Dags för fest

SVERIGES ÄLDSTA STUDENTTIDNING GRUNDAD 1920 - NR 3 2024

KOKAIN PÅ NIO

NATIONER

s. 10–11

ÄR STUDENTLIVET

TILLGÄNGLIGT?

s. 12–15

STOR GUIDE

TILL VALBORG

s. 20–21

”Klart du ska sommarjobba inom hälsa, vård och omsorg!”

Är du vårdutbildad? Läser till ett vårdyrke eller socionom?

Eller är du “bara” extra bra på att ta hand om människor?

Malmö stad söker vikarierande:

 Vårdbiträden, undersköterskor och avancerade undersköterskor

 Arbetsterapeuter och fysioterapeuter

 Biståndshandläggare

 Timanställda sjuksköterskor

 Hemtjänstkoordinatorer

 Kockar och köksbiträden

Du får ett utvecklande jobb, värdefulla yrkeserfarenheter och chans till fast arbete!

Har läst fyra eller fem terminer på din utbildning kan du söka våra legitimerade vårdyrken och till biståndshandläggare.

Hälsa,

vård & omsorg – när varje dag är viktigast!

Sök våra viktigaste jobb: malmo.se/ jobbivård omsorg

När ska nationerna svara?

”Lundagård har sökt nationerna, som har valt att inte kommentera.”

Som journalist förväntar man sig att de personer man kontaktar ständigt ska vara tillgängliga, redo för långa intervjuer och beredda att ge tips om kommande evenemang. Detta är av förklarliga skäl orimligt. Att däremot aldrig svara –det är inte heller rimligt.

Nationerna i Lund är ett av Lundagårds viktigaste bevakningsområden. Det kan handla om allt från evenemang till personporträtt och djupgående granskningar. Men när vi försöker nå nationerna i dessa sammanhang får vi inget svar. I bästa fall kan vi ändå skriva en artikel och lägga till:

”Lundagård har sökt nationerna, som har valt att inte kommentera.”

I värsta fall blir det ingen artikel alls.

FÖR ATT SÄTTA situationen i kontext kan vi kolla på texterna i detta nummer.

Vår reporter Jonathan Fagerholm kontaktade sju nationer i samband med en artikel om bristande miljöarbete (sida 8-9). Resultatet efter några dagar? Noll svar.

I Hannes Eriksson Ahlströms reportage om

tillgänglighet i Studentlivet (sida 12-15) skickades ett massmejl till samtliga nationer. Mer än en vecka in hade ingen svarat.

Efter påminnelser ck Hannes till slut fyra svar. Två av dem var ”inga kommentarer”.

Flest svar ck grävredaktionen, som med hjälp av specialgjorda våtservetter upptäckte spår av kokain på nio av tretton nationer (sida 10-11). Av de nio nationer som ck ett positivt resultat svarade sex.

Även nationernas (utom Smålands) samarbetsorgan Kuratorskollegiet, som pro lerar sig med satsningen Nationer mot narkotika, har besvarat resultatet av granskningen. I det fallet tog det över en vecka att få till en intervju.

ETT ANNAT PROBLEM är att telefonsamtal ofta möts av mejlsvar. I artiklarna ovan har vi efterfrågat just mejlsvar, men i de allra esta fall försöker vi möta upp personer face-to-face eller göra intervjuer över telefon. Detta för att i största möjliga mån få till ett samtal, snarare än att få tillbaka en punktlista med uppradade svar.

Att kunna ställa motfrågor är ofta det som skiljer en nyanserad intervju från en ensidig presentation. Men vad kan man egentligen kräva av

RÄTTELSER:

I artikeln ”Klimatpussel: kött, kompost och kompromisser” i Lundagård nr.2 2024 blev det lite stökigt med namnen på personporträtten.

På den första bilden

visas Daniel Werner (inte Daniel Bedö) , på den andra syns Tora Bergström (inte Tora Berg) och på

den sista syns Daniel Bedö (inte Daniel Werner).

Q: Johan Jörlert (AF)

När terminen går mot sitt slut blir det än en gång maktskifte på Studentlivsvåningen på AF-Borgen. Akademiska föreningens (AF) Verksamhetschef (VC) Johan Jörlert avgår och rör sig mot nya betesmarker. AF har under det gångna året kritiserats för sina policys kring föreningar med subventionsavtal och skakats av intern dramatik i Studentaftonutskottet, men Johan har hållit lugnet genom både högt och lågt.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Elmer Rikner, elmer.rikner@lundagard.se

Redaktör: Isak Aho Nyman, isak.aho-nyman@lundagard.se

Webbredaktör: Vera Svahn, vera.svahn@lundagard.se

Fotochef: Johanna Nilsson, fotografi@lundagard.se

Illustrationschef: Ida Hein Olsson, illustration@lundagard.se

Redaktion: Erik Lindberg, Thea Sandin, Ida Hein Olsson, Johanna Nilsson, Elsa Ivarsson, Emmy Odeskog, Hannes Eriksson Ahlström. Medarbetare detta nummer: Johanna Nilsson, Elmer Rikner, Ida Hein Olsson, Mimosa Lu, Erik Lindberg, Jonathan Fagerholm, Emilia Lindholm, Elsa Ivarsson, Ebba Wellergård, Malte Huitfeldt, Hannes Eriksson Ahlström, Neomi Algani, Lucy Hollett, Neo Wikman, Emmy Odeskog, Justinas Smertinas, Clara Castenfelt, Ellen Gemback, Hedda Berg, Ella Kettula, Svante Fridén, Josephine Örtenfelt, Alice Nyberg Westerlund, Adam Biwall Sandberg, Andrea von Essen, Tekla Svensson, Sofie Meurling, Andrea Aram.

en kurator på en nation? De är inte en folkvalda politiker eller myndighetsanställda och har därför ett helt annat ansvar att bemöta media.

Frågan är om ett nationskuratel, som i många fall är valda att representera 1 000-tals studenter och medlemmar, bör svara när en studenttidning ringer?

VILL MAN DRA det till sin spets kan man argumentera för att tystnaden gör att vi inte kan uppfylla en av journalistikens viktigaste principer – att höra alla sidor. Att det försvårar hela nyhetsrapporteringen och i förlängningen demokratin.

Så långt kommer jag inte dra det. Men att det skapar en mindre nyanserad bild av verkligheten, det vågar jag tro.

ELMER RIKNER REDAKTÖR

Qvad:

En lång landskronit tog befattning: högsta chef på nation och förening genom båd’ ur och skur, aldrig synes han sur: arbete utfört helt utan försening.

Men när Lund så är platsen för spelet driver rykten ock’ på ekorrhjulet jag har hört ett och annat, jag max tror på vartannat, vissa saker låter ju faktist rent galet

Och visst har väl Johan skött kneget, ekonomi-legendar, styrt föreningen troget genom allt han står pall nog han funnit sitt kall fast han håller sitt sinne förteget.

Omslag: Johanna Nilsson

Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 400 kr/år, kontakta isak. aho-nyman@lundagard.se

Studentprenumeration 240 kr/år.

Adressändring: Genom Ladok.

Tryck: V-Tab.

Distribution: CityMail

Pressläggning: 15 april 2024.

Deadline: nr 3/2024 5 april. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att göra mindre ändringar.

Upplaga: 33 628.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se

Nätupplaga: lundagard.se

För annonsering: annons@lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration.

Om du har gjort ovanstående, kontakta CityMail.

Ulf Kristersson på Studentafton

8 APRIL – INTERVJU

Lundagård mötte upp statsminister Ulf Kristersson (M) efter hans framträdande på Studentafton för en pratstund om Nato, folkomröstningar, euron och de högljudda propalestinska demonstrationerna som präglade kvällen. Läs hela intevjun på lundagard.se.

NYHETER FRÅN WWW.LUNDAGARD.SE

25 MARS – NYHET

Samiska kvarlevor

Lule-Boden sameförening begär att Lunds universitet (LU) ska återlämna skallarna från två samiska män som funnits i universitetets samlingar sedan 1875.

– De måste få komma hem, säger Anna-Greta Fahlgren Rensfeldt från Lule-Boden sameförening.

26 MARS – NYHET

”Villan” invigs

Efter långa förseningar och en spräckt budget kunde det nya boendet Villan äntligen invigas under lördagen.

– När alla bott in sig kommer det här att vara ett av de roligaste ställena att bo på, säger Sigge Meurling, kurator på Helsingkrona nation.

10 APRIL – GUIDE

Mer klirr i kassan

Har du inte deklarerat än? Skatteåterbäringen står för dörren och den lundastudent som åkt hem för att sommarjobba kan ha rätt till avdrag och extra tusenlappar till skatteåterbäringen. Richard Croneberg, doktor i finansrätt och biträdande universitetslektor vid juridiska fakulteten, förklarar.

FOTO JOHANNA NILSSON

Parrans skylt spårlöst försvunnen

Dumhet eller bara hyss? Under fredagskvällen bestämde sig två okända personer för att det var dags för lite rackartyg – nämligen att byta Parentesens och Ulrikedals skyltar med varandra. När de sedan skulle återställa ordningen var Parentesens skylt borta.

Det som började som ett hyss kan visa sig bli en dyr historia. Det skriver i alla fall en anonym användare i Facebook-gruppen ”Vi på Ulrikedal”.

”På fredagskvällen bytte min vän och jag ut parentesens skylt mot Ulrikedals skylt, som ett skämt”, skriver användaren i gruppen. ”Senare, när vi planerade att byta tillbaka skyltarna, var parentesskylten borta. Om skylten inte återlämnas kan min vän och jag behöva betala för en ny och riskera en polisanmälan”.

AF BOSTÄDER BEKRÄFTAR också stölden på sin Instagram, där de ber tjuven att lämna tillbaka skylten. Henrik Krantz, vd för AF Bostäder, säger att man vet vilka som yttade skylten till Ulrikedal, men att förloppet efter det är oklart.

– Den togs till Ulrikedal som ett studentikost skämt, lite så där, säger han.

Men han är trots allt inte helt förvånad över försvinnandet.

– Det är så i Lund.

HENRIK KRANTZ VILL gärna se att skylten får återta sin plats vid Parentesens bostadsområde.

– Det är ju ändå viktigt att säga att detta inte är världens guldreserv, utan en skylt. Met det vore bra om den kom tillbaka, så att ingen drabbas av stora kostnader här.

Om skylten inte dyker upp kommer AF Bostäder behöva köpa en ny skylt. Och då planerar man att göra det svårare för framtida busar.

– Då kommer vi att sätta fast den så att den inte kan bli yttad, säger Henrik Krantz.

Jag behöver gå i exil

De senaste veckorna har det stormat i det unga poesisverige. Lundagårds kulturkrönikör Dante Löfmarcks kritik av den ironiska poesin i GP ligger bakom denna storm. Nu när han förargat unga poeter ser han fram emot att gå i exil.

En kall natt i höstas satt jag och en vän på en bar i utkanterna av Berghäll i Helsingfors. Under ett samtal om kritik ventilerade vi båda vår längtan efter att tvingas gå i exil. Det beror delvis på att vi båda är stora beundrare av den litterära brobrännaren omas Bernhard. Med sitt författarskap och sina övertygelser gjorde B ernhard ender av vänner. Han försatte sig i den besvärliga situationen att ha medparten av sin omgivning mot sig. Vår längtan beror även på att vi båda har en tendens att sätta foten i klaveret. Om något är ens ofrånkomliga öde är det lika bra att lära sig att älska det.

Allt tyder på att jag är först av mig och vännen att tvingas på ykt.

MÅNDAGEN DEN FJÄRDE mars förklarade jag krig med det unga poesisverige. I GP skrev jag om den ironiska estetiken i samtidspoesin och en storm bröt ut i ett litet, litet vattenglas. Elis Monteverde Burrau, Oskar Westerholm och Mikaela Blomquist replikerade i GP, Ali Alonzo i SvD, Victor Malm i Expressen, Lykke Eder i Arbetet och Ludvig Köhler i DN. Utav nämnda är Köhler ensam om att komma till mitt försvar.

Från första stund har jag och vännen på baren kommit överens. Det beror på att vi har liknande inställningar till mycket här i livet. Ingen av oss känner ett behov av att tillhöra kotterier och

sammanhang. Tvärtom tycker vi båda att det är fasanfullt att anpassa sig efter en grupp. Men den f rämsta likheten är det att bägge tillskriver litteraturen det högsta av värde och är djupt dogmatiska i vår respektive litteratursyn. Jag har aldrig hört vännen uttala sig om litteratur utan en rungande övertygelse om att hen har sanning på sin sida.

DOGMATISM ÄR EN egenskap som tenderar att skapa ender. Denna gång är det är inte bara jag som blivit den unga litteraturens ende, utan denna tidning är nu även en ofrivillig deltagare i mitt krig. ”Jag kan bara säga att Lundagårdsestetiken i sin tur var tydlig hos Dante. Alltså han är sjukt pretentiös”, skriver Lykke Eder i sin något aggressiva replik.

Nu har min dogmatiska läggning lett till att tjugoåriga poeter kommer ge mig lite sura blickar och en och annan syrlig kommentar på poesiläsningar. Det spelar ingen roll om läsningen hålls i Malmö eller i Stockholm. Så mitt öde har satts i sten. Att gå i exil är det enda alternativ som är tillgängligt för mig. Nu och då kan jag unna mig ett kort besök, mest för att vårda den dåliga stämningen.

Jag må ha varit först med att tvingas i exil, men jag är övertygad om att även min vän en dag kommer sätta foten i klaveret så djupt att lands ykt är den enda utvägen.

TEXT ELMER RIKNER

FOTO AF BOSTÄDER

På cykel från San Francisco till New York

Genom snöstorm i New Mexico och extremhetta i Death Valley försöker den före detta lundastudenten Simon Dekker Linnros cykla kust till kust genom USA. På Instagram har 23-åringen dokumenterat sin resa och blivit viral – i skrivande stund har Simon mer än fem miljoner visningar.

TEXT MIMOSA LU

Fram till förra våren studerade Simon politices kandidatprogram i Lund. Efter att ha tillbringat hösten i Lund bestämde han sig för att göra något nytt. Under en kylig novemberkväll på Tomegapsgatan föddes idén om att cykla tvärs över USA. Med en halvt genomtänkt plan bokade Simon en flygbiljett till San Francisco, tog sin cykel och begav sig mot den amerikanska västkusten.

– Jag tycker charmen i hela upplevelsen är just att inte behöva ha allting planerat i förväg.

– JAG PLANERAR VART jag ska cykla utifrån var jag ska sova samma morgon och det har funkat bra hittills. Däremot hade lite bättre planering

inte skadat när jag cyklade genom snö i två dygn, innan jag fortsatte söderut, säger Simon.

23-ÅRINGEN FRÅN LINKÖPING har tidigare kört långdistans-race, cyklat genom alla Sveriges landskap och från Belgien till Grekland. Men då han tröttnat på Europa började han fundera på andra platser han kunde cykla till och utforska. Han genomför nu sin hittills längsta resa och ångrar inte sitt beslut.

– Kust till kust blev det just för att det låter så bra när man säger det. Sedan började jag i San Fransisco för att det var det billigaste flyget att boka. Och att avsluta i New York känns som en given slutdestination, förklarar Simon.

NÄR JAG INTERVJUAR Simon har han kommit halvvägs på sin resa genom USA och sitter med en kopp kaffe på en balkong under den varma solen i San Antonio, Texas. Han ligger före i schemat och kan därför njuta av några dagars ledighet innan han återupptar sin färd. Han passar samtidigt på att njuta av god och näringsrik mat.

– Ibland blir det fabrikat i form av miniäppel-

pajer, pringles och godis då det är det enda som säljs i Dollarstore-butikerna. Pengarna spenderas i störst utsträckning på mat, det blir cirka 20-30 dollar (210-310 kronor) om dagen. Jag tycker såklart att det är viktigt att få i sig en del när man bränner så mycket kalorier, berättar Simon.

NÄR DET KOMMER till boende använder sig Simon av en app där cyklister hjälper varandra. På så sätt har han kunnat bo gratis och samtidigt träffat många nya människor. När det inte finns någonstans i närheten att sova så har han passat på att tälta. Vid ett tillfälle i Texas väcktes han av en patrull som kom körandes när han låg och sov i sitt tält. Han valde att knacka på deras bilfönster för att kolla läget. Det visade sig vara en gränspatrull som var där för att stoppa illegala immigranter från Mexico, men som inte hade sett Simons tält och därför blivid skrämda. – Ibland cyklar man sträckor på 10-12 mil där det inte finns någonting i närheten. Då är det ju lite svårare att få tag på mat, vatten och boende. Dessutom är det svårt i just Texas, då många ytor är privat egendom med skyltar där det står: ”If you trespass, you’re my shooting target”.

Simon Dekker Linnros konsulterar kartan, någonstans längs New Mexicos landsvägar. Foto: Privat

SIMON BÖRJADE MED att ladda upp sina videor, filmade och redigerade på sin Iphone 8 till Tiktok, men där blev det inte mer än 2 000 visningar. När han sedan gick över till Instagram reels blev responsen mycket större än förväntat. Simon har över fem miljoner visningar och får dagligen meddelanden och kommentarer på sina inlägg.

– Det började med att många svenskar kommenterade min engelska och min accent. Men de senaste två veckorna är det en del amerikaner som skriver att de blivit inspirerade och andra frågar om råd för hur de själva ska göra för att ge sig ut på en liknande resa.

Vad tänker du på när du cyklar?

– Det blir ju en del tid för sig själv. Så jag försöker ringa kompisar en gång om dagen bara för att prata. Eller hem till mamma så att hon inte oroar sig.

– Jag insåg snabbt att jag borde laddat ner mer musik för det jag lyssnat på hittills är samma ”Roadtrip in the 60s”-spellista. Samtidigt har jag levt lite under en sten nu och har inte så bra koll på omvärlden. Och det blir ju en viss meditation när man bara kan cykla raka sträckor utan att tänka på någonting.

HÄRNÄST VÄNTAR EN resa genom östra delen av USA. Bland annat ett besök vid bergskedjan Appalacherna och turistande i New York ska hinnas med. Det är något som han ser fram emot. Under sina lediga dagar passar han på att skriva på ansökan till en masterutbildning.

Forskare testar robot för att bota scenskräck

Tycker du att det är läskigt att sjunga karaoke? Då kan du få sällskap på scen av en liten robot. Forskare vid Lunds universitet har nämligen utvecklat en karaokerobot som erbjuder emotionell support.

TEXT ERIK LINDBERG

Den som lider av scenskräck i karaokebaren kan få emotionellt stöd av en robot. Forskare vid Lunds universitet har genomfört ett projekt där en robot håller karaokedeltagarna sällskap på scen.

– Roboten är en slags body double. Det kan vara läskigt att gå upp på scen själv och sjunga karaoke. Men roboten drar åt sig uppmärksamhet med sitt mänskliga utseende och flimrande ljus – den är lite av ett spektakel, säger Amy Boulton, en av forskarna bakom projektet.

EPI-ROBOTEN, SOM DEN kallas, är en vit liten krabat med gestikulerande armar och lysande mun och ögon. Munnen och ögonen reagerar på ljud, på så vis synkroniseras robotens känslouttryck med sångarens röst. Till exempel blir ögonen rödare ju starkare och längre sångaren håller ut en ton.

– Roboten är designad så att munnen, ögonen och gesterna förmedlar någon form av mänskliga känslor. Karaoke handlar ju trots allt om att visa känslor och passion, snarare än att sjunga bra, säger Amy Boulton.

ETT AV

FORSKNINGSPROJEKTETS syften var att undersöka hur roboten kan fungera som en

medlare av mänskliga relationer.

– Personer som deltog i experimentet kunde tycka synd om forskarna om roboten inte fungerade som den skulle. Men de tyckte inte synd om roboten eftersom vi vet att den inte bryr sig eller känner skam.

Amy Boulton överraskades dock av hur lätt det var att läsa in mänskliga känslor i robotens kroppsspråk, trots att hon visste att kroppsrörelserna var slumpmässiga.

– Vi läser alltid av varandras kroppsspråk undermedvetet och det är förvånansvärt lätt att förmänskliga maskiner. Det var ett tillfälle under en Green Day-låt som roboten kastade sitt huvud bakåt samtidigt som sångaren tog en hög ton. Jag kunde lura mig själv att tro att roboten hade någon form av känslomässig upplevelse, trots att jag visste att så inte var fallet.

NICKLAS LUNDBERG, EN annan av forskarna bakom projektet, menar att experimentets lekfullhet var en viktig del av forskningsprocessen.

– Den humoristiska aspekten av projektet gör det tillgängligt för en större publik och gör det lättare för deltagarna att knyta an till roboten, säger han.

– Teknologin utvecklas i ett rasande tempo. Men genom att använda sig av lekfullhet och mänskliga relationer och känslor blir det lättare att ta till sig och förstå någonting som annars kan verka kallt och svårbegripligt, fyller Amy Boulton i.

Simon Dekker Linnros. Foto: Privat

Den LU-utvecklade roboten EPI sadlar nu om till karaokestöd. Foto: LU

Flera nationer brister i sitt miljöarbete

Skålar nationerna för en grön framtid? Den här frågan ställer David Trulsson, Philip Müller och Wictor Clifford i sitt projektarbete. De studerar en master i tillämpad klimatstrategi och har som en del av sina studier jämfört nationernas miljöpolicys med Lunds klimatmål. Resultatet? Samtliga nationer i studien har en bristfällig miljöpolicy.

TEXT JONATHAN FAGERHOLM

Lund satsar på att vara klimatneutralt år 2030. I dagsläget är det klart att nationerna halkar efter jämfört med kommunens miljöarbete.

– Det är glädjande att alla nationer som vi tittat på uppvisar en vilja att upprätthålla en miljövänlig verksamhet. Samtidigt finns det ändå rum för förbättring, berättar Philip Müller.

I STUDIEN JÄMFÖRS Hallands, Helsingkrona, Malmö, Sydskånska, Västgöta, Wermlands och Östgöta nations miljöpolicys. Kriterierna för undersökningen utgår från de sju ekologiska hållbarhetsmålen hos Lunds kommun. Målen behandlar ämnen inom cirkulär produktion och konsumtion, hantering av farliga ämnen, klimatanpassad energianvändning, hållbar boendemiljöutveckling, zoner för biologisk mångfald, tillgång till rent vatten, och hur arbetet ska gå till i praktiken. De mål som är relevanta för Lunds nationer är framför allt produktion och konsumtion samt klimatanpassad energianvändning. Av nationerna som ingår i studien är Östgötas miljöarbete det mest omfattande. – Deras miljöpolicy är tydlig, konkret och är närmast de mål som Lunds kommun har satt upp, säger David Trulsson.

ÖSTGÖTA NATION FÅR bland annat beröm för att de satsar på att köpa hållbara samt säsongsbaserade produkter. Utöver det satsar nationen på återvinning, hållbart resande, samt miljövänliga alternativ vid inköp av städartiklar.

– Det är viktigt att nationerna signalerar att de vill arbeta med miljöfrågor. Vi vill visa att det går att göra mer, men samtidigt vill vi inte sätta för mycket press på nationerna. De drivs med frivilliga krafter vid sidan om studier och jobb så man måste vara realistisk med sina krav, menar Philip Müller.

– Det handlar inte om stora förändringar, utan små steg kan ha stor påverkan. Till exempel är de flesta av miljöplanerna från 2019, så det börjar vara aktuellt att uppdatera dem.

Hållbarhetsveckan i Lund, som nyligen avslutats, är ett annat exempel på hur nationerna kan inkluderas i klimatarbetet. Här kan alla som vill få information om en bred repertoar av klimatfrämjande åtgärder.

– Allt miljöarbete börjar någonstans. Det är viktigt med ansvarsfördelning och att alla gör vad man kan, menar Wictor Clifford.

PÅ MÅNGA HÅLL har universitet och studentverksamhet tagit en ledande roll inom klimatfrämjande arbete. Detta i kombination med studentlivets stora inflytande på människors liv gör att man inte ska underskatta nationernas miljöinsats.

Allt ansvar kan ändå inte läggas på nationerna, det behövs initiativ från kommunen också.

EN ANNAN FÖRBÄTTRING som föreslås är att införa en hållbarhetsansvarig på nationen. Det gör att miljöarbetet blir en del av nationens kärnverksamhet. På så sätt finns det någon som ser till att målen som ställs upp också följs.

– Allt ansvar kan ändå inte läggas på nationerna, det behövs initiativ från kommunen också, säger Wictor Clifford.

I studien uppmanas Lunds kommun och nationerna att tillsammans utarbeta en gemensam klimatplan anpassad för nationslivet. Det skulle underlätta utarbetandet av nya detaljerade och konkreta miljöplaner. I dagsläget lägger Lunds hållbarhetsplan främst fokus på energi och mobilitet, då det är här den största delen av utsläppen uppstår. Samtidigt kan även nationerna ha nytta av miljösatsningarna, bland annat erbjuder Lunds kommun gratis klimatrådgivning, något kommunen hänvisar till i ett svar till Lundagård.

– För många är nationerna det första stället där man konkret arbetar med miljöfrågor. Det är en erfarenhet som man tar med sig vidare in i arbetslivet. De som nu studerar i Lund kommer i framtiden vara de som driver miljövänligt arbete, säger Philip Müller.

Lundagård har sökt de berörda nationerna, men inte fått svar.

SÖK TILL LUNDAGÅRD!

LUNDAGÅRD SÖKER UTBILDNINGSPOLITISKA KRÖNIKÖRER TILL HÖSTTERMINEN

HAR DU EN vass penna och kloka tankar om utbildningspolitik? Älskar du att skapa debatt? Är du den som bara inte kan hålla dig ifrån att snacka politik på fest?

PASSA PÅ ATT söka posten som utbildningspolitisk krönikör för Sveriges äldsta studenttidning! Mejla arbetsprov och en presentation av dig själv till lundagard@lundagard.se.

Pizzeria Ulrikedal har stängt

Pizzeria Ulrikedal har fått stänga. Enligt Henrik Krantz, vd för AF Bostäder, fick de inte ihop verksamheten. Nu söker AF Bostäder en ny hyr esgäst.

– En liten kvarterskrog med rättigheter hade jag tyckt var toppen, säger Henrik Krantz.

TEXT EMILIA LINDHOLM

AF Bostäder har sagt upp kontraktet med pizzerian på Ulrikedal. Innan uppsägningen skedde en hyreshöjning, däremot kan Henrik Krantz inte säga hur stor den var.

– De fick inte ihop verksamheten längre och har därför sagt upp kontraktet för att lämna, säger Henrik Krantz.

I FACEBOOK-GRUPPEN ”Vi på Ulrikedal” uttrycker flera boende besvikelse över beskedet. En användare skriver exempelvis: ”Men va! Har ju typ ALLTID varit pizzeria där. I typ, 20 år tillbaka minst (/bott i området även innan studenttiden). Känns ju lite tragiskt”.

AF BOSTÄDER LETAR nu efter en ny verksamhet som är så bra som möjligt för studenterna. För dem är det inte viktigt med någon som kan betala högst hyra, utan att

hitta en ny hyresgäst som har den bästa verksamheten för de som bor i området.

– För oss är det väldigt bra att få tomt i lokalen så vi kan hitta en hyresgäst som är optimal för dem som bor på området. Alltså kan vi hitta en pizzeria som drivs där som är bra, säger Henrik Krantz.

DRÖMMEN, ENLIGT AF Bostäders vd, är inte att öppna en pizzeria, utan att hitta en annan verksamhet som framtida hyresgäst.

– Det är klart att en liten kvarterskrog med rättigheter hade jag tyckt var toppen, som hade humana priser. Sedan är det klart att det är som med all affärsverksamhet, det måste ju gå runt på något sätt.

ATT FÖRA EN dialog med de som bor i området i någon form är något som Henrik Kra ntz är öppen för.

– Och där tror jag också att vi kommer att försöka ha en dialog med de boende i någon form. Jag kan inte säga exakt hur den kom mer att se ut, men vi skulle gärna vilja få input från de som bor på området också.

Lundagård har sökt ägaren till Pizzeria Ulrikedal.

Unik försäkring för lärarstudenter: Studentförsäkring

Leva

Inga andra studenter har något liknande

Studentförsäkring Leva hjälper dig om du råkar ut för både små och stora olyckor.

Råkar du till exempel ut för ett olycksfall eller en sjukdom som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel, får du ersättning från försäkringen.

Besök vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.

Spår av kokain på nio nationer

På nationerna i Lund råder det nolltolerans mot narkotika. När Lundagård gör tester finns det dock spår av kokain på nio av tretton nationer.

– Jag tror tyvärr att det är omöjligt att helt och hållet förhindra risken, säger Noa Liungman, kurator på Sydskånska nationen.

TEXT ERIK LINDBERG & ELSA IVARSSON RESEARCH ERIK LINDBERG, ELSA IVARSSON, EMILIA LINDHOLM, EBBA WELLERGÅRD, MALTE HUITFELDT

Under mars och april månad har Lundagårds grävredaktion besökt samtliga nationer i Lund under pub- eller klubbkvällar. Med hjälp av så kallade kokainservetter har nationernas toaletter testats för spår av kokain. Testerna har genomförts på antingen vardags- eller helgkvällar. Varje nation har testats vid ett tillfälle, på antingen herrtoaletten, damtoaletten eller båda två.

– Den här metoden är mycket tillförlitlig, säger Ulf Ellervik, professor i kemi vid Lunds universitet.

VÅTSERVETTEN MÅSTE TRÄFFA ett korn av kokain för att ge utslag – då blir den blå. På vissa av servetterna går det att se var kornen trä at servetten, berättar Ulf Ellervik. På andra servetter är kornen utsmetade, troligtvis för att man hunnit städa mellan att kokainet togs och testet gjordes, utan att ha lyckats

städa bort alla rester av narkotikan. Det är dock ingen tvekan om det är en trä . – Kokain är ett relativt stabilt ämne. Är det blått så är det en trä , säger Ulf Ellervik.

Statistik från forskningsinstitutet RISE, som på uppdrag av Lunds kommun har mätt mängden narkotika i Lunds avloppsvatten, visar att andelen kokain har ökat för varje år sedan pandemin. Från 2021 till 2023 ökade kokainhalten med 114 procent.

NÄR LUNDAGÅRD TESTAR Lunds nationer för spår av kokain blir nio av tretton servetter blå. På Blekingska, Hallands, Helsingkrona, Kristianstad, Malmö, Sydskånska, Västgöta, Wermlands och Östgöta nation nns spår av kokain. Samtliga av nationerna där kokain har påträ ats har nolltolerans mot narkotika. De utbildar sina förmän i frågor om narkotika och har kontinuerlig kontakt med polis och ordningsvakter. Ändå letar sig drogerna in på nationerna.

– Jag tror tyvärr att det är omöjligt att helt och hållet förhindra risken, säger Noa Liungman, kurator på Sydskånska nationen.

Han tror att det som får bäst e ekt för att förebygga narkotikabruk är att ha en trygg kultur på nationen så att folk vågar säga till om de ser någon som innehar eller brukar narkotika.

– För oss handlar det mycket om att alla våra aktiva och jobbare är medvetna om hur de ska agera om de stöter på narkotika på verksamheten. Eller om de stöter på någon som är narkotikapåverkad, säger Noa Liungman.

DE TOLV NATIONER som ingår i Kuratorskollegiet (alla utom Smålands nation) deltar även i informationskampanjen Nationer mot narkotika. Kampanjen är ett samarbete mellan nationerna där de utbyter erfarenheter med varandra för att arbeta mot narkotika.

Hallands, Helsingkrona, Kristianstad, Blekingska och Västgöta nation skriver i mejl att de, likt Sydskånska nationen, ser allvarligt på resultatet. De kommer att fortsätta att arbeta förebyggande i samarbete med ordningsvakter, polis och Kuratorskollegiet.

Isabella Bergman, ordförande för Kuratorskollegiet, är inte förvånad över att det nns spår av kokain på Lunds nationer.

– Det hade varit en ganska naiv inställning. Lunds nationer kan inte stoppa ett narkotikaproblem i stort i samhället, men det är klart att det är ledsamt, säger Isabella Bergman.

Kokainet används som en slags dopning.

TESTERNA GENOMFÖRDES I de lokaler där nationerna bedriver sin klubb- och pub verksamhet. Servetterna gav utslag för kokain ovanpå cisternerna inne i toalettbåsen och på intilliggande hyllinsatser, men även ute i de

Kokainservetter som använts i undersökningen, där de blå fläckarna visar att servetten upptäckt kokain. Bilderna är tagna av medarbetarna som gjort research för artikeln.

allmänna utrymmena där det inte går att stänga om sig, till exempel ovanpå handfaten och pissoarnerna.

– Det kan nnas en viss prestige i att våga ta en drog öppet inom vissa grupper och subkulturer, säger Sébastien Tutenges, lektor i sociologi vid Lunds universitet, som har forskat om nattliv och berusning.

Särskilt utmärkande för kokain är att ruset är ganska kortvarigt. För att bibehålla ett rus behöver man därför inta kokain fortlöpande under kvällen, berättar Sébastien Tutenges.

– Kokainet används som en slags social dopning: under det korta ruset känner många ett större självförtroende, utåtvändhet och fokus. På sikt kan det dock ödelägga ett liv fullständigt, för att det är så beroendeframkallande. Som någon missbrukare har sagt: ”It’s so good – never try it.”

Hur bör nationerna göra för att uppnå sitt mål om att droger inte ska förekomma på deras klubbar och pubar?

– Ibland ser man det man kallar för ”stand alone interventions”, där man bara gör informationskampanjer. Man sätter upp någon poster som förklarar att kokain är farligt. Den typen av intervention fungerar inte. Det kan till och med ha motsatt e ekt. Ur ett ungdomskulturperspektiv kan det faktum att det är farligt vara attraktivt.

I STÄLLET BEHÖVS breda insatser som involverar er olika aktörer och syftar till att förändra kulturen runt omkring droganvändandet, menar Sébastien Tutenges. Det är också viktigt att de personer som har ett missbruk inte bara avvisas från festlokalerna, utan att de faktiskt erbjuds hjälp, såsom psykologsamtal eller gruppterapi.

UTÖVER INFORMATIONSKAMPANJEN Nationer mot narkotika har Kuratorskollegiet en gemensam handlingsplan med åtgärdsplaner för hur nationerna ska agera om man ertappar någon med narkotika eller misstänker att någon är narkotikapåverkad, berättar Isabella Bergman. Hon vill att den som blir ertappad med att inneha eller bruka narkotika ska känna sig bekväm med att söka hjälp hos nationernas kuratel. De samarbetar även med organisationer såsom Mariamottagningen och Studentprästerna.

– Jag anser att vi gör tillräckligt. Vi jobbar e ektivt utifrån de möjligheter vi har. Vi är trots allt små organisationer som drivs av personer i yngre tjugoårsåldern, som inte sitter på till räckliga förkunskaper för att kunna stoppa narkotikabruket på nationerna, säger hon.

Skriftliga kommentarer från Hallands, Helsingkrona, Kristianstad, Blekingska, Sydskånska och Västgöta nation nns på lundagard.se. Lundagård har sökt Malmö, Östgöta, och Wermlands nation för kommentar.

Fakta och råd

Kokain är kraftigt beroendeframkallande och kan kraftigt skada din psykiska och fysiska hälsa. Om du eller någon du känner har drogproblematik och behöver stöd eller hjälp kan du ringa något av följande nummer:

• Mariamottagningen: 046-17 40 99

Hit kan du som är under 25 år och har problem med alkohol eller andra droger vända dig. Även du som närstående kan få stöd och hjälp av Mariamottagningen.

• Unga vuxna: 046-35 80 93

Hit kan du mellan 16 och 29 år höra av dig om du mår dåligt eller på annat sätt behöver stöd. De kan sedan hjälpa dig vidare.

• Studenthälsan: 046-222 43 77

Hit har du som student möjlighet att vända dig för råd och stöd. På Studenthälsan arbetar kuratorer, sjuksköterska, psykologer och psykiater.

Gamla hus med trånga korridorer. Branta trappor och höga trösklar. För de flesta studenter är tillgängligheten inget att tänka på – för andra är det skillnaden mellan gemenskap och utanförskap.

Ett universitet för alla?

TEXT HANNES ERIKSSON AHLSTRÖM

FOTO NEOMI ALGANI

Jag har haft svårt att skaffa vänner som inte är synskadade. ”

Utanför Kalmars nation står Emelie Pålsson och Rebecka Olsson i det kyliga aprilregnet. Planen för kvällen är att dricka några öl och umgås. Men det finns ett problem. Emelie Pålsson, som sitter i rullstol, kan inte ta sig nerför trapporna som leder till entrén.

Personalen i kassan blir fundersamma när jag förklarar läget. De börjar diskutera. Kan hon komma in genom bakvägen? Går det att bära ner henne för trapporna? Är korridoren tillräckligt bred för en rullstol?

Tio minuter senare verkar problemen fortfarande vara fler än lösningarna. Att bära Emelie nerför de blöta och korthuggna trappstegen är en risk ingen av oss vill ta, och vi bestämmer oss att tillbringa kvällen någon annanstans.

– Egentligen lockar det inte så mycket att gå på nation, jag är inte någon festperson. Men jag hade ändå sett fram emot det ikväll, nu när både ni (Lundagård, reds. anm) och Rebecka är med fanns ju förutsättningarna för det, säger Emelie.

BÅDE EMELIE OCH Rebecka har en synskada. Rebecka använder en vit käpp för att känna sig fram när vi går in mot stan, Emelie får hjälp att styra rullstolen över kullerstensgatorna.

Först trottoar, sedan ner på gatan. Hårda kanter och v-ringade gatubrunnar. Lunds gamla stadskärna är visserligen vacker, men knappast byggd för att smidigt kunna röra sig med en rullstol.

– Kullersten är hoppigt, men värst är ändå att köra över gräs, berättar Emelie.

Emelie pluggar svenska och driver en blogg där hon delar med sig av sina erfarenheter från universitetet och livet i stort.

– Du borde också bli journalist! säger Rebecka till Emelie.

Hon berättar för oss hur duktig Emelie är på att skriva. Själv studerar hon genusvetenskap och är inne på sin andra termin på universitetet.

Vi fortsätter in mot stan medan regnet och kylan letar sig in under jackorna. Vi bestämmer oss för en nödlösning för intervjun: att smita in på AF-borgen, som verkar vara öppen. En spexensemble repeterar och ljudet av blåsinstrument fyller foajén där vi satt oss.

bättre sedan gymnasietiden, då hon upplevde att de flesta vek sig undan från det som verkade annorlunda, är det fortfarande gänget med de synskadade hon betraktar som nära vänner.

– Sedan kan det skära sig med synskadade personer också. Även fast vi har något gemensamt är man ju olika individer, flikar hon in.

KVÄLLAR PÅ NATION hör inte till vardagen för någon av dem: Emelie har i själva verket aldrig besökt någon. Rebecka har gått några gånger med sin klass. Fast de poängterar att ingen av dem är särskilt förtjust i långa utekvällar på klubben, kan det fortfarande locka – särskilt när man hör andra studenters historier från festerna.

Såvitt jag vet har den här frågeställningen inte lyfts tidigare.

REBECKA OLSSON OCH Emelie Pålsson var sex år gamla när de lärde känna varandra genom en förening för synskadade. Tillsammans med några andra blev de ett gäng som träffas än i dag, drar ihop fester och firar födelsedagar ihop.

– Man har lärt känna de här personerna så bra för att man har någonting gemensamt, berättar Rebecka.

– Jag har haft svårt att skaffa vänner som inte är synskadade. Det känns som att de inte förstår mig på samma sätt som mina synskadade kompisar gör, fortsätter hon.

Emelie håller med. Även om det blivit

– Även om ingen berättar om sina utekvällar för att få mig att känna mig utanför så gör man ändå det. Det är något som jag inte kan ta del av. Nu såg vi ju att det var i princip fysiskt omöjligt för mig att komma in på den här nationen, säger Emelie.

Att delar av studentlivet är otillgängligt beskriver Emelie som en ”ond cirkel”. Att funktionsvarierade inte deltar i studentlivet innebär att man inte heller ser behovet av att göra det mer tillgängligt.

HEDDA LJUNGGREN, KURATOR på Kalmar nation, säger att frågan om tillgänglighet för rörelsehindrade inte har diskuterats på nationen sedan hon blev aktiv.

– Såvitt jag vet har den här frågeställningen inte lyfts tidigare, vi ser positivt på att Lundagård gör det. Nu kommer jag att ta upp den i nationens styrelse, säger Hedda Ljunggren.

Men i dagsläget menar hon att Kalmar nation

Rebecka Olsson.

varken har förutsättningarna eller ekonomiska medel för att kunna göra nationens källarlokal mer tillgänglig för personer med rörelsehinder.

– I vårt fall handlar det om att en större del av källaren är klassad som skyddsrum. Det gör att det finns begränsningar i de justeringar och anpassningar som vi kan göra. Utöver det ingår vår byggnad i en kulturhistorisk viktig miljö som det finns en bevaringsplan för, säger hon.

”

Lösningar finns nästan alltid, så länge det inte finns tekniska hinder.

LUNDAGÅRD HAR KONTAKTAT samtliga nationer med frågor som berör hur deras verksamhet arbetar med tillgänglighetsfrågor. Av 13 nationer är det enbart två som har besvarat frågorna.

Helsingkrona nation skriver i ett mejl att de i dagsläget saknar kompetens inom dessa frågor och att de därför ”inte jobbat så mycket proaktivt med det”. De framhäver dock att deras verksamhetslokal är på markplan och att det finns en handikapptoalett.

Blekingska nationen menar att deras verksamhet blivit mer tillgänglig sedan de flyttade till nya lokaler.

”Allt är på ett plan, det finns bra med belysning, och rullstolsanpassade toaletter”, skriver kuratorn Elsa Hagström.

Lilian Müller är tillgänglighetsrådgivare för

Lunds kommun och har nyligen doktorerat inom rehabiliteringsteknik vid LTH. Hon poängterar att tillgängligheten i den byggda miljön är ett stort problem rent generellt. Samtidigt är det få hus som är omöjliga att göra tillgängliga.

– Lösningar finns nästan alltid, så länge det inte finns tekniska hinder som sätter stopp.

Hon tar Kungshuset i Lundagård, byggt år 1584, som ett exempel. När byggnaden renoverades för att bli ett nytt kontor för universitetets administrativa ledning kunde man bland annat installera en hiss – trots att huset är ett statligt byggnadsminne.

Men som Hedda Ljunggren påpekar, är det särskilt ekonomin som sätter krokben.

– Rent krasst hade vi genomfört de här anpassningarna för att lokalerna skulle bli mer tillgängliga om vi hade ekonomiska medel för det.

Rebecka, som varit på nation ett par gånger, klarar sig bra utan hiss. Men det finns andra saker som hade gjort besöken enklare. Som synskadad blir hörseln viktigare – men också känsligare. I lokaler med hög ljudnivå kan hon ha det svårare att följa med i samtalen och därför lätt att hamna utanför.

– Det borde finnas lokaler med ljudplankor som gör att ljudet studsar på ett annat sätt, säger hon.

Dessutom gör trappor i kombination med mörker att det blir svårt att orientera sig fram i lokalen.

– Jag tycker det vore bättre med lite mer ljus och att man kunde komma in på markplan.

CAMILLA NORDGREN, LEKTOR på Malmö universitet, känner igen Emelies och Rebeckas

När man pratar om tillgänglighet på universitet tycker jag att man tolkar begreppet väldigt snävt.

erfarenheter från studentlivet. Hon sitter själv i rullstol och pluggade tidigare på Lunds universitet. I dag forskar hon om vardagslivet för personer med funktionshinder, och har granskat tillgängligheten på högre lärosäten.

– När man pratar om tillgänglighet på universitet tycker jag att man tolkar begreppet väldigt snävt. Man tittar på tillgängligheten i salen, tillgängligheten till toaletterna i byggnaderna, men så kollar man inte alls på studentlivet. Att man ska bo någonstans, kunna roa sig och komma hem till varandra för att göra grupparbeten.

– Eller så blir man passionerat förälskad och vill följa med någon hem, tillägger hon.

Camilla Nordgren är övertygad om att det finns personer med funktionsnedsättning som väljer bort högre studier av denna anledning.

– De flesta vill att vi ska ha ett diversifierat samhälle, att alla ska rymmas. Men om man inte kan vara student vid ett högre lärosäte betyder det också att man inte kommer ut i ett arbetsliv där sådana kvalifikationerna krävs – det blir en massa yrken som man inte kan söka sig till, säger hon.

SJÄLV VAR CAMILLA Nordgren ändå säker på att hon ville söka till universitetet. Men vad hon skulle läsa var inte självklart – mycket hängde på institutionernas lokaler. Hon hade pluggat ekonomi på gymnasiet och det var till slut den banan hon fortsatte på.

– De hade dessutom sin hemvist på Gamla kirurgen. Eftersom det är ett gammalt sjukhus är lokalerna tillgängliga.

Camilla Nordgren kom in i ett kompisgäng och livet började fyllas av fest och långa kvällar på nation. Hon fick lära sig knep för att komma

Camilla Nordgren. Foto: Privat

Det var i princip fysiskt omöjligt för mig att komma in på nationen. ”

in i lokalerna. Hemliga bakdörrar, eller kompisar med nycklar till källargångar. Men de flesta kvällar var det ändå oundvikligt att få hjälp av andra. – Jag har blivit buren i massa hemska tillstånd – full och galen. Men det var självklart att killarna ryckte in för att bära och kånka mig upp för trappor.

– Livsfarligt skulle jag säga nu, fortsätter hon.

Samtidigt beskriver hon det som ett kalkylerande inför varje utekväll. Hur hon skulle ta sig in på klubben, om det fanns toaletter hon kunde använda. Och om inte: hur många öl kan man egentligen dricka utan att bli kissnödig?

Ibland gick kalkylen inte ihop. Då fick hon

stanna hemma, men oftast utan att erkänna den verkliga anledningen.

– När jag var ung var allting ganska skört, om jag inte hade de här relationerna hade jag liksom ingenting. Då var jag bra på att inte säga vad det egentligen handlade om. Det blev ganska många vita lögner om varför jag inte följde med på saker, säger hon.

ÄVEN FÖR EMELIE och Rebecka är människorna runt omkring dem viktiga för att få vardagen att gå ihop. Båda har en annan student som fungerar som synstödjare för dem.

– De hjälper till med att se numret på salen vi ska till eller att handla i cafeterian, berättar Rebecka.

Emelie menar att det mesta som handlar om utbildningen i mångt och mycket fungerar bra. Folk är trevliga och hjälpsamma.

– Oavsett om det har med lärare eller bibliotek eller studievägledare får jag alltid den hjälp jag behöver. Där är det aldrig några bekymmer, säger hon.

Men samtidigt, likt forskaren Camilla Nordgrens uppfattning, märker också Emelie och Rebecka att diskussionen om tillgänglighet inte verkar sträcka sig längre än till universitetets ytterdörr.

– Man tänker att universitetet bara är utbildning och tentor, men det är så mycket mer, säger Rebecka.

Emelie Pålsson.

Staying sober in the club

Life as a student is often filled with partying and late nights at nation’s clubs. A social culture where alcohol often is an integral part. Lundagård has met one of Lund’s students who refrains from drinking but still is a fixture on the nation club circuit.

Tom Burger is a young Dutchman full of energy who moved to Lund to study his master’s degree in September 2023. When looking for a degree in Human Ecology, he stumbled upon Lund University and decided it was going to be his new home. In a nightlife landscape often awash with alcohol-fueled dramas, Tom stands out as a beacon of sobriety. His journey through Lund’s vibrant social scene unveils a refreshing take on fun without the

liquid courage. From his infectious energy on the dance oor to his keen observational wit, Tom navigates the chaos of clubs with a sharp eye for comedy and a heart set on respect. He hasn’t had a drop of alcohol since he was 15. – I love running around in clubs. I’m sober but I’m the drunk friend who goes on a side quest.

ON A WEDNESDAY night, Tom invites me for dinner and drinks with a good friend of his. e door opens to a tall and smiling guy who

TEXT LUCY HOLLETT PHOTO NEO WIKMAN

welcomes me warmly at his friend’s house. e pair is getting ready to go to Västgöta’s (VG’s) tonight, a night out that seems to have become a tradition. Both of them are trying on out ts and discussing the plan for tonight.

– Almost every Wednesday so far, I’ve gone to VG’s. I love it, I don’t have to wait for the weekend to party, Tom says.

Partying and dancing is a major part of Tom’s life to say the least. Here in Lund, with all the nations, he’s thriving.

– I pay four euros to get into a club and you can just go. You know you’re gonna run into familiar people.

ask myself ”is that something I want?” So at the age of 15 I decided I was never gonna drink.

ALCOHOL ISN’T THE only substance Tom stays away from. Hard drugs or marijuana are also out of the question. However, Tom explains to me that if he were to try something one day it certainly wouldn’t be alcohol but weed: – I’ve never seen anyone become aggressive under the in uence of weed whereas I can’t say the same for alcohol.

He adds that marijuana is legalized in the Netherlands, so it’s certainly not as stigmatized as it is in Sweden. Today, Tom still does not feel like he needs substances to enjoy his nights out. – I already have many qualities that a lot of people need to get drunk for. I love talking to strangers, going new places, dancing, I don’t need alcohol to make dumb decisions, he says.

in a whole club can also have some downsides.

– It’s sometimes also annoying. People don’t know how much space they take up when they’re drunk.

NAVIGATING SOBRIETY IN Western societies presents unique challenges. Given the prevalence of drinking culture, I wondered if Tom has encountered any unusual reactions or felt pressured to partake in alcohol culture despite his choice to abstain.

– It was very much like ’oh you dont wanna do it, okay’. Since I’m a student and people have to pay for their own stu , I guess they’re okay with not spending more money.

I’ve never seen anyone get aggressive under the in uence of weed.

HE PROCEEDS TO tell me how much he loves his new life here, saying that it has been really chill and that he feels that everything here has a low threshold making him feel quite at peace.

– In the Netherlands there’s nothing happening before midnight, so it feels like a lot of waiting sometimes. Drugs are also way more normal in the Netherlands. I don’t think I’ve seen drugs here which is really refreshing.

Tom has a vibrant social life. He met a lot of his friends during the orientation week at the beginning of the year but also through his volleyball team and his program.

He met his best friend at a Smålands party. He saw her in the queue and complimented her out t. ey met again later in the club and danced together. At the end of the night they exchanged Instagram’s and have not been separated since. He tells me that this is not an isolated example, he has met many people in the basement of Lund’s nations. Being sober has in that sense never been an issue.

– I’ve seen how it can go wrong for people and I had a deal with my parents that if I didn’t drink or smoke until I was 17 then they would pay for my driver’s license. So that made me

IT’S APPARENT THAT Tom communicates energetically, injects humor into conversations, and responds to questions with the familiarity of an old friend, suggesting that social anxiety isn’t a concern for him. I asked him how he maintains his energy levels when fatigue sets in but he still wants to continue partying.

– When I’m tired and the plans are there I’ll pull up and the atmosphere gives me energy. But if I have not con rmed I’ll just not show up and stay in.

is seems to be the very thing that motivates Tom to go out: people. And the party culture here in Lund is particularly accommodating to him, he says.

– I love that the parties here are from 10 to 2, I’m in bed at 2.30 am and have time to do my skincare. I wake up at 11 with eight beautiful hours of sleep. I can even party during the week and function the day after.

HOWEVER, CURIOUS ABOUT his commitment to sobriety as a young student, I wondered: How is it to party in Lund while staying sober?

– It’s so funny. I see people falling over and I laugh so much. Being aware is also making me look out for people, especially girls. Checking if everyone’s okay. I also love observing and seeing how things play out.

Tom laughs and tells me that when people tell him ”they’re not drunk enough to dance” he nds it quite lame. For his part, he loves it.

However, being one of the only sober people

NOW LET’S GET down to the nitty-gritty. We’ve all observed or participated in those tender, alcohol-infused kisses tucked away in the corner of the dance oor. While making memories with friends is a noble reason for partying, it’s also a place for irting and other more or less romantic amusements. So I could not help but ask.

How’s irting at parties while being sober?

Tom smiles and looks at his hands for a second before answering.

– I used to have a rule that I don’t make out with anyone who’s drunk because I don’t know how much it impacts your decision making, so I’m big on consent. But if I have an established connection with someone it could be okay. But most of the time I just tell them that I’d love to but they’re drunk and that they can call me again when they’re sober.

IN THIS CONTEXT, the absence of alcohol does not diminish all the irty fun of the danceoor. Here amidst the pulsating beats of popmusic, making connections take on a di erent, perhaps more deliberate tone. It is not about succumbing to the haze of substances; it is about clear communication and mutual respect.

– Often in clubs I irt and I have a lot of fun but that’s it. Last week was the rst time I made out in the club in Lund and it was with someone who only had one beer and that I’ve known for a really long time.

In Tom’s world, the party doesn’t need a splash of spirits to reach a fever pitch – just good vibes and perhaps a dash of sparkling water.

Trerätters på studentbudget

Går det att laga en trerättersmiddag på studentbudget? Givetvis, menar köksförmannen Mattias Saleem Almgren. Han bjuder hem Lundagård och visar hur man får till en riktigt billig hemma-sittning, ackompanjerad av prisvärda vintips från Lunds akademiska vinsällskap.

TEXT EMMY ODESKOG

FOTO JUSTINAS SMERTINAS

Mat är inte bara mat – det är också en källa till gemenskap. Men att få ihop vardagsmiddag till sig själv kan, i de skenande matprisernas tidevarv, verka svårt nog. Att bjuda in till en lyxig trerätters tycks i sin tur synonymt med att leva på havregryn resten av månaden.

Men, med lika delar finess och ansträngning behöver det faktiskt inte bli så dyrt. Om detta vet Mattias Saleem Almgren allt. Han är köksförman på Lunds nation och van att laga stora volymer

mat på en knaper budget.

När Lundagård anländer till Mattias lägenhet på Klostergården är förberedelserna i full gång. Det lilla men behändiga köket ska bli skådeplats för en trerättersmiddag till rekordlåg kostnad. Det är inget lätt uppdrag, men Mattias verkar både lugn och självsäker. Parallellt med vispning och hackning berättar han om sina erfarenheter av att styra sittningar på nationen. Med sig i köket har han sin kompis Daniel Nordgren, som också är nationsaktiv.

Tillsammans lägger de, utan att behöva slita sig från småpratet, snart upp förrätten: ugnsbakad tomat på lättrostat bröd. Mattias ringlar lite balsamico över tallriken och lägger ett basilikablad på toppen. Bruschetta är en klassisk sittningsrätt, menar han.

– Jag gillar att laga hyfsat simpla rätter men att göra dem så bra som möjligt. Det blir ganska lätt, det blir alltid väldigt gott och har aldrig gått fel, säger han.

MATTIAS HAR ALLTID gillat matlagning, men det tog fart när han flyttade till Lund.

– När jag flyttade hemifrån och man behövde laga mat till sig själv så tyckte jag att det var jättekul. Jag började experimentera och prova nya rätter.

Det är viktigt att det både är och ser gott ut, tycker han, och påpekar att balsamico kan verka dyrt men att det håller väldigt länge.

Förrätten är färdig, men att bjuda på mat utan dryck är föga värt, som danskarna brukar säga. Vi behöver något i glasen!

– Vin och mat är något som verkligen kompletterar varandra. De förändras väldigt mycket i kombination med varandra, säger Maud Stache, ordförande för Lunds akademiska vinsällskap (LAV).

ATT VIN ÄR ett klassiskt inslag på sittningar har alltså sina anledningar, men att hitta prisvärda vinflaskor är inte helt lätt. Inflationen har, enligt Maud, slagit hårt mot just vinindustrin, vilket gjort att priserna ökat.

– Det kan vara 30-40 kronor dyrare än för bara några år sedan, vilket är mycket för en flaska, säger Maud.

Ugnsbakad tomat på lättrostat bröd, bolognese och klassisk kladdkaka står på menyn när Lundagård testar budgetvänlig trerättersmiddag.

FÖR ATT UNDVIKA dyra vinfällor har LAV skakat fram några budgetvänliga guldkorn ur Systembolagets sortiment, särskilt anpassade till Mattias meny. Till bruschettan rekommenderar de inledningsvis ett fruktigt, vitt vin. Ett bra sådant vin kan du få för ungefär 120 kronor, vilket blir 24 kronor per glas. LAV nämner även en alkoholfri riesling som särskilt passande. En bra aska kan du få för ungefär 75 kronor, alltså 15 kronor per glas.

När förrätten är uppäten och rieslingen uppdrucken dukar Mattias undan och börjar ”platea” spaghetti bolognese. Förutom att han slänger sig med sådan terminologi märks köksvanan på att tiden mellan för- och huvudrätt inte blir särskilt stor. Det är svårt att få saker att kla a tidsmässigt, det vet alla som försökt sig på att laga en middag med era rätter. För referens nås min egen tröskel för stress-i-köket vid att servera ka e efter maten. Mattias tips för att lyckas med detta är att ha en bra struktur.

– Lägg inte för mycket tid på varje rätt. Förrätten kan inte vara jättesvår samtidigt som huvudrätten är jättesvår. Då blir det oproportionerligt.

BOLOGNESEN ÄR GJORD på blandfärs, morötter, selleri och krossade tomater. Paketet med färsen är iklädd en stor, röd lapp som signalerar ett kort bäst före-datum. Förutom att handla rabatterade varor kan man, för att få ner priserna, handla på gatua ärerna runt Botulfsplatsen, menar Mattias och Daniel. Här är framför allt grönsaker och kryddor mycket billigare än i de större matbutikerna.

Till bolognesen häller Mattias upp varsitt glas alkoholfri cider åt oss. Enligt LAV är den fyllig och rik på röda äpplen, vilket gör den till en utmärkt mustig-gryta-match. Flaskan kostar 79 kronor, vilket är 16 kronor per glas. För den vinsugna är en stiltypisk Chianti, en rödvinsregion i Toscana, ett självklart val enligt LAV. En passande aska som de rekomenderar går för 149 kronor, vilket blir 30 kronor per glas.

”

Vi tycker att det är något av det trevligaste man kan göra tillsammans.

Det här med att förstå sig på vin, och kanske framför allt hur det kan kombineras med mat, är en stor del av LAV:s verksamhet. Föreningen kretsar på så vis mycket kring alkohol, men synen är en annan än i många av studentlivets andra alkoholfyllda rum. Hos LAV ligger fokus nämligen på just smak och kunskap, snarare än på alkohol som berusningsmedel.

”Vi är väldigt glada att vi kan dels ge alkohol

en annan ståndpunkt i rummet, men också att vi kan erbjuda ett sammanhang som innebär att man inte behöver dricka sig full”.

Att lära sig om vin och vad man gillar är också ett av LAV:s främsta tips för att hålla nere kostnaderna. Har man koll på sin smakpro l löper man mindre risk att komma hem med ett vin som man inte tycker om – oavsett prisnivå.

TILL EFTERRÄTT BJUDER Mattias, slutligen, på en klassisk kladdkaka. Till den har han grädde, och ovanpå river han frysta hallon. Detta blir billigt eftersom kakan framför allt innehåller basvaror som de esta redan har hemma, menar han. Att riva frysta hallon ovanpå är ett billigt substitut till färska hallon.

Den fylliga cidern passar även till efterrätten, menar LAV. Har man en slant över och vill satsa på ett dessertvin tipsar de om ett rött, sött vin med toner av blåbär, choklad och vanilj.

”Det brukar vara superspännande för de som inte testat något liknande” skriver LAV.

En halv aska brukar motsvara en hel när man pratar om dessertvin. De föreslår ett vin på 155 kronor, vilket blir 31 kronor per glas.

Mattias meny landar sammanlagt på 50 kronor per person, exklusive dryck. Ett blygsamt pris för tre goda, mättande rätter som förhoppningsvis kan inspirera er studenter till att, i goda vänners lag, sätta lite guldkant på lågkonjunkturen.

– Vi tycker att det (att äta middag, reds. anm) är något av det trevligaste man kan göra tillsammans, säger Mattias, medan Daniel nickar instämmande.

Läs hela menyn och se fler bilder från sittningen på lundagard.se!

Lundagårds Valborgsguidestora

April är en grumlig månad av halvfärdiga C-uppsatser, ringlande köer runt nationshusen, och tveksamma väderlekar. Men i Stadsparken finns en fyr av ljus, till vilken studenter landet runt färdas likt nattfjärilar i mörkret – valborgsveckan. Därför erbjuder Clara Castenfelt här den ultimata guiden till årets Valborg i Lund.

28 april – Skvalborg

Alla vet att en riktig förfest bör dra i gång cirka tre dagar innan festen i fråga faktiskt sker. Skvalborg är ett briljant marknadsföringsverktyg för att bygga förväntningar inför hela valborgsveckan. Det är också en n krockkudde. Man kan ju råka hamna med ansiktet ner i ett buskage på självaste dagen V, i stället för i armarna på någon läcker malmöit. Då har du i alla fall fått festa lite grann.

PÅ NATIONERNA

Sydskånska nationen X Backyard sessions Startskottet för valborgs randet i Lund sker i år, precis som i ol, på Sydskånska nationen. Tillsammans med festivalarrangören Backyard

PÅ GATAN

Mora Träsk i Eoshallen

Tänk efter lite – det är en söndag, och vettigt folk börjar fundera på Valborg kanske först på måndag eftermiddag. Sydskånska nationen har haft lite av ett ino ciellt monopol på Skvalborg i några år nu, och helt ärligt vet jag inte om du som icvke-studerande ens har rätt att ra det. Du försakade den när du lämnade akademin! Så håll till godo med Sveriges bästa band, för 150 spänn, och ta med ungarna som du garanterat lär ha nu.

PÅ NATIONERNA

Lunds nation: Näst siste april

Stadens egen nation rar självfallet också Kvalborg, eller Näst Siste April som de så klyftigt döpt om det till. Ett mycket eftertraktat event, skulle jag tro, med en helt nyrenoverad innergård och bland annat de eviga sommarplågorna Norlie & KKV på sin lineup. Biljettsläppet är digitalt i år, något som vi studenter är kluvna inför. Då slipper man dra på sig en urinvägsinfektion av den prekära Skåneluften när man köar, men då vet man ändå att man antagligen kommer få en biljett. Stukappen är i stället som döden – likgiltig. Kraschar den så kraschar den. Vi kommer alla att vara utlämnade till vårt wi .

Sessions lockar de med DJ:s, food trucks, ett partytält, och möjligtvis en och annan fotoautomat. Sist men inte minns får de besök av duon Medina – tillbaka i rampljuset efter en lyckad vända i Melodifestivalen 2024. Det blir potentiellt en ganska maxad dag på Tornavägen i år igen, alltså. Det måste det nog bli, eftersom jag sitter och skriver den här texten i biljettkön utanför Sydskånska nationshuset klockan 06:00 på en fredagsmorgon.

29 april – Kvalborg

Något ligger i luften under valborgsveckans andra dag. Spenderade du gårdagen ”rätt” så har du hela morgonen brottats med en envis bakfylla som absolut inte kommer hinna redas ut innan det är dags att hoppa upp i sadeln igen och ge sig ut på nya äventyr. Just i dag är randet lite mer decentraliserat, och förhoppningsvis har dina långa timmar utanför nationshusen betalat av sig.

Hallands X Västgöta: Kvalborg

Dagen till ära slår två helt okej nationer ihop sig till en, och fokuserar sina gemensamma krafter på den delade innergården med Reyn och Movits! som artister. På kvällen förvandlas området till en gemensam nattklubb med fem barer och två dansgolv.

PÅ GATAN

Ingenting anmärkningsvärt. Du kanske bara ska gå hem och sova?

TEXT CLARA CASTENFELT ILLUSTRATION ELLEN GEMBACK

30 april – Valborg

Som utlovat: Dagen V. Ska man bäva? Ska man ra? BÅDE OCH! Följande dygn är en kulminering av all den dumdristiga glädje och fallerade kostnads-nyttoanalyser som ger den här glada lilla staden sin karaktär.

an 15-21 för de som gillar att synda i Stadsparken om förmiddagarna. Då biljettsläppet var digitalt blev det såklart många som fann sig utan biljetter, så inträde till Maskinparken den siste april lär vara högt efterfrågade ända tills dagens slut.

Sydskånska X Krischan: Tegelbruket Sydskånska och Kristianstads nation går samman och skapar Lunds största nattklubbsområde på valborgskvällen för 120 kronor per skalle. För några år sedan var faktiskt Helsingkrona också med på ett hörn. Enligt de själva kommer de spela odödliga hits, guilty pleasures samt house på ena hållet, och en mix av hiphop, funk, r&b och soul på det andra. Inte så dumt!

PÅ GATAN

PÅ NATIONERNA

Malmö nation: Valborgsyran

Är det inte lite kul att Timbuktu ska spela på Malmö nations valborgs rande, fastän nationen är smockfull av stockholmare? De har åtminstone tagit in nykomlingen Esther Kirabo, och jag är avundsjuk på att ”malmö iterna” ska få bli varse om hennes talang. Allt som allt verkar förberedelsearbetet som en mardröm: Säkert över 24 timmars kötid med tre separata köer för funktionärer, medlemmar, och till sist övriga. Tummar kommer att hållas.

Östgöta nation: Siste april

En något mer avslappnad, men tillika populär, destination att ra Valborg på. Biljetterna tog slut på mindre än en timme under ködagen. Firandet kommer bestå av DJ:s på taket och en förhoppningsvis solbelyst innergård på Lunds första och mest centrala nation.

Helsingkrona: Sunwing Jag måste erkänna att jag fan tappade hakan när jag såg Helsingkronas artistbokningar. Brandsta City Släckers?! Det tog mig rakt tillbaka till Singstar i klasskompisens vardagsrum i Huddinge. Jag kan uppskatta att HB erbjuder mer av ett ordentligt heldags rande, från klock-

Mejeriet X Radio AF: Valborgsklubb med Stuzzi Även om vissa av mina vänner vill argumentera för att productenten och artisten Stuzzi redan haft sin storhetstid (trots att han vann ”Årets Breakout” på P3 Guld så tidigt som i ol), lockar han ändå en del lundabor med sin minst sagt eklektiska mix av tropisk house, funk, och rave. För två år sedan kom jag personligen inte ens fram till baren på Mejeriets valborgsklubb för att det var så mycket folk. Vi får hoppas att denna alternativa touch gör Mejeriet lite mer sansat.

Stadsparken

Oavsett om du är nykter, introvert, eller helt enkelt bara pyroman, nns alltid Stadsparken där för dig. Det är så mycket äng under Valborg, och det är aldrig fel att stanna upp en stund, andas, och stirra in i en eld. Eller kolla på barn som kastar pinnar in i en eld, alternativt nästan ramlar in i den för att de är så taggade på att kasta nästa pinne. Det är en underhållningsform i sin egen rätt.

T-Bar: Siste april

Ganska självförklarande och intetsägande på samma gång. Lunds största nattklubb har Valborgsöppet. Gå dit om du vill, men f örköpsbiljetterna är slut!

1 maj – Finalborg

Är man ung och spänstig så orkar man. En jättebra dag för dig med separationsångest från den högtiden som du tänkte ra från början och behöver en dag till. Såklart anpassar sig Lund till dig också.

PÅ NATIONERNA

Göteborgs nation: 1 maj

Tre dagars krökande på raken är en ganska sträng gräns för mig. Efter det känner jag verkligen av min dödlighet. Men Göteborgs nation står alltid med öppna armar för de som känner att de vill tänja på gränsen en dag till: i år i sällskap av Samir & Viktor. Jag kan inte tänka mig ett bättre bakisbotemedel än ”Saxofuckingfon”. Notera dock att jag i skrivande stund har varit uppe i över 24 timmar, så ta det med en hink salt.

PÅ GATAN

Rektorsuppvaktning och sång

För ärde gången ska universitetets rektor Erik Renström bli utvärderad av Lunds universitets studentkrer (Lus). I år står ordförande Linnea Landegren för beslutet huruvida Renström kommer få vivat (godkänt) eller pereat (underkänt), baserat på ett antal hjärtefrågor från kårerna. Som utomstående och inte så insatt är denna ceremoni ganska spännande, bara som en grej. Top Model för akademiker? Känns lite rivigt. Senare på kvällen sjunger Lunds studentsångare in våren – något som hela Svea rike kan ta del av på SVT, direktsänt klockan 18:15.

På spaning efter den grogg som flytt

Alkoholen har sedan antiken haft en återkommande roll i de sköna konsterna. I modern tid möter vi alkoholen i film och tv-serier inte bara som rusmedel utan också som en identitetsmarkör. Men vad gör alkoholen vi dricker egentligen med vår identitet? Hedda Berg har vänt och vridit på frågan, med avstamp i en särskilt ikonisk drink.

TEXT HEDDA BERG

ILLUSTRATION IDA HEIN OLSSON

som oavbrutet syns med en White Russian i handen – en drink bestående av vodka, kaffelikör, och mjölk. Den krämiga drycken hade några år innan The Big Lebowski endast beställts av äldre män som nått sitt bäst-före datum när det kom till festande. I ett post-Lebowski universum fick drinken ett namn i populärkulturen, plötsligt associerad med den tillbakalutade och coola Jeff Dowd.

JJag och två vänner bestämde oss för några helger sedan att göra upp med ölen, vår trogna kompanjon genom studentlivets bråda dagar. Visserligen bara för en kväll. I övrigt tillåter studentens tomma plånbok inget lyxigare än den gyllengula drycken. Men för en natt blev det cosmopolitans i stället.

Dagen efter spökade den familjära känslan av en dunkande huvudvärk och då var det enda botemedlet att ligga på samma fläck i soffan dagens resterande timmar, scrollandes mellan streamingtjänsternas utbud. Jag satte på Sex and the City (1998) och följde Carrie Bradshaw och hennes kumpaner genom svindlande kvällar i New York. Carries signaturdrink är såklart den ökända cosmopolitan. Lite cointreau, vodka, tranbärsjuice och lime blir tillsammans den rosa brygd som Carrie svassar runt med i handen när hon rör sig genom folktäta barer.

För mig är cosmon förkroppsligandet av de fashionabla och obundna trettio-någonting karaktärerna i Sex and the City. Kanske var drinkarna från gårdagen trots allt värt huvudvärken eftersom jag för en kort stund kunde ta på mig mentala New-Yorknötta Louboutins för att under en kväll leva mig bort från nationernas trettiofemkronors-öl. Samtidigt kunde jag inte annat än att undra: Använder vi oss av alkohol som en statusmarkör för att fly från vår egen gråa vardag?

SKAPARNA AV SEX and the City är inte ensamma om att ha gett drinkar en nästan ikonliknande status. Alkoholen har trots allt spelat en återkommande roll i populärkulturen. Vi har genom den gjort associationer med en viss typ av människa och vilken alkohol hen dricker – vi vill konsumera samma dryck som våra favoritkaraktärer. Coen-brödernas kultkomedi The Big Lebowski (1997) följer Jeff Dowd, också kallad The Dude,

I Mad Men (2007) dricker Don Draper en Old Fashioned bestående av de oftast maskulint kodade komponenterna bourbon och whisky. Efter seriens slut år 2015 var Old Fashioned en av de bästsäljande drinkarna i barer runt om i världen. Aperol Spritz fick även den en comeback i HBO:s The White Lotus (2021). Drycken syns i var och varannan scen och passar som handen i handsken på den otillgängliga eliten. Kanske är det de sicilianska landskapen som lockar, eller att Aubrey Plazas ikoniska karaktär ständigt syns med drinken i hand, men efter premiären av seriens andra säsong ökade försäljningen av drinkens avgörande ingrediens Campari Bitter med femtio procent i USA.

och några stammisar spridda runt de olika borden präglar Göteborgsskildringen i Sandgrens roman. Men sunkhaken har även fått ett uppsving utanför litterära verk. Nyligen uppmärksammades fenomenet ”sunkhaks-safari” i en artikel i Svenska Dagbladet (SvD), där det beskrivs som en slags gentrifiering av barer. Folk flockas i Facebook-grupperna Sunkiga hak i Göteborg och Sunkiga hak i Sverige, med 23 000 respektive 69 000 medlemmar.

ALLA ÄR PÅ jakt efter den billigaste ölen på de sjaskigaste krogarna runt om i Sverige. Är det lavinartade intresset för sunkbarer ett resultat av deras skildringar i kulturella verk? I vilket fall har det plötsliga uppsvinget i status öppnat upp för en ny arketyp som tar plats runt borden på sunkhaken. Tidigare associationer med sunkhaken var stammisarna som gått till samma ölställe i alla tider. Men när en stor och stark på trettioåtta kronor tar rollen som ett uttryck för estetiska visioner får stammisarna samexistera med trendkänsliga ungdomar som har gjort krogarna till en del av sin sociala-medie-identitet.

Alla är på jakt efter den billigaste ölen på de sjaskigaste krogarna.

MED TANKE PÅ hur kultursfären druckit genom tiderna är det inte konstigt att alkoholen återkommer som en estetisk accessoar i olika verk. I början av 1800-talet ansågs absint vara ett medel till inspiration och frigörelse i det kreativa skapandet. Drycken blev en favorit bland konstnärer som Vincent van Gogh, men även bland författare som vår svenske August Strindberg. Arketypen av den supande konstnären är återkommande i det allmänna medvetandet såväl som i kulturen. I Lydia Sandgrens Samlade Verk (2020) följer vi bokförläggaren Martin Berg och hans gravt alkoholiserade och tillika framgångsrike konstnärsvän Gustav Becker genom sena nätter med oändliga flaskor rödvin i Paris.

Ett ständigt återkommande scenario i Samlade Verk är när de två vännerna sitter och dricker på ett av de många sunkhaken i Göteborg. Kladdiga bardiskar, ett kallt bemötande från ägaren, cigarettrök i luften,

SvD:s kulturredaktör Essy Klingberg resonerar kring hur ungdomars avtagande alkoholkonsumtion kan komma att påverka samtida kulturella verk i SvD-podden Dagens story. Hon märker bland annat ett skifte bort från alkoholreferenser i en ökad wellnesskultur. När ännu en Tiktok-influencer dricker en grön smoothie lägger ungdomarna flaskan på hyllan. Låtar på topplistorna präglas i mindre utsträckning än förr av alkoholreferenser och litterära verk skildrar allt oftare användandet av psykedeliska droger. I Leif Randts roman Allegro Pastel (2020) använder romanfigurerna ständigt psykedeliska droger, något som Klingberg menar är ett alltmer återkommande fenomen i samtida litterära verk.

Med alkoholen iklär vi oss en roll, samtidigt som drickandet är en nedåtgående trend. Fantastiskt för folkhälsan. Men jag undrar: Vad kommer att hända med arketyperna som den supande konstnären eller stammisarna på sunkhaken när alkoholen tar allt mindre plats i samtida populärkultur? Vem ska film-bro-killarna se upp till om inte The Dude?

Vart ska wannabe-Carrie Bradshaws i tjugoårsåldern ta vägen när alkoholen tar allt mindre plats i populärkulturen? Det kan egentligen bara framtiden utröna. Jag kommer i vilket fall fortsätta unna mig en cosmo när CSN tillåter och drömma mig bort från nationsgolvets klibbiga dansgolv till folktäta barer i storstaden.

Konspirationer & försvarsallianser Månaden som gått:

Vi lämnar mars bakom oss och välkomnar april och vårens ankomst. Lundagårds studentlivskrönikör Ella Kettula ser tillbaka på den gångna månadens hög- och lågpunkter och hittar bland annat en koppling mellan Natointrädet och LU:s omdiskuterade examensbevis.

Natointräde i fysisk form

Somliga hade väntat, andra fasat, och den 7 mars var dagen slutligen här. Den två år långa emotionella berg- och dalbanan till Natoprocess hade kommit till ända och Sverige kunde nu titulera sig fullvärdig medlem av försvarsalliansen. Men blev det hela inte en aning antiklimaktiskt? Visst, övergiven alliansfrihet, diverse eftergifter, ökad säkerhet och så vidare. Åsikterna om huruvida det hela var av godo eller ondo har såklart gått isär, även bland studenter, som Lundagård tidigare rapporterat om. Men jag tvivlar på att någon kommer ihåg exakt var de befann sig och vad de gjorde när Ulf skakade hand med Blinken. Det var som om hypen hade lagt sig en aning när Sverige väl hoppade på Natotrenden. Som nländare kan jag konstatera att Sverige från vår sida av Östersjön alltid har setts som det coola storasyskonet. Den man innerst inne önskade att man var lite mera som; eller åtminstone ck vara med och leka med. Men den här gången hann Finland före (och som av en händelse börjar Ulf Kristerssons dotter plugga i Helsingfors kort därefter). Men alldeles obetydligt och ute kan Sveriges inträde ändå inte vara. Det så kallade anslutningsinstrumentet överräcktes trots allt i form av fysiska dokument. Än lever prestigen! Men vem vet, om farhågorna om stor nansiären USA:s alliansutträde besannas, kanske även Nato är tvunget att övergå till sparåtgärden digitala inträdesbevis.

Feminism i förfall?

Sin vana trogen bjöd mars på ett uppmärksammande av jämställdhetens framsteg och bakslag med internationella kvinnodagen. Men utöver det erkännandet har feminismen en kämpig månad bakom sig. Bland annat ck Barbie minst sagt en biroll på årets Oscarsgala. Dessutom har den så kallade ”soft girl”-trenden debatterats ihärdigt på landets kultursidor. Trenden beskrivs som en motreaktion på dagens prestationssamhälle och betonar i stället mjuka, familjära värden; som kvinna ska du inte känna dig tvung-

en att besudla dig själv med något så jobbigt som att arbeta. Så länge du gör valet att ducka för ansvar och låta din man (att ha en sådan är en förutsättning för att det här ska funka) ta hand om dig är det väl inga problem? Men visst är det ju rätt skönt att vara en dålig feminist ibland. Precis som med källsortering: lite befriande är det trots allt att för en gångs skull strunta i att separera, skölja, skrynkla och ha sig. Däremot misstänker jag att alla ”soft girl”-förespråkare inte är så mjuka och prestationsfrånvända som de utger sig för att vara. Det kan väl omöjligen nnas ett bättre tillfälle att lansera en trend med devisen ”skit i karriären” än månaden när pressen och stressen kring praktikplatser och sommarjobb är som störst bland unga. Vem lägger sig inte hellre ner bland vårblommorna än öppnar ett till mejl som inleds med ”tyvärr”?

Kungliga konspirationsteorier

Det är inte lätt att vara brittisk kunglighet i dagsläget. I jämförelse med de skandaler den brittiska kungafamiljen skakats av ter sig Kronprinsessan Victoria och Prins Daniels skilsmässorykten rätt bleka. Förvisso har väl medlemskapet i Windsor-dynastin alltid varit påfrestande, men nu döljs det sämre än förr (vågar man säga likt en dåligt photoshoppad familjebild?). På sistone är det förstås Kate Middleton som är namnet på allas skvallerläppar. Har hon rymt från hovet och ersatts av en skådespelare? Lever hon? Lever hennes dubbelgångare? Ja, det frodades konspirationsteorier som skulle gjort Alex Jones själv stolt. Nu ska givetvis inte en alltför raljerande ton intas. Som allmänt känt visade det sig att den blivande drottningen har cancer. Det var ett besked som, till skillnad från Sveriges Natomedlemskap, slog ner hårdare än väntat. Jag har närmast suttit och följt Kate-gate med popcorn i famnen (jag tror det enda som behövs för att göra något intressant för allmänheten är att slänga på su xet ”gate”). Men vid cancerbeskedet försvann tjusningen. Och så var det ju kung Charles. Än en gång placerad i skuggan av en av sina familjemedlemmar – och deras dubbelgångare.

Monkey Man är en dold juvel i biovåren

Dev Patels regidebut är en komplex historia om hämnd och förtryck. Briljerande sidokaraktärer och en levande världsskildring gör Monkey Man till lysande underhållning.

Film

Monkey Man

Regi: Dev Patel Universal Pictures premiär 5 april 2024

Monkey Man är en imponerande regidebut för Dev Patel (Slumdog Millionaire). En demonstration av visuell talang som med självsäkerhet lmar actionsekvenser på högsta nivå. Dev Patel förstår sina starkaste egenskaper som skådespelare. Diskreta ansiktsuttryck, känslosamma blickar och fysiska actionscener ger huvudkaraktären Kid ett djupt inre liv utan särskilt många repliker.

Filmen är ödar över av ämnen och idéer. Under lmens två timmar långa speltid skildras allt från hinduistiska berättelser och extremnationalistiska politiker till Indiens slummar och ett tempel med transfeminina dyrkare. Monkey Man skapar en miljö där indisk kultur kombineras med ett västerländskt in ytande. Dev Patel (som är uppvuxen i England) väver samman brittisk hip-hop och referenser till Hollywoodlmer med en indisk kultur vars rötter går tillbaka era hundra år.

Dev Patel är inte immun mot nybörjarmisstag. En skeptisk publik riskerar att tappa intresse under en utdragen mittsektion som fokuserar på Kids internliv och saknar ordentliga actionsekvenser. Även manuset är något förutsägbart och stundvis klichéartat, med ett slut som kunde tjänat på en extra scen för att knyta samman lmens många trådar. Trots det lyfts varje scen upp utav en konsekvent fängslande stämning som ger intrycket av en modern mytologisk berättelse.

DET ÄR EN berättelse om ilska. Monkey Man ger uttryck för det blinda raseriet hos en minoritetsbefolkning som får chansen att slå tillbaka. Det handlar om våld mot muslimer i Indien, tvångsför yttade transgrupper och eko-förstörelse på bekostnaden av lågklassamhällen.

Kid är barnet av en samvetslös ekonomisk elit som skoningslöst utsätter sin befolkning för förtryck. Han är inte bara en person med ilska, utan även representant för minoriteter som saknar en egen röst. Samtidigt är det en action lm som levererar. Trots ett allvarsamt tema är det lätt att dras med i berättelsen.

Monkey Man är en debut som är storslagen, kaxig och ambitiös. Förhoppningsvis är det startskottet för ett nytt kapitel i Dev Patels karriär. Med Monkey Man har han skapat en av vårens bästa och mest unika bioupplevelser.

Debuten Alejandro brottas med sig själv

Malmöförfattaren Pauline Olsson Ghoreishis debutroman skildrar människoöden i gängvåldets Sverige. Romanen slår an med sina känsloskildringar, men känns osäker kring vad för bok den vill vara.

TEXT

ISkönlitteratur

Alejandro

Pauline Olsson Ghoreishi

Albert Bonniers Förlag 5 Mars 2024

Pauline Olsson Ghoreishis debutroman Alejandro bor en sorg. Det börjar med att Alejandro, jagets barndomsvän, dör och efter det yter tiden samman. Först rör vi oss med minnen genom barndom och tonår, men allt eftersom talar bara tempusbyten om vad som är nu och då. Jaget och Alejandros inträde i gängkriminaliteten sker också sömlöst, processen är vaggande. Även om miljön i sig är tung, är berättelsen ganska lätt. Den lägger sig som en dimma över Malmö.

Berättelsen är vacker. Men när jag läser de första sidorna önskar jag ändå att boken var en annan. Språket och stilen, som säkert lägger grund för att man beskriver romanen som intensiv, skapar inte alls känslan av att rasa fram. Olsson Ghoreishi använder sig inte av skiljetecken, annat än punkter och mellanslag, men bara för att man gör det, innebär det inte att språket går snabbt. Mest blir jag förvirrad när inne-

håll och stil inte alls håller sams.

Det nns mer. För språket, som lätt kan bortses från eller förändras, är inte det främsta. Det största problemet är att man (antingen förlaget eller författaren, eller både och) väljer att likna romanen vid Jens Lapidus Snabba cash. Det vill säga, som en slags adrenalindriven roman där droger, fester och kickar, som nämns på verkets baksida, står i fokus. Jag vill ta på mig ansvaret för att rätta till denna bedrövliga verksbeskrivning, varna och säga att inget man på förhand kan läsa om romanen stämmer!

NÄR JAG BÖRJAR läsa önskar jag att boken ska vara en annan. Ju längre jag läser, desto mer märker jag att den faktiskt är det. Språket som verkar vara skrivet med syftet att rasa framåt, får mig att vilja att Pauline Olsson Ghoreishi ska skriva på vers. För det är ingenting som rusar. Inte egentligen. Det är vilsamt, men också smärtsamt, när minnen av barndomen blandas samman med dem av döden. Insikten kommer stilla, sedan är den förbi.

Olsson Ghoreishis debut bjussar på stora känslor och vackra karaktärer, men betydligt färre kickar än baksidan föreslår. Först när jag glömmer det boken utger sig för att vara och inte längre stretar emot, slutar orden att springa. Då läser jag en roman som handlar om de relationer som både är stora och små, och om lugnet man får av att vila i andra.

JOSEPHINE ÖRTENFELT

TEXT SVANTE FRIDÉN

Så maxar du festen

Att rodda en ordentlig fest är inte det lättaste. Ekonomin är en ständig utmaning, men långt ifrån den enda. Sociala situationer kan balla ur, någon kanske spiller vin på din nya matta och högtalarna kanske går sönder så fort den första låten spelas. Kanske värst av allt: ingen på festen har kul. Men frukta ej: Lundagårds kulturredaktion är här för att ge sina bästa tips till hur du verkligen maxar festen.

VÅGA MAXA PÅ RIKTIGT

Mitt första tips är helt enkelt att våga överdriva. Om du verkligen vill maxa festen: gör det fullt ut! Fyll hela lägenheten med färgglada ballonger och serpentiner. Hyr en discokula och en rökmaskin. Låna ett skruttigt dj-bord och kör balladklubb med vardagsrummet som dansgolv. Gör om köket till kombinerat beerpong- och karaokerum. Ingen minns en fegis!

FÖRFESTLISTAN

En fest behöver spellistor, gärna en för varje tidpunkt. Bakgrundsmusik till konversationer hjälps av slagkraftiga klassiker, kanske ”Sound and Vision” av David Bowie eller ”Slave to the Rhytm” av Grace Jones. Men dansfeeling kan man också börja få igång på förfesten, exempelvis med ”He’s the Greatest Dancer” av Sister Sledge eller ”Spotlight” av Jessie Ware.

BJUD TILL! (BJUD MIG)

Vad hände med hemmafesterna? Eller så är det kanske bara jag som inte blir bjuden. Hursomhelst är de trevligaste kvällarna i kök och vardagsrum där samtal tillåts. Ack så skönt det kan vara att slippa postpandemiskt rabiata party people på stan, om så för en kväll. Tänk så tråkig man är. Men vad skulle man inte ge för en lägenhet med festvänlig planlösning?

TEMAFEST

Alla längtar i hemlighet efter lek och bus, den som säger något annat ljuger. Därför är en temafest den bästa festen. Ta en paus från ditt tråkiga vardagsjag och klä ut dig till någon annan, någon som är kul på fest kanske! Mina tre bästa teman: ”1700-talets Frankrike”, ”Romcoms” (romantiska komedier för er som inte fattar förkortningar), och ”Bönder och drängar”.

FESTFESTLISTAN

Festens klimax uppfylls med musik som kan passa fuldans-koreografier. Popmusik från tidiga 00-talet som ”Believe” av Cher och ”Crazy in Love” av Beyoncé hjälper till att dra upp massorna till dansgolvet. Schlagerhits som ”Gimme! Gimme! Gimme!” av ABBA eller ”Wild Dances” av Ruslana håller dem kvar. Och någonting med Håkan Hellström kan alla skrika till.

UT PÅ ÄVENTYR

Det är tacksamt att vara lundabo. Med Malmö bara ett stenkast bort är en liten resa till någon spelning inget dramatiskt. Och varför stå och stampa på samma dansgolv kvällarna i ända när man kan se var natten tar en? Över bron rent av? Vem bryr sig om det går en och en halv krona per DKK, vi ska bli fulla, livet är meningslöst.

BJUD PÅ SAKER

Det här tipset är kanske det viktigaste för en maxad fest. Det spelar inte så stor roll vad, men bjud på något. Ställ fram en skål chips och korka upp en flaska billigt bubbel. Är du satsig, laga lite plockmat och duka fram i köket. Köp en flaska flaggpunch och utropa ”SHOTS” vid rätt valt tillfälle. Det finns inget som heter att bjuda på för mycket.

ALICE NYBERG WESTERLUND

EFTERFESTLISTAN

Slutligen behövs musik som passar både fyllekäket sent in på natten eller till morgonkaffet dagen efter. Lugn musik med lite driv, såsom ”I’ll Be Your Mirror” av The Velvet Underground och ”Ever Again” av Robyn. Även ”Guilty” av Barbra Streisand feat. Barry Gibb eller någonting med Barry White. Inget för sentimentalt, det kan göra baksmällan tuffare.

ADAM BIWALL SANDBERG

WHAT HAPPENS IN VEGAS...

För somliga kan tröskeln vara hög för att frivilligt lämna sin redlighet tillsammans med jackan i klubbgarderoben. Så kriminalisera att stå orörlig på ett dansgolv, ge oss riktigt bra högtalare (hur svårt kan det vara) och, för guds skull, låg belysning. Jag vill inte kunna se någon eller något i vitögat. Det är inga höga krav, bara valuta för pengarna.

ANDREA VON ESSEN

Lunds universitets studentkårer

Prioritera utvecklingen av forskarutbildningen

Lunds universitets studentkårer (LUS) representerar samtliga studenter vid Lunds universitet, vilket innefattar cirka 2700 doktorander. Doktorander är en grupp studenter som be nner sig i gränslandet mellan att vara anställda på universitet och samtidigt vara studerande. Doktorander kan arbeta inom forskningsgrupper och undervisa men är samtidigt studenter och förtjänar likt studenter på grundoch avancerad nivå en utbildning och handledning av högsta kvalitet. LUS ser därför med oro på den senaste tidens utveckling, med antagningsstopp av doktorander på era delar av universitetet, till följd av det ekonomiska läget. Hur ska doktorandernas studiesituation säkras när de ekonomiska förutsättningarna blir sämre, och doktorander redan be nner sig i en komplex situation?

DOKTORANDER MÖTER UTIFRÅN sin roll som både anställda och studenter era utmaningar som kan bidra till stress och press, såsom bristande möjligheter till god handledning. Det ger konsekvenser för doktoranders välmående och påverkar i förlängningen deras möjlighet att tillgodose sig sin utbildning och utveckla sin forskning. Länge har doktorander varit överrepresenterade i sjuk- och frånvarostatistisk, vilket är problematiskt ur ett individperspektiv men även för universitetet eftersom doktorander har en viktig roll vid Lunds universitet.

LUS ser därför ett behov av ett aktivt arbete med att förbättra doktorandernas förutsättningar. Forskarutbildningsnämnden är den nämnd som hanterar strategiska utbildningsfrågor för doktorander. Under det senaste året har en rad viktiga processer för att stärka kvaliteten på forskarutbildning inletts. Det har pågått ett arbete med att ta fram ett gemensamt regelverk som ämnar att tydliggöra åtaganden och åligganden för att säkerställa att doktorander har likvärdiga förhållanden och villkor under sin utbildning. Detta arbete har LUS varit positiva till eftersom det kan bidra med ökad tydlighet för doktorander vilket kan förbättra doktoranders arbets- och studiemiljö.

I de ekonomiskt svåra tiderna riskerar doktorandernas studiemiljö att nedprioriteras, vilket inte är acceptabelt för en grupp som behöver ökad prioritering. LUS vill uppmana universitetet att fortsatt prioritera och genomföra det arbete som påbörjats för att förbättra doktorandernas förutsättningar.

LUS kramar: Likvärdiga förutsättningar för alla Lunds universitets doktorander!

LUS sparkar: Nedprioritering av doktorandernas studiemiljö!

Denna sida består av icke-redaktionellt material. Lund’s

PhD students need more support. It’s well known that it is common to experience mental health problems during a PhD, and problems with supervision, career worries, concerns about residence in Sweden, language di culties and work-life balance have also been highlighted. Consequently, PhD students often struggle with day-to-day tasks, needing sick leave, and even wanting to quit.

Sweden is known for having a good work-life balance and strong laws that promote equality and fair labour. Even still, PhD students at Lund University seem to face a variety of di culties. Last semester, Lund’s Docoral Student Union (together with e Doctoral Student Guild) asked PhD students how they were feeling, what they needed and what their experience was. Using scienti cally validated questionnaires and established interpretations, we found that almost half (40-46 percent) of the 388 PhD students who answered, reported higher than normal levels of stress, anxiety, or depression. Statistical tests showed important relationships between mental health and supervision satisfaction, comfort with Swedish, and social support.

THE PHD POSITION is unique and requires tailored help. We thankfully have the doctoral ombudsman (DOMB) who helps PhD students when they run into problems, big or small, relating to their employment and life as a PhD student. e DOMB is free of charge and available to all PhD students, regardless of if they are members of the union. However, there is only 1 person for 2800 PhD students, and our results and discussions suggest much more is needed. ese problems are preventable, and action must be taken.

DETTA ÄR LUS

Lunds universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

LINNEA LANDEGREN, ORDFÖRANDE LUS ANTON SILVERBERN, VICE ORDFÖRANDE LUS

Lund springs into life

ere is nothing like spring in Lund. All across the city, from the blue carpet of glory-of-the-snow in front of University Library to the glorious display of tulips in the Botanical Garden, Lund is blooming, bringing the spirit of revival, a time when all things seem possible.

Vice-Chancellor is a living tradition that can be traced back to 1849 and the very beginnings of student in uence in Swedish academia – even then Lund was often ahead of its time.

And there is nothing like the celebration of spring in Lund. Our students have always loved to welcome the spring and have continuously found new ways to celebrate it. As long as the city has been home to students, 30 April and 1 May have been eagerly anticipated days in the calendar – the festivities in Lund’s City Park are a relatively new phenomenon.

Some traditions have come and gone. In the 1800s, celebrations included students folk-dancing their way from Lundagård to Stortorget. The late 1920s saw the start of the “Last Day of April Games” in which the student nations competed against each other in various sports. Pies were even thrown at student union representatives in a special event.

And some traditions remain to this day. The arrival of spring is welcomed with speeches and song in the time-honoured donning of the student caps ceremony in Lundagård on 30 April. The students’ May Day speech to the

But will the beautiful backdrop to the May Day ceremony that has featured in thousands of photos arrive in time? Will the magni cent magnolia in the University Square be in bloom by 1 May? All this remains to be seen: suspense and hope are what make spring such an exciting season.

Erik Renström Vice-Chancellor

PHOTO: KENNET RUONA

Varför måste bögar alltid ge upp?

I många filmer, tv-serier och böcker är det ofta de homosexuella karaktärerna vars liv eller relationer går åt fanders, medan deras straighta motparter kommer undan allt elände. Studenten Gustav Magnusson har tröttnat på trenden.

”Bury your gays” är trenden där homosexuella karaktärer i ktiva verk ofta dör eller möter tragiska öden. Välkända serier som Orange Is the New Black (karaktären Poussey Washington dör), Game of rones (karaktären Renly Baratheon mördas) och e Walking Dead (karaktären Denise Cloyd mördas) är bara några exempel på när HBTQ+-karaktärer har dött och därmed drabbats av detta fenomen. En enkel Google-sökning på fenomenet ger dig många er exempel.

SERIEN YOUNG ROYALS försöker måla upp ett narrativ om hur unga homosexuella par kan uppleva kärlek och kon ikter på samma sätt som heterosexuella par. Med tanke på Wilhelms ställning som prins och sedermera kronprins, hade det såklart inte varit realistiskt att göra denna serie till en ren glädjehistoria, och de utmaningar som paret Simon och Wilhelm möter känns genuina.

Men (spoiler alert), det sista avsnittet förstörde allt för mig. Genom hela serien sågs en kon ikt mellan Simons arbetarklassbakgrund och Wilhelms roll som kronprins. Simon är republikan och föraktar det system som Wilhelm är en del av. Det tar hårt på Wilhelm men han försöker göra sitt bästa för att visa sin kärlek för Simon ändå. I det sista avsnittet får Wilhelm ett ultimatum av Simon: bli kung eller var med ditt livs kärlek – du kan inte få båda.

Wilhelm väljer kärleken och abdikerar. Alla lever lyckliga i alla sina dagar. Snipp snapp slut så var sagan slut. Eller?

FÖR MIG BLIR detta ännu ett exempel på en medietext som låter homosexuella vara accepterade så länge de inte beblandas med samhällets toppskikt. Varför måste homosexuella alltid ge upp eller dö inom ktion? Hade det inte varit ett mycket bättre slut ifall Wilhelm och Simon tog arm i arm och bestämde sig för att kämpa och skapa förändring? Det visade ju sig också att det ktiva hovet stödjer Wilhelm, som illustreras av kungens öppenhet att välkomna Simon in i familjen och drottningens ord om att de ska hitta en lösning, samt pressekreteraren som ser Wilhelms potential att modernisera monarkin. Trots detta blir resultatet att Wilhelm ger upp.

Visst, Wilhelm verkar lycklig i slutet och kanske ville han inte vara kung ändå. Men varför är det alltid enklare att få homosexuella att ge efter än att låta dem vara en del av samhällets toppskikt? Det är en fråga som författare bör ställa sig oftare för att undvika att förstärka stereotyper och istället ge utrymme för mångfacetterade och realistiska porträtt av HBTQ+-personer. Det skulle stärka många ungas självbild och bidra till en bättre värld för samtliga.

ändå tacka

skådespelarna och alla andra inblandade för en nytänkande och n serie som säkert kommer hjälpa många unga människor lära känna sig själva bättre. Men det vore kul om homosexuella lyckades ibland.

Gustav Magnusson, student i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet

SLUTLIGEN VILL JAG

författarna,

Datainsamling i Brasilien

Aleksandra som går läkarprogrammet gjorde sitt examensarbete i Brasilien.

Jag ville skriva mitt examensarbete utomlands för att kunna utforska hur det är att bo och studera i ett för mig helt okänt land. Nu kan jag säga att det var något av det bästa jag har gjort.

Mitt bästa tips till andra studenter är att ta chansen och VÅGA! Det kan kännas läskigt att åka långt hemifrån, lite komplicerat och ganska nervöst. Men i slutändan får man vänner och minnen för livet, samtidigt som man växer så otroligt mycket som person. Det blir en resa man aldrig glömmer och som man för inget i världen hade velat ha ogjord. Det är en kort period i ditt liv som säkerligen kommer uppta en stor plats i ditt hjärta.

Har det hänt något?

på universitetet. Om något händer som gör att du känner dig utsatt,

MINA 3 VIKTIGASTE LÄRDOMAR:

1. Man ska vara försiktig när man reser, men dåliga rykten om länder är många gånger obefogade och det känns alltid lättare när man väl är på plats.

2. Ta tillfället att uppleva kulturen, människorna, maten, naturen och allt vad som hör till – så mycket det går. En termin är kort.

3. Du klarar det!

Läs mer om internationella möjligheter: www.lu.se/internationella-mojligheter

om du skadar dig eller om du är med om en incident nns vi här för att hjälpa dig.

Beroende på vad som har hänt har universitetet olika processer för att hantera det inträffade och stötta dig som student. Vissa händelser är viktiga att du rapporterar till universitetet, så att vi kan följa upp det inträffade.

Läs mer om olika händelser och vad som gäller på www. lu.se/om-nagot-hander

Sitter du med uppsats

eller examensarbete

och behöver hjälp framåt?

Då kan du boka en handledningstid med någon av Studieverkstadens språkpedagoger! De kan hjälpa dig med allt från planering, rutiner och skrivprocessen, till att ge stöd i att komma i gång med själva skrivandet.

Mer om handledning och tidsbokning:

www.lu.se/studieverkstaden-handledning

Crafoordska stiftelsens resestipendium

Du kan söka stipendium för:

• datainsamling för uppsats/examensarbete

• praktik utomlands

• utbytesstudier

• klinisk placering

Läs behörighetskrav och gör din ansökan 5–25 april: www.lu.se/crafoord-resestipendium

Jobb, praktik och mycket mer på Career Hub

Gå med i Lunds universitets plattform för att hitta jobb, praktik, examensarbeten och karriärevenemang. Förutom karriärmöjligheter nns också den användbara ingången till GoinGlobal och era quiz.

Du loggar in med ditt studentkonto. lucareerhub.jobteaser.com

Lunds universitet vill att du som student ska känna dig trygg och säker

Bli Lundagårds nyaSäljchef

Har du alltid velat jobba med budgetering och avtal? Är du intresserad av reklam och strategisk kommunikation? Såg du nyligen Mad Men och upptäckte en fascination för annonser som du inte visste att du hade?

Om du svarar ja på någon (eller alla) av dessa frågor, ta då chansen att la på dina säljfärdigheter, bättra på CV:et och arbeta med reklam på en tidning som går ut till över 35 000 personer varje månad!

Skicka ett mejl till lundagard@lundagard.se med ett personligt brev och (eventuella) tidigare referenser

Studiestipendier

Från den 15e april fram till den 15e maj går det att ansöka om studiestipendier från Stiftelsen.

Behörig att söka är studerande ungdom som är född, uppväxt, boende eller har gått i skola i Öveds församling.

Elektroniskt ansökningsformulär finnes på Stiftelsens hemsida:

www.gyllenstierna-weitz-stiftelse.se

HEJ STUDENT!

HILLEVI FOCK Ålder: 25 Från: Linköping Pluggar: Environmental studies & sustainability science

Vilken är din värsta festhistoria?

– Det har varit några gånger när man har behövt sova utomhus. Min kompis och jag ck sova över i ett litet uthus till en lägenhetsbyggnad när vi inte lyckades ta oss hem en kväll.

Vilken person hade du velat tillbringa en utekväll med?

– Det hade nog varit min mamma. Vi har bott i olika länder i era år så det hade varit fett att ha en riktig utekväll med henne.

LUNDGRENS: KORRIDORSFESTEN AV TEKLA SVENSSON

Mjauuu mjauuu…

Förening på Upper East Side gjort besök, ryktet går att det varit lite stök

I studentikos anda är det o a principer får gå, men hur ska det gå när ni söker jobb på Brå?

Kommunpamp gillar kommunikation

En are särskilt i riskzon

Medicinare visst ordentligt busat har, matlagningsstation nu blivit obrukbar

Det låter inte så gott att mat med feces toppa Men vad vet jag – jag är ju bara en morrhoppa!

Morrhoppan

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund

Adressändring via Ladok

KORSORD

Bokstäverna i de gula rutorna bildar en tävlingsfras. Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse och en bok från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 19 maj och meddelas via mejl.

KAN DU PÅ TOMTEN

TON TRE

FLEXIBLA GÄNGA RADIO MINIBUTIK

NARKOTIKA

MÅLAD AV VAN GOGH MODERSMJÖLK DE FINNS DET MÅNGA AV

FIXAR RÖRMOKARE

FRANSK KUNG

INNAN TIE @

HAR ADELN

LÄNGDMÅTT

HON BLIR KNUFFAD SÅ KALLAD

RAPPARE FRÅN UMEÅ

UTAN PRIS

KAN DU MED MUN

PLATTFISK

NATURLIGA LOGARITMEN

INNEHA JÄSES FRAM FÖR RUS

POESI

PLÖTSLIGT ANFALL

FRANSK VERKSTAD

LÖSER POIROT

JÄMRA SNURRIG

ENSE TOPPDOMÄN

ANTIKT FOLKSLAG SYRE

ENKEL DRINK

INNAN VALBORG

SIGNALSTYRKA

TRÖGA

BÄTTRE I LUND ÄN UPPSALA

FOTO: FELICIA PASANEN.

LEDSEN TONART

ULTRALJUDSMANICK

GRÅTA VÅRDTAGARE ÖDE OMRÅDE

INTERJEKTION

SKÄNKA

INTE IDAG

FLICKNAMN

SLÄPPER IN RÅ I SUPERLATIV

BRIGHTEYESLÅT

DEL AV DRAMA

SLÄPPS PÅ VÅREN

Konstruktörer: So e Meurling & Andrea Aram.

PARTIKELN

EUROPATÄVLING SPIK

DISSA

BATTERI

KVÄVE