Lundagård 2012 nr9

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 9 2012

vanligast i lund?

Den typiske lundastudenten, finns den? Möt Fanny Norlin - den statistiskt sett mest genomsnittliga lundastudenten. Sid 16-17

dyr snittkostnad

Universitetets alumniverksamhet regelvidrig med otydligt mål. Sid 6-7 s 1.indd 1

kom, men stanna inte kuppen i lund 1970 Svensk lag stänger dörren för de internationella studenterna. Sid 12-15

Nationsmötet som avgjorde framtiden för Smålands nation. Sid 20-21 12-12-03 02.05.51

Här står Martin och bygger det hållbara samhället.

Vill du hjälpa till?

Sök E.ON Graduate Program 2013 senast den 15 februari. Är du civilingenjör eller ekonom? Som brinner för innovation och entreprenörskap? Och vill bidra till ett samhälle byggt på hållbara energilösningar? Bra. Då passar du perfekt i vårt internationella traineeprogram.

Vi ger dig en unik möjlighet att utvecklas som person och i din blivande yrkesroll. Och en fast anställning redan från början. Nästa omgång av E.ON Graduate Program börjar i september 2013 och du ansöker enkelt via eon.se/trainee mellan den 15 januari och den 15 februari. Varmt välkommen med din ansökan!

Your energy shapes the future

s 2-3 ledare.indd 1 EONS-207, Trainee-annons_2012_Lundagå rd_215x287_v2.indd 1

12-12-03 01.42.10 2012-11-28 11.14

bygg om, bygg rätt

Sättet som Högskoleverket granskar och avgör framtiden för våra utbildningar fortsätter att sågas. Senast av Uppsala universitet som ansåg att underlaget blir orättvist när studenters uppsatser får vara "kronan på verket." Men lugn, det lär bli "ursäkta röran" igen om några år. Så, lite juletidsuppmuntran: bygg om, bygg rätt – till slut kanske vi kan stå där med ett system som gör sektorn nöjd och mätt.

jh

gates of lund

A de facto requirement to be able to speak Swedish excludes international students from the university's positions of power. This is just one of many examples of the exclusion facing Lund's international students. You can read about this in the in-depth story of this issue, translated on Lundagard.net. Now, we want to know more stories about the gates of Lund.

Get in touch at lundagard@ lundagard.se iö or 046-14 40 20!

ta en snitt, säg till en kompis

ledare

På lågstadiet kunde man bli en av de populära i klassen genom att fjäska för sina vänner med godsaker. Men Lunds universitet bör inte köra på samma taktik för att skaffa sig ett gott internationellt rykte. på sidan sex och sju kan ni läsa om en av universitetets färskaste verksamheter – alumniprojektet som anordnar träffar för gamla lundastudenter. Reportrarna Sebastian Hagberg och Carl-Johan Kullving vrider upp och ner på kvittopärmarna för att kartlägga hur universitetsmedel används till godsaker på snittbrickor på andra sidan jordklotet. ja, jag vet. Nya tider kräver nya grepp. Och ja, ett par hundratusen i barnotor, två tjänster och ett par varv med flygplan runt planeten är små kostnader för ett universitet som vill brösta upp sig på en internationell spelplan. alumniverksamhet är med all säkerhet en vital del av

universitetets framtida verksamhet, och det är också positivt att universitetsledningen är glada för nya initiativ och satsningar. Det vore ännu värre att låta goda idéer kvävas ihjäl genom för stram byråkratisk hantering.

Men, med det sagt så finns det saker i denna alumnisatsning som är väl värda kritik. Framförallt bör man fråga sig om metoden verkligen är särskilt effektiv.

Det ska till mycket välvilja för att köpa konsekvensledet från frikostiga bjudfester för tillsynes slumpvisa personer som redan gått på universitetet, till att fler internationella studenter kommer söka sig hit. för de alumner som har tagit poäng här torde förhopp-

ningsvis redan vara goda ”ambassadörer”, och krävs det

"Flera av dessa alumniträffar är på sin höjd som strösslade pengar"

lite bubbel och en focaccia för att övertyga dem om det i efterhand så kan man fråga sig om det verkligen är den typen av förkämpar vi vill ha. nä, beslutet om stu-

dieavgifter för utomeuropeiska studenter förvandlade inte Lunds universitet till Harvard över en natt. Hur många rum med Chesterfieldmöbler man än hyr in sig på. Därför känns flera av dessa alumniträffar på sin höjd som strösslade pengar utan tydligt syfte – och ska man tala ur skägget, är de rent av lite fåniga. men jag har ett förslag. Om nu avdelningen menar allvar

med att det är värt denna satsning om ”bara en enda ny student börjar på Lunds universitet”, så lägg istället pengarna på ytterligare ett par stipendium.

Eller jobba ordentligt för de som trots allt redan är här.

Ett par hundratusen i integrationsprojekt, eller i alla fall en ordentlig och ärlig satsning, hade säkert kunnat innebära framsteg för till exempel de internationella studenter som du kan läsa om i det här numrets reportage (sid 12).

De som kommer hit men aldrig riktigt släpps in i den universitetsvärld vi så stolt försöker pracka på vår omvärld.

det vore utmärkt marknadsföring. Dessutom är det en internationell satsning på riktigt, och inte bara en som greppar efter amerikaner och kineser. max jedeur-palmgren, biträdande redaktör

lundagård nr 9 2012

”Problemet kanske är att du är asiat och inte kan säga nej.”

”Vulkanspya.”

Lös Lundagårds kluriga korsord.

Sid 37

Hon kände sig utnyttjad av handledaren – fick avbryta doktorandtjänsten.

Sid 8-9

”Vi anser att vi [...] tar ett stort ansvar för den alkoholverksamhet vi bedriver”

”Krigsspel, IQ-test och flyguppvisningar.”

Försvarsmaktens marknadsföring är problematisk. Sid 28-29

Följ debatten om alkoholens roll i studentlivet.

"Ett vapen kan hålla hur länge som helst."

Lunds Heraldiska förening talar ut.

Sid 34-35

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 0000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Ida Ölmedal ida.olmedal@lundagard.se Biträdande redaktör Max Jedeur-Palmgren max@lundagard.se Webbredaktör Jacob Hederos jacob.hederos@ lundagard.se Bildchef Henrik Larsson Nöjesredaktörer Kenneth Carlsson, Virve Ivarsson

Redaktion Jonas Jacobsson, Henrik Larsson, CarlJohan Kullving, Ellen Paulsson, Tobias Persson, Annika Skogar, Sebastian Hagberg, Tove Kluge, Kenneth Carlsson Medarbetare detta nummer Nina Lind, Anni Tuikka, Sara Dahlman, Tor Gasslander, Tobias Stefansson, Virve Ivarsson, Maria Rosén, Bengt Pettersson, Q, Philip Stålhandske, Daniel Kindstrand, Catrin Jakobsson, Fredrik Toreblad, Emma Andersson, Kiia Valavaara, Anton Pilotti, Jens Hunt, Linus Edenwall, Lukas Norrsell, Jane Dinh, Andreea Toca, Marie Carlsson, Irena Milla, Hedvig Areskoug, Jimmie Larsson, Karin Furenhed, Lars Jansson Omslag Jens Hunt Kattlogotyp Alfred Gunnarsson

Sid 22-23

Prenumeration 170 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentpreumeration 135kr. För utlandspreumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din nation eller kår.

Tryck V-Tab. Pressläggning 3 december.

Deadline nr 1/2013 11 januari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe. TSkontrollerad upplaga 40 000.

KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se

ts

www.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitets studentkårer respektive Lunds universitet.

Därför får du inte Lundagård Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta vår annonsbyrå tomat: 046-13 74 00/www.tomat.se Redigering: Carl-Johan Kullving

11.14

s 2-3 ledare.indd 2

lundagård nr 9 2012

3

12-12-03 01.43.45

o

detta har hänt

nyheter från lundagard.se 12-11-01 Sniff

sniff

Up for a warm cup of fair trade coffee? The university has decided to introduce the worker-friendly drink all over campus, but how does it taste? Mike Nelson and his companions bring new perspectives on our coffee consumption with the student run project Refika

12-10-22

inget porrfilter för ub

Universitetsbiblioteket fick 1 121 träffar i sitt porrfilter under testperioden förra hösten. Men trots omfattningen och efterfrågan från biblioteket, valde universitetet att lägga ner planerna på att införa filtret över hela campus.

klassikern: snilleblixt?

Vad krävs för att kläcka den perfekta forskningsidén som leder till guld och gröna skogar. Är det ens möjligt? Läs reportaget där Lundagård följer upp framgångsrika forskare på campus.

4

lundagård nr 9 2012

s 4-5 webb nr9.indd 1

... år i etern firades stort när Radio AF jubilerade. Under tiden har de gått från en källare på Sparta till en egen våning på AF-borgen.

12-11-01

skäggig November

Har det varit ovanligt mycket ansiktsbehåring i din vänskapskrets? Movember intog Lund för första gången för att uppmärksamma kampen mot prostatacancer och uppmuntrade alla att gro mustasch.

"Det är ett uppenbart gränshinder."

Rektor Per Eriksson hotar att anmäla Danmark till EU-kommissionen om det inte går att nå något avtal med de danska lärosätena.

Han anser att de "bryter mot reglerna om likabehandling inom unionen." genom att ålägga avgifter på så kallade free-movers studenter.

12-11-13

5 000

snart i lund 12-11-13 Traditionella Luciatåg, bland annat på UB. 12-11-15 Premiär Lunds studentteaters Blodsbröder.

13-01-25 Hälsningsgillet i AF-borgen.

13-01-26 Nästa nummer av Lundagård dimper ner i brevlådan.

... kronor om året per kvadratmeter. Hyran för Lunds universitets "ambassad" ligger en bra bit över snittet för myndigheter i Stockholms innerstad som är på 2 249 kronor. Nu letar universitet efter nya lokaler.

12-11-15

foto: hensik larsson

30

12-11-01

12-11-07

”Det är beklagligt att de ser studenternas inlärningssystem som ett problem.”

Lunds universitet har beslutat att generellt inte tillåta inspelningar på föreläsningar under rådande studieår. Beslutet stöds inte av studentrepresentanterna och kritiseras av

det senaste från www.lundagard.se Redigering: Jacob Hederos

12-12-03 01.38.51

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

månadens webbkrönika

12-11-02

12-11-13

The second year architecture students exhibited their extraordinary sitting deviceproject during the start of November. Klara Bengtsson's "Hidden place" was inspired by a parachute.

The use of “old” food is perceived as unsafe, but a group of students are so passionate about minimizing waste, that they started a project to organize dinners on leftovers.

just take a seat

Minimise waste, beat expiry dates

foto: jens hunt

photo: jane dinh

den andra framtiden

news from lundagard.net

photo: andreea toca

12-11-09

Jacob Dexe, vice ordförande på Samhällsvetarkåren.

12-11-22

36 veckors plugg ska bli 40, för att CSN ska kunna godkänna studiemedel till teknologer. Enligt rådande förslag försvinner den förlängda ledigheten under bland annat julen till hösten 2014 till förmån för förlängda studieperioder under höst och vår. Beslut fattas slutligiltigt av LTH:s rektor i december.

12-11-27

"Betygssänkning hotar studenträtt"

En tidigare fuskanklagad student fick vänta flera år på examen. Det kritiseras av Högskoleverket. Däremot tycker de inte att examinatorn gjorde fel som sänkte studentens betyg vid omrättningen, något som Humanistiska och teologiska studentkåren är kritisk mot.

"Det lagliga skyddet för studenterna är alldeles för svagt." säger ordförande Clara Lundblad.

Nu kan kåren driva frågan i det nationella organet SFS.

says Gustavo Herrera, organizer behind the ‘International Day’, aiming to bridge the gap between the University, the municipality and the international students.

12-11-27

flashmobbing the hiv/aids issue

Some hardy students took to the streets to dismiss the taboo around the often controversial issue of HIV/ AIDS through the medium of…flashmob.

debate breakfast International students says in surveys that the social integration i Lund is lacking behind. But how is the situation really? Read this edition's main story on how the University works to include every student online on Lundagard.net, and bring your thoughts to the panel debate on the 12 th of December at AF-borgen.

12-11-29

lus i arrest

Studentkårstopparna skulle till Vitryssland på studentkårskonferens. Istället spenderade de natten i arrest på Minsk flygplats under ”strikt militär bevakning”. Visumansökan på flygplatsen gick inte igenom, och Lus båda ordföranden fick efter hjälp från arrangörerna ta första flyget hem till Lund.

rättelser 8/12 Helt tokiga blev några kuratorsnamn.

Personerna heter Sofia Smede, Martin Mattson och Klara Schultz och inget annat.

Dessutom är det inte HTS som ansvarar för musiklärarutbildningen, utan SKFM. Förlåt för det.

natt i november och i ett studentrum på Vildanden hoppar jag upp och ner till Raymond & Maria. Under dagen har vår klass haft besök av en åklagare som gett oss ett livsschema och pratat föräldraledighet och friskvård. I helgen offentliggjorde ännu en jämnårig sin graviditet på Facebook. i mitt huvud snurrar något jag hört Peter Stormare säga i en TV-soffa. Han berättade om hur han reagerade när han just tagit studenten och märkte att det första många klasskamrater gjorde var att köpa mikro och flytta ihop. ”Jag tänkte, är livet slut nu – nu när det äntligen har börjat?”

Plötsligt känns det som att det redan är bestämt.

Plugga klart, skaffa lägenhet, partner, fast jobb och barn. Jobba på att få ihop livspusslet, belöna dig med blanka elektroniska prylar och två veckor i Thailand. Visst måste det väl finnas något annat att göra av livet. Eller? som liten vaggades jag in i att livet skulle bli ett äventyr. Det skulle finnas spänning, kärlek och uppdrag som var livsviktiga och sammanlänkande. Någonstans på vägen mot vuxenhet Tappade vi inte blev istället målet att lyckas få en fast bort någonting anställning, partner viktigt på och häck. Tappade vi inte bort någonting vägen? viktigt på vägen?

foto: jane dinh

ifrågasatt förslag slopar jullov

"International students are often neglected..."

”nej jag säger nej jag säger nej” Det är måndags-

kanske var det entusiasmen. För några år sedan intervjuade jag Leif Alsheimer, författare till boken Bildningsresan. Han pratade om att skolan är alltför inriktad på att producera vad arbetsgivaren vill ha men att den egentligen borde ha två mål – dels att utbilda studenterna för arbetsmarknaden men också att utbilda dem i att hitta sig själva och vad de egentligen vill göra med livet. Att bara utbilda för arbetsgivaren menade han var ett hot mot såväl demokratin som studenternas chanser att leva innehållsrika liv. man pluggar för en tenta, jobbar för att få

ekonomin att gå ihop, kanske blir tillsammans med någon för att slippa vara ensam. Om det är något jag är utsvulten på så är det människor som gör saker inte som ett medel för något annat utan för att det är så kul i sig självt. Personer som också hoppar upp och ner i sina studentrum och tänker att livet borde bli ett äventyr. Och att det där äventyret borde innebära något mer än två veckors semester i Thailand. virve ivarsson studentlivskrönikör

lundagård nr 9 2012

s 4-5 webb nr9.indd 2

5

12-12-03 03.35.31

nyheter nyheter

Internationella bjudfester i Öl, vin och buffé på femstjärniga hotell och exklusiva klubbar. I jakten på studenter från Kina och USA bjuder Lunds universitets alumniförening frikostigt. Men hur man utvärderar om det är väl spenderade pengar vet man inte.

Det är den 27 maj 2012 och platsen är ett konferensrum på femstjärniga Swissôtel Beijing. 71 gäster tar för sig av rökt öring med citronmajonnäs och foccacia med kycklinglevermousse och fikonchutney.

Gästerna är allt från genusvetare till fysiker och har en gemensam nämnare: Lunds universitet. Det är universitetets alumniförening som har bjudit in tidigare och potentiella studenter för en kväll av nätverkande och mingel.

"Det var ganska fattigt."

När Lunds universitets alumniförening startade för ungefär tio år sedan var det en ganska anspråkslös verksamhet som begränsade sig till att skicka ut två tidningar från universitetet per år.

– Det var ganska fattigt, säger Margareta Nordstrand, sektionschef på Externa relationer.

När studieavgifter för icke-europeiska studenter infördes år 2011 såg universitetet en möjlighet att utöka alumninätverket. Genom att bli mer aktiva i utlandet skulle man försöka få alumner ute i världen att bli ambassadörer för universitetet. Idén var att de skulle tala gott om Lunds universitet med personer 6

s 6-7 nyh.indd 1

lundagård nr 9 2012

i sitt kontaktnät och därmed locka nya studenter. I oktober 2010 hölls den första alumniträffen i Shanghai.

Otydlig utvärdering

Att anordna alumniträffar med snittar och bubbel kostar pengar: 258 523 kronor för de elva evenemang som universitetet betalat för hittills. Då är varken rese- eller hotellkostnader för universitetets personal inräknade. För att effektivisera försöker därför alumniverksamheten planera in möten på platser där personal från universitetet redan befinner sig.

Få gäster

Men om strategin leder till att fler avgiftspliktiga studenter börjar studera i Lund är oklart. Alumniverksamheten har inte några säkra siffror på antalet studenter som börjat studera efter alumniträffarna, men säger att några studenter sökt efter en träff i Bangkok.

– Vi har inget utpekat kvantitativt mål med alumniverksamheten ännu. Vi behöver utveckla nätverket och lyssna på vad våra alumner vill innan vi kan sätta några konkreta mål. Men vi vill att minst 3 000 av de som tar examen

vid Lunds universitet i år ska gå med i alumninätverket, säger Richard Stenelo, biträdande sektionschef på Externa relationer och ansvarig för alumniverksamheten.

– Om en enda student söker igen eller får någon annan att söka till Lunds universitet efter en alumniträff, så tjänar vi på det, säger han.

Blandat intresse

Intresset från alumner ute i världen har också varit blandat. Vid träffen i New York den 3 november 2011 dök 85 personer upp, men i Taipei i oktober i år var siffran nere på 13. Men Margareta Nordstrand tycker inte att det krävs många gäster för att ett event ska vara lyckat.

– Jag kan säga att jag är jättelycklig om det är sju personer som dyker upp om de sju personerna är intresserade av oss, säger hon.

Rektor positiv

Trots osäkerheten kring vad alumniträffarna ger för effekt stöttar rektor Per Eriksson verksamheten. Han tycker att en ny verksamhet får lov att söka sig fram och är inte orolig över svårigheterna att utvärdera träffarna.

– Det är alltid problem att mäta framgång i marknadsföring. Men vi mäter universitetets totala utveckling vid våra strategimöten i juni, säger Per Eriksson. text sebastian hagberg carl-johan kullving grafik henrik larsson Redigering: Sebastian Hagberg

12-12-03 01.34.23

läs senaste studentnyheterna varje dag lundagard.se läs dede senaste studentnyheterna varje dag påpå lundagard.se ◣◣ 23 oktober 2010 i Shanghai: 10 mars 2011 i New York: 30 maj 2011 i Vancouver: 2 juni 2011 i New York: 8 november 2011 i Los Angeles: 3 april 2012 i Bangkok: maj 2012 i Istanbul: 9 maj 2012 i Beijing: 26 maj 2012 i Shanghai: 24 oktober 2012 i Taipei: 28 september 2012 i London:

23 104 kronor, 310 kronor/gäst 45 128 kronor, 921 kronor/gäst 13 700 kronor, 527 kronor/gäst 31 941 kronor, 652 kronor/gäst 35 559 kronor, 523 kronor/gäst 12 139 kronor, 258 kronor/gäst 11 720 kronor, 249 kronor/gäst 27 397 kronor, 386 kronor/gäst 33 207 kronor, 400 kronor/gäst 12 903 kronor, 992 kronor/gäst 11 725 kronor, 309 kronor/gäst Summa: 258 523 kronor fördelat på 619 gäster

Kostnaderna för mat, dryck och lokalhyra. Inga flyg-, hotell- eller universitetspersonalkostnader är inräknade. Växelkursen är tagen samma datum som träffen ägde rum.

Sex alumniträffar har arrangerats utöver dessa. De har dock bekostats av andra.

er i jakten på nya studenter Chefen: Det tyckte jag lät lite dyrt Flera av alumnieventen har blivit för dyra. Det medger Margareta Nordstrand, sektionschef på Externa relationer, som säger att man ska försöka få resursstarka alumner att betala kalasen i stället. Dessutom ska man bli noggrannare med fakturorna.

– Vi kommer att se över det ännu mer, säger hon.

Margareta Nordstrand säger att det är svårt att bedöma vad som är en rimlig prisbild eftersom man bokar evenemang i länder som man vet ganska lite om. Hon understryker dock att det är viktigt att vara återhållsam med kostnaderna.

– Vi jobbar ju med skattepengar, och vi måste alltid vara oerhört försiktiga med vad vi gör. I vissa länder kostar det lite mindre, andra lite mer. Så jag kan inte säga att ett kuvertpris ska vara 100 kronor eller 200 kronor. Det är jättesvårt.

I Taipei blev summan drygt 900 kronor per gäst. Är det rimligt?

– Det tyckte jag lät lite dyrt. Men jag

vet också att vid vissa av de här arrangemangen har ni fått listorna på de som faktiskt dök upp och inte hur många som var anmälda. Det struntar hotellen högaktningsfullt i för om det har bokats för 50 så ska det betalas för 50.

Ni jobbar med skattepengar och du säger att man måste vara försiktig. Hur gör man bedömningen att det här var lyckat eller det här blev för dyrt?

– Kundnöjdhet, det är ju jättesvårt. Är jag värd mina timmar när jag sitter här och pratar med er? Är det värt att jag sitter på en utbildningsnämnd en hel förmiddag och att där sitter 22 andra väldigt högavlönade människor för att processa fram utbildningsplaner. Alltså det här är en svår fråga. Jag kan inte… pass, säger jag.

Otydliga representationskvitton

Universitetets regler för extern representation säger att man får bjuda på mat och dryck till ett värde av 650 kronor per person. Kostnaden för lokalhyra och underhållning får högst uppgå till 350 kronor per person.

Vid eventet i Taipei uppgick kostna-

derna till 992 kronor per gäst, men på kvittot finns ingen specifikation för vad som är matkostnader och vad som är lokalkostnader.

– Det får du vanligtvis inte i Asien och om du vill ha det så måste du be om det i förväg, säger Margareta Nordstrand.

Brukar ni göra det?

– Någon gång i tidernas begynnelse har de säkert skickat ett mejl om det till någon av våra anställda, men det vet inte jag på rak arm.

– Det vi har lärt oss av er utredning är att vi måste vara jättenoga med att vi får fakturorna specificerade och ha alla fakturor i ordning.

Har ni inte haft det tidigare?

– Jo, men jag tror att vi kommer att se över det ännu mer. Jag tror att vi ska försöka få gamla alumner att betala. Vi har alumner som jobbar på väldigt stora företag och nu när vi kommit i kontakt med dem så är det betydligt enklare att ställa den frågan, säger Margareta Nordstrand. text sebastian hagberg carl-johan kullving lundagård nr 9 2012

s 6-7 nyh.indd 2

7

12-12-03 01.34.53

nyheter

Kände sig utnyttjad av handledaren Deprimerad, hånad och besviken lämnade hon sin utbildning för några veckor sedan. Nu berättar den tidigare studenten för Lundagård hur hennes handledarproblem fick henne att avbryta sina studier och söka sig direkt till arbetslivet.

Studenten, som hade en doktorandtjänst vid en av Lunds universitets institutioner, upplevde att hennes handledare utnyttjade henne.

– Hon var handledare bara på pappret.

Hon anser att en doktorand bara är en slav som ska arbeta hela tiden. Jag hann inte läsa några kurser eller föreläsa, utan fick bara labba hela tiden.

När doktoranden förde problemen på tal förvärrades de bara. Handledaren tog henne till ett avskiljt rum och krävde under en utskällning doktoranden på en förklaring. Även högre upp i hierarkin var motståndet stort. När problemen skulle granskas av prefekten ställde han sig direkt på handledarens sida.

– Han sa till mig, inför alla: ”problemet kanske inte är handledaren, det kanske är att du är asiat och inte kan säga nej”.

"De kan alltid ta in nytt folk"

Den unga doktoranden blev deprimerad av sin situation och sökte hjälp hos psykiatrin. Under ett år jobbade hon vidare medan hon gick på antidepressiva mediciner för att orka med. Hela tiden med en rädsla för att sparkas ut från utbildningen, och då tvingas återvända till sitt hemland. Hoppet om att det skulle bli någon förändring försvann sakta.

– Ju mer jag lär mig om det här systemet, desto mer förstår jag att det inte kommer att förändras. De kan alltid ta in nytt folk. Så fort jag lämnade min handledare fick hon en ny doktorand.

Till slut fick doktoranden en tjänst på ett företag inom samma område som det hon doktorerade i.

– Då hoppade jag av. Det var inte värt att lida i två år till för att få min titel.

Ovanligt enligt prefekten

Enligt den omtalade prefekten har dock förloppet varit ett annat, och han tillbakavisar bestämt att han skulle ha ifrågasatt doktorandens förmåga att säga nej på grund av hennes ursprung.

– Jag frågade henne om hon tyckte att hon hade svårt att anpassa sig till arbetssituationen i Sverige med tanke på hennes utländska bakgrund, vilket jag tycker är en helt rimlig fråga, och hon svarade faktiskt ja på det.

Prefekten menar att det är sällan som doktorander har så allvarliga konflikter med sina handledare att de måste säga upp sin tjänst och att det här var ett enskilt extremfall.

– Det har varit ett jättetrauma för hela avdelningen, det här fallet har vi jobbat hårt med.

Erbjöds att byta grupp

Att det skulle finnas någon risk att en doktorand blir sparkad från sin tjänst hävdar han också är näst intill omöjligt.

– Vi har aldrig uteslutit en doktorand.

Doktoranden har alltid rätt att slutföra sin tjänst.

Innan doktoranden avgick ska hon, enligt prefekten, ha erbjudits att flytta till en annan grupp för att slippa de upplevda problemen.

– Men hon tog aldrig den möjligheten.

Det är synd för jag tyckte att det var en fantastiskt intelligent ung kvinna.

Sedan några veckor tillbaka jobbar doktoranden på ett privat företag, och säger sig vara nöjd med sin position.

Samtidigt menar hon att det inte är alla som har möjlighet att byta på det viset.

– Vi doktorander vet generellt inte vad som är lagligt eller inte i de här fallen, och jag tror inte att alla kan byta jobb eller vågar säga vad som har hänt. text tor gasslander foto henrik larsson

"inte så enkelt att byta" Enligt lag har du rätt att byta handledare när du vill, men i praktiken är det inte så enkelt.

– Inom vissa fakulteter är det nästan omöjligt att få till ett handledarbyte, säger doktorandombudsmannen Aleksandra Popovic.

Doktorandombudsmannens uppgift är att se till att doktoranderna får en kvalitativ utbildning.

Aleksandra Popovic berättar att det händer att högskoleförordningen, som reglerar hur universitetet ska hantera handledarärenden, inte följs. Som doktorand har du till exempel rätt till två handledare, något som du inte alltid får i praktiken.

– De flesta doktorander får två handledare, men i praktiken är det inte alltid så att båda handledarna faktiskt handleder, säger hon. Är du inte nöjd med din handledare har du rätt att byta. Men det är inte alltid så lätt. Exempelvis kan det ha gått för långt in i forskningen för att en ny handledare ska kunna läsa in sig eller så finns det inte en ny handledare inom området.

– På vissa fakulteter är det nästan omöjligt att få till ett handledarbyte, säger Aleksandra Popovic.

enkät: har din handledning fungerat bra?

Susanne Ehn, 23 år, läkarstudent – Ja det fungerade bra, jag hade en bra handledare.

8

s 8-9 nyh.indd 1

lundagård nr 9 2012

Rasmus Green, 24 år, läkarstudent – Det funkade fruktansvärt bra.

I dag forskar jag tillsammans med min handledare.

Åsa Örtengren, 27 år, – Jag har haft handledare men aldrig fått ut något av det.

Sara Nordlund, 24 år, läser industriell ekonomi – Jag har haft handledning och det har fungerat bra.

Redigering: Tobias Persson

12-12-03 01.36.27

läs fler nyheter om handledning på lundagard.se ◣

Kårerna vill se bättre handledning Att skriva uppsats på universitetet är inte lätt. Och inte blir det lättare om det av någon anledning inte fungerar med ens handledare. På kårerna jobbar man med att förbättra förutsättningarna för studenterna.

För de allra flesta som kämpar sig igenom en uppsats på universitetet går det bra, och många är tacksamma för den hjälp som deras handledare har kunnat ge dem.

Skulle det av någon anledning inte vara fallet så har man via universitetets studenträttigheter all rätt att begära en annan handledare.

Men det är lättare sagt än gjort att säga ifrån. Inte under någon annan tid på sin utbildning står man i ett lika personligt förhållande till sin lärare som under handledningstillfällena. Dessutom finns ytterligare en försvårande aspekt.

– Det blir en extra dimension i och med att uppsatserna är så stora moment. Plötsligt står även den personliga ekonomin på spel när en godkänd uppsats är avgörande huruvida man får CSN eller inte, säger Clara Lundblad, ordförande för Humanistiska och teologiska studentkåren (HTS).

2008 gjorde den före detta Humanistkåren en omfattande undersökning bland sina studenter. Där uppgav 12,5 procent av de svarande att deras handledning fungerat dåligt.

Samtidigt som denna tidning trycks arbetar universitetets utvärderingsenhet med en rapport om den psykoso- "Vi önskar att man ciala arbetsmiljön utformar riktlinjer för studenterna.

Ett utkast till handledare." rapporten visar att studenter på samtliga fakulteter känner en viss otrygghet i enskild handledning.

för

Skiljer sig mellan programmen

Ekonomi- och juridikstudenter är de som i störst utsträckning upplever att handledningen inte alltid fungerar som den ska.

Anna Svärd, vice ordförande på Lundaekonomerna, har funderat över varför ekonomistudenter ofta har sämre upplevelser av handledningsmomenten än andra.

– Våra utbildningar ser annorlunda ut än de flesta andra, med mer fokus på stora föreläsningar och grupparbe-

ten, snarare än individuella processer tillsammans med handledare. De som läser civilekonomprogrammet skriver till exempel inte något arbete med den typen av handledare förrän under sin sista termin. Den bristen på erfarenheter har nog betydelse.

På Juridiska föreningen sätter man stort hopp till att omläggningen av programmet som gjordes hösten 2011 ska leda till ett bättre klimat för studenterna.

– Förhoppningsvis kan det bidra till att öka tryggheten, framförallt för en vanlig kandidatuppsats under tredje året, säger ordförande Martin Andersen. Även på HTS arbetar man för att förbättra förutsättningarna för uppsatsarbetet.

– Det vi önskar är att man utformar riktlinjer för handledare. Det finns i dag för själva uppsatsen, men det finns intresse både från både lärare och studenter att konkretisera vad man kan förvänta sig av varandra, säger Clara Lundblad.

LUND LYSER

Julavslutning i Lunds domkyrka

onsdag 15 december kl 18.00 Tal av KK, TLTH och vicerektor Nils Danielsen. Fanborgen medverkar. Sång av dubbelkvartett.

Välkommen hälsar studentprästerna i Lund!

text max jedeur-palmgren

DIN HÄLSA I LUND Vårdcentraler, barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar, psykosocial kompetens och mycket mer. Vi finns här för dig om du blir sjuk och mår dåligt. Och även om du är frisk och vill ha råd om hälsa.

Tryggt, nära och bra.

Välkommen. www.primarvardenskane.se

10% studentrabatt på alla behandlingar Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. tandläkare Minh Le Stora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • tidbokning@tandlakare-larsson.se www.tandlakare-larsson.se lundagård nr 9 2012

s 8-9 nyh.indd 2

9

12-12-03 01.37.24

nyheter citatet " "Detta innebär en kostnad på mer än 95 000 för alla de begärda fakturorna och vi

vill ha din bekräftelse på att tidningen Lundagård är villig att betala detta.”

Handläggare på universitetet visar sin sarkastiska sida, och får en nervös redaktör att sätta morgonkaffet i halsen, när en reporter begärt ut ett ospecificerat antal handlingar.

foto: annika skogar

foto: lunds universitet

hallå där...

? frågan

sofia ulver,

forskare inom konsumentkultur. 5 685 personer har skrivit under ett upprop för att ändra förklaringen av ordet nörd i Svenska Akademiens ordlista. Definitionen av ordet är i dag "enkelspårig och löjeväckande person, tönt".

På Nya Magasinet finns både Lunds dyraste studentlägenhet och det korridorrum som har det högsta kvadratmeterpriset.

Det senare ligger på 2 696 kronor per kvadratmeter och år för ett korridorrum på 13,3 kvadratmeter.

Här betalar du mest i hyra Du får Norrmalmstorg för 8 000 monopolpengar, och Hornsgatan blir din för ynka 1 200. Men på vilken gata hittar vi AF Bostäders dyraste och billigaste studentbostad?

AF Bostäder har drygt 5 800 olika bostäder runt om i Lund. Det är allt från små korridorrum med korridordusch till rymliga fyror med egen parkeringsplats för cykeln.

AF Bostäders VD Henrik Krantz berättar att den dyraste bostaden ligger på Nya Magasinet på Spolegatan 15, nära Centralstationen. Det är en fyrarumslägenhet på nästan 74 kvadratmeter, som breder ut sig över både sjunde och åttonde våningen.

För 8 160 kronor i månaden får du förutom tre sovrum och två toaletter även ett stort vardagsrum och kök i modern öppen planlösning. Utsikt över Lunds tinnar och torn både i öst och väst kommer på köpet. Låter priset ändå lite saftigt? Henrik Krantz har räknat på årshyran.

– En stor lägenhet är mycket billigare per kvadratmeter. Denna 10

lundagård nr 9 2012

s 10-11 plock.indd 1

lägenhet kostar 1 325 kronor per kvadratmeter. Vårt dyraste kvadratmeterpris är 2 696 kronor om året.

Det senare priset är för ett korridorrum på 13,3 kvadratmeter som även det ligger på Nya Magasinet.

– Detta är ett korridorrum, men de är bara tre stycken i en sån här korridor och det kostar 2 988 i månaden för ett rum. Det är inget dyrt boende i sig. Det beror ju på hur man vill bo, säger Krantz.

2696

…kronor är AF Bostäders dyraste kvadratmeterpris.

Sparta lägst kvadratmeterpris

Bostaden med den lägsta månadshyran är föga överraskande ett korridorrum. Med tre hyresfria sommarmånader blir den genomsnittliga månadshyran 2 450 kr, berättar Henrik Krantz. Billigast av alla är ett korridorrum på en av Ul-

rikedals korridorer, med egen toalett och delad dusch. Rummet är på 17 kvadratmeter, men då har man även tillgång till kök och andra gemensamma ytor.

Ser man till kvadratmeterpriset blir en fyrarumslägenhet på Sparta det bästa valet. Där kostar varje kvadratmeter 902 kronor om året.

Trots prisskillnaden mellan AF Bostäders olika boenden beskriver Krantz boköerna som ett jämnt högtryck. Det är förståeligt, i en stad där djungelns lag gäller när det handlar om sovplatsen har man inte råd att vara snål. Men vad är det då som gör att priserna skiljer sig så mycket?

Henrik Krantz menar att det finns flera faktorer som spelar in.

– Priset beror mycket på storleken, hur det är utformat och standarden.

Det är något som vi ständigt ser över, har vi rätt hyra för dessa objekten? Vi ska tillhandahålla billiga bostäder.

Men sen finns det ju vissa faktorer som är lite mer värda än andra, och Krantz vet vad Lunds studenter håller högst.

– Läget är det viktigaste. text sara dahlman

Är en nörd löjeväckande?

– Betydelsen har förändrats. När jag växte upp var det töntigt att vara mattenörd. Det ändrade sig genom den teknologiska utvecklingen som började på 70-talet och tog fart på slutet av 90-talet. Då blev datornördar miljardärer och fick status, eftersom deras kunskap blev nödvändig.

Har alla nördar fått revansch?

– Nej. De ”kvinnliga” nördintressena, till exempel hästar och virkning, har fortfarande lägre status. Dessutom har många kvinnliga nördar blivit sexuellt diskriminerade i manliga teknikgrupper.

Nu bryter sig de kvinnorna loss och bildar egna nördgrupper.

Kommer nörden fortsätta vara omhuldad?

– Ja. Det bästa sättet att få hög status kommer vara att veta vad som är coolt, och då måste man veta mycket om ett ämne.

Borde definitionen av nörd ändras?

– De borde lägga till ”förkovrar sig väldigt starkt inom ett intresseområde”. Är du en nörd?

– Inte alls, tyvärr. Då hade jag väl varit rik. Men som forskare inom samhällsvetenskap ska man nog inte vara nördig. Vi måste sätta saker i sitt sammanhang. text nina lind Redigering: Marie Carlsson

12-12-03 01.31.23

aktuell aktuell: hur ska kårernas verksamhet finansieras?

"Kårernas resurser i dag är otillräckliga"

Hur fungerar omställningsstödet just nu?

– Det är inte en fråga om ett direkt omställningsstöd utan det handlar om att lärosätena valde att ge kårerna lite extra pengar eftersom att man insåg att kårerna skulle behöva förändra sig en hel del med anledning av obligatoriets avskaffande.

Och där finns det f lera som redan har signalerat ganska tydligt att i framtiden kommer stödet man får från lärosätena inte vara lika högt, med hänvisning till att en omställning redan förväntas vara gjord hos kåren.

– De pengar som man presenterade kårerna med, i och med kår­obligatoriets avskafffande, kommer man inte matcha den här gången. Det var för att man räknade med att kårerna skulle behöva ställa om sig väldigt mycket och att det skulle kosta mer resurser. Nu räknar man med att kårerna ska ha ställt om och därmed kommer man inte stötta dem lika mycket ekonomiskt. Är kårerna redo för det?

– Nej, till och börja med så är resurserna i dag otillräckliga.

Sen är det självklart en fråga om det statliga stöd man får, där regeringen valde att skjuta till en knapp tredjedel av det ens egen utredning sa var nödvändigt. I stället för de 310 kronor, tror jag att det var, så har man bara gått in med 105 kronor per registrerad student. Den mellanskillnad som finns där har lärosätena i mångt och mycket valt att skjuta till på egen hand, men mycket tyder nu

foto: max jedeur-palmgren

Sedan kårobligatoriets avskaffande 2010 har lärosätena betalat ut ekonomiskt stöd till kårerna. Enligt Erik Arroy, ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer, är nu kårverksamheten hotad när stödet nu ska omförhandlas. Han anser att staten bör stå för finansieringen.

Vem: Erik Arroy, Sveriges förenade studentkårers ordförande Aktuell med: Erik Arroy menar att kårernas kärnverksamhet, det vill säga studentinflytande och studiebevakning, hotas när kårernas finansiering minskas.

Det visste du inte om Erik Arroy: Var ledamot i Värnpliktsrådet år 2007 med ansvar för alla arméförband i södra Sverige.

Vilka konsekvenser kommer det att få?

– Det är en ekonomisk otrygghet och det är det ekonomiska oberoendet som man måste säkerställa.

Olika former av extern finansiering blir allt för "Olika former av extern finansie- viktigare kårerna och det innebär ring blir viktigare för kårerna." ju också att oberoendet på att många kårer inte kommer få minskar. Med fler aktörer som är den summan den här gången, och med och finansierar blir det fler den summan är dessutom redan i intressenter i vad man gör. Så man inte bara är ekonomiskt ansträngd underkant.

utan man får dessutom förväntningar på vilken verksamhet som ska bedrivas av de som är med och betalar för den. Detta innebär ju att kärnverksamheten ibland äventyras och riskerar att marginaliseras.

Kärnverksamheten är alltså?

– Med det menar jag studentinflytande och studiebevakning, att man helt enkelt i allt högre grad får ägna sig åt annat. Saker som leder till högre grad av medlemsrekrytering eller samarbete med andra parter som går in och stöttar kåren ekonomiskt.

Finns det någon lösning på det

här problemet, som du ser det?

– Vi vill ju helst se att regeringen ska göra det som deras egen utredning sa var nödvändigt, nämligen att gå in och öka det statliga stödet, för där finns inte den typen av oberoendeproblematik som när man finansieras av lärosätet eller andra aktörer. En finansiering från staten är den enda helt ekonomiskt hållbara lösningen för studentkårerna.

Men för att undvika för stora olikheter skulle vi också vilja se att lärosätena kom överens om gemensamma riktlinjer för finansiering av studentkårerna, för att det inte ska hänga på hur bra företrädarna för studentkårerna är på att förhandla.

Finns det något hopp eller några förutsättningar för att utvecklingen ska gå åt rätt håll och att kårerna ska bli mer fristående?

– Jo men det tror jag. Enligt den rapport vi skrev i våras är det tydligt att även lärosätena upplever problem med kårernas beroendeställning. Jag är absolut hoppfull om att man kan förbättra situationen genom en diskussion mellan oss och lärosätena men också att man från utbildningsdepartementets sida utreder hur situationen med studentinflytande ser ut. Det menar vi är absolut nödvändigt, jag får ofta frågan om hur det ser ut med kåren och deras verksamhet sen avskaffandet, men det är omöjligt att veta innan en gedigen kartläggning har gjorts i högre utsräckning än vad vi hade resurser att göra på egen hand.

Kommer det att hända?

– Jag utgår från att den konstruktiva ambitionen finns från departementets sida och jag vet att vi har en väldigt god dialog med lärosätena och jag tycker att vi har en god uppfattning om vilka problem som finns och vilka farhågor vi har.

Nu omförhandlas alltså kårernas stöd från lärosätena. Vad kommer hända?

– Det är någonting som är väldigt avgörande för alla kårernas verksamhet för hela året. Alla gör de här omförhandlingarna nu och vi vet ännu inte hur det går. Men vi ska samla in de här erfarenheterna för att bättre kunna svara på de frågor som kommer och för att bättre kunna hantera de problem som uppstår. text tor gasslander

lundagård nr 9 2012

s 10-11 plock.indd 2

11

12-12-03 01.31.43

reportage Lunds universitet vill vara ett internationellt lärosäte. Men svensk lag stänger ut utländska studenter från universitetsmakten, och fejkad kärlek är ibland enda vägen in på den svenska arbetsmarknaden.

Nu kan en förändring vara på väg – med studenterna själva vid rodret. text ida ölmedal foto henrik larsson, lukas norsell

ett gästfritt universitet Marco La Rosa är rädd om sina gäster. Han går alltid ut bland borden och frågar om det smakar bra.

– På italienskt vis, förstår du. Folk gillar det.

I dag är det torsdag och studenterna på Kalmar nation är nöjda med sin lunch. Tillsammans med sina tjänstemän har Marco La Rosa lagat pasta bolognese och när han själv till slut hinner slå sig ner med en av de sista tallrikarna tar det ett tag innan lugnet lägger sig. Blicken är lunchför­ mannens: lyhörd, intensiv, men flackande mot de andra gästerna, dörren, disken som ännu återstår.

– Kalmar är trevligt. Här finns en bra mix av olika män­ niskor, säger han, och nickar mot sina lunchkumpaner: en fransyska, en vietnames, en svensk.

– Det är ett av få ställen där man träffar svenskar och integreras, tillägger han.

Marco La Rosa kom till Sverige i augusti. Han och hans svenska flickvän hade bestämt sig för att mötas här för att läsa en master. Hon flyttade från Belgien, han från Italien.

Några månader senare strömmar studenterna till hans italienska luncher. Det påstås till och med att hans färska pesto ska ha bräckt besökarrekordet på Kalmar nations luncher i början av november. just tanken på integration, möten med svenskar, är

viktig för Marco La Rosa, som redan hunnit med ett par utlandsterminer och är engagerad i Erasmus Student Net­ work. Men det tog honom inte heller lång tid att förstå vad som skulle bli den svåraste utmaningen för honom: språ­ ket. För masterstudenter vid Lunds universitet ingår ingen svenskundervisning, och tre månaders väntan på kursen Svenska för invandrare gav inte heller vad han hoppats.

12

lundagård nr 9 2012

s 12-15 reportaget(NY).indd 1

80

…procent färre studenter från utomeuropeiska länder sökte till svenska universitet efter det att studieavgifter infördes för två år sedan.

Som van student var det långsamma tempot frustrerande.

– Om jag ska jämföra med Italien, så är internationella studenter mer integrerade där. Där är de på något sätt tvungna att lära sig italienska. Här, även om du försöker prata svenska, så svarar folk dig på engelska. Samtidigt pratar svenskar inte engelska med varandra när utländska personer är med, så när man är med flera svenskar i en grupp så måste man be dem: ”Hörni, kan ni vara snälla att översätta?”

Vad Marco La Rosa inte anade var att just hans brist på svenska skulle bli en het fråga i universitetstoppen.

För Marco La Rosa började det delvis med frustration.

Det fanns så mycket som inte fungerade och som ingen tycktes göra något åt. Bristen på svenskundervisning var ett av flera exempel .

Så en kväll ställde han sig framför de samlade student­ representanterna på Lunds universitets studentkårers ting. Han ville sitta i universitetets centrala kommitté för internationalisering.

Det såg ut som en tanke. Internationaliseringskommit­ tén är ett av många exempel på hur Lunds universitet sat­ sar för att vara ett globalt lärosäte. Länge har det lockat flest utländska studenter i Sverige genom sitt rykte. Men när Sverige införde studieavgifter för utomeuropeiska stu­ denter 2010 sjönk antalet internationella studenter med 80 procent, och universitetet står i dag mitt i en genomgri­ pande förändring i sina strategier för att behålla sin inter­ nationella miljö.

Men när lunds universitets studentkårer, efter en ut­ dragen diskussion, valde Marco La Rosa till representant i internationaliseringskommittén var det kontroversiellt.

Redigering: Tobias Persson

12-12-03 02.06.29

" s t m

"Även om du försöker prata svenska, så svarar folk dig på engelska. Samtidigt pratar svenskar inte engelska med varandra."

s 12-15 reportaget(NY).indd 2

12-12-03 02.06.47

reportage Och på första mötet skulle det visa sig varför.

– Mötet måste hållas på svenska.

Enligt svensk lag måste myndigheternas dokumentation och minnesanteckningar vara på svenska. Därför menar många att möten som de i internationaliseringskommitté måste hållas på svenska.

Marco La Rosas fall blottar därmed ett problem för de flera tusen internationella studenter som finns i Lund. Enligt högskolelagen har de rätt att representeras, men få av dem kan representera sig själva om lagen tolkas så.

Och problemet är större än så. Även inom kårerna, som representerar studenterna, är de internationella studenterna på förtroendeposter få. Enligt Tora Törnquist, ordförande på samarbetsorganet Lunds universitets studentkårer, är det svårt för internationella studenter att engagera sig i utbildningsbevakning.

– Det blir ofta att man engagerar sig i de sociala delarna i stället, bland annat på grund av språkfrågan. Men vissa kårer jobbar mycket med den här frågan.

Frånvaron av internationella studenter är ett problem för både universitetet och kårerna, menar Tora Törnquist.

– Dels är det ett förtroendeproblem för kårerna, eftersom vi ska representera alla. Internationella studenter är en speciell grupp med särskilda frågor, exempelvis språk och avsaknaden av ett socialt skyddsnät. Dels är det ett problem för universitetet, om det verkligen vill vara ett internationell universitet.

Men Lunds universitets studentkårers val är en stark signal till universitetet, menar Marco.

– Jag tror verkligen att Lunds universitet skulle kunna vara ett ”best practise”-exempel för andra universitet här.

Väldigt mycket är bättre för internationella studenter här än i exempelvis Finland och Italien, där jag har pluggat förut.

För honom handlar det om att ändra synen på de internationella studenterna: – Jag har intrycket att internationella studenter ses som tillfälliga gäster vid universitetet.

Det är en syn som återkommer i det svenska samhället.

"Studieavgift­ erna innebär att universi­ tetet slutar se studenterna som gäster."

en, hade lyckats med det som nästan ingen annan i hans klass gjort. Bara några veckor efter examen på Lunds universitet hade han lyckats få ett jobb. Det var inte det mest kvalificerade av uppdrag, men företaget var stort och karriärmöjligheterna såg lovande ut. Han tjänade mer än han hade levt på de senaste åren och hade bostad. På ytan var hans liv ordnat. På kvällarna läste Eric Stieg Larsson och Gustaf Fröding. Han gick på tala svenska-träffar, dans­ade gammaldans, vandrade längs Skåneleden, drack sprit och sjöng ”Helan går”. Sanna och deras vänner tyckte att det närmade sig det parodiska. Men Eric hade bestämt sig redan när han kom: han skulle omfamna det svenska, det som han tyckte om med Sverige. Och han skulle stanna.

Bli en del av Sverige. Nu skulle han betala skatt och ge tillbaka för den gratis utbildning han fått. arbetsmarknaden eftertraktar internationella stu-

denter. Samma sommar som Eric tog examen gick flera företrädare för näringslivet ut och varnade för att studieavgifterna skulle kunna beröva Sverige viktig arbetskraft.

Men fastän intresset är ömsidigt finns inte möjligheten att stanna för studenter som Eric. Där universitetet och samhället vacklar är migrationsrätten solklar: en utländsk student är en gäst. Enligt svensk lag gäller ett studievisum bara till den dag man slutar studera. Två veckor efter examen skulle Eric vara ute ur landet.

– Jag förstår att myndigheterna vill att man ska kunna försörja sig själv. Problemet är att man inte har någon tid att få ett kontrakt. Det är nästan omöjligt att få det innan examen.

Det som krävdes var nämligen fast jobb med en lön på 13 000 kronor. Eric, som liksom många andra fått in sin fot genom en timanställning, skulle behöva vänta några månader innan den chansen kom. Alternativet som återstod var fejkad kärlek.

– hela migrationsgrejen gör mig så arg. Den delar in

människor i en hierarki.

Samantha Hyler är socialantropolog från USA. Invandrare specialiserad på etnografi. Då och då skrattar hon till när hon ska berätta om sin egen historia. Det blir intellektuellt. Samtidigt som det också är det där personliga: att kämpa med masteruppsats och jobbsökande parallellt i ett halvår. Stressen över att behöva ge upp vännerna och det professionella kontaktnät hon byggt upp under tre och ett halvt år i Lund, utan att ens hinna ge arbetslivet en chans.

Känslan av att återvända och finna sig själv i ett liv bestående av två kappsäckar, utan så mycket som ett paraply, utan ens en dräkt som funkar för att gå på jobbintervju.

– Den svenska arbetsmarknaden har höga krav på att man ska tala svenska. Jag talar svenska, men inte perfekt.

Jag vill inte säga hur Sverige är eftersom jag inte är svensk, men ibland tänker jag att det är en sorts rasism att man antar att en person inte kan utföra ett jobb bara för att den inte talar språket perfekt. I USA finns inte alls samma krav på att man inte ska bryta.

Problemet med uppehållstillstånden är inte okänt. Redan 2010 föreslog en regeringsutredning om cirkulär mig-

migrationsverket nämner aldrig ordet kärlek. Det gör

det lättare. Pappren ser inte farligare ut än en vanlig salstenta. Frågorna har de inga problem med, de har pluggat ordentligt i förväg: födelsedatum, hur de möttes, vad deras föräldrar heter. De behöver knappt ens ljuga. Ändå lägger Eric märke till hur Sannas hand söker hans när de lämnar rummet. Han trycker den hårt. Som om någon spionerade och antecknade: hand i hand – två kärlekspoäng.

Scenen har etsat sig fast i minnet. Nej, de ljög inte rakt ut. Men Eric och Sanna var aldrig ett par. De hade aldrig några planer på att gifta sig. De låtsades för att Eric skulle få behålla sitt jobb i Sverige. Och när de lämnade salen på Migrationsverket var de båda medvetna om att de begått ett brott. De hade låtsats att deras vänskap var förälskelse.

Att de var sambor. Nu återstod flera månaders väntetid innan de fick veta om testet var bra nog.

Eric, som inte vågar stå med sitt riktiga namn i tidning-

effekter av studieavgifterna

färre väljer att studera i sverige

Procentsatsen visar hur många utländska studenter som studerade vid svenska universitet 2011 i jämförelse med året före, då det var gratis för utländska studenter.

Länderna är endast ett urval.

Antal utbytesstudenter 2011.

14

lundagård nr 9 2012

s 12-15 reportaget(NY).indd 3

– 55% – 84% – 84% – 95% – 0% 820 studenter från Kina.

175 studenter från Iran.

155 studenter från Indien.

50 studenter från Pakistan.

134 studenter från Sydkorea.

– 1%

163 studenter från Japan.

– 58% 25 studenter från Colombia.

Redigering: Tobias Persson

12-12-03 03.00.49

–

45 fr

%

a.

läs mer om lunds portar gentemot internationella studenterpå lundagard.net och lundagard.se ◣

"När jag slutar min doktorandtjänst kommer jag att ha varit i Sverige i nästan åtta år sammanlagt. Ändå kommer jag att vara tvungen att resa samma dag."

Samantha Hyler fick en doktorandtjänst i Lund och arbetar för att få en förändring på migrationsvillkoren för internationella studenter.

lär migration att internationella studenter skulle få ett tillfälligt uppehållstillstånd på sex månader till att söka jobb efter examen. Men ännu ligger lagförslaget långt fram i tiden. sedan utredningen kom har Eric hunnit få sin kärlek godkänd av Migrationsverket, skaffa sig fast jobb och bytt till ett säkrare uppehållstillstånd. Men många studenter har också valt att lämna landet.

Samantha var en av dem. Men i maj kom hon tillbaka till Sverige för att packa ihop sitt liv. Stänga sitt bankkonto. Göra slut på det sista, sådant hon inte klarat av att göra året innan. Men en av vännerna tyckte inte att hon skulle ge upp.

– Hon uppmuntrade mig att söka en phd-tjänst. Jag tror verkligen att du skulle vara en bra kandidat, sa hon.

Samantha gav Lund en sista chans. Och hon fick jobbet.

– Då kände jag: äntligen, nu är det över.

Men det var det inte. I stället upptäckte hon en annan fråga, där inga planer på förändring finns. När Samantha Hyler fick sitt visum insåg hon att hon som doktorand inte får ett visum för arbete. I stället ses hon som gästforskare, trots sin anställning på universitetet. En genomsnittsdoktorand tar ytterligare något år på sig. Hade Samanthas

kontrakt varit en labbtjänst eller vilket annat jobb som helst, så hade hon kunnat ha permanent uppehållstillstånd innan hennes arbete var slut.

Nu arbetar Samantha Hyler själv för en förändring.

När hon kom till Sverige och satte igång med sin doktorandtjänst vände hon sig till kåren och media för att berätta om migrationsvillkoren. Nästa vecka kommer hon att delta i Sveriges förenade studentkårers internationella forum.

– När jag slutar min doktorandtjänst kommer jag att ha varit i Sverige i nästan åtta år sammanlagt. Ändå kommer jag att vara tvungen att resa samma dag som min tjänst slutar, säger hon.

Samantha Hyler håller med Eric om att internationella studenter, även doktorander, ses som gäster vid universitetet.

– Jag tror att det bidrar till den internationella bubblan, där internationella studenter bara umgås med varandra.

Det behöver inte vara en enbart dålig sak, men det leder till att vi inte får reda på sådant här.

Och svenskar, som är de som kan påverka politiken, känner inte heller till kollegernas situation, tillägger Samantha Hyler.

– Den reaktion jag brukar få är: ”Är det verkligen så?

Det har jag aldrig hört talas om.”

TOTALT

– 20% – 23% – 31% – 47% – 57% – 4% 457 studenter från USA.

212 studenter från Kanada.

99 studenter från Mexiko.

236 studenter från Turkiet.

146 studenter från Ryssland.

230 studenter från Australien.

– 89% – 88% – 58% 32 studenter från Etiopien.

14 studenter från Nigeria.

Totalt kom 4 269 studenter.

lundagård nr 9 2012

s 12-15 reportaget(NY).indd 4

15

12-12-03 03.03.10

s 16-17 portraĚˆttet.indd 1

12-12-03 01.51.31

porträttet

Den typiska lundastudenten Om vi bara skulle välja en. Vem av universitetets över 30 000 studenter är den typiska lundastudenten? Efter djupdykning bland siffror och statistik fann vi henne: Fanny Norlin, den 23-åriga kvinnliga maskinteknikstudenten.

Utanför studiecentrum är det en regntung dag i november. Studenter går med målmedvetna steg in genom entrén på jakt efter en kaffe som ska hjälpa till att hålla ögonen öppna ett par timmar till i mörkret. Fanny Norlin hälsar på några av studenterna som valt att studera i en av de mer sociala miljöerna i studiecentrums kafé. Det märks att hon ofta är här eftersom hon vant navigerar runt, men så har hon ju rört sig här de senaste tre åren.

På ett universitet i Lunds universitets storleksklass, där inte mindre än 219 programutbildningar ges och 28 000 helårsstudenter hämtar sin kunskap, är det lätt att förstå att det blir en salig blandning av människor. Att hitta den typiska lundastudenten är inte lätt, men om vi bara skulle välja en, vem skulle det bli?

Kanske Fanny Norlin. Hon är studenten som efter en genomgång av statistik från universitetet borde vara den som representerar en av de mest typiska studentgrupperna. Hon är kvinna, läser maskinteknik vid LTH och är 23 år gammal.

Men för att få veta vem och hur en typisk lundastudent är måste man börja från början. Fannys resa till maskinteknikprogrammet på LTH startade tidigt.

– Jag ville bli uppfinnare när jag var liten. Jag höll alltid på med att komma på smarta lösningar på vardagsproblem, det tyckte jag var kul. Senare gick jag på tekniskt gymnasium i Göteborg, så därför har ingenjör har alltid varit ett ganska självklart yrke, berättar hon. det är sällan som Fanny gör uppehåll när hon berättar om studietiden. Hon lutar sig ofta framåt och berättar ivrigt om sina engagemang. Ett drag som skulle kunna tyda på att vi har hittat en typisk student.

Så sent som förra året startade Fanny tillsammans med en kompis Lund Sustainable Engineers. Det är en förening som arbetar med hållbar utveckling och som försöker engagera teknologer i miljöfrågan. Redan på första mötet var uppslutningen över all förväntan. Tanken bakom föreningen är enkel: – Man får vara med hur mycket man vill och hur lite man vill. Grundtanken är att de som är med också är de som bestämmer. Jag tycker om en platt organisation utan hierarkier. Här på LTH är Redigering: Tobias Persson

s 16-17 porträttet.indd 2

det mycket post-hets bara för att det ska stå på ens CV, säger Fanny Norlin.

I ett försök att få en klarare bild av hur stort det ideella engagemanget i Lund är gjorde Lundagård en undersökning som visade att en typisk lundastudent i genomsnitt lägger 48 minuter i veckan på föreningsengagemang. Men att de 48 minuterna överstigs med råge för Fanny Norlin är uppenbart.

fakta

fanny norlin Ålder: 23 år.

Intressen: Spelar innebandy i BK Finn.

nationsutelivet är inget som Fanny

höjer till skyarna och hon pratar om att det kan finnas en viss bild av en typisk lundastudent: – Hade man fått bort mallen på något sätt så tror jag att det hade lett till att man på nationer hade känt att alla får vara sig själva. För det ger väldigt konstiga signaler när man kommer in på ett dansgolv och ser att alla ser likadana ut.

Speciellt när någon kommer som känner att ”så ser inte jag ut”.

under sina tre år i Lund har hon hun-

nit med att vara phös (chef för faddrar) för maskinteknik, ett uppdrag som var förenat med en vilja att förändra. Tillsammans med de andra i phöset ville hon råda bot på den stämpel som maskinteknik hade fått: att studenterna skulle vara dräggiga och dryga.

– Det kommer många jättedrivna "Det finns nog en bild människor till Lund som inte bara av en typisk lundakommer för att student, men det är få festa. När jag började på LTH var jag som faller in i den." inte helt nöjd med nollningen. Det är gamla traditioner och det är som om folk inte reflekterade över dess syfte.

Därför ändrade de upplägget för att göra nollningen mer inkluderande. De införde intervjuer med faddrarna där det främsta syftet var de skulle inse att man måste ta uppdraget seriöst. Det blev en stor ökning i engagemanget hos faddrar det året och Fanny Norlin tycker att effekten fortfarande syns.

– Nu när man går till matsalen ser man att där sitter ju den och den. Innan hade de inte pratat med varandra, men nu är de bästa polare.

det centrala i Fannys engagemang

är att hon vill känna att hon bidrar med

text hedvig areskoug foto jens hunt

något. Att maskintekniks slogan under hennes tid som phös var ”Alla ska med”, verkar sammanfatta hennes grundtanke.

Men att Fanny Norlin skulle vara en typisk lundastudent är något hon inte riktigt går med på.

Finns det någon som lever upp till typmallen?

– Det finns nog en bild av en typisk lundastudent, men det är väldigt få som faller in i den mallen. Det är nog många som tror den är vanlig och eftersträvar den, men om mallen inte hade funnits hade de nog inte eftersträvat det.

Kanske har Fanny Norlin rätt i att det är svårt att hitta en student som uppfyller alla krav när statistiken ska vägas samman. Den gemensamma faktorn, föreslår hon, är att man tycker att det är kul med studentlivet. Sen kan det ske på olika sätt, genom att man väljer att gå ut och dansa eller att man träffar nytt folk genom att engagera sig i olika aktiviteter. det går att kartlägga vissa saker i siffror och procent. Så som att Lunds universitet har 52 procent kvinnliga studenter och att 23 procent av studenterna går på LTH. Siffrorna kan fortsätta i oändlighet, men de kan också kombineras och rangordnas i olika ordning.

Om man tänker om och väljer att se till vilken utbildning som har flest studenter överlag skulle det bli läkarprogrammet och där går det mest män.

Sakta börjar det gå upp för en att Fanny, den som statistiskt sett symboliserar den typiska lundastudenten, inte alls är särskilt typisk. För vad är typiskt och vad är statistik? Svaret är att den typiska lundastudenten inte existerar om flera parametrar ska vägas in. Den typiska lundastudenten är den som är unik.

om undersökningen

så är den typiska lundastudenten Majoriteten av studenterna på Lunds universitet är kvinnor (52%), den största fakulteten är LTH (23 %) och det program med flest registrerade studenter är maskinteknik. Medianåldern på programmet är 23 år. lundagård nr 9 2012

17

12-12-03 01.52.07

kursen

Ära vare Gud i höjden – denna h Varje år håller studenterna i industridesign julmarknad med julklappar de själva har gjort.

Och bevisar att en hemtillverkad klapp kan vara mer än en smörkniv och ett par taffligt stickade lovikkavantar.

– Vi vill hålla standarden hög. Vi vill inte ha några hopklistrade stenar eller tomtar och troll, säger Timara Lindell som går tredje året och är ansvarig för marknaden.

Enligt henne är det fynden som säljer bäst, tillsammans med unika saker som folk inte har sett förut.

I år ska borden i AF-borgen dukas upp med bland annat kakfat gjorda av vinylskivor, en vetevärmare formad som en krage, porslin och smycken.

Produkterna tar form under helger och sena kvällar. Att klassrummen är fyllda långt in på natten är ingenting ovanligt.

– Vi klarar det för att det är roligt. Vi träffas väldigt mycket, och det kan bli jobbigt och irriterat när det är stressigt.

Men vi känner varandra väldigt väl, säger Tamara Lindell. text nina lind foto jonas jacobson

Madeleine Axelsson, 22 år, tredje året. Gör handmålade tröjor.

– Jag har målat dem med pensel och en oanvänd tandborste. Jag var supernervös när jag skulle provtvätta dem, jag trodde att all färg skulle försvinna. Men det höll. Så nu kan jag sälja dem med gott samvete. Jag har chansat och gjort 13 tröjor, men har ingen aning om det kommer gå hem eller inte.

Förra året var det kökshanddukar som gick åt. Köper ingen får väl kusinerna dem i julklapp.

om industridesign ▶▶ Industridesign är en treårig kandidatutbildning vid LTH. Därefter kan den som vill läsa en tvåårig master. ▶▶ Studenterna lär sig att utveckla produkter. ▶▶ Antagningen till programmet görs genom speciella prov, där de som ansöker först ska lösa och skicka in en hemuppgift. En grupp går sedan vidare och får komma till Lund och göra ett två dagar långt test. Varje höst kommer 30 personer in på utbildningen. ▶▶ Utbildningen avslutas med ett examensarbete på 15 högskolepoäng. I år har studenterna bland annat skapat en lampa som ser ut som en frisyr, en serveringsvagn till tåg och en robot som gör det möjligt att operera en patient som befinner sig på andra sidan jorden.

Källa: http://www.industrialdesign. lth.se/ 18

lundagård nr 9 2012

s 18-19 kursen.indd 1

Sofie Aschan Eriksson, 21 år, första året. Gör ringar i plexiglas, plastdjur på metallburkar och kanske en spaghettimätare.

– Jag ska spreja burkarna i olika färger och sen fästa små djur på dem. Jag har fått hela familjen att spara burkar. Sen funderar jag på ett spaghettimått, så att man kan få till exempel tio portioner på en gång. Ringarna skriver jag ut på laserskrivaren. Det ser proffsigt ut för dem som inte vet hur det går till. Man lägger bara in en bild och så skrivs ringen ut i 3D. Redigering: Ellen Paulsson

12-12-03 01.50.07

läs om fler kreativa, nyskapande och praktiska kurser på lundagard.se ◣

a har jag gjort i slöjden "Vi vill hålla standarden hög. Vi vill inte ha några hopklistrade stenar eller tomtar och troll."

Janne Olson, 27 år, andra året. Gör halsband.

– Jag löder ihop delarna till kuber, och sen gjuter jag dem i plast. Det blir rätt snyggt, som iskuber.

Det har varit mycket jobb med att löda ihop alla delarna. Nu inför julmarknaden jobbar jag med dem lite varje dag.

designstudenten tipsar Timara Lindells tips om hur du får en idé och gör den till verklighet.

Axel Bluhme, 23 år, andra året. Gör affischer och inredning av äppellådor från Österlen.

– Bilderna är spegelvända så att de blir lite mer intressanta att titta på. Man vet inte vad som är upp och ner.

Vill man hänga dem på andra hållet än jag tänkt får man väl göra det istället. Fotona har jag tagit i Costa Rica, Vietnam, Laos och Sverige under olika resor som jag varit på. Äppellådorna har jag hemma i källaren, de ska bli nattduksbord och hyllor.

▶▶ Bästa sättet att få en idé är att utgå från ett problem. ▶▶ Gör research kring din idé. ▶▶ Bara börja. Skjut inte upp ditt projekt för att komma på något bra.

Börja med en skitidé och utveckla den. ▶▶ Gör en pappersmodell snabbt. När du ser din idé framför dig kommer du se problem och möjligheter. ▶▶ Om du fastnar: Låt projektet vila en stund, gör något annat eller brainstorma. ▶▶ Tro på dig själv och lita på din magkänsla. ▶▶ … men inte för mycket. Låt så många som möjligt testa din produkt – bara för att den passar dig passar den inte alla.

lundagård nr 9 2012

s 18-19 kursen.indd 2

19

12-12-03 01.50.33

historiska h채ndelser

20

lundag책rd nr 9 2012

s 20-21 historiska.indd 1

12-12-03 01.28.01

läs om fler klassiska lundahändelser på lundagard.se ◣

I 40 år har Smålands nation varit känd för att sticka ut bland Lunds nationer. Nationen med den socialistiska, veganska, feministiska och anti-rasistiska inriktningen på Kastanjegatan särskiljer sig. Men det har inte alltid varit så.

Vid ett träbord på Studentgården i Skanör sitter ett femtontal personer med vita kaffekoppar och diskuterar. Ljudet från havets svall och Falsterbotågets tutande tränger igenom den svenska sommaren. Det är fredagen den 16 juli 1971 och samtliga personer vid bordet är studenter tillhörande Smålands nation. Det de sitter och diskuterar mellan kaffemjölk och sockerbitar är vilka målsättningar Smålands nation ska ha som första progressiva nation i Lund. att de sitter där beror på utgången

av ett nationsmöte i gillestugan på Korpamoen vid Kastanjegatan ett halvår tidigare. Smålands nation hade vid den tiden drygt 2 000 medlemmar och inte mindre än tre relativt nybyggda bostadshus. Då rådde ingen studentbostadskris som i dag. Tvärtom stod flera lägenheter tomma vilket gjorde att nationen gick back. Dessutom började medlemsantalet att svikta och nationens verksamheter hade inte tillräckligt många besökare.

Frågan om kårobligatoriets vara eller icke vara var het redan då och studentkåren konkurrerade med nationerna om de sociala verksamheterna då också.

Valrörelsen kretsade kring att nationen var i behov av förändring. Kuratorskandidater talade om att nationen måste hitta sin identitet och komma ur den rådande ekonomiska krisen.

i eftersvallet av 68-rörelsen hängde

vänstervågen kvar i världen, så även bland Lunds studenter. Vissa av dem Redigering: Max Jedeur-Palmgren

s 20-21 historiska.indd 2

ville bryta sig loss från punschromantik, fracksittningar och en traditionell universitetsmiljö och istället fokusera på samhällsfrågor och politik. I slutet av 1960-talet hade universitetet byggt ut och personer utan studievan bakgrund fick nu möjlighet att läsa på universitetet. Många av dem kände sig inte hemma i den mer traditionella studentmiljön.

En strömning som ledde fram till kuppen på nationsmötet.

– Det var ett gäng studenter som kuppade och blev valda. Men en kupp i Lund är ju inte mer än att det är en majoritet på valmötet som röstar för, säger Gösta Lempert som var kurator 1976. nationen skulle bli mer progressiv.

Under våren 1971 arrangerade nationen flera politiska studiecirklar och lyckades locka många besökare. Nationen kunde rida på vänstervågen och blev snabbt populär. All politisk åskådning var tillåten på Korpamoen, men den dominerades av alla möjliga inriktningar på vänsterkanten.

– U-rörelsen, det vill säga intresset för underutvecklade länder, bidrog till att Smålands nation blev progressiv. På Smålands fanns studiecirklar och grupper som arbetade aktivt med dessa frågor, berättar Mats Andersson, kurator på nationen 1973.

– De smålänningar som ville ha ett mer traditionstyngt studentliv sökte sig till Kalmar nation och de som var mer radikala gick till Smålands, berättar han. innan den nya inriktningen känne-

tecknades nationen av många teologistudenter med småländsk härkomst, vilket kan ses i nationens stipendier i dag. Men alla medlemmar har inte gillat nationens politiska inriktning. De senaste 40 åren har flera gamla nationsmedlemmar och kuratorer hört av sig till nationen och

försökt påverka den till att återgå till att vara en mer traditionell studentnation.

I början av 1990-talet fanns ett sällskap som kallade sig Nya Smålands Studentförening för de smålänningar som inte ville tillhöra en progressiv nation. En av kritikerna är Finn Bergstrand, kurator på Smålands nation 1959.

– Det är ju upp till dagens studenter att bestämma hur de vill engagera sig, men varför måste man göra det genom en nation? De borde ju istället ha bildat en förening för att syssla med politik och förändra samhället. Det är det sorgliga med Smålands nation, gökbeteendet.

Man letar upp ett bo, lägger sina ägg där och stöter ut de andra fågelungarna, säger Finn Bergstrand. det var under de där dagarna i Skanör i mitten av juli 1971 som nationens nya målsättningar skrevs ned. I år, drygt 40 år senare, domineras fortfarande nationen av samhällsfrågor och politiskt engagemang på vänsterkanten på ett sätt som är självklart för studenter i Lund.

Men att det är fyra decennier sedan som Smålands nation blev progressivt är inte något som dagens medlemmar i Smålands uppmärksammar särskilt mycket.

– Vi har inte haft något jubileum eftersom det inte varit någon som orkat dra i det, berättar Leonard Berge, nationsombud på Smålands nation i dag. Även i dag har nationen sviktande ekonomiska tider, men Leonard Berge ser ljust på framtiden.

– Smålands nation kommer definitivt att finnas i 40, eller kanske 100 år till! I en eller annan form fortsätter vi att finnas, säger han. text carl-johan kullving illustration anni tuikka

lundagård nr 9 2012

21

12-12-03 01.28.50

föreningen

Henric Åsklund tillsammans med Claus K. Berntsen och Martin Sunnqvist inför ett föredrag. "Sköldar har funnits tidigare i historien. Men inte med samma identifikationssyfte. Heraldiken uppkommer först på 1100-talet", berättar studenten och heraldikern Claus K. Berntsen.

För vapen i tiden

text bengt pettersson foto jonas jacobson illustration catrin jakobsson

Nyligen firade Lunds heraldiska förening, Societas Heraldica Lundensis, femårsjubileum.

Lundagård följde med i samband med festligheterna för att lära något om intresset som förenar medlemmarna.

När Societas Heraldica Lundensis firar femårsjubileum gör medlemmarna det i Grand Hotels salonger med både champagne och ny jubileumsmedalj.

– Vi brukar ha våra månadsluncher och sittningar efter föredragen här på Grand Hotel, berättar teologistudenten Claus K. Berntsen, som för dagen, likt flertalet i sällskapet, har tagit på sig frack och vit fluga.

– Det märks att det är ett lundensiskt och skånskt sällskap för allt centreras kring mat, fyller Lars Trägen skämtsamt i och fingrar på sitt halvtömda glas. när medlemmarna i Societas Heraldi-

ca Lundensis träffas på luncherna, eller på kvällsföredragen i Juridicums loka-

22

lundagård nr 9 2012

s 22-23 föreningen.indd 1

ler, sprudlar diskussionerna om alltifrån kommunens vapenflaggning till jämförelser mellan olika länders heraldiska traditioner. Det finns ett brett heraldiskt och historiskt intresse som förenar medlemmarna, även om det också förekommer en rad skilda inriktningar.

– En del av oss är intresserade av hur heraldiken har förändrats och använts över århundranden medan andra är mer inriktade på att ta fram nya vapen, säger Martin Sunnqvist, föreningens ordförande.

Den finlandsfödde medlemmen Carl-Thomas von Christiernson, som för dagen har rest från Köpenhamn till Lund för att få delta i jubileumsfirandet, konstaterar att det finns flera duktiga heraldiker i föreningen.

– En heraldiker är en som både förstår de heraldiska reglerna och som skapar vapen, förklarar Lars Trägen.

– Men det behöver inte nödvändigtvis vara heraldikern själv som ritar vapnet. Det kan vara en konstnär som gör det arbetet, tillägger Martin Sunnqvist.

beslutet att bilda Societas Heral-

dica Lundensis fattades i samband med den Nordiska Heraldiska Konferensen i danska Hillerød 2007. Det kändes lämpligt eftersom flera i sällskapet är koncentrerade kring Lund.

"På 1700-talet gjorIntresset för heraldik har annars des det vapen med sedan 90-tanio lagerkransar och ökat let, vilket bland sjutton spjut. Man annat går att se i det fördubblade tryckte in allt." med lemsa nt a let i Svenska Heraldiska Föreningen de senaste tio åren.

Eventuellt går det att finna en del av förklaringen till den ökade populariteten i det heraldiska språkets tidlöshet.

– En logotyp håller inte speciellt länge, medan ett vapen kan hålla hur länge som helst, säger Lars Trägen.

– Heraldiska vapen bestäms av sin blasonering, det vill säga sin beskrivning, så varje tid kan rita upp vapen på sitt sätt, inom de givna ramarna, lägger Henric Åsklund till.

Redigering: Ellen Paulsson

12-12-03 01.26.14

På skölden placeras en hjälm.

Av tradition är öppna hjälmar förbehållna adliga släkter medan borgerliga släkter enbart använder slutna.

På hjälmen kan det sitta en hjälmprydnad som symboliserar vapentagaren.

Skölden är det viktigaste elementet i ett heraldriskt vapen. Motivet på skölden är ofta en kombination av en uppdelning i fält, häroldsbilden, och allmäna bilder eller föremål.

Hjälmbindeln förbinder hjälmen och hjälmprydnaden. Kan placeras direkt på skölden utan hjälm.

Tinkturer är de färger och metaller som används för att färgsätta ett vapen.

Förutom färgerna blått, grönt, rött, svart och purpur, kan silver (vitt) och guld (gult) användas.

Tips: Antalet tinkturer bör begränsas till ett minimum.

Allmänna bilder är föremålen på skölden. Tips: Bilderna bör vara enkla, klara och gärna stiliserade.

Siffror och bokstäver är inte tillåtna.

En blasonering av Lundagårds vapen skulle kunna formuleras på följande sätt: Sköld: Kluven sköld, blått och silver med mörkblå bård.

Dexter fält (till vänster för den som betraktar): en katt i silver på blå bakrund.

Sinister fält (fältet till höger för betraktaren): ett förstoringsglas i blått över en lus i rött på en bakgrund i silver.

Hjälmtäcke: Blått.

Hjälmprydnad: Tre korslagda fjäderpennor i silver, representerandes de tre redaktörerna, ståendes i ett blått bläckhorn.

Hjälmbindel: Blått fodrad med silver.

historiskt går det heraldiska språ-

ket tillbaka till de medeltida riddarnas behov att kunna identifiera varandra på slagfältet.

Enligt många i föreningen var 17och 1800-talen en kvalitetsmässigt svag period då det producerades en hel del undermåliga vapenbilder.

– Tittar vi tillbaka på de gamla ätterna från medeltiden så har de ytterst enkla vapen. Familjen Thott till exempel har endast en kvadrerad sköld. På 1700-talet gjordes det vapen med nio lagerkransar och sjutton spjut. Man tryckte in allt, säger Lars Trägen och fortsätter: – Det var också på 1700-talet som adeln försöker befästa idén om att det endast är de som får lov att ha vapen.

Men så har det aldrig varit i Sverige.

Under 1600-talet var det till och med väldigt vanligt med borgerliga vapen, det vill säga vapen för släkter och personer som inte var adliga.

Pratar ni bara om vapen när ni träffas?

– Nej, vi diskuterar allt möjligt. Vi

pratar även om monogram och exlibris, svarar Lars Trägen skämtsamt, samtidigt som de andra i sällskapet skrattar till högljutt, och fortsätter sedan: – De senaste åren har det varit mycket diskussioner då det har varit kungligt bröllop och ett kungligt barn som måste ha ett vapen. Och vad händer nu när prinsessan Madeleine gifter sig med den där amerikanen? Om han inte blir svensk medborgare: hur ska hans vapen se ut? Kan han bli hertig, men inte prins? Och hur ska hans vapen se ut då? Det finns outtömliga källor för diskussioner.

Hur bör man tänka om man vill ta sig ett vapen?

– Det ska vara unikt och enkelt, med så få symboler som möjligt. Snyggt ska det vara. Betydelsen kan komma sedan, säger Lars Trägen.

– Börja med en färg och en metall, lägger Henric Åsklund till.

Hjälmtäcket är fäst på hjälmen.

Tips: Hjälmtäcket bör matcha sköldens tinkturer.

En sköld kan vara delad i olika geometriska fält. Häroldsbilder kallas de heraldiska bilder som har ett geometriskt möster.

Skuror kallas de linjer som delar sköldens geometriska fält.

fakta ▶▶ Heraldik är läran om vapenväsendets uppkomst, regler och praktiska tillämpning. ▶▶ Blasonering är en stringent beskrivning av vapen i text. ▶▶ Monogram är namnchiffer av en eller flera personers initialer, ofta i stiliserad form. ▶▶ Exlibris är bokägarmärken. Är oftast inklistrade på insidan av bokpärmen.

societas heraldica lundensis ▶▶ Bildades 2007 och är en lokalavdelning av Societas Heraldica Scandinavica. ▶▶ Har mellan 10-20 aktiva medlemmar, varav ungefär hälften är studenter eller doktorander. ▶▶ Är öppen för de som har ett heraldiskt intresse och tycker om god mat. lundagård nr 9 2012

s 22-23 föreningen.indd 2

23

12-12-03 01.26.52

forskning

Den fördomsfulla riksdagen Kvinnoförtryckande, odemokratiska och våldsamma. Sverige vill gärna framstå som ett öppet och tolerant land. Men när riksdagspolitiker debatterar muslimer står fördomarna starkare än kunskap.

Det pekar en ny doktorsavhandling från Lunds universitet på.

johan catos avhandling tar sin början 1975 eftersom islam enligt honom i stort sett var en icke-fråga inom svensk politik innan det.

– Från 70-talet och fram till slutet av 80-talet var det mest praktiska frågor som avhandlades då islam kom på tal. Det handlade bland annat om religiös slakt och ifall religionsundervisningen i skolan skulle ge mer plats till annat än kristendom.

Det var först i början av 90-talet som svenska politiker på riktigt tvingades att börja förhålla sig till islam. Då gick debatten het kring religiösa friskolors vara eller icke vara. − På 2000-talet började det handla om vilka värderingar som egentligen är acceptabla att ha i ett svenskt samhälle. Då handlade debatten om bland annat antisemitism och islamism, säger Johan Cato.

– Det diskuterades bland annat om staten skulle erbjuda imam-utbildningar för att på så sätt få islam att passa bättre in i Sverige. Man uttryckte helt enkelt oro för att imamer kom hit för att arbeta utan att

med speciellt många andra etniska grupper i Sverige. Ta till exempel buddhismen eller sikhismen, det ifrågasätts aldrig hur de lever och praktiserar sin religion, säger Johan Cato.

Det största problemet i den politiska debatten är enligt Johan Cato att den ofta är väldigt snedvriden och onyanserad.

– Ofta framförs det i debatter att muslimer är bra men sedan fokuseras det endet är högst osäkert hur många muslibart på det som anses vara onormalt eller mer det finns i Sverige. Den senaste upphotande. I den politiska definitionen av isgiften är 450 000 personer. lam som det mynnar ut i finns det knappt − Men den siffran är behäftad med någon muslim kvar. Det finns ingen melganska stora mätproblem. Uppskattlanposition, antingen är man offer eller så ningen är bland annat gjord genom att är man förövare. se på migrationsmönster från länder Detta är något som också tidigare forskmed stor muslimsk befolkning. Den ning varit inne på: västerländska samhälsäger heller ingenting om personerna len har allt sedan kolonialismen alltid tagit ifråga är praktiserande muslimer eller sig rätten att definiera och tolka vad som bara muslimer av kulturen, säger Johan ska uppfattas som islam.

Cato.

I sin avhandling använder Johan Cato Anledningen till att siffrorna är så orientalismen som en av sina teorier för osäkra beror på att det i Sverige är förbjuatt förklara varför klimatet kring islamdet att föra statistik över medborgarnas frågan ser ut som det gör. Orientalismen religiösa tillhörighet. Sista gången det tilhar utvecklats som ett förhållningssätt till läts var 1930 och då uppgav 15 personer att den så kallade Orienten där den europeisde var muslimer. ka identiteten ställer sig överlägsen till den I den svenska riksdagen är muslimerna icke-europeiska. Islam används då som ett en mycket liten minoritet men enligt Joverktyg för att förklara och fördöma olika han Cato är det inte ovanligt att de genom handlingar som egentligen har mycket lite åren behövt stå till svars för sin religion. med islam att göra. OrientalisAtt som enskild religionsutövare behöva representera "Politiker kan uttrycka men är också anledningen till generaliseringar som att islam en hel trosuppfattning anser är en våldsam religion och att Johan Cato vara väldigt pro- sig på ett direkt nedvåldet inte har politiska, sociala blematiskt. Frågan är om det värderande sätt när eller ekonomiska förklaringar. ens är möjligt att förutsätta att muslimer har en gemen- det handlar om islam." sam syn på det mest fundajohan cato hoppas att hans mentala inom islam. avhandling kan ge nya perspek− Men hela tiden utgås det från stereotiv på hur islam framställs av svenska potyper. Det förutsätts ständigt att muslilitiker. mer har mer eller mindre gemensamma – Avhandlingsgenre är ju alltid avhandvärderingar vad gäller till exempel synen lingsgenre… Men det är klart att det skulle på jämställdhet eller demokrati. vara roligt om beslutsfattare och myndighetspersoner faktiskt läste den och tog till sig. i det material som Johan Cato gått igeI grund och botten tror han inte att det nom finns det dock exempel på när polihandlar om en fientlighet, utan snarare tiker försöker uttrycka sig inkluderande om en okunskap. och beskriver islam som en naturlig del av – Ja, kunskapsmässigt är det väldigt det svenska. Det är dock inte det dominegrunt. Det bästa vore om alla läste några rande. kurser i islamologi. − Det är slående att politiker kan uttrycka sig på ett direkt nedvärderande sätt när det handlar om islam. Jag har text annika skogar svårt att tänka mig att man kan göra det illustration fredrik toreblad Foto: Simon Stjernholm

− Ett av de största problemen inom svensk politik är att det talas om muslimer som en enda homogen grupp.

Det skiljs inte ens mellan de två stora huvudinriktningarna shia och sunni, säger islamologen Johan Cato.

I två års tid har han ägnat sig åt att gå igenom motioner, riksdagsprotokoll och statliga utredningar som skrivits mellan åren 1975 och 2010 för att finna hur muslimer och islam framställts i relation till Sverige. Resultatet finns i hans doktorsavhandling När islam blev svenskt.

– Min forskning skiljer sig en del från tidigare forskning på det här området eftersom den fokuserar på hur icke-muslimer tolkar och skapar bilder om islam.

Det vanliga inom islamologi är annars att intressera sig för hur muslimer tolkar och praktiserar islam.

varken kunna språket eller kulturen.

Förslaget rann dock ut i sanden eftersom det inte mynnade ut i några förslag om hur det rent konkret skulle fungera.

Eftersom staten ska hållas neutral från religion insåg man också snart att det inte var önskvärt att gynna en specifik religiös grupp på det sättet.

kort om den senaste forskningen från lunds universitet

socker blir till cancer Läsken tar kol på män. Eller ökar åtminstone risken för cancer. Drygt 8 000 män i Malmö i åldrarna 45 och 73 år har deltagit i en större undersökning kring hur det 24

medicin

man äter påverkar risken för cancer.

Bland de män som drack mycket läsk sågs en ökad risk för prostacancer med ungefär 40 procent.

280

siffran

... miljoner ges till ett nytt forskningscenter i Lund som ska utveckla framtidens kollektivtrafik.

fyra av tio skadar sig själv Självskadebeteende bland ungdomar är vanligt. Då 1 000 ungdomar i södra Sverige tillfrågades visade det sig att fyra av tio någon gång avsiktligt skadat sig själv. Siffrorna

psykologi

presenteras iJonas Bjärheds nya avhandling men han påpekar att de i många fall inte alls behöver handla om allvarliga psykiska problem utan om experimenterande.

lundagård nr 9 2012

s 24-25 forskning.indd 1

12-12-03 01.24.43

läs om fler fördomar på lundagard.se ◣

"Jag har aldrig upplevt mig själv som någon representant för islam" Muslimerna i Sveriges riksdag är få. Mehmet Kaplan (mp) är dock en av dem. Han har aldrig under sina sex år i riksdagen upplevt att han blivit bemött av fördomar från sina kollegor. Däremot tror han att det är desto vanligare i utrikesdebatter.

hundar härmar människor Två forskare vid Lund universitet har genomfört en studie med 35 hundar för att se om gäspningar kan smitta av sig även på djur. Resultatet visar att hundar över sju månader Redigering: Annika Skogar

s 24-25 forskning.indd 2

kan börja gäspa när människor gör det. Det fanns också tecken på att

foto: fredrik hjerling

– Nej, jag har aldrig upplevt mig som någon representant för islam sedan jag kom in i riksdagen, det har snarare gällt mer utanför politiken – i sociala sammanhang och när man gick i skolan, säger Mehmet Kaplan.

Han tror att det beror på att det i riksdagen finns en idé om att man ska hålla sig till partilinjen och att riksdagsledamöterna är där för att representera sitt parti och dess åsikter, vem som säger det är av mindre betydelse.

Har du någon gång känt att det varit en fördomsfull ton i debatter då muslimer kommit på tal?

– Jag deltog en gång i en debatt kring rätten att bära heltäckande slöja. Men då var det en mycket ideologisk debatt som snarare handlade om frihet än om muslimer. Jag minns dock att det

framkom en del okunskap kring hur många kvinnor det är som egentligen bär heltäckande slöja.

Mehmet Kaplan har dock inte upplevt något sådant som ledamot i arbetsmarknadsutskottet. Däremot tror han att det är desto vanligare i utrikesutskottet.

– I debatter har jag hört att det är vanligt att man slänger sig med formuleringar om länder med muslimsk befolkning som bygger på okunskap och fördomar. en anledning till att det inte är van-

ligare i motioner och riksdagsdebatter tror Mehmet Kaplan kan bero på att alla utskott har hjälp av ett kansli med tjänstemän som har en stor sakkunskap och som hjälper till att förbereda alla underlag.

– Det förs alltid en öppen dialog med utskottskansliet för att man inte ska hamna offside.

Ett uppmärksammat exempel på det ägde rum i februari i år då justitieutskottets tjänstemän valde att plocka bort ett yttrande från Sverigedemokraten Kent Ekeroth i en handlingsplan mot våldsbe-

humaniora känslan av trötthet överförts eftersom nästan hälften av hundarna blev märkbart lugnare.

jakande extremism. Tjänstemännen föreslog då en omformulering eftersom de befarade att Ekeroths uttalanden skulle strida mot lagen om hets mot folkgrupp. antalet muslimer i Sveriges riksdag är väldigt litet men Mehmet Kaplan ser inte det som något större problem än vad gäller övrig underrepresentation.

– Jag tycker att det är minst lika viktigt att det finns en representation av människor som bor i miljonprogramområden eftersom det ger erfarenheter som är minst lika viktiga som etnicitet och religion.

En av anledningarna till det låga antalet muslimer i riksdagen tror Mehmet Kaplan är att den stora gruppen muslimer inte kom till Sverige förrän under 60- och 70-talet och att det tar lång tid för en grupp att etablera sig.

– Men vi måste hela tiden vara normkritiska och se till sakfrågan: Vad förlorar vi på mindre mångfald? Vad händer med de politiska besluten om det bara är vita medelålders män som är med och fattar dem? text annika skogar

naturen fixar inte utsläppen 30 procent av människans globala kolutsläpp tas upp av mark och växter. En ny studie pekar dock på att naturens kolupptag kommer minska.

– Det gör det ännu mer

ekosystem

angeläget för det globala samhället att minska på fossilbränsleanvändandet och hindra skövlingen av skog, säger ekologiprofessor Benjamin Smith. lundagård nr 9 2012

25

12-12-03 01.25.10

årets bild

Vem har tagit årets bästa bild?

Lundagårds fotografer har tagit otaliga fotografier under 2012. Här ser du ett urval av de bilder som publicerats detta året. Fotograferna har själva valt ut en egen bild till vår tävling som ger dig en tillbakablick på ett händelserikt studentår i Lund.

På lundagard.se kan du rösta på den bild du gillar mest.

1. lukas norrsell

itionsprogram udent som läser på kompos Söfelds, musikhögskolest Lundagård träffar Simon d. Den är snyg g met i Malmö. berättande reportagebil för att det är en så typiskt så hade jag mig på – Jag valde den här bilden bild an tagit en såd komposition . Hade någon och det är bra ljus med god profilbild på Facebook. garanterat valt den som

3. kiia valavaara

Porträttet av författaren Nene Ormes.

– Jag tycker att hon har en fin blick och att det är ett fint ljus. Jag valde denna bild för att det är ett ganska schysst porträtt.

26

lundagård nr 9 2012

s 26-27 årets bild.indd 1

2. max jedeur-palmgren

Lunda gård på labbesök.

– Jag har valt den för att denna råtta med karaktär kan vara en påminnelse om gnagarens 30 000 artfränder som sätter livet till vid Lunds universitet inom den medicinska forskningen varje år.

on 4 . henrik larss ttarsällskap. ak s ademiska ry

lig för at t va om Lund n känns lite ovan Et t reporta ge g tycker at t de Ja n. de bil a. i t gött at t rid – Jag gillar ljuse tycker at t det är idigt varför folk förklarar samt

ra en ”häs tbild

”. Den

Redigering: Tobias Persson

12-12-03 01.20.42

rösta på din favoritbild på lundagard.se ◣

6. daniel norbeck

Datainsamling på Sva lbard till C-uppsats på sjuk sköterskeprogra – Jag tycker att bilden mmet. speglar vår resa och vad vi gjorde där. Avs som spanar ut i ovissh tånden skapar ett drö eten. Valde ock så den mmande na bild för kontra ste rna och vyerna .

on 5. jonas jacobs Karavas . uk str tören Jimmy

rdain gt porträtt Et t porträtt av Ge det är ett trevli a bild eftersom tror att g Ja – Jag valde denn a. människ och uppskattad ometriska ge på en intressant n de om r ke karak tär och tyc den fångar hans n. ne itio os komp

8. jens hunt

7. irena milla

Irena har en egen fot oblogg på Lundagård s hemsida.

– Ruth is a great person . Back in the days she used to be a poet. Now days she lives alone and she wa s telling me abo ut her family. In her roo she had pic tures from m all generations, from her parent s to her new born grandsons . The ly photo is storytelling for me , it doesn't need so many words to describ e it.

städning av sjön Sjön , och de s årliga regatta börjar med Star tskottet på teknologerna er. tisom får upp mes t bråte vinn sst komposition . Den är sam det har blivit en ganska schy – Bilden är annorlunda och .

Sjön sjön till ion något sätt teknologerna s relat digt intressant och visar på

Vem har tagits årets bästa bild?

Gå in på lundagard.se och rösta lundagård nr 9 2012

s 26-27 årets bild.indd 2

27

12-12-03 01.23.25

kultur

anal lycka

En militariserad generation

Problemen med att åldras som rockmusiker är noga kartlagda. Problemen med att åldras tillsammans med rockmusik är däremot sopade under mattan.

Swedish House Mafia – Sveriges största rockband, det spelar ingen roll hur högt Kent än gnäller på sina gitarrer – är i skrivande stund ute på sin avskedsturné. De lägger alltså av för första gången efter fyra år. Det finns säkert en poäng att göra här om trendcykler som snurrar i överljudsfart, eller om strömlinjeformad house och hur den fått en hel generation akademiker att lära sig beatmixa. Du läser förmodligen sådana poänger i DN, med avsändare Fredrik Strage. Och förresten, eftersom SHM är ”så jävla mycket större utomlands än nån i Sverige fattar” så finns det nog utrikiska trendspanare som hunnit före. jag kan bara inte sluta tänka på hur man blir gammal tillsammans med musik som bryts sönder i dagsljus, utanför klubben. Träffas vi om 20 år på en retroklubb där Sebastian Ingrosso står lutad över sin trivselmage i DJ-båset? Har vi fortfarande glow sticks i fyra olika färger runt handlederna och sådan där Ronald McDonaldmake up i neon? För den delen, kommer det arrangeras tributekonserter på Stockholm Stadion där alla ska ha på sig helt vita kläder och nypressade vinylutgåvor av Isola (en skiva av Kent som avslutas med en låt vars titel är samma som dess längd) i tygpåsen?

Det låter absurt, jag vet, men knappast otroligt. Eller helt oangenämt. att åldras med intresset för musik fort-

farande brinnande betyder för våra förfäder att äga en dyr ljudanläggning och ett näst intill autistiskt ordnat bibliotek av riktigt gamla skivor. Med åldern kommer särintresset och djupet och en anal inställning till kunskap, kan det tyckas.

Tänk High Fidelity, Jan Gradvall, alla brittiska musiktidningar. Det kommer inte hända oss. Vi kan inte samla på bsidor så länge vi lever med Spotify. Det verkar inte som vi vill det heller; jag känner fler människor som hänger vinylskivor på väggen än köper en spelare till dem. Och vet ni vad? Alternativet – med Ingrossos trivselmage och glow sticks – kommer bli precis likadant som alla retrorörelser och åminnelsekonserter vi ser våra föräldrar ta del av i dag.

outhärdligt och vidrigt,

för alla utom oss som faktiskt var med när Sveriges största rockband var en trio som fyllde Globen med progressiv house. jimmie larsson

28

"Har du vad som krävs?" Försvarsmakten satsar upp emot 100 miljoner kronor årligen på att hitta villiga rekryter. Genom innebandyturneringar, biosalonger och reklampelare söks ungdomar som bryr sig om världen. Därmed blir kampanjen också ett tecken på en kulturförändring där Sveriges unga får lära sig att militären ska ses som en lösning på världens problem.

"Rakt in i vår primärmålgrupp, killar och tjejer 15 till 25 år"

I 109 år har Försvarsmakten uppfostrat pojkar till män. Med ärtsoppa och disciplin. Skjutövningar och gemenskap.

Men i juli 2010 gick värnplikten i graven.

Sverige skulle anpassa sig till den nya tiden och de nya hoten. Rikets säkerhet skulle skyddas genom snabba utlandsstyrkor. Att bekämpa pirater på Somalias kust blev viktigare än att i Eksjö stå redo mot angrepp från ryssen. Soldater och civil personal skulle dock fortfarande behövas. 4 000-6 000 personer behöver rekryteras varje år. Men arbetsbeskrivningen skiljer sig från andra jobb. Som soldat ska du stå beredd inför rätten att döda – och risken att bli dödad. ”välkommen till vår verklighet”, ”Har

du vad som krävs?”, ”Vem bryr sig?”.

Reklamkampanjerna har sedan värnpliktens avskaffande avlöst varandra – svenska folkets bild av Försvarsmakten ska förändras. Den tråkiga stämpeln ska bort. Begrepp som neutralitet och neddragningar ska ersattas med effektivitet och internationellt samarbete. Ut i världen och sprida mänskliga rättigheter.

Fixa det som alla vi andra skiter i.

I höstens kampanj ingår ett samarbete med Aftonbladet. Varje dag scannas nyhetsflödet för att hitta nyheter som passar ihop med försvarets reklambudskap.

Oroshärdar runt om i världen kopplas ihop med budskap från Försvarsmakten om att ”Det där löser sig nog”. Känner du dig tveksam bör du ansluta dig till armén. Det blir därmed ett effektivt sätt att förminska tron på att andra lösningar är möjliga än de som görs av myndigheten som klär sig militärmönstrat och alltid kommer att förknippas med vapen. Och plötsligt har även Sveriges största kvällstidning tagit på sig rollen som rekryteringsansvariga. Sedan när blev det okej? i februari var Försvarsmakten på plats

på datorfestivalen Gamevision i Borås.

Två officerare stod redo att utmana ungdomar i krigsspelet Battlefield 3. Verkligen? Krigsspel? Ja. Rekryteringschef Linda Tengdahl förklarade att Försvarsmakten ville finnas på plats där ungdomar fanns.

Nog finns de där ungdomarna är. Tidigare har Försvarsmakten tagit med sig JAS 39 Gripen-plan till Dreamhack i Jönköping och arrangerat flyguppvisning.

I oktober skrev Försvarsmakten ett avtal med Svenska Innebandyförbundet värt elva miljoner kronor. Det gör dem till den största huvudsponsorn för innebandyVM i Göteborg 2014. Steg för steg tillåts de av svenska organisationer att jobba sig in i det svenska samhället för att bli en na-

tokiga pappor i julkalendern igen Nostalgin slår mig stenhårt när signaturen till årets julkalender sätter igång.

Det är ju precis som när jag var 21 och Hotell Gyllene Knorren gick på TV. Stressad storstadsfamilj f lyttar ut till stort hus på landet. En kavat storasyster, en djurkär lillebror och framför allt – en bestämd mamma och en förvirrad pappa. 2010 fumlade han med

en dammsugare, i år är han rädd för ökenråttor och oförmögen att täppa igen ett hål i väggen. En man som inte riktigt fyller sin roll som husets herre, det är ju så tokigt det kan bli.

Kom igen, SVT. Nästa år kan ni väl låta pappan sätta på en annan pappa istället. nina lind

lundagård nr 9 2012

s 28-29 Kulturuppslaget.indd 1

12-12-03 01.45.46

läs de senaste kulturnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

turlig del av det. En naturlig arbetsgivare.

Att liksom i USA bli en del av kulturen och något att vara stolt över. Försvarsmaktens före detta marknadschef har förklarat att de ”ser sponsring som ett väldigt effektivt redskap för att komma rakt in i vår primärmålgrupp, killar och tjejer 15 till 25 år”.

Målgruppen kan tyckas lämplig för i ingen åldersgrupp är väl frågetecknen så många som då. Att då bli en del av Sveriges försvar kan enkelt sudda ut frågetecken och tankar på en hopplös arbetsmarknad, höga intagningsprov till universitetet och dyra flygbiljetter ut i världen. trots miljon efter miljon och jobbga-

ranti efter genomförd grundutbildning så har Försvarsmakten ändå inte riktigt lyckats med den där rekryteringen. I november rapporterade Riksrevisionen att marinens fartyg kan utnyttjas till högst 30 procent på grund av personalbrist. Kanske kan det också bero på att vissa som kampanjen riktat sig till är för unga för att söka.

I mitten av november påbörjade dock 125 ungdomar med utländsk bakgrund

en förberedande militär utbildning i Skövde. Ungdomar som är arbetslösa och utan fullständiga betyg från gymnasiet. I tio veckor ska de i utbyte mot aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen prova på livet som militär. Sova i tält.

Träna. Provskjuta. En del av tiden ska också ägnas åt att läsa upp gymnasiebetygen. Visa att även de, en grupp som annars lätt hamnar i utkanten, har vad som krävs för att platsa i svenska försvaret. Ungdomar som i brist på andra alternativ ska eggas och styras in till en yrkesbana som mycket väl kan sluta i en stridsvagn tusentals mil hemifrån.

Men metoden att locka samhällets mest utsatta grupper tycks helgas av en förhoppning att fylla kvoter som står tomma. Enligt tidningen Re:public går det här också helt i linje med regeringens önskan: att Försvarsmakten ska vara ett effektivt redskap mot ungdomsarbetslösheten som ska anställa 16 000 unga.

ska förstå att det är hos Försvarsmakten de gör nytta. Men om Sveriges militär behövs ute i världen, borde då inte dess möjliga rekryter ges en ärlig chans att förstå vad det innebär? Det vill säga utan glättig reklammusik och utan påkostade montrar runt om bland Sveriges idrottsarenor för att väcka intresse hos de barn som egentligen är där för att spela innebandy. För om Försvarsmakten nu gör något som är både bra och viktigt känns det underligt att det krävs miljon efter miljon för att få Sveriges yngre generationer att fatta galoppen.

Om inte annat så borde arbetsgivaren Försvarsmakten önska sig människor som hunnit passera något mer än myndighetsgränsen, med livserfarenhet och perspektiv, som aktivt sökt sig till dem.

Inte minst för sin egen självbilds skull och för vad som annars kommer att bli konsekvenserna.

krigsspel, iq-test och flyguppvis-

text annika skogar foto henrik larsson

ningar. Allt ska till för att barn av vår tid

frossa omtanke

ariman

"Folk saknar ritualer." Så löd förklaringen till TV-serien Downton Abbeys framgångar när Elizabeth McGovern (som spelar Cora) gästade Skavlan. "Folk saknar genuin omtanke", lyder min analys. I denna rädda dig själv-tid finns inget bättre än att se betjänten Carson diska i extas för att hushållerskan undsluppit cancer.

Över en öl, under ett guldtak, inramade av rött ”Alla går hit” sa hon som tog med mig första gången, hon visste inte varför deras kladdkaka med grädde, DN och en kuddbeströdd madrass räddar min lunchrast, gömmer en på dejt, är idealisk plats för intervjuer skratt och bred skånska bakom baren och på ”dansgolvet” Mikaela som utmanar en 50-årig man på dans mest är det ändå samtalen ”Skulle du döda nån för en miljon?” och ”Jag har bestämt mig för att skaffa ett intresse”

virve ivarsson

Redigering: Annika Skogar

s 28-29 Kulturuppslaget.indd 2

virve ivarsson lundagård nr 9 2012

29

12-12-03 01.46.31

det händer

Det borde vara 2012 års julklapp För att en produkt ska platsa som årets julklapp ska den: 1. Vara en nyhet eller ha fått ett nyväckt intresse i år. 2. Svara för ett högt försäljningsvärde eller säljas i stort antal. 3. Representera den tid vi lever i. Så hur tråkigt val är då inte hörlurar? Kulturredaktionen har bättre förslag! zlatan-boken

"Lyssna är det nya läsa”, sa Jonas Arnberg på HUI och utsåg hörluren till årets julklapp. I ren protest väljer jag böcker! Ska man formulera en motrörelse får man se till att motivera böcker som faktiskt blir lästa.

Ja, ja, alla har redan läst den.

Men nu är han Augustprisnominerad och man kan vinna highbrowpoäng på honom.

”En lysande introduktion till hur man överlever i ett arbetsliv där alla vill ta livet av dig." hungerspelen

lchf-boken

Att lägga in ”LCHF” i titeln på sin bok var i år ett säkert sätt att femdubbla försäljningen. Är inte detta ett tecken i tiden så säg? Vi har ett knappt existerande klimatmål vi inte kommer i närheten av att nå – och svenska folket reagerar genom att bejaka en diet som består av att trycka i sig största möjliga mängd kött på kortast möjliga t id .Up pf ö d n i n ge n av slaktdjur står för nästan en femtedel av utsläppen av växthusgaser. Just sayin’.

philip stålhhandske 30

lundagård nr 9 2012

s 30-31 nöje.indd.indd 1

ett jullöfte från skånetrafiken Från oss alla, till er alla (som i hemlighet drömmer om att skaffa en egen bil): Nu lovar vi att sluta med våra undanflykter, hålla våra tidtabeller och erbjuda billigare Jojo-kort. Allt för att våra trofasta pendlare ska

Någon hudkräm

återfå förtroendet för oss och inte behöva gå upp tidigare på mornarna.

Ja, julen är en tid för mirakel.

Eller?

Den här räddar mig varje år. “Någon hudkräm” är för villrådiga stackare som försöker hitta en julklapp till mormor vad “något järnrör” är för packade sverigedemokrater som försöker hitta modet att puckla på en gangster på stan. Dags att den äntligen får det erkännande den förtjänar. Hudkrämen alltså.

tid Ljudbok. GPS. Upplevelse. Spikmatta. Surfplatta. Matkasse. Sex års julklappar. En sak gemensamt.

Jag vill ha tid till att läsa och drömma. Jag vill gå vilse ibland. Jag vill packa min egen matkasse, mixtra lite. Kanske till och med misslyckas. Jag vill tänka själv.

Därför borde årets julklapp vara det som vi så desperat försöker köpa. Tid. Eller kanske snarare modet och kraften att ta oss tid.

En känsla av att alla tycker om en och livet inte är meningslöstpaket

Inspirerat av årets julklapp från 2008: “en upplevelse”. För oss som inte gillar att uppleva saker var den inte till mycket glädje, men det här tror jag kan vara en vinnare. Jag har en liten idé om vad detta paket skulle kunna innehålla, men det finns tyvärr en risk att det är olagligt i de flesta länder.

CD-R-skiva

emma andersson illustration: karin furenhed

Den perfekta presenten till studenten! En storsäljare, men också en lysande introduktion till hur man överlever i ett arbetsliv där alla vill ta livet av dig. Med den här arbetslösheten har vi att välja på att lära oss skjuta pil och båge bättre än Katniss eller gå under som någon av de perifera karaktärerna i första striden (okej, jag har bara sett filmen).

superhjälten Det har börjat, säger min religiösa vän. Folk skjuter ihjäl varandra. Klimatförändringarna håller på att ta död på jorden.

Enligt mayakalendern tar allting slut nu i december. Klart att det här är den apokalyptiska tiden!

Och vad borde vi då önska oss, i denna tid av undergång och maktlöshet? En superhjälte, så klart, som visar oss att det går att rädda världen. Även när det verkar vara för sent.

1995 blev CD-skivan årets julklapp, men tekniken har gått framåt. Nuförtiden kan man ladda ner musik till sin dator, stoppa in en tom skiva och lasta över hela klabbet. Med andra ord: man kan göra sin egen CDskiva. Med musik efter eget tycke.

Det är som ett blandband fast digitalt. Man börjar med Håkan, hoppar vidare till Kent. På samma compact disc. Otroligt.

Norénjul

Att lägga ifrån sig hetsen om den perfekta julen och borra ner sig i ångesten skulle kunna vara en nyttig erfarenhet och jag föreslår därför att vi alla kommer till jullunchen med avsikt att ömsom tala förbi våra bordsgrannar, ömsom stirra ut i evigheten innan vi får plötsliga infall: ”Brecht”, “Ulrika har menstruerat ymnigt på sistone”.

Innan vi tänder en cigarett och återigen faller i tystnad. sebastian hagberg Redigering: Philip Stålhandske

12-12-03 01.14.52

läs mer om vilka kultur- och nöjesevenemang som händer i och omkring lund – varje dag på lundagard.se ◣ foto: mattias ahlm/sveriges radio

3 tips Ingen jul utan spöken i mikron

På informationen om att 2012 års julkalender skulle bli en fortsättning på Mysteriet på Greveholm reagerade folk väldigt olika. Själv gick jag in i katastrofberedskap och planerar att inte komma ut förrän klockan 17 den 16 december. Då visar nämligen Sydskånska nationen Greveholm-orginalet (visserligen bara andra delen) på Kafé Matiné. Vegetarisk mat, gratisbutik och förhärligande av 90-talet utlovas!

virve ivarsson

Taken By Lucia

Lucia var brunett sägs det. På Luciadagens kväll träder hon in på Inkonsts scen, med lätt röst och musik av karibisk touch. Taken

By Trees, eller Victoria Bergsman som hon heter, har släppt en av årets absolut vackraste skivor. Att missa henne i Malmö den 13 december vore värre än att missa julafton.

Kodjo Akolor (t.h.) ska sända i sex dagar från buren i Malmö tillsammans med Gina Dirawi och Timbuktu.

Ditt bidrag är rent vatten värt Den 10 december kliver Kodjo Akolor in i Musikhjälpens bur på Stortorget i Malmö. Nu vill han att lundastudenterna bekänner färg och skänker lite av CSN-pengarna för att barn i världens slumområden ska kunna få rent vatten.

– I Morgonpasset i P3 kan jag skämta om kiss och bajs, och det är okej. Men det är också kul att vara med i ett sammanhang där man kan prata mer allvar och göra skillnad för att någon ska få det lite bättre, säger Kodjo Akolor.

Hans föräldrar är från Ghana, men han är uppväxt i Vallentuna. På resorna till Afrika har Kodjo Akolor själv sett problem med vattentillgången, där rent rinnande vatten är långt ifrån en självklarhet.

– Här kan man hälla upp ett glas rent vatten varje morgon, men det är verkligen inte något som är självklart ens i alla delar av Europa. Samtidigt är vi svenskar medvetna om att vatten utomlands kan vara dåligt. Vilken svensk åker inte och köper en stor back vatten på resan och tänker ”vattnet i det här landet kan jag inte lita på”, säger han. alla tre programledarna peppar sin om-

givning till att dra in pengar till Musikhjälpens insamlingar. När Timbuktu gästade AFborgen i början av november fick han även med Studentafton på ett hörn.

– Vi har tagit kontakt med våra tidigare

Redigering: Kenneth Carlsson/Virve Ivarsson

s 30-31 nöje.indd.indd 2

gäster och bett dem skänka saker som vi kan auktionera ut via Musikhjälpen. Det blir blandade saker, som signerade Björn Ranelidböcker, en statyett från Ingvar Carlsson och Jesse Jacksons tal, säger Studentaftons förman Emma Modéer Wiking.

”Jag har hört att göteborgsstudenterna kommer att krossa Lund.” med musikhjälpen i Malmö hoppas Kodjo Akolor på att så många lundastudenter som möjligt åker ner till buren och snackar med honom på natten. Och att de bidrar så gott de kan, så klart.

– Jag vill inte starta en insamlingshets, men jag har hört att göteborgsstudenterna kommer att krossa Lund. Ingen hets, men all I’m saying is: det finns studenter i hela landet som klankar ner på Lund och säger att ni inte kommer att leverera.

kenneth carlsson

Decembers 100 bästa

Spotifylistor har blivit vår tids blandband.

Men ibland behövs lite hjälp för att hitta den perfekta kombinationen. Sonic har tagit sitt ansvar som musikkännare och bjuder varje månad på Spotify-listor med de låtar som de tycker är de hundra bästa just nu. Hittar dem gör ni på sonicmagazine.com

annika skogar

julkalendern

"Han for som en ekorre: upp, ner, upp, ner. Jag älskade att köpa böcker."

Så beskriver Björn Ranelid ägaren till sin favoritbokhandel, från studietiden i Lund. Hitta intervjuer, tester, adventsnovellen och mycket mer julgodis varje dag i Lundagårds julkalender på lundagard.se och lundagard.net.

text kenneth carlsson

lundagård nr 8 2012

31

12-12-03 01.15.19

lunds universitets studentkårer

The international student bubble

kårkrönika då var det alltså dags för SKFM att skriva en kårkrönika. SKFM huserar på den Konstnärliga fakulteten i Malmö, uppdelad på tre institutioner. Här kan man studera konst, musik och teater. Själv går jag andra året på musikerprogrammet vid Musikhögskolan och studerar fagott. "Åh, vad kul! Men vad gör du på riktigt?" kanske någon då undrar.

Inte helt ovanlig reaktion från många kan jag tillägga, när man talar om att man studerar musik eller andra estetiska ämnen. Musik är ju något som bara ska finnas där, något som är bakgrundsbrus eller en schysst hobby, inget man går fem år på högskola, samt eventuella år på diverse förutbildningar för att lära sig.

In the small town Lund, where there’s only room for one H&M and not a single branch of Swedbank, hundreds of students come from abroad to study each year.

The goal is that a fifth of the total student body at Lund University will be students from other countries.

Already today we have the greatest amount of international students of all Swedish universities, with about 40% of the total in Sweden, but we are still far from the goal. considering the number of

international students compared to the size of the city, it is not surprising they have become an important part of Lund.

We have an extraordinary possibility to develop both academically and culturally, but it is also a challenge. the city, the university and

the student life are all out balancing the same tight rope where you on one side need to take into consideration that the international students, at least partly, face other problems than the rest of the students which have to be dealt with separately, and on the other, face that one of the biggest problems for international students is the apparent international student bubble.

many international stu dents move to Lund, but are

excluded from the Swedish speaking part of Lund and therefore still won’t know almost any Swedish students when

detta är lus Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitet, kommunen och regionen.

32

" We don’t want to build the walls of the bubble any thicker." they return home. We don’t want to build the walls of the bubble any thicker. other than the bubble-syn-

drome, the student unions are together with the municipality and the University working on several issues that mainly concerns international students.

here are three of them:

- Visa issues: many students, mainly at PhD-level, suffer from not getting a visa quickly enough when they’re moving to Sweden. Without a visa they can’t, for example, go to relevant international conferences. If you want to stay in Sweden after your studies, no matter on what level you’ve studied, there are again more problems.

- Language troubles: neither Swedish for immigrants (SFI) nor the university provides free Swedish courses for all international students. Since a lot of the material from the university and many society services like health advice are not available in English, this is a great problem. If it is integration and interaction we want at the university this should be one of the first problems to solve.

- Lack of power: in Sweden every student has the right to

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

represent themselves in boards and committees throughout the university by the force of law. Of course this should include international students. The problem is there is a competing law which says all Swedish authorities should have Swedish as their working language. Referring to this law, the university chooses to have almost all meetings and all documents in Swedish. We think it’s quite clear that the representation law should be given priority over the language law.

Then the meetings should instead be given the opportunity to choose language so it fits the participants. our hope is that when these problems are solved we will be able to find a balance and that the international student bubble hopefully will burst in order for Lund to be able to utilize the great potential of our international society in Lund.

tora törnquist president lus nicolai slotte vice president lus

när man går på musikerutbildningen har man inte lektioner 9-17 eller tentaperioder som på teoretiska utbildningar. I själva verket spenderas mycket av studietiden i övningsrummen där man liksom idrottare får öva

" Vi behöver fler övningsrum" och träna flera timmar om dagen för att bli bättre på sitt instrument. Som musikstudent kan man inte heller ta lov på samma sätt under den tid då skolan har lov på schemat eftersom man måste hålla tekniken igång. Går man ett varv på Musikhögskolan en lördag klockan 13 kan man vara säker på att höra ljud av de som övar inne i övningsrummen.

Hur ser det då ut i veckorna när vi är runt 500 studenter som ska samsas om cirka 20 rum? En aning kaosartat om man kommer mellan klockan 10 och 15 då de flesta vill öva kan jag säga. Ibland kan nästan halva dagen gå åt bara till att hitta rum att öva i, och det är inte en helt optimal studiesituation när lärare förväntar sig att man ska ha övat en viss mängd mellan sina lektioner. i skrivande stund närmar sig december och julen med stormsteg, och det börjar bli hög tid att önska sig julklappar. En önskan jag skulle vilja dela med mig av är att Musikhögskolan i Malmö skulle få nya, bättre anpassade lokaler för verksamheten som bedrivs här på Ystadvägen. Vi behöver fler övningsrum och bättre undervisningssalar, för att inte tala om ett mer centralt läge för att få publiken att hitta till konserter. Så tomten, om du läser det här, snälla ge oss ett stort, hårt paket med en ny musikhögskola! caisa adamek, ordförande ordförande för studentkåren vid konstnärliga fakulteten i malmö

lundagård nr 9 2012

s 32-33 lussidan.indd 1

12-12-03 01.13.17

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Högskoleverket utvärderar Sveriges utbildningar På uppdrag av regeringen började högskoleverket den första januari 2011 sitt arbete med att utvärdera kvaliteten av Sveriges utbildningar. Att tydligare kunna visa på kvaliteten i utbildningarna ska säkerställa för arbetsgivare att du som student har de kunskaper och färdigheter som ingår i din examen samt att du, när du på olika sätt investerar i din utbildning, ska veta att utbildningen håller en hög kvalitet.

foto: britta collberg

Kristina Josefson och eva lindgren jobbar på utvärderingsavdelningen.

Målet med utvärderingarna är att ta reda på i vilken grad studenterna och i förlängningen utbildningarna, uppnår målen i examensbeskrivningarna. Högskolverket granskar alltså i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten.

För att en utbildning ska ingå i Högskoleverkets kvalitetsutvärdering krävs att minst fem självständiga arbeten har examinerats under de senaste tre åren.

– Studenternas självständiga arbeten ses som kronan på verket, det som sammanfattar hela utbildningen, säger Kristina Josefson, utvärderingschef.

I kvalitetsutvärderingen använder sig Högskoleverket av fyra bedömningsunderlag: studenternas självständiga arbeten, lärosätenas självvärdering och platsbesök, intervjuer av

studenter samt enkäter till alumner (enkäterna kommer att upphöra senare). En bedömargrupp lämnar ett förslag till omdöme för varje utbildning, utifrån en tregradig skala: mycket hög kvalitet, hög kvalitet eller bristande kvalitet, som sedan fastställs av Högskoleverket.

Hög kvalitet belönas – bristande kvalitet följs upp När det gäller de utbildningar som får omdömet bristande kvalitet ifrågasätter Högskoleverket tillståndet att utfärda examen. En uppföljning sker inom ett år, då lärosätet får möjlighet att åtgärda de brister som finns. Efter det kan Högskoleverket besluta om en eventuell återkallning av examenstillståndet. De utbildningar som fått högsta omdöme i utvärderingen ger underlag till en belöning, i form av ett extra tillskott pengar.

utbildningar som fått omdömet ”mycket hög kvalitet” i hittills genomförda utvärderingar utvärderingsprojekt Ekonomisk historia Företagsekonomi Geovetenskap och kulturgeografi Geovetenskap och kulturgeografi

Geovetenskap och kulturgeografi Geovetenskap och kulturgeografi Informatik Utvecklingsstudier m.fl.

Juridik Juridik Juridik

Huvudområde ekonomisk demografi företagsekonomi geografisk informationsvetenskap geografisk informationsvetenskap och fjärranalys för modellering och miljöövervakning geologi geologi informationssystem utvecklingsstudier european business law international human rights law

examen master magister master master

kandidat master magister master juristexamen master master

– Omdömet mycket hög kvalitet är resursgrundande och det innebär kvalitetspengar från regeringen till de utbildningar som får det omdömet. Hittills rör det sig om 13,4 miljoner kronor i kvalitetspengar till Lunds universitet, säger Eva Lindgren, koordinator på utvärderingsavdelningen.

– 75 procent av pengarna går till de fakulteter som har fått omdömet mycket hög kvalitet, som sedan får göra en fördelning av de pengarna. De övriga 25 procenten används till gemensamma satsningar på kvalitet, det kan t.ex. handla om att höja kvaliteten i de utbildningar som har fått ifrågasättanden, säger Kristina Josefson.

Högskoleverket har delat upp utbildningarna i sex omgångar. De utbildningar som finns med i omgång ett och två är redan klara, och omgång tre och fyra är pågående.

– Utifrån de resultat vi har fått än så länge ligger Lunds universitet bra till, säger Eva Lindgren.

Det förekommer dock viss kritik mot systemet. Ett problem är att examensarbetet inte alltid sammanfattar hela utbildningen, vissa mål kan ha uppnåtts i andra delar utav utbildningen.

Studenter bör även vara medvetna om att systemet bara mäter en liten del av kvaliteten i utbildningarna.

– I det här systemet kan det ju vara så att du kanske går en utbildning med få lärare och ganska dåliga lokaler, men du skriver bra examensarbeten som visar att du uppfyllt målen, som då visar att utbildningen håller hög kvalitet.

Då beror det ju på hur man ser på kvalitet, säger Kristina Josefson.

Nu kan du handla profilprylar via webben foto: KeNNet rUoNa

Nu kan du handla kläder och prylar med lunds universitets logotyp på via webben.

– Det har funnits en efterfrågan från personer som inte finns på plats i lund – t.ex. tidigare studenter och, vilket är lite roligt, en familj i USa med efternamnet lund, säger Nina

Dahlström på kommunikationsavdelningen, som ansvarar för profilshopen.

Precis som tidigare kan du också handla profilprylarna hos Studentinfo i af-borgen.

Webbshopen hittar du här: www.lu.se/profilshop

www.lu.se

s 32-33 lussidan.indd 2

12-12-03 01.13.46

debatt

”Dags för Lundagård att förstå helheten!”

Ida Ölmedal menar i sin ledare ’Ska Studentlund flyta på sprit?’ i Lundagård nummer 8 2012 att en stor del av nationernas och Studentlunds dragningskraft är billig alkohol, och anser samtidigt att det finns en passivitet gentemot alkoholkulturen inom studentlivet.

Vi vill förklara, då detta visar på okunskap om både Studentlund och studentlivet i Lund.

Grundpelaren i Studentlund är att genom ett samarbete mellan nationer, kårer och Akademiska Föreningen skapa förutsättningar för att ett rikt studentliv fortsatt ska kunna berika studenter. 25 000 studenter ansluter sig frivilligt till Studentlund vilket visar att Studentlund är ett attraktivt alternativ för studenter och att de vill vara med i, och slå vakt om Lunds studentliv.

"Vi är väl medvetna om att det finns en problematik och vi tar den på allvar."

Farorna med alkohol och andra droger måste tas på stort allvar. Alkohol finns bland studenter liksom andra jämnåriga. Enligt vittnesmål från både polisen och kommunens tillståndsenhet är kontrollen ofta bättre inom nationerna än inom övrig restaurangverksamhet. Detta betyder inte att nationerna slår sig till ro – tvärtom pågår det ständigt åtgärder och vi arbetar mycket med dessa frågor internt.

och förslag till att starta nya alkoholfria verksamheter hos oss eller förändringar för att alla ska känna sig välkomna tar vi varmast emot.

Lundagårds ledare i nummer 8 2012.

vi är väl medvetna om att det

finns en problematik och vi tar den på stort allvar. Lundagård har omöjligt vetskap om i vilken utsträckning nationerna arbetar med policyutveckling och utbildningar. Tyvärr finns det individer som får alkoholrelaterade problem och där arbetar vi till exempel för att ha en specifik kontaktperson på Studenthälsan som kan vara ett stöd och bistå med hjälp.

En annan baksida är den interna alkoholkulturen och spritromantiken som i varierande grad förekommer inom olika delar av studentlivet och där nationerna har ett stort ansvar. Alkoholpolicies är ett tydligt exempel på att vi arbetar med detta – men det tar tid.

nationernas aktiviteter som är helt alkoholfria är tre gånger fler än de som inte är det. En förutsättning för att vi fortsatt ska kunna erbjuda detta till studenterna är dock en solid ekonomi. Vi anser att vi, utifrån både alkohollagen och vår moraliska skyldighet, tar ett stort ansvar för den alkoholverksamhet vi bedriver, vilket också möjliggör för ett brett utbud av andra verksamheter.

Samtidigt är det helt frivilligt att ta del av vår verksamhet om man så önskar och detta är uppenbarligen något som många vill. Alla initiativ

att studenternas tidning aldrig ger en nyanserad bild av Lunds studentliv är tragiskt. Lundagård måste inse helheten i det unika samarbetet Studentlund och förstå hur vitt skilda verksamheter tillsammans skapar möjlighet för ett så brett studentliv som möjligt! björn johansson ordförande, kuratorskollegiet henrik östman vice ordförande, kuratorskollegiet carl johan hallerström qurator, östgöta nation oskar palmerot kurator, lunds nation victor lindgren kurator, helsingborgslandskrona nation magnus alkestrand qurator, kristianstads nation gunnel bildt qurator, göteborgs nation ebba lindgren kurator, kalmar nation henrik melin qurator, västgöta nation martin mattson qurator, malmö nation klara schultz qurator, sydskånska nationen cecilia patriksson qurator, blekingska nationen magdalena stadler qurator, hallands nation sofia smede kurator, wermlands nation

Redaktören svarar Religion, sjukdom, alkoholism eller andra anledningar till att inte dricka alkohol bör inte vara ett hinder för att kunna känna sig välkommen, trivas och avancera i studentlivet. Det gäller inte minst nationerna, vars särställning bygger på en historia av obligatoriskt medlemskap och stöd från universitet och stat. Då duger inte argument som att "det är frivilligt att delta".

Att nationerna har förbättrat kontrollen på sina klubbar de senaste åren 34

lundagård nr 9 2012

s 34-35 debatt.indd 1

är välkänt. Men kritiken handlar inte om detta. Inte heller är det tillräckligt att hänvisa till att det finns alkoholfria luncher och idrottsaktiviteter, så länge centrala delar av verksamheten är helt inriktade på alkohol. I nationernas fall handlar det ofta om hur man tackar och lockar aktiva: med alkohol och med tacksittningar där dryckesvisor är underhållningen.

Knäckfrågan är fortfarande: Ges alla lika chanser att vara aktiva?

I stället för att svara på det, försö-

ker nationerna svepa undan kritikenmed grova anklagelser om "okunskap" och att "Lundagård aldrig ger en nyanserad bild av studentlivet".

Trots det ger nationerna inga exempel på något som skulle vara felaktigt i ledaren.

(Upplysningsvis gjorde Lundagård 15 publiceringar som rör nationer i november. En av dem har en kritisk vinkel.) ida ölmedal Redigering: Tobias Persson

12-12-03 02.40.07

har du missat debatten? surfa in på lundagard.se och gör din röst hörd ◣ foto: jonas jacobson

”Alkoholen stänger ute folk från studentlivet” Jag har aldrig druckit alkohol.

Anledningen till det är enkel, jag har aldrig känt att jag har velat.

Trots det har jag engagerat mig i studentlivet och varit heltidsarvoderad på en av de största studentorganisationerna i Lund.

Orsaken till att jag säger "trots det" är att det tyngsta under min tid som engagerad har varit den starka alkoholkulturen i studentvärlden.

Genom mitt engagemang har jag lärt känna fantastiska människor, ökat mitt självförtroende och upplevt många glada skratt, men jag har även känt en stor ensamhet. Otaliga är de fester jag har tvingat mig själv att gå till för att vara en del av gemenskapen bara för att gå hem efter att ha insett att jag inte passar in.

Den starka alkoholkulturen är inte unik för Lunds studentliv, den existerar även i övriga delar av Sveriges studentvärld och på alla nivåer av engagemang. I studentvärlden knyts sociala kontakter genom sprit och det är inget som ifrågasätts. jag har arbetat med likabehand-

lingsfrågor inom studentlivet och min erfarenhet är att alkoholkultur är en väldigt känslig fråga. Ifrågasätter man alkoholkulturen möter man stort motstånd och får vara beredd på att utstå personliga påhopp. Inte ens den starkaste av eldsjälar orkar med det i längden och till slut slocknar ens engagemang för studentlivet och man engagerar sig i stället på annat håll där man får uppskattning för det arbete man lägger ner.

På det sättet förlorar studentlivet engagerade, kompetenta personer. Varför

är alkoholen så viktig att man inte får ifrågasätta den?

Det är studentorganisationernas ansvar att anordna aktiviteter dit alla deras medlemmar känner sig välkomna. Det finns olika anledningar till att man inte dricker alkohol och vissa är så allvarliga att man kan påverkas mycket negativt av en stark alkoholkultur. Seriösa studentorganisationer tar hand om sina medlemmar och bryr sig om deras hälsa.

Ett fåtal studentorganisationer har börjat inse detta medan andra fortfarande behöver vakna. Vi som inte känner oss välkomna finns. Det måste väl ändå vara min rättighet att känna mig välkommen till en organisation jag är medlem i? det handlar inte om att förbjuda alko-

hol i Lunds studentliv. Det handlar om att skapa en miljö där alla studenter känner sig välkomna, oavsett om de dricker alkohol eller inte. Det handlar om hur man marknadsför aktiviteter, vilka dryckesalternativ som finns tillgängliga, hur vi utformar våra traditioner och hur man tackar sina funktionärer. Det handlar om vilka förväntningar man bygger upp hos de som kommer till en fest. Förväntar de sig att ha roligt tillsammans, eller att supa sig så fulla att de inte minns om de hade roligt dagen efter?

Genom att tänka till kan man flytta fokus från billig alkohol till gemenskap.

För det är väl i grund och botten därför människor engagerar sig, för gemenskapen det ger och inte bara för den billiga alkoholen? Om inte, då har studentvärlden riktigt allvarliga problem. teresia olsson före detta vice ordförande och diskrimineringsombud på teknologkåren

kommentarer från webben ”I stället för att påpeka detta kör du moralpolisen och ifrågasätter det studenterna faktisk vill ha. Det blir märkligt för mig. Låt vuxna människor få välja vad de vill göra med SINA pengar, SIN tid och SINA liv.”

Kommenterar ”Hendrix” på «Ska studentlund flyta på sprit?»

"Nationernas ekonomi är tyvärr väldigt bunden av klubbarna/ pubarna. Men det är också dessa intäkter som gör att man kan servera luncher/bruncher/middagar flertal gånger i veckan för studentvänliga priser samt ha olika idrott och kulturella evenemang."

Kommenterar ”MrPSmitch” på «Ska studentlund flyta på sprit?»

" Jag tycker det skulle vara ganska coolt att testa en alkoholfri novischvecka. Inom scouterna har vi det regelbundet och det fungerar jättebra."

Twittrar ”AlbinAskJun” om «Ska studentlund flyta på sprit?»

lundagård nr 9 2012

s 34-35 debatt.indd 2

35

12-12-03 02.40.59

Vill du forma framtiden tillsammans med oss?

Alstom är miljö, innovation och engagemang Alstom är en global koncern, med 93 500 anställda i 100 länder. Här i Sverige arbetar ca 1 000 personer med att leverera tåg, konstruera kraftverk och system för transmission.

Dessutom utvecklar och testar vi ny teknik för ren miljö.

Vi vet att Alstom har mycket att erbjuda och att många utmaningar ligger framför oss. Därför söker vi kontinuerligt efter nya talanger med fokus på teknik, innovation och miljöfrågor. Är du den vi söker? Hör gärna av dig till oss.

Läs mer om oss på www.alstom.com

Köp en Mac med Office – tävla om en iPad Mini

RABATT

TILL LÄRARE &

STUDENTER

Samtidigt får du 500 kr tillbaka av Microsoft!

Gäller året ut vid köp av valfri Mac och en Officelicens i någon av Kullander Janssons butiker eller på www.kullanderjansson.se*

PÅ ALLA

DATORER

* Avser köp registrerade senast 2012-12-31. Produkterna ska finnas på samma kvitto. Kan ej kombineras med andra erbjudanden.

Södra Sveriges största och mest välsorterade Apple Premium Reseller.

Kullander Jansson AB - www.kullanderjansson.se MALMÖ HELSINGBORG KALMAR

Fridhemstorget 1. Tel 040 -10 08 30.

Kullagatan 57. Tel 042-32 40 30.

Kaggensgatan 27. Tel 0480-281 80.

Vardagar 10 – 18.30, lördagar 11 – 15 Vardagar 10 – 18, lördagar 10 – 16, söndagar 12 – 16 Vardagar 10 – 18.30, lördagar 11 – 15

Gilla oss på Facebook! www.facebook.com/kullanderjansson

halvs_lundagard_mba_dec12.indd 1

s 36-37 korsord.indd 1

2012-11-25 20:48

12-12-03 01.10.55

korsordet pos.

rad

3 16 Kille på Söder i Stockholm 4 1 Förkortning på lärd titel

5

9 20 6 1 5 11 15 7 8 13 20 8 1 9 15 9 1 7 12

Redigering: Kenneth Carlsson

s 36-37 korsord.indd 2

pos.

4

rad

3

"Ligger" i Lund Uppmaning till gymnasieelev Gör studenterna ofta klockan 12 Är kanske studenter som väntar Finns ständigt på Nordpolen Vulkanspya Rolig svensk mans initialer -sången på Skansen föregås av...

Gamföda I Lund finns 13, dock ej Norrlands Måste man för att få AF-bostad Land söder om Sverige?

Solgud Fackförening för kommunikationsstudenter Är vissa tidningar politiskt I Pinocchio finns denna goda Vad går ibland i fårakläder Gick till val den 6 november Spill vid matbordet Chatt-slang för "dags" Barnbokstecknare Del av kristen sång till jul Kungliga initialer Är en av SIDA:s hörnstenar Förkortning av något konstgjort Denna fågels ägg är en delikatess Har uppfinnaren ofta många Kommer ibland från köket Styr discot

pos.

2

11 19 1 11 18 5 14 17 1 4 13 17 1 5

rad

pos.

rad

VÅGRÄTT

1 1 Gammal studenttidning

9 17 Kan en tidningsmedarbetare syssla 16 10 med

10 1 Blir huden av olja

7 Präglas HTS och TLTH av 15 Förberedelse som kan spara mycket matpengar 11 8 Räcka 12 Kan man säga att spexaren är en 18 Träd som trivs vid å-kanten 12 1 Befinner sig öldrickande student ibland i 5 På vissa ställen är detta en trafikförseelse 13 Detta ord finner man i samband med verkan 13 1 Möbeljätte 10 Dag, månad, ...

13 I ett sådant sitter hockeyspelare 17 Toppdomän i Andorra 20 Bor i kupa 14 5 Slang för knarkspruta 9 Allting har ett …

15 Först i alfabetet 19 En sorts hårig oxe 15 1 Ett verb med rörelse 4 Om man har en uppfattning så kan man …

11 Får ofta vinnaren 16 Är järngrind tillverkad av 16 3 Bör man innan man går in i annans rum

17

17 1 14 20

18 3 7 10

1

1 17 2 1 4 8 12 3 1 6 12

8 Finns bland annat som Darjeeling och Roibos 15 Växande hår bör man…

5 3 Här hittar man mjölkproducenter 14 Chips eller prat 6 1 Är Lundagård 11 Förstaårsstudent 7 3 Servetter kan man…

8 En nunnas klädesplagg 14 Underhåller sig barn med 8 3 Viktigt kort 9 Hörs ofta på sittning 16 Vanlig dammfågel 9 4 Kallas ofta en teknolognybörjare 10 Fiskeläge i Helsingborg 14 Annat ord för "titta" 10 3 Nätet kallas på engelska 7 Får inte fattas i bok 12 Behövs när man ska sy 16 Motsatsen till flod 11 1 Ett spanskt "ja" 4 Måste ofta en student som går på Campus göra 12 Konstellation studenter ofta jobbar i 12 1 Ett par är…

5 Vasstrå 8 Talesätt: Låta … vara jämnt 14 En präst har ofta en stark sådan 13 1 Kallas ofta stor klocka 4 Julgodis 9 Både lärjunge och Hellman 15 IKEA:s grundares initialer 14 1 Skånska för "de röda" 7 … och fasa 11 Innerligt önska 17 Detta bär många med sig 15 1 Kan en sexig student vara 10 Huvudbonad för student Karaktäriserad tidsperiod 16 Bindeord 16 1 Grundämne Diskbaserat operativsystem En nation i mängden 5 "Ja" på ryska Kan en bostadssökande student 10 Typ av papegoja utsättas för 14 Europamästerskap "Eder" skrivs nu som detta ord 17 Vinner ibland boxare på Fann kanske Pippi Långstrump när 17 3 Annat ord för "spetsen" hon sökte 8 Kan ingå i teaterpjäs Förkortning för populär 12 Plats för lärare i gamla skolan 18 2 En örn har mer än en amerikansk bokklubb En studentikos musikorkester 7 Pluggställe 15 Lunna pågar är två…

19 1 Balk under järnvägsräls Har en lärare oftast i bagaget 8 Fiskeredskap En mjölkproducent 14 Del av Sveriges flygande försvar 20 1 Malt, humle, jäst och vatten Måste du vid brandlarm En av studentens arbetsplatser 4 Förkortning för språkreseföretag Befinner sig björnen nu i 7 Träningsplats Hästkrake 13 Snörsjöa är ett exempel på en Kan hissen gå 17 Buske 21 1 Inträffar 2014 i maj i Lund Kan troll benämnas som Markusevangeliet är en… av Bibeln 10 Finner man i Lundagård

LODRÄTT

fyll i bokstäverna från de färgade rutorna nedan

tävla om schyssta konsertbiljetter! skicka in rätt ord till lundagard@lundagard.se och skriv "korsord" i ämnesraden. korsordskonstruktör: lars jansson lundagård nr 9 2012

37

12-12-03 01.11.29

sista sidan q : johan "ölyt" garmer

S

tudentlivsalltiallo och överliggare på tionde året. Kallas absolut inte Johan, mer sparsamt Garmer, och mestadels ölyT. Det retroversaliserade smeknamnet föddes i bastun då han, liksom den likaledes badande Jacob Bokhandlare, indrogs i ett lekamligt sammanträffande med ett hett aggregat av känt fabrikat, vilket nu spegelvänt manifesteras i den brännmärkta ändan.

Med anledning av denna malör lånade Q några Svenska Ljud och kvad i tangotakt om Johan Garmers äventyr med ändalykten.

MORRHOPPAN En liten julnöt för er alla att försöka knäcka under ledigheterna – hur är det möjligt att vara så skrämmande humorlös och samtidigt ha så roliga små mustascher? Vissa av företrädarnas snorbromsar hade bara behövt lite grädde, så hade jag kunnat slicka av dem. Öfvre Östers idrottsliga framgångar och IK-presidiets bakgrund tycks ha god kor-

Stackars Johan Garmer hade otur Hängde på en bastusits en natt Som han hade kommit in i värmen Borde han ha aktat var han satt Han stekte rumpan på ett halster Med Tylös logotyp förstärkt När baken blev ett uppsvällt alster Blev Johan Garmer varumärkt Han drog en lans för sektionen Att bygga bobsleigh var hans lott Skaffade synthinspirationen Lagade vattenledningsbrott Med skinkan, svedd av aggregatet Togs plats i var kårbagatell Av ryktet följde resultatet Att ölyT valdes till pedell

relation.

De gipsade katterna fick slicka såren under AF-spelen.

"Lassa på med kanonerna!" smällde högt i Sankt Thomas-kvarteret. Grannarna lär ha Nu har ölyT rockringsskillsen flexat Dansandes i drillande balett Svetsat, fixat pool, byggt ölbar, spexat Lagat varje pryl på alla sätt Ett ärr i ändan är okej, ty Man borde aldrig sitta still Har man blott Leatherman och Daisy Kan något alltid fixas till (på ens vita renoverade MG. Olé!)

kort stubin nu.

Fifflarnas fiffelmästare fick smutta på en bitter White Russian.

Vägledarna som Whiskey Tango smakar som en riktigt torr hårboll.

it never rains in gbrunka – av fredrik toreblad

TM o [mSt

m

Di 38

lundagård nr 9 2012

s 38-39 sista.indd 1

Redigering: Hilda Forss

12-12-03 01.48.20

ww

Lundag

Hitta den perfekta julklappen för alla på din lista hos mStore. Årets Julklapp.

Stans största utbud av premiumhörlurar. Jazz, klassikt, pop, R&B eller hårdrock. Upplev och låt oss guida dig rätt bland on-ear, in-ear och over-earmodellerna.

Vi firar in julen med 10% på alla hörlurar.

Gäller till och med 23:e december och endast på mStore i Lund.

Du måste hänvisa till denna annons för att få din rabatt.

TM och © 2012 Apple Inc. Alla rättigheter förbehålls. [mStore – Reservationer mot prisändringar, slutförsäljning och tryckfel. Alla priser inkl. moms och per styck.]

mStore

Din lokala Apple-expert i Lund. www.mstore.se | lund@mstore.se | Mårtenstorget 6, 223 51 Lund, 046-15 04 00 Lundagarden_december_2012.indd 1 s 38-39 sista.indd 2

2012-11-28 14:55 12-12-03 01.05.57

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår

Om fem år är det 350 år sedan Lunds universitet grundades. Detta kommer att firas under drygt ett år från december 2016. Som officiellt startskott för jubileumsförberedelserna hålls ett fem-år-före-firande den 16 december i år, där universitetet ger smakprov på sin breda verksamhet. Här får du chansen att möta några av universitetets främsta forskare!

Fem-år-före-föreläsningar fredagen den 16 december 2011 Öppna parallella föreläsningar i Universitetshuset, Palaestra och Kungshuset Se www.lu.se/350 för lokal för respektive föreläsning, eller se anslag i atriet i Universitetshuset den 16 december.

 13.00–13.30 Tänk om det finns liv på andra planeter?!

Teologisk reflexion om religiös mångfald Jesper Svartvik, professor från molekyl till människa – utmaningar i cancerforskning mef nilbert, professor maX IV, ett verktyg för att se den osynliga världen mikael eriksson, professor

 13.45–14.15 att gestalta det outsägliga.

Om Tomas Tranströmers poesi niklas Schiöler, poesiforskare medicon Village: för människors hälsa och bättre liv mats Leifland, VD Ideon Medicon Village Vart tar världen vägen?

Klas eklund, professor ensemble från musikhögskolan spelar

 14.30–15.00 att koka soppa på ett universitet Johan Stenström, professor Kärlek – visst stämmer kemin Ulf ellervik, professor nanOScIence – en spetsforskning som blev ett LTH-utbildningsprogram – som blev en handfull Ideon-företag Lars Samuelson, professor

s 40 baksida.indd 1

10 trender i konsumtionssamhället Sofia Ulver-Sneistrup, konsumtionskultursforskare

 15.15–15.45 Uppåkra – dåtid möter framtid Per Karsten, museichef Historiska museet Kompass, dansskor och en kylbox: en insekts överlevnadskit marie dacke, docent The Truman capote Show – en mediehistoria marie cronqvist, historiker och medieforskare ensemble från musikhögskolan spelar

 16.00–16.30 det läsande lejonet?

Vad vet vi om djurens intellekt 350 år senare? mathias Osvath, djurkognitionsforskare den arabiska våren Leif Stenberg, professor eSS – en världsledande forskningsanläggning i Lund. Varför? Vad händer just nu?

Sven Landelius, Styrelseordförande European Spallation Source ESS AB ensemble från musikhögskolan spelar Kaffe serveras i atriet i Universitetshuset från kl 12.30.

alla hälsas välkomna!

12-12-03 01.08.01