Lundagård nr 5 2022

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920

A GUIDE TO THE ELECTION

p. 8-9

SÅ RÖSTAR STUDENTERNA

s. 10-13

- nr 5 2022

STUDENTLUND OCH STADEN

s. 16-19

Lundagård nummer 3 2020 |

annonssida

ledare

En opolitisk ledartext I valtider är det svårt att vara neutral.

Efter att ha skrivit för Lundagård i över ett år känns det nu som att nervositeten över att formulera välgenomtänkta texter borde ha blivit något vardagligt. Inte något som väcker känslan av att vara ett litet barn som inte kan stava och ändå förväntas berätta om sitt sommarlov.

TROTS DET SITTER jag nu här, än en gång, med oron över att inte kunna prestera det som förväntas. Inför denna ledare är det dock inte tankar om att våga vara personlig men inte utlämnande som grämer mig. Snarare handlar det om att detta ska vara en ledartext om valet, som samtidigt förväntas vara opolitisk. Är det ens möjligt?

FÖR ATT VARA en röst för alla Lunds studenter förväntas Lundagård vara en opolitisk tidning. Medan ledarsidan i andra tidningar utgör en möjlighet att yttra tidningens åsikt, är Lundagårds en sida där vi, åsiktsfritt, reflekterar över numrets tema i relation till vår samtid. Det är en klok och inkluderande tanke så klart, men hur ska jag kunna skriva opolitiskt om en valrörelse?

SJÄLVKLART ÄR DET relevant att skriva om hur inflationen ökar utan att studiestödet följer därefter. Den som har pratat med mig under sommaren vet att jag inte har brist på tankar om vare sig mordet i Almedalen, hot mot journalister eller våld mot kulturarbetare – och min oro för vad detta betyder för vår demokratiska framtid blir bara allt större. Inte heller råder det någon brist på tankar om absurt språkbruk eller valkampanjer som lägger mer energi på att bli virala än att faktiskt säga något.

EKONOMIFRÅGOR ÄR DOCK uppenbart politiska, så pass att budgeten nästan orsakade en regeringskris i somras, så CSN och inflationen faller bort. Och hur ska jag kunna formulera mig om hot och våld mot demokratin utan att gå in på de uppenbart politiska motiven bakom handlingarna och mina åsikter om dessa? Dessutom är få saker så politiska som språk. Ironiska haranger om fula valaffischer och bisarra utspel känns inte heller lämpliga för en ledartext.

HUR JAG SKA skriva den här ledaren så att den både handlar om valet och är åsiktsfri vet jag fortfarande inte. Oavsett om det är orättvisor eller glädjeämnen som ska formuleras så bottnar ändå det mesta i slutändan i politik. Även den här redaktören får erkänna sig besegrad.

SÅ I STÄLLET för en genomtänkt ledare med analyser av det politiska läget, likt i andra tidningar, lämnar jag dig en uppmaning du troligen har hört flera gånger om men som jag faktiskt kan ge: Rösta. Oavsett hur obetydande du tänker att dina åsikter eller din röst är så spelar det roll. Behöver du vägledning i den politiska djungeln eller är intresserad av vad studenterna omkring dig egentligen tycker och tänker så är detta nummer fullt av texter om valet, av studenter och för studenter.

ALEXANDRA ROSLUND WEBBREDAKTÖR

Q: Katastrofalkarnevalen ILLUSTRATION MANGI BENGTSSON

Ännu ett fjärde år har kommit och gått. Men vad är väl en karneval i Lundagård? Den kan vara katastrofalrik, köfylld och alldeles alldeles underbar.

RÄTTELSE: I nummer 4 2022 uppgavs det att Helsingkronas intäkter bestod till 91% av hyror. Detta var felaktigt: det var 91% av Helsingkronagårdens – nationens bostadshus – intäkter som bestod av hyror.

Qkvad: Adjö till katastroferna!

Adjö till fylleglansen!

Vi köade i timmar men missade ju chansen till Gudrun, till Squid Game Till ölkrogsvakansen På vagnar av klimatångest Tappar nån balansen Från Tinder och coronaskämt Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Viktor Wallén, viktor.wallen@lundagard.se Redaktör: Theo Vareman, theo.vareman@lundagard.se Webbredaktör: Alexandra Roslund, alexandra.roslund@lundagard.se Bildchef: Saber Malmgren, fotografi@lundagard.se

Illustrationschef: Anna Hasslöf, illustration@lundagard.se Redaktion: Lydia Löthman, Esther Arndtzén.

Medarbetare detta nummer: Mangi Bengtsson, Jonathan Juhlin, Johan Larsson Tekla Svensson, Catherine Ekström, Isak Aho Nyman, Victoria Källström, Ida Hein Olsson, Olof Bärtås, Hampus Peterson, Linn Larsson, Oskar Hedman, Maja Bjurman, Sara Berntsson, Sofie Meurling Omslag: Isak Aho Nyman, Alexandra Roslund.

Kattlogotyp: Sofia Kockum.

In i ambulansen Alkoholen sålde slut Blodet pumpar av substansen Polisanmälda spelningar Systemfel vid Dansen En perfekt katastrof, Den rena dekadansen Adjö, min kära Redan saknar jag briljansen!

Prenumeration: 300 kr per år, kontakta theo.vareman@lundagard.se. Studentprenumeration för 150 kr.

Adressändring: Genom Ladok.

Tryck: V-Tab. Distribution: kundsupport@nimdistribution.se Pressläggning: 22 augusti 2022.

Deadline: nr 5/2022 12 augusti. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Upplaga: 34 427.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Anställda hänvisas till Universitetsposten.

Om du har gjort ovanstående, kontakta Nim distribution.

Lundagård nummer 5 2022 |

3

nyheter

Plugget efter valet – så påverkas universiteten

I valundersökningarna skattas utbildning högt hos väljarna, men universiteten tenderar att hamna i skymundan. På gott och ont. Hur påverkas högre utbildning av politiken?

TEXT JONATHAN JUHLIN FOTO JOHAN LARSSON

Den 11 september bestämmer väljarna vilka partier som ska styra Sverige. Enligt en Novus-undersökning publicerad i mars var utbildning den tredje viktigaste valfrågan för röstberättigade svenska medborgare.

Högre utbildning är däremot utbildningsfrågans blygsamma bihang; det är sällan ett ämne i det politiska samtalet.

MATS BENNER, REKTOR för ekonomihögskolan vid Lunds universitet (LU) och professor i forskningspolitik, berättar inlevelsefullt om att få forskare inom samhällsvetenskap alls ägnar sig åt hans ämnesinriktning – vilket skär sig mot verkligheten.

– Drygt hälften av befolkningen har någon sorts anknytning till den högre utbildningen. Sektorn är dubbelt så stor som försvaret. Ändå finns det väsentligt många fler som ägnar sig åt att följa och förklara den försvarspolitiska debatten, säger Mats Benner och fortsätter.

– Jag har förundrats över detta. Det fanns egentligen fler som sysslade med utbildningspolitiska frågor 1970 än vad det finns idag.

HAN HAR IDENTIFIERAT tre poler som partierna håller sig till gällande den högre utbildningen: Arbetsmarknadens koppling till de

Lundagård har intervjuat Tim Ekberg och Mats Benner om hur den högre utbildningen påverkas av politiken – och var konfliktytorna mellan universiteten och politikerna ligger.

4 | Lundagård nummer 5 2022

utbildningar som studenterna väljer; universitetens finansiering; och förhållandet mellan flyktingpolitik och medborgarskap.

Den sistnämnda uppmärksammades tidigare i våras, då universiteten larmade om att den nya utlänningslagen kunde drabba doktorander från andra länder.

– Idag är frågan om etnicitet och medborgarskap oerhört politiserad. Doktorander kommer inte hit för att de behöver bistånd, de kommer hit för att de vill forska.

Kopplingen mellan arbetsmarknaden och utbildning är en fråga som en del partier famlar kring, menar Mats Brenner. Trots det har vissa partier hjärtefrågor – utöver devisen att Sverige ska vara en ”kunskapsnation”.

– Miljöpartiet driver många frågor om hållbarhet med forskning som drivkraft.

Sverigedemokraterna vill liksom markera sig som att de pekar ut, i deras perspektiv, sjuka samtidsfenomen som de ska slå ner på, säger Mats Benner och lyfter även att Socialdemokraterna betonar arbetsmarknadsfrågan som extra viktig för forskningen.

”

Det är relativt små förändringar som sker för vår sektor.

FÖR ATT FÖLJA det politiska samtalet har LU anställt Tim Ekberg, som arbetar som planeringschef på LU och bestämmer bland annat över hela universitetets budget. Han följer det politiska samtalet för att LU ska vara beredd på nya svängningar som kan påverka den högre utbildningen.

Under 80- och 90-talet var högre utbildning prioriterat över forskning menar Tim Ekberg. Men de senaste åren har det blivit tydligt att forskningen lagts i fokus.

– Förvånansvärt lite satsningar presenteras på högre utbildning. Det kanske egentligen är vårt enskilt största problem, för lite pengar till högre utbildning för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga, säger Tim Ekberg.

NÄR FRÅGAN OM eventuellt maktskifte kommer upp bjuder Tim Ekberg på en tillbaka-

blick över sin egen erfarenhet.

– Jag har varit med om fem olika utbildningsministrar och sen följt dom på det andra hållet. Det är relativt små förändringar som sker för vår sektor. Även om vi får blockförändring och en annan färg på regeringen, säger han och fortsätter: – Socialdemokraterna har mer dragit åt styrning, att berätta vad forskningen ska hålla på med. Högern har mer dragit åt att fokusera på excellens i forskningen och på de högre utbildningarna, men också varit inne och styrt forskningens inriktning.

Vad det i slutändan handlar om, menar Tim Ekberg, är pengar.

– I slutändan ser politiker oftast universiteten som något som ska driva på BNP, något som ska vara bra för industrin. Jämför man sedan forskningspropositionerna är det relativt små förändringar som faktiskt finns.

UNIVERSITETENS AUTONOMI ÄR något både Tim Ekberg och Mats Benner lyfter. Principen om armlängds avstånd mellan högskolorna och politikerna anser de båda ska hållas kärt.

Mats Benner trycker på att man som väljare bör ta i beaktande hur Sverige styrs, där våra myndigheter tar en stor roll. Tim Ekberg målar i sin tur ut Sverige som ett ganska unikt exempel, där Sverige som demokratiskt land har lärosäten som ligger ovanligt nära statsmakten.

Det har sina risker: den oberoende forskningen kan i teorin bli beroende av politikens tyckande.

– Vi har inget riktigt skydd, får vi en politisk förändring i Sverige där partier som är mer intresserade av att vara med och styra oss så finns ingett skydd inbyggt i vårt system.

– Det funkar så länge som där finns en ”gentlemens agreement”, så länge som regeringen håller sig borta från oss, säger Tim Ekberg.

Han ser att det i andra länder där forskning identifieras som ”olämplig” ofta görs så av högerpopulistiska partier. Men säger även att det i Sverige är långt borta.

– Jag ser med en viss oro på det där såklart.

Man måste hålla ögonen på det där, men jag tror inte där finns någon överhängande fara, säger Tim Ekberg.

WEBBEN

Nu är även Lundagårds webbtidning igång! För nyheter, krönikor, reportage och allt annat som rör Lunds studentliv – gå in på lundagard.se

Mindre anslag, år för år

Trots inställda utbildningsmoment och växande utgifter höjs inte de statliga anslagen till universitetet. En av många anledningar stavas ”produktivitetsavdraget”, och så här påverkar det Lunds studenter.

TEXT VIKTOR WALLÉN ILLUSTRATION TEKLA SVENSSON

Den 16 maj gick Socialdemokratiska studentförbundet, Moderata studenter och Sveriges förenade studentkårer (SFS) ihop i gemensam protest. I en debattartikel i Svenska Dagbladet uppmanade de till att ”stoppa urholkningen av högre utbildning”.

Det som gröper ur universiteten, menade de, är ett krav kallat ”produktivitetsavdraget”. Det kom till 1993 för att minska den ökande statsskulden genom att tvinga statliga myndigheter att spara pengar. Universitetet, som klassas som en statlig myndighet, inkluderas.

Avdraget kalkyleras genom att se till hur stor produktivitetsökning utvalda tjänsteföretag, som banker och försäkringsbolag, haft. Därefter sänks budgeten för statlig verksamhet med samma procentsats – vanligtvis en eller två följande år – borträknat lokalhyror och andra ökade kostnader. Därför

får universitetet mindre anslag, år för år, än vad de skulle få om avdraget ej fanns.

LINN SVÄRD, ORDFÖRANDE för SFS, menar att sparsamhetstänket fortgår än i dag.

– Vi har ju hört Magdalena Andersson prata om att vi ska ”spara i ladorna”. Så det är den mentaliteten [staten, reds. anm.] har: vi behöver pengar för sämre tider, säger hon.

Vad SFS har sett är att personalen vid universiteten ökar och att lokalerna blivit fler de senaste åren. Pengarna måste därför sparas från något annat.

– Då hamnar vi i lärarledd undervisningstid, det är där man kan spara in. Och det är dåligt för oss studenter, säger Linn Svärd.

BRIST PÅ LÄRARLEDD tid är ett erkänt problem vid svenska högskolor. Enligt en rapport från Universitetskanslersämbetet

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

(UKÄ) har humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (HSJT) åtta timmar lärarledd tid per vecka – hälften så många som naturvetenskap, teknik och farmakologi.

Anledningen, skriver UKÄ, är att de senare ämnena får högre ersättning från staten än de tidigare. Samtidigt skriver Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) i rapporten Systemfel i kunskapsfabriken att HSJT:s anslag räcker till vad de är budgeterat för.

SULF är samtidigt tydliga med varför det räcker: ”Märk väl att ersättningen till HSJT var mycket låg från början, och har egentligen aldrig räckt till för att ge studenterna tillräckligt med tid med sina lärare.”

MEN DÄR SKON i dag klämmer är hos medicinutbildningarna. Enligt SULF saknar Sveriges medicinstudenter en miljard kronor.

Flera utbildningar vid medicinska fakulteten har behövt anpassas enligt de resurser som fakulteten tilldelas. Det menar Maria Björkqvist, vicedekan vid LU:s medicinska fakulteten och ansvarig för utbildning på grund- och avancerad nivå.

Hon menar att problemet ligger i att anslagen inte ökar i proportion till fakultetens kostnader, där hyres- och lönekostnader skjuter i höjden medan anslagen inte hänger med.

Sedan produktivitetsavdraget trädde i kraft 1995 har LU:s hyra stigit med 260 procent och personalkostnaderna med 313 procent.

– Om man behöver lägga mer pengar på hyra så kommer man behöva lägga mindre pengar på lärartimmar eller administration.

Det är en ekvation som inte går att lösa på annat sätt, säger Maria Björkqvist.

Anpassningen sker till exempel genom att ge lärare större grupper, slå ihop kurser över programgränser och kontinuerliga översikter av kursplaner, allt för att bibehålla utbildningskvaliteten.

Att forma utbildningen efter resurser ser hon som en del av en större samhällsutveckling.

– Verkligheten ser ut så. Det är inte specifikt så för oss utan det ser ut så för alla sektorer nu, säger Maria Björkqvist.

LÄRARLEDD TID ÄR inte det enda som påverkas av resursbristen. Medicinstudenter vid LU saknar utbildningspraktik på sjukvården – kallat verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och verksamhetsintegrerade lärande.

– Det vi märker av där är att vi får färre och färre dagar VFU per kurs och vi får fler

Fortsättning på nästa uppslag Lundagård nummer 5 2022 | 5

nyheter studenter per handledare. Sen har vi också upplevt att vissa moment tas bort eller ändras om för att de inte blir genomförbara, säger Cornelia Börjesson Freitag, språkrör i Corpus Medicum, kåren för alla studenter vid Medicinska fakulteten.

”

Det har gått 30 år, nu får det räcka.

Hon menar att det är svårt att veta exakt vad som gnager bort resurserna. Samtidigt som LU:s resurser minskar gör krisen inom sjukvården att sjukhusen inte kan erbjuda praktik.

6 | Lundagård nummer 5 2022

Resultatet är att flera vårdutbildningar förlorar ett mycket viktigt utbildningsmoment.

– Kombinationen av mindre pengar och för lite sjukvårdspersonal gör det väldigt svårt för sjukvården att ta emot studenter, säger Cornelia Börjesson Freitag.

– Både läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och logopeder, VFU är det som bygger deras utbildning, säger Cornelia Börjesson Freitag.

Hon upplever att kåren och fakulteten ser lika på avsaknaden av resurser.

– Jag har förstått att kåren och fakulteten är eniga, vi får medhåll från fakulteten i det att de också tycker att frågan är viktig.

LINN SVÄRD MENAR ATT lärosätena är kritiska till denna utveckling, men att de har svårigheter att motarbeta den i och med att de är beroende av staten för finansiering.

Ihop med kårerna tror hon att universiteten och högskolorna kan driva en kamp för att avskaffa produktivitetsavdraget. Och valåret är lika bra som vilken annan tid som helst att driva opinionen, menar Linn Svärd.

– Jag hoppas att tiden är nu. Det har gått 30 år, nu får det räcka.

TIPSA REPORTERN... ... om din utbildning drabbats av resursbrist, ihopslagna kurser eller inställda utbildningsmoment.

Den här artikeln är den första i en serie.

Viktor Wallén viktor.wallen@lundagard.se

annonssida

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

Lundagård nummer 5 2022 | 7

in depth

Understanding the Election – On Sunday September 11th, Swedish citizens will elect 349 members into parliament, called the Riksdag. Lundagård sat down to talk with Lars Edgren, Professor Emeritus at the Department of History, about the historical roots of Swedish democracy as well as the current election.

TEXT CATHERINE EKSTRÖM ILLUSTRATION ANNA HASSLÖF PHOTO ISAK AHO NYMAN

To understand the 2022 election, it seems best to begin at its origins. The term ‘Riksdag’ was first used in the 16th century, when king Gustav Vasa called for an assembly of the four estates. The estates, the nobility, the clergy, the burghers, and the peasantry, had only one single vote. each Nonetheless, Lars Edgren, Professor Emeritus at the Department of History at Lund University, states that then “there was a potential for broader representation, especially since the farmers were represented, which is pretty unusual when you compare with other European countries at the time.”

”

An elite institution, exclusive to the enormously rich.

BY 1809, THE Swedish constitution was established marking the division of power between the king and the Riksdag, and in 1865 the estate system was abolished and replaced by a two-chamber system, similar to current systems in for example Britain.

The first chamber was, in the words of Lars Edgren, “an elite institution, exclusive to the enormously rich”, whereas the second chamber “was a poor attempt at popular representation” – only male citizens above a certain income that owned land could vote and their vote was not democratic but weighted based on the amount of tax they paid.

This system was heavily criticised, and by the end of the 19th century several groups, including the feminist and socialist movements, were advocating for universal suffrage. Between 1907-1909, the first large reform took place; most men were able to vote, apart from those in debt, with a criminal record, on poor relief, or who evaded the compulsory military service.

8 | Lundagård nummer 5 2022

WORLD WAR I and the revolutionary fever that swept Europe expedited the process towards universal suffrage. Between 19191921, major reforms took place; the electorate was extensively widened, giving women and those with tax-debt the right to vote, and the king lost his political power.

Over the coming decades further restrictions were lifted. In 1975 the first chamber was abolished, the age of voting lowered to 18, and the 1809 constitution officially changed, introducing elections as they are now.

Voting Today Lars Edgren attests that “the only restriction today in the right to vote in parliamentary elections is citizenship and age. This means that, for example, prison inmates and people with intellectual disabilities can vote. These are groups that were previously excluded [in Sweden, editor’s note], and are commonly excluded in [in other countries, editor’s note.] voting laws.”

The voting process has also been made as simple as possible; one can either vote at a polling station on the day or in advance.

There is also an alternative to vote by proxy or, when living abroad, to send in your vote to the Swedish embassy. The votes are always for a party, and you have the choice of voting for a representative for that party as well.

Parties with over four percent of the votes get represented in the Riksdag according to Sweden’s system of proportional representation.

Regional and municipal elections are held on the same day.

The Government Sweden is governed by a majority parliament. The 349 seats in the Riksdag are dealt up between all parties according to the proportion of the vote they got, albeit with a four percent threshold to be eligible.

Once the Riksdag is elected, the house speaker proposes a prime minister. The Riksdag then votes on the prime minister,

and if elected, the candidate is responsible for appointing ministers, thereby forming the government.

The government has executive power and is responsible for implementing the Riksdag’s decisions, it exercises limited legislative power as it proposes new laws, subject to the Riksdag’s approval.

If the government loses favour with the Riksdag it must resign. Usually, multiple

READ MORE IN DEPTH ARTICLES AT LUNDAGARD.SE

– a Guide to Swedish Politics parties within the Riksdag must cooperate to form a government. One single party seldom has an outright majority.

The Parties In the last three elections, the same 8 parties have exceeded the 4 percent threshold and became a part of the Riksdag, but who are these 8 parties and how are they predicted to fare in the upcoming elections?

TO THE LEFT on the political spectrum, the Social Democrats (Socialdemokraterna, S), Sweden’s oldest and largest party in the Riksdag, and the Left Party (Vänsterpartiet, V),

with roots in the communist movement, seem set to get into parliament.

The Green Party (Miljöpartiet, MP) is however currently balancing on the four percentage threshold, to the bafflement of Lars Edgren: “For some reason, despite experiencing a climate crisis, people still don’t think environmental issues are the most important issues in the election.

led around 2.5 percent half a year ago. Then they changed their leader and their polling results rose.”

It is difficult to predict what will happen.

LARS EDGREN CONCLUDES that these elections will be “very exciting actually, very difficult to predict what will happen in the fall. In 2018, it took several months before a government was formed; we might get into a similar situation this year.”

”

INSTEAD, LARS EDGREN attests that “it seems that the electorate sees crime as the most important question at the election this fall”.

Despite formerly having “a rather great acceptance for immigration”, Lars Edgren reveals that public opinion changed severely after the influx of immigrants in 2015 and the coinciding spike in gang related criminality. This proved a catalyst for the right-wing Sweden Democrats (Sverige Demokraterna, SD), who according to Lars Edgren “have a long ideological continuity to Swedish ideals that bear at least family resemblance to fascism,” and continues to say that “they are an anti-immigration party” and that SD preach that Sweden’s open-door policy is at fault for the rising crime statistics.

As such Lars Edgren remarks that the entire Swedish political compass has shifted to the right and that “all the parties now must more or less say that they also want to be restrictive and also want to have tougher punishments”, with SD and the three other rightwing parties, the Moderates (Moderaterna, M), the Christian Democrats (Kristdemokraterna, KD), and the Liberals (Liberalerna, L), being at the forefront of these politics.

ACCORDING TO LARS EDGREN it seems likely that all four of the right-wing parties (SD, M, KD and L) will make it into the Riksdag this year despite some initial difficulties for the Liberal party: “For some time it has looked very bad for the Liberal party, they only pol-

FINALLY, THE CENTRE PARTY (Centerpartiet, C) will likely have the decisive vote in the formation of a coalition government this year.

Recently, they have supported the Social Democrats in the Riksdag as they refuse to work with the Swedish Democrats. However, they are also reluctant to cooperate with the Left Party due to their socialist politics.

Election results 2018 PARTY

VOTES

Social Democrats (S)

28,26 %

Moderates (M)

19,84 %

Sweden Democrats (SD)

17,53 %

Centre party (C) Left Party (V) Christian Democrats (KD) Liberals (L)

8,61 % 8% 6,32 % 5,49 %

Green party (MP) Parties that did not get enough votes to get into the Riksdag

4,41 % 1,53 %

Statistics from the Swedish Election Authority

Lundagård nummer 5 2022 |9

valet 2022

Så röstar Lunds studenter TEXT VICTORIA KÄLLSTRÖM & VIKTOR WALLÉN RESEARCH LINN LARSSON & VIKTOR WALLÉN GRAFIK IDA HEIN OLSSON

Den 11 september kommer röstberättigade medborgare besöka valbåsen. Lundagårds opinionsundersökning har kartlagt hur studenterna tänker rösta i valet 2022, och vilka tre partier som är i topp hos var och en av Lunds 13 nationer.

Om det vore studenterna vid Lunds universitet som avgjorde riksdagsvalet skulle Vänsterpartiet (V) få flest mandat. Närmare 23 procent av respondenterna i Lundagårds valenkät uttryckte att de tänker rösta på V – vilket är drygt 13 procentenheter över rikssnittet utifrån Novus väljarbarometer, publicerad den 18 augusti.

RÖSTSIFFRORNA FÖR V är tätt följda av de för Socialdemokraterna (S) på knappt 21 procent.

På tredje plats för lundastudenterna ligger Moderaterna (M) som stöds av 15 procent.

Ytterligare en skillnad gentemot rikssnittet är att enbart 5,2 procent av studenterna uppger att de planerar att rösta på Sverigedemokraterna (SD). Det är drygt tolv procenten-

heter mindre än befolkningen i stort – vilket visar att SD ser ut att bli riksdagens tredje största parti.

Jämfört med Lundagårds valenkät från 2018 har det skett en vänstersväng. Då var den forna Alliansen störst med 44 procent: M fick 19 procent, Centerpartiet (C) 14, Liberalerna (L) 7 och Kristdemokraterna (KD) 3. De rödgröna erhöll 39 procent – S fick 10, Miljöpartiet (MP) 8 och V 21 procent. Feministiskt initiativ (F!) fick 5 procent och SD 13.

ANDERS SANNERSTEDT ÄR docent i statsvetenskap och valexpert vid Lunds universitet (LU).

Han beskriver att de faktorer som avgör hur studenter röstar skiljer sig från rikssnittet.

– Ju längre utbildning desto färre röster på

Sverigedemokraterna. Ålder är också viktigt – i de senaste valen har Vänsterpartiet och Miljöpartiet haft en övervikt bland unga, säger Anders Sannerstedt. Även V och MP har en större procentuell väljarbas bland Lunds studenter jämfört med Sveriges befolkning i stort. Högern erhåller generellt mindre sympati från unga väljare – utöver SD var antalet lundastudenters röster på Moderaterna drygt 5 procentenheter lägre än rikssnittet, 2 lägre på Liberalerna och 4 färre på Kristdemokraterna.

S ökning sedan 2018 tror Anders Sannerstedt är ett resultat av att Magdalena Andersson valdes till statsminister och starten av kriget i Ukraina.

– Det fanns en liten effekt på grund av

OM ENKÄTEN: Enkäten skickades ut till samtliga LU-studenter med en registrerad studentmejl via Ladok, vilket är 28 922 personer. Svarsfrekvensen var 3 524, vilket utgör 12 procent. Undersökningen skickades ut den 22 juni och stängdes den 1 juli.

Vill du veta mer om enkäten? Material, metod samt frågeformulär kan läsas på webbversionen av artikeln.

* 10 | Lundagård nummer 5 2022

*Av de som röstade ”Annat” namngavs Medborgerlig Samling, Feministiskt initiativ, Piratpartiet och Alternativ för Sverige flest gånger.

Inget av dessa partier tog sig över en procent av rösterna i enkäten.

**

**44 röster föll bort på grund av tekniska problem.

LÄS MER OM VALET PÅ LUNDAGARD.SE

Magdalena Andersson och Ukrainakriget, men det klingar av, säger Anders Sannerstedt.

– Akademiker ter sig inte till Socialdemokraterna. Partiet har samma väljarbas som SD. Anders Sannerstedt beskriver det han kallar ”en ganska stor vänsterövervikt” som aningen större än han räknat med.

– Det är väldigt höga siffror på Vänsterpartiet och ganska låga på Miljöpartiet.

DE LÅGA SIFFRORNA för MP är anmärkningsvärda, menar Anders Sannerstedt, eftersom deras väljarbas till stor del består av unga människor med akademisk utbildning. Därtill tillägger han att de något låga sympatierna för MP visserligen skulle kunna bero på den överlag dystra utsikt partiet stod inför i juni månad.

Enbart vad gäller C verkar LU-studenter rösta representativt för befolkningen i helhet. I Lundagårds undersökning fick de drygt 7 procent och i Novus 6 procent.

VIDARE UNDERSÖKTE LUNDAGÅRD vilken valfråga som studenterna bedömde som viktigast. Med en tydlig majoritet svarade drygt 27 procent ”miljö och klimat”. Näst på tur svarade 12 procent ”Sveriges ekonomi” följt av ”lag och ordning”, ”jämställdhet” och ”sjukvård” med drygt 9 procent av rösterna vardera.

– Unga och välutbildade är mer bekymrade för klimatet. Det är också möjligen så att med bättre utbildning följer en bättre förståelse för vilka faktorer som påverkar klimatet, säger Anders Sannerstedt och fortsätter: – Ekonomin hänger naturligtvis samman med vad vi har sett de senaste månaderna med inflationen och de galopperande priserna.

Anders Sannerstedt identifierar lag och ordning som den i allmänhet största frågan bland väljarna: – Dock kanske inte riktigt bland studenterna. Det är kanske inte den grupp som är allra mest bekymrade för gängkriminaliteten.

fick hela 60 procent av rösterna på Smålands nation.

På Göteborgs nation, Hallands nation, Helsingkrona nation, Lunds nation och Västgöta nation tar S täten.

Malmö nation sticker ut ur mängden då närmare 40 procent av deltagarna i enkäten svarade att de kommer rösta på M. Oliver Skoglund, vice ordförande för nationernas samarbetsorgan Kuratorskollegiet (KK), betonar att oavsett vad dess medlemmar röstar på är samtliga nationer opolitiska. ”Nationerna bedriver studiesocial verksamhet och inte politisk”, skriver han till Lundagård.

Oliver Skoglund skriver även att de gånger KK agerar politiskt är det å nationernas vägnar, och har inget med deras medlemmars partisympatier att göra. ”KK, precis som våra anslutna nationer, är politiskt obundna och har därför ingen åsikt om hur nationernas medlemmar röstar. De gånger KK är involverade i politik rör det sakfrågor som nationerna tar upp, exempelvis fler dagar med alkoholtillstånd.”

Om nationerna får bestämma

Mer statistik finnes i valkompassen på nästa sida.

Utöver nationmedlemmarnas topp tre partier kommer mer statistik publiceras på lundagard.se

DESSUTOM KARTLADE LUNDAGÅRD hur Lunds nationer röstar. På Blekingska nationen, Kalmar nation, Kristianstad nation, Smålands nation, Sydskånska nationen, Wermlands nation och Östgöta nation är V störst.

Anders Sannerstedt uttrycker att ”Smålands sedan gammalt är ett vänsterfäste.” Det stämmer än idag – V

Lundagård nummer 5 2022 | 11

valet 2022

Lundagårds valkompass Vänsterpartiet Nooshi Dadgostar

27,36%... ... av studenterna tyckte att MILJÖ- OCH KLIMATFRÅGAN var den viktigaste valfrågan.

12,03%... ... av studenterna tyckte att SVERIGES EKONOMI var den viktigaste valfrågan.

Socialdemokraterna Magdalena Andersson

Miljöpartiet

Per Bolund & Märta Stenevi

Centerpartiet Annie Lööf

Politiken, ej individen, ska lösa klimatkrisen som kapitalismen orsakat. Det behövs grön teknik och infrastruktur, utbyggd energikapacitet samt strängare klimatmål för de rikaste.

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Därför: hårdare kemikalieregler i EU, beskattning på farliga ämnen och minskad övergödning.

Vi behöver skärpa klimatmålen, införa en ambitiös klimatlag på EU-nivå och lagstifta om en europeisk, bindande utsläppsbudget.

Tåg ska satsas på och fossila bränslen ersättas helt.

Bredare kamp för biologisk mångfald. Ställ om till en cirkulär ekonomi genom modern teknik. Sverige ska ha dricksvatten i världsklass samt hav utan övergödning och föroreningar.

Utsläppsneutralitet 2040.

Inför skydd mot prischocker på el och bensin, höjda pensioner för de ekonomiskt utsatta och insatser för full sysselsättning. Utöka statsbidragen och reformera skatterna för att stärka välfärden.

Den ekonomiska styrkan ska användas till investeringar i klimat, jobb, skola, vård och omsorg.

Ett starkt samhälle med en trygg välfärd går före stora skattesänkningar.

Ställa om ekonomin: byt, laga och återanvänd – släng inte! Enkel princip: det som är bra för klimatet ska ha låg skatt och det som är dåligt ska ha hög.

Det som är riktig dåligt för klimatet ska förbjudas helt.

Det behöver bli billigare att anställa. Inför enklare regelverk för företagare och rättvisa arbetsmarknadsregler. Sänk skatten på arbete och höj på miljöförstöring. Sänk även det generella skattetrycket.

Brottsligheten ökar i takt med klassklyftorna. Därför bör välfärden vara i fokus; välfungerande skolor, socialtjänst och låg arbetslöshet minimerar rekryteringen till kriminella gäng.

För att komma till rätta med kriminaliteten krävs många åtgärder på många områden. Förebygg och bekämpa det genom höjda straff, bättre skola och fler poliser.

Alla ska kunna känna sig säkra och trygga. Vi vill utbilda och anställa fler poliser, jobba förebyggande för att motverka kriminalitet och sätta stopp för den organiserade brottsligheten.

Fler och tillgängliga poliser, stärkt rättskedja, nolltolerans mot brott i vissa områden, mer och skarpare åtgärder mot sexualbrott. Trygghet i åtanke redan i stadsplaneringen och underlätta för polisen.

Jämställdhet ska genomsyra samhället. Resurser är avgörande för att minska orättvisor. Kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete och att alla som vill ska ha rätt att jobba heltid.

Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och rättigheter på livets alla områden – som jämlikar.

Stoppa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck genom att ge kvinnor halva, hela lönen och en pension som främjar ett jämställt ansvar för hem och barn.

Stärk arbetet mot diskriminering inom alla myndigheter. Utöka diskrimineringsförbudet i grundlagen – inkludera könsuttryck, religion, ålder och funktionsnedsättning.

Nedskärningar och privatisering av äldre- och sjukvård har lett till för få vårdplatser och överbelastade vårdcentraler.

Vård för de med störst behov ska få mest resurser – inte nätläkartjänster.

Sjukvården måste komma närmare invånarna med mer och snabbare vård.

Vi vill satsa ytterligare två miljarder kronor under 2022 för att bemöta vårdbehovet.

Den som söker vård ska få rätt hjälp i rätt tid. Allt vi kan göra för att minska ohälsan sparar pengar som vi kan använda för att bygga ut vården.

Vården ska vara tillgänglig och hålla hög kvalitet i hela landet. Korta köerna inom sjukvården och låt fler få en fast läkarkontakt.

Det ska finnas flera olika vårdalternativ så att du som patient får välja.

9,88%... ... av studenterna tyckte att LAG OCH ORDNING var den viktigaste valfrågan.

9,62%... ... av studenterna tyckte att JÄMSTÄLLDHET var den viktigaste valfrågan.

9,48%... ... av studenterna tyckte att SJUKVÅRDEN var den viktigaste valfrågan.

12 | Lundagård nummer 5 2022

LÄS MER OM VALET PÅ LUNDAGARD.SE

I kvalet om valet kan du behöva guidning. Vilket parti är ditt parti? Oroa dig inte: Lundagård har matchat studenternas fem viktigaste valfrågor med riksdagspartierna, och kan dessutom säga vilka partiledare studenterna har störst förtroende för.

Liberalerna

Moderaterna

Kristdemokraterna

Sverigedemokraterna

Marknadsekonomin kan ej reglera miljöförstöringen på egen hand. Alla har rätt till skog och mark. Fridlys djur och växter samt skydda skogen och haven. Internationellt arbete behövs, bland annat genom EU.

Värna ägande- och allemansrätten samt utvinn inhemska mineraltillgångar. Minska miljöbelastningen och öka den biologiska mångfalden. Behåll kärnkraften och bygg mer av den!

Sverige ska vara klimatneutralt år 2045 genom ökade satsningar på forskning, biobränsle, vätgas, elbilar och lagring av koldioxid.

Sanera förorenad mark, satsa på biologisk mångfald, prioritera miljöforskning och åtgärder för Östersjön. Minska växthusgasutsläppen genom att bevara och utveckla kärnkraften.

Bryt utanförskapen och stärk egenmakten i hela Sverige. Det kräver först en förstärkning av arbetslinjen och att hinder för strävsamhet rivs.

Alla som vill och kan ska ha ett jobb. Stark ekonomisk utveckling behövs för ett välmående samhälle och god välfärd. Fler som jobbar behövs – inte högre skatt.

Vi vill ha en social marknadsekonomi – marknadskrafter i kombination med välfärdstjänster för en jämlik, rimlig levnadsnivå.

Inför en bred skattelättnad och dubbelt jobbskatteavdrag.

Höjt statligt stödet till kommuner och regioner, stärkt välfärd, höjda anslag till rättsväsendet, sänk skatterna för utsatta grupper, höj garantipensionen, avskaffa pensionärsskatten och sänk drivmedelsskatt.

Poliserna måste bli många fler – både i städerna och glesbygden. Det är nödvändigt för att öka tryggheten och bekämpa brott som i dag lämnas outredda.

Vi vill ha fler poliser, hårdare straff och ökat fokus på brottsoffret.

10 000 fler poliser till 2024 och tvångsmedel som kameraövervakning, hårdare straff och skärpta straffrabatter. Förebyggande åtgärder i skolan, satsningar på familjen och jobb för unga är nödvändigt.

Det ska finnas minst 250 poliser per hundratusen invånare. Upprätta fängelser med lägre standard och se över möjligheten att hyra fängelseplatser utomlands.

Skärp straffen – särskilt för vålds- och sexualbrott.

Liberal feminism är att varenda människa ska ha möjlighet att styra sitt liv.

Sverige har kommit långt i kampen – men fortfarande finns mycket kvar att göra.

Skatter och bidrag ska främja arbetande kvinnor.

Straffa sexualbrott hårdare och specialisera poliser inom det. Kvalificeringskrav och utbyggda förskolor för utrikesfödda kvinnor närmare jobben.

Var man och kvinna ska ha rätt att utforma sitt liv. Fokusera på vanliga kvinnors problem; höga sjukskrivningstal, våld i nära relationer, karriär och familjeliv, bristande kvinnosjukvård och låga pensioner.

Alla ska ha samma rättigheter, vara lika inför lagen och kunna känna sig trygga i samhället.

Rätt vård i rätt tid för varje patient. Vi vill att varje individ får hjälp, tröst och stöd, och att alla som arbetar inom vården har en god arbetsmiljö. Därför vill vi fortsätta satsa mer på svensk sjukvård.

Moderaterna prioriterar att ta bort köerna inom vården – detta genom att utöka kömiljarden. Förstärk därtill cancervården och stärk äldreomsorgen.

Offentligt finansierad sjukvård ska vara tillgänglig, behovsanpassad och effektiv. Staten, ej regionen, bör styra vården, inrätta fler vårdenheter och förbättra sjukvårdsyrkens villkor för att öka attraktionskraften.

Se över ökad nationell styrning av hela eller delar av sjukvården för att minska ojämlikheten.

Kvalitén ska inte bero på var i landet man bor.

Johan Pehrson

Ulf Kristersson

Ebba Busch

Jimmie Åkesson

OM KOMPASSEN: Statistiken har inhämtats från samma enkät som opinionen. Studenterna fick bland annat fylla i vilken som var deras viktigaste valfråga och vilken partiledare de hade högst förtroende för.

Svaren på valfrågorna har hämtats från partiernas nationella valmanifest. I de fall då detta inte varit tillgängligt har utgångspunkten varit respektive partiprogram och i tredje hand övrig information på partiernas hemsidor.

Lundagård nummer 5 2022 |

13

historisk tillbakablick

”Gnistan som skulle skapa den radikala revolutionen” Kåren har genom historien speglat studenters engagemang i samhället. Lundagård återvänder till ett år när studenter upplevde sig som ledande för den politiska utvecklingen – 1968.

TEXT OLOF BÄRTÅS BILDER LUNDAGÅRDS ARKIV, HAGBLOM FOTO

Om någon institution i studentlivet har övervintrat politiska debatter och genomlevt historiens vändningar så är det Lunds studentkår. Den grundades officiellt 1867 och har sedan dess haft som syfte att företräda studenter gentemot universitetet och i samhället. Även om organisationen omstöptes 1997 och blev Lus – Lunds universitets studentkårer – som samlar samtliga kårer vid universitetet, är principen då som nu densamma.

Rollen har alltid varit att värna om studenters intressen. Genom historien har uppfattningarna om hur detta uppdrag bäst utförs varierat. När tolkningarna har gått isär alltför mycket har debatter blossat upp.

UNDER MELLAN- OCH efterkrigstiden var studentkårens uppgifter främst sociala. Den försökte förbättra studenternas levnadssituation genom att stödja dem med bland annat boende. Matkuponger delades ut till hungriga studenter, låneinrättningen Kreditkassan

instiftades och Studenthälsan organiserades för att vårda studenter som jämt och ständigt insjuknade i tuberkulos.

Studenterna betraktades som en särskild grupp i samhället med specifika intressen som behövde skyddas. Men mot slutet av 1960-talet förändrades studentlivet och kåren.

LARS JONUNG ÄR professor emeritus i nationalekonomi vid Lunds universitet. Han anlände till Lund 1965 och skrev för tidningen som du nu håller i din hand. Han var då, och har sedan dess varit, en distinkt liberal röst i den offentliga debatten. 1968 var han dessutom medgrundare till kårpartiet Lunds radikala studenter (Lurd).

– Antalet studenter i Sverige fördubblades från 1960 till 1968. Plötsligt var det studenter överallt. Vi svämmade över. Denna expansion har dels att göra med studiemedelssystemet som kom i mitten av sextiotalet. Det

gjorde det möjligt för nya grupper att börja på universitetet, berättar han.

STUDENTVÄRLDEN SÅG ANNORLUNDA ut på sextiotalet än vad den gjorde mot slutet av femtiotalet. Välfärdssamhället bredde ut sig och social trygghet säkrades från staten, och med det förändrades universitet. Den elitverksamhet som hade varit gängse blev passé.

VÄRLDEN GLOBALISERADES OCH i Lund nåddes man av politiska rörelser från Frankrike och USA. Det förklarar Kim Salomon, professor emeritus i historia vid Lunds universitet, som har forskat om Vietnamrörelsen i Sverige samt varit redaktör för antologin Det röda Lund: Berättelser om 1968 och studentrevolten.

– Den allmänna radikalisering som skedde mot slutet av 60-talet var en reaktion mot mycket. Mot politikers löften som inte infriades. Mot Kalla krigets svart-vita bild. Man började inte minst i och med Vietnamkriget upptäcka att saker och ting var betydligt mer komplicerat än väntat. Amerikaner var kanske inte goda hela vägen, säger Kim Salomon.

RADIKALISERINGEN GRÄVDE SIG djupt in i studentkretsarna. De som utbildade sig och studerade samhället började även omtolka sin roll i detta samhälle.

– Det fanns en tro på att studenter skulle vara gnistan som skulle skapa den radikala revolutionen, förklarar Lars Jonung.

OM DENNA NYA roll vittnas det om i en artikel i Lundagård från 1968 av dåvarande chefredaktör Per Gahrton (sedermera grundare till Miljöpartiet). Under den inte den helt svårdechiffrerade pseudonymen Per Kele formulerar Per Gahrton två namn för de konkurrerande strömningar han tycker sig se: ”Student-as-such var en korporativistisk strömming; den stävade mot ett studentsamhälle vid sidan av den övriga verkligheten, ett avskilt ghetto där studenterna kunde få sköta

14 | Lundagård nummer 5 2022

LÄS FLER HISTORISKA TILLBAKABLICKAR PÅ LUNDAGARD.SE

sig själv, leva sitt eget liv och skydda sina privilegier.”

PER GAHRTON SKRIVER om strömningen i dåtid. ”Principen är obevekligt döende”, deklarerar han. I stället formulerar Per Gahrton en ny term: ”Studenten-som-klasskämpe”.

Han tecknar konturerna kring en ny sorts student som tar täten för samhällsutvecklingen, som organiserar sig i politiska grupper och är integrerad med sin samtid. Studenten är inte längre en elitgrupp vid sidan av samhället, utan en del av detta samhälle. Och med ett särskilt ansvar för dess framtid.

STUDENTIDENTITETEN OMVÄRDERADES och politiserades, och i takt med detta kom även studentkårens traditionella utformning av somliga att uppfattas som förlegad.

– Vissa ville aktivt engagera studenter mot kårbyråkratin och de traditionella kårformerna. Att då organisera ett parti skulle vara en metod för att lägga basen för en sådan rörelse, förklarar Lars Jonung.

INFÖR KÅRVALET 1968 organiserades därför ett par sammanhållna partier. Valsystemet hade tidigare varit personorienterat, men nu skapades tre samlade falanger: de liberala Lunds universitets radikala studenter (Lurd), vänsterfalangen Studerande för ett demokratiskt samhälle (SDS) och den konservativa motvikten: Fria studenter (Fris).

PARTIBILDNINGEN HADE SITT ursprung i olika ideologiska bildningar, förklarar Kim Salomon: – Det är inte partier i sig utan ideologier det handlar om. Vänsterstudenterna ville att studentkåren inte bara skulle handla om studenter i Lund utan även ta ställning i internationella frågor. Detta stred mot vad den traditionella kåren föreställde sig.

DE MEST RADIKALA, SDS, förordade att studenterna skulle utgöra en aktiv elittrupp i samhället. De var de främsta representanterna för studenten-som-klasskämpe. Målen var bland andra att motarbeta forskningens styrning utefter näringslivets behov och att öka studentkårens internationella engagemang.

De arbetade med både utom- och inomparlamentariska metoder, men framhöll i ett valmanifest ”det utomparlamentariska arbetet vara det viktigaste.”

I en artikel i Lundagård beskrevs de vilja ”spränga systemet inifrån”.

LURD, DET LIBERALA partiet som Lars Jonung

var medgrundare av, var vänligare inställd

Studenter demonstrerar mot universitetets 300-årsjubileum 1968.

till traditionella politiska former. Reform, inte revolution, var vägen för en mer jämlik utbildning – och ett bättre samhälle i stort.

Men den radikala kritiken av den rådande ordningen återfanns i både namnet och problemformuleringen: ”Vi anser, att det är en lögn att de stora kårfrågorna är opolitiska. Lunds studentkårs nuvarande konservativa studentfackliga politik blir inte objektiv eller neutral bara för att dess företrädare påstår det”, skrev Lurd i ett valmanifest.

KRITIKEN MOT KÅREN sätter fingret på vad som skavde för radikalerna. Det som tidigare hade betraktats som en neutral social fråga kunde inte längre isoleras från övriga samhället och politiken. Kårens rådande ordning var enligt dem delaktig i bevarandet av orättvisor genom sin passiva roll.

Debatterna fortlöpte under året och i november kom kårens valdag. Valdeltagandet sköt i höjden och nästan 37 procent av Lunds studenter, till skillnad från föregående årets tre procent, röstade. Studenterna gav sitt svar: varken de liberala eller vänsterradikalerna vann mark. Det konservativa Fris fick 61 av de 91 mandaten.

HISTORIEN VISAR ATT de radikala studenterna engagerade sig häftigt, men att bara en minoritet stöttade deras idéer. I skarven mellan gamla och nya ideal ville majoriteten av studenterna inte ha en radikal omvandling av sin studentkår. De flesta ville inte politisera studentlivet.

Vilken är studentkåren idag? Och än viktigare: studentenidentiteten?

STUDENTERNAS VÅR HAR inte dominerats av protester för Ukraina eller internationellt engagemang. De senaste årens vändor kring distansundervisning och dess påfrestningar speglar en traditionell studentkår, upptagen av studentfackliga frågor snarare än ett bredare samhällsengagemang.

LARS JONUNG BESKRIVER återkommande vissa studenter från 1968 som drivande av ett ”korståg”. I dag kan det knappast sägas att studenter har några korstågsvisioner om sin plats i samhället. Är vi studenter underkuvade? Lars Jonung ger sitt liberala svar på frågan: – Jag skulle inte säga att man är underkuvad utan integrerad och man är en del av samhället.

KIM SALOMON FRAMHÅLLER en annan aspekt där studenttillvaron förändrats: – Man var inte lika bunden av sina studier som man är idag. Det är en skillnad. Det handlade inte om att bli klar med studierna så snabbt som möjligt då, utan man hade mer tid.

I ETT AVSEENDE är studenter, som Lars Jonung menar, mer integrerade med samhället. Å andra sidan är man mindre riktad mot politiken och mer, som Kim Salomon antyder, mot karriären.

Om studentfrågorna än en gång kommer politiseras återstår att se.

54 ÅR SENARE, 2022, är situationen en annan.

Idag finns det omkring 48 000 studenter vid Lunds universitet och nästan 25 000 antogs i höstens första antagningsbesked.

Lundagård nummer 5 2022 | 15

reportage

d e n u t t e s r n r a ä N i s g t a a d t en g o t

Erik Granfeldt och Alexandra Gäddnäs, ordförande respektive tidigare ordförande för Kuratorskollegiet, menar att det länge funnits en bristande förståelse för studenternas behov från kommunens sida.

Studentlivet är utmärkande för Lund – ändå kan det uppfattas vara en värld som är helt separat från staden i övrigt. Lundagård har djupdykt i studentlivets relation till kommunen och ser en trend i förändring.

TEXT THEO VAREMAN FOTO SABER MALMGREN

– Det finns många fördomar om studentlivet. När vi har lobbat för utökade serveringstillstånd, har vissa fått uppfattningen att studenterna vill supa, knulla och slåss. Vad vi snackar om är att kunna öppna en vinbar på en fredag.

ALEXANDRA GÄDDNÄS ÄR tidigare ordförande för Kuratorskollegiet (KK), ett samverkansorgan för Lunds studentnationer. Hon och hennes efterträdare Erik Granfeldt menar båda att det finns ett förlegat synsätt på studentlivet från delar av det övriga Lund.

– Vad det handlar om är att göra det enklare för våra förmän att kunna komma med egna

16 | Lundagård nummer 5 2022

kreativa idéer, att göra sina egna projekt, utvecklar Erik Granfeldt.

FÖRDOMARNA SOM DE två nationspamparna identifierar är symptomatiska för relationen mellan Lunds studentliv och Lunds kommun.

Trots att Lunds universitet har 46 000 studenter, att jämföra med en kommunal befolkning på totalt 127 000 personer, har studentfrågorna länge legat i bakgrunden. ”Ett bakgrundsbrus”, kallade Anders Almgren, Socialdemokraternas toppnamn i Lund, studenterna för i en intervju 2014. Men på senare år verkar något ha hänt.

UNDER PANDEMIN SKÖT Lunds kommun till miljonbelopp för att säkerställa nationernas överlevnad, och under våren har vallöften specifikt riktade mot studentlivet tagit plats på lokaltidningarnas sidor. Knappt hann Moderaterna ut med krav på längre öppettider på nationsklubbar innan S kontrade med att vilja erbjuda fler dagar med serveringstillstånd.

Kapplöpningen fortsatte när de två partierna lovade att fullfölja även varandras löften.

ALEXANDRA GÄDDNÄS PEKAR på debatten kring öppettider som ett fall av smått missriktad välgörenhet. Åtminstone M:s ursprungsförslag om längre öppettider.

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

– Det kom som en nyhet för oss. Kul att man tittar på det, men det hade kanske varit bra att fråga oss om vad vi vill. Det är klart att ingen kommer gråta över detta, men det är inte heller något vi brinner passionerat för.

Det skulle inte revolutionera studentlivet i Lund, säger hon. att de som ska arbeta till klockan fyra faktiskt också är studenter, som jobbar på volontärbasis.

– Det var väl ingen som ville ha längre öppettider tror jag, fyller Erik Granfeldt i.

ALEXANDRA GÄDDNÄS PÅPEKAR

FÖRSLAGEN GAV UPPHOV till ett kort men intensivt lobbyarbete, där representanter från både nationerna och Akademiska föreningen (AF) delgav politikerna det förslag som nationerna själva föredrog: fler dagar med serveringstillstånd. S i Lund gick sedan fram med ett sådant förslag, som M alltså också omfamnade.

FAKTUM KVARSTÅR ATT ursprungsförslaget enligt Alexandra Gäddnäs och Erik Granfeldt baserades på en bristfällig uppfattning om vad studenter egentligen vill ha. Något som delvis kommer ur en kontakt mellan studentliv och kommun som länge uppfattats som dålig från studenternas sida. I slutet av 90-talet sågs problemet som så allvarligt att flera kåraktiva bildade ett särskilt studentparti, som ställde upp i kommunvalet 1998.

av ett kommunalt studentråd verklighet 2003.

Här skulle kommunpolitiker och studentlivstoppar kunna träffas och diskutera frågor som där de två sektorerna möts.

RÅDET FINNS KVAR än i dag – men under resan har det inte stått okritiserat. En av de som varit skeptiska till rådet är den tidigare kårföreträdaren Sebastian Jaktling.

– Då tyckte jag mest att det kändes som att något man hade för att det skulle se bra ut på pappret, att det skulle verka finnas någon form av dialog.

”

Det krävs ju att båda vill och bjuder upp till dans.

SEBASTIAN JAKTLING SATT i kommunala studentrådet under åren innan han gick på som vice ordförande för Lunds universitets studentkårer (Lus) 2014. Efter tiden som studentaktiv gick han över till att bli partipolitisk, och arbetar i dag som politisk sekreterare för S i Lunds kommun. Sedan valet 2018 sitter han också i kommunens kultur- och fritidsnämnd.

– Dels fick vi ju en ny ordförande i rådet som hette Elin Gustafsson, som var kommunalråd för sossarna och gammal vice ordförande för samhällsvetarkåren. Hon hade mycket större förståelse för vårt arbete, berättar han.

DET VAR EMELLERTID inte bara skiftet till en före detta studentkårsaktiv (och partikamrat) som fick Sebastian Jaktling att se mer positivt på det studentkommunala samarbetet. Under tiden på Lus tog han och kollegan Oskar Styf tag i att etablera ordentliga möten mellan både universitet, studentengagerade och kommun.

DESSA ”TREPARTSSAMTAL” SER Sebastian Jaktling som ett tydligt steg mot att möjliggöra verkligt studentinflytande på kommunen. Även i dag, efter fyra år av borgerligt styre i Lunds kommun, tror han att relationen är fortsatt bättre än innan han gick på för Lus. – Det hade ju varit lätt för mig att säga att intresset för studenterna dippade sedan, men även om man kanske inte har fortsatt utveckla det, hade vi höjt grundnivån i hur samarbetet funkar.

SEBASTIAN JAKTLING PEKAR dessutom på att utbytet mellan kommun och studentliv inte bara ligger på kommunen.

– Det krävs ju nånstans att båda vill och bjuder upp till dans. Och där har väl inte alltid varken Lus eller de andra studentorganisationerna varit bäst på att göra det.

KOMMUNPARTIET STUDENTERNA, SOM partiet hette, fick 2,1 procent och knep ett mandat i fullmäktige. Även om partiet inte ställde upp i följande val, blev dess förslag om bildandet

HAN PEKAR PÅ att det under hans tid på Lus ändå skedde en viss förändring i relationen mellan kommun och studenter.

I DAG ÄR det Emmy Svensson som leder Lus. Den tidigare basen för Juridiska föreningen

Sebastian Jaktling gick från studentlivet till att arbeta som politisk sekreterare för Socialdemokraterna i Lunds kommun.

Emmy Svensson, nytillträdd ordförande för Lus, pekar på att det kommunala studentrådet är ”ganska unikt”.

Rasmus Törnblom, toppnamn för Moderaterna i Lund, riktar sig särskilt mot studenter i en del av sin valkampanj.

Lundagård nummer 5 2022 | 17

reportage

Moderaten Rasmus Törnblom, till höger, anför sina partikamrater under en dörrknackning i Vallkärra.

tog över ordförandeskapet under sommaren, och inledde jobbet med att åka till Almedalen.

Under intervjutillfället har hon ännu inte hunnit delta på något reguljärt möte med studentrådet, men menar att strukturen i grunden är positiv.

– Det är ganska unikt att man har ett så strukturerat samarbete, både med studentråd och en studentsamordnare. Lus är också remissinstans för vissa kommunala frågor, berättar Emmy Svensson.

– Vi träffade personer från Uppsalas studentkår i Almedalen, och de sa att de knappt hade någon kontakt alls med Uppsala kommun. Det är intressant, för Uppsala är ju också en utpräglad studentstad. att det arbete som studentrådet ska ägna sig åt har varit svårt att följa upp. Vem som ansvarar för vilka frågor, och när saker ska genomföras, är ofta svävande.

SAMTIDIGT MENAR EMMY SVENSSON

i utkanten av Lund, långt från studentlivets kärna, går en skock blåklädda Lundamoderater omkring och knackar dörr. En av dem är partiets toppnamn i kommunvalet, doktoranden Rasmus Törnblom.

I BYN VALLKÄRRA

RASMUS TÖRNBLOM VAR ordförande för ungdomsförbundet Muf 2014–2016. Kort därefter gick flyttlasset till Lund, där han började plugga historia. Parallellt med examensarbeten och tentor har han suttit som ordförande i kommunens utbildningsnämnd, och tog hösten 2021 över som partiets förstanamn på 18 | Lundagård nummer 5 2022

valsedeln. Planen att ägna sig åt studier på heltid och lägga politiken på hyllan har bevisligen inte gått så bra.

– När man har hållit på med politik väldigt mycket är det svårt att hålla sig helt ifrån det. Så jag tackade ja till att stå på valsedeln till kommunfullmäktige inför valet 2018, berättar Rasmus Törnblom, som nu hoppas få förtroendet att leda Lunds kommun under den kommande mandatperioden.

”

Lund är på många sätt ett universitet med en stad.

I DAG ÄR det inte studentröster som ska värvas, men Rasmus Törnblom utlovar att även flera av AFB:s dörrar kommer knackas före valdagen. Bland materialet som delas ut finns särskilda flyers där M lovar att göra Lund till en ännu bättre studentstad. Här finns ämnen som inte lyfts genom kommunala studentrådet, utan direkt från den egna organisationen.

– Många av de frågor vi har i vårt material till studenter har lyfts fram av vårt studentförbund, berättar Rasmus Törnblom.

DE FRÅGOR M särskilt lyfter i sin kampanj är förtur till hyresrätt för nyexaminerade, bortta-

get fribelopp för CSN – och så förstås öppettider på nationerna.

RASMUS TÖRBLOM MENAR att det finns en central skillnad mellan ”vanligt” påverkansarbete från studenter, och påverkansarbete gentemot kommunen.

– Gentemot universitetet handlar det väldigt mycket om det som sker där, men gentemot kommunpolitiken blir man ju lite som vilken lundabo som helst. Även om man utgör en väldigt stor befolkningsgrupp.

RASMUS TÖRNBLOM ÅTERKOMMER ofta till just hur studenter ska kunna stanna i staden även efter examen – om de vill. Det är både en fråga som M själva driver hårt i sin kampanj, men också något som sätter fingret på i vilken grad de som flyttar till Lund för att plugga börjar identifiera sig med staden.

– Lund är ju på många sätt ett universitet med en stad. Om man tittar på stadskärnan är den i väldigt hög grad präglad av universitetet och studentlivet.

– Men jag tycker att den stora frågan framgent är att göra Lund till en stad där man känner ”här vill jag bo”. Att Lund är en stad som har mycket att erbjuda även efter studentåren.

RASMUS TÖRNBLOMS ERFARENHET från ungdomsförbund, studentliv och kommunpolitik är knappast unik. Både han och Sebastian Jaktling lyfter att flera partier har många studenter som är aktiva inom den kommunala politiken – och jämför man med ”infödda” lundabor är åtminstone de före detta studenterna i klar

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

hade det har avlagt sin doktorsexamen i Uppsala, skrattar Sebastian Jaktling.

information om hur studentorganisationerna faktiskt fungerar i dag.

Mycket handlar om att få studenter att känna sig inkluderade.

SAMTIDIGT SER HON en stor utvecklingspotential i att överbrygga klyftan mellan studenterna och staden Lund. Hon lyfter praktikplatser inom den kommunala förvaltningen som något som hade kunnat öka känslan av ”enighet”.

– Mycket handlar om att få studenter att känna sig inkluderade i Lund som stad. Kommunen vill ju att folk ska bo kvar. Att få en chans att komma in i arbetslivet är en strålande chans där kommunen faktiskt har en stor möjlighet att också erbjuda väldigt kvalificerade platser.

”

Alexandra Gäddnäs ser att det redan finns vissa broar mellan Lunds kommun och studentlivet.

majoritet: – Jag tror det är två av tio bland toppnamnen från de större partierna som faktiskt är från Lund. Av de tio första på vår kommunlista har nio pluggat vid LU, och den som inte

SEBASTIAN JAKTLING HOPPAS på att kommunen i framtiden kan öka sina insatser för att samarbeta med studenterna.

– Jag tycker att man kunde göra mer grejer ihop, ha mer framåtsyftande diskussioner.

Det är också vad jag tror studentorganisationerna vill – att man kan prata om vart är Lund på väg som studentstad, säger Sebastian Jaktling.

ALEXANDRA GÄDDNÄS, TIDIGARE ordförande på KK, tar också upp vikten av en ökad dialog. Under hennes år som ordförande startade studentorganisationerna bland annat en ”grundkurs” för att ge kommunpolitker mer

ALEXANDRA GÄDDNÄS ÄR samtidigt inte övertygad om att staden Lund och studentlivet verkligen är två så skilda världar som det kan verka.

– Om man tittar på de områden där studentlivet går in i vad Lund som stad är, är de så väletablerade att man kanske glömmer bort det. Lundakarnevalen är en sån sak som finns här men som man nästan glömmer bort för att det har funnits så länge.

– Man tänker inte på att det är ett tillfälle då de här två cirklarna möts.

Lundagård nummer 5 2022 | 19

Vänskap över blockgränsen

”

Han tycker jag är klimatförnekare och jag tycker han är grönsakskommunist.

Politik är ett känsligt ämne, i dag kanske mer än på länge. Lundagård har träffat två politiska motståndare som lyckats finna vänskap – partitillhörighet till trots.

TEXT ESTHER ARNDTZÉN FOTO ALEXANDRA ROSLUND

Samuel Jonsson (M) och Axel Hallberg (MP)

porträttet Axel Hallberg (23) och Samuel Jonsson (24) är två före detta lundastudenter som funnit varandra genom politiken. Mellan dem har en vänskap över blockgränsen växt fram.

Sedan de lärde känna varandra har det blivit många hårdföra debatter, både i skolaulor framför gymnasieelever och under sena kvällar på lundakrogar.

SAMUEL HAR ETT långt engagemang inom Moderata ungdomsförbundet där han nu sitter som vice förbundsordförande. Han har sysslat med både regional och nationell politik, och har inför valet jobbat för moderpartiet Moderaterna (M).

Axel har i sin tur närt sitt politiska engagemang i Miljöpartiets (MP) ungdomsförbund Grön Ungdom där han bland annat har varit språkrör – och är enligt Samuel något av den här generationens Gustav Fridolin. Hans karriär har blomstrat hela vägen till riksdagen, där han satt som ersättare för en ledamot mellan 2021–2022.

MEN HUR ÄR det egentligen att debattera politik med en nära vän, när man befinner sig så pass långt ifrån varandra i många frågor?

Axel beskriver Samuel som en snäll, ärlig men oerhört tuff debattör att möta. De två träffas ofta innan en debatt, har det trevligt och skämtar gemensamt på Socialdemokraternas bekostnad – för att sedan ge sig ut i en hård debatt med skarpt tonläge, berättar Samuel.

– Axel tycker jag är klimatförnekare och jag tycker han är grönsakskommunist, sen så går vi av och säger ”Det här var ju jättetrevligt, ska vi ta en öl?”.

FÖR DEN MINDRE rutinerade kan vänskap och politik vara svåra att hålla isär. Kanske handlar det om att lära sig vilka strider som är värda att ta och inte.

– Det kan bli frustrerande, säger Samuel, men menar att han och Axel inte ödslar tid på att försöka övertala varandra i frågor där de står för långt ifrån varandra.

En fråga de vet att de aldrig kommer komma överens om är exempelvis kärnkraften.

– Axel kommer alltid ha fel helt enkelt, konstaterar Samuel. Båda skrattar.

– Jag vill ju hävda att jag har rätt, och att Samuel är förd bakom ljuset, säger Axel roat.

dock enas om att det är viktigt att dela grundläggande politiska värderingar för att kunna vara vänner.

– Hade Axel haft åsikter som jag inte tyckte var acceptabla hade vi nog inte kunnat umgås.

M OCH MP skiljer sig ganska radikalt åt vad gäller klimatpolitiska frågor. I en intervjuserie om klimatpolitik i Dagens Nyheter sade M:s Ulf Kristersson (20/7) att människor inte ska behöva ställa om sina liv för att klara klimatmålen, och att målen inte behöver skärpas som det ser ut nu. I samma intervjuserie tryckte MP:s Per Bolund (10/7) både på behovet av att skärpa klimatmålen ytterligare, och vikten av individuellt engagemang och beteendeförändringar.

”

Den typen av elitism vill jag inte ha.

På frågan om huruvida de håller med sina partiledare svarar Axel direkt ”ja”. När det kommer till individuellt engagemang så anser han att det huvudsakliga ansvaret för klimatomställningen ska ligga på samhället, men att människors liv oundvikligen kommer att påverkas när tiden är knapp.

– När vi ser hur oerhört snabbt vi måste ställa om för att vi ska kunna leva upp till Parisavtalet, vi måste ha nollutsläpp i Sverige 2035, då blir det ett matematiskt faktum att människors liv kommer att förändras, säger Axel.

Samuel menar att Ulf Kristersson uttalande inte bör tolkas så. Lite kommer vi att behöva ställa om – men det får inte ske på bekostnad av människors vardag och livskvalitet.

– Ska klimatrörelsen och den gröna omställningen både i Sverige och i världen lyckas så måste ändå människor känna att de vinner någonting på att vara med på den, säger Samuel.

I HÖST KANDIDERAR både Axel och Samuel till Lunds kommunfullmäktige. Förutom klimatpolitiken är den kommunala bostadspolitiken en central vattendelare.

– Moderaterna har svängt väldigt mycket på ett, tycker jag, dåligt sätt, säger Axel bestämt.

– Och jag tycker att vi har svängt på ett alldeles utmärkt sätt. Om vi käftar om någonting över ölet eller kaffet så är det nog oftast Lunds bostäder, hävdar Samuel.

DE BÅDA KAN

DET ÄR DYRT att bo i Lund, och den som är nyexaminerad från universitetet och vill bo kvar i staden men inte har råd att köpa en lägenhet hamnar i ett utsatt läge, menar Samuel. M i Lund föreslår en så kallad ”examen-

skö” i vilken nyexaminerade lundastudenter kan få förtur till mindre lägenheter från det kommunala bostadsbolaget, LKF, som de kan få bo i under två till tre år.

– Det där tycker jag är ett oerhört dåligt förslag, det gynnar akademiker framför andra, och missgynnar utsatta grupper, säger Axel och spänner blicken i Samuel.

– Ser man en nyexaminerad sjuksköterska med några hundratusen i studieskuld som en gravt privilegierad grupp? Jag tror nog inte det, kontrar Samuel snabbt.

– Att ge en gräddfil till de som tagit en universitetsexamen, det är ju att göra kön längre för alla andra. Den typen av elitism vill jag inte ha i Lund, svarar Axel.

SÅ FORTSKRIDER DEN intensiva debatten, på sina ställen blir den ordentligt hetlevrad.

Ska det byggas mer blandat för att förhindra segregation samt skapas en examenskö, eller bör fokus ligga på att bygga mer billiga hyresrätter som flera grupper i Lund har råd att bo i? Samuel och Axel ser rejält annorlunda på hur den kommunala bostadspolitiken bör utveckla sig – detta lär bli en debatt som vännerna kommer att munhuggas om långt efter valdagen. Men det är tydligt att de två genuint brinner för sitt Lund och dess välstånd.

AXEL STOPPAR IN en prilla och Samuel lägger armarna i kors. Klimatet och den kommunala bostadspolitiken är områden där duon bevisligen går i klinch. Men övergången mellan vänskapligt småretande och tuff debatt och tillbaka igen sker trots allt precis lika sömlöst som Samuel beskrev den tidigare. Politik är en sak, men är de även lika varandra på andra sätt?

– Både jag och Axel har mycket självdistans, vi är ofta närmare ett skämt än en seriös kommentar. Men Axel är lite mer boujee än vad jag är, han har skjorta och kavaj och det är lite mer finkultur och sådär, säger Samuel retsamt.

– Kanske, med betoning på lite i så fall, säger Axel.

Kanske lite mer fransk litteratur?

Axel skrattar. Det vågar han inte uttala sig om.

– Inga författarfrågor snälla! utbrister Samuel.

MAN BRUKAR SÄGA att allt är tillåtet i krig och kärlek, i det här fallet vänskap och partipolitik. Axel och Samuel verkar ha hittat den magiska formeln för att en miljöpartist och en moderat ska kunna vara goda vänner.

Mycket självdistans, is i magen och framförallt – en stor portion humor.

Lundagård nummer 5 2022 | 21

kultur

Ett omtvistat folkstyre

Kritiken mot demokratin växer, men inte från de extrema ideologierna. I stället finns en åsiktsströmning som hellre vill se utbildade experter vid rodret än folkvalda politiker.

TEXT HAMPUS PETERSON BAKGRUNDSDESIGN ANNA HASSLÖF

D

en 25 februari lämnade Coronakommissionen sitt slutbetänkande till socialminister Lena Hallengren. Slutsatserna kan enkelt summeras – regeringen tog inte sitt ansvar över pandemihanteringen utan delegerade ansvaret till Folkhälsomyndigheten.

KOMMISSIONEN MENADE ATT coronakrisen krävde avvägningar mellan olika samhällsintressen – ”avvägningar som ytterst är av politisk natur”. Att ta hänsyn till vitt skilda intressen som folkhälsa, ekonomi, medborgerliga fri- och rättigheter krävde enligt kommissionen politiker snarare än experter..

ställningstagande som kan upplevas som nästintill radikalt i dag. Kan politiker vara bättre lämpade att fatta beslut i svåra frågor än experter?

DET ÄR ETT

inte skulle hålla med Coronakommissionen är filosofen Jason Brennan som i sin bok Efter demokratin argumenterar för att demokratin ska ersättas med epistokrati, ett kunskapssamhälle – där mer bildade medborgare har fler röster än obildade.

EN PERSON SOM

Kärlekstrassel… …igen! I säsong två av dramakomedin Love Life på HBO Max får vi följa Marcus, en ung man som jobbar som förlagsredaktör i New York. Efter sin skilsmässa försöker han tröstlöst navigera dejtingkultur, manlig vänskap och coronapandemi. Den är rolig, rapp och precis lagom smörig. Ibland behöver man bara en opretentiös rom-com för att orka med dagen.

ESTHER ARNDTZÉN 22 | Lundagård nummer 5 2022

ENLIGT JASON BRENNAN är de flesta människor okunniga och känslostyrda, vilket gör det omöjligt för dem att fatta rätt beslut i röstbåset. Dessutom gör politiskt deltagande oss till sämre människor. Vi förenklar komplexa problem och tenderar att tycka illa om allt våra meningsmotståndare säger. Till stöd för sina åsikter har författaren otaliga studier inom statsvetenskap och politisk psykologi.

kom vid sekelskiftet att präglas av värdenihilism. Sveriges enda riktigt kända filosof Axel Hägerström, som grundade Uppsalaskolan, hade stort inflytande på 1900-talets största socialdemokratiska tänkare och utvecklingen av svensk rättsvetenskap. Hägerström menade att moral varken är sann eller falsk utan enbart har en ”emotiv funktion”. De är alltså ytliga känsloyttringar som ”hurra för...” eller ”bu för...”.

Även begrepp som objektiv sanning har fått en förhöjd status.

UNDER SENT 1900-TAL populariserades socialkonstruktivism och postmodernism inom svensk humaniora, teorier där objektiv kunskap problematiseras på olika vis. På senare tid har dessa perspektiv emellertid fått mycket kritik. Exempelvis anser många att mänskliga rättigheter kommer från naturen, och alltså är universella och existerar oberoende av social kontext. Men även tankar om att sanning skulle kunna vara objektiv har fått förhöjd status.

”

JASON BRENNAN TYCKER att vi borde styra samhället utifrån vetenskapligt kunnande och oberoende rättvisenormer. Frågan är vilket innehåll som finns i vetenskapen och moralen.

EN MÄNNISKAS SYN på expertstyre tycks hänga samman med personens uppfattning av kunskap. Den svenska kunskapssynen

FLERTALET JURISTER FÖRESPRÅKAR i dag konstitutionella domstolar som ska kontrollera om lagar strider mot grundlagen och, om så är fallet, förklara dem ogiltiga. Förespråkarna menar att det rör sig om maktdelning och att politikernas inflytande måste tyglas.

Ta med sommaren in i höstrusket Ännu en sommar har gått och 58 sommarpratare har talat. Ett bra sätt att ta med sig semesterkänslan in i hösten är att lyssna ikapp årets sommarprat.

Ett av de bästa stod författaren Vigdis Hjort för. Hon inleder med hur hon kör berusad till kiosken för att köpa cigarretter, ett beslut som skulle leda henne till 30 dagars fängelse i norska Sandefjord. Vigdis Hjort beskriver sina medfångar, rädslan att inte passa in och

hur fängelset förändrar henne. Hjorts sommarprat är finurligt, välskrivet och sticker ut från mängden. Även Hana Al-Khamris sommarprat om sitt liv som verksam journalist och kvinna i Saudiarabien, och klimatforskaren Elin Röös program om hur maten vi äter bidrar till klimatförändringarna är väl värda att lyssna på.

BIANCA RAFFONE

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE KRITIKERNA MENAR ATT huruvida en lag strider mot grundlagen oftast är en abstrakt och svårtolkad fråga – som det inte går att svara definitivt på. Se exempelvis hur den amerikanska högsta domstolen först ansåg att ett förbud mot abort stred mot grundlagen för att nu i somras komma fram till motsatsen.

Det kan ifrågasättas om nio äldre domare ensamt ska få bestämma om abort ska vara förbjudet för de 65 miljoner amerikanska kvinnor som är i fertil ålder.

DETTA KAN KONTRASTERAS mot att 60 procent av befolkningen i USA är pro-choice.

Samtidigt ger konstitutionella domstolar förutsägbarhet gällande vilka nya lagar som kan stiftas. En grundlag måste kunna upprätthållas på något sätt.

”

Vad är rimligt tvivel, och vem är det som ska bestämma det?

ETT ANNAT AKTUELLT exempel på expertstyre är Sveriges riksbank. Ingen annan institution har lika mycket makt nu när inflationen löper amok och hushållen är högt belånade.

Riksbankschef Stefan Ingves är därför oerhört mäktig, mycket mer så än Magdalena Andersson som måste få ihop knappa majoriteter i riksdagen för att få igenom sin politik. Med Stefan Ingves och Riksbankens direktion står och faller hela Sveriges ekonomi.

ledamot i Svenska Akademin. I sina populärvetenskapliga böcker varnar hon för de växande hoten mot demokratin: desinformation och alternativa fakta. Det senare är även namnet på hennes kändaste bok, Alternativa fakta, som delades ut till över hundra tusen gymnasieelever av förlaget Fri Tanke. ÅSA WIKFORSS HAR skrivit sina böcker mot bakgrund av Donald Trumps politiska framgångar i USA. Hennes teser är dessutom tydligt präglade av amerikanska medieperspektiv, med framväxt av ”fact-checkers” i traditionell media och sociala mediers begränsningar av desinformation. Hon slår ett slag för att skilja åsikter från fakta och att vi måste vara medvetna om våra förutfattade meningar.

YTTRANDEFRIHETSEXPERTEN NILS FUNCKE

har riktat kritik mot Åsa Wikforss och hennes syn på det demokratiska samtalet. Hon skriver nämligen att det kan vara farligt att debattera ämnen där slutsatserna redan är väl belagda, eftersom det kan ge sken av att frågan inte är ”avgjord”. Men i vetenskapliga sammanhang kan en fråga aldrig vara helt avgjord, möjligheten finns alltid att nya rön upptäcks som omkullkastar tidigare vetande. ÄVEN OM DETTA är något Åsa Wikforss skulle hålla med om, tror hon samtidigt att det är viktigt att man har tilltro till välrenommerade forskare och experter. Enligt henne är en konstruktiv debatt möjlig först om det finns rimligt tvivel i en fråga och de debatterande har ordentlig kunskap i sakfrågan.

att en expertstyrd, oberoende centralbank är bättre än en politiskt styrd organisation.

EN PERSON MED en mer subjektiv kunskapssyn skulle då invända: vad är rimligt tvivel och tillräcklig kunskap, och vem är det som ska bestämma det?

EN ANHÄNGARE AV tanken om att kunskap kan vara absolut är Åsa Wikforss, filosof och

JASON BRENNAN GÅR i Efter demokratin ännu längre än Åsa Wikforss och menar att det

I RIKSBANKENS FALL har en avvägning gjorts

Etnologer i politikens sfär Svenska Dagbladets medarbetare Maggie Strömberg och Torbjörn Nilsson har sedan ett drygt år tillbaka bedrivit podcasten Politiken. I sin politiska journalistik utmärker de sig genom ingående och grävande reportage om ideologiska och sociala mekanismer bakom politikens beslut.

Deras journalistiska metod har genom åren fått en närmast etnografisk prägel; de lever vid sidan av, lyssnar till och frågar ut politiker. Deltagande observation, som det kallas.

krävs ingående kunskaper om ekonomi och statsvetenskap för att en medborgare ska kunna vara med och fatta vettiga politiska beslut. Det absolut bästa vore om endast de mest utbildade och rationella fick styra, filosofkungar à la Platons Staten.

”

Demokrati verkar trots allt fungera väldigt bra.

JASON BRENNAN ERKÄNNER att demokratier historiskt har lyckats bättre med att skapa ekonomisk tillväxt och fria samhällen där medborgerliga rättigheter skyddas. Han hävdar ändå att det inte nödvändigtvis betyder att det inte finns bättre system som kan ersätta det nuvarande. Men demokrati verkar trots allt fungera väldigt bra, även enligt en så pass frän kritiker.

SOM CORONAKOMISSIONEN SKREV är folkvalda politiker i vissa fall bättre än experter på att fatta svåra beslut. Expertis tenderar exempelvis att förändras över tid. Politiker ställs också till svars när folket går till val, och tvingas därför på ett annat sätt ta hänsyn till vad människor faktiskt vill och behöver.

KANSKE HADE Winston Churchill rätt när han sa: ”Demokrati är det sämsta av alla styrelseskick, förutom alla andra.”

Sublim synth

Deras resultat presenteras både i deras texter och i podcasten – alltid med en kritisk distans till politikerna. Till valet växlar de upp sin bevakning och har dessutom fått förstärkning av Henrik Torehammar, tidigare journalist på Sveriges, som lättar upp stämningen något.

Fantastisk bildning inför valet den 11 september.

OLOF BÄRTÅS

I början av juli släppte den italienska musikern Caterina Barbieri skivan ”Spirit Exit”. På Barbieris första ordentliga skiva sedan 2019 får vi återigen höra hennes unika förmåga att trolla fram vackra ljud ur några av världens mest komplexa synthar. En perfekt skiva att sitta och kontemplera sommarens sista skälvande timmar till.

ISAK AHO NYMAN Lundagård nummer 5 2022 | 23

kulturkritik COLM TÓIBÍN. FOTO MURDO MACLEOD

Otillräckligt om mästaren Den nobelprisbelönad författaren Thomas Mann utgör huvudperson i den irländske författaren Colm Tóibín senaste roman. Lundagårds Lydia Löthman har läst en intressant men ojämn berättelse.

TEXT LYDIA LÖTHMAN

Colm Tóibín | Norstedts 2022-08-05

Thomas Mann utgör en tacksam romanfigur eftersom han levde ett dramatiskt liv i händelsernas epicentrum för två världskrig, Tyskland. Denna kontext gör att Magikern inte bara är en berättelse om en av Europas mest berömda författare utan även en lektion i modern historia. Det framgår aldrig vilka delar av boken som är faktabaserade respektive fiktiva men det är uppenbart att det ligger ett gediget efterforskningsarbete bakom slutprodukten.

BERÄTTELSEN TAR SIN början när Thomas Mann är i skolåldern. De första delarna av hans liv avhandlas snabbt och sammanfattat. Merparten av romanen utspelar sig när han är i 60-årsåldern under andra världskriget.

MED EN FAMILJ som består av judar och högljudda regimkritiker behöver Thomas Mann fly Tyskland kort efter nazistpartiets maktövertagande. Genom att skildra ett öde som drabbade miljontals likasinnade blir berättelsen mer allmängiltig, även om familjen Mann jämförelsevis kom lindrigt undan.

KARAKTÄRERNA I BOKEN utgörs nästan uteslutande av Thomas Manns familjemedlemmar. Detta speglar hans faktiska liv och är en följd av en asocial personlighet såväl som det konstanta flyttandet som följde i krigets spår. Familjen utgör en av få konstanter när tillvaron gång på gång förändras. Colm Tóibín skildrar på ett skickligt sätt Thomas Manns komplexa relation till brodern Heinrich som också är författare till yrket.

COLM TÓIBÍN SKRIVER detaljrikt och målande, men redogörelser för huvudkaraktärens inre känsloliv saknas nästan helt. Med undantag för flertalet sexuella fantasier

24 | Lundagård nummer 5 2022

får läsarna en begränsad inblick i Thomas Manns psyke. Möjligtvis är detta ett försök att framställa honom som en känslomässigt otillgänglig fader som fokuserade för mycket på sitt arbete och försummade sin familj.

Resultatet blir dock att karaktären faller platt och att man som läsare aldrig riktigt lär känna huvudkaraktären på djupet.

”

För hängivna läsare av Thomas Mann blir Magikern en särskilt givande roman.

JAG ÖNSKAR ATT Colm Tóibín hade lagt mer tid på de tidigare åren i protagonistens liv. På så sätt hade man som läsare fått större förståelse för händelsernas utveckling gällande såväl karaktärens personlighet som den europeiska politiken.

ENKLARE ÄR DET att komma nära Thomas Manns barn som i kontrast till fadern ofta uttrycker känslor. Barnen Erika och Klaus är excentriska och egentligen mer intressanta än Thomas Mann. De hade med fördel kunnat ta större plats i boken. Deras relation till varandra, fadern och fosterlandet genomgår fascinerande förändringar under romanens gång – men inte heller detta får tillräckligt med utrymme.

ETT VÄLKOMMET INSLAG är hur Colm Tóibín skildrar skrivprocessen bakom några av Thomas Manns mest berömda böcker. Hans

frus vistelse på ett sanatorium i Schweiz inspirerade Bergtagen och en resa till Italien gav uppslag till novellen Döden i Venedig. För hängivna läsare av Thomas Manns litteratur blir därför Magikern en särskilt givande och rolig roman.

MAGIKERN ÄR OCKSÅ läsvärd eftersom omfånget är ansenligt: berättelsen är både historiskt intressant och ger möjlighet att stifta bekantskap med en av 1900-talets mest betydande författare. En mer ingående skildring av uppväxt och själsliv hade dock upphöjt läsupplevelsen. Läsaren lär aldrig riktigt känna Thomas Mann.

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

Värst med valet

ILLUSTRA TI O NM

AJA BJURMAN

Tack gode Gud, snart är det över! Kulturredaktionen listar valrörelsens mest vedervärdiga fenomen.

SEPARATISM-BRIST

JOHAN PEHRSON

VALAFFISCHER

På en affisch med en handritad karta av vårt avlånga land och sloganen ”Hela Sverige behövs” lyckades Centerpartiet glömma bort Ölands existens. Ett misstag som snabbt korrigerades och ursäktades. Men tänk vad mycket roligare den här valperioden hade blivit om det gamla bondepartiet hade gått all in och gjort ”ett självständigt Öland” till sin stora valfråga!

Denna spelevink kom in på radarn med ett intetsägande namn, vilsen blick och ett ansikte som skriker ”jag är född för att bli Folkpartist”. Nog verkar strategin att göra politik till memes om uråldriga modetrender gå hem i opinionen.

Kanske blir det hans striptease till ”Daddy Cool” på L-galan som hjälper Liberalerna över spärren.

Men är det värdigt? Verkligen inte.

Jag är less på döda ögon och oklara slogans om ett ”bättre Sverige”.

Hur ska Sverige bli bättre? Kommer partiledarna hoppa ur sina affischen och äta upp mig om jag råkar hålla ögonkontakten lite för länge? Ingen vet. Tacka vet jag den gamla goda tiden då det skulle vara sprit till kräftor och valborg var ett borgerligt påfund.

UNDERGÅNGSPOLITIK

TRÅKHÖGERN

KD-RÄDSLAN

Vad tror ni; är det invandringen (SD), vinster i välfärden (S), en kärnkraftskatastrof (MP), alla som inte är ”medvetna” unga kvinnor (C), dåligt företagsklimat (M), marknadshyror (V), långa vårdköer (KD) eller ryssen (L) som blir Sveriges undergång? Sen får vi ju inte glömma KLIMATHOTET. Det är inte lätt att leva 2022.

Och sedan denna tråkiga bolagshöger som försvarar nio-till-fem-samhället till sista man. Tydligen är mer fritid, alltså kortare arbetstid, ingenting för den ”frihetsälskande” högern och deras ”frihetliga” liberaler. Någon bör påminna dem om att allt tjat om ”arbetslinjen” och ”hårt arbetande vanliga människor ” är väldigt sossigt.

De rödgröna partikoryféerna jobbar hårt för att ituta oss att aborträtten är hotad för att KD huserar några marodörer till abortkritiker. Att aborträtten skulle inskränkas om KD hamnar i regering är ungefär lika sannolikt som att Ikea skulle förstatligas om V lyckas avancera från dörrmatta till regeringsunderlag.

ALEXANDRA ROSLUND

OSKAR HEDMAN

TWITTER

TRISTA TAL

DEN GLÖMDA FRÅGAN

Alla som frivilligt eller ofrivilligt följer den politiska debatten på Twitter drabbas av ett outhärdligt flöde i valtider. Inte nog med att partipolitiker gör osmakliga utspel – de dras sedan till sin spets av diverse ”högerpopulister” och ”vänsterpack”. 280 tecken och impulskontrollstörningar är ingen bra kombination vare sig du är partiledare eller lekman.

Talskrivning är ett fascinerande hantverk och att tala väl är en konst i sig. Svenska folkets odelade uppmärksamhet är ett privilegium få åtnjuter, och ett tal kan bli avgörande för partiets valresultat.

Partiledarnas talskrivare är rimligen de skarpaste i landet – ändå har inget minnesvärt sagts sedan ”Öppna era hjärtan”. Det är hög tid för ett historiskt tal att hållas.

Avsaknaden av en riktig klimatdebatt skrämmer mig lika mycket som sommarens värmeböljor. Spelar något överhuvudtaget någon roll om vi inte längre har en värld som är beboelig? Partierna tävlar om vem som har tuffast åtgärder i andra brådskande sakfrågor, men gällande klimatkrisen ter det sig tvärtom. Bevare oss väl.

LINN LARSSON Lundagård nummer 5 2022 | 25

Lunds universitets studentkårer Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

Lunds studenter förtjänar en jämlik studenthälsa!

SEPTEMBER. EN NY höst, en ny termin, och för många av Lunds blivande studenter, ett nytt kapitel i livet. Någon har precis tagit studenten, en annan är antagen till sin drömutbildning efter flera försök och en tredje ska läsa en spännande kurs vid sidan av. Gemensamt för de flesta är att förväntningarna, förhoppningarna och funderingarna inför allt som komma skall är stora och många. Kurslitteratur ska köpas, scheman ska sättas och boende måste lösas. Lund går från att vara sommartomt till att fyllas med nya studenter som nervösa och glada deltar i diverse novischaktiviteter.

VIDARE ÄR DET problematiskt att det inte är jämlikt mellan studentgrupper. Studenthälsan är tillgänglig för samtliga, men på vissa fakulteter finns kuratorer som endast arbetar med studenterna där och således får värdefull kunskap och erfarenhet om den specifika studentgruppens behov. Lus anser att alla studenter ska ha lika tillgång till stödfunktioner oavsett vilken fakultet man studerar vid.

LUS PRESIDIUM HOPPAS att vi tillsammans med universitetet kan intensifiera arbetet med att förbättra den psykiska hälsan och välmåendet hos studenterna vid Lunds universitet. På lika villkor. För alla.

ÄVEN OM DET känns högst bekvämt att lämna pandemin bakom sig och i stället damma av och återuppta de projekt och traditioner som fått stå tillbaka för diverse coronagrupper eller krismöten, finns det lärdomar som inte ska glömmas bort. Jag vill särskilt påminna om hur kapabla vi är och har varit på att agera, anpassa och ställa om. Campusförlagda studier har genomförts i helt digitala miljöer och storslagna baler har kommit till liv genom hemsidor och take away.

Naturligtvis har tiden inte varit smärtfri och felsteg har gjorts. Men det är så imponerande hur vi alla har arbetat med att försöka få studentlivet att fortsätta trots en världsomfattande katastrof.

FÖRMÅGAN ATT HANTERA och handla är viktig att behålla då detta inte lär bli sista gången den kommer behövas. Ett problem vi vet kräver just handling är den studierelaterade stressen och den psykiska ohälsan. Här krävs det att studenterna och, framför allt, universitetet agerar. Det räcker inte att avfärda givna lösningar med hänvisning till att vi inte kan lämna gamla, bekväma mönster. För att vi kan just det, är något som pandemin har bevisat.

NU NALKAS ETT nytt läsår. Vi kommer snart att mötas av nya studenter som behöver att vi agerar, anpassar och ställer om. För det bättre, till det bättre.

Lus kramar: Alla i studentlivet som på olika sätt bidrar till att ge nya lundastudenter ett varmt välkomnande till Sveriges bästa studentstad!

Lus sparkar: Att vissa studenters första tid i Lund präglas av stress över att hitta bostad. Fler bostäder behövs!

EMMY SVENSSON, ORDFÖRANDE LUS ALVA SÖDERBÄCK, VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

26 | Lundagård nummer 5 2022

Det nalkas ett nytt läsår. Om någon vecka välkomnas nya ansikten till universitetet, till studentlivet och allt det fantastiska som är Lund. Och denna gång, som vanligt. Hösten 2022 blir den första gången på drygt två år som välkomnandet kan ske utan tal om att hålla i, hålla ut och hålla avstånd. Äntligen!

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

MEN FÖR VISSA studenter kommer studietiden inte bli som förväntat. I den senaste Studentbarometern (2017) svarar var tionde student vid universitetet att studierna inneburit en försämrad psykisk hälsa och var femte student instämmer i mycket hög grad med att de ofta känner stress på grund av sina studier. Arbete med att motverka detta sker på olika sätt på universitetet, men ännu finns det mycket kvar att göra. Lus önskar att universitetet arbetar mer förebyggande med kunskapsspridning om hur psykisk ohälsa kan undvikas. Studenthälsan gör ett stort arbete med att stötta studenter som mår dåligt, men ett viktigt steg i att förbättra statistiken är konkreta preventiva insatser till studentpopulationen i stort. Lus ser också att universitet saknar ett tydligt universitetsgemen-

samt forum där diskussioner om psykisk hälsa och välmående står i fokus. Det är också av stor vikt att diskussionen inte bara förblir just en diskussion. Framsteg kommer bara uppnås med en plan, ett genomförande och en uppföljning.

Att ställa om

ELLEN PALMGREN, ORDFÖRANDE JURIDISKA FÖRENINGEN

debatt

Svensk klimatpolitik är urspårad De sakpolitiska mothuggen i klimatfrågorna behöver bli tuffare. Klimatmålen kan nås om de andra partierna vässar till sin klimatpolitik, skriver företrädare för Gröna Studenter.

Sveriges studenter är den enda väljargrupp som ser klimatfrågan som den viktigaste inför valet i höst, rapporterade SVT den 9 maj. Det är föga förvånande. Studenter är uppdaterade med den senaste forskningen. Vi ser med egna ögon hur framtiden rycks i från vår generation runt om i världen. När FN slår fast att ”fönstret till en beboelig framtid snabbt håller på att stängas” kräver vi därför en skyndsam reaktion från politiken.

DEN SENASTE IPCC-RAPPORTEN konstaterar att de globala utsläppen måste börja minska innan år 2025 för att Parisavtalets mål ska kunna uppnås. År 2021 ökade utsläppen med rekordhöga sex procent på bara ett år. Det är en skrämmande utveckling.

SVERIGES UTSLÄPP MINSKAR med ungefär två procent per år, med undantag för rekordet nio procent under pandemiåret 2020. I år behöver minskningen bli 20 procent för att Sverige ska ha en chans att klara sina internationella åtaganden. Det är inget annat än en dröm med dagens politik.

VI HADE ÖNSKAT oss tuffare sakpolitiska mothugg i klimatdebatten.

Högern vill bygga kärnkraft som tar 15–20 år. Sossarna vill dela ut tusenlappar till bilägare och subventionerar regionala flygplatser.

Vänsterpartiet låtsas som att omställningen inte kräver några som helst beteendeförändringar. Kvar står vi miljöpartister – utan en värdig motståndare.

SJU AV ÅTTA partier har fullständigt gett upp kampen om att konkurrera med MP om vem som har vassast klimatpolitik. Samtliga andra partier röstar för att göra det billigare för bilägare att släppa ut mer växthusgaser, också för SUV-ägare i innerstan. Vissa vill gå så långt som att helt slopa reduktionsplikten, vilket ökar andelen olja i bensinen. En olja som till viss del är rysk, vilket driver Putins vidriga krig mot det ukrainska folket.

SVENSK KLIMATPOLITIK HAR helt spårat ur – med undantag för ett parti som håller kursen. Miljöpartiet och Sveriges studenter delar något fundamentalt: Vi prioriterar klimatet i valet.

SKRIV TILL LUNDAGÅRD Lundagård tar emot debattartiklar och insändare löpande.

Om du vill skriva till debattsidan finns mer information på lundagard.se/skriv-till-debatt.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta vår chefredaktör Viktor Wallén på viktor.wallen@lundagard.se.

Notera också att debattsidorna är redaktionellt obundna Lundagård, och enbart representerar skribenternas egna åsikter. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre språkliga ändringar i inskickade texter.

28 | Lundagård nummer 5 2022

VÅR GENERATION HAR vuxit upp i eran av tomma löften. Nästan alla partier lovar att prioritera klimatkrisen, men när det kommer till kritan är det bara Miljöpartiet de gröna som lever upp till sitt ord. För MP:s löften har inte varit tomma.

BÅDE I REGERING och riksdag är det vi som driver på för snabba utsläppsminskningar. Miljöpartiet är läskigt nog riksdagens enda parti som faktiskt har en plan med drygt 230 förslag för hur Sverige ska klara klimatmålen. Och lyssna på detta: den är i linje med forskningen.

GRÖNA STUDENTER KOMMER TILLSAMMANS med Miljöpartiet att kämpa hela valrörelsen för att få klimatfrågan högst upp på agendan. För det finns hopp! Enligt forskarsamhället kan vi fortfarande nå våra klimatmål. Men då behöver de andra partierna leverera med verklighetsförankrade och effektiva förslag som går i linje med våra åtaganden i Parisavtalet.

Sigurdur Andersson, Språkrör Ella Berndes, Språkrör Markus Barnevik Olsson, Klimatoch miljöpolitisk talesperson

ÅSIKTERNA SOM FRAMFÖRS ÄR SKRIBENTERNAS. LÄS MER DEBATTER PÅ LUNDAGARD.SE

Färre bostadsköer – fler fester För att möta den ökade efterfrågan på bostäder bland unga och studenter behöver vi röra oss mot marknadshyror, skriver Centerstudenter. Inspirationen kan hämtas från Norge.

Hur löser man en bostadsbrist? Jo, man bygger bostäder helt enkelt.

Men riktigt så enkelt är det inte när man väl vill sätta spaden i marken. Bygglovsprocesser är dyra och tar lång tid, för att inte nämna alla regler som man behöver uppfylla för att få bygga. Huset får bara se ut så som ett gäng politiker bestämt, det får bara vara så stort som politikerna vill och bara placeras där politikerna vill ha det.

INTE ENS HUR det ska vara inne i din lägenhet är fritt från politikernas pekpinnar. Ett tydligt exempel är badrummets storlek. Utifrån en ambition om tillgänglighet för alla behöver badrum vara av en viss storlek. Lovvärt men det gör att man inte kan bygga lika många lägenheter på samma yta och att i vissa fall blir badrummet nästan större än resten av lägenheten. Vi kan ta inspiration av vår granne till väst, Norge, och införa en besöksstandard som minskar ytan som behöver användas men är tillräckligt tillgängligt för besök. Sätter man krav på att högst 80% i ett hus har besöksstandard tillgodoser man behovet av tillgänglighet för de som behöver och kan bygga 25% fler lägenheter på samma yta.

DE LÅNGA OCH krävande ansökningarna gör det också mindre intressant att bygga nytt. Vem vill lägga en massa tid och resurser på att ta fram planer för nya lägenheter om man vet att drömmen kan gå i kras bara en klåfingrig politiker får lite feeling och vill säga nej? Låt det

vara upp till den som faktiskt äger marken och de som ska bo där att bestämma hur de vill ha det.

DAGENS HYRESMARKNAD TAR bara hänsyn till de som redan har ett förstahandskontrakt eller de som redan kan hyra ut. Att det finns många fler som påverkas av hyresmarknaden, de som ännu inte har en bostad, är tydligen inte lika viktigt. Vi behöver därför röra oss mot marknadshyror, eller hyror som de kallas utanför Sverige. Sveriges system med bruksvärdeshyror är världsunikt. Nästan lika unikt är de långa köerna. För de som efter examen flyttar upp till huvudstaden väntar nästan 10 års kö för att få ett förstahandskontrakt. Lapptäcket av prisregler som går under det nuvarande bruksvärdet sätter pris efter bekvämligheter, men inte läge. Det gör att lägenheter utanför innerstäderna blir dyrare än de behöver vara. Låt människor själva göra valet mellan pendling och pris istället för att hänvisa till en osäker andrahandsmarknad.

MAN HADE VÄL kunnat köpa istället? Men de höga kraven på kapitalinsättning gör det svårt för nyexaminerade att punga ut handpenningen. Vi kan inte ha ett system där det enda sättet att köpa sig en lägenhet är genom att ha föräldrar som har råd att bjuda, hålla tummarna för att en rik släkting trillar av pinn eller att man valde rätt trisslott.

BOSTADSBRISTEN GÖR ATT studenter tvingas tacka nej till utbildningar eller lägga mycket av sin tid på att pendla till sina utbildningar.

Ska vi få en stad som, även i framtiden, ska kunna locka nya studenter och låta de som vill stanna kvar behöver vi göra om bygg- och hyresreglerna i grunden. Ta chansen att göra det möjligt för fler inflyttningsfester genom att rösta för hållbar en bostadspolitik den 11 september och ta tillbaka kontrollen över din bostad från politikerna.

Mattias Jonsson, Vice Ordförande Centerstudenter Ida Wallinder, Ordförande Centerstudenter Skåne Sigge Meurling, Vice Ordförande Centerstudenter Skåne

Mattias Jonsson, Ida Wallinder och Sigge Meurling. Foto: Privat Lundagård nummer 5 2022 | 29

| Lundagård nummer 5 2022

hejdå student FOTO SARA BERNTSSON

HEY STUDENT! ELLA London, Great Britain EVANS Enviromental studies

Why did you come to Lund?

– I wanted to go somewhere in Europe for a year abroad.

The degree I’m doing is a integrated masters and a year abroad is my third year. It’s cool to experience another culture and learn another teaching style. I wanted to go somewhere in Europe because if you make connections here you can kind of visit them in the future and Scandinavia because of the vibe.

Mjauuu mjauuu…

Högt i borgen konflikt det bor Ilska över recension inom skojare gror Berusad och arg hen mot kattalyan går Textens funktion är inget fyllan förstår Under vår fjärde högtid kön ringla sig lång Fifflare längta efter dans och sång Genom bakvägar de ingång leta Hur de till klubben kom behöver ingen veta Amors pilar fifflarna snuddat vid Finna romans – inga problem trots heltid Som vanligt är sommaren skvallersval och morrhoppans kolumn blir skral.

Men med hösten kommer mer bus Morris håller ögonen på fifflare och lus

Morrhoppan

In September it’s going to be the Swedish election, what do you know about the political system in Sweden?

– I know roughly the political field of the country but I don’t know any specifics about like the government or political candidates.

What are you looking forward to this semester?

– Fika! And just meeting lots of new people.

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

Lundagård nummer 5 2022 | 31

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring via Ladok Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

KORSORD

Bokstäverna i de gröna rutorna bildar ett tävlingsord.

Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 7 september.

BROADWAYMUSIKALEN

MANUS

Terrence McNally MUSIK Stephen Flaherty SÅNGTEXTER Lynn Ahrens

STUDENT

RABATT 50% 2 sept – 12 nov MALMOOPERA.SE