Lundagård 2012 nr6

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 6 2012

om nom nom nom Matlådor behöver inte vara pyttipanna-tråkiga. Låt nations- och universitetsvärldens gourmander visa dig hur man vänder huvuden på Mikrologen. Sid 22-24

skillnader i arbete

Vilka studenter har jobbat mest i sommar? Vi vet.

Sid 6-7 s 1.indd 1

sämst i klassen?

"Sveriges bästa lärarutbildning" hade ett tufft första år.

Sid 14-17

supernovischbilaga

En present till er novischer - och alla andra. En bilaga extra allt!

BILAGA 12-08-20 12.57.40

BYSTED

NEXT STEP För dE FlESTa är dET ETT glaS MJölK. För dig är dET högTEKNologi.

TETra PaK Mjölk är ett av världens mest ursprungliga, och viktigaste, livsmedel.

Men det är inte alla förunnat att få färsk mjölk. Det gäller särskilt i länder där det är svårt att producera och, framför allt, distribuera mjölk utan att den påverkas negativt av det varma klimatet.

På Tetra Pak jobbar vi med produkter och systemlösningar som bland annat ser till att människor har tillgång till mjölk i skyddande förpackningar. Det låter enkelt, men kräver smarta idéer och högteknologiska lösningar som hela tiden måste förfinas och utvecklas.

Titta gärna in på vår hemsida och läs mer om vad vi och våra ingenjörer gör för att skapa en bättre framtid för både människor och miljö, eller som vi också uttrycker det: PROTECTS WHAT´S GOOD.

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

s 2-3.indd 1

12-08-20 10.18.46

en vädjan

Kära nollningsledare. Med risk för att låta gnällig: Jag vet att det är högst frivilligt, och jag vet att merparten av nollningen är oerhört uppskattad.

Men innan vissa av er i år lägger fram förslaget för era novischer att de 1) skämtsamt klär ut sig till ”lodisar” och 2) lägger sig mellan en främmande klasskompis lår och juckar mot en ballongpump ... … påpeka gärna att det är just ett förslag. Det finns trots allt ett fåtal andra sätt att presentera sig för varandra.

iö

på knivens egg

Jante ska bort från forskningspolitiken, säger utbildningsminister Björklund. Det ser ut att bli "Bäst ska bli bättre" i den kommande forskningsproppen. Men vad händer med de som redan har det skralt, så som hos många av de mindre högskolorna? Det blir troligen en dans på knivens egg för att överleva när spetsen samtidigt ska slipas. jh

ledare

rätt diagnos, fel medicin

Äntligen börjar den oförklarliga hyresmodellen av universitetets lokaler lösas upp. Tyvärr i helt fel riktning. universitetet måste hitta ett sätt att betala

"I fjor kunde de skicka vidare två miljarder till statens kassakista."

mindre än de 800 miljoner som de varje år lägger på att hyra lokaler som man inte fullt ut använder. Inte hamna i en sits där man riskerar att betala mer.

när karl xi:s förmyndar-

regering grundade Lunds universitet 1666 ansågs det smidigast om universitetet kunde klara sig självt. Så istället för att varje år skicka mer medel i skattekistor så tillskrevs universitetet stora arealer åkermark. Arrendet av åkrarna skulle säkra undervisningen av den tidens studenter.

I dag har vi en lagstiftning som gör det svårt för universitet att äga eller förvalta egna lokaler. I en statlig idé om att universiteten inte själva har rätt kompetens att sköta sina fastigheter, så ligger förvaltningen hos det statliga bolaget Akademiska Hus. Med riktlinjer om att ta marknadshyror får Lunds universitet betala 800 miljoner kronor per år för bland annat Universitetsbiblioteket, Sol och BMC. Hyrorna från landets lärosäten gör Akademiska hus till ett av statens mest lönsamma företag. I fjor kunde de skicka vidare två miljarder till statens kassakista. Fast det är klart. Det är en helt konstruerad karusell med skattemedel som smörjmedel, där statliga pengar går ut via universiteten och in via hyror, och vinsten ur statlig synpunkt är påhittad.

i det som kallas ”ägarutredningen” som i somras landade

hos Näringsdepartementet, poängteras just det orimliga i Uppdraget hos bolag som Akademiska hus (att både svara för samhällsnyttan och vara marknadsmässiga). Författarna till utredningen verkar istället föreslå en hel bolagisering av

Akademiska hus till vinstdrivande syfte, vilket skulle vara att ställa rätt diagnos men beordra fel medicin.

kanske fungerar det

något bättre i större städer som Göteborg och Stockholm, där större kongressanläggningar och liknande kan erbjuda enklare typer av universitetslokaler. Men i en stad som Lund, och med sådana specialfastigheter som Kemicentrum och Astronomihuset, så har Akademiska hus ett de facto-monopol som omöjliggör en vettig balans i hyressättning.

Att istället överföra ägandet och förvaltande av lokalerna till Lunds universitet själva, eller möjligtvis ett gemensamägt holdingbolag med de andra lärosätena, är inget nytt förslag (det föreslogs även i autonomireformen) men är egentligen det enda rimliga.

Vinsterna skulle vara större än de 200 årliga miljonerna som universitetet tror sig kunna spara. Det skulle också öppna upp möjligheter för universitetet att göra satsningar på fastighetsprojekt som kanske inte är lönsamma ur ett rent fastighetsägarperspektiv, men som är nödvändiga på det stora hela. Till exempel studentbostäder. .........................................................................................................................

för den som undrar – ja, Lunds universitet äger via stiftelse

fortfarande fasligt mycket mark. De är faktiskt rent av sjunde största landägaren i Skåne. Har någon föreslagit ett byte?

max jedeur-palmgren, biträdande redaktör

lundagård nr 6 2012

"Vi åkte upp och ned i rulltrapporna och spelade."

"Just i fallet enhörningar är det enkelt."

Porrsax och galenskap med Bleckhornen Sid.20-21

"Gör knäppa grejer!"

Han vill bevisa Guds existens. Sid 18-19

Christian Bjørnskov, professor i ekonomi, tipsar om vägen till goda studieresultat Sid 12-13

"Om jag går och kollar på spex idag känns det inte så jävla smart."

Fritte Fritzson om lundahumorn. Sid 30-31

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når alla ca 40 000 studenter och anställda vid Lunds universitet nio gånger per år.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Ida Ölmedal ida.olmedal@lundagard.se Biträdande redaktör Max Jedeur-Palmgren max@lundagard.se Webbredaktör Jacob Hederos jacob.hederos@lundagard.se Bildchef: Henrik Larsson Redaktion Jonas Jacobson, Henrik Larsson, Carl-Johan Kullving, Ellen Paulsson,

Tobias Persson, Annika Skogar, Sebastian Hagberg.

Novischredaktörer: Kenneth Carlsson, Mette Mjöberg Tegnander Medarbetare i detta nummer: Tove Kluge, Q, Catrin Jakobsson, Linus Edenwall, Fredrik Toreblad, Lukas Ernryd, Anita Hansen, Virve Ivarsson, Hilda Ärlemyr, Sara Willman, Jens Hunt, Anikó Mészárosl, Kiia Valavaara, Mimmi Nilsson, Fredrik Toreblad, Cinna Gärdenfors, Esau Alcona, Linnea Lundborg, Frida Sandström, Nina LInd, Erik Hultgren, Bengt Pettersson, Anni Tuikka.

Omslag Jonas Jacobson Novischomslag Catrin Jacobson Kattlogotyp Alfred Gunnarsson Preumeration 170 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentpreumeration 135kr. För utlands-

"Kartor är för töntar"

Hemlös och vilse? Läs novischbilagan.

prenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din nation eller kår.

Tryck V-tab.

Pressläggning 20 augusti.

Deadline nr 7/2012 augusti. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 40 000.

KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se och lundagard.net

ts

www.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitets studentkårer respektive Lunds universitet.

Därför får du inte Lundagård Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta vår annonsbyrå tomat: 046-13 74 00/www.tomat.se Redigering: Tobias Persson

s 2-3.indd 2

lundagård nr 5 2012

3

12-08-20 11.46.47

o

detta har hänt

klara, färdiga, gå!

12-08-19

7 timmar till tryck

Studentvärldens ettrigaste 92-åring är redan igång.

Följ lundagard.se för de dagliga nyheterna om det som rör dig. Med en tumme upp på facebook missar du garanterat ingenting.

Vad händer i ditt studentliv? Vad bör vi inte missa?

Tipsa oss.

n

12-05-28

19

12-06-01

hetast just nu foto: jonas jacobson

... kronor per helårsstudent.

Så mycket får studentkårssamarbetet Lus för att driva sin verksamhet. Men ekonomin går inte ihop. I somras skars personalen ner på kansliet.

12-06-04 Oro

efter nedskärningar

Efter att kulturnämnden i Lunds kommun beslutat om minskat stöd hotas bland annat Radio AF:s verksamhet.

▶▶ Lundagård låter läsarna bestämma vem som styr upp bäst klubb på nationerna i Lund. Gå in och rösta på din favorit just nu.

"Jag kanske inte var så trovärdig som hemlös" ... Rektor Per Eriksson kampanjade tillsammans med bland annat Ilmar Reepalu för att uppmärksamma de hemlösas situation i Malmö.

Men hans resultat blev skralt.

På två timmar sålde han tre exemplar.

nyheter från www.lundagard.se 4

s 4-5 webb.indd 1

lundagård nr 6 2012

12-06-15

UKÄ och UHR?

Det är förkortningarna du bör lägga på minnet. Universitetskanslerämbetet och Universitets- och högskolerådet är nämligen de nya namnen på myndigheterna som tar över efter Högskoleverket, Internatioenlla programkontoret ch Verket för Högskoleservice.

sommarflytt till visby

12-06-26

Rektorn, professorer och studentkårssamarbetet LUS drog till Gotland för att ta plats i den politiska gräddan i Almedalen.

denna månaden ▶▶ 12-08-27 Första dagen för inskrivningen på nationerna. ▶▶ 12-09-07 Hälsningsgillet i AF-borgen. ▶▶ 12-09-10 Draggningen inför sjöslaget Regattan drar igång. ▶▶ 12-09-26 Stratcom-konferens i Helsingborg. ▶▶ 12-09-29 Lundagård nummer 7 i din brevlåda.

Redigering: Jacob Hederos

12-08-20 10.01.58

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

månadens webbkrönika

foto: jonas jacobson

warning, housing!

news from lundagard.net - your update in english 12-06-19

”Don’t get one that is too nice" It is a hard thing to find your place in Lund. We asked your fellow students for advice.

Mikael Gamm presses that your bike should not be too good to avoid theft.

12-08-17 housing

frauds continue

Sometimes just a simple Google search is enough, but sometimes it is not even enough following regular

we can not emphasize this enough: finding housing in Lund is the most stressful part of your stay. If you already have a place to live, please lay back and enjoy the upcoming horror stories. If not, be prepared...

procedure. Frauds continue to run rampant among Lund's dorm less students.

it is going to be crazy. It will look like a summer festival, but instead of a beer in their hand people will have big suitcases at Arrival day.

12-08-16

500

it was like this two years ago when I came to

Lund for the first time. I got student housing. It was one of the most expensive dorms, so I thought I would look around for a shared flat in town. That should be cheaper, I thought. I spent my first days doing so and telling everybody about my plan.

Suddenly a lot of new 'friends' added me on Facebook, asking me to give them my fixed place in case I find something else.

Of course i could not find anything so I just stayed there and I was very happy with it, especially when I met people still doing couchsurfing.

... international students are exepted to be without any housing after Arrival day.

Together with 36 groups of mentors, Jenna Emtö prepares to make the first time in Lund as good as possible for all international students.

foto: jens hunt

12-08-14

3576

12-08-15

... nya studenter bjöds in till att registrera sig till det viktiga Stil-kontot men stötte på hinder direkt. Supporten på universitet fick sedan dygna i det manuella hjälpandet av studenterna.

... sa Sara van Lunteren på LU Accommondation efter att bostadsförmedladen på universitetet valt att skrota köandet utanför AF-borgen.

Systemet med förtur till utdelningen av restbostäder har kritiserats kraftigt, och ersätts nu av lottning.

"Vi vill göra det mer rättvist"

foto: jonas andersson

på väg mot världens nordligaste Följ med Daniel Norbeck och Anton Pilotti till Svalbard där de på plats ska följa personalen på världens nordligaste sjukhus.

De ska de också besöka världens nordligaste bar och bankomat, och planerar även ett par besök hos isbjörnarna.

Häng med på Uppsatsbloggen under de kommande veckorna.

klassikern: gör din dans

På hemsidan drar vi igång Nationspulsguiden.

2008 skuggade vi klubblund från A till Ö.

last year my room search started in June. That was

a tricky one as well. Some landlords ask for the July rent: take it from July (even if you do not need the room then) or leave it. Someone else will ultimately take it.

"Keep you eyes open and react when somebody writes something hopefull"

then came emergency housing. This

was a very nice idea to provide shortterm accomodation.

However, their capacity is quite finite. So please do n0t consider emergency housing as a number one option.

it is probably too late to warn you now. So, what can you do at this point? Even if you are already tired of it, check BoPoolen and other agencies regularly (by that I mean every hour). Check Malmö: it's not that far after all. Even if it is a different city, it is fine, you will not be left out of any parties in Lund if you live in Malmö. There are trains all night long. it is a good idea to keep an eye on ESN Lund's

Facebook page. I don't mean writing a desperate message and then waiting for your room. I mean checking the offers that are already there. Keep your eyes open and react fast when somebody writes something hopeful. Other good advice can be found on the university site.

and if all this still does not work, please bring a beer. If only to try and make it look like a summer festival. anikó mészáros

lundagård nr 6 2012

s 4-5 webb.indd 2

5

12-08-20 10.10.26

nyheter

Sommarjobbet – de är De som pluggar samhällsvetenskap har haft allra svårast att hitta ett jobb med koppling till sin utbildning. Andy Persson studerar till socionom, men i sommar har han jobbat på en kyrkogård.

– Jag tror många känner att det inte ens är värt att leta, säger han.

Andy Persson har gått ett år på socionomutbildningen på Campus Helsingborg. Han säger att hans klasskamrater upplevt samma problem.

– Vad jag vet så har ingen i klassen haft ett jobb som är relevant för utbildningen.

Flitiga - men inte så studierelaterat

Någon hjälp från kåren eller fakulteten har han heller inte märkt av.

– Det är svårt för en enskild person att veta vad man ska söka. Det hade varit jättebra om man hade kunnat få stöd från dem, säger Andy Persson.

Lundagårds undersökning visar att samhällsvetare har jobbat ganska flitigt – 78 procent av de svarande har haft ett jobb under sommaren. Men bara en fjärdedel av dem har haft ett jobb som relaterar till studierna. Det är lägst av alla tillfrågade grupper. Andy Persson

foto: jens hunt

Han tog gravskiftet...

v

har svårt att hitta en förklaring, men tror att det kan handla om statusskillnader.

– Det kanske inte finns något intresse från samhällets sida. Det läggs mer pengar på andra områden, säger han.

"Det bästa jobb jag haft"

Andy Persson tror att det faktum att han pluggat så kort tid begränsar möjligheterna att jobba med något relevant för studierna.

– Jag hade en diskussion av de som har haft med en kompis om det ett sommarjobb har och det enda jag hade arbetat med något varit kvalificerad för är som relaterar till att vara skötare på en studierna. psykavdelning.

Trots den dåliga kopplingen till studiSamhällsvetenskap erna är han nöjd med de fem veckorna på kyrkogården. har haft ett arbete – Det har varit jätunder sommaren tetrevligt. Antingen är det ensamarbete utomhus och man kan lyssna på musik eller så arbetar man tillsammans med någon och kan prata om allt möjligt. Det är det bästa jobb jag har haft, säger Andy Persson.

28%

79%

sebastian hagberg

Samarbete är lösningen Siffrorna i undersökningen är inte speciellt förvånande. Det säger flera experter som Lundagård har talat med.

– Utbildningar som syftar till ett visst yrkesområde har lättare att etablera sig på arbetsmarknaden, säger Patrick Krassén, högskolepolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Det förklarar att studenter inom medicin har hittat jobb med koppling till studierna, medan de som pluggar samhällsvetenskap och humaniora har lyckats sämre. Patrick Krassén menar också att de utbildningar som syftar till ett specifikt yrke har integrerat arbetslivet i utbildningen på ett bättre sätt. − De som har gått yrkesinriktade program har överlag lättare att få jobb än de med mer generell utbildning. Ju tidigare under utbildningen en student får kon6

lundagård nr 6 2012

s 6-7 nyhet sommarjobb.indd 1

takt med arbetslivet desto bättre, säger han, men är noga med att säga att det finns goda exempel även inom humaniora och samhällsvetenskap.

Det finns också naturliga orsaker till att medicinarna har ett försprång. Orsaker som är svåra att göra någonting åt.

Det säger Maria Ehlin-Kolk, ordförande i Saco studentråd. − Ett sjukhus måste vara bemannat året runt medan verksamheter där samhällsvetarna kan jobba går ner i bemanning under sommaren. Relevanta sommarjobb kräver bra handledning, säger hon.

Märkligt få praktikplatser

Trots det så menar hon att det finns saker som både universitet och arbetsliv kan göra bättre.

– Universiteten behöver erbjuda relevanta sommarkurser med större kopp-

ling till arbetslivet. Sen så tycker jag det är märkligt att inte fler arbetsgivare erbjuder internships, speciellt inom offentlig sektor, vilken behöver akademiker.

Att jobba är viktigt

Enligt Patrick Krassén har samarbete mellan arbetsgivare och universitet flera andra positiva effekter.

– När vi gör undersökningar visar det sig att de vars utbildning har haft ett bra samarbete med arbetslivet har fått jobb snabbare, mer relevanta jobb och dessutom högre ingångslöner, säger han.

Han tycker ändå att det viktigaste är att man har ett jobb under sommaren.

– Ju mer relevanta jobb för studenter, desto bättre, men det är bättre att ha ett icke-relevant sommarjobb än att gå en sommarkurs som man egentligen inte har användning av. sebastian hagberg

Redigering: Ellen Paulsson/Max Jedeur Palmgren

12-08-20 09.23.10

ha ar so

av ar ha ar är re stu

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

vinnarna och förlorarna foto: jens hunt

foto: jens hunt

...och hon fick drömjobbet För biomedicin-studenten Elin Folkesson blev sommaren perfekt. Genom ett stipendium från medicinska fakulteten kunde hon pröva på det hon helst av allt ville göra och få betalt. Dessutom fick hon högskolepoäng.

– Det var ett drömjobb för mig, för det är det här jag vill jobba med, säger hon.

Elin Folkesson jobbade på BMC i Lund där hon hjälpte ett forskarlabb som studerar myeloisk leukemi hos barn. Med tanke på att hon pluggar kandidatprogrammet i biomedicin var jobbet som klippt och skuret för henne.

Upplägget var också lockande: hälften av hennes lön betalades av labbet och den andra hälften av ett stipendium från medicinska fakulteten.

– Utan medicinska fakulteten hade det varit väldigt svårt, nästan hela min klass har jobbat med liknande saker och liknande upplägg, säger Elin Folkesson.

61% av de som har haft ett sommarjobb har arbetat med

Kvitto på rätt val

För henne blev sommarjobbet ett kvitto på att hon valt rätt utbildning.

något som relaterar till studierna.

– Jag trivdes jättebra och hade en jättebra handledare, så jag kände absolut att jag hamnade på rätt ställe, säger hon.

Lyckligt lottad

Studenter vid medicinska fakulteten utmärker sig i Lundagårds undersökning. Nio av tio svarande har haft ett jobb under sommaren och hela 61 procent av dem har haft ett jobb relaterade till studierna. Inget annat studieområde kommer i närheten. Elin Folkesson är medveten om att hon är lyckligt lottad.

– Man hör ganska många som pluggar på universitetet som har haft svårt att få ett bra sommarjobb. Man är överkvalificerad för vissa och underkvalificerad för andra, säger hon.

Hon tror att hon kommer att ha stor användning av sommarens erfarenheter.

– Jobbet har gett mig bättre självförtroende och ett större kontaktnät. Och så är det alltid en merit att ha jobbat på labb, säger Elin Folkesson. sebastian hagberg

Medicin

89%

har haft ett arbete under sommaren

ämne för ämne - så har vi jobbat medicin samhälls- juridik ekonomi humaniora/ naturkonstnär- tekniska vetenskap teologi vetenskap ligaämnen ämnen har haft ett arbete under sommaren av de som arbetet har haft ett arbete som är direkt relevant till studierna

88,9% 78,8%

81,1% 82,4%

62,1%

70,9%

75,4%

78,8%

61%

32,6% 39,4%

28,1%

30,8%

24,5%

38,5%

27,9%

Enkät gjord med studenter vid Lunds universitet - 2220 svarande.

lundagård nr 6 2012

s 6-7 nyhet sommarjobb.indd 2

7

12-08-20 09.23.51

Ska du ligga i Lund?

Då behöver du en riktig försäkring!

Vi har tagit fram en försäkring för dig under 27 år som inte kostar så mycket, men ger dig ett fullgott skydd vid en eventuell skada. Försäkringen består av två delar: Hemförsäkring som skyddar din egendom upp till 150.000 kr och en allriskförsäkring upp till 44.000 kr i fall att olyckan är framme. Allt detta för endast 700 kr / år. Bor du i bostadsrätt tillkommer 225 kr.

Titta in på vårt kontor på Klostergatan 6 eller ring 046-590 31 10.

www.dina.se/skane

Smart solutions.

Strong relationships.

hösten på malmö opera

Att bygga starka långsiktiga relationer är lika viktigt som

tosca

att leverera smarta lösningar. Vi på CG Drives & Automation använder vår kunskap och vår positiva attityd för att utveckla elektriska drivsystem som hjälper våra kunder att spara energi – i form av sänkt elförbrukning och genom ökad trygghet i

Opera av Puccini Lund 11/9 & Malmö 21/10–2/12

evita

tillförlitliga processer.

Musikal av Lloyd Webber & Rice 14/9–20/1

Vi arbetar i en internationell teknikdriven miljö med

Unearth

stimulerande utmaningar och goda möjligheter att växa.

Vår ambition är att ständigt ligga i framkant vad gäller innovativa lösningar. Att erbjuda spännande examensarbeten

Skånes Dansteater 13/10–11/11

luisa miller

hjälper oss att kontinuerligt utveckla vårt tekniska kunnande

Opera av Verdi 17/11–28/12

och utvärdera nya teknologier och produktionsmetoder.

Vi gör en opera!

Intresserad? Läs mer på vår webbplats!

Den lille sotarpojken Familjeopera av Britten 15/12–29/1

nyårsfest Galakonsert 31/12 Emotron är nu CG Drives & Automation 042-16 99 00 I www.emotron.se/karriar

s 8-9.nyhet hemsida.indd 1

50% studen trabatt & biljetter för 100:-

BiLjetteR 040–20 85 00, 0775–700 400 www.malmoopera.se

12-08-20 12.43.31

nyheter

Problematisk hemsida snart lanserad Vad kostar det att bygga en ny hemsida? 15 miljoner och tre år om man heter Lunds universitet. Efter att ha försenats flera gånger ska den ålderstigna lu.se slutligen bytas ut.

Sedan 2009 har universitetet arbetat med att fräscha upp sina hemsidor. Den externa webben skulle lanserats i juli men kommer nu ut senare än beräknat.

De komplexa systemen och finansieringsfrågan gör att hemsidan kommer i drift tidigast den 23 oktober.

Lanseringen av universitetets nya externa hemsida har skjutits upp flera gånger. I tre års tid har universitetet arbetat med att förbättra sin aktivitet på webben, vilket skulle resulterat i en ny extern hemsida. Planen var att hemsidan skulle sjösättas i samband med att antagningsbeskeden skickades ut i mitten av juli, men lanseringen har sedan dess skjutits på framtiden. Senaste beskedet var 15 oktober, men nytt datum för premiären är den 23 oktober.

– Universitetet har haft ett behov av en ny extern webb länge, därför blir det inte särskilt stora konsekvenser eller effekter av den här förseningen. Det är viktigt att vi får ett bra webbverktyg när det väl lanseras, säger Susanne Kristensson, universitetets förvaltningschef och ordförande i styrgruppen för webbprojektet.

Budget på 15 miljoner

Universitetets nuvarande hemsida utvecklades 2003 och är inte anpassad till de informationsbehov universitetet har idag. Dessutom är designen otidsenlig och besökare upplever sidan som svårnavigerad. Därför påbörjades projektet Förnyad webbnärvaro år 2009 för att se hur universitetet kan förbättra sin kommunikation över internet. Budgeten för projektet har varit 15 miljoner kronor över tre år, men trots förseningarna lär kostnaderna inte öka.

– Slutredovisningen har inte varit än,

Det här kommer besökare av www.lu.se att mötas av från och med den 23 oktober. Bild: Lunds universitet

men det ser ut att i stort sett hålla budget, säger Susanne Kristensson men poängterar att det under projektets gång diskuterats vad som ska ingå i projektets utförande.

En av anledningarna till förseningen är svårigheterna med att integrera de komplexa hemsidesystemen med varandra.

– Ett problem med den nya hemsidan har varit att den nuvarande hemsidan innehåller massor av system, eftersom varje fakultet byggt sitt eget. Dessa har sedan hackats ihop till en plattform och nu ska alla system hamna under ett och samma tak. Det tar mycket tid och energi, säger Jens Wretborn, representant för Lunds universitets studentkårer i styrgruppen för externa webben.

Den interna webbsidan

Den externa hemsidan är ett av del-

projekten, ett annat är den interna hemsidan. Där pågick förstudier om hur den interna webben skulle utvecklas efter behoven fram till januari 2012. Sedan dess har projektet legat på is därför att alla krafter behövde fokuseras på att få klar den externa webbsidan i tid.

– Det har varit viktigt att prioritera den externa framför den interna webben eftersom den varit i störst akut behov av utveckling, säger Susanne Kristensson.

– Det stora projektet med webbutvecklingen håller på att avslutas, så delprojektet med den interna webben kommer att brytas loss ur det. Dagens interna webb fungerar, men den är inte optimal. Det är högt prioriterat att få fram konkreta och långsiktiga lösningar för den interna webben snarast, säger Susanne Kristensson. carl-johan kullving annons

STIFTELSEN FÖR BISTÅND ÅT RÖRELSEHINDRADE I SKÅNE

10% studentrabatt på alla behandlingar Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. tandläkare Minh Le Stora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • tidbokning@tandlakare-larsson.se www.tandlakare-larsson.se

delar i början av december 2012 ut bidrag till: • Enskilda för främjande av vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med rörelsehinder i Skåne, samt till behövande rörelsehindrade i övrigt i Skåne.

• Forskning och utvecklingsarbete som bedrivs i Skåne beträffande hjälp och hjälpmedel till rörelsehindrade.

• Handikapporganisationer i Skåne som företräder rörelsehindrade Ansökningstiden går ut den 30 september 2012.

För närmare information och ansökningsblankett kontakta stiftelsen på tel 042-14 66 50, e-post bistand@stiftbistandskane.se eller till Stiftelsens adress, Kronborgsgatan 2 c, 252 22 Helsingborg. Blankett finns även att hämta på www.stiftbistandskane.se. lundagård nr 6 2012

9

s 8-9.nyhet hemsida.indd 2

12-08-20 11.53.14

Välkommen till Victoriastadion!

Välutrustad idrottsanläggning med idrottshallar omfattande 3 000 kvm samt gym med styrkemaskiner, konditionspark med flera löpband, crosstrainers, stepmaskiner och motionscyklar. Billigaste avgifterna i stan?!

Generösa öppettider.

Terminskort 620 kr (studerandepris och giltigt t.o.m 6/1 2013) Jubileumsturneringar HT 2012 Anmälan LUGI Motions hemsida www.lugimotion.se Med anledning av att LUGI fyller 100 år 28/11 inbjuder vi till jubileumsturneringar.

Sista anmälningsdag för utefotboll fredag 7/9, inomhusturneringar i innebandy, innefotboll och volleyboll måndag 10/9

100 LUGI

1912-2012

DIN HÄLSA I LUND Vårdcentraler, barnavårdscentraler, barnmorskemottagningar, psykosocial kompetens och mycket mer. Vi finns här för dig om du blir sjuk och mår dåligt. Och även om du är frisk och vill ha råd om hälsa.

Tryggt, nära och bra.

Välkommen. www.primarvardenskane.se

BESÖK OSS OCH MÅ BÄTTRE!

LUGI Motionscenter Victoriastadion, Lovisastigen 2–4 046-16 22 30 • www.lugimotion.se

0 kr/mån för studenter*

Bli Nyckelkund - få studentrabatt!

Nyckelkund är ett helhetserbjudande för dig som vill göra det lättare att överblicka och utveckla din ekonomi. Om du är över 18 år, studerar på eftergymnasial nivå och får CSN-insättning på konto i Färs & Frosta Sparbank blir du Nyckelkund för 0 kr i månadsavgift!

Det här får du: Rådgivning varje år Koll på pensionen Telefon-, Internet- och Mobilbanken Snabbsaldo i mobilen Kort och kredit Värdepappertjänst Bas Nyhetsbrev

Välkommen in på kontoret eller kontakta oss via e-post eller telefon.

* Kostnader kan tillkomma vid användande av tjänst. Läs mer om priser och avgifter på www.fofspar.se. Färs & Frosta Classic årsränta 12,20% (2011-04-07) . Vid en utnyttjad kredit på 10 000 kr blir den effektiva räntan 15,27% . Kontantuttag i Sverige och utomlands kostar 3 % av uttaget belopp, dock lägst 35 kr per uttag.

0771-12 20 00 • www.fofspar.se

Den enda bank du behöver.

s 10-11 nyhet anställda.indd 1

12-08-20 11.20.45

nyheter

Missnöje blottlagt foto: henrik larsson

– Jag anser att yttrandefriheten är den mest grundläggande delen av den akademiska friheten. Att inte vara fri att ifrågasätta gör också man kan tvivla på forskningskvaliteten: har forskningsresultaten verkligen gått igenom en tuff kritisk granskning?

Doktoranderna nöjdast

Ingalill Rahm Hallberg anser dock att Olssons tolkning av problemet är felaktig.

– Påståendet om huruvida man är säker på att man kan uttrycka sina åsikter utan att det får negativa konsekvenser för en säger ingenting om att det är chefer som gör att man inte vågar uttrycka sig. Det kan mycket väl vara tonen till exempel i en seminariegrupp, eller att en enskild professor tar väldigt mycket plats på en institution genom att vara arrogant eller överlägsen som gör att andra väljer att vara tysta. Beroendet är stort mellan de högre akademiska positionerna och de som är på I en enkät till Lunds universitets anställda, den första av sitt slag, svarade en anmärkninsvärt stor del att jobbet påväg uppåt i sin akademiska karriär. verkade deras privatliv negativt, att de led av sömnproblem och att de hade svårt att uttrycka sina åsikter på jobbet.

Ingalill Rahm Hallberg påpekar även att det är professorer som överlag är var att filosofiska institutionen upprättade mest nöjda över sin anställning på uniUppe i varv hela tiden. Svårt att ett antal förhållningsregler efter att han versitetet. koppla av. Sömnsvårigheter. Det – Häpnadsväckande nog är doktoranär verkligheten för många av dina flertalet gånger kritiserat en kollegas forskning. I reglerna, som räcktes över personder en grupp som föreläsare. Under våren skickaligen till Olsson, stod det bland annat att sticker ut vad gäldes en enkät till samtliga anställett sådant beteende var förbjudet. Bryts "Över 40 procent, känler nöjdhet. Men da vid universitet, och resultatet reglerna upprepade gånger kan det leda till ner att de inte vågar det är klart, vi har är på vissa områden nedslående. avskedning. Även Frank Zenker, postdokju bara frågat dem – Det har aldrig tidigare gjorts en un- tor på filosofiska institutionen, har under uttrycka sin åsikt utan som har en anställning. dersökning av ett lika omfattande slag, augusti anmält universitet till JK på grund risk för negativa konDe som trivs säger Ingalill Rahm Hallberg, expert åt av att han anser att dessa regler kränker sekvenser." hans medborgerliga rättigheter. sämst är forskare, rektor, som ansvarat för enkäten. forsk ningsassisHälften av de som fick enkäten svaratenter och lärare i de, och det var framförallt bland frågor "Toppen på ett isberg" medelåldern. Personer som inte befinner om tillit och arbetsbelastning som de Erik J Olsson skriver i sin anmälan till sig på, och antagligen inte heller kommer sämsta siffrorna framkom.

JK att hans fall endast är toppen på ett nå, toppen av karriärsstegen.

– En betydande andel, över 40 procent, isberg och att det hela rör sig om ett allPåverkar det här studenterna? känner att de inte vågar uttrycka sin åsikt varligt systemfel.

– Alldeles säkert. Det här är en kulutan risk för att det ska få negativa konse– Det här är inte unikt för Lunds uniturproblematik som varken gagnar unkvenser, säger Ingalill Rahm Hallberg. versitet, säger han. dervisningen eller forskningen.

Detta framhöll även filosofiprofesHan tror istället att detta bland annat Om tre år ska en ny medarbetarenkät sor Erik J Olsson då han i början av beror den styrningsmetod som de segenomföras. Nu närmast ska alla fakulsommaren anmälde universitetet till naste årtiondena alltmer tagit över inom teter få siffror som är aktuella för deras Justitiekanslern (JK) för kränkning av svensk offentlig sektor: arbetsplats för att det ska bli konkret yttrande- mötes- och informationsfri– Tendenser som new public manavilka förändringar som krävs. heten. gement har gjort att universitet i Sverige Är det någon fakultet som sticker ut?

– Luften blir allt tunnare vid universi- börjat styras likt privata företag. Detta – Det vet jag inte i nuläget och är helteten, säger Erik J Olsson och fortsätter: leder till att rättigheter försummas efter- Erik J Olsson. ler inget som kommer offentliggöras, sä– Det har exempelvis blivit svårare att som det är stor skillnad på vilka rättigger Ingalill Rahm Hallberg. yttra kritik vid seminarier och så vidare. heter privat- och offentlig anställda har, Bakgrunden till Erik J Olssons anmälan säger Erik J Olsson och fortsätter: annika skogar

60%

… anser att LUbeslutsfattare inte tar anställdas förslag på allvar.

50%

… är för trötta att göra de saker de skulle vilja när de kommer hem.

40%

… uppger att privatlivet blir lidande av arbetet.

30%

… har svårt slappna av, ofta oroande tankar och svårt att somna. källa: LUM

Redigering: Max Jedeur-Palmgren

s 10-11 nyhet anställda.indd 2

lundagård nr 6 2012

11

12-08-20 09.30.37

nyheter citatet " "På departementet var han ansvarig för frågor som rör forskarutbildningen, inno-

vation, forskning, samverkan, regler för anställning och befordran av lärare och forskare, resurs- och organisationsfrågor, jämställdhet och hållbar utveckling."

Från universitetets pressmeddelande om Tim Ekberg, ny planeringschef. En till synes mångsidig man.

hallå där... foto: aarhus universitet

? frågan

Vem får ligga i nationsgraven? arikivfoto: daniel ekbladh

Tycker du att nationsliv är livet och skulle du kunna dö för din nation? Då ska du naturligtvis också se till att bli begravd i nationens egen grav. Men frågan är: får jag begravas i en nationsgrav och hur hamnar jag där?

Professor i ekonomi på Aarhus universitet i Danmark som tvärtemot de danska politiker som vill stänga ner landets studentpubar. Han anser att pubhäng är en viktig ingrediens för ett gott universitetsliv.

Flera av Lunds nationer har egna gravar. På Östra kyrkogården i Lund har Smålands nation, Västgöta nation, Göteborgs nation och Skånska nationen sina nationsgravar. När man tittar på nationsgravarna ser man att de flesta som ligger begravda där är gamla inspektorer från slutet av 1800-talet. svenska kyrkan får inte ha syn-

punkter på vem som begravs i nationsgravarna. Så länge nationerna står som innehavare är det upp till nationens kurator att bestämma vem som får begravas där.

– Helst vill vi att det ska vara en person som har haft väldigt stor betydelse för nationen, men vi har inget att säga till om, säger Pernilla Lundkvist som är assistent på kyrkogårdsavdelningen i Lunds stift.

Senast i raden att jordläggas på Östra kyrkogården var Göran Ravnsborg, före detta kurator och inspektor på Göteborgs nation. Året var 2009.

grav, är det då bara att stoppa kistan i jorden? Nja, visserligen har Svenska kyrkan inget att säga till om angående vem det är, men om gravsättningen förändrar kyrkogården kan de neka. Detta var vad som hände lundaprofilen och juristen Göran Ravnsborg.

alla nationer som Lundagård har pratat med håller med om det Pernilla Lundqvist säger: de vill att personen ska vara någon som har gjort mycket för nationen. Henrik Melin, kurator på Västgöta nation, berättar att enligt göran rav deras stadgar får "Jag ser platsen nsborg hade vilken nationsvarit kurator medlem som helst som främst för och inspektor begravas i deras inspektorer och på Göteborgs nationsgrav, men nation och de vill helst att det hedersledamöter" ville begravas är en person som i Göteborgs har engagerat sig i nat ion s g r av nationen under en lång tid. på kulturmärkta Östra kyrkogår– Jag ser den platsen som något den. Men den hela stoppades av som främst är för inspektorer och kyrkogårdsförvaltningen eftersom hedersledamöter, alternativt de kistbegravningen skulle göra att som gjort en större inverkan på na- man var tvungen att hugga ner två tionen, säger Henrik Melin. av lindarna i den stora lindallén som går igenom kyrkogården. men om nu en gammal inspektor skulle vilja begravas i en nations- som sig bör när det gäller en ju12

lundagård nr 6 2012

s 12-13 plock.indd 1

CHRISTIAN BJØRNSKOV

rist drev Ravnsborgs vän och bouppteckningsman tvisten vidare, dock utan större framgång. Efter att det blivit nej i kyrkonämnden, länsstyrelsen, länsrätten och kammarrätten genomfördes begravningen slutligen utan att lindarna fälldes. Istället lyftes gravstenen bort och Göran Ravnsborg begravdes under den. Detta skedde först i mars 2009 – hela tre år efter att han dött. Sedan dess har ingen annan i Lund begravts i en nationsgrav.

00vem som helst får alltså i teorin begravas i en nationsgrav. Men det som kan hjälpa dig på vägen är att engagera dig i en nation i hela ditt liv, att nationen ifråga har en nationsgrav, att du får kuratorns tillåtelse när du har dött och att du har en vän som är villig att ta strid för din begravning om problem skulle uppstå.

Du tycker inte att studenter slänger bort sin tid när de hänger på puben. Varför?

– Jag har forskat en hel del kring lycka och en viktig ingrediens i det är sociala relationer. Jag vet inte hur det är i övriga världen, men åtminstone här är baren ett perfekt ställe för just det. Dessutom är det som student väldigt viktigt att göra annat än att bara plugga, inte minst för studieresultaten.

Det finns alltså en positiv korrelation mellan öl och bra skolresultat?

– Absolut. Glada människor är mycket mer produktiva. Om du inte är har roligt på universitetet är det stor risk att du slutar, därför blir studentpubarna också ett sätt att locka fler till universitetet.

Du har ju kommit så långt i universitetsvärlden att du är professor. Beror det på att du hängde mycket i baren?

– Haha, visst spenderade jag en del tid där men framförallt tror jag att det beror på att jag ägnade en stor del av min studenttid åt att göra annat än att plugga.

Har du några tips till oss studenter om hur vi ska klara den långa höstterminen?

– Gör knäppa grejer, det blir man glad av! Plugga, men se till att hela tiden ha något att se fram emot och att ha avbrott som inte alls har med skolan att göra. text annika skogar

text tove kluge Redigering: Cinna Gärdenfors

12-08-20 09.38.28

aktuell aktuell: "bopoolen-peppe" fransson

Bostadsexperten rapporterar om läget

Redigering: Ellen Paulsson

s 12-13 plock.indd 2

foto: max jedeur palmgren

Tänk dig: Jag är 20 år gammal, kommer från Luleå, ska börja ett program på universitetet i slutet av augusti och har trots hundratals blocketannonser och köplaceringar utan novischförtur inte fått något boende i Lund. Vad gör jag då?

– Går in på bopoolen.nu. Vi har massor av tips och en väldigt välutbyggd länklista. Du kan gå igenom våra annonser och söka på de hyresvärdar som finns eller lägga ut annons om dig själv. När du svarar på en annons så räkna med att uthyraren får väldigt många svar, så det ska vara personligt och sticka ut lite. Sen rekommenderar jag också att inte stirra sig blind på att tvunget bo i skuggan av domkyrkan. I och med att Skåne har en välutvecklad kollektivtrafik så kan du under en övergångstid bo de första månaderna i en pendlarort. Där är det ofta lättare och billigare att hitta bostad.

Hur får jag störst chans att få boende som ny student?

– Om man har missat alla kösystem som finns så får man lita till de privata uthyrarna, och de väljer själva vilka de vill hyra ut till. Så då gäller det ju helt enkelt att presentera sig själv på ett bra sätt så att uthyraren väljer just dig.

Kan man få hjälp med den presentationen?

– Vi har inte haft några frågor av det slaget än. Olika uthyrare har ju olika önskningar så man kan behöva anpassa sig. Det gäller ju att det ska klicka mellan uthyraren och hyresgästen.

Hur är det i år jämfört med tidigare höstar?

– Det här är mitt första år som projektledare, så det är svårt för mig att veta. Ingen vet exakt hur många studenter som dyker upp.

Det har tillkommit en del lägenheter i beståndet men efter första antagningen var det fler än i fjol som hade antagits. Vi på Bopoolen försöker få fler att vilja hyra ut, även under en kortare tid. Det brukar lugna ner sig efter några månader när de som kanske har några resttentor kvar blir färdiga och flyttar.

Hur kräsen får man vara som ny student?

– I Sverige har vi en grundstandard som man ska uppfylla vid uthyrning, till exempel får man inte bo i en lagerlokal. Vad det gäller hyror så gör vi en juridisk bedömning på hyran som annonserna er-

till läkare, fast kanske först om en termin eller två?

– Jag vet inte om det stämmer och vi granskar bara ifall studenterna verkligen är studenter i mån av tid. Så jag tänker inte uttala mig i det moraliskt felaktiga att uppge en annan utbildning i en annons.

Ni tar även in annonser för korttidsboende på en månad.

Varför då?

– Vi ser ett väldigt stort behov av att det under en kortare tid i samband med terminsstart finns lediga soffor eller rum. Det är ofrånkomligt att det är absolut mest tryck runt terminsstart. Därför är det mycket värdefullt ifall man kan hyra ut en soffa eller ett rum.

"Det brukar lugna ner sig efter några månader ."

Vem: Peter ”Peppe” Fransson, projektledare på Bopoolen.

Aktuell med: Hjälper nya lundastudenter att finna boende genom andrahandsförmedlingen för bostäder Bopoolen.nu.

Så fick han boende: Jag kommer från Lund och bodde hemma ett tag.

Sen flyttade jag till lägenhet i Arlöv, därefter AFB-bostad vid Kämnärsrätten, sen åkte jag till Kina och när jag kom tillbaka hade min blivande sambo en liten privat hyresrätt på Nöbbelöv. Därefter flyttade vi till en större AFB-bostad vid Studentlyckan och nu har vi precis fått ett förstahandskontrakt via LKF på Väster, tack vare sju och ett halvt års kötid.

bjuder. Vi har ju inte marknadshyror i Sverige där folk kan ta ut vilka hyror de vill, utan det finns regler om att det ska vara skäliga hyror.

Hur mycket är skäligt att betala per kvadratmeter för en student?

– Det är jättesvårt att veta för det beror helt på läge och standard. Man måste göra en bedömning utifrån vad som ingår, men hyran ska jämföras med en likvärdig hyresrätt.

Förra hösten var det en del bedrägerier där nya bostadssökande studenter utnyttjades.

Finns det några tecken på att bedragare är verksamma även i år?

– De har varit verksamma även i år, men inte lika mycket. Bedragarna som lägger ut en annons hos oss granskar vi så där kommer de

inte igenom. Däremot kan inte vi kontrollera vilka som kontaktar studenterna, men vi vet att vissa har försökt lura dem. Vi har väldigt mycket tips och råd på vår hemsida också som skickas ut till studenterna när de registrerar annonserna. Det finns ju tyvärr de som försöker utnyttja den bostadsbrist som finns.

Vad ska man göra om man blir misstänksam?

– Höra av sig till oss. Vi känner till Lund och ungefär hur bedragarna brukar agera så vi står till tjänst och svarar så fort vi kan.

Det finns en myt om att läkarstudenter har lättast att få boende. Är det lugnt att ljuga i sin bostadsannons och säga att man ska läsa

Hur är den typiska personen som kontaktar Bopoolen?

– Än så länge har det varit mycket utländska studenter eftersom de fått antagningsbeskeden lite tidigare. I slutet av augusti kommer de svenska studenterna, förutom teknologerna som kanske börjar sin nollning lite tidigare. Hyresvärden är en kvinna i övre medelåldern som har en villa eller stor lägenhet i utkanten av Lund som kanske har lite för mycket plats eller har barn som precis flugit ut och som känner för att göra en insats.

Det måste vara emotionellt jobbigt att möta människor som är i desperat behov av boende och inte kunna hjälpa alla. Är det jobbigt att gå upp på morgnarna?

– När jag fick det här jobbet så visste jag ju ungefär vad man hade att vänta så här års, men jag tycker att det viktigaste är att fokusera på alla de som man kan hjälpa och att Bopoolen gör en stor skillnad.

Därför är det inte aktuellt att ligga kvar i sängen, för då hade det blivit ännu värre. Sen önskar man alltid att man kunde göra mer när man har en ledsen och förtvivlad student framför sig, men jag visste ju från början att vi inte har några kontrakt att förmedla utan att vi är beroende av privatpersoner. text carl-johan kullving lundagård nr 6 2012

13

12-08-20 12.36.21

reportage

14

lundag책rd lundag책rd nr nr 4 2012 6 2012

s 14-17 reportaget.indd 1

12-08-20 09.39.39

sämst i klassen? ”Sveriges bästa lärarutbildning" sattes ihop på några månader. Efter två terminer av besvikna och avhoppande studenter går nu utbildningen in på sitt andra år. Men för några studenter är skadan redan skedd.

– Nu lägger jag det här med universitetet bakom mig, säger Varg Björklund som har fått sina lärardrömmar krossade. text max jedeur palmgren

foto jonas jacobson

Det hade varit den stora hobbyn och det stora fritidsintresset. Men när cyklingen efter gymnasiet blev fulltidssyssla, tappade den en stor del av sin charm. Varg Björklund från Helsingborg upptäckte dock något annat längs vägen. När han höll kurser i mekanik märkte han att lära ut var något han hade en fallenhet för. Och det var dessutom något som var väldigt givande.

Med sikte på att bli gymnasielärare i historia ansökte han om studiemedel för att gå på komvux och plugga upp ett par ämnen så att han skulle kunna söka in på lärarutbildningen. Ett möte med en inspirerande lärare i svenska fick Varg Björklund att återigen ändra på sin inslagna kurs. När han under våren 2011 skickar in sin första högskoleansökan är det ämneslärarutbildningen för gymnasiet vid Campus Helsingborg med inriktning på svenska som är hans förstaval.

– Jag hade hört skräckhistorier om lärarutbildningen i Malmö av en polare som pluggade där, och tänkte att i och med att det är Lunds universitet så betyder väl det att det är en bra utbildning. Dessutom hade de det här snacket om att de skulle bli Sveriges bästa lärarutbildning.

Varg Björklund började i september 2011 i en klass med 35 personer som alla ville bli svenskalärare. De sex till åtta föreläsningarna i veckan hölls vid Campus Helsingborg, under den pinfärska institutionen för utbildningsvetenskap. Varg Björklund och hans klasskamrater var Lunds universitets första kull lärarstudenter, och för att förstå det anmärkningsvärda i detta kan vi backa bandet ett par år.

Redigering: Ellen Paulsson

s 14-17 reportaget.indd 2

lärarhögskolan i malmö blev under 70-talet införlivat som en gren till Lunds universitet. När Malmö högskola sedan bildades 1998 återfördes lärarutbildningen till Malmö. Slitningen och misstron mellan Lund och Malmö vid den tidpunkten var så pass påtaglig och påverkade utbildningen till den grad att förvaltningschef Peter Honeth en gång lär ha uttryckt att ”lämna över Lärarhögskolan till Malmö högskola är den enskilt största kvalitetshöjande åtgärd Lunds universitet någonsin genomfört.” Få trodde ,då att Lund snart skulle ge sig på att utbilda lärare igen. I synnerhet inte i samarbete med en annan högskola. Men det beror också på hur man ser på sin roll som universitet.

Eva Wiberg, nyligen vald till prorektor för Lunds universitet, ingick tidigt i den grupp runt den dåvarande prorektorn Eva Åkesson, som runt 2008 började skissa på att på nytt starta en lärarutbildning. Anledningen? Samhällsansvar enligt Eva Wiberg.

– Som universitet är vi till för allmänheten, och då behöver man göra omvärldsanalyser och se var man behövs.

Lärarutbildningen var ett sådant område. Södra Sverige kan inte stå utan en heltäckande ämneslärarutbildning, och då faller det sig naturligt på oss som är så stora att ta det ansvaret, säger Eva Wiberg.

Men det fanns också andra, inte lika ädla, anledningar till att starta en lärarutbildning som är svårare för en rektor att prata rent ut om. lundagård nr 6 2012

15

12-08-20 09.40.00

reportage En sökning i mediaarkiven visar tydliga tecken. Antalet artiklar i svensk press om utbildningen för lärare mångdubblades på några år, från 297 artiklar 2004 till 1018 artiklar 2008. Sveriges största utbildning var nu också Sveriges mest utskällda. Låga krav och flummighet var vanlig kritik till högskolorna, och frågan var politiskt brännhet. Alla hade åsikter. Alla utom Lunds universitet.

För ett universitet med Lunds ambitioner är det besvärande att behöva stå vid sidlinjen när den största utbildningspolitiska frågan diskuteras. För utan egen lärarutbildning hade man ingen auktoritet i ämnet. Därför är det kanske inte så konstigt att det plötsligt blev väldigt bråttom när en gyllene chans dök upp.

I ett förslag från regeringen var det uppenbart att den borgerliga regeringen ville göra om lärarutbildningen i grunden, i den reform som kallades LGY11. För högskolor som utbildade lärare innebar det att alla på nytt skulle behöva söka examensrätter för de ämnen som de ville utbilda lärare i.

Börja om från grunden. Om Lunds universitet skulle få ihop en utbildning till höstterminen 2011, kunde man vara med från sida ett, jämsides med alla andra högskolor i den nya läroplanen.

ändå håller man kvar vid att utbildningen på Campus

fotnotsfakta

kommer att bli Sveriges bästa lärarutbildning. Det står både på institutionens hemsida och blir till rubriker i lokalpressen. Kraven kommer att vara höga, eleverna motiverade, och resultaten goda. Den som håller fanan högst är Håkan Sandgren, utbildningschefen för lärarutbildningen. Håkan Sandgren menade då som nu att avhoppande studenter inte säger något om kvalitén på en utbildning.

– Planen var från början, och är också på sikt att skapa den bästa lärarutbildningen. Och det förutsätter ju att kraven är höga. Egentligen är inte avhoppsprocenten det som gör en utbildningen bra eller dålig, utan det är om studenterna når läromålen som spelar roll.

– En annan aspekt av det här med avhoppen är att om man jämför med utbildningar som till exempel läkarutbildningen så har de väldigt många förstahandssökande. De är väldigt motiverade när de startar, och är sporrade av sina kamrater.

Lärarutbildningen fungerar på ett lite annorlunda sätt. Det är kanske en utbildning som många väljer i andra eller tredje hand. De vill egentligen bli något annat men deras betyg räcker inte till, och då finns det lärarutbildningen att gå till, säger Håkan Sandgren.

Men för Varg Björklund och flera av hans klasskamrater är det ingen tröst att få höra av skolan att de förväntar sig avhopp, och att de kanske inte är tillräckligt motiverade, när de själva försöker poängtera de brister de upplever med sin utbildning. Sena förändringar i scheman och litteraturlistor, föreläsare som har svårt att anpassa nivån och bemöta studenternas frågor är en del av det som studenterna upplever under första terminen. Kombinerat med en frånvarande administration gör de höga kraven att Varg Björklund känner sig allt mer alienerad från lärarutbildningen. Då bestämmer sig han och några klasskamrater för att kontakta Helsingborgs Dagblad med sina åsikter, som gör en artikel om de många avhoppen.

Varg Björklund upplever att klassen blir behandlade som en försöksgrupp i ett utbildningsexperiment. Ledningen å sin sida menar att utbildningen snart kommer att bli bättre.

Det löftet räcker inte för Varg Björklund. Under julledigheten jobbar han extra, och blir helt enkelt kvar på jobbet när terminen drar igång. Han har ingen lust att gå tillbaka och blir därför ytterligare en av alla som slutar.

▶▶ Campus Helsingborg: Del av Lunds universitet.

Idag studerar cirka 3700 studenter i den gamla gummifabriken söder om Knutpunkten. Här studeras bland annat sociologi, service- & management, livsmedelsteknik och modevetare. ▶▶ Lars Haikola: Nu universitetskansler (chefen) på Högskoleverket. Tidigare rektor för Campus Helsingborg. Ledde universitetets utredning av lärarutbildningen. Har tidigare varit utredaren för bland annat sammanslagningen av högskolorna i Kalmar och Växjö. ▶▶ Myndighetskapital: Universitetets sparade resurser. Uppgick i februari till 1,6 miljarder kronor.

en kall men klar februarionsdag 2010 håller högskoleministern Tobias Krantz (fp) en presskonferens på Rosenbad om prepositionen. Samma dag skickar Lunds universitets informatörer ut ett pressmeddelande om att de själva ska starta en lärarutbildning. Inte med Malmö den här gången, där strandade samtalen ganska snart, utan istället med Högskolan Kristianstad.

– Eva Åkesson var en eldsjäl i detta. Hon har stor insikt i vad som händer i högskolesverige, och såg vart det barkade.

Men sen blev det klart hur den nya lärarutbildningen skulle se ut ett halvår innan det skulle dra igång, och det gjorde att allt eskalerade, säger Eva Wiberg.

I Campus Helsingborg hade man tomma lokaler, och på banken hade man gott om kapital för just sådana satsningar.

Det som saknades var kompetensen, och framförallt tid.

Ett par veckor in i utbildningen, hösten 2011, börjar Varg Björklund känna av att det kanske inte riktigt är som det ska.

– Okej att någon i en klass kommer på att de hellre vill göra något annat, eller får ett jobb istället, men när man blir färre i klassen för nästan varje lektion så känns det som att något är fel.

I mejl till administrationen och utbildningschefen Håkan när vårterminens sista delkurs börjar har Campus Sandgren undrar Varg Björklund om det verkligen är accep- Helsingborgs första kull lärare blivit 51 huvud färre från tabelt och önskvärt med så många avhopp. de 146 elever som började under hösten. När Helsingborgs Månaderna innan starten av utbildningen har projektet Dagblad gör en uppföljning framträder en något mer självkantats av organisatoriska problem. Högskoleverket har inte kritisk administration och ledning. Ett halvår har varit i uppskattat Lunds försök att råda bot på sin kompetensbrist det kortaste laget för att starta upp en helt ny institution genom att tillgodoräkna sig de pedagogiska och ämnesdi- och få igångOpen studievägledning, menar A3 inionvälfungerande daktiska kunskaperna de har på Högskolan Kristianstad. både den administrativa studierektorn och studentrepreÅterHögskolornas kompetens bedöms var för sig, och det gör att sentanter. Visst har utbildningen generellt hållit hög nivå, upprätta läraryrket en ål m r den nya lärarutbildningen enbart får drygt hälften av de exaoch kursutvärderingar visar också att många studenter är nå la al r dä a ol EnTillskexempel får Lund nöjda med sin utbildning. Men Campus Helsingborg har mensrätter som de ansökt om, 25 av 46. inte rätt att utbilda lärare i matematik, religion eller psyko- ännu inte kunnat skapa ett sätt att stödja många av dem logi efter som ämnesdidaktiken, läran om att lära ut, bedöms som kommer från studieovana miljöer. Studenterna har vara för låg. lämnats för att klara sig själv på ett sätt som stora delar av Inte heller studenterna verkar särskilt intresserade av de klasserna inte mäktat med. nya utbildningarna, och platserna fylls upp i sista Detta till trots menar utbildningschefen Håkan Sandgren ” stund av reserver och sena anmälningar. att det gjorde rätt som drog igång utbildningen med så lite MÅNDAG 2 MAJ

"De vill egentligen bli något annat men deras betyg räcker inte till."

2011

Högberg Redigering: Cay-Ove

det skolan DEBATT. I dag är

regeringen satsar DEB ATT. ”Allians utbildningspå rektorerna”, skriver riksdagslede, utskottets ordföran Pålsson (M) ta damoten Margare handlar om en r har skolan (Debatt 14 april). Det ng för nyanFör oss socialdemokratehaft stor betyalltid obligatorisk utbildni fortbildning och utbildningen utbildsvenska en det ställda rektorer och har aldrig fördelse. Så var det när s upp Målet var Jag för äldre rektorer. ningssystemet byggde få att först anställa ungdomar skulle stått vitsen med då att alla barn och var viktigt för de utbilda dem Det skolledare och sedan inte utbilden bra utbildning det a men också för för uppgiften. Borde Själv har jag, enskilda elevern den et. Medlet blev ningen komma först?år som lärare, svenska samhäll grundskolan 40 svenska drygt hållna mina under , samman nyanställda skolav gymnasieskolan varit med om att och en utbyggnad gen. på jobtbildnin åtgärd vuxenu ledare som sin första högskolan och rvikarier för att att utbilda sig. Det bet har letat skolleda tbildning.

Fler fick möjlighet kunna delta i rektorsu var bra för Sverige. svenska skolan aldrig fel. Men Illustration/arkiv: Fortbildning är väl Länge hävdade den S Rektolser som görs mellan STAFFAN SOMMELIU borde även gälla lärare.över att detta sig väl i de jämföre unförst ade Det är rerna sägs vara ”frustrer med det peskolorna i olika länder. ning mer Sverige halkat efter lärare till fortbild inte kunna arbeta der senare år som  att stimulera åttiga resultat i pet”, enligt Maransvar, bland analla elever i grunddagogiska ledarska och visar nu medelmtik och naturveoch till att ta ett ökat ningen ska vara att om man håller löner. fullständiga betyg, gareta Pålsson. Men och välutbilläsförståelse, matemamellan olika skoVi vill nat genom högre skolan ska gå ut med ska kunna få full ad forskning närvälavlön och en vill skolan med som sig tenskap. Skillnaderna knyta  att forskinget pedagoDen skola som en driva på att alla elever på universitet a och dra nytta av dad lärarkår behövs skolledarna lor i Sverige har ökat. g genom att vara behörighet att studeraden kommunala mare varandr kan område. att giskt ledarskap. Då gång vann framgån lika sammanhålningen på skolans en utveckoch högskola och åt de betungande skolan. inte istället ägna sig sammanhållen är vara den allra bästa erna. längre. attraktiv stad ling som ger skolan ska org ska vara en administrativa uppgift len och framgångsrik fast en Helsingb i staden och bor lägga som vill or r och Vi socialdemokrate för de människ hit. helt fel att återinmåste och kan vän- alla barn som möjsom vill söka sig Men det vore inte Denna utveckling som gör att vi så snart för de människor är vill kyldigheten för atlantångare som en bra utbildning målsättningar. Vi ungdomar politik föra undervisningss das. Skolan är ingen En bra skola med ligt uppnår dessa hade skolledarna en ökad att vända som utbildVi socialdemokraskolledarna. Då i Helsingborg får det tar många år viktigt för vår stad. utveckling som möjlighet att  att skolan slipsten ska dras Björklund hävdar. i kommuen kunnat visa hur en ningsminister Jan har visat att det av den totala resursenav de komter vill driva på olan men i botandel lärarexa grundsk i en länder elever är i dag en utvecklas samtidigt som Många andra innebär att alla är nen. Helsingborg måste för att bli tid. når de mål som minst på skolan. Det ten hade varit ett går på relativt kort skolan i enskilda och på gymnasiet på en utveckling muner som satsar efter sina Detsamma gäller skolledare. uppsatta. Vi vill driva ungdomar möjär inte hållbart. inte säga vad än borg tillhör inte de och i större utsträckning ”Skolverket kan idag kommuner. Helsing som ligger i topp förutsättsom ger alla barn  att resurserna rektorer har för når de sina förutsätträtt, det vill säga Sveriges åtta tusen uppgifter om att utvecklas efter kommuner i Sverige elever som går fördelas lighet i idag r.” ngen ninga för utveckli att uppnå målen. meriter. Man saknar när det gäller andelen iga betyg elningar. Det är bra sysselsättningen. skolor som har svårastnya resurser utan man vet att av fullständ för kräva den detaljen. Men ut årskurs 9 med staden. Det är bra  att inte bara utbildas till rektodär andelen elever helsingborgarna. av befintliga resurdem som just nu ler de kommuner behörighet efter Och det är bra för också se till att mer lärare. De övriga kärnverksamheten, rer är drygt hälften har grundläggande Tvärtom har utser används för pedagogiskt Jan Andersson(S) sningen. som förväntas utövasaknar behögymnasiestudierna. håll mellan 2009 den direkta undervi t till de enskilda t(S) fel Annakarin Rundqvis ansvare mentorskap i skolan, De kan vara vecklingen gått åt  att föra ut där. uppdrag sa Saigna(S) Saul tydliga undervi ge att att righet och 2010. skolorna genom cher till mikommunala skolan son(S) om och hur målen Eva-Lotta Hermans Samtidigt har den allt möjligt, från golfcoa och sedan följa upp Zarembas utelever i lika stor utVehid Stovrag(S) litärer”, enligt Maciej svårt att attrahera uppnås. e skolor. Men ) i Dagens Nyheter nas pedaartiklar rektorer Yasmine Lundin(S g märkta betona sträckning som friståend länder finns  att tydligt Helsingbor gäller p och ge stöd i detta om svensk skola. precis som när det l på att det går att gogiska ledarska för skolpoliDet är nyttig läsning rer, efterdet åtskilliga exempeåt ett positivt håll ledarskap. ng skoladministratö och tiker vända en utveckli visar att prokommuner. MålsättZaremba tydligt SYDSVENSKA också i enskilda Nh som skola inte bara är blemen i svensk Torsdag 24 februa en är ri 2011 ett rektorsproblem. Lärarkår i skolmaskiden viktigaste kuggen didaterna neriet. Se till att lärarkanunskaper i onsinnehåll, som har adekvata ämnesk unskaper ningen. Detta professi nödvändigt för ämnesk vara har anklagats för botten. Med bra på forskningen visar Zarembas artiklar ”desedan lära sig metodik tisk evidens” (att lärare, sägs rentav man sdigoda ”anekdo kan på skapa Ämne landets att att baseras et att bli praktiktjänstgö bevisa lärarhögskolor och DEB ATT. Med uppdrag berättelser antas kunnaalldeles valvera” utbildningen.

Lunds universitet daktiken enskilda ar). Men i en ring. bästa börjar i höst är ets status allmänna sanning tad en gemenLUND Ämnesdidaktiken ing från KarolinÅterupprätta läraryrk lyckades och Högskolan Kristians Så är det inte. är nödvän- rykande färskt avhandl gen ning vid Campus studenterna ska kunLunds universitet erar Daniel HulHögskoleverket som kommunaliserin rter visar sam ämneslärarutbild nödvändig för att ska institute konstat gsrappo stadens del ett välunskaper i förmetod att att tiv För för Forsknin ämnesk borg. kvantita dig sina Högskolan i Krist s och jakar våra gem inte berasera.

Helsing na hantera tell med en redig, inte accepterade mellan av studenter och ensamma pperna. Praktikpetydlig diskrepans att kommunerna kommet tillskott stads gemensa iankompetenser. hållande till elevgru skicklighet i att studenterna det finns endentern kunskapsyrke: en spännande tida lär sig under sin läraryrket som ett framtida lärare vid rioderna tränar deras unskaper. För plan var 200 mma vad lärarstu riva prakEnligt Jana kunskaper som faklärar ska kunna ”Man lyckades faktisktför lärarens punkt.

Hejzlar använda sina ämnesk spetsforskaren utbildning och de r för skolan. Det bildningsplatse utmåste båda 2011 är ett märkeså tiskt taget alla skydd lärosätena den ämneskunniga frågeställningtiskt behövs. ingsskyddet, belärarutbildningar hantera hösten. Men r till r med ha baskunskap sig, för att citera avintegritet – anställn är inte bara helt nya finns här mängde Väl ute kände de er att Högskoin i ämnenas timplaskollagen är i prinämnes- handlin och prövbara hypotes leverket godk vitsiga titel, ”Lost lär ut innan de hur man hörighetskravet, sina som sjösätts i höst: ny gymnasieskogens problem ar, kunskap man tvingas unen ände bakan samtkomna i yrdenna sorts ner, antal timmar cip totalreviderad, ra drygt hälft arbeta. jobba med. Att aper i Transition” (helt fritt,”Bor a. nya kursplaner menheeller devalvekunsk Zaremb liksom ant en av anenligt , ceras bortkom till ointress introdu dervisa” la skulle vara sökningarna. keslivet”). Skälet för samtliga skolforbrist på yrkesfooch betygsskalor förhållande ten var utbildningens På rande är inte sant. mokraterna n införs.

– Lärarstudente – Vi har inte räkna en brist på forskningen kring Hultell.

Det är inte bara Socialdevud för den mer, en lärarlegitimatio Tvärtom måste t ut status erkännas. till elevgrup- kus, menar hur många plats ofta kurser tillsa r läser den. På kunskaper som ska bära hundhu ande. Jag den stärkas och dess vid koppling till skolvärl lärarutbildning och misslyck rarutbildningen fungerar. På handnu, men det blir er det blir med dem som mmans svenska skolans Men att syssla med ng perna. ” Den nya ämneslä Högskolan Krisi hur skolan faktiskt av erfarna lärare nförbundets skolDet är en utbildni ska och var med i Kommu skola är sällan lätt. ger Jonas Granfärre, sägen tematiker och bli maLunds universitet griplig praktik styrd r till mostrar – som målion när kommunaliserinöver kommer att ha detta delegat som alla – från ministrahar vi varit eletianstad att fältet.

Lunds universitetfeldt på på De har inte sammtekniker. en entusiasmen Alla början. Genom är värdefulla i genomfördes och har synpunkter på. sättning redan från ett sådant proAtt sådana saker stor i det borgerbetat med ansök som arminnesvärda lärare som lärarstud a behov erna ning borde vara självreformen var lika ver. Alla har vi haft erbjuda student ningarna. ämneslärarutbild vill glömma. Skoatt kunna möta sina som inte bara enterna, Lunds unive liga lägret. eller sådana vi helst artikelserie i Dagram kommer de av klart. rsitet och ska kunna hoppas att nåen en kombination inte helt ovanlig Nu är det bara att Högskolan i Kristi ämnet utan lan är hett stoff. I usen första elever med Men det finns en även kunna Maciej Zaremba nar och en insikt i anstad tilltufsade lärarstat av kring de delar av den unskape na av got ämnesk gens Nyheter har lärosäte är vid lämnade in en lära ut det. djupa misstro införandet har och hans dom geme bruk av dem i klassningen som inte återskapas i och med gelfarit svensk skola av hur de ska göra ansökan om exam nsam ämneslärarutbild Eva Åkesson lärarlegitimatioerfarenhet skickas ämnet att göra. den nya så kallade tycker att hård. Lärare utan ensrätt i rummen. med det egna, ”rena”det som faktiskt fram för att un46 ämneslärar det är synd att nen. inkompetenta rektorer utbildningHåkan Sandgren Alltså allt det andra, en yrkesidentimedfarna skolloka n Åke Lindroth (SPI) ar för högstadie samverkan är synen på erna ämneslärarutbildninge dervisa elever i illa Höganäs borde ge student utbildningschef för t och gymså begränvarför upp, förstås. Låter Kristianstad och Ger de?

Högskolan (hur n gör nasieskolan.

Vad universitet/ sad. ler. g Lunds tet: ämnesdidaktike Campus Helsingbor själva i tron att ”elevyrkespraktiken, de eleverna sköta sig Efter en stund – Men vi ger ett ämne lärs ut), er” väl ändå funlärarnas del i utbildaktiva lärandeprocess att bry godkände s huvudyrkesverksamma Vi ska lämna in inte upp. egna förmågan Högskoleen kar bättre än den verket 25 av sökan och hopp ny anlära ut. ansökning as

C4

BER TORSDAG 8 DECEM

2011

LUND

UNIVERSITETET

Nja till ämne slärarutbildning

s 14-17 reportaget.indd 3

iga inlägg. som står i fokus i samtl

arna.

– Stötestenen universitet är för Lunds att nas ämnesdida det sakktisk petens. Den veten komskap

att vi kommer kunn a Högskoleverket påverka .

KAJSA-STINA KALIN

kajsa-stina.kali n@sydsvenska n.se

FREDAG 2 DECEMBER 2011

A30 Helsingborg

TRÅK-LUND en bättre ning utbabitteld n om kulturlivet Så blir lärarDe

NYH ETS CHEF : 042-489 93 31 E KUNDTJÄNST : 042-489 92 30

JAG SKA

”

...bjuda in till julpyssel i Kulan på Stadsbiblioteket.

Karin Sundberg, ordförande i Helsingborgs hemslöjdsgille.

Vad händer på söndag?

– Fyra personer från hemslöjdsgillets styrelse ska göra julpyssel med besökarna. Vi hoppas att sakerna vi gör ska få ett nytt uttryck. Är det därför ni kallar stunden för ” Julpyssel 2.0”?

– Exakt, det är det som är idén.

.

Vad är det nya?

– Vi kan inte uppfinna hjulet igen. Julpyssel är vad det är, men vi tänker oss till exempel smällkarameller med qr-kod i stället för tomtar och änglar. De tvådimensionella streckkoderna som man kan läsa med sin mobil är ganska dekorativa. De blir som små frimärken. För skojs skull kan man klistra sådana på smällkaramellen.

I år riktar ni er till vuxna också?

– Ja. Tanken är att det inte ska vara ett barnpyssel i första hand. Självklart går det bra för en mormor att ta med sig sitt barnbarn, men då får

får hjälp med att göra det som barnbarnet vill. Tanken är att det ska komma människor som är så pass fingerfärdiga att de jobbar som vuxna.

Hur många år har ni haft pyssel på Stadsbiblioteket?

– Jag är rätt ny i staden, så jag vet inte, men det kan röra sig om två år kanske. Det är en relativt ny idé.

Hur gammalt är Helsingborgs hemslöjdsgille?

– Sex år, men den har sitt ursprung i Malmöhus hemslöjdsförening, som är en av de äldsta föreningarna i Sverige. Tidigare fanns en förening i Malmö och en i Kristianstad, men när Region Skåne skapades bildades lokala hemslöjdsgillen.

Totalt finns cirka 1 400 medlemmar i Skånes föreningar.

20 kronor är en billig peng för att göra julprydnader på söndag.

– Det är det. Vi ställer upp ideellt och erbjuder återbruksmaterial.

ST: helsingborg@hd.se

Redigering: Mikael Sörling

Studenter sågar ny utbildning

Nästan en tredjedel av eleverna har hoppat av Ämneslärarutbildningen på Campus skulle bli Sveriges bästa. Efter tre måna der med problem, avhopp och besvikelser är man mycket långt ifrån sitt mål.

Onödig sm av Campu

HELSINGBO RG. När den nya

lärarutbildningen startade i höstas var chefen, Håkan Sandgren, full av tillförsikt.

Han var chef för det som skulle bli den bästa utbildningen i Sverige. Men det har redan riktats skarp kritik mot den, uppemot tio elever som ville bli lärare i svenska har slutat och Håkan Sandgren medger att det inte fungerat så bra. deras kritik på

på Campus i He Lärarutbildningen

utbildningen kommer att bli bättre. Och som en del av förklaringen till problemen säger de att utbildningen är nystartad, att man använder en ovanlig organisation för första gången.

– Ämneslärarutbildning en är ett samarbete mellan Campus, högskolan i Kristianstad och Lunds universireportage utbildtet. Jag är chef förUlf Kristianssons s ningen men beställer kurser us Helsingborg Lund.Camp från Kristianstad ochom r om intetbildning skrive Jag bestämmer alltså läraru inom vilka lärare som kommer hit, em som finns probl och säger Håkan Sandgren. en, dning

Saffran Rohm, Varg Björklund och Anna Karlsson, som planerade att bli lärare i svenska, är besvikna på och kritiska mot den nya lärarutbildningen på Campus.

svenskutbil

utbild-

fortfa- r sedan att hela Han tror och hoppasmena rande att utbildningen i Helsingborg ska bli bäst i Sverige. Och studenternas reprekastlärarsentant i nämnden förär bara onödig smuts n. utbildning, Hanna Gunnars- av hela utbildninge ning bli son, tror också att det

Detta n är misslyckad. det 12-08-20 09.40.31 ninge inte, stämmer helt enkelt

av de tre klarade. Tempot var för högt, nivån för hög och man upplevde att kursen inte var anpassad för lärarutbildningen. Och de får

betygskriterierna inte var med var en ren miss som vi rättat till, säger Carina Argelius.

läs mer om studenter och karriärsval på lundagard.se ◣

varsel.

– Man hade kanske kunnat vänta. Men risken med att vänta med att sätta igång en utbildning är att den inte kommer igång överhuvudtaget, för att den försvinner snart bort bland de stora universitetsprojekten som Lunds universitet är inblandade i, säger han.

Inte heller prorektor Eva Wiberg tycker i dag att man borde ha väntat med att starta utbildningen.

– Det var ett hårt tryck på alla, och det gick snabbt. Men vi var tvungna att sätta igång då för att inte hamna på efterkälken jämfört med de andra lärosätena. Vi hade inte kunnat vänta för då hade vi tappat alldeles för mycket.

foto: jonas jacobsson

foto: lukas norsell

singborgs lärarutbildning. Söktrycket är ungefär lika lågt som förra årets nivå som då beskrevs som besvärande låg.

Håkan Sandgren säger att det låga söktrycket är ”ett misslyckande”, och menar att den dåliga publiciteten och det geografiska läget bidrar till att det är så få som söker sig till utbildningen.

För de som likt Varg Björklund skrotat sina lärardrömmar är Campus Helsingborg och Lunds universitet ett ännu större misslyckande. Varg Björklund jobbar i dag heltid på sitt tidigare jobb, och har inga planer på att någonsin studera igen. Hans CSN-skuld och ouppnådda studiemål gör att han inte får låna mer för kunna att studera.

– Den viktigaste lärdomen för mig av detta, vilken visade vara dyrköpt, är att jag borde ha varit mer vaksam mot att börja en helt ny utbildning. Även universitet lider av barnsjukdomar med nya projekt, och tyvärr blev jag en spillra av det, säger han.

Han känner sig sviken av universitetet på sättet som de behandlat honom. Erkännandet från administrationen om att de kanske borde väntat ett år med utbildningen sticker så i ögonen på honom att han har krävt universitetet på ersättning för den studieskuld han ådragit sig. Även om han inte tror att det kommer bli något av det.

– Det här är sista sucken för min del. Jag tror inte ens de kommer höra av sig. Jag får istället slicka mina sår och lägga universitetet bakom mig.

Eva Wiberg, prorektor.

Håkan Sandgren, före detta utbildningschef.

Lärarutbildningen – en nationell angelägenhet Det är inte bara utbildningen på Campus Helsingborg som varit utskälld.

Lärarutbildningen i Sverige har på senare år varit debatterad från många håll, och är ett område inom vilket stora förändringar kan väntas inom de närmsta åren.

Förutom den bristfälliga administrationen så har lärarutbildningen i Helsingborg problem som de delar med så gott som alla lärosäten i Sverige, till exempel låga resultat och lågt söktryck. Framförallt så är det de tekniska och naturvetenskapliga ämnena som har svårt Min mening C9

BER TORSDAG 8 DECEM

2011

Det på det eller inte. att tillräckställen Det finns inte för finns vissa , ligt många ställen um- vara på i Helsingborg att vill ha något oss ungdomar Det men ingen om. ungd centru i gås på att göra med med slöseri . Det slutar blir onödigt ungdo- marna med pengar för vi yrar runt i centatt café på mar att betala bara för att kunna någon- rum r. Det kan bara för att ha sina träffa vänneoroligt för stans att sitta med också bli som inte vet vänner. som föräldrar deras barn Det enda stället exakt var kulers Dunk är finns är.

NYHETSCHEF: är inte KUNDTJÄNST: turhus, men det ungdoborde ta endast till för Helsingborg på. fixa fler mar att umgås tag i detta och omar för ungd några ställen på. Just nu Att det inte finns kan vara att på tillräckställen att vara finns det inte till i också vara en orsak ligt många ställen oomar ungd allt klotter. Ungd att centrum för hittar andra ställen vi mar! det g sitta på och gör En frusen tonårinorg skrioch  NÅGRA FRÅGOR Helsingb ritar brukar, vi tänke ...till Rönér, r n Eskil ver – varke

BA20 akläHelsingborg xa för CaHan mpföreslås us lära blirutbnyildhamnboss ning

Redigering: Mikael Sörling

gborg är under på Campus i Helsin Lärarutbildningen

astning Onödig smutsk tbildning ru ra lä s pu m av Ca

utbildningen kommer att bli bättre. Och som en del av förklaringen till problemen säger de att utbildningen är nystartad, att man använder en ovanlig organisation för första gången.

– Ämneslärarutbildning en är ett samarbete mellan Campus, högskolan i Kristianstad och Lunds universireportage utbildtet. Jag är chef förUlf Kristianssons s ningen men beställer kurser us Helsingborg Lund.Camp från Kristianstad ochom r om intetbildning skrive Jag bestämmer alltså läraru inom vilka lärare som kommer hit, em som finns probl och säger Håkan Sandgren. en, dning

svenskutbil

utbild-

fortfa- r sedan att hela Han tror och hoppasmena rande att utbildningen i Hel- n är misslyckad. Detta ninge singborg ska bli bäst i Sverienkelt inte, det repre- er helt ge. Och studenternasstämm kastlärarsentant i nämnden förär bara onödig smuts n. utbildning, Hanna Gunnars- av hela utbildninge ning bli son, tror också att det

som hellärarutbildningen het. er har Som artikeln nämn at av hopp 8 av 48 studenter vår utbildning.

s 14-17

döma av avvar fel. Av att historie- och hoppen från sutbildsamhällskunskap respektive ningarna, där tre av, är avat en student hopp märkvärinte hoppsgraden digt hög.

Vill man bli studietakDet stämmer reportaget.indd 4atti utbild ningen av landets ten och kraven det är också en är höga, men vissa läbästa lärare Är så det bör vara. vilket sägs an inte unniga,

”

Framtiden för lärarutbildningen på Campus Helsingborg

Lunds universitet har anslagit mer pengar till att utöka administrationen på institutionen för utbildningsvetenskap. Bland annat ska studievägledningen och forskningen bli mer omfattande.

Utbildningschefen Håkan Sandgren slutade innan sommaren på sin tjänst. Som skäl uppger han att han inte tycker att hans arbetsgivare kunde tillgodose hans villkor. Ny utbildningschef är kyrkohistorikern Sinikka Neuhaus.

LÖRDAG 16 JUNI 2012

A12 Skåne Sveri ge

Försvunna husd hittas via nätet jur MÅNDAG 16 APRIL 2012

Spårvagnsp Avhoppen laner v ä c ker heta kän fortsätter slor på Campus

Domstolsbeslut om balkongrökning sågas

Chefen för lära utbildningen rslutar

TORSDAG 7 JUNI 2012

Redigering: Agneta Jonsson

ONSDAG 14 Redigering: Marie Johansson MARS 2012 HELSINGBORG. I fredagens tidning kunde vi berätta GÖTEBORG. Redigering: Ansla Agneta Jons om kvinnan som klagat till och lyktstolpar gstavlor vilket bidrar son till kommunen eftersom hon men i dag använ i all ära, fler nås av inform att ännu der allt fler ationen. stördes av cigarettrök från datorn när När hunde favoritdjuret n Yava sprang grannens balkong. Miljösprungit bort. bort tidigare Domstolen var också i år visades förvaltningen nöjde sig stort engageman När Petra Eriksso kritisk till att konsekvenmed att stänga friskluftsPontus Liljegrens n och net. En Faceb g på interKnap serna av den stängda friskpt ett år efter ventilen – långt ifrån tillunder en semes tax rymde bildades och ook-grupp luftsventilen borde ha starten lämnar ter på Öland fick räckligt menade kvinnan. snabb t föddes idén Håkan följts upp. som numera över 400 medlemmar Mark- och miljödomstoSandgren, chef . hjälper tusen Tack – Det har vi gjort och reför vare läxar Cam och detta kunde hon med tals len håller Mest pus lärarutbildn nöjd är han medsultatet fanns med i besluParet gjorde hemssvenskar. tillslut identifieras. rejält. Joing, sitt att ha varit med upp kommunen idan hit uppdrag.

Det inneoch på tadjur.se med startattet – Det är fantas hamnarbetare i Helut till Ersborg, syftet att finna - kvinnan. hanna bildni Drygt en må ngen jurist såväl saknade djur. man på nätet tiskt bra att bär ingen försämring för som den singborg, som föreslås förstår nad inn miljöförvaltning forskning en, kan anför april. Det som är under luftomsättningen, säger och få tips, säger engagera ansökningbli ny ordförande – Vi ville göra HEL SINGBORG. inte varför. emellertid uppb något yggna inne Tomm stid Den för Bils d på y enhamnarbetaratt hjälpa till i Johanna Ersborg.

Svenska amhällets Thorsén, Yavas att tiojag institu går tade ämnesläraru nystar tycker Spontant – nen. denterna får bär att stusökandet, sä husse. TT ut är höstenförbundet.

Men det finns sker ger Petra Erikss även sa en fick sina första tbildning är väldigt märks ämnesValet marsch på frambeslutet Martin Appelg ker han on.  SPÅRVA hade vi gjort studenter - kongressningarna utansöka utbildren på förbundets Sist men inte minst tyckte 50- och 60utbud på lära Sidan är anpas göra an i höstas, och I princip har velat ligt.norlun GNSTRAFIK både att sad har kommunen da. att veta kanta tale för i Stockholm den 19-21 rutb domstolen ts av de blir av elle om n trängde domstolen pe efterlysta och inkörningsproblem allt det ningen änn april. ild– Visom upphit hade nog varit ha genomfört en insåsom Rönér.r ej.Foto: PROLETÄREN tade djur. Man sena myndighets DJURE T FÖRS kartapå,avsäger hon. betjänborde u undantag ut med få – ViEskilinfo när de rökande att ge höstte VUNNI T spektion rme vad som hänt, kan skriva ställt. Nu får inte fastjust städernas rar ärden söktryck och mångbeslut, lågt rminens dessa ladda upp en studenter mer igtEttVilken Hur har du varitom att tror du blirtydl spårvagnar. stulänge bild och välja stödannatvän grannarna var hemma. viav gick bland  Stanna på den Kritiken bara Men enligt Håkan a avhopp. uren plane kan - – Vi var där vid två tillplatse som aktuellt län. ja sig vid unive i att terna sök Efte fackligt aktiv?stora frågan som ni juda i förerb råket Svaratill signat inte ämnVälast Från början var djuret försvunnit n som på att kommunen utdierna rsitets är det inte därför Sandgren utb , senare års kra r liga stu -fällen under väldigt lång ildädd...”2002 undden – Sedan ungefär ena bundet får med? befint från så mörkr er jobba säger han hop ställning föru längs tagitHåkan men i dag finns den unik, ningar”Inte länge du kan. först ska, ha tsät ftigt ningras par av. planer/funde Sand -tid, men ingen rökte. Vi Håkan Sandg sioch i ,förbundsstyrelsen – Rehabilitering av tar som med att gren mång Spå södra vi som på gborg föreren i a rväg får öka slut lik slutar störning ägen lämna ringar examen nande sidor, aktiva ar (exklusiv -  Lägg ut ett plagg till om någon de kollektivre än-suttit sedanstån den siste ju r Campus. betsskador.

Hamnarnas har jag 2008.cykelv – Jag är helt still-leni. dan riskHelsin Arkivfoto: TOBI kan inte tvinga grannarna bloggare mu-måste lholm om du enkelt miss d,dan en ” Svart på san säg Änge pårv låg. Johanna Ersborg hänAS ANDE RSSON och seis erar att rubrik om er de nischning gör det svårare även äga nöjd Noc Håk gå kan ett r) därifrå med Faceb visstidskontrakt, keb nangör an Sanavd- åtfinnsrup inte, 6/12. röka, säger Johanna dock spårva ook-g Enligt erbjudande jag bli i Stoc anteckningar gren och Johan till både - k- att djuret känne n.ybaDet visar där en som se - intres per holm av. nes Persson, att Har arbetsförhållandena för arbetsgivarna att hitta (Gamla har fått av det som alla cykelvägen” och dan förlängdes fort , Götuppm den sätt prefek Brommar tryggh Ersborg. eborgärksam min arbetsgivare sant, men också tjänsteer:just att ant på institu och tionen gå en ny ren gnarna och Nor- rkö-om det återvä från kvinnan arbetsuppgifter för i hamnen förändrats unträd et marping är , försvunna husdj arbet - utbild – När deandra rna månader. När med ett par samt. Det är för han men vill inte Miljöförvaltningen ska nder. gårdsstad–Asäger ässans omfattur. som kartlagt De vik), Tvär desed soman skadas, menlängs man ting blev inte så bra som det studenten der den stioårsperioden? en väldigt kom nu l- några stad vill gärde män nings Runt en tredjedel av till vetenskap, HEL SINGBOR flesta av. dem gå in överhuska ing om gborg Ta möjligheten på hjälp banan (Alv tack belysn utlystes på riktigt tjänsten vän - nu ta ställning till om man Helsin - tas en eftert ja säga. plicerad sak att av andra. a på möstudenterna tes. Men alla till sinlägga detaljer.  Götebo samartill G. Äm ska inte bli utslängd – Ja, det kan man var tänkt. Därmed inte sagt stöd bliKälla: mycket tydligare ligen ska bli lärare betar ningen av rökningen. utb har lämnat valde han rädare vara ut ildn uddjur.se nesalla rgs spårväg Hittad untra rarutbildning alltså att inte är ingsnär e)Ar-och Spårväg ik–Sikla För drygt ett år sedan lä-blirmedutbildning där få igång en sedd– den ägen. uppmHamnarna inte - ska överklaga beslutet. plat skräphögen man är mer och att den blev dålig. framöver, säger Carina underlaget cykelv det und Med ssys söka. lika s vudtaget. da här er är två lärarutbildningen på veckan. förtjusta. en som Nordens stör gelius. tem somuttjänt.

City (Ser Axel Jönsson ställde att zon Thörn tade maren så kom re specialiserade.

Stockholm – Jag tycker året Örebro gels torg–Wa Lunds universitet lärosäten, mer Här i star- använ - s Håkan Sandgrenan sta och har Diskusär - Carina Argelius har vi gjort bedömningen Sebasthian Wilner i höstasborga mer axel.jonsson@hd.se Ledningen och Hög på ldemarsu beslut en sam vi att hanuettkan finnsblir drivsHelsingborg gått har varit spänn som har – Stöd till studenterna ska det mer , administrastudenter blev antagna vi -tyvärr sionCampus. skolan . DetenPetra Carnert sam som nåen är het mantill gem 042-489 91 67 På gån att det inte kan ses lagd läng ande och samve i Kristianstad, ska självkritisk och g: Förlängning dde). . lovar t på trecykeln Axel Jönsson av åttaHögJust mergnad containertrafik, I förbundetsbes pressmedtiv studierektor, beskriver vara i stora i vår lärarutbildningen ki ked från d på denna inkilom vid Cam161 bokstäver utbyg när rka. gon olägenhet. enaoch Michael Palomä axel.jonsson@hd säga av sko Tvärban att studenterna ska få leve Norrköpin intehåll så mycket stycke- inte statistikenLink som följa öpineng ”riktig delande om kongressen varavi Göt 134ebo värld. Och vi måste pus gHelsingborg,eter Skåne: Cam påolik .se rket an från plats. på er attMAL bättre ochmycket mer i början.

Josef Molin tråk tilli år 2015.

042-489 91 67 Mölhöstterminens pus ing cykels Priserna gälle ndal. På gån rgdem näsbränna”. godshantering. talas det omkomm att EU vill stöttning i framHels a vester Göteborg Hon har analy- dök upp vid Sundbyberg Alvik via ingr så långt lagre sträckan in- MÖ.

Helena Novak borg, Lunds De ska vara belyst dem hade hop- g: Skeppsförsämra era anställtill Solna.

Tror , men tiden.Stockholms stad serat avhoppen och håller start. 37 av brol t räcker t o m göras du att änken slut. univHar och omersi  sonoch Hög temel SL framk osä 12 Nor tet det varit en bra utmed om att den korta förbeHon menar att det även ningsoch arbetsvillkor. pat av vid terminens priori har hög 06 Anders lan kerh rköp de 10 med tagit fram en Järntorget Timmy med res. för kom ett attgår ing har två i ett aveten skolanoch ochhar ev. tryckfel Lilla i Krisveckling n I december ett halvår, krävs tydligare kommunikaför er? därmer ytterligare Kommer sådana attacker spårpå sexHELSINGBORG. plan redelsetiden,Jönk som öping för Sedan dess torg. vägslinjer: påverka för-cykel, tråken nya lighettian Jacqueline Hansso stad. cykels spå rade sök Vida tryc – Både och.

Det skrev vi om de många avhop- att starta en ny institution tion kring var ribban ligger. att fortsätta?

3 eller 4 studenter rväg ket?förblick–Klo Storstoclämnat. son slinjer är att under Storstoc retorpetsvaret i kholm har – Det vanligaste Andreas Johans ståviklart svinner en massa gamla, – Ja, har på2015. känn att pen pålm. den nya ämneslärarinte var ultimat.

Exakta siffror kommer Efter sommar av målen kho ska och Fridvalla ckafyra –men ingscy Detk-det spårvägslinj först Götebo enlätta kan för pendl –KvarnTherese Müller arbeten, de laddar en ny om-har startade från avhopparna – ingb Vi borde rk undutbildningen som vardåliga rg i Hels bergäret.att utWarma org ha haft en till sommaren. taner: ken att utb natu för Martin er 200Sedan - det mins dgör visnya.

0-talet banan var svårare - få innerare gång. Derligt försöker dessbyg har anta- mycket längre startsträcka tillkommer ju Det än de ildningeling (Ropsten–Gå Lidingöbildningen och därme a, ärmen Robin Johnsson ut sitt höstas. n sku gt studentern trafikpla a bemanningsföretag få shaga brygtrott. Tidigare har kritiken let avhopp mer än fördubboch varitLund fler anställda i adväl lle i alla resorn motre tillskott rvägssys har korta a örvaltnini gen spå delikadant ga), sombranRickard Lenner å O j! Å st Stadsbyggnadsf tem och alltid en hamnarna. ministrationen. Vi hade inte ett samarbete mellan Camatt man får ensidimot lärarutbildningar gått ttider p avscher Källa: Trivector ämnenl a filos i formka mö ingRunt jlighVi värjer ossNorrköplats. invien tredjedel av stubil. att Mattias Lindah

Vi bygger nya cykelstråk

debatt.

ket har fått från ett utländskt lärosäte någonsin.

A12 Skåne Sverige

A12 Skåne Sverige

FREDAG 2 DECEMBER 2011

pat av

att locka studenter. Förra hösten var det bara en enda person som började utbilda sig till att bli kemilärare.

Det kärva läget har fått andra aktörer än de statliga att ge sig in på området. Svenskt Näringsliv har anslått medel för att utreda möjligheterna att starta privata elitlärarutbildningar och kommer presentera sin utredning under början av hösten.

Samtidigt ligger det redan en ansökning på HSVs skrivbord. Det är finska Åbo akademi som har ansökt om examensrätter för svenska gymnasielärare. Utbildningen skulle framförallt ske vid privata gymnasium i Stockholm.

Det är den första ansökan som Högskolever-

Ingen plats för ungdomar

g

nte var som vi na Ar-

Lunds universitet har haft problem att få de examensrätter de har eftersträvat. I dagsläget har Högskoleverket (HSV) enbart gett lärosätet rätt att examinera lärare i 25 av de 46 ämnen som Lunds universitet har sökt.

HSV bedömmer att det främst är i ämnesdidaktiken som Lunds universitet brister, medan universitetet själv tycker att de tillsammans med Högskolan Kristianstad har all nödvändig kompetens.

HSV fortsätter dock att bedöma ansökningarna var för sig.

Några av de ämnena som Lund saknar är bland annat matematik, religionsvetenskap, kemi och biologi.

I april fick Lunds universitet återigen avslag på sin ansökan. Då hade man redan annonserat ut programmen i utbildningskatalogen, och fått in 14 ansökningar, främst till religionsvetenskap. Studenterna fick börja på andra lärosäten.

Lunds universitet arbetar i dag återigen med ansökningar till HSV för de examensrätter de saknar.

i dagarna börjar den andra kullen på Campus Hel-

"

m pla-

fakta examensrätter

042 - 489 93 31 042 - 489 92 30

helsingborg@hd.se

Fakta Finns i tre städer

Studentrepresentant: Lärarutbildningen startade för tidigt

148

o

med

v

et

g

M

T

8öppe

Redigering: Marie Johansson

Nej till utökad lärarutbildning på Campus Det blir ingen utökning av lärarutbildningen på Campus Helsingborg.

Högskoleverket säger nej.

Ämneslärarutbildningen finns sedan i höstas och är ett samarbete mellan Lunds universitet/ Campus Helsingborg och Högskolan i Kristianstad.

Sedan tidigare har den tillstånd att utfärda ämneslärarexamen i fysik, historia, samhällskunskap, svenska, svenska som andraspråk, engelska, franska, italienska, spanska, tyska och musik.

HELSINGBORG.

Som HD tidigare berättat har utbildningen dock haft problem med avhopp och fått kritik från studenter.

Trots detta var förhoppningen att ämnena skulle bli fler till hösten. De ansvariga ville utöka med filosofi, matematik och religionskunskap. Men det avslår nu Högskoleverket. Det hänvisar framför allt till att den ämnesdidaktiska kompetensen inte är tillräcklig.

ciallösningar att erbjuda dem, säger Håkan Sandgren.

Speciallösningarna går ut på att att studenterna kanske kommer att kunna läsa just dessa ämnen vid andra lärosäten, till exempel Malmö Högskola eller i högskolan i Halmstad. Totalt sett är det 12–15 personer som sökt de ämnen som nu inte Beslutet innebär att utbild- till kan ges, de flesta till religiningen i filosofi, matte och onskunskap. religion inte blir av till hösten.

– Det är naturligtvis inte positivt på något sätt. Men Åsa Jarring de som sökte har varit medasa.jarring@hd.se vetna om förutsättningarna 042-489 91 54 och nu försöker vi hitta spe-

det sätt som exempelvis Malmö Högskola haft, och det innebär att den ämnesdidaktiska forskningen och kompetensen håller på att byggas upp. Men sådant tar tid, säger Håkan Sandgren, chef för Campus lärarutbildning.

lundagård nr 5 2012 Didaktik är, enkelt uttryckt, hur man lär ut ett ämne.

– Lunds universitet har inte haft lärarutbildning på

17

”Toleranta regioner blir ekonomiskt framgångsrika”

mångfald 12-08-20 09.41.18 Förening bildad i NV-Skåne för ökad – Olikheter är en god förstor intolerans i vår region.

Mångfald och tolerans är en väg till framgång. budskapet går nu

De filmade intervjuerna läggs också ut på föreningens facebooksida. n om vi

Just Helsingborg har varit väldigt segregerad ända sedan 1950-talet, men vi är än

utsättning för kreativitet. Ju mer tolerant en region är desto mer ekonomiskt fram-

porträttet

I jakt på den allsmäktige Det var en smärtsam resa från ungdomens pingstpop till den intellektuella tron.

I höst lägger religionsfilosofen Martin Lembke fram sitt bevis för Guds existens. varje morgon, när tvillingpojkarna

sover, sätter han sig vid sitt skrivbord och skriver. På pappersbunten bredvid datorn står doktorsavhandlingens titel i feta bokstäver: "Gods and non-Gods".

Den 15 november ska Martin Lembke presentera det arbete som han ägnat fem år åt: ett bevis för Guds existens.

Vilken Gud är det han skriver om?

– Det är den Gud som brukar kallas filosofernas Gud. Det är den perfekte Guden, den alltigenom gode och allsmäktige guden. En varelse som har alla egenskaper som det i absolut mening är bättre att ha än att inte ha, säger han.

Andra gudar intresserar honom inte.

– Det kan tänkas att det finns någon hygglig – person. Någon som är ganska god och ganska mäktig. Men i så fall är det inte Gud, och jag tror att de flesta filosofer skulle hålla med mig om att den personen skulle vara ganska ointressant.

Martin Lembke talar inte långsamt, men mycket tydligt. Varje ord han väljer är exakt och entydigt. Kanske är det ett resultat av många långa dagars stötande och blötande av precis de begrepp han nu använder.

Men det har gått bra. På slutseminariet i maj kallade opponenten verket för "en intellektuell prestation". Inte så illa, med tanke på att opponenten själv är ateist.

– Opponenten sa att det egentligen bara fanns ett fel, berättar kollegan muntert från skrivbordet intill.

– Han var inte troende efteråt.

Martin Lembke skrattar åt minnet.

– Jag får väl försöka omvända honom nästa gång då.

något i tonfallet får det att kännas

som att alltihop är på lek. Talar vi verkligen om Gud, den Gud vars namn många av oss viskar när mörkret sänker sig?

Den Gud Martin Lembke själv sjunger lovsånger till i kyrkokören på Sankt Thomas? Det är en känsla som ofta smyger sig på en mellan väggarna i Teologen, att den verkliga tron svävar i sin egen sfär, bortom logik och vetenskap. Ändå är det här som Martin Lembke har hittat mycket av botten i sin egen, privata gudstro.

Men det var inte här det började. Det började i Jönköping, i en av Sveriges största pingstkyrkor. Barnatron kom naturligt genom familjen. När Martin Lembke blickar tillbaka på sin hängivna tonårstid målar han upp en period av närmast konstant lycka. Tillsammans med vännerna i församlingen ägnade han all sin tid åt kyrkan och tron. De bad, sjöng pingstpop till gitarr och tog varje tillfälle de kunde finna att vittna om sin tro för andra som ännu inte vandrade i ljuset.

18

lundagård nr 6 2012

s 18-19 porträttet.indd 1

"Livet var ett äventyr där jag var kallad av Jesus för att bekämpa mörkrets makter."

text ida ölmedal foto jens hunt

– Livet var ett äventyr, där jag var kallad av Jesus för att bekämpa mörkrets makter. Det kändes storslaget.

Men det var inte en intellektuell tro.

– Inom pingstkyrkan är teologins historia ett ganska okänt fenomen. Traditionellt är den typen av karismatisk kristendom aningen världsfrånvänd, tycker Martin Lembke.

– Fokus ligger helt på de andliga nådegåvorna som man menar att Gud kan ge de troende. Världslig bildning anses inte tillföra något bestående värde, berättar Martin Lembke.

niskor som resonerat om Gud i årtusenden. Martin Lembke konverterade till katolicismen och har idag en motsatt position till sin ungdomskyrka.

– Jag tror att det är viktigt att känna till religionens rötter. Då förvirrar man sig inte lika lätt. Om man får en ny idé kan man gå till en bok och slå upp och se vad andra har tänkt kring det förut. Inom katolska kyrkan finns det en lång sådan tradition av teologisk reflektion. Det var rentav kyrkan som grundade de första europeiska universiteten.

hur hamnade denna glada bekännelseiv-

sammanlänkad med många tidevarvs tankar. Men hans eget argument då?

– Jag försöker göra något nytt genom att kombinera två klassiska gudsbevis, säger Martin Lembke.

Och nu gäller det att vi hänger med.

– Alla ting har egenskaper. Exempelvis har bordet du sitter vid egenskapen att vara ett bord. Hur förklarar vi att det finns bord överhuvudtaget? Jo, för att göra det måste vi gå utanför klassen av bord.

Minst ett icke-bord, alltså något som inte är ett bord, måste vara orsaken.

Och vad har detta med Gud att göra?

Jo: – Samma sak gäller för icke-gudar, inklusive varelser som du och jag. För att förklara varför det finns icke-gudar överhuvudtaget måste vi gå utanför klassen av icke-gudar, och då hamnar vi i klassen av gudar. Och det är där jag vill hamna.

Men kan man då inte lika gärna säga att enhörningar måste finnas, eftersom det finns icke-enhörningar? Det är här större delen av Martin Lembkes arbete ligger: att visa varför det är rimligt att anta att Gud är orsak till existensen av icke-gudar, utan att därmed tvingas gå med på att det finns enhörningar som orsakar existensen av icke-enhörningar.

– Just i fallet enhörningar är det enkelt.

Eftersom enhörningar är komplexa ting kan det inte vara så att de är orsaken till att det finns icke-enhörningar överhuvudtaget. De består ju av horn och mular, som i sig är exempel på icke-enhörningar.

De skulle alltså behöva vara orsak till sina egna delar, och det funkar inte.

Martin Lembke ler finurligt. Känslan av att det hela är en lek faller på igen.

Frågan hänger i luften: Vad händer om han har fel?

– Jag skulle kunna ha fel. Det kan hända att jag rentav hittar ett bevis som tyder på att Gud inte finns. I sådana fall skulle jag behöva tänka igenom saken noggrannare. Men det är inte så att min personliga tro står och faller med ett enskilt argument. Den sitter djupare än så.

rare vid ett skrivbord i Lund? Kanske kan man säga att det inte var Martin Lembkes tro som tog honom hit. Det var hans tvivel. För vid 17-årsåldern kom baksmällan.

Martin Lembke beskriver det som att ”det gick grus i det andliga maskineriet”.

– Min relation till Gud började kännas trög och besvärlig. Jag tyckte att Gud blev frånvarande och började söka fel hos mig själv. Vad är det jag har gjort för att flytet i mitt andliga liv skulle upphöra? Jag försökte ägna ännu mer tid åt mina andliga plikter, och upplevde Gud som omänskligt krävande.

Snart gick all kraft och tid åt att grubbla. Skolresultaten sjönk och till slut gav Martin Lembke upp. Han bestämde sig för att ge upp sina andliga plikter. Han kände alltmer hur han drogs till ateismen. Han flyttade till Lund för att läsa till gymnasielärare.

Det var där vändpunkten kom. Möjligen kan man rentav säga att det var vid ett bestämt tillfälle, nämligen på en Studentaftonskväll 1998.

– En amerikansk filosof argumenterade mot Ingmar Persson, då professor i praktisk filosofi i Lund. Det var första gången jag hörde seriösa argument för Guds existens. Jag slogs av att det gick att resonera på ett intellektuellt plan kring det.

Martin Lembke bestämde sig för att börja läsa filosofi. Och i takt med att han gjorde det, återkom också tron på Gud. Samtidigt växte kärleken till ämnet i sig.

– Det var nästan en euforisk känsla första terminen. Jag upplevde en nyfunnen tankens klarhet när jag fick ge mig i kast med klassiska metafysiska och logiska problem och lära mig argumentationsanalys.

Så började en mognare tro att gro, närd av två institutioner i Lund: Kungshuset, där filosoferna sitter, men också Centrum för teologi och religionsvetenskap. Det var nämligen här som Martin Lembke för första gången kom i kontakt med den kristna teologins historia: troende män-

här sitter han nu, på krokiga vägar

Redigering: Ida Ölmedal

12-08-20 11.24.53

Namn: Martin Lembke Bor: Norra Fäladen Bakgrund: Gymnasielärarexamen, fil kand i teologi, fil mag i filosofi Fritid: Tar hand om de fem månader gamla tvillingsönerna. Sjunger i kyrkokör och spelar biljard.

Aktuell: Disputerar den 15 november med avhandlingen Gods and non-Gods: A Cosmontological Treatise ett argument för Guds existens

s 18-19 porträttet.indd 2

"Jag får väl försöka omvända honom nästa gång."

12-08-20 11.25.21

föreningen

En garvande ensemble De kan dyka upp i korridorsköket och på julkonsert. Lundagård lyfte på de vita bussarongerna och röda halsdukarna hos AcademiMusicCorpset Bleckhornen, Lunds äldsta studentorkester.

Vilka är de egentligen och vad är det som är så roligt?

– Det är dött, säger Gunnar Lillieborg som är ordförande för AMC Bleckhornen. Han sätter ord på vad vi alla tyst tycks tänka. Framför oss står en öde scen och tomma bänkrader på Dalbys torg.

Enligt programmet ska spelningen börja om knappt tio minuter. Det gör den också. Då står Bleckhornen redo i samlad trupp och dansgruppen tågar in.

– OCH ETT, TVÅ, TVÅ, TVÅÅÅ, vrålar Laura Malek, före detta dirigent i orkestern.

Publiken som enbart består av två äldre pensionärer, hoppar till. Men likt sagan om Råttfångaren i Hameln, börjar folk strömma fram. Efter några låtar är alla bänkrader fyllda. Dansgruppen tar fram rockringarna och publiken jublar.

På en stenmur sitter Eva och Tommy Nordström från Lomma med sin gråa västgötaspets.

– Vi kom hit för att lyssna på Bleckhornen. Trummisen är rent jävlig. Jag skulle vilja kalla det lagom oordnad musik, säger Tommy Nordström och skiner upp i ett stort leende.

De har vid flera tillfällen sprungit på studentorkestern. Det är kanske inte så konstigt då Bleckhornen har ett åttiotal spelningar per år och en stor julkonserten i AF borgen varje år. Många från orkestern engagerar sig även i spex vid sidan om, vilket leder till att orkestern kan vara aningen mager under spextider.

Det klirrar och plingar, både från instrument och de vita bussarongernas medaljer och attiraljer. Publiken på Lionsmarknaden

Det är svårt att inte lägga märke till att delar av orkestern emellanåt ger ifrån sig omotiverade fniss eller gapskratt.

"Det finns väldigt mycket humor i vår musik."

– Det finns väldigt mycket humor i vår musik, mycket interna skämt och musikalisk humor, säger Laura Malek.

Vad är det som är roligt?

- Det är väldigt smala referenser och riktar sig till musiker främst. Det kan handla om att obefogat plötsligt spela ett stycke från en annan låt mitt i alltihop.

Eller att oväntat göra en kort improvisation. Ibland kan det handla om små detaljer som man inte märker om man inte kan stycket utantill.

20

Dyker upp oväntat

En timme senare sitter vi inklämda i en bil tillsammans med dirigenten John Karlsson och Gunnar Liljeborg. Vi är på väg till Tarmen, Bleckhornens högkvarter och samlingslokal.

- Vi försöker att inte bara spela på 60-årsfester och företagsgig. Det är viktigt att spela även för studenter, eftersom vi är en studentorkester. Vi har gått runt och spelat på olika studentboenden i olika delar av Lund, säger John Karlsson.

- Vi var bland annat på Parantesen och spelade på gräsmattan. Folk satt och lyssnade från balkongerna. Sedan var vi uppe på Kämnarsrätten och spelade i ett korridorskök och i hissen, säger Gunnar Lillieborg.

- Ja, det är en grej vi har. Under allra sista låten får alla gå runt var de vill och spela. Vi har gjort det på många olika

lundagård nr 6 2012

s 20-21 föreningen.indd 1

12-08-20 11.37.44

svarar

knaden

läs om fler föreningar på lundagard.se ◣

svarar med applåder och jubel. I Bleckhornen spelar både studenter och före detta studenter, som numera är stödmedlemar men har mycket kunskap att dela med sig av.

ställen. En gång gjorde vi det i Malmö på Triangeln. Vi åkte upp och ned i rulltrapporna och spelade, fyller John Karlsson i.

Utanför fönstren flyger fält förbi och vi

"Jag vill ha porrsax, kan vi inte spela lite porrsax?" närmar oss Sankt Annegatan. Där möter vi upp resten av den svettiga orkestern. Vi tar en långsam hiss upp till fjärde våningen för att spela lp-skivor och inta diverse alkoholhaltiga drycker. Bleckhornen pustar ut i de mjuka sofforna.

– Jag vill ha porrsax, kan vi inte spela lite porrsax, hörs någon ropa. Inom någon minut spelas en trånande ylande saxofon från högtalarna.

Vad skiljer er från andra studentorkestrar?

Redigering: Ellen Paulsson

s 20-21 föreningen.indd 2

– Vi åker ju på en hel del studentorkesterfestivaler. Då är det lätt att jämföra. Vi spelar många egna arrangemang i jämförelse med andra. Vi har egen musik och humorn är ju också speciell för oss.

Vi siktar alltid på hög ribba, även om vi inte alltid når dit. Om man jämför så är Alte Kamererena lite mer underdogs.

Kvällssolen skiner in genom fönstren och musikerna hjälps åt att flytta ut en soffa på balkongen. Porrsaxen ylar fortfarande ur högtalaren.

– Vi är egentligen något sämre på stora scener under bra förhållanden. Vi kommer bäst till vår rätt i ett litet trångt öltält, säger John Karlsson och ler. text mette mjöberg tegnander foto kiia valavaara lundagård nr 6 2012

21

12-08-20 11.38.03

t

reportage

Kung vid mikrovågsugnen På en mätt mage sitter ett glatt huvud. Men det är inte alltid lätt att få till den där sunda lunchen. Särskilt inte när plugget (och sovmorgnar) kräver alltmer tid av dina dagar, och CSN dröjer långt in i tentaperioden. Lundagård har lagat mat med experterna för att lära dig allt de kan.

text ida ölmedal foto jonas jacobson, ida ölmedal

lyxlunchen ▶▶ Citrus- och chiligratinerade havskräftor på bädd av kronärtskockeblad ▶▶ Örtmarinerad lammytterfilé med potatis, oxsvanssås och grillade körsbärstomater ▶▶ Havtornssorbet med skogsbär

Kräftor, lamm och havtornssorbet en skarp kniv klyver den ångande kronärtsskockan i två

delar och avslöjar ett vackert violett innanmäte. Henrik Melins kinder rodnar i värmen från ugnen medan han sprider bladen som ett täcke över lunchlådans plastbotten.

Och så på med havskräftorna, gratinerade i vitlökssmör med chili och citrus.

– Det här är väldigt basic, förklarar han.

Fast doften av oxsvanssås hör kanske inte till det som oftast smyger sig ur mikrovågsugnarna på campus. Inte heller är det rytmiska surrandet från en glassmaskin det ljud man oftast hör en tisdagskväll när det makas lunchlåda i korridorsköken. Men Henrik Melin är något av en gourmand.

Han har länge varit engagerad i finsmakarpuben Pirum på Västgöta nation.

– Mina lunchlådor har ofta varit rester från sittningar jag jobbat på, berättar han.

– Vi har en tradition av att ha rätt bra budget till sittningar på Vg:s. Det är roligt att kunna ta ut svängarna lite, säger han.

14 22

Med van hand silar han bort rotfrukter, örter och lök ur såsen, som fått smak av en bit oxsvans. Den är en del av nästa låda i Henrik Melins trerätterslunch. För att matcha såsens mustighet har han låtit potatisen koka i saltlag. Rättens huvudnummer, lammytterfilén, har han marinerat i olivolja, havssalt samt färsk rosmarin, oregano och timjan.

– Man ska låta filén vila lite innan man trancherar den, så blir den saftig. Skär du upp den direkt rinner saften ut, berättar han och går till frysen för att hämta desserten.

Desserten visar sig vara en glittrande sol av sorbet gjord på havtorn och citrussaft. Den går utmärkt att göra utan glassmaskin, men det kräver sitt lilla arbete: – Man ska ta ut den och röra om en gång i timmen. Då bryts iskristallerna och sorbén blir mjuk och go, tipsar Henrik Melin.

Ett par hallon och björnbär ackompanjerat av några blad citronmeliss, så är även efterrättslådan biff. Och visst går det att ta med sig den till skolan: – Det finns ju USB-kyl.

Henrik Melin är kurator på Västgöta nation och har varit ansvarig för deras gourmetpub Pirum.

lundagård lundagård nr nr 4 2012 6 2012

s 22-25 mat.indd 1

12-08-20 12.38.02

Se alla recept på lundagard.se

n

"Kolla vad du har för rester innan du lagar mat."

miljömaten ▶▶ Mandelköttbullar med svampsås och ugnsbakade rotfrukter.

-

-

Vegetariska mandelköttbullar tuggmotståndet är perfekt. Men vad som är mer överraskande är smaken som söker sig upp mot gommen när man sätter tänderna i en av Linda Nilssons mandelbollar. De smakar nästan precis som kött. Fast bättre.

– Ja, jag började göra dem till vårt julbord hemma eftersom jag är vegetarian. Men de blev så poppis att jag får göra dem till hela släkten numera, berättar hon.

Förutom att hon är en av de drivande bakom Wermlands nations gröna pub Greenway är Linda Nilsson miljövetare.

Och just att dra ner på köttet är ett av de bästa knepen att ta till om man vill äta mer miljövänligt, säger hon.

– Man behöver ju inte skippa köttet helt, men man kan försöka spä ut det och välja bort kött som har stor miljöpåverkan. Nötkött har exempelvis stora utsläpp, men generellt kan man annars säga att kött från djur som betar är bra kött, eftersom det håller landskapen öppna. Det främjar den biologiska mångfalden.

Mandlarna i köttbullarna är ekologiska och rotfrukterna som gör dem sällskap i lunchlådan är närodlade.

– Där gäller det att gå efter säsong, säger Linda Nilsson och tipsar om Naturskyddsföreningens schema över grönsakssäsongerna.

– Men mitt bästa miljötips är att inte slänga någonting.

Kolla vad du har för rester innan du lagar mat.

Redigering: Ellen Paulsson

s 22-25 mat.indd 2

Linda Nilsson är prokurator ekonomi på Wermlands nation och driver miljöpuben Greenway sedan ett år tillbaka.

Rödbetor har säsong året runt, enligt Naturskyddsföreningen.

lundagård nr 6 2012

23 15

12-08-20 11.51.09

reportage "I försöken med kornkärnorna har vi sett att kroppens förmåga att ta emot nästa måltid tydligt förbättras."

hjärtevännen ▶▶ Ungsbakad lax med grillade tomater och kokta kornkärnor.

Sallad med morötter, bladspenat och rödlök. Syrlig sås med creme fraiche och lime.

Långsam laxlåda

24

s 22-25 mat.indd 3

lundagård nr 6 2012

diabetes och hjärtsjukdomar på ett gynnsamt sätt. Övervikt och högt blodtryck är några exempel. Dessutom har försök visat att man får bättre arbetsminne och mer långvarig koncentrationsförmåga om man äter långsamma kolhydrater, berättar Elin Johansson.

Perfekt för den tentapluggande studenten alltså. I alla fall fram till den där sista natten när man sitter och svettas över böckerna och sockerkicken alltmer framstår som sista skeppet mot gryningen. Men bara för att man "syndar" en gång har inte alla andra dagars nytta varit förgäves, understryker Ulrika Gunnerud.

– En hälsosam måltid påverkar också hur du svarar på nästa måltid. I försöken med kornkärnorna har vi sett att kroppens förmåga att ta emot nästa måltid tydligt förbättras. Skapas exempelvis en bra mikroflora i tarmen försvinner den ju inte från en gång till en annan, säger hon.

Men det behöver inte ta lång tid att laga långsam mat. För stressiga tentaperioder har Elin Johansson och Ulrika Gunnerud också en lunchmeny: grova mackor med makrill i tomatsås, kompletterat med ett äpple.

– Makrill på burk är jättepraktiskt. Bara att stoppa ner i väskan, tipsar Elin Johansson.

foto: privat

elin johansson, doktorand i industriell näringslära, plockar upp ett korn ur grytan och biter av det på mitten. Inuti finns en vit, fast kärna.

– Såhär ska det se ut, även om det kan kännas lite tuggigt. Det vita är svårtåtkomlig stärkelse.

För Elin Johansson och hennes doktorandkollega Ulrika Gunnerud är bra mat sådan mat som tar tid för kroppen att ta upp. Följaktligen är stommen i deras matlåda en rejäl portion kokta kornkärnor.

– Men oavsett om man äter vete, korn eller råg är det viktiga att man använder hela kärnor, säger Elin Johansson och förklarar: – Om kärnan är hel tar den sig längre ner i tarmen innan det bryts ner. Det gör att man får en jämnare blodsockerkurva.

Det är i det oklanderligt rena köket på Kemicentrum som Elin Johansson och Ulrika Gunnerud till vardags förbereder sina försöksmål, som de sedan testar på frivilliga friska personer – ofta studenter. Fast så komplicerade måltider som idag blir det sällan: snarare en bit bröd eller en testdryck av något slag. Resultaten är tydliga: långsamma kolhydrater, fetter och proteiner av god kvalitét har visat sig påverka flera riskfaktorer för

– Ett lågt pH-värde gör att maten lämnar magsäcken långsammare. Ett snapsglas vinäger efter maten är inte fel! säger Elin Johansson.

– Ät färgglatt! tipsar Ulrika Gunnerud.

Färgglad mat är rik på antioxidanter, som motverkar den oxidativa stressen, det slitage som ständigt pågår i kroppen när vi andas och förbränner mat.

Ulrika Gunnerud och Elin Johansson, doktorander i industriell näringslära.

Redigering: Ellen Paulsson

12-08-20 11.17.59

!

A : 2 G I D E L UND L I T MIT

ni vgif te a å p vi en juder du köper b u n er ! när Just ader ok t o b n å 0 2 m e 18 et för se w.jm. und) lägenh w w å er p t1iL Läs m cker br uke (sök p

å So

På Sockerbruksområdet i centrala Lund har vi lediga 2:or och 3:or med inflyttning redan september/oktober. Investera i ett boende på bra läge, mitt i Lund.

FÖRSÄLJNING OCH INFORMATION Våningen & Villan, Emma Stålhammar, telefon: 040-615 06 02, e-post: emma.stalhammar@vaningen.se Fastighetsmäklare Rolf Hettinger AB, Dan Eliasson, telefon: 0708-18 12 00, e-post: dan @ hettinger.se

VILL DU VINNA EN iPAD? Skaffa Värdepaket Student och var med och tävla.

0 kr

foto: privat

FIKA PLUGGA FRIHET UPPTÄCKA SURFA

Värdepaket Student innehåller allt du behöver för att kunna sköta din ekonomi på ett enkelt och smidigt sätt.

Värdepaket Student innehåller Dessutom är det kostnadsfritt. allt du behöver för att kunna hantera ekonomi Skaffa paketet före 31 oktober 2012din så har du chanspåattettvinna en iPad. enkelt och smidigt sätt.

Läs mer om paketet och tävlingen på sparbankenoresund.se.

Dessutom är det kostnadsfritt.

0 kr

Vinn en iPad!

Skaffa Värdepaket Student före den 31 oktober 2012 så har du chans att vinna en iPad. Läs mer på sparbankenoresund.se.

Paulsson

s 22-25 mat.indd 4

12-08-20 11.18.41

forskning

De följer själens spegel

Genom att mäta förhållandet mellan pupillen och en infraröd reflex i ögat kan man efter en kalibrering lära datorn att tolka vad forskningspersonen tittar på. Sedan kan förlopp, som till exempel läsning eller betraktandet av en film eller bild analyseras..

Det portabla eyetrackingsystemet består av ett par glasögon, modell större, som kan kopplas till en bärbar dator eller inspelningsenhet. Systemet lämpar sig väl för fältstudier.

Någonsin undrat om folk ser på dina ögon att du ljuger? Eller varför JD i Scrubs lutar huvudet åt sidan och tittar uppåt när han får sina flashbacks? På Humanistlaboratoriet på Lunds universitet hittar du svaren med hjälp av eye tracking.

En film visas med två basket-team, ett klädda i svart och ett i vitt. Båda har varsin boll. Med hjälp av en text på skärmen blir du ombedd att räkna hur många passningar det vita laget gör. De här killarna är uppenbarligen proffs. De passar snabbt och du koncentrerar dig djupt för att visa dig smart. I slutet av filmen får du veta rätt svar, följt av texten: ”But did you see the moon walking bear?”

Det gjorde du inte. Men filmen spolas 26

tillbaka och mitt i alla passningar dyker en dansande björn upp och moonwalkar genom bilden. Du kanske inte lade märke till honom alls, men eye tracking-forskningen visar att även om du tittat på björnen betyder inte det att du registrerat honom.

Syftet med testet är att visa på så kallad inattentional blindness, som kan översättas till omedveten blindhet. Det innebär att du kan missa uppenbara saker för att du fokuserar på annat.

Världens bästa eye-tracking

Eye tracking går ut på att mäta ögats rörelser för att se hur våra ögon rör sig då vi till exempel läser, tittar på en bild eller film. Humlab på Lunds universitet är ett forskningslaboratorium där man har ett av världens främsta eye trackinglaboratorium.

I laboratoriet finns även lerade miljön och lämpar

- Vi har mycket modern utrustning, mycket kunnande och framför allt är det tvärvetenskapligt, vilket innebär att det involverar olika forskningsområden, som till exempel lingvistik och kognitionsvetenskap. På andra ställen har man ofta bara ett forskningsområde, berättar forskarassistent Alexander Strukelj.

Myt om lögner

Eyetrackingforskningen har också slagit hål på myten om att man tittar på ett visst sätt då man ljuger. Experimentet gick ut på att försökspersonerna fick titta på folk som tittade åt olika håll för att förutspå om de ljög.

- Vissa säger att man till exempel tittar upp till vänster till exempel då man ljuger, men det är alltså inte sant, förklarar Alexander Strukelj.

lundagård nr 6 2012

s 26-27 forskning.indd 1

12-08-20 11.54.51

ett sig f

ven mpar

läs de senaste nyheterna på lundagard.se ◣

ett high speed-system som kan övervaka forskningspersonens ögonbeteende på en mycket högre frekvens. Systemet har bättre inställningsmöjligheter i den kontrolsig för experiment som kräver högre precision och tidsupplösning, som till exempel läsning eller betraktande av snabba filmer eller händelseförlopp.

Ett annat test som gjorts både på Humlab och andra laboratorium är återberättande av en bild. Försökspersonerna fick titta på en bild och blev sedan ombedda att återberätta den. Lite som memory. Om bilden till exempel föreställde ett rum med ett fönster i vänstra hörnet, tittade de åt vänster medan de berättade om fönstret.

Om man istället bad dem att fokusera på en annan punkt under tiden de berättade var det svårare att beskriva rummet.

Andra användningsområden för eye tracking är till exempel i undersökningar om hur konsumenter kollar på produkter.

Det kan också användas av handikappade som kan använda en dator för att till exempel prata med enbart sina ögonrörelser.

hur går det till?

"Vissa säger att man till exempel tittar upp till vänster till exempel då man ljuger, men det är alltså inte sant."

På Humlab finns två olika metoder att mäta ögonrörelser, remote system och high speed system.

Båda består av är en dator med en infraröd lampa och en kamera. Dessa skapar en reflektion i ögat som kallas corneal reflection och mäter sedan förhållandet mellan pupillen och reflektionen.

Datorn vet hur stor skärmen du tittar på är och hur långt ifrån du sitter. Kameran tar sedan bilder av ögats rörelser. Skillnaden mellan de olika systemen är att high speed system tar fler bilder i sekunden, vilket ger en mer exakt bild av ögats rörelser, och har fler inställningsmöjligheter.

text sofia jarl foto jonas jacobson Redigering: Ellen Paulsson

s 26-27 forskning.indd 2

lundagård nr 6 2012

27

12-08-20 11.55.21

kultur

De betraktade I hundra dagar möts konstnärer från hela världen på Documenta 13, en av västvärldens största konstutställningar. Lundagård möter studenterna som själva blivit ett levande konstverk.

På Friedrichsstaße 25 hittar jag huset. Portarna är på vid gavel, men en vakt kontrollerar genast min biljett.

– Känner du inte igen mig, frågar jag när jag för andra gången går in genom huvudentrén, men nej, han hade inte sett mig förut. I entrén är alla nya.

På innergården ligger fjolhöstens löv nedsopade i rabatten, stenar och stubbar står utplacerade på den hårt trampade marken och under skuggan av två träd sover någon i en hängmatta. I bakgrunden sipprar dans och sång ut ifrån Tino Segalls parallellt pågående dansperformance, strax bredvid står en av dansarna och pauspratar med en vakt.

28

lundagård nr 6 2012

s 28-29 kulturreportage.indd 1

jag är på Documenta 13, en av västvärldens största inter-

nationella konstutställningar, som var femte år arrangeras i den centraltyska staden Kassel. Fem år förberedelse inför varje Documenta innebär en lång tid av ofta bättre belönat arbete för de utvalda konstnärer som invalts i utställningens museer och parker. Och när samtidskonsten på det senaste har setts upp till av både journalistik och politik som en av de viktigaste samhällsskildrare, blir Documenta, med endast två utställningar per decennium, en viktig skildring av nutiden. Årets version har både kritiserats och hyllats för sin breda syn på vad som är eller inte är konst, vetenskap eller politik.

Redigering: Ellen Paulsson

12-08-20 10.59.30

läs fler kulturereportage på lundagard.se ◣

Jag går in i huset, passerar nästa vakt och stämningen blir sakta mer tryckt. Trappstegen är många och trots det obehandlade och i stort sätt omöblerade utrymmet, så är det är svårt att få plats i rum och korridorer, som till brädden är fulla av medelålders konstskådare. De flesta har både rest och betalat dyrt för att komma dit. Vi samlas kring en liten modell av det hus som vi just har gått in i; Huguenot House, ett gammalt och sedan länge övergivet, sedermera ockuperat hotell, som numera är en av de mest omtalade sevärdheterna på årets Documenta. golvet knarrar och jag passerar en samling skyltar som informerar om torsdagens öppna yogalektion, går sedan förbi ett bibliotek med möbler som ingen vet om de är till för att sittas eller tittas på. Köket. Spår av måltider går att avläsa på köksbänken och på kylskåpet sitter en lapp i ett försök att påminna om att i alla fall det utrymmet är privat.

Det är i Theaster Gates regi som huset i centrala Kassel har förvandlats till en mixtur av en utställningsfileal, en interaktiv verkstad och en bostad. Den kaliforniske konstnären har gjort sig känd för att köpa och rusta upp rivningshus tillsammans med den fattiga eller arbetslösa befolkningen. Vi fotograferar husets innanmäte som vore det en installation. Men skillnaden från övriga utställningsutrymmen på Documenta 13 är att här också bor personer.

– Är ni klara, har ni med allt?

I trappan hörs svenska och en skara salladsskålar skeppas nedåt innergården. Det är dags för brunch för de sex inneboende konststuderande i Huguenot House.

I soldiset samlas de kring ett till synes hemmasnickrat träbord. För ett ögonblick vänds ryggarna till oss besökare och alla tar en välförtjänt paus från tjugofyratimmarsjobbet som konstnärsassistenter till Gates, uppgiften som innebär att under Documentas hundra dagar leva och verka i Huguenot House. det var i våras som elever på svenska konsthögskolor

erbjöds sommarens assistentjobb som en del av en sommarkurs, ett så kallat educational study program, via sina vardera universitet.

När gruppen anlände i juni möttes de av konstnärens assistenter från Kalifornien, men "I stället för att fråga om tog studenterna över hon fick ta något att äta, så allteftersom och blev snart lämnade ensamma var det hon som bjöd mig i huset. Documenta invigdes och bostaden och arbetsplatsen blev på mat ur vårt kylskåp." en publik plats för de vars plånböcker tillåter. Från hela världen sneglar besökare in över avgränsningarna som skiljer korridor från sovrum.

– Efter klockan åtta blir huset ett hem igen, berättar Malin som just har tagit sin kandidatexamen i konstnärligt fotografi på Högskolan för fotografi (HFF), nu Akademie Valand, i Göteborg. Men hon medger att flera arrangemang i Huguenot House äger rum också utanför utställningens öppettider. Få timmar tycks återstå till det egna livet i huset och efter att sedan ett eller flera år vara vana vid självständigt konstnärligt arbete, agerar de nu externa händer för en annan konstnärs visioner. Hundra dagar är ett långt avbrott, och vad tiden i huset har för påverkan tycks återstå att se.

– Det har förändrat oss, men det är nog först efteråt som vi kommer att se på vilket sätt, säger Ellinor Lager som till

hösten ska börja sitt andra år på kandidatprogrammet i fri konst på Valand.

Malin, som nyligen har kommit tillbaks efter en veckas semester, berättar att kontrasten mellan världen därute och härinne är stor. Tolv timmar om dagen, sju dagar i veckan har de ansvar för att hålla huset vid liv, guida besökare, arrangera happenings och sedan städa upp efter dessa. Deras liv är i stort sett alltid inom turisters och skribenters nyfiket registrerande blickfång.

– En dag blev jag fotograferad när jag åt frukost, säger Anna Classon, klasskamrat till Malin.

Jag kände mig verkligen som ett objekt, fortsätter hon, så jag bad att få titta på bilderna.

– Det var underligt att se turistbilder på sig själv, och jag bad honom att radera alla. en dag var glaset som Elin hade ställt vid sin säng börjat

fyllas fullt med mynt, och efter några dagar hade nattduksbordet förvandlats till en liten önskebrunn.

– Jag undrade vem det var som hela tiden passerade avspärrningarna och lade mynt över hela golvet och i glaset, innan jag förstod.

– Jag såg vem det var som började, säger Andrez, också han student på HFF och fortsätter skrattande: – Det var en kvinna som såg glaset och tänkte att det var en lek, att hon skulle prova att kasta.

The boundary between what is art and what is not becomes less important, skriver kuratorn Carolyn ChristovBakargiev och med referenser till sjuttiotalets feministrörelser påpekar hon hur Private space was not separated from public sphere. Hennes liknelser slår rätt när Anna berättar hur en kvinna från Berlinbiennalens occupyrörelse en dag hade scoutat kylskåpet, ja, hela köket.

– I stället för att fråga om hon fick ta något att äta, så var det hon som bjöd mig på mat ur vårt kylskåp.

Documenta highlights the significance of a physical space, but is at the same time aiming for dislocation and the creation of different and partial spaces, fortsätter ChristovBakargiev.

I dag, när gemensamma utrymmen är mer än bara fysiska, är detta ett relevant ämne för oss alla. Men hur vi än vänder oss så är det ändå den egna näsan som pekar framåt.

När Christov-Bakargiev vill inkludera levande människor i utställningssalarna finns det en del frågor att ställa innan vi applåderar för interaktionen utanför den vita boxens fyra väggar.

vad som kommer att hända med Huguenot House efter Documenta är ännu osäkert och varje tisdag diskuterar kasselborna sina tankar om ett framtida kulturhus.

– Möbler, skulpturer och delar av byggnaden kommer att fraktas tillbaks till Kalifornien för att ställas ut, berättar Malin och tillägger att det till utställningarna kommer att produceras en fotobok om den process som huset, och dess inneboende har genomgått. Allting under signaturen Theaster Gates, som kommande vecka väntas på ett kort besök innan han åter lämnar huset i assistenterna händer.

– I boken kommer vi att representeras som crew, säger Ellinor, men medger att det tog ett tag innan de blev helt accepterades som medarbetare av övrig documentapersonal.

Jag tränger mig åter ut på gatan och möts av en klunga nyanlända besökare, beredda med både kamera och guidebok. Någonting säger mig att de inte bara är där för titta på huset. text och montage frida sandström lundagård nr 6 2012

s 28-29 kulturreportage.indd 2

29

12-08-20 11.00.19

hanna ekstrand Hanna Ekstrand arbetar som lärare, men på fritiden sysselsätter hon sig bland annat med den musikaliska humorgruppen Fåfäng. Dessutom är hon både gammal boelspexare och karnevalist.

36

ludde samuelsson Ludvig Ludde Samuelsson arbetar heltid som standupkomiker och siktar på en kandidatexamen i retorik. I Lunds humorvärld är han mest engagerad i Radio AF.

fritte fritzson Fredrik Fritte Fritzson sadlade om till komiker 2006, dessförinnan var det arkitektur som gällde.

Idag driver han humorklubben Oslipat i Malmö, och under studenttiden var han med i karnevalen och Jesperspexet.

lundagård nr 9 2011

s 30-31 soffan.indd 1

12-08-20 11.02.53

i soffan

Smalt, spexigt och stelbent Snart fylls stadens gator och torg av komiker på Lunds årliga humorfestival. Många av dem är uppvuxna här och andra har glidit in på banan genom studentlivet. Men vad är det som gör att vi pratar om lundahumor? Och vad menar vi egentligen när vi säger det? Tre komiker, tre muggar kaffe och en halvbekväm soffa är vad som behövs för att undersöka saken lite närmare.

text och foto sara willman

ramarna, själva spelplanen "Viljan att karnevalsspexet ,kan vara väldigt smal. Den bara skulle ha killar på scen är så pass smal att alla i publiken förstår, men inte så var så stark att man hellre många utanför det. Det är startade ett helt nytt för tjejer" väldigt internt. Nästan som en tävling att man ska skriva så smalt manus som möjligt. Om nio av hundra förstår skämtet är det jättebra. Man måste vara lite utbildad och Vad tänker ni på när ni hör begreppet lundahumor?

Fritte Fritzson: Jag tänker på det som ni gör (pekar på intelligent.

Fritte Fritzson: Var inte det mer förr? Om jag går och Hanna), musikalisk humor. Lund har ju alltid haft den tykollar på spex idag känns det inte så jävla smart. pen av humor eftersom spextraditionen varit så stark.

Men utifrån ses det som ganska akademiskt?

Det är just musikalisk humor som gruppen Fåfäng, som Hanna Ekstrand: Jag tror inte att det är så akademiskt Hanna är en del av, underhåller publiken med.

Ludde Samuelsson: Jag tänkte på en grej när jag såg som folk tror.

Fritte Fritzson: Det är ju väldigt traditionsbundet, karOS-invigningen. Då satt Rowan Atkinson med en keyboard och skulle snyta sig. Utan att säga något gör han det nevalerna har ju alltid sett typ likadana ut.

Hanna Ekstrand: Karnevalsshowen är ny. helt fantastiskt. Minimalistisk mimik, det är något jag inte Fritte Fritzson: Ja, det var också lite intressant. För då har sett så mycket av i Lund.

Hanna Ekstrand: Lundahumorn har inte så många slag kom diskussionen upp återigen: varför finns det en grej i under bältet. Eller det kan det ju vara, men det är ingen karnevalen som bara killar är med i? Det säger något om traditionsbundenheten i Lund: Viljan att karnevalsspexet buskishumor.

Fritte Fritzson: För länge sedan var det mycket lättare bara skulle ha killar på scen var så stark att man hellre att säga vad det var. Allting som handlade om lundahu- startade ett helt nytt spex för tjejer än att låta dem vara mor var ju lundaspexarna. Det som har kommit fram de med.

Finns det någon baksida av lundahumorn? senaste åren i Lund är så mycket mer diversifierat. VaranFritte Fritzson: Universitetsvärlden är väldigt exkluteatern har väl kanske pluggat i Lund, men det är inte det att de har gått på universitetet som har format deras hu- derande och då blir humorvärlden också det. Jag har läst flera artiklar om lundastudenter, speciellt med utomeuromor.

Hanna Ekstrand: Vissa tänker att lundahumorn är peisk bakgrund, som inte känner sig hemma i den miljön.

Vilka är det som inte uppskattar lundaspexvärlden, men dit komhumorn? mer ju folk från hela SveFritte Fritzson: Det finns ju alltid folk som rige. Den blir ju till av alla "De skojade inte om sätter sig emot, antingen för att man är med i som möts här, utan att det Britney Spears" Smålands eller bara allmänt för att man tyckär någon skolning. er att studentikost är töntigt. De som kritiseFritte Fritzson: Det fanns ett radioprogram som hette Hej Domstol som gick rar lundahumorn kan jag ge rätt till hälften. Jag tycker att i mitten av 00-talet. Grejen med det programmet var att lundahumorn kan vara ganska stiff och bakåtsträvande i de inte pluggade särskilt mycket i Lund och Calle, en av sina sämsta stunder. Men till hälften är det också så att medlemmarna, trivdes aldrig i Lund. Men så gjorde de det vissa människor bara inte vill ha roligt.

Hur tror ni att lundahumorn kommer att se ut i framhär radioprogrammet och det blev betraktat som väldigt studentikost. De tycker inte att det de gör är lundahumor. tiden?

Hanna Ekstrand: Den kommer inte att se likadan ut, Vad var det de gjorde som orsakade stämpeln?

Fritte Fritzson: De hade skånskan och att de ville göra utan den förändras hela tiden. Jag vet inte vilket håll det humor om smalare grejer. De skojade inte om Britney kommer gå åt, men det kommer definitvt att ändras.

Ludde Samuelsson: Jag tror och hoppas, om man tar Spears.

Ludde Samuelsson: Där tror jag att man kan hitta spexet som exempel, att man kan få en bredare publik och någon form av knytpunkt till lundahumor. Att referens- en mer öppen framtoning.

trots att vi koncentrerar oss på komiker ifrån Lund hit-

tar vi en salig blandning bakgrunder: en lärare, en arkitekt och en framtida retoriker. Bakom yrkestitlarna döljer sig Hanna Ekstrand, Fredrik "Fritte" Fritzson och Ludvig "Ludde" Samuelsson. Det är inte långsökt att tro att tre lundakomiker skulle kunna kartlägga lundahumorn. Ett begrepp som snart visar sig ha fler sidor än ett mynt.

Redigering: Ida Ölmedal

s 30-31 soffan.indd 2

lundagård nr 6 2012

37

12-08-20 11.03.09

kultur

eu:s lama studenter

Vad tjänar man på lite vänskap?

i juni åkte jag till Aten. Förväntade mig

upplopp och ilska. Mötte uppgivenhet och suckar. Jag träffade Gregory. Han pekade finger åt rödljusen genom att gasa istället för att bromsa när vi tillsammans åkte till hans universitet. Han hade gett upp hoppet om att en dag bli spansklärare men fortsatte att dra dit i brist på annan sysselsättning. I bilköerna rullade han cigaretter samtidigt som han svor över korrupta lärare och godtyckliga betyg. I valet röstade han på Gyllene gryning, nazistpartiet som gör Hitlerhälsning i parlamentet. Jag frågade om han var dum i huvudet. Han svarade att han var realist och trött på allt som kallas politik. Att nazister älskar sitt land och därför också kommer rädda det.

Nätverkandets tid är här, och sympati är ett utmärkt försäljningsknep. Men när vi börjar kalkylera värdet av andra människor förlorar vi något som är svårt att få igen.

i juli hängde jag sedan med Pilar från Madrid. Hon hade gett upp hoppet om att hennes fem år på universitet skulle ge henne ett jobb i hemlandet. Suckade dagligen över att priserna steg och plånboken krympte. Hatade kyla men hoppades på Finland. Medan vi tuggade vitt rostbröd till frukost berättade radion att Spaniens regering planerade att häva rätten till fri abort. Jag frågade hur det kändes. Hon ryckte på axlarna. Gissade att mer kommer bli värre men att det inte finns något att göra.

nationell politik blir internationell.

EU kippar efter andan varje gång ordet folkomröstning kommer på tal.

Det får förbli osagt om allt blir bättre om experter får bestämma. Men risken är nu att likgiltigheten snart sprids som nästa stora pandemi bland Europas medborgare och studenter. Ända tills vi nått botten.

32

lundagård nr 6 2012

s 32-33 kulturuppslag.indd 1

" Vänskapen hör till de områden där tidigare helig mark kan brytas" illustration: ellen paulsson

sen kom jag hem. Tänkte att Pilar och Gregory är bara två av miljoner men ändå tecken på något som skräms.

Uppgivenhet och likgiltighet. Studenter som gett upp. Som tystnar och låter utvecklingen gå bakåt. Studenter som ska vara mest förbannade av alla. Som har framtiden att rädda. Hur blev det så? Har vetskapen om att man är överflödig och onödig förlamande effekt?

Ja, mycket möjligt. Men det måste vara något mer. EU och euron? Jo, Gregory kunde inte förbanna sina lärare. Utan lön i ett halvår blev affärsidén att sälja undervisning efter föreläsningarna legitim. För både honom och Pilar blev det enkelt att skylla skiten på EU och bara tanken lämnade dem i en känsla av maktlöshet. För loppet känns förlorat redan innan demonstrationen.

jag vill ta hans hand. Bara ta hans hand i min, en liten stund. Vi står där som två unga påfåglar i det medelåldersskiftande jubileumsminglet i AF-borgen.

Blickar ut över ett vimmel av människor på jakt efter nytt jobb, nya anställda, nya kunder. Fastnaglad i hans nyfikna blick är det lätt att småprata, och efter bara en kort stund vet han redan vad jag vill jobba i framtiden, var jag bor om somrarna, att jag älskar vind och öppet hav.

Och han har berättat om var han brukar segla på sin semester och jag tänker att någon gång när han passerar min sommarö, då kan vi segla tillsammans.

Så hinner jag tänka, och hans fingertoppar nuddar mina när han lägger visitkortet i min hand. Han tar den inte.

Men han trycker den mjukt. det är så smart och så imponerande enkelt.

Självklart kan jag inte låta bli att plocka upp visitkortet ett par dagar senare.

Like:a hans företag på Facebook. Och när hans pressmeddelanden plingar i inkorgen finns det redan inom mig: jag måste svara. Han är ju en vän.

För det är ju såhär det funkar, det där vi kallar nätverkande. Människor längtar inte efter uppåtgående sifferkurvor och schyssta avtal. Vi längtar efter andra människor. Därför är ett par nyfikna ögon en utmärkt marknadsföringsstrategi.

i sin kommande bok Lyckliga i alla sina dagar bjuder kulturskribenten och lundaprofilen Nina Björk på några citat ur säljarguiden Att sälja service och tjänster. Författaren, Eric Holmberg, tycker att personal inom servicebranschen ska se sig själva som "relationschefer". Han förklarar: "Om två erbjudanden liknar varandra och t.o.m. priset är detsamma, köper man naturligtvis av sin vän. Hos honom kan priset till och med vara högre. Bli alltså vän med din kund." Därefter tipsar han om knep för att etablera en upplevelse av vänskap hos kunden, som att alltid finnas till hands och att ge gåvor, som "vykort med motiv från hans hobby" eller "en vackert skriven aforism".

"Vad är detta om inte kalkylen som umgängesform?", undrar Nina Björk i ett nästan skärrat tonläge.

Man kan förstå henne. Det är sällan det uttrycks så cyniskt som i nämnda bok, men den som har ögnat sig igenom några av de glassigare karriärmagasinens nätverkarråd känner igen tanken. rör vi oss ut mot en arbetsmarknad

där "kalkylen som umgängesform" blir viktigare? Ja, det gör vi nog. Personliga nätverk återtar alltmer betydelse för hur vår karriär artar sig. Samtidigt växer service- och upplevelseindustrin, alltså de branscher där varma leenden och

de vuxnas fel Vem sålde ut allmännyttan och viftade med trollspöt så att allt i hela världen blev till plast?

Och vem tar konsekvenserna i form av alltifrån osäkra anställningar till miljöförstöring?

Nöjesguidens artikel ”Föräldragenerationen, Fuck off!” sätter fingret inte bara på förändringar de senaste femtio åren, utan även det skeva styrkeförhål-

landet mellan ett samhälles föräldrar och dess barn. Det är dags att vi tvättar bort den där ofrivilliga stämpeln av att vara en bortskämd generation och dammar av tonårsrevolten mot mamma och pappa. Håller du med eller inte? Utnyttja det faktum att du är ung och i alla fall ”förstår dig på det här med internet” och googla fram artikeln och läs själv! mimmi nilsson

Redigering: Ida Ölmedal

12-08-20 11.59.17

läs fler kulturartiklar på lundagard.se ◣

strategisk vänlighet är en del av arbetet man får betalt för. Vänskapen hör till de områden där tidigare helig mark kan brytas och bli en vara på en marknad. problemet är att det är en omöjlig kombination. Du kan inte vara vän med en människa med syftet att denna ska handla av dig eller köpa dina tjänster. Du kan inte vara vän bara så länge du, eller din arbetsgivare, tjänar på det.

Vänskap fungerar inte så. Vänskap kräver att vara sitt eget mål. Det är därför man inte heller kan bli vän med någon för att vara snäll, eller att pojkvännen så gärna vill att hans polare ska vara dina polare.

Du kan inte ens ha både en vänskapsrelation och en affärsrelation. Det är alltid i grunden

antingen eller. Du kan inte samtidigt fullt ut se den andra som du ser dig själv och samtidigt tänka henne som ett instrument för att dra in vinst eller lön.

När vi ändå försöker, skadar vi något som sitter djupt rotat inom oss. Vi odlar en misstänksamhet. Vi blir cyniska. Och framför allt tvingar vi oss in i ett tankemönster där våra känslor för den andra måste kuvas och rättas efter vad vi, eller vår arbetsgivare, tjänar på. Vi skrattar, kramas, finns till hands och skickar vackert skrivna aforismer. Inte för att vi känner för det, utan för att vi räknat ut att vi skulle tjäna på det.

Nina Björk hänvisar till sociologen Arlie Russell Hochschilds, som menar att känslor går att likna vid våra sinnen. Omtanke, irritation, ge-

en dom till blindhet När proffskocken Louise Johansson i somras skulle porträtteras som "Sveriges mästerkock" i Arlanda Express fick hon inte vara kock. Eftersom Louise Johansson är kvinna skulle hon såklart porträtteras som kvinna. Det vill säga barfota i blommig klänning, med tungan sexigt utsträckt mot en sprutande vattenslang.

Detta händer ofta. Men den här gången blev det debatt. Och det blev det därför att fotografen

menskapsglädje, de finns till för att visa vägen och varna oss om vi halkar fel. När vi ignorerar dem, skadar vi något djupt mänskligt hos oss själva, och hos den andra. så vad gör vi då? Kanske är det bara dags att ge

vänskapen lite högre status. Lite som vi gör med kärleken. Ännu är det inte rumsrent att flirta sig till en schysst deal. Det kräver inte många minuter på kvällstidningarnas relationssidor för att få veta att kärlek på jobbet är lika med katastrof.

Kanske kan vi försiktigt lära oss att säga: Hit, men inte längre. text ida ölmedal illustration linus edenwall

malmborgs Tomas Gunnarsson publicerade det på sin blogg Genusfotografen.

Kort därefter blev han dömd till skadestånd.

Det är nämligen förbjudet att publicera andras bilder, även om man gör det i kritiskt granskande syfte. Det är ett förbud som bara gäller på webben, en märklig laglucka som även Lundagård fått erfara. Tills den lagen ändras kommer debatten om sjuka bildstereotyper att förbli kvävd där den behövs bäst – på nätet. ida ölmedal

Från stationen kommer plötsligt bara unga går fram till dörrarna, förbi ”Aluma?” minns ej matlådor och CSN-lånens begränsing har fått nog av släktens råd och trädgårdsrensning hälsar nystrukna och nyfriserade varandra någon undrar ”Var är Sandra?” och väggarna de basunerar: Chans att välja om, välj rätt! till och med kassans TV-reklam känns fräsch, på ruta ett. virve ivarsson lundagård nr 6 2012

s 32-33 kulturuppslag.indd 2

33

12-08-20 11.59.31

det händer

Djungelvrål och enhörningar Klubbhösten 2012 sprakar av färg och fantasi. Kulturredaktionen bjuder upp till dans långt bort från mainstreamfåran och in i de land där allt är möjligt och alla får vara med.

Tomboy & Utopin Malmös två bästa queerklubbar går den första september samman för en helkväll, perfekt tajmad med stadens Regnbågsfestival.

Affischen är pyntad med enhörning och regnbåge och får mig att drömma utopiskt om dansgolven på Moriska Paviljongen.

Kontrapunkt Det sägs att klubbarna på Kontrapunkt snart ska vara tillbaka, och som jag längtat efter att åter igen få skaka mina lurviga ben i de rymliga, egensinniga lokalerna i Malmö. Under tiden tar folket på Kontrapunkt emot all hjälp de kan få, med både matlagning, biodling och byggande.

"Malmös två bästa queerklubbar går samman för en helkväll."

Ode to Joy på Lundia Vill du se dina gamla idoler från The Ark gå loss som DJ:s? Besök då Hotel Lundia där Klubb Ode to Joy håller till. Martin Axén och Jepson dansar bakom rodret till ”läderdraperad lymmelrock, spridda djungelv rå l, tantboogie och annat g lad ly nt fördärv.”

linnea xxx lundborg 34

lundagård nr 6 2012

s 34-35 det händer 1.indd 1

"Här samlas punkare, hipsters, svenne banan och ja, alla."

Too Cute To Puke Moriskan är nog det enda stället som lyckas integrera alla under ett och samma tak. I kontrast till nischade ställen samlas här punkare, hipsters svenne banan och ja, alla. Det är så vanligt att det blir ovanligt. Men gå helst till Too Cute

Poppretton, Inkonst Popklubben Indie Indie Superklubb på Inkonst har fått konkurrens. I höst öppnar klubben Poppretton som drivs av kulturbloggen Konstpretton. Även fast de håller till på samma plats och en lockar till sig en liknande publik hoppas jag att klubben kommer att markera sin status via musiken. Pop är nämligen bredare än indie.

To Puke. De spelar enbart låtar från kvinnliga artister. Punk, soul, pop och annat som du kanske eller aldrig har hört. Ses där!

Indie Indie Superklubb!

Det finns en grupp på facebook som heter "Being so indie you die because living is mainstream." Gör inte det. Gå till Indie Indie Superklubb! på Inkonst istället. Olika band spelar olika kvällar. Den 7 september skakas det rumpa till småländska bandet Esther. Eller som klubben själv uttrycker det: DANS DANS DANS.

"Peppermint är festen som låter som ett skönsjungande regnbågsfärgat enhörningsföl."

Freaks 'n' Geeks För den som vill sjunka ner djupare i indieträsket föreslår vi Debaser den 14 september.

När DJ:n tar paus intar amerikanske Dent May scenen för att presentera sitt nya album. Fri entre före kl 22.

Perfekt för den som redan köpt på sig höstens kurslitteratur.

anita hansen foto: jonas jacobson

Smålands nation + DecaDance Ryktet går om att Malmöklubben DecaDance, som tidigt bjudit upp till glammig och gay-ig maskeraddans på Deep, till hösten kommer vända skivor på Smålands nation. Ännu är inget datum satt, men håll kvällarna lediga i slutet av september.

Spazio "If I can´t dance, it´s not my revolution." Emma Goldman hade säkert gillat Smålands egna houseklubb. Vi andra får dansa i hennes ställe. Efter stängning brukar det inte vara så svårt att hitta någon av Smålands berömda efterfester.

Det är som upplagt för en helkväll, med andra ord.

Peppermint, Debaser Om din musiksmak är lika trendkänslig som den är smal är Peppermint klubben för dig. Här varvas obskyra elektroniska toner med den senaste snackisen på Pitchfork. Eller som de själva vill beskriva det: ”Peppermint är festen som låter som ett skönsjungande regnbågsfärgat enhörningsföl och ser ut som om Kalles chokladfabrik exploderat inuti en skitig vindsvåning” Måndagsswing, Mejeriet Ta fram din prickiga klänning, pärlhalsbandet, dansskorna och se till att du satt papiljotter dagen innan.

Be din manliga vän att ta på sig gubbyxor, hängslen och en farfarströja.

På måndagar samlas Lunds jazzkatter på Mejeriet för att dansa swing och lindy-hop till livemusik. Oroa dig inte för att du inte kan dansa, det hålls nybörjarkurser emellanåt.

esau alcona Redigering: Ellen Paulsson/Annika Skogar

12-08-20 11.07.56

du hittar fler nöjestips på lundagard.se◣

3tips kanske är jag kär i dig

Skivor komma, skivor gå. Vissa låtar bestå. I alla lägen. På väg hem klockan tre på morgonen. I duschen. På förfesten.

När allt pirrar i kroppen. Då finns han där.

Med texter av eftertanke och musik för att gråta och fnissa. Den 14 september kommer han till KB i Malmö. Till oss. Jens Lekman.

annika skogar

fall in eslove

Jag säger inte att Nisse Hellberg och Caroline af Ugglas är Sveriges roligaste artister. Jag säger bara att Eslöv inte är Sveriges tråkigaste stad. Inte längre. Den 1 september förvandlar de staden - som bara ligger tio minuter norr om Lund - till ett färgsprakande musikinferno. ”Efterfesten” är gratis, så ta lillsyrran i handen, bjud på langos och se Ulrik Munter radera tråkstämpeln för gott med start klockan 19.00.

lukas ernryd

–Jag är historienörd, så jag kommer att göra sagor om historia. Falklandskriget, till exempel, säger Erik Adell.

Tillsammans med Frida Anund sänder han programmet "Sagorna" i Radio AF i höst.

missa inte…

Bland kylskåp och krig "Det var en gång ..." Så kommer det att låta i studentradion en gång varannan vecka i höst.

Bakom mikrofonen på Radio AF står Frida Anund och Erik Adell. I början av september börjar ”Det ska vara de sända sitt proren och skär gram "Sagorna".

– Vårt koncept underhållning går ut på att berätta om nu- att lyssna på.” tidshistoria och nutidsfenomen i sagoform, berättar Erik Adell.

Med ljudbilder som får fantasin att vandra till barndomens sagovärldar kommer de att bygga sina dokumentärer. Men även om tanken är att lyssnaren ska ha lärt sig något efter varje program är syftet framför allt att roa.

– Det ska vara ren och skär underhållning att lyssna på. En bra saga är spännande och

inlevelsefull, säger Frida Anund.

– Sagan tar sig själv på stort allvar. de båda radiomakarna är själva stora sagofantaster. Erik Adell berättar att han och hans storasyster nattade varandra med barnsagor ända upp i tonårsåldern.

– Som vuxen lämnar man sagan, men egentligen är det ett naturligt format för alla. Är vi i större behov av verklighetsflykt i tider som dessa?

–Jag tror snarare att människor har tröttnat på att man måste skrika eller chokera för att få deras uppmärksamhet, svarar Erik Adell.

Vad kommer ni att berätta om?

–Vi försöker välja teman som ligger så långt från sagovärlden som möjligt. Det ska vara en kontrast, säger Frida Anund, och fortsätter: – Just nu håller vi till exempel på med en saga om kylskåp.

ll n specie är vet e V e g tt ts. ... a podcas nd dina vjuar r te plats bla in riumfs T r e ff så Kristo ländska ig sörm heter g li på släp n o diepers e m e d. d kalla ingsgra e n kä n n ig a k li råav o samt, f är lång ma Tempot s h pp n a o c ö r ä a t g or n m oftas r allt so ö r e b st n tale vara ju med att a r å v s s na s y det r fint. L a. Det ä k is n n mä ilsson bums. mimmi n

text ida ölmedal foto jonas jacobson lundagård nr 6 2012

s 34-35 det händer 1.indd 2

35

12-08-20 11.08.27

lunds universitets studentkårer

Du som läser den här krönikan kanske är nybliven student. Kanske vet du knappt vad en doktorand är. foto: jens hunt

Att övervinna sig själv

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

kanske håller du som läser på med din masterutbildning, går kurser tillsammans med doktorander eller funderar på att själv söka forskarutbildning. För dig känns nog inte steget mellan utbildning på avancerad nivå och forskarutbildning så stort. eller så kanske du som läser den här krönikan redan har hunnit tillbringa ett par år på universitetet och mött doktorander i undervisningen, och du kanske har tänkt att de har mer gemensamt med dina andra lärare än med dig. vi doktorander har mycket olika förut-

”Skriv bara något positivt och välkomnande!”

Vadå? Jag? Positivt och välkomnande? Till studentlivet? Nej, det tror jag inte. Ni har nog fått tag på fel person.

Det blir glättigt och överdrivet entusiastiskt vad jag än prövar. Klyschorna jag själv hatade ligger plötsligt längst fram i munnen, ”Här är alla välkomna!”, ”Lund förenar nytta med nöje!”, eller varför inte riktigt ta i med ”Ta vara på tiden i Lund, den kommer bli den bästa i ditt liv!”.

jag verkligen ha det?

Efter stark rekommendation från min bror (före detta nationskurator och betydligt mer välvilligt inställd än sin syster) deltog jag motvilligt i kårens novischperiod. Jag ska inte påstå att det bara var roligt. mycket var främmande och

påfrestande. Som när jag, utklädd till bilmekaniker, i timtal fick springa runt, runt i centrum skrikandes åh-ah-eh-vi-vill-bliÅK-LAGARE. Jag drack inte, men spelade onykter för att varken mina nyfunna vänner eller folk på stan skulle döma. En

"Studentlivet. Ville jag verkligen ha det?" när jag kom till Lund var

det under protest. Jag visste vad jag ville bli när jag blir stor (FN:s generalsekreterare såklart) och att Lund var ett nödvändigt steg på vägen.

Bara här finns den där eftertraktade mastern i folkrätt.

Men det andra? Lägenhetsjakt, fylla, CSN, tentaångest, cykelpunktering. Studentlivet. Ville

detta är lus Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitet, kommunen och regionen.

36

tämligen skrämmande upplevelse. Med rent samvete kan jag dock säga att jag aldrig ångrat att jag ändå deltog. Jag har hittat vänner även andra vägar, men min insikt i kårvärlden och att så många glatt hälsar i föreläsningssalen har jag novischperioden att tacka för. en naturlig fortsättning

här hade varit att rekommenderar dig som är ny i Lund att delta i novischaktiviteterna.

Det här kommer ju bli den bästa tiden i ditt liv! Men jag tänker inte säga det. Istället tänker jag dra till med en annan klyscha: I Lund finns något för alla.

själv och mina fördomar många gånger om på väg till den post jag har idag.

Den post som kräver att jag skriver positiva krönikor och som ger mig möjlighet att påverka vår utbildning, universitet, kommunen och studentlivet.

Saker som jag älskar. Jag är glad att Lund tvingat mig att möta andra som inte är som jag och prova saker jag annars inte hade gjort. Vad dina mål med tiden i Lund än är, utmana dig själv och övervinn dina fördomar, så kommer du att hitta något som passar dig. På nationen, kåren, utbildningen eller i en studentförening. Någonstans kommer även du att känna dig hemma. ett tips för dig som liksom

jag tycker att påverkansarbete är intressant är att LUS söker studentrepresentanter till många spännande organ på universitet, i stiftelser och föreningar.

Kanske vill du vara studenternas röst i Gerdahallens styrelse eller i universitets grupp för tillgänglighetsarbete? Eller är studentbostadsfrågan och BoPoolens styrgrupp något för dig?

Gilla vår Facebooksida så kan du se listan på vakanta poster! med vill jag och vice ordförande, Nicolai Slotte, hälsa dig välkommen (tillbaka) till Lund och dess fantastiska studentliv! tora törnquist, ordförande nicolai slotte, vice ordförande

chans. Jag fick övervinna mig

Till de fantastiska lundabor som hyr ut ett rum eller en soffa till en behövande student.

en sak har vi gemensamt, inom doktorandkollektivet och med andra studenter, vi är alla studenter. Vi delar intresset av studentinflytande. Vi delar behovet av kvalitetssäkring av vår utbildning. Vi stöter på problem, blir inte lyssnade på, blir offer för märkliga ad hoc-lösningar och icke-fungerande jäms t ä l l d h e t s p l a n e r.

Vi är en del samma brokiga studentkollektiv. För att skapa en så bra utbildning som möjligt, i alla steg, behöver vi varandra.

Hoppas vi möts i kårarbetet! ellika sevelin ordförande lunds doktorandkår

så, klyschigt eller ej, här-

ge det breda studentlivet en

kram

sättningar. Inte alla doktorander undervisar, och inga av oss gör det till mer än 20 %. Vissa av oss är anställda med villkor och löner som liknar andra nyanställda inom vårt ämne.

Andra drar sig fram på låga stipendier, utan socialförsäkringar och med rädsla för att stipendiet inte ska beviljas nästa termin. Bland annat tack vare ihärdigt arbete från Lunds Doktorandkår är det från och med årsskiftet i alla fall inga doktorander vid Lunds Universitet som går på utbildningsbidrag.

spark Till de få bedragare som försöker lura bostadssökande studenter. Tur att BoPoolen finns!

Studentpris på klippning vardagar 9-16 Välkomna!

046-211 12 99 Ö Vallg 23, Lund

lundagård nr 6 2012

s 36-37 lussidan.indd 1

12-08-20 09.20.26

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Välkommen till Lunds universitet hösten 2012!

Vi gläder oss åt att välkomna dig som börjar dina studier vid Lunds universitet i höst och önskar dig en fin studietid här! Ta också del av det rika studentliv som erbjuds inom och utanför universitetet. Du som redan är student önskas ett varmt välkommen tillbaka till en ny termin!

Vi vill erbjuda dig ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor. Du är nu en del av vår framtid och vi vill vara en viktig del av din fram­ tid genom att erbjuda ett fullskaligt, interna­ tionellt och gränsöverskridande universitet från 1666 som ger en forskningsbaserad utbildning av högsta kvalitet där också innovation, extern samverkan och entreprenörskap är möjligheter för framtiden. Vår forskning är internationellt sett mycket stark, vilket avspeglar sig i den under visning som bedrivs. Med en examen från Lunds universitet står många dörrar öppna för dig nationellt och internationellt. studentbostäder byggs i lund Läser du på våra utbildningar i Helsingborg, Malmö eller studerar till pilot på Ljungbyhed så är möjligheten att hitta en bostad nära studie­ orten relativt god. Lite värre är det för dig som läser i Lund, men det byggs och planeras nu en rad nya studentbostäder. Universitetet är mycket aktivt här och har även låtit upphandla modul­ bostäder som står klara under hösten. Lägg tid på att söka bostad men var också beredd på att för en tid bo inneboende och/eller en bit utanför Lund. Vi rekommenderar att du kon­ taktar www.bopoolen.nu som på uppdrag av Lunds universitet och Lunds kommun förmedlar studentboende. Även om det kan vara problem med att ordna ett boende så har det i regel löst sig efter ett par månader. gränsöverskridande En viktig del av studierna vid Lunds universitet är de gränsöverskridande kontakterna och samarbetena med andra ämnesområden. Vi har åtta fakultetsområden som samarbetar väl.

De är medicin, teknik, naturvetenskap, sam­ hällsvetenskap, juridik, ekonomi, humaniora och teologi samt en konstnärlig fakultet med musikhögskola, konsthögskola och teaterhög­ skola. Detta är en stor rikedom vid universitet

och bidrar tydligt till vår internationella konkur­ renskraft. Till Lunds universitet hör också Bota­ niska trädgården, Historiska museet, Skissernas museum samt Odeum med akademiska kapellet och akademiska kören. Vi har också Gerdahallen med gym och tennis. internationellt Vid Lunds universitet erbjuds du möjligheter att lära känna internationella studenter som också valt att studera vid vårt universitet. Gästlärare och utländska forskare bidrar ofta till under­ visningsmiljön. Detta är mycket berikande och kan betyda mycket för framtiden. Detsamma gäller om du väljer att förlägga en del av din utbildning vid ett av våra internationella sam­ arbetsuniversitet. Vi har här ett stort utbud av möjligheter. studentlund Inom ramen för studentkårerna, nationerna och AF (Akademiska föreningen) bedrivs en rad akti­ viteter. En del är direkt kopplade till studierna, som olika former av studiebevakning där vi har er studenter med i våra olika beslutande organ och ser er som våra medarbetare i att fortsatt utveckla vårt fina universitet. Andra aktiviteter är mer fritidsrelaterade, som sport och olika ideella och kulturella organisationer. Allt detta bidrar till ett rikt och utvecklande studentliv.

Foto: Mikael Risedal

värderingar Universitetet har en rad grundläggande värde­ ringar vilka finns formulerade i vår strategiska plan. Till dessa hör bl.a. mänskliga rättigheter, demokratiska och akademiska värden, kritiskt tän­ kande, nyfikenhet, jämställdhet samt etnisk och social mångfald. Universitetet vill vara en kritisk röst och pådrivande kraft i samhället. Vid Lunds universitet ingår också humor i våra värderingar som ett viktigt inslag; humor och självdistans tror vi bidrar till hög kvalitet i utbildning och forskning.

Varmt välkommen till dina studier vid Lunds universitet! Du är en av många sökande som fått en plats. Ta väl vara på din tid här och vi lovar att göra vårt bästa för att erbjuda dig ett universitet i världsklass.

Per Eriksson, rektor för Lunds universitet Eva Wiberg, prorektor för Lunds universitet

Foto: Kennet Ruona

Foto: Charlotte Carlberg Bärg

www.lu.se

s 36-37 lussidan.indd 2

12-08-20 09.21.32

sista sidan q: SSKK illustration: linus edenwall

MORRHOPPAN Liksom varje sommar har studentlund ömsat skinn likt den orm den är. När den nu sakta börjat slingra sig ut från sitt gömställe är den lite glansigare, trevligare och lugnare än vanligt. Huggtänderna syns ingenstans när den ålar mellan vetelängder, marängsviss och golfspelande från borgens tak.

Nog bidrar London-OS, 800 oöppnade mail och nya lyxlägenheter ovanför pizzerian till att man håller sig under radarn, men det är klart att den fete sommarormen är Morrhoppans favorit av reptiler. Herregud, den håller sig till och med borta när den ska få en mupppresent.

D

et går inte att fullt ut berätta. Sanningen är dold bakom sena nätters alkoholdimmor. Men det fanns en korridor, den utlovade, och somliga levde där. De gjorde fylleriet till en konst. De dyrkade flaskan och tävlingen.

De var av oädelt groggvirke. Deras meriter var endast två: De bodde. De drack. Till punchen valde de en präsident, en översteprästerlig beskyddare. Och folket vallfärdade dit. För deras synders skull slog härskarornas härskare AFB sin klo i detta tempel. En förlåt drogs i det allra heligaste. Fåren skildes från getterna. Alla blev de vräkta. Alla fördes de bort. Detta är SSKKs diaspora. Än finns de som kan förtälja sina barn

om den helgedom som en gång fanns. Nya generationer har återvänt. Nya generationer väntar tillkommelsens dag.

Brinn, soffa, brinn i mörka Delphinatten.

Mot AF vittna om det satta frö.

Den druckna klubben vägrar än att dö.

Brinn ledning för de fallna i rabatten.

Brinn, soffa, brinn. För dem på Fylletoppen.

Det klagas. Orden blir dess styrketår.

Brinn än för sport och flaskans framtids år.

Brinn upp, drick upp, och lev till sista droppen.

Faktum är att er tillgivna tänker ägna resten av den här spalten åt det lugn som nu råder ...

... för en vet ju att det snart är termin, och man kan behöva spara sina vassa klor till när det börjar slingras på riktigt.

it never rains in gbrunka – av fredrik toreblad

38

lundagård nr 6 2012

s 38-39 Q. indd.indd 1

Redigering: Cinna Gärdenfors

12-08-20 08.47.58

MacBook Air Nu är den ännu snabbare än den ser ut.

RABATT

TILL LÄRARE &

STUDENTER PÅ ALLA

DATORER Den optimala bärbara vardagsdatorn har blivit bättre än någonsin. Nu har MacBook Air de senaste Intel-processorerna, snabbare grafik, snabbare flashlagring och FaceTime-HD-kamera i 720p-format. Allt förpackat i en otroligt tunn och lätt bärbar dator.

Kullander – Södra Sveriges största och mest välsorterade Apple Premium Reseller.

Västra Hamnen Västra Varvsgatan gen

Mariedalsvägen

svä

n ham Lim Fridhem

Kullander Jansson AB - www.kullander.se - Fridhemstorget 1, Malmö.

Tel 040 -10 08 30 - Vardagar 10 – 18.30, lördagar 11 –15 Gilla oss på Facebook! www.kullander.se/facebook

halvs_lundagard_mba_aug12.indd 1

2012-08-09 10.59

Nej till nudlar!

ICA Student – bättre mat, bank och försäkring.

Ingen ska behöva leva på nudlar. Därför får du som ICA-student bra rabatter på mat, ett bankkort utan kostnad och billigare försäkring. Plus rabatt på böcker.

Och träning. Och dubbel bonus på ICA. Och… Helt enkelt bättre villkor för dig som pluggar.

Så är du mellan 18 och 30 år och läser vidare efter gymnasiet?

Ansök och läs mer på ICA.se/student eller Facebook. 100 spänn väntar redan på kortet när du får det.

Ansök nu!

Få 100 :- på kortet !

ICA Student

s 38-39 Q. indd.indd 2

12-08-20 08.49.03

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår

VI HAR TRÄNINGSfORmEN SOm pASSAR jUST DIG! VÄLj mELLAN 200 pASS I VECKAN.

GympA AEROBIC STyRKETRÄNING

Kraftig t reduc erade priser f stude ör nter vid LU

SpINNING STyRKEyOGA • BOx • pILATES • AfRO • ZUmBA • fUNKTIONELL TRÄNING TENNIS • TESTER • TRÄNINGSRÅD • mASSAGE • SjUKGymNASTIK

Mer info på: www.gerdahallen.lu.se HELGONAVÄGEN 8 • 223 62 LUND • 046-222 96 49 • www.gerdahallen.lu.se s 40 baksida.indd 1

12-08-20 08.41.22