Lundagård nr 5 2023: Flit och lättja

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 5 2023

MASSAVHOPP PÅ SMÅLANDS s. 6–7

FÖR MYCKET ATT GÖRA? s. 16–20

OMFAMNA LÄTTJAN! s. 22–23

Centre for Advanced Middle Eastern Studies The Centre for Advanced Middle Eastern Studies (CMES) supports, creates, and coordinates multidisciplinary research on the Middle East at LU. Upcoming events: 6 September: Open House for Arabic Language Courses, 14:00-16:00 at CMES (Finngatan 16) 13 September: Greek-Turkish Relations From the ‘Megali Idea’ to the Population Exchange of 1923, seminar with Rainer Liedtke at CMES and on Zoom, 16:15-18:00 14 September: Atoms for Peace in the Middle East – Technology, Labor and Peace in US Policy, seminar with Heba Taha at CMES and on Zoom, 13:15-14:30 12 October: Economic Diversification and Green Transition in the Gulf States, seminar with Martin Hvidt at CMES and on Zoom, 13:15-14:30 26 October: Green Growth Hegemony and Counter-Alternatives in Turkey, seminar with Mine Islar at CMES and on Zoom, 13:15-14:30 9 November: De-escalation and Realignments – A New Middle East? seminar with Dalia Dassa Kaye at CMES and on Zoom, 13:15-14:30 23 November: Radio and State Power in North Africa, seminar with Arthur Asseraf at CMES and on Zoom, 13:15-14:30 www.cmes.lu.se @CMES_LUND @CMESLund @CMESLund

Vad hade vi gjort utan lata studenter?

ledare

Vi nyttjar vårt flit till att vara lata. ”Kom ihåg att utbildningen motsvarar ett heltidsjobb, 40 timmar i veckan.” Så låter det nästan varje gång en introduktionskurs startar.

En påminnelse till studenter om att universitetet inte är en lek, ingen semester. Det är blodigt allvar.

BLAND DE INTERNATIONELLA studenterna jag pratat med är det inte ovanligt att höra ”ni svenskar, ni gör ju ingenting”. Och visst finns det en poäng i det. Min mexikanska vän var dock en av få som inte höll med.

NYA STUDENTER, FÄRSKA från gymnasiet och ett sommarjobb inom hemtjänsten, får panik. 40 timmar studier, det var väl ungefär så mycket jag pluggade min sista termin på gymnasiet, totalt. Nu ska de, förutom att plugga ihjäl sig, också sköta sitt eget hushåll, gå på bal, nollas och inte minst, jobba extra. Annars kommer livet inte gå runt.

”Svenskar är inte lata, ni har bara rätt prioriteringar. Allt handlar inte om jobb.”

Eller?

VI HAR CSN , tentan går att göra om och i ärlighetens namn, finns det någon som faktiskt pluggar 40 timmar i veckan? Eller som går upp till en 08.15-föreläsning en tisdag i november? Jag kan inte vara den enda som sett fram emot sommarens slut, när jobb och elände är över och man kan ta det lugnt igen.

MEN VAD KAN man då förvänta sig av studenter? Borde en student plugga 100 procent? Och i sådana fall, förväntas man ha ett jobb på sidan av? Om inte, skulle Sverige, och framförallt en stad som Lund, gå runt utan studenter som extrajobbar? Frågorna är många, svaren färre.

EN KLYSCHA, MEN också en sanning. Fest, vänskap och äventyr i tre år för priset av ett trångt boende och en studieskuld, det är en bra deal för en kandidatexamen. Det är en bra prioritering.

I DETTA NUMMER kommer ni få bekanta er med just detta: Lathet och jobb, fest och plugg, flit och lättja. Ni kommer bland annat få träffa mångsysslaren Almida, som pluggar juridik och jobbar många timmar i veckan. Dessutom kommer ni att få tips på lata vanor, lösa korsord och träffa den kvinnliga partikelfysikern Else Lytken, som trotsat branschens manliga dominans och blivit prefekt på Fysiska institutionen.

Trevlig läsning!

ELMER RIKNER CHEFREDAKTÖR

Q: Alexandra Roslund, Viktor Wallén och Theo Vareman (LDG) Rubriksättar-drottningen, historikern och kulturmannen har gett sig i väg på nya äventyr.

Murvel-trion som fyllt Lundagårds redaktion med glädje, inspiration och struktur har nu lämnat över sina stolar till tre nya redaktörer. Kvar står Quatten och undrar vad den ska ta sig till.

Vad ska det nu bli av den stackars Quatten, när mor och far och far från tornet dratt?

Ena lurendrejare och spelevinker, ett riktigt rövarband på redaktionen satt:

Sen hon! Med röda håret och med hunden!

Utskälld varje gång jag tog mig dit!

Vad är det för en livsmiljö för Quatter?

Men likväl får jag berömma deras flit,

Han den ena, han den långa, ack så svettig, han utsåg ju sig själv till HR-chef Den andra, han den lilla, han med skägget, han klippte vilt och brett i allt man skref.

Två hela år, i regn och motvind har de kämpat alltid med skutan i ett handfast, stadigt grepp.

Hur kan de sticka nu, och lämna mig helt ensam, med en ny besättning på deras gamla skepp?

ILLUSTRATION IDA HEIN OLSSON RÄTTELSER: I artikeln ”’Lunds Judéen’ – unikt för Skandinavien” kallades det judiska nyåret för Jom kippur. Det heter i själva verket Rosh hashana.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Elmer Rikner, elmer.rikner@lundagard.se Redaktör: Isak Aho Nyman, isak.aho-nyman@lundagard.se Webbredaktör: Vera Svahn, vera.svahn@lundagard.se Bildchef: Johanna Nilsson, fotografi@lundagard.se Illustrationschef: Ida Hein Olsson, illustration@lundagard.se

Redaktion: Erik Lindberg, Thea Sandin, Ida Hein Olsson, Johanna Nilsson.

Medarbetare detta nummer: Thea Sandin, Johanna Nilsson, Elsa Ivarsson, Solveig Nycander, Theodor Bondestam, Ebba Wellergård, Erik Odinger Jansson, Eskil Högman, Malva Crona, Florencia Larrosa, Ida Hein Olsson, Andreas Siotis, Elin Syuleymanova, Ellen Gemback, Vera Svahn, Sofie Meurling, Elmer Rikner, Joen Myrén, Mangi Bengtsson, Clara Castenfelt, Erik Lindberg.

Omslag: Ellen Gemback.

Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 400 kr per år, kontakta isak.aho-nyman@lundagard.se.

Studentprenumeration för 240 kr.

Adressändring: Genom Ladok.

Tryck: V-Tab. Distribution: kundsupport@nimdistribution.se Pressläggning: 28 augusti 2023.

Deadline: nr 5/2023 18 augusti. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Upplaga: 32 518.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se För annonsering: Kontakta Elmer Rikner på elmer.rikner@lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration.

Om du har gjort ovanstående, kontakta Nim distribution.

Lundagård nummer 5 2023 |

3

webbuppslaget FOTO JOHANNA NILSSON

24 AUGUSTI – NYHET

Extrem algblomning i sjön Sjøn Den 22 augusti meddelade Akademiska Hus att vattnet i sjön Sjøn efter en mätning funnits otjänligt för bad, något som sätter käppar i hjulet för LTH:s nollning. Då vattnet inte anses lämpligt att bada i kommer den traditionsenliga draggningen och regattan inte kunna hållas i sjön.

22 AUGUSTI – GUIDE

25 AUGUSTI – NYHET

21 AUGUSTI – GUIDE FOTO ALEXANDRA ROSLUND

PRESSBILD SKÅNETRAFIKEN

ILLUSTRATION ELLEN ­GEMBACK

Nationsguide

Höjda biljettpriser

’How to Lund’

Med hjälp av både nationerna själva och er läsare ger Lundagård svaret på allt du behöver veta – oavsett om det gäller var du ska skriva in dig, ta en tentaöl eller spendera ­fredagskvällen.

Skånetrafikens resenärer får vänta sig höjda biljettpriser även nästa år. Detta eftersom Region Skåne fortsätter koppla taxorna till inflationen, vilken förväntas vara fortsatt hög när 2024 års biljettpriser i kollektivtrafiken sätts under hösten.

New in town? Lundagård’s Ondrej Gomola writes about some of the things that might be good to know for new exchange students in Lund.

4 | Lundagård nummer 5 2023

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Lambo är inte allas melodi

Mingel i mängder, sena kvällar och outfits efter utvalda teman. I samband med terminsstarten drar novischperioden i gång– veckor av festande där vissa mår toppen och andra ger upp.

(Krönikan publicerades urspungligen på lundagard.se 25/5)

TEXT SOLVEIG NYCANDER FOTO SABER MALMGREN

”Det här är den bästa tiden i livet. Ta vara på den!”

SENASTE GÅNGEN JAG hörde dessa uppmun­

trande och stressande ord var från en käck alumn-student på novischperioden. Då snurrade bara en tanke i huvudet: Är det henne eller mig det är fel på?

FÖRRA ÅRET BÖRJADE jag plugga i Lund och

novischperioden var inte min bästa tid i livet.

Jag tog mig nätt och jämnt igenom den fyra dagar långa insparken som min klass hade innan terminsstart. När det var dags för den riktiga nollningen – två veckor med hela programmet – kastade jag in handduken innan äventyret drog igång. I stället sneglade jag avundsjukt på mina klasskompisar som glada i hågen tog sig igenom regniga öl-milar och sena efterfester med både lust och beslutsamhet, och ett växande kompisnät som följd.

FÖR ATT FÅ lite stöd ringde jag pappa. Efter

att jag hade förklarat hela nollningskonceptet

och – för en heltäckande återgivelse – ­sjungit lite av lambo, sa han att de personer man märker i början är de som tar mest plats, inte nödvändigtvis de man trivs bäst med. särskilt lugnad. Problemet var inte att jag ogillade personerna på nollningen– de var toppen. Problemet var att jag ogillade själva nollningen så pass att jag inte gick dit.

JAG BLEV INTE

MED FACIT I hand är det inte särskilt konstigt.

Jag gillar inte att dricka flera dagar i rad ­eller att träffa många nya personer på samma gång.

Dessutom upptäckte jag att jag känner en fullständigt orimlig– men likväl stark– v­ ilja att sura i ett hörn så fort jag uppmuntras till att vara peppig. Ni hör ju själva. Jag skräddar­ syddes inte för novischperioden.

dig hemma på nollningen vill jag därför ge min variant av hans uppmuntran: Det är inte nödvändigtvis de första sammanhangen du hamnar i som kommer att passa dig bäst, men det är lugnt. Lund har mycket mer att erbjuda. Tids nog fastnar du för en nation, en sportförening eller något helt annat. Fortsätt försöka och ha lite is i magen. nollningen helt. Kanske kommer du aldrig kunna lambo som ett rinnande vatten, men om du har tur hittar du en gemenskap med någon, kanske just för att den också alltid snubblar lite på texten.

OCH SKIPPA INTE

ETT ÅR SENARE tänker jag att min pappa del-

vis var någonting på spåren med sitt tappra men misslyckade uppmuntringsförsök. Till dig som är novisch och inte heller känner

TRUBBEL MED THEO

Theodor Bondestam svarar på läsarnas frågor i Lundagårds nya frågespalt.

TEXT THEODOR BONDESTAM FOTO SABER MALMGREN

Hej! Jag är ny i Lund och lite rädd för att bli ensam. För det mesta är jag social och har lätt för att skaffa vänner men jag känner inte en enda människa här. Hur ska jag göra för att snabbt få kompisar? /S

Vill du få din fråga besvarad? Mejla theodor.bondestam@lundagard.se

JAG VILL DOCK komma med en varning.

HEJ S!

I din sits är det lätt att börja umgås med människor du egentligen inte tycker om.

Fastna inte med vem som helst bara för att du är rädd att bli ensam. Hellre ensam än i sällskap av en dålig vän, brukar jag tänka.

Vänner kommer du att få. Se bara till att välja dem med omsorg.

JAG VAR NY i Skåne för två år sedan och

VAR SNÄLL, STÄLL frågor och skratta ofta.

jag kände nästan ingen när jag flyttade hit.

Jag försöker fundera på hur jag träffade de vänner jag har nu. Nästan alla – inser jag – har jag träffat på universitetet. Jag gissar att du har flyttat till Lund för att plugga och då behöver du inte vara orolig. Här är många i samma situation som du och det bådar gott inför framtida vänskaper.

Det gillar alla. Och försök ha attityden att alla som träffar dig borde vara tacksamma för att få befinna sig en stund i ditt liv. Tänk att du är en fantastisk vän – så kommer andra att tänka likadant.

a­ lkohol och en gemensam fiende. Ta några glas med din nyfunna kurskamrat och skvallra om den där professorn som ni båda tycker har fula pikétröjor. Det kommer att göra susen. (Och om du inte dricker får du köpa en påse lösgodis. Det ­brukar också hjälpa.)

LYCKA TILL!

Theo

OCH FÖRRESTEN! DU vet väl vad man brukar

säga om vänskap? Att allt som krävs är Lundagård nummer 5 2023 | 5

nyheter

SMÅLANDS NATION FOTO SABER MALMGREN

POC-medlemmar anklagar Smålands nation för rasism – hoppar av

I början av juli tog aktiva people of colour (POC)-medlemmar vid Smålands nation över nationens konton på sociala medier. I ett inlägg på Facebook och Instagram anklagade medlemmarna nationen för rasism och meddelade samtidigt att de gemensamt avgår. Avgången är ett resultat av en halvårslång konflikt.

TEXT ELSA IVARSSON ”AKTIVA POC-MEDLEMMAR har kontinuer-

ligt tystats genom rasistiska kommentarer under nationsmöten och det växande rasistiska våldet har blivit outhärdligt för oss”, skrev de avgående medlemmarna bland annat på sociala medier.

aktiva POC-medlemmar misstänker att rasism kan ligga bakom misstroendeförklaringen.

SEXARBETE-SPLITTRINGEN – 24 JANUARI

INLÄGGET SKREVS EFTER ett halvår av stridigheter inom nationen, där anklagelser om både rasism samt legitimering av sexköp gått om varandra. Detta har hänt: MISSTROENDEFÖRKLARING – 13 DECEMBER I DECEMBER 2022 misstroendeförklaras en styrelsemedlem på grunderna att denne ska ha ljugit om enskilda personer. Styrelsemedlemmen har aktivt jobbat för att lyfta rasismen inom nationen, vilket gör att Smålands

6 | Lundagård nummer 5 2023

Från Red Umbrella Swedens föreläsning på Smålands nation. Skärmdump från @smalandsnation på Instagram. Foto: Instagram.

I JANUARI 2023 anordnas en föreläsning med

Red Umbrella Sweden (RUS), en o ­ rganisation

som arbetar för att stärka sexarbetares villkor. De är för en fullständig avkriminalisering av sexarbete, vilket skiljer sig från den svenska sexköpslagen. Att nationen anordnar en föreläsning med RUS kritiseras av flera nationsmedlemmar, såväl som utomstående personer. Josephine Pahlman, medlem i Smålands nation, berättar för Lundagård att hon blir anklagad för rasism i kommentarsfältet när hon kritiserar evenemanget på Facebook. Hon berättar också att nationens officiella facebooksida gillar kommentarerna som anklagar henne för rasism. Red Umbrella Sweden väljer att inte ställa upp för en kommentar.

KNAPPT TVÅ VECKOR senare anordnar medlemmar som är kritiska till RUS-föreläsningen en föreläsning med Inte Din Hora.

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

Inte Din Hora är en organisation som ­ställer sig bakom den svenska sexköpslagen och arbetar för att ingen ska utnyttjas i sexhandeln. De två föreläsningarna och kritiken de mött gör det tydligt att det finns en intern splittring kring hur nationen bör förhålla sig till frågan om sexköp och vilka föreläsare som ska bjudas in

för Lundagård att nationen inte tar ställning i frågan om sexköp, men att det finns anledning att diskutera hur nationens sociala medier används.

i efterhand att inläggen publicerades under en tid då de sociala medierna togs över och kontrollerades av en enskild och okänd person.

POC-MEDLEMMAR AVGÅR – 3 JULI

I INLÄGGET BESKRIVER medlemmarna att de väljer att avgå just nu, då Smålands nation nyligen försökt ersätta två aktiva POC-medlemmar med två vita medlemmar. De skriver att detta är andra gången under ett år som nationen försöker bli av med POC-medlemmar. Även denna gång menar de att rasism ligger bakom beslutet.

PÅSTÅDD INSTAGRAMKUPP – 5 MARS

”VI SER ATT attacken mot de två ­socialistiska

En av banderollerna som figurerade i inlägget från den påstådda instagramkuppen. Skärmdump från @smalandsnation på Instagram. Foto: Instagram.

I MARS PUBLICERAR nationen flera bilder på

banderoller som skapats på en workshop.

Inlägget väcker kritik både inom och utanför nationen. Det påstås även att en person ska ha tagit över nationens Instagram och publicerat inlägget, vilket dåvarande nationsombud Adam Ståhl avfärdar. Han berättar

POC-medlemmarna (...) endast grundar sig på deras antirasistiska arbete samt den socialistiska och materialistiska kritik de framfört av den svenska sexköpslagen” skriver de avgående POC-medlemmarna i inlägget.

Första bilden av nio i posten som meddelade de sista POC-medlemmarnas utträde ur nationen. Posten har nu tagits bort från instagram. Skärmdump från @smalandsnation på Instagram. Foto: Instagram.

LUNDAGÅRD HAR SÖKT de medlemmar som valde att avgå under sommaren och även Smålands nation, men de har valt att inte medverka.

I BÖRJAN AV juli publiceras ett inlägg på nationens Facebook och Instagram där ”the last remaining poc active members” meddelar att de gemensamt avgår. Smålands nation skriver

Hitta ditt nästa jobb i Danmark!

Vi guidar dig på vägen över sundet

Besök oresunddirekt.se

Offentlig information om att arbeta, bo och studera i Danmark.

040 - 17 64 00 oresunddirekt@lansstyrelsen.se

Lundagård nummer 2 2023 | 7

nyheter

FOTO: JONAS JACOBSSON

Lundapolitiker i infekterat avloppsbråk: ”De kommer lösa det på något sätt” Turerna kring vattenreningen i Lund har varit många. Nu kommer chockbeskedet att inga nya anslutningar till Källbys avloppsreningssystem kommer att tillåtas. Blir frågan inte löst kan det påverka Lunds universitets nybyggnationer, däribland Science Village på Brunnshög.

TEXT THEA SANDIN

I flera år har lundapolitiker varit ­­ medvetna om att Källbys avloppsreningsverk, där allt vatten i Lund renas, inte har kapacitet för den växande staden. Det nuvarande tillståndet för vattenrening gäller för 120 000 personer och idag tar Källby reningsverk emot avloppsvatten från cirka 115 000 personer. Frågan om hur problemet ska lösas har diskuterats i kommunfullmäktige de senaste åren, med två huvudsakliga alternativ: ­behålla Källby eller ansluta sig till ett nytt och större vattenreningsverk i Malmö, som går under namnet Sjölunda.

I JUNI BESLUTADE

Lunds kommunstyrelse att behålla Källby reningsverk och öka dess kapacitet. Beslutet kritiseras av Moderaterna och Socialdemok raterna i fullmäktige. Framför allt eftersom VA Syd,

PER MICKWITZ. PRESSFOTO: KENNETH ROUNA (LU)

8 | Lundagård nummer 5 2023

(Artikeln publicerades ursprungligen på lundagard.se 23/8)

som driver Källby, anser att det vore riskabelt att behålla det. Majoriteten som stödde Källby-alternativet (L, SD, MP, C, KD och FNL) hävdar att kostnaden för att bygga en ledning till det nya Sjölundaverket i Malmö är för hög. De påpekar även att det skulle störa det lokala ekosystemet och vattenmiljön kring Källbyverket om det togs bort.

PÅ FREDAGEN (17/8) kom dock nya besked i frågan. VA Syds styrelse meddelade att inga fler anslutningar till avloppssystemet kommer kunna göras i Lund, vilket Sydsvenskan var först att rapportera om. Detta på grund av att Källby reningsverk inte klarar ytterligare belastning.

BESLUTET KAN POTENTIELLT få stora konsekvenser för pågående och kommande byggprojekt i Lund. Lunds universitet är, tillsammans med Lunds kommun och Region Skåne, delaktiga i uppbyggnaden av Science Village på Brunnshög samt har en viss roll i Lunds nya universitetssjukhus. Båda dessa projekt kan eventuellt påverkas av den aktuella stoppåtgärden.

PER MICKWITZ, VICEREKTOR för forskning, hållbarhet och campusutveckling vid Lunds universitet, kommenterar den aktuella nyheten med förtroende när han kontaktas av Lundagård.

– Vi är övertygade om att kommun och region kommer att lösa den här frågan. De har hittills lyckats lösa andra infrastrukturfrågor, och det är alltid lite utmanande, så jag är övertygad om att de kommer lösa det på något sätt.

HAN SÄGER ATT tidsperspektiven när det kommer till dessa projekt är förhållandevis långa, och att det fortfarande är många år innan ”spaden kommer sättas i marken”.

Därför finns det ingen oro i nuläget hos universitetet.

– Skulle det visa sig att vi har fel skulle det i framtiden påverka oss, men om de inte kan lösa denna fråga är det ju en katastrof för regionen och Lunds kommun. Så förr eller senare kommer det nog lösa sig, säger Per Mickwitz.

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

Socionomutbildningen utreds

Regeringen ska utreda om landets socionomutbildningar bör lägga större fokus på ungdomskriminalitet. Men ledningsgruppen för socionomutbildningen vid Lunds universitet är kritisk till detaljstyrningen.

TEXT EBBA WELLERGÅRD

På en presskonferens den 17 augusti presenterade regeringen en utredning som ska se över hur socionomutbildningen bättre ska förbereda för brottsförebyggande arbete.

Regeringen menar att det är viktigt att vända utvecklingen att fler unga begår brott och understryker socialtjänstens roll.

– Nu vill vi anpassa socionomexamen så att de som kommer ut i yrket har goda förutsättningar att hantera sitt komplexa uppdrag, säger utbildningsminister Mats Persson på presskonferensen.

TILL SÄRSKILD UTREDARE har Michael Tärnfalk vid institutionen för socialt arbete vid Uppsala universitet utsetts. Utredningen ska presenteras den 31 mars 2024. Tärnfalk ska bland annat kartlägga möjligheterna till specialisering inom området ungdomsbrottslighet och föreslå nya examensmål för att studenterna få den kunskap som behövs för att arbeta brottsförebyggande.

SOCIONOMSTUDENTEN ELLENƑ JONSSON , vid Lunds universitet, har upplevt att det saknats kurser på ämnet.

– Det var ett bra tag sedan de reviderade programmet. Det behöver återspegla samhället och den problematik som finns. Det blir ett tomrum i utbildningen när det som berör ungdomsbrottslighet saknas. Vi har inte haft några kurser om det och det har inte genomsyrat programmet, trots att det är något som många kommer stöta på i arbetslivet, säger hon.

ELLEN JONSSON ÄR på sin sista, och sjunde,

termin på socionomprogrammet. Hon menar att det finns en risk att de som tar examen inte har den kompetens som krävs.

– Generellt behöver socionomutbildningen ge en uppdaterad bild av hur en vardag som socialarbetare ser ut och vilken typ av problematik som finns i samhället. Nu finns det en risk att man kommer ut från utbildningen och möter en helt annan verklighet än den man studerat.

EN STOR DEL av de som tar examen från socionomutbildningen får sitt första jobb inom socialtjänsten. Ledningsgruppen för

SOCIALHÖGSKOLAN I LUND. FOTO: THEO VAREMAN

socionomutbildningen vid Lunds universitet menar att det är svårt att hinna med allt på utbildningen då socionomyrket är så brett. ”VI SKULLE KUNNA lägga dubbelt så mycket

tid på att utbilda socionomer vilka ändå skulle behöva yrkeserfarenhet för att utveckla sin kompetens. Socionomers arbetsvillkor förändras kontinuerligt. Därför är det viktigt att ha kontakt med fältet och professionen”, skriver de i ett mejl. detaljstyrning inte är önskvärt, oavsett regering, och ofta leder till problem. Socionomutbildningen omfattar människors levnadsvillkor från 0 – 100 år. Olika kunskaper om barn, tonåringar, unga vuxna, och äldre i olika situationer lärs ut. Detaljstyrningen riskerar att leda till att vissa saker prioriteras över andra.

– Den förra regeringen skrev in ett examensmål om våld i nära relationer. Vi är lika kritiska till det. Vi tycker inte att det är oviktigt, och det ingår i utbildningen, men det blir märkligt när man ger specifika områden olika status. Det minskar vår flexibilitet att fånga upp andra problem, säger Katarina Jacobsson, prefekt vid Socialhögskolan.

LEDNINGSGRUPPEN BERÄTTAR ATT

MED TANKE PÅ den korta utredningstiden och vad som nämns i Tidöavtalet menar Katarina Jacobsson att det är lätt att förstå vad som kan komma ut av utredningen. Förmodligen kommer det bli ett förslag om ett preciserat examensmål som berör ungdoms-

kriminalitet.

– Man kan undra vad som syftas på när man säger att socionomutbildningen bättre ska förbereda för brottsförebyggande arbete. Det börjar tidigt, innan folk har hamnat snett. Då handlar det om frågor om fattigdom, möjligheter till jobb och möjligheter att komma in i samhället. Vi oroar oss för att dessa frågor hamnar i bakgrunden, säger Katarina Jacobsson.

MEN MATS PERSSON betonar att regeringen prioriterar den förebyggande delen av brottsbekämpningen. Studenter behöver rustas för den verklighet de kommer att befinna sig i. Därför blir ungdomskriminalitet ett obligatoriskt moment, menar utbildningsministern. ”LÄROSÄTEN HAR, OCH ska ha, stora friheter

i att utforma de utbildningar som erbjuds.

Samtidigt är det redan idag så att politiken övergripande styr inriktningen. Och när kriminalitet bland unga blivit ett så pass stort och utbrett problem som det är idag, så behöver vi agera. Det är en del i regeringens omfattande arbete med de brottsförebyggande åtgärderna, vilket gör det till ett viktigt beslut. Ett liknande beslut om att föra in mäns våld mot kvinnor i socionomprogrammet har tagits tidigare, och gett goda resultat”, skriver Mats Persson i ett mejl.

Lundagård nummer 5 2023 | 9

frågan

När känner du dig flitig?

NAMN: ELIAS JOLLIVET ÅLDER: 20 PLUGGAR: INDUSTRIELL EKONOMI

– När man fokuserar på ett projekt.

För mig kanske det är på eftermiddagen. Man är väldigt inne i någonting och bara fokuserar på att göra klart det. Då känner jag att man kan vara ganska produktiv.

TEXT THEA SANDIN FOTO JOHANNA NILSSON

NAMN: LUCA LARDIERI ÅLDER: 22 PLUGGAR: EKONOMI

NAMN: MARIA LISANDER ÅLDER: 28 PLUGGAR: JURIDIK

– Svår fråga. När jag når något resultat, exempelvis på universitetet när jag fick min examen eller när jag klarar en tenta jag tyckt varit svår.

– När jag tar tag i det jag ska göra och bara gör det.

NAMN: SEBASTIAN CHANG ÅLDER: 19 PLUGGAR: MARKNADSFÖRING

NAMN: VALENTINA VILLA ÅLDER: 20 PLUGGAR: EKONOMI

– När jag är på stranden!

Jag pluggar i Sydney annars, så det är världens mest lugnande upplevelse.

– När jag gör saker oroar jag mig ofta.

Men när jag klarar av något stort eller flera små saker slutar jag oroa mig efter ett tag. Då känner jag mig nöjd med mig själv och vad jag har gjort.

NAMN: NILS BRAKEBUSCH ÅLDER: 21 PLUGGAR: KEMITEKNIK

NAMN: MONIKA OTRUBOVA ÅLDER: 23 PLUGGAR: SVENSKA

– Känslan efter att jag tog kandidaten. Att jag på något sätt klarade det och att det nu är slut.

– När man har mycket att göra men man klarar det och lyckas med allt utan att må dåligt.

NAMN: NINA ZEMLOVA ÅLDER: 23 PLUGGAR: SVENSKA

– För mig är det när jag tog min kandidatexamen, för det tog tre år och mycket hårt arbete. Det kändes skönt när jag blev klar med min sista tenta och fick se de små bokstäverna (BSc reds. anm.) framför mitt namn.

10 | Lundagård nummer 5 2023

READ MORE ENGLISH ARTICLES AT LUNDAGARD.SE

FOTO: J OHAN PERSSON

Generativ AI – fyra saker du bör ha koll på innan du

PHOTO BY M ARK US SPISK E ON U N SPLA SH

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

använder ChatGPT i dina studier

Ansök om pedagogiskt stöd vid funktions­ nedsättning!

AI-verktyg kan hjälpa eller stjälpa dina studier, beroende på hur du använder dem. Om du vill utforska möjligheterna med generativ AI har vi listat fyra punkter du bör ha koll på först.

Upptäck alla möjligheter att åka utomlands Lunds universitet är ett internationellt topp­ universitet. För dig som Lundastudent innebär detta fantastiska möjligheter till oförglömliga och meriterande internationella erfarenheter – både för dig som vill tillbringa en del av din studietid utomlands och för dig som vill ta del av internationella möjligheter medan du går din utbildning här hemma.

Planera och ansök under hösten 2023 för att komma iväg 2024.

Läs mer och hitta ansökningstider: www. lu.se/internationella-mojligheter WWW.LU.SE

Följ lunda­ studenter ute i världen och få inspiration

Universitetet erbjuder olika former av peda­ gogiskt stöd till studenter med varaktig funk­ tionsnedsättning. Det kan till exempel röra sig om läs­ och skrivsvårigheter, nedsatt syn eller psykiska och neuropsykiatriska funktionsned­ sättningar.

Du gör din ansökan via www.nais.uhr.se och blir därefter kontaktad av någon av Peda­ gogiskt stöds samordnare.

Via @lund_university_abroad på Instagram kan du se vad lundastudenter har för sig medan de är utomlands. Tveka inte att ställa frågor direkt till dem!

Bli inspirerad! Det finns så många spännande erfarenheter att utforska!

Följ @lund_university_abroad FO TO: IDA T HELAN DE R

FOTO : JOHAN PERSSON

Läs dem på campusonline.lu.se

Mer information om pedagogiskt stöd hittar du på www.lu.se/pedagogisktstod

Studenthälsan finns här för dig!

Det är viktigt att du tar hand om dig själv under studietiden. Om du vill ha tips på hur du kan minska och hantera stress eller om du mår dåligt av dina studier och behöver stöd kan du vända dig till oss på Studenthälsan. Vi erbjuder både gruppaktiviteter och individuella samtal.

Du hittar mer information om höstens grupp­ aktiviteter på www.lu.se/studenthalsanaktiviteter

Lundagård nummer 4 2023 |

11

historisk tillbakablick

Den

a t s r vä ? n e d n sy VL (F L I J T O AR IT Ö VER NO VER ME LD M ES HO ANN TER UB AR T L RA L Ä UIH KE T T EI N, J A D 171 ) 0171 9

Inom kristendomen finns en paradox: vilodagen ska helgas, men lathet fördömas. Lundagårds Erik Odinger Jansson utforskar lättjans skiftande betydelse i den kristna historien.

TEXT ERIK ODINGER JANSSON INOM DEN KATOLSKA traditionen är lättja en av de sju dödssynderna, men även inom den lutherska och reformerta traditionen anses det förkastligt. Resonemanget som ligger bakom denna uppfattning är att lättja leder till andra syndfulla handlingar.

sett är det mer mångfacetterat än så. Som kristen synd har lättja sitt ursprung hos de tidigaste kristna munkarna, som levde under 300- och 400-talet. De gav sig ut i öknen,

huvudsakligen i Egypten, för att leva ett asketiskt liv som skulle tillåta dem att komma närmare Jesus. Genom kontemplationer kring detta liv och den kamp mot olika frestelser det innebar, växte idén om dödssynder fram.

GÖR MAN SIG skyldig till lättja innebär det att man är oföretagsam och likgiltig inför sin omvärld och sina medmänniskor, vilket i sin tur innebär att man inte är benägen att handla moraliskt korrekt.

Till exempel bryr man sig inte om de som behöver hjälp. Lättja leder alltså till att lidandet i världen ökar.

Eftersom det gör en mindre benägen att skaffa sig ny kunskap utgör det även ett hot mot visdom och kunskapsutvecklingen.

EVAGRIUS PONTICUS GJORDE en lista med åtta frestelser. Den mest ödesdigra av dessa var den han kallade för “middagsdemonen”: lättja, eller acedia, som det heter på latin.

Han beskrev det som ett slags rastlöst tillstånd där munken tröttnat på det asketiska livet: ”The demon of acedia – also called the noonday demon – is the one that causes the most trouble of all. ... he instills in the heart of the monk a hatred for the place, a hatred for his very life itself, a hatred for manual work.”

I DAG KANSKE VI tänker på lättja som enbart ett slags tillstånd av lathet, men historiskt

UNDER MEDELTIDEN VAR lättja ett tudelat begrepp. Å ena sidan betraktade man det som

12 | Lundagård nummer 5 2023

LUIHEID (LÄTTJA), JEAN DE WEERT (1636-1700)

LÄS FLER HISTORISKA TILLBAKABLICKAR PÅ LUNDAGARD.SE

ett inre tillstånd av spirituell torka, å andra sidan som ett yttre tillstånd av lathet i förhållande till sina religiösa plikter. Den ena aspekten berörde alltså en viss typ av mentalt tillstånd medan den andra aspekten berörde externt beteende. Skrifterna om lättja från 1000-talet fokuserar främst på den externa aspekten medan de från 1100-talet fokuserar främst på den mentala.

FÖRST VAR IDÉN om lättja och de andra dödssynderna begränsad till munkarnas och tänkarnas sfär. Detta förändrades dock när det fjärde laterankonciliet hölls 1215.

Konciliet beslutade om ett biktkrav för församlingsmedlemmarna och yrkade på fler predikningar för prästerna. Den ökade informationsspridningen från präster till församlingsmedlemmar gjorde att idén om dödssynderna fick ökad spridning. Bestämmelserna resulterade i att man började producera stora mängder botböcker och liknande litteratur.

Flera av botböckerna var centrerade kring listor med synder. Den stora produktionen ledde till att allmänheten fick kännedom om dödssynderna och därmed också lättja.

UNDER 1400- OCH 1500-talet förlorade idén om dödssynderna och lättja den stora betydelse de haft tidigare. Delvis var detta ett resultat av protestantismens framväxt. Till skillnad från katolicismen har inte protestantismen en klart avgränsad lista med dödssynder. Lättja började även associeras mer med enbart lathet.

”

Man ville bekräfta för sig själv att man var utvald av Gud.

ständigt pågående och att alla människor är kallade av Gud till att hjälpa honom i skapandet. Detta gör vi genom arbetet. Inom den reformerta kristendomen tror man att det är på förhand bestämt av Gud huruvida man kommer komma till himmelriket. Ett tecken på att man är en av de utvalda är att man når framgång i livet: det visar att man är omtyckt av Gud.

LUIHEID (LÄTTJA), JACQUES CALLOT (1618-1625)

DEN FÖRSTÅELSE VI har av lättja i dag, åtminstone i Sverige, tycks ligga ganska nära den protestantiska förståelsen av lättja. När vi tänker på lättja associerar vi det förmodligen främst med en lat person som på grund av sin lathet inte vill bidra till sin familj eller samhället.

DE OLIKA UPPFATTNINGAR som man hade av begreppet innan protestantismen uppstod är gissningsvis ganska främmande för oss. Den spirituella aspekten tycks vara så gott som bortsuddad. Kanske har vi i dag en mindre komplicerad relation till lättjan. En relation som inte sträcker sig fullt lika långt bortom det världsliga som den gjorde för historiens kristna.

SOCIOLOGEN MAX WEBER skrev om den reformerta kristendomens höga arbetsmoral i sitt klassiska verk Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (1904-1905). Weber menade bland annat att tanken om att framgång i livet var ett tecken på att man var utvald av Gud som problematisk. För honom blev detta ett uttryck för kapitalismens utbredning i västvärlden snarare än något gudomligt. Hans resonemang var att man började sträva efter att nå ekonomisk framgång eftersom man ville bekräfta för sig själv att man var utvald av Gud. På så sätt blev den ekonomiska framgången ett ideal.

FÖR ATT SKAPA en smula kontrast till den negativa inställningen kristendomen haft till allt vad lättja innebär och har inneburit, ska det påpekas att det även är viktigt med vilan inom kristendomen. Ett av de tio budorden är just att man ska komma ihåg vilodagen och hålla den helig.

DENNA NEGATIVA INSTÄLLNING vara relaterad till den protestantiska kallelseläran. Luther menade att Guds skapande av världen är

VILODAGEN ÄR ALLTSÅ en mycket viktig dag för kristna. Jag frågade Josefine Andersson, präst i Lunds domkyrka, vad hon tyckte att

ACEDIA, JACOB MATHAM (1593)

vis på att protestantismen lade stor vikt vid arbete, vilket gjorde lathet till ett stort bekymmer. Både Martin Luther och Jean Calvin (den reformerta kristendomens grundare) var mycket negativt inställda till sådana som inte arbetade. Luther var till exempel av uppfattningen att lösdrivare antingen skulle landsförvisas eller tvingas arbeta.

GRUNDTANKEN ÄR ATT man ska vila på sjunde dagen varje vecka eftersom Gud vilade från sitt skapande av världen på sjunde dagen. För de flesta kristna är vilodagen även starkt associerad med Jesu uppståndelse. Med vissa undantag är det generellt söndagen som är vilodagen för kristna och detta har att göra med att Jesus återuppstod på veckans första dag, vilket inte var måndagen, utan söndagen, både inom judendomen och kristendomen.

DENNA FÖRÄNDRING I betoning berodde del-

gränsen mellan lättja och vila gick. Hon menade att vilan övergår i lättja när vilans effekter och risker börjar gå ut över andra människor och omvärlden.

Bilderna i artikeln är alla hämtade från nederlänska Rijksmuesums hemsida och används i enlighet med deras regler och tillstånd.

Lundagård nummer 5 2023 | 13

porträttet

”

Man känner sig inte längre som den konstiga.

14 | Lundagård nummer 5 2023

LÄS LÄS FLER FLER PORTRÄTT PORTRÄTT PÅ PÅ LUNDAGARD.SE LUNDAGARD.SE

Kvinnlig prefekt efter 350 år

Fysik var ett av de ämnen som fanns med redan när Lunds universitet grundades 1666.

Den 1 januari 2024 får Fysiska institutionen vid Lunds universitet sin första kvinnliga prefekt – Else Lytken. Lundagård har träffat professorn i partikel- och kärnfysik.

TEXT ERIK LINDBERG FOTO ISAK AHO NYMAN

– Det var någon gång i gymnasiet som jag fastnade för fysiken. En lärare tände en eld.

– Det går hela tiden tillbaka till de stora frågorna: Varför ser världen ut som den gör?

Vad är förklaringen till hur allting började?

Varför har vi det universum som vi har? Och vart kommer det ta hän i framtiden?

FASCINATIONEN ÖVER DE stora frågorna har tagit Else Lytken från doktorandtjänsten i Köpenhamn till partikelacceleratorn vid Fermilab i Chicago, vidare till den ännu större partikelacceleratorn i Genevé och slutligen Lunds universitet. Vid nyår tillträder hon som prefekt vid Fysiska institutionen.

SNEDFÖRDELNINGEN MELLAN KÖNEN inom fysiken syns redan på studentnivå och fortsätter sedan uppåt i graderna, berättar Else Lytken. Blott en tredjedel av studenterna, och en femtedel av lektorerna, är kvinnor.

– När jag var student var det faktiskt ännu värre.

ELSE LYTKEN BERÄTTAR om räkneövningar där hon var den enda kvinnan i rummet och om föreläsningssalar där lektorerna ofta pekade på henne.

– Varför skulle du använda just mig som exempel?

– På gott och ont så går man runt i strålkastarljus. Ibland kan det kännas lite utlämnande.

Tror du könsfördelningen kan vara avskräckande för många kvinnliga fysikstudenter?

– Det tror jag att det kan vara. Jag tror ändå att det är bättre nu än när jag var student, säger den 48åriga professorn.

DET SER DOCK helt annorlunda ut när man reser utomlands, berättar Else Lytken. Till skillnad från Danmark och Sverige, där kvinnorna är i klar minoritet, är könssammansättningen på de internationella forskningsanläggningarna mer jämställd.

– Jag är rätt säker på att en anledning till att jag har kvinnliga kollegor inom par-

tikelfysiken är de internationella labben.

När man kommer dit så är det plötsligt massa olika folk – man känner sig helt normal! Det har dock blivit mer jämställt även i Sverige.

– Vi har blivit fler. Man känner sig inte längre som den konstiga. Skulle man göra en serie om kvinnor i fysiken skulle jag kunna peka på flera kolleger här. Det känns lite lyxigt. Det känns inte som att det är en så stor grej längre, som det var förut. Och nu får institutionen sin första kvinnliga prefekt.

ELSE LYTKEN UNDERSTRYKER flera gånger hur betydelsefullt det är att hitta en grupp mäniskor som man kan ta sig an studenlivet tillsammans med.

– Vi var en grupp som stöttade varandra när matten kändes för konstig.

– Det var tyvärr också en del som slutade.

Vi har lite samma problem här på institutionen, att det är en del som faller från första året. Och har de kommit fel så är det bra, men ibland undrar man om det är rätt folk som faller bort.

SOM PREFEKT KOMMER Else Lykten att få mer kontakt med studenterna – det ser hon fram emot.

– Ibland hör man lärare klaga över att undervisningen tar tid, men samtidigt ger den energi tillbaka. Det allra bästa är när man har kört fast i forskningen och man är jättearg över det, men så har man en föreläsning och någon spännande fråga kommer upp – då går energin och inspirationen upp igen.

Else Lytken minns när hon själv anlände till Köpenhamns universitet som grön student i början på 90-talet – Det var en känsla av att komma hem. Vi var en grupp studenter som kände att vi hörde till där.

Vad har du för tips till studenterna?

– Det som fick mig igenom var vetskapen om att det är likadant för alla andra.

När man kommer till universitetet har man ofta en bild av att alla andra kan så mycket mer. Jag tror att de flesta som kommer in på universitetet har impostor-sydrom.

– Man måste ha andra människor i samma situation runt omkring sig så att man förstår att man inte är ensam och kan skratta åt det och hjälpas åt.

SÅ HÄR SER KÖNSFÖRDELNINGEN VID LUNDS UNIVERSITET UT

FAKULTET

PREFEKTER

PROFESSORER

STUDENTER

EKONOMIHÖGSKOLAN

0

40

47

HUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA

50

34

62

JURIDISKA

0

45

67

KONSTNÄRLIGA

100

25

50

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

17

25

38

MEDICINSKA

50

32

70

NATURVETENSKAPLIGA

12,5

27

52

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA

60

42

74

LU TOTALT

32

31

57

Värdena avser andel kvinnor i procent. Källa: Lunds universitets medarbetarwebb

Lundagård Lundagårdnummer nummer452023 2023|| 15

reportage reportage

16 | Lundagård nummer 5 2023

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

”Helt paralyserad” Ett jobb på advokatbyrå, ett annat som crossfit-tränare. Lägg där till körförman och balgeneral. Livet är hektiskt för 20-åriga Almida Cinthio, och då är inte ens heltidsstudierna inräknade.

TEXT ELMER RIKNER & JOEN MYRÉN FOTO ELLA NELLER

– Advokatbyrån Ives, vad kan jag hjälpa dig med?

ALMIDA CINTHIO SVARAR i telefonen bakom firmareceptionen på kontoret i Landskrona. Utanför fönstret gömmer sig Ven bakom hamnen och färjeläget.

– Ofta är det tingsrätten som ringer, säger hon.

TVÅ ÅR HAR gått sedan Almida för första gången vandrade uppför trapporna till kontoret på tredje våningen. Att det var just här Almida skulle hamna kom inte som en överraskning. Tonåringen, som hon var på den tiden, anställdes av en bekant strax efter att hon vunnit juridik-SM på gymnasiet.

– Jag vill bli bra på grejer och involvera mig i

nya sammanhang. Sedan har jag väl alltid varit en notorisk prestationsmänniska, säger hon.

När folk tänker på advokatyrket finns det många som drar paralleller till TV-serien Suits.

Men riktigt så flashigt är det inte. För Almidas del går dagarna i mångt och mycket åt till att svara i telefon, skriva stämningsansökningar och sköta byråns administration.

Lundagård nummer 5 2023 | 17

reportage – Någon som vill ha kaffe?, säger plötsligt en röst.

DELÄGAREN EBBA BONAIR, som också är den som rekryterat Almida, kommer gåendes genom korridoren. Det är dags att avsluta arbetsveckan med en kopp kaffe. Kollegan Patrik Budde får både Almida och Ebba att dra på smilbanden med rövarhistorier från studietiden.

”

Jag kan nästan bli paralyserad för att jag har så mycket att göra.

Patrik Budde, Ebba Bonair och Almida Cinthio.

ALMIDA STÄLLER IFRÅN sig koppen i köket.

Under sommaren har hon jobbat nästan heltid, medan studierna legat på paus. Förmannaposten för kören börjar lida mot sitt slut och mötena inför balen är än så länge inte så intensiva. Det finns dock en gräns för hur mycket Almida kan jobba.

– Jag försöker dra gränser och inse när jag behöver lägga saker på paus. Jobbet kan jag inte prioritera förrän efter balen, säger hon.

ATT LEVA SOM Almida är kanske inte för alla, men förväntas man klara ekonomin som student utan extrajobb? Den diskussionen har gått varm i samband med inflationen, på såväl debattsidor som twitterflöden. ”Studenter svälter när CSN inte räcker till”, skriver Fanny Jönsson på Aftonbladets ledarsida.

ANDRA TYCKER STUDIEMEDLET borde räcka mer än väl, och att problemet är svenska ungdomar. ”Kan Sveriges studenter sluta vara så jävla bortskämda? Ni får förfan betalt för att plugga”, skrev Réka Tolnai, före detta

­rdförande för Centerpartiets ungdomsföro bund (CUF), på X (tidigare Twitter) 2021.

SER MAN UTANFÖR Sveriges gränser, på exempelvis Frankrike, tvingades studenter i vintras förlita sig på matutdelningar från frivilligorganisationer för att klara den ekonomiska krisen, rapporterade DN. SVT Nyheter skrev dessutom i januari 2023 att allt fler svenska studenter behöver ett extrajobb för att klara det tunga ekonomiska läget, och att vissa därför får svårare att klara studierna.

knapphändig data på hur mycket studenter jobbar på sidan av studierna. Men en studie av Statistiska Centralbyrån (SCB) från 2016 visade att fyra av fem svenska studenter arbetat vid sidan av studierna någon gång under studietiden. När studien kom innebar det att svenska studenter hörde till de mest arbetande i Europa.

DET FINNS DOCK

”Planerar ganska minutiöst” Bara ett faktiskt stenkast från domkyrkan, mitt i vimlet av barer och gatstensbelagda vägar, bor Almida. Ett träd, några cyklar och ett gäng bänkar. Mycket mer än så får inte plats innanför de somrigt gula fasaderna på hennes innergård.

– Tänk på att stänga locket till soptunnan, de har sett råttor, säger en äldre man sittandes på en bänk utanför Almidas dörr.

EFTER EN VÄNDA in och ut ur lägenheten är

det dags för ytterligare åtaganden. Almida hinner inte ta många steg innan hon stöter på det första välkända ansiktet – hennes bror. Ett par meningar och en kram senare går hon vidare.

Men det dröjer inte många minuter innan hon träffar fler bekanta.

Almida Cinthio på kontoret i Landskrona.

18 | Lundagård nummer 5 2023

– Vi ses ikväll, säger hon till sina två körkompisar, och syftar på den konsert de ska ha senare.

DET BLIR SOM en stor triangel, enligt Almida.

Lägenheten, mataffären och juridikum ligger inom en armlängds avstånd. Promenaden blir som en safariresa bland Almidas alla bekanta, där hon själv agerar guide.

– Han där känner jag, säger hon och pekar på ännu en person i fredagsvimlet i Lund.

ATT HENNES KONTOR ligger i Landskrona och inte inom “triangeln” blir därför nästan en lättnad, snarare än ett bekymmer.

ALMIDA TAR EN snabb titt på mobilen. Inga meddelanden från körsångarna, som för dagen ska sjunga upp hos Almida. Kören är Östgöta nations egen, Ostrochorus. Förra året var hon förman, men i år ”nöjer” hon sig med att arrangera nationens bal.

”

Det är inte att förväxla fest med återhämtning.

– Jag tar gärna på mig mycket. Jag har väldigt hög stresstolerans, men det är också något jag har byggt upp med åren. Jag har väl alltid sett något egenvärde i att prestera och det har alltid varit någonting som folk har sett upp till mig för och som alltid har uppmuntrats, säger Almida.

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE VÄL UTFÖRDA UPPGIFTER och bra resultat både i och utanför skolan har också sitt pris. För Almidas del har det lett till prestationsångest.

– När jag gör 15 saker samtidigt så kommer det i första hand att tära på min mentala hälsa, säger hon och fortsätter: – Mycket av min egen självbild ligger i hur jag presterar, för det är alltid någonting som jag har fått väldigt positiv respons på från andra personer och då blir det väldigt svårt att göra någonting annat. För vem är jag och vad kommer folk att tycka om mig om jag inte lever upp till de höga förväntningar som jag själv och andra har på mig?

BAKOM MATBORDET GÖMMER sig köksvrån, som knappt går att stå i på grund av den klädhängare och den minst 180 centimeter breda sängen som också befinner sig i bortre delen av rummet. Almida tar en tugga av en tofubit i pastan hon knappt hunnit börja på, trots att maten stod på bordet för säkert en kvart sedan.

– Om man bara planerar ganska minutiöst och också vet hur man sållar i saker så går det.

Min kurslitteratur är ett bra exempel. Jag har inte läst en enda av mina kursböcker pärm till pärm, och det kan ha straffat sig på vissa sätt och det kan straffa sig i framtiden. Men än så länge har det gått ganska bra, säger hon.

NOGGRANN PLANERING OCH bortprioriteringar gör att Almidas schema går runt. Men förväntningarna kan också bli för stora, åtagandena för många och stressen för hög.

– Man går hela tiden och balanserar på knivspetsen på något vis. Och hur mycket hinner och orkar jag göra innan jag måste pausa och andas. Det har hänt några gånger att jag har kommit väldigt nära att bara fullkomligt gå sönder, säger hon.

– Jag ger mig själv absolut tid att bara ligga på sängen och stirra upp i taket, men då är det oftast inte för att unna mig själv en ledig eftermiddag, utan mer för att jag inte kan röra mig ur sängen för att jag är så trött. Jag skulle fastna på golvet. Jag kan nästan bli paralyserad för att jag har så mycket att göra, säger hon.

kritiska mot sig själva och att det är en anledning till stress, något de jobbar mycket med.

En annan sak är hur fritiden spenderas.

– Det är inte att förväxla fest med återhämtning. För det är en stress på kroppen, även om det är kul många gånger. Så är det mycket sådant som vi försöker hjälpa studenterna med, att hitta en hållbar livsstil för dem och en studiesituation som de kan må bra av under en längre tid.

MEN OM STUDENTER, som i många fall extrajobbar, har engagemang i olika studentsammanhang och som har ett omfattande socialt liv har för mycket att göra kan inte Simon Nilsson svara på. Han menar dock att det finns trender som oroar.

– Nationella och internationella studier har visat att studenter mår sämre än personer i samma ålder som jobbar. Vi vet att studenter har fler suicidtankar och känner mer stress.

OM DETTA HAR att göra med att studenter faktiskt har för mycket att göra, eller om det finns andra faktorer som spelar in, har forskningen ännu inte kommit fram till.

– Det finns ingen som har beskrivit hela bilden av det. Men studenter har oftare ett ekonomiskt pressat läge, det finns en möjlighet att lyckas eller misslyckas med examinationer och tentor. Det finns en rad olika faktorer som man kan gissa att det beror på, säger han.

– Det är vanligt att vi hör att studenter har ett extrajobb. Men jag har ingen tydlig bild av att just extrajobb skulle vara orsaken till stress, men kan vara en del av det, säger han.

FÖR ALMIDA HAR det ekonomiska läget varit

tufft och hon säger att hon under vissa månader knappt kunnat betala hyran. Hon medger dock att hon inte tar några studielån utan försöker försörja sig själv, utan hjälp utifrån.

– Men jag tror absolut att det finns folk som till exempel förväntas betala hyra om de fort-

Forskning saknas

farande bor hos sina föräldrar eller har någon släkting eller något annat i sitt liv som de måste lägga tid och pengar på, säger Almida.

PÅ FRÅGAN VARFÖR Almida inte tar CSN-lån säger hon att ångesten är den största bidragande faktorn. Att vara skuldsatt vid examen är något hon vill undvika. Däremot är hon tydlig med att hon uppskattar att studielån finns, men för andras del. För de som annars inte har möjlighet att plugga eller som på andra sätt inte kan finansiera sina studier.

”

Vi vet att studenter har fler suicidtankar.

MEN DET ÄR inte bara av ekonomiska skäl studenter pressas att jobba.

– Det är många som förväntar sig att man ska ha några år av någon form av arbetslivserfarenhet. Flera kanske tänker att, har du inte ens jobbat i kundservice eller i matbutik förut?

Har du inte gjort någonting innan det här? Vad har du gjort? Ja, pluggat. Det var det de sa att jag skulle göra, säger Almida.

Var tredje timvikarie är student Frågan som kvarstår är dock hur, eller om, samhället skulle fungera utan studenter som extraknäcker. I Lund, och i hela Sverige, är matbutiker och äldreomsorgen två ställen där studenter ofta extrajobbar.

PÅ ICA MALMBORGS Tuna, granne med studentområdet Sparta, är en tredjedel av helg- och kvällspersonalen studenter, något som Håkan Olsson, administrationsansvarig på butiken, tycker är rakt igenom positivt. Han berättar att kvaliteten i butiken skulle vara lägre utan studenter, som bidrar med ambition, motivation och ger en ökad flexibilitet för butiken. ÄVEN I ÄLDREOMSORGEN i Lund uppskattas studenter som arbetar extra, där var tredje timvikarie är student. Veronica Welin, verksamhetschef för särskilt boende i Lunds kommun, säger att kommunens personal, utan studenterna, inte skulle räcka till i samma utsträckning.

– Att ha studenter är guld värt för våra verksamheter. Då vet vi att vi har en vikarie under hela studietiden, och det skapar också en kontinuitet för de äldre, säger hon.

Precis som Almida känner sig nog de flesta utarbetade, trötta och till och med stressade ibland. Men det är svårt att säga exakt hur omfattande problematiken är.

– Att vara stressad är en väldigt, väldigt vanlig upplevelse för alla. Men de flesta av Lunds studenter som är stressade kommer inte till oss. Det går 45 000 studenter på universitet och vi träffar 2 000 ungefär, säger Simon Nilsson, avdelningschef på Studenthälsan vid Lunds universitet.

Simon Nilsson berättar att studenter ofta är Simon Nilsson, avdelningschef på Studenthälsan.

Foto: Isak Aho Nyman

Lundagård nummer 5 2023 | 19

reportage MEN ATT STUDENTERNA skulle vara stressade av sina dubbla sysselsättningar, och därför inte kunna genomföra sitt jobb på ett bra sätt, är inget någon av arbetsgivarna känner igen sig i.

Både äldreomsorgen och Ica-butiken tror att studenterna ofta gör en bedömning av vad de klarar av, och att det finns en stor flexibilitet för timanställda.

– Det klart att vi märker av när det är tentaperiod, eller som nu – att det är nollning. Samtidigt har vi alla gått igenom någonting liknande, och även om det såklart inte är bra att man kommer trött till jobbet en dag så klarar vi det, säger Håkan Olsson.

EFTER EN DRYG timme, kanske två, med öl, visor och någon påse jordnötsringar, är det dags för avfärd. På rad lämnar gästerna rummet och vandrar ut i sommarkvällen. Sista destination blir AF-borgen där Lunds nations prokurator ska grattas på sin födelsedag. Innan Almida lämnar oss för ett sista rep skickar hon med ett budskap.

”

Jag vill uppmana folk att söka hjälp.

”Sätt gränser” Mörkret börjar falla utanför Almidas lägenhet. En dov knackning stör vårt samtal. Första körsångaren kliver in genom dörren och sätter sig i sängen. Fram kommer 33-centilitersburken och förfesten är igång.

ALMIDAS LÄGENHET FUNGERAR allt som oftast som uppsjungningslokal för kören. Den ligger trots allt inom behagligt avstånd från både Östgöta nation, AF-borgen och andra väsentliga byggnader.

– Som en satteliiit högt upp i det blåååå, ljuder i studentrummet.

– Jag vill uppmana folk att söka hjälp. Det kan vara stödsamtal, hjälp att planera ens ekonomi, vad som helst som kan underlätta din vardag. Sätt gränser för vad du tar dig an för att värna om ditt mående, och försök prioritera uppgifter och aktiviteter i den mån det är möjligt. Använd alla resurser du har tillgång till – de finns där för dig, säger hon.

Östgöta nations kör Ostrochorus sjunger upp i Almidas lägenhet inför deras konsert.

20 ||Lundagård Lundagårdnummer nummer552023 2023

Fyll på ditt skydd mot HPV Kvinnor födda mellan 1994 och 1999 erbjuds kostnadsfri vaccination mot HPV från och med februari 2023. Det är lika viktigt för dig som är vaccinerad sedan tidigare.

Tillsammans kan vi utrota HPV och livmoderhalscancer.

Boka via 1177.se

Find your path into the Swedish language at Hvilan SFI. You may want to learn Swedish to quickly continue your career or your studies here. Or to better understand Swedish people and culture. Regardless of your motivation, you will find an SFI* alternative at Hvilan SFI that fits your needs.

All our SFI-classes are located in central Lund.

Read more and register Find out more about ways to study Swedish at Hvilan SFI and how to register.

*SFI = Swedish for immigrants

toravega.se | sfiinfo@toravega.se 19

kultur

Dags att be till sysslolöshetens fröjdefulla Gud? I en snabbrörlig samtid som hyllar produktivitet och hårt arbete bringar begreppen passivitet och lathet ofta negativa konnotationer. Vera Svahn funderar över vår tids produktivitetshets och lättjans betydelse.

TEXT VERA SVAHN ILLUSTRATIONER MANGI BENGTSSON

förtryck, och att arbetarna borde ha rätt till tid för rekreation och personlig utveckling.

Britney Spears sade en gång: ”You better work bitch”, och som så ofta hade allas vår popstjärna helt rätt. Utbildningar förväntas idag ha tydlig arbets­ marknadskoppling och praktikperioder blir ett allt vanligare inslag. Flera studentkårer har anordnat Linkedin-workshops för studenter med syfte att öka ens anställningsbarhet och lära sig den ädla konsten att networka. Mitt Tiktok-flöde översköljs av videos av typen ”spend a productive morning with me”. Vi tycks vara besatta av arbete och effektivitet.

INSTÄLLNINGEN ÄR FÖRVISSO inte ny, som Erik Jansson redogjort för tidigare i denna tidning (s. 12-13). I västerländsk idéhistoria har ledighet och lättja ofta betraktats negativt, särskilt i religiösa och moraliska sammanhang. Inom kristendomen har lättja traditionellt setts som syndigt och som en försummelse av gudomligt ansvar, medan flit och hårt arbete värderats som dygder.

ANNAT VAR DET på det glada 1880-talet. Då tog den fransk-kubanske socialisten, författaren och politiska aktivisten Paul Lafargue strid mot arbetets tyranni, till stöd för gammal hederlig hedonistisk lathet. I sin politiska pamflett Rätten till lättja, som publicerades på franska 1880, kritiserar han det kapitalistiska arbetssystemet och förespråkar kortare arbetsdag och mer fritid för arbetarna. Lafargue argumenterar för att överdrivet arbete under kapitalismen leder till utmattning och

22 | Lundagård nummer 5 2023

LAFARGUE KALLAR ARBETETS tidsålder för smärtans, eländets, och korruptionens tid.

Han klandrar självbelåtna män som framhäver ansträngande arbete som botemedel mot mänskliga svagheter och grunden för samhälleliga framsteg. ”Den blinda, vanvettiga och mördande kärleken till arbetet förvandlar den befriande maskinen till ett redskap som gör fria människor till slavar”, skriver han. Lafargue gör mer än att förlöjliga konventionella antaganden om arbetets helighet. Han utmanar också vänstern, som under lång tid har debatterat rollen som arbete bör spela i våra liv. Pamfletten uppmanar vänstern att ompröva sin paroll om allas rätt till arbete. Enligt Lafargue innebär

”

Jobba, och jobba mer verkligt framsteg inte bara en ökning av produktionen. Det handlar om att ha fritid att njuta av jordens glädje, att älska och skratta, att festa och dansa till ära av ”sysslolöshetens fröjdefulla Gud”. Att spendera tid med vänner, familj och sig själv.

INFÖR RIKSDAGSVALET 2010 släppte Moderata ungdomsförbundet sin nu ikoniska låt ”Sverige jobbar!”. Låten kan ses som en symbol för den så kallade arbetslinjens guldålder – den politiska strategi som har varit central inom svensk arbetsmarknadspolitik under flera årtionden. Strategin betonar arbete som nyckeln till ekonomisk och social självständighet. Målet är att öka sysselsättningen och

minska arbetslösheten genom olika åtgärder och incitament, så som skattesänkningar, jobbskatteavdrag, subventionerade jobb och praktikplatser. Genom förändrade bidragssystem uppmuntras människor att arbeta i stället för att förlita sig på sociala bidrag.

BUDSKAPET ÄR TYDLIGT: jobba, och jobba mer. Men vi ser också en motsatt trend utvecklas runtom i Europa. I länder som Portugal och Belgien testas nu pilotprojekt som bryter mot den traditionella arbetsveckan – exempelvis genom införandet av en komprimerad arbetsvecka. Mellan juni och december förra året involverade 61 brittiska företag cirka 3 300 anställda i ett försök där arbetsveckan minskades till fyra dagar med i genomsnitt 34 timmar per vecka, allt med bibehållen lön. Denna förändring omfattade flera olika yrkesgrupper, från högt uppsatta inom finanssektorn till småbutiker, vårdinrättningar och en pommes frites-restaurang.

RESULTATET AV DETTA experiment, som presenterades i februari i år, visade att den kortare arbetsveckan minskade oro, sömnproblem och symtom på utbrändhet bland de anställda. Inte mindre än 39 procent av de brittiska arbetstagarna vittnade om sänkta stressnivåer. Andra berättade att de nu upplevde en ökad förmåga att balansera privatliv och arbete. Även arbetsgivarna uttryckte övergripande positivitet: Produktiviteten förblev opåverkad, samtidigt som sjukskrivningarna minskade med hela 65 procent.

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

ATT ARGUMENTEN FÖR att

jobba mindre legitimeras av produktivitetsvinsten och inte fritidens egenvärde är ett tecken i tiden. Med målet att åstadkomma så mycket som möjligt så snabbt som möjligt blir också pauserna en del av effektivitetslogiken (vilken student har inte hört talas om Pomodoro-metoden?). Det ligger nog mycket i att tiden vi spenderar på jobbet eller timmarna vi lägger på tentaplugg kan minska genom att arbeta mer effektivt.

Men att totalt hemfalla åt lathet, äga överliggar-rollen, det fyller nog en funktion det med – inte minst för studenter.

FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN

KONSTATERA-

DE I en rapport 2018 att

studenter i högre utsträckning än sina jämnåriga kämpar med psykisk ohälsa. Orsakerna till den psykiska ohälsan sträcker sig från studenternas boendesituation till ekonomiska bekymmer.

Gemensamt för alla psykiska problem verkar vara stress och brist på återhämtning. För de studenter som siktar på en akademisk karriär är studietiden bara en smygtitt på det överflöd av stress och oro som följer med doktorandtiden. I en annan rapport från Sveriges förenade studentkårer framgår att en femtedel av doktoranderna har sömnsvårigheter.

OM 2010-TALETS ANTHEMS var Britneys ”Work Bitch” och MUF:s ösiga ”Sverige jobbar!”, hoppas jag att vi under 20-talet får se en tonsatt version av Lafargues citat. Ja, jag vågar nog påstå att det hade varit en folkhälsoreform att varje sittning framöver avslutas med följande rader ur Rätten till lättja (förslagsvis till melodin av ”Stad i ljus”, för traditionens skull):

O Lättja, konstens och de ädla dygdernas moder, var en tröst för människorna i deras vånda!

Sommaren som gått:

Hjältarnas fall

Människan har ett psykologiskt behov av förebilder. Men bland småkriminella snickare, rosa atombomber och tortyrporr på HBO Max verkar det som att vi kanske klarar oss bättre utan dem. Clara Castenfelt ser tillbaka på några ikoners förfall under sommaren som gått.

När Barbie mötte Oppenheimer Två av sommarens största filmer, Greta Gerwigs Barbie och Christopher Nolans Oppenheimer, hade premiär samtidigt den 21 juli 2023. Det var troligen inte en slump: mitten av juli är ökänt inom filmbranschen för att vara Nolans favoritvecka att lägga premiärer på. Lite väl busigt av Barbies producenter, kan man tycka, men så blev det! Filmerna fick broderligt samarbeta för att dra upp varandras tittarsiffror. Det gick såklart galant, men filmernas symbios visade sig vara djupare än så. Publiker noterade ganska fort ett tematiskt släktskap mellan dem. Båda filmerna utforskar obesvarade frågor om mänsklig natur och hur bräcklig vår verklighet är. Teman som identitet, antropocen samt den amerikanska kapitalismen för samman atombombens fader och alla flickors ouppnåeliga ideal på ett ytterst oväntat sätt. Nu hade kanske inte två japanska städer förintats om man hällregnade Barbiedockor på dem, men ni fattar. Känns det inte lite tryggt att Barbie och Oppenheimer knyter vänskapsband? Oavsett vad man tycker om filmerna så har vår tidigare uppfattning om de två ikonerna helt raserats och byggts om. De har blivit komplexa varelser som kämpar för att komma till rätta med vilka de är och vad de har skapat. De kanske inte menade att orsaka så mycket problem som de en gång gjorde. Kommer nedmonteringen av kärnvapen gå snabbare nu för att atombomber helt plötsligt känns lite tjejiga? Vet inte, hoppas!

Råttsvansen som fick bägaren att rinna över Typ alla älskar serien Euphoria. Rimligtvis var hypen därför enorm när det i maj kom ut att regissören Sam Levinson teamat ihop med Abel “The Weeknd” Tesfaye för att skapa The Idol, en upprättelsehistoria om en ung sångerska som faller i armarna på en mäktig men rovgirig industriman. Hur nice med något kontroversiellt och spännande man kan sträckkolla på hela natten tills fåglarna börjar sjunga? Innan släppet talades det dock om kreativa reparationer. Den

ursprungliga regissören hoppade av och ersattes av Levinson, eftersom Tesfaye ville förvandla originalidén till någon form av våldtäktsfantasi, fast där tjejen gillar det. Och tänka sig, det gjorde han! Huvudrollsinnehavare Lily-Rose Depp stönar och blir piskad, strypt, slagen och allt däremellan konstant under seriens fem avsnitt.

Och som om det inte vore förnedrande nog har Abel Tesfayes karaktär en fruktansvärd frisyr: ett vattenkammat och utpressat backslick, som kulminerar i en liten råttsvans. Just det var nog meningen, men då Tesfaye också råkar vara en helt hopplös skådespelare så är det liksom svårt att se honom som det konstnärliga powerhouse han en gång var. På samma sätt har Sam Levinson hamnat i kylan. För nu när The Idol är ute i världen verkar det som att han har lite svårt att skapa innehåll utan att förödmjuka kvinnor.

En gång är ingen gång, två gånger är en vana: Euphoria var åtminstone bra.

Anders och köttet Jag minns när det svenska tablå-folkhemmet började knaka i fogarna. Martin Timell, hela underhållningssveriges gullegris, visade sig vara ett fullblodscreep. Det var ett hårt slag.

Därför gillade jag ”Arga snickaren” Anders Öfvergård: han var elak men snäll, hård men rättvis, och ägde liksom sin svinighet. Men även han håller vi på att förlora. Först blev folk sura på Öfvergård 2019 efter att han typ skällde ut Greekazo, tillsammans med Malou von Sivers, för sina explicita låttexter. År 2021 brottade han ner en kvinna som försökte stoppa honom från att köra berusad. Ungefär samtidigt utnämnde han sig själv till brottsbekämpare i programmet Anders och våldet. Denna sommar ljöd sirenerna ytterligare en gång: Öfvergård tog med sig fem köttbitar från Ica, men betalade bara för två.

Alltså, att snatta är väl inget brott mot mänskligheten – jag vet att du som läser slår in naturgodis som vanligt godis ibland (din buse).

Men varför gör man karriär på att vara en besserwisser om man själv är minst lika bristfällig som skåningarna med de snedbyggda husen, eller han som “glorifierar” brottslighet med sin musik? Det är pinsamt. Ska vi inte få ha några roliga linslusar kvar?

Lundagård nummer 5 2023 | 23

kulturkritik

PRESSFOTO MÄRTHA THISNER

På gården finns inget kvar Ensam kör Ellen från storstan till sin uppväxts gård och återser de miljöer som en gång bara var hennes egna. I Sanna Samuelssons romandebut Mjölkat, ligger nutid och dåtid alltid nära varandra.

TEXT ESKIL HÖGMAN

Skönitteratur

Mjölkat Sanna Samuelsson Albert Bonniers Förlag 2023-08-15

Samuelsson väntar inte med handlingen.

Redan efter ett tiotal sidor är Ellen framme vid sitt barndomshem och med den gömda extranyckeln tar hon sig enkelt in. Ellen känner sig till en början obekväm i sin roll som inkräktare. Hon vågar inte ta mycket mat förutom den som är gammal. Är medveten om de nya ägarnas närvaro och vågar inte lämna spår efter sig. Själva vet vi inte hur länge sedan ägarbytet skedde, inte ens om de känner varandra.

EFTER ETT TAG TRÄFFAR hon på Max, barndomsvännen som fortfarande är kvar och passar parets hus medan de är borta. Mer och mer släpper Ellen på gränserna hon har satt upp. Hon stannar kvar, bryr sig inte lika mycket om att göra sig dold, utforskar de platser där hon tillbringade tid som barn och blir påmind om allt mer.

I BÖRJAN HAR jag svårt att komma in i boken. Efter Ellens ankomst händer inte mycket som för handlingen framåt och jag kan inte sympatisera med Ellen. Även de liknelser och metaforer som Samuelsson gillar att slänga sig med bidrar till svårigheterna.

Sättet hon framställer vardagliga saker på kan ibland bli absurda till en komisk grad.

Meningar som ”Vi tryckte våra läppar mot varandra och halkade runt i varandras ansikten”, får som enda verkan att våldsamt slita mig ur stämningen som fram till dess har byggts upp.

JU MER JAG tar mig in, desto bättre blir den.

Mjölkat är en sådan bok som man behöver återkomma till. Samuelssons styrka sitter i det minimalistiska: Hon låter romanen utgå från Ellens tankar och prioriterar bort dialog. Nutid får ta lika stor plats som tillbakablickar, men huller om buller utan någon inre logik eller kronologi. Med korta meningar och konkret språk lyckas Samuelsson bygga upp en berättelse med sådan återhållsamhet att den blir klaustrofobiskt.

SAMUELSSON VET HUR hon handskas med sitt litterära format. Hon använder romanens inneboende egenskaper med exempelvis kapitel och radbrytningar för att förstärka textens innehåll, trots att sådana uppdelningar egentligen inte hade behövts — ett effektivt samspel som ger boken en helt egen karaktär. Det är uppfriskande att se, när så många författare (eller andra konstnärer för den delen) helt struntar i de unika fördelarna som ens valda medium kan bidra med.

NÄR JAG ÄR klar med Mjölkat får jag en stark känsla av sorg, eller kanske smärta, över att ha tvingats lämna gården, vilket är anmärkningsvärt eftersom ingenting Samuelsson berättat om på de knappa 150 sidorna verkar vara särskilt lyckliga upplevelser. Inte heller är jag alls familjär med miljöerna hon bygger upp. Ändå är det någonting som slår an, en längtan till sådant som man omöjligen kan få tillbaka. Jag kan bara läsa och förundras.

Böckerna som aldrig avslutades Vad innebär det när sista ordet i en text aldrig blir skrivet?

TEXT MALVA CRONA

Facklitteratur

Den oavslutade litteraturen Kristoffer Leandoer Natur och Kultur 2023-01-05

Den oavslutade litteraturen - en essä om allt som inte blev klart utforskar den ovan givna frågan. Det är den senaste boken av författaren, poeten, översättaren och litteraturkritikern Kristoffer Leandoer. Hans liv är ett liv bland bokpärmar och ordmassor, och det är en svindlande välbeläst röst som ledsagar mig mellan författarskap och ofärdiga alster.

FUNDERINGARNA

FLÖDAR

JÄMNTJOCKT

och lättsamt, utan strikt struktur. Kapiteluppdelningen känns ibland slumpartad, 24 | Lundagård nummer 5 2023

speciellt när samma författarskap återkommer i olika kapitel. Då och då viker texten ut i tankar om ämnen som musik och måleri. Det kan kännas lite rörigt.

Men essäformen tillåter också mer fritt associerande, och jag inser att boken kan erbjuda olika saker till olika läsare.

FÖR DEN SKRIVANDE är Leandoers bok en plats för gemenskap. Författarna är hans förtrogna och genom honom blir de även mina vänner. Att möta dem där de misslyckas gör dem kollektivt mänskliga, och det inbjuder läsaren att utforska sitt eget skrivande igen och på nya sätt.

FÖR DEN LÄSANDE är boken en ändlös korridor av dörrar till en rik litteraturkanon.

I varannan mening tycks Leandoer refe-

rera till nya verk. Han ger just tillräckligt med kringkunskap för att väcka längtan att springa ut i de litterära landskap han så obesvärat skissar fram.

FÖR DEN PROKRASTINERANDE studenten är boken en flykt från egna försenade inlämningar, och till viss del är det distraherande att vältra sig i de stora författarnas oförmåga. Men det som fastnar är Leandoers reflektioner kring vad litteraturen kan erbjuda oss, nämligen ”kompensation för det som är en bristvara i verkliga livet: mening, kontinuitet och framför allt – avslut”. Det oavslutade tvingar läsaren själv att engagera sig och fylla ut, utan att någonsin veta vad som faktiskt skulle ha hänt om boken fått sin avslutade form. Textens trådar bara hänger där, svävande i...

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

ILLUSTRATIONER ELLEN GEMBACK

Lata vanor vi älskar

Sommaren är över och ledigheten byts återigen ut mot idogt skolarbete, stressiga deadlines och sena kvällar på universitetet. Men visst kan man få unna sig lite slöa pauser mitt i allt jobb? Här är våra bästa lättjefulla beteenden.

COMFORT SHOW

”JAG GÖR DET SENARE”

KLOCKAN RINGER

Jag loggar in på Netflix, HBO ­eller den streamingtjänst som för stunden faller mig in. En massa listor och rekommendationer dyker upp. ”Den här tv-serien är för dig”.

Jag ignorerar dem och klickar på samma serie jag har sett minst tre gånger. Ingen vill ju byta till en okänd snuttefilt? Det blir såklart Gilmore Girls i höst.

Du har en sak att göra som kanske tar fem minuter. Till exempel att gå och handla Ipren på apoteket, återlämna en viss bok, köpa något till din bostad. Men när tiden kommer säger du alltid ”usch, vad tråkigt, jag gör det senare”. Det är därför det tog mig två månader att köpa ett hänglås till förrådet. Men hur nöjd var jag inte efteråt?!

Vem skulle inte ge allt för att sova fem minuter till? Genom åren har jag kommit på ett livshack: att sätta klockan flera gånger innan jag verkligen måste gå upp. Man får känslan att ”jag har fem minuter till”, fast man egentligen inte har det. Ibland försover jag mig ändå, ingen är ju perfekt.

FLORENCIA LARROSA

PLATONS GÄSTHUS, ELLER?

SJÄLVDIAGNOS PÅ TIKTOK

LAT ELLER INVANDRARE?

När jag läser en sida i en bok läser jag den för snabbt eftersom att jag inte orkar ta in vad som står, vilket leder till att jag får läsa den igen, en gång, två gånger, tre gånger. Huruvida Platons gästabud är en explicit sexscen eller bara en del av en intellektuell ritual män emellan, det framkommer på seminariet…

Via Tiktok har jag förstått att ett alarmerande symptom på ADHD (och säkerligen föregående lata ovana) är att inte gå förbi hörn ordentligt.

Alltså: man går inte som i en 90-gradersvinkel, utan rundar hörnet som i ett danssteg. Detta gör jag hela tiden, men jag förbarmar dagen jag föddes när jag ännu en gång slår i höftbenet.

Lat ovana eller diagnos? You tell me.

Min farmor gör detta så jag låter det vara upp till tolkning. Det är att låta en paj eller en maträtt med (helst) någon form av deg bara stå kvar i ugnen i någon dag eller två. De här stora ugnsformarna tar så mycket plats och är dessutom en mardröm att diska! Det forsar ner massa vatten på byx­benet. Sedan har man ju hela kylen full. Jag tackar farmor Elena för detta.

ANDREAS SIOTIS

SKIPPA BESVIKELSEN

SKYLL PÅ OMSTÄNDIGHETER

BACKSLICK

“Testa något nytt! Det blir kul, jag lovar!”. Nja, ibland kanske... om man orkar. Trots att det blir samma pasta som lagas, samma låt som spelas och samma öl som beställs så känns det tryggt. Play it safe.

Tråkigt? Kanske. Men du blir aldrig besviken. Och det, om något, är effektivt!

Mörkret lägger sig. Du ligger i sängen som du gjort hela dagen, och tänker. På löprundan som aldrig blev av, boken som inte blev läst och kylskåpet som står tomt. Men du ligger kvar. Du hade ju trots allt känt av lite halsont förr förra veckan och prognosen sa ju att det skulle regna. Och du förtjänar ju faktiskt lite vila. Precis som igår

Inte bara är det snyggt utan även den perfekta frisyren till när du inte orkat tvätta håret. En knut, tofs eller bara backslick och ingen anar någonting. Clean-girl aesthetic eller lathet, ingen kommer någonsin veta. Fräscht? Kanske inte.

Men ack så praktiskt!

ELIN SYULEYMANOVA Lundagård nummer 5 2023 | 25

Lunds universitets studentkårer Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO ISAK AHO NYMAN

Studenter ska kunna förvänta sig en god högskolepedagogik vid Lunds universitet!

SEPTEMBER OCH TERMINSSTART. Förhoppningarna inför en ny termin och en höst i Lund kan vara stora, på såväl studierna som det fantastiska studentlivet. Såväl nya som befintliga studenter känner spänning och förväntan inför terminen. Gemensamt för alla är att hösten kommer innebära lärande i någon form. LUS uppmanar alla studenter att ha höga förväntningar och krav på den undervisning som bedrivs vid Lunds universitet.

FÖR ATT KUNNA möta dessa förväntningar krävs att all undervisande personal som anställs vid Lunds universitet ska kunna uppvisa god

LUS UPPMANAR SÅVÄL nya som gamla studenter att ha höga förväntningar på undervisningen.

För att Lunds universitet ska bibehålla utbildning av hög kvalitet krävs att utveckling av högskolepedagogik prioriteras.

LUS kramar: Alla nya studenter och goda pedagoger vid Lunds universitet!

LUS sparkar: Undervisning som inte är tillgänglig för alla studenter!

AUTUMN IS AN exciting time to be active in any part of student life in Lund. New students crowd the cobbled streets and green parks, ready for a new chapter of their life. Some will study accounting, others will study archaeology, but the thing that unites them all is the gleam of excitement in their eyes.

NOT EVERYONE AT the university is as optimistic however. As the golden fields of rapeseed that surrounds Lund are being harvested, the faculties stand empty handed with no gold to reap. The university is not immune to the world’s economic realities, and the increasing rents have hit especially hard. This affects us students immensely. Whether it be time with teachers, excursions or anything else, something has to go.

AS A STUDENT representative it’s more fun to be part of creating something new than having to choose what to remove. However, in these times with budget cuts and efficiency targets, the latter seems more probable. Having to attend meetings where you have to fight tooth and nail only to ensure your quality of education does not decrease can be exhausting, but it is one of the most important things you can do as a student. Student representatives are the first and last line of defence of our education.

AUTUMN IS AN exciting time to be active in any part of student life in Lund.

Student representatives crowd the sterile board rooms with grey walls. Some represent accountants, others archaeologists. The thing that unites them all is a passion to do as much good as possible for their fellow students. That’s why they do it. Why don’t you?

FOTO NORA HÄGLUND

EN GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNING för undervisning av hög kvalitet är god högskolepedagogik. Vad detta kan innebära skiljer sig mellan olika utbildningar, men utgångspunkten måste vara att pedagogiken är anpassad till utbildningens behov och utformning. LUS anser att alla studier ska genomsyras av en pedagogisk helhetssyn. Detta innebär att säkerställa att kurser planeras med hänsyn till såväl arbetsbörda, lämpliga pedagogiska metoder och examinationsformer som är anpassade till utbildningens innehåll. Studenter ska kunna förvänta sig en undervisning som är anpassad för såväl individens som gruppens behov, där pedagogiska metoder är varierade och möjliggör ett jämlikt deltagande i utbildningen.

pedagogisk förmåga. För att möjliggöra detta anser LUS att det krävs 10 veckors högskolepedagogisk utbildning för lärare. Det kräver även att universitetet skapar och bibehåller pedagogiska karriärvägar och ger möjlighet till lärare att kontinuerligt utveckla sin pedagogiska förmåga.

Det kräver också att pedagogisk meritering och forskningsmässig meritering värderas lika högt. LUS hoppas att universitetet vill fortsätta satsa på undervisning som möter studenternas behov, och önskar fortsatt samverkan i arbetet med att säkerställa, stärka och utveckla pedagogiken.

New faces, old problems

LINNEA LANDEGREN, ORDFÖRANDE LUS ANTON SILVERBERN, VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

PONTUS RABE PRESIDENT OF LUNA 26 | Lundagård nummer 5 2023

D E T TA Ä R E N I C K E - R E D A K T I O N E L L S I D A F R Å N L U N D S U N I V E R S I T E T

Pride handlar om mänskliga rättigheter

Är universitetet inte i grund och botten redan en öppen och inkluderande plats? Ska vi engagera oss i något som skulle kunna tolkas som ett politiskt ställningstagande? Finns det en risk att det uppfattas som en läpparnas bekännelse, en form av pink washing?

Jag tänker så här: pride är ett viktigt initiativ för människors rätt att vara den de är och älska den de vill. Det är en självklarhet för många – men fortfarande inte för alla.

Det har tveklöst blivit bättre med tiden. När jag föddes var homosexualitet klassad som en psykisk sjukdom. Under tonåren var AIDS och de stigman som sjukdomen medförde ett

faktum och jag minns fortfarande en middag hemma hos en polare i början av 90-talet där man seriöst diskuterade om den mest lämpliga platsen för bögar var fängelser eller reservat på typ Gotland. Samkönade äktenskap, regnbågsfamiljer eller att Jonas Gardell en dag skulle bli hedersdoktor vid Teologiska fakulteten i Lund var oerhört långt borta. För mig som under åren förälskat mig i olika personer så skapade det en mycket påtaglig rädsla. En rädsla för att avvika, exkluderas, jagas eller skadas och jag tror inte att jag är ensam om den erfarenheten.

Sverige är idag kanske en av de mest trygga länderna i världen för HBTQ+ personer. Trots

det så förekommer det fortfarande hat och våld. I världen är samkönade relationer fortfarande kriminellt i närmare 70 länder och i en handfull av dessa riskerar man att avrättas. I Sverige har över hälften av transpersonerna i åldrarna 15–19 år funderat på att ta livet av sig. Lunds universitet ska vara en plats som välkomnar alla oavsett sexuell läggning eller könsidentitet och där vi står upp för människors lika värde. Att gå med i pridetåget är ett sätt att förmedla det.

Det handlar inte om ideologi utan om mänskliga rättigheter. Människor som kan leva öppet och fritt lär sig bättre, tänker bättre, arbetar bättre och då får vi också ett ännu bättre universitet. Det är jag övertygad om.

FOT O: KE N N E T R U ON A

I slutet av augusti kommer Lunds universitet för första gången att medverka i ett pridetåg – och självklart blir det i LundaPride.

I skrivande stund vet jag inte hur många som kommer att sluta upp bakom vår banderoll. Det är fortfarande ett par dagar dit. Tiden får utvisa. Frågan man kan ställa sig är såklart om universitetet behöver, eller ens ska, engagera sig i priderörelsen?

Jimmie Kristensson, vicerektor med ansvar för kommunikation, kurage och karaktär

The Lund connection Each autumn on Arrival Day, students from all over the world converge on Lund. On Arrival Day this year, we welcomed most of the 4,000 international students from over 100 countries who will be commencing studies at the University in the autumn semester.

Embarking on a new academic adventure in another country is an exciting prospect and I hope that you are settling in well and looking forward to your time in Lund.

Why do so many people regard their student years as the best time of their life? Research on the prime factors that make us happy may point to the answer.

Study after study shows a strong link WWW.LU.SE

between diverse social interactions and our happiness and wellbeing. Undoubtedly, there is no time in life when the opportunities for multifarious social connections are so great as at university. And this is particularly the case at Lund University. The Orientation Weeks, International Mentors and a broad range of social and cultural events all help to provide a smooth introduction to the University and Lund as well as great opportunities to meet people and make friends right from the start.

Lund’s student life is widely regarded as the best in Sweden and your passport to that world is becoming a member of Studentlund, which

gives you access to all the social events and activities arranged by the Academic Society, nations and student unions.

With a truly international campus, Lund University aims to create the ideal conditions for connections and relationships that lead in interesting and fulfilling directions.

The social connections that make life brighter. The unexpected connections that challenge perspectives. The network connections that could kick-start a career. The special connections that can last a lifetime.

Welcome to Lund University!

Erik Renström, Vice-Chancellor

debatt

På Prideparaden intet nytt Försvarsmaktens deltagande i Pride är både framåtsträvande och ett tecken på militariseringen i Sverige skriver Caroline Aderman.

Den femte augusti tågade femtio tusen personer på Stockholms gator med över en halv miljon åskådare i den årliga paraden som avslutar Stockholm Pride. Den parad som uppmärksammar HBTQ+-frågor är lika delar kampfylld som hyllande, men trots detta känner jag, liksom många andra queer-personer, en kluvenhet inför den årligen återkommande folkfesten. Mycket av det som sticker i mina ögon handlar om pinkwashing. Istället för att fira min egen queerhet fastnar jag i att krampaktigt koda budskap om inkludering och allyship som floskel och klyscha för företags och politikers egen vinning.

Som allvarligt insatt i Försvarsmaktens interna policyutvecklingar när det gäller just HBTQ+ är jag inte alltför svårflirtad. Jag kan rent av vara smickrad av att Försvarsmakten välkomnar mig in i sin styrka, men återigen gör sig den patologiska kluvenheten påmind. En förhoppningsfull front med tankar om goda intentioner och utveckling i rätt riktning och en cynisk motfront, där Försvarsmakten ägnar sig åt spel för galleriet som döljer den egentliga verksamheten hos en militär organisation (förberedelse och aktivt deltagande i krig för den oupplyste).

Budskapet vilar på antagandet att Försvarsmaktens väpnade styrkor bereder trygghet till queera personer. Det blir snudd på komiskt när samma militära organisation uppvisningsflyger stridsflygplan över prideparaden och det dånande ljudet skrämmer många paraddeltagare till ett hukande avbrott i folkfesten. Det är tydligt att queer-personer inte känner sig trygga. Även statsminister Ulf Kristersson instämmer i Försvarsmaktens budskap och hissar prideflaggan på Harpsund sägandes att flaggan är värd att försvara. Tydligare än så blir nog inte militärens betydelse för den svenska politiken, där HBTQ+-kampen tvingas gå försvarspolitikens ärenden.

En strävan efter att göra Försvarsmakten mer queer är progressivt och ambitiöst. Att använda pridekampanjer som lockbete för att förflytta fokus från en militariserad agenda hos Försvarsmakten och statsministern har dock inte rent mjöl i påsen, men å andra sidan är det intet nytt på prideparaden.

FOTO: PRIVAT

Min personliga årliga tradition på den stora paraddagen är att spana in Försvarsmaktens sociala medier. Jag har särskilt nära till att dra till med termen pinkwashing när jag ser Försvarsmaktens olika pride-kampanjer, samtidigt som jag uppskattar en käck slogan som ”we don’t always march straight” – en kampanj jag fnissat åt för några år sen. Att Försvarsmakten vill kommunicera sin inkluderande värdegrund är inget nytt. Årliga pride-kampanjer och deltagande från Överbefälhavande och Försvarsminister i den stora paraden är viktiga signaler för att verka för en försvarsmakt där fler är välkomna att mönstra och delta.

Årets kampanj ”En flagga värd att försvara” väcker däremot inga ryck i mungipan på mig, utan påminner mig snarare om en ökad militarisering av det svenska samhället. Min förståelse av militarisering som en process där företeelser, föremål och angelägenheter rör sig från den civila sfären till den militära sfären är ett lömskt förlopp som inte är lätt att upptäcka och som ofta fortgår utan vidare uppmärksamhet. I år har Försvarsmakten i sin kampanj militariserat prideflaggan med det oförbehållsamma påståendet att just den flaggan och vad den symboliserar är värt att försvara.

Caroline Aderman IR-vetare

Sök som illustratör eller fotograf till Lundagård och sätt din prägel på Sveriges äldsta studenttidning. Skicka ett mail med arbetsprover till lundagard@lundagard.se

28 | Lundagård nummer 5 2023

debatt

Vad postcovidstudenter behöver

Universitetet behöver vidta fler åtgärder för att studenter med postcovid ska kunna återgå till studierna, skriver läkarstudenten Tekla Svensson.

Jag heter Tekla Svensson, och läser termin 6 på läkarprogrammet. För mer än ett år sedan drabbades jag av postcovid och har sedan dess sakta kommit tillbaka till studierna. Jag har lagt märke till ett flertal faktorer som skulle kunna förbättras för att underlätta för studenter med postcovid på Lunds universitet. Men först: Vad är postcovid och hur är det att drabbas som student?

T IVA PR

STUDENT!

Detta behövs för att ge drabbade studenter den bästa möjligheten att kunna återgå till studierna och få en känsla av normalitet som de blivit berövade på.

: TO FO

Att försöka hänga med i studietakten och pressa sin hjärna till att producera, analysera och memorera blir för mycket för många med postcovid. Det är inte ovanligt att studenter blir sjukskrivna eller hoppar av studierna.

NSSON SVE

Utöver utmattning tillkommer markant sänkt fysisk förmåga, som kan liknas vid träningsintolerans, ångestrelaterade problem och försämrad kognitiv förmåga, så kallad ”hjärndimma”. Jag vill dröja mig kvar vid denna del av postcovid. Oavsett vad det beror på är det lätt att förstå att försämrad problemlösningsförmåga, sänkt möjlighet till abstrakt tänkande och koncentration är förödande för studieprestationen.

Studielivet kommer alltid innebära ett visst mått av stress, men det finns saker universitetet skulle kunna göra för att underlätta för studenter som drabbats av postcovid. Först och främst bör det finnas riktad information från studenthälsan om vad postcovid är och hur man kan få hjälp. Det bör finnas informerad personal som ger adekvata råd, till exempel rörande träning, där behandlingseffekten skiljer sig betydligt från utmattningssyndrom. Det är viktigt att ILL US universitetet på ett lättillgängligt sätt samlar och förmedTR lar information om vilorum på universitetsbyggnaAT I derna. Att kunna vila mellan undervisningsmoment och under dagen är essentiellt för många med postcovid, och svårtillgängliga vilorum med strikta tidsbegränsningar försvårar för studenterna att delta i campusförlagd undervisning. Jag föreslår att studenter med utmattningsrelaterade sjukdomar kan få utökad tillgång till vilorummen och att de inte behöver be om en nyckel i receptionen. Vissa rum borde även rustas upp och sluta användas som förråd.

A KL TE N: O

Många fick symtom som dröjde sig kvar efter covid, som att inte känna lukt eller trötthet.

De försvann i de flesta fall efter några veckor eller månader, men för vissa dröjde de sig kvar och utvecklades till ett tillstånd av konstant trötthet. Forskning på området har inte kunnat fastställa sjukdomsförloppet, men mycket pekar på att det är en pågående inflammation i kroppen som ligger bakom. Sjukdomen karaktäriseras av en bred palett av besvär som rör många delar av kroppens funktioner.

Så, hur vanligt är postcovid? Enligt socialstyrelsen finns det ingen exakt siffra, då många symtom faller in under andra sjukdomar. Det händer också att sjukdomen misstas för (uteslutande) psykisk ohälsa.

Studier visar på att 3-10 procent av covidsmittade har symtom under mer än 12 veckor och att kvinnor i yngre åldrar till medelålder är överrepresenterade bland postcovid patienter. Detta föranleder tanken på att många studenter nu befinner sig i situationen jag beskrev ovan.

Tekla Svensson Läkarstudent

SKRIV TILL LUNDAGÅRD Lundagård tar emot debattartiklar och insändare löpande.

Om du vill skriva till debattsidan finns mer information på lundagard.se/skriv-till-debatt.

DU HAR ALLTID RABATT PÅ kino.nu

LUNDS MYSIGASTE BIO

Kyrkog. 3, Lund

Om du har frågor är du välkommen att kontakta vår chefredaktör Elmer Rikner på elmer.rikner@lundagard.se.

Notera också att debattsidorna är redaktionellt obundna Lundagård, och enbart representerar skribenternas egna åsikter. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre språkliga ändringar i inskickade texter.

Lundagård nummer 5 2023 | 29

KORSORD TILLHÖR REGERINGEN

LEDIGHET

STÄDA

Bokstäverna i de orangea rutorna bildar ett tävlingsord.

Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 8 september.

RID MIG SOM EN DALA...

HUSHÅLLNING AV PENGAR

FINNS HUNDRA I METER

VÄRDERA

GÖR BARN I LEKAR

JOBB VID SIDAN FRÅN ...

TILL ...

OGIFT KVINNA

FÅR MÅNGA ÄLDRE

INTE TJOCK

SYRE

PÅFRESTAN TRIPPA PÅ ...

FINNS INTERNET SLANG DROGS AV OXE

DRA BENEN EFTER SIG

REPETERAS

BÖR SÅSEN I GRYTAN

ÄTS 10/11 2023

VISAS PÅ SYSTEMET

SLÄKT

I UKRAINA

DUMBLEDORES ARMÉ

DJUR MED TOFS VISA UPPSKATTNING

ÄR OKOKT

GER SPÄNNING

FRAMFÖRDES MUNTLIGT

ETT RIKTIGT KUNGLIGT RUM

Sofie Meurling

Showmusikalen

1 sept – 31 dec MANUS & SÅNGTEXTER Tom MacRae MUSIK Dan Gillespie Sells, efter en idé av Jonathan Butterell.

Presenteras efter överenskommelse med Concord Theatrical Ltd. concordtheatricals.co.uk

Studentrabatt 50% MALMOOPERA.SE

9 sept – 3 dec på turné

hejdå student FOTO JOHANNA NILSSON

Mjauuu mjauuu…

Sjungom studentens lyckliga dag, i tornet sitter nu ett nytt lag

HEJ STUDENT! HERMAN ROBACH

Ålder: 21 Från: Stockholm Pluggar: Industriell ekonomi

Du är ny i Lund, vad har du fått göra under den första nollningsveckan?

Träffa massa nya människor, dansa, leka. Dricka öl och snaps!

Vad har varit det bästa hittills?

Jag tyckte att Sittning-Sittningen som vi hade var jävligt kul.

Jag hade aldrig gått på sittning innan.

Ser du fram emot något särskilt i år?

Efter ett långt och härligt uppehåll, levererar Morris nu sitt protokoll Fifflaren på Gripen, hoppade rep med landskroniten Schlager-fifflare har kanske en chans, att efter sommaren fortsätta sin romans Namn och initialer, en kod att följa Men kärlekens språk, det kan ingen dölja Lejonland nummer fyra, vill fler kojor uthyra Om processen verkar något seg, så är det nog på grund av bristen på deg Nu dags för studier, punsch och krök Och Morris fortsätter ha koll på ert stök!

Ja, det mesta faktiskt! Jag tror att resten av nollningen kommer vara jätterolig. Valborg, till exempel, kommer bli kul.

Det kommer också vara coolt att klara de första kurserna.

Eller misslyckas, om man nu gör det.

Morrhoppan

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

Lundagård nummer 5 2023 | 31

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring via Ladok Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

% 3e0 tt a b a r t n d

stud

Sökes: ägg & spermier Ge någon det finaste du har och hjälp ofrivilligt barnlösa att förverkliga sin dröm om att bli förälder – bli donator! livioeggbank.se | liviospermbank.se | 076-941 74 00