Lundagård nr 6 2021

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920

- nr 6 2021

Äntligen hemma

PEEK INTO MY HOME p. 16-21

MED KOJA SOM SLOTT s. 24-25

HYRESKRIGET: HELA HISTORIEN s. 12-16

Lundagård nummer 3 2020 |

Hitta ditt nästa jobb i Danmark!

Vi guidar dig på vägen över sundet

Besök oresunddirekt.se

Offentlig information om att arbeta, bo och studera i Danmark.

040 - 17 64 00 oresunddirekt@lansstyrelsen.se

Med vårt erbjudande Nyckelkund Student får du alla tjänster du behöver för att ha full koll på ekonomin – konto, digitala tjänster, bankkort Mastercard som kan kopplas till Apple Pay samt betal- och kreditkort Mastercard. Om du är över 18 år, studerar på högskola eller universitet och får CSN-insättning på konto i Sparbanken Skåne blir du Nyckelkund för 0 kr i månadsavgift.* Välkommen till Sparbanken Skåne.

Koll på din ekonomi med Nyckelkund Student

* Ordinarie pris är 39 kr per månad. Avgifter och kostnader kan tillkomma.

Vid distansavtal gäller ångerrätt. sparbankenskane.se • 0771-12 20 00

ledare

Politiken mitt i livet Hemmet har sällan varit så aktuellt som nu.

Den 30 augusti släppte Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) sin årliga rapport om studenters boendesituation. Även om en positiv trend kan identifieras nationellt, då det blivit enklare för studenter att hitta bostadäder på fjärran orter som Uppsala och Kristianstad, är situationen för studenter i Lund fortfarande svår. längre det nischintresse den uppfattats som under det gångna årtiondet. Tvärtom: under sommaren ledde den till regeringen Löfvens (visserligen kortvariga) fall. Nu när hösten tagit vid domineras debatten av andra ämnen, men det är långt ifrån omöjligt att bostadspolitiken gör comeback lagom till valet nästa år.

BOSTADSFRÅGAN ÄR INTE

I EN STUDENTSTAD som Lund har bostadsdebatten haft en mer konstant närvaro, vilket också verkar ha fått en effekt. Oavsett var du befunnit dig de senaste åren har lyftkranar skymtat i ögonvrån. Samtidigt råder det här, som SFS-rapporten antyder, ännu bostadsbrist.

Kötiden för en lägenhet hos AF Bostäder ligger i snitt på 30 månader – två och ett halvt år. Det måste vara föga betryggande att få sin studentlägenhet lagom till examen.

FRÅGAN OM BOSTADEN och hemmet aktualiserar alltså det politiska på ett sätt som är svårt att jämföra. Det är en basal förutsättning för att uppnå något som ens liknar levnadsstandard, och att ämnet nu är uppe på agendan är därför välkommet.

UTÖVER DET DIREKT grundläggande behovet av bostad har ämnet också en folklig dimension. Det finns få ämnen som väcker så starkt engagemang och debatt som utseendet och placeringen av nya hus, något som märks av tydligt i en stad som Lund. Även estetik är naturligtvis en fråga om politik.

FRÅGAN OM VAD ett hem egentligen är har förstås bredare implikationer än så. Känner vi människor oss alltid hemma i våra bostäder, eller på de platser som vi väljer att leva och verka på? Och vad skapar den enskildes boende för offentlig miljö? Med denna breda tolkning som utgångspunkt har vi på Lundagård tagit oss an det andra numret för denna hösttermin. Trevlig läsning!

EN KÄNSLIG KONFLIKT på dagens bostadsmarknad är det faktum att nyproduktion av studentbostäder leder till problem på annat håll. Att bygga är dyrt, och nya lägenheter får därför ofta avsevärt högre hyror.

I takt med att allt fler studentlägenheter byggts har därmed snittpriserna för boende också ökat. Enligt SFS lägger idag en tredjedel av Sveriges studenter 5 000 kronor eller mer på sin hyra.

THEO VAREMAN REDAKTÖR

Q: Malin Bruce (HL) & Ella Sjöbeck (WL) Malin Bruce och Ella Sjöbecks digitala år på tronen har kommit och gått.

Kombinationen av organisationsvurmande miljötekniker och texttrogen juriststudent gjorde dem till förebilder för karantänarbetare överallt. Utöver ett föredömligt hanterande av pandemiska åtgärder kommer Lunds studentliv minnas dem som dunderduon ”nörd och prepp”.

Qkvad: Första intryck; ungefärlig Ella, läskig, Malin, härlig Vid närmre granskning, vänd om!

Deras attribut är helt tvärtom

RÄTTELSE: Inga rättelser från föregående nummer.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når 35 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Viktor Wallén, viktor.wallen@lundagard.se Redaktör: Theo Vareman, theo.vareman@lundagard.se Webbredaktör: Alexandra Roslund, alexandra.roslund@lundagard.se Bildchef: Saber Malmgren, fotografi@lundagard.se

Redaktion: Anna Hasslöf, Lydia Löthman, Daria Granina.

Medarbetare detta nummer: Caroline Ulvros, Ingeborg Kindmark, Maja Bjurman, Theo Selimovic, Isak Aho Nyman, Ida Hein Olsson, Emma Henrikssen, Johan Larsson, Arvid Grange, Amandus Gustafsson, Eric Sarkar Nilsson, Hampus Peterson, Ebba Frid, Victoria Källström, Sofie Meurling, Fanny Olsson, Sabina Rameke.

Omslag: Saber Malmgren.

Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 300 kr per år, kontakta theo.vareman@lundagard.se. Studentpre-

Ella, klädd i somrig rosa Lever det studentikosa Med rättens patos i moralen Ska hon säkra karnevalen

Rymden, Malins första mål Touchdown! Lund, med nudelskål Inget DnD hon hinner spela När kårerna konstant ska vela

Knutna genom brodersband Går de framåt, hand i hand

numeration 150 kr.

Adressändring: Hos din kår.

Tryck: V-Tab. Distribution: kundsupport@nimdistribution.se Pressläggning: 27 september 2021.

Deadline: nr 6/2021 17 september. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe. Upplaga: 34 500.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Anställda hänvisas till Universitetsposten.

Om du har gjort ovanstående, kontakta Nim distribution.

Lundagård nummer 6 2021 |

3

webbuppslaget FOTO: KALLE AHLSÉN

23 SEPTEMBER 2021

Dawit Isaak – 20 år i fångenskap Den 23 september 2001 fängslades journalisten Dawit Isaak utan rättegång i Eritrea. Kampen för hans frigivning pågår än.

22 SEPTEMBER – COLUMN

3 SEPTEMBER – NYHETER

24 SEPTEMBER 2021 – RECENSION

Katastrofalkarneval

Dune

Stuck in a small town in Småland, culture columnist Ondrej Gomola finds some much needed rest in the untainted wilderness of Sweden.

Nu står det klart vad temat för nästa års Lundakarneval blir. Lundagård var naturligtvis på plats vid Karnevalkommitténs temasläpp i AF-borgen.

Den prisbelönta sci-fi boken Dune har återigen filmatiserats och bland lovsången finns det även en hel del ris. Lundagårds Rebecca Forsberg frågar sig – är det ett mästerverk eller en besvikelse?

4

| Lundagård nummer 6 2021

PRESSBILD. © 2020 WARNER BROS. ENTERTAINMENT INC. ALL RIGHTS RESERVED.

FOTO: ALEXANDRA ROSLUND

FOTO: SABER MALMGREN

Culture column

Studentkortet ogiltigt hos Skånetrafiken

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Sedan torsdagen den 16 september accepterar inte Skånetrafiken och flera andra svenska kollektivtrafikföretag Studentkortet som giltig studentlegitimation.

TEXT ALEXANDRA ROSLUND

Tisdagen den 14 september lyste meddelandeikonen upp i Skånetrafikens app. Under fliken “Nyheter” publicerades ett meddelande där det framgick att Studentkortet, som är leverantör för studentrabatter via Studentlund bland annat, kommer att sluta gälla som giltig studentlegitimation från och med torsdag den 16 september. Detta innebär att de studenter som önskar att fortsätta resa med studentrabatten kommer vara tvungna att ladda ner Mecenat eller WeStudents studentkort istället.

BESLUTET UTGÅR FRÅN bransch- och intresseorganisationen Svensk Kollektivtrafik (SKT) som i augusti skickade ut ett pressmeddelande där de förmedlade att de valt att avsluta samverkansavtalet med Studentkortet. Enligt pressmeddelandet framgår det att Mecenat och WeStudent uppfyller de krav som SKT ställer på sina leverantörer. Vad det är som gör att Studentkortet inte längre anses uppfylla dessa krav stod dock inte med i presmeddelandet.

LUNDAGÅRD HAR UPPREPADE gånger försökt kontakta SKT för intervju men har endast fått svar via SMS från Mattias Andersson, projektledare hos SKT. Mattias Andersson ger, likt pressmeddelandet, inte heller någon information om vilka krav det är som Studentkortet numera inte uppfyller.

ENLIGT MATTIAS ANDERSSON ska avtalet med Studentkortet sagts upp redan i början av februari. Detta håller dock inte Björn Olegård, projektledare hos Studentkortet, med om.

– Vi anser att avtalet gäller. Om de säger upp avtalet gäller det fram till sjätte oktober 2021. Men de har inte sagt upp avtalet till rätt bolag så det gäller ju enligt vår advokat fram till sjätte oktober 2022, säger han via telefon.

LUNDAGÅRD RINGDE SKÅNETRAFIKEN om hur det kom sig att informationen inte publicerats förrän två dagar innan Studentkortet upphör att gälla.

– Som vi har förstått det har många studenter flera studentkort för att de ger olika

rabatter och då har vi tänkt att det är en jätteenkel sak, man kan lösa det på någon minut, svarar Joakim Borgudd, kommunikatör hos Skånetrafiken. Men han påpekar även att Skånetrafiken har gett direktiv till sina kontrollanter om att vara “schyssta” under övergångsperioden och informera studenterna om att de måste ladda ner en annan app.

HAN MENAR OCKSÅ att studenterna inte behöver oroa sig för att betala avgifter om de skulle ha fel studentlegitimation med sig när de åker med Skånetrafiken: – Skulle man av någon anledning få en avgift så är det bara att höra av sig till oss och visa att man är student. Den processen finns i vanliga fall också om man inte har med sig sitt studentkort, tillägger Joakim Borgudd.

MEDDELANDET FRÅN SKÅNETRAFIKEN kom som en chock för John Green, verkställande sekreterare och administratör, vid Terminsräkningsföreningen (TRF). Han kände till att det pågick förhandlingar mellan SKT och Studentkortet men hade inte blivit informerad om att Studentkortet skulle sluta gälla på Skånetrafikens bussar och tåg så snart.

– Att Skånetrafiken har gått ut med ett pressmeddelande det var helt nytt för mig.

Jag fick kännedom om det igår [tisdag, 14 september. reds. anm.]. Jag har följt det här och fått höra att det är pågående förhandlingar.

JOAKIM BORGUDD PÅPEKAR att Skånetrafiken mejlade studentkårerna vid Lunds Universitet, Malmö Universitet och Högskolan Kristanstad. Detta mejl föll ner i inkorgen i samma veva som meddelandet hade gått ut i appen. Han påpekar även att han anser att Studentkortet borde ha tagit större ansvar för att informera sina kunder. John Green anser dels att informationen från Skånetrafiken har gått till fel person, och dels att den har gått ut för sent.

– Jag ställer mig väldigt starkt kritiskt till hur Svensk Kollektivtrafik har hanterat detta. För när jag ringer dem och vill ha raka besked så får jag inte det. Det är väldigt märkligt när man har 25 000 studenter i ryggen.

ÄVEN BJÖRN OLEGÅRD är mycket skeptisk till hur kommunikationen mellan de båda parterna har gått då han menar att det har varit svårt att hålla uppe kontakten med SKT. Han lyfter även en oro över att situationen skulle leda till ett monopol för Mecenat, något som även John Green poängterar: – Jag tycker att det är osund konkurrens, de kan inte säga varför de i så fall inte skulle erbjuda Studentkortet detta men de kan vara väldigt tydliga med att det går jättebra med två andra företag, säger John Green till Lundagård.

HAN PÅPEKAR ATT TRF och Studentlund tidigare har kunnat erbjuda samtliga förmåner med att vara student i Lund och att Studentkortet har varit en del i detta.

– Risken i det här är att vi har haft ett jättebra erbjudande som helt plötsligt börjar urholkas lite grann. Och vi kan inte hamna i en sådan sits utan vi måste ha allt samlat. Och det är därför vår leverantör tillsammans med SKT behöver hitta en lösning.

JOHN GREEN POÄNGTERAR även att en del av oron är kring varför SKT har valt att avslutat avtalet med Studentkortet, då denna information inte har gått ut till TRF. – Skulle man gått ut med något sådant ville man veta varför. Skulle vi byta, vilket vi eventuellt skulle känna oss tvungna att göra, då behöver man väldigt god framförhållning.

Vi har ju en demokratisk process bland våra medlemsorganisationer med stämma som ska besluta viktiga frågor. Så det är mycket märkligt.

Lundagård har vid upprepade tillfällen försökt kontakta SKT för intervju.

(Text publicerad 16 september)

Lundagård nummer 6 2021 |

5

frågan

En skola för alla smaker

Trots sitt namn ligger Lunds universitet spritt över tre olika skånska städer. Men genomsyrar universitetets gemenskap även filialerna utanför Lund?

TEXT EMMA HENRIKSEN FOTO JOHAN LARSSON

Genom korridoren på musikhögskolan i Malmö passerar en student som sjunger rakt ut som om det vore det naturligaste någonsin.

Längre ner står en annan person och gungar med huvudet i takt till sitt febrila fingerknäppande.

DEN KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN i Malmö består av tre institutioner: musik, teater och konst. Fakulteten är det yngsta tillskottet till Lunds universitet, även om både musikhögskolan och teaterhögskolan tillhört universitetet ända sedan 70-talet. Konsthögskolan tillkom 1995.

ANDREAS JONNERGÅRD STENSSON studerar till musiklärare på musikhögskolan i Malmö.

För honom var det ett självklart val att plugga just där. Dels på grund av utbildningens praktiska fokus, men även på grund av studieorten.

Andreas Jonnegård Stensson läser till musiklärare vid Musikhögskolan i Malmö.

6

| Lundagård nummer 6 2021

Efter att ha studerat i både Lund och Malmö har han kommit till slutsatsen att den sistnämnda är en stad med något för alla.

– För flera saker som händer i Lund är det ett krav att man ska vara student. Är man inte det eller har kompisar som inte är det så blir det svårt att få någonting att hända. Men i Malmö finns det mycket mer att välja på och inga krav på att vara student.

ATT TRÄFFA NYA människor och en större gemenskap bland andra studenter är något som Andreas Jonnergård Stensson gärna hade velat se mer av.

– Det är något som många i klassen har pratat om – att det är lite svårt att träffa folk från Lunds universitet. Vi kommer till exempel inte springa på någon civilingenjörsstudent för de är aldrig här och vi är aldrig där.

SAMHÖRIGHETEN MELLAN STUDENTER på musikhögskolan är stark. Kopplingen till öv-

STAFFAN STORM, PRODEKAN vid den konstnärliga fakulteten i Malmö, berättar att den konstnärliga fakulteten har försökt att visa upp sig lite mer i Lund under de senaste åren.

– Vi deltog till exempel med flera evenemang under universitetets 350-årsjubileum, där alla institutioner syntes. Konsthögskolan hade bland annat en stor utställning i Lunds konsthall. Sedan flera år har vi också haft musikhögskolans populära julkonsert i Lunds domkyrka.

riga fakulteter och program vid Lunds universitet beskriver Andreas Jonnergård Stensson däremot som väldigt svag.

– Man vet att man går här, man ser loggan överallt. Men jag tror att de flesta som går här, mig inräknad, känner att man främst går på musikhögskolan i Malmö. Och att Lunds universitet kommer någonstans därefter.

Andrea Mesterbasic läser socionomprogrammet på Campus Helsingborg.

Emma Kallas läser modevetenskap vid Campus Helsingborg.

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

INTE MINST TACK vare detta intresse för musik anser Andreas Jonnergård Stensson att studenter från den konstnärliga fakulteten har mycket att erbjuda Lunds studentliv.

– Saker som spexband och annat, det finns ju personer här som kan fylla luckor. Jag tror att det finns resurser här att hämta som kanske inte finns i Lund till samma grad, säger han.

fyller endast ett fåtal cyklar upp den annars fullsatta cykelparkeringen. De kommande veckorna kommer undervisningen att börja återgå till att bli alltmer fysisk och tystnaden på cykelparkeringen lär bytas ut mot sällskapssjuka studenter och rasslande cykelkedjor.

UTANFÖR CAMPUS HELSINGBORG

ANDREA MESTERBASIC STUDERAR sista terminen på socionomprogrammet på Campus Helsingborg. För henne har Lunds universitet alltid varit målet och drömmen.

– Det är ju inte bara ett av de bästa i Sverige utan är även världskänt. Det kändes coolt att ha en examen från just Lunds universitet. I mitt huvud tror jag också att det skulle väga tyngre än andra skolor hos en framtida arbetsgivare.

SOM INBITEN HELSINGBORGARE och motvillig pendlare var Lunds universitets filial vid kusten en enorm bonus.

– Jag tycker det är väldigt livligt här, det finns alltid något att göra. Det finns citykänsla, havskänsla. Vi har natur, skogar och parker, säger Andrea Mesterbasic.

syns tydligt från högsta våningen på en av campusbyggnaderna.

Ute i den friska luften berättar modevetenskapsstudenten Emma Kallas om hur viktigt sundets närvaro är för henne.

– För mig är vattnet hemma, det är där jag känner mig lugn. När man haft en jobbig tentaperiod kan man gå ner och sätta sig på en bänk och äta en glass. Helt perfekt, då är man återställd. Jag och mina vänner brukar också sitta där nere i timmar och bara snacka skit.

Vad är det bästa med att vara en student på Campus Helsingborg?

– Gemenskapen. Definitivt, säger Emma Kallas innan frågan knappt hunnit lämna mina läppar.

– Vi är ju så få studenter. Känner du en så känner du alla.

SAMHÖRIGHETEN PÅ CAMPUS beskrivs av både Andrea Mesterbasic och Emma Kallas som varm och intim. Något som även rektor Charlotta Johnsson instämmer i.

– Det blir väldigt familjärt och trevligt på campus när vi alla är i samma byggnad. Men också väldigt tvärdisciplinärt och lätt för studenter från olika program och utbildningar att träffa på varandra.

ATT VARA EN del av Lunds universitet innebär en väldigt hög kvalitetsstämpel för både utbildningarna och lärare, berättar Charlotta Johnsson. Men hon lyfter även fördelen med att alla utbildningar inte enbart är lokaliserade i Lund.

en del som pluggar på Campus Helsingborg väljer att flytta från staden till Lund eller Malmö. Men för Emma Kallas är Helsingborg det bästa av två världar.

– Jag håller hårt i att bo kvar här, jag älskar staden. Jag tycker att det är en perfekt storlek för en studentstad. Den är inte för stor för att gå vilse i hela tiden men tillräckligt stor för att hitta på saker att göra och att det hela tiden finns nya saker att upptäcka.

ATT DET FINNS en gemytlig och stark gemenskap på filialerna utanför Lund råder det ingen tvekan om. Även om tillhörigheten till Lunds universitet ibland kanske kan kännas lite påtvingad.

– I folkmun säger vi “Malmö musikhögskola” men det får man inte säga utan vi måste säga “Musikhögskolan i Malmö” för att visa att det tillhör Lunds universitet. Det har vi fått lära oss, säger Andreas Jonnergård Stensson.

Vi älskar Lund!

UNIKT! Lundamotiv designat av Sofia Kockum för Tehuset Java.

cka Rektangulär Bri

199:-

STADENS HAVSNÄRA LÄGE

HON BERÄTTAR ATT

– Studenter som söker till Lunds universitet kan ju attraheras av och värdesätta olika saker. I Helsingborg finns det positiva saker som är livskvalitetsfrämjande – närheten till havet och den gemensamma Campusbyggnaden. Lund har ett väldigt rikt studentliv med sina nationer medan Malmö för med sig saker som har mer med storstadsliv och den aspekten att göra.

Med reservation för slutförsäljning och tryckfel.

/ st

Bricka Rund

249:/ st

ter 50x70 cm Pos

149:/ st

ndduk 35x50 cm Ha

159:/ st

Tillverkad i Sverige på Ekelunds väveri.

Poster av Joel Skog.

LUND V Mårtensgatan 8A Tel 046 211 19 86 STHLM Tel 08 20 40 04 WWW.TEHUSETJAVA.SE

Lundagård nummer 6 2021 |

7

Modernism eller medeltid?

Vad är en vacker fasad? Är det gammalt eller nytt som gäller? Och framför allt: spelar det någon roll? Lundagård har utforskat traktens arkitektur i jakt på svar.

TEXT THEO SELIMOVIC FOTO ISAK AHO NYMAN

8|| Lundagård nummer 6 5 2021

LÄS FLER FÖRDJUPANDE TEXTER PÅ LUNDAGARD.SE

Lund är kanske en av Sveriges vackraste städer. Få byggnader gör mig så mållös som Domkyrkan invävd i dimma, klockorna hotfullt klämtande. Den medeltida stadskärnan, med dess slingrande gator, är som hämtad ur en dröm. Arkitekturen bringar glädje. Men den skapar även konflikt.

GRUPPEN ARKITEKTURUPPRORET HAR fått ett stort genomslag på Facebook och i andra medier, vilket har väckt liv i en debatt om den moderna arkitekturen. Vurmandet för klassicistiska byggnader varvas med raljerande mot modernistiska nybyggen i kommentarsfält etern över. En protest mot dålig arkitektur, säger upprorsmakarna. Obildad romanticism, menar motståndarna.

STUDENTBOSTÄDER GÖR SÄLLAN anspråk på samma beundran som Jakriborgs putsade och unika yttre. Användbara, visst, men få som anländer till Parentesen eller Delphi tappar andan. Ett mer aktuellt exempel på denna typ av byggnad som upproret kritiserar är Proto, ett nybyggt studentboende på Kämnärsrätten.

JOHN JEDERLUND, BOENDE på Proto, svarar att utsidan nog är viktig för många, men inte just för honom.

– Jag ser det som ett tillfälligt boende, säger John Jederlund.

Till svar på vad han tycker om fasaden, kommer ett måttligt entusiastiskt ”Jag har vant mig vid den”.

– Jag tycker inte om den estetiskt.

PROTO, ETT METALLBYGGE med illgröna fönster, är verkligen fjärran upprorets omhuldade klassicism. Det påminner om hur man tänkte att 2000-talet skulle se ut för länge sen, tillsammans med flygande bilar, när illgrönt fortfarande var trendigt. Det blev nominerat till ”Plåtpriset” 2020. Priset delas ut till uppmärksammade och innovativa byggnader i plåt; en beskrivning som både Protos kritiker och hyllare nog kan skriva under på.

TROTS JOHN JEDERLUNDS skepsis inför fasaden, menar han att ändamålet ändå trumfar utseendet – till viss del.

– Det är ett funktionellt boende, jag har inte några större problem med det. Men det hade kunnat vara lite mer hemtrevligt, säger han.

VEM HAR RÄTT? Hur viktig är egentligen arkitekturen? Och vad har den för inverkan på boendet i sig? Skapar vi oss mysigare hem i en vacker miljö? Eller är det egentligen bara insidan som räknas? Lundagård har besökt två vitt skilda bostadsområden i Lundatrakten, Proto och Jakriborg, för att nysta i vårt förhållande till den allestädes närvarande arkitekturen.

JAKRIBORG, EN STADSDEL i Hjärup byggd 2004, representerar arkitekturspektrumets ena extrem. Området är tänkt att vara inspirerat av medeltiden, men är byggt i en slags gotländsk Hansastil. Arkitekturupproret hyllar byn, som på håll ger intryck av en fjärran hägring där den sticker upp över den skånska slätten. Det är tillräckligt likt en ”riktig” stad för att man ska känna igen sig, men tillräckligt olikt för att det ska krypa lite under skinnet.

Malplacé är ordet. Jakriborg är arkitekturupprorets slutsatser ad absurdum.

JOHANNA DELLAMORE BOR i stadsdelen.

Hon berättar att väggarna omsluter unika boenden; inget hems planlösning är den andra lik. Men områdets uppehåll fokuseras på det yttre.

– Hela den sidan som är ut emot åkern – mot Lundhållet – har de högtryckstvättat och gjort jättefin för att det ska se fint ut utåt.

Men resten här inne ser inte jättefint ut. Det ser nästan ut som något gammalt spökhus, berättar Johanna Dellamore.

– Det håller i princip på att förfalla.

HON TYCKER INTE att utsidans estetik på något sätt påverkar insidan. När man får en elräkning på 3 000 kronor för att värma upp 4 meters takhöjd utan kamin spelar inte fasaden någon roll, påpekar Johanna Dellamore.

Jakriborgs putsade fasader.

Lundagård nummer 6 2021 |

9

på djupet HANS FUNKTIONSORIENTERADE SVAR påminner om något viktigt: Sverige har en bostadskris. Enligt en undersökning av Hyresgästföreningen bor en fjärdedel av storstädernas ungdomar fortfarande hemma hos sina föräldrar. Vad spelar boendets utsida för roll i en sådan situation? Det finns en anledning till att Sparta ser ut som det gör – antalet bostäder per kvadratmeter behövde maximeras under 60- och 70-talet.

DENNA FUNKTIONALISTSIKA IDÉ styrde exempelvis miljonprogrammet. Men programmet drar nuförtiden mest kritik, till viss del just för att det utformades enbart efter maximeringsöverväganden.

SOCIOLOGISKA STUDIER, SOM till exempel Lee Rainwaters Behind Ghetto Walls: Black Families in a Federal Slum, visar på hur utformningen av Pruit-Igoeområdet i St. Louis – enorma betonglådor till hus – ledde till alienation, avsaknad av omsorg för gemensamma områden, och misär. Strax efter invigning sköt kriminaliteten i höjden.

PÅ LIKNANDE SÄTT har neuropsykologisk litteratur, såsom studier av Manhattanområdet, visat på att vi mår sämre av identiska fasader. Vår omgivning tycks alltså påverka oss; vissa till en högre grad än andra.

MATTI ÅGREN BOR även han på Proto. Han ställer sig tveksam till hur mycket husets utsida egentligen påverkar hans upplevelse.

Men så är han heller inte lika kritisk till den plåtprisnominerade byggnaden.

– Jag var lite skeptisk till en början, men [fasaden] har vuxit på mig. Det är kul att den är lite unik, säger Matti Ågren. ÄVEN OM MATTI Ågren och John Jederlund har olika inställning till Proto, verkar ingen av dem påverkas drastiskt av byggnadens utseende. Det finns andra variabler i hemmets ekvation.

THOMAS HELLQUIST ÄR arkitekt, och har tidigare varit professor vid Lunds universitet. Han är själv djupt engagerad i vad som byggs, och menar att mycket av den kritik som riktas mot modern arkitektur bottnar i att den saknar vissa ytterst mänskliga karaktärsdrag.

– Mycket av den klassiska arkitektur som modernismen gjorde upp med hade sådana egenskaper, riktning, rörelse och rytm, berättar Thomas Hellquist.

HAN STÄLLER SIG trots det kritisk till Arkitekturupproret, som han menar sakna konstruktiva förslag på alternativ till modernismen. Jakriborg, upprorets extrem, ser han däremot vissa poänger med.

– I någon mening är det lite fake, men å andra sidan är det kanske inte sämre än de identiska radhusområden som växer fram runtomkring. Men visst finns där en sorts nostalgi man kan vara kritisk mot, säger Thomas Hellquist.

HAN MENAR ATT vi främst bör eftersträva en större ödmjukhet inför både miljön och vårt kulturella arv. Den avsaknad av ödmjukhet som modernistiska byggnader uttrycker är deras stora problem.

– När man träffar en ny människa börjar man inte med att skrika ‘Här är jag!’, utan man frågar efter deras namn.

KANSKE ÄR DET därför som många upplever stora flervåningshus som provocerande – det känns som att de skriker på en. Thomas Hellquist påminner också om att det vi idag kallar ”modernism” kanske inte är så nyskapande ändå.

– Trots att det är en hundra år gammal stil så tror vi att den är ”modern” för att den är anpassad till vad som var modernt då, säger Thomas Hellquist.

VEM HAR DÅ rätt om arkitekturens framtid?

Frågar man de som bor i de omtvistade husen verkar utseendet vara en sekundär faktor, om ens det. Människan vänjer sig nog vid det mesta.

MEN DET BETYDER inte att förändring är onödig. Arkitekturen speglar tiden, och vår nya tid kanske kräver nya idéer. Ödmjukhet inför miljö och kulturarv verkar som ett bra ställe att börja. I alla fall om man ska lyssna till Thomas Hellquist.

Protos plåtprisnominerade yttre.

10 | Lundagård nummer 6 2021 10

Forskningens dag 2021

HAJP ELLER HJÄLP? –OM ARTIFICIELL

INTELLIGENS I VÅRDEN

Malmö 9/11 & Lund 10/11 Läs mer på: www.vetenskaphalsa.se/ forskningensdag

Vår forskning och din insats kan ge både dig själv och andra ett friskare liv.

KÄNNER DU DIG NERE OCH DEPRIMERAD? Just nu kan du anmäla ditt intresse och vara delaktig i att skapa framtida antidepressiva läkemedel PROBARE bedriver läkemedelsforskning i samarbete med olika läkemedelsbolag sedan 2008. Vi finns i centrala Lund och Stockholm. Övriga studier som du kan anmäla dig till nu är: • Migrän hos barn och ungdomar • Stomiprodukt • Kronisk njursvikt hos icke diabetiker

Vidare har vi en specialistläkarmottagning i Lund för dig med psykiatriska problem. Vi utför också hälsoundersökningar och körkortsintyg (gällande högre behörighet, diabetes eller andra sjukdomstillstånd, ej missbruk inkl alkohol) både i Lund och Stockholm. Är du intresserad av att veta mer om vår verksamhet antingen som patient eller uppdragsgivare, boka tid eller delta i en läkemedelsprövning är du välkommen att kontakta Ewa Karlsson på tfn 0732-300 450 el maila ewa.karlsson@probare.se

Besök gärna vår hemsida

www.probare.se

Lundagård nummer 6 2021 |

11

reportage

16 | Lundagård nummer 5 6 2021

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Århundradets hyreskrig Från en strandad hyresförhandling till en berättelse om bristande studentinflytande. I en tid av höga hyror och konstant efterfrågan efter ett hem i Lund väcks frågan: hur mycket kan studenter egentligen påverka sitt eget bostadsföretag?

TEXT THEO VAREMAN & VIKTOR WALLÉN ILLUSTRATION IDA HEIN OLSSON

I början av sommaren trillade tio brev ned i utvalda brevinkast i Lund. Brevets avsändare: hyresnämnden.

Hyresgästernas tvist med AF Bostäder hade gått in i en ny fas.

Men historien börjar inte där. Att tio personer den där sommardagen plötsligt mottog en bunt yttranden från AF Bostäder – studenternas eget bostadsbolag – går längre tillbaka än så. Närmare bestämt till en kall decemberkväll en vecka före jul.

Strandad förhandling

Den 17 december 2020 meddelade AF Bostäder sin förhandlingspartner Hyresgästföreningen att de lämnade hyresförhandlingen för år 2021. Bolaget gick i stället framåt med den hyra de fann rimlig. Brevet undertecknades av AF Bostäders VD Henrik Krantz.

Dagen därpå, den 18 december, skickade AF Bostäder också ut ett mejl till samtliga hyresgäster och meddelade att förhandlingarna strandat. I samma mejl aviserades även en hyreshöjning på 2 procent – den högsta höjningen bland skånska hyresvärdar det året, enligt Hem & Hyra.

I mejlet förklarade AF Bostäder att om hyresgästerna godtog höjningen behövde de bara betala in den nya hyran. Samma dag meddelade Hyresgästföreningen på sin hemsida att höjningen var oförhandlad och att hyresgästerna hade möjlighet att neka den genom att betala in samma hyra som under år 2020.

DEN 8 JANUARI fick de som inte betalat den höjda hyran ett påminnelsemejl, där AF Bostäder berättade att de av ”rättviseskäl” skulle gå vidare med ärendet till hyresnämnden.

I hyresnämnden prövas hyresnivåns legalitet genom en jämförandeprocess, där nämnden tittar på liknande boenden där hyran redan är förhandlad. Genom detta kommer nämnden fram till huruvida den aktuella hyran är rimlig i relation till hyresläget i övrigt.

”

Nu för någon vecka sedan fick jag ett mejl om att jag kunde skicka in bevis.

BESLUTET SOM FATTAS i hyresnämnden kommer inte bara påverka vilken hyra studenterna betalar i framtiden – AF Bostäder kräver via sitt ombud att hyreshöjningen ska betalas in retroaktivt av alla de som bor kvar hos bolaget och som inte godtog den nya hyran.

Kallad till nämnden

En av de som mottog kallelsen den där sommardagen 2021 är Elin, som egentligen heter något annat.

– Nu för någon vecka sedan fick jag ett mejl om att jag kunde skicka in bevis. Jag vet inte vad det innebär. Jag har inte gjort det ännu, berättar Elin, som säger sig ha ont om tid att lägga på hyrestvisten på grund av plugg och andra engagemang.

Hon, tillsammans med de andra mottagarna, är utvalda för att deras lägenheter är representativa för olika delar av AF Bostäders bestånd.

Elin representerar sig själv i ärendet. Hon tillhör de 97 procent av AF Bostäders ca 7 500 hyresgäster som inte är medlem i Hyresgästföreningen och får därmed inte ha dem som ombud.

KARL HÖJBERT HAR, liksom Elin, blivit kal�lad till Hyresnämnden. Han är en av få av AF Bostäders hyresgäster som är medlem i Hyresgästföreningen. Ihop med sambons och föräldrarnas stöd ingav medlemskapet tillräckligt med trygghet för att inte betala höjningen.

– Utan stöd hade jag varit lite orolig över att inte veta vad som skulle hända.

BÅDE KARL HÖJBERT och Elin hörde om de strandade förhandlingarna via Facebook. Till skillnad från Karl Höjbert sökte Elin aktivt efter andra som motsatt sig hyreshöjningen.

I Facebookgruppen ”Tenants who are still negotiating with AF Bostäder” fann hon gemenskap.

Lundagård nummer 6 2021 | 13

reportage Motståndet samlas

En av initiativtagarna till Facebookgruppen är studenten Johan Ravnborg. Över en lunch på ett kafé berättar han om sitt starka engagemang i frågan, något som bland annat tagit sig uttryck i gedigen research om hyressituationen i Sverige.

Själv fick han höra om de strandade förhandlingarna via vänner.

– En kompis kom till mig och sa ”har du sett det här?”, berättar Johan Ravnborg, som tillsammans med likasinnade direkt skred till handling.

Projektet var intensivt från start – redan på julafton satt initiativtagarna i möte över Zoom om hur deras budskap skulle kunna nå så många som möjligt.

”

Jag var inte alls insatt i hur AF Bostäder egentligen var kopplat till Akademiska föreningen.

MEN ARBETET MED gruppen kom snart att bli större än att bara handla om den specifika hyreshöjningen. Johan Ravnborg beskriver att han under de första månaderna blev alltmer intresserad av hur studenter faktiskt skulle kunna utöva inflytande över AF Bostäder.

– Jag var ju inte alls insatt, och det tror jag få är, i hur AF Bostäder egentligen är kopplat till AF [Akademiska föreningen, reds. anm.], och hur AF i sin tur är kopplat till studenterna. De som är väldigt aktiva i nationerna har väl koll på sådant, men många andra har tyvärr inte det, säger Johan Ravnborg medan maten serveras.

En aktiv styrelse?

AF Bostäders styrelse tillsätts årligen vid Akademiska Föreningens överstyresles (Afös) decembersammanträde. Då samlas 40 representanter för nationer och kårer (två till tre per nation, en per kår) för att tillsätta en mängd centrala poster inom Lunds studentliv. Forumet utgör det högsta beslutande organet inom studentlund. invald som verksamhetschef för AF i våras. Som före detta kurator för Helsingkrona nation har han medverkat på flertalet möten i Afös. Han sitter dessutom i AF Bostäders styrelse.

Han ser Afös som aktivt styrande, men endast över AF – inte AF Bostäder. Afös har ingen insyn i vad AF Bostäder beslutar om.

OLIVER SÄRNEHED BLEV

14 | Lundagård nummer 6 2021

– AF Bostäder styrs av sina stiftelsegrunder. Men det är AF som har skrivit dem, för det är AF som har skapat stiftelsen. Men ”öset” [Afös, reds. anm.] har inget annat inflytande mer än att de väljer styrelsen.

AUGUST LINDBERG VALDES också genom Afös förra terminen. Han är studenternas bostadsombudsman – ”bomb” i folkmun – och har därigenom även en plats i AF Bostäders styrelse. Han poängterar också att han arbetar närmre AF Bostäders dagliga verksamhet än de andra ledamöterna i styrelsen.

Han ser likt Oliver Särnehed att studenter främst har inflytande över AF Bostäder genom just ”öset”. Samtidigt ingår det i ”bombens” roll att hålla sig uppdaterad om studenters bostadssituation.

– Det är inte så att jag går runt och pratar med gemene student liksom, men jag träffar väldigt många studentrepresentanter, berättar August Lindberg och exemplifierar bland annat med Kuratorskollegiet och Lunds universitets studentkårer.

– Det är klart att en student kan höra av sig till mig, så därigenom kan man påverka vad jag gör. Sen när det kommer till att driva studenternas intressen så är det ju ett större perspektiv: om en person är missnöjd betyder det inte att jag kommer driva det, men om det är en stor massa som kontaktar mig så …

AF Bostäders modell

Henrik Krantz har suttit som VD för AF Bostäder i nio år. Sedan han tillträdde har bolaget gått från ett huvudfokus på renovering till att bli en aktör av rang på byggfronten, med färdigställda boenden nästan årligen.

Henrik Krantz tycker att den strandande hyresförhandlingen är passé.

– Den ligger sju eller åtta månader bak i tiden och är lite överspelad.

Han menar att AF Bostäder har förhandlat med Hyresgästföreningen ”sedan urminnes tider” utan problem. Decembers strandning hindrar inte nya förhandlingar.

– Vi förhandlade med dem i våras. Då kom vi överens om nyproduktionen på Hippocampus.

”

Man vill ha lite mer ”privacy” – och då blir det så småningom lägenhet.

EN ÖKAD PRO-

av DUKTION studentbostäder har länge efterlysts av aktörer inom studentlivet.

Samtidigt är det inte en helt okomplicerad fråga, då hyran på nyproduktion ofta blir avsevärt högre. Exempelvis antyder Sveriges förenade studentkårer (SFS) i sin bostadsrapport för 2021 att hyresnivån nu är ett problem i paritet med bostadsbristen för Sveriges studenter.

Den ständigt gnagande efterfrågan på studentboenden försöker AF Bostäder bemöta genom nyproduktioner som just Hippocampus.

Dock är trycket på nyproducerade lägenheter också högre, vilket skapar en lång kötid.

HENRIK KRANTZ TYCKER inte att kötiden på lägenheter nödvändigtvis är ett stort problem, då det går ihop med studenters levnadsbana.

– Hos oss är det ju så att de allra flesta kommer och börjar bo på korridor. Sen så händer det saker i livet – man kanske träffar någon, man har skaffat sig kompisar, man vill ha lite mer ”privacy” – och då blir det så småningom lägenhet, förklarar Henrik Krantz.

– Sen för många är det ju så att ekonomin förbättras därför att man börjar jobba lite vid sidan av. Ofta kan det vara någonting i studierna som gör att man har ett extraknäck bredvid. Och då efterfrågar man också en lite högre standard på boendet.

”

Det finns inga undantag för studentboenden. Vi hade velat ha det.

FÖR EN ENSKILD hyresgäst kan kostnaden för denna högre standard uppgå till 5628 kronor för en 25 kvadratmeters etta på nyproducerade Hippocampus. Detta kan jämföras med hur SFS definierar rimlig hyra för studenter – max 35 % av CSN. Henrik Krantz menar att Hippocampus höga hyra bland annat beror på regelverket kring byggande.

– Det finns inga undantag i byggreglerna för studentboenden. Vi hade velat ha det.

ENLIGT SWEDBANKS ÅRLIGA undersökning Vad kostar det att leva? beräknas ensamboendes levnadskostnader – exklusive bil och i AF Bo-

städers hyra vanligtvis inräknade utgifter som hushållsel och bredband – ligga på 5790 kronor per månad.

Sammanlagda månadskostnader för en enskild person boendes på Hippocampus ligger då på 11 418 kronor. CSN ligger i dagsläget på 10 928 kronor.

I NYPRODUKTIONEN UPPMUNTRAR AF Bostäder till kompisboenden på sina större lägenheter – en boendeform Henrik Krantz ser som populär och vill satsa vidare på. Då kan de boende dela på hyran och dra ned på sina enskilda kostnader.

Om ettorna ska delas riskeras däremot boendena att falla in i Bostadsverkets definition av trångboddhet. Enligt den är gränsen för trångboddhet två personer per sovrum.

Henrik Krantz menar att denna norm inte är applicerbar i studentsammanhang: – Det kanske är en norm som är avsedd för lite mer stadigvarande boende. Studentbostad bor man ändå i under en ganska kort tid.

däremot inga planer på att fortsätta bygga; de utgör redan hälften av beståndet.

Dessutom påpekar Henrik Krantz att korridorshusen är en produkt av sin tid: byggreglerna har förändrats, vilket skulle göra korridorslösningar dyrare att bygga idag.

När han spanar mot sina kollegor i Göteborg och Stockholm följer de trenden av att inte bygga nya korridorer. I dessa städer byggs i princip bara ettor av studentbostadsföretagen. Dessutom bygger de om korridorsrum till ettor. Där, menar Henrik Krantz, är AF Bostäder absolut inte. De vill satsa på korridorerna, nästan alla i alla fall: – Det finns något litet undantag och det är Parentesen, där vet vi aldrig vad som händer, säger han och hänvisar till ”problem” som AF Bostäder uppfattar med just detta område.

KORRIDORSBOENDEN HAR AF BOSTÄDER

”

Det var hyresgäster som hörde av sig och sa: ”Vi vill betala detta”.

Rättvist för vem?

Henrik Krantz säger sig vara öppen för diskussion med studenter om deras erfarenheter. Återkommande nämner han studentkontakten under intervjun, och menar att den spelat en central roll i beslutet att ta fallet till Hyresnämnden.

– Det var hyresgäster som hörde av sig och sade att: ”Vi vill betala detta, vi tycker det är

helt okej. Men vi tycker inte det är rimligt att de som inte betalar bara ska slippa undan”. Den typen av reaktioner har vi fått från många, säger Henrik Krantz om hyresnämndsprocessens motivering och fortsätter.

– Det ekonomiska är helt ointressant egentligen. Det handlar mer om någon slags rättvisa, fortsätter han med hänvisning till att gruppen som vägrat betala är relativt liten.

”

När jag pratar med folk tycker de att det är spännande och undrar hur det går för mig.

HUR MÅNGA STUDENTER det egentligen är som har hört av sig till AF Bostäder med krav på att alla ska betala den nya hyran kan Henrik Krantz dock inte specificera.

– Jag har hört om ett antal, säger han.

ELIN HAR SJÄLV inte upplevt att andra studenter sett hennes beslut att fortsätta betala den gamla hyran som orättvist.

– Nej, när jag pratar med folk om det tycker de att det är spännande och undrar hur det går för mig. De tycker mest att det är en intressant situation, ingen har ju riktigt varit med om något liknande, säger Elin.

Hon vänder sig istället mot bilden av att den nya hyran skulle ha accepterats av 97% av de boende hos AF Bostäder.

– Det är ju ingen som har gjort det för att de tycker att det här är bra, utan de har ju bara inte orkat ta itu med det. Så jag är frustrerad över att de [AF Bostäder, reds. anm.] fått det att se ut som att ”studenterna stöttar vårt beslut”.

ELIN BERÄTTAR ATT flera vänner har varit nervösa för eventuella konsekvenser av att inte betala hyran och att hon själv känt en instinktiv oro för vad som upplevs som en ”rättsprocess”.

Lundagård har i samtal med ytterligare en grupp studenter erfarit en rädsla inför vad en konfrontation med hyresvärden egentligen skulle innebära, exempelvis i form av förlorad kötid.

– Jag har svårt att tänka mig att studenter uppfattar oss på det viset, för vi jobbar hela tiden med att vara tillmötesgående, hjälpa till så fort vi kan. Så jag har mycket svårt att tänka mig att det skulle vara många som uppfattar oss på det viset, säger Henrik Krantz angående studenters oro.

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Tystnaden bryts

Det har nu gått över nio månader sedan de avbrutna förhandlingarna aviserades till studenterna. Efter vårens strid på debattsidorna blev det tyst. Men det byråkratiska maskineriet tar inte hänsyn till medielogiken – kugghjulen har rullat vidare.

– Det hände inte så mycket på rätt lång tid, jag var på några möten med Hyresgästföreningen där vi fick reda på lite om vad som skulle hända, de sa att man skulle göra ett urval av vilka som gick vidare till hyresnämnden. Man satt ju och hoppades att man inte skulle behöva göra det, skrattar Elin nervöst.

MEN SÅ KOM sommaren, och med den det där tjocka kuvertet som landade i Elins brevlåda.

Däri fanns ett yttrande från AF Bostäder som hon skulle besvara inför förhandlingarna i hyresnämnden.

Processen kring AF Bostäder skulle egentligen ha tagit sin början tidigare, men har, liksom så mycket annat, hämmats av coronapandemin. Åtta ärenden ska avhandlas innan konflikten är i hamn. Två har redan lagts ned på hyresgästernas förfrågan.

– Det kan gå åt vilket håll som helst. Det skulle vara kul om det inte blir en hyreshöjning, men jag vet inte, vi får se vad det blir, säger Elin.

Också Karl Höjbert ser på processen med ett visst lugn.

– Om det beslutas att jag ska betala den höjda hyran så kan jag acceptera det, för då har någon annan varit med och bedömt situationen. Jag känner att det viktigaste jag har kunnat göra är att tacka nej till hyran. Sen går det som det går.

”

Jag är inte insatt i det.

Det ska upp till hyresnämnden, och där kommer det beslutas. sida sidan är det tystare.

– Jag är inte insatt i det. Det ska upp till hyresnämnden, och där kommer det beslutas, säger August Lindberg, som också säger sig sakna insyn i de pågående förhandlingarna inför nästa års hyressättning.

FRÅN AF BOSTÄDERS

Lundagård nummer 6 2021 |

reportage

”

Studentengagemanget har bara minskat i allmänhet, det är en process som pågått under en längre tid. Det är en trend som gör mig otroligt omotiverad att fortsätta kämpa.

Roterande röster

Lunchen är uppäten. Samtidigt som tallrikarna plockas bort förklarar Johan Ravnborg att det finns en grundläggande asymmetri mellan studenterna och organisationer som AF Bostäder, där de senare har övertaget.

– De har ju arbetat med det i tio år, har juridiskt stöd, men också – de får betalt för sitt arbete! Vi måste göra det här på fritiden, bredvid studierna, medan man pratar om att det inte finns några helger, bara mer studietid, säger han.

– Det finns också ett grundläggande problem i att Lund är en stad med väldigt snabbt in- och utflöde. Börjar man förstå systemet är man snart ute ur det igen liksom, fortsätter Johan Ravnborg.

BILDEN AV ATT den ständiga rotationen av studentlundsrepresentanter leder till ett visst underläge bekräftas delvis genom intervjuerna med Oliver Särnehed och August Lindberg. Ingen av dem har vid intervjutillfället deltagit i ett styrelsemöte för AF Bostäder, och hänvisar återkommande till att de inte haft tid att sätta sig in i vissa frågor.

Detsamma stämmer in på de nationer och kårer som representeras i Afös. I flera fall är det kuratorerna själva som är representanter, återigen en post som väljs på årlig basis.

SAMTIDIGT ÄR KULTUREN i Afös också en annan än den aktivt politiska som Johan Ravnborg efterfrågar. Genom kontakt med ett antal representanter uppmålas en bild av Afös som ett kontrollorgan snarare än som studenternas parlament.

– Det är inga dramatiska processer vi har drivit eller vill starta där, säger en nationsrepresentant.

Vissa av de tillfrågade nationsrepresentanterna säger sig driva sin nations intresse, medan andra säger sig inte veta vad som drivs på Afös alls. Sakfrågor lyser med sin frånvaro. Majoriteten av representanterna i Afös tillträdde i somras.

Soha Kadim från Samhällsvetarkåren menar att fördelningen av ledamöter i Afös ger dåliga incitament för kåren att driva frågor, då nationerna har långt fler representanter än kårerna.

I ett mail till Lundagård beskriver hon att detta har lett till att Samhällsvetarkåren historiskt varit mindre drivande i organet.

En fråga för framtiden

Johan Ravnborg känner viss skeptis inför framtiden. Han hänvisar, som tidigare, till studenternas höga arbetsbörda som ett stort problem för att få till stånd en genuin förändring.

HAN MENAR VIDARE att desto längre tid systemet tillåts stå oförändrat, desto svårare kommer det bli att kunna påverka det i framtiden.

| Lundagård nummer 6 2021

– Studentengagemanget har bara minskat i allmänhet, det är en process som har pågått under en längre tid. Det är en trend som gör mig otroligt omotiverad att fortsätta kämpa.

KARL HÖJBERT UPPLEVER sitt motstånd mot att betala den nya hyran som ett sätt att påverka hur AF Bostäder agerar på sikt.

Det är för honom närmast en principsak.

– Om det skulle kunna påverka AF Bostäder att kanske fortsätta med det [förhandla med Hyresgästföreningen, reds. anm.] i framtiden och lägga lite större vikt vid det så hade det känts bra.

”

Ibland kommer man överens, och ibland kommer man inte överens.

– BOSTÄDER ÄR EN jätteviktig fråga för studenter, självklart, säger Henrik Krantz, som upplever engagemanget i frågan som konstant under sina nio år som VD. Vid tillfället för intervjun bekräftar Henrik Krantz att nya samtal om hyressättning nu pågår inför nästa år.

– Senast för några dagar sedan träffade vi Hyresgästföreningen. Så vi har en dialog med dem hela tiden.

Livet går alltså vidare. När hyresnämndens beslut väl faller är en ännu en ny hyra bara någon månad bort. VD Henrik Krantz ser inte på det gångna årets konflikt som något dramatiskt.

– Ibland kommer man överens, och ibland kommer man inte överens.

At Home

For some students, their home is a community, for others, it is a part of themselves; sometimes, it is both. In this photo story, Lundagård invites you to reflect: what makes you feel at home?

TEXT & PHOTO: DARIA GRANINA & SABER MALMGREN

Lundagård Lundagård nummer nummer 6 2021 6 2021 | |17

PHOTO STORY Collective living among the rooftops of central Lund. This home and its large green-eyed cat embodies la Dolce Vita. It’s all about pasta and long conversations at the dinner table.

18| Lundagård | Lundagård nummer nummer 66 2021 2021

9

SEE MORE PHOTO STORIES AT LUNDAGARD.SE

A rented room in Lund’s “party apartment”. Every detail in this home has a story behind it, and reminds its owner of her past and who she is; including her love of color. | Lundagård nummer 5 2021

Lundagård Lundagårdnummer nummer662021 2021||19

PHOTO STORY

Once an old hospital, now student dorms. The rooms may be small and unpersonal, but what the living spaces of this Helsingborg-based dorm lacks in individuality it compensates for with lots of communal spaces and a great sense of community.

20| Lundagård | Lundagård nummer nummer 6 2021 6 2021

SEE MORE PHOTO STORIES AT LUNDAGARD.SE

Renting half a house on the provincal outskirts of Lund. The home is surrounded by the quiet stillness of the Scanian countryside. The evening soundtrack takes you on a journey to France; and during the weekends this house gets filled with the sound of their friends escaping the city.

Lundagård Lundagårdnummer nummer6 62021 2021| |21

historisk tillbakablick

Ett delat hem Borta bra, men hemma bäst. Men vad händer när borta också är hemma? Lundagård djupdyker i den tudelade hemkänslan.

TEXT INGEBORG KINDMARK ILLUSTRATION MAJA BJURMAN

”Hemma” är ett känslomässigt laddat ord.

Beroende på vem du frågar kan det ha en mängd olika betydelser och har fått nya innebörder i en rörligare värld. Har man till exempel flyttat för att plugga uppstår nya perspektiv på vad som är ens hem. Den tanken slog mig när jag var tillbaka i Uppsala ett par månader efter flytten till Lund, och först inte kunde hitta lampknappen i badrummet.

Höll jag på att glömma rörelsemönster som jag alltid kunnat utföra på autopilot?

FRÅGAN GJORDE AVTRYCK på mig och nu, nästan ett år senare, fick jag chansen att diskutera ämnet med Orvar Löfgren, professor emeritus i etnologi vid Lunds universitet. Han har ägnat en stor del av sin karriär åt att forska kring just hemkänsla och hur människor bygger sina hem.

– Begreppet ”hemma” testas på ett helt annat sätt idag än vad det gjordes förut. Det är väldigt typiskt för vår tid. Särboförhållanden, skilsmässor och åka iväg för arbete eller studier har blivit mycket vanligare, säger Orvar Löfgren.

”

Ett hem är inte väggar och tak, utan ett hem är framför allt en väv av vanor, rutiner, regler och tysta överenskommelser.

ORVAR LÖFGREN FÖRKLARAR att vardagen kan bli mer komplex idag som en följd av att många har flera olika platser där man bor under olika perioder.

– Ett hem är inte väggar och tak, utan ett hem är framför allt en väv av vanor, rutiner,

22 | Lundagård nummer 6 2021

LÄS OM MER HISTORISK TILLBAKABLICK PÅ LUNDAGARD.SE

regler och tysta överenskommelser. Det är det som karaktäriserar ett hem, mer än det fysiska. Varje rum och varje pryl är på något sätt laddad med känslor och stämningar.

ATT KÄNNA SIG hemma på två platser och de upplevelser som det kan innebära har varit aktuellt för studenter i århundraden. Fredrik Tersmeden är arkivarie vid Lunds universitetsarkiv och vet mycket om Lunds studentlivs historia. Lundaprofilen berättar att nationerna från början var mycket viktiga sociala institutioner. De har alltid varit platser där man kan umgås och festa, men från 1600- till 1800-talet var deras främsta uppgift att hjälpa studenter med bland annat studiestöd, pengar, sjukvård och själavård.

– Nationerna uppstod på studenternas eget initiativ, trots att de från början var förbjudna i både Uppsala och Lund. Det berodde bland annat på att 1600-talets Sverige var en stark överhetsstat, där man generellt inte tyckte om att folk organiserade sig själva på något sätt, berättar Fredrik Tersmeden.

socialt skyddsnät och längtan efter att hänga ihop med varandra övertrumfade rädslan för bestraffning. Studenterna organiserade sig ändå. Efter bara ett par år tog överhetsstaten därför bort förbudet mot nationerna och tolererade dem. Det var ingen idé att försöka stå emot, så istället tillsattes professorer som inspektorer för att kunna hålla koll från universitetets sida.

BEHOVET AV ETT

och psykologiska faktorer är mer eller mindre framträdande hos olika personer och påverkar en på olika sätt, konstaterar etnologforskaren.

– Om man som student rör sig mellan föräldrahemmet och universitetet kommer man också se sitt gamla hem med nya ögon. Det blir ibland ett nytt främlingskap, där man lägger märke till hur platsen känns och ser ut på ett annat sätt än förut.

– När man återvänder kanske en del känner sig väldigt hemma, medan andra inte längre känner sig hemma där de växte upp.

ALLA DESSA SOCIALA

JAG FRÅGAR HUR studenter i historien kände kring att ha ett hem på två platser, men Fredrik Tersmeden berättar att det finns mycket lite bevarat kring enskilda personers tankar om ämnet. Jag gissar att studenterna har haft en del gemensamma upplevelser under åren och kunnat känna av många av de små detaljer som blir synliga när man rör sig mellan olika platser.

JAG TÄNKER PÅ hur jag själv i början instinktivt slängde ett extra öga på tallrikar och bestick så att de var rena, även när jag var hemma i Uppsala och inte behöver handdiska. Kroppen programmeras och omprogrammeras för nya rutiner och rörelsemönster. Jag lär mig också ganska snabbt igen var lampknappen i badrummet sitter.

KOPPLINGEN MELLAN NATIONERNA och hembygden var mycket stark under lång tid. Under 1950-talets byggboom, när många nationer byggde sina bostäder, donerade hemkommunerna ofta pengar till bygget av nationshusen. Kopplingen syns också på byggnadernas utseende, berättar Fredrik Tersmeden.

– Arkitekturen på många av nationshusen försökte knyta an till saker som inger hemkänsla. Göteborgs nationshus har många detaljer som ska likna en båt, för att påminna om hamnstaden. Det har till exempel runda fönster och en stor flagga på fasaden.

UNDER LÅNG TID förekom det dock en hel del gängbråk mellan nationer, bland annat mellan skåningar och smålänningar. Men detta försvann i princip helt när Akademiska Föreningen bildades på 1830-talet. Då skapades mer gemenskap mellan alla studenter, exempelvis genom Lundakarnevalen.

UNDER SAMMA ÅRHUNDRADE började också förhållningssättet till platsen man bodde på förändras, berättar Orvar Löfgren. Att “känna sig hemma” är ett känslobegrepp som växte i takt med industrierna under 1800-talet.

ORVAR LÖFGREN BERÄTTAR också om fenomenet att som student åka mellan uppväxtorten och universitetsstaden. När man rör sig mellan sina två hem måste man göra en mental anpassning och det finns tusentals små detaljer som vittnar om den här omställningen.

ATT KOMMA HEM till sina föräldrar kan vara en sådan sak. Kroppen har blivit programmerad efter ens korridorskök och när man letar i föräldrarnas skafferi kanske man drar i fel kökslådor. Denna typ av omställning är mångbottnad.

– Det kan byggas upp många små konflikter: Varför har temuggen hamnat på fel ställe? Vem har satt in kastrullen här? Min och din ordning ställs mot varandra. För etnologer är det speciellt spännande att jobba med sådana till synes triviala detaljer som kan bli väldigt laddade, säger Orvar Löfgren.

CAMPUS COFFEESHOP Helsingborg

Cafét som har det mesta en student behöver under en dag på Campus. Allt från frukost, lunch, fika, drycker och godis till studentvänliga priser.

Varmt välkomna önskar Gitte med personal.

Följ oss på facebook 042-128087 Våra öppettider är Mån-tor 8.00-16.00 Fredag 8.00-15.30

Lundagård nummer 6 2021 | 23

porträttet

”

Om lastbilarna slutar att köra fläskkotlett till Ica kommer jag dö.

24 | Lundagård nummer 6 2021

porträttet

Frivillig exil När Daniel Werner, psykologstudent vid Lunds universitet, fick reda på att hans bostadskontrakt skulle gå ut kläcktes frågor som ägg i ett välruvat fågelbo: Var ska jag bo? Vad händer? Vem är jag?

I ett vindskydd på Nöbbelövs Mosse kunde åtminstone den första frågan besvaras.

TEXT ARVID GRANGE FOTO ALEXANDRA ROSLUND

Vintern svepte in över 2020 och tvångsflytten från Mikael Hansens Kollegium blev för psykologstudenten Daniel Werner ett faktum omöjligt att förtränga. Stiftelseboendet har en femårsgräns på hur länge en hyresgäst får stanna, och för honom hade tiden tickat ut.

Då bestämde han sig för att finna en kreativ lösning på problemet. Efter en googling som löd något i stil med ”vindskydd i närheten” beslutade han sig för att nästa bostad skulle bli ett vindskydd på Nöbbelövs Mosse. Han skaffade en sovsäck och lånade ett stormkök.

Sedan var det klart för inflytt.

PREPPAREN ÄR EN välbekant människotyp och alla känner vi nog någon som gärna har några extra konserver eller en batteridriven radio hemma – ni vet, bara utifall att. Det var genom en fascination för preppern, de som förbereder sig inför samhällets kollaps, som Daniel Werner fick sin idé.

– Om lastbilarna slutar köra fläskkotlett till Ica kommer jag att dö. Så jag ville ta ett steg mot att vara mer oberoende. Det är skönt att vara lite stryktålig, säger han till mig där vi sitter på ett kafé och njuter av att livet återvänt till vår studentstad. När han talar är det glatt och med glimten i ögat.

– Man skulle ju kunna bli indragen i militären i framtiden till exempel. Jag kommer väl i och för sig vara lite för gammal när det börjar bli inbördeskrig och så, tillägger han.

NÄR DANIEL WERNER bott i vindskyddet en vecka fick han tag på ett andrahandsboende.

Trots det bestämde sig för att sova ute ett par månader till – förutom på helgerna då han unnade sig värme, klädtvätt och ett ordentligt kök. Från november till mars, då han fick tag på ett förstahandskontrakt, tillbringades dagarna i universitetets salar och nätterna i vindskyddet.

– Jag fick liksom precis bara smaka på att stå utanför samhället, och det var ju fine eftersom jag visste att det skulle gå över. Men det skulle suga att bara ha det att se fram emot.

PÅ RYGGEN BAR han sina ägodelar i en stor väska. Ibland gömde han påsar med nötter eller annan mat på Odeum som förvaring.

Dessutom lät han skägget växa ut, vilket han misstänker bidrog till att han bemöttes med sympati från främlingar på LUX de gånger han var där för att låna en dusch.

Vindskyddet – kändes det som ett riktigt hem?

– Jag fick ett lugn av att cykla ut dit. Att dagen var över. Det var befriande. Hemma känns för mig ofta inte så lugnt. Så det var tryggt, men inte riktigt den vanliga hemmakänslan.

DANIEL WERNER ÅTERKALLAR sina minnen om hur han gjorde vistelsen i vindskyddet bekväm. Exempelvis tvingades han lista ut precis hur han skulle sova för att inte träffas av det regn som ibland läckte igenom takbrädorna. För att hindra att näsan blev allt för kall om nätterna brukade han packa en tjocktröja över bröstet (på ett sätt jag ännu misslyckats med att mentalt visualisera).

– Det fanns ett dumt litet fönster som fick det att dra. Så jag kände mig tvungen att plugga igen det med snö.

förstå om hela historien är en bisarr komedi eller en samhällstragedi om bostadsbrist. Men den verkar ha mynnat ut i något bestående för Daniel Werner, som menar att det hela var terapeutiskt. När jag undrar om han helst skulle likna det vid att göra lumpen eller att sitta i fängelse svarar han att det förstås var mycket lättare än båda, men att det ändå kunde liknas vid ett fängelse – men självpåtaget.

– Jag såg det lite som exil. Jag behövde i allmänhet lite tid att tänka igenom mitt liv. ”Utslängd från korridoren. Aha, okej, vad gör jag nu, var hör jag hemma?”. Så det passade väldigt bra för mig att vara ”hemlös” under den tid jag även var lite hemlös mentalt. Det blev en nystart.

JAG LYCKAS KNAPPT

HELT I EXIL var han dock inte. Det anordnades både in- och utflyttningsfest i vindskyddet, med glögg tillredd över öppen eld. Det hände också att han vaknade om morgnarna av att en dagisklass kom förbi. ÄVEN OM VINDSKYDDET kan ha haft sina skavanker så kan det sägas bära på en samling unika egenskaper som åtminstone gör det intressant. Dessutom kan det vara billigaste hyran i Lund. Noll kronor, blankt! Och för alla de som inte sanningsenligt kan beskriva sig själva som lugna och skötsamma, rökfria och djurfria i standardiserade Facebook-inlägg, skulle ett vindskydd kunna vara frälsningen.

– Det finns kråkor överallt så det är inte djurfritt. Och så finns det en tunna att elda i så det är inte rökfritt heller, försäkrar Daniel Werner.

VI KOMMER ÖVERENS om att man som hyresgäst i Sverige förväntas vika sig platt ibland.

Men i vindskyddet, menar han, är var och en sin egen herre.

– Ibland på kvällarna körde jag nakenmeditation. Det fanns inte så mycket annat att göra än att stå och andas naken.

VAD ÄR VÄL det, om inte bevis på den ultimata, naturnära självbestämmelsen? Att i lugn och ro, med stjärten bar, få stå och andas under kråksången på Nöbbelövs Mosse.

MED VISS EFTERTÄNKSAMHET tillägger Daniel Werner att det finns en enfaldighet i den symboliska handlingen att avlägsna sig från samhället, utan att riktigt förändra något.

– Jag kommer vara lika död utan fläskkotletterna även efter att jag frusit näsan av mig i en sovsäck, säger han, men vill ändå uppmuntra de som kritiskt kämpar med att hitta rätt avstånd till civilisationen att fortsätta försöka. Och till de som nu funderar på att flytta ut till vindskyddet på Nöbbelövs Mosse säger Daniel Werner endast: – Stanna inte för länge, för någon natt då och då kommer jag ut och sover där!

Lundagård nummer 6 2021 |

25

kultur

Svensk utomjording

Att flytta till en ny stad kan för många kännas som en utomvärldslig upplevelse. Men vad innebär det egentligen att skapa sig ett hem? Som nyinflyttad i Oslo funderar Amandus Gustafsson på främlingskap och hemmakänsla i ett nytt land.

TEXT AMANDUS GUSTAFSSON ILLUSTRATION ANNA HASSLÖF

D

et första som riktigt slog mig när jag kom till Oslo var backarna. Åt vilket håll du än ska måste en backe bestigas eller lunkas ned för. Väljer du att gå mot de fjell som tornar bortom staden så slutar aldrig uppförsbacken, utan fortsätter så gott som i all evighet. Från platta Malmö och Lund till kuperade Oslo.

Temat för detta nummer har sagts mig vara hemmet – känslan av, bostadsrättssuktandet, inredningsbekymret, etc. etc. Vad är platsen ”hem”? Kanske är den ett tillstånd.

OSLO ÄR EN mycket vacker stad i september.

Höga höjder, fjordar, sekelskifteshus i både arbetar- och borgarstil, kyrkor, gågator, spårvagnar, manhattanska nybyggen och parker, parker, parker. Men här tillkommer också ett villkor: förstå och snakke norsk. Jag är ju nu en utlänning av åtminstone den lägsta graden.

VAD GÖR UTLÄNNINGAR när de kommer till ett nytt land, en ny stad? De söker sig till sina egna. Problemet är att svenskar i Norge har minskat i antal eftersom majoriteten arbetade inom service-industrin, som snabbt slogs ut av pandemin. Dessutom är vi svenskar kamouflerade. Jag utgick från att en av mina första bekanta var norsk. Först efter några minuters samtal insåg jag att han var en svensk som snackade svorsk. Och trots att stadsdelen Grünerløkka där jag bor anses

Alla relationer Tankeväckande och känslosamt, det och mycket mer därtill är All My Relations Podcast. Matika Wilbur, Desi Small Rodriguez och Adrienne Keene ger perspektiv på normer och ideal genom diskussioner om allt från kulturell appropriering till relationer, sex, konst, välmående och moderskap. Dessutom finns det bara drygt 30 (extremt välproducerade) avsnitt än så länge så det är lätt att lyssna i kapp!

ALEXANDRA ROSLUND 26 | Lundagård nummer 6 2021

vara ett svensk- och hipsternäste, är det likaledes svårt att förankra identiteten i något så vagt som ”svenskhet” (eller hipster för den delen). Däremot, en outsider, en alien, från en annan värld? Här har vi något!

”

Jag har själv inga stålnerver, men om jag bara dricker lite mer kaffe kanske?

NOVELLSAMLINGEN TRAFALGAR FRÅN 1979 av argentinska Angélica Gorodischer är en bokstavligen och bildligt utomvärldslig skildring av den intergalaktiska affärsmannen Trafalgar Medranos äventyr. Vart han än kommer, om det så är till ”Anandaha-A” eller ”Belanius III”, så är han en alien, en främling. Han navigerar mellan palatsintriger och utgrävningar av bortglömda civilisationer på okända planeter, utan att det bekommer honom nämnvärt. Det enda sätt som påfrestningarna märks av är hur snabbt han dricker sina sex koppar dubbla kaffe på diverse kaféer, väl tillbaka på jorden. Jag har själv inga stålnerver som Medrano, men om jag bara dricker lite mer kaffe kanske?

EN DAG GÅR jag genom Oslo i jakt på känslan av plats, av hem. Min vän skriver och frågar vad jag gör. Antagligen eftersom jag ger ett rentav deprimerande svar skickar han en Spotify-länk som jag klickar på. An Englishman in New York av Sting börjar spela i mina hörlurar. ”I’m an alien. I’m a legal alien.

I’m an Englishman in New York” sjunger den bisarrt melodramatiska Sting. Som om det vore någon slags tragedi. Vad är problemet? vill jag skrika. Och vad är då mitt problem?

Mitt problem är bristen på tillståndet hem, en känsla av alienation.

ALIENATION ÄR ETT av de äldsta modeorden i moderniteten. Det brukar främst tillskrivas Karl Marx, men användes både implicit och explicit av en mängd andra under 1800-talet i det som skulle komma att bli samhällsvetenskap, såsom Émile Durkheim och Max Weber. Karl Marx definierar alienation som effekten av hur arbete mekaniseras och arbetaren tappar kontroll över, eller kontakt med, arbetsprocessen och dess produkter.

Alltså, det industrialiserade arbetets specialisering och långa produktionskedjor reducerar arbetaren till en kugge i ett maskineri utan möjlighet till anknytning med, eller uppfyllelse av, sitt arbete. Därigenom uppstår alltså ett främlingsskap – en alienation.

MEN BEGREPPET ÄR som sagt mycket välanvänt. Både flexibelt och uttänjt. Vanligtvis

Minimal musikupplevelse Du som känner att klassisk musik verkar spännande men inte riktigt vet vart du ska börja får nu en inkörsport via Palaestra et Odeum. Universitetsbyggnaden i mitten av Lundagård kommer under hösten ge konserter och föreläsningar på temat minimalism. I stället för invecklade melodier och plötsligt dramatiska tjut erbjuder minimalismen en ljudbild som långsamt vaggar dig in i en trygghet av närmast oändligt repeterande toner och still-

samt vackra intensitetsökningar. 14 oktober ges Terry Rileys mästerverk ”In C” och 20 november ges Steve Reichs ”Violin Phase” och ”New York Counterpoint”, två konserter där du får chansen att uppleva några av minimalismens verkliga pärlor – mitt i vår lilla stad!

ISAK AHO NYMAN

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

syftar det på en generell sorts kontaktbrist eller anknytningsfrånvaro: från sin kultur, från sociala normer, från mening och från sig själv. Det är detta själv, detta ”jag”, som flyter i strömmen och riskerar att rinna i väg från oss. Vem är jag? Vad gör jag här? Dessa frågor och detta flytande ”jag” aktualiseras av att flytta. En ny plats, en ny kultur, ett nytt land. ÄVEN NÄMNDA DURKHEIM lanserade ett välanvänt begrepp, anomie. Anomi började som en förklaring till självmord: då ett samhälles gemensamma koder och värderingar bryts samman utan att nya har formats kan detta ge upphov till psykologiska tillstånd av emotionell tomhet, meningslöshet och defaitism hos befolkningen. Avsaknaden av gemensamma värderingar och ett tydligt mål, menade alltså Durkheim, leder till anomi. En annan typ av främlingsskap, alltså.

SVERIGE OCH NORGE tycks ha liknande mål: i egenskap av nationalstater vill de exempelvis ha en växande och produktiv befolkning.

Men bakom dessa generella mål ligger åtskilda värderingar. I Norge råder marknadshyror och ägande av bostad anses vara normen – men så är också medelklassen större här än den krympande i Sverige. På grund av oljetillgångarna är lönerna och priserna också högre. Folk har helt enkelt mer pengar till hands. Samtidigt är befolkningen av hemlösa betydligt större (eller kanske bara mer synlig) än vad jag har sett i Sverige. Ett sista exempel: likt svenska högstadieelever tycks norska män tävla i att lukta rakvatten, där starkast lukt på längst avstånd vinner.

HUR SKA JAG tolka dessa skillnader? Vad betyder koderna? Den milda anomi jag upplever skapar förvirring och som svar gör jag ett försök till anpassning.

Celibatet är över!

Den tredje säsongen av Sex Education har kommit ut på Netflix och vi får återvända till Otis, Maeve och gänget på Moordale Secondary School. Efter ett antal skandaler, som bland annat inkluderat en studentledd aliensex-musikal och Otis mammas bok om ungas sexuella hälsa, anställs en ny rektor som har stora planer på hur skolan ska nå sin forna glans. I skrivande stund har jag sett ungefär halva säsongen, och tycker att den än så länge

PROBLEMET MED ATT vara en alien, en outsider, är helt enkelt att man känner sig ensam.

Det som är ens ”hem”, ens nya plats, medför inget bekant. Storgata, Torggata och Trondheimsveien är som andra planeter jämfört med Kyrkogatan i Lund eller Södra Förstadsgatan i Malmö. Kanske ska jag försöka hitta förtröstan i identiteten alien, resenär mellan världar. Jag är en svensk i Oslo, en engelsman i New York, en Trafalgar Medrano på ”Belanius III”. Lunds studenttid av A-kurser, föreläsningar och tentor känns avlägset – ja, flera galaxer bort. Långsamt har en anpassning börjat. Mitt främlingskap i den nya staden falnar bit för bit. Jag har skaffat ett jobb. Jag har börjat lära känna folk, och inreder i min lägenhet. Men framför allt: jag dricker kaffe på stadens kaféer.

Tro och trash

håller samma höga standard som föregående säsonger! Jag skrattar högt, beklagar mig över Otis och lämnar datorn vid en speciellt nervös bussresa. Förhållanden utforskas, gränser testas och Mikael Persbrandt är tillbaka och svär på svenska. Kattälskare varnas för inledningen av avsnitt tre.

Tallahasseebon Hayden Silas Anhedönias – alias Ethel Cain – ”white-trash-gregorianska” toner kittlar den del av dig vilken ännu är fast i 90-talets småstadsvurm. Genom albumet Inbred (2021) fetischerar och problematiserar hon tron på kärleken och kärleken till tron på ett sätt som tar mig direkt till himlen. Amen!

FANNY OLSSON

VIKTOR WALLÉN Lundagård nummer 6 2021 | 27

kulturkritik TOVE FOLKESSON. FOTO: SARAH MAC KEY/ALBERT BONNIERS FÖRLAG

Prosapoetiskt om födsel och död Efter sin trilogi Kalmars Jägarinnor gav Tove Folkesson ut sitt första lyriska verk med sig själv som berättarjag, Hennes Ord. Eric Sarkar Nilsson har läst uppföljaren, Den Stora Kyrkan, en bok om hoppet om nytt liv i skuggan av döden.

Tove Folksesson | Albert Bonniers förlag 2021-09-24

Gripande och spännande är två kraftfulla ord när dagens litteratur ska avhandlas. När det talas om ”spännande” böcker går mina tankar snabbt till romaner. Biljakter, mysterier och gärna ett hot som hela världen måste räddas från inom 24 timmar. ”Gripande” brukar det stå på omslaget till litteratur specialgjord för att få en att gråta tills ögonen svullnar. Tove Folkessons prosapoetiska verk Den Stora Kyrkan är både spännande och gripande, men på helt andra sätt.

BOKEN BÖRJAR MED stor ärlighet över vad den är. Berättarjaget, som uttalat är Tove Folkesson själv, kommer hem till sin flickvän efter att ha varit på IVF-behandling och paret väntar nu barn. Bara några sidor senare händer det som inte får hända: hon är med om ett missfall. Men det sorgsna överger snart läsaren, för att ersättas av nervös, euforisk förväntan när de väljer att försöka igen. Dragen av hopplöshet hänger emellertid kvar.

I DEN STORA Kyrkan lyckas Tove Folkesson försätta läsaren i samma spänning som författaren själv känt. Kommer det gå denna gången? Hur ska paret kunna säga hej då till ett barn de aldrig känt och som aldrig riktigt blev ett barn? Klarar kroppen och sinnet av det? Det är en långsam spänning, men det är just det som får den att kännas så verklig.

SPRÅKET OCH FORMEN ligger ofta nära prosa. Den Stora Kyrkan är för det mesta skriven i ett slagkraftigt och kortfattat format som liknar den hos romaner, med dialog och allt, men bryter i viktiga stunder av mot ett mer traditionellt diktformat. Det som håller samman allt är de starka kontrasterna som

28 | Lundagård nummer 6 2021

berättarjaget upplever i sin vardag. Liv och död, kärlek och skam, sjukhusmiljöer och det kyrkliga, den spända lyckan och hopplösheten.

TOVE FOLKESSON FRAMSTÄLLER de

stunder i livet då människan är som mest tudelad och allt framförs med en simpel naturlighet, som en vittnesbörd eller en tankegång. Stundvis, och då främst mot mitten, haltar berättelsen.

Rappheten i berättandet kan vara både rolig och slå hårt, men ibland känns det opassande. Samtidigt känns det som att det finns en poäng i det anstötliga. Det får en att ställa frågan om det går att vara lycklig och sorgsen samtidigt.

”

Folkesson framställer de stunder i livet då människan är som mest tudelad.

EN DEL AV mig vill beskriva Den Stora Kyrkan som en berättelse grundad i det feminina.

Historien om graviditetens kamp och lycka kantas av berättarjagets relation till sin flickvän, deras kärlek och deras sätt att hantera tankar som de antagligen inte tänkt att de skulle behöva tackla. Det är något som jag troligen själv aldrig kommer uppleva på samma sätt, varken topparna eller dalarna.

Samtidigt tänker jag på det nakna språket och vetskapen om att det finns verkliga liv bakom orden. Kanske är det just för att det

är en upplevelse som finns där för många kvinnor som både läsningen och verket är så viktigt.

JAG HADE KUNNAT filosofera vidare över boken tills sidorna i denna tidning tar slut, men i kärnan ligger detta: Den Stora Kyrkan är en berättelse som känns sann, sårbar och egen. Det går att kritisera tempot och hur formen ibland känns som att den kämpar emot berättelsen eller hur det inte spelar någon roll för att det bara finns ett sådant flyt.

Men Gud, jag har aldrig haft så svårt att lägga ner ett diktverk i mitt liv.

ERIC SARKAR NILSSON

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

ILLUSTRATION: CAROLINE ULVROS

Välkommen tillbaka Hemmet har många ansikten. Det är en plats för försoning, melankoli och intriger.

Kulturredaktionen listar hemvändarverken du behöver.

GREVEN AV MONTE CRISTO

THE WORLD’S END

Huvudpersonen Dantès basic kamrater får honom oskyldigt fängslad.

Tji fick dem – en implausibel fängelsebekantskap förser honom med utbildning och svinmycket pengar.

Han återvänder hem för hämnd och flexande. Mysig och läsvärd roman, skriven som en allegori för min framtida högstadieklassåterträff efter läkarexamen.

En sci-fi-komedi om ett gäng före detta studiekamrater som återvänder tillbaka till hemstaden för en sista nostalgisk pubrunda. Där väntar förstås en så kallad twist. Jag kan inte säga att filmen väcker några djupare filosofiska insikter, men det är väl skönt! Det är en perfekt bakisfilm, och för sådana finns det alltför ofta behov.

EBBA FRID

HEM TILL RAGGARJÄVLAR

DYK I BARNDOMSBRUNNEN

SÖK SKYDD I DANSK PUNK

Många studenter har lämnat landsbygden bakom sig för att flytta till den nästan helt bilfria zonen Lund.

Om hemlängtan tar överhanden kan man på SVT-play följa Samis älskvärda kompisgäng i Raggarjävlar (2019) och Epa-tjejerna som tagit över Vilhelminas vägar i EPA – Dokumentären (2020). Sveriges landsbygd lever än!

I svåra stunder kommer ofta barndomen och knackar på. Likaså för författaren och debattören Göran Greider. Drabbad av aggressiv blodcancer letar han sig i Barndomsbrunnen (2021) tillbaka till arbetarklassuppväxten i Sörmland. Greider skiftar i boken mellan optimism och melankoli, poesi och prosa – men alltid utan pretentioner.

Danmark har öppnat upp! Det är dags att återigen besöka en svettig konsertlokal i skåningarnas andliga hemland. Börja resan med att lyssna på det danska punkbandet Iceage som i sitt senaste album, Seek Shelter (2021), tar lyssnaren från coronamörkret hem till ljuset – med hjälp av religiös symbolism och gospel.

HAMPUS PETERSON

BAKISTIPS: GÅ I BARNDOM

NOSTALGITRIPP

JAKT EFTER RÖTTER

Vaknat kallsvettig med ångest över gårkvällens eskapader? Prova att återvända till barndomen en stund genom att lyssna på Favoritsånger från Pippi, Emil, Madicken… (2004) av Göteborg Wind Orchestra som tolkar visor från Astrid Lindgrens sagovärld. Särskilt rekommenderas ”Mio min mio” och ”Vargsången”.

Trots att inte ens mina föräldrar var födda när En kärlekshistoria (1970) av Roy Andersson först visades blir jag nostalgisk av att se den. Annikas och Pärs tonårsromans med lika delar dramatik som oskyldighet slungar en tillbaka till svunna tider – oavsett om det är 60-talets folkhem eller ens egna 14-åriga fantasier åsyftas.

Yaa Gyasis gripande debutroman Vända Hem (2016) skildrar en släkthistoria som efter familjens splittring utvecklas i två vitt skilda led. Från 1700-talets slavhandel till idag möter läsaren i varje kapitel olika kvinnor med ursprung i Asantestammen och dagens Ghana. Kan sökandet efter identitet också leda till försoning?

VICTORIA KÄLLSTRÖM Lundagård nummer 6 2021 | 29

Lunds universitets studentkårer Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO: ALEXANDRA ROSLUND

Dags att prioritera studenternas psykiska hälsa!

Höstterminen är här och tusentals studenter är tillbaka för studier vid Lunds universitet. I år präglas höstterminen av en successiv återgång till campus efter covid-19-pandemin. Det betyder att vissa studenter till stor del studerar på campus, medan andra studenter fortfarande har majoriteten av sin utbildning på distans.

UNDER CORONAPANDEMIN HAR kårerna larmat om att studenternas psykiska hälsa har försämrats. Många studenter har känt sig ensamma och oroliga. De examinerande momenten har lidit av att det är svårartat att hålla fokus på studierna under omständigheterna. Möjligheten till diskussion med lärare och kursare har försvunnit. Det leder till en ökad svårighetsgrad och att många studenter känner sig stressade över hur de ska klara sina utbildningar.

Nu när undervisningen successivt återgår till campus finns det klara orosmoment bland studenterna. Vissa känner en oro över att behöva möta stora grupper av människor. Andra kommer att uppleva en långvarig stress över att ha hamnat efter i sina studier under pandemin.

PANDEMIN BÖRJAR SLÄPPA taget om samhället och det är nu dags att på allvar prioritera arbetet för en förbättrad psykisk hälsa bland Lunds universitets studenter. Vi behöver arbeta proaktivt med att bygga ett inkluderande sammanhang som studenter kan bli en del av, universitetet behöver öppna upp sina studieplatser och det måste ges hjälp till de studenter som drabbats av psykisk ohälsa. Att studera vid Lunds universitet ska vara en positiv tid i livet, inte en tid kantad av psykisk ohälsa som riskerar att ge men för livet!

LUS sparkar: Lunds universitets stora brist på studieplatser.

LUS kramar: Alla kårer, nationer och studentföreningar som arbetar för att förgylla studietiden för universitetets studenter!

EMMA SVENSSON ORDFÖRANDE LUS ELVIRA KÄLLBERG VICE ORDFÖRANDE LUS

The newly imposed changes to the requirements of the Aliens Act make it nearly impossible for non-EU/EEA Ph.D-students to obtain a permanent residence permit after their Ph.D-studies in Sweden. Therefore, Lund’s Doctoral Student Union (LDK) demand that the law be changed back or that Ph.D.-students be excepted from the new requirements.

ACCORDING TO THE new rules, those who apply for a permanent residence permit should have a sufficient income for at least 18 months in the future.

However, contracts within the Academia are often short-term and do not meet the 18-months requirement. In addition, finding a fixed-term employment of 18 months might still not be enough, since the duration of the employment is counted from the moment the Migration Board assesses the application. Depending on when the decision is made the applicant might have less than 18 months left on their employment.

I AM NOT the first one to write about this topic and I will not be the last. SULF and SFS, among others, have raised the issue on several occasions; LDK will do the same. For non-EU/EEA Ph.D-students, the new rules are a source of stress and insecurity. In the long run, the new rules will also adversely affect the prospects of internationalizing Swedish academia, and might lead to the nation’s loss of many highly qualified individuals whose competence would have been valuable for Swedish society.

FOR THE SAKE of our fellow Ph.D-students, of Swedish Academia and Sweden in its entirety, we ask that the law be changed to make an exception for Ph.D. students.

PHOTO: LDK

PANDEMIN HAR BELYST det redan kända problemet med psykisk ohälsa bland studenter.

Lärdomarna från året med covid-19 är att sociala aktiviteter är viktiga för välmåendet, inte minst i studentstäder dit många flyttar själva utan att ha något socialt nätverk.

Covid-19-pandemin har också visat att studentbostäder inte är byggda för att spendera hela dagar i. Studenter behöver ett campus att studera på och aktiviteter utanför hemmet att ta del av!

Aliens Act – Change it Back!

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

30 | Lundagård nummer 6 2021

ANNAMARIA LAVIOLA-SVENSÄTER LUND’S DOCTORAL STUDENT UNION

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Den 6–7 oktober klockan 12.00–16.00 kan du som är student vid Lunds uni­ versitet vaccinera dig på Universitets­ biblioteket (UB) på Helgonavägen 2 i Lund.

FOT O: JOH A N P E R SSON

Drop­in­ vaccinering på Universitets­ biblioteket i Lund

Anmäl dig till någon av Studenthälsans kurser I oktober startar flera av Studenthälsans kurser för dig som student – på både svenska och engelska. Några av kurserna som erbjuds berör: • Stresshantering • Hantering av självkritik med compassion • Medveten närvaro/mindfulness Mer information om kurserna hittar du på www.lu.se/studera/livet-som-student/ service-och-stod/studenthalsan/kurseroch-forelasningar

Region Skåne erbjuder drop-in-verksamhet och det är kostnadsfritt.

Du hittar mer detaljerad information om vaccination på campusområdet på www. lu.se/corona

Missa inte Studenthälsans digitala lunch­ föreläsningar i höst!

Internationella möjligheter vid Lunds universitet Som student vid Lunds universitet finns det många möjligheter att skaffa sig internationell erfarenhet.

• Utbytesstudier – gör din ansökan hösten 2021 för att åka 2022. www.lu.se/internationella-mojligheter • Praktik utomlands – sök Erasmus praktikstipendium för praktik i Europa 2–12 månader. www.lu.se/praktik-utomlands • Fältarbete utomlands med stipendium – med Minor Field Studies-stipendiet (MFS) kan du göra fältarbete i 8 veckor i ett utvecklingsland för att samla material till ett examensarbete.

Ansök 5–25 oktober. www.lu.se/mfs • Crafoordska stiftelsens resestipendium kan sökas för både långa och korta studierelaterade vistelser utomlands. Gör din ansökan 5–25 oktober. www.lu.se/crafoord

Föreläsningarna, som hålls på onsdagar klockan 12.15–13.00, behandlar många olika teman relaterade till studenthälsa. Allt från ensamhet och sömn, till studierelaterad stress och hur man håller motivationen uppe.

• Fler internationella möjligheter – lägg till Canvaskursen Extracurricular International Opportunities så får du löpande information om internationella virtuella utbyten, seminarier och korttidsutbyten. Läs mer här: www. lu.se/internationella-mojligheter

Du hittar höstens program på www.lu.se/studenthalsan

• Bli internationell fadder våren 2022 – träffa internationella studenter från hela världen och hjälp dem att finna sig tillrätta i livet i Lund. Anmälan senast 14 november. www.lu.se/fadder • ...ytterligare möjligheter kan erbjudas vid din fakultet. Läs mer på din fakultets hemsida.

Följ lundastudenter utomlands: • Följ @lund_university_abroad och se lundastudenters vardag utomlands: www. instagram.com/lund_university_abroad

TEMA GENOMBROTT

• Läs reseberättelser från tidigare utbytesstudenter: www.utlandsstudier.lu.se

Framtidsveckan FO TO: NANNA M ALM BORG RASM USSEN

18–24 oktober 2021

Välkomna till en vetenskapsvecka om vår framtid! Lunds universitet bjuder in till utställningar, föreläsningar, debatter, och rundturer – på plats och digitalt.

lu.se/framtidsveckan

WWW.LU.SE Lundagård nummer 6 2021 |

31

debatt

Var är våra sommarkurser?

Lärarstudenter har berövats på miljoner kronor som skulle gått till deras utbildning, menar Carl-Johan Mellin, kårordförande för Humanistiska och teologiska studentkåren.

Enligt Skolverkets lärarprognos (2019) kommer det att fattas 36 000 ämneslärare i den svenska skolan år 2033. Som ett svar på denna skenande lärarbrist uppdrog regeringen 2017 flera lärosäten, däribland Lunds universitet (LU), att anordna sommarkurser med det huvudsakliga syftet att möjliggöra för lärarstudenter att snabbare nå examen. Detta gjordes med riktade medel med vilka lärosätena ålades att prioritera sommarkurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), svenska som andraspråk och behörighetskompletterande kurser för att öka antalet idrottslärare.

PÅ ANDRA LÄROSÄTEN valde man att fördela dessa medel på fakulteter med tillstånd att utfärda lärarexamen, men utbildningsnämnden vid LU valde en annan modell. Istället har samtliga fakulteter fått möjligheten att ansöka om medlen för att bedriva kurser kopplade till det livslånga lärandet för lärare och lärarstudenter. Resultatet är att sedan 2018 har 14 miljoner kronor tilldelats Ekonomihögskolan och Juridiska fakulteten. Det här är mer än vad lärarutbildningsfakulteterna (HT, N och K) fått tillsammans. Problemet? E och J ingår inte i samarbetet kring lärarutbildningen vid LU. Lärarstudenter kan alltså inte tillgodoräkna sig dessa kurser inom ämneslärarprogrammet.

ställer oss naturligtvis frågande till hur det kan ha blivit så här. Hur kan över 50 % av de tilldelade medlen ha hamnat på fakulteter som inte ens bedriver lärarutbildning? Uppdraget från regeringen tillåter visserligen satsningar på det livslånga lärandet inom ämnen som ekonomi och juridik, men var finns balansen? Det huvudsakliga syftet var att korta ner vägen till examen för lärarstudenter, men än idag kan du inte läsa UVK på sommaren vid Lunds universitet. Vi ifrågasätter inte juridik- och ekonomikursernas värde för det livslånga lärandet, men snedfördelningen av dessa medel är både tydlig och upprörande.

VI I HTS

UTBILDNINGSNÄMNDEN HAR PÅPEKAT flera problem med det nuvarande systemet: ansökningsprocessen är resurskrävande för såväl nämnden som fakulteterna, vinsterna sett i beviljade anslag är relativt låga och kvalitetsarbetet tenderar att utebli eftersom det inte finns några garantier att anslagen beviljas inför nästa sommar. Dessa problem är verkliga, och lärarutbildningsfakulteterna vittnar själva om att det inte är värt att ansöka om medlen eftersom kontinuiteten är omöjlig att uppnå. Till viss del är regeringen att beskylla, eftersom den här sortens projektinriktade medel är kortsiktiga och svåra för verksamheten att tillgodogöra sig, men om vi ser till utfallet och sned-

32 | Lundagård nummer 6 2021

fördelningen är det tydligt att universitetet och utbildningsnämnden kunde ha gjort mer. Lärarutbildning kräver långsiktighet och inte kortfristiga byråkratiska processer.

NÄR UNIVERSITETET Å andra sidan försvarar modellen pekar man på att sommarkurser inom ramen för lärarprogrammet kan skapa ofrivilliga studieuppehåll för studenter. Vi anser däremot att det inte räcker att endast lyfta problematiken. Ni måste även hitta lösningen.

Och lösningen är inte att beröva lärarstudenter på 14 miljoner kronor som skulle ha gått till deras examen.

PROBLEMEN MED NUVARANDE ansökningsmodell är många, men modellen behålls även under 2022. Vi i HTS vädjar till utbildningsnämnden att tänka om. Fördela medlen på de fakulteter som bedriver utbildning inom lärarprogrammet. Ge fakulteterna förutsättningarna för den kontinuitet och kvalitetssäkring sommarkurserna kräver. Ge våra lärarstudenter chansen att komma ut i yrkeslivet snabbare. Detta är trots allt uppdragets ursprungliga avsikt.

Carl-Johan Mellin Kårordförande Humanistiska och teologiska studentkåren (HTS)

ÅSIKTERNA SOM FRAMFÖRS ÄR SKRIBENTERNAS. LÄS MER DEBATT PÅ LUNDAGARD.SE

Bygg bort bostadsbristen!

Det krävs ett nationellt omtag i bostadsfrågan, där staten tar ett större ansvar. Det skriver Julius Wallin och Ella Bengtsson Kullgren från Lunds socialdemokratiska studentklubb (LSSK).

Den 30 september släppte Sveriges förenade studentkårer (SFS) Bostadsrapporten för 2021 och återigen har Lund fått det sämsta betyget.

Varje år sedan SFS började skriva rapporterna har Lund varit rödlistade, vilket betyder att en student behöver vänta mer än ett år i bostadskö för att få förstahandskontrakt. Som socialdemokratiska studenter anser vi att det är oacceptabelt att bostadsbristen i Lund blivit permanent, och vi vill se en offensiv och långsiktig bostadspolitik som kan ta Sverige ur krisen samt garantera människors rätt till en god bostad.

BOSTADSKRISEN HAR BLIVIT ett av vår generations stora problem. Det finns en akut brist på bostäder i städerna samtidigt som befolkningen växer, och detta innebär att många studenter antingen behöver hyra dyrt i andra hand eller köpa bostadsrätt. En aspirerande student utan resursstarka föräldrar kan tvingas tacka nej till sin drömutbildning om den har otur i novischlotteriet. En nyexaminerad student kan möta samma problem när det är dags att flytta från studentlägenheterna, då amorteringskrav och kontantinsats gör det svårt att få lån till att köpa bostadsrätt. Bostadskrisens konsekvenser slår ojämlikt och orättvist mot de yngre generationer som inte haft någon chans att göra sin röst hörd.

DET HÄR ÄR en orättvisa som vi måste komma tillrätta med, och för att öka byggtakten krävs det ett nationellt omtag i bostadsfrågan. Ett stort ansvar har lagts på kommunerna för att organisera bostadsmarknaden, men enskilda kommuner har inte verktygen eller resurserna för att åstadkomma förändring. Vissa kommuner bidrar dessutom till problemet genom att inte upplåta mark åt hyresrätter. Staten bör därmed ta ett större ansvar för finansieringen, planerandet och byggandet av bostäder, vilket krävs för att säkerställa att bostäder byggs enligt behov.

PÅ KOMMUNAL NIVÅ vill vi att Lunds kommun ökar sina ansträngningar

för att bygga bort bostadsbristen. Ett första steg är att höja målet för antalet nya bostäder per år till minst 1200 om året, varav 400 av dessa ska vara studentbostäder. Socialdemokraterna i kommunen har drivit på för denna ambitionshöjning, men det borgerliga styret verkar nöjda med sakernas tillstånd och har konsekvent röstat ner förslaget. Vi S-studenter vill dessutom att kommunen inför ett långsiktigt mål att den genomsnittliga hyran i Lunds studentbostäder inte ska överstiga 35% av det totala studiemedlet.

De investeringsstöd som införts av den socialdemokratiska regeringen är ett steg i rätt riktning, men dessa stöd bör höjas ytterligare. För att finansiera detta kan till exempel ROT- och ränteavdrag slopas eller en progressiv förmögenhetsskatt införas.

DET ÄR DAGS att samhället åter tar sig an ansvaret för bostadsförsörjningen. Vi anser att bostadsförsörjningen är en gemensam uppgift, och att bostadskrisens börda inte ska bäras ensamt av de yngre generationerna. Sverige behöver återigen se bostaden som en rättighet, och inte som en vara.

Julius Wallin Ordförande LSSK Ella Bengtsson Kullgren Ideologisk ledare LSSK

SKRIV TILL DEBATT Lundagård tar emot debattartiklar löpande.

Om du vill skriva till debattsidan finns mer information på lundagard.se/skriv-till-debatt.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta vår chefredaktör Viktor Wallén på viktor.wallen@lundagard.se Notera också att debattsidorna är redaktionellt obundna Lundagård, och enbart representerar skribentens egna åsikter. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre språkliga ändringar i inskickade texter.

PÅ RIKSNIVÅ VILL vi se att staten får ett utökat ansvar för den svenska bostadssituationen. Detta bör inkludera ökat inflytande över planeringen av nya bostäder, för att säkerställa tillgång till mark att bygga på.

Lundagård nummer 6 2021 | 33

hejdå student

KORSORD

VÅGRÄTT

1. Ett avtal för hem 9. Självgående 10. Slang för bostad 11. Inredning 12. Tillfällig avspärrning 15. ”Haha” i sms 17. Kylde ned 18. Förnamn på liberal riksdagsledamot 20. Romerskt mynt 21. Ingår oftast i hyran 22. Sjunger om att han är ensam 24. Ett grundämne eller namn på en i Teletubbies 25. Oskrivna regler 26. Throwback 27. F.d. sångare i bandet Nightwish 30. Dagen före idag 31. Årsskifte

LODRÄTT

1. Släkten 2. Lista upp 3. Under sko 4. Tuggar 5. Kan student bo i 6. Känslan man tyglar när grannen spelar hög musik efter midnatt 7. En sådan kursbok är dyr 8. Finns det kläder och spöken i 13. Ingen ko på…

14. Behöver ofta utbytesstudenter 16. Tesort 19. Runt tavlor 23. Barbies pojkvän 28. Programledare i Extreme Home Makeover 29. Gör det ont att slå i

AV: SOFIE MEURLING

Bokstäverna i de gula rutorna bildar ett tävlingsord.

Skicka in svaret i ett mejl till lundagard@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse från Tidningen Lundagård.

Unik försäkring för lärarstudenter: Studentförsäkring Leva

Inga andra studenter har något liknande Studentförsäkring Leva hjälper dig om du råkar ut för både små och stora olyckor.

Råkar du till exempel ut för ett olycksfall eller en sjukdom som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel, får du ersättning från försäkringen.

Besök vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.

lararforsakringar.se 34 | Lundagård nummer 6 2021

0771 - 21 09 09

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

FOTO: ALEXANDRA ROSLUND

Mjauuu mjauuu....

HEJ STUDENT! MAX LUNDBERG

20 år Från Stockholm Läser andra året på brandingenjörsutbildningen vid LTH

Du har varit med i svenska landslaget i triathlon, hur orkar man det?

– Man får visa att nu, nu jäklar har man presterat på något sätt. Man är så himla nöjd och glad, jag tror att det är en gemensam nämnare oavsett om man tävlar eller studerar eller vad man nu hittar på.

Nu får nationerna börja öppna upp igen. Vilken låt måste du höra på nation?

– Oh bra fråga, jag är ju lite småförtjust i All Around the World, så den hoppas jag kommer spelas.

Och du läser till brandingenjör? Vad är det konstigaste du vet om eld?

– Att det beter sig så olika i olika situationer. Till exempel: ett stearinljus har en balanserad tillförsel av syre och energi, vilket gör att flamman är stilla. Men när du är ute och grillar, har du mer energi som frigörs än syre som kan förbrännas. Det är därför det fladdrar.

Snart vi slipper restriktioner jubel hörs från samtliga nationer Borgen fylldes snabbt med fest Arbeta efter presskonferens? Ren pest!

Vad gör väl det att det är mitt på dagen?

Post-goda nyheter öl känns alltid gott i magen Fifflar bäst som fifflar sisst fjärdeårare föredrar ballongkontor visst Även vårt högsta höns ibland gör fel Att minnas allt med GDPR kräver nog en del Skickade tjusigt telegram till alla men att osynliggöra adress var visst mer än han palla Saft saft, klibbig saft bättre saft har datorn inte haft Uppdaterad försäkring är att föredra när lus-dator tvingas gå på spa Stackars lilla teknologlus Månnovischer nytt namn ger kårhus Lite ledsen i ögat robot blir ”Det är faktiskt vårt revir!”

Morrhoppan

SERIEN: ÄNGSLIGA BITAR AV ÅSA PALMBORG

Lundagård nummer 6 2021 | 35

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

Sök till Lundagård Har du en skarp penna och känsla för nyheter?

Eller har du en talang för att ta intresseväckande och berättande bilder? Kanske stämmer båda beskrivningarna in på dig?

Vi söker just nu nya idérika och initiativtagande skribenter och fotografer.

Lundagård är Sveriges äldsta studenttidning och når ut till 35 000 hushåll. Här jobbar ett 70-tal ideellt engagerade medarbetare och tre heltidsarvoderade redaktörer. Är du intresserad? Skicka då ett mejl med information om dig själv, vad du vill göra på Lundagård samt arbetsprover till lundagard@lundagard.se.