Skip to main content

Lust

Page 1

SVERIGES ÄLDSTA STUDENTTIDNING GRUNDAD 1920 - NR 1 2024

L U S T ANNE L’HUILLIER ON INSPIRATION p. 10–11

VESTIBULIT OCH OKUNSKAP s. 12–15

SEX PÅ TV NU OCH DÅ s. 22–23


Sök sommarkurser utomlands – ansök senast  februari

En sommarkurs kan vara ett utmärkt alternativ för dig som inte vill eller har möjlighet att vara borta en hel termin men som ändå vill bredda din utbildning. Som student vid Lunds universitet har du möjlighet att studera vid något av våra partneruniversitet under sommaren. Läs mer och gör din ansökan 25 januari–5 februari för sommarkurser utomlands sommaren 2024: www.lu.se/ sommarkurser-utomlands

Studenthälsan erbjuder olika aktiviteter, både i grupp och individuellt, för dig som upplever studierelaterade svårigheter och behöver stöd. Just nu är anmälan öppen för dig som vill • hantera talängslan

FOTO: KENNET RUONA

Få verktyg för en hållbar studietid

Gå med i Lunds universitets Career Hub

• påbörja en internetbaserad KBT-behandling för exempelvis stress, sömnproblem eller ångest.

Här hittar du jobb, praktik, examensarbeten och karriärevenemang i Sverige och runtom i Europa. Du kan också göra olika quiz för att ta reda på vad du motiveras av och vad du behöver för att trivas på en framtida arbetsplats.

Anmäl dig till någon av Studenthälsans aktiviteter på www.lu.se/studenthalsanaktiviteter

Du loggar in med ditt studentkonto. lucareerhub.jobteaser.com

• handskas med självkritik i studierna • få koll på dina alkoholvanor

Tänk om tillsammans i krig och fred Tanken på krig i Sverige har länge varit främmande för många. Idag måste vi återigen förbereda oss på att kriget kan bli verklighet. Upplev utställningen “Tänk om...” och lär dig mer om hur du kan engagera dig i totalförsvaret. Utställningen visas den 29 januari– 2 februari 2024 klockan 11.00 - 17.00, Boklunden, Navet (Sölvegatan 22F) på LTH, Lunds universitet Ett samarbete mellan:

WWW.LU.SE

FOT O: JOH A N P E R S S ON

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Letar du efter ett extrajobb? Just nu söker universitetet dig som vill ta ett betalt uppdrag som mentor eller anteckningsstöd! Ta chansen och medverka till att förbättra studiesituationen för en student med behov av pedagogiskt stöd, samtidigt som du får viktiga erfarenheter. Läs mer om vad de olika uppdragen innebär och hur du anmäler dig på www.lu.se/ bli-mentor-eller-anteckningsstod

Snurrar tankarna kring ditt studieval? Du är alltid välkommen att kontakta allmänna studievägledningen vid Lunds universitet om du behöver hjälp i dina funderingar kring val av studier. Boka ett vägledningssamtal på www.lu.se/ studievagledning

Färdig med studierna?

Gå med i Alumnnätverket! Som medlem i alumnnätverket kan du

• prenumerera på e-nyhetsbrevet Lundensaren

• bredda ditt sociala och professionella nätverk

• behålla kontakten med Lunds universitet och fortsätta den livslånga lärprocessen

• få inbjudningar till karriärföredrag, exklusiva webbinarier och evenemang

• få medlemsrabatter och förmåner Medlemskap är kostnadsfritt! Gå med idag! www.lu.se/alumn @alumni_lunduniversty


LEDARE

Dags för otukt Skam, skämt och sex. Detta kan du förvänta dig av Lundagårds första nummer 2024.

ta nummer får ni verkligen möta lustens highs and lows. Och lite sex blir det ju ändå, det får jag erkänna.

”Har Lundagård blivit en tabloidtidning?” DET FRÅGADE EN bekant mig när jag berättade för henne om de artiklar vi höll på att jobba på för det nummer du nu håller i handen. Jag kan förstå frågan. Är det verkligen rimligt att en studenttidning gör ett så sexfokuserat nummer? Finns det inte andra, mer brännande ämnen att rapportera om? IVÄNDNINGARNA ÄR RIMLIGA . Tiderna är ju tuffa för studenter. Det råder krig i vårt närområde. Ekonomin är på nedgång, maten blir dyrare, studentbostäderna räcker inte till. Vad är syftet med att göra ett nummer om lust i pessimistiska tider som dessa? VI PÅ LUNDAGÅRD försöker tänka på vad gemene student vill läsa om. Och lust inbegriper så mycket mer än bara sex. MYCKET AV STUDENTLIVET handlar i grunden om lust, vill jag påstå. Universitetsstudier som bygger på passionen för ett visst ämne, ideella engagemang som tar tid men är förbannat roliga. Inte minst tror jag att många av er känner igen känslan av att sakna lust. Föreläsningar som förvandlas till en tröttsam rutin, engagemang som bleknar i skuggan av krav och prestationsångest. JAG TROR ATT det i svåra tider mer än någonsin behövs en nyanserad diskussion som inte presenterar saker som enkla eller svartvita. I det-

NUMRETS LÅNGLÄSNING HANDLAR om vulvasmärta, något som drabbar uppemot 13 procent av kvinnor mellan 20-29 år. Ni får läsa om en vård som brister. Om känslan av skam och att inte vara tillräcklig. OCH VAD ÄR egentligen kopplingen mellan antidepressiva läkemedel och sexlust? Det kan du läsa mer om på sidan 16-17. MEN FÖR ER prydisar där ute – misströsta icke. Tidningen har något även för er. Exempelvis en djupgående med LU:s första Nobelpristagare Anne L’Huillier. På sidan 18-19 berättar den rutinerade spexaren Henrik Nilsson om hemligheterna bakom ett riktigt framgångsrikt spex. SLUTET AV TIDNINGEN är som vanligt fylld med intressanta kulturartiklar. Bland annat listar kulturredaktionen sina största buzzkills – det vill ni ju inte missa.

Lustfylld läsning! VERA SVAHN REDAKTÖR

Q: Sara Forghani Eklund och Jennifer Rydh Johansson (KK) Kuratorskollegiet (KK) är (kanske) Lunds studentlivs minst sökta befattning. En position som trots sin höga status, inte har så hög status. Sara Forghani Eklund och Jennifer Rydh Johansson har under hösten 2023 varit kollegiets ordförande respektive vice ordförande. Men nu lämnar Östgöten och Hallänningen Borgen. Quatten minns två snälla förvaltare som varit måna om att saker går rätt till.

Qvad: Alla dessa KK:ar som kommer och går, så många att jag nu tappat räkningen. Företrädare bränt tidningar har, men med er de utanför oss står kvar! Pratglada och vänliga ni varit, jag ofta fått mig en liten klapp. Men åker klorna mina fram, då blir ni allt inte särskilt glada. Bra på fest ska ni tydligen vara, rykten går om ett blött inval Men vilka blir nu era efterträdare? Sökningen närmast minimal...

ILLUSTRATION IDA HEIN OLSSON RÄTTELSER: Inga rättelser har inkommit till nummer 1.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Elmer Rikner, elmer.rikner@lundagard.se Redaktör: Isak Aho Nyman, isak.aho-nyman@lundagard.se Webbredaktör: Vera Svahn, vera.svahn@lundagard.se Fotochef: Johanna Nilsson, fotografi@lundagard.se Illustrationschef: Ida Hein Olsson, illustration@lundagard.se

Redaktion: Erik Lindberg, Thea Sandin, Ida Hein Olsson, Johanna Nilsson, Elsa Ivarsson, Emmy Odeskog, Hannes Eriksson Ahlström. Medarbetare detta nummer: Isak Aho Nyman, Vera Svahn, Ida Hein Olsson, Marius Lyckå, Andrea von Essen, Hannes Eriksson Ahlström, Elmer Rikner, Kuzey Yanartas, Johan Larsson, Elsa Ivarsson, Elton Wååg, Matilda Westberg, Erik Lindberg, Florencia Larrosa, Idun Andersson Lindblad,Kajsa Rosander, Alice Nyberg Westerlund, Solveig Nycander, Emmy Odeskog, Dante Löfmarck, Maria Müllern-Aspegren, Andreas Siotis, Johanna Nilsson, Sofie Meurling. Omslag: Isak Aho Nyman. Bilder hämtade från Rijksmuseum i enlighet med gällande riktlinjer.

Kattlogotyp: Sofia Kockum. Prenumeration: 400 kr/år, kontakta isak. aho-nyman@lundagard.se Studentprenumeration 240 kr/år. Adressändring: Genom Ladok. Tryck: V-Tab. Distribution: CityMail Pressläggning: 22 januari 2024. Deadline: nr 1/2024 12 januari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att göra mindre ändringar. Upplaga: 34 634. Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se För annonsering: annons@lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer. Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration. Om du har gjort ovanstående, kontakta CityMail.

Lundagård nummer 1 2024 |

3


hänt på webben

LU-forskare riskerar fängelse 20 DECEMBER – NYHET Den omstridde forskaren Sameh Egyptson riskerar två års fängelse. Detta efter att hans avhandling, ”Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige”, inte etikprövat hanteringen av känsliga personuppgifter. Huruvida den framlagda avhandlingen påbörjades innan etikprövningslagen trädde i kraft råder det dock delade meningar om. Läs hela artikeln på lundagard.se.

FOTO JOHANNA NILSSON

NYHETER FRÅN WWW.LUNDAGARD.SE 10 JANUARY – NEWS

18 JANUARI – NYHET

15 JANUARI – NYHET

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

FOTO SOAZIG DE LA MOISSONNIÈRE

FOTO ELLA KETTULA

Busy Arrival Day

Macron till Lund

Fakturamiss

On January 9th, ”Arrival Day” for the spring semester at Lund University took place. Having traveled from all over the world, hundreds of international students were welcomed by Lund University’s yellow vested staff and mentors.

Den 31 januari får Lund finbesök. Då besöker Frankrikes president Emmanuel Macron Studentafton. Presidenten är inbjuden till ett samtal om att skapa ett motståndskraftigt Europa.

En lektor vid Lunds universitet har fått ett löneavdrag på 25 procent i 30 dagar. Detta efter att han fakturerat sitt eget företag för material till en kurs han undervisat på. Totalt köpte lektorn personlighetstester för 175 501 kronor under perioden 2018–2023.

4

| Lundagård nummer 1 2024


Besparingar på LU – två lektorer sägs upp TEXT VERA SVAHN För närvarande måste minst två lektorer avskedas på grund av arbetsbrist vid en institution som tillhör universitetets naturvetenskapliga fakultet.

Adam Brenthel, ordförande på fackförbundet Saco-S vid Lunds universitet, säger till Sydsvenskan att detta är det första fallet han varit med om där lektorer avskedas på grund av arbetsbrist. – Det blir tuffare för alla i år, och minst lika tufft nästa år, säger Adam Brenthel till tidningen. UNIVERSITETET, LIKT ANDRA statliga myndigheter, har fått ett ge-

nerellt sparkrav på en halv procent för året, samtidigt som kostnaderna ökar. De första uppsägningarna sker vid en institution vid Naturvetenskapliga fakulteten, men Adam Brenthel förutspår att andra delar av universitetet kommer att påverkas hårdare av besparingskraven. HAN UTTRYCKER ORO för att vissa områden gynnas på bekostnad av

andra, och pekar på att naturvetenskap, teknik och medicin redan får större satsningar jämfört med humanistiska eller samhällsvetenskapliga utbildningar. – De klåfingriga politikerna vill gynna vissa områden. Naturvetenskap och teknik får vissa satsningar, medan alla andra halkar bara efter mer och mer. Jag kan ju se att lönerna ökar medan anslagen inte gör det lika mycket. Det riskerar nu även att drabba lärarna. De ämnen som drabbas mest är de som har det sämst redan i dag, säger Adam Brenthel till Sydsvenskan.

Har du nyhetstips? Mejla oss på lundagard@lundagard.se 11 JANUARI  GUIDE FOTO JOHAN LARSSON

Studentlivs-ABC Vad betyder egentligen sexa? Vart ligger sjön Sjøn som alla pratar om och vad är en inspektor? Det kan vara svårt att förstå alla nya ord när man flyttar till en studentstad så här kommer ett litet ABC för att förenkla din första tid i Lund.

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE

K RÖ N I K A

ChatGPT är din störiga kursare i digital kostym TEXT ERIK LINDBERG FOTO SABER MALMGREN ChatGPT är den digitala motsvarigheten till den irriterande klasskamraten som räcker upp handen lite för ofta. Lundagårds studentlivskrönikör Erik Lindberg skriver om AI-hallucinationer och självgoda kursare.

Vad finns det för likhet mellan den killgissande snubben i din klass och ChatGPT? En hel del, visar det sig. CHATGPT ANVÄNDER SIG av maskininlärning och språkmodellen GPT 3 – ett slags neuronnätverk som tränats med information från omkring 500 miljarder skrivna källor – för att svara på användarnas frågor. Haken är att datan som använts endast sträcker sig fram till 2021 och att maskinens algoritmer färgas av programmerarnas egna tillkortakommanden. ETT PAR RADER ur Tage Danielssons dikt ”Om datorns eventuella elakhet” dyker upp i minnet: De matas som hundar av hundarnas herrar / med herrarnas fel, som de blixtsnabbt förvärrar. BJÖRN SVENSSON, STUDIEREKTOR och universitetsadjunkt inom informatik vid Lunds universitet, kallar fenomenet för AI-konfabulering eller AI-hallucination. En slags digital killgissning, med andra ord. Även om datan är begränsad och bristfällig, är svaren alltid självsäkra och övertygande. ”KILLGISSA” OMNÄMNS, ENLIGT Mediearkivet, för första gången i

svensk dagspress den 29 december 2011 när Svenska Dagbladet publicerar en artikel där läsarna själva får ge förslag på nyord. Läsarens definition lyder: ”Komma med ett tvärsäkert påstående som egentligen är en gissning eller antagande.” VI HAR ALLA någon i klassen som räcker upp handen lite för ofta (newsflash: man är inte smartast i rummet bara för att man har sett en YouTube-essä). För de som läser ekonomi tenderar det att vara en snubbe med stickad half-zip som är orimligt förtjust i statistiska samband mellan risk och avkastning för obskyra finansiella tillgångar. För er som hellre hänger på LUX är det snubben med lite för långt skägg som läser historia och har en fetish för tyska stridsvagnar. SÅ VAD FINNS det då för likhet mellan den killgissande snubben i din klass och ChatGPT? Tage Danielsson har svaret:

De tänker som herrar, kristallklart och kallt. Sån herre, sån hund. Och det värsta av allt: Hur storvulna planer de än mäktar välva ifrågasätter de aldrig sig själva. JUST SÅ. PRECIS som den där störiga kursaren är ChatGPT plågsamt omedveten om sin egen ignorans.

Lundagård nummer 1 2024 |

5


nyheter

Gonorréfallen ökar i Skåne TEXT ELMER RIKNER

Gonnorréfallen ökar i hela landet – och inte minst i Skåne. Under 2023 rapporterades 558 nya fall, vilket gör Skåne till den region med näst flest fall per invånare, efter Stockholm. Det visar statistik från Folkhälsomyndigheten.

Östgöta nation köper kollektiv för tio miljoner TEXT OCH FOTO MARIUS LYCKÅ

För första gången på 60 år har Östgöta nation köpt en fastighet. Bostaden, som ligger alldeles intill nationshuset, ska bli ett kollektivboende för sex studenter med engagemang i nationen. Det här till en kostnad av 10,3 miljoner kronor.

Östgöta nations (ÖG) kurator, Agnes Morano, säger att hela processen drog igång 2019, när man på nationsmötet antog en ny vision: att arbeta för att bygga upp ett Östgötakvarter runt nationshuset. Nationens 33 existerande studentlägenheter ligger redan nu på Hjortgatan, precis bakom nationshuset. HUSET SKA BLI ett kollektiv, något som enligt Agnes Moreno är en följd av dels byggnadens utformning och dels att det rimmar väl med visionen för projektet. – Vi kände att det var ett mysigt sätt att bo och sedan har det dessutom en viss familjär känsla som vi tyckte passade bra med husets karaktär. Vi siktar på boende som är aktiva på ÖG, kanske främst nyare medlemmar. ATT KÖPA NYA studentbostäder är inte något nationen gör varje dag. På ÖG:s hemsida kan man läsa att de senast köpte bostäder för 60 år sedan. Fastighetsförvärvet var heller inte en helt enkel uppgift. Agnes Morano berättar att nationen fick bilda ett aktiebolag och att bostadsjakten i kvarteret Kulturkvadranten möttes av flera utmaningar.

6 | Lundagård nummer 1 2024

– Sedan 2019 har vi tittat runt på objekt till salu här i området, men ibland har de varit jättedyra och ibland har försäljningen gått väldigt fort. Det tar ju väldigt lång tid för en nation att köpa en byggnad. Vi behöver gå genom vårt aktiebolag och genom husstyrelsen och seniorskollegiet, men sedan hittade vi huset på Tomegatan. AGNES MORANO BERÄTTAR att det har varit viktigt för nationen att hålla bostäderna samlade i ett och samma kvarter, så att man kan vara Lunds mest centrala nation. Detta har dock påverkat prislappen på huset. Fastigheten kostade 10,3 miljoner kronor. – Det är en hel del, Kulturkvadranten är inte det billigaste området. NATIONENS MÅLSÄTTNING ÄR dock inte att bara köpa ett hus, det ska bli ett helt kvarter. På frågan om man kan räkna med fler fastighetsköp inom en snar framtid svarar kurator Agnes Morano försiktigt hoppfullt. – Det är ju svårt att säga, men drömmen är ju det.

emot intresseanmälan. De boende ska enligt seniorskollegiet kunna flytta in i början av sommaren. NATIONEN TAR REDAN

700 procent, så mycket har fallen av gonorré ökat i Sverige de senaste 15 åren. Från drygt 600 fall 2013 till mer än 4 000 fall 2023. – Det fortsätter att öka. Under pandemiåren hade vi en minskning, men sen har vi börjat gå ifatt igen, säger Inga Velicko på Folkhälsomyndigheten till Dagens Nyheter/TT. ÄVEN I SKÅNE har ökningen varit markant. På tio år har fallen ökat från drygt 100 fall till mer än 550 fall. TOTALT INNEBÄR DET nästan 40 personer per 100 000 invånare. Bara Stockholm har fler på drygt 100 personer per 100 000 invånare. ENLIGT INGA VELICKO beror ökningen på flera olika faktorer. Bland annat för att fler testar sig och att fler fall på så sätt registreras, men också svenskars inställning till skyddat sex. – Folk blir lite mer avslappnade och tänker inte på skyddet, säger Inga Velicko till Dagens Nyheter/TT.

”

Folk blir lite mer avslappnade och tänker inte på skyddet. I TAKT MED ökningen blir också behandlingen av könssjukdomen svårare. – Speciellt i vissa världsdelar är det hög resistens mot den här bakterien och då är det svårare att behandla, säger Inga Velicko till Dagens Nyheter/TT. SAMTIDIGT SOM ANTALET fall av gonorré ökar så minskar antalet fall av klamydia i landet. Från drygt 36 000 till drygt 32 000 fall de senaste tio åren. Samma utveckling gäller dock inte i Skåne. Där har de faktiska fallen ökat från 4 236 till 4 574, medan den procentuella ökningen per invånare minskat.


LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

Rysk professor gripen för spioneri – koppling till Uppsala universitet TEXT ELMER RIKNER

Den 51-åriga ryske professorn Vjatjeslav Morozov har gripits av estnisk polis. Professorn, som har kopplingar till Uppsala universitet, misstänks ha spionerat åt den ryske presidenten Vladimir Putins räkning i flera år. Det skriver Expressen.

Den estniska säkerhetspolisen Kapo uppger att professorn tagit emot pengar av uppdragsgivare i Ryssland för att utföra sitt spionage. Kapo går inte ut med vilka typer av material som lämnats ut, men säger att de utreder om han kartlagt olika forskningskollegor i olika länder. Däribland Sverige och specifikt Uppsala. – Det är förfärligt. Det är en otrevlig historia, säger Stefan Hedlund, senior professor i öststatsforskning vid IRES (Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier i Uppsala) till Expressen. Vad har du för bild av honom? – Uppenbarligen fel bild. Vi är chockade allihopa, säger Stefan Hedlund till tidningen.

VJATJESLAV MOROZOV VAR professor vid uni-

versitetet i Tartu i Estland, som vid flera tillfällen haft en väletablerad kontakt med IRES. – Min bild av honom är att han är väldigt duktig, driven, respekterad och uppskattad forskare. Han är en person som man aldrig förknippar med Putin och regimen och det som händer i Ryssland och kriget i Ukraina. Snarare en person som har en nykter och normal syn på skeenden, säger Claes Levinsson, prefekt vid IRES, till Expressen. ÄVEN VID LUNDS UNIVERSITET (LU) har det förekommit misstänkt spionage. I februari 2023 avsöjade Svenska Dagbladet att LU i flera år samarbetat med personer som har direkta, eller mycket nära, band till den kinesiska försvarsmakten. LU:s rektor Erik Renström menar att misstänkta spionage är svårhanterliga eftersom det inte alltid finns något konkret att anklaga personer för.

– Det är en väldigt svår situation. De senaste fallen, som det i Tromsö [stad i Norge, reds. amn.] och det i Uppsala, handlar inte om hemlig och dold data. Utan det handlar om att bygga nätverk, gissningsvis för framtida påverkansoperationer, säger han. ERIK RENSTRÖM SÄGER att universitetet mås-

te vara uppmärksamma på vad det finns för motiv och intressen i andra stater när forskare kommer till LU. Han påpekar också att det är upp till Säkerhetspolisen (Säpo) att ta beslut om uppehållstillstånd för forskare som tänker besöka Sverige. – Det bästa vi kan göra är en medvetenhetshöjning. Grundinställningen är att man måste kunna lita på människor, men vi måste vara vaksamma på om vi exponerar oss eller drar till oss påverkanskampanjer, säger Erik Renström.

Unik försäkring för lärarstudenter: Studentförsäkring Leva

Inga andra studenter har något liknande Studentförsäkring Leva hjälper dig om du råkar ut för både små och stora olyckor. Råkar du till exempel ut för ett olycksfall eller en sjukdom som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel, får du ersättning från försäkringen. Besök vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.

lararforsakringar.se

0771 - 21 09 09

Lundagård nummer 1 2024 | 7


nyheter

De får jobb efter examen: Läkare i topp – konstnärer i botten TEXT ANDREA VON ESSEN

Allt fler pluggar vidare, men fortfarande är det stora skillnader på vilka utbildningar som leder till jobb. Däremot gör en kandidat- eller masterexamen i många fall ingen skillnad för jobbutsikterna.

Till vårterminen har hela 17 568 personer blivit antagna till Lunds universitet. Oavsett om man pluggar för att det är kul eller med ett tydligt yrke i åtanke, så kommer alla att behöva ta sig ut på arbetsmarknaden förr eller senare. DET SER POSITIVT ut för Lunds studenter att

etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det konstaterade Utbildningsnämnden vid Lunds universitet i en rapport 2019. I rapporten framkommer det att ungefär nio av tio (93 procent) av lundaalumner mellan 2014 och 2016 hade fått jobb tre år efter examen.

TOTALT HADE NÄSTAN åtta av tio av alla med en examen från universitet säkrat en plats på arbetsmarknaden. Dock hade bara ungefär varannan (53 procent) med en examen inom humaniora och konst lyckats få tag på ett tryggt jobb. I RAPPORTEN NOTERAS dock att stipendier

och bidrag, en vanlig inkomst bland kulturarbetare, inte alltid räknas in i statistiken.

”

Avancerad nivå leder inte alltid till en säkrare etablering. RAPPORTEN VISAR OCKSÅ att personer med

JOBBUTSIKTERNA SER OCKSÅ goda ut för nyexaminerade studenter nationellt, åtminstone för de flesta. Det slås fast i den årliga rapporten som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) presenterade i december. RAPPORTEN HAR UNDERSÖKT hur många som får jobb ett till ett och ett halvt år efter examensåret 2019 till 2020. För de som tog en yrkesexamen ligger etableringsgraden på 89 procent. Etableringsgraden efter en sjuksköterskeexamen (90 procent) eller civilingenjörsexamen (92 procent) toppas bara av personer med läkarexamen, där hela 94 procent hade en god ställning på arbetsmarknaden. ATT JUST DESSA yrkesgrupper ivrigt anstäl-

ler nyexade studenter är förvisso inte något som överraskar. Inom hälso- och sjukvården, social omsorg och lärarkåren råder en arbetskraftsbrist som kommer att bestå de närmaste åren, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). STUDENTER SOM SIKTAR på generella exa-

mina inom hälso- och sjukvård samt social omsorg kan alltså även de räkna med jobb – där får åtta av tio jobb redan efter ett och ett halvt år.

8 | Lundagård nummer 1 2024

kandidatexamen har lika stor etablering på arbetsmarknaden som de med en masterexamen. – Vi har ett intressant resultat som visar att en generell examen på avancerad nivå inte alltid leder till en säkrare etablering på arbetsmarknaden. Personer med grundutbildning har generellt samma etableringsgrad som de som har en examen på avancerad nivå, konstaterar Louisa Vogiazides, författare till rapporten. I RAPPORTEN VISAS även könsfördelningen på arbetsmarknaden, en förlängning av skillnaderna i utbildningsinriktning på högskolorna. Kvinnor dominerar många hälso- och sjukvårdsutbildningar, vilket är en förklaring till varför fler kvinnor än män är verksamma inom kommunal och regional sektor. MÄN ÄR I majoritet bland examinerade inom

naturvetenskap, matematik och data, utbildningar som i sin tur tenderar att löna sig inom den privata sektorn. Därtill visar statistiken att gruppen med utländsk bakgrund och en examen var sex procent lägre än gruppen med svensk bakgrund.

UTBILDNINGARNA MED BÄST ETABLERINGSGRAD 1. Speciallärarexamen 98,2 procent 2. Specialpedagogexamen/ motsvarande 96,3 procent 3. Psykoterapeutexamen/ motsvarande 95,9 procent 4. Brandingenjörsexamen/ motsvarande 94,8 procent 5. Yrkeslärarexamen 94,6 procent Källa: Svenskt näringsliv

UTBILDNINGARNA MED SÄMST ETABLERINGSGRAD 1. Konstnärlig kandidatexamen i konst och media 41,8 procent 2. Konstnärlig masterexamen i konst och media 45,5 procent 3. Högskoleexamen i humaniora 58,1 procent 4. Högskoleexamen i konst och media 58,7 procent 5. Högskoleexamen i pedagogik och lärarutbildning 59,3 procent Källa: Svenskt näringsliv


LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

Forskare överklagar anställning – menar att LU favoriserat kandidat FOTO SABER MALMGREN LUX, campus för kulturvetenskap och teologi i Lund, där Fred Andersson inte blivit erbjuden en tjänst.

TEXT HANNES ERIKSSON AHLSTRÖM

Forskaren Fred Anderson överklagar anställningen av en universitetslektor. Han anser att han själv förtjänar tjänsten, men att kandidater som disputerat vid den egna institutionen har favoriserats. – Till skillnad från Fred Andersson anser jag inte att jag har skäl att döma eller kommentera de andra kandidaternas kvalifikationer, svarar den anställde lektorn.

sitets egna anställningsregler såväl som svensk lag om offentlig anställning. Enligt dessa är det bara sakliga grunder som ska ligga till grund för beslut om vem som ska tilldelas en tjänst, något han menar att de brutit mot.

I det inlämnade överklagandet står det att Fred Andersson, tillsammans med två andra kandidater, blev utgallrade under anställningsprocessen till tjänsten som universitetslektor i konsthistoria och visuella studier.

Beslutet måste överklagas av princip.

”

HAN YRKAR DÄRFÖR på att beslutet om den nya lektorn i konsthistoria och visuella studier ska dras tillbaka och att tjänsten ska gå till honom i stället.

HAN OCH DE andra sökandes meriter studerades av en grupp sakkunniga som sedan gav ett utlåtande till varje kandidat. Men Fred Andersson menar att hans meriter bara hade granskats ytligt och att deras utlåtande givit en missvisande bild. ”Beskrivningarna av våra meriter är hos både sakkunnig (namn) och sakkunnig (namn) ofullständiga och delvis missvisande, och de i utlysningen specificerade kriterierna har tillämpats mycket schablonmässigt”, skriver han i överklagandet.

FRED ANDERSSON ANSER att anställningsprocessen både gått emot univer-

FRED ANDERSSON BESKRIVER utlåtandet som en ”bristfälligt maskerad favorisering

KVAR BLEV TRE kandidater, som alla ny-

ligen disputerat och varit verksamma vid Lunds universitet. En av dessa blev slutligen tilldelad tjänsten. I överklagandet hävdar Fred Andersson att han är mer passande för anställningen, men att hans meriter förbisågs.

av de kandidater som nyligen disputerat vid avdelningen och nyligen vikarierat på tjänsten”. ETT AV DE kriterier som de sakkunniga valt att framhävda under sin bedömning har definierats på så sätt att de missgynnat honom, medan de kandidater knutna till Lunds universitet har gynnats. I en kommentar till Lundagård skriver Fred Andersson: ”Beslutet måste överklagas av princip, eftersom hanteringen av ärendet under rekryteringsprocessen avviker från god sed vid både svenska och nordiska universitet.” UNIVERSITETSLEKTORN SOM FICK tjänsten som universitetslektor vill inte kommentera anställningsprocessen, men skriver i ett yttrande till överklagandet: ”Till skillnad från Fred Andersson anser jag inte att jag har skäl att döma eller kommentera de andra kandidaternas kvalifikationer. Jag antar att dessa finns i varje kandidats fullständiga ansökan.” LUNDAGÅRD HAR SÖKT dekanen för humanistiska och teologiska fakulteten som inte vill kommentera överklagandet.

Lundagård nummer 1 2024 | 9


the portrait

The laureate and the laser TEXT KUZEY YANARTAS PHOTO JOHAN LARSSON

On the third of october 2023 it was announced that the Nobel Prize in physics would be awarded to Anne L’Huillier, the first time a researcher at Lund University was given the prize. – I think, to be a good researcher, one has to be obstinate to continue working in spite of what others say, she says.

On the fourth of January, Anne L’Huilier sits working in her simple office in the depths of the maze-like Fysicum building in Lund. She was crowned as the most awarded researcher and received a gold medal from Lund University just before receiving the 2023 Nobel Prize in Physics in december. With so many academic achievements under her belt, such as the Wolf Prize in physics, the French Legion of Honour, and the Max Born Award, she is no stranger to the podium. But, as professor L’Huillier came to experience, nothing can prepare you for winning the Nobel Prize. – It’s very overwhelming. Of course, I’m very happy to have this prize. I feel a little bit the duty to communicate this science to society. I’ve had 1,700 emails related to the Nobel Prize. And, I would say 1,400 during the first week. All of these people write to 10 | Lundagård nummer 1 2024

me and congratulate. I mean, what I have to do is to answer them. Otherwise, it’s very impolite. – I don’t consider myself a celebrity, and I don’t want to be one, she says. THE NOBEL PRIZE in Physics was announced when Anne L’Hullier was in the middle of a lecture at Fysicum, and despite the extraordinary news, she wanted to continue her lecture. At several occasions she has stressed the importance of good teachers, both for her personally and for the science community at large. – For me, teaching is communicating. I need this communication myself as a teacher to have a good lecture. I am always trying to answer all the questions, and I am actually trying to stimulate these questions. This is my way of teaching, she explains. THIS EMPHASIS ON communication has led Anne L’Huillier to become a beloved teacher and mentor in the physics community, along with her successful academic career. Per Eng-Johnsson, her doctoral student since 20 years, says, ”She empowers young research-

ers,” during an interview with Lund University. Anne L’Huillier cannot stress enough the importance of passion in your career. – It is important to do what you want and what you find interesting. Try to follow your intuition. Don’t choose something because others do it or because your parents say that is what you should do. CHILDHOOD MEMORIES AND early role models can have a large impact on what a person chooses to pursue later in life. When asked about which specific people or events have influenced her career as a physicist, Anne L’Huillier remembers both the global and the personal. – Apollo 11 is something I remember very, very clearly. It was really extraordinary to watch all the science and technology behind putting a man on the moon. Maybe my grandfather is also a strong inspiration. His teaching, research and use of technology in the Second World War to help the resistance movement impressed me as a child, she says, and continues, – I think to have been inspired by very good teachers in the university has been very


READ MORE PORTRAIT ARTICLES AT LUNDAGARD.SE

important for me… Two of them got the Nobel Prize afterwards. They were Claude Cohen-Tannoudji and Serge Haroche. They inspired me by the way they taught.

my acceptance speech, editor’s note.] was that it is changing. Maybe it takes longer than one wants to, but this time is needed, she says.

BY WINNING THE Nobel Prize herself, Anne L’Huillier is among the ranks of the greatest minds in the history of physics. Thinking of her journey from student to master, she ponders the possibility of one of her students one day receiving a Nobel Prize of their own. – If this happens, especially during my lifetime, it would be really fantastic. To educate young people, to have been their teacher and their mentor means a lot to me, she says.

ANNE L’HUILLIER AND her colleagues Pierre Agostini and Ferenc Krausz recieved the Nobel Prize ”for experimental methods that generate attosecond pulses of light for the study of electron dynamics in matter.” Very rapid movements, such as a hummingbird flapping its wings, blur when observed with the naked eye. When studying the much faster movement of significantly smaller objects, such as electrons, very specific tools are required. Attosecond pulses are very, very short light pulses which enable us to study processes that happen in a very, very short time span.

DURING HER NOBEL Prize acceptance speech, Anne L’Huillier talked about the gender disparity within the physics community. Noting that there were only two female physics laureates from the prize’s inception in 1901 until 2017. Including Anne L’Huillier there have been three female laureates from 2018 and onward. WHILE SHE HOPES that the trend of women physics laureates can help inspire future generations, more time is needed to reach gender equality within the field of physics. – There is still an obvious imbalance between men and women in physics in terms of the number of people, that is clear. There is a strong pressure on both men and women to change that. What I wanted to say [in

”

The Nobel Prize mirrors the reality that was thirty years ago. – My group and I discovered, at the end of the 80s, the generation of higher-order harmonics of laser. So this is very much like music. You produce a sound… this sound is generally not just a tone, but the tone plus overtones. If you put all of these harmonics

together, you get a series of very, very short light pulses, she explains. THE ATTOSECOND PULSES that Anne L’Huillier and her collaborators have discovered might seem incredibly difficult to grasp for most people. But the beauty of physics is how it can show up in all parts of life, some more easily accessible than others. – I like this parallel with music because people recognize it… people can relate to music more than light, actually. My youngest son is a musician, and he was present at the Nobel lecture, so I thought, oh, I need to try to talk to him so that he can understand, she says. IN THE WORLD of science, recognition is not always delivered on time. Anne L’Huillier and her team made the discovery that opened the field of attosecond physics all the way back in 1987. – The Nobel Prize mirrors the reality that was 30 years ago. Almost more than 30-36 years ago the discovery was made, so there is a delay. INITIALLY, ANNE L’HUILLIER’S research went against what people thought in her field. However, she trusted her intuition and believed her research would lead her onwards. – I think to be a good researcher, one needs to be obstinate and to continue working in spite of what others say. You also need to be passionate about what you do.

Lundagård nummer 1 2024 | 11


REPORTAGE

”Vestibulit borde vara en av de första sakerna man kollar” TEXT ELSA IVARSSON ILLUSTRATION ELTON WÅÅG

Minst en av tio unga kvinnor drabbas av vulvasmärta och får svårt att ha sex. Men trots utbreddheten är okunskapen fortfarande stor, både hos civilbefolkningen och vården. Lundagård har träffat fyra personer som lever med teller har levt med smärta i underlivet. – Jag vill kunna ha sex som alla andra, säger Andrea.

Moa scrollar igenom sin journal på 1177 på mobilen. Den är lång efter hennes många besök, först på ungdomsmottagningen (Umo) i Lund och sedan i hennes hemort. Till slut hittar hon besöket hon letar efter. – Första februari 2021, då sökte jag vård för första gången, säger hon. DET ÄR SNART tre år sedan Moa plötsligt får ont när hon har samlag med sin pojkvän. Första gången reagerar hon inte så mycket, utan tänker att det bara är en dålig dag. Så de ligger med varandra igen. För varje gång de ligger med varandra gör det mer ont. Minsta lilla beröring kring slidöppningen ger en intensiv smärta. – Jag kunde inte heller gå på toa som vanligt efteråt, det sved som in i, säger hon.

12 | Lundagård nummer 1 2024

TILL SLUT SÖKER hon vård på Umo i Lund. Barnmorskan som Moa får träffa tror att hon har bakteriell vaginos och skriver i samråd med läkare ut en antibiotikakur till henne. Men antibiotikan gör det inte bättre. – Det blev bara värre och värre. Jag kunde inte ha på mig jeans, jag kunde inte cykla, jag kunde inte sitta normalt. Jag var också i ett förhållande med min pojkvän och vi kunde inte göra någonting tillsammans.

”

Ska det vara såhär resten av livet så... MOA OCH HENNES pojkvän är nyförälskade, men kan inte längre ha sex. Sex är en stor del av en relation, det vet hon och det vet han. Men hon kan inte. Det gör för ont. Att ta på sig jeans gör också för ont, så hon sitter hemma i mjukisbyxor.

UNDER DEN HÄR tiden har Moa även svårt att fokusera i skolan. Det är så mycket annat som tar upp hennes tankar. Kommer hon att kunna ha sex igen? Blir hon tvungen att leva resten av livet i celibat? Måste hon göra slut med sin pojkvän? – Ska det vara såhär resten av livet, så förstår jag att… då ger jag honom en out, för jag förstår lika mycket som han att det är en viktig del i ett förhållande, säger Moa. UMO SKRIVER UT ännu en antibiotikakur till Moa. Den hjälper inte. Ingenting hjälper. I panik hör Moa av sig till Umo i hennes hemstad i stället. Där får hon en tid hos en gynekolog, som berättar att det finns något som heter vestibulit.

*** VESTIBULIT, ELLER PROVOCERAD vulvodyni, som det oftast kallas i dag, är ett smärttillstånd som gör att den drabbade får en intensiv smärta i slidöppningen vid beröring, omslutande sex eller om personen ska sätta in en tampong. Det kan även göra ont att ha tajta kläder eller cykla.


LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE PÅ TALET UPPMÄRKSAMMADES vestibulit

för första gången. Idag vet man att smärttillståndet är multifaktoriellt, vilket innebär att flera olika faktorer påverkar smärtan, såsom friktion, infektioner, hormoner och psykologiska faktorer. Det finns dock fortfarande många kunskapsluckor, bland annat varför smärttillståndet uppstår. – Vi vet att det finns faktorer som påverkar och triggar, men vi vet fortfarande inte tillräckligt om varför det uppstår, säger Eva Elmerstig, som forskat på vulvasmärta i över 20 år. I GRUNDEN ÄR Eva Elmerstig barnmorska och sexolog, men hon är också forskare och docent i sexologi och sexologstudier vid Malmö universitet. Hon skrev sin doktorsavhandling om vulvasmärta hos unga kvinnor och har sedan dess fortsatt att intressera sig för ämnet.

”

Ingen kunde identifiera det, vilket gör mig bitter. ÄVEN OM MAN inte vet vad provocerad vulvodyni beror på, finns det teorier kring varför smärtan uppstår. Det kan handla om att personer med provocerad vulvodyni har ett ökat antal nervfibrer i slidöppningen och då blir mer smärtkänsliga i det området. Men det kan också vara så att det utvecklas om man har behandlats mot en svampinfektion, fast det kanske inte behövdes.

*** VANJA, SOM EGENTLIGEN heter något annat,

pluggar sin första termin vid Lunds universitet när hon får en urinvägsinfektion som hon blir tvungen att behandla med antibiotika. Efter det får hon flera svampinfektioner och trots att de behandlas fortsätter hon att ha klåda och ont vid samlag. Hon gör flera besök på Umo och vårdcentralen, lägger gång på gång upp benen i gynstolen. Barnmorskorna och läkarna som undersöker henne hittar aldrig något som är fel. – Det kändes hopplöst. Det är en skam involverat i det också, att söka vård och få höra ”men du är frisk”. Man ser sig själv i andras ögon, som någon som hittar på sina symptom och känner efter för mycket, säger Vanja.

inte på sina symptom. Hon kan inte ha sex och har under flera månader svårt att gå. – Jag vaknade på natten av smärtor. Jag hade ont när jag gick, när jag hostade och jag hade ju absolut inte sex under den här perioden. Det gick inte, säger Vanja. Efter ett halvår lyckas hon äntligen få en diagnos. MEN VANJA HITTAR

BÅDE VANJA OCH Moa ställer sig kritiska till att det tar lång tid att få en diagnos. – Vestibulit borde vara en av de första sakerna man kollar när man beskriver symptomen som jag hade. Om man kollar upp symptomen för vestibulit, så var det exakt det jag beskrev, men ingen kunde identifiera det vilket gör mig bitter, säger Moa. EVA ELMERSTIG SER uppgiven ut när hon får höra om hur Moa blev feldiagnostiserad med bakteriell vaginos och att Vanjas smärtor inte har tagits på allvar. – Det är jättesynd och sorgligt tycker jag, säger hon. UNGDOMSMOTTAGNINGARNA HAR I uppdrag att behandla vulvasmärta på en basal nivå. Det innebär att de inte kan erbjuda specialistvård, men att de ska kunna identifiera smärtan samt erbjuda samtalsstöd och en grundläggande vård. Behövs det mer vård än så tar specialistvården över. ATT DET TROTS detta tog lång tid för Moa och Vanja att få rätt diagnos kan bero på att det för några år sedan fanns en diskussion kring huruvida ungdomsmottagningarna fortfarande skulle erbjuda grundläggande vård för vestibulit. Detta kan ha gjort att personerna som sökte vård för vulvasmärta under denna tid föll mellan stolarna. JOHANNA AXELSSON MATTSSON, nuvarande verksamhetschef för ungdomsmottagningarna i Skåne reagerar starkt på att Vanja och Moa inte fått rätt diagnos från början. – Gud vad hemskt. Jag är jätteledsen om det blivit helt fel för två tjejer. Jag har sen svårt att uttala mig om exakt vad som hände där, men det var nog i överlappningen i diskussionen om att vi inte skulle jobba med de här patienterna, säger hon. HON POÄNGTERAR ÄVEN att ungdomsmottagningarna har rätt kompetens och arbetar med provocerad vulvodyni och vaginism på en basal vårdnivå. De två senaste åren, sedan Johanna Axelsson Mattsson blev verksamhetschef, har man dessutom jobbat fram ett

Lundagård nummer 1 2024 | 13


REPORTAGE

material för hur personalen ska arbeta med just vulvasmärta. – Jag hoppas och tror att vi alltid har haft en basal kunskap, men nu hoppas jag att det har blivit ännu tydligare, säger Johanna Axelsson Mattsson. MÅNGA SOM HAR provocerad vulvodyni har också vaginism. Vaginism är en slidkramp som gör att bäckenbottenmuskulaturen, det vill säga musklerna i slidan, drar ihop sig. Ofta upplevs det som att det blir ett stopp och att det rent fysiskt inte går att föra in något i slidan. – Vaginsim kan vara orsakad av att kvinnan har haft sex fast hon inte var tillräckligt upphetsad eller att hon inte kände för att ha sex egentligen. Och då svarar kroppen med den här sammandragningen som ett skydd, säger Eva Elmerstig. MEN VAGINISM KAN också uppkomma i sam-

band med vestibulit, vilket Eva Elmerstig menar är rimligt, eftersom det gör så ont att ha sex när man har vestibulit. – Har personen så ont att det knappt går att röra slidöppningen, då går det att förstå att också vaginan, eller snarare bäckenbottenmuskulaturen, drar ihop sig. Det gör kroppen för att personen inte ska föra in någonting i vaginan när det gör så ont, säger Eva Elmerstig.

använder musklerna för att hålla sig stängd, säger Jeanette. JEANETTE ÄR  år gammal. Varje morgon och kväll har hon en ”läxa” som hon gör. Hon smörjer sig med olja, både på insidan och utsidan. Ibland går det inte att smörja på insidan, hon kommer inte in. När Jeanette var tonåring blev hon utsatt för ett sexuellt trauma som gjorde att hon utvecklade vestibulit. Efter tre år försvann det. – Det bara försvann, kanske hade min kropp bearbetat klart traumat, säger hon.

”

Jag märkte en stor skillnad, att det var just med honom. ETT OCH ETT halvt år senare går hon in i ett

***

förhållande. Men det är ingen bra relation. När Jeanette berättar för sin dåvarande pojkvän att det gör ont att ha sex, säger han att det ”bara är en ursäkt”. Så de har sex fast det gör ont, vilket triggar igång vaginismen som hon nu lider av. – Det blev mycket bättre när jag lämnade honom i somras, men det kan fortfarande triggas igång om jag får flashbacks, säger Jeanette.

– Jag brukar förklara det som att fiffin är stängd och hon vill hålla sig stängd, så hon

EVA ELMERSTIG BERÄTTAR att partnerns inställning till smärtan har stor påverkan. Har

14 | Lundagård nummer 1 2024

man en partner som inte respekterar att det gör ont, så förstärker det smärtan. Det gör alltså mer ont om en partner utsätter en för press. För Jeanette blev detta tydligt när hon lämnar relationen. – Jag märkte en stor skillnad, att det var just med honom. Nu har jag en mild version av vaginism, så ibland funkar det att stoppa in saker, kan man väl säga, och ibland är det fortfarande tvärstopp, säger hon. JEANETTES VAGINISM ÄR idag tätt sammankopplad med hennes mående. Om hon har en psykisk sämre period, så gör även vaginismen sig påmind, vilket blir påfrestande. Hon ser det som att det finns en samhällsnorm, som hon inte kan leva upp till. – Jag känner mig lite misslyckad och tänker att killar vill ha den biten, men när jag inte kan ge den biten, då är jag inget att ha. Så kan min hjärna säga till mig ibland, säger Jeanette. ANDREA ÄR  år gammal och känner, även hon, att det finns en samhällsnorm som hon inte lyckas leva upp till på grund av vad hon själv beskriver som sina ”fittproblem”. Hon har haft problem med vaginism och vestibulit ända sedan tonåren när hon försökte att sätta in en tampong för första gången. Men det är först nu som hon känner att det börjar bli ett stort problem. – Jag kände att jag vill kunna ha sex som alla andra och det påverkar mig jättemycket att jag inte kan ha det, säger hon och fortsätter: – Det borde ju inte vara så viktigt, att det


LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

[omslutande sex. reds. anm.] är den stora grejen i att ha sex, men nu är det det, och då blir det verkligen ett stort problem. ANDREA TYCKER DET är svårt att förklara hur det påverkar henne att inte kunna ha omslutande sex, men hon ger det ett försök. – Det är väl kanske att jag är kvinna. Jag ska kunna ha penetrerande sex och då känner man sig misslyckad när man inte kan ha det. I FRAMFÖRALLT HETEROSEXUELLA relationer menar Eva Elmerstig att det finns ett stort fokus på att sexet ska innehålla eller leda till ”penis inuti vagina-sex” – vilket är en form av sex som gör ont för personer med vulvasmärta. Och det är synd att det är stort fokus på just det tycker Eva Elmerstig. – Den typen av sex är inte alltid det optimala. Har man en vagina är omslutande sex inte det optimala för att få en orgasm, säger Eva Elmerstig. DET HAR DOCK påvisats i studier med samkönade par, där den ena har vulvasmärta, att sexualiteten påverkas även när man har ett kreativt sexliv. Vulvasmärta är vanligt bland kvinnor oavsett vem de väljer att ha sex med. Men en skillnad för kvinnor i samkönade relationer är att de är mer påhittiga kring vad för typ av sex de kan ha när omslutande sex inte fungerar, berättar Eva Elmerstig. I studierna med samkönade par blir det tydligt att sexualiteten och identiteten ändå påverkas.

– Att man inte kan göra precis vad man vill, det påverkar sexualiteten både i stort och vad gäller njutning, orgasm, lust, men också identitet, säger Eva Elmerstig. FÖR ANDREA HAR det varit viktigt att inte

tänka för mycket på att hon inte alltid kan ha omslutande sex. Det finns andra saker i livet och hon vill inte att vulvasmärtan ska stå i vägen för det.

*** ANDREA, MOA, VANJA och Jeanette är inte ensamma om att vara drabbade av vestibulit och vaginism, men exakt hur många det är som är drabbade vet man dock inte. En nationell enkätundersökning från 2003 visade att 13 procent av kvinnorna mellan 20 och 29 år hade lång och svår samlagssmärta. Eva Elmerstig tror att det är många fler än så. – I studier som jag har gjort har jag fått siffror upp till 49 procent för 18 till 20-åringar, säger hon. EVA ELMERSTIG MENAR att de olika resultaten beror på hur frågan ställs. I den studie där hon såg att nära hälften av kvinnorna i åldrarna 18 till 20 år lider av vulvasmärta var frågan ”upplever du smärta och/eller fysiskt obehag vid sex”. – Men gissningsvis om man slår ihop olika studier är det runt 20 till 30 procent av kvinnorna i åldern 16 till 29 år, som lider av pro-

vocerad vulvodyni eller vaginism, säger Eva Elmerstig och poängterar att alla inte får en diagnos, fastän de lider av smärtor. ÄVEN OM ENDAST 13 procent skulle vara drabbade är det en hög siffra jämfört med klamydia, vilket är den vanligaste könssjukdomen i Sverige. Endast två procent av unga i åldern 16-24 år drabbades av klamydia 2022. – Detta är något som är ganska vanligt, men man pratar inte om det. Jag visste inte vad vestibulit var. Jag visste att man kunde ha ont under sex, men jag visste inte att det fanns olika diagnoser, säger Andrea.

*** MOA TITTAR UPP från sin journal. Det är tre år sedan som hon sökte vård för första gången nu. Och det var ett tufft år. Men det gick bra. Hon kommer inte att behöva leva sitt liv i celibat. Samtidigt vet hon att det är många andra som fortfarande lider. – Om det är något som drabbar var tionde, eller var tjugonde kvinna, då känns det som att det är en av de absolut vanligaste sakerna som kan hända en. Jag vill att det ska finnas kunskap om det. Och vi som söker hjälp behöver få hjälp snabbare och bättre, för att, som sagt, vården gjorde ju att allting blev tio gånger värre. Jag tycker inte att det ska få hända.

Lundagård nummer 1 2024 | 15


FORSKNINGEN

Bakgrunden är hämtad från Unsplash. Personen kommer från Rijksmuseum (Bewening van een doodskist Deux frères, av François-Nicolas-Augustin Feyen-Perrin). Pillerburken är AI-genererad i Adobe Illustrator.

16 | Lundagård nummer 1 2024


Antidepressiva:

Påverkar sexlusten på gott och ont Att ta antidepressiva läkemedel kan göra det svårare att få orgasm, och en del användare upplever en allmänt minskad sexuell lust. Men det är inte likadant för alla. Studenten Ella upplevde ökad lust under tiden hon gick på antidepp. – Ju längre jag åt antidepp, desto mer sexlust skulle jag nog säga att jag fick, säger Ella.

2022 hämtade över en miljon svenskar ut antidepressiva läkemedel, varav cirka 120 000 var personer mellan 20 och 29 år. Läkemedlen som används för ett bättre psykiskt mående påverkar patienterna på olika sätt. Många upplever en negativ påverkan på sexlivet och andra ingen effekt alls. Men preparaten kan även ha en positiv effekt. 21-åriga Maja och Ella, vars namn har bytts ut, har båda medicinerat och berättar om sina olika upplevelser. ELLA BESKRIVER ATT hennes sexlust förbättrades under tiden hon tog antidepressiva läkemedel. Maja säger att hon inte märkte någon påverkan på sexlusten, varken före, under eller efter behandling. ELIAS ERIKSSON ÄR professor vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet och har forskat om antidepressiva läkemedel. Han säger att det finns olika antidepressiva preparat som verkar på olika sätt. Inte alla ger sexuella biverkningar. SSRI, selektiva serotoninåterupptagshämmare, är den vanligaste typen och ger oftast få generella biverkningar. Däremot är det SSRI, tillsammans med några andra liknande preparat, som har störst sexuell påverkan. – Det är den viktigaste biverkan av SSRI-medlen vid långtidsbehandling, eller åtminstone den vanligaste, säger Elias Eriksson. Serotonin är en signalsubstans vars funktion i kroppen bland annat är att reglera beteenden som styrs av könshormoner, till exempel sexualdrift. Elias Eriksson förklarar att SSRI ökar mängden av signalämnet mellan nervcellerna i hjärnan och ger ett ökat serotoninpådrag.

När serotoninhalten ökar dämpas könshormoners påverkan på till exempel sexlust, och det är därför vissa antidepressiva läkemedel kan ge sexuella biverkningar. NÄR ANTIDEPRESSIVA LÄKEMEDEL används för djup eller påtaglig depression är det dock många som inte märker av biverkningarna eftersom de redan har ett minskat sexuellt intresse på grund av sjukdomen, säger Elias Eriksson. Av de som tar medicinerna för andra tillstånd, till exempel ångest, är det däremot rätt många som upplever sexuella biverkningar. BIVERKNINGARNA DRABBAR BÅDE män och kvinnor. Elias Eriksson berättar att det är många som rapporterar ett allmänt minskad sexuell lust, och att det går från bagatellartad till väldigt påtaglig påverkan. Av de som tillfrågas om de upplevt någon påverkan på sin sexlust är det ungefär 40–50 procent som tycker att de märkt av det i någon mån. Samtidigt är det många patienter som inte märker av det alls. MAJA TOG SNRI, en läkemedelstyp besläktad med SSRI, i tre år men säger att hon har bra sexlust och att det snarare är andra saker som påverkar hennes lust. – Det som påverkar är mer yttre faktorer, om jag är sjuk eller jättestressad, men inte just antidepp, säger hon. ANDRA PATIENTER UPPLEVER ett minskat sexuellt intresse men menar att det är värt det eftersom de mår så mycket bättre av medicinen. Men Elias Eriksson berättar att det även finns de som tycker att biverkan är ett så pass stort problem att de inte vill ta den typen av medicin. EN ANNAN VANLIG sexuell biverkan är orgasmstörning eller orgasmfördröjning, det vill säga svårigheter att nå orgasm. Den kan då antingen vara fördröjd eller helt upphöra. Maja berättar om en kompis i gymnasiet som hade jättesvårt att komma under tiden hon tog antidepressiva jämfört med innan.

LÄS MER OM FORSKNING PÅ LUNDAGARD.SE

TEXT MATILDA WESTBERG KOLLAGE ISAK AHO NYMAN

MEN DET FINNS även studier som visar att sexuell funktion förbättras med medicinerna. Trots att preparaten kan påverka sexlusten negativt, så kan ett bättre mående vara av ännu större vikt för en stark sexlust. Antidepressiva läkemedel kan med andra ord vara en hjälp i sexlivet. – Effekten av depressionen kan ofta vara starkare än effekten av läkemedel, förklarar Elias Eriksson. ELLA TOG SSRI-PREPARAT i ungefär ett år. Innan hon började hade hon inte så mycket sexlust, vilket hon tror berodde på att hon under den perioden mådde dåligt. När hon började medicinera märkte hon först inte så stor skillnad. – Jag träffade lite folk och så, men det var inte så att jag hade jättehög sexlust egentligen, det var mer för att det var kul, berättar hon. Men mot slutet blev det bättre och hon beskriver att ju längre hon medicinerade, desto starkare sexlust fick hon. Ella säger att hon inte var speciellt orolig för att medicinerna skulle påverka hennes sexlust, andra biverkningar oroade henne mer. FÖR DE SOM blir påverkade av sexuella biverkningar finns flera saker som kan hjälpa. Patienten kan till exempel byta till något av de antidepressiva medel som har mindre sexuell påverkan. För att tillfälligt återfå det sexuella intresset kan man även ta en så kallad drug holiday, vilket innebär att man slutar ta medicinen i några dagar. Då återkommer det sexuella intresset ganska snabbt. – Om någon vill bespetsa sig på sexuell aktivitet i helgen så kan personen sluta ta medicinen på torsdagen och sedan börja ta den igen [efter helgen, reds.anm.] Då hinner inte grundsjukdomen komma tillbaka men man hinner återfå sin sexuella funktion, säger Elias Eriksson.

Lundagård nummer 1 2024 | 17


PÅ DJUPET

ex sp r a . Hä g a ån ner nd e. r m sce r Lu tag a n u h s o pp nd on m lo Lu fot ett s r å h en p c ä år ig r o en er lat s che Bild d s Un spe affi kiv. ut ns s ar y s rd gå

Tidigare spexaren: ”Det är nördarnas revansch”

TEXT ERIK LINDBERG FOTO OCH KOLLAGE ISAK AHO NYMAN

Lund har länge varit en högborg för lustigheter och lustigkurrar. Komikern och förre spexaren Henrik Nilsson tror att nyckeln till lundaspexens framgång är mycket enkel. – Du behöver några feta sångnummer och en glad entrékuplett, säger Henrik Nilsson.

Det är med vana steg som Henrik Nilsson klättrar uppför trapporna till AF-borgens tredje våning. I dörren till Studentlivsvåningen hälsar han på ett bekant ansikte innan vi slår oss ned i de röda sammetsstolarna i Lilla mötesrummet. – Det första som slår en när man kommer tillbaka är doften. Det har varit samma goa doft i AF sedan jag var här för första gången för 25 år sedan, säger Henrik Nilsson. 18 | Lundagård nummer 1 2024

HENRIK NILSSON HAR varit förman för Lundaspexarna, engagerad i karnevalen och vd för AF-borgen. I slutet av 90-talet började han läsa medie- och kommunikationsvetenskap vid universitetet. Han hittade snabbt in i spex- och karnevalsvärlden. – Jag har hållit på med underhållning sedan jag var liten och har alltid tyckt om sådant som har väldigt hög densitet av text. Det är lite nördarnas revansch att komma in i spexvärlden. Plötsligt kan alla andra också texter av Taube och Ramel och Hasse å Tage utantill. DET FÖRSTA LUNDASPEXET, Gerda, sattes upp på Akademiska Föreningen 1886 (Uppsalas spexscen föddes redan omkring 1850,

men det behöver vi inte lägga alltför stor vikt vid). 138 år senare är spexen fortfarande studenthumorns självklara nav. Henrik Nilsson tror att spexens utformning har varit nyckeln till deras varaktighet. – Kan jag bidra med någon sanning är det just vikten av utformningen. Jag tror inte alla tänker på varför den är så gångbar. Spex är lite buskis och ganska enkelt. Det måste det vara eftersom det är amatörer som gör det och ensemblen hela tiden byts ut. Även om det inte är proffs på scen går det fortfarande att leverera något som är trevligt att titta på. Vilka är de viktigaste beståndsdelarna för att få ihop ett klassiskt lundaspex?


LÄS MER OM SPEX OCH HUMOR PÅ LUNDAGARD.SE

– Alla spex måste bygga på att det finns en ond och en god. Och gärna en kärlekshistoria. Då har du intrigen i alla fall. Och så behöver du några feta sångnummer och en glad entrékuplett. That’s it. Det är som en opera. Handlingen är ganska enkel, du ska bara klä den i olika toner och miljöer. HENRIK NILSSON RÅDER även spexförfattarna att hålla föreställningen kort. Ju färre minuter på scen, desto bättre – åtminstone i de flesta fallen. – Det är sällan man hör publiken säga efter föreställning att dem tyckte att det var bra, men lite för kort. Däremot hör man ofta folk som säger tvärtom. Tätt mellan låtarna – det är ett framgångsrecept.

”

Lund är en lite udda stad på många sätt. TILL SPEXENS MEST framträdande beståndsdelar hör också spriten. Alkoholen dyker ofta upp som en punchline, referens, klangbotten, eller – i vissa fall – bränsle. ”Nu ska vi ut och härja, supa och slåss och svärja”, som Hasse Alfredsson uttryckte det i Djingis Khans ”Härjarevisan”. – Ser man till de gamla spexen är det många som har hela akter som driver med hur mycket man dricker. I Uarda, till exempel, i andra akten med mumierna, bygger jättemycket av humorn på att de dricker och är obegränsade, säger Henrik Nilsson. – I kulturen runt spexen är det klart att det har varit naturligt att konsumera onaturligt mycket alkohol. I alla fall i de kretsar jag har arbetat. Och det gäller ju egentligen alla sammanhang i studentlivet: nationer och kårfester och baler och karneval. Det har funnits en överdriven romantik kring drickandet. Min känsla är dock att det är bättre i dag. LUNDAHUMORN HAR ÄVEN kritiserats för att vara smal och exkluderande. Henrik Nilsson håller inte med. Han tror snarare att känslan av ekludering beror på vilka som sitter i publiken. – Det är inte längre så att spex alluderar på klassiska verk eller att humorn kräver någon

djupare bildning. Det mesta är goa låtar och sura skämt. Och det är ju underbart. I FJOL SATTE Henrik Nilsson upp föreställningen Sidor av Lund i Stadshallen. Till toner av jazz, visor, pop och rock drev han med insändarivriga nejsägare, frackgubbar, hemliga ordnar, cykelaktivister och Jätten Finn. – Lund är mycket mer än bara det akademiska Lund. Idrottsrörelsen, handeln i stan, storföretagen – staden har många ansikten. ANSIKTEN SOM HENRIK Nilsson känner väl. Han är född, uppvuxen och boende i Lund. I dag jobbar han vid universitetet. – Lund är en lite udda stad på många sätt. Många retar sig på Lund för att man upplever att det är en liten bubbla – men jag tycker att det är en trevlig bubbla. I grund och botten gillar jag staden.

Vad kännetecknar lundahumorn? – För mig är lundahumor förknippat med ironi och en känsla av att inte ta så mycket på allvar. Det finns en distans mot allting som framstår som tvärsäkert och ett starkt ifrågasättande drag. Om du får önska fritt – vad hade du velat se på en lundensisk humorscen? – Det hade varit jättekul att ha en hemvän-

darafton och samla dels komiker från stan, men även sådana som har läst vid universitet. Det hade blivit en jävligt bra föreställning. LISTAN PÅ LUNDAKOMIKER är lång: Nour El Refai, Marika Carlsson, Fritte Fritzon, David Batra, Henrik Widegren, Johan Glans, Jesper Rönndahl, Johan Wester, Anders Jansson, Anders och Måns – och så alla gamla spexare. – Nästan alla som slagit igenom flyttar ju till Stockholm – det är så jäkla dumt. Det hade varit kul att reclaima dem. NÄR VI LÄMNAR AF-borgen har det hunnit bli mörkt. De snötyngda träden utanför ramar in fontänen och universitetshuset. Ett gäng gladlynta studenter står och vinglar på en isfläck vid entrén till Tegnérs och ett par i frack och aftonklänning passerar förbi, arm i arm. HENRIK NILSSON RÄTTAR till sin röda mössa med favoritlaget Liverpools emblem på och fattar tag i sin cykel. – Jag är ganska sällan i borgen nuförtiden, men det är härligt att vara tillbaka. Jag har alltid sett borgen som en sjudande plats för mångfald och kreativitet och glädje – ständigt kombinerat med fest. Det är en skön känsla att vara här.

Den tidigare lundaspexaren Henrik Nilsson har fortfarande ett brinnande intresse för Lunds humorscen.

Lundagård nummer 1 2024 | 19


the organization

The LUST offices are strewn with various props, toys, and costumes. Here, William Shakespeare is seen posing next to a rubber fish in-between LUST’s colourful logo.

A peek behind LUST’s curtains TEXT FLORENCIA LARROSA PHOTO ISAK AHO NYMAN

Lund is full of all kinds of student organizations: Unions, nations, sports associations. On this occasion Lundagård meets Kleia Sidira, member and foreperson at AF’s international theater group, LUST, to find out what goes on behind each show.

– There’s always something in LUST. It’s not just one production per semester and you’re done, there’s always things to do. foreperson at LUST’s (Lunds Studentteater) board, has been a part of the organization since spring 2021. When she meets Lundagård for an interview, she’s sitting at an office full of props from last semester’s main production, “Quotidien”. KLEIA SIDIRA, THE

THE ORGANIZATION HAS been a part of Aka-

demiska Föreningen (AF) since the 1980s, but it has been doing theater since the 1920s, where it began as a group within Lund University. – It used to be LNS, Lunds Nya Studenteater, for a while and I think people didn’t really like that so we switched to Lunds Studentteater, and then to shorten up it became LUST. And I think it was an inside joke at 20 | Lundagård nummer 1 2024

that point, they were like “oh, it’s gonna be funny if it’s LUST and not LST”. And it also makes it easier to say, explains Kleia Sidira when asked about the organization’s remarkable name.

”

We don’t have any requirements for helping out, so anyone can join in. LUST WORKS THE same way as other student organizations. They have a board that works backstage and makes decisions for the organization, and smaller working groups that either help specifically with the different productions or that work through the whole semester, such as makeup or improv. The people on the board get nominated by LUST’s nomination committee and then voted by the members in the member’s meeting held each semester.

THE THEATER GROUP currently has around 30 active members besides the ones on the board, but they work constantly to attract more people to get behind AF’s curtains. Members can do everything from acting to helping out doing makeup or building the different sets for one production. LUST is open when it comes to people joining in: There’s no need to do an interview. – We don’t really have requirements for helping out, so anyone can join in. We sort of learn in the process, so we have a lot of people that would send us a text like “hey, I have no experience in anything but I could do makeup for one show”. They just come in, do the makeup once, and if they like it, they’ll stay, if they don’t like it, they’ll do something else, Kleia Sidira says. LUST ATTENDS HÄLSNINGSGILLET, or the Student Association’s Fair (SAF), in order to get people involved in the group theater. They participate in Kulturnatten to get more audience, and they hold different introductory events at the beginning of the semester. They also have collaborations with Kalmar Nation amongst others. Kleia Sidira explains that Kalmar’s Nation has helped them a lot


READ ABOUT MORE STUDENT ORGANIZATIONS AT LUNDAGARD.SE

because of their international group, a characteristic that LUST shares. THE THEATER GROUP draws the attention of every type of student. When asked about their member’s academic interests, Kleia Sidira explains: – I’ve noticed that there’s always quite a few people that study English in some capacity, I study English for example. I guess it’s because theater in English, like Shakespeare for example, it’s quite prominent in our program so it always draws people to actually act in it and see it on stage. We have a lot of LTH students, we have students from all kinds of programs and courses. I don’t think that there’s any program that’s more prominent than others. I’ve realized the other day that Lund’s University has a program for dramaturgy but we don’t really have a lot of people that study dramaturgy that come to LUST. IN CASE OF help needed LUST post an announcement on social media. The auditions are posted through Studentlund’s website to get widely spread so that there’s always new actors in each production. Auditions are only held for acting positions and they vary in form. – We’ve had monologue auditions, and chemistry auditions, where you bring in the different actors that are auditioning and you ask them to read a scene from the play to see how they interact together so that their chemistry is believable.

THE ONLY REQUIREMENT to join the group

theater is to be a part of Studentlund, either as a student or as “friend of AF”, which is people that pay to get access to Studentlund’s different services. LUST HAS ONE main production per semester, which is usually a show. Everyone gets to submit a play they like to vote on during the member’s meeting. They say how many people are needed, cast sizes, and if it’s free, public domains or if it’s copywriters that have to be paid to perform it. Kleia Sidira explains that there’s not a limitation in what can be done on stage. – We’ve done some pretty heavy plays in the past. I think our members are generally very open about things and if there’s something problematic in a play we fix it somehow. (...) I don’t think we’ve had a play where someone said “absolutely not, we’re not doing that!”, explains Kleia when asked about past performances.

”

Our actors are so, so good at what they do and we all learn together. LUST IS OPEN to imagination: the plays can either be existing plays or originals. – Last semester’s production was a member’s play. It was written by my predecessor, the former foreman, Kadin Tucker. It was his own play, and everyone at LUST really liked it and we performed it. It was actually a sitcom that took place on stage, Kleia says with enthusiasm. EVEN WHEN THE production is over, there’s still members working in LUST, eager to learn more about their passion, or just wanting to hang out with their fellow partners. – We could be doing a lot of things. We could be writing something for next semester, we’ve just had improv nights where we just get together and improv and just learn how to do different theater techniques. We have a lot of workshops.

One of LUST’s recurring mascots. Tucked under its right wing it holds a plaque reading “To quack or not to quack.”

– We did a little show at an elderly care home, and I remember one of the people there. She came up to us afterwards and she was like “you could see your eyes sparkle when you do theater”. And that was probably the best thing I’ve ever heard about us doing theater in general. THE ONLY THING Kleia Sidira would like to improve from LUST is to be able to do licensed plays, which she explains are the only type of play they don’t perform for budget’s matters. – I think our organization is, and specially our actors are so, so good at what they do. We all learn together so much that having plays that are licensed and that, I guess, are even more well known, would help them and help us get even better at what we do. Especially because licensed plays often have requirements about the stage directions and set and things, so that would give us more of a challenge. And I think LUST thrives in challenging conditions.

WHEN ASKED ABOUT feedback that they have gotten, Kleia brings up one specific encounter. Kleia Sidira, chairperson of the LUST board at the theatre group’s offices in AF-borgen.

Lundagård nummer 1 2024 | 21


kultur

Vad symboliserar sexet?

TEXT ALICE NYBERG WESTERLUND ILLUSTRATION IDUN ANDERSSON LINDBLAD

Sex och erotik har alltid spelat en viktig roll, i alla samhällen och alla tider. Det är en av de drifter som allra tydligast sammanlänkar oss med våra förfäder. Vår samtid och vårt förflutna är bundna till varandra genom människans vilja att ha sex. Den sexuella drivkraften i oss är en förutsättning för mänskligheten, utan sex – inget vi.

I

dag är det väl knappast någon som rynkar på näsan eller höjer på ögonbrynen när en sexscen dyker upp på teveskärmen? Kanske känns det stelt och olustigt när man, under en filmkväll med sina föräldrar, tvingas genomlida de långa minuterna när filmens huvudkaraktärer trevande närmar sig varandra, förtrollade av en erotisk stämning, men något konstigt är det inte. Nästan överallt i populärkulturen ser vi sex skildras, oavsett om vi vänder oss mot ungdomsserier som Riverdale (2017) eller den provokativa The Idol (2023). Men trots att vi lever i en tid när vi ständigt omges av sexuellt innehåll, verkar lust och kärlek helt och hållet ha runnit ur dagens sexskildringar. UNDER HÖSTEN 2023 genomgick jag ett utdraget breakup. En stor del av dagarna satt jag framför datorn, för det mesta i soffan, svettig och äcklig i otvättade mjukisbyxor. Distraherad av olika serier och filmer, som man ofta gör när verkligheten känns lite för jobbig. Många långa kvällar spenderades ihop med fiktiva kärlekspar, i synnerhet dem i ungdomsserien Gossip Girl (2007). När jag torkat tårarna efter att, för kanske femte gången under min livstid, ha sett Chuck och Blair gifta sig i sista avsnittet bestämde jag mig för att ge HBO:s något mer moderna Gossip Girl-variant från 2021 en chans. SKILLNADEN MELLAN DE två serierna var tydlig, men något svårartikulerad. Bägge skildrar sex och erotik, ofta och mycket, men sättet de gör det på känns helt olika. Originalversionen ger intryck av en (någorlunda) okomplicerad relation till sex och lust. Visst, seriens natur är dramatisk och kaotisk men det finns en enkelhet och rakhet som tycks gått förlorad i uppföljaren. Där drunknar

22 | Lundagård nummer 1 2024

man i stället i undertoner och symbolik, sexet är aldrig bara sex, och lusten verkar alltid handla om någonting annat. DEN ILLA DOLDA symboliken i nya Gossip Girl fick mig att tänka på det man menar när man, inom semiotik, pratar om tecken: när någonting representeras av någonting annat. Ett träd representeras av en bild på ett träd eller bokstäverna som tillsammans bildar själva ordet träd. Man menar att i princip vad som helst kan fungera som ett tecken, så länge det råder en gemensam uppfattning kring tecknets betydelse. Sex kan symbolisera precis vad som helst, beroende på vad vi kommer överens om.

”

Kärlek och lust tycks ha underkastats andra budskap. INSIKTEN OM TECKEN och symboler är kanske inte revolutionerande i sig, men det leder mig till frågan: Har vi ändrat innebörden av det som sex får stå symbol för?

P

recis detta funderar Ulrika Kärnborg kring i sin essä Sex i kulturen: Från frigörelse till undergång (2021). Hon tycker att sex i populärkulturen i dag får representera nästan vad som helst, utom kärlek. Hon hänvisar till moderna teveserier och litteratur där sex kopplas till tomhet och destruktivitet. Förr, menar hon, lät filmer som Dirty Dancing (1987) sexskildringarna stå för lust och frigörelse, men nu, i en värld där vi ständigt är omgivna av pornografi, och varufieringen av lust och relationer nått sin spets, låter vi den verkliga erotiken stanna mellan hemmets fyra väggar. Eller som hon själv uttrycker det: när marknadskrafterna drar och sliter i oss, backar vi hellre tillbaka till privatsfären. Där, i lugn och ro och utom räckhåll för kameror och sociala medier, kan vi ägna oss åt en sexualitet som inte behöver beskrivas.

TANKEN PÅ SEXETS roll i dagens populärkultur slår rot i mig. Jag vill ta reda på mer och tittar igenom alla mina streamingtjänster. Från den omtalade serien The White Lotus (2021) till SVTs satsning Gaslight (2023) till brittiska Sex Education (2019). Jag försöker på något sätt urskilja en röd tråd. Vad är det med vår tids sexscener som gör att de känns så annorlunda från tidigare? GEMENSAMT FÖR DE allra flesta verkar vara att sexet, oavsett om det är lustfyllt eller inte, fungerar som en slags narrativ motor. Det kan bana väg för frågan om monogami och lojalitet, eller skvallra om en karaktärs tomhet eller uselhet, men sexskildringarna verkar sällan sprungna ur en längtan efter bara sex. Kärlek och lust tycks helt ha underkastats andra budskap. Sexet blir ett verktyg som driver berättandet framåt, snarare än en del av berättelsen. Ett kärl som får bära större frågor och teman i stället för att stå på egna ben.


LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE KANSKE UNDRAR DU om tiden av sensualitet och lust är förbi? Fungerar sex i film och serier nu mer bara som en metod för att föra ett resonemang eller en handling framåt? Nja. Riktigt så illa är det nog inte. Visst har det sensuella i film och serier delvis hyvlats bort från sexet, som i stället får agera symbol för andra saker. Och det är kanske inte så konstigt när vi har gått från att leva i en tid där sexuellt innehåll och sexskildringar var svårtillgängliga, till att se nakna kroppar och sexuella referenser i princip överallt. Nu när nästan allt är tecken för lust och erotik, känns sexskildringarna urholkade och måste därför fyllas med någonting annat. Eftersom sex i dag finns i överflöd, blir en sexscen i Gossip Girl 2021 inte lika laddad som en från 2007.

M

en självklart finns det undantag. Eller kanske rent av en tillbakagång. I Lisa Taddeos Three women (2023) gör de lustfyllda sexscenerna en comeback. Ett försök att diversifiera sexets roll, här får lusten och erotiken flöda. Karaktärerna drivs av ärlig lust och kåthet. Kanske är det början på en nygammal era? Sexualitetens lustar återerövrar teveskärmen. Här spökar sexets gamla roll när karaktärer har otrohetsaffärer. Inte för att visa ett förfall utan för att i stället understryka den enorma roll som lust och erotik spelar hos människor, och hur härligt det kan vara med sex och njutning.

”

Avskaffa alla scener med tvångsmässiga våldtäktsfantasier. SEX VERKAR FINNAS överallt och ingenstans på samma gång. Och kan symbolisera mycket. Det råder inga tvivel om att sexets roll i populärkulturen någon gång kommer skos om på nytt. Jag hoppas bara att nästa era rymmer kärlek, lust, passion, i motsats till dagens trötta sexscener. En önskan: avskaffa alla scener med tvångsmässiga våldtäktsfantasier, vars enda syfte är att provocera. In med intimitet och njutning, helt utan syfte annat än lust för lustens skull. Kanske är det dags att ta tillbaka gladporren? Jag vet inte. Men ge mig en scen där sex bara är sex och jag ska ge dig en stående ovation.

Månaden som gått:

Examensbevis & skyskrapor Ett nytt år medför nya möjligheter och nya händelser inom Lunds studentliv. Lundagårds tidigare studentlivskrönikör Solveig Nycander sammanfattar den senaste månaden, och ser glädjen i studenternas återkomst och farorna med forskning.

Lund blir nästa New York Nu är det äntligen bestämt, Lund ska få en skyskrapa! Detta är goda nyheter. I den ständiga kampen om att vara Sveriges bästa universitetsstad gäller det att hålla jämna steg med Uppsala. I fråga om arkitektur gör vi inte det. Nationslokalerna hos rivalen ser ut som k-märkta aristokrathem och deras pampiga katedral får vår domkyrka att se ut som en skokartong. Vi kommer aldrig bräcka Uppsalas maffiga 1800-talsarkitektur om vi inte vidgar den arkitektoniska spelplanen. En New York-doftande skyskrapa på 36 våningar är en alldeles utmärkt start! Tyvärr ska byggnaden ligga i Brunnshög, så någon större inverkan på atmosfären i Lunds city kan vi nog inte räkna med. Men vem vet, kanske banar nybyggnationen väg för andra mer vågade bebyggnadsprojekt. Uppsala, watch out!

amensbeviset ovanför sängen göra nu? Skriva ut det? Trots sin slagkraft är detta omak inte digitaliserings-motståndarnas främsta argument. I en artikel i Lundagård uttrycker Lunds universitets studentkårer bland annat oro för att digitala examensbevis kan vara svåra att göra ”internationellt gångbara”. Utan att vara expert på området så låter det inte som något olösligt problem och prorektorn Lena Eskilsson skriver i en replik att digitaliseringen skulle vara smidig och spara pengar. Egentligen handlar protesterna från studenthåll mest om att ett papper med dekans signatur känns festligare än ett intyg på Ladok - och det kan jag hålla med om. Studenter vill bevara de analoga, traditionella examensbevisen för att de har ett symboliskt värde. Lundastudenter är ju, på många sätt, boomers i unga kroppar. Men så är det också just det som är en del av vår charm!

Ett kärt återseende

Forskare bakom lås och bom?

Att vara utan något är ett utmärkt sätt att förstå vad det betyder för en. För mig har två veckor av kvasi-jullov på annan ort väckt varma känslor för Lund. Aldrig har det varit så mysigt att sitta på studie C, stå i mikro-kö på LUX och spana efter överblivet konferensfika utanför föreläsningssalarna. Till och med blåsten och det eviga google-mapsandet (Lund må vara hemma, men det kommer alltid att vara en labyrint) känns toppen. Pricken över i:et är att det kära återseendet på intet sätt är ensidigt. Lund har längtat efter oss också. Jag ser det i blicken hos tanterna på gatan och hipster-kidsen utanför Spyken – de har saknat oss. Stockholmssyndrom skulle vissa säga, men som uppväxt i en universitetsstad så vet jag hur tyst och tomt det blir på loven. Till slut längtar man efter allt som fyller ens stad med liv, även om det är förvirrade 20-åringar med en förkärlek för alkohol och pretention.

Som lundastudent är det inte alltid man känner att man är ”i händelsernas mitt” – men titt som tätt skapar universitet faktiskt stora rubriker. Jag kan dra mig till minnes tre tillfällen. Första gången var ”snygghetsstudien”, när en doktorand på ekonomihögskolan fick kritik för en studie om hur utseende påverkar betyg. Andra gången var när Sameh Egyptson lade fram sin avhandling där han menade att det finns en koppling mellan Islamiska Förbundet i Sverige och det internationella Muslimska brödraskapet. Tredje gången var när Anne L’Huillier fick nobelpriset. December bjöd inte på någon ny nyhetssenasation, men däremot en uppföljare. Överklagandenämnden, en oberoende myndighet, anmälde nämligen Sameh Egyptson för att ”inte ha etikprövat användningen av känsliga personuppgifter”. För detta riskerar Egyptson nu två års fängelse. Dock brukar åtal från överklagandenämnden inte leda till rättegång, så risken att han döms tycks minimal. Kanske bjuder framtiden på en lite smaskigare skandal. Rykten florerar om att snygghetsstudiekillen håller på med en till studie om *trumvirvel…* snygghet. Så det är inte otänkbart!

Studenter mot digitalisering Lunds universitet planerar att införa digitala examensbevis – något som vållat en hel del debatt. Vad ska vi som tänkte hänga upp ex-

Lundagård nummer 1 2024 | 23


kulturkrItIk

En homoerotisk nostalgitripp till 80-talets LA

Stressad poesi med ångestproblematik FOTO ELVIRA GLÄNTE

FOTO ANTONIO OLMOS

Ali Alonzo debuterar med en diktsamling som svettas, blöder och skriker. Känslor är starka, stressen är hög och mycket är otroligt äckligt. Samtidigt tvingas ibland en ovälkommen ironi in i den upptrissade stämningen. TEXT ISAK AHO NYMAN

Bret Easton Ellis nya roman är en thriller i vilken hans egna tonårsminnen blandas friskt med den isande fiktion han gjort sig känd för. Det handlar om sex, skrivande, musik, tonåren och såklart: om mord. TEXT EMMY ODESKOG

Skönlitteratur

Skärvorna Bret Easton Ellis Brombergs 2023-10-04

D

et är 1981 i Los Angeles och Bret ska börja sitt sista år på high school. Han är rik, populär och tillsammans med skolans snyggaste tjej, rent officiellt alltså. Inofficiellt ligger han med två killar i klassen, och trånar efter sin bästa kompis Thom. Den simmiga LA-stämningen är alltid närvarande, men än mer än själva staden utgör tidens film- och musikrepertoar kulisserna. Bret ser premiären av The Shining, och upprepar gång på gång Ultravox rader: ”This means nothing to me”. De speglar den taktik han har för att stå ut: allt är bara ett spel, och han förvarar sitt riktiga inre på säkert avstånd för allt och alla i hans liv. Men saker ska snart ställas på ända. Seriemördaren ”Trålaren” härjar i LA, och när en ny kille börjar i klassen kopplar Bret ihop ett och ett.

B

eskrivningarna av Trålarens offer är råa i sann Ellis-anda, men långt mycket obehagligare är avståndet som breder ut sig mellan Brets yttre och inre liv. Det gör mig

24 | Lundagård nummer 1 2024

illamående av ensamhet. Samtidigt blir det en förutsättning för narrativet som obehindrat börjar ta form i hans huvud, och mysteriet ligger således för varje sida alltmer i att förstå vad som händer i respektive utanför idén om det. Ellis porträtterar därigenom skickligt narrativets makt, och riskerna med att som författare tilldela allt ett dramaturgiskt värde. ”I couldn’t control my writing-superpower, and I began to think that people were things that they were not” berättar Ellis om sitt sjuttonåriga jag när han gästar Aftonbladets podcast Café Bambino.

M

er kluven är jag inför det uppenbart medvetna pseudo-självbiografiska greppet. Frågor kring vad som egentligen är sant skymmer ibland sikten för storyn, och återkommande misstänkliggör jag Ellis för att kvotera in sentimentala minnesbilder. Det adderar förvisso mystik, men av fel sort. I praktiken blir det en liten men onödig tröskel mellan mig och total hängivelse. Det är inget som inte kan räddas av Ellis berättarteknik. Med genomgående finess för han handlingen framåt, och uppviglar till spänning så stor att jag inte törs släcka pannlampan. Vidden av hans yrkesmannaskap blir dock som allra tydligast när den här spänningen slutligen når tröskelvärdet och romanen kulminerar i ett stort klimax.

Poesi

Jag tänker bli äcklig Ali Alonzo Norstedts 2024-01-04

A

li Alonzo är den ovanliga sortens debutant som redan har ett visst kändisskap när hans debut kommer. Genom att verka inom Stockholms litteraturscen och vara med och driva litteraturtidskriften Babo har han gjort sig ett namn som en av den nya generationens svenska poeter. Alonzos stil är grundad i interneterans snabba tempo och korta uppmärksamhetsspann. Ämnen och bilder dyker upp och försvinner, dyker upp och försvinner. De få bilder som repeteras flera gånger blir därför speciellt starka. När Alonzo gång på gång skriver om knivar och blod och att skära blir det extra viktigt just för att det som kom innan bara tilläts försvinna i väg.

S

om en panikattack väller texten fram, en inblick i diktjagets tankar om sig själv och andra. Tankar som trots att de ligger stilla på en sida känns som att de kommer flygande i omöjliga hastigheter. Kapitlet ”Att vässa och svälla och tömma” tar det här till sin spets och påminner bitvis om den framlidne Ola Julén. Juléns poesi fungerar till stor del på grund av att den stannar inom en och samma verklighet, hur skev och märklig den än är. Alonzo brister i de stunder då han nästan tvångsmässigt bryter sig ut ur den tryckt frenetiska

stämningen för att se sin poesi utifrån. Det blir aldrig helt ironiskt, men Alonzo blinkar då och då åt läsaren som för att visa att han själv ser att hans text är allvarlig. Ofta läses det som en rädsla för att uppfattas som melodramatisk, en rädsla som står i vägen för att Jag tänker bli äcklig ska bli en verkligt fascinerande bok.

P

å ett ställe tilltalar diktjaget läsaren: ”Skrika något som / JAG ÄR FÖNSTRET NI RÖKER UR!!!!!! / och ni hade ätit upp det direkt”. En slags förklaring av de ironiserande blinkningarna mot publiken. Ali Alonzo är en författare som skriver väl medveten om sin position inom den svenska poesins väldigt lilla scen, och de begränsningar som det medför. Jag tänker bli äcklig är en debut, med en debuts alla förtjänster och brister. Den visar upp en poet med en imponerande förståelse för stämning och språk, men med en lika stark panik för att avvisas i förtid. En författare som kan komma att göra något riktigt stort när han blir trygg nog i sitt uttryck för att kunna bortse ifrån både publik och kritiker.


LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

Detta släcker vår lust

Lusten är som bekant en förgänglig företeelse. Den kan väckas snabbt och intensivt, men kan lika snabbt reduceras till intet över de allra minsta småsaker. Lundagårds kulturredaktion redogör för sina buzzkills. ILLUSTRATION KAJSA ROSANDER

GYMPASKOR

STRAIGHTEDGETYPER

GAMLINGAR

Eller sneakers, som mindre anglofoba personer säger. Utanför en gymnastiksal bär vuxna människor skor som plågar fötterna. Barn använder gympaskor för att leka. Men vuxna leker inte, och borde därför inte bära skor med lek som främsta syfte. Jag begär inte mycket. Jag kräver inte en tredelad kostym med tillhörande hatt. Men snälla, inte gympaskor.

Nykterist får man vara, men för det behövs ingen självbelåten kult. Snacket om det korrumperande med berusningsmedel – koffein inkluderat – är nonsens. Jag vet att de försöker väcka mindervärdeskänslor hos oss andra, men de framkallar enbart irritation. En värld utan straight-edge-typer, berusade endast på självgodhet, vore en vacker sådan.

Åldras gör vi alla. Men att bli gammal är ett val. Man kan välja att förbli ung i sinnet, fortsätta att vara nyfiken på världen och öppen inför den. Men alltför ofta stöter man på människor på andra sidan 50 (ofta bekvämt klädda) som är tjurskalliga och bittra. Vi lever ett enda liv. Så varför ödslar så många livet på att bli tråkiga och gamla?

KÖTTMARKNADEN

SIMS 3

HORNY ON MAIN

Din säng är kall och ditt hjärta är kallare, livet fullt av vänskapliga high-fives. Du går till systemet en torsdag och köper Sofiero 7,5. Dags för ÖG:s klubb Sunset – köttmarknaden. Man skäms nästan när man går dit. Lite som ett bordell, fast ingen får ligga (och alla betalar). Luften luktar av desperation och oanvänt latex. Avtändande.

Det finns många i Lund jag livet ur. Biljettkontrollanter. Hyresvärden. Ekonomistudenter. Ilskan är en vital drivkraft i mitt liv, jag kommer inte be om ursäkt för den. Men om jag måste stilla mordlusten finns det bara ett tillvägagångssätt: Sims 3-soundtracket. Prova att vara genuint hatisk med simliskans pacificerande toner ekandes i din skalle. Tro mig, det är inte så seriöst.

Jag öppnar Twitter under föreläsningen om svensk förvaltningsrätt. ”Jag vill känna hennes våta ____ mot min hårda ____”. Tack för ditt input, Holger Hallstrøm, brandman och tvåbarnspappa (plats: Bjuv). Grabbar, jag tycker också att den sexuella revolutionen var bra, men begränsa parningsropen till era ”magmys-grupper” på Facebook.

DANTE LÖFMARCK

MARIA MÜLLERNASPEGREN

ERSATT AV AI

GRYTRÄTTER

BEACH 2024

Min mor sa att jag borde testa Chat GPT. Varför har jag inte testat det? Strunt, säger jag! Det sista jag behöver är att något grusar mina författardrömmar. Ge mig en gåspenna, bläck och ett glas PFASfritt vatten (eller en sup?). När jag väl är igång – var är min karavan? Och får jag förresten lov att äkta din dotter (eller helst son)? Tack!

I dessa oroliga tider har det lagats mycket gosiga gryträtter. Men nu vill jag bara äta en krispig sallad eller bibimbap med picklade grönsaker. Grön wasabi som bränner till på tungan. Kontaktannons: ”Trött på grytlivet och vill nu hitta en stabil, fräsch sallad under 40 bast. (Egentligen är jag nog inte redo, tänker fortfarande på mitt gryt-ex)”.

Ett uttryck som är lika dött som kallsup. Vem orkar göra situps när det är elände i världen? Gör en situp, ät en kaka, en till situp, drick en klunk vin, gör en situp till och skriv en artikel om Edvin Törnblom. Trots detta är jag skyldig till ett krystat träningspass hemma à la covid i Försvarsmaktens träningsprogram. Tag mig och gör mig till ryss.

ANDREAS SIOTIS Lundagård nummer 1 2024 | 25


Lunds universitets studentkårer Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO ISAK AHO NYMAN

Fortsatt svår ekonomisk situation för studenterna Ett nytt år har inletts. För många innebär det mycket förväntningar om vad det nya året kommer innebära. Men av allt att döma kommer 2024 bli utmanande för studenterna. Trots att CSN höjts från årsskiftet behöver det inte innebära mer pengar i praktiken, eftersom höjningen riskerar att ätas upp av inflationen och dess påverkan på utgifterna. DETTA PÅVERKAR SJÄLVKLART alla i samhället, men särskilt de grupper som redan har låg inkomst, såsom studenterna. Om studenterna ska kunna tillgodose sig kunskaper för att möta framtidens utmaningar måste de få fokusera på lärande och sin utbildning, och inte på att få ekonomin att gå ihop. Att stärka studenternas ekonomi skulle därmed inte enbart gynna individen, utan även samhället i stort.

svara de faktiska utgifterna. Det behöver även säkerställas att bostäder för studenter inte kostar mer än vad studenterna faktiskt har möjlighet att betala, och att de utvecklas med målgruppen i åtanke. Det är också mycket viktigt att samhället möter upp och stöttar studenterna i deras ekonomiska situation. Studentrabatter i kollektivtrafik eller på kurslitteratur är enormt viktiga för att studenter ska kunna ha en skälig livssituation i dessa ekonomiska tider. FRÅGAN OM STUDENTERNAS ekonomi är inte något som LUS kan driva ensamma. Studenternas svåra ekonomiska situation har uppmärksammats av LUS flera gånger tidigare, och är en fråga som drivits av studentrörelsen i Sverige under lång tid. Det krävs stor vilja och ett brett samarbete för att uppnå en rimlig ekonomisk situation för studenter. LUS vill därför uppmana LU, och alla andra aktörer som har möjlighet, att stötta studenterna i arbetet att uppnå skäliga ekonomiska förutsättningar och därmed kunna fokusera på sina studier.

In the heart of southern Sweden, where the spirit of academia collides with the charm of historical cities, lies Lund University. However, for some of us, the vibrant student life is not experienced among the cobblestone streets of Lund but rather in the modern landscapes of Malmö and Helsingborg. IMAGINE, IF YOU will, a daily ritual that involves navigating train schedules, grabbing falafel whilst biking to class in Lund after just finishing a lecture in Malmö. The challenges students living and studying outside Lund faces are many. Whilst the geographical spread of our university provides unique opportunities towards the job market, cultural institutions and allows for a variety of lifestyles, it also comes with difficulties. AS MANY OF the central functions such as student health centres, UB, nations and AF-borgen are in Lund they are not easily accessible for our students. Getting support with your studies, mental health or taking part in parties and events can be a big step for someone living outside Lund. ALL STUDENTS SHOULD have equal opportunities to take part in all that Lund University has to offer. It is vital to influence regional and local leaders to make our region become tighter as well as making sure scheduling and central functions at Lund University are having our multi-city students in mind. LASTLY, WE WOULD like to invite all students to come to Malmö and enjoy world class art exhibitions, the leading actors of the future, 200 concerts arranged by the music academy annually as well as SMASK, an academic parody of the lesser-known Eurovision Song Contest. FOTO CECILY SCHMIDT

LUS MOTSÄTTER SIG starkt föreställningen om att en lösning kan finnas i att studenterna förväntas extraarbeta för att uppnå en skälig ekonomisk situation. Att studera med en studietakt på 100 procent innebär studier på heltid. Att då också förvänta sig att studenter ska arbeta extra utöver sin heltidssysselsättning, i stället för att skapa en hållbar finansiering, är inte rimligt. LUS ser i stället att andra åtgärder behöver genomföras för att stärka studenternas ekonomi.

STUDIEMEDLET BEHÖVER HÖJAS för att mot-

A Tale of Three Campuses

LUS kramar: Studentrabatter! LUS sparkar: En förväntan på att studenter ska kunna extraarbeta vid sidan av sin heltidssysselsättning! LINNEA LANDEGREN, ORDFÖRANDE LUS ANTON SILVERBERN, VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

26 | Lundagård nummer 1 2024

ALBIN RICKMAN VERKSTÄLLANDE SPRÅKRÖR, STUDENTKÅREN FÖR KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN I MALMÖ (SKFM)


D E T TA Ä R E N I C K E - R E D A K T I O N E L L S I D A F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T

Välkommen till Lunds universitet !

Du har valt ett bra universitet och en fantastisk studentstad. Det vet jag med säkerhet. En riktigt bra grej är att du kan ta dig överallt på cykel och det går snabbt att ta sig mellan platser. Låt dig inte hindras av att det alltid blåser, är uppförsbacke och att du riskerar kotkompressioner när du studsar över kullerstenarna. Det är hållbart och hälsosamt. En annan fin aspekt är att det alltid finns något att göra. Kulturutbudet är rikt och mångfacetterat och studentlivet innehåller mycket, mycket mer än

frack och fest. Kanske vill du satsa på utbildningsbevakning och studentinflytande. Kanske vill du hacka lök på nation, spela teater, sjunga i kör eller ordna debatter. Kanske brinner du för politik, brädspel, jakt, hästar, vin eller cheerleading? Botanisera, upptäck allt det fantastiska som studentlivet har att erbjuda och engagera dig. Du kommer inte att ångra det. Det allra finaste med Lund är ändå att det är helt okej att odla sin inre nörd. Här finns det experter på allt från träskpaddor till antika språk, slemhinnor,

saxofonspelande och attosekunder. Det finns en plats för alla. Jag älskar det. Jag hoppas att du kommer att lära dig massor och jag hoppas att din tid

FOT O: KE N N E T R U ON A

Oavsett om det är höst eller vår så är terminsstarten underbar. Nya människor, ny energi och nya möjligheter. Kanske är du ny på universitetet och kanske är du dessutom ny i stan? Kanske känns det mesta lite förvirrat, kanske undrar du vart du har hamnat och kanske undrar du hur det kommer att gå med studier, vänner och allt annat som omfattar livet som student? Det kommer att falla på plats så småningom. Det gör det för de allra flesta. Jag lovar.

på universitetet blir en tid värd att minnas. Det kommer säkert att vara tufft ibland. Försök hitta en studieteknik som funkar och tänk på balansen mellan studier, fritid och återhämtning. Glöm inte bort att sova, träna och äta bra. Ta hand om dig själv. Varmt välkommen till Lunds universitet. Tack för att du valde oss. Jimmie Kristensson Vicerektor med ansvar för kurage och karaktär

Welcome to transformative education and research There is always a bright spot in January when we welcome a new group of international students for the spring semester. Arrival Day is full of expectation and the orientation weeks provide good opportunities to learn about Lund and make new friends. I hope you are feeling settled and excited to be starting your time with us.

research and applied research. But here, research is not remote and far removed from education. Our aim is to further develop the intertwining of education and research so that your studies are informed and enriched by the latest scientific findings. Welcome to Lund University, one of the world’s top universities, where education and

In the wider world, these are volatile times, but it is important to remember the power of academia to meet global challenges and act as a force for positive change. The response to the pandemic was a striking example. Thanks to research, vaccines were developed at record speed, starting with the groundbreaking discoveries by Katalin Karikó and Drew Weissman, the 2023 Nobel laureates in

If that Nobel Prize highlighted how applied research can meet urgent challenges, another showed the importance of long-term basic research for enhancing our fundamental understanding of the world. At Lund University, 2023 will always be remembered as the year Anne l’Huillier won the Nobel Prize in Physics for shining new light on the world of electrons. It was recognition for years of dedication to innovative basic research, and a source of pride, jubilation and celebration for the whole of the university.

Physiology or Medicine.

Lund University has several world-leading research teams engaged in advanced basic

WWW.LU.SE

research can have a positive, transformative effect – for you and for society as a whole – as we continue to pursue our vision to understand, explain and improve our world and the human condition. Erik Renström Vice-Chancellor


debatt

Ukrainas sak är vår I snart två år har Rysslands anfallskrig av Ukraina pågått. Sedan dess har det säkerhetspolitiska läget i Europa trissats upp, och man har nu börjat tala på allvar om risken för ett krig på svensk mark och med svenska soldater. Måns Helldin och Nathan Hassler från organisationen OperationChange menar att svenskar och svenska studenter behöver ta kriget på större allvar.

SKOLOR SOM BEHÖVER bygga skyddsrum, internflyktingar som förlorat sina hem och en sjukvårdsapparat under enorm press behöver vårt stöd. Vi som privatpersoner kan inte skänka stridsflygplan, men det betyder inte att vi saknar möjligheter att hjälpa Ukraina. Utan ett fungerande civilsamhälle kommer inte heller Ukrainas militär att lyckas med sin uppgift.

Det är krig i Europa. Systematiskt bombar Ryssland sjukhus, skolor och bostadsområden. På ockuperad mark våldtas, torteras och mördas civila. Längs fronten är röda kors prioriterade måltavlor. Ändå har det mellanstatliga stödet till Ukraina minskat med 90 procent de senaste 14 månaderna.

SVERIGE HAR INGEN stolt historia av väpnat motstånd mot Europas despoter, vi kan inte erbjuda några moraliska insikter eller berätta för ukrainarna om motståndsvilja. Allra minst har vi någon rätt att säga till Ukraina i vilket läge de ska sätta sig vid förhandlingsbordet.

”

VI KAN BARA ge Ukraina förutsättningarna att Ett kraftfullt stöd till vinna det här kriget. Genom att bidra med utökat stöd till Ukraina rent militärstrategiskt. Ukraina är en lönsam pengar, materiel och engagemang. Varje pansarskott som levererar verkan i målet är investering. en rysk stridsvagn mindre att bekämpa senare. MED STÄNDIG NÄRVARO i Donetsk har OperaDET FINNS STARKA argument för ett fortsatt och

Det är långt billigare att låta våra vapensystem göra vad de är byggda för här och nu än att ta kampen själva när den ryska östersjöflottan landstiger på Gotland.

VI SKA INTE förlora det ryktet nu. Ukraina behöver vår hjälp. Det är vår allas uppgift att se till att de får den. FOTO PRIVAT (BILDEN ÄR ETT MONTAGE)

NÄR VÅRA POLITIKER och militära ledare nu ber oss förbereda för krig finns det inga tveksamheter kring varifrån hotet kommer. Det finns på andra sidan Dnepr och den enda anledningen till att det inte är här är att ukrainarna står emellan. Ett kraftfullt stöd till Ukraina är en lönsam investering.

tionChange god inblick i hjälparbetet på plats. Sverige har ett gott rykte i Ukraina. Svenska donationer håller hög kvalitet och gör verklig skillnad för människorna som lever i städerna kring fronten. Svenska volontärer arbetar outtröttligt för att hjälpa den ukrainska befolkningen.

MEN EGENTLIGEN HANDLAR det inte om huruvida vi får utväxling för våra pengar. Vi ska inte hjälpa Ukraina för att det är det strategiskt riktiga. Vi ska hjälpa Ukraina för att det är det enda riktiga. FRIHET, RÄTTVISA OCH demokrati. Fundamentala värden som lättvindigt används som slagträn i den inrikespolitiska debatten, försvaras nu av Ukraina. Inte som de abstrakta begrepp de har kommit att bli här i Sverige, utan som realiteter. Din frihet och rätt att bestämma över ditt eget liv äger du fortfarande för att tusentals ukrainare har gått i döden för den. Det är vår plikt att hjälpa dem. NÄR DEN FULLSKALIGA invasionen inleddes i februari 2022 fanns en bred uppslutning i väst kring vikten av att stödja Ukraina såväl civilt som militärt. Från Washington hette det att Ukraina ska stöttas ”as long as it takes”. Numera har ”takes” symptomatiskt nog bytts ut mot ”can” i vita husets talepunkter. Stödet från väst sviktar i ett läge som är synnerligen kritiskt såväl militärt som humanitärt. Nu måste civilbefolkningen - det vill säga var och en av oss - träda fram och växla upp. Genom att stötta Ukraina visar vi vägen och går före politiken. INTE MINST GÄLLER det oss studenter. Det behöver inte handla om att hjälpa till på plats - en hel del arbete kan, och bör rentav, genomföras här på hemmaplan.

28 | Lundagård nummer 1 2024

Nathan Hassler och Måns Helldin, OperationChange


ÅSIKTERNA SOM FRAMFÖRS ÄR SKRIBENTERNAS. LÄS MER DEBATTER PÅ LUNDAGARD.SE

SLUTREPLIK: Ska kompromisser alltid ske på studenternas bekostnad? Ett väl fungerande studentinflytande innebär inte att bara få vara med i diskussionen, utan att studenternas åsikter faktiskt får betydelse. Så har inte varit fallet i processen kring digitala examensbevis. Det skriver Linnea Landegren och Anton Silverbern, ordförande respektive vice ordförande för Lunds universitets studentkårer (LUS), i en slutreplik till prorektor Lena Eskilsson.

Den 21 december gav prorektor Lena Eskilsson Lunds universitets svar på LUS tidigare debattartikel om införande av digitala examensbevis på Lunds universitet. Kärnan i repliken var att inrättade projekt måste komma till ett avslut och följaktligen vikten av en kompromissvilja. LUS kan inte annat än att hålla med prorektor om vikten av att kunna kompromissa och hitta lösningar, det är något som LUS gör dagligen tillsammans med Lunds universitet för att förbättra studiesituationen för Lunds universitets studenter. En kompromiss kräver dock en vilja från båda sidor. En sådan vilja har LUS inte sett till särskilt hög grad från universitetet kopplat till projektet om digital examina. Är det bara studenterna som ska vara de kompromissvilliga?

är otroligt viktigt. LUS vill dock poängtera att ett väl fungerande studentinflytande inte innebär att bara få vara med i diskussionen, utan att studenternas åsikter faktiskt får betydelse, vilket inte har varit fallet i denna process. I REPLIKEN ÅTERFINNS också följande citat: ”[...]hur länge ska universitetet reflektera över processen och dra ut på ett projekt när studenterna inte går med på själva grundförutsättningarna för ett digitalt projekt?”. LUS vill dock uttrycka skepticism för att gå vidare med att genomföra ett projekt i en form som målgruppen för projektet inte önskar. LUS vill också poängtera att vi instämmer i de fördelar som prorektor poängterar med digitala examensbevis, såsom snabbare handläggningstid när studenterna begär ut sitt examensbevis och frigörande av tid.

”

När LU och studenternas åsikter går isär är LUS ANSER DOCK inte att detta räcker för att inföstudenternas åsikt inte ra digital examen i föreslagen form, och har förkompromissa med LU i frågan. Exempelvis längre av lika stor vikt. sökt lyfts det i repliken att dekanerna sagt nej till ett al-

LUS ANSER ATT det från universitets håll funnits en tydlig bild av vad projektet ska resultera i, innan genomförandet av utredningen. I sektionen Student och Utbildnings verksamhetsplan från 2023 återfinns målet att möjliggöra för att införa digitala examensbevis vid LU, alltså över ett år innan utredningens avslutande och förankring i relevanta grupper på universitetet. Hur ska då en kompromiss kunna genomföras, när den ena sidan redan på förhand bestämt sig för att ett införande ska prioriteras?

LUS ANSER DÄRMED att vi visat stor kompromissvilja, men inte fått detsamma tillbaka, och ingen av studenternas åsikter återspeglas i det slutgiltiga förslaget. Vår slutsats kvarstår därför: när LU och studenternas åsikt går isär är studenternas åsikt inte längre av lika stor vikt.

På studenternas vägnar, Linnea Landegren, ordförande LUS Anton Silverbern, vice ordförande LUS FOTO ISAK AHO NYMAN

I REPLIKEN LYFTS det även fram att sedan starten av projektet, som nu har pågått i drygt 1,5 år, har studentrepresentanter deltagit i diskussioner och remissomgångar. Studentinflytande vid Lunds universitet är utbrett och studentrepresentanter från Lunds studentkårer deltar i stort sett i samtliga beslutande och beredande processer på LU, vilket

ternativ att införa digital examen under premissen att dekanerna signerar beviset digitalt, istället för signatur på papper som i nuläget. Detta var ett förslag på kompromiss, för att kunna få fördelarna men också gå studenterna delvis tillmötes, som inte godtogs. LUS har som beskrivet i vår första artikel flertalet gånger försökt finna kompromisser, utan resultat.

SKRIV TILL LUNDAGÅRD Lundagård tar emot debattartiklar och insändare löpande. Om du vill skriva till debattsidan finns mer information på lundagard.se/skriv-till-debatt. Om du har frågor är du välkommen att kontakta vår chefredaktör Elmer Rikner på elmer.rikner@lundagard.se. Notera också att debattsidorna är redaktionellt obundna Lundagård, och enbart representerar skribenternas egna åsikter. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre språkliga ändringar i inskickade texter.

Lundagård nummer 1 2024 | 29


KORSORD STARKT BEGÄR

SHAKESPEARES ARENA

Bokstäverna i de gröna rutorna bildar ett tävlingsord. Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse och en bok från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 25 februari.

FRAMÅTANDA

INTE PROFFS

AVVIKELSE

KÖNSDRIFTEN

LUNDIN...

Konstruktör: Sofie Meurling

DRAGNINGSKRAFT

ÅSKÅDA

MITT I HJUL INSTANT MESSAGING

HITTADE

JULFISK

LINDRAR HUDEN

SPELA IN

DELAD

INTE PÅ

HANDELSRUTT

DIKTARE

OMGES AV VATTEN

KORT NUMMER

LÄNK I...

ELEKTRONVOLT FRANSK JUL

SPANSKT LEJON

I SNAPSGLASET

MUSIK Tom Kitt MANUS & SÅNGTEXTER Brian Yorkey

LUND 29 FEB på turné till 21 apr

Presenteras efter överrenskommelse med Music Theatre International

LÄS MER!

15 mars – 1 juni

Studentrabatt 50%


HEJ STUDENT FOTO JOHANNA NILSSON

HEJ STUDENT! JESPER SNOECK

Ålder: 24 Från: Laholm Pluggar: Civilingenjör

Vilken är den sexigaste utbildningen? – Jag tycker att sjuksköterska är lite sexigt ändå, men nu har jag ju en fllickvän som inte pluggat det. Hon har pluggat statsvetenskap, så det får vara näst sexigast. Men sjuksköterskor är ofta söta människor som tar hand om en. Läkare är också på det sättet, men de kan lite för mycket. Varför är statsvetenskap sexigt då? Är det för att din flickvän har pluggat det? – Ja, det får jag påstå. Men det är ju också sexigt att hålla koll på statsskicket, demokrati, korruption och sådana grejer. Vilken är den osexigaste utbildningen? – Jag tycker inte att ekonomi är jättesexigt. De som pluggar det tilltalar mig inte riktigt. Det är inget personligt eller så, jag känner sköna personer som pluggar på ekonomiskolan.

Mjauuu mjauuu… I balkommittés skickligt spel, bordsplacering och dans, något stel Tidig Stad i Ljus, splittring på span Pampnätverk bryts, en konstfull plan Ett mejlfel bland pamparna kan bli pin’ Men erkänn: Sex i grupp ger väl ändock ett flin? Rykten om dansande löss på Tour de Kår Kan det vara så, att en av dem Mr Jackson klår? Och ni två där! Turturduvor som få, blev ihop och gjorde slut, ett himla sjå Och visst sägs det att underbart är kort Ja, monogamin i alla fall ett minne blott

Morrhoppan

Tycker du att Lund är lustfyllt? – Ja, det är det. Särskilt på våren när alla människor kommer ut igen och har på sig lite mindre kläder. Då blir det lustfyllt på nationerna, det har man fått se flera sidor av.

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

Lundagård nummer 1 2024 | 31


Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring via Ladok Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

30 % studentrabatt

En lundastudent ifrån Hallstavik Behövde både pengar och praktik Sökte tjänst på kommun Naila jobbintervjun Har nu cash och kunskap om geriatrik Sök sommarjobb hos oss på lund.se/sommarjobb Du kan också träffa våra rekryterare på öppet hus torsdag 29 februari kl. 14.00 – 17.00 på Kyrkogatan 19 i Lund. Välkommen!


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Lust by Tidningen Lundagård - Issuu