Lundagård 2012 nr3

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 3 2012

my little förening – Kommer jag hit en måndag är jag lyrisk fram till onsdagen.

Lundagård har hängt med Lunds mest akademiska ryttarsällskap. Sid 24

ett brev på posten

Vad betyder karnevalens skattesmäll för resten av det ideella Lund? Sid 6-7 s 1.indd 1

rätt jobb räddar liv hejdå universitetet Glöm volontärarbetet. Vår tids moder Teresa är en bankir.

Sid 28-29

16 fullmatade bilagssidor om livet på andra sidan examen. Bilaga i mitten 12-03-19 02.31.40

Welfare Policies & Management MasterprograMMet för dig soM vill leda Morgondagens välfärdsstat

Master of science in Welfare policies and Management (WPM) är ett tvåårigt Masterprogram vid Lunds universitet.

Programmet ger fördjupad kunskap om offentlig styrning inom det välfärdspolitiska området, i Sverige, i Europa och internationellt. Studieupplägget kombinerar skräddarsydda kurser från Statsvetenskapliga institutionen, Sociologiska institutionen, Socialhögskolan och Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet. fokus och konstruktion är unikt i europa och kunskaperna är mycket eftertraktade. En svårmättad arbetsmarknad finns inom offentlig sektor, hos privata företag och i ideella organisationer.

Undervisningen på WPM bedrivs på engelska och förbereder för ett ledande arbete nationellt och internationellt.

Kurser i urval: policy processes – actors, Causes and Consequences Welfare regimes in transition public economics evaluation and Welfare Management theories of social Work and social policy in european policy Making social policy and Welfare Management

Läs mer på www.svet.lu.se/wpm och sök senast den 16 april på www.antagning.se.

WWW.svet.lu.se

s 2-3.ledareindd.indd 1

12-03-19 01.52.14

t

at

ledare extraknäckaren Var fjärde student med studiemedel tvingas jobba extra för att få vardagsekonomin att gå ihop. Men klarar alla heltidsstudenter av att extraknäcka? I nuvarande studiemedelssystem bleknar tanken om allas lika möjligheter till utbildning.

Detta och mycket mer belyses i CSN:s nya rapport över studenternas sociala och ekonomiska situation. Vem utesluts i ett klimat där endast de resursstarka står bi?

Det är då den jämlika kunskapsnationen Sverige som får ta fram skämskudden jh tolerans, tack På sidan 31 möter du präststudenten Christoffer, som liknar att berätta om sin tro vid att "komma ut". Med samma tanke startades nyligen studentprojektet Religion hjärta HBT. Värt att beakta för akademins mer fundamentalistiska ateister som gärna gastar "förtryck" utan att höra sin egen stämmas förakt. iö

nya tider, samma vita lögner

Vi skulle fått ett universitetsägt bostadsbolag, men den planen gick vilse någonstans i korridorerna. Varför? Ja, det är väl dags att berätta det nu.

Den som av någon händelse har tittat upp mot borgens torn de senaste veckorna har kanske noterat att det i stället för ett fönsterglas satt en spånskiva uppskruvat i den mittersta av våra fönster på redaktionen.

En blandning av slitage, oaktsamhet och otur gjorde att fönstret, en natt när vindarna blåste på sitt mest förargliga vis slets upp, gick i kras och regnade ner som mördarhagel där den köldslagna kön in till Tegnérs stått bara några timmar tidigare. normalt sett har vi en bra sikt över universitetshuset från

detta fönster, men nu när sikten var noll var det i stället en bra påminnelse för vad illvilliga vindar kan ställa till med.

Normalt har vi också en bra vy in i universitetets korridorer och beslutsfattande rum. Det har decennier av livskraftig studentrörelse säkerställt. Även universitetet tycks uppskatta och förstå hur stort mervärde det innebär för ett lärosäte att ha engagerade och intresserade studenter. Bra för mer än pr-skäl.

Men då och då sveper kalla vindar in och påminner oss om hur bräcklig studentens röst är på dagordningen.

Som till exempel det här med bostadsbolaget.

i nästan ett år hägrade rektor Per Erikssons vision om ett

universitetsägt dotterbolag i ett holdingbolag, som den enda och givna lösningen på den så seglivade bostadsbristen.

Via flexibla uthyrningslösningar skulle universitetets bostadsbolag lösa problematiken med extremt ojämn efterfrågan på studentbostäder, och vips skulle Lunds ”enskilt största utmaning” vara undanröjt.

för oss som hade hunnit

bli övertygade om planens genialitet kom det som en smärre chock över hur lättvindigt det hela tycks ha kastats över bord. En vända in i en skeptisk styrelse tycks ha varit nog för att överge hela projektet. Utifrån sett ger det ett bisarrt intryck.

I vägen för en rak förklaring ligger skärvor av stolthet, och rester av maktstrider. Men det trumfar inte de bostadskrisdrabbade människor rätten att förstå vad det hela föll på. Egentligen. Det fanns inga kontrakt eller glasklara planer, men har man varit ute i en sådan känslig och relevant fråga för studenterna, och gett de löften som gjorts, så är man också skyldig att köra med öppna kort i varför man sviker dessa löften.

"De är skyldiga att köra med öppna kort."

nu har vi på redaktionen fått ett nytt fönster insatt i karmen, och vi ser återigen universitetshuset vita fasad bakom fontänen. Men ännu väntar vi, och många med oss, på den förklaring som vi känner att vi har rätt till.

För de allra flesta studenter sträcker sig intresset för dialog med universitetet till att då och då halvhjärtat fylla i en kursutvärdering. Frågan med bostadsbolaget hade dock potential att vara ett skyltfönster för studenter och allmänhet i hur inlyssnande de i det vita huset kan vara, och på så sätt kanske motivera fler studenter att bli delaktiga i det gemensamma projektet som är utbildning.

Tyvärr riskerar hela såpan att istället bli ett skyltfönster för hur byråkratisk kantighet kan komma i vägen för utveckling. max jedeur-palmgren, biträdande redaktör

lundagård nr 3 2012

”Jag trodde att jag inte var intelligent nog.”

Att plugga motströms – sid 14

”Hon var så snygg.”

Året var 1979. Christina tog adligt namn och hela nationens kassa. sid 20-21

”Det svåra är nog att börja.”

Det är enkelt att plugga vid universitetet. Det tycker i alla fall studenter. Samtidigt kan övermodet vara kuggandets moder. sid 10

”Bananlökar!”

”Om två unga kvinnor som säljer sex för att betala sina studier”

Julia Linder lär småkids att odla växter och vill ge ett intresse för natur och grönt. sid 18

Filmen som lägger skammen där den bör ligga: på oss. – sid 32-33

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Ida Ölmedal ida.olmedal@lundagard.se Biträdande redaktör Max Jedeur-Palmgren max@lundagard.se Webbredaktör Jacob Hederos jacob.hederos@lundagard.se Bildchef Henrik Larsson Redaktion Sebastian Hagberg, Jonas Jacobson, Carl-Johan Kullving, Henrik

Larsson, Ellen Paulsson, Tobias Persson, Annika Skogar.

Efter examen-redaktörer: Mimmi Nilsson och Nina Lind.

Medarbetare i detta nummer: Cinna Gärdenfors, Anni Tuikka, Aron Vallinder, Tobias Stefansson, Q, Erik Ottosson, Per Johansson, Linnea Lundborg, Linus Edenwall, Fredrik Toreblad, Lukas Ernryd, Kenneth Carlsson, Kristine Soldal, Stina Linde, Mette Mjöberg-Tegnander, Maria Rosén, Hilda Forss, Lukas Norrsell, Jens Hunt, Hilda Ärlemyr, Malte Lindahl, Catrin Jakobsson, Simon Fridolfsson, Esau Alcona, Christoffer Frostgård, Hedvig Areskoug, Erik Ottosson, Jesper Alex Pedersen.

Omslag Henrik Larsson Kattlogotyp Alfred Gunnarsson Prenumeration 170 kronor per år, beställ på

046-14 40 20. Studentprenumeration 135kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din nation eller kår.

Tryck V-tab.

Pressläggning 19 mars.

Deadline nr 4/2012 6 april. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 39 900.

KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

www.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitets studentkårer respektive Lunds universitet.

Därför får du inte Lundagård Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta vår annonsbyrå tomat: 046-13 74 00/www.tomat.se Redigering: Max Jedeur-Palmgren

s 2-3.ledareindd.indd 2

lundagård nr 3 2012

3

12-03-19 02.43.01

o

detta har hänt

nyheter från lundagard.se

12-03-

Var Glad koncent glädje" Spexsäs mars då Rasputi

Rektor Per Erikssons bostadsprojekt stötte på patrull när det blev dags för att ta beslut.

Bristande transparens och konsekvensanalyser var de främsta invändningarna.

på plats i minsta boendet

12-02-20

Madeleine Forsberg fick förtroendet att bli den första boende i det av medier välbevakade kompakthuset. Det är kanske minst på insidan, men stugan har ändå en egen täppa som ska nyttjas.

4

lundagård nr 3 2012

s 4-5 WEBB NYASTE.indd 1

foto: jens hunt

”Det blir inget bostadsbolag”

– Det blir nog morötter. Det ska vara enkelt har jag hört.

12-02-23 dan park överklagar

Efter domen i tingsrätten vill försvaret att hovrätten prövar om Dan Parks affischer efter slavauktionen var hets mot folkgrupp och förtal.

Samtidigt yrkar åklagaren på ett skärpt straff.

740 12-02-23

...kronor back i månaden går studenter i snitt, enligt Sveriges förenade studentkårer.

foto: henrik larsson

12-02-20

12-03-02

108 430

...kronor i skattesmäll åker karnevalen på, efter att skatteverket granskat bespisningen till de 5 000 karnevalisterna.

Men karnevalisterna har erbjudit sig att hjälpa till att betala tillbaka skulden. Nu förbereder karnevalsledningen ett överklagande.

Läs mer om de ideella föreningarnas ekonomiska framtid på sida 6- 7.

klassikern: portad gud

"I soffan" dryftas religion i plugget.

2010 berättade vi om präststudenternas väg ut ur universitet.

nyheter från www.lundagard.se Redigering: Jacob Hederos

12-03-19 01.46.45

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

månadens webbkrönika

på Scen

foto: jens hunt

12-03-13 Marco

Var Glad bjöd på ett "kokande koncentrat av vårens samlade glädje" enligt Lundagårds recensent.

Spexsäsongen fortsätter den 30 mars då Toddy-spexarna sätter upp Rasputin.

en gemenskap som skaver

news from lundagard.net 12-02-27

jag riskerar att bli en del av problemet. Jag kanske redan är det, risken är stor. Problemet med att det till exempel har forskats företrädesvis på mäns hjärtsjukdomar. Och att stadsplanerare glömmer att gångtunnlar förvisso är svåra att bli överkörda i, men desto lättare att bli våldtagen i.

12-02-29

"Immigration is not a burden"

”...it’s another thing to act and sing comfortably in it"

problemet kallas snedrekryteringen, i det

foto: sebastian steffensen

Spexdirector Olof Persson is curious to see how the Swedish actors behave, playing in English in Lund's first international spex, set up this spring on Kalmar nation.

Swedish companies "do not know what they are missing out on". That is why two entrepeneurship students started up a recruitment agency specialiced on international students and immigrants.

12-02-29

expenses doubled

Iranian students in Lund are hurting from the economic sanctions on their country.

Their currency has lost half of its value this year .

"We are always stressed" says Kourosh Hooshmand, a chemistry student. foto: justin chan

12-03-14 Lunds finest

Its posh interior tends to intimidate student, but Grand hotel has more to give. As a follow-up after our meetings with the locals, Lundagard.net tries out spots in Lund.

do you want to join our international news-edition? contact us on lundagard@lundagard.se 12-02-07

snart i lund ▶▶ 12-03-28 Ny klubb och I´m Kingfisher på Smålands ▶▶ 12-04-01 LU:s nya karriärssajt drar igång ▶▶ 12-04-19 Helsingkronaspexet har premiär

12-03-06

20 515 ...så många hade gått med i Studentlund när inskrivningen var över. Ett tapp på 2,64 procent ämfört med året innan.

”Den där killen vill jag starta ett land med” Radiorepublikens grundare har skapat sitt eget land i etern där humorn får styra.

Varannan onsdag möts Erik Adell, Niklas Linderoth och Jakob Green Werkmäster för att diskutera sin stats problem.

12-03-14

önskemålen från campus

Förbättrade pendlingsmöjligheter, samlade studentboenden och en företagsin

kubator. Det är några av de önskemål som lämnades över av studentföreningarna i Helsingborg till kommunstyrelsen.

Nu väntar ett liknande arbete riktat mot Lunds kommun.

webbtoppen 1. 12-03-02 Skattesmäll för Karnevalen 2. 12-02-20 "Folk lär tröttna på mig snart" 3. 12-03-05 Facebookgrupp vill rädda Lundakarnevalen 4. 12-03-12 Ingen klubb utan krubb 5. 12-02-17 Studentlund ≠ Gaylund

här fallet till den akademiska världen och problemet kostar liv. Vem vet hur många kvinnor som dött för att vi läkare fick lära oss att en hjärtinfarkt ser ut på det sätt de manliga forskningsobjekten uppvisade?

Fortfarande kallas flera av de symtom kvinnor upplever vid en infarkt ”atypiska”.

vad vi studerar, vilka frågor vi ställer och hur vi tolkar svaren styrs alltid delvis av vem vi är. Det gör att stora grupper i samhället, läs kvinnor och barn till arbetare och lantbrukare, endast kommer att ”utöva ett begränsat inflytande över forskningen och undervisningen vid svenska högskolor och universitet”. Eftersom de "Vilka frågor vi stäl- inte är där. nuvaler och hur vi tolkar Något rande politik för ökade svaren styrs delvis k lassk lyftor av den vi är." bara kommer att förstärka. jag började tänka på det igen förra veckan.

Då kom beskedet om att jag är antagen till forskarutbildning. Välkommen i Medicinska fakultetens gemenskap. Och mitt enda bidrag till att minska snedfördeningen är att jag inte har föräldrar med en licentiat/doktorsexamen. Något som annars hade ökat sannolikheten för att jag skulle doktorera cirka 90 procent, i jämförelse med alla andra som tar läkarexamen.

all heder åt de som försöker rätta till problemet

på universitetsnivå, men selektionen har skett långt tidigare. Det sker genom hela grundskolan, till exempel när många ger upp att lära sig matematik för att de inte förstår trots otaliga försök. Jag hade en civilingenjör hemma som kunde förklara allt hur många gånger som helst tills jag förstod det. kanske är det därför jag inte bara förbannar de månader det tagit att förstå hur man ansöker till doktora ndutbi ldningen.

Det har nog varit nyttigt att inte bara resonera sig fram till utan faktiskt få uppleva att saker och ting är betydligt drygare att ta sig igenom, när man inte kan fråga morsan på söndagsmiddagen om hur man gör.. jesper alex-petersen utbildningspolitisk kröniör lundagård nr 3 2012

s 4-5 WEBB NYASTE.indd 2

5

12-03-19 01.48.56

nyheter

Skattehot mot det ideella s

108 430 kronor i upptaxering

Därför var det med en stor förvåning som karnevalsledningen fick ta emot ett brev i september ifjol som lät meddela att Lundakarnevalen ansågs vara skyldiga att betala arbetsgivaravgifter för de aktiva.

– Det kom som en blixt från klar himmel, sa karnevalsgeneralen Erik Neppelberg till Lundagård när det uppdagades.

Tydligen hade även Skatteverket, nästan ett decennium efter att det publicerats, läst artikeln i Sydsvenskan.

Faktum är att de till och med tar stöd i en formulering i artikeln i sin granskning av Lundakarnevalen. I beslutet skriver de att de har hakat upp sig på beskrivningen av de ideella karnevalisternas jobb som lyder ”belöning för slitet kommer delvis under förarbetet i form av så kallad soulagering”. Sådan belöning, tänker Skatteverket, måste vara av skattepliktig natur.

– Det kontot vi kollade på, det som kallas för ”soulageringskonto”, innefattade ganska stora belopp. Eller väldigt stora belopp rättare sagt, säger Magnus Budo Eriksson.

Tre miljoner på tröstkontot

Lundakarnevalens bokföring är i vissa hänseenden gjord med väldigt breda penseldrag. Nästan tre miljoner kronor fanns till exempel på kontot ”Soulagering”. I lingvistisk betydelse är soulagering taget från ”tröst”, ”uppmuntran” 6

lundagård nr 3 2012

s 6-7.nyheter.indd 1

Summan en uppskattning

Skatteverket bad om en förklaring på detta miljonkonto, och fick också det. Över fyra sidor förklarar karnevalsledningen hur verksamheten är uppbyggd, och vad för aktivitet man har haft. Det beskrivs hur man i en central matsal bjöd både poliser och funktionärer på mat under karnevalen. De beskriver också i en lättsam ton de uppskattade festerna de har haft.

Dessa stora kostnader överstiger det man kan räkna som internrepresentation. Den bedömningen har Skatteverket gjort i sin skrivbordsundersökning.

Det som de ideella karnevalisterna har blivit bjudna på är att räkna som en förmån, och därför ska Lundakarnevalen också beskattas som en arbetsgivare.

Egentligen bör var och en av karnevalisterna också beskattas för att de har varit mottagare av förmånen, men jobbet att försöka identifiera alla enskilda är ett för stort jobb att ta sig an.

Hur har ni räknat fram de 700 000 kronor som Lundakarnevalen är skattepliktiga för?

– Dels har det varit mat, och dels fester.

Och dessa festers värde är både av mat och uppträdande och allt möjligt. Men eftersom det inte finns några exakta siffror att utgå ifrån så blir det till syvende och sist en uppskattning. Man får lyssna på vad de har att säga, och sen har vi på Skatteverket gjort bedömningen att detta är ett skäligt underlag, säger Magnus Budo Eriksson.

Stor effekt på det ideella arbetet

Något liknande fall har ännu inte prövats i förvaltingsrätten. Med det i åtanke är det, för studentorganisationernas sak, bra att det är just Lundakarnevalen som tar den rättsliga striden om arbetsgivaravgifter för ideella. Det är en välkänd och stark organisation med ett brett kontaktnät. De har kraften att kunna driva denna fråga ordentligt,

k

2,8 miljoner kronor i soulageringsutgifter... ... varav 1,05 miljoner kronor täcks av inbetalningar från karnevalister.

– Man får hoppas att andra student-organisationer nu uppmärksammar detta, förstår regelverket och gör rätt för sig, säger Magnus Budo Eriksson, utredare på Skatteverket. ”En miljonär som slipper skatt”. Så lyder en rubrik i Sydsvenskan 2002, och syftar på hur Lundakarnevalen, sin storlek till trots, inte är skyldiga att betala någon skatt. De uppfyller nämligen alla kriterier för att slippa skatter och avgifter för det spektakel de ställer till med vart fjärde år i Lundagård.

Så har det också alltid varit. Från 60-talet, då ekonomin sköttes via en skokartong, tills nu då verksamheten har professionaliserats ordentligt, har Lundakarnevalen aldrig ansetts vara skattepliktiga. Med undantag för arbetsgivaravgiften för en handfull heltidare.

eller ”själalagring”. I praktisk betydelse är det pengarna som används internt i organisationen till att bjuda saker för sina 5000 ideella medarbetare, och hålla dem på gott humör. Ett sätt att bjuda tillbaka för alla de timmar som folk lägger på sin fritid.

Här ingår pengar för fika, och frukt och drycker. Men också medel för att kunna bjuda på ett mål mat under de mest intensiva dagarna. Utöver det användes detta konto också för festerna som anordnades. En del av dessa fester täcktes dock av avgifter som karnevalisterna själva betalade. Pengar som gick in som intäkter på samma konto, vilket innebär att kontot både har in- och utgifter.

... varav 700 000 kronor är skattepliktiga enligt Skatteverket.

För några veckor sedan uppdagades det att Skatteverket kräver Lundakarnevalen på lite drygt 108 000 kronor för att de bjudit sina ideella medarbetare på mat och fester. Ett beslut som kan få stor effekt på hela det lundensiska studentlivet.

700 000 kr x 0,1549* = 108 430 kr * 15,49%, skattesats på förmåner för personer födda 1984 eller senare

och få till stånd en prejudicerande bedömning som hade varit lika gällande som ifall det hade varit en mindre studentorganisation.

Att Lundakarnevalens skattefråga följs med sådant intresse är inte enbart för att det är en välkänd organisation.

Vad denna strid landar i kan nämligen ha stor effekt på resten av studentorganisationerna i Lund.

Men hade Skatteverket gjort samma bedömning hos till exempel nationerna som de nu gjort om Lundakarnevalens ekonomi, är det en överhängande risk att flera skulle behöva se över hur de håller Redigering: Ellen Paulsson

12-03-19 01.56.12

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

a studentlivet karnevalens ekonomi 1990 Omsättning: 11,4 milj. Vinst: 0,8 milj.

1994 Omsättning: 20,5 milj. Vinst: 1,4 milj.

1998 Omsättning: 16 milj. Vinst: 0.

2002 Omsättning: 22 mkr Vinst: 260 tkr 2006 Omsättning: 21 mkr Vinst: 46 tkr 2010 Omsättning: 25 mkr Vinst: 200 tkr

konsekvenser Direkta ▶▶ Grundplåten till karnevalen 2014 mer än halveras. ▶▶ Delen av vinsten som ska betalas ut till de involverade kårerna (som är huvudmän), dröjer och blir betydligt mindre än väntat. ▶▶ Tids- och kapitalkrävande rättslig process för Lundakarnevalen.

karnevalens ekonomi 2010

er...

Intäkter 26,84 miljoner kronor

Utgifter 25,5 miljoner kronor

Såhär skulle vinsten fördelas

~100 000 kronor till nästa karneval

~100 000 kronor till kårer

Efter Skatteverkets beslut

~50 000 kronor till nästa karneval

~50 000 kronor till kårer

108 430 kronor i skatt

Vinst 207 040 kronor

det ideella engagemanget flytande.

Det är många personer involverade i rörelser med små ekonomier. En arbetsgivarbeskattning för förmåner skulle ta stora tuggor ur de förhållandevis tunna plånböckerna. Överklagan att vänta

Lundakarnevalens ledning förbereder nu en överklagan. Tidsgränsen för detta är sex år, men det lär ske betydligt tidigare än så.

Skattekunniga som Lundagård har varit i kontakt med bedömer chanserna att lyckas i en överklagan som

goda. Argument som Lundakarnevalen skulle kunna tänkas använda är till exempel att försöka bevisa att det rör sig om väldigt små summor per person. På så sätt skulle det kunna bli aktuellt att hävda ett undantag i socialavgiftslagen som reglerar ett slags minimigräns. Ett annat tänkbart argument skulle kunna vara att hävda att maten och drycken som bjudits på är ofrånkomligt förknippade med verksamheten.

Magnus Budo Eriksson dömer dock ut de argumenten.

– Övriga föreningssverige har förstått dessa regler rätt. Idrottsföreningar

Långsiktiga ▶▶ Osäkerhet hos studentorganisationer kring hur man ska behandla sina ideella medarbetare. Konsekvenserna om Skatteverkets bedömning står sig blir att ta beslut om man vill: 1) betala för sig som man ska. 2) ändra rutinerna för hur man visar tacksamhet till sina ideella medarbetare. 3) aktivt försöka kringgå vad de är skyldiga att skatta. ▶▶ Ett större intresse för studentorganisationer från Skatteverkets sida. ▶▶ Större krav på skattemässigt kunnande bland studentorganisationer. ▶▶ Mindre pengar i studentlivet.

och liknande gör oftast som de ska i de fall vi har granskat dem. Just studentorganisationer kan vi inte ha tittat så mycket på, eftersom när vi nu kollar på det här så har de ju fattat regelverket fel.

Så vi kan väl hoppas att dels Lundakarnevalen gör rätt för sig i framtiden och dels att studentorganisationer runt om får uppmärksamhet på det här och förstår regelverket och rättar sig efter det, säger Magnus Budo Eriksson. text max jedeur-palmgren grafik ellen paulson foto jonas jacobson lundagård nr 3 2012

s 6-7.nyheter.indd 2

7

12-03-19 01.56.37

nyheter

Stora skillnader i lärarledd tid – Mängden lärarledd undervisning varierar kraftigt mellan utbildningarna. Lundagårds undersökning visar att medan en maskinteknikstudent spenderar 294 timmar i skolbänken, har statsvetaren bara 117 timmars kontakt med sina lärare.

– Det är klart det skapar väldigt olika förutsättningar, säger Malin Irhammar, chef på universitetets avdelning för utveckling av kvalitativt lärande.

Svårt med effektiva självstudier

På statsvetenskapliga institutionen har klockan precis slagit elva och studenterna i statsvetenskap A strömmar ut ur föreläsningssalen för en kvarts paus. Mona Olsson, Lotta Fahlander och Parsa Mesri är alla överens om att de 117 undervisningstimmar de erbjuds är alldeles för få.

– Jag skulle gärna ha mer lärarledd tid. Nu måste man läsa mycket hemma, men det är ju på föreläsningarna man lär sig, säger Mona Olsson.

Meningen är att de få lärarledda timmarna ska kompenseras med mycket egna studier, men de tre statsvetarna tycker det är svårt att plugga effektivt på egen hand.

– Det är svårt att sortera ut vad som är väsentligt, säger Lotta Fahlander.

– Man kan inte läsa fem timmar om dagen och sen komma ihåg allt.

8

lundagård nr 3 2012

s 8-9 nyheter.indd 1

Civilekonomprogrammet termin 1

Alla lärarledda timmar vårterminen 2012 och medeltal per vecka (ej tentatider)

Maskinteknikprogrammet termin 1

Läkarprogrammet termin 1

Svenska A Juristprogrammet termin 1

Statsvetenskap A

illustration: fredrik toreblad

Det är ett sedan länge känt faktum att staten väljer att lägga större resurser på ämnesområden som naturvetenskap och teknik i jämförelse med exempelvis humaniora. Nu visar Lundagårds undersökning att skillnaderna i antalet lärarledda timmar i vissa fall kan vara mer än dubbelt så stora. Minst interaktion med sina lärare har de som går statsvetenskap A. För studenter som kommer direkt från gymnasiet kan omställningen vara stor till att plötsligt själv planera och ta ansvar för de otaliga timmar av självstudier som krävs. På Köpenhamns universitet gick rektor Ralf Hemmeingsen nyligen ut och sa att studenter på kandidatnivå ska garanteras åtta timmars lärarledd tid i veckan från och med nästa år, och minst tolv timmar år 2016. Detta då studenter med få lärarledda timmar i veckan tenderar att hoppa av eller förlänga sina studier.

Antal undervisningstimmar

Biologi (cellbiologi/ ekologi) termin 1

183 studenter

146 studenter

37 studenter

120 studenter

242 studenter

34 studenter

143 studenter

5,85 tim/v

8,4 tim/v

10,4 tim/v

13,3 tim/v

13,5 tim/v (HT 11)

13,8 tim/v

14,7 tim/v (HT 11)

117 tim

168 tim

De säger att vi ska läsa 70 sidor om dagen i kurslitteraturen. Jag ligger mycket back. Det tror jag alla gör, säger Mona Olsson.

Högre krav på studenterna

Malin Irhammar är chef på Centre for Educational Development, den avdelning som ansvarar för att förbättra kvaliteten på lärandet på universitetet. Hon menar att få lärarledda timmar ställer högre krav på studenterna att vara mer självgående.

– Det är klart studenten måste ha tid tillsammans med sina lärare för att få kvalitet i studierna. Inom vissa ämnesområden har man extremt lite tid. Man kan undra var smärtgränsen går. Studenterna betalar och investerar i sin framtid med jäkligt sura studiemedel, då har de ju rätt att kräva att få ut maximalt av sina studier.

208 tim

266 tim

Men minst lika viktigt är att den tid som finns utnyttjas på rätt sätt, menar Malin Irhammar. Hur det görs bäst finns inget generellt svar på.

– Det handlar om hur man skapar förutsättningar för inlärning.

Kan till exempel föreläsningarna spelas in, så har studenterna möjlighet att komma bättre förberedda till mötet med läraren och på så sätt kan samtalen och diskussionerna fördjupas.

Lärarlett är viktigt

År 2009 drog universitetet igång projektet EQ11 i syfte att utvärdera hur en högre utbildningskvalitet kan uppnås. I slutrapporten poängterade man bland annat att lärarledda timmar är viktigt för att goda studieresultat ska uppnås, men att hur resurserna används är desto viktigare. Framför allt efter-

270 tim

276 tim

294 tim

sökte man ett större fokus på tydlighet, kraftsamling och genomförande i verksamheten.

– Det är viktigt att den lärarledda tiden är tillräcklig. Men det finns inget linjärt samband mellan att ju mer lärarledd tid du har, desto bättre blir det. Lösningen är inte att addera mer lärarledd tid utan att ha ett genomtänkt koncept för hur lärandet ska gå till och hur man kan stödja studenternas lärande, säger Stefan Lindgren, projektledare för EQ11, och fortsätter: – Gruppdiskussioner och seminarier är en viktig del. Direkta möten med läraren en annan. Göra föreläsningsmaterial tillgängligt digitalt så studenterna kan lyssna på det flera gånger när de vill en tredje. Det finns så mycket. erik ottosson carl-johan kullving Redigering: Hilda Forss

12-03-19 03.04.38

läs de senaste studentnyheterna på lundagard.se

id – 177 timmar på en termin

teknikmmet 1

"Kan kännas orättvist" Varför är skillnaderna i antalet lärarledda timmar så stora?

– En enkel förklaring är att tilldelningen av pengar från staten är så olika. På 70-talet kom man fram till att ämnen inom till exempel humaniora kan klara sig med lite undervisningstid och behöver därför inte lika stora resurser som utbildningar inom teknik och naturvetenskap, där man jobbar mycket praktiskt. Synen på utbildning har ju förändrats i dag men det är svårt att ändra på tilldelningen. Försök görs från regeringshåll att öka resurserna för de utbildningar som får minst. I 2012 och 2013 års anslag har man öronmärkt pengar till att just ge f ler lärarledda timmar för de utbildningar som har lite.

Men att en student har sex timmars undervisning och en annan 15 timmar i veckan, är inte det orättvist?

– Det är klart att det kan kännas orättvist. Sen är det ju så att vissa utbildningar har mer laborativa moment som kräver lärarledd undervisning. Men sex timmars undervisning är inte alls tillfredställande.

denter

m

m/v )

Vad har det för effekter på lärandet?

foto: charlotte carberg bärg

Hallå där, Eva Wiberg, vice rektor och ansvarig för grundutbildningarna på universitetet.

– Det ställer naturligtvis krav på lärare och inte minst studenterna, som får ta större ansvar för sina utbildningar. Samtidigt är det inte bara att tänka att fler undervisningstimmar automatiskt leder till högre kvalitet på utbildningen.

Universitetet väljer att i stort skicka de pengar man får från staten direkt till respektive fakultet. Varför tar man inte chansen att omfördela?

– Vi vill inte göra någon omfördelning och på så sätt försämra kvaliteten på vissa utbildningar.

Det finns lärandemål som måste uppfyllas och är anpassade efter den resurstilldelning som finns, annars måste vi in och sänka kraven och utbildningsmålen.

Kan inte en naturvetenskapsstudent läsa till sig kunskap på samma sätt som en humaniorastudent?

– Det är ju så att de har vissa laborativa moment som inte går att läsa sig till. Man kan inte jämföra äpplen och päron på det sättet.

Men vi jobbar för bättre tilldelning och för att minska diskrepansen.

Hur då?

– När rektor Per Eriksson och jag är uppe i Stockholm påpekar vi att anslagen måste bli större.

Anslagen är för låga överlag.

Sen tittar vi på de pedagogiska

Eva Wiberg

instrumenten. Hur kan studenterna komma bättre förberedda till undervisningen? I dag finns Ipad, vad finns i framtiden? Storföreläsningar kan komma att ersättas med fler diskussioner och seminarier.

Köpenhamns universitet vill kunna garantera sina studenter minst åtta timmar i veckan från och med nästa år. Detta för att förhindra att studenter hoppar av sin utbildning eller förlänger sin studietid. Upplever ni också de problemen?

– Nej, vi har väldigt bra genomströmning. Vi kvalitetsgranskar ju våra utbildningar hela tiden och det visar sig att våra studenter klarar sig väldigt bra även med få timmar. erik ottosson ANNONS

Journalistik för akademiker Ett års intensiv journalistutbildning (60 hp) för dig som har en akademisk examen. Möjlighet att söka en termins praktik efter utbildningen.

Anmälan senast 15 april. Kursstart 3 september, dagtid.

Se www.sh.se/journalistik

Vill du bli

framtidens problemlösare?

Vi har kurser och utbildningar inom:

miljö- och klimatstrategi, miljövetenskap, miljö- och hälsoskydd

www.miljovetenskap.lu.se lundagård nr 3 2012

s 8-9 nyheter.indd 2

9

12-03-19 03.05.06

nyheter

Övermod kan förklara dåliga resultat Det är viktigt för fakulteterna att studenterna klarar deras kurser. Ju fler godkända, desto mer pengar. Och de med sämre resultat frågar sig varför. Förklaringen kan vara att studenterna överskattar sin förmåga. −Många tror att det är lättare än det är. Men man måste jobba väldigt hårt, säger Fabian Beijer, universitetslektor i engelska.

Genomströmning är ett viktigt begrepp inom universitetsvärlden. Det står för hur stor andel av de registrerade på kursen som blir godkända.

Lundagård har tagit del av färsk statistik från Ladok för höstterminen 2011 som visar vilka kurser som hade störst andel godkända studenter och vilka som hade minst. Ofta beror låg genomströmning på att kursen har haft få studerande eller att examinationen inte är klar ännu.

I andra fall är orsaken mer oklar. Till exempel har bara 40 av de 146 studenter som var registrerade på grundkursen i engelska under höstterminen 2011 ett godkänt resultat. Fabian Beijer är lektor i engelsk språkvetenskap. Han tror inte att siffrorna kommer att vara så dåliga när man summerar hela året. − Man brukar mäta genomströmning helårsvis. Dessutom läser många kursen på halvfart, så de har inte tenterat än. han tycker ändå att det är för dåliga siffror. − De är inte så bra som man skulle vilja.

Vad beror det på? − Vi försöker hålla en hög akademisk nivå. Vi sänker inte kraven för att folk ska komma igenom. Många tror att engelska är lättare än det är. Att de ska

klara det bara för att de har läst engelska tidigare. Men de skulle behöva jobba mycket, mycket hårdare.

Olof Nelson är chef för planeringsavdelningen på Ladok i Lund. Han tycker att det är svårt att dra några generella slutsatser från statistiken.

– En stor anledning till att kurser har låg genomströmning är att folk inte är så engagerade. Ett exempel är LTH-studenten som läser engelska vid sidan av, men som inte bryr sig om att tentera.

Han menar också att det är skillnad mellan manliga och kvinnliga studenter.

– Kvinnor presterar bättre eftersom de inte skriver in sig på mer än de klarar av.

Killar överskattar ofta sin förmåga. några som har lyckats bra med ge-

nomströmningen är studenterna på masterprogrammet i International marketing and brand strategy, som ges vid Företagsekonomiska institutionen. Programmet är av de mest prestigefyllda vid Lunds universitet. Tusentals söker, men bara drygt 70 tas in. Och alla klarar kurserna.

Ulf Elg är ansvarig för kursen International marketing and strategy, som är en av kurserna på programmet. Han tror inte den höga genomströmningen beror på att kursen är för lätt.

– Varje student får, förutom grupparbeten, gå igenom sju stycken quiz och det första är redan efter fyra-fem dagar.

Det brukar de tycka är jobbigt, men det gör också att de måste börja läsa direkt.

Han tror att det finns en enkel förklaring till att de har lyckats så bra.

– Eftersom vi har så höga intagningskrav så får vi väldigt duktiga och ambitiösa studenter. sebastian hagberg

siffror i urval ▶▶ AAHB55 Experimentell workshop A (arkitektprogrammet) 1 HP, 146 studenter, 146 godkända, 100% genomströmning ▶▶ BUSN20 International Marketing and Strategy 7,5 HP, 72 studenter, 72 godkända, 100% genomströmning ▶▶ LÄKA14 Läkarprogrammets grundkurs 10,5 HP, 118 studenter, 113 godkända, 96% genomströmning ▶▶ LAGA01 Introduktion till juridiken , allmän rättslära och konstitutionell rätt 30 HP, 165 studenter, 142 godkända, 86% genomströmning ▶▶ FPRA11 Praktisk filosofi: Grundkurs 30 HP, 57 studenter, 37 godkända, 65% genomströmning ▶▶ STVA11 Statvetenskap: Grundkurs 30 HP, 202 studenter, 120 godkända, 59% genomströmning ▶▶ GNVA01 Genusvetenskap Grundkurs 30 HP, 56 studenter, 33 godkända, 59% genomströmning ▶▶ FEKA81 Företagsekonomi: Grundkurs - att förstå marknadsföring 7,5 HP, 58 studenter, 24 godkända, 41 % genomströmning ▶▶ NEKA12 Nationalekonomi: Grundkurs 30 HP, 357 studenter, 101 godkända, 28% genomströmning ▶▶ FLYA37 Luftfartslagarna (nätkurs) 3 HP, 24 studenter, 1 godkänd, 4% genomströmning * Med reservation för att det kan vara så att vissa kurser inte är färdigtenterade än

2472 454 456 …är det totala antalet kurser vid Lunds universitet HT 2011.

…kurser har 100 % genomströmning. …kurser har 0 % genomströmning.

trånga och glesa salar

Kursen med flest studenter FMA420, Linjär algebra. 706 studenter.

Kurser med få studenter 220 kurser har bara en (1) registrerad student. Bland annat kursen i orkesterdirigering.

hur svårt är det att plugga – egentligen?

Rickard Åberg, 20 år.

Läser på civilekonomprogrammet

Emeli Mårtensson, 24 år.

Läser masterprogrammet i statsvetenskap

Gleb Chernenko, 23 år.

Läser till civilingenjör

Mattis Karlsson, 25 år.

Läser masterprogrammet i sociologi

Linnea Kléen, 22 år.

Läser strategisk kommunikation och digital utveckling

– Egentligen är det jättelätt. Det känns som att universitetet är en inkörsport till det verkliga livet. Men det kanske blir svårare med tiden.

– Just nu är det ganska svårt, för jag skriver en hemtenta om policyprocesser som är ganska svår.

– Det är inte svårt. Hade man pluggat en tiondel så mycket som lärarna säger att man borde göra så hade man klarat det lätt.

– Det svåra är nog att börja plugga. Det är inte alla som har det umgänget som gör att man ramlar in på universitetet.

– Det är inte så svårt. Det är bara att disciplinera sig lite.

10

lundagård nr 3 2012

s 10-11 nyheter.indd 1

Redigering: Fredrik Toreblad

12-03-19 01.59.50

12-0

BBDO EHRENSTRÅHLE

UPPDRAG: FÅ IGÅNG SVERIGES STÖRSTA VÄG. En olycka har stoppat trafiken på Essingeleden.

Vägen som normalt klarar 160 000 fordon per dygn är avstängd.

Din utmaning: få igång trafiken och laga bron så fort som möjligt.

Ta dig an framtidens infrastrukturutmaningar.

Sök Svevias traineeprogram.

T1

Svevia bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur.

Med vårt traineeprogram, T1, får du som är civilingenjör möjlighet att påverka hur samhällets viktigaste funktioner kommer att se ut i framtiden.

Ansök på svevia.se/trainee

12-0274tg-Svevia_trainee_bron_215x287_Lundagå rd.indd 1 s 10-11 nyheter.indd 2

2012-03-15 15.11 12-03-19 02.00.50

ak

nyheter

"

citatet

"Bör icke akademiskt skolade personer gå i bräschen för bl.a. ett hyfsat språk? I Lundagård nr 7/11 finner jag det motsatta: en trist drängkammarjargong!"

Elis Rogberg beskriver i ett läsarbrev till redaktionen att han tycker sig se att vulgära krafter har smugit sig in i studentvärlden. Ett talande exempel är att en skribent i en artikel om domkyrkan använder ordet "skitig" när han menar "smutsig", vittnar om just detta. Brevförfattaren lämnas både "beklämd" och "sorgsen". Läs hela brevet, och Lundagårds svar på Redaktörsbloggen på lundagard.se.

hallå där... arkivfoto: jonas jacobson

Hälsningsgillet, Lunds stora studentmässa för idéellt engagemang, fyller AF-borgen i början av varje termin.

Vad tjänar du på engagemang?

Jakten på meriterande aktiviteter att smycka sitt CV med är ett ständigt aktuellt ämne bland universitetsstudenter. I senaste numret av Pålsjö Ängsblad, Teknologkårens egen tidning, uppmuntras fler till att bli aktiva i kåren genom att hänvisa till att sannolikheten att bli arbetslös minskar med mellan 50 och 60 procent för den som engagerar sig.

Mannen bakom detta påstående är dock inte teknolog utan ekonom.

Hans namn är Peter Håkansson och han har i sin doktorsavhandling fördjupat sig i fenomenet ungdomsarbetslöshet.

– Chanserna att hitta ett jobb ökar helt enkelt ju större kontaktnät man har, och detta är ju något som är mycket större för den som är engagerad.

Enligt Peter Håkansson är det bästa sättet för att minska risken att gå en arbetslös framtid till mötes att engagera sig i något där man träffar människor som inte är som en själv.

– Människor som är i samma ålder och med samma intressen har ofta ett liknande nätverk som ditt eget. En studentförening ger helt klart inte lika hög avkastning som bostadsrättsföreningens styrelse vad gäller värdefulla kontakter.

12

lundagård nr 3 2012

s 12-13 plock.indd 1

Peter Håkansson påpekar dock att studentföreningar skapar nätverk som är viktiga i ett längre perspektiv. Efter tiden i studentföreningen sprider alla ut sig på olika håll och blir till kontakter som man bör hålla fast vid.

man är beredd att lägga ner mycket tid utan att få betalt, men också för att det kan betyda att man har ett värdefullt kontaktnät.

Marie Pålsson tror att de flesta engagerar sig för att de tycker att det är roligt men att många sedan jobbar sig uppåt för att det är strategiskt.

– Det är ju alltid bra att ha suttit i en styrelse för att kunna visa att man har den erfarenheten.

att engagemanget i sig skulle leda till att arbetsgivaren väljer just dig lägger Peter Håkansson dock inte mycket vikt vid.

– Det är framförallt viktigt att du visar upp för de kontakterna du engagemang tycks alltså vara har att du är en person som går att den rätta vägen till arbetsmarknalita på och som sköter sina uppgif- den. ter så att de vill reÄr då bästa taktiken kommendera dig "Det är allatt engagera sig så för jobb. mycket som Marie Pålsson, aktiv tid bra att möjligt? inom Teknolog- ha suttit i en – Nej, det är vikkårens utbildningstigt att tänka på att utskott är säker på styrelse för det finns en bortre att engagemang att visa att gräns. Om du inte spelar roll för att hinner sköta dina få jobb just för att man har den åtaganden ger det det visar på goda erfarenheten." inget bra intryck, säegenskaper. ger Peter Håkansson – När jag föroch fortsätter: söker värva nya aktiva så brukar – Visa istället ditt nätverk att du är jag hävda att jag fick jobb tack vare en person som inte är slarvig och mitt engagemang i kåren. Men att du går att lita på. Det är mycket det räcker såklart inte att berätta viktigare. för arbetsgivaren att man är aktiv Så student där ute, börja nätverutan det gäller att berätta vad det ka om du vill gå en arbetsrik framinnebär. tid till mötes.

Hon tror att ideellt engagemang kan imponera eftersom det visar att text annika skogar

foto: privat

? frågan

martin mattsson

kurator på Malmö nation och en av de tjugo deltagarna i nationens jägarexamenkurs

Hur kommer det sig att ni är så skjutglada på Malmö nation?

– Haha, det handlar nog inte så mycket om att vi är skjutglada.

Vi har tre medlemmar som har jobbat med jakt tidigare och de erbjöd sig att hålla i en kurs.

Vi nappade på detta eftersom vi haft det förr och folk på nationen har efterfrågat det. På kursen går vi igenom den teori som krävs för en jägarexamen och sedan skriver vi teoriprovet och gör uppskjutningsprovet tillsammans med handläggare från Svenska jägarförbundet.

Kan man då förvänta sig att bli serverad egenskjuten älg på Gyllene kalven framöver?

– Det är inte helt omöjligt. Det hade varit jättekul att kunna få ihop en sådan kombination. Personligen är det den biten som lockar mig mest, att få vara med på hela resan från vilt till tallriken.

Vad tror du mer att det finns för anledningar till att det råder en så stor lust till att bli jägare bland era medlemmar?

– Det finns många olika anledningar. En del har påtryckningar hemifrån då de har familjemedlemmar som jagar och som de vill kunna hänga på. Andra har gårdar som de vill kunna ta hand om i framtiden.

Har det höjts några avundsjuka röster från andra nationer?

– Jag har blivit kontaktad av några medlemmar från Göteborgs nation som undrat om det finns plats för dem också.

text annika skogar Redigering: Fredrik Toreblad

12-03-19 02.06.54

aktuell

aktuell hur kan ett förslag om fler jobb till studenter vara kontroversiellt?

"Studenter pluggar inte 40 timmar i veckan"

Vad är en studentmedarbetare?

– Studentmedarbetare får möjlighet att vid sidan av sina studier arbeta i någon av kommunens förvaltningar. Arbetstiden brukar vara 10-15 timmar i veckan, om man jämför med Danmark och Region Skåne där detta införts.

– Bakgrunden till förslaget är att det är en väldigt hög arbetslöshet bland ungdomar i Sverige. Det har inte gjorts tillräckligt åt det. Vi måste titta mer på hur Danmark löst problemet där studentmedarbetarsystemet införts. Då måste alla dra sitt strå till stacken, vilket inkluderar kommunen.

Du skriver i din motion att bristande arbetslivserfarenhet försvårar möjligheten för nyutexaminerade studenter att få ett jobb efter examen. Vissa kårer menar att det ska räcka med en examen för att få arbete. Vad tycker du om det?

– Jag har alltid haft inställningen att jobb och arbete är något bra.

Samtidigt så ska examen ge ett jobb, men verkligheten vi lever i är att företagare värderar ett halvår ute i restaurangbranschen lika mycket som ett halvår på universitetet. Jag är ganska kluven till det, men man måste se till verkligheten som finns.

Det unika här är att man kan komplettera det man lär sig på föreläsningar med praktik i ”verkligheten”, vilket gör det till ett bra förslag.

Kan alla studenter få ett extrajobb som knyter an till deras utbildning?

– Det kanske inte är möjligt inom kommunens alla verksamheter, men alla måste dra sitt strå till stacken. Då tycker jag att vi politiker i en av Lunds största organisationer ska vara förebilder och erbjuda detta i kommunens olika förvaltningar.

Finns det någon risk att ni exkluderar vissa studenter i så fall?

– Alla utbildningar är inte sammansatta för att kunna täckas av kommunens instanser. Kommunen får gå in och erbjuda detta där det passar.

Redigering: Ellen Paulsson

s 12-13 plock.indd 2

foto: stefan tell

Hallå där Carl-Otto Berg, som har föreslagit att Lunds kommun ska införa ett studentmedarbetarsystem.

Förslaget innebär att kommunen erbjuder extrajobb till studenter inom de olika förvaltningarna.

systemet och då är det studenter som ska anställas. Detta krävs för att Lund ska fortsätta vara en attraktiv studentstad, annars springer andra universitetsstäder förbi Lund.

Det finns redan praktikplatser inom kommunen. Varför inte fortsätta med dem?

– Alla studenter har inte möjlighet till praktik i sin utbildning. Detta är faktiskt en anställning, här får man lön och det är en skillnad.

– Jag har inget emot praktikplatser, det är en möjlighet och den ska vi ha kvar. Det belastar inte kommunens ekonomi. Jag ser gärna fler praktikplatser, men studentmedarbetarsystemet har fler positiva effekter. Inte minst kombinationen teori och praktik.

"Jag har inget emot LUS, men det är inte en representativ remisskrivelse för studenterna. "

Namn: Carl-Otto Berg (FP), 24 år.

Aktuell: Folkpartistisk kommunpolitiker i Lund som lagt fram ett förslag till kommunfullmäktige om att införa ett studentmedarbetarsystem inom kommunen.

Det visste du inte om Carl-Otto Berg: Var 2008 med i en TV-serie som hette Charterhjältar på Kanal 5. Det var en realityserie som filmade svenska turister på Kanarieöarna. Serien följde chartersemestrande svenskar och charterledare och han var där som semesterfirare med tre kompisar.

Är det rimligt att tro att en heltidsstudent, som studerar motsvarande en arbetsvecka på 40 timmar, ska kunna lägga ytterligare 10-15 timmar i veckan på ett arbete?

– Jag hade önskat att alla utbildningar hade varit sådana att man studerar 40 timmar i veckan, men tittar man på genomförda undersökningar så är det inte så. Jag hade också önskat fler lärarledda timmar. I vissa utbildningar lägger studenterna bara ned 20 timmar per vecka. Men det är viktigt att poängtera att det är frivilligt att söka dessa jobb.

Lunds universitets studentkårer är ganska kritiska till ditt förslag. Vad anser du om deras remissvar?

– När det gäller remisskrivelsen så är den inte representativ för alla

studenter i Lund. Går man ut och frågar studenterna på gatan tror jag att de flesta kommer vara för studentmedarbetarsystemet. Samtidigt förstår jag att LUS har sin agenda och de menar att när man studerar så ska man studera. Men man måste se till verkligheten. När man inte har 40 timmar studier i veckan är detta ett sätt att överbrygga det gap som finns mellan studier och arbete.

Jag har inget emot LUS, men det är inte en representativ remisskrivelse för studenterna.

LUS tycker att arbetstillfällena borde utannonseras till alla personer och inte specifikt studenterna. Vad tycker du om det?

– När det gäller vanliga anställningar överlag så ska det ju fungera på det viset, men jag skulle vilja se att man testar studentmedarbetar-

Vilken respons får du generellt från studentorganisationer när de får agera remissinstanser?

– Jag skulle vilja att studentorganisationerna hade varit en remissinstans i de ärenden där studenterna omfattas av förslaget eller åtgärden. Men så är det inte idag. Det finns ju ett kommunalt studentråd, men det fungerar inte tillräckligt bra enligt mig. Studenter utgör en väldigt stor del av befolkningen i Lund och borde få vara med och bestämma.

– Det är synd att när man är den första som driver aktiv studentpolitik i kommunen på länge så möts man av mycket negativ respons från vissa studentorganisationer.

Det kan jag tycka är konstigt.

Vilket beslut tror du kommunfullmäktige fattar?

– Nu är vi ju i ett vägskäl kan man väl säga, där många partier är ganska positiva till det här. Men sen är det som med mycket annat att det kostar. Lund har ganska dålig ekonomi för tillfället, men detta bör prioriteras eftersom det är en jobbskapande åtgärd som ger mer sysselsättning. Moderata studenter har varit aktiva i frågan men Moderaterna i Lund verkar inte prioritera det på samma sätt vilket är tråkigt. carl-johan kullving

lundagård nr 3 2012

13

12-03-19 02.05.01

s 14-17. reportage.indd 1

12-03-19 02.05.53

reportage

”Jag trodde aldrig att jag skulle kunna studera” Trilskande bokstäver och irrande tankar. Allt fler studenter vid Lunds universitet söker stöd för kognitiva funktionsnedsättningar. Ofta upptäcks diagnosen först under studierna. text mette mjöberg-tegnander ida ölmedal foto lukas norrsell

Det talas om den engelska romantiken på fjärde våningen på SOL. – Har vi inte alla legat utslagna och bakfulla och sett Ivanhoe välja fel flicka, frågar föreläsaren och skrattet sprider sig mellan de kala väggarna.

Nicole Wachtmeister sitter ganska långt fram på en av de röda stolarna. Pennan rör sig oavbrutet över blocket, men ibland vandrar hennes blick iväg långt bort. Då börjar hon tugga lite på pennan. Om man lutar sig över axeln på henne kan man se att de engelska glosorna trängs sida vid sida med klotter och oändliga mängder av teckningar i blått bläck.

– Jag koncentrerar mig bättre om jag pillar med saker.

Om jag inte gör det, så går allt mitt fokus till att låta bli att pilla på något och då lyssnar jag inte, säger hon.

– När jag var liten blev jag ofta beskylld av lärare för att inte lyssna under lektionerna.

Lärarna hade svårt att förstå att hon kunde sitta och rita och lyssna samtidigt.

– Under hela min skoltid trodde jag att jag inte var intelligent nog. Även om jag ville lära mig saker så hade jag svårt att förstå. Lärarna kunde lägga massor av tid och engagemang på de bråkiga killarna i klassen, för att få dem att utvecklas. När det kom till mig så suckade lärarna bara och sa att jag fick göra så gott jag kunde. det var inte förrän Nicole Wachtmeister hade börjat på

universitet som hon fick diagnosen ADHD. När hennes äldre syster fick diagnosen bestämde sig även hon för att testa sig. Även om det var skönt att få en förklaring till koncentrationssvårigheterna, de låga betygen och bristen på motivation i skolan, så var det också ett hårt slag.

– Min mamma och mina systrar hade alltid sagt att det hela var en mognadssak, att det skulle bli bättre med tiden. Men när diagnosen kom förstod jag att det inte skulle förändras. Visst kan jag äta medicin, men jag kommer aldrig kunna fungera på samma sätt som någon som inte har ADHD. Det kan fortfarande vara svårt att acceptera, säger hon.

Hur känns det egentligen att ha ADHD? – Man kan tänka sig att tankarna flyter igenom huvudet som en porlande bäck hos andra. Men i mitt huvud är det mer som hela havet stormar. Det kommer massor av tan-

Redigering: Hilda Forss

s 14-17. reportage.indd 2

kar hela tiden och jag har lätt att fastna på en tanke väldigt länge. Då hänger jag inte riktigt med i vad som händer runt omkring mig under tiden. Sedan har det plötsligt hänt massor av saker. adhd är en kognitiv funktionsnedsättning. Så kallas

sjukdomar eller psykologiska problem som försämrar en persons förmåga att minnas, orientera sig i tid och rum eller lösa problem. Det kan också vara att man har problem med siffror eller språk. De senaste åren har allt fler studenter vid Lunds universitet sökt stöd för kognitiv funktionsnedsättning. På fem år har antalet mer än fördubblats.

Christel Berg, chef för avdelningen för pedagogiska stödåtgärder vid Lunds universitet, tror att en av orsakerna kan vara att allt fler får bra stöd i grundskolan och på gymnasiet och därför har större chanser att ta sig in på universitetet än för några år sedan.

– Eleverna har fått bättre förutsättningar att förbereda sig inför universitetsstudier. Det kan vara genom bättre stödåtgärder och mindre klasser på gymnasiet som inriktar sig på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, säger hon.

Men precis som för Nicole Wachtmeister är det många som inte upptäcker vad det är som är fel förrän på universitetet. Vissa får reda på att de har en diagnos som de kan få hjälp för sedan de sökt sig till Studenthälsan. De känner sig stressade över skoluppgifter som går trögt eller har svårt att få ordning på vardagen.

– Det kan vara lärare, studievägledare, Studieverkstaden eller Studenthälsan som hänvisar till oss, berättar Christel Berg, och fortsätter: – Sedan 2002 har mellan 25 och 30 studenter utretts per termin, och det är förvånande att det inte har skett fler utredningar under grundskolan och gymnasiet.

tillbaka på sol fylls klassrummet av ljudet av stolsben

som skrapar mot golvet. Föreläsaren låter klassen gå tidigare i eftermiddag och Nicole Wachtmeister packar ner sina saker i sin bruna läderväska. Utanför fönstret skymtar en ljus vårhimmel. Hon slänger väskan över axeln och tar trapporna ned. Hon pratar högt och gestikulerar vilt.

– När man får veta att man har ADHD först som vuxen så har man hunnit få väldigt dåligt självförtroende på

lundagård nr 3 2012

15

12-03-19 02.08.45

reportage

"Jag brukar säga att de får titta bort eller bara strunta i mina stavfel."

Olof Åkesson fick diagnosen dyslexi sista året på gymnasiet.

– Jag har alltid läst otroligt mycket vilket gjort att jag kunnat hänga med i samma takt som klasskompisarna, säger han.

vägen. Jag trodde aldrig att det skulle fungera för mig att plugga på universitetet, men jag har fått så himla mycket hjälp och lärt mig hur jag ska få det att fungera, säger hon.

Men det tog ett tag innan bitarna föll på plats. 2007 pluggade Nicole Wachtmeister franska, men trots att hon då hade fått sin diagnos och kunde få pedagogiskt stöd från universitetet, tyckte hon inte att det hjälpte.

– Det gick inte alls. Även om jag gick dit och fick stöd så förstod jag inte hur jag kunde använda mig av det. Jag hade helt enkelt inte bearbetat klart allting. Jag trodde nog inte helhjärtat på att det skulle kunna gå, säger hon.

Men något år hon något år senare kom hon tillbaka till universitetet med större självförtroende. Hon fick hjälp att förstå när och hur hon ska plugga. Det visade sig handla mycket om att prioritera rätt.

– När man har ADHD blir man väldigt trött av alla intryck. Jag får välja vad som är viktigast under olika perioder. Ibland är det bättre att jag sitter hemma i lugn och ro och läser än att jag går på min föreläsning och inte kan fokusera. Jag är väldigt beroende av fasta rutiner och sömn. Man kan inte ringa mig vid tio en tisdagkväll för att spontanhänga. Då blir jag jättetrött nästa dag och har svårt att komma ikapp, säger hon och tillägger: – Det är förstås väldigt frustrerande att det är såhär.

ting som inte stämde.

– Jag har alltid läst otroligt mycket vilket gjort att jag kunnat hänga med i samma takt som klasskompisarna.

Det har även gett mig ett stort ordförråd. Men jag hade stödundervisning från och till under grundskolan, säger han.

Inte förrän sista året på gymnasiet kom diagnosen, efter tre års väntan på utredning. Det var en lättnad för Olof Åkesson men samtidigt inte särskilt omvälvande.

– Det var ju skönt att veta, men det har inte varit några större reaktioner från omgivningen. Skulle kompisar säga något taskigt skulle jag nog bytt vänner helt enkelt, säger han.

Om han ska skriva något på vita tavlan brukar han börja

Allt fler lundastudenter får stöd

en bit bort slickar vårsolen V-husets väggar på LTH

och bleka studenter letar sig ut. Med slutna ögon och kaffekoppar i händerna lutar de sig mot den röda tegelbyggnaden. På en av bänkarna sitter Olof Åkesson som har tagit paus ifrån rapportskrivningen.

– Jag tvekade aldrig kring att läsa vidare trots att jag har dyslexi. Men jag var konfunderad kring hur det skulle gå att genomföra studierna, säger han och kisar mot solen.

Nu läser Olof Åkesson termin sex som brandingenjör och har redan bestämt sig för att fortsätta läsa till civilingenjör i riskhantering. Men det fanns en tid då hans skrivsvårigheter gjorde att skolarbeten överöstes med minustecken, på grund av stavfel. Det tog lång tid innan Olof Åkesson fick veta att han hade dyslexi, även om både han själv och föräldrarna förstod att det var någon-

16

lundagård nr 3 2012

s 14-17. reportage.indd 3

Redigering: Hilda Forss

12-03-19 02.52.43

läs mer om likabehandling och tillgänglighet på lundagard.se ◣

Om han ska skriva något på vita tavlan brukar han börja med att berätta för kursarna att han har dyslexi.

– Det finns ju alltid människor som inte klarar av fel.

Men jag brukar säga att de får titta bort eller bara strunta i mina stavfel, säger han och skrattar lite. läs- och skrivsvårigheter är den funktionsnedsätt-

ning som flest studenter får stöd för vid Lunds universitet. Olof Åkesson tycker att det är stor skillnad mellan universitet till skillnad och grundskolan, i god bemärkelse. Här kan han få all sin kurslitteratur inläst, även de tunga avancerade böckerna på engelska. Han får anteckningsstöd och kan sitta i ett eget rum och skriva sina tentor, som han även får extra tid på sig att göra.

– Till skillnad från hela min skolgång så bryr man sig faktiskt om eleverna här på universitetet. Så var det verkligen inte under högstadiet, men här får man hjälp om man bara vågar be om det, säger han.

för nicole wachtmeister har samordnaren Anders varit A och O. – I början av varje termin pratar Anders med de kursansvariga. Sedan lägger vi upp en plan tillsammans över hur jag ska plugga och vad som ska prioriteras, berättar hon.

Hon får anteckningsstöd av en kursare och kurslitteraturen kan hon ladda ner och lyssna på. Under engelskkursen har hon exempelvis lyssnat på MacBeth och Lysande utsikter på ljudbok. Även om hon gärna läser själv blir det mer effektivt med ljudböckerna.

– Under tentorna får jag sitta i ett eget rum med en provvakt och så får jag förlängd tentatid. Egentligen behöver jag inte sitta alla timmar. Men det gör att jag slipper bli stressad och störd av att folk lämnar rummet. Stressen blockerar mina tankar, säger hon.

nicole wachtmeister har tur. Hade hon kommit till

universitetet för bara några år sedan, är det inte säkert att hon hade fått något stöd. Det var egentligen först 2002 som högskolorna blev skyldiga att erbjuda hjälp till personer med kognitiv funktionsnedsättning.

– Lunds universitet har gett stöd till studenter med funktionsnedsättning sedan 80-talet, men då räknades den här gruppen inte in i "handikappade studenter" utan var främst inriktad på rörelse, syn och hörsel, säger Christel Berg på avdelningen för pedagogiska stödåtgärder.

– När lagen om likabehandling kom räknades alla funktionsnedsättningar in tack vare definitionen av "funktionshinder". Men det har säkert funnits studenter med exempelvis ADHD redan då, och har kanske på olika sätt ändå fått stöd.

även om både Nicole Wachtmeister och Olof Åkesson är nöjda med det stöd de får från universitetet, betonar de båda en viktig egenskap för att kunna klara sig: envishet.

– Det svåraste är att acceptera att man har ett funktionshinder och vad det innebär, säger Olof Åkesson och fortsätter: – Sedan att bestämma sig för om man ska göra något åt det eller inte. Jag vet personer som anar att de har någon liten bokstav, men som är rädda för att ta reda på om det är så.

– Man måste tro på att man kan klara av det, det blir betydligt lättare då, säger Nicole Wachtmeister.

– Jag tror att folk är rädda att de ska bli utan jobb om de har någon form av funktionshinder, eller att de ska bli diskriminerade på olika sätt. Men jag är ju inte en sämre kandidat till ett jobb bara för att jag har ADHD. Det hela handlar om att jag behöver extra stöd under inlärningsprocessen när jag pluggar, avslutar hon.

Kårerna saknar kunskap om de funktionsnedsättningar som inte syns utanpå. Det säger Åsa Gustafsson på Sveriges förenade studentkårer.

Nu ska hon hjälpa dem att tillgängliggöra sig.

En procent av studenterna sitter på 99 procent av kåruppdragen. Det konstateras i en pinfärsk rapport från Sveriges förenade studentkårer. Bakom den står Åsa Gustafsson, ledare för projektet Så funkar det. Hon har gjort en ”nulägeskoll” på 16 studentkårer i Sverige för att ta reda på vad som behöver göras när det gäller studenter med olika funktionsnedsättningar.

– Det kan vara rekryteringskanaler till kåren, att man kollar av sitt eget kompisgäng. Det vi har gjort är inte en vetenskaplig studie, men den typiska kåraktiva är ofta normalstörd, vilket betyder att personen inte har någon funktionsnedsättning.

Det kan leda till att de aktiva tänker för lika och missar andras behov, menar Åsa Gustafsson.

– Normer handlar ofta om att man utgår från sig själv.

Det gäller att tänka utifrån olika behov. kognitiva funktionshinder som läs- och skrivsvårig-

heter är den vanligaste typen av funktionsnedsättning på högskolor och universitet. Ändå saknar kårerna kunskap om hur de ska arbeta med det, enligt Åsa Gustafsson.

– Kunskapen inom kårerna är rätt god när det gäller synliga funktionsnedsättningar, men när det kommer till Redigering: Hilda Forss

s 14-17. reportage.indd 4

osynliga funktionsnedsättningar som de kognitiva, då är kommentaren mer: vi vill, men vi vet inte hur, säger hon.

Hur ska kårerna göra då?

– Tydlighet är nyckelordet när det gäller kognitiva funktionsnedsättningar. Skriv på lättare svenska i stället för byråkratiskt krångel. Det kan också handla om att vara tydlig med vad som händer när, som att ha schemalagda pauser i mötet och att använda en talarlista.

Hur mycket har kårerna jobbat med detta tidigare?

– De flesta kårer har inte kunnat prioritera det. Det finns en vilja, men man har saknat kunskap och resurser.

Men det är en fråga som är på frammarsch nu, även vid universiteten. nästa steg i projektet är att utveckla en metod för tillgänglighetsanpassning, som kårerna kan använda.

– För att göra det kommer vi att ha fem kårer som fungerar som pilotprojekt. Ansökningsprocessen är i full gång.

Hur många är det som söker?

– Det bubblar! Det är ju en chans för kårerna att komma igång med tillgängligheten. Tillgänglighet höjer kvalitén hos kårerna. Det är en nödvändighet för vissa, som gör att det blir bättre även för andra. Ett exempel på det var när vi nyligen hade ett medlemsmöte för kåraktiva över hela Sverige och använde hörslinga för att en behövde det. Då kom även andra fram och sa: "Tack för att ni mickade, vi hörde mycket bättre.”

foto: pressbild/sfs

”Den typiska kåraktiva är normalstörd”

Åsa Gustafsson, SFS.

”Då är kommentaren mer: vi vill, men vi vet inte hur."

text ida ölmedal

lundagård nr 3 2012

17

12-03-19 02.10.22

porträttet

Hon lär barnen så Julia Linder driver idén om ett starkare lokalsamhälle med mer småskalig ekologisk stadsodling. Hon arbetar tillsammans med ett gäng volontärer för att väcka barn och ungdomars odlingsintresse på Linero.

– Jag tror verkligen att det kommer vara en självklarhet om några generationer att man vet hur man odlar.

På odlingslotten framför några hyreshus på Linero pekar Julia Linder ut vårlökarna, vars spröda stjälkar så smått har börjat kämpa sig upp ur jorden. Julia Linder är projektledare för Ett grönare Lund, ett projekt i biståndsorganisationen ABC, som arbetar för att väcka engagemang hos barn och unga kring ekologisk stadsodling.

Syftet med gruppens verksamhet är att visa på fördelarna med att odla lokalt med miljövänliga grödor, och att inspirera barn och ungdomar till att odla själva. I stommen är det ett integrationsprojekt på Linero med målet att integrera människor som bor i området med andra Lundabor.

– Det finns också en integrationsaspekt mellan människan och naturen. Det är det vi vill åt i stadsmiljön. Vi vill skapa den där förankringen till naturen som vi kanske saknar i städer idag, berättar Julia Linder. i mitten av mars har barnen i odlingsgruppen som träffas varannan torsdag ännu inte börjat så inför sommaren, men det är på gång.

Just denna torsdagseftermiddag har Ett grönare Lund bjudit in folk i området och odlare i Lund till fröbytarträff och kaffe. Gruppen håller till i en källarlokal där väggarna pryds av teckningar föreställande pumpor och löv, som barnen i odlingsgruppen har ritat. Vid ett bord sitter några volontärer och sorterar fröpåsar.

– Fröbytarträff är en väldigt viktig ritual i kulturer där man odlar mycket. Jag har förstått att jord och frön är morgondagens guld, säger Julia Linder glatt medan hon stökar runt i sin vita basker, sätter fram fika och ställer upp skylten utanför porten.

Inga förbipasserande på Vikingavägen ska missa att det är fröbytarträff på gång. Och det dröjer heller inte många minuter innan folk börjar droppa in. julia linder flyttade till Lund 2007 och kastade sig in i studentlivet med hull och hår. Hon engagerade sig på Sydskånska nationen där hon så småningom blev notarie. Att hon halkade in på odlingsspåret var mest en slump. Hon berättar om det med en omisskännlig entusiasm: – Det var en tjej i klassen som skulle gå på ett möte på ABC om stadsodling. Jag hade inte odlat tidigare men tyckte det lät väldigt spännande, så jag följde med. Sen gjorde vi ett studiebesök på projektet Barn i stan i Seved, och blev väldigt inspirerade. Där odlar de verkligen i ett bostadsområde, eller precis utanför där folk bor. Och så tänkte vi att vi ville starta ett liknande projekt i Lund.

Sagt och gjort, projektet startades sent på hösten 2010 och fick ett treårigt projektbidrag från Allmäna arvsfonden innan årsskiftet 2011-2012.

Julia Linder fick jobbet som projektledare och förra våren kunde gruppen börja odla på Linero.

18

lundagård nr 3 2012

s 18-19 porträttet.indd 1

text hilda ärlemyr foto lukas norrsell

det har kommit mycket folk till fröbytarträffen

i krisens spår börjat växa fram olika stadsodoch blivit mysigt trångt i källarlokalen. Tur att lingsalternativ.

Erikshjälpen just skänkt nya muggar till grup– Det blir en del av att anpassa samhället när pen. På bordet finns en korg med kravmärkta det inte finns så mycket pengar, säger hon och äpplen och några paket ekologisk tranbärsjuice. kisar lite med ögonen. Och så tillägger hon beOdlingstips byts friskt på svenska, spanska och stämt: engelska.

– Jag tror verkligen att det kommer vara en – Den här buskbönan kanske vore något för självklarhet om några generationer att man vet oss, säger Julia Linder och visar upp en fröpåse hur man odlar. för en av volontärerna.

– Bananlökar, ropar någon annan, och får någon timme efter att fröbytarträffen har genast svar: satt igång kommer barnen. De grimaserar – Oh ja, hemskt gärna! som om de fått en hel citron i munnen när de Det rasslar i fröpåsarna och snacket går varmt smakar på tranbärsjuicen. En av volontärerna om vildbin och tomater. berättar lite om skadedjur, kemikalier och Stämningen är uppsluppen, så som den gärna förklarar varför det är bättre med ekologiska blir när rutinerade hemmaodlare och nyfikna äpplen. nybörjare träffas. De ger sig hän och för stun– Vad är skadedjur för något då? frågar Julia den glömmer man dystra rapporter om klimat- Linder pedagogiskt. förändringar och besprutade päron. Här finns – Men hallå, vet du inte ens vad skadedjur en befriande vilja och tro på att det går att för- är? Har du aldrig läst geografi i skolan? grälar ändra saker på gräsrotsnivå. Julia Linder tar en en av pojkarna. klunk ekologiskt odlat kaffe: Julia Linder låter kommentaren studsa av – Jag tror mycket på att stärka lokalsamhället, med ett skratt, och svarar: att det kan bli mer självförsör– Men det är väl jättebra att jande. Och jag tror det är viktigt vi kan lära oss någonting av att tänka på att produkter som "Jord och frön varandra. vi nu kan konsumera Fair Trade är morgonNär frågan om vad Julia som kaffe och choklad, faktiskt Linder gör när hon inte jobbar är lyxvaror. Det är inte alltid jät- dagens guld." kommer upp, ler hon och tittar telätt att tänka så, kaffe är ju en skyldigt fram under baskern. fin del av dagen. Men då kanske – Ja, eh. Jag är väl lite av en det handlar om att börja känna arbetsnarkoman. Jag blir inte sig tacksam över vad det är man har framför sig, så stimulerad av att vara med lite grann. Anistället för att koka kaffe och alltid slänga ut en tingen är jag med helt och hållet eller inte alls. slatt.

Det kan förstås vara en nackdel också. Men jag tror att jag ser potential i saker, och då känns hon berättar att ju mer man kommer in det så tråkigt att inte gå in för det. i miljörörelsen, desto mer börjar man tänka kring vad man handlar, och var maten kommer det syns att hon trivs med barnen, som är ifrån: mitt uppe i en diskussion om vad de ska måla – Jag skulle handla äpplen häromdagen, och på källarlokalens ena vägg. En sol och något tänkte på att de är så enormt stora nuförtiden. slags odlingskalender kanske? En pojke vill Det är nästan opraktiskt, jag kommer inte kun- odla en gräsplanet som i Star Wars. En annan na äta ett så stort äpple. berättar för Julia Linder: Men Julia Linder har inga idylliska planer – Min pappa slängde min växt! på att flytta ut på landet och leva eremitliv för – Va? att kunna odla egna, mindre äpplen. Hon ser – Men det var bara för att det inte kom några potential i ekologisk stadsodling. Har man växter. Och mamma glömde vattna när vi åkte ingen gemensam gård kan man kanske odla på två dagar till Falkenberg, säger han i ett andebalkongen. Förra året odlade hon krukor med tag. potatis, rädisor, sallad, tomater och örter på sin – Jaha ja, men ibland blir det så. Det är inte balkong på Gyllenkroks allé. alla gånger det lyckas, svarar Julia Linder.

– Det är fantastiskt kul och fungerar verkliAtt projektet Ett grönare Lund är lyckat rågen bra som avslappning. Rädisorna blev rädi- der det däremot ingen tvekan om. Det finns sor, och sallad är jättelätt att odla, säger hon. ett sug efter något praktiskt, förklarar hon och fångar en fröpåse som någon slänger över boratt jorda ner fingrarna ser hon som ett sätt det. Det syns att det är svårt att vänta på våren att förbereda inför framtiden. Hon berättar att när man heter Julia Linder.

– Majrova, någon? hon läst en artikel om Grekland nyligen, där det Redigering: Fredrik Toreblad

12-03-19 02.12.02

julia linder Ålder: 26 Yrke: Projektledare för Ett grönare Lund Studerat: Kandidat i psykologi.

Har också läst utvecklingsstudier, entrepenörskap och media och kommunikation.

Läser just nu: Åsa Mobergs Simone och jag och odlingsrelaterade böcker.

Drömmer om: Att alltid kunna odla och gärna bli självförsörjande på grönsaker. Skulle gärna vilja jobba med utvecklingsfrågor om bistånd eller hållbar utveckling.

Intressen: Musik, har precis satt ihop ett band med några kompisar.

s 18-19 porträttet.indd 2

12-03-19 09.58.54

klassiska händelser

Den talangfulla

Det var aldrig några problem att få ut pengarna från banken med hennes falska identitet.

Trots bra betyg, ett vackert yttre och utmärkt social förmåga var hon inte nöjd. Det här är historien om hur en Svensson blev grevinna över en natt. Historien om kuratorn som förskingrade Hallands nation på 400 000 kronor.

got klokare. Han återvänder hem och hon tar tåget mot Karlshamn – staden där hon vuxit upp.

nästa dag meddelar polisen i Lund att Christina Bonde är anhållen i sin frånvaro och efterlyst. Dagen innan har hennes tidigare fästman, Hallands nations Det är den 10 oktober 1979 och Göran Larsson är orolig. kurator Torbjörn Wetterberg, polisanmält henne. Han Han och Christina skulle ha träffats för länge sen, men har efterträtt Christina Bonde på kuratorsposten och hon har fortfarande inte dykt upp. Hon verkade ovanligt upptäckt att hon har sålt aktier och obligationer från nedstämd i morse. Kan det ha hänt något? nationens byggnadsfond utan tillåtelse. Några timTillsammans utgör de en maktfaktor i Lunds student- mar efter anhållan grips hon i Karlshamn. Polisen tar liv. Göran Larsson är ordförande i Lunds studentkårer in henne till förhör och berättar att hon är misstänkt och Christina Bonde är ordförande i kuratorskollegiet. för förskingring, grovt bedrägeri och urkundsförfalskPå ytan är de ett omaka ning. Hon erkänner genast par. Han kommer från "Hon var en väldigt snygg tjej. allt. en enkel bakgrund, Lunds studentvärld är i De flesta föll för henne." medan hon tillhör den chock. Ingen hade kunnat godsägande adeln. Detta tro detta. har varit en källa till konflikt i deras förhållande: Göran – Hon var en väldigt snygg tjej. De flesta föll för Larsson tycker att Christina Bonde ibland visar drag av henne, säger norrmannen Pål Kragerud, som var tillsnobbism. Dessutom är hon oförsiktig med pengar på ett sammans med Christina Bonde några år i början av sätt som provocerar honom. Samtidigt så är han lite fas- 70-talet. Då hette hon Christina Svensson och levde ett cinerad av det. Hon bjöd med honom till Brasilien och ganska normalt liv i Lund. En vårdag 1974 meddelade köpte en smoking till honom. Det var inte billigt. hon att hon hade bytt namn till Bonde, som är en av Sveriges äldsta adelssläkter.

Hur förklarade hon det? göran larsson orkar inte vänta längre. Han beger − Jag minns inte. För oss norrmän är det inte så viksig till deras gemensamma bostad på Östra Vallgatan.

Där ligger en lapp från Christina. ”Jag har gett mig av, tigt med namn. Det var ingen big deal. jag orkar inte med pressen längre. Var snäll och följ inte efter mig”. namnbytet gjordes genom förfalskning av personMen det är precis vad han gör. Han skyndar sig ner bevis. Christina Svensson beställde tre stycken och strök till stationen, där han hittar Christina. Han försöker få över valda delar med raderingsvätska. Sedan skrev hon henne att prata, att tala om vad som har hänt. Hon väg- dit ett nytt personnummer och efternamnet Bonde elrar. Hon bara gråter. De skiljs åt utan att han blivit nå- ler Bonde af Björnö med skrivmaskin. Därefter var det 20

lundagård nr 3 2012

s 20-21 förföriskan.indd 1

Redigering: Anni Tuikka

12-03-19 02.15.42

läs om fler historiska händelser på lundagard.se ◣

Christina Svenssons förfalskade studentlegitimation, en del av bevisföringen som ledde till den fällande domen.

bara att hämta ut nya identitetshandlingar. Samtidigt anmälde hon Christina Svensson som utvandrad till Genève.

Pengarna spenderade hon på smink, kläder och möbler till sig själv. Dessutom reste hon bland annat till Belgien, Frankrike och Brasilien. På resorna tog hon ofta med sig sina pojkvänner, som även fick mängder av presenter. Detta pågick i flera år. − Det var aldrig några problem att få ut pengarna från banken. Och någon fullmakt har jag heller inte behövt lämna, sade hon till rätten.

historien om christina Bonde är så full av osanningar att det måste ha krävt stora ansträngningar för att hålla reda på dem. Förutom namnbytet så påstod hon att hon hade fullgjort juridikstudierna och börjat jobba som notarie vid Lunds tingsrätt. I själva verket studerade hon bara i ett drygt år, för att det visade sig också att Christina Svensson föri stället börja arbeta på HSB. Göran Larsson berät- skingrat 35 000 kronor under tiden hon arbetade tade i polisförhören att när han gjorde slut så hade på HSB. Det upptäcktes, men polisanmäldes aldrig hon ringt honom och låtsats eftersom hon betalade att hennes föräldrar hade tillbaka pengarna med omkommit i en bilolycka i ränta. Pengar som hon Rio de Janeiro. Han tyckte tog från Hallands naså synd om henne att han tion. tog henne tillbaka. I själva Den 28 november verket levde hennes föräld- En artikel med felstavad rubrik i Skånska dagbladet den 29 1979 dömdes Christina rar fortfarande – i Sverige. november 1979, dagen efter "studentgrevinnans" dom.

Svensson till två och En liknande sak skedde när ett halvt års fängelse Pål Kragerud gjorde slut med henne. för grovt bedrägeri, grov förskingring, urkundsför– Hon skickade ett brev med en underlig historia falskning och anstiftan av urkundsförfalskning. om att hon hade cancer. Men det var ju bara bluff, Platsen var Lunds tingsrätt, domstolen där hon en säger han. gång låtsades arbeta.

På Hallands nations konto fanns det bara några tusen kronor kvar. samtidigt arbetade hon sig upp i studentvärlden.

Efter att ha varit bibliotekarie och revisor på Hallands nation så valdes hon först till prokurator och Lundagård har varit i kontakt med Christina Svenssedan kurator. Mellan 1977 och 1979 så plockade hon son, som i dag heter något annat. Hon har avböjt att ut runt 400 000 kronor från nationens byggnads- svara på frågor om händelsen. och stipendiefonder. En summa som i dagens penningvärde motsvarar cirka en och en halv miljon text sebastian hagberg kronor. illustration anni tuikka lundagård nr 3 2012

s 20-21 förföriskan.indd 2

21

12-03-19 02.16.14

kursen

Nå na sm ojä sig lju ka

Ölet flödar på lektionstid

Det är en ljuvligt solig dag i Helsingborg. På andra sidan sundet skymtar Helsingör. Och just denna torsdagseftermiddag på Campus Helsingborg verkar närheten till grannlandet vara extra påtaglig. Här flödar nämligen ölet.

Att man tar sig en öl en fredagsförmiddag på Köpenhamns universitet är inget konstigt. Desto märkligare verkar det här. Men eftermiddagslektionen i kursen Drycker, vetenskap och teknik ägnas faktiskt åt ölbryggeri och ölprovning.

Studenterna samlas i livsmedelshallen, som vid första anblick liknar en vanlig, lagom tråkig labbsal. Ända till man upptäcker det lilla mikrobryggeriet längs ena väggen av salen. Här står Dan Johansson redo att visa studenterna den ädla konsten att brygga öl.

På ett bord står ett par vita maltsäckar prydligt uppradade.

– Vi sätter igång direkt, för hela processen tar ganska lång tid och teorin kan vi ta efterhand, säger Dan Johansson.

En student kränger av sig kavajen, ärmar kavlas upp, förkläden tas på, och så är de igång. Malten mäts upp och hälls i den otympliga maltkrossen. Det är nämligen väldigt noga med hur malten krossas, förklarar Dan Johansson.

– Så det är inget man kan göra i kaffebryggaren hemma? undrar Alfred Rahman.

22

lundagård nr 3 2012

s 22-23 kursen.indd 1

– Nej i så fall är det bättre att använda mortel, svarar Dan Johansson roat.

kursen behandlar inte bara öl, utan tar också upp betydligt alldagligare drycker som vatten, mjölk, juice, läsk, te och kaffe. Några lektioner ägnas dessutom åt tillverkningsprocessen av vin, rom och whiskey och avslutas med analys och smakprovning.

– Det ska ju inte bara vara en rolig kurs där man dricker öl. Det här är kanske inte riktigt representativt. Men det är ju kul när man får vara med och titta hur man rent praktiskt utför tillverkningen. Då är det lättare att lära sig hela processen, förklarar kursansvarige NilsBo Nilsson myndigt.

I livsmedelshallen häller studenterna den krossade malten i en så kallad mäskpanna, det vill säga ett vattenbad där malten ska ligga och skvalpa ett tag.

Väntetiden utnyttjas till en teoretisk genomgång om öltillverkning.

Nils-Bo Nilsson skickar runt glasburkar med korn och olika sorters malt för att alla ska få smaka skillnaden. Först skickas burken med vanligt korn runt, som är hårdare att tugga än mormors knäck. Sen smakar studenterna på olika maltsorter, som vetemalt, chokladmalt och havremalt. Malten är betydligt mjukare för tänderna än det obehandlade kornet. Och studenterna knaprar för fullt.

– Jag känner mig verkligen som en häst, utbrister Marco Hecimovic, med munnen full av havremalt. på öllektionen denna eftermiddag finns bara en enda student från programmet livsmedelsteknik. De flesta av studenterna läser istället service management i Helsingborg, med de olika inriktningarna turism, hotell och restaurang. Kanske är förklaringen till det stora intresset från just service management-studenter, att de vanligen håller till bara en trappa ner.

Men mer troligt är förstås att de är intresserade av att dricka. Eller snarare intresserade av att lära sig om olika dryckers tillverkningsprocesser.

– Jag valde den här kursen för att jag jobbar på en restaurang, och kände att jag inte hade tillräckligt med kunskap om drycker, säger Sofia Nilsson Hultkrantz.

Och Alfred Rahman, som läser service management med inriktning turism, fyller i: – Jag är väldigt intresserad av drycker i största allmänhet. Sen jobbar jag också som reseledare. Jag guidar på vingårdar och mikrobryggerier i Tjeckien, då kan det vara bra att kunna lite mer. nils-bo nilsson fortsätter sin ge-

nomgång. Han pratar om alfasyror och betasyror, om essensoljor i humlen och myrcen. Kursen innehåller med andra ord en hel del kemi på sina ställen. NåRedigering : Ellen Paulsson

12-03-19 02.17.14

läs om fler läskande kurser på lundagard.se

visste du att...

Några av service management studenterna smakar på den ännu ojästa ölen. De skyndar sig att skölja ner den ljumma smaken med kaffe.

▶▶ Det är humlekottarna som ger ölet den bittra smaken. ▶▶ Vilket spannmål som helst går att mälta, och alltså göra öl på. ▶▶ De bortsilade maltkornen kallas drav. Drav används ofta till foder eller som gödsel. Man kan också baka bröd på biprodukten drav.

Efter att malt och vatten legat i mäskpannan silas maltkornen bort. De olika temperaturerna i mäskpannan reglerar ölets alkoholhalt.

om kursen Kursnamn: Drycker, vetenskap och teknik. Samtidigt går kursen Vin och fruktvin, vetenskap och teknik med inriktning på produktion i kallt klimat.

Antal högskolepoäng: 7,5 Undervisningen: Sker i form av föreläsningar, provtillverkning och provsmakningar.

Examination: Litteraturuppgift.

Behörighet: Grundläggande behörighet.

Under provsmakningen bedömer studenterna bland annat ölets färg, skum, sötma, beskhet, friskhet och eftersmakens varaktighet.

got som förvånat service managementstudenterna.

– Det var mer kemi än vad jag trodde att det skulle vara, säger Alfred Rahman och får medhåll av kompanjonen Marco Hecimovic: – Ja, man borde haft lite mer kemi med i bagaget.

Nina Pöyhönen som har jobbat 25 år på OLW och nu vidareutbildar sig inom livsmedelsteknik, tycker tvärtom att inslagen av kemi i undervisningen är kul: – Vi har precis läst kemi, så det är mest roligt att man känner igen begreppen.

Och Alfred Rahman är snabb med att påpeka att man inte behöver kunna kemi för att gå kursen.

– Det spelar inte så stor roll egentligen.

Man klarar sig jättebra även om man inte har så stor koll på just kemin, man får så mycket annan kunskap också.

på om maltkornet odlats i olika regioner, precis som man pratar om distrikt i vinbranschen. De konstaterade att odlingsplatsen påverkar proteinsammansättningen i maltkornet, som i sin tur påverkar ölets skum, färg och så vidare. Framtidsvisionen är att man ska kunna designa unika öl, med malt från olika odlingsplatser.

– Det kan ge ett uppsving bland annat för turistnäringen, påpekar Nils-Bo Nilsson. i slutet av kursen, när både drycken

och kunskaperna har hunnit jäsa, ska studenterna få smaka på den egenhändigt producerade ölen. Men i dag får de hålla

till godo med provsmakning av tolv olika öl. Kapsylerna flyger och Nils-Bo Nilsson berättar lite om ölsorten innan flaskan går runt. Det sniffas i glasen, färgen kollas mot vitt papper, och så smakar man försiktigt. Studenterna har fått ett provningsprotokoll att anteckna på. Stämningen är familjär och blir allt gladare.

Någon ska på fotbollsträning direkt efter, men viftar härdat bort invändningarna.

– Det var värre efter vinprovningen.

Då var jag ganska fnissig när jag cyklade hem. text och foto hilda ärlemyr ANNONS

Lunds Studentsångare rekryterar!

det är nils-bo Nilsson som tillsam-

mans med Bo Furugren har tagit initiativ till dryckeskurserna. Förutom dryckeskursen håller de i en vinkurs och planer finns på att göra något ännu större.

– Tanken är att det ska bli någon typ av längre kurs också för de som är intresserade av att odla och producera sitt eget vin, förklarar Nils-Bo Nilsson.

Tidigare har bryggeriprojekt med NilsBo Nilsson i spetsen samarbetat med lantbruksuniversitet i Alnarp och studerat om öl kan få olika karaktär beroende

Tre tenor I • Två tenor II • Två bas II Ansök på www.studentsangarna.nu lundagård nr 3 2012

s 22-23 kursen.indd 2

23

12-03-19 02.17.45

föreningen

Lars gör ett hästjobb Om du vill dofta ammoniak, slippa killar och ägna total koncentration åt ett 700 kilos djur ska du dra till ridhuset uppe på Getingevägen. Där håller Lunds akademiska ryttarsällskap, Lars, till.

Föreningen för dig som inte vill sluta rida bara för att du har börjat plugga.

Innanför ladugårdsdörrarna verkar sinnena domna bort, en doft av stall sticker till i näsan och små partiklar av halm yr i luften. Men för ryttarna är det endast fullt fokus på hästen som gäller. Det går nästan inte att få kontakt med de sex tjejerna som rider i dag.

– När jag är på hästen glömmer jag bort allt annat, den bryr sig bara om nuet och då måste jag också göra det, säger Stina Qvarnström, som har valt att rida på hästen Viking. men innan någon ridning kan äga rum samlas alla i foajén

för att betala för ridlektionen. Sen försvinner ryttarna djupare in i ridhuset via en smal gång som leder till stallet. Någonstans på vägen mot hästarna tystnar samtalen. Grindarna till spiltorna och boxarna öppnas. Nu hörs bara ett stilla sorl. ”Hej lilla pållen, hur mår du idag? Jaa, du är så fin”.

Att låta hästen få reagera på rösten är första testet. En van ryttare märker direkt om något inte står rätt till. Vida-

text lukas ernryd foto henrik larsson

re, handen stryker över pälsen, finns det några svullnader? Är ögonen okej? Hur ser hovarna ut? Om allt ser fint ut kan sadeln åka på.

”H hu Ja

proceduren får ta tid, men otåligheten är tydlig, ryttarna verkar minst lika angelägna som hästarna att få komma ut ur stallet. Hannah-Maria Skoglund är ordförande i Humanistiska och teologiska studentkåren och har ridit sedan hon var fem år.

– Kommer jag hit en måndag är jag lyrisk fram till onsdagen, och då är det lagom att börja längta till måndagsridningen igen. Ridning gör mig glad hela veckan, säger hon.

Idag står skänkelvikning på programmet, en rörelse där hästen flyttas snett framåt i sidled. Gångstilen ingår i dressyr, den gren inom ridsport som Lars är mest inriktad på. lars erbjuder ridning på två nivåer, en grundläggande och en mer avancerad. Att det saknas en nybörjargrupp är enligt ordförande Elin Sandkvist ett medvetet val.

– Vi har haft prova-på tillfällen tidigare, men har inte det nu. Vi kände att de som testade ändå inte gick vidare för att bli engagerade i föreningen. Därför har vi valt att rikta oss till målgrup-

Lars är en förkortning på Lunds akademiska ryttarsällskap. Varje måndag fyller de en ridgrupp hos Lunds civila ryttarförening som består av endast Larsryttare. Åtta platser står till förfogande och det är först till kvarn som gäller.

varför gnäggar hästen?

1. Hälsningsgnägget Används på nära håll, när hästen redan har känt igen ett annat djur eller människa.

2. Raggnägget Används när hingsten närmar sig ett sto och är också en hälsningssignal. Den här gnäggningen är längre och lägre.

3. Mammagnägget Ett mjukt, knappt hörbart läte som stoet använder till sitt föl.

4. Den klassiska gnäggningen Detta ljud börjar som ett skrik och slutar i en gnäggning. Det är det längsta och högsta av hästens läten, varar i genomsnitt 1,5 sekunder och hörs närmare en kilometer bort.

Gnäggningen hjälper flocken att hålla samman eller hålla kontakten på håll.

24

lundagård nr 3 2012

s 24-25 föreningen.indd 1

Redigering: Ellen Paulsson

12-03-19 02.18.35

se henrik larssons bildspel på lundagard.se ◣

d n

”Hej lilla pållen, hur mår du idag?

Jaa, du är så fin”.

pen som kan rida istället.

Men om ni inte erbjuder nybörjarkurser och förutsätter grundkunskaper, är ni då öppna för alla?

– Man är alltid välkommen till våra sociala sammankomster. Vi anordnar baler, filmkvällar och har fikastunder. Det är just till ridgruppen som vi ställer krav.

Och hon får medhåll av Signe Mogensen och Maja Tolgraven som dykt upp i dag för att lära sig mer om Lars.

– Jag förstår att man måste veta lite mer om ridning innan man får bli medlem. Det är en helt annan grej att lära ut ridning än att faktiskt rida. Det är det seriösa som gör att jag lockas av det, säger Signe Mogensen. de två tjejerna har ridit hela sina liv. När de såg två hästar utanför AF-borgen under hälsningsgillet i januari blev det uppenbart för dem hur mycket de hade saknat att rida sen flytten till Lund inför vårterminen.

– Se fuxen där borta i långsam galopp, det är vad ridning handlar om. Att ha kontroll över hela hästens samlade kraft och styra med små, små medel. Det ger verkligen känslan av att man kommunicerar med hästen, säger Maja Tolgraven.

Varför vill du börja i Lars?

– Jag vill inte börja igen när jag 40 år och säga att ”jag red

minsann när jag var ung” och sen få hjälp av 13-åriga flickor med att dra på min sadel. Jag har själv varit en av de där tjejerna, säger Maja Tolgraven.

Lars består av ungefär 50 medlemmar, men av dessa är endast ett tjugotal aktiva. Det finns ett rykte om att det ska finnas killar här också, men ingen går att se. Simon ska visst någon heta och han skulle stått för fikan idag. Men jag börjar undra om han bara är en myt.

– Nej, nej, han finns. Här är tre killar som rider, verkar tjejerna utbrista på samma gång.

Varför ridning har blivit en tjejsport är svårt att få svar på. Ordförande Elin Sandkvist tycker det är synd att inte fler män rider i föreningen.

– Vi är med på hälsningsgillet varje år och försöker haffa varenda kille vi ser, säger hon. anna dahlin har ridit sedan hon var åtta år och har svårt

att tänka sig ett liv utan hästar. Solen har letat sig in i fikarummet och istället för att kisa mot den, stänger Anna Dahlin ögonen. Ridlektionen är över och någon annan än Simon får duka fram kakor, saft och kaffe.

– Hästar, kakor och sol, vad mer kan man begära, undrar hon.

bild bild

bild bild Elin Sandkvist, Signe Mogensen och Maja Tolgraven. Havre är inte bara för hästar, stoppar man det i kakor och doppar i choklad funkar det lika bra för människor.

25

s 24-25 föreningen.indd 2

12-03-19 02.19.02

forskning

Det kostar att inte passa in standardisation research centre ▶▶ Standardisation Research Centre bildades genom en donation på åtta miljoner kronor från Sveriges standardiseringsråd, som ansvarar för standardiseringsverksamheten i landet. ▶▶ Centret ska bedriva tvärvetenskaplig forskning för att förstå drivkrafter för och emot effekter av standardisering. ▶▶ Sju till åtta personer, varav flera doktorander, kommer att forska.

Vilka är inte bestämt ännu. ▶▶ Föreståndare blir Tomas Kalling, professor i strategiteori på företagsekonomiska institutionen och chef för institutet för ekonomisk forskning på Ekonomihögskolan.

kan vara reglerade i lag, och kallas då ”de jure-standarder”, exempelvis högertrafik.

Men de kan också vara mer eller mindre frivilliga, kanske för att tillräckligt många gör på samma sätt, och kallas då ”de facto-standarder”.

– Det är inte världens sexigaste forskningsområde, men konsekvenserna och processerna bakom är verkligen intressanta, säger Tomas Kalling.

tomas kalling scrollar ner för morgonens nyheter på skärmen. Än så länge är han ensam, men snart kommer han att få sällskap av hela det forskningscenter han blivit föreståndare för. Fingrarna stannar upp vid ”Ericsson vinnare på ny Ipad”.

Apple har beslutat sig för att införa 4Gteknik i sina nya produkter. Det kommer sannolikt att gynna Ericsson eftersom företaget är den största aktören som sätter upp master för sådan teknik.

– Vilket klockrent exempel på det vi ska forska på. I telekomsektorn kan ett enda företags beslut styra en hel marknad, utbrister han.

"Ericssongubbarna säger själva att det är kört om de satsar på fel teknologi."

ett team på sju, åtta forskare kommer

att ägna sig åt standardiseringsforskning på det nya Standardisation Research Centre. Standarder skapar gemensamma sätt att arbeta på och kan gälla produkter, tjänster och ibland beteenden. De

26

lundagård nr 3 2012

s 26-27 forskning.indd 1

– Och så blir det antagligen en så kallad ”de facto-standardisering”, säger han. tomas kalling menar att standardise-

ring får konsekvenser för samhället.

– Ericssongubbarna säger själva att det är kört om de satsar på fel teknologi. Vad skulle hända med jobben i Sverige om de gick i konkurs? Det är stora saker på spel.

Han växlar hemsidefönster för att titta hur företagets aktie förändrats under dagen.

– Ja, den har gått upp två procent, men det behöver ju inte bero på den här .

– Det ska bli riktigt intressant att följa upp den här nyheten. Det är svårt att forska på politiska processer samtidigt som de de pågår, naturligtvis vill folk inte berätta om hur de tänker. Däremot när spelet är över, då kan vi forska, säger Tomas Kalling.

foto: lukas norrsell

Visst är det bra att alla har samma eluttag. Och det är trevligt om alla kör på samma sida av vägen.

Men det är kanske mindre bra om alla använder telefoner och operativsystem från samma företag.

Nu ska forskare vid Lunds universitet ta reda på varför företag apar efter varandra och vad det får för konsekvenser.

som exempel tar han morgonens

nyhet.

– Om Apple väljer det här nätverket kommer antagligen deras kommande Iphone också att gå på det, och du vet ju hur mycket folk köper sådana, säger han, och förklarar vad han tror kommer att hända.

Det skapas ett tryck på andra företag att anpassa sig. Andra producenter ställer om till likadana nätverk, vilket påverkar hårdvaruutvecklares val av teknologi, som en fallande dominobricka. Teleoperatörer kommer att behöva sätta upp nya sorters master för att hela landet ska kunna använda 4G, däribland Ericsson.

Thomas Kalling, professor i strategiteori.

kanske kommer de första nya 4Gmasterna att ha börjat byggas på skånsk landsbygd lagom till att doktoranderna kommit på plats på Standardisation Research Centre.

– Det skulle vara intressant att få reda på detaljerna i det politiska spelet bakom hur Ericsson gick tillväga. Telekomföretag sitter inte bara ner och väntar, jag tror de är jäkligt aktiva. text cinna gärdenfors illustration linus edenwall

Redigering: Ellen Paulsson / Hilda Forss

12-03-19 02.20.05

ORDNAT BOENDE?

THINK BEYOND BE A MASTER STUDENT

ÖPPET HUS FREDAG 30/3

i Studentboendet med gemenskap i fokus

www.malmostudenthus.com

Foto: Håkan Danilo

Are you looking for a future career where your knowledge and skills are used in order to make a difference? Then you should power up with a master’s degree. Our students are growing with the challenge and have taken an active decision to impact their future. You should be one of them.

Vi har öppna visningar av våra lägenheter och huset kl.13, 14, 15, 16.

Kom till BoService på Thomsons väg 32A när det passar dig, vi bjuder på fika.

Våra fräscha ettor finns i olika storlekar med eller utan balkong, på bekvämt pendlingsavstånd från Lund och nära Malmö City.

För mer info om lägenheterna, huset och hyresnivån se www.malmostudenthus.com

www.utbildning.gu.se/master

Nya, snabbare MacBook Air. Den optimala bärbara vardagsdatorn.

RABATT

Nya MacBook Air är upp till 2,5 gånger snabbare än tidigare.

Den har de senaste Intel Coreprocessorerna, supersnabb Thunderbolt I/O, ett bakbelyst tangentbord och OS X Lion Dessutom är den fortfarande otroligt tunn och lätt. Det gör den till en bärbar dator som klarar allt och som du kan ta med överallt.

1

1

TILL LÄRARE &

STUDENTER PÅ ALLA

DATORER

Jämfört med föregående generation MacBook Air.

Kullander – Södra Sveriges största och mest välsorterade Apple Premium Reseller.

Västra Hamnen Västra Varvsgatan n

äge

nsv

am imh

Mariedalsvägen

L Fridhem

halvs_lundagard_nov11.indd 1

Kullander - www.kullander.se - Fridhemstorget 1, Malmö Tel 040 -10 08 30 - Vardagar 10 – 18.30, lördag 11 –15 Gilla oss på Facebook! www.kullander.se/facebook

2011-11-30 12.20

lundagård nr 3 2012

s 26-27 forskning.indd 2

27

12-03-19 02.21.38

kultur

Dina 80000 timmar

Ditt yrkesval är en fråga om liv och död – för andra. I Oxford har en grupp studenter slutit sig samman för att försöka ta reda på vilka jobb du ska välja om du vill göra så mycket gott som möjligt. Kanske kan en bankir göra mer nytta än en biståndsarbetare?

28

lundagård nr 3 2012

s 28-29 kulturreportage.indd 1

Redigering: Anni Tuikka

12-03-19 02.23.25

gå än mer på djupet på lundagard.se ◣

snart är det tid att välja utbildning inför hös-

ten. Många ser karriärvalet som en möjlighet att göra världen bättre, medan andra tycker det är hopplöst naivt. Men det behöver det inte vara.

Frågan är bara: Hur kan du ha störst påverkan?

för några år sedan brottades den kanadensiske studenten Mark Lee med just denna fråga.

Han var antagen till en prestigefylld doktorandutbildning i filosofi vid Rutgers universitet, men ville också arbeta för att minska global fattigdom. Mark Lee påbörjade doktorandstudierna, och tänkte att han som akademiker kunde inspirera studenter till etiska liv. Samtidigt fortsatte han fundera, och insåg att den akademiska banan inte var bäst. Men i stället för att bli välgörenhetsarbetare eller läkare valde Mark Lee att börja på Harvard Law School, för att bli professionell filantrop: Han skulle tjäna mycket pengar och skänka bort dem.

– Jag tänkte att det inte var särskilt svårt för mig att få ett välavlönat jobb, och bibehålla motivationen att skänka mycket av det jag tjänade, förklarar han. idag är mark Lee en av medlemmarna i den nygrundade föreningen 80 000 Hours. Föreningen tar sitt namn efter längden på en genomsnittlig karriär, och vill hjälpa människor att välja etiska karriärer. Idén är enkel: Eftersom det ofta är genom våra yrken vi kan ha störst påverkan, är det viktigt att välja rätt.

– Efter att jag börjat på Harvard Law insåg jag att jag kunde uppnå ännu mer om jag försökte bygga upp en rörelse och inspirera andra till att bli professionella filantroper. Det är viktigt att ha en gemenskap, säger Mark Lee. Jag åker till Oxford för att träffa medgrundaren Benjamin Todd. Det var i den här traditionella universitetsmiljön, där Benjamin Todd också studerar, som föreningen tog form.

Benjamin Todd talar ivrigt när vi promenerar längs de smala gatorna, kantade av pompösa byggnader.

– Jag hörde moralfilosofen Toby Ord föreläsa om hur mycket man kan göra om man donerar en del av sin inkomst. Toby övertygade mig, och jag började skänka 10 procent. Men jag började också fundera på vad mer jag kunde göra. funderingarna ledde benjamin Todd till att

hjälpa William Crouch, doktorand i filosofi, att grunda 80 000 Hours. Idag har föreningen strax under hundra medlemmar, de flesta fortfarande studenter, som alla förbundit sig till karriärer som ”effektiva altruister”.

Hur avgör ni vad som är en bra karriär?

– Vi har ingen särskild syn på vad som i slutändan är bra eller dåligt. Vi ber bara våra medlemmar att att göra så gott som möjligt med det de ger, oavsett vad ”gott” betyder för dem. Våra medlemmar engagerar sig i många olika saker,

från global fattigdom till djurskydd.

80 000 Hours framhåller att det finns många karriärer för en effektiv altruist. En möjlighet är att inspirera andra, och sprida själva idén. Detta är vad Mark Lee gjort, och vad exempelvis journalister och lärare skulle kunna göra. En annan är att bli professionell filantrop. Även forskare kan ha stort inflytande. Ett lysande exempel är Norman Borlaug, som utvecklade nya metoder för växtförädling, vilket ledde till att hungersnöd försvann på många ställen i världen. Sociala entreprenörer och politiska rådgivare kan se till att ny forskning når ut i samhället. Managers och forskningsassistenter kan underlätta för de som sysslar med andra etiska karriärer, och därmed göra deras arbete mer effektivt.

benjamin todd poängterar vikten av att resonera kontrafaktiskt när man väljer yrke: skulle det här ha hänt om jag gjorde något annat?

– Säg att du har sökt jobb som välgörenhetsarbetare på Oxfam. Förmodligen är det 50 eller 100 som har sökt samma tjänst, och den andra perso-

"Om du i stället tar ett välavlönat jobb och skänker en del av din inkomst har du större påverkan." nen på listan är säkert lika bra som du. Men om du i stället tar ett välavlönat jobb och skänker en del av din inkomst har du större påverkan. Den andra personen på listan skulle inte ha gjort som du.

Hans röst är entusiastisk, men orden nog-

grant valda. Kanske är detta utmärkande för hela rörelsen: en brinnande vilja att göra skillnad, tillsammans med den analytiska förmåga som krävs för att kunna göra det. De som säger sig vilja förändra världen är många, men få gör särskilt noggranna undersökningar kring hur det kan göras. Just karriärsforskning är en stor del av föreningens verksamhet. Kan en programmerare tjäna mer i Silicon Valley än i Storbritannien? Hur ska man använda sig av lönestatistik? Är det värt att satsa på osäkra möjligheter som kan ha särskilt stor inverkan? Detta är några av frågorna föreningen tar sig an. förhoppningen är att effektiv altruism ska bli ett välkänt och acceptabelt livsval, precis som vegetarianism är idag. Därför ägnar 80 000 Hours en stor del av arbetet till att bygga upp ett nätverk, värva medlemmar och sprida idén. Eftersom det inte alltid är lätt att hitta rätt yrke erbjuder 80 000 Hours även rådgivning till alla som har funderingar. Benjamin Todd själv går sista året på sin utbildning i filosofi och fysik.

Till hösten börjar han arbeta som investeringsanalytiker i London, med målet att bli professionell filantrop.

Samtidigt fortsätter han engagera sig för 80 000 Hours. När jag frågar hur han känner inför sitt livsval, kommer svaret direkt: – Det känns fantastiskt att leda sin karriär med andra i åtanke, och att veta att varje dag gör jag verkligen en skillnad.

Föreningens rekommendationer är dock inte okontroversiella.

Särskilt i ljuset av finanskrisen har många av de mest välbetalda yrkena fått utstå mycket kritik. Somliga menar att det kan vara problematiskt att ta ett jobb där man är del av ett dåligt system, även om man donerar stora summor. Men Benjamin Todd håller inte med: – I många fall tror jag att man kan bidra till att förändra systemet genom att vara öppen med att man skänker mycket pengar. Det kan leda till en ny kultur. Och återigen, om du inte tar jobbet gör någon annan det.

Men finns det inte en risk att en professionell filantrop dras med i kulturen om man ger sig in i en värld där allt handlar om att tjäna pengar? Jo, medger Benjamin Todd, som menar att 80 000 Hours här fyller ett annat syfte: – Genom att skapa en gemenskap mellan människor som öppet förbinder sig till att skänka kan man minska risken. Men om du tror att du kommer bli korrumperad, borde du välja ett annat yrke. Dessutom måste man ju inte arbeta inom bankväsendet för att tjäna mycket pengar. Är det rimligt att kräva så mycket av folk?

– Det finns många typer av yrken där man kan ha stor påverkan, så jag tror att alla kan hitta något de trivs med. Jag tror inte man upplever det som en uppoffring. text aron vallinder illustration anni tuikka

lundagård nr 3 2012

s 28-29 kulturreportage.indd 2

29

12-03-19 02.23.55

s 30-31 soffan.indd 1

12-03-19 02.25.07

i soffan

Att komma ut som religiös

Intresset för religion ökar bland unga. Samtidigt upplever många tro och andlighet som ett tabuämne. Kan samhället förstå varför någon väljer att vara religiös? Kan en muslimsk tjej sitta ner och prata med en kristen kille?

Vi förde samman två teologistudenter och testade.

Sara Massoud: Jag har alltid haft tron, men jag har blivit mer intresserad av vad min tro betyder. Den har utvecklats, men den har alltid varit med mig.

Christoffer Lundh: Jag tror att det var efter min konfirmation som jag började söka efter min tro, började fråga saker och besöka kyrkan.

Klankar folk ofta ner på er tro?

SM: Ja, nästan varje dag. Speciellt nu med att islam är syndabocken i vår tid. Innan var det judendomen som var utsatt, men det kommer alltid någon. Det kan även gälla kristendomen. Att man tror på någonting är något som vissa kritiserar, det är inte inne att tro.

Vad får ni för kommentarer?

SM: Vad kommer Gud göra för dig? Varför gör han ingenting? Sådana där frågor som jag tror att de som ifrågasätter har funderat över, men helt okritiskt, utan att själva söka.

CL: När jag gick ut med att jag var troende inför mina kompisar, var det många som tog avstånd från mig efteråt.

Sen har man fått leva med det, just den här stämpeln att man är kristen. Det har nästan blivit mode att man ska vara ateistisk i dagens samhälle.

Du talar i termer av att du kom ut som religiös?

CL: Det var när jag var 16 år, ett år efter konfirmationen.

Innan dess var jag kristen, men jag var väldigt rädd för vad folk skulle tro och tycka, att folk skulle lämna en. Och så blev det. När jag gick ut och sa att jag var kristen så var det folk som slutade prata med mig. Och när jag var 17 år och frågade syon vad jag skulle göra för att kunna läsa till präst, undrade hon hur jag kunde vara troende när det är svält i Afrika. Jag minns att jag svarade att det inte är Gud som gör att folk svälter, det är människor och politik.

Hur punktligt följer ni Koranen och Bibeln?

CL: Hade jag varit bokstavstrogen till Bibeln hade jag inte accepterat att Sara satt bredvid mig här eller att hon ens uttryckte sig i den här intervjun. Jag är inte det minsta bokstavstrogen. Bibeln skrevs under en tid med vissa normer, men i dag är det nya normer som man måste följa. De grunder som de flesta kritiker utgår från är Paulus- eller Petrusbreven. Jag brukar säga att man ska ta Paulus som Aftonbladet ungefär, med en nypa salt.

SM: Det är där det krockar för många, att ”Jaha, men du följer ju inte Koranen?”. Jo det gör jag, men vi lever nu. De tror inte att man kan anpassa tron till dagsläget.

Hur ställer ni er till homosexualitet?

CL: Jag själv följer att man ska älska sin näste lika mycket som man själv vill bli älskad. Det står inte att du ska älska din fru, men din näste. Så sexuell läggning spelar ingen roll. Din partner är ju din näste. Att Sankte Per kommer att säga ”Du har varit homosexuell och du ska ner i helvetet och brinna”, det kommer inte ske.

Tror ni att religionen är på väg tillbaka?

SM: Ungdomar lever i en värld där media och datorer skapar mycket stress. Då kan man liksom gå tillbaka till sin tro där man blir lite så att man blir lite lugnare och kan slappna av. Jag märker också när det gäller muslimska ungdomar att deras tro växer på grund av de sluter sig till en grupp eller till moskén för att kunna få svar på frågor som händer omkring dem.

CL: En gång i veckan brukar jag gå iväg till Lunds domkyrka och sätta mig bara för att det är så tyst där inne. Och så tjocka väggar att man känner sig som avskuren från omvärlden. Jag slipper oroa mig. för läxor och räk-

Redigering: Ellen Paulsson

s 30-31 soffan.indd 2

ningar. Jag känner det som att jag kollar igenom ryggsäcken, går igenom vad jag behöver egentligen och tömmer ut allt det som är onödigt.

Hur påverkar religionen vardagslivet?

SM: Det finns ju i vardagslivet även om man inte tänker på det hela tiden. Det är alltid där, speciellt kanske i hemmet.

Det finns även nära i resten av samhället. Kolla bara hur skolan är uppbyggd där man måste gå till kyrkan på sommaren när det är skolavslutning.

CL: Svenska grundlagen kommer ju från västgötalagen som är uppbyggd på de tio budorden. När folk säger att religionen inte borde ha kommit till Sverige över huvud taget, brukar jag säga att om religionen inte hade kommit till Sverige hade vi fortfarande klubbat ner varandra och bränt gårdar. Det var när kristendomen fick fäste som man började tänka att ”Okej man kanske inte ska döda för skojs skull, och man kanske ska inte ha sex med grannens fru”. I dag är det sättet att tänka norm.

Hur ser ni på förhållandet mellan religionen och vetenskapen, exempelvis hur världen skapades?

SM: Jag tror på att Gud skapade världen.

CL: Jag tror på big bang, men att Gud låg bakom det. Det finns inget vetenskapligt bevisat för vad som hände sekunderna innan big bang. Det är tillräckligt med bevis för mig, att något dök upp där som gjorde att det exploderade. Då låg Gud bakom det.

SM: Jag tror att folk skiljer på religion och vetenskap, det är grejen. Det finns mycket inom Koranen som är vetenskapligt bevisat. Samma sak med big bang och själva det hur världen skapades. Det finns någonting.

CL: Det här med de sju dagarna håller forskarna till och med med om. Kanske inte uppstått på just sju dagar, men i den ordningen. Det finns ett skämt som jag brukar utgå från: ”En kille frågar Gud, hur lång är en dag för dig? Det är tio miljoner år, svarar han. Hur lång är en minut? Det är tio tusen år ungefär, svarar Gud. Hur lång är en sekund för dig då? Det är ungefär tusen år. Ah, skulle jag kunna få en miljon kronor? Ja, vänta en sekund”.

SM: Haha.

CL: Så ja, så tror jag faktiskt. Sju dagar för Gud kan vara en oändlighet.

SM: Men Gud är allsmäktig, så jag tror nog Gud kunde fixa världen på sex eller sju dagar.

CL: För Gud är inget omöjligt.

Hur skulle det bli enklare för er att vara öppna med er religion?

SM: Sluta anklaga religionen för alla problem. Och gör skillnad på individer. Om en individ gör fel – muslim, kristen, jude, hindu, whatever – döm inte hela religionen och hela folket. Det handlar om att acceptera. Inte om att du måste tro på det jag tror på, men du ska respektera det jag tror på.

Det är snart påsk. Känner ni att religiösa högtider får fel fokus?

CL: Jag stör mig faktiskt inte på det. Vill folk fira långfredagen för att Jesus dog är det okej, men om folk annars ser långfredagen som en röd dag och vill supa dagen innan så får de göra det.

Handlar det om tolerans?

CL: Ja, så de får göra vad de vill. Tror de på Jack Daniels och vodka så får de göra det. Jag firar på mitt sätt och så får de andra fira det på sitt sätt.

text kenneth carlsson foto jonas jacobsson

”Jag brukar säga att man ska ta Paulus som Aftonbladet ungefär, med en nypa salt.”

sara massoud Sara Massoud läser till lärare och inriktar sig på religion. ”Det är intressant, det är mycket kopplingar mellan religion och identitet och själva samhället som jag vill visa upp.”

christoffer lundh Christoffer Lundh läser till präst. ”Det är ett yrke där man får uppleva mycket, framgångar och motgångar, dop, giftermål och begravningar.”

lundagård nr 3 2012

31

12-03-19 02.25.44

kultur

mothårs ger framåtrörelse

"Knulla kåt tik ikväll"

Det är någonting med bankrånare. Kanske för att alla någon gång drömt om att bli ekonomiskt oberoende. Även Liam Norberg, eller ”Räven från Hagsätra”, som han kallar sig själv.

I början av 90-talet rånar Liam Norberg en bank och en värdetransport och kommer över en hiskelig summa pengar.

Efter några års lyxliv fångas räven in, döms till ett långt straff och hittar Jesus i fängelset. Nu anses han vara expert på hur brottslingar fungerar.

Den 15 mars kom han till Skåne för att delta i Debatt i Lund. Temat för kvällen var ”Vem är den skyldige till dödsskjutningarna i Malmö?”

I ljuset av sexköp blir smutsen i vår egen ojämställda vardag smärtsamt tydlig. Men kultur är som bäst när den gör oss obekväma.

Malte Lindahl ser bioaktuella Elles och reflekterar kring hur vi frisvär oss från ansvar med hjälp av pengar och internetanonymitet.

Ett älskande ungt par. De ser lyckliga ut.

Skrattar och kysser varandra insnärjda i vita lakan. Klipp. Hon sover, han lägger en sedelbunt på sängkanten och lämnar det sjaskiga hotellrummet.

Filmen Elles kretsar kring journalisten Anne som jobbar på just tidningen Elle (anar filmens sponsor) som gör ett reportage om två unga kvinnor som säljer sex för att betala sina studier. I skuggan av reportaget börjar Anne, som spelas av Juliette Binoche, ifrågasätta sin relation till sex, pengar och familjen. Ett iskallt och närgånget foto och ett säkert skådespel bidrar till en stark helhet. Det är en film som tvingar tittaren till reflektion.

det ska sägas med en gång. Debatt

i Lund är ett förbannat kul initiativ.

Det är tänkt som en diskussion som ska göra universitetet lite vassare, mer tillgängligt för den engagerade allmänheten. Tanken är tillräckligt bra för att ta inträde och fylla AF-borgen en gång i veckan. Sommartid.

Men jag blir snart orolig för debattklimatet. Alla paneldeltagare är i stort sett eniga med varandra. Bakgrunden till dödsskjutningarna i Malmö har en socioekonomisk karaktär. Utanförskap föder mer utanförskap. Välfärdssamhället är inte till för de svaga grupperna längre. Ingen i panelen tycker att hårdare straff är en bra idé.

Räven från Hagsätra tycker att ungdomar på glid mot kriminalitet ska få kreativitetsbidrag. Istället för att riskera bli straffade ska de få chansen att uttrycka sin missförstådda energi.

Här hade debatten vunnit på om någon hade satt sig på tvären. Då hade de olika positionerna blivit tydligare och publiken klokare. Är det med morot eller piska som brottsligheten ska bekämpas?

För även om kompetensen i panelen skiner genom, är det alltid svårt att debattera när alla är överens.

lukas ernryd 32

lundagård nr 3 2012

s 32-33 kulturuppslag.indd 1

illustration: ellen paulsson

mina bästa vänner är just mina bästa vänner för att de ger mig andra perspektiv än vad jag har själv. Det är i motståndet som man blir utmanad på djupet.

Det är då man vässar sina vapen.

Liam Norberg lockade säkert publik, men om han ändå ska vara en del av en panel som lägger problemen i Malmö på samhället, hade det varit uppfriskande att istället se någon som vågar säga att det yttersta ansvaret ligger på individen.

"Man kan alltid köpa sig en moralfri stund på ett hotellrum"

handlingen hoppar mellan Annes

till synes alldagliga vardagssysslor och de prostituerades vedervärdiga verklighet där hennes liv blir allt annat än trivialt. När Anne kämpar med att få ihop arbetet och samtidigt skicka ungarna till skolan, blir en ung prostituerad kvinna urinerad på. När hennes man uppmanar henne att hålla inne på ”feministsnacket” har en grov våldtäktsscen just utspelat sig och lämnat publiken i ett emotionellt mörker. De enskilda handlingarna hakas fast i större maktstrukturer. Den maktobalans som blir så konkret i prostitution smittar av sig och belyser problematiken i vår egen vardag. Vi i publiken blir axlade ansvaret för förtrycket.

När ljuset i salongen dimmas upp är det ingen som slår ihop händerna och drar ett avslutande garv. Stämningen är dämpad. Frågorna pyser: ”Vad gör jag för att befästa de orättvisor som finns?

Och hur kommer det sig att sexindustrin bara fortsätter?” Publiken är unisont gråhårig, endast fem gubbar har masat sig dit med sina respektive. Det är oroväckande och det bekräftar att

den känsla jag hade innan filmen delades av andra män. Oron att det skulle bli obekvämt, att jag i egenskap bara av att vara man skulle känna en skuld och ett ansvar. Prostituerade som i majoritet är kvinnor och den stora delen sexköpare som nästan alltid är män. Ungefär samma fördelning som i publiken. Ett faktum som punkterar argumentet om den frivilliga horan. Hur kommer det sig i sådana fall att den prostituerade alltid är en kvinna? Om det är ett reko yrke, tänker man att det borde vara jämnt fördelat mellan könen på sexmarknaden.

Men förtryckande strukturer spelar in.

Kvinnan blir ständigt reducerad till sexobjekt och hushållerska. ”are you also tired of needy western women? Find a Russian wife today!”

I min vardag är det på internet som jag oftast kommer i kontakt med det tvivelaktiga. Vare sig man vill eller inte, befinner man sig i en ständig malström av skeva kvinnoideal, reklam för pornografi och prostitution. Det är vardagsmat och jag har slutat notera det.

Men häromdagen laddade jag ner en dokumentär om prostitution. I annonsfältet bredvid stod det ”Knulla kåt tik ikväll”. Det som fick mig att stanna upp var att Google translate inte riktigt hade hängt med. ”Tik” från engelskans bitch, ett absurt fel som fick mig att garva. Men Google translate kanske inte alls ligger efter. Kvinnan som reducerats till en bitch blir i den lingvistiska bollningen till slut ett husdjur, mannens bästa vän.

Inte en medmänniska eller livspartner.

Internet har också förstärkt människans dubbla natur, den offentliga personen kontra den privata. Internet har gett en hel värld för det privata. Du lever med känslan av att gå omkring i en värld där

bittra pojkar med vapen Otaliga middagar har jag fått höra följande anekdot av min far: 1961 studerade han vid Kungälvs läroverk. Under en skoldans bryter sig en ung man in och skjuter ner massa elever, varav en dör. Sensmoralen med historien var, och här lyfte alltid min far ett viftande pekfinger, hur förlåtande samhället tedde sig gentemot gärningsmannen. Killen blev en homie i grannskapet och skaffade fru och barn. Det tyckte farsan var fint. Jag

erinrar mig denna berättelse därför att den står i bjärt kontrast till bioaktuella We need to talk about Kevin. Där får vi följa modern till en gärningsman och hennes kamp både före och efter dådet. Filmen gör mig oerhört illa tillmods. Speciellt när massmordet på Utöya ligger så nära inpå och det härom veckan var det ännu en skjutning på en skola i USA. Men herregud vad sevärd den är. malte lindahl

Redigering: Fredrik Toreblad

12-03-19 02.26.45

läs fler kulturartiklar på lundagard.se ◣

alla har ögonbindel utom du. Öga mot öga är det svårt att ignorera det moraliska ansvar du känner för en annan människa. När närheten försvinner så tystnar också ansvaret och kan ersättas av fientlighet och motvilja och din nästa har förvandlats till ”dom”. Internet befäster rådande strukturer. i ett samhälle där allt kan köpas, skapar pengar samma distans. Moral kan man betala sig ur. Utåt kan man predika om moral och mot prostitution men man kan alltid köpa sig en moralfri stund på ett hotellrum. Kapitalismen som system ger tummen upp medan den allmänna opinionen buar. Och det är väl i vägandet mel-

vårkänslor

lan de dubbla buden som politiker och kändisar ständigt hamnar först i sängen med prostituerade och sen vid den mediala skampålen.

Kultur är som bäst när den provocerar och ifrågasätter, den synliggör och påminner oss om vår relation till omvärlden. Av samma anledning tycker många att detta är när kulturen är som sämst. Vi känner oss obekväma och avslöjade. I Elles blir detta tydligt. filmens starkaste bedrift är att den i ljuset av prostitution får publiken att reflektera över ojämställdhet på mikronivå, i den egna vardagen. Det är därför jag älskar Elles. Här sitter jag och har gosat ner mig och gjort mig bekväm

och så kommer en film som pekar på skiten och vill få mig att vrida mig ur skinnet. Det är en beklämd känsla som jag tror grundar sig i medmänsklighet. Det är en känsla att älska och sträva efter. Det är här film kan skapa förändring. Och det behövs, speciellt vad gäller sexindustrin som infekterats av myter som försvarar en av mänsklighetens största grymheter.

text malte lindahl illustration catrin jakobsson

blekingska

tobias stefansson

Min sambos pojkvän har en etta på Måsvägen där hon sover över och jag blir själv kvar Blekingska är nära oss på gångavstånd och längtansvägar Jag tar sojafärs och promenerar till tacos, soffa, skräckfilm när eftertexterna börjar rulla har vi fredagsmysförsonats

illustration: simon fridolfsson

Våren är inte bara den tid på året då pollenallergin bryter ut och då tentastress och uppsatshets drabbar Lunds studenter igen. Det är även den dåliga smakens högsäsong. Fram kommer alla pikétröjor med uppvikta kragar, lågskor med lågstrumpor och färgglada shorts korta nog för att man ska ana pungen. Längtar redan efter den välklädda hösten.

linnea lundborg lundagård nr 3 2012

s 32-33 kulturuppslag.indd 2

33

12-03-19 02.27.13

det händer

Sagostund för stora Den 16-21 april intar barnboksfestivalen Litteralund staden. Kulturredaktionen passar på att rota fram bilderböcker och barnromaner som är precis lika magiska nu som då.

Från Seine till djurkyrkogården Dolly hänger på en rökig bar i Paris, vem skulle inte vilja göra det? I Inga Borgs bilderbok Hund i Paris ger en spansk spaniel sin bild av staden. En sorgsen och bitterljuv berättelse om en gammal hund. Vackra detaljrika målningar av Paris. Bra lösning för oss som längtar dit, men är panka.

Eller vill skaffa hund. lilla Robin Hood Thomas och Anna-Clara Tidholm har skapat fantastiska barnböcker.

De experimenterar hejvilt med svenska språket, vilket gör deras historier både säregna och poetiska. Balladen om Marjan och Rolf är en modern tappning av Robin Hood. Marjan vill röva och smyga i vildmarken med skogspojken Rolf, men mycket står i vägen. Hjärtknipande och ångestfylld men med smarta undertexter. Ingen skrivs på näsan.

tjock liten syster Det är kanske tveksamt om ni andra uppskattar Lilla syster kanin i vuxen ålder. Men den lilla näktergalen har alltid tagit mig med storm.

Hon är fet, suger på öronen och gör precis som hon vill. Helt enkelt oemotståndlig. Jag kommer vara Ulf Stark och Eva Eriksson evigt tacksamma för att de lärde ett ensambarn som mig lite om syskonkärlek (och kaniner.)

mette mjöberg xxx Tegnander

34

lundagård nr 3 2012

s 34-35 det händer.indd 1

Hattjakten En morgon när morfar vaknar är hans älskade hatt borta. En svindlande hattjakt följer, där morfar träffar på de underligaste av figurer. Sven Nordqvist, som också skrivit och tecknat Pettson och Findus, verkar gilla historier om gamla vresiga gubbar. Och konstigt nog gör jag det också. Kanske för att de gamla vresiga gubbarna ofta beter sig som barn. Det kallas väl realism?

Vem ska trösta Knyttet?

Om Tove Jansson är min gud, är det här min bibel. Jag har både filmen och nyckelringen och bilden av Snusmumriken på tulpanängen är det första jag ser när jag vaknar.

Trivia: Den finländska versionen av boken inte anger Knyttets kön, vilket öppnar för en queer läsning.

Prostens barnbarn Till Eva Bexells fenomenala berättelser om Carl och Antons alla upptåg har jag skrattat många gånger vid läggdags. Den är liksom väldigt rakt på sak: ”Prosten är emeritus. Det betyder att han går hemma hela dagarna och är småbesvärlig.”

Linnea i Målarens trädgård En huvudperson med samma namn som en själv faller man lätt för när man är såväl liten som större. Genom åren har jag försökt härma både Linneas frisyr och kläder. I våras fick jag dessutom äntligen se Målarens trädgård. Boken blev en väg in i min Monet-beundran och kanske även till konstvärlden i stort.

Hugo och Josefin Hugo är en riktig strövare med fickorna fulla av bark. Han pratar med lustig dialekt och har en pappa som sitter i fängelse. Josefin har också en pappa som heter Pappa Far. Och vem har inte alltid önskat att man fick gå till Stora hotellet för att vänta på sin Pappa Far och där träffa en ung man med guldknappar som ger en menyn och antagligen är en prins.

Och eftersom Pappa Far sagt att man ska ha något att knapra på medan man väntar, beställer man in alla rätter på menyn i tur och ordning, men ber att få slippa skomakarlådan och hoppas att prinsen inte ska bli sårad.

"Passade bra för mitt melankoliska barnhjärta."

hilda ärlemyr illustration: catrin jakobsson

Myror och monarki Det spelar ingen roll hur många gånger jag läser Roberta Karlsson och kungen av Viveca Lärn, den får mig alltid att gapskratta. Mimmi åker till Norrland på sommarlovet och träffar Lasse som begraver myror och har en överbeskyddande mamma. Tyvärr missar hon då Kungens besök hos bästisen Roberta Karlsson. En bok fylld med fantastiska lögner barn emellan och klockrena beskrivningar av vuxna.

Olivia Ian Falconers stiliga bok om grisen Olivia gavs ut 2004. Jag köpte den för bara några år sedan, eftersom den är alldeles oemotståndlig.

Olivias familj gör sådant som den borgerliga familjen à la 2000-tal gör mest: ”In the morning, after she gets up, and moves the cat … and brushes her teeth, and combs her ears, …and moves the cat, Olivia gets dressed.”

Pojken, prinsessan och grönt Paret Sandberg har gjort många oförglömliga barnböcker, men den som vi läste oftast var den här. Pojken hatar grönt och avskyr gult, prinsessan bor i ett slott med en hypokondrisk pappa och drömmer om att bli läkare. I slutet flyttar de till landet, skaffar massor av barn och djur, och alla är vegetarianer.

Vill jag minnas.

Ofelias skuggteater Denna bok lånades på Söndrums bibliotek om och om igen. En sufflörtant samlar ensamma skuggor i sin handväska och lär dem spela Shakespeare om nätterna.

Mycket vemodig och bitvis läskig, men det passade bra för mitt melankoliska barnhjärta.

linnea xxx lundborg Redigering: Per Johansson

12-03-19 02.28.29

du hittar fler nöjestips på lundagard.se◣ foto: pressbild/sebastian carlsson

3tips Bli hög på hemmaplan

Likt de tre bockarna Bruse är det många som åker över bron för att gräset är grönare på andra sidan. För dig som vill ha ett rus finns det dock betydligt lagligare alternativ på hemmaplan. På Skissernas museum visas nu en konstinstallation med ljuseffekter som ska upplevas med slutna ögon.

– Som LSD. Fast mindre farligt, säger konstnären Andreas Nilsson till Sydsvenskan.

tobias stefansson

Spring i benen

Längs med Södra Esplanaden, förbi Botan och över Stortorget. Ge vårens löprundor ett mål och anmäl dig till Lundaloppet den 5 maj. Välj mellan fem kilometer och en mil.

Med nummerlapp på bröstet och avspärrad stadskärna så kommer du vid målgång ha känslan av att du är självaste Wilson Kipketer. Värd känsla.

annika skogar

Chips arrangeras av Nicklas Ennab, Jon Bossuyt, Ida Norrman, Helle Schunnesson, Karolina Lundin, Viktor Flarkell, Frida Olheden och Garbiela Calheira Diestel.

”Så där episkt jävla roligt”

Redigering: Hilda Forss

s 34-35 det händer.indd 2

”Dagen efter frågar man sig alltid ’Vad fan hände egentligen igår?!’”

Helle Schunnesson.

Vad är det som är speciellt med Chips?

– Alltså, man kan ha kul på många klubbar, men när det är Chips på Klaffbron är det så där episkt jävla roligt. Inte svårt eller pretentiöst.

Varje gång man vaknar dagen efter frågar man sig själv ”Vad fan hände egentligen igår?”

Den som vill prova på ska bege sig till Klaffbron, där Chips dyker upp tre fredagar i månaden.

– Vi håller på så länge det känns bra, så länge vi arrangörer och gästerna har kul, avslutar Helle Schunnesson. sofia jarl

foto: pressbild/urban ninjas

Inträdet är 60 kronor och det älskar vi ju såklart. När du äntrar klubben möts du av ett bord uppdukat med chips och godishalsband och en tjej med roligt hår som delar ut neonarmband.

Lokalen är mörk, sliten och lite underground.

Känslan är att folk bara dragit på sig lite softa 90-talskläder och ett par converse och stuckit ut för en stökig kväll.

Helle Schunnesson är klubbredaktör på Nöjesguiden och en av hjärnorna bakom Chips. Jag passade på att fråga henne hur man startar en klubb.

– Man ska väl ha ett koncept, en tanke. Tänka vad man själv vill ha ut av en klubb och det ska gärna vara något som inte finns redan. Gå ut mycket såklart, lära känna folk, lära sig hur allt går till. Det är nog det som är en av våra styrkor, vi har alla klubbat så jävla mycket att vi vet vad som funkar och vad som inte gör det.

I slutet av mars har den franska filmen Tomboy premiär. Jag sprang på affischen redan förra våren i Paris, och sedan dess har jag väntat tålmodigt. Storyn påminner om klassikern Dårfinkar och dönickar – tjej flyttar till ny stad, betraktas av sin omgivning som en kille. Trailern finns på Youtube, biljetter finns på Kino. linnea lundborg

missa inte…

foto: tone schunnesson

Alla har vi haft känslan efter en misslyckad utekväll att ”Hade jag haft en egen klubb, ja då jäv…” För studenten och klubbredaktören Helle Schunnesson är detta en verklighet. Tillsammans med sju andra partydjur kör hon nystartade klubben Chips på Klaffbron i Malmö.

flicka blir pojke

… det studentbaserade DJkollektivet Ninja Nights.

Vik upp dina Miami Vicekavajärmar, sätt på ett par Ray-Bans och njut av en skön 80-talskväll i funkens tecken. Den 31 mars bjuds det på lyxig disco, oemotståndliga boogie-dängor och medryckande klassiker på Debaser.

anna snellman

lundagård nr 3 2012

35

12-03-19 02.28.57

lunds universitets studentkårer

Nya tider, nya studenter, nytt ansvarstagande Tiden har passerat snabbt och många funderar nu på vad som sker redan nästa termin, nästa läsår.

Tankarna kan väga jämnt mellan många olika vägval och spänningen ligger tät i luften. Studierna kanske tar dig ut på utlandsstudier, vissa stannar kvar och läser den där kursen i praktisk filosofi, andra påbörjar sin magisterutbildning eller rentav avslutar sin studietid vid Lunds universitet.

Om din tid vid Lunds universitet inte är över än så bör du tillsammans med många andra studenter engagera dig. Engagera dig i din studiesituation, kvaliteten i din utbildning och delta i den förändringsprocess som ständigt pågår. Att benämna sig student vid Lunds universitet medför inte bara fantastisk utbildning utan även en möjlighet till personlig utveckling och en möjlighet till att utmana sin egna förmåga. Att våga prova på att förändra din och dina studiekamraters upplevelser under både din och deras men även framtida studenters tid vid universitetet. möjligheterna är oändliga och allt engagemang är

uppskattat av såväl nuvarande studenter som framtida. Utan ideellt engagemang stannar Lunds universitets studentliv och Sverige. Att du som individ skulle exempelvis hindras av din ålder, att du är förälder, eller att du inte kan svenska etc. måste åsidosättas och istället ses som en xfaktor hos just dig. Ni är dem

detta är lus Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitet, kommunen och regionen.

36

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

kårkrönika teater, konst och musik heter de repän-

dar LU har dinglandes i Malmö. Vi gör nog väldigt lite väsen av oss utanför våra respektive skolor, men vi finns och vi sjuder av skapande och glädje!

här på musikhögskolan händer det massor just nu; vi arbetar mot en av årets största musikhändelser – SMASK, som är en melodifestival av och med studenter från Musikhögskolan i Malmö och med riksfinal mellan samtliga musikhögskolor i landet. Vi är sjukt stolta över detta enorma projekt och hälsar alla välkomna den 5:e maj på Nöjesteatern.

" Utan ideellt engagemang stannar Lunds universitets studentliv och Sverige" som utvecklar och förändrar den nuvarande studiesituationen för framtida studenter och skapar därmed de självklara förutsättningar som ni förväntade er när ni kom till universitetet. det

fortsatta

arbetet

med att göra högre studier och ideellt engagemang tillgängligt för alla och framförallt värdefullt för alla måste ligga till grund för den framtid, tiden vid Lunds universitet erbjuder. Nu ges möjlighet att söka sig till förtroendeposter runt om i Lunds universitets nio studentkårer och samarbetsorganet Lunds universitets studentkårer (LUS). Vi står upp för dina rättigheter och medverkar i utvecklingen av det framtida universitetet.

Vi är de som för studenternas talan under nästa läsår.

Ni kommer inte att ångra de upplevelser det för med sig el-

ler de kontakter ni knyter för livet. sök er till er studentkår och fråga dem vad ni kan engagera er i för frågor och verksamhet.

Våga också ta klivet upp till den universitetsgemensamma verksamhetens olika förtroendeposter som finns inom Lunds universitets studentkårer (LUS). intresserade och engagerade studenter behövs, ni be-

hövs i diskussionerna som berör utbildning och forskning samt Lunds universitets övriga verksamheter. Det är vårt universitet och vår framtid det faktiskt rör sig om.

vi gör därutöver vanliga konserter och andra intressanta projekt hela tiden, och vill förstås att så många som möjligt ska veta om att vi finns. Klassiskt, jazz, rock, barock och pop finns på programmet flera gånger i månaden, och ibland tar vi en tur till Lund för att försöka nå ut till resten av universitetet.

" Det är ett stort projekt, men vi har redan nått långt" förutom musiken arbetar vi i Student-

kåren i år mycket med säkerhet i alla dess bemärkelser; hur våra arbetsrum fungerar, hur studenterna mår, vad som händer vid en brand (inte mycket visade det sig efter senaste brandövningen) och hur vi ska kunna vara trygga och säkra både i och utanför skolan. Det är ett stort projekt, men vi har redan nått långt och har många studenter såväl som lärare som hjälper och stöttar.

jag och kåren hoppas att vi har väckt intresse för vad som händer vid Lunds Universitets utpost i söder och att fler studenter söker sig till Malmö om helgerna där det riktigt sjuder av musik, konst och teater!

carl igor nicolai slotte Styrelseledamot Lunds universitets studentkårer

kram

spark

studentrepresentanter

universitetskollegiet

Ni tar ansvar under hård press.

Processen kring prorektorsvalet har fungerat under all kritik.

niclas gustafsson nämndeansvarig vid studentkåren vid konstnärliga fakulteten i malmö, mu sikhögskolan

lundagård nr 3 2012

s 36-37lussidan(fixas).indd 1

12-03-19 10.05.22

www.lu.se

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Våga ta steget med din affärsidé Har du en innovativ affärsidé du skulle vilja genomföra? Har du kanske inte haft tid eller pengar till att göra det förut? Nu finns möjligheten för studenter i Skåne och Blekinge att göra det tillsammans genom projektet Leapfrogs.

Projektet öppnade sina dörrar för ansökning den 24:e februari i år och syftet är att främja unga entreprenörers förmåga att förverkliga sina innovationer. Leapfrogs lanserades år 2011 och är ett samarbete mellan LUIS och VentureLab och har beviljats pengar av Tillväxtverket och VINNOVAs satsning ”Ungas Innovationskraft”.

Projektet riktar sig till studenter som har en innovativ idé de skulle vilja arbeta med under tre månaders tid. Leapfrogs ger under perioden ekonomiskt stöd till studenterna som då får chansen att ta en paus från studierna och ägna sig åt sina nyskapande projekt.

– Intresset för projektet är jättestort. Det kom 72 personer på vår kick off och 38 studenter har redan anmält sig berättar Sven Olsson, projektledare.

Idén bakom projektet kommer från tron att samhället gynnas av att innovativa idéer förverkligas. Det kan skapa arbetstillfällen, leda till miljömässigt hållbara lösningar och ökad livskvalitet. Studenter med bra affärsidéer har kanske inte alltid tid eller ekonomiska möjligheter att genomföra dem och projektet blir då en möjlighet för dem att kunna göra det.

– Även om det visar sig vara en dålig idé är projektet positivt. Då har unga kreativa

foto: lasse strandberg

Ta chansen att förverkliga din affärsidé genom Leapfrogs.

studenter möjligheten att släppa de dåliga idéerna och istället jobba vidare på andra idéer säger Sven Olsson.

De som vill delta ska inte vara äldre än 30 år och måste studera vid ett lärosäte i Skåne eller Blekinge. Avsikten ska vara att arbeta fulltid med projektet i tre månader och studenterna ska delta i vissa uppföljningsaktiviteter.

– Under de tre månaderna är syftet framför allt att känna efter om projektet kommer

att fungera, om det har potential att lyfta, eller om det inte är värt att satsa på, förklarar Sven Olsson.

Ansökningsperioden sträcker sig från den 24 februari till den 1 september och all information om projektet, ansökningskriterier medmera finns tillgänglig på www.leapfrogs.se där du även kan anmäla dig direkt.

Ny strategisk plan Lunds universitets nya strategiska plan är nu färdig. Planen som riktar sig till både anställda och studenter ska förbereda universitetet på de kommande årens utmaningar och uppgifter.

Planen är universitetsgemensam och anger riktningen för de universitetsgemensamma beslut som fattas.

Universitetets nya vision är att vara ”Ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor”. Den strategiska planen gäller perioden 2012-2016 och innehåller både

gamla, fortfarande aktuella områden såväl som nya.

Till exempel så ligger universitetets grundläggande värderingar fast.

Det övergripande målet är att ha högsta kvalitet i utbildning, forskning, innovation och samverkan med det omgivande samhället. Målet ska uppfyllas genom fyra strategier: Gränsöverskridande samverkan, internationalisering, kvalitetsutveckling och ”ledarskap, lärarskap, medarbetarskap”.

Den nya strategiska planen finns tillgänglig på www.lu.se/strategiskplan.

lundagård nr x dummy

s 36-37lussidan(fixas).indd 2

12-03-19 09.57.06

sista sidan q: anders wigren (vg)

M

Fågel, fisk och mittemellan Lockat Wigren in i fällan Borgens innanmäte Bärvågs eko, örnevingad Stövlarna På i etern bringad.

Natur till stad och land Han, som latast arbetsmyra Ordnar enkel AF-hyra Gôtt för studenten Så din borgfred går mot ända Ska man diplomatiskt sända Vulgo-musik till minne

MORRHOPPAN

illustration: linus edenwall

annen i vildmarken. AF:s siste ombudsman. AF:s första VC. Ansamlade alltefter tidens gång ännu svulstigare mishmashtitlar, såsom biogeofysiker.

Går i skog och mark, skådar fåglar, fångar fiskar. Besitter hela DVD-serien ”Havsörningens hemligheter”. Gick från fågeltorn till radiotorn till AF-torn. Kärleken blev funnen ytterligare två våningar upp. Uppväxten i Sjuhäradsbygden gav en fäbless för könsrock.

Okänt om detta låg bakom karriären i musikgruppen på Radio AF. Gör sitt bästa för att framstå som lat. Ingen lät sig luras.

Kurr-kurr. I magtrakterna samlas de starkaste historiera.

I Frankrike tog kocken Bernard Loiseau sitt liv när han blev fråntagen en Michelinstjärna, i Lund gick nattkockarna bananas när det öppnades en omröstning på denna blaskas digitala upplaga. Man kan inte annat än förvånas över hur en folkstorm kan blåsa upp över en mikropirog för 40 kr.

Men samtidigt så lär de vara @the best piroger in the world.

I en mer borgerlig del av Lund var det inte kålen som var boven i dramat denna gång. Psykologbalsbesökare hänvisades dock till natten när någon varit så "ivrig" med disken att hen lockat brandmän till borgen.

Att dessa glada diskare ens finns kan vi för övrigt tacka slapp utbildning för.

"Vem hade ordnat baler om folk hade pluggat 40 timmar i veckan?" Tack för sambandsförklaringen, Mr. Fiffel.

Kanske är det för att slippa övermätta tokerier som dessa som det vita husets matsal kör på flygvärdinnediet. Man kan dock ifrågasätta om de lyckats när man snubblar över kullerbytteklipp på nätet.

it never rains in gbrunka – av fredrik toreblad

38

lundagård nr 3 2012

s 38-39 q och serie.indd 1

Redigering: Hilda Forss

12-03-19 02.29.47

ÖVERSÄTTARPROGRAMMET Uppsala universitet MASTER HT 2012 KÄLLSPRÅK HÖSTEN 2012

Tyska, ryska & serbiska, kroatiska, bosniska KÄLLSPRÅK HÖSTEN 2013

Engelska

Institutionen för nordiska språk Engelska parken, Thunbergsvägen 3L 018-471 12 71 www.nordiska.uu.se info@nordiska.uu.se

Som översättare utbildad vid Uppsala universitet får du en unik översättarkompetens med både fackspråklig och litterär inriktning.

Mer information finns på www.nordiska.uu.se/utbildning/oversattarprogrammet/ Intresserad? Kontakta vår studievägledare: Tel: 018-471 12 76 eller vår programsamordnare: oversattarprogrammet@nordiska.uu.se Ansökan före 15 april på www.studera.nu

Billiga förråd i Lund Vi hyr ut billiga förråd på flera platser i Lund, med villkor som tål att jämföras. Vad sägs om 254 kr/mån för 3 kvm med en månads uppsägningstid!

Läs mer på www.afb.se/lediga förråd.

Välkommen!

AF Bostäder Box 799, 220 07 Lund Tfn 046-19 15 00 www.afb.se

Smart solutions.

Strong relationships.

Att bygga starka långsiktiga relationer är lika viktigt som att leverera smarta lösningar. Vi på CG Drives & Automation använder vår kunskap och vår positiva attityd för att utveckla elektriska drivsystem som hjälper våra kunder att spara energi – i form av sänkt elförbrukning och genom ökad trygghet i tillförlitliga processer.

Vi arbetar i en internationell teknikdriven miljö med stimulerande utmaningar och goda möjligheter att växa.

Vår ambition är att ständigt ligga i framkant vad gäller innovativa lösningar. Att erbjuda spännande examensarbeten hjälper oss att kontinuerligt utveckla vårt tekniska kunnande och utvärdera nya teknologier och produktionsmetoder.

Intresserad? Läs mer på vår webbplats!

Emotron är nu CG Drives & Automation 042-16 99 00 I www.emotron.se/karriar

s 38-39 q och serie.indd 2

12-03-19 02.30.31

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår

RING FÖR VISNINGSTID Följ skyltarna på Fabriksgatan, Sockerbruksområdet i Lund, för att hitta hit.

Välkommen!

VÄLKOMMEN HEM!

Nu har visningslägenheten öppnat i Farinet som ligger på Sockerbruksområdet norr om Lunds Centralstation. Vi bygger ett stort antal 2:or och 3:or, men även några 1:or och 4:or från 1 320 000 kr. Alla lägenheter har balkong eller uteplats i skyddat läge mot Bjeredsparken. Generös takhöjd. Myresjökök. Genomgående ekparkett. Från husets översta våningar har du sundsutsikt. Inflyttning från 1 september 2012 - vår kostnadsfria försäkring Tryggt köp stödjer dig som

ska sälja annat boende.

BOKA TID: Lisa Niemi 0730-78 84 59 eller Caroline Sellström 0730-78 84 97.

I SAMARBETE MED:

fönstret Lundagard_12.03.24_baksida.indd 1 s 40 baksida.indd 1

3/12/2012 1:35:34 PM 12-03-18 23.37.43