EU

MITT I LUND

s. 8–9

SÅ RÖSTAR LUNDS STUDENTER

s. 10–11

LUNDAGÅRD PÅ PLATS I BRYSSEL

s. 12–17

”Klart du ska sommarjobba inom hälsa, vård och omsorg!”

Är du vårdutbildad? Läser till ett vårdyrke eller socionom?

Eller är du “bara” extra bra på att ta hand om människor?

Malmö stad söker vikarierande:

 Vårdbiträden, undersköterskor och avancerade undersköterskor

 Arbetsterapeuter och fysioterapeuter

 Biståndshandläggare

 Timanställda sjuksköterskor

 Hemtjänstkoordinatorer

 Kockar och köksbiträden

Du får ett utvecklande jobb, värdefulla yrkeserfarenheter och chans till fast arbete!

Har läst fyra eller fem terminer på din utbildning kan du söka våra legitimerade vårdyrken och till biståndshandläggare.

Hälsa, vård & omsorg

– när varje dag är viktigast!

Sök våra viktigaste jobb: malmo.se/ jobbivård omsorg

Vi tar inte ställning för studenter

Men vi strävar efter att rapportera om och belysa frågor som berör dem – från olika perspektiv.

På tisdagsmorgonen den 14 maj upprättades ett tältläger i Lundagård precis utanför Kungshuset där universitetsledningen sitter. Under dagarna som gått har lägret, som fått namnet ”Palestinagård” av demonstranterna, växt. Ett femtiotal tält och mer än hundra personer ryms i skrivande stund under träden. Liknande aktioner pågår på era universitet och högskolor i Sverige, och runt om i världen.

PRAKTISKT TAGET ALLA stora mediehus i landet har rapporterat om tältprotesterna vid svenska lärosäten. Självklart gör även Lundagård det. Men är förutsättningarna annorlunda för Lundagård, i egenskap av studenttidning? Vi ser tälten från redaktionen, hör slagorden genom fönstren som står öppna ut mot vårsolen. Ska vi heja på? Helt strunta i att ge demonstranterna uppmärksamhet? Ska vi bara ha debattartiklar som representerar ett perspektiv? De senaste veckorna har vi fått frågor om varför vi inte mer aktivt tar ställning i frågan. Hur kan en studenttidning inte

ta parti för något som av en del beskrivs som den största studentprotesten sedan 1968?

Journalistikens främsta åtagande är sanningen. Dess första lojalitet är gentemot medborgarna – i Lundagårds fall er studenter. Men lojalitet handlar inte, i journalistisk mening, om att välja sida. Det handlar om att vi som tidning och journalister genom en disciplinerad process ska samla in och veri era fakta för att sedan presentera dem på ett rättvist och pålitligt sätt. Saklighet, opartiskhet och transparens med källor är några av våra viktigaste verktyg i arbetet. Dit hör också möjligheten att ställa kritiska frågor. Målet är att ni läsare ska kunna dra era egna slutsatser om det vi bevakar – en tidning som inte visar den respekten för sina läsare, förtjänar heller ingen respekt tillbaka.

NÄR VI SÄGER att vi strävar efter saklighet och opartiskhet betyder det inte att vi tror att vi är felfria. Vi gör ibland fel, publiceringar blir tokiga och saker kollas inte upp så noga som de borde. Då ska vi vara transparenta, rätta och uppdatera. Därför uppskattar vi när ni läsare kommer med synpunkter. Vi kommer

Q: Linnea Landegren & Anton Silverbern (Lus)

ILLUSTRATION IDA HEIN OLSSON

RÄTTELSER:

Inga rättelser har inkommit till Lundagård nummer 3 2024.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

Redaktör & ansvarig utgivare: Elmer Rikner, elmer.rikner@lundagard.se

Redaktör: Isak Aho Nyman, isak.aho-nyman@lundagard.se

Webbredaktör: Vera Svahn, vera.svahn@lundagard.se Fotochef: Johanna Nilsson, fotografi@lundagard.se

Illustrationschef: Ida Hein Olsson, illustration@lundagard.se

Ett år har gått sedan Linnea Landegren och Anton Silverbern valdes till Lunds studenters representanter gentemot rektor och ledning. Under deras år på Lus har de slagits för att behålla de fysiska examensbevisen och riktat kritik mot universitetets klimatarbete. Quatten summerar ett år med ovanligt välvilliga husse och matte och erkänner att hen vet mer än vad hen vill sätta till pränt. För varför klösa om man inte behöver?

Redaktion: Erik Lindberg, Thea Sandin, Ida Hein Olsson, Johanna Nilsson, Elsa Ivarsson, Emmy Odeskog, Hannes Eriksson Ahlström.

Medarbetare detta nummer: Johanna Nilsson, Ida Hein Olsson, Vera Svahn, Elisabeth Tham, Elmer Rikner, Isak Aho Nyman, Kiechelle Andersson Luyt, Idun Andersson Lindblad, Erik Lindberg, Stina Jonsson, Svante Fridén, Kajsa Rosander, Maria Henricsson, Smilla Sundén Pettersson, Tekla Svensson, Ellen Gemback, Sofie Meurling.

inte alltid att gå er läsare till mötes, men vi ska kunna förklara varför vi valt att skriva som vi gjort. I den dialogen uppstår tillit och utan den är vår tidning ingenting.

LUNDAGÅRD ÄGS AV Lunds universitets studentkårer och är därmed studenternas egen tidning. Men det betyder inte att vi tar studenternas parti, lika lite som vi tar universitetets parti. Journalister är ingenting utan sina läsare, och för dig som har synpunkter på vår rapportering är vi bara ett mejl bort. Men detta kan jag lova: Lundagård tar inte ställning.

VERA SVAHN REDAKTÖR

Qvad: Två små kårlöss hoppa’ på en säng, fajtades med rektorn, och gick sen sin väg. Matte och husse har mig aldrig skrämt, men just de här två, närmast mig bortskämt.

Det sket sig med examen, i alla fall på pränt, att rektorn hör studenten, är det mest ett skämt? Anton och Linnea har rattat väl sitt Lus men nog har jag ändå hört, om ett och annat bus.

Med fingret högt i luften, och ciggen mitt i hand, vem vet vad som händer, när spriten dyker fram? Quatten vänligt vänder, andra kinden till Mor och far har gött mig, på läckert fet makrill.

Omslag: Johanna Nilsson, Ida Hein Olsson Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 400 kr/år, kontakta isak. aho-nyman@lundagard.se

Studentprenumeration 240 kr/år.

Adressändring: Genom Ladok.

Tryck: V-Tab.

Distribution: CityMail

Pressläggning: 27 maj 2024.

Deadline: nr 4/2024 17 maj. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att göra mindre ändringar.

Upplaga: 33 823.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund

E-post: lundagard@lundagard.se

Nätupplaga: lundagard.se

För annonsering: annons@lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration. Om du har gjort ovanstående, kontakta CityMail.

Slaget om Lund sker på fotbollsplanen

26 APRIL – REPORTAGE

Den 24 april gjorde Göteborgs nation och Malmö nations fotbollslag upp om Lund. Det efterlängtade Malmborgsderbyt bjöd på dramatik, pyroteknik och en passionerad klack. Läs hela reportaget på lundagard.se.

2 MAJ – NYHET

G till rektorn

Lunds universitets rektor Erik Renström har stått för en godkänd insats under det senaste året. Det menar Lunds universitets studentkårer (Lus). Men rektorsuppvaktningen den 1 maj var inte utan kritik.

– Kritiken som jag lyft i dag är hård, vilket krävs efter det gångna året, säger Linnea Landegren, ordförande för Lus.

Akademisk frihet?

Varannan lärare, forskare och doktorand anser att den akademiska friheten vid svenska lärosäten i dag är utmanad. Det fram kommer i en ny rapport från Universitetskanslerämbetet. Hoten mot den akademiska friheten finns främst i politisk styrning och i finansieringssystemet.

Bildextra: Tandem

Fredagen den 10 maj gick den stora Tandemstafetten av stapeln. I över 30 timmar cyklade lag bestående av kårer, nationer och LTH-sektioner från Göteborg till Lund. På lördagseftermiddagen ankom tandemcyklisterna till Lundagård. Lundagårds fotograf Johanna Nilsson var på plats.

FOTO JOHANNA NILSSON

Pluggdroger på universitetet

Ett fyrtiotal studenter vid Lunds universitet uppger att de någon gång använt droger i samband med sina studier. Det visar en undersökning från Lundagård och SVT Skåne.

– Även om det inte är något stort problem så är varje student som använder droger allvarligt, säger vicerektor Jimmie Kristensson.

Enligt en undersökning som Lundagård och SVT Skåne genomfört är användandet av droger i samband med studierna högst ovanligt vid Lunds universitet. En enkät skickades ut till 10 000 studenter vid universitetet, varav 1 498 svarade.

Av dessa var det bara ett femtiotal som svarade att de använt droger i samband med studierna, och knappt fyrtio som svarade att de använt preparat som de inte hade recept för.

VICEREKTOR JIMMIE KRISTENSSON säger i en intervju med SVT att man ser allvarligt på situationen, oavsett hur utbrett droganvändandet är just i relation till studierna.

– Även om det inte är något stort problem så är varje student som använder droger allvarligt i sig och att studenter använder droger i studieprestationshöjande syfte är ledsamt, säger vicerektor Jimmie Kristensson.

Trots att delen svarande som själva sade sig ha använt droger är liten, svarade 314 personer, alltså ungefär var femte svarande, att de känner någon som använt droger i samband med studierna. Många av svaren pekar dock även mot att droganvändandet inte bara sker för att höja sin akademiska prestation. – Vi vet att droger är en del av samhället och universitetet är en del av samhället, säger Jimmie Kristensson.

Enligt Jimmie Kristensson nns ett brett samarbete mellan universitet, kommun och studentliv för att hantera droganvändandet i studentlivet,

– Det är något vi ska ta på största allvar och det är därför vi jobbar förebyggande via studenthälsan.

Har du nyhetstips?

Lundagård är ingenting utan sina läsare och många av artiklarna med störst genomslag har kommit ur tips från just läsare. Tveka inte att höra av dig om du känner att det är något som vi borde få veta. Självklart har du rätt att vara anonym.

Mejla oss på lundagard@lundagard.se

KRÖNIKA

Stockholms blodbad –det bästa som har hänt!

MFF-klacken lovsjunger avrättningar av stockholmare och bränner rödgula bengaler. AIK:arna viftar med svenska flaggan. Även Lundagårds studentlivskrönikör Erik Lindberg blir en hängiven lokalpatriot i havet av himmelsblå Malmö-supportrar.

Stockholms blodbad – det bästa som har hänt! Stockholms blodbad – det bästa som har hänt! Tjalalala! Tjalalala!, sjunger MFF-klacken efter att di himmelsblåe just massakrerat de gulsvarta gästerna från Stockholm. Malmö FF 5. AIK 0. En fullständig överkörning, helt enkelt.

Tonen sattes tidigt. Inför matchen uppförde MFF-klacken en rad vajande skånska aggor, samtidigt som de brände av rödgula bengaler. I andra änden av planen viftade de tillresta AIK-supportrarna med en stor svensk agga för att markera att de minsann kommer från hufvudstaden, till skillnad från bönderna från rikets sydligaste provins.

De himmelsblå hemmasupportrarna förefaller dock inte lida någon större ångest över att inte vara födda i huvudstaden: Vi är från Skåne/Rödgula Skåne/Här blommar rapsen, och vallmoäng/Vi har ju aldrig, velat va’ svenskar/Befria Skåne från Svea Rike Land!

Rivaliteten mellan Skåne och Stockholm är, som alla studenter mycket väl vet, högst närvarande även i Lund. Nästan hälften av alla studenter vid Lunds universitet är stockholmare (källa: känsla). Det var först när jag yttade till Lund som jag blev medveten om min egen skånska dialekt och det är heller ingen slump att jag aldrig har satt en fot på Malmö nation, Lunds motsvarighet till restaurangen Riche.

Därför var det heller ingen över-

raskning att det stod era lundastudenter i AIK-färger på Lund C på väg till matchen. Instinktivt rättar jag till MFF-halsduken så att den syns än tydligare, för att markera vad som är hemma.

Jag tänker på en scen i Kenneth Grahames klassiska barnbok Det susar i säven, när Mullvaden spatserar omkring i vad han kallar för ett ”främmande land” tillsammans med Vattenråttan och plötsligt hänförs av en doft, som om den vore ett mystiskt kallelserop: ”Hemmet! Det var det dessa smekande förnimmelser betydde som nådde honom genom luften där allt var hans eget, där allt tog emot honom så varmt och där han var säker på att alltid vara lika välkommen.”

Doften på Malmö FF:s hemmaläktare, hejaramsorna till trots, påminner kanske inte om raps och vallmoäng precis – det luktar snarare bengalrök, svett och Axe – men det är omöjligt att inte ryckas med av atmosfären.

Jag brukar sällan själv slå på Skåne-trumman. Tvärtom brukar jag ofta, aningen urskuldande, narra mina hemtrakter. Likaså har jag inga som helst problem att erkänna att jag i vanliga fall tycker om Stockholm –men när det spelas fotboll är saken en helt annan. Plötsligt, i havet av himmelsblå supportrar, blir dialekten bredare och även jag förvandlas till en blodtörstig och gormande lokalpatriot.

Framåt Malmö! Heja di blåe! Mesta mästarna från Skåne här är vi!

är

ERIK LINDBERG

TEXT ISAK AHO NYMAN

Lättare att bygga studentbostäder – men Boverkets förslag får kritik

Möjlighet till minskade boytor och sänkta hyror, men färre tillgänglighetsanpassade bostäder för funktionshindrade. Boverket har redovisat sitt förslag på hur byggandet av studentbostäder skulle kunna underlättas.

TEXT ELISABETH THAM

På uppdrag av regeringen har Boverket utrett studentbostadsfrågan. Förutom vissa lättnader i kraven på ljuddämpning, innebär deras förslag en minskning från dagens 100 procent tillgänglighetsanpassade studentbostäder, till 20 procent. Titus Fridell, ordförande för Saco studentråd, är kritisk till förslaget.

– Vi tycker att det är ett dåligt förslag, det är dumt att göra det svårare för studenter som har begränsad rörelseförmåga att studera. Det finns redan många svårigheter för dem, säger han.

FÖR ATT SÄTTA detta i ett sammanhang har cirka 12 procent av Sveriges ungdomar ett funktionshinder, enligt Folkhälsomyndig-

heten. 1,1 procent av unga i åldern 16-29 har ett rörelsehinder och det är framför allt denna grupp som berörs av förslagen. Boverket menar att personer med rörelsehinder måste kunna besöka alla studenter. Det skulle kunna möjliggöras genom byggandet av en anpassad toalett i anslutning till bostaden. Titus Fridell tycker att det är otydligt hur detta skulle kunna organiseras.

– Det är exkluderande om alla som är på en fika eller en fest kan använda toaletten i lägenheten utom de som har behov av en tillgänglighetsanpassad toalett. Det är oklart hur långt de ska behöva ta sig för att hitta en toalett som är anpassad, säger han.

MED DE NYA kraven kan den minsta accepterade boytan minskas från 16 kvadratmeter till 13 kvadratmeter. Fler bostäder kan då inrymmas i samma fastighet och därmed kan hyrorna sänkas. Förändringen påverkar framförallt storleken på badrummen. Stina Olén, vd för Studentbostadsföretagen som är en branschorga nisation för de som äger, utvecklar, förvaltar och förmedlar studentbostäder, tror att det

här kan bli en möjlighet för bostadsbyggarna. – Vi tror att vi kan bygga mer kvalitativa studentbostäder på det här. Det handlar inte bara om priset. Vi kan bygga bostäder som är anpassade efter studenters behov. Den ytan man har ska läggas på rätt saker. Det är inte i badrummet man ska ha utrymme att låta sin familj eller kompisar sova över, säger Stina Olén.

– Så det är inte så att alla studentbostäder kommer att bli 14 kvadratmeter stora.

Med det nya förslaget, som föreslås träda i kraft i januari 2026, hoppas Boverket kunna dämpa studenters stress. Förhoppningsvis bidrar förslaget till en mildrad oro över att hitta ett boende och en minskad ekonomisk stress under studietiden.

– Tillgänglighetsfrågan har den största potentialen att göra skillnad i studenternas plånböcker, säger Stina Olén.

STUDENTBOSTÄDER uppmuntrar alla människor oavsett socioekonomisk bakgrund till att studera, skriver Boverket. Men det fungerar bara om hyrorna är rimliga. Enligt Boverket

I framtiden kommer färre studentbostäder att vara tillgänglighetsanpassade – om Boverkets nya förslag blir verklighet. Titus Fridell, ordförande för Saco studentråd, befarar att utredningens förslag kommer leda till exkludering av personer med rörelsehinder.

väljer var tredje student med sämre familjeekonomi sin studieort baserat på bostadsbristen. Den höga inflationen, ökade priser och den reducerade köpkraften har lett till en ”byggkris” och detta vill Boverket tackla med sitt nya förslag.

Samtidigt skriver Boverket själva att det inte är säkert att regeländringar leder till sänkta kostnader. Andra faktorer som höga räntor, materialkostnader och markkostnader, spelar in.

– Det finns andra saker som påverkar priset, men vi ser att det här är en viktig del i att bygga mer effektivt, säger Stina Olén.

DET KAN ÄVEN finnas en risk att personer med tillfälliga funktionsnedsättningar, som ett brutet ben, inte kan bo kvar i sitt hem under rehabiliteringen, skriver Boverket i rapporten. Det kan påverka studierna negativt. Boverket resonerar också kring risken för en boendesegregation och en ökad diskriminering av funktionshindrade.

– När man lyssnar på debatten förstår man att känslan av att exkluderas uppenbarligen finns, men risken att bli exkluderad finns i praktiken inte. Ungefär hälften av befintliga studentbostäder är redan tillgängliga enligt dagens regelverk och i nya projekt skulle ändå 20 procent vara fullt tillgängliga. Dessutom är det sådan ruljangs på studentbostäder så det finns alltid en tillgänglig bostad ledig till den som behöver, säger Stina Olén.

– Vi ser att vi har en efterfrågan på en halv promille på tillgänglighetsanpassade bostäder, fortsätter hon.

TITUS FRIDELL FRÅN Saco studentråd mena r att den uppmätta efterfrågan inte speglar behovet av tillgänglighetsanpassade bostäder. Han tror inte heller att förslaget leder till hållbarhet i bostadsbyggandet.

– De här studentbostäderna kommer förhoppningsvis att finnas i över hundra år och alla kommer ju inte att användas som studentbostäder i hela sin livslängd, säger han.

– Förslaget är ju inte att sänka kraven på andra typer av bostäder. Då kan de komma att behöva anpassas i efterhand och det är väldigt dyrt. Eller så blir det här ett sätt att smyga in att man inte har tillgänglighetsanpassade toaletter som norm längre.

I stället säger han att det nu av regeringen avvecklade investeringsstödet för studentbostäder är mer effektivt för att sänka hyrorna.

– Vi behöver absolut billiga studentbostäder för jämlikheten, men det kan inte ske på bekostnad av studenter med funktionsnedsättningar, säger Titus Fridell.

Wermlands nation bröt mot alkohollagen – får en varning

Wermlands nation har fått en varning om tillståndet att servera alkohol. Tillståndsenheten pekar bland annat på att nationen haft brister i hur man hanterat sin ekonomi.

– Det är allvarligt att detta inte sköttes korrekt och att det över huvud taget hände, säger Carl Pihlsgård, kurator på Wermlands nation.

TEXT VERA SVAHN

I oktober förra året kunde Lundagård rapportera att Wermlands nation undvikit arbetsgivaravgifter för löneutbetalningar genom att ersätta en tidigare prokurator via stipendium i stället för arvode. Samma person dömdes för att ha förskingrat över 300 000 kronor från nationen. Detta är en av anledningarna till att tillståndsenheten i Lunds kommun nu ger Wermlands en varning eftersom nationen brutit mot alkohollagen. I sin motivering konstaterar tillståndsenheten även att Wermlands nation inte har levt upp till de höga krav på ekonomisk lämplighet som ställs på den verksamhet som har serveringstillstånd och att de därmed ”brustit i lämplighet på ett sådant sätt att det finns skäl till åtgärd enligt alkohollagens sanktionssystem”.

AV TILLSTÅNDSENHETENS utredning framgår ytterligare allvarliga brister. Tillståndsenheten konstaterar att Wermlands nation varit ”ekonomiskt misskötsam” genom upprepade skatteskulder. Flera skulder har betalats först efter betalningsuppmaningar och i tre fall efter att de lämnats över till Kronofogden för indrivning. En betalningsuppmaning i maj 2023 och en restföring i juni 2023 uppkom trots att nationen i april samma år fått en varning på grund av misskötta skatteinbetalningar.

– Det är allvarligt och en rutinbrist. Det handlar nog också om en trött och stressad prokurator ekonomi som glömde eller inte hann rutinerna den månaden på grund av hög arbetsbelastning, säger Carl Pihlsgård, kurator på Wermlands nation.

Men det är ju skulder som ska betalas, oavsett om man hinner eller inte?

– Ja, det är allvarligt att detta inte sköttes korrekt och att det över huvud taget hände.

Men som sagt, det var ett rutinfel, och vi har vidtagit åtgärder för att förbättra våra rutiner.

VID ETT BESÖK i mars 2023 upptäcktes att en ansvarig i serveringen inte var lämplig för jobbet eftersom personen inte förstod vad det innebar att vara serveringsansvarig och inte kände till verksamheten tillräckligt bra för att hjälpa vid inspektionen. Detta ledde till att tre flaskor i baren inte kunde identifieras gällande innehåll. Eftersom det är tillståndshavarens, i det här fallet nationens, ansvar att se till att den serveringsansvarige är lämplig för uppgiften, konstaterar tillståndsenheten att Wermlands nation har misslyckats med detta – vilket är en grund för åtgärd enligt alkohollagen.

Carl Pihlsgård var själv inte aktiv på nationen när det hände, men menar att incidenten hanterades direkt efter tillsynen och att man nu förbättrat nationens rutiner och utbildningar.

– Vi hade förtroende för förmannen som hade serveringsansvar baserat på de utbildningar vi gav, men insåg att dessa kunde förbättras. Veckorna efter händelsen lade vi till extra utbildningstillfällen för alla förmän, där de fick en omfattande genomgång. Terminen efter införde vi ännu fler utbildningsmoment. Detta ledde till att förmännen fick bättre kompetens och självförtroende, och kände sig mer bekväma i sina roller.

TROTS ATT TILLSTÅNDSENHETEN konstaterar att bristerna är många och allvarliga, får Wermlands behålla sitt serveringstillstånd. Detta eftersom de senaste tillsynsbesöken varit utan anmärkning.

– Det stora uppdraget nu är att se till att rutinerna fortsatt hålls. Se till att man inte tappar utbildningarna, se till att man håller motivationen uppe. Det fortsätter vi göra genom att ha bättre genomgångar och bättre överlämning från kuratorerna. Jag tror att det var en miss man gjorde, med överlämningen från en generation till den andra. Särskilt under pandemin, då engagemanget dippade. När man sedan öppnade upp igen fanns det ett informationsglapp, säger Carl Pihlsgård.

– Vi har nu visat att vi förtjänar förtroendet och att vi kan hantera det. Detta har blivit en uppmaning för oss att fortsätta hålla våra ruti ner och se till att allt fungerar bra framöver.

Elva dagar av

Solen har precis stigit upp över Lundagård. Klockan är fem på morgonen tisdagen den 14 maj. Eurovision song contest är över, men de som tror att saker och ting kommer att lugna sig har fel. Det börjar med ett par tält, men de sprider sig snabbt. Utanför Kungshuset, den gamla anrika byggnaden där Lunds universitets rektor Erik Renström har sitt kontor, börjar demonstranter slå läger.

TEXT ELMER RIKNER

BAKGRUNDSBILD JOHANNA NILSSON

Demonstranterna har ingen speci k arrangör och organisationen verkar inte vara riktigt satt, men kraven på universitet och rektorn är tydliga. De står skrivna på ett lakan i lägret och är tre till antalet:

”1. Gör ett uttalande i solidaritet med Palestina som erkänner akademins ansvar.

2. Var transparent med och avsluta alla institutionella och nansiella samarbeten med israeliska institutioner och företag som är medskyldiga till den israeliska ockupationen.

3. Åta er att ekonomiskt, politiskt och akademiskt stödja palestinska utbildningssystem, studenter, forskare och lärare.”

PERSONERNA I TÄLTLÄGRET vill att universitetet, och Erik Renström, ska ta ställning för Palestina på samma sätt som de gjorde för Ukraina efter Rysslands fullskaliga invasion av landet.

Efter ett par timmar dyker aktionens första gäst upp. Precis innan ett valmöte inne i AF-borgen kommer Vänsterpartiets förre partiledare och EU-toppkandidat Jonas Sjöstedt stegandes.

– Jag ville bara säga hej och uttrycka min uppskattning. Det är bara ett yttre tryck från Sverige, Europa, USA och era likasinnade som kan få Israel att stoppa det här som är ett folkmord, säger han och möts av applåder.

Pressen är sedan några timmar samlade utanför tältaktionen, som växer för varje timme.

Någon större uppfattning om vad demonstranterna tänker är dock svårt att få.

PÅ EN BIT kartong uppsatt vid ett av tälten nns nämligen ett par regler för demonstranterna. Ett av dessa krav är att inte prata med press. De förklarar detta med att de är en gemensam enhet och inte enskilda individer, och att de därför ska uttala sig kollektivt. I demokratisk anda, menar de.

Frågor från press kan i stället lämnas skriftligt. Under veckans gång skulle detta komma att ändras.

En kartongbit med regler är uppsatt i lägret. Demonstranterna ombeds att inte prata med press och polis.

TORSDAG 16 MAJ

Det var dock inte Jonas Sjöstedts besök som skulle få mest uppmärksamhet. På torsdagen, två dagar efter att de första tälten satts upp, ställer sig ett hundratal demonstranter utanför Kungshusets port i en halvmåne.

De har bestämt möte med Erik Renström, som inte dyker upp. Via sin sekreterare säger Erik Renström att han välkomnar demonstranterna upp på kontoret, men demonstranterna själva menar att rektorn lovat att komma ned till tälten.

NÅGOT MÖTE SER inte ut att bli av, men efter en timme kommer rektorn plötsligt ned till demonstranterna.

Mötet blir dock kortvarigt då de två parterna inte kan komma överens om var mötet ska fortsätta. I stället beslutar sig demonstranterna, efter en omröstning, för att presentera det de skulle ha sagt till rektorn för personer och press på plats.

Erik Renström kommer ner i några minuter för att diskutera förutsättningarna för ett möte där en mer ingående diskussion kan äga rum.

FREDAG 17 MAJ

Veckan lider mot sitt slut, men demonstranterna verkar inte ha några planer på att gå hem. I stället får de kontakt med studenter vid Columbia University i New York i USA, universitetet där de världsomfattande protesterna började. De vill få till ett samtal med lundastudenterna, vilket de också får senare under kvällen.

Men det är inte bara lundastudenterna som pratar med Columbia. Med sig har de även tältdemonstranter från andra campus runt om i Skandinavien.

MÅNDAG 20 MAJ

Filmvisningar, dieselaggregat, mattält och mycket, mycket mer. Parken Lundagård, som demonstranterna själva döpt om till ”Palestinagård”, har på mindre än en vecka förvandlats till ett eget litet samhälle. Det lokala näringslivet skänker mat och in-

FOTO:

tältprotester

bjudna föreläsare lär ut om kriget och sociala rörelser. Utöver det har även en studiehörna med so or och ett bönetält satts upp i området, som numera har en befolkning på drygt hundra invånare.

TORSDAG 23 MAJ

Till slut är de överens, demonstranterna och universitetet. Åtminstone om en mötesplats. En vecka efter att Erik Renström varit nere vid aktionen så nns nu ett möte inplanerat. Vid 08:30 äger det rum. Sluttiden råder det däremot delade meningar om. Demonstranterna menar att det inte satt någon sluttid, medan Lena Eskilsson, för dagen ställföreträdande rektor vid Lunds universitet, säger att det nns en sluttid.

Båda parter medger att mötet inte leder till några banbrytande åtgärder. Studenterna vill att ledningen ska skriva under en petition, eller ett uttalande, i solidaritet med Palestina. Detta är ingenting som ledningen är villig att göra i stunden, men de lovar att titta på petitionen.

Demonstranterna hänger upp banderoller i AF-borgen.

DAGEN ÄR DOCK inte över. Samtidigt, bara ett stenkast ifrån, väljer ungefär 40 demonstranter, en del av dem maskerade, att ta sig in i AF-borgen. Tillsammans vandrar de in på ett möte mellan studenterrepresentanter och lokalpolitiker i Lunds kommun.

– Ett antal maskerade högljudda sabotörer klev in i sammanträdet. Det nns inget demok ratiskt i detta, säger Rasmus Törnblom, vice ordförande i kommunstyrelsen i Lund.

DEMONSTRATIONEN PÅGICK I ungefär 30 minuter innan polis klev in i salen.

– Det är ju några som vill försöka få det här att se ut som en odemokratisk grej. Men jag tycker att det här absolut är det mest demokratiska vi kan göra, säger en av demonstranterna.

EFTER ETT MER eller mindre oproduktivt samtal väljer ledningen att avsluta mötet. Representanterna från tältaktionen vill dock boka in ett nytt möte med datum och klockslag. Rektorerna på plats, som utöver Lena Eskilsson också inkluderar Jimmie Kristensson, går med på detta, men vill inte sätta en tid. Representanterna från tältaktionen vill inte lämna lokalen förrän en tid är bestämd. Efter ungefär 40 minuter och otaliga försök från ledningen att få demonstranterna att lämna kommer polisen i stället in i byggnaden. En av de tre representanterna väljer att frivilligt lämna medan två bärs ut. Våldsamt, enligt representanterna.

– De drog oss ner för trappan med huvudet först, säger Sunniva, som var med på mötet. Att det var våldsamt förnekar polisen när Lundagård stöter på dem utanför AF-borgen en kort stund senare.

Demonstranter avvisas ut ur AF-Borgen av Polis.

Polisen upprättar en anmälan om brott mot ordningslagen, men det nns ingen misstänkt. De kan helt enkelt inte identi era en arrangör bakom händelserna.

FREDAG 24 MAJ

Vid niotiden på förmiddagen anländer ett tiotal personer till Lundagård med svenska och israeliska aggor. De rar den judiska högtiden lag baomer med picknick och musik. I bakgrunden hörs Eden Golans ”October Rain”, 20-åringen som för knappt två veckor sedan skakade om Malmö i och med hennes deltagande i Eurovision song contest för Israel.

– För tillfället är det jättelugnt. Men jag tror inte att de har vaknat här riktigt än, säger dialogpolisen Mats Svensson och syftar på demonstranterna i tältlägret.

En stund senare, under eftermiddagen, lämnar picknickdeltagarna platsen.

VAD VÄNTAR HÄRNÄST?

DET VET NOG få. Demonstranterna har inte annonserat att de vill lämna och polisen har hittills inte försökt förskingra aktionen med mer än ord. Den stora snackisen är doktorspromoveringen den 31 maj. Enligt traditionen ska nämligen kanoner avfyras precis intill den plats där tälten nu står.

Texten är skriven under lördagen den 25 maj. Händelser och utvecklingar kring tältprotesten som utspelat sig sedan dess har därför inte kunnat tas med. Lundagård rapporterar löpande om tältprotesten på lundagard.se

MP störst och KD trillar ur – om lundastudenterna får bestämma

Miljöpartiet (MP) och Vänsterpartiet (V) får nästan hälften av lundastudenternas röster. Sverigedemokraterna (SD) och Kristdemokraterna (KD) lyckas däremot inte vinna lundastudenternas förtroende. – Att SD inte har en särskilt stor andel väljare bland unga kvinnliga studenter i Lund är inte jätteförvånande, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

TEXT ERIK LINDBERG

RESEARCH ELMER RIKNER

GRAFIK ISAK AHO NYMAN

Valet till Europaparlamentet går av stapeln om mindre än två veckor. Lundagårds opinionsundersökning bland lundastudenterna ger glädjebesked till ett par partier – och tänder varningslampor för andra.

Miljöpartiet (MP) lockar est av lundastudenternas röster – cirka 26 procent. Näst störst är Vänsterpartiet med 17,6 procent av rösterna.

– Studenter är i regel rödare och grönare än andra väljargrupper. Miljöpartiet, till exempel,

brukar vara starka i studentstäder. De brukar dessutom alltid gå bättre i EU-valet än i riksdagsvalet, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och ledare för det svenska Valforskningsprogrammet.

Även i studentstaden

Lund nns alla riksdagspartier representerade.

Miljöpartiets popularitet speglas också i lundastudenternas rangordning av de viktigaste sakfrågorna. Varannan lundastudent tycker att klimatet är den viktigaste valfrågan. Den näst viktigaste valfrågan – invandring och migration – får förhållandevis blygsamma 10 procent av rösterna.

– En stor majoritet av väljarna anser att kli-

matet är en lämplig fråga att hantera på EU-nivå. Till skillnad från många andra sakfrågor där attityden ofta är att det ska skötas nationellt. Så miljön står högre på dagordningen i ett europaval, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

SÄMRE GÅR DET för högerpartierna. Moderaterna är bara ärde störst på 11,5 procent och Kristdemokraterna får endast 2,6 procent och skulle alltså åka ur Europaparlamentet om lundastudenterna ck bestämma. Även Sverigedemokraterna, som är näst största parti nationellt på 18,8 procent i Novus senaste väljarbarometer, har svårt att locka väljare bland lundastudenterna. De får 5,8 procent i Lundagårds opinionsmätning.

– Det är studentstaden Lund och ett tvärsnitt av unga väljare. Det är förmodligen dessutom en övervikt av kvinnliga väljare. Att SD inte har en särskilt stor andel väljare bland unga kvinnliga studenter i Lund är inte jätteförvånande. Men det går också att vända på det. 1 av 20 lundastudenter röstar på SD. Så även i studentstaden Lund nns alla riksdagspartier representerade, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Resultatet från Lundagårds opinionsundersökning där 15 000 studenter fått frågan om vilket parti de röstat på om det var val i dag. 1 578 personer svarade på enkäten.

Annat Blankt C KD L MP M S SD V

ÖVERLAG ÄR LUNDASTUDENTERNA mycket positiva till EU-samarbetet. 89 procent svarar nej på frågan om Sverige bör lämna EU. En majoritet är också positiva till att utvidga unionen – i alla fall till förmån för ett ukrainskt EU-medlemskap. 63 procent röstar för ett ukrainskt EU-medlemskap, 15 procent röstar nej och 22 procent uppger att de inte vet. – Ukrainas sak har blivit starkare. Tidigare har intresset varit svalt för att utvidga EU, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

SVAREN I UNDERSÖKNINGEN kommer från en enkät som Lundgård skickade ut till 15 000 studenter på Lunds universitet. Urvalet skedde slumpmässigt i så god mån som möjligt. På grund av bristande it-infrastruktur kunde inte enkäten genomföras på ett sätt som garanterade att användare endast lämnade ett svar. Detta blev en avvägning som gjordes för att kunna garantera de svarandes anonymitet.

UTÖVER FRÅGAN OM vilket parti som lundastudenterna skulle rösta på om det var val i dag innehöll enkäten också frågor som berörde aktuella sakpolitiska debatter och frågor. När studenterna ck svara på vilka sakfrågor som var deras viktigaste gavs ett antal alternativ samt en möjlighet att själv skriva ett fritextsvar. Över 50 procent av de svarande uppgav att klimatet var den frågan som de brydde sig allra mest om. Bland fritextsvaren fanns dock en hel del variation i vilka frågor som berörde studenterna. Bland annat nämndes energi, demokrati, handel och kriget i Gaza.

Enkäten skickades ut till 15 000 LU-studenter med en registrerad studentmejl. Svarsfrekvensen var 1 578, vilket utgör 10,5 procent. Undersökningen skickades ut den 7 maj och stängdes den 25 maj.

Undersökningen är inte statistiskt säkerställd.

Vill du veta mer om enkäten? Läs mer i webbversionen av artikeln på www.lundagard.se.

Drömmen om Europa

TEXT OCH FOTO ISAK AHO NYMAN

Den 6-9 juni går Europa till val. Nya representanter till de 720 stolarna i Europaparlamentet ska väljas och över hela kontinenten bedrivs valkampanjer och debatter. Men vad sker egentligen längst in i EU-maskinen? Lundagårds Isak Aho Nyman åkte ner till händelsernas centrum, Bryssel, för att verkligen komma EU inpå skinnet.

Från sitt kontor längst upp i den brutalistiska byggnaden på 30 Square de Meeûs sitter Torbjörn Haak och ser ut över en lummig park. Sedan 2019 är han en av Sveriges tre EU-ambassadörer och vice myndighetschef för den svenska ständiga representationen till den Europeiska unionen, eller ”reppen” som den kallas i folkmun.

Kom och jobba här en vecka så får du se på gnistor.

– Jag drivs fortfarande av den entusiasm jag kände i november 1989 när jag satt högst upp i Universitetshuset i Lund och skulle läsa skatterätt, och samtidigt föll Berlinmuren, säger han. Entusiasmen har hållit i sig. Sedan han började

arbeta på Utrikesdepartementet 1994 har tjänsterna avlöst varandra och Torbjörn Haak har hunnit arbeta på ambassader runt om i Europa samt handskats med EU på alla upptänkliga nivåer. – Det underbara med paradigmskiften är att man inte riktigt förutser dem. Så var det med Berlinmurens fall. Det var ingen som riktigt såg det komma åren dessförinnan. Det präglar fortfarande Europa på något sätt – den stora förändringen. Vi är inte färdiga med utvidgningen av EU till exempel. Det är en följd av den utvecklingen, säger Torbjörn Haak.

TORBJÖRN HAAK ÄR på toppen av stegen in i den oändligt komplexa maskin som är EU. Jag är nere i Bryssel för att trä a honom och för att försöka komma underfund med vad det är som lockar hos en stad som för många svenskar primärt är synonymt med gråa män i ännu gråare mötesrum.

– Ja, kom och jobba här en vecka så får du se på gnistor, säger Torbjörn Haak som svar på fördo-

men att EU-politiken är torr och tråkig.

– Gnistorna i det här jobbet kommer när man jobbar med en konkret förhandlingsfråga som behandlar en svår samhällsfråga och hur man hittar lösningar på det som kan tillfredsställa en väldigt stor majoritet av medlemsstaterna. Man måste titta till höger och till vänster och se var man benner sig och driva en förhandling. Fantastiskt! utbrister Torbjörn Haak.

Gnistor till trots är Torbjörn Haak till syvende och sist en företrädare för Sveriges regering, något som innebär att hans egen åsikt och hans egna reektioner får sättas åt sidan till förmån för den linje som regeringen vill driva gentemot EU.

– Jag är inte mer än en människa, jag har åsikter om det mesta. Men jag har en världsbild grundad i en demokratis funktionssätt och hur den är uppbyggd. Mitt uppdrag är att på ett så e ektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt nå fram till det resultat som min uppdragsgivare vill att jag ska fullfölja.

Jag har varit med om många regeringsskiften, varje gång så ändras politiken.

– Jag har varit med om många regeringsskiften, varje gång så ändras politiken. Man kan ha vant sig vid att hantera en politisk åsikt som efter ett val ändras. Men om man uppfattar det som svårt eller som en utmaning, då kanske man har fel jobb.

Efter 30 år i utlandstjänst för Sveriges räkning har Torbjörn Haak lärt sig hur rollen som representant fungerar. Kanske har han också hittat till rätt plats. Där han sitter på Place de Meeûs, mitt i Bryssel, omges han av en avsevärd mängd personer med liknande intressen och uppdrag som det han själv ägnat ett helt yrkesliv åt.

Byggt av praktikanter

Lite snabba fakta om Bryssel, Belgiens o ciella och EU:s ino ciella huvudstad. Staden huserar över 1,2 miljoner invånare varav knappt 200 000 i stadskärnan. Av de här 200 000 arbetar 32 000 administrativt inom EU-kommissionen. Olika källor uppskattar att mellan 50 000 och 70 000 till på något sätt arbetar i anslutning till andra EU-institutioner eller lobbyverksamheter med inriktning på EU:s lagstiftning.

Längs med paradgator ligger ambassader och representationer granne med världsföretag. Men till skillnad från diplomatkvarteren i Stockholm

eller det banktäta city-området i London upplevs Bryssel aldrig dött. Mellan skyskraporna trängs parker och små grönområden. Diplomater och skolklasser sitter på samma cafén och bröliga gymnasieungdomar smygröker framför parlamentsbyggnaderna vid Place du Luxembourg.

Utöver alla statligt och privat anställda nns också de obetalda, men minst lika viktiga: Praktikanterna. Rebecka Fjellström delar sin praktik mellan Region Skåne och Lärosäten Syd, som för enkelhetens skull också delar kontor.

– Jag känner ibland att Bryssel byggs upp lite av praktikanterna. Till exempel de svenska regionskontoren. Det nns elva stats- och regionskontor som alla har praktikanter, säger Rebecka Fjellström.

I EU-sammanhanget är en aktör som Region Skåne liten, med ett fåtal anställda och praktikanter som håller igång kontoret. Detta gör att samarbetet och relationerna mellan aktörer vars intressen överensstämmer med Skånes blir extra viktigt.

– Till exempel nns det något som heter Svereg, som är de olika svenska regionerna. Ibland inom den gruppen blir det att man går ihop och tar en gemensam ställning inom vissa frågor för att påverka policyutvecklingen åt ett håll som kan gynna alla, berättar Rebecka Fjellström.

I ARBETET PÅ Region Skåne blir kommunikationen också avgörande, både för att få igenom sina vilja och för att rapportera tillbaka till Sverige kring vad som sker nere på kontinenten. Trots samlingar som SveReg kan vägarna till att påverka faktiskt policyarbete vara långa.

– Om vi ska ta någon ställning så blir det oftast att man driver på dem där hemma. Att man berättar för ansvariga politiker om vad det är som sker och uppmanar dem att ta ställning i någon fråga. Där blir det också viktigt att förklara att man kan påverka ett beslut nu men inte senare. Som praktikant be nner sig Rebecka Fjellström mitt i politik som bedrivs både på lokal och europeisk nivå. Men samtidigt nns det likheter mellan hennes tillvaro i Bryssel och hennes bakgrund som pol.kand-student i Lund.

– Jag tycker ibland att det liknar att göra ett utbyte. Man trä ar så mycket människor, folk vill hitta på saker. Vi har besökt parlamentet, kommissionen, europeiska rådet, trä at lite olika meppar. Så det är väldigt inspirerande. Man trä ar mycket intressanta människor och många som arbetar här är också väldigt intresserade av oss praktikanter, säger hon.

Världen runt omkring det politiska arbetet i Bryssel har väl de nierade gränser, där en bestämd och speci k mängd personer rör sig. Precis

Innan han hamnade i Bryssel har Torbjörn Haak jobbat både på Utrikesdepartementet och flera svenska ambassader.

Sveriges ständiga representation i EU syns genom grönskan på Place de Meeûs.

som vissa delar av studentlivet har sina egna ord och uttryck nns motsvarande språkbruk kring EU-politiken. Kanske vanligast är ”mepp”, en försvenskning av förkortningen MEP, Member of the European Parliament eller EU-parlamentariker. Men det är inte bara speci ka ord som markerar särställningen som Bryssel har. – Men jag tror det är svårt att lära sig om hur det funkar här om man inte är på plats. Men det är mycket oskrivna regler, man säger ofta att ”the exception is the rule” här. Och för oss har det blivit så himla självklart, man är mitt uppe i den här världen. Det kallas ju för brysselbubblan, säger Rebecka Fjellström.

Svårt att komma till tals

Även som utomstående känner man tydligt av bubblan som Rebecka Fjellström pratar om. I vissa kvarter är det svårt att hitta en enda kontorslokal vars verksamhet inte på något sätt har att göra med EU. Den byggnad som Region Skånes kontor ligger i heter Nordic House och huserar även andra svenska regionkontor tillika regionkontor från Norge.

Trots att de svenska regionkontoren, som utgör Svereg, inte har någon direkt kontakt med

EU:s lagstiftande instanser så representerar de ändå tydligt svenska intressen. Det nns dock gott om organisationer i brysselbubblan som har helt andra intressen, målsättningar och utgångspunkter.

Även om folk kommer från olika länder så påverkas alla mycket av hur brysselbubblan fungerar. ”

Ett stenkast från Nordic House, i ett modernt co-working space med björkpanel på väggarna och so or i grälla färger ligger huvudkontoret för

ESU: European Student Union. ESU:s syfte är att lyfta studenternas röst när EU lagstiftar, trots att de inte representerar något av de 27 medlemsländerna. Tanguy Guibert är vice ordförande för ESU sedan knappt ett år tillbaka.

– Att ta upp problem och trycka på obekväma punkter är nog en ganska bra sammanfattning av

Jag känner ibland att Bryssel byggs upp lite av praktikanterna. ”

mitt engagemang i hela rörelsen. Jag var jättejobbig mot alla skolor jag gått i och är det nog fortfarande, säger Tanguy Guibert och skrattar till.

I enkla ordalag är ESU ett råd som samlar representanter från EU:s medlemsländer för att driva gemensamma frågor. I detalj är samspelet mellan den nationella och den internationella nivå, som Tanguy Guibert och hans kollegor verkar på i Bryssel, desto mer komplex och snårig.

– Alla organisationer har sin egen struktur som grundar sig i hur det politiska landskapet ser ut i deras hemland. Så i Frankrike har vi till exempel ett väldigt presidentbaserat system där en enda person bär på mycket makt, medan i era länder i östra Europa har man ett mer parlamentariskt system.

Det Tanguy Guibert och resten av ESU har i uppdrag är att utgöra en stark röst för alla de studenter de representerar och utveckla gemensamma linjer och positioner utifrån de många olika system som deras medlemmar driver och verkar i.

– Även om folk kommer från olika länder så påverkas alla mycket av hur brysselbubblan fungerar, så mycket blir ändå ganska likt till slut. Samtidigt ställs vi hela tiden inför kulturella skillnader som gör att vi uppfattar saker på helt olika sätt, säger Tanguy Guibert.

– Sen är alla diskussioner också bundna till

På Place de Luxembourg samlas många praktikanter, EU-anställda och Brysselbor på AW varje torsdag.

Rebecka Fjellström fick upp ögonen för EU genom sin pol.kand-utbildning.

Det är svårare att smyga in en diskussionspunkt som

vi vill föra till kommissionen.

vilken nivå de förs på, det påverkar hur man ser på relationerna mellan de som diskuterar otroligt mycket. Något som verkar väldigt formellt kanske inte är det alls och vice versa, utan mycket bygger hela tiden på personliga relationer mellan de som är inblandade; det är det som avgör om du kan föra fram din position eller inte.

TANGUY GUIBERT FÖRKLARAR att makten som ESU har i mångt och mycket är en slags mjuk makt. Eftersom EU i sig inte har jurisdiktion att påverka individuella universitet eller specifika länders lagstiftningar kan ESU inte lägga press på den typen av processer. Det man kan påverka är till exempel hur mycket pengar som ska läggas på Erasmus+-samarbetet, eller hur man ska säkra en viss standard på alla europeiska universitet. Här har ESU en stark röst, menar Tanguy Guibert, eftersom man ofta är den enda i rummet som specifikt ser till studenternas intressen.

– Folk respekterar vår röst och värderar vår åsikt högt i många frågor, vi har många allierade och vi har lyckats göra stora förändringar. Vi har i 20 års tid arbetat med att göra utbildning mer inkluderande och att få politikerna att prioritera studenters sociala rättigheter och nu har vi lyckats få det till att bli en prioritet på agendan, menar Tanguy Guibert. Många av de frågor som Tanguy Guibert och

ESU driver sker i andra diskussionsforum än de centrala EU-institutionerna. Han menar att det är en sak att driva en fråga inom ramarna för Bolognaprocessen än gentemot exempelvis EU-kommissionen.

Bolognaprocessen är ett samarbete mellan 47 länder som syftar till att säkra utbildningskvaliteten inom Europa och påverkar bland annat hur många studietimmar som krävs för en viss examen. I Sverige märks processen bland annat genom att en termin numera innehåller 30 högskolepoäng (hp), till skillnad från tidigare då en termin i stället innehöll 20 hp.

– Det är svårare att smyga in en diskussionspunkt som vi vill föra i kommissionen eftersom dagordningen sätts utefter andra riktlinjer.

I Bolognaförhandlingarna sitter vi alla kring samma bord och det är mycket enklare att smyga in ett förslag eller lägga fram sin position, säger Tanguy Guibert

I mitten av bubblan

Ville man vara dramatisk skulle man kunna säga att det är uppe vid Place Schuman som brysselbubblans epicentrum ligger. Här finns EU-kommissionens huvudkontor i det gigantiska Berlay-

monthuset. Mitt emot huserar det Europeiska rådet i två nästan lika imponernade byggnader. Ett stenkast bort finns också centra för andra stora EU-institutioner.

Innanför väggarna på de här husen fattas beslut som formar samhällen och statsmaskineri för en hel kontinent. På ett kafé precis i mitten av det hela har jag stämt möte med Ebba Behre. Hon gör praktik på svenska reppen och har på så sätt fått en insyn bakom kulisserna i maktens korridorer.

– Jag får vara med i förhandlingsrummet och deltar i möten med Utrikes– och Försvarsdepartementet när de pratar ihop sig om typ: ”Hur är Sveriges handlingslinje?” Då sitter jag med och tar anteckningar under förhandlingarna och hjälper till att skriva rapport som ska komma in senast 24 timmar efter mötet.

EBBA BEHRE VISAR runt inuti den monumentala Justus Lipsius-byggnaden som rymmer Europeiska rådet. Utifrån överskuggas den av Berlaymonts räfflade stålfasad och upplevs nästan större från insidan. Vad vi än går förbi inne i rådsbyggnaden ser man små grupper sitta och samtala, antingen i mötesrum eller fåtöljer utspridda runtom i korridorerna. Ett rum öppnar sig i väggen varifrån tre kostymklädda män tit-

Tanguy Guibert har drivit studentfrågor både i hemlandet Frankrike och i Bryssel.

En typisk Bryssel-vy. Botaniska trädgården framför två av stadens många glasklädda skyskrapor.

tar tillbaka ut mot oss.

– Där är ordförandeskapets kontor, nu är det Belgien som har det men det var ju vi som hade det hösten 2023! säger Ebba Behre när vi raskt går förbi.

Vi kikar in i ett nästan tomt mötesrum där en kvinna sitter i ett digitalt möte. I rummet finns plats för ett femtiotal personer, alla företrädare för någon av de 27 medlemsstaterna som representeras i europeiska rådet. Till skillnad från EU-parlamentet är representationen gentemot rådet inte direkt relaterad till landets folkmängd, och ett litet land som Sverige kan fortfarande ha mycket att säga till om. – Jag upplever att de frågor som är viktiga för Sverige har vi möjlighet att ha inflytande i men kanske inte på egen hand, det handlar mycket om att man identifierar likasinnade länder. Så går man ihop gemensamt, kanske skriver ett förslag, ett icke-papper till exempel, förklarar Ebba Behre.

I förhandlingarna som förs på Europeiska rådets nivå är relationen mellan de inblandade förhandlarna avgörande, något som märks även för en praktikant. Under alla lagtexter och förslag finns också ett socialt spel som är minst lika viktigt att förstå sig på.

– Det är verkligen en av de största utmaningarna tycker jag. Både ämnesmässigt att förstå

Det finns en viss naivitet kring att det inte skulle gå för någon att utnyttja.

EU men också på ett mer personligt plan även om jag är en praktikant från Sverige så måste man gå rakryggad och prata professionell engelska med personer som är jättehögt upp i den här hierarkin, säger Ebba Behre.

DET FINNS OCKSÅ de som aktivt försöker dra nytta av den mänskliga faktorn i det sociala spelet. Att utnyttja en viss persons specifika svagheter kan vara en väg in i förhandlingsrummet för någon som annars inte haft tillgång dit. Ebba Behre berättar att praktikanterna bland annat uppmanas att inte berätta för alltför många främmande personer om var de jobbar eller med vad.

– Jag tror att det är en sån grej som man skojar lite om annars, men som man ändå behöver ta på allvar. Det finns så mycket småsaker som ändå kan användas, även för utomstående, säger hon. I Ebba Behres fall är de här ”småsakerna” ibland ganska stora. En stor del av hennes arbete kretsar kring cybersäkerhetsfrågor och påverkanskampanjer och hon sitter med i många möten där försvarsfrågor avhandlas.

– Det finns ingen anledning att slänga ur sig exakt vad man gör. Jag säger inte till folk jag träffar på stan att ”åh jomen jag är med i försvarsgruppen och jag får insyn i vad som är Sveriges hållning”.

– Även om du bara är en obetald praktikant så är du också en person som sitter i de här rummen och kommer nära de här sakerna. Jag tror att det finns en viss naivitet kring att det inte skulle gå för någon annan att utnyttja den positionen, säger Ebba Behre.

NÄR VÅRT SAMTAL är slut försvinner Ebba Behre raskt iväg in i ett av de otaliga mötesrummen i Justus Lipsius-huset. På väg bort från Place Schuman och ut ur EU-kvarteren blir det tydligt hur liten brysselbubblan är. Bara några kilometer bort ter sig Bryssel som en helt vanlig europeisk stad bland andra, med lummiga parker, smala gator och en stilla flytande kanal. Bakom jargongen och de många lager av byråkratisk process som omger tanken om Bryssel finns en väldigt konkret verklighet, en verklighet som inte minst innehåller de som själva säger sig vara mitt inne i bubblan. Varje korrigering av varje formulering i varje lagförslag utförs av en person som vare sig de vill det eller inte har en fot i och en fot utanför bubblan. Lagarna som diskuteras djupt inne i korridorerna i Berlaymontbyggnaden omsätts i praktik långt bort därifrån, i vissa fall långt utanför EU:s yttre gräns.

Ebba Behre jobbar med cybersäkerhetsfrågor, en av de frågor där Sverige utmärker sig.

Platsen utanför Europeiska rådets kontor blir en landningsplats för många besökare och anställda. I bakgrunden syns det numera ikoniska Europahuset som också inrymmer rådsaktivitet.

A beginner’s guide to

The European Union (EU) is a political and economic partnership that represents a collective effort by 27 European countries to create economic cooperation and ensure peace across the continent. In order to delve deeper, we spoke with Maria Strömvik – an expert in the field.

– The EU is the most fascinating attempt to leave the idea that the sovereign state is the most important thing in an international context, says Maria Strömvik.

TEXT KIECHELLE ANDERSSON LUYT ILLUSTRATION IDUN ANDERSSON LINDBLAD

Maria Strömvik has a background in various research fields related to politics and decision-making in international organisations, particularly within the EU. Her research includes the development of the EU’s foreign policy and its peacekeeping operations. Currently, Maria Strömvik is working on establishing a network for researchers interested in local and national governance within the EU.

– Within the last 10 years I have begun focusing on democracy inside the EU, and how Swedish society participates in forming what the EU should be in the future, she says.

In joining the EU, the member states have agreed to share certain laws, trade freely with each other and cooperate. The EU creates several different types of laws for its member countries which, to varying degrees, dictate national legislation.

The EU’s main institutions, like the European Commission, the European Parliament, and the Council of the European Union, help create and enforce these laws.

ORIGINALLY, THE EU started as the European Coal and Steel Community (ECSC) in 1951, aimed at preventing war by integrating coal and steel industries. It evolved into the European Economic Community (EEC) in 1957 to create a common market and customs union. The Maastricht Treaty in 1992 established the EU and introduced cooperation in foreign policy, security, and justice. The euro’s introduction in 1999 furthered economic integration. Recently, the EU focuses on digital transformation, climate action, and addressing geopolitical challenges, adapting to global and internal changes. Maria

Strömvik briefly details this by explaining: – Originally, the main aim was to create peace, and this was attempted by forming international treaties and organisations. Because the states were sovereign, no-one could force the state to do anything so nothing ended up happening, she says, and continues:

When you sign the treaties you sign away part of your own independence. ”

– What the EU allows is for a state to give up part of their sovereignty and share it with common institutions. The whole corporation is based on international treaties. When you sign the treaties you sign away part of your own independence.

EU law is open to input through several channels to ensure transparency and democratic

the European Union

participation. Firstly, the European Parliament plays a signi cant role in shaping EU legislation. e European Commission regularly consults with stakeholders. e Council of the European Union often consults with national parliaments and engages in dialogue with relevant stakeholders during the legislative process. is openness to input helps ensure that EU laws re ect the interests and concerns of European citizens and stakeholders.

– e EU has two chambers, the Parliament and the Council, and most laws need to pass in both of them. e voting now is done directly to the parliament and the council is created through the national elections – we do not talk about that so much, Maria Strömvik says.

– ere are also new laws being passed every week with the possibility of having a say in the process, by responding to a proposal by the commission. You or your organisation can respond to this. e EU does public consultation by publishing a potential law on the website where you can share your opinion.

CLIMATE POLICY HAS become a large topic of discussion in the EU. ere are many new proposals and initiatives being suggested which could

be revolutionary in the way the member states function in terms of climate impact. Strömvik spoke about this in relation to young people.

– Some of these bigger issues such as climate change are not youth issues but will a ect younger people even more. I nd it sad to see that out of the people who say they intend to vote, there are much fewer young people, she says.

THE EU OFFERS several advantages to member states, including economic bene ts, stronger regulations and opportunities for citizens. However, the EU also faces disadvantages, such as compromises and a complex bureaucracy. Maria Strömvik highlights some of the common advantages and disadvantages for a country being a part of the EU.

– e advantage is that the EU is globally strong. For instance if the US is making standards where a harmful chemical is allowed in products, and if all the small countries trade individually – the US can force them to accept the chemical. But for the EU, being economically strong, they can enforce their standards, Maria Strömvik says.

– One of the disadvantages is that a state loses some of its independence. For example, the Swedish government cannot decide that foreign

people, who are EU citizens, are not allowed to work here. e EU court of justice will startning Sweden for that law until they change it.

– So for most people it is an advantage, but could be seen as a disadvantage for someone who is more nationalistic. is type of nationalism cannot always play out if you are a member of the EU.

THE RISE IN nationalism in European countries could potentially cause problems, as policies such as prohibiting other residents in the union to come freely into another EU country is against EU law.

– But these countries are being ned for their national laws that break EU law. ere are also court cases and discussions trying to solve the rules that these governments are breaking, Maria Strömvik says.

She also discusses the bene ts for students and young people in particular, such as programmes and political opportunities. Maria Strömvik notes the Erasmus plus programme which gives EU residents the opportunity to study abroad with funding. She also acknowledge that, due to the EU’s strength, young people have the ability to directly shape the global voices in the upcoming election.

Lista dina tre viktigaste valfrågor.

Vad vill toppkandidaterna?

JonasSjöstedt, Vänsterpartiet

Klimatet, trygga jobb och välfärden. EU måste möjliggöra vänsterpolitik.

Hur ska EU minska sina utsläpp?

EU måste göra mer för klimatet. Vi vill ha nollutsläpp senast 2040. Ta tillbaka kontrollen över järnvägen för bättre och billigare tåg. Ändra elmarknaden så att vi får låga och stabila elpriser, det behövs för att få bort det fossila. EU-regler som i dag sätter marknaden före klimatet måste ändras.

Hur stor invandring ska EU ha?

Hur vill du att EU ser ut i framtiden?

Europa behöver arbetskraft. EU:s yktingpolitik som hindrar människor från att söka skydd i unionen leder till att människor dör på Medelhavet och fastnar i fångläger under vidriga omständigheter. Det är omänskligt och måste få ett stopp.

Mer samarbete mellan länder, mindre överstatlighet. Medlemsländer ska samarbeta om gemensamma utmaningar, som klimatet. EU ska möjliggöra att medborgarnas intressen sätts framför vinstintresset.

Varför ska en lundastudent rösta på dig?

För att byta ut högerpolitiken, få en mer rättvis och solidarisk utveckling i Sverige och världen.

HeléneFritzon, Socialdemokraterna

I en orolig tid är svenska folkets säkerhet och trygghet viktigast. Tillsammans ska vi också göra en rättvis klimatomställning och stärka ekonomin.

EU måste höja ambitionerna för att vi ska klara klimatomställningen. Vi socialdemokrater vill därför skärpa EU:s klimatmål till 95 procent år 2040 för att er länder ska göra mer för att få ned utsläppen.

EU har nu en migrationspakt efter nästan 10 års förhandlingar, som gör att er länder tar gemensamt ansvar för invandringen. Det är viktigt för Sverige med en migrationspolitik i EU som bygger på ordning och reda.

Ett Europa i fred och frihet som håller samman, och att demokratin och rättsstaten står stark. Ett Europa där EU har ledartröjan i klimatomställningen och unga människor känner hopp och framtidstro.

Jag kommer att kämpa för att lämna över ett säkert och hållbart Europa till kommande generationer.

EmmaWiesner, Centerpartiet AliceBahKuhnke, Miljöpartiet

Klimatet, demokratin och naturen.

Ambitiösa klimatmål, stärkt demokrati i hela EU och stopp för all nansiering av fossilt bränsle.

Sluta med grädd ler till de rikaste: Miniminivå för koldioxidskatt inom hela EU. Utsläpp ska bekämpas, inte belönas: Förbjud fossila subventioner och rikta om nansiella öden från fossilt till hållbart. En rättvis omställning: Stötta de svagaste hushållen och investera i en rättvis omställning.

Arbetskraftsinvandring är en förutsättning för att vi ska kunna stärka välfärden, genomföra klimatomställningen och stärka EU:s konkurrenskraft. Miljöpartiet arbetar för ett humant och rättssäkert asylsystem, där den som har behov av EU:s skydd också får det.

Ett EU som respekterar att naturen sätter ramarna och ekonomin används för att uppnå ett rättvist samhälle, där friheterna och de demokratiska krafterna har vunnit mot populismen och högerextremismen.

Miljöpartiet är det enda parti som är beredda att göra det som krävs för att möta klimatkrisen.

Stoppa subventionerna av fossila bränslen, prissätt fossilt material i alla produkter på EU:s marknad, inför en klimatdeklaration på alla varor så att konsumenter ser dess klimatavtryck och sätt ett klimatlås på EU:s budget så att länder som inte uppnår sina klimatmål förlorar EU-medel.

Migrationspolitiken i EU ska präglas av medmänsklighet och ordning och reda. Det innebär att alla EU-länder ska ta ett delat ansvar för människor på ykt. Asylrätten är en viktig princip och en grundsten i internationell rätt som måste respekteras och skyddas.

Vi vill se en konkurrenskraftig marknad med företag som ligger längst fram i den gröna omställningen tack vare innovation och forskning. Vi har lyckats få ner utsläppen, ställt om till förnybart i hela unionen, och frigjort oss från beroendet av fossila skurkstater.

EU hotas. För freden, friheten och klimatet behöver vi centerpartister i Bryssel som håller gränsen mot Ryssland, mot rasismen och klimatförnekarna.

ILLUSTRATION STINA JONSSON

Lundagård kontaktade de åtta riksdagspartiernas toppkandidater till EU-valet för att ta reda på var de står i ett antal centrala sakfrågor och varför just en lundastudent ska lägga sin röst på dem och deras parti. För Sverigedemokraterna är det inte toppkandidaten Charlie Weimers som svarat, utan Ungsvenskarnas Linus Nilsson, som också kandiderar till Europaparlamentet.

TomasTobé, Moderaterna KarinKarlsbro, Liberalerna

Skapa ett ”antagning.eu”, EU-polis och bort med vetorätten så att EU kan stå upp mot skurkstater.

Genom att sluta hålla fossilindustrin om ryggen och inkludera er sektorer i utsläppsrättshandeln – som för övrigt är ett jättebra system, samt satsa på koldioxidlagring och klimattullar.

Stöd till Ukraina, en europeisk specialpolis mot gängen och er ska kunna studera ute i Europa.

Vår klimatpolitik är optimistisk, lösningsorienterad och bygger på kombinationen av tekniska innovationer, ekonomisk tillväxt och politiskt ansvarstagande. Framåt behöver vi investera mycket mer i förnybar energi, men vi måste också investera i den närmast fossilfria kärnkraften.

Ingen sätter sina barn i en gummibåt om man har ett annat val. EU ska självklart ta sitt ansvar och ta emot invandring och det är jätteviktigt att asylrätten respekteras. Vi behöver er lagliga vägar till unionen och alla länder måste hjälpas åt.

Friheterna är er. Du har aborträtt oavsett vilket land du råkar bo i, Ukraina är medlemsland och pengar som idag går till arga franska bönder satsas på klimatarbete, utbildning och forskning.

Jag står redo att arbeta dag och natt för dig som vill ha en mer progressiv och frihetlig union.

Majoriteten av dem som söker asyl i EU är ekonomiska migranter, utan rätt till asyl. Vi vill att EU ska få kontroll på invandringen, den ska vara lägre än i dag, genom samarbete med länderna i närområdet och vi vill använda biståndspolitiken för att adressera orsakerna till att människor migrerar.

EU är mer än inre marknad och klimatmål. EU är en värdegemenskap, som handlar om fred och frihet, om hopp och möjligheter. Kommande generationer ska se ljust på Europa; ett fritt och säkert Europa.

För att få saker gjorda, men som säger nej när det behövs, som till ett EU-förbud av vitt snus.

A lice Teodorescu Måwe, Kristdemokrater n a CharlieWeimers, Sverigedemokraterna

1. Trygghet, från såväl inre som yttre hot.

2. Avveckla sociala pelaren.

3. Realistiska klimatmål.

Vi behöver storskalig utbyggnad av fossilfri el – inklusive kärnkraft – för att elektri era fordons otta och tung industri (till exempel grönt stål). Låt skogen få brukas och inte bara vara en kolsänka. Skogens produkter kan tränga undan stora mängder fossilbaserat inom till exempel byggande och förpackning.

Vi har ett gemensamt ansvar för människor på ykt. KD vill att man söker asyl och får sin sak prövad utanför EU och därefter får komma till det land man beviljas uppehållstillstånd i. Vi behöver komma tillrätta med problem relaterade till integrationen genom att kontrollera och minska migrationen.

EU ska utgå från sina kärnuppgifter om att värna fred, frihet och frihandel, hålla sig borta från sådant som bättre sköts nationellt och samtidigt ta ett utökat ansvar i frågor där det är befogat.

Jag är en röst för att sätta gränser för vad EU ska göra och försvara friheten varhelst den hotas.

Mer Sverige, mindre EU. Verklighetsanpassad klimatpolitik. Ingen död på medelhavet och minskad migration.

Klassa kärnkraft som hållbar, så att vi får mer ren och billig el. Satsa på forskning och innovation, så att vi kan hjälpa andra att ställa om.

Mer hållbart skogsbruk i Europa, så det skövlas mindre regnskog.

Mer gruvindustri i Europa, så vi slipper ryska råvaror.

Europa lider idag av segregation, islamism, rotlöshet och en enorm kriminalitet - det sista Europa behöver är stor invandring. Europa borde fokusera på att skicka hem folk som saknar asyl, brottslingar, islamister och folk som uppenbart inte vill assimilera sig till vår kultur och sätt att leva.

Min vision för EU är en union som enkom ägnar sig åt att vara ett frihandelsprojekt. En union där vi samarbetar kring gemensamma utmaningar, men där vi får bestämma vår egen politik på övriga områden.

Som gammal lundastudent själv, så kommer jag kämpa för ett fortsatt fritt Sverige, där ni bestämmer.

Att titta på Europa

Hur kommer vår syn på svensk film och kultur att formas i en värld där gränser suddas ut och gemensamma erfarenheter i stället framhävs? Svante Fridén utforskar den pan-europeiska filmkulturen.

TEXT SVANTE FRIDÉN

ILLUSTRATION KAJSA ROSANDER

De flesta har säkert läst en titel som översatts till ett annat språk och tänkt ”det där betyder inte riktigt samma sak”. Det finns flera sådana exempel inom svensk film. Småstadsfilmen Fucking Åmål (1998) döptes på engelska om till Show Me Love. Filmatiseringen av Stieg Larssons roman Män som hatar kvinnor (2009) översattes internationellt till The Girl with the Dragon Tattoo

Anpassningen gör filmen mer tillgänglig genom att ta bort det svenska sammanhanget. ”Fucking Åmål” framhäver den kvävande frustrationen med att leva i en svensk småstad men ”Show Me Love” saknar en personlig upplevelse och hänvisar vagt till filmens romantiska tematik. ”Män som hatar kvinnor” framhäver hur verket förhåller sig till könsdynamiker. ”The Girl with the Dragon Tattoo” bortser från genus och försöker snarare skapa mystik kring den kvinnliga huvudrollsfiguren.

Titlarna belyser hur kulturskildringar behandlas olika nationellt och internationellt. Skillnaden är i specificitet: Internationellt målas kulturspecifika upplevelser med bredare drag. Som svensk känns de engelska filmtitlarna urvattnade.

ETT TANKEEXPERIMENT ÄR att föreställa sig Solsidan (2010–) utan seriens svenska stockholmsstereotyper. Det blir krångligt att tänka sig serien med en internationellt riktad publik. En karaktär som exempelvis Ove hade blivit totalt obegriplig. Hur hade det gått att översätta Oves sammanbrott efter att hans dotter av misstag tryckt på fel knapp och donerat familjens pant­pengar till välgörenhet?

Det hade i alla fall inte blivit tal om någon så kallad ”sosse­knapp” eller ”skatteförtryck”.

Särskilt komedi påverkas av den miljö den skapas i. ”Sosse­knapp” är komiskt då det utnyttjar publikens förståelse för den kulturspecifika referensen. För en publik med en annan kulturell kontext hade skämtet fallit platt på grund av att de inte förstår det kulturella sammanhanget.

Nyckeln ligger i att förstå hur nära förknippad media är med sin kulturella miljö. Om Solsidan hade producerats i ett annat land, hade seriens identitet ändrats lika mycket som de engelska titelöversättningarna.

FÖR DRYGT TVÅ år sedan premiärvisades Ruben Östlunds Triangle of Sadness (2022) på filmfestivalen i Cannes. I The New York Times recension av filmen uttrycker den amerikanska kritikern

A.O. Scott att filmen påvisar särskilda karaktärsdrag som är ”vanliga inom europeisk film”. Men vad är egentligen ”europeisk film”?

Visst, det är ett vardagligt begrepp som används av européer och icke­européer för att hänvisa till film från Europa. Problematiken uppstår när A.O. Scott använder ”europeisk film” för att tillskriva egenskaper hos en omfattande europeisk kultur, trots att begreppet egentligen bara hänvisar till ett geografiskt område. Begreppet tar inte skillnaden mellan exempelvis svensk och fransk film i beaktande, även om båda kategoriseras geografiskt som ”europeiska filmer”.

”

Filmen skildrar inte upplevelser som är specifika för en nationalitet.

Det som A.O. Scott egentligen syftar på går i stället att kalla för ”pan­europeiska filmer”. Med andra ord, europeiska filmer som inte är lika bundna till världsdelens landsgränser. Dessa filmer utmärks av en kulturgestaltning som inriktar sig på delade europeiska upplevelser. Det vill säga kulturupplevelser som inte är associerade med enbart en nationalitet, utan uppleves i flera europeiska länder.

Triangle of Sadness är ett exempel på en sådan film. Filmen utspelar sig på en lyxyacht med resande gäster från flera olika länder där kulturskillnaderna ger upphov till många av filmens dramatiska scener. Med en multinationell uppsättning skådespelare, flera tillämpade språk och bidrag från flera europeiska länder, saknar filmen en tydlig nationell förankring.

A.O. Scott uppfattar förmodligen Triangle of Sadness som en pan­europeisk film då filmen

har en starkare europeisk identitet än den har en svensk, engelsk eller tysk. Filmen skildrar inte upplevelser som är specifika för en nationalitet.

RUBEN ÖSTLUNDS FILM är inte det enda exemplet på en pan­europeisk film, även andra filmer skildrar en distinkt europeisk identitet. Den franska filmen Fritt Fall (2022) gestaltar ett internationellt par, en tysk kvinna och hennes franska man, som är fast i en konfliktfylld relation. Deras besvär bygger på deras nationella olikheter där båda upplever att de växer längre och längre ifrån sin hemkultur. Ett mörkare exempel ges i Lucas Moodyssons Lilja 4-ever (2002), som skildrar den estländska förortsflickan Liljas färd från sitt hemland till att bli såld in i internationell människohandel. I båda dessa filmer placeras rollfigurerna i ett sammanhang som går bortom endast en nationell kontext.

Pan­europeiska filmer är speciellt bra på att gestalta denna typ av internationella europeiska upplevelser. De agerar i ett multinationellt utrymme som tillåter filmerna att skildra upplevelser som trotsar landsgränser. Dessa filmer vänder sig inte bara till en internationell publik utan också till en publik som identifierar sig med den internationella världen.

Det verkar alltså finnas två perspektiv på den europeiska filmkulturen. Det ena grundar sig i det nationella och lägger betoning på unika aspekter hos specifika länders inbördes kulturer. Genom idén om en pan­europeisk filmkultur kan vi betrakta film från en europeisk nivå och uppmärksamma en typ av film som strävar mot och i viss mån också gestaltar en mer enhetlig europeisk kulturidentitet.

Den avgörande frågan blir vilket perspektiv det är som kommer ligga till grund för den europeiska filmens framtid. Kommer pan­europeiska filmer att bli allt vanligare? Det kanske leder till att fler filmer som Triangle of Sadness skapas och med tiden bidrar till att forma en delad europeisk filmidentitet. Eller kommer Solsidan­gänget att få stanna kvar i Sverige? Då det helt enkelt inte går att bortse från de kulturella skillnaderna mellan Europas länder.

Precis som Sverige står inför ett EU­val, möter vi också ett val gällande vår syn på svensk kultur. Kommer Sveriges filmer fortsätta att ha en unik karaktär, eller kommer pan­europeiska filmer att ta över? Det är en diskussion som inte bara formar framtiden för svensk film, utan också vår nationella kulturidentitet.

Swiftiefeber & civil olydnad Månaden som gått:

April är grymmast av månaderna, som T S Eliot så riktigt skriver. Så även i år. Lundagårds Maria Henricsson ser tillbaka på månaden som gått och minns en stökig Studentafton, ett hajpat albumsläpp och ett traditionellt fylleslag.

Ulf Kristersson borde åkt till Uppsala i stället

Om du har missat att Sveriges statsminister har varit på besök i Lund så vet jag inte vilken sten du har levt under. Statsministeraftonen i Stadshallen skapade rubriker, debattinlägg och ilska från både det ena och det andra hållet. Vem hade kunnat ana att studenter som har blivit uppmanade att tänka fritt och förändra faktiskt försöker göra det? Jag hade blivit orolig om lundastudenterna hade suttit på sina händer och låtit kvällen passera obemärkt förbi. Ulf Kristersson själv var dock måttligt road och säger i en artikel i Lundagård att det var ”ovärdigt att förstöra mötet på det sättet”. Om det inte passar kanske statsministern borde ha åkt norrut och besökt Uppsala i stället. Där står det ovanför aulan i universitetshuset: ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större”. Det verkar ligga mer i linje med vad Ulf Kristersson förväntade sig av aftonen, det vill säga slätstruket och intetsägande. Visst är Ulf Kristerssons vader stora, men störst av allt är väl ändå att tänka fritt?

Taylor Swift är precis som oss

Den 19 april var en stor dag för alla störiga människor (jag och alla andra swifties). Taylor Swift släppte sitt elfte album med titeln The tortured poets department. En spontan gissning är att theasurus.com aldrig har fått så många klick som under den första veckan albumet var ute. Taylor Swift slänger sig med stora ord och komplicerade meningsuppbyggnader. Synd att hon var tvungen att låna estetiken från Lana Del Rey. Albumet innehåller texter som ”You know how to ball, I know Aristotle. Brand-new, full throttle. Touch me while your boys play Grand Theft Auto”. Imponerande att lyckas få in både Aristoteles och GTA i samma strof. Texten låter mer som något man råkar höra i pluggpausen på LUX än något skrivet av en grammy-vinnare. Men det ligger någonting studentikost över det hela, att ena sekunden

diskutera en känd filosof och i andra berätta en udda anekdot från sitt sexliv. Hon kanske inte har studerat vid ett universitet, men hon är inte hedersdoktor för ingenting: Hon förstår sig på studenternas dualitet. Dessutom är det skönt att veta att ingen är immun mot den korta råttliknande, men karismatiska, kille som delar av albumet handlar om. Taylor Swift är precis som de flesta ungdoma r i dagens samhälle: En situationship-överlevare. Så om någon behöver ett album som kan trösta efter ett förhållande som inte var ett förhållande, men nästan, så har Taylor Swift din rygg (från sin privatjet).

Valle-B

Så avslutades den grymmaste månaden med årets, enligt min åsikt, bästa dag - valborg. Även känd som den enda dagen på året då hela Lund är uppe i ottan. Här behövs ingen akademisk kvart. Klara, färdiga, ta en plats i parken. Stadsparken kryllade i vanlig ordning av studenter i olika grader av berusning. Musik, skratt och en massa gratis krimskrams. Det blir inte mycket bättre än så för en student. Det här året fungerade till och med mobiltäckningen. Tack till alla som lade ut på sina instagramstories, hade aldrig gissat att ni också var i parken annars. Trots att Parentesen var avstängd för efterfest så hindrade det inte studenterna, som vallfärdade till Park i stället. Ja, AF Bostäder, om ni stänger av ett studentområde så går vi till ett annat, det borde ni veta vid det här laget. Precis som Parentesenfesten 2022 stod det en dj på en balkong medan en hop av studenter stod på gården och gjorde något som nästan hade kunnat liknas vid att dansa. Ett perfekt avslut på en perfekt dag tills polisen kom – en helt vanlig valborg alltså. Grattis till alla er som lyckades klara er igenom parken, dagsfester, eventuella klubbar och efterfester. Till er andra: Bättre lycka nästa gång! Kom ihåg att det är ett maraton, inte en sprint.

Många röster tävlar i modernt Epos

Ellen Nordmarks Epos är ett verk som är stundtals humoristiskt, skarpsynt kommenterande och drabbande i sin form. Tyvärr hindras den ibland av sin egen längd och ambition.

TEXT SMILLA SUNDÉN PETTERSSON Poesi Epos

EEllen Nordmark Modernista 4 april 2024

llen Nordmarks nya diktsamling följer den moderna poesins trend att leka både med form, innehåll och referenser. I Epos fall görs detta genom att vissa delar av texten är hämtade direkt från olika biogra er, tal och intervjutranskript. Eller gamla mesopotamiska texter.

Vilka texter som fått agera grund för Nordmarks diktande beror på vilken del som läses. Epos kan nämligen närmast beskrivas som två verk i ett: All of ose Babies Born och rough the Gates of Babylon där den förstnämnda baseras huvudsakligen på olika biogra ska texter om Usama Bin Laden och Donald Trump, och den sistnämnda på era antika mesopotamiska texter.

Att inkludera båda i samma bok är ett intressant grepp som stundtals leder till en givande dialog texterna emellan och en lek med form som förstärker texten. Tyvärr leder det också till att boken blir enormt lång. Bokens längd på 756 sidor gör att man som läsare ibland blir uttråkad eller får intrycket att författaren arbetade utifrån den missvisande principen: ”Att skriva långt är att skriva bra”.

I INNEHÅLL BLANDAR Nordmark friskt gamla och nya referenser, gudinnan Inanna får samsas med Fem från barnprogrammet Tillbaka till Vintergatan. Tematiskt blandas familj, åldrande, erotik, antiken och samtiden, allt detta får också samsas med bildkonst på sidorna. I sina svagare stunder ger därför Epos lätt ett rörigt intryck som riskerar att överväldiga läsaren. Bilderna är dock viktiga och förmedlar samma fascination för kroppslighet som kan åter nnas både i texten och i Nordmarks debut Cor ne edito/edit/Cili con carne (2021).

Som bäst är diktsamlingen när orden får kasta sig ner mot pappret och fritt vävas samman med politikers uttalanden eller barnprogrammets babblande. Speciellt delen rough the Gates of Babylon är stark både i humor och i sin form.

Genom att använda sig av Usama Bin Laden och Donald Trumps uttalanden väver Nord-

LUNDGRENS: VALDAGEN AV TEKLA SVENSSON

mark samman de faktiska personernas otippade gemensamma nämnare och ger en närmast tragikomisk bild av historien och samtiden. Tyvärr är All ose Babies Born inte lika trä ande varken i tema eller poetik då den saknar den självklara dialog med sig själv som är närvarande i föregående del.

DET ÄR UPPENBART att Nordmark har ett öga både för ordlek och samtidsanalys, men det mest slående med diktsamlingen förblir hennes associationsförmåga. I de delar då verket faller platt pekar försöket ändå mot något nytt och slutar aldrig att förundra läsaren.

FOTO LENA KOLLER

Ellen Nordmark.

Året med Lundagård

Läsåret 2023/2024 är till ända. Men vad har egentligen hänt, mer än tentastress och uppsatsinlämningar? Lundagårds redaktörer är här för att påminna dig om de viktigaste händelserna, scoopen och ögonblicken som präglade året.

MACRONAFTON

Vad målet med besöket var förblir höljt i dunkel, men med pompa och ståt (och ett enormt säkerhetsentourage) intog ändå Frankrikes president Emmanuel Macron den röda fåtöljen på Studentafton. Åt han, per tradition, pyttipanna med bearnaisesås? Ingen vet säkert. Klart är i alla fall att han, något förvirrad, fick stämma in i studentikos allsång till ”Les Champs-Elysées”.

KNARK PÅ NATIONERNA

Nationerna profilerar sig med sitt arbete mot narkotika. Trots det kunde Lundagårds reportrar ta med sig en specialdesignad våtservett och hitta spår av kokain på 9 av 13 nationstoaletter. Det visar på något mer än bara det faktum att studenter tar droger i Lund – det visar på vilken enorm omfattning en enda drog har i studentlivet.

FÖRSKINGRINGSGATE

En tidigare nationsaktiv ställdes inför rätta och plötsligt vändes hela nyhetssveriges blickar mot Lunds studentliv. När Lundagård fortsatte gräva i fallet hittade vi en skandal under skandalen. Inte bara handlade det om förskingring, utan plötsligt också om skattebrott! Men inget hade blivit gjort utan Malte Huitfeldts idoga murvelarbete.

SÖKES: PARRANSKYLT

Årets kanske mest plojiga nyhet måste vara historien om Parantesens röda skylt som plötsligt fick ben och tog till flykten (enligt uppgift som en del av ett studentupptåg). Ungefär en månad efter försvinnandet senare kunde AF Bostäder ge det glädjande beskedet: Skylten är återfunnen och tillbaka på sin rättmätiga plats – vid rätt bostadsområde. Pju!

TÄLTPROTESTER

Det började i USA, men har spridit sig över hela studentvärlden, däribland Lund. I början av maj sattes de första tälten upp utanför rektorns kontor och sedan dess har lägret växt till att nästan bli ett eget litet samhälle. Aktionen, tillsammans med bland annat Studentafton med Ulf Kristersson, har dessutom prövat lundabornas åsikter om civil olydnad.

MEDALJ FRÅN KUNGEN

En briljant fransyska flyttade till Sverige för kärleken och för att mecka med lasrar. En karriär i forskningen och undervisningens tjänst senare fick Anne L’Huillier Nobelpriset i fysik. Inte nog med att hon var Lunds universitets första Nobelpristagare, hon blev också den femte kvinnan någonsin att vinna Nobelpriset i fysik. En veritabel lundaikon!

I februari gjorde Lundagård en genomgång av universitetets flygresor. Resultatet: Det flygs en hejdundrande massa! Lunds universitets koldioxidutsläpp från tjänsteresor 2023 är jämförbara med 4 000 Thailandsresor tur och retur. Tur att majoriteten inte åkte på solsemester till varmare breddgrader – utan på konferens i typ Michigan. Akademiker, ni vet.

MALMBORGSDERBYT

Oavsett om du följer curling-DM i Grums eller aldrig hört talas om Ca rolina Klüft – bör du läsa om Lunds kanske mest prestigefyllda kamp. Nederlagstippade Göteborgs nation (där alla bar 15 på ryggen – det var ju billigare så) ställs mot storebror Malmö i en fotbollsmatch som hade allt från bengaler till dramatik likt en sportdokumentär på Netflix.

STARKT OM SMÄRTA

De artiklar som belyser underutforskade ämnen och problem är ofta de som slår an som mest. Så även fallet med Elsa Ivarssons reportage om vestibulit från nummer 1 2024. Trots att vulvasmärta är ett utbrett problem är kunskapen om vad som orsakar den fortfarande skral. Här kan journalistiken göra skillnad och bidra till både kunskap och representation.

FLYG, FLUGA, FLYG

VERA SVAHN

ELMER RIKNER

ISAK AHO NYMAN

Lunds universitets studentkårer

Studentinflytande är viktigt – även på europeisk nivå!

På Europanivå pågår en rad initiativ som påverkar högre utbildning i Sverige och därför också Lunds universitet och studenterna. Ett starkt studentperspektiv är viktigt även i dessa frågor, och LUS arbetar därför kontinuerligt med att påverka och belysa studenternas åsikter, både gentemot LU och i internationella sammanhang. Den 9 juni är det dags för Europaparlamentsval och LUS vill därför belysa hur EU:s arbete med högre utbildning påverkar studenterna, och vilket in ytande vi har i frågorna.

Utbildning och forskning har blivit allt viktigare frågor inom det europeiska samarbetet. Inom era europeiska länder är frågan om en gemensam europeisk examen aktuellt för att främja samarbete och mobilitet inom EU. Samtidigt är forskningen i dag allt mer beroende av externa anslag och stora satsningar görs inom EU. Horisont Europa, ett europeiskt forskningsinitiativ med en budget på 95 miljarder euro, är en allt viktigare nansiär av forskning i Sverige.

EUROPAUNIVERSITETSINITIATIVET (EUI) ÄR ett projekt som påbörjades under 2017 och sedan dess har era allianser mellan europeiska lärosäten startats. Lunds universitet deltar i European University Alliance for Global Health (EUGLOH) som är ett nätverk av nio europeiska universitet. Ett samarbete som samlar 340 000 studenter geogra skt spridda över hela

Europa. LUS har under de inledande åren av samarbetet fokuserat på att säkra och stärka ett brett studentin ytande inom alliansen. Ett mål inte helt utan utmaningar. Studenters inytande, som vi ibland tar för givet, är inte en självklarhet inom hela Europa. Trots detta har studentin ytandet inom EUGLOH det senaste året förbättrats som ett resultat av studenternas gemensamma arbete.

I en tid av ökade påtryckningar mot akademin och den högre utbildningen, påverkan på studenternas val av utbildning och studenternas rätt till representation inom era länder, är det än viktigare att LUS fortsätter vara en stark aktör i våra internationella forum för studenternas rätt att representera sig själva. När EU framåt blir en viktigare aktör inom högre utbildning krävs därför en starkt studentröst lokalt, nationellt och inom det europeiska samarbetet som värnar om studenters intresse inom den allt viktigare europeiska nivån, och till den rösten vill LUS fortsätta bidra.

LUS kramar: Alla fantastiska människor vi har stött på under året. Tack för att vi fått förtroende att representera studenterna! LUS sparkar: Minskat studentin ytande inom Europa!

LINNEA LANDEGREN, ORDFÖRANDE LUS ANTON SILVERBERN, VICE ORDFÖRANDE LUS

När

studenternas anonymitet prioriteras?

Året är 2015 och på HT-fakulteterna har det beslutats om att anonym rättning ska tillämpas på de tentor där det är möjligt. Detta är ett stort steg och något som vi på Humanistiska och teologiska studentkåren (HTS) tycker är jättebra. Året blir sedan 2019 och det framkommer i kvalitetsarbetet att anonym rättning inte har implementerats i någon större utsträckning på våra fakulteter. Spola fram till i dag och vi nner att skriftliga salstentor numera ska vara anonymt rättade samtidigt som hemtentor inte alltid behöver vara det, vi har alltså inte nått hela vägen fram.

I dagsläget nns alltså en gråzon för anonyma hemtentor. Dessa behöver inte vara anonyma om det är så att frågorna inte är lika för alla som skriver tentan. Vi genomförde en undersökning hos våra studenter för att ta reda på vad de tycker om detta och hur svaren skilde sig från en liknande undersökning som genomfördes 2013. Det visade sig att önskan för anonym tentamen har ökat sedan 2013, från 24 till 52 procent.

VARFÖR DENNA RÖST för anonymitet? För vår del är det uppenbart varför anonyma tentor behövs. Det är tryggheten hos studenterna i att det är det egna arbetet som bedöms, utan yttre påverkan eller förutfattade meningar. För studenterna ger anonyma tentor en känsla av att de blir rättvist bedömda. Studenternas behov för anonymitet har alltså ökat, men implementeringen av anonyma tentor fortsätter att skjutas upp. Vi anser att det är jättebra att man har tagit steget att anonymisera skriftliga salsprov. Vi har dock en lång väg kvar att gå. När ska vi prioritera studenternas önskan om anonymitet?

DETTA ÄR LUS

Lunds universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

Broaden your horizons with international student opportunities !

Join the Canvas page “Extracurricular International Opportunities” to stay updated on the wide range of international opportunities available to students at Lund University.

From weeklong exchange studies to courses, workshops, summer courses, and more, there is something for everyone! This page is designed for both national and international students from all study areas at Lund University. All

activities listed on the Canvas page are free of charge, and in most cases, expenses related to participating in an in-person activity are covered. If you prefer not to travel but still want to gain international experience, you can sign up for one of the many digital activities. Scan the QR code to visit the page and discover your next international opportunity!

Tre tips till dig som tagit examen

(som fungerar lika bra om du har några terminer

u 1. Håll i och utöka ditt nätverk Många jobb annonseras inte ut utan tillsätts via kontakter och sociala medier. Här är Alumnnätverket en god resurs. Se vidare i artikeln nedan.

u 2. Arbetsgivare som gillar LU-studenter I karriärplattformen Career Hub hittar du allt från jobb till praktik och karriärevenemang. Arbetsgivare både lokalt och globalt söker arbetskraft här och era av dem är speciellt intresserade av studenter från Lund. Career Hub är gratis för alla studenter vid Lunds universitet: lucareerhub.jobteaser.com

Färdig med studierna?

Gå med i Alumnnätverket!

Registrera dig som medlem och få

• inbjudningar till karriärföredrag och andra exklusiva alumnevenemang

• ditt digitala medlemskort med alumnrabatter och förmåner

• nätverksmöjligheter med alumner

• nyheter om den senaste forskningen och vad som är på gång vid Lunds universitet via nyhetsbrevet Lundensaren.

Medlemskapet är kostnadsfritt, ta chansen att behålla kontakten med Lunds universitet.

kvar)

u 3. Hitta tips och råd om andra länders arbetskultur

GoinGlobal är ett smart verktyg för dig som vill plugga utomlands eller vill satsa på en internationell karriär! Här nns mängder med jobbannonser, information om arbetskultur och annat som är bra att veta för i princip alla länder och stora städer i världen.

Hitta GoinGlobal i Career Hub under nyttiga länkar Career Hub når du via länken t.v. eller via QR-koden.

Gå med idag! www.lu.se/alumn @alumni_lunduniversity

Få hjälp med studierna – varje tisdag hela juni !

Ta med dig ditt studierelaterade material till någon av Studieverkstadens skriv- och studieträffar och få en arbetsplats, en social gemenskap med andra studenter och tillfälle att fråga våra språkpedagoger om råd.

Läs mer om träffarna och hur du anmäler dig på www.lu.se/ studieverkstaden-traffar

Sök betalt uppdrag som stödmentor

Till hösten söker universitetet dig som vill ta ett betalt uppdrag som mentor. Ta chansen och medverka till att förbättra studiesituationen för en student med behov av pedagogiskt stöd, samtidigt som du får viktiga erfarenheter.

Läs mer om uppdraget och intresseanmälan på www.lu.se/bli-mentor

Nu svarar nationerna

Hej Lundagård! Kul att ni hör av er. Vi har också tänkt på kommunikationen mellan oss. Tack för att ni äntligen tog tag i saken!

Det är vi, nationerna. Vi ses lite då och då på fester eller när vi gör något snedsteg, men vi är mer än så. Våra föreningar samlar tusentals studenter som vill lägga ner lite tid vid sidan av studierna, ideellt, på att skapa sina bästa studentår. Lite mer Torslanda Scoutkår än O’Learys AB. Det gör att vi på många sätt inte är perfekta utan vi stretar oss fram i jakten på förbättring och ibland är det lite jobbigt att erkänna. Vi löser inte heller alla problem själva utan samsas och kompletterar varandra i att ge studenter ett så bra studentliv som möjligt. Det betyder att vi alla inte gör allt utan att vi tillsammans skapar en helhet. Det gör det märkligt att lyfta en nations arbete med tillgänglighet som allmänt gällande eller att särskilja vissa nationer som ”helt okej” när de andra inte tillskrivs något.

Journalistik är en förtroendebransch på många sätt. Framförallt är det ett sätt för organisationer att få sitt förtroende prövat genom att de granskas och läsarna får själva, efter en objektiv beskrivning, ta ställning kring det. Det är bra att bli granskade så att vi ständigt kan utveckla oss, och studentlivet i Lund till det bättre. Men för att det ska funka krävs ett annat förtroende, till tidningen.

DET ÄR LITE knepigt att svara på frågor som inte verkar ställas för att förstå hur våra verksamheter funkar utan endast för att hitta brister. Eller när vi skickar pressmeddelanden men möts av tystnad. Eller när vi ändå ställer upp men våra uttalanden blir felciterade eller satta i ett helt annat kontext.

Det är därför vi gärna svarar på mejl i stället för att ta alla frågor över telefon. Vi behöver ibland lite tid för att hitta svaren men vi vill också vara säkra på att ni får med det vi menar, inte bara det ni hör. En gest som inte ska behövas om man kontaktar pressavdelningen på en myndighet men som vi förfestade 20-åringar uppskattar.

Ni på Lundagård är otroligt duktiga på att få spridning i andra kana-

I ledaren till Lundagård nummer 3 2024 riktade redaktör Elmer Rikner kritk mot Lunds nationers mediahantering, specifikt i relation till Lundagård. Nu svarar kuratorerna från alla nationer inom studentlundssamarbetet. Relationen till media är en tvåvägskommunikation, där båda parter bär ett lika stort ansvar i att bemöta den andre med respekt och välvilja, menar de svarande.

ler och i riksmedia vilket är väldigt roligt! Som studentlivskollegor blir vi glada och stolta över vad Lunds studenter kan göra. Men med stor upplaga följer stort ansvar. För många är Lundagård den enda inblicken in i studentlivet i Lund och när saker felciteras eller blir tagna ur kontext riskerar det att skada oss alla. Som när Omni tolkade er artikel ”Spår av kokain på nio nationer” i er senaste upplaga som att ”Kokain är vanligt förekommande i Lunds studentliv.” Det gör oss lite illa till mods när vi ska svara, vi vet helt enkelt inte hur artikeln kommer att tolkas.

Vi, precis som ni, är amatörer i den mest positiva bemärkelsen. Vi är alla studenter som fått möjligheten att bidra till något större än oss själva och lära oss på vägen. Men tillsammans kan vi lära oss ännu mer, om oss själva och varandra. Vi föreslår därför att ni kommer förbi på en kaffe under expeditionstid nästa gång ni är nyfikna på vad vi sysslar med, så börjar vi där.

Inga kommentarer i övrigt.

Allt gott, Era vänner nationerna

Östgöta nation, Agnes Morano, Qurator Västgöta nation, Felix Samuelsson, Qurator Lunds nation, Ludvig Löfqvist, Kurator Malmö nation, Patrik Utterström, Qurator Helsingkrona nation, Sigge Meurling, Kurator Sydskånska nationen, Noa Liungman, Qurator Kristianstad nation, Tora Paulsson, Qurator Blekingska nationen, Elsa Hagström, Qurator Göteborgs nation, Gustaf Boström, Qurator Hallands nation,Victor Soomus, Qurator Kalmar nation, Hedda Ljunggren, Qurator Wermlands nation, Carl Pihlsgård, Kurator

Tidöpartierna vill ha tillbaka folkhemmet –i sin sämsta version

Många drömmer sig tillbaka till folkhemmets tidevarv som en plats där landet fungerade som bäst. Nu försöker partierna inom Tidöavtalet kapitalisera på den romantiska bilden, men utan den jämlikhet som folkhemmet representerar. I stället plockar Tidöpartierna ut folkhemmets mer bakåtsträvande och begränsande aspekter. Det menar studenten Rebeccca Skogsgårdh.

Få har nog missat Tidöpartiernas budskap om att ”göra Sverige bra igen”. Och vi är många som kan enas om att mycket i Sverige kan bli bättre. Skillnaden ligger i hur man ska gå till väga. För Uffe och kompany är svaret enkelt: Vi ska anamma det sämsta ur dåtiden och gå emot allt som byggde den svenska välfärden. Knappast logiskt.

Det är 60-tal och folkhemmet kulminerar. I skolan råder kunskapsglädje, på äldreboendet är personaltätheten hög och ute på gatorna samlas ungdomar med framtidstro. För många är detta en politisk utopi, och Tidöpartierna är inget undantag. Men de har inte förstått någonting om folkhemmet. För inte var det friskolereformen eller en kulturkanon som skapade en skola i världsklass. Det var inte privatiseringar och new public management som gjorde vården trygg. Och det var inte sänkt skatt och marknadshyror som frambringade klassresornas Sverige.

Skolan fungerade därför att den var likvärdig. Ingen bekymrade sig över att inte få plats på den populäraste friskolan, utan alla gick på den närmaste – för den var tillräckligt bra. Elever med olika bakgrund blandades. De lärde sig om och av varandra, och enades genom framtidsdrömmar. Lärarna hade ork och utrymme att ge dem detta, för de var inte stressade över nedskärningar eller press att sätta glädjebetyg. Och i skolan fick man lära sig även om nya litterära verk: Till och med den kontroversiella Pippi Långstrump.

RESTEN AV SAMHÄLLET verkade i samma anda. Man byggde bort bostadsbristen och införde hyresreglering. I miljonprogrammets lummiga områden bodde kamreren granne med industriarbetaren och den infödde svensken med invandraren. Deras barn lekte med varandra utan rädsla för visitationszoner, för att så småningom växa upp till tonåringar som demonstrerade, använde låneord och konsumerade ungdomskultur. Det chockerade säkert några tanter, men ingen politiker försökte på allvar censurera detta. Och de chockade tanterna fick bra äldreomsorg, för undersköterskorna var många och arbetade efter andra principer än effektivisering.

Allt var givetvis inte felfritt heller under folkhemmets era, och hård kritik ska riktas mot de förlegade värderingar som rådde. Men folkhemmet hade en annan anda av solidaritet och nytänkande. Människor var inte rädda för förändring på samma sätt som i dag. Samhället gick framåt – upprörda röster höjdes och efter hand kom politiska beslut som moderniserade Sverige. Nu går vi i stället bakåt. Förslag som backar utvecklingen läggs på bordet. Regeringen och deras backseat drivers utmålar Sverige som i behov av räddning från en socialistisk extremism

som inte finns. Tvärtom – Sverige har gjort sig av med mycket av sin socialism. Välfärden säljs ut till privata aktörer och arvsskatten är ett minne blott.

De allra sämsta russinen, med andra ord, är de russin som Tidöpartierna har plockat ur den stora kaka som heter folkhemmet. Den gamla tidens värderingar – som redan då sjöng på sista versen – är det folkhem som ska återinföras. Inte det folkhem som gav tusentals judar en fristad och inte det folkhem som vågade beskatta de allra rikaste.

Tydligare än någonsin blir det att Tidögänget har kapat idén om folkhemmet till ett kallt samhälle där det ska mätas, räknas och rättas i led. Där vi ska ange varandra och vara misstänksamma mot allt nytt. Tydligare än någonsin blir det att Sverige faktiskt behöver ett nytt folkhem. Ett folkhem som är socialistiskt, jämlikt och framåtblickande – för det är folkhemmet.

Rebecca Skogsgårdh, Juriststudent vid Lunds universitet

Utbytesstudent i Portugal – ”stressa inte i onödan”

eo pluggade en termin vid

University Institute of Lisbon (ISCTE) som utbytesstudent. Vid Lunds universitet läser han kandidatprogrammet Service Management, Turism och hotell.

Här delar Theo med sig av lärdomar och sina bästa tips:

Varför bestämde du dig för att studera utomlands?

Jag ansökte om utbytesstudier för att få uppleva något nytt och spännande. Att studera vid

ett utländskt universitet ger min utbildning en helt egen pro l och gav mig samtidigt chansen att bo utomlands en termin. Ett stort plus bara det!

Vilka är dina 3 viktigaste lärdomar från din utlandsvistelse?

1. Det mesta löser sig av sig självt. Man ska inte stressa i onödan. Byråkratin i olika länder tar mycket längre tid att lösa än vad vi är vana vid i Sverige, så stressa inte.

2. Andra länder har en helt annan syn på auktoritet. Var beredd att justera din syn.

3. Passa på att utforska din nya stad. Många av de bästa vyerna och upplevelserna hittade jag av en slump när jag bara gick omkring.

Tips till andra studenter?

Läs mer:

Internationella möjligheter vid Lunds universitet: www.lu.se/internationellamojligheter

Lär dig så mycket som möjligt av studenter som har varit iväg före dig. De känner till hela processen, kan ge dig bra råd och tipsa om de bästa platserna att besöka. Fråga dem, mer än du vågar!

Erasmus+ stipendium för studier inom Europa: www.lu.se/erasmus-studier

HEJ STUDENT!

PAULIA

DRAUTZ

Ålder: 20

Från: Berlin

Pluggar: Kandidat i utvecklingsstudier

Vad är din viktigaste valfråga?

– Jag skulle säga att de två viktigaste sakerna för mig är klimatfrågan och hur olika partier tar sig an de utmaningar som kommer med klimatförändringar. Men också frågor som berör personer som söker asyl och yktingar – migrationspolitik.

Vad skulle du säga är en typisk europeisk lm?

– Hmm, den första jag kom att tänka på var En oväntad vänskap. Jag tänker att den handlar om att föra samman människor. Det är lite vad Europa symboliserar.

Vilken stad är EU:s huvudstad?

– Jag måste nog säga Berlin. Jag tycker att det är en supermångkulturelll stad och en plats för många människor.

Mjauuu mjauuu…

Läsåret har nu nått sin ända, Så även heltidarnas kärleksvända.

Doktorand och naturvetare gärna har kul, I Kalmar det hänt båd’ ett och två strul.

På Finns det internt hångel nns, I alla fall vad Morris minns.

Stökigt på ordenssittning i Hamnstad, När vakter henom strikt undanbad.

Pamp berättar gärna för åhörande, ”Jag är 49,09 procent SFS-ordförande.”

Med böckerna stängda och tentor förbi, Nu väntar en sommar så ljus och så fri.

På cykel till stranden, åh vilken speed, Med vinden i håret och ölen bredvid.

Vi plaskar i vattnet, vi plaskar i gin, Hoppas den blir härlig, sommaren din!

Morrhoppan

Nästa nummer av Lundagård kommer i brevlådan den 29 augusti. Glad sommar!

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund

Adressändring via Ladok

NÄR ISEN LOSSAS LEN I SKÅNE

Bokstäverna i de röda rutorna bildar en tävlingsfras. Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse och en bok från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 17 augusti och meddelas via mejl.

BÖRJA

OFFICIELL FÖRENING

KOMJÖLK

SKEPP DUBAI PÅ

ARMÉ PÅ GRÖN Ö

Konstruktör: So e Meurling LJUDSYSTEM

MINDRE BÄCK EJ I GIVAKT

SKYDDAR

PÅ VÅREN

SA INGET FÖRENTA NATIONERNA PÅ IOWAS LJUST HUS I DEBATT ÄR GYMNAST KÖTTBIT

DETSAMMA GARVAR

INNAN TIE

RUTENIUM HEJ PÅ...

SÅNGLJUD KORT MODE

MEGAAMPERE

GRAD

ATT BOCKA SOM DAM

STATLIG LINJE

YNGSTA BARNET

STÄMNING

BRÖD TILL ROSTNING

BARNSLIG SÄGNING

ÄPPELJUICE LURIG GARDIN

HAR BONDEN FRANSKT JÄRN

FÄRNERTS FÖRENING

FÖLETS MADRASS

T.EX. PÅ ENGELSKA

LAGAR

ÄR DEN DEPPIGE

FÅGEL I DAMM ASTRONOMISK ENHET