Lundagård nummer 3 2016 by Tidningen Lundagård

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 3 2016

när det svartnar Höga krav kan pusha dig till toppen eller rakt ner i en depression Sid 20-21

valborg in lund Read how the last of April is best celebrated. Sid 30-31

s. 1 Ettan.indd 1

lu sämst i sverige

Universitetets miljöarbete når inte ens upp till lagkraven. Sid 6-7

långsam väg in Det tar ofta lång tid innan nyanlända kommer in på universitetet. Sid 12-15

2016-04-04 06:19

Är du lika annorlunda som vi? Lynx Asset Management är olik andra kapitalförvaltare. När de analyserar centralbankers räntebesked och gissar om börsen ska upp eller ner, bygger vi i stället kvantitativa modeller vilkas mål är att identifiera trender och andra mönster på världens finansiella marknader. Lynx har sedan starten, år 2000, lyckats leverera god avkastning som varit oberoende av den allmänna marknadsutvecklingen. Vi har etablerat oss som en av världens främsta förvaltare inom vårt segment. Framgångarna har gjort det möjligt för oss att investera stora resurser i datorkraft och begåvade människor. Just nu söker vi medarbetare med expertis inom maskininlärning, juniora kvantanalytiker samt systemutvecklare. Är du som vi? Läs mer på www.lynxhedge.se

s. 2-3 ledare.indd 1

2016-04-04 07:08

ledare MONEY TALKS

Kurserna i underrättelseanalys skulle läggas ner på grund av pengabrist, rapporterade Lundagård och flera andra medier i början av mars. Men så plötsligt fanns de uppe på antagning.se inför höstterminen igen. Anledningen: En extern, och icke-namngiven, finansiär hade öppnat plånboken. Universitetet är en spännande värld, där rika personer kan avgöra vad som ska studeras – och vad som inte ska studeras. CASPER DANIELSSON

MERA MILJÖ, TACK

I dagsläget ligger LU långt efter kraven som ställs på myndigheter inom miljöarbete (s. 6-7). Det saknas ordentlig struktur och kontinuitet i arbetet. Illa, för ett stort och framgångsrikt universitet i övrigt. Att satsa på forskning om miljö men sedan inte följa vad forskningen försöker kommunicera - ja det känns minst sagt kontraproduktivt. TOVE NORDÉN

integration bör prioriteras Integration tycks vara framtidsordet och insatser till invandrade akademiker som mest effektiva vid högskolor och universitet. Nu fattas bara att frågan prioriteras. VI HÅLLER PÅ med en viktig grej. Så heter ett serieal-

bum av Sara Hansson som Josefin Granetoft tipsar om på nöjet (s.24) i detta nummer. Men så förklaras kanske också bäst varför vi i detta nummer undersöker hur det går för människor som flyr till Sverige, får uppehållstillstånd eller asyl och sedan söker sig till universitetet för att komma vidare. Det arbete universitetet lägger ner här kan nämligen förändra livet för de sökande men också bidra till ett mindre segregerat och kunskapsrikare samhälle i stort.

det på universitet lättare och processen som nyanlända går igenom klarare. SAMTIDIG ÄR ALAA, May och Firas i reportaget tydliga

indikationer på att vägen in till LU även i dag kantas av mycket slarv och långa väntetider. På den vägen kan en kontakt på insidan som är beredd att ta sig an ens fall innebära en gigantisk skillnad.

"Huruvida du får hjälp ska inte bero på om du träffar en snäll studievägledare"

SEDAN VI STÄNGDE gränserna i julas sägs

integration vara ordet på allas läppar och hur väl integreringen går tros bli det som kommer att avgöra vad som händer sen. Öppna gränsen igen, fler röster på främlingsfientliga partier, ett kollapsat EU?

MEN HURUVIDA DU som nyanländ får hjälp av universitetet ska inte bero på om i fall du råkar träffa en väldigt snäll studievägledare eller inte. Hjälp och ett lättöverskådligt system som motverkar slarv och minskar väntetiderna bör finnas för alla.

EN UNDERSÖKNING FRÅN Ipsos visade i februari att in-

vandring och integration nu är de viktigaste frågorna för många väljare. Och redan 2006 slog Högskoleveket fast att insatser till invandrade akademiker är som mest effektiva om de bedrivs vid universitet och högskolor. Här vilar ett tungt ansvar på svenska lärosäten, så hur går det då för Lunds universitet med det arbetet i dag? LÄSER MAN MARCUS Bornlid Lesseur och Gustav Wirténs reportage (s.12-15) förstår man att det inte är så lätt att kort svara på den frågan. Universitetet har gått från att (2014) säga att man är erkänt dåliga på dessa frågor till att nu vara involverade i flera projekt för att göra inträ-

lundagård nr 3 2016

FRÅN REGERINGHÅLL MÅSTE man tydlig-

göra universitets ansvar och ge universitetet resurser. För integration är som sagt en viktig grej som vi håller på med här och ju förr vi kan få såväl ledningen att vilja prioritera frågan som regeringen att betala mer för det desto bättte - för såväl studenter som samhället i stort. VIRVE IVARSSON REDAKTÖR

"Till alla drabbade av den årliga vårdepressionen."

"Han är inget bra ansikte utåt för Amerika".

Kulturredaktionen ger dig våriga boktis Nöje – sid 24-25

"Hur ska du maxa dygnet?"

Lundagård åkte till USA och pratade val med såväl republikanska som demokratiska studenter.

Lundagård guidar till en episk siste april

sid 16-17

"En kärlekslös relation liknar för mig en situation då du har fri tillgång till en stor buffé men är proppmätt"

Det händer – sid 25

"Not everyone has the energy to fight the system."

Virve Ivarsson funderar på passionerad kärlek Kultur – sid 22-23 Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Tove Nordén tove.norden@lundagard.se Redaktör Virve Ivarsson virve.ivarsson@lundagard.se Webbredaktör Casper Danielsson casper.danielsson@lundagard.se Redaktion Jonas Jacobson, Tindra Englund, Gustav Wirtén.

Bildchef Lukas J. Herbers Medarbetare detta nummer Frida Malmgren, Filip Rydén, Q, Beri Zangana, Lukas J. Herbers, Josefin Granetoft, Jonas Jacobson, Nora Kleibel, Andrea Ax Karlsén, Marcus Bornlid Lesseur, Gustav Wirtén, Anna Folkesson, Paula Dubbink, Katherina Riesner, Tindra Englund, Christina Zhou, Saga Sandin, Viva Ivarsson, Malin Johannesson, Oskar Madunic Olsson, Aydin Ramezani, Malin Johannesson, Jakob Ehde, Anna Folkesson, Filippa Petersson, Axel Rydén. Omslag Christina Zhou. Kattlogotyp Björn Wallin. Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För

Read about the long way to learning Swedish. News in English – page 30-31 utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor. Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 16 maj 2016. Deadline nr 4/2016 6 maj. Vi ansvarar inte för www.ts.se insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. Lundagård är medlem i Student Press in Europe. TS-kontrollerad upplaga 38 000. Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 04614 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer. Därför får du inte Lundagård - Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda. Om du har gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07 Redigering: Tove Nordén

s. 2-3 ledare.indd 2

lundagård nr 3 2016

2016-04-04 13:51

FOTO: LUKAS J. HERBERS

mars i korthet

16-04-04

TANDEMSTAFETTEN TRAMPAR NÄRMARE

När Lunds nation släppte biljetterna till Tandemstafetten lockades ett 50-tal personer att köa för att säkra sin plats på resan.

16-03-01

400/2600...

Ett besked om att alla fortsättningskurser i underrättelseanalys vid Lunds universitet skulle läggas ned kom – trots att ämnet är unikt i Sverige och eftertraktat på arbetsmarknaden. Studenterna valde att protestera mot beslutet.

...utbildningsplatser försvinner från Campus Helsingborg när ämneslärarutbildningen flyttar till Lund.

KURSER I UNDERRÄTTELSE SKULLE SKROTAS...

16-03-16

16-03-30

...MEN SEDAN KLEV EN EXTERN FINANSIÄR IN En månad efter att Lundagård skrivit om nedläggningen av kurserna i underrättelseanalys, meddelade institutionen att de kommer att fortsätta – tack vare en extern finansiär som klivit in. Nu kommer kurserna att hållas under överskådlig framtid. 16-03-22

16-03-15

”DEBATT I LUND” BORDE INTE HA VARIT EN DEBATT I LUND Sant eller falskt – vem bryr sig? var frågeställningen inför mars månads Debatt i Lund. Det visade sig att alla i lokalen faktiskt brydde sig och publiken bjöds på årets mest menlösa debatt.

SVENSKA FÖRETAG I TOPP FÖR STUDENTER VID UNIVERSITET Spotify, Volvo och Ikea. Många studenter tilltalas av svenskättade storföretag, visar en ny undersökning. Ikea och H&M lockar ekonomistudenter, medan it-studenter tilltalas av Spotify och Microsoft.

RÄTTELSE

nyheter från www.lundagard.se 4 lundagård nr 3 2016

s. 4-5 webbNY.indd 1

I Lundagård nummer 2/2016 i artikeln "Att se sig själv som viktig" skrevs fel förnamn till författaren av boken "Att föda ett barn". Rätt författarnamn är Kristina Sandberg.

Redigering: Casper Danielsson

2016-04-04 06:20

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

FOTO: LUKAS J. HERBERS

news from www.lundagard.net 15-03-16

"Meat eating no longer is, nor should be, just a private choice."

16-03-02

LIGHTS! CAMERA! ACTION!

The promising programme of the very first Human Rights Film Festival in Lund ranged from utterly topics of migration and people in exile to women’s rights and historically important lessons.

COLUMN: Paula Dubbink has been a more-or-less-vegetarian for most of her adult life. As being a vegetarian and vegan is getting more and more mainstream, she realises that Like still much is left Lundagard.net to do. on Facebook for more news in English

16-03-10

När scheman ekar tomma är det än viktigare att varje undervisningstimme håller högsta kvalitet. Det menar Lundagårds utbildningspolitiske krönikör Sebastian Persson. Det som skiljer sig mest mellan din tid på gymnasiet och dina kommande studier på universitetet, är att universitetsstudier består till stor del av självstudier. Låter den meningen bekant? Detta är en mening som många av oss har mött på introduktionerna vid början av en ny grundkurs. Humanistiska och teologiska studentkåren släppte den 4 mars en rapport kallad Tomma scheman som visar hur lite undervisningstid vi som studenter på de Humanistiska och teologiska fakulteterna de facto har. Och låt oss säga som så: rapportens rubrik ljuger inte. Rapporten i sig belyser en problembild som är känd bortom såväl fakultetens som lärosätets gränser. Den visar en dimension av problemet: det nationella systemet för hur den högre utbildningen tilldelas resurser är trasigt och kvalitetssänkande. Detta har jag och flera andra lyft tidigare. Det må vara så att tilldelningssystemet är grunden till de tomma schemana, men det innebär inte att lärosätena inte har ett eget ansvar. Det finns många saker som varje enskilt lärosäte kan och behöver göra för att se till att utbildningen håller så hög kvalitet som möjligt. För bra utbildning handlar inte bara om undervisningstimmar, utan också om kvaliteten.

”JAG ÄR EN TYPISK TJEJ SOM VILL ERÖVRA SAKER. JAG GILLAR TYP EN UTMANING, DET TRIGGAR JU NÅGOT INOM MIG.” Inför hennes spelning på Kulturbolaget i Malmö pratade Lundagård med Little Jinder bland annat om varför hon gett upp hoppet om att vara i en relation.

16-03-11

Varje timme och krona räknas för lärosätena

16-03-17

DE SKA FÖRETRÄDA LUNDS STUDENTER Björn Sanders och Jack Senften. Det är namnen på Lunds universitets studentkårers kommande presidium.

HON TILLFÅNGATOGS AV IS – VITTNADE OM TERRORN Efter tre månader som slav hos Islamiska Staten lyckades yazidiska Nadia Murad fly. Nu vädjar hon till omvärlden att agera. Universitetsaulan var fullsatt när hon besökte Lund. 16-03-04

"DET TYDER PÅ EN BRIST PÅ KUNSKAP FRÅN POLISENS HÅLL OM VILKEN ORDNING SOM FAKTISKT RÅDER I VÅRA VERKSAMHETER" Orimligt beslut – och orimligt kort tidsfrist. Polisens beslut att inte längre se Lunds studenter som ett slutet sällskap kritiseras hårt från nationshåll.

Hur lärosätena väljer att använda sina utbildningsanslag är upp till varje lärosäte och därför måste varje beslut vägas för att vi ska få ut så mycket som möjligt av varje investerad krona. Kunde till exempel de många miljoner som Lunds universitet investerat i MOOC:s använts för att förstärka delar av vår utbildning i stället? Det finns en anledning till att studentrepresentanterna ständigt påpekar att fem veckors högskolepedagogisk utbildning för att kunna bli professor är ett för lågt krav, det är inte för att de tycker det är roligt att vara tjatiga. Det är för att lärarna måste vara rustade för att på kort tid kunna lära studenterna så mycket som möjligt. Behovet av att ta fram nya pedagogiska metoder och nya undervisningsmetoder är stort. Hur effektiva och pedagogiska är massföreläsningarna som är grunden i undervisningen på många av kurserna inom samhällsvetenskap, humaniora och ekonomi? Finns det verkligen inget bättre sätt? Lärosätenas förutsättningar må vara kraftigt försämrade, men de har fortfarande ett ansvar att göra det bästa av situationen. Varje timme och krona räknas. SEBASTIAN PERSSON UTBILDNINGSPOLITISK KRÖNIKÖR lundagård nr 3 2016

s. 4-5 webbNY.indd 2

2016-04-04 06:21

nyheter

LU sämst i klassen på miljöarbete Miljöforskningen ligger i topp men på universitetets bakgård är det inte lika städat. I dagsläget klarar Lunds universitet inte ens lagkraven, och trots en ny utredning verkar ledningen inte vilja skjuta till mer resurser.

TEXT TOVE NORDÉN & FILIP RYDÉN GRAFIK FILIP RYDÉN

organisation

engagemang

Ansvar I nuläget ligger ansvaret för miljöarbetet på personer som inte har en klar miljöprofil, till exempel rektor, dekaner, prefekter och verksamhetschefen. Miljöchefen har även andra uppdrag och kan bara lägga hälften av sin arbetstid på miljöfrågor.

Utbildning av anställda Trots att miljöansvaret officiellt ligger på dekaner och prefekter ingår det ingen miljöutbildning i dessa tjänster. Vissa miljöcertifierade verksamheter har en tvåtimmarskurs för verksamhetcheferna.

Miljöroller Utöver miljöchefen finns det endast två miljösamordnare på hela universitetet. På fakultets- och institutionsnivå finns det inga uttalade miljöroller. Det mesta miljöarbetet sker i stället informellt av anställda med andra uppgifter. Resurser För att klara av att bygga upp ett systematiskt miljöarbete måste ledningen prioritera miljöarbetet och ge de resurser som krävs för att anställa miljösamordnare på fakultetsnivå. Hittills har detta saknats från rektor och ledning.

Studentperspektiv Det finns kurser med miljökoppling på alla fakulteter, och vissa program, som ekosystemteknik och miljövetenskap, är helt inriktade på det. Enligt högskolelagen ska samtliga utbildningar bidra till att främja hållbar utveckling. På LTH finns en obligatorisk sexpoängskurs i miljö och hållbar utveckling, den lyfts fram som ett gott exempel för andra fakulteter att efterlikna. Intern kommunikation Det saknas system för intern kommunikation om miljöfrågor. Informella kanaler har upprättats på fakultetsnivå men de är inte enhetliga.

"Visst, vi kan säga att 'det här skulle vi ha gjort tidigare'."

lundagård nr 3 2016

s. 6-7 miljörapporten.indd 1

Varför har inte universitetet ett miljöledningssystem, som varit lagkrav sedan 2009? – Visst, vi kan säkert säga att det här skulle vi ha gjort tidigare, man kan alltid vara efterklok. Det Susanne viktiga är ändå att vi nu Kristensson satsar på miljöområdet. Miljöutredningen är en del i den satsningen, säger Susanne Kristensson. Claes Nilén hoppas att miljöfrågorna kan få lite högre prioritering i det dagliga arbetet i organisationen. – Jag tror att ett första steg är få upp miljö sett ur ett riskperspektiv så att det kan bli en del av en riskvärdering, och på den vägen lyfta det upp till ledningen, säger han. Redigering: Filip Rydén

2016-04-04 06:22

FOTO: JOHAN WINGBORG

Men med besparingskrav på universitetet tror inte Claes Nilén att extra resurser kommer att hamna inom miljöområdet. – Som det ser ut nu tror jag inte det kommer hända. Min bedömning är att det inte kommer ges nya resurser till området inom en överskådlig tid, utifrån de diskussioner som varit. Realistiskt sett är det ytterst svårt att få resurser till detta arbete, säger han. Det bekräftas av Susanne Kristensson, förvaltningschef vid Lunds universitet och ledningens representant i miljöfrågor. Hon håller med om att det behövs mer resurser till miljöområdet men tror inte det kommer behövas en speciell miljöbudget. – Det vi ser framför oss är inte en specifik miljöbudget, däremot kommer vi göra satsningar på miljö som kommer kosta extra resurser, säger hon.

FOTO: LUNDS UNIVERSITET

Claes Nilén är miljöchef vid Lunds universitet. Han menar att den största bristen på universitetet är att miljöfrågorna inte prioriteras i den grad som skulle behövas för att arbetet ska komma igång och göra skillnad. Sedan 2009 är det lagkrav att alla universitet ska ha ett miljöledningssystem, något som Lunds universitet år 2016 fortfarande inte har. Claes Nilén säger att Lunds universitet har delar av ett miljöledningssystem – men i dagsläget är det inte komplett. För ett strukturerat miljöarbete krävs resurser. Claes Nilén skulle gärna se en miljöbudget. – Det skulle vara ett tydligt sätt att markera att det gäller ett viktigt ämne. Då blir det stabilitet i arbetet, en långsiktighet och en tilltro till att det här är ett profilområde som är viktigt och som universitetet vill satsa på, säger han.

läs hela rapporten på lundagard.se ◣

transport Flyget största utsläppskällan Tjänsteresor med flyg var enligt miljöutredningen den utan tvekan största utsläppskällan för universitetet. Till exempel har rektor Torbjörn von Schantz flugit 35 gånger, varav 28 inom Sverige, sedan han tillträdde i januari 2015. Policy saknas Det finns ingen resepolicy som styr hur man bör resa. Det finns heller ingen kontroll på hur många flygresor som genomförs sammanlagt av universitetets anställda. Inte heller finns det någon kontroll över hur mycket universitetets fordon kör per år.

Källa: Miljöutredning Lunds Universitet 2015, Pettersson och Eriksson TEM

lund sämsta universitetet I den senaste miljöredovisningen från Sveriges myndigheter hamnade Lunds universitet på...

poäng

Plats

165 av

188

Götebogs universitet fick maxpoängen 10. Genomsnittet var 7. Lunds resultat är sämst av alla universitet.

fakta Högskolelagen (1992:1434) 5§ säger att Högskolorna i sin verksamhet ska ”främja en hållbarutveckling som innebär att nuvarande och kommande generationertillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och socialvälfärd och rättvisa.” Enligt Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter är Lunds universitet skyldig att ha ett miljöledningssystem. Lunds universitet har ännu, sju år senre, inte lyckats leva upp till detta krav.

avfall

rykte

Miljöledningssystem är ett verktyg för att förbättra miljöarbetet på ett effektivt sätt för organisationer och företag.

Oklar upphämtning Det saknas en gemensam sophantering för hela universitetet och på många fakulteter kan inte alla material källsorteras. Sophämtningen är också uppdelad mellan olika företag, vilket försvårar och fördyrar sophämtningen. Brister i ansvarsfördelningen leder till att t.ex. matavfall i vissa fall inte hämtas upp av någon.

Ambitionsbrist Universitetet har ingen ambition att gå längre än lagkravet och etablera en miljöprofil. Trots forskning i världsklass och många lyckade lokala initiativ, till exempel solpaneler, svanenmärkt lokalvård och ursprungsmärkt el, kommuniceras inte ens de bra exemplen.

Miljöutredningen genomfördes på updrag av universitetet som en första steg för att kartlägga hur universitetets miljöarbete ser ut just nu. Den ska ligga till grund för universitetets miljöledningssystem.

Platsbrist Det är ont om plats vilket gör att alla olika sorteringskärl inte alltid får plats. Det finns inte heller ett samordnat system för sorteringskärlen, utan institutionerna får ordna det själva.

Kartläggning saknas Universitetet har inte kartlagt sina intressenter, det vill säga företag och organisationer som har förväntningar på universitetets miljöarbete. Till exempel studentorganisationer som Hållbart universitet eller Lund Sustainable Engineers.

Kontroll Det finns inga siffror på hur stor avfallsmängden är vilket gör det svårt att sätta mål eller utvärdera både kostnad och miljöbelastning för hushållsavfall, matavfall och förpackningar.

Trovärdighet När universitetet inte klarar av att leva upp till lagkraven för miljöpåverkan kan trovärdigheten för utbildningar och forskning med miljötema undergrävas.

Miljöcertifiering innebär att en organisations miljöledningssystem certifieras enligt en oberoende standard. En globalt erkänd standard heter ISO14001. I systemet jobbar man enligt en process som bygger på olika steg: mål, planering, genomförande och utvärdering samt att ständigt förbättra företagets eller organisationens miljöarbete.

"Det ligger i ett läroverks uppdrag att vara en förebild." FOTO: JOHAN WINGBORG

EDDI OMRCEN, hållbarhets-

strateg på Göteborgs universitet som ligger i topp bland Svenska lärosäten med sitt interna miljöarbete. Eddi Omrcen

Varför satsar Göteborgs universitet på miljöarbete? – Det började med en påtryckning från studenterna under slutet av 90-talet. Det gjorde att styrelsen fattade beslut om att bygga ett miljöledningssystem som skulle leda till en certifiering. Redan då var miljöfrågorna inget nytt, så det handlade helt enkelt om en förutseende styrelse. Det ligger i ett läroverks uppdrag att vara en förebild på hållbarhetsområdet, tycker jag. En sådan satsning borde vara naturlig, speciellt för ett läroverk, att kunna

visa att vi ligger i framkant. Varför en certifiering, det är ju inget lagkrav i dag? – För att tydliggöra målet. På det sättet får vi en tredje part som granskar oss som utfärdar certifikatet. Det ger trovärdighet och sen funkar certifieringen internationellt också, så det går att använda i globala sammanhang. Hur lyckades universitetet nå en certifiering? – Vi jobbade systematiskt och målinriktat. Jag tror det handlar om att koppla miljöarbetet till att det faktiskt gäller ett kvalitetsarbete. Mindre avfall sparar på energianvändning och gör att det blir mer pengar till annat, forskning till exempel. – Sen var vissa enheter drivande. De fakulteter som gick före och blev certifierade fick lite extra resurser, som en morot, samtidigt

som certifikatkostnaden togs centralt. På det sättet blev det konkurrens om vilken fakultet som skulle bli certifierad först – det blev ett väldigt drag. Vad är ditt tips till LU för att förbättra miljöarbetet? – Nummer ett är att inventera och se var det finns problem och sedan ta tag i problemen. Sen underlättar det alltid med resurser och ett tydligt mandat från ledningen, att satsa på det och visa att man vill. Ett annat tips är att man tittar på miljö och hållbarhet på ett positivt och framåtriktat sätt, till exempel genom att använda FN:s utvecklingsmål. Då kan universitetet fråga sig: Hur skulle vi vilja se ut? Vad kan vi bidra med? Om Lunds universitet inte tycker att de har något de kan bidra med till något av målen, ja då kan man lika bra lägga ner verksamheten, tycker jag. lundagård nr 3 2016

s. 6-7 miljörapporten.indd 2

2016-04-04 06:22

nyheter

Studenter till salu På Juridicum föreläser representanter från advokatfirmor utan att ta betalt, dessutom ger de studenterna gratisprylar i utbyte mot exponering.

Trots omfattande sponsring har Lunds universitet i dag ingen sponsringspolicy. I stället är det upp till de anställda att bestämma vilken typ av sponsring som känns rimlig — och av vem.

Under juristutbildningens andra termin ges kursen Allmän förmögenhetsrätt. Kursen är uppskattad av många studenter då den på ett tydligt sätt knyter an till arbetslivet med tre externa föreläsare: en åklagare och två jurister. — Vi tycker att det är jättebra att ta in praktiker som kan berätta om hur det fungerar i arbetslivet, säger Eva Lindell-Frantz som är ansvarig för kursen.

sätta utbildningens oberoende. — Jag vet att kursombuden nämnt detta men jag tycker inte att det är något större bekymmer eftersom studenterna under utbildningen kommer i kontakt med olika representanter från olika byråer och myndigheter, säger Eva Lindell-Frantz. Men det finns studenter som inte håller med. — Den reklam vi utsätts för som studenter är väldigt tydlig och om någon ber mig nämna fem advokatfirmor vet jag exakt vilka jag skulle kunna nämna på rak arm. De står för kaffet på kåren likväl som på skoluppgifterna. Det tycker jag är problematiskt, säger en anonym juriststudent.

Reklam under seminariet

Otydliga regler

Men till skillnad från många av de externa föreläsare som undervisar vid universitetet kostar de två juristerna från Mannheimer Swartling inte universitetet något. I stället finns företagets logga på de förberedande frågor som studenterna får ut inför praktikseminariet som dessutom inleds med en presentation av firmans verksamhet. Detta har fått flera studenter att reagera och ifråga-

I Sverige har vi inget tydligt regelverk för vad som gäller när företag sponsrar myndigheter. Däremot har flera universitet i dag en sponsringspolicy som tydliggör vilken typ av sponsring som universitetet bör ta emot och vad man bör undvika. Men vid Lunds universitet är det upp till varje anställd hur de vill göra och man ser inget behov av en egen policy. I stället hänvisar universitetet till

lundagård nr 3 2016

s. 8-9 nyheter.indd 1

Ekonomistyrningsverkets, ESV, riktlinjer. ESV är däremot tydliga i sina riktlinjer med att de rekommenderar myndigheter som tar emot sponsring att ha en policy som reglerar den. — Detta gäller inte minst om det är en större myndighet, vilket Lunds universitet är. Då låter det väldigt konstigt att var och en gör lite som de vill. Det vore lämpligt att ha samma policy inom hela myndigheten, säger Lasse Henricson, finansieringsexpert på ESV.

Egen sponsringspolicy Flera av de andra universitet som har en policy är i denna nogrann med att sponsring inte får användas för att finansiera verksamheters baskostnader, så som löner och ordinarie utbildningsverksamhet. Enligt ESV är orsaken till att man bör ha en sponsringspolicy att sponsring också medför flera risker för myndigheten. Bland annat kan sponsring göra att allmänhetens förtroende för myndighetens oberoende, objektivitet och opartiskhet rubbas.

— Det låter rimligt. Det här är någonting vi får ta tag i då och fundera på hur vi skulle kunna arbeta med det på ett bättre sätt, säger planeringschef Tim Ekberg som representerar universitetet i frågan. Sponsring av Lunds universitet sker dock även på andra sätt än genom gratis föreläsningar. Enligt ekonomiavdelningen tog universitetet emot cirka en miljon kronor i sponsring under 2015.

sponsring ....är enligt Ekonomistyrningsverket: ” en ömsesidig överenskommelse där den ena parten lämnar ersättning (kontanta medel, varor eller tjänster) och den andra parten lämnar motprestationer, som åtminstone till viss del består av exponering av företagsnamn eller varumärke.” TEXT TINDRA ENGLUND FOTO JONAS JACOBSON Redigering: Tove Nordén

2016-04-04 06:24

läs fler studentnära nyheter på lundagard.se ◣

här kan studenter söka vård Ungdomsmottagningen i Lund eller på annan ort i Skåne. Studenthälsan Finns i Lund och på Campus Helsingborg. Just nu är väntetiden på 3-4 veckor om du inte lyckas få hjälp på en drop-in-tid. Din lokala vårdcentral beroende på din bostadsort och ditt vårdval. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Lund vänder sig till boende i kommunerna Lund, Burlöv, Kävlinge, Lomma och Staffanstorp. BUP i Helsingborg vänder sig till boende i kommunerna Helsingborg, Bjuv och och Höganäs.

Långa väntetider på ungdomsmottagningen har varit ett problem under flera år i Lund, vilket gör att patienter tvingas åka till andra mottagningar i Skåne.

Högt tryck på ungdomsmottagningen Flera studenter slår larm om fortsatt långa väntetider på ungdomsmottagningen (UMO) i Lund. När Lundagård försöker boka en tid finns inga lediga tider alls i webbokningssystemet. – Vi har ett bekymmer i Lund, bekräftar verksamhetschefen på UMO i Region Skåne. Clara och Kajsa började studera i Lund i höstas. Sina första erfarenheter av UMO Lund fick de när de försökte boka tid för rådgivning om preventivmedel. Clara gick in på hemsidan för att boka en tid före jul – men upptäckte att det inte fanns några lediga tider förrän i mars. – Jag tyckte det var helt sjukt, säger hon. Kajsa har haft liknande upplevelser. Hon försökte boka tid för någon månad sedan, och provade att ringa eftersom hon inte hittade några tider i bokningssystemet. Hon kom bara till telefonsvararen trots att hon testade att ringa upprepade gånger. Till slut valde både Kajsa och Clara att boka tid på UMO i Hässleholm. Men det kanske inte är möjligt för alla, menar de. – Det känns absurt att behöva

åka till en annan stad när det finns en mottagning här i Lund. Det kostar både tid och pengar, säger Clara. – Jag tänker på 14–15-åringar som inte vet att man kan åka någon annanstans, eller inte har möjlighet att göra det. Och på dem som behöver hjälp snabbt, säger Kajsa. Statistik från Kommunkontoret i Lund visar att 14,5 procent av kommunens befolkning är 12 till 22 år gamla, och därmed hänvisade till vård på UMO.

UMO: Ta tåget Problemet med långa väntetider har funnits under flera år i Lund. Trots det har inte mycket hänt. Elisabeth Liljerehn, verksamhetschef på UMO i Region Skåne, understryker att internetbokningssystemet bara är ett av flera sätt att boka tid, utöver att ringa eller boka tid direkt i receptionen. Enligt henne är väntetiderna på UMO i Lund just nu åtta dagar för ett möte med manlig sjuksköterska och 21 dagar för barnmorska. – Det är lite för länge. Men för den som kan tänka sig att ta tåget är väntetiden kortare i till exempel Malmö, säger hon.

tillmötesgå behoven. Mer resurser Eftersom UMO ligger under Reskulle förstås också hjälpa, säger gion Skåne går det bra att söka sig hon. till vilken mottagning som helst inom länet. Elisabeth Liljerehn medger dock att resekostnaden Planerade pengar detta medför är problematisk. Ungdomsmottagningarna utgör – Det är därför vi gör allt vi en del av den så kallade primärkan för att förbättra situationen i vården. Anders Åkesson (MP) är Lund. ordförande i Region Skånes be redning för primärvård, psykiatri och tandvård. Han berättar att regeringen har satsat 130 miljoner i sin budget för 2016 på att stärka UMO, där 17 miljoner kommer att gå till Region Skåne. – Jag kan inte lova att pengarna kommer att gå specifikt till UMO – Det bästa är om den bemanning Lund, men de kommer att använsom behövs finns på den ort där das för att stärka ungdomsmotman bor, så att mottagningen i tagningarna i Skåne, säger han. Lund kan ta emot alla de ungdoAnders Åkesson säger också att mar som vill komma just dit. en arbetsgrupp just nu utreder hur Men för att göra det bästa av pengarna från staten ska användas situationen har UMO vidtagit på bästa sätt. Men det är oklart när åtgärder som gör det lättare att trycket på ungdomsmottagningen hänvisa patienter till mottagkommer att lätta. Först när utredningar i övriga Skåne där vänningen är färdig står det klart om tetiderna är kortare. Elisabeth de nya resurserna tilldelas ungLiljerehn uppger att det även domsmottagningen i Lund. finns andra tänkbara förändringar som skulle kunna korta Clara och Kajsa heter egentligen något ned väntetiderna. annat. – Just nu gör vi en översyn av hur vi skulle kunna omstruktuTEXT OSKAR MADUNIC OLSSON rera verksamheten för att FOTO LUKAS J. HERBERS

"Vi gör allt vi kan för att förbättra situationen i Lund"

lundagård nr 3 2016

s. 8-9 nyheter.indd 2

2016-04-04 06:24

plock

? frågan

i korthet Ung HBTQ Helsingborg Mötesplatsen Kalifornia för HBTQpersoner i Helsingborg kommer få finnas kvar, efter stöd från Helsingborg stad och Studiefrämjandet.

bra månad

På Glasskulturen i Lund är det bara sommarjobbare som gäller.

Hur hittar jag sommarjobb? Mitt i alla uppsatsskrivningar och laborationer ska en även börja söka sommarjobb. Men hur går studenten tillväga i djungeln av glassförsäljararbeten och hotellreceptionistplatser? Om du trodde att du hade schemat balanserat bara för att du är ikapp med läshänvisningarna – tänk om. Enligt Arbetsförmedlingens handläggare Susanna Westgren är det hög tid att söka sommarjobb nu, för det finns en trend att företag lägger ut platsannonser tidigt och att platserna fylls fort. Vissa branscher kan vara lite enklare att få sommarjobb inom, exempelvis säsongsbaserade jobb och restaurang/café eller vård/ omsorg. – Nöjesparker eller lägeraktiviteter är ett bra tips, säger Susanna Westgren.

Sök brett Ett annat tips från Susanna Westgren är att söka på olika fronter – via egna kontakter och tidigare arbetsplatser likväl som via annonser. I Arbetsförmedlingens app ”Sommarjobba” hittar du samtliga sommarjobb som är

listade på Platsbanken. Att rannsaka sig själv, och tänka på vilka egenskaper en själv besitter och vad som intresserar en är också något Susanna Westgren betonar. – De arbeten som känns roliga blir lättare, så det är bra att söka sig till jobb där jobbet känns lockande, säger hon.

Personliga brevet viktigt Ett välskrivet CV är också en bra början. Arbetsgivaren ska fastna just för dig, så lägg extra krut på den biten. Viktigt är tydliga kontaktuppgifter med telefonnummer och mejladress, och även att du klart redogör för tidigare erfarenheter. Men störst fokus tycker Susanna Westgren ska ligga på det personliga brevet, där en berättar vad en kan bidra med. Och det får gärna vara specialskrivet för varje arbetsplats. – Man kan ha en standardmall för personligt brev, men ändra på lite meningar här och där för att visa att man vet vilket arbete man söker, säger hon. TEXT ANDREA AX-KARLSÉN FOTO SAGA SANDIN

dålig månad Nationerna Efter ett polisbeslut behövs det numera danstillstånd och utbildade ordningsvakter på nationerna. Katastrof, speciellt för de små nationerna, enligt Kuratorskollegiet (KK).

105

…donationer och över 89 000 kr har Göteborgs nation dragit in till sitt sommarprojekt: en renovering av nationens nattklubbslokaler.

87 841

...är anmälda till vårens Högskoleprov den 9 april. Det är en halv procent lägre än rekordvåren 2014. Den största gruppen sökande är 19-20-åringarna, alltså de födda -97.

citatet

"Jag vill ha kvar mina vänner och Kamrater" Så skriver Smålands nations politiska ombud Alice Nordin om varför nationen borde dra tillbaka sin ansökan till Kuratorskollegiet (KK). En kommunikationsmiss gjorde att nationen trodde sig ha fått löfte om att fortsätta släppa in sina medlemmar utan studentkort, men det visade sig vara fel.

lundagård nr 3 2016

s. 10-11 plock o debatt.indd 1

Redigering: Tove Nordén

2016-04-04 06:27

debatt

FOTO: ARKIV/HENRIK LARSSON

Många doktorander tvingas arbeta under oklara finansieringsformer.

Trygga villkor för forskare ger bättre forskning Nyligen har Utbildningsdepartementet släppt en utredning angående unga forskares karriärmöjligheter inom akademin. Vi från Lunds doktorandkår (LDK) tycker att utredningen tar upp många bra aspekter och åtgärdsförslag för att trygga unga forskares fortsatta karriär, såsom doktorandernas olika typer av studiefinansieringar, meriteringsanställningar samt ökad mobilitet nationellt och internationellt. Men det finns en del punkter som inte håller måttet och som måste bli bättre. DOKTORANDFINANSIERINGEN DELAS HUVUDSAKLIGEN in i anställ-

ning, utbildningsbidrag och stipendium, där lön, arbetsvillkor och förmåner kan variera stort mellan olika lärosäten. Utredningen menar att dessa skillnader bör tas bort och att utbildningsbidrag och stipendium bör avskaffas inom loppet av tio år. Att skillnaden försvinner tycker

vi är bra då lika arbete förtjänar lika lön och förutsättningar. Men utredningen har även infört vissa undantag, vilket gäller stipendiumdoktorander inom ramen av bistånds- och kapacitetsuppbyggnadsprogram och för EU-finansierade program eller motsvarande. Att införa undantag kommer inte att lösa skillnaderna i arbetsvillkor, utan snarare införa kryphål i systemet som riskerar att de sämre arbetsförhållandena bibehålls. FÖR ATT FÅ höjd mobilitet är ett

förslag att öka antalet meriteringsanställningar i form av biträdande lektorer, något som redan finns på Lunds universitet. Men det är oklart om det framför allt är unga framför erfarna forskare som kommer att gynnas och om fler visstidsanställningar skulle leda till ökad trygghet. Det saknas även ett större fokus på familjeliv som en av de faktorer som gör att fler unga forskare väljer andra karriärvägar eller stanna vid samma lärosäte, samt hur interna-

tionella unga och erfarna forskarna ska stödjas när det gäller språk. Att ha både svenska och engelska som språk i fler universitetsorgan skulle ge fler unga bättre förutsättningar till att avancera. VI PÅ LDK tycker att alla unga forskare ska ha samma rättigheter och förutsättningar till att kunna utföra sina arbeten och att det ska finnas möjlighet till individuell planering för framtiden. Det går inte att prata om ökad mobilitet utan åtgärdsförankring och det ska inte finnas några undantag för unga forskares lika arbetsvillkor.

detta är lundagårds debattsida Vill du också nå ut till 38900 studenter med din åsikt? Skicka in din text till lundagard@lundagard.se och märk den med "Debatt". Texten ska vara högst 2000 tecken inklusive mellanslag.

LUNDS DOKTORANDKÅR (LDK) DAVID ÖRBRING STÄLLFÖRETRÄDANDE ORDFÖRANDE KRISTINE LUND VICE ORDFÖRANDE YLVA PERSSON VICE ORDFÖRANDE lundagård nr 3 2016

s. 10-11 plock o debatt.indd 2

2016-04-04 06:28

reportage

i akademins väntrum Högutbildade flyktingar bör kunna ta sig in i det svenska samhället via akademin – men när deras tidigare utbildning ska valideras sätter byråkratin stopp. Nu står tusentals människor och stampar i akademins farstu, medan universiteteten söker efter en hållbar lösning.

Tidig eftermiddag i Lund. Ute faller ett lätt regn och Alaas svarta, kortklippta hår är fuktigt sedan promenaden till Språk- och litteraturcentrum. Vi sitter vid ett bord i en av de något folktommare delarna av fakulteten. På vägen hit gick vi förbi ett av de klassrum där det pågick en föreläsning med universitetets journaliststudenter. Alaa kastar en blick mot studenterna djupt inbegripa i diskussioner vid borden bredvid oss. För några år sedan avslutade han sin kandidatutbildning i media vid Damaskus universitet i Syrien. Alaa har varit på flykt från sitt hemland sedan 2012 och är en många flyktingar med akademisk bakgrund som har anlänt till Sverige de senaste åren. De som nu kämpar för att etablera sig på arbetsmarknaden eller för att återuppta sina studier. Men det är en lång väg att vandra. NÄR KRIGET BRÖT ut i Syrien flydde Alaa först till Egyp-

ten och sedan till Turkiet. Men där fick Alaa och hans familj inte uppehållstillstånd, så Alaa tog sig till Sverige i slutet av 2013. Till en början hoppades Alaa att hans examen skulle ge honom ett arbete i det nya hemlandet, men han förstod snart att han skulle bli tvungen att fortsätta sin utbildning för att få ett arbete här som matchade hans utbildningsnivå. Alaa har en kandidatexamen i media. Men inom Syriens utbildningssystem läser man inte lika mycket engelska i grundskolan som i Sverige. Så för att kunna tillgodoräkna sig sin kandidatexamen var han tvungen att höja sin språknivå avsevärt. Men innan han kunde göra det var han tvungen att beta av sina svenskkurser. – Med andra ord skulle det ta mer än ett år för mig att påbörja mina studier igen, säger Alaa uppgivet. ATT VÄNTA ÄR nästan det enda Alaa gör nu för tiden. På att återförenas med sin familj och på att påbörja sin riktiga tillvaro här i Sverige. Vad han allra helst vill är kunna sälla sig till grupperna av studenter som omger oss. – Men det lär väl dröja innan det händer. Jag hade önskat att SFI-klasserna inte var så blandade, att jag kunde läsa svenska ihop med andra akademiker på universitetet. Allting går så långsamt nu, säger han. Att bli antagen till högre utbildning som nyanländ med uppehållstillstånd är förenat med en hel del omak. Grundproblematiken är att Sverige är en del av den så kallade Bolognaprocessen, en universitetsöverenskommelse inom Europa som syftar till att alla medlemsländer ska ha samma regler och standarder inom akademin. Denna skiljer sig markant från hur universitetssystemen ser ut i exempelvis Syrien och Irak. Men

lundagård nr 3 2016

s. 12-15 reportage.indd 1

TEXT MARCUS BORNLID & GUSTAV WIRTÉN FOTO LUKAS J. HERBERS

det finns mer specifika problem. Ett sådant är att man i många länder som står utanför Bolognaprocessen inte skriver någon uppsats för att fullgöra sin kandidatexamen. Den som vill använda sin kandidatexamen till att söka en master i Sverige, men inte har en uppsats, stöter på problem. Ett annat problem är att översätta examensbevis. Arbetsförmedlingen använder sig av översättningsföretag för att översätta diplomen, och i somliga fall kan det vara rena tillfälligheter som avgör hur många högskolepoäng och studieterminer som diplomen översätts till. I FRÅGAN OM hur Sveriges lärosäten har valt att bedöma huruvida de utländska akademikerna har de rätta kvalifikationerna för att antas till deras utbildningar varierar tillvägagångssättet från lärosäte till lärosäte. I praktiken är valideringsarbetet i dag uppdelat mellan landets lärosäten och Universitets- och Högskolerådet (UHR) - lärosätena bedömer huruvida studenter utan fullgod dokumentation har de rätta förkunskaperna för att släppas in på utbildningarna, och UHR utfärdar bedömningar av utländska examensbevis. I HAMNOMRÅDET I Malmö sitter May i en klarröd fåtölj och kisar ut genom ett panoramafönster. Himlen utanför är violett. May är precis som Alaa född i Syrien. Hennes pappa var professor på universitetet i Damaskus. Att hon skulle ge sig in på den akademiska banan var inte något hon funderade länge över. Hon skrev in sig på ett kandidatprogram i engelska och fortsatte direkt till en master i Public Administration. När inbördeskriget i landet bröt ut flydde May tillsammans med sin man och deras trillingar till Libanon. Sedan hade de tur och fick komma till Sverige som kvotflyktingar. När hon kommit till Sverige och tagit sig igenom SFI-stegen var nästa steg naturligt. Hon ville ha en svensk universitetsexamen. Men här började i stället problemen hopa sig. May anmälde sig till en master i barnlitteratur vid Linköpings universitet. Men när de gick in för att titta på antagning.se inför terminsstarten var hennes och hennes man Hazems ansökningar strukna, trots att de hade sina validerade examensintyg och de rätta betygen. Arg och ledsen åkte hon till universitetet med sin man, men ingen på skolan vill hjälpa dem. När hon senare gick in på antagning.se kunde hon se att hennes anmälan hade ändrats från icke-godkänd till icke-kvalificerad. – Det är ju svårare att argumentera emot, säger May.

Redigering: Christina Zhou

2016-04-04 06:34

läs fler reportage på lundagard.se ◣

lundagård nr 3 2016

s. 12-15 reportage.indd 2

2016-04-04 06:34

reportage MAY OCH HAZEM hade fått sina examina validerade

av Universitets- och högskolerådet (UHR), men ändå ströks båda två från sina ansökningar. Och då hade fått vänta på sin validering i ett och ett halvt år. May har tidigare jobbat som engelskatolk i Syrien. När hon läste sitt examensbevis, som översatts från arabiska till engelska av ett översättningsföretag, upptäckte hon att det var fullt av fel. På hennes intyg stod att hon var den tredje årgången studenter som läste på det nystartade institutet, men översättaren tolkade anmärkningen som att May bara studerat i ett år. Därför ströks hennes ansökan också när hon sökte in till Lunds universitet. May ringde och ringde till Arbetsförmedlingen, men ingenting hände. May började tänka en tanke hon aldrig tidigare tänkt. Att ”Jag skiter i universitetet”. Hon fick väl gå outbildad om det var så här det skulle fortsätta. Men så plötsligt vände det.

"Det kanske inte är en tillfällighet att det var just på Malmö högskola det vände."

EN AV DE drivande krafterna bakom Malmö högskolas

arbete för asylsökande är deras prorektor, Cecilia Christersson. Hon menar att det svenska valideringssystemet borde ändras för att göra det lättare för utländska akademiker att komma in i den svenska universitetsvärlden. Bland annat tycker hon att man bör lätta på de språkkrav som ställs på nyanlända akademiker, och att hitta kompletteringsalternativ för de studenter som har med sig ett examensarbete från sina kandidatprogram. –Det är viktigt att de människor som kommer hit så fort som möjligt ges en möjlighet att utföra någon form av meningsfullt arbete, och därför är det ett problem att det finns så många hinder för dem att börja studera, säger hon. Formellt har de svenska lärosätena däremot inget ansvar att validera studenternas kompetens. Däremot ligger det på universitetens och högskolornas bord att erbjuda kompletterande utbildningar för de akademiker som måste bygga på sina utbildningar för att antingen kunna gå vidare med sina studier eller etablera sig i arbetslivet. Fram tills nyligen har detta inte varit en speciellt prioriterad fråga för lärosätena. 2014 rapporterade Lundagård till exempel att Lunds universitet lade ned

lundagård nr 3 2016

s. 12-15 reportage.indd 3

DE SENASTE ÅREN har också ett antal nya etableringsprojekt initierats. Bland annat ”Korta vägen” - ett samarbete mellan ett antal lärosäten, Folkuniversitetet och Arbetsförmedlingen - där en grupp nyanlända får möjlighet att bland annat studera svenska, samhällsorientering och erbjudas praktikplatser som matchar deras utbildningsbakgrunder. Region Skåne har även tillsammans med Tillväxtverket dragit igång ett projekt under vilket Arbetsförmedlingen köper studieplatser för kompletterande utbildningar för utländska lärare och ingenjörer på Lunds universitet och Malmö högskola. Sara Virkelyst jobbar som projektledare inom universitetsledningen i Lund och har särskilt ansvar för dessa frågor. Enligt henne pågår ett stort arbete på regional såväl som nationell nivå för att utreda hur valideringsarbetet bäst bör bedrivas i fortsättningen. – Vi på Lunds universitet har bland annat i samarbete med Region Skåne, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Lärosäten Syd och länsstyrelsen påbörjat en processkartläggning för att se hur vi ska samverka kring nyanlända akademiker, säger Sara Virkelyst. Hon anmärker att det är väldigt många steg som de utländska akademikerna måste igenom för att börja studera. – Vi vet ju inte riktigt hur det ser ut på den fronten, om det finns något steg som vi skulle kunna ta bort och vi måste se över vilka krav vi ställer på dem. Och om det finns några steg i processen då dessa människor faller mellan stolarna, säger hon. FOTO: CHRISTINA ZHOU

HAZEM LÄSTE ATT det fanns en högskola i Malmö och sa till May att hon borde söka dit. Bara för att prova. Så hon sökte - och kom in. Till skillnad från Lunds- och Linköpings universitet, som hade nekat att tala med henne, var Malmö högskola tillmötesgående och efter att hon hade förklarat sitt predikament löste sig situationen snabbt. – Jag var förvånad över hur lätt det gick, säger May. Och det kanske inte är en tillfällighet att det var just på Malmö högskola det vände. Dagen efter att bilderna på femåriga pojken Alan Kurdis livlösa kropp kablades ut förra hösten kallade högskoleledningen till möte för att reda ut vad skolan kunde göra för att hjälpa människorna på flykt. Alltsedan dess har Malmö högskola haft som topprioritering att hjälpa nyanlända asylsökande att komma till rätta i Sverige. Högskolan har bland annat initierat språkkaféer för ensamkommande flyktingbarn och öppna föreläsningar och tillgång till högskolebiblioteket för nyanlända akademiker.

sitt ett enda kompletterande program (för sjuksköterskestudenter). Frågan om hur lärosätena på bästa vis ska kunna bistå nyanlända akademiker har dock blivit allt mer omdebatterad i takt med att flyktingmottagandet har ökat. Sveriges Förenade Studentkårer och SACO har bland annat önskat att det ska bli enklare för nyanlända studenter att få sina meriter validerade.

FRÉDÉRIQUE GRANATH ÄR studie-

vägledare vid Lunds universitet. I hennes arbetsrum på SOL har den senaste tiden tagit emot allt fler flyktingar med universitetsexamen som kämpar för att ta sig in i det svenska universitetsmaskineriet. Många har ofullständiga dokument, som det blir när man lämnar hemlandet hals över huFrédérique Granath vud. Frédérique hjälper till så mycket hon kan, men det är inte alltid det går. En dag träffade hon in i ett speciellt fall. Firas, en ung kille från Syrien, hade papprena i perfekt ordning. – Han berättade att det hade tagit honom över en månad att dokumentera sin utbildning, med risk för sitt eget liv. Han hade sprungit till universitetet i Damaskus i omgångar och samlat ihop papprena, säger Frédérique Granath. MEN FIRAS KOM inte in på den masterutbildning han sökt, då han inte hade med sig en kandidatuppsats från studierna i Syrien. För att ha möjlighet att skriva en uppsats på Lunds universitet var han tvungen att ha läst svenska, vilket skulle ha fördröjt hans planer betänkligt. Frédérique kände att hon var tvungen att hjälpa Firas. – Jag diskuterade saken med mina kollegor, och då

Redigering: Christina Zhou

2016-04-04 06:35

läs fler reportage på lundagard.se ◣

Malmö högskola har bland annat initierat öppna föreläsningar och tillgång till högskolebiblioteket för nyanlända akademiker.

var det någon som sa att man kunde skapa en helt ny kursplan bara för Firas. Frédérique skapade en kursplan värd 15 högskolepoäng bestående av examensarbetet, på engelska, och med stöd av studierektorn lyckades hon få den godkänd, varvid Firas skrev in sig på kursen. – Det är värt att kämpa för det här. Om Firas inte hade kommit igång och börjat läsa på en gång, så hade han varit tvungen att vänta ett helt år på nästa chans, säger Frédérique Granath. PARALLELLT MED MYNDIGHETSSATSNINGARNA har alltså

små, kreativa lösningar för att bryta upp springor i antagningsmaskineriet. Och enligt Bo-Anders Jönsson, rektorsråd på Lunds universitet, har det inte rått någon brist på idéer och uppslag gällande hur validerings- och kompletteringsarbetet i fortsättningen bör utformas. Det stora problemet är dock att samordna de olika lärosätena. – Vi behöver ett system som är hållbart för lång framtid. Men det finns en risk att det tar ett tag innan vi helt lyckas med det. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, anser att den senaste tidens satsningar är steg i rätt riktning. Men hon tycker att svenska lärosäten länge har varit väldigt dåliga på att ta att tillvara på de utländska akademikerna kompetens. – På ett individuellt plan är det viktigt, och på ett större samhälleligt plan kan de bidra med resurser och färdigheter som vi lider brist på i dag, säger Helene Hellmark Knutsson. Hon tror emellertid att ett uppvaknande håller på att ske inom myndigheterna, och från regeringens kommer det omfördelas högre anslag till lärosätena de kommande åren för att de ska kunna utveckla sina validerings- och kompletteringsprogram. – I år kommer vi utöka summorna till de kompletterande utbildningarna med 25 miljoner, för att därefter trappa upp det till 30 miljoner om året fram till 2019. På

motsvarande vis kommer vi att öka anslagen till UHR med 8 miljoner i år, och sedan 12, 5 miljoner de kommande åren, uppger Helene Hellmark Knutsson. LUNDS UNIVERSITETS REKTORSRÅD Bo-Anders Jönsson slår ifrån sig kritiken från Helene Hellmark Knutsson om att lärosätena kan ta ett större ansvar för att hjälpa de utländska akademikerna. Det finns helt enkelt inte resurser, menar han. – För tillfället har vi inte ens råd att satsa på våra grundutbildningar, säger han och fortsätter: – Vi har förhållit oss till det regelverk som finns. Vi får helt enkelt inte släppa in studenter på utbildningarna som saknar den rätta behörigheten och har inte de resurser som krävs för att göra motsvarandebedömningar. Däremot anser jag att lagen borde skrivas om, för att det ska bli lättare för oss att ta emot studenter med utländska examina, säger han. Som det ser ut för tillfället lider arbetet med att hjälpa de utländska akademikerna in på lärosätena med många problem. Lång väntetid, byråkratiska missar, antagningskrav som är svåra för många att uppfylla till följd av deras utbildningsbakgrunder. Därtill lider lärosätena av resursbrist, och samordningen kring hur skolorna ska validera studenternas utländska examina är bristfällig. Kanske kan den senaste tidens satsningar leda fram till att dessa problem till viss del åtgärdas. Men det råder fortfarande stor oklarhet kring hur detta ska ske.

"Vi behöver ett system som är hållbart för lång framtid."

I SOL-KAFETERIAN TITTAR Alaa ner i sin kaffekopp. Vid bordet bredvid sitter en grupp studenter och gör klart ett grupparbete. Han måste höja rösten för att överösta dem. – Det är så mycket tid som har gått till spillo för mig. När man flyttar från land till land. Så många år. Frågan är hur lång tid det kommer ta innan han kan sätta sig vid bordet bredvid i stället.

lundagård nr 3 2016

s. 12-15 reportage.indd 4

2016-04-04 06:41

internationell

Några studenter som sympatiserar med demokraterna försöker motverka det låga valdeltagandet i USA.

USA:s identitetskris splittrar En vänstersväng, en kraftigt begränsad invandring eller status quo – men med en kvinna i toppen. Oavsett utfall tycks presidentvalet 2016 bli början på något nytt för USA. Vid Columbia University i New York oroar sig dock såväl republikanska som demokratiska studenter för utgången. - Jag hoppas att Bobby kommer för han är skyldig mig 20 dollar, säger en student i raden framför mig. - Han är skyldig mig hundra om Hillary vinner, ropar en man i en bänkrad längre fram. - Det enda sätt Hillary inte vinner är 1) om alla som säger att de inte tänker rösta på Trump ljuger eller 2) om en tredje kandidat lyckas samla tillräckligt många elektorsröster, inflikar en tredje man i mittenraden självsäkert. Det är onsdag på Columbia University i New York och i ett klassrum i Hamilton hall bjuder Columbia University College Republicans på pizza och alldeles snart debatt mellan de

republikanska presidentkandidaterna. I brist på de verkliga kandidaternas närvaro spelar tre medlemmar kandidaterna John Kasich, Ted Cruz och Donald Trump och svarar på frågor från debattledaren och publiken. DET ÄR VALÅR i USA. Den 8 november ska

världsmakten få en ny president och i juni bestäms vilken kandidat som ska representera demokraterna respektive republikanerna i kampen om presidentskapet. Oavsett vem av de tre mest uppmärksammade kandidatera som vinner tycks något alldeles nytt vara på gång i USA. Vinner Hillary Clinton får landet sin första kvinnliga president, vinner Bernie Sanders tar landet en vänstersväng av i USA aldrig tidigare skådade proportioner och vinner Donald Trump får landet en högerpopulistisk president med en högst invandrarfientlig agenda. Rummet och känslan hos de republikanska studenterna inför valet präglas dock av pessimism. När jag efter debatten frågar dem hur de ser på chanserna att få studenterna att rösta på

Två frågor om valet i USA...

republikanerna är medlemmarna ganska eniga om att det för dem troligen är bättre om studenterna inte röstar alls, eftersom en majoritet av dem ändå tenderar att rösta på vänstern. - Många i akademin är vänster vilket gör mycket av undervisningen vänstervriden. Studenter är även en livsfas där de inte påverkas så mycket av saker som skatter eller företagens villkor. De vet helt enkelt inte så mycket om de goda anledningar som finns att rösta höger, menar Peter Luning Prak. ATT DONALD TRUMP ser ut att bli deras

presidentkandidat är heller ingenting som inger optimism. - Visst, han lockar nya väljare till partiet men han skrämmer också bort många. Han är oberäknelig, har varit gift tre gånger och har tjänat sina pengar på strippklubbar och casinon. Han är inget bra ansikte utåt för Amerika, menar Kyle Lewin. Om valet står mellan Donald Trump och Hillary Clinton tänker Kyle Lewin kanske avstå från att rösta, eller möjligen rösta på Hil-

Anderson

18 år, läser biologi. 1. Mänskliga och medborgerliga rättigheter.

1. Vilken är den viktigaste frågan i valet? 2. Vilken kandidat/vilket parti kommer du rösta på?

lundagård nr 3 2016

s. 16-17 internationell.indd 1

2. Bernie Sanders. Jag tycker att han har den bästa synen på mänskliga rättigheter och på ekonomi. Jag gillar generellt hans inställning till kapitalism.

Redigering: Katherina Riesner

2016-04-12 15:15

internationell

Några studenter som sympatiserar med demokraterna försöker motverka det låga valdeltagandet i USA.

världsmakten få en ny president och i juni bestäms vilken kandidat som ska representera demokraterna respektive republikanerna i kampen om presidentskapet. Oavsett vem av de tre mest uppmärksammade kandidaterna som vinner tycks något alldeles nytt vara på gång i USA. Vinner Hillary Clinton får landet sin första kvinnliga president, vinner Bernie Sanders tar landet en vänstersväng av i USA aldrig tidigare skådade proportioner och vinner Donald Trump får landet en högerpopulistisk president med en högst invandrarfientlig agenda. Rummet och känslan hos de republikanska studenterna inför valet präglas dock av pessimism. När jag efter debatten frågar dem hur de ser på chanserna att få studenterna att rösta på

Två frågor om valet i USA...

Anderson

18 år, läser biologi. 1. Mänskliga och medborgerliga rättigheter.

1. Vilken är den viktigaste frågan i valet och varför? 2. Vilken kandidat/vilket parti kommer du rösta på?

lundagård nr 3 2016

s. 16-17 internationell.indd 1

2. Bernie Sanders. Jag tycker att han har den bästa synen på mänskliga rättigheter och på ekonomi. Jag gillar generellt hans inställning till kapitalism.

Redigering: Katherina Riesner

2016-04-04 06:48

läs fler internationella nyheter på lundagard.se ◣

lary Clinton. Men eftersom hon vill höja skatter och Kyle Lewin menar att hon får visst finansiellt stöd från Kina är han osäker på hur han skulle göra. Peter Luning Prak tror däremot att han ställd inför ett sådant val skulle välja Donald Trump. - Som jag ser det finns det fler chanser till positiv utgång med Trump. En fördel med att han vill bygga murar är till exempel att det finns undersökningar som visar att migranter tenderar att rösta på demokraterna. Skulle vi få färre migranter skulle vi alltså troligen också få färre demokrater, säger han. Är inte det ett väldigt egoistiskt sätt att resonera på? - Kanske, men det är ju också sant, säger Peter Luning Prak. NÅGRA DAGAR SENARE står Hope, som inte vill ange sitt efternamn men som också är student vid Columbia University, och skriker över campus åt någon som hunnit kanske 50 meter bort. Hon står vid ett plastbord där hon tillsammans med andra demokratsympatisörer försöker få studenterna på Columbia att registrera sig för att få rösta i höstens val. När jag frågar varför hon föredrar demokraterna säger hon att jag borde kolla upp en väldigt bra artikel som jämför presidentkandidaten Donald Trump med Hitler. Jämförelsen handlar inte så mycket om de som personer utan om olika situationer som ger upphov till främlingsfientlighet, förklarar hon. Hope identifierar sig själv som socialist och är därför mer för presidentkandidaten Bernie Sanders än Hillary Clinton – den senare menar hon främst är uppbackad av personer med pengar. - Men vanligt folk då? För mig som amerikan och asiat är det viktigt med en presidentkandidat som har en medvetenhet och politik för människor från olika bakgrunder, säger hon. Hope påpekar att även om hon uppskattar Bernie Sanders förslag om att det ska bli billigare att studera vid universitetet kommer hon och de flesta som studerar vid universitetet i dag att ha tagit examen långt innan sådana ändringar eventuellt slagit igenom. Hon tror därför att det snarare är för större frågor som till exempel inkludering som många unga gillar Bernie Sanders. Men hur stor roll de ungas stöd för Bernie Sanders kommer spela i praktiken återstår att se. - Vi kan se att Bernie Sanders vinner stort i valundersökningar men att Hillary ändå får fler röster. Så vad beror det på? Jo, att många av de unga inte röstar i de faktiska valen, menar

Columbia University College Republicans bjöd på pizza och debatt.

Hope. VALDELTAGANDET I USA låg i förra president-

valet på låga 59 procent och desto lägre är det traditionellt bland unga, fattiga och minoriteter. Går fler unga och röstar i detta val kan det alltså få en stor betydelse - vilket demokratsympatisörerna på Columbia förstått när de efter fnittrande förbipasserande ropar: - Om du inte registrerar dig vill jag inte höra dig klaga efteråt om Trump blir president! Mikael Sundström är universitetslektor och lärare i internationell politik vid Lunds universitet. Han menar att utgången i det amerikanska valet är av väldigt stor betydelse även för det svenska samhället eftersom USA spelar en sådan central roll i världspolitiken. Enligt honom skulle det skapa stora problem i säkerhetspolitiken om Donald Trump vinner eftersom han lovat göra saker som i princip är omöjlig, men som hans väljare förväntar sig att han ska göra – som till exempel att bygga en mur gentemot Mexiko som Mexiko själva ska betala och få Kina att betala för att de ”stjäl” arbetare från USA. - Hans förslag tyder på en gigantisk inkompetens. Trump är väldigt oberäknelig och han har också en djupgående okunskap om hur det internationella arbetet fungerar,

"Om du inte registrerar dig vill jag inte höra dig klaga efteråt om Trump blir president!"

menar Mikael Sundström. Om Hillary Clinton skulle vinna presidentvalet, är det dock få som väntar sig några direkta ringar på vattnet. I USA ses hon i allmänhet som en del av etablissemanget. Bernie Sanders har dock mer långtgående tankar om omfördelningspolitik och skulle utgöra en tydligare vänstersväng för USA. Han är även den kandidat som tydligast verkar ha fångat studenternas hjärtan – något som Mikael Sundström ändå tror beror mycket på att han föreslår att det ska bli avsevärt billigare att läsa vid universitetet. - Men om det inte blir parlamentsrevolution så blir nog Donald Trump vald som republikanernas kandidat och Hillary Clinton som demokraternas. Sedan får Trump det nog oerhört svårt att samla tillräckligt många röster för att kunna rubba Clinton. SÅVÄL BERNIE SANDERS som Donald Trump

lockar dock personer som annars ofta inte ens röstar – samtidigt som de i mycket är varandras totala motsatser. Fortsätter de att engagera som de gjort hittills tror Mikael Sundström därför att valdeltagandet kommer att öka jämfört med tidigare år. - Dels på grund av de nya väljare som lockas av Trump men också på grund av de som lockas till hans motståndare eftersom de – till exempel kvinnor och invandrare upplever sig hotade av Trump, förklarar han. Columbia University och USA i stort går alltså ett val till mötes där opinionen är ovanligt polariserad.

Leah

Gerard

1. Klimatet, vapenkontroll och migration.

1. Jag vet inte, helheten. Jag har inte hunnit läsa på så mycket än.

2. Vilken som helst av de demokratiska kandidaterna. Jag håller med Bernie i allt men tycker att Hillary verkar mer erfaren.

2. Absolut inte Trump men jag är uppväxt i en republikansk familj så jag brukar sympastisera mer med republikanerna.

21 år, läser psykologi & statistik.

18, läser fristående kurser.

lundagård nr 3 2016

s. 16-17 internationell.indd 2

2016-04-04 06:48

läs fler internationella nyheter på lundagard.se ◣

ange sitt efternamn men som också är student vid Columbia University - och skriker över campus åt någon som hunnit kanske 50 meter bort. Hon står vid ett plastbord där hon tillsammans med andra demokratsympatisörer försöker få studenterna på Columbia att registrera sig för att få rösta i höstens val. När jag frågar varför hon föredrar demokraterna säger hon att jag borde kolla upp en väldigt bra artikel som jämför presidentkandidaten Donald Trump med Hitler. Jämförelsen handlar inte så mycket om de som personer utan om olika situationer som ger upphov till främlingsfientlighet, förklarar hon. Hope identifierar sig själv som socialist och är därför mer för presidentkandidaten Bernie Sanders än Hillary Clinton – den senare menar hon främst är uppbackad av personer med pengar. - Men vanligt folk då? För mig som amerikan och asiat är det viktigt med en presidentkandidat som har en medvetenhet och politik för människor från olika bakgrunder, säger hon. Hope påpekar att även om hon uppskattar Bernie Sanders förslag om att det ska bli billigare att studera vid universitetet kommer hon och de flesta som studerar vid universitetet i dag att ha tagit examen långt innan sådana ändringar eventuellt slagit igenom. Hon tror därför att det snarare är för större frågor som till exempel inkludering som många unga gillar Bernie Sanders. Men hur stor roll de ungas stöd för Bernie Sanders kommer spela i praktiken återstår att se. - Vi kan se att Bernie Sanders vinner stort i valundersökningar men att Hillary ändå får fler röster. Så vad beror det på? Jo, att många av de unga inte röstar i de faktiska valen, säger Hope.

Columbia University College Republicans bjöd på pizza och debatt. VALDELTAGANDET I USA låg i förra president-

och lärare i internationell politik vid Lunds universitet. Han menar att utgången i det amerikanska valet är av väldigt stor betydelse även för det svenska samhället eftersom USA spelar en sådan central roll i världspolitiken. Enligt honom skulle det skapa stora problem i säkerhetspolitiken om Donald Trump vinner eftersom han lovat göra saker som i princip är omöjliga, men som hans väljare förväntar sig att han ska göra – som till exempel att bygga en mur gentemot Mexiko som Mexiko själva ska betala och få Kina att betala för att de ”stjäl” arbetare från USA. - Hans förslag tyder på en gigantisk inkompetens. Trump är väldigt oberäknelig och han har också en djupgående okunskap om hur det internationella arbetet fungerar.

"Om du inte registrerar dig vill jag inte höra dig klaga efteråt om Trump blir president!"

Om Hillary Clinton skulle vinna presidentvalet, är det dock få som väntar sig några direkta ringar på vattnet. Bernie Sanders har dock mer långtgående tankar om omfördelningspolitik och skulle utgöra en tydligare vänstersväng för USA. Han är även den kandidat som tydligast verkar ha fångat studenternas hjärtan – något som Mikael Sundström ändå tror beror mycket på att han föreslår att det ska bli avsevärt billigare att läsa vid universitetet. - Men om det inte blir parlamentsrevolution så blir nog Donald Trump vald som republikanernas kandidat och Hillary Clinton som demokraternas. Sedan får Trump det nog oerhört svårt att samla tillräckligt många röster för att kunna rubba Clinton. SÅVÄL BERNIE SANDERS som Donald Trump

Leah

Gerard

1. Klimatet, vapenkontroll och migration.

1. Jag vet inte, helheten. Jag har inte hunnit läsa på så mycket än.

2. Vilken som helst av de demokratiska kandidaterna. Jag håller med Bernie i allt men tycker att Hilary verkar mer erfaren.

2. Absolut inte Trump men jag är uppväxt i en republikansk familj så jag brukar sympastisera mer med republikanerna.

21 år, läser psykologi & statistik.

18, läser fristående kurser.

lundagård nr 3 2016

s. 16-17 internationell.indd 2

2016-04-12 15:16

porträttet

Flera bollar i luften Trots att hon ständigt möts av fördomar kring sin sport har passionen för fotbollen alltid funnits där för Zecira Musovic. Som FC Rosengårds målvakt och ekonomistudent vill hon vara ett föredöme för sin idrott.

givning. I dag har hon gjort fotbollen till sitt heltidsjobb. – Nu är hela min släkt engagerad, vilket verkligen är jättekul.

Dagen efter att FC Rosengård spelat en Champions League match i Finland försöker 19-åriga målvakten Zecći ra Musovićc hinna till sitt seminarium på Ekonomihögskolan i Lund. Efter flyg, taxi och bilfärd hinner hon till slut fram, med en minuts marginal. Hon försöker diskret slå sig ner i klassrummet. – Då hör jag min föreläsare säga ”Är det inte fotbollstjejen?” och börjar dra igång applåder. I DAG SKRATTAR Zecira Musovic åt

händelsen, men där och då var hon lite generad. Hon vill vara ekonomistudenten på universitetet och inte målvakten. För även om mycket i hennes liv handlar om att hinna från fotbollsträningar till föreläsningar, och det inte finns mycket fritid emellan, vill hon satsa lika mycket på båda sina karriärer. Skolan har hon alltid rankat högt. Trots det är det ibland både svårt och stressigt. Och visst sitter fotbollspassionen kanske lite närmare hjärtat. - Med tanke på att jag ibland tvingas gå tidigare från föreläsningen på grund av träningar definierar jag mig själv i första hand som fotbollsspelare. REDAN

SOM LITEN älskade Zećcira Musovicć sport och intresset för just fotboll väcktes efter en skolturnering när hon gick i grundskolan. En tränare frågade om hon ville gå på en provträning och hon bestämde sig för att följa med. Sedan dess har hon varit fast. Men det har inte alltid varit lätt. Precis som sina lagkamrater och andra damfotbollsspelare har hon fått brottas med de fördomar som kvinnor möter inom fotbollen.

SJÄLV HAR HON inte fått möta några

elaka fördomar personligen, men hon minns från sin barndom att fotbollen inte togs på så stort allvar. ”Ska du verkligen spela fotboll som tjej?” var något hon ofta fick höra av sin släkt. – De förstod inte att det var något jag satsade på och något jag skulle göra i framtiden, säger hon. Men Zecira Musovic lät sig inte påverkas, utan vände kritiken till något positivt. Genom att kämpa hårdare och visa att fotboll inte är en killsport lyckades hon i stället påverka sin om18

lundagård nr 3 2016

s. 18-19 porträtt.indd 1

"Mitt svar när folk frågar vad jag vill med min karriär är att jag vill bli bäst. "

OCH DAMFOTBOLLEN FORTSÄTTER att nå framgångar. Nyligen gick 13 av Malmös största företag in med 21 miljoner kronor i sponsorintäkter som löper under en treårsperiod. Enligt Zecći ra Musovicć är det här ett steg i rätt riktning. För damfotbollen värderas fortfarande lägre än herrfotbollen, och en spelare i herrlandslaget tjänar i dagsläget betydligt mer. Trots det är Zećc ira Musovicć optimistisk och ser stora möjligheter inom damfotbollen, speciellt nu, med företag som stöttar hennes lag. – Tanken räknas mer än hur mycket pengar det gäller, tycker jag. Det visar att de lägger ett värde i damfotbollen och att det därmed är något att satsa på. ÄVEN OM DISKUSSIONER kring fördomar

mot damfotboll oftast kan bli tröttsam och Zećcira Musovićc ibland önskar att hon inte var en del av debatten, är det samtidigt oundvikligt. Som spelare på proffsnivå dras hon in oavsett om hon vill eller inte. Samtidigt ser hon ett ansvar mot de yngre spelarna, där hon också är en förebild. Zecćira Musovicć försöker därför förmedla en tydlig bild över sina mål men viktigast av allt: att bara vara sig själv. Förutom att vara en förebild talas det om en ljus framtid för Zećcira Musovicć, som har två SM-guld med FC Rosengård, landslagsspel redan i ung ålder samt en plats i UEFA-laget från förra året i bagaget. Hon beskriver karriären som ett ”helt okej facit”. Varför det blev just målvakt är hon inte säker på. Men vad hon gillar som målvakt är att hon som vinnarskalle får ha den avgörande rollen. Hon beskriver positionen som en kontrast mellan två motpoler. – Att vara den som antingen är jättebra i laget eller den som är katastrofal på grund av ett insläppt skitmål. Det är den här kontrasten som motiverar mig. MEN SOM MÅLVAKT innebär det för Zećcira Musovicć att hon samtidigt befinner sig i en utsatt position. Att vara ung på den på positionen är tufft. En

TEXT BERI ZANGANA FOTO LUKAS J. HERBERS

zecira musovic Ålder: 19 år Pluggar: Första året på ekonomikandidat i Lund . Gör: Målvakt i Sveriges ledande fotbollsklubb FC Rosengård.

målvakt når ofta sin toppnivå runt 28–30 år, vilket innebär att det ofta satsas på äldre spelare till målvaktspositionen. Som ung målvakt är Zecćira Musovicć lite mer ovanlig och hon önskar att det vore annorlunda. – Handlar det om de sista platserna i en trupp så, tycker jag att man ska våga satsa på någon som är yngre. DET ÄR SVÅRT att vara målvakt men

det hindrar henne inte från att ha höga mål och när hon pratar om sina ambitioner är hon tydlig med vad hon har för mål med sin fotboll. – Mitt svar när folk frågar vad jag vill med min karriär är att jag vill bli bäst. Jag tycker det är viktigt att ha den inställningen. TROTS HÖGA AMBITIONER nådde det inte ända fram när hon förra året möttes av tuffa besked om att hon lämnats utanför VM-truppen till Kanada. Samma sommar fick hon även se sina vänner i F19-landslaget ta hem ett EM-guld medan hon själv befann sig i Sverige. Själv kände hon att hon borde fått vara med i VM-truppen. Men bara några månader efter Sveriges uttåg ur VM i Kanada fick hon till slut samtalet om att hon blivit uttagen till en träningsmatch med A-landslaget. OCH FÖR EN ung målvakt finns det fler

chanser. Härnäst väntar för Zećc ira Musovićc ett U20-VM i Papua nya Guinea. Ett land som för Zecći ra Musovićc är helt okänt och därför blir en spännande utmaning. Ett annat tydligt mål är Brasilien. I sommar går OS av stapeln i Rio och hon hoppas att komma med. Det där samtalet från förbundskapten Pia Sundhage om en plats i Sveriges OS-trupp i sommar hoppas hon också på. Kanske är det den 19-åriga ekonomistudenten som får den där avgörande rollen under sommarens slutspel. Redigering: Tove Nordén

2016-04-04 06:49

s. 18-19 portrĂ¤tt.indd 2

2016-04-04 06:50

kulturreportage

lundagĂĽrd nr 3 2016

s. 20-21 kulturreportage.indd 1

2016-04-04 06:51

bli mindre deppig med hjälp av lundagard.se ◣

Det är nog bara lite depression Bli framgångsrik eller dö medan du försöker. Priset på framgång kan stå oss dyrt och Casper Danielsson reflekterar över hur vi faktiskt är villiga att offra allt – i karriärens namn. – Ditt liv är en ju framgångssaga! skrålar en vän till mig under en allt mer intensiv förfest. – Det är det verkligen! JAG SKRATTAR HÖGT och skämtar om att jag

ska måla upp citatet över min säng. Samma säng som jag bara timmar tidigare legat apatisk i under ett knappt dygn. Vännen, vi kan kalla honom Alex, fortsätter: – Du har ett bra jobb, som snart byts ut mot ett ännu bättre jobb och en tryggad framtid. Du behöver ju inte oroa dig för något. HAN HAR RÄTT, men samtidigt så fel. För ett

år sedan kunde jag bara önska mig den instagramifierade tillvaron som Alex nu höjer till skyarna. Förra året fick jag en heltidstjänst på Lundagård och den tjänsten har i sin tur nu har lett till ett kommande kvällstidningsjobb – vilket länge var allt jag ville ha. Men nu när jag har fått det, betyder det plötsligt ingenting. För att nå denna punkt har jag balanserat två parallella jobb mot varandra. Det ena under vardagar, det andra under kvällar och helger. Mitt mål var länge att jobba minst 60 timmar i veckan – allt där under har varit ett misslyckande. En arbetsvecka med 80 arbetade timmar har i allmänhet känts som en succé. PROBLEMEN MED ÖVERARBETE och utbrändhet inom studentlivet lyftes i Tindra Englunds reportage i förra numret av Lundagård. En spexare och en nationsjobbare vittnade då om hur de fullständigt gått upp i sina uppdrag för att sedan tappa fotfästet. Trots att personer i deras omgivning sagt åt dem att de borde trappa ner gjorde de inte det förrän problemen gått för långt. När jag läste reportaget tänkte jag att det lika gärna kunde handlat om mig själv. Det som driver mig att arbeta mycket har däremot – till skillnad från spexaren och nationsjobbaren – egentligen aldrig varit lust, utan alltid handlat om ångest. Med en livsstil präglad av det har i princip ingenting annat än jobb prioriterats. Förra året tillbringade jag såväl midsommar som julafton och nyårsafton på jobbet. Karriären har blivit den enda vägen till självförverkligande och min företrädares skämtsamma mantra ”Get published or die tryin’” har för mig varit seriöst. DET ÄR OCKSÅ lätt att romantisera ett liv som

kretsar kring arbete, och det är lätt att få just den bilden bekräftad av populärkulturen. Hollywoodproduktioner som advokatserien Suits och även Billions utgör perfekta exempel hur najs allt kan verka vara så länge man bara knegar på. Karaktärerna tycks leva drömliven på sina jobb som är såväl prestigefyllda som utmanande. Jag verkar inte heller vara den enda studenten som drömmer om den här typen av arbete. I kandidatuppsatsen Framgång, med eller utan karriär? – Unga vuxna om karriär i mediabranRedigering: Christina Zhou

s. 20-21 kulturreportage.indd 2

schen intervjuades år 2015 personer i åldrarna 20–30 om deras syn på karriär. – En majoritet av personerna menade att karriären främst handlade om personlig utveckling – att trivas med sitt jobb och brinna för det. Då spelar det ingen roll om man jobbar 12–14 timmar under en dag, menar Sara Askerlund, en av författarna till avhandlingen.

träningen till att jag nötte ut och bröt ett ben i foten på grund av överbelastning. Men när jag väl fick beskedet om att jag hade blivit antagen, var uppoffringen värd det. I ungefär en dag. Sedan, när jag väl kommit in och nått mitt mål, gav jag snart upp det där med att spela fotboll. Plötsligt kändes det allt annat än meningsfullt.

SEDAN ETT KNAPPT år tillbaka har jag uppre-

ATT KÄNNA MIG lycklig har inte sedan tonåren

pade gånger fått höra hur jag borde gå hem från jobbet och göra mer annat – annars kommer allt gå åt helvete, har de sagt. Men varje gång har jag känt: Varför skulle jag göra det? Jag trivs ju bäst på jobbet. Det -känns bara som ett råd som folk ger för att de själva inte ska känna sig lata. Att jobba innebär ju att utvecklas, och jag är övertygad om att det är antalet arbetade timmar som avgör hur långt jag kan gå. Då tror jag också att man får räkna med bieffekter i form av depression och apati – jag tycker inte att sådana problem är skäl nog att börja prioritera andra saker över arbetet. Å andra sidan: När jag läser den senaste meningen, ser den ju ut att vara skriven av en person i desperat behov av hjälp. Meningen känns rätt, men ser samtidigt så fel ut. Och onekligen finns det ju ett problem med att känna sig apatisk och deprimerad av det som är tänkt att göra en allra gladast.

varit prioriterat för mig. Att vara lycklig innebär i min värld att vara nöjd – och att vara nöjd innebär att sluta sträva efter förbättring. Därför tänker jag att det kan vara i det närmaste ödesdigert för ens egen utveckling att vara lycklig. Däremot vill jag ju inte heller vara olycklig. Det jag räds mest av allt är att fastna på ett meningslöst arbete med meningslösa sysslor utan någon möjlighet att kunna avancera. Precis en sådan mardrömsverklighet beskrivs i Kristian Lundbergs självbiografiska bok Yarden: en berättelse vars filmatisering nyligen gick upp på biograferna. I berättelsen ses den tidigare framgångsrike journalisten och poeten Kristian Lundberg fastna i ekonomiskt klammer och falla tillbaka ner till samhällets lägsta skikt som bemanningsanställd i Malmös hamn. Väl där reduceras han till ett anställningsnummer och fyller sina arbetsdagar med att flytta bilar fram och tillbaka.

"Lycka är tillfället precis innan du vill ha mer lycka."

DET FINNS NÅGOT verkligt skrämmande med att se människor falla – oavsett om de är journalister, reklammän eller studenter. Att inse hur snabbt allt kan gå åt helvete om man inte är på tårna och passar sig. För det mesta ser jag ljust på livet och tycker att det är kul att gå till jobbet. Problemen uppstår de dagarna när jag inte känner så, de dagar när jag faller djupt och faktiskt inte ens kan ta mig ur sängen – hur mycket man än vill jobba och göra det som krävs för att kunna fortsätta klättra. Jag önskar i bland att jag skulle kunna stänga av den där rösten som finns inom mig och säkert inom många andra studenter. Den som säger att vi alltid är bara några prestationer till från målet. Men faktum är att jag inte tror att jag någonsin skulle våga sluta lyssna på den rösten. För tänk om det skulle göra att jag föll ner till en vardag av sifferexistens på ett av alla dessa meningslösa jobb.

EN SERIE SOM, till skillnad från Suits och Bil-

lions, fokuserar mycket även på de destruktiva sidorna av karriärsklättrande är tv-serien Mad Men, vars sista säsong sändes förra året. Serien handlar om en reklambyrå i 60-talets New York, där man får följa den destruktive reklamaren Donald Draper som ser ut att leva den amerikanska drömmen med pengar, frihet sex och makt. Samtidigt är det också uppenbart att han är deprimerad och fyller sitt liv med sprit och meningslösa ligg i brist på känsla av mening. ”Vad är lycka? Det är tillfället precis innan du vill ha mer lycka”, det konstaterar Donald Draper i slutet av säsong fem och kommer därmed skrämmande nära min egen definition av lycka.

NÄR DET KOMMER till kritan tänker jag att den LYCKAN HAR LÄNGE varit moroten som dinglat

framför mitt ansikte, men aldrig gått att nå, men som jag aldrig heller riktigt brytt mig om. Senaste gången jag på riktigt kan komma ihåg att jag kände långvarig och bestående lycka var i slutet av högstadiet. Jag kämpade då hårt för att bli antagen till ett fotbollsgymnasium med stadens alla bästa spelare. I månader innan uttagningarna tränade jag flera gånger om dagen för att förbereda mig. Påpiskad av prestationskrav ledde till slut

eventuella sinnesron jag skulle kunna vinna på något sådant inte är värd att ta den risken för. Även om det vore skönt att för en gångs skull kunna ta min vän på orden när han säger att jag är en framtidssaga - och slippa den automatiska tanken på att jag bara behöver jobba några timmar till för att det verkligen ska stämma.

TEXT CASPER DANIELSSON FOTO CHRISTINA ZHOU lundagård nr 3 2016

2016-04-04 06:51

kultur

Den dumsmarta kärleken

absolut anställningsbar – Jag tycker att du borde skriva ”modersmål: svenska”. Du kan skriva arabiska och kurdiska också, men skriv inte dem som modersmål. För då finns det en risk att arbetsgivaren tror att du inte kan svenska ordentligt. Detta får jag höra av en cv-granskare på Lunds universitets arbetsmarknadsmässa. Jag nickar och skrattar till. Eftersom jag är född och uppvuxen med svenskan i detta avlånga falukorvsland, har jag inte tänkt att det finns något att anmärka på kring mina kunskaper. Mitt personliga brev och cv får väl tala för sig själv, har jag tänkt. Tills nu då, typ.

Våren är här med allt vad den innebär av passionerade känslor. Men vi varnas fortfarande från att basera kärleksrelationer på passion. Kanske skulle tv-serier som How I met your mother och Gift vid första ögonkastet kunna lära sig en del av en romantisk klassiker från 1966. Jag vet inte var och när det hände. Men vid någon väldigt passande tidpunkt i vår världshistoria tänker jag mig att någon auktoritet måste ha ställt sig upp och utan minsta tvivel i rösten deklarerat: ”Du ska akta dig för relationer med större inslag av passion” varpå denna uppmaning på något sätt fick oerhört stor spridning. Jag tycker nämligen att jag var jag än är – på flygplatser, disputationsfester eller på fika med kompisar – hamnar i debatter med personer som försöker övertyga mig om att ”äkta kärlek”, som de säger, inte finns och att det här med att slå sig ihop i par snarare handlar om att hitta någon som man står ut med. Det verkar som att mina samtalspartners anammat en filosofi där de ser på kärlek som en effekt av hur bra personerna verkar vara på att bo ihop snarare än tvärtom – att se på sammanboende som en effekt av hur bra personerna verkar vara på att vara kära i varandra.

I HÖSTAS SÄNDES komikern Soran Ismails serie

Absolut svensk på SVT som handlar om vardagsrasism. I andra avsnittet pratar han med ungdomar som anser att invandrare kommer hit utan att anpassa sig. Sorans Ismail tycks mot slutet konstatera att det inte spelar någon roll hur mycket han än anpassar sig – han kommer ändå inte bli accepterad i Sverige eftersom ser ut både som en svensk och som en utlänning. I boken Tusen år av invandring av Ingvar Svanberg och Mattias Tydén beskrivs hur svenskar haft starka fördomar om skåningar efter att ha fått Skåne från Danmark i mitten av 1600-talet. Svenskarna var oroliga att skåningarna inte skulle kunna anpassa sig till det svenska samhället. Men så småningom släpptes skåningarna, som vi vet, in i gemenskapen – sitt ”svårbegripliga blandspråk” till trots. OCH NÄR JAG tänker på dessa exempel så tänker

jag att det som cv-granskaren tycker är ett problem ju egentligen är en tillgång. Det är ju bra att kunna flera språk – problemet är ju snarare att det finns fördomar kring att personer som kan kurdiska flytande inte kan svenska tillräckligt bra. Kanske behöver vi i allmänhet bli bättre på att inse att ett språk plus ett språk faktiskt blir två. Modersmål tar inte ut – utan kompletterar – varandra. För att första och andra generationens invandrare ska kunna komma ut på arbetsmarknaden bör lösningen därför inte vara att man måste kunna visa att man är Absolut svensk.

BERI ZANGANA

lundagård nr 3 2016

s. 22-23 kulturuppslag.indd 1

ILLUSTRATION: AYDIN RAMEZANI

MEN NÄR JAG kommer hem från arbetsmarknadsmässan sätter jag mig ändå ner och skriver om mitt cv. Till sommaren är jag nyexaminerad statsvetare och potentiellt arbetslös. Därför vill jag göra allt för att maximer a mina chanser att få jobb – inte riskera dem. På så vis går jag in i en anpassningskultur och innan jag skickar iväg mina dokument har jag därför gjort en liten, men betydande, förändring. Efter ”Modersmål” står nu bara ”svenska”.

ETT NÄRMAST ÖVERTYDLIGT exempel på anammandet av den första typens filosofi tycks SVT-serien Gift vid första ögonkastet vara. Sex personer matchas där ihop två och två av en expertpanel, gifter sig i samband med att de ses första gången och får sedan fyra veckor på sig att testa att leva ihop för att sedan bestämma om de vill fortsätta att vara gifta. I mitten på mars gick det sista avsnittet av säsong två i serien och när det då var dags för paren att bestämma om de skulle fortsätta tillsammans fanns det ingen hejd på entusiasmen hos prästen och psykologerna i expertpanelen. Om och om igen sa de att de verkligen hoppades att paren skulle våga

chansa på relationerna och underströk att personerna i respektive par ju hade så mycket gemensamt. Ironiskt nog valde dock alla tre par att bryta upp, i två av tre fall på grund av brist på kärlekskänslor. DET ÄR NÅGONTING som provocerar mig med personer som vad gäller kärleksrelationer verkar ha synsättet att det åtråvärda i första hand är relationen och att kärleken kommer först i andra hand. Jag har så svårt att likna en kärlekslös relation vid något meningsfullare än en situation då du har tillgång till en stor matbuffé men är proppmätt. Visst kan du försöka trycka i dig både det ena och andra ändå - men vad är poängen om du innerst inne inte är sugen? Dessa tankar gör att jag av irritation har svårt att sitta still när jag ser på Gift vid första ögonkastet. EN ANNAN TV-SERIE som undersökt i fall man ska styras av hjärta eller hjärnan i kärlek och om man ska vara med någon som är lik sig själv eller inte är How I met your mother. Från början till slut vill huvudpersonen Ted Mosby ingenting hellre än att bli kär och skaffa familj. Hela serien är för honom mest en enda lång jakt där han funderar på hur den där perfekta tjejen han ska vara med egentligen borde vara. Å ENA SIDAN har han en tydlig lista på hur hans drömtjej borde vara och efter ett tag en tjej som verkligen stämmer överens med den. Å andra sidan säger magkänslan då och då att han vill vara tillsammans med en annan tjej som aldrig vill gifta sig eller skaffa barn, som bara kanske gillar honom och som gärna reser jorden runt – som med an-

orgasmfilosofi à la strömquist Marilyn Monroe fick under sin livstid ofta epitetet sexsymbol. Men det var en annan sexrelaterad sak som hon aldrig fick – nämligen orgasm. I Liv Strömquist och Ada Bergers pjäs Blod och Eld som nu spelas på Malmö stadsteater uppmärksammas detta i en låt som lyckosamt nog är svår att glömma. Den får mig att tänka på alla kvinnor som spenderar miljoner för att bli betraktade

som sexobjekt, samtidigt som många felaktigt tror att de har svårare än män att komma. Kvinnor som vill ses även som sexsubjekt borde kanske anamma den filosofi som just Strömquist ger uttryck för i boken Kära Liv och Caroline. Där deklarerar hon nämligen: ”Om jag får färre än fem orgasmer räknar jag det som ett avbrutet samlag”. VIRVE IVARSSON Redigering:

2016-04-13 09:55

läs mer kultur på lundagard.se ◣

"Jag har svårt att likna en kärlekslös relation med något meningsfullare än då du har tillgång till en stor matbuffé men är proppmätt" dra ord är ganska olik honom. När det väl var dags för sista avsnittet var i alla fall min spänning på topp – vem skulle han välja nu då? Skulle serien slå ett slag för magkänslan eller för att leta efter någon som motsvarar ens tänkta ideal? Svaret blev – spoiler-alert – båda! Ängsligheten i hur manusförfattarna valde att avsluta serien – då Ted först väljer den lugna kompatibla tjejen och de sedan låter henne dö så att han sedan också ska kunna välja magkänslantjejen är på sätt och vis en perfekt illustration över hur jag upplever att många ser på passionerad kontra mer stillsam kärlek. Man vill helst inte behöva välja. ÅSA LINDQVIST ÄR professor i sociologi vid Lunds universitet. Några saker som hon tror har påverkat hur vi har relationer i Sverige i dag är dels den tvåsamhetsnorm som präglar våran lagstiftning men också det faktum att de lagar vi har som rör parrelationer egentligen aldrig nämner kärlek. - Det finns en intresssant bok som heter Inte ett ord om kärlek som analyserar detta. Författarna menar att det var ett sätt att säkerställa jämställdhet men att det kanske gjorde att man missade något. Så kanske kommer den kluvenhet som jag upplever att många känner gentemot passionerad kärlek i alla fall i Sverige av att vi betraktar tvåsamhet och logik som det normala i relationer. I jämförelse blir passionen någonting oberäkligt med större krav på självständighet. Ändå kan jag inte låta bli att undra om vi inte är överdrivet rädda för att relationer ska ta slut och om vi

inte underskattar möjligheterna att just passion faktiskt kan vara ett utmärkt startskott för en långvarig relation? ”Jag skulle kunna mobilisera de atavistiska moralföreställningar som ligger och skrumpnar på botten av min själ och ropa att jag inte vill se dig för mina ögon mer. Men det vill jag ju (Jag har förresten ett nytt utkast klart som du måste läsa).” PRECIS SOM I

Gift vid första ögonkastet och How I met your mother ställer sig Gun-Britt Sundströms klassiska bok Maken - som följer studenterna Martina och Gustav - frågan om vad kärlek är. Men i Maken är inte svaret att man ska försöka hitta någon som är väldigt lik en själv eller att relationen är viktigare än självständighet och den egna lusten för att träffas. Boken utgår snarare från känslor och laborerar med frågan om hur mycket det egentligen är värt att göra för att vara i en relation med någon som man älskar. Citatet ovan kommer från en lista som Martina gör till Gustav efter att hon nyss fått veta att han bedragit henne med en annan. Martina låter honom veta både att detta gör henne ledsen och att hon samtidigt vet att hon aldrig skulle vilja att han på riktigt försvann från hennes liv. Och är det inte det som är sann kärlek? Att kunna vara fullkomligt sig själv och ärlig och någonstans ändå ha en vetskap om att jag är med den här personen inte för vad den gör utan för vad den är?

Genom att på detta sätt sätta den egna viljan främst blir relationen väldigt otvungen - men också ifrågasatt. Martina och Gustav får flera gånger höra att det kanske är lika bra att de gör slut eftersom de är så olika och stormiga. Och de gör de också, flera gånger om. Men såhär fyrtio år efter att boken kom tänker jag att det främst är den där känslan hos dem båda av att de inte riktigt passar relationsmallen som gör att det tar slut. OCH DÅ SKULLE jag bara vilja önska det

här av framtiden: Att vi blir lite bättre på att acceptera relationer som ser ut på en rad olika sätt och lite mer har relationer baserade på känsla. För om vi har en relationsnorm som inte passar de som uppenbart älskar och vill vara med varandra, då kanske det faktiskt är dags att den byts ut. TEXT VIRVE IVARSSON ILLUSTRATION ÅSA PÅLSSON

världens tråkigaste korthus Spretig och platt – men, i princip, unisont hyllad. För tredje säsongen i rad levererar serien House of Cards en 13 avsnitt lång snoozefest som får såväl folket som kritikerkåren på fall. Är det den påkostade produktionen? Den SUPEROKLARA karaktären Francis Underwood? Eller kanske är House of Cards bara den perfekta populärkulturen att kokettera med?

stånga mig, spex!

Serien ger ett intryck av att vara intellektuell, men kastar sig egentligen bara från det ena meningslösa sidospåret till det andra i en hjärndöd loop. Seriens högst schizofrena premiss – där textförfattarna uppenbarligen inte bestämt sig för om protagonisten ska vara mördare eller mjukis – kan vara en av tvhistoriens mest överskattade.

Medan samhället rusar fram i stadig fart tycks spexkulturen stå still. Inne på AF-borgen skämtas det om pluggande jurister och pruttande tanter. Någon gång vore det kul att lämna en spexföreställning djupt berörd där hela ens inre kastats omkull av föreställningens intensitet, men det kanske inte heller är meningen.

CASPER DANIELSSON

AXEL RYDÉN lundagård nr 3 2016

s. 22-23 kulturuppslag.indd 2

2016-04-13 09:55

nöje

Böcker att fira med ILLUSTRATION: ÅSA BUGGE MARIN

Våren är på väg med sina möjlighet till bokorgier i gräset, och 23 april är det världsbokdagen. Men ibland är det svårt att ställa om från eximinationsläsning till njutningsläsning. Kulturredaktionen ger dig därför tips på några riktigt bra skönlitterära böcker. DEPPIGA DAGARS DIKTER

KÄRLEK ENLIGT BOB

Till alla drabbade av den årliga vårdepressionen rekommenderar jag Vårt behov av tröst av Stig Dagerman. En nätt samling noveller, artiklar och dikter. Dagermans språk är poetiskt och han har en förmåga att få texterna att flyta fram. Miljö- och karaktärsbeskrivningar är alltid lika levande. Kanske kan den ge lite tröst när våren känns som svårast.

I sällskap med en rad experter funderar prästen, healern och den vänsterrebelliske musikern Bob Hansson i boken Kärlek - Hur fan gör man? över konceptet kärlek i singel-Sverige. Alltsammans varvas med Bobs sköna dikter. Boken är något av en ögonöppnare. Speciellt tänkvärd och intressant är intervjun med K.G Hammar.

SPICE GIRLS & NUTELLA

ODÖDLIG KÖNSSATIR

PUSSEL MED MINNEN

Boken Vi håller på med en viktig grej handlar om att vara elva år, äta Nutella direkt ur burken och lyssna på Spice Girls med sin bästis. Till er som knappt vill tänka på de där pinsamma åren på mellanstadiet: Läs! Sara Hanssons självbiografiska serieroman har inte bara sjukt hög igenkänningsfaktor, utan visar också hur smart, rolig och viktig den där elvaåringen faktiskt var!

Berättelsen om transkvinnan Lili Elbe i filmen The Danish Girl har fångat många hjärtan den senaste tiden. Samtida med henne skrev Virginia Woolf romanen Orlando, en fantastisk berättelse som gör en transpersons livsöde odödligt. Till skillnad från The Danish Girl är detta ren fiktion, men fyllt av fantasi, komik och sylvass satir mot föråldrade könsföreställningar.

Flickvännen Laide och bästa vännen Vandad tänker i Allt jag inte minns tillbaka till Samuels sista dagar i livet – men vems minnen kan vi egentligen lita på? Som läsare känner jag mig nästan som en detektiv, som måste pussla ihop vittnesmålen och avslöja bluffen. När du läser denna Jonas Hassen Khemiris senaste bok är det svårt att inte fastna i sträckläsning.

VÅR ELLER VÄRLDSKRIG

HOPPLÖS HUMOR

DEPPIG? FLY VÄRLDEN!

Något med våren får en att tänka på naturens kretslopp och döden. I Louis-Ferdinand Célines roman Resa till nattens ände dras Ferdinand med i första världskrigets galenskap och möter sin egen dödlighet. Hur ska man bete sig när man påminns om att livet inte är oändligt? Låt Ferdinand ge dig sitt svar när du ligger där på gräsmattan och timmarna rasar i väg.

Karaktärerna i I väntan på Godot är fullkomligt hopplösa. De väntar på något som antagligen aldrig kommer att komma, men det skildras med Samuel Becketts unikt svarta humor. Han påminner en om att det alltid finns något att skratta åt, även i de mörkaste stunder. Liksom våren avväpnar han mörkret och får en att se det härliga i livet.

Jämfört med mina andra tips som tillhör den mer pessimistiska världskrigstiden är Signe Gjessing en frisk fläkt. Hennes andra diktsamling Blaffende rum kom förra året. Med kosmiska liknelser och vackra naturbilder skapar hon en sorts förundran över världen. Perfekt för när knopparna börjar slå ut och världen blir vacker igen.

lundagård nr 3 2016

s. 24-25 nöje.indd 1

"Lite tröst när våren känns som svårast." malin johannesson

"Som läsare känner jag mig nästan som en detektiv." josefin granetoft

"Påminner om att det alltid finns något att skratta åt." jakob ehde

Redigering: Katherina Riesner

2016-04-04 06:53

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣

det händer TITANIC UTAN LEONARDO

Mellan den 13 -19 maj visar kandidatprogrammet i skådespelarkonst sin examensföreställning Titanic på Malmö teaterhögskola. Med frågor om vad som händer med människor i katastrofer och hur mycket ett människoliv egentligen är värt tycks man ha bäddat för intressanta kvällar - även om varken Kate Winslet eller Leonardio Di Caprio syns till i rollistan. VIRVE IVARSSON

TÅRTA OCH VÄRLDSFRÅGOR

Bryr du dig om flyktingar, klimatet eller kanske bara din egen karriär? Då har du tur. Den 14 april gör nämligen EU-kommissionens Sverigeturné ett stopp i AF-borgen för samtal och föredrag om vilken roll EU kan spela i dessa frågor. Gratis lunchmacka och ”EU-tårta” utlovas. Dessutom blir det Studentafton med EU-kommissionären Cecilia Malmström under kvällen. OSKAR MADUNIC OLSSON Den som vill kan ta chansen att både börja och avsluta sitt Siste april-firande med dj:ar ifrån Radio AF.

Så maxar du Siste april Siste april är lundastudentens egen nationaldag – och den får verkligen inte slösas bort. Så hur ska du maximera dygnet? Lundagård ger dig alla förutsättningar för ett felfritt firande.

mellan klockan 22–02. Tre olika klubbar, med tre olika teman. Helsingkrona är sin vana trogen och bjuder på glittrig schlager, Kristianstad lovar peppig pop på Huset och Sydskånska snurrar tunga hiphopbeats på Svartklubben.

På morgonen brukar de flesta inleda Siste april med en stor folkfest i Stadsparken. Likt en endagsfestival, bjuds det på musik signerad Radio AF, som backas upp av dj:ar från Malmö. Med 30 000 personer kan det bli tajt, så se till att vara tidigt ute. Men känner du ”been there, done that” , finns Botaniska som ett mer stillsamt alternativ.

HAR DU FÅTT nationsöverdos vid det här laget kan du i stället gå till T-bar som bjuder på Siste april-special mellan klockan 23–03, där Gustav Krantz och Fredrik Baigi står i dj-båset. Men om du inte är student måste du vara 24 år. 20 år räcker dock om du har studentlegitimation. Dessutom hoppas Herkules (som alla andra) på sol och öppnar uteserveringen preliminärt vid klockan 17 och klubben vid 22.

NÄR STADSPARKEN ÄR avklarad, finns två valmöjligheter. Malmö nations Valborgsyra öppnar klockan 14 och bjuder på livemusik fram till klockan 18, där holländska houseduon Bingo Players sätter standarden. Om inte det duger, finns även Östgöta nation som bjuder på möjlighet att fylla på energin med mat mellan klockan 13–19 till tonerna av hiphop & R'n'B. ÄR DU UTE efter ett Siste april-firande av det mer traditionella slaget, kan mösspåtagningen på Tégnerplatsen klockan 17 vara något för dig. Lunds universitets studentkårers ordförande hälsar våren välkommen med tal och Lunds studentsångare sjunger vårsånger på AFtrappan. Orkar du inte var studentikos, kommer det vankas brasa och sång i Stadsparken vid klockan 20. OM DU INTE är trött vid det här laget, erbjuder Tornanationerna Sydskånska, Helsingkrona och Kristianstads klubben Tegelbruket

Redigering: Katherina Riesner

s. 24-25 nöje.indd 2

ÖPPNA LANDSKAP(SDAGEN)

Den 22 april går Lanskapsarkitekturdagen på Alnarp av stapeln. Mingel, föreläsare, pecha kucha (minipresentationer på japanskt vis) och filmvisning utlovas på temat Merging landscapes som enligt arrangörerna bland annat ska handla om hur stadsplanering kan få människor att mötas i det offentliga rummet. Ett första steg vore ju om vi ses där? ANNA FOLKESSON

missa inte…

FÖR DEN SOM vill finns chansen att både

starta och avsluta sin dag med Radio AF då de även detta år kör Siste april-klubb på Mejeriet mellan klockan 22–03. I år har de bokat hiphopartisterna Erik Lundin och Michel Dida, men när de inte är på scen kommer olika dj:s från Radio AF att stå bakom mixerbordet och spela en salig blandning av house, punk, dancehall och ännu mera svensk hiphop. FÖR ATT SÄTTA pricken över i på ditt Siste april-firande rekommenderas också att du äter lite (mycket) nattamaud på klassiskt lundavis. Men räkna med kö, du lär inte vara den enda student om kommit på idén att spendera de första timmarna av maj månad med en falafel.

text filippa petersson foto jonas jacobson

… Har upprymdheten över den allsvenska premiären redan lagt sig? Man känner ju sig alltid lite snuvad på konfekten. But you’re in luck. Den 9 april tar Teknologkårens IF LTH sina första stapplande steg på division 5-mark, när de gästas av förra säsongens målmaskin Fortuna FF på Smörlyckans IP. I början av maj blir det ännu hetare då laget möter lokalrivalen Lunds BoIS. CASPER DANIELSSON

lundagård nr 3 2016

2016-04-04 06:53

lunds universitets studentkårer

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

FOTO: CHRISTINA ZHOU

"Vi går mot en ljusare framtid"

Så ljuvligt varm blåser sunnanvinden kring AF-borgens knutar - Våren är här! Södersidan på domkyrkan är ockuperad av sollapande och lunchande studenter och magnoliernas knoppar vittnar om att Lundagård snart står i full blom igen. Som en tidig vårpresent presenterades den så kallade forskarkarriärutredningen som letts av Ann Fust. LÄNGE HAR VI studentrepresentanter påpekat hur viktigt det är att våra doktorander ges bästa möjliga och trygga förutsättningar för att utföra sitt arbete och genomgå sin utbildning. Bland annat har vi i flera år har drivit att det bör utredas hur doktorander som är vid universitet på stipendier ska kunna få det bättre och säkrare än vad de har det idag.

Rättigheter så som sjukledighet och föräldraledighet. Stipendiefinansierade doktorander har inte rätt till samma trygghetssystem. Blir man sjuk som stipendiedoktorand betalas även sjukdagarna via stipendiet, utan att din doktorandtid förlängs. Istället får du jobba ikapp detta när du är frisk igen. Vi anser att utredningen visar på stora förbättringar i framförallt stipendiedoktorandernas villkor.

STIPENDIEDOKTORANDER, SOM DE kallas i var-

dagligt tal, är forskarstuderande som av olika anledningar inte är anställda av universitetet utan har ett stipendium som betalas av en extern part. Detta gör att doktoranden kan utföra sina forskarstudier i Sverige och lärosätet behöver inte betala för arbetet som utförs. Utredningen föreslår bland annat att lärosätena ska anställa de personer som kommer med stipendier efter ett år (då de flesta har tre år kvar). För att så småningom avskaffa stipendiedoktorander som fenomen. STIPENDIEDOKTORANDER ÄR MÄNNISKOR som

alla andra, tyvärr avspeglas inte det i deras villkor. När anställda doktorander får en månadsinkomst som motsvarar ett normalbetalt ingångsjobb, kan vissa stipendiedoktorander leva på en månadsinkomst lägre än vad fullt studiemedel från CSN innebär för grundutbildningsstudenter. Den anställda doktoranden har rätt till alla sociala tryggheter som andra anställda på svenska myndigheter har.

detta är lus

företag etablerar sig i andra länder, inte nödvändigtvis för at sy upp kläder med högre kvalitet utan för att använda arbetskraft med sämre villkor och lägre lön. Skulle det komma instruktioner om att höja lönerna och villkoren för arbetarna skulle fabriksägaren med största sannolikhet att protestera. På samma sätt kommer vissa i forskarutbildningsfabriken, som universitetet, är att protestera. De som av finansiella skäl tar emot doktorander på grund av att de är billiga i drift, oavsett om de är bäst lämpade eller har dåliga villkor. NÅGONSTANS HANDLAR UTREDNINGEN om hur man värderar och vad som styr. Om det är värdet av människors lika villkor som ska styra eller om det är pengarnas värde som ska styra. Vi tycker det förstnämnda. Utredningen pekar på att vi går mot en ljusare framtid, likt den vår som nu nalkar. På tal om våren så vill vi påminna om den traditionsenliga mösspåtagningen och rektorsuppvaktningen när magnoliorna blommat. Mer information kommer på vår Facebooksida.

Mycket av den undervisning som sker idag innefattar en person som talar med tjugo-femtio-hundra-tvåhundra studenter i en föreläsningssal. I två timmar minus den akademiska kvarten. Det som skiljer den undervisningsformen från den som fanns för ett par decennier sedan är att föreläsaren inte behöver skriva så mycket för hand på tavlan, denne nyttjar istället digitala presentationsverktyg. Är det då inte lustigt att studenterna vid den skriftliga examinationen måste skriva för hand? Det är sällsynt vid vårt universitet att skriva en digital tentamen – det borde vara sällsynt att skiva för hand? E-lärande är dock mer än digitala tentamina, det är pedagogiska verktyg för studenter, både under kursers gång men också vid examinationstillfällen. Kårerna försöker påverka universitetet både centralt och på fakultetsnivå att satsa mer på e-lärande och på högskolepedagogik med just detta som fokus. Med ett universitet och studenter som uppmuntrar och trycker på för mer elärande och kvalitativ högskolepedagogik kanske Lund Universitet snart kommer vara ett steg närmre att vara så framstående som det kämpas för. Än fler satsningar, stora som små, på e-lärande och högkvalitativ högskolepedagogik med e-lärande i fokus, är mycket välkommet! TILLIE JOHANSSON ORDFÖRANDE MEDICINSKA FÖRENINGEN LUND-MALMÖ

CECILIA SKOUG ORDFÖRANDE LUS LINNÉA JACOBSSON VICE ORDFÖRANDE LUS

lus kramar Studentrepresentanterna som ständigt för kampen om bättre villkor för alla studenter.

Låt oss prata om e-lärande! Varför? För att det är konstigt att ett universitet som på så många olika sätt kämpar för att vara ett av Sveriges, Europas och världens mest framgångsrika, framstående och fantastiska universitet – fortfarande inte kommit längre i sin utveckling och användande av elärande. Satsningar görs – men låt de bli fler och i en högre takt!

lus sparkar På alla stipendiedoktorandsivrare som är beredda att kompromissa med människor för att få fram billiga forskningsresultat.

FOTO: NATHALIE ARNQVIST

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

VEM SKULLE DÅ ha något emot det? Stora kläd-

kårkrönika

lundagård nr 3 2015

s. 26-27 LusLU.indd 1

2016-04-04 06:54

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

OSÄKER PÅ DINA STUDIEVAL?

Välkommen på drop‑in hos allmänna studievägledningen! Den 11–15 april har allmänna studievägledningen drop-in varje vardag för dig som behöver vägledning inför anmälan till höstterminen. Du kan då komma på ett kortare samtal (ca 30 min) utan att förboka tid. Drop-in, Lund 11–13 april kl 10–14 14 april kl 14–18 15 april kl 10–14 Plats: Genetikhuset, Sölvegatan 29 B.

Drop-in, Campus Helsingborg 13 samt 15 april kl 14–16 Plats: Campus Helsingborgs entré på plan 1. Har du en kortare fråga? Testa vår chatt! Chatten är öppen: 11 april kl 14–16 14 april kl 10–12 15 april kl 13–15 Ser mer information på: lu.se/studera

Intensivkurs i danska Efter midsommar startar Centrum för Öresundsstudiers populära språkkurs i danska. Kursen, som är kostnadsfri, hålls i Köpenhamn 27 juni till 1 juli. Kursen är i första hand avsedd för studenter och anställda vid Sveriges universitet och högskolor. Kursen ger deltagarna baskunskaper i danska och är helt anpassad till svenskspråkiga

deltagare. Målet är att snabbt förbättra förmågan att både förstå, tala och skriva språket, men också ge kunskap om centrala teman i danskt kultur- och samhällsliv och stimulera till debatt. Språkundervisningen pågår varje dag under kursveckan på förmiddagarna. Eftermiddagarna ägnas åt föreläsningar i olika ämnen samt en stadsvandring. Kursen är inten-

Möt världen på hemmaplan – bli internationell fadder! Som fadder för internationella studenter är du ambassadör för Lunds universitet och för Sverige. Du utgör den sociala länken mellan de internationella studenterna i din faddergrupp och studentlivet i Lund. Att vara fadder kan innebära allt från att möta studenter vid sta-

tionen när de först kommer till Lund, träffas för en kväll på nationen till att förklara vad ett svenskt personnummer är. Mer information och ansökan finner du på lu.se/studera/livet-somstudent/studentliv-engagera-dig/bli-internationell-fadder. Sista ansökningsdag är 1 maj.

siv och kräver heltidsstudier under en vecka. Deltagare kommer att ges läxor, och kursen kräver därför en del kvällsarbete. Den som deltar i fyra av kursens fem dagar får ett diplom på genomförd kurs. Kursen ger inga akademiska poäng. Anmälan stänger tisdagen den 3 maj. Mer information finns här: cors.lu.se

GÖR ERASMUSPRAKTIK I SOMMAR Som student vid Lunds universitet finns det möjlighet att söka Erasmusstipendium för praktik. Passa på att skaffa dig internationell arbetslivserfarenhet i sommar. Skicka in din ansökan senast den 29 april. Läs mer på www.lu.se/praktisera-utomlands

FOTO: NATHALIE ARNQVIST

WWW.LU.SE

s. 26-27 LusLU.indd 2

2016-04-04 06:55

Hej vårdpersonal! Malmö behöver dig. tiden Bygg fram åra ök v med oss. S nu! b sommarjob Hälsningar

omsorg Vård och & LSS

Vi vill veta vad som händer – vill du? Ansök till Lundagård lundagard@lundagard.se

Sök på malmo.se/malmobehoverdig

Helsingborgs stad och Campus Helsingborg har ett tätt samarbete för att göra Helsingborg till en attraktiv och välkomnande plats. Vi ser dig som student som en viktig del av stadens utveckling. Just nu bygger vi till exempel en mötesplats på söder tillsammans med studentföreningarna. Studenthuset Helsingborgen invigs den 6 april och den 9 april bjuds det in till öppet hus. I Helsingborgen finns det gott om utrymme för sång- och musikrum, radiorum, studentföreningarnas kontor, sittningssal med scen, studieplatser, pubar och allt annat som behövs. På tomten bredvid har Helsingborgshem byggt 160 nya studentlägenheter. Har du frågor som rör din studietid i Helsingborg? Besök helsingborgsstudent.se

facebook.com/helsingborgsstudent

s. 28-29 Q+Serie.indd 1

@hbgstudent

@studentmedarbetarna

2016-04-04 10:29

sista sidan q : det slutna sällskapet (kk) ILLUSTRATION : VIVA IVARSSON

änge fick det lundensiska alkoholstinna slutna sällskapet leva i sin enslighet. Nya Konstapel Blå såg framtiden Samtidigt i Uppsala. Vill numera ha tillstånd för dans. Dröjde inte länge innan domedagsprofetiorna började hagla bland expar och kuratel. Vakt är makt, och visst gör den ont att mista. Den färgglada kortblandningen och a-cert kanske snart ett minne blott. Lite exkluderande krav måste väl finnas i detta Studentlunds Lund?

MORRHOPPAN Ack, nu för tiden är allt så bokstavligt talat - de MUMS-invigda röstade alla på de som om bröden hade skvalat, heltidarna ogillade hela tiden de som internet tipsade om vem som hade kvalat. Matte tog de som ville att blaskan skulle komma närmare studentlivet på orden och kandiderar till att i tätsluten omgivning få göra annat än att bara torka borden. På samma ort sa Tintin plöstligt till att

Q tog mod till sig och kvad: Hurra, nu skall det äntligen bli ordning och reda Tillståndsenheten jublar efter åren av leda Tänk att än en gång få utfärda byråkratiska tillstånd! Studenterna har fått festa helt utan regler Nationernas vakter obildade med egna seder Tänk att det gått bra, det saknar mitt förstånd!

uppdatera blaskan "Visst!" och blev i ett mejl Ja, nu skall vi ut och vakta Skydda och stå och betrakta Bränna röda kort, höja entrén och servera över bord! Med hot ska nationer öppna Nu äntligen lär det kunna Bli någon reda bland paragrafernas svåra ord!

plötsligt journal- eller jurist. Största bus fortsätter med sitt största bus och tvingar snart ansvarige missen att för att få raderna besöka hennes hus Och reklamansvarige visade att han vet bäst hur man sprider info om sina gäster och marknadsför hållplatsen för fest!

serien: tjejerna på höjden - av frida malmgren

lundagård nr 3 2016

s. 28-29 Q+Serie.indd 2

2016-04-04 10:30

in english

For international studentens coming to Sweden the procedure of getting into Swedish classes can be frustrating.

A rocky road to learning Swedish International students coming to Lund often want to learn Swedish, especially those enrolled in a masters program. The road to fluency, however, can be long, as the university’s beginner level courses are only open to exchange students.

When Estonian student Liina Paju came to Lund in August 2014 to study a two-year cognitive semiotics program, she was very motivated to learn Swedish. As soon as she could, she signed up for SFI, Swedish for Immigrants; a course that is offered by the Swedish state at Komvux for all immigrants staying in Sweden for more than one year. For Liina Paju, the beginning was smooth: “I received my personal number within three weeks and applied for SFI onsite. I received an answer in October and went to my first classes in November.” BECAUSE OF LIINA’S previous knowledge of Swedish, the course at the highest (D) level was no real challenge and she passed the exam in early December. She then applied for the next level, Gymnasienivå, which she couldn’t start before April because of Komvux’s schedule. “The course that I started then was good and the teacher was great,” Liina Paju remembers. “But it 30

lundagård nr 3 2016

s. 30-31 in english.indd 1

was only once a week, which was not enough to take any big steps forward.” VERONIKA KORMANN, A European

business law major from Germany, has had similar experiences. Arriving in Sweden last fall, she started SFI with some self-taught knowledge of Swedish. After passing the national exam, Veronika Kormann applied for the higher level course as well, and now – four months later – she can finally start with “a class that will challenge me,” she says. THE SYSTEM SEEMS paradoxical since it is “especially the master students who would often like to stay in Sweden after their degrees to work here” , yet they are the ones who get no direct help from the university, Veronika Kormann criticizes. Liina Paju also wonders why exchange students can get into swedish classes that easily: “We are after all the ones staying here longer and could really benefit from learning the language.”

courses were organized primarily for them. When MA students came in large groups a few years later, the course curriculum still stated that the language courses were only open for exchange students. “This never changed, and the department only gets money to teach Swedish to a certain amount of students,” Lena Larsson explains. “To open courses for master students would mean that we have to cancel other courses. We decided not to do that, because most master students stay for two years and they can study at Komvux. The students coming for a one year master program are the ones who really don’t get anything, which is sad.” Lena Larsson understands that the procedure of getting into the right level of SFI can be long, compared to university classes that start immediately: “But that is really not up to us, that’s Komvux. Really, I’d love to be able to teach master students, but we don’t have the funding for it.”

LENA LARSSON, DIRECTOR of stu-

dies of Scandinavian languages at LU, explains that there is a historical reason for why the University only offers beginner courses to exchange students. When many exchange students started to arrive about fifteen years ago, Swedish

ONLY IF STUDENTS are allowed by their faculty to include Swedish in their program, and their program stands for the costs, an exception can be made. Right now, LTH has such a construction for some of its master students.

Liina Paju eventually dropped out of the Swedish classes. After the summer break, she felt that she had too many other responsibilities. “You can’t only blame the University for the lack of courses. It was my own decision to take a break and there are no good excuses to quit. But the missing input in the beginning decreased my motivation, which was very high at first.” Veronika Kormann, too, warns that “not everyone has the energy to fight the system. You get the feeling that you have to work very hard to even have a chance at learning Swedish at all.” TEXT PAULA DUBBINK & KATHERINA RIESNER PHOTO JONAS JACOBSON How to learn Swedish as a nonexchange students: ▶▶ Visit language cafes: the one at SOL and the one organized by Individuell Människohjälp ▶▶ Pay for classes at Folkuniversitet ▶▶ Look into Swedish courses at Malmö Högskola ▶▶ Take the intensive Swedish as a Foreign Language course at LU after your master – 60 ECTS in one year ▶▶ Take level 5-8 (advanced courses) at LU during one semester, if you have a good basic level ▶▶ Take the free online course of the Swedish Institute

Redigering: Katherina Riesner

2016-04-04 07:04

read more student news in english at lundagard.net ◣

upcoming events BALLS ON A BUN?

On April 10th bulle-med-bulledagen is celebrated: a not-very-old tradition from the Helsingborg area, which consists of eating a bulle (bun) with a boll (chocolate ball) on it. We mainly wonder why it actually isn't called bulle-medbolldagen. PAULA DUBBINK

KNOCK, KNOCK, IS ANYONE HOME?

The bike race "Tandem" where participants from different nations bike from Gothenbourg to Lund.

Valborg & Tandem: Lund springs to life Valborg, the celebration of the arrival of summer, and the ‘Tandem’ bike relay race are two of spring’s main events in Lund. As an international student, you should not miss out!

It is barely noon but I am holding my beer, smiling under the cloudy spring sky. This is it. The biggest event to happen in Lund all year: Valborg – or siste April, ‘the last of April’. Traditionally, it is a celebration of the arrival of summer and culminates in the lighting of a bonfire at night. In Lund, it is the highlight of many students’ calendars and when they talk about it, their excitement becomes palpable. NOTHING CAN REALLY

shoes to later join Tegelbruket (Sydskånska, Helsingkrona & Krischan) or any of the other parties going on all over town. VALBORG ENDS UP being a long, long day (and

night) but for those up for another 24-hour party marathon, the weekend after April 30th holds the ultimate answer. In another annual spring tradition, around 1,000 students, split up in different teams, participate in a bike relay from Gothenburg to Lund. The relay is made on tandem bikes, giving the event its simple yet daring name: Tandem. Dressed up in team costumes and supported by party busses, the participants leave Gothenburg in the early evening to ride, party and persevere through the night. About 300km and twenty hours later, the tandem bikes arrive in Lundagård bringing with them the sound of hoarse voices, the smell of cold sweat and stale beer but also the looks of happiness and accomplishment on the students’ faces.

"The hum of thousands of people, laughter, yelling, the booming music of AF Radio."

prepare you for Lund on April 30th; the hum of thousands of people, laughter, yelling, the booming music of AF Radio in the background mixed with the smell of spring flowers, cheap beer and even cheaper wine. There are students sitting in small and big groups, plain on the ground or on chairs brought to Stadsparken at the crack of dawn to make sure there would be space to use them. Advice for Valborg-beginners is plentiful; my friends, for example are telling me to get to the park early and to remember that Systembolaget will be closed. It is good to keep in mind that you do not want to be "that person" stuck in the line at the grocery store trying to buy food and drinks. There is apperently no shame in taking a disco-nap in-between a morning at the park and a night at a party. Don’t forget to eat and, as Lund has taught you by now, ‘water is good and always free’. So drink some of that too. NO MATTER HOW you feel about Lund’s student

parties, this is an experience you don't want to miss out om. A day which starts off with a breakfast with friends, drinks and music at the park, a barbecue for lunch; then drop in at an early corridor party and warm up your dancing

THERE ARE FEW annual events in Lund that

are more typical of the Lundian student experience than Valborg and Tandem. If you have the chance to be there and see how the city blossoms into life after winter, why miss them? TEXT KATHERINA RIESNER PHOTO JONAS JACOBSON

valborg weekend tips ▶▶ Kvalborg at Hallands and Västgöta's nation: live artists during the afternoon of April 29 and nightclub afterward (ticket required) ▶▶ Nations games: Tug-of-war between the nations in Lundagård on the afternoon on April 29 ▶▶ The evening bonfire at Stadsparken 20.00. ▶▶ Tegelbruket: Big nightclub at Helsingkrona, Sydskånska & Krischan (ticket required). ▶▶ AF Radio's club and live music at Mejeriet: Eric Lundin & Michel Dida

This is the name of the latest art exhibition in Malmös s museum of modern art. It is a videobased project under the heading "The New Human", which explores the fading line between man and machine. The exhibit is open until September 2016 and includes works from a number of international artists.

KATHERINA RIESNER

did you know…?

Many countries have publically contested regulations when it comes to donating blood. One of the most debated examples is that several states, also in Europe, do not allow men who slept with other men to give blood. Sweden largely overcame this form of discrimination, but nevertheless it has another interesting restriction concerning the eligibility of its blood donors. The fact that a Swedish personal number is necessary comes as no real surprise. Nothing goes without these four magical digits. However, in order to donate blood in Sweden one also needs a Swedish ID card and superb Swedish skills. Why? Geblod.nu, the common information website for blood donation in Sweden has an answer. They state that being able to communicate without any potential misunderstandings is a pre-condition to ensure safe blood. The reason for the necessity of the Swedish ID remains yet unexplai ned. ELEONORA KLEIBEL

lundagård nr 3 2016

s. 30-31 in english.indd 2

2016-04-04 07:05

Posttidning B

Avs: Lundag책rd, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adress채ndring hos din nation eller k책r Universitetsanst채llda: kontakta LDC vid Lunds universitet

s. 32 Baksida.indd 1

2016-04-04 07:06