Lundagård 2011 5

SVERIGES ÄLDSTA STUDENTTIDNING GRUNDAD 1920 - NR 5 2011

SÅ BÖR DET LÅTA Följ studenterna som jagar hallelujah-moments på akademiskt vis.

PRISET AV SPONSRING

Öppenheten hotas när kårer stödjer sig på näringslivets välvilja. Sid 12-15

Sid 18-19

KULTURELITENS SVEK

Vad förloras när begreppet "white trash" letar sig in i samtal? Sid 21-22

TIPS FRÅN COACHEN

Ställd inför vardagens vägskäl söker sig allt fler till "experter". Sid 24-25

#!* % '

!

" "

# ! ( +& #$ & (-&' ,'( # ! '( ( ( ( ' '')& #')& ," '')& & ," )' & " '( $, #!* % ' #!* % ! & " ' -&' *

LEDARE

SVERIGES DRYGASTE TIDNING

"Så a! man får en känsla för vad saker och ting kostar."

En tidning som på papper och webb bevakar allt som händer i Lunds studentliv och som alltid står på din sida. Det får du för 15 kronor per termin.

Våra ägare, kårerna, vill dock bara lägga en tia. Det håller inte i längden. som producerar journalistik på sin fritid. Lundagård är en viktig och välkänd plantskola för Mediesverige.

Profiler som Rakel Chukri, Karin Olsson, Björn af Kleen och PM Nilsson har alla börjat sin karriär på Lundagårds redaktion.

80 IDEELLA MEDARBETARE

Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, är uppenbarligen rädd för att de studenter som bor hemma hos sina föräldrar ska få ekonomisk hybris. I DN Ekonomi tipsar hon därför studenter om att åtminstone betala en tusenlapp för maten.

Det mest anmärkningsvärda är dock Nordeas sammanställning av tre studenttypers månadskostnader i samma artikel. I den har man räknat med att den ”superekonomiske” eller ”praktiske”studenten bor hemma hos sina föräldrar, medan den ”sorglöse” har eget boende.

Att förutsätta att alla studenter har det valet visar både på en sorglig okunskap och fördomar om studenters situation.

EARLIER THIS YEAR, we launched the international site Lundagard.net. By producing news in English we hope to help in maintaining Lund’s international environment, even after the introduction of tuition fees.

AVSLÖJANDEN OCH BEVAKNING

av frågor som berör dig och din utbildning. Granskning av universitetet, kårer och nationer.

Under de senaste två åren har vi skrivit om allt från studentmagasin med bordellannonser till undermåliga studentboenden. Vi har även följt avskaffandet av obligatoriet, införandet av studieavgifter för internationella studenter och skuggdoktorandernas situation.

9 NUMMER FYLLDA

med fördjupning, nyheter, reportage, debatt och kultur levererade i din brevlåda.

L ä s a r u nders ökningen som vi gjorde i vår visar att majoriteten av studenterna väljer Lundagård framför andra medier för att ta del av studentnyheter.

DAGLIG WEBBEVAKNING AV studenternas

Lund med nyheter, bloggar och krönikor om allt som rör studentlivet. Vi publicerar tusentals artiklar om året och under våren har vi slagit besöksrekord flera gånger om.

LO

MED DE NYA redaktörerna Ida Ölmedal, Max Jedeur-Palmgren och Jacob Hederos kan Lundagård bli hur bra som helst. Men för att tidningen ska kunna gå en ljus framtid till mötes behöver du avvara en femma till om året.

Tycker du att Lundagård är värd det? Säg det till din kår.

LISELOTTE OLSSON, AXEL JÖNSSON, GUSTAF ERIKSSON – REDAKTÖRER

LUNDAGÅRD NR 5 2011

”Jag tror a! det är en lä!nad för många”

Experterna som guidar dig genom livet - sid 21

”Man ska inte längre vara kung i baren, man ska vara kung i köket”

”Nästan 40 procent tog inte en enda poäng”

Ständigt hungrig - sid 22-23

Två av fem nollar på distans - sid 8

”Det är människorna – där nere – som kallas white trash”

En trashig vänster - sid 24-25

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920.

Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 40 0000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Liselotte Olsson liselotte.olsson@lundagard.se Biträdande redaktör Axel Jönsson axel.jonsson@lundagard.se Webbredaktör Gustaf Eriksson gustaf.eriksson@lundagard.se Redaktion Jonas Jacobson, Henrik Larsson, Stina Linde, Jacob Hederos, Ida Ölmedal, Max Jedeur-Palmgren, Carl-Johan Kullving.

Medarbetare detta nummer Annika Skogar,

Christoffer Frostgård, Ellen Paulsson, Annika Wilhelmson, Andreas Lindbäck, Lorena Toro Meneses, Mette Mjöberg Tegnander, Jimmy Bussenius, Sebastian Hagberg, Sara Othman, Axel Hansen, Frida Sandström, Aron Vallinder, Patrik Lundberg Jonas Hellberg Hellberg, Axel Hansen, Tobias Persson, Stina Qvarnström, Dajana Kovacevic, Anna Snellman, Nina Lind, Lukas Norrsell, Q, Erik Ottosson, James Jones Huang, Catrin Jacobson, Henri Gylander, Maria Rosén Omslag Henrik Larsson Kattlogotyp Alfred Gunnarsson Preumeration 170 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentpreumeration 135kr. För utlandspreumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

"Det är svårt a! sä!a fingret på mode" Ett modelejon i forskarkläder - sid 16-17

Adressändring Hos din nation eller kår.

Tryck Wallin & Dahlholm.

Pressläggning 23 maj.

Deadline nr 6/2011 5 augusti.

Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

Upplaga 27 500.

KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

www.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitets studentkårer respektive Lunds universitet.

Därför får du inte Lundagård Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

ANNONSERA I LUNDAGÅRD - KONTAKTA VÅR ANNONSBYRÅ TOMAT: 046-13 74 00/WWW.TOMAT.SE Redigering: Ellen Paulsson

LUNDAGÅRD NR 5 2011

3

DETTA HAR HÄNT

NYHETER FRÅN LUNDAGARD.SE

10-04-30

SISTE APRIL I STADSPARKEN

Siste april-firandet lockar fler än någonsin. Enligt polisen välkomnar omkring 25 000 personer våren i Stadsparken.

Men minnet av festen svärtas av en tragedi. Den 2 maj avlider en ung kvinna av de skador hon ådragit sig efter att hon fallit ner för en slänt i närheten av parken. Det är det andra Siste april-dödsfallet på tre år.

11-04-18 F

FEJKAD SLAVHANDEL

Fyra studenter iscen sätter en ”slavauktion” på en jobbarsittning på Hallands nation. Under de kommande veckorna får händelsen enorm uppmärksamhet både nationellt och internationellt och rör upp en livlig debatt som vägrar att dö.

11-04-19

FLER RÖSTAR

Mer engagemang och fler 4

LUNDAGÅRD NR 5 2011

aktiva. Det är några orsaker till ökande valdeltagande i många kårval, tror presidialerna.

11-04-20

”Våldta inte.”

Det är ett av de tips som tidningen The Lundian ger till internationella studenter.

11-04-22

KASSAKLIRR

Tusentals studenter fick hopp om en rikare påsk sedan de fått besked från universitetet om att lönen var på väg. Men utskicken var felaktiga.

11-04-28

NY KÅRTOPP

Simon Wetterling och Emma Jungmark ska leda Lunds universitets studentkårer.

11-05-04

”Jag är imponerad.”

valen Stadsparken för att fira humanioran.

till Lund, som avslutas med fontänbad i Lundagård.

11-05-07

11-05-11

Över 1 000 studenter deltar i cykelstafetten från Göteborg

Högskoleverket sågar det nya antagningssystemet

TANDEMHYSTERI

SVIDANDE KRITIK

FOTO: JONAS JACOBSON

På grund av missnöje med studietaktskontrollen har SAS avbrutit samarbetet med Studentkortet. Ansvaret har i stället lagts på Kilroy – som i sin tur vänder sig till Studentkortet för att få reda på om studenterna tar sina poäng.

FOTO: LUKAS NORRSELL

11-04-12

SAS-SNURR

Lori Breslow, en av rådgivarna i projektet EQ11, tycker att viljan att förbättra gör Lunds universitet till ett föredöme.

11-05-06

NY FESTIVAL

Veckan efter Siste aprilfestandet intar HumanifestiRedigering: Ellen Paulsson

LĂ„S DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PĂ… LUNDAGARD.SE â—Ł

MĂ…NADENS WEBBKRĂ–NIKA

11-04-20

ENGLISH DEBATE

11-05-02

A team from Helsinki won Sweden’s first ever all-English debating tournament.

11-04-21

EGG HUNT

COMEDY

Festens tema är Tyskland. I det trünga kÜket trängs vi i illasittande lederhosen, BayernfotbollstrÜjor och underliga hattar. Nügon skriker hÜgljutt pü lütsastyska. En annan viftar med sin tandpetare med Bratwurst i luften.

Men plĂśtsligt tystnar vi.

FÜr en av vüra bekanta kommer in i kÜket, med sin flickvän i ett koppel. Han är utklädd till Josef Fritzl. Hon, hans inlüsta dotter. Han har sprejat sin mustasch grü och hon har sminkat en blütira i lila Ügonskugga. Tänk att man kunde kÜpa en südan utstyrsel pü Buttericks.

Lust adds some American flare to Lund’s theatre scene with The Prisoner of Second Avenue.

PHOTO: INGA VAN DOORNMALEN

FOTO: SEBASTIAN STEFFENSEN

INGEN VILL MINGLA MED FRITZL

NEWS FROM LUNDAGARD.NET

International students got a taste of Swedish childhood in an Easter egg hunt in LundagĂĽrd.

ERASMUS TROUBLES

11-05-20

More than half a million exchange students have problems getting full credit from their studies abroad, according to Erasmus student network. The organization emphasizes a need for more flexibility at the universities.

FOTO: ERIK HULTGREN

11-05-13

UTRENSNING

FÜrtryck, avundsjuka och kärlek.

Lunds studentteater bjuder pü ett komplicerat efterkrigsdrama baserat pü Sofi Oksanens uppmärksammade bok.

11-05-16

�Vi vill vara till fÜr alla.�

MEST LÄST PÅ WEBBEN 1. 11-04-18 Sminkade sig svarta – sedan süldes de pü �auktion�

2. 11-04-20 ProvokatÜr bakom montage med bojor 3. 11-04-21 Petter manar till bojkott av Hallands 4. 11-04-19 �Studentvärlden är genomsyrad av rasism�

5. 11-04-19 Jag ville inte vara kvar pĂĽ nationen

Akademiska fÜreningens programchef Kajsa Magnusson hoppas att den üteruppväckta müngfaldsgruppen ska bidra till att studentlivet i Lund breddas.

11-05-18

KĂ–TTLĂ–ST

Krischansta nation kĂśr helvegetarisk onsdag med miljĂśfĂśrmannen Johan LundstrĂśm och hoppas att flera nationer fĂśljer efter.

11-05-21

BRĂ„NNBOLL

"MÜbler och annat som gÜr ont att fü pü sig" var fÜrbjudet. Men massor av skräp kastas ändü Üver spelarna när turneringen pü Parentesen avslutades.

ANMÄL ETT STUDENTLAG TILL HÖSTENS SPEL I HOCKEYBOCKEY I ISHALLEN I LUND! +DU GX LQJHW ODJ Vn À[DU YL GHW 'HW HQGD GX EHK|YHU VNULGVNRU KMlOP RFK NOXEED )|U PHU LQIR NROOD KHPVLGDQ 6NLFND LQWUHVVHDQPlODQ QX )|U .RUSHQ /XQG %HQJW VDQQDU#WHOLD FRP

www6.idrottonline.se/KorpforeningLund-Korpen/ Lagidrotter/Hockeybockey

4]VKPXZQ[MZ PMTI LIOMV NÂ Z [\]LMV\MZ WKP IV[\qTTLI ^QL ]VQ^MZ[Q\M\M\ 6qUV MTTMZ \I UML LMVVI IVVWV[

FÖRST ÄR DET kul. Här stür jag och minglar

med Josef Fritzl, en mĂśrdare med cocktailglas i handen! SĂĽ absurt!

Men sedan känner jag hur cocktailbären bÜrjar svälla i munnen. Vi slutar att skratta, en efter en. Josef Fritzl är mannen som hÜll sin dotter füngen i en källare i 24 ür. Han dÜmdes till livstids fängelse fÜr mord, slaveri, incest, olaga frihetsberÜvande, vüldtäkt och olaga hot.

Nu stür han i vürt kÜk. Han dricker vürt bül. �Fritzl är väl inte tysk. Han kommer ju frün Österrike?�, är det enda nügon säger. Alla andra är tysta. Nügon fnittrar nervÜst.

VAD GÖR VI när en Josef Fritzl plÜtsligt stür i kÜket? Eller när ett gäng studenter mülar sina ansikten med skokräm fÜr att iscensätta en slavauktion pü Hallands nation?

Ingen vill fÜrstÜra festen. Münga skyr att bli stämplade som PK-poliser, i jakt pü att sätta dit de andra fÜr sexism, rasism eller homofobi.

Men det här handlar inte om att vara PK. Det handlar om att säga ifrün och reagera innan det hinner gü fÜr lüngt, trots att vi är pü fest och ska ha roligt.

Vad hittar vi om vi skrapar bort lagret av skokräm? Vad finns under den grüa Fritzlmustachen frün Buttericks? Även om det är ren klumpighet, ett skämt som gütt Üverstyr eller uttalat fÜrtryck müste vi reagera. Där och dü.

Det ska inte behÜva gü sü lüngt att en maskerad pü en studentnation blir polisanmäld.

VĂ„RDINNAN PĂ… TYSKLANDSFESTEN blev fĂśr-

bannad. Nügot som inte hände pü Hallands.

Det hände inte heller pü Helsingkrona dit sällskapet fortsatte, när en av besÜkarna gick till vakterna fÜr att säga till.

Pü min fest klädde Josef Fritzl om till Hükan Juholt.

Den grüa mustaschen skulle ju användas till nügot. Pü Hallands nation bytte ingen om.

Vi behÜver inte vara nügra PK-poliser när vi gür pü fest. Men vi kan visa att vi inte vill mingla med Josef Fritzl.

MAYA ISAKSSON

Redigering: Ellen Paulsson

LUNDAGĂ…RD NR 5 2011

5

NYHETER

Skämtet som skak a Sedan Lundagård avslöjade hur svartsminkade studenter iscensatt en slavauktion vid en jobbarsittning på Hallands nation har debatten varit högljudd.

Vi träffar studentlivets högsta makthavare för att höra hur de vill arbeta efter debatten, som nått långt utanför Lunds gränser.

DISKUSSIONSPANELEN

HENRIK JONSSON Vice ordförande för Lunds universitets studentkårer, Lus.

Ni träffar många studentlivsaktiva och andra studenter i ert arbete. Vilka reaktioner har ni stött på?

AW: Själva händelsen är alla nog överens om att det var väldigt dumt gjort.

MT: Ja, korkat.

AW: När det gäller debatten kändes det först som en relevant sak att ta upp. Däremot har den spunnit vidare till att Lunds studentliv är rasistiskt. Jag tycker att man missar den viktiga poängen här. Det finns rasism överallt, men jag tror inte att det är rasism som är det stora problemet i Lund.

Det borde kanske handlat mer om hur man jobbar ute i organisationerna. Det är så de flesta verkar känna.

I ert pressmeddelande skriver Lus, AF och KK att ni ska sätta er ner för att diskutera hur man kan göra för att detta inte ska hända igen. Vad har ni kommit fram till?

AW: Vi har haft ett möte med rektor Per Eriksson. Vi kom fram till att man behöver en utbildning för engagerade med ledande befattningar. Dels i ledarskap. Det kan i sådana här lägen finnas grupptrycksfaktorer som gör det svårt att sätta ner foten fastän det är rätt sak att göra. Men också hur man implementerar mångfaldsdokument i den löpande verksamheten. I ideella verksamheter är det ofta tidsbrist och dålig kontinuitet. Sedan har vi också bestämt att vi ska cirkulera de mångfaldsdokument som finns för att se över om det finns något som behöver förbättras. Men jag tror att den riktiga utmaningen ligger i att gå från arbetsdokument till handling.

ANDERS WIGREN Verksamhetschef för Akademiska föreningen.

MARTIN THORAN Ordförande för Kuratorskollegiet, KK, nationernas samarbetsorgan.

"Debatten borde kanske ha handlat mer om hur man jobbar ute i organisatione

MT: Dels måste vi komma ut till den enskilda studenten med att de alltid kan säga ifrån till en ansvarig på verk"Det är svårt a! ha samheten när nåen konkret lösning på got känns fel. Man har olika preferende!a." ser och vi kan inte veta att någon känner sig obekväm om ingen talar om det.

Dels måste vi utbilda våra aktiva så att de vet exakt vad de ska göra när det är någon som säger ifrån. Om man säger till, ska man veta att det görs något åt det.

AW: Det är svårt att ge en konkret lös-

Hallands nation arrangerar tacksittning med djungeltema. Till middagen kommer tre gäster, som med svart smink i ansiktet och rep kring halsen skulle föreställa slavar. Trion leds av en slavhandlare. Senare under kvällen genomför de en fejkad auktion där slavarna säljs. Studenterna fortsätter sedan till Helsingkrona nation.

16 april

18 april

Jallow Momodou från Afrosvenskarnas riksförbund säger att han ska polisanmäla Hallands och Helsingkrona nation för hets mot folkgrupp.

6

Rektor Per Eriksson uttalar sig om händelsen och träffar Hallands kurator och inspektor för att tala om händelsen och vilka åtgärder som ska vidtas.

19 april En plansch med Jallow Momodou och Hallands kurator i bojor med texten ”Vår negerslav är bortsprungen” sprids på Malmö högskola och i Lund. Bakom bildmontaget ligger Dan Park som grips av polisen, misstänkt för olaga affischering.

LUNDAGÅRD NR 5 2011

20 april

ning på detta. Det är en diffus problematik, där man kanske inte alltid är medveten om att saker och ting uppfattas på olika sätt beroende på vem mottagaren är. Man måste göra alla inom organisationerna medvetna om detta genom att utbilda.

Hur utbildar man i det?

HJ: Jag tror att det handlar mycket om att man får en inställning av självreflektion. Det måste komma inifrån den enskilda personen och inte utifrån och uppifrån: ”Nu ska ni tycka såhär.” Tanken är att få folk att tänka innan de handlar.

MT: Det är ett konstant arbete, att man diskuterar saker med sina kolleger och

I ett brev till Europaminister Birgitta Ohlsson protesterar European Network Against Racism mot det inträffade. ”Händelsen vid studentnationen i Lund är djupt osmaklig.

Slaveriet var och förblir ett av de grymmaste brotten i mänsklighetens historia”, säger Birgitta Ohlsson i ett skriftligt uttalande.

21 april

Rapparen Petter uppmanar artister och dj:s att bojkotta Hallands.

Trots att nationen tidigt tagit avstånd från incidenten och lovat att införa nya rutiner.

22 april Under natten kastas en sten och en stinkbomb in genom Hallands nations entrédörr.

Händelsen polisanmäls. Kurator Elinor Lavesson mottar även flera mejl och telefonsamtal från upprörda människor.

Tamam startar en studentförening som ska öka integrationen och motverka rasism i studentlivet.

"Man måste skapa det man vill ska vara värderingar", säger Karin Gréen, ordförande för intergrationsföreningen i Lund.

29 april

3 maj

Efter Petters utspel har några bokningsbolag avbrutit sina samarbeten med Hallands. I ett mejl skickar nationen ett förslag till Petter om ett samarbete mot rasism där alla intäkter går till välgörande ändamål.

Redigering: Tobias Persson

rna", s

LÄS MER OM "SLAVAUKTIONEN" OCH DESS FÖLJDER PÅ LUNDAGARD.SE ◣

k ade Studentlund FOTO STINA QVARNSTRÖM

atione

AW: Dels har vi ett problem med att Lunds universitet är relativt homogent.

Där har universitetet och studentlivet ett gemensamt ansvar. Det handlar också mycket om bilden folk har av att studera vid Lunds universitet. Exempelvis är det nog många som tänker att AF är frack och punsch, vilket det inte är. Sedan tror jag att det handlar om att engagemanget i Lund, jämfört med andra ställen, oftare handlar om samvaro och tillhörighet. Det gör att det lättare uppkommer situationer där folk känner sig utanför. Det kan vara så att man söker sig till likasinnade, eller utgår från att alla har samma värderingar som en själv. Det skapar lätt situationer där folk blir obetänksamma.

HJ: Universitetet har problem med att bredda rekryteringen av studenter. ”Lunds universitet, det är stort och det är gammalt”, tänker man. ”Inte ska väl jag som är en vanlig lantisunge studera på det här fina lärosätet.” Man har svårt att attrahera sådana därför att de kanske känner sig lite avskräckta av universitetets stordådighet.

Men det är definitivt inte studentlivets fel.

Vilket ansvar har studentorganisationerna?

MT: Studentorganisationernas ansvar är att de som kommer till Lund alltid ska välkomnas med öppna armar. Om vi kan bidra med att attrahera fler är det hur bra som helst. Vi ska kunna attrahera människor från olika delar av Sverige, olika delar av världen, med olika bakgrund.

AW: Vilket jag "Dels har vi e! också tycker att vi problem med a! Lunds gör i den utsträckuniversitet är relativt ning vi kan. Där finns det också ett homogent." ansvar på Lundagård och annan massmedia, hur man faktiskt bevakar Lunds studentliv. Den bevakningen kan jag tycka är ganska olycklig. Det finns väldigt mycket fördomar i dag om att Lund är

rna", säger Anders Wigren, verksamhetschef för AF.

sina ansvariga. Jag tror redan nu att folk har börjat tänka en extra vända. Mellan kuratorerna har vi diskuterat hur vi bemöter folk som kommer till oss för att de känner sig obekväma, och hur vi följer upp det. Vi har kommit fram till att man måste vara väldigt mottaglig och ta det som att ”okej, jag förstår dig, det här är det jag kan göra i dag och det vore bra om vi kunde höras efteråt så får vi se vad vi kan göra efter hand”. Det finns så många olika frågor som folk kan känna sig obekväma inför.

Det finns tyvärr inte en lösning.

Har Lunds studentliv problem med mångfalden?

I ett brev uppmanar Jesse Jackson, den amerikanska medborgarrättsaktivisten, utbildningsminister Jan Björklund att ta sitt ansvar för att göra svenskar medvetna om slaveriets historia.

Medborgarrättsaktivisten vill också att ministern ska göra sitt yttersta för att de ansvariga för incidenten ställs till svars.

4 maj

6 maj

I höst startar ett program för att utbilda både studentledare och anställda i ledarskap baserat på universitetets värdegrund. ”Händelsen på Hallands nation visar att det finns en stor okunskap om vilka värderingar som ska råda vid Lunds universitet”, säger rektor Per Eriksson.

Redigering: Tobias Persson

Afrosvenskarnas riksförbund demonstrerar i Lund, Malmö, Göteborg och Stockholm under parollen "Visa din styrka mot rasism och hatiska övergrepp mot afrosvenskar." I Lund dyker runt 100 personer upp på Mårtenstorget.

10 maj

I en sju sidor lång skrivelse begär studenter vid universitetet att disciplinnämnden hanterar de fyra personer som arrangerat ”slavauktionen”.

12 maj

oerhört gammelkonservativt och att här frodas rasism och det ena och det andra.

Det späs på gång på gång, och det tycker jag också att man märker i den här debatten. Det finns många som hakar på och säger ”ja, detta är typiskt Lund, rasismen i Lund, här göttar sig eliten” och sådär. Det är inte så, men det rapporteras ständigt på ett sätt som att det är så. Det är en fördom, som är väldigt svår att göra någonting åt.

MT: Där kan jag säga att jag som är född i Colombia, och inte har ett svenskklingande efternamn, alltid har känt mig välkommen här. Överallt. Att det skulle finnas en strukturell rasism i Lunds studentliv håller jag faktiskt inte med om.

Tror ni att den här händelsen, att man klär ut sig till slavar och anordnar en fejkauktion, skulle kunna inträffa var som helst?

AW: Jag tror att det skulle kunna ha hänt på ganska många ställen, men att Lund är en plats där det också finns personer närvarande som kan reagera på det.

En av anledningarna till att det händer i Lund är att Lund har väldigt högt i tak, vilket är positivt men kan leda till att det sker övertramp. Jag tror också att det är så att detta är en mycket orasistisk miljö.

Jag kan inte tala för de här personerna, men jag tror inte att det av dem uppfattades som att det var något rasistiskt överhuvudtaget, för att det inte fanns med i beräkningen.

MT: Jag tror också att det blivit en sådan debatt eftersom vi i Lund har högt i tak. Man vågar ta debatten. På många andra ställen kanske man bara hade försökt sopa det under mattan.

AW: Sen tror jag också att debatten har fått fart av just den anledningen att det finns mycket fördomar om Lund och om studentlivet. Det är lätt att ha åsikter om Lunds studentliv och det hjälper till att underblåsa debatten.

TEXT IDA ÖLMEDAL

Anmälan till disciplinnämnden den 10 maj leder till ännu en anmälan, den här gången om jäv. Genom att rektorn och juristerna gått ut och öppet kommenterat ärendet riskerar bedömningen att bli partisk, skriver studenterna som anmält.”Vi får titta på detta och jag får rådgöra med universitetets jurister, någon av dem som inte är anmäld, alltså.”, säger prorektor Eva Åkesson till Lundagård.

16 maj

I riksdagen frågar Merri Wasberg (S) hur Fredrik Reinfeldt vill arbeta för att öka medvetenheten kring exempelvis rasistiska mekanismer. ”Vi kan inte göra annat än att markera skolans oerhörda betydelse och att vi lär om detta och också om vår egen svenska historia” svarade statministern bland annat.

18 maj

25 maj

Studentkåren Malmö arrangerar en minifestival för att uppmärksamma ”den allt mer tilltagande främlingsfientligheten i Sverige och den senaste tidens händelser vid nationerna i Lund och på Malmö högskola”.

LUNDAGÅRD NR 5 2011

7

NYHETER

Två av fem nollar på distans Antalet studenter som pluggar på distans har ökat kraftigt de senaste åren. Samtidigt presterar distansstudenter sämre än campusstudenter och två femtedelar tar inga poäng alls.

Antalet distansstudenter i Sverige har mångdubblats de senaste åren. Höstterminen 2009 läste 62 000 studenter i landet helt och hållet på distans. Då utgjorde de 22 procent av alla högskolestuderande.

Men prestationsgraden, det vill säga hur väl studenter lyckas ta de poäng som de är registrerade för, låg på 56 procent läsåret 08/09, att jämföra med 79 procent för all högskoleutbildning. Och nästan 40 procent av de registrerade på en distansutbildning tog inte en enda poäng.

att Högskoleverkets teorier stämmer men pekar även på att utbildningens kvalitet kan spela roll för de låga prestationerna.

– Det finns undersökningar som visar på att just kvaliteten på utbildningen spelar roll generellt när studenter hoppar av en utbildning.

Distansutbild"De som läser på disningarna har tans är äldre och i hö- växt på ganska tid, och gre grad läser de för a! kort det är klart att de kan kräva förkovra sig." andra typer av resurser för att kvaliteten ska vara fortsatt god, säger ordförande Beatrice Högå.

Prestationsnivå på 50 procent

På HSV vet man inte om låg kvalitet på utbildningarna kan ligga bakom att många inte tar poäng överhuvudtaget.

– I vårt kvalitetsgranskningssystem utvärderar vi utbildningar som kan leda till minst en kandidatexamen. Vi går inte in och utvärderar enskilda kurser, säger Per Westman.

Nyligen fick myndigheten dock i uppdrag att göra stickprov på kurser som inte brukar ingå i en examen.

En överväldigande majoritet av distansstudenterna vid Lunds universitet läser på grundnivå. Ifjol låg prestationsgraden på 48 procent, men räknar man in

Studerar utan poäng som mål

På Högskoleverket, HSV, ser man framförallt två skäl till den låga prestationsgraden bland distansstudenterna.

– Det är ganska lätt att registrera sig på kurser och en starkt bidragande faktor är att man anmäler sig men sedan inte går kursen, förklarar Per Westman, utredare på Högskoleverket och fortsätter: – De som läser på distans är äldre och i högre grad läser de för att förkovra sig, man är inte intresserad av att plocka poäng.

SFS, Sveriges förenade studentkårer tror

7000 …så många studenter pluggade på distans år 2010 vid Lunds universitet.

PRIVAT FOTO: KARL WIJKMARK

23-årige Nils Wijkmark om att plugga på distans utomlands: "Det enda som krävs är internetuppkoppling."

8

LUNDAGÅRD NR 5 2011

de avancerade studenternas högre prestationer, ökar den totala prestationsgraden till 50 procent.

Bristande strategi

Enligt prorektor Eva Åkesson finns det stora skillnader mellan lärarnas kunskaper i ny teknik, men man ställer inga direkta krav på lärare att kunna allt nytt.

Universitetet saknar också en strategi för distansutbildningar då man inte skiljer på olika utbildningsformer.

– Gränserna är inte så skarpa. Mycket av det som utvecklats för distanslärande använder man nu inom campusbaserat e-lärande. Man har tittat på hur man kan öka genomströmningen genom till exempel ett obligatoriskt moment efter ett par veckor, så att man inte bara registreras utan ambition att fullfölja.

Breddar inte rekryteringen

Tidigare lyftes distansutbildning ofta fram som ett sätt att bredda rekryteringen till högskolan, men en undersökning av HSV visar att många som studerar på distans redan har en utbildning bakom sig.

– De som pluggar på distans är ofta återrekryterade. Det bidrar inte i stor utsträckning till att rekrytera nya grupper. Vi tror att det används till fort- och vidareutbildningar på olika sätt, säger Ingeborg Amnéus på Högskoleverket.

DAJANA KOVACEVIC

Han studerar i Lund – från stranden på Malta Tänk att få byta ut den växlande våren i Lund mot ett Malta med sommarvärme.

Att ta semester och samtidigt plocka högskolepoäng. Det är precis vad lundastudenten Nils Wijkmark har gjort.

– Jag tänkte att om jag ändå ska läsa en internetbaserad distanskurs så kan jag lika väl sitta här nere i solen, säger 23-årige Nils Wijkmark, student i handelsrätt.

Han har läst vid Lunds universitet i två år och har snart en kandidatexamen i handelsrätt. Det var en ren impuls att åka ner till medelhavsön, och det trots att Nils Wijkmark ännu inte visste om han hade klarat den senaste tentan. Kursen i nationalekonomi är ett komplement till utbildningen, och den ska läsas på en halv termin medan han bor hemma hos sin bror. Han återvänder till Lund först när det är dags för tentaskrivning.

– Jag har ganska mycket tid för mig själv här nere. Jag känner inga andra och min bror jobbar mycket. Det är rätt stor

skillnad jämfört med folk som åker tre personer till Bali och ska plugga på distans.

Viktigt med motivation

Kontakten med lärare sköts via mejl och trots att det har fungerat bra poängterar Nils Wijkmark att det krävs motivation för att klara studier på distans. Förutom ordinarie tentaplugg innehåller utbildningen flera inlämningsuppgifter.

– Jag rekommenderar det om man har en bra plan. Det är många som sticker iväg för att det är skönt, och för att få CSN samtidigt som man reser. Det finns ju mycket som distraherar. Å andra sidan är inte Lund känt för att vara världens lugnaste ställe heller, säger Nils Wijkmark.

DAJANA KOVACEVIC

DISTANSUTBILDNING ▶ Studierna är vanligtvis på deltid, men 20% bedrivs på heltid. ▶ 90% av studierna är fristående kurser. Resterande 10% är program.

Redigering: Tobias Persson

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

Tvätt på olika villkor FOTO: JONAS JACOBSON

Det är skillnader i både antalet tvättpass och tvättmaskiner mellan Lunds olika studentområden.

På Vildanden delar i snitt 11 hushåll på en tvättmaskin, medan det går tre gånger så många hushåll per tvättmaskin på Ulrikedal.

AF Bostäder har 251 tvättmaskiner fördelat på 5 620 bostäder i Lund. Vilket ger ett snitt på drygt 22 hushåll per maskin.

Det visar siffror som Lundagård tagit del av.

Antalet tvättmaskiner skiljer sig mellan de olika bostadsområdena. Vildanden har till exempel 20 tvättmaskiner fördelat på 313 bostäder, medan Parentesen har 12 maskiner fördelat på 353 hushåll.

– Storleken på tvättstugorna beror dels på vilken typ av bostäder som finns inom området och dels på hur många som rimligen bor i dessa bostäder, säger Rose-Marie Stolpe, boutvecklingsansvarig på AF Bostäder.

– Områden där det bor familjer har fler maskiner. Tvättstugorna nära korridorerna behöver inte lika många maskiner eftersom varje student tvättar sina egna kläder, fortsätter hon.

Olika öppettider

Tvättstugornas öppettider skiljer sig också åt. På de flesta områdena är det öppet mellan 7 och 22. På Sparta är det öppet dygnet runt, men på Magasinet är det öppet mellan 8 och 20.

– På Magasinet finns det ingen källare. Tvättstugan finns på tredje våningen, det vill säga mitt i huset. Därför blir ljudet av tvättstugan störande för de som Statistik över antalet tvättmaskiner på AF Bostäders områden Delphi Klosterängen Kämnärsrätten Magasinet Parentesen/Gylleholm Sparta Studentlyckan Tomegapsgården Ulrikedal Vildanden

Lundagård träffade Klara Larser, 24, i tvättstugan på Sparta. Hon är nöjd med tvättstugan sedan den byggdes om.

"De byggde ut tvättstugan med fler maskiner för något år sedan. Nu är det jättebra med tvättider."

10

bor där om man har öppet för länge, förklarar Sofia Högström, AF Bostäders bostadsombudsman.

…procent av de bokade tvättiderna kommer inte till användning.

Källa: AFB

% Bostäder 1357 112 1199 81 353 555 184 51 662 529

Tvättmaskiner 54 4 77 4 12 18 11 3 20 48

Tvättmaskiner per bostad 4% 4% 6% 5% 3% 3% 6% 6% 3% 9%

och vi har byggt en helt ny tvättstuga i ett av husen på Delphi, säger RoseMarie Stolpe.

Förbättringar efter klagomål

Många studenter har tidigare klagat på att det har varit svårt att få en tvättid.

Därför har AFB nu olika långa pass.

Tvättstugor nära korridorer har pass på en och en halv timme, för att fler studenter ska kunna tvätta på en och samma dag.

– Vi skickar ut en kundenkät varje år som är basen för arbetet. Det har varit några intensiva år på sistone där vi har förbättrat tvättmöjligheterna, säger Rose-Marie Stolpe.

Det AFB har gjort är att göra bokningarna möjliga över nätet, och köpt in maskiner med egen tvättmedeldosering.

Men den största förändringen har varit att bygga ut. Det kräver plats, vattenoch elledningar och tekniska lösningar för avlopp och ventilation.

– Så det är inte ofta det händer, men vi har byggt ut tvättstugan på Sparta

TEXT ANNA SNELLMAN

TVÄTTSTUGOR

▶ Undersökningar som AFB har gjort visar att fönster i tvättstugorna är viktiga för tryggheten. Om man hör något utifrån kan man också se genom fönstret var ljudet kan komma ifrån. ▶ Det har också funnits klagomål på städningen. Efter att AFB har satt upp lappar med trivselregler och utökat städningen har det dock kommit färre klagomål. ▶ Hem & Hyras undersökning från 2006, där drygt 1 000 personer intervjuades, visade att var femte hyresgäst har hamnat i bråk i tvättstugan. Vanligast är att bråket handlar om tvättider.

ENKÄT: ÄR DET LÄTT ATT FÅ EN TVÄTTID? Linus Wahlsten, 24, tvättade på Sparta.

– Det är lagom lätt att få tider.

Jag bokade en dag i förväg och fick tre maskiner.

Redigering: Tobias Persson

Amy Nesbitt, 23, tvättade på Sparta.

– Jag kan få en tid samma dag, för det är alltid någon som inte tar sin tvättid.

Jenny Enbuske, 32, tvättade på Ulrikedal.

– Det går bra att boka ett par dagar innan. Det är korta pass men lätt att få en tvättid.

Jonathan Blückert, 21, tvättade på Ulrikedal.

– Jag bokade en dag i förväg och jag behövde bara en maskin. Det funkar bra här.

LUNDAGÅRD NR 5 2011

9

NYHETER CITATET " ”Det är super, super, supertight just nu.”

Att få en intervju med ansvariga ministrar kan vara svårt. Ibland omöjligt. Jan Björklunds pressekreterare Eva-Marie Byberg har inte lyckts hitta en lucka i utbildningsministerns kalender, trots att hon enligt uppgift "försökt med kofot". Efter sju månader med oräkneliga samtal och mejl blev Lundagård tilldelade en kvart via telefon. Men kvarten drogs sedermera in. Nu är en ny intervjutid inbokad i augusti månad. Om det blir av? Den som lever får se.

HALLÅ DÄR...

? FRÅGAN

FOTO: JOHAN WENNERBERG

FOTO: FAKSIIMIL FRÅN FACEBOOK

OLOF LARSSON Före detta redaktör för ”Rasp – tidningen för allvar och städat skämt”, som anklagar Lundagård för att fara med osanning.

Nu i tentatider har det visat sig att Ekonomicentrums läseplatser inte räcker till för ekonomistudenterna.

Varför kryllar det av ekonomer i universitetets läsesalar?

En invasion av ekonomistudenter. Så har läget beskrivits i läsesalarna runt om på universitetet så här i tentatider. Lundagård undersöker varför.

En frustration bubblar vid studieplatserna i Lund. På stolarna i de fulla läsesalarna sitter studenter som man inte känner igen från sin egen institution och pratar om debit, kredit och marknadskrafter. På de sociala nätverken får irritationen sitt utlopp, och vi vet alla vem som är boven.

"Bara att gilla läget"

– Ja, ekonomer är överrepresenterade, säger Lovisa Lindholm, ord-

FOTO: FAKSIIMIL FRÅN FACEBOOK

mistuderande sprider ut sig över förande för Juridiska föreningen.

Hon menar att det är ett pro- Lund, och vet varför.

– Ekonomicentrum har helt enblem om studenter upplever att de kelt begränsade inte får plats st ud ieplat ser. på sin egen "Att begränsa tillBåde till antalet institution. och till kvalite– Samti- gången hade varit ten, säger han, digt är det emot tanken om och poängterar bara att gilla att det finns läget. Att be- öppenhet." planer på hur gränsa tilldet borde se ut. gången hade varit emot tanken om öppenhet och stor rörelsefrihet på universi- Ansträngd budget tetet, säger hon.

Ekonomihögskolans rektor, Allan T. Malm, medger att det är en stor brist på studieplatser.

Begränsat med platser på EC – Men utbildningsposten i budSimon Wetterling är lundaekonom och näste ordförande för geten är redan rejält ansträngd.

Lunds universitets studentkårer. Där finns inget utrymme för en Han håller med om att ekono- sådan satsning just nu, säger han.

– Som pedagogiken ser ut i dag är skolan även studenternas arbetsplats, men nu finns det inte ens någonstans att hänga av sig jackan, fortsätter Allan T. Malm och menar att utbildningen därför hamnar på efterkälken jämfört med andra lärosäten.

Det är möjligtvis synd om juridikstuderande och andra studenter som får trängas, men mest synd verkar det alltså vara om ekonomerna.

MAX JEDEUR-PALMGREN

10

LUNDAGÅRD NR 5 2011

Varför vill du att Lundagård ska byta devis till ”Sveriges gamla studenttidning”?

– För att Rasp som i år utkommer för 147:e året i rad, och har därmed snart 147 år på nacken. Och det är äldre än Lundagårds 90 år hur man än räknar.

Vad är Rasp?

– En publikation som ges ut en gång om året av Teknologföreningen CS vid Chalmers, Göteborg. En blandning av skämtsamma bilder och texter.

Så du tycker inte att en tidning i sin egentliga mening borde ha en ansvarig utgivare, utgivningsbevis och lyda under tryckfrihetsförordningen?

– Det är ingen definition jag har hört för tidning tidigare, och så kan det kanske vara. Men jag vill ju inte att det är något som ska komma emellan redaktionen och deras smörgåstårta.

Precis, för det var ju ett föreslaget alternativ till lösning på denna konflikt. En smörgåstårtemuta.

– Ja, jag vågar ju inte svara på om det är tillräckligt. Det får nuvarande redaktion avgöra. Men ska man diskutera smörgåstårta i generella ordalag så är dock rostbiff att föredra. Känns liksom lite festligare.

MAX JEDEUR-PALMGREN

Fotnot: Lundagård tar sommaren i anspråk för att kontemplera över den uppkomna situationen, alternativt för att baka smörgåstårta.

RÄTT SKA VARA RÄTT I nr 4/2011 påstod Q att Landsarkivets magasin ritades av Klas Anshelm. Det är fel. Rätt är Bernt Nyberg.

Redigering: Tobias Persson

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

LUNDAGÅRDS NYA REDAKTÖRER

”Våra medarbetare är nyckeln” FOTO: JONAS JACOBSON

Grattis till redaktörsskapet! Men hur kom det sig att ni sökte från första början?

Ida: För att jag varit på Lundagård länge och känner ett starkt engagemang för tidningen. Men också för att vi skriver om det vi gör. Jag tycker att det är viktigt att man granskar universitetet och studentlivet. Tidningen fyller en funktion som ingen annan gör.

Max: För att jag tycker att det är så fruktansvärt roligt att vara här. Men jag tror inte att jag sökt om jag inte samtidigt hade haft en inneboende tro på att vi kan göra det här väldigt bra. Det ska bli kul att skapa något helt eget, något som man kan vara stolt över.

Jacob: Jag sökte för att jag gillar organisationen. Jag tycker att sättet vi jobbar på är intressant. Att allt kretsar kring en massa ideella förmågor. Det finns så mycket drivkraft och så mycket engagemang som jag vill förvalta och göra jäkligt bra grejer av.

Ida: Och Lundagård är typ världens bästa tidning att vara på. Vi har speciella möjligheter, utan några som helst begränsningar. Vi har inga stora personalkostnader, och kan därmed sätta ambition och ideal högst på agendan.

Vad är er vision för Lundagård?

Ida: Lundagård ska vara bäst på att bevaka studenters frågor både lokalt och nationellt. Det är viktigt att både komma nära den enskilda studenten, men också att vi sätter avtryck i det politiska samtalet.

Jacob: Det ska vara en självklar plats för studenterna att diskutera de frågor som berör dem.

Hur ska ni nå dit?

Ida: Jag tycker att vi har en bra plattform nu. Webben är bra för snabba nyheter, och där är vi redan nyhetsledande i många fall. Webbevakningen innebär också att vi kan lösgöra mer tid och plats till fördjupningar och granskningar i pappret. De senaste två åren har det ägnats mycket tid till en ny design och form och nu får vi chansen att

DE SKA LEDA STUDENTERNAS EGEN TIDNING Vem: Fr. v; webbredaktör Jacob Hederos, 22 år, chefredaktör Ida Ölmedal, 21 år, och biträdande redaktör Max Jedeur-Palmgren, 24 år.

Aktuella: Ska vara redaktörer för Lundagård de kommande två åren.

Bakgrund: Jacob läser statsvetenskap och har skrivit för Lundagård sedan 2008. Ida läser juridik och har skrivit för tidningen sedan 2009. Max har skrivit för Lundagård sedan 2010 och har nyligen tagit sin journalistexamen.

Det visste du inte om de nya redaktörerna: Jacob brukar emellanåt låna hem Muminserier. Mest för den skruvade humorn, dock är han sjukt rädd för Mårran. Ida har inte städat sitt korridorsrum sedan i julas. Förvarar sina kläder i en kasse för att det är praktiskt. En gång åt Max en mask för att vinna ett vad om en våffla. Han var 8-9 år vid tiden och fick ingen våffla.

nyckeln. Det är viktigt att få till inbjudande och låga trösklar till tidningen. Och att vi kan erbjuda möjligheter för ideella krafter att utvecklas.

Max: Vi måste också fortsätta att göra en tidning som tar sig själv på allvar. Och som sina "Vi måste bredda rekrytering- behandlar ämnen på det allvar som de fören till redaktionen." tjänar. Uppdraget är att bevaka i stället rikta blicken mot innehål- intressen för en grupp som är dålig let. Och där är det medarbetarnas på att göra det själva. Studenter befinner sig alltid i någon form av utveckling som står i fokus.

Jacob: Ja, våra medarbetare är övergångsstadium på väg mot tiden Redigering: Axel Jönsson

efter examen. Därför blir Lundagårds arbete ännu viktigare.

I tidigare intervjuer har ni pratat mycket om att ni vill komma närmare läsarna. Hur ska ni lyckas med det?

Ida: Det är en tvådelad utmaning. Lundagård skriver om saker som är viktiga för studenterna, men som kanske inte alltid är uppenbart intressanta i deras vardag. Det tror jag bara att vi kan lösa genom att vara medvetna om problematiken och lyssna på våra läsare. Den andra delen av utmaningen består i att vi skriver för en bred grupp med avseende på ålder, bakgrund, var de bor

och vad de pluggar. Det löser vi med att bredda innehållet. Och det gör vi i sin tur genom att genom att bredda gruppen som har en reell påverkan på innehållet. Det vill säga: vi måste bredda rekryteringen till tidningen.

Hur mår Lunds studentliv i dag?

Max: Lunds studentliv är en stor anledning till att jag kom hit från första början. Så vill nog tro att det mår väldigt bra.

Jacob: Studentlivet är ganska brett, men det kan fortfarande växa åt fler håll. Vi har till exempel sett initiativ från Akademiska föreningen med deras fond för ett bredare studentliv.

Ida: Jag tror att vi kan se en trend i att studentlivet blir ännu bättre på att verkligen fånga upp alla som pluggar i Lund. Det har nog skett ett litet uppvaknade när det gäller den saken. Kanske på grund av obligatoriets avskaffande, men kanske även på grund av att det uppstått en del debatt. Det är positivt.

Ni har ju alla skrivit för Lundagård sedan tidigare. Vilka är era personliga favoritknäck?

Jacob: Jag växte väldigt mycket under arbetet med mitt första reportage som handlade om varför ingen röstat i kårvalen. Det är ett viktigt ämne som blev läsvärt trots att det kanske inte direkt skulle intressera läsarna i vanliga fall.

Framförallt var det en typisk sådan text där vi arbetade mycket tillsammans och där jag fick hjälpen man behöver för att nå bästa möjliga resultat. Det är det bästa med Lundagård. Att medarbetarna får tid och möjligheten att växa.

Max: Jag har nog ingen favorittext. Snarare är det bästa när man varit väldig delaktigt i ett nummer.

Från första mötet till sista och fram tills texterna redigeras in. Då är man stolt. Jag vet nummer som jag har gått hem med till farsan och sagt ”det här måste du läsa”, då har jag själv kanske bara skrivit en notis.

Ida: Det kanske roligaste var när jag skrev en text som placerade en fitta på framsidan. Det visar på hur fria vi kan vara på Lundagård. Men det viktigaste är att jag har varit med och startat upp den internationella webben. Den är viktig för att vi har i uppdrag att nå ut till alla studenter. Och fram tills nu är det en stor grupp studenter som vi inte alls nått på grund av att de inte kan svenska.

AXEL JÖNSSON

LUNDAGÅRD NR 5 2011

11

KÅREN

DE OBEROENDES BEROENDE

TEXT OCH RESEARCH STINA LINDE, NINA LIND & CARL-JOHAN KULLVING ILLUSTRATION ELLEN PAULSSON FOTO LUKAS NORRSELL

Framtidens kårverksamhet ligger delvis i näringslivets händer.

Redan rullar åtskilliga företagsmiljoner in till flera kårer i Lund.

Och nu vill resten hänga på. Men vilka risker för det med sig?

12

LUNDAGÅRD NR 5 2011

Redigering: Axel Jönsson

REPORTAGE

M

aj 2011.

– Det här är Malin, hon är jämt gravid.

Malin Persson Giolito står vid podiet i Pufendorfsalen och berättar för juridikstudenterna om hur hennes före detta arbetsgivare presenterade henne på ett möte. Hon säger att hon får gåshud av att prata om hur en del chefer på affärsjuridiska byråer hindrar kvinnor från att nå höga positioner.

För några år sedan avskedades Malin Persson Giolito från sin tjänst på advokatbyrån Mannheimer Swartling för att hon var gravid med sitt tredje barn.

Hennes kritik mot byrån är skarp, och salen är fylld med intresserade studenter. Få är dock medvetna om att föredraget var nära att aldrig bli av.

EN KÅRS FRÄMSTA och viktigaste uppgift är utbildnings-

bevakning. Arbetet med att säkerställa att du får en bra utbildning och att dina rättigheter tillgodoses bedöms vara så grundläggande att uppdraget till och med är lagstadgat.

När kårobligatoriet avskaffades för ett år sedan gick Lunds universitet därför in och stöttade kårerna med miljontals kronor. Samtidigt är stödet inte oproblematiskt då kårerna får pengar från den de ska granska.

I dagarna förväntas universitetsledningen därför ta beslut om en “ansvarsfull nedtrappning” av stödet. Framöver måste en del kårer antingen skära ner på sin verksamhet eller skaffa intäkter på annat håll. Men vad händer när kåren går från ett beroende till ett annat?

KANSKE KAN SVARET på frågan finnas hos några av de kårer i Lund som redan har goda kontakter med näringslivet. Juridiska Föreningen, Teknologkåren och Lundaekonomerna drar varje år in miljonbelopp genom företagssponsring. Tack vare företagssamarbeten kan de erbjuda sina medlemmar mervärde i form av exempelvis stora arbetsmarknadsdagar, gästföreläsare och omfattande novischverksamhet.

Ingen av dem vill redovisa några exakta siffror på exakt hur mycket pengar de får in från företag. Men på Lunds största och äldsta kår, Teknologkåren, är de tydliga med att de inte kunnat upprätthålla sin verksamhet utan dessa inkomster.

– Det är som en stor snöboll som har rullat länge nu.

Om vi inte hade börjat få in dessa pengar för 20 år sedan hade vi inte haft den verksamhet vi har i dag. Nu har vi haft det inflödet av pengar väldigt länge och byggt upp en verksamhet som är beroende av det, säger näringslivsansvarige Petter Söderlund.

Hans ordförande, Erik Iveroth, menar att det finns en osäkerhet med att få in pengar via externa aktörer.

– Om det kommer en lågkonjunktur riskerar vi att bli av med våra intäkter. I och med kårobligatoriets fall har vi insett att utbildningsbevakningen kostar och de pengarna måste in på något sätt, säger han.

En sviktande ekonomi "Det är som en stor snöboll är alltid problematisk. Men kan inte sponsringen även har rullat länge nu." påverka kårernas oberoende? Nej, menar alla de kårer som har några sponsorintänkter att tala om. Samtliga säger de att sponsringen utgör ett mervärde för kårens medlemmar och att det inte inkräktar på deras oberoende.

Men verkligheten ger en delvis annan bild.

FÖR DRYGT ETT och ett halvt år sedan fick Malin Persson Giolito inte komma till Juridiska Föreningen som gästföreläsare. Styrelsen sade nej till förslaget som kårens jämställdhets- och likabehandlingsgrupp hade kommit med.

Enligt en aktiv i gruppen berodde nekandet på att kåren inte ville stöta sig med en av sina största sponsorer, Mannheimer Swartling.

Redigering: Axel Jönsson

Det är i mitten av maj 2011 och drygt ett och ett halvt år har gått sedan en inbjudan till Malin Persson Giolito diskuterades för första gången. Nu står hon i Pufendorfsalen och föreläser.

Men först efter att nuvarande ordförande Lovisa Lindholm vänt sig till en före detta kårordförande som numera är anställd på Mannheimer Swartling.

som

– Dåvarande ordförande, Aron Frenne, sa nej till att ta hit Persson Giolito, med en otydlig hänvisning till vad Mannheimer Swartling skulle tycka. Han frågade inte ens om byråns synpunkt, utan utgick bara ifrån att de inte skulle gilla det, säger den aktiva.

Aron Frenne betonar för Lundagård att beslutet togs på ett styrelsemöte. Enligt honom var det en rad faktorer som påverkade utgången.

– Vi stod inför kårobligatoriets avskaffande, det var finanskris och strax innan detta hade vår kårtidning Dissidenten tryckt en rubrik som pekade ut Mannheimer Swartling på ett onödigt sätt, säger han.

Frågade ni Mannheimer Swartling vad de tyckte?

– Vi hade inte kontakt med dem. De hade förmodligen inte sagt nej. Men att inte säga nej och att tycka att det är en fantastisk idé är långtifrån samma sak. Det var inte en chansning vi var beredda att ta i det läget.

Rubriken som Aron Frenne refererar till lyder Mannheimer och genusperspektivet. Den tillhör en krönika som Julia Atiyeh, dåvarande redaktör för Dissidenten, skrev i oktober 2009. I den ifrågasätter hon det låga antalet kvinnliga delägare hos affärsjuridiska byråer. Numret kom ut i samband med Juridiska Föreningens arbetsmarknadsmässa, JiA-dagarna.

Julia Atiyeh berättar att hon dubbelkollade sin text otaliga gånger.

– Jag ville vara 100 procent säker på att jag hade på fötterna. Jämställdhetsfrågan är känslig och jag visste att många skulle bli provocerade, säger hon.

Julia Atiyehs föraningar visade sig stämma. När tidningen kommit ut blev hon och hennes medredaktör Emily Diab uppkallade till presidiet.

LUNDAGÅRD NR 5 2011

13

REPORTAGE – De tyckte att jag utmålade Mannheimer Swartling på ett onödigt sätt. Han sa att “det blir problem när det handlar om våra största sponsorer”, berättar Julia Atiyeh.

Emily Diab bekräftar bilden av presidiets oro över att man kritiserade en av de största sponsorerna.

– Aron Frenne förklarade vikten av att hålla god ton med sponsorerna, särskilt med tanke på kårobligatoriets avskaffande, säger hon.

Själv säger Aron Frenne att anledningen till samtalet med redaktörerna var att flera medlemmar, främst aktiva i JiA-kommittén, blev väldigt upprörda över krönikans rubrik.

– De hade slitit i månader med mässan och med att skapa goda relationer till alla deltagare. När det väl var dags fanns det en onödigt vinklad rubrik i tidningen. Den lyfter upp en enskild affärsjuridisk byrå, trots att det är arbetsmarknaden generellt som kritiseras i texten, säger han.

MEN SPONSORERNA HAR inte bara funnits med i diskus-

sionerna när det handlat om Malin Persson Giolitos besök och krönikan i Dissidenten.

I oktober 2010 har Juridiska Föreningen fullmäktigemöte. Det är föreningens åsiktsprogram som diskuteras. Åsiktsprogrammet utgör grunden för kårens studiepolitiska ställningstaganden. En ledamot har motionerat om att föra in en formulering om att kåren ska verka för en jämställd arbetsmarknad. Ett förslag som följs av en lång diskussion.

Sara Nilsson från jämställdhets- och likabehandlingsgruppen närvarade vid fullmäktigemötet.

– Även om det inte var det centrala i diskussionen, så var ett av argumenten som togs upp att formuleringen skulle kunna reta sponsorerna, säger hon.

– Det yttrades att vi måste ta hänsyn till våra sponsorer.

Andemeningen var att vi inte kan ställa sådana krav på dem, vi får inte skrämma bort dem. Det var vice ordförande Carl Lundgren som sa det, berättar en ledamot som vill vara anonym.

Carl Lundgren själv minns inte exakt vilka argument som togs upp på mötet.

– Det är mycket möjligt att jag har nämnt något om sponsorerna, men det kan också ha varit flera andra som gjorde det. Eftersom förslaget handlade om arbetsmarknaden är det naturligt att diskussionen berörde våra sponsorer, säger han.

FLERA AV DE kårer som i dag inte är sponsrade ligger nu i startgroparna för att etablera kontakter med näringslivet. Bland en del finns dock en oro om att oberoendet kan komma att hotas.

Christopher du Rietz, ordförande för Lunds Naturvetarkår: – Så länge man håller det sunt och det är bra sponsorer är det inga problem. Men risken är att man blir ett företag, mer än en kår. Man måste hela tiden tänka på kärnverksamheten.

Trots det måste kåren satsa på att få in externa intäkter: – Vår plan är att få in mer spons. Medlemsavgifterna räcker inte utan vi kommer att behöva dra in pengar på annat håll. Men det är ju lite jobbigt, det hade varit bra om

LUNDAEKONOMERNA

Medlemsantal: VT11: 3 951 Pengar från företag: Ja Policy för sponsring: Ja Får medlemmarna se avtalen? Nej Så sluts avtalen: Näringslivsansvarige. På arbetsmarknadsdagarna är det det ansvariga utskottet som beslutar.

14

LUNDAGÅRD NR 5 2011

Lundagård har pratat med flera av de företag som sponsrar eller har ingått avtal med olika studentkårer. stadium. "Vi sponsrar JF för att vi vill stödja ett bra samarbete mellan näringsliv och universitet och för

obligatoriet funnits kvar, säger han.

Också Hanna Gunnarsson, ordförande för Humanistiska och teologiska studentkåren, är medveten om balansgången.

– Det är väldigt viktigt att medlemmarna kan stå för det som företaget står för, säger hon.

"Det y!rades a! vi måste ta Mest skeptisk till sponsring är kanske den nystar- hänsyn till våra sponsorer". tade kåren vid konstnärliga fakulteten. Ordförande Robert Olofsson betonar hur deras kår arbetar för "en fri kulturarbetare", och vikten av att kåren är politiskt obunden.

– Vi kopplar samman företagsverksamhet med politik, säger han.

Robert Olofsson förklarar att kåren är helt beroende av de extra pengar som universitetet bidrar med. Om de försvinner måste man göra om verksamheten, och de tre delarna teater, musik och konst skulle inte längre kunna ha någon gemensam knutpunkt. Ändå drar sig kåren för att söka sponsorer.

– Om vi skaffar sponsorer nu skulle vi kanske ställa oss

JURIDISKA FÖRENINGEN

Medlemsantal: VT11: 1 552 st Pengar från företag: Ja Policy för sponsring: Nej Får medlemmarna se avtalen? Nej Så sluts avtalen: Avtalen med de större sponsorerna tas i fullmäktige, medan de mindre sluts av styrelsen.

MEDICINSKA FÖRENINGEN Medlemsantal: VT11: 1478 Pengar från företag: Ja Policy för sponsring: Ja Får medlemmarna se avtalen? Nej Så sluts avtalen: Av styrelsen.

TEKNOLOGKÅREN

Medlemsantal: VT11: Totalt 13 000 varav cirka 6 000 är studerande Pengar från företag: Ja Policy för sponsring: Nej Får medlemmarna se avtalen? Nej Så sluts avtalen: Kårordförande och generalsekreterare.

Redigering: Axel Jönsson

Samt att vi

årer. för

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE ◣

da. Det är bara presidiet och styrelsen som har tillgång till dem. Juridiska Föreningens vice ordförande Carl Lundgren tycker inte att det är problematiskt.

– Medlemmarna ser ju resultaten och vi diskuterar gärna samarbetena, säger han.

Hos till exempel Lunds Naturvetarkår och Samhällsvetarkåren finns policys om att medlemmarna ska få ta del av eventuella avtal. Men å andra sidan har de i nuläget inga sponsorintänkter. Samma sak gäller hos Humanistiska och Teologiska studentkåren.

– Öppenheten måste vara en självklarhet. Kåren är till för sina medlemmar och det ska vara de som styr vad kåren gör. Det hade varit ett demokratiproblem om avtalen hade varit hemliga på något sätt, säger ordförande Hanna Gunnarsson.

Samtliga företag vill vara där studenterna finns för att kunna rekrytera framtida arbetskraft i ett tidigt att vi vill att studenter ska söka sig till vår byrå", säger Johan Lekholm från Mannheimer Swartling.

i en beroendesituation innan vi vet vad det innebär. Vi vill bygga upp en stabil verksamhet först, säger han.

I ARBETET MED det här reportaget har Lundagård varit i

kontakt med en rad företag som sponsrar olika kårer. Två saker är tydliga: att synas bland studenter är attraktivt och sponsorerna har inte något uttalat intresse av att lägga sig i kårernas kärnverksamhet.

Problemet är bara att det sistnämnda inte går att kontrollera. För när företagen kommer in, åker insynen ut.

Trots att kårerna är demokratiska organisationer där makten utgår från med- "Kåren är till för sina medlemlemmarna, ingås avtalen mar och det ska vara de som ofta i slutna rum. Hos de kårer som har stora spon- styr vad kåren gör." sorintäkter som Teknologkåren, Lundaekonomerna, och Medicinska Föreningen är huvudregeln att medlemmarna inte får se avtalen. Även hos Juriska Föreningen är avtalen sekretessbelagLUNDS NATURVETARKÅR Medlemsantal: VT11: ca 1 750 Pengar från företag: Nej Policy för sponsring: Nej Får medlemmarna se avtalen? Ja Så sluts avtalen: Fullmäktige.

Redigering: Axel Jönsson

SAMHÄLLSVETARKÅREN

Medlemsantal: VT11: 4723 Pengar från företag: Nej Policy för sponsring: Ja Får medlemmarna se avtalen? Ja Så sluts avtalen: Mindre avtal sluts av styrelse, större av fullmäktige.

FÖRUTOM DEN BRISTANDE insynen saknar sex av de nio kårer vi har varit i kontakt med även riktlinjer för hur samarbetena med sponsorer ska hanteras.

Lundaekonomerna är dock ett av undantagen. Deras policy, som är framtagen av styrelsen, utesluter samarbeten med till exempel sprit- och tobaksbolag.

– Det är vårt ansvar. Dessutom slipper vi ta diskussionen i varje enskilt fall, man vet vad som gäller, säger Anders Rüdow Fors, ordförande.

Men denna policy gäller inte alltid. Tobaksbolaget British American Tobacco har flera gånger medverkat vid ekonomernas arbetsmarknadsdagar.

– Policyn gäller inte arbetsmarknadsdagarna. De ska vara bredare, studenterna ska själv få välja var de vill jobba, säger Anders Rüdow Fors.

Teknologkårens riktlinjer kretsar kring att företagen ska ha en verksamhet som vänder sig till teknologer. I övrigt saknas policys för sponsring. Medicinska Föreningen har mer utförliga riktlinjer som de skrivit in i sitt åsiktsprogram. Juridiska Föreningen följer sitt generella åsiktsprogram och tycker att sunt förnuft ska råda.

MYCKET TALAR FÖR att sponsorer snart är vardagsmat hos

alla Lunds studentkårer.

Vi har pratat med kårerna, deras medlemmar och sponsorer. Ingen påstår att sponsorerna själva försöker påverka kårernas verksamhet. Men när en föreläsare stoppades, en redaktör tillrättavisades och skrivelser om jämställdhet röstades ned, vilade sponsorernas skugga över besluten.

Det kan röra sig om enskilda händelser på en enskild kår. Problemet är att ingen vet. När medlemmarna nekas insyn och riktlinjerna lyser med sin frånvaro försvinner också möjligheten att avgöra hur oberoende kårernas beslut egentligen är.

■

Fotnot 1: Teknologkåren och Lundaekonomerna anser sig inte ha sponsorer. De menar i stället att företagen köper tjänster av dem.

Fotnot 2: Julia Atiyeh har sedan tiden på Dissidenten varit reporter på Lundagård. Reporter Nina Lind har också varit redaktör för Dissidenten. Hon har därför inte varit involverad i delarna som rör Juridiska Föreningen.

HUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA STUDENTKÅREN Medlemsantal: VT11: 3079 Pengar från företag: Nej Policy för sponsring: Nej Får medlemmarna se avtalen? Ja, om det hade funnits några sponsoravtal hade det varit helt öppna.

LUNDS DOKTORANDKÅR

Medlemsantal: VT11: 905 Pengar från företag: Nej Policy för sponsring: Nej Får medlemmarna se avtalen? Oklart * Våvs och SSGI och Kåren vid konstnärliga fakulteten i Malmö har inte redovisat fullständiga uppigfter.

LUNDAGÅRD NR5 2011

15

PORTRÄTTET

E! modelejon i forskarkläder Hanna Wittrock är socialantropologen som har korsbefruktat den dekadenta modeindustrin med vetenskap. För henne avslöjar modets ytliga exteriör undangömda känslor från det djupt undermedvetna.

DE PRYDLIGA GRÄSMATTORNA fram-

för Käppastadens funkishus blänker av dagg. Hanna Wittrocks port står vidöppen. Om tjugo minuter kommer Hanna att småspringa samtidigt som hon skjuter fram sin tvååring i en barnvagn.

Bredvid henne kommer den sjuårige sonen att skynda fram. De är försenade till barnens skola och dagis. När Hanna väl når fram till sonens plats i kapprummet, har dagispersonalen nitat dit en lapp där det står ”Blöjor slut”. Hon kommer titta på lappen, och med ett mått av skuld i rösten säga att hon har varit helt inne i sitt skrivande.

DET HAR TAGIT tio år för Hanna att dis-

putera, men i juni får hon äran att sätta sitt namn på doktorsavhandlingen ”Säg inte mötesplats! – Teater och integration i ord och handling”. Avhandlingen utreder hur teateruppsättningar har använts som ett politiskt verktyg för att främja integration. Parallellt med avhandlingen har Hanna bedrivit forskning om mode.

Teater och mode är två passioner som har ett släktskap, men som också är väsensskilda.

– Likheterna är att båda har förknippats med en viss ambivalens. Det rör sig mellan det som är högt och lågt. Skådespelare har ansetts upphöjda, men också moraliskt tvivelaktiga. På samma sätt är det med mode. Skillnaden är att teater är förknippat med finkultur, medan mode är någonting som alla konsumerar, säger hon.

DET SKIMRAR EN blingig brosch som lik-

nar en stövel med glittrande strass, från Hannas svarta klädsel. På hennes fötter sitter ett par halvslitna skor som inte ser mycket ut för världen. Till vardags klär hon sig mest i secondhand. Men över hennes axel hänger en exklusiv Mullberyväska i mjuk mocka. En dyrgrip som hon köpte för att unna sig något deliciöst.

– Jag kände nog att jag ville göra någonting som var onödigt och oförnuftigt. Den var lika tilltalande som att äta en stor chokladtårtbit. Bara för mig.

Ingen annan får smaka. Det är bara min väska och behöver inte vara det minsta lilla praktisk, säger hon.

Hanna blandar högt och lågt. Dyrt och billigt. Finkultur och lågkultur. Vetenskap kantad med dekadens. Mode är ett ämne som ger utrymme för att befrukta ytterligheter, och faller henne i smaken. Vetenskap plockas in i sammanhang som inte är vetenskapliga.

16

LUNDAGÅRD NR 5 2011

FÖR TILLFÄLLET PÅGÅR nio olika museiutställningar runt om i Sverige med mode som gemensamt tema. Mode är i ropet och till hösten startar en kurs i modevetenskap vid Campus Helsingborg. Hanna är en av lärarna. Kursen i modevetenskap är ett pilotförsök för ett eventuellt treårsprogram.

– Mode är ett outforskat ämne som har varit lite tabubelagt. Man har förknippat det med ytlighet och att det inte har varit någonting seriöst. Nu har det blivit mer vetenskapligt accepterat, säger hon.

DE SENASTE SOMRARNA har hon varit lärare i ”Mode, prestige och konsumtionsmagi”. Även i sommar undervisar hon i kursen, som har attraherat såväl fashionistas i skyhöga leopardklackar som hårdkokta marxister med ett ont öga för modekonsumtion.

– Mode utstrålar fåfänga och flärd, samtidigt som människor kommunicerar djupt inbäddade - förbjudna och lekfulla känslor - med sitt yttre, säger Hanna och fortsätter: – Det som är mest intressant med mode är att det har så många dimensioner. Det har att göra med något som är väldigt mystiskt och svårgripbart. Det är svårt att sätta fingret på mode. Det skulle kunna vara en nyans, kanske en färg eller som en känsla.

DE AKADEMISKA TITLARNA duggar tätt i Hannas släkt och med påverkan hemifrån sökte hon sig till universitetet.

Hennes far är Björn Wittrock, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin. Den sene professorn i botanik Veit Wittrock, är hennes förfader.

Hemma i Hannas vardagsrum hänger en liten fyrkantig söt målning som avbildar en violett pensé. Den sitter som en pärla på väggen och föreställer en Wittrockiana. Blomman bär namn efter Veit Wittrock och är målad av Hannas man.

Det kan vara en av hennes mest kära ägodelar. Pensé betyder tänkande på latin och hon fick den som en symbolisk födelsedagspresent, när hon brottades med att finna sin plats på universitetet.

– Jag kände att jag inte riktigt kunde leva upp till bilden av den ideala forskartypen. Jag har inte haft ett helgjutet akademiskt självförtroende, absolut inte. Långt därifrån, säger Hanna och fortsätter: – Jag är en sådan person som hoppar

TEXT LORENA TORO MENESES FOTO ANDREAS LINDBÄCK

fram bakom en buske och säger bu och försöker säga någonting, för att sedan hoppa tillbaks bakom busken och säga nej, nej jag menade inte så. Jag är konflikträdd, men samtidigt vill jag säga vad jag tycker. Det är jobbigt att vara så.

SKRIVANDET BESKRIVER HANNA som att befinna sig på "Titanic som flyter mot ett isberg". Hon drabbades av skrivkramp.

Det fanns ett tungt akademiskt arv att förvalta.

– Men Hanna, du ska inte förklara världens problem. Du ska vara som en skomakare som reparerar en sko, berättar Hanna att hennes handledare har eldat hennes önskan om att färdigställa avhandlingen.

FICK INGEN omedelbar doktorandtjänst, och parallellt med studierna försörjde hon sig som lärarvikarie inom grundskolan. Vid sidan av katederundervisningen försökte hon hålla forskningsprocessen vid liv med konstgjord andning.

– Det är en stressande miljö, skolmiljön. Jag försökte göra flera saker samtidigt och började känna att jag inte klarade av det. Men jag måste fixa det för jag vill det så gärna. Jag började märka klassiska varningstecken på att saker och ting inte var bra, som yrsel, stickningar i händer och fötter. Men jag förträngde det, tog en till kopp kaffe och körde på. Plötsligt stod jag i en musikaffär och kände att hela gungade.

"Det har a! göra med golvet Jag fick en klassisk panikattack, något som är väldigt hon. mystiskt och svårgrip- berättar Hanna fick professionell hjälp, bart." men den riktiga vändningen kom när hon gjorde ett uppbrott från doktorandstudierna och skaffade sig sundare livsvanor. I dag känner hon sig varmare i forskarkläderna.

HANNA

OM EN LITEN stund kommer Hanna att

kliva in på Mediatryck i Lund - bland kopiatorerna som arbetar med att spotta ut kunskap i form av svarta bokstäver på vitt papper. Snart ska maskinerna tugga i sig hennes doktorsavhandling. Först då kommer hon kanske känna sig som den forskare hon är.

■ Redigering: Maria Rosén

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

HANNA WITTROCK Ålder: Fyller 39 år den 20 juni.

Bor: Slottstaden, Malmö.

Familj: Make Anders Manhag och två söner i åldrarna två och sju år.

Aktuell: Disputerar 1 juni med avhandlingen ”Säg inte mötesplats! – Teater och integration i ord och handling”.

Tittar på: Dockfilm, The Fashion Show och dokumentärfilm.

Läser: Facklitteratur, skvallertidningar och enstaka modemagasin.

Lyssnar på: Just nu tystnaden, och annars dansant musik. , semester och gå i fina hattar och USA och spela matcher.

Redigering: Xxxxx Xxxxxxx

LUNDAGÅRD NR X 2011

X

KURSEN

Energi och karisma är viktigt. "Man måste tänka: gud vad roligt det ska bli att spela detta stycke", säger Elisabet Ljungar. David Sehm, 33, lyssnar och tar till sig tipsen.

De lär sig a! handskas med juryn För en musiker kan en fast blick och positiva tankar vara skillnaden mellan ett jobb eller inte.

På Malmö musikhögskola finns kursen som ger tips på hur du presterar ditt bästa i pressade situationer.

my heart", från Parade.

– Okej, varsågod.

David Sehm går fram till den stora flygeln och lämnar över noterna till pianisten Laszlo Horvath. Sedan ställer han sig mitt i rummet, sluter ögonen, tar ett djupt andetag och börjar sjunga.

– Varsågod, nästa!

Dörren öppnas försiktigt. En man stiger in, hälsar försiktigt och går med ett spänt leende in i den stora, något ödsliga, musik salen. Juryns blickar granskar vartenda steg han tar.

– Hej, vem är du?

– David Sehm.

– Vad ska du sjunga?

– Jag tänkte sjunga "It’s hard to speak

PÅ MALMÖ MUSIKHÖGSKOLA finns kur-

18

LUNDAGÅRD NR 5 2011

sen scennärvaro/auditionträning som är till för att ge studenterna tips på vad man ska tänka på när man sjunger eller spelar på en scen inför publik.

– Syftet är att hitta verktyg så att man kan bli trygg i en pressad situation och prestera sitt bästa. Att uppträda inför folk är ju syftet med det vi håller på med, säger kursledaren Elisabet Ljungar.

Fyra heldagar är de lektionstillfällen som bjuds. Hur de praktiska övningarna ser ut beror på studenternas individuella behov. Framför"Sy!et är a" hi"a verk- allt övas audityg så man kan bli trygg tionsituationen, ett moment som i en pressad situation de flesta musiker gå igenom och prestera si" bästa." måste när de söker jobb.

Elisabet Ljungar är utbildad regissör och har genom sitt arbete suttit i juryn vid många auditions. Enligt henne handlar det om att ge juryn en helhetsupplevelse. Det viktigaste är att komma väl förberedd, ha ett bra självförtroende och att gå in i en professionell roll.

Redigering: Tobias Persson

LÄS OM ALEXANDER JAN ÖBERG SOM HAR TAGIT EXAMEN I KOMPOSITION PÅ LUNDAGARD.SE ◣

Elisabet Ljungar vill att David Sehm ska bli mindre privat på scen, utan att göra avträde på personligheten. "Det är artisten David jag vill se, inte han jag ska ta en fika med."

OM KURSEN Kursnamn: Scennärvaro/ auditionträning.

Antal högskolepoäng: 8 Antal platser: 15.

Går: Två gånger per termin.

Undervisningen: Sker under två helger, med individuellt utformade lektionspass.

Obligatorisk kurslitteratur: Ingen, förutom de musikstycken man valt.

Examination: Ingen. Att man har genomfört alla moment.

Behörighet: Grundläggande behörighet samt att man är antagen till högre musikutbildning eller har motsvarande praktisk erfarenhet.

Hanna Thiel, 28, spelade en sonat av Bach på barockinstrumentet viola da gamba, ett cello-liknande instrument som även kallas för knäfiol. "I skolan lär man sig framförallt hur man tekniskt ska spela, men det är en viktig del att kunna stå på scenen", säger hon.

– Då är det också lättare att hantera motgångar, om man inte tar det så personligt. Det är ett hårt liv att vara artist, säger Elisabet Ljungar.

– Det ligger otroligt mycket jobb bakom en audition, säger hon och vänder sig till gruppen.

SALEN FYLLS MED vacker sång. David

individuell träning på musikstycken de själva har valt. Samtidigt sitter de andra med och tar del av den feedback som delas ut.

– Man lär sig jättemycket genom att se när andra får hjälp. Man hinner inte ta in allt när man själv står på scenen, säger sångerskan Caroline Johansson och fortsätter: – Jag bygger upp en repertoar på femsex låtar. Sen när jag söker jobb kan jag använda den låt som passar bäst.

För många i musikbranschen är just

Sehm jobbar som musikalartist, vilket märks, hans framförande är en blandning av både sång och teater. I den scen han spelar upp står han anklagad för att ha mördat ett barn och ska nu försvara sig i en rättegång. Mannen är förtvivlad, arg och rädd - känslor som David Sehm nu försöker återge.

Elisabet Ljungar lyssnar koncentrerat, avbryter honom ibland och ger råd om hur han kan skapa ögonkontakt eller hur ord kan betonas för att ge en viss effekt.

Redigering: Tobias Persson

VARJE STUDENT FÅR en dryg timme av

en lyckad audition vägen till ett jobb, men trots det tränar man sällan på just den biten.

"Det kan vara nervöst.

– Det kan vara nervöst. Det är Det är o!a svårt a" ofta svårt att veta veta om man gör rä"." om man gör rätt.

Man får sällan tillfälle att fråga hur man uppfattas, säger David Sehm.

Ytterligare en helg återstår för David Sehm att finslipa på detaljer. Armrörelser ska koordineras, självförtroendet vässas och varje ord i sången vägas en extra gång. Därefter är han redo att möta blicken från vilken jury som helst.

TEXT ERIK OTTOSSON FOTO HENRIK LARSSON

LUNDAGÅRD NR 5 2011

19

KARRIÄR

När jobbet uteblir Du har sökt ditt 104:e sommarjobb och inte blivit kallad till en enda intervju. Hur ska det gå med hyran och vad ska du göra av dina 92 lediga dagar när alla vänner jobbar? Undersökningar visar att många studenter känner oro inför sin ekonomi under sommaren. Några bra lösningar finns inte, men sommarpengsspelet ger dig några råd till hur du överlever sommaren.

BÖRJA HÄR! Har du jobbat minst halvtid under sex månader det senaste året innan du började plugga och dessutom betalat till en a-kassa? Har du också fyllt 25 och är klar med dina studier och kan klassa dig som tillsvidarearbetslös? Ta ett steg fram. Inte?

Ta två.

Det är redan slutet av maj och du inser att ingen av dina jobbansökningar kommer att ge utdelning. Sista halverade utbetalningen från CSN börjar redan sina och paniken står dig upp i halsgropen.

Har du en stenrik pappa som dessutom är generös? Eller har du sparat upp en buffert från årets studiemedel? Tur för dig, du kan sluta spela och ta ett skutt direkt till pepp-rutan. Inte? Ta i stället ett steg framåt.

Att låna pengar för att överleva är sällan en god idé, men ibland har nöden ingen lag. Besök Lunds universitets studentkårer, Lus, i AF-Borgen innan du kastar dig över mobilen för att ta ett sms-lån som du vet att du kommer att ångra. Du som har betalat kåravgift för innevarande termin kan låna pengar till bättre villkor av Kreditkassan, en stiftelse som ägs av Lus. Ska du låna mer än 6 000 kronor behöver du övertala en vän att ställa upp som borgensman. Gå sedan vidare till pepp-rutan.

PEPP!

Förhoppningsvis är din ekonomi åtminstone tillfälligt säkrad men det är lätt att känna modet sjunka för varje dag som du är arbetslös. Nu gäller det att hitta på något som gör tiden meningsfull ändå.

– Skapa saker att göra, allt är bättre än att sitta inne om man är arbetslös, säger Hans Alnemark, kurator på Studenthälsan.

Tips: ʰ // %* $ ''/ & ) Ā Ş& $// &*)/ &/)þ/ * # $) .%þ'1&þ).' 0) - sommaren. Kolla med lokala föreningar om de behöver en extra hand. ʰ '0"" +Ā / )/ ) .*( 0 # !/ .'þ+ ) // / " '' - .&-$1 &' -/ 0++. /. )ʏ ʰ // .Ş& ./$+ ) $ - þ- /$ .&-þ1 ) ʮ "-þ1 ) $" $ / . - !Ş- // / reda på vilka stipendier som kan ge dig extra pengar i framtiden. ʰ þ" $)/ ) % /$'' %* ʏ // 1þ) # ( 0-" - ) .*(( - &þ)). & )ske meningslöst men alla jobb kan leda till något annat, framförallt skickar det ut signaler till framtida arbetsgivare om att du är arbetsvillig. ʰ / 1$&/$" ./ 1 ''/ þ- // $)/ / ++ .%þ'1känslan och inte ge upp, fortsätt att söka jobb.

Hittade du en kurs som passar din utbildning? Sök CSN och gå till pepprutan. Var du bara behörig till att läsa om Harry Potters magiska värld? Gå till nästa ruta.

Källor: Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen Lunds kommun, Saco, Lunds universitets studentkårer.

Förvisso har du redan studieskulder på 250 000 kronor som håller dig vaken om natten, men kanske kan du läsa den där kursen i engelska som du tänkte ta på din valbara termin? Ansökningstiden för sommarkurser gick ut i mars, men kolla vilka kurser som finns kvar på studera.nu och ring även till lärosätet för att se om du kan få en plats ändå. Glöm inte distanskurserna från andra universitet i landet, de antar ofta fler och du kan läsa dem från hängmattan. Gå ett steg framåt.

STUDENTER FALLER MELLAN STOLAR Just nu driver Saco:s studentråd kampanjen Studielinjen för att uppmärksamma studenters bristande inkludering i de traditionella socialförsäkringarna.

– Det blir svårt för studenter som inte lyckas få något jobb eftersom de sällan är berättigade a-kassa och det är svårt att få socialbidrag. Det är särskilt viktigt att studenter som tagit examen får tid att söka arbete så att de inte fastnar på platser som de är överkvalificerade för, säger Andreas Bokerud, handläggare på Saco:s Studentråd.

Enligt Henrik Jonsson, vice ordförande för Lus, är studenters socialförsäkringssystem en oerhört viktig och problematisk fråga som får lite uppmärksamhet utanför studiekretsar.

– Pengar är ju trygghetsfaktorn nummer ett, har man inga går det ut över allting annat också. Att behöva låna pengar för att överleva är en dålig lösning, om man inte kan läsa kurser som ingår i ens examen förstås, säger han.

20

LUNDAGÅRD NR 5 2011

TEXT ANNIKA WILHELMSON GRAFIK ELLEN PAULSSON

Du kan vara berättigad till a-kassa, skriv genast in dig på arbetsförmedlingen. Gå sedan till pepp-rutan.

Du kan glömma a-kassan, villkoret att få ersättning för att man studerat avskaffades 2007. Men än är inte hoppet att kunna sy ihop ekonomin ute. Ta ett steg fram.

Har du tillgångar på banken eller en sambo som tjänar pengar? Då finns inget att hämta hos socialförvaltningen heller, ta två steg fram. Pank och singel? Gå ett.

Ring socialförvaltningen i den kommun du kommer att bo i under sommaren och boka in dig på ett informationsmöte.

Kan du visa att du sökt flertalet jobb, och kan du tänka dig att rensa rabatter i Stadsparken, så har du möjlighet att få ekonomiskt bistånd. Gå till pepp-rutan.

Varje sommar söker ett 50-tal studenter ekonomiskt bistånd.

Ansökningen tar några veckor så det är viktigt att vara ute i god tid, dock går det inte att söka innan terminen är slut. En särskild mottagning för studenter öppnar på sommaren.

Kriterierna för att få bidraget är att man inte har några tillgångar eller någon sambo som kan försörja en, att man söker jobb och är villig att göra praktik som socialförvaltningen ordnar, ofta inom offentlig förvaltning eller vården.

Redigering: Ellen Paulsson

FORSKNING

Experterna som guidar dig genom livet

I dagens samhälle ska vi ständigt vara redo att göra aktiva val samtidigt som det läggs allt större vikt vid vad andra människor tycker och tänker om oss.

– Jag tror det är en lättnad för många att få komma till en coach och säga ”hjälp mig”, säger Karin Salomonsson.

Hon är filosofie doktor i etnologi och verksam vid institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet. De senaste åren har hon drivit forskningsprojektet "Personlig paketering", som fokuserat på varför människor tycks ha fått ett behov av personliga tjänster.

EXPLOSIONEN AV COACH- och rådgiv-

ningstjänster uppstod, enligt Karin Salomonsson, under 2000-talet. Plötsligt turnerade Mia Törnblom landet runt för att sprida självkänslans evangelium. Allt medan Blossom Tainton coachade människor till toppform på bästa sändningstid.

– Marknaden behövde nya sätt att expandera samtidigt som det blev ett större intresse för olika varumärken. Det räckte inte längre med att erbjuda en bra eller funktionell vara eller tjänst – den skulle erbjuda det lilla extra, säger Karin Salomonsson.

Redigering: Tobias Persson

Personlig rådgivning är i sig inget nytt fenomen. I stora varuhus i USA erbjöds det redan under 1930-talet shoppingexperter som då det vankades bröllop hjälpte till med allt från utstyrsel till presenter. Ett annat exempel är den stora trend som uppstod på 1970-talet då alla skulle göra en färganalys för att avgöra vilka årstidsfärger som bäst framhävde ens jag.

FRÅN ATT TIDIGARE ha varit tjänster som

FOTO: JAMES JONES HUANG

Karriärcoach, bröllopskoordinator och personal shopper. I allt större utsträckning växer efterfrågan på coacher som kan vägleda genom den djungel av valmöjligheter och krav som omringar oss.

ansetts som en lyxvara har Karin Salomonsson i dag sett motsatta tendenser. En stor del av dem som efterfrågar personlig Karin Salomonsson. vägledning i dag är nödvändigtvis inte framgångsrika mätt i pengar eller karriär, utan är människor som är ute efter att känna sig tryggare och säkrare.

– Det är tråkigt att vi inte känner att vi duger, samtidigt har vi kanske skapat ett extremt bekräftelsebehov i dagens samhälle, säger hon.

Den typiska kun- "Det är tråkigt a! vi inte den är för det mesta en kvinna i yngre känner a! vi duger." medelåldern. Förutom att bli sedd och lyssnad på handlar det ofta om att leva upp till samhällets ideal vad gäller skönhet, vikt och framgång, som historiskt framför allt riktats mot kvinnor. De som söker sig till en coach står ofta inför något slags vägskäl vad gäller karriär, familj eller hälsa.

COACHNINGSBRANSCHEN

HAR

OFTA

setts som ytlig, luxuös och löjlig. Karin Salomonsson har i media märkt en tendens till raljerande och detta är något som

många coacher varit missnöjda med. Enligt dem själva har de många gånger hjälpt människor att bli fria från sina komplex.

– Människor som vänt sig till en coach framhåller ofta hur de uppskattat att få komma till en okänd person för att ösa ur sig om sina, mer eller mindre, stora problem utan att ha den återbetalningsplikt som finns i vänskapsrelationer.

Samtidigt finns det i dag ingen tydlig definition av begreppet coach och branschen är full utav självutnämnda vägledare, vilket kan vara en av förklaringarna till att den kan ses som oseriös.

SALOMONSSON TROR att coachingbranschen har kommit för att stanna. Siar hon in i framtiden tror hon att det kan dyka upp mer personliga former av studie- och yrkesvägledare.

– Jag tycker mig märka en större ångest bland ungdomar i dag vad gäller utbildning. Att läxhjälpstjänster just nu växer kan kanske ses som en form av tidig karriärcoachning, säger hon.

En annan trend som tycks vara på uppgång är det krav som många också känner inför att bygga en image kring sin fritid. Facebook handlar exempelvis i stor utsträckning om att visa upp var man är och vad man upplever.

– Kanske kommer det dyka upp en tjänst som visar vilka klubbar man ska gå på eller vilka kulturella upplevelser man ska välja för att förstärka den bild man vill att folk ska ha om en, säger Karin Salomonsson.

KARIN

TEXT ANNIKA SKOGAR ILLUSTRATION CHRISTOFFER FROSTGÅRD LUNDAGÅRD NR 5 2011

21

KULTUR

22

LUNDAGÅRD NR 5 2011

Redigering: Max Jedeur-Palmgren

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

Ständigt hungrig

TEXT METTE MJÖBERG TEGNANDER ILLUSTRATION JIMMY BUSSENIUS

Matlagning är det nya sexet – det fulaste är a! inte kunna.

Vi badar i handböcker om marinader och olika tillagningsmetoder samtidigt som vi inte tycks veta hur vi ska bli mä!a.

Per Morberg glor på mig från bokhandelns skylt- "DET FINNS MYCKET som tyder på att just matfönster med en fågel i näven och ett gevär över lagning blivit ett av vår tids viktigaste religiösa axeln. I korridoren doftar det ständigt nybakt substitut. Inte minst det massmediala matlaoch mina vänner pratar om senaste avsnitten av gandet antar allt större likheter med kyrkans Halv åtta hos mig. Oavsett om jag läser bloggar liturgi: tv-kockarna är vår tids prästerskap, den om politik, mode eller populärkultur, så finns televiserade måltiden den nya nattvarden”, skrimaten där. Närbilder på rykande dumplings, ver DN:s kulturchef Björn Wiman i en krönika pastellfärgade macarones eller yoghurttallrikar under våren. med honungsglaserade ekologiska valnötter.

– Man ska inte längre vara kung i baren. Man Matlagandet har gått från att vara en ren hus- ska vara kung i köket. Intresset för mat har blihållssyssla och ett sätt att vit en statussymbol. Att inte ta vara på resurser, till att laga mat har blivit låg "På sju!iotalet kunde kunna bli en självberikande hobby status. På sjuttiotalet kunde som vi ska njuta av. Håkan vi umgås hemma vi umgås hemma hos någon Jönsson är matetnolog vid med öl och ostbågar. Men i hos någon med öl Lunds universitet och har dag kan man inte bjuda sina arbetat som kock på Grand och ostbågar." vänner på samma rätt två Hotel i Lund. Han har sett gånger, för då gör man bort hur vårt förhållningssätt till sig. maten har förändrats.

Björn Wiman menar att maten har blivit ett – Nu finns det ett ekonomiskt utrymme för viktigt attribut för oss. Liksom ätandet är boatt låta det vara lustfyllt. Vi letar nästan tvångs- endet inte heller något vi bara gör i förbifarten. mässigt efter positiva upplevelser i dag. Matlag- Det handlar om aktiva val och att visa vem man ning är ett av få ting där vi aktiverar alla våra är genom den nya köksfläkten eller den fläckfria sinnen, vi får känna, lukta och smaka. Något vita soffan. som är ovanligt i dag, då vi spenderar så mycket – Man kan tydligt se att mat är del av ett kontid vid datorn, säger han. cept som vi nästan är religiöst besatta av. Kaklet i vårt nya badrum är del av samma koncept, som ÄVEN I TV-RUTAN skildras vårt matintresse. I är unikt för vår tid, säger han och fortsätter: – Jag tänker på nattvarden och grundtanken ett avsnitt av tv-serien Solsidan får lattemamman Mickan fullständig panik då hon inser att om att måltiden ska vara något som vi delar hon är den enda föräldern som ger sitt barn med varandra. Nattvarden innehöll bara bröd burkmat. Alla andra kokar puré på egen hand. och vin. Inredningskatalogernas bilder på nutiNär Mickans egna matlagningsförsök går åt dens kök visar på vår kulturs gripande uttryck skogen, häller hon helt sonika över burkmaten efter samhörighet, säger Björn Wiman. till plastburkar, och låtsas att hon lagat barnmaten själv. Avsnittet sätter fingret på något, HAN HAR UPPLEVT att det är särskilt viktigt att nämligen att maten i dag har blivit en stark ha goda kunskaper om mat som man på 2000statussymbol. talet.

– Genom maten markerar vi vilken grupp vi – Jag är själv inte särskilt road av att laga mat, tillhör eller skulle vilja tillhöra. Det är också ett men jag märker hur många män i min egen ålsätt att visa vilken position man har och att man der talar om surdegslimpor och dyra råvaror. kan något, säger Håkan Jönsson. Även männen i mina föräldrars generation har Tidigare har vi kunnat visa vår status och ri- börjat intressera sig för mat. Efter pensionen har kedom genom stora middagar och tonvis med de fått mer tid och vill nu mäta sina krafter i kömat. Men för att imponera på sina medmän- ket och bli den nya Per Morberg, säger han. niskor i dagens överflödssamhälle behövs det Och det har väl knappast undgått någon att något helt annat: kunskap. de moderna männen har klampat in och ställt Redigering: Max Jedeur-Palmgren

sig vid spisen. Med sig har de tagit glänsande filéknivar, tryckkokare och avancerade kaffekvarnar. Gordon Ramsey skriker sig högröd i ansiktet på tv och plötsligt vill alla snacka skit med Plura och Mauro över en köttgryta. Grillar införskaffas för dyra summor.

Samtidigt uppmanar kocken Alexandra Zazzi kvinnorna till att våga närma sig grillen och be sina män om grillråd. Det är inte svårare än att steka en biff i pannan, menar hon. Medan kvinnor uppmuntras till att lära sig mer om grillkol, är det dock få män som uppmuntras till att lära sig tillreda glasyr till cupcakes.

När männens brinnande matintresse beskrivs som en hobby eller ett nörderi, kan det finnas en nästan anklagande ton till de kvinnor som, gud nåde, lägger tid på att laga mat. När kvinnor vill göra inläggningar eller koka sylt, tycks många mena på att det är ett steg tillbaka.

Clara Lidström som driver bloggen ”UnderbaraClara” är en av de kvinnor vars intresse ifrågasatts. Hon delar med sig av recept och skriver om mat och blir därför ofta kritiserad för att vara hemmafru och ett hån mot kvinnor som kämpat för jämställdhet. Men hon påpekar noga skillnaden mellan att faktiskt vara en hemmafru och att arbeta hemifrån via frilansjobb. Hon skriver ironiskt: ”Inte ska väl jag tjäna pengar på något som kvinnor traditionellt sätt gjort gratis? För då kan det ju hända att dessa sysslor uppvärderas och gör att andra kvinnor (ve och fasa) också börjar tjäna pengar på samma sak!”

MEDAN MÄNNEN GÖR ett så kallat aktivt val, så

tycks vi inte förstå att kvinnorna gör det likaså.

Alla kvinnor vill verkligen inte baka småkakor, men varför skulle inte de som har ett intresse faktiskt kunna få göra det? I ett jämställt samhälle kanske Per Morberg också skulle bli ifrågasatt för sina timmar vid spisen, eller så skulle Clara Lidström inte behövt försvara att hon är en kvinna som försörjer sin familj genom sina kunskaper kring mat. Precis som Per Morberg uppenbarligen gör.

Men det finns fler förklaringar till varför plåtar med surdegsbröd möts av beundrande blickar medan sockersöta cupcakes får höjda ögonbryn.

– Trivialt vitt mjöl och vitt socker har blivit så vanligt, alla har tillgång till det. Då tjänar man inga sociala poäng på det, på samma vis som man gör på någon speciell form av rörsocker eller surdeg, säger Håkan Jönsson.

KANSKE BORDE VI även fundera på varför vi slaviskt följer experternas råd och nojar över vad andra ser i vår matlåda. För det är ju endast föda, något som vi stoppar i oss för att få näring.

Aase Berg skriver i Expressen: ”Men kan det inte komma ut en enda kokbok, en tidskrift eller ett teveprogram om hur man blandar till astronautpiller, krubb och föda? En neutral fodermanual om hur man får i sig käket praktiskt och utan ovidkommande njutningspåbud?”

Då kan jag inte låta bli att dra en lättnadens suck över att någon vågar säga emot. Matlagningen tycks ha blivit ett sätt att fylla ett stort hål inom oss. Både män och kvinnor skulle kanske må bra av att lämna spisen ett tag, om inte annat för att våga fundera på varför det där hålet är så tomt och vad det egentligen är vi hungrar efter.

LUNDAGÅRD NR 5 2011

23

KULTUR

HUR SNACK BLIR HOCKEY I kölvattnet av ”Hallandsgate” har vi kommit något på spåret: debatten om mångfalden. Många talar om vikten, och avsaknaden, av mångfald på Lunds universitet. Få har greppat den ursprungliga problematiken.

Det handlar inte om koshermat, ramadan eller avhållsamhet. Det handlar om hur vi ser på och bemöter varandra.

Tro inte att det räcker med en likabehandlingsplan och en skenlycklig smältdegel av icke-vita studenter i universitetets och kårernas reklambroschyrer.

Det strukturella osynliggörandet av icke-vita svenskar har inget att göra med studenterna som iscensatte ”slavauktionen” eller de som inte sa ifrån. Det är snarare så att de, med sina målade ansikten, pekade på något som vi sällan pratar om.

En trashig vänster Klassanalysen blir allt suddigare och arbetarklassen har gått ner för räkning. Samtidigt smyger sig det kränkande begreppet white trash in i vänsterns finrum.

ÄR DET EN slump att jag som svensk lundastudent med asiatiskt utseende blir tilltalad på engelska oftare än på svenska?

Det är i alla fall ingen slump att jag aldrig blev det under mina fyra år som student på Malmö högskola.

Som icke-vit svensk är man ett fritt flytande subjekt, vars tillhörighet ständigt bestäms, och förändras, av omgivningen.

Om valet stod mellan att bli bemött som en udda fågel eller en i gänget: Var hade du då valt att studera och engagera dig?

I Studentkåren Malmös styrelse är åtta av elva personer svenskar med annan etnisk bakgrund. Inom Lunds universitets studentkårers, Lus, valda poster är förhållandet snarare det omvända.

om framtidsdrömmar letar vi förebilder. Varför väljer unga invandrare fotboll före ishockey? Det vet vi. Och LUS har ingen Zlatan. Delvis för att det knappt finns några sådana studenter att välja bland.

Malmö högskolas motto är ”Där mångfald gör skillnad” och det efterlevs i praktiken. Genus och mångfald integreras i allt från design till biomedicin.

I Lunds universitets handlingsplan för breddad studentrekrytering skrivs det mest om urvalsformer och stöd. Ett sådant fokus riskerar att alienera främlingar ytterligare.

Universitetet borde snarare införa mångfald i undervisningen.

Det är ingen handlingsplan.

Det är en faktisk handling.

Först då visar man att man menar allvar. Då behöver ingen känna sig som en udda fågel.

Då kan även snack bli hockey.

NÄR

DET

HANDLAR

LUNDAGÅRD NR 5 2011

ILLUSTRATION: ELLEN PAULSSON

PATRIK LUNDBERG 24

"Hur fiffigt är det a" teskedsmata en hungrig sverigedemokrati?"

Under en rafflande scen i filmen När lammen tystnar frågar Hannibal Lecter agent Starling "you are not more than one generation from poor white trash, are you?" I självbiografin Jag vet varför burfågeln sjunger skriver Maya Angelou att barnen som busade i hennes mormors affär var ”white trash”. Den amerikanska kulturen är fylld av beskrivningar som hänvisar till människor som uppfyller någon slags idealtyp av white trash.

EN AV DE första gångerna som white trash dyker upp i ett litterärt verk är i Harriet Beecher Stowes roman Onkel Toms stuga (1852). White trash syftade till att beskriva vita amerikaner som arbetade hos slavägande patroner. Det var den arla amerikanska arbetarklassen – med vitt pigment, som kallades för white trash. Gemensamt för människorna som tvingas bära epitetet white trash är att de saknar ekonomiskt och/eller kulturellt kapital.

White trash är inte bara en beskrivning av människans karaktärsdrag – utan hela människan är white trash.

Hela individen injicieras med smädelsen. Som alla glåpord med etniska antydningar, så är även white trash avhumaniserande. Uttrycket skymmer sikten för individen som reduceras till en billig schablon.

I USA HAR white trash främst använts för att särskilja de vita arbetarna från

de högre vita klasskikten. Det var ett verktyg för att vända bort blicken från ekonomiska orättvisor, och i stället låta resurssvaga grupper bära den sociala skammen för ett oskäligt samhällssystem. Men i Sverige har arbetarklassen rätt och slätt kallats för arbetare. Ett ord som den svenska arbetarrörelsen i stället fyllde med positiva associationer.

Idéhistorikern Ronny Ambjörnsson har exempelvis studerat hur arbetarrörelsen skapade en positiv bild av den "skötsamme arbetaren".

DEN SVENSKA ARBETARKLASSEN har

varit en spjutspets som under modernitetens framväxt la beslag på problemformuleringspriviliegiet. Men i dag ekar rörelsens Folkets hus lokaler tomma på aktiva arbetare. Bilden av den dygdige arbetaren är för länge sedan förlegad.

Arbetarklassen är försvagad och in träder begrepp som white trash – rakt in i rörelsens finaste salonger.

”MÄNNISKORNA SOM MAN stänger in

på riktigt är white trash”. Så säger Liv Strömquist, redaktionsmedlem i P3:s Tankesmedjan, om människor som deltar i dokusåpor. Strömquist är serietecknare och gjorde nyligen en första majaffisch till Aftonbladet kultur. När Jan Guillou deltog i P1:s Bokcirkeln kallade han en arbetarfamilj i Joyce Carol Oates roman Blonde för white trash.

Gunder Andersson på Aftonbladet kultur beskrev nyligen Ola Nilssons roman Änglarna som en ”stark skildring av white trash i Sverige”. Änglarna handlar om en grupp ungdomar på landsbygden.

Det är förvånande att Gunder Anderssons språkbruk passerade Aftonbladets

ETIKETTENS DIKTERANDE Efter vissa incidenter och allmänt dålig stämning på Jerusalem Biblical Zoo, har de ansvariga för zoo:t satt upp en skylt vid de sydamerikanska pekarisvinens bur, som på fyra språk fastslår att ”Detta är inte en gris!”. Det trynförsedda djuret, på svenska också kallat navelsvin, är visserligen besläktat med vår gris, men har bland annat färre ryggkotor och annorlunda tänder.

Skillnaderna till trots, är det inte underligt att besökare behöver skriftlig hjälp för att få förklarat för sig vad man ser.

På samma sätt har ledarsidor och politiker förklarat att det inte är en hämndaktion vi hör rapporteras om från Pakistan, det är rättvisa. Det är inte en kommandoräd för avrättning, det är demokrati.

Den som äger ordet, äger sanningen.

MAX JEDEUR-PALMGREN

Redigering: Hilda Forss

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

kulturchef Åsa Linderborgs röntgenblick för klassförakt. En rad vänsterdebattörer har också mumsat i sig sin beskärda del av white trash. Även ABF (Arbetarnas bildningsförbund) har gottat sig i white trash och det förekommer i deras bok De på andra sidan vägen. I boken får en ung man som arbetar på ett telekomföretag den kränkande frågan: ”Vad säger du om jag kallar dig white trash?”.

MEN DET ÄR inte bara vänstern som har gjort sig bekväm med denna gliring. I de småborgerliga salarna vid Lunds universitet kan white trash poppa fram ur de mest kultiverade samtalen.

Begreppet figurerar slentrianmässigt i rikspressen och förekommer flitigt i folkmun. Det används för att riktigt krydda till sörjiga beskrivningar av utsatta människor.

ATT PRATA OM människor som skräp kan vara

ett motbjudande språkbruk, men det är inte ett etniskt nedsättande uttryck. Det är först när

man lurar in människors hudfärg som nidordet laddas med en etnisk vink. Uttrycket är också bemästrande då det är människorna – där nere – som kallas för white trash.

Det är förstås lika enfaldigt av vem som helst att kokettera med termen white trash. Men det är anmärkningsvärt hur white trash har nästlat sig in hos den intellektuella vänstern i Sverige.

Det sker samtidigt som arbetarklassens röst i den offentliga debatten har tynat och klassanalysen utarmats.

Till skillnad från borgerliga intellektuella, så utger sig vänstern i större utsträckning för att försvara människor från det lägre samhällsskiktet. Den intellektuella vänstern är inte trovärdig i sin värdegrund när de sparkar nedåt.

DEN TYPISKA FINTEN är att avfärda white trash som ett problematiskt begrepp, eftersom människor med ett vitt pigment utgör majoriteten av invånarna i landet brunsås. Det hade dock varit

JAN BJÖRKLUND FUIT HIC Jan Björklund lyckades inte så bra i skolan. Trots att han ägnade tolv år åt aritmetik lyckades han inte lära sig ordets betydelse. Han vände sig till det militära, och fann att disciplin och ordning kan göra underverk för de som är lite långsammare.

Därför vill han att elevernas skolktimmar ska skrivas in i betyget. “Det Redigering: Hilda Forss

att fiffla bort den principiella frågan, eftersom vi aldrig bör se mellan fingrarna när det gäller glåpord med etniska förtecken.

SVERIGEDEMOKRATERNA HÄMTAR NÄRING till

sitt existensberättigande genom att utmåla sig som martyrer gentemot det så kallade kulturetablissemanget. Hur fiffigt är det att teskedsmata en hungrig sverigedemokrati med snaskiga argument? När Sverigedemokraterna beskyller den intellektuella vänstern för kulturelitism står den fullkomligt handfallen.

Då har Sverigedemokraterna fångat kultureliten i sitt fasta grepp. Om något kan utlösa ett förakt mot kulturetablissemanget bland Sverigedemokraternas fotfolk så är det sjaskiga begrepp som white trash. White trash öppnar nämligen upp för följande resonemang: använder ni etniskt laddade okvädingsord så gör vi också det.

TEXT LORENA TORO MENESES ILLUSTRATION FRIDA SANDSTRÖM

SAMMANHANG2 finns ingen arbetsplats i vuxenlivet där man kan komma och gå som man vill”, säger Björklund.

Han har en poäng här. Kom ihåg vad Woody Allens sa: “80 percent of success is showing up”. Det är svårt att tänka sig någon som illustrerar detta bättre än vår utbildningsminister.

SEBASTIAN HAGBERG

Att aktualiseras av sin egen död är ett öde många författare går till mötes – när kistlocket stängs, öppnas böckerna på nytt. Senast nu Birgitta Trotzig. Hennes gåtfulla prosadikter är allvarliga utan att verka ansträngda, poetiska utan att bli pretentiösa – en alldeles utmärkt modell för dagens stundtals seriositetsskygga poeter. Tomrummet hon lämnar blir betydligt större än en akademistol.

ARON VALLINDER

LUNDAGÅRD NR 5 2011

25

DET HÄNDER

Frekvent sommarsällskap Radio blir aldrig bättre än när det är sommarpratare i P1. Men låt oss ändå bättra på verkligheten något. Hade kulturredaktionen fått diktera etervillkoren vet de framför vems ansikte de hade velat köra upp en mikrofon.

MATS SUNDIN Det var en makaber sommardag förra året då hockeyhjälten fick husera i P1. Än i dag dyker bisarra låtar som Monika Zetterlunds Gröna små äpplen, eller Jan Sparrings Ovan där upp i huvudet i tid och otid. Jag önskar att Sundin kunde få chansen att återupprätta sin glans, och be om ursäkt.

”En ren predikan från antikrist.” ”SLAVARNA PÅ HALLANDS” De fyra anonyma männen som efter en kväll med dåligt omdöme fått finna sig i att få symbolisera allt som är potentiellt dåligt med Lunds studentliv. Skokrämen har flutit ut med trycksvärtan och nått så långt som över Atlanten, men någon personlig bild av händelsens epicentrum har aldrig fått utrymme.

CHARLOTTE ERLANSONALBERTSSON Lundaprofessorn och författaren, vars hela livsgärning går ut på att fastslå spenats överlägsna effekt på minne, livslängd, hälsa och kognitiv förmåga, uttrycker sin kärlek för mänskligheten på ett konstigt sätt. Kanske skulle hennes sommarprat bli som en ren predikan från antikrist för oss matglada, men då har vi i alla fall synliggjort fienden.

MAX JEDEURPALMGREN 26

LUNDAGÅRD NR 5 2011

ANNA OCH AXEL Anna Bergendahl och Paradise Oskar Axel Ehnström. Två gitarrspelande 20-åringar ensamma på en schlagerscen. Skillnad? Kanske detta: Medan Anna sjunger om SITT liv, sjunger Axel om att rädda världen. Låt dem prata ihop sig. Kanske ligger det en nyckel till den svenska schlagersjälen mellan raderna.

CARL PHILIP Nu när medierna har slutat tassa för kungafamiljen och de övriga familjemedlemmarna manglats tillräckligt för i år, tycker jag att Carl Philip skulle få en chans att ta plats. Hans studier i växtodling under sin tid på Alnarp låter ju som ganska neutral mark, även för en som har sådan att ärva.

JOHAN ANDERBLAD Barnprogramledare kommer och går, men på tisdag -på tordagJohan, med sin ständige kompis Pipen, ser exakt likadan ut som på tiden då Björne introducerade sig med krita på magasinväggen. Hur har han behållit sin oskuld?

SARA OTHMAN

H.K.H PRINS DANIEL Oavsett hur sommaren blir så kommer åtminstone en dag att dallra av hetta. Det är dagen då vi kastar oss på cykeln och drar ner till stranden. När det mörknar gör vi upp en brasa och om vi har otur så halar ett miffo fram sin gitarr.

Den dagen är vi lyckliga. Den dagen lyssnar ingen på radio. Den dagen viger Sommar i P1 åt den makalöst ointressanta människa som numera går under namnet Prins Daniel.

REBECCA & FIONA De är unga, dryga och spelar sån där dunka dunka-musik. De är laissez faire-socialister och talar utpräglad stockholmska. Det vill säga: härliga människor. Inte sedan Regina Lund var sommarvärd har någon uteslutande spelat sin egen musik i programmet. Det är dags igen.

ILLUSTRATION: AXEL HANSEN

”BE OM PENGAR-KILLEN” Den unga mannen som år efter år dyker upp i stråken mellan stationen och Lundagård och frågar efter pengar till bussen, ty han har tappat sin plånbok, fick mig att ge en 50-lapp som novisch. De efterföljande tio gångerna har jag i stället bubblat av irritation och förundran. Hur mycket kan man tjäna på en dag som morallös?

BÖRJE SJÖHOLM Jag undrar hur kommissarie Börje Sjöholms år har varit, han med serieskytten på sitt bord.

Hur går man hem från jobbet när den man jagar håller en hel stad inomhus om kvällarna?

Han är också, som utredningschef vid länskriminalpolisen, insatt i alla Skånes mord. Tittar han på Wallander?

”Sen raglar vi till närmsta buske.”

HELIKOPTERRÅNARNA Samla ihop grabbarna på kåken och låt dem berätta minnena i direktsändning. Låt dem sända hela dagen! Kanske blir det en skakande ingång i den desperata människans psyke. Kanske trycker en förfördelad stackare i gänget upp ledaren mot cellväggen och vrålar: “Jag har inte sett röken av min andel! Var fan är stålarna?!”.

HÅKAN JUHOLT Har hört att han brinner för “social demokrati”. Vidare sägs det att han vill att de som står i solsken ska räcka ett paraply till de som står i ösregn.

Han pratar om detta så ofta att jag tror att det skulle kunna bli ett kul dryckesspel. Så fort han yttrar dessa fraser i radio så sveper vi. Sen raglar vi till närmaste buske.

SEBASTIAN HAGBERG Redigering: Hilda Forss

LÄS MER OM VAD SOM HÄNDER I OCH OMKRING LUND – VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣ FOTO: JONAS JACOBSON

3TIPS MODERN SKATTJAKT

Ett tecken på samhällets förfall, eller barnasinnets bästa vän? Geocaching förvånar, med mer än en och en halv miljon skatter över hela jorden. Spontant utlagda, diskuterade och restaurerade av ett otal aktiva, finns de där för den nyfikne att upptäcka. Rädda sommaren genom att ta på dig pirathatten.

JACOB HEDEROS

EN BIT BERLIN

Kontrapunkt i Malmö är en förening som sätter likhetstecken mellan kultur och klubb, en liten bit Berlin i Sverige. Bli medlem först, sen kan du dansa hela natten på Norra Grängesbergsgatan. Efteråt kan du ta dig ner till havet och bada bort svetten i morgonsol.

JONAS HELLBERG-HELLBERG

BACH-BULLER

Botaniska trädgården, kvällshäng på uteservering eller Lommas högkvalitativa sandstrand. Lund tar hand om dem som blir kvar över sommaren också.

Vårterminen är snart slut, men det innebär inte att alla studenter lämnar Lund. Vi har tagit reda på var du som stannar ska hänga, vare sig du vill fortsätta klubba på nation eller däcka i en park. Även om cyklisterna på gatorna drastiskt minskar och folkvimlet i Lundagård tunnas ut något när temperaturen stiger, är det en myt att Lund dör under sommaren. Det som framförallt karaktäriserar staden är den ringlande glasskön vid Stortorget.

DESSUTOM FRODAS PARKLIVET, ute-

serveringarna sjuder av liv och Mejeriet klubbar vidare. Sistnämnda satsar hårt på klubben Sommarstället som enligt deras hemsida kommer att ha en trevlig bar, uteservering, mysig och hångelvänlig stämning samt grymma dj:s. Är det fint väder och du känner för att ta med ditt hångel på dejt kan vi rekommendera en cykeltur till Dalby stenbrott eller till stranden i Lomma. Lyckades inte raggningstekniken behöver du inte skämmas för att ta med en picknickkorg och en extra tjock pocketbok till Botaniska trädgården eller Stadsparken för lite skön egentid.

Redigering: Max Jedeur-Palmgren

IDA ÖLMEDAL

MISSA INTE…

FÖR DEN SOM vill fortsätta leva student-

liv under sommaren finns det ljusglimtar, även när solen har gått ner. Sommarkrischan körs varje onsdag hela sommaren på Krischansta nation. Hallands nation har Sommarklubb på fredagar och på Lunds nation blir det Sommarpenthouse på torsdagar och lördagar med undantag för midsommardagen.

DE ANDRA NATIONERNA bommar igen

över sommaren, även om Helsingkrona utgör ett halvt undantag och tjuvstartar höstterminen med s o m m a r p u b e n "Sommarkrischan Sunwing 5 augusti och sedan fortsät- körs varje onsdag ter månaden med hela sommaren." grillpub varje fredag. Smålands nation avgör sommarens öde i slutet av maj. Håll utkik efter uppdateringar på deras hemsida för närmare info.

Lessnar du ändå på Lund så kostar ett sommarkort hos Skånetrafikens en knapp femhundralapp. Då kan du under två månader resa hur mycket du vill i hela Skåne.

PRESSBILD: ALBIN BRÖNMARK

Juni, juli, augu!i i Lund

Skånes orgelveckor fyller 30 år. Det firas med en trettioförsta omgång Bach. Smyg in i domkyrkan mellan 6 augusti och 5 september och hör musiker från hela världen steppa och plinka sig igenom nyskrivna och flersekliga verk, alla på något sätt relaterade till orgelmusikens störste mästare genom tiderna.

…en nära musikidyll. Åker du långt för slovenskt rave eller bri!isk grunge- pop? Stanna i Skåne i stället. Knappt tio minuter från Simrishamns station har Backafestivalen länge utgjort en stadig punkt i den österlenska sommaren och den 15 och 16 juli fylls åter de solvarma kullarna utanför Baskemölla av människor, musik och mat - allt från vi! skilda världsdelar.

FRIDA SANDSTRÖM

ANITA HANSEN LUNDAGÅRD NR 5 2011

27

LUNDS LUNDS UNIVERSITETS UNIVERSITETS STUDENTKÅRER STUDENTKÅRER

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

Engagemangets möjlighet FOTO: JAMES JONES HUANG

Detta blir sista gången vi två skriver här. Under sommaren lämnar vi över till två nya studenter som kommer att arbeta heltid som presidialer på Lunds universitets studentkårer. Vi har båda två arbetat heltid med kårarbete i två år nu, och varit ideellt engagerade i kåren ännu längre, så nu är läge för lite avslutande reflektioner.

Det första vi reflekterar över är anledningen till att vi sitter här. För en av oss började kårengagemanget genom att bli kursrepresentant på den första a-kursen i studentrådet på historiska institutionen. Viljan att engagera sig mer kom då av en ilska över den brist på resurser och lärarledd tid som var tydlig på historiska institutionen.

För den andre av oss började engagemanget med jämställdhets- och likabehandlingsarbetet vid Lunds tekniska högskola, och viljan att förändra till det bättre ledde snart till ett djupare engagemang i Teknologkåren.

SEDAN DESS HAR vi lärt oss

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

28

LUNDAGÅRD NR 5 2011

"Studenternas vapen är kunskap och engagemang." sationer gör det möjligt för en helt vanlig student att lära sig såpass mycket att man tillslut får vara med i arbetet med den parlamentariska sjukförsäkringsutredningen.

VI HAR OCKSÅ lärt oss att just

sådant arbete är oerhört viktigt. Nu vet vi nämligen att en student som måste sjukskriva sig har en karenstid på 30 dagar, att en student som måste ta ut föräldraledighet kan tvingas leva på runt 4 000 kronor i månaden, även om vi själva aldrig hamnat i den situationen.

Vi vet att studentkårsaktiva får utstå en mängd fördomar, fördomar från folk som anser att kårmänniskor bara är ett gäng småpampar som är uppfyllda av sin egen förträfflighet eller att man bara vill leva gott på medlemmarnas pengar.

Men när vi ser de mängder av ideellt engagerade studenter som arbetar för mer jämställ-

da utbildningsmiljöer, bättre utbildningar, tryggare villkor och starkare studentinflytande vet vi att dessa fördomar är falska. De av oss som arbetar som heltidsarvoderade har i regel inte mycket högre arvoden än studiemedlet ligger på, och man har som regel arbetsveckor på runt 60 timmar.

DET ÄR POSITIVA erfaren-

heter vi tar med oss när vi lämnar över till våra efterträdare, erfarenheter som säger att man kan åstadkomma mycket om man organiserar sig och satsar på att lära varandra. Studenternas vapen är kunskap och engagemang, och det finns i överflöd hos studentkårerna. Vi är glada över att ha fått vara en del av den rörelsen.

Tack för den här tiden.

CHRISTOFFER IVARSSON LUS-ORDFÖRANDE HENRIK JONSSON VICE LUS-ORDFÖRANDE

KRAM

SPARK

EQ11-INSATSERNA

DEN ONYANSERADE STEREOTYPEN

Till alla som arbetat så hårt med EQ11, det stora utvecklingsprojektet för Lunds universitets utbildningar. Universitetet satte sig för att göra projektet på studentkårernas uppmaning, och studentkårerna spelar enligt de internationella bedömarna en huvudroll på universitetet.

Till bilden av den sorglösa studenten. Nordeas ”studentbudget” som publicerades i Dagens Nyheter 9/5 glömmer, liksom så många andra bort att nyansera bilden av studenten. Minns någon att det finns studenter med barn exempelvis?

I DET NUMMER du nu precis har läst har Lun-

dagård granskat kårernas förhållande till sponsorer efter obligatoriets fall. Jag hoppas i skrivande stund att mina fördomar om vinklingen på artikeln inte stämmer. Men luttrad som jag är genom mina tidigare erfarenheter har jag svårt att tro att det inte kommer stå något om att JF har sålt sin själ till affärsjuridiska byråer och att dessa i egenskap av sponsorer har ett osunt inflytande över föreningen som hämmar verksamheten.

JAG HAR INGET emot att Lundagård granskar JF, framförallt inte nu när denna uppgift har lyfts bort från vår egen kårtidning Dissidenten. Men jag tycker att det är tråkigt att ”granskningen” är så ensidig och förutsebar.

Jag vet att det hävdas starkt från redaktionen att man jobbar utan egen agenda och att man sysslar med objektiv journalistik.

"Vänd det granskande ögat inåt."

JAG TROR DOCK att det är hög tid för Lun-

dagård att vända det granskande ögat inåt, titta på sin egen organisationskultur och på allvar ställa sig frågan varför tidningen har så lågt förtroende hos många av studentorganisationerna? Är det verkligen så enkelt att man bara inte gillar att bli ”granskad”?

JAG TROR ATT Lundagård skulle bli förvånad

över vad en mer objektiv och förutsättningslös grundinställning skulle leda till. Om tidningen började ställa frågor för att höra svaren istället för att ställa dem utifrån de svar den vill ha. Ett litet tips bara från en nöjd ordförande som precis upplevt hur två välplanerade artiklar i Dissidenten kan få saker att hända på Juridiska fakulteten som ingen annan lyckats med på flera år.

LOVISA LINDHOLM ORDFÖRANDE JURIDISKA FÖRENINGEN

FOTO: PRIVAT/JONAS LARSSON

mycket. Vi har lärt oss att det är väldigt segt att få till förändringar på ett stort universitet som Lunds, och att vissa problem går mycket djupare än vad man först kan se. Men vi har också lärt oss att det går att förändra om man är organiserad.

Vi har lärt oss att studentkårs-sverige har en oerhörd kraft, och att man arbetar målmedvetet och konstruktivt med massvis med frågor. Vi har lärt oss att studentkårernas organi-

KÅRKRÖNIKA

www.lu.se

Ta ut din examen!

Målet närmar sig för många studenter. Efter år av studier har man äntligen belöningen inom räckhåll – examen!

Många är så lättade och ivriga att ta nästa steg, att de glömmer att ta ut sin examen. Men snubblar man då inte på målsnöret? En examen visar inte bara att man är målmedveten och kan slutföra saker, den har många praktiska fördelar också.

Även de som redan fått arbete utan sin examen, kan senare ha stor nytta av att ta ut den.

Efterfrågan på högutbildad arbetskraft ökade med 70 procent år 2010 jämfört med år 2009, enligt en undersökning från arbetsförmedlingen. En examen kan göra skillnad i lönesättning, och det händer att arbetsgivare i första hand urskiljer sökande med hjälp av

examen, och i andra hand tittar på erfarenheter och meriter.

Både kundtjänst på arbetsförmedlingen och Marjaana Kinnunen, examenshandläggare på Lunds universitet, vittnar om att examen är viktig i arbetslivet: – Många arbetsgivare kräver att man har en fullständig utbildning, och att man tagit examen. Vissa kommer flera år i efterhand och vill ha ut sitt examensbevis för att arbetsgivaren efterfrågar det, säger Marjaana Kinnunen.

Skulle man någon gång råka ut för att bli arbetslös, kräver också arbetsförmedlingen att man ska verifiera sin utbildning, för att kunna förmedla rätt sökande till arbetsgivarna. Även när man söker a-kassa är examen viktig.

– För att få a-kassa måste man uppnå arbetsvillkoret, vilket innebär att man måste jobbat heltid minst 6 månader av

FOTO: KENNET RUONA

Ny strategisk plan för LU Universitetet är i full gång med att ta fram en ny strategisk plan, som kommer att gälla från årsskiftet. Det är då viktigt att ni studenter är delaktiga och för fram era åsikter. Vill du ta del av materialet eller dela med dig av sina synpunkter tar du kontakt med din kår.

det föregående året. Har man studerat de närmsta åren kan man ändå få a-kassa, men då måste man ha uppnått arbetsvillkoret året innan studierna påbörjades. Man måste också kunna garantera att studierna är avslutade vilket en examen kan bevisa, berättar kundtjänst på arbetsförmedlingen.

Examen är inte heller bara en väg till arbete. För att få studera vidare på master- eller magisternivå, måste man uppfylla kraven för sin kandidatexamen.

Fotnot: Den  juli  antogs en ny studieordning. Det innebär att de som studerat, eller påbörjat sina studier innan  juli , kan ta ut sin examen enligt gamla studieordningen fram till . Man kan också välja att omvandla sin examen till bolognasystemet i enlighet med olika övergångsregler. Läs mer om detta på www.lu.se/utbildning/examen/ examensavdelningen/-aars-studieordning.

FOTO: CHARLOTTE CARLBERG BÄRG

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Din examen kan avgöra om du får jobb eller inte.

Tydligare LU på webben Förnyad webbnärvaro är ett treårigt projekt som syftar till att öka Lunds universitets synlighet på webben. Ett av projektets delprojekt kallas Externwebb och har sitt fokus på externa målgrupper. Målet för delprojektet är att skapa en webbplats som ska ge en enhetlig bild av Lunds universitet och dess mångfacetterade och heterogena verksamhet.

– Vi vill utstråla ett modernt, ledande och enhetligt universitet. Dagens webbplats speglar inte det, säger Anna Mansfeld, projektkommunikatör för projektet ”Förnyad webbnärvaro”.

Det kommer också att bli en tydligare uppdelning med en extern webbsida och en intern.

Som ett led i att skapa en

bättre webbplats har man nu utfört en enkätundersökning på www.lu.se. Man har undersökt vilka besökare webbsidan har, vilka ärenden de har där och hur nöjda de är med webbsidan. Slutsatserna från undersökningen kommer att ligga till för omarbetningen av www.lu.se.

Enkäten som bestod av tre frågor har besvarats av mer än 11 000 personer. Resultatet av undersökningen visar att 40 % av besökarna var presumtiva studenter, vilket kan bero på att enkäten låg ute på webben under ansökningsperioden.

De tillfrågade besökarna gav snittbetyget 3,5 på en skala mellan 1–5, på frågan hur nöjda de var med webbplasten.

– Det är det här vi har att jobba med. Vi ska göra det lättare för presumtiva studenter att komma rätt, och för alla besö-

LUNDAGÅRD NR X

kare att enklare och snabbare genomföra konkreta ärenden, säger Anna Mansfeld.

Undersökningen har även kompletterats med djupintervjuer, där man följt presumtiva studenter när de söker information på webben.

Om du vill läsa mer om enkätresultaten eller följa projektet kan du besöka bloggen nywebb.blogg.lu.se.

SISTA SIDAN Q: CHRISTOFFER IVARSSON (KM) HENRIK JONSSON (WL)

A

vgående LUS-presidium som kom till en lekstuga och lämnade en LEK-stuga.

Studentlunds svar på Dunderkarlsson och Blom. Trots röda föresatser ägnade de sitt år åt att bära liberalernas kors: Autonomi och frihet åt alla, utom kårfifflarna.

Upprättade visioner. Talade i manifest.

På kontorsväggarna trängdes Ayn Rand och Ernst Wigforss med prinsessan Uarda.

Revolutionen skulle ske med full fanborg.

MORRHOPPAN

Herr ordföranden: f.d. humanistkårsdito. Teoretiker. Roskildesvensk.

Fackpamp i vardande. Jubelsosse av den gamla skolan. Räddade Kungshuset beväpnad med falsk logik. Avfärdade motståndare genom att dekonstruera deras ideologiska föresatser. Tar dock inte hänsyn till ideologi i sängkammaren.

Herr vice ordföranden: f.d. teknologkårsdito (den korte). Praktiker. Bohuslänning i ord och handling. I övrigt ofarlig. Sålde ut sitt kansli till Kapitalet. Skriver den mest agitatoriska blogg som Kårlund skådat. Tittar på Kvälls-

öppet för att odla den rätta politiska vreden.

Sisteapriltalet blev rött, rött, rött – men kamratligt.

Q kvad Man tänker för lite Man suckar för mycket Och det är fasen så liberalt med allt som sker i Fronesis Man borde skriva ett manifest till, men det är lätt att få hybris Bäst skylla på skrivkramp Tids nog blir man fackpamp

Man kämpar för lite Man tänker för mycket Och det är fasen så liberalt med allt som händer i kåren Man borde kämpa på barrikaden men ingen jäkel förstår en Bäst göra ett feltramp Tids nog blir det klasskamp

Vi hörde… … a! kårmupparna i åratal tampats med EQ11. Men när det äntligen var dags för slutseminarium och diskussion om resultaten var de som bortflugna. På Tandem… … a! det var e! stort kalas i staden häromsistens. Men särskilt lundabetonat var det inte. För på hemsidan skymtade inte bara utomsocknes artister, utan även Bantortget – i Stockholm… …a! e! av Sveriges största studentmagasin har annonser så a! det räcker och blir över. Men inte kan de stava till annonsavdelning för det… …a! en gammal, gammal fifflare var så upptagen med a! skoja om en incident, a! han själv skapade lite av en incident… … a! Smålands nation gärna vill främja öppenhet och tydlighet. Men frågan är vilket som är tydligast: mötets behörighet eller om mötet är behörigt?

Till sist: Obligatoriets avskaffande har inte bara urholkat studentorganisationernas ekonomi.

Tydligen har även Café Athens muffins blivit hårt drabbade.

RESONANS – AV HENRI GYLANDER

30

LUNDAGÅRD NR 5 2011

Redigering: Axel Jönsson

Nya MacBook Pro. !"#$%&'()*+,*$+-&$'+$.'/)$+0$."1,2

D-&$:'()$7&*H)H4//*$<C5)4:($>*IJ;;7$K&;$+-#;+(9+=$4%%$)9//$,4LL'/)$ (-$(+*LLM2$<C5)4:=$%&9($H&-+$<@$CCG$7&MM2$89++($NO'+$9$<G5$;I.$<P5)4:2

!"#"$$$

PERSONALISERAT TRYCK

?SFF$%&!"!'$T$ ($)*'+$'!$ KU$VFFV$

WV?XYRY

MQ%%$)9//$,4LL'/)$(-$(+*LL$(;:$)9,9#*&'$#'+'&*)9;+$>*IJ;;7$K&;2 MMRH)'&$*O,&*#'+$()4,'+)&*L*))2$S+7/4(9O'$:;:(2

34//*+,'&$5$666274//*+,'&2('$ 8&9,.':();&#')$<=$>*/:"$$ ?'/$$@A@ 5<@$@B$C@$ D*&,*#*&$<@$E$<B2C@$ F"&,*#$<<$E$<G

Lugn och ro frĂĽn ett och samma ställe, Wallin & Dalholm â&#x20AC;&#x201C; ett mĂĽngsidigt tryckeri

9&.*"26(*2*#+.&.

8*+"*+",&*

!"#$%&'() *+",&*

01(*234 5$+67(4*+",

8*2$() ;#;6#+*&<&*

*2.

&.*(,2

=&,&' -"+.) /"#.(&.

:"#2.,&6.

INTENSIV-KURSER I DANSK Centrum fĂśr Danmarksstudier ved Lunds universitet udbyder kurset â&#x20AC;?Intensiv dansk for svenskereâ&#x20AC;?. Der udbydes bĂĽde begynderniveau og fortsĂŚttelsesniveau. I undervisningen lĂŚgges der vĂŚgt pĂĽ forskelle og ligheder i dansk og svensk sprogbrug samt udtale. Om eftermiddagen er der fĂŚllesforelĂŚsninger om dansk samfund, historie etc. Studerer du, eller er du ansat, ved et universitet/hĂśgskola har du mulighed for at følge dette ugekursus. Det er gratis at følge kurset.

Sted: København. Tidspunkt: 27. juni â&#x20AC;&#x201C; 1. juli 2011 â&#x20AC;&#x201C; i alt 5 undervisningsdage. Undervisning: Sprogundervisning i grupper kl. 9.15â&#x20AC;&#x201C;12.45. FĂŚllesforelĂŚsninger kl. 14.15â&#x20AC;&#x201C;16.00 om dansk samfund, historie etc. Tilmelding: Senest 8. juni via mail til barbro.bergner@hist.lu.se. Angiv navn, e-mail, adresse, hvilken uddannelse/institut du kommer fra. Hvis ansat ved universitet/hĂśgskola â&#x20AC;&#x201C; angiv motivation. Angiv ogsĂĽ om du vil gĂĽ pĂĽ begynderniveau eller fortsĂŚttelsesniveau.

Svar: Du fĂĽr besked om optagelse, registrering m.m. via mail.

Kontaktperson: Barbro Bergner, tlf. 046-2227958, barbro.bergner@hist.lu.se

FĂ&#x2013;RDJUPA DIG INOM KOGNITIONSVETENSKAP I GĂ&#x2013;TEBORG!

Har du en bakgrund i kognitionsvetenskap eller motsvarande? SlutfĂśr din kandidatexamen hos oss.

En unik kombination av kompetenser ger dig mÜjlighet att självständigt fÜrdjupa dig i bland annat filosofiska eller lingvistiska aspekter pü kognition, evolutionära aspekter pü kognition, kognitiva aspekter pü kommunikation, social kognition, neurolingvistik, människa datorinteraktion, eller kognitiva aspekter pü lärande. * Kognitionsvetenskaplig metod, 7.5 hp (Anmälningskod GU-15842) * Medvetandefilosofi, 7.5 hp (Anmälningskod GU-15843) * Uppsatskurs fÜr kognitionsvetare, 15 hp (Anmälningskod GU-15841) Kurserna kan ocksü sÜkas tillsammans i ett kurspaket om 30 hp (Anmälningskod GU-15840) Du sÜker kurserna genom att gÜra en sen www.ait.gu.se/ anmälan pü www.studera.nu. kognitionsvetenskap

Edhii^Yc^c\ 7

6kh/ AjcYV\Â&#x20AC;gY! HVcY\ViVc '! ''( *% AjcY 6YgZhh~cYg^c\ ]dh Y^c cVi^dc ZaaZg `Â&#x20AC;g

(" ! $ $% $ #$ " $ ) " $ " $

"$ $ " $ "$ #$ " " ($ # !) $ % +& " +" $$ +" & " # $ " % $ " ! " ! " '" #% (" $ # " " $$ $ $ # ( $ " &)" "% * $ (" $$ & &)" & #$ )" $ !" $ +" " % " %$ "# % $%" " $$ # $ +" $ # $ &(#$" ) $$ (" ! $ " #) % " & ##%$ !)

"