Lundagård nr 1 2022

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920

- nr 1 2022

Skaparlust

HOMOGENT I A-HUSET

s. 5-6

MAXADE MUSIKMINNEN s. 10-11

ROLLSPELENS RENÄSSANS

s. 14-19

Lundagård nummer 3 2020 |

Med vårt erbjudande Nyckelkund Student får du alla tjänster du behöver för att ha full koll på ekonomin – konto, digitala tjänster, bankkort Mastercard som kan kopplas till Apple Pay samt betal- och kreditkort Mastercard. Om du är över 18 år, studerar på högskola eller universitet och får CSN-insättning på konto i Sparbanken Skåne blir du Nyckelkund för 0 kr i månadsavgift.* Välkommen till Sparbanken Skåne.

Koll på din ekonomi med Nyckelkund Student

* Ordinarie pris är 39 kr per månad. Avgifter och kostnader kan tillkomma.

Vid distansavtal gäller ångerrätt. sparbankenskane.se • 0771-12 20 00

Unik försäkring för lärarstudenter: Studentförsäkring Leva

Inga andra studenter har något liknande Studentförsäkring Leva hjälper dig om du råkar ut för både små och stora olyckor.

Råkar du till exempel ut för ett olycksfall eller en sjukdom som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel, får du ersättning från försäkringen.

Besök vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.

lararforsakringar.se

0771 - 21 09 09

ledare

En nödvändig flykt Välkommen till ännu en distraktion.

Att skapa något nytt är svårt. Jag vet det – min deadline för den här ledaren har nämligen i skrivande stund sedan länge passerat. Idén om att det är enklare att jobba under press har jag många gånger lyckats motbevisa. Med klockan tickande i bakgrunden känns det närmast omöjligt att skriva något meningsfullt, eller ens sammanhängande.

PERSONLIGEN HAR DET varit skönt att kunna arbeta fram detta nummer av Lundagård tillsammans med mina medredaktörer och med alla de skribenter, illustratörer och fotografer som på ideell basis jobbar för att skapa Sveriges bästa (student)tidning. Trots att mycket av vårt arbete har tvingats ske just digitalt.

FÖR ATT VARA rättvis mot mig själv ska det sägas att förutsättningarna inte har varit de bästa. Knappt var julledigheten över innan jag blev tvungen att isolera mig hemma på grund av en enkel förkylning – en extrem åtgärd om allt hade varit som vanligt. Men så verkar saker och ting inte heller riktigt vilja bli som vanligt. Snarare tvärtom.

ATT FÖRLORA SIG själv i något behöver alltså knappast vara detsamma som att bli passiv gentemot sin omvärld. Tvärtom tror jag att det, i vilken form det än må vara, alltid kommer att fördjupa den egna förståelsen för världen såväl som för en själv.

NÄR VI HAR satt

mångfald är vad vi vill lyfta fram i detta nummer av Lundagård. Men också de problem som följer på vissa skapande verksamheter, och på att i alltför hög utsträckning försöka skapa sig själv. Förhoppningsvis kan tidningen tjäna som en liten distraktion i väntan på ljusare tider. De kommer ju (förhoppningsvis). Och det blev trots allt en ledarartikel till sist!

SKAPANDET OCH KREATIVITETENS

ihop tidningen du just nu läser har det varit med färre medarbetare på plats än annars. Våra möten har återigen flyttat in i det digitala rummet, och textarbetet har både försenats och försvårats på grund av sjukdom. Utanför AF-borgen faller skymningen tidigt, och på radion pratar de – när pandemin inte dominerar – om krig i Europa.

MOT EN SÅDAN bakgrund kan det kännas svårt och tungt att försöka göra något nytt eller meningsfullt, vare sig det rör sig om något lättsamt eller något med större tyngd. Samtidigt är kanske behovet som störst just då.

OM DET SÅ är en bok, ett nytt projekt eller rentav en helt annan värld, är det hjälpsamt att fly in i något annat en stund när jorden snurrar i en oväntad riktning.

Trevlig läsning!

THEO VAREMAN REDAKTÖR

Q: Wojtek Goralczyk (BL) Studentlivets spindel lämnar nätet. Men ligger det i hans natur att sluta spinna trådar? Lundagård vinkar av en koordinator som styrde upp Studentlund med dold hand.

Qkvad: Sårad, sliten, Rufusbiten sjunger kungakandidat Filologen kom från Polen posterna han fick på fat Han gratis, proffsigt kriser klår och vänner hälsas med ”Hi whore!”

Novischleken var vid Eken nervig, trots det! färgstarkt tjo!

Han blommat ut där västerut Kuratel, där kan han gro Skvaller är en last att sona likväl hat mot stan Landskrona

Hälsan sparkad, snusen knarkad redbull hålls i handen hårt Digitalt känns jävligt skralt men sidgrafik: inget svårt Trots ditt besvär att ta beröm Vet: din exit gör själen öm

ILLUSTRATION: ANNA HASSLÖF RÄTTELSE: Inga rättelser har inkommit från förra numret.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når 36 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Viktor Wallén, viktor.wallen@lundagard.se Redaktör: Theo Vareman, theo.vareman@lundagard.se Webbredaktör: Alexandra Roslund, alexandra.roslund@lundagard.se Bildchef: Saber Malmgren, fotografi@lundagard.se

Redaktion: Anna Hasslöf, Lydia Löthman, Esther Arndtzén, Ondrej Gomola.

Medarbetare detta nummer: Jip van der Tang, Azin Khosravi, Olof Bärtås, Emma Henriksen, Victor Norgren, Linn Larsson, Victoria Källström, Isak Aho Nyman, Agnès Janson, Maja Bjurman, Caroline Ulvros, Hampus Peterson, Ida Hein Olsson, Gabriel Lindgren, Felicia Pasanen.

Omslag: Alexandra Roslund.

Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 300 kr per år, kontakta theo.vareman@lundagard.se. Studentprenumeration för 150 kr.

Adressändring: Genom Ladok.

Tryck: V-Tab. Distribution: kundsupport@nimdistribution.se Pressläggning: 24 januari 2022.

Deadline: nr 1/2022 14 januari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Upplaga: 36 000.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Skriv ditt namn på din brevlåda.

Anställda hänvisas till Universitetsposten.

Om du har gjort ovanstående, kontakta Nim distribution.

Lundagård nummer 1 2022 |

3

webbuppslaget FOTO: GUSTAV HALLÉN/TV4

20 JANUARI 2022

Hyksoz – ett kryptiskt stjärnskott Lundabaserade dansbandet Hyksoz ställer upp i Talang. Lundagård har mött upp två av bandets excentriska medlemmar, samt bandets manager, och tagit del av deras berättelse, som luktar både fakta och fiktion.

17 JANUARY – NEWS

21 JANUARI – KRÖNIKA

21 JANUARI – NYHET FOTO: MIKAEL RISEDAL

FOTO: SABER MALMGREN

FOTO: TOMÁS CASTRO ROJAS

Page 28 Reopens

En rotlös tillvaro

Misstänkt smitta

Sweden’s only LGBTQ+ bookstore, celebrated their grand re-opening in Malmö. Lundagård sat down with one of the founders, Lou Mattei, to discover what the new space means for the future of the non-profit and the local LGBTQ+ community.

Hemma, hemma-hemma eller Lund. Lundagårds studentlivskrönikör Thea Sandin reflekterar över sin tid före och i studentstaden, och vad som egentligen händer härnäst.

Trots rekordhög smittspridning hölls i förra veckan salstentor för vissa studenter vid Lunds universitet, bland annat vid medicinska fakulteten. Nu har misstänkt smitta av covid-19 upptäckts på läkarprogrammet.

4 | Lundagård nummer 1 2022

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Breddad rekrytering ger inte nya arkitekter

Arkitektprovet är en del av strategin för att bredda rekryteringen till arkitektlinjen. För att klara provet tar vissa hjälp av tjänsten Arkitektprovshjälpen. Men hur väl lyckas Lunds tekniska högskola (LTH) med breddningen?

TEXT JIP VAN DER TANG FOTO AZIN KHOSRAVI

Arkitektprovet är ett alternativt sätt att komma in på arkitektprogrammet. Det är uppdelat i två delar: en hemuppgift och, om man klarar den, provdagarna vilka görs på plats.

Provet har funnits sedan 1987 och tillkom genom ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Kungliga tekniska högskola (KTH) och LTH. Det mäter ”konstnärlig/ gestaltande förmåga som är utvecklingsbar i arkitektutbildningen och önskvärd i arkitektens yrkesutövning” i stället för betyg.

”

Vi är nog en väldigt homogen studentgrupp.

UNDER 2021 SLUTFÖRDE LTH en utvärdering av Arkitektprovet för att se om det lett till en breddad rekrytering. I den framkommer det att provet gjort att studenter som inte har höga gymnasiebetyg eller högskoleprovsresultat, utan istället andra relevanta förmågor, blir antagna till utbildningen.

för grundutbildningarna på LTH, berättar att de är nöjda med Arkitektprovet och rapporterna de får är positiva. Men i regel är det svårt att bryta med universitets homogenitet.

– Det har jag för mig att man också ser KRISTOFER MODIG, VICEREKTOR

ganska tydligt i den rapporten att Arkitektprovet inte har så stor betydelse för det.

– Vi har många studenter där föräldrarna har akademikerbakgrund, om man ska vara krass. Och det är egentligen ingen skillnad på arkitektprogrammet, skulle jag tro, utan det är nog likadant där som på alla andra utbildningar.

hade nog A-programmet [arkitektprogrammet, reds anm] varit väldigt likt alla andra civilingenjörsprogram.

FRIDA BERGSTRÖM, TIDIGARE studierådsordförande för arkitektsektionen på LTH och numera studentrepresentant i styrgruppen för arkitektprovet, delar bilden av att arkitektutbildningen är en homogen grupp och att det finns ett behov av en breddad rekrytering.

– Vi är nog en väldigt homogen studentgrupp. Vi har pratat ganska mycket om det under det senaste året och det hölls ett stort symposium på skolan i höstas om den homogenitet som finns på skolan och på utbildningen.

SEDAN 2016 FINNS det en tjänst som hjälper personer in på arkitektlinjen. Företaget heter Arkitektprovshjälpen och är grundat av Goran Rashid. Enligt information på företagets Instagram är kostnaden för tjänsten uppdelad i tre delar: en startsumma på 1000 kronor inför provets hemuppgift, 2000 kronor vid eventuellt avancemang till provdagarna och sedan ytterligare en summa på 5000 kronor om man kommer in på linjen. Alltså kan det kosta uppemot 8000 kronor.

I LTH:S UTVÄRDERING från 2021 står bland annat att en breddad rekrytering vanligtvis innebär en ökad rekrytering av socialt och etniskt underrepresenterade grupper vid högskolan. Vad gäller arkitektutbildningen gjorde Statistiska Centralbyråns en mätning 2016 som visade att 16% av Sveriges arkitektstudenter hade utländsk bakgrund. Det var en dubblering jämfört med tio år tidigare, men låg fortfarande under högskolesnittet på 20%.

MEN ASPEKTER SOM social och etnisk bakgrund tas inte i beaktning i LTH:s rapport.

Den fokuserar istället på kön, ålder och geografiskt upptagningsområde. Det sistnämnda kommer till uttryck som skånska städer samt Stockholm och Uppsala. Det enda land som lyfts utöver Sverige är Danmark.

– Det är för att man tittat på det [Arkitektprovet, reds. anm.] och ser att det inte har så stor effekt på de aspekterna. Utan det är andra saker man får in bredare med Arkitektprovet. Hade vi inte haft Arkitektprovet så

Frida Bergström, studentrepresentant i styrgruppen för arkitektprovet, har upplevt en ökad medvetenhet kring arkitetprogrammets homogenitet.

KRISTOFER MODIG FRAMHÄVER att det är en betydligt mer heterogen fördelning av ålder och tidigare erfarenhet på arkitektlinjen, något han tror är positivt.

IDÉN TILL FÖRETAGET kom till när han själv sökte sig till arkitektlinjen på KTH. Inför provet märkte han att det inte fanns någon att bolla idéer med och att informationen som gavs angående provet var väldigt knapphändig.

Vilka är det som söker sig till tjänsten?

– Generellt är utbildningen väldigt väldigt homogen. Och jag skulle fara med osanning om jag påstod att lejonparten av de som söker till utbildningen och hör av sig till mig inte har en viss socioekonomisk bakgrund.

Det är svensk välmående medelklass, som har en eller två föräldrar med ett kulturellt kapital; i de flesta fallen högutbildade akademiker, berättar Goran Rashid.

DÄREMOT HAR GORAN RASHID märkt av en tendens de senaste två åren, nämligen att individer med annan socioekonomisk och geografisk bakgrund har sökt sig till tjänsten.

– Jag tror att då jag själv har en annan bakgrund och dessutom hjälpt personer med andra erfarenheter och bakgrunder så har det också gjort att man kan identifiera sig.

Fortsättning på nästa uppslag Lundagård nummer 1 2022 |5

nyhet FRIDA BERGSTRÖM ÄR kluven till Arkitektprovshjälpen.

– Det som kanske är problematiskt är att en person tjänar pengar på det. Och att det också är personer som har råd att betala som använder den här tjänsten med framgång; som kommer in på skolan i högre utsträckning än personer som inte använder tjänsten, säger Frida Bergström.

FRIDA BERGSTRÖM UTTRYCKER en rädsla för att Arkitektprovshjälpen kommer att bli något man måste ta del av. Kristofer Modig avfärdar däremot rädslan och ser ingen risk för att det skulle bli så.

– Vi har ju gott om studenter som kommit in utan Arkitektprovshjälpen, säger Kristofer Modig.

FRIDA BERGSTRÖM BERÄTTAR att Arkitektprovshjälpen ofta är på tapeten både bland lärare och elever. Lunds Tekniska Högskola har däremot ingen officiell hållning kring företaget.

– Vi kan ju egentligen inte ha någon synpunkt på det. Folk har ju rätt att förbereda sig på det sättet de vill. Det är svårt för oss att ha en synpunkt på, säger Kristofer Modig.

Kristofer Modig, vicerektor för LTH, ser att flertalet studenter kommer från familjer med akademikerföräldrar.

”

nasietiden och på så vis uppnå höga gymnasiebetyg, säger Goran Rashid.

Folk har ju rätt att förbereda sig på det sättet de vill.

GORAN RASHID MENAR att det finns ett uppenbart behov på marknaden och att Frida Bergströms resonemang har brister.

– Med högskoleprovet och betyg kan man applicera samma resonemang. Det finns ju en uppsjö av Lundastudenter som köpt HP-Guiden [Högskoleprovs-Guiden, reds. anm.], som fått hjälp utav olika coacher att finputsa sina HP-resultat. Det finns de lundastudenter vars föräldrar har kunnat betala för att de ska kunna få läxhjälp under gym-

BLI VÅR SOMMARKOLLEGA!

KER: Ö S I V

SJUKSKÖTERSKOR UNDERSKÖTERSKOR REHABASSISTENTER TANDSKÖTERSKOR SKÖTARE SERVICEPERSONAL KOCKAR MEDICINSKA SEKRETERARE

regionkronoberg.se/sommarjobb

6 | Lundagård nummer 1 2022

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Hitta ditt nästa jobb i Danmark!

Vi guidar dig på vägen över sundet

Besök oresunddirekt.se

Offentlig information om att arbeta, bo och studera i Danmark.

040 - 17 64 00 oresunddirekt@lansstyrelsen.se

På djupet

Trendigt med medvetenhet

Hållbarhet efterfrågas alltmer inom modeindustrin och idag växer flera grupperingar fram med fokus på hållbart mode. Hur försöker vanliga människor väcka medvetenhet kring klädindustrin?

TEXT EMMA HENRIKSEN FOTO VICTOR NORGREN

Eliza Hilding sitter och stickar på konstgalleriet och kaffebaren The Cowgirl Gallery: – Jag brukar ta med mitt garn överallt, berättar hon.

8

| Lundagård nummer 1 2022

LÄS FLER FÖRDJUPANDE ARTIKLAR PÅ LUNDAGARD.SE

Fast fashion kännetecknas av billig produktion och enorma kvantiteter. Det bygger även på kontinuerlig konsumtion och plagg med kort livslängd. Men med allmänhetens insikt om att modeindustrin står för tio procent av de globala växthusutsläppen har många företag börjat ställa om till ”långsammare” mode.

”

Att kunna skapa sina egna kläder är en otrolig känsla.

OLIVER DAHLE, ADJUNKT på modevetenskapsprogrammet vid Lunds universitet, vittnar om en stor förändring både vad gäller kunskapsläget och attityder till hållbart mode. Miljöpåverkan, som idag är allmän kännedom, kom som en chock för modestudenter för tio år sedan. Oliver Dahle var själv en av dem: – Om man jämför okunskapen vi hade då jämfört med hur det ser ut idag så är det som natt och dag. Idag har alla stenkoll och många är väldigt emot fast fashion. Det har verkligen skett en förändring.

OLIVER DAHLE STÄLLER sig tveksam till huruvida intresset för hållbarhet och de gemenskaper som vuxit fram kan räknas som subkulturer. Rent historiskt har det inom subkulturer funnits en gemensam nämnare av att just göra motstånd mot något. Där har det funnits en kulturkoppling, en sorts grupp som har tydliga saker gemensamt, menar han.

– Idag är det kanske inte lika lätt, eftersom det är mer splittrat i samhället generellt så kan det vara svårt att definiera vad som är en subkultur eller vad som bara är en kultur i sig, säger Oliver Dahle.

TROTS DET ÖKAR kunskapen om modeindustrin. Medvetenheten tror Oliver Dahle beror på att hållbarhetsfrågorna börjat uppmärksammas i samhället – även om det är från olika håll. Till följd av hållbarhetsvågen menar Oliver Dahle att olika grupperingar som vuxit fram.

– Till exempel kulturer där människor köper alltmer second hand. Jag kan tänka mig att det också finns olika subkulturer som verkligen brinner för hållbarhet och kläder och att man kanske skapar egna plagg eller liknande, säger Oliver Dahle.

år, startade sitt företag ”Elizations” för fyra månader sedan. Via företaget säljer hon egenstickade plagg men även stickmönster för sina kreationer. Hon berättar att det var hennes farmor som lärde henne att sticka. Men intresset för denna textila teknik trappades inte upp förrän under pandemin.

– Jag hade så tråkigt förra året och så blev jag inspirerad av kreationer som jag såg på Instagram. Då köpte jag mitt första stickmönster och stickade en tröja. Jag tyckte det var så kul så jag fortsatte och utvecklades jättemycket.

ELIZA HILDING, 21

ELIZA HILDING LOCKADES av de stickningstrender som fanns på Instagram. Inte långt därefter valde hon att själv starta ett instagramkonto för att dokumentera och dela med sig av sina kreationer.

– Jag var väldigt ny inom stickningsvärlden och trodde inte att det fanns ett community på Instagram. Det var en liten nisch som jag inte var medveten om, berättar Eliza Hilding.

INSTAGRAMKONTOT FICK VÄLDIGT god respons och Eliza Hilding märkte att det fanns en stor efterfrågan hos människor som ville köpa hennes stickade plagg. Hon insåg även att det fanns ett stort intresse för stickning generellt, en glöd för att sticka sina egna plagg; en känsla som hon själv delar.

– Att kunna skapa sina egna kläder är en otrolig känsla. Att veta att det är unikt, att det bara är du som har det och att du själv har lyckats göra det, säger hon.

INOM STICKNINGSVÄRLDEN ÄR det väldigt viktigt med ett hållbarhets- och miljötänk, berättar Eliza Hilding. Många av hennes följare tycker exempelvis att det är viktigt att kläderna är handgjorda och att veta vilka material som används. Tänket har hon även implementerat i sitt företag.

– Det är något jag själv tycker är viktigt och därför vill jag att det ska synas i mitt företag också, menar Eliza Hilding.

EFTER ATT HA startat sitt företag har hon blivit ännu mer medveten om modebranschen och själva skapandeprocessen av kläder.

– Jag har insett hur lång tid det tar att sticka en tröja och jag tror att det är ett viktigt steg i att förstå hur mycket arbete som ligger bakom ett plagg, säger Eliza Hilding.

visa på olika alternativ till nykonsumtion. F/ ACT Movement har funnits sedan 2019 och precis som namnet antyder ligger fokus på att främja engagemang hos människor.

– Det handlar om att skapa ett slags community för att förändra normerna kring hur vi ser på modekonsumtion. Att vi börjar pratar om det på nya, mer hållbara sätt, förklarar Adrian Zethraues.

HAN BERÄTTAR ATT det för F/ACT Movements följare, eller ”F/activister” som han själv kallar dem, är viktigt med en hållbar och långsiktig relation till sina kläder. Det kan vara allt från att sälja och köpa second hand till uthyrning, eller att laga och göra om befintliga plagg som finns i garderoben.

– Det stora budskapet är att vi vill uppmana till att aktivera garderoben. De flesta sitter redan på en guldgruva, bara man är lite kreativ så kan de få väldigt mycket ut av den garderoben de har, säger han.

”

Det blir en statusmarkör i sig att vara medveten.

MÄNNISKORS ÖKADE MEDVETENHET kring kläders miljöpåverkan har börjat speglas i konsumtionen mer och mer, menar Oliver Dahle.

– Det känns som att det framför allt i Sverige finns ett motstånd mot att shoppa och konsumera nya kläder. Det känns inte så trendigt längre, att man hela tiden ska ha något nytt, säger Oliver Dahle.

ADRIAN ZETHRAEUS MENAR att det hållbara modet kan ses som identitetsskapande – kläder och mode blir ett sätt att visa tillhörighet och speglar en slags inre bild av det man står för.

– Det blir en statusmarkör i sig att vara medveten. Att få hållbart mode att framstå som smart, medvetet och fräscht är en viktig dynamik för att göra det åtråvärt. Då blir det inte så hett att klicka hem varor från till exempel Kina utan någon kontroll vart de kommer ifrån och vad de innehåller.

ADRIAN ZETHRAUES ÄR projektledare för F/ ACT Movement. Rörelsen försöker skapa dialog och inspirera människor till en mer hållbar syn på mode, bland annat genom att

Lundagård nummer 1 2022 |

9

historisk tillbakablick

När Lund var musikstad En gång i tiden inhyste Sparta utöver studenter även en världsarena där ABBA tampades om strålkastarljuset med AC/DC. Men hur blev egentligen Lund södra Sveriges musikcentrum?

TEXT OLOF BÄRTÅS FOTO OCH GRAFIK HAGBLOM-FOTO/UB, PANGE ÖBERG OCH JULIUS ARKIV

DET KAN VERKA mycket avlägset att Lund en gång har varit en internationell musikstad.

Att det har funnits en konsertlokal insprängd bland Spartas studentbostäder. Att det omkring tio gånger om terminen uppträdde världsartister i denna betongkloss till byggnad. Att vi, om vi bortser från tidsrymden mellan oss och dåtiden, skulle kunna samlas där för att lyssna, dansa och svettas till rocklegender som Patti Smith och Queen.

Men så var det. Lund har varit en musikstad av högsta rang.

Kiss spelade på Olympen 1976 och 1984.

Bilden är från 1976. Foto Mats Liljegran (privat)

Sparta av dåvarande statsminister Olof Palme. Samtidigt byggdes även vad som var tänkt att vara en handbollsarena – Olympen – på området.

Det visade sig dock först efteråt att den var byggd efter fel dimensioner, och arenan blev därmed obrukbar för sitt syfte. Den då 22-åriga lokalbon och musikfantasten Julius Malmström såg en annan potential för lokalen och började att arrangera konserter där i stället.

Olympen, som i en tid framöver skulle utgöra navet i Lunds musikscen, föddes alltså av en tillfällighet.

konsertlokal. ”Pub Sparta” – som då öppnade upp för spelningar – var om möjligt en ännu mindre gemytlig lokal än sin handbollsarena till granne. Här, sida vid sida med Olympen, spelade bland annat blueslegenden Bo Diddley på åttiotalet.

UNDER DESSA ÅR blandades den fjortonårige Magnus ”Pange” Öberg in i musikscenen och blev, tillsammans med Julius Malmström, en av de som skulle inta en central roll i Lunds musikliv. Pange Öberg engagerade sig tillsammans med flera andra i den ideella musikföreningen ”Folk å Rock” och efter att ha hoppat av gymnasiet vid sjutton års ålder fick han en heltidsanställning i föreningen.

– Vi blev utkastade från Pub Sparta 1985, berättar han under en intervju i hans hem i centrala Lund.

Det är en rymlig våning med designmöbler, konsertplanscher från svunna tider och ett produktionsrum i en helt egen källare. Idag är Pange Öberg konsertarrangör och har en historia som producent för artister som Timbuktu och Lars Winnerbäck.

1971 INVIGDES STUDENTOMRÅDET

HÖSTEN 1971 BÖRJADE Olympen husera spelningar och 1972 tog dess verksamhet fart på allvar. Den 14 januari uppträdde Jethro Tull och året rullade sedan på med spelningar av bland annat Paul McCartney, Santana och Alice Cooper.

KONSERTERNA FORTSATTE OCH efter ett par år vidgades Spartas område med ännu en

10 | Lundagård nummer 1 2022

I EN TVIST med Akademiska föreningen, som själva ville ha inflytande över musikscenen på studentområdet, lämnade ”Folk å Rock” Pub Sparta och sökte sig till andra lokaler. Inledningsvis var det nationerna som stod till buds, men under tidigt åttiotal hade musikföreningen fått upp vittringen för en annan, långt mer attraktiv lokal.

FÖRR HADE MEJERIET varit just ett mejeri, men under sextiotalet stängdes verksamheten ner och lokalen lämnades tom. 20 år senare väcktes, bland annat av ”Folk å Rock”, frågan detta utrymda mejeri inte skulle kunna byggas om till en länge eftertraktad konsertlokal? Ämnet skulle dock politiseras rejält och bli en av åttiotalets stora debatter i Lund. Särskilt från högersidan väcktes motstånd, med Lennart Ryde (M) i spetsen. Pange Öberg beskriver motståndet: – Kulturkonservatism kombinerat med oförståelse och ett ogrundat kommunisthat.

HÖGERNS AVOGA INSTÄLLNING till ungdomskulturen under dessa år är en avhandling i sig.

Men det fanns någonting i den framväxande ungdomen som skrämde den konservativa falangen. Det väckte en fruktan för vad den nya, fria kulturen skulle göra med samhället. Det väcktes associationer till vänsterradikaler och kulturrevolutionärer, berättar Pange Öberg och beskriver det som ”en rädsla för Baader-Meinhof-ligan och kommunistspöken”.

”

Det kokade på riktigt i stan.

MEN MEJERIET-PROJEKTET hade ett stort folkligt stöd bakom sig. Studenter tågade och spexade på gatorna, och det arrangerades stöddemonstrationer för den önskade konsertlokalen. Till slut, 1985, tvingades kommunen ge vika efter att en ”hemlig donator” pumpat projektet med en ohygglig mängd pengar.

Donatorn skulle visa sig vara Lunds kapital-

LÄS FLER HISTORISKA TILLBAKABLICKAR PÅ LUNDAGARD.SE

motor – Crafoordska stiftelsen – och då blev det omöjligt även för moderata politiker att stå emot opinionen.

– Det kokade på riktigt i stan, säger Pange Öberg om stämningen i Lund från Mejeriets grundande och fram till mitten av nittiotalet.

”

Konserterna var fantastiska, men det var ett ganska sunkigt ställe.

LUNDS DRAGNINGSKRAFT SOM musikstad var dess bredd. Här blandades rock, pop, hiphop, jazz, reggae och så kallad ”världsmusik”.

Alltifrån pakistanska manskörer till Thåström och Miles Davis uppträde för en stor publik.

Människor reste från Sverige och, enligt Pange Öberg, hela Europa för att höra artisterna.

BERÄTTELSEN OM OLYMPEN och Mejeriet har något skimrande över sig. Som student idag kan det te sig osannolikt, nästintill magiskt. Hur kan det ha varit att vara student under dessa år?

Kulturjournalisten Per Hägred flyttade till Lund från Linköping 1977. Han studerade informationsteknik och kulturgeografi och bodde på Delphi. Planen var inledningsvis att doktorera men i stället hamnade han i tidningsbranschen och började skriva för skånebaserade Kvällsposten.

HAN BESKRIVER FLYTTEN från Linköping som en stor omställning: – Lund var en musikstad och i Linköping hade jag varit ganska svältfödd.

OM OLYMPEN BERÄTTAR han:

– Konserterna var fantastiska, men det var ett ganska sunkigt ställe med idrottshallskänsla.

ÄVEN OM PER HÄGRED njöt av det stora musikutbudet i staden satte studentlivets torftiga ekonomi gränser för hur många spelningar han faktiskt kunde gå på.

– Det var dyrt och man fick välja noga.

UNDER VECKORNA MELLAN CSN, när studenter inte hade råd med biljetter till världsartisterna, gick de i stället till nationer. Smålands nation utmärkte sig och blev ett nav för rock och punk på 80-talet, Blekingska spelade mycket pop och Sydskånska hade jazzkvällar. På nationerna blandades musik och fest på ett sätt som skiljde sig från Olympens regelrätta spelningar.

Under nittiotalet fortsatte det spirande musiklivet och 1996 tilldelades Lund P3:s nyligen tillkomna utmärkelse ”Årets popstad” – ett pris som uppmärksammade särskilt levande musikstäder.

MEN SÅ KOM 2000-talet och sedan dess har södra Sveriges musikaliska tyngdpunkt sakteligen skiftat till Malmö, som förr främst betraktades som en tråkig arbetarklasstad.

Det beror dels på Malmös expansion, dels på att Lund aldrig byggde någon ordentlig konsertarena som kunde möta de höga publiktal som artister nuförtiden skapar. Det är andra tider och andra krav på musikscenen.

PANGE ÖBERG OCH Per Hägreds Innan en sp berättelser om det förflutna är hölj- Foto: Hagb elning med ABBA på Olympen 1975 lom-Foto/UB da i nostalgi. Många är de som har uppträtt, och många fler är de som har lyssnat till dessa artister. Trots den nya riktningen som Lund har tagit – med företag, partikelacceleratorer och bostäder på Brunnshög – har staden minnen av ett kulturellt förflutet.

OCH

OLYMPEN?

LOKALEN

blev till tentasal på beslut av AF Bostäder, och betraktades som undermålig för världsartisterna. Den har byggts om och återgått till sitt atletiska ursprung och blivit ett Actic-gym. Idag uppträder inga världsstjärnor på Olympen, men på danspassen strömmar fortfarande musik och studenter fortsätter svettas i dess lokaler.

Stöddemonstration till förmån för Mejeriet. Foto: Privat bild via Pange Öberg. Fotograf okänd.

Lundagård nummer 1 2022 | 11

porträttet

Politiken som drivkraft

Aktivist och konstnär – men framför allt serietecknare. Lundagård har träffat mångsysslaren Karolina Bång för att prata om politiskt skapande, vad flersamhet och relationsanarki egentligen innebär och om hennes kommande serieroman.

TEXT LINN LARSSON FOTO SABER MALMGREN

24 | Lundagård nummer 1 12 7 2022 2021

porträttet Högst upp i ett lägenhetshus ligger Karolina Bångs ateljé, en benämning hon insisterar på trots att några av kreatörerna som hon delar utrymmet med föredrar att kalla det för kontor. De frånvarande kollegorna gör sig påminda genom sex just nu tomma skrivbord. Hennes eget står under ett snedtak och är brant vinklat för att underlätta tecknandet.

HON ÄR ÖDMJUK inför sina aktivistiska föregångare, och menar att man inte får glömma att “det är andra som har krattat banan för att man ska kunna uttrycka sig och man ska kunna vara som man är”.

– Det är någonting som man fattar lite senare, men att jag har varit med och bidragit till det är också en skithäftig känsla.

KAROLINA BÅNG ÄR 38 år gammal och bor i Malmö. Hon växte upp i Karlskrona, en plats hon beskriver som vacker, med sin närhet till skog och hav.

– Sen var där ett väldigt bra politiskt klimat. Eftersom det var mycket nazister fanns det också mycket motstånd, en punkscen och demonstrationer, folk som gjorde saker. Det minns jag som häftigt.

ATT JOBBA MED något kreativt drömde Karolina Bång om redan som liten.

– Min farfar och mormor målade och ritade mycket, mina föräldrar gjorde det också en del, så det har alltid funnits en stolthet i att någon vågar satsa på konst. Det är inget de har jobbat med, men alla har väl närt den drömmen lite.

HENNES POLITISKA UPPVAKNANDE kom tidigt. I början av tonåren blev hon vegetarian, var aktiv i en djurrättsgrupp och läste på om feminism och vänsterpolitik. Bara något år senare gjorde hon sin första serie och mediet har varit ett utlopp för hennes aktivism sedan dess.

släppt tre serieböcker: Handboken (2009), Cowgirls (2011) och Alternativet (2013). Förutom feminism, queerhet, antirasism och normkritik är också folkbildning ett återkommande tema – detta som en motreaktion på vad hon uppfattar som en hierarkisk kultur inom akademin.

– Det värsta jag vet är när man fördummar människor, att de som är belästa skulle vara mer värda än andra. Då har jag alltid tyckt att seriemediet har varit bra eftersom det är så lättillgängligt.

– Om man har en röst tycker jag att man har en plikt att föra fram någonting som är givande för andra.

”

Om man ska hitta något högre syfte är det väl att berätta olika slags historier.

HITTILLS HAR KAROLINA BÅNG

försöker hon att inte tillmäta sitt skapande för stor vikt och undviker att ha något specifik mål med det.

– Det har varit viktigt för mig att dra ner det [på jorden, reds. anm.]. Det behöver inte vara såna tankar man hade när man var tonåring, att allting skulle leda till en revolution.

TROTS DENNA PLIKTKÄNSLA

I STÄLLET DRIVS hon av möjligheten att “påverka folks tankar, åsikter och själsliv” genom att skriva om normbrytande och underrepresenterade ämnen.

– Om detta kan leda till att någon som känner sig ensam i den känslan som gestaltas kan känna sig lite mer sedd betyder det minst lika mycket som om det hade varit någonting större, berättar Karolina Bång.

PÅ GYMNASIET GICK hon teaterinriktningen, spelade i band och hängde i bildsalen. Hennes gymnasiearbete handlade om serier och efter studenten reste hon utomlands, flyttade runt, och jobbade, innan hon slutligen sökte in till serieskolan vid Kvarnby folkhögskola.

Så började karriären som, bland annat, serietecknare.

– Det var inte som att jag bestämde mig för att ”nu ska jag bli det här”. Det är inte heller ett hållbart yrke, man tjänar inte så mycket pengar. Det är väl mer att man kanske bestämmer sig för att satsa på att bli kulturarbetare.

NÄR KAROLINA BÅNG blev äldre insåg hon att hon i princip inte kommer att få någon pension i framtiden. Insikten ledde till att hon började plugga etnologi vid Lunds universitet.

Studierna fick emellertid ett abrupt avbrott när hon tilldelades ett arbetsstipendium, vilket förutsätter att man inte studerar mer än på halvfart.

– Mitt liv i ett nötskal – man vet aldrig vad man ska göra, vad som händer nästa termin, säger hon med ett leende.

– Hjärnan funkar bäst på förmiddagen, det är då som man kan göra manus eller ideer och komma på hur någonting ska bli. På eftermiddagen kan man vara som en ritmaskin, lyssna på en podd och rita.

BOKEN, SOM PUBLICERAS på Galago förlag i april, heter Himlastormande och är en relationsroman i serieform. Den skildrar två personer som blir kära i varandra, där en av dem är ”flersam” medan den andra inte är det. Karolina Bång har själv kallat sig ”flersam” i nästan 15 år och beskriver det som “motsatsen till tvåsam eller ensam, alltså att man kan vara kär i flera eller ha flera viktiga relationer”.

ETT ANNAT BEGREPP som hon har använt i sina tidigare serier är “relationsanarki”, vilket hon förklarar som att “platta ut hierarkier i relationer”. En partner behöver inte vara värd mer än en vän, ett syskon eller ett djur man känner, förklarar hon.

– Utgångspunkten är att relationer som betyder någonting är lika mycket värda, oavsett relationstyp.

I HIMLASTORMANDE KOMMER Karolina Bång inte att skriva om flersamhet och relationsanarki på ett folkbildande sätt. I stället behandlas det som en självklar förutsättning.

– Det är inte huvudmålet med boken att berätta om flersamhet, huvudmålet är att berätta om en svår kärleksrelation. Svåra, jobbiga kärleksrelationer finns på så himla många olika sätt.

– Om man ska hitta något högre syfte är det väl att berätta olika slags historier, så det inte bara är en hetero-Romeo-och-Julia-situation. Men det gör folk hela tiden, det är ingen historia som är den andra lik. Eller jo, det är det ju, det tar jag tillbaka, rättar hon sig själv och skrattar.

NU HAR HON bara några kapitelbilder och småfix kvar innan boken är helt färdig. Hon öppnar den nedersta lådan i skrivbordshurtsen och visar Himlastormande i sitt nuvarande format – en pärm fylld med plastfickor innehållande A4-papper med serieteckningar.

– Jag vet inte om det är bra ännu, det vet man inte om någon annan kommer tycka heller, men det är bara kul att det blir något.

NÄR HON FICK arbetsstipendiet bestämde hon sig för att börja skriva på sin nya bok, och tack vare det kunde hon arbeta utan att känna någon stress över att inte kunna betala hyran.

En dag tillägnad serieskapande följer hon en särskild, noga uttänkt process.

Lundagård nummer 1 2022 |

13

reportage

Rollspelskväll hemma hos Stephanie Jephthah. Gruppen spelar ”Curse of Strahd” från Dungeons and Dragons. I bild från vänster: Zoé Savvidou, Jonas Ravelid och Hans Schiemann. Foto: Alexandra Roslund

Från nördigt till folkligt Varför hänge sig helt åt en annan värld? Lundagård har mött tre rollspelsfantaster och en podd-kreatör för att reda ut varför rollspelen har ökat i populäritet de senaste tio åren.

TEXT ALEXANDRA ROSLUND & VICTORIA KÄLLSTRÖM FOTO ALEXANDRA ROSLUND & ISAK AHO NYMAN

I ett mörkt rum sitter en liten flicka uppflugen på sin säng och fräser. En ung trollkarl anklagas för att väcka döda djur till liv. En mor söker desperat efter den som har gjort hennes dotter illa. Spelledaren Stephanie Jephthah tar till orda: – Katten tycker inte om dig. Katten litar inte på dig.

MED EN HES och ljus röst imiterar Stephanie Jephthah den unga flickan som har drivits till vansinne. Det är rollspelskväll hemma hos henne och sambon Martin. Paret och deras fem vänner är mitt inne i en värld där den onda vampyren Strahd styr. På bordet tampas tärningar, spelblad och rekvisita mot vattenglas och hamburgarfyllda lådor om det lilla utrymmet.

14 | Lundagård nummer 1 2022

ETT VARDAGSRUM FYLLT från golv till tak med böcker, brädspel och diverse rollspelsattiraljer vittnar om Stephanie Jephthahs intresse för berättelser och fantasy.

– Det är spännande att skapa nya karaktärer, det har jag gjort i hela mitt liv.

VECKAN INNAN ROLLSPELSKVÄLLEN hälsar vi på hemma hos en av Stephanie Jephthah medspelare, Zoé Savvidou, i hens och sambon Jonas rökelsedoftande hem. En gigantisk pärlemorskimrande kopp fylls till bädden med kaffe innan vi sätter oss på soffan i det mörkgröna vardagsrummet.

– Från vad jag har hört av mina vänner är jag ganska chill.

OBSERVATIONEN FRÅN vännerna bekräftas tidigt: när ett olyckligt kaffespill rinner ut

över soffbordet torkar Zoé Savvidou obekymrat upp det med närmsta tygstycke.

ZOÉ SAVVIDOU HAR många i sin närhet som spelat rollspel under en längre tid men började själv inte spela förrän i höstas. Trots att hen har begränsad erfarenhet pratar hen om rollspel som något nästintill magiskt.

– Det finns den här stereotypen om att “jag är vuxen nu, jag behöver inte leka”, vilket är tramsigt. Jag har börjat inse att jag faktiskt kan ha kul även nu. Jag har börjat återupptäcka delar av mig själv.

NÅGON SOM BÖRJADE med rollspel i eung ålder är komikern Isak Jansson. Vi stämde träff med honom på ett trångt stockholmscafé för att prata om intresset som ledde fram till den populära podcasten Rollspelsklubben.

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

att han började spela rollspelsklassikern Dungeons and Dragons i tonåren. Idén att starta podcasten slog honom dock långt senare. Under ett samtal kom han ”som en blixt från klar himmel” på tanken att göra en podd om det han och vännerna sysselsatt sig med under tonåren.

– Jag såg framför mig att man vill ha den glädjen [vi hade som unga. reds. anm]. Fast så vill man lyssna på det med folk man känner igen, alltså komiker.

ISAK JANSSON BERÄTTAR

lare vuxit konstant sedan 2013, med en ökning på 33% mellan 2019 och 2020. Även Googles statistik över den egna sökmotorn tyder på samma sak: sedan 2017 har antalet sökningar på ”Dungeons and Dragons” (eller förkortningarna “DnD” och “D&D”) ökat exponentiellt.

– Det är inte bara tack vare mig. Jag tror att om man lyssnar på Rollspelsklubben så hör man att de som spelar och jag som spelledare inte är experter på det vi gör. Jag kanske får ta på mig äran att ha gjort det lite mer folkligt iallafall, konstaterar Isak Jansson. ton tillägger han: – Jag är som Ernst Kirchsteiger av rollspel!

MED EN SKÄMTSAM

själv inte koll på sina lyssnarsiffror av rädsla för att det skulle hämma hans skaparglädje, men ett ökat intresse för spelen tycker han sig ändå ha märkt: SAGT OCH GJORT; sommaren 2017 släpptes – Jag har hört massa om att det finns ett det första avsnittet av Rollspelsklubben. Podcas- uppsving. Jag har inga siffror, så jag har inget ten var först bara tänkt som ett sommarvika- kvitto på det. riat för AMK Morgon.

– Sen blev det så poppis, folk älskade det, så ROLLSPELSKLUBBEN ÄR UTÖVER en av Svedå fortsatte vi. riges strörre poddar om rollspel även en av landets största humorpodcasts enligt Isak UPPLÄGGET HAR VARIT detsamma från start: Jansson. Vi frågar om han tror att han kan Isak Jansson bjuder in fyra komiker till sin ha bidragit till rollspelens ökade popularitet: kontorskällare, dukar upp med snacks och dryck, och spelar sedan in ett fyra timmar långt äventyr som klipps till fyra separata avsnitt. Återkommande gäster är, bland andra, Camilla Fågelborg, Marcus Berggren och Simon Gärdenfors.

ISAK JANSSON HÅLLER

MEN ATT ISAK JANSSON har haft visst inflytande över rollspelssverige är obestridligt. Vi träffar journaliststudenten Elias Åhlander som konstaterar att hans rollspelskarriär till viss del kan krediteras till Isak Jansson och hans podcast.

– Jag tror att det var i samma veva som Stranger Things höll på också så då fick man väl upp ögonen för det på något vis, säger Elias Åhlander.

Rollspelens uppsving Vi frågar Isak Jansson vad rollspel egentligen är.

– Det jättetråkiga svaret är att det är en interaktiv saga. Egentligen är det improvisationsteater tillsammans med storytelling; så skapar man en berättelse tillsammans,.

HAN FORTSÄTTER MED att förklara att det finns mer än ett sätt att spela på: – Spelmomentet är ganska litet egentligen.

Beroende på hur du spelar finns det lite olika skolor. Vissa är väldigt regelbetonade och andra är mer fria.

FÖRUTOM OLIKA BETONING på regler skiljer sig också de olika spelen och dess genrer sig åt. Fantasyspelet Dungeons and Dragons är det mest populära internationellt medan det i Sverige finns en lokal, fristående, tolkning; Drakar och Demoner. Och även om fantasygenren är återkommande för många rollspel så finns det även spel inspirerade av allt från vilda västern och 20-talets New York till My Little Pony och Pokémon.

”

Jag är som Ernst Kirchsteiger av rollspel!

I AFFÄRSMAGASINET FORBES presenteras statistik framtagen av spelföretaget Wizards of the Coast, som står bakom Dungeons and Dragons, vilken visar på rekordmånga spelare Komikern Isak Jansson började spela rollspel i tonåren och driver idag den populära globalt, med 50 miljoner spelare under 2020. podcasten Rollspelsklubben. Lundagård möter honom vid ett café i Stockholm. Foto: Isak Aho Enligt Wizards of the Coast har antalet spe- Nyman

Lundagård nummer 1 2022 | 15

reportage

Elias Åhlander utanför Lunds Central.

Foto: Alexandra Roslund

väg in i rollspelandet var via underhållningen märks genom hela intervjun. Ett hjärtligt och smittsamt skratt utgör bakgrundsmelodin för vårt möte. Även när han talar om mer allvarliga ting så gömmer sig ett finurligt leende under den vältrimmade mustaschen.

– Jag gillar att tramsa, och att spela Drakar och Demoner var ett oerhört bra sätt att göra just det; att sitta med kompisar och garva.

ATT ELIAS ÅHLANDERS

”

Det är såklart ett sätt att uttrycka dolda delar av dig själv.

ISAK JANSSON TROR att rollspelens uppsving kan ha att göra med en ökad acceptans för nördkultur i allmänhet. Elias Åhlander har en liknande uppfattning. Han berättar att han tidigare hade fördomar om att det var “lite töntigt” men att han senare kommit att acceptera den sidan av sig själv: – Det är inne inom populärkulturen att vara lite nördig och jag tänker att det gjort mig gott.

Inte bara lek Zoé Savvidou har en övervägande positiv upplevelse av rollspel. Samtidigt påpekar hen att det finns vissa aspekter som kan vara problematiska. Exempelvis innehåller vissa kampanjer scener som kan upplevas triggande eller obehagliga.

– Förutom sexuella övergrepp var det massa andra hemska grejer som Stephanie varnade oss för. Då sa jag ”om det är något sådant som kommer, snälla beskriv det inte explicit.

Säg bara ’det här hände’ så kan vi gå vidare”, berättar Zoé Savvidou.

16 | Lundagård nummer 1 2022

FÖR ATT UNDVIKA att obehagliga situationer uppstår menar Zoé Savvidou att det är viktigt att man kommunicerar med sina medspelare, liksom hen gjorde med sin spelledare Stephanie Jephthah. Stephanie Jephthah själv berättar att det kan vara fördelaktigt att man som spelledare, innan ett nytt äventyr, sätter sig ned med sina spelare och pratar om vad det kommer innehålla.

– Det är väldigt viktigt när man börjar en ny kampanj, och speciellt om man inte känner varandra, att man har en ”session zero” där man går igenom förväntningar.

BÅDE STEPHANIE JEPHTHAH och Zoé Savvidou berättar att de har läst trådar på nätforumet Reddit där andra rollspelare beskriver situationer där saker gått överstyr: – Där kan man få höra riktigt hemska berättelser om folk som beter sig hur vidrigt som helst, säger Stephanie Jephthah.

– Det [rollspelande, reds. anm.] är såklart ett sätt att uttrycka dolda delar av dig själv som inte är socialt acceptabla i det verkliga livet, menar Zoé Savvidou och fortsätter; – Det är verkligen intressant att se att saker kan komma upp till ytan när någon spelar en annan karaktär – typ olika politiska åsikter.

DE SENASTE ÅREN har rasistiska stereotyper inom fantasyvärlden börjat uppmärksammas i media. I ett av årets första avsnitt av podden The Problem With Jon Stewart lyfte exempelvis komikern Jon Stewart svartalferna (på engelska “goblins”) i Harry Potter-universumet och de antisemitiska stereotyper dessa klassiska fantasykaraktärer är baserade på. Zoé Savvidou tror dock att rollspel skulle kunna användas som verktyg för att föra ämnena till ytan och öppna upp för diskussion: – Du kan bryta stereotyperna och göra något annorlunda. Men det kräver mycket, tror jag, för du måste verkligen tänka på det.

Nya perspektiv För Isak Jansson har, kanske föga förvånande, rollspelens möjligheter för kreativitet och humor en stor betydelse. Den mångsidighet som spelen erbjuder ger utrymme för komik och berättande av olika slag och mognadsgrad, säger han.

–​​ Man kan göra smart, smal humor men också supertrams. Det finns så mycket man kan göra, världen är så himla flexibel.

OAVSETT OM MAN prioriterar trams eller strategi i rollspelandet bidrar friheten som finns i genren även till en möjlighet att gå ifrån sin egen verklighet och person för en liten stund, något Elias Åhlander också uppskattar.

– Det blir väl lite att sätta sig i någon annans skor. Man slipper vara Elias Åhlander hela tiden, om det någonsin är jobbigt. Vilket det kanske är ibland. Så det blir väl att man flyr lite, berättar han.

ATT ROLLSPELEN KAN vara verktyg för att fly verkligheten en stund samt att se världen ur nya perspektiv är en bild som även delas av Zoé Savvidou och Stephanie Jephthah. Zoé Savvidou berättar att det tog tid att komma till stadiet där hen faktiskt släppte taget och vågade vara sin karaktär Jed fullt ut under spelet. Men känslan när spärren väl släppte beskriver hen som nästintill euforisk.

INGEN AV INTERVJUPERSONERNA själva har varit med om situationer de upplever som obehagliga, vilket kan bero på att de oftast spelar med folk de känner.

NÄR ROLLSPELEN FÖRST lanserades på 80-talet kritiserades de frekvent i media för att vara våldsbejakande. Enligt Isak Jansson är kritiken inte längre lika framträdande: – Med tanke på hur mycket skärmtid vi alla har är det [rollspel, reds. anm.] väl snarare någonting som uppmuntras. Att barn och ungdomar får sitta och spela rollspel och leva i en fantasyvärld och rita kartor är väl bättre. Det är nog ingen som ser det som farligt.

Stephanie Jephthah spelleder en rollspelskampanj. Foto: Alexandra Roslund

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

– Ju mer du lär dig om din karaktär desto friare från dig själv kan du vara. Att spela är att faktiskt kunna vara en annan person i spelet. Det är det mest magiska, skulle jag säga.

”

Jag hade en stav och kunde göra sjuka roundhouse-kicks! ÄVEN STEPHANIE JEPHTHAH konstaterar att rollspelandet har haft inverkan på hennes personliga utveckling. Hon talar med en nästintill filosofisk eftertänksamhet om hur spelandet har gjort det lättare för henne att se saker från nya perspektiv.

– Jag har blivit mer bekväm när jag pratar och interagerar med andra människor. Man har satt sig in i konstiga situationer på många sätt och fått improvisera och det kan man använda när som helst i livet, berättar Stephanie Jephthah.

ZOÉ SAVVIDOU FRAMHÄVER även att hens relationer med spelkamraterna stärkts tack vare deras fiktiva äventyr.

– Det är som ett litet fönster in till en person som du inte hade kunnat finna lika lätt utan den situationen.

KÄNSLAN SOM SAMTLIGA intervjupersoner delger är att rollspelandet erbjuder många av de saker som relateras till mer traditionellt skapande; kreativitet, verklighetsflykt, reflektion. Där verktygen annars utgörs av pennor, penslar, garn, med mera, är rollspelets främsta verktyg i stället dess karaktärer.

engagerat om Ace, en naiv och god ratfolk (liten humanoid råtta) med en talang för att vara, vad som enklast kan beskriva som, lite störig.

– Han var en sån där genomgod karaktär men han var också väldigt otålig och gjorde saker utan att tänka sig för.

STEPHANIE JEPHTHAH PRATAR

IVER OCH NOSTALGI lyser igenom både röst och blick på Stephanie Jephthah när hon pratar om Ace. Efter intervjun, när hon visar upp alla rekvisita hon har samlat på sig under åren av rollspelande dyker en varelse med piratutstyrsel upp.

– Det där är Ace! konstaterar hon glatt och ställer honom mitt framför vår kamera.

EN KARAKTÄR FÖDD ur nyfikenhet kring en specifik stridsteknik kallad “dirty-tricks” ut-

Miniatyr av Stephanie Jephthahs karaktär ”Ace”. Foto: Alexandra Roslund

vecklades till någon med djup, personlighet och glädje. Ace blev på så sätt en av Stephanie Jephthahs favoriter.

NÄR ELIAS ÅHLANDER pratar om sina favoritkaraktärer är det en liknande historia.

– Broder Raggmunk, en halvalv som var munk och kunde karate. Jag hade en stav och kunde göra sjuka roundhouse-kicks! Det var första gången jag spelade och karaktärerna utvecklas liksom med en.

ELIAS ÅHLANDER HAR svårt att se likheter mellan just sig själv och Broder Raggmunk, mer än möjligtvis att han just vid det tillfället jobbade i Allhelgonakyrkan och studerade religionsvetenskap samt ”tyckte det var fett med karate då”. Men han tror ändå att det

Jonas Ravelid slår sin tärning för att se om han finner bevis för om en annan karaktär är skyldig till det brott han anklagas för eller ej. Foto: Alexandra Roslund Lundagård nummer 1 2022 | 17

reportage ofta går att återfinna lite av spelaren i dess karaktär.

– Det är klart, att om man är liten och klen då kanske man är en karaktär som är stor och stark för att liksom kunna… komplettera varandra.

ZOÉ SAVVIDOU DELTAR i sin första kampanj för tillfället och spelar därmed även sin första karaktär. Men att hen redan känner starka band till karaktären, Jed, märks tydligt. Den ickebinära, karismatiska, magiska, dvärgen Jed är mer än bara statistik på ett papper. Zoé Savvidou pratar om Jed med en värme som i en rollspelsfri värld oftast reserveras för nära vänner.

– Jag tror att Jed är en del av mig själv. En ”edg y” sida av mig själv som jag skulle vilja utforska mer.

ZOÉ SAVVIDOU BERÄTTAR att hen tror att många nya spelare väljer att spela som alver.

– Jag tror att alver representerar allt som människor inte är, evigt unga, graciösa, det bästa av det bästa.

MEN NÄR ZOÉ SAVVIDOU skapade Jed var tanken snarare det motsatta.

– Jag ville vara någon som är utmanad på något sätt. Som dvärg är du väldigt kort, du kan inte gå eller springa snabbt, du har många hinder. Hen [ Jed, reds. anm] är inte personen du vill gå fram till i en grupp av människor.

DET SISTNÄMNDA ÄR något som hade stor betydelse för Zoé Savvidou. Hen upplever att att hen i verkliga livet är någon som folk har lätt att prata med och som främlingar gärna

närmar sig. Efter att ha mött henom är det lätt att förstå varför, hen är både lättsam och varm. Men Zoé Savvidou känner också att det i spelet är skönt att kunna testa på hur det är att ta en mer ocentrerad roll i sociala sammanhang.

”

Det har hjälpt mig att inse att vad jag gör och säger spelar roll.

Ett lyckligt slut Det har gått två veckor sedan den lilla flickan satt uppflugen på sin säng och fräste likt en vansinnig katt. Vi skriver till Stephanie Jephthah för att se om Zoé Savvidou med vänner lyckades med sitt uppdrag. “Gruppen har lyckats bota henne (men det vet de inte om än). De gjorde en magisk ritual som tog dem till hennes undermedvetna där de fick brottas med hennes hjärnspöken”, svarar hon följt av en munter emoji.

OM DET BARA vore så lätt att tampas med inre demoner i verkliga livet – men kanske är det just det som är så tilltalande med rollspel. Utifrån vad Stephanie Jephthah, Zoé Savvidou, Isak Jansson och Elias Åhlander berättar så ger spelen verktyg att hantera verkligheten men också en stund av vardagsflykt – och om inget annat, en möjlighet att slåss med faktiska inre spöken.

En så kallad T20, en tärning med 20 sidor som används för att avgöra om spelaren lyckas eller ej med det den försöker göra. Foto: Alexandra Roslund 18 | Lundagård nummer 1 2022

OCH VISST ÄR det inte första gången en tanke om rollspel som ett psykologiskt verktyg uppstår. Under intervjun med Zoé Savvidou slängs en spaning om rollspelande som ”budgetterapi” ut – vilket hen direkt kontrar med ett brandtal kring riktig terapi. Men visst håller hen med till viss del: – Jag har lärt mig så mycket om mig själv, och jag lär mig fortfarande genom spelet.

Som självförtroende, det har hjälpt mig att lita på min magkänsla och att inse att vad jag gör och säger spelar roll.

Zoé Savvidou i sitt vardagsrum. Foto: Alexandra Roslund

Under varje rollspelstillfälle ber Stephanie Jehphtha spelarna att föra dagbok så att de ska minnas vad som hände vad som hände vid deras senaste spelkväll. Foto: Alexandra Roslund

Vill du göra skillnad för Malmös äldre i sommar?

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Hjälp Asta med sin padda eller Göran på utegymmet.

Hälsa, vård och omsorg i Malmö stad söker över 1000 sommarvikarier för att kunna ge det bästa stödet till äldre Malmöbor. Främst inom hemtjänst, hemsjukvård, rehab och på våra äldreboenden.

Vi kan inte lova att det blir skärmtid varje dag – eller utomhusträning på dagsschemat – men däremot att du får ett meningsfullt och utvecklande sommarjobb som ger dig viktiga yrkeserfarenheter för framtiden. Och massvis av nya kollegor och kontakter.

Sommaren 2022 söker vi främst:  VÅRDBITRÄDEN  UNDERSKÖTERSKOR  ARBETSTERAPEUTER  FYSIOTERAPEUTER

Läs mer om oss i vår egen tidning: malmo.se/ spaning

 BISTÅNDSHANDLÄGGARE  KOCKAR Möt fler av våra medarbetare och få inblick i hur det är att jobba hos oss >> malmo.se/jobbivårdomsorg Välkommen med din ansökan. Hos oss är medmänsklighet en viktig del av att vara bäst på sitt jobb.

Hälsa, vård & omsorg – när varje dag är viktigast!

Vår ledstjärna som du bidrar till när du jobbar hos oss!

Lundagård nummer 1 2022 |

frågan

Är du författare nu?

Sedan 2002 har Författarskolan vid Lunds universitet tagit emot studenter med författardrömmar.

Men går drömmarna i uppfyllelse efter examen? Lundagård har talat med tre före detta studenter om mötet med förlagsvärlden.

TEXT AGNÈS JANSON ILLUSTRATION MAJA BJURMAN

– Jag har alltid velat bli utgiven författare, ända sedan jag var liten. ”När jag blir stor ska jag bli författare”, sa jag. en av de många studenter som utbildat sig vid Författarskolan.

Genom åren har kända namn som Karin Smirnoff och Tove Folkesson passerat genom skolans dörrar. Bara en av fyra sökande till utbildningen antogs hösten 2021.

MARITA BRÄNNVALL ÄR

gick på Författarskolan fanns inget annat yrke än författare på kartan. Verkligheten kom ifatt henne under en föreläsning på utbildningen.

– Jag insåg vilken liten promille det är som faktiskt blir antagna [av förlagen, reds. anm.].

Det finns jättemånga som skriver jättebra som aldrig blir det.

NÄR MARITA BRÄNNVALL

20 | Lundagård nummer 1 2022

”

Vi kastades ut i tomma intet och fick testa.

MARITA BRÄNNVALL MENAR att skrivandet är ett hantverk och utan rätt färdighet är svårt att bli utgiven. Efter examen ville ett förlag publicera hennes roman om hon gjorde omfattande ändringar i texten. Då hade hon inte redigeringsförmågan som krävdes, något hon önskar att Författarskolan givit henne.

Boken blev aldrig utgiven.

– Jag vet andra i min klass som inte heller kände att vi fick några verktyg. Vi kastades

ut i tomma intet och fick testa. Vissa verktyg fick vi, men för få. Önskar du idag att boken blivit redigerad och utgiven?

– Nej, det gör jag inte. Jag började skriva den som väldigt ung. Det var min första bok och bra träning men idag är jag glad över att den inte finns ute som en publicerad bok.

FÖR LINDA-MARIA GRÖNKVIST har jobbet som heltidsförfattare varit hennes mål. När antagningsbeskedet från Författarskolan kom sa hon upp sig från jobbet på en reklambyrå för att syssla med skrivande på heltid.

2020 blev hennes bok Fadertabberaset utgiven. Men det krävdes uppoffringar på vägen.

– För att nå mitt mål kan jag inte leva på samma sätt som jag gjorde när jag jobbade på

LÄS OM FLER FRÅGOR PÅ LUNDAGARD.SE

en reklambyrå. Jag har dragit ned jättemycket nus och att hon var säker på att det skulle bli på allt. utgivet, men att just de inte kunde anta det eftersom deras höstlista var full.

EN AV DE många omställningarna hon gjorde under skoltiden var att flytta in en folkabuss i HON SÄGER ATT beskedet var tungt men ockvilken hon sedan åkte på turné för att mark- så en bekräftelse på hennes talang. Av hännadsföra sin bok. Trots att hon var förberedd delsen drar hon lärdomen att det inte är fler på en låg lön kom den fulla insikten om för- faktorer än kvalité som avgör om ett bokmafattaryrkets ekonomiska villkor först på en fö- nus blir utgivet. reläsning på Författarskolan.

– Det handlar väldigt mycket om att rätt person hittar manuset vid rätt tillfälle.

ENLIGT DEN SENASTE mätningen från Författarförbundet är medianvärdet för författares UPPLEVELSEN HAR DELVIS påverkat hennes inkomster för litterärt arbete 4 897 kronor i genreval. Just nu skriver hon inte ungdomsmånaden. Denna mätning är enligt Författar- litteratur. Hon lagt sitt första manus åt sidan bundet själva missvisande hög då de som tjä- och skriver på andra projekt, främst noveller nat 0 kronor uteslutits i mätningen. och barnböcker.

”

Der handlar väldigt mycket om att rätt person hittar manuset vid rätt tillfälle.

är överens om att Författarskolan varit viktig genom att ge tid och plats till skrivandet. Att befinna sig i en bubbla av skrivande människor och lära sig att motta respons har varit värdefullt. Alla talar varmt om sina handledare på utbildningen och understryker vikten av deras stöd.

ALLA TRE INTERVJUADE

att bli lektör och skrivcoach. Hon kallar sig idag för författare, trots att hon ännu inte är utgiven. Enligt henne är en författare en skrivande människa med ambitioner.

MARIE METSO FICK också idén att bli skrivcoach genom Författarskolan. Hon har blivit publicerad i många antologier men har genom åren haft svårt att kalla sig författare.

Hon tyckte att hon först behövde ge ut en bok. Idag kallar hon sig författare med viss tvekan i rösten.

– På Författarskolan sa de: ni är författare allihop. Men när man tittar på Författarförbundets definition så måste man ha två verk utgivna för att gå med där.

MED EN UTGIVEN bok titulerar sig Linda-Maria Grönkvist som författare.

– Men jag är också pizzabagare. Och copywriter. Och frilansare. Jag vet inte om det är viktigt att sätta fingret på vad en författare är. Jag tror att man får bestämma det själv.

MARITA BRÄNNVALL HAR många skrivutbildningar i bagaget som inspirerade henne till

FÖR ATT GÅ runt som författare har marknadsföring varit avgörande för Linda-Maria Grönkvist. Hon tycker att Författarskolan borde undervisa i marknadsföring. Enligt henne förväntar sig alla förlag att debutanter ska marknadsföra sig själva.

HENNES SKRIVANDE HAR influerats av förlagsvärlden. Att feelgood och lyckliga slut är populärt hos förlag är en läxa hon har lärt sig. En annan läxa är att tur spelar en viktig roll i förlagsbranschen. Hennes inskickade bokmanus tappades bort på ett av de stora väletablerade förlagen, trots att hon fått det bekräftat på att det mottagits som det skulle. Det känns som ett lotteri, tycker hon.

NÄR MARIE METSO gick Författarskolan skrev hon ett bokmanus för ungdomar, en urban fantasy-historia i Malmö. Efter examen skickade hon den till flera förlag. Till svar fick hon lektörsutlåtanden som föreslog nedkortningar av manuset. Under fem års tid bearbetade hon texten och halverade dess längd. Det femåriga arbetet fick sitt slut 2019. Anledningen, menar Marie Metso, var dåliga försäljningssiffror för ungdomslitteratur och en minskning av utgivningen med 40 %.

– Förläggaren jag hade haft kontakt med hörde av sig och sa att det var ett jättebra ma-

VÄLKOMMEN TILL OSS I BURLÖV CENTER!

Lundagård nummer 1 2022 |

21

kultur

En självutplånande fiktion Influencers utgör idag en enorm bransch som omsätter mångmiljonbelopp varje år. Med ett stort följe kommer status och kapital. Men vad händer med människan bakom varumärket?

TEXT ESTHER ARNDTZÉN ILLUSTRATION CAROLINE ULVROS

Jag vill bli känd, säger han. Jag höjer på ögonbrynet. Känd? Är du säker på det?

Han nickar beslutsamt på huvudet. Självklart, säger han. Vem vill inte det?

DETTA SAMTAL MED en vän för ett tag sedan fick mig att fundera på kändisskap. Själv har jag aldrig tilltalats av att stå i centrum. Det vill inte säga att jag inte vill bli sedd. Men för mig är det ett behov som kan bemötas utan strålkastarljus – den biten är snarare synonym med självkritik och osäkerhet. Därför ifrågasätter jag min vän. Varför är det självklart att vilja bli känd?

VÅR GENERATION HAR vuxit upp med en annan celebritetskultur än våra föräldrar gjorde, en kultur som möjliggjorts av sociala medier. Från Isabella ”Blondinbella” Löwengrips intåg i bloggvärlden 2005, till dagens multimiljonärinfluencers på Instagram.

ISABELLA LÖWENGRIP STARTADE sin blogg vid 14 års ålder, och hennes inflytande växte sig starkt i takt med tillgångarna. Många har följt i hennes fotspår. Frågan är till vilket pris. För vad gör det med en människa att träda in i offentligheten, särskilt i en så ung ålder?

EFTERFRÅGAN PÅ KÄNDISAR skiftade kring millennieskiftet. Allmänheten brydde sig mindre om de stora, ouppnåeliga stjärnorna och intresserade sig desto mer för ”vanlisarna”. I boken Badfluence? (2020), om influ-

Rymdsnack Rymdens största frågor är svåra att besvara. Varför inte göra det med halvkassa pappaskämt? Partikelfysikern Daniel Whiteson och serietecknaren Jorge Charm möts i podden Daniel and Jorge Explain the Universe och pratar om aliens, fotoner och svarta hål på ett sätt som även vi humanister förstår.

AGNÈS JANSON 22 | Lundagård nummer 1 2022

encerbranschen, skriver Yasmine Winberg och Julia Lundin att fascinationen för den vanliga människans liv föddes i samband med reality-programmens uppsving i slutet av 90-talet. Den första säsongen av Expedition Robinson 1997 hade över två miljoner tittare i Sverige.

MED INSTAGRAM OCH Youtube har även influencers blivit realitystjärnor, som själva besitter makten att fabricera sina liv. De största ska helst visa hela spektrumet, det fina och det fula. I de sociala mediernas landskap finns det, till skillnad från realtiy-programmen, emellertid ingen scen som man kan kliva av och på. Scenen är i stället konstant.

Jag är själv en storkonsument. Det är lätt att fly sitt eget vardagsliv genom att dyka ner i någon annans.

jag faller levererar jag content”. Så skriver Isabella Löwengrip i sin självbiografi Isabella (Bazar förlag, 2021), författad tillsammans med Rebecka Edgren Aldén. Mitt i en personlig och professionell kris ska hon ändå filmas till en dokumentär om hennes entreprenörskap. Halva sitt liv har Isabella Löwengrip levt som offentlig person. I boken och i intervjuer beskriver hon gång på gång hur hon i sina tidiga tonår skapade ett fiktivt jag, väsensskild från den mobbade Isabella i verkligheten. Det var den fiktiva personen och hennes liv som blev produkten. Detta är, som Viktor Malm skriver i sin recension i Expressen (8/1-22), den tragiska bottnen i Isabella.

“CONTENT. ÄVEN NÄR

FIKTIONALISERINGEN AV JAGET är en verksamhet som Isabella Löwengrip ägnat sitt liv åt – och hon har gjort det bäst av alla. I boken beskriver hon det själv som en enormt destruktiv process. Självklart påverkar offentligheten folk på olika, oförutsägbara vis. Drivkrafterna till kändisskapet kan variera, vilket skapar skilda förutsättningar.

JAG KAN INTE undvika att läsa Isabella som ett tidsdokument. Berättelsen om hennes liv visar hur människan främmandegörs så fort hon träder in i offentligheten. I massans ögon blir hon en annan. Autencitetstrenden bland influencers är därför i grunden motsägelsefull.

I EN VISS MÅN har vi alla ett fördubblat jag: det offentliga och det privata. Vi anpassar oss. Men för offentliga personer, såsom influencers som lever på personan som varumärke, blir denna dubbelhet än mer extrem.

Diskrepansen mellan de två identiteterna blir nedbrytande. Som Viktor Malm beskriver det i sin recension i Expressen, var Isabella Löwengrip en av de första i Sverige att ”kommersialisera sin subjektivitet på djupet”. Fiktionaliseringen och kommersialiseringen gav fjortonåriga Isabella en utväg, men körde den vuxna kvinnan rakt ner i botten.

I BOKEN BESKRIVER Isabella Löwengrip att hon under en terapibehandling redan 2012 insåg att hon ogillade offentligheten och att bli igenkänd. Men den vantrivseln blev svår

Universitetssex i serieformat Om du, liksom jag, föll för HBO MAX:s lanseringskampanj i höstas står nu en uppsjö av filmer och serier till ditt förfogande. Utöver de senaste säsongerna av succéer som Succession och Euphoria erbjuds även sprillans nya serier.

Däribland The Sex Life of College Girls, skapad av Mindy Kaling och Justin Noble. Söker du perfekt töntig amerikaniserad fiktion (med haltande försök att vara woke) är detta serien

för dig – oavsett om du kollar för igenkänningsfaktorn i de pinsamma sexscenerna eller för att projicera deras ”galna” universitetsliv på ditt eget. Jag tänker dock inte avslöja vilken av de två anledningarna som är min egen.

VICTORIA KÄLLSTRÖM

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

att förena med en affärsidé som byggde på att hon var kändis. Det blev, med andra ord, omöjligt att sluta. När megainfluencern Bianca Ingrosso gästade Alexander Pärleros Framgångspodden förra året beskrev hon, precis som Isabella Löwengrip, hur hon aldrig hade varit bekväm i sin offentliga roll. Alexander Pärleros frågade om hon någonsin skulle komma att dra sig undan, kanske sluta med Youtube? Nej, svarade Bianca Ingrosso då, det trodde hon inte. Men hon frågade sig, fundersamt: – Men vem vet, kanske hade jag mått jättebra?

DET BIANCA INGROSSO och Isabella Löwengrip har gemensamt är att de båda har vuxit upp i offentligheten. Ungdomsåren, som vanligtvis är till för att göra misstag och på så sätt lära känna sig själv, direktsändes inför hela svenska folket. Det kan vara en mycket

hård publik. Det hat som de har mottagit är skräckinjagande. Isabella Löwengrips självbiografi, som berättar om otaliga stalkers och mordhot, gav mig mardrömmar.

INFLUENCERS ÄR FÖRETAGARE, med makt och jättelika tillgångar, som givetvis bör avkrävas transparens och granskas. Eftersom branschen fortfarande är så ny, uppstår ofta problem med smygreklam och bluffsiffror.

Det är en arena, likt realityn, som lockar unga med till synes lättförtjänta pengar och status. Men konkurrensen är hård och det är lätt att sälja ut sig själv. Företag är väl medvetna om hur enkelt det är att uttnytja nybörjare till att göra reklam med exempelvis produkter som betalning, om ens med någon kompensation alls. Att kommersialiseringen av subjektiviteten blivit så pass lukrativ, och skapat en till synes eftersträvansvärd livsstil, är obehagligt.

Djupdykning i aktuellt läge Den tyskproducerade dokumentären Dokument utifrån: Hotet mot Ukraina (2021) redogör för händelserna som lett fram till den rådande säkerhetspolitiska situationen mellan Ryssland och Ukraina, som också inbegriper Europa, USA och EU. I två avsnitt á 50 minuter vardera får vi ta del av utlåtanden från såväl politiker, journalister och statsvetare som lokalinvånare i Ukrainas mest utsatta områden.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har

DAGENS ASPIRERANDE INFLUENCERS drivs kanske främst av pengar, medan kändisskapet är sekundärt. I Isabella utläser jag dock ett djupare, mer psykologiskt behov av bekräftelse. Kanske har min personliga ovilja att stå i centrum helt enkelt att göra med att jag fick nog med uppmärksamhet och uppskattning som barn – något som både Isabella Löwengrip och Bianca Ingrosso säger sig ha saknat under uppväxten.

DRIVKRAFTERNA ÄR, SOM sagt, skilda och komplexa. Men utgången ter sig något mer enfilig. När Isabella Löwengrip når botten får hon en viktig insikt: ”Jag inser att om jag vill överleva så kan jag inte längre fortsätta vara två personer.” Influencerbranschen visar onekligen på ett badfluence. Om detta är att vara känd, undrar jag varför någon skulle vilja vara det.

Rivig revylektyr

ställt upp på en exklusiv intervju och delar av dokumentären tillägnas hans okonventionella väg till makten – nämligen som huvudrollsinnehavare i en regimkritisk humorserie där han spelade just landets president. Dokument utifrån: Hotet mot Ukraina finns att se på SVT play.

LINN LARSSON

HasseåTage: Humorparet som roade och retade Sverige (Bokförlaget Forum, 2021) – eller ”Hur Kalle Lind begick fanboy på 250 sidor” – mättar nöjeshungerns sötsug. Historien om spexvärldens mest framgångsrika skaparduo sockras ytterligare av Kalle Linds utmärkta språk. Inte jättemättande läsning – men nog så smakrik.

VIKTOR WALLÉN Lundagård nummer 1 2022 | 23

kulturkritik YU MIRI. FOTO: KATSUMI OMORI

Hemlöshetens spöklika tillvaro Yu Miris bästsäljare Tokyo Ueno station – Utgången mot parken har äntligen översatts till svenska. Det är en berättelse om hemlöshet och död, som synliggör hur det moderna Japan behandlar sina mest utsatta medborgare.

TEXT HAMPUS PETERSON

Yu Miri | Albert Bonniers förlag 2022-01-14

Kazu bor i ett provisoriskt skjul i den kejserliga Uenoparken i Tokyo. På ålderns höst har han blivit hemlös och måste ständigt hitta nya småjobb för att ha råd med mat.

Vissa dagar säljer han tidningar, andra dagar pantar han burkar. I bästa fall kan han få ett dagsjobb i byggbranschen, men åldern gör honom inte särskilt attraktiv i värvarnas ögon.

I UENOPARKEN FINNS det många andra hemlösa som gör Kazu sällskap – hundratals. De bor i små samhällen där de tar hand om varandra och ser till att ingen blir sjuk eller lämnas ensam.

populär plats för rekreation och myndigheterna vill därför att de hemlösa ska ge sig av eller åtminstone bli mindre synliga. Det utfärdas nya restriktioner för att begränsa deras närvaro och ibland dyker det upp lappar på skjulen – då är det dags för en ”speciell städning” eller ”bergsjakt” som de hemlösa kallar det. Parkens invånare måste då packa ihop alla sina tillhörigheter och ge sig av för att hitta tillfälliga sovplatser innan de kan återvända. Anledningen till uppbrotten är den kejserliga familjens återkommande besök på de gallerier som omgärdar Uenoparken.

PARKEN ÄR EN

Korea vilket har gjort henne till en måltavla för rasism i det japanska samhället – ett utanförskap som speglas i hennes romaner.

Tokyo Ueno station är inget undantag. Huvudpersonen Kazu har under sitt liv varit så plågad av sin egen fattigdom att han knappt vågat prata med stadsborna i Tokyo. Den egna familjen har han bara träffat ett fåtal gånger per år sedan han i ung ålder lämnat sitt hem för att arbeta på andra orter.

”

Kazu hemsöks av minnen från ett liv fyllt av hårt arbete och smärta.

KAZU PRÄGLAS AV sin fattiga uppväxt i Fukushima. I hemmet tvingades han och de andra barnen låtsas att föräldrarna inte var hemma när indrivarna kom och knackade på. ”Det var den fattiges lott att tvinga ett barn att ljuga. Straffet var fattigdom och när man inte stod ut med straffet längre begick man ett nytt brott” skriver Yu Miri.

TOKYO UENO STATION publicerades för första gången i Japan 2014 och har nu översatts till svenska av Lars Vargö. Den engelska översättningen vann National Book Foundations National Book Award for Translated Literature 2020 och har sedan dess blivit en internationell bästsäljare.

KAZU HEMSÖKS AV minnen från ett liv fyllt av hårt arbete och smärta. Döden är något han ofta återkommer till i sina inre monologer och efterhand förstår läsaren att Kazu själv kanske inte längre är vid liv.

YU MIRI ÄR en

TOKYO UENO STATION är en bok om att leva i ett samhälle som inte vill ha med en att göra. ”Folk som går förbi de hemlösa tittar åt ett

av det samtida Japans främsta författare. Hennes föräldrar invandrade från 24 | Lundagård nummer 1 2022

annat håll, samtidigt som många håller ögonen på dem” skriver Yu Miri. En dubbeltydig men enkel beskrivning som fångar det avgrundsdjupa utanförskapet.

MED HJÄLP AV korta träffsäkra meningar fångar Yu Miri det osynliga lidandet i att leva utanför samhället. Tokyo Ueno station är en vacker skildring av ett Japan som vi sällan läser om i väst. En berättelse som påminner läsaren om att alla liv är lika mycket värda oavsett hur samhället värderar dem.

Kulten vi helst avföljer

Du vågar inte säga det, så vi gör det åt dig. Kulturredaktionen listar trenderna som bör upphöra omedelbums!

SCHLAGERSKAMMANDE

REMAKE EFTER REMAKE

FROSSERI I KVINNOVÅLD

Vi närmar oss årets höjdpunkt, och med den kommer tiden då vi åter står öga mot öga med kultursnobberiets mindre fagra nuna: det är dags för Melodifestivalen. Vi är många som gärna slipper hånfulla påhopp för att vi roas av programmet. Lämna våra själar i fred att glädjas. Kulturelitens skammande börjar bli tröttsamt.

Jag är utled på alla remakes av bra ursprungsserier. De kultförklarade serierna ser jag gärna igen men annars vill jag hellre se nya idéer uppstå än ytterligare en säsong av Sex and the City. Grumla inte mitt kristallklara kärleksförhållande.

The Ted Bundy Tapes, The Yorkshire Ripper och I’ll Be Gone in the Dark. Vi verkar ha en närmast omättlig aptit på historier om män som skadar kvinnor, ju mer makabert desto bättre.

Offerperspektiv saknas och kvar blir bara en glorifiering av manligt våld.

ILLUSTRATION: IDA HEIN OLSSON

LÄS MER KULTURKRITIK PÅ LUNDAGARD.SE

LYDIA LÖTHMAN

TROTSA SAMTIDEN

FOLKLIGHET SÖKES

NORD MOT SYD

Gamla musiklegender dör allt fortare ifrån oss. Låt 2022 bli året då du trotsar dina vänners impulser och väljer det gamla före det nya. Vem vill se valfri medlem av familjen Ingrosso uppträda, när man kan beskåda en 92-årig Owe Thörnqvist riva av klassiker som ”Varm Korv boogie” eller ”Dagny”?

Året med Kungafamiljen är en enda stor orgie i överklass-charity, behovet av motion och distanserat vinkande till dementa pensionärer. Sätt i stället kungafamiljen på en ö à la PH så monarkernas folklighet verkligen kan komma fram: ”Kungen, väljer du Silvia i kvällens parceremoni?” ”Neee, neee...”

Norrlands älvar, timmerskogar och vemod har levt för länge i den litterära glansens finrum. Det är nu dags för de feta tabberasen och lokalpatriotiska utsvävningarna i den av rapsfält beslöjade sydskånska myllan att ta förstaplatsen som idealiserad plats i den svenska prosan. Mot Gärsnäs, och vidare!

GABRIEL LINDGREN

PRETTO-PUFFNING

FÖRFATTARFILTRET

DON’T WATCH THIS

Feströkning. Filmiskt? Ja. Franskt?

Ja. Därmed både sexigt och snuskigt. I hembygden slår de ciggen ur handen på mig. Jag vet att de har rätt. Ändå pyr tobakspålen i mungipan när Ariman stänger. Röksignalerna läses: ge mig bekräftelse.

Vi feströkare förtjänar bara hån.

”Skrivandet är ett ensamt arbete”, sade Stephen King. ”Fett o-marknadsföringsvänligt”, menade förlagen, som idag spanar på debutanters Instagram innan manusläsningen.

Bokhajp är lätt när författaren är cool, men filtermedvetenhet korrelerar inte med författarförmåga. En miljon följare kan ha fel.

Adam McKays av boomers hyllade Don’t look up (2021) gjorde mig ilsknare än en Trumpväljare. Inte för budskapet, men för dess ytliga, svala take på amerikansk politisk kultur där McKay ser en god, smart sida och en ond, korkad sida (gissa vem som är vem). Ta inte enkla poäng, satir – det blir platt.

VIKTOR WALLÉN Lundagård nummer 1 2022 | 25

Lunds universitets studentkårer Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO: ALEXANDRA ROSLUND

Även studenter måste få återhämta sig!

Januari är här och många studenter har återvänt till Lund efter jul på annan ort. Julen är en högtid som innebär ett värdefullt avbrott i vardagen, eftersom det ges tid att umgås med familj och vänner. För många studenter innebär dock julen stress och oro till följd av stora examinationer i januari. Det leder till att julen fylls av plugg och återhämtningen får vänta tills efter examinationerna. Det innebär ofta bara en helg att återhämta sig på innan nästa kurs startar.

LUS anser att det inte är tillräckligt. Alla studenter har rätt till adekvat återhämtning under studierna, som möjliggör en bra balans mellan studier och fritid.

ta ett helhetsgrepp kring kursupplägg och återhämtning. Ett kursupplägg med kontinuerlig examination bidrar till att studenter får en djupare förståelse för ämnet. Samtidigt ger ett sådant kursupplägg förutsättningar för att studenterna ska kunna studera 40 timmar i veckan vid heltidsstudier, vilket betyder att studenterna får tid att återhämta sig under kursens gång. Tyvärr är det i nuläget många kurser på Lunds universitet som inte har ett sådant upplägg. Det är dags att ta tag i frågan nu!

LUNDS UNIVERSITET BORDE

LUS kramar: Alla studenter som behövt ägna sin jul åt sina studier.

LUS sparkar: Kursupplägg som ger upphov till ojämn arbetsbelastning.

EMMA SVENSSON ORDFÖRANDE LUS ELVIRA KÄLLBERG VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS

Introducing a written piece these days without coming off as a cliché is difficult. With phrases like “these extraordinary times” belonging to the platitude discard pile, we wish to turn some attention to our extraordinary members.

EVERY YEAR, LUNDAEKONOMERNA conducts the Speak Up Days. During a few trying days, we urge our members to take our survey on all things education.

It is the most important survey, we tell them – their time to speak up. When they raise their voices, we listen and can represent them.

THIS AUTUMN, WE received a record-breaking number of answers. Everyone was keen to share their covid university experience. Digital lectures, take-home exams – everything was scrutinised. Hundreds of students had made their voices heard. As sad as it was to see much of Lund’s student life in hiatus, educational surveillance suddenly seemed to get its moment of fame.

STUDENTS REACT TO change. During the transition from campus to digital and back, our students yearned to share their opinions and experiences. We learnt a great deal, but most importantly, realised that whenever a feeling of normality returns, we are responsible for keeping the interest for educational surveillance burning.

WE HARDLY NEED to tell you that student unions are responsible for representing their members. In times of great change and uncertainty, our students spoke up en masse so we could do just that: Represent them. So, to the students of Lund – as life returns to normal, you must not forget to continue speaking up!

FOTO: SABER MALMGREN

Lund upplever stress under sina studier. För somliga leder stressen till psykisk ohälsa och utbrändhet. En del av problematiken är att det är svårt att hitta tid till återhämtning under studietiden. Terminerna och julen fylls av studier. Under somrarna behöver de flesta studenter antingen jobba eller gå en sommarkurs för att få ekonomin att gå ihop. Ytterligare ett problem är att många kurser inte är planerade för att ge studenterna en jämn arbetsbelastning. Istället för att examinera studenterna kontinuerligt under kursen klumpas flera examinationsmoment ihop i slutet av kursen. Det blir svårt och ibland omöjligt för studenter att fördela arbetet jämnt under kurMÅNGA STUDENTER I

sens gång. LUS anser därför att det är viktigt att kursupplägg främjar en jämn arbetsbelastning och att det ska finnas en balans mellan lärarledd tid, självstudier och återhämtning.

Speak up!

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

26 | Lundagård nummer 1 2022

OSCAR STÅLHÖK, PRESIDENT OF LUNDAEKONOMERNA (LEFT), SEBASTIAN KROOK, EDUCATIONAL AFFAIRS MANAGER (RIGHT)

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

MISSA INTE

Vårterminens öppna digitala föreläsningar med Studieverkstaden Under februari och mars arrangeras föreläsningar på både svenska och engelska där du kan lära dig effektiva läs- och skrivstrategier och hur du kan förbättra din studieteknik. Perfekta både för dig som ny student eller för dig som pluggat ett par terminer!

Mer information om föreläsningstillfällena och hur du deltar hittar du på: www.lu.se/ studieverkstaden

Livesändning om elpriserna – stridsfråga i politiken och prischock för hushållen

Vårens föreläsningar med Studenthälsan har släppts!

Varför har elpriserna stigit så mycket nu i vinter? Hur kan du sänka dina kostnader?

Och hur blir det framöver: kommer utfasningen av fossila bränslen leda till ännu högre elpriser?

Max Åhman, docent i miljö- och energisystem med särskilt fokus på tung industri, och Hannes Sonnsjö, som doktorerar om elsystemet

Under ett flertal onsdagar i vår arrangerar Studenthälsan digitala föreläsningar för dig som student! De behandlar allt från stress och ensamhet, till uppsatsens psykologiska fallgropar och hur du kan stärka din studiemotivation.

Mer information om föreläsningarna och hur du anmäler dig hittar du på: www.lu.se/ studenthälsan

målkonflikter och politiska dimensioner, svarar på dina frågor.

Ställ dina frågor genom att kommentera i Facebook-eventet i förväg, eller live under sändningen.

Live den 9 februari klockan 12:00 på facebook.com/lundsuniversitet

Internationella möjligheter – aktuella ansökningsperioder u Minor Field Studies-stipendiet (MFS): 15–30/1. MFS ger finansiering för fältarbete under 8 veckor i ett utvecklingsland för att samla material till ett examensarbete. www.lu.se/mfs

2022 för att åka hösten 2022 eller våren 2023.

En del fakulteter öppnar för ansökan redan i januari. Kolla upp aktuella ansökningstider vid din fakultet. www.lu.se/internationella-mojligheter

u Crafoordska stiftelsens resestipendium: 15–30/1. Stipendiet kan sökas för datainsamling för uppsats/examensarbete. www.lu.se/crafoord

u Praktik utomlands: 17/1–3/6. Sök Erasmus praktikstipendium för praktik i Europa 2–12 månader. www.lu.se/praktik-utomlands

u Sommarkurser utomlands: 25/1–5/2.

Sök sommarkurser i Europa och Norden. www.lu.se/sommarkurser-utomlands

u Lägg till Canvaskursen ”Extracurricular International Opportunities”. Då får du löpande information om internationella virtuella utbyten, seminarier och korttidsutbyten. www.lu.se/internationella-mojligheter

u Utbytesstudier: Se aktuella ansökningstider vid din fakultet. Gör din ansökan våren

Har du en varaktig funktionsnedsättning, som till exempel dyslexi eller ADHD? Då kan du ansöka om pedagogiskt stöd i studierna! Du gör din anmälan via www.nais. uhr.se. Därefter blir du kontaktad av någon av Pedagogiskt stöds samordnare, som ansvarar för just din fakultet.

Mer information om pedagogiskt stöd hittar du på: www.lu.se/pedagogisktstod

BEHÖVER DU VÄGLEDNING? Du är alltid välkommen att kontakta allmänna studievägledningen om du behöver vägledning inför eller under dina studier.

Läs mer om studievägledningen vid universitetet på www.lu.se/studievagledning

WWW.LU.SE Lundagård nummer 1 2022 |

27

debatt och insändare

LU:s lärarutbildning förbises

Frågan om ämneslärarutbildningens framtid vid Lunds universitet (LU) kvarstår, skriver representanter från Humanistiska och teologiska studentkåren (HTS). I tider av ökande lärarbrist behöver universitetsstyrelsen ta sig an utbildningens problem, och lösa dem.

Behovet av ämneslärare i Sverige har aldrig varit större, och all statistik pekar mot samma sak: lärarbristen kommer att öka. Sverige behöver en väl fungerande och attraktiv ämneslärarutbildning för att ta sig ur krisen, och där har Lunds universitet ett viktigt ansvar. Trots detta stod det klart att LU från och med den 2 november 2021 inte längre har tillstånd att utfärda ämneslärarexamen i matematik. Beslutet kom som en bedrövelse för de som tänkt söka, men även de som redan är antagna. Medan dessa studenter har rätt att genomföra utbildningen, så måste de förlika sig med Universitetskanslersämbetets (UKÄ) beslut om att den inte håller måttet. En annan konsekvens av beslutet är att man inte längre kan anta LU-studenter till fysiklärarutbildningen, eftersom ämnena läses i kombination. För oss i HTS är det tydligt att något inte står rätt till med LU:s ämneslärarutbildning. Vi vänder oss nu till rektor Erik Renström för svar på frågan om framtiden för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet. dra in examenstillståndet fattades av UKÄ som ansvarar för att säkra kvaliteten av högre utbildning nationellt. I yttrandet kritiseras universitetet framförallt för en bristande forskningsaktivitet inom matematikämnets didaktik, och menar att “lärosätet inte har säkerställt att studenterna [...] får en både bred och djup introduktion till matematikämnets didaktik.”

BESLUTET OM ATT

MEN PROBLEMEN VI ser med ämneslärarutbildningen stannar inte vid det indragna examenstillståndet, vilket även bekräftas av LU:s egna rapport Utvärdering av ämneslärarutbildning vid Lunds universitet (2020). I rapporten belyses en rad olika problem, såsom att få studenter genomför hela utbildningen och att en betydande del hoppar av inför termin 3. Därtill uppmärksammas problemen med den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), för vilken det råder brist på platser inom rätt ämne, nivå och geografisk rimligt avstånd från studieorten.

VFU:n är ett av de viktigaste inslagen i ämneslärarutbildningen, men för flera studenter är en adekvat VFU inte en garanti. ÄMNESLÄRARUTBILDNINGEN ÄR KOMPLEX , och bygger på ett samarbete mellan flera olika fakulteter. Detta är en utmaning, vilket även vi som bevakar utbildningen kan ge intyg på. Vi ställer oss samtidigt frågande till hur det kunde gå så långt att examenstillståndet för utbildningen drogs in. Vi undrar framförallt varför universitetsledningen inte tycks ha involverats förrän det var för sent. Från universitetsledningens sida påpekar man ofta att studenternas ämneskunskaper är goda och att deras kompetenser värdesätts när de kommer ut på VFU, och där är vi benägna med att hålla med. Detta löser emellertid inte problemen med avhoppen, med den osäkra VFU:n och att examenstillståndet trots allt är indraget.

VI SER NU att ämneslärarutbildningen diskuteras av universitetsledningen. Vi välkomnar diskussionen. Vi välkomnar även att man förtydligat mandatet för utbildningens styrgrupp, som ett steg i rätt riktning. Men ännu är vägen lång att vandra. Därför frågar vi nu rektor Erik Renström: Vad vill ledningen med ämneslärarutbildningen, och vilka förändringar behövs för att Lunds universitet en dag ska bli ett framstående universitet när det gäller utbildandet av framtidens ämneslärare?

Carl-Johan Mellin, ordförande för HTS Nickie Larsen, vice-ordförande för Utbildningsvetenskapliga rådet vid HTS

SKRIV TILL DEBATT Lundagård tar emot debattartiklar och insändare löpande.

Om du vill skriva till debattsidan finns mer information på lundagard.se/skriv-till-debatt.

Om du har frågor är du välkommen att kontakta vår chefredaktör Viktor Wallén på viktor.wallen@lundagard.se Notera också att debattsidorna är redaktionellt obundna Lundagård, och enbart representerar skribenternas egna åsikter. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre språkliga ändringar i inskickade texter.

NICKIE LARSEN (T.V.) OCH CARL-JOHAN MELLIN (T.H.). FOTO: KATARINA DAVIDSSON.

28 | Lundagård nummer 1 2022

ÅSIKTERNA SOM FRAMFÖRS ÄR SKRIBENTERNAS. LÄS MER DEBATT PÅ LUNDAGARD.SE

Tyst om stealthing i Sverige

Svensk media har misslyckats med att belysa en form av övergrepp: kondomavlägsnande utan samtycke, skriver en anonym student vid Lunds universitet i en insändare. Tystnaden är skadlig för samhället och för de som drabbas.

Non-consensual condom removal, eller stealthing, innebär exakt vad det låter som – att den ena parten tar av kondomen utan att informera den andra parten om det mitt i akten. Detta medför såklart risker som att könssjukdomar sprids eller att oönskade graviditeter inträffar. Förutom dessa risker kan det även påverka den utsatta känslomässigt och psykiskt, exempelvis till följd av att ha fått en obotlig STI eller blivit gravid, för att inte nämna hur tilliten till andra människor påverkas. Handlingen är olaglig i bland annat Storbritannien och Australien, men om du söker på ”kondomavtagning/kondomavlägsnande utan samtycke” eller någonting liknande på svenska dyker ingen nyligen publicerad artikel från etablerad media upp.

JAG VET DETTA för att jag har råkat ut för det och för att samma sak har hänt min väninna. Oväntat fick jag reda på att det hände henne, vilket i sin tur fick mig att inse en viktig sak: att jag inte inbillar mig att ett problem finns. Anledningen till varför jag inte ville anmäla händelsen var just för att definitionen av sexuella övergrepp inte specifikt täcker detta, vilket övertygade mig om att jag borde släppa det. Efter att jag insåg att detta händer andra människor, började jag leta efter mer information. Den andra gången var jag inte förtvivlad och förvirrad, utan bestämd, så jag letade tills jag slutligen hittade flera artiklar på engelska. Det var även i den stunden som jag insåg hur bristfällig rapporteringen om detta var i Sverige. Både New York Times3 och BBC rapporterade om ämnet under 2021, men ingenting om detta syntes i svensk media.

ENERGISKT TOG JAG kontakt med flera tidningsredaktioner, SVT och TV4 på flera sätt, i hopp om att någon skulle ta mitt nyhetstips på allvar.

Jag kontaktade även journalister för sig. Jag trodde att handlingen uppfyllde alla nyhetskrav och att detta skulle synas överallt, men verkligheten var en annan. Ingenting gav resultat. Det enda jag fick till slut var ångest över alla uteblivna svar.

ATT DETTA INTE uppmärksammas är väldigt oroväckande. Förutom att det blir en tydlig manipulation av samtycket (man kan inte samtycka till förändrade omständigheter om man inte känner till dem), är detta även värt att poängtera på grund av följande anledningar: 1. Om medvetenheten ökar bland folk, kan rättsväsendet bli mer mottaglig för sådana anmälningar. Detta kan förhoppningsvis leda till att färre deltar i detta beteende.

2. Om detta når fler människor har vi möjligheten att försöka diskutera för- och nackdelar med en uppdaterad lagstiftning.

3. Om information finns tillgänglig, kan detta få fler offer för detta att söka hjälp. Detta innebär att färre lider av ångest över händelsen, utan söker hjälp. (Personligen vet jag vilken skillnad detta hade gjort för mig. Tillgång till hjälp spelar roll).

MIN FÖRHOPPNING MED detta budskap är att fler är villiga att hjälpa mig sprida ordet. Omgivningen spelar roll. Allt tystnad gör är att skicka en felaktig signal om att detta inte händer och att det är acceptabelt ifall det inträffar.

Anonym student vid Lunds universitet

STUDENTLÄGENHETER HOS OSS Vi erbjuder dig som letar studentboende, attraktiva lägenheter på Furutorpsgatan 36 och Södergatan 97 i Helsingborg, ett stenkast från Campus. Är du snart klar med dina studier och har fått arbete?

- Använd QR-koden för att göra din intresseanmälan.

We offer attractive student apartments located at Furutorpsgatan 36 and Södergatan 97 in Helsingborg, close to Campus.

Are you soon done with your studies and have got a job?

- Use the QR-code to fill in your application for rental appartments.

Lundagård nummer 1 2022 | 29

www.k-fastigheter.se

Bli trainee!

KARRIÄR: Planarkitekten med spring i benen Binai Ahmad är sprintern från Karlskrona som tog sig hela vägen till en åtråvärd traineeplats i Familjen Helsingborg.

23 år gammal, efter högskoleutbildning var hon redo att rivstarta sin karriär. Sagt och gjort. Efter att hennes ansökan till traineeprogrammet blivit granskad i konkurrens med hundratals andra kandidater fick hon svar att hon gått vidare. Nu väntade en audition som bestod utav caselösning i grupp samt en personlig presentation. Nästa steg bestod av ytterligare ett case och en djupintervju.

Personlig utveckling lockade

Efter utbildning i fysisk planering blev Binai erbjuden en tjänst som Planarkitekt i Örkelljunga som är en utav orterna i samarbetet Familjen Helsingborg. Flyttlasset gick från Blekinge till Skånes nordvästra hörn, där väntade både nya kollegor och en ny förening för hennes stora intresse sprint. Att få arbeta med personlig utveckling var en del som Binai lockades utav samt att programmet vände sig till unga utan 30

någon längre arbetslivserfarenhet. Binai fick direkt ett stort ansvar och en viktig roll i kommunen. Hennes första arbetsuppgift som trainee var nämligen att ta fram en detaljplan i Örkelljunga. Hon arbetade även med att i ett planprogram planera för ett större område i Örkelljunga tätort. Vid sin sida har Binai haft en handledare som hon samarbetat nära med och kunnat ställa alla sina frågor till.

En växande kommun

Efter traineeåret fick Binai erbjudandet att stanna kvar på sin arbetsplats och idag arbetar hon fortsatt med planprogrammet.

–Samhällsbyggnadsprocesser är långa då det är många frågor och aspekter att utreda, samt många olika parter som en för dialog med, säger Binai. Hon är även projektledare för projektet ”Digitalisering av detaljplaner” som innebär att man digitaliserar äldre detaljplaner och skapar rutiner för att ta fram nya detaljplaner digitalt.

– Örkelljunga är i en expansiv fas och det är stora projekt på gång vilket är mycket roligt att få vara en del av och bidra till. Men roligast är att få träffa

och samarbeta med mina kollegor på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Ett team samhällsentreprenörer

Traineegruppen som Binai även ingick i bestod totalt av åtta traineer med olika utbildningsbakgrunder, alla utspridda i Familjen Helsingborgs kommuner. Under traineeåret ingick 25% utvecklingsdagar, studiebesök och ett gemensamt projektarbete.

– Jag har lärt mig mycket kring ledarskap, organisation och personlig utveckling som jag kommer att ta med mig under hela min karriär!

Familjen Helsingborg är ett samarbete mellan 11 kommuner i nordvästra Skåne.

Till traineeprogrammet söker vi samhällsentreprenörer som kan inta ledande, strategiska eller specialistfunktioner.

Ansökningsperiod: 15/2-15/3 2022.

Läs mer: traineeprogrammet.se

| Lundagård nummer 1 2022

Lundagård helsida Binai.indd 1

2022-01-04 10:03

hejdå student FOTO: FELICIA PASANEN

Morr morr morr...

Gott nytt år!

HEJ STUDENT! 20 år MATILDA Åkarp ESKILSSON Studerar kandidatprogram i genusvetenskap

Om du fick äta lunch med en känd person, levande eller död, vem hade du valt och varför?

– Jag hade valt statsministern. Så att jag kan fråga henne om hur det känns att vara den första kvinnliga statsministern, och när det är min tur (skratt).

Vad är den största fördomen eller stereotypen som folk har om genusvetenskap?

– Att det bara handlar om politik, vilket det kanske gör på sätt och vis, men det handlar mycket om samhällsfrågor i övrigt som jag inte tror är politiska.

Vilken var din mest spelade låt 2021?

– Sea, swallow me av Cocteau Twins.

Vår käre katt levererar I ölkonsumtion, överpresterar Full som kastrull Över cykelstyret faller omkull Röd och blå Lojal? Jadå, Men ibland känslan tar över, ligga, allt man behöver!

Vikingahögtid gick vilt till Få riksdaler tillbaka besökare vill Sitt ner i båten!

Bordsskål är väl inte tillåten?

Stora framtidsvisioner ”Måla Lus i vinröda toner!”

Normen är att vara diskret ”Men sprid gärna att jag är HET!”

Morrhoppan

SERIEN AV IDA HEIN OLSSON

Lundagård nummer 1 2022 | 31

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring via Ladok Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

CROSSWORD PUZZLE

The letters in the orange, blue and turquoise boxes make up a password.

Send the password to korsord@lundagard.se for a chance to win a Lundagård-totebag. The winners will be contacted through email on February 18th.

TIPSA LUNDAGÅRD! VILL DU PÅVERKA

innehållet i tidningen? Har du koll på de bästa scoopen eller du är helt enkelt nyfiken på något

särskilt inom Lunds studentliv?

HÖR AV DIG! TIDIGARE HAR TIPS från

läsare lett till granskningar som, bland annat, gett tillbaka två miljoner kronor till Lunds

studenter. Flera av 2021:s mest lästa artiklar var också resultatet av tips från er.

KONTAKTA OSS VIA

lundagard@lundagard.se och märk ämnesraden med "Tips".

Du har alltid rätt att vara anonym.