Lundagård nr 6 2022

Hitta ditt nästa jobb i Danmark!

Vi guidar dig på vägen

Koll på din ekonomi med Nyckelkund Student

Med vårt erbjudande Nyckelkund Student får du alla tjänster du behöver för att ha full koll på ekonomin – konto, digitala tjänster, bankkort Mastercard som kan kopplas till Apple Pay samt betal- och kreditkort Mastercard. Om du är över 18 år, studerar på högskola eller universitet och får CSN-insättning på konto i Sparbanken Skåne blir du Nyckelkund för 0 kr i månadsavgift.* Välkommen till Sparbanken Skåne.

Ordinarie pris är 58 kronor per månad om tjänsterna köps separat. Ordinarie årsavgifter: Internetbanken med betaltjänst 175 kr, Bankkort 325 kr, Betal- och kreditkort MasterCard 195 kr. Avgifter och kostnader kan tillkomma vid användning av tjänsterna.

Du är aldrig ensam

Utbildningssystemet är bara riggat emot dig.

Jag är enligt kårspråk en ”torris”. Det är för att jag kommer från de ”torra” fakulteterna, där humaniora, samhällsvetenskap och juridik räknas in. De ”blöta” är naturvetenskaperna, medicin och teknologi.

VAD SOM KÄNNETECKNAR oss torrisar är självstudier. Enligt Univer sitetskanslersämbetet (UKÄ) får studenter på de torra fakulteterna sex till åtta timmar lärarledd tid per vecka. Blötisarna får femton.

SOM TORRIS ÄR det lätt att bli avundsjuk, men håll i hatten och spana utanför statsgränserna: Sverige har minst lärarledd tid i hela Europa. Vi snittar elva timmar per vecka, enligt Eurostudents mätning från 2021. I Frankrike får de 21.

ETT SÄTT ATT se det är som ett bevis för den svenska studentens själv ständighet och driv. Historiskt flyttar vi hemifrån tidigare än i andra länder, är benägna att gifta oss senare och tar andra yrken än våra föräldrar. Självstudier är således den svenska studiemodellen.

ETT ANNAT SÄTT att se det är att den svenska studenten är ensammast i Europa.

SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER (SFS) skriver årligen om att studenters psykiska ohälsa ökar. Ångest, oro och stress är de åter kommande åkommorna, något som ökade extra mycket under pan demin.

SJÄLVSTUDIERNA SKADAR STUDENTERNA. Att anslagen från staten inte räcker till ger ett ekonomiskt incitament till självstudierna beva rande. Det är ett problem som kommer leda till fler utbrända studenter och ett samhälleligt kompetenstapp när studenter inte har orken lära sig.

DU ÄR INTE ensam i din stress. Du är inte dum eller dålig. Det är bara systemet som är emot dig.

ATT VARA UTANFÖR normen är grundidén till detta nummer av Lundagård. Att bära ett intresse utanför det vanliga, upplevelsen av att ha en sexuell praktik som sällan diskuteras eller att vara ensam i ett torn på AF borgen. Vi tar vårt sedvanliga grepp kring ämnet för att inkludera allt från ny startade ”nationer” till parapsykologi.

ATT BELYSA DET som sticker ut är viktigt för att få perspektiv och förståelse. Vad du sedan tycker om det, kan du ta ställ ning till efter att du har läst tidningen.

MEN NÄR DET gäller självstudierna står studenter i Sverige ensamma i Europa. Och vi är värda mer än så.

VIKTOR WALLÉN REDAKTÖR

Q: Emma Svensson (BL) och Elvira Källberg (HB)

Uppstart, omstart och nystart. Ordförande och vice ordförande för Lus 2021–2022 stod upp för yttrandefriheten, studentbostadsmöjligheten och mot Ukrainakrisen. Men att hålla saften i muggen kan de inte.

Qkvad:

En utsökt balansakt med två sorters vilja: Glödhet som solen och lugn som en lilja En covidstorm blåste de skapade stilja med kårer i vågskål en balans att bevilja

Vad gör väl fel årtal på uppvaktningstilja? En saftdränkt dator?

De gör det med stil, ja!

Med tårar i ögat jag nu ser er skiljas

Och GDPR då? Det får nästa bevilja!

RÄTTELSE:

I Lundagård nr. 5

skrevs det att

Socialdemokra

var störst på Göteborgs nation.

Det var felaktigt: Moderaterna fick

röster av Göte borgs nationsmed lemmar.

Tidningen Lundagård gavs för första gång en ut 1920 och är Sveriges äldsta student tidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studen ter och anställda vid Lunds universitet. Lun dagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Viktor Wallén, viktor.wallen@lundagard.se Redaktör: Theo Vareman, theo.vareman@lundagard.se Webbredaktör: Alexandra Roslund, alexandra.roslund@lundagard.se Bildchef: Saber Malmgren, fotografi@lundagard.se

Illustrationschef: Anna Hasslöf, illustration@lundagard.se

Redaktion: Lydia Löthman, Esther Arndtzén, Olof Bärtås, Victoria Källström. Medarbetare detta nummer: Tekla Svens son, Alvin Lindahl, Elsa Ivarsson, Ellen Hertz, Arvid Grange, Oscar Lundberg, Hampus Petersen, Theo Selimovic, Sofie Meurling, Ida Hein Olsson, Ella Neller, Ellen Gemback, Emilia Lindholm, Edvin Belin, Alina Ruprecht, Ebba Frid, Oskar Hedman. Omslag: Isak Aho Nyman. Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 300 kr per år, kontakta theo.vareman@lundagard.se. Studentpre numeration för 150 kr.

Adressändring: Genom Ladok. Tryck: V-Tab. Distribution: kundsupport@nimdistribu tion.se

Pressläggning: 26 september 2022.

Deadline: nr 6/2022 15 september. Vi ansvarar inte för insänt material och förbe håller oss rätten att korta i det.

Upplaga: 35 034.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer. Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhets nummer och korrekt postnummer. Skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till Universi tetsposten.

Om du har gjort ovanstående, kontakta Nim distribution.

”Alla borde vara som Karl Gerhard”

Den skånska ikonen Kalle Lind är aktuell med ytterligare ett verk om svenska nöjesprofiler. Nu tar den kulturelle mångsysslaren sig an Karl Gerhard, estradör och provokatör.

Sjön Sjøn avstängd

Efter att döda fiskar har flutit upp till ytan har Akademiska Hus beslutat att spärra av sjön på grund av misstänkt hälsofara.

Kalle Anka i Lund

Kalle Anka har varit på besök i Lund. Lun dagårds redaktörer Viktor Wallén och Theo Vareman synar den konkurrerande tidskrif ten med skeptiska ögon.

EU-dagarna i Lund

Den 20–21 september hölls EU dagarna i Lund. De två dagarna passerade de flesta studenterna obemärkt förbi, men var full späckade med seminarier med svenska och internationella hotshots.

FOTO

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

FOTO SABER MALMGREN

Minimarathon från Marathon: ”Vi kan i alla fall bjuda på oss själva”

Lördagen den 17 september arrangerade AF Bostäder sprintloppet ”Marathon marathon”. Lundagård var på plats och fick en pratstund med två lagom utspökade löpare.

En solig dag i mitten av september samlades ett hundratal studenter för att springa. Lop pet arrangerades för första gången 2019 ge nom ett samarbete mellan AF bostäder och Lugi motion och döptes till ”Marathon Ma rathon”. Idén till loppet var att anordna en aktivitet för att fira invigningen av det nya studentområdet Marathon. Då var rundan 4,2 kilometer – från Marathon till café Aten.

– Denna gång blir den lite längre, cirka 5 kilometer. För nu rundar vi även AF:s nya bostadsområde på Norra Fäladen, berättar Olof Jakobsson som är ordförande för Lugi Motion.

UNDER PANDEMIN OCH de efterföljande res triktionerna blev det ett uppehåll men nu är loppet igång igen. Olof Jakobsson berättar att evenemanget medvetet har planerats att ske samma dag som Kulturnatten härjar i Lund som pepp inför det händelserika dyg net.

–Detta är ju också kultur, säger Olof Ja kobsson.

EN EXTRA PULSHÖJARE var uppmaningen till studenterna att klä ut sig. Lundagård pra tade med studenterna Timothy och Nicolas som helt klart stack ut med sina utklädnader.

Varför ville ni delta i loppet idag?

– Vi fick ett mejl från AF bostäder med info om loppet så tänkte vi: varför inte?

– Vi är nog inte snabbast här men vi kan nog vinna costume-contesten. Vi kan i alla fall bjuda på oss själva bäst.

Varför tror ni att så många dök upp idag?

– Det är ju en kul grej. Att man kan klä ut sig och göra det ännu roligare lockar ju fler studenter. Och sen har vi ju fått så fint väder också – så det är ju kul! säger Elin Svensson

– Soligt väder. Det är ju sanningen, instäm mer Olof Jakobsson med ett leende.

STUDENTERNA SPRIDER UT sig över gräsmat tan under septembersolen efter sina avklara de 5,3 kilometer. Endorfinstinnade tar de på sina välförtjänta funktionströjor och klunkar nöjt ur vattenflaskorna. En melodi av skratt akompanjerat med dunkande högtalare fyller luften. Ett startskott för en löprunda men också ett startskott för ännu en spännande höst i Lund.

TROTS ATT LOPPETS huvudsakliga syfte var att skapa en gemensam aktivitet för studen terna i Lund fanns även en annan underlig gande tanke – att främja den psykiska hälsan bland studenter. Det berättar Elin Svensson, social samordnare på AF Bostäder.

– Dels vill vi erbjuda våra hyresgäster ak tiviteter där de kan träffas och göra grejer tillsammans. Och dels satsar vi mycket på psykisk hälsa. Psykisk ohälsa är ju väldigt ut brett bland studenter och där vet vi att fysisk aktivitet gynnar den psykiska hälsan, berättar Elin Svensson.

LUNDAGÅRD MÖTER TIMOTHY och Nicolas igen. Med ett leende på läpparna pustar de ut och berättar hur de känner efter loppet:

– Nu när jag fått ligga lite i gräset så känns det bra, säger Nicolas.

Timothy fyller i:

– Vi får vinna nästa år. Då övar vi lite till. Och det blir nog en ny outfit.

Artiklen publicerades ursprungligen den 21 septem ber på lundagard.se

TEXT ELIN SYULEYMANOVA FOTO ISAK AHO NYMAN

Olof Jakobsson från Lugi motion.

Startskottet för Marathon Marathon.

Timothy och Nicolas.

Smålands kritisk mot påstådd högersväng

I valtider är det intensivt för en politisk nation. Lundagård har träffat Adam Ståhl, ombud vid Små lands nation, för ett samtal om opinionsundersökningar och moderata grannar.

ALVIN LINDAHL FOTO ELLA NELLER

Det svenska valet har passerat och Modera ternas Ulf Kristersson väntas bilda regering tillsammans med Kristdemokraterna och eventuellt Liberalerna. Därtill har i synner het Sverigedemokraterna mycket att fira, när de nu tar plats som Sveriges näst största parti.

PÅ LOKAL NIVÅ är dock resultatet inte lika självklart. I Lunds kommun går Socialde mokraterna framåt på riksdags , region och kommunnivå. Ändå var det just Moderaterna som var det mest populära partiet på riks dagsnivå i studentdominerade Gylleholms valdistrikt. Distriktet huserar bland annat Parentesen och det öppet socialistiska Små lands nation.

ADAM STÅHL ÄR nationsombud vid Smålands nation. Att Gylleholms valdistrikt är övervä gande blått är enligt honom inte något som påverkar nationen i någon särskild utsträck ning.

– Jag tycker inte att det är så konstigt att det visas tydligt att radikala studenter och folk som äger fina bostadsrätter i södra Lund har olika röstningsmönster, säger han och refererar till det faktum att Gylleholms valdi strikt omfattar mer än bara Smålands nation.

DET BLÅA GRANNSKAPET till trots menar han att nationen inte på något sätt är ensam i sitt politiska mål.

– Vi är en av de centrala aktörerna inom studentvänstern, men vi samarbetar med många andra socialistiska organisationer i Lund. Inte minst bokcaféet India Däck och tillhörande organisationer.

PÅ FRÅGAN OM huruvida högersidans fram gångar i valet kommer att föranleda ett ut ökat propagerande och organiserande från nationens håll svarar Adam Ståhl kortfattat.

– Vi ser alltid vår roll som viktig, men det är klart att när det blåser högerextrema vin dar så är det ännu viktigare att vara en plats för solidaritet, trygghet och organisering.

Gylleholms valdistrikt.

Källa: Valmyndigheten

Studentrösten

Valet är över. Lundagårds Emilia Lindholm tog sig ut på stan för att fråga studenterna vad de röstade på och vad de tycker om resultatet.

TEXT EMILIA LINDHOLM

FOTO EDVIN BELIN & SABER MALMGREN

I LUNDAGÅRD NUMMER 5 2022 publicerades en opinionsundersökning om lundastuden ters partisympatier. Där noterades att nästan 17 procent av de som uppgav sig bo på Små lands svarade att de skulle rösta på Sverigede mokraterna i riksdagsvalet. Smålands nation har därefter själva kommenterat händelsen i ett Facebook inlägg, där man kraftigt tog avstånd från

samt ifrågasatte opinionssiffrorna.

– Som den enda öppet politiska och so cialistiska nationen i Lund är vi ett ständigt diskussionsämne bland högertroll på nätet, säger Adam Ståhl.

Han exemplifierar med uppståndelsen kring när en moderat valaffisch placerades i nationens pissoar strax före valet, vilket Lun dagård tidigare rapporterat om.

– Då kom många kommentarer på Twit ter om vilket vidrigt ställe Smålands är. Jag tror att vi retar gallan ur ganska många, säger Adam Ståhl.

SLUTLIGEN ANSER HAN att undersökningen inte påverkar bilden av Smålands nation utåt.

– I och med att vi inte känner igen oss i den bilden av våra medlemmar eller vår or ganisation tycker jag inte att det påverkar oss jättemycket.

– När det därtill är en valundersökning där man inte behövde styrka sitt medlem skap på något sätt tycker jag inte att det är så förvånande att folk tog chansen att påverka resultatet.

Daniel Eklund

Ålder: 21 år

Studerar: Maskinteknik

Röstade du i valet?

– Ja, det gjorde jag. Vad röstade du på?

– Jag röstade blankt faktiskt. Det var inget parti som jag kände att jag kunde stötta fullt ut.

Vad tycker du om valresultatet?

– Jag känner väl att det reflekterar lite vad folk känner. Känner inte så mycket mer än det.

Emma Vesterberg

Ålder: 23 år

Studerar: Psykolog

Röstade du i valet?

– Ja, det gjorde jag. Vad röstade du på?

– Jag röstade på Vänsterpartiet i riksdagen, sen röstade jag på Miljöpartiet i kommunva let och Socialdemokraterna i regionen. Vad tycker du om valresultatet?

– Jag är förfärad. Det känns inte bra.

Adam Ståhl, nationsombud vid Smålands nation.

Studenter kan göra sig skyldiga till folkbokföringsbrott

folkbokföra

TEXT ELSA IVARSSON ILLUSTRATION ANNA HASSLÖF FOTO ELLEN HERTZ

Inför terminsstart varnade Skatteverket i ett pressmeddelande (26/8) för att ”studenter kan riskera straff för folkbokföringsbrott” om de inte anmäler flytten till den nya stu dieorten. Enligt lag är du skyldig att anmäla din nya adress inom en vecka från det att du har flyttat. 2018 blev det dessutom straffbart att bortse från denna skyldighet.

DEN FÖRSTA SEPTEMBER i år skärptes lagen ytterligare och Skatteverket har nu möjlighet

att begära ut information från bland annat CSN för att kontrollera att du bor där du är folkbokförd.

STUDENTEN RASMUS VICTOR flyttade in i sin lägenhet för tre veckor sedan, men har fort farande inte skrivit sig där.

– Jag planerar att skriva mig här nu, men det har bara inte blivit så, säger han.

RASMUS VICTOR BERÄTTAR vidare att han har hört att det är olagligt att inte vara folk bokförd på sin adress, men att han inte vet hur olagligt det är.

TOBIAS WIJK, verksamhetsutvecklare på Skatteverket och folkbokföringsexpert, skri ver till Lundagård att ”det är avsikten och uppsåtet som är centralt” för huruvida ditt handlande ska ses som ett brott. Detta inne bär att du gör dig skyldig till folkbokförings brott först när du medvetet lämnar felaktiga uppgifter eller inte uppdaterar dem vid flytt.

TOBIAS WIJK SKRIVER att skyldigheten att anmäla flytt gäller oavsett om du bor i andra hand, sover på en soffa eller är inneboende. Att många studenter inte skriver sig på sin adress kan vara just på grund av att de inte

Hjalmar

har förstahandskontrakt eller för att de bor i andra osäkra boendeformer. Detta gäller även för Rasmus Victor.

– Jag bor i andra hand och väntar fort farande på info om boendet, säger han och förklarar att det inte går att göra en adress ändring förrän han vet lägenhetens fastig hetsbeteckning.

TOBIAS WIJK BESKRIVER att man är fortsatt skyldig att anmäla flytt även i osäkra boen desituationer, men att uppsåt ”kan vara svårt att påvisa i dessa situationer”.

RASMUS VICTOR ÄR generellt positiv till la gen, även om han själv bryter mot den, efter som han ser ett behov av att få folk att folk bokföra sig på rätt ställe. Samtidigt vill han helst att Skatteverket inte granskar adresser na allt för noga. Då finns det marginaler för att hinna folkbokföra sig på rätt adress.

EN VECKA EFTER intervjun med Rasmus Victor ringer Lundagård upp för att säkra några uppgifter till artikeln, och möts av ett nytt besked.

Jag har folkbokfört mig nu!

Czech language

Röstade du i valet?

– Japp.

Vad röstade du på?

– Jag röstade på Moderaterna. Vad tycker du om valresultatet?

– Jag är nöjd, faktiskt. Det var spännande att rösta, få utnyttja sin demokratiska rättighet.

Rasmus

Från margarin till telepati

Forskning eller pseudovetenskap? Parapsykologi är en omstridd falang inom populärpsykologin. Lundagård har träffat Etzel Cardeña, Lunds enda professor i parapsykologi, för att diskutera vetenskaplig metodik, fördomar och miljonbeloppsarv.

På tredje våningen i byggnaden känd som Psykologen, belägen i kvarteret Paradis, sträcker sig en korridor där kontoren står på rad. En dörr pyntas av en reklamaffisch för parfymen Hypnôse. Att en manlig professor väljer att dekorera sitt arbetsrum med kon sumtionspropaganda riktad till kvinnor hör kanske inte till vanligheten – men Etzel Car deña, Lunds enda professor i parapsykologi, är heller inte som de flesta professorer.

– Jag är intresserad av kopplingslänken mellan förändrade medvetandetillstånd och parapsykologiska fenomen, berättar Etzel Cardeña sittandes vid sitt skrivbord.

PREFIXET PARA ÄR grekiska och betyder ”vid sidan av”. Parapsykologi innebär enligt

föreningen Vetenskap och folkbildning ”stu diet av psi.” Psi är i sin tur ett samlingsnamn för fenomen som telepati och prekognition. Fenomen som sägs vara av paranormalt, övernaturligt, slag.

ETZEL CARDEÑA STÄLLER sig emellertid inte bakom den definitionen. På frågan om han själv varit med om någon paranormal upple velse svarar han skrattande:

– Oh well; snarare parapsykologisk. Allt det som kallas parapsykologiskt skulle jag faktiskt säga är helt normalt. Det är inte nå gonting som är bredvid normalt; tvärtom är det helnormalt, men vi vet inte så mycket om det.

ANLEDNINGEN TILL ATT det saknas allmän vetskap om parapsykologiska fenomen tror Etzel Cardeña beror på felaktiga antaganden om vad parapsykologisk forskning innebär.

– Det finns en stor fördom mot parapsyko logi och människor som forskar i parapsyko logi, säger han.

FÖRDOMARNA, MENAR Etzel Cardeña, hand lar om okunskap. Det cirkulerar enligt ho nom ogrundade misstankar om att parapsy kologi skulle handla om astrologi och magi, att forskningen har religiösa undertoner eller att det inte är en riktig vetenskap. Etzel Car deña menar att det är allt annat än sant.

– Vi använder samma procedurer som an dra ämnen inom vetenskapen.

Etzel Cardeña är professor i parapsykologi – ett omtvistat ämne som bland annat förknippas med telepati.

DEN PARAPSYKOLOGISKA professuren vid Lunds universitet (LU) var omtvistad redan innan den inrättades. Grunden till profess uren lades år 1962 då den danske margarin fabrikören Poul Thorsen dog. Efter sig läm nade han en donation, idag värd 30 miljoner kronor, för att inrätta en professur tillägnad hans stora intresse – parapsykologi. Både Kö penhamns och Stockholms universitet hade erbjudits donationen före LU men tackat nej på grund av parapsykologins tveksamma ryk te.

PÅ GRUND AV testamentariska skäl dröjde det över fyrtio år innan margarinpengarna fak tiskt kunde gå till att upprätta professuren. När Etzel Cardeña, som är född och tidiga re var verksam i Mexiko, flyttade till Sverige år 2003 för att bli Lunds förste parapsykolog väntade inget varmt bemötande. Tio forskare vid LU skrev en debattartikel i universitetets personaltidning där de hårt motsatte sig in rättandet av en parapsykologisk professur och Etzel Cardeñas anställning. Artikeln public erades senare även i Svenska Dagbladet. An ledningarna de angav var just de som enligt Etzel Cardeña bara är fördomar.

NU HAR NÄRMARE 20 år passerat sedan Et zel Cardeña påbörjade sin professur vid LU. Att han fortfarande utstår mycket skepticism hindrar honom inte från att genomföra sin forskning. Den kanske vanligaste typen av parapsykologiska experiment följer den så kallade Ganzfeldmodellen.

– Det ser konstigt ut men det är inte så konstigt, säger Etzel Cardeña samtidigt som han klickar runt på sin dator efter ett film klipp som illustrerar experimentet.

– Du har ping pong bollar för ögonen, du ser inga mönster – du ser bara rödhet. Du hör vitt eller skärt brus och vilar i en bekväm stol. Det betyder att du inte har mycket stimula tion.

DELTAGAREN I EXPERIMENTET, den som sit ter med halva pingisbollar för ögonen, sitter i en annan byggnad än forskaren och har ingen som helst kontakt med denne. Eller åtmins tone inte vad som konventionellt sett skulle kallas kontakt.

EN DATOR VÄLJER slumpvis ut ett av hundra tals filmklipp som forskaren tittar på. Klip pen kan handla om vad som helst – ”resor, natur, industriella saker – eller Hollywood och Ingmar Bergman.” Deltagaren får sedan titta på fyra filmklipp, också slump vis genererade, varav ett är detsamma som

forskaren såg. Sedan ska denne peka ut vilket hen tror att det är.

– Eller ge poäng, det är samma sak. Från noll till 100, fyller Etzel Cardeña i.

del beror det på omvärldens kritiska blick, men också på att så få forskare ägnar sig åt ämnet. När Etzel Cardeña en dag går i pen sion måste dock pengarna som stödjer hans professorskap gå till en annan forskare inom samma fält.

– Jag hoppas att det kommer bli åtminsto ne en till Etzel. Jag har haft tre doktorander – en av dem är jätteintresserad av parapsyko logi. Så jag har åtminstone klonat mig på ett sätt, säger Etzel Cardeña med ett skratt.

ENLIGT TRADITIONELL sannolikhetslära bör forskningsdeltagaren gissa rätt 25 procent av gångerna. Ganzfeldexperimenten har dock resulterat i en annan siffra – vilket gör Etzel Cardeña exalterad.

– I studier har många, dussintals, forskare visat att människor väljer den rätta betydligt mer än vad som kunde förväntas av slumpen. I genomsnitt handlar det om runt 35 procent.

ETZEL CARDEÑA MENAR att det inte handlar om att försökspersonen kan ”läsa” forskarens tankar. Med referenser till Einsteins teorier och modern physics uttrycker han:

– På ett sätt kan sinnet uppleva saker som inte är precis nära i rum och tid.

TROTS EXPERIMENTENS FRAMGÅNG ser Et zel Cardeña inte helt optimistiskt på parapsy kologins eller professurens framtid. Till stor

ÄVEN OM ETZEL CARDEÑA inte lyckas åstad komma något mer under sin karriär som forskare så är han nöjd. 2015 publicerades Parapsychology: A handbook for the 21st century –en bok han reviderat, och som var den första på över 40 år att erbjuda en genomgripande överblick av det parapsykologiska fältet. Tre år senare, 2018, publicerade världens största psykologiförening – American Psychology Association – en artikel skriven av honom i tidskriften American Psychologist.

I ARTIKELN SAMMANFATTADE Etzel Cardeña all parapsykologisk forskning fram till publi ceringsåret. Det var en lång process men till slut gick det.

– American Psychologist hade inte publi cerat en artikel om parapsykologi på flera de cennier. Om jag inte gör något mer inom pa rapsykologin är jag glad eftersom jag till och med fått skeptiker att säga ”jag måste tänka mer”.

På ett sätt kan sinnet uppleva saker som inte är nära i tid och rum.

”

Etzel Cardeña i sitt arbetsrum i kvarteret Paradis.

Corinne Lürén studerar mänskliga rättigheter. Corinne kom ut som bisexuell när hon var 20.

Sex, smärta och kärlek

Normer för sexualitet och relationer utgör snäva ramar. Lundagård har träffat tre personer som på olika sätt befinner sig utanför dessa ramar för att samtal om sex, kärlek, fördomar och självacceptans.

– Det har tagit jättemånga år för mig att ac ceptera mig själv. Jag har kämpat med skuld känslor och med ensamhetskänslor och jag tänker inte hamna där igen.

FÖR SJU ÅR sedan, när Corinne Lürén var tju go, kom hon ut som bisexuell. Men det var först som tjugofemåring som hon kom ut till sina föräldrar, då av misstag. Då bröt de kon takten med Corinne under sex månader.

”

Min kärlek till mig själv var avgörande.

CORINNE, SOM IDAG studerar mänskliga rät tigheter vid Lunds universitet, kom med sin familj till Sverige från Venezuela 2009. Grund skoleåren spenderades i olika latinamerikanska länder, där Corinne gick i strikt katolska sko lor som delade upp pojkar och flickor. Båda hennes föräldrar är konservativa, och hennes mamma är djupt troende katolik. Föräldrarnas religiösa respektive värdekonservativa överty gelser har stått i vägen för att de ska acceptera Corinnes sexualitet.

CORINNE FÖRSTOD TIDIGT att hon var attra herad av både tjejer och killar. Hon beskriver uppväxtmiljön i Latinamerika som heteronor mativ, en plats som omöjliggjorde utforsk andet av en queer sexualitet. I Sverige var det annorlunda.

– Att vara icke hetereosexuell här är inte så konstigt. Iallafall finns det mer utrymme att prata om det. Men jag hade inte den friheten hemma.

FAMILJENS HETERONORMATIVA värderingar gjorde dock självacceptansen långt ifrån själv

– Jag kände mig fel. Jag hade alla dessa känslor och all denna sorg inom mig men jag kunde inte berätta det för någon. Det var väldigt svårt.

RESAN TILL SJÄLVACCEPTANS var lång, krokig och kantad av ensamhet. Till slut kom hon fram. Trots att hennes föräldrar fortfarande inte vill erkänna att hon är queer, är hon glad att hon kan leva öppet som bisexuell i Sveri ge. Hade hon stannat i Latinamerika hade hon nog aldrig vågat komma ut, tror Corinne.

– Jag visste att jag skulle vara ledsen och ha ett tomt hål inom mig om jag inte kunde äls ka mig själv. Även om mina föräldrar inte ac cepterade mig, så tror jag att det alltid var min kärlek till mig själv som var mest avgörande.

RELATIONER MED MÄN är inte heller enkla. Co rinne menar att killar ofta feltolkar kvinnors bisexualitet.

– Det har mest känts som en fetisch för kil lar att jag är bisexuell. De ser det mest som en porrfilm, att vi kan ha trekanter och sådant. Jag försöker alltid förklara skillnaden mellan att vara bisexuell och vara poly. Det är något som vissa killar inte fattar.

SAMTIDIGT SOM TYDLIGA skillnader mellan exempelvis bisexualitet och polyamorositet är viktiga för Corinne, för att inte känna sig miss förstådd, så påpekar hon att hennes sexualitet är flytande och inte linjär.

– Det är mer som ett pariserhjul än som ett streck. Man kan hamna var som helst i cirkeln. Det finns ingen början eller slut.

DEN FÖRE DETTA lundastudenten Marie, som egentligen heter något annat, är, precis som Corinne, bisexuell. För henne har det dock aldrig känts som ett problem att vara bisexuell. Särskilt som tjej är det alltid lättare och mer accepterat att experimentera. Många tjejer ut forskar att vara med andra tjejer, menar hon.

ATT BEHÖVA KÄMPA för att få lov att vara sig själv är inte något som är begränsat till ens sexuella läggning. Hur man föredrar att utöva sin sexualitet, eller hur många människor man är kär i åt gången, är också saker som kan få en att behöva vada genom fördomar.

TROTS ATT CORINNE nu känner sig trygg i sin sexualitet, så finner hon inte alltid stöd från sin omgivning, inte heller där det vore mest självklart. Till och med inom queer världen hamnar du ofta mellan stolarna som bisexuell, menar Corinne.

HON HAR OFTA känt att hennes bisexualitet har marginaliserats av lesbiska kvinnor. När hon har använt appar som Tinder och träffat les biska så har det hänt att de slutat svara när det framkommit att hon är bisexuell, berättar hon. Det var ett problem även för Corinnes senaste ex flickvän.

– Hon sa till mig någon gång att det var svårt att acceptera att jag hade haft relationer med killar, hon kände att det var fel.

MARIE ÄR, OLIKT Corinne, faktiskt polyamo rös. För detta har hon upplevt mycket fördo mar. Marie beskriver sin innebörd av polya mori som att hon kan älska mer än en person, och ha flera kärleksförhållanden samtidigt.

– Jag har aldrig riktigt förstått varför jag måste hitta någon och sen vara med den hela mitt liv.

FÖRDOMARNA HANDLAR FRAMFÖRALLT om missförstånd kring vad polyamori är, menar Marie.

– Det är inte som att jag eller andra i po ly samhället vill ligga med vem som helst eller att vi är otrogna, som väldigt många tror. Det är mer att jag kanske träffar någon, och sen om tio år kanske jag träffar någon annan. Min

kärlek försvinner inte för att jag träffar en ny. Varför ska jag välja?

MONOGAMA PERSONER HAR svårt att förstå att man kan älska flera personer samtidigt, tror Marie, trots att man exempelvis älskar alla sina familjemedlemmar eller har flera vänner som man älskar samtidigt. Samhället säger att man ska leva med en partner, och hon tror att få överhuvudtaget har hört talas om polyamori. Det är helt enkelt inte något som man pratar om.

”

Det är eufori. Smärtan blir till njutning.

EN ANNAN DEL av Maries sexualitet som hon har svårt att vara helt öppen med är att hon håller på med BDSM. Det var när Marie var 19 år och tillsammans med sin “första stora kärlek” som hon för första gången utforskade BDSM. Hennes partner föreslog att de skulle använda sig av ett bälte i sängen, och efter det fick Marie mersmak. Hon började läsa på om BDSM, och pratade med vänner som hon vis ste var insatta. Lockelsen blev så småningom för stor för att hålla sig borta.

– Det är euforin när man ligger där och har blivit slagen gul och blå, och smärtan blir till njutning. Då känner man sig glad och lycklig, säger hon.

NÄR DET GÄLLER just BDSM varierar utövan det väldigt mycket från individ till individ. Det menar juriststudenten Henrik Queckfeldt, som också är involverad i BDSM

– Det handlar mer om fetischer. Vissa lever i 24/7 relationer. Vissa har utlevnad [utövan de av BDSM, reds.anm.] på fester. Andra gör det bara i sina hem. Det är enormt olika bero ende på vem du är och vad du vill göra, men det finns något för alla, säger Henrik.

– Jag gillar inte att använda redskap, utan jag gillar att använda händer i stället.

DET VAR NÄR Henrik var nyinflyt tad i Lund, omkring 2007, som han drogs in i subkulturen av en granne. Grannen undrade om han ville med på en fest och Henrik, som alltid har varit nyfiken, bestämde sig för att tacka ja.

– Jag hängde med som en rent antropologisk grej. Sen har det utvecklats därifrån. Från att gå på fester till att själv anordna fester.

NÄR VI TRÄFFAR Henrik har han pre cis kört sin motorcykel genom morgon rusket. Han sträcker fram en naken hand till oss genom ett stort och blött motorcykelställ.

FÖRDOMEN ATT DET skulle vara en viss typ av människa, vilken typ det nu skulle vara, som sysslar med BDSM, är något som Henrik di rekt spräcker hål på. Henrik verkar vara precis som vilken kille som helst. Om vi väntade oss mer synliga BDSM vibbar, så faller det på oss. – Det är alla sorters människor. Det är din läkare, det är din lärare, din handläggare på Skatteverket. Alla skikt. Det är den arbetslösa som inte hittar jobb. Det finns ingen röd tråd, säger Henrik.

ÄVEN OM DET finns många som är aktiva inom BDSM kretsar, så är det inte självklart för alla att vara öppna med praktiken. Marie upplever att fördomar hindrar henne från att vara helt öppen med sitt BDSM utövande, vilket gör att hon valt att vara anonym. Inom subkulturen känner Marie att det däremot finns ett välkom nande och en acceptans som hon inte har mött på samma sätt i andra sammanhang.

MARIE TÄNDER FRAMFÖRALLT på smärta och förnedring, som i BDSM praktiserandet får henne att känna sig glad och älskad. Men det handlar inte bara om att ta emot. Hon berät tar att hon både är undergiven och dominant, så kallad switch. Men det skiftar beroende på partnerns kön.

– Jag är väldigt dominant med tjejer. Man säger att de som är switch brukar kunna byta ganska fritt, men jag kan inte vara undergiven en tjej. Det hade inte funkat.

HENRIK ÄR LIKT Marie polyamorös. Han är gift med en kvinna, och utöver sin fru har han tre andra partners. Plus några utlevnadspartners som han träffar på BDSM fester. Han beskri ver det som att det finns väldigt få regler i hans förhållande, vilket krockar hårt med omvärl den.

MYCKET AV HANS fritid går idag åt till sina olika relationer och sitt engagemang i BDSM sce nen, ofta genom att bara träffas och ta det lugnt, gå på bio eller kanske dricka öl. I grund och botten menar Henrik att ett nästan kom promisslöst behov av frihet driver honom.

– Man ska ha friheten att göra vad man vill, och man kan inte äga en annan människa, sä ger Henrik.

ATT BDSM BARA skulle handla om själva sex et avfärdar både Marie och Henrik. Det är

MARIE ÄR, SOM Henrik, aktiv i olika BDSM nätverk och berättar en historia om när någon hon träffat genom ett nätverk ville komma hem till henne och städa hennes lä genhet som förnedringsspel. Marie var väldigt entusiastisk – det var ju gratis städhjälp! Hon föreslog till och med att hon skulle hälla ut en påse mjöl på golvet som personen kunde få slicka upp. Tyvärr blev personen en no show, till Maries stora besvikelse, och lägenheten förblev ostädad.

ATT BDSM TILL stor del är ett maktspel är inte alltid okomplicerat, understryker både Marie och Henrik. Det är viktigt med mycket kom munikation och förberedelser för att alla ska känna sig trygga.

ATT HA EN tydlig kommunikation hela vägen, från innan leken börjar till efter att den är slut, är väldigt viktigt. Trots förberedelser händer det att det går snett.

– Du är hela tiden på gränsen, eller precis över. Det handlar om att pusha gränserna så det är klart att du kommer hamna över dem. Ibland är det okej, för du gick över en gräns men du klarade det. Men det kan också ha va rit bara i den stunden och sen, tre dagar se

nare, så känns det inte längre lika okej, säger Henrik.

MEN IBLAND KAN det hända saker som är svåra att förbise. Marie har själv varit med om att det har gått för långt.

– Det har ju varit vissa fall där jag tyvärr inte har kunnat förlåta. Inte för att de har gjort något medvetet fel, men de har gått över min gräns. I mina ögon borde det aldrig ha hänt.

Jag vill inte ljuga om det här.

NÄR EN SESSION är färdig kan det vara viktigt att vara nära sin utlevnadspartner på ett annat sätt. Efter att Marie har blivit slagen uppskat tar hon att bara umgås med den personen och prata om vad man gillade och inte. Det kall las after care och är något som hon menar att både den dominanta och den undergivna kan behöva.

– Ibland behövs after care i form av mys och te eller film. Ibland kanske man ringer varan dra dagen efter för att kolla att allting fortfa rande känns bra när det gått lite tid.

FÖRDOMARNA OM BDSM-UTÖVARE är många, upplever Marie. Antingen tror folk att man är ”sjuk i huvudet” eller ”konstig”, eller att man blir misshandlad mot sin vilja. Att ständigt behöva förklara varför man har fullt med blå märken på kroppen kan vara ansträngande för folk som inte förstår att att man kan njuta av smärta, konstaterar hon.

— Jag vill ju inte ljuga om det här. Men om jag hade sagt att min partner slår mig för att jag vill, då hade de kanske ringt polisen. Det tyck er jag är jobbigt, och ingenting jag vill utsätta mig eller min partner för.

BLICKEN UTIFRÅN ÄR inte det enda som gör det svårt att acceptera, eller vara öppen med, vem man är. Självbilden kan också göra det svårt att hantera att man tänder på det man tänder på.

I HENRIKS FALL tog det lång tid från det att han började med BDSM tills han kände att han

kunde acceptera sig själv fullt ut. Det försvåra des ytterligare, menar Henrik, av att han inte är naturligt dominant, utan att det är en roll han har behövt lära sig att anta.

– Det tog cirka ett år innan det började kän nas som att det var okej, för att hon vill det här. Jag är uppvuxen som pacifist, att slå kvin nor gör mig inte… säger Henrik, men avslutar inte meningen.

– Det är jobbigt, fortsätter han. Speciellt när du slår en annan människa och du vet hur la gen ser ut. Det kan bli jättefel.

SÅ SOM BÅDE Henrik och Marie beskriver det har den som är undergiven en makt över den som är dominant. Med nya partners där tilliten inte är helt etablerad känner sig Henrik oro lig för hur andra kommer att tolka exempelvis blåmärken på någon som han haft utlevnad med.

– Det är hon som har blåmärkena sen. Hur förklarar jag det liksom, ”hon ville att jag skul le slå henne!”, säger Henrik.

MARIE HAR OCKSÅ haft partners som inte ve lat att hon skulle berätta om BDSM lekar som lämnat blåmärken, eftersom de inte ville bli misstänkta för misshandel. Hon har vid flera tillfällen ljugit om synliga märken, och sagt att hon ramlat eller liknande.

Marie* vill vara anonym då honom inte känner att hon kan vara helt öppen med att hon är polyamorös och praktiserar BDSM.

MED SINA NÄRA vänner är Marie ganska öp pen med att hon håller på med BDSM, men inte med sin familj. Hon upplever att de inte förstår, och är dömande. Det kan vara påfres tande, säger Marie.

– Om jag inte visste att jag hade ställen som jag kan gå till utan att bli dömd, då hade det varit väldigt jobbigt att jag inte kan vara öppen om det med alla.

ATT EXISTERA UTANFÖR normen verkar inne bära att bilden av en själv och ens sexualitet

lätt förvrängs av människor utifrån, som inte nödvändigtvis har en inblick i vad det innebär att vara normbrytande på det viset.

SÅ OM HENRIK QUECKFELDT fick förändra världen skulle han vilja ge människor nytt per spektiv.

– Jag hade sett till att alla får se jorden från rymden. Så att de ser att vi är här, tillsammans, på en och samma plats, och det finns inga gränser.

ORDLISTA

BISEXUELL: En person som blir kär i och/eller attraherad av människor oavsett kön, eller av fler än ett kön.

POLYAMORÖS: Att ha sexuella och/eller emotionella relationer med fler än en person i taget. En person som har sexuella relationer med fler än en i taget kan kalla sig polygam. En person som kan bli kär i fler än en person åt kan kalla sig polyamorös. Ofta används bara ordet poly för att visa på någon form av flersamhet, vare sig det är sexuellt och/eller emotionellt.

BDSM: Förkortningen inkluderar flera olika praktiker: bondage & disciplin (B&D), dominans och underkastelse (D&S) samt sadism och masochism (S&M). BDSM är en sexuell praktik, identitet och/eller preferens med en ömsesidig överenskommelse om maktutbyte. Tillfo gande av frivillig smärta kan ingå som en del av mötet. BDSM behöver inte vara sexuellt, men för många som utövar olika BDSM praktiker är det sammanlänkat med just sexuell lust och njutning.

Källa: Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter (RFSL).

Juriststudenten Henrik Queckfeldt är polyamorös och praktiserar BDSM.

Han bor i borgen: ”Jag jobbar väl tekniskt sett alltid”

Längst upp i det runda tornet bor en helt vanlig norrlänning som bär hela AF-borgens studentlivsmaskineri på sina axlar. Med kepsen på sniskan gör Max Danielsson sitt bästa för att fylla edilskorna – under dygnets alla timmar.

– Ibland väcks jag mitt i natten av någon som ringer och vill bli insläppt till en fest.

HADE HAN INTE varit i Lund hade Max Da nielsson kallats för vaktmästare, men här svarar han till titeln edil. Namnet, som för stås kommer från antikens Rom, syftar på den ämbetsman som förvaltar offentliga byggnader. I Max Danielssons fall är det AF borgen som ska pysslas om. Han sköter också löpande kontakten med de studentför eningar som hyr in sig i borgen.

rar i har befäst ämbetet med en drös myter och givit jobbet en mytomspunnen status.

”VISSTE DU ATT edilen aldrig får vara mer än 15 minuter från borgen?” brukar det bland annat heta när han kommer på tal.

– Haha, ja. Det där är väl mer av en rikt linje än en regel, förklarar Max Danielsson och sätter sig vid ett matsalsbord som täck er nästan hälften av hans sfäriska bostad i AF borgen.

”

DE MÅNGA SAGOR om pikanta efterfester och fräna arbetsförhållanden som edilen figure

Man vänjer sig men det är ibland svårt att slappna av.

VI BEFINNER OSS i edilkammaren högst upp i AF borgens runda torn. Gluggarna som ut gör rummets fönster ger utrymmet en käl larkänsla som står i stark kontrast till ljuset som strömmar in. Solstrålarna tränger hori sontellt genom rummet på ett sätt som bara är möjligt 30 meter över marken.

BOSTADEN I STUDENTLIVETS högborg är en unik förmån av edilskapets kravfyllda arbe te och kommer med en betydande prislapp: Max Danielsson har alltid jour. Därför bor han här under sin mandatperiod för att all tid kunna vara till hands när något händer – oavsett tid på dygnet.

– Jouren är helt klart en utmaning – att man ska vara tillgänglig hela tiden. Man vän jer sig men det är ibland svårt att slappna av på riktigt eftersom du alltid måste vara redo att hoppa in. Det är en vane sak, säger han.

MAX DANIELSSON ÄR en 26 år gammal lantmäteristudent och har varit edil sedan års skiftet. Han berättar att han stortrivs i rollen, samtidigt som den inneburit en stor kontrast från hans uppväxt i Sundsvall.

– Jag växte mer eller min dre upp i en skidbacke, så det är lite skillnad gentemot mitt liv här. Då kunde jag åka ski dor till vardags och vara i na turen hela tiden, säger han, och fastnar med blicken vid ett träd utanför fönstret.

GENOM GLUGGARNA FLYTER vimlet i Lunda gård ihop och det går inte längre att urskil ja enskilda röster. Det dova surret bryts av jourtelefonens signal – plikten kallar. Hans nyckelknippa lämnar långa skuggor över den massiva bordsskivan.

– Det var inget brådskande, så det kan vänta, säger han på väg tillbaka uppför spi raltrappan.

I ETT AV fönstren står en långsmal lampa med redbull tema, men min blick stannar vid tav lan intill. Det är en guldinramad bild på uni versitetsrektor Erik Renström. Han står med handen på midjan och stirrar med en blick som följer en vart man än går i det lilla rum met. En relik från karnevalsfilmen, förklarar Max Danielsson.

ATT VARA EDIL suddar ut gränsen mellan jobb och privatliv. Jobbet kräver ständig närvaro och utrymmet för egentid är som bäst spora diskt. Men trots konflikten mellan att vara sig själv och att vara edil verkar Max Danielsson nöjd med upplägget.

EFTER EN HELTIDSPOST på Kristianstad na tion präglad av coronapandemin och ned stängningar fick Max Danielsson mersmak. Det var när pandemin till slut ebbade ut som han fick idén att söka posten som edil.

– Jag kände mig ovanligt pigg efter ett heltidsår på nation, ovanligt inte sliten. AF kändes som en intressant organisation med nytt folk och nya uppdrag. Jag tyckte det lät spännande.

– Jag jobbar väl tekniskt sett all tid. Men jag försöker flexa ut det så att det jämnar ut sig, mätt i effektiv arbetstid. Det är ofta att man behöver jobba på helgen också. Även om man inte alltid jobbar åttatimmarsdagar så sprids det verkligen ut.

EXAKT VAD EN vanlig arbetsdag innebär va rierar drastiskt från dag till dag, men enligt Max Danielsson är jobbet ofta mer alldagligt än vad folk verkar tro när edilen diskuteras.

– Mycket är tråkigt, som att svara mejl. Jag planerar en del evenemang, har lite möten med någon som ska ha en bal eller en sittning. Kanske har jag en rundvisning och ibland nå got möte med presidiet. Sen kan det ju alltid

NÄR TELEFONEN INTE ringer är det i stället ackord som klingar ut från gluggarna i tornet. Enligt Max Danielsson är det bästa sättet att hinna med sina hobbies som edil att forma sin fritid efter jobbet.

– Vissa dagar ringer det varje kvart och vissa dagar ringer ingen alls. När jag får en stund över brukar jag kolla på serier eller spe la gitarr, försöker läsa lite. Man får verkligen passa på när man kan.

HAN FÖRKLARAR ATT job bet som edil är särskilt krävande rent socialt, vilket gör egentid extra viktigt.

– Man får ju så mycket socialt från jobbet så jag känner inte att jag måste umgås med folk när jag är ledig. Då vill jag bara slappna av lite.

DENNA SOCIALA ROLL framstår som essentiell för edilskapet. De underliga

många fester, vilket är kul. Men det är också mycket ansvar, med ger han.

I SKÅPET SKYMTAR en flaska absint bakom ett brett sortiment av Absolut Vodka. Vissa skul le till och med säga att festerna är en del av att vara edil. Även om man inte är tvingad, ser Max Danielsson det som en förmån – trots att det sliter på arbetskläderna.

– Man behöver ju inte gå på festerna om man inte vill, men det är ju en fördel om man gillar det som man jobbar med. Jag kemtvät tade min frack efter vårsäsongen nyss och det var hög tid. Man hinner inte riktigt under terminen.

FRAMÖVER SER MAX DANIELSSON fram emot en klassisk höst i AF borgen. Den första se dan 2019.

– Nu har vi spex i princip varje dag hela hösten, flera baler och sedan sk…, säger han när jourtelefonens tjut avslutar intervjun.

Vissa dagar ringer det varje kvart, och vissa dagar ringer ingen alls.

”

Student life away from the parties: Lund’s unofficial sports nation

Lund’s 13 nations are a big part of the town’s student life. But did you know that Lund got a new “nation” in 2020? Lundagård joined Örebro’s Nation for a game of golf to learn all about the nation outside of the established 13.

On a cloudy and windy afternoon, Lundagård met members of Örebro’s Nation. They had gathered at Lund Akademiska Golfklubb to practice. A 20 minute bus ride away from the rush and noise of the town’s famous student life, they meet weekly to play and to enjoy the relaxed atmosphere. The unofficial nation was founded by Filip Angecvall in 2020 and is organised through a group on Facebook.

AFTER HALLAND’S NATION broke free from Gothenburg Nation back in 1928, a “no new nations” rule was set by Lund Univer sity. It aims to prevent the establishment of too many nations and to provide continuity. Thus, Örebro’s Nation will never be a “real nation”, which is not Filip Angevall’s goal anyway. The group wants to continue their successful social media strategy, keep bar riers and bureaucracy low for the members and provide an open environment for eve ryone. Filip Angevall explains that they have never had any legal problems despite their slightly misleading name.

“THE REASON I created Örebro’s is becau se I thought the nations and faculties didn’t have that many sports I wanted to play, so it wasn‘t for any fame or my CV”, he tells Lun dagård. Wanting to fill that gap, he initiated the sports project two years ago. However, Filip Angevall adds that there was a second

reason behind this step: “I wanted to join the sports committees of Lundaekonomerna and Göteborgs Nation, but they didn’t accept me. I got pissed off and created my own.”

ÖREBRO’S NATION ARE registered at Skatte verket and finance themselves. Each mem ber has to bring their own sports equipme nt, which can be a barrier preventing people without the necessary gear to join. “It’s hard to find a solution”, admitted Filip Angevall.

“Our success is that we focus on sports for everyone, which is something other nations struggle with. [All our members, editor’s note ] have to pay for trips and events. But there’s no fee for joining.”

SINCE ITS FOUNDATION, Örebro’s Nation has turned out to be very successful. Over 1.300 members are part of the Facebook group and a solid core of them gather at the weekly ac tivities. They offer a selection of sports, such as, golf, football and padel tennis. With a

laugh, Filip Angevall admitted that some of the other nations accuse Örebro’s Nation of cheating since their activities are so popular.

SO, WHAT‘S THE secret of the sports group? One part of it might be its’ open mem bership policy. “There are people from dif ferent nations [and places, editor’s. note ]”, Filip explains. “We have doctors, we have people who study physics, a railroad engineer and teachers. You don’t have to be an active stu dent in Lund. We’re not a nation, we just wanted to call it ‘Örebro’s Nation’ so it would be easier to spread the word like: ‘Have you heard of ÖN?’.”

TEXT ALINA RUPRECHT PHOTO ALEXANDRA ROSLUND

I got pissed off and created my own.

”

The founder of Örebro’s Nation, Filip Angevall.

IT WAS THIS word of mouth approach that caught Ida Brorsson’s attention, when she ar rived in Lund some weeks ago.

SHE GOT A warm welcome to Örebro’s Na tion as one of its few female members. When Lundagård joins the golf playing group it’s the first time that Ida Brorsson attends one of their events. Despite this, she seems like a year long member already and talked shop eagerly with others. “I only have positive ex pectations”, she states. “I think it will be re ally fun. I’ve looked through social media a bit and it seems like those who arrange it are very active.” Ida Brorsson looks forward to becoming a permanent part of the “nation”. “It’s nice that they are so social and that it‘s very easy to become part of the gang”, she explains happily.

ANOTHER NEW MEMBER is Jacob Falk, who studies finance in Lund. “The reason I joined was basically to play golf”, he explains. Since student life was shut down due to Covid 19 the previous year, Jacob Falk lost touch with the nations, who could not offer any sports at that time. Now, he enjoys being outside on the golf court even more. “The overall impression is that it’s a very nice group and we’re having a good time”, he points out. Just like Ida Brorsson, Jacob Falk has already

decided to keep attending Örebro’s Nation‘s activities in the future.

laxed way. It’s hard but we’ve actually made it.” The founder of the sports group addsi that it is his dream to play competitive tour naments against the official nations and stu dent unions.

JAKOB FALK HEARD about the group from his friend Malcolm Sten, who is one of the Na tion‘s first members. “We have an environ ment where no matter if you are terrible at sports or extremely good, everybody is wel come”, Malcom Sten claims. By playing kubb and brännboll from time to time, the sports group has created a popular mix of compe titive and more casual games. Malcolm Sten regularly invites friends as well as others who are interested in sports to the Facebook group.

FILIP ANGEVALL POINTS out that he does not think that other nation’s approaches to sports are wrong : “It’s just hard to gather enough people because everyone just wants to party. The party culture in Lund is so big. I want more people to meet each other in a more re

RECENTLY, ÖREBRO’S NATION hosted their first ball where they presented their official song. The event was a huge highlight for the founder, but his favourite memory with the sports group is a different one: “This sum mer, we actually arranged a surf trip to Por tugal with 35 people from Lund University! It was awesome, probably the best week of my life.”

THEY HAD SURFING lessons in the mornings and afternoons. The remaining hours of the days were spent relaxing and just ”hanging out”. After the trip, the community of the re gular members seems stronger than ever.

FILIP ANGEVALL HAS big plans with Örebro’s Nation and sees endless opportunities for it. “It is really nice, there are so many possibili ties”, he said at the end of his talk with Lund gård and laughed. “If someone wants to do a ski trip one day, we could actually arrange that.”

It was probably the best week of my life.

”

Jakob Falk played golf with Örebro’s nation for the first time.

Malcolm Sten has been a member of Örebro’s nation since the start.

Ida Brorsson just moved to Lund. She’s looking forward to more activities with Örebro’s Nation.

Inga andra studenter har något liknande

Studentförsäkring

du till exempel

hjälper dig om du råkar ut för både små och stora olyckor.

för ett olycksfall eller en sjukdom som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel, får du ersättning från försäkringen.

vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.

När världen blir viral

– OM VIRUS OCH PANDEMIER

kan något som inte ens syns vända upp och ner på en hel värld? Välkommen att delta i Forskningens dag 2022 som kommer handla om hur virus sprider sig och orsakar sjukdom.

MALMÖ: 8 november, kl. 17.00* – 20.00. Jubileumsaulan, Jan Waldenströms gata 5 Malmö.

november, kl. 14.30* – 18.00. Sjukhusaulan, Entrégatan 7 Lund.

hus en timme innan evenemanget.

är kostnadsfritt och öppet för alla.

PÅ:

Jagetbortom normen

Människan kan förklaras på många sätt. Men har vi blivit alltför besatta av sociala kategorier? Lundagårds Olof Bärtås diskuterar samtidens brist på självkännedom.

TEXT OLOF BÄRTÅS ILLUSTRATION TEKLA SVENSSON

I den flitigt diskuterade tv serien ”Kärlek och anarki” finns en samtidsenlig scen. För laget Lund & Lagerstedt, som är navet för berättelsen, har stora problem med arbets förhållandena och har därför beslutat sig för att anlita en ”sensitivitetskonsult” med upp gift att lösa de sociala knutarna.

KOLLEGORNA SAMLAS PÅ stolar i en ring. Deras första uppdrag är att berätta om sina privilegier och typer av utsatthet.

Stillsam sci-fi

Filmen ”After Yang” (2021) går nu på svensk bio. Filmen hand lar om ett föräldrapar, deras dotter Mika och hennes älskade ”storebror” – androiden Yang. Upplägget för tankarna till dystopiska alster som ”Black Mirror”, men som uppfriskande nog följer ett stillsamt utforskande av existen tiella frågor utan utspädning med skrämmande intrigvändningar.

EN ÄR EN vit, rik heterosexuell cis man. En annan är kvinna, invandrare och lesbisk. Privilegierna och kollegornas av samhället föreskrivna fördelar eller nackdelar luftas. Idén är, som sensitivitetskonsulten berättar, att medarbetarna på så sätt kommer att kun na ”mötas i en djupare förståelse för varan dra”.

DET ÄR EN satirisk och träffande scen som speglar en samtid upptagen av kategorier.

Den återger en allmän trop som menar att personer automatiskt får en förståelse för sin omvärld och sig själva genom att bli ”med vetna om sin egen position”.

FIXERINGEN VID DE normer som betingar oss – eller skapar oss – har dock tendensen att täcka över andra dimensioner av männ iskan. Självkännedom kan kanske inte nås enbart genom att betrakta sådana kategorier.

Uppgörelse med pedanterna

I Det omätbaras renässans (2018) blottlägger Jonna Bor nemark mätbarhetssamhällets kunskaps paradigm och kartlägger dess katastrofala folkhälsoeffekter. Hennes unika bidrag är en läsupplevelse som visar att mycket vi i dag tar för givet är uppfunna koncept. Kritiken mot evidensbaseringsvurmen är modig, men också användbar.

Bokens största gärning är att tydliggöra

hur vår syn på kunskap och förnuft påverkat hur vi organiserar samhället och orsakat vår tids stora folkhälsoproblem. Till hälften ett lovord till humaniora, som hon menar bör låtas berika även mellanmänskliga yrken, och till hälften ett hatbrev till nyliberalis mens resultatstyrning – Det omätbaras renäs sans kommer ge dig revolutionsanda.

tar sin ut gångspunkt i människan som en social var else, inbäddad i och skapt av sina relationer. Den franska filosofen och sociologen Louis Althusser har beskrivit mänsklig subjekti vitet som ett resultat av en ideologi – eller ”produktiva maktstrukturer”. Det som vi till vardags förstår som sociala kategorier – vårt ”kön”, vår ”sexualitet” eller ”sociala status”–menar han alltså är resultatet av en typ av politik. De produceras av en extern ideologi och möjliggör kontroll av den enskilde.

HISTORISKT SETT HAR det funnits en politisk relevans i att benämna detta. Att förstå hur subjektivitet och människors förutsättningar i samhället produceras ojämlikt. Bland annat har kvinnorörelsen och den antirasistiska rö relsen strävat just efter att bli ”medvetna om sin position” för att syna de maktstrukturer som förtrycker dem och skapar obalans.

ÄN SÅ LÄNGE – allt gott.

DET FINNS DÄREMOT en kritik av det soci ologiska betraktelsesättet som handlar om att det, även om det leder till politisk medve tenhet, inte leder till någon personlig insikt. Denna kritik går ut på att det tvärtom upp står problem när vi börjar betrakta oss själ va med den kategoriserande blicken. Att en människosyn präglad av normer och makt förhållanden resulterar i en mycket grund människa.

DET MÖJLIGTVIS FRÄMSTA svaret mot en så dan grund människosyn finns inom psyko analysen, som med emfas hävdar att vi måste hålla isär olika skikt inom oss som personer. I skolbildningen sprungen från den franska psykoanalytikern Jacques Lacan skiljer man mellan två skikt inom människan: jaget och subjektet

Häng med nu.

DET FÖRSTNÄMNDA, JAGET, hör till vad som kallas en ”imaginär” ordning. Den imaginä ra ordningen är ett sorts ytfenomen av verk ligheten – ”ett universum av illusion och misskännande” – som vi lever i. Det är där jaget verkar och den speglar människans för gängliga försök att skapa klarhet och mening i livet.

SUBJEKTET ÄR MER svåråtkomligt. Det speglar en psykologisk grundstruktur, och målet för varje psykoanalys är att nå detta subjekt – och förstå begynnelsehistorien till individen.

POÄNGEN MED UPPDELNINGEN är att sätta fingret på att vi inte bara står i relation till samhället, utan även i en komplex och pro blemfylld relation till oss själva. Vi kan vara sanna inte bara mot den yttre verklighetens förväntningar på oss och bekräfta samhäl lets normer, utan sanningsenligheten måste också gälla reflexivt mot en själv.

ENLIGT DENNA INDELNING blir sociala kate gorier, i det avseendet som sensitivitetskon sulten på Lund & Lagerstedt behandlar dem, enbart ett Lacanskt ”jag” som irrar omkring och försöker bringa ordning i världen. Det är ett flyktigt försök att förklara människor som är mångt mer komplexa så; en idé om att det överhuvudtaget skulle finnas en quickfix till arbetsplatsens problem och en enkel nyckel till oss som människor. Men i kal kylen förblir subjektet undflyende och obe handlat.

MIKAELA BLOMQVIST, litteraturkritiker och psykolog, har gått till strid mot denna sorts ”gammelstrukturalism” som hon idag ser som dominerande. I podcasten ”Gästabud et” säger hon:

– Jag tror inte fokuset på position, makt och sociologiska kategorier leder till förstå else. Jag tror det leder till en pseudoförståel se där man tror att man vet någonting om sig

Pervers Flinck på statstelevisionen

Kanske grämer ni er för att det var ett tag sedan ni gick på en svartklubb anstiftad av nyliberala litteraturve tare som orerar om att gräs är en ”såssedrog”. Var lugn, i väntan på nästa tillfälle kan filmen ”Grötbögen” (1997) fungera som ett utmärkt substitut.

I filmen blir den skuldsatta Asker perso na non grata på krogen efter att han stulit en trisslott från ett barn. Därefter bär det ned till Hades i den azurblå natten som är filmens

ständiga fond. Just det, självaste Thorsten Flinck spelar kirurgen Klas Douglas vars sex uella fetisch är att få en skopa gröt uppskjuten i tvåan.

55 minuter av egendomlig underhållning. Finns på SVT Öppet arkiv.

själv för att man säger ”jag är arbetarklass, jag är en vit man” och så ser man på sig själv på det sättet.

MIKAELA BLOMQVIST PÅPEKAR risken att något går förlorat när vi alltför genomgåen de förstår oss själva genom system och all mänheter. Genom klichéer och grovhuggna begrepp som inte har bäring när de kommer till enskilda individer.

– De är för grova de här kategorierna. De leder till tankeslöhet, säger hon och exem plifierar med ”att jag är kvinna kräver ingen självkännedom”.

FRÅGAN SOM VI måste ställa blir: vad är själv kännedom?

DET ÄR EN kunskap som idag uppfattas som lika banal som den är sällsynt: att ha själv kännedom förbiser inte vilka sociala kate gorier man hör till, men det kräver en mer djupgående förståelse för den process vari genom vår identitet skapas. Att förstå vad det betyder för mig att specifikt vara man eller kvinna, heterosexuell eller homosexu ell. Utmaningen skulle behöva formuleras som att finna en egen röst; en röst som inte bara är allmän utan också personlig, liksom historien som inte bara är delad utan även individuell.

DET ÄR DÄRFÖR tvivelaktigt huruvida för laget Lund & Lagerstedt kommer uppnå harmoni på arbetsplatsen med hjälp av sin sensitivitetscoach. Bakom den heterosexuel la mannens privilegier finns kanske ett häv delsebehov och faderskomplex som spökar och förgiftar arbetsplatsen. Bakom kvinnan med invandrarbakgrund kan det finnas ett obearbetat trauma.

DET ÄR DÄR de riktiga mellanmänskliga kon flikterna utspelas.

Demo-duo

Rockkungen Lou Reed dog för ett decennium sedan men tack vare arkivariekonsten har en svunnen ver sion av honom åter väckts till liv! Flera de mos från 1965 och 1971 upptäcktes i hans gamla arbetsrum och har nu släppts i form av två album på Spotify. Inkluderade är bland annat klassikerna Perfect Day och I’m So Free!

”Ixelles” är inte bara namnet på en rik stads del i Bryssel. Det är också en lögn som Ruth, huvudpersonen i Johannes Anyurus nya ro man, har byggt hela sitt nya liv kring.

I BERÄTTELSENS BÖRJAN har det gått runt tolv år sedan Ruths pojkvän Mio brutalt knivhöggs i en tunnel efter en misstänkt gängkonflikt. Sedan dess har Ruth lämnat förortsområdet ”Tjugosjuttio” i Antwerpen där de båda växte upp och börjat arbeta för en flashig agentur. För sonen Em har hon berättat att hon och Mio i stället kom från Ixelles, och att pappan dog i en bilolycka.

MEN PLÖTSLIGT BÖRJAR det dyka upp cd skivor med vad som verkar vara Mios röst. Där han berättar att han aldrig dog, utan var tvungen att försvinna till en plats som han kallar för ”avdelningen för ingen ting”. Ruths nya verklighet börjar rämna.

IXELLES ÄR EN rejäl roman med sina över 400 sidor, växlande berättarröster och hopp mel lan nu och dåtid. Ändå förblir den nästan intim, med ett språk som har en sådan nerv att den inte ens för en stressad recensent går att skumma igenom. Berättelsen känns nära, och som läsare håller man sig därför per au tomatik närvarande. Återblickarna på Ruths och Mios kärlekshistoria är särskilt rörande.

ETT GENOMGÅENDE TEMA i boken är rol ler, de vi väljer eller tvingas spela. Ruth har valt en ny roll som framgångsrik, förmö gen ”konsult” på den mystiska agenturen. Där arbetar hon med att skapa fabricerade livsöden som ska kunna styra det offentliga samtalet i en av klienten önskad riktning. En av de skådespelare hon anlitar för att spela författare blir så bekväm med sin karaktär att han föredrar den framför sitt eget liv.

Ixelles leker med rollerna vi iklär oss

En mystisk återvändo från de döda är startskottet för den hyllade författaren Johannes Anyurus nya roman. Theo Vareman har läst en av årets bästa böcker.

TEXT THEO VAREMAN

Johannes

I DET FÖRFLUTNA slits Mio mellan den när mast påtvingade rollen som småkriminell knarkare, och den som älskande, lojal pojk vän. Sonen Ems återkommande besatthet av att spela rollspel blir en lagom tydlig påmin nelse om tematiken, hur mycket av vårt liv och vem vi är som trots allt kan avgöras av vår egen fantasi.

utgöra en fond, eller om det ska få ta en egen del av berättelsen i anspråk. Resultatet blir därför lite halvhjärtat.

DETTA ÅSIDO ÄR Ixelles kanske en av årets starkaste svenska romaner. Med skildringen av kriminalitet i förorten blir den brännande aktuell, men lyckas samtidigt kännas tidlös, nästan futuristisk. Boken leker med vad vi egentligen vågar lita på är verkligt, och i slu tet lämnas läsaren utan svar. Bara en känsla av smygande obehag återstår – och besvikel se förstås, över att Ixelles redan är slut.

JOHANNES ANYURU BEMÄSTRAR dessa slit ningar och håller därigenom persongalleri et ständigt intressant. Trots att berättelsens stomme är klassisk (huvudperson har läm nat sitt fattiga förflutna bakom sig, är rik och framgångsrik tills plötsligt något tvingar hen att konfrontera sin bakgrund) blir ka raktärerna aldrig stereotypa, utan behåller sin komplexitet till bokens sista sida.

DET ENDA STÄLLE där Ixelles egentligen hal tar är skildringen av Ruths liv i rikedom. Kontrasten mellan uppväxten i Tjugosjuttio och hennes nya tillvaro är visserligen stark, men rikedomen blir aldrig något läsaren får ta del av ordentligt. Plötsligt åker hon med helikopter till en arktisk retreat i vad som kanske är bokens enda onödiga kapitel.

DET ÄR SOM att Johannes Anyuru inte riktigt kunnat bestämma sig om överflödet bara ska

Berättelsen känns nära, och som läsare håller man sig därför per automatik närvarande.

”

ARBETSKLÄDER

Det är få saker i livet jag tycker lika mycket om som att byta om inför jobbet. Oavsett om det varit till vårdkläder, blåställ eller kostym och slips – det har alltid hjälpt mig att träda in i min yrkesroll. Vi får hoppas att ”casualtrenden” inte går alltför långt och raderar ut all yr kesstolthet.

Normer vi älskar

Vissa sociala koder finns där av en anledning. Lundagård guidar dig till gränserna som bör behållas.

POLITISK KORREKTHET

Till mångas förtret verkar normen om politisk korrekthet vara här för att stanna. Själv tycker jag tvärtom att det är en synnerligen positiv utveckling. Hur kan en norm om hänsyn och medkänsla som hu vudsyfte kritiseras? En ängslan för att såra borde vara något att upp muntra.

ALLMÄNT HYFS

Hur man beter sig mot arbetare i serviceindustrin säger mycket om en som person. Tyvärr bryr sig inte alla om denna devis utan sätter sina egna behov först. Det konsti ga är att de flesta någon gång ar betat med service, men glömt hur hjälplös personalen faktiskt är mot elaka kunder.

KÄRLEK SOM MENING

I vardagen är det enkelt att foku sera på sin karriär och sitt eget självförverkligande för att ta sig igenom ledan. Men vakna nätter kräver andra perspektiv. Att älska och bli älskad – förblir det vikti gaste i livet. En norm som oavbru tet återkommer i litteratur, film och musik – för att det är, ja, sant.

EN SVENSK TIGER

Det sägs att vi svenskar är ett kallt, stelt och reserverat folk. Att sätta sig bredvid en främling på bussen eller börja prata med en okänd person i kön är att gå utanför vår strikta com fort zone. För en blyg och introvert person som jag skänker dessa osoci ala normer dock ingenting annat än sinnesro.

STUDIEFLIT

När jag tågade in i universitets världen blev jag glatt överraskad: studieflit uppmuntras numera av studentkollektivet. Antagligen rör det sig främst om en mognadsfråga men efter år av nedsättande attityder i grundskolan och gymnasiet utgör det en uppfriskande förändring.

LYDIA LÖTHMAN

STANDARDISERAD ÖL

Givet CSN:s begränsningar finns det en tydlig norm om att billigast är bäst. Det utesluter uppvisnings beteende med alkohol – det finns ingen som försöker vara speciell, utan vi enas i vår fattigdom. Att klanka ner på någon för att den är snål är otänkbart. Folkhemmet återuppstår i tre flak Ey Bro och en Vanlig Vodka.

IDEOLOGI-TABU

Vi kan skatta oss lyckliga att för sök till ideologiskt övertalande är tabubelagt. Det är så skönt att slip pa 03:an som är övertygad gaul listvänster (”fast jag är i princip emot staten”) gorma om Anders sons fascism. Tänk er hur outhärd liga alkoholtillställningar skulle vara om det var fritt fram att tuta i andra att bli neo ekosocialister.

FOTGÄNGARSTADEN

De flesta efterkrigsstäder är bygg da runt bilen som huvudsakligt färdmedel. Men inte Lund! Här är normen istället att bilister alltid är en andra gradens medborgare. Röd gubbe på övergångsstället? En re kommendation. Vi delar inte på staden, utan jag går här och du är här på lån. Fuck you, bilister

HAMPUS PETERSON

Lunds universitets studentkårer

Tid för återhämtning

Ny kraft för studentlivspolitiken!

Studenterna och studentlivet är en essentiell del av Lunds kommun. Lunds studentliv är unikt, i både nationell och internationell kontext och bi drar till ett stort inflöde av invånare. Inte minst syns detta i LU:s Nybörjarenkät från 2021, som riktar sig till förstagångsstudenter på grund och avancerad nivå, där 78 % av respondenter na angav att ”Lunds rykte som studentstad” var en viktig faktor för valet att studera just här.

ÅR 2016 UNDERTECKNADE Lunds kommun, Akademiska Föreningen (AF), Kuratorskol legiet (KK) och Lunds universitets student kårer (Lus) en avsiktsförklaring med syfte att understryka och belysa vikten av Lund som studentstad samt det arbete som studentorga nisationerna gör för att göra Lund till en bättre studentstad. Två år senare togs också en hand lingsplan fram i samarbete med samma aktörer, för att säkerställa att studentlivet och kommu nen arbetar mot gemensamma mål.

LUNDS KOMMUN HAR också ett kommunalt stu dentråd för att skapa en plattform för samver kan mellan kommunalpolitiker och företrädare för Lunds studentliv. Alla dessa tre redskap ty der på en stor vilja från kommunen att aktivt samverka för studentlivets bästa, men vilja räck er inte. Det behövs också handlingskraft.

DETTA ÄR LUS

Lunds

Studietiden kan vara spännande, kul och alldeles... alldeles förskräckligt tuff. Stu dieårets första prövning brukar på LTH vara höstens tentamensperiod. Dessa två intensiva veckor av plugg, från morgon till kväll, som kröns med en eller två ex aminationsmoment är den på pappret största uppgiften. Däremot upplever många att det är minst lika utmanande att kravla sig tillbaka till campus två da gar senare när nya kurser startar upp. Vi får inte luft. Bristen på återhämtningstid under studieåret är uppenbar. Trots att återkommande resultat i Teknologkå rens enkäter redan pekat på bristande återhämtning, kommer troligtvis även denna höst sätta studenternas psykiska hälsa på prov.

VID SLUTET AV 2022 löper den nuvarande hand lingsplanen ut och en ny förväntas beslutas om under våren 2023. Lus ser mycket positivt på att tillsammans med AF, KK och kommunpo litikerna samarbeta för att göra den nya hand lingsplanen så användbar och ändamålsenlig som möjligt. Nuvarande handlingsplan har på många sätt varit bra, men förbättringspotenti alen är hög.

EN MÅLBILD UTAN konkreta aktiviteter och en tidsplan samt tydlighet i vem som faktiskt är ansvarig för genomförandet, leder inte till mer värde för studenterna i kommunen.

STUDENTORGANISATIONERNA GÖR SIN del och vi är redo att samverka. Frågan är om politiker na i Lunds kommun är det?

LUS kramar: Samverkan och samarbete! LUS (lycko)sparkar: Igång de nya kommunalpoliti kerna!

OAVSETT OM DU pluggar till statsvetare, logoped eller ingenjör gynnas dina stu dier av reflektion, eftertanke och tid fri från stress. Detta kan uppnås på flera sätt, men lösningen är inte att likställa återhämtning med vardagsplanering på individuellt ansvar. Återhämtning är mer än att förebygga prokrastinering, tacka nej till studentengagemang och att gå till kuratorer. LU behöver utforma sina utbildningar på ett sådant sätt att tid för återhämtning efter intensiva perioder är naturliga inslag. Det kan åstadkommas genom två återhämtningsdagar efter kursavslut, att parallella programkurser koordineras utefter arbetsbelastning och att ledighet möjliggörs mellan termi nerna. Genom en mer hållbar studiesi tuation skapar vi en bättre studenthälsa och ökade möjligheter att ta till sig ut bildningens kvalitet. Det skulle gynna universitetet. Så frågan är, när kommer dagen då vi får tid för återhämtning?

EMMY SVENSSON, ORDFÖRANDE LUS

FOTO

SÖDERBÄCK, VICE ORDFÖRANDE LUS

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

TEKNOLOGKÅREN VID LTH, FRÅN VÄNSTER:

PALME - HUVUDANSVARIG FÖR

Vill du åka på utbytesstudier under 2023?

Lunds universitet har avtal med fler än 650 uni versitet i ett 70-tal länder runt om i världen. Ta reda på vart du kan åka och vad du kan läsa.

Gör din ansökan hösten 2022 för att komma iväg under 2023.

Läs mer och gör din ansökan senast 15 november: www.lu.se/internationellamojligheter

Vill du åka på utbyte till University of California?

Du behöver göra en separat ansökan för utby tesstudier vid University of California.

Läs mer och gör din ansökan 1–15 november: www.lu.se/uc

Dags att välja studier inför vårterminen?

Då kan du kontakta allmänna studievägled ningen som erbjuder drop-in-vägledning på telefon och Zoom.

Varje vardag från den 6–17 oktober är du välkommen att ställa just dina frågor.

Mer information om tider och kontaktupp gifter: www.lu.se/studievagledning

Ansök om resestipendium

5–25 oktober (MFS och Crafoord)

Stipendium för fältstudier i ett utvecklingsland – Minor Field Studies (MFS) Du som är i slutet av din utbildning och vill fördjupa dina kunskaper om globala utveck lingsfrågor kan söka stipendium för fältarbete utomlands. Minor Field Studies (MFS) är ett SIDA-finansierat stipendium för fältarbete i ett utvecklingsland. Stipendiet ger dig möjlighet att samla material till ett examensarbete på kandidat-, magister- eller masternivå.

Missa inte informationsmötet 10 oktober 16.15 Läs mer om MFS-stipendiet på www. lu.se/mfs

Crafoordska stiftelsens resestipendium Resestipendiet kan sökas för vistelser utom lands med syftet att genomföra data-/mate rialinsamling för ett examensarbete, klinisk placering, verksamhetsförlagd, praktik eller utbytesstudier utanför EU.

Läs mer om Crafoordska stiftelsens rese stipendium på www.lu.se/crafoord

Möt världen i Lund!

Engagera dig som internationell fadder

Ta chansen att lära känna studenter från hela världen. Tillsammans med din faddergrupp ord nar du aktiviteter för internationella studenter som börjar sin studietid i Lund vårterminen 2023.

Som internationell fadder spelar du en viktig roll i att hjälpa dessa studenter att komma in i livet i Lund och i Sverige. Dessutom behövs du på Arrival Day och under introduktionsveckorna i januari!

Läs mer om det internationella fadderpro grammet och anmäl dig senast 11 november på www.lu.se/fadder

Under hela höstterminen arrangerar Studie verkstaden lästräffar och skrivträffar! Här får du som student en inspirerande arbetsplats, tillgång till språkpedagoger att fråga om råd och en gemenskap med andra studenter som läser sin kurslitteratur eller skriver på en uppgift.

Aktuella datum och hur du anmäler dig: www.lu.se/studieverkstaden

Känner du dig stressad?

Anmäl dig till Studenthälsans digitala stresshan teringskurs med start den 11 oktober!

Kursen är baserad på ACT-metoden (Accep tance and Commitment Therapy) och kommer lära dig mer om stress och vad du som student behöver för att minska och hantera stress i din studiesituation.

Mer information om kursen och hur du anmäler dig: www.lu.se/studenthalsan

oktober

TEMA: FRAMTIDENS ARBETE, KULTUR OCH MAT

Välkommen till Framtidsdagarna där Lunds universitets forskare diskuterar framtiden!

Ingen föranmälan krävs. Fritt inträde och gratis fika finns på plats!

Plats: Birgit Rausings sal, Skissernas museum (och strömmat).

Bli pluggproffs och del av en studiegemenskap!

Vi bär ett gemensamt ansvar för valrörelsen

Det politiska samtalets fördummande och polariserande är delvis medborgarnas fel, menar lundastudenten Axel Simonsson. För att motverka trenden krävs högre krav på debatternas ton.

Nu när valrörelsen har kommit till ända finns det skäl att reflektera över hur väl den har fungerat. Valdebatten är beroende av hur dess aktörer agerar och inom vilka ramar dessa tillåts att agera. De vik tigaste aktörerna är tveklöst partierna genom dess företrädare men de konstituerande maktspelarna – de som sätter ramarna – hittar vi många gånger bortom den institutionaliserade politiken. Exempelvis väljer mediehus ämnen och former för debatter och medborgares me ningsyttringar påverkar politikens verklighet. Med en reflekterande och framåtblickande ansats bör vi därför diskutera vilka förutsätt ningar vi ger våra blivande förtroendevalda att bedriva valrörelse. Att kalla årets valrörelse för demokratiskt ovärdig vore knappast ett kon troversiellt påstående. För att upprätthålla förtroendet för vårt styrel seskick behöver vi som samhälle agera annorlunda. Här finns det två uppenbara problem som vi behöver hantera.

DET FÖRSTA PROBLEMET är vad som bör beskrivas som en actioni fiering av politiken. Budskap kommuniceras i twitterlängd på Tik Tok tid i hårda ordalag. När energifrågan kokar ner till att handla om huruvida det råder Magda eller Putinpriser är något uppenbart fel. Vi bör efterfråga och ta del av annan politisk kommunikation. Kanske är det för mycket begärt av väljaren att förkovra sig i politi ken via större textmängder eller konsumera tiotals timmar av debatt, varför politiska budskap i viss mån behöver förkortas och förenklas. Samtidigt är det uppenbart att vi hamnat snett i avvägningen mellan tillgänglighet och substans. Vi är i ett skriande behov av slow-politics : utförliga resonemang och förklaringar till verklighetsbeskrivningar, problemformuleringar och lösningar. Som samhälle behöver vi sätta andra ramar inom vilka vi låter politikerna mötas. Vi behöver efter fråga långsamma debatter och vi behöver konsumera resonerande kampanjmaterial.

DET ANDRA PROBLEMET är diskrepansen mellan hur vi talar om vår politik och hur vår politik är. För en utomstående skulle det kunna framstå som om vi hade ett val mellan två kandidater: Andersson mot Kristersson. I någon mening var det sant, det var knappast någon

SKRIV TILL LUNDAGÅRD

Lundagård tar emot debattartiklar och insändare löpande.

Om du vill skriva till debattsidan finns mer information på lundagard.se/skriv-till-debatt.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta vår chef redaktör Viktor Wallén på viktor.wallen@lundagard.se.

Notera också att debattsidorna är redaktionellt obundna Lundagård, och enbart representerar skribenternas egna åsikter. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre språkliga ändringar i inskickade texter.

annan som hade några reella utsikter att bilda regering. Men när vi sätter statsministerfrågan i centrum agerar vi kontextlöst. Vi agerar som om vi valde president och inte parlament, vilket ger upphov till en märklig situation. När vi främst fokuserar på regeringschefer och låser fast oss vid tillhörande partikonstellationer går vi miste om den parlamentariska flexibiliteten, som är en av vårt styrelseskicks främ sta fördelar. Det här leder till ett fördummande och polariserande de battklimat, som förvisso passar väl med actionifieringen av politiken, men riskerar att alienera väljarkåren. Lösningen här är att återföra debatten till det parlamentariska ramverket, vilket vi gör genom sättet som vi talar om politik. Vi bör i högre grad eftersträva att diskutera politisk substans, snarare än hur politiken ska drivas i riksdagen.

PARTIERNA STÅR SJÄLVKLART

inte utan skuld. Problemen med acti onifiering och ”lagbygge” drivs på och förvärras av partierna själva, men samtidigt kan vi anta att agerandet och positioneringen är en, åtminstone till viss del, konsekvens av det sammanhang vi placerar dem i. Det överdrivet simplifierade och icke parlamentariska sam manhanget pådriver och upprätthåller vi genom hur vi som samhälle diskuterar politik. Sammanfattningsvis bör vi som mediekonsumen ter och samhällsmedborgare anstränga oss för att efterfråga och själ va anlägga en resonerande ton med politik i stället för parti i fokus.

Axel Simonsson, statsvetarstudent vid LU

Bokstäverna i de blåa rutorna bildar ett tävlingsord. Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 14 oktober.

”När studenterna sparkar in – offrar jag gärna möjligheten att sova ut.”

I drömmen har jag blåsilvrig stormklocka, buffalokängor och spretig blonderad frisyr med utväxt. Den fräna lukten av cigarettrök sticker i näsan och blandas med doften av Fanta citrongrogg och unisexparfym från Calvin Klein. Jag är lite över 20 och i discobelysningens röda sken känner jag mig oövervinnerlig. Det är Grottebackens folkpark i Osby. Det är Eurodance. Det är nittiotal. Det är E-type.

Jag vaknar med ett ryck och sätter mig upp. Påslakanet ligger i en hög på golvet och kudden känns sunkig. När jag väl fått på mig glasögo nen konstaterar jag lakoniskt att jag måste ha glömt ta ut snusen innan jag somnade. Jag är lite över 45 och i det gröna ljuset från den kvarglömda julbelysningen i äppelträdet känner jag mig aningen bedagad. Lite förvirrad och i gränslandet mellan sömn och vakenhet kollar jag mobilen och får bekräftat att det fortfaran de är natt. Skönt, tänker jag och lägger mig ner för att somna om. Då hör jag den. Musiken och den kraftiga stämman som sjunger:

– Here I go again, it's time for me to fade away, I'm out of here I go again, I've lost the game and no one is to blame. Here I go!

Det är inspark i Sankt Hans backar. Det är Eurodance. Det är tjugotal. Det är fortfarande – låt mig upprepa – det är fortfarande – E-type. Ibland känns det som om livet går i cykler. Det gör studentlivet också. Terminer börjar, ter miner slutar, studenter kommer och går. Varje sommar står några med resväskor på centralen. På väg hem eller på väg mot nya, okända plat ser. Stolta och samtidigt lite vemodiga. Många har fått minnen och vänner för livet. Varje höst kommer nya. Nyfikna och kanske lite oroliga för hur det kommer att bli. Några längtar efter ett sammanhang. En plats för just minnen och vänner för livet. För några kanske det samman hanget börjar formas en augustikväll, på väg till inspark i Sankt Hans backar och med E-Type i högtalarna. Det finns säkert de som tycker att

det är skränigt och högljutt. Jag tänker att det ansvar som erfarna studenter tar för att skapa ett sammanhang för nya kursare är oerhört betydelsefullt. Både för Lund och för Lunds universitet. För mig är det värt några störda nätter. Speciellt om det samtidigt får mig att minnas fornstora dar.

Jimmie Kristensson, vicerektor för kommunikation, kurage och karaktär

Great expectations for autumn

As the new academic year gets underway, it is time to look forward to an autumn filled with expectations and new possibilities.

I would like to extend greetings to all LU students: to those of you now settling in as new students, to the international students beginning an adventure abroad and to all those resuming their studies, who are returning to

what is widely regarded as the best student life experience in Sweden.

It is a great relief that this semester the full range of LU’s activities can proceed without the restrictions made necessary by the pandemic. If you are studying in Lund for the first time, enjoy the freedom of a new beginning – criss-crossing the campus by bike, exploring the city, making new friends – immerse yourself in your studies, but also dive into what life as a student has to offer.

LU is a broad university with long traditions – you are an essential part of an institution that spans centuries and encompasses and connects all branches of knowledge. And while you focus on courses, the academic, administrative and management machinery of LU is working

to keep the University on course and ensure continuity.

One example of this continuity is the ongoing work of the University Management, addres sing the issues of the day and working on the long-term objectives for education, research and external engagement that touch all corners of the University.

Another example is Lundagård, rightly proud of its standing as Sweden’s oldest student maga zine, presenting the complete and often surpri sing spectrum of student life and endeavour.

I wish you all an enjoyable and enriching autumn semester.

Erik Renström, Vice-Chancellor

FOTO: KENNET RUONA

HEJ STUDENT!

SOFIJA DIMITRIJEVIC 22 år Växjö Läser till socionom

Finns det någon norm du bryter mot?

– Jag skulle säga att den norm jag bryter mot mest som kvinna är att man förväntas vara mycket tillbakadragen och inte säga sina åsikter, och därför tycker jag att det är viktigt i ett mansdominerat samhälle att ta plats och sticka ut även fast det inte förväntas av en.

Röstade du i valet?

– Jag har röstat. Jag tycker det är jätteviktigt att göra sin röst hörd eftersom det är på det sättet man kan göra skill nad. Speciellt som ung i vårt samhälle är det väldigt viktigt att stå upp för det man tror på.

Kommer du att fira halloween?

– Det kommer jag absolut att göra! Jag tycker att man ska ta varje tillfälle att göra något man tycker är roligt med vänner och nära och kära. Det är väldigt roligt att klä upp sig, kanske ha en liten fest tillsammans och gå lite ”all in”. Så det kommer jag absolut att göra.

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

Mjauuu mjauuu…

Katten blir snigel, svåningsvasken sitter fel, månens kaniner matas med gris Att vara heltidare har ett dyrt pris

Eken går ut med tornaturné men lyckas glömma tre Grannsämja är inte lätt eller luft när det blir lite för tätt

På studenthemmet bjuds kändisarna på fest Flashback-ikonen närvarar som gäst Konfiterad anka, sång och pianoklank ”Jag tror att det var ett prank”

Det viskas om robotflirt med fifflarlund Kanske kommer de tillbaka en liten stund? Sanningen: Stämmer inte alls En evigt förvirrande vals

Morrhoppan

Upplev Rhodos!

Ett kolossalt klimatvänligt studentboende.

Vid Kämnärsrätten i Lund driver vi en av Sveriges största satsningar på hållbara kvarter för studentbostäder, och nu har vi startat bygget av Rhodos. Här kan du se fram emot en varm, trivsam och grönskande boendemiljö, utformad för både samvaro och biologisk mångfald, med sköna umgängesytor, ett vackert orangeri och häpnadsväckande låg klimatpåverkan. Hela härligheten ska stå klar för inflyttning till sommaren 2024, och ge plats för 260 framtidshopp. Allt i en stadsdel utformad för bästa tänkbara studentliv. Det blir blomstrigt, trevligt och makalöst klimatvänligt. Hoppas vi ses!

#storaplaner #rhodos afbostader.se/rhodos