Lundagård 2011 8

s 1.indd 1

11-10-24 06.54.23

(" ! $ $% $ #$ " $ ) " $ " $

"$ $ " $ "$ #$ " " ($ # !) $ % +& " +" $$ +" & " # $ " % $ " ! " ! " '" #% (" $ # " " $$ $ $ # ( $ " &)" "% * $ (" $$ " & &)" & #$ " $$ ) $ !" $ +" " % " %$ "# % $%" " $$ # $ +" $ # $ &(#$" ) $$ (" ! $ " #) % " & ##%$ !)

"

s 2-3.indd 1

11-10-24 09.16.26

LEDARE EN BLINDGÅNGARE Varför är det Bostadsombudsmannen som kliver fram när vi vill ställa frågor till AFB om hur de sköter sin verksamhet?

Få tjänster i studentlivet misstolkar sitt uppdrag på det sätt som "bomben" har gjort de senaste åren.

Och då är det ändå Lund vi pratar om.

Steg ett är kanske att flytta ut ur AFBs korridorer och syfta till studenterna när han/hon pratar om "vi".

VÅGA TALA OM RÄTTVISA "Universitetet gör likabehandling till en fråga om varumärke"

DET HADE KUNNAT vara ett historiskt ögonblick. För för-

en anledning till att våga se likabehandling som en större fråga än vad som tilltalar enskilda studenter. När vi kring borden så småningom börjar treva efter vad vi egentligen vill förändra, uppstår nämligen den klassiska förvirringen.

Det skedde efter vårens uppmärksammade slavauktion.

Det sker ständigt i debatten om studentlivets traditioner.

Eftersom vi bara talar om den enskilda studenten måste vi utgå från att studentvärldens hela likabehandlingsproblem består av kränkningar.

Det är ett tveeggat misstag. Det får oss att gorma kränkning åt höger och vänster och göra likabehandling till en tvångströja av förbud. Det gör oss också blinda för den egentliga grunden till att både universitet och studentvärld tycks bli allt mer homogent ju högre upp man kommer. Dyra baler och grabbig jargong är inte ondska som måste elimineras, men de är nöjen för relativt små grupper som åtminstone måste kompletteras. Det är det som är Studentlunds problem, och det är där man måste leta efter lösningen.

sta gången har universitetet och studentlivet gått samman för att prata om hur vi ska jobba med likabehandling vid Lunds universitet.

En stund senare har jag lärt mig ganska lite om hur jag kan ge lika villkor för alla att ta sig fram i min redaktion, och betydligt mer om The Lund University Experience. ”Jag hoppas att ni inte är här för att se Jesse Jackson, utan för att ni bryr er om ert universitets rykte”, säger vicerektor Ingalill Rahm Hallberg framme vid podiet.

Lunds universitet gör likabehandling fråga om varumärke. Det är smidigt, men det är ryggradslöst.

MJP

EN HOBBITS LIV 36000 välskrivna tecken om skolministern och hobbiten Björklund i Fokus. Men inte ett knyst om högskoleministern som styr ramarna till din utbildning.

Frågan är vad militären, som vill ha ordning och reda i skolbänken, egentligen vill med studenterna?

Det finns fortfarande luckor att täppa igen, men han fortsätter att undvika den ringande luren.

DET MÅNGFALDSARBETE SOM alltid lockar flest och bäst studenter, är dömt att stanna vid floskler. Likabehandling är en obekväm fråga. Exempelvis kan Lunds skimrande aura av elit nog både vara en konkurrensfördel och ett problem.

När universiteten alltmer liknar företag och utbildning alltmer en vara, finns det en anda av att det enda universitetet får sträva efter är konkurrenskraftighet. Att utbilda de bästa studenterna och göra den högst rankade forskningen.

Men universitetet måste också se sig själv som den maktfaktor det är i vårt samhälle. Få saker påverkar en människas möjligheter i livet så som utbildning gör. När

JH

vissa har svårare att ta sig fram vid Lunds universitet och i studentvärlden är det en ojämlikhet som går in i själva hjärtat av samhället.

Stämningen är lika delar förväntansfull och skeptisk.

Kring borden småpratar ledare för universitet och studentliv i väntan på att Jesse Jackson ska äntra scenen i Kårhusets gasquesal.

DET FINNS YTTERLIGARE

DET ÄR DAGS att erkänna: Universitetets största, vanligaste problem är inte kränkningar.Vi har ändå en plikt att arbeta mot det. Och det är en fråga om rättvisa, inte om varumärke.

IDA ÖLMEDAL REDAKTÖR

LUNDAGÅRD NR 8 2011

”Det var vidrigt.”

”Det fanns så mycket vilja.”

Studentboendena döljer ohyra och mögel – sid 10–11

”Novischeriet har gjort e" jä"ebra jobb.”

Drömmen om eget företag slutade olyckligt - sid 28–29.

Statistik över antalet nya medlemmar i nationerna – sid 12–13

”Fritid är överklassprivilegium."

”Kvalitet är o!a en mycket subjektiv bedömning.”

Universiteten kan lätt manipulera sig upp i rankinglistorna – sid 26–27

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Ida Ölmedal ida.olmedal@lundagard.se Biträdande redaktör Max Jedeur-Palmgren max@lundagard.se Webbredaktör Jacob Hederos jacob.hederos@lundagard.se Redaktion Jonas Jacobson, Henrik Larsson, Stina Linde, Carl-Johan Kullving, Ellen Paulsson, Tobias Persson

Lunds studentteater övar tolv timmar i veckan – sid 34–35

Medarbetare detta nummer Hilda Forss, Cinna Gärdenfors, Nina Lind, Anita Hansen, Anni Tuikka, Aron Vallinder, Annika Skogar, Tobias Stefansson, Elin Stavenow, Q, Sebastian Hagberg, Fedja Borčak, Frida Sandström, Ulrika Sandberg, Catrin Jakobsson, Jonas Damsgård, Erik Ottosson, Hilda Ärnemyr, Simon Fridolfsson, Per Johansson, Mimmi Nilsson, Izabella Rosengren, Linnea Lundborg, Linus Edenwall, Fredrik Toreblad, Erik Erlanson, Edvard de Fine Licht, Axel Hansen, Hester Bosma, Pedro Campos, Sebastian Steffensen, Elisabeth Gehrke, Fiona Almond

preumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din nation eller kår.

Tryck V-tab.

Omslag Ellen Paulsson/Max Jedeur-Palmgren Kattlogotyp Alfred Gunnarsson

KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

Preumeration 170 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentpreumeration 135kr. För utlands-

Pressläggning 24 oktober.

Deadline nr 9/2011 25 november. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

Upplaga 40 000.

ts

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitets studentkårer respektive Lunds universitet.

Därför får du inte Lundagård Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

www.ts.se

ANNONSERA I LUNDAGÅRD - KONTAKTA VÅR ANNONSBYRÅ TOMAT: 046-13 74 00/WWW.TOMAT.SE Redigering:

s 2-3.indd 2

LUNDAGÅRD NR 8 2011

3

11-10-24 09.14.30

o

DETTA HAR HÄNT

NYHETER FRÅN LUNDAGARD.SE

11-10-13

"SVENSKAR KAN BÄTTRE"

Efter att universitet lagt ut 60 000 kronor på Jesse Jacksons besök var förväntningarna höga inför Studentafton i AF-borgen. Bland annat kom vårens ”slavauktion” upp på agendan.

– Att någonting sådant kan hända bland välutbildade människor är en skam, sade Jesse Jackson.

11-09-27

AMBITIONER PÅ IS

Den stora novischfesten för tornanationerna fick utrymmas efter att kockarna på Tegners matsalar fyllt köket med rök från torrkokad vitkål.

FOTO: JONAS JACOBSON

Rektor Per Eriksson och Lunds kommuns bostadsbolag samlades för att fira avsiktsförklaringen som ska bygga bort bostadsbristen.

Men rektorns förslag på att starta ett bostadsbolag stötte på patrull, och bolagsplanerna ligger nu på is.

11-09-27

I ENKLARE KOSTYM Som en kopia av den klassiska roddkampen mellan Cambridge och Oxford har Uppsala och Lund kämpat

KLASSIKERN – SKRÄCKBOENDET Läs på sida 10–11 om mögelskadorna som satte Fredrik Elshult i en sjukhussäng.

4

s 4-5.indd 1

LUNDAGÅRD NR 8 2011

2008 berättade vi om studenterna som i stället bodde i vårdboenden med trivselfaktor noll.

varje år, detta år med Uppsala som vinnare. Nästa år väntar 20- årsjubileum hos rivalen.

11-09-29

INTE HÅRDARE STRAFF Universiteten vill tvärtemot utbildningsministern jobba med mer information till studenterna, istället för hårdare straff, för att förebygga plagiering och fusk i högskolan.

11-10-03

"...de är slamkrypare i det akademiska akvariet.”

Lus ordförande Simon Wetterling överreagerar när han får reda på att Lunds prorektor Eva Åkesson är på väg till Uppsala.

FOTO: FIONA ALMOND

11-09-23

BRÄND KÅL LOCKAR BRANDKÅR

SNART I LUND

▶ 11-11-05 Göteborgs nation arrangerar GA-balen. ▶ 11-11-09 Teknologkårens arbetsmarknadsdag ARKAD. ▶ 11-11-12 Lunds studentteater firar 30 år.

11-10-03

"Skulle Tranströmer vinna skulle jag kissa på mig.”

Men tranströmerkännaren Niklas Schiöler gjorde inte det, när Lundagård satt med honom och vakade inför prisutdelningen av nobelpriset i litteratur.

11-10-07

PARADSPEX

Boel satte upp Henry IV för tredje gången och huvudkaraktären själv såg till att sätta stämningen.

– Hellre har jag en fru för mycket än en för lite.

Redigering: Tobias Persson

11-10-24 07.28.25

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

MÅNADENS WEBBKRÖNIKA

FOTO: JONAS JACOBSON

DU VET INTE BÄTTRE

NEWS FROM LUNDAGARD.NET 11-09-30

"I started to think that maybe Sweden is a little bit crazy.”

Adrian Taleny, A swedish student who had been an international mentor, realised that the many questions he got could be summarized in one forum.

So he started a culture course for everyone interested.

11-10-06

COOKING LESSONS

Some international and swedish students were invited to learn how to cook from the master chef Tariq Taylor, in a pilot episode for a new

tv-show. The producers were amazed by the students' cooking skills.

– We expected diets made of kebab and noodles.

Jag hade förmånen att inte vara i Lund när den värsta slavskandals-stormen rasade, men jag vill kommentera ett uttalande som upprepats om och om igen i olika tappningar av olika personer. Nu senast var det Jesse Jackson som yppade orden i själva universitetsaulan. Han sa: ”Att någonting sådant kan hända bland välutbildade människor är en skam”.

Det handlar alltså om idén att en person som skaffar sig högre utbildning ska veta att ett sådant utspel är osmakligt och rasistiskt för att man på något sätt lärt sig det på den högre utbildningen.

11-10-10

PREPERATION READY The Östgöta nation meet up with their, soon to become, dancing queens before their own ball. Posture and waltz was on the schedule.

– Obviously, no one wants to be on the dance floor in fancy attire and not know what to do, said teacher Daniela Nivaro.

11-10-06

WHIPPED CREAM

The wild, huge, international party kept people dancing all night long, and grabbed their largest crowd yet to Kårhuset.

FOTO: PEDRO CAMPOS

DO YOU WANT TO JOIN OUR INTERNATIONAL NEWS-EDITION? CONTACT US ON LUNDAGARD@LUNDAGARD.SE WEBB-TOPPEN

1. 11-10-03 Uppsala snor Lunds rektor 2. 11-10-11 Fyra nationer ratar värderingsutbildningen 3. 11-10-07 Henry VIII – nu på östgötska 4. 11-10-13 Svenskar kan bättre 5. 11-10-07 Ljus framtid för Lunds

men långt ifrån målet.

– Det är en hård marknad att slå sig in på, sa sektionschefen Richard Stenelo.

11-10-17

NYTT MASTERDATUM Ska du plugga master nästa höst? Lund ska flytta sitt antagningsdatum tre månader bakåt. "Lägg den 15:e januari på minnet," sade en av de ansvariga.

11-10-19

11-10-10

1100

...avgiftsbelagda studenter lockades till Lunds universitet första terminen. Bäst i landet,

kronor för ett möte. Så mycket ska nu alla studentrepresentanter i de beslutande organen på universitetet få.

– Annars finns det en risk att studenten väljer att ta ett extrajobb eller liknande

207

för att ordna situationen, och därför inte hinner ägna sig åt förberedelserna inför uppdragen, sa arbetsrättsjuristen Kristine Widlund.

11-10-03

"Ska Lund tävla i konservatism?”

Genusprofessorn Tiina Rosenberg lämnar Lund för Uppsala, och ser mycket kritiskt på hur Lund profilerar sig gentemot andra lärosäten.

11-10-21

INBROTT I PARADISET

Samhällsvetarkåren och den pedagogiska institutionen drabbads under natten av två inbrottsförsök. Gärningsmannen skades allvarligt.

FÖRLÅT, MEN DET är rent skitsnack. Det är inte ett sådant högskolelandskap vi lever i, och vill man ha ett sådant så krävs rejäla reformer. Reformer i allt ifrån examensordningar, kvalitetsutvärdering till resurstilldelningssystem.

Bara för att du har läst 60 poäng företagsekonomi, engelska eller teknisk fysik betyder inte det att du har utvecklat mer finkänslighet. Det finns inga obligatoriska kursmoment i hur man inte är ett rövhål.

Det finns ingen magi i väggarna utan mest betong och inom betongväggarna utbildas vi för arbetsmarknaden. För all del inte alltid på ett så lyckat sätt men det är framförallt det som är målet.

Med få undantag kommer din utbildning inte göra dig till en bättre person, en person med större sakkunskap och ordförråd måhända. Men du kommer vara samma rövhål när du lämnar som du var när du kom hit.

MAN SKULLE KUNNA ha ambitionen att vårt utbildningssystem ska göra mer. Att systemet skulle vara bildande och fostra genuint kritiskt och lateralt tänkande.

Fast i min erfarenhet så är det få av av våra folkvalda som faktiskt bryr sig om den högre utbildningen och vad den kan göra utöver att ge jobb. De inbillar sig att man löser all annan fostran genom skolan och där är sagan slut.

Högre utbildning skulle kunna ge så oerhört mycket mer, hanterar vi samhällsproblem här så kommer det ge effekt ut i arbetslivet.

Men det är inte så det funkar nu, så ni kan sluta säga “de borde ha vetat bättre”. För det är bara en felaktig och en rent av elitistisk inställning.

ELISABETH GEHRKE UTBILDNINGSPOLITIK LUNDAGÅRD NR 8 2011

s 4-5.indd 2

5

11-10-24 07.28.50

LUNDAGÅRD GRANSKAR

Kvinnliga doktorander har i genomsnitt mer än dubbelt så mycket sjukfrånvaro som manliga vid Lunds universitet. Särskilt två fakulteter sticker ut, där är skillnaden upp emot fem gånger så stor. Såhär har det varit åtminstone sedan åttiotalet, trots en medvetenhet om problemet.

10-% 9-%

Diagrammet visar hur stor del av den totala arbetstiden för doktorander vid Lunds universitet som uteblir på grund av sjukfrånvaro 2010. Staplarna läses efter höjd och inte volym.

Källa: Universitetets personalenhet och SCB

8-% 7-% 6-% 5-% 4-% 3-% 2-%

RIKSSNITT FÖR KVINNOR

RIKSSNITT FÖR MÄN

1-% 0-% Totalt för samtliga fakulteter vid Lunds universitet

Samhällsvetenskapliga fakulteten

Humanistiska och teologiska fakulteten

Sveket mot de kvinnliga do k Ständigt rankas, bedömas och bevisa sig. Duktiga doktorander dukar under, och i årtionden har de kvinnliga varit mer sjukfrånvarande än sina manliga kollegor.

Karin undervisar på grundnivån vid en av humanistiska fakultetens institutio6

s 6-7.indd 1

LUNDAGÅRD NR 8 2011

ner. Där ser hon att det framförallt är de unga manliga studenterna som tar ordet i föreläsningssalen, och att det redan där finns någonting som gör att de känner sig säkra på att kunna göra sin röst hörd.

– Även om man är 20 år och egentligen säger lite klyschiga och pretentiösa

saker så är det ju ett sätt att göra sin röst hörd och pröva sig själv i den akademiska miljön, säger hon.

Hon menar att det bygger upp ett självförtroende från början, som hon inte är säker på att de kvinnliga studenterna har samma möjlighet att göra.

– Jag tror att det odlas redan på Redigering och grafik: Tobias Persson

11-10-24 07.33.58

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

Ensamt arbete

När Karin funderar över orsakerna till att kvinnliga doktorander tenderar att vara så mycket mer sjukfrånvarande än manliga är hon tydlig med att det är ett komplext problem.

– Jag tror absolut inte att någon skulle kunna peka på en rapport och säga ”gör så här så blir det bra”. Det är strukturer som går så otroligt djupt och som är en spegling av samhället.

Flera utredningar har sökt svar på samma fråga. De tecknar en bild av doktorandlivet som ensamt och utsatt; doktorander är längst ner i en hierarki, saknar kollegor och är beroende av en handledarrelation som ofta fungerar dåligt. Övertidsarbete glorifieras, med spruckna kärleksförhållanden som följd.

De kvinnliga doktoranderna verkar ha det extra tufft. De känner i dubbelt så stor utsträckning som sina manliga kollegor att det är ett besvärande beroendeförhållande till sin handledare.

Sexuella trakasserier och negativ särbehandling på grund av kön är så pass omfattande att utbildningsansvariga måste ta dem på allvar, menar högskoleverket i rapporten Doktorandspegeln 2008.

Bristen på kvinnliga handledare konstateras vara ett problem, eftersom det behövs förebilder som banar väg karriärmässigt.

Rankning och meriter

Karin var själv sjukskriven en period under sin doktorandtid.

– Jag hade väldigt svårt att acceptera det här själv på nåt sätt, faktiskt. Det är ganska stigmatiserande att vara en av de här kvinnliga doktoranderna som sjukskrivs.

För att varken peka eller pekas ut vill hon vara anonym i det här reportaget.

Hennes upplevelse delas av doktoranderna som kommer till tals i utredning-

"Jag var inte tillräckligt förberedd på vilken utpräglad karriärsvärld det är."

o ktoranderna grundnivån faktiskt. Ska man aktivt verka för detta på något sätt så ska man börja redan där, säger hon och tillägger: – Det låter kanske fånigt, men det är min fasta övertygelse att man behöver se kvinnliga förebilder. Någonstans måste idén om att forska sås.

arna, där i stort sett alla upplever det som en skam att bli sjukskriven.

– Jag var inte tillräckligt förberedd på vilken utpräglad karriärsvärld det är, förklarar hon.

– Och då är den institutionen jag var på ganska snäll. Vi var en grupp doktorander som bestämde oss för att stötta varandra i stället för att vara ” akademiska soloartister”. Men det är svårt att kämpa emot i en miljö som präglas av rankning och meriter.

Företagshälsan drev under några år ett projekt där sjukskrivna doktorander träffades och samtalade i grupp.

"De som jobbar för det här måste vara de som si!er säkert i de här hierarkiska strukturerna."

– Där förstod jag att jag var i himmelriket jämfört med hur de hade det på statsvetenskapliga institutionen. Där fanns det en öppen, uttalad rankning bland doktoranderna, och handledarna kunde säga rätt ut att "den här kommer nog aldrig bli färdig", eller "den här spår vi en lysande framtid".

– Konkurrens är inte riktigt rätt ord för att beskriva vad som sker i den här miljön, positionering är kanske ett bättre, tillägger hon.

Hur kommer det här sig?

– Det har med enkla saker att göra, att man får nåt uppdrag, man blir tillfrågad om att vara med i en antologi, sådant, säger Karin.

Mer administrativt arbete

I flera av utredningarna lyfts liknande upplevelser fram. Kvinnliga doktorander tillfrågas i större utsträckning än manliga att utföra administrativt förberedelsearbete vid disputationer och liknande arbetsuppgifter. Något som varken ger ekonomisk eller tidsmässig ersättning. De manliga doktoranderna upplevdes få fler meriterande uppgifter än de kvinnliga.

– De som måste jobba för det här måste ju vara de som sitter säkert i de här väldigt hierarkiska strukturerna.

De har möjlighet att göra sin röst hörd, säger Karin.

– Det är klart att det aktivt skulle kunna gå att verka för att lyfta kvinnliga doktorander. Och jag tror säkert att det finns de som ser det och aktivt verkar för det. Men strukturerna är sega.

Duktiga flickor dukar under

Hon återkommer till den tuffa arbetsmiljön.

– Min strategi var att om jag bara är så duktigt och ambitiös jag kan, så kommer det att gå bra. Men det här är en miljö där det, paradoxalt nog, inte räcker att vara flitig och disciplinerad.

Det handlar om en process och om att mogna och ta plats som intellektuell person.

– Jag är så trött på det uttrycket att jag vill knappt ta det i min mun, men jag tror också att det finns någon slags duktig flicka-syndrom bakom det höga sjukskrivningstalet, när jag tänker på vad jag hörde i samtalsgruppen jag gick i. Jag tror att de kvinnor klarar sig bättre som inte dukar under för sin egen duktighet.

TEXT CINNA GÄRDENFORS FOTO HENRIK LARSSON LÄS VIDARE PÅ NÄSTA SIDA

LUNDAGÅRD NR 8 2011

s 6-7.indd 2

7

11-10-24 07.34.38

LUNDAGÅRD GRANSKAR

"Svårt att hitta någon bra lösning" De största skillnaderna mellan manliga och kvinnliga doktoranders sjukfrånvaro fanns förra året vid samhällsvetenskapliga fakulteten samt fakulteten för humaniora och teologi.

Vissa ser det inte som ett problem, andra menar att det saknas kunskap om de bakomliggande orsakerna.

Ansvaret för att handlägga arbetet kring strategiska psykosociala arbetsförhållanden ligger centralt på universitetets

personalsektion och den så kallade Skyddskomitteń. Denna bad i våras de två fakulteter med störst skillnad mellan manliga och kvinnliga doktoranders sjukfrånvaro att undersöka vad det berodde på. Mona Hansson och Kjerstin Ekström på sektion personal tog emot rapporterna.

– Nu har HT och S sagt att de har koll på sina problem, men fortsätter det, då kommer det kanske att tas upp till Skyddskommittén igen. Det är inte så att man släpper det sådär, säger Kjerstin Ekström och knäpper med fingrarna i luften.

– Då kanske det får börja diskuteras på en mer övergripande nivå vad som ska göras åt detta.

Faller långsiktiga problem mellan stolarna?

– Ingen aning, det kan jag inte svara på, säger Kjerstin Ekström. Efter en stunds tystnad tillägger Mona Hansson; – Det är kanske så att det är svårt att sätta pricken på vad det är som egentligen är bekymret, även om de här utredningarna har gjorts. Det är kanske svårt att hitta någon bra lösning på det.

TEXT CINNA GÄRDENFORS

HUMANIORA OCH TEOLOGISKA FAKULTETEN (HT) Lena Kandefelt, personalansvarig, sammanställde rapporten för HT-fakulteten Vad kom ni fram till?

– I vår utredning har vi kommit fram till att vi har full koll på dem. Visst har vi något fler kvinnor än män, men att peka ut någon och säga att du är sjuk för att du är kvinna, det vore ju fel.

– Våra långtidssjukskrivningar är inte arbetsrelaterade och inte speciellt kvinnorelaterade, även om det faller sig så med de vi har. Är det inte en tendens att kvinnliga doktorander är mer sjukfrånvarande än manliga?

– Nej jag vill inte säga det, jag tycker att jag hänger ut kvinnor genom att säga att kvinnliga doktorander är mer sjukskrivna än män. Jag föredrar att se dem som personer snarare än att dela in dem i män och kvinnor. Det var ett problem kanske längre tillbaka i tiden. Men dagens siffror ser jag inte som ett problem.

Alexander Maurits, tidigare arbetsmiljösamordnare på HT-fakulteten Råder det olika förutsättningar för kvinnliga och manliga doktorander på institutionerna?

– Jag tror inte att kulturen är så hård på vår fakultet faktiskt, men jag tror att det kan vara det på andra håll. Man skulle egentligen fråga de kvinnliga doktoranderna om de märker av strukturer som gör att de känner sig annorlunda behandlade.

– Men vi gör just nu en enkätundersökning bland lärare på alla utbildningsnivåer, som handlar om likabehandling i undervisningen. Vi ska leta på institutionerna efter ”best practices” och låta de lärarna inspirera oss andra.

8

s 8-9.indd 1

LUNDAGÅRD NR 8 2011

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN (S) Alexander Lindgren, personalsamordnare, sammanställde rapporten för S-fakulteten

12 % 10 % 8% 6% 4% 2%

2010

2009

2008

2007

2006

Kvinnliga och manliga doktoranders sjukfrånvaro har skilt sig åt i flera årtionden. Här visar statistiken för samhällsvetenskapliga fakulteten (ovan) samt fakulteten för humaniora och teologi (nedanför) för åren 2006–2010. Den är sammanställd av universitetets personalenhet.

Hur kommer det sig att kvinnliga doktorander tenderar att vara mer sjukfrånvarande än manliga?

– Det är en väldigt bra fråga. Jag kan inte förklara det utifrån att kvinnliga doktorander skulle känna att deras arbetssituation är jobbigare än de manliga. Det måste göras en djupare analys.

Jobbar ni med problemet?

– Vi tittade ju på det genom den här rapporten, men i och med att vi såg att sjuktalen var på väg ner så beslutade vi inte om några särskilda åtgärder. Men institutionerna har koll på läget.

– Men det är klart, att visar det sig nu i slutet av 2011 att de nyanställda doktoranderna går in i samma mönster, självklart kommer vi att agera då. Vi skulle kunna följa upp hur det har gått 2012.

Måns Svensson, arbetsmiljösamordnare på S-fakulteten

12 % 10 % 8% 6% 4% 2%

2010

2009

2008

2007

2006

Arbetar institutionerna med den här frågan?

– Jag tror att varje institution arbetar med att förbättra arbetsmiljön generellt snarare än att arbeta specifikt mot ett kön.

– Det är inte min bild att man inte arbetar med frågan, utan jag kan känna att det saknas kunskap om varför det är såhär. Men det finns en medvetenhet om problemet, och en vilja att arbeta med det. Det är en fantastiskt viktig fråga.

Redigering och grafik: Tobias Persson

11-10-24 07.35.34

IFALL

Nya MacBook Pro. !"#$%&'()*+,*$+-&$'+$.'/)$+0$."1,2

DET HĂ„NDER

D-&$:'()$7&*H)H4//*$<C5)4:($>*IJ;;7$K&;$+-#;+(9+=$4%%$)9//$,4LL'/)$ (-$(+*LLM2$<C5)4:=$%&9($H&-+$<@$CCG$7&MM2$89++($NO'+$9$<G5$;I.$<P5)4:2

Vürd nära dig.

I Lund. I Helsingborg.

I hela SkĂĽne.

!"#"$$$

?SFF$%&!"!'$T$ ($)*'+$'!$ KU$VFFV$

WV?XYRY

Välj din vürdcentral redan idag! www.primarvardenskane.se

MQ%%$)9//$,4LL'/)$(-$(+*LL$(;:$)9,9#*&'$#'+'&*)9;+$>*IJ;;7$K&;2 MMRH)'&$*O,&*#'+$()4,'+)&*L*))2$S+7/4(9O'$:;:(2

34//*+,'&$5$666274//*+,'&2('$ 8&9,.':();&#')$<=$>*/:"$$ ?'/$$@A@ 5<@$@B$C@$ D*&,*#*&$<@$E$<B2C@$ F"&,*#$<<$E$<G

9&.*"26(*2*#+.&.

8*+"*+",&*

!"#$%&'() *+",&*

01(*234 5$+67(4*+",

8*2$() ;#;6#+*&<&*

*2.

&.*(,2

=&,&' -"+.) /"#.(&.

PrimärvĂĽrden SkĂĽne â&#x20AC;&#x201C; den offentliga primärvĂĽrden â&#x20AC;&#x201C; med bl.a. vĂĽrdcentraler, barnavĂĽrdscentraler, barnmorskemottagningar, distriktsskĂśterskemottagningar, ungdomsmottagningar, psykosocial verksamhet och rehabilitering. www.primarvardenskane.se

:"#2.,&6.

Tjäna pengar!

Sälj Sveriges smartaste elavtal Vi kallar det Elmixen. Â&#x2019;Â&#x2013;Â&#x2039;Ă lÂ&#x203A;Ă?EĂ&#x192;Ă?yĂ&#x192;AÂ&#x2013;Ă?Â&#x2039;clÂ&#x203A;Ă&#x2020;Ă?Ă&#x2020;EĂ?Ă?Ă?AĂ?Ă?Ă?Â&#x2018;¢ŽAĂ?lÂ&#x2019;ÂłĂ? & + Ă?OÂ&#x2039;Â&#x2019;Â&#x2019;Â&#x2039;Â&#x20AC;AĂ&#x192;lĂ?EÂ&#x203A;Ă?Ă&#x192;¢Ă&#x192;Â&#x2019;Â&#x2039;Â&#x20AC;Ă?Ă?Ă&#x2020;ÂŽÂ&#x;Ă?Ă?°clYlÂ&#x2013;OlĂ&#x192;Ă?Ă&#x2013;çŒç¹ & + Ă?OÂ&#x2039;Â&#x2019;Â&#x2019;Â&#x2039;Â&#x20AC;AĂ&#x192;lĂ?EÂ&#x203A;Ă?yAĂ&#x2020;Ă?Ă?ÂŽĂ&#x192;Â&#x2039;Ă&#x2020;Ă?°Ă&#x2020;lÂŽĂ?lÂ&#x2013;OlĂ&#x192;Ă?Ă&#x2013;猌¹ AÂ&#x203A;Ă?clĂ?Ă?OÂ&#x2019;Â&#x2039;Ă?OEĂ?Ă?Ă&#x192;lš

Information och registrering hittar du pü www.storumanenergi.se Använd denna kod:

AYZ

Â?EÂ&#x2019;ÂŽĂ?Ă&#x2020;Ă&#x17E;lÂ&#x203A;Ă&#x2020;Â&#x2018;AĂ?lÂ&#x2019;Â&#x2018;Â&#x;Â&#x203A;Ă&#x2020;Ă&#x2DC;Â&#x2013;lÂ&#x203A;Ă?lĂ&#x192;Ă?AĂ?Ă?Ă?Â&#x20AC;¢Ă&#x192;AĂ?lÂ&#x203A;Ă?OEĂ?Ă?Ă&#x192;lĂ?lÂ&#x2019;AyyEĂ&#x192;Ă? tĂ?Ă&#x2020;AÂ&#x2013;Ă?Â&#x2039;cÂ&#x2039;Â&#x20AC;Ă?Ă?Ă&#x2020;Â&#x;Â&#x2013;Ă?cĂ&#x2DC;Ă?Ă?Â?EÂ&#x203A;AĂ&#x192;Ă?lÂ&#x203A;Ă?Ă&#x2020;Â&#x2019;AÂ&#x203A;Ă?ÂłĂ? Ă?Ă?Ă?OĂ&#x192;AĂ?lĂ Ă?Ă&#x192;AÂ&#x2018;Â&#x203A;EYÂ&#x2018;ÂłĂ? Ă&#x2DC;Ă?yIĂ&#x192;Ă?ÂŚ{çĂ?Â&#x2018;Ă&#x192;Ă?y¢Ă&#x192;Ă?Ă&#x17E;AĂ&#x192;Â?lĂ? Â&#x2019;Â&#x2013;Â&#x2039;Ă AĂ&#x17E;Ă?AÂ&#x2019;Ă?cĂ&#x2DC;Ă?y¢Ă&#x192;Â&#x2013;lcÂ&#x2019;AĂ&#x192;Âł Ă&#x192;Ă?cĂ&#x2DC;Ă?¢Ă&#x17E;lĂ&#x192;Ă?ÂŚqĂ?IĂ&#x192;Ă?Â&#x;YÂ&#x2C6;Ă?Ă&#x17E;Â&#x2039;Â&#x2019;Â&#x2019;Ă?Ă?Â?EÂ&#x203A;AĂ?lÂ&#x203A;Ă?lĂ Ă?Ă&#x192;AĂ?Ă&#x2020;Â&#x2019;AÂ&#x203A;Ă?Ă?Ă&#x2DC;Â&#x203A;clĂ&#x192;Ă?Ă&#x2020;Ă?Ă&#x2DC;cÂ&#x2039;lĂ?Â&#x2039;clÂ&#x203A;`Ă? cIĂ?EĂ&#x192;Ă?cĂ&#x2DC;Ă?Ă&#x17E;EÂ&#x2019;Â&#x2018;Â&#x;Â&#x2013;Â&#x2013;lÂ&#x203A;Ă?AĂ?Ă?Ă?Ă&#x192;lÂ&#x20AC;Â&#x2039;Ă&#x2020;Ă?Ă&#x192;lĂ&#x192;AĂ?cÂ&#x2039;Â&#x20AC;Ă?Â&#x2013;lcĂ?Â&#x2018;Â&#x;clÂ&#x203A;Ă?Â&#x2C6;EĂ&#x192;Ă?Â&#x2039;Â&#x203A;Ă?Â&#x2039;Â&#x2019;Â&#x2019;Âł

LUNDAGĂ&#x2026;RD NR 8 2011

s 8-9.indd 2

9

11-10-24 07.30.39

NYHETER

Mögel och gnagare Mögel i duschen, vattenläckage och råttor i köket. Lunds studentboende döljer fler obehagliga överraskningar än försvunna matlådor och arga lappar.

Vid frukosten upptäcktes en råtta vid kökssoffan av en utbytesstudent. − Det var vidrigt. Jag har sett många råttor i landet jag kommer från, men jag trodde aldrig att jag skulle få se en i Sverige, säger hon.

Hyresgästerna ringde AFB som satte ut en fälla i köket. − Men fällan fungerar inte. Den har inte fångat någon råtta och ingen från AFB har kommit för att

kolla den, säger utbytesstudenten.

Hon tror att råttbesöket beror på den dåliga standarden i köket och påpekar att hyresgästerna nu har organiserat sig och att de följer städschemat. − Jag tror råttorna har försvunnit nu. Jag inte hört om någon i byggnaden som har sett fler råttor.

Lundagård har tidigare uppmärksammat vägglössens framfart på studentboendena. Då var

Kämnärsrätten värst drabbat, men nu har även Parentesen alltså drabbats av skadedjur.

värdens fel att det blivit så här. − Men fel är det, säger Patrik Ekdahl.

Återkommande problem

Förväntat låg standard

Ett stenkast från Parentesen lig- Max Ahlstedt Åberg bor också på ger studentboendet Ulrikedal. Ulrikedal. På grund av mögel och Där renoverades duscharna för dålig lukt används en av de getvå år sedan, men sedan dess har mensamma duscharna som städduscharna angripits av mögel skrubb. Även hans badrum har flera gånger. Det visade sig att det angripits av fukt och mögel. − En hantverkare från AFB sa rörde sig om svartmögel, ett samlingsnamn för flera mögelarter att det hade varit vattenläckage i som producerar stora mängder rummet ovanför och att bucklan gifter som är farliga för männis- ovanför min toalett var ett tecken på att det samlats fukt. kor.

Hantverkaren bad om att få − Bovärden sa att vi inte hade städat tillräckligt och gav oss återkomma, men har inte setts till sedan dess. medel att fixa det − Det med, säger Pat- "Okej a! man måskänns nästan rik Kindmalm, som att man boende på Ulri- te hålla e"er, men får förvänta kedal. det borde ju inte sig det, säger − Okej att man Max Ahlstedt måste hålla efter, mögla direkt igen." Åberg och med det borde ju fortsätter: inte mögla di− På studentkorridorer är det rekt igen, säger hans korridorare lägre standard.

Patrik Ekdahl.

Han misstänker att situationen är densamma på hela Ulrikedal.

De anser dock inte att det är boIZABELLA ROSENGREN

Talande statistik Fyrtio procent av Lunds universitets studenter tycker att en lägre standard på studentboendet är acceptabel. Det visar Lundagårds undersökning som drygt 5800 lundastudenter besvarat i oktober.

– Skicket ska inte vara lägre.

Däremot får vi göra vissa undantag i byggregelverket vid byggande av studentbostäder, säger Nikolas Pieta Theofanous, bostadsombudsman på AFB. 10

s 10-11.indd 1

LUNDAGÅRD NR 8 2011

Nikolas Pieta Theofanous menar att ska det inte är någon skillnad på standard och hygien mellan deras studentbostäder och vanliga bostäder. Däremot säger han att det enligt byggnadsregelverket är tillåtet att göra vissa förenklingar, till exempel att montera in smalare diskbänkar.

– I den meningen är det lägre standard. Men vi har andra faktorer som höjer oss, till exempel internetuppkoppling, papperslösa kontrakt och möjlighet att göra felanmälan via internet.

Viktigt att anmäla Mögelproblemet på Ulrikedal tycks dock ha passerat AFB obemärkt förbi.

Enligt Nikolas Pieta Theofanous har de inte fått in någon anmälan.

– Vi känner inte igen oss i mögelproblematiken alls.

Han understryker hur viktigt det är att de som drabbats anmäler problemen till AFB. – Det är viktigt att folk anmäler, annars kan vi inte veta att det finns, säger han och fortsätter:

– Folk ska vara nöjda där de bor.

Om de inte är det får de komma med förslag.

Kan vara hälsofarligt Enligt Håkan Asterhall, biträdande distriktschef på Arbetsmiljöverket i Göteborg, kan möglet ha hälsovådliga effekter. Han menar att reaktionerna visserligen skiljer sig från person till person, men framhäver att risker finns.

IZABELLA ROSENGREN Redigering: Hilda Forss

11-10-24 06.31.30

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

på korridoren Akut sjuk – på grund av sitt studentrum Fredrik Elshult hann knappt flytta in i sitt nya korridorsrum på Malmö nation innan han började få svårt att andas. Han drabbades snart av lunginflammation och fick läggas in akut på sjukhus. Fredriks nya rum var kraftigt mögelskadat. Möglet orsakades av en vattenläcka som Malmö nation hade målat över.

mögelallergiker.

Till slut fick Fredrik läggas in på sjukhuset där det visade sig att han även hade en infektion i bröstkorgen. Efter fyra dagar på sjukhuset kunde Fredrik återvända till sitt rum.

– Först hade jag inte kopplat att det var min mögelallergi som gjort detta, men så fort jag kom tillbaka till rummet fick jag ett återfall, säger Fredrik Elshult.

Då gick Fredrik till bovärden.

– De reagerade väldigt snabbt Redan första gången som Fredrik när jag berättade att jag var alElshult kom in på sitt nya korri- lergisk.

Axel Lendnér, nuvarande husdorsrum på Malmö nation kände han att han blev tjock i halsen och förman på Malmö nation, menar att de skötte situationen korhur han fick svårt att andas. rekt.

– Jag var re– När Freddan förkyld så "Är man mögelrik berättade mitt immundetta för oss försvar var allergiker kan det tog vi hit ett väl nere. Jag bli riktigt farligt." professionel lt tänkte inte så företag som mycket på det sanerade rumdå eftersom jag redan var sjuk. Men efter ett tag met, och Fredrik fick direkt flytta fick jag lunginf lammation och till ett nytt hus, säger Axel Lenallt möjligt. Alla mina luftvägar dnér.

– Det var ganska lite mögel stängdes, det pajade mig totalt, berättar Fredrik Elshult som är de hittade vid saneringen så han

måste vara väldigt allergisk.

Av en kompis i korridoren fick Fredrik senare veta att det varit en allvarlig vattenläcka i just hans rum, men att bovärden bara ställt in några fläktar och sen målat om.

– Själva vattenläckan var före min tid så jag kan inte uttala mig om den, säger Axel Lendnér.

– Men det är klart att sånt ska skötas korrekt. Man måste kalla på proffs då man som lekman knappast kan gå in och analysera

mögelskadan i ett rum.

Fredrik Elshult menar att Malmö nation borde ha åtgärdat problemet tidigare.

– De visste väl inte om att jag var mögelallergiker, men de borde ha sett till att det inte blev problem, de visste ju att det hade varit en vattenläcka. Är man mögelallergiker kan det bli riktigt farligt.

SIMON FRIDOLFSSON

15 jan Ny ansökningsdag till ht 2012 för magister- och mastersprogrammen vid Lunds universitet.

LUNDAGÅRD FRÅGAR

NÖJDA MED SITT BOENDE – MEN OCKSÅ MINDRE KRÄSNA Bör man acceptera en sämre standard som student?

Är du nöjd med standarden i ditt boende? (svarande som uppger att de bor i studentboende)

Missnöjd (10,8%) Nöjd (89,2%)

Ja (38,3%) Nej (61,7%)

5823 svar

Redigering: Hilda Forss

s 10-11.indd 2

2353 svar

www.lu.se LUNDAGÅRD NR 8 2011

11

11-10-24 06.32.24

NYHETER Siffrorna är tagna den 18 oktober och eventuella förändringar i siffrorna kan ha skett sedan dess.

LUNDS

HALLANDS

Inskrivna ht 2011: 843 Totalt antal medlemmar: 35926 Förändring mot ht 2010: –512%

Inskrivna ht 2011: 608 Totalt antal medlemmar: 15914 Förändring mot ht 2010: 9%

ÖSTGÖTA

SYDSKÅNSKA

Inskrivna ht 2011: 681 Totalt antal medlemmar: 25825 Förändring mot ht 2010: 3%

Inskrivna ht 2011: 521 Totalt antal medlemmar: 25257 Förändring mot ht 2010: –511%

MALMÖ

GÖTEBORGS

Inskrivna ht 2011: 631 Totalt antal medlemmar: 25268 Förändring mot ht 2010: –58%

Inskrivna ht 2011: 481 Totalt antal medlemmar: 15972 Förändring mot ht 2010: –53%

Vinnarna och förlorarna i Insparkstiden börjar kännas allt mer avlägsen. Även den mest vilsne novisch bör nu ha kommit på plats och hittat hem till rätt nation.

Vem fick flest? Vem är störst? Lundagård har tagit del av statistiken.

Lunds nation är fortfarande de trettons gigant med 3 962 medlemmar, även om de relativt sett tappat flest medlemmar sedan förra hösten. Lunds följs av Östgöta nation på andra plats med 2825 medlemmar. Malmö Nation tar med 11 studenters marginal tredjeplatsen från Sydskånska.

Det är alltså citynationerna som lockar till sig de stora massorna medlemmar medan Wermlands, Blekingska och Kalmar befinner sig på listans botten vad gäller medlemsantal.

Alla nationer, förutom Östgöta 12

s 12-13.indd 1

LUNDAGÅRD NR 8 2011

och Hallands, har tappat medlemmar gentemot förra hösten. En person kan finnas med som medlem för mer än en nation och statistiken tar inte hänsyn till så kallade nationsbytare.

TEXT ANNIKA SKOGAR

23319

…medlemmar finns det totalt i de olika nationerna som är med i Studentlund. Detta är en minskning med fyra procent sedan hösten 2010.

STÖRSTA ÖKNINGEN PROCENTUELLT ELINOR LAVESSON, KURATOR PÅ HALLANDS NATION Det går väldigt bra för er, nästan 40 procent fler skrev in sig i er nation i höst jämfört med förra hösten. Vad beror det på?

– Novischeriet har gjort ett jättebra jobb, de har synts väldigt mycket ute bland studenterna och tagit väl hand om de novischer som kommit till nationen.

Det blir ju alltid så att när någon fått ett bra intryck så drar den också med andra. Vi satsade också mer än vanligt på just novishverksamheten i år genom att bidra med mer resurser.

Hoppas ni att trenden ska hålla i sig så att ni till slut blir en av “de stora”?

– Nej, inte alls. Vi trivs bra med att vara en nation i mitten.

Ni fick väldigt mycket publicitet i våras, kan det vara så att all publicitet är bra publicitet och att det därför är fler som hittat till er?

– Nej, i det här fallet tror jag verkligen inte det. Den handlar helt enkelt om att vi synts mer i Lund i samband med terminsstarten.

Redigering: Tobias Persson

11-10-24 06.34.48

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

VÄSTGÖTA

KALMAR

Inskrivna ht 2011: 443 Totalt antal medlemmar: 16378 Förändring mot ht 2010: 0%

Inskrivna ht 2011: 259 Totalt antal medlemmar: 16092 Förändring mot ht 2010: –614%

HELSINGKRONA

WERMLANDS

Inskrivna ht 2011: 397 Totalt antal medlemmar: 26058 Förändring mot ht 2010: –66%

Inskrivna ht 2011: 190 Totalt antal medlemmar: 16092 Förändring mot ht 2010: –619%

KRISCHANSTA

BLEKINGSKA

Inskrivna ht 2011: 361 Totalt antal medlemmar: 16630 Förändring mot ht 2010: –9%

Inskrivna ht 2011: 165 Totalt antal medlemmar: 16005 Förändring mot ht 2010: –64%

* Smålands nation saknas eftersom vi inte har fått ut alla siffror. Det totala antalet medlemmar hösten 2011 är 464.

a i höstens novischskörd MINSTA ÖKNINGEN PROCENTUELLT

FORTFARANDE STÖRST

LINDA NILSSON, KURATOR PÅ WERMLANDS NATION

BOEL NILSSON, KURATOR PÅ LUNDS NATION

Ni är en av Lunds minsta nationer och har tappat medlemmar i år igen. Vad beror det på?

– Jag vet inte.

Försöker ni göra någonting åt det?

– Ja, vi jobbar aktivt med att bli större och vi försöker få folk att bli mer engagerade på nationen.

Hur då?

– När folk kommer och skriver in sig frågar vi om de vill jobba och så ringer vi också till våra medlemmar för att höra om de vill engagera sig.

Varför väljer den stora massan bort Wermlands?

– Jag vet inte.

Hur går det för er ekonomiskt?

– Det går ganska bra, vi har varit välbesökta i höst.

Har ni något nytt på nationen i höst?

– Ja, vi har bland annat börjat med Happy Hour på fredagar vid nio innan vår klubb.

Ni är fortfarande störst men har relativt sett minskat mest, hur känns det?

– Det är givetvis gött att fortfarande vara störst men samtidigt är vi medvetna om att vi tappat många medlemmar.

Varför tappar ni så många?

– Under kårobligatoriet hade vi väldigt många studenter som gick med i vår nation bara för att vi hette just Lunds nation. Vi blev helt enkelt ett lätt val för någon som egentligen inte var så intresserad. Nu är vi färre men de som är med är mycket mer aktiva.

Har det blivit jobbigt ekonomiskt?

– Givetvis har det blivit jobbigare. Men vi, som alla andra, ser över vår organisation och försöker minska våra utgifter.

Har ni någon strategi för att bryta trenden?

– Vi ska fortsätta leverera och ha en hög standard på alla våra aktiviteter. Vad som gör att många lockas till oss tror jag är att vi är den nation med mest verksamheter och har någonting för alla.

LUNDAGÅRD NR 8 2011

s 12-13.indd 2

13

11-10-24 06.39.07

AK

NYHETER CITATET " ”Det finns inga tråkiga möten, bara dåligt fika!”

Devisen som pryder Humanistiska och Teologiska Studentkårens protokoll och sammankallande dokument skvallrar om vad som är de stora frågorna för dagens humaniorastudenter.

HALLÅ DÄR...

? FRÅGAN

FOTO: LUM MAGAZINE/MARIA LINDH

Vems ansvar är pakethållarskräpet?

FOTO: MAX JEDEUR-PALMGREN

THOMAS ACHEN Kanslichef på juridiska institutionen och ansvarig för Juridikens dag, som gick av stapeln den 1 oktober.

Där slog Juridicum upp portarna för allmänheten, för att ge människor en inblick i hur fakulteten jobbar. Under dagen spelades barockmusik i det interna högtalarsystemet.

Vad ville ni förmedla med musikvalet?

– Jag har inte valt musiken, men såvitt jag vet är det bara en gammal tradition att spela trevlig klassisk musik. Jag vet att det finns en kritik som menar att kombinationen av mahogny, läder och klassisk musik är en klassmarkör. Jag kan förstå den kritiken och vi har diskuterat det, men än så länge hänger det kvar.

Baktunga cyklar - ingen ovanlig syn för den cykelburne. Lagstiftningningen är inte på den bombarderades sida. Men ännu har ingen i Lund bötfällts enligt den nya nedskräpningslagen.

För cykelburna studenter är reklamblad fastsatta på cykelns pakethållare eller styre en vanlig syn. Bra reklam säger vissa, skräp säger andra och river av reklambladet på plats.

– Reklambladen är ett jättestort problem. Folk läser inte reklambladen utan river loss dem från cyklarna och kastar de där cyklarna står, vilket ökar nedskräpningen i staden, säger Jerry Gustafsson, driftledare på Renhållningsverket i Lund med ansvar för gatu- och gångbanerenhållningen i staden.

Enligt Jerry Gustafsson är det företagen som fäster reklambladen på cyklarna som är de som skräpar ned och borde hållas ansvariga för nedskräpningen.

14

s 14-15.indd 1

LUNDAGÅRD NR 8 2011

"Borde förhindras"

– Det borde vara förbjudet att sätta dem på cyklarna. De har lämnat reklambladen på cykeln och sedan gått därifrån. Det är inte cykelägarna som har ansvar, det borde vara den som sätter dit det. Kommunen borde förhindra företagen från att göra reklam på det sättet.

Skärpt lagstiftning

Den 1 juli i år skärptes lagen om nedskräpning genom att göra det möjligt för polisen att bötfälla en nedskräpare direkt på plats. Tidigare har polisen varit tvungen att kontakta åklagare för att kunna driva fallet vidare. Nu kan varje polisman skriva en ordningsbot till den som skräpar ned vilket innebär att det har blivit en snabbare handläggning.

Paul Nilsson är kriminalkom-

missarie på polismyndigheten i Lund och vet hur lagen ska tillämpas.

Vem är skyldig – personen som fäster reklamen på cykeln eller cykelägaren som inte slänger reklamen i papperskorgen?

– Det är personen med cykeln som slänger reklambladet på marken. Det är ungefär som att få reklam direkt hem i brevlådan, även om pakethållaren inte är en brevlåda så kan man dra parallellen där. Den som får reklambladet har ansvar för att det slängs rätt.

Vem är skyldig ifall reklambladet flyger av?

– Brottet är ouppsåtligt ifall reklamen skulle flyga av pakethållaren. Det är alltså inget brott om reklamen råkar flyga av.

TEXT CARL-JOHAN KULLVING

Finns det inte en risk att musikvalet kan avskräcka en del?

– Jag har full förståelse för de som säger att det är förlegat. Det är viktigt att vi har ett tilltal som kan nå en bred grupp av människor. Men samtidigt kan det vara en lockelse för de besökare som inte är vana vid den här typen av miljö.

Måste man vara ett fan av barockmusik för att passa in på Juridicum?

– Nej, det måste man absolut inte.

Jag är själv inget stort fan av den sortens musik. Jag tycker bättre om Van Morrison.

Lundagård var senare i kontakt med den som valde musiken på Juridicum. Under dagen spelades Händels Concerti Grossi, som är en samling av Händels stora konserter. Han menar att det har gjorts av ekonomiska skäl, då skivan är så gammal att man slipper betala STIM-pengar.

TEXT SEBASTIAN HAGBERG

Redigering: Max Jedeur-Palmgren

11-10-24 06.42.05

AKTUELL

AKTUELL KK OM NATIONERNAS NYA SITUATION OCH ROLL

”Större erkännande än förr” FOTO: JONAS DAMSGÅRD

Om jag skulle måla bilden av Stundentlund som en gummiflotte med pysläcka. Vad skulle du säga då?

– En gummiflotte med pysläcka?

Det tycker jag var en konstig jämförelse. Vad menar du?

Att det var en lösning som håller allt flytande, men som nu får färre och färre medlemmar.

– Att det blir färre medlemmar är väldigt svårt att hävda. Vi har faktiskt inget riktigt belägg för det. Vi jämför med gamla siffror som inte ens är särkilt pålitliga, vilket gör det hela svårare. Universitetet säger att det till exempel är ungefär 30 000 studenter som pluggar här som kan räknas till dem som tidigare innefattades av obligatoriet, men så många har vi aldrig någonsin haft.

– Det man nog kan säga är att vi antagligen har ett litet tapp på novischer. Men det är inte alla som följer den trenden heller. Några nationer har fler novischer än någonsin. Det tycker jag är intressant från den här terminen, att det har kastats om ganska mycket.

Kan man säga att ni inte vet hur det går?

– Ska man kolla på Studentlund generellt är det mycket lättare att jämföra med kårerna, eftersom det bara är Uppsala och Lund som har nationer på det sättet. Och kollar man över Sverige kan man se att det har gått väldigt bra för kårerna här. De har klarat sig fantastiskt bra om man jämför med andra ställen. Och ja, då är det ett bevis på att det här med Studentlund varit ett vinnande koncept. I alla fall än så länge. Men det är inget man kan ta för givet utan får fortsätta att se vad som kan bli bättre.

Redigering: Max Jedeur-Palmgren

s 14-15.indd 2

Men är inte nationernas funktion för den enskilde studenten typ att renodlas i sina sociala egenskaper?

– Det tycker jag nog inte. Det har ju inte blivit så. Sen finns det nog de som tycker att det ska vara mycket mer renodlat om vem som sysslar med vad. Både på nationshåll och vad kårer ska göra. Sen får man ju se till Studentlund och vad som är bäst för dem. Ibland får man kanske ta ett steg tillbaka och se till att den enskilde studenten har det största möjliga smörgårdsbordet.

Nationerna och universitetets avtal om studentlivsstöd löper ut vid årsskiftet. Blir det inget mer sen?

– Inte vad vi har förstått i alla fall. Och det är ju synd.

Gör de bedömningen att det inte behövs?

– Det verkar de göra, ja.

DE SKA LEDA STUDENTERNAS EGEN TIDNING Vem: Sandra Johanne Selander, Kuratorskollegiets ordförande Aktuell med: Företräder alla nationer förutom Smålands och vet hur det har gått under novischraggandet. Sitter i förhandlingar om nya Studentlundsavtalet.

Det visste du inte: Sandra är kvartsdansk och pratar således flytande danska bredvid sin grova skånska. Nej, det är inte samma. Att hon är 25% norsk hittar man dock få taltekniska bevis för.

dåligt för en nation, utan det finns många andra faktorer som spelar in. Det kan vara ett hus som inte sköts ordentligt eller så kan det vara att man har dåligt med En liten nation "Studentlund har varit e! aktiva. kan till exempel ha alla sina poster tillsatta och vinnande koncept." gå bra på det sättet.

Kollar man på siffrorna över inskrivningarna ser man att vissa nationer går bättre än andra. Vad lyckas de med som andra inte gör?

– Jag vet faktiskt inte. Men nu inleds arbetet med att samtala med alla nationer om deras situation och utreda det.

– Men, det går inte bara att mäta i medlemsantal om det går bra eller

– Jag tror nationerna åtminstone har försökt på att bli bättre på att visa allt man gör. Det är väl möjligtvis den stora förändringen. marknadsföringen.

Har man räknat på hur många studenter Studentlund behöver för att hålla allt flytande?

– Det är ju inga statiska organisationer. Saker förändras hela tiden och har alltid gjort det i nationernas 400-åriga historia. Kollar man till exempel i Helsingfors, där nästan alla har en vännation, finns det fortfarande nationer trots att deras obligatorium försvann för nästan

60 år sedan. Där lever och frodas aktiva nationer, trots att de kanske bara har 200 medlemmar var. Är ambitionen fortfarande att ha med alla studenter?

– Ja, och alla kårer och nationer ska vara med i Studentlund. Bara för att man har höga mål gör det inte att man automatiskt blir besviken. Man ska ju sikta mot stjärnorna så kanske vi kommer till molnen.

Har funktionen för nationerna förändrats eller påverkats i och med obligatoriets fall?

– Nä, det tror jag inte.

Så det fortsätter att var same old, same old?

Vad tror du själv, behövs det och skulle alla nationer verkligen behöva ekonomiskt stöd från universitetet?

– Ja, alla behöver det av olika anledningar. Om man ser vad kårerna får för medel så är det för lokalhyra och till heltidare. Det är samma behov som nationerna har.

Annars tycker i alla fall jag att det blir mer och mer tydligt att universitetet fattar nationernas roll och gagn för dem själva.

– Hmm, det är nog svårt att säga.

Men är de glada i er?

– Det vet jag inte heller... Jo, det är de ju för fasen! Annars hade de ju aldrig någonsin bjudit in nationerna till att vara bollplank inför interna frågor och prata om helhetsupplevelser för studenter i Lund där universitet, kårer, nationer och AF samverkar och ansvarar för miljön de vistas i.

– Att nationerna behandlas på sådant sätt är för mig något helt nytt. Något liknande erkännande har vi inte fått tidigare. Så ja. På det sättet tror jag att de uppskattar den funktion vi fyller.

MAX JEDEUR-PALMGREN LUNDAGÅRD NR 8 2011

15

11-10-24 06.43.42

16

s 16-19.indd 1

LUNDAGĂ&#x2026;RD NR 8 2011

Redigering: Carl-Johan Kullving

11-10-24 07.09.47

REPORTAGE

KUN(D)SKAP

Internationellt se! ses kunskap som en handelsvara, en syn som tränger in i det svenska utbildningssystemet. Genom bland annat uppdragsutbildning har universitetet skaffat sig kompetens a! paktera utbildning som vara. Vilka konsekvenser kan de!a ha för de svenska universiteten?

TEXT CARL-JOHAN KULLVING

FOTO JONAS JACOBSON ILLUSTRATION ELIN STAVENOW LUNDAGÅRD NR 8 2011

s 16-19.indd 2

17

11-10-24 07.11.18

REPORTAGE nöjda med sin vistelse, men vissa tycker att utbildningen har varit för bred och studiebesöken för få. Trots detta tror de att utbildningen kommer till nytta i deras arbete hemma i Vietnam.

– Vi ville lära oss hur ni i Sverige organiserar offentlig sektor.

Hemma i Vietnam ska vi rapportera till kommittén och se hur vi kan förbättra vårt system, säger vietnamesernas gruppledare Le Dinh Lam, direktör på Ho Chi Min Citys statliga television.

FRAMFÖR EN GYLLENE plakett står ett tiotal personer

och poserar. Några bär färgsprakande långklänningar i blått, rött, rosa och med gyllene mönster, andra mörk kostym och slips. Frisyrerna är svarta och välkammade och stämningen påminner om en skolavslutning. De skrattar och pratar vietnamesiska med varandra, ler sedan och tittar in i kameror som klickar intensivt. Platsen? Ljusgården på Ekonomicentrum i Lund.

UNDER DRYGT TRE månader har vietnamesiska tjänste-

män fått utbildning bekostad av kommunistpartiet i Ho Chi Min City. De har undervisats i ekonomi och engelska och gjort studiebesök hos Osby kommun, Riksbanken i Stockholm samt vårdcentraler i Lund. Under tiden har de bott på Hotel Sparta och universitetet har haft en studentmedarbetare som visat dem Lund. Utbildningspaketet har skräddarsytts av universitetet.

– Vietnameserna har tidigare framför allt utbildat sig i Australien och ville nu söka andra utbildningspartners i världen. I Vietnam pågår just nu en stor reformomvandling i offentlig sektor och Sverige har haft ett långt politiskt samarbete med Vietnam vilket säkert gjort dem intresserade av att komma hit, säger Susanne Norrman, avdelningschef på LUCE, Lund University Commissioned Education, samtidigt som hon hälsar på vietnameserna och fotograferas med dem.

– Vi har anordnat den utbildning de efterfrågat och varit beredda att betala för. Internationellt sett är de sociala aktiviteterna väldigt viktiga och underlättar för dem eftersom det kan vara problematiskt att komma till ett helt nytt land. Universitetet Susanne Norrman, har varit behjälpligt så mycket vietavdelningschef på nameserna har velat och vi kunnat, Lund University fortsätter hon.

Commissioned Education

DET ÄR DAGS för första delen i kursavslutningen i en av EC:s salar som andas instängdhet. Kursdeltagarna verkar trötta men de lyser upp när kursledaren med brittisk accent poängterar vikten av källkritik under sin sammanfattning. Vietnameserna är överlag

18

s 16-19.indd 3

"Vi har anordnat den utbildning de e!erfrågat och varit beredda a" betala för."

Le Dinh Lam, direktör på Ho Chi Min Citys statliga television.

FRAM TILL 2009 drevs uppdragsutbildningen som ett bolag under universitetet. Nu är det en kontrollerad enhet inom förvaltningen. Det jobbar 12 personer på LUCE med att marknadsföra uppdragsutbildning. För universitetet är detta ett sätt att samverka med allmänheten och därmed lösasin tredje uppgift.

– Vi har ett leveransproblem. Universitetet skulle kunna sälja mer om det fanns möjligheter att ge det mer tid. Prioriteringarna är så tydliga från lärarna och institutionerna om att undervisning och forskning ska gå före, vilket gör det svårt för oss att sälja utbildningar till kunder utifrån, säger Susanne Norrman.

Syftet med uppdragsutbildningen ligger inte bara i universitetets tredje uppgift. Det finns även ekonomiska incitament eftersom universitetet får ytterligare en inkomstkälla, menar Susanne Norrman. Dessutom får lärarna en möjlighet att ta del av hur allmänheten resonerar inom just deras forskningsområde.

KURSAVSLUTNINGEN HAR NU kommit till diplomutdel-

ningen och någon låtsas spela en fanfar. En och en ropas kursdeltagarnas namn upp och de får motta ett certifikat samt en nyckelring med universitetets emblem. Snittar, meloner, salta pinnar och cider står på bordet och efteråt är det mingel. Många vietnameser är väldigt artiga och poängterar att Sverige är ett väldigt fridfullt land med mycket speciellt väder. Nästa gång vill de ha mer ”semester”, det vill säga studiebesök, för att hinna se mer av landet.

EN KNAPP KILOMETER därifrån på ett av Tomegapsgatans vita trähus hänger LUCE:s blå-gyllene skylt. I detta lilla tvåvåningshus sker säljmöten och kundmottagning.

Personalens bemötande är proffsigt och utöver den obligatoriska kaffeautomaten finns även en espressomaskin.

Uppdragsutbildningen i Lund har hittills omsatt över 380 miljoner kronor med en genomsnittlig omsättning på 61,5 miljoner kronor de senaste fem åren. Efter 2008 tappade försäljningen dock några miljoner, men enligt Susanne Norrman beror det inte på finanskrisen utan på att flera långa kontrakt löpte ut. Sida, en av de största samarbetspartnerna, slutade bland annat att köpa lika mycket utbildning som innan.

Vilka är er målgrupp?

– Det är främst den offentliga sektorn men även näringslivet. Vi försöker få fler lokala aktörer att köpa utbildning av oss. Eftersom vi inte har någon marknadsföringsbudget att tala om förlitar vi oss på kontakter och universitetets rykte. Men vi hade gärna sett ett ökat samarbete med de större aktörerna i Öresundsregionen eftersom universitetet är en otroligt stor resurs för fortbildning av personal, säger Susanne Norrman.

LUNDAGÅRD NR 8 2011

11-10-24 07.12.19

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE ◣

ATT SÄLJA UTBILDNINGSPAKET och att ha ett kundtänk finns alltså redan inom universitetet. Den ökade globaliseringen och satsningen på internationella studenter pekar på att studieavgifter för alla, kan komma att införas för att leva upp till internationell standard. Att inte betala för utbildning kan i andra länder ses som att utbildningen håller låg kvalité, ett rykte svenska universitet inte vill ha. Danmark och Storbritannien införde först avgifter för icke-europeiska studenter och har sedan successivt infört avgifter för de inhemska studenterna. Om Sverige följer internationella mönster är frågan därför inte om, utan när studieavgifter införs och vad som händer då.

THOMAS KAISERFELDT ÄR professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet och menar att synen på utbildning som en vara att köpa och sälja är vedertagen över större delen av världen. Han tror att Sverige på lång sikt kommer att införa studieavgifter för alla.

Om avgifter införs för alla, kommer universiteten se eleverna som kunder eller studenter?

– Jag tror att kundbegreppet kommer bli mer tillämpligt för universitetet. Betalar man för sin utbildning kommer kundtanken att ligga närmre. Vill kunden ha en lätt och trevlig utbildning som inte ställer särskilt höga krav men med en bra examen i slutändan så är kunden nöjd och får det den betalat för. Men en del studentorganisationer skulle vara emot det. Skälet är att den examen man betalar för kommer från ett universitetet som har ett namn. För att upprätthålla det goda namnet måste man också upprätthålla kvalitet på utbildningen. Om man då faller tillbaka på tillrättaläggande för studentens önskemål så riskerar man att den examen man betalat för förlorar i värde.

Thomas Kaiserfeld tror att studieavgiften kommer grundas på förväntad framtida inkomst för ett specifikt yrke, vilket skulle innebära att avgiften för läkar-, jurist eller ingenjörsutbildningen skulle bli högre än för lärar- "Ekonomerna är eller sjuksköterskeutbildskapet." ningen.

– Om man laborerar och sätter en lägre avgift på vissa utbildningar och en högre på andra, då borde ju rimligtvis söktrycket minska på de som kostar mycket. Varför ska man lotta in studenter på särskilt eftertraktade utbildningar där det inte ens räcker med toppbetyg? Istället differentierar man med en avgift för att sänka söktrycket, säger Thomas Kaiserfeldt.

ATT ANTA STUDENTER efter ekonomiska förutsättningar är

något som väcker starka reaktioner hos Sveriges Förenade Studentkårers ordförande Camilla Georgsson. Hon gillar inte tanken på att avgiften skulle vara en urvalsgrund.

– Enskilda personers möjlighet att betala tycker jag inte är en bra urvalsgrund för högre utbildning, absolut inte.

Jag tror det är otroligt viktigt att studentpopulationen återspeglar samhället i stort och det är viktigt både för kvalitén i utbildningen och för att de individer som genomgår högre utbildning ska ha förståelse för och vara rustade för det samhälle som de ska verka i.

Kommer det införas studieavgifter för alla i Sverige?

– Om vi gör internationella jämfö- Camilla Georgsrelser så har de länder som infört stu- son, ordförande dieavgift för internationella studenter Sveriges Förenade så småningom också infört avgift för Studentkårer inhemska studenter. Avgifterna sätts lågt till en början i form av anmälningsavgifter och höjs sedan efter hand. Detta är en långt ifrån önskvärd utveckling och regeringen kan räkna med kraftigt motstånd om

SÅ HÄR MYCKET SÄLJER LUCE FÖR Lund University Commissioned Education har haft en omsättning på i snitt 61,5 miljoner kronor de senaste fem åren. Y-axeln anger antal miljoner kronor i omsättning.

70

60

50

40

30

20

10

0

FAKTA OFFENTLIG SEKTOR ÄR EN STOR KUND ▶ Drygt 130 olika kunder har universitetet haft sedan uppdragsutbildningens start för tio år sedan. ▶ Kunderna utgörs till 85% av offentlig sektor såsom kommuner, sjukvård och försvaret. Övriga 15% utgörs av näringsliv och andra organisationer. ▶ Enligt lagen får universitetet endast sälja utbildning ifall det handlar om personalutbildnings-, arbetsmarknadspolitiska- eller biståndspolitiska skäl.

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

förslaget skulle komma upp, säger Camilla Georgsson.

det nya präster-

PÅ AVDELNINGEN FÖR externa relationer vid Lunds universitet arbetar Margareta Nordstrand som sektionschef.

För henne blev det stora skillnader i arbetssätt när avgifterna infördes i somras.

– Vi har gett oss ut på en helt annan marknad med en annan kravbild på oss. Dessa studenter kan gå till ett annat universitet om de inte är nöjda.

Hennes sektion är bland annat ansvarig för att arbeta med och marknadsföra utbildning till utomeuropeiska studenter.

Tidigare hade de tusentals internationella sökanden varje år, men har sedan i somras betydligt färre och mer individuella kontakter.

– Dessa studenter kräver väldigt mycket mer eftersom de betalar. De ska kunna fråga oss om visum, boende eller utbildning och få hjälp snabbt. Därför måste vi arbeta mer serviceinriktat nu än tidigare, säger Margareta Nordstrand.

– EKONOMERNA ÄR det nya prästerskapet. De har ett dominerande inflytande och strävar efter att allting ska kunna siffersättas, hur omöjligt det än är, säger Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet. Han menar att det är den ekonomiska utvecklingen i samhället som format kundbegreppet i samhället och på Sven-Eric Lieduniversiteten. man, professor – Och det är ett stort problem. Ef- emeritus i idé- och tersom man ekonomiserar alltsam- lärdomshistoria mans blir studenterna bara en kostnad och den mänskliga relationen framstår som ytterst ytlig. Kund är ett begrepp som passar utmärkt när man går och handlar i en affär. Det ska vara en affärsmässigt korrekt relation där man får det man betalar för. För mig är förhållandet mellan student och lärare en mycket djupare mänsklig relation.

LUNDAGÅRD NR 8 2011

s 16-19.indd 4

19

11-10-24 07.13.24

s 20-21.indd 1

11-10-24 07.07.18

PORTRÄTTET

Personlig påtår Ilias Papadelis kom till Lund när han var 26 år gammal. Den hårda barndomen i Grekland har gjort honom till en riktig kämpe. I 20 år har han drivit Socialhögskolans café som med åren har blivit mer än bara ett studenfik. Väggarna pryds av hyllningar från examinerade studenter och Ilias har nästan uppnått ikonstatus.

Det är en av de första riktiga höstmorgnarna, när det aldrig verkar vilja bli ordentligt ljust. Trots att klockan är över nio ligger mörkret kompakt utanför fönstren. Det är fortfarande lugnt inne på Socialhögskolans café. Ett par studenter sitter med ytterkläderna på, dricker kaffe och ögnar igenom dagens litteratur. Men prick kvart över nio fylls lokalen plötsligt med folk, som bildar en kö ända till dörren.

Ilias Papadelis har ändå ingen brådska bakom disken. Han visslar melodin till ”God morgon, God morgon” och frågar alla hur de mår, eller om de har hälsat till den där bekanta som han bad om sist. Det har de gjort och den bekanta hälsar så gott tillbaka. I dag säljer Ilias ”små, små glädjen” för en krona styck.

Utöver bananerna mot depression, som blivit basvara, vill säga.

LIKA SNABBT SOM cafeterian fyllts med

studenter, lika hastigt töms den igen ett par minuter senare. Ilias suckar och skjunker ner på en pall vid sidan om disken.

– Det var psykologerna, de har paus kvart över, säger han.

I handen håller han ett dricksglas med svart kaffe som han rör ner lite strösocker i. Han förklarar att han är yr i huvudet efter allt rännande och tycker det är bra att jag kommit för att intervjua honom. Då måste han sätta sig ner en stund.

Varje morgon är Ilias här halv sju. Det är tjugonde året han är ägare till caféet, som från början hette Andromeda, efter kvinnan i den grekiska mytologin som offrades av sin far, men räddades av Perseus och fick en galax uppkallad efter sig.

– Det var mest kvinnliga studenter här på den tiden, därför valde jag det namnet.

MEN FÖR FEM, sex år sedan byttes nam-

net mot Ilias och Karnas café. Karna är hans dotter som i vanliga fall också arbetar där, men som just nu mammaledig. Därför är Ilias lite extra trött. På 20-årsdagen ska han resa bort, men vill inte säga vart.

Kanske blir det till Grekland, det land han lämnade när han som 26-åring kom till Sverige. På frågan om det var hans plan att stanna för gott säger han ja.

– Jag ville åka någonstans och aldrig

Redigering: Tobias Persson

s 20-21.indd 2

återvända. Nej, det är inte sant. Jag hade mina föräldrar kvar där och kunde inte säga till dem att jag skulle stanna utomlands. Fast innerst inne fanns de tankarna...

Den politiska oron som tilltog i Grekland under 1960-talets mitt gjorde slut på hans kval, det blev omöjligt att åka tillbaka. Nu är han glad för det.

– På nio år var jag inte hemma en enda gång. När man kommer tillbaka efter så lång tid är allt förändrat, då är det en ny plats som växt fram där den gamla fanns. Och eftersom jag var så ung hade jag vant mig vid det nya.

Nu är hans motto: – Jag kom till Lund och jag dör i Lund.

Men uppväxten i Grekland formade honom.

– Vår familj hade det väldigt fattigt.

Min pappa kunde inte hitta jobb. När man lär sig att överleva som liten blir ingenting annat i livet svårt. Det är bättre än att få allt serverat, tror jag.

HAN BESKRIVER SIG själv som en out-

sider. Mycket social, men absolut inget flockdjur. Han har alltid undvikit situationer där han måste rätta sig efter massan.

– I ett kollektiv är det alltid antin"Det enda jag gör är a! gen eller. Det finns inget utrymme driva e! ställe som är för nyanser. Och fri! för alla och där folk så kan jag bara inte hålla tyst. Jag kan vara sig själva." tycker om att vända upp och ner på uppfattningar.

För att visa vad han menar berättar han om när han var i Lappland och umgicks med ett gäng samer. De blev dammiga av renarna och gick till en frusen sjö för att bada i en vak. De såg att Ilias sneglade misstänksamt på vaken och någon skrek: ”Om du inte hoppar så slänger vi i dig!”

– Då tog jag sats och hoppade i. Du skulle ha sett deras miner, de blev verkligen ställda när den där sydlänningen kastade sig i självmant. Istället blev de själva kvar vid kanten och doppade tårna.

ILIAS FLYGER UPP från pallen för att

hjälpa en kund som bara har en hundralapp. I samma andetag fyller han på bönor i kaffekokaren och delar en baguette

TEXT STINA LINDE FOTO JONAS DAMSGÅRD

ILIAS PAPADELIUS Yrke: Caféägare. Har tidigare jobbat som förskollärare.

Familj: Fru sedan 40 år, tre bar, tre barnbarn, ett på gång.

Senaste lästa bok: Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren.

Lyssnar på: Vad som spelas på radio.

på mitten åt en annan kund.

Ilias och Karnas café har med åren blivit något mer än bara ett studentfik. Väggarna dignar av hälsningar och tackbrev till Ilias Papadelis. Ett stort plakat med namnunderskrifter: ”Socialhögsskolans hjärta – Ilias, från avgångsklassen 2008”.

Ett fotografi på vårblomster: ”En hyllning till Ilias och våren”. En handgjord tavla: ”Ilias, du är en ängel”.

Han blir ofta inbjuden till examensfester och får hålla tal. Ilias verkar ha uppnått ikonstatus. Men det är svårt att få ur honom någon förklaring till vad som är orsaken. Han är rädd att texten jag skriver om honom blir för skrytig och ber mig ge honom en låg profil.

– Det enda jag gör är att driva ett ställe som är fritt för alla och där folk kan vara sig själva. Vi har inga idioter som kommer hit, säger han och pekar på ett tidningsurklipp som sitter på väggen.

En journalist på tidningen Arbetet har betygsatt studentfik i Lund och skriver om Ilias och Karnas café att ”Härifrån går man inte cynisk”.

EN DRYG TIMME har gått. Strax ska klockan slå kvart över igen och lokalen svämmas över av en ny hord studenter.

Ilias reser sig från sin pall. Han kommer att arbeta mindre på caféet framtiden.

Trappa ner och låta andra saker i livet ta större plats, som skulpterandet. Det har följt honom genom livet, med små utställningar här och där, men främst som en form av terapi.

– Det är väldigt tillfredsställande att skapa saker med sina händer. Man måste ha något att lägga tankarna på utanför jobbet.

Pensionen tänker han fasa sig själv in i, utan något abrupt slut på arbetslivet.

Så småningom tar dottern Karna över.

– Men min ande kommer alltid att vila här över, säger han och ler.

LUNDAGÅRD NR 8 2011

21

11-10-24 07.07.41

FORSKNING

Universitetsrankingar f Globala rankingsystem för universitet växer i popularitet. Samtidigt finns det stora möjligheter för universiteten att ”fuska” sig till en bättre placering – utan att egentligen bli ett bättre universitet.

Lunds universitet är bäst av alla lärosäten i Norden. Åtminstone om man ska tro Times Higher Education:s nypublicerade rankinglista över världens universitet. Väljer man istället att gå efter QS World University Ranking är Lunds universitet bara femte bäst i norden, och är inte ens högst rankat i Sverige. Där hamnar istället Uppsala universitet.

Rankingsystem som gör anspråk på att objektivt mäta vilka universitet i världen som är bäst har under senare tid vuxit enormt i popularitet. Men frågan är hur väl rankinglistorna egentligen stämmer överens med verkligheten.

I EN NYPUBLICERAD rapport från European University Association, EUA, framkommer det att rankingsystemen är högst subjektiva. Det finns stora möjligheter för universiteten att ”fuska” för att nå en högre placering.

Ett sätt att avgöra ett universitets popularitet är till exempel att titta på dess ansökningsstatistik. Detta har lockat vissa universitet att uppmana studenter att söka till utbildningar som de inte har en rimlig chans att komma in på, enbart för att få högre så kallade ”selektivitetspoäng”.

Det finns också exempel på hur data förvanskats till fördel för ett universitets ranking. Ett är att omdefiniera anställningsformer för att öka antalet ”akademiskt anställda”, och att omtolka vad som egentligen är en internationell student, eftersom fler heltisanställda lärare och fler utländska studenter ger högre poäng.

FRÅN ATT HA BÖRJAT som jämförelser

mellan universitet inom ett och samma land på 1900-talet, har många universitetsrankningar på 2000-talet växt till att numera utföra globala undersökningar.

Den första nationsgränsöverskridande rankingen, Academic Ranking of World Universities, förkortat ARWU, publicerades 2003 av Shanghai Jiao Tong University. Från början var syftet att jämföra kinesiska universitet med amerikanska, men på några år har undersökningen expanderat till att försöka ranka de bästa universiteten i världen.

Samtidigt har flera andra rankingar med liknande mål dykt upp. Bland de största är den brittiska tidningen Times Higher Educations universitetsranking

22

s 26-27.indd 1

LUNDAGÅRD NR 8 2011

och Quacquarelli Symonds World University Ranking, som tidigare gjorde sin ranking tillsammans med just Times Higher Educations.

MEN HUR AVGÖR MAN egentligen vad som är ett bra universitet? ARWU lägger nästan uteslutande fokus på den forskning som universiteten presenterar. Metodiken går oftast ut på att helt enkelt räkna hur många gånger universitetets forskare blir citerade, och hur många arbeten från universitetets "Rankingen spelar inte forskare som blir publicerade i venågon stor roll för e! tenskapliga tidsskrifter.

Times svenskt universitet."

Higher Educations

samarbeten med Quacquarelli Symonds och Thomson Reuters har istället till stor del baserat sina underlag på enkätundersökningar bland akademiker.

Gemensamt för de flesta rankingar är dock att fokus ligger på forskningskvalitén snarare än på undervisningskvalitén.

– Rankingen spelar inte någon stor roll för ett svenskt universitet, men jag tror att det kan ha en betydelse när internationella studenter bestämmer sig om de ska välja att läsa i Lund, säger Elisabet Månsson, som är verksamhetscontroller på Lunds universitet.

Det är hennes jobb att analysera rankingen och se till att universitetets avdelningar svarar korrekt på enkätundersökningar.

Redigering: Tobias Persson

11-10-24 07.03.58

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

r fyllda av genvägar GENVÄGARNA

SÅ KAN RANKINGEN MANIPULERAS AV UNIVERSITETEN ▶ Anställa en nobelprisvinnare.

ARWU baserar en stor del av sin ranking på hur många nobelpristagare ett universitet har. ▶ Omdefiniera sina anställda.

Många ”akademiskt anställda” ger högre poäng i många rankingar. ▶ Omdefiniera sina internationella studenter.

Vem som egentligen anses vara en internationell student är oklart. Har en student till exempel dubbelt medborgarskap kan universitetet välja att räkna personen som internationell även om denna bott i samma land i hela sitt liv. ▶ Locka fler att ansöka, utan att öka deras chans att komma in.

Vissa rankingar tar hänsyn till hur många ansökande universitetet har. ▶ Få de anställda att arbeta vid rätt tillfälle.

Vissa rankingar räknar antalet fulltidsanställda lärare under höstterminen, vilket gör att universiteten kan uppmuntra sina lärare att ta ledigt på våren. ▶ Uppmuntra studenter och anställda att ge bra utvärderingar.

– Genom att göra en analys av vår placering kan vi hitta saker som vi kanske kan göra bättre. Det betyder inte att vi kommer att ändra vår verksamhet enbart på grund av hur vi rankas. Ett exempel på något vi har uppmärksammat på genom rankingen, är att det i Sverige är färre studenter som plockar ut sin examen än med andra länder. På den internationella arbetsmarknaden är det viktigt att ha en komplett examen, och därför diskuterar vi utifrån detta hur vi ska få fler studenter att ta sin examen.

UTÖVER ATT UNIVERSITETEN kan fuska pekar EUA:s rapport ut flera direkta brister hos rankingarna. Trots anspråk på att vara ”globala” tar de bara hänsyn till vad

som anses vara de bästa universiteten, bara ett par hundra av de ungefär 16 000 universitet som finns världen över rankas.

De flesta rankingars metod för att undersöka forskningskvalitén är betydligt mer sofistikerad än metodiken för "Jag tycker a! det att undersöka unfinns e! övergripande der v isningsk vaARWU ser problem med a! försö- litén. exempelvis antalet ka ranka universitet." nobelpr ist a ga re ett universitet producerat som en direkt indikator. QS delar helt sonika antalet lärare på antalet elever, utan att ta någon egentlig hänsyn till kvalitén på undervisningen. De flesta lägger också

ett stort fokus på de naturvetenskapliga ämnena – humaniora ignoreras ofta helt.

– Jag tycker att det finns ett övergripande problem med att försöka ranka universitet: kvalitet är ofta en mycket subjektiv bedömning. Man kan dela antalet lärare med antal elever, men det säger egentligen väldigt lite om utbildningskvalitén. Dessutom bygger tanken om en universitetsranking mycket på att föräldrar som betalar sina barns utbildning ska kunna avgöra vad de får för pengarna. Eftersom vi inte har det systemet i Sverige blir det hela lite irrelevant för oss, säger Elisabet Månsson.

TEXT EDVARD DE FINE LICHT ILLUSTRATION CATRIN JAKOBSSON LUNDAGÅRD NR 8 2011

s 26-27.indd 2

23

11-10-24 07.04.23

INTERNATIONELLT

Diktatorernas avkommor Under hösten har flera medier uppmärksammat att Kim Jong-ils sonson Kim Han-sol har anlänt till Bosnien där han ska studera på United World Collage i turistorten Mostar. Detta efter att Hong Kong nekat honom visum för studier där. Kim Han-sol är dock långt ifrån den första släktingen till en diktator som har lämnat sitt hemland för att studera i Europa. Men var har då världens diktatorsöner och diktatorsdöttrar pluggat? Här är några exempel.

JAFFAR AMIN Den ugandiska diktatorn Idi Amins son levde under 80-talet i exil i England där han studerade i London och Leicester. År 1990 återvände han till Uganda där han har grundat en organisation vars syfte är att förbättra hans fars rykte.

BASHAR AL-ASSAD Bashar hade kommit långt på sina läkarstudier och hade inga politiska ambitioner. Men när han bedrev postgraduate studier på Western Eye Hospital i London dog hans storebror i en bilolycka. Hans far Hafez Al-Assad kallade hem honom och Bashar blev en hänsynslös diktator istället för ögonläkare.

SAIF AL-ISLAM GADDAFI Muammar Gaddafis andra son och länge sedd som sin fars efterträdare.

Han är berömd för sitt hårda festande och för att vara en “womanizer”.

Utöver detta innehar han en gedigen utbildning. År 2000 tog han en MBA från IMADEC University i Wien och 2008 doktorerade han vid London School of Economics.

TEXT TOBIAS STEFANSSON ILLUSTRATION ELLEN PAULSSON

HANNIBAL GADDAFI Hannibal tog en MBA i shipping, ekonomi och logistik på Copenhagen Business School.

Under tiden i Danmark lyckades han bli ovän med pressen och stämde den danska tidningen Ekstra Bladet för förtal. Förutom detta är han känd för att vara en playboy och för att misshandla tjänstefolk.

ABDUL-AZIZ BIN ABDULLAH Den saudiarabiska kung Abdullahs tredje son tog 1986 examen i statsvetenskap från the University of Hertfordshire i Hatfield i sydöstra England.

Efter att länge ha arbetat som kungens rådgivare blev han i år utnämnd till ställföreträdande utrikesminister.

ALI BONGO ONDIMBA Ali Bongos pappa Omar Bongo var Gabons president i 42 år och under en kort tid var han den icke kungliga statschef som regerat längst av alla statschefer i hela världen.

Ali Bongo har studerat judidik på det prestigefulla universitetet Sorbonne i Paris och har över 30 hel- och halvsyskon.

KIM SUL-SONG SAIF AL-ARAB AL-GADDAFI År 2006 började Saif al-Arab al-Gaddafi studera vid Münchens tekniska universitet. Tiden i München var bråkig, han var bland annat i slagsmål med en dörrvakt efter att hans flickvän hade blivit utkastad från en klubb då hon utförde en strippshow för honom. Utöver detta försökte han smuggla vapen och sägs ha planerat en syraattack mot den nyss nämnda dörrvakten.

24

s 24-25.indd 1

LUNDAGÅRD NR 8 2011

Inte mycket är känt om Kim Jong-ils dotter, men hon lär vara sin fars favorit och enligt sydkoreanska underrättelser studerade hon under hösten 2005 i Paris.

Redigering: Ellen Paulsson

11-10-24 06.45.12

LÄS FLER ARTIKLAR OM INTERNATIONELLT STUDENTLIV PÅ LUNDAGARD.SE ◣

KIM JONG-UN Kim Jong-ils yngsta son pluggade under pseudonym vid the International School of Berne i Schweiz. Han kallade sig “Pak Chol” och ska ha lärt sig engelska mycket snabbt. Han lär också ha älskat basket och hans idoler var Michael Jordan och Jean Claude Van Damme.

KHAMIS GADDAFI Khamis var Muammar Gaddafis sjunde och yngsta son. Han studerade militärteknik både i Tripoli och på The Frunze Military Academy i Moskva. Khamis påbörjade senare en MBA på prestigefulla IE Business School i Madrid, men blev avstängd på grund av hans kopplingar till attackerna mot det libyska folket.

LUNDAGÅRD NR 8 2011

s 24-25.indd 2

25

11-10-24 06.45.31

KURSEN

22

s 22-23.indd 1

LUNDAGÅRD NR 8 2011

Redigering: Xxxxx Xxxxxxx

11-10-24 07.02.05

KURSEN

Se men inte röra I kursen för tidsresande kliver arkeologerna upp ur sina gropar i marken och in i den konstruerade föreställningsvärlden. Ämnet försöker binda forskningen närmre det populärvetenskapliga. Samtidigt är det mycket lek med ny teknik.

– Nog för skisser och bevarade ritningar, men just färger och sånt måste man ju ha gissat sig fram till. Jag menar fönsterbrädorna till det huset där är ju pistachefärgade, säger en av studenterna i rummet med dörrskylten ”virtual reality lab” nere i källaren på Sol-centrum.

I det lilla rummet trängs ett tio tal personer med 3D-glasögon, och tittar på en duk där det projiceras en data– rekonstruktion av Malmö anno 1642. I programmet, som ser ut lite som ett datorspel från sena 90-talet, har historiker och arkeologer byggt upp staden efter nedtecknade anteckningar från krigsplanerande skåningar.

STUDENTEN HAR OCKSÅ rätt. Givetvis är

mycket baserat på gissningar när man digitalt återskapar en värld som gör anspråk på autenticitet, men det är också det som är meningen förklarar Stefan Lindgren, som från sin plats vid tangentbordet styr stegen i 3D Malmö.

– Beskriver du till exempel en byggnad i en uppsats kan du hoppa över besvärliga områden, som du inte riktigt vet hur de såg ut. Men jobbar du med visuell förmedling så tvingas du tänka efter hur till exempel en trappa eller dörr såg ut.

Studenterna i kursen går främst på kvällsföreläsningar på Campus Helsingborg, men idag är de på en av de fyra planerade exkursionerna. Dagen börjar i ”humlabbet”, där forskare visar upp de finaste mackapärerna de har. 3D kameror, laserscannerns och rörelsesensorer, alla mer eller mindre motiverade i kursen huvudsakliga åliggande – att förmedla arkeologi på ett annorlunda och innovativa sätt.

MARIA KARLSSON LÄSER denna 15 poängskurs som en del av sin master. På vägen ut mot en väntande buss på Sölvegatan bakom sol-centrum förklarar hon ett av kursens mer underliggande raison d’etre.

– På sätt och vis tillhör arkeologin alla. Inte bara de som är intresserade av det akademiska, utan hela befolkningen. Att kunna förmedla vad arkeologin kommer fram till, ut till en bredare befolkningsgrupp, är också en del av dess uppgift, säger hon och förklarar därmed varför det är viktigt att fundera på hur Redigering: Ellen Paulsson

s 22-23.indd 2

man paketerar forskning och gör den intressant för en bredare allmänhet.

BUSSEN TAR INTE studenterna längre än

just förbi Staffanstorps kommungränsen.

Här, i Uppåkra, har de flesta i den här gruppen redan varit flera gånger. Uppe på det, som bara skåningar kan kalla en höjd, ligger 1800-talskyrkan som i sin tur ligger mitt i smeten i vad som tidigare varit ett medeltida samhälle. Nu är det mest plana åkrar som tjänstgör som skolningsplats för många av Lunds arkeologstudenter. Här tar många sin första, försiktiga och trevande spadtag i den skånska myllan och letar efter resterna av skelett, krukor eller, om man har tur, spännen och verktyg. Något grävande står dock inte på schemat i dag.

– Vad är det för konstiga människor i konstiga kläder som kommer där. De luktar inte ens fisk. Bara de inte försöker gå in i templet! säger den barnprogramsaktiga rösten ur de sprakande högtalaren på Ipaden i Bodil Peterssons hand.

Hon spricker upp i ett leende och vänder sig mot sina studenter.

– Ja, själva gubben är inte inne i programmet ännu. Bara rösten. Men den är ju under utveckling, förklarar hon för studenterna. Hon försöker visa upp appen som är specialgjord för denna plats.

Men det är lite krångligt. Eftersom oktobervädret är fint så är det lite svårt att se själva skärmen på ipaden. Med ett svart paraply (helt i linje med den övriga helsvarta utstyreln) försöker hon skymma bort solen så att man kan se bättre.

FÖR EN UTOMSTÅENDE kan det kanske te

sig lustigt att se ett gäng arkeologer stå mitt på en skånsk åker i skinande höstsol, och trängas under ett paraply för att kisa på en digitalskärm som förargligt nog bestämt sig för att jäklas med mottagningen.

Men så sker det. Man förpassas tusentals år tillbaka i tiden, och framför en tornar ett tempel upp. Ja, åtminstone om man ser på skärmarna. Via GPS kan manicken bestämma var du är och vad du skulle ha sett ifall du stått på samma plats i en annan tid. Det lilla templet finns där, och tar du ett steg framåt så går de mycket riktigt mot den digitala reinkarnationen.

Några skrattar och påpekar för Carolin Ask när hon, insupen i appen, inte märker att hon backar in i brännässlor och staket när hon försöker positionera sig så att hon får med hela templet på bild igen efter att ha kommit lite för nära.

in om någon skulle få teknikstrul eller andra svårigheter. Normalt sett är han ”klassisk arkeolog”, vilket innebär att hans fokus ligger främst på medelhavsländernas ruiner. Han förklarar dock att det är just i sådana här skandinaviska miljöer som ett visualiserande av sina subjekt blir mycket viktigare. Här finns få bestående hållpunkter, inga ruiner så som i andra länder, utan ofta mycket större diskrepans mellan dåtid och "Vad är det för konnutid vilket ställer stiga människor i högre krav på att kunna föreställa konstiga kläder som sig det forna och kommer där." gömda. Han tycker att det är tråkigt när denna typ av arkeologisk verksamhet beskylls för att vara oseriös.

– Detta ger faktiskt forskningen nya verktyg att kunna ställa nya frågor och leda in på andra tankebanor.

Kan man säga att detta är en typ av lyxarkeologi för den som inte vill bli skitig under naglarnana?

– Nä, alla vill egentligen främst gräva, säger Niklas Hillbom.

TROTS ATT DET inte var tänkt, så är det

vissa som, när de lekt klart med tekniken, inte kan låta bli att rota lite i jordhögen bakom ett tält. Luïc Le Careux hittar en kota av vad som skulle kunna vara en gris, och Maria Karlsson hittar en bit keramik. Och det måste ändå sägas att det är där i lerhögen. med leriga fingrar och spända blickar, som studenterna ser ut att trivas allra bäst.

TEXT OCH FOTO MAX JEDEUR-PALMGREN

OM KURSEN Kursnamn: Tidsresor och arkeologiska platser Antal högskole-poäng: 15.

Antal platser: Cirka 20.

Går: Första gången i höst.

Undervisningen: Kvällskurs. En föreläsning i veckan, fyra exkursioner.

Obligatorisk kurslitteratur: Cornelius Holtorf 2004: From Stonehenge to Las Vegas. Archaeology as Popular Culture.

Examination: Tentamen, projekt i tidsresande.

Behörighet: Grundläggande.

LÄRAREN NIKLAS HILLBOM står och tittar till sina studenter, redo att bryta LUNDAGÅRD NR 8 2011

27

11-10-24 07.02.27

KARRIÄR

Den döda drömmens l

2000 arbetstimmar och hundratusentals kronor senare har Mikael Olenmark och Johan Ljungquist inte mycket mer än utsidan på ett gammalt kostall att visa upp.

Men de är inte besvikna för det – att ha misslyckats med att driva ett företag är bland det mest lärorika de gjort.

Ett gammalt kostall, tömt på både djur, drömmar och fiskbadkar. Det är allt som finns kvar av det företag som i två års tid lade ner sin själ på idén om en miljövänlig fiskodlingsindustri.

Det blev ingen plaskande tilapia eller miljonvinst för Eco Food Scandinavia. Bara världens bästa CV. Inbäddad i den skånska myllan utanför Alnarp finns en grusväg som leder fram till platsen där allt skulle ha börjat. I den lilla ladugårdslängan skulle fisk och grönsaksodlingar leva i en finurlig symbios. Fiskens exkrement skulle gödsla grönsakerna som i sin tur skulle rena fiskens vatten.

– Det var en riktigt bra idé, säger Mikael Olenmark.

I dag har varken han eller före detta kollegan Johan Ljungquist någon nyckel kvar till kostallet. För en liten tid sedan blev de sista papperna för konkursen klara.

ECO FOOD SCANDINAVIA bildades i januari 2009. Bakom namnet fanns sex studenter med vitt skilda bakgrunder men med en delad vision om en miljövänlig 28

s 28-29.indd 1

LUNDAGÅRD NR 8 2011

fiskodlingsindustri. och kom in med kunskap om fiskbiten – Vi var två marinbiologer, två vägmen vi behövde mer kunskap om hydrooch vatteningenjörer, en arkitekt och en poni, det vill säga om hur man odlar i livsmedelstekniker, säger Mikael Olenvatten. Då vände vi oss till Lantbruksumark. niversitet här i Alnarp där en professor – Det var min "Det fanns så mycket satte ihop en individuell kurs till några kusin som presenav oss om just detta, säger Johan Ljungterade idén för mig vilja a! ingen stannad quist. och snart insåg vi och reflekterade." att vår kunskap GENOM UNIVERSITETET KOM de i koninte skulle räcka takt med Venture Lab och blev snart ett för att kunna genomföra det här. Men av företagen i deras inkubator. De fick genom att kontakta lite olika instituett litet kontor med telefon och dator, tioner vid universitetet hittade vi andra vilket underlättade. studenter med lämplig kompetens.

– Venture Lab bidrog med bra arbetsNågot som kunde liknas vid ett giganförhållanden. Men det viktigaste var nog tiskt grupparbete tog sedan sin början. att vi träffade andra som var i samma si– Alla investerade 100 000 kronor i tuation, säger Johan Ljungquist. företaget men vi var från början överens I framtiden skulle dock kontoret ligga om att det var förlorade pengar. Det var i det gamla kostalpengar vi la på vår utbildning helt en- "Det sägs a! de tre let. Granne med kelt, säger Johan Ljungquist. åkrarna, gödselförsta företagen går i doften och naturen.

DE RÄKNAR MED att de, samtidigt som stöpet innan du lyckas."

EU-bidrag sökde var studenter, lade ner omkring 2000 tes, myndigheter arbetstimmar på projektet det första och företag involverades, samtidigt som året. Utbildningarna de var mitt inne i den bästa fiskfoderförsäljaren skulle hitanpassade de så gott det gick för att få tas och vattensystem utvecklas. mer kunskap till företaget.

– Från första början kännetecknades – Jag pluggar egentligen marinbiologi Redigering: Ellen Paulsson

11-10-24 06.46.44

s lärdomar företaget av ett extremt driv, säger Mikael Olenmark.

Eco Food Scandinavia höll i stort sett ett föredrag i veckan för olika intressenter och blev dessutom inbjudna till den stora klimatkonferensen COP15 i Köpenhamn 2009.

– Förutom att vi fick lära oss allt om affärsplaner och bokslut blev vi riktigt bra presentatörer. Tidigare hade jag bara hållit föredrag för klasskompisar för att jag var tvungen, nu hade jag plötsligt ett budskap som jag ville nå fram med på riktigt, säger Johan Ljungquist.

NÄSTAN ÖVERALLT MÖTTES de av po-

sitiva reaktioner. Telefonboken fylldes med fler och fler kontakter och det fanns en känsla av att bortom nästa hörn fanns det stora pengar att tjäna. En svindlande tanke för studielånsförsörjda studenter.

– Att vi själva är så drivna var nog faktiskt en av nackdelarna. Det fanns så mycket vilja att ingen stannade och reflekterade. Vi sprang igenom allt, säger Johan Ljungquist.

I NOVEMBER 2010 stod de inför ett väg-

val – satsa eller avveckla. Antingen var alla i företaget tvungna att gå in med ytterligare 50 000 kronor var för att hålla verksamheten levande, eller så skulle de vara tvungna att avveckla.

– Vi hade en del splittringar inom gruppen. Några jobbade fullt ut med det här medan andra hade pluggat klart och skaffat ett jobb de faktiskt fick lön för. Sanningen är ju den att det inte går att leva på luft, du måste tjäna pengar också, säger Mikael Olenmark.

– Som allt var då hade det varit ohållbart att köra vidare. Vi var så nära men ändå så långt ifrån, säger Johan Ljungquist.

Skulle ni vara sugna på att försöka igen?

– Ja absolut, fast under andra förhållanden. Det är inte möjligt att jobba heltid oavlönat i flera månader, säger Johan Ljungquist och fortsätter: – När jag är klar med studierna är det egenföretagare jag vill bli.

Det lilla kostallet blev ingen bra affär, och de där 100 000 kronorna får de aldrig tillbaka. Oktobersolen reflekteras i de smutsiga små rutorna och Mikael Olenmark och Johan Ljungquist skrattar.

– Det sägs att de tre första företagen måste gå i stöpet innan du lyckas på riktigt. Nu har vi ju bara två kvar.

TEXT ANNIKA SKOGAR FOTO FIONA ALMOND

JAG HAR EN FÖRETAGSIDÉ.

VAD GÖR JAG NU? ▶ Prata med folk du litar på om idén och låt dem tycka till. ▶ Skriv ner dina tankar och planer.

Då märker du vilka luckor som måste fyllas. ▶ Undersök marknaden: googla, fråga potentiella kunder och kolla om det redan finns något liknande. Snart känner du om det finns en tillräcklig efterfrågan. ▶ Ta hjälp av folk. Tveka inte att fråga om hjälp. Du kommer snart att märka att människor ofta är mer hjälpsamma än man tror. ▶ Registrera företaget på hemsidan verksamt.se. Blir du godkänd där kan du stoltsera med en F-skattsedel vilket visar att du inte är någon lurendrejare utan att du går att lita på.

LÄS FLER KARRIÄRTIPS PÅ LUNDAGARD.SE ◣

”Låt dig inte nedslås” – Alla som någon gång har försökt att driva ett företag visar på ett stort mod och driv.

Det säger Hilde Zellman Frandsen, projektkoordinator på Venture Lab som finns på Lunds universitet för att hjälpa studenter att förverkliga sina företagsdrömmar.

– Vi säger aldrig till någon att en idé är dålig utan det är upp till dem själva att upptäcka. Vi finns till som ett bollplank som kommer med tips och råd, säger Hilde Zellman Frandsen.

Orsakerna till att företag inte blir framgångsrika varierar mycket från fall till fall, enligt Zellman Frandsen. Många gånger kan det bero på att idén inte är tillräckligt genomtänkt eller att det tar mycket mer tid och kraft än vad man hade räknat med. Ibland faller det på att det inte finns tillräckligt med finansiering.

– Det är viktigt att inte låta sig nedslås i första taget. Du kanske måste ta tio nej innan du träffar någon som tror på din idé, och sen kanske det tar tio nej till innan du hittar en till.

Ska jag verkligen skriva upp på CV:t att jag drivit ett företag i konkurs?

– Ja, men du väljer ju själv hur du vill formulera dig. Ge en naturlig förklaring till varför det gick som det gjorde och lägg fokus på uppstartsprocessen och på alla de erfarenheter som du har fått.

ANNIKA SKOGAR

JOHAN OCH MIKAELS TÄNK-PÅ-LISTA

Från sallad till fisk till sallad till fisk.

Det var Eco Food Scandinavias idé.

▶ Var inte för många när ni startar upp ett företag. Ju fler personer, desto fler viljor och så fort det kommer pengar med i bilden så kommer ni att stöta på problem. ▶ Ha en tydlig arbetsfördelning och lita på varandra. Skriv ner överenskommelser så att alla vet vad som gäller. ▶ Skynda långsamt. Gör alla moment ordentligt och se till så att till exempel era bidragsansökningar är välgjorda. Har du en bra idé så kommer den att funka även i morgon.

LUNDAGÅRD NR 8 2011

s 28-29.indd 2

29

11-10-24 06.47.12

FÖRFESTEN

Kalkonens tradition p

Efter att ha instruerat Tania Woldenga hur kalkonen bäst skulle skäras kunde amerikanen Joe Molitoris äntligen få kalkon på tallriken. Han har längtat hela året efter att få fira thanksgiving igen.

OM TRADITIONEN

SÄGS HÄRSTAMMA FRÅN 1500-TALET Den kanadensiska thanksgiving högtiden infaller den andra måndagen i oktober och är en tre dagars lång helg. Firandet sägs härstamma från slutet av 1500-talet då den brittiske upptäckaren Martin Frobisher ville tacka högre makter för att säkert ha landstigit på New Foundland i Kanada.

Traditionen kan även ses som en skördefest och har många likheter med den amerikanska motsvarigheten som infaller ungefär en månad senare.

Kvällens första flaska har precis korkats upp och mer vin skulle flöda under aftonen.

30

s 30-31.indd 1

LUNDAGÅRD NR 8 2011

Redigering: Tobias Persson

11-10-24 06.48.10

LÄS OM FLER FESTLIGA TILLSTÄLLNINGAR PÅ LUNDAGARD.SE ◣

n på kanadensiskt vis För de allra flesta är det bara en vanlig höstruskig söndagskväll, men för gänget som samlats på Vildanden är det en högtidsstund.

Ikväll ska de fira kanadensisk thanksgiving tillsammans. Stämningen är på topp och medan kalkonen griljeras öppnas den första flaskan vin.

Det går att känna lukten av kalkon ända ut i loftgången. Följer man doftspåret hamnar man till sist i Tania Woldenga och Joe Molitoris kök, där en 3,6 kilo tung fågel står i ugnen.

– Kalkonen, och nästan alla andra ingredienser, köpte jag på Ica, säger Tania.

Konstigt nog var det brunsockret som jag använde för att glasera sötpotatisen som var svårast att få tag på.

TYSKA TANIA ÄR en veteran i thanks-

givingsammanhang. Eftersom hon är tillsammans med Joe som kommer från USA vet hon vad traditionen går ut på – en riktig brakmiddag tillsammans med familj och vänner.

– Jag började tillreda kalkonen redan klockan tre i eftermiddags, säger Tania samtidigt som hon öppnar ugnsluckan och tar ut den glänsande bjässen som i sammanhanget anses som liten. Nu väntar vi bara på sötpotatisen, konstaterar hon.

Tania läser masterprogrammet i entreprenörskap tillsammans med Dallyce Sax från Kanada och Lundagårds fotograf Hester Bosma från Nederländerna.

I år fick de idén att fira den kanadensiska thanksgiving-högtiden tillsammans.

– Det kan ju bli en ny tradition att fira varandras nationella högtider, föreslår Hester.

Hon ska få smaka ungsbakad kalkon för första gången på kanadensiskt vis.

I VARDAGSRUMMET HAR resten av gänget

slagit sig ner runt bordet. I väntan på att maten ska bli klar avhandlas skvaller från den gångna helgen och vad nästa hemtenta kommer att handla om. När det knackar på dörren och de två kanadensarna Dallyce Sax och Taylor St. John anländer måste de såklart berätta för de övriga vännerna vad det kanadensiska thanksgivingfirandet egentligen går ut på. Vissa i sällskapet firar nämligen för allra första gången.

– Jag vet inte ens varför vi firar thanksgiving i Kanada men jag antar att det har något att göra med att skördesäsongen är över. Vi lär oss inte så mycket om det i skolan, säger Dallyce Sax. Hon är utbytesstudent från Toronto och firar sin första thanksgiving utomlands.

– Haha. Det är pinsamt, vi borde ha

googlat det innan, inflikar Dallyce vän Taylor som är i Sverige på besök.

– Skillnaden är förmodligen inte så stor från hur vi firar i USA, tror Joe Molitoris, som doktorerar i ekonomisk historia.

Att det är en viktig tradition som tål att firas trots att man befinner sig i ett annat land är de eniga om. I USA flyger folk kors och tvärs över kontinenten för att vara med sin familj just den dagen berättar Joe för de andra.

– Även om vi aldrig pratar om varför vi firar thanksgiving är det viktigt för mig. I min familj äter vi alltid middag tillsammans, säger Dallyce.

Hon får medhåll från Tylar som ska försöka skypa med sin familj senare i kväll.

SNABBFAKTA

KVÄLLENS FEST Vad: Kanadensiskt thanksgiving firande.

Var: Hemma hos det tysk-amerikanska paret Tania och Joe på Vildanden.

När: Söndag kväll, under den kanadensiska thanksgiving-helgen.

Vilka: Två kanadensare och deras nyfikna vänner.

EFTER ATT JOE har smakat av sötpotati-

sen och glaserat den med ytterligare en rejäl dos smält smör dukas maten upp på bordet. Tania är den som får äran att skära upp kalkonen – krispig på utsidan och saftig på insidan.

– Stuffingen, det som jag har fyllt kalkonen med, är faktiskt gjord av Wasa knäckebröd, det ger ju vårt firande en svensk touch, säger Tania.

Gänget samlar sig lite och på Tylars initiativ bestämmer de sig för att ta ett varv runt bordet och säga vad man "Även om vi aldrig är tacksam över.

Stämningen blir pratar om varför vi nästan högtidlig. firar thanksgiving är – Jag är tacksam det viktigt för mig." för att jag får fira thanksgiving på ett kanadensiskt vis tillsammans med er i år, säger Joe. – Jag kommer nämligen att missa det amerikanska firandet nästa månad.

SÅ HUGGER SÄLLSKAPET äntligen in på måltiden.

– Smakar det som hemma? undrar Tania, och får ett samstämmigt och njutningsfullt ”mmm” till svar från kanadensarna.

Planen var från början att gå ut efter middagen. Men eftersom söndagar inte bjuder på den bästa nationsunderhållningen i Lund bestämmer gänget sig för att stanna hemma. Däremot diskuterar gänget runt bordet Hesters idé om att fortsätta fira varandras traditioner hemifrån. Lösa planer sätts upp om att ses för nästa högtid, den gången för att fira Sinter Klaas, den nederländska jultraditionen.

TEXT MIMMI NILSSON FOTO HESTER BOSMA

Kalkonen skärs upp och serveras på Joe Molitors fat.

FEM MÅSTEN PÅ BORDET

Middagen står i centrum av firandet.

Ingen kanadensisk thanksgiving utan: ▶ Kalkon ▶ Stuffing ▶ Pumpapaj ▶ Potatismos ▶ Sky LUNDAGÅRD NR 8 2011

s 30-31.indd 2

31

11-10-24 06.48.42

FÖRENINGEN

Julia Hoffmann, 25, Tyskland och Dorina Catherina Reichel, 29, Österrike, läser båda mastersprogram i hållbarhetsstudier. Som ny i Sverige var det framför allt svårt att anpassa sig till alla strikta regler.

– När man till exempel ska köpa en månadsbiljett till bussen, så får man inte köpa den om man inte uppfyller alla krav. Det kan vara svårt att förstå när det inte fungerar så ens eget land. Det är inte så flexibelt i Sverige, säger Dorina Reichel.

Radio ist für alle da Nobelpris, lösgodis och Saabs konkurshot. Schwedischen Gardinen är radioprogrammet som ska lära tysktalande utbytesstudenter om Sverige.

– Vi berättar om sådant som utbytesstudenter vanligtvis inte känner till, säger Julia Hoffmann.

Julia Hoffmann och Dorina Catherina Reichel rättar till sina hörlurar samtidigt som vinjetten rullar. En röst varnar lyssnarna för att kommande program är på tyska och kan innehålla spår av Astrid Lindgren.

Det är måndag kväll i Radio AF:s 32

s 32-33.indd 1

LUNDAGÅRD NR 8 2011

studio och Julia Hoffmann och Dorina Reichel ska precis dra igång veckans sändning av Schwedischen Gardinen.

I programmet tar de upp veckans nyheter, diskute"A! känna sig rar aktuella ämnen och tipsar om integrerad är e! kommande hänmänskligt behov." delser. Allt är på något sätt kopplat till Sverige eller Lund. Till och med all musik som spelas är svensk.

– Vi berättar om sådant som utbytesstudenter vanligtvis inte vet. Man bör känna till landet man bor i, säger Julia Hoffmann.

I bland har de också gäster i studion.

En kom för att prata om svenskt lösgodis vilket ledde till en diskussion kring hur svenskar kan äta så mycket godis utan att bli tjockare.

– Som ny i ett land vill man känna till något om allt i från människorna till mat och tidtabeller. Att känna sig integrerad är ett mänskligt behov, säger Dorina Reichel.

BÅDE JULIA HOFFMANN och Dorina

Reichel läser mastersprogrammet i hållbarhetsstudier, och efter ett drygt år i Lund kan de intyga att det inte är helt lätt att komma in i det svenska samhället. På sitt första valborgsfiranRedigering: Hilda Forss

11-10-24 07.18.59

LÄS OM FLER INTRESSANTA STUDENRELATERADE FÖRENINGAR PÅ LUNDAGARD.SE ◣

de blev Julia Hoffmann positivt överraskad över alla människor som kom fram och ville prata, men i efterhand har hon förstått att det händer mest när folk har druckit för mycket alkohol.

– Många är väldigt artiga och vill inte störa. Det anses vara artigt att hålla en distans till andra människor, säger Julia Hoffmann i ett försök att beskriva hur svenskar är.

Dorina Reichel har framför allt imponerats av svenskens samvete.

– Min korridorare berättade att han inte behövt betala för internetanvändningen på tre år men att han hade försökt ringa företaget tio gånger för att berätta att de måste regist"Jag menar, i vilket land rera honom.

Jag menar: i händer det a! man vilket land ringer e! företag och händer det att man ringer ett vill betala pengar?" företag och vill betala pengar?

Och sen sa han: ”vet du vad jag gör med pengarna som blir över? Jag ger de till välgörenhet.” Jag var så himla imponerad.

SCHWEDISCHEN GARDINEN STARTADES

av Frank Luthardt för två år sedan och i dag jobbar han som mångfaldsreporter på Sveriges Radio i Blekinge. Han startade programmet mest för sin egen skull men han håller med om att det kan vara till hjälp för nyanlända studenter.

– Man vill inte bo i ett land och känna som att man befinner sig på en ö. Jag tror många utbytesstudenter har sin lilla bubbla där man får svårt att träffa andra än just utbytesstudenter.

MEDAN BURIAL AV Miike Snow ström-

mar ut i etern passar Julia Hoffmann och Dorina Reichel på att andas ut och prata om annat. Innan sändningen förklarade Dorina Reichel hur bra de båda kompletterar varandra i studion.

– Vi följer våra nationaliteter. Som tyska är Julia den mer korrekta medan jag försöker störa henne lite och komma med retsamma kommentarer, säger Dorina, som är från Österrike, skämtsamt.

Glädjen i att göra radio och lära sig mer om Sverige är de främsta orsakerna till att de varje måndag beger sig till studion. Men de tror också att Schwedischen Gardinen kan underlätta för nya utbytesstudenter att komma in i det svenska samhället.

– Programmet fungerar som ett kommunikationsverktyg för att få folk att mötas. Vi uppdaterar folk om kulturella sedvanor, politik och nyheter, sådant som kan bli nya samtalsämnen, säger Dorina Reichel.

TEXT ERIK OTTOSSON FOTO SEBASTIAN STEFFENSEN

Anteckningar är viktigt att ha när det sänds radio. Schwedischen Gardinen betyder svenska gardiner och sänds på måndagar mellan klockan 22-23 på Radio AF:s frekvens 99,1 Mhz.

FEM ÖVERRASKANDE SIDOR MED SVERIGE ENLIGT SCHWEDISCHEN GARDINEN Musiken – Det finns en stor variation av musik och sångare. Jag tror det är det tredje största musiklandet i världen e!er USA och Storbritannien. Det är ganska fantastiskt för e" land med 9 miljoner invånare.

Utseendet – Alla är så snygga. Ibland är till och med busschaufförerna snygga. Oj, jag kanske inte skulle sagt det där sista…

Ekologiska produkter – Utbudet är stort, och o!a till e" överkomligt pris.

Supandet – Svenskar kan bli så himla fulla, och o!ast inleder de samtal när de är fulla.

Raggningstekniken – I Italien och många andra länder kan man se när människor flörtar, men inte i Sverige. Jag förstår inte hur par hittar varandra.

LUNDAGÅRD NR 8 2011

s 32-33.indd 2

33

11-10-24 07.19.37

KULTUR

Lunds studentteater är i full gång med repetitionerna inför pjäsen Körsbärsträdgården som de gör en komisk tolkning av. De håller till i en fritidsgård vid Norra Fäladen.

Tre!ioårsjubileum och Är teater och galenskap två nära besläktade företeelser? Lunds studentteater firar i höst trettioårsjubileum och sätter upp Tjechovs bejublade pjäs Körsbärsträdgården.

I en klaustrofobisk lokal på Norra Fäladen har studentteatern träffas för tisdagsrepetition.

I en ring på golvet sitter ett gäng teaterapor. Någon stör sig på alla som tycker att Hitler är intressant, en annan behöver mer romantik, en tredjes mobiltelefon har just dött igen, en fjärde har klättrat hela helgen och en femte har koncentrerat sig på att ragga.

Men som en blixt från ovan reser sig gruppen plötsligt och börjar springa runt som ett gäng vilsna hönor, kramas, göra situps och luftboxas. De yttrar de mest bisarra läten och sjunger om karuseller, kastruller, kondom och kondylom.

JAG BÖRJAR UNDRA om jag har kommit

fel. Är detta en terapigrupp för folk med vardagsproblem? Nej, det visar sig att detta ventilationsmoment där vardagens

34

LUNDAGÅRD NR 8 2011

s 34-35 humor.indd 1

små segrar och motgångar får luftas, fyller en funktion.

– Man blir av med mycket skitsnack om inadekvata saker som har hänt under dagen, säger Henrik Sommerland.

När skådespelarna på detta sätt tagit pulsen på varandra, kan alla gå vidare med sina liv och dagens repetition. Vad gäller de brunstiga lätena, suspekta sångtexterna, luftboxningen och den allmänna galenskapen, är det en rutin som kort och gott kallas uppvärmning.

Det är i en skum lokal på Norra Fäladen som Lunds studentteater har samlats för tisdagsrepetition. Lokalen är full av fönster som man inte kan se ut igenom.

Bakom fönsterglaset döljer sig nämligen bara svartmålade väggar. Två innebandymål och ett hopfällt pingisbord vittnar om det egentliga syftet med lokalen – en fritidsgård. Men detta studentgäng spelar teater med samma glödande energi som ljuset från lysrörslamporna som sticker i ögonen.

– Mer känsla i rösten! ropar regissör Emelie Berntsson och gestikulerar vilt där hon sitter på knä framför skådespelarna.

12 …timmar i veckan repeterar teatergruppen pjäsen som har premiär den 10 december.

LUNDS STUDENTTEATER (LUST) firar i höst trettioårsjubileum. Av denna anledning sätts Tjechovs bejublade pjäs Körsbärsträdgården upp. För vad passar bättre än en klassiker när teatern fyller trettio?

Det är ännu långt till premiären den 10 december, och repetitionerna är fortfarande i sin startgrop. Teatergruppen verkar dock redan ha hunnit lära känna varandra väl. Att de repeterar tillsammans tolv timmar i veckan gör förstås sitt till, men fester och ölhäng är nog så viktigt.

– Fritid är ett överklassprivilegium, säger Henrik Sommerland och fortsätter: – Dessutom hade jag förmodligen ändå inte pluggat de tolv timmarna som jag lägger ner på teatern. Kanske är det till och med bättre för studierna, man är nyktrare.

GRUPPEN BESTÅR AV en brokig skara

studenter som läser allt från filosofi till civilingenjörsprogrammet.

Regissör Emelie Berntsson läser exempelvis biomedicin.

– Det är många som söker sig till Lust som inte orkar med det studentikosa, säRedigering: Tobias Persson

11-10-24 08.00.07

l

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

n.

lagom mycket galenskap ger hon och tillägger glatt: – Det här är det enda stället i världen där man kan regissera en pjäs utan kvalifikationer.

Inte sällan har någon av teatermedlemmarna själv skrivit manus till pjäserna som teatern sätter upp. Men den här hösten nöjer sig teatern med att skapa sin version av Körsbärsträdgården. Pjäsen handlar om en gammal aristokratisk familj som tvingas sälja sitt gods. Storyn

"Vi känns som e! indieelement i kulturlund." fångar brytningen mellan en gammal feodal samhällsordning och det nya kapitalistiska samhälle som är på frammarsch.

Regissör Emelie Berntsson tolkar Körsbärsträdgården som en komedi, även om den har en del ångestfyllda inslag. Det handlar om kampen mellan det gamla och det nya.

– Det gör inte så mycket att man hugger ner körsbärsträdgården, för i stället omfamnar man det nya, säger Emelie.

I den skumma innebandylokalen ska scen nio och tio repeteras. För att skådespelarna ska lära känna sina karaktärer och plocka fram känslor som behövs i scenerna, börjar man med improvisation. Körsbärsträdgårdens karaktärer förflyttas för dagen till månen. Det visar sig dock snart vara svårt att spela biljard i rymddräkt.

NÅGRA OROAR SIG över att det inte ska

bli tillräckligt komiskt.

– Fast vad spelar det för roll om det är roligt eller inte, ska det bara vara komiskt kan man gå på spex, säger Oskar Lindbom. Repetitionerna är i alla fall långt ifrån tråkiga.

– Vad är det som är jobbigt? frågar Emelie.

– Som karaktär eller som människa? svarar Mikael Gamm, och alla skrattar.

Men visst har han en poäng.

Har Lust har en ställning i kulturlund?

– Vi vill ju ha det, säger Emelie Berntsson.

Och Henrik Sommerland fyller i – Vi känns som ett indieelement i kulturlund. Vi gör inte så mycket väsen av

FAKTA

HISTORIA OM TEATERN Redan 1933 bildades en teater knuten till universitetet. Sedan dess har den genomgått ett antal metamorfoser och fria teatergrupper som Teater 23 i Malmö och Nationalteatern i Göteborg har utvecklats med sitt ursprung i studentteatern.

Studentteatern i sin nuvarande form föddes 1981.

oss som spexarna.

Men Lust:arna poängterar att de heller inte vill bli jämförda med spexarna. Teatern är en kategori för sig själv, och det där eviga jämförelsen med traditionsenliga spex kan bli ganska tjatig.

Om teater och galenskap är två nära besläktade företeelser kan förstås diskuteras. Visst är man fri på teatern, men under kontrollerade former. Däremot är det bara när man spelar teater som man kan gå runt och kalla folk ärkenöt hur som helst.

TEXT HILDA ÄRLEMYR FOTO HENRIK LARSSON

LUNDAGÅRD NR 8 2011

s 34-35 humor.indd 2

35

11-10-24 08.00.35

Vem vill du se i soffan?

Lundagård tycker att det är viktigt att göra kultursidor som både vågar gå på djupet och når fram. Vi vill ge plats åt eftertanke och idédebatt från olika röster. Därför startar vi nu en ny artikelvinjett, där vi samlar ett par personer för att samtala kring ett aktuellt ämne. Har du några önskemål på vilka ämnen som ska tas upp eller vilka du vill ska få träffas i Lundagårds soffa? Hör då av dig till lundagard@lundagard.se.

s 36-39.indd 1

11-10-24 08.02.45

I SOFFAN

Vad är vardagsrasism?

Förra hösten samlades Sveriges antirasister i massdemonstrationer mot ett nytt riksdagsparti. Nu vänds blicken mot den rasism vi möter i vardagen. Lundagård letade upp tre personer som tänkt mycket kring det – och inte minst i Lund.

Hur jobbar man mot vardagsrasism?

MC: Just nu håller jag på att bli gråhårig, höll jag på att säga. Jag jobbar ju inom näringslivet. När jag jobbar med jämställdhetsfrågor så undviker jag ju diskussioner om hur könens olikheter kan berika, för jag tycker inte att den är intressant om man ska prata om kvinnans lika rättigheter. Men när man ska prata om antirasistiskt arbete så dyker det hela tiden upp: det ska bli någon sorts fruktsallad.

CT: Tänk om asiaten inte är bra på matte. Är det då en värdelös asiat?

LB: Eller om afrikanen inte vill dansa.

MC: När man pratar om kön så kan man vara så tydlig med att det synsättet inte är relevant. Men när det gäller etnicitet – då glömmer vi liksom de verktygen.

Carina Tigervall är doktor i sociologi vid Lunds universitet och undervisar och forskar kring vardagsrasism och etnisk identitet.

MARIA CHOWDHURY

Maria Chowdhury arbetar med arbetsplatskulturer på det malmöbaserade företaget Mine, som hjälper företag med mångfald och integration. Tills nyligen var hon studentombud vid Lunds universitets studentkårer där hon arbetade mot diskriminering i studentlivet.

LILLIAN BAILEY FOTO : JONAS DAMSGÅRD

s 36-39.indd 2

CT: Det är ju ett sätt att lägga problemet hos individerna själva. ”Hade de bara kunnat lära sig språket, då hade de haft jobb”, och så vidare.

LB: Är det inte också mer bekvämt för människor att ta kulturdebatten och sätta etiketten ”främlingsfientlighet” på rasismen i stället för att erkänna att utseende spelar roll för hur man blir bemött?

CT: Det är intressant att titta på hur mycket som har med kultur att göra, och hur mycket som har med kropp att göra. Exempelvis har folk svårare att få jobb ju mörkare hudfärg de har. Det har man förklarat med att de invandrargrupperna kom till Sverige senare. Men det har gjorts studier som visar på att även när det inte är så, så är hudfärgen i sig avgörande: de mörkare har det sämst.

MC: Men klass kan göra att du kan komma upp i hierarkin även om du är mörk. Det är klart att man kan prata om enbart hudfärg, men samtidigt är det mer komplext än så. Jag tänker att det är många som kanske inte alls tycker det är jobbigt att få frågan om var de kommer ifrån, till exempel. Det har med status att göra.

CT: Mm, men om man tänker i termer av exklusion och inklusion. Frågan ”var kommer du ifrån?” är ofta vänlig och artig, men det kan ge känslor av att man är speciell.

LB: Intressant är ju också att det är så sjukt provocerande för människor att inte få veta var man kommer ifrån, och varför man är här.

CT: Ja, är man legitim eller inte? Eller har man fuskat sig hit? Man kan få den känslan.

CARINA TIGERVALL

FOTO : PEDRO CAMPOS

Redigering: Tobias Persson

Nu pratar ni verkligen hudfärgsrasism.

Annars har väl mycket av debatten om rasism handlat om främligsfientlighet som utgår från kultur?

FOTO: JAMES JONAS HUANG

Carina Tigervall: Jag tänker att vi fattas ord för att prata om det viss rasism. Rasbegreppet avskaffades i Sverige på 60-talet. Det fanns en optimistisk framtidstro, att om vi inte pratar om ras så försvinner rasismen. Nu har utseende fortfarande betydelse för hur folk behandlar varandra, men vi kan inte prata om det för det är förbjudet. ”Du som har en annan etnicitet”, kan man säga till någon som är adopterad. I USA använder man både ras och etnicitet.

Jag försöker inte sälja in rasbegreppet, men det finns en begreppsförvirring i Sverige.

Lillian Bailey: ”Jag är ju färgblind.”

CT: Precis. Färgblindheten är ideologisk, man vill vara färgblind.

LB: Jag har förstått att det anses politiskt inkorrekt i intellektuella kretsar, men jag har aldrig haft något problem med att säga ras. Som uppväxt i Sverige med afrikanskt ursprung har jag upplevt att det inte går att problematisera kring vardagsrasism utan att använda sig av det begreppet.

Maria Chowdhury: I alla fall vill man ju ofta ha mångkultur och tänker sig att de här människorna ska berika.

Då exotiserar man folk med annan hudfärg eller etnicitet, men på olika sätt. Jag har indiskt påbrå, det uppfattas som en ganska intressant kultur. Folk kanske har varit i Indien, tycker om indisk mat, ställer frågor kring det. Män med iranskt påbrå kanske snarare utsätts för terrorassociationer.

CT: Det är intressant att gå till kulturyttringar för att se hur vi skapar de bilderna. För bara ett par år sedan såg jag en tv-serie, var det Kronprinsessan den hette? Det var den där typiska framgångsrika tjejen som ville göra karriär och så var det pappan och farbröder som skulle stoppa henne. Där kunde man se rent fysiskt att ju ondare den här farbrodern var, desto större näsa och desto tjockare ögonbryn. Han som var snäll och tvekade hade liten näsa, den elaka såg ut som den bild vi idag förknippar med terrorism och onda muslimer.

LB: Var serien tecknad, eller?

CT: Nej, nej! Och i början av 2000-talet kom det många filmer på temat tjejen som ska gifta sig och inte skaffa svenska pojkvänner. Har ni sett Vingar av glas? Den här tjejen som vill vara svensk och ha Alexander Skarsgård som pojkvän, hon är smal och jättesnygg. Syrran som ska gifta sig med kusinen är svulstig och har mycket större näsa.

MC: Det är så problematiskt med de här etiketterna. De finns såklart för vita svenskar också, men där går det att växla mellan dem lättare. Har du din vithet i hyn, har du en lite större frihet. Du kan få ha en avvikande sexualitet, till exempel. Har du inte den, avviker du redan med din mörkhet.

LB: Tillhör man en majoritetskultur, har man privilegiet att få bli den man vill lite mer. Är man av afrosvenskt ursprung i dag, så finns det bara några stereotyper att se upp till. Det är Beyoncé, Tyra Banks och kanske Halle Berry. Är du inte kurvig och har snyggt långt weave, så finns det inte så många förebilder att tillgå.

CT: Och de du räknade upp finns ju inom en viss sfär i samhället – artister.

LB: Precis, vem har du politiskt? Obamas fru?

TEXT IDA ÖLMEDAL FOTO JONAS JACOBSON

Pratar man verkligen om biologiska olikheter?

CT: Nej, men det existerar föreställningar om det. Inom företagsvärlden är det fortfarande accepterat att prata om att man vill ha in kvinnor i styrelser för att de ska berika.

Då spelar det inte så stor roll om skillnaderna är biologiska eller kulturella. Det är samma sak här. Man säger att ”vi måste ha med en annan kultur”.

MC: Samtidigt vill man inte gå in på ett djupare plan, för då måste man ju se sin egen kultur, den egna normen.

Lillian Bailey är antirasistisk aktivist och är engagerad i föreningen Jämlikhet för afrosvenskar.

LUNDAGÅRD NR 8 2011

37

11-10-24 08.14.43

SAMTALET LB: Men det går inte att jobba antirasistiskt utan att diskutera vitt privilegium.

CT: Jag vill bedriva forskning som fokuserar på normen. Vithetsforskning, kallar jag det. Men om jag ska få pengar i forskningsråden, då måste jag forska på en grupp det är synd om och så måste jag komma fram till att det faktiskt är synd om dem. Andra generationens invandrare i Rosengård skulle gå bra, men inte personer i överklassen med afrikanskt ursprung. De är ju inte en del av ”invandrarproblemet”.

LB: Men kan du inte argumentera som så att genusstudierna inte skulle vara någonstans i dag om vi inte forskade på manlighet?

CT: Det är precis så det är. Men där är vi inte i dag.

LB: Vi måste komma dit! Om nu universitetet vill skapa en positiv ”Lund university experience” för alla, då är det ju det som de ska göra – bedriv vithetsstudier!

Förstår folk vad man menar med rasistiska strukturer? Efter slavauktionen gick bland andra du, Lilian, ut och sa att det finns rasistiska strukturer i studentvärlden.

LB: Ja, det var verkligen mindblowing för folk. Det är så sjukt!

Men vad menar man när man säger det?

CT: Kanske blir vi ett rött skynke för de som tycker att vi pratar akademiska. Men det är ju ett sätt att säga väldigt mycket i två ord. Det är inte alltid man har möjlighet att gå in i detalj och säga: det här är vår historia, det började med koloniseringen på 1700-talet. Rasistiska strukturer är något som kommer genom vår historia, byggs in i språket, i hur vi bygger våra bostadsområden, vilka som sitter på vilket jobb, vem som sitter på maktpositionerna och vem som kör taxi och så vidare.

MC: Men en annan sak. Man säger sällan att en handling är rasistisk. Om det inte är direkt våld, såklart. Jag pratar om det subtila, att man utestänger, eller vänder sig bort eller flinar och garvar åt folk. Hade det varit sexistiska gliringar eller blickar, hade man valt att kalla det sexistiskt. Och om vi inte kan synliggöra att även blickar och subtila handlingar är en del av den rasistiska strukturen, då kan vi liksom inte använda hälften av bevismaterialet, så att säga.

CT: Det är ju ganska många som har berättat i studier om "Det är ju ganska många som vardagsrasism om just blickar och leenden. Men reaktionen har berä!at i studier om varpå det är ofta: jamen är du inte dagsrasism som just blickar lite känslig? Kan du inte bjuda lite på dig själv? och leenden."

LB: Ja, visst är det så.

CT: Det var det Patrik Lundberg var inne på i sin krönika. Den blev faktiskt uppmärksammad, och det är faktiskt första gången som den typen av företeelse lyfts fram. Samtidigt uppmärksammades den mest för att Fazer plockade bort nidbilden från kinapuffpåsen, inte för att den handlade om vardagsrasism.

LB: Det är inte så konstigt. Det är så obekvämt. Det handlar om människors gemensamma uppfattning, som de vill ha kvar. En rasistisk struktur gör att vissa människor faktiskt tjänar på det.

Tjänar på att skratta åt asiater?

LB: Den gör att vissa blir priviligerade. Att vi i väst kan sitta här och käka våra rostade bagels på Espresso house medan en stor del av världen svälter, det är för att vi har en kolonialistisk och imperialistisk historia. Det faktum att han upplever att folk bara skrattar åt honom för att han ser ut på ett visst sätt, i det stora hela tjänar de här personerna på att de har det här i ryggen. Och när några studenter tyckte det var kul att porträttera en slavauktion, var det 38

s 36-39.indd 3

AKTUELL DEBATT

SLAVAUKTIONEN I VÅREN

I april kom fyra studenter till en jobbarfest på Hallands nation utklädda till svarta slavar och en vit slavhandlare.

På festen iscensatte de en ”slavauktion”. Händelsen fick stor uppmärksamhet i media.

Under oktober påbörjades en seminarieserie, där ledare inom Lunds universitet och studentliv erbjuds att diskutera etik, demokrati och likabehandling. Seminarieserien är till stor del en följd av debatten efter slavauktionen.

AKTUELL DEBATT

RASISM MOT ASIATER

I oktober publicerade Patrik Lundberg, journalist på Helsingborgs dagblad och tidigare lundagårdsmedarbetare, en uppmärksammad krönika om vardagsrasism mot asiater.

I krönikan nämnde Patrik Lundberg en stereotyp bild av en asiat på Fazers förpackning för kinapuffar. Sedan läsare hört av sig till Fazer, ändrade de bilden. Beslutet ledde till debatt i flera medier.

för att de har en kolonialistisk historia. De har privilegiet att kunna skratta åt det. Men större delen av världen kan inte skratta åt det. Och vi som ser ut som dem kan inte heller skratta åt det.

CT: Sedan finns det en spännande twist med det här.

Vi har ju alltid skrattat åt svarta som ser roliga ut och har bastkjol, och judar som har stora näsor och är snåla. Men det är inte riktigt okej idag. Man får inte skratta åt dem som det är för synd om. Men man får ju gärna skratta åt chefen. Och om chefen är tjock, då kan man passa på att skratta åt tjocka fastän det egentligen är synd om dem.

Och Asien håller ju på att ta över världen. Man tror att man sparkar uppåt. Det är bara det att den adopterade killen i Sverige inte är någon chef. Det blir en krock mellan hans upplevda underordning, att han är barn och tillhör en minoritet, i förhållande till den vi tror att vi skrattar åt – det japanska herraväldet som tar över världen.

MC: Maktanalysen är asviktig.

CT: Det var det som var intressant när Sydsvenskans Ola Wong gick ut på stan i Hongkong och frågade folk som bor där om de tyckte att bilden på kinapuffarna var rolig. Och de tyckte väl att ja, den var väl rolig, det är väl inget med det. Och sammanfattningen var – LB: Att nähä, de tyckte inte att det var så farligt, då är det inte det.

CT: Och det är väl klart att de inte tycker att det är så farligt. De lever ju i ett samhälle där asiater tillhör majoriteten.

Det ni säger nu är att rasism alltid handlar om makt. Kan man vara rasistisk mot svenskar i Sverige?

LB: Det där är en väldebatterad fråga i antirasistiska kretsar.

CT: Jag får den alltid när jag undervisar. Studenter säger ”ja, men jag blir utsatt för rasism. De där invandrargängen kallar mig svennehora.” Men det är en fråga om vem som är norm och priviligerad. Om man har en liten grupp svenskar som flyttar till Kina, då kommer folk att peka och skratta. Så är det ju. Men sen är det också så att västvärlden har en sådan ställning där att folk ser upp till västerlänningar och vill se västerländska ut. Jag tror man ska vara försiktig med begreppet rasism, och hålla det till hela den världsordning som byggdes upp i och med kolonialismen. Det var där det började med att vissa är överlägsna och andra underlägsna, och vilka egenskaper de olika grupperna har. Andra etniska konflikter måste inte nödvändigtvis heta rasism.

LUNDAGÅRD NR 8 2011

11-10-24 08.15.32

'%.") +

<WXXI LQV \ITIVO <I MV 5I[\MZ Xs 0IVLMT[P O[SWTIV 6] SIV L] [WU PIZ MV SIVLQLI\M`IUMV \WXXI UML MV 5I[\MZ Xs 0IVLMT[P O[SWTIV Q ;\WKSPWTU 5;K QV /MVMZIT 5IVIOMUMV\ N Z LQO [WU \ M` qZ R]ZQ[\ QVOMVR Z MTTMZ [\I\[^M\IZM 5;K QV *][QVM[[ IVL -KWVWUQK[ N Z LQO [WU PIZ MV SIVLQ LI\M`IUMV Q MSWVWUQ lXXM\ P][ LMV VW^MUJMZ >qTSWUUMV

)V[ S [MVI[\ LMV RIV]IZQ . Z UMZ QVNWZUI\QWV JM[ S ___ PP[ [M

!"#$%&'!%(#)%*# +)),(--."//%.0#.12 !"#$%#&'(#)"*#+,-$#,./#0(#12"$3#

?+#@&+.-%.0#-'A#!B(?# -,/C?(+".%%D(EF(+*2# 33304567849:;<0=>

s 36-39.indd 4

- +-* * & 1* #* & . # 1* #* $$ * & %0& 1* * #* /* - "&, &./& * , #'+, * , "&, ,, +% #

, *,( # , #* ' % , /* '( * ,1*+$0+, ' %! +," ! , -(( ,"$$ ", + # 0& 0& $-+ #* 1* % * "& ' + '%.") + '%.") % *#& + 1*+ . $

11-10-24 08.15.49

KULTUR

JOBS PRÖVNINGAR PLÖTSLIGT: ETT ÅSKMOLN. Han gjorde

en skarp högergir och flaxade ivrigt med de vita vingarna för att undvika det inferno som utspelade sig några meter därifrån. Ljudet var öronbedövande och det var först när han var på behörigt avstånd som han upptäckte att en av blixtarna hade gjort ett stort hål i särken, precis vid benet.

“Helvete”, tänkte han, “Inte nog med att jag är en kvart sen. Min ensemble är förstörd.”

Folktro, sex och feministisk porr

STEVE JOBS FÖRSTA veckor i himlen hade varit kantad av missöden. Efter en lång och tärande sjukdomsperiod hade han hoppats på en mjuk övergång från jordelivet till himmelriket. Icke. Vid ankomsten till Pärleporten hade han mötts av ett gigantiskt pressuppbåd. De undrade om han förväntade sig att få träda in i Guds rike på en gång, eller om han skulle bli tvungen att tillbringa en tid i skärselden. Han hade avböjt att kommentera, och i nästa sekund hade han fått en tårta kastad i ansiktet. Det var en av de där kinesiska Apple-arbetarna.

Han var upprörd.

“Du drev mig till självmord”, vrålade han, “Må du brinna för evigt!”

UTFRÅGNINGEN HADE DRAGIT ut på ti-

"lite pe!ing, lite avslutande penetration."

den. De tolv jurymedlemmarna som hade till uppgift att bestämma hur Steves evighet skulle se ut hade pressat honom hårt. Inte nog med att han varit troende buddhist, de anklagade honom dessutom för hybris. Han hade predikat ett okristligt budskap och till råga på allt fått miljoner människor att tala i tungor om OS X Tiger och pekskärmar. “Vi kan locka med kärlek och frälsning”, sa en skäggig jurymedlem, “Men vi är chanslösa om någon erbjuder frestelsen att bli av med Windows Vista."

SEBASTIAN HAGBERG 40

s 40-41.indd 1

LUNDAGÅRD NR 8 2011

ILLUSTRATION: ELLEN PAULSSON

BESLUTET OM STEVE Jobs öde hade bordlagts. Juryn hade bestämt att han skulle få en prövotid i himlen för att övertyga dem om att han lagt buddismen och telefonerna bakom sig. Prövotiden var nu över och domen skulle avkunnas. Det var dit Steve var på väg när åskmolnet hade tornat upp sig. Han flög in i möteslokalen med andan i halsen, 17 minuter försenad. De tolv männen såg missbelåtna ut när han slog sig ner.

“Mina damer och herrar. Ers världsliga högheter”, började Steve och försökte dölja hålet i särken så gott han kunde, “Får jag lov att presentera iAmSorry.”

Två unga kolare är ensamma ute vid milorna. Skymningen faller, de värmer sig med brännvin.

Den ena av dem, Arvid, försöker studera Pusjkin men distraheras av Waldemars tal om huldran, skogsrået som förför unga män och lockar dem i fördärvet.

Waldemar beskriver ingående vad han skulle göra med huldran om han fått tag i henne - lite oralt, lite petting, lite avslutande penetration.

Han blundar och märker inte att Arvid smyger över och lägger sig bredvid i bädden, målinriktat fokuserad på Waldemars kuk, och snart är de både för upptagna för att lägga märke till att någon smyger närmare i skogen. Någon med lång, hårig svans och blygdläpparna hängande utmed låren.

SÅ SER ETT typiskt kapitel ut i Lina Nei-

destams feministiska porrserieroman

Maran. Författaren, som annars mest är känd som upphovsman till den tecknade serien Zelda, fick i uppdrag att teckna andra delen i Kolik förlags utgivning av feministiska erotiskserier, Femisex.

I boken samlas tyska tältande bögar, syndade prästgesäller, häxor, älvor och småfolk i en enda stor orgie av kroppsvätskor och magi. Ramberättelsen utgörs av huvudpersonen Noras flytt upp till Norrlands obygd.

DÄR SKA HON göra sak av sina författa-

rambitioner, men inspirationen tryter.

Istället börjar hon skriva allt grövre tantsnusk, samtidigt som varelserna i skogen har en allt sämre inverkan på henne.

Historien utvecklas till en allt mer skruvad, humoristisk och porrig röra av Neidestams snyggt färgsatta och komponerade bilder, som lyckas undvika de flesta traditionella porrfällorna förutom

EFTER NATIONALROMANTIKEN Den senaste i raden av amerikanska produktioner som slår mynt av vurmen för 60-talet är TV-serien Pan Am. Den kretsar kring en grupp flygvärdinnor, som på det glada och spännande 60-talet flyger mellan världens metropoler.

Jämförelser görs naturligtvis med Mad Men. Mitt intryck är dock, att serien har mer att göra med exempel-

vis Olof Rudbecks försök, att bevisa att civilisationens vagga, den sjunkna staden Atlantis, i själva verket var Sverige.

I serien Pan Am, är Atlantis i stället det sjunkna företaget (flygbolaget finns inte längre), som ska göras till ‘’vårt’’.

Bolagsromantik i stället för nationalromantik.

ERIK ERLANSON

Redigering: Max Jedeur-Palmgren

11-10-24 07.36.48

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

en viss tendens till trånga kroppsideal (alla är vältränade, perfekta och kåta).

andetag lyckas varna för hur det går om man litar på vackra, förföriska karlar.

FÖRUTOM DET EVENTUELLT provokativa i kombinationen porr och feminism, får nu även hembyggdsvurmare och sagotanter chansen att beklaga sig över bokens erotisering av våra fina, svenska sägner.

I Neidestams serieroman blir det dock tydligt att vår folktro redan är genomsyrad av en illa dold kåthet. Snarare verkar själva anledningen till sägnerna ha varit att varna för sexualitet men att samtidigt, och minst lika viktigt, att locka och berätta om förförelse och åtrå. Ofta med hjälp av symboler, som näckens fiol eller älvornas dans, som liksom sex innehåller tanken om att kunna förlora förnuftet och berusas av det vackra. Synderna kunde således förstärkas i och med sammanslagningen.

DE MÅNGA EROTISKA varelserna måste också

POÄNGEN MED ATT varna för strömt vatten eller djupa skogar ska självklart inte förminskas, men folktron fungerar dubbelt när den i samma

kunnat fungera som en ursäkt. Skogsrået hade till exempel en enorm sexuell aptit efter män som snart skulle gifta sig.

Det kan ha haft något att göra med männens önskan att förföras av en skön ungmö innan de fjättrats i äktenskapets bojor, och självklart dito för de kvinnor som inte ville se byns fagraste män bortgifta utan att fått en natt med dem i sänghalmen. Anmärkningsvärt är hur pass feministiska sägnerna är. Både näcken och skogsrån förför, och både män och kvinnor lockas i fördärvet.

VARFÖR HAR VI glömt bort det erotiska stoffet i våra egen folktro? Stora delar av sägnerna måste censurerats när de muntliga berättelserna nedtecknats. Dessutom har de i vår tid kodats om till barnsagor, med tydliga könsroller. Beskow och Bauer, två förvaltare av svensk sagotradi-

TANKLÖST UNIBROW "En kultsymbol. Efter år av väntan, kommer hon till Göteborg" Muséichef Isabella Nilsson väljer inte sina ord under invigningstalet för utställningen Frida Khalo & Diego Rivera på Göteborgs Konstmuseum (23 oktober - 22 januari) När en person kallas symbol, försvinner genast hennes människovärde och därmed också de tankar och dilemman Redigering: Max Jedeur-Palmgren

s 40-41.indd 2

tion, har båda tolkat om till rådande ideal. Bauer berättar till exempel om flickan Agneta som rövas bort av en extremt snygg (här är Neidestam i underläge) strömkarl och på sjöbottnen föder honom sju söner. Själva sexualakten är dock förbisedd och erotiken anas bara i bilderna.

När Astrid Lindgren sedan fortsatte berätta om alla sorters oknytt och maror i sina böcker, verkande knappast åtrå och kåthet passande för Barnen i Bullerbyn.

Det finns många skäl till att förnya våra sägner. Det påminner oss om ett kulturarv vi måste värna om för att det inte ska gå förlorat.

Minst lika viktigt är det roliga och spännande i att tolka om till vår tid, som i fallet med Maran men även fenomen som Harry Potter eller True Blood. Om man dessutom kan få in lite kåthet och feminism, är det ju bara en bonus.

TEXT LINNEA LUNDBORG ILLUSTRATION ANNI TUIKKA

SPARTA som hon brottas med. Frida Khalos livssaga - från omvälvande missfall till en utförsgående invaliditet och psykisk ohälsa som inte slutar annanstans än i en egen död i sjuksängen - nämns ingenstans. Ögonbrynen får däremot en viktig roll.

Och förklaringar till de övriga kvinnoporträtten av maken Rivera, får besökare själv fabulera. Ibland räcker det inte med en budget.

FRIDA SANDSTRÖM

En fästning med rundbyggda gårdar en betongbunker täckt med grov elefanthud som ramar in rader av plirande rutor.

Bilden tycks kanske inte särskilt smickrande.

Men i ett speciellt ljus, i en speciell årstid övergår fasaden från grått till ärggrönt då skymtar man den inre glöden hos Sparta, oavsett om den kommer från Paul McCartney 1972 eller som idag: ångande kroppar på gymmet.

ULRIKA SANDBERG

LUNDAGÅRD NR 8 2011

41

11-10-24 07.37.07

DET HÄNDER

Må!e-plaggen ur fiktionen Inför höstrusk och vinter ger kulturredaktionen modetips ur fiktionens värld – och passar samtidigt på att varna för potentiellt olycksamma modegrepp.

WERTHERS VÄST Alla stilikoners husgud torde vara Goethes Werther. Iklädd gula byxor, gul väst samt blå rock tog han livet av sig när han inte fick sitt hjärtas utvalda.

Den unge Werthers lidanden fick genast en trogen fanskara

”hinkar till klockor, och sjale!en kring håret verkar vara höstens trend.” (kanske världens första?) som i likadan utstyrsel som sin idol även den begick självmord. Don’t try this at home.

NARUTO UZUMAKIS PLÅNKA Pojken från Lövgömman vars högsta dröm är att bli ninja och Eldskugga, har ett slags pannband vars kopia min lillasyster ibland knyter runt halsen.

Mangan och animen är omåttligt populära, och är kanske den vanligaste att cosplaya till.

Själv skulle jag inte säga nej till Narutos grodplånbok.

LINNEA LUNDBORG 42

s 42-43.indd 1

LUNDAGÅRD NR 8 2011

LYCKOTROLL Det mest karaktäristiska hos lyckotrollen är förstås håret.

Våffla håret, överdosera med torrpuder, och tup-

HAMSUNS FÖRFATTARE I filmatiseringen av Knut Hamsuns Sult (regi Henning Carlsen) spelas den utblottade aspirerande författaren av en sliten men aldrig så stilig Per Oscarsson.

Kostym och rock lika mörka som luggslitna, randig skjorta knäppt ända upp och hatt som pricken över i. Schablonen när den är som mest tilltalande.

era upp till önskad höjd. Sen är det där med kläderna.

Egentligen funkar vad som, så länge det är enfärgat och har en skrikig färg. För en klockren look föreslår vi illblått hår, oranga byxor och rosa tröja.

INRUTAT Vem kan vara snyggare än Modesty Blaise?

Lyxa till vardagen med en stram svinrygg, lägg på ett lager eyeliner à 60-tal och sätt på dig en en trenchcoat.

Tänk stilrena linjer.

Sen är du lätt redo för att börja leta efter bad guys på stan.

ANITA HANSEN

DE RÖDA SKORNA Baronessan de Guermantes i Marcel Prousts roman På spaning efter den tid som flytt prioriterar i en klassisk scen bort sin döende vän Charles Swann för ett par röda, uppenbarligen mycket vackra skor.

Vi kan bara önska större moraliskt hänsynstagande hos dem som anammar en sensuell elegans framöver.

FOTO: AXEL HANSEN

ROSIES SJALETT ”We Can Do It!” förkunnar Rosie med spända muskler och scarf knuten om håret.

Den amerikanska ikonen finns på allt från hinkar till klockor, och sjaletten kring håret verkar vara höstens trend. Få har hört låten som gav upphov till hypen, bland annat insjungen av Four Vagabonds.

SVARTKLÄDD SOM NEMI Älskar du hårdrock eller vill du bara skrämma gamla tanter på stan?

Då är Nemi din förebild. Lisa Myhre klär sin seriefigur nästan uteslutande i svarta kläder.

Ska hon hotta till det blir det en röd klänning.

Mer stilrent än såhär blir det inte. Dessutom slipper du problemet med att matcha kläder.

MASKERANDE BRILLOR? Stålmannen behöver inte sina glasögon, som bekant. Inte heller behöver alla nyhipsters på stan sina, de där utan styrka.

Stålmannen maskerade sig. Ni som gått till optikern bara för bågarna – är ni inkognito eller? I höst och vinter gäller optik som motsvarar synfelet.

SYMBOLBYTE Muminmammas hela kvinnlighet samlas i det enda plagg hon får bära för Muminpappa, förklädet. Som en samlad gest mot bojan borde alla kvinnor kasta av sig förklädet och samtidigt passa på att erövra hatten, denna fallos som länge felaktigt förk nippat kreativiteten med mannens påstådda geni.

FEDJA BORCAK Redigering: Max Jedeur-Palmgren

11-10-24 07.25.35

LÄS MER OM VAD SOM HÄNDER I OCH OMKRING LUND – VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣ FOTO: JONAS JACOBSSON

3TIPS DANS OM TID OCH RUM

Den 10 november går dansföreställningen Pause på Lunds stadsteater. Med akrobatisk styrka och emotionell finhet hinner konstdansarna på sisådär en trekvart omstörta våra uppfattningar om tid och rum.

Föreställningen har fått bra betyg när den satts upp tidigare och lär väl inte göra någon besviken nu heller.

FEDJA BORCAK

NY CHANS ATT SE THE WIRE

The Wire är världens genom tiderna bästa teveserie. SVT är inte världens genom tiderna bästa tevebolag. Nu ska tevebolaget som inte är världens bästa återigen visa teveserien som är världens bästa. Detta kommer att ske på fredag- och lördagsnätter, men avsnitten ligger kvar på SVT play i en vecka.

SEBASTIAN HAGBERG

MISSA INTE…

Carl-Christian Gesser-Knutsson spelar på Howl! på Blekingska nationen.

Ta plats på scen Har du alltid drömt om att stå på scen, men känner att Idol inte är rätt forum för dig? Eller är byrålådan full med poesi som längtar efter att bli uppläst? Ta chansen att testa på en av Lunds open mic-scener.

publiken trängs estradpoeter, bluesband och en och annan långhårig kille med gitarr. Vissa har spelat ganska länge och är återkommande gäster på open mic, andra gör sin scendebut ikväll.

– Det här är det bästa första steget för det är så opretentiöst. Ska man stå på scen är det här man ska göra det, tycker Hanna En gång i månaden anordnar Blekings- Ghram som just klivit av scenen efter att ka nationen open mic, Howl! på ons- ha framfört ett stycke amerikansk folkdagspuben. Här riktas strålkastarljuset musik och mött stående applåder.

– Folk kan vara mot nya talanger lite nervösa i början som intar scenen. "I slutet av kvällen i slutet av kväl– Det finns ett kan det nästan vara men len kan det nästan glapp mellan mer etablerade artister slagsmål om micken." vara slagsmål om micken, säger Daoch de som inte niel. har någonstans att uppträda och det vill vi hjälpa till att bygga över, säger Daniel Engelbertsen HÄR ÄR LUNDS OPEN MIC-SCENER: som är initiativtagare och arrangör.

Den som vill prova på open mic har Idén fick han förra hösten, när hans chansen redan den 2 november på Småeget band saknade ställen att spela på. lands. Nästa gång Howl! slår upp por– Vi vill skapa en trevlig och förlå- tarna för Open mic på Blekingska natande stämning och att folk ska kunna tionen blir den 23 november. Har du ett gå härifrån berörda, säger Daniel just mer oberäkneligt schema, är det bara att innan kvällens första akt ska gå upp på bege dig till Cafe och Le under fredagscenen. eller lördagkvällar.

Lokalen är fylld till sista stolen och i MIMMI NILSSON Redigering: Hilda Forss

s 42-43.indd 2

…Carl Bildts uppträdande på moderatstämman där han i en due! med Lo!a Engberg sjöng ”Fyra bugg och en Coca-cola” var troligtvis det objektivt se! pinsammaste ögonblicket i svensk historia. A! Carl Bildt två år tidigare sjöng samma låt tillsammans med Charlo!e Perelli på Moderaternas arbetsstämma gör det ännu underligare. Gå in och ti!a på Youtube.

TOBIAS STEFANSSON

LUNDAGÅRD NR 8 2011

43

11-10-24 07.27.20

www.lu.se

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Ta chansen till studier och praktik utomlands

Inspirationsbank till studier och praktik utomlands STARS (Study Abroad Report System) är ett nationellt utvärderingsingssystem för in- och utresande studenter som har studerat och praktiserat runt om i världen. Via STARS hemsida kan du som student söka bland rapporter från andra studenter och ta del av deras erfarenheter och upplevelser av studier och praktikperioder. Informationen samlas in som en del av kvalitetssäkringen kring utbytesstudier och fungerar även utmärkt som inspiration för studenter som är intresserade av studier och praktik utomlands. Här finns information att hämta kring alltifrån förberedelser inför studierna till boende och den studiesociala miljön.

FOTO: MIKAEL RISEDAL

För information och inspiration, besök: www.stars.liu.se

Antalet utresande Erasmusstudenter från Lunds universitet har de senaste åren varit ca 300 per läsår medan antalet inresande har varit ca 800–900 per läsår. Det finns alltså ett stort utrymme för fler studenter vid Lunds universitet att göra ett utbyte i Europa.

Som student vid Lunds universitet har du stora möjligheter att förlägga en del av din studietid utomlands. Via Erasmus kan du som student både söka studier och praktik som är stipendieberättigade.

Erasmus är ett delprogram inom EU:s utbildningsprogram för livslångt lärande.

Programmet erbjuder avgiftsfri undervisning och studier som är studiemedelsberättigade. Som Erasmusstudent/ praktikant är du också berättigad till ett stipendium som ska täcka merkostnader i samband med utlandsvistelsen.

Genom Erasmus kan du läsa 3–12 månader vid ett annat

europeiskt lärosäte där studierna sker på samma villkor som för de inhemska studenterna och studierna kan tillgodoräknas som en del i din examen.

Erasmus har avtal med ca 500 universitet och högskolor i samtliga EU-länder samt Schweiz, Kroatien, Turkiet, Island, Norge och Liechtenstein. Det går även att praktisera 3–6 månader i något av dessa länder.

Eftersom merparten av Erasmusavtalen är knutna till institutionerna/fakulteterna är det enklast att kontakta studievägledare eller Erasmusansvarig vid din institution och fakultet för vidare information om ansökningsperioder och frågor.

Nordplus Lunds universitet har även avtal och samarbeten med flera lärosäten i Norden. Nordplus är ett samarbetsprogram under Nordiska ministerrådet och erbjuder studenter vid Lunds universitet att studera upp till

12 månader vid en högskola eller ett universitet i något av de nordiska länderna, samt de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland. Även de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen ingår i Nordplus-samarbetet.

Som student går det att ansöka om stipendium och resebidrag för att täcka extra kostnader i samband med utbytet. Information kring utbyten och ansökningsperioder hittar du på din institution eller fakultet.

För information om Erasmus, se www.lu.se/erasmus För information om Nordplus, se www.lu.se/nordplus

Radio Sfinxen på torsdagar Under hösten fortsätter universitetsradion Sfinxen att sända varje torsdag 15.30–16 på Radio AF, 99,1.

Sfinxen diskuterar aktuella frågor för Lunds universitet och gästas av rektorerna eller andra ledare inom universitetet.

FOTO: KENNET RUONA LUNDAGÅRD NR X DUMMY

s 44-45 - lussidan.indd 2

11-10-24 06.52.24

DEBATT FOTO: HENRIK LARSSON

Hjälp !udenterna a" klara livspusslet Gör det lättare att kombinera studier och barn genom att integrera reglerna för studiemedel med det övriga trygghetssystemet. Det föreslår Caroline Szyber, riksdagsledamot för Kristdemokraterna.

Ibland är det som att det finns en attityd av att studenter ska gå med på lite vad som helst. Att de inte behöver trygghet och att de alltid har någon annan (ofta föräldrar) som kan gå in och betala. Att känna sig trygg är självklart viktigt för även unga människor. Studenter är inte heller en homogen grupp. Det måste självklart vara möjligt att studera i olika åldrar och i olika typer av livssituationer. Det måste också vara möjligt att få barn i olika tider av livet och olika

"Studerande i Sverige behöver e! finansieringssystem som är tryggt, rä!vist och förutsägbart." livssituationer.

Det är viktigt att den ekonomiska situationen för studenten inte avskräcker från högre utbildning. Satsningar på utbildningssystemet måste följas upp av satsningar som säkerställer den enskilde studentens trygghet.

Ett övergripande problem med studiemedelssystemet är att det är dåligt integrerat med övriga delar av trygghetssystemet.

s 46-47.indd 1

De studerande i Sverige behöver ett finansieringssystem som är tryggt, rättvist och förutsägbart.

STUDIETIDEN KAN VARA kämpig för studenter med barn. För ensamstående studenter med barn är det extra svårt att få tiden och pengarna att räcka till. Ett stort problem är att SGI, sjukpenninggrundande inkomst, idag är kopplad till studiemedel från CSN. Det gör att om man under en termin inte tar studiemedel från CSN påverkas också föräldrapenningen. Studenter som exempelvis sålt en lägenhet eller på annat vis fått kapitalinkomst förlorar sitt CSN-stöd och därmed i förlängningen föräldrapeng.

Kristdemokraterna anser att studiemedlet och dess samverkan med andra sociala trygghetssystem måste samverka på bättre sätt. Därför har jag i höst motionerat till riksdagen om att det bör utredas hur SGI ska beräknas.

EFTERSOM MÄNNISKOR ÄR olika så är det naturligt att vi väljer olika tidpunkter i livet för att bilda familj. I ett välfärdssamhälle, som de facto förutsätter att en stor del av befolkningen är högutbildad, är det nödvändigt att det finns en ekonomisk trygghet även för den som vill bli förälder redan under sin studietid.

För att den högre utbildningen ska vara tillgänglig för alla är det även nödvändigt att det går att kombinera familjeliv med studier.

Inkomstbortfallsprincipen, som tillämpas i föräldraförsäkringen, innebär att den som inte

hunnit skaffa sig en sjukpenninggrundande inkomst före barnets födelse får en relativt låg ersättning på grundnivå. Det är främst yngre föräldrar som studerar eller av annat skäl inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden som får detta grundbelopp.

Kristdemokraterna anser att grundbeloppet i föräldraförsäkringen ska höjas från 180 kr per dag till 250 kronor per dag så att det bättre motsvarar nivån på studiemedlen.

FÖRUTOM FÖRÄNDRINGARNA AV beräkningen av SGI och en höjning av grundbeloppet i föräldraförsäkringen anser jag att det är oerhört angeläget att avskaffa fribeloppet.

Sverige behöver fler som arbetar, inte färre.

En av de första frågor man får som arbetssökande är vilken arbetslivserfarenhet man har.

Har man inte haft möjligheten att skaffa sig någon är det stor risk att man redan där blir bortplockad ur processen. För många är också ett arbete vid sidan av studierna helt avgörande för ens ekonomiska situation.

REGERINGEN HAR GJORT värdefulla insatser på detta område. Studiemedlen höjdes i år med 489 kronor per studiemånad.

Regeringen har även höjt det så kallade fribeloppet till ca 136 400 kronor per kalenderår.

Det räcker dock inte. Fribeloppet borde avskaffas helt.

CAROLINE SZYBER (KD), RIKSDAGSLEDAMOT

11-10-24 07.15.51

SISTA SIDAN

Q : HANNA GUNNARSSON (HB)

H

anna den första. Den Store Ledaren. Ordförande M.A.O. (med akademiska ordnar). Överliggarfifflare. Vänsterspöke. Parlamentarist. Skogsägare.

Nylantis. Rödgrönavågare. Motvillig studentlivsföredetting. Stolt lärare.

Beklagansvärd alumn från Malmö högkola.

Som arvoderad på Teologkåren, Lus och HTS gjorde hon processen kort med pärmar och papper. Sedemera pad-proselyt. Höll hårt i slantarna när visionära humanister kom med spralliga infall. Tål inte trams (Allt är trams!), utom i samband med bal.

Inbiten vänsterpartist sedan unga år.

Sitter ännu på ungdomsbänken i kommunfullmäktige. Skickas fram i debatter om asylpolitik och heraldiskt korrekta fanor.

Trevlig mot borgare, hövlig mot sverigedemokrater, skriker på den autonoma vänstern. Bär röda fanan och stora standaret med samma pondus. Konsumerar sedan offentligt efterrätt från manliga kollegors bringor.

MORRHOPPAN Morrhoppan spinner nöjt i fönsterkarmen, där hon roat sig a! ranka månadens catfights i si! oömt övervakade Studentlund.

E! förstående mjau får den diplomatiska kris som utbröt då fifflaren över fifflare plötsligt drog in fiffelfödan på morgonmötena.

Morrhoppan vet trots allt alltför väl vad kaffebrist vill säga. Särskilt söndag na! 06.17.

Missar vill Morrhoppan kalla följande: diktera e! raseriutbro! för en reporter, likna sina anförvanter vid e! par skor, göra en pudel, twi!ra om a! man menade det.

Värt e! fräs: a! Studentlunds mörkläggare

I väntan på att Hanna ska ta examen från ett riktigt universitet undrar Q vad som händer med sådana människor: Vad ska det bli av dig?

Du står vid ett vägskäl En vindlande vändning En vilja, ett val En vinnande vänster?

Ett väloljat sinne?

Bär politiken?

Blir det din lott?

En lärares livsverk?

Religionens seger?

Pedagogikens slummer?

Mer kateder i ditt liv?

Nej, vrid du och vänd På papper och paddor

Förvalta ditt pund Vårda ditt verk Inshallah, En dag segrar Byråkratiidealism

så hängivet ville dölja si! jämlikhetsjobb a! en annan del av Studentlund inte fick inbjudan.

Ka!-astrof är det a! Lus bara log och spann.

Men vad gör e! miss-tag? KK:s snabbast sjunkande skepp vet a! göra omtag – till och med i citat. Synd bara a! det var Lunds ospexigaste tidning som tog emot.

ILLUSTRATION: LINUS EDENWALL

IT NEVER RAINS IN GBRUNKA – AV FREDRIK TOREBLAD HALLÅ DÄR... ... Fredrik Toreblad, Lundagårds nya serietecknare

Redigering: Nina Lind

s 46-47.indd 2

LUNDAGÅRD NR 8 2011

FOTO: JONAS JACOBSON

Vad tecknar du?

– Jag tecknar gärna satir. Intellektuell humor, det vill säga sådant som är svårt att förstå. Fast det är inte vad folk vill ha. De vill ha dålig humor. Så det är vad jag kommer att göra i Lundagård.

Gör sig studentlivet i serieform?

–Egentligen inte. Det är mycket samma sak om och om igen. Någon festar och vaknar upp hos en kompis och har ångest.

Vem är du annars?

– Jag jobbar med grafisk design och med att illustrera.

Jag har pluggat i Lund sen 2003 och har en examen i industriell design. Och jag har gjort allt som inte har med sprit att göra inom Ög:s.

47

11-10-24 07.16.21

Edhii^Yc^c\ 7

6kh/ AjcYV\Â&#x20AC;gY! HVcY\ViVc '! ''( *% AjcY 6YgZhh~cYg^c\ ]dh Y^c cVi^dc ZaaZg `Â&#x20AC;g

'''''''G*""'7C'' ''D%)&0'D)0&$*73.'' $*""#0&&0.#'' ''''&37'%##I !"#$%&'()'&*"+,-'*..%/0$*%.'%12'3.4043&0.4 !"#$%&' ()' 3.' 4"%50"' 6%.13).-' &37' 89' :;;' 0.#$(""70' *' <;;' "(.73)='>()'*'?/3)*43'0)53$0)'10'<';;;'@3)#%.3)'&37'0$$'"3/A 3)3)0'$B4-'6%.#$)C3)0'6)0D$/3)6'%12'#E#$3&'D,)'$)0.#&*##*%.=' F3##C$%&'C$/316"0)'%12'$3#$0)'/*'.E'$36.*6'D,)')3.'&*"+,=' G*'/3$'0$$'!"#$%&'20)'&E163$'0$$'3)5+C70'%12'0$$'&B.40'C$A &0.*.40)' "*443)' D)0&D,)' %##=' F()D,)' #,63)' /*' 6%.$*.C3)"*4$' 3D$3)'.E0'$0"0.43)'&37'D%6C#'@B'$36.*6-'*..%/0$*%.'%12'&*"+,A D)B4%)='H)'7C'73.'/*'#,63)I'>,)'4().0'0/'7*4'$*""'%##='

!"#$%&'$(%$(##$)*$+++,-.#/(%,0(%

% # # # % # # $

% # $ $ % $ $ # # % # % $

% % ! #

$ # "

% #

s 48.indd 1

11-10-24 06.53.20