Lundagård 2011 3

SVERIGES ÄLDSTA STUDENTTIDNING GRUNDAD 1920 - NR 3 2011

DET SISTA LJUVA ÅRET Till hösten dör idén om fri utbildning för alla. Vi har följt studenterna som aldrig kommer igen.

Sid 14-17

ÖKAD BROTTSLIGHET RÅA DUSTER PÅ HJUL Knark och hotfulla gäng - nu vill universitetet införa ordningsvakter.

Sid 6-7

Med rullskriskor på blir den 37-åriga trebarnsmamman highschoolatlet.

Sid 18-19

MED FARA FÖR LIVET

Lundagård träffar den mordhotade studenten Jefferson i Colombia.

Sid 22-23

NEXT STEP VI ÄR INTRESSERADE AV SPETS I TRE FALL: DIN PERSONLIGHET DIN TEAMKÄNSLA DIN KUNSKAP TETRA PAK Som du ser nämner vi personligheten först.

Det är helt enkelt så att hur du är som person är minst lika viktigt som dina akademiska färdigheter. Att vara generös, öppen, omtänksam och så vidare, är grunden för hur bra vi kan jobba med varandra här på Tetra Pak – det mesta här är utpräglat team work.

Sedan utgår vi förstås att du kan ditt ämne utan och innan. I alla fall i teorin; att omsätta det du pluggat till praktiska färdigheter går kanske inte över en natt. Men vår syn på att få allt att fungera bygger på ett ömsedigt givande och tagande. Ställer du upp på oss kan du också lita på att vi ställer upp på dig.

Det skapar både trivsel, arbetsglädje och framgång.

Tetra Pak,

och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

LEDARE JOIN OUR TEAM!

In the beginning of February, Lundagård launched the international website Lundagard.net.

By providing news in English we hope to assist in tearing down the walls between international and Swedish students, but we need your help!

What do you think we should write about? Do you want to join our international team? Give us a call or send us an e-mail at lundagard@lundagard.se.

"Det är en rolig grej."

GE

"KOM GÄRNA HIT, MEN STANNA INTE" Vi får den internationalisering vi förtjänar. Först när vi slutat se internationella studenter som turister, kommer de att sluta turista.

Nattetid kom hemlösa upp genom kulvertarna och strövade runt i de breda korridorerna. Lutad mot en vägg i samlingsrummet stod en metallbår med spännen. Bara en detalj i mängden bland larmknappar, stålbidéer och destilleringsapparaturer som alla påminde om husets tidigare funktion. Ett 20-tal studenter delade på tre mögliga toaletter med svag belysning och inga speglar. Dörrarna var försedda med skjutluckor.

BESÖKET PÅ DET internationella studentboendet på S:t

Studentföreningen Stampus i Helsingborg förvandlade kalaslokalen Villan till ett glädjekvarter och höll fest med Red light district-tema.

När studenter rasade mot evenemanget blev de ansvariga förvånade.

Att en central förening på universitetets framtidscampus överraskas av att ett prostitutionstema väcker reaktioner är unket. Nästan lika unket som själva festen.

GE

Lars 2008 har etsat sig fast i mitt minne. De gamla vårdpaviljongerna hade budgetrenoverats till något som ingen svensk student hade accepterat. Det är enda gången jag känt ett behov av att be om ursäkt för mitt universitet.

Men temat känns igen. Under tiden på Lundagård har jag bland annat stött på en student som delade ett korridorsrum med fru och barn. En annan som fick sova på sin institution, och en tredje som tvingats ge upp sina forskningsresultat till sin professor. Jag har också mött oräkneliga studenter som fått betala ockerhyror för undermåliga bostäder. Alla dessa personer har en sak gemensamt: de är inte svenskar.

ATT INTERNATIONELLA STUDENTER ofta bara dansar någon termin, gör att de hamnar i en utsatt läge. De har varken tid, kunskap eller position till att kämpa mot orättvisor. Av samma anledning har det sällan funnits någon som är villig att ta kampen för deras räkning. I praktiken ser vi studenterna som tillfälliga turister, samtidigt som vi inte ens lyckas med

"Trots a! en del behandlas som skit, så vill många stanna."

att ge dem en bra upplevelse under den korta tid de vistas här.

NÄR REGERINGEN LADE fram

propositionen om studieavgifter hänvisade de bland annat till att internationella studenter sällan stannar kvar i Sverige. I stället borde de ha frågat sig varför.

För trots att en del av studenterna behandlas som skit, så vill de stanna. Det är bara det att de inte får.

SOM UTOMEUROPEISK STUDENT måste du ha ett nytt uppehållstillstånd direkt efter examen för att inte bli utvisad.

Det betyder i sin tur att du måste hitta en fast anställning med hyfsad lön – innan du ens avslutat din utbildning.

Det är svårt, och det blir inte lättare när ingen hjälper till. I april publiceras en stor enkätundersökning där alla internationella studenter i Lund tillfrågats. Universitetet får beröm för mycket, men rejält med däng när det kommer till karriärshjälp. Tyvärr är siffrorna likadana över hela Sverige.

Som om det inte vore nog tycks många arbetsgivare tänka att det är viktigare att deras personal kan svenska, än att de kan själva jobbet. Men det får Masha, Olga och Ashwin berätta mer om i reportaget som börjar på sida 14. ÖKAD INTERNATIONALISERING ÄR en förutsättning för att

Lunds universitet ska bli ett av Europas ledande lärosäten.

För att nå dit måste regering, universitet och studentliv skippa det undermåliga charterkonceptet.

AXEL JÖNSSON BITRÄDANDE REDAKTÖR

LUNDAGÅRD NR 3 2011

”Jag försöker stämma rektorn för paramilitära kopplingar".

”Jag hoppas a! jag inte blir ensam i Sverige .”

Utsatta studenter i Colombia - sid 22-23

När världen kommer till Lund - sid 14-17 ”Politiska partier består av

”Det är en fantastisk miljö a! komma till.”

regimens söner och dö!rar."

"Det sitter små Mubaraks i varje parti" - sid 24

Margot Wallström, ny ordförande för universitetet - sid 13

”Det är väldigt lite pengar och långt ifrån tillräckligt.”

Prorektor kritiserar regeringens stipendiesatsning - sid 8

Lundagård gavs första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer, Lus, och når drygt 40 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Liselotte Olsson liselotte.olsson@lundagard.se Biträdande redaktör Axel Jönsson axel.jonsson@lundagard.se Webbredaktör Gustaf Eriksson gustaf.eriksson@lundagard.se Redaktion Jonas Jacobsson, Henrik Larsson, Stina Linde, Jacob Hederos, Ida Ölmedal, Carl-Johan Kullving, Max Jedeur-Palmgren.

"Det gäller a! ta på sig speciella flashbackglasögon."

Nätdetektiver förändrar etiken - sid 23

Medarbetare detta nummer Linnea Paulsson, Christoffer Frostgård, Sebastian Hagberg, Aron Vallinder, Frida Sandström, Ellen Paulsson Hilda Forss , Anita Hansen, Mette Mjöberg Tegnander Kristin Johansson, Lorena Toro Meneses, Sara Othman Max Persson, Anni Tuikka, Annika Wilhelmson, Tobias Persson,Erik Ottosson, Edvard de Fine Licht, Anna Snellman, Izabella Rosengren, Dajana Kovacevic, Jonas Damsgård, Joanna Tsai, Annika Skogar, Lukas Norrsell, Anders Norrman, Maria Rosén, Nina Lind, Q

Adressändring Hos din nation eller kår. Glöm inte att folkbokföra dig på din nuvarande bostadsadress

Omslag Lukas Norrsell Kattlogotyp Alfred Gunnarsson Preumeration 170 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentpreumeration 135kr. För utlandspreumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

Tryck Wallin & Dahlholm.

Pressläggning 21 januari.

Deadline nr 4/2011 8 april. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-upplaga 38 000.

ts

www.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitets studentkårer respektive Lunds universitet.

Därför får du inte Lundagård Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Folkbokför dig på din nuvarande bostadsadress. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

ANNONSERA I LUNDAGÅRD - KONTAKTA VÅR ANNONSBYRÅ TOMAT: 046-13 74 00/WWW.TOMAT.SE Redigering: Tobias Persson

LUNDAGÅRD NR 3 2011

3

DETTA HAR HÄNT

NYHETER FRÅN LUNDAGARD.SE

11-03-14

LJUSMANIFESTATION

Omkring 200 personer samlas på Stortorget för att visa solidaritet med människorna i katastrofdrabbade Japan. När masterstudenten Takehiro Kawahara, som kommer från landets nordöstra del, berättar om hur hans stad drabbats blir torget knäpptyst.

11-02-20

"Vi avser inte a! våldföra oss i onödan."

BINGOBESÖK

Flickfotografen och entreprenören Bingo Rimérs besök på eee-dagarna rör upp känslor.

4

LUNDAGÅRD NR 3 2011

574

fick pedagogiskt stöd förra året. Det är tio procent fler än 2009.

MEST LÄST PÅ LUNDAGARD.SE

Så många studenter i Lund

1. 11-03-13 Se juristernas stjärndans 2. 11-03-08 Prostitutionstema på studentfest 3. 11-02-24 Bingo splittrade studenterna 4. 11-03-02 Kurs om sharia väcker ilska 5. 11-03-09 Akvariekris på Hallands

11-03-02 SHARIA VÄCKER ILSKA

En kurs om tillämpningen av sharia i Sverige och EU får arga mejl att strömma in till universitetet.

11-03-03

SPEXSPEL

Lundaspexarna firar 125 år med fest, föreställningar och ett iPhone-spel.

FOTO: GUSTAF ERIKSSON

11-02-24

Fysikstudenten Vasilij Nokhrin misshandlades på en fest. Nu letar han efter gärningsmannen på Facebook.

11-03-01

FOTO: JOHN NORDH

Lunds nations inspektor Thomas Johannesson försäkrar att Landsarkivet kommer att behandlas med respekt om nationen får bygga om.

11-02-24

SLOGS BLODIG

Redigering: Hilda Forss

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

MÅNADENS WEBBKRÖNIKA

FOTO: JONAS JACOBSON

FOTO: JONAS JACOBSON

KLASSIKERN

mig upptäckte jag någon dag senare att antalet hade minskat till under 1 000. Helt plötsligt blev jag irriterad över att jag inte hade ett fyrsiffrigt antal vänner.

Jag började leta efter ex-vänner som hade tagit bort mig och jag började i mitt huvud formulera det arga Facebook-mejlet jag tänkte skicka till förövaren. I stora drag skulle det handla om varför jag förtjänade att behandlas som luft och hur kunde någon vara så elak att man tog bort mig som vän på Facebook. Det skadade ju inte att ha mig kvar, eller? Hade jag kanske gjort något fel?

Det har blivit otryggare på universitetet, och nu kan vakterna få större befogenheter. Men vakterna är inte de enda som jobbar när mörkret lagt sig. Gå in på Lundagard.se och läs om de som ser vad du har för dig på natten.

NEWS FROM LUNDAGARD.NET Normaldagen strives to create a university that welcomes everyone, but almost all of the events are in Swedish.

11-03-05

NEW PROJECT

Erasmus student network hopes that a new initiative will get more international students working at nations.

VICTORIOUS WIDERBERG

the Widerberg sandwich the best meal in Lund.

DET VAR NÄR jag svarade på samma fråga som jag insåg vad som hade hänt i mitt liv. Ja, folk tog bort mig som vän på Facebook men det var helt och hållet mitt fel. Det var personer som jag knappt pratat med eller som jag på ett eller annat sätt vuxit ifrån. Det var personer som hade tagit en annan väg i sina liv och som hade noll gemensamt med mig. Det var också personer som jag försummat. Tidigare vänner hade transformerats till ett digitalt namn i blått. Ettor och nollor. Det fanns ingen person bakom utan det hela hade blivit ett highscore – en tävling om vem som hade flest vänner.

11-03-14

STAY LONGER

A state committee wants to let foreign students stay in Sweden longer after exams.

11-03-17

"We want to share this tradition."

JAG SLÅR VAD om att jag inte är ensam om detta tillsynes obetydliga problem. Vi har på allvar börjat se baksidan av den digitala revolutionen. Vi stavar allt sämre eftersom rättstavningsprogram i både datorer och mobiler gör jobbet åt oss. Vi pratar allt mindre eftersom vi kan chatta eller skicka sms. Vi är i och för sig mobila och kan ta reda på allting genom ett knapptryck och vi är ständigt online med våra smarta telefoner. Men vad hjälper all kunskap i hela världen när man är ensam? Vi måste vägra låta våra sociala kontakter reduceras till ljudet av knapptryck och skenet från en digital skärm. Det mest revolutionära man kan göra i dag är att gå offline.

11-03-12

After an evening of eating, Ryuei Sasaki and Lundagård's team proclaim

11-03-04

"Jag vill alltid komma hit och ha kul."

11-03-08 PROSTITUTIONSTEMA

Flera studenter rasar mot att föreningen Stampus anordnar en fest med Red light district-tema.

Redigering: Hilda Forss

Shawn Thane hopes that the international bal will let foreign students experience one of the oldest traditions in Lund.

BETYG VIKTIGAST

Social kompetens och betyg väger tyngst när arbetsgivare väljer vilka juridikstudenter de ska anställa, enligt en undersökning.

11-03-13

MACARENA

Juristerna värmer upp inför den återuppståndna Fejm-festen med dans.

FOTO: ANNA SNELLMAN

Shams Siddiquia trivs när Internationen gästar Wermlands, och han tänker komma tillbaka.

11-03-11

Häromdagen såg jag att jag hade passerat över 1 000 vänner på Facebook. Jag firade ögonblicket med att dricka en klunk kallt kaffe. Jag kände att det var passande. Att man passerar den tusende vännen är lika ovidkommande som Kissies modeblogg eller vem som vann senaste deltävlingen i Melodifestivalen. Det var en ointressant parentes.

Jag kunde helt ärligt inte bry mig mindre att en person till som jag knappt känner lägger till mig på Facebook. Det säger ingenting om mig som person och det fyller ingen viktig funktion i mitt liv.

TROTS ATT JAG intalat mig själv att jag inte brydde

DE SER DIG OM NATTEN

11-02-17 MAINLY IN SWEDISH

ENSAMMA TILLSAMMANS

JAG MÅ GÖRA det i dag men jag

kommer likväl knappa in den välkända Facebook-adressen på måndag morgon – hur många notifications har jag fått i dag då?

ESAU ALCONA

LUNDAGÅRD NR 3 2011

5

LUNDAGÅRD AVSLÖJAR: UNIVERSITETET VILL INFÖRA ORDNINGSVAKTER

Ökad övervakning p Ungdomsgäng som uppträder hotfullt, stölder av värdesaker och misstänkt narkotikahandel på universitetet. Det senaste året har flera ordningsstörningar inträffat som oroar studenter och universitetspersonal. #Nu vill universitetet införa ordningsvakter.

De senaste åren har ordningsstörningarna på universitetet blivit vanligare och grövre. Antalet incidenter har ökat markant de senaste fyra åren. Värst drabbad är Teaterhögskolan i Malmö, enligt universitetets säkerhetschef Per Gustafson.

– Det hårdnande klimatet är riktat framför allt mot Malmö. Det har inte nått Lund än. Det är ju natt och dag mellan Malmö och Lund, säger han.

Teaterhögskolan i Malmö har under vissa perioder det senaste året dagligen uppvaktats av ungdomsgäng. Dessa har försökt ta sig in i universitetets lokaler men blivit stoppade vid entrén. Vid tillsägelse har de ändå försökt tränga sig in i lokalerna.

Enligt Henrik Dagnegård, hus-ansvarig på Teaterhögskolan, har personalen noterat att ungdomsgängen burit batonger, knivar och knogjärn.

– Det är ingen som blivit hotad vad vi vet, men studenter och personal känner sig väldigt utsatta. Jag tror ökningen av ungdomsgängens besök beror på vädret.

Under vintern har de knappt varit här eftersom det varit så kallt, men nu när solen kommit har deras besök blivit mer frekventa, säger han.

Misstänker narkotikahandel

Men även Lund har drabbats av ordningsproblemen, bland annat Språk- och litteraturcentrum, Universitetsbiblioteket, Juridicum och Universitetshuset.

På Språk- och litteraturcentrum har personalen noterat en intensiv trafik till Patrik Pariola, husprefekt på Språk- och litteraturcentrum, berättar att polisens narkotikahundar har besökt byggnaden flera förvaringsskåpen på nedre plan, där personer endast gått till skåpen utan att ha som polisen senare kunde något annat ärende i huset.

En stöld om dagen gripa.

– Gissningsvis är det lättare droger som Under förra året förekom stölPå Juridicum det handlas med. Polisens narkotikahunder av besökares värdesaker VÄKTARENS har det också vadar har varit här på Universitetsbiblioteket.

BEFOGENHETER rit flera stölder och vi har även Under en period skedde och polis har tömt skåpen två "Gissningsvis är det det nästan en stöld om “Väktare får bara ingripa mot fått tillkallas gånger, men jag lä!are droger som det dagen, enligt Kai Erikspersoner som tas på bar gärning när för att avvisa vet inte vad som son som är adminisde begår brott som kan straffas med personer som hittades då. För handlas med." trativ chef på Universifängelse, så kallade envarsgripanden. stört ordningatt få bort handeln tetsbiblioteket.

Väktare står under tillsyn av länsen. ska vi plocka bort För två år sedan styrelsen.”

I Universiförvaringsskåpen innan sommaren, säskedde olika former av Källa: Polisens hemsida tetshuset, Juriger Patrik Pariola, husprefekt på Språksexuella kränkningar mot dicum, SOL och och litteraturcentrum. kvinnliga studenter av en UB har lokalvårdare person kallad ”Pussmannen”, 6

LUNDAGÅRD NR 3 2011

Redigering: Tobias Persson

◣

FOTO: LUKAS NORRSELL

g på universitetet SÄKERHETSÅTGÄRDER PÅ UNIVERSITETET Universitetet vill förbättra både studenternas och personalens säkerhet. /De senaste fyra åren har universitetet infört id-kort och incidentrapporter. Även utökad kamerabevakning är planerad.

LU-kortet

2010 2009

2008

32

87 102

Siffran i staplarna visar antalet incidentrapporter som säkerhetshandläggaren har fått.

Ett identitetskort för alla medarbetare på universitetet håller på att införas. Sedan oktober 2010 har studenter och personal uppmanats att bli fotograferade och få ett id-kort för behörighet till universitetet.

– LU-kortet ska ha full funktionalitet vid årsskiftet 2011-2012. Det är ett gigantiskt system där flera olika låssystem ska bli kompatibla, men som det ser ut just nu kommer vi att bli klara i tid, säger Per Gustafson, säkerhetschef på universitetet.

Syftet med LU- kortet är att medarbetare på universitetet ska ha större rörlighet.

Med kortet ska du kunna komma in i de studierum och lokaler som tillhör din utbildning. Är du inte behörig ska du inte kunna komma in i lokalerna. Detta innebär även att studenter kommer att bli hänvisade till den egna institutionens läsplatser.

Kortet ska även kunna fungera som lånekort på universitetets samtliga bibliotek. LU-kortet startade som ett pilotprojekt på LTH år 2005.

Övervakningskameror

I höstas ville Universitetsbiblioteket utöka antalet övervakningskameror.

Anledningen var bland annat det ökade antalet stölder. Eftersom biblioteket är en mer offentlig plats än många av universitetets övriga lokaler fick biblioteket ansöka om ytterligare övervakningskameror till Länsrätten.

Universitetet har sedan flera år haft övervakningskameror i sina övriga lokaler.

Incidentrapporter

Antalet incidentrapporter har ökat stadigt de senaste fyra åren. Sedan systemet med incidentrapporter infördes år 2008 har universitetet hittills fått in 247 incidentrapporter. Ifall någon student eller personal på universitetet upptäcker en incident ska detta rapporteras till en säkerhetshandläggare.

Några av de vanligaste incidenterna är stölder, inbrott och obehöriga personer i universitetets lokaler.

– Rapportantalet står i proportion till hur duktig man är på att rapportera. Vi vet idag att antalet incidentrapporter bara är toppen på ett isberg, säger Per Gustafson, säkerhetschef på universitetet.

Efter att en incidentrapport kommit till säkerhetshandläggaren går de igenom den och kontaktar uppgiftslämnaren. Beroende på incident kan rapporten lämnas vidare till polisen eller användas av universitetet för att kartlägga var och hur brott begåtts samt notera ifall det finns några misstänkta. Hittills i år har 20 incidentrapporter lämnats in.

CARL-JOHAN KULLVING

gånger. Skåp har tömts på sitt innehåll vid två tillfällen det senaste året.

Redigering: Tobias Persson

Universitetet vill införa ordningsvaktsförordnande på de platser på universitetet som är mest utsatta för ordningsstörningar. Genom att införa ordningsvakter hoppas uniPer Gustafson versitetet kunna arbeta proaktivt och underlätta polisens arbete.

FOTO: PRIVAT

sökan från universitetet.

Varför vill universitetet införa ordningsvakter nu?

ORDNINGSVAKTENS – Vi har inte haft möjlighet att BEFOGENHETER genomföra detta tidigare. Nu har “Ordningsvakter är inte poliser men vi flera exempel där ordningsvakVill ha ordningsvakter har begränsade polisiära befogenheter. De ter hade behövts. Det tydligaste Universitetet lämnade får till exempel omhänderta personer som är oroligheterna vid Teaterhögi november in en ansöär berusade eller uppträder störande på skolan i Malmö. Polisen ger inte kan om ordningsvaktsallmän plats. Polisen utbildar, förordnar ordningsvaktsförordnande utan förordnande till Polisoch sköter tillsynen av ordningsvakatt det hänt något allvarligt. Nu myndigheten i Skåne. terna, men ersätter inte Polisen.” anser vi att det finns tillräckligt Polisen har ännu inte fatKälla: Polisens hemsida många händelser för att vi ska kunna tat beslut i ärendet. erhålla ett ordningsvaktsförordnande, Säkerhetschef Per Gustafsäger Per Gustafson. son var den som skickade in anpåträffat spår av injektioner i form av exempelvis blodstänk och gömda och använda kanyler.

CARL-JOHAN KULLVING LUNDAGÅRD NR 3 2011

7

NYHETER

"Stipendiepengarna räcker inte"

Omkring 2 000 avgiftsstudenter har betalat sin anmälningsavgift till Lunds universitet. Men de stipendiepengar som universitetet får från staten räcker bara till 18 genomsnittliga studieavgifter.

– Det är väldigt lite pengar och långt ifrån tillräckligt, säger Eva Åkesson, prorektor vid Lunds universitet.

– Konsekvensen blir att vi inte får den internationella utbildning och miljö som vi vill ha vid universitetet, säger hon och fortsätter: – Svenska studenter kommer inte att möta internationella studenter i samma utsträckning. Vi tappar både bredd och djup i utbildningarna och missar de spännande och viktiga diskussioner som ett globalt klassrum kan ge.

Eva Åkesson ser också en risk att programutbudet blir mindre när universitetet får mindre resurser.

90 miljoner om året

I regeringens avgiftsproposition betonas vikten av stipendier för att motverka minskningen av studenter från länder utanför EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) och Schweiz. Enligt Eva-Marie Byberg, pressekreterare hos utbildningsminister Jan Björklund, ska regeringens satsning täcka stipendier för 15 procent av avgiftsstudenterna i Sverige.

– Det avsätts 90 miljoner kronor om året för stipendier, det ska kunna motsvara cirka 1 500 studenter, skriver hon i ett mejl till Lundagård.

Men stipendiesatsningens storlek slogs

PRESSBILD: LU/KENNET RUONA

Regeringens stipendiepengar ska räcka till 15 procent av avgiftsstudenterna. Men studieavgifternas storlek har missbedömts.

Av de 2 000 utomeuropéer som vill studera i Lund i höst räcker de stipendiepengar som universitetet fått bara till 18.

– Det utarmar programutbudet och mångfalden, säger prorektor Eva Åkesson.

"För att komma ner i så låga avgifter som regeringen räknat med skulle vi behöva dra ner på undervisningstiden, eller kanske inte erbjuda studenterna bostad. Då skulle vi nog inte få några studenter", säger prorektor Eva Åkesson.

fast innan lärosätena hade satt sina studieavgifter. Regeringens beräkning utgår från en genomsnittlig studieavgift på 60 000 kronor. Vid Lunds universitet landade den genomsnittliga studieavgiften på omkring 125 000 kronor. Enligt Eva Åkesson ligger priserna vid andra universitet i Sverige på ungefär samma nivå.

– Vi har ålagts full kostnadstäckning, vilket innebär att vi måste räkna in sådant som bostäder och marknadsföring också. Det betyder att vi hamnar på den nivån. Regeringen har helt enkelt inte tänkt på det, säger Eva Åkesson, som säger att universitetet aldrig tillfrågades om hur höga studieavgifterna skulle bli.

STIPENDIER FÖR AVGIFTSSTUDENTER ▶ I höst införs studieavgifter för studenter från länder utanför EES och Schweiz. ▶ För att motverka minskningen av antalet internationella studenter inför regeringen två stipendieprogram. Båda är biståndsinriktade och ska omfatta 90 miljoner kronor sammanlagt.

1. Det ena programmet omfattar cirka 80 stipendier totalt och ska täcka studieavgifter och levnadskostnader för studenter från särskilda utvecklingsländer, bland andra Bangladesh, Bolivia och Etiopien.

2. Det andra programmets pengar fördelas mellan lärosätena, som sedan beslutar hur de ska använda dem. ▶ Lunds universitet kommer att ha stipendier som täcker 25, 50, 75 eller 100 procent av avgiften. ▶ Universitetet bygger även upp egna stipendieprogram baserade på intäkter från studieavgifterna och donationer från privata företag eller stiftelser. Bland annat Crafoordska stiftelsen betalat två miljoner kronor till en nystartad stipendiefond.

8

LUNDAGÅRD NR 3 2011

– Studieavgiftsreformen infördes i stor hast och utan någon konsekvensanalys. Det här är ytterligare ett exempel på det, säger hon.

Enligt Eva-Marie Byberg utgår regeringens beräkning från den ersättning som lärosätena får per svensk student.

– Systemet med av…så hög kommer den genomsnittgifter och stipendier liga avgiften för ett års studier vid införs först i höst och Lunds universitet att vara. vi kommer så klart att följa utvecklingen. 90 miljoner om året är mycket pengar, skriver hon.

125000

Hade räckt till fler

Lundagård har tidigare berättat att vissa av fakulteterna har satt ett högre pris på sina utbildningar än vad de faktiskt kostar. Eva Åkesson medger att stipendiepengarna hade räckt till fler studenter om priserna satts lägre.

– Men de fakulteter som har gjort det påslaget har gjort bedömningen att det behövs en kvalitetssatsning där. Ska man hårddra det, skulle vi kunna erbjuda fler studenter stipendier genom att köra billiga program med halverad undervisningstid och så vidare. Men det vore att konkurrera med dålig kvalitet, och jag tror att det är fel väg att gå.

IDA ÖLMEDAL Redigering: Hilda Forss

FOTO: STAFFAN CLAESSON

www.uu.se/masterprogram

NYHETER

AFB satsar på matavfall Lunds kommun nådde inte fjolårets nationella klimatmål.

En satsning på matavfallssortering från AF Bostäder hade kunnat vara den avgörande skillnaden. Men dyra adressändringar stod i vägen.

Nu väntar ett pilotprojekt på Vildanden.

Runt om i landet tas det krafttag för ett bättre miljöarbete. För att klara fjolårets nationella klimatmål skulle minst 35 procent av varje kommuns matavfall hamna i en särskild påse. Lunds siffra landade på 29 procent. Med sina närmare 6 000 bostäder hade AFB kunnat göra en avgörande skillnad.

– Deras hyresgäster utgör en stor del av befolkningen så det är klart att det skulle spela en stor roll om de införde matavfallssortering. Vi ser gärna att de skyndar i långsam takt, säger Lunds renhållningsdirektör Erik Rånlund.

Trots påtryckningar valde AFB att inte göra någon satsning förra året.

– Det fanns inte tillräckligt med re-

surser. Stora delar gick till adressändringarna. Vi blev tvungna att prioritera, säger Rose-Marie Stolpe, AFB:s processansvariga.

Pilotprojekt startar i april

"Hyresgästernas intresse är nog större i dag än vid det senaste försöket."

Lunds kommuns mål är att matavfallssortering ska finnas på stadens alla bostadsområden inom de närmaste åren.

Till skillnad från tidigare finns i dag de rätta förutsättningarna. Matavfall omvandlas nu till biogas och kompostjord, förklarar Erik Rånlund.

Rose-Marie Stolpe berättar att AFB har försökt få studenter att återvinna matrester tidigare, men satsningen gick i stöpet.

– Vi hade tester för ett par år sedan.

Då funkade det inte. Människor kastade sopor som inte hade där att göra. Det kändes som att hyresgästerna inte var mogna än, säger Rose-Marie Stolpe.

Nu kan dock en bättring vara på väg.

I april startar AFB ett pilotprojekt för matavfall på Vildanden. Hur sorteringen ska gå till är ännu inte helt klart.

– Hyresgästernas intresse är nog större i dag än vid det senaste försöket.

Vi vill väldigt gärna vara med i den här satsningen som kommunen gör. Men vi har flera frågor att se över. Till skillnad från de flesta bostadsföreningarna har vi många korridorboenden. Sedan måste vi reda ut hur och var vi ska placera kärlen, säger hon.

Behövs bara extra kärl

Går satsningen hem kan den sträcka sig till samtliga boenden.

– När vågar jag inte säga. Men märker vi att folk tar till sig av pilotprojektet så ser jag ingen anledning att vänta med ytterligare satsningar.

Enligt Erik Rånlund krävs det dock inte mycket ändringar. AFB behöver i praktiken bara lägga till ett extra kärl i sopområdena.

– AFB har redan i dag stora områden med flera olika kärl i sina containrar. På sätt och vis är situationen redan löst för dem, säger han.

ANDERS NORRMAN

Så ser situationen ut på din nation Åtta av tretton nationshus saknar matavfallshantering. Några uppger dock att de i dagsläget letar lösningar. Det visar Lundagårds rundringning.

– Vi utvärderar sophanteringen och har i veckorna träffat både privata och kommunala avfallshanterare. De har undersökt våra anläggningar för att se om vi skulle kunna utöka sorteringsmöjligheterna. Detta skulle i så fall ske inom några månader, förklarar Göteborgs nations husförman Anders Tarandi.

Andra har valt att inte gå längre i frågan. Otillräckliga lokaler uppges oftast vara det avgörande hindret.

– För oss är det ett rent logistiskt problem. Saken har diskuterats men sortering av matavfall får inte plats i lokalerna. Jag känner ändå att vi har kommit långt med de sorteringsmöjligheter vi har i dag, säger Lunds nations kurator Gustav Henriksson.

Lunds kommuns renhållningsdirektör Erik Rånlund medger att nationshusen i många fall har ett bristfälligt utrymme.

– De måste göra förändringar på sina byggnader. Fastigheterna är inte redo än.

Nationerna i Lund erbjuder runt 1 400 bostäder.

ANDERS NORRMAN

10

LUNDAGÅRD NR 3 2011

FOTO: JONAS JACOBSON

Många av nationshusen saknar matavfallshantering. Hos en del kan ett införande vara på gång.

Andra väljer att avstå. Anledningen? Platsbrist.

Först i Lund. Johan Linåker, husförman på Kalmar nation, berättar att Kalmars var en av tre parter som deltog i ett pilotprojekt kring matavfallshantering för tre, fyra år sedan. Nu har försöket blivit permanent för nationens alla verksamheter och husets hyresgäster. "Det har varit väldigt framgångsrikt. Vi sparar både på miljön och vår egen ekonomi", konstaterar Johan Linåker.

LÄGET HOS NATIONERNA Vi som sorterar: Kalmar nation, Krischansta nation, Blekingska nationen, Smålands nation, Helsingkrona nation.

Letar lösningar: Göteborgs nation, Wermlands nation, Östgöta nation, Västgöta nation.

Inte aktuellt: Sydskånska nationen, Malmö nation, Lunds nation, Hallands nation.

Redigering: Axel Jönsson

www.smask.org/malmo

ABM-mastern i Lund – fÜr ett yrkesliv som arkivarie, bibliotekarie, fÜr arbete inom museer eller med kulturarvsfrügor m.m.

SMASK

Sveriges MusikAkademikers SĂĽng KĂĽntest

Tisdagen den 3 maj kl 19.00 pü MalmÜ Opera Biljetter säljs via MalmÜ Operas hemsida: www.malmoopera.se Biljettpris vuxen: 150 kr, studerande/<26: 100 kr

FO TBNQSPEVLUJPO NFE NBMNĂ&#x161; PQFSB

www.kultur.lu.se

Den 3 maj arrangerar studenter frün musikhÜgskolan i MalmÜ den trevligaste schlagerkvällen genom tiderna!

Vi tar med oss en symfoniorkester, ett stort kompband, en kÜr, tävlande artister, nyskrivna schlagerbidrag, en dirigent och konferencierer.

Tillsammans med er hoppas vi fü en ofÜrglÜmlig kväll i MalmÜ Operas legendariska schlagermiljÜ.

Efter tävlingen sü fortsätter vi kvällen med en sprudlande efterfest i Operans foajÊ. Hoppas vi ses!

Masterprogram i arkivvetenskap biblioteks- och informationsvetenskap

ABM museologi

0HQLQJVI\OGW

6WXGLH MRE Sn 1RUGHQV IÂĄUHQGH DODUPFHQWUDO

%UÂ QGHU GX IRU DW KMÂ OSH PHQQHVNHU PHQV GX EUXJHU GLQH VSURJ" 1nU IRON UHMVHU PHJHW KDU YL VÂ UOLJW WUDYOW 9L VÂĄJHU GHUIRU VWXGHUHQGH GHU NDQ DUEHMGH IXOG WLG KHOH VRPPHUHQ $UEHMGVVWHG .ÂĄEHQKDYQ 6( 2*6c ::: 626 (8 678',(-2%

NYHETER

"

HALLÅ DÄR...

CITATET

"När jag först blev nominerad tänkte jag a! det var någon annan som he!e Amelie Herbertsson."

Lundagårdsfotografen Amelie Herbertsson minuterna efter att hon blivit prisad i tävlingen "Årets bild". Hon mottog andrapriset för sitt bildspel om människor som lever gömda i Sverige. Läs hela intervjun på lundagard.se.

? FRÅGAN

Vilken är Lunds tystaste läsesal?

En bra läsesal bör vara bekväm, cafénära och framför allt: ljudlös.

Lundagård besökte fem av Lunds mest populära läsesalar i jakten på den bästa.

IZABELLA ROSENGREN

MEDICINSKA FAKULTETENS BIBLIOTEK

(på Blocket) Antal läsplatser: Cirka 40. Öppettider: måndag-torsdag: 10-18, fredag: 10-15.

Regler: Tyst läsesal, men dator är tillåten.

Kaffeindex: Pressbyrån i nära anslutning. 15 kronor för en liten kopp, 20 kronor för en stor. Finns även närliggande caféer i byggnaden.

Ljudnivå: 46,7 dB. Kommentar: Nej, det här funkar inte. Dagens tråkigaste sal andas väntrum och plastmatta. Salen är öppen för både studenter, lärare och forskare och brukar tydligen vara relativt välbesökt. I dag är det dött som i graven och vi förstår varför. Vi tar oss förbi salens alla lediga sittplatser och ger oss ut i solen igen.

Slutsats: Varför inget ”studentfik”?

UB

(Tegnérsalen) Antal läsplatser: Cirka 30. Öppettider: måndag-fredag: 9-19, lördag-söndag: 10-17.

Regler: Tyst läsesal, dator ej tillåten.

Kaffeindex: 10 kronor för en liten kopp, 13 kronor för en stor. Kravmärkt.

Ljudnivå: 44,1 dB. Kommentar: Hade undersökningen gällt Lunds vackraste läsesal hade Tegnérsalen varit en självklar vinnare. Men nu gäller det tystast läsesal och då blir resultatet dessvärre inte riktigt lika bra. Här är fullt med spring och prassel och plastgolvet gör att stolarna låter värre än en parningstokig katt.

Slutsats: Minst antal platser.

SOL

(våning fyra) Antal läsplatser: Cirka 50. Öppettider: måndag-fredag: 9-19, lördag-söndag: 10-16.

Regler: Tyst läsesal, men dator är tillåten.

Kaffeindex: 10 kronor för en liten kopp, 13 kronor för en stor. Kravmärkt.

Ljudnivå: 41,7 dB. Kommentar: En bortglömd pärla!

Knappt något spring, kanske eftersom så få vet om att den existerar?

Salen är i opersonligaste laget, men vad gör väl det när man kan plugga med Lunds skönaste utsikt utanför fönstret?

Slutsats: Många datoruttag.

12

LUNDAGÅRD NR 3 2011

JURIDICUM

Antal läsplatser: Cirka 100. Öppettider: måndag-fredag: 8-20, lördagsöndag: 9-17.

Regler: Tyst läsesal, men dator är tillåten.

Vissa utrymmen i salen är extra tysta, där varken dator eller mp3-spelare är tillåtet.

Kaffeindex: 7 kronor för en liten kopp, 15 kronor för en stor. Ej kravmärkt.

Ljudnivå: 39,6 dB. Kommentar: Personlig favorit trots att jag inte varit där innan. Hela salen andas mellanklasshotell i Köping och tack vare heltäckningsmattan hör man varken de in- eller utgåendes skrapande stolar. Ett kvalsterhimmelrike att trivas i.

Slutsats: Tystast.

LTH STUDIECENTRUM

(läsesal till höger om informationsdisken) Antal läsplatser: Cirka 50. Öppettider: måndag-torsdag: 8-20, fredag: 8-17, lördag: 10-17, söndag: 10-15. Har extraöppet under tentaperioder.

Regler: Tyst läsesal, men dator är tillåten.

Kaffeindex: 5 kronor för en liten kopp, 8 kronor för en stor. Ej kravmärkt.

Ljudnivå: 40,4 dB. Kommentar: Minus för eluttagen i taket som med all säkerhet kommer att bidra till oönskat ljudspektakel vid användning. För övrigt placerar sig denna läsesal på en säker andraplats. Här finns utrymmen för grupparbeten, fåtöljer för den bekväma och bord med skiljeväggar för den som värdesätter personligt utrymme.

Slutsats: Billigast kaffe.

MARIA CRONA

Projektledare för studentrekrytering på Malmö Högskola, som varit med och byggt upp nuborjardet.se – en sida där potentiella studenter kan få reda på vad de ska plugga till utifrån sin spellista på Spotify.

Hur kom ni på idén?

– Vårt mål var naturligtvis att locka nya studenter till Malmö Högskola. Vi ville använda oss av sociala medier på något sätt, eftersom vi tror att en stor del av vår målgrupp finns där. En reklambyrå hjälpte oss att skapa konceptet och hemsidan.

Vad har ni fått för respons?

– Den respons vi har fått handlar framför allt om antalet personer som genomfört testet. Sedan lanseringen för ett par veckor sedan har vi fått en enorm ökning av användare. Just nu genomförs det ungefär 2 000 test per dygn, vilket vi naturligtvis tycker är jätteroligt!

Kan en dator verkligen veta vilken utbildning jag ska gå?

– Vi har låtit studenter associera ord i låttitlar till olika utbildningar och lagt in denna information i programmet. Socionomutbildningen kopplas kanske mycket till ord som har med vård att göra till exempel. En kille som testade programmet hade mycket hårdrock i sin spellista och fick kriminolog.

Vad händer om programmet har fel och jag börjar på en utbildning som inte alls passar mig?

– Utbildning är något man ska ta på allvar, men vi hoppas och tror att användarna förstår att det här inte är helt seriöst. Samtidigt är ju musik en stor del av många människors identitet och reflekterar kanske många av ens intressen – att välja yrke och utbildning utifrån det är kanske inte så dumt ändå.

EDVARD DE FINE LICHT

Fotnot: 15 april är sista anmälningsdag till höstterminens kurser och program.

Redigering: Ellen Paulsson

AKTUELL

MARGOT WALLSTRÖM, NY ORDFÖRANDE I UNIVERSITETSSTYRELSEN

”En fantastisk miljö att komma till” FOTO: UN PHOTO/EVAN SCHNEIDER

I början av nästa år tar du över ordförandeskapet i universitetsstyrelsen, men redan i vår besöker du Lund. Vad ska du göra här då?

– Jag ska vara med under doktorspromoveringen. Jag tror det är lite annat på programmet också, som att träffa studenter. Under min tid som minister var jag i Lund flera gånger.

Vad har du för relation till Lund?

– Inte mycket i övrigt. Det är inte så att jag har släkt i Lund eller att jag har haft anledning att komma på besök regelbundet.

Hur kommer det sig då att du tackade ja till jobbet som styrelseordförande för Lunds universitet?

– Egentligen måste jag vara formell och säga att det inte är en förfrågan jag fått i hand. Det är ju ett förfarande och det krävs ett godkännande av regeringen. Jag har sagt att jag kan tänka mig det, men först när mitt FN-uppdrag är över.

Därmed kunde det inte bli aktuellt förrän nästa år.

Vad är det som lockar? Det är ju helt andra arbetsuppgifter än de du har idag.

– Det är ett fint och anrikt universitet. Det som sker i Lund nu, till exempel med spallationsanläggningen, sätter Lund på världskartan. Det är en fantastisk miljö att komma till. Sen har Lund en styrelseordförande, Allan Larsson, som jag tror blir svår att ersätta.

Det är svårt att hitta en bättre styrelseordförande än honom.

Det var ju tänkt att Allan Larsson skulle lämna posten redan för två år sedan, men hans uppdrag förlängdes i väntan på dig. Varför tror du att de ville ha just dig?

– Det får du nog fråga universitetet om. Jag kan säga att det var omöjligt att kombinera med mitt nuvarande uppdrag. Det tar hela min tid och det är orätt mot alla om man inte kan sköta sitt jobb fullt ut.

Men vad tror du att du kan bidra med som styrelseordförande?

2012

…i februari tillträder Margot Wallström sin ordförandepost efter det att hennes nuvarande FN-uppdrag är slut.

HON HAR HAFT FLERA HÖGA POSTER INOM EU Vem: Margot Wallström, 56 år.

Aktuell: Blir Lunds universitets nya styrelseordförande vid årsskiftet och ersätter Allan Larsson. Är sedan februari 2010 FN:s särskilda representant för frågor om sexuellt våld i krig och konflikter.

Bakgrund: Socialdemokratisk politiker och före detta riksdagsledamot som har varit kulturminister och socialminister under 1990-talet. Hade länge toppjobb inom EU som Sveriges EU-kommissionär och miljökommissionär och därefter kommissionär med ansvar för internationella relationer och kommunikation, samt förste vice ordförande i kommissionen.

Det visste du inte om Margot Wallström: Hon är mörkrädd och gillar inte att gå vilse.

ra nu vad hade du valt att läsa då?

– Då skulle jag nog välja läkarbanan, det och naturvetenskap.

Det är det som fascinerar mig allra mest. Jag "Däremot har jag ingen tror jag skulle trivas bra med att jobba med mänakademisk utbildning." niskor. Jag har ett stort intresse för natur och – Jag hoppas att det kan bety- älskar att läsa. Det vore kul att få da något att jag har lång politisk fördjupa sig i litteraturen.

Så vad sysslar en styrelseordföerfarenhet, också från den europeiska unionen. Däremot har jag rande med egentligen?

– Ja, det undrar väl jag också. ingen akademisk utbildning.

Om du fick möjligheten att stude- Jag har inte provat på det förut.

Redigering: Tobias Persson

framöver. Men det jag har med mig sedan förut är det här med hållbar utveckling. Även inom utbildningar behövs det perspektivet. Det är intressant hur man får ihop det ekonomiska med det hållbara och hur människan passar in där. Det måste också vara en internationell miljö som är stimulerande.

Det handlar om att ha överblick och leda styrelsen. Att se till så att universitetets olika delar kommer ihop på ett bra sätt. Att man vet vart man vill gå och kan samla de goda krafter som finns för att uppnå målen. Men det finns ju många duktiga och professionella människor som man kan arbeta med.

Vad skulle du vilja göra för universitetet när du tar över ordförandeskapet?

– Det känns för tidigt att göra en sådan deklaration. Jag hoppas att jag får tid att fundera över det

Till hösten införs studieavgifter för utomeuropeiska studenter vilket lär påverka vilka som söker sig hit. Hur ser du på internationaliseringsarbetet?

– Internationalisering är en självklarhet, vi lever i en global värld. Det är något som berikar universiteten i Sverige. Jag tror även att det höjer kvaliteten. Det är klart att man skulle önska att studieavgifter inte behövde införas. Men nu är det istället viktigt att systemet blir så rättvist och välfungerande som möjligt.

Hur ser en typisk vecka ut för dig på ditt nuvarande jobb?

– Det finns ingen typisk vecka, det ser väldigt olika ut. När jag är i New York handlar det om möten på kontoret, interna FN-möten, samarbeten med ambassadörer från olika länder och intervjuer.

Sen är det väldigt många resor.

Vi har precis kommit från Angola och snart åker vi till Addis Abeba.

Vad gjorde ni i Angola?

– Vi diskuterade med den angolesiska regeringen om det våld och övergrepp som inträffar i samband med att man utvisar flyktingar som försökt ta sig in i landet för att leta diamanter. Polis och gränsvakter begår våldtäkter mot kvinnor.

Vilka erfarenheter från dina tidigare uppdrag tar du med dig till Lund?

– Jag har lärt mig att förhandla och hantera diplomatiskt svåra situationer och hur man umgås med folk med olika bakgrund och erfarenheter. Att resa och skapa kontakter är också värdefullt vad man än ska ägna sig åt.

DAJANA KOVACEVIC

LUNDAGÅRD NR 3 2011

13

HÅLLPLATS SVERIGE

TEXT IDA ÖLMEDAL FOTO JONAS DAMSGÅRD

14

LUNDAGÅRD NR 3 2011

Redigering: Ellen Paulsson

LÄS STUDENTNYHETER PÅ ENGELSKA PÅ ENG.LUNDAGARD.SE ◣

En internationell miljö är ett av den svenska högskolans främsta mål. Men hur möts Sverige och världen genom studenterna? Vi följde Masha, Olga och Ashwin under deras första halvår i Lund.

Det ösregnar på Arrival Day. I AF-borgen slussas de nyanlända studenterna runt av volontärer i ljusblå t-shirts. I sorlet blandas förvirrade frågor med nervöst hejande och övertrötta skrattanfall.

– We’re fucked, konstaterar en kille på väg ut ur salen märkt med skylten ”Accommodation unconfirmed”.

Mellan Skatteverkets sittande personnummerskö och universitetets registreringsbord pustar Masha Rud och Olga Kulak ut med varsin välkomstpåse. De båda ukrainska ekonomistudenterna träffades igår på ett hostel i Malmö och är glada att ha hittat någon att dela sitt första turbulenta dygn med.

Huttrande och försedda med en nyckel från International Housing Office, hoppar vi en stund senare in i en vit minibuss. Den ska ta oss till Olgas nya hem, en lägenhet på Kämnärsrätten. Mentorn i framsätet skruvar upp Missy Elliot.

– Kom igen allihop, nu är det fest! Ni kommer väl på lördag?

Tjejerna ler matt. Men jo, de har köpt biljetter till välkomstpartyt. Och anmält sig till Skåneutflykten någon vecka senare har de också gjort.

Med blött hår och rosiga kinder pustar Olga ut en stund senare i sin kala, vita etta. Det första hon plockar upp ur den tunga resväskan är porträttet av tvillingsystern. Hon placerar det mitt på skrivbordet.

– Vi har gjort allt tillsammans hittills. Jag har aldrig bott utan henne, berättar hon och tillägger: – Jag hoppas att jag inte blir ensam i Sverige.

NÅGRA VECKOR SENARE gör den fuktiga havsluften kylan

rå på stigen ut mot Kullabergs fyr. Ashwin Lahiry värmer händerna i sin tunna jacka och blickar nedför branten, där de tre mötande haven försvinner i den tjocka dimman.

Det är nu över en månad sedan han lämnade New Dehli för den lilla universitetsstaden i norr, som han sett i sol och magnolieblom på Youtube.

Sin egen fakultet var han bekant med innan han kom.

– Lunds universitet är framstående inom bioteknik. Det var därför jag ville studera här. Men allt jag visste om Europa innan jag kom hit kom från film. Eurotrip, till exempel, det är en bra film, säger han.

Utflykten till Kullaberg anordnas av LTH, och den entusiastiska guiden rabblar svensk historia och annan viktig allmänbildning (”Swedish motorbikers are usually old, like 60 years”) i en ofattbar hastighet. Ashwin vänder sig till sin kompis Aron för att rekapitulera: – Mycket fiskelägen. Och det var en kung som var viktig. Gustav.

På Flickorna Lundgrens, där blonda tjejer i folkdräktsliknande förkläden serverar kaffe i kopparkittel, funderar Ashwin på sina intryck av Sverige hittills.

– De säger att svenskar är reserverade, men de är väldigt hjälpsamma. Om man exempelvis frågar var någonting ligger, så visar de inte bara vägen. De följer med en.

Men efter en stunds närmare eftertanke tillägger han: – Jag har träffat två svenskar hittills. Över 6 000 av Lunds studenter har sökt sig hit från andra länder, antingen genom utbytesavtal eller på egen hand. De internationella studenterna utgör ungefär en sjundedel av universitetets studenter. Men mötet uteblir ofta. I en rapport gjord av kommunen och universitetet från 2009 beskrivs de internationella studenternas möjlighet att integreras i det svenska samhället som ”en utmaning”. En dryg tredjedel av masterstudenterna i undersökningen sade sig inte ha umgåtts med svenska studenter

Redigering: Ellen Paulsson

Dag ett. Studenterna finner sin nya hemstad höljd i dimma och regn. Men Masha är mer bekymrad över att plötsligt vara bostadslös i en främmande stad, många mil hemifrån.

under sin tid i Lund.

Orsakerna är flera. Få svenskar går på de internationella masterprogrammen. Stora delar av studentlivet är stängt för den som inte behärskar svenska. International Housing Office har länge hyrt hela korridorer eller hus för bara internationella studenter.

Samtidigt tycks en förändring vara på väg. Föreningar som Lunds studentteater, Utrikespolitiska föreningen och Hållbart universitet lockar både svenska och internationella studenter, och enligt ett nytt avtal mellan International Housing Office och AF Bostäder ska man gå över till fler rum i blandade korridorer.

För Ashwin är en orsak till att han inte träffat så många svenskar att han hade ett tryggt nätverk i Lund bara några dagar efter att han anlänt.

– Det var några indiska killar på mitt program som hört av sig till de ansvariga på programmet och sagt att de gärna tog hand om nya indiska studenter. Så de är mina mentorer, och jag kunde bo hos dem medan jag väntade på mitt rum, berättar han och tillägger: – Vi umgås mycket, vi gamla och nya indiska studenter inom programmet.

När vi träffas några veckor in på terminen beskriver Masha lite skämtsamt sin klass som indelad i block: svenskarna för sig och de internationella studenterna "'We’re fucked', konstaterar en för sig. kille på väg ut ur salen märkt – Men vet du att jag bor i en korridor med nästan med skylten 'Accommodation bara svenskar nu? utbrister unconfirmed'." hon med ett leende.

Efter att ha sovit ”som en hund” på Olgas golv har hon äntligen fått sitt rum i en nyrenoverad korridor på Vild-anden. Den första månaden i Sverige har varit ett lyckligt virrvarr av intensivt plugg varvat med nationsfestande och nya vänner från hela världen, och Mashas ögon glittrar när jag ber henne berätta om sitt intryck av svenskarna.

– De tränar jättemycket. Och de bakar sitt eget bröd.

Jag blev väldigt förvånad första gången jag såg det, särskilt killar som bakar och lagar mat. I Ukraina förväntas kvinnorna sköta matlagningen. Men här bor man ju inte ihop som par, så killarna har väl inget val.

Samtidigt tycker Masha att det kan vara svårt att komma nära de svenska korridorskompisarna.

– Vissa kan vara jättetrevliga och skämta med mig ena dagen, och andra dagen knappt hälsa. Ofta pratar de LUNDAGÅRD NR 3 2011

15

REPORTAGE svenska med varandra när jag är med. Jag kan förstå att de vill prata sitt eget språk, men det gör det svårt för mig att vara med.

Men längre in på terminen säger Masha att det har blivit lättare.

– Vi hade Tour de Chambres (korridorsfest där man går från rum till rum, reds. anm.) och avslutade i mitt rum. Så nu är vi inte så stela längre, säger hon och skrattar.

– JAG VALDE att studera utomlands för att öppna mig för en ny del av världen, berättar Olga.

Snön ligger i drivor utanför fönstren. Masha värmer händerna mot kaffemuggen inne på Mondo. Hösten har flugit förbi, tycker de. Det är svårt att sammanfatta hur utbildningen i Lund tett sig. Men de är båda överens om att närvaron av olika nationaliteter hör till de absoluta styrkorna.

Olga och Masha beskriver ett klassrum som präglas av diskussioner där studenterna lär sig av varandras olika bakgrunder.

– När det gäller hållbar utveckling och management har man olika lösningar i olika länder. En amerikansk student kan till exempel berätta hur hon skulle lösa ett problem, och så invänder en annan: ”Men det skulle inte fungera i Ryssland.” Läraren drar nytta av det i undervisningen, säger Olga.

– På vår utbildning har vi haft övningar där studenter från i-länder får jobba med studenter från u-länder, till exempel, säger Masha och tillägger: – Jag har lärt mig saker om USA, Kanada och Kina som jag inte kan se på tv, och kanske förändrat deras bild av Ukraina.

– När folk hör att man är från Ukraina säger de: ”jaså, då är du här för att du vill bli gift”. Vi försöker förändra den bilden, säger Olga och skrattar.

INTERNATIONALISERING ÄR EN av Lunds universitets strategier för att bli ett av Europas främsta universitet. Enligt regeringen främjar de utländska studenterna förståelsen för andra kulturer och traditioner vilket utgör en rekryteringsbas för arbete och forskning. De kan dessutom fungera som ”goda ambassadörer för Sverige” i sina hemländer.

Samtidigt vilar en hotfull skugga över det internationella Lund. Till hösten införs studieavgifter på i genomsnitt 125 000 kronor per år. Därmed stängs porten för studenter som Masha, Olga och Ashwin.

– Min utbildning skulle ha kostat 12 000 euro. Jag skulle inte kunna be min familj att betala det, även om det hade varit mitt drömprogram. Jag känner mig redan som en börda för dem, säger Masha.

– Och tänk dig att sitta i en klass och veta att de europeiska studenterna går gratis, medan du betalar, tillägger hon.

Olga lever redan på ett stipendium från Svenska institutet. Kanske hade hon haft chans att även få sin studieavgift betald. Annars hade hon inte ens övervägt möjligheten att betala för att läsa i Lund.

– Utlandsstudier är bra, men inte nödvändigt för min karriär. Dessutom är priserna lägre i andra europeiska länder, som Belgien och Tyskland. För samma pris hade jag kunnat studera vid London School of Economics. Cambridge är väl dyrare, men de har stipendier och ekonomisk hjälp som skulle kunna göra att det blir ungefär samma pris.

Masha minns att hon valde Lunds universitet mest på känsla: – Jag var antagen till en bra utbildning i Belgien som kostade 2 000 euro. Det kunde mina föräldrar ha råd med.

Sen hörde jag av en kompis om Lund. När jag googlade det, kände jag mig lockad. Jag har varit i Oxford innan, och jag tyckte att det liknade den miljön med gamla bygg16

LUNDAGÅRD NR 3 2011

Olga Kulak, 22 år.

Från Kiev. Läser Sustainable Business Leadership. Vill jobba med rättvisare och miljövänligare sätt att driva företag.

Ashwin Lahiry, 21 år.

Från New Dehli. Läser bioteknik. Sportentusiast som tycker att kricketsäsongen är lite väl kort i Lund.

Masha Rud, 22 år.

Från Kiev. Läser International Marketing and Brand Management. Gillar svenskt fika, särskilt kladdkaka.

Crazy. Så beskriver Masha och Olga de första månaderna i Sverige. Nationsfavoriten är Västgöta.

"Men folk beter sig konstigt på nation och är alldeles för fulla. Man måste vara ett gäng för att ha kul."

Redigering: Ellen Paulsson

LÄS INTERNATIONELLA KRÖNIKOR OCH BLOGGAR PÅ WWW.ENG.LUNDAGARD.SE ◣

"Vi pratar i telefon varje dag, men har vi inte träffats på tre dagar måste vi göra det" säger,. Masha och Olga som blivit vänner för livet i det nya landet.

INTERNATIONELLA STUDENTER I LUND ▶ Under 2010 läste över 6 000 internationella studenter vid Lunds universitet. De utgjorde därmed omkring 14 procent av alla studenter vid universitetet. ▶ Omkring 4 250 av dessa var så kallade free movers, alltså studenter som inte kommit hit på ett utbytesavtal. ▶ Av free movers kom 83 procent, över 3 500 studenter, från länder utanför EU. ▶ När studieavgifter införs för studenter från länder utanför EES och Schweiz, beräknas antalet sjunka med två tredjedelar.

nader och kullerstensgator. Jag funderade på Finland, men min bild av Finland är isbjörnar och snötäckta gator. Jag kollade upp att Lund låg längre söderut och tittade på väderbeskrivningar.

– TJENA ASHWIN, hur är det med dig i dag?

I en sal på Solcentrum strålar svenskläraren mot Ashwins förvirrade uppsyn. Utanför fönstret smälter snön.

Sedan den där regniga dagen i augusti har Ashwin börjat lära sig ett nytt språk, bildat ett kricketlag och gjort ett oräkneligt antal biotekniska labbrapporter. Mellan övningarna i svensk tv-tablå, tar Ashwin sig en stund för att fundera över hur Lund stått sig gentemot hans förväntningar. Svaret kommer ganska snabbt.

– Det är bättre. Undervisningen är mycket mer forskningsinriktad än den är där hemma. Här jobbar vi hela tiden med vetenskapliga artiklar och driver våra egna projekt för att hitta lösningar.

Han har ännu tre terminer kvar på masterprogrammet, men doktorandtjänsterna vid fakulteten lockar redan.

– Jag hoppas på att få jobba antingen här eller i USA. Mina kompisar som har doktorandtjänster tycker att jag borde söka här. De säger att arbetet är mycket friare i Sverige än i USA. När Olga ser tillbaka, minns hon sin rädsla för att bli ensam.

– Hon blev som min syster, säger hon och ler mot Masha, som småpratar med kompisarna i korridorsköket på Vildanden 9A. Men snart skiljs tvillingsjälarna åt. Deras masterutbildning är nämligen bara ett år, och båda filar redan på praktikansökningar. Att få stanna i Sverige ser inte ut att bli ett alternativ. Av 40 000 utländska studenter som läste i Sverige 2009, stannade bara 500 kvar för att jobba. Även om över hälften av Lunds internationella masterstudenter vill stanna i Sverige efter att ha avslutat sina studier är hindren Redigering: Ellen Paulsson

Ashwin fick en språkkurs på köpet med masterprogrammet.

"Detblir skönt att förstå vad det står på skyltarna i affären", säger han.

flera. En utomeuropeisk student måste ha ett nytt uppehållstillstånd direkt efter examen, vilket kräver att man hittar ett arbete med en fast lön på omkring 13 000 kronor redan innan man har avslutat sin utbildning. Lundagård har tidigare berättat om hur samhällsvetarkårens vice ordförande Jenica Frisque vägrades uppehållstillstånd för att hennes lön var för låg. Nyligen föreslog en statlig kommitté att utländska studenter ska få stanna ett halvår efter examen för att få chansen att hitta ett jobb.

För Masha och Olga är det en annan faktor som ställer till det.

– Svenska företag kräver att man pratar svenska även om det inte behövs för arbetet man ska utföra, säger Masha.

Hon är irriterad på att hon inte ens får försöka: – För ett tag sen kom L’Oreal till vår skola för att presentera sig. Det är ett av mina drömföretag. Jag blev "Jag funderade på Finland, men så glad och ringde hem och berättade för mina föräld- min bild av Finland är isbjörnar rar att jag skulle försöka få och snötäckta gator." praktikplats där. Och allt lät jättebra under presentationen, ända tills de avslutade med att säga att man måste kunna svenska.

– Det är samma sak med exempelvis Ikea, säger Olga.

– Man måste inte kunna svenska för att utföra alla uppdrag där, men till högre poster rekryterar de internt och för att komma in måste man gå via jobb som kräver att man kan svenska.

Masha och Olga tycker också att deras kår kunde anstränga sig mer för sina engelskspråkiga medlemmar.

– Lundaekonomerna kommer till våra föreläsningar varje vecka för att prata om kontakter med företag. Varje gång säger de ”sorry guys, this is only for Swedish students”, säger Masha.

■ LUNDAGÅRD NR 3 2011

17

PORTRÄTTET

Hennes derbydröm blev sann Det är drygt ett år sedan masterstudenten och trebarnsmamman April Vuorijärvi blev Roller Derbyspelaren Venomous Violet. Fast nu funderar hon på att byta alter ego.

– Violet låter som en lady, bara Venom – giftig – är bättre.

April Vuorijärvi sitter i den stora soffan i familjens lägenhet på Möllevången i Malmö. Hon verkar nervös. Om ett par dagar ska den första officiella matchen i Roller Derby i Sverige avgöras. April minns hur det började: – "Oh my god!" skrek jag till mina döttrar och min partner. De ska köra Roller Derby i Malmö! De tyckte att jag var galen. Men jag sa: "I don’t care", det här verkar skitkul, jag ska göra det! säger April på snabb amerikanska.

Vuorijärvi betyder bergsjö på finska, men April är inte från Finland. Efternamnet härstammar från hennes partners föräldrar.

– Finskt efternamn, bor i Sverige, kommer från USA. Jag antar att jag är ett bra exempel på globaliseringen, säger hon och skrattar.

FÖR LITE MER än ett år sedan var Roller

Derby bara en hollywooddröm för April.

Hon hade sett den amerikanska filmen ”Whip it” som handlar om en blyg sjuttonårig kvinna som kommer i kontakt med Roller Derby, något som förändrar hennes liv. Då trodde April inte att sporten fanns på riktigt.

Men via Facebook spreds ryktet att Roller Derby kommit till Malmö. Den natten kunde hon inte sova. Redan nästa morgon bestämde April sig för att gå på lagets nästa träning, men hon kunde inte ens vänta de två dagarna till dess. Så April ringde initiativtagarna och frågade vad hon skulle göra för att få vara med i laget. De träffades samma dag och fixade hjälm, skydd och rullskridskor.

APRIL HAR JOBBAT för Amnesty, orga-

niserat festivalen Queertopia och skrivit uppsats på Sida-stipendium i Thailand om trafficking. Hennes engagemang för andra människors rättigheter är stort.

Just nu jobbar April med döva människor som har psykiska problem, som behandlingsassistent.

– För vissa människor är det karriären som definierar vem du är. Men om du inte har någon karriär, varför kan det då inte vara en sport eller något annat som driver dig? Just nu definierar Roller Derby vem jag är mer än min karriär.

MELLAN JOBB, TRÄNINGAR och familje-

liv slutför April sin masteruppsats som rör sig inom fältet för rättssociologi och genusstudier. I framtiden vill hon forska,

18

LUNDAGÅRD NR 3 2011

TEXT MAX PERSSON FOTO HENRIK LARSSON

och har precis sökt in till forskarutbildningen i genusvetenskap i Lund. Trots att April har många terminer bakom sig och fortfarande studerar tycker hon inte att hon är någon ”typisk” student.

Vad är en ”typisk” student för dig?

– Jag är inte aktiv inom studentlivet i Lund. Jag har inte varit på några fester och inte på så många andra studentaktiviteter heller. Det finns liksom ingen nation som passar min ideologi och mina åsikter. Sen har jag ju familj så mitt liv går inte ihop med studentlivet, säger April.

NU ÄR DET bara några få dagar kvar till

matchen ska spelas, och jag följer med i Aprils Peugeot till Baltiska Hallen där Crime City Rollers tränar. Hon har en ring i läppen och svart, kortklippt hår med lila sling- "'Oh my god!' skrek or i luggen. ”Lila är jag till mina dö!rar min favoritfärg” säger hon och det och min partner. De märks; lila t-shirt, ska köra Roller Derby svart- och lilarandiga tights och ett Malmö!" par shorts. Hon är träningsklädd.

Rullskridskorna snöras på, skydden spänns och hjälmen knäpps. April Vuorijärvi tar steget ut på planen och jag tänker att hon med ens ska bli den hårda och tuffa Venomous Violet. Men det blir hon inte, det ser faktiskt rätt ostadigt ut till en början. Tillsammans med de andra kvinnorna i laget – Brutal Bambi, Fistfucker, Smärta Dolores, Lil' Punisher, ja de kallar sig så – värmer hon upp. Inte förrän April får sig en tackling av en lagkamrat taggar hon till, och ger tillbaka.

APRIL GILLAR ATT spela på alla positio-

ner. När två lag möts åker spelarna runt, runt på den ovala banan och det går fort.

Det gäller för ”jammern” i varje lag att åka förbi klungan med ”blockers”. Då blir det poäng. Men det är här som epitetet ”kollisionssport” får sin betydelse.

Blockern, fyra i varje lag, har till uppgift att sätta stopp för jammern från motståndarlaget med tacklingar. Ibland med blåmärken och näsblod som resultat.

Sporten påminner lite om amerikansk fotboll, fast på rullskridskor.

DRYGT EN VECKA innan matchen besö-

ker nyhetstidningar och TV lagets trä-

i

ning. I Sydnytts reportage läggs mycket fokus på Roller Derby som en aggressiv sport med mycket tacklingar. April tycker att effekten av att fokusera på den råa imagen blir att Roller Derby inte ses som en sport, utan mer som en protest mot vad som är normalt kvinnligt beteende.

– I Derby finns inget ”ideal”. Här finns alla typer av människor med olika bakgrunder. Det är också viktigt att förstå att Roller Derby inte är någon separatistisk sport. Vi är beroende av alla människors bidrag, säger April och fortsätter: – Men Derby är en extremsport och det är inget fel med det. Jag menar, man ser män syssla med extremsport hela tiden. Derby är en plats där kvinnor kan utöva en extremsport på sina egna villkor. Här kan vi visa att vi faktiskt kan pusha våra kroppar och bli atletiska, ta risker och få den sortens spänning.

I vilka situationer är du April Vuorijärvi och när är du Venomous Violet?

– Min familj kallar mig ju inte för Venomous Violet men på träningen och på matcher vill jag kallas för Venom. Jag tror att idén med de där namnen ligger i att man är hård och tuff mot varandra på banan. Men sen kan man gå ur den rollen och vara vänner, förklarar April.

IDENTITET HAR ALLTID varit både något

svårt och intressant för April. ”A big troubling question in my life”, som hon själv uttrycker det. April upplever ibland att hennes eget agerande kommer i konflikt med ideal och förväntningar från det omgivande samhället.

– Att vara mamma och 37 år gammal betyder att jag ska ha rotat mig, men istället beter jag mig som en sextonårig high schoolatlet. På så sätt är Roller Derby lite ”queer”, och med queer menar jag ”twisting”, inte bara sexualitetsaspekten. Roller Derby vrider liksom saker och ting ur form och gör normer onormala.

DEN FÖRSTA ROLLER Derby-matchen

någonsin i Sverige är avgjord, Malmö vann med 132 – 88 i Limhamns sporthall. April satt på bänken som första reserv, redo att hoppa in om någon i laget skulle skada sig.

Redan i vår, den 30 april, spelas en match mot Nottingham i Limhamns sporthall. Då satsar April på att ha en plats i det tävlande laget.

■ Redigering: Ellen Paulsson

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

APRIL VUORIJÄRVI AKA VENOMOUS VIOLET Ålder: 37 år Bor: Möllevången i Malmö Familj: Partner och tre barn i åldrarna 20, 17 och 3,5 år Aktuell: Spelar i Malmölaget Crime City Rollers och är ansvarig för att organisera den första Roller Derby-matchen i Sverige.

Lyssnar på: Punk, metal, 80-tals-New Wave – allt som får mig att dansa.

Drömmer om: Att bli forskare och då eventuellt undersöka Roller Derby både genom forskning och genom att åka runt i Europa och USA och spela matcher.

Redigering: Xxxxx Xxxxxxx

LUNDAGÅRD NR X 2011

X

FÖRENINGEN

P6 lämnar tonåren I dagarna fyller Projekt 6 inte mindre än 20 år. Lundagård lyfter på hatten och presenterar 20 fakta om och kring föreningen som arbetar med att öka den sexuella säkerheten bland oss studenter.

TEXT ANNIKA SKOGAR FOTO HENRIK LARSSON

STARTEN

P6 startade 1991 som ett projekt mellan Lunds studentkår, Studenthälsan, LTH, landstinget och nationerna. Klamydiasiffrorna bland studenterna var eskalerande och initiativtagarna ville ändra på attityden kring könssjukdomar och kondomer.

2

SYFTET

FINANSIERING

…stölder på två veckor råkade P6 ut för år 2009. Det hela skapade stora rubriker då det visade sig att tjuven endast haft intresse av kondomer i storleken extra large.

ORGANISATÖR

P6 främsta syfte är att Lunds studenter ska få en ökad sexuell medvetenhet och säkerhet.

De vill också öka respekten för människors olika sexualitet.

P6 har en omsättning på 590 000 kronor om året. Pengarna kommer från Region Skåne som i sin tur fått dem av Smittskyddsinstitutet.

31%

P6 har sedan 1994 en arvoderad samordnare. Den nuvarande heter Ida Hall.

Föreningens första samordnare var Karin Adelsköld som nuförtiden är aktuell i TV4:s Parlamentet.

2%

...av studenterna uppgav år 2010 att de använt kondom senaste gången de hade sex.*

HBTQ-ARBETE

"Vi uppmuntrar inte folk till a! ha mer sex, bara a! det ska vara säkert när de väl gör det." ...säger Ida Hall. Ungefär en gång i månaden ger sig P6 ut på nattliga kondomräder bland nationsklubbarna.

85 000 ...så många kondomer delade P6 ut förra året till Lunds studenter.

Kondomerna finansieras genom statliga bidrag via Region Skåne.

SKRÄMMANDE STATISTIK

Ligg med 7,6 personer och du har enligt P6 indirekt legat med hela Lund.

I Lundagård 6/08 frågade vi Svante Körner, universitetslektor på statistiska institutionen om detta kunde vara sant.

Han avfärdade detta påstående rakt av.

20

LUNDAGÅRD NR 3 2011

UTBYTE MED UGANDA

P6 har ett internationellt utbyte med en liknande studentorganisation i Uganda. Studenter från Uganda har varit på besök i Lund två gånger och P6 har också varit i Uganda en gång.

POPULÄR KONDOM

Profil är Lunds populäraste kondom, enligt Ida Hall, samordnare på P6.

SAMARBETE

P6 finns även på andra orter i landet och sedan två år tillbaka finns det en nationell samarbetsorganisation – Studenter För Sexuell Hälsa.

32% ...av lundastudenterna uppger att de är mycket nöjda med sitt sexliv.*

...av studenterna i Lund uppger att de haft sex med över 50 personer.*

Föreningen har ett HBTQutskott som stöttar homo-, bi-, trans- och queerpersoner. Att ingen ska behöva känna att man är ensam eller fel i sin sexualitet har allt sedan starten varit en central del av P6:s arbete.

"Kinky lucia" Under 90-talet brukade föreningen bjuda Lund på ”kinky lucia”.

P6 var då runt på olika ställen i Lund, iklädda allt annat än långa vita särkar. Denna tradition är numera nedlagd då P6 vill satsa på en mer seriös framtoning.

ÖPPETTIDER

P6:s kontor finns på fjärde våningen i AF-borgen och har öppet fyra dagar i veckan: tisdag-onsdag 10-15, torsdag-fredag 1217. Till expeditionen är alla studenter välkomna att hämta gratis preventivmedel av alla de slag.

PRATA UT

P6 har ingen kuratorsverksamhet men man är alltid välkommen till expeditionen och prata om vad man vill. De kan också hjälpa till med vart man kan vända sig vidare.

614 …personer är i nuläget medlemmar i P6 varav cirka tio procent är aktiva.

Cirka en tredjedel av medlemmarna är utbytesstudenter och många av aktiviteterna är därför på engelska.

SEX- OCH SAMLEVNADSRADIO

Varannan torsdag klockan 17-18 sänder föreningen Lunds äldsta studentradioprogram – Radio P6. Då pratas det om sex och relationer.

*KÄLLA: Undersökning av Nationella Hivrådet utförd av Ungdomsbarometern. De tillfrågade studenterna var från Malmö och Lund och var i åldern 19-29 år. 814 svarade på undersökningen. Hur många som tillfrågats framgår ej.

Redigering: Tobias Persson

4]VKPXZQ[MZ PMTI LIOMV Nย Z [\]LMV\MZ WKP IV[\qTTLI ^QL ]VQ^MZ[Q\M\M\

6qUV MTTMZ \I UML LMVVI IVVWV[

Vill du bli

framtidens problemlรถsare?

'n NDQ 8PHnV PDVWHUSURJUDP L ELRPHGLFLQ YDUD QnJRW I|U GLJ 9L NRPPHU L Vn IDOO DWW JH GLJ VSHWVNRPSHWHQV L YHWHQVNDSOLJD PHWRGHU I|U DWW XWIRUVND PlQQLVNRNURSSHQV PROHN\OlUD PHNDQLVPHU JHQRP ELRPHGLFLQVN H[SHULPHQWHOO IRUVNQLQJ 'HW ยฟQQV HQ KDQGIXOO WlQN EDUD NDUULlUYlJDU HIWHU H[DPHQ I|UXWRP KXYXGVSnUHW IRUVNDUXWELOG QLQJ 0HU LQIRUPDWLRQ RP GHWWD KLWWDU GX Sn

Vi har kurser och utbildningar inom: miljรถ- och klimatstrategi, miljรถvetenskap, miljรถ- och hรคlsoskydd

ZZZ XPX VH HQ PDVWHULQELRPHGLFLQH

www.miljovetenskap.lu.se

Hur fรฅr du det gjort?

2 000 broschyrer 70 bรถcker tvรฅ roll-ups stora canvastavlor personifierat tryck Lugn och ro frรฅn ett och samma stรคlle, Wallin & Dalholm -ett mรฅngsidigt tryckeri

www.wod.se 046-211 31 38

INTERNATIONELLT

Jefferson Corredor var tvungen att lämna hemlandet Colombia på grund av sitt engagemang i studentföreningen ACEU.

Han riskerar livet för rä!en till utbildning Hot, förföljelser och mord. Det är verkligheten för colombianska studenter som kämpar för rätten till utbildning.

0De senaste fem åren har mer än ett dussintal studenter mördats på grund av sitt engagemang.

Vi ses på ett mörkt och högljutt café nära ett av huvudstaden Bogotas offentliga universitet. Askkoppar pryder borden trots Colombias rökförbud i offentliga lokaler. Jefferson Corredor är 25 år och studerar historia. Han är också kommunikationsansvarig för Asociación Colombiana de Estudiantes Universitarios, ACEU. Medan han röker cigarett efter cigarett berättar han sin historia.

– Den första augusti 2007 fick jag ett mejl där det en paramilitär grupp anklagade mig för samarbeta med en vänstergerilla och såg mig och några 22

LUNDAGÅRD NR 3 2011

andra studenter som militära mål. Jag hade innan det fått ett tiotal hot och tog det inte så allvarligt. Men senare under dagen stannade en bil med beväpnade män femton meter från mitt hus, en sköt några skott i luften och då förstod jag att det var på "Regeringen tillåter riktigt, säger han. inte kritik från vare JEFFERSON CORREDOR BESTÄMDE

sig studenter eller journalister."

sig för att lämna landet en tid. Genom ett av ACEU:s samarbeten med utländska organisationer fick han ett sexmånaders visum till Spanien. Det är annars svårt för colombianska medborgare att lämna landet och turistvisum blir ofta nekade. Nu är han tillbaka i Colombia och studerar i Bogota. Till sitt universitet i Bucaramanga, där han började sin utbildning, kan han inte återvända.

– Jag försöker stämma rektorn för paramilitära kopplingar så just nu är det för farligt för mig att plugga där, säger Jefferson Corredor.

UTANFÖR UNIVERSIDAD NACIONAL i Bo-

gota, Colombias största offentliga universitet, syns inga spår av landets konflikt och det våld som präglar samhället.

En hårt trafikerad väg fyller ljudrummet och utanför huvudentrén samsas gatuförsäljare om universitetets besökare. Godis, cigaretter och handgjorda smycken är aldrig långt borta i Bogota.

Studenter skrattar och verkar njuta av den ständiga vårluften, ingen tycks ha bråttom till föreläsningar eller räknar otåligt minuterna de väntat på sin buss som med ojämna mellanrum går utan tidtabell.

Det är inte förrän man kommer innanför muren till universitetsområdet som klotter och graffiti berättar en hisRedigering: Hilda Forss

LÄS FLER INTERNATIONELLA REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE ◣

NÄST FLEST INTERNFLYKTINGAR I VÄRLDEN ▶ Konflikten i Colombia har pågått i mer än ett halvt sekel och dess viktigaste parter är vänstergerillan Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia (FARC), paramilitära grupper och staten. ▶ Juan Manuel Santos är president sedan 2010 och var dessförinnan försvarsminister i Álvaro Uribes regering. Regeringen är liberalkonservativ. ▶ 1958 delade liberaler och konservativa upp makten mellan sig, efter ett tioårigt våldsamt krig. De accepterade inte ett vänsterpolitiskt parti vilket ledde till att flera gerillor skapades, bland annat FARC. ▶ Som en respons på gerillorna bildades lokala paramilitära grupper för att bibehålla resursfördelningen och skydda välställda människors egendomar. ▶ De senaste åren har regeringsarmén lyckats minska gerillans territorium och döda många av dess främsta ledare. ▶ Försök att avmobilisera paramilitärerna har gjorts och i utbyte mot deras vapen har de fått amnesti.

Men det finns fortfarande ett stort antal paramilitära grupper som mördar och bryter mot de mänskliga rättigheterna. ▶ Kokainproduktion är både gerillans och de paramilitära gruppernas största inkomstkälla. ▶ På grund av konflikten har Colombia näst flest interna flyktingar i världen, efter Sudan.

Källa: Colombianätverkat, UNESCO, Human Right Watch, UD

toria fylld av orättvisor, våld och politik. Che Guevaras ansikte pryder flera fasader och får sällskap av slagord om revolution. De offentliga universiteten har alltid varit en grogrund för oliktänkande och opposition vilket många menar är anledningen till att samhällets makthavare försöker kväva studentorganisationernas politiska inflytande.

ACEU ÄR COLOMBIAS största studentor-

ganisation och finns representerad på fler än 40 universitet i landet. Målet är att fler ska få tillgång till universitetsutbildningen och organisationen lobbar för en höjning av den statliga finansieringen.

– Få studenter kommer från fattiga familjer. Även de offentliga universiteten kostar och de har bara plats för de bästa.

För att klara antagningsproven behöver man goda förkunskaper och det får man sällan från de offentliga grundskolorna,

Redigering: Hilda Forss

Innanför universitetets murar är det politiska missnöjet tydligt.

säger Jefferson Corredor.

Ett annat mål är ett autonomt universitet som själv väljer rektorer och professorer utan statlig påverkan. De vill också att Colombias universitet ska bli mer ifrågasättande och samhällskritiska.

– Vi håller workshops för att upplysa studenter om deras rättigheter och försöker få dem att organisera sig, bland annat i demonstrationer, berättar Jefferson Corredor.

ACEU försöker få brott mot de mänskliga rättigheterna som begåtts på studenter och lärare prövade i domstol och fick 2010 igenom den första nationella rättegången. Nu väntar drygt 1 200 fall på rättslig prövning.

INGER ENKVIST, PROFESSOR i spanska

vid Lunds universitet och engagerad i utbildningspolitiska frågor i Latinamerika, menar att man måste ta hänsyn till den problematik som den colombianska regeringen befinner sig i för att förstå situationen.

– Den colombianska staten har ju enorma ekonomiska och politiska problem med gerillor och interna flyktingar, de gör vad de kan med utbildningen.

Enligt Enkvist är det också svårt att avgöra om studenter faktiskt har kopplingar till paramilitärer eller "Det kan stå 'Vi kommer gerillagrupper.

– Det finns a! döda dig' eller 'Du regeringsprohar 48 timmar på dig a! gram som försöker få båda sticka'." grupper att lägga ned sina vapen och integreras i samhället. Det betyder att det finns många före detta medlemmar från grupperna på flera universitet i landet.

NADJA GREES ÄR styrelsemedlem i

svenska Colombianätverket, en ideell och politiskt obunden organisation. Hon menar att statens attityd mot studentför-

eningarna snarare är en av orsakerna till de paramilitära förföljelser.

– Trots att ACEU tar avstånd från både våld och all gerillaverksamhet blir medlemmarna anklagade för att ha kontakt med sådana organisationer, ofta från staten som försöker minska studentorganisationernas trovärdighet genom att göra kopplingar till terrorism, säger Nadja Grees.

Anklagelserna leder ofta till hot och förföljelser från paramilitära grupper.

ACEU:s situation är inte unik utan speglar i hög grad svårigheterna att organisera sig i det colombianska samhället. Att vara aktiv i organisationer med anknytning till mänskliga rättigheter är farligt och det är folk medvetna om när de engagerar sig, enligt Nadja Grees.

– Den colombianska regeringen tillåter inte kritik, varken från studenter, journalister eller andra organisationer.

Friheten att organisera sig överhuvudtaget i Colombia är begränsad, säger hon.

DEN SENASTE MÅNADEN har 18 studen-

ter hotats till livet och enligt UNESCO mördades 17 studenter i Colombia mellan 2006 och 2009 som direkt följd av sitt föreningsengagemang. En annan student har förts bort av DAS, den statliga säkerhetstjänsten, och har därefter varit försvunnen. ACEU:s förre ledare Diego Marin lever numera i exil i Norge på grund av förföljelser.

– Hoten kommer ofta via mejl eller sms. Det kan stå ”Vi kommer att döda dig” eller ”Du har 48 timmar på dig att sticka”, berättar Jefferson Corredor.

Varför engagerar du dig i ACEU trots riskerna?

– Det bygger på en idé som jag vill stödja. Det politiska systemet som det ser ut i dag innebär att den som har pengar kan plugga, men den som är utan, vad ska den göra? säger Jefferson Corredor.

TEXT & FOTO ANNIKA WILHELMSON LUNDAGÅRD NR 3 2011

23

(" ! $ $% $ #$ " $ ) " $ " $

"$ $ " $ "$ #$ " " ($ # !) $ % +& " +" $$ +" & " # $ " % $ " ! " ! " '" #% (" $ # " " $$ $ $ # ( $ " &)" "% * $ (" $$ & &)" & #$ )" $ !" $ +" " % " %$ "# % $%" " $$ # $ +" $ # $ &(#$" ) $$ (" ! $ " #) % " & ##%$ !)

"

FORSKNING

Nätdetektiver utan ansvar Spanare på internet publicerar information snabbare än journalister och dömer misstänkta brottslingar snabbare än jurister. !Forskningsprojektet Cybernormer granskar klyftan mellan nätets sociala normer och det traditionella samhällets spelregler.

Bara timmar efter att den så kallade Malmöskytten greps fanns hans namn och bild på Flashback. I en annan diskussionstråd avslöjades mobben mot våldtäktsoffren i Bjästa månader före SVT:s Uppdrag granskning.

Två journalister nominerade Flashback-tråden till Guldspaden, ett pris för grävande journalistik som delas ut den 26 mars, men nomineringen godkändes inte. Det gjorde däremot SVT:s program.

Samtidigt som fler oroar sig över bristande etik, uthängningar av både brottslingar och offer och ett otydligt regelverk blir Flashback och andra internetforum en växande maktfaktor i samhället.

MARCIN DE KAMINSKI, doktorand i rätts-

sociologi och medgrundare till The Pirate Bay, forskar inom projektet Cybernormer vid Lunds universitet. Forskare från olika fakulteter undersöker klyftan mellan det traditionella samhällets spelregler och de sociala normer som finns på internet.

Marcin de Kaminski menar att man måste läsa av internetforum på ett speciellt sätt för att förstå dem.

– Det gäller att ta på sig speciella Flashbackglasögon om det är på Flashback man är. De sociala spärrarna är annor-

Redigering: Tobias Persson

lunda och klimatet är både råare och ärligare, säger han och fortsätter: – Man kan se Flashback som ett kollektivt huvud på internet. Inläggen är som tankar som man vanligtvis "När människor agerar inte säger högt, i grupp blir ansvarspå Flashback testas de mot andra känslan mindre." människor.

EN LIKNANDE SLUTSATS har de två

lundastundenterna Caroline Jörlund och Alexander Danielsson dragit i en B-uppsats i kriminologi, där de studerar Flashback. De har undersökt tråden där Malmöskyttens namn och bild publicerades.

På mindre än en timme hade Flashbackanvändarna listat ut och avslöjat skyttens identitet med hjälp av Google Earth, hitta.se och ratsit.se.

– När människor agerar i grupp blir ansvarskänslan mindre och internetanonymiteten förstärker den känslan, säger Alexander Danielsson.

I uppsatsen poängterar de också att uthängning av misstänkta brottslingar på internet kan leda till att en del nyhetsmedier sänker sina trösklar för bild- och namnpublicering. Det kan cokså minska polisens möjligheter att genomföra vittneskonfrontationer.

ESTER POLLACK, medieforskare vid Stockholms universitet, tror också att internetforumen är en av orsakerna till att medieetiken luckrats upp, särskilt vad gäller publicering av namn och bild.

– Det har blivit mer snask och personuppgifter i medierna de senaste åren, både i kvällspressen och i morgontidningarna.

Hon tycker att det är konstigt att det inte finns mer forskning om hur internetforum påverkar traditionella mediers bevakning av brott.

– De är stora maktfaktorer och har betydelse för många människor, säger hon.

Caroline Jörlund.

SAMTIDIGT ÄR DET svårt att utkräva an-

svar för publicering på internetforum.

– Juridiken hänger inte med, när en ny regel är klar att tillämpas är internet redan ljusår bort, säger Marcin de Ka-

minski och menar att teknologins snabba utveckling gör att klyftan mellan internet och det traditionella samhället ökar.

Samtidigt blir det allt tydligare att internetforum inte längre är begränsade till cybervärlden.

– Det har alltid funnits otrevliga hemsidor bara ett par klick bort. Men nu har internet spillt över på köttvärlden och på sådant som vi fått lära oss är någorlunda objektivt, som traditionella nyheter.

Alexander Danielsson.

I FRAMTIDEN TROR Marcin de Kaminski att lagar och regelverk kommer att utvecklas i försök att omfatta internet på ett bättre sätt. Men han ställer sig tveksam till hur väl det kommer att fungera.

– Internet är stort och oreglerat. Jag skulle kunna öppna en sida med skitsnack på tre minuter och om jag sätter upp den i Afghanistan kommer jag undan svenska lagar. Internet tar ju aldrig slut.

TEXT & FOTO ANNIKA WILHELMSON ILLUSTRATION ANNI TUIKKA LUNDAGÅRD NR 3 2011

25

KARRIÄR

Första mötet

Så handskas du med rekryteraren

Plötsligt händer det. Det dimper ner ett mejl eller mobilen ringer. Kallad till arbetsintervju. Hur ska du visa att du är helt rätt för tjänsten? !Lundagård har frågat Carin Andersson om råd. Hon rekryterar journalister på bemanningsföretaget Kompetens i Skåne och snittar över 100 intervjuer om året.

Hur viktigt är det allra första mötet?

– Inte så viktigt som man kan tro. Vi går alltid mest på utbildning och erfarenhet och allt det finns ju redan i CV:t. Jag förstår att det är nervöst och stressande att bli intervjuad, så därför försöker jag alltid få folk att känna sig bekväma. Men självklart är det positivt att visa sig självsäker genom att till exempel ge ett fast handslag.

Hur förbereder jag mig bäst inför intervjun?

– Prata med någon som känner dig väl. Berätta för den personen om dina starka sidor och vad som gör dig bra för jobbet. Det hjälper dig att sätta ord på det du skrivit i din ansökan. Ett fel som många görv, särskilt kvinnor, är att vara alldeles för försiktig och inte lyfta fram sig själv tillräckligt mycket. Därför kan det vara bra att öva sig på någon annan innan intervjun. Läs också på om företaget och förbered frågor, så att du kan visa att du är intresserad av arbetsgivaren.

Spelar klädseln någon roll?

– Nej. Ta på dig det som du trivs i. Jag skulle på arbetsintervju en gång och tvekade på vad jag skulle ta på mig. Till slut blev det min favoritjeansjacka som jag kände mig som mig själv i. Jag fick jobbet. Sedan behöver man inte klä sig som en slusk heller.

Vad ska man absolut inte säga?

– Man ska inte säga att man är bra på 26

LUNDAGÅRD NR 3 2011

något som man är dålig på. Lyft fram dina starka sidor, men ingen är bra på allting. Erkänn att du inte är så bra på till exempel redigering, men att du ändå är öppen för att lära dig. Mitt jobb är att styra in personer på arbetsplatser där de passar. Det blir väldigt svårt om "Man ska inte säga a! personen inte själv man är bra på något berättar vad han eller hon är bra eller som man är dålig på." mindre bra på.

Vad ska jag ta med mig till intervjun?

– I vårt fall ingenting. Jag tittar inte på några arbetsprover under intervjun, utan det viktiga är att du är väl förberedd på att beskriva dig själv, vad du är bra på och ställa mycket frågor.

Finns det något att göra om man känner att intervjun gick helt fel?

– Då går det bra att ringa mig och förklara det. Jag har aldrig varit med om det, men om det hände skulle jag kunna tänka mig att boka ett nytt möte.

Bör man vara försiktigt med vad man skriver i bloggar och på Facebook?

– Jag tittar aldrig på folks Facebooksidor. Det tycker jag känns för privat.

Däremot tar jag för givet att om man söker jobb som journalist hos oss så vet man att vissa saker är olämpliga att skriva på Facebook.

Carin Andersson.

Ska man höra av sig efter intervjun?

– Om man ska ta telefonkontakt ska man verkligen ha relevanta frågor. Jag får oerhört många samtal från jobbsökande som bara vill höra om deras ansökan har kommit in. Det har den nästan alltid, så mejla hellre om du bara vill ha svar på den frågan. Om du ska ringa ska frågan verkligen vara relevant.

TEXT STINA LINDE FOTO HENRIK LARSSON

CARINS FEM TIPS TIPS CARINS FRÄMSTA 1. Ett fast handslag ger intryck av att du är självsäker.

2. Ta på dig det du känner dig bekväm i och som känns som din stil.

Därmed inte sagt att du kan komma klädd i precis vad som helst.

3. Öva dig på en person dagen innan.

Berätta vad du är bra på och vad som gör att du borde få jobbet. Det hjälper sig att sätta ord på det du skrivit i ditt CV. 4. Var ärlig. Ingen är bäst på allt, så våga erkänna dina svaga sidor, men visa att du är villig att lära dig nya saker.

5. Om du vill ringa upp efter intervjun bör du tänka igenom vad du ska säga, så att samtalet tillför något nytt.

Redigering: Tobias Persson

Handla kurslitteratur för minst 500 kr så får du köpa TVÅ POCKETBÖCKER FÖR ENDAST

49:t rak

på Lycknis.s

eU

f

id

nis.se U Allt

T

ck

s.se

e s.s ni

å

fri frakt på Ly

k Lyc

l t id

på Ly ckni

På Lycknis kan du köpa både ny och begagnad kurslitteratur och söka bland tusentals stipendier och hitta jobb, praktikplatser och extrajobb.

Om du skulle hitta billigare kurslitteratur någon annanstans sänker vi priset!

Al

FRI FRAK

Livsviktig utbildning Ansök senast 15 april

www.uu.se/masterprogram

Masterprogram i: » Folkhälsa » Forensisk vetenskap » Läkemedelsanvändning » Läkemedelsutveckling Magisterprogram i: » Klinisk farmaci

Gäller till 2011-05-31

f ri

ullmanpr.se

HOS LYCKNIS.SE HITTAR DU BILLIG, BILLIG, BILLIG KURSLITTERATUR!

Det finns även enstaka platser kvar på våra internationella program: » Biomedicine » Infection Biology » International Health » Medical Nuclide Techniques » Molecular Medicine

U A l l t id f r i f ra

kt

p

ORDNAT BOENDE?

H,2@2&$+#&4)27?+$&& ?+99%2772#%&7($&-%%I

ETT LEVANDE STUDENTHUS MED FOKUS PÅ GEMENSKAP OCH TRIVSEL

Vi söker trainees till Lunds Energikoncernen. Vårt traineeprogram är en unik möjlighet för dig med energi- och miljöintresse att fördjupa dig och skapa en yrkeskarriär inom dessa områden. Är du nyexaminerad ingenjör eller ekonom med framåtanda är du välkommen att söka.

www.malmostudenthus.se

Vi strävar efter att vara en jämställd och öppen arbetsplats som speglar samhället vi verkar i, och välkomnar sökande med olika kulturell bakgrund och erfarenheter.

Programmet startar den 1 september 2011.

Sista ansökningsdag är den 15 april.

Foto: Håkan Danilo

t Nyrenoverat och modernt inrett t Studierum t Gemensamma utrymmen med HSBUJT WiFi för boende t Toppmoderna UWÊUUTUVHPS t Gym öppet EZHOFU runt

Läs mer om programmet på vår hemsida www.lundsenergikoncernen.se !"#$%& '#()*+,-#.()#(#& /0& 1*%& 23& $(& 45)2& %,6#%,2&,-77"#()#2&!"#$8&'%9:38&;:)<5&-.=& !-772>&/#?29(?&(#()*+,"#$()&"@@*6)&?+99&ABC& DDD&-.=&CDD&@()%-#()&1)&2#%?199$2&+&,-#.()E #(#>& F(),%27=(?(#& -742??2)& (9#1?8& (94:)E %19G#+#*8& (9@)-$",?+-#8& 4G1))31)7(8& 4G1)),5928& #2?")*2%8&,-77"#+,?+-#%#1?8&<(95%#+#*&%27?& (#?)(@)(#2$E&-.=&%()3+.(?G1#%?()>

KULTUR

KORS OCH TVÄRS Hotar troende fortfarande a kade mi n s grundvalar, eller slåss förnuftets riddare mot spöken? Få ämnen väcker så mycket känslor som religion.

28

LUNDAGÅRD NR 3 2011

Redigering: Ellen Paulsson

DISKUTERA TRO OCH VETANDE PÅ LUNDAGARD.SE ◣

– Jag blir så trött. Det är samma nidbilder hela tiden från den sidan, säger Elisabeth Gerle som är knuten till Svenska kyrkan och professor i etik vid Stockholms universitet. Hon har precis suttit i en debatt på café Athen i AF-borgen.

Under kvällen har hon fått sin tro jämförd med ett barns tro på jultomten, och fått sin syn på religion kallad för en omvändelse under galgen.

Frågan som diskuteras under kvällen handlade om ifall det tas för stor hänsyn till religiösa krafter i samhället i dag. De som ansåg detta var filosofiprofessorn Per Baunh och kulturjournalisten Dilsa Demirbag-Sten, som hävdar att rädsla för att trampa på ömma religiösa tår riskerar att begränsa yttrandefriheten. I deras gemensamma bok Till frihetens försvar kritiserar de hur vedertagna trosuppfattningar uppfattas som djupare än andra idéer och behandlas med silkesvantar.

Elisabeth Gerle är inbjuden för att hon företräder en annan åsikt. I en mycket uppmärksammad bok, Farlig förenkling – religion och politik utifrån Sverigedemokraterna och Humanister, formulerade hon en tes som går ut på att stora delar av den intellektuella och vetenskapliga debatten tenderar att generalisera religion och tro till dess mest fundamentalistiska företrädare.

– Universitetet är inte ett undantag, snarare tvärtom. I vissas ögon verkar det som att man förlorar sin vetenskaplighet ifall man bär på en personlig tro, säger hon och blickar uppemot Per Bauhn och Dilsa Demirbag-Sten som står kvar i strålkastarens sken och lockar till sig betydligt fler frågvisa ur publiken.

DISKUSSIONEN SOM RÖR religion och tro har de senaste åren varit het. Ett exempel är Sydsvenskans följetong efter en artikel av Per Wirtén som kritiserade just Till frihetens försvar för att argumentera för ett förtryckande normsekulärt samhälle. Ett annat exempel är följderna av Humanisternas kampanj Gud finns nog inte som ville belysa det ologiska i att tro på en gud.

Det är ingen hemlighet att det på vissa håll i den akademiska världen råder en uppfattning om att det är svårt att kombinera en vetenskaplig uppfattning och en religiös tro. Tvärtom är det förmodligen här konflikten har sitt epicentrum. När tidningen Lundagård hösten 2008 träffar tre studenter med en kristen tro inför en intervju är vinkeln självklar; Naturvetare och troende, samtidigt! Hur är det möjligt?

KANSKE ÄR DET inte så underligt. År 1949 gavs

boken Tro och vetande ut, skriven av Uppsalafilosofen Ingemar Hedenius. Detta kom att bli startskottet för en omdaning i svenskt utbildningsväsende. Kritiken i boken riktade sig mot kyrkans ställning i samhället och ledde till en av de största kulturdebatterna som utspelats i Sverige. Enligt Hedenius var religion, och kristendomen i synnerhet, förnuftsvidrig. Teologi var således en kvasivetenskap och hade inget

Redigering: Ellen Paulsson

på universitetet att göra. Debatten var en starkt bidragande orsak till en kraftig sekularisering i det svenska samhället, och på universitetet stärkte det positivistiska vetenskapsidealet sitt grepp. Att tänkandet bara ska grunda sig på fakta är normer som förstärktes av Hedenius, vars ande fortfarande är stark inom akademin.

KONFLIKTEN MELLAN RELIGION och vetenskap

kan upplevas självklar sedd ur ett historiskt perspektiv. Vi har alla fått lära oss berättelserna om hur stora vetenskapliga upptäckter gjorda av Kopernikus, Galilei och Darwin motarbetades av kyrkliga institutioner till en grad som ter sig nästintill humoristisk i dag.

Det är en historiebeskrivning som doktoranden Martin Lembke menar i stor grad har bidragit till dagens syn på kristendom. Själv forskar han inom naturlig teologi, metafysik och epistemologi, och skriver på en avhandling där han försöker bevisa Guds existens. Han menar att grunden till konflikten ligger i sanningsanspråket.

– Det är klart att de religiösa institutionerna har sig själva att skylla för att de har en stark framtoning av antivetenskap. När religiösa trosförestä llningar blev utmanade av vetenskapliga föreställningar valde de huvudsakligen att gå i konflikt snarare än att omtolka sina egna dogmer, säger han.

Konflikten gällde, då som nu, sanningsägandet. Generellt kan man säga att den auktoritet som kyrkan innehade övertogs av det vetenskapliga, och att det är försvaret av denna ställning som nu äger rum. Men ska man tro Elisabeth Gerles tes tenderar argument riktade mot religion att främst tala om en förenklad grupp, å ena sidan högljudd och fanatisk, men samtidigt liten.

– För mig öppnar det upp ett djupare perspektiv. Det ger en humanistisk förståelse för människan som en meningssökande varelse som inte kan reduceras till en samling objektiva eller biologiska fakta, säger han.

FÖR DE ALLRA flesta är det också uppenbart att religiösa argument fungerar dåligt utanför religiösa sammanhang. Därför är den seriösa vetenskapens värld också på det hela fri från metafysisk argumentation. Konsensus verkar råda om att toleransen av någon annans personliga tro är självklar så länge den inte påverkar innehållet i vetandet. Samtidigt visar spänningen i de debatter som då och då blossar upp hur känslig frågan är, och hur vaksamma vissa av förnuftets självutsedda väktare är på allt som kan tolkas som religiöst intrång.

Jaanus Teose anser att det finns en väldigt grundläggande aspekt som ofta förbises när det talas om troende.

– I debatten framställs det som att tro är en

"Är man troende så har man helt enkelt inte förstå! tillräckligt mycket."

– EN TRO ÄR något som måste respekteras, men varken mer eller mindre än någon annan åsikt, säger Sverker Johansson, ställföreträdande vd för Jönköpings högskola och lektor i fysik. Han är också kontaktperson för frågor kring religion för föreningen Vetenskap och folkbildning.

– Det finns ingen anledning att generalisera troende som antivetenskapliga, och det finns säkert exempel på många religiösa som bedrivit god forskning. Men det är alltid farligt med vetenskap som går ut på att bevisa en redan bestämd uppfattning om vad som är sant, säger han. Han tillägger att han tycker sig finna sådana tendenser på andra akademiska områden och lyfter fram genusvetenskap som exempel.

DEN KRISTNA PSYKOLOGISTUDENTEN Jaanus

Teose tycker dock att det är beklagligt att en personlig tro i sig leder till ett misstänkliggörande av ens vetenskapliga förmågor. Själv ser han ingen konflikt i att bedriva studier efter vetenskapliga normen och samtidigt bära med sig en tro.

ren förnuftsfråga. Är man troende så har man helt enkelt inte förstått tillräckligt mycket. Man har inte rätt fakta, och skulle man ha det skulle man släppa sina vanföreställningar, säger Jaanus Teose och menar att man med en sådan syn också missar den samhälliga, materiella och sociala roll som religionen spelar i samhället.

ATT ÄMNET ÄR så känsligt har naturligtvis att göra med att det är frågor som går rakt in i folks djupaste uppfattning om sig själva. Det kan aldrig bli en ”vanlig” diskussion eftersom det råder fundamentalt delade meningar om vad som är subjektet. För vissa är det bara en felaktig åsikt som kan argumenteras emot, medan det för andra kanske är grundbulten i hela ens existens.

Vetenskap ska vara vetenskaplig efter de ideal som har arbetats fram och vara baserat på fakta. Detta är en självklarhet för de allra flesta, ateister som troende. Men den kristna tron verkar fortfarande upplevas som ett så pass stort hot mot det vetenskapliga att en ryggmärgsreflex av misstänksamhet är nödvändig. Kanske är minnet av statskyrkan så påtagligt. Kanske beror det på att kristendomen fortfarande har en kulturell närhet. Eller är det kanske så att situationen i USA, där den fundamentalistiska kristna högern är ett reellt problem, spiller över till vår sida av Atlanten?

I alla fall skapar tonläget ett klimat där ytterligare ett tabu skapas, och en grupp studenter får hålla tillbaka en del av sig själva i rädsla för hur de ska uppfattas.

TEXT MAX JEDEUR-PALMGREN ILLUSTRATION FRIDA SANDSTRÖM LUNDAGÅRD NR 3 2011

29

KULTUR

KULTURKRIG – FÖR VEM? De senaste veckorna har en ganska märklig debatt rasat i Sydsvenskan. Argumentationen såg ut ungefär som följer.

Författaren Oline Stig: Lund är lågstatus. Låt oss bygga ett litteraturhus.

Jan Torsten Ahlstrand, museichef emeritus: Skärp dig, vi har prima muséer.

Journalisten Anders Mildner: Det är Malmös entreprenörskultur som placerar Lund i skuggan.

Utgångspunkten förblev densamma: staden, profilen, den uteblivna kulturhuvudstadstiteln. Ingen nämnde det som borde vara självklart i en kulturdebatt: invånarnas delaktighet och behov.

NÄR TILL OCH med kulturarbetarna själ-

va kapitulerar för ett synsätt på kulturen som ett vapen i kampen om turister och nyinflyttare, är vi illa ute.

Kultur är inte en egenskap som en stad kan iklä sig för att få höjd status. Det är ett samlingsbegrepp för en mängd olika saker som vi människor behöver ägna oss åt för att må bra och förstå varandra. Därför kan vi inte nöja oss med att bygga ett litteraturhus för att vi redan har en författarskola.

FÖRLAG

LUNDAGÅRD NR 3 2011

N N IERS

30

OMDANINGEN ÄR NATURLIGTVIS inte utan sina kritiker. Idéhistorikern SvenEric Liedman kom i början av året ut med den polemiska boken Hets!, där han slår ett slag för det klassiska bildningsidealet.

Men det är inte skolastikens trivium och quadrivium som Liedman blickar tillbaka mot, och inte heller rör det sig uteslutande om humaniora. Istället är det kritiskt tänkande och ifrågasättande som sätts i fokus. Bildning är kunskap som är betydelsefull för oss.

Närmre en definition än så kommer han inte, men klart står åtminstone att regeringen inte levererar.

Problemen som Liedman identifierar är många. Till att börja med: fixeringen vid BERT BO

IDA ÖLMEDAL

Under de senaste riksdagsvalen har utbildningen gått från doldis till nyckelfråga. Ungdomen är som bekant vår framtid, och vad vore ungdomen utan utbildning?

Regeringen Reinfeldt vill stöpa om skolan i grunden: utbildning ska ge mätbara resultat, vilket i praktiken innebär ekonomisk tillväxt. Som ett led i detta ges humanioran allt mindre utrymme, till förmån för naturvetenskap, teknik och ekonomi.

Kan det inte mätas finns det inte.

ILD: ALL

MEN MILDNER, DET handlar inte bara om en anda. Vi har en gigantisk borg och välgenomarbetade föreningskoncept.

Studentvärldens struktur skapar en unik kombination av ett rykte som kan locka hit såväl toppolitiker som stjärn-dj:s, överliggarnas kunskaper och en konstant inströmning av nytt blod.

De indignerade debattörerna, alla med självklar tillgång till det kulturliv de kritiserar, borde ta fasta på de enskildas möjligheter att vara och leva kultur. En ansvarsfull kulturpolitik är den som identifierar de som inte har de möjligheterna. Och som ger dem ett hus.

Utbildning är bra – så långt är alla med. Men politiker och akademiker lägger för det mesta olika innebörd i ordet.

3Det klassiska bildningsidealet passar inte längre för ett universitet som ska spotta ur sig entreprenörer i rask takt. Men vilka blir konsekvenserna?

PRESSB

JAG KOM TILL Lund från en småstad där kultur- och fritidsnämnden bytte ut bibliotekarier mot golfbanor så fort de fick chansen. Jag kom att älska min nya hemstad just för den värld av ord, tankar och musik som öppnade sig för mig. Lite vilja och vänner var allt som krävdes för att starta bokcirkel, göra filosofiradio och boka favoritbandet till Blekingska.

Därför har Anders Mildner en poäng när han beskriver studentvärldens anda, av att allt är tillåtet som en av Lunds tillgångar. Det är lätt att fnysa åt stelbenta traditioner och akademisk buskis, men faktum kvarstår att ett rikt kulturliv aldrig kan uppstå ur något annat än engagemang och behov.

Kunskap på löpande band betyg och andra ”pseudokvantiteter”. Så fort vi kan mäta något är det lätt att stirra sig blind på siffran, och inte fråga sig hur relevant det uppmätta egentligen är.

Att uteslutande fokusera på anställningsbarhet är regeringens andra stora utbildningspolitiska synd. Nyfikenhetsdödaren ”kommer det här på tentan?” sprider sig till allt fler föreläsningssalar snabbare än Jan Björklund hinner säga ”klassresan börjar i klassrummet.”

MEN DET FINNS något velande i Liedmans kritik. Betyg är farligt, men vi måste ha någon urvalsmekanism. Entreprenörskap är fult, men samtidigt behöver vi studenter med driv och nytänk. Humanioran måste få ta mer plats – men hur mycket? Konkreta förslag på alternativ är det dåligt ställt med.

– Vi måste ha mer reell frihet i högskolan. Man måste få tid att fullfölja sina projekt och fördjupa sig i sina intressen, säger han till Lundagård, utan att specificera hur detta ska uppnås.

Däremot är han övertygad om att följderna av högskolepolitiken blir negativa för oss alla. Förutom att våra liv blir tråkigare tror Sven-Eric Liedman att det även är kontraproduktivt rent ekonomiskt.

Men om kritiskt tänkande och nyfikenhet nu är så bra, borde inte även näringslivet ha insett det? Varför finns det inte fler företagsledare med examen i litteraturvetenskap eller filosofi? Dessa naturliga följdfrågor lyser med sin frånvaro i boken.

VAD INNEBÄR DÅ den bildning som Lied-

man menar går förlorad? Mycket av det vi lägger i begreppet har sin grund i den tyska universitetsreformatorn Wilhelm von Humboldt.

För Humboldt skulle universitetsupplevelsen vara en intellektuell upptäcktsfärd: fria från omvärldens kortsiktiga och krassa krav på tillämpbarhet skulle studenterna själva få välja vad de ville

OVERKLIGHETEN I P3 P3:s Verkligheten besökte för en tid sedan Finland, där en språkstrid rasar mellan finnar och finlandssvenskar med anledning av det stundande riksdagsvalet.

När den intervjuade påpekar att striden inte alls har med Sverige eller språk att göra, utan om en minoritets mänskliga rättigheter, får hon motfrågor av typen: men varför pratar ni inte finska då,

ifall det är så problematiskt att tillhöra en minoritet?

Jag undrar hur samma reporter skulle bemötas om han på hemmaplan ställde frågor som: ”Varför låter du inte som en svensk, ifall det nu är så problematiskt att vara invandrare?” eller ”Kan du inte bara bli hetero, som majoriteten av befolkningen?”.

SARA OTHMAN

Redigering: Tobias Persson

LÄS MER KULTUR OCH DISKUTERA PÅ LUNDAGARD.SE ◣

fördjupa sig i. Att de förr eller senare skulle bli tvungna att lämna den akademiska världen och ge sig ut i arbete var mest ett nödvändigt ont.

Detta kan tyckas hopplöst verklighetsfrånvänt, men kanske sätter det ändå fingret på något som går förlorat i ett alltför yrkesinriktat universitet: nyfikenheten. Om tentapluggandet hamnar i fokus blir en universitetsexamen bara ett intyg på att man kan skriva prov, snarare än på att man faktiskt kan någonting.

SAMTIDIGT ÄR DET lätt att glömma att universitetsvärlden på Humboldts tid såg mycket annorlunda ut jämfört med i dag. Att studera vidare var förunnat det försvinnande fåtal som redan hade det gott ställt ekonomiskt. Så sent som 1950 fanns det inte ens 20 000 studenter vid svenska universitet och högskolor – år 2009 var motsvarande siffra över 360 000. Tar man hänsyn till befolkningsökningen blir det fortfarande mer än en tiofaldig uppgång. Är Humboldts tankar ännu giltiga i ett samhälle som uppmanar oss att lämna universitetet så

fort som möjligt? Sven-Eric Liedman tvekar inte: – Du får ett mycket rikare och intressantare liv om du blir bildad, säger han.

För många stämmer detta säkert. Men för alla? Om du bara vill ta examen och ge dig ut och tjäna pengar, utan att behöva befatta dig med ord som postkolonialism, diskursanalys, eller deontologi – varför ska du inte få göra det?

Högskolan i Gotland har man ett helt program inspirerat av den amerikanska ”liberal arts”modellen.

Lund ansluter trevande med en vetenskaplig grundkurs och romanläsning för läkarstudenter. Om detta är starten på en bildningsrevolution eller blott en parentes återstår att se.

"Du får e! mycket rikare och intressantare liv om du blir bildad."

måste först och främst humanioran avsäga sig sin ensamrätt till ordet. För de flesta av oss är också livet för kort för att lära sig latin eller klassisk grekiska. Och att känna till den eller den författaren handlar kanske mer om att signalera att man tillhör en viss samhällsgrupp än något annat.

Bildning handlar inte om att sitta och filosofera med pipa på kammaren, utan om att förstå sin omvärld med hjälp av nyfikenhet och kritiskt tänkande.

Kanske kan Sven-Eric Liedman och Jan Björklund enas om åtminstone detta?

Kanske är det så att vi ofta inte vet vad som är bäst för oss: om vi bara fick chansen skulle vi kasta oss in i en passionerad kunskapsjakt utan att titta tillbaka.

På sina håll i landet vill man ge oss just den chansen. Vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping ger man den populära kursen ”Core curriculum - en bildningsresa”, och vid

PRIS SOM PLÅSTER PÅ SÅREN? Utöver Nordeuropas givna dominans, toppar i år kandidater från Egypten, Sydafrika och Indien listan över de nominerade till ALMA-priset.

Visst bör bra barn- och ungdomslitteratur prisas, inte minst i länder med mer eller mindre begränsade demokratiska rättigheter. Ändå tvivlar Redigering: Tobias Persson

OM BILDNINGSBEGREPPET ÅTER ska bli relevant

TEXT ARON VALLINDER ILLUSTRATION LINNEA PAULSSON

HÖGKLASSIG INSATS

jag på urvalsprocessens ärlighet och kanske beror det på det färska minnet av Bokmässans missriktade Afrikatema. Ännu är skiljeväggen för tunn mellan kompensationsmässig uppmärksamhet och ärligt givet utrymme.

För vilken författare vill uppmärksammas för sitt lands åkommor i stället för sina egna åstadkommanden?

FRIDA SANDSTRÖM

Kvinnan vi älskar att hata. Varje söndag myser vi åt hennes torftighet. Hon är egot – Michaela, ”First Lady of Saltis”.

Mickan initierade dock en ansats för att hjälpa de hemlösa i femte avsnittet av Solsidan.

Visst var det ett ömkligt försök, men det är mer än vad jag har gjort. Hennes ansträngning är nog en större bedrift än vad majoriteten av Solsidans tittare någonsin har presterat.

LORENA TORO MENESES

LUNDAGÅRD NR 3 2011

31

DET HÄNDER

Åk innan det är för sent Snart försvinner de sista spåren av tveksamma regimer i vågen av de revolutionära vindarna. Passa på medan du fortfarande kan hitta det där lilla extra. Förtryck har ju aldrig hindrat charterturister och backpackers förr.

KINA Spelar din dotter lite ofokuserat på pianot? Är din son, så att säga, lite trög i huvudet? Ta med dig hela familjen till Mittens rike.

I Kina går man tillbaka till grunderna: örfilar och fingerböjning.

Lämna barnen där i några år och njut av en god middag tillsammans med din bättre hälft – tydligen ska kinamaten i Kina vara något extra.

”Har din fru för höga anspråk?”

NORDKOREA Har det gått troll i ditt golfspel?

Då kan Nordkorea vara något för dig. Ta med dig polarna på en rogivande weekend och utmana den store ledarens banrekord – 38 under par. Banorna sköts av lydiga och flitiga medborgare och det enda som stör är ekot av tomma magar.

BURMA Passa på att besöka Burma innan demokrativågen hinner dit. Bestig Sydostasiens högsta berg Hkakabo med bara fötter och ett orange lakan som klädesplagg, så kan du kanske påminna militärjuntan om de tidigare munkupproren. Detta ökar garanterat äventyrsfaktorn.

ZIMBABWE Med en medellivslängd på fräscha 37 jordsnurr erbjuder Zimbabwe ett varierat smörgåsbord med tortyr, politiska samvetsfångar och upprensningskampanjer av den egna befolkningen. Hoppa bungee jump över Victoriafallen och upplev en hisnande utsikt över president Mugabes nyskövlade bosättningar.

VITRYSSLAND Avsluta den hippa öststatsluffen med tre fjärdedelars fridfull skog och resten politisk tystnad i Europas sista diktatur.

Men räkna inte med rättsprocess eller medicinsk vård, det här är landet för hårdingar.

THAILAND Mellan slappande på solvita stränder och barhäng med gyllene Singha får du inte missa att ta del av maktkampen mellan röd- och gulskjortor. Med världens rikaste regent, en störtad president och lite soldater inblandade går ingen säker, särskilt inte på Bangkoks flygplats. Häng på nästa gång det blir pyjamasparty i terminalen.

ITALIEN Kärlekens toscana, jungfruns olivolja och livsbränslet spagetti.

Den romantiska bilden av landet i våra hjärtan kan förstås få sprickor av Berlusconis senaste sexskandaler. Men ingen fara, charaden kommer att hålla så länge statschefen styr allt du kan läsa, höra och se.

"Köp med dig lite utrotningshotade koraller."

FRIDA SANDSTRÖM ILLUSTRATION: CHRISTOFFER FROSTGÅRD

SAUDIARABIEN Har din fru för höga anspråk?

Envisas hon med att köra bil och klä sig själv? I det pittoreska Saudiarabien får du chansen att gå tillbaka till rötterna, till det enkla livet. Släng käft med grabbarna på dagen och släng sten på kvinnorna på natten i denna förmoderna pärla.

MAROCKO Trött på hemmamicrad couscous? Ta en tur till världsarvslistade Marrakesh och upptäck denna rojalistiskt superstyrda sida av Medelhavet. Men se upp för jordskreden, som tilltar allt eftersom skogar skövlas för att vi ska hitta billiga apelsiner i våra fruktdiskar.

TURKIET EU:s kärnstater vågar inte, men kanske vågar du? Säg bara inget dumt om Atatürk, då åker du på moppo!

Lämna Alanyas trygga charterfamn, och möt mästarna på militärkupper i Natos näst största krigsmakt. De vakar över din vistelse med en miljon man i uniform.

PALESTINA Fly to Gaza, men se till att lämna chokladen hemma. Den beslagtas vid gränsen. I övrigt är det fritt fram att uppleva det myllrande Palestina där bilar körs på matolja och där det är en utmaning att få mat för dagen. Kom ihåg att solskyddsfaktorn bara skyddar dig mot solen – inte mot vit fosfor.

MEXICO Åk till Yucatanhalvön innan de nedhuggna mangroveträsken sänker hela kustlinjen. Köp med dig lite utrotningshotade koraller. Bo i de inhägnade hotellkomplexen som hindrar alla, förutom turisterna, att nå sandstranden. Men glöm inte att ta dig utanför strandzonen, där väntar ett knarkkrig som erbjuder genuina trippar.

SEBASTIAN HAGBERG

JACOB HEDEROS

32

LUNDAGÅRD NR 3 2011

Redigering: Annika Wilhelmson

LÄS MER OM VAD SOM HÄNDER I OCH OMKRING CAMPUS – VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣ PRESSBILD: BIRGITTA FORSBERG/CATS' CORNERS

3TIPS RULLSTOLSROCK

Benda Bilili! är en fransk dokumentär om Staff Benda Bilili – en grupp gatumusiker från Kongo-Kinshasa. Bandet, som utgörs av fyra polioskadade gitarrister i rullstol och två hemlösa ungdomar, spelar ett slags dansant R&B som samtidigt vittnar om en bottenlös ilska. Filmen, som har premiär på Kino den 15 april, ger en aning om varför.

SEBASTIAN HAGBERG

FESTIVAL FÖR KROPPSKONST

Vill du dansa Lindy hop finns förutom Hep Town också den ideella föreningen Cats´Corners. Varje torsdag ordnar de socialdans på Tangopalatset i Malmö.

FÖR DIG SOM vill ta det lugnare finns

dansyoga hos Salsa Sambrosa. Deras signum är dock salsa, den dans som stått sig starkast i popularitet de senaste åren.

Den som vågar skippa kurser och gå direkt på klubb kan boka in 8 april i kalendern. Då huserar Club Cubasalsa på Mejeriet.

VILL DU ISTÄLLET slungas tillbaka till 20- och 30-talet så finns föreningen Hep Town som tar dig med på en tidsresa som innefattar så väl musik som kläder och frisyrer.

Lindy hop är en dans som har uppstått till musiken på nattklubbar i Harlem som en blandning mellan många olika Redigering: Tobias Persson

stilar, men som har fått en renässans inte minst tack vare ett stort svenskt intresse för dansen. Trots rötterna i 20-talet ligger värderingarna ändå i tiden. Både tjejen och killen har stor frihet och får ta plats på dansgolvet.

– Hos oss anmäler man sig som förare eller följare, inte som kille eller tjej. Den som har dansat länge kanske vill prova på dansen från ett annat perspektiv.

Men det öppnar också upp för att dansa med någon av samma kön, säger Håkan Larsson, swing manager på Hep Town.

Den legendariska folkmusikern och antikrigsaktivisten Joan Baez gästar Malmö Konserthus den 16 april. Obligatoriskt för dig som anser dig bry det allra minsta om amerikansk folkmusik, eller för Dylannörden som vill se hans gamla läromästare in action. Visor om samhällets olycksbarn, bedrövligt olycklig kärlek och politik är att vänta.

KRISTIN JOHANSSON

MISSA INTE…

PRESSBILD: BAD TASTE RECORDS/DEAN KARR

För den som planerar att delta i någon av vårens baler är det hög tid att lära sig grunderna i vals eller foxtrot. Men varför inte ta steget fullt ut och byta ut de ångestladdade gympassen mot lite träning i taktkänsla och koordination?

På Medborgarskolan kan du lära dig klassiker som bugg och flamenco eller testa bellydance burlesque – en intensivkurs som, enligt arrangörerna, bjuder på orientalisk dans med burleska inslag och mycket humor.

METTE MJÖBERG TEGNANDER

GÄSTANDE FOLKMUSIKGIGANT

Låt fö!erna känna takten 20-talsswing, salsatoner eller bellydance burlesque? I vårtider spritter det förhoppningsvis lika mycket i kroppen som i själen.

Det är dags att ta på sig dansskorna.

När "Copenhagen ink festival" drar igång 1-3 april fylls staden av tribaler, svanktatueringar och kroppsutsmyckningar. Artister från bland annat Australien, Argentina och Japan visar sina verk. Du kan även ta tillfället i akt att se när andra får sina skinn dekorerade med bläck. Festivalen får dessutom celebert besök av både världens mest tauerade senior och den legendariska "the lizard man".

FÖRENINGEN FINNS I Lund, Malmö och

Köpenhamn och erbjuder kurser för alla, från nybörjare till mer erfarna dansare.

Hep Town ordnar också klubbar med liveband och på måndagar huserar "Dansen är e! bra de i AF-borgen.

Från 19.30 och sä! a! lära känna framåt kan du människor när man dansa och lyssna på är ny i en stad." jazz och blues.

– Dansen är ett bra sätt att lära känna människor när man är ny i en stad. Man får snabbt en bred kontaktbas. Dessutom blir man glad och får energi. Några timmar hos oss kan vara ett skönt brejk från studierna, säger Håkan Larsson och fortsätter: – Våra klubbkvällar är väldigt opretentiösa. Man kan komma hit, ta en öl och bara kolla på bandet.

…Danko Jones på Sydskånska nationen.

Den kanadensiska rockikonen och hans band har spelat med Rolling Stones och Guns N' Roses.

De kallar sig e! hungrigt lejon som växt till en välgödd best. 31 mars kommer Danko Jones till Lund.

NINA LIND

ANITA HANSEN LUNDAGÅRD NR 3 2011

33

Energy efficiency â&#x20AC;&#x201C; accept the challenge as trainee

At ABB, we can get more power from wind and solar energy, we can transport electricity over great distances and our intelligent systems can decrease the energy use in industrial engines by up to 80%. Our challenge is to continue this work.

Now. Will you accept the challenge as trainee at ABB? A better world begins with you at www.abb.se/jobb

Our business.

Your legacy.

DEBATT FOTO: JONAS JACOBSON

Ansvariga för kamerabevakningen på Universitetsbiblioteket vägrar att svara på frågor kring beslutet. Det hävdar studenterna Sara Wåhlin och Emma Lundberg.

Tystnad råder på UB Universitetsbiblioteket i Lund, UB, ska sätta upp övervakningskameror i sina lokaler på grund av problem med stölder. Men det vill UB inte gärna prata om.

Det fick vi journaliststudenter känna av i samband med vår utbildning.

Sverige har en grundlagsfäst yttrandefrihet som innebär att alla människor har rätt att i tal och skrift uttrycka sin egen personliga åsikt.

Denna öppenhet är något som Sverige gärna framhåller, och som vi journaliststudenter tränar oss i att använda. Under vår tv-kurs skulle vi göra ett inslag om kameraövervakningen på UB och ett snabbt avklarat arbete. Trodde vi. Men det blev allt annat än fallet.

NÄR VI RINGER Kai Ericsson, UB:s administrativa chef och ansvarig för den kommande kameraövervakningen, vill han gärna ställa

upp på en intervju. Men när det VI RINGER SLUTLIGEN Per Eriksson, framkommer att han ska bli filmad Lunds Universitets rektor, och ber avböjer han snabbt. om en intervju eller ett uttalande.

– Jag vill inte figurera i bild ef- Men inte heller han vill ställa upp tersom jag inte får bli igenkänd av eller svara på frågor. allmänheten. Om en anställd ser – Jag har inte hunnit sätta mig någon skum typ på biblioteket blir in i frågan och vill inte uttala mig, jag uppringd för att åka dit och in- dessutom ska jag in på ett möte nu spektera den personen, och då kan så jag har inte tid att prata. jag inte ha ett känt ansikte.

Att nyhetsinslaget endast skulle VI VÄNDER OSS nu till bibliotekarivisas för vår tv-lärare hjälpte inte ef- erna för att fråga vad de anser om tersom vi journaliststudenter skulle den kommande kameraövervakse hans ansikte, och vi var ju trots ningen. De blir osäkra och svarar allt ”de som lånade böcker på UB”. att de måste ha ett godkännande Han hänvisade istället oss till sä- från den administrativa chefen Kai kerhetschefen, Ericsson om Per Gustafson. de ska kunna "Varför vill ni så Även han sa uttala sig i tvärt nej till att gärna rota i det här? " frågan. Även bli filmad. biblioteksche– Vi har ett fen, Christina utsatt yrke och kan då inte ställa Friström, säger att de ”inte vet hur upp i bild om det inte är absolut de ska förhålla sig till frågan och nödvändigt. Mitt ansikte får inte bli får därför inte uttala sig.” igenkänt eftersom mitt jobb ibland Personalen ringer Kai Ericsson innebär att inspektera misstänkta. och några minuter senare blir vi

Ö V E R S Ä T TA R P RO G R A M M E T Uppsala universitet MASTER HT 2011 Till hösten börjar grupper med källspråk

spanska & franska Som översättare utbildad vid Uppsala universitet får du en unik översättarkompetens med både fackspråklig och litterär inriktning.

Institutionen för nordiska språk Engelska parken, Thunbergsvägen 3L 018-471 12 71 www.nordiska.uu.se info@nordiska.uu.se

Redigering: Ellen Paulsson

Mer information finns på www.nordiska.uu.se/utbildning/av/oversattare Intresserad? Kontakta vår studievägledare: Tel: 018-471 12 76 eller vår programsamordnare: oversattarprogrammet@nordiska.uu.se Ansökan före 15 april på www.studera.nu

ANMÄL ETT STUDENTLAG TILL HÖSTENS SPEL I HOCKEYBOCKEY I ISHALLEN I LUND! Har du inget lag så fixar vi det!

Det enda du behöver: skridskor, hjälm och klubba!

För mer info kolla hemsidan!

För Korpen Lund: Bengt.sannar@telia.com

inkallade till personalrummet där han väntar i telefonen.

– Vad är det som händer nu? Varför vill ni så gärna ha en intervju?

Nu kommer Kai Ericsson ned till receptionen, tillsammans med en kollega, en ställföreträdande chef. Kai Ericsson är upprörd: – Varför vill ni så gärna rota i det här? Varför är det här så viktigt för er? Meddelarfrihet råder givetvis. Men detta rör UB:s säkerhetsfrågor och det har inte personalen rätt att uttala sig om, och verkligen inte under arbetstid, säger Kai Ericsson med en stor del av personalen närvarande.

NÅGRA TIMMAR EFTER att vi har fått lämna UB i oförättat ärende får vi ett sms från Kai Ericsson där det står: ”Som sagt: UB:s ledning medverkar inte i detta. Ingen har såvitt jag vet fått tillstånd att ägna arbetstid åt detta. Meddelarfrihet råder som sagt. Jag kan bara hoppas på att ingen är så aningslös att han/ hon uttalar sig om säkerhetsfrågor gällande UB. Hälsningar Kai.”

DEBATTÖRER SARA WÅHLIN JOURNALISTSTUDENT

EMMA LUNDBERG JOURNALISTSTUDENT

www6.idrottonline.se/KorpforeningLund-Korpen/ Lagidrotter/Hockeybockey

LUNDAGÅRD NR 3 2010

35

LUNDS UNIVERSITETS STUDENTKÅRER

Det är inte helt sällan man får höra att den svenska studentrörelsen är märkvärdigt passiv.

Att vi i jämförelse med studenter i andra länder inte tycks göra särskilt mycket.

Studentprotesterna i Storbritannien för inte alltför länge sedan var förvisso en ganska spontan yttring och inte kårorganiserad som sådan, men vissa menade ändå att det visade på en större kämpaglöd hos de brittiska studenterna.

DEN BRITTISKA SITUATIONEN, med kraftigt höjda

studieavgifter är såklart väldigt beklaglig, och man kan knappast klandra någon för att vilja demonstrera sin ilska mot detta (även om våld i anslutning till detta givetvis är en annan femma). Och skulle det nu bli så att studieavgifter införs här i Sverige så skulle vi säkert se starkt missnöje från landets studenter.

MEN DE SOM säger att student-

kårerna inte är så drivande som de borde, de som säger att vi borde vara mer på barrikaderna, protestera mer högljutt mot orättvisorna på och kring universitetet – har de rätt?

Kanske.

DET SÄTT SOM kårerna här i

Lund arbetar på, som också är det sättet som nästan alla kårer i Sverige arbetar på, är ett som är präglat av samarbetstanken. Det fanns en tid då rektorsuppvaktningen på första maj var något mer än bara en trevlig ceremoni. Det fanns en tid då det verkligen

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

36

LUNDAGÅRD NR 3 2011

KÅRKRÖNIKA FOTO: JAMES JONES HUANG

Ska vi stå på barrikaderna?

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

"En studentkår är summan av sina medlemmar." var på allvar – när studentkåren tågade i samlad trupp till universitetshuset och läste upp precis vad de tyckte och tänkte om universitetsledningen. Det var klassisk studentaktivism, så att säga.

MEN IDAG ÄR det som sagt mest en fin ceremoni, för när vi står där klockan 12 den första maj och läser upp vad vi tycker och tänker om universitetets arbete, ackompanjerad av fanborg och studentsångare, så är det givetvis inga nyheter för universitetsledningen.

SÅ VÄL HAR samarbetstanken

fallit ut att studenterna har två representanter som är ständigt närvarande på universitetsledningens egna möten, och till och från även leder mötena. Givetvis har vi där bättre möjlighet att ta upp saker som doktoranders anställningsförhållanden, rättssäkerhet för studenterna och studiemiljöer.

FRÅGAN ÄR VÄL nu, när kåro-

bligatoriet inte längre finns och kårernas framtida utveckling är mer öppen och spännande än någonsin – om det inte går att kombinera det ”aktivistiska” engagemanget med att också vara en god samarbetspartner till universitetet som har stort inflytande? En studentkår är summan av sina medlemmar, och gör vad medlemmarna vill.

DET ÄR INTE så svårt att ställa upp i sin kårs val, och det är inte så svårt att säga till sina kursare att de borde rösta på en för att man skulle vilja göra något speciellt. Det är där det börjar, och sedan blir studentkåren vad ni vill att den ska vara. Låt oss tala om saken där.

CHRISTOFFER IVARSSON LUS-ORDFÖRANDE HENRIK JONSSON VICE LUS-ORDFÖRANDE

KRAM

SPARK

MALMÖ AVIATION

SCANDINAVIAN AIRLINES SYSTEM

Till Malmö Aviation som behåller sina studentrabatter.

Till SAS som tar bort sin studentrabatt. Norrländska studenter tackar och bockar för den björntjänsten, speciellt när tågen slutar gå.

LUND UNIVERSITY IS unique in many ways, and one unique feature is that the PhD students have their own union, the Lund Doctoral Student Union (LDK). The most important task of LDK is of course to guard the interests of the PhD students at the university. It is through LDK that PhD student views are represented in all the major University committees, and through the six LDK-boards that the PhD students are organized at the faculties (except at LTH).

LDK HAS TWO PhD students working part-time coordinating the union, as well as numerous representatives all around the university. Additionally, LDK provides the service of a fulltime ”Doktorandombud”, Aleksandra Popovic. She is an expert in PhD student rights, and has been working for almost two years helping and supporting doctoral students at Lund University.

"Once and for all, do the right thing!"

THE MOST IMPORTANT issue for LDK is of

course employment from day one. There are compelling arguments in favor of using LU’s research funding surplus to convert all postgraduate student scholarships (utbildningsbidrag) into proper employments, with the safety that includes. The university board will soon decide how to best utilize this surplus and on the behalf of all PhD-students, LDK is now asking the university; once and for all, do the right thing!

LDK IS ALSO currently discussing how to retain our many members. Since the situation for students at graduate and post-graduate level differs in so many ways, we do hope you decide to stay with us to support LDK and our work on maintaining a strong PhDstudent voice at Lund University.

ANGELICA ANDERSSON PRESIDENT OF LUND DOCTORAL STUDENT UNION

www.lu.se

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Den 15 april är sista ansökningsdagen för höstens utbildningar. Men för många studenter är valet av utbildning långt ifrån givet.

– Många kommer hit och frågar mig vad de ska göra med sitt liv. Då måste man bryta ner frågan till vad den egentligen handlar om – alltså vilka förutsättningar och möjligheter som finns för just den individen, säger Malin Bang, studieoch karriärvägledare på Gamla kirurgen.

För att kunna besluta sig för vad man vill göra i framtiden är det bra om man först efterforskar lite på egen hand.

Genom att läsa platsannonser, fråga människor i sin omgivning och söka på exempelvis SACO:s och Arbetsförmedlingens hemsidor kommer man ofta en bra bit på vägen.

– Folk som inte har någon

aning om vad de vill göra saknar i regel dels information om vad det faktiskt finns för yrken och utbildningar, dels en medvetenhet kring sina egna intressen och förmågor. Det kan vara bra att informera sig om detta inför ett möte med oss, menar Malin Bang.

Den kanske enklaste och vanligaste beslutsprocessen gällande studievalet bygger på uteslutningsmetoden, att man helt enkelt prioriterar bort de minst önskvärda alternativen och därefter ser vad som återstår. När man väl avgränsat sina valmöjligheter matchas inblicken, alltså personens värderingar och självuppfattning, med utblicken, det vill säga

själva arbetsmarknaden. För många står det verkliga valet då mellan att våga satsa på sin dröm eller välja tryggheten.

– Huruvida man ska följa sitt hjärta eller välja en så kalllad säker utbildning beror på individen, säger Malin Bang.

Att tänka igenom hur stort intresset egentligen är och jämföra det med riskerna innan man bestämmer sig är viktigt för alla. Samtidigt, påpekar hon, finns det undersökningar som visar att de som följer sitt hjärtas lust gällande karriären generellt sett har större chanser att få jobb än de som bara går efter framtidsprognoser om arbetsmarknaden.

För mer information om allmän studie- och karriärvägledning vid Lunds universitet: www.lu.se/ studievagledning

Personalutveckling ger bättre förutsättningar för studenter För att Lunds studenter ska kunna få en högkvalitativ utbildning krävs inte bara kompetenta lärare, utan också goda arbetsvillkor för de anställda. Det menar vicerektor Ingalill Rahm Hallberg, som initierat fyra temadagar för att utveckla universitetets personalpolitik.

FOTO: KENNET RUONA

Debatt i Lund 22 april 2010.

Den första i en serie debatter mellan lundaforskare, gäster och allmänhet på Café Athen på Akademiska föreningen. Här syns två av panelmedlemmarna, Nina Björk och Andreas Malm, samt moderator Andreas Ekström.

Ingalill Rahm Hallberg

I början av maj arrangeras den första temadagen, som kommer att handla om akademisk frihet och kollegialitet. Genom att lyfta fram medarbetarnas syn på det akademiska arbetet och universitetets roll, vill man lägga grunden för en sammanhållen personalpolitisk policy. Ambitionen är att ge utrymme för så många synpunkter, tankar och förutsättningar som möjligt.

– Den akademiska miljön har väldigt speciella villkor där vissa aspekter står i motsatsförhållande till varandra, exempelvis kan akademisk frihet ställas mot styrning och ledarskap. Genom att diskutera dessa motsättningar vill vi skapa bästa möjliga grund för framtiden, säger Ingalill Rahm Hallberg.

Trots att temadagarna i första hand berör universitetets anställda, kommer troligtvis

FOTO: MIKAEL RISEDAL

Konsten att välja rätt

även studenterna att gynnas av ett välutformat personalpolitiskt program.

– Medarbetarnas situation formar salsundervisningen och därmed också studenternas villkor. Därför är en välgrundad personalpolitisk policy väldigt viktig även för studenterna, menar Christine Blomquist, projektledare för temadagarna.

I höst följer ytterligare tre temadagar. Alla med syftet att få medarbetarnas röster hörda.

Tanken är att det inför den sista temadagen, den 2 december, ska finnas ett konkret utkast till personalpolitisk policy som de anställda kan tycka till om.

– Vår förhoppning är att dagarna ska inspirera till ett levande samtal som fortsätter även efter det att man lämnat lokalen. Det är först då vi kommer att se verkliga förändringar, säger Christine Blomquist.

Många studenter tycker att det är svårt att välja utbildning. Hos studievägledarna på Gamla kirurgen kan du få hjälp att hitta en utbildning som passar dig.

Ny lärarutbildning till hösten Hösten 2011 startar Lunds universitet tillsammans med Högskolan i Kristianstad en ny lärarutbildning. Totalt 25 examensrätter för att utbilda ämneslärare har beviljats av Högskoleverket – bland dem musik, språk och samhällsvetenskapliga ämnen.

För att skapa bästa möjliga yrkesutbildning ska lärandet ligga nära forskningens framkant och ge möjligheter för de blivande lärarna att arbeta i internationella miljöer. Huvuddelen av de båda lärosätenas gemensamma utbildning kommer att vara förlagd till Campus Helsingborg, där det just nu byggs upp en ny forskningsmiljö i utbildningsvetenskap. Den 15 april är sista ansökningsdag till höstens lärarutbildning.

Läs mer om lärarutbildningen på Campus Helsingborgs hemsida, www.ch.lu.se

LUNDAGÅRD NR X DUMMY

SISTA SIDAN Q: ALFRED GUNNARSSON (LD)

S

elf-made man och entusiast från Västergötland som i sinom tid skaffade både examen och eget företag.

Skulle en gång i tiden bli skeppskonstruktör, men gick inte i land med det utan sjösatte en LTH-bana med fortsättning på Malmö högskola.

F.d. datateknisk dualist och siffer- och ordattaché på Teknologkåren. Fick smaka Lundagårdsdrevet från den tilltalades plats, men var lika glad för det.

Har suttit i Lundagårds redaktion.

Fixade och trixade, arrangerade och inspirerade. Har allt redigerat men intet läst. Form gick före innehåll. Tidningen blev mindre men tjockare och alldeles särskilt anpassad till de av läsarna som inte finns i verkligheten.

Gav Lundagårds twitterflöde lite politisk färg. Ligger bra till hos kulturbloggarna. Kan lägga kulturbloggarna bra om behov skulle uppstå.

Patriot på båda sidor sundet. Åker tåg och vägrar cykel. Scoutade en sommar, hajkar nu i de sociala medierna. Lystrar på Twitter till det saltstänkta namnet Salmiak, vilket i den verkliga världen är namnet på en av hans katter. Har generellt en god relation till dessa djur. Har utfört väl dokumenterade försök att få katten Pixel att använda WC. Q nosade i denna tidens mikroblogg och fann att Gunnarsson minsann har gett en extreme makeover till den redaktionsquatt som står Q närmst. Nåväl.

MORRHOPPAN

Q replikerade i de sociala medierna, med max 140 tecken:

Våren är här och kärleken med den. Men en del har uppenbarligen tjuvstartat. Morrhoppan kan rapportera a! den si!ande redaktionen kommer a! slå någon form av världsrekord. Inte mindre än fyra skribenter väntar barn den närmsta tiden.

Hade tidningen producerat artiklar i samma takt, hade den snart nog varit ” journalistiskt briljant”.

A! de kommande studieavgi"erna rört upp känslor bland vissa kårer är givet, men vilken sorts? Det ryktas om a! en del presidialer slänger trånande blickar e"er en viss gentleman som arbetar med frågan.

Apropå kärlek. Morrhoppan vill, i studentblaskans sanna anda, fabulera några citat: "Azzå shiiit. Azzå bara så ni vet så är jag och han ihop.

Alltså han som jag hånglar med, håller handen med och pratar om och med hela tiden. Det syntes inte i feeden så jag var osäker på om ni visste."

Morrhoppan vet inte om det har så mycket med kärlek a! göra, och det är faktiskt roligare än det ser ut. Men hon kör på ändå:

En ny design, min @salmiak, / till @lundagard? Du fick väl / fria händer där? Jo tack, / för #Quatten blev en Pixel. / RT @salmiak: Mjau?

RESONANS – AV HENRI GYLANDER

38

LUNDAGÅRD NR 3 2011

Redigering: Axel Jönsson

#!* % '

!

" "

# ! ( +& #$ & (-&' ,'( # ! '( ( ( ( ' '')& #')& ," '')& & ," )' & " '( $, #!* % ' #!* % ! & " ' -&' *

Edhii^Yc^c\ 7

6kh/ AjcYV\ gY! HVcY\ViVc '! ''( *% AjcY 6YgZhh~cYg^c\ ]dh Y^c cVi^dc ZaaZg ` g

Våren är här! Nu har de senaste solglasögonen från de största modehusen kommit!

10% rabatt med Mecenat eller Studentkortet på allt i butiken.

Välkomna!

ÖPPET MÅN–F R E 9–18, LÖR 10–15 LILLA F IS K AREG ATA N 6 I LUND TEL 046-13 32 30 | WWW.BRA NNI NG .SE