Lundagård nr 4 2022

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920

- nr 4 2022

Människan i maskineriet SEXUALBROTT & GRÅZONER

s. 10-14

TALKING ROBOTS p. 18-19

KATASTROFAL GENERAL

s. 20-21

Lundagård nummer 3 2020 |

annonssida

Hitta ditt nästa jobb i Danmark!

Vi guidar dig på vägen över sundet

Besök oresunddirekt.se

Offentlig information om att arbeta, bo och studera i Danmark.

040 - 17 64 00 oresunddirekt@lansstyrelsen.se

Vår forskning och din insats kan ge både dig själv och andra ett friskare liv.

KÄNNER DU DIG NERE OCH DEPRIMERAD? Just nu kan du anmäla ditt intresse och vara delaktig i att skapa framtida läkemedel inom DEPRESSION PROBARE bedriver läkemedelsforskning i samarbete med olika läkemedelsbolag sedan 2008. Vi finns i centrala Lund och Stockholm.

Övriga studier som du också kan anmäla dig till är;

• Migrän hos barn och ungdomar • KOL

Besök gärna vår hemsida

www.probare.se

Är du intresserad av att veta mer om vår verksamhet antingen som patient eller uppdragsgivare, boka tid eller delta i en läkemedelsprövning är du välkommen att kontakta Ewa Karlsson på tfn 0732-300 450 el maila ewa.karlsson@probare.se Vidare har vi en specialistläkarmottagning i Lund för dig med psykiatriska problem. Vi utför också hälsoundersökningar och körkortsintyg (gällande högre behörighet, diabetes eller andra sjukdomstillstånd, ej missbruk inkl alkohol)

En historisk termin går mot sitt slut

ledare

Men debatten dundrar vidare.

Det har varit en annorlunda vår. När jag skrev min senaste ledartext i januari uttryckte jag en oro för det spända världsläget och blev avfärdad av en vän som inte kunde föreställa sig ett nytt europeiskt krig.

Nu, bara månader senare, väcks jag vecka efter vecka av att klockradion basunerar ut det senaste från läget i Ukraina och den internationella kris som följt i krigets fotspår.

UTANFÖR FÖNSTRET NÄRMAR sig samtidigt sommaren. Flera av varandra oberoende källor har bekräftat för mig att Lund är som vackrast denna tid, och det är svårt att inte hålla med. I skrivande stund har förberedelserna inför karnevalen börjar synas ordentligt i Lundagård, och när du får denna tidning i brevlådan lär evenemanget vara i full gång. När man går genom parken märks det inte på något sätt att världen på många sätt är en annan, mycket farligare plats än för bara några månader sedan.

UNDER VÅREN HAR mycket av det som tidigare verkat självklart kommit att ifrågasättas. Vi har exempelvis fått bevittna en 180-gradig vändning i Nato-frågan, både från regeringen och i den offentliga debatten. Plötsligt blev de som fortsatte att förespråka den linje som i två sekel varit norm misstänkliggjorda av en opinion som drivit snabbt i ny riktning.

nog alla fundera över om ett sådant debattklimat, som varit återkommande i fler ämnen än Nato, verkligen är önskvärt.

DEN ENSKILDA MÄNNISKANS relation till sådana kollektiva system är också vad vi utforskat i detta nummer av Lundagård. Vad som händer när individen ställs ansikte mot ansikte med byråkratiska apparater och unkna strukturer, och den kamp vissa för i hopp om att nå förändring. En kamp som ofta handlar om att få behålla sin egen värdighet.

SAMTIDIGT ÄR DET just när människor går ihop för att bygga gemensamma projekt som fantastiska saker kan skapas. Även detta är något vi försökt belysa i denna tidning, som jag hoppas att du hinner läsa – Lundakarnevalen till trots!

Trevlig läsning, och ha en riktigt bra sommar!

DET FINNS NÅGOT oroväckande i en sådan helomvändning, för den väcker frågan om vilka andra sanningar som kan komma på skam när vindarna plötsligt vänder. När samhällsmaskineriet dundrar vidare är det lätt att den som vill mana till större eftertanke körs över. Vi bör

THEO VAREMAN REDAKTÖR

Q: Alexandra Gäddnäs (BL) Att vrida igång ett studentlivsmaskineri post-covid kräver en person utan rädsla för ärmuppkavling. Lundagård vinkar av en tacksam, stundtals ovillig, citatmaskin.

Qkvad: En Ålandsbåt kom lastad Progg och guldkant ilandkastad Kollegiets kapten Blekingskas siren styr havet av nationer runt covidrestriktioner

Djärvt går hon i land sätter festlusten i brand Smilar, fjäskar, pjoskar Trollar fram korvkioskar Ack! Med Lundagård i lur: munnen ler men själen sur

ILLUSTRATION MANGI BENGTSSON RÄTTELSE: Inga rättelser från nummer 3 2022.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Viktor Wallén, viktor.wallen@lundagard.se Redaktör: Theo Vareman, theo.vareman@lundagard.se Webbredaktör: Alexandra Roslund, alexandra.roslund@lundagard.se Bildchef: Saber Malmgren, fotografi@lundagard.se

Redaktion: Anna Hasslöf, Lydia Löthman, Esther Arndtzén.

Medarbetare detta nummer: Mangi Bengtsson, Isak Aho Nyman, Cecilia Jönsson Silfversparre, Hampus Peterson, Victoria Källström, Sofi Boichenko, Alva Mårtensson, Eskil Högman, Chunchu Song, Oskar Hedman, Parisa Bazaz, Maja Bjurman, Thea Sandin, Clara Castenfelt, Gabriel Lindgren, Ida Hein Olsson, Felicia Pasanen, Linn Larsson.

Omslag: Ida Hein Olsson.

Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 300 kr per år, kontakta theo.vareman@lundagard.se. Studentprenumeration för 150 kr.

Adressändring: Genom Ladok.

Tryck: V-Tab. Distribution: kundsupport@nimdistribution.se Pressläggning: 16 maj 2022.

Deadline: nr 4/2022 6 maj. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Upplaga: 34 427.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Anställda hänvisas till Universitetsposten.

Om du har gjort ovanstående, kontakta Nim distribution.

Lundagård nummer 4 2022 |

3

webbuppslaget FOTO ESKIL HÖGMAN

6 MAJ – FOTOREPORTAGE

Siste april-helgen i bilder Stadsparken fylldes åter av glada studenter, Lunds studentkårer gav rektor Erik Renström godkänt och solen sken starkt. Lundagårds fotografer Eskil Högman, Felicia Pasanen och Johan Larsson dokumenterade siste aprilfirandet.

13 MAJ – RECENSION

10 MAJ – NYHET

FOTO GABRIEL LILJEVALL/ BAZAR FÖRLAG

SKÄRMDUMP FRÅN TWITTER

FOTO SABER MALMGREN

4

13 MAJ – INTERVJU

Indie på Väster

Teknologtroll

Blomsk etikett

Fredag 6 maj uppträdde indiebandet Terra på Blekingska nationen. Lundagårds Clara Castenfelt var på plats under en kväll fylld med grym musik och riktigt go stämning.

Tre twitteranvändare uppger sig vara studenter vid Lunds tekniska högskola (LTH) och sprider vad som verkar vara en falsk opinionsundersökning om NATO-medlemskap.

Edward Blom är aktuell med en ny bok.

Lundagårds Olof Bärtås träffar honom för ett samtal om etikett i allmänhet och studentetikett i synnerhet – och frågar om levnadstips när han ändå har experten på livsnjutning på linan.

| Lundagård nummer 4 2022

”Jag levde under den totala rädslan att jag skulle dö”

nyheter

Johanna* lider av anorexi och blev i februari inlagd på allmänpsykiatrin vid Lunds universitetssjukhus i brist på bäddar vid ätvårdsavdelningen. I tre veckor bodde hon på avdelningen i ständig skräck för att kvävas på grund av sväljsvårigheter – utan uppsikt från personalen.

TEXT CECILIA JÖNSSON SILFVERSPARRE

Den andra februari lades Johanna, 26, in på allmänpsykiatrin i Lund. Där fick hon under tre veckor successivt ökande portioner av mat och vägdes regelbundet. Även om Johanna var inlagd på allmänpssykiatrin, togs en vårdplan fram av avdelning 5, som arbetar med ätstörningar.

JOHANNA BESKRIVER FÖR Lundagård hur hon lider av svår anorexi och var svårt undernärd, uttorkad, hade kaliumbrist och EKG-förändringar under tiden hon var inlagd. På grund av hennes tillstånd hade kroppen tappat muskelmassa vilket lett till att hon fått sväljsvårigheter och riskerade att kvävas av maten hon åt.

– Under tre veckor levde jag under den totala rädslan att jag skulle dö inför varje måltid. Jag är till och med beredd på att göra mig folkbokförd i annan kommun för att slippa komma tillbaka till avdelningen, berättar Johanna.

UNDER TIDIGARE TILLFÄLLEN då hon varit inlagd har kosten anpassats till hennes behov – exempelvis har potatis bytts ut mot potatismos. Hon berättar att den senaste inläggningen var annorlunda, vilket fått henne att skriva klagomål till patientnämnden.

– Jag råkade ut för flera episoder där jag höll på att kvävas då jag satte maten i halsen, den var svårtuggad och svår att svälja. Vid ett tillfälle fick personalen stoppa fingrarna i min hals och de andra patienterna i matsalen blev förskräckta.

UNDER TIDEN HON var inlagd fick hon kontakt med två andra tjejer som också var inlagda på samma avdelning. En av dem vittnar om ett tillfälle då Johanna kvävts av sin mat: – Johanna fick sitta i matsalen med de andra patienterna och äta till en början. Vid ett tillfälle såg jag hur hon kvävdes av maten men ingen av personalen som var där hjälpte henne. Det slutade med att jag sprang fram till henne och försökte få ur maten ur hennes mun, det tog fem minuter innan personalen

reagerade och hjälpte till.

– Vid ett annat tillfälle tog personalen henne i armarna och släpade in henne på rummet, fortsätter vittnet.

VITTNET BERÄTTAR OCKSÅ om hur hon och de andra patienterna blev rädda av att se hur Johanna gång på gång kvävdes av maten hon åt. Detta ledde till att läkaren beslutade att Johanna skulle äta ensam på sitt rum. I ett svar på Johannas klagomål till patientnämnden skriver överläkaren på avdelningen att beslutet togs för att matsalen ansågs som en ”olämplig miljö för såväl henne som övriga patienter”.

”

Jag har aldrig varit så rädd.

VIDARE SKRIVER ÖVERLÄKAREN att Johanna skulle ”inta samtliga måltider på sitt rum och att hon skulle erhålla måltidsstöd, dvs att avdelningspersonal utförde täta tillsyner och J intog således sina måltider under uppsikt”. Läkaren fortsätter: ”det hände vid några tillfällen att J satte i halsen och kräktes upp mat. När detta inträffade fick J hjälp av personalen [...]. Vid behov tillkallades även läkare. Undertecknad anser att tillsynsgraden var tillräcklig”.

– De kom typ en gång per måltid men det var olika från dag till dag. Jag frågade varför jag inte fick någon som satt där och vakade över när jag åt men fick bara svaret att ”nej nu blir det såhär”, berättar Johanna.

JOHANNA TILLBRINGADE SINA tre resterande veckor på avdelningen själv på sitt rum med enstaka besök av personal under måltiderna.

Varje dag kvävdes hon av maten som serverades. Uppsikten över henne från personalen var också otillräcklig, menar Johanna.

– Jag kastade mig mot väggen, mot golvet och bankade mig själv i ryggen för att få upp maten och inte kvävas. Försökte skrika på hjälp och kröp på golvet. Jag har aldrig varit så rädd, berättar Johanna.

VITTNET BERÄTTAR HUR hon hörde Johanna kvävas då de hade rum bredvid varandra och alltid öppna dörrar. Hon ringde på klockan för att tillkalla personal vid ett tillfälle och det tog flera minuter innan personal kom och hjälpte till.

– Som patient får man inte gå in på andra patienters rum men jag skrev med henne medan hon åt för att kolla om hon var okej.

Jag var orolig och ville inte att hon skulle dö.

Det var extremt fel av personalen att de inte satt med henne hela tiden när hon åt, säger vittnet.

JOHANNA MENAR ATT personalen suckade åt henne och sade till henne att ”inte försöka gnälla” då hon bad om mycket hjälp. De anklagade henne även för att kräkas upp maten med vilje, något som antecknats i Johannas journaler efter tillfällen då hon kvävts av maten.

– Det känns väldigt kränkande då jag bad om hjälp och ville få i mig maten, berättar Johanna.

VITTNET BERÄTTAR HUR hon, en annan patient och Johanna umgicks mycket tillsammans på avdelningen under tiden de var där tillsammans. Hon märkte hur Johanna isolerade sig mer och mer och var nedstämd på grund av hur hon blev bemött av personalen.

– Hon skämdes så mycket över att hon spydde upp maten så hon satt inne själv på sitt rum och försökte gömma sig från personalen, berättar vittnet.

REGION SKÅNE KAN inte kommentera specifika fall. På den mer övergripande frågan om hur personal kommenterar patienters beteende svarar Eva-Lena Brönmark, verksamhetschef för vuxenpsykiatrin i Lund.

Fortsättning på nästa uppslag Lundagård nummer 4 2022 | 5

nyheter – Region Skånes värdegrund ”Välkomnande, drivande, omtanke och respekt” är grunden för allt bemötande och förhållningssätt gentemot patienter och kollegor.

”

Utan de jag lärde känna på avdelningen hade jag gått under.

Hur fungerar det när en patient blir inlagd på en annan avdelningen än den rätta för att den är full? Påverkar det patientens behandling?

– Avdelning 5 är vår regionala ätstörningsavdelning med 10 vårdplatser, patienter med ätstörningsproblematik som är i behov av

heldygnsvård men som inte prioriteras till avdelning 5 får vård på allmänpsykiatrisk vårdavdelning. De får stöd och handledning från vår regionala ätstörningsenhet där kompetensen gällande sådana fall är högst, för att kunna erbjuda bästa möjliga vård, berättar Eva-Lena Brönmark.

flashbacks. För att få hjälp med anorexin har hon sökt sig till ett specialisthem i Varberg och har förhoppningar om att det ska bli bra.

– Utan de jag lärde känna på avdelningen hade jag gått under, då hade jag inte ens brytt mig om att få upp maten jag kvävdes av. De var min räddning, berättar Johanna.

JOHANNA HAR SKRIVIT till patientnämnden och kritiserat hur hon blev behandlad. Hon vill också få svar på varför hon inte fick ha total uppsyn när hon åt. Svaren hon fått lyder att hon fått den tillsyn som behövts. Johanna skulle önska en ursäkt för hur hon blev behandlad och en förklaring till varför hon fick äta själv utan matvak. Om ursäkten uteblir kommer hon kontakta Inspektionen för vård och omsorg.

*Johanna heter egentligen något annat.

NU ÄR JOHANNA hemma men lider av mardrömmar om tiden på avdelningen. Vissa saker kan hon inte äta längre eftersom det ger

Dras till Kronofogden – av kårernas egen bank Kreditkassan erbjuder snabba lån till studenter med ekonomiska problem. Alla lyckas inte betala tillbaka, och kassan har dragit ett flertal personer till Kronofogden. För en låntagare har det resulterat i svårigheter att hitta bostad.

TEXT THEO VAREMAN ILLUSTRATION ANNA HASSLÖF

– Jag hade ju inget jobb, så jag kunde inte gå till banken, och på något sätt fick jag höra talas om Kreditkassan.

MARIA* ÄR 44 år gammal och tidigare student vid Lunds universitet. I samband med att hennes examen närmade sig genomgick hon en skilsmässa, vilket försatte henne i en ekonomiskt utsatt situation. Det var i detta läge som hon kom i kontakt med stiftelsen ”Kreditkassan” – ett låneinstitut som drivs av Lunds universitets studentkårer (Lus).

– Det var en väldigt enkel process, berättar Maria om när hon undertecknade låneavtalet.

6

| Lundagård nummer 4 2022

KREDITKASSAN GRUNDADES 1922 och har som syfte att erbjuda ekonomiskt stöd till studenter vid högre lärosäten i Skåne som av olika anledningar har en pressad ekonomisk situation. Kassan hade vid årsskiftet tillgångar på över 2 miljoner kronor.

KASSAN ERBJUDER EGENTLIGEN två olika lån: det ”lilla lånet” på upp till 5 000 kronor och det ”stora lånet” på 20 000 kronor.

I dagsläget erbjuds emellertid bara det mindre lånet av en rad administrativa skäl. Det lilla lånet ska, tillsammans med en ränta på ca 5%, vara betalt inom ett halvår efter lånedatum. Sedan 2018 har ca 25 personer om

året tagit lån hos kassan och i dagsläget finns det 14 aktiva lån. Men långt ifrån alla betalas tillbaka i tid.

MARIA ÄR EN av de som inte betalat av sin skuld till Kreditkassan. Hon berättar att hon i början inte hade möjlighet att betala tillbaka lånet av ekonomiska skäl. Senare, när åren gick, skulle hon glömma bort att betala tillbaka.

– Jag hade så mycket som pågick i mitt liv under den tiden. Jag fick ett jobb, började plugga, träffade en ny kille… Mitt liv var lite upp och ned.

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE WOJTEK GORALCZYK ÄR sedan årsskiftet ordförande i Kreditkassans styrelse. Han menar att organisationen i stor mån försöker ha en dialog med låntagare som har återbetalningsproblem.

– Vi försöker självklart att välja överenskommelse först, det är mycket trevligare för alla och mycket rimligare, men absolut, om någon vägrar att betala helt, eller om det strider mot det som är avtalat, då måste vi ta ett beslut.

EFTER NÄSTAN SEX år fick Maria ett kravbrev från Kronofogden – ett så kallat betalningsföreläggande. Kreditkassan hade skickat hennes ärende vidare dit, för att myndigheten skulle kräva in skulden.

SEDAN 2018 HAR Kronofogden mottagit 15 ärenden från Kreditkassan för att låntagarna inte har kunnat betala tillbaka. Majoriteten av dessa lån hade, likt Marias, tagits före 2018.

NÄR EN LÅNGIVARE går vidare med ett ärende till Kronofogden skickas först ett betalningsföreläggande till låntagaren, som får möjlighet att bestrida skulden. Om låntagaren väljer att inte bestrida har hen en viss tid på sig att betala tillbaka innan Kronofogden fattar ett officiellt beslut om att lånet måste återbetalas – ett så kallat utslag. Vid utslag får låntagaren även en så kallad betalningsanmärkning, vilket syns när exempelvis framtida långivare eller hyresvärdar gör en bakgrundskontroll.

”

Jag visste inte vilken skuld jag skulle prioritera.

SÅ BLEV DET för Lisa*, i dag 41 år gammal och förtidspensionerad. Hon tog ett lån från Kreditkassan 2012 när hon studerade i Lund och upplevde att CSN inte räckte. Redan innan det hade hon tagit lån från flera andra instanser, något som skulle göra det svårt för henne att betala tillbaka sitt lån från kassan.

– Jag visste inte vilken skuld jag skulle prioritera för att inte hamna hos Kronofogden.

Jag försökte betala tillbaka så gott jag kunde.

FÖR ATT LÅNA pengar hos Kreditkassan får man inte ha betalningsanmärkningar eller obetalda lån – däremot görs ingen kontroll av personens övriga belåning. Just detta beskriver Lisa som en av anledningarna till att hon sökte sig dit.

NÄR DET BLEV svårt att betala tillbaka kontaktade Lisa Kreditkassan och menar att bemötandet hon fick var ”tillmötesgående”. Hon fick uppskov, men efter sju år gick skulden vidare. 2019 fick hon ett betalningsföreläggande.

– Och då var jag på väg att betala för jag hade pengar under det tillfället, men så valde jag att betala en hyra istället. Då skickades det här ärendet vidare till Kronofogden.

MYNDIGHETEN FATTADE BESLUT om att Lisa skulle återbetala sin skuld till Kreditkassan, och hon fick i och med det också en betalningsanmärkning. Med anmärkningen i bagaget har det varit svårt för henne att hitta fast boende, då många hyresvärdar är ovilliga att hyra ut till personer med betalningsanmärkning.

– Jag har bott i andra hand de senaste tre åren, och jag har inte fått någon egen bostad förrän nu, berättar Lisa.

AV DE 15 fall som skickats till Kronofogden sedan 2018 har ytterligare sju stycken ärenden utöver Lisas lett till utslag från Kronofogden. Över hälften av de som inte kunnat betala tillbaka sina lån har fått en betalningsanmärkning.

HAN HÄNVISAR TILL en särskild klausul, nummer 13, i det avtal som låntagaren tecknar i samband med att lånet tas. Där står: ”Tvist med anledning av lånet eller dess villkor ska i första hand lösas genom överenskommelse.

Om en överenskommelse inte kan nås har parterna rätt att få tvisten prövad i en domstol eller av kronofogdemyndigheten.”

”

Självklart vill vi lösa det.

NÄR DIALOG VERKAR fruktlöst blir de enskilda låneärendena något som tas upp i Kreditkassans styrelse, som sedan gör bedömning från fall till fall. Enligt Wojtek Goralczyk är det i dagsläget två fall som är uppe för diskussion i styrelsen.

Hur ser ni på att studenter kan drabbas negativt av er verksamhet om de inte har möjlighet att betala tillbaka?

– Det är därför som punkt 13 finns, att man vid konflikt i första hand ska lösa det genom överenskommelse. Om man mejlar oss eller kommer förbi, så når vi kanske en överenskommelse. Kanske sätter vi en förlängning.

– Självklart vill vi också lösa det. Det är både smartare och billigare problemlösning, att säga att du får flera månader på dig, än att gå till domstol eller kronofogden och betala rättegångskostnader eller avgifter.

BETALNINGSANMÄRKNINGEN TILL TROTS har Lisa i dag en stabil ekonomi och är på väg att bli skuldfri. Hon berättar att hon fick pengar kort efter det att hennes skuld gått till Kronofogden.

– Så jag betalade av den direkt. Men det var väldigt synd att det gick så långt.

*Lisa och Maria heter egentligen något annat.

Lundagård nummer 4 2022 | 7

nyheter

Förvirrande kösystem på Lunds största nationer

Lunds tre största nationer har hundratals boenden som drar in tiotals miljoner kronor per år. Men deras kösystem är otydliga, vilket i flera fall öppnat upp för vad som utifrån ser ut som en inkonsekvent bostadsutdelning.

TEXT HAMPUS PETERSON & VICTORIA KÄLLSTRÖM ILLUSTRATION SOFI BOICHENKO

Lunds bostadssituation rödlistas av Sveriges förenade studentkårer år efter år. I jakten på husrum vänder sig många studenter till studentnationernas bostadsköer. Nationerna med flest bostäder är Lunds nation, Helsingkrona nation och Malmö nation. De tre nationerna har flera hundra rum att dela ut vardera, vilket genererar en omsättning mellan 10 och 20 miljoner kronor per nation och år.

LUNDAGÅRD HAR VARIT i kontakt med husförmän, kuratorer och studenter som interagerat med bostadsköerna på Lunds, Helsingkrona respektive Malmö nation. Dessutom har nationernas stadgar och deras officiella information som är tillgänglig på nätet granskats.

I FLERA FALL vittnar de personer Lundagård pratat med om otydligt formulerade kösystem och upplevelser av nepotism. De ansvariga för nationsbostäderna menar däremot att de har välfungerande kösystem som endast grundas på köplats.

YTTERST ANSVARIG FÖR bostäderna är husstyrelsen på varje enskild nation, som i flera fall är skild från nationsstyrelsen och övrig verksamhet. Oftast består husstyrelsen av ordförande, inspektor och proinspektor, ekonomiansvarig samt husförman. De tre förstnämnda är ofta människor som står utanför studentlivet – inspektorer är av tradition professorer – medan de två sistnämnda är studerande. Posterna utses vanligen på nationernas årsmöten och nomineras av en valberedning.

HUSFÖRMÄNNEN ÄR DE som sköter tillsättning av bostäder och kontakten med de boende. De är ofta heltidsstudenter som antar förtroendeposter i utbyte mot avlönade timmar eller reducerad hyra. Ett av husförmännens huvuduppdrag är upprätthållandet av kösystemet.

FÖR ATT STÄLLA sig i bostadsköerna krävs det att den bostadssökande tar högskolepoäng vid Lunds universitet eller något av de andra universiteten i Öresundsregionen – den sökande behöver alltså kunna bli medlem i Studentlund. Om man tilldelas en bostad krävs det generellt att man går med i nationen.

MALMÖ, HELSINGKRONA OCH Lunds nations kösystem räknar inte bara tiden den bostadssökande stått i kön, utan inkluderar även poängsystem. Poäng erhålls genom engage-

8

| Lundagård nummer 4 2022

mang i nationen: kuratel, förmän och andra som jobbat på nationen i någon betald eller ideell form får poäng.

POÄNGEN BEHÖVER DEN bostadssökande hålla reda på själv, men husförmannen dubbelkollar dem för att ingen ska ge sig själv mer eller mindre poäng. På Helsingkrona nation sker detta på analogt vis.

– Jag kan dubbelkolla i efterhand [efter att personen sökt bostad, reds. anm.]så att det faktiskt stämmer, genom jobbarsystem och medlemssystem, säger Nicolas Pershaf, husförman på nationen.

NICOLAS PERSHAF BERÄTTAR att ett uppvisat personligt intresse kan väga in i bedömningen om vem som blir erbjuden bostad, i de fall då två personer har lika många köpoäng. Att skicka ett mejl eller på annat vis etablera kontakt med husförmannen räknas som att visa sig intresserad, och kommer tas i beaktning när man söker nationsbostad på Helsingkrona nation.

INFORMATIONEN OM KÖSYSTEMEN är framförallt hämtad från intervjuer med både nuvarande, och tidigare, förtroendevalda på nationerna. Både husförmän och bostadssökande som Lundagård varit i kontakt med menar att hyresreglementen formuleras vagt för att skapa flexibilitet i tilldelningen av bostäder. Konsekvenserna uppges bli att de sökande har svårt att förstå hur kösystemen fungerar och hur de tillämpas.

TILL EXEMPEL FINNS det på Helsingkrona nations hemsida inget hyresreglemente publicerat och poängsystemet nämns inte heller i stadgarna. Nicolas Pershaf ser däremot ingen problematik i det: – Stadgarna är ju någonting som ska hålla i väldigt, väldigt, väldigt många år. Hade man skrivit in att ”så här många poäng ges kuratelare och husförman” och sen avskaffar vi posten husförman, så kan vi ju inte göra det för att det står i stadgarna.

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE BÅDE DE BOENDE och tidigare aktiva på nationerna som Lundagård varit i kontakt med upplever en viss nepotism i kösystemen. De uppger att de ser att bostäder ges ut på ett vis som skulle kompromissa köns integritet.

Sam*, tidigare förtroendevald på Lunds nation, uppger att husstyrelsen på Lunds nation ska ha delat ut en bostad till ett företag i utbyte mot fastighetsskötsel.

– Det kan hända att om huset får någon särskild gynnsam deal på sidan av så kan husstyrelsen erbjuda en bostad som något typ av tack.

ENLIGT SAM FÖREKOMMER liknande förfaranden även på Lunds nation.

– Det blir kanske så om det är svårt att få tillräckligt många förmän, så går man till personer man känner innan och erbjuder bostad så att de ska bli mer aktiva, säger Sam. DEN BAKOMLIGGANDE ORSAKEN till att den reguljära kön kringgås tycks dock, enligt Sam, vara ekonomin. Hyrorna behövs för nationen: – Huset fungerar som en säkring för nationens överlevnad och en stor del av ekonomin utgörs av bostäderna, fortsätter Sam.

”

ÄVEN HELSINGKRONAS HUSFÖRMAN förklarar att deras bostäder fyller en viktig finansiell funktion – 2021 utgjorde hyresintäkterna 91 procent av nationens totala intäkter. I maj förra året sades drygt tio av Helsingkronas lägenheter upp och nationen publicerade då ett inlägg på Facebook om att flera bostäder var tillgängliga. Lundagård har pratat med en student som nappade och blev erbjuden bostad på Helsingkrona. Han var då inte medlem i nationen, och kom att tacka nej till bostaden.

– Det var en kompis som tipsade. Då tänkte jag ”vafan jag står ju inte i kö, jag är ju inte ens medlem.” Men sen kände jag att ”äsch, jag kan lika gärna slänga iväg ett mejl.” Och det gjorde jag och de sa att det går bra att söka ändå, berättar studenten.

Det är jag och ingen annan som tilldelar boenden.

NÄR LUNDAGÅRD KONTAKTAR en av Lunds nations husförmän hänvisar han till kuratorn Fabian Solberg. Kuratorn menar att inget sådant ska ha skett ”såvitt [han, reds. anm.] känner till.”

PÅ MALMÖ NATION berättar flertalet intervjuade nationsaktiva att de sett vänner till kuratelet och förmän erbjudas bostad på nationen. De berättar även att det ska vara i förhoppning om att de som erbjuds ska bli mer aktiva på nationen, något Malmö nations husförman Emma Stork Edhall motsätter sig: ”Det är jag och ingen annan som tilldelar boenden och jag gör det efter de kriterier som fastställts av bostadsstyrelsen” skriver hon i ett mejl till Lundagård. Kriterierna är inte tillgängliga på nationens offentliga hemsida.

”

För många husförmän handlar det om att fylla husen.

SAM MENAR ATT man inte ska överdriva problemet: det är sällan som kösystemet kringgås. Men de gånger det sker är pengar nästan alltid motivationen.

– Följer man alltid kölistan? Ja, i så stor mån man kan. Men för många husförmän handlar det om att fylla husen eftersom det rör sig om rätt mycket pengar, säger Sam.

*Namnet har fingerats för att bibehålla intervjupersonens anonymitet.

NICOLAS PERSHAF FÖRKLARAR att detta skedde för att ingen i bostadskön var intresserad av att ta ett av de lediga boendena under sommaren. När ingen i kön var intresserad blev hans föregångare nödgad att söka sig utanför, till personer som inte var medlemmar i nationen eller stått i kön. Detta för att undvika förlorade sommarinkomster.

LUNDS NATION

HELSINGKRONA NATION

MALMÖ NATION

Medlemsantal:

3 560

4 110

3 490

Antal bostäder:

273

272

270

Nuvarande husförman/ män

Mirac Ziyanak och Emil Strandqvist

Nicolas Pershaf

Emma Stork Edhall

Husets omsättning (kr):

20 miljoner

15,6 miljoner

10 miljoner

Lundagård nummer 4 2022 | 9

reportage

Makt, tystnad och gråzoner Majoriteten av sexuella trakasserier vid Lunds universitet sker i studiesociala sammanhang. Lundagård har pratat med studenter om deras erfarenheter av sexuella trakasserier och ofredanden i studentlivet.

TEXT ALVA MÅRTENSSON, ESTHER ARNDTZÉN, LYDIA LÖTHMAN & ALEXANDRA ROSLUND FOTO ALEXANDRA ROSLUND. Samtliga bilder är iscensatta, personerna har inget med texten att göra.

VÅRTERMINEN 2022 ÖPPNAR nationsklubbarna upp igen efter två år av pandemi och medföljande restriktioner. Maja* är ute och dansar efter en sittning. Kvällens klädval föll på en urringad tröja efter ett längre övervägande där rädslan för att bli objektifierad vägts mot viljan av att känna sig ”sexig”.

– Jag tänkte ”okej, KBT, nu kör vi, jag behöver inte vara ett sexuellt objekt bara för att jag har stora bröst. Jag kan ha på mig en urringad

10 | Lundagård nummer 4 2022

tröja, hela världen kommer inte tycka att jag är en hora bara för det”.

MAJA STÄLLER SIG i kö till baren för att ta ett glas vatten. Plötsligt vänder kvinnan framför henne sig om och tar tag i hennes bröst. Maja tänker att hon är en person som vågar säga till i sådana lägen, men i stället blir hon handlingsförlamad av chock.

HON FINNER INGA ord förrän hon lyckas gå iväg och hitta en vän. Då kommer även känslorna.

– Sen vällde ångesten över mig. Jag gick in på toa och började hulka för mig själv och tänkte ”vad händer?!” för jag fattade inte varför jag fick en så stark reaktion.

VÄNNEN OCH MAJA går ut i rökrutan där de av en slump finner kvällens klubbansvariga. Både

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

nationsrepresentanterna och vakterna lyssnar till Majas berättelse. Hon förs in på nationskontoret och får ett glas vatten och kvinnan som antastat Maja slängs ut från klubben.

Men trots att alla omkring henne tar situationen på största allvar, känner Maja snarare att det är hennes eget fel – hon hade ändå valt att ha en urringad tröja på sig.

– Jag kunde liksom inte motivera det för mig själv logiskt. Hur kan jag vilja vara sexig men inte vilja bli sexualiserad?

”

Jag blir lite rädd att det är många som inte förstår skillnaden.

DEN IDEELLA ORGANISATIONEN Brottsofferjouren, arbetar med att ge brottsoffer och vittnen pyskologiskt och administrativt stöd.

De bekräftar att skuld och skam är vanligt hos de som drabbas av sexuella trakasserier.

Känslorna kan i sin tur kopplas till rådande normer och kvinnosyn i samhället.

– Man känner ofta ”ja men det var mitt eget fel, jag kanske gjorde något som skickade en signal så då får jag stå mitt eget kast”, säger Monica Ekström, vice ordförande på Brottsofferjouren.

I ETT ÖPPET frågeformulär** som Lundagård har skickat ut till Lunds studenter, är det många som vittnar om att det finns en normalisering av vissa former av sexuella trakasserier, och en osäkerhet kring vad som är okej och inte. Även i Tellusrapporten (2020) från Lunds universitet, vars syfte var att undersöka sexuella trakasserier vid universitetet, betonas det faktum att många studenter är osäkra på vad som räknas som sexuella trakasserier och inte.

MONICA EKSTRÖM FRÅN Brottsofferjouren bekräftar att många upplever det som svårt att veta var gränsen går. Hon berättar att det är vanligt att framför allt yngre personer vänder sig till organisationen när de är tveksamma till huruvida det de utsatts för kan klassas som ett brott.

– Om man blir utsatt för något som tafsningar och kränkningar av en person som inte respekterar ett nej, då tycker jag att man ska överväga att anmäla personen.

STUDENTEN MATILDA*, SOM bott i Lund i flera år och engagerat sig på olika håll i studentlivet, upplever att den gråzon mellan vad som ”bara” är obehagligt och vad som är rent

av brottsligt kan leda till att många fall nonchaleras.

– Jag tror definitivt att i gränsfallen, när det är antastning eller någon blir väldigt sexuell när man inte önskar det, kan det lätt ses mellan fingrarna, säger Matilda till Lundagård.

MATILDA UNDERSTRYKER VIKTEN av att prata mer om var gränserna går, för att bidra till en öppenhet kring hur man definierar sexuella trakasserier.

– Jag tror att det är väldigt viktigt att göra ett ställningstagande att det inte bara är våldtäkt som man ska säga stopp till, utan även andra saker som är väldigt över gränsen. Man ska prata mer om skillnaden mellan att flörta och ett ofredande, för jag blir ibland lite rädd att det är många som inte förstår skillnaden.

OTYDLIGHETERNA KRING VAD som klassas som brottsligt eller inte existerar dock även i lagboken, särskilt i fall där det inte är grova brott såsom våldtäkt. Sexuella trakasserier, som klassas som en form av diskriminering, inkluderar allt från blickar och kommentarer till tafsande. Samtidigt kan dessa handlingar även i vissa fall gå under brottsrubriceringen ”sexuellt ofredande”. Huruvida oönskade närmanden räknas som brott eller inte baseras på en helhetsbedömning av varje individuellt fall.

I LUNDAGÅRDS FRÅGEFORMULÄR svarar många studenter att de blivit vittnen till eller själva utsatts för handlingar som kan klassas som sexuellt ofredande. I Tellusrapporten svarar 73 % av studenterna som har blivit utsatta för sexuella trakasserier att dessa har skett i samband med studiesociala aktiviteter.

Framförallt på nationsklubbar och i liknande sammanhang där alkohol är inblandat. ”Det finns ingen av varken mig själv eller mina tjejkompisar som inte har varit med om att det förekommer sexuella trakasserier på klubbarna i Lund”, skriver en student i Lundagårds frågeformulär. ” [Jag, reds. anm.] känner flertalet personer som blivit sexuellt antastade av personer som de bor med på nation eller i korridor”, skriver en annan.

Trots det visar statistik som Lundagård har fått ta del av från polisen i Lund att det endast gjorts fyra anmälningar om sexuellt ofredande vid klubbar på AF-borgen, Lunds nationer och kårägda festlokaler de senaste fyra åren.

ETT ÅTERKOMMANDE TEMA när Lundagård pratat med studenter och representanter från studentlivet är också de möjligheter och begränsningar som finns i studentorganisationers hantering av sexuella trakasserier.

Alexandra Gäddnäs, ordförande för nationernas samarbetsorgan Kuratorskollegiet (KK), beskriver att det finns stora skillnader mellan olika nationer gällande hur ärenden

hanteras. Detta beror på att olika nationer har olika förutsättningar, traditioner, kulturer och policys. Även storleken på nationen påverkar såväl mängden fall som hur dessa hanteras.

Det finns en styrande likabehandlingspolicy, utformad av KK, som fungerar som en mall för hur nationerna ska behandla sexuella trakasserier. Det är upp till varje enskild nation Lundagård nummer 4 2022 | 11

reportage att integrera sin likabehandlingspolicy på det sätt som är lämpligast för den egna verksamheten.

I HANTERINGEN AV sexuella trakasserier och sexualbrott har nationerna en viss frihet då det inte krävs en dom för att de ska kunna agera.

Samtidigt är Alexandra Gäddnäs ödmjuk inför att det även finns vissa begränsningar inför vad nationerna faktiskt kan göra.

– Det är inte upp till oss att definiera vad någon annan upplever, utan vi är där för att stötta dem oavsett vad de går igenom. Vi kan inte ge några juridiska konsekvenser, vi kan inte döma, därför kan vi bara stötta hela vägen.

FÖR ATT ÖKA kompetensen kring sexuella trakasserier och hur sådana fall ska hanteras har KK, Akademiska föreningen och Lunds universitets studentkårer startat två olika utbildningar; ”Utbildning i hantering av sexuella trakasserier” (UST) samt ”Hands off ”. UST arrangerades för första gången 2018 som en reaktion på metoo och riktar sig till studenter innehar heltidarposter. Sedan utbildningen startade har den genomförts en gång per termin. Hands off hölls för första gången under våren 2022 och riktar sig istället till de ”på golvet”, exempelvis nationsförmän.

Men trots utbildningar kan det ändå vara tungt för heltidare att hantera dessa ärenden.

– Vi brukar säga ”var inte hobbypsykologer”. Förväntningarna som ställs på de som är aktiva inom studentlivet kan ofta vara väldigt höga, berättar Alexandra Gäddnäs.

suttit som ordförande för en av Lunds studentkårer, konstaterar även hon att det finns begränsningar för studentorganisationers handlingsutrymme. Om en person berättar om att hen har utsatts för sexuella trakasserier kan aktiva inom kåren finnas som stöd och föra ärendet vidare till instanser inom universitetet. Däremot kan studentlivsaktiva inte ge juridisk rådgivning eller göra en polisanmälan å personens vägnar.

OLIVIA*, SOM TIDIGARE

– Man [som kåraktiv, reds. anm.] är ofta den första personen någon vänder sig till när något har hänt, men man är sällan personen som har alla verktyg som den drabbade personen behöver, säger Olivia och fortsätter: – Men ofta har det ett egenvärde för studenten bara att få berätta för någon om sina erfarenheter. Att ha någon som tror på en och bekräftar ens upplevelse.

HON MENAR VIDARE att hanteringen av sexuella övergrepp är extra komplicerade eftersom de ofta är av en känslig natur, och det är viktigt att skydda den drabbades integritet. Därför räcker generella handlingsplaner inte alltid till, utan de behöver anpassas till varje specifik situation. Heltidare kan i sin tur söka stöd hos studentprästerna, och kan få rådgivning av studentombudsmannen om den utsatte ger sitt medgivande till det.

– Varje unik person vill hantera sitt fall på sitt sätt, säger Olivia.

”

Det började med händer som var lite för låga vid kramar…

I TELLUSUNDERSÖKNINGEN FRAMGÅR det också att studenter ofta utsätts för sexuella trakasserier av någon de känner. Lundagård möter studenten Ellen* som berättar om hur en förman på hennes nation vid upprepade tillfällen gjorde opassande närmanden, rörde vid henne utan hennes samtycke och talade om hennes partner på ett förminskande sätt.

Varje gång hon konfronterade förmannen gällande hans beteende ursäktade han sig med att han hade varit full, men det dröjde sällan länge

innan nästa incident.

– Det började med händer som var lite för låga vid kramar, men sen började det hända någonting varje gång han var full omkring mig.

TRAKASSERIERNA FRÅN DEN förman som Ellen till en början såg som sin vän pågick under drygt ett år. Det hela fick sitt slut när Ellen, efter att förmannen framför hennes pojkvän stack handen innanför hennes tröja, slutligen fick nog och anmälde förövaren till en tidigare kurator på nationen. Det sittande kuratelet tog ett samtal med förmannen där Ellen til�läts att vara anonym, men det var inte svårt för förmannen att lista ut vem som hade gjort anmälan.

– Han skrev till mig sen efter det och var lite anklagande och jag kommer ihåg att samtalet slutade med att han sa att han aldrig hade varit intresserad och att jag hade för höga tankar om mig själv.

EFTER SAMTALET MED kuratelet började förmannen dyka upp på nationen mindre och

12 | Lundagård nummer 4 2022

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

mindre och Ellen kunde åter känna sig trygg.

– Det blev tvärtom mot hur det brukar vara. Det brukar vara att det är de som blir offer som lämnar. Men nu var det ju tvärtom att det var den som gjorde någonting som blev ”outcast” och försvann. Jag har ju hört berättelser där det har varit helt motsatsen.

ELLEN PÅPEKAR VIKTEN av att prata öppet om sexualbrott för att förebygga dem. Hennes nations aktiva arbete med att bryta tystnadskulturen har, enligt henne, bidragit till en medvetenhet som både gör att folk agerar på ett mer lämpligt vis och att fler vågar säga till när de blir vittnen till eller utsatta för sexuella trakasserier. Att hon själv vågade höja rösten när hon blev utsatt för kränkningar ser hon som en del i denna utveckling.

Men även om nationen hanterade ärendet väl och fick henne att känna sig trygg innebar det inte att allt var frid och fröjd. Ellen berättar hur situationen med förmannen följts av flera samtal med både Studentprästerna och Unga vuxna och hur hon än idag känner obehag i förmannens närhet.

I TELLUSUNDERSÖKNINGEN FRAMHÄVS inofficiella maktförhållanden som en särskilt problematisk faktor inom studentlivet. Dels mellan studenter som har olika ansvarsposter, dels mellan studenter som bott i Lund under kortare tid och de som har en mer etablerad vardag i staden. Detta stämmer väl överens med Ellens upplevelse. Hon hade bara bott i Lund några månader när förmannen började ge henne oönskad uppmärksamhet. Erfarenheten har påverkat hur hon själv agerar när hon har antagit sig förmannaposter. Det har gett henne en medvetenhet kring sin egen maktposition i förhållande till andra.

– Jag tror att det är väldigt viktigt att se nya studenter som sårbara. De har ju precis flyttat hemifrån för det mesta, det är första gången de tar hand om sig själva.

”

Någon på en högre position med mer inflytande vill man inte säga nej till.

MAKTDYNAMIKEN MELLAN OLIKA studenter lyfts även i flera svar i Lundagårds formulär. ”[Jag, reds. anm.] vet folk som valt att genomföra ett samlag, trots att de själva inte ville. [...] Någon på en högre position med mer inflytande vill man inte säga nej till då ’man ska

vara tacksam att de var intresserade’”, skriver en student. En annan student skriver att hon upplever att det är svårare att göra en anmälan mot någon som sitter i en maktposition.

”

Jag måste understryka att studentlivet är en ganska trygg miljö.

EN MAKTRELATION SOM återkommer i frågeformuläret och i intervjuer som Lundagård har gjort är den mellan faddrar och nya studenter under novischperioder. En student skriver om sina erfarenheter av att ha suttit i sin kårs fadderutskott: ”Jag tänker på hur faddrar har brutit mot novischfriden [regel mot romantiska och/eller sexuella relationer mellan faddrar och novischer. reds. anm.] och huruvida det skulle kunna räknas som sexuella trakasserier eftersom novischerna ofta är i en form av beroendeställning under dessa perioder. Även om det ser ut att vara ömsesidigt är det en form av utnyttjande och det är vidrigt.”

KLARA POÄNGTERAR OCKSÅ att sexuella trakasserier inom studentlivet inte är begränsade till nationsklubbar eller sittningar. Hon menar att exempelvis hemmafester har en inofficiell karaktär som kan föra med sig otrygghet.

– Både jag och vänner har blivit utsatta för övergrepp under korridorsfester. De är ofta svåra att kontrollera och det saknas auktoritet och vakter, berättar hon KK:S ALEXANDRA GÄDDNÄS är noggrann med att påpeka att studentlivet, trots hårt jobb för att förebygga sexuella trakasserier, reflekterar samhället i stort.

– Det kommer vi liksom aldrig komma ifrån, hur mycket aktivt arbete vi än gör, konstaterar hon.

BLAND SVAREN FRÅN Lundagårds enkätundersökning, och de intervjuer som Lundagård har gjort, är det ändå många som upplever studentlivet som tryggare än andra delar av samhället. Matilda känner sig exempelvis mer bekävm på nationsklubbarna än på vanliga nattklubbar.

– Det är inte en lika jagande stämning på nationerna. Jag måste understryka att studentlivet är en ganska trygg miljö, säger hon.

SAMTIDIGT FINNS DET även de som har en annan bild och skriver att sexuella trakasserier är precis lika vanliga i Lunds studentliv som på andra platser, om inte än mer förekommande. ”Jag trodde att klubblivet skulle bli annorlunda när man kom till en stad av nästan bara studenter, men tafsandet och trakasserierna är lika vanligt här,” skriver en student till Lundagård.

STUDENTEN KLARA* INSTÄMMER i att studentlivet på vissa sätt är tryggare än övriga delar av samhället. Men studentlunds ringa storlek för med sig både för- och nackdelar, i hennes mening: – I och med att studentlivet är en så liten värld är det lättare att få reda på om någon har utsatt någon för övergrepp men det kan också göra det svårare att våga berätta om sina upplevelser av risk för exempelvis en förtalsanmälan.

SAMTIDIGT SER ALEXANDRA Gäddnäs en positiv utveckling under de senaste åren. Hon nämner ett exempel på en i hennes mening positiv och enkel åtgärd som många nationsklubbar har genomfört de senaste åren.

– På majoriteten av nationstoaletter finns det noggranna instruktioner för hur du kan gå tillväga om du har upplevt något obehagligt eller blivit utsatt för någonting.

Lundagård nummer 4 2022 | 13

reportage

”

Jag tycker att jag är lite horig. och den där kvällen på nationen. Kvinnan som tog på hennes bröst mot hennes vilja blev utslängd och hon fann trygghet på nationens kontor. Sedan dess är det dock inte mycket som har hänt. Händelsen i ÅTER TILL MAJA

sig valde hon att inte ta vidare och den komplicerade självbilden fick sig ytterligare en törn.

– Jag vet inte, jag har fått lite så här… jag tycker att jag är lite… horig. Helt enkelt. Det kände jag redan innan också, men detta har förstärkt det. sig själv som cynisk, en känsla som genomsyrar hela samtalet med henne. Hon har inga större förhoppningar om några betydande samhällsförändringar under sin livstid.

– Jag får anpassa mig till det samhället jag lever i. I otrygga sammanhang får jag anpassa mig till patriarkatet men då försöka söka mig MAJA PRATAR OM

till sammanhang där jag känner mig trygg och där jag kan ha urringat på mig och folk ändå kan kolla mig i ögonen.

* Namnen har fingerats för att bibehålla intervjupersonernas anonymitet ** Frågeformuläret från Lundagård ställde öppna frågor om studenters erfarenheter av sexuella trakasserier inom studentlivet. Formuläret delades på sociala medier av Lundagård, nationer och kårer i Lund. Totalt svarade 91 nuvarande och tidigaree studenter på frågeformuläret.

Information om Tellusundersökningen • • • • •

• •

14 | Lundagård nummer 4 2022

Består av en kvalitativ del (genomförd HT2018VT2019) och en kvantitativ del (HT2019).

Projektet initierades som en reaktion på #metoo och #akademikeruppropet Vände sig till studenter, doktorander och anställda vid Lunds universitet Svarsfrekvens för studenter: 32 %. Svarsfrekvens för anställda och doktorander: 34 % 27 % av kvinnliga studenter och 11 % av manliga studenter delger att de någon gång under sin tid som student vid Lunds universitet har upplevt att de har utsatts för sexuella trakasserier Visar att 73 % av sexuella trakasserier mot studenter sker i studiesociala sammanhang 65 % av studenterna svarar att den som utsatt dem var påverkade av alkohol

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Vill du göra skillnad för Malmös äldre i sommar?

Träna med Göran på utegymmet eller gör vår handläggning så professionell som möjligt!

Hälsa, vård och omsorg i Malmö stad söker över 1 000 sommarvikarier inom hemtjänst, hemsjukvård, rehab och på våra äldreboenden.

Vi kan inte lova utomhusträning varje dag men däremot att du får ett meningsfullt och utvecklande sommarjobb som ger dig viktiga yrkeserfarenheter och massvis av nya kollegor och kontakter.

Just nu söker vi främst:  BISTÅNDSHANDLÄGGARE  ARBETSTERAPEUTER  FYSIOTERAPEUTER Men också:  VÅRDBITRÄDEN  UNDERSKÖTERSKOR

Läs mer om oss i vår egen tidning: malmo.se/ spaning

Möt fler av våra medarbetare och få inblick i hur det är att jobba hos oss >> malmo.se/jobbivårdomsorg Välkommen med din ansökan!

Hälsa, vård & omsorg – när varje dag är viktigast!

Vår ledstjärna som du bidrar till när du jobbar hos oss!

Fotoreportage

Bakom Karnevalen Efter fyra år är det dags igen! Lundakarnevalen är i full gång. Men hur såg det ut på vägen?

Lundagårds fotograf Eskil Högman hängde med Barnevalen, Spexet och Fabriken under förberedelserna.

FOTO ESKIL HÖGMAN

| Lundagård nummer 4 2022

SE FLER FOTOREPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Lundagård nummer 4 2022 | 17

Science

Building robots is not a privilege reserved for engineering students at LTH. Lundagård talked to Mia Huovilainen and Theodor Årnfelt to learn how robotics is applied in cognitive science.

TEXT CHUNCHU SONG PHOTO SABER MALMGREN

Humanoid robots, 3D printers and all kinds of technological components lay scattered in a room at LUX. This might not be in line with people’s idea of a building usually reserved for the humanities. The room is the Cognitive Robotics Lab located on the 4th floor of LUX.

MIA HUOVILAINEN AND Theodor Årnfelt are master’s students of cognitive science, a subject which incorporates linguistics, psychology, neuroscience and biology. “We study how people interact in different settings. It could be anything from how people interact with each other, to how people interact with different technical artefacts”, says Mia Huovilainen.

”

The best part is getting your hands on something, to actually build it.

THE TWO STUDENTS are currently doing a project course in robotics, where they act as research assistants. The project entails building five robots for future research. This technology can be used in exploring human-robot interaction, and how human reflexes can be modelled in robots. The robots will also be available for research at other faculties if needed in the future.

in the lab are called “Epi”, and do not require any previous expeTHE HUMANOID ROBOTS

rience or programming skills to build. Compared to other humanoid robots, Epi has a simple design yet is well suited for scientists to study development of motoric skills, such as eye-hand coordination, as well as the development of social skills in robotics.

EPI’S OVERALL PURPOSE is to help researchers understand how human brains work. It is not a factory robot that performs certain functions achieved by very goal-oriented programming. Instead, its programming is already built-in, and Epi is designed to be used in experiments in developmental robotics. One of its standout features is the eyes, which have more variability than most interactive robots. “For example, more light makes human pupils smaller. So to have the same effect on a robot, you put different modules or blocks together and integrate them to basically manipulate the size of Epi’s pupils”, Mia Huovilainen explains.

APART FROM RESEARCH purposes, building Epis also gives students experience of working on a real task in a multidisciplinary environment. “The best part is getting your hands on something, to actually build it and see it go from basically nothing to what it is now”, Theodor Årnfelt comments.

IN ADDITION TO constructing Epis, one of the tasks that Mia Huovilainen and Theodor Årnfelt have is to develop a manual of

READ MORE ARTICLES IN ENGLISH AT LUNDAGARD.SE

Mia Huovilainen, Theodor Årnfeldt and two Epis hanging out in the Cognitive Robotics Lab at LUX.

step-by-step instructions on how to build an Epi, which will be available to anyone who wants to build one in the future. Therefore, they need to document the entire building process. “It has to be accessible to as many people as possible”, Mia Huovilainen tells Lundagård.

SHE AND THEODOR ÅRNFELT started the project from scratch with just the plastic casings that make up the robots’ “skin” . The circuits were later built upon the casings by hand.

Currently, having devoted approximately 50 hours to the project, they have finished the torsos of four Epis and started to assemble the eyes. “It was quite slow in the beginning because we were not used to it. We were picking up stuff randomly, and we did not really know what to do with anything. But now we have a plan [...] so it sort of sped up as we have gone along”, says Theodor Årnfelt.

THE PROCESS HAS not

been without trouble.

For example, Mia Huovilainen and Theodor Årnfeldt had to redo several zip ties after putting them on in the wrong way, so that they did not work together with other parts of the robot. Apart from that, most things have gone smoothly. They are still waiting for some components to be delivered, so the robots might not be fully done when the course ends.

WHEN THE PROGRAMMING in Epi is mature enough to react as smartly as a human being, the robots can be used for studying reflexes.

Theodor Årnfelt gives an example “If I try to guide the head of Epi with a gentle push, it means I want it to look over there. But if I do it forcefully, then it is more like an attack.

And reflexively, it [Epi, editor’s note] tries to move away.”

GENERALLY, MIA HUOVILAINEN and Theodor Årnfelt have enjoyed the project more than they expected. Even though Mia Huovilainen thought building a robot would be very hard the first time she stepped into the lab, she now looks forward to exploring them further: “I’m thinking about writing my master’s thesis about robotics now!”

THE APPEARANCE OF Epi might be regarded as quite adorable – especially compared to another robot model in the lab with a more human-like face. Mia Huovilainen elaborates, “this is another aspect of interaction research, how to make the robot look as friendly and trustworthy as possible. Because if you interact with the one [with a more human-like face, editor’s note], you would be scared.

Most people would probably be very scared.”

WHEN ASKED ABOUT what made them choose this project, the two students share a similar view; the practical nature of the project attracts them. “I think that this programme is very theoretical, and I wanted to do something practical. This seemed like a pretty good fit”, Theodor Årnfelt says. Mia Huovilainen agrees: “I really appreciate this project because most people [in our programme, editor’s note] have done literature studies or data analysis. It’s nice to get a break from reading or sitting in front of your computer”.

Lundagård nummer 4 2022 | 19

Den musicerande generalen Emil Fredberg är kulturarbetaren som semestrar från musiken för att vara Lundakarnevalens överkucku.

Med ”skräckblandad förtjusning” tar han sig an uppgiften som karnevalens officiella affischpojke och inofficiella konflikthanterare.

TEXT OSKAR HEDMAN FOTO PARISA BAZAZ

porträttet Karnevalsgeneralen Emil Fredberg leder sedan oktober förra året arbetet inom en av Sveriges största ideella organisationer. Inför den enligt temat benämnda katastrofkarnevalen har intresset från studenterna varit rekordstort; drygt 7 000 personer har beslutat sig för att anta uppgiften att som karnevalister drapera Lund i festskrud 20–22 maj.

– Jag tror att det finns en stor längtan efter, och behov av, humor, gemenskap och att göra saker tillsammans. Som en slags post-Corona-effekt, men också på grund av dagens omvärldsläge, säger Emil Fredberg.

TJUGONIOÅRINGEN HAR ETT mångårigt engagemang inom studentlivet bakom sig. Han har varit delaktig inom Boelspexet, Toddyspexets kapellmästare 2016–2020 och till karnevalen 2018 gjorde han musiken till karnevalsfilmen. Dessutom var han dirigent till Karneveljen.

Emil Fredberg kallar sig själv för kulturarbetare och säger att det bästa med att vara karnevalsgeneral är att han, som vid musicerandet, får möjlighet att vara med i skapande sammanslutningar där kreativitet och kultur möts.

För sannerligen är karnevalsgeneralen en humanist och kulturintresserad person.

Varhelst studierna fört honom – till Malmö, Växjö, Skurup, Lund eller (som nu) masterstudier i dirigering av kontemporär västerländsk konstmusik i Köpenhamn – har musiken varit ämnesvalet, vederbörandes stora passion i livet. Även om popmusiken och jazzen har en självklar plats i hans musikaliska hjärta är det den klassiska musiken som med tiden snärt honom.

Vem föredrar du: Beethoven, Bach eller Brahms?

– Jag föredrar nog Brahms i och med att hans symfonier är strålande, säger han och tillägger urskuldande att de två andra ikonerna givetvis också är läromästare.

Men till skillnad från många människor i den klassiska musikvärlden kommer han

inte från en musikalisk familj. I barndomshemmet i Abbekås, ett småsamhälle utanför Ystad, fanns blott ett piano som han spelade på måfå. Det var senare i tonåren, efter ekonomlinjen på gymnasiet, som han blev begeistrad av musiken.

– Det är först efter gymnasiet som jag på allvar har ägnat mig åt musik och sett det som en potentiell yrkesbana. Egentligen har allt jag gjort sedan dess varit förknippat med det, konstaterar han.

De musikaliska exkursionerna utanför studentvärlden har också varit många; han har bland annat dirigerat symfonier av Brahms i Tjeckien och var förra året med och startade storbandet Scandinavian Jazz Orchestra.

”

Musiken är helt klart det jag kommer ägna mitt liv åt.

NÄR DET GÄLLER positionen som karnevalsgeneral noterar han med ett leende att titeln ”karnevalsgeneral” antagligen skulle slått högre på Cv:t om han studerade något mer praktiskt än komposition och dirigering, typ industriell ekonomi. Att han i arbetet bär den militäriskt uppfodrande arbetstiteln gör att man som utomstående lätt kan få intrycket att Emil Fredberg pekar med hela armen och överser varje liten detalj av karnevalen. Men han försäkrar mig att rollen som general skiljer sig från den som befälhavare.

– Jag har inga direkt bestämda arbetsuppgifter, säger han och fortsätter.

– Utan jag ska representera karnevalen, vara dess ansikte utåt och skapa hype. Sedan ska jag också hantera alla typer av konflikter och kriser som oundvikligen uppstår.

Varför ville du bli karnevalsgeneral?

– Det passar mig eftersom det finns många likheter med rollen som dirigent, när det kommer till att leda många människor, att tillsammans realisera en vision. Ytterst ser jag arbetet som karnevalsgeneral som en läroprocess och det är en stor glädje för mig att hjälpa andra att ha kul och förverkliga sina idéer.

Man märker att Fredberg ser det som en

ynnest att få arbeta som karnevalsgeneral.

Generalskapets potentiella avigsidor – det stora ansvaret, konflikterna, självuppoffringen – är när allt kommer omkring bara en parentes till det som han framhåller som karnevalsgeneralens huvudsakliga göromål: att sprida glädje.

Dock liknar han arbetet i vissa avseenden med ett marathon, ett långt uthållighetstest man måste genomlida. Arbetet har tagit i princip all hans tid i anspråk och han har, tyvärr, behövt försaka det förutvarande sociala livet. Den kvinna han kilar stadigt med har lyckligtvis stöttat honom och kommit till undsättning under de svåra stunderna.

– Min flickvän har varit helt fantastisk med att hantera situationen.

Under själva karnevalsdagarna fortsätter det hårda arbetet. Han kommer vara iklädd den karaktäristiska generalsmunderingen som varje karnevalsgeneral har privilegiet att bära. Utöver att delta i tåget, ska han lösa potentiella konflikter – vilka är oundvikliga men förhoppningsvis lätthanterliga. Det är först när karnevalen är över som han kan andas ut, ta en kall öl och slänga upp fötterna på bordet.

MED TANKE PÅ att Emil Fredberg kallar sig för överliggare är kanske också generalskapet ett slags bokslut över den långa studietiden.

I höst tar han masterexamen och sedan står han där, som vi alla förr eller senare gör, naken inför den obarmhärtiga världen utanför akademin.

Men när man som Emil Fredberg innehaft studentvärldens mest exklusiva post och leder dess största evenemang kan man tryggt vandra vidare i livet.

– Jag kommer fortsätta att bo i Malmö och arbeta inom den klassiska musikscenen i Sverige. Möjligtvis kommer jag också arbeta med musik inom andra generar. Musiken är i alla fall helt klart det jag kommer ägna mitt liv åt, säger han självsäkert.

Ja, vad som än väntar Emil Fredberg i framtiden kan han påminna sig själv om att de som har titeln ”karnevalsgeneral” på Cv:t är ungefär lika många som de som har ”kulturminister”.

Lundagård nummer 4 2022 | 21

kultur

Att se mörkret i ljuset

I en värld där den mänskliga uppmärksamheten är en handelsvara har vi sällan tid att stanna upp och tänka efter. Är den så kallade ”långsamma” kulturen lösningen?

TEXT ISAK AHO NYMAN ILLUSTRATION ANNA HASSLÖF

Tänk dig att du går genom en flygplats. Dina väskor väger som vanligt alldeles för mycket och trots att du såg till att vara på plats tre timmar innan flygets avgång är du hysteriskt stressad. Du stannar för att köpa alldeles för dyrt vatten på flaska och medan du står och försöker hålla koll på alla dina väskor hör du en mjuk pianoslinga som långsamt upprepar sig. Du inser att du hört musiken under hela tiden som du varit inne på flygplatsen, men det är först nu du lägger märke till den på riktigt. Plötsligt infinner sig någon form av lugn mitt i kaoset. den målbild den brittiske musikern Brian Eno hade när han spelade in skivan Ambient 1, även känd som Music for Airports. Eno hoppades att skivan skulle få folk att ha en trevligare och mer närvarande upplevelse av flygplatser. I sitt projekt utgick Eno bland annat från den franske kompositören Eric Satie och en samling stycken av densamme, komponerade under namnet ”möbelmusik”. Musiken skulle fungera som en del av inredningen: lågmäld nog att det gick att missa den, men intressant nog att DET HÄR VAR

Cleo är åter Fansen har fått vänta länge på ett helt album från Umeå-artisten och rapparen Cleo, men snart är det här. I april släppte hon två singlar, båda producerade av Random Bastards-medlemmen Alexander ”Academics” Juneblad. Låten ”Torneträsket”, som antas handla om uppbrottet med tidigare fästmannen Fricky, gästas även av artisten Aylas vackert melankoliska toner.

ESTHER ARNDTZÉN 22 | Lundagård nummer 4 2022

man inte skulle bli uttråkad om man uppmärksammade den under en längre period.

MUSIC FOR AIRPORTS blev startskottet för det som kallas ”ambientmusik”, musik som på ett diskret sätt motsäger sig alla den moderna världens måsten och stressmoment, vars enda krav är att du sitter där och lyssnar. Du behöver inte förstå något konkret, det finns inget bestämt mål som du ska nå genom musiken. Du ska bara uppmärksamma den såsom den är. Både då och nu utgör ambientmusik del av en ”långsammare” typ av kultur, en konstform som inte tränger sig på, utan väntar på din uppmärksamhet.

”

Den långsamma kulturen lyser med sin frånvaro.

SEDAN MITTEN AV 1900-talet lever vi i ”informationsåldern”, en tid som bortom allt annat utmärker sig genom att vi möts av fler intryck än någonsin tidigare. Att se och höra så mycket som vi gör just nu må vara stimulerande, men problemet är att det kanske är för stimulerande. Mellan sociala medier,

streamingtjänster och högoktaniga popdängor finns alltför lite plats för att bearbeta och reflektera över allt vi upplever. Den långsamma kulturen lyser med sin frånvaro.

FÖR VISST KÄNNS det som att det långsamma behövs? Överstimulansen vi dagligen känner av blir tydlig bara av att gå in i en affär och höra butiksradion, eller att öppna sin telefon och direkt se färgglada rörliga bilder. När alla måste tävla om utrymme i etern blir uttråkning något direkt farligt för kulturproducenter. Vill du att just din låt, film, serie eller produkt ska få ta plats måste den vara bättre än alla andra på att aktivt fånga så många som möjligt på så kort tid som möjligt. Tiden då man uttråkad behöver fundera över vad man ska göra är förbi, och kommen är dagen då vi bländas av informationsålderns obevekliga ljus.

PROBLEMET MED INTRYCKENS överväldigande egenskap har dock diskuterats sedan långt innan sociala medier. 1933 publicerades den japanske författaren Junichiro Tanizakis essä Till skuggornas lov, en text om vikten av att inte försöka avslöja de mysterium och möjligheter som döljs i världen utan istället uppmärksamma just skuggorna. Tanizaki skriver om vikten av mörker, om hur befriande tystnaden är och om hur bisarra västerlandets vitkaklade badrum är. Alla de breda exempel som Tanizaki använder sig av pekar mot en och samma slutsats: att det i

Fynda i Erikshjälpens dvd-hylla På Erikshjälpen händer det, när måne och planeter står i fas, att udda och utsökt förenas. Ett exempel är upptäckten som två av mina vänner gjorde i dvd-hyllan: En film från det fria 70-talet med Cornelis Vreeswijk! Den ståndaktige kyrkoherden kan beskrivas som en mjukporrkomedi i världsklass. Åldersgräns: 11 år, en riktig familjefilm alltså. Premissen: En kyrkoherde på 1700-talet ska träffa biskopen men vaknar

med obotlig erektion. Under tre dagar övertalas han av byns gudfruktiga kvinnor att det inte alls vore en synd att hjälpa honom bli mindre ståndaktig. Gud vill ju trots allt att han och biskopen ska träffas. Möts de det till slut? Vet ej. Men den var värd en kik i Erikshjälpens dvd-hylla. Testa du med!

ARVID GRANGE

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

sig inte skulle vara bättre för oss att se eller höra mer.

PROBLEMET SOM VI ställs inför i dag, som Tanizaki aldrig kunde ha föreställt sig, är att det knappt finns någon tystnad eller något mörker kvar. Inte bara förorenar vi planeten med gifter och klimatförändrande substanser, vi förorenar den också med ljus vilket raderar skuggorna och lugnet. Sedan är ljusföroreningar kanske inte det mest angelägna för den vanliga människan. Vi kan släcka runt oss eller gå ut i skogen för att få uppleva mörkret, men tystanden är desto svårare att få tag på. För att komma till en naturligt tyst plats måste vi bege oss långt från de samhällen som vi i någon mån är beroende av.

”

Även inom konstvärlden kan fascinationen för det långsamma hittas.

KANSKE ÄR DET på grund av just det, avsaknaden av stillhet, tystnad och mörker, som möbelmusiken och den större helheten av ”långsamma” kulturyttringar börjat få ett nytt fäste i dag. Den tidigare nämnde Brian Eno är numera ett namn som klingar bekant, kanske inte i varje hushåll, men hos många med ett särintresse för musik.

Den tydligt ”långsamma” filmen Drive my Car vann tidigare i år en Oscar för bästa utländska film och den thailändske regissören Apichatpong Weerasethakuls första eng-

elskspråkiga film Memoria har imponerat på kritiker och intresserade biobesökare. Även inom den ständigt stormiga konstvärlden kan fascinationen för det långsamma hittas.

Under våren har både en dokumentär och en pjäs om den amerikanska konstnären Mark Rothko, främst känd för sina stora och meditativa målningar i få och dova färger, sänts på SVT. DE SKUGGOR SOM Tanizaki sökte fanns hela tiden för honom att finna, men vi som lever i informationens guldålder har inte samma förutsättningar. Den meditativa funktion som Tanizaki sökte under utstickande hustak eller i mörka lackskålar behöver vi frammana på annat sätt. Genom den långsamma kulturen kan vi närma oss de där stunderna av tystnad och stillhet som låter oss sträcka ut vårt medvetande och använda oss av det som ligger framför oss som en duk på vilken vi kan testa våra tankar och upplevelser.

DEN LÅNGSAMMA KULTUREN låter den samtida människan söka sig bort från den belamrande tillvaron till något annat. Inte nödvändigtvis något enklare, men något som erbjuder ett nytt sätt att uppmärksamma världen runt sig. Genom att se och höra så mycket som vi gör idag har vi vant oss vid att det är så världen ges till oss: genom konstanta och nästan våldsamma intryck.

Att lyssna på ett stycke möbelmusik, se en långsam film eller betrakta en minimalistisk tavla erbjuder ett annat sätt att se världen.

DET HÄR ALTERNATIVA synsättet präglas av sökande snarare än dragning. Ingenting tvingar oss att fästa vår uppmärksamhet vid just de här sakerna – vi gör det för att vi av någon anledning vill det. Vi stannar upp där

Upplysande om neutraliteten Nato-debatten är i full gång och nu har till och med Socialdemokraterna ställt sig bakom medlemskap i alliansen. Bildningspodden har som vanligt fingret på pulsen och släppte alldeles nyligen ett avsnitt på temat ”Neutralitetspolitik” med historikern Susanna Erlandsson, som har forskat på ämnet. I avsnittet avhandlas Sveriges omtvistade neutralitet och Susanna Erlandsson lyckas förtjänstfullt teckna upplysande konturer kring de idag politiskt laddade

på flygplatsen och hör de trevande, slingrande, dova pianotonerna för att det erbjuder en kortvarig skugga under informationsålderns gassande sol.

Vilobok

begreppen som alliansfrihet och neutralitet.

Lyssningen erbjuder en djupare förståelse för en mycket komplex historia och samtidsutmaning.

OLOF BÄRTÅS

I sommar kommer Ottessa Moshfegh ut med sin nya bok Lapvona. I väntan på den kan vi läsa henns kritikerrosade roman Mitt år av vila och avkoppling. Boken följer en osympatisk kvinna som bestämmer sig för att tillbringa ett helt år med tunga sömnmedel och skräp-tv. En bitterljuv roman fylld med nihilism, skratt och vemod. Kanske är det just det som gör att den känns så mänsklig?

ELIN SUYLEYMANOVA Lundagård nummer 4 2022 | 23

kulturkritik ERIK OHLSSON. FOTO PIA SKAGERMARK

Handbok för diplomater Han är bundis med flera av FN:s generalsekreterare och har fått present av Vladimir Putin. Lundagårds Linn Larsson har läst om den – lite väl – beundransvärde diplomaten Staffan de Mistura.

TEXT LINN LARSSON

Erik Ohlsson | Ordfront 2022-04-20

Staffan de Mistura var för mig okänd innan hans sommarprat år 2021, vilket liksom Armbrytning med ondskan avhandlade nyckelhändelserna från hans arbete inom Förenta nationerna (FN). Under sin livslånga karriär har den svensk-italienska toppdiplomaten samlat på sig ett pärlband av otroliga upplevelser, varav några utvalda nu delges läsarna.

ARMBRYTNING MED ONDSKAN är en biografi skriven som en intervjubok och författad av Dagens Nyheters rutinerade utrikesreporter Erik Ohlsson. Under flera år har han bevakat Staffan de Misturas internationella arbete inom FN. Författarens okonstlade språkbruk kan inte direkt tillskrivas något stilistiskt grepp, men hans journalistiska skicklighet framgår när komplex utrikespolitik åskådliggörs med en enkelhet som får mig att undra hur jag har misslyckats att begripa dessa angelägenheter tidigare.

BOKEN PUBLICERADES MED oavsiktligt träffande timing, i en tid när FN betraktas med skepsis och organisationens handlingskraft ifrågasätts. Detta på grund av generalsekreteraren Antonio Guterres långvariga frånvaro i det krigsdrabbade Ukraina, och kanske i jämförelse med EU:s oväntat starka uppslutning gentemot Ryssland. Mot denna bakgrund är läsningen särskilt intressant eftersom boken skildrar FN:s insatser vid globala konflikter och humanitära kriser från insidan – ett perspektiv man sällan får ta del av.

MED ENKELHET HAR Staffan de Mistura tagit sig an de mest hopplösa dödlägen, vare sig han har kompromissat med Usama bin Ladin eller skyddat flyktingar med livet som insats. Samtliga av de trettio kapitlen avhandlar i kronologisk ordning anekdoter från diplomatens FN-karriär, från en prak-

24 | Lundagård nummer 4 2022

tikplats som 19-åring till hans senaste uppdrag som generalsekreterarens personliga sändebud i Syrien. Nämn en utrikespolitiskt signifikant händelse och Staffan de Mistura har troligtvis varit där; förmodligen djupt involverad.

par sig själv på axeln. I epilogen uttrycks en förhoppning om att boken stärker läsarens övertygelse om att ”vi tillsammans [kan] bidra till att lindra och minska krigets fruktansvärda konsekvenser” – men denna förhoppning hade inte grusats även om jag som läsare fått ta del av fler av Staffan de Misturas mindre lyckade uppdrag.

En viss självrannsakan hade varit uppfriskande.

MEN NÄR DET kommer till kritan är Armbrytning med ondskan en masterclass i diplomati och utrikespolitik. Läsupplevelsen är fascinerande, inte minst tack vare huvudpersonens pragmatiska förhållningssätt till det mänskliga lynnet. Trots min obefintliga insyn i utrikesdepartementets diplomatprogram inbillar jag mig att detta är en bok som med fördel kan utgöra en fundamental del av utbildningens kurslitteratur.

”

VARJE KAPITEL AVLSUTAS med en pedagogisk förklaring av Staffan de Misturas resonemang och diplomatiska strategier, samt en utvärdering av handlingarnas resultat. Upplägget påminner om en självhjälpsbok, vilket är lite lustigt eftersom det är högst tveksamt när en privatperson skulle få tillfälle att ta hjälp av metoder som ”judotekniken” och ”konstruktiv genans”.

PRAKTIKPLATSEN, SOM BLEV hans introduktion till FN, fick han genom sin mammas väninnas make. Nuförtiden krävs minst en kandidatexamen och relevanta språkkunskaper för att ens kunna ansöka till det enklaste volontärarbete, en reflektion som saknas i boken. Att livet är orättvist är ingen nyhet, men nepotism sticker lite extra i ögonen när det är inom organisationen som ska agera världssamfundets etiska företrädare.

KANSKE ÄR DET den typiskt svenska jantelaglydigheten som gör sig påmind, men en viss självrannsakan hade faktiskt varit en uppfriskande kontrast till vad som nu är 360 sidor av att Staffan de Mistura klap-

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

Kliv av rullbandet På order av kulturredaktionen: begå sommarlov!

Lundagård listar nio budord för dig som behöver lämna pluggmaskinen.

ILLUSTRATION MAJA BJURMAN

GÅ PÅ LUFFEN

SKRIV EN BOK

TRÄNINGSHELVETET

Lämna telefonen hemma, packa en matsäck och ge dig ut på luffen, helst med minimal utrustning. En försmak av knapphetens tillvaro kommer få dig att uppskatta sommarens flintasteks-osande överflödsliv. Den romerske kejsaren Marcus Aurelius menade att det gör var människa gott att regelbundet leva asketiskt.

Börja med stor bokstav och sluta med punkt – allt däremellan är bara utfyllnad. Må så vara att ditt dagliga liv är lika händelserikt som P2. I våra narcissistiska tider finns det alltid någon som vill höra vad du har att säga. Vad kan vara en bättre nedvarvning än att med pennan rista ditt namn på evighetens sten?

Att sköta sin hälsa är viktigt, men det finns en tid för allt. Jag kan inte komma på något lika migräninducerande som tanken av att gå på gymmet, motionssimma eller, Gud förbjude, ta en löptur om sommaren. Ta en bira, ta en brassestol och t’at lugnt. Sommaren är kort, det mesta får inte tränas bort.

GABRIEL LINDGREN

FANTASY 4 LIFE

KÄNN ALLA KÄNSLOR

LÄMNA LUND

Det första jag kommer göra är garanterat att försjunka i en, antagligen ganska dålig, fantasyroman, kanske av Sarah J. Maas. Jag är och kommer alltid vara svag för allt som har med magi och alver att göra. Så anamma fullitteraturen och läs det du tycker är roligt!

Läsning ska vara ett nöje under ledigheten.

Utsätt dig för starka upplevelser! Dagarna i Lund kan lätt gå in i varandra och blandas ihop till en grå massa av stress och vardaglighet. Oavsett om det är via natur eller kultur så mår kroppen bättre efter att ha blivit wow:ad. Se en film på bio, bada riktigt kallt, eller gå på en konsert och skriksjung dig hes.

För mig handlar sommaren om att komma ifrån Lund fysiskt. På sommaren är Lund ändå inte så kul, du kan inte bada (bada absolut inte i sjön Sjön!) och det är mest pensionärer här. Stockholm på sommaren är bland det finaste som finns, men för dig som är i Skåne är ett hett tips att åka ut till Mölle, Skånes vackraste plats!

THEA SANDIN

SPELA TV-SPEL

TATUERA DIG

VAR OHÄMMAT LAT

Skönt att inte ha säsongsdepression längre, absolut. Dock är det skönt att på sommaren gå in i skuggan efter en varm dag och spela TVspel. Under vårterminen köpte jag den ökänt svåra indie-älsklingen Cuphead (2017), och lär tillbringa sommaren med att vara obehagligt nära stressutlöst eksem så fort solen sänker sig.

Jag har aldrig kunnat bestämma mig för hur jag ska se ut – tills jag började tatuera mig. De är beroendeframkallande, och så snygga.

Snart är hela jag täckt av små krumelurer. Gaddar funkar bra mot utseendehets och är härliga nu när man börjar visa mer hud. Undvik dock direkt solsken och bad om du är nytatuerad!

Poängen med sommarlov är ju att man inte ska jobba hårt. Men ledighet för med sig press. Borde jag träna? Borde jag festa varenda dag, nu när jag kan? Absolut inte.

Du ska ligga och äta jordgubbar i mjölk med socker. Konstant. Med FOMO kan det vara svårt att känna sig avslappnad alls. Överdriv bara, så att det blir av.

CLARA CASTENFELT Lundagård nummer 4 2022 | 25

Lunds universitets studentkårer Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

En hjälpande hand under sina karriärer ges möjligheter och incitament att genomgå pedagogisk kompetensutveckling. Denna ska täcka både traditionell och digital undervisning. Lunds universitet behöver därför utveckla system för lärare att meritera sig på pedagogisk grund. Därtill är det väsentligt att administrativt stöd finns för lärarna när digitala och nytänkande verktyg i undervisningen implementeras, samt att Lunds universitets campus utrustas för att möjliggöra denna typ av undervisning.

LUNDS UNIVERSITETS STUDENTKÅRER ser att digitala inslag i utbildningen innebär stora möjligheter, men vi är övertygade om att det krävs noggranna avvägningar innan utbildningsmoment digitaliseras. Anledningen till att ett utbildningsmoment digitaliseras ska vara att det leder till ökad kvalitet i undervisningen och inte att pengar sparas in till följd av minskat behov av lokaler och lärarresurser. Det är också viktigt att utbildningen inte digitaliseras helt. Pandemin har visat på vikten av att studenter har kontakt med lärare och medstudenter för att få ut mesta möjliga av sina studier.

DET ÄR DAGS att skapa förutsättningar för framtidens utbildning. Lunds universitet gör det bäst genom att prioritera resurser till att stötta och kompetensutveckla sina lärare för att möta framtidens nya krav på undervisning. På så sätt kan vi nå en högkvalitativ utbildning för alla studenter!

LUS (lycko)sparkar: Alla förtroendevalda studenter som är redo att föra studentlivet vidare under nästa läsår.

LUS kramar: Alla fantastiska studenter som läst våra krönikor under året.

För några veckor sedan fylldes varje gräsplätt i Lund med studenter, från Stadsparken till Lundagård, för att fira siste april på lundensiskt vis. Dagen efter hölls en lika lundensisk om än mindre känd tradition, rektorsuppvaktningen.

Där samlas studentkårerna för att godkänna eller underkänna rektorns arbete och offentligt framföra kritik och beröm för universitetets styre. Det är en lång tradition som bygger på den grundläggande demokratiska principen att människor har rätt att påverka sin verklighet, och studenter har rätt att aktivt påverka sin utbildning.

DETTA ÄR KÄRNAN i studentkårernas arbete – att möjliggöra den lagstadgade rätten studenter har till inflytande över beslut som berör oss. Oftast ser universitets ledare värdet i att studentperspektivet är en del av de beslut som fattas, inte bara utifrån demokratiska principer utan även för att det i praktiken leder till en högre utbildningskvalitet, bättre diskussioner och ett bättre universitet. Men tyvärr inte alltid.

VI I LUNA har själva nyligen stött på motstånd kring detta, där dekanen på vår fakultet fattat beslut om att starta en utredning om omorganisering utan studentrepresentation, i strid med både högskolelagen och den demokratiska principen på vilken den vilar. Istället för att ge studenterna en röst sköt de sig själva i foten och strök de delar av uppdraget som ordagrant bröt mot lagen.

Som studentkår blir vi upprörda och uppgivna av denna attityd. Vi vill alla att universitetet ska bli det bästa det kan vara. Vi vet att studenters perspektiv är av oerhörd vikt för att detta ska ske. Så varför stänga oss ute?

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

Terminen närmar sig sitt slut och vi studenter har, efter två års pandemi, äntligen fått uppleva en vår med undervisning på campus och ett sprudlande studentliv. Det råder ingen tvekan om att längtan efter en mer normal tillvaro varit stor. Pandemin har dock satt sina spår på studenternas tillvaro. Det som räknas som normalt har förändrats, vilket för oss studenter märks genom att digitala moment har fått en given plats i många utbildningar. Detta ställer nya krav på universitetet!

Värna studentrösten

VIDARE ÄR DET viktigt att lärarna ges förutsättningar att genomföra undervisning av god kvalitet, såväl digitalt som på campus. En central förutsättning för det är att lärarna kontinuerligt

EMMA SVENSSON ORDFÖRANDE LUS ELVIRA KÄLLBERG VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

26 | Lundagård nummer 4 2022

LUNA:S PRESIDIUM, FRÅN VÄNSTER: TINDRA WEICHSELBRAUN ALVANDER, ORDFÖRANDE TOM BRILIOTH, VICE ORDFÖRANDE

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Går det trögt med studierna?

Studieverkstaden har fortfarande öppet för handledning under juni, dessutom sporadiska öppettider under juli och början av augusti. Till hösten fortsätter vi med öppna föreläsningar, skrivträffar, drop-in och nyheten lästräffar.

En dag utomlands känns som en månad hemma!

Ylva Carlsson gjorde praktik under vårterminen 2022 vid University of Jordan i Jordanien. Här berättar hon om varför hon valde att göra praktik utomlands.

Varför praktik utomlands?

Innan jag började studera i Lund så bodde jag utomlands. Därför visste jag att jag i framtiden kommer att vilja arbeta utomlands, berättar Ylva som till vardags studerar till sjuksköterska vid Medicinska fakulteten.

Jag valde att göra utlandspraktik för att det skulle kunna vara utvecklande både personligt och kärriärmässigt, men också för att skapa kontakter och bygga nätverk. Jordanien kändes spännande på grund av kulturella skillnader jämfört med Sverige. Men för mig var det också viktigt att skaffa mig en förståelse för den kultur som många flyktingar i Sverige kommer ifrån.

Tips till andra studenter Ha tålamod, våga ta initiativ och var anpassningsbar. Med ett öppet sinne så kommer du få ut väldigt mycket av din praktik och utlandsvistelse.

FO TO : K ENN ET RUO NA

Välkomna!

Mentorer till höstterminen 2022 sökes!

Pedagogiskt stöd söker mentorer till studenter som har extra utmaningar i sin studiesituation.

Kvalifikationer: • Minst ett års högskolestudier • God förmåga att planera och strukturera • Vara en lugn, trygg och tålmodig person

Information om praktik och stipendium för praktik inom Europa: www.lu.se/praktik-utomlands

Det är meriterande om du har viss kännedom kring funktionsnedsättningar, till exempel dyslexi eller ADHD, och hur dessa kan skapa utmaningar i studiesituationen. Det är även bra om du har erfarenhet av att motivera och coacha. Personlig lämplighet är dock viktigast!

Ange gärna i din intresseanmälan om du vill börja arbeta som mentor höstterminen 2022.

Mer information om praktik kan du hitta på din fakultets webbsida.

Läs mer om arbetet och hur du gör en intresseanmälan på www.lu.se/arbeta-som-mentor

Du kan söka stipendium för praktik utanför Europa via Crafoordska stiftelsens resestipendium: www.lu.se/crafoord

Ylvas 3 viktigaste lärdomar från praktikperioden i Jordanien 1. Allting löser sig, men man behöver ha lite initiativförmåga och vara anpassningsbar.

2. En dag utomlands känns som en månad hemma i relation till de lärdomar man får.

3. Man behöver vara öppen för att förstå andras perspektiv. Världen kan se väldigt annorlunda ut sett utifrån någon annans perspektiv.

WWW.LU.SE

Sol, vind... och oro?

Om du har problem kopplade till din studiesituation kan du ta kontakt med Studenthälsan även under sommarmånaderna. Mer information hittar du på www.lu.se/studenthalsan

debatt

20 år senare – Varför har vi inte fler bostäder?

Lundastudenters tillgång till bostad har inte prioriterats av AF Bostäder. Bostadsföretaget ska agera enligt studenternas intressen – något det inte gör i dag, menar studenten Johan Ravnborg.

Som student i Lund hör man ofta om bostadskrisen. AF Bostäder (AFB), en studentägd stiftelse, ansvarar för större delen av studentbostäderna motsvarande miljardbelopp i värde. År 2020 lämnade AFB förhandlingarna med Hyresgästföreningen och uppmanade studenter att acceptera hyreshöjningen. Förklaringen var att pengarna skulle gå till framtida bostäder. Som oinsatt datatekniker tycktes detta låta rimligt tills jag djupdök i AFB:s årsredovisningar.

AFB SKICKAR OFTA mejl om nybyggen, så det kom som en chock att se att det totala beståndet i princip varit oförändrat de senaste 20 åren.

2000–2020 ser vi endast runt 400 fler bostäder totalt, en ökning av beståndet på endast 7%. Under samma tid ökade antalet heltidsstuderande i Lund med 23%. Lunds kommuns fastighets AB (LKF), ämnad åt hela Lunds befolkning, har i kontrast ökat sitt bestånd med 36%, 9% mer än kommunens befolkningsökning. Både totalt och relativt sin målgrupp har AFB underpresterat.

NÄR JAG SÅG över AFB:s styrelse blev jag än mer bekymrad. I en studentägd stiftelse, tidigare med uppemot 16 styrelseledamöter, är

28 | Lundagård nummer 4 2022

REN

VILKA ÄR ANSVARIGA? Den första man ser åt är AFB:s VD Henrik Krantz. Kort efter hyreshöjningen framkom det att han samtidigt var ordförande i Lundadistriktet hos intresseorganisationen Fastighetsägarna. AFB anlitade dessa för att driva rättsprocesser mot de egna hyresgästerna vid höjningen. När jag skriftligt bad om detaljer gällande avtalet fick jag inte raka svar. Vid vidare tillfrågning genom Akademiska föreningen satte sig Henrik Krantz ner med mig och angav att det inte var något nytt, att organisationer som LKF också satt med i Fastighetsägarnas styrelse, och att inga betalningar gjorts än.

Johan Ravnborg, student vid Lunds universitet

ER MALMG

DETTA REFLEKTERAR EN långtgående trend där AFB:s hyreshöjningar är högre än förändringarna i basbeloppet, grunden för CSN lån och -bidrag. AFB:s hyror har ökat med mer än 60% mellan 2000–2020, 30% mer än basbeloppet. Om studiemedlen ska hålla takt krävs konstant politiskt påtryck för ökningar av CSN, något som är ohållbart i längden. Dessutom finns risker för förändringar i andra riktningen, såsom tiodubblingen av CSN-räntan.

UNDER MINA SAMTAL med hyresgäster som motsatte sig den oförhandlade hyreshöjningen växte en bild fram av en studentägd bostadsförmedlare utan meningsfull återkoppling från studenterna däri, med ökande omsättning och priser där överskottet till synes försvinner. AFB är inte vinstdrivande för stiftelsen i sig eller för dess ägare, studenterna, men det verkar sannerligen vinstdrivande för någon.

Bristande transparens stärker bilden av en organisation vars representation och kommunikation behöver översyn.

AB TO S FO

BEROR DETTA PÅ AFB:s låga hyror? AFB:s senaste bygge Hippocampus tycktes ha väldigt hög hyra. Vid jämförelse med medianhyran i motsvarande nybyggen i Malmö 2020, justerade efter prisskillnaden mellan Lund och Malmö med priser för el och internet i beaktande, så är Hippocampus billigaste bostäder lika dyra eller dyrare för 1–3 rum och kök. Att studentbostäders pris motsvarar vanliga bostäders är märkligt med tanke på skillnaden i ekonomiska förutsättningar.

Använder vi AFB:s egna kvadratmeterkostnad för el och internet 2020 ser vi en väldigt hög grundhyra. Salt i såren är att snittytan i bostadsbeståndet har minskat med tiden.

antalet ledamöter nere på 9. Endast 5 är studenter. Inga poster är dedikerade till boende hos AFB. Problemen med valprocessen av styrelsen kräver en egen artikel, men utan öppenhet från AFB kan informerade val av denna tyckas svår.

SKRIV TILL LUNDAGÅRD Lundagård tar emot debattartiklar och insändare löpande.

Om du vill skriva till debattsidan finns mer information på lundagard.se/skriv-till-debatt.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta vår chefredaktör Viktor Wallén på viktor.wallen@lundagard.se.

Notera också att debattsidorna är redaktionellt obundna Lundagård, och enbart representerar skribenternas egna åsikter. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre språkliga ändringar i inskickade texter.

ÅSIKTERNA SOM FRAMFÖRS ÄR SKRIBENTERNAS. LÄS MER DEBATTER PÅ LUNDAGARD.SE

Replik: ”Våra hyresgäster definierar vår verksamhet” Representanter för AF Bostäders styrelse svarar Johan Ravnborg, och menar att studentbostadsföretaget är förankrat i lundastudenternas intresse.

Artikelförfattaren Johan Ravnborg riktar kritik mot AF Bostäder på en rad olika punkter. När det gäller hyresförhandlingen 2020 har den bemötts både i Lundagård (mars 2021) och Sydsvenskan (juni 2021) och kommer därför inte kommenteras ytterligare.

ÄVEN OM JOHAN RAVNBORG inte bor hos oss är det naturligtvis tråkigt att han är missnöjd. Vi kan självklart alltid bli bättre och vi välkomnar alltid synpunkter på vår verksamhet.

Pehr Andersson och Eva Leire, AF Bostäders styrelse är ”Varför har vi inte fler bostäder”. AF Bostäder har från 2011 haft ett expansionsmål motsvarande 100 nya lägenheter per år. Från 2011 fram till dagens datum har vi byggt 1 089 nya lägenheter med bostad åt närmare 1 700 studenter vilket alltså ligger väl i linje med vårt mål. Under samma period har vi rivit 562 lägenheter som byggdes som tillfälliga bostäder på 60-talet och som inte var möjliga att rusta upp. Vi har också avyttrat drygt 300 lägenheter på Vildanden, dels för att dessa lägenheter varit mindre attraktiva för studenter, dels för att förbättra vår balansräkning så vi kan nyproducera i mer campusnära lägen. Vi har för närvarande beslutad nyproduktion med ytterligare 409 lägenheter med plats för 542 studenter och ytterligare 300 lägenheter i projektstadiet. Vi har alltså haft en väldigt hög produktionstakt under många år och vi gör vårt yttersta för att producera ännu fler attraktiva lägenheter till Lunds studenter.

medlem i Fastighetsägarna sedan 20 år tillbaka.

Lika länge har vi varit representerade i Fastighetsägarnas distriktsstyrelse. Samarbetet med övriga fastighetsägare i Lund är viktig del av vår VD:s arbetsuppgifter. Något avtal utöver medlemskapet hos Fastighetsägarna existerar inte. Däremot anlitas Fastighetsägarnas jurister regelbundet i hyresrättsliga frågor.

AF BOSTÄDER ÄR

har som Johan Ravnborg själv konstaterar en studentmajoritet. De flesta av dessa studentrepresentanter bor eller har bott hos AF Bostäder. Vi kommer dock aldrig lägga oss i var enskilda ledamöter väljer att bo. Tillsättningen av styrelseledamöter ligger dessutom utanför AF Bostäders kontroll.

AF BOSTÄDERS STYRELSE

VÅRA HYRESGÄSTER DEFINIERAR hela vår verksamhet. Vi har under många år varit det studentbostadsföretag i Sverige som totalt sett har haft mest nöjda hyresgäster. Vi jobbar oavbrutet vidare med ständiga förbättringar för att våra hyresgäster skall trivas.

Vi älskar Lund!

Med reservation för slutförsäljning och tryckfel.

efter att hålla så låga hyror som möjligt. Som en stiftelse har vi ingen ägare och därför inget krav på vinst eller utdelning. Allt överskott återinvesteras i våra bostäder. I vårt bestånd kan vi erbjuda mycket billiga rum med lite lägre standard och nyproducerade lägenheter med hög standard som är lite dyrare. För att våra hyresgäster skall kunna överblicka sina kostnader strävar vi efter att hyran skall inkludera alla tillägg såsom el, bredband, tvättmedel etc.

En nybyggd lägenhet av den standard som efterfrågas av våra hyresgäster kommer dock alltid att vara dyrare än en äldre lägenhet.

AF BOSTÄDER STRÄVAR

PRESSBILDER VIA AF BOSTÄDER

HUVUDFRÅGAN I DEBATTARTIKELN

Bricka Rund

249:/ st

ndduk 35x50 cm Ha

179:-

mofaska Lund Ter

349:-

/ st

0,5 L

cka Rektangulär Bri

aljmugg Lund Em

/ st

0,4 L

199:-

199:-

LUND V Mårtensgatan 8A Tel 046 211 19 86 STHLM Tel 08 20 40 04 WWW.TEHUSETJAVA.SE

Lundagård nummer 4 2022 | 29

KORSORD

KORSORD AV SOFIE MEURLING

Bokstäverna i de blåa rutorna bildar ett tävlingsord.

Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 30 maj.

ELLER TRÖTT PÅ TIDTABELLER?

| Lundagård nummer 2 2022

hejdå student

FOTO FELICIA PASANEN

Mjauuu mjauuu…

Katten uppå taket står trotsigt, fast den inte får Icke ensam om att fela Fifflare får skulden dela

HEJ STUDENT! MIRJAM KARLSSON-MÜLLER

26 år Schweiz Studerar bioinformatik

Hur firade du siste april?

– Jag var i Schweiz faktiskt. Det var min pappas födelsedag så jag var inte här då.

Vad ser du mest fram mot med sommaren?

– Att vara ute lite mer och sitta i solen, och kanske också ta det lite lugnt över semestern. Att vara hemma mer.

Vilken är din favoritglass att äta på en varm dag?

– Mintchokladglass, allt med mint. Mintkola, mintchoklad, jag älskar mint!

På promotion dekan tar ton, sjunger ut sin frustration Dålig stämning: garanti Det struntar högsta hönset i Tavla stjäls ur kroppkaksgrepp Fyraåring pekas ut Men detta var ju felangrepp wargatjuv får veta hut Nakenspex som prövospel Jovisst, joväl, för all del Föreställning om bordell?

Tolkningsföreträde! Sluta gnäll!

Solkatt nu till stranden går, vi ses igen nästa (verksamhets)år!

(Här hade Morrhoppan inplanerat att ha en hälsning från Maggan och Esbjörn men det gick inte av diverse anledningar)

Morrhoppan

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

Lundagård nummer 4 2022 | 31

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring via Ladok Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

Stolt ill or t spons rofalt Katas eval n r ka 2022

Vilken katastrofhelg!

Vi längtar redan till nästa gång.

Du har väl sett att den pågår för fullt – världens bästa högtid.

Ja, den tokiga, roliga, galna och i år alldeles katastrofala Lundakarnevalen. Skynda till Lundagård direkt så kanske du hinner – eller kolla lundakarnevalen.se för info om biljetter och sånt.

Två dagar återstår och i morgon är det final. Sedan är det slut för den här gången, men hur illa det än går kan du vara säker på att Lundakarnevalen kommer tillbaka. I maj 2026 är det dags för nya galenskaper och vi lovar såklart redan nu att sponsra världens bästa karneval även då.

Ett stort tack till alla karnevalister och studenter för den värsta helgen vi varit med om! Vi har sagt det förut, och vi säger det igen: Det är tack vare er som Lund är Sveriges bästa studentstad!

Vi ses i vimlet!