Lundagård nr 3 2022

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920

- nr 3 2022

Universitetet och samhället

MOLD & LEAKS IN LU DORMS

p. 6-8

ATT NÅ UT MED FORSKNING

s. 9-11

ELITISM ELLER INKLUDERING?

s.18-21

Lundagård nummer 3 2020 |

annonssida

Hitta ditt nästa jobb i Danmark!

Vi guidar dig på vägen över sundet

Besök oresunddirekt.se

Offentlig information om att arbeta, bo och studera i Danmark.

040 - 17 64 00 oresunddirekt@lansstyrelsen.se

Unik försäkring för lärarstudenter: Studentförsäkring Leva

Inga andra studenter har något liknande Studentförsäkring Leva hjälper dig om du råkar ut för både små och stora olyckor.

Råkar du till exempel ut för ett olycksfall eller en sjukdom som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel, får du ersättning från försäkringen.

Besök vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.

lararforsakringar.se

0771 - 21 09 09

ledare

Vem ansvarar för kursutvärderingarna?

Förbättringsarbetet behöver förbättras.

I förra numret av Lundagård, nr 2 2022, belyste skribenterna Linn Jönsson och Lydia Löthman ett problem studenter sällan vet något om: fungerar kursutvärderingar?

I FALLET MED delkursen på freds- och konfliktprogrammet var svaret nej. År efter år hade en ohälsosam studiemiljö fortlevt, som fått studenter att må psykiskt dåligt, bli utbrända och hoppa av programmet. Studenterna menar att programledningen skulle ha låtit detta fortgå, trots att kursutvärderingarna tydligt pekat ut studiemiljöns problematik.

Universitetet har ett ansvar, gentemot samhället i allmänhet och sina studenter i synnerhet. Arbetet med att säkra utbildningars kvalitet är ett av ansvarsområdena. Att universitetet inte har hanterat ett långtgående studiemiljöproblem är ett svek mot Lunds studenter.

I HÖGSKOLEFÖRORDNINGENS FJORTONDE paragraf står det att studenter ska bistå med ”erfarenheter och synpunkter” via kursutvärderingar. Utvärderingarnas resultat ska även finnas tillgängliga. I dagsläget är tillgängligheten vid Lunds universitet undermålig, vilket hämmar kvalitetsarbetet.

VISSA DELAR AV Lunds universitet är dock bättre på tillgänglighet än andra: Lunds tekniska högskola (LTH) har sammanställda kursutvärderingar för alla sina program och kurser ihopsamlade på en hemsida. Berörda studenter kan enkelt använda kursutvärderingen i påverkansarbetet gentemot universitetet. LTH är ett föredöme i detta.

MEN ALLA FAKULTETER följer inte LTH:s exempel, vilket Universitetskanslersämbetet påpekat i sin bedömning av Lunds universitet kvalitetssäkringsarbete som publicerades i oktober 2021. UKÄ menade att återkopplingen till studenter behövde förbättras och att det låg på rektorn att se till så gjordes.

DET FINNS ALLTSÅ en ansvarskedja från utebliven uppföljning av kursutvärdering ända upp till rektorn för Lunds universitet, Erik Renström. Den behöver spännas åt.

VI PÅ LUNDAGÅRD vill i detta nummer uppvisa den plats som universitetet har i samhället, vad högre utbildnings funktion egentligen är. Det diskuteras flitigt. Oavsett om universitetet är en plats för utbildning eller bildning, klassutjämnare eller annan samhällsnytta, så ska alla inom dess portar känna sig trygga i föreläsningssalen.

För bättre studiesocial trygghet behöver universitetet ta tag i sitt ringsarbete. Kursutvärderingarna viktigaste resurserna till detta. Se fakulteter använder dem.

förbättär en av de till att alla

VIKTOR WALLÉN REDAKTÖR

Q: Stina Åkesson (Borgen) Efter tolv år som vd för AF Borgen AB (ej att förväxla med AF!) går Stina Åkesson vidare till andra kungadömen. Hon har styrt med dold hand, genom renovering och pandemi.

Trevligt diskuskastande och kulstötande, önskar Lundagård!

Qkvad: Borgens kejsarinna Renoveringsgudinna Konferensernas hjältinna med bygghjälm till krona

Café Aten hon tvinna: ”Må all charm förrinna!”

Och Tegnérs får allt vinna Se henne dona!

Pengar får brinna och badtunnor försvinna Vår aprilskämtsfurstinna bland stinkbomber trona

ILLUSTRATION TEKLA SVENSSON RÄTTELSE: Inga rättelser från nummer 2 2022.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når 36 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Viktor Wallén, viktor.wallen@lundagard.se Redaktör: Theo Vareman, theo.vareman@lundagard.se Webbredaktör: Alexandra Roslund, alexandra.roslund@lundagard.se Bildchef: Saber Malmgren, fotografi@lundagard.se

Redaktion: Anna Hasslöf, Lydia Löthman, Esther Arndtzén.

Medarbetare detta nummer: Leyla Abdullayeva, Azin Khosravi, Ida Hein Olsson, Jonathan Julin, Isak Aho Nyman, Theo Selimovic, Arvid Grange, Juliette Olofsson, Eskil Högman, Tekla Svensson, Victoria Källström, Oskar Hedman, Linn Larsson, Ingeborg Kindmark, Rebecca Forsberg, Alva Mårtensson. Gästskribent från Studentbladet: Sofie Ahläng.

Omslag: Maja Bjurman.

Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 300 kr per år, kontakta theo.vareman@lundagard.se. Studentpre-

numeration för 150 kr.

Adressändring: Genom Ladok.

Tryck: V-Tab. Distribution: kundsupport@nimdistribution.se Pressläggning: 11 april 2022.

Deadline: nr 3/2022 1 aprili. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Upplaga: 34 300.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Anställda hänvisas till Universitetsposten.

Om du har gjort ovanstående, kontakta Nim distribution.

Lundagård nummer 3 2022 |

3

webbuppslaget FOTO ISAK AHO NYMAN

7 APRIL – RECENSION

Jazziga toner på Mejeriet Ett band som genom vässade individuella musikaliska förmågor åstadkommer en fantastisk helhet. Lundagårds Isak Aho Nyman har sett jazztrion Mammal Hands som hittar det vilda i det ordnade.

8 APRIL – NEWS

4 APRIL – VALET 2022

22 MARS – NYHET FOTO ALEXANDRA ROSLUND

FOTO SABER MALMGREN.

FOTO ALEXANDRA ROSLUND

Exchange Stop

Ministermöte

Kyrkotorn på vift

Several Swedish universities, including Lund University, have decided to close their doors to Russian exchange students in response to Putin’s invasion of Ukraine.

Den 14 mars gästade justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) den socialdemokratiska studentklubben i Lund. Lundagård träffade honom för ett samtal om såväl studentnostalgi som Sveriges roll i det säkerhetspolitiska läget.

Tisdagen den 22 mars lyftes Domkyrkans norra torntak av. Lundagård var där för att ta del av folkfesten runt den historiska händelsen.

4 | Lundagård nummer 3 2022

Hälsning från Helsingfors!

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Besvikelse, ofrivillig nykterhet och en ren studenthalare. Finlandssvenska Studentbladets Sofia Ahläng svarar på Lundagårds Arvid Granges brev.

(Krönikan publicerades urspungligen på lundagard.se 7/4)

Kära Lund och Lundagård!

DEN NOVISCHPERIOD DU beskriver låter ju precis som en sådan upplevelse jag förväntade mig att min egen nollningstid – eller gulistid, som det heter här – skulle bli. Ansvarslös, oförglömlig, bitterljuv. En känsla av odödlighet, på bekostnad av både plånbok och hälsa. Jag skulle hitta en ny gemenskap och jag skulle vakna upp hemma hos människor som jag inte mindes namnet på. Gärna varje helg, minst.

FÖR MIG BLEV det inte riktigt så. Jag började studera hösten 2019, hösten innan pandemin.

Jag hade flyttat långt hemifrån och kände ingen. Dessutom hade jag börjat plugga ett ämne med få andra studerande, och det ordnades helt enkelt inte mycket gulisaktiviteter för oss. Vart jag än gick såg jag stora grupper av gulisar med sina nya halare (finlandssvenska för overall) som igen skulle hitta på något dumt. Själv hade jag fortfarande inte ens använt min halare.

EFTER ETT TAG började jag ändå lära känna lite folk, och även jag fick börja samla märken

till halaren. Men det blev snabbt tydligt för mig hur viktiga de där första gulisveckorna faktiskt är. Det är då man lär känna sina studiekompisar och grupperna bildas. Om man inte fick de där veckorna, eller åtminstone hade vänner som också flyttade till samma studieort, då är det svårt att senare bjudas in. Men jag gjorde det bästa av situationen, och lärde sakta men säkert känna människor.

Tills pandemin kom, alltså.

SKA JAG VARA ärlig så skäms jag över att jag antagligen inte har festat så här lite sedan jag var femton år. Det är ju inte så ett studieliv ska se ut. Är det då på grund av nollnings-/ guliskulturen som jag inte kan njuta av det studieliv jag faktiskt har utan att känna sorg över det jag aldrig fick? Lägg det i kontexten av hur den finländska dryckeskulturen tutat i oss sedan barnsben att det bara är roligt om det är spetsat med alkohol.

NU SÅ HÄR tre år in i min studietid känner jag fortfarande bitterhet när jag ser andra studerande gå runt i sina halare. Där går de i sina stora grupper, med sina smutsiga halare täckta av märken och ser ut att ha sådan otroligt bra sammanhållning. Jag tänker att hade jag valt ett annat ämne, eller sett till att flytta någonstans där jag redan kände någon, då hade det kunnat vara jag.

MEN EN OCH annan sitz har jag ju ändå varit på, och visst har jag också vaknat hemma hos folk jag inte vet namnet på. Men det blir liksom aldrig mer än så. Och det spelar liksom ingen roll hur okej jag själv är med det, eftersom alla andra har fått den upplevelse som jag själv gick miste om. Då blir det ju ändå mitt studieliv som det fattas något från, och som det är något fel på.

SAMTIDIGT SÅ TRIVS jag ju. Jag tycker om mitt ämne, jag tycker om friheten som studielivet ger och jag tycker om att träffa människor som inte kände mig för tre år sedan. Så varför känns det ändå som att min studietid hittills har varit ett enda stort misslyckande?

SOM JAG SER det är de första gulisveckorna något som verkligen kan avgöra resten av din studietid. Är du med – fint! Är du inte det – synd. Ser det likadant ut hos er?

SOFIA AHLÄNG STUDENTBLADET, HELSINGFORS

Sabotage av postrum – man greps Söndagen 27 mars möttes boende på Dammhagen av ett postrum i oordning. Post och reklam låg utspritt på golvet och flera postfack var öppnade. Polisen berättar att en man är misstänkt för brytande av post- och telehemlighet.

TEXT ALVA MÅRTENSSON

Natten mellan den 26 och 27 mars tillkallades polisen till studentboendet Dammhagen på grund av en berusad man som befann sig inne i huset. Kommunpolis Joakim Nyberg berättar att mannen hittades i ett postrum, där sex postfack hade öppnats och post och reklam låg utspritt på golvet.

– I samband med att vi omhändertog den berusade personen misstänktes han för att ha öppnat sex postfack. Det ligger därför en skyddad anmälan mot honom om brytande av post- och telehemlighet.

BRYTANDE AV POST- och telehemlighet är ett brott enlig 4 kap 8 § i brottsbalken som inne-

(Artikeln publicerades urspungligen på lundagard.se 30/3)

bär att man olovligen öppnar och läser ett brev eller annat meddelande som sänts med post eller genom elektroniskt kommunikationsnät, som en telegrambyrå. Brottet kan ge böter eller fängelse i högst två år.

DET KOMMER NU att utredas om det går att bevisa att mannen öppnat postfacken. Joakim Nyberg tror dock att det kan bli svårt eftersom det saknas vittnen.

MANNEN BLEV UNDER färden till polisstationen även misstänkt för brott mot knivlagen.

– Mannen visade sig ha en strumpa med en golfboll i fickan, berättar Joakim Nyberg.

AF BOSTÄDERS VD Henrik Krantz berättar att inga postfack verkar ha gått sönder, och de har heller inte fått någon rapport om stöld från postrummet.

– Vi har inte hört något om det här. Jag fick veta via bovärden att de på måndagsmorgonen hittade mycket reklam på golvet, men i övrigt så såg allt bra ut.

HENRIK KRANTZ BERÄTTAR vidare att sådana här händelser hör till ovanligheterna.

– Det är tråkigt att höra att det har hänt.

Porten är ju låst så han måste ha blivit insläppt. Tack och lov är detta ganska ovanligt.

Lundagård nummer 3 2022 | 5

News

Inhospitable Housing at LU Accommodation

Leaking ceilings, moldy walls, electricity issues, thousands of fault reports and 1100 tenants to be managed by fifteen employees. What does living at LU Accommodation offer to the international students?

TEXT LEYLA ABDULLAYEVA PHOTO AZIN KHOSRAVI

After a 30 hour flight, master’s student Dain* dragged himself and his heavy luggage to the dorm. He had watched LU Accommodations promotional videos on Youtube before coming to Sweden and expected to jump into the comforts of fresh, modern housing.

DAIN WAS NOT the only one being negatively surprised when he moved to Sparta International. Students here are dealing with electricity problems, mold, and water leaks – something Lundagård confirmed when visiting the premises.

up in a hospital-like room with dirty shared kitchens, showers, and toilets at Sparta International, one of LU Accommodations housing complexes for international students. “I remember walking around the corridor and seeing the dirty kitchen, showers, and toilets, and sitting down on my bed, I said: Oh no!” Dain tells Lundagård.

DAIN TELLS LUNDAGÅRD that there are constant blackouts, and that there has been black mold in the drain of the showers. “I refrained from showering when I lived there.”

INSTEAD, HE ENDED

THE VIDEO FOOTAGE of housing at LU Accommodation on YouTube did not represent what the interviewed students were provided with. Dain describes his confusion when he arrived at his room, and that it was completely different from the videos. He explains his confusion, “When choosing Sparta International based on information available on the internet, it seemed like a nice place.”

SPARTA INTERNATIONAL IS not the only place with problems. In a survey by Lundagård, students living at LU Accommodation have commented mostly on the poor housing condition: “Please start deep cleansing the entire accommodation before allowing a brandnew semester of students to move in,” “Physical condition of rooms is always worse than promised,” “There is no common area to hang out with other students”, were among the answers given in the survey.

LU ACCOMMODATION RECEIVES thousands of error reports yearly. The number of reports for 2021 was 2 676, and in 2017–2020, the number varied from 3 000 to 4 000.

NIKOLAS PIETA THEOFANOUS, head of LU Accommodation, tells Lundagård that the organization does not own any of their housing properties since universities cannot own living spaces in Sweden. LU Accommodation, which is a part of Lund University, must therefore rent their rooms from private landlords.

ACCORDING TO THEIR website, LU Accommodation manages one housing location in Malmö, two in Helsinborg, and twelve in Lund. Nikolas Pieta Theofanous says that they are a staff of fifteen people, including administrative and maintenance workers.

They manage housing for 1100 tenants, consisting of international students and researchers.

IN THE SURVEY Lundagård conducted on international students’ experience with LU Accommodation, the participants were allowed to chose what problems were the most serious. The following two problems received the highest votes from the respondents, who could choose multiple answers: The price (61,4%) and the physical condition of the building in which they lived (45,5%).

About the survey: 44 tenants at LU Accommodation answered the survey.

They were asked: - Whether they are a student at Lund University, what city they reside in and if they live at LU Accommodation.

- What sort of housing they lived in.

- How they would rate the search for housing, how satisfied they are with their current housing, if they are satisfied with the pricing and what they would change if they could.

6 | Lundagård nummer 3 2022

READ MORE NEWS AT LUNDAGARD.SE

Water damage and damaged walls at LU Accommodation, photographed at Sparta International on the sixth of April. This is common here, says former tenant Dain.

SAANIDHAY*, A MASTER’S student and LU Accommodation tenant, was surprised to hear that students at other housings provided

by LU Accommodation – like Sparta International – pay 4 300 SEK for a room with all amenities shared, “I pay around 4 800 SEK for a studio apartment in Östra Torn with everything included.”

THE SURVEY AND the interviews give an impression of inconsistency within LU Accommodation regarding housing quality and fees.

Among 44 participants of the survey, 43% live in a corridor and complain about the maintenance and the price of housing. Half of all survey participants reside in an apartment and object to the price without mentioning housing conditions.

THE PRICE RANGE at LU Accommodation varies between 3 317–4 803 SEK for corridor rooms and 4 706–6 478 SEK for one-person apartments, all fully furnished. Most of the inconsistencies in rent is observed among corridor rooms. A room with a toilet costs 3 317–3 425 SEK in their corridors at Michael Hansen, whereas a room with no bathroom and shower costs 3 820–4 139 SEK at Margaretavägen.

difference in prices and amenities provided, Nikolas Pieta TheWHEN EXPLAINING THE

ofanous draws attention to the fact that housing is rented from various property owners on different terms. Thus, they cannot optimise the price or offer the same comfort level.

They furnish all housing and put 10–15% on top of the cost for renting it out.

ALTHOUGH HE IS happy with his apartment, Saanidhay mentions how the rooms are furnitured different, despite being part of the same corridor and paying the same rent. Being a tall person, he has to squeeze into a narrow bed every night, whereas his neighbor has a bigger and more comfortable bed.

Housing guarantee is how they win over people.

WHEN ASKED ABOUT furniture, Nikolas Pieta Theofanous mentions that the organization does not renew the furniture until it is broken or unusable. He says, “If the bed works and we deem that this is functional, we will

not change it. We have no possibility to have 1 100 furnished apartments and go and test every bed in a way you [the tenants, editor’s note] ask for.”

THE INTERVIEWED STUDENTS mention that the advantage of LU Accommodation is that it is a guarantee of housing if you are not an EU citizen. Liza Rosado-Rodriguez, another master’s student staying in a studio apartment in Malmö provided by LU Accommodation, agrees. “Housing guarantee is how they win over people because one can be left without a home or be scammed by fake landlords when moving to Sweden.” she tells Lundagård.

LIVING OPTIONS IN Sweden are not specified clearly to international students, and many find that out later when they start looking for housing other than LU Accommodation. To get a first-hand contract through a Swedish municipal or private housing company, you need to be in a housing queue. To sign up for one, you most often must have a personnummer, a social security number that makes everything from gym subscription to opening a bank account accessible for a non-Swedish citizen.

GETTING A PERSONNUMMER is another time-consuming experience, something which Lundagård has reported on in issue number 8

Continues on the next spread.

Lundagård nummer 3 2022 |7

News

2020. Students who apply for a personnummer receive it a month later on average, and also risk getting rejected and having to restart the process.

THIS MEANS THAT leaving LU Accommodation is hardly an option for international students. Swedish rental law further hampers their ability to find a new living, since all of the residential area contracts at LU Accommodation demand two months’ notice.

Unlike students from Sweden, international students more often than not lack a place to stay between housing – such as the family home – and most housing ask that you move in a month after applying to live there.

MOVING TO A new home therefore becomes an economic liability for many international students, because you have to pay two rents.

This came as a surprise for Dain, which preferred to pay two rents instead of staying at LU Accommodation. “For a long time, I could not find a place available in two months. I had to move to a new place and

pay for the corridor room and current housing because I could not stand to stay there anymore.”

”

We don’t know our rights or how the system works.

NIKOLAS PIETA THEOFANOUS explains that there is nothing wrong with two months’ notice, “According to rental law in Sweden, the cancellation period is three full calendar months. Other companies have one month.

It is up to the company to decide. That is what we have, and we don’t plan to change, for the moment at least.”

Lundagård a survey that LU Accommodation had conducted. It HE ALSO SHOWED

showed that Sparta International had the lowest satisfaction rate at 35%. He explained that it was because of factors outside of their control. “In 2021, in the fall, we had electrical failures, leaks from the ceiling, and many negative things happened that we couldn’t control”. In some cases, like with Michael Hansen, rates were also low, but Nikolas Theofanous could not explain why.

BEFORE GOING OUR separate ways, Dain added, “We don’t know our rights or how the system works. We do not have a place to go or relatives to turn to. This is how they use it against us.” When asked about his decision to move to a new place at the expense of 2 months’ rent, Dain says proudly that he has no regrets.

*Dain and Saanidhay only wanted their first names in the article.

The corridor at Sparta International. Mold in shower drains and electrical blackouts are common here.

Intensiv dansk for svenskere!

27 juni - 1 juli 2022 Intensiv språkkurs i danska, anpassad för svensktalande.

Kursen är kostnadsfri och hålls i Köpenhamn veckan efter midsommar. Välkommen med din ansökan!

Läs mer på: cors.lu.se

Centrum för Öresundsstudier 8 | Lundagård nummer 3 2022

På djupet

LÄS FLER FÖRDJUPANDE ARTIKLAR PÅ LUNDAGARD.SE

G u n i ll a J a r l b r o ro f är p

es so m re

er

it

a

in

om

p ka ns te ve ns io

me dia -o ch ko m m un ika t

hh oc

ar

äv en

ka

Forskarna och offentligheten ll a

ts

fö

r

äm

ne

ts

sv

en

sk

am o

d e r.

Det är universitetens och högskolornas ansvar att verka för ett ömsesidigt utbyte med det omgiv­ ande samhället. Detta brukar kallas för den ”tredje uppgiften”, men hur väl funkar det i praktiken?

Lundagård har mött tre forskare inom olika fält för att undersöka saken.

TEXT JONATHAN JUHLIN FOTO ISAK AHO NYMAN I HÖGSKOLELAGENS ANDRA paragraf står det: ”I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.” Det är forskningskommunikation det rör sig om, det som mer traditionellt kallas för ”tredje uppgiften” – en uppgift vid sidan av utbildning och forskning. Men vad krävs av forskare och universitetet för att nå ut med forskning till det övriga samhället?

MED EN HEL forskarkarriär i ryggen inom media- och kommunikationsvetenskap är professor emerita Gunilla Jarlbro en auktoritet både inom forskning och kommunikation.

Hon har till och med kallats för ämnets moder i Sverige.

GUNILLA JARLBRO VITTNAR om vad hon kallar en styvmoderlig behandling av forskningskommunikation utåt från Lunds universitet.

Den tredje uppgiften kommuniceras ut till forskarna som viktig, samtidigt som de får

för lite uppmuntran och belöning av universitetet för att kommunikationen ska hamna högre på deras agenda.

– Initiativet ligger idag till stor del på den individuella forskaren att engagera sig i den tredje uppgiften, säger Gunilla Jarlbro till Lundagård.

HON SER ATT universitetet behöver premiera forskarnas insatser inom den tredje uppgiften mer för att öka engagemanget.

Lundagård nummer 3 2022 | 9

På djupet

DOKTORANDUTBILDNINGARNA HAR I sina läroplaner inga obligatoriska moment som uttryckligen rör forskningskommunikation, eller som är specifikt inriktade på den sortens arbete. Sara Ullström, som doktorerar på resenormer och deras kulturella uttryck, upplever att tredje uppgiften är sekundär mot doktorsavhandlingen.

– För oss doktorander är det med i våra läromål, samverkan med andra aktörer, både forskningsaktörer samt utomstående. Så det är en viktig del av doktorandutbildningen, men den är kanske lite mer osynlig sett till vad vi utvärderas ifrån. I slutändan ska vi lägga fram en avhandling, det är den som vi kommer bedömas utifrån.

PÅ UTBILDNINGEN FÖRELÄSTE bland annat Jessica Abbot, universitetslektor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet. Hon har genom åren tagit tillfället i akt att medverka i diverse mediala sammanhang – bland annat är hon en frekvent deltagare i panelprogrammet Fråga Lund.

”

Det är bra att det kan vara på gräsrotsnivå.

JESSICA ABBOT TAR upp att det även senare i karriären är på den individuella forskarens initiativ som forskningskommunikation bedrivs. Akademien ger inte mycket till stöd då heller.

– Jag tror att man hade kunnat göra lite mer från centralt håll. Men det är inget som ställs som krav från medarbetarna. Det ger kanske inte lika mycket meriter på cv:t som man kanske hade önskat, men det beror också på individuella n i n k g s r s k o f o i m bedömare. munikati er o ktorand

höstterminen 2021 att gå en särskild utbildning i forskningskommunikation.

– Det var superbra, där fick vi konkretastrategier, men också bakgrundsförståelse till varför den tredje uppgiften är viktig. Jag har rekommenderat den för alla mina doktorandkollegor.

SARA ULLSTRÖM VALDE

Jessica Abbott är en f rekvent de

ltagare

i pane

lprog ramm et Fr åga Lun d oc hd riv er

r do gfö nin d l bi ut en

10 | Lundagård nummer 3 2022

n.

JESSICA ABBOTT MENAR att

det ändå finns en viss respekt för den tredje uppgiften i Lund.

– I Lund har vi ju en stark tradition av engagemang i populärve-

tenskap.

– Kollegorna har varit väldigt positiva.

De tycker att det är kul att man når ut med forskningen och att det är någon från vår institution som är med i programmet. Det är sällan som man träffar någon som känner till Fråga Lund som till exempel tycker att det är tramsigt.

TROTS ATT GUNILLA JARLBRO hävdar att Lunds universitet måste göra mer för att premiera forskarnas insatser inom den tredje uppgiften, så ser Jessica Abbott det positiva i att uppgiften görs på frivillig basis.

– Det är mycket eldsjälar fortfarande men det är också bra att det kan vara på gräsrotsnivå. Man vill inte att allt ska vara toppstyrt.

Jag tror inte att allt behöver vara från centralt håll.

TYDLIGA PROBLEM FINNS mellan universitet och forskare, men även mellan forskare och medier. Gunilla Jarlbro ser tydliga paralleller mellan COVID-19 och AIDS-epidemin; den senare var hon djupt engagerad i genom sin forskarroll. Problemet ligger dels i hur journalisterna ibland kan sakna kompetens när det kommer till att välja ut forskare med lämpliga expertområden, dels att forskare får uttala sig inom områden som inte är deras expertis eftersom medierna ”tycker om” dem.

SARA ULLSTRÖM UPPLEVER att medierna ibland kontaktar henne om sådant som är utanför hennes expertis, vilket gör att hon får tacka nej.

– Jag är halvvägs in i min doktorandutbildning. Det är verkligen inte alltid som jag

LÄS FLER FÖRDJUPANDE ARTIKLAR PÅ LUNDAGARD.SE

känner mig som en expert. När jag får en förfrågan så har jag velat känna att jag verkligen kan uttala mig om det, så jag har också tackat nej till vissa saker.

e Sara U ll s t r ö m h a r n y l i g

SAMHÄLLETS RESPONS PÅ forskares arbete inom ramen för den tredje uppgiften är inte enhälligt positiv. Gunilla Jarlbros aktiva plats i samhällsdebatten och framför allt hennes forskningsresultat kopplade till genusfrågor har gjort henne till en måltavla. Hon berättar om kollegor på andra högskolor som fått ha vaktbevakning på sina föreläsningar, något som hon också själv fått erfara: – Jag har ju anordnat 8:e mars i femton år nu i Lund. De senaste åren har vi haft två Securitas-vakter under vårt årliga seminarium under den 8:e mars på SOL-centrum.

rj at n bö me

”

dve

rka so

m i ert e xp

sin nom r ge die me

Den ska inte bara vara till gagn för forskningsvärlden utan för samhället i stort.

forskning om resenormer.

INTRYCKET ÄR ATT det vanligtvis är humanister och samhällsvetare som fyller dagstidningarna med uttalanden. På den breda frågan om naturvetenskapliga forskare kan ha svårigheter att nå ut med sin forskning i medierna svarar Jessica Abbott att det absolut kan vara svårt att förklara sitt fälts mer abstrakta koncept.

SAMTIDIGT TAR HON upp att där finns en poäng i att inte bara nå ut med sin egen forskning utan att ”sälja in” vetenskapen i stort i stället.

– Om man nu själv jobbar med ett område som är svårt att nå ut med men ändå vill göra det, skriv om något annat då, säger Jessica Abbott.

– De har kanske sidoprojekt eller annat som de kan skriva om i stället.

FORSKNING OM FLYGRESANDE kan då möjligen sägas vara mer vardagsnära än naturvetenskapens. Sara Ullström uttrycker en övergripande vilja att nå ut med forskningsresultat inom alla hållbarhetsstudier.

– Det handlar väl om att vilja nå ut och göra skillnad, jag skulle väl säga att det är ambitionen med all hållbarhetsforskning överlag, att göra skillnad och bidra till en bättre, mer hållbar framtid. Det kanske gör forsk-

ningskommunikationen extra viktig.

– Det har verkligen varit en viktig drivkraft för mig att nå ut med min forskning så att den inte bara ska vara till gagn för forskningsvärlden utan för samhället i stort.

SARA ULLSTRÖM AVSLUTAR med sina positiva erfarenheter av respons från mediala framträdanden. En intervju som hon gjorde för Sydsvenskan ledde vidare till en intervju i P4 Malmöhus.

allmänheten. Hon konstaterar: – Jag tror det har gjort att forskningsprojektet blivit mer synligt.

OM SARA ULLSTRÖM fastnat i mediecykeln återstår att se, ihop med om initiativen för att stimulera forskningskommunikation är lyckade. Initiativen behövs för att tredje uppgiften inte ska komma i tredje hand.

ATT ETT FRAMTRÄDANDE i

media kan leda till ett annat är en snöbollseffekt som även Jessica Abbott betonar. För Sara Ullströms del är det viktigaste att hennes resultat når ut till Lundagård nummer 3 2022 | 11

frågan

Hur bestäms antalet utbildningsplatser?

Hur kommer det sig att psykologprogrammet har 48 platser medan ekonomie kandidatprogrammet har 350? Lundagård har undersökt hur antalet utbildningsplatser avgörs.

TEXT LYDIA LÖTHMAN ILLUSTRATION IDA HEIN OLSSON

Lund är en av Sveriges mest eftertraktade studieorter med ett universitet som erbjuder flera av landets mest populära utbildningar.

En av dessa är psykologprogrammet som varje år lockar tusentals sökande – ändå blir enbart 48 studenter per termin antagna.

Samtidigt uppger många av Sveriges regioner att de har brist på psykologer.

– Det har startat nya program men inte tillräckligt många. Här finns det helt klart ett glapp, berättar Martin Wolgast, biträdande prefekt vid Institutionen för psykologi vid Lunds universitet (LU).

– Psykologprogrammet är ett dyrt program att köra. Vi har inte fått de anslag som 12 | Lundagård nummer 3 2022

behövs för att kunna bygga ut programmet utan att samtidigt behöva ta pengar i från någon annanstans, fortsätter han apropå varför antalet antagna inte är högre.

UNIVERSITETET TILLDELAS VARJE år ett takbelopp av regeringen. Baserat på det får varje fakultet ett visst antal helårsstudenter som de sedan kan fördela ut på olika utbildningar med hänsyn till söktryck och arbetsmarknadens efterfrågan. Om Samhällsvetenskapliga fakulteten skulle vilja öka antalet platser på psykologprogrammet skulle det således få ske på bekostnad av färre platser på ett annat av fakultetetens program.

PÅ EKONOMIHÖGSKOLAN (EHL) har man valt att fördela en stor del av sina helårsstudenter på ekonomie kandidatprogrammet vilket resulterat i att det har blivit en av de utbilningar på LU som antar flest studenter per år.

Anna Thomasson, vicerektor för utbildning vid EHL, resonerar kring det stora antalet utbildningsplatser och lyfter studenternas trivsel som en aspekt man bör ta hänsyn till vid dimensioneringen av utbildningar: – Vi ser många avhopp under programmets första terminer och en förklaring till detta kan vara att programmet är så stort. Vi har fått indikationer på att studenterna känner sig ensamma och inte sedda, säger hon

LÄS FLER UTFORKSANDE TEXTER PÅ LUNDAGARD.SE

– Vi håller faktiskt på att se över kandidatprogrammet i ekonomi. Förutom diskussioner kring hur innehållet kan förbättras och anpassas till nya krav, diskuterar vi även omfattningen på programmet. Allt i syfte att optimera utbildningskvaliteten, berättar hon vidare.

UNDER LÅNG TID har det höjts röster från politiskt håll om att dagens antagningsystem bör reformeras. Sverigedemokraterna skriver i sitt partiprogram att de vill att större hänsyn ska tas till arbetsmarknadens behov vid tillsättning av utbildningsplatser än vad som görs i dagsläget. Även Centerpartiet uttrycker på sin hemsida att de vill att universitetsutbildningarna ska bli mer relevanta för arbetsmarknaden.

”

Utökade platser på program kan leda till att fördjupa bristen på studentbostäder.

resurser som satsats på lärarutbildningen har resulterat i tomma utbildningsplatser”, skriver hon i ett mejl till Lundagård.

”

Vi är ansvariga för att ge studenterna en utbildning av kvalitet.

ANNA THOMASSON PÅ EHL menar att det trots allt finns en viktig poäng i att kombinera hänsyn till studenternas efterfrågan med fakta om hur arbetsmarknaden ser ut.

– Det ligger i mitt ansvar att ta hänsyn till båda dessa faktorer. En examen är en stor investering och vi är ansvariga för att dels ge studenterna en utbildning av kvalitet, dels säkerställa att utbildningen är i linje med vad arbetsmarknaden efterfrågar, menar hon.

NÄR LUNDAGÅRD KONTAKTAR Universitetskanslerämbetet (UKÄ), den statliga tillsynsmyndigheten för universitet och högsko-

lor, för att fråga om hur de fördelar anslagen till universiteten framgår det att framtidsrapporter spelar stor roll. Det är därför anslagen till exempelvis psykologprogrammet inte höjts. ”Våra prognoser visar på risk för visst överskott på psykologer i framtiden”, skriver Marie Kahlroth, utredare på UKÄ, i ett mail till Lundagård.

FRAMTIDSRAPPORTEN GRUNDAR SIG i att en minoritet av yrkesutövande psykologer närmar sig pensionsålder samtidigt som en majoritet av de som väljer psykologprogrammet också avlägger examen. Även utan ökade anslag förväntas därför bristen på psykologer förbättras.

LIKNANDE PROGNOSER VISAR på att arbetsmarknaden för ekonomer kommer vara i balans i framtiden trots det stora antalet utbildade.

FLERA FAKTORER SOM anslagens storlek, framtidsrapporter och studenternas efterfrågan styr alltså dimensioneringen av universitetets utbildningar. Att detta system väcker starka känslor är kanske mindre konstigt, då det är direkt avgörande för många unga och deras framtid.

FÖRSLAG SOM DESSA är emellertid inte okontroversiella. Linn Svärd, ordförande för Sveriges förenade studentkårer (SFS), är kritisk till denna typ av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och vill i stället att större fokus ska läggas på studenternas efterfrågan av utbildningar.

– Hastiga arbetsmarknadspolitiska åtgärder är inte så enkla som de först kan verka.

Utökade platser på program kan exempelvis leda till att fördjupa bristen på studentbostäder samt leda till problem under vissa programs senare delar när studenterna ska praktisera, menar hon och fortsätter: – Vi vill sätta studenten i fokus och menar att hen själv bäst kan avgöra sina framtidsutsikter.

ELVIRA KÄLLBERG, VICE ordförande för Lunds förenade studentkårer (LUS), delar SFS syn och menar att man bör vara försiktig med att öka antalet utbildningsplatser utan att studenternas efterfrågan tas med i beräkningen. ”Ett exempel där detta är tydligt är lärarutbildningen. Antalet platser på lärarutbildningen har utökats under en tid utan att det skapats incitament för studenter att ansöka till utbildningarna. Det har lett till att de

Lundagård nummer 3 2022 |

13

Historisk tillbakablick

Tusen år av bildning Varför skulle man bli bildad förr i tiden? Lundagård har utforskat ett årtusende av bildningsideal i Lund.

TEXT THEO SELIMOVIC & VIKTOR WALLÉN ILLUSTRATION CAROLINE ULVROS

Vad bildning och utbildning ska vara till för är en diskussion som varit aktuell på dagsoch kvällstidningars kultursidor i åratal. I Lund har svaret på denna fråga ändrats över nästan ett årtusende, men har främst pendlat mellan två poler: ”för individen” repektive ”för kollektivet”. kalla sig ’kunskapsstad’ sedan år 1086 då Knut den helige av Danmark grundade Katedralskolan. Då var det ett lärosäte tätt knuten till den kristna kyrkan. Sedan dess grundande har Lund varit ett bildningscentrum i Skåne.

LUND HAR KUNNAT

”

Det som låg i den antika skolan var att kunna bli en trovärdig, stabil, god människa.

DET FÖRSTA BILDNINGSIDEALET kom från det antika Grekland och var gängse för större delen av kristenheten, menar Samuel Rubenson, professor i kyrko- och missionsstudier vid Lunds universitet. Idealet förespråkade bildning i ett självförverkligande syfte, med tonvikt vid att studenten skulle bli en välfungerande individ. Bildning var en ”fostran”, säger Samuel Rubenson till Lundagård.

– Det som låg i den antika skolan var att kunna bli en trovärdig, stabil, god människa som klarar av att hantera sitt liv.

I LÄRDOMSSTADENS TIDIGA skede var syftet med bildning individualistiskt, menar Samuel Rubenson. Dock skedde undervisningen under kyrkans tak och var präglad av skolornas koppling till kristenheten. Katedralskolan var, som namnet antyder, en del av domkyrkan i Lund.

14| Lundagård nummer 3 2022

STUDENTERNA – SOM EXKLUSIVT var män – i Lund skulle alltså bli goda kristna individer och sedermera prästemän eller munkar som levde i celibat. De skulle bli verksamma inom någon av kyrkans många organ och rörde sig sällan utanför denna sfär.

DETTA SAMHÄLLSORIENTERADE IDEAL fortlevde när svenska staten grundade Lunds universitet 1666, enligt Samuel Rubenson.

– Det är i statens, de makthavandes och kyrkoledningens intresse att få den [studenten, reds.anm.] producerad.

FÖRÄNDRINGEN I BILDNINGSIDEALET skedde sakta och under lång tid, menar Samuel Rubenson. En av faktorerna vilken kom attförändra det var tolvhundratalets kringvandrande munkordnar: franciskanerna och dominikanerna. De tog sin bildning ut i samhället för att engagera sig där, olikt de andra kyrkolärda.

– De vände sig inte bara till klostren utan var ute på torg och bland folk, och sedan bland borgarna. De väckte en bildningsönskan som var mera fristående från klostermiljön, berättar Samuel Rubenson.

SAMUEL RUBENSON MENAR dock att det antika idealet levde kvar vid de fakulteter som fortfarande hade latin som primärt lärospråk. Även dessa fakulteter kom att sakta förändras under århundradena efter Lunds universitets grundande, genom ytterligare påtryckningar från den nyttofokuserade borgerligheten.

MUNKARNAS ENGAGEMANG I samhället visade ett alternativ till det antika idealet om bildning i självförverkligandets syfte. Familjer som önskade att deras bildade söner skulle gifta sig och ett ökat allmänintresse för bildning kom att sakta leda till krav på alternativa slutstationer för bildning, bortom det instängda kyrklivet där prästerna och munkarna levde i celibat.

SAMUEL RUBENSON MENAR att man kan se det som att det västerländska bildningsidealet utsattes för press från olika håll, vilket kulminerade under reformationen.

det västerländska idealet och därmed det som rådde i Lund. Reformationens fäder menade att att skolorna och dess litteratur behövde reformeras. De inledde därför ett projekt som omkontextualiserade den gamla skollitteraturen och betonade att bildningen skulle vara till för samhället: den bildade skulle vara en kugge i hjulet, som alla andra medborgare.

1500-TALETS KYRKOSTRID PÅVERKADE

PÅ 1700-TALET, ÅRHUNDRADET efter Lunds universitets grundande, såg många svenskar på universitetet som en förlegad institution.

Historikern Johan Östling betonar i boken Humboldts universitet: bildning och vetenskap i det moderna Tyskland (2016) en genomsyrande ne-

LÄS FLER HISTORISKA TILLBAKABLICKAR PÅ LUNDAGARD.SE

ger Svante Nordin, professor emeritus i idéoch lärdomshistoria vid Lunds universitet.

ATT BLI ”RÄTT” sorts människa blev nu att vara humanist. Studenter bildade sig inte för att komma närmare Gud, kyrkan eller samhället, utan för den självrealiserande individens skull. Krutet lades på konsten, poesin, filosofin.

JOHAN ÖSTLING BESKRIVER att Wilhelm von Humboldt inte hade mycket till övers för statistik och memoriserande, utan prioriterade istället en allmän intellektuell vigör i ämnen som rörde mänskligheten.

”

Det är något speciellt i att vara student.

Studenten blir en sorts social typ. potism, en konservativ kristen ortodoxi, samt kyrkans försvagade ställning som grund till universitetets statustapp. Latinets dominerande ställning i det provinsiella Lund motiverade att spydiga satirer spaltades i, bland annat, tidningen Stockholmsposten.

DET SVENSKA BORGARSTÅNDET,

som under den här tiden växte både i storlek och makt, hade inget till övers för vad de kallade universitetets ”latinherravälde”. De uppskattade praktiska ämnen som naturvetenskap, matematik och ekonomi; samhällsnyttiga färdigheter som kunde tas i bruk utanför universitets seminariesalar.

IKLÄDD EN 1800-TALS skrud började det antika självförverkligande bildningsidealet få fotfäste igen. Men precis som i det antika Grekland var det endast män som fick möjlighet att ta på sig studentkläderna – kvinnor fick vänta till 1873 för att få ta del av universitetsutbildningarna.

kanden uttryck för en ny syn på bildningsidealet. Det uttryckte romantikens brott mot synen på världen och samhället som ett maskineri, en beundran av antika Greklands ideal och humaniorans frigörande kraft. Det var en återgång till det ideal som rådde i Lund när Katedralskolan grundades.

I SAMBAND MED 1800-talets revolution så förändrades även studentens tillvaro. Lund fick ett eget liv som var begränsat till just studenter.

– Det är något speciellt att vara student, studenten blir en sorts social typ. säger Svante Nordin och fortsätter.

– Det är det här med första maj, hälsningsgillet den fjärde oktober [...] och AF-borgen, det betyder väldigt mycket. Då blir det den här känslan av att studenter är en särskild sort.

STUDENTEN BLIR UNDER 1800-talet en entitet fri att välja själv vad den ska använda sin bildning till – i teorin i alla fall. Lund och dess bildningsideal har gått igenom många skiften. Samuel Rubenson ser att de ideal vilka vi diskuterar idag – utbildning för att producera för samhället eller bildning för den kritiske individens skull – har vi hämtat från årtusenden av idéhistoria.

– Det blir en diskussion även idag: har skolan en fostrande roll?

OCH DISKUSSIONEN KOMMER säkerligen fortsätta på tidningarnas kultursidor i åratal till.

I LUND VAR det nyhumanistiska bildningsidealets största förkämpe Esaias Tegnér. Stora uppfostringskommittén, en kommitté specifikt för utbildningsväsendet där Tegnér ingick, gav i sina slutbetän-

STATEN HÖLL MED. Reformationens bildningsideal kan ses direkt i statliga uttalanden. En kommitté slog år 1750 fast att fostrandet av lojala ämbetsmän var universitetets huvudsakliga syfte; inte självrealisering och att växa som människa.

I BÖRJAN AV 1800-talet skedde en återgång till individen. Wilhelm von Humboldt, en preussisk ämbetsman och akademiker, formulerade ett nytt ideal för universitetet, ett nytt sätt att vara bildad, som skapade svallvågor genom hela Europa.

– Det var nytt på det sättet att det inte var lika kristet. Det är inte att komma till himlen som är huvudproblemet, utan mera hur man ska bli rätt sorts människa här på jorden, sä-

Lundagård nummer 3 2022 | 15

porträttet

Att leva det man lär

Otaliga engagemang och en livslång passion för det oändliga. Lundagård träffar astrofysikern Elin Sandvik, 23, för ett samtal om rymden, jämställdhet och lasrar.

TEXT & FOTO ALEXANDRA ROSLUND

En fuktig doft från en rökmaskin blandas med ljudet av studenter som glatt flänger över stolsraderna i Fysicums aula. Elin Sandvik och resten av gruppen bakom Fysik- och lasershowen har precis avklarat en av veckans femton föreställningar för gymnasieungdomar, och förberedelserna för nästa är redan igång.

FYSIK- OCH LASERSHOWEN grundades på 90-talet som ett sätt för Fysiska institutionen vid Lunds universitet att locka nya studenter.

Sedan dess har showen besökt både Växjö och Uppsala såväl som Kina och Australien och visat upp olika experiment som synliggör hur fysik kan appliceras i praktiken.

– Och visa att fysik inte alltid behöver vara stelt, säger Elin Sandvik skrattandes.

ELIN SANDVIK BÖRJADE engagera sig i Fysikoch lasershowen våren 2018. Hon hade bara bott i Lund i ett halvår när hon fick förfrågan från universitetslektorn Johan Zetterberg, som är en av de som organiserar showen.

Utan några större förbehåll tackade Elin Sandvik ja till uppdraget och har sedan dessvarit en permanent del av showen.

– Det är ett av de bästa valen jag gjort någonsin. Jag har haft så mycket kul och fått vänner för livet. Bättre jobb kan man inte önska sig!

Du läser en master i astrofysik, är det här det du ska göra resten av livet?

– Ja, jag ser inte mig själv som någonting annat. Det är det enda som intresserar mig och det intresserar mig mycket, svarar Elin Sandvik utan förbehåll.

ELIN SANDVIK BERÄTTAR hur intresset för rymden – som kom att leda henne till studierna i astrofysik – stärktes under gymnasietiden då hon för första gången fick möjlighet att beskåda rymden genom ett teleskop.

Men redan långt innan det hade hon suttit med näsan nedborrad i bibliotekets astronomiböcker. Nyfikenheten för det som ligger bortom vår egen atmosfär har funnits med länge, konstaterar hon.

– Vi har ett lantställe ute i Östergötland som är lite avskilt. Där är det så pass stjärnklart att man inte ens kan räkna stjärnorna.

24 | Lundagård nummer 3 16 2 2022 2021

Att se en så stjärnklar natthimmel gör att man blir intresserad och vill veta mer.

VALET AV UNIVERSITETSUTBILDNING var självklar, det var astrofysik som gällde. Direkt efter gymnasiet lämnade Elin Sandvik Eskilstuna för att följa sin dröm här i Lund.

Hennes masterarbete fokuserar på exoplaneters atmosfärer, men hon kan inte garantera att det är det hon kommer hålla på med resten av livet.

– Jag tycker egentligen att alla områden [inom astrofysik. reds. anm.] är väldigt intressanta i sig och jag tror intresset för mig egentligen börjar när man väl sätter sig in i ämnet, konstaterar Elin Sandvik muntert.

INNAN HON FLYTTADE till Lund var Elin Sandvik en ganska tyst och tillbakadragen person. Detta kom att förändras när hon fann sitt sammanhang i studentstaden.

– Jag har hittat mig själv mycket bättre sedan jag började här. Hittat hur jag ska stå på mina egna fötter och bli mer självständig, vad jag har för värderingar, säger hon eftertänksamt.

Den sociala gemenskapen i Lund gav henne den röst hon länge saknat. En röst som hon sedan använt till att stå upp för och stötta andra studenter. Både genom olika engagemang i Lunds naturvetarkår (Luna) och att där representera masterstudenterna vid Institutionen för astronomi och teoretisk fysik.

EN AV DE frågor hon har engagerat sig inom är jämställdhet och likabehandling. En fråga som hon själv känner ”aldrig kommer dö”.

– Jag tror att totalt sett när jag har pluggat här så har jag haft kanske tre-fyra kvinnliga föreläsare. Medan jag har haft minst ett tjugotal manliga professorer, kanske upp till 30 till och med. När man väl får de kvinnliga föreläsarna så känner man ”wow”. Det känns bra att se någon som är av ens eget kön.

Elin Sandvik berättar att även om hon noterat att hon rör sig inom ett mansdominerat fält så är det inte något som påverkar henne personligen. Däremot har hon märkt att en del andra kvinnliga studenter upplever det som svårt att passa in på grund av bristen på representation. Några av dem har även uttryckt att de inte blir lyssnade på i un-

dervisningssammanhang på samma sätt som manliga studenter.

– Men det blir fler och fler tjejer som söker för varje år om jag förstår det rätt, tillägger hon.

ETT AV DE sätt som hon själv har jobbat med frågan är via Lunas jämställdhet- och likabehandlings kommitté ( JoL). Hon beskriver JoL som en ”livboj” att vända sig till när saker går snett. Det ska även vara en trygg plats att lyssna på föreläsningar om- och diskutera olika jämställdhetsrelaterade frågor, berättar Elin Sandvik.

UPPGIFTEN ATT GE studenter en röst återkommer även i hennes roll som masterrepresant – men då gentemot institutionsledningen. Rollen ser hon som både viktig och rolig – även om det ibland lett till irriterade reaktioner från universitetsanställda. Missriktad frustration skakar hon dock av sig lätt.

– Jag tycker inte att det är så svårt att stå upp för de här sakerna gentemot de som är anställda. Jag är väldigt mån om att de andra studenterna, och så klart de anställda, ska ha det bra.

ELIN SANDVIK AXLAR flera roller där hon agerar förebild för andra – även om hon själv inte skulle beskriva det så. Dels genom att ge en röst till studenter i sitt engagemang i kåren och som masterrepresentant, dels i Fysikoch lasershowen där hela syftet är att visa allt kul man kan göra med fysik. Hon berättar att det framför allt känns stort de gånger tjejer i gymnasieåldern kommer fram efter shower och ställer frågor om utbildningen.

– Det är alltid lite extra kul, eftersom att tjejer är underrepresenterade inom fysik. Sen vet man inte om de väljer att plugga sen men man kan alltid hoppas.

INTERVJUN LIDER MOT sitt slut och eftermiddagens Fysik- och lasershow väntar. Men ingen intervju med astrofysiker är färdig utan en fråga om möjligheten för liv på andra planeter än vår egen. Och där kommer svaret snabbt: – Ja! Ingen aning om hur det ser ut, men det finns definitivt liv i rymden!

L äs fler porträtt på lundagard.se

”

När man väl får de kvinnliga föreläsarna så känner man ”wow”.

Lundagård nummer 3 2022 | 17

reportage

En välkomnande elitism?

Svenska lärosäten har länge haft utjämnandet av samhällsklyftor på agendan.

Men hur mycket är snack och hur mycket är verkstad?

TEXT ARVID GRANGE & JULIETTE OLOFSSON ILLUSTRATION TEKLA SVENSSON FOTO ESKIL HÖGMAN

– Jag är den första i min familj som går på universitetet. Så det är väldigt nytt och främmande för mig.

– Från universitetets sida så tror jag inte att man aktivt tänker på att det finns folk som har en annan bakgrund.

JOSEPHINE PAHLMAN, STUDENT på socionomprogrammet, är uppvuxen i vad hon beskriver som arbetarklass i skånska Arlöv.

Upplevelsen är att representationen bland studenter i Lund är ”katastrofal”.

– Här är det vita svenskar från storstäder med akademiska föräldrar. Det kom som en chock då jag kom hit till universitetet.

VICTOR SVEDIN ÄR uppvuxen i en arbetarklassfamilj i Haninge utanför Stockholm, och är den första i sin familj att studera på universitetet. Han berättar att det endast är en liten andel av studenterna på juridiska fakulteten som delar hans bakgrund.

– Speciellt att inte ha någon förälder med akademisk utbildning, skulle jag väl säga är ganska ovanligt.

JURISTSTUDENTEN VICTOR SVEDIN menar också att studenterna vid Lunds universitet är en homogen grupp – och att det tas för givet.

| Lundagård nummer 3 2022

BLAND SVERIGES HÖGRE lärosäten finns i dag en vision om att studenterna ska representera mångfalden i landets befolkning.

Sedan 2002 ingår i högskolelagen att universitet och högskolor ”i sin verksamhet aktivt [ska] främja och bredda rekryteringen till högskolan”. Stort fokus har legat på att jämna ut socioekonomiska skillnader.

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Men är universiteten de klassutjämnare som många har drömt om? Och hur har det gått för Lunds universitet (LU) specifikt?

läsår 60 %, vilket UKÄ:s bedömningsgrupp anser vara anmärkningsvärt högt.

”

ATT LU HAR en social snedrekrytering är inget som gått lärosätet obemärkt förbi. I universitetets strategiska plan, som avser perioden 2017–2026, står det att ”mångfald i utbildning och forskning ska stärkas genom breddad rekrytering”, vilket även listas som ett prioriterat område.

Elever från hem med högt akademiskt kapital väljer studieförberedande program.

HISTORISKT HAR UNIVERSITETENS roll varit långt ifrån utjämnande. Enligt den franske sociologen Pierre Bourdieu har lärosätena snarare förstärkt samhällets strukturer och roller. Detta genom att reproducera sociala och kulturella kapital, som utbildning och status, och behålla dessa resurser inom särskilda grupper. Ett tydligt exempel på detta syns i vilka ungdomar som söker sig till vidare utbildning.

– I stora drag och över tid kan man säga att det har fungerat såhär: elever från hem med lite utbildningsvana väljer ett yrkesförberedande program på gymnasiet oavsett skolframgång, berättar Ylva Bergström, docent i utbildningssociologi vid Uppsala universitet.

YLVA BERGSTRÖM BERÄTTAR vidare att föräldrars akademiska bakgrund har en stor påverkan både på vilka studenter som väljer att studera vidare efter gymnasienivå och på vart de hamnar i det svenska utbildningssystemet.

– Elever som kommer från hem med ett högt akademiskt kapital, där föräldrar har satsat på långa utbildningar och har yrken som kräver stora utbildningssatsningar, väljer studieförberedande program. Oavsett om de är framgångsrika i skolan eller inte.

I STATISTIK ÖVER svenska studenter i högre utbildning, som tagits fram av Universitetskanslerämbetet (UKÄ), undersöks hur många studenter som har föräldrar med akademisk utbildning. Detta ger en indikation på vilka som kommer från en mer resursstark socioekonomisk bakgrund. UKÄ:s data bekräftar Ylva Bergströms resonemang och visar att 42 % av nyantagna studenter i Sverige 2019 hade högutbildade föräldrar med en minst tre år lång eftergymnasial utbildning.

På Lunds universitet var siffran för samma

JUST BEGREPPET ”BREDDAD rekrytering” verkar vara det uppfattade motgiftet till social snedrekrytering. Riksdagen använder sig av samma formulering i högskolelagen och den dyker upp i en rad utvärderingar och rapporter publicerade av bland annat UKÄ och LU. Men vad innebär egentligen breddad rekrytering?

ENLIGT LU:S MEDARBETARWEBB finns det varken nationellt uppsatta mål för arbetet med breddad rekrytering och eller en nationellt vedertagen definition av begreppet.

Inte heller på universitetsnivå finns en gemensam plan för vad man vill åstadkomma.

Arbetet är i stället delegerat till fakultetsnivå, något LU motiverar med att frågor om breddad rekrytering inte ska separeras från frågor om utbildning. Alltså är det upp till fakulteterna att både definiera begreppet och sätta upp sina mål. Praktiska metoder som i nuläget tillämpas av universitetet sträcker sig från skolbesök och inspirationsdagar till rekrytering via sociala medier.

självvärdering av arbetet med breddad rekrytering från 2021 uttrycks en svårighet i att åstadkomma ett strukturerat arbete. Där beskrivs att inte alla universitetets medarbetare ser en bred studentpopulation som någonting positivt. Även Emma Svensson anser att en attitydförändring är nödvändig.

– När man tittar på vad lärare och medarbetare ute på fakulteterna säger, så har man ofta perspektivet att man inte vill rekrytera ur en bredare studentgrupp, för att det skulle innebära att vi får sämre eller mindre lämpade studenter. Det är något som man gång på gång får höra som ett motargument.

I LUNDS UNIVERSITETS

”

Universiteten har alltid varit bra på att göra motstånd mot olika reformer.

EN SÅDAN DECENTRALISERING har gjort att framgångarna med att bredda rekryteringen skiljer sig stort fakulteterna emellan. Enligt Emma Svensson, ordförande för Lunds universitets studentkårer (Lus), har det visat sig svårt för universitetsledningen att påverka hur arbetet sker på fakulteterna. Detta eftersom universitetet inte har något eget övergripande mål.

– Det man inte vet på universitetsgemensamt håll kan man ju omöjligen kommunicera utåt.

LARS EDGREN, PROFESSOR emeritus vid historiska institutionen vid LU, berättar att detta motstånd återspeglas i en historisk konflikt. Striden står mellan de som förespråkar de klassiska bildningsidealen – lärande för lärandets skull – och de som vill ha en mer praktisk reformering av utbildningen. Det senare har ofta förknippats med en ökad genomströmning och bredare rekrytering för att gynna samhällskroppen. Idén att motsätta sig reformer, med avsikten att beskydda utbildningens kvalitet, är alltså inget nytt inom universitetsvärlden.

– Universiteten har alltid varit bra på att göra motstånd mot olika reformer, säger Lars Edgren.

MEN DETTA, MENAR Emma Svensson, innebär inte att värdefullt arbete helt saknas.

Däremot är det i dag beroende av initiativtagande eldsjälar.

– Studentkårerna uppger att det finns många eldsjälar som jobbar med det ute på fakulteterna. Det arbetet är verkligen guld värt, men man måste ändå ställa sig frågan om det är arbete med eldsjälar, eller ett systematiskt förebyggande arbete, som man vill åt, påpekar Emma Svensson.

PÅ JURIDISKA FAKULTETEN – ofta förknippad med elitism och överklass – har det länge arbetats med att bredda rekryteringen. Sedan 2010 finns ett strukturerat arbete. Det menar Magnus Svensson, fakultetens ansvarige för breddad rekrytering. Oron för att breddad rekrytering ska sänka utbildningskvaliteten ser han inte som obefogad, men det gäller enligt honom

Lundagård nummer 3 2022 | 19

universitetets prestigefyllda rykte kan också vara en tillgång.

att hitta alternativa vägar runt sådant som riskerar att sänka kraven.

FAKULTETENS FRÄMSTA ÅTGÄRD för att bredda sin rekrytering är den Utvidgade juridiska introduktionskursen (UJIK). Det är en distansundervisning där de tjugo bäst presterande får en plats på juristprogrammet, oavsett tidigare studiemeriter. Varje termin blir 20 av 170 nya juriststudenter antagna på detta sätt.

Magnus Svensson berättar stolt om introduktionskursens framgång.

– Vi ser att ingen av de som har kommit in på juristprogrammet via UJIK:en hade kommit in på det vanliga sättet, oavsett hur många gånger de hade försökt. Så det är en helt annan typ av studenter vi ser komma in på juristprogrammet den vägen.

– Tittar vi på hur de här studenterna har klarat sig på juristprogrammet [...] så ser vi att det går lika bra för dem som för de som kommit in på det ordinarie sättet.

via UJIK:en skiljer sig från de ordinarie endast på en enda punkt. Av de ordinarie studenterna menar Magnus Svensson att omkring 35 procent faller från under utbildningen. Av de som kommer via UJIK:en är det praktiskt taget ingen.

– När vi gjorde den senaste stora undersökningen, då hade vi tappat typ en av hundra.

STUDENTERNA SOM KOMMER

”

Jag tycker det är rätt bra om det är elitistiskt.

I LU:S SJÄLVVÄRDERING vittnar medarbetare om att bilden av universitetet som ett anrikt prestigeuniversitet kan avskräcka studenter som inte har en akademisk bakgrund. Men

20 | Lundagård nummer 3 2022

PÅ FRÅGAN OM LU är elitistiskt ger professor emeritus Lars Edgren sin personliga åsikt.

– Jag tycker det är rätt bra om det är elitistiskt. Det är klart att det ska vara en elit, vi ska ju komma med den bästa kunskapen och den bästa forskningen och därmed tillhöra eliten. I den meningen är det inte fel att vara elitistisk. Om elitistisk är att vara uteslutande genom att sätta sig på höga hästar så är det naturligtvis inte bra.

”

Målet var att jag skulle ta mig in på ett av toppuniversiteten i Sverige.

FÖR STUDENTEN JOSEPHINE PAHLMAN var den höga statusen och ryktet inte avskräckande, utan tvärtom det som fick henne att välja Lunds universitet. Hon poängterar att hon hört mycket bra om Malmö universitet också, men att det trots det fanns en tidigt etablerad känsla av att de mest lyckade studerar i Lund.

– Jag ville verkligen bevisa för mig själv att jag kunde komma in där de bästa går. ÄVEN FÖR VICTOR SVEDIN spelade ryktet stor roll i valet av universitet.

– Målet var att jag skulle ta mig in på ett av toppuniversiteten i Sverige, antingen inom ekonomi eller juridik.

HAN MENAR ATT det finns vissa elitistiska inslag vid LU, men tror att det alltid kommer att göra det vid ett toppuniversitet.

– Nånstans är det väl oundvikligt att det blir det, men jag skulle inte heller säga att det är elitistiskt i den mån att det inte finns en chans för de som inte tillhör eliten. Samma möjligheter erbjuds ändå för alla studenter.

MALMÖ UNIVERSITET HAR inte samma anrika rykte som LU, men en lägre grad av social snedrekrytering. Av de nyantagna studenterna vid Malmö universitet 2019 hade 33 procent högutbildade föräldrar. Det är avsevärt lägre än motsvarande siffra för både LU och riksgenomsnittet.

– Sverige är unikt på det sättet att vi har breddat rekryteringen till universitetsnivå väldigt mycket, men segregeringen inom systemet är stort, förklarar utbildningssociologen Ylva Bergström för Lundagård.

I SIN FORSKNING har hon undersökt denna typ av skillnader mellan lärosäten. I rapporten Studiesociala strukturer i utbildningssystemet (Arena Idé 2015), som hon var redaktör för, presenteras ett samband mellan högt söktryck vid traditionella universitet och resursstarka studenter. Mindre resursstarka studenter är i stället överrepresenterade på utbildningar med lägre söktryck, som ofta är förlagda vid nyare universitet.

VICTOR SVEDIN TROR att en stor del av snedrekryteringen beror på att många från vissa områden inte är medvetna om att vidare studier är en möjlighet. För honom var det någonting han inte kände till förrän en bit in i tonåren.

– Jag hade aldrig träffat någon, eller kände till någon, som hade studerat här [på LU reds. anm.] eller som skulle göra det. Inte av de jag umgicks med, som kom från samma område som jag.

MEN ATT STUDENTERNAS bakgrund skiljer sig åt mellan olika universitet pekar på att det finns andra betydelsefulla faktorer än föräldrarnas utbildningsnivå och uppväxtens miljö för hur studentpopulationen sätts samman.

Victor Svedin tror att en känsla av främlingskap är något som kan avskräcka studenter från att söka till just Lunds universitet. Han menar att det är sällsynt med studenter som har liknande socioekonomiska förutsättning-

ar som han har. Och de som finns syns inte.

– Det kan vara känslan av att man behöver passa in. Du kommer träffa folk som du inte tidigare har stött på i ditt liv. Hamna i kretsar som du inte är van vid att umgås med.

DENNA BILD DELAS av Josephine Pahlman, som förklarar att de nya sammanhangen kan få henne att känna sig annorlunda. Hon upplever att det underlättar att komma in i studentlivet om man känner andra studenter sedan tidigare, något hon inte gjorde.

– Jag känner mig inte hemma i universitetets miljö. Jag känner mig väldigt ofta som ett ufo i det umgänget.

”

Det finns en genuin vilja att nå ut till grupper som vi normalt sett inte når ut till.

KÄNSLAN AV ATT inte höra till är något som bekräftas i Studentbarometern från 2017, en sammanställning publicerad av Lunds universitet. Den visar att ungefär var femte student upplever en känsla av utanförskap i den akademiska miljön. Andelen stiger till ungefär var fjärde när det gäller studenter vars föräldrar inte har högre utbildning.

PÅ JURIDISKA FAKULTETEN är denna skillnad som störst, trots arbetet med breddad rekrytering som pågått sedan 2010. Av juriststudenter vars föräldrar har akademisk examen uppger bara en av tio att de känner utanförskap. Av de som saknar akademisk tradition i familjen upplevs utanförskapet av en tredjedel.

DETTA ÄR HINDER som LU är medvetna om och i universitetets självvärdering står det att det är ”viktigt att senare få dessa studenter att känna sig välkomna i både studentlivet och det akademiska livet vid LU. Här gör studentkårerna och studentföreningarna en viktig insats”.

VILKEN VÄG LUNDS universitet kommer att ta framöver för att bredda rekryteringen är oklart. Att arbeta för en studentpopulation som bättre utnyttjar samhällets potential och minskar snedrekrytering är både lagstadgat och ett mål LU uttryckt att de strävar mot. Samtidigt verkar det finnas en stor variation i engagemang mellan fakulteterna och, enligt Emma Svensson och LU:s självvärdering, en viss motvillighet att ta till åtgärder som skulle kunna komma på bekostnad av universitetets kvalitet och rykte. Emma Svensson är själv tveksam till hur lyckad utvecklingen framöver kommer vara. Hon misstänker att det kan ta tid innan det går att se tydliga resultat.

– Jag skulle absolut tro att det tar mer än bara några år. Vi har på pränt att inte mycket har förändrats de senaste tjugo åren!

DEN FORTSATTA TRON på universitetet som en utjämnare finns också kvar hos Victor Svedin. Han menar att det, när man väl kommit in i akademin, är meriter som väger tyngst.

Det finns trots allt studenter som har en liknande bakgrund som han och Josephine Pahlman.

– Jag är fullt medveten om att jag inte är ensam om att komma från en socioekonomisk bakgrund som inte är väntad av många på universitetet och tror att det behöver avstigmatiseras lite. Han avslutar: – Jag vill tro att universitetet är en equalizer… Jag tror att det är det.

I ETT MEJL till Lundagård skriver Ann-Kristin Wallengren, vicerektor för utbildning, att Lunds universitet planerar att göra ett omtag med sitt arbete för breddad rekrytering. I maj kommer LU tillsammans med det universitetsgemensamma organet för utbildningsfrågor, utbildningsnämnden, att försöka lägga upp en strategi för det framtida arbetet.

MAGNUS SVENSSON PÅ Juridicum instämmer i att det fortfarande saknas ett konkret arbete från universitetet som helhet. Men hans framtidssyn är optimistisk. Motståndet mot breddad rekrytering är inte vad det har varit, anser han.

– Jag har inte märkt av de argumenten på länge. Nu uppfattar jag det som att det finns en genuin vilja att försöka nå ut till grupper som vi normalt sett inte når ut till.

Lundagård nummer 3 2022 | 21

kultur

Privilegierad paradox

Vi lever i ett av världens rikaste länder. Därtill i ett av de mest generösa välfärdssamhällena. Trots att vi är lyckligt lottade orsakar förmåner såsom gratis utbildning även nervösa tankar om medborgerlig plikt.

TEXT VICTORIA KÄLLSTRÖM ILLUSTRATION ANNA HASSLÖF

– Om du kunde få precis vilket jobb du vill, helt utan kvalifikationskrav, vilket skulle du välja?

– Receptionist på ett konstmuseum, svarar jag snabbt och möts av en konfunderad blick från min vän. Jag förstår henne – mitt utbildningsval speglar nämligen inte alls det jag påstår vara mitt drömyrke.

ESTETISKT ORIENTERADE ÄMNEN nonchalerade jag tidigt i universitetsansökningsprocessen till följd av en något diffus föreställning om att det jag utbildar mig till måste vara något viktigt. Något samhället inte klarar sig utan. För visst berikar konsten livet – men det är inte vackra tavlor som får infrastrukturen att fungera eller räddar landet ur en katastrof. Mitt val av utbildning föll istället på politices kandidatprogrammet, en bred utbildning med statsvetenskap och nationalekonomi som grund.

KANSKE ÄR DENNA inre konflikt mellan lust och nytta det oundvikliga resultatet av att leva i ett socialdemokratiskt välfärdssamhälle upprättat i en liberal världsekonomi.

Det förstnämnda förespråkar kollektivism och det senare individualism – ett dualistiskt förhållande där båda parter gör anspråk på det optimala sättet att generera samhällsnytta. Men hur avgörs egentligen vad som är det allmänna bästa?

BAKGRUNDEN TILL MIN nyttofixering

står att finna i det förvaltningsansvar jag upplever att det omfattande studiestödet innebär. Var

Retro-TV Ett gäng studenter från Lund gjorde under 90-talet första säsongen av humorserien Varan-TV. Först upptäckte jag den styckvis på Youtube för att sedan sluka alla avsnitt på SVT play. Nu har en ny säsong producerats och att döma av det första avsnittet har de lyckats behålla sin unika ton där nonsens, satir och komisk genialitet möts.

JONATHAN JUHLIN 22 | Lundagård nummer 3 2022

månad i upp till tolv terminer har vi svenska universitetsstudenter möjlighet att få 3 360 kronor av staten och blir på köpet erbjudna ett lån på ytterligare 7 728 kronor. Som grädde på moset behöver vi inte betala någonting för våra utbildningar – som enligt SACO i snitt kostar staten 72 000 kronor per år och student. En ekonomisk investering förtjänt av ett välgrundat beslut.

SJÄLVA FÖRMÅGAN ATT ens fatta ett beslut, oavsett dess vikt, är dock svår att bemästra.

Psykologen Barry Schwartz menar att problematiken är särskilt förekommande i västvärlden. Den närmast kultförklarade boken Valfrihetens tyranni (2004) beskriver hur en stor mängd valmöjligheter utgör en börda snarare än ett privilegium. Självbestämmelse är i sig positivt, poängterar Schwartz, men våra hjärnor uppfattar det stora antalet alternativ som att mer finns att förlora och lamslår vårt handlande.

OM JAG MOT alla odds gör ett utbildningsval jag kan känna mig belåten med, återstår enbart dilemmat huruvida det också berikar samhället. Enligt klassisk ekonomisk teori är detta dock en icke-fråga. Sanna liberaler resonerar som så att det som utgör individens egenintresse per automatik resulterar i det mest gynnsamma även för samhället. Den så kallade osynliga handen ska få en att pröva olika val baserat på vad som är rationellt för var individ, vilket i slutändan leder till en produktiv arbetsfördelning på samhällsnivå.

VÄLFÄRDSSAMHÄLLET ÄR DÄREMOT en i grunden socialistisk idé med tanken att det individen får också ges tillbaka genom arbete och skatteinbetalningar. Trots vetskapen att beloppet genomsnittsmänniskan skattar under en livstid täcker såväl bidragen som utbildningskostnaden blir jag inte kvitt ambivalensen kring huruvida jag förvaltar dessa förmåner på bästa sätt. Möjligheterna jag tilldelats enbart genom slumpen att födas i Sverige är unika och någonting jag känner att jag inte kan slösa bort hursomhelst.

MIN BEFARADE FÖRSUMMELSE av välfärden bekräftas av lundaprofessorerna Mats Alvesson och Erik J Olsson i SvD Debatt (24/319). De hänvisar till Studentbarometern 2017, där det framgår att endast en minoritet av högskolestuderande faktiskt pluggar de 40 veckovisa timmar termen heltidsstudier implicerar. Konsekvenserna blir allvarliga: författarna refererar till en amerikansk studie som visade att fyra av tio universitetsstudenter inte utvecklas intellektuellt av utbildningen.

En våg av skam sköljer över mig med ens jag läser Alvesson och Olssons ord. Det har hänt mer än en gång att jag i kursutvärderingarna klickat i en betydligt lägre siffra än 40 på frågan hur många timmar jag genomsnittligen studerat.

JAG ÄR ÖVERTYGAD om att jag hade ägnat ännu mindre tid åt mina studier om jag inte fann min utbildning något sånär stimulerande. En sådan motivation kommer även

Lesbisk kärlek på bio Nelly och Nadine (2022) är en dokumentär av regissören Magnus Gertten. Filmen handlar om den stora, osannolika kärlek som uppstod mellan två kvinnor på de leriga lägergatorna i Ravensbrucks koncentrationsläger. Nellys barnbarn går för första gången igenom alla brev, bilder och filmer på Nadine och Nelly som legat uppe på vinden. Dokumentären innehåller allt man som tittare vill ha: spioner, operasångerskor och ett feministiskt sällskap för

briljanta kvinnliga konstnärer i 30-talets Paris.

Den är bitvis tung och becksvart, men jag tror att även den mest cyniska individ kommer mjukna för denna storartade kärlekshistoria.

Om inte annat så är det härligt att se lesbisk kärlek ta plats på bioduken.

BIANCA RAFFONE

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

vara avgörande för den ansträngning jag kommer leverera på en framtida arbetsplats.

Men trots att jag skulle älska att jobba på ett konstmuseum väljer jag bort det. Jag har dock svårt att avgöra huruvida det beror på ett kollektivistiskt tänkande om samhällets behov av andra yrkesgrupper eller ett individualistiskt överläggande baserat på löneutsikter och konkurrens.

”

Ska jag gå på nytta eller lust? förmåner bäst genom att utbilda sig till ett av de utnämnt samhällsviktiga yrkena. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utförs dessa av verksamma inom bland annat avfalls- och avloppshantering, hälso- och sjukvård, livsmedelsdistribution samt upprättande av allmän ordning och brottsbekämpning.

Därtill tänker jag att sanna kollektivister inte enbart bör sikta mot ett samhällsviktigt yrke i allmänhet, utan välja ett som det finns behov av fler utbildade inom. Enligt Arbetsförmedlingen (2021) råder det brist på arbetskraft inom exempelvis förskola, sjukvård och lastbilsmekanik. Men tyvärr lockas MÖJLIGEN ÅTERBETALAS VÄLFÄRDENS

jag, trots jobbens väsentliga betydelse, varken av att byta bajsblöjor, behandla sjukdomar eller reparera stora motorfordon.

JAKTEN PÅ DEN utbildning som utgör jämviktspunkten för personligt intresse och samhällsnytta ter sig vara ett evighetsprojekt. De mindre klädsamma strävanden efter statusfyllda epitet många av oss innehar bör inte heller utebli ur ekvationen. Åt vilket håll jag än lutar i stunden slutar det alltid med en känsla av hopplöshet. Låter yrket roligt? Då är det inte tillräckligt betydelsefullt. Är det samhällsbärande? Då är det ointressant. Är det prestigefyllt? Då har jag inte antagningspoängen för att komma in.

LITE TRÖST FÅR jag av historikern Jenny Andersson. I en artikel publicerad i Forskning & Framsteg 2007 beskriver hon den svenska socialpolitiken på ett sätt som reflekterar även nutiden. Hon beskriver ett välfungerande samspel mellan polerna individualism och kollektivism. Andersson uttrycker att den socialpolitiska modellen bygger på en produktivistisk princip att välfärd skapar effektivitet. Faktorer som trygghet, rättvisa och jämlikhet ses som viktiga förutsättningar för att individer ska kunna arbeta och är således en förutsättning även för samhället som helhet.

Litterär kvartett I podcasten Gästabudet ingår fyra av Sveriges främsta litteraturkännare, Victor Malm, Rebecka Kärde, Lyra Ekström Lindbäck (tidigare Koli) och Mikaela Blomqvist, vilka som följd av denna podcast har blivit anklagade för att företräda en ”nyelak” falang inom litteraturkritik. Deras maratonlånga avsnitt är spränglärda, prövande och intresseväckande – och litteraturen tas på det allvar som den förtjänar. Senast diskuterades temat ”Kvinnan”, vari bland annat

MED DETTA I beaktning är det bästa vi kan göra för att ta bättre beslut, enligt Barry Schwartz, att sänka förväntningarna och nöja oss med redan gjorda val. Men hur lätt är det när det finns en inneboende konflikt i själva statsstrukturen och samma konflikt även återfinns även inom individen? Ska jag gå på nytta eller lust? För individen eller kollektivet?

JAG INSER ATT faktumet att jag ens funderar kring det här vittnar om ett privilegierat liv. Även om mitt utbildningsval inte enbart är resultatet av lust och passion finner jag utbildningen ytterst intressant. Trots att jag visserligen genom denna text kastat mina många humanistvänner under bussen är jag otroligt glad att vi bor i ett land där så stort utrymme kan ges kulturella uttryck även på universitetsnivå.

SÅ PASS FRI är jag alltså från större bekymmer att jag har tid att sitta i mitt hav av CSN-pengar och ha ångest över att jag inte är en tillräckligt god samhällsmedborgare.

Vår på Möllan graviditetsskildringar, äktenskap och författaren Joan Didions politiska ställningstaganden togs upp. Tidigare har ämnen som akademin, kärlek och nationen uppmärksammats. Podcasten erbjuder en ordentlig inblick i svensk litterär offentlighet och är perfekt för dig som vill finna lästips.

OLOF BÄRTÅS

Mitt Möllans vårmarknad är tillbaka! Den 23-24 april fylls gallerian på Claesgatan i Malmö av hantverk, design och (så klart, det är ändå Mitt Möllan) fantastisk mat. En perfekt helgaktivitet oavsett om man gillar vackert stengods, unika kläder eller feministisk konst.

ALEXANDRA ROSLUND Lundagård nummer 3 2022 | 23

kulturkritik CHRISTIAN KRACHT. FOTO: NOA BEN-SCHALOM

Europeisk melankoli En menlös roadtrip färgad av missbruk och rikedom, allt beläget i den europeiska storfinansens hjärta. Lundagårds Theo Vareman har läst Christian Krachts Eurotrash.

TEXT THEO VAREMAN

Christian Kracht | Ersatz 2022-04 DEN SCHWEIZISKE FÖRFATTAREN Christian Krachts senaste roman Eurotrash har nu kommit i svensk översättning på Ersatz förlag. Det är en tragikomisk skildring av en värld definierad av överflöd och lyx, som också leker med vad som faktiskt är verkligt och inte.

I BOKENS BÖRJAN informeras läsaren artigt om att samtliga karaktärer är helt fiktiva – ändå är det Christian Kracht själv som är romanens huvudperson. Den Christian som läsarna möter är en blek figur som just har rest till Zürich för att hälsa på sin gamla mamma, vars alkohol- och pillermissbruk bara tycks ha blivit värre med åldern. På de 200 sidor som följer drar hon med honom på en irrande resa genom Schweiz tillsammans med henne.

MEDAN MAMMAN VILL ut

på vad som verkar vara ett sista äventyr innan allt är över, är Christian fast i det förgångna. Han rabblar för sig själv minnen från en familj präglad av rikedom och illa dolda nazisympatier. Det är en ändlös lista av lyxvillor och ovärdeliga konstverk hos kretsen kring föräldrarna som trots sakernas skönhet mest inger en känsla av ledsamhet eller äckel. Kanske kan det bäst beskrivas som en sorts negativ nostalgi.

EUROTRASH ÄR TUDELAD mellan dessa raljerande tillbakablickar och den faktiska handlingen, vilken utgörs av Christians resa tillsammans med mamman. En kort road-trip med det enda uttalade målet att göra sig av med 600 000 schweizerfranc (motsvarande över 6 miljoner kronor). Kanske är utspridningen av pengarna ett försök till god gärning från mammans sida, men verkar snarare bottna i en längtan efter att känna sig levande.

24 | Lundagård nummer 3 2022

HUVUDPERSONEN ÄLTAR OCKSÅ sina egna försök att göra upp med familjens rikedom och högborgerlighet, något som emellertid faller rätt platt. Han har under sitt liv bott i Sydostasien, i kollektivboenden, har sminkat sig och blivit rabiat vegetarian. En rätt vissen och alltför utdragen tonårsrevolt alltså, men det känns oklart om det är författarens avsikt att det är så den ska uppfattas eller inte. Att berättarjaget och författaren delar både namn och erfarenheter komplicerar saken ytterligare – har Christian Kracht ingen självinsikt alls, eller är den tvärtom förödande?

”

Eurotrash känns mer som en epilog än en berättelse i sig.

BERÄTTARJAGET FÖRSÖKER återkommande att brygga klyftan mellan nu- och dåtid genom att diskutera sina egna minnesbilder och tankar om det förgångna ihop med mamman. Han söker desperat mammans bekräftelse av dessa, som när de kör förbi platser hon ska ha besökt i ungdomen, men hon är oförmögen att ge den. Om det beror på åldern, alkoholen, eller på att minnena faktiskt inte stämmer får Christian aldrig veta.

DETSAMMA GÄLLER FÖR läsaren. Eurotrash känns mer som en epilog till en storslagen berättelse än en berättelse i sig. Som läsare

får man desperat försöka pussla ihop allt det man missat med hjälp av mer eller mindre opålitliga källor.

EUROTRASH ÄR ÄNDÅ en öm och stundtals väldigt vacker roman. När den ofta nonsensartade relationen med mamman väl til�låts ta plats i berättelsen blir det ett rörande porträtt av en människa försvagad av ålderdom och missbruk. I kombination med de blytunga minnena från barndomen blottas en känslighet som man inte behöver vara förmögen schweizare för att kunna relatera till. Den absurda miljön till trots förblir Eurotrash en högst mänsklig berättelse.

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

Älskade akademiker Kanske finns de på riktigt, kanske är det bara fördomar. Kulturredaktionen listar sina mest älskade och avundsvärda studentarketyper.

ILLUSTRATION INGEBORG KINDMARK

KREATIV SEKT

NORMCORE-TJEJ PÅ LTH

ÖVERLIGGAREN

Författarskolan i Lund är förhoppningsvis lite som skrivarlinjen på Biskops Arnö, vars pseudo-akademiska urtyp känns väldigt exklusiv. Min fördom är att man varje dag har ett mysigt textsamtal i ring, dricker mycket te, diskuterar litteratur och slår vad om vem som kommer få sitt förlagsavtal först.

Känns som en trevlig, kreativ sekt med mycket prestationsångest.

Killar på LTH och natur klassas välbekant som töntar, men teknikoch naturvetartjejerna är universitets riktiga girlbossar. Jag tänker mig ungefär Jennifer Lawrence i Don’t look up, med en Everest-ryggsäck slängd över axeln cyklandes upp för Tornavägen för att lära sig hur saker och ting faktiskt fungerar. Så coolt att jag ryser.

Ett mer smickrande ord för överliggare är evighets-student, och Lund är fullt av dessa eftersläntrande akademiker. De som aldrig riktigt slutade plugga och decennier efter sin första termin fortfarande skrapar ihop poängen till en kandidatexamen. Känns som mysiga typer. Synd att alla är 02:or på universitetet numera.

ESTHER ARNDTZÉN

FILOSOFEN

SLIPSBÄRAREN

KATOLIKEN

”Sverige är bäst när Sverige jobbar” lyder refrängen i Moderaternas ofantligt dåliga vallåt från 2010. Med den inställningen är det inte konstigt att Sverige inte lyckats framavla en enda internationellt betydande filosof. ”Sverige är bäst när Sverige tänker” är min parafras, ty jag föredrar filosofstudenter framför robotar.

Jag skulle tippa att det på Sveriges gator idag går omkring fler människor med ansiktstatueringar än en slips mellan skjortkragarna. Emellanåt skymtar jag, till min glädje, i korridorerna ett exemplar av denna utdöende art: slipsbärare. Mina tankar går ut till er – ni är dagens verkligt subversiva normbrytare.

De verkligt rumsrena fördomarna i Sverige är inte de mot muslimer eller invandrare utan de mot ryssar och katoliker. Ryssarnas rykte har likt Moskvabörsen av uppenbara skäl nyligen kollapsat. Men Lunds katolska studenter får mitt stöd. Ni är i alla fall inte med i världens pjoskigaste församling – Svenska kyrkan.

OSKAR HEDMAN

ELITISTENS VÅTA DRÖM

I NÄRINGSKEDJANS TOPP

KLUBBKIDSEN

Alla som studerar på Lunds universitet har någon gång vältrat sig i dess gotiska ”dark academia”-anda. Åtminstone vi som suttit i den tysta salen i Universitetsbiblioteket, dit går man inte utan uppsåt. I ett parallellt universum tillbringar jag pausen i latinföreläsningen med att recitera Shakespeare – iklädd tweed, så klart.

Jag motiveras av att imponera på andra, och dessvärre upplever ekonomer aldrig den aktning som min bästa vän läkarstudenten möts av när hon besvarar frågan ”Vad pluggar du?”. Plötsligt besitter hon en nästintill biblisk auktoritet och alla i hennes följe (jag) är bortglömda – ett obehag jag hade förskonats om SYV:en uppmärksammade mig på detta fenomen 2017.

Innan jag började studera var jag övertygad om att jag skulle lyckas nästla mig in i studentlivets coolaste kretsar – svartklubbsentusiasterna. Utan ens en fot i dörren till diverse övergivna lagerlokaler får jag leva ut mina drömmar genom att scrolla andras sociala medier. Jag vill också bli insläppt i nihilismens högborg!

LINN LARSSON Lundagård nummer 3 2022 | 25

Lunds universitets studentkårer Krönikan från LUS är icke-redaktionellt material.

FOTO: ALEXANDRA ROSLUND

Medicin: tillsammans

En varm sommardag 2021 flyttade alla tre sektioner i vår kår ihop. Innan detta hade många veckors svett lagts på att packa kartonger, tjafsa om möblering, och samordna vilka tavlor som skulle hänga kvar. Orden på allas läppar, inklusive våra egna, var ”hur ska detta gå?”

TÄNK SÅ FEL man kan ha. Från att för fem år sedan vara uppdelade på tre olika kontor, är vi nu sammanfogade till ett gemensamt sådant. Och så skall det förbli. Efter åtta månader ser vi hur en välfungerande intern organisation, kommunikation och inte minst en stark vänskap vuxit fram.

En hjälpande hand Det kan inte ha undgått någon att det pågår ett krig i Europa. Människor flyr från sina hem i Ukraina och får sin vardag förstörd. En del av dem är studenter och akademiker. Omvärldens lärosäten har ett ansvar gentemot dem. Genom att ge studenterna och akademikerna en fristad i en orolig tid blir inte bara individerna hjälpta, utan det bidrar också till att kunskaper och samhörighet finns kvar hos det ukrainska folket. Det är otroligt viktigt när det ukrainska samhället ska byggas upp igen i framtiden.

LUNDS UNIVERSITET HAR blivit kontaktade av studenter och akademiker som vill fortsätta sina verksamheter här. LUS ser att det är viktigt att universitetet gör sitt yttersta för att hjälpa dem.

Det inkluderar allt från att överbrygga hinder för att anta studenter från Ukraina till utbildningar, till att arbeta för att universiteten ges medel från Sveriges regering och andra finansiärer för att ta emot studenter och akademiker från Ukraina.

KRIGET HANDLAR OCKSÅ om människors välmående. Det är väsentligt att skapa sammanhang och gemenskap för de som berörs och här kan Lunds universitet spela en viktig roll.

LUS välkomnar de handlingar som gjorts; aktiv marknadsföring av studenthälsan, insamlingsevenemang och stödgrupper. Vi kommer dock fortsätta trycka på att det är en angelägenhet för universitetet att gediget marknadsföra sina instanser. Att känna obehag och må dåligt av ett krig är normalt. Den som gör det ska veta var hjälp finns!

TROTS DEN ENADE rösten tål det att upprepas: Ukrainas sak är vår sak. Detsamma gäller alla som påverkas av krig och förödelse i världen.

Människor ska vara välkomna hit och ska mötas av trygghet och förståelse.

LUS kramar: Alla i världen vars liv överrumplas av krig.

LUS sparkar: Den rådande världssituationen.

NÄR VI MINNS att vår kår skapades för att gemensamt stärka utbildningsbevakningen, kan fokus och kraft läggas på att se till förbättringsmöjligheter och verka för att alla kårens medlemmar ska främjas, oavsett kurs, termin, program eller sektion. Och detta sätter också en standard för alla våra studenters framtida samarbete inom vården. För precis som i sjukvården där alla professioner ska ha en självklar plats och roll, ska alla studenter i kåren ha en självklar plats och roll på fakulteten.

FRAMÅT TITTAR KÅRLEDNINGEN nu på hur vi, precis som vi samordnat kårens organisation och aktiva, kan samordna våra studenter i gemensamma aktiviteter och relationer. Att skapa en starkare kår kan leda till en starkare framtid. Och en starkare sjukvård är en starkare värld.

FOTO: ALEXANDRA ROSLUND

RYSSLANDS INVASION AV Ukraina ger fler effekter än att människor flyr landet. Bland annat är Sveriges regering enad; alla övergripande samarbetsavtal med ryska och belarusiska institutioner ska frysas, även om enskilda individer inte behöver påverkas. LUS ser att en kunskapssanktion är en nödvändig markering mot Rysslands

agerande men är oroliga för att det ska gå ut över enskilda studenter och forskare, samt den fria akademin och det fria ordet. Det är viktigt att Lunds universitet och regeringen tar detta i beaktande i sitt agerande framöver.

ATT FLYTTA IHOP har uppmärksammat hur viktigt det är med kommunikation, och hur gemenskap och den samlade kraften hos många är det som leder till framgång. Var skulle våra studenter stå idag om vi inte samordnat oss med en enad front och mot ett gemensamt mål?

Särskilt när framtiden innehåller ytterligare en flytt, denna gång till Forum Medicum, med allt vad det innebär.

EMMA SVENSSON ORDFÖRANDE LUS ELVIRA KÄLLBERG VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

26 | Lundagård nummer 3 2022

CORPUS MEDICUMS SPRÅKRÖR, FRÅN VÄNSTER: AGNES KARONEN (VÅVS) JASMIN LINDQUIST (SSGI) ALVA SÖDERBÄCK (MF)

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Du kan få stipendium för att göra fältarbete utomlands för att samla material till en uppsats. Det finns också stipendier för praktik och studier utomlands.

Missa inte att ansöka! u Minor Field Studies-stipendium (MFS) 5–25 april MFS ger finansiering för fältarbete under 8 veckor i ett utvecklingsland för att samla material till ett examensarbete. www.lu.se/mfs

Foto: Johan Persson.

Aktuella stipendier för studier utomlands u Crafoordska stiftelsens resestipendium 5–25 april Stipendiet kan sökas för datainsamling för uppsats/examensarbete, praktik, klinisk placering eller utbytesstudier utanför EU. www.lu.se/crafoord u Praktik utomlands 17 januari–3 juni Sök Erasmus praktikstipendium för praktik i Europa 2–12 månader. Skicka in din ansökan senast en månad före planerad utresa. www.lu.se/praktik-utomlands

Går det trögt med studierna?

Vill du förbättra din studieteknik eller bli bättre på att skriva akademiska texter? Tycker du att det är ensamt när du sitter och skriver? Då kan du vända dig till oss på Studieverkstaden!

Välkommen att delta i vårens skrivträffar, titta in på vår digitala drop-in på tisdagar eller boka handledning med någon av våra språkpedagoger.

Du hittar aktuella datum och mer information på: www.lu.se/studieverkstaden

Missa inte Studenthälsans kurser!

Studenthälsan arrangerar kurser med fokus på flera olika aspekter av studenthälsa. Under april och maj erbjuder Studenthälsan bland annat kurser och grupper i hantering av • självkritik i studier • prokrastinering • oro och ältande (MCGT) • talängslan.

Läs mer om kursutbudet och hur du anmäler dig på: www.lu.se/studenthalsan VILL DU JOBBA SOM INTERNATIONELL FADDER FÖR INTERNATIONELLA STUDENTER HÖSTEN 2022?

Bli internationell fadder hösten 2022 – träffa internationella studenter från hela världen och hjälp dem att finna sig till rätta i livet i Lund.

Anmälan senast 24 april www.lu.se/fadder

WWW.LU.SE Lundagård nummer 3 2022 |

27

debatt

ÅSIKTERNA SOM FRAMFÖRS ÄR SKRIBENTENS. LÄS MER DEBATTER PÅ LUNDAGARD.SE

Klimatkrisen är redan här, hänger universitet med?

Lunds universitetet har misslyckats med att förbereda sig självt och sina studenter på klimatkrisen, menar studenten Gry Loos Fahlvik. Hon menar att det hör till universitetets ansvar att rätta till det.

Jag kommer ihåg hur stolt jag var när jag började studera. ”Lunds Universitet” har en så underbart bildad klang och inte blev det sämre av de majestätiska byggnaderna, de sagolika kullerstensgatorna och de granna klängrankorna på universitetsbiblioteket. Anno 1666 märk väl, och en logga med ett motto på latin. En av de första sakerna jag gjorde var att köra mottot genom google translate; ”Beredd till bådadera” (som syftar på boken och svärdet). Det var som att börja på Hogwarts.

FÖRTROLLNINGEN SLÄPPTE DOCK när IPCC (Intergovermental Panel on Climate Change, Förenta Nationernas klimatpanel) släppte sin senaste rapport. Det är inga nyheter att vi befinner oss i ett klimatnödläge, men när retoriken hårdnar och FN:s generalsekreterare börjar använda sig av fraser som ”delay means death” kan man förvänta sig en reaktion från ett av Sveriges främsta lärosäten. Men ack.

EN

28 | Lundagård nummer 3 2022

BER MALMGR

senaste rapporten från IPCC släpptes så har jag reflekterat mycket över det här och kommit fram till att det är fullständigt obegripligt hur Lunds universitet missat att plocka upp vår tids största utmaning. Jag minns att jag satt på Antagning.se och skrollade fram och tillbaka mellan olika kandidatprogram och sökte efter en utbildning för någon som vill vara med och vända på utsläppskurvan.

Miljövetenskap? Nja, lite för generellt. Ekosystemteknik? För mycket teknik. Naturgeografi? Nära nog. Det är en skandal. Några få år kvar till domedagen vad bekommer Parisavtalet och inte ett vettigt kandidatprogram i sikte. Det finns förstås några intressanta masterutbildningar inom området, men vi andra då? Är tanken att vi ska sparka grus och titta på medan vår framtid brinner inne?

EFTER ATT DEN

Gry Loos Fahlvik, student vid Lunds universitet

SA TO: FO

ETT LITET ONLINE-SEMINARIUM där rapporten diskuterades är den enda aktiviteten jag har hört talas om på det området. Kan hända att fler arrangemang ägde rum, men att de i så fall passerade obemärkt förbi för mig som student och klimataktivist vore i sig skamligt. Vart är krismötena? De extrainsatta kuratorerna? Rektorsuttalandet? Som läget ser ut så har vi någonstans mellan tre och fyra år på oss att ställa om för att hålla oss under 1,5 graders global uppvärmning och hedra Parisavtalet. Om vi mot förmodan skulle klara det målet så får även 1,5 graders uppvärmning katastrofala följder. Vi snackar ökad risk för torka, stormar, bränder och översvämningar i stora delar av världen.

Sätter vi det i kontext med massutdöendet av biologisk mångfald så ser framtiden mycket dyster ut. Vad händer när stora delar av världen blir obeboeliga? Vad händer när vi inte längre klarar av att producera mat? Vad händer när konflikter om naturresurser eskalerar? Allt det här är viktiga frågor som borde besvaras på platsen där man vågar ställa dem – universitetet.

KLIMATKRISEN GÅR FORT, och en gedigen utbildning går långsamt.

Som samhällsaktör bör universitetet ansvara för att förse oss med breda utbildningar inom klimatanpassning så väl som plattformar där studenterna får utrymme att diskutera och uttrycka sin oro. Förutom det så borde samtliga utbildningar, nya som gamla, genomsyras av den fundamentala omställning som samhället står inför. I över 300 år har Lunds Universitet hävdat sig vara beredd att plocka upp svärdet när det verkligen gäller. Nu knackar krisen på vår dörr och det är dags att bevisa det.

SKRIV TILL LUNDAGÅRD Lundagård tar emot debattartiklar och insändare löpande.

Om du vill skriva till debattsidan finns mer information på lundagard.se/skriv-till-debatt.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta vår chefredaktör Viktor Wallén på viktor.wallen@lundagard.se.

Notera också att debattsidorna är redaktionellt obundna Lundagård, och enbart representerar skribenternas egna åsikter. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre språkliga ändringar i inskickade texter.

annonssida

Centre for Advanced Middle Eastern Studies WWW.CMES.LU.SE The Centre for Advanced Middle Eastern Studies (CMES) supports, creates, and coordinates multidisciplinary research at Lund University (LU) on the Middle East.

Welcome to an Open House at CMES (Finngatan 16) on May 18, 13:00-16:00.

CMES scholars will be showcasing their ongoing Middle East research with posters on display.

Check out all our events this semester: www.cmes.lu.se/calendar

sam.lu.se

musikalen

SÅ SOM I HIMMELEN av Fredrik Kempe, Carin Pollak, Kay Pollak

30 apr – 12 juni »Världsklass« /Aftonbladet »Suverän musikal« /DN »Strålande« /Expressen

STUDENTRABATT 50% MALMOOPERA.SE

Lundagård nummer 3 2022 | 29

annonssida

Studiestipendier Från den 15e april fram till den 15e maj går det att ansöka om studiestipendier från Stiftelsen.

Behörig att söka är studerande ungdom som är född, uppväxt, boende eller har gått i skola i

STUDENTPRIS

110 kr!

Öveds församling.

Elektroniskt ansökningsformulär finnes på Stiftelsens hemsida: www.gyllenstierna-weitz-stiftelse.se

https://lund.se/valborg

SISTE APRIL I STADSPARKEN

Amadeus.

I samarbete med Helsingborgs Symfoniorkester

Storan: 25 mars–12 maj

Tre tips för ett lyckat firande: 1. Packa smart!

Lämna glasflaskor, tält och cykel hemma.

2. Festa rätt!

Drick varannan vatten :)

3. Ta hand om varandra

Ta dig till ett informationstorn om du behöver hjälp.

Välkommen! helsingborgsstadsteater.se

lund.se/valborg

hejdå student FOTO ESKIL HÖGMAN

Mjauuu mjauuu…

HEJ NYA LUS! 26 resp. 23 år ALVA SÖDERBÄCK (T.V.) Stockholm resp. Ljungby & EMMY SVENSSON (T.H) Medicinska föreningen resp.

Juridiska föreningen

Matlåda eller köpelunch?

Emmy: Matlåda, men jag får väldigt mycket skit för mina matlådor, för jag har bara två rätter som jag roterar.

Alva: Matlåda också, men det får inte vara samma ofta, det blir för tråkigt!

Vad vill du bli när du blir stor?

Emmy: Barnombudsman! Det är chefen på myndigheter som jobbar med barnrättsfrågor och implementering av barnkonventionen.

Alva: En person som jag kan vara stolt över!

Emmy: Haha nu låter jag ju som världens karriärist!

Har ni några hobbys?

Alva: Jag spelar World of Warcraft! Fortfarande med samma gubbe som när jag var 10 år gammal.

Emmy: Jag gymmar och springer, och kollar på vintersport.

Boka artister som sig bör, ansvarig, den sista vi hör.

Det är ändå vart fjärde år, utnyttja chansen som man får!

En liten svåning, blivit busets våning.

Ska man fiffla lite grann kan man likväl göra det med varann’ SFS? More like: massa hets!

Vid borden det skålas, på Vickan det vrålas Bokstäver flytta ner till Lund Prinsesstal? Låt mig lämna en stund!

Att sälja biljett, inte alltid lätt.

Lille katt, hjälp genast till!

Publicera texten när jag vill!

Var Glad, var gladare Publikfylla gör det svårare Spya får showen att säga hejdå Passande, för nu måste även Morris gå!

Morrhoppan

Läs hela intervjun med Emmy och Alva på lundagard.se

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

Lundagård nummer 3 2022 | 31

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring via Ladok Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

KORSORD

Bokstäverna i de rosa rutorna bildar ett tävlingsord.

KORSORD AV SOFIE MEURLING

Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 4 maj.

LUNDAGÅRDS NOVELLTÄVLING

Har du haft kreativt skrivande som coronaprojekt? Har du gömda författardrömmar? Eller tycker du bara om att skriva när du har en stund över?

Medverka i Lundagårds novelltävling!

VI SÖKER NOVELLER

på temat ”hemvist”. Vad är ett hem, en hemort, en hemhörighet? Vad händer när vi läm-

nar en gammal hemvist för att skapa en ny?

NOVELLEN SKA VARA max

12 000 tecken (inkl. blanksteg) lång. Deadline är den 23 april. Redaktionen kommer

att läsa novellerna och välja ut de tre bästa för publicering på webben i maj. Vi gör gärna en tillhörande intervju med dig som blir publicerad, där du får berätta om dig själv, din novell och ditt skrivande.

MEJLA DIN NOVELL

Lycka till!

till lundagard@lundagard.se