... nu tändas ...

d

. . . as

...nu tä

n

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 8 2023

LUNDS DOMKYRKA 900 ÅR s. 10–11

DROGERNA I STUDENTLIVET s. 12–15

ALL ABOUT THE WINTER BLUES p. 22–23

HAR DU ÖGA FÖR BILDER?

SÖK SOM FOTOGRAF TILL LUNDAGÅRD OCH BIDRA TILL ATT GÖRA SVERIGES ÄLDSTA STUDENTTIDNING ÄNNU SNYGGARE! Skicka ett mejl med personligt brev och arbetsprover till fotografi@lundagard.se

Bli Lundagårds nya

Säljchef

Har du alltid velat jobba med budgetering och avtal? Är du intresserad av reklam och strategisk kommunikation?

Såg du nyligen Mad Men och upptäckte en fascination för annonser som du inte visste att du hade?

Om du svarar ja på någon (eller alla) av dessa frågor, ta då chansen att fila på dina säljfärdigheter, bättra på CV:et och arbeta med reklam på en tidning som går ut till över 35 000 personer varje månad!

Skicka ett mejl till lundagard@lundagard.se med ett personligt brev och (eventuella) tidigare referenser.

ledare

Vad angår egentligen en studenttidning? Även Lundagård bör skriva om Israel och Hamas. ÅRETS SISTA NUMMER. Lund förvandlas snart till en spökstad under en vecka eller två. Studenter åker hem till sina familjer och firar jul eller kanske stannar kvar och stressar ihop någon uppsats som borde ha varit klar för flera veckor sedan.

OCH DET FINNS ju massor att skriva om. Domkyrkan fyller 900 år,

julkalenderexperten Caroline Cabot berättar om varför vissa kalendrar är mer omtyckta än andra. Partyknarkarma Samuel och Filip pratar om deras ansvar i gängvåldet och Lundapyrot berättar om känslan när himlen lyser upp i regnbågens alla färger.

DE TVÅ SENASTE månaderna har dock präglats av något helt annat

– kriget mellan Israel och Hamas. Ett krig som rapporterats av de flesta medier runt om i världen, och så även av oss. Men hur kan ett krig som pågår på andra sidan jordklotet faktiskt vara relevant för Lundagård?

SOM STUDENTTIDNING ÄR det inte vår primära uppgift att skriva om raketskjutningar och vapenvilor. Men det är vår uppgift att skriva om demonstrationerna utanför Arkad och om när israeliska och palestinska universitet kräver att Lunds universitet ska ta ställning i konflikten.

OCH HUR SKA man rapportera om en konflikt där en bild, ett ordval, kan vara avgörande för förtroendet hos stora grupper människor?

Med opartiskhet, saklighet och fakta såklart. Hur svårt kan det vara?

IBLAND ÄR DET inte helt lätt. Får vi till exempel in tio debattartiklar som talar för ena sidan och en som talar för den andra, hur många ska man då publicera? En av varje?

NEJ, DET BLIR inte riktigt rättvist. Vi kan inte helt och hållet anpassa oss efter hur många som väljer att skriva in. Då hade artiklar behövt ställas in och viktig information uteblivit. Å andra sidan skulle det inte spegla samhället om bara en tiondel av allt som skickas in talar för ena sidan.

I ÅRETS SISTA nummer av Lundagård kommer inte ett nytt fredsavtal mellan Israel och Hamas att avslöjas. Men skulle en ny demonstration väcka uppmärksamhet eller universitetets rektor uttala sig i konflikten, då kan ni räkna med att vi kommer att vara först på bollen.

TILLS DESS KOMMER ni få läsa om jour-nalister som tystas, om en lundaprofessor som hotar sina kollegor, om europeiska studentförbund som markerar mot den svenska regeringen och mycket, mycket mer.

ELMER RIKNER REDAKTÖR

Q: Elin Andersson (AF) Elin Andersson har under 2023 varit AF-borgens edil, men går nu vidare mot grönare betesmarker.

För den icke-insatte är edilen Borgens ständige vaktmästare och beskyddare, med konstant jour. Sedan posten instiftades har en femtiotal personer haft posten, varav bara fyra varit kvinnor. Quatten tänker på Elin och minns en ovanligt trevlig granne ovanför.

Qvad: Ännu en edil nu som sticker lämnar tornet än en gång tomt. och fast hon sägs stökig på fester, verkar hon aldrig ha g jort något dumt!

Idel vänliga lovord och hyllning, från varenda jag sett i vår borg.

Jag kan ärligt själv knappast klaga, trots knackande klackar mot golv.

Har Elin alls några brister? jag har sökt men inget jag sett Fast det var ju det dära med bebin, som hon käkade upp rätt och slätt.

ILLUSTRATION IDUN ANDERSSON LINDBLAD RÄTTELSER: Inga rättelser har inkommit till nummer 8.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Elmer Rikner, elmer.rikner@lundagard.se Redaktör: Isak Aho Nyman, isak.aho-nyman@lundagard.se Webbredaktör: Vera Svahn, vera.svahn@lundagard.se Fotochef: Johanna Nilsson, fotografi@lundagard.se Illustrationschef: Ida Hein Olsson, illustration@lundagard.se

Redaktion: Erik Lindberg, Thea Sandin, Ida Hein Olsson, Johanna Nilsson, Elsa Ivarsson.

Medarbetare detta nummer: Idun Andersson Lindblad, Elmer Rikner, Elsa Ivarsson, Vera Svahn, Erik Lindberg, Hannes Eriksson Ahlström, Andreas Siotis, Neo Wikman, Ida Hein Olsson, Ellen Gemback, Isak Aho Nyman, Sara Corinne Lürén, Emilia Lindholm, Solveig Nycander, Sara Berntsson, Hampus Ågren, Johanna Nilsson, Nadia Hebbar, Mangi Bengtsson, Kajsa Rosander, Philippa Scholz, Hedda Älveby, Dante Löfmarck, Alice Nyberg, Thea Sandin, Emmy Odeskog.

Omslag: Idun Andersson Lindblad.

Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 400 kr per år, kontakta isak. aho-nyman@lundagard.se Studentprenumeration för 240 kr.

Adressändring: Genom Ladok.

Tryck: V-Tab. Distribution: kundsupport@nimdistribution.se Pressläggning: 11 december 2023.

Deadline: nr 8/2023 1 december. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att göra mindre ändringar.

Upplaga: 34 526.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se För annonsering: Kontakta Elmer Rikner på elmer.rikner@lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration.

Om du har gjort ovanstående, kontakta Nim distribution.

Lundagård nummer 8 2023 |

3

webbuppslaget FOTO THEODOR BONDESTAM

6 DECEMBER – NYHET

Kungligt besök på LTH En halvfull aula på LTH fick under onsdagen höra Prins Daniel föreläsa om entreprenörskap. Efter många bilder och handskakningar berättar Prinsen att han inte hade sagt nej till barnen Estelle och Oscar som studenter på Lunds universitet någon gång i framtiden.

16 NOVEMBER – NYHET

24 NOVEMBER – INTERVJU

4 DECEMBER – NYHET FOTO SABER MALMGREN

FOTO JOHANNA NILSSON

FOTO JOEN MYRÉN

Protest mot Arkad

Magda i Lund

Hyreshöjning

Den 15 november samlades hundratals demonstranter utanför arbetsmarknadsmässan Arkad. Demonstrationen, arrangerad av Lund Students for Palestine, protesterade mot gästande företags kopplingar till Israel.

Hösten 2021 blev Magdalena Andersson (S) Sveriges första kvinnliga statsminister. Mindre än ett år senare, vid riksdagsvalet 2022, förlorade hon regeringsmakten och tappade många förstagångsväljare. Nu siktar hon på att vinna tillbaka det förtroendet, bland annat genom sociala medier.

Hyresgästföreningen och AF Bostäder har nått en överenskommelse om hyrorna för det kommande året. För de befintliga hyreskontrakten kommer hyrorna att höjas med tre procent från och med den 1 januari 2024.

4

| Lundagård nummer 8 2023

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Att få vara värd någons tid Lundagårds utbyteskrönikör Bianca Raffone reflekterar över svårigheten att engagera sig i nya vänskaper när avskedet är nära. Kan man skapa meningsfulla relationer trots den kommande separationen? Och vilka människor är egentligen värda ens tid?

TEXT BIANCA RAFFONE FOTO SABER MALMGREN

har hört av sig igen och frågar om vi ska ses”. Jag beklagar mig inför min kompis. Under min första termin i Lund inledde jag projektet ”skaffa kompisar”. Ett led i detta var att testa på att jobba på nation. I köket träffade jag en italiensk utbytesstudent. Vi hade kul när vi hackade sju kilo morötter till en sittning. Nu hör hon av sig och vill ta en fika och öva på sin svenska. Jag svarar långsamt. Svävande.

Drar ut på det. Trots att jag verkligen gillar henne. Problemet är att jag inte orkar engagera mig i någon som snart ska åka tillbaka till sitt hemland.

”DEN ITALIENSKA UTBYTESSTUDENTEN

DENNA HÖST HAR jag varit i den italienska utbytesstudentens situation. Jag har varit borttappad, förvirrad, ensam och oförstående inför livet här i Dublin. Dagligen har jag plågat mina irländska roomies med diverse frågor.

Hur laddar jag busskortet? Var kan jag köpa sängkläder? Hur hittar vi ett nytt boende när kontraktet tar slut i november?

DESSA MÄNNISKOR HAR svarat engagerat och tagit mig under sina vingar. Ställt upp, lånat

(Krönikan publicerades urspungligen på lundagard.se /)

ut, erbjudit sig och hjälpt till. Gett suveräna tips om hur en bör navigera livet i Dublin. Jag är innerligt tacksam. Utan dem hade jag varit ännu mer förvirrad och borttappad.

UTÖVER ATT RENT praktiskt hjälpa mig har dessa människor varit min trygga sociala hamn. Bjudit in mig i sina kompisgrupper, välkomnat mig till födelsedagsfiranden och syskons Gaelic football-matcher. Det har verkat så självklart för dem att lägga energi på att lära känna mig, trots att jag är här i tre månader och snart ska flytta tillbaka till Sverige.

Jag hade accepterat avmätta nickar i köket medan frukosten tillreds iklädd hörlurar som nivån på engagemang. För även om jag hoppas att vi kommer att ses igen, är risken ganska stor att vi aldrig gör det.

Jag betedde mig snålt och egoistiskt. Jag hade möjligheten att fika med någon annan som planerade att stanna i Lund. Som utbytesstudent har man färre i telefonboken att höra av sig till.

DET ÄR ETT beräknade sätt att se på människor och vänskap. Hon var inte värd min tid för att hon inte skulle finnas i min absoluta geografiska närhet. I stället gick jag miste om en vän i Italien, möjligheten att erbjuda lite trygghet i ett främmande land och kanske en riktigt bra pastamiddag. Det borde vara värt min energi om något.

JAG KOM ATT tänka på den italienska utbytesstudenten. Det blev en fika och sen fortsatte jag höra av mig svävande tills hon flyttade hem. Det var en jättetrevlig stund, men jag orkade inte engagera mig i någon som snart skulle flytta. Jag bemötte henne precis tvärtemot de öppna armar som har visats mig.

Fördubbling av CSN-räntan: ”Blir tufft” Den 28 november beslutade regeringen att fördubbla den nuvarande räntan för studielån.

– Det känns ganska jobbigt, säger studenten Ellen Bogren.

TEXT ELSA IVARSSON & ERIK LINDBERG REGERINGEN HAR BESLUTAT att höja räntan på studielån för 2024, meddelar Centrala studiestödsnämnden (CSN) i ett pressmeddelande. Räntan höjs från 0,59 procent till 1,23 procent. Höjningen innebär alltså en fördubbling av den befintliga räntenivån.

I PRAKTIKEN INNEBÄR det att personer med en större studieskuld – över 232 000 kronor – kommer att behöva betala tillbaka ett större årsbelopp. En beräkning gjord av CSN visar

att för en person med en studieskuld på 300 000 kronor medför räntehöjningen en kostnadsökning på 76 kronor i månaden, eller 912 kronor om året.

STUDENTERNA SIRI ANKARFORS och Ellen Bogren ser inte positivt på höjningen.

– Det blir tufft när man ska betala tillbaka, säger Siri Ankarfors.

– Det känns ganska jobbigt, säger Ellen Bogren.

DE KOMMER INTE själva att sluta ta studielån, men Siri Ankarfors tror att det kan påverka de som inte börjat plugga än.

– Vi som pluggar nu är fast i dessa lån, men framåt tänker jag att folk kan dra sig från att testa att börja plugga. Om utbildningen inte klickar direkt kanske man drar sig från att stanna kvar, säger Siri Ankarfors.

Lundagård nummer 8 2023 | 5

NYHETER

Lunds universitet rankas åtta i världen inom hållbarhet

FOTO THISISENGINEERING/UNSPLASH

Känslig forskningsdata skyddas inte tillräckligt: ”En jättebrist” Lunds universitet gör inte tillräckligt för att skydda känslig forskningsdata. Det konstaterar Riksrevisionen i en ny rapport.

TEXT ELSA IVARSSON RIKSREVISIONENS GRANSKNING omfattar de 24 lärosäten i Sverige som bedriver naturvetenskaplig och teknisk forskning.

I rapporten framgår det att universiteten och högskolorna brister i hanteringen av känslig forskningsdata – det vill säga det material som används i forskning och omfattas av sekretess.

UNIVERSITETEN OCH HÖGSKOLORNA får

bland annat kritik för att de inte har en etablerad och gemensam rutin för hur skyddsvärd data ska hanteras och identifieras. Att inte ha en gemensam rutin medför att det blir svårt att arbeta med informationssäkerhet, då universiteten inte får en överblick kring vilken data de hanterar.

– Den största bristen som vi ser är att lärosätena inte har koll på alla forskningsdata man hanterar och då saknas tillräckligt underlag för korrekta riskbedömningar och för att införa ändamålsenliga säkerhetsåtgärder, säger Sara Monaco till Universitetsläraren (7/12).

KARL AGEBERG, UTVECKLINGSSTRATEG

vid Lunds universitetsledning, känner igen kritiken som Riksrevisionen framhåller.

– Vi saknar systematik i vår hantering av forskningsdata och i och med det har vi svårt att identifiera vad som är skyddsvärd data. Forskarna gör ett bra arbete, men vi som organisation saknar systematik, säger han.

LUNDS UNIVERSITET ARBETAR

6 | Lundagård nummer 8 2023

sedan

några år tillbaka med att åtgärda systematiken, säger Karl Ageberg.

– Vi har ett arbete som startade 2020, som syftar till att utbilda universitetsledningen i dessa frågor och det har man gjort.

DET ÄR DOCK inte bara i rutinerna som

universiteten och högskolorna brister.

Riksrevisionens granskning visar att kunskapen om informationssäkerhet och skyddsvärd forskningsdata är otillräcklig bland forskare.

KARL AGEBERG MENAR att det vid Lunds universitet är organisationen som brustit, snarare än att forskarna inte skulle ha tillräcklig kunskap.

– Min bild är ändå att forskarna är väldigt väl medvetna om detta. De gör mycket av det arbetet, men de kallar det inte för informationssäkerhetsarbete.

– Däremot tror jag att det är så att om man behöver stöd, så vet man inte var man ska vända sig, säger han. ÄVEN DETTA ÄR något som lyfts i sin granskningen. Forskare vet inte var de ska vända sig för stöd, skriver Riksrevisionen i rapporten. Detta menar de beror dels på att stödet som finns inte är lättillgängligt, men också på att forskare inte är införstådda med att det finns en rutin som de förväntas arbeta utifrån.

– Det är en jättebrist i dag. Vi måste jobba med stödet på fakultetsnivå. Finns det inget stöd där så spelar det andra inte någon roll, säger Karl Ageberg.

Lunds universitet når en åttonde plats i den senaste QS World University Ranking: Sustainability bland 1 403 rankade lärosäten. Med det är Lunds universitet tredje bäst i Europa och bäst i Sverige.

TEXT VERA SVAHN I RANKINGEN, SOM fokuserar på universitetens åtgärder för global hållbarhet, har Lunds universitet (LU) klättrat från fjolårets 12:e plats.

– Ett otroligt stort tack till alla inom forskning, utbildning och stödverksamheten som har bidragit till detta otroligt fina resultat.

Detta sporrar oss att arbeta vidare, för varken Lunds universitet eller världen är ännu hållbar, säger Per Mickwitz, vicerektor vid Lunds universitet med ansvar för forskning, hållbarhet och campusutveckling, på LU:s hemsida.

QS WORLD UNIVERSITY Rankings: Sustainability delas in i tre områden: miljöpåverkan, social påverkan och styrning. LU rankas som nummer 13 inom miljöpåverkan, där hållbar forskning sticker ut med en andraplats globalt.

INOM SOCIAL PÅVERKAN rankas universitetet på nionde plats. I kategorierna jämlikhet och kunskapsutbyte placerar de sig nummer två globalt. När det gäller styrning intar Lunds universitet förstaplatsen globalt med maximala 100 poäng.

OMRÅDET ”GOVERNANCE”, ELLER styrning, är en ny kategori för i år. Den utvärderar huruvida en institution har effektiv styrning på plats, och inkluderar faktorer som öppet beslutsfattande, en holistisk och etisk organisationskultur, närvaron av studentrepresentation i universitetets beslutsfattande organ och nivån av finansiell öppenhet.

Dessa svenska universitet rankas högst: Plats 8 11 58 73 113

Lunds universitet Uppsala universitet Kungliga Tekniska Högskolan Göteborgs universitet Chalmers tekniska högskola

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

Färre studieplatser på UB nästa år – men fler framöver Under 2024 kommer Universitetsbiblioteket (UB) att renoveras, vilket innebär att flera studieplatser försvinner.

– Det är tråkigt och vi förstår att det blir tufft, men på sikt kommer det att bli mycket bättre, säger Christel Holmberg, kommunikatör vid avdelningen för publik verksamhet på UB. TEXT ERIK LINDBERG & ELSA IVARSSON FRÅN OCH MED februari nästa år ska Universitetsbiblioteket renoveras för att göra plats för fler studieplatser. Förhoppningen är att det ska bli en ”funktionell och vacker” studiemiljö, med bättre belysning, behagligare ljudmiljö och fler tillgängliga laddningsuttag.

– Universitetsbiblioteket kommer inte att kompensera för de studieplatser som försvinner under renoveringen. Det är tråkigt och vi förstår att det blir tufft, vi vet ju om att vi är poppis, men på sikt kommer det att bli mycket bättre, säger Christel Holmberg.

RENOVERINGEN PLANERAS ATT pågå fram till 2025. Under tiden kommer grupprummen på Universitetsbiblioteket, samt Tegnér- och Bengtssonsalarna, att vara stängda.

Antalet tillgängliga studieplatser kommer alltså att vara kraftigt begränsade under nästa år.

POLKANDSTUDENTEN ELLEN von Geijer tror att bristen på studieplatser kan leda till stress.

– I början av terminen när vi hade tentaperiod så var det lite platser. Och ju färre platser det finns, desto mer stressad blir man när man redan är stressad över tentan.

Men jag hoppas att det blir bättre efter renoveringen, säger hon.

UNDER RENOVERINGEN KOMMER den ordinarie entrén inte att vara i bruk. I stället kommer Östra trapphuset att användas som entré.

STATIONEN FÖR UTHÄMTNING av LU-kort kommer inte att vara tillgänglig, utan kommer att flyttas under renoveringstiden. Var är ännu inte klart, berättar Christel Holmberg.

FÖR DE SOM forskar kommer mikrofilmsrummen och specialläsesalen i källaren, samt forskarsalarna på våning ett, fortfarande att hållas öppna. Caféet kommer dock att vara stängt.

Hitta ditt nästa jobb i Danmark!

Vi guidar dig på vägen över sundet

Besök oresunddirekt.se

Offentlig information om att arbeta, bo och studera i Danmark.

040 - 17 64 00 oresunddirekt@lansstyrelsen.se

Lundagård nummer 2 2023 | 7

nyheter

Europeisk studentorganisation kritiserar regeringen I regeringens budget för 2024 presenterades en minskning av det finansiella stödet för studentkårer med 20 miljoner kronor från och med 2026, något Lundagård tidigare rapporterat om. Beslutet har väckt oro bland svenska studentkårer. Nu markerar även European Students’ Union (ESU), en samlingsorganisation för europeiska studentorganisationer, mot Sveriges regering.

TEXT VERA SVAHN DEN AVISERADE NEDSKÄRNINGEN , från 67 miljoner kronor till 47 miljoner kronor från och med budgetåret 2026, riskerar att minska studentinflytandet och kvaliteten på universitet och högskolor. Det menar Sveriges förenade studentkårer (SFS), som beskriver det hela som en ”attack mot studentkårernas finansiering”.

STUDENTERNAS PÅVERKAN PÅ svensk högre utbildning är lagstadgad och utförs genom studentkårer på landets lärosäten och genom SFS. Majoriteten av deras verksamheter finansieras av statliga bidrag, och en mindre del genom medlemsavgifter. Detta system infördes 2010 som en kompensation för minskade medlemsantal i

ESU OCH SFS , som är den svenska medlemsorganisationen i ESU, betonar att nedskärningen kommer samtidigt som den befintliga budgeten för 2024 inte tar hänsyn till inflation och ökade kostnader inom högre utbildning. ESU uppmanar även den svenska regeringen att ompröva beslutet och säkerställa en fortsatt stabil finansiering för studentrörelsen.

”

Vi har blivit lurade från start.

LUNDAGÅRD HAR SÖKT utbildningsminister Mats Persson som inte kunnat ställa upp på en intervju. Hans statssekreterare Maria Nilsson skriver i ett sms att de 20 miljonerna var en tillfällig förstärkning. ”Studentinflytande är en viktig kvalitetsfaktor. Under pandemin gjordes en tillfällig förstärkning om 20 miljoner kronor, som upphör 2026. Det är alltså ingen neddragning som föreslås i BP24 [budgetpropositionen för 2024 reds. anm.] utan en tillfällig för stärkning som från början var planerad att

SÅ FINANSIERAS STUDENTKÅRERNA

(Källa: SFS och regeringen.se) • 2009 avskaffas kårobligatoriet. Studenter är inte längre tvungna att vara medlemmar i en studentkår. För att kompensera för uteblivna medlemsavgifter införs ett statsbidrag till Sveriges studentkårer.

• Utredningen som föregick införandet av de statliga bidragen rekommenderade att studentkårerna skulle få 310 kronor per helårsstudent. I praktiken blev stödet en tredjedel av den rekommenderade summan.

• 2017 publicerar Uuniversitetskanslersämbetet en rapport som fastslår att Sveriges studentkårer är underfinansierade. De rekommenderar en tre- eller fyrdubbling av statsbidraget.

• 2020 höjs anslaget med anledning av coronapandemin.

• Nu sänker regeringen statsbidraget till Sveriges studentkårer med 20 miljoner kronor.

8 | Lundagård nummer 8 2023

upphöra 2026. Regeringen följer frågan för att bedöma behoven under kommande år”, skriver Maria Nilsson.

MEN JACOB FÄRNERT håller inte helt med om den bilden.

– När Liberalerna senast var med i utbildningsfrågor under Reinfeldt-regeringen avskaffades kårobligatoriet. Regeringen lovade en ersättning på cirka 300 kronor per helårsstudent, men när beslutet väl genomfördes blev ersättningen en tredjedel av det löftet.

Jag tycker att de här 20 miljonerna har varit som en kompensation för år av slit och nedskärningar i studentkårerna.

– Tyvärr har det varit lägre än utlovat från början, så vi har blivit lurade från start här egentligen. Vi hoppades att denna kompensation skulle vara långsiktig, men det har varit en besvikelse.

FOTO MARIA CRUSEMAN

REAKTIONERNA PÅ DE minskade anslagen som presenterades tidigare i höstas har varit starka. Nu uttrycker även ESU sitt fulla stöd för SFS i deras oro över den minskade finansieringen. Jacob Färnert, ordförande för SFS, tror att de minskade anslagen kan leda till kvalitetsförsämringar och ökat beroende av företagssponsring för att finansiera studentkårernas verksamhet.

– Jag är rädd att kvaliteten på studentkårernas arbete kommer att ta smäll här. Vi bidrar ju väldigt mycket i det nationella kvalitetssäkringssystemet och utser studentrepresentanter. Det finns flera risker, men ett sämre studentinflytande och kvalitet av utbildning är väl det största, säger han.

samband med att det slutade vara obligatoriskt att vara med i en studentkår.

Jacob Färnert, ordförande för Sveriges förenade studentkårer

Det är många offentliga verksamheter som behöver göra besparingar just nu på grund av det ekonomiska läget. Ska det inte också gälla studentkårerna?

– Absolut. Det jag vill betona är att 20 miljoner i statsbudgeten, även om det är en relativt liten summa i jämförelse med de över 1 000 miljarder som statskassan har, ger otroligt mycket värde. Studentinflytande uppskattas av lärosätena. Det är erkänt i utredningar och lagstiftning att detta är en viktig funktion som man värdesätter. För en relativt liten summa, 20 miljoner kronor, får vi verkligen mycket tillbaka, säger Jacob Färnert.

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

Professor hotade kollegor – anmäls av LU

Några av de många hotfulla meddelanden professorn skickade till kollegor. Bilden är ett montage.

En professor vid Lunds universitet har vid upprepade tillfällen skickat hotfulla meddelanden till kollegor. Nu väljer universitet att anmäla händelserna till Statens ansvarsnämnd.

TEXT HANNES ERIKSSON AHLSTRÖM DET HELA HADE sin början hösten 2020.

En anställd på Lunds universitet fick en rad hotfulla sms från den nu anmälda professorn, något som Skånska Dagbladet var först med att rapportera om.

TVÅ ÅR SENARE , 2022, tog turerna fart igen. Professorn hade tidigare blivit avsatt från sin plats i en styrgrupp för ett forskarnätverk på grund av sjukskrivningar och hälsoproblem. Detta innebar att han inte var inbjuden till en konferens.

HAN SKREV BLAND annat att kollegan hade snott forskningsmedel och att personens ”karriär är över”. Bakgrunden var att professorn ansåg att hans fru, som jobbade på samma fakultet som den hotade kollegan, hade blivit utsatt för mobbning på arbetsplatsen.

”

NÄR ANSVARIGA VID universitetet fick höra talas om händelsen uppmanade de professorn att upphöra med sms:en.

Om du inte hade varit ett sådant rövhål, hade du kanske kunnat överleva.

EN MEDARBETARE SOM satt i styrgrup-

MEN EN TILLSÄGELSE var inte tillräckligt.

En tid senare fick medarbetaren 48 nya sms, även denna gång fyllda med hot och trakasserier. ”Är den tuffa tjejen tyst nu?”, skrev professorn när kollegan inte svarade.

UNIVERSITETET TOG BESLUTET att påbörja en utredning om kränkande särbehandling och trakasserier. Professorn berättade i utredningen att han under en längre tid lidit av psykisk ohälsa, något som han menade ska ha varit avgörande för att han skickat sms:en. Utredningen bedömde dock att professorn ändå varit medveten om det obehag som sms:en skulle medföra.

pen fick mejl från professorn där han skrev att konferensen skulle ”utarmas på kompetens” om han inte fick närvara.

Med tiden får kollegan allt mer hotfulla meddelanden. ”Du kommer att gå under snart. Om du inte hade varit ett sådant rövhål, hade du kanske kunnat överleva [...] du är körd,” skrev professorn i ett av sina meddelanden.

LUNDS UNIVERSITET VALDE att anmäla händelsen till Arbetsmiljöverket. Beslut togs om att kollegan skulle få ett personlarm och att konferensen skulle övervakas av väktare.

UNDER SAMMA PERIOD utfärdades ett förbud för professorn att komma i kontakt med sin exfru, som även hon var anställd på universitet. Beslutet togs av åklagarmyndigheten efter att hon vid återkommande tillfällen hotats av professorn.

KONTAKTFÖRBUDET INNEBAR ATT universitetet behövde vidta åtgärder. Det beslutades om att professorn inte fick befinna sig på universitetsområdet där exfrun arbetar, och inte heller ges uppdrag som skulle kunna innebära kontakt med henne.

I MITTEN AV november 2023 valde rektor Erik Renström att anmäla professorn till Statens ansvarsnämnd.

I UNIVERSITETETS ANMÄLAN ifrågasätter de mannens lämplighet som professor.

De menar att titeln innebär ett stort ansvar och förtroende, något som universitetet tycker att mannen har brustit i.

Rektorn uppmanar därför nämnden att ge professorn en skriftlig varning.

Ännu har Statens ansvarsnämnd inte fattat ett beslut.

Lundagård har sökt professorn, som inte svarat.

Lundagård nummer 8 2023 | 9

HISTORISK TILLBAKABLICK

Historien om Lunds domkyrka 1100-talet: Kryptan invigs 1123

1300 och 1400-talet: Astronomisk förmögenhet

1500-talet: Martin Luther – är King!

År 1103 blir Lund biskopssäte under påven och ingår i ett imperium som omfattar Sverige, Norge, Danmark, Island, Färöarna, Grönland och lilla Rügen. Kryptan invigs 1123 och hela kyrkan 1145. Till skillnad mot vad många tror är Lunds domkyrka inte gotisk, utan romansk.

Romaniken (ej att förväxla med romantiken) var 1100-talets främsta arkitektoniska kyrkostil och präglas av rundade fönster, till skillnad från den gotiska stilen som har spetsiga fönsterbågar.

I Domkyrkan kan det ses i exempelvis de så kallade kryssribbvalven, valv med “ribbor” som korsar varandra på takets innersida.

Digerdöd och elände, inte bara. År 1398 donerade den förmögna danska adelsdamen, jordägarinnan och i vår tids mått mätt pick-me-girlinnan Ide Pedersdatter Falk det astronomiska uret – så kallade Horologium Mirabile Lundense (svar på tal angående varför det heter lundensare, inte lundare). Ide är inte snål – hon donerar även markegendomar till kyrkan, tänkt att inbringa inkomster. Överklasserna, det vill säga adeln och prästerna, var starkt förbundna unun der medeltiden. Ide ville säkert ge ifrån sig ett fett avlatsbrev opp till Fader himmelVår och leva i himmel riket tack vare sina donationer och ekonomiska förtjänster. Tack, du rika människa för dina förvillelser. (För övrigt tillverkades den sjuarmade ljusstaken under 1400-talets slut och finns fortfarande att skåda vid altaret).

Reformationens vindar blåser över Europa och givetvis är Lund inget undantag för den protestantiska böjelsen. Gudstjänster på latin? Non! Folket ska förstå vad som försiggår på gudstjänsterna (man undrar hur det såg ut innan).

I Domkyrkans byggavdelning görs ett ryck av arkitekten Adam van Düren. Han restaurerade kyrkan och byggde på tornen, gav en törnekrona runt absiden, alltså valvet i altaret vilken omger och avslutar koret och ett brunnskar till kryptan. Var ska prällen annars bada?

1200-talet: Lunds domkyrka brinner Alla kyrkor i världshistorien har genomgått svåra tider och Domkyrkan är inget undantag. År 1234 brinner nämligen hela schabraket upp. Man tror att det är blixten som slagit ner. Hjälp! Hur ska vattenhinkarna som står standby om Lucias hår börjar brinna kunna hjälpa till mot en fullskalig brand?

Trätaket dimper ner likt nyårsplaner i början av december och i princip alla inventarier förstörs. Biskopen under denna period, Uffe Thrugotsson, skänker pengar för att bygga upp mastodontverket, med bland annat nya valv, fönster och en ny predikstol. Än idag kan man se svarta spår från branden i murverket!

10 | Lundagård nummer 8 2023

1600-talet: Skåne blir skånskt, eller ja, svenskt!

1658 tog svenskarna över stafettpinnen, i detta fall landskapet Skåne, från danskarna. Hurra för oss halvdanskar, bu för er stockholmare som vill gräva bort oss! År 1668 invigdes Lunds universitet eller Regia Academia Carolina som det då kallades. Under denna tid har man faktiskt de inledande föreläsningarna i Domkyrkan.

Sägnen säger att det då lär ha ekat: ”Hoellebecq-eqc-eqc-ecq-e…”.

LÄS FLER HISTORISKA TILLBAKABLICKAR PÅ LUNDAGARD.SE

Lunds Grande Dame – Domkyrkan – fyller 900 år och står lika stadigt som när den färdigställdes 1128. Men hur har kyrkan sett ut genom århundradena? Vad har format allas vår käraste kyrka till den skönhet hon är i dag?

TEXT ANDREAS SIOTIS FOTO NEO WIKMAN ILLUSTRATION IDA HEIN OLSSON

1700-talet: Kyrkan riskerar att förlora sin GBL

1800-talet: Makeover!

1900-talet: Mosaiktavlan kommer på plats

1779 riskerar Domkyrkan att förlora sin framdel, eller bakdel, beroende på hur man ser den.

Domkyrkans absid, som är valvet i altaret vilken avsluomger och avslu tar koret, får kanske ses som den t id igaste reversibla GBL:en (Gust av ia n Butt Lift). Den hade levt i över 600 år och varit oförändrad sedan byggets begynnelse. Med tidens tand är den nu i så dåligt skick att den riskerar att rasa samman och störta ner! Teaterapan Gustav III gav sitt samtycke och man demonterade bygget, numrerade varenda sten för att sedan påföra dem på samma plats. Puh!

Nu händer det grejer! Frågar man en konstvetare så kan man få ett syrligt svar ifall man påstår att Domkyrkan är en 1100-talskyrka. Trots att den nu är rätt prålig så beslutar sig filologen och efterträdaren till självaste Esaias Tegnér, Carl Georg Brunius, att återställa den till sitt ursprungliga utseende.

Vår tid är nu-århundradet. Då är det så klart glasmosaik som gäller! 1924 invigdes den 113 kvadratmeter stora mosaiken i absidens kupol. Förutom att den är 103 kvadratmeter större än ett korridorsrum är den formgiven av konstnärerna Hugo Gelin och Joakim Skovgaard och tillverkad i självaste Venedig. Mosaiken föreställer vår sex meter höga segrande Kristus, Christus Victor, vilket var så man avbildade Kristusgestalten under medeltiden (i stället för den lidande Kristus, förekommande under renässansen).

Sedan kan man skönja två änglar ovanför och under avbildas det underlydande folket.

Under 1800-talet vurmar man för medeltiden. Åh, käre riddare! Det är en svunnen och mer moraliskt riktig tid. När industraliseringen tar fart under 1800-talet börjar man sakna både gotiken och romanikens kyrkor som blir högmode igen. Brunius, som sagt mer filolog än en självutnämnd arkitekt (inga fem år på LTH där inte) vill återgå till denna stil. Arkitekten Van Düren lär ha vänt sig i graven, därför att under 1833– 1859 säger Brunius upprepade gånger: ”Bort!”.

Bort med törnekronan runt absiden, bort med altaret och bort med den sablans orgeln! Han lät även utföra den djärva höjningen av kryptan (som förblev oskadd från den häftiga branden).

Utseendet av Domkyrkan påverkas nominellt.

Den faktiska arkitekten Helgo Zetterwalls restaureringar påbörjas lite senare under detta århundrade. Han är mest känd som upphovsmakare till det som lundensare i brått till sina föreläsningar ser – nämligen Universitetshuset! 1880 påbörjades restaureringen och tornen byttes ut.

Förebilden var katedralen i tyska Mainz och Speyern vilka gav inspiration till den ursprungliga 1100-talsförlagan för Domkyrkan.

2000-talet: Tornen renoveras 2022 renoveras de trettio ton tunga tornen och de placeras på ett stort plåtslageri strax utanför Osbyholm i Höör (källa: bland annat min mamma som bor i en by strax utanför Osbyholm och som körde förbi dem varje dag).

Avsättningen och påsättningen av tornen genererar mycket intresse från invånarna och rapporteras från alla håll. För vad är väl ett torn utan sitt… torn?

Summa summarum: Det är svårt att beskriva Lund utan att nämna dess Grande Madame. Hon är en fast punkt och har gått igenom mycket under dessa århundraden. Vare sig hon inhyser begravningar, bröllop, påvebesök eller stöttar de lutande ryggarna på soldyrkande prekariatets knektar så är en sak säker – hon måste vara så otroligt, kolossalt tung. Hur många danskar har inte dött genom att bygga henne? Så hon kommer inte att blåsa bort någonstans!

Lundagård nummer 8 2023 | 11

reportage

Studenten ”Samuel” brukar droger med jämna mellanrum och har tidigare även sålt droger till sina vänner.

FOTO ISAK AHO NYMAN

Droger i studentlivet: ”Det är rysk roulette” Användningen av narkotika bland studenter och unga har länge varit ett omdiskuterat ämne. I vissa kretsar är droganvändande en naturlig del av det sociala livet, för andra verkar det inte bara främmande utan också rakt av farligt. Men vilken inställning har egentligen studenterna till droger och vad motiverar deras val att använda dessa illegala substanser?

TEXT EMILIA LINDHOLM ILLUSTRATION ELLEN GEMBACK LUNDASTUDENTEN SAMUEL* HAR under ett tag sålt och brukat narkotika. Han anser sig ha en liberal syn på droger och säljer dem för att kunna finansiera sitt eget bruk.

– Jag vill inte att drogkonsumtionen ska vara en budgetpost för mig, jag säljer till självkostnadspris så att min konsumtion blir gratis, säger Samuel.

”

Fokus är på att ha kul.

12 | Lundagård nummer 8 2023

SAMUEL BERÄTTAR ATT han började sälja narkotika år 2020, samtidigt som han själv började konsumera. Han var den bland sina kompisar som hade den tekniska kompetensen för att kunna köpa droger via internet.

– Jag har ju igen över mig, jag jobbar inte för ett gäng eller så. Jag köper från darknet och får det hem till mig, förklarar Samuel.

DET BÖRJADE MED att Samuel tog del av in-

formation om hur psykedeliska droger kan användas för att bota depression och posttraumatiskt stress. Han började att titta på videor på Youtube och läste på om de olika substanserna. Till slut bestämde sig Samuel, tillsammans med sina kompisar, för att testa.

OFTAST TRÄFFAS SAMUEL och hans vänner hemma hos någon för att ha en trevlig stund, ta droger och lyssna på musik i flera timmar.

– Det är i nöjessammanhang, det är inte för prestation, mot smärtor eller något annat. Fokus är på att ha kul, berättar han.

Ökad tillgänglighet av narkotika ENLIGT EN RAPPORT från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning från 2019 har användningen av droger ökat under de senaste 20 åren.

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE DET ÄR DOCK oklart hur drogvanorna ser ut

bland studenter i Lund. Det finns helt enkelt inte så mycket forskning på det, menar Emma Eriksson Olsson, samordnare för Alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar (ANDTS) i Lunds kommun.

– Men det vi vet är att vi har en högre tillgänglighet av narkotika. Det finns kanske mer narkotika i samhället och den är väldigt lättillgänglig. Det är väldigt enkla och snabba affärer, säger Emma Eriksson Olsson.

TROTS BRISTERNA I tillgänglig forskning menar Emma Eriksson Olsson att det finns mönster i vilka som använder droger, men att det inte är helt förutsägbart hur mönstren ser ut.

– Har man minst en förälder som har en högskoleutbildning, så är det mer sannolikt att du har testat narkotika. Men i gruppen som använder det mer frekvent så är det mer vanligt om du inte har någon förälder som har en högskoleutbildning. Och det är ju också jätteintressant.

”

Vi är en del av en narkotikamarknad.

TROTS ATT DROGANVÄNDNINGEN över tid ökat i Sverige så har bruket de senaste tio åren hållit sig på en ganska jämn nivå.

– Till skillnad från vad media vill få oss att tro, så är det så för både unga och vuxna.

– Så en ganska jämn nivå, samtidigt som vi ser att tillgången av narkotika är jättestor. Då finns det ändå något form av framsteg. Sedan tänker jag att det är ett misslyckande varje gång ett barn får problem med detta naturligtvis, säger Emma Eriksson Olsson.

”Då har man verkligen tappat det” SAMUEL ÄR INTE rädd för att fastna i något drogmissbruk, men är däremot noga med att hålla sig borta från livsmedel som vid konsumtion lätt kan leda till ett beroende, som kaffe och snus.

DROGER KAN VARA både fysiskt och mentalt beroendeframkallande Stockholms beroendeklinik skriver på sin hemsida att psykiskt beroende innebär att drogen får ett centralt betydande för individens känslor, tankar och aktivteter.

Vid ett fysiskt beroende behöver individen en substans för att kroppen ska fungera.

FÖR SAMUEL HAR de droger som gör en fysiskt beroende, så som kokain eller bensodiazepiner, aldrig varit aktuella.

– Sekunden kokain går ur din kropp så är det så att kroppen skickar signaler till hjärnan att du måste fylla på dopaminförrådet. Och det är inte på samma sätt med dem (psykedeliska reds.anm.), de är mindre beroendeframkallande, säger han.

I STÄLLET HAR Samuel främst tagit psykedeliska droger, som exempelvis LSD och MDMA. Även om man i flera studier sett att dessa substanser inte är lika fysiskt beroendeframkallande som vissa andra droger, kan de skapa ett metalt beroende.

– De droger jag tar är droger som får en att utforska sig själv, menar Samuel.

SAMUEL SÄGER ATT han aldrig skulle sälja kokain, amfetamin eller heroin. I stället säljer han till sina vänner för att hålla bättre koll på hur personerna han säljer till mår.

FOTO SARA CORINNE LÜRÉN

DEN ABSOLUT VANLIGASTE drogen bland unga i Lund är cannabis. Kommunen gör årligen mätningar av avloppsvattnet och kan på så sätt beräkna hur mycket pengar som varje dag spenderas på just cannabis. Man mäter mängden spårämnen i avloppsvattnet och jämför dessa med prisläget när mätningen görs och får på så sätt fram en uppskattning av hur mycket Lunds invånare lägger på drogen. Den senaste beräkningen gjordes den 9 november 2022 då man uppskattade att lundensarna spenderat 250 000 kronor på cannabis, på en dag.

– Vi är en del av en narkotikamarknad.

Där tänker jag också, lundaspecifikt, att vi är många unga i den här kommunen som har pengar. Det är socioekonomiskt starka individer, som är en köpstark grupp, säger Emma Eriksson Olsson.

SKULLE DEN DAGEN vara representativ för resten av året, skulle det innebära 1,7 miljoner kronor i veckan och knappt 90 miljoner kronor varje år. Det är dock svårt att veta om den dagen är representativ för en ”normal dag” i kommunen.

I SVERIGE I stort finns det däremot beräkningar på knarkets omfattning. Enligt siffror som SVT tagit fram från polisen och Tullverket lägger svenskar 15 miljarder kronor på narkotika varje åt. Det är dubbelt så mycket som svenskarnas årliga snusinköp.

Emma Eriksson Olsson jobbar med bland annat naroktikafrågor inom Lunds kommun. Under de senaste åren har hon sett att droger blivit mer och mer lättillgängliga, men att användandet varit relativt oförändrat.

Lundagård nummer 8 2023 | 13

reportage LIKT SAMUEL SÄGER Filip att droger som kokain inte är särskilt populärt i hans kompisumgänge.

– Jag tror, i min krets, att man kanske ser ner lite på att ta festdroger som kokain och amfetamin.

MEN NU ÄR det slut på droger för Filip, han är redo att gå vidare. Nu blir det ett större fokus på framtiden och tydligare struktur i vardagen.

– Det kommer så mycket viktiga saker snart, som att söka jobb och lista ut vad man tycker är kul, förklarar Filip.

drogerna tar fokus från framtiden och att efterarbetet efter en tripp inte är värt droganvändningen. En tripp är den period man känner tydliga effekter av den drog man använder.

HAN MENAR ATT

FOTO PRIVAT Oriana Quaglietta Bernal har forskat på droganvändande och märkt av en tydlig koppling mellan moral och laglighet när det kommer till droger

– Om man säljer heroin, då tycker jag att man går över någon gräns, då har man verkligen tappat det, förklarar Samuel.

I dag är det slut med droger FILIP* HAR LIKT Samuel tagit psykedeliska droger vid festtillfällen och när han umgåtts med vänner, men har i dag valt att sluta.

MÖJLIGHETEN ATT TESTA droger presentera-

des för honom för första gången när han var 16 år gammal.

– Jag tror inte att det var så mycket av en anledning till att just det här tillfället skulle vara det första. Utan det var mer att någon hade med sig weed på en fest, säger Filip. ÄVEN FILIP HAR fått tag på droger genom olika appar och hemsidor eller så har det funnits i omgivningen.

HAN ANSER DOCK att det inte förekommer en betydande mängd droger bland studenterna. I stället menar han att det är mer koncentrerat till specifika platser och sociala umgängen.

– Jag tror att folk kanske röker på någon gång då och då, säger Filip.

14 | Lundagård nummer 8 2023

Rätt och fel baseras på lagstiftning ORIANA QUAGLIETTA BERNAL, vikarierande lektor vid Sociologiska institutionen har genomfört en studie om kvinnors relation till narkotika, vad det finns för stigma kring droganvändning och vad det är som lockar människor att själva börja använda droger.

användningen av droger medför två risker: att utveckla både fysiskt och psykiskt beroende. Dessutom poängterar hon att det kan vara svårt att hantera dessa beroenden.

– Ett annat stort riskområde som jag ser i mitt material är risken som det traditionsenliga samhället utgör, med stigmatisering, med fördomar, genom att stänga dörrar som annars hade varit öppna.

HON MENAR ATT

ORIANA QUAGLIETTA BERNAL menar att den allmäna moraliska inställningen till vad som är rätt och fel grundar sig i hur lagen ser ut.

”

Bara för att man lägger en skamfilt över det kommer folk inte att sluta.

– Det är mitt, och många deltagare i studiens, intryck att svenskar tror att moralitet kan reflekteras av det som står i lagen, så om något är bra så är det lagligt och om något är dåligt så är det olagligt.

– Vissa människor vill använda droger för att de vill bryta sig fri från det normala livet och kanske göra något mer spännande på helgerna. Andra deltagare i studien pratade i stället om droganvändning som ett sätt att uppfylla vissa förväntningar som de upplever i livet.

Droger som finansierar gängvåldet NARKOTIKAHANDELN KAN VARA en betydelsefull inkomstkälla för de kriminella gängen, skriver Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning i en rapport från 2022.

Mängden cannabis, kokain och amfetamin som beslagtagits av och Tullverket har under perioden 2020-2022 ökat jämfört med tidigare år.

FILIP HAR REFLEKTERAT över hur han själv bidrar till finansieringen av gängvåldet genom att köpa narkotika.

– När jag var mellan 16-20 år, när gängkriminaliteten inte var lika stor, så tänkte jag inte på det. Men sedan när jag kom hit till Lund och jag och min kompis köpte från en langare, så blev det lite mer personligt. Då reflekterade jag mer över det, säger Filip.

FILIP TROR ATT handeln av partydro-

ger bidrar till gängvåldet, men menar samtidigt att det alltid kommer att finnas personer som köper och använder droger.

– Bara för att man lägger en skamfilt över det kommer folk inte att sluta, det finns för mycket som importeras in till Sverige, menar Filip.

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE ÄVEN SAMUEL ÄR medveten om vad pengarna

i narkotikahandeln går till.

– Ett av problemen med min konsumtion och langning är att det går till den organiserade brottsligheten. Det kan man ändå anta, säger han.

ENLIGT HONOM ÄR det svårt att få tag på droger på annat vis om man inte reser till länder där det är lagligt att köpa vissa typer av narkotika.

DET ULTIMATA FÖR honom hade varit om han hade kunnat köpa så kallade ”fair-trade”-droger, där det inte heller finns någon mellanhand. I dag är det de kriminella gängen som agerar mellanhand och ansvarar för frakten.

Ett scenario som Samuel gärna skulle vilja ändra.

– Säg att heroin exempelvis skulle komma från Afghanistan där det planteras på ett kontrollerat sätt, där människorna som jobbar har en minimilön och har en sjukförsäkring, säger Samuel.

HAN FUNDERAR PÅ om legalisering av droger

kan lösa problematiken med narkotikahandelns finansiering av gängvåldet. Samtidigt förstår han svårigheterna det kan medföra.

– Legaliserar du cannabis så kommer alla hippies som jag och säger att du då också ska

legalisera LSD och svamp, för det är inte beroendeframkallande på samma sätt som kokain.

”Det är rysk roulette” EMMA ERIKSSON OLSSON, samordnare för Alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar (ANDTS) i Lunds kommun, medger att olika droger kan slå olika mot olika människor, men säger att narkotikabruk alltid är en risk, speciellt bland unga.

– Det är rysk roulette. Däremot så kan vi inte förneka att det finns ett rekreationellt bruk, att människor som går in i bruket använder under en period och att man sedan backar ut, säger hon.

– Ju tidigare i livet man börjar experimentera med narkotika desto större risk för att utveckla skadligt bruk eller beroende.

– Som sagt, ingen är vaccinerad mot att utveckla ett skadligt bruk.

EN AV DE absoluta kärnorna i Lunds studentliv är nationerna. Emma Eriksson Olsson berättar att kommunen, tillsammans med flera andra aktörer samarbetar för att skapa ett tryggt studentliv utan droger.

– Vi jobbar jättemycket gentemot nationerna, säger hon.

I ETT MEJL skriver Sara Forghani Eklund,

ordförande för nationernas samarbetsorgan Kuratorskollegiet (KK), bland annat att KK drivit narkotikafrågan tillsammans med flera andra organisationer. ”Bland annat sitter representanter från KK med i LBRÅ (Lunds brottsförebyggande råd), och Trygg krog – ett samarbete mellan kommunen, polisen, Lunds krögare och oss studentorganisationer med krogar för att skapa en tryggare krogmiljö i Lund”, skriver hon i ett mejl.

UTÖVER KK:S SAMARBETE med kommun, polis, Studenthälsan och andra aktörer har de också startat en egen kampanj där de har utvecklat en gemensam drogpolicy för alla nationer. ”År 2019 startade Kuratorskollegiet projektet ”Nationer mot narkotika” vilket med tiden blivit ett ständigt närvarande projekt som med olika satsningar försöker bidra till en tryggare studentstad med minskat narkotikabruk”, skriver Sara Forghani Eklund.

*Samuel och Filip heter egentligen någonting annat.

”Samuel” vet om att hans drogkonsumtion antagligen bidrar till gängkriminalitet, men är samtidigt osäker på om legalisering är lösningen på problemet.

FOTO ISAK AHO NYMAN

Lundagård nummer 8 2023 | 15

porträttet

”

Man behöver något att samlas kring här i december.

16 | Lundagård nummer 8 2023

LÄS FLER PORTRÄTT PÅ LUNDAGARD.SE

Med glöd för kalendrar Vilken är tidernas bästa julkalender och vilken har varit den största floppen? Julkalender-experten Caroline Cabot berättar om när SVT anklagades för att göra Kalle Anka-saga av julevangeliet, åren på 70-talet när julkalendern ansågs vara för politiskt och vilka julkalendrar du inte får missa.

TEXT SOLVEIG NYCANDER FOTO SARA BERNTSSON

Lundagård nummer 8 2023 | 17

porträttet itt

0T 6 19

e tur eli

uli nJ

1 196

te bå Jul

a

a mm

u dsg

ske

7 Te 196

Kalendern börjar sändas den 27:e november (första advent), men har ändå bara 24 avsnitt. I början av 60-talet införde staten en tv-fri kväll i veckan, av rädsla för att det ökade tv-tittandet gjorde att folk försakade sina hobbys och var mindre aktiva i föreningslivet.

PRECIS SOM SPOTIFY, skiftnyckeln och Kånken är tv-julkalendern en svensk uppfinning.

Traditionen startade i Sverige på 60-talet och har sedan spridit sig till de andra länderna i Norden, men inte längre än så.

– Kanske har det att göra med att det är så kallt och mörkt att man behöver något att samlas kring här i december, spekulerar Caroline Cabot.

CAROLINE CABOT ÄR frilansande journalist med inriktning på barnlitteratur och kultur. Hennes stora verk är boken Julkalendern genom tiderna, som går igenom och ger kuriosa om alla julkalendrar från starten 1960 fram till 2020. Fröet till boken såddes redan under Carolines studietid när hon var aktiv på Radio AF och producerade ett program som hette Nördarnas jul. Varje dag mellan 1 och 24 december sändes ett avsnitt som handlade om en julkalender – en julkalender om julkalendrar helt enkelt.

– Det var fantastiskt roligt. Fortfarande något av det roligaste som jag har hållit på med!

CAROLINE BERÄTTAR FLERA anekdoter från olika julkalenderinspelningar, till exempel att manuset till Mysteriet på Greveholm inte var färdigt när letandet efter inspelningsplats började. Det var först när manusförfattarna fick se att ett av tornen på Hjularöds slott var format som en raket som de kom på slutet.

ule

erk

9H 196

h s Jo

Kanalklyvningen, Sverige går från en till två tv-kanaler

k ver

n

nso

n

an

tor sS

t

de

0I 197

å nb

an gsl

reg

ter

ros

1B 197

ost Br och

er

en

öjd

ar

2B 197

h ni

Knappast en slump att just den här kalendern sändes bara ett år efter att färg-tv introducerats i Sverige.

Caroline tillägger att en genomgång av julkalenderhistoria också är ett utmärkt sätt att få en tv-historisk överblick.

1960 SÄNDES VÄRLDENS första julkalender, Tittliture. Varje avsnitt öppnades en adventslucka där det gömde sig en gåta, en rebus eller något annat knep och knåp. Under 60-talet ansåg man att julkalendern skulle utbilda barn. Året därpå handlade programmet till exempel om en båt som åkte runt i världen och hämtade hem ingredienser till det svenska julfirandet. Varje avsnitt bestod i princip av att en liten flicka satt i en studio och läste upp fakta om ett land.

1967 ÄR EN vändpunkt i julkalenderhistoria enligt Caroline, då sändes Teskedsgumman.

Här lämnade man alla pedagogiska ambitioner och satsade istället på ett högt underhållningsvärde. Samtidigt visade SVT:s tittarundersökning att det inte bara var en halv miljon barn som kollade på programmet, utan att även två miljoner vuxna skyndade hem från jobbet för att hinna titta.

UNDER 70-TALET BLEV julkalendrarna mindre sagoaktiga och började skildra vardagslivet.

Julkalendern Barn i Höjden från 1972 handlar om en familj med en ensamstående mamma som har svårt att betala hyran. Överst i huset

bor hyresvärden som hotar med att vräka alla hyresgästerna. Kalendern anklagades för att vara vänsterpropaganda och blev skottmål i den pågående debatten om hur politiskt tv fick vara. Många av julkalendrarna på 70-talet saknade jultema. 1975 sändes Långtradarchaufförens berättelser som utspelar sig i Jämtland under sommaren och gjordes med syftet att ”öka medmänskligheten och dämpa julhysterin”.

”

Folk tyckte antingen att den var jättetråkig eller alldeles för läskig.

UNDER 80-TALET KOM satellit-tv:n och i början av 90-talet fick Sverige tre tv-kanaler. Plötsligt fick julkalendern mycket mer konkurrens från andra program. Som svar blev julkalendrarna mer humoristiska och tokiga, och många kända komiker fick skriva manus. Sunes Jul och Mysteriet på Greveholm sändes båda på 90-talet.

2007 ÄR DEN senaste milstoplen i julkalenderns historia, enligt Caroline. Då sändes En riktig jul – en av de första gångerna som en tjej var ensam huvudrollsinnehavare i en julkalender.

Vilka är de mest klassiska julkalendrarna?

– Teskedsgumman och Trolltider känns mest hyllade för sin tid. Från min generation är det kanske Mysteriet på Greveholm och Sunes Jul som har satt sig.

Caroline Cabot visar upp sin bok Julkalendern genom tiderna.

Boken som gjorde henne till något av en profil inom julkalenderkretsar.

18 | Lundagård nummer 8 2023

CAROLINE TILLÄGGER ATT både Mysteriet på Greveholm och Sunes Jul har fått uppföljare, och att årets julkalender är en ny version av Trolltider. Dessutom har både Teskedsgumman och Trolltider sänts i repris. Detta var tiden långt före streaming, innan VHS:er och kassetter, när enda sättet att få se program igen var genom en tv-repris. SVT överöstes med brev från tittare som ville få se Trolltider och Teskedsgumman igen. Till slut gick man tittarna till mötes och återsände programmen.

ån

5L 197

au

h

arc

ad gtr

s ren ffö

6 197

le ätt ber

LÄS FLER PORTRÄTT PÅ LUNDAGARD.SE

ser

s)

pri

a mm sgu d ke Tes

re n(

u uli

8J 197

e tar kö s l s Ju

ol

5 Tr 8 19

r

e ltid

s) pri (re

Julkalendern börjar sändas första december istället för första advent.

Troligtvis i ett försök att minska det kristna fokuset under december.

Finns det någon julkalender som har floppat totalt?

– Det fanns en som hette Marias barn.

CAROLINE BERÄTTAR ATT många kristna hade

efterfrågat en julkalender som återberättade julevangeliet. Kalendern som skulle infria önskningarna, Marias barn, gjordes med tecknade stillbilder och voice-over. Historien slutade dock inte med att Jesus föddes, utan fortsatte berätta om hur Kung-Herodes lät mörda alla pojkbarn. Något som gestaltades med barnskrik och bilder på blod.

– Folk tyckte antingen att den var jättetråkig eller alldeles för läskig. Ingen blev nog så nöjd, konstaterar Caroline.

TROTS FIASKOT DROG sig inte SVT för att åter-

a

s ria

7M 198

rn Ba

ne

Su 91

19

l s ju

19

tp

ie ter

ys

M 96

e rev åG

lm

ho

En 07 0 2

ul

gj

ti rik

TV4 börjar sända och Sverige får tre tv-kanaler

igen hämta inspiration från julevangeliet. Bara fyra år senare, 1971, kom julkalendern Broster Broster, som handlade om en familj som var julgransförsäljare. I sista avsnittet födde mamman barn på en bensinmack under en lysande stjärna. Caroline beskriver kalendern som ”väldigt flummig” och berättar att familjen hela tiden gick in och ut ur olika fantasivärldar och att Hasse Alfredsson vid ett tillfälle kommer paddlandes på en jättestor lussekatt i en å. Reaktionerna lät inte vänta på sig: – ”Ni gör Kalle Anka-saga av julevangeliet!” sa vissa, medan folk som var progressiva tyckte den var bakåtsträvande och superkristen, berättar Caroline.

– Herkules Johnsons storverk, i alla fall om man vill ha lite historiekänsla.

KALENDERN SÄNDES 1969 och är skriven av Tage Danielsson. Den historiska kanalklyvningen (när SVT gick från en till två kanaler) är med, och dessutom är det den första julkalendern som sänds i färg, berättar Caroline.

– Och så är den väldigt fin. Den handlar om en pappa och en son som byter plats för att förstå varandra bättre.

Vilken är din favoritjulkalender?

– Trolltider! Men man måste ha tålamod om man ska se den, för den är väldigt långsam, speciellt om man är van vid snabbare klipp.

Finns det någon gömd pärla bland julkalendrarna som du vill tipsa lundastudenter om?

Unik försäkring för lärarstudenter: Studentförsäkring Leva

Inga andra studenter har något liknande Studentförsäkring Leva hjälper dig om du råkar ut för både små och stora olyckor.

Råkar du till exempel ut för ett olycksfall eller en sjukdom som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel, får du ersättning från försäkringen.

Besök vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.

lararforsakringar.se

0771 - 21 09 09

Lundagård nummer 8 2023 |

föreningen

När Lundapyrot skjuter sina fyrverkerier behöver varje del i processen kontrolleras och planeras noga. En fjärrkontroll används för att se till att allt sker i rätt ordning.

Nu tändas tusen fyrverkeripjäser I snart fyra decennier har Lundapyrot haft firande som uppdrag och explosivitet som signum. Mest kända är de för det traditionsenliga nyårsfyrverkeriet, då hundratals människor vallfärdar till Lundagård för att välkomna det nya året och se himlen stå i lågor.

TEXT HAMPUS ÅGREN FOTO JOHANNA NILSSON

EXPLOSIONER,

KRUTLADDNINGAR

OCH

fyrverkeribomber. Likaså polistillstånd, pengainsamlingar och mejl-listor. Ansvarsområdena är varierade för medlemmarna i Lundapyrot, Lunds mest explosiva studentförening, som sedan 1986 anordnat fyrverkerishower vid högtider och firanden i studentstaden med omnejd.

HANNA ARESKOUG, MEDLEM sedan 2020, menar att hon gick med i föreningen av en slump. Hennes fadder rekommenderade henne att söka och i dag är hon licensierad pyrotekniker. Hon är även sekreterare i styrelsen som organiserar föreningens verksamhet.

– Vi är sex personer i styrelsen som får in uppdragen och har hand om planeringen, berättar Hanna.

20 | Lundagård nummer 8 2023

VERKSAMHETSÅRET KRETSAR KRING nyårsfirandet, nollegasquer, bröllop och baler. Dessa evenemang anordnas av femton medlemmar som alla brinner för fyrverkerier på ett eller annat sätt.

NÄR FÖDDES INTRESSET för fyrverkerier?

– Jag minns fyrverkerierna från millennieskiftet, berättar Peter Hallstadius, senior medlem och utbildningsansvarig, och fortsätter: – Jag har alltid varit intresserad av fyrverkerier och älskat dem, så jag gick med i Pyrot direkt när jag kom till LTH. ÄVEN SVANTE WIKTORSSON minns fyrverkerierna från sin barndom och gick med när han började studera. Han är medlem sedan

2022 men kan inte kalla sig pyrotekniker riktigt än. Pyrotekniska föreningar är sedan 2016 reglerade från statligt håll och för att få skjuta fyrverkerier genomgår alla nya medlemmar en tvåårig utbildning som godkänts av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Svante ser fram emot dagen då han klarat utbildningen och tänker tillbaka på fyrverkerierna under sin nollning.

– Vi kom ut utan att veta vad som skulle hända. Och när fyrverkerierna kom upp var det bara wow!

EN FYRVERKERIPJÄS BESTÅR av ett fåtal enkla komponenter. Först en kastladdning som skjuter fyrverkeriet uppåt när den antänds. Väl i luften detoneras en krutladdning som spränger fyrverkeripjäsen i bitar.

LÄS OM FLER FÖRENINGAR PÅ LUNDAGARD.SE

En samling kulor innehållande krut, metallsalter och andra ingredienser kastas då ut i luften och skapar de färger och mönster man som publik ser på himlen. Lundapyrot beställer sina fyrverkerier från Göteborgs Fyrverkerifabrik och förvarar dem sedan i föreningens lager, på hemlig ort någonstans i Skåne.

INFÖR EN UPPSKJUTNING är det många aspekter som ska tas i beaktning. Kundens önskemål för föreställningen ska översättas till färger, mönster och ljud. Uppskjutningens dramaturgi byggs upp genom beslut om frekvens och intensitet på fyrverkerierna.

– Många uppskattar när det är lite utdraget. Vi jobbar mycket på att bygga upp spänningen, säger Hanna. Peter instämmer.

– Vi försöker kontinuerligt stegra intensiteten i fyrverkerierna och ibland kör vi en fejk-final. Det ska bli som en bergochdalbana med flera toppar.

INFÖR EN UPPSKJUTNING är förberedelserna många. Fyrverkeripjäserna kopplas samman i ett system av elektronik som i sin tur styrs av en fjärrkontroll. Ett knapptryck skjuter upp nästa fyrverkeri och timing är väsentligt. Föreställningen är minutiöst planerad och ingenting lämnas åt slumpen.

Vad brukar ni känna när ni ser upp på fyrverkerierna?

– Det är mycket adrenalin precis när man ska sätta i gång det och är man ansvarig är det inte alltid man uppskattar showen själv.

Men efteråt, när man tänker tillbaka på det, och hör publiken jubla, det är svårslaget, säger Peter.

– Det stora problemet var tungmetallerna men de har inte använts sedan millennieskiftet ungefär. Miljöpåverkan är förvånansvärt låg. Jag tycker fyrverkerier har ett sämre rykte än de förtjänar när det kommer till miljöpåverkan, sammanfattar Peter.

”

Folk springer fram hela vägen till staketet när vi sätter i gång.

FÖRENINGEN KAN INTE finansiera sina egna evenemang utan är beroende av betalande kunder. Teknologkåren betalar vanligtvis för nyårsfyrverkeriet som en del av sin nyårsbal. I flera år har fyrverkeriet ställts in då detta evenemang inte kunnat anordnas och 2021 genomförde Lundapyrot en crowdfunding-kampanj för att säkra finansieringen på annat håll. Stödet för kampanjen var stort och nyårsfyrverkeriet kunde genomföras.

Hanna och Peter nickar instämmande.

– Oavsett hur liten grej vi skjuter fyrverkerier för, så är det alltid så otroligt uppskattat.

Folk springer fram hela vägen till staketet när vi sätter i gång, säger Peter.

TEKNOLOGKÅRENS BAL ÄR återigen inställd och därför uteblir nyårsfyrverkeriet även i år. Vid frågan om firandet kommer att återupptas kommande år svarar Teknologkårens ordförande Fredric Ahrling med en skriftlig kommentar. ”Det nyårsfirande som Teknologkåren av tradition arrangerar är, precis som resten av studentlivet, helt beroende av engagerade som driver det. När intresset återuppstår återuppstår även firandet!”

DECEMBER BLIR DOCK inte utan fyrverkeri, för denna vinter har Lund ytterligare en anledning att fira. Den 18 december går universitetets första nobelprisfirande av stapeln i Kårhuset. Lundapyrot kommer att vara på plats för att markera händelsen med pompa och ståt och lundabornas blickar kommer återigen att vändas mot skyarna.

Hur känns stödet som folk visar för ert arbete?

– Det är jättehäftigt att det är så uppskattat, säger Svante.

EN VANLIG KRITIK av fyrverkerier är deras miljöpåverkan. Naturskyddsföreningen är en av de organisationer som belyser problemen med fyrverkerier och förespråkar minskad användning. På sin hemsida nämner de nedskräpning, negativ påverkan på djurliv och utsläpp av farliga kemikalier som stora problemområden.

MEDLEMMARNA SOM INTERVJUAS instämmer då problembilden målas upp, men nyanserar den. Luftföroreningarna som släpps ut är enligt dem naturliga ämnen som inte påverkar luftkvaliteten i mer än några timmar. De är även noga med att plocka upp alla rester från sina fyrverkerier och har en mejl-lista där hundägare eller andra intresserade får information om kommande uppskjutningar.

Lundapyrot-medlemmarna Svante Wiktorsson, Peter Hallstadius och Hanna Areskoug.

Lundagård nummer 8 2023 | 21

RESEARCH

Shedding light

on seasonal depression It’s no secret that winter is here. With it comes the cold, the dark and the blues. And for a significant proportion of students, particularly international ones, autumn brings a new fear: that of falling into seasonal depression. As night falls fast, we shed some light on the subject of ’SAD’.

TEXT NADIA HEBBAR ILLUSTRATION MANGI BENGTSSON

– Things that interest me during the rest of the year, don’t interest me at this time of year, says Sarah*.

FOR SARAH, AN international law student, Se-

SUN*, AN INTERNATIONAL master’s student, had the same experience. She quickly realised that her first winter in a Northern European country was going to be a tough one: – I noticed it in the middle of August. I just came back from Belgium and it was obvious that the daytime is shorter and shorter, she recalls.

FOR SUN, THE first few days of winter have 22 | Lundagård number 8 2023

”

It is, of course, highly dependent on the latitude where you live

– It is a type of depression that is associated with changes in seasonal variations, he says.

SIKSTRÖM EXPLAINS THAT SAD is likely triggered by variations in light exposure, particularly during late autumn when sunlight diminishes, impacting neurotransmitters like serotonin regulated by melatonin.

PHOTO ISAK AHO NYMAN

asonal Affective Disorder (SAD) means intense days between November and February, when she has to ’cope’ with a mood that sinks as quickly as the sun in the early afternoon.

– Weight loss, the blues... I’m not in good spirits. And as soon as it gets dark, I see everything in black. It’s like this every winter, even in France. But in Sweden, even the smallest things outside seem complicated, she adds.

taken her on an emotional rollercoaster, with the ’up’ quickly turning into the ’down’.

– Now, winter is here and I feel that I am very tired. I get no emotion, no energy and I stay more at home, she says.

SUN ALSO NOTES that many other students, including her classmates, suffer from the same problem.

– Everyone came and said that they were tired and just wanted to go home. The vibe is very different, she notes.

SVERKER SIKSTRÖM, CHAIRMAN of the Department of Mental Health, specialised in assessing mental health using artificial intelligence, brings an expert’s perspective to the subject of seasonal depression.

Sverker Sikström, researcher and lecturer at Lund University

READ MORE ABOUT RESEARCH AT LUNDAGARD.SE

– Exposing your skin to the sun also produces D vitamin, where lack of D vitamin may trigger depression, he explains.

THERE ARE A number of symptoms to highlight.

– Basically, the symptoms are similar but not identical to normal depressions, he notes.

SYMPTOMS INCLUDE FEELINGS of sadness, changes in eating patterns, passivity, and repetitive negative thoughts. However, Sverker Sikström also notes certain differences from classic depression: – In the autumn, it tends to make you eat more and it makes you less active.

BUT HOW CAN you really tell the difference between seasonal depression and a bout of the blues? Sverker Sikström suggests that if symptoms occur in late autumn and recur during the same period in subsequent years, it could indicate SAD. Changes are a contributing factor to depression in general.

SAD PEAKS IN late autumn, influenced by reduced sunlight.

– But it depends on the sun exposure.It’s also, of course, highly dependent on the latitude where you live. So particularly in northern Sweden, this is a much more important issue than perhaps [in France], Sikström explains.

THE IMPACT VARIES across individuals, ran-

ging from mild symptoms, often termed ‘autumn blues,’ to clinical depression. Sikström

emphasizes that mental health exists on a spectrum and can lead to severe outcomes, including suicide attempts.

”

I tell myself that summer will make me love all these things again RECOGNIZING THE SUBSTANTIAL impact of SAD, Sikström proposes various treatments.

While antidepressants are an option, specific therapies for SAD, such as light therapy, are recommended. He makes particular mention of light therapy. It involves exposure to powerful artificial lights, simulating natural sunlight.

SIKSTRÖM’S INSIGHTS UNDERLINE the significance of addressing SAD, given its substantial contribution to sick leaves related to poor mental health.

SUN AND SARAH ARE improving their situa-

tion by adopting these tips, but also by finding their own habits and rhythms of life.

– You have to bear in mind that this is just a passing phase. I tell myself that summer will make me love all these things again and that I should be grateful. Even though it gets dark very early, this time of year also allows us to enjoy certain activities, like skiing, says Sarah.

– I try to do some Chinese exercise, take some vitamin D and it’s pretty important to meet friends, by having a fika, for example.

There are a lot of activities held at the university and also in other organisations. I think that helps us to get in touch with new people and our old friends. It’s important to socialise! adds Sun. FOR THEM, THE first step towards improving their situation is to ’take the initiative for changes’.

BUT, IT IS often said that it is in the greatest darkness that we see the most light. Perhaps then, these dark days will brighten our minds over the year’s festivities.

*Sarah and Sun’s names have been changed to ensure anonymity.

If you or someone you know is struggling with depression or other mental health issues, there is help to be found.

•

Lund University’s Student health center can be reached through LU’s website or by phone at: +46 (0) 46-222 43 77.

•

The Swedish health service 1177 has both clinical expertise and can guide you to the right resources. Available at 1177.se or by phone at: +46 (0) 771 1177 00.

•

The emergency psychiatric clinic in Lund is located at Baravägen 1 and can be reached by phone at: +46 (0) 46 17 41 00.

Lundagård number 8 2023 | 23

KULTUR

Med pennan som svärd

”Där man bränner böcker, bränner man till slut även människor”, skrev den tyske poeten Heinrich Heine. För författaren Jude Dibia och journalisten Iryna Khalip har nyttjandet av det fria ordet medfört hot, våld, exil och fängelsedomar – ändå tvekar de inte att fatta pennan åter.

TEXT ERIK LINDBERG ILLUSTRATION KAJSA ROSANDER

– Jag minns i början av 2000-talet när en av våra utrikesministrar under ett FN-möte sade att det inte finns några homosexuella personer i Nigeria. Och jag tänkte bara… ”va?”, säger Jude Dibia.

– Det fick mig att börja ifrågasätta vem jag var. Men ännu värre var att jag inte kunde hitta någon litteratur som skildrade homosexuella nigerianers upplevelser.

JUDE DIBIA VÄXTE upp i Nigieria på åttiotalet.

2005 ger han ut sin första roman Att gå med sina skuggor.

– Jag ville skriva en berättelse som inte kändes som en predikan, utan en berättelse som gjorde det möjligt för folk att lägga sina fördomar åt sidan och bara läsa. Sedan be dem säga till mig om, när allt kommer omkring, de skulle hata den här personen bara för att han är gay.  ANTAR DEN nigerianska regeringen en ny

lag som gör homosexualitet straffbart. ”Brottet” kan rendera upp till 14 års fängelse. Jude Dibia blir en av regeringens första måltavlor och tvingas att lämna landet.

– Länge vägrade jag åka därifrån. Jag tänkte att Nigeria måste och kommer att bli bättre, det tror jag fortfarande, och jag tror att vi behöver bra människor hemma för att se till att saker och ting förändras. Vi kan inte alla bara sticka. Men till slut var det bara en omöjlig situation.

JUDE DIBIA ANLÄNDER till Malmö 2014 som en fristadgäst. Fristadsprogrammet är ett internationellt nätverk av städer som under två års tid erbjuder författare, journalister, musiker och konstnärer som förföljs i sitt hemland en tillflyktsort.

I DAG ÄR Jude Dibia projektlare för fristadsprogrammet i Malmö. Fristadsprogrammet gav Jude Dibia en möjlighet att fortsätta skriva. Något han hade svårt att göra under sitt första år i exil.

– Exilen tynger ner dig. Det är lätt att ge efter för traumat du får av att bli utkastad ur ditt hem. Jag har sett det hos en del av fristadsgästerna. De kan inte sluta tänka på allt de förlorat.

24 | Lundagård nummer 8 2023

***

IRYNA KHALIP ÄR reporter och redaktör vid

Minskbyrån på den oberoende ryska dagstidningen Novaya Gazeta. Hon befinner sig i Malmö för att delta i en paneldiskussion om hot mot pressfriheten.

IRYNA KHALIP BÖRJADE jobba som journalist i Sovjet i början av 1990-talet. Hon beskriver det som en journalistisk guldålder.

– På redaktionerna kunde man fortfarande höra folk som sa att ”ordet är starkare än kulan”. Det är bullshit. Kulan är starkare än ordet, säger Iryna Khalip.  SLOG BELARUS president Aleksandr Lu-

kasjenko ned hårt på de oberoende medierna i landet. Sedan dess har det inte varit tal om någon guldålder. Iryna Kahlip har hotats och misshandlats av den belarusiska polisen. Hon har också förlorat flera kollegor på Novaya Gazeta. Bland annat den ryska journalisten Anna Politkovskaja som sköts ihjäl utanför sitt hem i centrala Moskva hösten 2006.  DÖDADES  journalister, och 413 fängs-

lades, runt om i världen, enligt Reportrar utan gränser. Samtidigt införde 47 länder begränsningar av pressfriheten, enligt forskningsinstitutet V-Dem som mäter demokratiutveckling.

– Vi ser i många länder i Europa att det blir allt svårare att jobba som journalist. Det gäller även Sverige. Pressfriheten i Sverige är bra, men det finns skäl till oro inför vad som håller på att hända, säger Erik Larsson, ordförande för Reportrar utan gränser.

I FJOL FÖLL Sverige en placering – från plats tre till plats fyra – i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex.

TIDIGARE I ÅR publicerade Reportrar utan gränser en rapport som visade att exiljournalister i Sverige fortfarande attackeras, förföljs och hotas av de auktoritära regimer de försökt undfly.

– Det är uppenbart att svenska myndigheter inte gör tillräckligt för att skydda exiljournalister mot hot och hat. Det är jätteallvarligt, säger Erik Larsson.  STÄLLER IRYNA Khalips make Andrei

Sannikov upp i presidentvalet mot Aleksandr Lukasjenko.

– Vi förstod att det var lönlöst att försöka vinna. Rösterna räknades ju av Lukasjenkos anställda. Men kampanjen var ett sätt att träffa människor.

I SAMBAND MED en demonstration i december efter valet misshandlas Andrei Sannikov och Iryna Khalip av polis. På vägen till sjuk sjukhuset blir de arresterade. Andrei Sannikov döms till fem års fängelse. Iryna Khalip blir också fängslad och spärras in i källaren i ett gammalt KGB-fängKGB-fäng else. I maj flyttas hon till husar husarrest med sin treåriga son. Hu Husarresten varar i två år.

Hur klarar du fortfarande av att jobba som journalist efter allt som har hänt?

– Det är en dålig vana, svarar Iryna Khalip först skämtskämt samt, innan hon anlägger än mer allvarsam min.

– Det handlar till viss del om omvärdighet, men under våra om ständigheter är det också en fråga om aktivism.

Den belarusiska journalisten Iryna Khalip har blivit förföljd och misshandlad av regimen för sina texter.

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE FÖR ATT ORKA hämtar Iryna Khalip bränsle hos humorn.

– Det finns tillfällen då jag bara vill gråta, lämna allt, dunka huvudet i väggen och dö, men då försöker jag alltid hitta ett skämt, säger Iryna Khalip.

– Jag har aldrig skrattat så mycket som jag gjorde när jag satt i fängelse. Fängelsechefen brukade undra hur det var möjligt att vi kunde skratta dygnet runt i våra celler, med hot om straffläger hängandes över våra huvuden. Men vi stöttade varandra. Att skratta var det enda vi kunde göra.

”

Det är därför vi är så farliga för diktatorerna.

NUMERA LEVER OCH arbetar Iryna Khalip i exil, men hon är besluten att återvända hem till sin lägenhet på trettonde våningen i Minsk. Det bästa hon vet är att sitta där och dricka vin i solnedgången.

IRYNA KHALIP PÅPEKAR att det finns ljusglimtar att ta fasta vid.

– Även om situationen i Ryssland och Belarus ser mörk ut, får vi inte glömma att vi har fått en ny mäktig allierad i kampen mot Putin och Lukasjenko: Alzheimers.

*** ”DÄR MAN BRÄNNER böcker, bränner man till slut även människor”, diktade den tyske poeten Heinrich Heine redan 1821. Jude Dibia instämmer helhjärtat.

– Varför ger de sig alltid på konstnärerna, författarna, poeterna, journalisterna och musikerna först? Jag tror att det är för att vi kan knyta an till en bredare samling människor, säger Jude Dibia.

– När jag tittar på vilka journalister och författare det är som blir utsatta och förföljda så ser jag att det alltid är människor som kan ta komplexa fenomen och idéer och bryta ner dem på ett sätt som skapar empati hos läsaren. Det är mycket svårare att bränna någon som du känner empati för. Det är därför vi är så farliga för diktatorerna ute i världen.

The past month:

Body, mind and soul Acknowledging that her scathing view of recent events might be a reflection of the doom and gloom weather, Lundagård’s student life columnist Philippa Scholz takes a look at stand-out moments from November.

Tittilating Tactics- The Kim Kardashian Nipple Bra Media titan Kim Kardashian struck again this month with the launch of her new Skims clothing line release – the ‘Nipple Push Up Bra’. With humour so dry I was gagging, Kim K presents the product in a satirical video about how she believes everyone can help solve issues surrounding climate change. Her contribution? A bra with faux nipples. That way, no matter how hot it gets, your nipples can always be on show. Unsurprisingly, the video quickly divided public opinion. I understand those who found the video a direct assault on those who are risking arrest and their lives to prevent climate catastrophe.

However, I think it is more useful to take a step back and think about where our energy is better placed. Sure, we can write carefully worded Instagram and X posts with stats on the consequences of using synthetic fibres in her product, or go after her celebrity lifestyle.

But will this really change anything? For now, I choose to target the systemic issues instead.

Sinister Sugar On the 18th of November, train travel between Eslöv and Lund screeched to a halt after an explosion occurred at a sugar mill.

No one was harmed beyond the rise in blood pressure of passengers who were majorly delayed. Luckily, I was not at all impacted, but I was left smirking at how shocked my friends were that sugar could potentially be so dangerous. Like Johnny Depp’s creepy portrayal of Willy Wonka teaching children that not all good things in life come free, my ‘snowflake’ brain wanted to list out all the ways in which sugar is always scary. However, as I didn’t want to spend the holiday season alone, at the time I held my tongue. In case you hadn’t thought about it though, here is what I would have pointed out. Firstly, chocolate is in many cases produced by slave labour, often by children sold to traffickers. Then there is

the fact that most candy is made from animal remains cunningly labelled ‘gelatine’. To top it off, these sweet treats are designed to chemically alter your brain chemistry, making them addictive and a major threat to health.

I’m a buzz kill, I know. And if I am being honest, I still love a good lördagsgodis bag as much as the next. What we can do is learn and buy better. That way, I hope, our candy will taste just that much sweeter!

Hunger Games 2.0 As a pre-teen obsessed with the Hunger Games books and anything else dystopian, I had to give the new prequel film The Hunger Games: The Ballad of Songbirds and Snakes a chance. Rated suitable from age 15, I was curious to see if the film would be geared towards my early Gen Z cohort or if it would capture current teens also. Leaving the cinema a ridiculous two and a half hours later, my head was as full as my bladder. My suspicions were right that the audience would be full of a bunch of 20-somethings, but what I hadn’t expected were the multiple layers to the story and how much I would enjoy them. Of course, the concept of children fighting each other to death to symbolically remind civilisation of past wars and disseminate fear remains as horrific as ever. However, watching how individuals change and adapt to extreme pressure under brutal circumstances hits differently with the current geopolitical situation. The Hunger Games franchise of course is nothing akin to the reality of current ongoing wars, but it does create empathy for individuals we could easily describe as ‘evil’ or ‘good’. Like all good art, it portrays the complexity behind feelings, decisions and actions. I certainly left the cinema with a reminder that with a bit of empathy and understanding, what previously seemed black and white becomes technicoloured.

Lundagård nummer 8 2023 | 25

KULTURKRITIK

Febrig LA-dröm snubblar på målsnöret

Skönlitteratur Demon Time Kristoffer Viita Volante 2023-10-25

DET ÄR SOM att jag smygläser en harlequinroman när jag slår mig ner med Kristoffer Viitas nya roman Demon Time. Jag läser den på tåget och ser jag till att hålla texten nära kroppen, jag blir generad av att läsa om fitta och SS-porr.

I ROMANEN MÖTER vi Alexander - frilansfotografen från Norrbotten som har bytt ut den tradiga tillvaron i Stockholm mot en flashigare i Los Angeles. I den laglösa staden träffar han Nancy. De inleder en relation som snart blir mer och mer affärsmässig.

Nancy står modell medan Alexander fotar, sköter deras OnlyFans-konto och chattar med äldre män.

DEMON TIME HAR ställts mot de senaste årens ”tinder- och ghostingromaner” sedan

den kom ut, men jag har svårt att föreställa mig att den på samma sätt som exempelvis Amanda Romares Halva Malmö består av killar som dumpat mig skulle kunna bli den enda boken någon har hemma. Den arbetar inte med igenkänningshumor eller gemensamma upplevelser. Den arbetar med sagoelement.

Alexander lever ut sin pojkdröm långt hemifrån och berättar raljerande om Sverige.

I SITT NYA liv på andra sidan havet får han ge sin flickvän ecstasy så hon orkar dansa ett par timmar längre på strippklubben ”Panteras Pussy Palace”. Klubben har inget alkoholtillstånd men drar till sig besökare genom att tillåta ”full nude”. Han röker cigarrer i fina villor efter att ha utrustat Nancy med en elpistol och skjutsat henne till ett jobb.

TEXTEN RÖR SIG genom den riviga pojkdrömmen fylld till bredden med sex, droger och vapen, men blir raka motsatsen till något självutlämnande och självbiografiskt.

Det finns trots detta en svårplacerad stäm-

FOTO SCARLETT KAPELLA

I Demon Time leder Kristoffer Viita läsaren genom ett Los Angeles fyllt av sexköp, droger och neonfärgade plastvapen, men finns det något bortom den chockerande ytan? Hedda Älveby läser en debutroman som inte helt levererar vad den lovar.

TEXT HEDDA ÄLVEBY

ning av mandomsprov efter alla raljerande sidospår om dumma flickvänner och det tråkiga Stockholm.

DEMON TIME HADE kunnat bli, och verkar vilja vara, en berättelse om kärleken i krisen, den fina gränsen mellan att tjäna pengar på att frivilligt objektifieras och att bli utnyttjad samt om ett härjat Amerika. Istället försvinner allt detta under tripprapporter och erotiska äventyr. En eggande trekant på ett sjaskigt motell här och en sista uppgörelse i Beverly Hills med ett limegrönt plastvapen där. Innan jag kommer över min genans har jag lite omtumlad nått sista sidan.

Kollage-poesi med samtidsbotten Den åländska poeten Mikaela Nyman skriver om en tillvaro som slits itu av krig, naturkatastrofer och ökade levnadskostnader. Dante Löfmarck läser en diktsamling som genom att bryta upp det ofattbara inte bara gör det begripligt, utan direkt vackert.

TEXT DANTE LÖFMARCK Poesi

För att ta sig ur en rivström måste man röra sig i sidled Mikaela Nyman Ellips 2023-08-24 RYSSLANDS ANFALLSKRIG MOT Ukraina, coronapandemin och en klimatkatastrof som ständigt gör sig påmind i såväl det lilla som det stora. De senaste fyra åren har varit tumultartade och de stadiga punkterna få och långt emellan.

DENNA TID ÄR skådeplatsen för den åländska poeten Mikaela Nymans diktsvit. De teman Nymans bok kretsar kring är inte bundna till en fast punkt. Nyman speglar det genom diktjagets ständiga rörelse mellan städer, platser och kontinenter. Diktjaget far från en

26 | Lundagård nummer 8 2023

versrad till en annan från det lilla livet i Nya Zeeland till krigets hänsynslösa våld. Därefter far diktjaget vidare ut i en natur som går på knä. Även om det inte alltid för oss framgår så hänger allt samman. Priset som stiger i matbutiken, lemlästade barnkroppar i Ukraina och polarisen som smälter.

DIKTSVITEN BESTÅR AV snabba associationer, citat och brutna meningar. Språket går från att vara rättframt och tydligt till att vara rikt på bilder och metaforer. ”Nu har högerextremister lagt rabarber på gymnastik”, ”tidsandan är en hjälte med polemisk begåvning” och ett citat ur den antika medicinska skriften Corpus Hippocraticum. Allt detta bildar ett brokigt kollage av samtiden. Genom att skriva fragmentariskt visar Nyman sambanden i en tid där allt lätt upplevs som osammanhängande.

one another or die”. Så avslutar W. H Auden dikten ”September 1 1939”. Auden insåg senare att det tekniskt sett var fel, vi dör ju oavsett. Slutversen reviderade han då till: ”We must love one another and die”. Mikaela Nymans bok för mina tankar till Audens revidering. Diktsviten igenom dyker relationer människor emellan upp som korta ljusglimtar. Kärleken stoppar inga krig, inte heller står den mellan oss och naturens rättmätiga ilska. Men det gör den enbart viktigare.

”WE MUST LOVE

MIKAELA NYMAN HAR skrivit en av det svenskspråkiga poesiårets starkaste böcker.

I en värld där allt upplevs som förvirrande och ogripbart öppnar Nymans poesi inte enbart ens ögon för det hemska. Den låter oss även se det vackra och mystiska.

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

Det som lyser upp vår vinter ILLUSTRATION ELLEN GEMBACK

När vintern lägger sig över landet är det lätt att tappa hoppet om en ljusare och varmare tid. Men visst finns det ändå saker som gör kylan och mörkret uthärdligt? Lundagårds kulturredaktion har valt ut sina vinterfavoriter.

SOUP SEASON

SPEL, SPEL, SPEL!

CHIC VINTERMÖSSA

Vi har officiellt gått in i soppans tid, och tacka gudarna för det! Det finns inget som inte blir bättre av lite soppa. Trött och frusen? Laga en mustig soppa. Är livet ett svart hål av ångest? Laga en mustig soppa! Mitt bästa tips: Fyll en termos och ge dig ut på skogspromenad, känn kylan mot kinderna och låt soppan göra dig varm och go på insidan.

Mörkt och ruggigt ute? Spelkväll inne! Det kanske känns uttjatat men ibland är en spelkväll precis vad du behöver. Stram budget?

Köp en kortlek och spela skitgubbe. Är pengar inga problem? Ta dig till närmaste spelaffär och välj ett spel som verkar kul. Varför inte fejka ett strömavbrott? Släck alla lampor, tänd lite ljus och spela hela natten lång!

Temperaturen sjunker, jeansjackorna plockas bort och vinterkläderna fram. Äntligen är det pälsmössans tur i rampljuset. För att inte tala om farfarsrocken. Eller halsdukarna i grälla färger. En balaklava i tonerna av rött och rosa kanske? Vintermodet presenterar oändliga möjligheter: vem vill du vara i år?

CHOCKA KROPPEN!

GLITTRA PÅ FÖRFESTEN

NOSTALGIFILMER

Köpenhamn lyser på andra sidan sundet. Det ryker om min kropp, jag tar ett djupt andetag och sänker mig ner i Öresunds nästan nollgradiga vatten. Sen får jag springa in i den varma bastun. Med pumpande hjärta känner jag mig mer levande än någonsin. Hett tips (bokstavligen) är att börja kallbada för att chocka kroppen ur vinterdvalan vi så lätt sjunker in i.

Det är lätt att bara göra enkla saker på föret när det är kallt och grått.

Testa i stället att göra tvärt om! Köp bubbel och fixa dig en fredag med din kompis! Sätt på er glittriga kläder, skriksjung i köket, korka upp en flaska till och helt plötsligt måste ni springa för att hinna innan förköp stänger. Ni dansar lyckliga hela natten lång och december blir under en kväll lite mindre mörk.

Love, Actually, Harry Potter, Bridget Jones Dagbok, Sagan om Ringen,, allt av Disney och Pixar innan 2010. Det osar nostalgi och är exakt lagom mental ansträngning veckorna inn-an jul. Du vet vad som kommer hända och kan nästan slumra till under filmens gång. Ses med fördel i soffan, invirad i ett täcke och med ett glas julmust på soffbordet.

ALICE NYBERG

THEA SANDIN

DRÖMMEN OM VÅREN

NEDRÄKNINGEN

VÄLKOMMEN HETTA

Flikarna på min dator är ungefär dessa: Hemnet, Airbnb och Flixbus. Inbäddad i försvårande faktorer närs fantasin om det som finns på andra sidan om dem. Hejdlöst drömmer jag om våren: resorna jag ska göra, platserna jag ska bo på.

Ska jag starta ett kollektiv? Flytta till Rom? Distansen i tid och rum skonar fantasin från allt ansvar, och jag älskar det.

Jag hyser kronisk avsky mot att tiden går, men i december blir det lite mer uthärdligt. I stället för att hasta förbi, såsom övriga månader gör, har varje dag i årets sista nämligen en särskild tyngd. En lucka, ett avsnitt, ett ljus. Tiden upphör att vara en ändlös uppräkning, och blir till något betydligt mindre deprimerande: en ändlig, ivrig nedräkning.

Stark mat smakar särskilt bra på vintern, så är det bara. Inte ens en varm dusch slår chili i fråga om uppvärmningsförmåga. Njutningen korrelerar alltså negativt med temperaturen, och en varm ramen smakar därför aldrig så bra som efter en lång dags pulsande på snöbelagda gator. Fengssons och Mui Gong är heta tips i dubbel bemärkelse!

EMMY ODESKOG Lundagård nummer 8 2023 | 27

Lunds universitets studentkårer Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO ISAK AHO NYMAN

Akademisk frihet ur ett studentperspektiv Frågan om akademisk frihet är i dag omdebatterad. Det diskuteras ofta hur, eller om, den akademiska friheten är hotad, hur det kan lösas och vem som egentligen är ansvarig för den.

Det blir tydligt i diskussionen att det inte finns samsyn i frågan om vad akademisk frihet är, och vem eller vad som påverkas när den akademiska friheten inte respekteras. Det de flesta kan enas om är dock vikten av akademisk frihet och lärosätenas autonomi. Något som mer sällan diskuteras är vikten av akademisk frihet för studenter, och hur det påverkar utbildningen och studenter när den inskränks.

ÄVEN NÄR FORSKNINGENS förutsättningar påverkas av politiska förändringar kan det påverka

ÄVEN PÅVERKAN PÅ hur universitetet utformar system för att fatta beslut kan influera studenternas möjlighet att påverka sin utbildning. För att ett starkt studentinflytande ska värnas krävs förståelse för vikten av studenters perspektiv på sin egen utbildning, en förståelse som ska finnas inom universitet.

LUS ANSER DÄRFÖR att det är viktigt att komma ihåg att frågan om akademisk frihet är lika relevant för studenterna som för forskare och lärare. Att utbildningen utformas ur ett långsiktig perspektiv med fokus på kvalitet, att forskningens frihet värnas och främjas och att universitetet får behålla rätten att utforma arbetssätt som möjliggör för ett starkt studentperspektiv är centralt för såväl utbildningens kvalitet som studenternas rätt till påverkan.

ANNE L’HUILLIER HAS undoubtedly become a household name in Lund. The esteemed researcher who gave Lund University its first Nobel Prize. Beyond the accolades, she delivered a lesson on the essence of being a researcher and professor—finding the balance between research and teaching. She showed that you can excel in research while still nurturing the next generation with the knowledge you’ve gained.

THE SIGNIFICANCE OF her dedication to students was not only evident in the viral story of her finding out she had won the Nobel Prize but also during the celebratory event organised by Lund University, an occasion we were fortunate to attend. L’Huillier expressed her confusion at academics who solely prioritise research over teaching, emphasising the pivotal role of teaching in the comprehensive responsibilities of a professor and researcher. We echo her sentiments, believing that professors who invest in teaching significantly impact students and are crucial to the university.

THIS PRIZE ISN’T just a win for Lund University and L’Huillier; it’s a victory for students and the value of professors who prioritise teaching. They are the mentors students truly learn from and need. From a student’s perspective, it’s a reminder to those fixated on research that success is possible while balancing both research and teaching—a nod to the enduring importance of both in academia. So the lesson to all professors?

It is possible to do impressive research while simultaneously teaching and still win Nobel prizes.

FOTO LISA HOLM

DET FINNS MÅNGA exempel på hur politisk påverkan av den högre utbildningen drabbar studenterna. Flertalet snabbt genomförda förändringar i utbildningarnas utformningar kan påverka kvaliteten i utbildningen negativt, eftersom det inte skapar möjlighet för långsiktighet i planering och utveckling av utbildningen.

Exempel på det är de många reformer som genomförts i lärarutbildningen, och de aviserade ändringarna i socionomprogrammet. Självfallet behöver framtidens utbildningar möta samhällets behov, men LUS anser att det behöver finnas ett långsiktigt strategiskt förhållningssätt och ett samarbete med lärosätena och studenterna.

studenterna. När forskningsmedel dras in, eller utökas, till specifika områden, kommer det också påverka vilken utbildning som kan ges eftersom en förutsättning för en högkvalitativ utbildning är en stark forskningsanknytning.

A Nobel Lesson for Professors

LUS kramar: Ett studentperspektiv på frågan om akademisk frihet LUS sparkar: En onyanserad debatt om akademisk frihet LINNEA LANDEGREN, ORDFÖRANDE LUS ANTON SILVERBERN, VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

28 | Lundagård nummer 8 2023

SIMON ANDERBERG PRESIDENT, LUNDAEKONOMERNA

D E T TA Ä R E N I C K E - R E D A K T I O N E L L S I D A F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T

Det nya året närmar sig med stormsteg. För några är det kanske dags att summera, njuta av framgångar och reflektera över motgångar.

För andra är det tillfälle att göra förändringar, välja om eller byta bana. Nytt år, nytt liv, nytt hår, liksom.

Universitetsledningen har snart suttit halva sin mandatperiod. Tre år går fort och rektor Erik har bestämt sig för att justera innehållet i vicerektorernas uppdrag. Jag kommer att fortsätta jobba med frågor som rör etik, akademisk frihet, arbetsmiljö, jämställdhet och lika villkor men jag kommer också att få ett särskilt ansvar för studentlivsfrågor. Det är första gången som studentlivet synliggörs i universitetsledningens fokusområden på ett så tydligt vis. Nu är ju studentlivsfrågor ett brett fält och givetvis kommer det att vara svårt att täcka in alla aspekter. Jag vet att jag kommer att jobba en hel del med studenthälsa, studiemiljö och studentinflytande

och min ambition är att öka samverkan med studentlivet i stort för att identifiera gemensamma och viktiga områden att arbeta med.

Lund har ett fantastiskt och mångfacetterat studentliv. Det ska vi verkligen vara rädda om.

Under våren tänker jag besöka så många platser i studentlivet som möjligt. Jag har egentligen redan börjat. Förra veckan utmanade jag mig själv och lagade mat på Helsingkrona nation. Eller, lagade mat är väl kanske att ta i. Jag hackade lök med slö kniv (blev inte så finhackat), gjorde smördegsknyten (inte alls välformade) och la upp mat på tallrikar (ibland med elegant och ibland med nästintill fasansfullt

resultat). Det var i alla fall riktigt kul och en av de bästa kvällarna på länge.

Jag är imponerad över hur effektivt och professionellt man arbetade och jag kände mig verkligen välkommen i

FOT O: KE N N E T R U ON A

Större fokus på studentlivsfrågor

all min bortkommenhet. Nästa vecka gör jag samma sak på Malmö nation och det ser jag mycket fram emot. Är det någon som vill att jag hälsar på? Hör av er så bokar vi in en tid.

Men först ska vi förhoppningsvis få några dagar ledig i jul. Det är vi värda.

God jul och gott nytt år. Ta hand om er.

Jimmie Kristensson Vicerektor med ansvar för kurage och karaktär

Christmas timelines Christmas time is almost here – a time for reflection and meeting family and friends. A haven of familiarity and good cheer in these uncertain times.

Certainly, 2023 was a year in which external factors directly affected the University, bringing new challenges including budget cutbacks and issues affecting international collaborations.

In an increasingly unpredictable world, the University has become more adept at adapting to changing conditions. The Platform for Strategic Work, introduced in 2023, is just one example. It has given us

WWW.LU.SE

guidelines to act in new ways to accelerate development and maintain our competitiveness.

Whatever changes lie ahead, I am confident that the University has the ability to continue to innovate and develop in accordance with our vision to understand, explain and improve our world and the human condition.

But while current challenges demand attention, the work of the University goes on, much of it progressing on long timelines – not least the multitude of research timelines that are unfolding across the University.

One such timeline, stretching back decades, culminated in the highlight of the year – the

awarding of the Nobel Prize in Physics to Anne l'Huillier. This momentous achievement is the result of years of commitment and perseverance. It illustrates in many ways how the long-term approach of the University can pave the way for breakthroughs: the importance of basic research, the benefits of international collaboration, and strategic investment in talented researchers, innovative equipment and infrastructure.

I am looking forward to seeing how we can get even better at seizing future opportunities in 2024, as well as the exciting outcomes of long-term research made possible by far-sighted past decisions.

I wish you all a very merry Christmas and a happy New Year!

Erik Renström Vice-Chancellor

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

FOT O: DA OU D A B I S M A I L PÅ U N S P LA S H . C OM

Maxa din studieteknik i en digital värld Ska du ha ett grupparbete på distans, skriva en tenta i Inspera eller läsa trehundra sidor kurslitteratur på datorn?

På campusonline.lu.se hittar du praktiska studieteknik-tips.

F O T O : JO HAN B ÄVM AN

F O T O : B AP T I S T E M E R E L PÅ UNS P LAS H

Läs mer på campusonline.lu.se

Praktik i Europa?

Går det att festa smart?

Ja, det är möjligt! För att lära dig mer om hur det går till kan du boka en första informationstid hos Studenthälsan: www.lu.se/kontaktstudenthalsan

Du kan också testa dina alkoholvanor och få personligt anpassade råd med konkreta tips och verktyg. Skanna QR-koden för att komma direkt till Studenthälsans anonyma test.

Via @lund_university_abroad på Instagram kan du se vad lundastudenter har för sig medan de är utomlands. Tveka inte att ställa frågor direkt till dem!

Följ @lund_university_abroad på Instagram.

WWW.LU.SE

FO T O: I V E T T E N O G U E S

Följ lundastudenter ute i världen och få inspiration

Då kan du ansöka om Erasmus+ praktikstipendium Genom att göra praktik utomlands skaffar du dig erfarenheter som ger din examen en unik profil. Hitta en praktikorganisation någonstans i Europa och gör sedan din ansökan om Erasmus+ praktikstipendium senast en månad innan du ska åka. Ansökningar tas emot löpande under terminstid.

Läs mer om Erasmus+praktikstipendiet och ansökningsperioder på www.lu.se/praktikutomlands

HEJ STUDENT FOTO NEO WIKMAN

Mjauuu mjauuu…

HEJ STUDENT! JACOB ÖREBERG

Ålder: 22 Från: Malmö Pluggar: Biomedicin

Har du någon dold talang?

– Jag skulle anse mig vara en av Sveriges absolut bästa på knopar.

Var föddes detta intresse och hur ofta knopar du?

– Från scouterna, som jag är väl engagerad i. Jag har fortsatt sedan unga dagar och blivit väldigt duktig, vissa skulle säga besatt. Jag har alltid med mig ett knoprep.

Vilken är den sämsta julklapp du någonsin fått?

– Jag har en tvillingbror och vi skulle ge varandra presenter för första gången. Jag gav honom en konfettipistol och han gav mig en larv-sak som man kunde göra trix med. Den var inte alls särskilt rolig. Vi hade en budget och jag tog på highend av budgeten medan han tog på low-end.

Slutligen, fuck-marry-kill med tomten, Benjamin Syrsa och Kalle Anka.

– Marry tomten, det är risgrynsgröt och det är presenter.

Han känns ju väldigt trevlig. Som svensk har man nästan en patriotisk kärlek till Kalle Anka på grund av julafton. Så jag skulle väl fuck Kalle Anka och tyvärr ha ihjäl syrsan.

Så ligga med Kalle Anka av patriotism?

– Ja precis. Just doing my part.

Vill berätta om lustigkurre på bal, men inte bli utpekad för förtal Men så mycket Morris säga kan, att framfusig, det va’ han Och vad är väl ett val i slottet?

Kanske kan det för något nytt bli startskottet Inga plussare på Aftonen nu, får ej se de stora i intervju Hur lösa bristerna på hjärtesak?

En lösning är ju Borgens tak Pampar dåliga på att plocka bort, meddelar städare i sin rapport Och Tavlan, var tog den vägen?

Någon arg bakom, säger hörsägen…

Så – Gott nytt och God jul till er som firar, Morris hänger med även nästa år för er som slirar…

Morrhoppan

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

Lundagård nummer 8 2023 | 31

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring via Ladok Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

KORSORD US- EXPLOCH SION

INLEDS MED ADVENT

Bokstäverna i de gröna rutorna bildar ett tävlingsord.

Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse och en bok från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 15 januari.

ÄGGFORM ISOLERAD

PYNTAS VID JUL

PÅ SÅ...

SETT VÄRLDEN

ÄR GYMNAST

STENHÖG

FÅGEL

URAN

KAN VA TAMA

I BRASA SNURRIG FÖRTECKNING ÖVER TID

FRÅN UGN EN BIL TRANSPORT

PÅ SKÅNSKT JULBORD

BARRIG BUSKE FORMA MED VERKTYG

BOSKAP TA EMOT PRESENTER

INTE UTANPÅ Av: Sofie Meurling

BRÅK

Sökes: ägg & spermier Ge någon det finaste du har och hjälp ofrivilligt barnlösa att förverkliga sin dröm om att bli förälder – bli donator! livioeggbank.se | liviospermbank.se | 076-941 74 00