Lundagård 2011 4

SVERIGES ÄLDSTA STUDENTTIDNING GRUNDAD 1920 - NR 4 2011

HJÄRNSTIMULANS Följ forskarnas kamp mot obotliga depressioner. Med en pacemaker för hjärnan hoppas de kunna ge färg till många människors nattsvarta tillvaro.

Sid 24-25

ENGAGEMANGETS PRIS I VÄNTAN PÅ HJÄLPEN MODERN NÄRVARO Många heltidare riskerar att gå in i väggen när stressen blir för stor.

Sid 6-7

Kön ringlar sig lång till Studenthälsan när resurserna är knapra.

Sid 8-9

Mindfulness har tagit världen med storm, men lever det upp till ryktet?

Sid 30-31

$ !

" $ % ! $ " ' ! & & " # ! ! ' ! $ ! $ ! ' ! $

LEDARE

RADIKALA AF

Akademiska föreningen har lanserat en bidragsfond med 330 000 kronor i potten. Den är riktad till dig som vill utveckla och bredda Lunds studentliv ytterligare: Sök!

AF förknippas (för) ofta med punschmarinerade herrar i frack och gammelborgerliga stenålderstraditioner. Bidragsfonden är dess raka motsats och en lika radikal som välkommen satsning.

Nu leder AF utvecklingen mot ett rikare och mer diversifierat studentliv. Det ska de ha all heder för.

AJ

KONSTEN ATT VARA GOOD ENOUGH

Varje utbränd heltidare är ett misslyckande. Att bygga studentlivet på att engagerade människor inte orkar längre än ett år är cyniskt och oprofessionellt.

För två år sedan skulle jag bli redaktör på Lundagård.

Hösten innan dess hade jag med en infektion i kroppen försökt skriva en uppsats, vara ideell radiochef, läsa heltid på journalistutbildning och plugga lite franska på deltid som ”hobby”. Trots att jag bara blev tröttare och tröttare, rasade i vikt och vänner försynt undrade hur jag mådde, ville jag för allt i världen inte hoppa av tåget. Eller ens besöka en vårdcentral. Kraschen var förstås oundviklig och ytterst olämplig (tyckte jag då). En dag vaknade jag upp på en akutvårdsavdelning med slangar på mitt bröst.

JAG ÄR NATURLIGTVIS inte ensam. Berättelserna om hel-

REDAKTÖRSBLOGG

Har du någonsin funderat på hur Lundagård egentligen blir till? Eller varför vi aldrig slutar tjata om nationernas bokslut? Vet du vem den där Q är? Det och mycket mer, berättar vi om i vår nystartade redaktörsblogg på lundagard.se.

AJ

tidare som dundrat in i väggen eller fått andra hälsoproblem är många. Några av dem kan du läsa i detta nummer av Lundagård. Det är inte heller ett dugg konstigt. De flesta som väljer att jobba som heltidare har ett brinnande engagemang för sin organisation. Lägg till höga ambitioner, storartade visioner, snåla resurser, bristande rutiner och det är som bäddat för en kraschlandning.

PARADOXALT NOG SÅ har många heltidares till synes

outtröttliga engagemang lett till att vi har ett så starkt studentliv i dag. Förväntningar och en prestigekultur sätter oerhört stark press som gör det svårt för den ensamma heltidaren att säga ifrån. Även om många vittnar om ett jobb fyllt av glädje och stimulans, blir rädslan för att misslyckas med sitt uppdrag ofta så stor att personer

"En dag vaknade jag upp på akuten med slangar på mi! bröst."

ibland offrar sin egen hälsa på vägen. Varje sådant fall är ett stort misslyckande.

Och tämligen ironiskt då stressade heltidare många gånger samtidigt ska kämpa för att minska den psykiska ohälsan hos studenter.

DÄRFÖR BÖR VARJE studentorganisation se till att det finns välutarbetade rutiner och kunskap som gör att det blir lätt att sätta stopp innan det går för långt. Det kan handla om att prata om var ambitionsnivån ska ligga, vilken tid man ska försöka gå hem och hur man ska agera om någon behöver vara sjukskriven en längre tid. Det handlar också om att exheltidare bör tänka en extra gång innan de genom en onödig jargong återskapar de höga kraven.

FÖR TVÅ ÅR sedan tyckte jag att jag inte hade kunnat få

en sämre start på mitt liv som heltidare. I dag tycker jag faktiskt att jag inte hade kunnat få en bättre start – jag har lärt mig var gränsen går och har förhoppningsvis lättare att se andra som är på väg att överskrida den. Även om jag inledde min redaktörstid med att vara sjukskriven på heltid och vägen tillbaka varken var kort eller på något sätt lätt så sitter jag här nu. Tolv kilo tyngre och något visare.

Till mina efterträdare tänker jag säga – gör ert bästa och må bra. Det räcker mer än långt.

LISELOTTE OLSSON REDAKTÖR

LUNDAGÅRD NR 4 2011

” Vi har alla för mycket a! göra för a! si!a och dricka öl."

Ingen klassisk förfest hos Lundaspexarna – sid 27 ”Politiska partier består av

regimens söner och dö!rar."

"Det sitter små Mubaraks i varje parti" - sid 24

"En vulkan? Eller en meteorit?"

Lundagård följer med kursen Klimatologi och geomorfologi på exkursion – sid 22-23

”Varför piper larmbågarna konstant?”

Biblioteken på SOL, UB och Eden undersöks – sid 10

“För varje dag som går blir du mer och mer självsäker.”

Lundagård testar mindfulness i mobilen – sid 30-31

Lundagård gavs första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer, Lus, och når drygt 40 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Liselotte Olsson liselotte.olsson@lundagard.se Biträdande redaktör Axel Jönsson axel.jonsson@lundagard.se Webbredaktör Gustaf Eriksson gustaf.eriksson@lundagard.se Redaktion Jonas Jacobsson, Henrik Larsson, Stina Linde, Jacob Hederos, Ida Ölmedal, Carl-Johan Kullving, Max Jedeur-Palmgren.

Medarbetare detta nummer Anita Hansen, Anna Snellman, Anni Tuikka, Annika Skogar, Annika Wilhelmson, Aron Vallinder, Christoffer Frostgård, David Polberger, Ellen Paulsson, Erik Neppelberg, Erik Ottosson, Henri Gylander, Hilda Forss, James Jones Huang, Jonas Hellberg Hellberg, Kristin Johansson, Linnea Paulsson, Lorena Toro Meneses, Lukas Norrsell, Maria Rosén, Mette Mjöberg Tegnander, Nina Lind, Patrik Lundberg, Q, Sara Nygren, Sara Othman, Sebastian Hagberg, Sebastian Steffensen, Simon Fridolfsson, Stina Qvarnström, Tobias Persson.

Omslag Jonas Jacobson Kattlogotyp Alfred Gunnarsson Preumeration 170 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentpreumeration 135kr. För utlands-

"Jag har märkt av e! visst förlöjligande."

Läs om lyckan som politisk fråga – sid 28-29

preumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din nation eller kår. Glöm inte att folkbokföra dig på din nuvarande bostadsadress Tryck Wallin & Dahlholm.

Pressläggning 18 april.

Deadline nr 5/2011 13 maj. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-upplaga 38 000.

KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

www.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitets studentkårer respektive Lunds universitet.

Därför får du inte Lundagård Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Folkbokför dig på din nuvarande bostadsadress. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

ANNONSERA I LUNDAGÅRD - KONTAKTA VÅR ANNONSBYRÅ TOMAT: 046-13 74 00/WWW.TOMAT.SE Redigering: Axel Jönsson

LUNDAGÅRD NR 4 2011

3

DETTA HAR HÄNT

NYHETER FRÅN LUNDAGARD.SE 11-03-26

NY FOND FÖR BREDARE STUDENTLIV

”Sök, sök, sök! Det här blir jättekul!” Akademiska föreningens programchef Kajsa Magnusson är entusiastisk när hon tillsammans med verksamhetschefen Anders Wigren och kommunikationschef Nicklas Nygren presenterar den nya bidragsfonden. Alla som har projekt som kan bredda studentlivet i Lund kan ansöka om pengar ur fonden.

11-03-24

STÄNGD SAJT

En sajt där studenter gratis kan ladda ner inscannad kurslitteratur stängs och nätverket bakom riskerar polisanmälan.

11-03-28

I nästan 36 timmar köar folk för att få en plats i Göteborgs nations lag i Tandemstafetten.

en expansion som gör att alla aktiva kan bo på nationen.

11-03-30

Lus-ordföranden kapar magnolian med motorsåg. Så såg det åtminstone ut. Men det var ju bara ett aprilskämt.

Så många apotekarstudenter börjar i Lund när utbildningen drar igång hösten 2012.

FOTO: FOJAB ARKITEKTER

LYXFODER

Geten Bill som medverkade under biljettsläppet får del av Lundakarnevalens överskott – i form av lyxig mat.

”Med hänsyn till allmänheten.”

4

LUNDAGÅRD NR 4 2011

SÅGAR PÅ SKOJ

40

11-03-28

11-03-30

11-04-01

11-03-31

VILL VÄXA

Lunds nation hoppas att Landsarkivet blir starten på

11-04-01

kurslitteraturen på juristprogrammet, förstärker böckerna ofta gamla maktstrukturer.

”Det saknas kritiska perspektiv.”

11-04-04

LITET INTRESSE

Få är intresserade av att representera studenterna i Lunds universitets studentkårer.

Enligt Mirjam Katzin, en av dem som har genusgranskat MONTAGE: JONAS JACOBSON

TANDEMRUSNING

Säkerhetschefen Per Gustafson hoppas att införandet av ordningsvakter ska öka säkerheten på universitetet.

MEST LÄST PÅ WEBBEN 1. 11-03-22 Am I sexist?

2. 11-04-01 Lus har sågat ner magnolian 3. 11-04-03 Är transkillar välkomna i Lundaspexarna?

4. 11-04-06 Delade meningar i livlig traditionsdebatt 5. 11-03-31 Med panelens egna ord

Redigering: Tobias Persson

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

MÅNADENS WEBBKRÖNIKA

11-03-20

of the tuition fees. Instead, foreigners flock to Norway where education remains free.

INTERNATIONAL BALL

Foreign students got a chance to experience a student ball.

FOTO: MINNA NILSSON

FOTO: IRJA LÖFBERG NILSSON

FRIHETEN KOSTADE MIG LIVET

NEWS FROM LUNDAGARD.NET

11-03-31

NORWAY GETTING POPULAR

Sweden is seeing a sharp decline in applications from international students because

Det började och slutade någon gång i mitten av mars, samma vecka som jag för första gången bröt en deadline. Samma vecka som jag köpte en emaljerad gjutjärnsgryta för 1 699 kronor. Det var inte första gången jag svek en redaktör eller köpte något dyrt, men det var första gången jag såg mig i spegeln på 18 år.

11-04-09

LARGE REDUCTION

According to Richard Stenelo, responsible for handling the new tuition charges, Lund may end up losing 50 percent of the international students this fall.

11-04-13

POPULAR CITY

95 percent of the foreign students think that Lund is a good place to be, according to a unique study.

KLASSIKERN FOTO: DANIEL EKBLADH

FORSKARNA KALLAR DET för intersektionalitet – när olika former av diskriminerande maktordningar samverkar. Om hur klass-, köns- och rasförtryck tillsammans trycker ihop en androgyn och diasporaskadad arbetarpojke till ett litet kvalster, men som i stället förvandlade mig till en maskin utan känslor som lyckades med allt för att inte ge plågoandarna rätt.

I högen av kuvert ligger deklarationen som vittnar om en årslön tvåhundratusen kronor högre än föregående år. I mejlkorgen, tio brev från redaktören som undrar varför jag inte har skickat in min ideella text.

KRITIK PÅ BIBLIOTEKEN I en stor utredning får universitetets bibliotek svidande kritik.

Men att vända den trenden är inte bibliotekens enda utmaning.

2009 berättade vi om digitala hål i historien. Läs på Lundagard.se!

11-04-04

100 000 Så mycket kan du tjäna som vd i sommar om du vinner en tävling som ett stort bemanningsföretag har utlyst.

Studenterna på Fiolvägen vann i Hovrätten och får tusentals kronor tillbaka i retroaktiv hyra.

11-04-06

”Svårt med säkerheten.”

Christoffer Söderstjerna, som tidigare arrangerat Block party vid Parentesen på Siste april, tror inte att det blir någon officiell kvartersfest i år.

Redigering: Tobias Persson

Diskussionerna var livliga när en panel debatterade Lundatraditionerna i AF-borgen.

11-04-08

SLOPADE BIDRAG

Otryggt och orättvist. Nu

ska doktorandernas omtvistade utbildningsbidrag försvinna.

JAG SITTER I KÖKET, med min emaljerade gjutjärnsgry-

11-04-11

HÄRJ OCH KÖ

Intresset var stort när biljetterna till Lundaspexarnas Djingis Khan släpptes.

FOTO: JONAS JACOBSON

11-04-06

TILLBAKA PÅ HYRAN

11-04-06

HET DEBATT

VAD STRÄVAR JAG MOT? Varför lovar jag allt, men uppfyller inget? Och varför har jag fått intressen jag en gång har föraktat? För 18 år sedan var jag tio. Pappa hade lämnat familjen och kvar var min mamma, min syster och en halvtidslön. Det var då jag lovade mig själv att göra en klassresa, att vägra sälla mig till trashankarna i parken.

Samtidigt levde jag med tacksamhet inför det faktum att jag inte blev kvar och svalt ihjäl på barnhemmet i Sydkorea. Är det därför jag tvingade mig själv att vara alla till lags för att inte riske"Det var då jag lora att bli övergiven igen? Kanske vade mig själv a! var det sviterna göra en klassresa." av att växa upp som enda pojke i familjen? Att leta manliga förebilder i omklädningsrummet, att kalla andra för bög för jag trodde att det skulle frigöra mig från anklagelser om detsamma.

ta strax till höger om diskbänken, och undrar om det var så här jag ville bli. En medelklassidiot som trånar efter nästa säsong av Solsidan, eller kanske en flickvän som ser ut som Mickan. Är det nu jag ska bli förlåten, när jag blottar strupen och skyller mina tillkortakommanden på min uppväxt?

Fan heller. Livet förändras och det måste jag också göra. Jag kan, men jag gör inte det och jag vet inte varför. Jag föraktar mig själv. Jag hatar den jag har blivit. Jag fick allt jag drömde om, men jag vet inte längre vem jag är.

Nu går jag ut i solen utan att sakna något. Kom hämta mig, här dör jag säkert.

PATRIK LUNDBERG LUNDAGÅRD NR 4 2011

5

TOTALT 47 NYHETER

Hög press på studenttoppar FRÅGOR UR ENKÄTEN: Har du haft arbetsrelaterade sömnsvårigheter under din tid som heltidsarvoderad?

Ja Nej Ingen uppfattning

38% 54% 8%

Hur upplever du din arbetsbelastning?

Mycket hög Hög Lagom Låg Mycket låg

18% 61% 21% 0% 0%

Ingår det i din tjänst att delta på fester? I sådana fall: hur många per vecka?

Mer än 2 Mer än 1 Mindre än 1 Valfritt Inga

17% 33% 37% 11% 2%

* Totalt erbjöds 75 heltidsarvoderade studentaktiva att svara på enkäten. Runt två tredjedelar, 56 stycken, svarade.

VANLIGA SVAR UR ENKÄTEN: Har du mått psykiskt dåligt på grund av din arbetssituation under ditt nuvarande uppdrag? På vilket sätt i sådana fall?

"NEJ, men jag för- “STRESS OCH DÅLIG SAMVETE över bannar ofta mig själv att inte kunna umgås med vänner.” för att ha för många ”Har ofta mycket svår bollar i luften. Men PRESTATIONSÅNGEST. att hitta lämpliga det är lärorikt! Jag Svårt ambitionsnivåer inom lär mig prioritera ideell- och amatörverksamhet” och säga nej."

Har din arbetssituation påverkat din kontakt med vänner och familj?

”Ja, jag har inte hunnit/orkat ha så bra kontakt som jag brukat med min familj.”

"Vissa vänner ringer oftare och ska smöra och få hjälp med saker på konstiga tider. Det är tröttsamt och ibland klickar jag numera mina vänner eftersom jag misstänker att det rör arbetet.”

“Inte riktigt. Jag tycker om att jobbet är flexibelt och jag kan se mina vänner när jag är på jobbet.

Det är en mycket social atmosfär, vilket jag gillar.”

lastning är allt från stora event till mycket spring på arbetsplatsen. En nationsaktiv man berättar: “Man har fem saker på sin att-göra-lista och planerar att göra tre av dem en dag. Men man hinner ingenting, för att det tillkommer fem nya saker varje dag.”

Varje år väljs runt 70 studenter till heltidsarvoderade poster på Lunds studentlivsorganisationer, mestadels i nationer, kårer och Akademiska föreningen, AF. Ofta är heltidarna ytterst ansvariga för verksamheten och dess ekonomi.

Samtidigt har de i regel personalansvar för hundratals ideella medarbetare.

En enkätundersökning som Lundagård genomfört med 56 av de nu aktiva heltidarna visar att den genomsnittliga arbetstiden ligger på nästan 55 timmar i veckan. Över en tredjedel uppger att de har sömnsvårigheter och över två tredjedelar upplever arbetsbelastningen som hög eller mycket hög.

Situationer som leder till överbe-

Men arbetsbördan skiljer sig mellan de olika organisationerna. En Höga krav återskapas kåraktiv berättar: “Visst finns kul- Ordföranden Christoffer Ivarsson turen inom de flesta studentorga- lyfter dock fram en problematik: nisationer att om man inte jobbar – Den höga pressen är också lite halvt ihjäl sig av kårernas så är man inte "Vi borde sluta återstyrka, då tillräckligt pasman ger sig sionerad, men skapa de höga kraven in så hårt i inom min or- hos dem som tar över." verksamheganisation har ten för att vi från våra fökunna göra reträdare blivit rådda att INTE bete så mycket som möjligt under sitt oss på detta sätt.“ år, säger Christoffer Ivarsson.

De flesta aktiva uppger att de – Men vi borde sluta återskapa kan hantera stressen, genom allt de höga kraven hos dem som tar från rökpauser och "att-göra"-listor över, säger Henrik Jonsson. till att fly Lund och “sätta sig i raI nationernas samarbetsorgan dioskugga”.

Kuratorskollegiet, KK, har förhålPå kårsamarbetet Lus, Lunds landet mellan arbetsbelastningen

6

LUNDAGÅRD NR 4 2011

“Jag har tappat kontakten med många vänner utanför "bubblan".

“Ja, har lite mindre kontakt nu med vissa av mina äldre kompisar, man försvinner även bort från klasskamrater på ett helt annat sätt.

Sen har det ju genererat flera nya vänner.”

Stressen dämpas med alkohol. Arbete och fritid blandas samman. Snittveckan ligger på nästan 55 timmar.

Lundagårds enkätundersökning visar på en stressig, men också stimulerande arbetsmiljö för de heltidsarvoderande studenterna.

De flesta kan hantera stressen

"IBLAND SOVER MAN DÅLIGT och det är ibland psykiskt påfrestande med den ryktesspridning som sker om en som person."

universitets studentkårer, är situationen med den höga arbetsbelastningen ingen nyhet. Vice-ordföranden Henrik Jonsson: – Men tyvärr gör vi inget åt det.

Dels för att det inte efterfrågas av våra medlemskårer att ta upp det centralt. Dels för att det inte finns den sortens professionalism inom organisationen.

och alkohol diskuterats fortlöpande de senaste åren, enligt ordförande Martin Thorán.

– Det är lite av en myt att man bara super som kurator. Men det kan ibland bli ett sätt att hantera den stressiga arbetssituationen.

Därför har vi under kickoffen med gamla och nya kuratorer samtal om olika stresshanteringsmetoder, säger han.

Arbetsmiljöfrågor behandlas annars enskilt på varje nation, säger Martin Thorán. Där lyfter han även fram inspektorernas viktiga roll som kontinuitetsskapare, då de övervakar nationen under en längre period.

Ny tjänst lättar på bördan

Som en lösning på den överbelastning som tidigare förekommit inom Akademiska föreningen satsade man förra året på en programchef.

– Genom det har vi kunnat minska arbetsbördan för AF:s centrala organisation och skapa ett mer kontinuerligt stöd genom fler samtal med utskotten, säger Anders Wigren, verksamhetschef.

JACOB HEDEROS

Redigering: Ellen Paulsson

LÄS OM HUR KÅRORDFÖRANDEN SKA TA SIG TILLBAKA TILL PLUGGET IGEN PÅ LUNDAGARD.SE ◣ FOTO: LUKAS NORRSELL

”Man måste vara tajta” "Den långvariga stressen, särskilt med ständigt skärpta krav, var för mycket." Det säger Victor Nyman, 26 år som var kurator på Wermlands nation verksamhetsåret 2009-2010.

"Man är på gränsen hela tiden"

“Du kommer jobba dygnet runt” fick Victor Nyman höra när han sökte tjänsten som nationskurator. Han visste inte då att det var bokstavligt talat. Efter att han flyttade in i lägenheten mitt emot expen fick han vara beredd på att folk knackade på dygnet runt.

– Det är svårt att föreställa sig hur det blir, innan du väl sitter där. Jag hade varit mycket aktiv innan, men detta var något annat. Inte sällan fick jag kliva upp i kalsongerna och lämna över nycklar på lördagsmorgonar.

Under de första fyra månaderna som kurator på gick Victor ner sju kilo.

– Jag blev helt enkelt inte hungrig. Jag hade tidigare kunnat hantera tillfällig stress utan problem, köra hårt en kväll bakom baren. Men den långvariga stressen, särskilt med ständigt skärpta krav, var för mycket.

Sjukskriven i två dagar

När Victor Nyman en vecka i november 2009 insåg han att inte längre kunde fokusera blicken och bara satt av tiden på kontoret, förstod han att något var fel.

– Jag behövde vara ledig, men det gick inte. För jag behövde jobba hela veckan, sedan hålla en fest under helRedigering: Ellen Paulsson

gen och en massa annat efter det.

När det uppkom en krissituation på nationen fanns det en krisplan: “Kontakta kuratorn”. I stället kontaktade Victor Nyman Studenthälsan.

– Först kom jag fel. Jag fick ett brev med rätt till sjukskrivning i fyra veckor.

Men det gick inte. Jag sjukskrev mig två dagar och fick hålla ut till julledigheten.

Många på gränsen

Efter att ha träffat en psykolog på Studenthälsan fick han hjälp under det följande halvåret. En annan räddning var Ku- "Jag behövde vara leratorskollegiet, där dig, men det gick inte." alla nationsansvariga samlas.

– Det var mest allmänt prat, bara för att koppla av. Många är på gränsen hela tiden och behöver en paus.

Vad hade du behövt höra innan du klev på?

– Någon som sa: behåll dina personliga relationer med folk utanför. Dels för att du behöver komma ut från nationen ibland, och dels för att din relation med dina kompisar på nationen förändras mycket när du plötsligt ska vara chef.

Victor sitter numera i seniorskollegiet, som stödjer de nuvarande kuratorerna på nationen.

– Men jag saknar drivet som jag hade tidigare. Det var mycket mer spontana upptåg förut. Det är då jobbet är som roligast.

JACOB HEDEROS

Feber, ömmande muskler och stora sömnsvårigheter. Caroline Boström hade länge dragits med arbetsrelaterade problem.

I början av den sista månaden tog orken slut.

Det är en solig morgon i början av juni 2010. Samhällsvetarkårens vice ordförande, Caroline Boström, 25, har sovit mindre än en timme under natten. Hon kan nästan inte gå, och ramlar i trappan på väg ut från bostaden på Wermlands nation. Med en stukad fot går hon gråtandes till kontoret.

– Jag kom in på kontoret och sa 'nu sjukskriver jag mig' och sen minns jag inte mycket mer.

När Caroline Boström hade tagit ut sin rätt till att vara hemma en vecka, gick hon till doktorn för att förlänga sjukskrivningen. I stället skickades hon till psykakuten på S:t Lars.

– Läkaren trodde att jag var självmordsbenägen. Det var jag inte. Men det är väldigt svårt för den som är utanför studentlivet att förstå hur det är att vara heltidsarvoderad.

“Tro att man är en supermänniska”

Caroline Boström drogs länge med arbetsrelaterade problem. Förutom sömnbrist och ömmande muskler hade hon fått feber dagarna innan hon sjukskrev sig.

Var det inte någon som såg att du behövde hjälp?

– Det är nästan bara andra som varit sjuka som ser när man mår dåligt. Men när man är på en arbetsplats med endast unga så har man inte rutinerna utarbetade för sådana händel- Caroline Boström, 25. ser.

Utöver heltidsuppdraget hade hon även andra förtroendeuppdrag.

– Det är många som tänker att “jag är en supermänniska” i början av sitt uppdrag och tar på sig mycket, jag tror nästan det krävs för att orka. Men efter en tid är det inte särskilt många som skulle ställa upp på ett år till.

Hur kan man undvika din situation?

– Det är viktigt att man lär sig att hitta rutinerna från början. Ser vad som stressar en och varför det gör det, och sedan göra något åt det tillsammans i gruppen.

Om man kan lära sig det från dag ett, så kan man nog orka hela året.

Hur mår du nu?

– Den första tiden var det jobbigt, och det tog nog hela sommaren innan jag kunde gå in på kontoret igen. Nu är det bättre.

JACOB HEDEROS

LUNDAGÅRD NR 4 2011

7

FOTO: LUKAS NORRSELL

Under de första fyra månaderna som nationskurator gick Victor Nyman ner sju kilo.

När krisplanen består i att “kontakta kuratorn” får andra lösningar tas till.

”Det finns inga rutiner”

NYHETER

Studenthälsan behöver m Trots att Lunds studenter blir fler satsar universitetet mindre pengar på att hjälpa de som mår dåligt än de gjorde i mitten av 90-talet.

"Resultatet blir långa väntetider och studenter som kanske aldrig får hjälp.

Lundagård har gått igenom hur mycket pengar Studenthälsan har tilldelats varje år från 1995 till 2010, och jämfört siffrorna med antalet helårsstudenter vid Lunds universitet dessa år. 2010 fick Studenthälsan en kvarts miljon kronor mindre till sin verksamhet än 1995. Detta trots att helårsstudenterna blivit över 1 000 fler.

1995/96

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Studenthälsans budget per student var större 1995/96 än 2010, om man räknar om siffrorna till

Chefen efterlyser resurser

Lennart Nordberg, verksamhetschef för Studenthälsan, känner igen bilden och efterlyser mer resurser. Han säger att verksamheten skulle kunna göra stor nytta med fler medarbetare, både genom att ta emot fler studenter och genom att vara ute och göra Studenthälsan synligare.

– Just nu har vi en väntetid på tre veckor. Det ligger på smärtgränsen. Det kan vara så att studenter tycker det är för "Just nu har vi en vänlång tid och väljer bort oss, säger han. tetid på tre veckor."

Studenthälsan har i flera år försökt få pengar till att anställa en engelsktalande psykolog till utländska studenter. Önskemålen om utökade resurser har emellertid fått avslag av universitetsledningen. Först 2010 kunde tjänsten tillsättas, delvis finansierad av att en annan medarbetare delpensionerades.

– Jag hade gärna sett fler medarbetare här, både psykologer och kuratorer. Vi är tacksamma för att Lundagård sätter fokus på frågan, säger Lennart Nordberg.

SÅ HÄR SER SIFFRORNA UT

▶ År 1995/1996 fick Studenthälsan 5 373 000 kronor budgeterat, varav 1 035 000 kronor var bidrag från sjukvården i Malmö och Lund. ▶ 2010 budgeterades 6 145 000 kronor till Studenthälsan. ▶ Omräknat i dagens penningvärde fick Studenthälsan 6 399 109 kronor år 1995/96. I dagens penningvärde fick Studenthälsan alltså 254 109 kronor mindre år 2010 än vad man fick 15 år tidigare. ▶ Antalet helårsstudenter har ökat från 27 200 år 1995/96 till 28 223 år 2010, alltså med 1023 helårsstudenter.

8

LUNDAGÅRD NR 4 2011

Henrik Jonsson, vice ordförande för Lunds universitets studentkårer, Lus, ansvarar för studiesociala frågor. Han kallar Studenthälsans budget ”mycket olycklig”.

– Det här är inte rimligt. Det går hand i hand med att man ger allt mindre pengar till grundutbildningen, säger han.

Konsekvensen av den dåliga utvecklingen i Studenthälsans ekonomi blir enligt Henrik Jonsson att alla studenter som behöver hjälp inte får det. Han säger att allt fler söker akut hjälp hos sjukvården, något de kanske inte hade behövt göra om Studenthälsan fungerat bättre.

En prioriteringsfråga

Marianne Granfelt som är Lunds universitets förvaltningschef ansvarar för universitetets ekonomi. Hon tycker att de senaste årens siffror visar att Studenthälsan är en prioriterad verksamhet.

– Men självklart hade vi lagt mer pengar på Studenthälsan om vi kunde.

Vi gör ingenting av illvilja, utan gör vad vi kan med de pengar vi har. Det är en svår prioriteringsfråga, säger hon.

Pengar till Studenthälsan tas från samma pott som pengar avsedda för utbildning och lärarledd tid till studenterna. Det är enligt Marianne Granfelt konkurrensen mellan de två verksamheterna som är anledningen till att Studenthälsan inte kan få större resurser.

Henrik Jonsson är kritisk till universitetsledningens sätt att prioritera. Han tycker att Studenthälsans verksamhet är det mest grundläggande universitetet kan göra för studenterna.

– Mår man dåligt är allt annat skit samma. Därför är det sorgligt att universitetet inte satsar på att hjälpa studenterna, säger han.

NINA LIND

Besökstatistik från Studenthälsan Så här ser Studenthälsans besökstatistik ut från år 2010.

Staplarna visar hur stor procent av studenterna vid respektive område som har sökt sig till Studenthälsan:

28228

...så många studenter gick på Lunds universitet 2010.

652

...så många nybesök gjordes på studenthälsan 2010.

Musik-, teater- och konsthögskola 5,9 % Samhällsvetenskap 3,5 % Matematik & Naturvetenskap 2,9 % Juridik 2,9 % Humaniora & teologi 2,1 % Campus Helsingborg 2 % Medicin (läkare och vårdhögskola) 2 % Ekonomi 1,9 % LTH 1,2 %

Redigering: Tobias Persson

dage

LÄS TIPS PÅ VART DU KAN VÄNDA DIG OCH FÅ HJÄLP PÅ LUNDAGARD.SE ◣

r mer resurser

2004

2005

2006

dagens penningvärde.

2007

2008

2009

FOTO: JONAS JACOBSON

2003

HALLÅ DÄR...

2010

Grafik: Jonas Jacobson.

Helsingborgsstudenter extra utsa!a Campus Helsingborg växer så att det knakar. De kommande åren räknar man med att fördubbla antalet helårsstudenter. Men studenternas stödfunktioner följer inte med i utvecklingen.

– Det är oerhört underdimensionerat, säger Henrik Jonsson, vice ordförande för Lus.

NINA LIND

FOTO: JONAS JACOBSON

Besök av Studenthälsan en dag i veckan, en studievägledare på plats två dagar i månaden och studieverkstad en dag i veckan. Det är vad över 2 000 helårsstudenter vid Campus Helsingborg delar på. Henrik Jonsson är inte nöjd.

– På Campus expanderar studentantalet hela tiden, men universitetet väljer att inte utöka de stödresurser som finns på plats. Det är viktigt att man tillmötesgår de behov som studenterna har, säger han.

verksamheterna framöver. Det är viktigt idag, och ännu viktigare i framtiden, eftersom vårt mål är att Campus Helsingborg ska växa, säger han.

På Campus Helsingborg finns det fler studenter som kommer från så kallade studieovana miljöer än i Lund. Därför menar Jesper Falkheimer att stödresurserna behövs extra väl i Helsingborg. Men som "Många får åka till rektor säger han sig Lund för a! få den inte ha några medel att tillföra stödverksamhe- hjälp de behöver." terna.

– Det är universitetsledningen som styr resurserna. Men jag ska ta upp det med dem – nu är det dags att arbeta intensivt för det här, avslutar han.

Studenter får åka till Lund

I årsredovisningen för Lunds universitet 2010 påtalade Henrik Jonsson problemet med de bristande resurserna och poängterade att stödfunktionerna vid campus Helsingborg är ”extremt eftersatta”.

– Många får åka till Lund för att få den hjälp de behöver. Universitetet måste fråga sig hur rimligt det är. Vi tycker att varje student borde ha tillgång till samma resurser på plats, oavsett studieort, säger han.

Rektorn medveten om problemen

Jesper Falkheimer, rektor för Campus Helsingborg, är medveten om problemen.

– Det behövs en ökad satsning på stödRedigering: Tobias Persson

I Helsingborg har studenterna tillgång till Studenhälsan en dag i veckan och studievägledare två dagar i månaden.

Lennart Nordberg, verksamhetschef för Studenthälsan, om varför besöksstatistiken ser ut som den gör.

Hur gör ni för att nå ut?

– Vi går ut till novischerna och informerar, men vi når inte alla. I höstas kom vi ut till ungefär 3 500-4 000 nybörjare. Vi arbetar också mycket via kårerna och studievägledare, för att de ska hänvisa vidare till oss.

Men vi försöker hitta en form där vi kan nå ut direkt till studenterna. Ett problem är att vi bara har STIL-mejladresserna, som ingen använder. Vi är inte bra på det här med bloggar och Facebook, men vi måste finnas i de moderna medierna också.

Lägger ni extra krut på att nå ut till vissa utbildningar?

– Nej, inte vad gäller novischerna.

På senare terminer är det studievägledarna själva som kontaktar oss och vill ha oss där. Vi har arbetat fram ett tätt samarbete med juristutbildningen, efter att vi märkte att många juriststudenter kom hit. Nu har de siffrorna sjunkit. Där har man sett över studiemiljön, och har ett bättre system för introduktionen för att möta kraven som ställs i utbildningen. Där förde vi en direkt diskussion om grundläggande pedagogik, och var aktiva för att åstadkomma en förbättring.

Varför besöker så många studenter på konstnärliga fakulteten i Malmö Studenthälsan?

– Vi har en mottagning där, vilket gör att vi är lite mer kända på plats.

Ledning och lärare hittar oss, och vi har ett intimt samarbete. Dessutom håller vi seminarium där, som fångar upp studenterna. Det har vi inte möjlighet att göra överallt.

Mår studenterna på LTH och Ekonomihögskolan bättre än andra?

– Det vet jag inte, men LTH har två egna kuratorer som fångar upp en del problem innan de kommer till oss.

Borde alla fakulteter ha egna kuratorer?

– Det är både på gott och ont. Det är sällan bra att splittra upp och skapa ensamroller. Det här är ett ganska tungt och svårt arbete, och det är bra om man är i ett team. Dessutom fångar man inte upp generella problem om alla har fristående kuratorer. Men för många studenter är det säkert bra att ha kuratorerna nära.

NINA LIND

LUNDAGÅRD NR 4 2011

9

NYHETER CITATET " ”Mi! namn är Ågren, jag kommer stilla, mot mig blo! föga albyl förmår. Jag si!er

hos dig när du mår illa, och dagen e"er, för dig gör svår.”

Enligt SR:s radioprogram Studio Ett myntades uttrycket "Ågren" i en vers i Lundagård 1929.

HALLÅ DÄR...

FOTO: ANNIKA WILHELMSON

Både på Eden och UB gick larmet i onödan under Lundagårds besök.

Varför piper larmbågarna konstant?

På biblioteken ska Lundastudenterna i lugn och ro kunna förkovra sig i sina studier. Men lugnet bedrar.

Lundagård frågar sig varför det alltid piper i larmbågarna på biblioteken.

Den som vill ha största möjliga tystnad gör klokt i att välja en studieplats så långt bort från utgången som möjligt. Eller att ta med sig öronproppar. Larmbågarna vid utgångarna på några av biblioteken är nämligen av det mer känsliga slaget.

Piper var femte minut

Lundagård besökte biblioteken på SOL, Eden och UB för att ta reda på hur ofta det egentligen piper.

– De tjuter ofta, var femte minut eller så, säger Kristian Knutsson, bibliotekarie på UB. Han tror att boktransporten mellan de olika biblioteken är en möjlig rot till problemet.

– Vissa bibliotek har inga larmbågar. Lånar man en bok på ett sådant bibliotek och går in 10

LUNDAGÅRD NR 4 2011

på UB kan det börja pipa, säger han.

Kristian Knutsson förklarar att det finns ett larm i varje bok. Vid en korrekt utlåning avregistreras larmet, vilket sensorerna i larmbågarna då känner av. Men om du läser av boken från fel håll i utlåningsautomaten är det högljudda pipandet ett faktum.

finns de bara för att indikera en inkorrekt utlåning, säger Kristian Knutsson.

PRESSBILD: MIKAEL MATTSON

? FRÅGAN

Dirigent i tävlingen Smask som intar Malmö Opera den 2 maj.

Vad är SMASK?

– Smask är schlagertävlingen som varje år anstormar musikhögskolorna i Sverige. Deltävlingen blir en helkväll på Operan med tio tävlande bidrag som i två rundor slår ut varandra ackompanjerat av en storslagen show. Efteråt blir det efterfest i operafoajén med liveband, vilken brukar vara legendarisk.

Hur går det just nu?

– För tillfället är det mycket förberedelser, jag tror att det blir dygnet-runt-jobb för mig fram till att vi samlas i den 50 man stora orkestern och kör igenom bidragen.

Hur mycket schlager blir det av tävlingen?

– Bidragen brukar hålla hög klass, men texterna och dansshowerna kan gå åt det mer snuskiga hållet. Upplevelsen kommer garanterat inte göra besökaren besviken, och vi har även pausunderhållning, precis som det ska vara i schlagersammanhang.

JACOB HEDEROS

Framkallar ingen ilska

Och pipandet förbryllar oskyldiga låntagare.

– Vissa tycker att det är pinsamt när det piper, men andra går bara vidare utan att låta sig bekommas, säger Kristian Knutsson. Men arg är det aldrig någon som blir.

"Det är en gåta" Andreas Karman, som jobbar Men ibland piper det oavsett. på biblioteket Till exempel på på Eden, hålUB, där en man ler med: iklädd endast "En man iklädd – Folk är shorts, linne och endast shorts, linne mycket tilltofflor utlöste mötesgående. pipkakafonin för och tofflor utlöste Det handlar några år sedan. pipkakafonin." inte om att – Det är en anklaga folk gåta vad han eller jaga efter hade som utlöste larmet, säger Kristian Knuts- dem. Snarare finns våra larm för att uppmärksamma låntagarna son.

Vad tror du att kunderna på när de har glömt låna boken eller ICA skulle säga om butikens när den inte har blivit avregistrerad, säger Andreas Karman. larmbågar pep i tid och otid?

– I handeln finns larmbågarna för att förhindra stöld, men här MARIA ROSÉN

FREDRIK GUSTAFSSON

SMASK Sveriges MusikAkademikers Sång Kåntest har pågått sedan 1991 och startades i Stockholm.

Inträdet till deltävlingen i Malmö kostar 100 kronor för studenter och alla under 26 år, och 150 kronor för övriga.

Bedömningskriterierna är som följer: ▶ Schlagergenrens bevarande ▶ Utnyttjande av genrens klichéer i text, musik och arrangemang ▶ Utnyttjande av orkesterns möjligheter ▶ Scenshowens underhållningsvärde ▶ Tonartsförändringens karaktär Källa: Smask.nu

Redigering: Ellen Paulsson

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

ANGELICA ANDERSSON, LUNDS DOKTORANDKÅRS ORDFÖRANDE

”Jag dansade runt och tjoade” FOTO: JONAS JACOBSON

Lunds universitet har fattat beslut om att anställa alla sina doktorander i stället för att ge dem utbildningsbidrag. Varför är det viktigt?

– Efter fyra-fem års utbildning är du mycket meriterad. När du får en tjänst som forskarstuderande ska det vara en riktig anställning.

Doktoranderna utför cirka 40 procent av forskningen vid universitetet och doktorander står för en betydande del av undervisningen.

Vad är utbildningsbidrag?

– Det är en specialkonstruktion.

Som doktorand får du pengar du skattar för, men pengarna är inte sjukpenning- eller pensionsgrundande. Jag ser det som snäppet upp från att jobba svart.

Vilket är det absolut största problemet med utbildningsbidraget?

– Det är väldigt otryggt. Likna det med varför man inte får jobba svart och varför vi har LAS. Om du får en fyraårig tjänst på universitetet ska du vara anställd och få tryggheten det innebär. Bidraget är väldigt otryggt och det är väl känt att du ska akta dig för att bli sjuk eller föda barn när du har utbildningsbidrag – speciellt i övergången mellan utbildningsbidrag och anställning.

Frågan om utbildningsbidrag har drivits av din kår i många, många år. Varför tror du universitetet vågar fatta beslutet nu?

– Eftersom universitetet har myndighetskapital att spendera slår det inte lika hårt mot verksamheten nu. Det mesta av överskottet finns på institutionerna och beslutet gör att pengarna får användas till doktorandanställningar där. Universitetet har länge sagt att doktorander bör anställas från dag ett, men finns det möjlighet att utnyttja billig arbetskraft kommer vissa alltid att passa på.

Hur viktigt är det här beslutet för dagens studenter på grundnivå?

– Många studenter är nog inte medvetna om det. Men det påverkar blivande doktorander och får indirekt stor effekt. Om Sveriges främsta universitet med så omfattande forskarutbildning kan ta det här beslutet, så kan andra lärosäten det också.

ANGELICA DRIVER DOKTORANDERNAS FRÅGOR Vem: Angelica Andersson, 25 år.

Aktuell: Är kårordförande för Lunds Doktorandkår som varit drivande i frågan om att avveckla utbildningsbidraget och låta alla universitetets doktorander anställas i stället.

Bakgrund: Kom till Lund 2004 och pluggade molekylärbiologi. Var Naturvetarkårens ordförande 2008-2009 och blev doktorand 2010. Är sedan årsskiftet ordförande för Lunds Doktorandkår.

Det visste du inte om Angelica: Är uppvuxen på bondgård, agerar hobbyfrisör och kan köra traktor. Letar gård i Skåne att flytta till.

Lunds universitet får även ökat anseende och bättre rykte när det blir en mer attraktiv arbetsplats.

Stockholms universitets rektor Kåre Bremer skrev på sin blogg: ”Forskarutbildningen vid Stockholms universitet är av den omfattningen att en omedelbar omvandling av alla utbildningsbidrag till doktorandtjänster är omöjlig.”

Det finns även högljudda kritiker i Lund. Ska man inte lyssna på dem?

"Sen finns det alltid – Jag vet inte hur det är i galningar som försöker Stockholm, men i Lund är motverka förbä!ringar." universitetet ganska decentraliserat och inte helt lätt att Redigering: Tobias Persson

styra. Det är ett inpräglat kollegialt styre och det finns en stark tradition av att förankra förslag överallt innan beslut tas om förändring. Men nu vill en bred majoritet av dekanerna avveckla utbildningsbidraget. Sen finns det alltid galningar som försöker motverka förbättringar men de får väl byta till Stockholms universitet i så fall. Jag är stolt över att tillhöra ett universitet som nu tar hand om sin personal.

Men även vissa kårer har motarbetat förslaget. Vad är det alla motståndare är kritiska mot?

– Jag kan tänka mig att de är rädda för att doktorandplatserna ska

bli färre. Det är samma argument som vissa professorer använder.

Doktorandkåren anser att kvalitet går före kvantitet, men visst kan man tycka att universitetet ska utöka forskarutbildningen. Lösningen är inte att ta bort tryggheten för universitetets yngsta medarbetare som ofta är i familjebildande ålder. Det är ingen som förespråkar sänkta löner och trygghet för lektorer eller professorer när fler i dessa personalkategorier önskas.

Varför ska doktoranderna ge upp sin trygghet för att driva forskningen framåt? Det är ju helknasigt.

Kommer det att bli färre doktorander när bidraget slopas?

– En bråkdel färre, men det är inte enbart negativt. På vissa håll är det för många doktorander på en handledare och där är det positivt. Dessutom kommer pengar till forskning och forskarutbildning tillsammans i en pott, så universitetet kan välja att spendera en större del av pengarna på doktorander. Men i grunden handlar det om att se människors värde och visa respekt.

Men utbildningsbidrag har funnits länge och det finns många exempel på akademiker som klarat sig och doktorander som sedan blivit professorer ändå?

– Jodå, men till vilket pris? Samhället kan inte vara skit bara för det var det för fyrtio år sedan. Argumenten för utbildningsbidraget har jag hört, vartenda ett och inget håller.

Vad var din första reaktion när du fick höra att utbildningsbidraget skulle avskaffas?

– Jag har varit med i diskussionerna under hela processen och var nervös för dekanrådet. I dekanrådet sitter de som bestämmer över fakulteterna och det är på fakulteterna beslutet kommer kännas. När jag fick höra att dekanrådet hade enats om att avveckla utbildningsbidraget vågade jag tro på att det verkligen skulle hända. Då dansade jag runt och tjoade i mitt vardagsrum.

Hur kommer ni fira?

– Vi kommer bjuda dekanerna på tårta. Sen ska vi doktorander ha fest och slå klackarna i taket. Beslutet kommer nog inte att påverka oss som går på utbildningsbidrag idag utan det är kommande generationer som vi gör det här för.

CARL-JOHAN KULLVING

LUNDAGÅRD NR 4 2011

11

FYRA NYANSER AV E

X 12

LUNDAGÅRD LUNDAGÅRDNR NR442011 2011

V ETT AVSKAFFANDE E!er två terminer där studenterna få" välja själva står det klart: kårerna har överlevt sin största utmaning någonsin.

Men till vilket pris?

TEXT AXEL JÖNSSON FOTO STINA QVARNSTRÖM

LUNDAGÅRD LUNDAGÅRDNR NR442011 2011

13

REPORTAGE

M

olnen skingrar sig och solens strålar får den gyldene inskriptionen ”Regia Academia Carolina” att blänka. Rakt nedanför, på trappan till universitetshuset, står studentlivets höjdare tillsammans med kommunens och universitetets diton och håller presskonferens.

En efter en får de micken i sin hand och alla sjunger de studentlivets lov. Tillsammans håller de upp varsin skylt med varsin siffra som bildar: 2-5-4-8-4.

– Nu har studenterna ett val, de kan välja att stå utanför. Ändå står vi starkare än någonsin.

Glädjeyttringarna över Studentlunds medlemssiffror ekar ut över universitetsplatsen. Det är i mitten av oktober 2010 och Lunds studentliv har överlevt sin största utmaning någonsin.

Kår- och nationsobligatoriet som har utgjort själva fundamentet för all verksamhet inom Lunds studentliv – inte minst kårernas utbildningsbevakning – är sedan sommaren avskaffat. Kårernas enda säkra inkomstkälla, medlemmarna, är hotad när studenterna nu får välja själva. Ett faktum som Lunds studentorganisationer har löst genom att ge studenterna så få val som möjligt.

Efter månader av diskussioner, och år av slitningar, står representanter från Akademiska föreningen, kårerna och nationerna där på trappan – tillsammans. Bakom parollen ”Ett studentliv, ett medlemskap” döljer sig därför den absoluta majoriteten av Lunds tusentals studentbostäder, klubbar, luncher och kultur- och fritidsaktiviteter.

Det ska kårerna vara glada för, det är trots allt de som har mest att tjäna på Studentlund. Hotet från obligatorieavskaffandet var aldrig större än för kårerna.

Nu är studentlivet räddat, och precis som det alltid varit. Men ändå inte.

LSHS kylskåp. I princip allt på expeditionen är orört. Av kåren återstår bara två firmatecknare och ett antal konton. En provisorisk styrelse har bestämt att pengarna som finns kvar skall fördelas på ett antal organisationer som arbetar med frågor som rör socionomer. Till exempel Expo, Tamam och Läkare utan gränser.

14

LUNDAGÅRD NR 4 2011

NÄR ROBERT HANSSON sätter nyckeln i låset passar den,

men den går inte att vrida om. Socialhögskolans studentkårs, LSHS:s, ordförande skruvar på sig, kliar sig i håret och säger: – Det här var ju typiskt.

Ett par försök, och någon suck senare, konstaterar vi att låset är bytt. Vaktmästaren får tillkallas.

Väl inne på den lilla expeditionen vid Socialhögskolan i Lund är det som att tiden stått stilla. Pärmarna med protokoll står i rader, i kylen ligger tre burkar med ostdipp kvar.

I ena hörnet står en uttorkad krukväxt. Allt är tillsynes orört. Sånär som på att planscherna på dörren bytts från LSHS:s till Samhällsvetarkårens.

Den 1 juli 2010 gick Robert Hanssons kår, en av Lunds äldsta, i graven. Men inte utan en rejäl kamp.

När regeringen lade fram propositionen ”Frihet och inflytande – kårobligatoriets avskaffande” stod det klart "Vi växlade mellan total uppgiatt det i framtiden skulle vara universiteten som gav venhet, och till och med lite hopp kårerna kårstatus. Rekom- under årets gång." mendationen var en kår per fakultet. Och på samhällsvetenskapliga fakulteten var de fyra.

– Vi förstod ju att det skulle bli problem ganska direkt.

Sedan växlade vi mellan total uppgivenhet, och till och med lite hopp under årets gång, minns Robert Hansson.

Direkt i anslutning till expeditionen, i korridoren, hänger protokollen från LSHS senaste och sista fullmäktigeval kvar. De skvallrar om att en knapp femtedel av medlemmarna röstade. En siffra som vore katastrof i vilket val som helst, utom i Lunds kårvärld.

– Det var först när vi jämförde oss med andra kårer som vi förstod att vi var bra, säger Robert Hansson som menar att kårens identitet var starkt rotad hos socionomstudenterna.

– Min uppfattning är att vi hade ett starkt studentinflytande. Institutionen lyssnade på oss.

Universitetet deklarerade tidigt att de också ville se en kår per fakultet. Att öppna upp för flera riskerade att ge universitetet allt för många samtalspartners, tyckte rektor Per Eriksson. Kårerna tyckte å sin sida att studenterna skulle få organisera sig som de själva önskade – oavsett hur många kårer det blev inom en fakultet.

– Dödsstöten kom när Per Eriksson återigen gick ut och gav samma besked på våren. När sedan Samhällsvetarkåren valde att lämna in en ansökan som inkluderade våra studenter så var det kört. Vi ville inte bråka mer än vi redan gjort.

Men kanske hade det hjälpt. I Stockholm valde tre kårer att överklaga universitets beslut till överklagarnämnden – och fick rätt.

– Det är lätt i efterhand att säga att vi kanske skulle ha kunnat vinna. Men vi var alla så trötta. Efter beskedet under våren var det som att luften gick ur oss.

I dag är det i stället samhällsvetarkåren som representerar socionomstudenterna. Vad är egentligen problemet? −Närheten till studenterna. Vi var socionomstudenter som representerade socionomstudenter. Varje dag stod den här expeditionen öppen. Vi gick helt enkelt inte att missa. Jag vet inte när Samhällsvetarkåren var här senast?

VÄSTRA HAMNEN, MALMÖ. I den gamla men renoverade industrilokalen står ordförande Guido Guidos och hans kårkamrater och förbereder dagens åsiktstorg. Projektor, blanketter, lösgodis och energidryck ställs fram på borden.

Stämningen är god, alla har ett leende på läpparna.

Annat var det för ett halvår sedan.

Ungefär samtidigt som Studentlund triumferar på trappan till universitetshuset sprider sig nyheten om att StuRedigering: Ellen Paulsson

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE ◣

Precis som många andra kårer får Studentkåren Malmö miljonbelopp i bidrag av det egna lärosätet. Men Guido Guidos är inte orolig för kårens oberoende: ”Malmö högskola betalar oss för att vara kritiska. Och kritisk har jag varit. Det är viktigt att se till att de får valuta för pengarna”, säger han och skrattar.

dentkåren Malmö tappat 95 procent av sina medlemmar.

En katastrof för vilken verksamhet som helst, men än värre för en kår som har sin legitimitet hos medlemmarna.

– Vi var helt enkelt inte förberedda, konstaterar Guido Guidos när han ser tillbaka på hösten.

– Min uppfattning är att man konsekvent undvikit frå"Även malmöiter är intresse- gan inför avskaffandet. När tog över under sommaren rade av a! få bra utbildning, jag stod vi till exempel utan ett och vi arbetar med det." fungerande medlemssystem.

Vi började från ruta ett.

Efter käftsmällen i oktober analyserade kåren de alarmerande medlemssiffrorna. En rad åtgärder vidtogs, som att börja skicka pappersfakturor till potentiella medlemmar, men det kanske viktigaste beslutet var att gå ut och möta medlemmarna. Att fyra gånger i månaden göra som i dag: åka ut på institutionerna och skapa så kallade åsiktstorg.

– På en månad gick vi från 1 300 medlemmar till 4 600, säger Guido Guidos.

Mellan föreläsningarna strömmar folk till studentkå-

KÅR- OCH NATIONSOBLIGATORIETS UPPGÅNG OCH FALL ▶ Obligatoriets historia tar sin början med de medeltida universiteten. Studenter som hade samma hemvist fördes då samman i nationer. ▶ Syftet var främst att hålla ordning på studenterna. Universiteten utsåg därför inspektorer som skulle övervaka studenterna. Nationerna hade, som i dag, även ett studiesocialt syfte. ▶ Ur nationerna bildades de första studentkårerna under 1840-talet. Till en början låg fokus på större samhällsfrågor, men med tiden blev studentkårerna allt mer fokuserade på frågor som rörde medlemmarna i deras egenskap av studenter. ▶ I början av 1900-talet börjar studentrörelsen bli mer fackligt och socialt medveten.

1908 fick kårerna sin motsvarighet till nationsobligatoriet. Först ett par decennier senare, i början av 1940-talet, börjar det formella studentinflytandet ta form. ▶ Obligatoriet var ifrågasatt länge. Redan på 1960-talet kritiserades det i de egna leden.

Sedan dess har otaliga utredningar gjorts i ämnet. ▶ Argumenten för ett bibehållet obligatorium har ofta varit att studentinflytandet varit väl fungerande, samt att det säkerställt kårernas oberoende. Motståndarna har anfört principiella argument, som att det strider mot föreningsfriheten. ▶ Den 1 juli 2010 avskaffades kår- och nationsobligatoriet i Sverige. ▶ I dag lever kårobligatoriet vidare på Chalmers i Göteborg och högskolan i Jönköping.

Där är inte staten huvudman.

Redigering: Ellen Paulsson

rens bord. I bakgrunden vevar en powerpoint bilder på de nyligen invalda fullmäktigeledamöterna. Gratis energidryck och godis lockar förstås, men även de enkäter som kåren lagt fram. Där kan studenterna berätta vad de tycker om både utbildning och kåren. Inte sällan har de 800 enkäter att sammanställa vid dagens slut, intygar Guido Guidos.

– För oss har åsiktstorgen handlat om att komma ut och möta studenterna. Det var inte en rekryteringsstrategi.

Det har bara blivit en positiv följd, säger han.

Siffrorna har vänt, men Malmös största studentkår har fortfarande ett berg att bestiga. I dag har 4 800 studenter valt att gå med av fri vilja. Men sett till antalet helårsstudenter är det bara runt 40 procent. I Lund ligger siffrorna på mellan 80 och 90 procent.

– Vi har helt andra förutsättningar. Vi har inget AF Bostäder i Malmö, och inga nationer, säger Guido Guidos.

Utanför de jättelika fönstren skymtar ett dimhöljt Turning Torso. Rakt nedanför: kranar, grustag och grävmaskiner. Malmö är en studentstad under konstruktion.

Kanske identifierar sig de som studerar här fortfarande sig som malmöiter i första hand, och studenter i andra hand?

Då är det givetvis också svårt att driva studentfrågor.

Guido Guidos köper inte analysen: –Även malmöiter är intresserade av att få bra utbildning, och vi arbetar med det. Jag är positiv, säger han och ler.

MED STUDENTLUND HAR Lunds studentorganisationer hit-

tat ett snillrikt sätt att bevara ett högt antal medlemmar och därmed Lunds rika studentliv. Samtidigt har studenterna berövat sig själva chansen att få veta vad som kunde ha blivit om de fått välja alldeles fritt.

Alla har dock inte gått i samma riktning. Låt oss blicka tillbaka till universitetstrappan och mitten av oktober.

En person utmärker sig nämligen, han ser inte ut som de andra. Plötsligt sliter ett par Lundaekonomer tag i honom, håller fast honom och under spelad motvilja träder de på honom en pastellfärgad Studentlundströja. ”Offret” är Erik Iveroth – ordförande för Teknologkåren. En av två kårer, Doktorandkåren är den andra, som valt att stå utanför Studentlundssamarbetet.

Två månader senare, i ett av kårhusets kök, springer villrådiga heltidare kring sin ordförande.

LUNDAGÅRD NR 4 2011

15

REPORTAGE

På varje papperstallrik har Teknologkåren skrivit ett litet meddelande till de hungriga tentapluggarna. "För oss handlar det om att få chansen att säga hej, berätta vilka vi är, och vad vi gör. Dessutom är det bra om de får ansikten på oss, de betalar ju vår lön", säger ordförande Erik Iveroth.

– Styr upp oss Erik!

Själv står Erik Iveroth och blandar ner korv, rödlök, basilika, svamp och paprika i stora bläck med couscous.

Det är veckorna innan jul och fyra personer är i färd med att servera mat till 85 hungriga teknologer. Det gör de för övrigt varje tentavecka.

Studenterna på LTH fick inte AFB:s bostäder eller nationernas klubbar på köpet när de valde kåren. Ändå lockade TLTH över 80 procent av studenterna att betala 300 kronor för ett livstidsmedlemskap. Couscous till självkostnadspris är knappast förklaringen till kårens succé, men den är en del i ett större koncept.

På TLTH ska medlemmarna känna samhörighet och få mervärde, berättar Erik Iveroth. Mervärdet kan vara couscous, men det kan också vara södra Sveriges största arbetsmarknadsdagar och Lunds kanske mest vältrimmade nollning.

– För oss har det handlat om att varje enskild student ska få göra sitt eget val. De ska kunna välja om de vill vara med i kår, nation, eller AF. Och vill studenterna gå med ska det vara för att vi gör något bra. Något de vill stötta.

Det är enklare sagt för Teknologkårens ordförande, än för andra. Till syvende och sist står hans kår utanför Studentlund av en anledning: för att de kan. Som Lunds äldsta och största kår är TLTH på flera sätt unik. Där de flesta andra kårer har en eller två heltidsarvoderade, har TLTH nio. Där andra kårer tigger pengar av fakulteten, har TLTH ett stort sparkapital.

Kårer som TLTH, Lundaekonomerna eller Juridiska föreningen har medlemmar som är ovanligt attraktiva för näringslivet. Det kommer alltid att vara en gigantisk fördel, inte minst i en värld utan obligatorium. Erik Iveroth är dock tydlig med att han tycker att det är sekundärt: – Det är inte för att vi har pengar som studenter vill gå med. Det är för att vi ringer novischerna och presenterar oss redan innan de börjar sin utbildning. För att vi fixar arbetsmarknadsdagar, baler och middagar. För att vi erbjuder mervärde.

– OM DU tvingar mig att svara rakt så skulle jag säga att det gått bra. Studentlund är den givna orsaken.

Det säger Hanna Gunnarsson, ordförande för Humanistiska och teologiska studentkåren, HTS. Det något snårigare svaret låter så här: 16

LUNDAGÅRD NR 4 2011

– Jag tror att de positiva medlemssiffrorna också har sin grund i att kårerna nu är betydligt öppnare. Jag vill hävda att för två år sedan var det ingen som kunde säga vad kåren gör i fem meningar, på ett vettigt och lockande sätt.

Ingenstans märks den förändringen så tydligt som hos hennes egen kår. Hux flux erbjuder Hanna Gunnarssons kår en novischperiod under både höst- och vårterminen.

Rummet vi sitter i är ett annat exempel på den nya, extroverta, kåren. Tre soffor, någon fåtölj, en säng och två sjökor i plysch vid namn Theo och Hugh – ett kuddrum för medlemmar och aktiva att softa i. Dessutom har expeditionen öppet i princip alltid.

– Historiskt sett har det funnits en tendens till att man stängde in sig, förklarar Hanna Gunnarsson.

Hon tror att attitydförändringen också har lett till fler och aktivare aktiva på kåren.

– Det faktum att man nu går med frivilligt gör att "Nu har vi utåtriktade personer man kanske blir lite mer engagerad som medlem. som nästan aldrig si!er på sina Men jag tror inte att det är kontor. " huvudorsaken.

I stället betonar hon ledarskapet. Att kårerna nu gjort ett aktivt val i att välja utåtriktade ordföranden.

– Tidigare har man av tradition prioriterat remisser och regelverk. I år har det varit viktigare med standardaffischer och att ha hemsidor som är uppdaterade.

Alla studentorganisationer Lundagård har varit i kontakt med målar samma bild. Engagemanget har nått nya höjder inom Studentlund efter obligatoriets fall. Men för kårerna har förändringen också en baksida: – För några år sedan kunde ordförandena högskoleförordningen, men var sämre på att ta sig utanför sitt eget kansli. Nu har vi utåtriktade personer som nästan aldrig sitter på sina kontor. Snart måste pendeln stanna någonstans i mitten. Kårerna måste ha expertkunskapen i utbildningsfrågor. Men jag kan bara tala för min egen kår, säger Hanna Gunnarsson.

Någon som kan tala för alla är Christoffer Ivarsson, ordförande för kårernas samarbetsorgan, Lus. Han tycker att skillnaden är stor: – Fokus har legat mycket på överlevnadsfrågor det här Redigering: Ellen Paulsson

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

Humanistiska och teologiska studentkårens ordförande, Hanna Gunnarsson, förbereder goodiebags till sittningen som avslutar kårens novischperiod. Hon är i dag glad för att kår- och nationsobligariet är avskaffat. ”Varför ska vi ha garanterade inkomster när ingen annan har det?”, säger hon.

Redigering: Ellen Paulsson

4 FRÅGOR TILL...

PRESSBILD: JANN LIPKA

"hitta formerna för att attrahera många medlemmar".

I dag kan vi konstatera att Lunds alla kårer har gjort just detta.

Men det räcker inte.

I Lund och Malmö, och andra stora studentstäder som Uppsala, Göteborg och Stockholm, har lärosätena stöttat kårerna med miljoner för att de ska kunna upprätthålla ett fungerande studentinflytande. I stället för att staten stöttar med skattemedel, stöttar universiteten med – skattemedel.

Elisabeth Gehrke är vice ordförande på Sveriges förenade studentkårer som förhandlar med utbildningsdepartementet om statens DET FINNS MINST en berät- "Det blir i princip upp till stöd till kårerna. Hon är telse om kår- och nationsouniversiteten vilket studentövertygad om att det snålt bligatoriets avskaffande för tilltagna statsbidraget handvarje studentorganisation i inflytande man ska ha." lar om att piska kårerna, och Lund, säkert flera. Men en är inte särskilt nöjd med sisak är alltid sann: I Lund är tuationen: ingen bättre än sin senaste – Utbildningsbevakningen är ett lagstadgat uppdrag termin.

Ett par veckor efter presskonferensen har någon som kårerna får av staten, men regeringen är inte behängt skyltarna som bildar Studentlunds medlemstal redd att betala fullt ut för det. Kårerna borde inte bli på tegelbalkongen ovanför AF-borgens entré. Ett par motarbetade. Ingen tjänar pengar på detta, det är snadagar senare ligger tvåan med leriga fotavtryck på rare ett kall.

När stödet från staten är så lågt att granskarna behögrusplanen nedan.

I dag är höstens medlemssiffror inget värt. Och ver den granskades hjälp, hamnar kårerna i en beroenska man vara riktigt ärlig har även vårens fina siffror deställning.

– Det blir i princip upp till universiteten vilket stubara ett visst värde. Ett högt antal medlemmar skänker legitimitet, men avgifterna de inbringar räcker dentinflytande man ska ha. Det kan förvandlas till ett inte ens till två heltidsarvoderade ordföranden på en maktmedel som drabbar kårerna. Och jag vet åtminstone ett ställe där det redan spårat ur, säger Elisabeth kår.

I utredningen om kår- och nationsobligatoriets av- Gehrke utan att berätta var. Även universitetsledningen och rektor Per Eriksson skaffande föreslogs att ett statligt stöd på 310 kronor per student skulle utgå till kårerna för att upprätthålla stu- är medveten om problematiken. Från och med årsskiftet ska kårstödet därför börjas fasas ut. Samtidigt ska dentinflytandet. Regeringen valde drygt 100 kronor.

I en Lundagårdsintervju med dåvarande utbildnings- Studentlundsavtalet med AF och nationerna omförminister Lars Leijonborg, var han öppen med att det handlas.

Det är nu den riktiga utmaningen börjar. kunde ses som en piska som skulle tvinga kårerna att ■ året. Att utbildningsbevakningen skulle bli lidande var också en av de tydligaste farorna som vi flaggade för i samband med avskaffandet.

Kårerna befinner sig nu på en fri marknad. Och med utbildningsbevakning som enda vara kommer man inte långt.

Därför har Hanna Gunnarssons kår utvecklat novischperioden, och därför har flera andra dammat av sina gamla baler och fester.

– Vi måste visa konkret: I din medlemsavgift får du möjligheten att gå på den här stora festen, eller dricka gratis kaffe, säger hon.

PETER HONETH Statssekreterare på utbildningsdepartementet.

I Lund har studentorganisationerna valt att samarbeta.

Antingen får studenten gå med i alla tre, eller så står man utanför merparten av studentlivet. Ett av huvudargumenten för avskaffandet var att studenterna skulle få välja själva, hur ser du på utvecklingen i Lund?

– Jag vill inte kommentera situationen på ett specifikt lärosäte. Men generellt kan jag säga att det är en viktig del av reformen. Det är studenternas önskemål och val som ska avgöra hur kårstrukturen ser ut.

Med de nya förändringarna finns det en möjlighet för nya kårer att utmana och ersätta de befintliga. Det är studenterna som avgör.

På många lärosäten har universiteten stöttat kårerna med miljoner. Detta efter att statsbidraget landade på runt en tredjedel av vad utredningen föreslog. Hur ser ni på att kårerna hamnar i en beroendeställning?

– Det är en sak för varje kår att ta ställning till och avväga.

De flesta kårer har ändå sett till att det är inte något problem.

Men självklart måste kårerna hålla på sitt oberoende.

Du skrev ett särskilt yttrande i den första obligatorietutredningen där du uttryckte att det var viktigt att staten ger ekonomiska garantier till kårerna, samtidigt som deras integritet och självständighet skulle upprätthållas. Tycker du att det har infriats?

– Först skall man väl säga att vad jag skrev i en utredning i mitten av 1970-talet har mycket lite att göra med dagens situation. Förutsättningarna ser olika ut på olika lärosäten och från kår till kår. En del kårer klarar sig egentligen helt utan bidrag. Därför är det bättre att lärosätena hanterar det lokalt där man kan se till behovet för varje enskild kår.

Kommer ni att höja statsbidraget till kårerna framöver?

– Det finns inga planer på att höja beloppet.

AXEL JÖNSSON

LUNDAGÅRD NR 4 2011

17

REPORTAGE

Youtube-klippen som s HALLÅ DÄR...

FOTO: PRIVAT

Jonatan Kåhrström, förre detta ordförande för F-sektionen på LTH. Samma sektion åkte år 2000 till Skånes djurpark för att adoptera en livs levande älg som sitt nya skyddshelgon.

Var är Hilbert Älg nu?

– Den förra Hilbert är död sedan två år tillbaka. Nu har vi adopterat hans dotter i stället, Hella Hilbert.

Jaha, vad hände?

– Han fick någon sjukdom och dog.

Hur ofta åkte ni dit och hälsade på?

– Det blev en gång om året, ibland lite oftare.

Hur uppvaktade ni honom då?

– Vi åkte dit klädda i frack med vår fana, och så sjöng vi för honom.

Varför skaffar man sig ett skyddshelgon?

– Alla sektioner på LTH har ett. År 2000 var det några som tyckte det skulle vara kul att ha ett levande helgon. Då samlade man ihop pengar så att vi kunde adoptera Hilbert. Det kostade 10 000 kronor.

Pojkbandsparodin som blev en succé De var Youtube-sensationen som slog igenom med dunder och brak. Tre år senare berättar Ekoboys om uppståndelsen, pojkbandsparodin och deras nya skiva.

0– Detta är nog den ärligaste intervju vi har gjort, säger Carl Johansson.

LTH-studenterna posar framför kameran, ansiktsuttrycken är känslosamma och håret fladdrar i vinden. På stranden utanför Höllviken spelar de in en musikvideo till sin nya låt Echo in my heart.

Sceneriet kunde varit hämtat ur vilken pojkbandsvideo som helst.

Efter bara några veckor har videon över 20 000 visningar på Youtube. Lundagård gör en intervju och snart hör flera av landets största dagstidningar av sig. Ekoboys målas upp som pojkbandet med det stora miljöengagemanget. De fyra medlemmarna i gruppen är förstummade. De har ju inte menat allvar.

TRE ÅR SENARE träffar vi de fyra vännerna

och ser tillbaka på några intensiva veckor vintern 2008. Erik Lundin gör ett försök att räkna upp alla deras intervjuer och framträdanden. I Aftonbladet, Expressen, Sydnytt…

– Japansk TV var det också snack om, tillägger Ingemar Clemensson och berättar att de ett tag hade tre intervjuer i veckan.

Därutöver tackade de nej till flera spelningar, bland annat från Miljöpartiet och ett flertal miljömässor.

Om det nu gick så bra för er, varför fortsatte ni inte?

– Vi kände väl lite så: Wow, tror folk det här är på riktigt? Om vi fortsätter för seriöst med det här

1. Hilbert Älg adopteras av F-sektionen vid LTH F-sektionen skaffar sig ett hälgon. Tofsmössor, djurungar och fysikstudenter i ett och samma nyhetsinslag. Jag tror det är sånt som kallas feel-good.

Sök på: Hilbert Älg 2. Kaos på Dacke En punkare i exil minns sitt 80-tals Smålands nation. Historien kommer att kretsa kring den mystiske Dacke-Jesus. Öltjuven, källargästen, predikanten. Feberstämning i högkoncentrat levererat av underjordiska kortfilmskollektivet Video Direkt. Genialt soundtrack.

Sök på: Kaos på Dacke 3. Invigningen av Djingis Khans återvinningsstation Lär dig sopsortera värmeljus och Das Kapital med Lunds coolaste kvarter. Dragspel, sång och politisk eufori.

Sök på: Djingis Khan återvinningsstation Läs studentlivskrönikor på www.lundagard.se 18

LUNDAGÅRD NR 4 2011

IDA ÖLMEDALS TOPPLISTA

Erik Lundin, 23, Martin Fermstad, 26, Ingemar Clemensson, 25, utbildning, ekosystemteknik. "Läser man miljöteknik är det lite en

så är det ju på riktigt. Jag skulle inte vilja bli känd för att vara i ett pojkband, säger Erik Lundin.

Carl Johansson tycker att vissa intervjuer kunde bli obekväma.

– Vad säger vi nu? Vi kan ju inte bara stå och råskratta och säga att det här var bara ett skämt, att

1. EkoBoys smöriga ballad om miljön Fyra LTH-stundenter bildade pojkbandet EkoBoys. På nolltid blev "Echo in my heart" miljörörelsens svar på "We are the world".

Sök på: Ekoboys 2. 100 Höjdare träffar Palme-mannen Världens mest kända Lundabo är en rättshaverist av rang. Han vet vem som mördade Olof Palme! Enligt en tvivelaktig källa till Lundagård har han nu bytt ut skylten mot en whiteboard. Undrar när han går över till Ipad?

Sök på: 100 höjdare Olof Palme 3. Jakob Hellman gör Mejeriet-publiken oxtokig Mejeriets 20-årskalas var 2007 års mest hajpade event. Men katastrofen var nära då flera artister ställde in i sista stund. Ingen saknade dem när den levande legenden Jakob Hellman äntrade scenen. Tillsammans med Lars Winnerbäck och Eggstone framförde han "Tusen dagar härifrån" som om det vore den sista natten på jorden.

Sök på: Hellman Winnerbäck

PATRIK LUNDBERGS TOPPLISTA Redigering: Tobias Persson

Carl ”'vi s

sä!er Lund på kartan HALLÅ DÄR...

JUST NU HÅLLER Ekoboys på att spela in en ny skiva som de hoppas ska vara klar till sommaren. Men när jag frågar om ”släppet av det nya albumet” protesterar de högt.

– Det låter så seriöst, säger Martin Fermstad.

– Vi ska trycka upp ett gäng skivor som vi kan sälja till självkostnadspris till folk som är intresserade, typ farmor och ekosektionen, förklarar Erik Lundin bestämt. Även produktionen är opretentiös. Martin Fermstad skriver text och musik och kallar sedan in de övriga tre att sjunga in sina stämmor. Förra gången skedde inspelningen i ett korridorsrum på Sparta. Den största skillnaden med de nya låtarna är att den här gången är han nöjd, förklarar Martin Fermstad.

– Jag kan inte lyssna på "Echo in my heart" längre.

Den är för dålig. Vi har ju autotunat varenda ton.

Carl Johansson, 26. Med låten Echo in my heart drev de med sin ”'vi ska rädda världen'”-attityd i klassrummet", säger Erik Lundin.

vi inte alls bryr oss egentligen.

Martin Fermstad vill ändå noga påpeka att själva låtarna och hans låtskrivande är seriöst.

– Det är inte så att jag skäms över något. Speciellt inte de nya låtarna. Jag slänger inte ihop något som jag inte är nöjd med.

DÄREMOT KOMMER TEXTERNA även fortsättningsvis ha ett tydligt miljöbudskap.

– Det är en låt om att sortera sopor, en om att släcka lampor, och sen en om en isbjörn som simmar runt i havet, men så drunknar han för det finns ingen is kvar, säger Erik Lundin och alla skrattar åt den tragikomiska bilden.

Pojkbandsimagen till trots, att "Echo in my heart" fick så stor uppmärksamhet beror på det stora intresse som fanns för miljöfrågor då. Det är alla överens om.

– Hade inte det funnits där så hade ingen brytt sig, säger Ingemar Clemensson.

Erik Lundin tycker det är kul att de kunde bidra med något i miljödebatten.

– Nu är det ju inte samma drive längre, säger han.

– Det finns ju en risk i det där. När något blir populärt så blir det opopulärt sen. Det är något som måste motarbetas, säger Ingemar Clemensson.

TEXT ERIK OTTOSSON FOTO LUKAS NORRSELL

FOTO: REBECCA MARTYN

25, e en

SE YOUTUBE-KLIPPEN PÅ LUNDAGARD.SE ◣

Soran Ismail, som uppträdde på AF-borgen i september 2009, tillsammans med bland andra Magnus Betnér.

Hur minns du kvällen?

– Vi körde stand-up i fem och en halv timme. Magnus var lite irriterad på Erik (Börén red. anm.) som skulle upp och sända radio tidigt morgonen efter.

Därför bestämde Magnus att vi skulle köra så länge som möjligt.

Efter tre och en halv timme tog alkoholen slut och baren var stängd, men så fick vi in en flaska vodka och körde vidare. Från att det var 300 pers så var det väl 60 kvar när vi var klara.

Du verkar komma ihåg kvällen väl?

– Det här har vi snackat om många gånger. Och många andra har undrat vad de missade. Det var jävligt roligt.

Egentligen hade jag bara åkt ner för att kolla på och festa.

Hur fulla var ni?

– Vi var ganska fulla. Magnus var nog fullast. Innan föreställningen drack vi whisky och sen drack vi hela kvällen.

Hur är det att uppträda inför lundapubliken?

– Grymt, det är sköna människor som gillar stand-up.

Där har jag haft några av mina absolut roligaste gig.

1. Sektionschefer gör en lip-dub av karnevalsmelodin 2010 Tre månader före karnevalen kändes det som att denna amatörmässiga inspelning satte tonen för hur kul man kan ha, och hur bra det faktiskt kan bli, trots en låg budget.

Sök på: Karnevalsmelodin 13 mars 2. Varan-TV 1997 och 1998 skapade sju unga killar från Lund den idag kultförklarade humorserien VARAN-TV. Här är ett klipp ur serien som kom att representera "det andra" humorlund. Antiintellektuellt? Tramsigt?

Daterat? Odödligt? Genialiskt? Döm själva.

Sök på: Varan-tv knarket 3. Bytisar hyllar Lund Det är lätt att bli hemmablind. På Youtube har flera utbytesstudenter lagt upp sina hyllningsfilmer till Lund. Ur en ubytesstudents perspektiv ser Lund riktigt tilltalande ut. Märklig musik dock.

Sök på: Sweden Lund

1. Magnus Betners fyllesång på AF-borgen Magnus Betner kör standup i AF-borgen och förvandlas till tjurig tioåring när ölen han håller i handen tas ifrån honom. Skamset får han då den briljanta idén att rädda situationen med sång. Amazing grace. Skämskudde rekommenderas.

Sökord: Betner Lund 2. Erik Almqvist uppmanar till brott Almqvist började studera pol. mag. i Lund, men valde att istället bli politiker direkt. Här pläderar han för sin motion om att avskaffa Lunds mångfaldsplan, trots att han medger att det skulle vara mot svensk lag. Kanske skulle han ha fortsatt med studierna ändå.

Sökord: Almqvist Lund 3. Totalgalna Valborg 2010 Sista april firas med dunder och brak i Lundaparkerna. Sydnytt skickar en reporter rakt in i detta inferno av exotism. En orgie av unga och fulla människor som dricker, hånglar och dansar.

Sökord: Lund Valborg 2010

ERIK NEPPELBERGS TOPPLISTA

SARA NYGRENS TOPPLISTA

Redigering: Tobias Persson

LUNDAGÅRD NR 4 2011

19

PORTRÄTTET

Han är alltid redo a! förändra Från patrull Sprätthönan till plats 31 på Veckans Affärers supertalanglista. Martin Björgell är övertygad om att världen kan förändras, för han har redan satt igång.

I en blå barack i utkanten av ett villaområde i Bunkeflostrand springer ett tiotal tonåringar runt och letar sytråd. Förtjusta rop över de nya textilpennorna blandas med en ivrig diskussion om hur flaggan som ikväll ska målas bör se ut. På de ljusblå väggarna blandas affischer från Kamratposten och med yxor av sten. Martin Björgell, 23 år, håller sig i bakgrunden när färgburkar skakas om, muffins packas upp och limpistolen kopplas in. Ledarskap handlar inte om att styra och ställa över andra.

I sommar ska han till samma plats som både flaggan och tonåringarna – The World Scout Jamboree. Lägret äger rum i juli i den lilla orten Rinkaby i Skåne och lockar 38 000 deltagare från över 150 länder. Martin är en av dem som just nu sitter och planerar denna gigantiska tillställning.

Det är sådant här han älskar. Kulturer som får mötas, samsas och samarbeta.

MARTIN HAR SEDAN han var 15 år varit

iväg i stort sett varje helg på olika läger och möten. I dag är han engagerad i så många olika projekt att det är möjligt att berätta om alla, trots det säger han nej till 95 procent av alla erbjudanden han får.

2008 blev Martin nominerad till Årets unga ledare på TV4:s eldsjälsgala och nyligen hamnade han på Veckans Affärers lista över svenska supertalanger. I motiveringen lyftes fram alla ledaruppdrag Martin tagit på sig och hur hans scoutengagemang ofta förenats med olika sociala projekt, allt från integrations till antimobbningsutbildningar. Han säger själv att han har tappat bort sin jantelag.

I framtiden ser han sig som koncernchef eller styrelseproffs på ett större börsnoterat företag. Inom vilket område spelar inte så stor roll – huvudsaken är att han får vara med och förändra, förbättra och föra in ledarskap som bygger på goda värderingar. Detta har han, enligt sig själv, just scouterna att tacka för.

SEDAN PAPPA DEN där soliga vårdagen tog med sjuårige Martin och bästa kompisen till patrull Sprätthönan ute i Bunkeflostrand har han varit fast. Mer eller mindre allt Martin engagerar sig i har en bakgrund i de värderingar och egna erfarenheter han har fått från scouterna.

– Det som gör scouterna så fantastiskt är att syftet – att unga människor ska få personlig utveckling – är så centralt. Många stora företag har på senare år fått upp ögonen för vilka goda ledarskapsegenskaper scouter i allmänhet har.

20

LUNDAGÅRD NR 4 2011

JUST NU ARBETAR Martin bland annat

med ett ledarskapsseminarium som ska äga rum på Slottet i Stockholm. Temat är att det är möjligt att tjäna pengar och rädda världen.

Tror du att det är möjligt?

– Ja, men problemet med företagskulturen i dag är att allt fokus läggs på vinstmaximering på bekostnad av vad som helst. Jag är övertygad om att det är möjligt att lägga till mjuka mål som miljöhänsyn och produktionsvillkor i sin årsrapport utan att göra avkall på vinsten.

Problemet är att det tänket saknas eller ses som mindre viktigt.

Som så många andra av oss började Martin jobba i matbutik efter gymnasiet. Till skillnad från de flesta av oss tog det dock inte lång tid innan han satt i "Jag har aldrig ledningsfestat, aldrig vaknat i butikens grupp.

– Jag är ganska en raba! utan a! dålig på att smälta minnas något." in och bara göra grejer, säger han.

Det var ett nyöppnat ICA och Martin förfärades över hur mycket mat som slängdes varje dag. Varför kunde inte den skänkas till stadens hemlösa? Han kontaktade Stadsmissionen och efter några möten hade han utarbetat en plan. Varje onsdag skulle de komma och hämta överbliven mat och det skulle inte kosta ICA något. Till sist vände han sig till sina chefer och berättade om planen och idén gick hem. Cheferna såg potential i den gänglige 19-åringen, som snart ansvarade för att upprätta rutiner, se över arbetsmiljön och utbilda butikspersonal som varit över 30 år i branschen.

DET VAR PÅ ICA som Martin började in-

tressera sig för ekonomi vilket ledde honom till civilekonomprogrammet i Lund.

Han trivs bra, framförallt för att han hinner göra så mycket annat än just plugga.

– Utbildningen håller inte den nivån och kvaliteten som en ekonomiutbildning här i Lund skulle kunna göra. Jag har påpekat det i många kursutvärderingar.

Utan något engagemang utanför skolan är Martin osäker på hur bra man egentligen skulle klara av ett kvalificerat jobb.

– Universitet måste inspirera och motivera till mer engagemang, det är först då det blir bra.

UPPVÄXTEN I BUNKEFLOSTRAND var många gånger jobbig. I Malmöförorten

TEXT ANNIKA SKOGAR FOTO DAVID POLBERGER

söder om Öresundsbron var det inte okej att vara annorlunda. Till exempel var den präst som fanns i det lilla samhällets kyrka emot både kvinnliga präster och homosexualitet. I senaste valet röstade 15 procent på ett främlingsfientligt parti.

Kanske kan Martins engagemang till viss del ses som en reaktion mot det samhälle han växte upp i.

– Det jag tycker är viktigast av allt är att människor ska få vara precis som de är. Jag var mobbad som barn och kan tänka tillbaka på det och inse att shit, vad mycket lättare allt hade varit om jag sluppit det. Ingen ska behöva ha det så.

Martin säger att han vill få människor att växa. Tända lågor som har slocknat eller kanske aldrig brunnit. Efter sin många gånger jobbiga uppväxt vill han vara en förebild för andra.

Får du aldrig höra av folk att du är lite präktig?

– Ibland kan jag tänka att jag kanske är det, men jag trivs bra med det. Jag insåg för en tid sen att ”shit, jag har ju aldrig varit tonåring”. Jag har aldrig festat, aldrig vaknat i en rabatt utan att minnas något – men jag är glad för det. Jag har fått så mycket annat i stället och skulle inte vilja byta ut något av det.

MARTIN ÄR ÖVERTYGAD om att alla kan

bidra på något sätt, ingenting går att förändra om man inte själv är med och skapar förändringen. För några dagar sedan satt han på en buss och råkade hamna jämte vad han förstod var en anställd och dennes chef. Det hela utvecklade sig till ett samtal där den anställda berättade att hon kände sig utanför på arbetet. Chefen tyckte att hon hade sig själv att skylla – hon betedde sig faktiskt lite konstigt.

Den anställda började gråta och chefen fortsatte att skuldbelägga henne. Martin kunde inte sitta tyst och höra på.

– Jag vände mig om och sa till chefen att så beter man sig inte. Det är hans ansvar att alla på arbetsplatsen mår bra.

Chefen blev alldeles tyst.

UTANFÖR SCOUTLOKALEN I Bunkeflo börjar det att mörkna. Inne i baracken är aktiviteten fortfarande i full gång under stjärnhimlen som gjorts av små lysdioder.

Den där första scoutskjortan Martin hade som sjuåring – mammas gamla ljusblå och urblekta – är idag ersatt med en prydlig mörkturkos skjorta. Det hela matchas med ett knallrött armbandsur och röda skor. Det klär honom.

■ Redigering: Hilda Forss

MARTIN BJÖRGELL Ålder: 23 år.

Bor: Malmö.

Aktuell: Hamnade nyligen på Veckans Affärers supertalanglista.

Familj: Mamma, pappa och yngre bror. Pojkvän i Stockholm.

Lyssnar på: Erik Hassle och schlager.

Ser på: Nyhetsmorgon och sena Kulturnyheterna.

Drömmer om: Att alla ska få vara precis som de är.

KURSEN

Studenterna samlas kring en stor sten. De känner på den och tittar på nära håll för att lista ut vilken bergart stenen berstår av. Svaret är breccia.

De går till bo!en med sjön Vad har gett världen dess form?

Hur bildas berg? Och framförallt, varför är Odensjön så rund och djup? Dessa frågor försöker studenterna på kursen klimatologi och geomorfologi besvara. !Lundagård följde med på exkursion för att få klarhet i mysteriet med sjön.

LDB FC Woman står det i blänkande guld på bussen som kör in på Söderåsens parkeringsplats, där exkursionen ska ta sin början.

– I höstas hade vi herrlagets ljusblå buss, precis efter att MFF vunnit Allsvenskan. Då var det inte så roligt att köra genom Helsingborg, säger Leif 22

LUNDAGÅRD NR 4 2011

Johansson, lektor i berggrundsgeologi, som har hållit kursen i nästan 20 år.

KURSEN KLIMATOLOGI OCH geomor-

fologi handlar om jordens klimat och landskap och i dag är studenterna på exkursion för att tillämpa den teori de lärt sig i lärosal och laboratorium. Ur guldbussen trillar Fjällräven, gummistövlar och stickade toppluvor, redo att ta reda på varför Söderåsen och Odensjön ser ut som de gör.

Vi går på led in genom skogen, håller undan grenar, trampar i lera. Plötsligt flockas alla kring en stor sten. Studenterna känner på stenen, undersöker.

– Kan någon svara på vad det här är för något? frågar Leif Johansson.

När han inte får något svar manar han på: – Titta på nära håll!

Svaret visar sig vara breccia, en mycket skarpkantad bergart. Den har blivit vass när berget har krossats genom rörelserna i berggrunden.

– DET ÄR ROLIGT att komma ut in real life och pröva teorin. Att förstå hur landskapet utvecklats efter och under istiden, säger Alexandra Glommé medan vi traskar vidare mot Odensjön.

Kursen hon läser är en obligatorisk del i grundblocket för en kandidatexamen i

"Det är roligt a! komma ut in real life och pröva teorin."

Redigering: Tobias Persson

LÄS FLER REPORTAGE OM OLIKA KURSER PÅ LUNDAGARD.SE ◣

OM KURSEN Kursnamn: Klimatologi och geomorfologi, obligatorisk kurs för kandidatexamen i geologi.

Antal högskolepoäng: 15.

Antal platser: 40.

Går: Varje vårtermin.

Undervisningen: Utgörs av bland annat föreläsningar, fältövningar och exkursioner.

Obligatorisk kurslitteratur (i urval): Fundamentals of Geomorphology av Richard Huggett, Earth: Portrait of a Planet av Stephen Marshak.

Examination: Skriftlig tentamina och bedömning av skriftliga projektrapporter och muntliga projektpresentationer.

Behörighet: Grundläggande behörighet samt kursen ”GEOA01 Planeten Jorden – en introduktion”, eller motsvarande kunskaper.

Dagens huvuduppgift är att försöka komma på en tänkbar hypotes om varför Odensjön har fått sin runda och djupa form.

Kursen klimatologi och geomorfologi är en del av kandidatexamen i geologi. Syftet med kursen är att ta reda på varför landskapet ser ut som det gör. På bilden undersöker studenterna landskapet runt om Odensjön.

geologi. Kursens syfte är att undersöka varför landskapet är format som det är.

Som färdigutbildad geolog finns det ett brett utbud av arbeten att välja bland – allt från att leta efter grundvatten till att bygga tunneln genom Hallandsåsen.

Många geologer arbetar som konsulter eller miljögeologer, eller på kommuner och länsstyrelser.

– Studenterna ändrar ofta sina mål under utbildningen, säger Lena Adrielsson, lektor i kvartärgeologi. Hon fortsätter: – Och tur är väl det, annars hade vi haft alldeles för många dinosaurieforskare.

FRAMME VID SJÖN är det picknickdags.

Ryggsäckar öppnas och ut kommer köttbullar, mackor och doften av varm chokRedigering: Tobias Persson

lad. På en brygga vid sjön sitter ett gäng tjejer i solen.

– På förra exkursionen var det minus 20 grader när vi lunchade, så det här är nice, säger Emilie Larsson.

Med köttbullarna i magen är det dags för dagens viktigaste uppgift: att komma på så många hypoteser som möjligt om hur Odensjön fått sin form, cirkelformad med ett djup på 20 meter.

Studenterna ger sig ut i grupper och inspekterar sjön och bergarterna runtomkring. Tar upp småstenar och granskar dem. De här stenarna är 1 650 miljoner år gamla.

EFTER EN STUNDS hypotesskapande kring hur sjön blivit till är det dags för

För att ta sig till studieobjektet för exkursionen fick eleverna åka buss och vandra genom skogen.

samling och redovisning. Förslagen haglar genom luften: – Pull apart basin, kanske?

– En vulkan? Eller en meteorit?

"Men jag hade gå!

– En jättejättevidare med hypotesen gryta?

Till slut tröttnar om jä!ejä!egrytan." studenten Andreas Klaar och frågar Lena Adrielsson vilken hypotes som är rätt, eftersom hon avvisar alla deras.

Lena Adrielsson avslöjar: – Ingen vet hur Odensjön blivit till, vi har ingen aning. Men jag hade gått vidare med hypotesen om jättejättegrytan…

TEXT NINA LIND FOTO STINA QVARNSTRÖM

LUNDAGÅRD NR 4 2011

23

FORSKNING

Pacemaker för deprimerade Varje år drabbas miljontals människor av depressioner. En del av dem blir aldrig friska igen. Nu försöker forskare att påverka känslor genom elektroder i hjärnan.

I Lund följer etikern Veronica Johansson utvecklingen av Deep Brain Stimulation som kan få stor betydelse för de som lider av kronisk depression.

TEXT ANNA SNELLMAN ILLUSTRATION CHRISTOFFER FROSTGÅRD

Metoden som redan har hjälpt många Parkinson-patienter testas nu på djupt deprimerade människor. Det är patienter som inte blir hjälpta av varken samtalsterapi, läkemedel eller elektrokonvulsiv terapi.

– Det är väldigt nytt. Första studien gjordes i Kanada och resultatet publicerades i tidskriften Neuron 2005. Det var sex patienter som fick hjärnimplantat inopererade och fyra patienter svarade på behandlingen. Av dessa fyra var det två patienter som ansågs ha blivit helt återställda, säger Veronica Johansson, doktorand i etik vid Neuronano Research Center vid Lunds universitet.

Resultaten rönte stor uppmärksamhet.

– Forskarna såg att DBS hjälpte djupt deprimerade patienter som tidigare varit obehandlingsbara.

Hittills är det forskarstudier med runt 50 patienter vars resultat har blivit publicerade. I Sverige finns det ett forskarlag i Umeå som vill göra en studie med DBS mot depression och även i Lund planeras det på sikt att starta upp ett liknande projekt.

NRC ÄR ETT tvärvetenskapligt forsk24

LUNDAGÅRD NR 4 2011

ningscentrum vid Lunds universitet.

Där samarbetar fyra fakulteter för att utveckla nya och mer vävnadsvänliga elektroder för olika forskningsstudier som rör bland annat viljestyrda handproteser och smärtbehandlingar. Vid starten 2006 visste man att det skulle "Om en patient väckas frågor som var etiskt laddade plötsligt mår bä!re, och inte enbart kanske de anhöriga kunde besvaras av den medicinska inte allitd hänger med." vetenskapen.

Veronicas Johansson anställdes som doktorand med docent Ulf Görman som huvudhandledare. Hon har valt att fokusera sin avhandling på de etiska aspekterna av DBS för djupt deprimerade patienter. En viktig del av hennes arbete som etiker är att kartlägga vilka rädslor som en hjärnoperation väcker hos människor, och värdera i vilken grad rädslorna stämmer överens med vetenskapen.

Gökboet är ett exempel på en film som ger en skräckinjagande bild av vården för psykiskt sjuka människor.

Experter menar att det är en olycklig

och missvisande föreställning i förhållande till hur behandlingar fungerar i verkligheten.

– När det gäller DBS mot depressioner måste man berätta vilka risker som finns, men inte göra dem större eller mindre än vad de är. Det tar tid att finjustera en hjärnstimulering. Det har hänt att patienter i de forskningsstudier som gjorts har fått biverkningar i form av överaktivitet, så att de har börjat spela bort pengar eller blivit översexualiserade, säger Veronica Johansson men förklarar att biverkningarna oftast inte var bestående. Oftast försvann biverkningarna när man hittade en lagom nivå av hjärnstimuleringen.

– DBS är varken en mirakelmetod eller något som gör dig till en radiostyrd människa, säger Veronica Johansson.

VERONICA JOHANSSON SÄGER också att det kan uppstå etiska dilemman när patienter och anhöriga reagerar olika på effekten av en DBS-behandling mot depression.

– Det man har sett i forskningsstudierna är att även de närstående Redigering: Hilda Forss

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

SÅ FUNKAR DEEP BRAIN STIMULATION Deep Brain Stimulation består av en neuropacemaker, stor som en tändsticksask, som sätts in under nyckelbenet. Därifrån går en smal sladd under huden som går från neuropacemakern till elektroderna i hjärnan.

Från neuropacemakern skickas milda elektriska impulser till det berörda hjärnområdet. Resultaten mäts regelbundet och styrkan justeras individuellt. Stimuleringen styrs av en fjärrkontroll som man håller i handen. Patienten kan själv aktivera eller stänga av stimuleringen.

I dagens sjukvård används DBS främst vid sjukdomar som medför störningar i rörelseförmågan, som Parkinsons sjukdom och essentiell tremor. DBS kräver specialistkompetens i hjärnkirurgi och psykiatri. Det ger symptomlindring men botar inte sjukdomar, och ges parallellt med läkemedel.

Syftet med att använda DBS mot djupa depressioner är att se om det går att motverka sjukdomssymptom som nedstämdhet, självmordstankar och koncentrationssvårigheter, på samma vis som med antidepressiva läkemedel.

Elektroderna placeras med millimeterprecision för att nå en specifik punkt. Ett område som forskare i Kanada har stimulerat är centret för organisering och planering (Brodmann Area 25). Studier har visat att området förändras vid en depression. Forskarna hoppas på att förändringarna kan normaliseras av en hjärnstimulering.

Forskare kartlägger de delar av hjärnan som påverkas vid djup depression. Det är omdiskuterat varför depression uppstår och det finns olika teorier. Vetenskapen vet inte än exakt vad som orsakar sjukdomen och varför det sker förändringar i hjärnan.

Källa: NRC

påverkas av att leva många år med en djupt deprimerad människa. Så om en patient plötsligt mår bättre, kanske de anhöriga inte alltid hänger med i, eller tycker om, förändringarna.

Veronica Johansson menar att det kan leda till konf likter som skilsmässor, eftersom den tillfrisknade personen inte längre beter sig på samma sätt som när denne var djupt deprimerad.

– I ett fall sa patienten att behandlingen var positiv och att han hade börjat läsa igen. Men familjen berättade att det var telefonkatalogen han läste. För att kunna utvärdera DBS som behandling behöver man alltså ta hänsyn till både patienterna och de anhöriga.

Redigering: Hilda Forss

DBS ÄR ÄNNU ingen etablerad behand-

ling av svåra depressioner. Forskningsstudierna har påbörjats men det är en långsiktig process. Och de första resultaten har varit positiva.

– Om man jämför DBS med en läkemedelsbehandling är fördelen att metoden är mycket mer specifik och ger snabbare resultat, säger Veronica Johansson och fortsätter: − Förhoppningen är att DBS potentiellt sett kan ge färre biverkningar än läkemedlen. Men det finns också risker med behandlingen, som att den innefattar hjärnkirurgi.

Andra nackdelar är att DBS är en dyr behandling som kräver specialist-

kompetens i flera forskningsområden.

Och specialteamen är få i förhållandet till antalet patienter.

VERONICA JOHANSSON SÄGER att DBS som behandling mot depression behöver testas under kontrollerade former med noga utvalda patienter där biverkningar och felkällor rapporteras i detalj.

– Det är en förutsättning för att resultatet av den experimentella forskningen ska bli så tillförlitligt som möjligt. Men hittills har det sett lovande ut och om det håller i sig skulle DBS kunna hjälpa de deprimerade patienter som ingen annan behandling har hjälpt, säger Veronica Johansson.

LUNDAGÅRD NR 4 2011

25

KARRIÄR

Så gör du internationell karriär Många drömmer om att arbeta utomlands. Men vart ska man vända sig, och vad ska man tänka på? Lundagård ger dig tipsen som kan göra klivet ut i världen lite mindre.

TEXT SIMON FRIDOLFSSON

VAD ÄR INTERNATIONELL ERFARENHET VÄRD?

▶ Sök dig till större internationella företag. Här i Lund finns exempelvis Alfa Laval, Tetra Pak och Sony Ericsson. ▶ Sök traineeprogram och praktikplatser utomlands. ▶ Medicinare, sjuksköterskor, teknologer och ekonomer är några yrkeskårer som, beroende på inriktning, har större chans på den internationella arbetsmarknaden. Jurister som specialiserat sig på svensk lag har det naturligtvis lite svårare. ▶ Språkkunskaper är en fördel, kan du redan språket i det land du vill jobba är det ett plus. ▶ Ett första steg kan vara att kontakta internationella företag för att skriva ditt examensarbete. Visa ditt intresse!

Källa: Karriärservice, Lunds universitet

Förra året genomförde Saco en undersökning kring lönerna för akademiker med utlandserfarenhet. Rapporten grundade sig på statistik från Statistiska centralbyrån och visade att akademiker som någon gång arbetat eller studerat utomlands i genomsnitt har högre lön.

Skillnaden uppgår till ungefär 7 000 kronor om året och gäller främst manliga akademiker och de som arbetar inom den privata sektorn.

Källa: Saco

ANVÄND WEBBEN

▶ My Tellus är en mötesplats för unga som är intresserade av volontärarbete, praktik och studier utomlands. Där finns information och möjligheten att prata med likasinnade. mytellus.com

FÅ DIN UTBILDNING ERKÄND Ta reda på om det yrke som du är intresserad av är reglerat. Med reglerade yrken menas sådana som kräver en speciell examen som exempelvis lärare eller advokater.

▶ Arbetsförmedlingen Utland har också information om var du kan vända dig för att hitta jobb både inom och utanför Europa. www.arbetsformedlingen.se

I olika länder räknas olika yrken som reglerade. Om yrket är reglerat kan man skaffa erkännande från den aktuella myndigheten både i det land du vill arbeta och här hemma. På Högskoleverkets hemsida står vilka myndigheter som är kopplade till vilka yrken.

▶ Globalportalen är en mötesplats där internationella organisationer utannonserar lediga volontärjobb och praktikplatser. globalportalen.org

Det är bra att få din svenska utbildning erkänd i det land du vill jobba. I länder inom EU och EES kan man vända sig till organisationerna NARIC (National Academic Recognition Information Centre) och ENIC (European Network of Information Centres). De hänvisar dig till de rätta myndigheterna som kan erkänna din utbildning. I övriga länder kan du vända dig till Högskoleverket eller svenska ambassaden.

Källa: Högskoleverket

På väg ut i världen FOTO: SEBASTIAN STEFFENSEN

Ola Fagher, 25, är antagen till ett två år långt traineeprogram på oljebolaget Maersk, och kommer i framtiden att ha hela världen som arbetsfält.

Traineeprogrammet är uppdelat i flera steg. Just nu är Ola Fagher placerad på företagets huvudkontor i Köpenhamn. Snart kan han dock komma att befinna sig var som helst i världen.

– Under den internationella delen är man ute på någon av oljeplattformarna i åtta månader. Det kan vara var som helst – Maersk har bland annat anläggningar i Afrika, Sydamerika, Qatar och i 26

LUNDAGÅRD NR 4 2011

▶ Internationella programkontoret är en myndighet under utbildningsdepartementet. Här kan du hitta information om stipendier, praktik och studier utomlands. www.programkontoret.se ▶ På Exportrådets hemsida kan du söka jobb och praktikplatser runt om i världen. Jobben kräver ofta högre utbildning och arbetslivserfarenhet. www.swedishtrade.se

IPS

OL A S T Nordsjön utanför Skottland.

Han tipsade mig om att de sökte rdel Ola Fagher ville från början ingenjörer av olika slag och jag bealltid en fö ▶ Det är jobba med medicin, som läkare stämde mig för att söka. Att jag har sa at t man vi a n n ku at t plug gat eller inom läkemedelsbransbott och pluggat utomlands bidrog etat eller r fö redan arb an Då visar m chen. Men började i stället på till att jag fick jobbet, säger Ola s. d n la m uto inte är civilingenjörsutbildningen i keFagher. n at t man . n e företa ge d rl åka ut i vä miteknik vid Lunds universitet. t at r fö d räd ångrar Han säger att han såg större NÄR TRAINEEPROGRAMMET ÄR rova. Man ▶ Våga p g jorde. te in an möjligheter inom kemitekniken avslutat får han komma med m et d e ar oft är det ju och att han redan från början önskemål om var i världen han te passar Om det in . spanade in oljeindustrin. vill bli placerad. a hem igen åk t at a bar – Mitt sista år av utbildningen – Jag hade kunnat tänka mig pluggade jag i Schweiz och där kunatt arbeta i till exempel Qatar, men vi får se hur de jag även läsa andra ämnen som management det känns efter de första åtta månaderna, säger och ekonomi. han och fortsätter: – Det finns många nackdelar också. Man klipps ju av från det sociala livet här hemma SOM BEKANT FINNS det inte mycket olja i Sverige så han var tvungen att bredda sitt jobbsökande. och från flickvännen. När man rör sig mycket Efter sitt år i Schweiz kändes det inte lika främ- hinner så blir det svårt att knyta några starka band till de ställen man är. I längden kan det mande att arbeta internationellt.

– Jag hade en kompis som jobbade för Maersk. kanske bli jobbigt.

Redigering: Ellen Paulsson/ Hilda Forss

ILLUSTRATION: ELLEN PAULSSON

SÅ ÖKAR DU DINA CHANSER

FÖRFESTEN

FÖRFESTFAKTA

Plats: AF-borgen.

Spelas: 90-talsdunk, indiepop och orkestermusik.

Dricks: Rödvin, öl, kaffe och champagne.

Deltagare: De allra flesta av årets Lundaspexare.

Starttid: 16-19.

Bästa citat: ”Bkbkbkbk”.

Planen: Äta trerätters middag och festa i borgen fram till morgonen.

Billig skumpa i garderoben, matlagning till rockklassikern "Great Balls of Fire" och finklädda spexare. Så ser det ut när Lundaspexarna förfestar varje fredag.

Spexig fest inför Djingis Khan Lundaspexarna fyller 125 år och mellan repetitionerna inför det klassiska spexet Djingis Khan ställs det varje fredag till med fest. !Timmarna innan festen blir det matlagning under discokula och bubbelklubb i garderob.

Bakom Stora scenen i AF-borgen råder febril aktivitet. Lundaspexarna är inne i sin mest intensiva period och fredagar är lika med fest. Ikväll är det respektivesittning vilket betyder att alla får bjuda med sig en vän, och 140 personer väntas delta. Någon förfest i klassisk mening hinns dock inte med.

– Vi har alla för mycket att göra för att sitta och dricka öl säger en kille som, liksom andra Lundaspexare följer traditionen att vara anonym.

INNE I DET lilla köket

trängs sexmästeriet. "Fast då kanske det De har varit här se- blir noll öl en kväll och dan klockan fyra för att laga mat till kväl- hundra en annan." lens fest. Stämningen, liksom temperaturen, är på topp. Alla är de klädda i klassiskt vita kockskjortor och matlagning blandas med lådvin och öl. Någon fipplar med iPhonen som kopplats in till en högtalare. Jerry Lee Le-

Redigering: Tobias Persson

wis klassiska ”Great Balls of Fire” skruvas upp till max och löken hackas med svängande rock n’ rollhöfter. Plötsligt stormar sexmästeriets förman in i köket: – Är det någon som vill vara kycklingräknare?

I DET RÖDMÅLADE rummet strax intill

köket håller syerisektionen till. Deras uppgift är att förse skådespelarna med kostymer - ikväll har dock symaskiner, nål och tråd städats undan.

Inför kvällens sittning ägnar de sig i stället åt att piffa upp sig själva. Ur högtalarna strömmar en salig blandning av Bonnie Tyler i discoversion och Local Natives, alltihop i konkurrens med kökets maxade bas i rummet bredvid. På ett bord står ett strykjärn redo för den som inte hunnit stryka sin skjorta.

– Fan, jag börjar få maskor redan, beklagar sig någon.

DET ÄR FREDAGAR som är de riktiga festkvällarna men visst händer det att det blir spontanfest efter en kvälls repetitioner. En kille i köket uppskattar att det i genomsnitt blir ungefär tre öl om dagen under spexperioden som varar drygt en månad.

– Fast då kanske det blir noll öl en kväll och hundra en annan.

Strax efter åtta är matlagningen inne på upploppet. Discokulan har snurrats igång och ljuset släckts ner. Nu ska bara kockutstyrseln bytas ut mot kostym, bacon- och stekoslukten får hänga på.

– Det får folk leva med. Vi har ju lagat sjukt god mat till dem.

Syeriets damer och herrar har piffat upp sig klart. Håret har lockats, klackskorna är på och flugan har knutits.

Klockan börjar närma sig halv nio och innan det är dags för fördrink nere i Stora salen smyger de iväg in i Röda rummets innersta vrår.

LÄNGST IN I den garderob där spexets alla kostymer hänger finns Bubbelklubben.

Innan varje fest tränger sysektionen in sig på detta högst begränsade utrymme för att dricka billig skumpa och sjunga sånger om syeriets förträfflighet. Varje skål avslutas med ett högt fågellikt bubbelklubbs kvittrande: ”bkbkbkbk”.

En halvtimme senare har favoritsångerna prickats av och champagnen druckits upp. Nu finns det bara ett traditionsenligt skrik kvar innan festen kan börja: – KLAUSTRO! På kommando stormar alla ur skrubben. Festen kan börja.

TEXT ANNIKA SKOGAR FOTO JONAS JACOBSON

LUNDAGÅRD NR 4 2011

27

KULTUR

Salighetens ideologi Lycka. Tidigare e! så vagt och undanglidande begrepp

är nu föremål för kartläggning och kvantifiering. I takt med a! nya upptäckter görs är det allt fler som menar a! resultaten måste in på den politiska arenan.

28

LUNDAGÅRD NR 4 2011

Redigering: Hilda Forss

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

är att lycka har en så stark genetisk komponent, säger Filip Fors, lyckoforskare vid Umeå universitet. Tvillingstudier visar att 40-50 procent av skillnader i lyckonivåer kan förklaras genetiskt.

Detta gäller både livstillfredsställelse och subjektivt välbefinnande. Extroverta människor tenderar att vara lyckligare än introverta, och neurotiska människor är generellt olyckligare.

Det är också stor skillnad mellan länder.

I en världsomspännande Gallupundersökning placerar sig Norden och Latinamerika högt, medan Ryssland och Östeuropa hamnar lågt. Här spelar faktorer som individualism, tillit och tolerans in, vilka alla korrelerar positivt med lycka.

– Mindre länder tenderar att vara mer toleranta, kanske som ett resultat av att de varit tvungna att förlita sig på andra i högre utsträckning, säger Filip Fors.

ett ökat BNP, men det är knappast något vi skulle betrakta som ett framsteg. Lyckoforskningens resultat har ännu inte nått fram till politiker.

I MOTIONEN INGÅR bland annat att Sverige bör

införa ett ”lyckoindex” att användas tillsammans med andra mått på välfärd. Tanken är att detta sedan skulle kunna vägleda politiska beslut. Men vad skulle skillnaderna bli rent konkret om man införde lycka som politiskt mål?

– Ett exempel är att högre tempo leder till ökad psykisk stress, säger Lise Nordin. Så vi kanske skulle arbeta lite mindre. Pendling har också visat sig vara dåligt för hur vi mår. Vidgade arbetsmarknadsregioner kanske skulle leda till ökad BNP, men ytterligare pendling skulle påverka våra lyckonivåer negativt.

FILIP FORS MENAR att en viktig åtgärd skulle vara att förbättra behandlingen av depression, eftersom 10-15 procent av svenskarna i dag ligger i riskzonen. Genom att göra det lättare för ÖVERLAG FINNS DET också människor att få psykiatrisk behandling skulle en stark korrelation mellan man sannolikt kunna öka våra lyckonivåer.

– En annan sak skulle vara att underlätta för lycka och BNP per capita, men detta är som tydligast människor att bygga upp sociala nätverk, kani fattigare länder. Sveriges BNP per capita har ske genom att skapa nya mötesplatser och stödja dubblerats sedan 1970, men livstillfredsställel- föreningsliv. Dessutom vore det bra med någon sen har varit mer eller mindre konstant under typ av evidensbaserad livskunskap i skolan, där man får ta del av forskningsresultaten, säger Fisamma period.

Bentham var kanske först med att hävda be- lip Fors.

Med undantag för kortare arbetstid rör det folkningens lycka som ett uttalat politiskt mål, sig alltså om förhållandevis men det är först nu som det små ändringar i politiken. börjar bli en genomförbar "Lycka har en stark Varför har det inte hänt nåmöjlighet. I dag är lyckogenetisk komponent." got redan? Lyckomotionen forskningens resultat så är just nu under betänkangedigna att de bör användas som underlag vid politiskt beslutsfattande, me- de, men intresset har hittills varit ganska svalt. nar psykologen Daniel Kahneman, som erhållit Lise Nordins partikollega Max Andersson har Nobelpriset i ekonomi. Han anser helt enkelt att under tidigare mandatperioder lagt fram två uppmätta lyckonivåer är bland de mest pålitliga liknande motioner. Båda blev avslagna.

– Det har varit väldigt tyst från övriga parindikatorerna på hur bra vi har det.

I USA, Storbritannien och Frankrike har tier. Jag har märkt av ett visst förlöjligande, Lycka är en mycket vacker sak att känna men lyckan gradvis börjat klättra uppåt på den poli- vilket förmodligen beror på att många inte vet väldigt torrt att tala om, konstaterade den tiska agendan. I Obamaadministrationen åter- hur etablerad lyckoforskningen faktiskt är, säbrittiske filosofen Jeremy Bentham i slutet av finns ett antal ledande lyckoforskare. Frankri- ger Lise Nordin. Hon får medhåll av Filip Fors, 1700-talet. Det har dock inte hindrat forskare kes president Nicolas Sarkozy tillsatte år 2008 som menar att området fortfarande har lite av från att ta sig an ämnet. Men vad är det egentli- en kommission för att undersöka nya mått på en flumstämpel. gen som ska studeras? Man brukar skilja mellan framsteg i samhället. Och i Storbritannien har livstillfredsställelse å ena sidan, och subjektivt man precis börjat med att regelbundet skicka ut DET ÄR SVÅRT att säga exakt vilka konsekvenser enkäter till hushåll för att mäta den nationella en lyckoinriktad politik skulle få för samhället. välbefinnande å den andra.

Livstillfredsställelse handlar om hur nöjd lyckan.

Lise Nordin tror att det skulle leda till en mer man är med livet som helhet, medan subjektivt långsiktig hållbarhet. Och chansen att hon har välbefinnande i stället fokuserar på hur man HUR SER DET ut i Sverige? Lyckoorganisationen rätt är nog åtminstone tillräckligt stor för att känner sig just i ögonblicket: är det positiva eller Charity International genomförde för några år det ska vara värt att pröva lyckopolitiken. negativa känslor som dominerar? I båda fallen sedan en enkätundersökning i riksdagen om – Även om motionen blir avslagen kanske är självskattning forskarnas främsta hjälpme- lycka som politiskt mål. den sår ett frö, men sånt här tar tid. Många är del. Försökspersoner får – Vi fick ganska bra re- fortfarande fast i tillväxttänket. Det här är ett ange hur lyckliga de är på "Jag har märkt av e! spons, säger organisatio- helt nytt sätt att se på saker, och det finns inga en skala: Gallup använder nens ordförande Ludvig snabba lösningar, säger Ludvig Lindström. visst förlöjligande." sig exempelvis av en stege Lindström. Ungefär hälffrån 0 till 10. Metodologin ten var positivt inställda, FÖR ATT ERKÄNNA lyckans betydelse behöver får ibland kritik för att vara alldeles för subjek- och det rörde sig om folk från alla politiska man inte gå hela vägen till Benthams strikta hetiv, men självskattning är en väletablerad metod partier. donism. Lycka behöver inte vara det enda som inom många av psykologins områden.

Sent ifjol lade miljöpartisten Lise Nordin är viktigt, men om du frågar dig själv ifall du fram en motion om lycka som ett politiskt mål, helst är lycklig eller olycklig, står svaret självtillsammans med sex andra riksdagsledamö- klart. Huruvida Miljöpartiet är bättre lämpade LYCKA HAR STUDERATS systematiskt sedan 60-taän andra partier att driva lyckopolitiken, är en let. Men det är under de sista tio åren som forsk- ter.

– Jag hade länge funderat över vad som är annan fråga. Men någon måste vara först med ningsfältet har expanderat rejält. Trots sin förhållandevis korta historia har lyckoforskningen redan politikens syfte. Mått som BNP per capita säger att spela det oprövade lyckokortet. egentligen inte så mycket om hur människor har kommit med många överraskande resultat.

TEXT ARON VALLINDER – Det som kanske förvånar människor mest det, säger hon. Exempelvis leder en bilolycka till ILLUSTRATION CHRISTOFFER FROSTGÅRD Redigering: Hilda Forss

LUNDAGÅRD NR 4 2011

29

KULTUR

Medveten närvaro i mobilen

KRYA PÅ DIG FÖR FAN! Enligt medeltida lag skulle det tillkännages för hela byn när någon invånare hade blivit galen. Detta skedde genom att man ropade ut vettvillingens namn och tillstånd över gator och torg. Efter denna procedur var personen att betrakta som ostraffbar och kunde inte hållas ansvarig för sina eventuella tokiga handlingar.

Personen förvisades inte utan fortsatte att leva i byn som vanligt. Det var först långt senare som samhället ansåg det bäst att bunta ihop de obotligt psykiskt sjuka på sjukhus utanför städerna i så kallade asyler.

Mindfulness ökar stadigt i popularitet. Den buddistiska tekniken har visat sig vara effektivt mot både stress och depressioner.

Men är det bättre än något annat? Lundagårds recensent beslöt sig för att försöka bota sin sociala fobi med hjälp av det allra senaste: Mindfulness i mobilen.

I DAG TILLKÄNNAGER vi inte egen el-

ler annans psykiska labilitet genom att ställa oss på torget och gasta. Nej, vi går stillsamt till vårdcentralen och berättar för tant doktorn om vår leda. Troligtvis slår hon upp diagnosmanualen DSM-IV, bibeln för psykiatrisk sjukdom och sätter ett namn på smärtan; kanske ångest eller depression. Med diagnosen ges inte bara en stämpel, utan rätt till behandling.

Den välbeställde kan naturligtvis undgå hela diagnosförfarandet. Söker man privat psykoterapi kan man få behandlas utan diagnos. Här har den existentiella ångesten sin fristad, för runt 900 kronor i timmen.

"Från och med nu ska du konversera med intelligens och humor."

FORSKNINGEN VISAR ATT det krävs fler

KRISTIN JOHANSSON 30

LUNDAGÅRD NR 4 2011

– GENTLY OPEN your eyes.

ILLUSTRATION: ELLEN PAULSSON

än 20 sessioner för att 50 procent av patienterna ska förbättras. I dag erbjuder Region Skåne 10 terapisessioner via rehabiliteringsgarantin för patienter med depressions- eller ångestdiagnos. För få gånger för att det ska ge maximal effekt helt enkelt. Hur kan detta komma sig, tänker den rationella läsaren och minns tjatet om att vården ska vara evidensbaserad och utvärderad in i minsta skrymsle.

Det förutsägbara svaret är att pengar sparas – kortsiktigt. Sjukvården hoppas att minsta möjliga dos ska räcka. Som deprimerad gör man bäst i att raska på ut ur gråtdimman. Den här synen på sjukdom går i linje med de nya sjukförsäkringsreglerna som föreskriver att sjuka ska bli friska efter en viss tidsperiod. För samtidigt som det paradoxalt nog talas mer än någonsin om ”individanpassning” så har vi byggt ett system med en mekanisk människosyn, där den som inte klarar tidsplanen lätt hamnar i ett vakuum.

En privat asyl om man så vill, där den som inte orkar kämpa för rätt vård får känna sig obotlig och isolerad på alldeles egen hand.

En aprilafton (i baren): Jag har precis berättat historien om kvällen då jag gjorde Lars Gustafsson svarslös – han hade totalt missförstått Riemanns zeta-funktion – då jag ser henne: En brunett, inte helt olik Ava Gardner, väldigt tilldragande och med en utsökt klänning (Valentino?). Hon sitter ensam vid bardisken.

Grabbarna som samlats och lyssnat ber mig leverera fler kvickheter, men i stället rättar jag till slipsen och går fram till henne.

– Ledigt här?

Hon tar upp en cigarett och jag halar omedelbart fram en tändsticka, stryker den hastigt mot bardisken och ger henne eld. Hon ler mot mig, jag slår mig ner och ber bartendern om två Tom Collins...

Rösten som väcker mig tillhör Andrew Johnson – en hypnosterapeut från Skottland. Johnson driver The Mindfulness Company, ett företag som utvecklar självhjälpsappar till smartphones.

Företaget påstår att deras mindfulnessövningar kan hjälpa människor att gå ner i vikt, sluta röka och klara tentan.

Den jag har laddat ner har dock ett annat namn och syfte: Beat social phobia.

Efter att ha gjort ett självskattningstest på nätet – Liebowitz social anxiety test – där man får gradera obehaget man känner i olika sociala situationer, har det nämligen visat sig att jag lider av lindrig social fobi. Tanken är att Johnsons app ska hjälpa mig, som hellre får ett piano i huvudet än går på ett mingel, att bli mer bekväm i mötet med andra människor.

I korthet ser programmet ut så här: Johnson ber en att lägga sig ner och sluta ögonen. Vidare uppmanar han en att bli medveten om sina fötter och att göra dem avslappnade. Samma sak med vaderna och så fortsätter det till dess att hela kroppen är lugn som hos ett kolli. Sedan följer en märklig form av självsuggestion: “Från och med nu ska du konversera med intelligens och humor”, viskar den charmige charlatanen. “För varje dag som går blir du mer och mer självsäker”. I drygt 15 minuter överöses man med uppmuntrande fraser om hur man ska släppa taget om sin oro och i stället sällskapa med lätthet.

Det hela är mycket behagligt. Just som man börjat dagdrömma om att man är 2000-talets Oscar Wilde är det emellertid dags att vakna.

MINDFULNESS, ELLER MEDVETEN när-

varo som det kallas på svenska, är en idé som är hämtad från buddismen. Det är det sjunde steget på den ädla åttafaldiga vägen. I den västerländska psykologin åsyftar det en sinnesstämning där man är fullständigt närvarande vid varje ögonblick. Avlägsna minnen och drömmar om framtiden göra sig icke besvär. För att nå dithän blir patienterna uppmanade att slappna av och att bli medvetna om sin egen andning.

Tekniken populariserades i västvärlden av Jon Kabat-Zinn, professor emeritus vid University of Massachusetts Medical School. 1979 startade han ett program vid universitetet som syftade till att reducera stress och oro hos kroniskt sjuka. Sedan dess har studier visat att mindfulness kan ha goda effekter vid depression och även ha en positiv inverkan på immunförsvaret. Många svenska vårdcentraler erbjuder numera kurser i mindfulness.

DET ÄR EN smula egendomligt. Blir inte

våra liv drägliga just därför att vi inte är närvarande i nuet? Hur mycket människans villkor än förbättras kvarstår

VILLA, VOLVO OCH TRANSTRÖMER När Pontus Dahlman i tidningen Vi recenserar Staffan Bergstens porträtt av Tomas Tranströmer blir rubriken Metaformästaren är ju nästan som vi andra. Texten bildsätts med hela den leende familjen Tranströmer sittande på radhustrappen till sitt hem i Västerås. Han ser nästan ut som den psykolog på arbetsförmedlingen han faktiskt var. Dahlmans förundran

över det ”vanliga” ligger nära förhållningssättet som Nietzsche en gång hade; att man inte kan vara glad och samtidigt insiktsfull kring livet. På så sätt är det nog ändå tur att allas vår favoritpoet bevisligen burit på sin del av depressioner och stress vid sidan av byråkratin, så att bilden av den olyckliga poeten inte behöver omprövas den här gången heller.

MAX JEDEUR-PALMGREN

Redigering: Ellen Paulsson

DISKUTERA PÅ LUNDAGARD.SE ◣

faktumet att vi alla ska dö. En inte speciellt uppmuntrande tanke. Vi har dock en fantastisk förmåga att lura oss själva – javisst, livet må vara komplicerat för tillfället, men vid horisonten väntar ära, evig kärlek och godhetens seger över ondskan. Och kanske lever vi vidare när timmen har slagit. Informationen om Gud är visserligen knapphändig, men vi vet ju inte.

Att rensa huvudet på sådana tankar och att se verkligheten i vitögat borde orsaka hjärtklappning, men i stället saktar slagen in i takt med att andningen blir tyngre och Johnsons röst lenare.

Det bör dock påpekas att mindfulness i ursprunglig mening strikt handlar just om and-

nings och avslappningsövningar och att Johnsons mer tillämpade tekniker – där man ska hypnotiseras till bättring genom upprepning av positiva tankar – är något av en avart. Överlag är känslan att det finns en stor risk att mindfulness kidnappas av nyandliga frälsningsrörelser och andra klåpare, vilket är problematiskt då människor som befinner sig på botten inte är så noga med vems axel de lutar sig mot.

BLEV MIN SOCIALA fobi botad? Trots att Johnson

menar att man bör använda hans app en gång om dagen i tre veckor för önskat resultat kände jag mig ivrig att testa mina vingar tidigare. Jag begav mig ner till den lokala baren, fast besluten

FLIPPERS FALSKA LEENDE Ända sedan Flipper dök upp i tv-rutan under sextiotalet har delfinen varit älskad av många människor. Tacksam som motiv oavsett om det handlar om tatueringar eller affischer. Att få simma med delfiner är för många en våt dröm förenad med tankar om livskvalitet och glädje. Även om människor tycks Redigering: Ellen Paulsson

att stifta nya bekantskaper. Ganska snabbt hamnade jag i samspråk med ett gäng överförfriskade killar. Mina försök till lustigheter föll pladask, vilket gjorde mig ganska obekväm, men de var åtminstone hyggliga nog att fråga om jag ville följa med till McDonalds. Jag avböjde. För experimentets skull konverserade jag även med en kvinna, som i ärlighetens namn påminde mer om Linda Bengtzing än Ava Gardner. “Jag trodde det skulle vara mer folk här”, var min föga insiktsfulla isbrytare. “Ska upp tidigt i morgon”, ursäktade hon sig några minuter senare, “vi ses”.

TEXT SEBASTIAN HAGBERG ILLUSTRATION ANNI TUIKKA

SJUKT BRA HIPHOP må bra av umgänget med delfiner, så mår delfinerna ironiskt nog, väldigt dåligt av det hela. Delfiner i fångenskap medicineras ofta på grund av att de är så stressade. Mannen som tränade Flipper, Ric O´Barry har sedan länge slutat träna delfiner.

Istället är han djurrättsaktivist och kämpar för att avslöja hur delfinen lider i det tysta.

METTE MJÖBERG TEGNANDER

Rappare brukar bygga massiva byggnadsställningar runt sina sköra själar, men den notoriske rapparen Roffe Ruff öppnar luckor till sin lidelse. Rösten stockar sig när han pressar fram orden om sin manodepressivitet. Då Roffe Ruff briserar i gråt river hans råa göteborgska mot de svängiga hiphop-beatsen. Hans nakna känsloliv ger tröst åt alla de hundratals ungadomar som har laddat ned hans musik från internet.

LORENA TORO MENESES

LUNDAGÅRD NR 4 2011

31

DET HÄNDER

Utforska din inre värld Kollektiv psykos, klaustrofobiskt hetsätande och bitter avundsjuka. Vem identifierar du dig med när kulturen flyttar innanför pannbenet?

EN SKAMFLÄCK I SVENSK HISTORIA Klaus Härös Den nya människan är en tillbakablick till en mörk del av Sveriges historia. Året är 1951 och det finns inte plats för den 17-åriga Gertrud i det svenska välfärdssamhället. Hon blir inlåst på en anstalt för unga kvinnor, för sitt eget bästa. Biljetten ut till friheten stavas tvångssterilisering.

En film som ifrågasätter vem som är frisk och vem som egentligen är galen.

ATT FLY DUKTIGHETEN I Erlend Loes roman Doppler flyr en medelålders man ut i skogen. Han lämnar familj och arbete och bosätter sig i ett tält med en älgkalv. De spelar sällskapsspel och gömmer sig från omvärldens kvävande krav på att alltid vara så duktig och plikttrogen. Ett bevis på att man inte behöver fastna i duktighetsfällan.

SJÄLVMORDSBENÄGEN PROUSTFORSKARE Deprimerade karaktärer i film intresserar mig sällan. Men den självmordsbenägne Frank Ginsberg i Little Miss Sunshine är ett undantag. Proustforskaren Frank blir dumpad av sin pojkvän, som i stället blir ihop med USA:s allra största Proustforskare.

Med sin bitterhet, sorgsna blick och tragikomiska historia har Frank mitt medlidande.

METTE MJÖBERG TEGNANDER 32

LUNDAGÅRD NR 4 2011

FANTASY PÅ GRÄNSEN Knappt någon som läser, ännu färre som skriver. Den märkliga genren tröskelfantasy ligger någonstans på gränsen mellan fantasin och den kollektiva psykosen. Och som läsare börjar man förr eller senare tvivla på sin egen förmåga att avgöra vad som är verkligt.

TYSTNADENS TEATER Mitt i en föreställning slutar skådespelerskan Elisabet Vogler att tala. Tillsammans med sjuksköterskan Alma åker hon iväg till en avlägsen sommarstuga för att tillfriskna. Väl där börjar de två kvinnorna gradvis smälta samman...

Ingmar Bergmans Persona lokaliserar personlighetskrisen som finns i varje oförmåga att kommunicera.

FINSKA ÄTSTÖRNINGAR Innan hon slog igenom internationellt med Utrensning skrev Sofi Oksanen Baby Jane. Romanens knallrosa pärm står i nästan hånfull kontrast till huvudpersonen Pikis klaustrofobiska och hetsätande verklighet.

DET FÖRVIRRANDE SPRÅKET För Halfdan W. Freihovs son Gabriel är världen en ständig kamp mot konstiga bilder. Hur kan man ha fjärilar i magen? Varför är guld värdefullt egentligen?

Kära Gabriel är ett ömsint brev från en pappa till sin autistiske son och ett rörande fint försök att förstå en annan människas tankevärld.

DÅRHUSSKISSER När han inte befann sig inspärrad på mentalsjukhus, frotterade sig blandmissbrukaren Frie- ”En unik drich Glauser inblick med schweiziska dadaister. I Mor- i e! fin samlas diver- skröpligt se kortare texter och fragment; psyke.” ”dårhusskisser” blandade med mer klarsynta levnadsteckningar ger en unik inblick i ett skröpligt psyke.

SARA OTHMAN ILLUSTRATION: LINNEA PAULSSON

PSYKOLOGBESÖK I ETERN Radiopsykologen i P1 vänder sig till allt ifrån deppiga tonåringar och stressade småbarnsföräldrar till pensionärer. Samtalen med psykologen Malin Edlund kan handla om skoltrötthet, förfärliga skuldkänslor och hur man hanterar döden. Lägg dig till rätta i psykologsoffan och säg inte ett knyst.

RELIGION OCH GALENSKAP M. O`C. Drury, elev till Wittgenstein och utbildad psykiatriker, skrev också en egen bortglömd pärla. The Danger of Words (1973) består av fem ickeakademiska essäer, i originalet upplästa för nedteckning av författaren. Filosofiskt men ödmjukt om religion och galenskap, psykologin som vetenskap och de farliga orden. Borde fridlysas.

DJUNGELVANSINNE I Werner Herzogs Aguirre – Guds Vrede är en grupp conquistadorer på jakt efter legendariska Eldorado i Amazonas. Förhållandena är svåra, och många män avlider. Till slut utkristalliseras Aguirre, briljant gestaltad av Klaus Kinski, som gruppens ledare. Med järnhand driver han dem ned i fördärvet. En studie i storhetsvansinne mer än något annat.

GLÄTTIG GALENSKAP Pink Floyds första frontfigur Syd Barrett försvann efter bara några år med gruppen in i en LSD-framkallad psykos. Under denna period gav han ut två skivor där det psykedeliska är nedtonat till förmån för en ibland nästan glättig singer-songwriter-stil. Men under ytan kan man höra en brådskande förtvivlan i hans stämma.

ARON VALLINDER Redigering: Hilda Forss

LÄS MER OM VAD SOM HÄNDER I OCH OMKRING LUND – VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣ FOTO: JAMES JONES HUANG

3TIPS BARNDOMSNOSTALGI

Kom nu'rå!: barnprogrammen vi minns - eller helst vill glömma, sammanfattar barntevens historia från tevens intåg i hemmet.

Författaren Göran Everdahl som även hörs i P1:s Spanarna blandar fritt fakta och humor och får vilken vuxen som helst att vilja bli fem år igen. Bokens starkaste bidrag är dess många bilder som väcker minnen till liv och återkallar ens första kulturupplevelser.

ANITA HANSEN

NJUTBAR EXAMINATION

Uppsatsopponering i all ära, men visst skulle det vara trevligt om examinationen vore en njutning även för åskådaren? Vilken tur då att Musikhögskolan i Malmö kan erbjuda detta. I vår uppträder Musikhögskolans talanger på flera examenskonserter. Har du tur rundas dessutom två timmars högkvalitativ underhållning av med bubbel. Gratis.

Therese Lindmark (t.v) som spelar Aliide och Felicia Holmström (t.h) som gestaltar Zara repeterar en av pjäsens mest dramatiska slutscener.

Lunds !uden"eater bjuder på Utrensning

– Vi valde Utrensning då vi ville bjuda publiken på ett intimt kammarspel. Vi ville iscensätta en pjäs som stod i kontrast mot den surrealistiska pjäsen som vi bjöd på förra året, berättar regissören Tom Rejström.

Den sociala tilliten är ostadig, så därför FINSK-ESTNISKA SOFI OKSANEN skrev blir den gamla damen Aliide misstänk- Utrensning som en pjäs, och omarbesam den morgonen då hon förnimmer tade därefter historien till en roman. ett okänt bylte som ligger utanför hen- Berättelsens fond är Estlands brutala nes hus. Byltet visar sig vara en flicka vid 1900-tals historia, men pjäsens mittnamn Zara. Scenen återfinns i början av punkt äger rum i en enkel stuga på en Studentteaterns uppsättning som hand- estländsk kolchos. lar om mänsklig misstro, svartsjuka, – Utrensning gav oss en möjlighet despotism, kättja och försoning. att visa upp konst från Finland. I Lund Laguppställningen bakom uppsätt- finns det många finlandssvenska utbyningen repeterar i strumplästen på det tesstudenter, men det uppmärksammas hårda kalkstensgolvet i källarsalen i AF- inte så ofta, säger Tom Rejström. borgens källarsal. Röstlägen och kroppsI pjäsen varvas vardagliga hushållsliga manér regleras för att uppnå en au- sysslor med dramatiska uppbrott. Aliitentisk gestaltning. des historiska Repetitionen sker i oförrätt komett skojfriskt sammer i kapp spel mellan skåde- "I det fördolda pu!rar henne i form spelarna, regissöav den prostinämligen en förborgad ren Tom Rejström tuerade flickan och regiassistenten familjehistoria."

Zara, som beHanna Fridhed. finner sig på – Alla jobflykt från sina bar frivilligt, så det blir riktigt den där hallickar. I det fördolda puttrar nämligoodwill-känslan att fan nu gör vi det gen en förborgad familjehistoria. här tillsammans, säger Tom Rejström.

– Det realistiska elementet i pjäsen ger oss en möjlighet att utveckla karaktärer, SCENEN ÄR BOKSTAVLIGEN deras andra och sammanfoga kroppsspråk så att det hem. Här träffas de flera gånger i veckan blir en genuin upplevelse för publiken, för att fila på sin scenkonst, inför pre- säger Tom Rejström. miären den 14 maj.

LORENA TORO MENESES Redigering: Ellen Paulsson

KAMP OM NATUREN

Följ med Svalorna och SOPHIA till Himalaya och lär om ursprungsfolket Van Gujjarerna som just nu ligger i konflikt med Indiens naturskyddsdepartement. Van Gujjarerna kämpar för att fortsätta föda upp bufflar och leva enligt sina traditioner. Öppet hus och föreläsning den 3 maj på Spolegatan 5.

ANNIKA WILHELMSON

MISSA INTE…

PRESSBILD: FREDRIKDALS MUSEER OCH TRÄDGÅRDAR

Till våren förvandlas konsertsalen i AF-borgen till en kolchos på den estniska landsbygden. Då får teaterpubliken uppleva ett melodrama som visualiserar en försummad historia om östra Europa.

JACOB HEDEROS

...lummiga gröna salar.

FN har utlyst Skogens år 2011. Rä! tid a! fira det är knopparnas maj, och rä! plats är Fredriksdal i Helsingborg.

Bygg en barkbåt, lyssna till lövsus och res genom folktro och sagor i utställningen Trädets tid, som pågår fram till augusti.

IDA ÖLMEDAL

LUNDAGÅRD NR 4 2011

33

DEBATT

"Staten ska inte syssla med alkoholförsäljning" Moderata Ungomsförbundet i Lund är kritiska till Systembolagets monopol. Därför vänder de sig emot att Systembolaget stängs den sista april i år igen.

Lundagårds webbartikel den 17 mars gällande en torrläggning av Siste april har fått Moderata Ungdomsförbundet i Lund att reagera.

Under många år har valborgsfirandet i Lund varit en folkfest för gammal som ung med framför allt Stadsparken som centrum. År efter år firas vårens annalkande med sång, spex och dryck.

Just det sistnämnda har varit ett ständigt återkommande problem för kommunens makthavare och ordningsmakt.

POLITIKERNAS FÖRSÖK att begrän-

sa tillgången på alkohol faller inte i god jord för stadens invånare, som ändock inte kommer att minska sitt drickande. Systembolaget kommer att hålla öppet dagen innan då de flesta inköp görs och skytteltrafiken till Danmark och Tyskland är påtaglig inför varje siste april.

En hög alkoholskatt och dåliga öppettider här i Sverige leder enbart till att importen och svartförsäljningen av alkohol ökar. Detta gäller inte minst i Skåne, med sin närhet till län-

der med liberalare alkoholpolitik.

Systembolaget och dess alkoholmonopol är något Moderata Ungdomsförbundet i Lund vänder sig starkt emot och har gjort i många år.

Staten ska inte syssla med försäljning av alkohol utan vi tror att ICA och Hemköp hade kunnat sköta det lika väl, så för vår del hade de gärna kunnat strunta i att öppna dörrarna igen den andra maj.

I GRUNDEN HANDLAR det om förtroende för människor. Detta lands invånare kan hantera möjligheten att köpa en flaska vin när de gör sina matinköp inför kvällen en lördagseftermiddag och på samma sätt kan de hantera att Systembolaget är öppet Siste april, för det får ändå inte säljas alkohol till överförfriskade personer.

DEBATTÖRER

MARCUS LANTZ, ORDFÖRANDE MUF Den 5 april anordnades en debatt i AF-borgen där studenttraditionernas för- och nackdelar

"Därför är det viktigt a!

FREDRIK HOLMGREN, STYRELSELEDAMOT MUF FOTO: ARKIV/JONAS JACOBSON

VAD TYCKER DU OM ATT SYSTEMBOLAGET STÄNGS DEN SISTA APRIL? DEBATTERA PÅ LUNDAGARD.SE 34

LUNDAGÅRD NR 4 2010

Traditioner kan bevara en snedfördelning av makt.

Därför bör de diskuteras.

Det menar jämställdhetsoch likabehandlingsgruppen vid Juridiska föreningen, en av initiativtagarna till den debatt om lundatraditioner som anordnades i början av april.

I skrivande stund är det en vecka sedan en välbehövlig debatt om Lunds studenttraditioner hölls i AF-borgen.

På de affischer som spridits över Lund ställdes frågan huruvida lundatraditionerna är föråldrade och kränkande riter eller grunden för en unik gemenskap. Samma fråga kom även att till stora delar ensam prägla den faktiska diskussionskvällen.

Det här är också symptomatiskt för samtalet om traditioner; det finns ett läger som ställer sig i ena hörnet och så ställer sig det andra lägret i motsatt hörn, och sen börjar pajkastningen. Debatten reduceras ofta till att enbart handla om huruvida exempelvis spex, baler eller sånger är bra eller dåliga. Börjar

man i den änden är det lätt att det i stridens hetta tyvärr lämnas vid sidan av slagfältet just varför debatten överhuvudtaget är relevant.

SÅVÄL UNDER paneldebatten som på

annat håll hävdades och hävdas ofta att ett spex ”bara är ett spex”. Mången balivrare hävdar gärna att en bal bara handlar om att ha roligt.

Ett spex är naturligtvis ett spex och en bal är naturligtvis rolig.

Vore det enbart så ter sig inte heller ”bra eller dåligt”-diskussionen särskilt relevant. Någonting som enbart är roligt, är ju ingenting annat än just det.

Sätts det dock i relation till någonting annat – vad det egentligen är som presenteras i spexet och vad det är som vi tycker är roligt – har genast verkligheten vidgats.

TRADITIONER ÄR givetvis mer än dess själva existens. De bevarar vissa värderingar och reproducerar därmed vissa strukturer. Kanske är det häri som själva polemiken i debatten kring traditioner ligger; huruvida man har förmågan och viljan att erkänna och ifrågasätta strukturer.

Redigering: Tobias Persson

disku

d

!

FOTO: JONAS JACOBSON

delar

SE TRADITIONSDEBATTEN I REPRIS PĂ… BAMBUSER VIA LUNDAGARD.SE â—Ł

Kommentarer frün lundagard.se �Men vi müste ta vürt ansvar som jordens socialbyrü!�

kommenterar �J� pü Lund kan fÜrlora hälften av de utländska studenterna

�Jag kom till lund just pga av de starka traditionerna och vill a! de ska behüllas minsann. annars kunde jag ju valt Ürebro, halmstad eller gävle!� kommenterar �Lundalivet� pü Delade meningar i livlig traditionsdebatt

�Ge oss tvü ür sü spelar vi i femman! :D / Helsingkrona FC.� kommenterar �Malcom� pü Hallands bäst i Lund

�Magnolieorden kommer i enlighet med principen om massive retaliation a! nästa 1 april süga ner hela LUS.�

kommenterar �Arg medborgare� pü Lus har sügat ner magnolian

�En kritisk granskning av den kritiska granskningen är pü sin plats.� kommenterar �Carl Henrik� pü Genusgranskad debatt ska Üppna fÜr debatt diskuterades. Panelen bestod av tre debattÜrer pü respektive sida: fÜr och emot.

deba!era traditionerna" Att ifrügasätta traditionerna handlar inte om att direkt avvisa dem som düliga. Snarare handlar det om att anta ett utifrünperspektiv och früga sig varfÜr de finns och vad de leder till.

I det här fallet handlar det om ifall traditionerna befäster idÊer om studentlivet som är skräddarsydda fÜr vissa och som i praktiken avhüller andra frün att ens sÜka sig till universitetet och de dÜrrar som ofta Üppnas i samband därmed, i form av socialt kapital och självfÜrtroende.

I fÜrlängningen blir alltsü det ofta omedvetna bevarandet av strukturer, vilka traditionerna befäster, ett bevarande av snedfÜrdelning av makt.

VI MENAR INTE att exempelvis en bal eller ett spex i sig självt är nügonting düligt. Men ett okritiskt fÜrhüllningssätt gÜr att den güng det faktiskt är �düligt� – i den indirekta meningen att det underblüser maktasymmetrier eller i den direkta meningen att det für nügon att känna sig illa behandlad – sü blir det väldigt svürt att upptäcka det.

När de till synes enbart skämtRedigering: Tobias Persson

samma visorna inte längre gÜrs med, som man älskar att uttrycka det, �glimten i Ügat� riskerar det att fullt accepterat passera fÜrbi. Den oreflekterade reproduktionen av fÜrdomar eller maktstrukturer für dessutom konsekvenser lüngt utanfÜr den plats och den stund där det skett.

4]VKPXZQ[MZ PMTI LIOMV NÂ Z [\]LMV\MZ WKP IV[\qTTLI ^QL ]VQ^MZ[Q\M\M\ 6qUV MTTMZ \I UML LMVVI IVVWV[

ETT MEDVETET fÜrhüllningssätt

gÜr att man kan ställa sig Üver, och om sü behÜvs kanske vinna Üver, den norm som püverkar oss och som vidhülls i samma Ügonblick som dess uttryck upprepas.

Att slü ifrün sig och hävda att det man gÜr inte betyder nügonting och inte är ett uttryck fÜr nügonting annat än skrattet i stunden, är inte bara att undervärdera sin egen insats. Det är även att avsäga sig ansvaret fÜr sina handlingar.

DEBATTĂ–R

JĂ„MSTĂ„LLDHETSOCH LIKABEHANDLINGSGRUPPEN VID JURIDISKA FĂ–RENINGEN GENOM SARA BENGTSON

3HJJ\V 6NDIIHUL )LUD GLQ VWXGHQW PHG JRG PDW IUnQ 3(**<6

VWXGHQWUDEDWW LQI|U DYVOXWQLQJHQ Â&#x2021; $OOD VRUWHUV PHQ\HU WLOO VHUYHULQJ RFK XWN|UQLQJ Â&#x2021; $OOW LQRP FDWHULQJ Â&#x2021; 9nU PDW J|UV IUnQ JUXQGHQ Sn VYHQVNW N|WW RFK IlUVND UnYDURU $OOD NDQ RFNVn SDVVD Sn DWW XWQ\WWMD HWW YHFNRUV HUEMXGDQGH

I|U 0HQ\ , ,, ,,, Sn KHPVLGDQ *lOOHU IU R P Y W R P Y 2UGLQDULH SULV 7UDQVSRUWYlJHQ /|GGHN|SLQJH Â&#x2021; Â&#x2021; ZZZ SHJJ\V VH LUNDAGĂ&#x2026;RD NR 4 2010

35

LUNDS UNIVERSITETS STUDENTKÅRER

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

Vems ansvar är du?

KÅRKRÖNIKA FOTO: JAMES JONES HUANG

Uteblir du som anställd från din arbetsplats ska din arbetsgivare hjälpa dig att lösa problemen.

Så är inte dock inte fallet om du är student och den överordnade är universitetet eller CSN. OM EN ANSTÄLLD uteblir från

jobbet en dag utan att tala om det för sin chef så sprids oro på arbetsplatsen. Första samtalet till den frånvarande hade antagligen varit i ilskans ångor över att bandet har rullat ensamt hela dagen eller posten inte blivit utdelad eftersom personen inte varit där den skulle. Senare kommer samtalet antagligen att ta en annan ton och man går till botten med vad problemet är och hur man gemensamt kan åtgärda det. Detta sker per omgående eftersom såväl arbetsgivare som arbetstagare har ett intresse av transaktionen "pengar/utfört arbete" och därför är måna om att det hela ska fungera.

ÄR DET SÅHÄR när det kom-

mer till studenter? Det krävs inte mycket eftertanke för att komma fram till att så inte är fallet. Studieplatsen är studentens arbetsplats. Det är där studenten spenderar sina arbetsdagar (låt sedan vara att de flesta inte lyckas erbjuda heltidsstuderande att verkligen få studera på heltid).

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitet, kommunen och regionen.

36

LUNDAGÅRD NR 4 2011

40 000 studenter. Man blir lätt en i mängden, går på sina föreläsningar, läser sin litteratur och skriver sina tentor. För de allra flesta studenter går utbildningen smidigt, kanske blir det en omtenta eller två på vägen. Men ibland är utbildningen dålig, litteraturlistorna felaktiga och läsplatserna obefintliga.

Då gäller det att göra sin röst hörd.

DU HAR SÄKERT åsikter. Kanske är föreläs-

"Vem på lärosätet är ansvarig? Svaret är att ingen vet." ansvarig? Är det övningsledare?

Kursansvarig? Prefekt? Svaret är att ingen vet. Följdfrågan är om någon vill veta. Nog för att det här är personer som har fullt upp, nog för att antalet studenter per anställd är oerhört stort, men faktum är att studentens arbetssituation har fallit mellan alla stolar som är det möjligt att falla mellan. ÄR DET FINANSIÄRENS ansvar

att coacha studenten? Ja, uppenbarligen tolkar de det inte själva så. Det enda CSN gör i sammanhanget är att efter en svår studieperiod i praktiken säga upp studenten från sin arbetsplats genom att strypa finansieringen så att vederbörande inte kan fortsätta sina studier. Visst ska man inte tvingas betala för någon som inte uppfyller det arbete som är avtalat, men det ska under inga som helst omständigheter ske utan att personen i fråga får stöd i sin personliga situation.

ÄR ANLEDNINGEN TILL din

frånvaro mondäna tillstånd som sjukdom eller graviditet kan du vänta dig en spännande period. Som nybliven förälder under studietiden förvisas du till en tillvaro med 4000 kr netto i månaden. Blir du sjuk så kommer du så småningom inte bara få din studieförmåga prövad efter en tid, utan även prövas mot arbetsmarknaden i stort. Om du är för sjuk för att studera kan du ju kanske vara frisk nog att rensa ogräs i Botaniska trädgården eller att stapla varor på ICA Malmborgs. Detta förstås förutsatt att du klarar de 30 karensdagar som gör studenter till ett miserabilitetens unikum i samhällets skyddsnät. Finns det någon instans i samhället som kan ge dig stöd i det här? Nej, det gör det inte.

CHRISTOFFER IVARSSON LUS-ORDFÖRANDE HENRIK JONSSON VICE LUS-ORDFÖRANDE

KRAM

SPARK

STUDENTREPRESENTANTERNA

INTOLERANS MOT RELIGION

En varm kram utdelas till de studentrepresentanter som kämpat för att ge Lunds doktorander trygga anställningsavtal genom åren.

Det är en stor och välkommen seger när universitetet nu vill avskaffa de otrygga utbildningsbidragen.

En hård spark riktas mot den obehagliga attityd som ibland skymtas på delar av naturvetenskapliga fakulteten mot religiösa personer.

Intolerans är inte acceptabelt någonstans, och absolut inte på ett universitet.

ningarna på för låg nivå – eller för hög? Har du för lite lärarledd tid – eller för mycket?

Kostar det skjortan för dig att pendla mellan ditt hem och föreläsningssalen? Borde kaffet vara billigare och lunchutbudet större i universitetets caféer?

DU KAN VARA med och lösa allt detta, och lite

till. Studentkårerna sitter på fruktansvärt mycket makt. Vi har tillträde till de annars så stängda mötesrummen, från den enskilda kursplaneringsgruppen till universitetsstyrelsen. Våra studeranderepresentanter lägger förslag på hur utbildningen kan bli bättre – efter att ha fått ta del av sina kursares åsikter. Det skulle kunna vara du som är med och bestämmer examinationsformerna på dina egna kurser.

"Vi har tillträde till de stängda mötesrummen."

DU KOMMER SNART få ett mejl från din stu-

dentkår, eller se en affisch som någon av kårens aktiva har satt upp. Det kommer förmodligen stå ”Kandidera till uppdrag inom kåren”, eller ”Ställ upp i valet till...”. När det händer – stanna upp. Läs mejlet, titta på affischen. Fundera på vad som behöver förbättras i ditt studieliv. Och skicka in den där kandidaturen. Bara gör det. För din egen skull, för dina kursares skull, och för att göra Lunds universitet ännu bättre.

HANNA GUNNARSSON ORDFÖRANDE HUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA STUDENTKÅREN

PRESSBILD: CATHERINE HOLT

VAD HÄNDER DÅ om en student helt plötsligt uteblir från sin arbetsplats? Som du kanske vet är det generella svaret ingenting. På sin höjd kanske någon av dina vänner ringer och saknar ditt sällskap, men ingen från universitetets sida gör ett dyft förrän de eventuellt ser att du börjar missa dina tentor. Vem på lärosätet är

DU ÄR EN av Lunds universitets nästan

www.lu.se

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Utbildningar granskas av externa rådgivare

Som en del i Lunds universitets kvalitetsarbete har fakulteterna tillsammans med studentorganisationerna bland annat diskuterat utbildningsprocesser, och definierat innebörden av centrala begrepp som kvalitet och forskningsanknytning.

– Materialet ser fint ut och visar att man tagit det här på allvar. Det har varit omfattande och gränsöverskridande diskussioner i fakulteterna, inte minst med studenterna, säger Stefan Lindgren, projektledare för EQ11.

FOTO: MIKAEL RISEDAL

FOTO: KENNET RUONA

Efter att ha diskuterat och utvärderat sig själva de senaste tre månaderna, har nu fakulteterna lämnat in sina självreflektioner. Därmed närmar sig det underliggande arbetet i EQ11-projektets genomförandefas sitt slut.

FOTO: MIKAEL RISEDAL

RAPPORTERADE och klara är även

de fyra delprojekt som löpt parallellt med självreflektionerna. Ett av dessa projekt innebär att analysera resultaten av tidigare kvalitetsarbete, och vad som egentligen har hänt de senaste fem åren.

– Vi är bra på att diagnostisera och se vad som kan göras bättre.

Men vi behöver bli bättre på att följa upp och se till att åtgärderna

Genom projektet EQ11 vill universitetet ta till vara befintlig kompetens och erfarenhet för att höja kvaliteten i utbildningen på samtliga nivåer.

verkligen genomförs, säger Stefan Lindgren.

Nästa steg i EQ11 är att i början av maj få besök av en grupp externa rådgivare. De kommer att sätta sig

in i allt tillgängligt material, men också besöka bland annat fakulteterna för att få en fördjupad bild av universitetets utbildningar.

I oktober lämnas projektets slut-

rapport in. Därefter påbörjas fas 3: implementering.

Alla rapporter kommer att finnas tillgängliga på projektets hemsida: www.lu.se/eq

Gemensamt passerkort ger enklare och tryggare vardag Ett gemensamt passerkort som förenklar rörligheten mellan olika byggnader, och ökad trygghet i och runt universitetets lokaler på kvällstid. Det var några önskemål som studenterna hade när rektor installerades 2009. Under 2011 görs ett antal insatser vid Lunds universitet för att tillgodose önskemålen.

biblioteken, och som studenternas egen nyckel till lokaler som är låsta efter ett visst klockslag. Kortet kopplas till varje students personliga behov av studielokaler.

– Idag kan vi få flera rapporter i veckan av studenter som har blivit utelåsta när de studerat efter stängningsdags. Med det nya kortet kan de komma in igen efter att ha hämtat frisk luft, säger universitetets säkerhetschef Per Gustafson.

Under året får det s.k. LU-kortet full funktion. Det ersätter de runt 35 kort som idag krävs för att komma in i universitetets olika byggnader i Lund. Passerkortet kommer även att fungera som lånekort på

SÄKERHETEN i och runt universite-

tets lokaler kommer också att öka – men inte bara på kvällstid.

– De brott som studenterna utsätts för sker i regel på dagtid och gäller oftast plånböcker, mobiltele-

foner, laptops och annat av värde som lämnats obevakat en kortare tid, säger Per Gustafson.

För att motverka stölderna har bevakningen utökats. Lunds universitet har också fått ett s.k. ordningsvaktsförordnande, vilket innebär att ordningsvakter med detta förordnande har befogenheter att t.ex. gripa en misstänkt gärningsman på plats.

Affischer med säkerhetsinformation och larmnummer ska också finnas synliga, och man ska se över om det behövs göras fler säkerhetsåtgärder i den yttre miljön.

För mer information kontakta: Per Gustafson, per.gustafson@bygg.lu.se, telefon: -   LUNDAGÅRD NR X DUMMY

SISTA SIDAN Q: DET ULTRAKONSERVATIVA LUND

D

en som vill flytta en syrén i den tusenåriga staden måste vässa knivarna väl. Där akademien lever och verkar som ett framtidens bålverk blåser sällan förändringens vindar särskilt varmt. Lund slår ständigt rekord i att piska upp lokalkonservatism hos nyinflyttade.

Traditionsbrott förblir en dödssynd.

Redan när lundaborna valde att anlägga sin stad i den skånska slättens mest ologiska och oförsvarbara uppförsbacke var envishetens standard satt. I hundratals år stod sedan kyrkan mitt i byn. Nu drivs förändringsovilligheten vidare av exotiska nätverk såsom kvasiföreningen Den Goda Jorden och urtidens försvarare Gamla Lund. Förmågan att formulera ett överklagande kommer med dricksvattnet.

Ohelgd råder inte minst om stadens alla studenter. Att studenterna skulle behöva bo är obegripligt.

“Studenterna kommer att dra till sig kråkor, råttor och andra däggdjur” yttrade sig en lundensare om lundafaunan. “Skränigt”, var ordet. När Lunds nation ville bygga om Landsarkivet fick man påhälsning av horder av arkitekter. Byggnaden var ju, liksom halva staden, ritad av Klas Anshelm. Det går bra för studenter att bo, men inte med fönster.

Q kvad i utvecklingens motvind Vakna, ni folk, ni som ser hur debatten fördummas Vakna och se. Har ni öron så hör och förstummas Vad sker med min stad, detta Lund som ska forma sin framtid?

Vad sker med min stad, som ska se och betrakta sin samtid?

Där Helgo och Anshelm har satts uti staden att råda ska nya studenter så hysas och bo i en låda, Där murar av tegel förblir vårat fönster mot världen Så är traditionen, bevarandet är framtidsfärden Vad gör det för ont att syrenen i Lundagård blomma?

Vad gör det att jorden i norr kommer forskning till fromma?

En glaspyramid? Det går ej, kommer aldrig på fråga! Över sådant förslag lyser alltid processandets låga Det är stadens lott att för alltid få klaga och bråka Förändring följs än av process mot varendaste kråka

MORRHOPPAN IDOL har besökt studenternas borg. Ryktet cirkulerar om a! juryn använt sig av Lus konferensrum för överläggningar. Om någon har sjungit där eller inte är oklart. Men i sådana fall är det inte första gången rummet har få! besök av talanglösa karriärister...

A! vara med och skapa Studentlund går väl an, men a!

BETALA? En av landets främsta studentföreträdare har till och med lyckats undvika a! pytsa in när det var obligatoriskt. Morrhoppan förutspår en politisk kometkarriär, och den oundvikliga frågan blir då: hur står det till med tv-licensen?

RESONANS – AV HENRI GYLANDER

38

LUNDAGÅRD NR 4 2011

Redigering: Tobias Persson

Musik i Lundagård LÖRDAG 7 MAJ 10.00 Konsert med brasskvintett från Musikhögskolan.

Domkyrkan.

Personlig assistent sökes i Lund

14.00 Konsert med Barnkammarsångarna och Vesterbro Provsti Ungdomskor från Köpenhamn. Skissernas museum.

Kooperativet Frihet

16.00 Konsert med Musikhögskolans klarinettister och Tomas Johnsson, piano. Skissernas museum.

Jag är en utåtriktad student, som har en CP-skada. Jag är kristen, intresserad av bön, mission och teologi. Jag har en magisterexamen i datavetenskap och läser nu på en teolkand på distans. Personlig assistans har jag hela dygnet. På natten rör det sig om jourtjänstgöring.

11.00 Debatt: Det svenska körundret – hur ser dess framtid ut?

Kapellsalen.

18.30 Symfonikonsert med Akademiska kapellet.

Universitetsaulan.

22.00 The Slow Spring. Konsert med Musikhögskolans kammarkör. Universitetsaulan.

SÖNDAG 8 MAJ

Jag söker nu en sommarvikarie på ca 70% under perioden 1/6-8/8. Eventuellt finns även möjlighet till ett mindre extraknäck till hösten. Körkort är nödvändigt. I övrigt har jag inga krav på utbildning. Jag föredrar om du kan dela min kristna tro. Jag tillhör den Katolska Kyrkan och är även associerad i Ad Fontes i Lund.

11.00 Jazzförmiddag med musiker från Musikhögskolan.

Kapellsalen.

Sista ansökningsdag: 110506.

19.00 Konsert med Palaestra Vokalensemble och stråkorkestern Cappella Lundensis. Universitetsaulan.

Arbetsgivare är Kooperativet Frihet. Kollektivavtal tillämpas.

Ansökan skickas till: frihet@algonet.se eller till Ref. XY, Kooperativet Frihet, Höstbruksvägen 12B, 226 60 Lund, 046-150612.

13.30 ”Min tid ska komma.” Föredrag och konsert omkring Gustav Mahler. Kapellsalen.

16.00 Konsert med ny musik från Musikhögskolans kompositionsklass. Skissernas museum.

20.30 Konsert med Musikhögskolans världsmusikklass.

AFs konsertsal.

Forskning, utbildning och musicerande vid Lunds universitet.

Edhii^Yc^c\ 7

6kh/ AjcYV\ย gY! HVcY\ViVc '! ''( *% AjcY 6YgZhh~cYg^c\ ]dh Y^c cVi^dc ZaaZg `ย g

1\JDWDQ

&DIpHW ,QIRUPDWLRQ VMXNYnUG KLWWHJRGV

7RDOHWWHU 2EVHUYDWRULHW VRSFRQWDLQHUV

+|JHYDOOV EDGHW

$YVSlUUDW RPUnGH

9DONRPPHQ WLOO

6WDGVSDUNHQ GHQ DSULO 7lQN Sn

'ULFN NUDQYDWWHQ

5DGLR $) Sn VFHQ

0HMHULHW

5lGGQLQJVIRUGRQ PnVWH NXQQD WD VLJ IUDP RFK GlUI|U WLOOnWV LQJD F\NODU HOOHU P|EOHU L SDUNHQ *ODVร DVNRU VRP NDQ OHGD WLOO VNDGRU Sn EnGH PlQQLVNRU RFK GMXU lU LQWH KHOOHU WLOOnWQD ZZZ OXQG VH YDOERUJ

Hur fรฅr du det gjort?

2 000 broschyrer 70 bรถcker tvรฅ roll-ups stora canvastavlor personifierat tryck Lugn och ro frรฅn ett och samma stรคlle, Wallin & Dalholm -ett mรฅngsidigt tryckeri

www.wod.se 046-211 31 38