrant, säger Kajsa och fortsätter:

– Men det samlade intrycket var att vi inte

TEXT MALTE HUITFELDT FOTO ALEXANDRA ROSLUND

behövde vara oroliga, att det bara betydde att vi bytte hyresvärd.

ETT FLERTAL TIDIGARE stationschefer berättar vidare för Lundagård att de givits intrycket att en flytt inte alls varit aktuell. Vincent Wilhelmsson berättar om ett möte med några av AF:s heltidsarvoderade studenter innan försäljningen:

– På mötet sa de att det skulle stå i ett kontrakt att största möjliga hänsyn skulle tas till pågående studentverksamhet, ungefär.

LUNDAGÅRD HAR TAGIT del av dokumentet som Vincent Wilhelmsson hänvisar till, som är ett köpekontrakt mellan AF Borgen AB och AF Bostäder, i vilket det står följande:

”Köparen [AF Bostäder, reds.anm] är införstådd med att en del av den verksamhet som befintliga hyresgäster bedriver på Styckningslotten har en direkt koppling till Lunds studentliv och åtar sig därför att beakta dessa hyresgästers önskemål och behandla dem med särskild försiktighet. I synnerhet gäller det Radio AF som har sina lokaler i Styckningslotten [Aspegrenska huset, reds. anm.] ”

VINCENT WILHELMSSON MENAR att en eventuell flytt, enligt vad som sades under mötet, inte var på agendan.

DETTA BUDSKAP SKULLE dock komma att ändra skepnad.

I slutet av maj 2021 anordnas ett möte

i AF-Borgen. Tre personer är närvarande: Hanna Viberg, dåvarande stationschef på Radio AF, verksamhetschefen i AF:s presidium, och Henrik Krantz – VD på AF Bostäder. Hanna Viberg är nervös, berättar hon: det är nämligen första gången hon som stationschef släpps in för att få ta del av vad som pågår, och beskedet hon får på mötet överraskar henne.

– Henrik Krantz sa: ’’Självklart kommer ni få flytta, det har vi varit tydliga med från början’’, säger Hanna Viberg.

I AF Bostäders årsredovisning från 2018 omnämns affären med AF Borgen AB. Angående köpet av Aspegrenska huset står det:

”Om AF Bostäder måste köpa fastigheten kan den på sikt byggas om till bostäder.”

HENRIK KRANTZ, VD på AF Bostäder, säger till Lundagård att en sådan ombyggnation är en självklarhet.

– Både från AF-Borgens och vår sida har vi varit väldigt tydliga med: AF Bostäder sysslar med bostäder. Det är det vi gör.

LUNDAGÅRD RINGER UPP den nuvarande stationschefen, Daniel Solvold, för att höra hur situationen ser ut i dag.

– Det jag vet är att vi kommer vara kvar här till slutet av 2024. Mer än så vet jag inte.

Känner ni er trygga med att AF kommer hitta en lösning?

Du höll inte med om att de hade varit tydliga med det?

– Jag hade inte alls hört det. Sedan har ju ingen stationschef blivit insläppt på ett sådant möte sedan köpet, så det finns inte många tillfällen då vi hade kunnat höra det, säger Hanna Viberg.

ÄNDÅ VERKAR PLANEN ända sedan köpet ha varit att göra om Aspegrenska huset till bostäder.

– Jag känner mig trygg med Radio AF:s verksamhet. Jag känner mig väldigt säker på att denna del av Lunds studentliv kommer fortsätta, det finns ett väldigt stort intresse. Hur lösningen kommer se ut kan jag inte svara på, det är information som jag inte har.

Lundagård har kontaktat AF Borgen AB:s tidigare VD Stina Åkesson som valt att inte ställa upp på intervju.

AF Bostäder sysslar med bostäder. Det är det vi gör.

Hårda orden mot regeringens reform: ”Obegripligt”

Flera ledamöter från Lunds universitetsstyrelse stämmer nu in i kritiken mot regeringens beslut att halvera deras mandatperiod.

TEXT OSCAR LUNDBERG

När regeringen den 27 april meddelade att mandatperioden för Sveriges universitetsstyrelser skulle halveras väcktes en intensiv debatt om hur det påverkar den akademiska friheten. En rundringning som Lundagård gjort visar att merparten av LU:s nyvalda styrelse är kritiska mot förändringen.

– Jag tror att den gamla mandatperioden var bra, eftersom den gav både kontinuitet och förnyelse. Med treårsperioder kände flera ledamöter till verksamheten väl, samtidigt som de nytillsatta kunde bidra med andra perspektiv och ifrågasätta gällande ordning, säger ordförande Ingrid Petersson.

UTBILDNINGSMINISTER Mats Persson (L) skriver till Lundagård att det är vanligt att flera ledamöter får förnyat uppdrag när mandatperioden är över och att förändringen därför inte måste påverka kontinuiteten i universitetsstyrelsens sammansättning.

”Däremot så kommer de ha kortare tid kvar på sin mandatperiod när de väl satt sig in i arbetet”, skriver han.

Etikprövningar ses över

I DET SENASTE numret av Lundagård berättade Devin Baaring, masterstudent i idé- och lärdomshistoria, att han, efter många om och men, kände sig tvungen att etikpröva sin uppsats.

– Jag tyckte att det var jättesvårt att bedö -

ATT REGERINGENS MÅL om att föra in ny kompetens står i kontrast till styrelsens kontinuitet och ledamöternas förmåga till långsiktighet är däremot en återkommande sågning av regeringens beslut. Fem av styrelsens åtta ledamöter uppger att den förkortade ämbetstiden kan försvåra styrelsens arbete.

– Jag känner inte till något annat land som har kortare än tre år. Risken är att vi får en amputerad styrelse, eftersom en stor del kan vara under upplärning bara för att bytas ut när de väl förstått verksamheten, säger styrelseledamoten Jens Oddershede.

– Det kan påverka hur väl nya ledamöter hinner sätta sig in i frågor och därför vilka frågor man väljer att driva, säger ledamoten Pernilla Johansson.

EN ANNAN STYRELSEMEDLEM, Torbjörn Lundahl, beskriver situationen på följande vis: ”På 17 månader har man knappt hunnit ta av sig skorna innan man ska hem igen”.

– Jag tycker att beslutet är obegripligt. Och

Detta har hänt Regeringens beslut att halvera universitetsstyrelsernas mandatperioder har väckt en ovanligt laddad debatt om akademisk frihet och lärosätenas oberoende. Rektorer från 37 universitet och högskolor har protesterat mot förslaget, tongivande akademiker har uppmanat nya ledamöter att avgå i protest och studentrepresentanter har varnat att förändringen riskerar att påverka studentinflytandet.

ma om det behövdes en etikprövning. Min handledare tyckte också att det var svårt och jag vet att hon rådgjorde med flera personer på institutionen innan hon landade i att hon tyckte att det var lämpligt att etikpröva, sa han då.

DEVIN BAARING ÄR inte den enda. Flera forskare har riktat kritik mot att etikprövningar är krångliga, att de slår ned på småsaker och att de inte fokuserar på det som faktiskt är problematiskt.

MEN NU KAN det bli ändring på det. På en presskonferens den 17 maj berättade utbild-

det är nog det snällaste jag kan säga om det. LU är en stor och mycket komplex organisation. Det tar väldigt lång tid att förstå hur en sådan myndighet ska styras, säger han.

DET RÅDER DELADE meningar i styrelsen om förändringens innebörd för lärosätenas oberoende och hur ändamålsenlig mandatförkortningen är för kompetensutvecklingen. Nästan hela styrelsen delar däremot uppfattningen att konsekvenserna beror på hur mycket regeringen ändrar i styrelsen inför nästa mandatperiod, om 17 månader. Tills dess är förutsättningarna för styrelsens arbete fortsatt oklara, enligt ordförande Ingrid Petersson.

– Jag kommer att agera som om det vore en mandatperiod på tre år, så får vi se vad som händer om 17 månader, säger hon.

Lundagård har intervjuat samtliga styrelsemedlemmar förutom Tom Erixon, som avböjt medverkan.

Enligt regeringen fattades beslutet ”mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget och vikten av att sådan kompetens ingår i styrelserna”. Kritiker har ifrågasatt att universitetsstyrelsen är rätt plats för en sådan kompetens och om det inte finns andra sätt att utöka den säkerhetspolitiska medvetenheten, utan att påverka lärosätenas oberoende.

ningsminister Mats Persson (L) att regeringen ska tillsätta särskilda utredare för att se över vissa delar av regelverket kring etikprövningar.

– Vi ser ett antal problem med nuvarande regelverk, som att etikprövning krävs även för forskning där det saknas betydlig risk för forskningspersonen, att etikprövning krävs för forskning på uppgifter ur offentligt material och att forskare måste anmälas till åtal för varje brottsmisstanke mot lagen oavsett hur allvarliga de är, sade utbildningsministern på presskonferensen.

Mats Persson. Foto: Alexandra Roslund

Ingrid Petersson. Pressbild: Elisabeth Olsson Wallin

Regeringen vill nu utreda det omstridda regelverket.

TEXT ELMER RIKNER

LU självkritiskt om pedagogiskt stöd

Studenter med särskilda behov kan ha rätt till hjälpinsatser från Lunds universitet. Men kvaliteten på stödet varierar stort beroende på fakultet.

TEXT LYDIA LÖTHMAN

I slutet av april offentliggjordes en granskning av universitetets pedagogiska stöd. Olika former av stöd erbjuds till studenter vid Lunds universitet (LU) med en varaktig funktionsnedsättning och innefattar bland annat anteckningsstöd och mentorer.

GRANSKNINGEN HAR GENOM intervjuer kommit fram till att universitetets olika institutioner och fakulteter har olika förutsättningar för att hjälpa studenter som behöver pedagogiskt stöd. Det beror dels på att de ekonomiska förutsättningarna varierar, dels på att vissa utbildningar innehåller moment som är svårare att anpassa än andra.

VIDARE VISAR GRANSKNINGEN att det inte finns någon systematisk uppföljning av hur det riktade pedagogiska stödet hanteras inom universitetet. Det sker inte heller någon uppföljning kring huruvida studenterna som får stöd är nöjda med den hjälp som erbjuds.

KIA OLSSON ÄR enhetschef vid avdelningen för studiestöd och vägledning. Hon berättar att hennes avdelning i nuläget arbetar med att formulera ett svar på internrevisionens granskning. Bland annat kommer det att innehålla en plan för hur en uppföljande verksamhet hade kunnat utformas.

– Vi diskuterar just nu hur en sådan uppföljning skulle kunna fungera, säger hon till Lundagård.

SLUTLIGEN LYFTER GRANSKNINGEN ett generellt behov av kompetensutveckling. Rapporten problematiserar bland annat ett fall där en student med multidiagnoser fått en 20-årig student som mentor.

JACOB FÄRNERT ÄR vice ordförande vid Sveriges förenade studentkårer (SFS) och välkomnar internrevisionens granskning. Tidigare i år släppte SFS en egen rapport som problematiserar det pedagogiska stödet på Sveriges lärosäten på flera punkter.

– Alla studenter får inte det stöd de behö -

Vad ska du göra i sommar?

Terminen närmar sig sitt slut, och det är dags att släppa loss. Hur ska studenterna tillbringa sommaren?

ver och ibland är väntetiden för lång, menar han.

SFS POÄNGTERAR BLAND annat likt internrevisionen att det finns en efterfrågan på kompetensutveckling.

KIA OLSSON BERÄTTAR att vissa typer av kompetenshöjande åtgärder redan är under utveckling vid LU. Med start i höst kommer exempelvis ett nytt projekt som kallas ”pedagog som mentor” att sjösättas. Det innebär att mentorer med pedagogisk utbildning kommer att finnas tillgängliga för studenter med särskilt stort behov av stöd.

– Vi utvecklar projektet under våren och tror att det kan lösa en del av problematiken, berättar Kia Olsson.

JACOB FÄRNERT SER både för- och nackdelar med en sådan lösning.

– Det är bra med höjd kompetens men samtidigt fyller studentmentorerna en viktig social roll. Studenterna som är i behov av stöd brukar uppskatta att knyta kontakt med en jämnårig som kan relatera, avslutar han.

Så funkar pedagogiskt stöd

- Pedagogiskt stöd erbjuds till alla studenter vid universitetet som har en varaktig funktionsnedsättning, exempelvis dyslexi.

- Förlängd skrivtid på tentor och studentmentorer är två exempel på det stöd som erbjuds.

- Studentmentorer är studenter med goda studieresultat som hjälper andra studenter i behov av stöd med bland annat organisering och planering.

Kannika

Wangritthikraikul

Ålder: 25

Pluggar: Geologi

Vad ska du göra i sommar?

– Jag ska bara åka tillbaka hem, jag är från Thailand. Jag planerar att lämna Lund i slutet av maj, början av juni. Jag är precis i slutet av min Master och håller på att skriva min uppsats.

Milton Ritzing

Ålder: 22

Pluggar: Industriell ekonomi

Vad ska du göra i sommar?

– I juni är jag ledig så då är det bara att ta det lugnt, andas. Det har varit väldigt mycket plugg på sistone så jag ser fram emot det. Och sedan ska jag sommarjobba de sista två månaderna. Det kommer att låta lite stereotypiskt, men jag ska jobba på en bank i Köpenhamn.

Agnes Jinstrand

Ålder: 23

Pluggar: PPE

Vad ska du göra i sommar?

– Jag ska jobba på ett kafé i Malmö som servitris. Jobba lite lagom mycket och ha det trevligt. Jag tänkte också gå och vandra. Kanske på Skåneleden eller en del av den i alla fall, men det är lite diffust.

Li Brun

Ålder: 21

Pluggar: Idéhistoria

Vad ska du göra i sommar?

– Jag ska också jobba på ett kafé i Malmö, fast som barista. Sedan ska jag bada jättemycket och dricka jättemycket öl. Jag ska också åka till Hamburg.

TEXT FLORENCIA LARROSA FOTO JOHANNA NILSSON

What culture shocks have

Lund is a town with students from all over the planet. Lundagård’s Alexandra Bradley interviewed five students studying in Sweden, who hail from different corners of the world, to see what their biggest culture shocks have been so far.

TEXT ALEXANDRA BRADLEY PHOTO SABER MALMGREN ILLUSTRATION ISAK AHO NYMAN

Tedo Sanikidze

Country of Origin: Georgia

Studying: Bachelor’s in Business nistration and Master’s in Management

“It is difficult to pinpoint just one experience as the biggest culture shock, but if I was to name one, it would be the nature of Swedish people. In the beginning of my studies, Swedish people seemed rather reserved and timid, especially as I hail from Georgia, where people are typically more emotionally expressive. Being from a more southern region of the world, I sometimes find it difficult when people are reluctant to communicate and share their emotions openly. However, this initial difference progressively diminished as I formed stronger ties with folks here and I guess that is a natural progression in any friendship.”

“But to be completely honest, I still get the impression that I should keep a certain amount of space, whether it’s because of my past experiences or a slight cultural gap that still exists. It serves as a reminder of the contrasts that exist between my Georgian background and my current life in Sweden.”

“Coming from Iceland, where we primarily speak Icelandic, one of the first things I noticed upon studying in Lund was how proficient Swedish people are in English. It initially made me nervous about communicating in English at all but I allowed myself to make mistakes, learn from them and seek help from my new friends who were more proficient than me. I think for anyone worried about not speaking English, do not worry as most people want to help you. It’s been almost a year studying in Lund and I already feel I have improved my English so much.”

Country of Origin:

Studying: Master’s in

“Another big cultural shock is that everyone in Lund walks and bikes. In Iceland, driving is the primary mode of transportation, and so the shift to biking everywhere means I engage in daily exercise without even realizing it. This really improved my quality of life and I have a greater sense of energy throughout the day.”

Natalia Olender

you experienced in Lund?

“The biggest culture shock for me has been the difference in daily rhythm and social routines. Coming from Morocco, where streets are bustling late into the night and dinners are held much later, Lund is much quieter and almost feels a bit lonely, especially in the area I live. I mean, cafés and bakeries close at 18.00 and most restaurants at 21.00 here, which is just inconceivable for me. As we’re approaching summer and it’s become brighter outside, the atmosphere here in Lund has changed, with more people enjoying the outdoors and so cializing in public spaces, sunbathing, and finally, I am starting to feel a bit more life in the town.”

Yasmine Maghnouj

Country of Origin: Morocco

Studying: Master’s in Architecture

“The biggest culture shock for me as a Latin American studying in Sweden is witnessing how correct, woke and respectful people are. I am from Colombia and am used to people being much less diplomatic and more op portunistic in the sense that we are always on the lookout for opportunities to advan ce ourselves and make the most out of eve ry situation, even at the expense of others. We question everything. It almost feels like Swedes are somewhat naive but then again, with more thought, one could say it is us who are na ïve and ill minded.”

Manuel Botero

Country of Origin: Colombia

Studying: Master’s in Innovation and Entrepreneurship

Paula Wittenburg

Country of Origin: Germany

Studying: Master’s in Management

“I have been surprised by Swedish culture and the Swedes’ slower pace of life. There is a strong emphasis on maintaining a healthy work-life balance, with rules in place to ensure regular breaks. At first, I found it a bit strange when my lecturers and teachers sent us out for small ’fika’ breaks every hour or so, but I quickly realized the benefits, allowing me to recharge and concentrate better on my studies.”

rican, I feel at times that I am doing something wrong in these countries that are so polite, correct, respectful.”

“And I love the concept of ’fika’. It has been one of my favourite aspects of Swedish culture. For anyone that does not know fika, it means taking time out of your day to enjoy a coffee or snack with friends. It is not as common in Germany, but it made me appreciate the importance of slowing down and connecting with others on a deeper level.”

”Lunds Judéen” –unikt för Skandinavien

För drygt hundra år sedan pratades det minst lika mycket jiddisch som svenska på några gator i södra Lund. Lundagård följde med forskaren Daniel Leviathan på stadsvandring genom en bit av Lunds judiska historia.

– Nöden är den enda plats i Skandinavien där vi nästan kan prata om ett judiskt kvarter. Framförallt på vissa specifika gator ägdes eller beboddes nästan alla fastigheter av judar.

DET ÄR TISDAGSEFTERMIDDAG när Lundagård möter upp Daniel Leviathan, doktorand i judaistik, på ett soligt Mårtenstorget. Han är utbildad i arkeologi och forskar på judisk byggnadshistoria i Sverige. Vi har stämt möte just för ett samtal om stadsdelen Nöden och börjar strosa ditåt, nerför Bankgatan.

VI GÅR ÖVER ett övergångsställe, kommer in på Stora Tvärgatan. De höga husen förbyts i låga småhus. Detta är Nöden, eller ”Nya stan”, som det först hette. Här smälldes bostäder upp i vad som då var Lunds utkant för att bekämpa skenande bostadsbrist i slutet på 1800-talet. Många som bodde här då var fattiga, vilket förklarar stadsdelens smeknamn.

– Från det namnet hör vi ju att det här inte var en charmig plats. Det var en fattig plats. I dag går väl de här husen för elva, tolv miljoner, men på den tiden var det här slummen, berättar Daniel Leviathan.

DET VAR TILL denna ”slum” som judiska flyktingar från Östeuropa började anlända i slutet på 1800-talet. I det tsarryska riket, där det fanns stora judiska bosättningar i dagens Polen, Litauen och Ukraina, härjade antisemitiska förföljelser. Många judar tvingades söka sig efter ett nytt hem.

ENLIGT DANIEL LEVIATHAN var Sverige dock inte en självklar slutdestination – snarare var det ett stopp på vägen. Många tog färjan över Östersjön för att sedan resa vidare mot Göteborg, och de stora skeppen med destination Amerika. Men vissa blev kvar i Sverige, och i den nybyggda stadsdelen var det enkelt att få bostad.

– Många kom från samma byar, så det tyder på kedjemigration. Någon har kommit

först, skrivit brev tillbaka och sagt ”Kom hit till Nöden, här finns det jobb”, och så skapade man ett litet judiskt mikrokosmos här i Lund, förklarar Daniel Leviathan.

DEN JUDISKA BEFOLKNINGEN ökade snabbt – kring år 1900 hade stadsdelen bara runt 100 judiska invånare, men år 1914 hade det ökat till 450 personer. Då utgjordes minst hälften av Nödens befolkning av judar – något som är unikt i Skandinavisk historia, enligt Daniel Leviathan. Under denna tid fick Nöden också ännu ett smeknamn – Judéen. Här talades mycket jiddisch, och det samhälle som uppstod inspirerades av migranternas gamla hemmiljöer i shtetls, judiska byar i Östeuropa.

UTMÄRKANDE FÖR DEN östeuropeiska shtetln var att byns judiska befolkning, som ofta ägnade sig åt handel, bodde längs huvudgatan. Runt omkring bodde bönder från majoritetssamhället.

ÄVEN OM FÖRUTSÄTTNINGARNA såg annorlunda ut i Nöden, ser Daniel Leviathan ändå stora likheter:

– Gatorna blev ett vardagsrum. Det var så det var i shtetln, och det var så det var här också. Barnen var ute här och lekte, man slängde ut ungarna så fort man kunde. Det var trångbott och man vill inte ha alla hemma.

TEXT THEO VAREMAN FOTO ISAK AHO NYMAN

Daniel Leviathan är doktorand i judaistik.

SHTETLNS LANTLIGA KRINGMILJÖER fanns också i Nöden. När vi blickar ner från Mariagatan mot Södra Esplanaden, är det en utsikt som är helt annorlunda än för ett drygt sekel sedan. Då tog staden slut längs Esplanaden, och övergick i det skånska åkerlandskapet.

MEN DET VAR inte bara judar som bodde i Nöden – här bodde också en stor andel av Lunds fattiga arbetarklass. Enligt Daniel Leviathan präglades relationerna mellan de två grupperna av samförstånd. Stadens borgerskap hade däremot inte så mycket till övers för Nödens invånare, även om Daniel Leviathan tror att det kan ha rört sig lika mycket om allmänt snobberi som om antisemitism.

– Men här i Nöden levde man ju tillsammans! Det finns fantastiska intervjuer med folk som växte upp här, med kristna barn som var shabbes goys ! berättar Daniel Leviathan entusiastiskt.

SHABBES GOY ÄR en icke-judisk hjälpreda som anlitas på Sabbaten, för att hjälpa till med det arbete som för ortodoxa judar denna dag är förbjudet. De svenska barnen i Nöden kunde, efter att ha fått instruktioner genom lagom genomskinliga antydningar, tjäna en extra slant på att tända brasan hos de judiska familjerna under den heliga dagen.

DE JUDISKA FAMILJERNA i Nöden försörjde sig ofta genom gårdfarihandel, där männen reste mellan bondgårdar på landet och sålde varor och tog beställningar. Vissa bedrev handel långt norr om Skåne, och reste hela sommaren för att sedan återvända för det judiska nyåret Jom Kippur på hösten.

– Bönderna var beroende av denna handel, förklarar Daniel Leviathan.

KRING 1920-TALET övergick mycket av arbetslivet i mer traditionell butikshandel, och affärer som Schatz’ urmakeri och Kanters päls dök upp på olika ställen i Lund. Om detta kan man läsa i en av de få böcker som faktiskt finns om det judiska Nöden, Nöden – En shtetl i Lund , som gavs ut på 90-talet av historikern Anna Svenson. Under vandringen återkommer Daniel Leviathan ofta till boken, och visar gärna upp olika foton från den och jämför med i dag.

NÖDENS JUDISKA INVÅNARE tillhörde församlingen i Malmö. Trots detta fanns det under perioden inte en, utan två konkurrerande synagogor i stadsdelen. Den ena hyrde in sig i ett vanligt bostadshus, och den andra i en gammal frikyrkobyggnad. Senare enades de två grupperna, och delade på en lokal på annan plats i Nöden. Men den som vill besöka någon av de gamla synagogorna lär bli besviken.

MED STORT SJÄLVFÖRTROENDE tar Daniel Leviathan med sig Lundagård in på innergården till ett 70-talshus på Prennegatan. Han visar en bild av synagogan från Anna Svenssons bok, och pekar mot hörnet av det bruna tvåvåningshuset. Där låg den, före rivningsvågorna på 60- och 70-talet. Kontrasten är total.

ÄVEN NÖDENS ANDRA synagoga föll offer för grävskoporna. Där ligger nu second-hand-butiken Emmaus möbelavdelning. Men korsvirkeshuset mittemot, där Emmaus vanliga affär ligger, är väl bevarat. Där bodde runt sex stycken judiska familjer under 1900-talets början.

– Nästan varenda lundastudent har alltså stött på ett av de mest kända judehusen utan att veta om det, säger Daniel Leviathan.

MEN VAD HÄNDE då med detta sprudlande samhälle? Daniel Leviathan berättar att redan när rivningarna satte igång i slutet på 60-talet var det judiska Nöden i stort sett historia.

– Efter första världskriget började det att ebba ut. Folk började flytta till Malmö, där man hade byggt den stora synagogan, och där det fanns en starkare gemenskap. Särskilt efter andra världskrigets slut blev den församlingen större med alla flyktingar.

I DAG FINNS det inte mycket som vittnar om att de stenlagda gatorna i Nöden en gång var hem till ett av de mest sammanhållna judiska samhällena i Norden. Både människorna, och faktiskt många av husen, är borta sedan länge.

DANIEL LEVIATHAN MENAR att det är märkligt att historien inte lyfts i större utsträckning. Han berättar att nästan alla judiska besökare han haft i Lund vill att han ska berätta om Nöden – samtidigt är det få Lundabor som alls känner till historien.

– Vi har ju skyltar över vad som helst i Lund – här bodde den, här gjorde Tegnér det här och här fes den personen på fyllan. Vi har ju väldigt mycket sånt.

HAN PEKAR PÅ en vit husvägg utan fönster. – Här är ju en jättebra vägg. Sätt upp ett plakat där till exempel!

Judiska familjer på innergården till det hus där Emmaus second hand-butik ligger i dag. Arkivbild: Per Bagge

Hospitalsgatan är en av gatorna i Nöden där många judiska familjer bodde.

Vid karnevalen 1954 tog jag ledigt från studierna en hel månad.

89-åringen som fastnade i Lund

Över 45 år i akademins tjänst och 70 år i Lund. Lundagård har mött Hjördis Kristenson, 89, för ett samtal om studentlivet på 50-talet, relationer och en stad i förändring.

Jag möter 89-åriga Hjördis Kristenson, konsthistoriker med fokus på arkitektur och stadsbyggnad, vid entrén till Domkyrkoforum. Runt halsen hänger en liten kamera och händerna har ett fast grepp runt ett par gångstavar. Vi beslutar oss för att ta en promenad upp till Universitetsbiblioteket (UB) som står högt på Hjördis lista över vackra byggnader i Lund.

– Det är ett ställe som jag har tillbringat väldigt mycket tid i, säger hon om det anrika biblioteket.

DEN 1 JUNI 1933 föddes Hjördis Kristenson i den halländska staden Falkenberg. Mamman var, som så ofta på den tiden, hemmafru. Pappan var köpman och ägare till en färgoch kemikalieaffär.

– Jag hade inga syskon. Och då är man väldigt angelägen om att ha vänner, berättar hon.

JUST DEN SISTA punkten kommer jag under vår promenad att bli mycket varse om. På den korta sträckan mellan Domkyrkoforum och UB hinner hon hälsa på åtminstone fem personer, trots att majoriteten av dem vi passerar är närmre min egen ålder.

DE MÅNGA STOPPEN för att hälsa på bekanta kombineras med att Hjördis pedagogiskt ritar upp kartor med hjälp av sina stavar och engagerat berättar om stadens arkitektur och utveckling. När vi är på väg att passera Kungshuset stannar hon upp och beklagar sig över dess ombyggnation.

– Ursprungligen var tanken den att det här skulle bli ett universitetshistoriskt museum. I stället blir det kontorslokaler åt delar av universitetets förvaltning.

Även Universitetshuset gör henne sorgsen. När hon själv var student hade hon både föreläsningar och seminarier i byggnaden men nu, när huset inte används i det syftet längre, känner hon att det har förlorat sin funktion.

– Det är ju väldigt sorgligt. Många menar ju att denna del av Lund kommer att dö som universitetsmiljö, säger hon uppgivet.

EFTER NÄRMARE EN timme av anekdoter och sandritningar når vi UB:s portar. Vi går ner för spiraltrappan som leder till caféet och

hon berättar att det är en av få platser som ser likadan ut i dag som när hon själv var student.

– Jag fattar inte att jag är så gammal, tur att många vänner är lika gamla, konstaterar hon när vi slår oss ner och jag försynt frågar om hennes ålder.

Nuförtiden är det mer eller mindre förväntat att man ska studera vidare. Hur var det när du var ung?

– Nej, det var inte så då men jag hade hela tiden denna önskan. Ett ord som ibland används, kanske mer förr än nu, är begåvningsreserv. Med detta menas personer som inte fick tillgång till högre studier. Till dem hörde mina föräldrar, säger Hjördis och fortsätter att berätta att de båda var mycket stöttande när hon själv valde att studera vidare.

HÖSTEN 1953 ANLÄNDE Hjördis till Lund och hon har kallat staden för sitt hem sedan dess. Att huvudämnet skulle bli konsthistoria var en självklarhet.

– Jag hade med det hemifrån. Mina föräldrar var intresserade av konst och vi gick på utställningar så ofta tillfälle gavs, säger hon.

HJÖRDIS ÖGON GLÖDER bakom de tjocka bågarna när hon beskriver dåtidens studentliv. Hon berättar om vindslägenheten i Nöden som vintertid var så kall att hon tvingades sova med vantar. Om dansaftnar på AF och firandet av Sista April som avslutades med frukost i Stadsparkskaféet. Och självklart om karnevalerna.

– Vid Karnevalen 1954 tog jag ledigt från studierna en hel månad. Jag tänkte att ”det här måste jag jobba med,” säger hon.

Hon ville prova på allt som hade med studentlivet att göra, även fäktning, berättar hon med ett skratt.

JAG HAR SVÅRT att hänga med i de många svängarna men Hjördis berättar att hon under sin tid som Lundabo åkte till Stockholm i ett år för att där utbilda sig till bibliotekarie, vilket ledde till fem år på stadsbiblioteket i Malmö. Hon återvänder till Lunds universitet då hon erbjuds en tjänst i ett forskningsprojekt på konsthistoriska institutionen. Undervisar några år i arkitekturhistoria på

Arkitektskolan, LTH, skriver en licentiatavhandling (en examen som inte längre finns) och doktorerar, blir docent och får en tjänst som lektor vid sin gamla instutition. Hon har även hunnit med flera vändor för studier på brittiska Cambridge.

BETRÄFFANDE PRIVATLIVET SÅ berättar hon om ett par romanser. En ska ha lett till en förlovning med en engelsman som hon lärde känna i just Cambridge. Varför förlovningen bröts är hon inte helt tydlig med men, distansen verkar ha spelat sin roll.

– Han fick en professur på Hawaii av alla platser, berättar hon.

I slutändan blev det varken giftermål eller några barn för Hjördis del. Hon säger att hon i stället gläds åt sina vänners barn och barnbarn.

EFTER DRYGT 45 år i akademins tjänst gick Hjördis slutligen i pension i slutet av 90-talet. Men än har hon inte riktigt släppt sin gamla institution.

– De som är lärare där i dag är ju mina gamla elever, säger hon.

VID DET HÄR laget har vi suttit i nästan två timmar och försökt sammanfatta ett nära 90-årigt liv. Hjördis har berättat om picknick-klubben som hon fortfarande är med i, där komikern och Lundaikonen Hasse Alfredsson brukade sjunga True Love i acapella. Hon har talat varmt om somrar på Studentgården i Skanör som hon fortfarande är mycket förtjust i. Jag har fått förklarat för mig hur läraryrket borde få högre status och hur ungdomar i dag borde bli bättre på att skriva. Ömt har hon konstaterat att Lund är den enda stad hon kan tänka sig att bo i, trots att hon saknar havet.

EFTER 70 ÅR av lundeniska erfarenheter, har Hjördis i alla fall ett enkelt råd till dagens studenter:

– Jag tycker att du skall ta vara på allt som finns att göra vid sidan om studierna: delta i karnevaler, anmäl dig till spexen eller bli studentsångare om du kan sjunga. Spela med Bleckhornen om du äger den talangen. Sist och slutligen – varför inte fäkta?

En fristad för festsugna

Är Parentesen verkligen så fylld av fest och stök som ryktet säger? Lundagårds Thea Sandin har tillbringat en vecka på studentboendet, i hopp om att förstå hur det egentligen står till.

Jag står med slangbellan i hand och vattenballongen ligger laddad, redo att slungas i väg. I mitt stilla sinne tänker jag: hur hamnade jag här? Spänner den så hårt jag kan och gör mitt bästa för att sikta upp mot killarna på D4. Det här är inte jag! Släpper i väg den och ser den flyga –rakt i ansiktet på en oförberedd tjej på D2:ans balkong. Skam, skam, skam skriker min inre röst samtidigt som jag försöker gömma mig i en panikreaktion.

NU UNDRAR MAN kanske vad det är jag håller på med? Varför slangbellar jag en stackars tjej i ansiktet en vanlig måndag (jag vet inte vem du är, men ber verkligen om ursäkt)? Jo, min redaktör skrev till mig och undrade om jag inte ville gräva lite i hur det faktiskt är att bo på Parentesen, i folkmun kallat ”Parran”. Parran har nämligen ett stökigt rykte. Det byggdes 1964 och har sedan dess varit ett nav för fester och studenttraditioner. Alla har hört skrönorna: det ligger möglig mat i diskhon, det är fest hela veckan och kiss i duschen. Alla har också hört om feta efterfester, stora valborgsfiranden och den traditionsenliga Parranbollen, den brännbollsturnering som hålls mellan alla boendets korridorer.

DET ÄR JUST under brännbollen som jag finner mig, något oförsiktigt, ha skjutit en vattenballong på en tjej. Döendes av skam säger jag till Philip Müller, min parranguide för eftermiddagen, att jag vill sjunka under jorden. Han skrattar lite och lägger en kommentar om att jag kanske inte kommer lyckas intervjua den tjejen i alla fall. Men han tillägger:

– Att få ballonger på sig är en del av brännbollsturneringen, annars hade jag inte låtit dig göra det.

PÅ DET VISET har jag nu kastat mig in i en av de starkaste traditionerna på Parran. Det ger mig också en liten inblick i hur det är att bo här. Philip är från A3-korridoren och han är även skapare av, vad han beskriver som, årets stora parranlåt: A3nator 2.0 – helt i enlighet med traditionen att korridorer brukar skapa tagglåtar inför brännbollen. Dessutom verkar han känna de flesta på Parentesen – perfekt för mig! Han har hjälpt mig att hitta folk att prata med, antagligen hade den här artikeln bara blivit hälften så lång om jag inte hade haft honom. Vi pratar lite om att det varit svårt att hitta människor jag kunnat skugga och Philip har en tanke om varför.

– Folk är ju rätt normala även här. Jag tror många tycker det verkar lite tråkigt att du bara ska hänga med i deras vanliga liv. Hur kul är det att skugga någon som går till skolan och sen går och tränar och lagar matlådor?

MEN PHILIP HAR övertygat en gammal parran-räv om att jag ska få skugga honom. Jag blir introducerad till Joaquim Gouveia från D4 som bott på Parran i tre år. Joaquim introducerar i sin tur mig till Elias från C4 och snabbt börjar det bli kollrigt i huvudet med alla siffror och namn. De verkar dock vara av största vikt. Du hänger ihop med din korretillhörighet, inte bara under brännbollsturneringen utan även till vardags.

DET ÄR DAGS för match och jag slår mig ner, fortfarande lite osäker. Jag känner ju i princip ingen förutom Philip och Joaquim. Det visar sig inte vara ett problem. Varenda person jag träffar börjar prata med mig. Musik spelar från högtalarna, folk är glada och taggade på matcher och solen lyser på innergården. Det är svårt att inte bli lockad till att vara en del av gemenskapen. Energin smittar liksom av sig.

DEN FÖRSTA MATCHEN jag följer är D2 mot D4. Redan under uppvärmningen märker jag att D4 är peppade. Philip säger att D4 är ett av de mest hetsiga lagen i turneringen och även om jag inte ens sett dem spela kan jag tänka mig det. En timme innan matchstart smiter de iväg för att värma upp och när de kommer tillbaka till planen bubblar de av energi.

DOMAREN BLÅSER I gång och det är intensivt. Lundagårds kulturkrönikör Theo Selimovic, som bor på D4, slänger sig över marken för att hinna göra ett frivarv. Några har på sig fotbollsskor för att öka greppet på gräset, en kille satsar allt han har för att hinna runt alla koner, trots att han nästan släpar ena benet efter sig i vad jag antar är en skada. Hela tiden kastas det vattenballonger från balkongerna ner på de som spelar. Stämningen är kaotisk men kul.

D4 GÅR SEGRANDE ur deras första match. Jag får tag på Oli Jackson från D1 och Will Condon från A3, två australiensare som är i Lund på utbyte.

Folk är rätt normala även här.

Oli Jackson och Will Condor kommer ursprungligen från Australien. De trivs båda på Parran men Will konstaterar att ”det är tur att skandinaver vet hur man bygger välisolerade hus.”

Felicia Rydberg och Philip Müller från A3-korridoren efter en härlig vinst i turneringen.

Visste ni något om Parentesen innan ni flyttade hit?

– Ja, vi hade två kompisar som bodde här förra året och de rekommenderade Parentesen. De sa att det var ett kul ställe att bo på och vi tänkte ”varför inte?”, säger Oli.

BÅDA BERÄTTAR VIDARE att de hade hört att det skulle vara som ett klassiskt ”frat house”, ett stort festhus. De fick höra att de inte skulle få någon sömn, att det skulle vara som att bo på en soptipp. Will tillägger att denna föreställning också förstärktes första dagen på universitetet när han sa till folk att han skulle bo på Parran. – Folk sa till mig ”åh du bor på Parran? Du kommer inte få sova!” och pratade verkligen om festryktet som finns här.

DE BERÄTTAR ATT en morgon låg det ett älgeller rådjurshuvud i frysen i en av korridorerna och ingen sa vems det var. Vem som helst hade nog blivit förvånad över det.

MED ÄLGHUVUDET I tankarna går jag hem för kvällen och funderar på ryktet om Parran som ett festställe. Visst verkar det festas en del, men många jag pratar med trivs med det och njuter av att bo på ett socialt och inbjudande studentboende. I mitt stilla sinne funderar jag på hur galet det egentligen är att bo i en korridor som D4.

PÅ TISDAGEN ÄR jag tillbaka på Parrans innergård för ytterligare en eftermiddag av brännboll och häng. Så fort jag kommer in på gården tittar jag upp mot balkongerna och ser Joaquim som vinkar åt mig. Jag går upp till hans balkong och vi ställer oss för att titta på matchen mellan B4 och B2 som spelas. Det är tredje köket jag är inne i på Parran och jag erkänner för Joaquim att det är mycket mer städat än jag tänkt mig.

– Ja, jag tycker det är tråkigt att man bara får två olika reaktioner när man säger att man bor här. Antingen är det den positiva ”Kul! Det måste vara mycket fest!” eller så är det den negativa ”Usch jag hade aldrig kunnat bo där, det är så sunkigt”, säger han.

BÅDA TVÅ TYCKER dock att det har varit mindre stökigt än väntat, och även om det absolut festas en del är det mest härligt och socialt. Oli lägger dock till att från torsdag till lördag får man ändå förvänta sig att det är ganska högljutt.

– Det är tur att skandinaver vet hur man bygger välisolerade hus, säger Will med ett leende.

Finns det något oväntat som hänt er när ni bott här?

– Antagligen älghuvudet i frysen…, säger Oli.

HAN BERÄTTAR VIDARE att Parran dras med ett rykte om att det är stökigare än vad det faktiskt är.

– Såklart att det festades mycket under pandemin när folk bara var hemma och inte gjorde något annat, men nu är det mest torsdag till lördag som man får acceptera att det är fest. För 10–20 år sen var det annorlunda.

JOAQUIM BERÄTTAR ATT han tidigare under dagen träffat på några gamla parranbor som hade kommit tillbaka till sitt gamla studentboende för att se hur det såg ut i dag. Männen

hade bott på Parentesen för något decennium sedan och förklarade hur brännbollen såg ut då. Under sopfinalen (alltså när de som presterat sämst under turneringen måste köra mot varandra samtidigt som alla korridorer kastar ut sopor på innergården) hade deras korridor bestämt sig för att de inte gillade sin soffa. Då tuttade de helt enkelt eld på den och kastade ut den från balkongen. Dessutom brukade de fiska upp cyklar från innegården med stora krokar och hänga på balkongerna. Så går det inte längre till i dag.

SAMTIDIGT SOM JOAQUIM och vissa av de killar jag pratat med tonar ner det stökiga kan jag inte låta bli att undra hur det är att bo här som tjej. Bland publiken på innegården träffar jag Amanda Stenberg från C1 och hennes vänner Victoria, Hanna och hunden Ralph. Jag inleder samtalet med att säga att jag hoppas hunden har återhämtat sig från vattenballongen han fick på sig tidigare. Det är verkligen ingen som går säker på innegården.

VI BÖRJAR PRATA lite om hur det är att vara tjej på Parran och jag frågar om den maskulina energi jag känt av under brännbollen också är närvarande under resten av året. Alla är överrens om att det är så. Sen lägger de till att den är lättare att undvika om man har många tjejer som bor i ens korridor, som exempelvis Amanda har. Då blir korren också lite mer ren och det är inte lika mycket fest. Men trots det märker hon av att det festas mycket på boendet.

– Det är såklart lite irriterande när man som jag bor precis under tvåans kök och det

Det är mest torsdag till lördag som man får acceptera att det är fest.

Ett ständigt hällregn av vattenballonger flyger ner från de olika balkongerna.

Foto: Saber Malmgren

Parran-veteranen Joaquim Gouveia agerar domare under matchen mellan B4 och C1.

Foto: Saber Malmgren

är fest en onsdag. När klockan är 05 och det fortfarande håller på och jag har skola på morgonen är det inte jättekul direkt.

DE HAR HAFT upplevelser av folk som kommer och stör på natten eller att någon knackar på ens fönster för att få bli insläppt. En tjej hade till och med en kille som försökte klättra in i hennes rum genom fönstret en natt. Men alla poängterar också att det är en väldigt ömsint solidaritet när man bor på Parran.

– Vi hjälper varandra väldigt mycket och alla finns där när det behövs, säger Amanda.

NÄR JAG FRÅGAR varför de bor kvar trots stöket blir svaret självklart för dem: det är det sociala. Aktiviteter som brännbollsturneringen och att det är en sådan härlig stämning där många känner varandra verkar göra mycket för boendet.

Då kollade jag upp hur de olika boendena var och fick då reda på att det här var ”det festiga”. Det stod mellan detta och Ulrikedal. Men då sa min syster att det är bättre med för mycket socialt än inte socialt nog.

domarna och med ynka 5 poängs marginal har A3 vunnit. Jag pustar ut och förbereder mig för att gå hem.

ÄVEN OM MÅNGA jag pratar med hävdar att korridorerna är rätt städade så kanske jag inte hade gått runt på golven barfota direkt. Samtidigt är det inte värre än en korridor på Sparta eller Ulrikedal. Men en städad korridor är inte anledningen till att man bor på Parran. Det här är ett boende för den hypersociala och det märks. Jag träffar Louis Freeman, från Nya Zealand (och D3) och frågar honom varför han flyttade in här:

– Jag fick faktiskt en rätt hög placering i bostadskön så jag kunde välja mellan några olika.

SISTA DAGEN JAG tillbringar på innergården känner jag mig som hemma. Flera personer hälsar på mig, jag sätter mig ner och pratar med Oli och en tjej som heter Johanna från B1 samtidigt som vi kollar på matchen. Studenterna i A3 som jag hängt mest med under veckan ska köra sin andra match, mot regerande mästarna från C4, och jag sitter på nålar. Trots att det kanske går emot den journalistiska neutraliteten kan jag inte låta bli att skrika av glädje varje gång Hugo gör ett frivarv eller när Lisa tar en lyra. Det verkar som att de håller på att gå mot en solklar vinst men när vinnaren av matchen ska koras är det ändå C4 som vinner. Dock visar det sig att det var ett misstag av

PÅ VÄGEN HEM funderar jag på vad det är som gör Parentesen så speciellt och kommer fram till att det antagligen är människorna. Alla jag har träffat är öppna och generellt har det varit en ”ja men så klart du ska med!”-känsla när jag gått omkring lite vilset och försökt prata med folk. Det är inte konstigt att Parran är en självklar plats för mellanfester och efterfester. Många av studenterna på Parentesen kan nog inte hålla sig från att bjuda in en person till. Sen är det ett speciellt ställe med sin egen kultur och mycket stök och krök, och det går inte att komma förbi. Var annars i Lund hade det varit okej att skjuta en vattenballong rakt i ansiktet på en tjej en måndag?

Amanda Stenberg från C1 och hennes vänner Victoria, hunden Ralph och Hanna. Efter att Ralphs första dag på Parranbollen resulterade i en vattenballong på den lilla hunden hölls han skyddad bakom brassestolen.

Det är bättre med för mycket socialt än för lite.

”

Nyazeeländaren Louis Freeman och Lundagårds reporter Thea Sandin i D3:s kök. Louis valde mellan att bo på Ulrikedal eller Parran och valet föll slutligen på det mer festberyktade Parran. Foto: Saber Malmgren

Lundagårds Thea Sandin är ingen större talang när det kommer till att skjuta vattenballonger. Foto: Saber Malmgren

En gång hjälpte vi andra – nu behöver vi din hjälp!

Hälsa, vård och omsorg söker över 1000 sommar vikarier för att ge vård och trygghet till äldre Malmöbor inom hemtjänst, hemsjukvård, rehab och våra äldreboenden.

Vill du kombinera medmänsklighet med professionalitet? Då har du chans att få ett extrajobb som ger värdefulla erfarenheter och kontakter för framtiden. Har du läst minst fyra terminer på en vårdexamen kan du även söka våra legitimerade yrken.

Sommaren 2023 söker vi:

 VÅRDBITRÄDEN OCH UNDERSKÖTERSKOR

 AVANCERADE UNDERSKÖTERSKOR

 ARBETSTERAPEUTER

 FYSIOTERAPEUTER

 BISTÅNDSHANDLÄGGARE

 KOCKAR OCH KÖKSBITRÄDEN

Välkommen med din ansökan på malmo.se/jobbivårdomsorg!

Läs mer om förvaltningen i vår egen tidning: malmo.se/ spaning

Sök våra jobb på

malmo.se/ jobbivårdomsorg

Hälsa, vård & omsorg

– när varje dag är viktigast!

Vår ledstjärna som du bidrar till när du jobbar hos oss!

Ska det vara kul att leva studentliv bör det vara studentikost i ordets rätta bemärkelse. Lundagårds Victoria Källström menar att något gått förlorat och att det som återstår är outhärdligt.

TEXT VICTORIA KÄLLSTRÖM ILLUSTRATION MICAELA BLOMQVIST

Mina grannar har fest. Öronpropparna gör föga nytta mot ljudvolymen och att öppna fönstret ut mot sensommarnatten kommer inte på fråga. Nästföljande dag ska jag skriva tenta men allt är i sin ordning. Den som bor i ett studentområde får skylla sig själv – att folk festar i tid och otid hör till.

EFTER NÅGRA TIMMARS skruvande i svettiga lakan ger jag upp. Musiken tycks ha sänkts och jag bestämmer mig för att öppna fönstret trots allt. Snabbt ska jag dock inse mitt misstag då en av festgästerna kaskadspyr i en buske utanför mitt rum.

OM JAG BLEV ombedd att beskriva studentlivet skulle stycket ovan kunna vara mitt svar. Jag hatar det djupt och heligt. Men vad är det egentligen som äcklar mig?

I SVENSKA AKADEMIENS ordlista (SAOL) står att läsa en mycket vag definition av ordet studentikos: ”uppsluppen på studenters vis.” Bland dess synonymer återfinns ord som skojfrisk, lössläppt och spexig. På ett av

internets många forum hittar jag dock en beskrivning som jag tycker passar bättre:

”INSKRÄNKT SJÄLVUPPLYFTANDE tillvaro, leka lusten av sig innan man blir ’allvarlig’ och stabiliserar sig i en medelklasstillvaro. Romantiserat beteende kring alkohol, sex, droger och moral. Ytliga sociala kontakter och ett brett spektrum av subkulturer.”

Nej, problemet med studentkulturen och det som reducerar den till en alkohol- och sexfixering är institutionaliseringen av den.

DET MÅ LÅTA drastiskt, men för att göra min poäng tydlig kan en parallell dras till sociologen Erving Goffmans teori om ”totala institutioner.” Goffman beskriver totala institutioner som självutplånande strukturer som gör individen fullkomligt underordnad institutionen. De upplöser gränser mellan vardagens aktiviteter – som att jobba, äta, sova och roa sig. Samtliga göromål sker i grupp och på en och samma plats.

EGENTLIGEN SER JAG inget fel med att människor ”leker av sig” under ett fåtal år i sin ungdom. Jag tycker inte att vi borde gifta oss, skaffa barn och flytta till någon beige villaförort så fort vi blivit myndiga.

REDAN UNDER NOVISCHPERIODEN börjar det. Nollningen marknadsförs som en period för att nyblivna studenterna ska integreras i studentlivet – lära känna klasskamrater och skapa sig ett sammanhang. Och detta gör de med råge då de under några ynka veckor går från fritt tänkande varelser till fullkomlig underkastelse. Novischperioden är en

”

Sex,drogeroch byråkrati

övergångsfas där novischerna lämnar sina tidigare identiteter bakom sig och underordnar sig sin studentförenings normer och värderingar.

INSTITUTIONALISERINGSPROCESSEN inom studentlivet är tvåfaldig. Inte bara handlar det om hjärntvättning utan också om byråkratisering. Bara ordet får mig att vilja lägga mig ner och dö. Allt det som från början, vid universitetets uppkomst, var roligt, spontant och kreativt är nu tydligt strukturerat i diverse protokoll hos nationerna, kårerna och föreningarna. Så fort man på en bal skriker ”bordsskål!” eller viftar med sin servett rusar en stackars marskalk fram och talar om att så får man inte göra.

OM FEST SKA vara kul ska det vara studentikost i ordets rätta bemärkelse. Det ska vara uppsluppet och framförallt: fritt från regler! Givetvis ska ingen brännmärkas med strykjärn under sin nollningsperiod men måste verkligen en fadder vara nykter varje kväll? Och vad är så fruktansvärt hemskt med att smita in på en sittning via AF-Borgens bakdörr?

JAG STÅR FAST vid att den som bor i ett studentområde får skylla sig själv – och det är också därför jag numera har flytt fältet. Mina festande studenter till grannar är nu ett minne blott och ingenting som jag saknar. Men det hade åtminstone varit någon slags tröst i stunden om jag visste att mina dåvarande grannar kunde åtnjuta den fristad som ett studentikost leverne innebär. Så är inte fallet nu. Securitas kom och stängde ned festen vid 01.

Månaden som gått: Sista tentan? Den får ChatGPT skriva

Efter en intensiv siste april och politiska strider om akademisk frihet är det dags för Lund att ta sommarlov. Lundagårds Solveig Nycander summerar månaden som gått.

Valborg: Vad är grejen?

Vi vaknade i gryningen och vallfärdade till Stadsparken. Vi satte oss i gräset och njöt av valfri dryck till tonerna av Fröken Snusk och Linda Bengtzing. Det var ett ordentligt firande, trots att ingen av oss egentligen visste vad vi firade. Enligt Google – närmare bestämt Nordiska museets hemsida – firas Valborg för att hylla minnet av det katolska helgonet Walpurgis. Har ni hört något svepigare svepskäl?

Katolskt helgon – såna har inte varit aktuella här sedan Gustav Vasa var i farten. Finns det annars kanske lite sanning i myten att Valborg är ett borgerligt påfund så att ingen ska orka gå i första-maj-tåget? Det råkar faktiskt vara precis tvärtom. Arbetarrörelsen valde att demonstrera den första maj långt efter att Valborgsmässoafton hade etablerats som årets mest intensiva supar-dag– av precis den anledningen. Att visa att man kunde hålla sig nykter på första maj var en strategi för att bli tagen på allvar. Den som fortsätter läsa om Valborgsmässoafton på Nordiska museets webbsida får reda på att Valborg alltid har haft ett ”ungdomstema” och firats av unga. Walpurgis i all ära – men visst är det ungdomen vi firar egentligen? En hyllning till hur härligt det är att leva med en ofärdig frontallob och ett bristande konsekvenstänk – åtminstone tills nackdelarna gör sig påminda nästa morgon.

Politiskt drama

Månadsskiftet april-maj har inte bara bjudit på firande, utan även en politisk hetpotatis. I slutet av april meddelade regeringen att den tänkte halvera mandatperioderna för ledamöterna som strax skulle tillträda i universitetstyrelserna. De nya ledamöterna kommer alltså att sitta i universitetstyrelsen i 17 månader istället för tre år. Nyheten väckte en kritikstorm och flera saftiga rykten om vad som ”egentligen” ligger bakom beslutet har florerat. Enligt utbildningsminister Mats Persson (L) fattades beslutet eftersom det säkerhetspolitiska läget kräver en ny typ av kompetens i styrelserna. Åtgärden har dock kritiserats för att vara missriktad. Enligt Shirin

Ahlbäck Öberg, professor i statsvetenskap, vittnar beslutet om ”obegripligt dålig kunskap hos utbildningsdepartementet om vad styrelserna ägnar sig åt”. Andra har påstått att motiveringen är så konstig att det egentliga skälet måste vara ett annat. Enligt delar av oppositionen ska SD ha varit missnöjda med nomineringarna till styrelserna och bara gått med på att godkänna dem förutsatt att mandatperioderna halveras, ett påstående som regeringen avfärdar. Oavsett vad slår universiteten bakut. Principen för universitetets verksamhet är armlängds avstånd och autonomi från politiken, även när det gäller nomineringar till styrelserna. Om SD vill öka sitt inflytande över universitetstyrelserna eller om regeringen vill detaljstyra deras kompetens spelar ingen roll – båda är principiellt fel.

Mental utloggning

Grilldoft i luften, bikinis i brassestolar och svensk pop på repeat. De senaste dagarna har det varit festivalstämning på Ulrikedals innergård – och säkert på din med. Längtan efter sommarlov börjar bli farligt stark. Konsekvensen är en slags mental utloggning. Själv hör jag inte längre ett ord på föreläsningarna. I stället tänker jag på vilken glass jag ska välja från Pressbyråns rea och hur underbart det kommer vara att slippa cykla på gatstenen i hela tre månader. Sista tentan? Den får ChatGPT skriva. Nu är det hög tid att vi förflyttar oss dit våra – eller åtminstone mina – sista hjärnceller redan har flytt, bort från Lund och in i sommarlovet. Massa tid till att vila och, för den som har lyckats nässla in sig på en arbetsplats, sakta men säkert inse hur lyxigt det är att plugga snarare än att jobba 9-17 fem dagar i veckan. Förhoppningsvis gör det att vi kommer tillbaka med en outsläcklig kunskapstörst och ett ordentligt sug efter att dansa till schlager i kondensfyllda källarlokaler. Om inte annat kanske vi åtminstone har lyckats återerövra synen på falafel som något extraordinärt och inte bara ”föda”.

Snårig resa från flicka till kvinna

I fascismens Italien inleder två flickor en oväntad vänskap. Men författaren skriver läsaren på näsan lite för mycket.

TEXT VERA SVAHN

Litteratur

I den lilla italienska byn Monza år 1936 ligger trettonåriga Francesca i den fuktiga leran med en man på sin kropp. Under ett försök att våldta den unga flickan har mannen plötsligt avlidit. Hennes vän Maddalena hjälper till att avlägsna den stora kroppen och dölja liket bland buskarna. Så inleds Beatrice Salvionis debutroman Den fördömda flickan, som nu kommer i svensk översättning.

FLICKORNA VAR INTE vänner ett år tidigare. Francesca är väluppfostrad och uppvuxen i en familj som mest fokuserar på Gud, traditioner och vad andra människor tycker och tänker. Men en söndag under mässan noterar Francesca en flicka i samma ålder. Hon rör sig på ett pojkaktigt sätt och har en vild glimt i ögonen. Hon går barfota, har rufsigt

Sjuka tolkningar

Två samtida konstnärer tolkar mytomspunnen sjukdomskonst på Malmö konstmuseum.

TEXT

”Mina tankar står här och där/som latriner. Varje morgon är det tid att tömma dem. Det/ är inte vackert, men till en början/omärkligt – sedan regelbundet.” Så skriver Lars Norén i Kung Mej (1973), dikter över den lundafödda konstnären Carl Fredrik Hill (1849 – 1911). Norén tar fasta på känslan av kontrollförlust inför det egna jaget, något som präglade Hill under de sista decennierna av hans liv, såväl som det tvångsmässiga kreativa utloppet.

mörkt hår och leker med två äldre pojkar. Detta är Maddalena – ”Den fördömda”. Det ryktas i byn att hon bringar olycka och att hon varit orsaken till både sin brors och sin pappas död.

FRANCESCA ATTRAHERAS AV Maddalenas frihet och upproriska natur, och Maddalena inser att Francesca kan vara till nytta för henne. Snart blir flickorna oskiljaktiga, och deras lekar blir allt farligare. Maddalena lär Francesca att leka vid floden och att stjäla från grönsaksförsäljaren på torget. Men hon lär också Francesca att förstå sin egen kropp som något levande. När Francesca får sin första mens är det Maddalena som tröstar och förklarar att det inte är något att skämmas över. Med Maddalena blir Franscesca kvinna.

BOKENS ÖVERGRIPANDE TEMA är just detta: vad det innebär att vara en kvinna. Men också hur svårt det är att växa upp och hitta sin identitet, behovet av att få sin röst hörd i

NORÉN SPEGLADE SIG gärna i Hill, precis som många före och efter honom. På Malmö konstmuseum finns nu ytterligare två som fortsätter den traditionen. I utställningen ”Runtom Hill” har konstnärerna Mamma Andersson och Tal R valt ut 78 av Hills så kallade sjukdomsteckningar som han producerade i slutet av sitt liv då han led av schizofreni, och har i dialog med Hill skapat nya verk. Mamma Andersson och Tal R:s målningar har hängts i en sömlös blandning och tillåts tala med varandra: i den konstnärliga metoden finns dialog, men i alla målningar en påtaglig ensamhet. Vad är det att vara sjuk? frågar sig verken. Att vara främmande andra, främmande sig själv?

BÄGGE KONSTNÄRER ÄR intressanta, och det finns en poäng i att låta två väldigt olika konstnärsskap gå ihop. Tal R är till sin stil mycket långt från Hill, med sitt expressiva och färgintensiva bildspråk, men mycket från Hills motivvärld går igen hos den

en värld som lär dig att vara tyst. Flickornas intensiva vänskap kommer att växa sig stark mitt under fascismens tidevarv i 1930-talets Italien. Det är ett patriarkalt samhälle med en stark macho-kultur. Och visst, att placera berättelsen i denna miljö gör det tydligt att resan från barn till kvinna sällan är enkel. Men detta är också romanens stora brist: den tenderar att skriva läsaren på näsan, både i dess sensmoral och i beskrivningarna. Som när Salvioni redogör för det oväder som drar över byn, och huvudkaraktären Franscesca konstaterar att ”Ja, precis så där är det i mig”.

DET ÄR I utforskandet av de två flickornas relation som Den fördömda flickan blir riktigt intressant. Gränserna mellan det destruktiva och det utmanande tycks suddiga. Hur mycket lojalitet kan man kräva av en vän? I en tid då vi uppmuntras att bryta med ”toxic people” gör denna bok det tydligt att det sällan är så svartvitt. Och det är uppfriskande.

dansk-israeliska konstnären. I hans målningar finns en lekfullhet, motiven liknar ett barns figurativa fantasi. Mamma Andersson, däremot, ligger närmre Hill med sin bekanta lågmälda, suggestiva stil och verkens kusliga, ”sjuka” atmosfär.

LÄNGST IN, I salens dunklaste rum, finns Hills sjukdomskonst. Ändlös inspiration kan dras från verkens kaotiska, desillusionerade stämning, och mörker. Det sjuka har fascinerat många samtida konstnärer, utöver Mamma Andersson, Tal R och Norén. Själv blir jag tagen av de stråk av ljus som trots allt finns, särskilt i de mindre, abstrakta teckningarna. Glimtar av klarhet, kanske även hopp, om att ta sig ut, bli fri sig själv och vara fri i världen.

Bäst med Lund

Efter två år i AF-borgens runda torn säger Lundagårds redaktörer tack och hej. Efter många år i Lund är det nu dags för andra breddgrader – Stockholm, Malmö, Klippan. Vad kommer redaktörerna att sakna med den akademiska högborgen?

BETONGEN

Jag har själv bott på Sparta, så jag har tolkningsföreträde; den enda bristen med det huset är att det inte är dubbelt så stort. Allt dravel om Lund som vacker medeltidsstad gör att stadens brutalistiska mästerverk glöms bort. Från Vildandens sneda trappor till Klas Anshelms amerikanska campusmiljö och Skissernas råa betongfasad... Allt borde k-märkas snarast.

LÄNGE LEVE NÖRDARNA

Är det något åtta år i Lund har lärt mig så är det att alla borde ha geologer och grönbiologer i sin närhet. Efterfester med intensiva diskussioner om vilken sten som är bäst. Promenader som tar några minuter extra så fort humlorna börjar surra (visste du att Sverige har 40 olika humlearter?). Livet blir mycket vackrare när en sten är mer än ”bara” en sten.

GÅNGAVSTÅND

Det tog Frodo 185 dagar att komma till Domedagsberget. Annat vore det om Sagan om ringen utspelade sig i Lund. Här tar det max 40 minuter att gå dit du ska. Kalla mig landsbygdsförstörd (ja, jag hade en mil till min närmsta förskola!) men det är en sällsynt lyx att kunna gå över hela staden i en handvändning.

SOLFJÄDRARNA

I en kurs jag gick för länge sedan skulle jag skriva om något som utmärkte Lund, och det enda jag kunde tänka på var ginkoträden. I Botaniska trädgården står Sveriges troligtvis äldsta ginko, och den har sett många av sina artfränder flytta med till stan. Överallt står dessa urtidsväxter och fäller sina solfjäderformade blad – trots att ginko egentligen är ett barrträd!

ETT DAMMIGT PARADIS

I två år har jag nu hängt i AF-borgens runda torn. Gnällt över redaktionens kyla under vintern, suckat över värmen på sommaren. Ett trasigt bord som borde varit runt. Väggar som gulnat med åren. Golv täckta av grus och mystiska fläckar. Vad jag kommer sakna denna redaktion med dess releasefester och oreda – men framför allt alla fantastiska människor som är en del av tidningen Lundagård.

BIBLIOTEKEN

Frack och bal? More like: Fåtölj och bok. Och det kan du hitta på nästan alla av Lunds campus 20 bibliotek. Från Raoul Wallenberginstitutets dolda gömma upp mot sci-fi-staden Medicon Village kan du botanisera bland mänsklighetens största kunskapsbedrifter. Vi förtjänar inte överflödet. Älska det medan du är här.

STUDENTHATET

Få saker är så provocerande som ett gäng frackklädda cyklister som vinglar fram genom stan och lajvar 1800-tal. Men det finns något bekvämt i den studentikosa provokationen – vad ska man störa sig på annars? Att hytta med näven åt närmsta spexaffisch är oändligt mycket mer bekvämt än att orka ta sig an samhällets riktiga problem.

THEO VAREMAN

VÅRKÄNSLOR

Varje år kommer den. Nyförälskelsen. En plötslig och intensiv kärlek till en plats jag egentligen trott att jag sedan länge tröttnat på. När magnoliorna slår ut och luften fylls av körsbärsblom är det omöjligt att inte tycka om Lund. Om det är att jag är lättlurad och smått ytlig eller om jag är genuint förtjust är ytterst oklart.

ALEXANDRA ROSLUND

REGISTRATORERNA

Varje journalists mardröm är ogenomtränglig byråkrati. LU lider till viss del av en sådan sjukdom. Undantaget är registratorerna. De jobbar stenhårt med att få ut dokumenten som Sveriges äldsta studenttidning konstant vill ha, och gör det med värme och humor. Blommor och glada emojis till er med, kära registratorer.

VIKTOR WALLÉN

Lunds universitets studentkårer

Förbättra processerna för doktoranders förlängning!

Både universitetet och kårerna stoltserar ofta med vårt starka studentinflytande. Vi studenter är inblandade i fler frågor än vad högskoleförordningen kräver, vilket är ovanligt. Att studenterna ges möjlighet att inför publik betygssätta sin rektor är något universitetet är stolt över. Men det som mer sällan diskuteras är förutsättningarna att utöva det berättigade studentinflytandet.

UNDER ÅRET HAR vi tittat på hur förutsättningarna ser ut för doktorander att få förlängning.

I Högskoleförordningen lagstadgas det att doktorander ska få extra tid när de frånvarat på grund av exempelvis sjukskrivning, föräldraledighet eller utövande av studentinflytande. Efter en intern kartläggning konstaterar vi vad vi redan visste: möjligheten till förlängning varierar mellan doktorander och det är i praktiken svårt att få den förlängning man har rätt till.

I KARTLÄGGNINGEN TYDLIGGJORDES att oavsett anledning till förlängningsansökan, upplevs brister i processen. Informationen om ansökan är otydlig eller saknas, bedömningar görs på individbasis och det saknas fastställda riktlinjer för hur beräkning av förlängning ska göras, vilket kan skapa rättsosäkerhet.

LUS TITTADE SÄRSKILT på förlängning kopplat till studentfackliga uppdrag. Där framgår att

DETTA ÄR LUS

universitetets centrala riktlinjer för beräkning av förlängning är arbiträr, utdaterad, sällan använd, och eftersom den uppger ett specifikt spann dagar ofta leder till att fakulteter beviljar lägsta möjliga förlängning. Ofta används mötesprotokoll som verifiering av omfång, vilket inte tar hänsyn till beredningstiden inför mötena. Doktorander uppger också att förväntningarna som ställs på dem kring rapportering och beräkning är otydliga.

MEDARBETARE LYFTER OFTA till LUS att det är synd att vi har så få doktorander som studentrepresentanter. Men hur ska doktorander kunna engagera sig mer, när processen för ersättning för uppdragen är så otydlig? Om universitetet menar allvar med att höja doktorandengagemanget i vid Lunds universitet, måste handling vidtas för att underlätta för doktoranderna!

Lus kramar: alla som vi stött på under året. Tack för att vi fått förtroende att representera studenterna!

Lus sparkar: förkortade mandatperioder för universitetets styrelse. Den akademiska friheten måste värnas om!

I mörka syrefattiga korridorer på Health Science Center finner ni studenterna vid Medicinska fakulteten. Man kan tro att den här sortens förutsättningar har gjort att studiemotivationen börjar tryta. Men det är inte fallet, för i bakhuvudet hos studenterna ekar samma mantra: snart får vi flytta härifrån!

UNDER SOMMAREN FLYTTAR fakulteten in i nya lokaler i Forum Medicum och när studenterna är tillbaka i augusti kommer dörrarna stå öppna. Innanför dörrarna gömmer sig dock bara tre traditionella föreläsningssalar. Varför då, tänker du kanske? Jo, fakulteten har valt att satsa på en annan typ av pedagogik: aktivt lärande.

AKTIVT LÄRANDE ÄR en princip där studenten sätts i centrum. Studenterna får ett utökat ansvar att engagera sig i den egna inlärningsprocessen och delta i interaktiva moment som ökar förståelsen för ämnet. Detta uppnår man inte genom föreläsningar, utan genom interaktiva moment såsom teambaserat lärande och case-studier. Denna metodik kräver en annan typ av lokaler, så kallade active learning classrooms (ALC), som är precis vad som gömmer sig innanför dörrarna på Forum Medicum.

MEN DET ÄR inte så simpelt som att slänga in en föreläsare i en ALC-sal och hoppas på det bästa. Visst finns det lärare som längtar efter ALC-salar, men det finns även dem som tror att det fungerar bäst så som det alltid varit. Detta har kåren pekat på under året, bland annat på våra interna kvalitetsdialoger. Fakulteten behöver intensifiera sitt arbete med att rusta lärarna för förändringarna, annars sitter vi till slut bara med otroligt fina lokaler, som är otroligt dåligt anpassade för föreläsningar.

Lunds universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

EMMY SVENSSON, ORDFÖRANDE LUS ALVA SÖDERBÄCK, VICE ORDFÖRANDE LUS

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

Denna sida består av icke-redaktionellt material.

Corpus Medicum LOUISE LINDOFF, SSGI CORNELIA BÖRJESSON FREITAG, MF EMINA DOLOVCIC, VÅVS

Gör en intresseanmälan för att bli mentor i höst!

Pedagogiskt stöd söker just nu mentorer till studenter med extra utmaningar i sin studiesituation.

För att bli mentor är det önskvärt att du studerat några terminer och att du själv har en välfungerande studiesituation. Följande är meriterande:

• Lugn, trygg och tålmodig person

• God förmåga att planera och strukturera

• Erfarenhet av att motivera och coacha

• Kännedom om hur funktionsnedsättningar kan påverka studiesituationen.

Mer information om uppdraget och hur du gör en intresseanmälan: www.lu.se/bli-mentor

Studenthälsan tar inte sommarlov !

Om du mår dåligt av dina studier och behöver stöd i sommar kan du vända dig till oss på Studenthälsan.

Du når oss under våra telefontider eller genom att boka en samtalstid hela sommaren, utom vecka 31.

Mer information om hur du kommer i kontakt med oss hittar du på www.lu.se/ studenthalsan

Kämpar du med uppsatsen inför deadline?

Eller har du kanske en eller flera omtentor i augusti och undrar hur du ska hinna med allt plugg? Då är du välkommen att boka tid för handledning hos oss på Studieverkstaden.

Vi har öppet fram till den sista juni, och öppnar igen den 7 augusti!

Mer information om handledning hittar du på www.lu.se/studieverkstaden

Känner du till universitetets rum för stillhet och eftertanke?

Rum för stillhet och eftertanke är icke bokningsbara rum vid universitetet som erbjuder möjlighet till bön, kontemplation, meditation eller andra aktiviteter som kräver särskild stillhet.

Rummen är öppna för alla studenter och medarbetare, oavsett tro eller livsåskådning.

Du hittar rummen på

• Ekonomihögskolan, rum EC2:141

• Språk- och litteraturcentrum, rum

SOL:A022 (källaren i Absalon)

• Campus Helsingborg, rum C229

För mer information om rummen: www.lu.se/ rum-stillhet

FOTO: UNSPLASH

FOTO: JOHAN PERSSON

FOTO: KENNET RUONA

KORSORD

Bokstäverna i de gröna rutorna bildar ett tävlingsord.

Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 2 juni.

Den akademiska friheten är under attack

Att korta mandatperioden för universitetsstyrelser är ett angrepp på akademins oberoende som inte får accepteras, skriver Gröna Studenter.

Regeringens utbildningsminister Mats Persson (L) har på senaste tid inlett en attack mot den akademiska friheten. De egentliga skälen är oklara, men situationen bör göra alla vänner av akademin oroliga. Att regeringspartiernas studentförbund ännu inte tagit ställning mot utbildningsministern är oroväckande.

MANDATPERIODEN FÖR universitets- och högskolestyrelser runt om i landet kommer på regeringens direktiv mer än halveras. Svenska universitet är eniga i sitt ifrågasättande av det snabba beslutet. Av oklara skäl ifrågasätter regeringen nomineringsprocessen för universitetsstyrelsers ledamöter, och universiteten skriver i ett brev till regeringen: ”Vi rektorer för landets universitet och högskolor vill med kraft framföra vår kritik och tydliggöra vår syn på konsekvenserna av regeringens beslut att korta mandatperioderna för de externa ledamöterna i de statliga lärosätenas styrelser från tre år till 17 månader.”

LÄROSÄTENAS KRITIK ÄR tydlig. Mats Perssons beslut tolkas som ett misstroende mot styrelsernas kompetens och nuvarande modell. Man ser risker för mer politiserade styrelser och menar att det är en farlig utveckling. Vi håller med.

VI I GRÖNA STUDENTER står precis som vårt moderparti upp för fria och självständiga lärosäten, och vi ser med oro på vad som kan räknas som en attack mot den akademiska friheten. Med kortare mandatperioder får styrelser sämre förutsättningar för att kontinuerligt driva och leda lärosätena, vilket professionen tydligt påpekat.

DET ÄR SKRÄMMANDE hur märkbart tyst det varit från regeringspartiernas studentförbund i frågan. Som studenter bör vi alla stå upp för akademisk frihet och vi undrar verkligen var Liberala, Moderata och Kristdemokratiska studenter håller hus.

ETT EXEMPEL VI vill lyfta är ett pressmeddelande där österrikiska universitet vädjade till sin regering att ta vetenskapens varningar om klimathotet på allvar, med citat som: ”Fakta är överväldigande. Konkreta förslag och lösningar ligger på bordet. Nu måste handling följa” uppmanade de till förståelse för oron hos dem som protesterar i fredliga klimataktioner. Det är ett bra exempel på vad som kan ske när universitet vågar använda sin akademiska frihet till att stå upp för sin forskning. Inskränkningar i den akademiska friheten riskerar att leda till självcensur och färre forskare som deltar i det demokratiska samtalet.

MILJÖPARTIET HAR VARNAT för att högerpartier kan komma att minska utrymmet för den akademiska friheten, såsom vi sett i andra delar av världen. Men inte kunde vi tro att det skulle gå så här fort. Att Mats Persson säger i Agenda att det här är en del av en större politisk omläggning av hela samhället gör saken värre. Uppenbarligen har vi varit naiva när det gäller regeringens respekt för den akademiska friheten.

MATS PERSSON LYFTE globala säkerhetshot som en anledning till att korta universitetsstyrelsernas mandatperioder. Att utbildningsministern menar att detta är en säkerhetspolitisk fråga håller vi med om, det största hotet just nu är nämligen Mats Persson själv. En regering som gör ingrepp i landets vetenskapliga hjärta är i längden ett hot mot demokratin.

Anton Bylin Språkrör Gröna Studenter

Ella Berndes Språkrör Gröna Studenter Skåne

Axel Rombrant Språkrör Gröna Studenter Skåne

SKRIV TILL LUNDAGÅRD

Lundagård tar emot debattartiklar och insändare löpande.

Om du vill skriva till debattsidan finns mer information på lundagard.se/skriv-till-debatt.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta vår chefredaktör Viktor Wallén på viktor.wallen@lundagard.se.

Notera också att debattsidorna är redaktionellt obundna Lundagård, och enbart representerar skribenternas egna åsikter. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre språkliga ändringar i inskickade texter.

Det är skrämmande hur märkbart tyst det har varit från regeringspartiernas studentförbund.

Studentinflytandet är som vackrast om våren

Jag älskar våren. Det har jag alltid gjort. Dofterna (de gånger jag inte glömt allergispraya näsan), blommorna, det sirligt gröna, hoppet om en sommar i frihet och allt det andra som barfotavisan lovade mig som barn.

Våren är vacker och Lund är – av olika anledningar – som vackrast just då. Det handlar inte bara om de blommande körsbärsträden utanför Eden, om magnoliorna på universitetsplatsen eller om scillorna som erövrar varenda centimeter framför universitetsbiblioteket. Det handlar också om något annat. Något som jag inte riktigt kan sätta fingret på och som jag bäst kan beskriva som en atmosfär av hopp och längtan så stark att den nästan blir som ett eget väsen. Kanske formas den av tusentals människors längtan efter ledighet och kaprifoldoftande sommarnätter, efter en längtan att få komma hem eller – kanske tvärtom – att få resa bort? Kanske grundas den i hoppfullheten inför alla de avslutningar och inledningar som kommer att peka ut oräkneligt många nya riktningar

när hösten kommer? Vem vet? Vackert är det, oavsett.

Den lundensiska våren är fylld av traditioner och det är ingen överdrift att allt kulminerar den siste april med viss eftersläng den förste maj. Det kan säkert diskuteras vad som är vackert eller inte i just det firandet. En tradition är rektorsuppvaktningen den förste maj. För er som inte vet vad den går ut på så handlar det i stora drag om att studenterna då får möjlighet att offentligt och inför publik fritt bedöma, berömma och kritisera rektors och universitetsledningens arbete under det gångna året. Rektor får sedan ganska oförberedd svara på det som sagts. Studenternas kritik kan ibland vara vass men är samtidigt ofta saklig, genomtänkt och välformulerad.

Liberty in Lund

You have the freedom to navigate through academia, to take charge of your own development and see where your curiosity and assimilated knowledge will take you. You are free to enjoy what student life has to offer, free to pursue the possibilities of international mobility and free to explore new paths that may open up for you. Your student years are truly a time to appreciate and savour freedom in all its forms.

However, there is also a wider aspect. Academic freedom – the free choice of subjects for study and research – is essential in our efforts to understand, explain and improve the world and the human condition. Academic freedom is vital for a robust democratic society. And yet academic freedom and the other freedoms we associate with living in a democracy are under threat. Looking around the world, we observe the erosion of freedom and rights in many countries, and we see the rise of authoritarianism and its dire consequences.

Freedom is something we cannot take for granted. By its very nature, an open democratic society is always vulnerable to those who seek

Rektorsuppvaktningen har funnits i över 150 år – och det finns något mycket tilltalande i formatet. Nu menar jag inte det rent synliga. Det är förvisso jättefint med studentmössor, studentsångare, fanborgar, fakultetsgrodor och fontänporlande. Det är kanske inte så visuellt fördelaktigt, men ändå helt okej, att rektor och ledningen ställer sig till allmän beskådan på universitetshuset trappa. Det fina ligger i vad traditionen symboliserar och står för: studenternas mod, frihet, inflytande och delaktighet i universitets verksamhet. Rektorsuppvaktningen är en tradition vi ska värna om. Den är dessutom ett säkert vårtecken. Kanske det vackraste vi har i Lund.

Jimmie Kristensson, vicerektor med ansvar för kommunikation, kurage och karaktär

to undermine it. Beyond freedom being the power of living as you wish, there is a responsibility for us to safeguard it and never take it for granted. There is also a responsibility to make good use of our freedom – to address the major challenges of our time, to improve the world. And, as someone who is gaining knowledge that society needs, you will be in the best position to make the world a better place.

At the end of the academic year, you also have the freedom to relax and reset, and I wish you all an enjoyable summer.

Erik Renström, Vice-Chancellor

As a student in Lund, you have the freedom to gravitate towards subjects and topics that interest you – that you feel passionate about.

HEY STUDENT!

ADRIANA REYGADA Age: 32 From: Peru Studies: Economic development

You have your Master’s thesis deadline soon, are you nervous?

– Yeah, but I’m also happy because it has been quite a long process. It could be seen as a short time, I mean, it has only been two months, but it has felt like six months, or a life.

What is the most interesting thing you’ve learned during your education?

– I’m from Peru and there’s like a gap of knowledge in some areas of the world because they don’t produce enough research. And people that try to research face the challenge of lack of sources. It feels so good to produce something related to your own region.

What’s happening next?

– That’s a good question: I would like to try for a while to get a job here in Sweden. But I also feel like my home calls on me. An ideal job would be at a multinational organisation based in Latin America.

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

Mjauuu mjauuu…

Liten telefon på Kvalborg dopp ta

Ner i dasset – inte bra!

Skal i toan stannar kvar

Men mobilen fifflaren ändå tar Smidigt att den ändå var vattentät

Om än lite ofräscht

Vice och ordförande

Ny och företrädare

Nationell och lokal

Svårt med romantiska val Professionell relation blir lätt privat Gulligt eller lite desperat?

Röda tjafset verkar aldrig ta slut

Tissel om att kamrat ska slängas ut ”Skicka hen till Köpenhamn”

”Jag ska lista alla era namn!”

Sprickor i föreningsfasaden

Kanske splittring i brigaden?

Tomten uppåt åker

Men uppgift hen glömmer

Inte lätt att evenemang arrangera

När en genom dörrar inte kan passera

Farväl förenings-bukis och kleptoman

Hejdå spermaträdsdoftarn’

Katterna ut från borgen svansar

Löss och fifflare på borden dansar

Med det säger Morrhoppan tack

för denna termin!

Må sommaren bli ljuvligt fin! Morrhoppan

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund

Adressändring via Ladok

Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

HYR UT TILL EN STUDENT!

GIVANDE - KUL - UPPSKATTAT

Deltag i Soffkampanjen HT23 om du kan tänka dig att låna ut/hyra ut din soffa, en säng eller ett rum när behovet är som störst.

Vi förmedlar dina uppgifter till en behövande student under Arrival Day tisdagen den 15 augusti 2023.

Fråga oss om tips och råd gällande andrahandsuthyrning!

ANNONSERA GRATIS PÅ