Lundagård nr 5 2022

A GUIDE TO THE ELECTION p. 8-9 s.OCHSTUDENTLUNDSTADEN16-19SÅ s.STUDENTERNARÖSTAR10-13 sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 5 2022

annonssida

Tidningen Lundagård gavs för första gång en ut 1920 och är Sveriges äldsta student tidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studen ter och anställda vid Lunds universitet. Lun dagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör ansvarig utgivare: Viktor Wallén, viktor.wallen@lundagard.se Redaktör: Theo theo.vareman@lundagard.seVareman, Webbredaktör: Alexandra Bildchef: Saber fotografi@lundagard.seMalmgren,

Ännu ett fjärde år har kommit och gått. Men vad är väl en karneval i Lundagård? Den kan vara katastrofalrik, köfylld och alldeles alldeles underbar.

EKONOMIFRÅGOR ÄR DOCK uppenbart politiska, så pass att budgeten nästan orsakade en regeringskris i somras, så CSN och inflationen faller bort. Och hur ska jag kunna formulera mig om hot och våld mot demokratin utan att gå in på de uppenbart politiska motiven bakom handlingarna och mina åsikter om dessa? Dessutom är få sa ker så politiska som språk. Ironiska haranger om fula valaffischer och bisarra utspel känns inte heller lämpliga för en ledartext.

HUR JAG SKA skriva den här ledaren så att den både handlar om valet och är åsiktsfri vet jag fortfarande inte. Oavsett om det är orättvisor eller glädjeämnen som ska formuleras så bottnar ändå det mesta i slutändan i poli tik. Även den här redaktören får erkänna sig besegrad.

Prenumeration: 300 kr per år, kontakta theo.vareman@lundagard.se. Studentpre numeration för 150 kr. Adressändring: Genom Ladok. Tryck: V-Tab. Distribution: kundsupport@nimdistribu tion.se Pressläggning: 22 augusti 2022. Deadline: nr 5/2022 12 augusti. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. Upplaga: 34 427. Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se

&

ALEXANDRAWEBBREDAKTÖRROSLUND

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer. Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhets nummer och korrekt postnummer. Skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till Universi Omtetsposten.duhargjort ovanstående, kontakta Nim distribution.

In i Alkoholenambulansensålde slut Blodet pumpar av substansen Polisanmälda spelningar Systemfel vid Dansen En perfekt katastrof, Den rena dekadansen Adjö, min kära Redan saknar jag briljansen!

Illustrationschef: Anna illustration@lundagard.seHasslöf, Redaktion: Lydia Löthman, Esther Arndtzén. Medarbetare detta nummer: Mangi Bengtsson, Jonathan Juhlin, Johan Larsson Tekla Svensson, Catherine Ekström, Isak Aho Nyman, Victoria Källström, Ida Hein Olsson, Olof Bärtås, Hampus Peterson, Linn Larsson, Oskar Hedman, Maja Bjurman, Sara Bernts son, Sofie Meurling Omslag: Isak Aho Nyman, Alexandra Roslund. Kattlogotyp: Sofia Kockum.

3

Efter att ha skrivit för Lundagård i över ett år känns det nu som att nervositeten över att formulera välgenomtänkta texter borde ha blivit något vardagligt. Inte något som väcker känslan av att vara ett litet barn som inte kan stava och ändå förväntas berätta om sitt sommar lov.

SJÄLVKLART ÄR DET relevant att skriva om hur inflationen ökar utan att studiestödet följer därefter. Den som har pratat med mig under sommaren vet att jag inte har brist på tankar om vare sig mordet i Almedalen, hot mot journalister eller våld mot kulturarbetare –och min oro för vad detta betyder för vår demokratiska framtid blir bara allt större. Inte heller råder det någon brist på tankar om absurt språkbruk eller valkampanjer som lägger mer energi på att bli virala än att faktiskt säga något.

alexandra.roslund@lundagard.seRoslund,

Lundagård nummer 5 2022 | ledare

FÖR ATT VARA en röst för alla Lunds studenter förväntas Lundagård vara en opolitisk tidning. Medan ledarsidan i andra tidningar utgör en möjlighet att yttra tidningens åsikt, är Lundagårds en sida där vi, åsiktsfritt, reflekterar över numrets tema i relation till vår samtid. Det är en klok och inkluderande tanke så klart, men hur ska jag kunna skriva opolitiskt om en valrörelse?

RÄTTELSE: I nummer 4 2022 uppgavs det intäkterHelsingkronasattbestod till 91% av hyror. Detta var felaktigt: det var 91% av avintäkternensnagårdensHelsingkro–natiobostadshus–sombestodhyror.

SÅ I STÄLLET för en genomtänkt ledare med analyser av det politiska läget, likt i andra tidningar, lämnar jag dig en uppmaning du troligen har hört flera gånger om men som jag faktiskt kan ge: Rösta. Oavsett hur obetydande du tänker att dina åsikter eller din röst är så spelar det roll. Behöver du vägledning i den politiska djungeln eller är intresserad av vad studenterna omkring dig egentligen tycker och tänker så är detta nummer fullt av texter om valet, av studen ter och för studenter.

Q: Katastrofalkarnevalen

Qkvad: Adjö till katastroferna! Adjö till fylleglansen! Vi köade i timmar men missade ju chansen till Gudrun, till Squid Game Till ölkrogsvakansen På vagnar av klimatångest Tappar nån balansen Från Tinder och coronaskämt

BENGTSSONMANGIILLUSTRATION

TROTS DET SITTER jag nu här, än en gång, med oron över att inte kunna prestera det som förväntas. Inför denna ledare är det dock inte tankar om att våga vara personlig men inte utlämnande som grämer mig. Snarare handlar det om att detta ska vara en ledartext om valet, som samtidigt förväntas vara opolitisk. Är det ens möjligt?

En opolitisk ledartext I valtider är det svårt att vara neutral.

FÖR ATT FÖLJA det politiska samtalet har LU anställt Tim Ekberg, som arbetar som plane ringschef på LU och bestämmer bland annat över hela universitetets budget. Han följer det politiska samtalet för att LU ska vara be redd på nya svängningar som kan påverka den högre utbildningen.

Det har sina risker: den oberoende forsk ningen kan i teorin bli beroende av politi kens tyckande.

WEBBEN Nu är även Lundagårds webbtidning igång! För nyheter, krönikor, reporta ge och allt annat som rör Lunds stu dentliv – gå in på lundagard.se I valundersökningarna skattas utbildning högt hos väljarna, men universiteten tenderar att hamna i skymundan. På gott och ont. Hur påverkas högre utbildning av politiken?

TEXT JONATHAN JUHLIN FOTO JOHAN LARSSON

– Vi har inget riktigt skydd, får vi en po litisk förändring i Sverige där partier som är mer intresserade av att vara med och styra oss så finns ingett skydd inbyggt i vårt sys tem.

| Lundagård nummer 5 2022 nyheter

– Jag har varit med om fem olika utbild ningsministrar och sen följt dom på det andra hållet. Det är relativt små förändring ar som sker för vår sektor. Även om vi får blockförändring och en annan färg på reger ingen, säger han och fortsätter: – Socialdemokraterna har mer dragit åt styrning, att berätta vad forskningen ska hålla på med. Högern har mer dragit åt att fokusera på excellens i forskningen och på de högre utbildningarna, men också varit inne och styrt forskningens inriktning.

HAN HAR IDENTIFIERAT tre poler som parti erna håller sig till gällande den högre utbild ningen: Arbetsmarknadens koppling till de utbildningar som studenterna väljer; univer sitetens finansiering; och förhållandet mel lan flyktingpolitik och medborgarskap. Den sistnämnda uppmärksammades tidi gare i våras, då universiteten larmade om att den nya utlänningslagen kunde drabba dok torander från andra länder. – Idag är frågan om etnicitet och medbor garskap oerhört politiserad. Doktorander kommer inte hit för att de behöver bistånd, de kommer hit för att de vill forska. Kopplingen mellan arbetsmarknaden och utbildning är en fråga som en del partier famlar kring, menar Mats Brenner. Trots det har vissa partier hjärtefrågor – utöver devi sen att Sverige ska vara en ”kunskapsnation”.

Plugget efter valet – så påverkas universiteten

MATS BENNER, REKTOR för ekonomihögsko lan vid Lunds universitet (LU) och professor i forskningspolitik, berättar inlevelsefullt om att få forskare inom samhällsvetenskap alls ägnar sig åt hans ämnesinriktning – vilket skär sig mot verkligheten. – Drygt hälften av befolkningen har nå gon sorts anknytning till den högre utbild ningen. Sektorn är dubbelt så stor som för svaret. Ändå finns det väsentligt många fler som ägnar sig åt att följa och förklara den försvarspolitiska debatten, säger Mats Ben ner och fortsätter.

– Miljöpartiet driver många frågor om hållbarhet med forskning som drivkraft. Sverigedemokraterna vill liksom markera sig som att de pekar ut, i deras perspektiv, sjuka samtidsfenomen som de ska slå ner på, säger Mats Benner och lyfter även att Socialdemo kraterna betonar arbetsmarknadsfrågan som extra viktig för forskningen.

NÄR FRÅGAN OM eventuellt maktskifte kom mer upp bjuder Tim Ekberg på en tillbaka blick över sin egen erfarenhet.

Den 11 september bestämmer väljarna vil ka partier som ska styra Sverige. Enligt en Novus-undersökning publicerad i mars var utbildning den tredje viktigaste valfrågan för röstberättigade svenska medborgare. Högre utbildning är däremot utbildnings frågans blygsamma bihang; det är sällan ett ämne i det politiska samtalet.

UNIVERSITETENS AUTONOMI ÄR något både Tim Ekberg och Mats Benner lyfter. Prin cipen om armlängds avstånd mellan hög skolorna och politikerna anser de båda ska hållasMatskärt.Benner trycker på att man som väl jare bör ta i beaktande hur Sverige styrs, där våra myndigheter tar en stor roll. Tim Ek berg målar i sin tur ut Sverige som ett ganska unikt exempel, där Sverige som demokratiskt land har lärosäten som ligger ovanligt nära statsmakten.

– Förvånansvärt lite satsningar presente ras på högre utbildning. Det kanske egent ligen är vårt enskilt största problem, för lite pengar till högre utbildning för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga, säger Tim Ekberg.

– Jag har förundrats över detta. Det fanns egentligen fler som sysslade med utbild ningspolitiska frågor 1970 än vad det finns idag.

4

Under 80- och 90-talet var högre utbild ning prioriterat över forskning menar Tim Ekberg. Men de senaste åren har det blivit tydligt att forskningen lagts i fokus.

Vad det i slutändan handlar om, menar Tim Ekberg, är pengar. – I slutändan ser politiker oftast universi teten som något som ska driva på BNP, nå got som ska vara bra för industrin. Jämför man sedan forskningspropositionerna är det relativt små förändringar som faktiskt finns.

– Det funkar så länge som där finns en ”gentlemens agreement”, så länge som re geringen håller sig borta från oss, säger Tim Ekberg.Hanser att det i andra länder där forsk ning identifieras som ”olämplig” ofta görs så av högerpopulistiska partier. Men säger även att det i Sverige är långt borta. – Jag ser med en viss oro på det där såklart. Man måste hålla ögonen på det där, men jag tror inte där finns någon överhängande fara, säger Tim Ekberg.

Det är relativt små förändringar som sker för vår”sektor.

Lundagård har intervjuat Tim Ekberg och Mats Benner om hur den högre utbildningen påverkas av politi ken – och var konfliktytorna mellan universiteten och politikerna ligger.

– Verkligheten ser ut så. Det är inte speci fikt så för oss utan det ser ut så för alla sekto rer nu, säger Maria Björkqvist.

LINN SVÄRD, ORDFÖRANDE för SFS, menar att sparsamhetstänket fortgår än i dag. – Vi har ju hört Magdalena Andersson prata om att vi ska ”spara i ladorna”. Så det är den mentaliteten [staten, reds. anm.] har: vi behöver pengar för sämre tider, säger hon. Vad SFS har sett är att personalen vid uni versiteten ökar och att lokalerna blivit fler de senaste åren. Pengarna måste därför sparas från något annat.

Anpassningen sker till exempel genom att ge lärare större grupper, slå ihop kurser över programgränser och kontinuerliga översikter av kursplaner, allt för att bibehålla utbild ningskvaliteten.Attformautbildningen efter resurser ser hon som en del av en större samhällsutveck ling.

– Då hamnar vi i lärarledd undervisnings tid, det är där man kan spara in. Och det är dåligt för oss studenter, säger Linn Svärd.

Fortsättning på nästa uppslag

– Det vi märker av där är att vi får färre och färre dagar VFU per kurs och vi får fler

LÄRARLEDD TID ÄR inte det enda som påver kas av resursbristen. Medicinstudenter vid LU saknar utbildningspraktik på sjukvår den – kallat verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och verksamhetsintegrerade lärande.

Flera utbildningar vid medicinska fakul teten har behövt anpassas enligt de resurser som fakulteten tilldelas. Det menar Maria Björkqvist, vicedekan vid LU:s medicinska fakulteten och ansvarig för utbildning på grund- och avancerad nivå.

Mindre anslag, år för år TEXT VIKTOR WALLÉN ILLUSTRATION TEKLA SVENSSON 5

Hon menar att problemet ligger i att an slagen inte ökar i proportion till fakultetens kostnader, där hyres- och lönekostnader skju ter i höjden medan anslagen inte hänger med. Sedan produktivitetsavdraget trädde i kraft 1995 har LU:s hyra stigit med 260 procent och personalkostnaderna med 313 procent.

MEN DÄR SKON i dag klämmer är hos medici nutbildningarna. Enligt SULF saknar Sveri ges medicinstudenter en miljard kronor.

Lundagård nummer 5 2022 | LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

Anledningen, skriver UKÄ, är att de se nare ämnena får högre ersättning från staten än de tidigare. Samtidigt skriver Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) i rap porten Systemfel i kunskapsfabriken att HSJT:s anslag räcker till vad de är budgeterat för. SULF är samtidigt tydliga med varför det räcker: ”Märk väl att ersättningen till HSJT var mycket låg från början, och har egentli gen aldrig räckt till för att ge studenterna till räckligt med tid med sina lärare.”

Den 16 maj gick Socialdemokratiska student förbundet, Moderata studenter och Sveriges förenade studentkårer (SFS) ihop i gemen sam protest. I en debattartikel i Svenska Dag bladet uppmanade de till att ”stoppa urholk ningen av högre utbildning”. Det som gröper ur universiteten, menade de, är ett krav kallat ”produktivitetsavdra get”. Det kom till 1993 för att minska den ökande statsskulden genom att tvinga stat liga myndigheter att spara pengar. Universi tetet, som klassas som en statlig myndighet, inkluderas.Avdraget kalkyleras genom att se till hur stor produktivitetsökning utvalda tjänste företag, som banker och försäkringsbolag, haft. Därefter sänks budgeten för statlig verksamhet med samma procentsats – van ligtvis en eller två följande år – borträknat lo kalhyror och andra ökade kostnader. Därför får universitetet mindre anslag, år för år, än vad de skulle få om avdraget ej fanns.

Trots inställda utbildningsmoment och växande utgifter höjs inte de statliga anslagen till universitetet. En av många anledningar stavas ”produktivitetsavdraget”, och så här påverkar det Lunds studenter.

– Om man behöver lägga mer pengar på hyra så kommer man behöva lägga mindre pengar på lärartimmar eller administration. Det är en ekvation som inte går att lösa på annat sätt, säger Maria Björkqvist.

BRIST PÅ LÄRARLEDD tid är ett erkänt pro blem vid svenska högskolor. Enligt en rapport från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (HSJT) åtta timmar lärar ledd tid per vecka – hälften så många som naturvetenskap, teknik och farmakologi.

Resultatet är att flera vårdutbildningar för lorar ett mycket viktigt utbildningsmoment. – Kombinationen av mindre pengar och för lite sjukvårdspersonal gör det väldigt svårt för sjukvården att ta emot studenter, säger Cornelia Börjesson Freitag. – Både läkare, sjuksköterskor, fysiotera peuter och logopeder, VFU är det som byg ger deras utbildning, säger Cornelia Börjes sonHonFreitag.upplever att kåren och fakulteten ser lika på avsaknaden av resurser. – Jag har förstått att kåren och fakulteten är eniga, vi får medhåll från fakulteten i det att de också tycker att frågan är viktig.

nyheter studenter per handledare. Sen har vi också upplevt att vissa moment tas bort eller änd ras om för att de inte blir genomförbara, säger Cornelia Börjesson Freitag, språkrör i Corpus Medicum, kåren för alla studenter vid Medicinska fakulteten. Hon menar att det är svårt att veta exakt vad som gnager bort resurserna. Samtidigt som LU:s resurser minskar gör krisen inom sjukvården att sjukhusen inte kan erbjuda praktik.

LINN SVÄRD MENAR ATT lärosätena är kritiska till denna utveckling, men att de har svårig heter att motarbeta den i och med att de är beroende av staten för finansiering.

Ihop med kårerna tror hon att universite ten och högskolorna kan driva en kamp för att avskaffa produktivitetsavdraget. Och va låret är lika bra som vilken annan tid som helst att driva opinionen, menar Linn Svärd. – Jag hoppas att tiden är nu. Det har gått 30 år, nu får det räcka. Det har gått 30 år, nu får det”räcka.

TIPSA REPORTERN... Viktor Wallén viktor.wallen@lundagard.se ... om din utbildning drabbats av resursbrist, ihopslagna kurser eller in ställda utbildningsmoment. Den här artikeln är den första i en serie.

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE annonssida

Nonetheless, Lars Edgren, Professor Emeritus at the Department of History at Lund University, states that then “there was a potential for broader representation, es pecially since the farmers were represented, which is pretty unusual when you compare with other European countries at the time.”

WORLD WAR I and the revolutionary fever that swept Europe expedited the process towards universal suffrage. Between 19191921, major reforms took place; the electo rate was extensively widened, giving women and those with tax-debt the right to vote, and the king lost his political power.

Once the Riksdag is elected, the hou se speaker proposes a prime minister. The Riksdag then votes on the prime minister, and if elected, the candidate is responsible for appointing ministers, thereby forming theThegovernment.government has executive power and is responsible for implementing the Riks dag’s decisions, it exercises limited legislative power as it proposes new laws, subject to the Riksdag’s approval. If the government loses favour with the Riksdag it must resign. Usually, multiple

BY 1809, THE Swedish constitution was established marking the division of power between the king and the Riksdag, and in 1865 the estate system was abolished and re placed by a two-chamber system, similar to current systems in for example Britain.

| Lundagård nummer 5 20228

Voting Today Lars Edgren attests that “the only restriction today in the right to vote in parliamentary elections is citizenship and age. This means that, for example, prison inmates and people with intellectual disabilities can vote. The se are groups that were previously excluded [in Sweden, editor’s note ], and are commonly excluded in [in other countries, editor’s note.] voting laws.”

Parties with over four percent of the votes get represented in the Riksdag according to Sweden’s system of proportional representa tion.Regional and municipal elections are held on the same day. The Government Sweden is governed by a majority parliame nt. The 349 seats in the Riksdag are dealt up between all parties according to the propor tion of the vote they got, albeit with a four percent threshold to be eligible.

On Sunday September 11th, Swedish citizens will elect 349 members into parliament, called the Riksdag. Lundagård sat down to talk with Lars Edgren, Professor Emeritus at the Department of History, about the historical roots of Swedish democracy as well as the current election.

Understanding the Election –TEXT CATHERINE EKSTRÖM ILLUSTRATION ANNA HASSLÖF PHOTO ISAK AHO NYMAN in depth An elite

Over the coming decades further restric tions were lifted. In 1975 the first chamber was abolished, the age of voting lowered to 18, and the 1809 constitution officially changed, introducing elections as they are now.

enormouslyexclusiveinstitution,totherich.”

The first chamber was, in the words of Lars Edgren, “an elite institution, exclusive to the enormously rich”, whereas the second chamber “was a poor attempt at popular re presentation” – only male citizens above a certain income that owned land could vote and their vote was not democratic but weigh ted based on the amount of tax they paid. This system was heavily criticised, and by the end of the 19th century several groups, including the feminist and socialist move ments, were advocating for universal suffra ge. Between 1907-1909, the first large reform took place; most men were able to vote, apart from those in debt, with a criminal record, on poor relief, or who evaded the compulso ry military service.

To understand the 2022 election, it seems best to begin at its origins. The term ‘Riks dag’ was first used in the 16th century, when king Gustav Vasa called for an assembly of the four estates. The estates, the nobility, the clergy, the burghers, and the peasantry, had only one single vote. each

The voting process has also been made as simple as possible; one can either vote at a polling station on the day or in advance. There is also an alternative to vote by proxy or, when living abroad, to send in your vote to the Swedish embassy. The votes are always for a party, and you have the choice of voting for a representative for that party as well.

ACCORDING TO LARS EDGREN it seems likely that all four of the right-wing parties (SD, M, KD and L) will make it into the Riksdag this year despite some initial difficulties for the Liberal party: “For some time it has looked very bad for the Liberal party, they only pol led around 2.5 percent half a year ago. Then they changed their leader and their polling results rose.”

LARS EDGREN CONCLUDES that these elec tions will be “very exciting actually, very difficult to predict what will happen in the fall. In 2018, it took several months before a government was formed; we might get into a similar situation this year.”

FINALLY, THE CENTRE PARTY (Centerpartiet, C) will likely have the decisive vote in the for mation of a coalition government this year. Recently, they have supported the Social De mocrats in the Riksdag as they refuse to work with the Swedish Democrats. However, they are also reluctant to cooperate with the Left Party due to their socialist politics.

The Green Party (Miljöpartiet, MP) is however currently balancing on the four per centage threshold, to the bafflement of Lars Edgren: “For some reason, despite experien cing a climate crisis, people still don’t think environmental issues are the most important issues in the election.

parties within the Riksdag must cooperate to form a government. One single party seldom has an outright majority. The Parties In the last three elections, the same 8 parties have exceeded the 4 percent threshold and became a part of the Riksdag, but who are these 8 parties and how are they predicted to fare in the upcoming elections?

TO THE LEFT on the political spectrum, the Social Democrats (Socialdemokraterna, S), Sweden’s oldest and largest party in the Riks dag, and the Left Party (Vänsterpartiet, V), with roots in the communist movement, seem set to get into parliament.

Election results 2018 PARTY Social Democrats (S) Moderates (M) Sweden Democrats (SD) Centre party (C) Left Party (V) Christian Democrats (KD) Liberals (L) Green party (MP) Parties that did not get enough votes to get into the Riksdag VOTES 28,26 % 19,84 % 17,53 % 8,61 % 8 % 6,32 % 5,49 % 4,41 % 1,53 % Statistics from the Swedish Election Authority

– a Guide to Swedish Politics 9Lundagård nummer 5 2022 | READ MORE IN DEPTH ARTICLES AT LUNDAGARD.SE

INSTEAD, LARS EDGREN attests that “it seems that the electorate sees crime as the most im portant question at the election this fall”. Despite formerly having “a rather great acceptance for immigration”, Lars Edgren reveals that public opinion changed severe ly after the influx of immigrants in 2015 and the coinciding spike in gang related crimina lity. This proved a catalyst for the right-wing Sweden Democrats (Sverige Demokraterna, SD), who according to Lars Edgren “have a long ideological continuity to Swedish ideals that bear at least family resemblance to fas cism,” and continues to say that “they are an anti-immigration party” and that SD preach that Sweden’s open-door policy is at fault for the rising crime statistics.

It is difficult to predict what will”happen.

As such Lars Edgren remarks that the en tire Swedish political compass has shifted to the right and that “all the parties now must more or less say that they also want to be res trictive and also want to have tougher punish ments”, with SD and the three other rightwing parties, the Moderates (Moderaterna, M), the Christian Democrats (Kristdemokra terna, KD), and the Liberals (Liberalerna, L), being at the forefront of these politics.

RÖSTSIFFRORNA FÖR V är tätt följda av de för Socialdemokraterna (S) på knappt 21 procent. På tredje plats för lundastudenterna ligger Moderaterna (M) som stöds av 15 procent. Ytterligare en skillnad gentemot rikssnittet är att enbart 5,2 procent av studenterna upp ger att de planerar att rösta på Sverigedemo kraterna (SD). Det är drygt tolv procenten heter mindre än befolkningen i stort – vilket visar att SD ser ut att bli riksdagens tredje största parti. Jämfört med Lundagårds valenkät från 2018 har det skett en vänstersväng. Då var den for na Alliansen störst med 44 procent: M fick 19 procent, Centerpartiet (C) 14, Liberalerna (L) 7 och Kristdemokraterna (KD) 3. De rödgrö na erhöll 39 procent – S fick 10, Miljöpartiet (MP) 8 och V 21 procent. Feministiskt initiativ (F!) fick 5 procent och SD 13. ANDERS SANNERSTEDT ÄR docent i statsveten skap och valexpert vid Lunds universitet (LU). Han beskriver att de faktorer som avgör hur studenter röstar skiljer sig från rikssnittet. – Ju längre utbildning desto färre röster på Sverigedemokraterna. Ålder är också viktigt – i de senaste valen har Vänsterpartiet och Miljöpartiet haft en övervikt bland unga, säger Anders Sannerstedt. Även V och MP har en större procentuell väljarbas bland Lunds studenter jämfört med Sveriges befolkning i stort. Högern erhåller generellt mindre sympati från unga väljare –utöver SD var antalet lundastudenters röster på Moderaterna drygt 5 procentenheter lägre än rikssnittet, 2 lägre på Liberalerna och 4 fär re på Kristdemokraterna. S ökning sedan 2018 tror Anders Sanner stedt är ett resultat av att Magdalena Anders son valdes till statsminister och starten av kri get i Ukraina. – Det fanns en liten effekt på grund av 5 2022

Om det vore studenterna vid Lunds universi tet som avgjorde riksdagsvalet skulle Vänster partiet (V) få flest mandat. Närmare 23 pro cent av respondenterna i Lundagårds valenkät uttryckte att de tänker rösta på V – vilket är drygt 13 procentenheter över rikssnittet uti från Novus väljarbarometer, publicerad den 18 augusti.

OM ENKÄTEN: Enkäten skickades ut till samtliga LU-studenter med en registrerad stu dentmejl via Ladok, vilket är 28 922 personer. Svarsfrekvensen var 3 524, vilket utgör 12 procent. Undersökning en skickades ut den 22 juni och stängdes den 1 juli. Vill du veta mer om enkäten? Material, metod samt frågeformulär kan läsas på webbversionen av artikeln. **44 röster föll bort på grund av tekniska problem. *Av de som röstade ”Annat” namngavs Medborgerlig Samling, Fe ministiskt initiativ, Piratpartiet och Alternativ för Sverige flest gånger. Inget av dessa partier tog sig över en procent av rösterna i enkäten.

valet 2022 ***

Så röstar Lunds studenter 10 | Lundagård nummer

TEXT VICTORIA KÄLLSTRÖM & VIKTOR WALLÉN RESEARCH LINN LARSSON & VIKTOR WALLÉN GRAFIK IDA HEIN OLSSON

Den 11 september kommer röstberättigade medborgare besöka valbåsen. Lundagårds opinionsundersökning har kartlagt hur studenterna tänker rösta i valet 2022, och vilka tre partier som är i topp hos var och en av Lunds 13 nationer.

DE LÅGA SIFFRORNA för MP är anmärk ningsvärda, menar Anders Sannerstedt, eftersom deras väljarbas till stor del be står av unga människor med akademisk utbildning. Därtill tillägger han att de något låga sympatierna för MP visser ligen skulle kunna bero på den överlag dystra utsikt partiet stod inför i juni må nad.Enbart vad gäller C verkar LU-stu denter rösta representativt för befolk ningen i helhet. I Lundagårds under sökning fick de drygt 7 procent och i Novus 6 procent.

DESSUTOM KARTLADE LUNDAGÅRD hur Lunds nationer röstar. På Blekingska nationen, Kalmar nation, Kristianstad nation, Smålands nation, Sydskånska nationen, Wermlands nation och Öst göta nation är V störst. Anders Sannerstedt uttrycker att ”Smålands sedan gammalt är ett vän sterfäste.” Det stämmer än idag – V fick hela 60 procent av rösterna på Smålands nation. På Göteborgs nation, Hallands na tion, Helsingkrona nation, Lunds na tion och Västgöta nation tar S täten. Malmö nation sticker ut ur mängden då närmare 40 procent av deltagarna i enkäten svarade att de kommer rösta på OliverM. Skoglund, vice ordförande för nationernas samarbetsorgan Kurators kollegiet (KK), betonar att oavsett vad dess medlemmar röstar på är samtliga nationer opolitiska. ”Nationerna be driver studiesocial verksamhet och inte politisk”, skriver han till Lundagård. Oliver Skoglund skriver även att de gånger KK agerar politiskt är det å na tionernas vägnar, och har inget med deras medlemmars partisympatier att göra. ”KK, precis som våra anslutna nationer, är politiskt obundna och har därför ingen åsikt om hur nationernas medlemmar röstar. De gånger KK är involverade i politik rör det sakfrågor som nationerna tar upp, exempelvis fler dagar med alkoholtillstånd.” Mer statistik finnes i valkompassen på nästa Utöversida. nationmedlemmarnas topp tre partier kommer mer statistik publiceras på lundagard.se

Om nationerna får bestämma

Lundagård nummer 5 2022 | 11

Magdalena Andersson och Ukrainakri get, men det klingar av, säger Anders Sannerstedt.–Akademiker ter sig inte till Social demokraterna. Partiet har samma väl jarbas som SD. Anders Sannerstedt beskriver det han kallar ”en ganska stor vänsterövervikt” som aningen större än han räknat med. – Det är väldigt höga siffror på Vän sterpartiet och ganska låga på Miljöpar tiet.

VIDARE UNDERSÖKTE LUNDAGÅRD vil ken valfråga som studenterna bedömde som viktigast. Med en tydlig majoritet svarade drygt 27 procent ”miljö och klimat”. Näst på tur svarade 12 procent ”Sveriges ekonomi” följt av ”lag och ordning”, ”jämställdhet” och ”sjuk vård” med drygt 9 procent av rösterna vardera.–Unga och välutbildade är mer be kymrade för klimatet. Det är också möj ligen så att med bättre utbildning följer en bättre förståelse för vilka faktorer som påverkar klimatet, säger Anders Sannerstedt och fortsätter: – Ekonomin hänger naturligtvis samman med vad vi har sett de senaste månaderna med inflationen och de ga lopperande priserna. Anders Sannerstedt identifierar lag och ordning som den i allmänhet störs ta frågan bland väljarna: – Dock kanske inte riktigt bland stu denterna. Det är kanske inte den grupp som är allra mest bekymrade för gäng kriminaliteten.

LÄS MER OM VALET PÅ LUNDAGARD.SE

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärds land. Därför: hårdare ke mikalieregler i EU, beskatt ning på farliga ämnen och minskad övergödning. Den ekonomiska styrkan ska användas till inves teringar i klimat, jobb, skola, vård och omsorg. Ett starkt samhälle med en trygg välfärd går före

Vi behöver skärpa klimat målen, införa en ambitiös klimatlag på EU-nivå och lagstifta om en europeisk, bindande utsläppsbudget. Tåg ska satsas på och fos sila bränslen ersättas helt.

bekämpamångamedFörskattesänkningar.storaattkommatillrättakriminalitetenkrävsåtgärderpåmångaområden.Förebyggochdetgenomhöjda straff, bättre skola och fler Socialdemokraternapoliser. är ett feministiskt parti. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och rättigheter på livets alla områden –som Sjukvårdenjämlikar.måstekommanärmareinvånarnamedmerochsnabbarevård.Vivillsatsaytterligaretvåmiljarderkronorunder 2022 för att bemöta vård behovet.

Ställa om ekonomin: byt, laga och återanvänd –släng inte! Enkel princip: det som är bra för klimatet ska ha låg skatt och det som är dåligt ska ha hög. Det som är riktig dåligt för klimatet ska förbjudas helt.

Den som söker vård ska få rätt hjälp i rätt tid. Allt vi kan göra för att minska ohälsan sparar pengar som vi kan använda för att bygga ut vården. Bredare kamp för biologisk mångfald. Ställ om till en cirkulär ekonomi genom modern teknik. Sverige ska ha dricksvatten i världs klass samt hav utan över gödning och föroreningar. Utsläppsneutralitet 2040. Det behöver bli billigare att anställa. Inför enklare regelverk för företagare och rättvisa arbetsmark nadsregler. Sänk skatten på arbete och höj på mil jöförstöring. Sänk även det generella skattetrycket. Fler och tillgängliga poliser, stärkt rättskedja, nolltolerans mot brott i vissa områden, mer och skarpare åtgärder mot sex ualbrott. Trygghet i åtanke redan i stadsplaneringen och underlätta för polisen. Stärk arbetet mot diskriminering inom alla myndigheter.

27,36%... 12,03%... 9,88%... 9,62%... 9,48%... ... avtycktestudenternaatt MILJÖKLIMATFRÅGANOCH var den valfrågan.viktigaste ... avtycktestudenternaatt EKONOMISVERIGES var den viktigaste valfrågan. ... av studenterna tyckte att LAG OCH ORDNING var den viktigaste valfrågan. ... avtycktestudenternaatt JÄMSTÄLLDHET var den valfrågan.viktigaste ... av

SJUKVÅRDEN var

Politiken,

Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet Centerpartiet Nooshi Dadgostar Magdalena Andersson Per Bolund & Märta Stenevi Annie Lööf

VårdenidiskrimineringsförbudetUtökagrundlagen–inkluderakönsuttryck,religion,ålderochfunktionsnedsättning.skavaratillgängligochhållahögkvalitetihelalandet.Kortaköernainomsjukvårdenochlåt fler få en fast läkarkontakt. Det ska finnas flera olika vårdalternativ så att du som patient får välja. tycktestudenternaatt den valfrågan.viktigaste ej individen, ska lösa klimatkrisen som kapitalismen orsakat. Det behövs grön teknik och infrastruktur, prischockersträngareenergikapacitetutbyggdsamtklimatmålförderikaste.Införskyddmotpåelochbensin,höjdapensionerfördeekonomisktutsattaochinsatserförfullsysselsättning.Utökastatsbidragenochreformeraskatternaförattstärkavälfärden.Brottslighetenökaritakt med klassklyftorna. Därför bör välfärden vara i fokus; välfungerande skolor, so cialtjänst och låg arbetslös het minimerar rekrytering en till kriminella gäng. Jämställdhet ska genom syra samhället. Resurser är avgörande för att minska orättvisor. Kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete och att alla som vill ska ha rätt att jobba heltid. Nedskärningar och pri vatisering av äldre- och sjukvård har lett till för få vårdplatser och över belastade vårdcentraler. Vård för de med störst behov ska få mest resur ser – inte nätläkartjänster.

valet 2022 12 Lundagårds valkompass | Lundagård nummer 5 2022

Alla ska kunna känna sig säkra och trygga. Vi vill utbilda och anställa fler poliser, jobba förebyg gande för att motverka kriminalitet och sätta stopp för den främjarlönenattvåldkvinnor,Stoppabrottsligheten.organiserademänsvåldmothedersrelateratochförtryckgenomgekvinnorhalva,helaochenpensionsomettjämställtansvarförhemochbarn.

Marknadsekonomin kan ej reglera miljöförstöringen på egen hand. Alla har rätt till skog och mark. Fridlys djur och växter samt skyd da skogen och haven. In ternationellt arbete behövs, bland annat genom EU. Bryt utanförskapen och stärk egenmakten i hela Sverige. Det kräver först en förstärkning av arbets linjen och att hinder för strävsamhet rivs. Poliserna måste bli många fler – både i städerna och glesbygden. Det är nödvändigt för att öka tryggheten och bekämpa brott som i dag SverigemöjlighetvarendaLiberaloutredda.lämnasfeminismärattmänniskaskahaattstyrasittliv.harkommitlångt i kampen – men fortfarande finns mycket kvar att göra. Rätt vård i rätt tid för varje patient. Vi vill att varje individ får hjälp, tröst och stöd, och att alla som arbetar inom vården har en god arbetsmiljö. Därför vill vi fortsätta satsa mer på svensk sjukvård. Värna ägande- och alle mansrätten samt utvinn inhemska mineraltillgång ar. Minska miljöbelastning en och öka den biologiska mångfalden. Behåll kärnkraften och bygg mer av den! Alla som vill och kan ska ha ett jobb. Stark ekono misk utveckling behövs för ett välmående samhälle och god välfärd. Fler som jobbar behövs – inte högre skatt. Vi vill ha fler poliser, hårdare straff och ökat fokus på brottsoffret. Skatter och bidrag ska främja arbetande kvinnor. Straffa sexualbrott hårdare och specialisera poliser inom det. Kvalifice ringskrav och utbyggda förskolor för utrikesfödda kvinnor närmare jobben. Moderaterna prioriterar att ta bort köerna inom vården – detta genom att utöka kömiljarden. För stärk därtill cancervården och stärk äldreomsorgen. Sverige ska vara klimat neutralt år 2045 genom ökade satsningar på forskning, biobränsle, vätgas, elbilar och lagring av koldioxid. Vi vill ha en social mark nadsekonomi – mark nadskrafter i kombination med välfärdstjänster för en jämlik, rimlig levnadsnivå. Inför en bred skattelättnad och dubbeltavdrag.jobbskatte 10 000 fler poliser till 2024 och tvångsmedel som ka meraövervakning, hårdare straff och skärpta straff rabatter. Förebyggande åt gärder i skolan, satsningar på familjen och jobb för unga är nödvändigt.

Höjt statligt stödet till kommuner och regioner, stärkt välfärd, höjda an slag till rättsväsendet, sänk skatterna för utsatta grup per, höj garantipensionen, avskaffa pensionärsskatten och sänk drivmedelsskatt. Det ska finnas minst 250 poliser per hundratusen in vånare. Upprätta fängelser med lägre standard och se över möjligheten att hyra fängelseplatser utomlands. Skärp straffen – särskilt för vålds- och sexualbrott. Alla ska ha samma rättigheter, vara lika inför lagen och kunna känna sig trygga i samhället. Se över ökad nationell styrning av hela eller delar av sjukvården för att minska ojämlikheten. Kvalitén ska inte bero på var i landet man bor.

Liberalerna Moderaterna Johan Pehrson Ulf Kristersson Ebba Busch Jimmie Åkesson Lundagård nummer 5 2022 |

I kvalet om valet kan du behöva guidning. Vilket parti är ditt parti? Oroa dig inte: Lundagård har matchat studenternas fem viktigaste valfrågor med riksdagspartierna, och kan dessutom säga vilka partiledare studenterna har störst förtroende för.

LÄS MER OM VALET PÅ LUNDAGARD.SE 13

Var man och kvinna ska ha rätt att utforma sitt liv. Fo kusera på vanliga kvinnors problem; höga sjukskriv ningstal, våld i nära relatio ner, karriär och familjeliv, bristande kvinnosjukvård och låga pensioner.

Kristdemokraterna Sverigedemokraterna OM KOMPASSEN: Statistiken har inhämtats från samma enkät som opinionen. Studenterna fick bland annat fylla i vilken som var deras vik tigaste valfråga och vilken partiledare de hade högst förtroende för. Svaren på valfrågor na har hämtats från partiernas nationella valmanifest. I de fall då detta inte varit till gängligt har utgångs punkten varit respek tive partiprogram och i tredje hand övrig information på parti ernas hemsidor.

Offentligt finansierad sjuk vård ska vara tillgänglig, behovsanpassad och effek tiv. Staten, ej regionen, bör styra vården, inrätta fler vårdenheter och förbättra sjukvårdsyrkens villkor för att öka attraktionskraften. Sanera förorenad mark, satsa på biologisk mång fald, prioritera miljöforsk ning och åtgärder för Östersjön. Minska växt husgasutsläppen genom att bevara och kärnkraften.utveckla

14 | Lundagård nummer 5 2022

OM DENNA NYA roll vittnas det om i en artikel i Lundagård från 1968 av dåvarande chefre daktör Per Gahrton (sedermera grundare till Miljöpartiet). Under den inte den helt svårde chiffrerade pseudonymen Per Kele formule rar Per Gahrton två namn för de konkurre rande strömningar han tycker sig se: ”Student-as-such var en korporativistisk strömming; den stävade mot ett studentsam hälle vid sidan av den övriga verkligheten, ett avskilt ghetto där studenterna kunde få sköta Kåren har genom historien speglat studenters engagemang i samhället. Lundagård återvänder till ett år när studenter upplevde sig som ledande för den politiska utvecklingen – 1968.

STUDENTVÄRLDEN SÅG ANNORLUNDA ut på sextiotalet än vad den gjorde mot slutet av femtiotalet. Välfärdssamhället bredde ut sig och social trygghet säkrades från staten, och med det förändrades universitet. Den elitverksamhet som hade varit gängse blev passé.

– Den allmänna radikalisering som sked de mot slutet av 60-talet var en reaktion mot mycket. Mot politikers löften som inte infri ades. Mot Kalla krigets svart-vita bild. Man började inte minst i och med Vietnamkriget upptäcka att saker och ting var betydligt mer komplicerat än väntat. Amerikaner var kanske inte goda hela vägen, säger Kim Sa lomon. RADIKALISERINGEN GRÄVDE SIG djupt in i studentkretsarna. De som utbildade sig och studerade samhället började även omtolka sin roll i detta samhälle.

VÄRLDEN GLOBALISERADES OCH i Lund nåd des man av politiska rörelser från Frankrike och USA. Det förklarar Kim Salomon, pro fessor emeritus i historia vid Lunds univer sitet, som har forskat om Vietnamrörelsen i Sverige samt varit redaktör för antologin Det röda Lund: Berättelser om 1968 och studentrevolten.

”Gnistan som skulle skapa den radikala revolutionen”

UNDER MELLAN- OCH efterkrigstiden var studentkårens uppgifter främst sociala. Den försökte förbättra studenternas levnadssitua tion genom att stödja dem med bland annat boende. Matkuponger delades ut till hungri ga studenter, låneinrättningen Kreditkassan instiftades och Studenthälsan organiserades för att vårda studenter som jämt och ständigt insjuknade i Studenternatuberkulos.betraktades som en särskild grupp i samhället med specifika intressen som behövde skyddas. Men mot slutet av 1960-talet förändrades studentlivet och kå ren.

Om någon institution i studentlivet har över vintrat politiska debatter och genomlevt his toriens vändningar så är det Lunds student kår. Den grundades officiellt 1867 och har sedan dess haft som syfte att företräda stu denter gentemot universitetet och i samhäl let. Även om organisationen omstöptes 1997 och blev Lus – Lunds universitets studentkå rer – som samlar samtliga kårer vid univer sitetet, är principen då som nu densamma. Rollen har alltid varit att värna om studen ters intressen. Genom historien har uppfatt ningarna om hur detta uppdrag bäst utförs varierat. När tolkningarna har gått isär allt för mycket har debatter blossat upp.

– Det fanns en tro på att studenter skulle vara gnistan som skulle skapa den radikala revolutionen, förklarar Lars Jonung.

LARS JONUNG ÄR professor emeritus i na tionalekonomi vid Lunds universitet. Han anlände till Lund 1965 och skrev för tidning en som du nu håller i din hand. Han var då, och har sedan dess varit, en distinkt liberal röst i den offentliga debatten. 1968 var han dessutom medgrundare till kårpartiet Lunds radikala studenter (Lurd). – Antalet studenter i Sverige fördubblades från 1960 till 1968. Plötsligt var det studenter överallt. Vi svämmade över. Denna expan sion har dels att göra med studiemedelssys temet som kom i mitten av sextiotalet. Det gjorde det möjligt för nya grupper att börja på universitetet, berättar han.

TEXT OLOF BÄRTÅS BILDER LUNDAGÅRDS ARKIV, HAGBLOM FOTO

historisk tillbakablick

STUDENTIDENTITETEN OMVÄRDERADES och politiserades, och i takt med detta kom även studentkårens traditionella utformning av somliga att uppfattas som förlegad. – Vissa ville aktivt engagera studenter mot kårbyråkratin och de traditionella kårformer na. Att då organisera ett parti skulle vara en metod för att lägga basen för en sådan rörel se, förklarar Lars Jonung. INFÖR KÅRVALET 1968 organiserades därför ett par sammanhållna partier. Valsystemet hade tidigare varit personorienterat, men nu skapades tre samlade falanger: de liberala Lunds universitets radikala studenter (Lurd), vänsterfalangen Studerande för ett demokra tiskt samhälle (SDS) och den konservativa motvikten: Fria studenter (Fris).

STUDENTERNAS VÅR HAR inte dominerats av protester för Ukraina eller internationellt engagemang. De senaste årens vändor kring distansundervisning och dess påfrestningar speglar en traditionell studentkår, upptagen av studentfackliga frågor snarare än ett bre dare samhällsengagemang.

Studenter demonstrerar mot universitetets 300-årsjubileum 1968.

HISTORIEN VISAR ATT de radikala studenterna engagerade sig häftigt, men att bara en mi noritet stöttade deras idéer. I skarven mellan gamla och nya ideal ville majoriteten av stu denterna inte ha en radikal omvandling av sin studentkår. De flesta ville inte politisera studentlivet. 54 ÅR SENARE, 2022, är situationen en annan. Idag finns det omkring 48 000 studenter vid Lunds universitet och nästan 25 000 antogs i höstens första antagningsbesked.

LURD, DET LIBERALA partiet som Lars Jonung var medgrundare av, var vänligare inställd till traditionella politiska former. Reform, inte revolution, var vägen för en mer jämlik utbildning – och ett bättre samhälle i stort.

PER GAHRTON SKRIVER om strömningen i dåtid. ”Principen är obevekligt döende”, de klarerar han. I stället formulerar Per Gahrton en ny term: ”Studenten-som-klasskämpe”. Han tecknar konturerna kring en ny sorts student som tar täten för samhällsutveckling en, som organiserar sig i politiska grupper och är integrerad med sin samtid. Studenten är inte längre en elitgrupp vid sidan av sam hället, utan en del av detta samhälle. Och med ett särskilt ansvar för dess framtid.

Lundagård nummer 5 2022 | 15 LÄS FLER HISTORISKA TILLBAKABLICKAR PÅ LUNDAGARD.SE sig själv, leva sitt eget liv och skydda sina pri vilegier.”

PARTIBILDNINGEN HADE SITT ursprung i oli ka ideologiska bildningar, förklarar Kim Sa lomon: – Det är inte partier i sig utan ideologi er det handlar om. Vänsterstudenterna ville att studentkåren inte bara skulle handla om studenter i Lund utan även ta ställning i in ternationella frågor. Detta stred mot vad den traditionella kåren föreställde sig.

DE MEST RADIKALA, SDS, förordade att stu denterna skulle utgöra en aktiv elittrupp i samhället. De var de främsta representanter na för studenten-som-klasskämpe. Målen var bland andra att motarbeta forskningens styr ning utefter näringslivets behov och att öka studentkårens internationella engagemang. De arbetade med både utom- och inompar lamentariska metoder, men framhöll i ett val manifest ”det utomparlamentariska arbetet vara det viktigaste.” I en artikel i Lundagård beskrevs de vilja ”spränga systemet inifrån”.

Men den radikala kritiken av den rådande ordningen återfanns i både namnet och pro blemformuleringen:”Vianser,attdet är en lögn att de stora kårfrågorna är opolitiska. Lunds studentkårs nuvarande konservativa studentfackliga poli tik blir inte objektiv eller neutral bara för att dess företrädare påstår det”, skrev Lurd i ett valmanifest.

KRITIKEN MOT KÅREN sätter fingret på vad som skavde för radikalerna. Det som tidigare hade betraktats som en neutral social fråga kunde inte längre isoleras från övriga samhäl let och politiken. Kårens rådande ordning var enligt dem delaktig i bevarandet av orättvisor genom sin passiva roll. Debatterna fortlöpte under året och i no vember kom kårens valdag. Valdeltagandet sköt i höjden och nästan 37 procent av Lunds studenter, till skillnad från föregående årets tre procent, röstade. Studenterna gav sitt svar: varken de liberala eller vänsterradikaler na vann mark. Det konservativa Fris fick 61 av de 91 mandaten.

Vilken är studentkåren idag? Och än vikti gare: studentenidentiteten?

LARS JONUNG BESKRIVER återkommande vissa studenter från 1968 som drivande av ett ”korståg”. I dag kan det knappast sägas att studenter har några korstågsvisioner om sin plats i samhället. Är vi studenter under kuvade? Lars Jonung ger sitt liberala svar på frågan:–Jag skulle inte säga att man är under kuvad utan integrerad och man är en del av samhället.

KIM SALOMON FRAMHÅLLER en annan aspekt där studenttillvaron förändrats: – Man var inte lika bunden av sina studier som man är idag. Det är en skillnad. Det handlade inte om att bli klar med studierna så snabbt som möjligt då, utan man hade mer tid. I ETT AVSEENDE är studenter, som Lars Jonung menar, mer integrerade med samhäl let. Å andra sidan är man mindre riktad mot politiken och mer, som Kim Salomon anty der, mot karriären. Om studentfrågorna än en gång kommer politiseras återstår att se.

ALEXANDRA GÄDDNÄS PEKAR på debatten kring öppettider som ett fall av smått missrik tad välgörenhet. Åtminstone M:s ursprungs förslag om längre öppettider. Erik Granfeldt och Alexandra Gäddnäs, ordförande respektive tidigare ordförande för Kuratorskollegiet, menar att det länge funnits en bristande förståelse för studen ternas behov från kommunens sida.

ALEXANDRA GÄDDNÄS ÄR tidigare ordförande för Kuratorskollegiet (KK), ett samverkansor gan för Lunds studentnationer. Hon och hen nes efterträdare Erik Granfeldt menar båda att det finns ett förlegat synsätt på studentlivet från delar av det övriga Lund. – Vad det handlar om är att göra det enklare för våra förmän att kunna komma med egna kreativa idéer, att göra sina egna projekt, ut vecklar Erik Granfeldt.

UNDER PANDEMIN SKÖT Lunds kommun till miljonbelopp för att säkerställa nationernas överlevnad, och under våren har vallöften specifikt riktade mot studentlivet tagit plats på lokaltidningarnas sidor. Knappt hann Mode raterna ut med krav på längre öppettider på nationsklubbar innan S kontrade med att vil ja erbjuda fler dagar med serveringstillstånd. Kapplöpningen fortsatte när de två partierna lovade att fullfölja även varandras löften.

Studentlivet är utmärkande för Lund – ändå kan det uppfattas vara en värld som är helt separat från staden i övrigt. Lundagård har djupdykt i studentlivets relation till kommunen och ser en trend i förändring.

FÖRDOMARNA SOM DE två nationspamparna identifierar är symptomatiska för relationen mellan Lunds studentliv och Lunds kommun. Trots att Lunds universitet har 46 000 studen ter, att jämföra med en kommunal befolkning på totalt 127 000 personer, har studentfrågor na länge legat i bakgrunden. ”Ett bakgrunds brus”, kallade Anders Almgren, Socialdemo kraternas toppnamn i Lund, studenterna för i en intervju 2014. Men på senare år verkar något ha hänt.

16 | Lundagård nummer 5 2022

När studenterna tog tag i staden

– Det finns många fördomar om student livet. När vi har lobbat för utökade serve ringstillstånd, har vissa fått uppfattningen att studenterna vill supa, knulla och slåss. Vad vi snackar om är att kunna öppna en vinbar på en fredag.

reportage

TEXT THEO VAREMAN FOTO SABER MALMGREN

SEBASTIAN JAKTLING PEKAR dessutom på att utbytet mellan kommun och studentliv inte bara ligger på kommunen.

I

RÅDET FINNS KVAR än i dag – men under re san har det inte stått okritiserat. En av de som varit skeptiska till rådet är den tidigare kårfö reträdaren Sebastian Jaktling. – Då tyckte jag mest att det kändes som att något man hade för att det skulle se bra ut på pappret, att det skulle verka finnas någon form av dialog.

– Det kom som en nyhet för oss. Kul att man tittar på det, men det hade kanske varit bra att fråga oss om vad vi vill. Det är klart att ingen kommer gråta över detta, men det är inte heller något vi brinner passionerat för. Det skulle inte revolutionera studentlivet i Lund, säger hon.

Det krävs ju att båda vill och bjuder upp till ”dans. Lundagård nummer |

DAG ÄR det Emmy Svensson som leder Lus. Den tidigare basen för Juridiska föreningen 17

ALEXANDRA GÄDDNÄS PÅPEKAR att de som ska arbeta till klockan fyra faktiskt också är studenter, som jobbar på volontärbasis.

Sebastian Jaktling gick från studentlivet till att arbe ta som politisk sekreterare för Socialdemokraterna i Lunds kommun.

HAN PEKAR PÅ att det under hans tid på Lus ändå skedde en viss förändring i relationen mellan kommun och studenter.

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

– Det var väl ingen som ville ha längre öp pettider tror jag, fyller Erik Granfeldt i.

KOMMUNPARTIET STUDENTERNA, SOM parti et hette, fick 2,1 procent och knep ett mandat i fullmäktige. Även om partiet inte ställde upp i följande val, blev dess förslag om bildandet

– Det krävs ju nånstans att båda vill och bjuder upp till dans. Och där har väl inte alltid varken Lus eller de andra studentorganisatio nerna varit bäst på att göra det.

DESSA ”TREPARTSSAMTAL” SER Sebastian Jaktling som ett tydligt steg mot att möjliggö ra verkligt studentinflytande på kommunen. Även i dag, efter fyra år av borgerligt styre i Lunds kommun, tror han att relationen är fortsatt bättre än innan han gick på för Lus.

5 2022

DET VAR EMELLERTID inte bara skiftet till en före detta studentkårsaktiv (och partikamrat) som fick Sebastian Jaktling att se mer positivt på det studentkommunala samarbetet. Un der tiden på Lus tog han och kollegan Oskar Styf tag i att etablera ordentliga möten mel lan både universitet, studentengagerade och kommun.

av ett kommunalt studentråd verklighet 2003. Här skulle kommunpolitiker och studentlivs toppar kunna träffas och diskutera frågor som där de två sektorerna möts.

– Dels fick vi ju en ny ordförande i rådet som hette Elin Gustafsson, som var kom munalråd för sossarna och gammal vice ord förande för samhällsvetarkåren. Hon hade mycket större förståelse för vårt arbete, be rättar han.

FÖRSLAGEN GAV UPPHOV till ett kort men in tensivt lobbyarbete, där representanter från både nationerna och Akademiska förening en (AF) delgav politikerna det förslag som nationerna själva föredrog: fler dagar med serveringstillstånd. S i Lund gick sedan fram med ett sådant förslag, som M alltså också omfamnade.

SEBASTIAN JAKTLING SATT i kommunala studentrådet under åren innan han gick på som vice ordförande för Lunds universitets studentkårer (Lus) 2014. Efter tiden som studentaktiv gick han över till att bli partipo litisk, och arbetar i dag som politisk sekrete rare för S i Lunds kommun. Sedan valet 2018 sitter han också i kommunens kultur- och fritidsnämnd.

– Det hade ju varit lätt för mig att säga att intresset för studenterna dippade sedan, men även om man kanske inte har fortsatt utveckla det, hade vi höjt grundnivån i hur samarbetet funkar.

FAKTUM KVARSTÅR ATT ursprungsförslaget enligt Alexandra Gäddnäs och Erik Gran feldt baserades på en bristfällig uppfattning om vad studenter egentligen vill ha. Något som delvis kommer ur en kontakt mellan studentliv och kommun som länge uppfattats som dålig från studenternas sida. I slutet av 90-talet sågs problemet som så allvarligt att flera kåraktiva bildade ett särskilt studentpar ti, som ställde upp i kommunvalet 1998.

Emmy Svensson, nytillträdd ordförande för Lus, pe kar på att det kommunala studentrådet är ”ganska unikt”. Rasmus Törnblom, toppnamn för Moderaterna i Lund, riktar sig särskilt mot studenter i en del av sin valkampanj.

– Det är ganska unikt att man har ett så strukturerat samarbete, både med studentråd och en studentsamordnare. Lus är också re missinstans för vissa kommunala frågor, be rättar Emmy Svensson.

RASMUS TÖRNBLOM VAR ordförande för ung domsförbundet Muf 2014–2016. Kort däref ter gick flyttlasset till Lund, där han började plugga historia. Parallellt med examensarbe ten och tentor har han suttit som ordföran de i kommunens utbildningsnämnd, och tog hösten 2021 över som partiets förstanamn på valsedeln. Planen att ägna sig åt studier på hel tid och lägga politiken på hyllan har bevisligen inte gått så bra. – När man har hållit på med politik väldigt mycket är det svårt att hålla sig helt ifrån det. Så jag tackade ja till att stå på valsedeln till kom munfullmäktige inför valet 2018, berättar Ras mus Törnblom, som nu hoppas få förtroendet att leda Lunds kommun under den kommande mandatperioden.

I BYN VALLKÄRRA i utkanten av Lund, långt från studentlivets kärna, går en skock blåkläd da Lundamoderater omkring och knackar dörr. En av dem är partiets toppnamn i kom munvalet, doktoranden Rasmus Törnblom.

RASMUS TÖRNBLOMS ERFARENHET från ung domsförbund, studentliv och kommunpolitik är knappast unik. Både han och Sebastian Jakt ling lyfter att flera partier har många studenter som är aktiva inom den kommunala politiken – och jämför man med ”infödda” lundabor är åtminstone de före detta studenterna i klar Lund är på många sätt ett universitet med enstad.”

– Gentemot universitetet handlar det väl digt mycket om det som sker där, men gent emot kommunpolitiken blir man ju lite som vilken lundabo som helst. Även om man utgör en väldigt stor befolkningsgrupp.

18 | Lundagård nummer 5 2022

Moderaten Rasmus Törnblom, till höger, anför sina partikamrater under en dörrknackning i Vallkärra.

RASMUS TÖRNBLOM ÅTERKOMMER ofta till just hur studenter ska kunna stanna i staden även efter examen – om de vill. Det är både en fråga som M själva driver hårt i sin kampanj, men också något som sätter fingret på i vil ken grad de som flyttar till Lund för att plugga börjar identifiera sig med staden. – Lund är ju på många sätt ett universitet med en stad. Om man tittar på stadskärnan är den i väldigt hög grad präglad av universitetet och studentlivet.

SAMTIDIGT MENAR EMMY SVENSSON att det arbete som studentrådet ska ägna sig åt har varit svårt att följa upp. Vem som ansvarar för vilka frågor, och när saker ska genomföras, är ofta svävande.

I DAG ÄR det inte studentröster som ska vär vas, men Rasmus Törnblom utlovar att även flera av AFB:s dörrar kommer knackas före valdagen. Bland materialet som delas ut finns särskilda flyers där M lovar att göra Lund till en ännu bättre studentstad. Här finns ämnen som inte lyfts genom kommunala studentrå det, utan direkt från den egna organisationen. – Många av de frågor vi har i vårt material till studenter har lyfts fram av vårt studentför bund, berättar Rasmus Törnblom.

Under intervjutillfället har hon ännu inte hun nit delta på något reguljärt möte med studen trådet, men menar att strukturen i grunden är positiv.

DE FRÅGOR M särskilt lyfter i sin kampanj är förtur till hyresrätt för nyexaminerade, bortta get fribelopp för CSN – och så förstås öppet tider på nationerna.

RASMUS TÖRBLOM MENAR att det finns en central skillnad mellan ”vanligt” påverkansar bete från studenter, och påverkansarbete gent emot kommunen.

– Men jag tycker att den stora frågan fram gent är att göra Lund till en stad där man kän ner ”här vill jag bo”. Att Lund är en stad som har mycket att erbjuda även efter studentåren.

tog över ordförandeskapet under sommaren, och inledde jobbet med att åka till Almedalen.

– Vi träffade personer från Uppsalas stu dentkår i Almedalen, och de sa att de knappt hade någon kontakt alls med Uppsala kom mun. Det är intressant, för Uppsala är ju också en utpräglad studentstad.

reportage

SAMTIDIGT SER HON en stor utvecklingspo tential i att överbrygga klyftan mellan studen terna och staden Lund. Hon lyfter praktik platser inom den kommunala förvaltningen som något som hade kunnat öka känslan av ”enighet”.–Mycket handlar om att få studenter att känna sig inkluderade i Lund som stad. Kom munen vill ju att folk ska bo kvar. Att få en chans att komma in i arbetslivet är en strålan de chans där kommunen faktiskt har en stor möjlighet att också erbjuda väldigt kvalifice rade platser.

hade det har avlagt sin doktorsexamen i Upp sala, skrattar Sebastian Jaktling.

Alexandra Gäddnäs ser att det redan finns vissa broar mellan Lunds kommun och studentlivet.

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

SEBASTIAN JAKTLING HOPPAS på att kommu nen i framtiden kan öka sina insatser för att samarbeta med studenterna. – Jag tycker att man kunde göra mer gre jer ihop, ha mer framåtsyftande diskussioner. Det är också vad jag tror studentorganisa tionerna vill – att man kan prata om vart är Lund på väg som studentstad, säger Sebastian Jaktling.

ALEXANDRA GÄDDNÄS ÄR samtidigt inte över tygad om att staden Lund och studentlivet verkligen är två så skilda världar som det kan verka.–Om man tittar på de områden där stu dentlivet går in i vad Lund som stad är, är de så väletablerade att man kanske glömmer bort det. Lundakarnevalen är en sån sak som finns här men som man nästan glömmer bort för att det har funnits så länge. – Man tänker inte på att det är ett tillfälle då de här två cirklarna möts. Mycket handlar om att få studenter att känna sig inkluderade.”

majoritet:–Jagtror det är två av tio bland toppnam nen från de större partierna som faktiskt är från Lund. Av de tio första på vår kommun lista har nio pluggat vid LU, och den som inte

ALEXANDRA GÄDDNÄS, TIDIGARE ordförande på KK, tar också upp vikten av en ökad di alog. Under hennes år som ordförande star tade studentorganisationerna bland annat en ”grundkurs” för att ge kommunpolitker mer information om hur studentorganisationerna faktiskt fungerar i dag.

Vänskap blockgränsenöver

Politik är ett känsligt ämne, i dag kanske mer än på länge. Lundagård har träffat två politiska motståndare som lyckats finna vänskap –partitillhörighet till trots. Han tycker jag är klimatförnekare och jag tycker han grönsakskommunist.är” TEXT ESTHER ARNDTZÉN FOTO ALEXANDRA ROSLUND Samuel Jonsson (M) och Axel Hallberg (MP)

– Det där tycker jag är ett oerhört dåligt förslag, det gynnar akademiker framför an dra, och missgynnar utsatta grupper, säger Axel och spänner blicken i Samuel.

Både jag och Axel har mycket självdis tans, vi är ofta närmare ett skämt än en seri ös kommentar. Men Axel är lite mer boujee än vad jag är, han har skjorta och kavaj och det är lite mer finkultur och sådär, säger Samuel retsamt.–Kanske, med betoning på lite i så fall, säger Axel. Kanske lite mer fransk litteratur? Axel skrattar. Det vågar han inte uttala sig om.– Inga författarfrågor snälla! utbrister Samuel. MAN BRUKAR SÄGA att allt är tillåtet i krig och kärlek, i det här fallet vänskap och par tipolitik. Axel och Samuel verkar ha hittat den magiska formeln för att en miljöpartist och en moderat ska kunna vara goda vänner. Mycket självdistans, is i magen och framfö rallt – en stor portion humor. 21

FÖR DEN MINDRE rutinerade kan vänskap och politik vara svåra att hålla isär. Kanske handlar det om att lära sig vilka strider som är värda att ta och inte.

– Att ge en gräddfil till de som tagit en uni versitetsexamen, det är ju att göra kön längre för alla andra. Den typen av elitism vill jag inte ha i Lund, svarar Axel.

SÅ FORTSKRIDER DEN intensiva debatten, på sina ställen blir den ordentligt hetlevrad. Ska det byggas mer blandat för att förhindra segregation samt skapas en examenskö, eller bör fokus ligga på att bygga mer billiga hy resrätter som flera grupper i Lund har råd att bo i? Samuel och Axel ser rejält annorlunda på hur den kommunala bostadspolitiken bör utveckla sig – detta lär bli en debatt som vän nerna kommer att munhuggas om långt efter valdagen. Men det är tydligt att de två genu int brinner för sitt Lund och dess välstånd.

porträttet

Den typen av elitism vill jag inte ha. ”

MEN HUR ÄR det egentligen att debattera po litik med en nära vän, när man befinner sig så pass långt ifrån varandra i många frågor? Axel beskriver Samuel som en snäll, ärlig men oerhört tuff debattör att möta. De två träffas ofta innan en debatt, har det trevligt och skämtar gemensamt på Socialdemokra ternas bekostnad – för att sedan ge sig ut i en hård debatt med skarpt tonläge, berättar Samuel.–Axel tycker jag är klimatförnekare och jag tycker han är grönsakskommunist, sen så går vi av och säger ”Det här var ju jättetrev ligt, ska vi ta en öl?”.

– Det kan bli frustrerande, säger Samuel, men menar att han och Axel inte ödslar tid på att försöka övertala varandra i frågor där de står för långt ifrån varandra.

SAMUEL HAR ETT långt engagemang inom Moderata ungdomsförbundet där han nu sit ter som vice förbundsordförande. Han har sysslat med både regional och nationell poli tik, och har inför valet jobbat för moderpar tiet Moderaterna (M). Axel har i sin tur närt sitt politiska engage mang i Miljöpartiets (MP) ungdomsförbund Grön Ungdom där han bland annat har va rit språkrör – och är enligt Samuel något av den här generationens Gustav Fridolin. Hans karriär har blomstrat hela vägen till riksda gen, där han satt som ersättare för en leda mot mellan 2021–2022.

M OCH MP skiljer sig ganska radikalt åt vad gäller klimatpolitiska frågor. I en intervjuse rie om klimatpolitik i Dagens Nyheter sade M:s Ulf Kristersson (20/7) att människor inte ska behöva ställa om sina liv för att kla ra klimatmålen, och att målen inte behöver skärpas som det ser ut nu. I samma intervju serie tryckte MP:s Per Bolund (10/7) både på behovet av att skärpa klimatmålen ytterliga re, och vikten av individuellt engagemang och

AXEL STOPPAR IN en prilla och Samuel lägger armarna i kors. Klimatet och den kommuna la bostadspolitiken är områden där duon be visligen går i klinch. Men övergången mellan vänskapligt småretande och tuff debatt och tillbaka igen sker trots allt precis lika sömlöst som Samuel beskrev den tidigare. Politik är en sak, men är de även lika varandra på andra sätt?–

– Ser man en nyexaminerad sjuksköterska med några hundratusen i studieskuld som en gravt privilegierad grupp? Jag tror nog inte det, kontrar Samuel snabbt.

En fråga de vet att de aldrig kommer kom ma överens om är exempelvis kärnkraften.

Påbeteendeförändringar.fråganomhuruvidade håller med sina partiledare svarar Axel direkt ”ja”. När det kommer till individuellt engagemang så an ser han att det huvudsakliga ansvaret för klimatomställningen ska ligga på samhället, men att människors liv oundvikligen kom mer att påverkas när tiden är knapp.

– När vi ser hur oerhört snabbt vi måste ställa om för att vi ska kunna leva upp till Parisavtalet, vi måste ha nollutsläpp i Sverige 2035, då blir det ett matematiskt faktum att människors liv kommer att förändras, säger Axel.Samuel menar att Ulf Kristersson utta lande inte bör tolkas så. Lite kommer vi att behöva ställa om – men det får inte ske på bekostnad av människors vardag och livs kvalitet.–Ska klimatrörelsen och den gröna om ställningen både i Sverige och i världen lyck as så måste ändå människor känna att de vin ner någonting på att vara med på den, säger Samuel.

– Hade Axel haft åsikter som jag inte tyck te var acceptabla hade vi nog inte kunnat umgås.

Axel Hallberg (23) och Samuel Jonsson (24) är två före detta lundastudenter som funnit varandra genom politiken. Mellan dem har en vänskap över blockgränsen växt fram. Sedan de lärde känna varandra har det bli vit många hårdföra debatter, både i skolaulor framför gymnasieelever och under sena kväl lar på lundakrogar.

Lundagård nummer 5 2022 |

– Jag vill ju hävda att jag har rätt, och att Samuel är förd bakom ljuset, säger Axel roat.

DE BÅDA KAN dock enas om att det är viktigt att dela grundläggande politiska värderingar för att kunna vara vänner.

– Axel kommer alltid ha fel helt enkelt, konstaterar Samuel. Båda skrattar.

I HÖST KANDIDERAR både Axel och Samuel till Lunds kommunfullmäktige. Förutom klimatpolitiken är den kommunala bostads politiken en central vattendelare.

– Moderaterna har svängt väldigt mycket på ett, tycker jag, dåligt sätt, säger Axel be stämt.–Och jag tycker att vi har svängt på ett alldeles utmärkt sätt. Om vi käftar om nå gonting över ölet eller kaffet så är det nog oftast Lunds bostäder, hävdar Samuel.

DET ÄR DYRT att bo i Lund, och den som är nyexaminerad från universitetet och vill bo kvar i staden men inte har råd att köpa en lägenhet hamnar i ett utsatt läge, menar Sam uel. M i Lund föreslår en så kallad ”examen skö” i vilken nyexaminerade lundastudenter kan få förtur till mindre lägenheter från det kommunala bostadsbolaget, LKF, som de kan få bo i under två till tre år.

KOMMISSIONEN MENADE ATT coronakrisen krävde avvägningar mellan olika samhäll sintressen – ”avvägningar som ytterst är av politisk natur”. Att ta hänsyn till vitt skil da intressen som folkhälsa, ekonomi, med borgerliga fri- och rättigheter krävde enligt kommissionen politiker snarare än experter..

Den 25 februari lämnade Corona kommissionen sitt slutbetänkan de till socialminister Lena Hal lengren. Slutsatserna kan enkelt summeras – regeringen tog inte sitt ansvar över pan demihanteringen utan delegerade ansvaret till Folkhälsomyndigheten.

UNDER SENT 1900-TAL populariserades soci alkonstruktivism och postmodernism inom svensk humaniora, teorier där objektiv kun skap problematiseras på olika vis. På sena re tid har dessa perspektiv emellertid fått mycket kritik. Exempelvis anser många att mänskliga rättigheter kommer från naturen, och alltså är universella och existerar obero ende av social kontext. Men även tankar om att sanning skulle kunna vara objektiv har fått förhöjd status.

EN MÄNNISKAS SYN på expertstyre tycks hänga samman med personens uppfattning av kunskap. Den svenska kunskapssynen kom vid sekelskiftet att präglas av värdenihi lism. Sveriges enda riktigt kända filosof Axel Hägerström, som grundade Uppsalaskolan, hade stort inflytande på 1900-talets största socialdemokratiska tänkare och utveckling en av svensk rättsvetenskap. Hägerström menade att moral varken är sann eller falsk utan enbart har en ”emotiv funktion”. De är alltså ytliga känsloyttringar som ”hurra för...” eller ”bu för...”.

22

| Lundagård nummer 5 2022

Kärlekstrassel…

Ta med sommaren in i höstrusket

JASON BRENNAN TYCKER att vi borde styra samhället utifrån vetenskapligt kunnande och oberoende rättvisenormer. Frågan är vilket innehåll som finns i vetenskapen och moralen.

DET ÄR ETT ställningstagande som kan upp levas som nästintill radikalt i dag. Kan po litiker vara bättre lämpade att fatta beslut i svåra frågor än experter?

ENLIGT JASON BRENNAN är de flesta människor okunniga och känslostyrda, vil ket gör det omöjligt för dem att fatta rätt beslut i röstbåset. Dessutom gör politiskt deltagande oss till sämre människor. Vi för enklar komplexa problem och tenderar att tycka illa om allt våra meningsmotståndare säger. Till stöd för sina åsikter har författa ren otaliga studier inom statsvetenskap och politisk psykologi.

Kritiken mot demokratin växer, men inte från de extrema ideologierna. I stället finns en åsikts strömning som hellre vill se utbildade experter vid rodret än folkvalda politiker.

FLERTALET JURISTER FÖRESPRÅKAR i dag konstitutionella domstolar som ska kontroll era om lagar strider mot grundlagen och, om så är fallet, förklara dem ogiltiga. Föresprå karna menar att det rör sig om maktdelning och att politikernas inflytande måste tyglas. …igen! I säsong två av dramakom edin Love Life på HBO Max får vi följa Marcus, en ung man som jobbar som för lagsredaktör i New York. Efter sin skilsmässa försöker han tröstlöst navigera dejtingkultur, manlig vänskap och coronapandemi. Den är rolig, rapp och precis lagom smörig. Ibland behöver man bara en opretentiös rom-com för att orka med dagen. Ännu en sommar har gått och 58 sommarpratare har talat. Ett bra sätt att ta med sig semesterkänslan in i hösten är att lyssna ikapp årets sommarprat. Ett av de bästa stod författaren Vigdis Hjort för. Hon inleder med hur hon kör berusad till kiosken för att köpa cigarretter, ett beslut som skulle leda henne till 30 dagars fängelse i norska Sandefjord. Vigdis Hjort beskriver sina medfångar, rädslan att inte passa in och hur fängelset förändrar henne. Hjorts som marprat är finurligt, välskrivet och sticker ut från mängden. Även Hana Al-Khamris sommarprat om sitt liv som verksam jour nalist och kvinna i Saudiarabien, och klimat forskaren Elin Röös program om hur maten vi äter bidrar till klimatförändringarna är väl värda att lyssna på.

TEXT HAMPUS PETERSON BAKGRUNDSDESIGN ANNA HASSLÖF Ettfolkstyreomtvistat

EN PERSON SOM inte skulle hålla med Coronakommissionen är filosofen Jason Brennan som i sin bok Efter demokratin ar gumenterar för att demokratin ska ersättas med epistokrati, ett kunskapssamhälle – där mer bildade medborgare har fler röster än obildade.

BIANCA RAFFONEESTHER ARNDTZÉN Även begrepp som objektiv sanning har fått en förhöjd status. ”

EN PERSON MED en mer subjektiv kunskaps syn skulle då invända: vad är rimligt tvivel och tillräcklig kunskap, och vem är det som ska bestämma det?

EN ANHÄNGARE AV tanken om att kunskap kan vara absolut är Åsa Wikforss, filosof och

ETT ANNAT AKTUELLT exempel på expertsty re är Sveriges riksbank. Ingen annan institu tion har lika mycket makt nu när inflationen löper amok och hushållen är högt belånade. Riksbankschef Stefan Ingves är därför oer hört mäktig, mycket mer så än Magdalena Andersson som måste få ihop knappa ma joriteter i riksdagen för att få igenom sin politik. Med Stefan Ingves och Riksbankens direktion står och faller hela Sveriges eko nomi.

KRITIKERNA MENAR ATT huruvida en lag stri der mot grundlagen oftast är en abstrakt och svårtolkad fråga – som det inte går att svara definitivt på. Se exempelvis hur den ameri kanska högsta domstolen först ansåg att ett förbud mot abort stred mot grundlagen för att nu i somras komma fram till motsatsen. Det kan ifrågasättas om nio äldre domare ensamt ska få bestämma om abort ska vara förbjudet för de 65 miljoner amerikanska kvinnor som är i fertil ålder.

Svenska Dagbladets medarbeta re Maggie Strömberg och Tor björn Nilsson har sedan ett drygt år tillbaka bedrivit podcasten Politiken. I sin politiska

I RIKSBANKENS FALL har en avvägning gjorts att en expertstyrd, oberoende centralbank är bättre än en politiskt styrd organisation.

KANSKE HADE Winston Churchill rätt när han sa: ”Demokrati är det sämsta av alla sty relseskick, förutom alla andra.” Vad är rimligt tvivel, och vem är det som ska bestämma det? ” Lundagård nummer 5 2022 | Demokrati verkar trots allt fungera väldigt bra. ”

ledamot i Svenska Akademin. I sina popu lärvetenskapliga böcker varnar hon för de växande hoten mot demokratin: desinforma tion och alternativa fakta. Det senare är även namnet på hennes kändaste bok, Alternativa fakta , som delades ut till över hundra tusen gymnasieelever av förlaget Fri Tanke.

ÅSA WIKFORSS HAR skrivit sina böcker mot bakgrund av Donald Trumps politiska fram gångar i USA. Hennes teser är dessutom tydligt präglade av amerikanska medieper spektiv, med framväxt av ”fact-checkers” i traditionell media och sociala mediers be gränsningar av desinformation. Hon slår ett slag för att skilja åsikter från fakta och att vi måste vara medvetna om våra förutfattade meningar.

ÄVEN OM DETTA är något Åsa Wikforss skul le hålla med om, tror hon samtidigt att det är viktigt att man har tilltro till välrenommera de forskare och experter. Enligt henne är en konstruktiv debatt möjlig först om det finns rimligt tvivel i en fråga och de debatterande har ordentlig kunskap i sakfrågan.

JASON BRENNAN ERKÄNNER att demokra tier historiskt har lyckats bättre med att ska pa ekonomisk tillväxt och fria samhällen där medborgerliga rättigheter skyddas. Han hävdar ändå att det inte nödvändigtvis bety der att det inte finns bättre system som kan ersätta det nuvarande. Men demokrati verkar trots allt fungera väldigt bra, även enligt en så pass frän kritiker.

Deras journalistiska metod har genom åren fått en närmast etnografisk prägel; de lever vid sidan av, lyssnar till och frågar ut politi ker. Deltagande observation, som det kallas. Deras resultat presenteras både i deras texter och i podcasten – alltid med en kritisk distans till politikerna. Till valet växlar de upp sin be vakning och har dessutom fått förstärkning av Henrik Torehammar, tidigare journalist på Sveriges, som lättar upp stämningen något. Fantastisk bildning inför valet den 11 sep tember.

Etnologer i politikens sfär 23 I början av juli släppte den ita lienska musikern Caterina Bar bieri skivan ”Spirit Exit”. På Barbieris första ordentliga skiva sedan 2019 får vi återigen höra hennes unika förmåga att trolla fram vackra ljud ur några av världens mest kom plexa synthar. En perfekt skiva att sitta och kontemplera sommarens sista skälvande tim mar till. Sublim synth

JASON BRENNAN GÅR i Efter demokratin ännu längre än Åsa Wikforss och menar att det

journalistik utmärker de sig genom ingående och grävande reportage om ideologiska och sociala mekanismer bakom politikens beslut.

DETTA KAN KONTRASTERAS mot att 60 pro cent av befolkningen i USA är pro-choice Samtidigt ger konstitutionella domstolar förutsägbarhet gällande vilka nya lagar som kan stiftas. En grundlag måste kunna upp rätthållas på något sätt.

krävs ingående kunskaper om ekonomi och statsvetenskap för att en medborgare ska kunna vara med och fatta vettiga politiska beslut. Det absolut bästa vore om endast de mest utbildade och rationella fick styra, filo sofkungar à la Platons Staten.

SOM CORONAKOMISSIONEN SKREV är folk valda politiker i vissa fall bättre än experter på att fatta svåra beslut. Expertis tenderar exempelvis att förändras över tid. Politiker ställs också till svars när folket går till val, och tvingas därför på ett annat sätt ta hänsyn till vad människor faktiskt vill och behöver.

YTTRANDEFRIHETSEXPERTEN NILS FUNCKE har riktat kritik mot Åsa Wikforss och hen nes syn på det demokratiska samtalet. Hon skriver nämligen att det kan vara farligt att debattera ämnen där slutsatserna redan är väl belagda, eftersom det kan ge sken av att frågan inte är ”avgjord”. Men i vetenskapliga sammanhang kan en fråga aldrig vara helt avgjord, möjligheten finns alltid att nya rön upptäcks som omkullkastar tidigare vetan de.

OLOF BÄRTÅS ISAK AHO NYMAN

Thomas Mann utgör en tacksam romanfi gur eftersom han levde ett dramatiskt liv i händelsernas epicentrum för två världskrig, Tyskland. Denna kontext gör att Magikern inte bara är en berättelse om en av Europas mest berömda författare utan även en lek tion i modern historia. Det framgår aldrig vilka delar av boken som är faktabaserade respektive fiktiva men det är uppenbart att det ligger ett gediget efterforskningsarbete bakom slutprodukten.

COLM TÓIBÍN SKRIVER detaljrikt och må lande, men redogörelser för huvudkaraktä rens inre känsloliv saknas nästan helt. Med undantag för flertalet sexuella fantasier får läsarna en begränsad inblick i Thomas Manns psyke. Möjligtvis är detta ett försök att framställa honom som en känslomässigt otillgänglig fader som fokuserade för myck et på sitt arbete och försummade sin familj. Resultatet blir dock att karaktären faller platt och att man som läsare aldrig riktigt lär känna huvudkaraktären på djupet.

MED EN FAMILJ som består av judar och högljudda regimkritiker behöver Thomas Mann fly Tyskland kort efter nazistpartiets maktövertagande. Genom att skildra ett öde som drabbade miljontals likasinnade blir be rättelsen mer allmängiltig, även om familjen Mann jämförelsevis kom lindrigt undan.

Otillräckligt om mästaren

| Lundagård nummer 5 2022 kulturkritik

TEXT LYDIA LÖTHMAN

24

För hängivna läsare av Thomas Mann blir Magikern en särskilt givande”roman.

KARAKTÄRERNA I BOKEN utgörs nästan ute slutande av Thomas Manns familjemedlem mar. Detta speglar hans faktiska liv och är en följd av en asocial personlighet såväl som det konstanta flyttandet som följde i krigets spår. Familjen utgör en av få konstanter när tillvaron gång på gång förändras. Colm Tóibín skildrar på ett skickligt sätt Thomas Manns komplexa relation till brodern Hein rich som också är författare till yrket.

ETT VÄLKOMMET INSLAG är hur Colm Tóibín skildrar skrivprocessen bakom några av Thomas Manns mest berömda böcker. Hans frus vistelse på ett sanatorium i Schweiz inspirerade Bergtagen och en resa till Italien gav uppslag till novellen Döden i Venedig. För hängivna läsare av Thomas Manns litteratur blir därför Magikern en särskilt givande och rolig roman. MAGIKERN ÄR OCKSÅ läsvärd eftersom om fånget är ansenligt: berättelsen är både his toriskt intressant och ger möjlighet att stifta bekantskap med en av 1900-talets mest bety dande författare. En mer ingående skildring av uppväxt och själsliv hade dock upphöjt läsupplevelsen. Läsaren lär aldrig riktigt känna Thomas Mann. Colm Tóibín | Norstedts 2022-08-05

Den nobelprisbelönad författaren Thomas Mann utgör huvudperson i den irländske författaren Colm Tóibín senaste roman. Lundagårds Lydia Löthman har läst en intressant men ojämn berättelse.

BERÄTTELSEN TAR SIN början när Thomas Mann är i skolåldern. De första delarna av hans liv avhandlas snabbt och sammanfat tat. Merparten av romanen utspelar sig när han är i 60-årsåldern under andra världskri get.

JAG ÖNSKAR ATT Colm Tóibín hade lagt mer tid på de tidigare åren i protagonistens liv. På så sätt hade man som läsare fått större för ståelse för händelsernas utveckling gällande såväl karaktärens personlighet som den eu ropeiska politiken.

MACLEODMURDOFOTOTÓIBÍN.COLM

ENKLARE ÄR DET att komma nära Thomas Manns barn som i kontrast till fadern ofta uttrycker känslor. Barnen Erika och Klaus är excentriska och egentligen mer intressan ta än Thomas Mann. De hade med fördel kunnat ta större plats i boken. Deras rela tion till varandra, fadern och fosterlandet genomgår fascinerande förändringar under romanens gång – men inte heller detta får tillräckligt med utrymme.

Avsaknaden av en riktig klimat debatt skrämmer mig lika mycket som sommarens värmeböljor. Spe lar något överhuvudtaget någon roll om vi inte längre har en värld som är beboelig? Partierna tävlar om vem som har tuffast åtgärder i andra brådskande sakfrågor, men gällande klimatkrisen ter det sig tvärtom. Bevare oss väl.

TRISTA TAL Vad tror ni; är det invandringen (SD), vinster i välfärden (S), en kärnkraftskatastrof (MP), alla som inte är ”medvetna” unga kvinnor (C), dåligt företagsklimat (M), marknadshyror (V), långa vårdkö er (KD) eller ryssen (L) som blir Sveriges undergång? Sen får vi ju inte glömma KLIMATHOTET. Det är inte lätt att leva 2022.

Och sedan denna tråkiga bolagshöger som försvarar nio-till-fem-samhället till sista man. Tydligen är mer fritid, alltså kortare arbetstid, ingenting för den ”frihetsälskande” högern och de ras ”frihetliga” liberaler. Någon bör påminna dem om att allt tjat om ”ar betslinjen” och ”hårt arbetande vanli ga människor ” är väldigt sossigt.

På en affisch med en handritad karta av vårt avlånga land och slo ganen ”Hela Sverige behövs” lyck ades Centerpartiet glömma bort Ölands existens. Ett misstag som snabbt korrigerades och ursäkta des. Men tänk vad mycket roligare den här valperioden hade blivit om det gamla bondepartiet hade gått all in och gjort ”ett självständigt Öland” till sin stora valfråga!

De rödgröna partikoryféerna jobbar hårt för att ituta oss att aborträtten är hotad för att KD huserar någ ra marodörer till abortkritiker. Att aborträtten skulle inskränkas om KD hamnar i regering är ungefär lika sannolikt som att Ikea skulle för statligas om V lyckas avancera från dörrmatta till regeringsunderlag. KD-RÄDSLAN

ALEXANDRAOSKARROSLUNDHEDMANLINNLARSSON

SEPARATISM-BRIST

UNDERGÅNGSPOLITIK

Alla som frivilligt eller ofrivilligt följer den politiska debatten på Twitter drabbas av ett outhärdligt flöde i valtider. Inte nog med att partipolitiker gör osmakliga ut spel – de dras sedan till sin spets av diverse ”högerpopulister” och ”vänsterpack”. 280 tecken och im pulskontrollstörningar är ingen bra kombination vare sig du är partile dare eller lekman. TWITTER

medVärstvalet

VALAFFISCHER

JOHAN PEHRSON Jag är less på döda ögon och okla ra slogans om ett ”bättre Sverige”. Hur ska Sverige bli bättre? Kom mer partiledarna hoppa ur sina affischen och äta upp mig om jag råkar hålla ögonkontakten lite för länge? Ingen vet. Tacka vet jag den gamla goda tiden då det skulle vara sprit till kräftor och valborg var ett borgerligt påfund.

Tack gode Gud, snart är det över! Kultur redaktionen listar valrörelsens mest veder värdiga fenomen.

Lundagård nummer 5 2022 | LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

TRÅKHÖGERN Denna spelevink kom in på radarn med ett intetsägande namn, vilsen blick och ett ansikte som skriker ”jag är född för att bli Folkpar tist”. Nog verkar strategin att göra politik till memes om uråldriga modetrender gå hem i opinionen. Kanske blir det hans striptease till ”Daddy Cool” på L-galan som hjälper Liberalerna över spärren. Men är det värdigt? Verkligen inte.

DEN GLÖMDA FRÅGAN Talskrivning är ett fascineran de hantverk och att tala väl är en konst i sig. Svenska folkets odelade uppmärksamhet är ett privilegium få åtnjuter, och ett tal kan bli av görande för partiets valresultat. Partiledarnas talskrivare är rim ligen de skarpaste i landet – ändå har inget minnesvärt sagts sedan ”Öppna era hjärtan”. Det är hög tid för ett historiskt tal att hållas.

ILLUSTRATIONMAJABJURMAN

25

Lunds studenter förtjänar en jämlik studenthälsa!

MEN FÖR VISSA studenter kommer studietiden inte bli som förväntat. I den senaste Student barometern (2017) svarar var tionde student vid universitetet att studierna inneburit en för sämrad psykisk hälsa och var femte student instämmer i mycket hög grad med att de ofta känner stress på grund av sina studier. Arbete med att motverka detta sker på olika sätt på uni versitetet, men ännu finns det mycket kvar att göra. Lus önskar att universitetet arbetar mer förebyggande med kunskapsspridning om hur psykisk ohälsa kan undvikas. Studenthälsan gör ett stort arbete med att stötta studenter som mår dåligt, men ett viktigt steg i att förbättra statistiken är konkreta preventiva insatser till studentpopulationen i stort. Lus ser också att universitet saknar ett tydligt universitetsgemen samt forum där diskussioner om psykisk hälsa och välmående står i fokus. Det är också av stor vikt att diskussionen inte bara förblir just en diskussion. Framsteg kommer bara uppnås med en plan, ett genomförande och en uppföljning.

EMMY SVENSSON, ORDFÖRANDE LUS ALVA SÖDERBÄCK, VICE ORDFÖRANDE LUS

VIDARE ÄR DET problematiskt att det inte är jämlikt mellan studentgrupper. Studenthälsan är tillgänglig för samtliga, men på vissa fakul teter finns kuratorer som endast arbetar med studenterna där och således får värdefull kun skap och erfarenhet om den specifika student gruppens behov. Lus anser att alla studenter ska ha lika tillgång till stödfunktioner oavsett vilken fakultet man studerar vid.

LUS PRESIDIUM HOPPAS att vi tillsammans med universitetet kan intensifiera arbetet med att förbättra den psykiska hälsan och välmåendet hos studenterna vid Lunds universitet. På lika villkor. För alla.

Lus kramar: Alla i studentlivet som på olika sätt bi drar till att ge nya lundastudenter ett varmt välkomnan de till Sveriges bästa studentstad! Lus sparkar: Att vissa studenters första tid i Lund präglas av stress över att hitta bostad. Fler bostäder behövs!

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

Det nalkas ett nytt läsår. Om någon vecka välkomnas nya ansikten till univer sitetet, till studentlivet och allt det fan tastiska som är Lund. Och denna gång, som vanligt. Hösten 2022 blir den första gången på drygt två år som välkomnan det kan ske utan tal om att hålla i, hålla ut och hålla avstånd. Äntligen! ÄVEN OM DET känns högst bekvämt att lämna pandemin bakom sig och i stället damma av och återuppta de projekt och traditioner som fått stå tillbaka för diver se coronagrupper eller krismöten, finns det lärdomar som inte ska glömmas bort. Jag vill särskilt påminna om hur kapabla vi är och har varit på att agera, anpassa och ställa om. Campusförlagda studier har genomförts i helt digitala miljöer och storslagna baler har kommit till liv genom hemsidor och take away. Naturligtvis har tiden inte varit smärtfri och felsteg har gjorts. Men det är så im ponerande hur vi alla har arbetat med att försöka få studentlivet att fortsätta trots en världsomfattande katastrof.

NU NALKAS ETT nytt läsår. Vi kommer snart att mötas av nya studenter som be höver att vi agerar, anpassar och ställer om. För det bättre, till det bättre.

SEPTEMBER. EN NY höst, en ny termin, och för många av Lunds blivande studenter, ett nytt ka pitel i livet. Någon har precis tagit studenten, en annan är antagen till sin drömutbildning efter flera försök och en tredje ska läsa en spännande kurs vid sidan av. Gemensamt för de flesta är att förväntningarna, förhoppningarna och fun deringarna inför allt som komma skall är stora och många. Kurslitteratur ska köpas, scheman ska sättas och boende måste lösas. Lund går från att vara sommartomt till att fyllas med nya studenter som nervösa och glada deltar i diverse novischaktiviteter.

| Lundagård nummer 5 202226

Att ställa om

ROSLUNDALEXANDRAFOTO

Lunds universitets studentkårer

Denna sida består av icke-redaktionellt material. ELLEN PALMGREN, ORDFÖRANDE JURIDISKA FÖRENINGEN

ROSLUNDALEXANDRAFOTO

FÖRMÅGAN ATT HANTERA och handla är viktig att behålla då detta inte lär bli sista gången den kommer behövas. Ett problem vi vet kräver just handling är den studierelaterade stressen och den psykiska ohälsan. Här krävs det att stu denterna och, framför allt, universitetet agerar. Det räcker inte att avfärda givna lösningar med hänvisning till att vi inte kan lämna gamla, bekväma mönster. För att vi kan just det, är något som pande min har bevisat.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta vår chef redaktör Viktor Wallén på viktor.wallen@lundagard.se. Notera också att debattsidorna är redaktionellt obundna Lundagård, och enbart representerar skribenternas egna åsikter. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre språkliga ändringar i inskickade texter.

SKRIV TILL LUNDAGÅRD

debatt De sakpolitiska mothuggen i klimatfrågorna behöver bli tuffare. Klimatmålen kan nås om de andra

Svensk klimatpolitik är urspårad

SVENSK KLIMATPOLITIK HAR helt spårat ur – med undantag för ett parti som håller kursen. Miljöpartiet och Sveriges studenter delar nå got fundamentalt: Vi prioriterar klimatet i valet.

| Lundagård nummer 5 2022

VÅR GENERATION HAR vuxit upp i eran av tomma löften. Nästan alla partier lovar att prioritera klimatkrisen, men när det kommer till kri tan är det bara Miljöpartiet de gröna som lever upp till sitt ord. För MP:s löften har inte varit tomma.

GRÖNA STUDENTER KOMMER TILLSAMMANS med Miljöpartiet att kämpa hela valrörelsen för att få klimatfrågan högst upp på agen dan. För det finns hopp! Enligt forskarsamhället kan vi fortfarande nå våra klimatmål. Men då behöver de andra partierna leverera med verklighetsförankrade och effektiva förslag som går i linje med våra åtaganden i Parisavtalet. Sigurdur Andersson, Språkrör Ella Berndes, Språkrör Markus Barnevik Olsson, Klimatoch miljöpolitisk talesperson

SVERIGES UTSLÄPP MINSKAR med ungefär två procent per år, med undantag för rekordet nio procent under pandemiåret 2020. I år be höver minskningen bli 20 procent för att Sverige ska ha en chans att klara sina internationella åtaganden. Det är inget annat än en dröm med dagens politik.

partierna vässar till sin klimatpolitik, skriver företrädare för Gröna Studenter.

DEN SENASTE IPCC-RAPPORTEN konstaterar att de globala utsläppen måste börja minska innan år 2025 för att Parisavtalets mål ska kunna uppnås. År 2021 ökade utsläppen med rekordhöga sex procent på bara ett år. Det är en skrämmande utveckling.

BÅDE I REGERING och riksdag är det vi som driver på för snabba ut släppsminskningar. Miljöpartiet är läskigt nog riksdagens enda parti som faktiskt har en plan med drygt 230 förslag för hur Sverige ska klara klimatmålen. Och lyssna på detta: den är i linje med forskning en.

Lundagård tar emot debattartiklar och insändare löpande. Om du vill skriva till debattsidan finns mer information på lundagard.se/skriv-till-debatt.

VI HADE ÖNSKAT oss tuffare sakpolitiska mothugg i klimatdebatten. Högern vill bygga kärnkraft som tar 15–20 år. Sossarna vill dela ut tusenlappar till bilägare och subventionerar regionala flygplatser. Vänsterpartiet låtsas som att omställningen inte kräver några som helst beteendeförändringar. Kvar står vi miljöpartister – utan en vär dig motståndare.

28

SJU AV ÅTTA partier har fullständigt gett upp kampen om att konkur rera med MP om vem som har vassast klimatpolitik. Samtliga andra partier röstar för att göra det billigare för bilägare att släppa ut mer växthusgaser, också för SUV-ägare i innerstan. Vissa vill gå så långt som att helt slopa reduktionsplikten, vilket ökar andelen olja i bensi nen. En olja som till viss del är rysk, vilket driver Putins vidriga krig mot det ukrainska folket.

Sveriges studenter är den enda väljargrupp som ser klimatfrågan som den viktigaste inför valet i höst, rapporterade SVT den 9 maj. Det är föga förvånande. Studenter är uppdaterade med den senaste forsk ningen. Vi ser med egna ögon hur framtiden rycks i från vår genera tion runt om i världen. När FN slår fast att ”fönstret till en beboelig framtid snabbt håller på att stängas” kräver vi därför en skyndsam reaktion från politiken.

DAGENS HYRESMARKNAD TAR bara hänsyn till de som redan har ett förstahandskontrakt eller de som redan kan hyra ut. Att det finns många fler som påverkas av hyresmarknaden, de som ännu inte har en bostad, är tydligen inte lika viktigt. Vi behöver därför röra oss mot marknadshyror, eller hyror som de kallas utanför Sverige. Sveriges system med bruksvärdeshyror är världsunikt. Nästan lika unikt är de långa köerna. För de som efter examen flyttar upp till huvudstaden väntar nästan 10 års kö för att få ett förstahandskontrakt. Lapptäck et av prisregler som går under det nuvarande bruksvärdet sätter pris efter bekvämligheter, men inte läge. Det gör att lägenheter utanför innerstäderna blir dyrare än de behöver vara. Låt människor själva göra valet mellan pendling och pris istället för att hänvisa till en osä ker andrahandsmarknad.

BOSTADSBRISTEN GÖR ATT studenter tvingas tacka nej till utbild ningar eller lägga mycket av sin tid på att pendla till sina utbildningar. Ska vi få en stad som, även i framtiden, ska kunna locka nya studen ter och låta de som vill stanna kvar behöver vi göra om bygg- och hyresreglerna i grunden. Ta chansen att göra det möjligt för fler in flyttningsfester genom att rösta för hållbar en bostadspolitik den 11 september och ta tillbaka kontrollen över din bostad från politikerna.

Lundagård nummer 5 2022 | ÅSIKTERNA SOM FRAMFÖRS ÄR SKRIBENTERNAS. LÄS MER DEBATTER PÅ LUNDAGARD.SE

För att möta den ökade efterfrågan på bostäder bland unga och studenter behöver vi röra oss mot marknadshyror, skriver Centerstudenter. Inspirationen kan hämtas från Norge. Färre bostadsköer – fler fester 29

Mattias Jonsson, Vice CenterstudenterOrdförande Ida Wallinder, CenterstudenterOrdförandeSkåne Sigge Meurling, Vice CenterstudenterOrdförandeSkåne

DE LÅNGA OCH krävande ansökningarna gör det också mindre intres sant att bygga nytt. Vem vill lägga en massa tid och resurser på att ta fram planer för nya lägenheter om man vet att drömmen kan gå i kras bara en klåfingrig politiker får lite feeling och vill säga nej? Låt det vara upp till den som faktiskt äger marken och de som ska bo där att bestämma hur de vill ha det.

MAN HADE VÄL kunnat köpa istället? Men de höga kraven på kapita linsättning gör det svårt för nyexaminerade att punga ut handpen ningen. Vi kan inte ha ett system där det enda sättet att köpa sig en lägenhet är genom att ha föräldrar som har råd att bjuda, hålla tum marna för att en rik släkting trillar av pinn eller att man valde rätt trisslott.

Mattias Jonsson, Ida Wallinder och Sigge Meurling. Foto: Privat

INTE ENS HUR det ska vara inne i din lägenhet är fritt från politiker nas pekpinnar. Ett tydligt exempel är badrummets storlek. Utifrån en ambition om tillgänglighet för alla behöver badrum vara av en viss storlek. Lovvärt men det gör att man inte kan bygga lika många lägenheter på samma yta och att i vissa fall blir badrummet nästan större än resten av lägenheten. Vi kan ta inspiration av vår granne till väst, Norge, och införa en besöksstandard som minskar ytan som be höver användas men är tillräckligt tillgängligt för besök. Sätter man krav på att högst 80% i ett hus har besöksstandard tillgodoser man behovet av tillgänglighet för de som behöver och kan bygga 25% fler lägenheter på samma yta.

Hur löser man en bostadsbrist? Jo, man bygger bostäder helt enkelt. Men riktigt så enkelt är det inte när man väl vill sätta spaden i mar ken. Bygglovsprocesser är dyra och tar lång tid, för att inte nämna alla regler som man behöver uppfylla för att få bygga. Huset får bara se ut så som ett gäng politiker bestämt, det får bara vara så stort som politikerna vill och bara placeras där politikerna vill ha det.

Som vanligt är sommaren skvallersval och morrhoppans kolumn blir skral.

HEY STUDENT! EVANSELLA

BERNTSSONSARAFOTO

Berusad och arg hen mot kattalyan går

Men med hösten kommer mer bus Morris håller ögonen på fifflare och lus Morrhoppan Why did you come to Lund? – I wanted to go somewhere in Europe for a year abroad. The degree I’m doing is a integrated masters and a year abro ad is my third year. It’s cool to experience another culture and learn another teaching style. I wanted to go somewhere in Europe because if you make connections here you can kind of visit them in the future and Scandinavia because of the vibe In September it’s going to be the Swedish election, what do you know about the political system in Sweden? – I know roughly the political field of the country but I don’t know any specifics about like the government or politi cal candidates. What are you looking forward to this semester? – Fika! And just meeting lots of new people. London, Great Britain Enviromental studies

Högt i borgen konflikt det bor Ilska över recension inom skojare gror

Lundagård nummer 5 2022 | hejdå student 31 MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

Textens funktion är inget fyllan förstår

Mjauuu mjauuu…

Fifflare längta efter dans och sång Genom bakvägar de ingång leta

Under vår fjärde högtid kön ringla sig lång

Hur de till klubben kom behöver ingen veta

Amors pilar fifflarna snuddat vid Finna romans – inga problem trots heltid

Posttidning B Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring via Universitetsanställda:Ladokkontakta LDC vid Lunds universitet Bokstäverna i de gröna rutorna bildar ett tävlingsord. Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 7 september. KORSORD 2 sept – 12 BROADWAYMUSIKALENnov MANUS Terrence McNally MUSIK Stephen Flaherty SÅNGTEXTER Lynn Ahrens RABATTSTUDENT50% MALMOOPERA.SE