Lundagård nr 8 2020

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920

PERSONNUMMER PENDING

p. 6-7

GIGEKONOMINS MÖRKA BAKSIDA s. 12-15

- nr 8 2020

AMMAR HAR FLYTT ALEPPO s. 18-21

I gråzonen

STUDENTJOURNALISTIK

ÄR INTE GRATIS Lundagård arbetar för att bevaka studenternas intressen, och är den enda tidningen som aktivt granskar universitetets utbildningar och beslut.

Men att granska kostar, och du behövs.

Stöd journalistiken, swisha en slant till:

123 691 71 57 Ny redaktörstrio sökes Lundagård är Sveriges äldsta studenttidning och har runt 40 000 prenumeranter, ett 70-tal ideellt engagerade studenter och tre heltidsarvoderade redaktörer.

För perioden 2021-07-01 – 2023-07-16 söker vi två redaktörer som ansvarar för pappersupplagan samt en webbredaktör.

Skicka cv, personligt brev och arbetsprover till ordforande@lundagard.se senast den 1 april.

Annons redaktörer 2021.indd 1

2020-12-05 22:52

ledare

Året som aldrig ville ta slut 1988 släppte Morrissey låten ’Everyday is like Sunday’. 32 år senare fick han rätt.

En ensam lövblåsare dånar utanför AF-borgens fönster. Höstens sista dödsrossling. Parkförvaltarna framstår som hemliga agenter som desperat försöker undanröja alla bevis på årstidernas existens.

Störningsmomentet blir en högljudd påminnelse om tidens gång, för ett år som annars gått i stå.

EFTER TRE ÅR vid Campus Helsingborg, skulle 2020 bli året då jag äntligen skulle få tal del av Lunds beryktade studentliv. Men tji fick jag och alla nya studenter med mig. I stället sköljer den andra vågen över oss liksom en déjà vu från våren. Året som skulle bli startskottet för det nya glada 20-talet rann ut i kvicksanden.

ATT TID KAN försvinna är inte bara en känsla, utan numera vetenskapligt bevisat. Årets Nobelpris i fysik gick nämligen till forskarna bakom upptäckten av svarta hål. Mitt i Vintergatan finns ett supermassiv som sväljer allt i sin väg. Även tid... Touché, Nobelkommittén.

SAMTIDIGT SOM ÅRET gått förlorat verkar det aldrig vilja ta slut. Varken Dagarna, dagarna, dagarna av Tone Schunnesson eller Året med 13 månader av Åsa Linderborg handlar om det gångna året, men titlarna känns som passande beskrivningar av 2020. Om någon skulle skriva om en bok om detta nådens, vad skulle de döpa den till? Året med 20 månader? Känns som 50.

Jag kommer att tänka på filmen Måndag hela veckan, där Bill Murrays självupptagna karaktär åker till Pennsylvania för att bevaka

murmeldjurets prognos för den kommande vintern. Men i stället för att rapportera om ett ljus vid tunnelns slut, fastnar han i ett ekorrhjul där han tvingas återuppleva samma måndag varje dag. Ad infinitum.

I Sverige hade filmen premiär på min födelsedag, den 2 april 1993. Då framstod den som en lättsam komedi med ett klassiskt Hollywood-klimax; det är inte förrän Bill Murrays karaktär lär sig agera altruistiskt och självuppoffrande som han lyckas frigöra sig från ekorrhjulet.

27 ÅR SENARE framstår

filmen mer som en kusligt träffsäker framtidssatir, där murmeldjuret bytts ut mot en ändlös loop av dagliga presskonferenser signerade Löfven och FHM. Med dagens ögon framstår filmens klyschiga sensmoral i nytt ljus: Inte förrän vi lär oss handla osjälviskt och sätter kollektivets intresse främst, kommer vi lyckas bryta den onda cirkeln.

MED ETT VACCIN på

horisonten kan det kännas som att vi har vind i seglen. Än är det dock långt kvar till en normal vardag. Men kom ihåg: likt höstlöven kommer det tillslut en dag då även denna farsot är som bortblåst.

MARTIN AXELSSON DÄRTH WEBBREDAKTÖR

Q: Donald Trump Donald J. Trump, fastighetsmagnat, realitystjärna, världens mäktigaste man (i den ordningen) lämnar snart Vita Huset. En lättnadens suck sveper över världen. Bakom sig lämnar han ett sargat USA och ett presidentskap som karaktäriserats av en kavalkad av skandaler.

Ty, vad gör ett och annat sakfel Alla vet vi att folket endast kräver bröd och skådespel Men corona blev nådastöten som punkterade ditt luftslott Ack, du var aldrig någon för digitala möten

Qkvad: Du byggde varken broar eller murar Vi som trodde fuskbyggen var ditt signum Vem tror du att du lurar Du vevade mot etablissemanget likt Don Quijote mot väderkvarnar Med ett sanningsbegrepp lika vitt som svanar RÄTTELSE:

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studentInga rättelser från tidning. Tidningen ägs av Lunds universiförra numret. tets studentkårer och når 35 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Chefredaktör: Vendela Källmark, vendela.kallmark@lundagard.se Redaktör& ansvarig utgivare: Nina Morby, nina.morby@lundagard.se Webbredaktör: Martin Axelsson Därth

martin.axelsson.darth@lundagard.se Bildchef: Saber Malmgren.

Redaktion: Jonas Jacobson, Julia Hagström, Lydia Löthman, Viktor Wallén, Ida Lunga.

Medarbetare detta nummer: Anna Hasslöf, Anna Kristiansson, Caroline Ulvros, Morrhoppan, Ondrej Gomola, Oskar Hedman, Q, Tomas Castro, Åsa Palmborg. Omslag: Saber Malmgren .

Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 300 kronor per år, beställ på 070-6656879. Studentprenumeration

Motvilligt, drar du dig tillbaka för att slicka dina sår Men frågan på allas läppar Kommer du tillbaka om fyra år?

(Säg, har du någonsin sett presidenten i glasögon?

Nej, för han äter så mycket karoten) 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor. Adressändring: hos din kår. Tryck: V-Tab. Pressläggning: 7 december 2020.Deadline: nr 1/2020 15 januari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe. Upplaga: 35 400. Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@ lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till Universitetsposten.

Lundagård nummer 8 2020 |

3

webbuppslaget FOTO: LINN JÖNSSON

20 NOVEMBER 2020 - SKYDDSRUM

Om krisen eller kriget kommer Med rådande pandemi kan världen kännas som en osäker plats. Kanske upplevs krisen som närmare än någonsin? Lundagård tittar närmare på universitetets krisförberedelse – följ med in i skyddsrummen.

30 OKTOBER 2020 - NYHET

Den 26 oktober lämnade Helsingkrona nation in en ansökan om bygglov för “Helsingkrona Söder” – ett nytt bostadshus för 60 studenter i söderläge på den befintliga fastigheten.

4

| Lundagård nummer 8 2020

1 DECEMBER 2020 - NYHET FOTO:MARIA LINDH

BILD: MATTIAS HEDBERG EK &MATS NORRLID

HB bygger till

1 DECEMBER 2020 - NYHET

Lena Eskilsson... ...från Samhällsvetenskapliga fakulteten blev vald till prorektor för Lunds universitet. ”Oerhört smickrande och hedrande” säger hon till Lundagård.

”

Vi har båda något att vinna på att vi finns kvar. sa Augusta Manninger, ordförande för Kuratorskollegiet, med anledning av att de har skrivit en hemställan till Lunds kommun. De ber om 4,8 miljoner kronor för att täcka upp för nationernas vinstbortfall under pandemin.

Handuppräckning görs inte i en handvändning

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Somliga av oss är obekväma med att frivilligt ställa eller besvara frågor under föreläsningar. Det har sina förklaringar, menar Lundagårds studentlivskrönikör. Återkommande scen: Jag sitter i en föreläsningssal, sedermera zoom-rum, och läraren har ställt en fråga. I hemlighet ruvar jag på ett svar som – förutom att bara vara rätt – under den tilltagande tystnaden finslipats till ett koncist mästerverk. Någon annan gör det som inte ens slagit mig: De räcker upp handen och svarar, och så var det med den saken. Fascinerande. De får det att se så enkelt ut.

FÖR SOMLIGA TYCKS handuppräckning under föreläsningar ses som något självklart och oproblematiskt. Andra tyngs av en realistisk bild av saken: Ett komplext, socialpsykologiskt minfält.

DEN MEST BANALA rädslan hos en icke-handuppräckare är att svara fel, och framstå som lite dum. Förvisso ett mardrömsscenario, men för min del rör det sig det snarare om en rädsla för vad handlingen säger om mig.

Vad skulle vara mitt incitament för att basunera ut fakta inför mina kursare, när någon annan (i nödfall föreläsaren själv) ändå

kommer att delge oss facit inom kort? Vad för sorts vanvettig narcissism skulle det signalera?

DET KANSKE VERKAR som paranoid överanalysering. Kom igen, ingen dömer väl någon för att den svarar på en fråga? Jag avundas denna befriande världsbild, men är dessvärre själv ett levande bevis på motsatsen. Ingen handuppräckare går säker för min lättväckta och resoluta fördömning, vars like jag bävar inför att en dag själv bli föremål för.

MISSFÖRSTÅ MIG RÄTT, handuppräckare är ingen homogen grupp, och innefattar en hel del fullvärdiga människor. Några av mina bästa vänner är handuppräckare. Men tänk efter: Vid åsynen av ordet “handuppräckare” ser du antagligen en specifik kursare framför dig, och låt mig gissa – det är ingen du tänker på med värme.

Ingen vill associeras med den oälskvärde kunskapsexhibitionisten, vars hela tillvaro går ut på att framhäva sin främsta stolthet: Förmågan att memorera enkel fakta.

DESTO MER VÖRDNADSFULLA framstår den lilla skaran anständiga handuppräckare, som genom mod eller aningslöshet trotsar alla dessa risker för stigmatisering, likt otysta väktare. De håller föreläsningen flytande, späder ut kunskapsexhibitionstens talutrymme och ställer frågor där vi andra hämmade veklingar inte vågar. För att de kan. För att de inte är de hjältar vi förtjänar, utan de vi behöver. Och det mest förbluffande: De får det att se så enkelt ut.

EBBA FRID

Oktoberfest anmäld till kommunen Den 9 oktober gick regeringen ut och bad landets studenter att ta ansvar på grund av den ökade smittspridningen. Samma dag höll campus Helsingborgs studentlivsförening, Stampus, en Oktoberfestsittning. Festen har nu fått klagomål hos Helsingborgs miljöförvaltning.

My Johansson, ordförande för Helsingborgs studentlivsförening, berättar att Stampus hade talat med både polisen och miljöförvaltningen redan innan sittningen om hur den skulle anpassas.

– Men vi hade missat en detalj i den information vi hade fått tidigare.

Har ni blivit kontaktade av miljöförvaltningen?

– Ja, en vecka efter sittningen fick vi information om att det hade kommit in ett klagomål, och miljöförvaltningen ville se vilka åtgärder vi tagit och se vad som stämde och inte stämde i klagomålet. Vi hade ett jättebra samtal och det blev inga konsekvenser.

Vad var det för detalj?

– Att man inte fick stå upp och dricka. Vi hade ett dansgolv, vilket var okej eftersom vi var under 50 personer. Men ingen dricka fick finnas på dansgolvet, och det hade vi missat.

Vad var det annars för corona-anpassningar på sittningen?

– Främst att vi delade upp sittningen på två dagar, samt att personalen höll extra avstånd till sällskapen och att försöka undvika köbildning så mycket som möjligt.

Smittspridningen ökar i åldersgruppen 20-29. Hur ser ni på sittningen i efterhand?

– Efter de nya direktiven så valde vi att pausa all vår verksamhet tillfälligt, så den planerade Halloweensittningen blev inställd. Men ingen i styrelsen har hört om någon smittspridning bland våra medlemmar i samband med våra event, säger My Johansson, som tillägger att Stampus löpande följer information från myndigheterna och anpassar verksamheten efterhand, men hoppas kunna återuppta delar av verksamheten igen så snart som möjligt.

LÄS ARTIKELN I SIN HELHET PÅ LUNDAGARD.SE

Lundagård nummer 8 2020 |

5

news

“I regret coming here” The personnummer forms the backbone of life in Sweden. Foreigners face a stiff application procedure while Swedes are allocated one at birth. Four international students have spoken to Lundagård about the difficulties they encounter with Swedish bureaucracy.

TEXT ONDREJ GOMOLA PHOTO SABER MALMGREN

Sweden’s system of national identification numbers (personnummer) simplifies many aspects of our lives. For some, however, the process is far from straightforward. Swedes receive a personnummer at birth, whereas foreigners must follow a strict procedure to obtain their own. The Swedish Tax Agency (Skatteverket) manages these applications to the population register (folkbokföringsregistret).

THE PERSONNUMMER SYSTEM is practical for anybody who is in it: you can set up bank accounts, get a supermarket membership, sign up for a mobile contract or get home insurance. In fact, signing up for any of the above things proves to be rather difficult without a national identification number.

Lundagård has spoken with four students living in Sweden, all with various burdensome experiences obtaining personnummers.

TANY CALIXTO, AN International Human Rights Law master’s student from Brazil with dual Italian nationality has been saving money for “three years” to come to Sweden, her “first experience living abroad”. Having chosen Sweden over the Netherlands due to Sweden’s balance of online and on-campus classes, her predicament with personnummer leaves her feeling “powerless and angry with things that should be easier”.

THE COMPLEX APPLICATION procedure led her to be rejected three separate times for different reasons. In August, it was because she did not submit proof of enrollment to Lund University. Her courses only started in September.

Next, she unwittingly did not submit what Skatteverket calls “proof of sufficient funds”, leading her application to be rejected. She duly printed all her savings and bank statements and applied once more.

The third time, it was the apparent ina-

6

| Lundagård nummer 8 2020

dequacy of her health insurance. Before arriving in Sweden, Tany Calixto was proactive: she purchased insurance worth around €1000 (around SEK 10 000). Unfortunately, this was deemed to not satisfy Skatteverket’s policies, leaving her short of money and short of a personnummer. She is understandably disgruntled and has already decided that she will not be applying again. “I regret coming here, I should have gone to the Netherlands”.

“

I should have gone to the Netherlands.

AHMED HUSSEIN ABDULJABBAR, a dentist from Iraq studying Swedish for Medical Staff at Folkuniversitet (FU) came to Sweden for the first time this autumn. For him, Sweden is a country of opportunities – a big change coming from a country where he studied “for many years without electricity”.

Folkuniversitet does not offer any accommodation, according to Viktor Mandrik, ISU Program Director at FU. Ahmed is in a tight situation: with no accommodation through his university and still waiting for a personnummer – he cannot get housing through conventional means. Until recently, he lived at a hotel, straining his budget. He is now living with a friend and is still waiting for Skatteverket’s reply.

While Ahmed Hussein Alnakeeb praises Swedes and Sweden, he feels that these bureaucratic hurdles put undue pressure on people that “want to spend their whole lives studying and working” here. Some appreciation would go a long way, he says.

UNLIKE LUND UNIVERSITY,

AMNA ASAD IS studying a master’s in Marketing and Brand Management and came from Pakistan to Lund for one year. Because of the short duration of her studies, she does not qualify for a personnummer, leaving her locked out of the many services that use them.

Having to pay all her bills from a bank account outside the EU is very costly. After going to three separate banks, she still has not been able to sign up for a basic payments account – a right which any legally resident person has in the EU. Her family would have sent money from Pakistan so she could live here – but that does not comply with banks’ money-laundering policies.

A PROMINENT SWEDISH bank writes on their website: “we could not justify designing expensive procedures for carrying out payments to countries where payment flows are so small that the costs of complying with the regulations would be too high.” But Amna is resolute: “I like Sweden, I like Lund, it’s just one tiny thing”. She plans to “stick around” after her studies.

PACO COBOS, A Mexican-Spanish dual national studying a bachelor’s degree in Economy and Society is waiting for his personnummer after being rejected once for having insurance that did not fit Skatteverket’s criteria: “I was disappointed but not surprised”. He says his experience with government authorities was much smoother in the Netherlands, where representatives of the government were present at the university’s arrival day.

According to Lund University’s Richard Stenelo, chief of External Affairs, Skatteverket is usually at Lund University’s arrival days – at least before the onset of the Covid-19 pandemic.

PACO ALSO HIGHLIGHTED the lack of an “ifnot clause” – what would happen if a stu-

READ MORE NEWS AT LUNDAGARD.SE

Amna Asad is studying a master’s in Marketing and Brand Management. She does not qualify for a personnummer since she is staying for only one year.

dent did not register for a personnummer? A spokesperson from Skatteverket replied that it would be “very hard to live in Sweden” without a personnummer “since the number is widely used.” be no explicit requirement to have a personnummer, however Skatteverket’s spokesperson told Lundagård that everybody is “supposed to report change of address within a week (by law)” in Sweden, but this differs for EU citizens: they can stay in Sweden for three months before deciding to stay. There is also no limit to the number of times a person can apply for a personnummer, according to Skatteverket’s spokesperson.

THERE SEEMS TO

are also not aware of the option to receive funding for their studies. CSN is a unique and core part of Swedes’ educational possibilities, but it is seldom applied for by non-Swedes.

Of the around 48 100 international students that went through the Swedish university system last year (Source: StatistikmynMANY INTERNATIONAL STUDENTS

digheten), 8 775 foreign citizens applied for Swedish student finance in 2019 (and 77 percent of these requests were granted), according to CSN’s Peter Engberg.

THE STUDENTS LUNDAGÅRD has spoken to have had various unsuccessful experiences with Swedish authorities. But all of them have also mentioned friends or relatives who have either passed through the bureaucracy without any issues or are stuck in limbo like them. The majority of people that go through Skatteverket’s doors do not encounter many issues, and half of all applicants receive a personnummer after one month, according to Skatteverket’s own statistics made available to Lundagård.

Covid-19 information In light of the current pandemic, Lundagård has also spoken to Region Skåne’s health department.

A PCR test for Covid-19 can be requested from your local health centre (vårdcentral) even if you do not have a personnummer.

However, other types of healthcare depend on where you are coming from and what your issue is.

For more information, you should visit Region Skåne’s website: 1177.se

WHILE SKATTEVERKET REQUIRES certain types of insurance for a successful personnummer application – EU citizens’ European Health Insurance Card (EHIC) suffices – Richard Stenelo tells Lundagård that all students of Swedish universities are covered “by law” through Kammarkollegiet, a public agency providing insurance for higher education students.

Lundagård nummer 8 2020 |

7

Vad vet vi inte? på djupet

Frågan är föregångare till all kunskap. Lundagård har talat med sex Lundaforskare för att ta reda på vilken fråga som håller dem vakna om natten.

Per Carlsson

universitetslektor i akvatisk ekologi

Anna S. Arnadottir

forskningsingenjör vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik

Torbjörn Ahlström

professor i historisk osteologi

Om du skulle få chansen att få vilken fråga som helst besvarad, vilken skulle det vara?

– Det spekuleras kring att livets ursprung skulle vara kring varma källor i djuphaven, men vi vet inte säkert. Det skulle vara väldigt intressant att verkligen få veta om livet på jorden började där. Stora delar av djuphaven är ett stort mörker för oss. Det är väldigt lite av havets botten och de enorma volymer vatten som finns som vi faktiskt har tittat på. Det uppskattas att det finns ungefär två miljoner marina arter, men endast en halv miljon av dem är registrerade. Många är troligtvis väldigt små och inte så iögonfallande, men det finns säkert stora och spektakulära arter som heller aldrig har skådats.

Vad skulle det innebära om vi fick svar på den här frågan?

– Att veta hur allting började skulle kunna ge oss en trygghetskänsla och möjligtvis en ökad vördnad för livet.

Det kan också säga någonting om sannolikheten för det att ske på andra planeter.

När, om någonsin, tror du att vi kommer att få svar?

– På frågan om livets ursprung tror jag att vi kan få svar inom en inte alltför lång framtid.

8 | Lundagård nummer 8 2020

– När vi tittar ut i stjärnhimlen, finns det någon som tittar tillbaka? Det är en stor fråga som nog alla undrar över, inte bara astronomer. Finns det liv där ute? För att få svar måste vi bryta upp den frågan i mer hanterbara delar.

Vilken sorts exoplaneter finns det? Hur är förhållanden där? Finns det flytande vatten? Hur ser kemin ut i olika delar av universum? Vad behövs för att liv ska frodas?

Vad skulle det innebära om vi fick svar på den här frågan?

– Det innebär ju att vi inte är lika unika och ensamma i universum. Jag tror inte att det kommer ändra min vardag, förutom att folk kommer vara glada och upphetsade. Vi kommer till en början inte att veta vilken sorts varelser det är, bara att det rör sig om någon form av liv. Men liv betyder inte nödvändigtvis pratande rymdvarelser.

När, om någonsin, tror du att vi kommer att få svar?

– Kemin i jordens atmosfär är ’ur balans’ och kan inte förklaras av geologiska processer. Astronomer söker liknande kemiska signaturer i atmosfären av avlägsna exoplaneter och jag tror att vi kommer att hitta mycket spännande saker inom vår livstid.

– Vår art har funnits i mellan 200 000-300 000 år och fram till för ungefär 10 000 år sedan så levde alla som jägar-samlare. Jag vill veta hur livet gestaltade sig för dem, närmare bestämt hur gamla de blev.

Det finns myter inom arkeologin som säger att jägar-samlare var få till antalet, barnadödligheten var hög och ingen blev särskilt gammal. Men vi vet att det fanns folk som blev gamla, åtminstone 80 år. Det finns också skäl att tro att barnadödligheten inte var så hög som vi tidigare trott. Men exakt hur demografin såg ut vet vi inte.

Vad skulle det innebära om vi fick svar på den här frågan?

– Om vi tar prover på skelett från jägar-samlare och jämför med i dag skulle vi kunna identifiera gener som styr hur gamla vi blir, något som vi inte känner till särskilt väl i dag. Det skulle ge en bättre förståelse för vår historia. Möjligen kan det också bidra till andra forskningsområden, till exempel medicin.

När, om någonsin, tror du att vi kommer att få svar?

– När det gäller mitt forskningsområde, jägar-samlare på Gotland från 5000 år sedan, får vi nog ganska snart svar på hur demografin har sett ut där.

LÄS MER OM FORSKNING PÅ LUNDAGARD.SE

Mårten Björk

forskare inom tros- och livsåskådningsvetenskap

Thomas Kaiserfeld

Martin Garwicz

professor i idé- och lärdomshistoria

professor i neurofysiologi

Om du skulle få chansen att få vilken fråga som helst besvarad, vilken skulle det vara?

– Jag medverkar i ett forskningsprojekt som heter The End of Law, som undersöker idéer om lagens upphävande eller fulländning. Detta är nämligen en viktig kristen tanke som på olika sätt påverkat vår kultur. Just nu tittar jag exempelvis på vad som kan tyckas vara en obskyr, men som för teologerna var en mycket viktig religiös diskussion, om det finns en lag i himlen eller paradiset.

Kommer ett perfekt tillstånd att ha en lag?

De här tankarna har på olika sätt sekulariserats och blivit en politisk och juridisk diskussion. De återfinns hos bland annat marxismen, men också bland nyliberala tänkare.

Det vi kallar lag är någonting som uppkom i de tidiga civilisationerna, men vår art har givetvis levt mycket längre än så. Då uppstår frågan, fanns det någon lag då? Det är lätt att glömma att lagen är något som har uppstått och antagligen kan ta slut.

– Jag skulle vilja veta om kulturell förändring kan betraktas som lagbunden eller inte och om den är lagbunden, hur de lagarna hade kunnat formuleras. Det förekommer på många håll i samhället idéer om hur man kan reglera olika saker för att få förväntade konsekvenser och effekter. Många gånger lyckas vi med det och många gånger misslyckas vi, utan att riktigt veta varför. Så det är egentligen det den här frågan gäller, kan vi planera och i så fall hur kan vi gå tillväga?

Vad skulle det innebära om vi fick svar på den här frågan?

När, om någonsin, tror du att vi kommer att få svar?

– Förhoppningsvis kan vi visa hur några ganska spekulativa dimensioner av den teologiska traditionen återkommer i politiskt och juridiskt tänkande, och på så sätt hur teologiskt tänkande fortfarande påverkar oss idag.

– Jag tror inte att vi kommer att få ett svar. Jag tror att kulturella förändringsprocesser är så pass komplicerade med så pass många faktorer inblandade.

När, om någonsin, tror du att vi kommer att få svar?

Vad skulle det innebära om vi fick svar på den här frågan?

– Potentiellt skulle vi kunna organisera samhället på ett mycket bättre sätt, förutsatt att det inte leder till negativa konsekvenser för vissa. Jag tror och hoppas att de hade kunnat användas för att bygga ett mycket bättre samhälle för många fler människor.

– Jag vill förstå hur samspelet mellan hjärnceller ligger till grund för våra normala funktioner. Att förstå det är nyckeln till att förstå vad som händer när saker går fel vid neurologiska och psykiatriska sjukdomar, och vad som kan göras åt det. Instrumenten som används inom hjärnforskning idag påverkar cellernas funktion och potentiellt också skadar dem. Visionen i det projekt jag arbetar inom just nu är att utveckla instrument för att interagera med hjärncellerna utan att störa dem.

För mig är hjärnan det mest intressanta fenomenet i universum. Den är fantastisk, och vi vet fortfarande extremt lite om hur den fungerar.

Vad skulle det innebära om vi fick svar på den här frågan?

– Det finns självklart tillämpningar inom medicin, men också inom pedagogik och hur vårt minne fungerar, vilket kan användas för artificiell intelligens. Det finns också existentiella perspektiv, om vilka vi är.

När, om någonsin, tror du att vi kommer att få svar?

– Inom medicin är det inte ovanligt att det sker kunskapssprång i samband med utveckling av nya tekniker. Att få ett instrument som kan studera hjärnan utan att påverka den kan leda till ett sådant språng.

– Vi undersöker inte om det faktiskt kommer ske, utan frågan är mer av filosofisk karaktär.

TEXT: MATTIS VINDELMAN, ILLUSTRATION: ANNA HASSLÖF Lundagård nummer 8 2020 |

9

Traineetjänsterna släpps 12/2 2021

Från Trainee till Kommunsekreterare - Ett arbete bakom kulisserna mitt i demokratins hjärta!

Jacob Derefeldt var en utav hundratals sökande som lyckades ta sig hela vägen till en traineeplats i Familjen Helsingborgs Traineeprogram. Idag har han avancerat till rollen som Kommunsekreterare i Höganäs kommun.

Efter utbildningen Pol.mag i offentlig förvaltning på Göteborgs Universitet startade Jacob sin karriär som Trainee i Höganäs kommun på utbildningsförvaltningen i rollen som utredare. Han undersökte bland annat var niondeklassarna valde att studera på gymnasiet och varför eleverna i vissa fall valde en annan ort än Höganäs.

Under sin studietid hade han siktet inställt på att arbeta statligt, men när traineetjänsten i Familjen Helsingborg dök upp tvekade han inte att söka den. Därefter följde en utmanande men rolig rekryteringsprocess.

– Jag lärde mig mycket om mig själv och rekryteringen stack ut gentemot andra processer berättar Jacob. Efter flera steg med auditions och intervjuer blev han slutligen vald som en utav sju traineer.

”

”Teoretiskt sett kände jag mig förberedd, men hur fungerar det i praktiken?”

Under Traineeprogrammet har Jacob utöver sin roll som utredare drivit ett projekt tillsammans med alla traineerna i programmet. Det första intrycket var att traineerna var väldigt drivna med hög effektivitet och motivation att komma framåt. Traineeåret summerar Jacob som väl paketerat och det gav mycket god inblick i hur den offentliga sektorn fungerar, en chans att samla på sig praktisk erfarenhet och relevanta många kontakter.

”

”Jag ska se till att politiken kan fungera och fatta beslut som är korrekta och väl förankrade.”

Traineeåret resulterade i en tjänst på Höganäs kommun som Nämndsekreterare och idag har han avancerat till Kommunsekre-

terare på kommunkansliet som servar alla förvaltningar i kommunen. Jacob fungerar som spindeln i nätet när det kommer till politiska beslut, ett arbete som sker bakom kulisserna. Han arbetar mycket med att stötta andra chefer, tjänstemän, förvaltningar, politiker.

Fakta Traineeprogrammet Familjen Helsingborgs Traineeprogram är ett samarbete mellan kommunerna i nordvästra Skåne. Sedan starten har vi rekryterat över 100 traineer.

Programstart: 1 september 2021 Längd: 12 månader Innehåll: 75% arbete i en kommun och 25% projektarbete, studiebesök och utbildningsdagar.

Ansök: Trarineetjänsterna släpps på traineeprogrammet.se den 12/2 2021.

Vi kommer att söka en bredd av utbildningsbakgrunder.

Hitta ditt nästa jobb i Danmark!

Vi guidar dig på vägen över sundet

Besök oresunddirekt.se

Offentlig information om att arbeta, bo och studera i Danmark.

040 - 17 64 00 oresunddirekt@lansstyrelsen.se

Välkommen in och låt vår kunniga personal guida dig www.acrinova.se info@acrinova.se bland våra 250 teer och 50 kaffesorter!

Presenter, designklassiker, godsaker och mycket annat finner du här.

Vi har även Sveriges största sortiment av Kusmi Tea.

Vi älskar Lund!

NYHET! Lundamotiv designat av Sofia Kockum för Tehuset Java.

cka Rektangulär Bri

199:-

STUDENTLÄGENHETER CAMPUS VATTENTORNET HELSINGBORG

Med reservation för slutförsäljning och tryckfel.

/ st

/ st

ter 50x70 cm Pos

149:/ st

ndduk 35x50 cm Ha

NYHET

159:/ st

Tillverkad i Sverige på Ekelunds väveri.

27 KVM, KOKVRÅ, HELKAKLAT BADRUM H RA %2&% KR/MÅNAD 2 MÅNADER H RES RITT

Bricka Rund

249:-

Poster av Joel Skog.

LUND V Mårtensgatan 8A Tel 046 211 19 86 STHLM Tel 08 20 40 04 WWW.TEHUSETJAVA.SE

LUND

reportage reportage

En eker i hjulet I gigekonomin uppmålas studenter som de ideala arbetarna. Men hur är det att kombinera gigarbete och studier?

TEXT VIKTOR WALLÉN FOTO SABER MALMGREN ILLUSTRATION ANNA HASSLÖF

| Lundagård nummer 8 2020

S

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

tortorgets julgran lyser upp cykelbudet. Iklädd svarta byxor, rosa jacka och en tung, bred väska med texten ”Foodora” cyklar han igenom mörkret och kylan. Han försvinner ur synfältet, på väg mot en av Lunds restauranger eller en anonym kund.

FOODOR AS ANSÖKNINGSSIDA RIK TAR sig tydligt till de yngre: slagord som ”upptäck din stad”, ”f lexibla timmar” och ”ingen tidigare erfarenhet behövs” tilltalar den nyinf lyttade studenten som skulle behöva jobba extra. Eller för den som inte får ett annat arbete.

ADAM ÄR UTBY TESSTUDENT från ett land i Västafrika, och arbetar på Foodora. Innan han kom till Sverige arbetade han som assisterande programkoordinator på en ideell FN-organisation, som personalchef och administrativ assistent på ett handelsföretag, och som forskningspraktikant på ett annat av FN:s underorgan. Han kom till Sverige genom ett svårfångat stipendium.

Genom det internationella kontoret vid Adams hemuniversitet fick han höra att Sverige var fullt av arbetsmöjligheter för studenter. Med sina meriter såg han höga chanser att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Verkligheten var annorlunda.

– Oavsett vilka kvalifikationer jag hade i mitt hemland var de begränsade här. Jag menar, att ta sig in i företagsbranschen som utrikesfödd är svårt, om inte omöjligt.

När Adam kom till Lund hörde han talas om Foodora via vänner. Efter en konversation om arbetstillfällen tedde sig företaget vara det mest lättillgängliga alternativet. Så fort han fick sitt svenska personnummer, ansökte Adam om att bli cykelbud.

– Jag hade en kollega, en kapten, som brukade klaga på ledningen. De tog bort hans kaptensstatus. Då blev alla rädda för att möta ledningen med sina problem, och för att deras kontrakt inte skulle bli förnyade.

Han berättar också att betygssättningen inte är logisk. Restauranger får ibland ordern efter att cykelbudet mottagit den, vilket gör att budet får vänta vid restaurangen. Sedan kan budet anlända till en kund som inte går att nå, berättar Adam.

Väntetiden vid restaurangen och hos kunden räknas in i betyget – vilket Adam menar är ologiskt då budet inte kan eller får göra något åt det: – Vi ska inte vara konfrontativa, vi ska inte prata vid restaurangen. Så jag vet inte hur vi ska få ihop allt. Vi har inte mycket makt. Vi har inget val, säger han.

...

FÖRSTA GÅNGEN GIGEKONOMIN uppmärksammades var i SOU 2017:24 Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? Den beskrev plattforms-förmedlat arbete som ett trepartsförhållande på en marknadsplats mellan tjänstens utförare, tjänstens tillhandahållare och tjänstens konsument – arbetare, företag respektive kund.

Kunden vill ha en tjänst utförd. Företaget – ofta i form av en app – förmedlar tjänsten till arbetaren mot en avgift som tas från kundens betalning.

Utredningen såg ett framtida behov av att klassificera de olika aktörerna: ”Vilken roll parterna ska ha i utvecklingen av arbete som organiseras via digitala plattformar, däribland arbetsmiljöfrågor, är även det en utmaning på framtidens svenska arbetsmarknad.”

NÄR JAG RINGER honom har det gått två år, och Adam jobbar kvar. Under hans tid som cykelbud har företaget inkorporerat såväl Onlinepizza som Hungrig.se. Adam har noterat att majoriteten av kollegorna är internationella studenter, precis som han själv.

I Sverige anställer Foodora sina cykelbud, vilket är ovanligt för företag inom gigekonomin, det vill säga arbetsmarknadstendensen där tillfälliga anställningar ersätter fasta.

Trots det klassas Foodora som ett gigföretag av organisationen Gig watch, på grund av sina otrygga anställningsavtal.

Varje bud anställs på en- eller tremånadskontrakt. För att fortsätta behöver cykelbuden få höga betyg i appen ”Roadrunner”. Betyget bestäms av en algoritm som mäter tiden det tar att leverera en order. Adam menar att tidspressen är en evig stressfaktor: – Du måste alltid prestera ditt bästa. Varje månad hör du: ditt jobb hänger på det, ditt jobb hänger på det, ditt jobb hänger på det.

NIKL AS SELBERG, UNIVERSITETSLEK TOR i juridik vid Lunds universitet, har forskat om arbetsmiljörätt inom gigekonomin. Han har undersökt gigarbetares svårdefinierade sits inom den svenska arbetsmarknaden och de möjligheter de har att åberopa arbetsmiljölagen för sitt arbete.

För att arbetsmiljölagen ska kunna appliceras på gigarbetare behöver de klassificeras som anställda. Då räknas appföretaget som arbetsgivare och den svenska arbetsrätten börjar gälla. Men Niklas Selberg ser att det förekommer att gigföretagen vill klassificera de som tar jobb via appen som uppdragstagare, det vill säga egenföretagare.

Gigarbetarna sätts i en sämre förhandlingsposition, men inte en omöjlig. Niklas Selberg nämner att de som arbetar som, till exempel, Uberchaufförer har en given plats i samma fack som andra taxiförare: - Det är fackföreningarna som har bollen, de måste kräva kollektivavtal. Det är sättet som denna bransch kan regleras på, menar han.

BUDEN ARBETAR I grupper med en cykelbudskapten, vilka lystrar till en regionchef och cykeltrafikledningen. Buden har kontakt med ledningen om något uppstår under dagen.

Ledningen kräver olika mycket från sina anställda från dag till dag; ordrarna är f ler en söndag än en tisdag. Ibland tillåter de pauser, ibland inte: – De försöker alltid sporra dig genom att säga: ”Du kan göra det här”. Men när pressen är för hög, då kommer de tvinga dig, berättar Adam.

SYDSVENSK ANS MÅNGA REPORTAGE om Foodora har lett till att företagets diskussion om kollektivavtal med fackförbundet Transportarbetareförbundet fått ökat fokus. Men i skrivande stund vågar inte de anställda gå med i facket. Delvis för att det kostar pengar, vilket inte finns i överf löd för cykelbuden, men även för rädslan att förlora sitt jobb, rapporterar Sydsvenskan (10/11).

Lundagård Lundagård nummer nummer 8 2020 8 2020 | | 13

reportage GIGEKONOMIN BIDR AR SAMTIDIGT med möjligheter. Caspian Rehbinder, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro, ser gigarbete som en temporär lösning för arbetssökande i Sverige; speciellt under pågående pandemi. Han menar att den svenska arbetsmarknadens höga trösklar – som höga ingångslöner – gör det mindre värt för företag att anställa någon, varav de med lägre språkkunskaper missgynnas: – Gigekonomin är kanske inte det enda eller nödvändigtvis den strukturellt viktigaste lösningen, men den kan hjälpa till att fila ned murarna kring arbetsmarknaden, menar Caspian Rehbinder.

...

Niklas Selberg är universitetslek tor i juridik vid Lunds universitet och har forskat om arbetsmiljörät t inom gigekonomin. Foto: Saber Malmgren NÄR JACOB LUNDBERG från Gig watch, en organisation som bevakar gigekonomin i Sverige, höjer blicken på gigföretag internationellt är det med en viss oro. I Kaliforniern har bland annat Uber och Lyft gått ihop för att driva igenom en proposition som juridiskt klassificerar gigarbetare som egenanställda. Gigföretagen har pumpat in närmare 200 miljoner dollar i den tillhörande kampanjen, med lyckat resultat. Ubers verkställande direktör Dara K hosrowshahi menade i New York Times (11/11–20) att företaget kommer förespråka liknande lagstiftningar i andra länder där de har sin verksamhet.

TROTS AT T DE svenska gigföretagen inte har samma ekonomiska backning som de amerikanska är den svenska arbetsmarknaden i riskzonen för ”gigifiering”, menar Jacob Lundberg.

Begreppet myntade Gig watch för att beteckna gigekonomins påverkan på arbetsmarknaden och innebär att organisationen inte ser gigekonomin som begränsad till företag som Foodora och Uber. Att göra anställda till egenanställda sparar pengar, vilket alla företag vill göra.

Samtidigt, berättar Jacob Lundberg, är gigföretagsmodellen inte att betrakta som lönsam: gigföretagen lever på investerarpengar. I början av 2018 hade Uber tagit emot 100 miljarder i investerarpengar samtidigt som verksamheten gick med förlust. Anledningen till att investerarna ändå slungar in ofantliga summor i företagen är ett långsiktigt spel, där Jacob Lundberg ser två potentiella utfall: – Antingen automatiserar gigföretagen sina verksamheter, vilket ser osannolikt ut i dagsläget, eller så slår de sönder arbetsmarknadens villkor och löner samt konkurrerar ut traditionella företag inom samma sektorer. Då kan pengarna börja rulla in för såväl gigföretag som investerare.

14 | Lundagård | Lundagård nummer nummer 8 2020 8 2020

ADAM BÖRJAR SINA arbetspass genom att cykla till en mötesplats i centrala Lund. Han måste vara där trettio minuter innan passet startar. Väl där loggar han in på appen där kundorderna samlas och dirigerar honom.

Likt alla matbud på Foodora får Adam ett ordernummer som han visar för restaurangen. I bästa fall har också de fått och tillagat ordern när han kommer dit. Annars får han vänta.

Vart ordern ska vet han inte förrän han har fått maten.

Möjligheten att avsäga en order tillkom relativt nyligen, men innan dess krockade systemet med Adams studier.

– Jag behövde cykla från Dominos upp till Norra Fäladen, ungefär 4 kilometer. Jag var tvungen att ta ordern strax innan klockan 14, då jag skulle sluta, men hade ett seminarium klockan 15. Jag hann inte ens åka hem och byta om, berättar Adam.

Klockan tickar konstant, buden måste vara snabba och ta leveranser på löpande band för att få ett högt betyg. Tiden som spenderas på restaurangen, på cykeln och hos kunden räknas med. Bruttolönen är 70 kronor i timmen med 20 kronor extra per leverans. Företaget räknar med att budet hinner med tre leveranser per timme.

Den låga lönen är laglig. I Sverige saknas arbetslagstiftad minimilön. I stället har fackföreningarna fört förhandlingar kring arbetsvillkor och minimilöner. Enligt Jacob Lundberg är fackföreningarna relativt ointresserade av gigarbetares situation på arbetsmarknaden. Därmed försvåras deras situation.

–Utan facklig involvering blir det svårt och kostsamt för enskilda arbetare hos gigföretag att driva igenom tryggare villkor, bättre löner och en säkrare arbetsmiljö, säger han.

ADAM BER ÄT TAR OM en händelse då han cyklade över ett övergångsställe. Han är inloggad i appen och iklädd Foodoras chockrosa jacka.

Som alla anställda cyklar han på sin egen cykel. På övergångsstället blir han påkörd av en bil. Bilen far iväg utan att stanna.

– Bilen skadade min cykel och mina axlar, så jag kunde inte arbeta. Jag får fortfarande panik när jag kommer till ett övergångsställe, traumat är fortfarande där.

När polisen kommer till övergångsstället är bilen sedan länge borta, registreringsskylten utom räckhåll. Polisen säger att de inte kan göra något och att Adam får kontakta sin arbetsgivare för att få hjälp. Foodoras anställda är täckta av olycksfallsförsäkringen via If Skadeförsäkring, som definierar olycksfall som ”en fysisk kroppsskada som du ofrivilligt råkar ut för genom en plötslig, yttre, ofrivillig händelse”.

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

en olycksrapport till Foodora där han beskriver vad som har hänt, att hans cykel är sönder och att han skadat axeln.

I svaret från Foodora får han veta att försäkringen inte kommer att täcka olyckan. De anser att personen som körde bilen är ansvarig.

ADAM L ÄMNAR IN

...

HAN FÅR ET T par dagar ledigt. Cykeln eller sjukdagarna får han ingen ersättning för.

ETNOLOGISTUDENTEN ASTRID K AR ABOVÁ Bäckströms intresse för gigarbetare spikades efter att ha lyssnat på programmet ”De nya daglönarna” i P1. Hon valde att skriva sitt kandidatarbete inom ämnet. Efter att ha gett forskningsläget en överblick såg hon att tidigare studier inte forskat om gigarbetarens perspektiv, vilket hon ville ändra på: – Man diskuterade gigekonomins fördelar, nackdelar, hur den ska användas, hur den ska stoppas. Men det var ingen som pratade ur perspektivet av en giggare.

Astrid Karabová Bäckström utgick från intervjuer med gigarbetare, där hon bland annat undersökte idealet om gigarbetarens kropp. Företagen, menar hon, visar upp en bild av unga, vita studenter som sin arbetardemografi. Detta stämmer inte överens med verkligheten: när hon gick på en gruppintervju för ett i uppsatsen anonymt gigföretag var majoriteten av de andra deltagarna utrikesfödda äldre män.

KOMMUNIK ATIONEN BUD EMELL AN sker via en chat på Whatsapp, där även chefen är med. Astrid Karabová Bäckström ser en tydlig problematik i att sakna fysiska mötesrum: om all kommunikation sker via en övervakad chatt kan inte buden lära känna varandra, eller sin chef. Då lyfts problem mer sällan, arbetsmiljöns upplevda otrygghet ökar och det blir svårare att organisera sig: – Det finns många fallgropar som skapar otrygghet: en cykel går sönder, ett möte med en hotfull kund. När det händer under arbetet har gigarbetarna ingen att vända sig till. Speciellt om man inte har tydliga kollegor, menar Astrid Karabová Bäckström.

EF TERSOM BUDEN INTE självständigt kan dela upplevelser hämmas organisering – vilket behövs för att förbättra arbetsvillkoren. På Foodora i Norge fick cykelbuden möjlighet att kommunicera utan sina chefer genom cykelkaféer. Tack vare mötet kunde de organisera strejk och få igenom kollektivavtal. Vinsten var bitterljuv: – När de faktiskt vann strejken och fick kollektivavtal så slutade Foodora att anställa folk överhuvudtaget. Alla nya som började jobba på företaget räknades i stället som egenföretagare och täcktes därför inte av kollektivavtal, säger Jacob Lundberg.

...

ADAM FÅR ANSTÄLLNINGSVILLKOREN från Foodora på mejl varje gång de uppdateras. Hans input tillfrågas inte när villkoren sammanställs – något som troligtvis många cykelbud upplever. Kontrasten mellan hur mycket ansvar han får ta och hur mycket han kan påverka bekymrar honom.

Ett Foodora-bud cyklar på en av Lunds gator. Foto: Saber Malmgren

han inte många jobbalternativ, han skickar f lera jobbansökningar i veckan. Träningen och utforskandet av staden ser han som fördelar med sitt arbete, vilka han inte skulle fått om han stannade hemma. Samtidigt ser han kollegor försvinna medan han består: – Jag försöker alltid göra mitt bästa, och sedan hoppas jag.

Det här är inte det enda alternativet, men det är det alternativ jag har just nu.

I PANDEMIN HAR

LUNDAGÅRD HAR VARIT i kontakt med Foodora och bett dem kommentera tidspressen, bristen på pauser och ersättning, samt den upplevda risken i samband med att uttrycka kritik.

Foodora menar att kundernas krav på företagets punktlighet speglas i deras krav på cykelbuden. Systemets effektivitet värderas högre än budens hastighet, och buden har naturliga pauser mellan orderna. Om de inte räcker kan buden fråga dispatch – cykeltrafikledningen – om paus. Vidare menar Foodora att olyckor ska rapporteras in, samt att anställda har rätt till sjuklön och rehabilitering. De uppmuntrar feedback, och att det är f lera faktorer som spelar roll i beslut om fortsatt anställningskontrakt.

Adam heter egentligen något annat.

Citaten från Adam har översatts från engelska till svenska.

Lundagård Lundagård nummer nummer 8 2020 8 2020 | | 15

år 2020 i bilder

MAJ. Lunds studentsångförening sjöng in våren på AF-borgens tak, och inte på universitetstrappan. Foto: Jonas Jacobson.

MAJ. Läkaren Henrik Widegren blev viral med låten ”I am Corona” SEPTEMBER. Vad händer när studentlivet ställs in och ställs och figurerande som porträttperson i Lundagård. Foto: Saber om? Lundagård träffade spexaren Agnes Garvell. Foto: Tomas Malmgren.

Castro.

SE FLER BILDER FRÅN CORONAÅRET PÅ LUNDAGARD.SE

SEPTEMBER. Lundagård nr. 6 hade tema ”Kärlekskrank” med denna bild som omslagsfoto. Foto: Tomas Castro

NOVEMBER. En tät höstdimma och en ensam motionär fick pryda Lundagård nr 7 2020, tema ”Motvind”. Foto: Magnus Göransson

SEPTEMBER.Teknologkårens D-sektion hade sittning med särskilda restriktioner i AF-borgen. De hade även fyrverkerier utanför universitetshuset vid midnatt. Foto: Jonas Jacobson.

porträttet porträttet

| Lundagård nummer 8 2020

LÄS FLER PORTRÄTT PÅ LUNDAGARD.SE

Flykten till friheten

År 2011 demonstrerade Ammar Makhzoum för sin frihet på Syriens gator. Ett år senare blev han skjuten i käken, och bestämde sig för att fly landet. I dag är han student vid Lunds universitet, och drömmer om att bygga en skola för nyanlända.

TEXT NINA MORBY FOTO TOMAS CASTRO

– Jag har precis f lyttat in, förklarar Ammar Makhzoum.

Han säger det som om han ursäktar röran, trots att lägenheten är f läckfri och inredningen avskalad. Var sak ligger på sin plats. På soff bordet har han dukat fram kex och choklad på ett fat. Jag tar en bit av chokladen och konstaterar att den knappt innehåller något socker. Det förvånar mig inte.

Ammar Makhzoum ger mig ett ordentligt intryck, samtidigt vänligt och varmt.

AMMAR MAKHZOUM ÄR en av nästan sju miljoner människor som f lytt från Syrien sedan 2011, enligt uppgifter från UNHCR. I dag är han 29 år gammal, och läser till civilingenjör i väg och vatten vid Lunds universitet. Han är uppväxt i Aleppo med sina tre syskon och föräldrar. När vi träffas har han bott i Sverige i sex år och fem månader, och precis fått svenskt medborgarskap.

om befrielse.

– Det kunde inte kännas bättre, säger han.

HANS LEENDE SK VALLR AR

...

Mars, 2011. A leppo, Syrien.

Under den arabiska våren började befolkningen i Syrien att uttrycka missnöje mot regimen. Protesterna bestod bland annat i krav på demokratisering, respekt för mänskliga rättigheter och insatser mot korruption. Framför allt ville man se Bashar al-Assad avgå som president. hette Ammar Makhzoum.

– Frihet, vi skrek att vi ville ha frihet. Huriya, på arabiska.

EN AV DEMONSTR ANTERNA

TROTS HÖGSKOLEE X AMEN HADE Ammar Makhzoums föräldrar två jobb var, men ekonomin räckte bara till det mest basala. En semester krävde ett år av sparande. Då kunde familjen åka bort i några dagar, till en annan del av landet. Att bevittna hur föräldrarna slet fick Ammar Makhzoum att se frågande på sin framtid i Syrien.

– Jag var rädd för att inte få ett bra liv, att inte få en bra inkomst utan i stället behöva jobba tolv timmar om dagen, bara för att tillgodose de grundläggande behoven. Min pappa hade råd med sin första bil när han var 53 år gammal. Jag tänkte: det här går inte.

DEN KNAPPA TILLVARON var mer regel än undantag för den syriska befolkningen, vilket blev grogrunden för kravet på förändring. När den arabiska våren kom såg de en möjlighet, och började demonstrera för sina rättigheter.

MEN AT T KRITISER A staten var förbjudet, även innan kriget bröt ut. Ammar Makhzoum berättar om en vän till sin pappa som uttryckte kritik mot regimen. En dag fördes han bort av polisen.

– Min pappa trodde att han var död. 25 år senare kom han ut ur fängelset.

KORT EF TER AT T protesterna börjat skalla på Syriens gator valde president Bashar Al-Assad att öppna eld mot sin egen befolkning. Det kom att bli inledningen på ett pågående inbördeskrig, som hittills kostat över 500 000 människoliv, enligt uppgifter från Syriska människorättsobservatoriet.

AMMAR MAKHZOUM BER ÄT TAR om när han skrev en tenta på högskolan där han läste till ingenjör, och plötsligt hörde en explosion. Det visade sig vara en bomb som slagit ned i en av universitetets byggnader. 82 personer omkom i dådet, som i media kom att refereras till som ”the Aleppo University bombings”.

– Vi blev rädda och ville lämna skolan, men då kom kursledaren och sa “alla som lämnar salen nu kommer att bli underkända och ni får ingen omtenta”. Jag tror att han sa så av rädsla för regimen.

EF TER BOMBEN FICK Ammar Makhzoum svårt att koncentrera sig på sina ingenjörsstudier. Han berättar hur Al-Assad sköt civila på slentrian för att skrämma befolkningen. Att vandra på Aleppos gator var som att gå på ett minfält.

EN DAG, NÄR Ammar Makhzoum var på väg till en kompis, kände han en smärta i höger axel. Han förstod att han hade blivit skjuten.

– Jag började springa och tittade bakåt, då fick jag ett annat skott som träffade underkäken.

AMMAR MAKHZOUM BLIR

tyst. Några tårar rinner längs med

hans kinder.

Lundagård nummer 8 2020 | 19

porträttet

Ammar Makhzoum har precis flyttat till en egen lägenhet, efter att ha bott i studentkorriodor i Lund. Foto: Tomas Castro

– Jag gömde mig i ett hus och ringde mina vänner, det tog lite tid innan de kom och jag fick hjälp, men tillslut fick jag det. Annars vet jag inte vad som hade hänt.

EF TER SKOT TET TILLBRINGADE Ammar Makhzoum en månad på sjukhus. Känseln i käken var förlorad. Han kunde bara äta f lytande föda. Kulan sköt bort en del av benet i Ammar Makhzoums käke, som ersattes med ben från hans höft. Han opererades två gånger i Syrien, men informerades om att det behövdes f ler.

NÄR HAN TILLFRISKNAT tillräckligt för att skrivas ut försökte Ammar Makhzoum återgå till ett normalt liv, men han förstod snart att det inte längre fanns ett sådant.

– Jag hade inget hopp att fortsätta leva i Syrien.

SÅ HAN BESTÄMDE

...

DET VAR DÄRFÖR en lättad Ammar Makhzoum som anlände till Turkiet. På den tiden, innan gränserna börjar bevakas hårdare, kunde man ta taxi mellan byarna i Syrien över till Turkiet. Men därefter blev f lykten svårare. Färden från Turkiet till Sverige kom att ta honom tre månader, och fem försök. Två gånger stoppades han när han försökte gå till Grekland, och två gånger i en upplåsbar båt.

TILL SLUT FLÖG Ammar Makhzoum till Libyen. I hamnen steg han ombord på en båt tillsammans med närmare 200 andra personer som var på f lykt. Efter två dagar blev de räddade av den italienska militären, och fick kliva ombord på ett skepp som han uppskattar att över 5000 andra f lyktingar befann sig på. Efter ytterligare fyra dagars färd anlände de till Taranto i Italien, där de fick mat och tak över huvudet av den italienska räddningstjänsten.

sig för att f ly.

DÄREF TER TOG AMMAR Makhzoum tåget till Milano, f lyget till Köpenhamn och till sist: Öresundståget till Malmö.

...

Mars 2014, Aleppo, Syrien.

Färden från det regimstyrda Aleppo till de rebellkontrollerade byarna nära den turkiska gränsen var både farlig och förbjuden.

– Chauffören betalade militären i utbyte mot att bli förbisläppt vid säkerhetskontrollerna. Allt var tvunget att ske under bordet.

ALLT HÄNGDE PÅ en tunn tråd: att militären valde att samarbeta. Alternativet för Ammar Makhzoum hade inneburit att bli skickad till häktet, och där ville han aldrig hamna igen. Han minns förra gången han blev häktad för att ha demonstrerat mot regimen: – Vi var 75 personer i ett rum på cirka 22 kvadratmeter.

Vissa lever i sådana rum i f lera år.

20 | Lundagård nummer 8 2020

Juni, 2014. Malmö, Sverige.

När Ammar Makhzoum anlänt till svensk mark fick han plats på ett av Migrationsverkets boenden. Därefter påbörjade han sin asylansökan. Under två intervjuer ombads han förklara för handläggare om varför han sökte asyl. Ammar Makhzoum berättade om kriget och om när han blev skjuten, att han f lydde från Syrien innan han hann få sin tredje inplanerade operation. I käken hade han en metallbit som var tvungen att opereras bort.

NÅGR A VECKOR EF TER att Ammar Makhzoum haft sin andra intervju på Migrationsverket damp ett papper ned i brevlådan: permanent uppehållstillstånd och ett svenskt personnummer.

LÄS FLER PORTRÄTT PÅ LUNDAGARD.SE AMMAR MAKHZOUMS MAMMA och tre syskon har gjort samma resa från Syrien till Sverige, hans pappa fick komma till Sverige som anhöriginvandrare år 2016. I dag har alla utom Ammar Makhzoums pappa svenskt medborgarskap, som väntar på att få det beviljat. Nästan alla Ammar Makhzoums vänner har f lytt från Syrien. Alla utom tre, som han har sporadisk kontakt med.

– De har det väldigt svårt och önskar att de kunde f lytta till ett annat land, men deras ekonomi räcker inte till. ÅR 2014 FLYDDE två och en halv miljoner människor från krigets Syrien, året därpå var antalet nästan det dubbla, enligt UNHCR. 81 921 av dem sökte asyl i Sverige, enligt Migrationsverket.

NÄR JAG FR ÅGAR Ammar Makhzoum hur han upplevde sin första tid i Sverige säger han att han blev väl bemött, men att retoriken kring invandringen gjorde honom upprörd.

– Politiker kallade det för f lyktingkris, det var jobbigt. Att kalla det för f lyktingkris påverkar de som inte anpassat sig negativt.

Hur då?

– Det finns invandrare som fortfarande kämpar för att komma in i samhället, lära sig språket, skaffa sig en utbildning och ett jobb. När de hör att någon kallar det för en kris och att de inte är välkomna kan det hända att de slutar att kämpa, säger Ammar Makhzoum.

DETSAMMA GÄLLDE DOCK inte för honom själv. I två år efter att Ammar Makhzoum kom till Sverige pluggade han svenska, engelska och fysik för att göra sig behörig till högskolan.

Samtidigt jobbade han som ungdomspedagog på ett asylboende för ensamkommande barn, för att kunna betala tillbaka pengarna han lånat av en släkting för f lykten till Sverige. Nu drömmer han om att klara sin utbildning, om att engagera sig i ingenjörer utan gränser, om att få ett bra jobb efter sin examen. Eller kanske doktorera. Han har inte bestämt sig för vilken av alla framtidsplaner han ska förverkliga först, men han drömmer stort. Särskilt om en sak.

– Min största dröm är att bygga en skola där personer från utvecklingsländer får utbilda sig, gratis. Jag kom från ett utvecklingsland och fick möjlighet att studera vid ett bra universitet i ett bra land. Den möjligheten har inte alla.

I DAG VÄNTAR Ammar Makhzoum på sin sjätte, och förhoppningsvis sista operation. Om allt går som det ska kommer Ammar Makhzoum att få tänder på höger underkäke, och så småningom kunna äta på båda sidor av munnen. Han ler när han berättar om det.

– Det kan inte kännas bättre, säger han och skakar lätt på huvudet.

JAG HAR SVÅRT att relatera till känslan, men jag föreställer mig att det känns som att få en del av livet tillbaka.

I framtiden hoppas Ammar Makhzoum kunna öppna en skola för nyanlända. Foto: Tomas Castro.

Lundagård nummer 8 2020 | 21

kultur

Levande begravd Vendela Källmark slår hål på myten om att litteraturen skulle vara död.

TEXT VENDELA KÄLLMARK FOTO JONAS JACOBSON

Författaren Måns Wadensjö påstod i Svenska Dagbladet (19/11) att inte ens han själv skulle vara intresserad av att läsa sina böcker.

Det var kulmen av en långdragen och deprimerande kulturdebatt där många kulturskribenter basunerat ut sin oro för litteraturens död eller kris. Antalet artiklar på temat går knappast att räkna på två händer.

Ett nummer av tidskriften Liberal Debatt (nr. 5 2020) tillägnades eskapism och innehöll en lång artikel med den talande titeln ‘Förtjänar läsningen sin plats på piedestalen?’. (Artikeln mynnade ut i ett ja.)

Men att påstå att litteraturen är död är att negligera stora delar av det komplexa litterära landskap vi befinner oss i.

HUR M ​ YCKET LITTERATUR en människa tillägnar sig under en livstid kan för det första inte uteslutande baseras på försäljningssiffror. Det faktum att ett enskilt författarskap inte blir särskilt läst, eller köpt, betyder inte att det gäller för alla författarskap, eller alla typer av berättelser.

I Malmö finns en hel butik som inriktar sig på försäljning av science fiction och fantasy.

Nyöppnade antikvariat och bokhandlar är inte heller en helt ovanlig syn, varken i Lund eller i Malmö.

För det andra borde det vara uppenbart att diskussionen handlar om ​ vad​ och hur människor läser, inte om att de inte läser alls.

HÅLL I ER nu: Mitt umgänge läser böcker.

I olika utsträckning, med olika särpräglad smak och genom olika plattformar. En föredrar ljudböcker, en annan föredrar läsplatta, en tredje köper helst sina böcker i andra hand

och en fjärde önskar sig ett presentkort på Adlibris i julklapp. En femte är flitig biblioteksbesökare, en sjätte lånar böcker från vänner och bekanta. Majoriteten växlar mellan dessa konsumtionsmönster.

LYDIA SANDGREN VANN i år Augustpriset med sin debutroman S​ amlade verk. N ​ är jag lyssnar på den på Storytel kan jag se att antalet medlyssnare varierar mellan 130-270 personer.

Och när jag beställde Nobelpristagaren Louise Glücks Vild iris, två minuter efter tillkänngagivandet, fick jag inom kort ett meddelande om att boken var slut på förlaget.

Naturligtvis får böcker draghjälp av att vinna litterära priser men ett förefintligt intresse för såväl prosa som poesi finns onekligen där.

SAMTIDIGT SATSAS DET på att människor i alla samhällsgrupper ska läsa mer skönlitteratur. Försvarsmaktens plutonchef Andreas Braw säger till exempel att “[...]om man vill förstå ett land är skönlitteraturen en bra väg in”. När jag frågade Lunds universitets blivande rektor Erik Renström vad medicinsk humaniora innebär, fick jag svaret: ”Man kan säga att det handlar om att förstå den sjuka människans tillvaro bättre.”

LÄSAKTEN HAR FÖRSTÅS en mängd värden – till exempel ett didaktiskt: du breddar ditt ordförråd, får tid att se saker från olika perspektiv, förhoppningsvis kan du lära dig saker. Men skönlitteraturen borde inte förpassas till en nyttig grönsak, till ”hjärngympa”, eller en moralisk kompass.

DET BRUKAR HETA att vi lever i självupptagenhetens tid. Sociala medier och timslånga seriemaraton utmålas som fördummande syndabockar. Men varje nytt medium som har introducerats har väckt skepsis. Under antiken var alla berättelser muntligt traderade, då åtkomsten på papyrus och papper var begränsad. Att skriva ned berättelser på papyrus ansågs kunna ha en förslappande inverkan. När boktryckarkonsten var ett faktum under 1400-talet spreds folkspråken, till kyrkans förtret. De flesta av oss minns att internet från början avfärdades som en fluga. Sociala medier och streamingtjänster väcker vår tids moralpanik.

AUTOFIKTIONEN,

UPPENBARLIGEN KAN SKÖNLITTERATUREN

Kulturklockan låter: Tiktok

Åt helvete med stormköket, jag kokar helst min spetsade glögg på spisen. Vad ger man bäst till en generation som har allt och lite till? Jo, Lena Nymans Dagböcker och brev 1962–1974 (2020). Gärna inslaget i tidningspapper för att ”spara på miljön” som det så fint heter.

Ge mig lite anorektiska betraktelser, kära jultomte.

Digitala trender är kulturens dagsländor: döda på en dag.

Men likt sländornas svärmande över sjöarna är de både intensiva och spännande att bevittna.

Nutidens digitala trend stavas Tiktok, och för nybörjaren finns det ett ofantligt träsk att sjunka ned i.

Vid första ögonkastet är Tiktok oförståeligt. Avsaknaden av stringens orsakar huvudbry: ditt flöde är en oupphörlig kaskad av

22 | Lundagård nummer 8 2020

OCH

vara ondsint, aggressiv, slarvig, upprorisk, tjurig, självförhärligande, misogyn, förljugen och rasistisk. Den är inte alltid uppbygglig och god. Det tackar jag min lyckliga stjärna för. Hade den inte fått vara komplex, hade den inte varit trovärdig och därmed tappat sitt existensberättigande.

Årets julklapp

KULTURKVINNAN

DAGBOKSFORMEN

den självbiografiska trenden i litteraturen brukar ses som kvitton på samma självupptagenhet som finns att skåda i sociala medier.

Bara i år har Åsa Lindeborgs ​Året med 13 månader k​ommit ut, och Lars Norén lyckades återigen blåsa liv i debatten om litteraturens gränser, när ​En dramatikers dagbok 20152019​ fick dras tillbaka då han skrivit att fel skådespelerska är dement. Katarina Frostensson har släppt uppföljaren till försvarstalet K​, som heter ​F. ​

danser, låtar, mimningar och meme:ningar.

Du förstår ingenting, men är helt uppslukad.

Som med allt i populärkulturen hittar du din nisch. Oavsett om det är att karaktärisera olika historiediscipliner eller dansnummer du vill lära dig välkomnar Tiktok dig med varma, ironifria armar. Släng av dig finkulturens högtidsdräkt och dyk ner!

VIKTOR WALLÉN

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

BÖCKER MED ETT sanningsanspråk blir ofta både lästa och omtalade. Se bara den personkult som omgärdar autofiktionens mästare Karl Ove Knausgård.

När upphovspersonerna använder sina jag i (själv) framställningen, verkar det onekligen som att verken tappar i anseende hos somliga. Men att genom konsten vilja avbilda verkligheten som den verkligen ter sig, är knappast ett nytt eller unikt grepp. Det har gjorts lika länge som vi har haft litteratur, och lika länge som människan har haft ett språk. Att tro att den verklighetsnära litteraturen skulle ”äta upp” vårt intresse för fiktion är att ha en väldigt snäv bild av vad litteratur är och kan vara. Även självframställningen rymmer fiktion, leker med språket, och är lika mycket skönlitteratur som vilket omfångsrikt epos som helst.

Olga Tokarczuk sa i sitt tacktal att dagens berättande sker via Tv-serier, och menade att det är den fiktiva litteraturen som betalar priset för detta. Många verkar dela hennes uppfattning. Men musik och litteratur brukar inte ses som fiender i ett krig om människans uppmärksamhet, för att nämna ett exempel.

Varför kan vi inte låta olika konstarter samexistera?

2018 ÅRS NOBELPRISTAGARE

ATT JAG OCH min umgängeskrets skulle tillhöra ett reaktionärt kulturetablissemang som krampaktigt försöker hålla liv i litteraturen känns främmande.

De flesta av oss tittar nämligen också på serier, lyssnar eller spelar musik, spelar Tv-spel och använder Instagram eller andra sociala medier. Det finns ingen självklar motsägelse mellan att ha ett litteraturintresse och att streama serier.

DEN SOM INTE gillar det litterära landskapet, har förstås all rätt att skriva en litterär text som sopar rent banan. Ordet är ditt. Men kom inte och säg att litteraturen skulle vara död. Vore den det, så hade vi inte haft den här diskussionen.

The Undoing (2020)

Mask off Att bära eller inte bära mask - det är frågan som har präglat den svenska debatten under året.

Sveriges obstinata motsträvighet att foga sig efter omvärldens konventioner har äntligen förärat oss den plats i det globala rampljuset vi så desperat trånar efter. Den bångstyriga svenska attityden tycks hämta inspi-

ration från rapparen Futures monsterdänga ’Mask off’ från 2017. “Mask on? Fuck it, mask off!” Men då omvärlden må betrakta oss som upproriska, devil-may-care-nihilister är sanningen en diametral motsats; en blind övertro till myndighetsutövandets helighet, trots skenande dödstal. Gotta represent!

Farligast är lögnen som riskerar omkullkasta det perfekta livet. Desto mer nervkittlande blir dess avslöjande att följa. I thrillerserien The Undoing tecknas ett porträtt av den amerikanska drömmen, utspelad bland Manhattans intellektuella elit. Men även solen har sina moraliska fläckar. Och inte ens i den bästa av världar kan de tvättas bort med pengar eller ett fabricerat patos.

MARTIN AXELSSON DÄRTH

NINA MORBY Lundagård nummer 8 2020 | 23

kulturkritik

Frank Sinatra: Ultimate Christmas 2017 Julmusik är en lika plågsam som essentiell kulturyttring.

Lundagårds Oskar Hedman recenserar Frank Sinatras samlingsalbum från 2017.

Det utmärkande med julmusik är att genren är visuell. Musiken och texten ska framförallt kommunicera en bild av julen – ömsom melankolisk ömsom munter. När jag lyssnar på julmusik framkallas ständigt bilden av en snötäckt amerikansk 1950-talsidyll med herrar i Stetson -hattar, vattenkammade barn i pullovers och bakande pin up-kvinnor som liknar Jayne Mansfield.

DENNA IDYLL FRAMTRÄDER än tydligare genom att lyssna på Frank Sinatras samlingsalbum Ultimate Christmas. På skivans tjugo spår finns ett brett urval klassiker som ”Silent Night”, ”Jinge Bells”, men även rariteter som ”A Baby Just like You”. Textmässigt återkommer välbekanta teman som Jesu födelse, änglar, familjesammankomster och ett bakåtblickande till tidigare jular, möjligtvis barndomens. Ett ganska urvattnat koncept, som bjuder på både toppar och dalar.

FÖR ATT KARAKTÄRISERA lågpunkterna behöver jag lätta på hjärtat.

Det finns nämligen fem eller sex spår på den här skivan som får mig vilja bosätta mig varhelst kristendomen ej har predikats, möjligtvis Iran. Det gemensamma för kalkonerna är att Sinatra stiger tillbaka och i stället låter flertaliga körsångare dominera. När körsångarna fungerar som substitut och inte ett komplement blir det outtröttligt schablonartat, ungefär lika uppfriskande som introt till Aktuellt.

Andra nummer som ”Santa Claus is Coming to Town” och ”Jingle Bells” är möjligtvis inte dåliga, dock tröttsamt överspelade.

MED DET SAGT finns det låtar som kan få vilken varvsarbetare som helst att fälla en tår.

Bäst blir det på de lågmälda och melankoliska spåren – inte sällan med bibliska teman – när Sinatra får sjunga med endast ett par stråkar alternativt ett dämpat jazzband som understöd, t.ex. ”The First Noel”. Medelst en blottad och betänksam Frank Sinatra framträder julen som en högtid inte enbart för glädje, utan också för eftertanke.

Sinatras styrka är att han aldrig förefaller vara kär i sin egen röst, sången är framträdande men inte självupptaget överröstande. Till skillnad från samtida lipsillar, som Sam Smith och Adele, vet Sinatra att bra musik sällan görs genom att artisterna visar hur bra de är på att sjunga. De relativt enkla arrangemangen, Sinatras tidlösa röst och bekanta textteman går i många fall hem i både slott och stuga. Ge Sinatra en pinne whiskey, en kostym, en mikrofon och julen kan vara räddad.

SÅ, GER DEN här skivan upprättelse åt julmusiken? Svaret är nej, men skivan styrker mig i min övertygelse om att julmusik är som country – antingen är det oerhört rörande eller bland det plattaste som finns.

I slutändan får man ändå säga att Frank Sinatra är en av de få artister som, när det begav sig, kunde göra julmusik med behållning.

TEXT OSKAR HEDMAN

Fyra bästa spåren: 1. ’Silent Night’ 2. ’It Came Upon a Midnight Clear’ 3. ’The Little Drummer Boy’ 4. ’An Old Fashion Christmas’ Bästa textrad:

OMSLAG: UNIVERSAL MUSIC ENTERPRISES

24 | Lundagård nummer 8 2020

”The season is upon us now, a time for gifts and giving / And as the year draws to its close, I think about my living” (’A Baby Just Like You’) Plattaste textrad: ”Painted candy canes on the tree Santa’s on his way/ He’s filled his sleigh with things Things for you and for me” (’The Christmas Waltz’)

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

Hva’ skjer 2021?!

I det fredsskadade Sverige har coviden öppnat den yngre generationens ögon för människans bräcklighet. Resultat: ett uppsving för allt andligt. Du kommer förlora kompisar till sekter som Hare Krishna och Falun Gong. För första gången någonsin kommer bostadskön till det kristna studenthemmet Micklagård vara längre än till Magasinet.

PODDHYSTERI

DU HAR MEJL

MINKARNA FLYR

”Jag följer inga serier, äger inte ens en tv, min tid är DYRBAR.” Så låter alla präktiga människor med en fransk kaffepress. Men någon måste säga det: podden är vår tv! Det vi slappnar av till dagligen.

Självinsikten är dessutom så låg att alla har köpt brusreducerande hörlurar. Vårt poddlyssnande kommer bara eskalera framöver.

Flödets tid är förbi och det finaste som finns kommer slå igenom: mejl. Att mejla någon är perfekt mys. Det är inte långsamt som brevskrivande men inte heller stressande som Facebook/ Instagram-meddelanden. Logga ut från sociala medier och börja skicka hederliga mejl till varandra i stället.

Nyår 2021-2022. Alla vänner är samlade, vaccinerade och äter god mat. Lyckan är total! Sen plingar det till i någons mobil, en nyhetsnotis. Där står… Anders Tegnell!

En dansk mink lyckades smita från sin avlivning och karusellen börjar om. Tillbaka till den svenska strategin och Zoom. Kul framtid, kul!

YTANS ERUPTION

90-TALS MODET DÖR

KÄTTJANS ÅTERKOMST

2021 vill vi inte längre hålla avstånd. Vi längtar efter tredimensionella umgängen. Efter månader av isolering är vi less på våra digitala bubblor, vi vill vara nära på riktigt, utan vare sig filter eller skärmar emellan. Vi skiter i gillningarna när man, i stället för en mobil, kan hålla en annan människas hand.

Ekonomi gör avtryck på modet och precis som den rådande stilen är den globala finansmarknaden trendkänslig. I en repris av 1990-talets ekonomiska kris, syns modet reproducerat på gator och torg: boy band-luggar och magtröje-korta dunjackor som vore det 1998. Låt detta bli en syn man såg för sista gången 2020.

Trots Tinder och digitala under, är kvart-i-tre-ragg något som bäst upplevs analogt. När alkoholångorna återigen tillåts spridas efter kl. 22, lär det inte finnas brist på kåthet. Dansgolvet – detta kättjans torg – saknat vare sig man är en dans-person eller stå-i-hörnetperson. 2021 är vi mer fysiska än någonsin.

Lundagård nummer 8 2020 | 25

JULIA HAGSTRÖM

År 2020 lämnade en hel del att önska. Vad ser kulturredaktionen framför sig när de blickar ut över det kommande året?

HUR VILL VI KÄNNA OSS? LEVANDE! NÄR VILL VI KÄNNA DET? NU! Förbered dig på att profilbilder av folk med mungiporna uppe vid öronsnibbarna och en icke-existensberättigad hjälm kommer att skjuta i höjden, efter att fallskärmshoppning blivit lika svennigt som padel.

2021 kommer vi se kicksökande av sällan skådad skala.

ANNA KRISTIANSSON

THE NEW NEW AGE

MARTIN AXELSSON DÄRTH

KICKEN, VAR ÄR DEN?

Lunds universitets studentkårer Stop blaming!

Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO: JONAS JACOBSSON

Du är inte ensam!

”Du måste fortfarande borsta tänderna och åtminstone fundera på att sätta på dig byxor även om du jobbar hemma.”, uppmanar Lunds universitets studentkårer.

Det är december och utanför AF-borgens fönster ligger dimman tät. De få gatlyktorna som fungerar kämpar med att lysa upp cykelstigarna i Lundagård. Det går sådär. Det är mörkt nu, inte bara utomhus utan inombords också. Pandemin har lamslagit samhället än en gång, och den här gången värre än i våras.

Nya restriktioner tillåter endast umgänge med de vi bor med, men många studenter bor inte med någon alls. Vi brukar kunna vända oss till varandra för att finna tröst och omsorg, men i dag är ensamheten mer påträngande än någonsin förut.

December är även vanligtvis en ganska mörk månad, men i slutet på tunneln av vintermörker brukar det kunna skymtas ljus vid tanken på vårens blommande magnolior, sista april-sånger och kanske en och annan stökig innergårdsfest. Tiden som student är tänkt att vara den roligaste och bästa i livet. I dag känns allt det där roliga och vårhärliga som i en annan livstid, långt ifrån den tvådimensionella värld av skärmar och människor i små rutor som präglar vår vardag.

VÅGA DRÖMMA DIG bort till framtidsplaner, för även om de kanske inte blir som du tänkt dig så kan de skapa trygghet, lugn och komfort i tider då allt känns hopplöst. Våga se fram emot saker, även om ingen kan lova att de blir av. Behåll kontakten med dina vänner, även om ni inte kan ses fysiskt. Ring varandra.

Hör av dig. Sträck ut en hand, om inte för din egen skull så för att hjälpa en vän att känna sig mindre ensam. Och viktigast av allt – våga be om hjälp, för det finns mycket hjälp att få.

Som student har du bland annat tillgång till Studenthälsan och Studentprästerna.n Det är mörkt nu, men det kommer att bli ljusare igen.

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett

MALIN BRUCE ORDFÖRANDE LUS ELLA SJÖBECK VICE ORDFÖRANDE LUS

samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

LUS CORONAKRAMAR

LUS SPARKAR

Den avgående universi-

Igång den nya ledningen

tetsledningen hejdå och

(med en lyckospark!).

tackar för ett gott samarbete i med och motvind!

| Lundagård nummer 8 2020

JAKOB HULTSTRÖM PALERIUS PRESIDENT, LUNDAEKONOMERNA

FOTO: JESSIKA LIU

OM ALLT KÄNNS tungt och hopplöst just nu så är det inte det minsta konstigt och vi vill skicka en varm påminnelse om att du inte är ensam. Vi går tillsammans igenom en pröv-

ningens tid. Det är mörkt nu. Men det finns också saker som kan göra att mörkret håller sig på ett mer behörigt avstånd. Vi vill påminna om några frekvent upprepade tips, som faktiskt verkligen fungerar. Planera din tid. Försök sätta upp ett schema för din dag.

Håll dina vardagsrutiner som de såg ut innan pandemin, det hjälper mer än man kan tro (ja, du måste fortfarande borsta tänderna och åtminstone fundera på att sätta på dig byxor även om du jobbar hemma). Träna. Ta promenader. Och framförallt, var snäll mot dig själv.

Just like most of you I have spent the last months watching far too many press conferences. While listening to these “scheduled bajsmackor”, as we have so sophisticatedly named them, a red thread has been apparent to me: students and their irresponsible partying are partly to blame for the current situation.

The newspapers have been filled with news about big student parties and painted student organisations as irresponsible. To find these events reporters have taken the role of undercover agents on the hunt for parties. By emailing student organisations, disguised as new students asking about sittings, they are searching for the most irresponsible activities to be found. This might not come as a surprise given the current media climate. However, they are missing a key thing: reality.

During contact with reporters, one word has made them lose interest faster than everyone escaping a finished Zoom call. That word? Digital. While on the hunt for bad practices the good solutions born in this crisis are lost.

Great and inspiring solutions have been created by student organisations all over Sweden. Personally, I would be far more interested in reading about those success stories.

It is by highlighting the best practices, not the worst, that we encourage taking responsibility. Take for example our digital novice week or our upcoming ball, Vinterbalen home edition. These are our creative solutions to the problematic situation we are in and show a completely different picture than the one in the newspapers. A picture far closer to reality.

Virtual Career Fair

Snart färdig med studierna?

GÅ MED I ALUMNNÄTVERKET! Som medlem i alumnnätverket kan du • bredda ditt sociala och professionella nätverk • få inbjudningar till karriärföredrag, exklusiva webbinarier och digitala AW • prenumerera på e-nyhetsbrevet Lundensaren • behålla kontakten med Lunds universitet och fortsätta den livslånga lärprocessen

www.lu.se/alumn FOTON: ANDERS FRICK

FOTON: KENNET RUONA, JOHAN BÄVMAN, HÅKAN KOGG RÖJDER

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Den 11 februari 2021 klockan 10.00–14.00 välkomnas alla studenter och nyutexaminerade från Lunds universitet och Malmö universitet till en virtuell karriärmässa.

Under mässan får du möjlighet att nätverka med arbetsgivare genom chatt och videosamtal. De erbjuder såväl heltidstjänster som sommarjobb och praktikplatser inom flera olika branscher.

Eftersom mässan arrangeras digitalt ger det

dig möjligheten att möta arbetsgivare på flera platser i Sverige och Öresundsregionen.

Passa på att fila på ditt CV innan mässan.

Just nu erbjuder Arbetslivssamverkan vid Lunds universitet CV-granskning.

Maila ditt färdiga CV till career@er.lu.se

Till er studenter – stort tack för att ni införskaffar era julklappar på ett säkert sätt!

Tillsammans hjälps vi åt att minska smittspridningen!

Mentorer sökes!

Avdelningen Pedagogiskt stöd söker mentorer till studenter som har extra utmaningar i sin studiesituation.

Kvalifikationer: • Minst ett års högskolestudier • God förmåga att planera och strukturera • Lugn, trygg och tålmodig person Det är meriterande om du har viss kännedom kring funktionsnedsättningar, till exempel dyslexi eller neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar, och hur dessa kan skapa utmaningar i studiesituationen. Det är även bra om du har erfarenhet av att motivera och coacha. Personlig lämplighet är dock viktigast!

Läs mer på: www.lu.se/arbeta-som-mentor

WWW.LU.SE

debatt

FOTO: GRETA EHLERS

FOTO: CARL-JOHAN MELLIN

Konsten att inte ta kollektivt ansvar

Kollektivt ansvarstagande bör gynna alla fakulteter, inte enbart vissa.

Det menar studentrepresentanterna Emma Svensson och Karolina Boyoli.

Den 5 november 2020 publicerades insändaren ”Vad får vi egentligen för pengarna?” i Lunds universitets magasin (LUM). Samma dag publicerades rektorns replik ”Kollektivt ansvarstagande utvecklar hela LU” i LUM. Ett svar på repliken i samma forum blev avvisat eftersom “det inte ansågs vara det bästa forumet för fortsatt debatt”.

Därför publicerar vi här fortsättningen av debatten om Science Village (SV) och om huruvida det är ett projekt för alla studenter vid universitetet; samhällsvetare, teknologer och humanister.

TILL SKILLNAD FRÅN vad föregående replik får det att framstå representerar vi inte enbart oss själva i sammanhanget. Vi står med över tiotusen studenter i ryggen och representerar en fjärdedel av Lunds studentpopulation. Vi representerar en grupp som konstant nedprioriteras och systematiskt missgynnas under utbildningens gång till följd av satsningar och prioriteringar på tekniska, medicinska och naturvetenskapliga ämnen. Trots detta anser rektorn att vi inte är ett tekniskt universitet, utan ett brett universitet inom vilket helheten måste värnas.

VI ÄR INTE emot SV eller att behöva ta ett kollektivt ansvar. Satsningar på teknisk utbildning och forskning är bra men vi kräver konkreta förslag på hur satsningen ska gynna övriga fakulteter. Här framstår det som att det kollektiva ansvarstagandet enbart innebär att övriga fakulteter ska finansiera SV utan att kunna ta del av satsningen, samtidigt som varken Lunds tekniska högskola eller naturvetenskapliga fakulteten bekostar andra projekt, såsom byggnationen av LUX eller SamC. Behöver de bara ta del av det kollektiva ansvaret när det gynnar dem?

ETT FAKULTETSGEMENSAMT PROJEKT, såsom lärplattformen Canvas, är en universitetsgemensam satsning som alla fakulteter får ta del

28 | Lundagård nummer 8 2020

av. Planen för SV är däremot att ett par specifika fakulteter får bedriva verksamhet medan resterande studenter blir lovade studieplatser i ett bygge långt bort från deras hemfakulteter. Att rektorn påpekar faktumet att alla fakulteter har finansierat Canvas är därav inte kollektivt ansvarstagande eftersom alla också gynnas av projektet. Det är däremot inte rimligt att alla betalar för SV eftersom det inte är en universitetsgemensam satsning och eftersom det inte är ett kollektivt ansvar utan snarare en urholkning av de humanistiska, teologiska och samhällsvetenskapliga ämnena.

INTE HELLER BIDRAR Canvasprojektet till ökad lärarledd tid trots rektorns påståenden i repliken. Att dessutom slänga ur sig olika siffror som representerar satsningar på våra fakulteter blir småsten när dessa siffror inte sätts i kontrast till andra satsningar, såsom exempelvis SV. Var finns det kollektiva ansvarstagandet i debatten om lärarledd tid?

Att överlägga allt ansvar för kvalitet i undervisningen på fakulteter underminerar det faktum att vissa fakulteter är underfinansierade.

En för liten lärarkår och för få administratörer är en verklighet när det gäller försök till förändring av resurser på de här fakulteterna.

Det är kanske dags för ett kollektivt ansvarstagande i denna fråga också, i stället för att enbart fokusera på just SV i processen att göra Lunds universitet till ett ännu bredare universitet. Vi håller med om att kollektivt ansvarstagande utvecklar hela LU, därför ber vi om det vi har rätt till. Ett minst sagt skäligt antal utbildningstimmar och att satsningar på våra fakulteter också prioriteras och genomförs.

EMMA SVENSSON KÅRORDFÖRANDE HUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA STUDENTKÅREN KAROLINA BOYOLI VICE ORDFÖRANDE SAMHÄLLSVETARKÅREN

ÅSIKTERNA SOM FRAMFÖRS ÄR SKRIBENTERNAS EGNA. LÄS MER DEBATT PÅ LUNDAGARD.SE

Öppet brev till rektor

Det har funnits studentkårer i Lund i mer än 150 år och Lunds universitet släppte tidigt in studenterna i universitetets olika beslutande organ. I dag är studentkårerna och de studentrepresentanter de utser en integrerad del av universitetets kvalitetsarbete. De är ofta drivande i arbetet med att utveckla och förbättra universitetets utbildningar. Därför är det förvånande att se hur du som universitetets rektor tilltalar två studentrepresentanter i ditt svar på deras debattartikel i universitetets tidning LUM nr 5 2020.

DE TVÅ DEBATTÖRERNA skriver klart och tydligt att de företräder två av universitetets studentkårer. Trots det grupperar du i ditt svar samman dem med ”övriga svenska skattebetalare”. Jag är övertygad om att de två kårföreträdarna betalar skatt, liksom du och jag gör. Men det är inte i egenskap av skattebetalare de har skrivit debattinlägget, utan i rollen som studentrepresentanter. De är ordförande respektive vice ordförande för var sin studentkår, deras medstudenter har utsett

dem att under ett år arbeta heltid med att företräda dem. Det innebär att de inte enbart är Emma och Karolina – de talar för över en tredjedel av universitetets studenter och de bör bemötas därefter.

JAG TROR NATURLIGTVIS inte att du ser på studentkårerna på något väsentligen annorlunda sätt än vad jag gör. Du har ju välkomnat studenterna att delta i arbetet med att leda universitetet på samma sätt som dina företrädare har gjort. Därför måste tilltalet i ditt svar till kårrepresentanterna vara en ren lapsus. Det är emellertid beklagligt att detta sker i universitetets egen tidning, en tidning som läses av en stor del av universitetets anställda. Det vore synd om de skulle få uppfattningen att universitetets rektor inte värdesätter studentkårerna och studentrepresentanternas arbete.

KRISTINA ARNRUP THORSBRO INSPEKTOR FÖR HUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA STUDENTKÅREN

FOTO: SABER MALMGREN

Plugga inte hungrig!

Att studera när man är hungrig är aldrig en bra idé.

Ladda ner foodora-appen och beställ hem dina favoriter från McDonald’s!

Lundagård nummer 8 2020 | 29

Helsingborg Staden för dig som vill något

Helsingborgs stad och Campus har sedan starten haft ett tätt samarbete för att göra Helsingborg till en attraktiv och välkomnande plats. Vi ser dig som student som en viktig del av stadens utveckling.

Just nu ökar vi tempot i arbetet i Kunskapstriangeln för att stärka samverkan och näringslivskontakter. En viktig del i detta arbete är Campus vänner, en ideell förening som delar ut stipendier till studenter på Campus. Det regionala näringslivet utgör medlemmarna i föreningen då de vill ha nära kontakt med studenter.

Fler bra grejer i Helsingborg • Du kan söka examensjobb i Uppdragsbanken.

• Du kan söka jobb som studentmedarbetare i staden. Sedan 2007 anställer vi årligen ett 40-tal studentmedarbetare som jobbar med olika projekt inom stadens förvaltningar.

• Varje månad träffas staden och studentföreningarna i Helsingborgs studentforum för att diskutera aktuella frågor.

• Föreningen Campus Vänner delar ut stipendier för bl.a. studieresor och olika typer av arrangemang som utvecklar Campus Helsingborg. Fritt fram att söka för som studerar på Campus.

Har du frågor som rör din studietid i Helsingborg? helsingborgsstudent.se • facebook.com/helsingborgsstudent twitter.com/hbgstudent • instagram.com/studentmedarbetarna

följ lundagårds julkalender på webben FOTO: SABER MALMGREN

Mjauuu mjauuu.... Midvinternattens köld är hård Stjärnorna gnistra och glimma Måtte vi inte behöva sjukhusvård, och snart kunna motionssimma.

Ingen vågar längre åka flygplan, När det inte finns snö på vår gran, och ingen snö på taken.

Endast Greta är vaken.

Står där som chefredaktör, Beslutsam bland oss passiva Tittar, på naturen som dör, argsint på de vuxna och defensiva Tittar mot skogen, där gran och fur Drar kring världen sin allt för glesa mur, Hon grubbla och gråta Över en sorgsam gåta.

För sin hand över sitt flätade hår Skakar huvud och hätta Nej, att studenterna sig understår festa så att spriten skvätta.

Slår, som hon plägar, inom kort studenterna på Parran bort.

Går att ordna och pyssla Går att med klimatkrisen syssla.

Morrhoppan

Samuel Hertsberg Åsander ordförande Juridiska föreningen

Vad är din sämsta egenskap?

– He he, oj. Min sämsta egenskap… Gud sånt här reflekterar man inte över så ofta. Det står helt still. Jag vet ju massa dåliga grejer med mig själv.

Kanske en topp tre?

– En topp tre? Nej men okej, min sämsta egenskap är att jag inte gillar att bli överraskad. Det är en otroligt, otroligt tråkig egenskap.

Väldigt sympatisk dock.

– Jag tycker det! Jag tror många runt om mig skulle hålla med om det.

Nej, överraskningar kan jag bli lite anti till.

Vem har du blivit mest arg på under 2020?

– Min mamma. Av kärlek.

Vad har du för relation till Sinatras Ultimate Christmas från 2017?

– Öh… Ingen tyvärr.

Det är fullt rimligt.

– Har jag missat någonting?

SERIEN: ÄNGSLIGA BITAR AV ÅSA PALMBORG

Lundagård nummer 8 2020 | 31

Posttidning B

Avs: Lundag책rd, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adress채ndring hos din nation eller k책r Universitetsanst채llda: kontakta LDC vid Lunds universitet