Lundagård nr 7 2021

Page 1

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920

- nr 7 2021

Bortom det världsliga

DJURFÖRSÖK PÅ UTBILDNING

s. 6-7

FEELING LUCKY? p. 12-13

JAKTEN PÅ SINNESRO

s. 16-19

Lundagård nummer 3 2020 |


Till minne av Per T. Ohlsson Med anledning av den tidigare Lundagård­ redaktör­ens bortgång återpubliceras här Per T. Ohlssons sista Lundagårdsledare från 1981.


Tro, tvivel och allt däremellan

ledare

Andligheten kryper in i vardagen.

Söndagen den 24 juli 2011 står jag, 17 år gammal, mitt i en cirkel av evangelist-kristna amerikaner och svamlar förvirrat och förtvivlat om Norge på svenska. Jag är i en liten håla i nordvästra USA och under höjden av min tonårsskepticism har jag blivit ombedd att leda gudstjänstens sista bön på svenska – trots att att ingen annan i rummet talar språket. En mur av gudsdyrkande händer reser sig framför mig och jag försöker trevande finna meningsfulla ord min publik ändå inte kommer förstå. Två dagar tidigare har jag suttit i en brun skinnsoffa i den skånska lilla by jag växte upp i och förskräckt följt nyheterna om terrordådet i Utøya. MINNET AV NÄR min väns församling bad mig att be för terrordådets offer har etsat sig fast. Dels på grund av det bisarra i att jag, som tonårig agnostiker, blev ombedd att be för offer till ett terrordåd jag knappt förstod, på ett för åhörarna främmande språk. Dels då den där stunden, av mer eller mindre påtvingad andlighet, trots allt, skänkte en stund av klarhet. Jag fann kanske inte Gud så som mina missionerande vänner önskat. Men gemenskapen, acceptansen och tryggheten var en tröst i den obegripliga tragedins kölvatten. OCH KANSKE ÄR det inte så konstigt. För mig, likt för så många andra, har andligheten – trots en mer agnostisk utgångspunkt än något annat – ständigt varit närvarande. Precis som jag tvivlar på en gudsexistens och ett liv efter döden känner jag mig kluven kring huruvida du som läser detta kan relatera

till anekdoter om frikyrkliga amerikaner. Men likt när Galileo felbevisade Aristoteles tankar om gravitationen krävs det ibland extrema fall för att beskriva vår verklighet. Trots det tänker jag att också den mest skeptiska av människor kan känna igen sig på någon nivå? ÄVEN I ETT sekulariserat land, som Sverige sägs vara, är andlighetens närvaro konstant. Helgade rum blir föreningshem med inackorderade dyrkansfraser. Lovsång förvandlas till minnen av sommarlov och lussekattsfyllda mornar. Konst, musik och böcker lyckas titt som tätt fylla sina konsumenter med nästintill religiös hänfördhet. Och nog har väl även den främsta av tvivlare desperat tagit gudanamn i sin mun när ingen annan tröst eller skuldbärare finns tillgänglig. ANDLIGHET ÄR ÄVEN temat för detta nummer av Lundagård – i form av tro, praktik, vad som händer efter döden, kultur som berör på djupet och mycket mycket mer. Oavsett på vad, eller ens om, du tror hoppas jag och mina redaktörskollegor att den här tidningen ska skänka dig en liten stund av ro och reflektion. Trevlig läsning!

ALEXANDRA ROSLUND WEBBREDAKTÖR

Q: Stefan Löfven (S) Från Stockholm till Sollefteå har statsminister Stefan Löfven styrt, kanske även Skåne. Genom flyktingkris, IT-kris, pandemikris och regeringskris har han naglat sig fast; en politisk spelare uti svetsarhandskarna. När han nu lämnar partiledarrollen – och statsministerämbetet, även om det vid tryckdatumet ännu inte skett – väcks den stora frågan: vilken helyllegubbe ska nationen nu meme:a om? Qkvad: Farväl, Svea styvfar, som ville väl Bland folket: morot. I partiet: piska. Gjort Sjöstedt stött och LO till TNT för att spränga politisk stiltje. Mjukheten i rutan blev till järn bakom dörren. RÄTTELSE: Inga rättelser från föregående nummer.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når 35 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Viktor Wallén, viktor.wallen@lundagard.se Redaktör: Theo Vareman, theo.vareman@lundagard.se Webbredaktör: Alexandra Roslund, alexandra.roslund@lundagard.se Bildchef: Saber Malmgren, fotografi@lundagard.se

Stål… nej, Metallmannen sade ”fuck ’em” till facken. Slöt vinteravtal som smälte och brände arbetarna på kuppen. Frostig stämning till höger och vänster. Var skulle Stefan stå?

Redaktion: Anna Hasslöf, Lydia Löthman, Esther Arndtzén. Medarbetare detta nummer: Oscar Lundberg, Sofia Kockum, Caroline Ulvros, Tomas Castro, Ingeborg Kindmark, Chunchu Song, Hampus Peterson, Emma Henriksen, Maja Bjurman, Victoria Källström, Coca Fernandez, Arvid Grange, Rebecca Forsberg, Linn Larsson, John Nyström, Sofie Meurling, Ida Hein Olsson. Omslag: Anna Hasslöf. Kattlogotyp: Sofia Kockum. Prenumeration: 300 kr per år, kontakta theo.vareman@lundagard.se. Studentpre-

Kris på skandal på tro på remiss oavsett: fastsvetsad på tronen. Det politiska spelets Pyrrhus har sorgen i blicken och hjärtat i mitten. Mannen med människovärdet i tanken går av till få men oavbrutna applåder.

numeration 150 kr. Adressändring: Hos din kår. Tryck: V-Tab. Distribution: kundsupport@nimdistribution.se Pressläggning: 8 november 2021. Deadline: nr 7/2021 29 oktober. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. Lundagård är medlem i Student Press in Europe. Upplaga: 34 500. Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se

Nätupplaga: lundagard.se Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer. Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till Universitetsposten. Om du har gjort ovanstående, kontakta Nim distribution.

Lundagård nummer 7 2021 |

3


webbuppslaget FOTO: ESKIL HÖGMAN

2 NOVEMBER 2021

Filosoficirkeln återuppstår med tema Kriser och katastrofer Efter ett och ett halvt års uppehåll startar Filosoficirkeln i Lund igen. Sven Jönsson har lett den mytiska cirkeln i snart 20 år. På 1980-talet kom hundratals studenter och andra för att lyssna på världsberömda filosofer. Idag är intresset lite lägre, men inte Sven Jönssons engagemang.

28 OKTOBER – NYHET

2 NOVEMBER – NYHET

5 NOVEMBER – KRÖNIKA FOTO: SABER MALMGREN

FOTO: ALEXANDRA ROSLUND

FOTO: ALEXANDRA ROSLUND

Kränkning vid LU

Sfinxerna har lyft

Vägval & studiekval

En student vid Lunds universitet (LU) ges ersättning på 25 000 kronor från universitetet efter diskriminerande kommentarer från en föreläsare. Detta enligt beslut från Justitiekanslern.

Tisdagen 2 november plockades de fyra sfinxerna på Universitetshusets tak ned. Nya ska gjutas, och var de gamla sfinxerna till slut hamnar är ännu oklart.

Det är närmast tabubelagt att ångra sitt val av karriär i efterhand, varför det är ytterst viktigt att hitta rätt i tidigt skede. Lundagårds studentlivskrönikör Ebba Frid skriver om känslan som infinner sig när man inte riktigt är säker på att man har valt rätt väg.

4

| Lundagård nummer 7 2021


Hyresnämndsprocess nedlagd

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Den 24 september drog AF Bostäder tillbaka sina ansökningar till hyresnämnden, där de försökt göra upp med de hyresgäster som inte godtog hyreshöjningen inför 2021. TEXT: VIKTOR WALLÉN

I Lundagård nr. 6 2021 rapporterades det att tio studenter som bott i AF Bostäders fastigheter blivit inkallade till förhandlingar med bostadsbolaget via hyresnämnden. Detta efter en ansökan från bostadsbolaget. HYRESGÄSTERNA HADE SATT sig emot hyreshöjningen som studentbostadsbolaget gjort inför år 2021, där de frångått de sedesvanliga hyresförhandlingarna med Hyresgästföreningen och höjt hyran med 2 procent. De som motsatte sig höjningen fortsatte att betala in hyran för år 2020. Nu återkallar AF Bostäder ansökningarna, och vänder sig i stället till Hyresgästföreningen för att förhandla om de hyresgäster som ännu inte betalat in den höjda hyran. AF BOSTÄDERS VD Henrik Krantz menar att den utdragna processen var anledningen till att anmälningarna drogs tillbaka. – Det var helt enkelt för att vi såg att tiden började gå, och vi ville inte ha det i vägen

när vi förhandlar med Hyresgästföreningen heller. Vi gjorde de här ansökningarna för att vi förväntade oss att vi skulle kunna få en snabb prövning under våren, eller egentligen under vintern, men det fick vi inte. Förhoppningen från AF Bostäders håll, menar Henrik Krantz, är att hitta en lösning för de hyresgäster som fortfarande betalar in 2020 års hyra. – Det hoppas vi kunna lösa i förhandlingar med Hyresgästföreningen. KARL HÖJBERT ÄR en av de hyresgäster som blev inkallad till hyresnämnden. Han berättar att det kom hem ett protokollsutdrag från mötet mellan Hyresgästföreningen och AF Bostäder i hyresnämnden. Där stod det kort att anmälan var tillbakadragen och att han kunde fortsätta betala sin gamla hyra. Han behöver i dagsläget inte heller betala in någon retroaktiv hyra – alltså den ackumulerade mellanskillnaden mellan 2020 års hyra och 2021.

– Jag är inte helt säker på om det här är något slutgiltigt. Men jag har inte behövt betala någon retroaktiv hyra, säger Karl Höjbert. Han känner sig nöjd med utvecklingen. I Lundagård nr. 6 berättade Karl Höjbert att vägran att betala höjningen primärt var en principsak, något han menar har gett effekt i och med den nedlagda ansökningen. – Det känns väldigt kul tycker jag, nu när jag fått det här beskedet. Det känns som att ställningstagandet belönades. ANDERS

SJÖGREN,

FÖRHANDLINGSCHEF

hos Hyresgästföreningen, skriver i ett mejl till Lundagård att de ser positivt på att förhandla direkt med AF Bostäder: ”I och med att AF Bostäder har återkallat ansökningarna i Hyresnämnden har vi nu även möjlighet att förhandla fram en så bra lösning som möjligt för de som vägrat betala hyreshöjningen”.

Hitta ditt nästa jobb i Danmark! Vi guidar dig på vägen över sundet

Besök oresunddirekt.se

Offentlig information om att arbeta, bo och studera i Danmark. 040 - 17 64 00 oresunddirekt@lansstyrelsen.se Lundagård nummer 7 2021 |


nyheter

Grisar opereras och avlivas i omtvistat djurförsök

Fyrtio levande grisar ska tjäna som undervisningsmaterial vid Lunds universitet (LU). Djurförsöket står i kontrast till internationella trender och tänjer på djurskyddslagstiftning. Varför fortsätter LU med praktiken, trots att det verkar finnas alternativ? TEXT OSCAR LUNDBERG ILLUSTRATION SOFIA KOCKUM

U

nder sommaren godkände MalmöLunds djurförsöksetiska nämnd LU:s ansökan om etiskt tillstånd för ett medicinskt utbildningsmoment i övre gastrointestinal kirurgi, vanligen kallat övre-kirurgi. Momentet kallas för ”grislab” och innebär att läkare under specialiseringstjänstgöring (ST) får öva kirurgiska ingrepp på levande grisar som sedan avlivas. Tillstånd för djurförsöket erfordras för fyrtio grisar under en femårsperiod. Momentet, som under hösten genomförts på fem grisar, ska erbjuda ST-läkarna praktisk träning i kirurgisk teknik. Detta kan enligt LU inte uppnås med alternativa metoder. Internationellt sett har allt fler högt ansedda kirurgiutbildningar emellertid slutat använda grislab. Johns Hopkins University, som ger en av världens högst ansedda kirurgiutbildningar, slutade exempelvis använda levande djur i sin utbildning 2016. De meddelade i samband med beslutet att en intern undersökning kommit fram till att övning på levande djur “inte är väsentligt för den professionella utvecklingen av medicinstuderande”. LUNDAGÅRD HAR VARIT i kontakt med Physicians Committee for Responsible Medicine (PCRM), en amerikansk ideell organisation med 175 000 medlemmar, varav 17 000 läkare. I en rapport från organisationen framgår det att samtliga amerikanska och kanadensiska universitet slutat använda levande djur i medicinskt utbildningssyfte. Ryan Merkley är forskningsinriktningschef på PCRM och berättar för Lundagård att de inte kan observera några negativa effekter av att exkludera levande djur från utbildningarna. ”Forskning tyder på att skiftet inte haft en negativ inverkan på kirurgistudenters kompetensutveckling”, skriver Ryan Merkley i ett mejl. Han berättar också att man i USA använder undervisningsredskap som bättre simu6

| Lundagård nummer 7 2021

lerar människokroppen än vad djurmodeller gör. CAROLINE WILLIAMSSON ÄR specialistläkare i kirurgi och ingår i kursledningen för utbildningen i övre-kirurgi vid LU. Hon hävdar i ett mejl till Lundagård att det är problematiskt att jämföra kursen i Lund med internationella utbildningar.

“I Sverige är en stor del av övre-kirurgi centraliserad till regions- och universitetssjukhus, vilket innebär att många blivande kirurger i mindre städer inte får möjlighet till nödvändig, kontinuerlig träning”, skriver Caroline Williamsson. Därtill framhåller hon att ST-läkare utomlands får mer övning inom vården eftersom de kan bistå vid fler operationer. Detta är enligt henne ett resultat av att utländska kirurger generellt opererar mer. “Svenska kirurgers vardag ägnas mer åt administration, mottagning och utredning av patienter som kan medicineras i stället för att operera. En kirurg under utbildning i USA får operera åtskilliga timmar mer än en svensk kirurg.” Alternativa metoder, såsom de simulatorer som Ryan Merkley berättat om, är inte aktuella för kursen i Lund, menar Caroline

Williamsson. Detta då hon anser att det inte finns någon simulator likvärdig djurmodell för just övre-kirurgi. DARIUS BARIMANI ÄR ST-läkare och gick LU:s kurs i övre-kirurgi för två veckor sedan. Han valde att avstå från momentet. – Jag ser inte varför oskyldiga djur ska behöva dö för att jag ska lära mig något om människokroppen. Trots det fick han godkänt på kursen. Djurförsöket verkar alltså inte ses som en nödvändighet för att nå kursmålen i Lund. DARIUS BARIMANIS INTRYCK av kursen är att endast en mindre del av utbildningen drar nytta av övning på levande modell. – De enda momenten där övning på levande djur är särskilt givande är vid leverblödning och splenektomi. En elev som endast övat på djur skulle dock inte kunna utföra en sådan procedur självständigt på en människa. Den skulle behöva invänta en specialistkompetent jourläkare. De ovanliga ingreppen kan enligt Darius Barimani lika gärna övas på inom den reguljära vården. – Det finns all möjlighet att öva på dessa inom vården istället, oavsett var i landet man bor. Det hade varit bättre för alla om ST-läkare fick utnyttja dessa möjligheter. HAN BERÄTTAR VIDARE för Lundagård att han inte delar Caroline Williamssons bild av övre-kirurgins centralisering som ett hinder för träning inom vården. – Det är en del av alla ST-läkares utbildning att tillbringa några månader vid ett universitetssjukhus. Övningstillfällen finns alltså även för dem som inte bor nära ett regions- eller universitetssjukhus. Det är inte heller brist på riktiga operationstillfällen som är problemet, menar han. Enligt Darius Barimani är det huvudsakligen en fråga om att dessa inte tillhandahålls som möjligheter till övning.


LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

– Utrymmet för att träna på ingrepp relevanta för övre-kirurgi på människor är stort, men det utnyttjas inte. Som det ser ut nu står vi ST-läkare mest och tittar under operationerna. Möjligheter för träning skulle kunna utökas ännu mer om ST-läkare tilläts ta större plats under överseende av överläkare, säger Darius Barimani. SVENSK KIRURGISK FÖRENING (SKF) anordnar också kurser i övre-kirurgi. Detta för att erbjuda specialistkompetens till fler än de 27 studenter som får plats på LU-kursen. SKF:s kurser är den vanligaste utbildningen i övre-kirurgi som ST-läkare genomgår. I ett mail till Lundagård berättar SKF:s kansli att föreningen valt att exkludera grislab på dessa kurser, främst av kostnadsskäl. Trots detta tillfredsställer SKF:s utbildning samma delmålskrav som LU:s kurs i övre-kirurgi. DANIEL ROLKE, SOM är sakkunnig i djurförsöksfrågor på Djurrättsalliansen, berättar för Lundagård att LU sticker ut bland svenska universitet. – Just Lunds universitet är väldigt bakåtsträvande vad gäller djurfria metoder, de var bland annat ett av de sista universiteten i Sve-

rige att sluta använda katter i djurförsök. Utöver frågans etiska aspekter finns även det konkret juridiska att hantera. I djurskyddslagens sjunde kapitel första paragrafen stadgas att ”Djurförsök får utföras endast under förutsättning att det syfte som avses med verksamheten inte kan uppnås med någon annan tillfredsställande metod där djur inte används”. Djurrättsalliansen menar att grislabbet på LU inte är förenligt med djurskyddslagen. Daniel Rolke ställer sig frågande till vad LU anser är syftet med verksamheten. – En hel kontinent har valt bort grislab. Varför kan då inte Lunds universitet göra det? CAROLINE WILLIAMSSON PÅTALAR att den kurs som ges i Lund är en särskild statligt upphandlad specialistkompetenskurs (SKkurs) som bara ges vid ett lärosäte per år. Hon menar att den därför inte helt motsvarar kursen som ges av SKF. Hon bekräftar vidare att SKF:s kurser visserligen faller under samma målbeskrivning, men tillägger att den ”är ganska lågt ställd och många kirurger upplever att de behöver mer praktisk träning än vad som stipuleras i målbeskrivningen”.

PÅ FRÅGAN OM djurförsökets förhållande till djurskyddslagen hänvisar Caroline Williamsson till den djurförsöksetiska nämnd som godkänt ansökan. “Etikansökan är godkänd efter att ha prövats mot gällande lagstiftning.” Djurrättsalliansen är däremot kritiska till det etiska godkännandet som en moralisk garant. – Den djurförsöksetiska nämnden består till stor del av människor som arbetar med djurförsök och de godkänner i princip alla ansökningar de avhandlar. ÄNNU EN TERMINS grislab har nu avklarats. Även om studenter har ett behov av praktisk utbildning tycks alternativ finnas tillgängliga. LU:s val att ändå inkludera momentet i sin undervisning uppmärksammar frågan om hur stor roll levande djur egentligen ska spela i medicinsk utbildning. Borde de övervhuvudtaget vara där?

Vår forskning och din insats kan ge både dig själv och andra ett friskare liv.

KÄNNER DU DIG NERE OCH DEPRIMERAD? Just nu kan du anmäla ditt intresse och vara delaktig i att skapa framtida antidepressiva läkemedel PROBARE bedriver läkemedelsforskning i samarbete med olika läkemedelsbolag sedan 2008. Vi finns i centrala Lund och Stockholm. Övriga studier som du kan anmäla dig till nu är: • Migrän hos barn och ungdomar • Stomiprodukt • Kronisk njursvikt hos icke diabetiker

Vidare har vi en specialistläkarmottagning i Lund för dig med psykiatriska problem. Vi utför också hälsoundersökningar och körkortsintyg (gällande högre behörighet, diabetes eller andra sjukdomstillstånd, ej missbruk inkl alkohol) både i Lund och Stockholm. Är du intresserad av att veta mer om vår verksamhet antingen som patient eller uppdragsgivare, boka tid eller delta i en läkemedelsprövning är du välkommen att kontakta Ewa Karlsson på tfn 0732-300 450 el maila ewa.karlsson@probare.se

Besök gärna vår hemsida

www.probare.se

Lundagård nummer 7 2021 |

5


FRÅGAN

Vad är din relation till tro? Lova Rudin

24 år, pluggar litteraturvetenskap – Jag var väldigt icke-troende när jag var ung, jag kommer verkligen inte från en troende familj.[...] 2018 började jag på folkis. Det var någon i den klassen som var inne på astrologi. Jag började följa massa meme-konton som hon tipsade om och tänkte: det här är så kul! Där började jag lära mig, sen gjorde jag en hel chart där man får se alla sina tecken. Jag tänkte: det här är min personlighet, jag förstår så mycket om mitt liv. Det började som en kul grej men också som något betryggande, att titta på ett veckohoroskop i olika perioder och tänka: om det känns jobbigt så beror det på det, och därmed vara lite beredd på framtiden.

Tror du på ödet? – Ja, det är något som har vuxit fram över tid. Ibland, när saker händer som är för bra för att vara sant, kan jag få en känsla av upprymdhet som är svår att få annars. Att när saker klickar och blir bra eller när jag kommer på saker om mig själv så kan jag känna att det är meningen och ödet. Det ger delar av livet en slags högre kvalitet.

8 | Lundagård nummer 7 2021

Liam Dahlberg

Jakob Schwarz

– Jag säger inte att jag tror på en specifik religion. Jag föddes kristen, jag blev döpt i en kyrka men jag har inte konfirmerat mig. Men jag skulle inte vilja kalla mig ateist heller, och skulle vilja tro på att det finns någon form av högre kraft, helt enkelt. Som skapat världen. Jag som fysiker är inne på allt med Big Bang och sådant som skapade universum. Men så kvarstår ju frågan: vart kommer Big Bang ifrån, vad fanns innan det? Någon högre kraft gjorde det.

– Tro är så himla olika, framförallt i Svenska kyrkan som jag kommer ifrån. För vissa är tro väldigt närvarande och en del av deras liv, framförallt kanske en uttalad gudstro, medan det för många andra i min kyrka är mer ett sätt att förhålla sig till andra. För mig har det pendlat lite. Jag har fortfarande en syn på min tro som snarare handlar om vad jag gör än vem jag är och vad jag tror på. Där får tron mig att vilja värna om mina medmänniskor, på ett sätt som säger mig att jag inte vill vara mer än någon annan, jag vill finnas till för alla oavsett.

20 år, pluggar kandidatprogram i astronomi och astrofysik

Är du andlig? – Jag tror inte att det finns något efterliv, men jag tror inte att alltihop blir svart, som många kanske tror. Jag tror att det är någon form av reinkarnation. Jag tänker från det här perspektivet: varför kan jag se utifrån mina ögon just nu och inte dina? Det är för att jag styr den här kroppen. När jag dör kommer det bli en ny kropp som jag kommer att kunna styra över då. [...] Jag hade kunnat återfödas på en annan planet, en annan galax eller något sådant. Jag skulle kunna återfödas som en bakterie, eller en häst, vad som helst. Jag tror det är lämnat till slumpen vad man vaknar upp till efter att man har dött.

25 år, pluggar politices kandidatprogram

Hur har din relation till tro påverkat ditt liv? – Jag har ganska ofta tänkt på det. Hade jag inte konfirmerats, så jag hade definitivt varit en helt annan person. Min bakgrund som förbundsordförande för Svenska kyrkans unga har gett mig helt andra möjligheter och helt andra dörrar, som jag inte annars hade fått. Det hade helt klart varit så att både vart jag har hamnat i livet och vem jag är som person inte alls hade varit densamma.


LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Andlighet kan ta sig många former och uttryck. Lundagård har pratat med sex olika studenter om deras relation till tro, andlighet och religion. TEXT ESTHER ARNDTZÉN ILLUSTRATION CAROLINE ULVROS

Elia Flinck

26 år, pluggar ämneslärautbildningen i svenska och idrott & hälsa – Kärnan i min tro är att det finns en mening med att leva. Det finns någonting mer än det som vi kan se, någonting som övergår vårt förnuft. Man kan ju välja, antingen tror man på att människan är sin egen Gud och att vårt förnuft är det enda vi kan lita på. Men det du också accepterar om du tror på det är att människan har en slags övernaturlig förmåga att vid något givet tillfälle i framtiden förstå allt. Det har jag väldigt svårt att tro på. Det kommer alltid finnas saker som vi inte kan förstå, som inte går att studera. Det är ju lite såna grejer som förenar folk.

Hur tror du att din relation till tro har påverkat ditt liv? – Jag har också tänkt på hur jag ser på människor. Jag har tidigare bara sett att jag träffar någon, vi kommer bra överens, vi har det här gemensamt, därför kan vi vara vänner. Nu är det snarare så att jag kan träffa i stort sett vem som helst oavsett hur personen ter sig i politiska åsikter, hur den ser ut, vad den säger. Du är fortfarande människa, det finns någonting mer. Man kan se förbi alla de sakerna och inte bara reagerar på vad personen säger, hur personen klär sig eller vad det kan vara. Det tror jag behövs, för att skapa ett mer accepterande synsätt i samhället.

April Bäckström

20 år, pluggar lingvistik

– Det är komplicerat. Jag vet inte om det är rätt ord. Jag är döpt, men inte religiös. På så sätt är jag agnostiker. Jag skiljer på agnosticism och rent av förnekande, agnosticism är typ ett spektrum av ateism. Jag ser det som att det skulle kunna finnas en Gud, eller en högre makt, eller gudar. Ingen av dem har uppenbarat sig för mig, men jag tycker att konceptet är för brett för att bara rent av förneka det, som vissa gör.

Är du andlig? – Jag gillar andliga saker som tarotkort och liknande. Det tror jag har mer med stämning och gemenskap och liknande att göra, att jag gillar sånt. Jag tänker inte att det ens nödvändigtvis behöver vara sant, men jag gillar hur det får mig att känna. Det är också en sorts andlighet, även om det inte är gudstro, eller tro på en större makt. [...] Tarotkorten är mysiga, det är kul på vissa sätt också. Det blir ett sätt att reflektera över sig själv. Det blir också ett sätt att vara andlig utan att behöva ta del av de stora religiösa förtryckarnätverken som finns. Det är mycket det som har dragit mig till det.

Nelly Sandell

21 år, pluggar litteraturvetenskap

– Det känns skönt att tro på någonting annat än sig själv. Att tänka: det här är inte bara det. Det kanske finns någon som vakar över en, det kanske finns en mening med allt som händer. Det är en liten tröst när det är jobbigt ibland. Jag tror att det är lättare att leva livet och inte ta det så himla allvarligt om man känner så. Jag brukar ibland skoja om att jag tror på aliens och spöken. Det är mycket roligare att tro på det. Det är tråkigare att inte tro på saker som är mer än en själv.

Hur har din relation till tro påverkat ditt liv? – Man är ofta i sammanhang där det ses som någonting som ses ner på, det är mer det vetenskapliga som ska tros på. Jag tror hundra procent på det vetenskapliga, men jag tror att det finns någonting utöver det. Det känns så konstigt om det inte gör det. Jag har svårt att greppa att det bara skulle vara naturvetenskapen. Särskilt när det har med döden att göra; jag kan inte greppa att själen eller vad det nu är försvinner, att jaget bara försvinner. Jag förstår att kroppen lägger ner, men det känns ogreppbart att mitt medvetande bara skulle försvinna. Som en dator som stängs av. Det är helt ogreppbart.

Lundagård nummer 7 2021 |

9


föreningen

Kristen feminist? Javisst!

Studentföreningen Debora vill skapa plats för kristna och feministiska diskussioner inom studentlivet, en kombination många upplever som motsägelsefull. Lundagårds Lydia Löthman möter Deboras styrelse för ett samtal om att trotsa förutfattade meningar. TEXT LYDIA LÖTHMAN FOTO TOMAS CASTRO

Jag träffar Christina Wormbs, Henrik Sjöblom och Judith Redegard, Deboras styrelse, i Sankt Hans-kyrkan på Norra Fäladen i Lund – föreningens möteslokal sedan ett år tillbaka. – Debora är en väldigt cool kvinna från Bibeln, den enda kvinnliga domaren från Domarboken, berättar Christina Wormbs entusiastiskt när jag frågar om namnets betydelse.

samlas studenter från en mångfald av kyrkliga inriktningar. – Förra träffen pratade vi om att man i kyrkan använder pronomenet ”han” om Gud, och vad det gör med vår bild av vad Gud är, nämner Christina Wormbs som exempel på samtalsämne.

FÖRENINGEN STARTADES ÅR 2014 av två teologistudenter som tyckte att det saknades ett forum för progressiva samtal om kristendom inom Lunds studentliv. – Det finns studentföreningar som bara håller på med kristna frågor och studentföreningar som bara håller på med feministiska frågor. Debora ämnar vara en medelväg, förklarar Henrik Sjöblom.

Vi har en övertygelse om att kyrkan och feminismen går som handen i handsken.

MEDLEMMARNA TRÄFFAS UNGEFÄR en gång i månaden för diskussioner och samtal som på ett eller annat sätt relaterar till kristendom och feminism. Utöver att möteslokalen ägs av Svenska kyrkan saknar Debora koppling till trossamfundet. Under föreningens tak

OINITIERADE FÖRVÄNTAR SIG ofta en polemik mellan feminism och kristendom, men styrelsemedlemmarna är ense om att dessa två uppfattningar kompletterar varandra väl. – Vi har en övertygelse om att kyrkan och feminismen går som handen i handsken, sä-

ger Judith Redegard. – Utmaningen ligger inte i den personliga tron utan i mötet med andra människor som har förutfattade meningar, lägger Christina Wormbs till. MOTSTÅNDET MOT KOMBINATIONEN av feminism och kristendom återfinns även inom Svenska kyrkan. Henrik Sjöblom, som läser till präst, berättar att han exempelvis ofta velat lyfta feministiska frågor i de predikningar han håller i som del av utbildningen. Han har dock avstått på grund av församlingens förutfattade meningar och rädsla för att “trampa någon på tårna”. – Att den rädslan väcks säger ändå något om samtalsklimatet, menar han. KOMBINATIONEN FEMINISM OCH kristen genererar intressanta insikter. Under sina diskussionskvällar använder sig Debora ofta av feminismen som ett kritiskt analysverktyg för att diskutera hur religionen kan utvecklas: – Kyrkan och kristendomen har precis som resten av världen en historia av förtryck och patriarkala strukturer som är viktiga att diskutera, säger Judith Redegard.

En av Deboras månadsenliga träffar. 10 | Lundagård nummer 7 2021


LÄS OM FLER FÖRENINGAR PÅ LUNDAGARD.SE

– Vi vill även diskutera vad kyrkan och religionen kan bidra med till feminismen, fortsätter hon.

undersöka hur kristna ungdomar i Sverige upplever sin plats i samhället. Rapporten utmynnade i en rapport som visade att över femtio procent av de tillfrågade ungdomarna någon gång upplevt sig kränkta på grund av sin religiösa tro.

Man möter fördomar om att man inte är en riktig feminist eller att folk tror att man är homofob.

VARKEN CHRISTINA WORMBS , Henrik Sjöblom eller Judith Redegard menar att de har upplevt några kränkningar inom studentlivet men däremot en brist på förståelse. De menar även att folks förutfattade meningar leder till att de ibland väljer att inte berätta om sin tro för nya bekantskaper. – Man möter fördomar om att man inte är en riktig feminist eller att folk tror att man är homofob, berättar Judith Redegard. – Det är nog därför jag väljer att inte berätta att jag är kristen för då kommer ingen vilja berätta något för mig, flikar Christina Wormbs in.

FÖRUTOM ATT DET inom kyrkan och övriga samhället finns ett motstånd mot blandningen feminism/kristendom återfinns även ett generellt samhälleligt avoghet mot religion. År 2019 genomförde Sveriges kristna råd en enkätundersökning som syftade till att

PRECIS SOM MÅNGA andra studentföreningar upplevde Debora ett stort tapp av både

VI FINNS PÅ MÅNGA PLATSER I SVERIGE FÖR ATT DU SKA KUNNA SKRÄDDARSY DIN KÖRKORTSUTBILDNING I DITT EGET TEMPO!

LÄS MER OM VÅRA KÖRKORTSUTBILDNINGAR PÅ TRAFIKSKOLAN.COM

medlemmar och engagemang under pandemin. Styrelsen försökte hålla föreningen vid liv genom att digitalisera verksamheten och anordna aktiviteter på distans men med begränsade framgångar. – Vi försökte nå ut till våra medlemmar men det var många som tröttnade på att sitta på Zoom, berättar Henrik Sjöblom. NÄR RESTRIKTIONERNA NU har lättat och studentlivet börjar återgå till det normala är utmaningen att värva nya medlemmar och skapa ett intresse för föreningens verksamhet igen. – Många i den gamla styrelsen hoppade av under pandemin så vi tre har försökt hitta sätt att bygga upp föreningen på nytt, fortsätter han. VI SKILJS ÅT utanför Sankt Hans kyrka, jag och styrelsemedlemmarna i Debora. Trots sitt tusenåriga namn en förening i tiden, på väg framåt i Lunds studentliv.


IN DEPTH

Can we control our luck? Total randomness or help from powers above? Lundagård spoke to three scholars on how we should approach the concept of luck. TEXT CHUNCHU SONG ILLUSTRATION INGEBORG KINDMARK

Y

ou must have encountered something like this: there is a multiple-choice question in an exam that you cannot figure out, and you have to guess and trust your gut. After the exam, you find that it happens to be just the correct answer. How lucky! But is there really such a thing as luck? If yes, what is it? And is it something that we can control? JOHAN NILSSON IS a post doc at the Centre for Theology and Religious Studies, specialising in esotericism. In spite of his research, he has no religious belief himself. He finds it hard to define luck, but he believes there are practical ways to make life better, like being a well-organised person. Things that happen as a result of influencing factors that we do

12 | Lundagård nummer 7 2021

not know or cannot control are regarded as random. What we consider random also differs for different people depending on what kind of knowledge they have. “I know that weather is not random, but it can feel random to me if I am not certain of what makes it rain. If you study meteorology, then weather is scientifically predictable”, he says.

I know that weather is not random, but it can feel random to me.

CONSIDERING SOMETHING MORE mysterious, Johan Nilsson tells a story about tarot cards. From the very beginning, tarot cards were merely regular playing cards. The fascinating card game was interpreted by French esotericists to have spiritual secrets in it. From his view, the divination function of tarot is made up. “But like all religious traditions, the symbols and allegories for how to live your life can be inspiring”, Johan Nilsson says, and brings up meditation as another example. HE CONCEIVES THE relationship between people’s perception of luck and their outlook on life similar to the chicken and egg causality dilemma. Is it positive attitudes towards life that make people feel lucky about their


READ MORE ARTICLES IN ENGLISH LUNDAGARD.SE

There are lots of things happening that are completely normal, and you just register the extreme ones. experiences? Or is it lucky experiences that generate a positive outlook on life? The genral concept of luck is so woven into our everyday experiences that it is hard to know where to begin. But Johan Nilsson appreciates such “ignorance”: “if there is only the mechanics of natural law as a physicist may claim, then I would not like my life as much”, he concludes.

I don’t lie awake at night thinking that perhaps they will think this or that.

A

very concrete definition of luck is given by a professor of theoretical philosophy, Erik J. Olsson. He defines luck as improbable events that are favourable to someone, like someone who happens to win a lottery among millions of people buying into it. For the explanation of why it falls on that specific person, and not on others, he claims that: “if you are satisfied with explanation referring to randomness, then it is something you can explain, but many people do not like this explanation.”

ERIK J. OLSSON hardly thinks of uncertain things like luck himself and prefers to focus more on things where he can actually control the outcome. However, it is undeniable that we cannot have full charge of everything happening in our life. When facing something where we are only partially in command, Erik J. Olsson believes it is important to be proactive and take the first step to give it a try. If you want to publish a book, at least you should write it and send it to a publisher to give it the possibility or probability to get

published. “I don’t lie awake at night thinking that perhaps they will think this or that about the book. I will leave it and do something else”, Erik J. Olsson says, explaining his own feelings after submitting a manuscript.

T

he existence of luck is denied by Andreas Jakobsson, a professor of Mathematical Statistics. What he believes in is more like randomness. By randomness, he means that there are many possibilities with different probabilities before something really happens. Then one of them occurs, and there is no randomness anymore. Everything is random until we know the result, like rolling a dice before it hits the table. Such a sense of unpredictability captivates Andreas Jakobsson: “That would be more of a philosophical or religious question: if our fate is decided, is the dice already loaded? From my point of view, that’s a weird way of describing reality because then you have lost your freedom of choice if everything is predestined”.

From my point of view, that is a weird way of describing reality. being lucky or not is a psychological issue, and definitely, there are no “dark forces” controlling luck. “Every time you cross the road, if you are not run over by a car, you don’t register it. If you think about it, there are a lot of things happening that are completely normal, and you just register the extreme ones.” Feeling lucky makes us happy, but he does not think that will affect the outcome of a certain action. His view on luck is, perhaps unsurprisingly, very FURTHERMORE, HE THINKS

rational, and he claims, “I have thought this way all my life, so I don’t think my research interests are affecting that.” FOR STUDENTS WHO hope that luck will save their next exam, professor Jakobsson has a more sensible advice: spend your time better by studying for the exam, instead of praying for it to be easy. If we can affect the result, then be pragmatic, and try our best to increase the probability of the wanted outcome. In contrast, if it is something beyond our control, like whether the sun rises tomorrow, wise people will not have expectations nor worry about it.

A

ccording to what the three scholars say, it is hard to give a clear answer on what luck is. But coincidentally, all of them use “randomness” to explain something uncertain. They think of it from different angles. Johan Nilsson takes personal knowledge into consideration, so what is random depends on the person. Erik J. Olsson takes randomness from the standpoint of an event instead of an individual, and Andreas Jakobsson defines it in a professional mathematical way.

WHEN IT COMES to feeling lucky or unlucky, they all attach it to one’s personality. An optimistic person probably tends to feel luckier than a pessimistic person. However, it could be the other way around: luck makes people become positive or negative towards life. MOST IMPORTANTLY, BEING pragmatic is what these scholars have in common. No matter if there is luck, or if it is somehow controlled, what we can be sure about is our efforts when trying to reach our goals.

Lundagård nummer 7 2021 | 13


porträttet

24 14 | Lundagård nummer 7 2021


porträttet

”Religiös har blivit ett skällsord på svenska”

För fyra år sedan blev Anders Arborelius, som förste svensk någonsin, utsedd till kardinal av påve Franciskus. Lundagård träffade honom för ett samtal om att vara katolik i Sverige, politiska ställningstaganden och kyrkans kontroverser. TEXT HAMPUS PETERSON FOTO TOMAS CASTRO

Anders Arborelius tar emot oss i hans arbetsrum på Götgatan i Stockholm, bredvid fotbollskrogen Den Gröne Jägaren. Kontorets inredning är asketisk, likaså hans klädsel – det enda som vittnar om Anders Arborelius status som Sveriges mäktigaste katolik är kardinalringen på höger ringfinger. hans viktigaste uppdrag att medverka i påvevalet ifall nuvarande påve Franciskus skulle abdikera eller avlida. Teoretiskt sett kan Anders Arborelius själv bli vald. Men vanligtvis innebär ämbetet att stå till kyrkans förfogande och ge påven råd i administrativa frågor. – Jag har fått fler uppgifter i Rom och på andra håll, men den huvudsakliga uppgiften är att vara biskop i Sverige. Det är ett stort område och en växande kyrka så det tar naturligtvis det mesta av tiden. SOM KARDINAL ÄR

ÄVEN OM KARDINALEN i dag bor och arbetar i Stockholm så finns hans rötter i Lund. Anders Arborelius växte upp i studentstaden till en mor som var bibliotekarie här. Han studerade språk vid Lunds universitet och senare teologi i Rom och belgiska Brygge. – Jag har haft hela min skolutbildning i Lund. Tog studenten på Spyken 1968 och samma år började jag läsa moderna språk: spanska, engelska, tyska. Sedan gick jag faktiskt också utbildningen i grekiska och hebreiska som Svenska kyrkans präster gick. Så jag fick vad man då kallade en magisterexamen.

Har språkstudierna hjälpt i ditt arbete? – Ja, det har de verkligen gjort! Speciellt spanskan i och med att jag senare trädde in i karmeliterorden där vi har de stora spanska helgonen Teresa av Ávila och Johannes av Korset. – Men jag brukar säga att de stora språken i vårt stift kan jag inte: polska, kroatiska och arabiska. DEN ROMERSK-KATOLSKA KYRKAN är det största trossamfundet i världen, men har i

Sverige bara 126 000 medlemmar och växer främst genom migration från länder där katolicismen är mer utbredd. – De flesta medlemmar har sina rötter i andra länder och kulturer. Varje församling återspeglar hela världen, säger Anders Arborelius. I VISSA FRÅGOR står den katolska kyrkan långt ifrån dagens politiska konsensus i Sverige. En sådan är samfundets abortmotstånd, men kardinalen tror att det finns möjlighet till dialog i dessa frågor. – Om man tar dessa selektiva flickaborter som gör att det i vissa länder saknas hundra miljoner kvinnor, som i Indien och Kina – då blir det genast lite mer problematiserat. Eller abort av foster med Downs syndrom, ska de bli helt utrotade som de nästan har blivit i Danmark? När det kommer ner på personnivå är det lite lättare att tala om det. – Det går egentligen tillbaka till tron på människans okränkbara värdighet från konceptionen till dödsögonblicket. Men den är också hotad när människor har andra skyddsbehov. De skyddsbehov Anders Arborelius syftar på är flyktingars utsatta tillvaro. Migrationspolitik var tidigare ett område där kyrkan stod nära de flesta politiska partier, men på senare år har en klyfta vuxit fram. – Sverige har gått från att vara mycket generös till ett av de mest slutna länderna i Europa.

kristna råd, som samlar 26 kristna samfund, har kardinalen i flera debattartiklar argumenterat för en mer öppen flyktingpolitik. Han upplever att partierna ändrat åsikt väldigt snabbt och tycker att människovärdet inte längre respekteras. Samtidigt ska kyrkan inte involvera sig alltför mycket i politik. – Kyrkan ska inte binda sig vid något parti. Man måste alltid stå utanför som någon slags lojal kritiker. Vad kan vi ge för inspiration och verktyg till dem som arbetar politiskt, frågar sig Anders Arborelius. I samma anda har han engagerat sig i TILLSAMMANS MED SVERIGES

miljöfrågor och förespråkar ekocidlagstiftning – ett internationellt förbud mot storskalig miljöförstöring. – Utifrån ett bibliskt perspektiv är skapelsen Guds gåva till oss, för att vi ska ta hand om den och vårda den, inte bryta ner och förstöra den. DE SENASTE ÅRTIONDENA har den katolska kyrkan skakats av omfattande pedofilskandaler. Senast i oktober avslöjades det att hundratusentals barn i Frankrike blivit utnyttjade av präster sedan 1950-talet. Anders Arborelius har sagt att medierna – genom sina avslöjanden – har varit Guds röst. Tidigare i år blev jam själv utsedd till apostolisk visitator i Köln, där han skulle utreda hur det tyska ärkestiftet hanterat anklagelser mot präster.

Hur tror du skandalerna om sexuella övergrepp har påverkat tilliten till kyrkan? – Det är naturligtvis förståeligt att många människor undrar vad som egentligen har hänt. Man måste räkna med att det tar tid innan man får kontroll över det här, svarar han. – I vissa länder finns det fortfarande en tystnadskultur. Det är nog knutet till kulturella och nationella omständigheter. Det är väldigt olika mellan länder i hur långt man har kommit på det här området. Men man måste ta itu med det på allvar. NÅGOT VI OFTA återkommer till under samtalet är svårigheterna i att leva som katolik i ett sekulärt samhälle. Att få sin tro och sitt trossamfund ifrågasatt är en del av vardagen. – Man är i Sverige rädd för det religiösa. Ordet religiös har blivit ett skällsord på svenska, slår kardinalen fast. När det sekulära blir norm blir religion något avvikande. Men Anders Arborelius tror att ifrågasättandet också kan stärka individens tro. – Jag brukar säga att vi inte varit särskilt populära här de sista 500 åren. Så vi är vana att ta fighten.

Lundagård nummer 7 2021 |

15


reportage

16 | Lundagård nummer 7 2021


LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Sinnet fullt

I ett studentliv präglat av stress och känslan av att ständigt vara på väg någonstans har mindfulness blivit allt vanligare. Vilken relation har Lunds studenter till det mångtydiga konceptet, och är den plötsliga populariteten oproblematisk? TEXT EMMA HENRIKSEN ILLUSTRATION MAJA BJURMAN

– Har du någon gång cyklat från en plats till en annan, och plötsligt är du framme men du har ingen aning om hur det gick till? Det händer mig hela tiden. IGENKÄNNINGSFAKTORN ÄR HÖG när Ulrika Linse Strömland, psykolog på Studenthälsan, berättar om sina nästintill bortglömda cykelturer. Hon pratar om ordet autopilot och hur vi människor ofta lever våra liv utan att egentligen stanna upp och vara närvarande i det vi gör. ULRIKA LINSE STRÖMLAND har jobbat som psykolog på Studenthälsan i elva år. Hon har under den senaste tiden märkt av ett ökat intresse för mindfulness och meditation bland studenter. Inte minst tror hon att stress spelar en stor roll.

– Många söker sig till Studenthälsan för stressrelaterad problematik som inte nödvändigtvis handlar om att de har för mycket att göra, utan en stress som uppstår av ens egna ohjälpsamma tankemönster. Den typen av problematik vet man enligt forskning att man kan få hjälp med via regelbundet mindfulnessutövande, säger Ulrika Linse Strömland. NOËMI LIEBE HAR pluggat tre år på läkarprogrammet i Lund. Under höstterminen har hon tagit uppehåll för att plugga idé- och lärdomshistoria. Efter att sporadiskt använt olika appar med mindfulnessövningar vid nedvarvningsbehov insåg hon att hon ville utforska ämnet lite djupare. – Jag hade en period där jag var väldigt stressad och letade efter något sätt att han-

tera det. Då började jag fundera över att gå en mindfulnesskurs för att lära mig mer än vad man kan göra genom en app, berättar Noëmi Liebe. ENLIGT ULRIKA LINSE Strömland innebär mindfulness en träning i att, avsiktligt och fördomsfritt, rikta uppmärksamheten eller medvetenheteten mot nuet. Där används andningen ofta som ett slags fokus för uppmärksamheten. För några år sedan valde hon att sätta ihop ett program på Studenthälsan där studenter under fem veckor kan prova på mindfulness. – Det är ett smakprov på vad mindfulness är. Som ett upplevelsebaserat smörgåsbord där vi går igenom olika övningar och viktiga teman, säger Ulrika Linse Strömland.

Som ett upplevelsebaserat smörgåsbord.

Lundagård nummer 7 2021 | 17


reportage HOS NOËMI LIEBE fanns det både ett behov och intresse av att utforska mindfulness, vilket ledde till att hon anmälde sig till Studenthälsans kurs. – Det var dels en nödvändighet för att själv kunna hantera stress men också en nyfikenhet om vad man kan lära sig om sig själv och livet genom att göra det här, säger Noëmi Liebe. FÖR HENNE ÄR mindfulness något förebyggande och handlar mycket om att få ett annat förhållningssätt till livet. Hon berättar att det är särskilt viktigt som läkarstudent då kvinnliga läkare löper hög risk för att bli utmattade. – Det är något jag tar med mig, att jag måste förebygga det och ta hand om min psykiska hälsa.

Under pandemin var det många, inte minst studenter vars rutiner och strukturer i vardagen rubbades. Arkitektstudenten Jon Liander Ankarcrona är en av de som tillhör denna grupp. Karantänens mentala påverkan ledde honom till att prova på mindfulness. – Jag mådde inte så bra under corona. Det skapades en intern konflikt där jag hade mina ambitioner men samtidigt svårt med självkontroll och att bara sitta hemma och jobba, berättar han. HAN BESTÄMDE SIG för att skapa en egen rutin i vardagen som inte var beroende eller påverkad av pandemin. Han började skriva dagbok varje morgon, vilket är något som han gör än idag. – Huvudet kan ibland kännas som en röra av tankar. När man får ner det på pappret känns det som att man organiserar upp sitt huvud och att det samtidigt försvinner lite från hjärnan. Man får lite perspektiv på sina tankar och ser det mer konkret på pappret.

Vi måste utgå från att människor finner någon form av meningsfullhet i det. FÖR JON LIANDER Ankarcrona har mindfulness hjälpt honom att bli mer medveten om både sig själv och sin omgivning. – Det är en enorm del av min personli18 | Lundagård nummer 7 2021

ga ambition, att bli en bättre människa och kunna förhålla mig bättre till andra. Det viktigaste är att kunna förstå sig själv och vad det är som påverkar mig positivt och negativt. Jag brukar kalla det självstudier i att må bra, säger Jon Liander Ankarcrona. MED ETT BEGREPP som används i en rad olika sammanhang och kulturer kan det vara svårt att definiera vad som egentligen menas med mindfulness. Katarina Plank, docent i religionsvetenskap, har forskat om konceptet; särskilt om dess begreppsliggörande i bland annat kommersiella och religiösa sammanhang. – Det kan vara väldigt många olika saker och är helt beroende av det sammanhang som mindfulness praktiseras och uttolkas. Med ett så pass flytande begrepp är det viktigt att vara uppmärksam på att vi kanske inte pratar om samma sak fastän vi använder samma ord för det, säger Katarina Plank. HON TALAR BLAND annat om att mindfulness, eller meditation som man oftast säger inom buddhismen, är inbäddad eller urbäddad. I buddhistiska traditioner är meditationen inbakad i ett system och kulturell kontext som inte går att frigöra från den så kallade mentala träningen. I västvärlden har det däremot skett en urbäddning där meditationen har separerats och placerats i en annan kontext. – Att abstrahera, lyfta ur och säga att någon form av närvaro eller koncentration skulle vara kärnan. Det blir något helt annat, säger hon. EFTER ATT KATARINA Plank själv mediterat och följt olika buddhistiska meditationsgrupper blev det tydligt för henne hur stora skillnader det faktiskt är mellan de religiösa och sekulära tolkningarna samt hur mindfulness tillämpas. – Därför är det så viktigt att utgå från att mindfulness kan vara väldigt många olika saker och att det ena inte behöver vara mer rätt eller fel än det andra. Vi måste utgå från att människor finner någon form av meningsfullhet i det, säger Katarina Plank. LUND ZEN CENTER ligger mitt i kärnan av Lund. Från en promenad på en livlig gågata kliver jag in genom en dörr och allt buller utifrån har plötsligt försvunnit. Jag passerar unnel efter tunnel och innergård efter innergård på vägen in till centret. Väl framme vid ingången står zenbuddhisten Richard Langlais och välkomnar mig. Han beskriver promenaden från gatan som att komma djupare i sina sinnen med hela sin kropp.

RICHARD LANGLAIS ÄR en så kallad zendoledare på centret. Zendo är namnet på meditationsrummet. Han förklarar att inom zen, som är en avgrening inom buddhismen med rötter i Kina, ligger väldigt mycket fokus på meditation och sinnesvakenhet. – Meditation är allt i zen. Men meditation behöver inte betyda att man sitter på en matta i en meditationssal. Meditation kan vara ett tillstånd som man har alla dagar.

Jag ser ingen problematik så länge det inte är skadligt eller leder till något dåligt. LIKSOM MINDFULNESS ÄR det svårt för Richard Langlais att förklara vad zen är för något. Men han beskriver det som en metod snarare än en tro. En metod som innebär träning i att förstå och bemästra sin egen medvetenhet. Samtidigt säger han att ingenting av det han säger är zen. – Zen är ett ord för ingenting. Det finns ingen betydelse. Det är bortom ord. PÅ CENTRET HÅLLS kurser i meditation där människor från olika länder, religioner och med olika bakgrunder deltar. Allt från studenter till psykologer. Richard Langlais berättar att medlemmarnas relation till zenbuddhismen skiljer sig åt men att de samtidigt förenas tillsammans på centret. – Det är precis lika mångfaldigt som Lunds universitet. Det finns en del som tilltalas av den japanska estetiken med zen. Sen finns det de som bara är här för meditationen eller de som är väldigt präglade av den buddhistiska läran. Det blir en fin gemenskap, säger han. HAN DELAR BILDEN av att mindfulness är ett flytande begrepp som idag används i många olika sammanhang. Han beskriver det som lika mångfaldigt som människors sinne. Men så länge människor mår bra av det så är han positiv till användningen av mindfulness. – Jag ser ingen problematik så länge det inte är skadligt eller leder till något dåligt. Det är bara välkommet att det sprider sig och görs till något eget, säger Richard Langlais.


LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE UR ETT HÄLSOPERSPEKTIV ser Ulrika Linse Strömland å andra sidan en viss problematik med den stora spridningen av mindfulness. I och med begreppets popularitet menar hon att det riskerar att överanvändas och övertolkas till något som påstås fungerar som en universal lösning. – Det har blivit lite av en uttunning och bagatellisering av mindfulness som begrepp kan jag tycka. Att man plockar in mindfulness lite överallt och säger att “detta hjälper mot allt”, säger Ulrika Linse Strömland. SEDAN MINDFULNESS GJORDE sitt intåg i västerländska samhällen har det funnits och finns än idag en uttalad kritik kring dess kommersialisering. Anne-Christine Hornborg, professor emerita i religionshistoria, är tämligen kritisk mot de företag som erbjuder individer verktyg och övningar för att må bättre men som samtidigt friskriver sig ansvaret och menar att det är upp till individen själv att lyckas. – Det innebär att om du skulle misslyckas med kurserna så är det dig det är fel på. Det är ett väldigt cyniskt sätt att ta sig an människor som redan är stressade. Om de inte blir bättre av kursen och inte hittar sin inre kapacitet, då blir man ju dubbelt misslyckad – man är stressad och man har ingen kapacitet, säger Anne-Christine Hornborg. VILKEN INVERKAN MINDFULNESS har på kropp och sinne har intresserat många forskare. De flesta studier är överens om att

meditation och mindfulness kan minska stresshormoner och användas för att hantera oro och ångest. Exempelvis har vissa studier visat att mindfulnessutövande i grupp har särskilt positiva effekter vid depression och ångest och kan vara lika effektivt som KBT. Men trots vissa framgångar inom forskningen är det än idag fortfarande osäkert vad som faktiskt sker i vår hjärna vid regelbunden meditation.

Träna på att lägga märke till småsakerna – den där kramen man fick. FÖR NOËMI LIEBE HAR det betytt mycket att få utforska mindfulness tillsammans med andra studenter från Studenthälsans kurs. – Det är givande att höra vad andra upplever och känna att det inte bara är jag som tycker att det är svårt. När man sitter själv är det lätt att känna sig löjlig, men när man gör det i grupp så känns det lite mer som att vi gör det här tillsammans, säger Noëmi Liebe. ÄVEN OM HON bara har gått på kursen i drygt en månad känner Noëmi Liebe att den har

gett henne viktiga lärdomar om sig själv och livet. – Det handlar inte om att bli upplyst eller att bara sitta och andas utan det är en livskunskap. Att uppleva vardagen som den är, både det bra och det dåliga. Samt att kunna förhålla sig till det. UTÖVER KONKRETA AVSLAPPNINGSÖVNINGAR har hon fått lära sig övningar som handlar om att bli mer närvarande i vardagen. Till exempel att vara ”mindful” i en vardagsaktivitet, som att borsta tänderna och vara uppmärksam på vad man gör, tänker och känner. – Jag skrattade lite åt det först, för det kändes lite löjligt att överanalysera hur det känns att borsta tänderna. Men det var faktiskt intressant vad man upplevde när man var uppmärksam på det och man insåg hur mycket man bara gör på autopilot, berättar Noëmi Liebe. UTÖVER ATT TRÄNA upp sin förmåga att bli mer medveten om hur man mår och uppmärksamma det som är ohjälpsamt och negativt för en, menar Ulrika Linse Strömland att det är minst lika viktigt att uppmärksamma de bra sakerna också. – Att träna på att lägga märke till småsakerna – den där kramen man fick. Att stanna upp en stund och rikta uppmärksamheten mot när man mår bra också. Istället för att ständigt vara på väg någonstans.

Lundagård nummer 7 2021 | 19


historisk tillbakablick

Monument över oinfriade löften

På Östra kyrkogården står gravstenar tillhörande fyra av Lunds nationer. Vid dessa vilar 17 personer, där majoriteten mist livet under studietiden. Lundagård har undersökt nationsgravarna och deras historia. TEXT ALEXANDRA ROSLUND. ILLUSTRATION VICTORIA KÄLLSTRÖM

S

öder om Botaniska trädgården ligger en lummig liten kyrkogård på en hektar. De mossbeklädda gravstenarna och höga träden som fyller platsen vittnar om dess ålder. 1847 ANLADES NYA Begrafningsplatsen i den östra utkanten av Lund. På kyrkogården fanns det möjlighet till den som önskade att via aktieköp bli ägare till en gravplats för upp till tio personer. Fyra av Lunds nationer, Västgöta, Smålands, Göteborgs och Ystad – numera Sydskånska – valde att resa varsin gravsten vid vilka flera av deras nationsfränder har lagts till vila.

1800-talet unika var deras kollektiva aspekt. Tidigare var gravarna främst individuella. HENRIK ULLSTAD MENAR att det är viktigt att sätta nationsgravarna inom sin historiska kontext för att förstå varför de uppkom. Att läggas i en omärkt fattiggrav ansågs som alltför skamligt för en god student.

MED TIDENS GÅNG gavs Nya Begrafningsplatsen namnet Östra kyrkogården, samtidigt som staden expanderade österut och kyrkogården blev en del av stadskärnan.

Järnvägen fanns men du hade kanske ruttnat innan du kom fram.

D

en faktiska orsaken till nationsgravarnas uppförande verkar ha gått förlorat i historien. Men Henrik Ullstad, arkivarie vid Lunds universitet, ser två troliga förklaringar: att det just då fanns en möjlighet då det är vid den här tiden kyrkogården anlades, samt ett socialt behov. Att nationerna hjälpte till vid begravningen av bortgångna studenter var inget nytt för 1800-talet, berättar Henrik Ullstad. Vad som gjorde nationsgravarna från mitten av 20 | Lundagård nummer 7 2021

– Du har unga män, för det var bara män, som är långt hemifrån. De hade ofta inte jättegott om pengar men samtidigt hade studenter en viss social status. även att tre av nationerna som valde att resa gravar härstammar från utanför Skåne. Det är troligt att dåtidens bristande kommunikationsmedel kan ha bidragit till gravarnas etablering, säger han. – De här tre nationerna är stora, antagligen HENRIK ULLSTAD PÅPEKAR

hade de råd och de ligger en bit från Lund. Var du från Västergötland eller Göteborgs stift, det vill säga Halland, Bohuslän och Göteborg, eller för den delen Småland, så visst, järnvägen fanns men du hade kanske ruttnat innan du kom fram. LYNN ÅKESSON, PROFESSOR i etnologi vid Lunds universitet, har forskat om både döden och begravningar. Trots sin expertis har hon inte kännedom om liknande typer av gravar – gravar där människor läggs till vila på grund av sociala band snarare än släktbaserade. – Det är ju väldigt speciellt, jag vet inte om det finns någon slags motsvarighet till det. SÅ, VILKA VAR då de studenter som ligger begravda i nationsgravarna? Tyvärr kan nationsdokument från den tiden inte avslöja särskilt mycket. För de flesta framgår bara namn, födelse- och dödsdatum samt -ort, familjerelationer och vad de studerade. Möjligen något i stil med att de var “en begåfvad yngling”. Vilket visserligen kanske kan säga oss något om klass och livslängd, men inte särskilt mycket om vilka de faktiskt var. – Då kretsade studentlivet i alla fall i mycket högre grad kring AF än vad det gjorde kring nationerna. Studentafton fanns som det gör nu, runt slutet av 1800-talet så kom spexen, det var sociala utskott som anordnade väldigt mycket aktiviteter. Sen finns det alltid så kallade kotterier, eller den sorts grupper som det finns idag också, berättar Henrik Ullstad.

D

en första student att begravas vid Smålands nations grav hette Peter Emerentius Linné. Född i Lidhult, 24 januari 1839. Avliden i nervfeber – numer känt som tyfoidfeber – i Lund, 5 mars 1863. Precis som med många av de andra som ligger begravda vid nationsgravarna, vet vi inte så mycket om den unge Linné. Henrik Ullstad berättar att eftersom vi vet så pass lite om hur


LÄS FLER HISTORISKA TILLBAKABLICKAR PÅ LUNDAGARD.SE

studenternas vardag såg ut så är det svårt att veta om nutida studenter skulle känna igen sig i dem. De levde i ett samhälle som var mer patriarikalt än vårt, men han påpekar att det samtidigt också finns beröringspunkter. – Dagens studenter har också det inte helt bra ekonomiskt, det har de gemensamt. Lunds universitet finns kvar. Nationerna finns kvar, konstaterar han. – Jag känner kanske mer på något sätt, ett igenkännande med de studenter som fortfarande dör, för de finns.

ofta tragiskt på ett eller annat sätt, ofta utan att bli klara med vad de håller på med. Och att de hamnar i nationsgravar, det finns liksom ett vemod över att bli begravd långt hemifrån. Samtidigt som det finns en lite vacker tanke med att de ändå fick den hjälpen av sin nation, berättar Henrik Ullstad.

F

Det finns någon slags föreställning om en ”rätt tid att dö.”

åordigheten som präglar de flesta av nationsanteckningarna har sina undantag. Om några få studenter kan man utläsa en suddig kontur av något som antyder om en hel person.

med kring tragiken. –​​ Det finns någon slags föreställning om en ”rätt tid att dö”, även om den kanske aldrig infinner sig. Men unga människor ”ska” ju inte dö, då känns det som att man inte har fått leva färdigt sitt liv. Man har dött i förtid. LYNN ÅKESSON HÅLLER

T

rots att många av de som ligger begravda vid natonsgravarna dog i ung ålder finns det vissa undantag. Vid Smålands nations grav ligger August Herman Lundin begraven. I anteckningar från nationen kan man läsa hur August Lundin var uppskattad i sin bekantskapskrets för sitt ”vänliga sinne och hans inre värde”. Han beskrivs som en stillsam man med sviktande hälsa.

EN AV DESSA är Axel Bernhard Constantin Dalén, född 11 januari 1883 i Asklanda, aktiv i Västgöta nation. Nationsanteckningar förtäljer att Axel Dalén tillbringade stora delar av sin studietid på ett apotek i Karlskrona, tid som resulterade i en filosofie kandidatexamen år 1902. Men man kan också läsa om en social man med en fäbless för underhållning och talang för trolleri. 1904 blev han del av Lundakarnevalskommitén och beskrivs närvara festen med ”lif och lust” – men dagen efter återfanns han avliden i sin säng efter att ha konsumerat en allt för stark dos sömnmedel. –​​ Här är personer som dör unga, de dör

TEXTEN OM AUGUST Lundin beskriver en man med stor kärlek för sin nation och småländska hembygd. Han hann med att vara både notarie, bibliotekarie och skriva en bok för nationen – Småländska nationen i Lund – och på den akademiska fronten blev han adjunkt i Lund. Men han hann också bli äldre än de flesta som vilar intill honom – vid 50 års ålder avlider August Lundin, 1881, i Ängelholm efter att ”hafva i [kurorten reds. anmn.] Ems förgäfves sökt återvinna helsan”. Vad som gjort att denna 50-åriga man som, uppenbarligen, inte längre var en student vid Lunds universitet begravdes vid sin nations grav förtäljer dock inte historien. –​​ Det kan ha varit så att han önskade det själv, jag vet faktiskt inte. Det kan ha varit så att han inte hade råd [att begravas i sin hembyggd, reds. anm.], säger Henrik Ullstad.

V

ar Lynn Åkesson – de är snarare val baserade på kultur och tradition. Dessutom utgör gravarna en status- och smakmarkör, påpekar hon. – Gravstenarna kan, kort och gott, berätta väldigt mycket om det samhälle de finns i och har funnits i, vilka preferenser och värden som man har haft. NUMERA ÄR DET ytterst sällan någon begravs vid nationsgravarna, senast var Göteborgs nations tidigare inspektor Göran Ravnsborg (1933-2006). I februari 2009, efter en längre juridisk strid, gravsattes han i Göteborgs nationsgrav av egen vilja. De gravar som tidigare har varit för studenter som av olika anledningar inte kunde begravas i sin hembygd blev 100 år senare ett hedersbevis.

–​​De är ju, precis som alla andra gravar, monument. Monument över en annan tid, ett annat samhälle, ett samhälle då social välfärd inte var en självklarhet, berättar Henrik Ullstad. MEN HAN SER dem även som monument över nationerna och deras historia. Och självklart över de personer som ligger begravda vid dem och deras drömmar och mål som aldrig besannades. – Man skulle kunna se dem som monument över alla som dör under sina studier. Det är något vi annars saknar här i Lund, konstaterar Henrik Ullstad. OCH KANSKE ÄR det så vi bör betrakta nationsgravarna idag; som monument över livets skörhet och de framtidslöften som som aldrig infriades.

arken grav eller gravsten är egentligen nöjdvängiga föra att minnas och sörja människor som gått bort, menLundagård nummer 7 2021 | 21


kultur

En avförtrollad värld Vår samtid tycks bli alltmer sekulariserad och rationell. Men vad ska fylla det tomrum som religionen lämnar efter sig, och tillfredsställa människans behov av andlighet? TEXT THEO VAREMAN ILLUSTRATION COCA FERNANDEZ

T

idigare i höst hölls det kyrkoval i Sverige, och ett plötsligt intresse för en annars bortglömd före detta statskyrka flammade upp. Uppmaningar om att rösta spreds över sociala medier, både från privatpersoner och från partipolitiskt håll.

ÄNDÅ VAR DET få som verkade diskutera åt vilket håll de egentligen ville att kyrkan skulle gå. De jag själv känner som röstade gjorde det av rädsla för vad kyrkan annars riskerade att bli, snarare än baserat på egna

Tyst vår En kraftfull miljöklassiker. Rachel Carsons för sin tid revolutionerande bok Silent Spring om mänsklighetens inverkan på miljön känns minst lika relevant idag som när den publicerades på 1960-talet. Känsloväckande, poetisk och helt klart läsvärd. För att till fullo uppleva magin som är Carsons målande beskrivningar rekommenderas läsning på orginalspråket. ALEXANDRA ROSLUND 22 | Lundagård nummer 7 2021

idéer om vad organisationen faktiskt borde vara. Dagen efter att det veckolånga valet avslutats fick det preliminära resultatet minst sagt begränsat medieutrymme. Obryddheten återvände. talande exempel för hur andlighet uppfattas i dagens Sverige – det har reducerats till något närmast instrumentellt. Enligt World Values Survey, som undersöker värderingar världen över, utgör vi en extrem även inom det liberala Västeuropa, och toppar listan över sekulariserade KYRKOVALET ÄR ETT

såväl som frihetliga kulturer. Men vad kan ersätta religionens roll i att ge människor en känsla av högre mening i det sekulära samhällsbygget? ETT SAMHÄLLE SOM eftersträvade sekularism på ett mer genomgripande sätt var Sovjetunionen, som med marxism-leninismen som statsideologi hängav sig åt att skapa ett ”rationellt” samhälle baserat i den industriella produktionens krassa verklighet. Historikern Victoria Smolkin har i sin bok A Sacred Space is Never Empty – A History of Soviet

Dubbeltrubbel Fredagen den 5 november släpptes inte bara ett utan två sprillans nya (svenska) album! Ingen lär ju ha missat ABBA:s comeback när de i september släppte singlarna I Still Have Faith in You och Don’t Shut Me Down efter 40 års tystnad. Dessa får nu sällskap av åtta nya spår på albumet Voyage. 37 minuters hederlig schlager utlovas! Näst på tur har vi poprockbandet Amason med Amanda Bergman i

spetsen. Galaxy II är gruppens tredje album och innehåller traditionsenligt sång på både svenska och engelska. Totalt omfattas tio låtar, varav fyra släppts tidigare – Reach out More redan 2019. Albumets andra spår Picture Seas är ett samarbete med artisten Seinabo Sey.

VICTORIA KÄLLSTRÖM


LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

Atheism (Princeton University Press, 2018) kartlagt den sovjetiska statsmaktens försök att rota upp religionen, som var stark i Rysslands forna bondesamhälle. FÖRHÅLLNINGSSÄTTET TILL RELIGION i Sovjetunionen gick i vågor: från en radikal, ”militant”, ateism, till ett omfamnande av den ortodoxa kyrkan som allierad under andra världskriget. Oavsett policy bet sig ändå gudstron fast hos stora delar av den sovjetiska befolkningen. MED DENNA INSIKT i ryggen kom kommunistpartiet att aktivt arbeta med att ersätta kyrkliga riter med sekulära, sovjetiska sådana. Detta var inte okontroversiellt – i unionens tidiga, mer kulturradikala dagar fanns strömningar som ville avskaffa även sådana onödiga och irrationella ritualer helt och hållet. Victoria Smolkin tar upp en representant för organisationen ”De gudlösas förbund”, som i protest mot det han uppfattade som hycklande i sekulära begravningsceremonier istället testamenterade sin kropp till en tvålfabrik. SOVJETISKA RITUALER TILL trots skulle försöken att upprätta en ateistisk stat visa sig misslyckade. Ett närmast överdrivet exempel på detta, vilket Victoria Smolkin också tar upp, är återuppbyggnaden av Kristus Frälsarens katedral i Moskva. Kyrkan sprängdes under Stalins första femårsplan med avsikten att i dess ställe uppföra ett ”Sovjeternas palats”. Palatset kom aldrig att byggas – däremot kunde den ortodoxa kyrkan år 2000 återinviga katedralen, uppbyggd på samma plats efter mindre än 70 års frånvaro. Trots idoga försök kunde platsen alltså inte tömmas på sin inneboende helighet. RELIGIONEN TYCKS ALLTSÅ svår att ersätta med tvång. Samtidigt måste ändå det sekulära projektet i Väst sägas vara rätt lyckat i bemärkelsen av att samhället idag knappast är

i närheten av så religiöst som bara för några decennier sedan. Det tomrum som religionen ändå lämnat, ett slags andligt glapp, är ett återkommande och växande tema i den västerländska litteraturen. DEN FRANSKE FÖRFATTAREN Michel Houellebecq kan ses som en av de främsta gestalterna för denna riktning. I hans mest uppmärksammade roman Underkastelse (Albert Bonniers förlag, 2015) segrar Muslimska brödraskapet över Nationella fronten i det franska presidentvalet 2022. Bokens premiss, med ett politiskt landskap präglat av konservativa extremer, tar efterhand en komisk vändning då huvudpersonen (en man i fyrtioårsåldern) börjar åtnjuta de fördelar det islamistiska samhället erbjuder honom. DET EGENTLIGA TEMAT i Underkastelse är emellertid inte idén om en ”islamisering”, utan snarare en uppgivenhet inför den nuvarande samhällsmodellen. ”Det skulle kunna bli en betydande kultur”, säger en av karaktärerna drömskt om det nya Frankrike – i motsats till dagens version, som han uppfattar vara på dekis. ETT ANNAT EXEMPEL på hur tomheten av idag återkommer i litteraturen, från ett land som nog är Sverige något mer närliggande än Frankrike, är den tyske författaren Simon Strauss. Han tar i kortromanen Sju nätter (Lindelöws bokförlag, 2018) upp en liknande längtan efter sammanhang som återfinns i Michel Houellebecqs böcker, även om den i Simon Strauss fall är mer uttalad. I SJU NÄTTER är skådeplatsen också den kanske mest ekonomisk-rationella på den dagspolitiska scenen: det moderna, återförenade Tyskland. I boken, som aldrig egentligen blir bättre än sitt första kapitel, bjuds den namnlöse berättaren att ge sig hän åt de sju dödssynderna, en natt i taget. Allt för att äntligen få känna ”något”.

Pris till sydafrikansk författare Årets prestigefyllda Bookerpris på 50 000 pund går till Damon Galgut för romanen The Promise. Boken positionerar sig enligt Bookerprisets jury som en skarp kommentar till de senaste 40 årens sydafrikanska historia. Romanen är Damon Galguts första roman på sju år och nionde totalt. Damon Galgut debuterade som 17-åring med romanen A Sinless Season. I brittiska The Guardian berättar Damon Galgut om 2021 som ett fantastiskt år för den

SIMON STRAUSS KRITISERADES i Tyskland för att med sin litterära stil spela nykonservativa, nationalistiska krafter i händerna. Trots att Sju nätter i sig är rätt lam är det förståeligt – den romantiska idé den representerade var något nytt i ett Tyskland som, av minst sagt förståeliga skäl, tassat på tå under 1900-talets senare hälft. BÅDE SIMON STRAUSS och Michel Houellebecq uttrycker i sina böcker en kritik av den tomhet de uppfattar genomsyra det moderna samhället. Det är i grunden en vilja att finna mening eller syfte – ett sammanhang bortom enbart produktion och konsumtion. Samtidigt erbjuder ingen av författarna något alternativ till denna kalla värld, utan ger enbart uttryck för ångesten det innebär att leva i ett relativt fungerande, om än atomiserande, välfärdssamhälle. DETTA ROMANTISERANDE AV att leva i ett samhälle med ett ”uppdrag” eller att leva ut något ”mer” är kanske egentligen mest en längtan efter självuppfyllelse, i ett scenario där alla världsliga behov väl är uppfyllda. Det är ironiskt eftersom just denna individualistiska jakt spelar en central roll i kritiken av samtiden. Vad är mer andligt dött än tusen och åter tusen individer som söker efter att äntligen få bli sig själva? Att längta bort från individualismen blir i sig ett individuellt projekt. KANSKE ÄR DET just det som har uppfyllt den tomhet avskanaden av religion lämnat efter sig i våra västerländska samhällen: en ständigt pågående längtan hos individen efter den självuppfyllelse det andliga erbjuder. En sådan nostalgi, för visst är känslan nostalgisk, är nog så mytisk i sig. Frågan är vad som händer om detta alltmer uppdämda behov också lyckas bli kollektivt.

”Foxsimulatorn”

afrikanska litteraturen och hänvisar underförstått till Abdulrazak Gurnahs Nobelpris. Förhoppningen för Damon Galgut är att detta kan få fler att lyfta blicken mot den afrikanska kontinentens litterära förmågor.

Tredje säsongen av Succession – eller ”Rupert Murdoch & Friends” – är här! Kampen om medietronen fortsätter, och med förolämpningar på en shakespeariansk kreativitetsnivå är näst intill varje mening poesi; var dialog, jazz. Den är så skoj att jag nästan glömmer dess pregnanta kommentar på amerikansk medieindustris svek av demokratin. Nästan.

JONATHAN JUHLIN

VIKTOR WALLÉN Lundagård nummer 7 2021 | 23


kulturkritik NATALIA GINZBURG. FOTO: ARCHIVIO FOTOGRAFICO GIULIO EINAUDI EDITORE

Albert Bonniers förlag fortsätter att introducera en modern publik till den klassiska författaren, vänsteraktivisten och neorealisten Natalia Ginzburg (1916–1991). Hennes klassiker Familjelexikon gavs ut tidigare i år, vari Ginzburg sakligt till en nästan kylig nivå återger sin judiskt-katolsk-ateistiska familjs uthärdande av fascismens och Benito Mussolinis maktövertagande. Små dygder, översatt av Vibeke Edmond och Gunnel Mitelman, tar istället läsaren till en mor och författare i exil – både inom och utanför sitt hemland Italien. NATALIA GINZBURGS FÖRFATTARGÄRNING

fångar efterkrigstidens Europa på ett sätt som är svårt att jämföra. Med vardagen som prosa kunde hon leda en sörjande kontinent genom ett vitt spektrum av ämnen; från filosofin till politiken till familjen. Små dygder är en av många toppar i ett författarskap präglat av höjder. SAMLINGENS ELVA ESSÄER är placerade i en tematisk ordning. De första sex, indelade i den lämpligt döpta ”Första delen”, är observationer av människor och samhällen, där klassperspektivets röda tråd – eller skosnöre, i Natalia Ginzburgs tappning – mjukt följer läsaren genom essäerna. Hon gör inga högtravande anspråk på sanningen; inga orationer från elfenbenstorn. Perspektivet är som skornas: från marken. SEDAN, NÄR HON i essäerna La Maison Volpe och Lovord och klagovisa över England, målar upp en engelsk stat och kultur präglad av bristande livsgnista och smaksinne kan man vid en snabb läsning nästan tro att hon beskriver Sverige. Husmanskosten “svarta, krympta biffar med en liten kokt tomat bred-

24 | Lundagård nummer 7 2021

Små skor lämnar stora avtryck Nyöversättningen av Natalia Ginzburgs Små dygder framtvingar en självrannsakan av synen på uppfostran relevant även idag. Lundagårds Viktor Wallén har läst en essäsamling som påminner om att det stora börjar i det lilla. Natalia Ginzburg | Albert Bonniers förlag 2021-11-05

vid”, får mig att fnittra, tills jag reflekterar över min egen matkultur. ÄVEN OM NATALIA Ginzburg alltid är personlig är hon sällan privat. Undantaget, essän Han och jag, är en exposé över en upplevd otillräcklighet i skuggan av den manliga partnerns fullkomlighet – i alla fall i omvärldens ögon. Närvaron av de egna känslorna gör könsnormernas grepp påtagligt, och kommentaren om mannens kontroll över kvinnan glasklar.

Det samhälleliga tvånget att någon ska förverkliga sig själv genom sina barn är inte att leva. HAN OCH JAG agerar övergång till “Andra delen”, den del som resonerar i mig många dagar efter läsningen. Resonemangen kring uppväxten, barnets ställning som eget subjekt i förhållande till föräldern, samt reflektioner över författarskapet är en bibel för var och en oavsett livssituation eller skrivambitioner. SJÄLVREFLEKTIONERNA AV FÖRÄLDRASKAPET i Mitt yrke, Mänskliga relationer och signaturen Små dygder etsar sig fast i mitt sinne. Med knivskarp egg skär Natalia Ginzburg isär dåtidens normer om kvinnan som hemmets och familjens konstanta närvaro, samt fläker upp sanningen dold bakom struktu-

rens kött: det samhälleliga tvånget på att man ska förverkliga sig själv genom sina barn är inte att leva. Hon skriver: ”Detta är kanske den enda verkliga möjlighet vi har att kunna vara dem [barnen, reds. anm.] till lite hjälp i sökandet efter en kallelse: att vi själva har en kallelse, känner den, älskar den och passionerat tjänar den.” ATT FÖRSÖKA FÅNGA allt Små dygder innefattar är snudd på omöjligt. Men när jag lägger ifrån mig samlingen känner jag avtrycken den lämnat. I små dygder finns de stora, och genom Natalia Ginzburg har jag än mer förståelse för varifrån äkta kärlek kommer: från att älska sig själv.

VIKTOR WALLÉN


LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE ILLUSTRATION: JOHN NYSTRÖM

Andliga upplevelser Vissa verk berör på ett djupare plan än andra. Kulturredaktionen väljer de upplevelser som når hela vägen till själen – vare sig det är orkestrar, parallellsamhällen eller rapp New York-prosa.

DET INRE BARNET

RELIGION MÖTER RYMDEN

SOLSYSTEMETS SYMFONI

Nedkyld av höstvinden värms jag lättast upp av J.R.R. Tolkiens Bilbo – En hobbits äventyr. Jag vandrar genom magiska alvskogar och karga bergskedjor hand i hand med mitt inre barn. En vandring som påminner mig om ett nyfiknare jag och som trots drakar och krig gör mig varm och trygg.

Kärnfrågan i Carl Sagans Kontakt, konsekvenserna av utomjordiskt liv, ligger mig som astronom nära till hands. Från ovan får astronomen Ellie ett meddelande, och måste fanatiskt övertyga mänskligheten om livet bortom jorden; sin egen kritik mot religioners bristande bevisföring till trots. Bara tanken ger mig svindel.

Orkestersviten the Planets av Gustav Holst får mig att lyfta och sväva ut i solsystemet. Planeternas stycken är starkt inspirerade av de mytologiska gudar vars namn de bär. Fullständig harmoni nås vid mittenpartiet av solsystemets gigant Jupiter, glädjebringaren, som fått tonsätta den kända psalmen I vow to thee, my country. REBECCA FORSBERG

ROCKSTJÄRNEMUNKPOESI

VIDGA PSYKET-TURISM

SKITBRA PRETTORULLE!

Ängslig och sökande? Möt en medmänniska i Leonard Cohens diktsamling Book of Longing (2006). Ofegt blottar han hur en spirituell längtan, bland annat under hans tid som zen-buddhist-munk, möter det mänskliga misslyckandet. Uppgiven och med rakat huvud skriver han raderna: ”the only thing I don’t need / is a comb”.

Balla ur i Fristaden Christiania en landsgräns bort. Tillåt dig sugas in i EDM och dansa semi-passionerat på gatan. I epicentret av detta förvirrande och kraftigt luktande parallellsamhälle finns en känsla av spirituell övertygelse (o?)heligt blandad med hämningslös hedonism.

Med en satsning på det udda skildrar Himmel över Libanon (2020) två förälskade som bygger ett liv i 60-talets blomstrande Beirut. Men cederträdet på landets flagga förvandlas från en symbol för välstånd till en av vrede, uppgivenhet och saknad. Duglig för den som vill gymnastisera sina tårkanaler.

ARVID GRANGE

NEDÄRVT TRAUMA

ANDANTE MODERATO

THE NEW YORKERS BIBLE

Nawals hemlighet (2010) är en starkt lysande stjärna i Denis Villeneuves universum. Dramat utspelar sig i Sydvästasien, där två parallella berättelser skildrar ett religiöst krig och dess oanade följder. Behovet att blinka borde utfasas evolutionärt bara för förmågan att insupa varje millisekund av denna film.

I revolt mot sin tidigare titel som popprinsessa släppte Rihanna albumet Anti år 2016. Sedan dess har plattan varit min heliga graal, en auditiv trygg plats som jag återkommer till när än omvärlden (eller den inre världen) vacklar. Alternativ RnB möter rökig soul, och resultatet är ett sublimt okonventionellt opus.

Fran Lebowitz delger sin uppfriskande livsåskådning i The Fran Lebowitz Reader (1994). När jag läser boken tror jag mig kunna relatera till religiösas upplevelse av en helig text. Prosan är raffinerad och kvick, resonemangen likaså. Om författaren bildade en sekt hade hon värvat mig innan jag hunnit säga “societetslejon”. LINN LARSSON Lundagård nummer 7 2021 | 25


Lunds universitets studentkårer Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO: ALEXANDRA ROSLUND

Önskan om en tillgänglig akademi Det är åter höst, med färgglada löv och friska vindar. För den politiskt intresserade innebär hösten också läsning i form av regeringens budgetproposition inför kommande år. Årets budgetproposition bjuder på ett anmärkningsvärt förslag. Räntan för lån från CSN föreslås höjas, för att finansiera en ny typ av omställningsstudiestöd. Stödet ska nyttjas av individer som arbetat under en längre tid och som vill omskola eller vidareutbilda sig. Förslaget är inte oproblematiskt. Det är positivt med förutsättningar för det livslånga lärandet, men förslaget bidrar också till att vissa studenter inte kommer att ha råd att ta studielån. Det får konsekvenser för universitetets arbete mot en öppen akademi, ett arbete som tagit långt tid - utan tydliga resultat.

LUS ÄR POSITIVA till initiativ som stöttar äldre studenter. Akademin ska vara öppen för alla och det ska finnas ekonomiska stöd att tillgå för utbildning, oavsett vem man är. Vi önskar inte att initiativ som stöttar studenter med familjer eller som kan hjälpa personer att sadla om ska försummas. Vi ser dock inte att det är de yngre studenterna som ska finansiera detta.

UNIVERSITETSKANSLERÄMBETET

GRANSKAR

JUST nu Lunds universitets arbete med breddad rekrytering. Resultatet är inte offentliggjort, men LUS kan redan nu konstatera att universitetet har mycket kvar att göra när det gäller att öppna akademin för bredare studentgrupper. Nationella påtryckningar i form av studielånets räntehöjning påverkar onekligen universitetets arbete med detta negativt! VAD SOM HÄNDER med förslaget i budgetpropositionen är i skrivande stund oklart. Vad vi däremot vet är att önskan om en mer tillgänglig och öppen akademi är stor bland studenterna. Låt oss hoppas att politikerna på nationell nivå lyssnar på oss!

LUS sparkar: Lunds universitets otillräckliga arbete med breddad rekrytering. LUS kramar: Alla som har känt sig ovälkomna in i akademin.

EMMA SVENSSON ORDFÖRANDE LUS ELVIRA KÄLLBERG VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS

Under hösten har återgången till en verksamhet utan coronabegränsningar skett stegvis. Studenterna strövar åter i Lundagård, medan det är fortsatt glest i många lärosalar. Men snart är tomma lärosalar ett minne blott, åtminstone enligt rektorsbeslutet. Den första november ska undervisningen vara campusförlagd, men frågan är: kommer alla verkligen att vara på plats till dess? FRÅN VÅRA EGNA fakulteter kommer oklara besked. Avstegen från kursplaner för digital examination fortsätter att trilla in till kåren, huruvida undervisningen blir campusförlagd varierar kraftigt mellan delkurser och våra studenter rapporterar att vissa kurser inte ens planerar för en återgång innan januari. Många HT-studenter är osäkra kring vad som gäller.

och lärdomarna från pandemins digitala lösningar är många, men låt oss inte glömma att många av pandemins digitala praktiker också är nödlösningar. Aldrig tidigare har behovet av fysisk kontakt och undervisning varit så stort. Aldrig har behovet av ett sammanhang varit så tydligt. Aldrig har våra ynka fem timmars lärarledd tid i veckan känts så viktiga, för det är i mötet mellan student och student, och student och lärare, som kunskap uppstår, och band knyts.

De positiva aspekterna

När vissa får gå på fysiska föreläsningar i november igen och andra lämnas ensamma kvar framför datorskärmen blir det inte samma utbildningskvalité för alla. Universitetet tar ett stort steg fram nu, och vi hoppas, för allas välmående och utbildningens kvalités skull, att detsamma ska gälla för studenterna. FOTO: SABER MALMGREN

DET NYA FÖRSLAGET innebär en ökning av räntan på lån från CSN på 900%, från 0,05% till 0,5%. Det kan ses som en fortsatt relativt låg ränta, men om ökningen placeras i en bredare kontext och fler höjningar accepteras, skapas

hinder för vissa samhällsgrupper att söka sig till universitetet. Det ska inte vara ekonomin som avgör om en person börjar studera eller inte!

Ett stort steg för universitetet, ett litet steg för studenterna

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

26 | Lundagård nummer 7 2021

NORA KARLSSON VKOS CARL-JOHAN MELLIN KÅRORDFÖRANDE EMELIE OLSSON VKOU


Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Går det trögt med skrivandet?

Livesändning om klimatmötet – vad händer nu? Undrar du vad världens ledare enades om på klimatmötet i Glasgow? Kommer vi få se mer action för klimatet nu? Vad händer om vi inte lyckas begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader? Och vad kan du göra för klimatet? Välkommen till en live-intervju med forskare från Lunds universitet om klimatmötet i Glasgow och vad som händer nu i arbetet för klimatet! Ställ dina frågor genom att kommentera

i Facebook-eventet i förväg, eller live under sändningen. u Live den 15 november klockan 12:00 på facebook.com/lundsuniversitet

Praktik utomlands 2–12 månader – med Erasmus-stipendium

Mentorer sökes!

Du vet väl att du kan vara berättigad till Erasmus praktikstipendium om du gör praktik i Europa? Tre sätt att göra praktik utomlands med Erasmus-stipendium: • Som en del av en praktikkurs eller examensarbete.

Pedagogiskt stöd söker mentorer till studenter som har extra utmaningar i sin studiesituation. Kvalifikationer: • Minst ett års högskolestudier. • God förmåga att planera och strukturera. • Lugn, trygg och tålmodig person.

• Direkt efter avslutade studier. Praktiken måste avslutas inom 12 månader efter utfärdad examen.

Det är meriterande om du har viss kännedom kring funktionsnedsättningar, till exempel dyslexi eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och hur dessa kan skapa utmaningar i studiesituationen. Det är även bra om du har erfarenhet av att motivera och coacha. Personlig lämplighet är dock viktigast!

Mer information om Erasmuspraktik hittar du på ww.lu.se/praktik-utomlands

Läs mer om arbetet som mentor på: www.lu.se/arbeta-som-mentor

• Som en frivillig praktik utanför ditt studieprogram.

FOT O: KE N N E T ROU N A

Upplever du att skrivandet känns utmanande, och kanske också ensamt? Välkommen att delta i höstens digitala skrivträffar med Studieverkstaden! Läs mer om vilka datum och hur du anmäler dig på: www.lu.se/studieverkstaden

Missa inte höstens digitala lunchföreläsningar med Studenthälsan! Föreläsningarna, som hålls på onsdagar klockan 12:15–13:00, behandlar många olika teman relaterade till studenthälsa. Allt från studierelaterad stress och prokrastinering, till ensamhet och hur man håller motivationen uppe. Du hittar höstens program på: www.lu.se/ studenthalsan

Bli internationell fadder våren 2022 Universitetets internationella faddrar spelar en viktig roll när de internationella studenterna ska komma in i livet i Lund och Sverige. Du får träffa studenter från hela världen och lära känna nya vänner. Gör din anmälan senast den 14 november på www.lu.se/fadder

WWW.LU.SE Lundagård nummer 7 2021 |

27


debatt

Outed by the University The Lund University administrative system puts transgender students in a vulnerable state as it spreads information about their transgender status, writes Cecilia Victoria Muszta.

DUE TO THE nature of the Swedish administration outlined above, I found no way to change my digital identity within the context of the university. As a result, at the beginning of each course I had to explain who I am, and basically introduce the entire administrative process that has lead to me being locked into the status of a digitally outed transgender person. This certainly was a tiring assignment, and humiliating as well. Contrary to much of what can be seen in the media, a large group within the transgender community has no desire to reveal their transgender status unless it is absolutely necessary. Not only because coming out should be a personal act of trust in an environment where one can feel safe, but also because revealing one’s transgender status can lead to harassment, physical danger, and institutional discrimination. However, due to the nature of the university administration, this information was released without my consent, in settings where it was cle-

28 | Lundagård nummer 7 2021

arly not absolutely necessary. Without a doubt, when it comes to writing assignments and grading them, one has to reveal their assigned, legal name. But I cannot see any reason, whatsoever, why everybody who can access Canvas has to know my deadname, and thus, know about my transgender status. This can lead to a series of dangerous situations, and the university clearly lacks the tools to protect transgender students from these. While in theory, anti-discrimination policies are present at every faculty, the revealing of sensitive data in itself functions as a target sign on the back of transgender students. Whether it comes to contact with other students, or the teaching personnel itself, it would be naive to expect that no conflicts will arise, or that discriminatory acts could effectively be proven by the victims. It is practically impossible to prove that one has been given a worse grade, or been denied promotion in a professional environment, based on their gender identity. I see no practical reason to reveal any student’s legal name outside the environment of examination and grading. And even then, it is nobody’s business but that of the teacher and the student. While theoretically, there is a possibility in the Swedish administrative system to change one’s name, but not code, on the personal identity card, and thus in the administrative system. But it takes a long time, and the information for new students is simply inaccessible. Legal gender change, for Swedish citizens, also exists on a theoretical level, but with the waiting times to gender clinics exceeding three or four years these days, it is not an immediate solution either. Until then, transgender students are entirely dependent on the sympathy or antipathy of others. While there is no reason for me to suspect ill will from the side of the university’s administration, the system itself is creating a dangerous environment for transgender students. It is an environment that can be especially daunting for those who are new, and unfamiliar with the bureaucratic nuances of the Swedish administration. A simple solution could be the option to change the displayed name on the Canvas and Ladok platforms, which should, to my knowledge, pose no technical difficulties. I believe that it would lead to an academic environment where every student could feel safe and dignified, which would be to the benefit of all. Cecilia Victoria Muszta, student FOTO: ALEXANDRA ROSLUND

As someone studying at Lund University for over two years, I thought that I was familiar with the institutional hurdles that come with being a transgender student. However, as I have applied to courses outside my main subject for the first time, I have experienced humiliating and possibly dangerous situations that I have not been prepared to face, and especially newly arrived students are not prepared to face. In this short article, I will present the issues that come with the rather strict institutional practice when it comes to handling the names and identification of students. As I have applied to the new courses of this term, and begun studying outside my department, I was shocked to learn that my transgender status had been revealed to a great many people – essentially anybody who has access to Lund University’s Canvas platform. I also had to realize, to my surprise, that there is no way to prevent this, because there is no option to change one’s display name on either Canvas or Ladok. Both of these platforms are connected to the personal identity of each student, signified by the personnummer that every foreign, as well as native, student receives upon entering the Swedish administrative system. In such a highly digitalized society, where access to almost any spaces is tied to the personal identity one is assigned to, humiliating situations for transgender people are quite common. From gyms to pubs, there are myriads of places where someone, who has an identity card and a name that does not match their physical appearance, can get into unnecessary trouble. Essentially, there is one name, one code, one reality for everyone, and if that name and code is in conflict with the actual appearance and reality of a certain person, the struggle begins. This struggle can be defined by a constant effort to hide one’s sensitive data every time one tries to access any public facility. Nobody wants to end up being a target of jokes or harassment due to having to reveal their queer status upon entering a pub, for example. It can be avoided fairly well, however, as in my experience, most people I have come across have treated my personal data respectfully and appropriately. But not Lund University. I have yet to come into contact with any other organizations in Sweden that have purposefully spread information about my transgender status, as well as my so called deadname. The latter is the given name transgender people are assigned to, but no longer associate with.


ÅSIKTERNA SOM FRAMFÖRS ÄR SKRIBENTERNAS. LÄS MER DEBATT PÅ LUNDAGARD.SE

Zoom är här för att stanna

Att helt frångå zoom vore att kasta bort en viktig lärdom från pandemin, skriver Johanna Trapp. Föreläsningars tillgänglighet bör upprätthållas genom ett digitalt alternativ.

En av anledningarna till att jag valde just Lunds universitet var de otroliga byggnaderna som utgör campus här. En annan var det gedigna studentlivet. Men utbildningen trumfar ändå allt. Lund har ett av Europas bästa universitet. Ett så bra universitet borde vara i utvecklingens framkant! Därför anser jag att det är ett misstag att ta bort zoom som alternativ på föreläsningarna. Vi borde lära oss av pandemin och använda tekniken till vår fördel.

FRAMFÖRALLT LÄGGER DET makten över utbildningen hos individen. Du vet bäst vad du behöver. Zoom är här för att stanna. Låt oss använda den tekniska utvecklingen till vår fördel. Kämpa inte emot framtidens lösningar. Behåll zoom som alternativ.

Johanna Trapp, student

FOTO: PRIVAT BILD

DET VAR NOG många som gick till campus med ett leende på läpparna när vi, från och med första november återgick till fysisk undervisning här på Lunds universitet. Det innebär att zoom blir ett minne blott och att vi studenter återigen får kännas vid universitetets lokaler. Självklart är detta efterlängtat av många, särskilt alla de som inte haft chansen att vara på campus ännu trots tre terminers studier. Vi borde dock inte ta ut segern i förskott. Istället borde vi ta chansen att lära oss av pandemin. Vi borde ha kvar zoom som alternativ. DEN MEST PÅTAGLIGA fördelen med hybridföreläsningar är självklart hälsoaspekten. På en föreläsning går man igenom så pass mycket på kort tid att det kan bli svårt att ta igen om man missar. Om man dessutom missar flera föreläsningar i rad kan det bli total katastrof. Dilemmat man ställs inför blir: ska man välja att tillåta sig själv att vara sjuk, eller ska man välja bort sin utbildning. För att rädda sin utbildning och därigenom även sin framtid tvingas man därför gå på föreläsningar trots att man borde ligga hemma och vila, vilket föder frågan: lärde vi oss ingenting av pandemin? EFTER NÄSTAN TVÅ år av att hålla avstånd, tvätta händerna och stanna hemma vid minsta symtom blir det kontraproduktivt att helt plötsligt tvinga folk till offentliga sammanhang sjuka. Vi borde i stället lära oss av pandemin. Även om det inte ärcoronaviruset man får kan nog de flesta hålla med om att det är otrevligt att bli sjuk. Vi borde ju därför göra det så enkelt som möjligt för människor att stanna hemma vid sjukdom. Man ska inte straffas för att man gör det rätta. HYBRIDFÖRELÄSNINGAR ÄR DESSUTOM pedagogiskt och därför bra för inlärningen. Det gör steget till att gå på föreläsningar kortare, vilket gör att fler kommer gå. Självklart ska den fysiska undervisningen vara standard, men det finns ingen anledning till varför den inte kan kompletteras med inspelade föreläsningar. Universitetets mål bör vara att så många som möjligt ska bli godkända på sina tentor, för att det ska bli så måste det vara lätt att göra rätt. Lätt att gå på den lärarledda undervisningen. Lätt att ta ansvar för sin utbildning.

SKRIV TILL DEBATT Lundagård tar emot debattartiklar löpande. Om du vill skriva till debattsidan finns mer information på lundagard.se/skriv-till-debatt. Om du har frågor är du välkommen att kontakta vår chefredaktör Viktor Wallén på viktor.wallen@lundagard.se Notera också att debattsidorna är redaktionellt obundna Lundagård, och enbart representerar skribentens egna åsikter. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre språkliga ändringar i inskickade texter.

Lundagård nummer 7 2021 | 29


30

| Lundagård nummer 7 2021


hejdå student FOTO: ALEXANDRA ROSLUND

Mjauuu mjauuu....

HEJ STUDENT! ADRIAN NASSIRPOUR

29 år Från Värnamo, ”en skithåla i Småland”. Doktorerar i partikelfysik

Vad är ditt bästa tips för att göra hösten lite trevligare? – Väldigt mycket kaffe, annars är det svårt… Vad gör man på hösten, man är bara deprimerad och dricker kaffe för att ta sig igenom det? Kanske lite alkohol, just a tiny bit... Hur har du bäst utnyttjat att restriktionerna har släppt? – Det har varit fett nice, har gått på bio, träffat folk. Helt ärligt, bara att komma tillbaka till kontoret, till kafferasten, ha interaktioner som den här just nu. Sen så är det nog väldigt många saker som du inte kan skriva om. Du läser partikelfysik, vilken är din favoritpartikel? – ϕ mesonen, vi har varit tillsammans i sex år jag och ϕ mesonen, från fil kand, till mastern, tills nu! Den har varit med mig hela vägen. Ingen fattar hur den funkar, inte ens jag! Inga modeller kan förutse hur den bildas, de kan bara se i data att den är där.

Yttrandefrihetens riddare inför publik men privat vi äcklas av kritik Fy katten fy katten! Alkohol hela natten, men inte ska man kritiseras för det? Fyllehets är en icke-nyhet! Restriktioner släppt på sina remmar Löss och fifflare börjar rasta sina lemmar Tornets väktarplats är ännu ledig Ansökande eventuellt nedrig? Gör saker som ej bör, eller ska man inte tro på allt man hör? Kunnig i ekonomi Sparsahet är min filosofi Knycker extra fördrinkar på APIS Tackar vet jag fylla till budgetpris! Lille kleptoman med skurkaktig plan Stackars Medicin men gaffeln var så fin!

Morrhoppan

SERIEN: ÄNGSLIGA BITAR AV ÅSA PALMBORG

Lundagård nummer 7 2021 | 31


Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

KORSORD

Bokstäverna i de gula rutorna bildar ett tävlingsord. Skicka in svaret i ett mejl till lundagard@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 29 november.

APPLY TO LUNDAGÅRD Sweden's oldest student paper is looking for new English speaking coworkers! Are you a skilled writer with a good sense for news? Or do you perhaps have a talent for taking eye catching pictures? Perhaps both? Lundagård is currently looking for new, ingenuitive English speaking writers and photographers! We are Sweden’s oldest student paper with a printed issue reaching about 35 000 households every month and a website with about 10 000 weekly readers. 70 committed volunteers and three full time editors work to cover the most important parts of Lund’s student life. Would you like to be a part of our team? Send an email with information about yourself, what you would like to do for Lundagård and work samples to lundagard@lundagard.se! We look forward to hearing from you!


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.