Lundagård 1/2016 by Tidningen Lundagård

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 1 2016

vit, skånsk - och kvinna Lundagård har undersökt gemensamma nämnare för kårordföranden vid universitetet. Sid 6-7

premiere: english!

malmös håkan

mer makt åt lu

The last spread of Lundagård is now in English. Page 30-31

Jonathan Johansson känner viss sorg på Malmös gator och torg. Sid 18-19

Nytt system möjliggör för LU att bedöma sin egen kvalitet. Sid 12-15

s.1 Ettan.indd 1

2016-01-25 02:57

Välkommen till

Victoriastadion! I vårt gym kan du träna till mycket förmånliga avgifter. Vi har styrkemaskiner samt utökning av konditionsparken med flera löpband, crosstrainers, stepmaskiner och motionscyklar. Billigaste avgifterna i stan?! Generösa öppettider!

Terminskort 520 kr (studentpris giltigt t.o.m 5/6 2016)

Motionsturneringar VT 2016 Dags att anmäla lag till vårens motionsturneringar i innebandy, innefotboll och volleyboll. Turneringarna omfattar såväl seriespel som cupturnering och genomföres i Victoriastadions idrottshallar. T-shirt till samtliga seriesegrare och cupsegrare. Sista anmälningsdag: Onsdag 3/2. Anmälan/Avgifter/Lag: Innefotboll 1400 kr, innebandy 1140 kr och volleyboll 1140 kr. Anmälan via hemsidan www.lugimotion.se

BESÖK OSS OCH MÅ BÄTTRE!

LUGI Motionscenter Victoriastadion, Lovisastigen 2–4 046-16 22 30 • www.lugimotion.se

STIFTELSEN FÖR BISTÅND ÅT RÖRELSEHINDRADE I SKÅNE

delar i början av juni 2016 ut bidrag till: • Enskilda för främjande av vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med rörelsehinder i Skåne, samt till behövande rörelsehindrade i övrigt i Skåne. Ansökningstiden går ut den 31 mars 2016. För närmare information och ansökningsblankett kontakta stiftelsen på tel 042-14 66 50, e-mail bistand@stiftbistandskane.se eller till Stiftelsens adress, Kronborgsgatan 2 c, 252 22 Helsingborg.

10% studentrabatt på alla behandlingar

L o

Tid och av L stu Lun

Välkomna!

Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. tandläkare Heléne Frid Stora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • tidbokning@tandlakare-larsson.se www.tandlakare-larsson.se

s.2-3 ledaren.indd 1

2016-01-25 03:03

ÅT E

ledare

lika kårer leka bäst

INTERNATIONALS WELCOME

Att prata om universitetets försök att rekrytera brett är okej. Men i kårvärlden är det helt plötsligt ett väldigt känsligt ämne.

As far as we know this is the first issue of Lundagård that has an entire spread in English. It will hopefully not be our last. Just flip your way to the last spread of the magazine and/or go to lundagard.net to know what's going on both news-and leisurewice in student life at LU. And please contact us at lundagard@lundagard.se if you want to join our crew or have any questions/feedback. VIRVE IVARSSON

Överläkare. Professor. Jurist. När jag var liten minns jag aldrig att jag höjde på ögonbrynen ens för de mest prestigefyllda jobb mina kompisars föräldrar hade. Jag är uppvuxen mestadels i Lund, och det var så vanligt att föräldrarna jobbade inom universitetet eller hade höga positioner, att det var vardagsmat för mig. Det är ett intressant fenomen och just av den anledningen kallas Lund ofta för en akademikerbubbla. Men det är inte helt problemfritt. DET ÄR INTE bara

n.se

PRECIS SOM PÅ alla andra tidningar gör vi på Lundagård

ibland granskningar. Jag skulle aldrig drömma om att strunta i en granskning för att jag får mejl som försöker få mig att inte publicera. Eller försöker påverka hur granskningen ska se ut. Precis som kårordföranden har ett ansvar att representera alla studenter, har vi journalister ett ansvar att vara oberoende. "Jag skulle aldrig drömma om att strunta Hur skulle det se ut om vi backar för yttre påtryckningar? Det gör vi bara i en granskning för att jag får mejl som inte.

skolbarnens föräldrar som har försöker få mig att inte publicera." bra jobb, även studenternas EN BRIST PÅ bred föräldrar har högutbildade föräldrar. Hela 73 procent representation är inte enbart ett kommer från ett hem med föräldrar som har eftergymproblem bland kårerna. Det genasial utbildning (Lundagård nummer 7 2015). Sedan nomsyrar hela universitetet. Men finns de där 27 övriga procenten. Sådana studenter är i att vara öppen för att uppmärksamprincip obefintliga på de högre kårposterna inom unima och diskutera problemet är en versitetet. bra början. Den som vill kommentera granskningen (se sid 6-7) är välkommen att göra det till adresI DETTA NUMMER av Lundagård har vi nämligen undersen lundagard@lundagard.se. sökt representationen i studentkåren. Vilka sitter på Samtidigt som vi granskar ordförandeposterna? Vad har de för bakgrund? Detta viär det vår önskan att Lunsade sig vara en väldigt känslig fråga. Jag har fått mejl dagård ska vara ett forum om att undersökningen är fel och att de granskade känför debatt om ett universiner sig kränkta. Vänta, va? Kränkta? För att majoriteten tet mot ständig förbättring. av kårordförandena är från akademiska hem, är vita och i samma åldersspann. För att alla är väldigt lika. Som studentkårer för universitetet, med ett ansvar att reTOVE NORDÉN presentera alla, borde en bred representation vara något REDAKTÖR OCH fint och viktigt att sträva efter. Det ger fler perspektiv, ANSVARIG UTGIVARE

SPEGEL SPEGEL PÅ VÄGGEN DÄR

Kuratorskollegiet (KK) kommer under våren att inleda ett samarbete med nationerna för att motverka sexuella trakasserier. Men efter nyheterna kring Malmö nation hade de nya ordförandena för KK knappast något val. Det är bra att något görs, men väldigt tråkigt att det ska krävas hemska vittnesmål för att de styrande ska få upp huvudet ur ektunnan och se sitt fula tryne. CASPER DANIELSSON

lundagård nr 1 2016

"Därför kan det vara hög tid att börja fundera på det där med ens gränser."

omar Skåne.

nya idéer och frågor att driva. Och framför allt får fler komma till tals.

Virve Ivarsson drar paralleler mellan Hungerspelen och hur politiken bygger upp murar. Kultur – sid 22-23

"The delay is blamed on the refugees."

Läkarstudenter lider av stress och hög arbetsbelastning.

Mochamad Ridwan had to wait for

Nyheter – sid 8

Vilken nation ska jag välja? Lundagård har en gång för alla korat en vinnare. Frågan – sid 10

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Tove Nordén tove.norden@lundagard.se Redaktör Virve Ivarsson virve.ivarsson@lundagard.se Webbredaktör Casper Danielsson casper.danielsson@lundagard.se Redaktion Jonas Jacobson, Saga Sandin, Tindra Englund, Gustav Wirtén.

Medarbetare detta nummer Fredrik Toreblad, Filip Rydén, Q, Jonas Jacobson, Hedvig Wrede, Jakob Ehde, Tindra Englund, Gustav Wirtén, Saga Sandin, Angelica Kauntz, Christina Zhou, Åsa Pålsson, Robert Söderqvist, Viva Ivarsson, Vanja Ivarsson, Frida Malmgren, Lukas J. Herbers, Miranda Gatti, Anna Åkesson, Anna Folkesson, Aydin Ramezani, Tindra Englund, Paula Dubbink, Eleonora Kleibel, Marcus Bornlid Lesseur, Dimitris Kalandranis. Omslag Anna Åkesson. Kattlogotyp Björn Wallin. Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor. Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab.

five months to get his residence permit extended. News in English – page 30

"Då var han en okänd 29årig medarbetare..."

...Nu lockar han hundratals till Studentafton. Kulturreportage – sid 24

Pressläggning 29 februari 2016. Deadline nr 2/2016 19 februari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. www.ts.se Lundagård är medlem i Student Press in Europe. TS-kontrollerad upplaga 38 900. Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 04614 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer. Därför får du inte Lundagård - Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda. Om du har gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07 Redigering: Tove Nordén och Christina Zhou

s.2-3 ledaren.indd 2

lundagård nr 1 2016

2016-01-25 03:07

december och januari i korthet FOTO: CHRISTIINA ZHOU

15-12-14

NATIONSKÖRERNAS LUCIAKONSERT – ALLT MAN KAN FÖRVÄNTA SIG AV ETT LUCIAFIRANDE

Nationskörernas luciakonsert hade inga problem med att få de levande ljusen att flacka nöjsamt i mörkret.

Universitetet går miste om miljoner efter höstens ökade flyktingmottagande Höstens migrationskostnader gör att Sveriges regering behöver spara på det som sparas kan. Därför väljer regeringen att dra tillbaka de tidigare utlovade 303 miljonerna till landets högskolor och universitet. Lunds universitet går miste om ett belopp i 30-miljonersklassen.

200 000 kronor... ... lyckades ett initiativ från sektionen för industriell ekonomi samla in. Teknologer från hela Sverige bidrog till insamlingen och pengarna skänktes till flyktinghjälp.

"Så länge jag har varit i branschen har hyrorna höjts hela tiden. Hyrorna kommer att fortsätta höjas framöver."

MEST LÄST PÅ LUNDAGÅRD.SE UNDER 2015 1. Vi borde få lön för att studera 2. Konsten att ragga 3. Lunds svåraste tenta fortsatt svår 4. Ny maskot ska locka studenter 5. Deklarera smart som student

FOTO: PRESS

16-12-08

– AF Bostäders vd Henrik Krantz fortsätter att lämna glädjebesked efter att precis ha höjt hyran för tolfte året i rad.

321 998 ... personer besökte sidan.

FÄLLDA: Malmö nation En svankande kvinnas rumpa skulle locka besökare till Malmö nations 125-årsjubileum. I stället har reklamen inneburit att nationen fälldes hos Reklamombudsmannen för sexistisk reklam. 15-12-01

nyheter från www.lundagard.se 4 lundagård nr 1 2016

s.4-5 webbuppslag.indd 1

Redigering: Casper Danielsson

2016-01-25 03:10

FOTO: CHRISTINA ZHOU

16-01-12

16-01-19

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

ny bloggare: jens hansen FOTO: JENS HANSEN

16-01-21

"DET SKA VARA EN OSLIPAD VERSION AV VERKLIGHETEN"

Jens Hansen ska under våren vara praktikant vid svenska generalkonsulatet i Hong kong. Under tiden kommer han också att blogga om sin upplevelse på lundagard.se. I sina inlägg kommer han berätta om hur det är att vara praktikant, men också om sina erfarenheter från ett nytt land.

Vad kommer du att blogga om?

En duktig och deprimerad flicka

Varför ska man läsa din blogg?

Studentlivskrönikör Julia Karlsson har insett att hennes motstånd mot ”duktig flicka-idealet” ibland handlat om att undvika en jobbig insikt.

– Jag ska blogga om mina dagliga upplevelser och erfarenheter under mina fem månader i Hong Kong som praktikant särskilt då ur perspektivet av någon som inte har pluggat på ett tag! – För att den är rakt på sak, en väldigt "oslipad" version av verkligheten - ibland är det bättre och ibland är det mindre bra. Det är många studenter som gärna vill praktisera men ofta drar de sig för det, eftersom det ses som krångligt eller för att deras utbildning inte erbjuder det. Så kanske finns där lite i form av inspiration i det hela också.

Vad hoppas du uppnå med bloggen?

– Jag hoppas att få dokumentera fem månader i ett främmande land och det hela dagliga - något som man kan blicka bak på i framtiden och kanske inspireras av, eller att det hur som helst var en oerhört nyttig grej att göra.

21 448 16-01-21

16-01-20

Efter avtalet: Fler iranska studenter att vänta i Lund Vägen till svenska universitet har precis blivit mycket kortare för iranska studenter. I och med EU:s hävda sanktioner mot Iran, kan studenternas förhållanden i Sverige underlättas.

...ansökningar kom in till internationella masterutbildningar vid Lunds universitet för hösten 2016. Det är en ökning på 45 procent sedan förra året.

15-12-11 FOTO: CHRISTINA ZHOU

Miljöaktion stoppades – utanför Universitetshuset Lunds universitet borde vara helt fossilfritt. Det tycker ett 60-tal studenter som försökte ta sig in i Universitetshuset under för att genomföra en miljöaktion, men blev stoppade av väktare.

"Vi har kommit jättelångt i vårt arbete och jag är jättestolt" – Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz höll inte med demonstranterna. 16-01-21

Tanken var god – men vägen mellan Helsingborgs central och Campus har efter den färgglada uppfräschningen i september blivit en isbana.

"Det är jobbigt eftersom man är rädd för att halka" – Studenten Linn Danielsson om vägen från centralen till Campus.

Detta är något jag försökt motverka hos mig själv på olika vis. Jag har sett till att inte ha ett städat duktig flicka-rum. Jag har struntat i att sitta på föreläsningar om de inte stimulerat mig. Vägrat gå upp ur sängen om jag känt för att ligga kvar. Förkastat idén om att vara ”lagom full” när jag velat dricka elva öl. Och jag har sagt till mig själv att jag varit rätt ute, att jag genom mitt motstånd övervunnit någonting. Här har ni en frigjord, okuvad människa. Men till slut så krackelerar det där resonemanget. För vad revolterar jag mot när mitt hem är fullt av kaffekoppar med mögelhinnor på botten? När snus ligger överallt på nattduksbordet och inga rena kläder finns i någon byrålåda? Det är ingen feministisk aktion att stanna hemma från skolan om det är för att jag bröt ihop när jag sminkade mig, och jag har legat på golvet i mitt rum och gråtit i fyrtio minuter. Jag inser när jag pratar i telefon med min mamma, att det inte är för att jag är ung och förvirrad som det är svårt att genomföra ansökan till nästa termin. Det beror på att jag inte ser någon framtid över huvud taget. Jag har inte haft en kväll som säger fuck off till ”duktig flicka-idealet” när jag är så full att promenaden hem, som borde ta fem minuter, tar tjugo. Eller när jag vaknar nästa morgon och har hudflagor på underarmarna där mina naglar rispat för att avvärja panikångest. Då är det i stället dags att vara lite duktig. Duktig och ringa vårdcentralen, duktig och prata med en psykolog, duktig och säga ”det låter bra” när en läkare undrar om det känns okej att hon skriver ut antidepressiva. Duktig och göra motstånd mot ett annat förödande synsätt: det som säger att depression inte är en sjukdom som vilken annan.

FOTO: CLAUDIO GANDRA

Färgglada vägen – en hal isbana

15-12-14

Det finns mycket i samhället jag skulle vilja förinta. Ett exempel är ”duktig flicka-syndromet” , vilket smusslar sig in i unga kvinnors hjärnor och gör oss till people pleasing, utbrända och ängsliga människor.

Jag kanske borde vara en duktig flicka och erkänna att jag är deprimerad och att det inte är mitt fel. Och att det inte heller är mitt ansvar att vara någonting annat.

Mumien åter till jorden

JULIA KARLSSON, STUDENTLIVSKRÖNIKÖR

Mumien Peder Winstrup, initiativtagaren bakom Lunds universitet, vilar åter i frid efter intensiva dagar i rampljuset. Men det var inte förgäves – nu vet 400 miljoner människor vem han var. lundagård nr 1 2016

s.4-5 webbuppslag.indd 2

2016-01-25 03:11

nyheter

Ensidigt i Lunds kårtopp Lunds studentkårer ska representera alla universitetets studenter. Men hur väl speglas egentligen studentpopulationen? Lundagård har granskat mångfalden i Lunds studentkårer. Det har gått sex år sedan Lundagård senast granskade mångfalden i studentkårerna. Sedan dess har det blivit fler kvinnor, personer med högutbildade föräldrar och skåningar på kårernas högsta poster. På många sätt speglar kårerna studenterna vid universitetet, som också har en hög andel kvinnor, personer med akademikerbakgrund och skåningar. Men det finns brister. Sedan 2010 har inte mycket hänt på mångfaldsområdet, och det är fortfarande en homogen grupp som sitter på kårernas topposter.

underrepresenterade grupperna. – Det gör också att det blir en mer homogen population här, vilket avspeglar sig när det blir kårval om det inte finns några andra studenter att välja mellan, säger hon. Det konkreta arbete som finns sker i valberedningarna, som enligt Cecilia Skoug tar hänsyn till vissa variabler, som kön, ålder och fakultetsbakgrund. Men i Lus stadgar finns inga krav på att mångfalden ska tas hänsyn till av valberedningen, eftersom de inte har några stadgar som detaljstyr valberedningens arbete.

Problemen generellt stora

Olika förutsättningar

Elisabeth Gehrke var vice ordförande för Lunds universitets studentkårer (Lus) 2009-10. Därefter har hon varit vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer (SFS) och ordförande för det europeiska kårsammarbetet ESU. Hon tror att problemen med snedrekrytering är generellt stora på kårerna. – Vi kan prata om utländsk bakgrund, om hudfärg, studenter som har barn, studenter som pluggar deltid eller på distans. Alla de här grupperna är ju underrepresenterade, säger hon. Enligt henne släppte många kårer sitt mångfaldsarbete efter den lagändring 2010 som gjorde att studenter inte längre var tvungna att vara medlemmar i en kår. – Jag tror att det var en grej som föll igenom lite när man var tvungen att göra så mycket annat, som att sitta i förhandlingar och medlemsrekrytering och liknande. Det finns ju bara en viss mängd saker man kan göra på en dag, säger hon.

Caroline Sundberg är nuvarande ordförande för SFS. Hon säger att det är olika om och hur mycket kårerna jobbar med breddad representation. – Syftet är att studentpopulationen ska bli representerad, och i en idealvärld speglas studentpopulationens sam mansät tning. Men hur kårerna aktivt jobbar med breddandet varierar. Det svenska kårlandskapet är inte homogent, alla kårer har olika förutsättningar, säger hon. Tror du att det kan vara ett problem om det är en homogen grupp som företräder studenterna? – Det är svårt att säga, men har studenterna valt kårpresidium så är det ett demokratiskt val. Så det handlar om att uppmärksamma kårval, så att det är en bred population som faktiskt väljer att rösta, säger hon. Caroline Sundberg menar att kårerna inte är de enda som brottas med problem kring breddat deltagande och breddad rekrytering – utan att det avspeglas inom hela den akademiska världen. Hon tycker liksom Cecilia Skoug att det är universitetet som i grund och botten har ansvaret för breddad rekrytering, men att det inom kårerna också krävs ett ökat engagemang.

Lundagårds granskning Lundagård har tittat på de 2015 är från vårterminen. nio kårordförandena samt Granskningen 2010 underLunds universitets studentsökte endast ordförandena kårers (Lus) ordförande för de tio kårer som fanns då. och vice ordförande. För 2011 inkluderades även Lus generalsekreterare. Informationen om Lunds studenter generellt kommer från Andel bland Universitetskanslerämbetets Andel i studenterna vid statistik för höstterminen Lunds univerkårtoprespektive år. Siffrorna från sitet pen

Utbildning

Andel som har föräldrar med eftergymnasial utbildning oavsett längd: 91%

Utbildning 72%

Andel som hade föräldrar med eftergymnasial utbildning längre än tre år: 60% 47%

"I en idealvärld speglas studentpopulationens sammansättning."

Universitetets ansvar Cecilia Skoug är Lus nuvarande ordförande. Även hon håller med om problemen med snedrekrytering men tror att grunden till problemet ligger på universitetet som har svårt att locka till sig de 6

lundagård nr 1 2016

s.6-7 representation.indd 1

2015

– Det är viktigt att studenter röstar men också vågar ställa upp i kårvalet. Utan många studenter som röstar så blir det svårt att veta hur man vill forma både universitetet och kåren, säger hon. – Det krävs en aktiv agenda på lokal nivå så att frågan kan drivas. Utan personer som driver en fråga eller har en idé kommer inte den utvecklingen att ske, fortsätter hon. En av de som har drivit en sådan agenda är Elisabeth Gehrke. Hon ser en poäng i att arbeta aktivt med mångfaldsfrågor. – Det är ju inte unikt för kårvärlden, utan alla organisationer i samhället drabbas av samma

2010 kårerna

2011 studenterna

strukturer om man inte väldigt aktivt arbetar mot dem, säger hon. Av den anledningen grundade hon tillsammans med andra kåraktiva ett nätverk för kvinnor och transpersoner som vill ta sig in i kårvärlden. – Det handlar om att kvinnor är dåliga på att framhäva sig själva, och då kan man behöva en extra push för att man ska ta och göra det helt enkelt, förklarar hon.

Startade peppmöten För två år sedan startade Jenny Pobiega, ordförande i samhällsvetarkåren 2009-10 och en av nätverkets medlemmar, peppmöten för kvinnor som var intresserade Redigering: Filip Rydén

2016-01-25 03:13

granska lundagard.se ◣

Andel från Skåne:

54%

Andel från Sverige:

39%* 37%* 30%

100%

39%* 33%

34%*

100%

90%

27%

76%*

73%*

78%*

74%* 73%

2010

2011

2013

2015

*Gäller andelen bland nyantagna studenter på grund- och avancerad nivå (ej doktorander)

Gör mig till kårrepresentant!

2011 2010 2013 *Gäller andelen bland nyantagna studenter på grund- och avancerad nivå (ej doktorander)

Jenny Pobiega håller i första peppmötet

Andel kvinnor: 52%

53%

2015

64%

55%

54% 45%

30%

2010

av kårengagemang höstterminen 2014. Jenny Pobiega upplevde att jämställdheten och kvinnornas representation var på tillbakagång och bestämde sig för att göra något åt det. – Det var en allmän reaktion på att vi upplevde att det hade blivit en grabbig stämning och obalanserat få kvinnor i kårvärlden, säger hon. Två peppmöten har hållits, 2014 och 2015. Där går man igenom vad det innebär att vara kåraktiv och vad man kan få ut av det, vad man lär sig, men även mer praktiska saker om hur processen går till.Sedan mötena startade har andelen kvinnor på

de högsta kårposterna ökat från en tredjedel till två. Men Cecilia Skoug tror att ökningen mest beror på slumpen. – Det är inte fler kvinnor i år än förra året exempelvis, det är mer än för två år sedan men året innan dess var det högre igen, säger hon. Men Jenny Pobiega menar tvärtom att peppmötena faktiskt har haft en effekt. – Det vet jag att de har haft, det är folk som har sagt att de tack vare nätverket har vågat söka poster de inte vågat annars, och fått dem, säger hon. Enligt henne har enskilda kårer även reagerat positivt på ini-

33%

2011

36%

2012

2013

"Kårerna vill gärna ha in en blandad studentgrupp, men det är svårt." tiativet, och vänt sig till henne för att få hjälp att rekrytera fler kvinnor till sina poster. – Kårerna vill gärna ha in en blandad studentgrupp i sina verksamheter, men det är svårt att plocka upp vissa grupper om man gör saker som man alltid har gjort dem. Det är inte så många som tänker ”tjoho, nu ska jag sitta i möte och lära mig formalia” om

2014

2015

man inte har uppfostrats in i en föreningsanda, säger hon, och får delvis medhåll av Cecilia Skoug: – Som kår funderar man alltid på hur tillgänglig man är. Men vi har ett ansvar enligt lagen att visa att vi är en demokratisk organisation, och därmed vara transparenta. Men med det tillkommer mycket formalia och man bygger såklart också in hinder, så det är ju en avvägning som finns, säger hon.

TEXT OCH RESEARCH FILIP RYDÉN & TOVE NORDÉN GRAFIK FILIP RYDÉN ILLUSTRATION ANNA ÅKESSON lundagård nr 1 2016

s.6-7 representation.indd 2

2016-01-25 03:14

nyheter

Att läkarstudenter har det stressigt under utbildningen har länge varit känt, speciellt under praktiken.

Utbredd stress bland läkarstudenter Sex dagars arbetsvecka och långa arbetsdagar. Schemalagd tid under julledigheten och tenta direkt efter nyår. Läkarstudenter lider av stress och hög arbetsbelastning under sin praktik och trots det verkar konkreta åtgärder dröja.

Samtidigt som det blir lättare att komma in på läkarprogrammen i landet är arbetsbördan och risken för stress hög. Det är under praktikperioderna som problemen är värst, då flera studenter vittnar om orimligt hög arbetsbelastning. Lundagård har pratat med Kim och Elsa som berättar om sina upplevelser. Kim är läkarstudent och Elsa tog examen förra året. Kim menar att de flesta känner sig stressade på programmet, och att det egentligen inte är något studenterna ifrågasätter. I stället ses det som en självklarhet. – Det är så det är när man jobbar som läkare, då jobbar man mer än heltid, säger Kim.

Hög arbetsbörda En kombination av schemalagda ordinarie arbetstider och jour8

lundagård nr 1 2016

s.8-9 nyhet lärare.indd 1

pass gör att dagarna kan bli extremt långa. – En vanlig dag jobbar man kanske mellan åtta och fyra och har sedan jour fram till nio. Man får gå dit och sedan försöka hinna hem för att sova ut innan nästa pass börjar, berättar Kim. Utöver de långa arbetsdagarna på praktikplatsen förväntas studenterna läsa in mycket teoretisk kunskap som man inte lär sig på praktiken. – Vi har haft dagar när jag åkt hemifrån vid sex och kommit hem vid tio på kvällen. Sen har vi tenta direkt efter praktiken är slut också, och det man inte lärt sig på praktiken ska man ha läst in på sin fritid, säger Kim.

Tvingas skolka Problemen bekräftas av Elsa, som känner igen sig och menar att det ligger på studenterna själva att hantera sin tid. – Alla moment var inte obligatoriska, så då hoppade jag över vissa moment för att hinna med något annat eller helt enkelt bara för att ta igen mig. Jag tror att det är ganska vanligt förekommande, säger hon.

Men att stressproblemen är utbredda är inget som diskuteras studenter emellan. – Det kanske inte går att komma ifrån. Man pratar inte riktigt om det, att man skolkar för att hinna med, säger Elsa.

Problemen har funnits länge På Medicinska föreningen (MF), som är kårsektionen för bland annat läkarprogrammet, jobbar man mycket med att lokalisera vart stressen uppstår. Tillie Johansson, som är ordförande på MF, berättar att många studenter har problem under praktiken. – Tyvärr är det en fråga som har varit aktuell väldigt länge nu och som vi arbetat kontinuerligt med under lång tid, säger hon. Hon berättar också att den förra styrelsen gick ut med en psykosocial enkät på läkarprogrammet för att undersöka studenternas upplevelser av stress och belastning. Med resultaten från enkäten och från andra nationella undersökningar jobbar man tillsammans med medicinska fakulteten för att minska problemen. – Just nu håller vi på att arbeta

med att studenter tidigare ska få ut sina scheman för praktiken till exempel, säger Tillie Johansson. Mycket av arbetet handlar om att kartlägga problemen. Konkreta åtgärder måste enligt Tillie Johansson implementeras på lång sikt och då är förarbetet viktigt. – Framför allt jobbar vi med att belysa var stressen ligger och hur man på olika sätt kan stötta och hjälpa drabbade studenter, säger hon.

Universitetet bör ta sitt ansvar Tillie Johansson menar också att eftersom det är ett så stort program behöver man jobba långsiktigt. Enligt henne borde universitetet agera. – Det behövs en ordentlig utredning där man lyfter ut exakt vad det är som orsakar stressen och var man hittar en lösning som inte påverkar utbildningskvalitet, säger hon. *Kim och Elsa heter egentligen något annat.

TEXT JAKOB EHDE FOTO JONAS JACOBSON Redigering: Åsa Pålsson

2016-01-25 03:20

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

Oklar framtid för lärarutbildning Lunds universitets ämneslärarprogram har byggt på ett samarbete med Kristianstads högskola. Det avtalet kommer att gå i graven, och framtiden för utbildningen ser nu oviss ut. Dagens ämneslärarutbildning vid Lunds universitet bygger på att studenterna läser både vid universitet och vid Kristianstad högskola. Samarbetet har reglerats i ett avtal mellan de två lärosätena, men i april 2016 går avtalet ut. För att säkerställa att de ämneslärarstudenter som nu studerar vid universitetet ska få möjlighet att ta examen är ett nytt avtal framtaget. Men det nya avtalet kommer att bli ett skilsmässoavtal, i vilket det regleras att Lunds universitet och Kristianstads högskola inte längre kommer hålla utbildningen tillsammans. - Det har varit svårt att samköra en utbildning på två olika lärosäten, och det har förekommit vissa problem kring ansvarsfördelning och det rent studieadministrativa, säger Bo-Anders Jönsson, prodekan vid Naturvetenskapliga fakulteten och rektorsrådet för vissa utbildningsfrågor. - Det hela går nu in i en ny fas, där samarbetet ska fasas ut, säger Oskar Johansson, vice ordförande med utbildningsansvar på Humanistiska och teologiska studentkåren (HTS). De nuvarande studenterna ska skyddas och erbjudas möjlighet att få genomföra sin ämneslärarutbildning, men hur villkoren för kommande studenter ser ut verkar något mer komplext.

”Ingen har en jäkla aning” Att samarbetet med Kristianstads högskola försvinner medför också att Lunds universitet i dag inte har en färdig ämneslärarutbildning. På längre sikt har universitetet som ambition att kunna ge en ämneslärarutbildning, och en arbetsgrupp ser för tillfället över möjligheterna att hålla utbildningen i egen regi. Men på kort sikt får brytningen med Kristianstad högskola konsekvenser. Det finns idag inget formellt beslut om att lärarstudenter kommer att kunna antas med start hösten

2016, och synen på hur planerna ser ut varierar. En källa säger till Lundagård att ”ingen har en jäkla aning om vad som ska hända” och att det är ”riktigt kaos på mötena”. I flera intervjuer med universitetspersonal som arbetar med lärarprogrammet framkommer också att bilden av den närmaste framtiden knappast är unison. - Jag utgår från att arbetsgruppen kommer att lägga fram ett förslag som gör att studenter i vår kan söka lärarutbildningen till hösten. Möjligen finns det en risk att vissa ämnen inte sätts igång i höst, men som det ser ut nu så tror jag inte att det kommer hända, säger Bo-Anders Jönsson, som också är ordförande i nämnden för den gemensamma ämneslärarutbildningen och sitter i arbetsgruppen som tar fram en plan för lärarutbildningens nystart. Prorektor Eva Wiberg har däremot en helt annan bild av situationen. Hon tror att det blir ytterst svårt att hinna sätta igång en ämneslärarutbildning med start hösten 2016.

Nystart år 2017 Sinikka Neuhaus, utbildningschef på ämneslärarutbildningen, kan däremot bekräfta att det kommer antas studenter till lärarprogrammet hösten 2016, om än mer begränsat än tidigare år då samarbetet med Kristianstads högskola fanns. - Vi stod i valet mellan att erbjuda ingenting eller att åtminstone erbjuda någonting utifrån de förutsättningar vi själva hade att ge en ämneslärarutbildning. Och vi valde det senare, säger Sinikka Neuhaus. De ämnen universitetet kan erbjuda höstens lärarstudenter är svenska, engelska, fysik och matematik. Samtliga finns redan i ansökningssystemet på antagning.se. Dessvärre saknas populära ämnen som historia och samhällskunskap som ingångsämnen för lärarstudenter. Till hösten 2017 däremot, satsar Lunds universitet på en nystart där ämneslärarutbildningen förhoppningsvis kommer att ha ett bredare utbud av ämnen.

Nästa år kommer betydligt färre kunna tas in till lärarutbildningen vid LU.. Personen på bilden har inget med artikeln att göra

lärarutbildningen vid lunds universitet 1970-talet - Lärarhögskolan i Malmö blir till en gren under Lunds universitet. 2008 - Planerna för en ny lärarutbildning vid Lunds universitet påbörjas. HT 2011 - Den nya ämneslärarutbildningen startar på Campus Helsingborg, ihop med Kristianstads högskola. 30 april 2016 - Samarbetet med Kristianstads högskola ska fasas ut och LU ser över möjligheterna för lärarutbildning i egen regi. HT 2016 - Studenter ska antas till LUs ämneslärarutbildning, men med begränsat utbud av ämnen för lärare.

TEXT ROBERT SÖDERKVIST FOTO JONAS JACOBSON lundagård nr 1 2016

s.8-9 nyhet lärare.indd 2

2016-01-25 03:26

plock

? frågan

i korthet FOTO: DIMITRIS KALANDRANIS

Studentafton I januari sällade sig Studentaftonutskottet till samma skara som Bob Dylan, Håkan Hellström och Metallica när de sålde slut på sina biljetter inom några minuter efter släppet. Drömbokningen hette Edward Snowden, men han kommer av givna skäl inte ens att närvara.

bra månad

Varje år tävlar Lunds tretton nationer i olika grenar i Valborgslekarna.

Vilken är den bästa nationen? Som ny student i Lund kan det vara svårt att veta vilken nation man ska engagera sig i. Som tur är har Lundagård korat det bästa alternativet. Länge har de lärde akademikerna tvistat om de stora frågorna på vårt anrika universitet. Skamligt nog har emellertid den viktigaste frågan av alla har förbisetts. Det vill säga, vilken är den främsta studentnationen. Men detta har vi ridit ut i strid emot. I vår bedömning har vi försökt ta hänsyn till alla sidor av vikt av nationernas verksamheter. Bland annat huruvida nationen kan erbjuda tak över huvudet, varierad underhållning värd namnet, eller begriplig information för alla studenter. Våra parametrar är således: vilken nation har flest bostäder; vilken har bokat den största artisten; vilken ger förmånligast rabatter till sina medlemmar; vilka har flest klubbkoncept; vilka som har information på engelska på sina hemsidor; och vilka har erhållit miljöcertifieringen Nationsgrodan. Varje nation som kammar hem en toppnotering på de fyra första punkterna tilldelas en poäng, och likaså de nationer som har erhål-

lit Nationsgrodan. Den som tilldelas flest är enligt vårt poängsystem sålunda Lunds bästa nation.

Vad vi har kommit fram till: Helsingkrona har flest bostäder (354). Malmö nation har bokat den kommersiellt största artisten (Avicci). Malmö nation ger bäst förmåner, då alla medlemmar har fri entré till varje nattklubb. Smålands, Blekingska, och Sydskånska har flest roterande klubbar (fyra stycken). Nationerna som har engelsk information på sina hemsidor är: Blekingska, Kalmars, Wermlands, Hallands, Smålands och Kristianstad. Slutligen är nationerna som har tilldelats Nationsgrodan följande: Wermlands, Smålands, Helsingkrona, Kristianstad och Sydskånska. Sammantaget landar alltså Smålands som vinnare, med sina tre starka poäng. Nu kan ni alla sova lugnt i förvissningen om att studentlivets främsta nation en gång för alla är korad.

dålig månad Margot Wallström Som så många andra som lämnar Lund för ett jobb i Stockholm hade universitetets förra styrelseordförande problem att hitta boende. Men sällan går det så illa. Med mutanklagelser och överhängande misstroendeförklaring kan hennes lägenhetsaffär ha startat en ny regeringskris.

…år är den maxålder man kan vara för att ta studiemedel. En grupp studenter som ökar stadigt de senaste åren, enligt en rapport från CSN.

21 448

...internationella studenter har sökt masterprogram vid Lunds universitet till höstterminen 2016. Det är en ökning på 45 procent jämfört med samma period förra året.

TEXT MARCUS BORNLID LESSEUR

citatet FOTO: CHRISTINA ZHOU

"The capital, Malmo, is home to a handful of terrific casual places." Skåne listas som resemål nummer 9 i New York Times “52 Places to Go in 2016”. I den här delen av världen hittar vi, enligt tidningen, det nordiska kökets mest intressanta mat. Det är inte bara i Malmö som de bästa smakerna finns, även restaurangerna på landsbyggden är värda ett besök. 10

lundagård nr 1 2016

s.10-11 plock och debatt.indd 1

Redigering: Filip Rydén och Christina Zhou

2016-01-25 03:28

debatt

"Judar uppmålas som konfliktparter" I artikeln Frankrikes ödesfrågor påstås våldsdåden vara "kopplade till motsättningar mellan delar av Frankrikes judiska och muslimska befolkning". Men franska judar skjuter inte islamister. Detta är inte motsättningar mellan två jämlika parter. Det är en parts terror mot den andre. Judehat av militanta islamister. Artikeln ger lätt bilden av att: franska judar inte är en av de främsta måltavlorna för hatbrott i Frankrike. När de ändå bevisligen är måltavlor, förmodas de vara medskyldiga till våldet mot dem. Som om det vore rationellt och förståeligt att dessa mörkermän mördar på tidningsredaktioner, i skolor, mataffärer och klubblokaler. Judar uppmålas som konfliktparter, istället för som de våldsoffer de är. I samma anda anses det av somliga rimligt att: * Franska judar hålls ansvariga för Israel-Palestina konflikten. * Algeriska judar i synnerhet och franska judar i allmänhet hålls ansvariga för Fransk kolonialism. Och antisemitism är en ickefaktor. Åtminstone inte en faktor värd att nämna. Artikelförfattaren kunde gott ha beskrivit den

franskjudiska minoritetens faktiska utsatthet, i ljuset av Frankrikes ödesfrågor. ATTENTATET MOT BATACLAN kan

t.ex. ganska tydligt länkas till judehat. Banden har ofta varit judiska, israeler, eller som attentatskvällens EODM framträtt i Israel trots hot. Klubben var judiskt ägd t.o.m. september, då ägarna sålde och flyttade till Israel. Något tusentals judar också gjort, på grund av upplevd otrygghet i Frankrike. Tillfrågad expert säger att ”Den judiska befolkningen som bodde i Nordafrika uppfattades som européer som stod på Frankrikes sida i den mycket blodiga konflikten i Algeriet." UPPFATTADES SOM OCH var är inte

alltid samma sak. Faktum är att judar som föreställd grupp både i Mellanöstern och här i Europa, med förödande konsekvenser, anklagats och förföljts – ofta pga antijudiska skrönor - för att vara illojala mot de nationer de tillhört och trott sig vara integrerad del av. Judar har genom historien straffats hårt för inbillad illojalitet. Konflikten beskrivs som mycket blodig. Legitimerar det då att, som uttryck för föreställningen om algeriska judars

förmodade missdåd, med våld bestraffa dessa judar – en minoritet med begränsat inflytande i både Frankrike och Algeriet - för att antagits ha valt sida? Om inte, varför talar man inte om det? Den palestinskisraeliska konflikten nämns också. Israels agerande beskrivs som en invasion, inget sägs om Hamas agerande. VAR GÅNG NÅGOT sker i konflik-

ten ökar hatbrott mot judar i Frankrike. Men franska judar är inte ansvariga för Israels eventuella förehavanden. Det finns ingen ”judisk världskonspiration”. Vi måste skilja på fakta och extremisters föreställda verklighet. Som sannolik följd nämns slutligen ökande islamofobiska attacker mot moskéer och muslimer. Beklagligt och fullkomligt oacceptabelt. Muslimer i allmänhet ska inte hållas ansvariga för islamisters våldsdåd. Varför nämns inte det som redan har dödat och kommer att döda? Den antisemitism militanta islamister ger uttryck för. Antisemitism som ofta ogenerat sprids i moskéer, vid lärosäten, av medier och av politiska ledare i Mellanöstern och Nordafrika.

Lundagård nummer 8 2015

detta är lundagårds debattsida Vill du också nå ut till 38900 studenter med din åsikt? Skicka in din text till lundagard@lundagard.se och märk den med "Debatt".

Samt allt oftare och allt mer högljutt även här på hemmaplan. I tidningen finns en artikel med rasism i fokus. Där nämns heller ingenting om negativa attityder mot judar. Men det är hög tid nu, att prata om judehatet. REBECCA KOPELMAN STUDENT

Replik från Johannes Heuman REBECCA KOPELMAN HAR rätt i att den antijudiska dimensionen av terrorvågen i Frankrike 2015 ofta försvinner i debatten. Det gäller också antisemitiska föreställningar som sprids i förorter bland unga muslimer med rötter i Mellanöstern och Nordafrika. Den oroväckande tendensen att urskulda intolerans när det framförs av en redan utsatt grupp är inte bara djupt beklaglig utan också problematisk då det skapar olika moraliska måttstockar i samhället.

FOTO: CHRISTINA ZHOU

TERRORN PÅVERKAR OCKSÅ relationen mellan judar och muslimer i Frankrike som försämrats drastiskt sedan 60-talet. I intervjun lyfte jag fram avkoloniseringen av Nordafrika och Mellanösternkonflikten som två viktiga faktorer i sammanhanget för att spåra hur de tidigare avspända kontakterna i städer som Marseille och Paris förändrats. Här hade jag kunnat vara mer utförlig Redigering: Åsa Pålsson

s.10-11 plock och debatt.indd 2

i mina kommentarer till Lundagård och betonat att det inte är en förklaring till terrorn eller ursäkt för dagens antisemitism, utan just bakgrund till de ansträngda relationerna i Frankrike. I

FRAMTIDA

HISTORIEBÖCKER

kommer våldsvågen 2015 dock inte bara ihågkommas som ett nationellt trauma. En given plats har också de unika solidaritetsyttringar då miljontals fransmän manifesterade på gatorna för yttrandefrihet och tolerans.

40% RABATT FÖR STUDENTER VID LU

VÅRA GYM ÄR ÖPPNA DYGNET RUNT MER ÄN 20 0 PASS I JOHANNES HEUMAN HISTORIKER VID UPPSALA UNIVERSITET OCH ÉCOLE PRATIQUE DES HAUTES ÉTUDES I PARIS.

VECKAN

GRATIS PROVTRÄNING HELGONAVÄGEN 8 223 62 LUND 046-222 96 49

lundagård nr 1 2016

2016-01-25 20:04

reportage

lundagård nr 1 2016

s.12-15 reportage.indd 1

Redigering: Åsa Pålsson

2016-01-25 03:30

läs fler reportage på lundagard.se ◣

att angöra rätt en bildning Ett nytt utvärderingssystem ska öka kvaliteten i högre utbildning. Kritik har dock framförts mot att det främst är lärosätena själva som ska mäta sin egen kvalitet – och att detta extra arbete inte får kosta något extra.

TEXT VIRVE IVARSSON FOTO CHRISTINA ZHOU

- Vi vet inte riktigt vad vi håller på med just nu. Men det ska tydligen visa sig efter hand, skrattar Lovisa. Lovisa och Fredrik går första året på arkitektutbildningen vid Lunds tekniska högskola och är såhär i början på vårterminen mitt inne i ett skissprojekt som sägs avslöja sin nytta i etapper. För nästan tio år sedan fick studenter i deras situation agera typexempel på att kvalitet går att mäta på många olika sätt. - ARKITEKTPROGRAMMET VID LTH var ökänt för att ha dålig arbetsmiljö där studenter i princip gick in i väggen på löpande band. Samtidigt kunde man se att utbildningen fick fina utvärderingar, säger Christian Stråhlman, som mellan 2010 och 2013 satt i en expertkommitté för kvalitetsfrågor i Sveriges universitets högskoleförbund. Han understryker att han inte vet hur det ligger till med arbetsmiljön på arkitektutbildningen i dag. När han under 2007 var ordförande för Lunds naturvetarkår hörde dock denna arkitektprogrammets paradox till hans favoritexempel på vad som kan gå fel i systemet för kvalitetsgranskning. - Det har väl i allmänhet funnits en känsla av att man i det gamla systemet inte alls tog hänsyn till lärosätenas olika förutsättningar. Att man genom att fokusera så mycket på att granska examensarbeten snarare mätte studenternas kvalitet än utbildningens, säger han. Ämnet vi rör oss i är alltså utbildningskvalitet. Hur mäter man egentligen sådan på bästa sätt? Den frågan har varit föremål för häftiga strider i högskolevärlden under de senaste tio åren och är nu aktuellt igen eftersom ett nytt utvärderingssystem snart ser ut att börja gälla. Frågan är såklart vad det går ut på och kommer att få för konsekvenser. Men för att förstå det måste vi nog börja med en tillbakablick. I BÖRJAN PÅ 2000-talet fick dåvarande utvärderingssystem kritik för att det i princip bara mätte just lärosätenas förutsättningar och fokuserade för mycket på saker som lokaler och antalet disputerade lärare. När det systemet sedan skulle göras om kring 2010 försökte man från högskolehåll betona vikten av att i det nya systemet snarare mäta processer och innehåll i utbildningarna. Utbildningsdepartementet valde dock i stället att satsa på ett system som främst mätte resultat på examensarbeten - dessutom var det inte särskilt förankrat i högskolesektorn. Två faktorer som kanske kan förklara varför det system som nu ska ersättas fått så pass mycket kritik under sin giltighetstid.

SISTA DROPPEN FÖLL dock först våren 2014 när beskedet kom om att Sverige skulle komma att förlora sitt medlemskap i den europeiska organisationen ENQA som arbetar för att kvalitetssäkra högre utbildning. Alliansregeringen gav då Harriet Wallberg, som strax därefter blev Sveriges universitetskansler, i uppdrag att ta fram ett nytt system för kvalitetsgranskning av högre utbildning. Det är detta system som nu är på väg att införas. När Harriet Wallberg fick uppdraget var det dock inte direkt någon fri brainstorming som efterfrågades. - Direktiven som jag hade var ganska preciserade så det fanns inte hur mycket svängrum som helst. Det är ett politiskt beslut att gå i den här riktningen – att lärosätena ska få ett större ansvar. Så det var inte så mycket att välja på, säger hon. Harriet Wallbergs uppdrag gick i stora drag ut på att skapa ett sammanhållet system som bygger på både lärosätenas kvalitetsarbete och Universitetskanslerämbetets granskningar. Hösten 2014 presenterade hon så sitt förslag och i mitten på december förra året la efter en remissomgång regeringen fram en skrivelse till riksdagen. Den 25 mars kommer förslaget att debatteras i riksdagen. Harriet Wallberg tycker att skrivelsen stämmer ganska väl med hennes ursprungliga förslag och är positivt överraskad av att remissinstanserna varit så övervägande positiva. Detta dessutom i en fråga som hon menar att universitetssektorn annars brukar ha väldigt olika åsikter i. MEN VAD ÄR det då för system man kommit fram till? Jo, tanken med det nya systemet är att det både ska mäta resultat och fungera kvalitetsutvecklande. Utvärderingarna ska inte bara betona brister utan också tydligare visa hur kvaliteten kan stärkas. Det kanske mest framträdande med det nya utvärderingssystemet är troligen att mer ansvar nu läggs på lärosätena själva för att sköta kvalitetsutvärderingen av sina utbildningar. Lärosätena ska ha större möjligheter att avgöra själva vad som är utbildningskvalitet och hur detta bör mätas. Dock kommer UKÄ att fungera som kontrollerande organ och granska alla lärosätenas kvalitetsutvärderingsarbete inom en sexårsperiod. Dessutom kommer UKÄ att utreda vissa utbildningar särskilt noga. De ska själv avgöra vilka utbildningar som kan ha ett sådant särskilt behov men kan också agera på önskemål från regeringen. Utöver detta är tanken att man också kommer att utreda lärosätenas arbete inom bredare relevanta teman som jämställdhet, breddad rekrytering och internationaliserig. Precis som innan kommer UKÄ

lundagård nr 1 2016

s.12-15 reportage.indd 2

2016-01-25 03:31

reportage

att ansvara för prövning av examenstillstånd. Upptäcker man brister ska lärosätet ges tid till att åtgärda dem. Skulle inte det göras eller hjälpa kan UKÄ dra in examenstillståndet. TYCKER DU ATT det är svårt att hänga med? Då är du troligen inte den enda. Det nya utvärderingssystemet har, bland annat av företrädare för Alliansens studentförbund, fått kritik för att vara spretigt och försöka åstadkomma för mycket på en och samma gång. - Det är många olika utvärderingar som ska göras och vi tror väl att det kan bli väldigt byråkratsikt krångligt. - Dessutom riskerar det ju att bli svårt för till exempel unga som tänker studera att jämföra utbildningarna om alla lärosäten har sina egna system, säger David Sikström, förbundsordförande för kristdemokraternas studentförbund. Han vet samtidigt att många lärosäten vill ha sina egna utvärderingssystem och förhåller sig ändå positiv till flera delar av förslaget.

den nya ordningen riskerar att leda till att problem i utbildningarna i lägre grad upptäcks eftersom lärosätena rent ekonomiskt bör kunna tjäna på att inte uppmärksamma dem. Sammantaget tycker Tobias Hägerland att det är synd att man så snabbt gjort sig av med så många delar av det gamla systemet. - Det systemet hade flera nackdelar där den största kanske var just att man fokuserade så mycket på examensarbeten, säger han. - Men det hade också flera fördelar – som att det var lätt att jämföra utbildningar och att man kunde ekonomiskt premiera lärosäten som fick höga betyg. Det tar man ju bort nu.

"Det vi saknar är ett organ som syftar till att främja kvalitet även finansiellt"

EN SOM DÄREMOT är bestämt skeptisk är Tobias Hägerland, studierektor vid centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet. Han tycker att det var bra att de som hade relevanta ämneskunskaperna i det tidigare systemet träffades över lärosätesgränserna och bedömde examensarbeten. Han är orolig att kvalitetsbedömningar med det nya systemet allt mer kan komma att överlåtas till personer som saknar ämneskunskaperna men är ”proffs på att kvalitetssäkra processer”. Han är också orolig att

är minister för högre utbildning och forskning. Hon tror inte att det ligger i lärosätenas intresse att försöka mörka problem i utbildningarna. - Men sedan är det ju viktigt att vi har den nationella granskningen också så man kan uppmärksamma om det skulle finnas sådana brister, säger hon. Hon tror inte heller att det finns någon direkt risk att kvalitetsbedömningarna flyttas till en mer administrativ nivå. - Det är ju viktigt att kvalitetssäkringen sker av lärare och de som tillhör fakulteten och de allra flesta har det ju så. Men sen är det självklart en del insamling av uppgifter som ingår i arbetet också, säger hon. Helena Hellmark Knutsson menar att det hör till läosätenas ansvar att rigga sådana här system så att de inte blir för administrativa. - De ska ju bygga på att man har kompetenta lärare och forskare, säger hon.

Tobias Hägerland, studierektor vid centrum för teologi och religionsvetennskap vid Lunds universitet, är skeptisk till det nya utvärderingssystemet. Bland annat är han orolig att kvalitetsutvärderingen kommer att ske på för långt avstånd från lärare och studenter. 14

lundagård nr 1 2016

s.12-15 reportage.indd 3

HELENE HELLMARK KNUTSSON

LÄROSÄTENA, JA. HUR ställer Lunds universitets ledning sig egentligen till att man nu ser ut att få ett sådant ökat ansvar för kvalitetssäkring av utbildningarna? Prorektor Eva Wiberg menar att man överlag är positiva. - Det känns som en naturlig del i utvecklandet av lärosätenas autonomi att man får ta mer ansvar för sin kvalitetssäkring, säger hon. Hon tror dock att mindre lärosäten kan få problem, inte minst eftersom det nya systet är tänkt att genomföras utan att det ska kosta något extra. - Vår största farhåga är ju egentligen att man kan komma att få utvärderingar

Redigering: Åsa Pålsson

2016-01-25 03:33

läs fler reportage på lundagard.se ◣

av väldigt olika kvalitet, säger hon EVA WIBERG MENAR att det nya systemet inte kommer innebära att universitetet granskar sig själva. - Vi kommer att ha externa bedömare och vill i görligaste mån samarbeta med andra lärosäten. Nu diskuterar vi till exempel med Göteborg och Uppsala universitet om vi kan utvärdera samma ämnen samtidigt och då använda oss av samma paneler, säger hon. Men kommer universitetet att klara det nya ansvaret rent ekonomiskt? - Sätts det ett lagkrav på oss att sköta det här så får vi ju se till att ha de resurserna. Men måste vi ta allt ur Linnéa Jacobsson, vice ordförande för Lunds universitets studentkårer, ser överlag samma pengapåse så riske- positivt på det nya utvärderingssystemet. Bland annat tycker hon att det är bra att man rar vi ju att i stället få skära nu kommer arbeta mer med att utvärdera jämställdhet och breddad rekrytering. ner på kontakttimmarna för studenterna, säger Eva Wiberg. är svårt att säga något allmänt om vad stressade studenter egentligen indikerar om utbildningens kvalitet. Det viktiga tror han är att man utvärderar utbildPERSONLIGEN TYCKER EVA Wiberg att regeringen ningar långsiktigt och brett så att eventuella problem borde se över upplägget med resurser till lärosätena hittas. Han tycker också att det är positivt att man i eftersom man nu flyttar över så mycket ansvar från det nya utvärderingssystemet betonar processernas UKÄ till dem. vikt och det kvalitetsutvecklande inslaget. - Det krävs ju resurser för att uppnå kvalitet och - Sedan tycker jag i allmänhet att man mer borde kunna vidta åtgärder, menar hon. lyfta och aktivt diskutera lyckade exempel på utbildningar och vad de gjort bra som andra kan lära sig av. LINNEA JACOBSSON, VICE ordförande för Lunds universitets studentkårer är även hon positiv till det nya systemet. Hon tycker bland annat att det är bra att EN BRA UTBILDNING menar han är en där studenterna man i det nya systemet betonat att UKÄ har ett kvalilär sig något men också förstår hur många olika saker tetsutvecklande ansvar och inte bara ett bedömande. hänger samman. En förutsättning för att få alla utOch att man från universitetshåll kommer att tvingas bildningar att bli bra utbildningar tror han dock är att att syssla mer systematiskt med kvalitetsarbete. man satsar mer på högskolan. Gör man inte det tror – Vi ser även positivt på att UKÄ skulle arbeta mer Max Scheja att det kommer att bli svårt att verkligen utifrån teman som jämställdhet och breddad rekrytefå igenom en kvalitetsförbättring. Oavsett hur många ring, säger Linnea Jacobsson. fina skisser man gör för ett sådant system. Själva har Lus nyligen tillsatt en studentgrupp som - Akademiker är visserligen bra på att klara sig på består av representanter från olika studentkårer som lite pengar, men det finns bara en pengapåse här och under våren ska ta fram ett ställningstagande om vad tillslut är den tom. de vill se för arbete för kvalitetssäkring. Än så länge - Det vi saknar i Sverige i dag är ett organ som syfär det arbetet dock bara i startgroparna. tar till att befrämja kvalitetsutveckling även finansiellt. Att man ser till att det verkligen finns resurser för kvalitetsutveckling, säger Max Scheja. MEN HUR HADE då det nya systemet sett på stressade arkitektstudenter? Eftersom varje lärosäte kommer att kunna bestämma lite själva hur de ska mäta kvalitet är det svårt att säga något allmänt om vad som kommer att mätas. Men är stress överhuvudtaget en faktor som ett bra utvärderingssystem borde mäta? 5 fakta om nya systemet MAX SCHEJA ÄR Sveriges enda forskare i högskolepedagogik. Han tycker att det

1. 2. 3. 4. 5.

s.12-15 reportage.indd 4

Ger lärosätena ett större ansvar för utbildningsutvärdering. Betonar kvalitetsstärkande aspekter. Ska rymmas inom gällande budget. Debatteras i riksdagen den 25 mars. Bör börja gälla på allvar först 2017.

lundagård nr 1 2016

2016-01-25 03:34

internationell

Den sista dagen av Klimattoppmötet gav sig över tio tusen människor ut på gatorna för att visa att klimatet är en viktig politisk fråga.

Detta är bara början På Klimattoppmötet i Paris är man antingen inne eller ute. Inne på förhandlingarna eller ute på gatorna bland aktivisterna. Lundagård var med på Paris gator när det historiska avtalet skrevs på. Efter 17 timmar släpper bussen av oss i ett grått parkeringshus. Det är jag och ett gäng studenter, och när vi kliver av och baxar upp ryggsäckarna på ryggen är vi trötta efter nattens mer eller mindre sömnlösa timmar. DET ÄR FREDAG, vi befinner oss i Paris och det

är sista veckan av det två veckor långa klimattoppmötet COP21. Två studenter som tidigt bestämde sig för att åka till klimattoppmötet är Sara Nyberg och Karl Holmberg. – Jag känner att jag verkligen vill vara på plats, känna av stämningen, få inspiration och träffa andra likasinnade, säger Sara Nyberg, som läser till miljöingenjör i Lund. Karl håller med. Han pluggar statsvetenskap, är engagerad i Hållbart Universitet, och vill vara här för att kunna påverka. – Jag vill på något vis försöka påverka. När jag blir gammal och ungdomarna frågar mig: varför gjorde du ingenting? så ska jag kunna säga att jag var med och försökte, säger han. 16

lundagård nr 1 2016

s.16-17 klimatfeature.indd 1

Det är inte bara politiker, diplomater och journalister som samlats i Paris för att bevaka och påverka FN:s klimattoppmöte. Här finns också en massa aktiva människor inom olika organisationer. De har kommit från alla hörn av världen, med en sak gemensamt: en vilja att sätta stopp för användandet av fossila bränslen, och visa politikerna att det är viktigt. VI ÅKER TILL aktivistcentret. Det är en grå

betongbyggnad i mark och källarplan, med stora öppna rum som mest liknar en konserthall. Här inne samlas de största miljöorganisationerna och deras aktiva medlemmar för att träffas och planera aktioner, visa filmer och ha workshops. Varje dag efter förhandlingarna presenteras en genomgång om vad som egentligen har hänt där inne i förhandlingsrummen. Hur har avtalet ändrats? Vad tog de bort, vad lades till? Vad var de stora diskussionspunkterna idag?

IDAG, DAGEN INNAN den största av demonstra-

tionerna under klimattoppmötet, är förberedelserna i gång. Vi sitter en stor grupp på betonggolvet, de flesta i skräddarställning. – Tomorrow, we’re going to do some civil disobedience, vrålar en man på scenen framför oss. Publiken applåderar, visslar och ropar. Demonstrationen arrangeras av organisationen 350.org och för tillfället är den inte laglig eftersom det i Paris har blivit utlyst undantagstillstånd. Närvaron av terrordådet ligger i luften, och många är oroliga för hur polisen kommer att agera när de trotsar lagen. Demonstrationens syfte är att på ett fredligt sätt sätta ner foten. Aktivisterna vill vara de som har sista ordet, därför har de valt den sista dagen att agera. INNAN AKTIONEN GÅR vi igenom skyddsåt-

gärder. Att bryta mot undantagstillståndet kan ge både böter och fängelse upp till några Redigering: Tindra Englund

2016-01-25 03:35

läs förra numrets miljöspecial på lundagard.se ◣

månader. Därför är det stor förberedelse ifall det skulle gå illa. – Så här skyddar ni er mot polisen om de skulle gå till angrepp, säger en av killarna som leder genomgången. Han sträcker ut sina armar rakt fram, böjer på dem och håller dem tätt intill kinderna. Armbågarna pekar framåt och händerna är knäppta i ett fast grepp bakom nacken. Runt omkring testar alla denna nya färdighet. Två små damer i 65-årsåldern håller upp sina armar, kontrollerar varandra så att de gör rätt och kikar fram mellan armarna. – Håll ihop två och två, förklarar ledarna för oss. En demonstration är enligt fransk lag minst tre personer som tillsammans delar en politisk åsikt – men delar vi upp oss gör vi inget olagligt, berättar de.

hornen blåser igen börjar folk dansa och ropa – ett salsaband spelar några hundra meter bort. Det är upp emot 15 000 människor på gatorna, och tillsammans lägger vi ner ett långt rött band på marken, lägger röda tulpaner och ropar tillsammans. EFTER DEMONSTRATIONEN OCH slutet av klimattoppmötet har reaktionerna på avtalet varit olika. Vissa är positiva, andra menar att det var ett avtal som inte var tillräckligt skarpt. Petra van der

"En demonstration är enligt fransk lag minst tre personer som tillsammans delar en politisk åsikt."

PETRA VAN DER Kooij håller också till på

aktivistcentret. Hon är masterstudent i humanekologi i Lund och startade intiativet Cooperide, en cykelresa från Lund till Paris, med andra miljöengagerade studenter. Det började nästan som ett skämt, berättar hon, men snart insåg de att det faktiskt kunde vara möjligt. – Till slut blev det en resa som innebar mer än bara att cykla till Paris. Vi har stannat i olika städer och mött upp andra miljöorganisationer och klimatengagerade aktivister, och ordnat allt från workshops till cykeldemonstrationer och filmvisningar, säger hon. SÅ ÄR DET lördag den 12 december. På L’avenue de la Grande Armée, gatan som leder upp till Triumfbågen fylls med folk, alla med något rött på sig. Vi vandrar omkring bland visselpipor, skyltar och plakat. Strax efter tolv hörs en stark hornsignal, och två tysta minuter börjar. Två tysta minuter för alla människor som redan lider på grund av att vårt klimat har förändrats. När

Kooij är en av dem som hoppades på ett mer ambitiöst avtal, med tydligare riktlinjer. Hon var också aningen besviken på demonstrationen, som hon tyckte inte skickade ett tillräckligt tydligt budskap. – Det var jättehärlig stämning och en fin demonstration. Men för mig kändes det mer som en folkfest. Och jag önskar att vi hade lyckats förmedla ett starkt politiskt budskap istället för att det uppfattades som att vi firade, säger hon. SAMTIDIGT ÄR HON glad att det blev ett

avtal och att de stora länderna, som USA och Kina verkligen skrev på. Bättre ett avtal än inget alls. Och Markuu Rummukainen, som är klimatexpert och forskare vid Lunds universitet, håller med. – Det viktiga är att det blev ett avtal. Det är verkligen en stor sak. Framför allt är det en väldigt tydlig markering från internationellt håll, bland annat till näringslivet, säger han.

att det gick trögt i början, menar han att avtalet är en viktig ram för det fortsatta klimatarbetet. Samtidigt önskade han att vissa saker kunde vara mer ambitiösa, som till exempel delmål för i vilken takt utsläppen ska minska. Vad som också blivit kritiserat är avtalets luddiga beskrivningar, men Markuu Rummukainen menar att de också kan vara positiva i vissa fall. – Tidigare har det varit ett gemensamt mål på under 2 grader. Men att istället sträva mot 1,5 grader betyder att man ökar ambitionen och samtidigt medvetenheten över hur stort problemet är, säger han. ATT VISSA LÄNDER skulle smita undan och inte bry sig om avtalet är inte så stor risk, enligt Markuu Rummukainen. När tillräckligt många länder har godkänt avtalet som en del av deras nationella lagar träder det i kraft. Vad hoppas du inför framtidens klimatarbete? – Det här är en start för det fortsatta arbetet. Jag hoppas att länderna arbetar för att öka ambitionen innan det här nya avtalet ska träda i kraft år 2020. Jag hoppas också på tydligare klimatfinansiering, rapportering och övervakning av de åtaganden som länderna tagit på sig, säger Markuu Rummukainen. HUR BLEV DET då med året 2015 – är det ett år som har gått i klimatets tecken? Om det var någonting som demonstrationen ville visa så var det att detta inte är slutet. För aktivisterna har förhandlingarna i Paris nått sitt slut. Men nästa kapitel för den globala miljörörelsen har bara börjat.

TEXT TOVE NORDÉN FOTO TINDRA ENGLUND

TILL SKILLNAD FRÅN aktivisterna befann

han sig på förhandlingarna, och trots

Red Lines action hette den demonstration som leddes av organisationen 350.org, där alla som deltog bar något rött. lundagård nr 1 2016

s.16-17 klimatfeature.indd 2

2016-01-25 03:35

porträttet

Försvarare utan sjömansdräkt Jonathan Johansson har genom exilboendet i Stockholm insett att han aldrig kommer kunna släppa Malmö. Den 27 februari kommer han hem även fysiskt. Lundagård passsade på att fråga honom om spelningen, bilden av Malmö samt om en platta som fått sitt namn efter ett ord taget ur Hitlers vokabulär. När jag når Jonathan Johansson sitter han i bilen. På bred skånska frågar han hur läget är. En gång i tiden var han också akademiker men bröt efter studier i kulturturvetenskap och konst upp från det livet för att satsa på musiken. Sedan dess har han bland annat fått fyra Grammis-nomineringar och nominerades 2009 till Årets artist till P3 Guld. Den 27 februari ska han nu spela på Malmö Live. Uppträdandet är en del av hans turné Triologi och kommer att bestå av en stor mängd låtar från hans tre popplattor samt skiftande scenografi. Jonathan Johansson menar att det känns bra att återvända, både till Malmö men också till det gamla materialet. Samma kväll som spelningen kommer ett fördjupande samtal också att äga rum där Malmö ska diskuteras ur olika aspekter. Under vårt samtal är det när han pratar om bilden av Malmö och de politiska vindar som blåser i samhället som Jonathan Johansson låter som mest engagerad. Eller, som mest förbannad, ska man kanske snarare säga.

"Mamma hittade den, hon visste vad det handlade om. Hon satte ner foten"

dermänniskorna”, blickar Jonathan Johannson alltså ut över Europa samtidigt som han försöker ta efter den där bestämdheten hos sin mamma. Skivans namn bottnar i bilden han har av den politiska utvecklingen som han i låten Ny/Snö beskriver som öppet för vissa, taggtråd för andra. Låtarna menar han är hans eget sätt att gestalta det dåliga samvete som han bär på, exempelvis genom raderna kropparna flyter, i det perfekt turkosa vattnet, vi ska på fest ikväll, tema 80-tal. JONATHAN JOHANSSON VÄXTE upp i ett

område i Malmö med människor från många olika kulturer och bakgrunder . Han ville berätta om vad som uppstod i det och genom sin egen berättelse ge den stora berättelsen ”kropp”. – Jag ville berätta om Europa och om dess historia, om fascism och var gränserna går nu när allt har ställts på ända. Jag ville inkorporera det med mina privata möten och min privata uppväxt. TIDIGARE HAR JONATHAN Johansson

I VÅRAS SLÄPPTE Jonathan Johansson plattan Lebensraum! och gjorde i och med det något helt nytt. Från att ha blickat inåt valde han denna gång att vara mer politisk, texterna är samhällskritiska och samtida. Med plattan ville han sätta ner foten, precis som hans mamma gjorde när han var tolv år och hade köpt en platta med kontroversiella nationalisterna Ultimathule, en sekvens han sjunger om i låten Dröm En Dröm. Som tolvåring köpte han en skiva med bandet. – Jag var så ung att jag inte ens fattade vad det handlade om. Som en herpesblåsa spred de sig över Sverige. Så jag köpte den där skivan och jag minns att mamma hittade den, hon visste vad det handlade om och vad det stod för. Hon satte ner foten.

sagt att han inte vill bli ytterligare en i raden av kulturmän som skriver om uppväxten i staden de lämnat, som Markus Krunegård från Norrköping eller Göteborgsromantikern Håkan Hellström. Han hade en princip att inte skriva om Malmö som brutits i och med Lebensraum! På plattan får vi ta del av minnesbilder från sena nätter på KB, han sjunger om Limhamn och Rosengård, men också om Ibrahimovic som såg regnbågarna över Pildammarna. – Jag var i Malmö och skulle skriva på materialet till skivan i några dagar, så jag lånade mina föräldrars bil och körde runt i mina gamla områden där vi bodde förut och lät mycket av min uppväxt komma tillbaka. Det blev så tydligt för mig då att jag kunde använda mig av berättelserna från min uppväxt. Av alla helveten på jorden, av alla helveten som finns, vill jag inte komma från någon annanstans.

MED LEBENSRAUM!, SOM för övrigt är ett ord Hitler använde för att beskriva det livsrum han ansåg att ”herrefolket” förtjänade på bekostnad av ”un-

JONATHAN JOHANSSON BERÄTTAR att han kan känna sig främmande i situationer han ställs inför i Stockholm. – Jag kan hamna i sammanhang där

lundagård nr 1 2016

s.18-19 porträtt.indd 1

TEXT PONTUS BARK ILLUSTRATION ANGELICA KAUNTZ FOTO PRESSBILD/ TOBIAS HÄGGBOM

jonathan johansson Har pluggat: Kulturvetenskap och konst innan han helt satsade på musiken. Aktuell med: Spelning på Malmö Live den 27 februari samt nya singeln The real thing i samarbete med Oscar Linnros

som är så vita och borgerliga att jag blir förundrad. Jag kan känna mig helt främmande till sättet dom pratar om ”orten”, det är så uppenbart att de inte har haft riktig kontakt med det. Med låten Alla Helveten ville han hylla Malmö, en stad han menar ofta framställs orättvist i media. – Malmö får ta så himla mycket skit på grund av vissa SD-idioters prat om att Malmö är staden man pratar om när man ska berätta om en plats där allt har gått åt helvete. Till dem ville jag bara säga – fuck you. DET ÄR INTE bara en skillnad i textförfattandet som märks på senaste plattan, också musikaliskt är inriktningen en annan. Med funkgitarrer och influenser från många olika genrer har han lyckats skapa en lättsam bakgrund till texter som ofta ifrågasätter rådande värderingar och strukturer. Han menar att detta är viktigt för att inte hamna i något han beskriver som en känslotorsk. – Hade jag skrivit de här texterna med det här innehållet tillsammans med samma ödesmättade musik som tidigare tror jag att det hade blivit för mycket, en känslotorsk. Nu lägger sig musiken som ett förlåtande filter över texternas allvar, jag tror att det är lättare att ta till sig dom då. - Men först och främst var det dags att move on och det tänker jag fortsätta göra, säger han. PÅ DEN RESAN är Malmö live snart nästa uppehåll. För Jonathan Johansson blir det en chans att komma hem, både fyiskt och mer musikaliskt. Men också att visa de bilder av Malmö som han menar att såväl hipsters som Sverigdemokrater så ofta tenderar att missa. Redigering: Tindra Englund

2016-01-25 19:55

s.18-19 portr채tt.indd 2

2016-01-25 03:41

lundag책rd nr 1 2016

s.20-21 kulturreportaget.indd 1

2016-01-25 03:42

bli nostalgisk på lundagard.se ◣

Edward Snowdens avslöjande av USA:s massövervakningsprogam fick världen att häpna. Tre år senare har kampen för demokrati på internet fortfarande bara börjat. I maj 2013 skrev Edward Snowden en lapp till sin flickvän. På den stod det att han skulle åka på jobbresa. Sedan packade han fyra laptops i en ryggsäck och klev på ett plan till Hong kong för att regissera en av historiens största underrättelseläckor. Då var han en okänd 29-årig medarbetare på den amerikanska underrättelsemyndigheten National Security Agency, NSA. Han såg inte mycket ut för världen. Journalisten Ewan MacAskill, som tillsammans med Laura Poitras och Glen Greenwald mötte upp Snowden i Hong kong, har erkänt att det dröjde ett tag innan han trodde på honom. Men de hundratusentals dokumenten han läckte talade för sig själva. DE VISADE HUR NSA med hjälp av data från

amerikanska internetföretag kunde kartlägga en människas liv in minsta detalj. De bedrev systematisk övervakning av varje mail och facebook-meddelande. Avlyssnade telefonsamtal och spionerade på privatpersoner genom webbkameror. Snowden avslöjade en gigantisk statlig infrastruktur som hade möjligheten att ringa in vilken individ som helst på jorden. Dessutom hade allt monterats upp utan ett enda demokratiskt beslut. Han hade funderat på att berätta om övervakningen länge. Men han bestämde sig när han såg en högt uppsatt chef inom NSA sitta och ljuga om övervakningsprogrammen i ett kongressförhör. Edward Snowden visste mycket väl att oddsen för att han skulle lyckas var mycket små, säger Brian Palmer, forskare vid civilkurage vid Uppsala universitet. – Att han ensam kunde genomföra läckan utan att bli gripen är helt otroligt. När Snowden gömde sig med de tre journalisterna i Hongkong satt Obama och hans medarbetare i två veckor och väntade på att han skulle göra ett enda misstag. Det gjorde han inte, berättar Brian Palmer. ÄVEN SVENSKA MYNDIGHETER som Försvarets radioanstalt, FRA, har möjlighet att samla in enorma datamängder efter den omtalade FRA-lagen 2009. Edward Snowden har beskrivit den svenska underrättelseapparaten som en av NSA:s viktigaste bundsförvanter. Men övervakningen kan väl inte uppstått ur intet? Vad är det som göder den? Och varför gör den inte folk mer upprörda? Susanne Wigorts Yngvesson är docent i etik vid Stockholms universitet. Hon tror att rädsla är den stora förklaringen till att övervakningssystemen tillåtits växa. Trots att västvärlden är säkrare än någonsin upplever de flesta samhället som otryggt. Dessutom präglar skräcken för yttre hot, framför allt terrorism, de västerländska samhällena på djupet. – Rädslan har skapat ett permanent undanRedigering:Åsa Pålsson

s.20-21 kulturreportaget.indd 2

tagstillstånd. Många, både i Sverige och USA, tolererar att de är övervakande om det skyddar dem mot terrorism, säger hon. DESSUTOM VERKAR DEN teknologiska revolu-

tionen ha övermannat hela samhället, menar hon. Vardagen har förenklats med bankomatkort, GPS och alla tänkbara sociala nätverk i fickan. Vi har lärt oss mycket om teknologins fördelar men har inte fått en lika tydlig bild av dess nackdelar. Detsamma gäller för underrättelsetjänsten. När tekniken plötsligt finns för att kartlägga människors liv på minsta detaljnivå sätts den omedelbart i arbete. Utan några överväganden om vad det skapar för samhälle. – Man samlar in data för att man kan, tycks det. När teknologin finns så ska den användas, säger Susanne Wigorts Yngvesson.

TEXT GUSTAV WIRTÉN ILLUSTRATION FRIDA MALMGREN

De kongressledamöter och senatorer NSA lydde under hade inte en aning om övervakningens omfattning. – ”Jag har ju inget att dölja”, hör man ofta folk säga. Men det här är inte en individuell fråga, det är en demokratisk grundbult att de som utövar makt ska representera medborgarna och inte övervaka dem, säger Emanuel Karlsten och fortsätter: – Om målet hade varit att skydda medborgare från alla brott hade staten kunnat sätta upp kameror i varje hem. Det är en bisarr tanke, ingen hade tyckt att var okej. Men i praktiken är det vad som har hänt på internet. I FRAMTIDEN GÅR det att ana två väldigt olika scenarion. I det ena har tiden hunnit ikapp diskussionen om rättigheter och skyldigheter på internet och ett mognare samtal har tagit vid. Medborgare och politiker, kommersiella företag och statliga myndigheter har kommit överens om vilken data som är privat och vilken som är offentlig. Var gränserna går för när en persons integritet kränks. I det andra scenariot har övervakningen slagit rot på djupet. Ett moln av datalagring och kontroll svävar över varje del av medborgarnas liv. Att utöva självcensur var man än befinner sig, vem man än pratar med, har blivit en naturlig del av tillvaron. Varken enskilda visselblåsare eller demokratiska beslut kan omkullkasta övervakningssystemet. Enligt Emanuel Karlsten är det omöjligt att veta vilket av scenarierna som slår in. – Möjligheten finns att samhället mognar och inser hur viktiga de här frågorna är, säger Emanuel Karlsten. Men det kan verkligen gå åt skogen också. Jag tror att de kommande åren är oerhört viktiga, de kommer avgöra vilken väg samhället väljer att gå.

"Om målet hade varit att skydda medborgare från alla brott hade staten kunnat sätta upp kameror i varje hem."

EN LIKA OMFATTANDE övervakning med gamla klassiska Stasi-metoder hade lett till ramaskri, naturligtvis. Men den nya övervakningen är tekniskt avancerad, ofta svår att förstå både för allmänhet och politiker. De har inte haft en chans att hänga med. Emanuel Karlsten, frilansjournalist specialiserad på internetfrågor, menar att detta lett till att gamla samhällskontrakt har satts ur spel. – Det är bara de sex-sju år sedan internet började ta sig in i varje del av våra liv. Det har uppstått ett kunskapsglapp, politiker och lagstiftare har inte förmått skydda de medborgerliga rättigheterna på nätet, säger han. Frågan om övervakning leder till olika reaktioner i olika länder. Varken i Sveriges eller USA:s historia finns erfarenheter från totalitär statlig övervakning av medborgarnas åsikter och tankar. I Tyskland däremot sitter ärren från Gestapo och Stasi djupt i det kollektiva minnet. När det under sommaren 2013 visade sig att den tyska underrättelsetjänsten BND hade samarbetat med amerikanska NSA ledde det till stora protester i fyrtio tyska städer. I augusti samma år sa den tyska regeringen upp flera av landets samarbetsavtal om övervakning med USA och Storbritannien. – I Tyskland reagerade folk med magen. Har man aldrig varit utsatt för integritetskränkningar från staten är det inte lika självklart, säger Emanuel Karlsten. EDWARD SNOWDENS HUVUDPOÄNG när han bestämde sig för att avslöja övervakningsmaskineriet var att detta ytterst är en demokratifråga. Den amerikanska allmänheten hade inte gett NSA sitt godkännande, menade han.

BRIAN PALMER ÄR pessimistisk om framtiden. Han tror att vi mycket väl kan leva i ett totalitärt system om 50 år. Krafterna för att försvara demokratin är inte tillräckligt starka, menar han. Men han sätter en särskild tilltro till en viss Edward Snowden. – Snowden är en sådan figur som kan ena rörelsen för demokrati i den nya tiden. Han är genomtänkt, talför och smart. Han bär på en speciell karisma. Kanske kan vi enas runt honom.

TILL STUDENTAFTON Den 4 februari kommer Edward Snowden att gästa Studentafton i Lund på länk. Evenemanget har sålt slut två gånger om och kommer att hållas på engelska. lundagård nr 1 2016

2016-01-25 03:42

kultur med nöjesguiden i skötväskan

Hopp över stängslen

Jag vet att det finns en liten grupp studenter som har barn. Det är inte så man tänker sig den gängse studenten kanske, men jag vet att ni finns, ni brukar dyka upp en i varannan kursgrupp sisådär. Det är främst för er som jag skriver det här.

När samtiden har ett stort behov av en syndabock gäller det att hålla hårt i sin tro på en jämlik värld. Virve Ivarsson ser på Hungerspelen och poängterar att det finns andra gränser än fysiska som är värda att vårda.

JAG HADE JU liksom inte tänkt att jag skulle få barn såhär medan jag ännu var student, det var inte helt planerat om man säger. Men nu går jag här och stör mig på den nyuppkomna respekt som så många behandlar mig med, den subtila men ändå påtagliga. För det är inte bara uppenbara grejer som att hålla upp dörrar och sånt, nej, det är den där tonen i rösten: vänligheten och stadigheten... Som att man pratar med en lite mer tillräknelig person, en rekorderlig. Ni vet väl inte vem jag är, tänker jag. Jag kan väl vara kriminell och narkoman eller vad som helst. Som att mamma (som jag absolut inte är, gud nej) tar en till helt nya höjder av duktig flicka, där förväntningarna på ens pålitlighet trotsar alla tidigare gränser. Filmen A diary of a teenage girl som går på bio just nu gestaltar en fyrtioårig tvåbarnsmorsa som lever livet och ligger med en yngre kille. Porträttet sticker i ögonen med sin ovanlighet. Caroline Ringskoug Ferreira, nybliven mamma, ger i podcasten En varg söker sin pod en betraktelse över filmen: att låta identiteten kretsa kring andra saker än barn är fortfarande tabu för en kvinna. Jämnåriga pappor lägger ut bilder på fiskpinnar på Insta med bittra kommentarer som ”förfest”, men att en kvinna skulle skriva något liknande händer inte, säger hon.

VAR GÅR GRÄNSEN? Det är en fråga som blivit allt mer relevant den senaste månaden. För de som färdas utan IDhandlingar genom Europa, förstås. Men också i hög grad för oss andra. Vi som kanske satt och såg på Ivanhoe och åt fryspizza medan murliknande stängsel byggdes på Kastrup. Som frågar oss vad det egentligen ska krävas för att vi ska lyfta på arslet och även utanför sociala medier tydligt markera att nej, nu går faktiskt någonting för långt för mig. För Katniss Everdeen, huvudperson i Hungerspelen – den samhällskritiska bokserien vars sista del hade biopremiär i skuggan av Star Wars i slutet på förra året – behövde politiken ta sig in i hennes familj för att hon skulle knuffas över gränsen till handling.

ILLUSTRATION: AYDIN RAMEZANI

KARIN FURENHED

MOTSÄTTNINGAR

MELLAN

GRUPPER.

Generellt ingenting som det borde finnas egenvärde i att sträva efter. Samtidigt någonting som historiskt sett har gett genvägar till makt. I allmänhet blir människor med jämna mellanrum trötta på att politiska beslut tar lång tid och längtar kanske efter något lite snabbare och nyare. Frågan för politikerna kan då bli hur man ska vara snabb och ny och samtidigt se till att till exempel värna principer om alla människors lika värde. En genväg till makt kan man då få om man – med rätt tajming - insinuerar att alla människor inte är lika viktiga att bry sig om. Då kan man nämligen flytta pengar från gruppen som inte bedöms vara så viktig till resten av populationen och på det sättet snabbt frigöra medel.

När Katniss mot spelets logik börjar samarbeta med och hedra andra deltagare ger det upphov till någonting.

JAG FÖR MIN del letar barnvaktstimmar som

en vessla, allt för att kunna fortsätta springa på fester med glitterstrumbyxorna på, gå på technoklubb eller sjunka ostört ner framför kino-filmen... Och komma hem igen, med varma kinder till min bäbis, för det är inte det att jag inte älskar henne. Det är bara det att det gör mig så förbannad att någon kan tro att jag på något sätt skulle vara förändrad. Tyvärr kan jag bara konstatera: även om en del vänds upp och ner runtomkring så förblir man skrämmande lik sig själv. Så det är kanske det jag vill säga till er med barn, det är nog helt okej att det är så. Och det jag vill säga till er studenter utan barn, snälla glöm inte att bjuda med den där personen på festen, även om hen tackar nej så kan det faktiskt vara barnvakten som saknas, inte intresset. Och till mig själv vill jag säga: när ska du fatta att det är helt okej att vara förälder, att problemet bara är dina egna och andras idéer om sätten att vara det på? Man kan ju faktiskt vara hur som helst. Till och med ung.

bara fokusera på att hålla de hon bryr sig om vid liv. Eller, rättare sagt, hon inser att den där gruppen med människor som hon bryr sig om faktiskt är större än vad hon trott.

HUNGERSPELEN SKILDRAR EN fiktiv värld där tolv distrikt lever i fattigdom och förtryck under den rika och mäktiga Huvudstaden. Denna bjussar dessutom sig själv på att årligen anordna en dödlig kamp - ”Hungerspelen” - mellan unga deltagare från varje distrikt från vilken endast en person kan överleva. Uppväxt i denna miljö och utan någon riktig förälder att lita på varken söker eller tror Katniss på sådant som revolution. Istället är det hennes konstanta fokus på att hålla sig själv och de hon bryr sig om vid liv som gör att hon trillar in i ett uppror. Väl intrillad har hon dock svårt att gå tillbaka till att

SÅ ÄR LÄGET i Hungerspelen i och med

att man i huvudstadens ledning bestämt att människorna i distrikten inte är lika värdefulla som befolkningen i huvudstaden. Köper en majoritet av människorna med makt att det förhåller sig på det sättet möjliggör de ett system där resurser tas från gruppen som man definierat som ”oviktig" och ges till den "viktiga" gruppen. En parallell går här att dra till hur västvärlden i allmänhet länge skott och skor sig på utvecklingsländers bekostnad. Det går också att se på Donald Trump när han nu i jakt på presidenttiteln

förlorarnas revansch Tidskriften Ordkonsts senaste nummer är en hyllning till de refuserade och bortglömdas ära. Under tema Loser har redaktörerna samlat dryga 100 sidor dikt, essä och prosa som utforskar vad det är att vara en förlorare i vår tid. Olycka, håravfall och att gilla rapmetal bandet Limp Bizkit är några av de obehagliga ämnen som behandlas.

Trots det motsträviga temat är det ett sympatiskt och humorfyllt nummer med (oroväckande) hög igenkänningsfaktor. Hittas bland annat hos Studentinfo i AF-borgen.

JOSEFIN GRANETOFT

lundagård nr 1 2016

s.22-23 kulturuppslaget.indd 1

2016-01-25 03:44

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣

talar om att han vill ”make America great again” - men samtidigt också vill förhindra muslimer från att ta sig till USA. Man kan också hänvisa till någonting som Sverigedemokraterna ofta säger när de förklarar hur de ska finansiera olika delar av sin politik. Nämligen att det ju inte är någon hemlighet att förändringarna bland annat finansieras genom en mer restriktiv invandring. Genom att smalna av gruppen människor som man behöver bry sig om kan man helt enkelt få mer resurser att lägga på varje person som är i den. GRUPPINDELANDET ÄR GANSKA märkligt. Smaka bara på ordet ”flyktingar” till exempel. Är det inte underligt hur mycket vi nu verkar acceptera att man gör mot en person så länge hen kan placeras i den gruppen? I Hungerspel-universumet hetsas som sagt de olika distrikten mot varandra i en tv-sänd dödskamp – allt medan huvudstadsfolket ser på från behörigt av-

stånd. Förhoppningen från ledningen i huvudstaden är att deltagarna i spelen ska agera så brutalt mot varandra så att det skapar djupa splittringar mellan distrikten. När Katniss mot spelets logik i stället börjar samarbeta med och hedra andra speldeltagare ger det upphov till någonting som den totalitära regimen gjort sitt bästa för att förinta – nämligen hopp. Tron på att en annan typ av värld är möjlig. Det synliggör vad ledningen i huvudstaden vetat hela tiden – att om distrikten bara samarbetar så har de möjlighet att slå sig fria. 2016 ÄR HITTILLS ett år som för Sveriges del inleddes med gränskontroller och som för EU troligen kommer att handla mycket om att Storbritannien i juni ska rösta om i fall de ska fortsätta vara med i EU eller inte. Kanske är, i försök att kunna sia om framtiden, den viktigaste frågan att ställa sig därför denna: i hur hög grad känner vi - röstberättigade och kapabla människor världen över - hopp om att det går att skapa och upprätthålla ett politiskt system

orhan vs. turkiet För elva år sedan blev Turkiets framgångsrikaste författare, nobelpristagaren Orhan Pamuk, åklagad för att ha kränkt nationens heder. Skälet: han hade i ett uttalande påtalat att trettiotusen kurder och en halv miljoner armenier hade dödat i landet under nittonhundratalet. Åtalet lades sedermera ned, men samtidigt som Norstedts i februari återutger tre av

byggt på grundantagandet om alla människors lika värde? Och hur beredda är vi att anstränga oss för att ett sådant ska upprätthållas? Troligen ligger i svaret på de frågorna också svaret på var (eller om) våra gränser kommer att gå i framtiden. På detta tema kan några saker vara intressanta att poängtera: 2013 kartlagde en global studie från Crédit Suisse hushållens finansiella och reella tillgångar över hela världen. En av slutsatserna var att världens förmögenhet – om den varit jämt fördelad – hade lett till att varje person skulle ha cirka 335 000 kronor var. Någonting som tyder på att det inte är brist på resurser så mycket som brist på fördelning som ställer till det. Vidare finns i det gemensamma europeiska asylsystemet en artikel om att principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning ska genomsyra asylpolitiken på EUnivå. I diskussionen om vilket ansvar EU:s medlemsländer har för att ta emot flyktingar kan den vara intressant att hålla koll på framöver. År 2015 har även av Charles Kenny, författare och senior medlem av Globala centret för utveckling, konstaterats vara det bästa året i världshistorien för den genomsnittliga människan. SÅ KANSKE FINNS det viss anledning att känna hopp om ett jämlikt samhälle, även om man kanske inte uppfylls av den känslan när man står i kö till en ID-kontroll. Det kan då vara bra att komma ihåg att vad som helst faktiskt fortfarande kan hända. I allmänhet anpassar sig politiker mycket efter hur de tror att befolkningen vill ha saker och ting. Därför kan det vara hög tid nu att börja fundera på det där med var ens egna gränser går. Samt att minnas ett citat från Hungerspelen som går ”Remember who the real enemy is”. För det vore ju faktiskt synd om det i framtiden visade sig att det var just dem man råkade stängsla in sig tillsammans med. TEXT VIRVE IVARSSON ILLUSTRATION VANJA IVARSSON

flytande sexualitet författarens främsta verk, bland annat den fantastiska Snö, är Turkiets president Erdogan synbarligen mer intresserad av att bekämpa landets kurder än den Islamska Staten. För den som är intresserad av att närmare lära känna detta viktiga land som går mot ett potentiellt inbördeskrig rekommenderas Orhan Pamuk varmt.

Bowie lämnar efter sig nästintill odödlig musik. Men inte bara det, han rubbade synen på sexualitet som något statiskt. Det råder diskussion huruvida Bowie var hetero, homo eller bi - men möjligen spelar det ingen roll. För kan vi verkligen kategorisera sexualitet? Snarare kanske vi alla är flytande.

MARCUS BORNLID LESSEUR

ANGELICA KAUNTZ lundagård nr 1 2016

s.22-23 kulturuppslaget.indd 2

2016-01-25 03:45

nöje

Om novischen fick veta... ILLUSTRATION: FREDRIK TOREBLAD

Ny termin = nya studenter. Men tänk om man kunde komma till universitetet för första gången så klok som man ju lätt blir efter några terminer nudlar och cykelböter? Kulturredaktionen tipsar drömskt om vad de önskat att de vetat som novischer.

TÄNK PÅ EFTERLIVET

INTRESSE UNDERLÄTTAR

KURATEL ÄR INTE COOLA

När man precis börjat plugga är det svårt att tänka sig livet efter examen - och det måste du inte heller. Under mina första år tänkte jag dock inte längre än till nästa terminsslut, vilket ställde till problem senare. Ställ dig i bostadskö och ta ett snack med din studievägledare annars riskerar du att, som jag, flytta in hos din partners föräldrar efter examen.

Välj en enda bok från kurslitteraturen som du läser på riktigt. Även om det är viktigt att klara sina tentor finns det en poäng i att odla ett fritidsintresse för det du ska jobba med. Det kan låta oansvarigt, men tro mig, du kommer lära dig allt mycket snabbare i längden. Och inget går upp mot känslan när du köper gammal kurslitteratur, bara för att det är kul.

När jag kom till nationsvärlden kändes det som att alla där var så coola och jag kände en press på att bli som dem. Sedan insåg jag att nationerna bara består av människor i min egen ålder som driver klubbar. Många kom dit med en mer avslappnad inställning och gjorde vad de ville. Jag kan önska att jag gjort det i stället för att spela med i någon slags hierarkispel.

"Istället för att spela med i något slags hierarkispel" filip rydén

(10 terminer)

SKÅNE ÄR STORT

GRATIS BÖCKER FINNS

LINSSOPPA LÖSER ALLT

Jag önskar att någon påmint mig igen om att inte fastna i Lundabubblan. Kom ihåg att det faktum att du nu är student ger dig fet rabatt på de mest otippade ställen. Till exempel Malmö opera – en annan värld med en levande eld utanför dörren och en medelålder på 60 år! Eller varför inte satsa på att se hela Skåne, köp ett pendelkort till studentpris.

Om du läser en utbildning i vilken det ingår mycket litteratur är bibblan din plånboks räddning. Se till att kolla in litteraturlistan till nästkommande kurs i god tid och spara tusentals kronor genom att reservera/låna böckerna innan kursstart. Dessutom ger det dig ett gott självförtroende att ligga steget före.

Låt linssoppan värma din mage. Denna soppa är inte bara billig, snabblagad och klimatsmart, nej smaken kan också varieras i nästan all oändlighet. Personliga favoriter är indiskt med tandori eller medeltida med timjan och vitlök. Dessutom blir den mystiskt nog godare för varje gång man äter den. Går även bra att bjuda nyfunna veganvänner på.

"Bibblan är din plånboks räddning." tindra englund (11 terminer)

HANDLA EJ I CENTRUM

SMYG MED DIN CYKEL

VÄRDERA ESKAPISM

När jag flyttade från Stockholm till Lund var jag övertygad om att det skulle bli lätt att leva billigt. Men efter några rundor på matbutikerna i centrum var jag praktiskt taget ruinerad. Classic novischmiss. Du kommer undan genom att handla i periferin. Willys vid Kämnärs, Ica Kvantum vid Nova Lund eller Hemköp nedanför Stadsparken. Alternativt handla i Malmö.

I Lund är polisens, pensionärernas och tjuvarnas favoritsyssla att spana på rullande studenter. Aldrig har min cykel varit så iakttagen och förföljd. Skulle du ha glömt cykelbelysningen en kväll, håll dig till smågränder där ingen kan se dig. Annars riskerar du ungefär fem arga kommentarer per minut och över 1000 kronor i böter. Investera i ett bra lås och ligg lågt ute på gatorna för att undvika trubbel.

Efter någon månad som ny student i Lund tenderar alla intryck att stiga en åt huvudet. Det är därför viktigt att komma ihåg alla de andra världar som finns att träda in i. Biografer utgör till exempel utmärkta tillflyktsorter och har dessutom nästan alltid studentpris. Röda kvarn i Helsingborg, Kino i Lund och min personliga favorit Spegeln i Malmö är säkra kort.

"Aldrig har min cykel varit så iakttagen." hedvig wrede (6 terminer)

lundagård nr 1 2016

s.24-25 Nöje.indd 1

Redigering: Åsa Pålsson

2016-01-25 03:48

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣ FOTO: LUKAS J. HERBERS

3 tips ENSAM OCH HUNGRIG...

…på en söndagskväll? Behöver du varva ner efter en hektisk vecka? Kafé Matiné på Sydskånska erbjuder både mat, film och sällskap varje söndag klockan 17 för 35 kronor. Unna dig lite söndagsmys när tentorna äntligen är skrivna. CHRISTINA ZHOU

PRYLAR I ÖVERFLÖD

Lunds största prylmarknad hittar du på Sparbanken Skåne Arena. Med plats för 150 bord och fikaförsäljning kan det bli ett roligt lördagsnöje. Eftersom nästa loppis äger rum den 13 februari är det dessutom det perfekta tillfället att köpa en rolig eller söt gåva till kursaren du är hemligt kär i.

VITA KULLAR

Förra året vann LTH Griparna ligan - i år ligger de sist . På matchen i februari kan alltså vad som helst hända.

Förfest och tävling i ett Den 27 februari spelar LTH Griparna mot ännu obesegrade Högskolan Jönköping. Kvällen erbjuder match, läktarfest och skridskodisko, dessutom får man ta med egen alkohol.

NÄR DE SPELAR hemmamatch brukar det vara

runt 350 personer i publiken och som max nästan 500. Matcherna mot KTH brukar dra mest folk. Ligan som LTH Griparna spelar i nu heter UHL – Universitet- & Högskoleligan – och Griparna har varit med sedan laget startades 2012. Sedan dess har de varit med i toppstriden varje år. Förra året kammade de hem hela serien, men i år har de haft en tuffare start. Adam Eidenvall berättar dock att förra året också startade lite skakigt. – Vi förlorade våra två första matcher men vann sedan allt, så det finns fortfarande goda chanser att det vänder. OM INTE ADAM Eidenvall hade spelat själv, hade han velat vara på läktaren, förklarar han.

PÅ BÅDE LÄKTARNA och på rinken får egen alkohol medtagas. Laget har också en supporterförening, med det tvetydiga namnet ”för griparna”. De sjunger ramsor, får igång publiken, skapar stämning och motiverar spelarna.

Man är aldrig för gammal för att leka i snön. Är du sugen på pulkaåkning ska du bege dig till Sankt Hans backar i norra Lund. Backarna domineras i vintertid huvudsakligen av barn, men om man tittar efter kan man även hitta en och annan student eller teknolog iklädd overall som susar nedför backen. CHRISTINA ZHOU

DANSA BORT VINTERDEPPEN

Den 27 februari spelar Movits! på Moriska Paviljongen i Malmö. Då är det hög tid att snöra på sig dansskorna och glömma allt vad tentor heter. Från äppelknyckarjazz och inspiration från Sammy Davis Jr. till vad recensenter har kallat ett råare sound - bandet gör ingen danssugen besviken. MIRANDA GATTI

missa inte… FOTO: PRESS/DREAMCATCHER

En hockeymatch på Sparbanken Skåne Arena är kanske det närmaste vi Lundastudenter någonsin kommer det som den etablerade skolidrotten i amerikanska collegefilmer alltid erbjuder. Hallen och publiken må vara mindre än i USA, men att ta en tur ner till arenan en lördag kan vara såväl ett roligt kvällsnöje som en trevlig förfest. – Man kan lika gärna sitta på läktaren och dricka öl som att sitta hemma, och det är mycket roligare, säger Adam Eidenvall som är lagkapten för Lunds Tekniska Högskolas hockeylag LTH Griparna.

– Det är en otroligt rolig grej, även om man inte är hockeyintresserad. Efter matchen erbjuder LTH Griparna skridskodisko för alla som är intresserade. – Spelarna är ute på rinken och det är bara att ta tag i någon och be oss lära er åka skridskor, eller skälla på oss om vi spelat dåligt, säger Adam Eidenvall.

TINDRA ENGLUND

TRUPPEN BESTÅR AV 30-40 spelare och de för-

söker hålla den i ungefär den storleken. Alla som vill får vara med om de håller en hyfsad nivå och inte förstör träningarna. Det finns dock inget lag för tjejer som vill spela – men de som vill komma och träna är välkomna. Adam Eidenvall vet dock inte om de får spela i serien. – Men vill några tjejer starta ett eget lag hjälper vi till med saker som behöver fixas och med att reda ut frågor, säger Adam Eidenvall.

jessica gustafsson

matchinfo Vad Hockeymatch mellan LTH-Griparna och Högskolan Jönköping. När 27:e februari, klockan 18.30. Var Sparbanken Skåne Arena i Lund. Pris 20 kronor förköp och 30 kronor i dörren.

…När dokumentärklubben Doc Lounge i Helsingborg (som även finns i Lund och Malmö) drar igång igen efter julen. Den 3 februari kl 17 är det premiär på Mindpark med filmen Dreamcatcher. En hoppfull berättelse i vintermörkret. JAKOB EHDE

lundagård nr 1 2016

s.24-25 Nöje.indd 2

2016-01-25 03:49

nöje

. FRÅGA 4 - En del ser nyår som årets fest medan andra hellre äter middag med familjen. Hur firar du helst nyår? Helst av allt på avlägsen ort eller hemma. Jag tror inte riktigt på det här med förväntningar och att en dag betyder så mycket.

Nytt år och ny termin innebär fulla gym och nya kurser som drar igång. Mycket är nytt, men för alla behöver inte ett nytt år vara lika med nystart. Vilken inställning till nyår och nystarter har du? Gör testet och ta reda på det. TEXT MIRANDA GATTI FRÅGA 1 - Måndagar är allmänt kända som dagar att börja om. Vilken känsla har du inför måndagar? Det är starten på en ny vecka, men den tycks alltid komma så fort. Om helgen ändå kunde vara lite längre.

Jag brukar inte planera något, men det slutar oftast med någon fest någonstans. Planeringen sker redan några månader innan för att säkerställa att något speciellt händer. Det är ju faktiskt bara nyår en gång om året!

ILLUSTRATION MALIN JOHANNESSON GRAFIK ANGELICA KAUNTZ

Middag hos mig eller någon annan av mina närmaste vänner. Sedan drar de som vill vidare till någon fest.

FRÅGA 3 - Nytt år är samma sak som nytt jag – eller?

Jag försöker fylla alla mina dagar med spännande saker. Så det beror väl på vilken måndag du menar.

Ja, det har gått ett år utan att jag hunnit göra vissa saker och ett läsår då jag kanske inte gjort mitt bästa med studierna. Men nu kommer ett nytt år där jag kan få chansen att ta nya tag.

Måndagar betyder att man äntligen får lite mer struktur på livet efter helgens slappande.

Nej, skillnaden är att jag måste vänja mig att skriva och säga 2016 i stället för 2015.

Känslan är att det är nu som ordningen börjar och sedan är det bara två dagar till lill-lördag.

Kanske, det betyder att det är dags för en utvärdering av föregående år för att kunna sätta nya mål att nå detta år. Ja, jag tror på det här året och att det kommer bli magiskt! Förra året var bra, men jag tror att det här året kan toppa det. Jag välkomnar 2016 med öppna armar!

FRÅGA 2 - Det finns alltid en sak som vi skulle ha svårast att klara oss utan. Vilken pryl skulle du inte kunna klara dig utan? Datorn. Ett liv utan tv-serier och utan tillgång till internet är inget liv jag vill leva. Jag måste säga telefonen. Hur ska man annars få information om allt kul som händer eller höra av sig till folk?

FRÅGA 5 - Man brukar ibland likna personligheter vid djur. Om du var en karaktär i Nalle Puh vilken skulle du vara då? Nalle Puh - jag är lite glömsk och inte den smartaste, men har ett hjärta av guld och är alltid intresserad av det folk har att säga. Lilla-Ru - jag är nyfiken och alltid på jakt efter nya äventyr. Jag är inte så förtjust i tanken på att något håller mig tillbaka utan jag gör helst min egen grej. Kanin - jag gillar ordning och reda. Jag gillar att ha kontroll och om det är någon som har problem hjälper jag gärna till. Tiger - jag är energisk och har många nya idéer. Idéer som kanske inte alltid funkar så bra att genomföra, men det är tanken som räknas.

Helt klart min kalender! Utan den skulle allt bli en enda röra. Min cykel. Den är riktigt snygg och tar mig dit jag behöver i tid.

flest a - fördröjaren

flest b - chillaren

flest c - planeraren

flest d - optimisten

Mañana mañana - fördröjaren har inga problem att skjuta på saker och tror starkt på andra chanser. Det är få saker som inte kan vänta till på måndag eller nästa månad. Saker löser sig oftast och om det inte är en fråga om liv och död finns det ingen anledning till stress. Även om det oftast känns bättre när saker är avklarade.

Chillaren känner inga pliktkänslor alls utan lever mer i stunden. Går oftast på känsla och det som känns bäst för tillfället. Det är ingen idé att ta ut saker i förskott och om det inte känns rätt där och då – varför ska man göra någonting alls? Då är det bättre att leta vidare tills allt känns hundra, men det innebär inte att det sker en nystart. Livet funkar inte så.

För planeraren är det viktigt att sätta upp mål och att hålla dem. Personlig utveckling är alltid viktigt, precis som att se resultat och röra sig framåt. Kontrollen och strukturen kan ibland se ut att gå till överdrift, men tro det eller ej så är det så som planeraren trivs som allra bäst. Nystarter innebär en tom kalender att fylla och nya mål att nå!

Att sätta upp mål är ingenting för optimisten, men hen är säker på att det bästa inte har hänt än. Bech 2016 kanske inte händer i år heller, men optimisten kommer säkerligen att vara med om upplevelser som kommer bli till minnen för livet. Att försöka är ändå det som räknas och förstås att ha kul på vägen.

lundagård nr 1 2016

s.26-27 test och skåneland.indd 1

Redigering: Angelica Kauntz och Saga Sandin

2016-01-25 03:50

vinterdeppig? surfa in på lundagard.se ◣

Hej, mitt Skåneland De första månaderna på året har en tendens att vara alltför mörka, grå och kalla. Inte precis den härligaste starten på terminen. Här kommer Lundagårds tips på vad du kan göra i ett vintrigt Skåne! njut av konst och show Har du inte vanan att gå på shower eller utställningar så är det lätt att glömma bort att det finns ett stort utbud i Skåne. Surfa in på ticnet.se eller kommunernas webbsidor för att se vad som händer just nu. Två saker som händer i februari: • Henrik Fexeus besöker Lunds stadshall med en show som sätter våra föreställningar om minnen och verkligheten på spel. • Fotografen Johan Bävmans utställning "Swedish dads” har fått stort genomslag, där han följt det relativt svenska fenomenet att papporna är hemma med barnen. Visas på Malmö muséer.

TEXT SAGA SANDIN GRAFIK SAGA SANDIN OCH ANGELICA KAUNTZ

mys på café Kanske den mest klassiska sysselsättningen under det mörkare halvåret. Men ibland kan det vara svårt att upptäcka nya caféer, det är lätt att ta den “enkla vägen ut” och besöka någon av alla cafékedjor. Besök istället det 50-talsinspirerade Ebbas fik i centrala Helsingborg. Där kan du njuta av de hembakta, överdimensionerade kakorna och lägga en femma i jukeboxen. Andra mysiga caféer är Lilla Kafferosteriet i Malmö och Ebbas Skafferi i Lund.

ge dig ut på hal is Skridskoåkning är kanske något som inte sker alltför spontant i Skånes sjöfattiga landskap. Att havet fryser igen är ju inte att hoppas på. Därför kommer här ett tips! Om vädret tillåter kan du åka på isbanan på Emporias tak i Malmö. Där går även att hyra skridskor på plats. I Malmö har även Folkets park en isbana och i Lund finns en ishall. Fördelen med en ishall är att du kan åka skridskor oavsett väder.

beundra landskapet Snötäckta skogar, gnistrande fält och så har vi havet. Naturen imponerar även på vintern. Ta med dig en termos och ett gott sällskap. Eller varför inte ge dig ut ensam för att rensa huvudet? Vill du göra utflykten mer äventyrlig kan du till exempel boka en ridtur och uppleva den vintriga naturen från hästryggen. På turridning.se kan du boka turer och rida på flera ställen runt Söderåsen.

kalla fötter bra för humöret Ta dig kallt vatten över huvudet! På flera ställen i Skåne finns kallbadhus, med allt som hör till: bastu, hav och utsikt. Det kalla vattnet framkallar endorfiner som gör att livet känns lite härligare. I vissa kallbadhus går det även att äta gott eller gå på spa, om du känner för att lätta lite på januaris stora CSN-check. Några kallbadhus i Skåne: • Bjärreds saltsjöbad • Pålsjöbaden i Helsingborg • Ribersborgs kallbadhus i Malmö • Ystads saltsjöbad

lundagård nr 1 2016

s.26-27 test och skåneland.indd 2

2016-01-25 03:51

lunds universitets studentkårer

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

kårkrönika The winter holidays are over. Many of us have returned to our everyday life with studies or work after spending time with our loved ones. The holidays have hopefully been spent relaxing with family and friends to gain some new energy for a new intense semester. But not all of us have this privilege!

#studentrepLU

FOTO CHRISTINA ZHOU

Regeringen presenterade i dagarna att de gett universitetskanslersämbetet i uppdrag att utreda hur det står till med studentinflytandet i Sverige såhär ett par år efter kårobligatorets fall. En för student- och kårsverige välkomnad utredning. KÅROBLIGATORIETS FALL HAR på många sätt helt omorganiserat det formella studentinflytandet och påverkat Sveriges lärosäten och kårsammanslutningar på olika sätt. Förhoppningsvis kan utredningen skapa en större debatt om studentinflytande rent generellt. ALDRIG KAN VI bli färdiga med att diskutera

demokratisering och fundera kring nya sätt för inflytande och medbestämmanderätt. Frågor som jämställdhet på landets lärosäten, vilka rättigheter du har som student, högskolans omfång, vad utbildningen får kosta, vilka socialförsäkringssystem som ska gälla för Sveriges studenter är på intet sätt avgjorda frågor utan aktuella politiska diskussioner. Det är frågor som, för studentintressets skull, kräver modiga studentrepresentanter på alla formella nivåer. NÄR DU LÄSER den här tidningen har kårerna

i Lunds universitets studentkårer precis lanserat en kampanj för att uppmärksamma studentrepresentation på Lunds universitet. Kampanjen är vårt sätt att belysa värdet av studentinflytande och det omfattande arbete som görs av studenter runtom på universitetet samt vårt bidrag till att initiera en ny debatt

om värdet av och situationen för studentrepresentationen på vårt eget lärosäte. KAMPANJEN GÅR UNDER hashtaggen #stu-

dentrepLU och under kampanjtidens gång kommer nuvarande studentrepresentanter i bild och text presentera utvalda delar av vad de gör i sina uppdrag som just studentrepresentanter. Vi kommer också att få se glimtar av tidigare studentrepresentanter vid Lunds universitet som berättar om vad de gör nu och hur de påverkade och påverkades av sitt tidigare engagemang inom studentrörelsen. Alldeles för få känner till det arbete som de dryga tusen studentrepresentanterna vid Lunds universitet gör för att företräda sina och dina intressen gentemot institution, fakultet och universitet. STUDENTRÖRELSENS FORMALISERADE DEL är studentkårernas verksamhet (likt partiorganisering är folkrörelsernas formaliserade delar). En engagerad student som vill förändra och förbättra kan göra det på många vis i det breda studentliv och studentrörelse vi har. Tror du inte att så är fallet? Ta en kik under #studentrepLU.

detta är lus

For 2016 we wish for real solutions. For the Student Health Centre to be able to do their job. The students, at least, deserve that much!

EMIL NILSSON PRESIDENT SOCIAL SCIENCES UNION

CECILIA SKOUG ORDFÖRANDE LUS

lus kramar

lus sparkar De som tycks tro att nedskärningar inom högre utbildning är en samhällsbesparing.

FOTO: SAMHÄLLSVETARKÅREN VID

LINNÉA JACOBSSON VICE ORDFÖRANDE LUS

De dryga tusen studentrepresentanter som lägger sin tid på att er och vår utbildning på LU ska bli bättre. 28

According to the Higher Education Ordinance the university is obliged to care for the physical and mental health of the students. To close the Student Health Centre in a critical time period is not to care for the students well being. Unfortunately the university leadership are aware of this, but doesn’t seem to see the importance of the matter. Nor do they give any straight answers or suggestions for improvement. The function of the Student Health Centre is essential for the University to not only fulfill its obligations, but to view students as people and not just scoreboards for academic achievements.

LUNDS UNIVERSITET

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

Shortly before the holidays the Student Health Centre closed its self-referrals and students that needed someone to talk to had a very limited possibility to do so. The reason for closing the Student Health Centre was that too many students required counselling. The time just before Christmas is stressful for most people, students are no exception, as they struggle with family issues and upcoming exams. The counselling that the Student Health Centre offers is often necessary for many students to handle the everyday life of studies.

lundagård nr 1 2016

s.28-29 Lus LU.indd 1

2016-01-25 03:52

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

REKTOR BLOGGAR

Studier – bästa sättet att minska avstånd mellan länder och kulturer Jag hälsade nyligen internationella studenter välkomna till Lunds universitet. Studenter från olika världsdelar behandlade varandra med en vänskap som om de varit vänner för Torbjörn von Schantz livet, men det visade sig att de bara hade känt varandra i några timmar. Finns det bättre sätt att minska avstånden mellan olika länder, religioner och kulturer än att unga människor

PEDAGOGISKT STÖD FÖR STUDENTER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lunds universitet erbjuder alla studenter möjlighet att studera på lika villkor. Du som har dyslexi eller någon annan varaktig funktionsnedsättning kan ansöka om pedagogiska stödåtgärder under din studietid, till exempel stöd av en mentor, anteckningsstöd eller förlängd tid vid tentamen. Ansök om stöd så tidigt som möjligt, eftersom vissa stödåtgärder kräver längre planeringstid. Du ansöker via ett webbformulär – information och länk finns på www.lu.se / pedagogisktstod

på detta sätt träffas och studerar tillsammans? Jag tror inte det! När jag frågade varför de valde Sverige och Lund svarade de att Sverige är ett land som på avstånd har varit lockande och som de velat bekanta sig med. Att valet sen föll på Lund berodde på att vårt lärosäte stack ut på ett positivt sätt. Vi har alla goda anledningar att vara stolta över Lunds universitet, både vi som arbetar här och alla ni som studerar här. Välkommen tillbaka till en ny termin och ett nytt år! Följ rektors blogg på: rektor.blogg.lu.se

VILL DU BLI MENTOR? Du som har studerat ett par terminer – varför inte hjälpa en student med funktionsnedsättning genom att vara mentor? Att arbeta som mentor åt en student är både utvecklande och lärorikt, eftersom du får en möjlighet att repetera och dela med dig av dina kunskaper. Det är också meriterande för ditt CV och du får efter avslutat uppdrag ett intyg på att du under din studietid arbetat för en person som behöver ditt stöd. Som mentor får du ersättning per timme. Din uppgift som mentor är att fungera som bollplank och att förklara de saker som studenten upplever som svåra. Du kan också hjälpa till att organisera studierna och komma med tips på studieteknik. Låter det intressant? Läs mer på www.lu.se / arbeta-som-mentor

Rekordstor ökning av antalet sökande till masterutbildningar De mest populära programmen är:

– Master’s programme in International Marketing and Brand Management – Master’s programme in International Development and Management – Master’s programme in Public Health – Master’s programme in Finance

FOTO: SAMHÄLLSVETARKÅREN VID

LUNDS UNIVERSITET

Lunds universitet fortsätter att vara Sveriges mest populära lärosäte för studenter som söker internationella masterutbildningar. Cirka 21 500 personer har sökt ett masterprogram vid Lunds universitet med start hösten 2016, vilket är ungefär 45 procent fler än i fjol.

– Master’s programme in International Strategic Management Lunds universitet fick ansökningar från 169 länder, flest från Egypten, Bangladesh, Storbritannien, Tyskland och Kina.

WWW.LU.SE

s.28-29 Lus LU.indd 2

2016-01-25 03:52

in english

Slow migration process frustrates students The application procedure for the residence permits that non-EU students go through can nowadays take up to several months. This puts international students in difficult situations. Contacting the Migration Agency does not always make matters clearer. Mochamad Ridwan from Indonesia had already pursued his bachelors in Jönköping, when he started his masters in Finance at LU last September. Therefore, he had gone through the process of extending his residence permit several times before without major problems. Last year, he however had to wait for five months to get his permit extended. “My former permit had expired at the end of June. I applied in May with the letter of admission from LU, at the Migration Agency (Migrationsverket). When I hadn’t heard anything from them after a while, I started to do a follow-up call monthly,” Mochamad Ridwan says. “The first time I rang I was told that the person dealing with my case had resigned. In later follow-ups the problem was blamed on the large number of incoming refugees.” THE DELAY IN the procedure could

possibly have great consequences for Mochamad Ridwan. Without a residence permit, he would in all probability not be able to enter Sweden again if he would have to leave the country. When Mochamad Ridwan in the beginning of November was invited to attend a seminar in Copenhagen related to his thesis, he was therefore forced to decline, as border controls on trains coming from Denmark had just been introduced that week. A similar problem would have come up if he had been forced to go home, for example to attend a funeral. Richard Stenelo, International Director at the Division of External Relations is aware of the pro30

lundagård nr 1 2016

s.30-31 in english.indd 1

blems with delayed residence procedures at the Migration Agency. “We have had several cases, which always have different details, depending on the person. It causes inconvenience for students: they cannot leave the country, and neither participate in excursions abroad that are part of their study program.” Right now, the University is working on a national level to find a solution to the issue: “We are working in all the different commissions and we really hope to find a solution together with the Migration Agency,” Richard Stenelo stays. He can, however, not give an exact prognosis for when the matter will be solved. MOCHAMAD RIDWAN SOLVED his own situation by contacting his program coordinator. With the help of her contacts at the Migration Agency, Mochamad Ridwan suddenly started to receive mails with a reconfirmation of his application and requests for additional documents. Within two weeks, he received his permit. Asked for an advice for international students that are currently caught in a similarly long procedure, Richard Stenelo doesn’t really have an answer: “It’s a pity, but there is no advice, even though I wish that I could give one. The only thing that they can do is to wait.” Even though he now has a residence permit, Mochamed Ridwan is disappointed with the way in which the Migration Agency has handled his case. “Sweden is not a customerfriendly country in my view. I

Mochamad Ridwan waited for five months to get his residence permit extended.

paid 1000 SEK for the extension, thinking that I paid for a service. Instead I got waiting time and uncertainty. It’s not okay that it should take so long and that the delay is blamed on the refugees. At least there should be a maximum amount of days within which an application should be answered.” HE THINKS THAT Sweden should

treat its non-EU students better, even if just for economic reasons: “We are the ones paying the tuition fee, we bring international perspectives into the classroom, and we contribute to the Swedish economy by bringing in funds from outside the country., he says. TEXT PAULA DUBBINK PHOTO LUKAS J. HERBERS Redigering: Filip Rydén

2016-01-25 03:54

read more student news in english at lundagard.net ◣

living in sweden made me a lazy feminist Sweden seems to be a Mecca for feminists and genderaware folks in general. Looking at the representation of women in politics, in other influential positions within private corporations and the reality of how parental care is structured, this seems more than justified. HAVING LIVED IN AUSTRIA and Spain, countries that often

Late answers from the Migration Agency make students unable to begin their studies.

No residence permit after almost half a year - missed start of semester International master student Efe Doğuş Selvi has also suffered from the late answers of the Migration Agency. Lundagård reached him in his home country Turkey at the end of the first week of the spring term – which he intended to spend in Lund. Efe Doğuş Selvi, who is in the second year of his master at the Center for Middle Eastern Studies, had no trouble getting a permit for his first year of studies. When his old permit expired in September 2015, he applied a month before the expiration date, as he had been instructed. However, during the course of the fall term, he never received his residence card. As he spent the term in the USA for an internship as part of his master program, this was in principle not yet a problem. “But in October I started to become suspicious that something was wrong. What if I would have needed to be in Sweden? They couldn’t know about my internship. So I started to mail with the Migration Agency,” Efe Doğuş Selvi says. IN THE MAILS, Efe Doğuş Selvi was given several reasons for why his application wasn’t processed yet, one being the high number of refugees arriving in Sweden. But he wasn’t told when he would get a result about his own application. “It sometimes looked like the answers to the different mails were copy-pasted.” AFTER SENDING ABOUT six mails to

the Migration Agency, Efe Doğuş Selvi

wrote a last one in December 2015, in which he told that he would take up legal actions if he would not receive his residence card. But to no avail. As of the last week of January, he still hasn’t received his residence permit and with his internship having come to an end, he is stuck in Istanbul – waiting. Efe Doğuş Selvi has taken up contact with his department about the issue, but he was told that there was nothing they could do for him. He is very frustrated: “I’m not angry at the people of my department, but I’m angry at the system. It’s the Migration Agency that decides, but there should be a channel between them and the University. It is ridiculous that I'm a registered LU student with a global scholarship, but at the same time I can’t use it as I can’t enter the country. The University should be able to stand up for its students and say that discrimination of this kind is unacceptable. Sweden claims to be a country in which everyone is equal, then they should also make sure that is the case.” Efe Doğuş Selvi hopes to come to Sweden for the last term of his master as soon as possible. He is also working on filing a lawsuit to the Migration Agency. WE HAVE TRIED to reach the Migration Agency to get their view of the situation. Before the deadline of this article however, they could not give a response. For more news on about this issue check our international website lundagard.net. TEXT PAULA DUBBINK PHOTO LUKAS J. HERBERS

seem to come from an equality comprehension stemming from Stone Age tradition, moving to Sweden almost naturally occurred like a blessing. However, what occurs to be a blessing might actually also be a curse. Sweden’s apparently broad consensus of gender equality made me feel very comfortable. Too comfortable maybe. I come from a political tradition where it is more common to scandalize, polarise and provoke, regardless of ideological background. Whilst years and years of activism made me somewhat tired, the possibility not to constantly explain myself, my choices and beliefs took me to a slothful, feminist comfort zone. But, just as any other place on this planet, Sweden is no patriarchy-free zone. This becomes evident when looking at the syllabus of your lectures and realising that you almost exclusively encounter male scholars but also when observing the usual macho behaviour in a typical Lund student night club. In comparison to other European countries, Sweden also shows an enormously high rate of gender-based violence. With a rate of 46% of women who have experienced sexual or physical violence since the age of 15, Sweden makes the second place in a European contest not to be proud of. Thus, just because there is a general acceptance for levelling out male and female speakers and the fact that there is a linguistic option for a third sex, does not consequently mean all issues concerning gender equality become obsolete. THEREFORE, I CAME to ask myself, am I truly encountering

certain debates less due to actual equality, broadly shared among all strata of society or is it just the Swedish stereotype of avoiding conflict? It often rather comes across as a question of good manners that specific issues seemingly do enjoy societal consensus and are hence not argued about. The crux of the matter is whether the approval and appreciation of feminist concepts factually lead to reflected changes on an individual as well as societal level. It comes down to the question if what is said, or presumably in some cases not, is also what is actually done. It is too easy to get lulled by the apparent agreement. There are still inconsistencies and inadequacies where I feel an honest discourse is often lacking. IT IS A FALLACY that sexism is less a problem just because it

commonly comes across veiled. There are still reasons to get together, to support each other, to reflect and denounce the status quo. There are still struggles to fight, maybe less in Sweden compared to elsewhere, but that does not make them any less relevant. ELEONORA KLEIBEL

Want to work at Lundagård? Send an email to lundagard@lundagard.se Want to read more news? Go to the English website lundagard.net lundagård nr 1 2016

s.30-31 in english.indd 2

2016-01-25 03:55

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

q : greater copenhagen ILLUSTRATION : VIVA IVARSSON

MORRHOPPAN Ibland är det man önskar det man får och därför har denna vers fått temat ömma tår. De största busen av dem alla fick sin granskning vänd mot sig själva och tyckte kattorna var kalla. Har man hus i badkar är man en sån som andra lätt vill haffa - men på arbetslösa nördar-våningen lär hon ej bjuda på kaffa. Kulturmissen hävdar att

ärldens nyaste Öresundssamarbete sedan den första januari. Transnationell, transregional och transformidabelt tragikomisk superstad som på bästa PR-danska gjort alla skåningar till invånare i Dronningens By. Imponerande misslyckande som vunnit Q:s uppmärksamhet efter endast fyra veckor. Det tog bara fyra dagar så var Östköpenhamn och Västköpenhamn delade av en mur. Gränsbyråkrati framkallades ur den byrålåda som varit stängd i sextio år. Det fanns en tid då Öresund var gott nog för varje regionalist. Det var

innan kommunpolitikerna i den Östköpenhamnska förorten började ta "skånska traditioner och seder" till Cannes. Ett dike med vatten är inget varumärke, om det inte är spetsat. Några skånska seder senare hette alltsammans "Copenhagen Malmo Region". Upprördhetens svallvågor kändes från Kullen till Skanör, ty sundet må bottenfrysa och Kärnan rämna innan Helsingborg kallar sig Malmö. Och medan bommar stängs, staket reses och pass fotograferas så rinner det syrefattiga vattnet från Mälardalen under bron. Mycket, mycket, mycket, långsamt.

ett "Always" aldrig kan kombineras med ett hate - fastnar så med kvinnliga versionen av insyltadöverallt i #magikergate Q kvad, med TT: På var sin sida om ett sund, två länder det ena i vattentätt andrum. I det andra hittas syre i gliporna. Kvävehalten hypnotiserar dem båda. Jag tar en HH-färja över de trögflytande vattnen. En röst bryter in. "Nu upphör försäljningen av öl och vin, och människosmugglingen börjar."

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

s.32 BaksidaQ+serie.indd 1

2016-01-25 03:56