Lundagård 2018 nr 01

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 1 2018

red0 att synas På Juridicum och Ekonomicentrum är stilen ”preppy” och bland humanisterna är en gammal kavaj aldrig fel. Lundagård synar studenternas kläder – och fördomarna kring dem. Sid 15-19

dangerous fashion

studenter får rätt

nationerna växer

Read about the global consequences of today's cheap fashion. Page 30-31

Flera år av dålig undervisning och påhopp – nu är kampen över. Sid 6-7

Helsingkrona är numera störst och VG lockar återigen flest novischer. Sid 8

1 Ettan.indd 1

2018-01-21 22:13

DRÖMMER DU OM ATT BLI BYRÅKRAT ELLER SAMHÄLLSBÄRARE? Kalla det vad du vill. Vi är fackförbundet som vet hur du får drömjobbet i staten.

Bli studentmedlem hos oss, nu helt gratis! st.org/student

GULDSAXENSALONG

KR

STUDENTPRIS

KLIPPNING | FÄRGNING | PRODUKTER

Välkommen till Victoriastadion!

I vårt gym kan du träna till mycket förmånliga avgifter. Vi har styrkemaskiner samt utökning av konditionsparken med flera löpband, crosstrainers, stepmaskiner och motionscyklar. Billigaste avgifterna i stan?! Generösa öppettider!

Terminskort 520 kr

Drop in & Tidsbokning Mån-Fre 10-18 Lör 10-17 046-270 07 47 | 076-424 99 98

(studentpris giltigt t.o.m 3/6 2018)

Motionsturneringar VT 2018

Dags att anmäla lag till vårens motionsturneringar i innebandy, innefotboll och volleyboll. Turneringarna genomföres i Victoriastadions idrottshallar och omfattar såväl seriespel som cupturnering. T-shirt till samtliga seriesegrare och cupsegrare.

Sista anmälningsdag: Turneringar i innebandy, innefotboll och volleyboll - fredag 2/2.

Anmälan/Avgifter/Lag: Innefotboll 1400 kr, innebandy 1140 kr och volleyboll 1140 kr.

Anmälan via hemsidan www.lugimotion.se

• Våra erfarna frisörer har klippt Lunds studenter i tio år.

• Vi har studentvänliga priser på klippning, färgning och hårprodukter.

• Välkommen till våra centrala lokaler på Klostergatan 11 bredvid Grand Hotel.

BESÖK OSS OCH MÅ BÄTTRE!

LUGI Motionscenter Victoriastadion, Lovisastigen 2–4 046-16 22 30 • www.lugimotion.se

2-3 Annons + ledare.indd 1

2018-01-21 21:23

ledare lundagård rättar I Lundagård nummer 7 2017 skrevs det felaktigt i en artikel om studenters sjukskrivningar att Försäkringskassan har ett rehabiliteringsansvar för studenter. Som det är i dagsläget är det ingen som har ett ansvar för att studenter får ta del av rehabiliteringsåtgärder.

att inte välja är också ett val Jag har gett upp. Jag har verkligen gett upp att ens försöka planera min outfit för nästkommande dag. Det slutar alltid med att jag tar på mig något annat, helst efter en stressad genomgång av halva min garderob.

När jag var fem år gav min mamma också upp. Hon gav upp att försöka lägga fram kläder till mig på morgonen.

Det slutade ändå alltid i skrik, bråk och att jag gick hemifrån iklädd något i stil med storblommiga tights, en lila kjol och en rosa collegetröja.

ATT INTE BRY sig om sina kläder är nämligen också ett val.

Vi klär oss som vi vill bli uppfattade, och hoppas att folk uppfattar det så. Det blir tydligt när man pratar med studenter och frågar dem hur de skulle beskriva sin stil, och sedan beskriva hur de tror andra uppfattar den.

MÅLET FÖR MIG på den tiden var att mina kläder skulle

MEN MODE, KONSTANT förnyelse och

hålla ”hopptestet”. Detta innebar att när jag provade byxor hoppade jag några gånger för att säkerställa att de skulle sitta uppe ordentligt även när jag sprang runt och lekte. För att kunna hoppa, springa och klättra var viktigt för mig och den jag var då.

behovet av att köpa nya kläder för att uppfylla en identitet kan också ha en smutsig baksida. Massproduktionen av textil och kläder sker inte sällan långt borta ifrån Sverige.

Vi ser därför inte den negativa påverkan detta kan ha på miljön och människor som arbetar inom industrin. I Anna Hamiltons reportage på sidan 30-31 kan du läsa mer om hållbarhet och klädproduktion.

"Samma byxor som jag ratade i går känns plötsligt perfekta i dag. "

PROCESSEN MED ATT klä på mig i dag är om möjligt ännu mer komplicerad. Även om den inte innefattar bråk och gråt. Samma byxor som jag ratade i går känns plötsligt perfekta i dag. Jag tycker att min stil varierar från dag till dag men andra skulle säkert inte ha några problem med att sätta mig inom ett visst fack.

JAG ÄR GRYMT imponerad av alla de som vi intervjuat till

modereportaget på sidan 15-19, och deras öppenhet till att beskriva sin egen stil. Tack även till er som sa att ni inte hade någon stil.

LIZA BERGENFELZ WEBBREDAKTÖR

lundagård nr 1 2018

Råttbekämpning på Delphi Robotar som på löpande band bygger ihop mobiltelefoner, är det framtiden? Forskning om detta ingår i det hypade området AI (artificiell intelligens). Givetvis bedrivs det även på Lunds universitet forskning inom AI i en mångfald.

Forskningen sid 11

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Felicia Green felicia.green@lundagard.se Redaktör Simon Appelqvist simon.appelqvist@lundagard.se Webbredaktör Lisa Bergenfelz lisa.bergenfelz@lundagard.se Redaktion Jonas Jacobson, Filippa Werner Sellbjer, Oskar Madunic Olsson, Jacob Andersson

Under hösten har boende på AF Bostäders studentområde Delphi fått erfara mindre trevliga gäster.

Nyheter sid 7

Pest eller kolera, vad är egentligen värst? Plock sid 9

Med brädspelen i centrum

Klädesplaggen vi minns – och kanske helst glömmer.

"Det är väl några som behållit spel hemma men det är inget jag kommer försöka utreda direkt."

Shuttter shades, pastell-chinos och trekvartleggings. Kulturredaktionen minns tillbaka på gårdagens modeplagg.

Föreningen sid 10

Nöje sid 24

Medarbetare detta nummer Abigail Allen, Karin Berg, Nilla Bjädefors Butler, Élodie Chagrot, Hannah Edborg, Magnus Göransson, Anna Hamilton, Oliver Hugemark, Malin Johannesson, Julia Juväng, Vendela Källmark, Louise Lennartsson, Nina Morby, Morrhoppan, Henrik Nilsson, Åsa Palmborg, Henrik Pehrsson, Aydin Ramezani, Caroline Roos Bergman, Emil Sandgrim, Eric Sarkar Nilsson, Molly Svensson, Isabel Vinterbladh, Karin Winblad, Anni-Elina Vänskä, Q, Quatten Omslag: Magnus Göransson.

Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 076-133 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 22 januari 2018.

Deadline nr 1/2018 12 januari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten www.ts.se att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 37 600.

Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

Därför får du inte Lundagård - Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta lundagårds annonsansvarige på 076-1344020 Redigering: Nina Morby

2-3 Annons + ledare.indd 2

lundagård nr 1 2018

3

2018-01-21 21:24

FOTO: MAGNUS GÖRANSSON

dec & jan i korthet

17-12-14

EBBA WITT-BRATTSTRÖM OM METOO

Lundagård träffade författaren och professorn Ebba Witt-Brattström som bland annat pratade om metoo och kvinnors plats i litteraturen.

18-01-19

17-12-08

DYRARE ATT BO HOS AF BOSTÄDER Resultatet av hyresförhandlingen mellan Hyresgästföreningen och AF Bostäder blev en höjning av hyrorna med 1,5 procent från och med den 1 januari 2018. För en lägenhet med en hyra på 5000 kronor kommer det innebära 75 kronor mer i månaden.

138 000 kr... ...är den genomsnittliga skulden bland CSN-låntagare boende i Sverige.

SKÄMTSAMMA TIPS TILL NYA STUDENTER SAMLAS UNDER #NOVISCHTIPS

18-01-16

Jodel är ett välanvänt anonymt diskussionsforum bland studenter i Lund.

Appen har tidigare år använts som en erfarenhetsbank vid terminstart där rutinerade studenter ger råd till novischer. I år tycks dock lockelsen att skoja trumfa välviljan och humoristiska missvisande tips samlas under hashtagen #novischtips.

17-12-14

STUDENTORGANISATIONER FÖR MUSIKHJÄLPEN Flera studentföreningar i Lund engagerade sig under december i 2017 års Musikhjälpen. Studentradiostationerna Stampus FM och Radio AF var två av de organisationer som samlade in pengar.

"Många inom kultursektorn, alltså den sektorn 18-01-13 som de vi utbildar jobbar i, var bland de allra första att sluta upp kring metoo."

– sade Anna Lyrevik efter hon deltagit i ett möte på Utbildningsdepartementet. På mötet diskuterades bland annat kränkningar och sexuella trakasseier inom konstnärliga utbildningar.

nyheter från www.lundagard.se 4 lundagård nr 1 2018

4-5 webb.indd 1

Redigering: Lisa Bergenfelz

2018-01-21 21:25

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

FOTO: MAGNUS GÖRANSSON

news from www.lundagard.se/en 18-01-10

INTERNATIONAL STUDENTS ARRIVE IN LUND At the beginning of every semester, The International Desk at Lund University organize Arrival Day.

FOTO: GIULIA MASCIAVE

“I chose Lund because I wanted to study far from home”

This semester the event was hosted at Ingvar Kamprad Designcentrum. Together with many volunteering students the University welcomed about 600 international students to Lund on the 9th of January.

– Lauren Bennett from Australia, student of Economics.

17-12-06

18-01-12

FÖRFATTARPORTRÄTT

POPULÄRAST I VÅR Antagningsstatistiken för studier vid Lunds universitet vårterminen 2018 visar att juristprogrammet är populärast, psykologprogrammet kräver högst gymnasiebetyg och läkarprogrammet kräver högst resultat på högskoleprovet.

Populäraste programmen baserat på antal behörigt sökande:

FOTO: PRESS/TONI HÄRKÖNEN

Sofi Oksanen om sitt brev till Melania Trump, Finlands nationella minnen, ockupation och varför kärleksrelationen återkommer i hennes verk.

18-01-12

ÅRETS MEST LÄSTA Ann Heberleins uppsägning, lektorer som uttalar sig på sociala medier, hur man kan tjäna tusentals kronor på sin deklaration och studenters förakt mot de utan högre utbildning lockade till läsning.

1. Juristprogrammet 2. Läkarprogrammet 3. Psykologprogrammet 4. Socionomprogrammet (studieort: Lund) 5. Ekonomie kandidatprogrammet

18-01-18

4. Deklarera smart som student 2 5. Pöbelförakt i studentbubblan

”FÅR DU NÅGONSIN dåligt samvete när du tar flyget?” frågar jag en vän medan hon resolut knuffar ner resterna från en sallad i komposten. ”Nej, aldrig” svarar hon efter en kort tystnad. Kvällen fortsatte därefter som om ingenting hade hänt.

I EFTERHAND KOM jag att tänka på Magnus Bards teckning Resa är roligt från Dagens nyheter. Bilden visar två morföräldrar som vinkar farväl till sina barnbarn på en flygplats. ”Nu mina små älsklingar ska mommo å moffa ut och flyga igen – och förstöra ännu mer klimat åt er raringar” säger mommo medan hon pussar barnbarnet på kinden.

STUDENTLIVET TILL TROTS har de flesta råd att ta en weekend till en nedskräpad strand för att uppleva absolut noll kultur. Den typ av dråplig ärlighet som Bard gestaltar uteblir dock som regel när ens vänner väljer luftvägen. Tvärtom hör man hur folk stoltserar över att vara medvetna i samma andetag som resan återberättas. Med tanke på att det inte finns effektivare sätt att förstöra planeten på är kombinationen något märklig.

DEN TYSKA FILOSOFEN Heidegger myntade ett för ämnet centralt begrepp vid namn Sorge (ungefär översatt till omsorg). Han menade att man genom att ta andras liv på allvar tillfälligt kan glömma ångesten inför val som är en oundviklig del av livet. Bara genom att verkligt bry sig om andras öden, att känna omsorg om andra, kan livet få mening.

Kanske hade inte studenterna behövt fylla sitt inre tomrum med långväga odysséer om de verkligen brydde sig om sin omvärld.

NÄR MAN ÅSIDOSÄTTER sitt agerandes konsekvenser

till fördel för att få bada i ljummet vatten är man inte bara egoistisk, utan även barnslig. Uttjatade svar på vad mognad innebär så som att ”ta ansvar”, ”konsekvenstänk” och ”hänsyn” går alla stick i stäv med att ta flyget. I Bards illustration är det morföräldrarna som är infantila snarare än barnbarnen själva.

konsekvenser för andra och modifierar sitt agerande utifrån dessa insikter. Vi bemedlade jättebebisar måste just därför avvänjas från vår orimliga snuttefilt. När nappen ersätts med en vision om att skapa en bättre värld blir separationen som tur är lättare.

1. Ann Heberlein lämnar Lunds universitet

3. Lektor kritiserar studenters krav på kvinnliga perspektiv

Att skylla ifrån sig och vägra se kopplingen mellan agerande och utfall är ett gängse beteende bland vuxna trots att nappen borde ha slängts för länge sedan.

Studentkrönikör Filippa Werner Sellbjer skriver om att ta flyget som den värsta sortens hyckleri.

EN VUXEN PERSON förstår vad ens agerande ger för

De fem mest lästa artiklarna år 2017 på lundagard.se:

2. Deklarera smart som student

Såklart är det roligt att resa

FYRA IMAGINALA MÅNADER KVAR Komikern Lena Frisk hjälpte karnevalisterna att räkna ner till Lundakarnevalen 2018 och gav dem en Pippiperuk att sätta upp i sin drömfångare.

TROTS ATT ALLA vet att det är roligare att fira jul i Phuket än i Växjö.

KRÖNIKA 17-12-22 FILIPPA WERNER SELLBJER

lundagård nr 1 2018

4-5 webb.indd 2

5

2018-01-21 21:26

nyheter

Lärare tvingas sluta efter studentklagomål Kåren: ”Sorgligt att vi inte tagits på allvar tidigare”

FOTO: HANNAH EDBORG

Studenter på sjuksköterskeprogrammet slår larm om att en lärare håller undermåliga föreläsningar och inte kan ta kritik från studenter utan att gå till motattack.

Studentkåren har påtalat problemen under flera år, men det är först nu som institutionen väljer att agera.

- Bara 20-30 studenter av 100 kommer tillbaka efter att läraren hållit sin första föreläsning. Man får inte ut något av det.

SÅ BESKRIVER MAJA, student på sjuksköterskeprogrammets första termin, studenternas reaktioner på lärarens undervisning.

- När jag kom hem från första föreläsningen funderade jag på om jag inte skulle hoppa av och söka till sjuksköterskeprogrammet i Malmö i stället, säger Majas kursare Lisa.

Missnöjet med en av lärarna på sjuksköterskeprogrammets första termin är starkt och utbrett. Studenter menar att hen är ostrukturerad, inte tar vara på föreläsningstiden och har svårt att ta kritik.

- Om någon framför synpunkter har läraren taggarna utåt och kan gå till personangrepp mot studenten, säger Lisa.

LÄRAREN FUNGERAR ÄVEN som så

6

lundagård nr 1 2018

6-7 NyheterSSK/Råttor 2.indd 1

innan. Frågan är om han kommer vilja göra det igen. Lärarens beteende fick mig att skämmas över att komma från Lunds universitet, säger Anton.

Läraren har även varit inblandad i ett diskrimineringsärende efter att ha bemött frågor från en hörselskadad student på ett sätt som flera studenter uppfattat som förlöjligande.

ansvar för studenternas psykosociala arbetsmiljö inte längre kan försvara att läraren får fortsätta i undervisningen.

Hon berättar att man från institutionens sida försökt påverka läraren genom dialog under en längre tid, utan framgång.

- Vi hoppades att det kunde bli bättre, men det finns alltid en

gräns. Jag har vetat om att det funnits problem ett tag nu, men det som kommit upp i diskussioner med studentrepresentanter den här terminen har varit av en annan magnitud än det jag har känt till tidigare, säger Eva I Persson.

DET STÅR NU klart att läraren inte

kommer att få fortsätta underFOTO: MAGNUS GÖRANSSON

kallad klinisk lärare, vilket innebär att hen är med och bedömer de studenter som haft verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på ett av Region Skånes sjukhus. Bedömningen sker tillsammans med studenten och dennes handledare. För Anton, som är student på sjuksköterskeprogrammets tredje termin, blev mötet mellan läraren och handledaren jobbigt.

- Läraren och handledaren hade delvis olika uppfattningar om vad jag borde kunna. Det ledde till att läraren liksom gick till angrepp och ifrågasatte min handledares kompetens. Min handledare, som var en nyutexaminerad sjuksköterska, tog riktigt illa vid sig. Han hade aldrig handlett en student

Vårdvetenskapliga studentföreningens presidium: Tyra Öhrman, David Persson och Matilda Byström.

PÅ VÅRDVETENSKAPLIGA STUDENTFÖRENINGEN (VÅVS) har proble-

men med läraren varit kända under lång tid. Protokoll från olika sammanträden visar att studentrepresentanter tog upp frågan med institutionen redan hösten 2015. Sedan dess har den varit uppe gång på gång, utan att något hänt. Fram tills nu.

Eva I Persson, ordförande i programnämnden för omvårdnad, radiografi samt reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, skriver nämligen i ett beslut från början av november att hon med hänsyn till studentklagomålen och sitt

Problemen på sjuksköterskeprogrammet har pågått under flera terminer.

Redigering: Oskar Madunic Olsson

2018-01-21 21:27

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

"Vi hoppades att det kunde bli bättre, men det finns alltid en gräns."

om du har problem med en lärare ▶▶ Lunds universitets studentkårers (Lus) studentombud Anders Törnkvist rekommenderar studenter som är missnöjda med en lärare att kontakta den kurs- eller programansvarige för kursen i fråga. ▶▶ Om det inte hjälper, eller om man blivit utsatt för trakasserier eller diskriminering, kan man kontakta prefekten eller dekanen som är ansvarig för arbetsmiljön på institutionen respektive fakulteten. ▶▶ Som student kan man även få hjälp av studentkåren eller av studentombudet, som är vana att driva studentfrågor gentemot universitetet. ▶▶ Ett tips är att använda studenträttighetslistan som finns på universitets hemsida och i tryckt form. ▶▶ Om det är lämpligt kan man förstås också prata direkt med läraren i fråga.

visningen. Lena-Karin Erlandsson, prefekt för institutionen för hälsovetenskaper, säger till Lundagård att det ännu inte är klart vad läraren kommer att jobba med framöver, men att man arbetar på att lösa situationen på bästa sätt både för medarbetaren och för institutionens studenter.

PÅ VÅVS ÄR man glada att institutio-

nen väljer att agera, men kritiska till att det sker först nu.

- Det är sorgligt att vi inte har tagits på allvar tidigare. Jag hoppas att det nu blir en varaktig förändring, säger David Persson, ordförande för VÅVS.

Fotnot: Lundagård har sökt den kritiserade läraren för kommentarer. Maja, Lisa och Anton heter egentligen något annat.

TEXT OSKAR MADUNIC OLSSON Redigering: Nina Morby

6-7 NyheterSSK/Råttor 2.indd 2

Boende på Delphi har under hösten haft problem med råttor. Arkivbild.

Råttbekämpning på Delphi ger resultat Under hösten har problematiken med råttor varit stor kring området vid Delphi, där många studenter bor. AF Bostäder har vidtagit åtgärder som nu visat sig vara effektiva mot de fyrbenta skadedjuren.

Råttornas förekomst runtom i Lund har under senare år ökat, vilket flera medier har skrivit om tidigare. Skadedjurens existens har bland annat märkts vid Delphi, ett av AF Bostäders studentboenden.

För råttor är det enkelt att exempelvis ta sig in i fastigheter genom ett hål lika stort som en enkrona, hoppa en meter utan avsats samt klättra flera våningar genom ett lodrätt avloppsrör.

ENLIGT ROSE-MARIE STOLPE,

– I NOVEMBER kunde jag vis-

sa morgnar se tre-fyra råttor på väg till skolan. Alla i min korridor har märkt av problemet, säger Thomas Nielsen, boende i en av Delphis studentkorridorer.

I REGEL SÄGER man att andelen råttor överstiger invånarantalet i en stad, vilket i Lund kommuns fall landar på över hundra tusen. Två råttor kan tillsammans ge upphov till tusen avkommor på ett år. Problemen dessa skadedjur medför är både i form av ätskadade elledningar och smittspridning via urinen i de fall där de förekommer inomhus.

boutvecklingschef på AF Bostäder, började problemet med råttor redan i höstas och har sedan dess minskat till följd av de åtgärder som vidtagits.

– Vi har jobbat med att hitta insatser för att minimera problemet. Detta i form av att gå ut med information till hyresgäster och försöka berätta för dem vad de ska tänka på, exempelvis att sopsortera bättre och se till att inga matrester hamnar utanför skräpcontainrarna.

Utöver information till studenterna har hjälp från Anticimex vidtagits för att få bukt med problemet på en

mer grundläggande nivå.

– Vi har satt in grindvakter för att hindra råttorna från att ta sig in i våra ledningssystem, satt in specialbyggda spjutfällor i avloppssystemen, installerat fällor med elektriska impulser som fångar och avlivar råttorna och placerat ut speciella betesstationer efter tillstånd från kommunen via Anticimex. Vi har även gjort lövrensningar och röjt i alla buskage och häckar runt fasaderna, säger Rose-Marie Stolpe.

PROBLEMET HAR FRÄMST förekommit i utemiljön kring Delphi och bara enstaka incidenter har handlat om råttor inuti korridorerna.

– Vi vet inte varför just Delphi har varit extra utsatt.

Det är ett samhällsproblem, säger Rose-Marie Stolpe.

TEXT NINA MORBY FOTO JONAS JACOBSON lundagård nr 1 2018

7

2018-01-21 21:27

nyheter

Helsingkrona är Lunds nya nationsgigant

Trenden har vänt. Höstterminen 2016 drabbades alla nationer utom Helsingkrona nation av ett medlemstapp. Men under 2017 har majoriteten av nationernas medlemsantal ökat.

Helsingkrona är numera Lunds största nation och kampen om novischerna vann, liksom 2016, Västgöta nation.

Antalet medlemmar hos Studentlundsnationerna ökade under hösten 2017 med nästan sex procent. Det betyder att 1239 fler studenter valde att skriva in sig på en Studentlundsnation jämfört med samma period 2016. Den totala ökningen av antalet novischer vid Lunds universitetet ökade endast med 85 studenter och det har därför liten betydelse för uppgången.

Helsingkrona nation knep förstaplatsen som största nation och petar därmed ned Lunds nation till en andraplats.

– Det känns givetvis bra, även om vi inte har lagt så stort fokus på det. Vi har bara fortsatt försöka få så många som möjligt att bli medlemmar hos oss, säger Axel Johnson, kurator på Helsingkrona nation.

EN EFFEKTIV, MEN oväntad metod,

har varit att reducera öppettiderna på Helsingkrona nations expedition.

– Genom att ha öppet två timmar om dagen i stället för åtta kan vi fokusera mer på vårt arbete under de timmar vi har stängt.

När vi väl har öppet kan vi vara mer välkomnande mot de som kommer in. Det är något jag skulle 8

lundagård nr 1 2018

8 Nyhet_TRF.indd 1

rekommendera andra nationer att också göra, säger Axel Johnson.

Ett dragplåster till nationen har varit Schlagerklubben, som sett till antal personer man får ta in, är Lunds största klubb.

– Just nu gillar folk Melodifestivalen, men man vet ju inte hur länge det håller i sig, säger han.

VÄSTGÖTA NATION HAR två år i rad

varit det populäraste valet bland universitetets novischer, och under hösten valde 1027 nya studenter att skriva in sig på nationen.

– Det är extremt kul att så många väljer oss. Bland annat har vi jobbat mycket för att ha så låga trösklar som möjligt för folk att bli aktiva, säger Joakim Cedergren, kurator på Västgöta nation.

Han tror framförallt att det är nationens breda utbud av aktiviteter som attraherar Lunds nykomlingar.

– Vi har ett brett utbud som inte bara riktar sig mot dem som vill gå på pub och klubb. Till exempel ordnade vi en blodbuss så att våra medlemmar kunde bli blodgivare. Det var väldigt populärt, säger Joakim Cedergren.

– Utöver det har vi även satsat mycket på att anordna olika

TEXT SIMON APPELQVIST ILLUSTRATION ABIGAIL ALLEN

idrottsevenemang, fortsätter han.

Under höstterminen 2016 tappade samtliga nationer, förutom Helsingkrona, medlemmar.

Under 2017 var det dock endast tre Studentlundsnationer som krympte: Kristianstads, Hallands och Blekingska.

– För oss har det gått upp och ner varannan termin, men det är svårt att säga vad det beror på, säger Fanny Stevenhag, kurator på Blekingska nationen.

Hon tror att en anledning till medlemstappet är nationens geografiska läge.

– Många går till den nation som ligger närmst, antingen sitt boende eller där man studerar. Att AF Bostäder sålde delar av Vildanden, som också ligger på andra sidan stationen, kan ha bidragit till minskningen, säger Fanny Stevenhag.

STUDENTERS

BOENDESITUATION

är något som kuratorn för Kristianstads nation, Katrin Sörensen, också pekar ut som orsak.

– Vid inskrivningen var det många som frågade om vi har novischlotteri och det har vi ju inte.

Det var en extrem boendesituation under hösten och många var

desperata efter bostad. Sen finns det förstås andra mindre orsaker som vi behöver jobba mer på, säger Katrin Sörensen.

Exempelvis kommer nationen göra en stor renovering under våren.

– Det hoppas vi ger tillströmning kommande hösttermin, säger Katrin Sörensen.

DAVID FRÖDIN, ORDFÖRANDE för

nationernas samarbetsorgan Kuratorskollegiet, tror att ökat samarbete mellan olika aktörer inom Studentlund och användandet av sociala medier i marknadsföringen har bidragit till den positiva trenden.

– För fem, sex år sedan började nationerna att tillsätta personer som ansvarar för marknadsföring inom sociala medier och det tror jag har gjort väldigt mycket skillnad. Att marknadsföra oss utåt är en av våra kärnfrågor, säger David Frödin.

Men om det ökade medlemsantalet är ett bevis på en positiv trend är dock för tidigt att säga.

– Det kan vi säga först om tre, fyra år eftersom det kan finnas många tillfälligheter som vi inte vet om just nu, säger David Frödin.

Redigering: Simon Appelqvist

2018-01-21 21:28

plock

? frågan

Pest eller kolera?

Pest eller kolera är ett talesätt för att beskriva ett val mellan två icke önskvärda utgångar. Men vad ska man egentligen välja mellan de två? Lundagård har pratat med Lars Björck, professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet för att få klarhet i frågan.

Pest eller kolera, vilket är värst?

– Om man insjuknar i dessa sjukdomar, och det finns kvalificerad medicinsk behandling så är bägge fullt behandlingsbara.

Men om behandling inte finns, så är dödligheten stor i båda fallen. Det man dör av i kolera är att man förlorar vätska och salt. Om man får en adekvat behandling så är det nästan ingen som dör i kolera.

– Då är det nog värre med pest, utan att jag har några siffror på det. Både pest och kolera kan behandlas med antibiotika eftersom man får infektionerna av bakterier. Men om man befinner sig i ett akut skeende och har insjuknat i kolera så hinner inte

gerdöden. Det är loppor som sitter på råttorna som för bakterien vidare och ger den till människor.

antibiotikan verka. Då är det i stället de stora vätskeförlusterna som ska behandlas.

Vad är det man drabbas av i pest?

– När det gäller pest så finns det olika former. Det finns en variant som heter böldpest, och en som kallas för blodpest. Om blodpest lämnas obehandlad så är dödligheten nära 100 procent.

– Böldpest är lindrigare i sitt förlopp men ändå allvarlig och med höga dödstal om man inte får tillräcklig behandling. Det var

dessa former av pest som vi kallade för digerdöden som utplånade nästan en tredjedel av Europas befolkning.

Hur får man infektionerna?

– När det handlar om kolera så är det nästan alltid kolerabakterier i förorenat vatten.

– Typiskt för koleraepidemier är att det bryter ut i samband med krig eller naturkatastrofer då de sanitära förhållandena sjunker drastiskt. Pesten sprids oftast via gnagare, till exempel råttor som var fallet under di-

Om du hade varit tvungen att välja?

– Det är en svår fråga som det inte finns ett rakt svar på. Det finns som sagt olika allvarliga former av de här sjukdomarna.

Lindriga typer av kolera kan man i vissa fall behandla själv genom att dricka vatten och få i sig salt.

Men sen finns det allvarligare kolera där man dör inom ett dygn om det lämnas obehandlat.

– När det gäller pest så är böldpest en infektion av lymfkörtlarna, medan blodpest innebär att bakterierna finns i blodet och i hela kroppen och därmed mer allvarlig. Men i Sverige har vi haft mindre än tio fall av kolera de senaste tjugo åren. Pest tror jag inte att vi har haft överhuvudtaget i modern tid, säger Lars Björck.

TEXT HENRIK NILSSON ILLUSTRATION ÉLODIE CHAGROT

LUNCHTESTET: Malmö nation Matsalen på Malmö nation är full av hungriga gäster som väntar på terminens första lunch, trots att klockan bara är några minuter efter tolv.

ATMOSFÄREN INNEHÅLLER LIVLIGA diskus-

komplettera dess något dåliga förekomst i lasagnen. Maten innehåller allt man kan förvänta sig av en vegetarisk lasagne: tomat, lök, squash och rikligt med ost. Huvudrätten serveras solo, utan kaffe eller snabba kolhydrater till efterrätt. Det gör att hungerkänslan återkommer tidigare än den gör vanligtvis, eftersom portionerna är ganska små.

sioner mellan utbytesstudenter och ett lugn som skvallrar om lättnaden efter de sista skrivna tentorna.

På dagens meny står Mycket ost på lasagnen vegetarisk lasagne till HELHETSINTRYCKET ÄR en kostnad av 30 kroTROTS detta positivt. nor. Jobbare på natioKanske tack vare någon nen är tillmötesgåeni köket som bestämt sig de. Vid bardisken finns för att vara extra geneInget kaffe eller kaka en lapp som ursäktar rös med osten eller kanatt diskmaskinen är ur ske för att vårterminen funktion och att masnart infunnit sig. Eller ten därmed serveras på kanske för att det går papperstallrikar. alldeles utmärkt att äta en vegetarisk, god lasagne i Lund för 30 kronor en vanlig onsdag.

FÖR SMAKEN SPELAR det dock ingen roll, lasagnen är mycket god trots sin anspråkslöshet. Dock saknas salt vid borden för att QUATTEN

bäst

Var: Malmö nation När: Onsdagen den 10/1 Serveras: Vegetarisk lasagne Pris: 30 kr Variation: Enbart en rätt serverades Efterrätt: Utebliven Quatten betygssätter Mat: 3: God men dåligt saltad och aningen liten portion Service: 3: Bra Atmosfär: 4: Studentikost möter fjällstuga mitt i stan Totalt betyg: 3 Quattens betygsskala:

1: Dåligt 2: Okej 3: Bra 4: Väldigt bra 5: Fantastiskt

Redigering: Nilla Bjädefors Butler

9 plock Fråga/Lunch.indd 1

sämst

lundagård nr 1 2018

9

2018-01-21 21:31

föreningen

André, Ludvig, Tor och Simon samlas på torsdagar i en källarlokal på LTH för att spela tillsammans. Här är de mitt uppe i en omgång av strategispelet Concordia.

Med gemensamheten i brädspel Konkurrens och konflikt på spelbordet. Men ganska trevlig stämning i övrigt.

Så ser torsdagskvällar ut för medlemmarna i spelföreningen Lair.

LUDVIG RAPPE ÄR spelföreningen

Lairs ordförande och har varit aktiv i drygt tre år. Föreningen träffas varje torsdag klockan 18 i iDét i E-husets källare på Lunds tekniska högskola (LTH) och har funnits sedan 1982.

– Jag har nästan varit här varje gång sedan jag först kom hit. Jag hade läst om Lair på affischer i E-huset men lyckades ofta skjuta upp att faktiskt komma. Jag ville se om det var kul och det var det, säger Ludvig Rappe.

IDÉT ÄR ETT stort ljust rum och

fungerar som en samlingslokal för D-sektionens teknologer.

Några bord bort sitter studenter och spelar Warcraft, med läskburkar och inplastade mackor som energikällor. Cirka 20 personer ses som regelbundna deltagare men som mest har drygt 40 personer närvarat under en spelkväll.

DET ÄR EN hög andel LTH-studen-

ter som är med på spelmötena, vilket är naturligt eftersom föreningen Lair håller till i LTH:s 10

lundagård nr 1 2018

10-11 Forskn_Förening.indd 1

lokaler. Även icke-studenter är välkomna till föreningen som riktar sig till alla som gillar att spela brädspel och umgås.

– Det är inte bara LTH-are som kommer, men visst är det många.

Det gör ju också att samtalen när vi spelar kan bli rätt intressanta, om det är många som delar liknande intressen, säger André Nilsson.

CONCORDIA ÄR VAD som spelas

denna kväll. Spelplanen visar upp en karta över södra Europa, Nordafrika och Mellanöstern. Eller Gallia, Mavretania och Asia som platserna kallas i det spel som utspelar sig under den Romerska eran. Spelet är inte direkt konfliktstyrt men Ludvig Rappe och de andra beskriver det som passivt aggressivt. Att spela konfliktspel kan ibland skapa dålig stämning, menar gruppen.

ETT POPULÄRT SPEL som påminner om Concordia är Settlers of Catan.

– Settlers är mer slumpbaserat än Concordia. Det är en fördel eftersom det blir svårare för oss att sitta och räkna på olika sannolikheter, säger André Nilsson skrattande.

spel. Efter ett par år av trög utveckling och bristande kreativitet har gräsrotsfinansiering väckt liv i brädspelsvärlden. Människor vill stödja nya idéer och en mängd spel produceras i dag.

EN KÄRLEK TILL brädspel förenar LAIR HAR EN gedigen samling

spel. Föreningen får 1500 kronor i bidrag per år vilket räcker till att köpa in fyra, fem spel varje år.

Utöver det händer det att människor bidrar med brädspel hemifrån och det går alldeles utmärkt att låna hem spel. Över 200 spel finns till föreningens förfogande.

– Men vi ligger några spel back när det gäller Settlers of Catan. Det är väl några som behållit spel hemma men det är inget jag kommer försöka utreda direkt, säger André Nilsson.

ANDRÉ NILSSON SER positivt på

dagens marknad vad gäller bräd-

Lairs medlemmar men enligt André Nilsson finns dock ett spel som framkallar andra känslor, nämligen spelet Set. Det finns ingen möjlighet till strategiskt tänkande vilket ses som negativt av gruppen.

– Set är ett spel som få älskar.

Det finns de som säger att de hellre går till tandläkaren än att spela Set, säger André Nilsson.

Halvvägs in i Concordia frågar jag hur det går i spelet.

– Vi vet inte, det är lite svårt att säga, säger André Nilsson.

TEXT HENRIK PEHRSSON FOTO JONAS JACOBSON

CONCORDIA ÄR ETT strategispel

där kolonister från Rom skickas ut till länder för att skapa ekonomisk utveckling. Bland annat produceras mat, verktyg och vin och spelarna måste tänka flera steg fram för att inte förlora mark gentemot motståndarna. Spelet tar ungefär två timmar, men ikväll tar det längre tid eftersom majoriteten spelar för första gången.

spelföreningen lair ▶▶ Lair är en spelförening som håller till på Lunds tekniska högskola och är till för alla som gillar att spela spel och umgås. ▶▶ Föreningen anordnar en turnering i Settlers of Catan den första februari. Alla är välkomna och ingen föranmälan krävs. Matcherna spelas i max 60 minuter medan finalen inte har någon tidsgräns. ▶▶ Föreningen planerar också särskilda aktiviteter, exempelvis arrangeras en turnering över Kristi Himmelfärdshelgen.

Redigering: Nilla Bjädefors Butler

2018-01-21 21:32

forskningen

Att skapa mänsklig intelligens Robotar som på löpande band bygger ihop mobiltelefoner, är det framtiden? Forskning om detta ingår i det hypade området AI (artificiell intelligens). Givetvis bedrivs det även vid Lunds universitet forskning inom AI i en mångfald av områden, däribland robotik.

– AI är både en vetenskap och teknologi. Det studerar system som agerar autonomt och vilket beteende som kan anses vara intelligent, säger Jacek Malec.

Jacek Malec, professor i datavetenskap, och Elin Topp, lektor i datavetenskap, tillhör båda gruppen Robotik och semantiska system på Institutionen för datavetenskap, Lunds tekniska högskola.

JACEK MALEC BERÄTTAR att han

under hela sitt yrkesliv har abetat med AI. I dag forskar han om hur system, såsom robotar, förstår omvärlden och kan utnyttja, resonera och agera kring den. Helt enkelt hur apparaten kan lära sig nya färdigheter och sedan återanvända dem i nya situationer.

– Kan man skruva ihop en skruv och mutter kan man även skruva ihop andra liknande skruvar och muttrar. Ett robotsystem behöver däremot i varje ny situation ställas in, för att kunna utföra uppgiften. För att roboten själv ska kunna utvärdera vilken kraft som behövs och hur länge skruven ska skruvas behöver den lära sig de nödvändiga fysikaliska kunskaperna. Att skapa detta kräver att ge systemet AI, berättar Jacek Malec.

För att få en inblick i hur det hela fungerar visar Elin Topp hur en av labbets robotar kan programmeras till att plocka upp och flytta legoklossar.

– JAG FORSKAR om att få system, inte bara att förstå sin omgivning, utan även att i samspelet med människor förstå att de inte alltid uppfattar människans instruktioner rätt, säger Elin Topp.

Hon studerar interaktionen mellan robotar och människor och då bland annat hur människor antar att kommunikationspartnern uppfattar saker. En robot utan samma kunskapsbakgrund Redigering: Nilla Bjädefors Butler

som någon med mänsklig intelligens kommer troligen inte uppfatta saker på samma sätt.

Dessutom jobbar Elin Topp på att bygga system som förstår att de inte förstått instruktioner korrekt och kan då uttrycka detta innan de agerar fel.

– Det jag forskar om hade kunnat användas av industrin i framtiden. Men även göra robotar mer tillgängliga och ekonomiskt gynnsamma för småföretagare, berättar hon.

ETT ANNAT FRAMTIDSMÅL är att programmera roboten så att slutanvändaren, själva konsumenten, kan hantera den och då förenkla service- och hushållsrobotik. Redan i dag används AI dagligen av många, bland annat bygger både Google-sökningar och självparkerande bilar på AI. – När vi förstått något försvinner magin. AI har mycket gått ut på att förstå sig på vad intelligens är. När en frågeställning eller utmaning är löst försvinner intresset därifrån och betraktas inte längre som AI, säger Jacek Malec.

En av robotarna i labbet på LTH kan bygga med Duplo-klossar.

TROTS DETTA TROR både Elin

Topp och Jacek Malec att AI kommer fortsätta att vara ett stort område i framtiden, om än kanske inte lika hypat som i dag. Wow-effekten har inte försvunnit än och många utmaningar finns kvar att lösa.

Bland annat att få robotar att applicera sina kunskaper i liknande situationer samt få dem att förstå när de inte förstår, vilket både Jacek Malec respektive Elin Topp jobbar med.

Vem vet, i framtiden har vi alla kanske en hushållsrobot som städar åt oss hemma.

TEXT ISABEL VINTERBLADH FOTO HANNAH EDBORG Redigering: Simon Appelqvist

Jacek Malec är professor i Datavetenskap.

Elin Topp, lektor i Datavetenskap lundagård nr 1 2018

11

14

10-11 Forskn_Förening.indd 2

2018-01-21 22:07

årets bild

ettan Lunds studentliv är ett myller av nationer, föreningar och kårer. Ulrike Donnerhack fångade ett studentikost ögonblick fyllt av glädje till Lundagårds novischnummer. Den perfekta tajmingen och det skarpa motivet var kanske anledningen till att bilden på novischerna från Ekonomihögskolan är den solklara favoriten bland Lundagårds läsare.

12

lundagård nr 1 2018

12-13 Årets bild.indd 1

2018-01-21 21:33

se alla nominerade bilder på lundagard.se ◣

Årets bild 2017 Lundagårds läsare har röstat fram årets bild 2017. Bland de åtta alternativen blev vinnaren Sikta högt av Ulrike Donnerhack med 52 procent av rösterna.

TEXT FILIPPA WERNER SELLBJER

trean Ibland spelar tillfälligheterna en rakt i händerna. Jonas Jacobsons bild Men vänta nu fångar något mer än bara en universitetsbyggnad där framtidens humanister skapas.

Den speglade dessutom väl uppdraget att bildsätta institutionen där nybörjarstudenterna hade bristande språkkunskaper.

tvåan När bilden En kontroversiell konstnär tas, har precis en utdragen säkerhetsprocedur genomförts för att Lundagårds intervju ska kunna äga rum. Den omstridda konstnären Lars Vilks lever under ständiga livshot som en konsekvens av hans konstnärsskap.

Porträttet är taget av Christina Zhou.

Redigering: Filippa Werner Sellbjer

12-13 Årets bild.indd 2

fyran Magnus Göranssons bild på Hallands nations fotbollsförening förmedlar en vardaglig känsla i ett lyxigt format. Kanske var det därför fotot Den sociala fotbollsföreningen kom på fjärde plats.

lundagård nr 1 2018

13

2018-01-21 22:04

historiska händelser

350 år

i medvind och motvind Sådant som är stort har ofta börjat litet. Även nationslivet i Lund.

Lundagård har undersökt hur en brokig skara ynglingar lade grunden till en fullfjädrad nation med hundratals medlemmar.

TEXT LOUISE LENNARTSSON ILLUSTRATION JULIA JUVÄNG

Året är 1668. Skåne har blivit svenskt sedan freden i Roskilde och två år tidigare har Karl XI låtit grunda ”Regia Academia Carolina”.

På Lunds gator börjar det röra sig studenter.

Några av nykomlingarna är före detta uppsalastudenter och med sig tar de en kontinental, uråldrig nationstradition som etablerats i Uppsala på 1640-talet. Universitetsledningen hurrar inte, varken i Uppsala eller i Lund, utan belägger nationssammankomster med stränga förbud och ämnar att genast relegera den som inte åtlyder.

Huvudsakligen beror nationsförbudet på en rädsla för pennalism och att alltför tuffa nolle-ritualer ska skrämma iväg nya studenter, säger arkivarien Fredrik Tersmeden.

- I Lund finns dessutom farhågan om motsättningar mellan studenter från de tidigare

så gamla blir de andra nationerna i år ▶▶ Blekingska: 321 år ▶▶ Hallands: 90 år ▶▶ Wermlands: 336 år ▶▶ Smålands: 35o år ▶▶ Kalmar: 322 år ▶▶ Västgöta: 333 år (en tidigare Västgötsk nation bildades redan 1669). ▶▶ Göteborgs: 336 år ▶▶ Kristianstads, Malmö, Lunds, Sydskånska samt Helsingkrona nation fyller alla 128 år, men var tidigare alla en del av Skånska nationen som grundades i slutet av 1600-talet.

14

lundagård nr 1 2018

14 Historiska händelser 3.indd 1

danska landskapen och de som kom från övriga Sverige. Sådant vill universitetsledningen undvika.

FEM AV UPPSALASTUDENTERNA som under de tidiga åren anländer till Lund är ursprungligen från Östergötland och i Lund sluter de sig samman med ytterligare nio landsmän och bildar Östgöta nation. I enlighet med sederna från Uppsala väljer de en inspektor och en kurator. De antar stadgar med stränga straffbestämmelser på latin och de anordnar nattliga ölfester på stadens krogar som inte alltför sällan slutar med östgötar i proban, universitetets fängelse.

Studenternas ihärdighet lönar sig. När universitetet märker att nationsförbudet inte biter intar man snart en pragmatisk hållning. Östgöta och Smålands nation, ännu finns bara dessa, får hållas under förutsättning att en professor under titeln inspektor tillåts att övervaka verksamheten. Det ska dock dröja flera decennier, till år 1695, innan nationerna genom ett kungligt brev blir officiellt erkända. ÖSTGÖTARNA ÄR UNDER de första 250 åren något svårrekryterade.

Ett år innan nationens 200-årsjubileum, står i en skrivelse från Östgöta nation att ”nationen för tillfället ej egde någon i staden närvarande medlem”. Siffrorna är inte så värst mycket muntrare år 1901 – nationen har då två medlemmar: den ena kurator och kassaförvaltare och den andre senior, bibliotekarie och notarie. Östgötarna är emellertid inte ensamma

om sina problem. I slutet av 1800-talet har nationsbeståndet vuxit sig till tolv studentnationer och många av dem lider av studenttorka. Framförallt beror det på att studentexamen togs bort från de svenska universiteten och förlades vid de högre allmänna läroverken år 1864.

VÄNDNINGEN KOMMER UNDER 1900-talet då

utbildningspolitiska reformer bidrar till att medlemsantalet ökar från två till tusen.

Plötsligt är östgötarna för många för att inhysas hos inspektor eller kurator som under de första 150 åren. Till och med Akademiska Föreningen, där man huserat sedan den inrättades år 1830, börjar kännas trångt. På 1950-talet börjar Östgöta nations ledning söka ny lokal – ingen enkel sak i en stad med växtvärk och bostadsbrist och tillslut bestämmer man sig för att bygga nytt på Adelgatan. I augusti 1959 står huset klart och en frackklädd skara samlas för en festlig invigningsceremoni med bankett och fyrverkeri. Stämningen är så munter att inte ens det faktum att en fyrverkeripjäs bränner sönder kostymen på en av nationens främsta donatorer rår på den. ÅRET ÄR NU 2018. Det som började med 14 vilsna ynglingar har 350 år senare vuxit sig till en studentnation värd för 1700 medlemmar. Med pompa och ståt ska detta firas och på Adelgatan är förberedelserna i full gång. ”Utöver Jubileumsbalen som äger rum i januari kommer vi bland annat släppa en jubileumsbok och en ny sångbok”, skriver Östgöta nations kurator, Julia Carldén, i ett mejl till Lundagård.

Redigering: Felicia Green

2018-01-21 21:36

reportage

Mer trendkänslig än du tror Människor signalerar mer eller mindre medvetet, vilka vi är och vilka vi vill vara, med hjälp av kläder. Finns det någon ”typisk Lundastudent” stilmässigt?

Lundagård har gett sig ut på jakt efter svar.

TEXT VENDELA KÄLLMARK BILDENKÄT LISA BERGENFELZ FOTO MAGNUS GÖRANSSON

Redigering: Lisa Bergenfelz

15-19 Moderep.indd 1

lundagård nr 1 2018

15

2018-01-21 21:38

reportage

johannes gränne, läser praktisk filosofi

Att sätta fingret på den typiske Lundastudentens klädstil är inte helt okomplicerat. Många utvecklar sin identitet under studietiden, både vad gäller karriärvägar, vänskaper och kärleksrelationer. En viktig del av den personliga identiteten går att koppla samman med hur vi väljer att klä oss och det är inte ovanligt att byta stil eller göra någonting drastiskt med sitt utseende i stunder av utveckling. Många studenter, som generellt inte har de bästa ekonomiska förutsättningarna, lägger ändå ner mycket pengar och eftertanke på sina kläder. Antagligen för att de kläder de väljer att bära signalerar vem de är eller strävar efter att vara.

Det är vanligt att vissa plagg och märken blir förknippade med en viss socioekonomisk grupp eller subkultur. Vans tillhör skejtarkulturen, Louis Vuitton går väl ihop med den rike, flamboyanta och Adidas har sina konnotationer.

– De flesta strävar efter att tillhöra en grupp med sina klädval, men det kan vara lika viktigt att markera att du ställer dig utanför gruppen och på så sätt visa din individualitet, säger Emma Severinsson, doktorand i modevetenskap vid Lunds univeristet (LU). det kan vara lika viktigt att markera att du ställer dig utanför gruppen och på så sätt visa din individualitet, säger Emma Severinsson, doktorand i modevetenskap vid Lunds univeristet (LU).

Hur skulle du beskriva din stil?

Total hobbypoetlök.

Mycket polotröjor och lång, smal rock. Jag brukar ha nagelack på mig.

Hur tror du andra skulle beskriva din stil?

Lite arrogant delvis.

Men vissa verkar gilla det. Det har någon slags arketyp kopplad till sig. Man har grundarketypen, nån jävel som sitter vid sitt skrivbord och har en polo på sig hela tiden.

Filosofen, fast med lite fräs. Sedan lägger man på det som är trendigt.

Din stil blir blir ett ämne för tolkning Modevetenskap är en tvärvetenskaplig disciplin och Emma Severinsson har en bakgrund inom genusvetenskap, litteraturvetenskap och historia. I dag skriver hon en avhandling om moderna kvinnor i svensk veckopress på 1920-talet. Parallellt undervisar hon på modevetenskapsprogrammet på Campus Helsingborg.

- Du kan markera din individualitet med ett plagg som bryter av den egna stilen eller med ett märke som du annars inte skulle ha haft. Att göra det kräver ett visst mod. När du bryter mot informella klädkoder hamnar du lätt i strålkastarljuset och din stil riskerar att bli ett ämne för tolkning och förutfattade meningar, säger Emma Severinsson.

Hon minns när författaren och antikapitalisten Nina Björk kom för att hålla ett föredrag på Smålands nation.

- Hon (Nina Björk, reds.anm.) pekade på studenterna som bodde på nationen och vad de hade på sig. Adidasjackor, Dr. Martens, Kånken, dessa kläder och accessoarer är ganska dyra. Nina Björk ifrågasatte hur det kommer sig att de passar in i en antikapitalistisk miljö, säger Emma Severinsson och fortsätter: – Det kan vara väldigt obehagligt att bli granskad på det sättet.

Kodade plagg och märken

tilda glas, läser teknisk fysik Hur skulle du beskriva din stil?

Lite avslappnad. Jag gillar lite androgyna kläder som skulle kunna sitta på både killar och tjejer.

Vad gäller den typiska Lundastudenten vill hon därför inte uttala sig, men tillägger att det finns en utpräglad akademisk klassisk stil med särskilda nyckelplagg. Dessa plagg, som till exempel tweedkavajen, är kodade att uppfattas på ett visst sätt.

- Om jag som kvinna sätter på mig en tweedkavaj, som mina manliga kollegor ofta har, så betyder den något annat, säger Emma Severinsson.

Ett av de märkena som Nina Björk nämnde på sitt föredrag på Smålands var Dr. Martens. Dessa läderkängor med den robusta sulan som i dag kostar mellan 1000-2000 kronor har vandrat i sin symbolladdning. De har tillhört den våldsamma extremhögern, SKA-musiker och numera en intellektuell vänster med stort kulturellt kapital.

– Beroende på hur man bär dem, alltså med vilka tillbehör, be-

Hur tror du andra skulle beskriva din stil?

Nä, men lite avslappnad, lite retro om man kan säga så.

16

lundagård nr 1 2018

15-19 Moderep.indd 2

Redigering: Lisa Bergenfelz

2018-01-21 21:39

läs fler reportage på lundagard.se ◣

jacob ohlsson, läser juristprogrammet

ebba månsdotter, läser konsthistoria

Hur skulle du beskriva din stil?

Oj, jag vet inte. Jag vill ändå ha lite färggranna kläder. Varma kläder, färger. Så länge jag är bekväm i det. Inte för litet och tajt utan gärna lite längre och avslappnat.

Hur skulle du beskriva din stil?

Lite brittisk gubbe. Lite modern också. Men mycket loafers och tweed.

Hur tror du andra skulle beskriva din stil?

Förhoppningsvis likadant. Väldigt avslappnat tror jag faktiskt.

Hur tror du andra skulle beskriva din stil?

Ganska enkelt och typ lite dressat, men inte såhär kostym/jobb. Det är lite oklart.

tyder de (Dr. Martens reds. anm.) olika saker och det gäller även historiskt, säger Emma Severinsson.

Den klassiska ryggsäcken Fjällräven Kånken har under de senaste åren blivit en studentsymbol. Den har även fått ett internationellt genomslag. Ryggsäcken är inte billig, trots detta är den vanlig på svenska universitet och högskolor. Att bära ryggsäck har länge varit nördigt men har blivit trendigt de senaste åren. Ryggsäck är en typiskt praktisk accessoar och anledningen till att den blivit så populär de senaste åren kan bero på ett uppsving för ”nördighet” generellt.

Den svarta baskern har också en intressant resa bakom sig. Den var politiskt laddad när den anammades av beat-rörelsen i 1950-talets USA och Svarta Pantrarna, en av medborgarrättsrörelsens organisationer, under 1960-talet. Baskern är också en symbol för franko-

”Kläder säger mycket om en individ. Även de som säger att de inte ”bryr sig” om mode säger någonting med de klädval de gör. Att klä sig helt neutralt är också ett ställningstagande.”

Redigering: Lisa Bergenfelz

15-19 Moderep.indd 3

jonatan widov, läser fysik Hur skulle du beskriva din stil?

Jag har inget direkt ord för det. En rock som jag sydde upp i Kina och det jag hittar.

Hur tror du andra skulle beskriva din stil?

Inget som jag tänkt på.

filer och är inte ett ovanligt plagg bland studenter vid LU.

Inga skarpa skiljelinjer

Mode och trender förändras, det ligger i sakens natur, och alla människor passar inte in i mallen för hur man ”ska” klä sig i enlighet med vad man studerar. Vad som anses trendigt på Lux kanske inte anses trendigt på Juridicum. Humaniora kopplas gärna samman med en klassisk look: sliten kavaj eller stickad tröja, markerade bågar och en bok under armen. På Juridicum och Ekonomihögskolan råder vattenkammat hår, yllerock och läderhandskar, en preppy tidlös stil med pärlhalsband och Ralph Lauren-skjorta, Louis Vuitton-väska och pälsdetaljer. Det finns även en annan kategori jurister, de som är intresserade av folkrätt och har en altruistisk

lundagård nr 1 2018

17

2018-01-21 21:40

reportage inställning till juridiken. På de konstnärliga fakulteterna i Malmö ska du ha oversized mockajacka matchat med raka mörka jeans och helst Adidas-sneakers. Allt detta är förstås fördomar som inte har någon egentlig vetenskaplig grund, ändå är det vanligt att det uppstår ”uniformer” i olika samhällsgrupper – och Lunds universitet är på intet vis isolerat från dessa uniformer.

Emma Severinsson medger att det finns vissa mönster för hur olika studenter klär sig på olika institutioner men några skarpa skiljelinjer vill hon inte uttala sig om.

- Det första du ser när du möter en ny människa är den klädda kroppen. Kläder säger mycket om en individ. Även de som säger att de inte ”bryr sig” om mode säger någonting med de klädval de gör.

Att klä sig helt neutralt är också ett ställningstagande, säger hon.

Mode som vetenskap Det har blivit allt vanligare att kollektioner har ett politiskt eller samhällskritiskt budskap vilket bjuder in till att uppvärdera mode som en vetenskap.

- Hållbarhet och medvetenhet kring vår konsumtion blir allt viktigare. Även museer tar ett ansvar i denna utveckling. Det har blivit vanligare att ställa ut mode som konstverk och inte bara historiska föremål, säger Emma Severinsson.

Hanna Wittrock är lektor vid LU och undervisar på modevetenskapsprogrammet. Hon har en bakgrund inom antropologi och har sedan länge varit intresserad av konsumtion och trender. Hon har bland annat forskat om försäljning via Facebook-grupper som till exempel ”Lyxloppis”.

- Nätet har haft stor betydelse för att forma olika communitys och subkulturer i förhållande till kläder och mode, säger Hanna Wittrock.

Hon tycker att det ännu finns luckor i modevetenskapsforskningen, men att den är på väg att ta form.

- Modevetenskap är en ung disciplin. Vi behöver utveckla en genomarbetad begreppsapparat och bli mer nogranna med definitioner för att kunna belysa mode ur olika perspektiv, säger Hanna Wittrock.

Hon är intresserad av mode som koncept och begrepp och vill förtydliga att det handlar om mer än kläder och modeindustrin.

- Det kan gå trender i allt från hur vi bygger upp organisationer och politik till vilket kaffe eller öl vi dricker. Mode bygger på förnyelse men blir ofta slarvigt sammankopplat med kläder, även om kläder är ett tacksamt objekt för modevetenskapen, säger hon.

Samtidigt menar hon att många som jobbar inom mode har börjat ifrågasätta modets logik med ständig förändring.

- Numera väljer många som jobbar inom mode att fokusera på hållbarhet, hantverk och kvalitet, säger hon.

Förutom att undervisa på modevetenskapsprogrammet i Lund är Hanna Wittrock lektor på Borås textilhögskola i ämnet Textilt Management. Hon glädjer sig åt att forksning om mode börjar bli

”Historiskt sett har modeindustrin blivit förknippad med kvinnlighet, ytlighet och begär, och därför inte blivit uppvärderad som grund för akademiska studier.”

jonathan lindberg, läser arkivvetenskap Hur skulle du beskriva din stil?

Klassisk. Jag gillar lite äldre mode.

Hur tror du andra skulle beskriva din stil?

Klassisk. Mina bröder skulle nog allvarlig talat säga lite gammaldags.

Men jag är storebror så jag bestämmer.

tannaz nikouzad, läser konsthistoria Hur skulle du beskriva din stil?

Ett försök att se lagom okej och socialt acceptabel ut. Mest bekväm. Väldigt nonchalant också. Jag brukar oftast ha svart, det här är en annorlunda dag dock.

Hur tror du andra skulle beskriva din stil?

I och med att jag oftast har svart brukar de säga att jag oftast har svart. Men ibland har jag färgglatt. Men bekvämt är det mest centrala ordet runt mina kläder då de oftast är upplockade från golvet innan jag rusar ut.

18

lundagård nr 1 2018

15-19 Moderep.indd 4

2018-01-21 21:40

läs fler reportage på lundagard.se ◣

”Det ligger mycket tankemöda bakom hur man väljer att klä sig. Det är inte alla som vill erkänna det för sig själva.”

mer befäst och ta sin plats i akademiska rum.

- Historiskt sett har modeindustrin blivit förknippad med kvinnlighet, ytlighet och begär, och har därför inte blivit uppvärderad som grund för akademiska studier, säger hon.

Hanna Wittrock intresserar sig för symboler och vad våra kläder och kroppar kommunicerar. Hon håller med Emma Severinsson om att kläder är viktigt för vårt identitesskapande och tillägger att det ligger mycket prestige i hur vi väljer att klä oss.

Modevetenskap är starkt förknippat med Sverige En annan person som också glädjer sig åt att modevetenskap har tagit sig in i det akademiska rummet är Pernilla Rasmussen, ansvarig för modevetenskapsprogrammet vid LU. Undervisningen på modevetenskapsprogrammet sker på Campus Helsingborg. Det är det enda kandidatprogrammet i mode i hela Norden.

- Forskning om kläder och mode har funnits längre men modevetenskap som egen disciplin är ett svenskt och inte särskilt gammalt initiativ, säger Pernilla Rasmussen.

Forskning inom modevetenskap är starkt förknippat med Sverige även internationellt. Världens första doktor inom modevetenskap heter Philip Warkander och är även han verksam som lärare på modevetenskapsprogrammet vid LU. Programmet har en del internationella sökande, främst från andra nordiska länder. Till hösten 2017 var det 344 sökande, varav 90 förstahandssökande som konkurrerade om de 30 platserna.

– Det lades grund för modevetenskap vid Stockholms universitet runt år 2006, men kandidatprogrammet i Lund är det enda vid sitt slag och grundades 2012 vid LU. Det var ett samarbete med Service Management-programmet och en allmän idé vid historiska fakulteten i Lund att mode borde uppvärderas som vetenskapligt ämne, säger Pernilla Rasmussen.

– Modevetenskapsprogrammet går ut på att studera mode som fenomen i samhället, och är inte ett program som handlar om att skapa eller sy design, säger Pernilla Rasmussen.

Pernilla Rasmussen vill inte kommentera hur den typiske Lundastudenten klär sig. Hennes forskning är mer inriktad på den historiska aspekten av mode, men hon tillägger att det generellt är viktigt med kläder för identitetsskapande och grupptillhörighet och hon ser med ömhet på människors ansträngningar att passa in med kläder och mode som redskap.

- Det ligger mycket tankemöda bakom hur man väljer att klä sig, även om man inte är så insatt finns det ändå en tanke på vad som passar. Det är inte alla som vill erkänna det för sig själva, säger Pernilla Rasmussen.

nicole skoglund, läser utvecklingsstudier Hur skulle du beskriva din stil?

Bekväm. Gillar mycket neutrala färger. Det som passar till vädret.

Hur tror du andra skulle beskriva din stil?

Rätt så vanlig stil. Jag har inte på mig mycket färger så rätt neutralt.

johan håkansson, läser juridik Hur skulle du beskriva din stil?

Klassiskt stilrent Hur tror du andra skulle beskriva din stil?

Ganska stilrent

Mer modemedveten än du tror Det typiske Lundastudenten är kanske mer modemedveten än vad den känner till.

– Det kan vara svårt att bli accepterad och tagen på allvar om du går till universitetet i stort blonderat hår och helrosa, kvinnligt kodad klädsel. Därför har det uppstått en könsneutral uniform på universitetet, säger Hanna Wittrock.

Redigering: Lisa Bergenfelz

15-19 Moderep.indd 5

lundagård nr 1 2018

19

2018-01-21 21:40

porträttet

Aldrig ledig, alltid redo 2015 stängde bombhot ner Lunds universitet och 2011 hämtades ett tiotal studenter hem efter jordbävningarna i Japan. Förra året blev några av universitetets lokaler nedklottrade av nazistorganisationen Nordiska motståndsrörelsen. Alla händelser hamnade på Per Gustafsons arbetsbänk.

Per Gustafson sitter på motsatt sida av bordet. Han är rakryggad. Framför sig vilar hans armar tungt på bordsskivan. Händerna är knutna. Det är som om kroppshållningen formats efter en lång tids profession.

– Det blir en livsstil. Man får alltid jobba och det händer att ett eller annat samtal inkommer en söndag, säger Per Gustafson.

JOBBET

SOM

SÄKERHETSCHEF

"Kriser bygger oftast på missförstånd och det är människor däremellan som blir upprörda."

kräver helt enkelt mycket av ens vardag, att alltid vara kontaktbar och jämt redo. Vid frågan om yrket påverkar hans privatliv blir Per Gustafson reserverad.

– Visst kan det ligga en stor del i det. Det förekommer att man är försiktig. Men om du skulle svara på den frågan, vad skulle du säga? Om du tittar på journalisternas yrkesroll, deras utsatthet och situation, kanske du också skulle vara återhållsam om ditt privatliv? Är du professionell måste du skilja på vad som är profession och vad som är privatliv. Och jag har alltid jobbat med proffessionalitet. Om du inte är professionell till ditt förhållningssätt kopplat till vad lagar och förordningar säger så är du ganska fel ute.

Per pausar i sitt resonemang och harklar sig något. Följden blir en första vattenklunk från den orörda kaffemuggen innan han fortsätter att förklara.

– Nu har jag inte direkt fått hot men risken finns. Jag är en ganska snäll person och jag tror de flesta upplever mig som det.

Hans telefon ringer och konversationen stannar upp. Den för dagen svartklädde Per sneglar mot mobilskärmen som lyser upp framför oss.

– Du spelar in. Jag kan inte ta det, professionalitet förstår du.

SOM SÄKERHETSCHEF ARBETAR Per Gustafson med all säkerhet kopplad till universitetet. Det berör både arbetsrelaterad säkerhet och administrativ- och verksamhetsrelaterad säkerhet. Det innebär att han kopplas in vid fall där brott begåtts samtidigt som han arbetar för utveckling av universitetets egna verksamhetsskydd för organisation, medarbetare, besökare och samarbetsparter. Det behövs för att motverka fara, skada, förlust eller brott. Han lägger även upp strategi och planering utifrån 20

lundagård nr 1 2018

20-21 porträtt.indd 1

ett långsiktigt perspektiv. Kriser kan uppkomma när man minst anar det och det är viktigt att hantera mellanmänskliga relationer.

– Innan jag kom hit fick jag hantera en mindre kris som uppstod på grund av ett antal olika missförstånd. Kriser bygger oftast på missförstånd och det är människor däremellan som blir upprörda.

FYRA DAGAR SENARE sitter Per på sam-

ma plats och samma stol. Han fortsätter att svara lika bestämt och kärnfullt som tidigare.

– Lunds universitet har inget direkt hot mot sig. Inte mer än vad som i dag finns mot övriga samhället.

Han berättar att hotet från terrorism och höger- och vänsterextremism inte skiljer sig här. Det finns alltid ytterligheter och radikala individer men i dagsläget utgör de inget primärt hot. Enligt Per har även media ett ansvar vid riskkommunikation.

– Det är en detalj som man inte berör så mycket - medias roll. I dag kan medier ändra nyhetsflödet i realtid. Ibland hinns inte kontroller av riktighet med och då kan så kallade ”fake news” uppstå. Att grunda beslut eller vidta annan åtgärd på den typ av information, som i ett riskkommunikativt perspektiv inte är källgranskad avseende trovärdighet, är en omöjlighet. Då kan det vara bra med en viss medial återhållsamhet till dess att trovärdigheten eller beslutet är satt. Det finns alltså en risk att kommunicera en risk då det kan resultera i en kris eller skapa oro. Därför är det viktigt att kunna göra avvägningar gällande eventuella konsekvenser innan publicering, vilket media ibland missar.

I stället är stölder universitets största problem. Stölder kan ske när som helst och då man minst anar det, men det är inget oövervinneligt problem.

Enligt Per har universitet vidtagit flera säkerhetsåtgärder, exempelvis varningsskyltar. Kameraövervakning jobbar man för att få i sinom tid. Åtgärderna är emellertid otillräckliga. Av den anledningen måste anmälningsgraden öka och offer höra av sig. Då kan universitetet bland annat bistå med punktinsatser och ökad bevakning.

– Det handlar om att öka medvetenheten om de situationer vi kan råka ut för. Ju mer vi får redo om händelserna, desto lättare har vi att bedriva vårt arbete.

TEXT EMIL SANDGRIM FOTO ANNI-ELINA VÄNSKÄ

per gustafson Ålder: 59 Bor: Södra Halland Gör: Säkerhetschef och forskarstuderande.

Vid sidan av jobbet: Bygger om en Suzuki Vitara till en Willys Jeep

Andra utmaningar är trakasserier, hot och psykisk ohälsa. Det förekommer väldigt mycket trakasserier via internet och mejl.

– En stor mission i arbetet är att förklara innebörden av ett hot för en anställd. Ibland kanske ett mejl inte innehar något specifikt hot mot en enskild utan mer någon form av en hatproblematik. Då är det viktigt att skapa en medvetenhet kring innehållet och visa att det kanske inte är riktat mot den enskilda personen utan snarare mot ett kollektiv.

– Kritiken grundas i någons åsikter, hämtar energi ifrån förmågan att hetsa och att känna hat innan det attackerar det personliga, säger Per. MEN FORTFARANDE ÅTERGES inget konkret om hans privata liv.

– Som Leif G.W. Persson brukade säga.

Det ligger i sakens natur att det är inget man diskuterar, säger Per lika professionellt och formellt som tidigare.

Han är bestämd och rak i tonen. Men när det verkar förbli ett hopplöst fall, viker han sig och berättar om sin bakgrund.

Ursprungligen kommer han från Göteborg och har via ett flertal olika yrken hamnat i Lund. Tidigare drev han en trafikskola och taxiföretag. Han är utbildad verkstadsmekaniker och har varit verksam som yrkesmilitär under kortare perioder. Inom säkerhet har Per Gustafson arbetat dryga 30 år, varav inom akademin de senaste 20 åren. Han trivs i dagsläget med sin position även om han inte vet vad framtiden har i sitt sköte. Sedan 2013 har han bedrivit forskarstudier på halvtid och tog i höstas en filosofie licentiatexamen i arbetsmiljöteknik. Kanske är det forskningen som lockar, kanske är det någonting annat.

- Vi får se. Det bästa med det här jobbet är när vi har agerat vid ett specifikt ärende. Då kan det komma fram människor som tackar en. Det är fint och det är sådant som gör att man orkar fortsätta.

Redigering: Emil Sandgrim

2018-01-21 21:42

20-21 porträtt.indd 2

2018-01-21 21:43

kultur

Internet, uppmärksamhet och e Oliver Hugemark funderar kring hur internet påverkat vårt sätt att vara. Och frågar sig om inte den digitala teknologins triumf inneburit ett bakslag för livskvaliteten. ÅR 2010 GENOMFÖRDE den ikonförkla-

rade serbiska performancekonstnären Marina Abramovic ett av vår tids mest uppmärk sammade och välbesökta performancekonstverk, The Artist is Present, på Museum of Modern Art (MoMa) i New York. Under tre månaders tid tillbringade hon sammanlagt 750 timmar på en pinnstol i fullkomlig tystnad. Framför henne i den stora konstsalen, på andra sidan ett litet fyrkantigt bort, stod ännu en pinnstol i vilken besökare en och en fick lov att sätta sig och under några minuter möta Abramovics skärpta och intensiva blick. Besökare efter besökare, likt Abramovic själv, rördes till floder av tårar, smärta som från ingenstans alldeles plötsligt vällde upp ur dessa främlingars bröst.

inte säga helt patetiskt. Mer än en gång drog jag slutsatsen att modern konst antingen är en kommersiell bluff eller jargongmaskerad lathet. Tids nog började dock någonting underligt hända inom mig. Först hittade min andning en lugnare rytm. Kort därpå började känslor flyta upp till medvetandets yta där de bubblade allt kraftigare. Efter ett tag hände något ännu märkligare.

Det var precis som om mina känslor smälte samman med kvinnans framför mig. Hennes ansiktsuttryck blev, som den romerska tänkaren Cicero en gång sade, en avbild av hennes själ och hennes ögon dess tolk. I detta ögonblick förstod jag med rörande klarsyn att det som fick besökarna på MoMa att gråta var varken mer eller mindre än den läkande närvaro och empati som bara kan uppstå ur helhjärtad uppmärksamhet.

Med tiden leder detta till att hjärnan, tack vare dess inneboende formbarhet (neuronal plasticitet), drar nya ledningar som anpassar oss till att bearbeta enorma informationsmängder så snabbt och effektivt som möjligt snarare än att utföra

"Att multitasking, framgångstörst och sysselsatthet har blivit vår tids ledstjärnor har nog inte gjort saken bättre."

NÄR JAG UNDER hösten besökte Lou-

siana Museum of Contemporary Art i Humlebæk utanför Köpenhamn deltog jag i en ny tappning av Abramovics konstverk. Abramovic själv närvarade dock inte denna gång, men museibesökare gavs möjligheten att genomföra samma experiment genom att sätta sig öga mot öga med en slumpmässig främling. För att delta ombads man av personalen att tömma sina fickor, göra sig av med överflödiga klädlager och ta på sig ett par hörselskydd. När jag låst in min telefon och plånbok i en förvaringsbox ledsagades jag till en avskärmad trähytt mittemot en annan slumpmässigt utvald besökare.

TILL EN BÖRJAN kändes det hela ganska olustigt, kanske obehagligt, för att

tjecka in film "Som om Salvador Dalis målningar började röra sig". Så beskrivs ofta den tjeckiske filmskaparen Jan Švankmajers verk som pensionerar sig nu i januari. Vill du ha något konstigt, kul och klipskt rekommenderas kortfilmen Darkness, light, darkness.

ERIC SARKAR NILSSON 22

lundagård nr 1 2018

22-23 kulturuppslaget.indd 1

VÅR FÖRMÅGA ATT vara inten-

sivt uppmärksamma och koncentrerade under längre tidsperioder verkar ha krympt chockartat alltsedan internets genomslag i början av nittiotalet. Neuroforskare och biokemist Eric Kandel menar i sin uppmärksammade bok In Search of Memory att den enorma uppsjö notiser, textmeddelanden, bildflöden och filmklipp som spolar över oss dagligen överbelastar vårt arbetsminne och gör det allt svårare för oss att fokusera på en sak i taget och under längre tidsperioder.

en uppgift fullt ut i taget. Bland studenter i universitetsvärlden är detta fenomen särskilt påtagligt. Vem låter sig inte distraheras av mobilen under allt från föreläsningar och lunch med vännerna till toalettbesök mitt i natten? Och vem känner inte igen sig i

framtidsläsning Har du en konstig känsla av att det mesta du pluggar i dag kommer vara irrelevant inom säg 50 år? Eller funderar du alltmer kring varför ingen verka bry sig om faktumet att Coca Cola har dödat fler européer och amerikaner än Al Qaeda och Islamiska staten troligen någonsin kommer att lyckas med?

Då finns det bara en sak att göra: ta

en promenad till närmsta bokhandel, införskaffa boken Homo Deus och tillåt Yuval Noah Harari ta dig på en omskakande intellektuell berg-ochdalbana som avslöjar vad framtiden har i sitt ursinniga sköte.

OLIVER HUGEMARK Redigering: Nilla Bjädefors Butler

2018-01-21 21:44

läs fler kulturartiklar på lundagard.se ◣

h empatins framtid någon mening detsamma som empati.

För utan förmågan att under en längre stund fokusera innerligt på en annan människa förlorar vi, som Abramovic visade, också förmågan att hysa medkännande och, i förlängningen, knyta an och ta hand om dem vi bryr oss om.

EN

NÄRBESLÄKTAD KONSEKVENS av överstimulansens splittring av uppmärksamheten är förlusten av kontemplation, eftertanke och vår intuitiva sida, livets djupt affektiva dimension. I min personliga erfarenhet så leder stress i allmänhet, och masskonsumtion av information i synnerhet, till att man i mindre utsträckning vänder uppmärksamheten inåt, funderar och känner efter på ett djupare plan.

Men förmågan att lägga ifrån sig mobi lte lefonen och ta ett steg tillbaka och förn i m m a helheten tycks viktigare än kanske någonsin, i en värld som snurrar allt snabbare, mot en automatiserad teknikdystopi i vilken människans roll, likt uppmärksamhetens, kommer att bli allt mindre.

DET SOM PRIMÄRT väcker olust är dock att ansva-

ret över samtalets kvalitet plötsligt vilar på mina axlar. Andan dras in som inför en arbetsintervju: nu kommer avgörandet om mitt värde som samtalspartner. Konversationen får inte bli färglös och standardmässig bara för att bollen råkade passas till mig.

DEN SKÖNE LYCKAS snabbt kläcka ur sig en anekdot från dagen med en perfekt avvägning mellan uppseendeväckande och relaterbart. Att säga hur det går med plugget har en övervikt åt det senare och blir därför tråkigt. De rent värdelösa, i många fall den kategori jag tillhör, svarar att det är bra, att man är trött men vid gott mod. ”Det är brant och tungt i livets backe” är tillika alldeles för mörkt.

"Ömhetsbetygelsen har många gånger förr kidnappats för att undvika pinsam tystnad". ÖNSKVÄRD EFFEKT ÄR att den omgivande gruppen

ska lyfta på ögonbrynen och brista ut i ett avslaget men ändå spontant skratt. Om folk kan känna igen sig i detta vet jag inte, men jag tycker att jag blir tråkigare för varje termin. Sett till hur lattjo jag svarar på frågan hur läget är har mitt tillstånd helt klart förvärrats. Syndromet tycks även vara smittsamt.

MED ETT SNABBT ögonkast kan man avgöra hur

Sit in a chair. Close your eyes and take a few deep, relaxing breaths. Open your eyes and focus on the eyes of the person in front of you. Engage in mutual gaze. Be as motionless as possible. Blink as little as possible. Breathe as slowly as possible. Stay for as long as you wish.

TEXT OLIVER HUGEMARK ILLUSTRATION CAROLINE ROOS BERGMAN

alla hjärtans dag En dag om året polariseras samhället och placeras i två läger. Det ena sitter antagligen på en exklusiv restaurang och provar kvällens specialkomponerade trerättersmeny. Det andra förbannar dagens existens i soffan framför Sex and the City och Vänner, till exempel. Med dagens algoritmbaserade dejtingmetoder präglas emellertid förhållandestatusar av en

DET FINNS FÅ saker som gör mig så perplex som frågan ”hur är läget?”. Delvis för att det är oklart vad avsändaren vill. Ömhetsbetygelsen har många gånger förr kidnappats för att undvika pinsam tystnad.

ständig ruljangs. Om parten på ena sidan middagsbordet skulle vara missnöjd med relationen finns en marknad med brett utbud att tillgå. Den som söker någon att hålla hand med i vintermörkret får dock vara beredd på konkurrens.

Likväl kan den med turen med sig få monopol på sin kärleksrelation, och förhoppningsvis även gå med vinst.

NINA MORBY

många terminer en person har pluggat i Lund. Har filtjackan i rockstuk åkt på, i sällskap av bruna läderskor och ”lite speciella” glasögon? Minst termin tre. Hörs dessutom ur munnen ett krampaktigt ”jo det är bra, men det var lång kö på VG:s igår”, ja då är förvandlingen fulländad. Personen har bott här länge nog för att ha en dubbelkandidat.

LUND KAN VARA förödande för samtalsdynamiken.

Antagligen för att de allra flesta av oss är lika varandra. Det blir tråkigt, helt enkelt. Samtidigt ifrågasätter vi inte den nutida sanningen att det är viktigt hur vi mår. Vad skulle hända om vi vände bort blicken från vårt kletiga inre och frågade oss hur det är med planeten i stället?

Jag tror vi skulle baxna.

FILIPPA WERNER SELLBJER lundagård lundagård nr nr x1 2018 2015

22-23 kulturuppslaget.indd 2

ILLUSTRATION: AYDIN RAMEZANI

svårigheten att, även när vi lagt ifrån oss mobiltelefonen, sträckläsa en bok eller lyssna på ett musikalbum rakt igenom. Det förefaller sannolikt att uppmärksamhetens förfall de senaste, säg tjugo åren, har fler orsaker än enbart ett växande dator- och mobilanvändande. Samhällsklimatet har överlag blivit mer tävlingsinriktat och lyckosökande och allt fler ungdomar verkar finna sig lamslagna av höga krav och ändlösa möjligheter. Att multitasking, framgångstörst och sysselsatthet har blivit vår tids ledstjärnor har nog inte gjort saken bättre heller.

Oavsett hur denna distraktion uppstod tror jag att en viktig lärdom från Abramovics The Artist is Present är att ett samhälle där uppmärksamheten alltid är någon annanstans än i nuet går miste om något mycket värdefullt och väsentligt för psykisk hälsa. Det är trots allt sinnesnärvaron som ger en upplevelse dess kvalitet och intensitet, det som gör att livet inte rinner av oss utan drabbar oss. Det är också uppmärksamhetens närvaro som gör oss ömsinta, mottagliga och tacksamma snarare än ängsliga och rastlösa. Utan den blir våra upplevelser halvhjärtade, för att inte säga flyktiga och andefattiga. Så att förmå fästa uppmärksamheten vid något som rent fysiskt existerar i stunden, som till exempel andetaget eller personen vid bordet mittemot, är något vi bör värna om. Man kan nog till och med påstå att uppmärksamhet är i

döda samtalsdynamiken

23 x

2018-01-21 21:45

nöje

ILLUSTRATION: MALIN JOHANNESSON

Gårdagens modepärlor Shorts som avslöjar för mycket och strumpor som får oförtjänt mycket utrymme. Kulturredaktionen listar modeattiraljerna de minns, och plaggen de helst vill glömma.

HUVTRÖJANS ÅR

NOSTALGISK NYLON

Modeåret 2003 får gärna lov att gå i glömska och aldrig göra comeback. Tiden då hela min högstadieskola gick runt i enfärgade huvtröjor från J Lindeberg och man tillslut inte kunde se vem som var vem. Det mest åtråvärda man kunde toppa sin homogeniserade outfit med var en Von Dutch-keps, sponsrad av barnbidraget eller pappa.

Ett vinterplagg som jag kommer ihåg med glädje var min overall.

Hur förvirrat livet än kunde vara som liten kunde jag alltid räkna med att min bävernylon skyddade mig mot vind, kyla och väta.

Jag förknippar min vinröda overall med snögubbsbyggande, blöta vantar och snorig näsa. Ramlade man i backen så landade man alltid mjukt.

”Modeåret 2003 får gärna lov att gå i glömska.”

malin johannesson

NEDSTOPPADE JEANS

PASTELL-CHINOS

PALESTINASJAL

Sverige är ett kallt land. Det är begripligt att vilja stoppa ned jeansen i strumporna så ilande vindar inte stryker ens ben. Men i retrospekt får trenden inte fem solar på stilmätaren. Dessutom hade kylan kunnat åtgärdas genom att bära medeltida hosor eller babypyjamas med fötter; två trender som måste göra comeback.

Är det bara jag, eller försöker världen sopa denna trend under mattan? Hur mycket jag än överanstränger Google så finner jag inga bevis för att detta var en så stor trend som jag minns den vara. Konspiration eller inte, vi minns alla någon vars garderob gav starka vibbar av “dagislärare”. Eller snarare “dagisbarn”.

Palestinasjalen är en halsduk med betoning på duk. Trots sjalens enkelhet har den lyckats snöra in sig i rikligt med kontroverser. Det är antagligen tack vare att sjalen befinner sig i en politisk gråzon som jag sällan ser folk bära den längre. Men ibland vill en bara ha en gardin runt halsen utan att vara politisk.

”Ibland vill man bara ha en gardin runt halsen.”

eric sarkar nilsson SHUTTER SHADES

TREKVARTLEGGINGS

GLANSIGA PUMA-SHORTS

2007 exploderade trenden med shutter shades när Kanye West släppte singeln Stronger från sitt tredje album Graduation. De vita randiga solglasögonen blev genom låtens musikvideo ett av Kaynes signum och en modeboom. Vid en återblick kanske inte en så lyckad sådan, då shutter shades i dag ofta ses som trashiga, men främst väldigt opraktiska.

Leggings, gärna i ljus färgskala, som ofta pryddes av en liten spetskant där de slutade mitt på vaden kombinerades vilt med ett par jeansshorts och ballerinaskor. Detta mode inföll lagom till min tid på mellanstadiet, då trekvarts-trenden för både byxor och tights var stark, inte minst på heta tv-kanaler som Disney Channel.

I mitten av 00-talet fylldes Källbybadet, det lokala utomhusbadet i Lund, av tonåringar med sommarens hetaste badmode: glansigt prassliga Puma-shorts. Shortsen kombinerades med en bikini eller användes som badbyxor. Dess åtsmitande karaktär när de blev blöta och knalliga färgskala bidrog nog till att trenden var kortlivad.

”Dess åtsmitande karaktär bidrog till att trenden var kortlivad.” karin berg

24

24-25 Nöje.indd 1

lundagård nr 1 2018

Redigering: Simon Appelqvist

2018-01-21 21:47

läs fler nöjesartiklar på lundagard.se ◣ FOTO: ARKIV/ JONAS JACOBSON

3 tips NY CHANS ATT SE GAGA

I höstas blev Lady Gaga tvungen att ställa in sin Europaturné – inklusive spelningen i Köpenhamn – på grund av sjukdom. Nu finns dock en ny chans att se köttklänningens upphovskvinna live. Den 17 februari spelar hon nämligen på Royal Arena i Ørestad.

Hade du biljett till den inställda oktoberspelningen är denna giltig. Annars startar en ny biljettförsäljningsrunda den 13 februari klockan 10. Tillykke!

OSKAR MADUNIC OLSSON

BATRA TILL LUND

Så här såg det ut när kön till uppropet för 2014 års Fututalkarneval ringlade sig genom Lund.

Årets populäraste kö tar över Lund Den 4 februari klockan 12 öppnar AFborgen upp dörrarna och det är dags för det så kallade uppropet. Uppropet riktar sig till de som vill bli karnevalister, det vill säga engagera sig ideellt på Lundakarnevalen.

Den 18 till 20 maj är det dags för Lundakarnevalen som går av stapeln vart fjärde år och arrangeras av Lunds studenter. Under karnevalen förvandlas Lundagård till ett enda stort karnevalsområde för de drygt 400 000 besökarna. Det är mycket som ska hända under karnevalen och därför behövs många karnevalister för att göra karnevalen möjlig.

– 2014 var jag ny student i Lund och stod i kön till uppropet med mina klasskamrater.

Vi köade i 12 timmar, säger Sara Ramberg, kommunikationschef på Lundakarnevalen.

– Men det var väldigt roligt. Att arbeta på Lundakarnevalen är något man måste göra minst en gång i livet. 2014 fanns det 5500 sökande som stod i kön, säger Sara Ramberg.

ERIK FREDSTORP STUDERADE i Lund 2014 och stod i kön med några kompisar.

– Jag minns att jag frös i den där kön och att det låg snö på marken. Men i slutändan var det värt det och själva arbetet med karnevalen var väldigt givande, säger Erik Fredstorp som fortfarande har kontakt med vänner han lärde känna under karnevalsarbetet.

Låt oss vara ärliga, svensk politik kan lätt bli trist. Nyhetsartiklar blir långtråkiga, tv-inslag misslyckas med att engagera och radion blir ett dovt ljud i bakgrunden. Men förhoppningsvis kan politiken nu bli rolig igen! Med en unik inblick i maktens korridorer kommer David Batra den 2 februari till Lund med sin komediföreställning, Elefanten i rummet – han som är gift med henne.

Börja valåret 2018 på rätt sätt, med skratt!

HENRIK NILSSON

DÅ VAR DET DAGS IGEN

Det känns som att det var i går som Robin Bengtsson stod på scen i Kiev. Men den 3 februari drar Mello-spektaklet igång på nytt, till förtret för vissa och till glädje för andra.

I årtes första deltävling står bland andra gastronomen och livsnjutaren Edward Blom på scen.

FELICIA GREEN

ARBETET MED KARNEVALEN är uppdelat i 32

olika sektioner som inriktar sig på allt från musiken och framträdanden, mat och dryck till försäljning och ekonomi.

– I sektionen Administerit till exempel har 30 personer under hösten utvecklat hemsidan och appen för årets festival och kommer sköta administrationen för hela festivalen, berättar Christopher Nilsson, sektionschef på Administerit.

På uppropet har man chansen att besöka de olika sektionerna och undersöka vilken sektion som man skulle vilja arbeta i. Redan i kön kan man dessutom ladda ner en karnevalsapp där man kan kolla in de olika sektionerna och skaffa sig en uppfattning om vilka sektioner som kan vara extra spännande. Skulle man vilja sjunga eller framträda under karnevalen kan man skriva upp sig för audition under uppropet.

ALLA STUDENTER VID Lunds universitet som är medlemmar i kår, nation och Akademiska Föreningen får chansen att delta som karnevalist. Om man dessutom ställer sig i kön i tid och är en av de 3000 första så har man chansen att köpa biljetter till karnevalisternas välkomstfest den 17 mars.

missa inte… ...Modeveckan i Köpenhamn!

Endast två gånger om året infinner sig chansen att se verken från några av Nordens största designers visas upp på catwalken. Det utlovas innovativ design á la Skandinavien, som är tillika lekfull som elegant. Allt från de nyligen intresserade till industriveteraner är välkomna att se och prata mode, samt njuta av den begynnande våren i Köpenhamn.

Copenhagen Fashion week infaller i år mellan 27/1 och 2/2.

ERIC SARKAR NILSSON

text magnus göransson lundagård nr 1 2018

24-25 Nöje.indd 2

25

2018-01-21 22:37

lunds universitets studentkårer

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

kårkrönika

En dag i livet som LUS-presidial Lunds universitets studentkårer (LUS) syns inte alltid så tydligt bland nationer och studentkårer men finns ofta där i studentlivets bakgrund. Denna krönika tänker vi ägna åt att beskriva en helt vanlig dag i presidiet på LUS. 9.00

LUS-presidialen älskar email (Fun fact: en LUS-presidial får ungefär 7000 mail på ett verksamhetsår). Varje dag startar med en kamp mot en överfull inkorg genom att svara på mail från alla delar av universitetet, studentlivet och från Sveriges alla hörn. Presidiet tävlar i vem som får mest spännande mail och småpratar över tangenternas smatter om dagen som kommer.

tillåter sitter presidiet gärna i Lundagård eller på AF-borgens tak och pratar om sakernas tillstånd.

13.00

När klockan slår ett är det ofta tid för nästa möte. LUS har ju trots allt en del stiftelser att sköta med tillhörande styrelser. Om det inte råkar vara ett möte just denna dag går tiden istället åt att verkställa de många beslut som fattats tidigare.

15.00

Mot eftermiddagen vässar presidiet pennorna och börjar skriva underlag till veckans möten.

Det är då LUS får möjlighet att tillsammans med studentkårerna vrida och vända på alla de frågorna som studenterna vill genomföra. 15.00 är också en mycket bra tid för arbetsgrupper att träffas och formulera texter tillsammans.

”Ena stunden jeans och T-tröja, den andra slips och kostym.”

10.00

När inkorgen är tom är det dags för dagens första möte.

Då sveper den ena eller andra LUS-presidialen sitt kaffe och rusar iväg från kontoret.

Allt som oftast springer LUS-presidialen över Lundagård för att ta plats i Universitetshuset och diskutera utbildning och forskning. Det är en höjdpunkt - bara i år har presidiet pratat om framtidens resursfördelning till högre utbildning och hur universitet ska se till att utbildningen håller högsta kvalitet.

17.00

12.00

Ungefär två eller tre kvällar i veckan är det möte med antingen karnevalskommittén eller tinget eller styrelsen eller något annat.

Någon gång då och då behöver LUS-presidialen vara ansiktet utåt för alla Lunds universitetsstudenter och hålla tal på en middag eller två. Ena stunden jeans och T-tröja, den andra slips och kostym.

Därefter kommer lunch. Falafel står på menyn sådär fyra dagar i veckan och när vädret

19.00

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

Någon gång efter sju får LUS-presidialen säga hejdå till sin kollega och traska hemåt igen.

Det är viktigt att vila och imorgon är en ny dag i studenternas tjänst.

MARTIN HANSEN ORDFÖRANDE LUS DANIEL KRAFT VICE ORDFÖRANDE LUS

lus kramar Alla nyvalda dekaner och prorektor i hopp om en bra start på sina uppdrag.

26

lundagård nr 1 2018

26-27 Lus LU.indd 1

lus sparkar

Stress och psykisk ohälsa är vår tids stora folkhälsoproblem. Studenter är en grupp i samhället som mår sämre än många andra, och som dessutom har ett sämre socialt skyddsnät. Som student kan man inte vara deltidssjukskriven, vilket gör att många hoppar av plugget eller tar ut sig ännu mer. Vår sjukförsäkring är kopplad till studiemedlet, vilket innebär att de som inte tar studiemedel inte är försäkrade.

Detta sätter många studenter i en svår situation. Studenthälsan har i dagsläget inte kapacitet att bemöta studentpopulationens behov och många studenter hänvisas istället till primärvården vilket är kostsamt för en redan hårt pressad ekonomi. Den psykosociala hälsan hos studenter måste förbättras. För studentkårerna är det en prioriterad fråga som vi jobbar med på alla fronter, från institutionsnivå upp till regeringsnivå.

Januari. Nu är vi återigen där. Ett nytt år med nya möjligheter. Möjligheter att skippa, möjligheter att tacka nej till och möjligheter till att vända en trend.

Nytt år där kampen mot stress och psykisk ohälsa kvarstår.

CHRISTINA ABDULAHAD ORDFÖRANDE SAMHÄLLSVETARKÅREN

FOTO: PRESS/SAMHÄLLSVETARKÅREN

detta är lus

Januari. Nu är vi återigen där. Julen är över och det nya året hälsar oss välkomna med kyla, en sakta avtagande julmatskoma och en överhängande tenta eller uppsatsångest. Julen ska vara en tid för lugn och återhämtning men för många studenter präglas julen av det motsatta. För många studenter präglas julen istället av en inre stress som knackar på ryggen när man försöker koppla av eller ett tryck över bröstet som påminner en om att man inte riktigt kan vara helt ledig innan tentan är skriven.

Den snölösa skånska julen.

Redigering: : Nina Morby

2018-01-21 21:49

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Universitetets 350-årsfirande avslutas F OT O: K E NNE T R UO NA, I DA GEDDA ( Ö V ERS T I MI TTEN) , PETRA FRANCK E ( Ö V ERST TI LL HÖ GER)

Söndagen den 28 januari avslutas Lunds universitets 350-årsjubileum, exakt 350 år efter universitetets invigning.

Dagen blir ett avstamp mot framtiden fyllt av aktiviteter. Många biljetter är redan slut men alla är inbjudna till öppet hus, utan föranmälan, i universitetshuset klockan 10–12.

Läs mer på www.lu.se/350

Sluta skjuta upp – anmäl dig till Studenthälsans prokrastineringsgrupp Studenthälsans prokrastineringsgrupp är till för dig som har svårt att organisera studierna eller som upprepat skjuter upp pluggandet. Syftet med gruppen är att med stöd av varandra arbeta för att minska prokrastinering och att komma igång med studierna.

Gruppen kommer att träffas varje vecka i Studenthälsans lokaler, torsdagar kl 15.15– 16.45. Deltagandet är kostnadsfritt.

Intresserad? Anmäl dig via anmälningsformulär på www.lu.se/studenthalsan/kurser. Studenthälsan har fortlöpande intag till gruppen vilket innebär att du som student kan hamna i kö och börjar när det blir en plats ledig. Så först till kvarn!

FÖRELÄSNINGAR PÅ STUDENTHÄLSAN 27 januari: Stress 12 februari: Hållbar student 26 februari: Mindfulness 12 mars: Compassion

VÅGA TALA! Studenthälsans Våga tala-kurs för studenter startar den 21 februari. I kursen får du arbeta med vad talängslan är och träna dig i att möta obehaget. Du får också strategier och verktyg för att hantera talängslan.

Mer information om anmälan och övrigt kursutbud på www.lu.se/studenthalsan/ kurser

Tid: Måndagar jämna veckor kl 16.15–17.15 Plats: Studenthälsans lokaler, Paradisgatan 5 B, Lund Kostnadsfritt. Ingen föranmälan behövs.

Mer info: www.lu.se/studenthalsan

FÅ TIPS OM STUDENTSERVICE PÅ FACEBOOK Nybliven student? Missa då inte Facebook-sidan för Studentservice Lunds universitet. Där får du tips om olika evenemang, öppna föreläsningar, workshops, mässor, stipendier och annat som du kan ha nytta av som student vid Lunds universitet.

Se www.facebook.se/ studentservicelundsuniversitet

Tips! Se vår prokrastineringsfilm som du hittar på www.lu.se/studenthalsan/kurser MYCAREER – UNIVERSITETETS KARRIÄRPORTAL Se till att registrera dig i MyCareer (Lunds universitets karriärportal) och få tillgång till bland annat extrajobb, praktik- och traineeplatser, karriärevents och virtuella karriärmässor.

Läs mer och registrera din profil på mycareer.lu.se

WWW.LU.SE

26-27 Lus LU.indd 2

2018-01-21 21:49

Helsingborg Staden för dig som vill något

Helsingborgs stad och Campus har sedan starten haft ett tätt samarbete för att göra Helsingborg till en attraktiv och välkomnande plats. Vi ser dig som student som en viktig del av stadens utveckling.

Just nu ökar vi tempot i arbetet i Kunskapstriangeln för att stärka samverkan och näringslivskontakter. En viktig del i detta arbete är Campus vänner, en ideell förening som delar ut stipendier till studenter på Campus. Det regionala näringslivet utgör medlemmarna i föreningen då de vill ha nära kontakt med studenter.

28-29 Q+serie.indd 1

Fler bra grejer i Helsingborg • Du kan söka examensjobb i Uppdragsbanken.

• Du kan söka jobb som studentmedarbetare i staden. Sedan 2007 anställer vi årligen ett 40-tal studentmedarbetare som jobbar med olika projekt inom stadens förvaltningar.

• Varje månad träffas staden och studentföreningarna i Helsingborgs studentforum för att diskutera aktuella frågor.

• Föreningen Campus Vänner delar ut stipendier för bl.a. studieresor och olika typer av arrangemang som utvecklar Campus Helsingborg. Fritt fram att söka för som studerar på Campus.

Har du frågor som rör din studietid i Helsingborg? helsingborgsstudent.se • facebook.com/helsingborgsstudent twitter.com/hbgstudent • instagram.com/studentmedarbetarna

2018-01-21 21:50

q & serien q: boman lyngfelt (hb) ILLUSTRATION : MOLLY SVENSSON

MORRHOPPAN Mjauuu mjauuu.... ... Åter en ny termin med nya novischer, allt enligt en cykel som aldrig tycks ta slut.

På min plats i tornet spetsar jag öronen och spanar på studentvärlden ut... ....Till en månfest så spektakulär var porto till inbjudan sekundär. ....I universitetssveriges utpost ryktas det om kårhaveri. Måtte lugnet bland Lunds vänner med förmåner förbli. .... Inte bruken, duken eller struken. När

O

rdförande för Kuratorskollegiet och tidigare kurator på Helsingkrona nation.

Mån om sitt privatliv. Ödmjuk språkvetare, som enligt egen utsago är en riktig lingvits. Är föga förvånande från Göteborg. Har många strängar på sin lyra: feminist, gosebjörn, sångare och basist. Har revolutionerat studentvärldens mötesformalia med snusdosan i högsta hugg.

Qkvad: Hemlighetsfull, och social

vänlig

Har (nästan) aldrig varit Håkan med stort H lojal.

Om Ernst är borgerlig eller ej, ska ha varit hans största gräl Att hans namn är konstigt har han fått höra. Vem heter så utan soldat-lajv som skäl?

Nu drar älskat barn med ifrågasatt namn vidare på nya äventyr Så låt oss hoppas att alla hans kycklingar håller sig i styr.

en andrefifflare glömmer att ringa ett samtal är det inte heller för peruken, buken eller jordbruken. ...I borgens våning växer köttmarknaden allt mer. Enligt uppgifter har en fått en fräsch 350-åring på kroken, kanske blir det fler?

serien: ängsliga bitar - av åsa palmborg

lundagård nr 1 2018

28-29 Q+serie.indd 2

29

2018-01-21 21:50

in english

Fast Fashion to Die For The fashion industry has gone through immense changes in the past century, making clothing accessible to the masses. The downside is the lack of sustainability in current production.

With climate change looming, the industry and consumer will be forced into reconsidering this system.

TULLIA JACK, A Doctoral student at Lund University, is involved in teaching a handful of courses including one in sustainable fashion and managing sustainability.

“What started as a Tullia Jack. democratization project, making clothing accessible for everyone, has now gone too far. Apparel has become so cheap that not only can everyone afford the basics, but we buy mountains of unnecessary fashion,” she says.

ACCORDING TO A 2016 report by

Greenpeace, the amount of clothing produced from 2000 to 2014 has doubled, the life cycle of clothing was cut in half during from 1992 and 2002. In just the 21st century alone we have managed to keep clothing for half as long while purchasing sixty percent more than before. These statistics are referring to countries in the global North, but should not discount the rest of the world as they, too, are impacted.

Tullia Jack gives her insight to the issues behind outsourcing clothing production: “A major problem is that companies externalize the costs. We 30

lundagård nr 1 2018

30-31 In english.indd 1

are not paying for the pollution cost or the land. We do not pay for the recycling of the clothing, the sick or parental leave for the workers. If these costs were included, then clothing would not be the price it is today.”

CONSUMPTION OF FAST fashion clothing has global consequences. Toxic chemicals used to make synthetic fibers such as polyester runoff into local water bodies, and Greenpeace reported in 2016 that these chemicals continue to wash out over the course of a products’ lifetime. This means that washing and caring for these clothes is inherently polluting.

Unfortunately, natural fibers such as cotton are not always better as cultivation requires large amounts of water and land.

Sustainable and ecological brands do exist of course, however, Tullia Jack mentions that sustainable brands that enter the market often increase the volume of production rather than change the existing fast fashion brands.

“There is so much energy used in sorting and recycling clothes.

Currently it is too expensive to be viable, taking apart clothing for recycling produces pollution, lots of resources and chemicals are used as well. The system is not in place yet. There is so much potential in closed loop, cradle to cradle, and circular economy systems that could work. I’m excited to see what the future brings.”

FOTO/PRESS: DAN MCCABE

Fast fashion, like fast food, is both immediate and fulfilling. It does the job but is it healthy? Fast fashion drives the mass production of clothing with the intention of quickly releasing new lines of clothing for customers to purchase.

Though fashion production has experienced a massive change since industrialization, the cultural significance of fashion cannot be ignored as its contribution to society is vast. The fashion industry’s future decisions will impact the globe and therefore needs careful consideration but also immediate action.

TEXT ANNA HAMILTON PHOTO MAGNUS GÖRANSSON

AS THE LIFETIME of our clothes

comes to an end, their disposal is just as troublesome. The same report by Greenpeace in 2016 notes that most of our clothing ends up in a landfill or burned, releasing the toxic chemicals into the atmosphere. Recycling would

The fashion and textile industry is one of the most polluting industries in the world,

seem like the obvious solution; however, this process is not always applicable with fast fashion products made from an array of fibers that must first be separated before recycling can happen.

As of yet, no such machine exists. ”We could have swap and repair stations,” says Tullia Jack.

She gives Nudie Jeans as an

example, along with Retuna, Kontrapunkt, Swap Shop, and the klädbyte (clothing exchange) pop up. These various initiatives either repair, donate, or swap clothing and most are local. They can also provide a great fast fashion neurological kick, with added benefits of individuality and personal contact.

Redigering: Felicia Green

2018-01-21 21:52

ld,

read more student news in english at lundagard.net ◣

”What started as a democratization project, making clothing accessible for everyone, has now gone too far.”

on freedom What is freedom? Is it the ability to make independent choices and to live as an equal citizen or the ability to express your thoughts and opinions without being discriminated for it? Freedom is varying, context dependent and sometimes painful. Having much autonomy comes with much responsibility. Having less freedom doesn’t make you any less responsible, but it can crush your spirit and hope by limiting your possibilities and abilities for change. We learn to appreciate freedom once we have experienced the lack of it. Also, both the existence and absence of freedom can create fear: fear from having too many options and fear from being constantly oppressed.

WE LIVE IN a time with an abundance of choices

and alternative lifestyles. Identity has become something you create and self-discovery the desired solution to confusion. Yet, the truth is, you might not be as free as you think. You might think you are living a life of independent choices, while simultaneously building your lifestyle and identity around those values that are generally accepted and popular.

”True freedom is unapologetic and only serves one goal – integrity.”

THERE IS A struggle between fitting in and standing out too much. We are pressured to “be something”, as long as we are not “too much”. This applies to everything. The clothes you wear, the food you eat and the way you speak. You can hardly call it freedom, when your social environment does not allow you to just be, or when you constantly need to prove your worth and justify the space you occupy on this planet.

yet we keep on increasing our consumption.

Second to oil, the fashion and textile industry is the most polluting industry in the world, says Business of Fashion in a 2015 article. As ongoing climate change continues to impact the daily lives of many and the future of even more, the considerations of the fast fashion industry become more pressing. But who is to blame? Are these fast fashion

companies like H&M and Zara to be held accountable? Tullia Jack blames the capitalist system; these businesses only follow market demand. They follow the logic of money, and are not necessarily accountable to nature. To make the fashion system sustainable, Tullia Jack thinks government needs much more robust policy for the entire fashion supply chain.

TRUE FREEDOM TAKES courage. The choices we make each day to conduct ourselves. The actions we take to become the person we genuinely want to be. The times we listen to ourselves instead of choosing to please others. True freedom is unapologetic and only serves one goal – integrity.

This means staying true to ourselves, in every situation. We can live our lives unquestioning each move and decision we make, or we can debate every piece of knowledge or advice that is thrown upon us. Most of all, taking personal responsibility towards freedom and selfrealization is not something to be worried about. The more you allow yourself to become you, the more freedom you will also give to the people surrounding you.

ANNI-ELINA VÄNSKÄ

lundagård nr 1 2018

30-31 In english.indd 2

31

2018-01-21 21:52

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

SVERIGES ÄLDSTA STUDENTTIDNING - GRUNDAD 1920

Vi söker fler medarbetare!

Vad har chefer på några av landets största tidningar gemensamt med kommunikatörer på myndigheter?

Flera av dem har startat sina karriärer som medarbetare på Lundagård - en plantskola för framtiden!

Väx hos oss som: Skribent Redigerare Grafiker Fotograf

Skicka CV och arbetsprover till: lundagard@lundagard.se 32 Baksida.indd 1

2018-01-21 21:54