Lundagård 2011 2

SVERIGES ÄLDSTA STUDENTTIDNING GRUNDAD 1920 - NR 2 2011

EXTRAKNÄCK Studentekonomin kan vara knaper, men får nu friare spelrum. Vi har mött fyra studenter som drygar ut sin inkomst på annorlunda sätt.

Sid 16-21

BANDAD KUNSKAP

Upphovsrätt eller studenträtt?

Inspelade föreläsningar förvirrar.

Sid 8-9

JOBBSÖKARÅNGEST?

Dämpa oron genom att studera karriärsdragen du behöver för jobbet.

Sid 30-31

UNDER PRODUKTION

På sista anhalt i examensprojektet repar teaterstudenterna inför premiär.

Sid 34-36

Arbetsmarknadsdagen 9 mars 2011 kl 10 – 16 AF-borgen Stora Salen Arbetsmarknadsdagen Hybrid riktar sig till alla som studerar humaniora, samhällsvetenskap och teologi.

Under dagen kommer du ha möjlighet att träffa ett stort utbud av organisationer och prata om vad de har att erbjuda på framtidens arbetsmarknad.

Utöver alla utställare kommer under dagen även spännande föreläsare, bl.a.

Lars Haikola och Annika Tibblin.

Missa inte denna möjlighet att lära dig mer om vad din utbildning kan leda till!

Läs mer på

hybriddagen.se

LEDARE FOG FÖR ÅLDERSNOJA Som om beslutsvåndan över att välja eller ha valt rätt utbildning inte är stor nog i sig ser nu Långtidsutredningen till att spä på ångesten ytterligare.

Nyligen levererades ett förslag där de studenter som hastar vidare direkt från gymnasiet till universitetet och lyckas ta examen innan 23 års ålder ska premieras genom att få sina studielån avskrivna.

Förutom att CSN har visat att äldre studenter får bättre studieresultat än yngre undrar jag också vilken arbetsgivare som vill anställa en nybakad student med knapp livserfarenhet?

LO

TYCK TILL Tycker du att vi missar att bevaka något? Vill du läsa mer om karriär, kultur eller forskning?

Ta chansen och berätta vad du tycker i Lundagårds läsarundersökning som skickas ut inom kort.

LO

VÄLKOMMEN TILL UTBILDNINGSFABRIKEN Den svenska högskolan är inne i en av de mest omvälvande faserna någonsin.

Alla förändringar pekar åt samma håll: Akademin är något att passera.

– Det var precis den effekten vi ville ha.

Peter Honeth, statssekreterare på utbildningsdepartementet, verkar belåten med att antalet ansökningar från internationella studenter minskat med över 70 procent inför höstterminen.

Med studieavgifterna går principen om att den högre utbildningen ska vara gratis för alla i graven. Det är en katastrof för mångfalden, dynamiken och kreativiteten i den svenska akademin.

I avgifternas spår kommer kulturer som inte får möjlighet att mötas, perspektiv som aldrig kommer korsas och goda idéer som inte får chans att kläckas.

Men Peter Honeth är nöjd. Kanske är det precis denna omdaning som regeringen vill se.

FÖR AVGIFTERNA ÄR bara en i raden av förändringar som alla kommer förvandla akademin till något att mellanlanda på.

Ytterligare ett par steg på vägen mot en hårdare och gråare högskola tas med förslaget om att alla de som tar examen innan 23 års ålder ska få studielånen avskrivna. Lägg till att det blivit allt svårare att byta utbildning och behålla studiemedlet och en i grunden förändrad högskola är ett faktum.

Det vi får är en till döden pragmatisk strömlinje-akademi där effektivitet och mätbara resultat värderas högre än allt.

Vi får en högskola vars roll reduceras till att slussa ut hyfsat kompetent arbetskraft till näringslivet.

Det är otäckt. Men det läskigaste av allt är att Honeth och hans kompisar är så belåtna.

"Det läskigaste av allt är a!

Honeth och hans kompisar är så belåtna."

För vad spelar internationaliseringen för roll på lärosäten som bara ska drilla yrkesmänniskor?

Vem värdesätter impulser från andra sidan jorden när det enda som betyder någonting är att nå kursmålen?

RESULTATET BLIR EN lemlästad akademi som styrs av människor som glömt vad kärnan i den högre utbildningen består av. De vägrar erkänna vikten av att uppslukas av intrycken och svepas med av den akademiska flodvågen. I Utbildningsfabriken är det brokiga kaos som föder kreativitet och får studenter att tänka nytt värdelöst.

Att försöka städa upp i akademin är att förneka kunskapens egenvärde, och det får konsekvenser långt utanför föreläsningssalen. För det är just i denna oreda som den kritiska samhällsdebatten föds. Det är där vi lär oss att tänka i banor som är våra egna.

PÅ LUNDAGÅRD SLITER vi varje dag för att göra det vi kan för att hålla den upproriska, fritänkande och självförverkligande akademiska kitteln kokande.

I början av februari lanserade vi den internationella sidan Lundagard.net. Genom att leverera nyheter och reportage på engelska hoppas vi kunna bidra till att stärka internationaliseringen i Lund, även efter studieavgifterna. Det vore underbart om du ville hjälpa till att hålla Lundafamnen öppen.

GUSTAF ERIKSSON WEBBREDAKTÖR

LUNDAGÅRD NR 2 2011

”Kanske måste man ha en morbid läggning".

De väcker liv i de döda - sid 26-27

”Nu är jag här för a! träffa lite kineser.”

”Politiska partier består av

regimens söner och dö!rar."

"Det sitter små Mubaraks i varje parti" - sid 24

Spontant språkcafé återuppstår - sid 28

”Smicker går hem.”

Så blir drömjobbet ditt - sid 30-31

Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer, Lus, och når 40 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Liselotte Olsson liselotte.olsson@lundagard.se Biträdande redaktör Axel Jönsson axel.jonsson@lundagard.se Webbredaktör Gustaf Eriksson gustaf.eriksson@lundagard.se Redaktion Jonas Jacobsson, Henrik Larsson, Stina Linde, Jacob Hederos, Ida Ölmedal, Carl-Johan Kullving, Max Jedeur-Palmgren.

Medarbetare detta nummer Jonas Ersson, Anders Norrman, Line Jeppsson, Jonas Damsgård, Christoffer Frostgård, John Nordh, Dajana Kovacevic, Frida Sandström, Aron Vallinder, Mette Mjöberg Tegnander, Anna Snellman, Max Persson, Anita Hansen, Kristin Johansson, Erik Erlanson, Sara Othman, Esau Alcona, Elin Stavenow, Ellen Paulsson, Linnea Paulsson, Andreas Lindbäck, Jonas Hellberg Hellberg, Sebastian Hagberg, Krisztina Fuzesi, Per Kudo, Cinna Gärdenfors, Simon Fridolfsson, Lukas Norrsell, Nina Lind, Erik Ottosson, Alfred Gunnarsson, Caroline Hammargren, Emil Langvad, Tobias Persson, Q. Omslag Emil Langvad Kattlogotyp Alfred Gunnarsson Preumeration 170 kronor per år, beställ på

"Man vet ju inte vad som gäller."

Ingen policy för inspelning på föreläsningar - sid 8-9

046-14 40 20. Studentpreumeration 135kr. För utlandspreumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din nation eller kår.

Tryck Wallin & Dahlholm.

Pressläggning 21 januari.

Deadline nr 3/2011 11 mars. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-upplaga 38 000.

KONTAKT Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 046-14 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitets studentkårer respektive Lunds universitet.

Därför får du inte Lundagård Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

www.ts.se

ANNONSERA I LUNDAGÅRD - KONTAKTA VÅR ANNONSBYRÅ TOMAT: 046-13 74 00/WWW.TOMAT.SE Redigering: Tobias Persson

LUNDAGÅRD NR 2 2011

3

LUNDAGARD.SE

DETTA HAR HÄNT 11-02-11

JESPER MOT EL DORADO

I årets första spexuppsättning tar Jesperspexarna ett annorlunda grepp på den spanska erövringen av Sydamerika. Lundagårds Gustav Linder imponeras av sånginsatserna och de Jespertypiska ordvitsarna.

11-01-28 INGET PROGRAM

MEST LÄST PÅ LUNDAGÅRD.SE

11-01-18

70 11-01-19

NYTT GYM

Actics gym blir en av Sveriges största träningslokaler i Olympens gamla lokaler.

4

LUNDAGÅRD NR 2 2011

”Han blev vild.”

Kriminalinspektör Stefan Söderholm om den misstänkte student som slagit sin korridorare i ansiktet. Detta efter att korridoraren påpekat att den misstänkte ätit upp hans matlådor.

11-02-02

32 ...bostäder på Kämnärsrätten drabbades av läckor sedan taken gett vika för snön.

11-02-02

TRÅNGT

Frustrationen över bristen på studieplatser är stor bland studenterna.

Professor Elisabeth Rindskopf Parker anser att Julian Assanges oro för att utlämnas till USA är obefogad.

11-02-10 LÅNEN AVSKRIVNA

Examen innan du fyllt 23?

Då kan du slippa betala tillbaka studielånen. Det förslår en statlig utredning.

11-02-14

11-02-08

”Obefintlig risk a! Assange utlämnas.”

NYHETER FRÅN WWW.LUNDAGARD.SE

MANIFEST

Omkring 40 iranska studenter samlas utanför AF-borgen för att visa sitt stöd för demonstranterna i hemlandet.

FOTO: GUSTAF ERIKSSON

Med ungefär så många procent har antalet ansökningar från internationella studenter till Lunds universitet minskat inför hösten då studieavgifter införs.

11-01-25

Ett handlingsprogram som skulle göra Lund till landets bästa studentkommun. Det ville oppositionen arbeta fram.

Men förslaget röstades ner.

TÄVLING

Ett av inslagen när humanisterna och teologerna nollades för andra gången någonsin.

FOTO: LUKAS NORRSELL

1. 11-01-25: Polisen: Han blev vild.

2. 11-02-11 :Jespers sång imponerar.

3. 11-01-24 :Bara de fulla avancerar.

4. 11-02-10: Unga kan slippa betala tillbaka studielån.

5. 11-01-18: Lund populärast i landet.

11-02-03

Redigering: Tobias Persson

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

MÅNADENS WEBBKRÖNIKA FOTO: JONAS JACOBSON

KLASSIKERN 11-01-19

NY WEBB

I början av februari lanserade Lundagård den helt nya internationella sidan Lundagard.net, med nyheter på engelska med de utländska studenterna i fokus.

2009 intervjuade vi fyra internationella studenter om det märkliga landet Sverige.

11-02-15 AVGIFTER I DANMARK

Danmark har infört avgifter även för svenska studenter utanför utbytesprogram.

Ett brott mot nordiska avtal, enligt kritiker.

11-02-16 FÅ KVINNOR ANSTÄLLS

Kvinnor dominerar bland universitetets doktorander, men fler doktorander som är män anställs.

11-02-16

40 000 ...Så många miljarder delar Akademiska föreningen ut i stipendier i vår. I alla fall enligt informationsaffischerna.

NEWS FROM LUNDAGARD.NET 11-01-19

LAUNCH

Lundagard.net goes live and international.

11-02-04

”It is weird how you only see young people.”

Steve and Ian Buck about their first impressions of Lund.

11-02-09

MILY

FRIEND FA-

11-02-17

”Studentlivet måste välkomna alla.”

A programme lets international students experience Swedish family life.

11-02-11

RADIO

ENGLISH

International Radio, the only English-speaking program on Radio AF, is looking for more students to co-host the show.

Det enda sättet att uppnå jämställdhet snabbt är att kvotera, säger prorektor Eva Åkesson i en paneldebatt.

FOTO: JANE DINH

Redigering: Tobias Persson

READ THE LATEST

NEWS

DAILY AT LUNDAGARD.NET

PÅ VIPPEN TILL VUXEN

Klockan är sju, en tisdagsmorgon i oktober. Jag sitter på toalettlocket och i min hand håller jag den där lilla stickan. DEN DÄR stickan.

Och på den, ett blått plus som bränner sig fast på mina näthinnor.

En era i mitt liv får nu utan tvekan sitt definitiva slut.

Livet skiftar här. En månad senare kommer jag att ha blivit erbjuden ett drömjobb på Sveriges Radio och i all hast köpt både bil och bostadsrätt, med det har jag ingen aning om nu. En enda sak vet jag den här morgonen.

Ingenting ska någonsin bli sig likt.

DET ÄR DAGS att lämna studentlivet och Lund för det okända, ökända livet på andra sidan. Och ska jag vara ärlig är det främst en sak jag lärt mig.

Det ordnar sig. Låt ingen lura i dig något annat. Saker och ting är väldigt sällan så allvarliga som de vill få dig att tro.

Vare sig det är föräldrarnas oro över hur du ska klara dig utan en framtidsplan, professorernas hot om det omöjliga i att klara tentan utan att ha läst all kurslitteratur eller alla de sociala geniernas mantran om att utan rätt kontakter är alla karriärvägar stängda.

Faktum är att allt går, det vimlar av alternativ. Och på varje missad chans följer ett nytt försök.

Samma sak ser vi om vi lyfter blicken lite och med en gnutta distans beaktar den kritik som haglar över vår generation.

Vi som pluggar för att det är roligare än att jobba och som sedan ändå super bort större delen av vår studenttid.

Vi som belånar oss upp över öronen och i stället bränner alla egna besparingar på ett halvårs backpackerparty i Asien.

Vi, generation ung och bortskämd.

Nittiotalisterna är väl de som hamnat värst i skottlinjen. Nittiotalisterna som ingen vill anställa men som är så självgoda att de inte ens bryr sig. De vill ändå bara leva på sina föräldrar, om nu kändiskarriären mot förmodan skulle gå åt skogen. Hur ska det här gå?

DET ENDA MAN LÄR SIG av historien är att man inte lär sig av historien, var det någon som sa. Och det måste väl vara det här han syftade på.

För alla gånger är ungdomarna för slöa och obegåvade.

Och alla gånger löser det sig. Också den här gången växer vi upp och ordnar våra liv precis så som vi ville att just våra liv skulle ordnas.

Tillsammans bygger vi nya, moderna samhällen och kanske gör vi multimiljoner av våra infantila intressen en dag.

Som de där hopplösa ynglingarna som plötsligt hittade på Skype. Eller Facebook. Eller för all del Google.

Det här blir min sista krönika för Lundagård. Jag är snart 24 år och framtiden ligger öppen nu. I min kropp har jag två hjärtan som slår. Man skulle kunna flippa ur för mindre. Men en sak vet jag, också den här morgonen.

Det ordnar sig.

SARA NYGREN

LUNDAGÅRD NR 2 2011

5

NYHETER

Erasmus lockar fortfarande få Antalet lundastudenter som åker på erasmusutbyte i Europa är fler än på ett decennium.

Men det råder fortfarande stor obalans mot antalet inresande studenter. Nu kan universitetet behöva dra ner på avtalen.

Den 15 mars går ansökningstiden ut för en stor del av Lunds universitets utbytesavtal. Då kommer hundratals lundastudenter att ha ansökt om att få åka på ett stipendiefinansierat utbyte till bland annat europeiska lärosäten.

Men intresset för att komma till Sverige och Lunds universitet är långt större. Under 2010 kom fyra gånger fler hitresande studenter genom Erasmus: 1 251 mot 361. Ökat utresandet är målet

6

LUNDAGÅRD NR 2 2011

OLIKA BUD OM UTBYTEN GYNNAR KARRIÄREN Kan utbytesstudier ge dig en skjuts i karriären? Det beror på vem du frågar.

Arbetsgivarna är överlag positiva, medan de arbetssökande upplever att det kan missgynna. Det visar två stora undersökningar.

Fördelarna med att ha utlandsstudier med i sitt cv har länge diskuterats, och undersökningarna har oftast visat på positiva effekter.

Det finns dock undantag.

2007 presenterades en nationalekonomisk studie vid Göteborgs universitet, där arbetssökande upplevde att utbytesstudierna missgynnande i karriären. 2 600 ingenjörer och läkare fick fem år efter examen svara på enkät, där de uppgav att de upplevde en större svårighet att ta sig in och klättra på arbetsmarknaden på grund av sina utlandsvistelser.

De arbetssökande uppfattade att deras avstickare sågs som negativa, jämfört med att gå direkt från gymnasiet och högskola ut i arbetslivet.

studenterna, säger Anna von Barth, internationaliseringsansvarig.

– Men praktikstipendierna som går till studenter som ordnar egna platser utomlands är väldigt populära, fortsätter hon.

På området för humaniora och teologi utlystes i höstas 45 restplatser som saknade ansökningar till vårens studier.

– Många studenter från främst tyska lärosäten vill komma hit och studera de nordiska språken, men det är inte samma flöde tillbaka. Humaniora har inte samma kultur kring utresande som exempelvis Ekonomihögskolan, där en utlandstermin är en fjäder i hatten.

Men intresset ser ut att öka, säger Carlos Tuesta-Soldevilla, fakultetens internationellt ansvarige.

– Jag tror mycket av vår framgång beror på att vi har en lång tradition av utbyten.

De stora programmen på fakulteten är också av den karaktären att studenterna lätt kan tillgodogöra sig utbyteskurserna, säger Agneta Hedberg, verksamhetsansvarig på Ekonomihögskolan.

Själva grundprincipen med programmet är att det ska ske ett utbyte, och det anses därför som viktig att åtgärda obalansen. Just nu pågår en utredning över alla utbytesavtal inom universitetet. Men redan nu står det klart att om inte utresandet ökar, kommer fakul- Utomeuropeiska utbyten populära teterna att behöva dra ner på antalet Möjligheterna att tillgodogöra sig utavtal och därmed också utresemöjlig- byteskurserna lyfts också fram som en heterna. av de viktigaste lösningarna för att öka – Utbytesbalansen är en utgångs- utresandet. Det menade en kartläggning punkt för Erasmusav den internatioprogrammet, och vi nella studentmosträvar efter att för- "Mycket av vår biliteten som nybättra den. Men frå- framgång beror på ligen blev klar vid gan är komplex och lärosätet. det kan finnas goda a! vi har en lång Sedan 2008 skäl till varför vissa tradition av utbyten." har universitetet avtal inte alltid är i i sin internatiobalans, säger Teresia naliseringspolicy Rindefjäll, programkoordinator för Er- verkat för ett ökat utresande och Interasmus i Lund. nationella programkontoret, som samOrsakerna till det svaga intresset är ordnar utbytena nationellt, har arbetat bland annat det bristande undervisnings- med flera marknadsföringskampanjer utbudet på engelska, hög byråkratisk trös- för att locka fler svenska studenter ut i kel och svårbegriplig information.

Europa. Det har gett resultat och 2009 blev utresandet större än på tio år. Men Sverige har fortfarande en av de största Stora skillnader över lärosätet Naturvetenskapliga fakulteten har länge matchningsproblemen inom Erasmusdragits med utbyten i obalans. Något programmet.

– Många studenter tänker att Paris som inte enbart är negativt enligt de kan man åka till över en weekend. De ansvariga på fakulteten.

– Hos oss åker runt 25 studenter vill i stället byta miljö ordentligt, och på Erasmusutbyte varje läsår, men vi därför lockar de utomeuropeiska utbytar emot långt f ler, runt 140 personer. tena långt mer, säger Maria Rothzén på Det skulle knappt vara möjligt att studentmobilitetsgruppen. hålla vissa kurser utan de inresande JACOB HEDEROS

UNDERSÖKNINGAR

"Personligheten spelar störst roll i slutändan."

Positiv kontrast

Den bilden delas inte av arbetsgivarna, enligt en undersökning från 2010 av Svenskt näringsliv och Internationella programkontoret. Överlag ansåg både de tillfrågade myndigheterna och företagen postitivt på utlandsvistelser, och ansåg att de kompetenser som efterfrågas i arbetslivet. Resultatet baseras på en enkät utskickad till runt 4 500 företag och myndigheter i Sverige.

Praktik framför utbyte

361 Så många lundastudenter tog sig ut i Europa läsåret 09/10 genom Erasmus.

Utbyteserfarenheter genom antingen studier eller praktik sågs inte som något negativt vid anställningssituationen, även om praktiken värderas långt högre än studierna. Dock uppgav runt en tredjedel av både myndigheterna och företagen att erfarenheterna inte gjorde någon skillnad.

Genomgående poängterades att personligheten spelar störst roll i slutändan.

JACOB HEDEROS Redigering: Axel Jönsson

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

Norge (15) Island (24) Danmark (22)

Finland (64)

Storbritannien (98)

Estland

Nederländerna (72)

Le!land (5)

Tyskland (281)

Litauen (21) Polen (27)

1251 INRESANDE STUDENTER TILL LUND LÄSÅRET 09/10:

Belgien (28) Tjeckien (18) Österrike (65)

Slovakien (6)

Schweiz (33)

Ungern (11) Slovenien

Frankrike (187)

Rumänien (3)

Kroatien Serbien (6)

Italien (65) Grekland (18)

Turkiet (19)

Spanien (142) Malta

Portugal (15)

FAKTA ERASMUS

361 UTRESANDE STUDENTER FRÅN LUND LÄSÅRET 09/10:

Norge Nederländerna (59)

Danmark (10)

Irland (5)

Polen

Storbritannien (67)

Tyskland (33) Tjeckien (4) Österrike (22)

Belgien (11)

Ungern (6) Rumänien Frankrike (65)

Italien (20) Portugal (6) Spanien (38) Redigering: Ellen Paulsson Grafik: Alfred Gunnarsson

Grekland (5)

Malta

Turkiet (6)

▶ Erasmus är en del av EU-programmet för livslångt lärande, och har som mål att öka internationell rörlighet och öppenhet över gränser. ▶ Programmet startade 1987 och har fått sitt namn från den resande filosofen och humanisten från Rotterdam. ▶ 1300 euro utgår i ett grundbidrag till alla studenter som åker inom programmet. ▶ Under de senaste åren har även praktikstipendier kunnat ges ut till studenter som ordnar praktikplats själva, där 400 euro i månaden kan ges till stipendiesökande. ▶ Studievägledarna är mestadels kontaktpersoner för studenterna, men detta skiftar över lärosätet. ▶ Runt tre fjärdedelar av universitetets avtal ingår i Erasmusprogrammet. ▶ 15 mars är sista ansökningsdag för Luup – universitetsgemensamma utbyten.

LUNDAGÅRD NR 2 2011

7

NYHETER

Ingen policy för inspelning p Att spela in en föreläsning med diktafon är inte olagligt. Ändå nekar en del föreläsare sina studenter att göra det. *Lundagårds rundringning visar att varken fakulteter eller universitetsledning har någon utarbetad policy i frågan.

beslut om en policy för ljudupptagning.

Policyn kom till efter att en grupp studenter väckt frågan och efterlyst tydliga direktiv från ledningen. Regleringen säger att en student som vill spela in vid ett undervisningstillfälle ska fråga lärare och övriga studenter först, och inte spela in om någon har invändningar.

I januari kontaktades redaktionen av en student som utan motivering blivit nekad att spela in en föreläsning.

"Att använda diktafon har varit helt avgörande för min inlärning. Jag har ovanligt svårt att läsa in kunskap via böcker, men genom att spela in föreläsningar har även det blivit lättare," skriver studenten i sitt mejl.

”Bäst om varje fakultet hade en policy”

Fakulteterna osäkra

Christel Berg, avdelningschef för Pedagogiska stödåtgärder, lyfter fram psykologprogrammets policy som en förebild.

– Jag tycker att det bästa vore om varje fakultet hade en policy – hur ska annars lärare och studenter förhålla sig till det här? I dag säger jag till studenterna att vända sig till sina studievägledare som är våra kontaktpersoner på institutionerna. De kan tala om elevens önskemål för föreläsaren, och ha en öppen diskussion. Annars är det lätt att en lärare som känner sig generad och tycker att det är lite jobbigt att bli inspelad bara säger nej, utan att tänka efter, säger Christel Berg.

En rundringning till universitetets fakulteter visar att det råder stor osäkerhet vad gäller inspelningar. Ingen av fakulteterna har någon uttalad policy i frågan, men några har nu börjat diskutera saken.

– Vi har haft ett av de här fallen hos oss, där en student inte har fått lov att spela in Policy för hela universitet? för föreläsaren. Vid det tillfället hade vi Flera tillfrågade fakulteter tycker att en inte någon policy och visste inte vad som eventuell policy bör tas på universitetsgällde, säger Olle Söderman, prodekanus nivå, och alltså vara gemensam för alla. på Naturvetenskapliga fakulteten.

– Universitetet skulle kunna ha lokala – Nu håller vi på att skriva riktlinjer regler, som till exempel förbjuder inspelför vad som ska gälla. ning. Några sådana övergripande regler Anders Axelsson, finns inte hos oss, rektor för LTH, tycker "Jag hoppas vi slipsäger Susanne Krisi stället att sunt förchefsjurist per ta något beslut tensson, nuft ska styra frågan: vid Lunds universi– Jag tycker att angående det här ." tet. Hon fortsätter: samma sak bör gälla – Lärarna brukar som i umgänget med kontakta oss på jumänniskor, man spelar inte in någon ridiska avdelningen när de känner sig som inte vet om det. Jag hoppas vi slip- osäkra på dessa frågor. Eftersom Lunper ta något beslut angående det här. dagård har uppmärksammat att man hanterar frågan olika och att osäkerhet verkar råda, ska vi givetvis titta på hur En utbildning har policy Psykologprogrammet är universitetets man kan gå ut med tydlig information enda utbildning med tydliga riktlinjer till institutionerna om det här.

– 2010 tog institutionen för psykologi NINA LIND

SÅ SÄGER LAGEN ▶ Generellt har studenter rätt att spela in och framställa en eller ett par kopior av föreläsningar, om det är för privat bruk. Om inspelningen läggs ut på internet eller sprids till en större krets av kurskamrater bryter däremot studenten mot upphovsrättslagen. Föreläsarens inställning kan dock påverka studentens rätt.

Om du frågar och får nej: Rättsläget är oklart. Universitets juridiska avdelning tror att det även vid en föreläsares nekande är tillåtet för studenten att spela in. Frågan har aldrig prövats av domstol. Säger föreläsaren tydligt nej till inspelning kan man se det som ett villkor för att delta i undervisningen och ett bindande avtal, som gör att studenten inte får spela in. Det finns många exempel på när vi i vardagen godtar en liknande inskränkning – till exempel varje gång vi går på bio.

Om du inte frågar: Då har inget avtal ingåtts mellan föreläsare och student. Studenten har därför enligt upphovsrättslagen rätt att spela in. Konsekvensen av det är att en föreläsare som inte vill bli inspelad får börja föreläsningen med att tydligt säga att villkoret för att delta i undervisningen är att man inte spelar in, och därmed ingå ett avtal med studenterna.

8

LUNDAGÅRD NR 2 2011

Christian Börjesson ser inte särskilt allvarligt på att

han

”Vi är här för at För studenten kan det underlätta inlärningen. Men många föreläsare är rädda för att det ska missbrukas. Juridikstudenten Christian Börjesson blev nekad att spela in en föreläsning med diktafon.

– Det är störande. Man vet inte vad som gäller, säger han.

Om man kunde få höra föreläsningen om och om igen, så skulle det underlätta pluggandet. Så resonerade Christian Börjesson och tog med sig en diktafon till sina föreläsningar i juridik.

– Man är lite disträ ibland och då är det skönt att kunna lyssna på föreläsningen igen, säger han.

På en föreläsning i mitten av januari stötte Christian Börjesson på patrull.

Innan han skulle bege sig till sin plats, lade han fram diktafonen vid skrivbordet där Per Samuelsson, professor i bankrätt, stod och föreläste.

Redigering: Ellen Paulsson

VAD TYCKER DU? KOMMENTERA PÅ LUNDAGARD.SE ◣

g på föreläsningar FOTO: LUKAS NORRSELL

å att

WEBBFÖRELÄSNINGAR

han har blivit nekad att spela in. Men han efterlyser tydligare direktiv om vad som gäller.

ör att lära oss”

– Då sa han till mig: ”Du glömde något. Den där får du inte ha”, säger Christian Börjesson.

I pausen frågade han varför. Per Samuelsson svarade att han hade förståelse för att Christian ville spela in, men att hans egna personliga skäl vägde över.

På vilket sätt studenter agerar tycker Per Samuelsson också spelar in.

– När de något sena, nonchalant går fram och lägger diktafonen på skrivbordet, det tycker jag är för utmanande.

"Vill inte av integritetsskäl"

Obehagligt att bli inspelad

Det var andra gången Christian Börjesson blev nekad att spela in en föreläsning. Christian Börjesson förklarar att han köper Per Samuelssons resonemang men tycker ändå inte det kan ligga som hinder.

– Jag tycker att man ska få spela in. Vi är här för att lära oss. Känner föreläsaren sig obekväm med det får han eller hon helt enkelt jobba på det.

Per Samuelsson säger att det är många som har frågat honom om det går bra att spela in hans föreläsningar.

– Men det vill jag inte av integritetsskäl. Det har varit situationer då det missbrukats som jag inte vill gå in närmare på.

På vilket sätt kan det missbrukas?

– Det kan du nog själv tänka ut. Man kan ju klippa och klistra hur som helst i det där.

Redigering: Ellen Paulsson

Några veckor efter händelsen ser Christian Börjesson inte så allvarligt på saken. Han kommer att fortsätta spela in föreläsningar. De flesta lärare har inget emot det och sitter han långt fram i salen kan han sätta på diktafonen utan att fråga. Dock tycker han det hela är lite störande.

– Man vet ju inte vad som gäller, säger han.

Professor Per Samuelsson föreslår att universitetet ska ta ställning i frågan, men betonar att enligt SULF, Sveriges universitetslärarförbund, är det många lärare som tycker det är obehagligt att bli inspelade. Själv har han ett annat förslag på lösning.

– Det finns ju ett mikrofonssystem i salen som man skulle kunna använda. Filerna kan då låsas och bli möjliga att ladda hem som mp3-format via nätet.

ERIK OTTOSSON

Ladda ner din föreläsning En del av universitetet arbetar aktivt för att spela in fler och mer.

Lundagård pratade med Johan Nyman, ledare för projektet som jobbar för att universitetet ska göra Harvard, Yale och Oxford sällskap på ItunesU. Vad är ItunesU? – ItunesU är en portal som 800 universitet i världen är anslutna till. Universiteten lägger ut video eller ljud, till exempel föreläsningar, presentationsfilmer eller forskningsreportage. Amerikanska och brittiska universitet ligger långt fram och lägger ut mycket material. Du kan ladda ner föreläsningar och kolla när och hur du vill.

"Vi vill Varför satsar dela med ni på det här?

– Dels är det oss av bra för studenterna, såklart. kunskaSäg att du vill pen som lära dig arabiska - då kan du finns söka på Ituhär." nesU, se vilka universitet som har lagt ut kurser i arabiska och sedan välja en att kolla på. Dessutom är det ett sätt för universitetet att visa upp sig och göra kunskapen tillgänglig för världen. Det är en attitydfråga, vi visar att vi vill dela med oss av kunskapen som finns här. Idag är två svenska högskolor anslutna, Malmö och Dalarna.

Lunds universitet ska lanseras på ItunesU inom några månader. När vi drar igång ska ingenting strula.

Vad kommer ni att lägga upp för material?

– Vi har redan en del material, och sen kommer vi successivt fylla på. Vi har ett eget litet filmteam som åker runt till fakulteterna och samlar material. Det behöver inte bara handla om rena föreläsningar som spelas in, utan kan vara inlärningshjälp till universitetets studenter.Man får tänka på vad filmmediet har för mervärde för inlärningen.

Inga juridiska problem med föreläsare som inte vill bli inspelade?

– Nej, vi gör det enkelt för oss – vi fångar bara upp lärare som är intresserade och vill satsa på det här.

NINA LIND

LUNDAGÅRD NR 2 2011

9

NYHETER

Studenterna på grundkursen i spanska blev minst sagt förvånade när de skrev sin salstenta.

Längst bak i häftet fanns nämligen facit för alla frågor.

Nu efterlyser kåren administrativ utbildning för alla föreläsare.

Den 15 januari skrev åtta studenter en omtenta på sex poäng i spanska på Språk- och litteraturcentrum.

– Jag hade skrivit i någon halvtimme och började bli ganska nöjd, berättar Andreas Carlsson, en av studenterna.

Men då upptäckte han något mycket ovanligt.

– När jag vände till sista bladet hittade jag plötsligt facit.

I slutet av varje provhäfte hade den kursansvarige föreläsaren häftat in facit för alla frågorna.

Varför ingen av studenterna märkte något tidigare har sin naturliga förklaring, enligt Emelie Göransson, som också skrev tentan.

– Vi hade pluggat på exempeltentor hela veckan så vi behövde inte bläddra igenom häftet när vi fick det. Vi visste ju redan hur det såg ut, förklarar hon.

Vid upptäckten reagerade både Andreas och Emelie genom att riva ut facit ur sina provhäften, lämna in tentorna och gå.

– Jag tänkte att det fanns en möjlighet att jag var den enda som fått facit, och om jag berättade det skulle alla få underkänt, säger Andreas Carlsson.

Tentan blev ogiltigförklarad

Två dagar senare blev studenterna uppringda av den kursansvariga föreläsaren som meddelade att tentan nu blivit ogiltigförklarad.

– Det kändes jättetråkigt att något sådant här skulle inträffa, säger Emelie

Göransson, som diskuterat incidenten mycket med sina vänner.

Föreläsaren säger till Lundagård att hon inte kan förklara hur misstaget kunde ske, men berättar samtidigt att hon kände sig stressad i samband med tentan.

Rätt till ny tenta inom en vecka

Enligt studenternas rättighetslista ska studenterna erbjudas ett nytt provtillfälle inom en vecka, om det kan konstateras att institutionen bär skulden – exempelvis när en tenta har försvunnit. Chanserna för en student att bli godkänd på en kurs utan en ny tenta är däremot är mycket små, enligt Högskoleverket.

Studenten kan emellertid begära att det nya provtillfället ska senareläggas.

I det här fallet ordnade institutionen ett nytt provtillfälle redan på fredagen veckan efter. Men Andreas Carlsson menar att det är en klen tröst.

– När den nya omtentan var hade redan nästa termin hunnit börja och då måste man ju satsa på den i stället, säger han.

Jonna Engström från HTS-kåren. Den ogiltigförklarade tentan skrevs på en lördag, vilket bryter mot studenternas rättighetslista som säger att institutionerna ska undvika obekväma tentatider.

Oförstående studierektor

Andreas Carlsson kontaktade därför vice studierektorn Jonas Granfeldt och bad om några extra dagar för att förbe- "Då skra!ade han lite åt reda sig inför den mig och sa a! så allvarnya tentan.

– Då skrattade ligt var det väl inte." han lite åt mig och tyckte att så allvarligt var det väl inte. Men en del studenter är faktiskt beroende av poängen för att få sitt CSN, eller söka nya kurser, förklarar Andreas Carlsson.

Vice studierektor Jonas Granfeldt säger till Lundagård att han inte har några synpunkter på att några av studenterna FOTO: LUKAS NORRSELL

Emelie Göransson och hennes sju kurskamrater fick ut facit tillsammans med tentan och tvingades därför skriva om den.

10

LUNDAGÅRD NR 2 2011

känts sig illa bemötta av institutionen.

– Studenter reagerar olika, vissa var också nöjda med hur allt löste sig, säger han.

Efter att Humanistiska och teologiska studentkåren, HTS, pratat med institutionen skickade Johan Granfeldt ett mejl till alla de inblandade studenterna och bad om ursäkt för tentafadäsen.

– Det var ju vi som gjort fel, men vi har aldrig stött på detta innan. Det är helt enkelt beklagligt att felet slank igenom, fortsätter han.

Bristande kunskap om rättigheter

Det är inte ovanligt att studenter hamnar i kläm när institutioner slarvat bort hemtentor, eller glömt bort att registrera poäng. Trots det förs det ingen centralt register där universitetet noterar sådana incidenter.

Om man som student upplever brister i rättsäkerheten kan man anmäla det till Högskoleverket. I fallet med språkstudenterna har dock ingen anmälan inkommit.

– Det är möjligt att problemet är vanligt ute bland universiteten men att det sällan anmäls till oss. I vilket fall finns det inga säkra riktlinjer för detta specifika fallet, säger Sofia Almquist, jurist på Högskoleverket.

Inte heller studentkåren kan göra något åt saken.

– Vi kan inte flytta tentor eller häva beslut. Men vi kan vara en större röst åt studenterna, säger Jonna Engström, vice ordförande.

Hon menar att det finns en stor kunskapsbrist både bland studenter och föreläsare när det kommer till rättigheter och skyldigheter.

– För lärarna skulle även någon utbildning inom administration vara bra.

Man ska inte ta för givet att de kan sådant. Tentatider är precis lika stressande för lärare som för studenter, säger Jonna Engström.

SIMON FRIDOLFSSON

Redigering: Tobias Persson

FOTO: JONAS DAMSGÅRD

De fick facit med tentan

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

= Besök = Anmärkningar ANTAL BESÖK OCH ANMÄRKNINGAR

2008

2009

2010

Östgöta Västgöta Smålands Lunds Malmö Helsingkrona Sydskånska Krischansta Blekingska Göteborgs Hallands Kalmar Wermlands Totalt

2008 Besök Anm. 3 6 3 1 4 2 3 4 6 3 2 0 2 0 3 2 2 0 6 5 4 5 2 0 3 1 43 29

2009 Besök Anm. 5 1 5 1 3 2 4 2 5 2 2 1 3 3 5 3 2 1 7 4 4 1 3 1 2 1 50 23

2010 Besök Anm. 4 2 3 1 2 1 6 3 7 2 1 1 2 2 2 0 2 2 6 2 3 2 2 0 2 0 41 18

Positiv trend med alkoholhantering Alla nationer utom tre klandrades för sin alkoholhantering under 2010. Men anmärkningarna minskar stadigt för varje år.

– Nationerna har blivit bättre på att styra upp sina riktlinjer och hålla berusningsnivån nere, säger Annika Landfors, chef på kommunens tillståndsenhet.

Vakter som dricker öl i kön, studenter som halsar vinflaskor och kräks samt bristande skyltning om alkoholfria alternativ. Så såg det bland annat ut när tillståndsenheten besökte Lunds nationer och studentrelaterade verksamheter under fjolåret.

Under 2010 fick alla nationer förutom Krischansta, Kalmar och Wermlands nation anmärkningar.

Trots det är nationerna inne i en positiv trend vad gäller att följa alkohollagen.

I fjol resulterade tillsynsbesöken i 18 anmärkningar, jämfört med 23 anmärkningar för år 2009 och 29 för år 2008.

– Nationerna har blivit bättre på att styra upp sina riktlinjer och att hålla berusningsnivån nere. Mycket handlar om att kompetensen höjts bland kuratelen, där de numera går en riktig krögarutbildning och tar mer ansvar för sin verksamhet, säger Annika Landfors.

Minskat antal tillsynsbesök

Även antalet tillsynsbesök minskade under förra året. Att antalet besök minskar är positivt för nationerna, eftersom få besök indikerar att nationerna sköter sig och inte behöver uppföljning. Antalet besök beror också på vilken sorts alkoRedigering: Tobias Persson, Grafik: Henrik Larsson

holrelaterad verksamhet som nationen bedriver och hur ofta.

Malmö nation hade sju och därmed flest besök av Tillståndsenheten ifjol, vilket resulterade i två anmärkningar.

Lunds nation toppade antalet anmärkningar med tre stycken. Överlag sticker citynationerna ut med både flest antal besök och anmärkningar i Lundagårds sammanställning.

– Jag tror det beror på att citynationerna ligger nära varandra, har samma gäster på nattklubbarna och det strömmar mycket folk kring våra kvarter. Vi ligger i centrum och har grannar som hör av sig och klagar ibland, säger Kajsa Ericson, kurator på Malmö nation.

Positiv trend får inte avta

"Överlag sticker citynationerna ut."

Även om trenden är positiv har nationerna fortfarande åtgärder som bör vidtas.

– Nationerna har hittat rätt väg. Därför är det viktigt att de fortsätter sitt arbete och inte lutar sig tillbaka. När det gäller en del nationer är det viktigt att de arbetar med sina relationer till sina grannar.

Man måste ha grannsämja och nationerna får inte belasta sin omgivning mer än vad den tål, säger Annika Landfors.

Flera nya verksamheter

Sedan kår- och nationsobligatoriets avskaffades har andra studentorganisationer börjat arrangera fler festverksamheter som kräver tillsyn på alkoholserveringen.

De får inte besök lika ofta, men i fjol hade Maskinsektionen på LTH, Lundaekonomerna, Lunds Systemvetarförening och Lunds Samhällsvetarkår tillsyns-

besök som resulterade i anmärkningar.

Anledningarna var bland annat ett bristande matutbud, blockerade nödutgångar och att gäster drack medhavd alkohol i anslutning till serveringsstället.

– Vissa studentorganisationer har inte alkoholrelaterad verksamhet lika ofta vilket gör det svårare att genomföra tillsyn.

När vi väl genomför tillsynen blir det anmärkningar därför att vi inte haft kontakt innan och studentorganisationerna inte vet vad som gäller. Det är allvarligt att få anmärkningar, men de är till för att organisationerna ska förstå vad de måste förbättra, säger Annika Landfors.

CARL-JOHAN KULLVING

ANMÄRKNINGAR ▶ Man kan bland annat få anmärkning för att matutbudet är för dåligt, ifall berusningsgraden är för hög eller ifall tjänstemännen serverat alkohol till en överförfriskad person. ▶ Anmärkningar kan resultera i en varning. Varningarna har ingen tidsbegränsning, men om nationen har skött sig i tre år efter utfärdandet brukar varningen avskrivas. Malmö nation fick en varning år 2008 och både Wermlands och Hallands fick varsin 2006. ▶ För många anmärkningar vid en varning eller grov överträdelse av alkohollagen kan leda till att serveringstillståndet dras in. Senast detta hände var när Smålands nation förlorade sitt tillstånd 2009. Efter överklagan till länsrätten fick nationen dock tillbaka sitt tillstånd.

LUNDAGÅRD NR 2 2011

11

NYHETER

Brandlarmet kopplades ur u Under karnevalsyran på Malmö nations nattklubb kopplades utrymningslarmet ur och en brandcellsdörr stod öppen.

Bristerna uppdagades vid ett tillsynsbesök av Räddningstjänsten Syd. I gillestugan på Malmö nation hade festen under Lundakarnevalen bara börjat – då kopplade en tjänsteman på nationen med ansvar för nattklubben ur utrymningslarmet till nattklubbslokalen. ”Utrymningslarmet får under inga omständigheter stängas av under pågående verksamhet”, står det i Räddningstjänsten Syd tillsynsprotokoll.

– Utrymningslarmet är till för att tidigt varna personer i lokalen om att en brand har uppstått. I lokaler där det är nattklubb är det ofta svårt att uppmärksamma brand på grund av dåligt ljus, hög musik eller rökmaskiner, säger Johannes Bjerregaard, brandingenjör på Räddningstjänsten Syd. Tjänstemannen fick en varning

Kajsa Ericson, nuvarande kurator på Malmö nation, berättar vad som hände: – Vi hade för många rökmaskiner igång samtidigt och därför ville tjänstemannen stänga av larmet så att det inte skulle gå igång. Jag vet inte hur situationen hanterades då, men tjänstemannen fick en varning.

Har tjänstemannen haft ansvar för Malmö nation har under en tid haft problem med sitt brandskyddsarbete. Den nuvarande kuratorn Kajsa Ericson påpekar någon verksamhet sedan dess?

– Nej, han är inte kvar på nationen.

Brukar ni stänga av utrymningslaroch nationen har nu åtgärdat problemet tions brandskyddsarbete. Där står vilket men när ni har nattklubb? genom att ha en nattklubbsvärd som står ansvarsområde som kuratel, tjänstemän – Nej, det var en ren tillfällighet att det och bevakar dörren. och funktionärer har vid en eventuell var urkopplat då. brand.

Vad har ni gjort för att det inte ska – Sedan årsskiftet har vi även höjt hyProblem vid flera tillfällen kopplas ur igen?

Malmö nation har under en tid haft ran för att ta in ett städteam som kommer – Utrymningslarmet ska inte kopplas problem med sitt brandskyddsarbete. och städar våra korridorer. I samband ur igen under pågående nattklubb. Om Viden tillsyn i december 2009 saknade med städningarna kontrollerar vår husdet inte är några nationen en skriftlig policy och arbets- förman Axel Lindnér att korridorerna gäster i lokalen och andra utrymningsvägar inte rutiner för ansvar och befogenär det bara jag "Vi hade för många är blockerade, säger Kajsa heter för brandskyddet. Vid och husförman- rökmaskiner igång Ericson. tillsynsbesöket stod kylINFORMATION nen som under Malmö nation ska skåp och annat brännOM BRANDSKYDD väldigt kort och samtidigt." också beställa systemabart material i korridoI samlingslokaler skall det begränsad tid tiskt brandskyddsarbererna och blockerade finnas ett automatiskt utrymfår koppla ur te genom HSB, vilket utr ymningsvägarna. ningslarm för att vid en brand larmet för kontroll. Detta är något som vi innebär att någon utiVid en ny tillsyn ett tidigt varna de personer som även gjort klart för våra tjänstemän, säger från kommer och konhalvår senare, i juni befinner sig i lokalen. Detta Kajsa Ericson. trollerar brandsäkerhe2010, hade nationen skall även kunna aktiveras via ten i både korridorer och ännu inte åtgärdat prolarmtryckknappar. gillestuga. blemen. Även vid detta Missuppfattning från nationens sida Räddningstjänsten Syd besök fanns det blockerade Vid samma tillfälle hade även en anser att nödvändiga åtgärder korridorer och utrymningsväbrandcellsdörr ställts upp i samma lokal. nu är vidtagna och ska genomföra ett gar.

Dörrens funktion är att hindra rök och tillsynsbesök under året. brand från att sprida sig och ska därför hållas stängd. Enligt Kajsa Ericson var Åtgärder har vidtagits det en missuppfattning från nationens Enligt Kajsa Ericson upprättades under sida att denna dörr skulle hållas stängd hösten ett styrdokument för Malmö naCARL-JOHAN KULLVING 12

LUNDAGÅRD NR 2 2011

Redigering: Tobias Persson

r under karnevalsfesten FOTO: JONAS JACOBSON

FOTO: JONAS DAMSGĂ…RD

$ ) ! ./ +Ä€ '(Ĺž ) /$*) 1 ' ) ).1 -$" /%Ăž)./ ( ) // ./Ăž)" 1 brandlarmet eftersom det var fĂśr mĂĽnga rĂśkmaskiner igĂĽng.

â—Ł

TIPS NĂ„R DET BRINNER...

I rummet/lägenheten ʰ Þ .*( ɞ)) - .$" $ $- &/ fara ʰ Ş-.Ş& .'Þ & ʹ.'Þ &0/-0./)$)"ʣ - ) ɞ'/ʲ ʰ -) ) - ʹ &/$1 - 0/-4()$)".' -met via larmtryckknapp om detta inte - ) "%*-/.ʲ ʰ /Þ)" Ş-- ) /$'' -0(( /ʣ'Þ" )# / ) ʹ./Þ)" $) - ) )ʣ-Ş& )ʲ ʰ /-4( ʰ -( -Þ )$)"./%Þ)./ ) 1$ Alarm-112

FOTO: EMIL LANGVAD

Vid rĂśkfylld korridor Ę° /Ăž)" Ĺž-- ) Ęą!Ĺž- // !Ĺž-#$) - // - ) * # -Ĺž& .+-$ - .$"ʲ Ę° / )) $ -0(( /ĘŁ'Ăž" )# / ) Ęą./Ä€- (*/ - ) ($)./ ˃ˀ ($)0/ -ʲ Ę° -( -Ăž )$)"./%Ăž)./ ) 1$ Alarm-112 – ta dig till ett fĂśnster I festlokalen Ę° -) ) - Ęą &/$1 - 0/-4()$)".' -met via larmtryckknapp om detta inte - ) "%*-/.ʲ Ę° /-4(Ę” $" /$'' )Ăž-( ./ -Ĺž&!-$ nĂśdutgĂĽng Ę° -( -Ăž )$)"./%Ăž)./ ) 1$ Alarm-112 Källa: Johannes Bjerregaard, Räddningstjänsten Syd

kar

// . (/'$" -$./ - )0 Ăž- Ä€/"Ăž- Ę?

*# )) . % -- " - Ăž- - ) $)" )%Ĺž- +Ä€ Ăž )$)"./%Ăž)./ ) 4 Ę?

Brister i säkerheten pü flera hüll Flera studentbostäder och nationer har brister i brandsäkerheten.

FÜrra üret gjordes flera tillsynsbesÜk av Räddningstjänst Syd som hittade saker att anmärka pü.

Räddningstjänsten bedriver regelbundna kontroller av byggnader och platser där en brand skulle ge stora konsekvenser.

Med stÜd av lagen om skydd mot olyckor fÜrsÜker de fÜrbättra brandskyddet.

Under ür 2010 utfÜrdes flera tillsynsbesÜk bland nationerna i Lund. Vid ett besÜk pü Wermlands nation hängde tygstycken i taket som saknade intyg pü att de var brandskyddade. Nationen ütgärdade detta genom att riva ned tygstyckena.

Vid samma besÜk var även en utrymningsskylt ur funktion.

GĂśteborgs nation saknade dokumenterad brandskyddsutbildning fĂśr sin personal och teknisk dokumentation fĂśr brandskyddet.

Redigering: Tobias Persson

I samband med branden pü Smülands nation i maj i fjol kunde räddningstjänsten konstatera att nationen saknade fungerande utrymningsskyltar, blockerade utrymningsvägar och hade brandfarligt tyg i taket.

Brister pü de nämnda nationerna har ütgärdats enligt Räddningstjänsten Syd. Korridorer kontrollerade

Under slutet av fÜrra üret gjorde Räddningstjänsten Syd även stickprovskontroller i AF Bostäders korridorsfastigheter. De bostadsomrüden som besÜktes var Delphi, Parentesen, Ulrikedal, "Det är münga boSparta, Tomegapsgürden och ende som inte vet hur Vildanden. de ska agera vid en – Generellt sett var det inga all- brand pü korridoren." varliga anmärk-

ningar pü brandskyddet. Dock är det münga boende som inte vet hur de ska agera vid en brand pü korridoren, säger Johannes Bjerregaard, brandingenjÜr pü Räddningstjänsten Syd. TillsynsbesÜken sker i cykler mellan ett och fyra ür. Räddningstjänsten kan utfärda fÜreläggande, fÜreläggande fÜrenat med vite eller fÜrbud mot en fastighetsägare eller de som bedriver verksamheten som besÜkts.

Syftet är att dessa ska fÜrbättra sitt brandskyddsarbete. Fastighetsägaren eller verksamhetsbedrivaren kan Üverklaga Räddningstjänstens beslut om de anser att det är felaktigt.

Fotnot: De nationer som inte nämns i artiklarna har klarat sig utan anmärkningar det senaste üret.

CARL-JOHAN KULLVING LUNDAGĂ…RD NR 2 2011

13

NYHETER CITATET " ”Räknade i dag ut a! varje högskolepoäng hi!ills har kostat mig 598 kr/hp. A! kug-

ga en tenta på 7,5 hp är således som a! vaska en iPad.”

Erik Neppelberg, general för karnevalen tjugotio och studentlivskrönikör på Lundagard.se, ger nytt perspektiv på livet som student. Hämtat från Twitter.

HALLÅ DÄR...

FOTO: HENRIK LARSSON

FOTO: PRIVAT

? FRÅGAN

FABIAN BEIJER Lektor i engelsk lingvistik, som var med och utvecklade sidan AWELU, Academic Writing in English at Lund University.

Vad är AWELU?

Att många studentbostäder ligger i närheten av dagis behöver inte nödvändigtvis vara en dålig sak.

Varför buntas studenter och dagisbarn alltid ihop?

Trenden kan ses på ett flertal platser runt om Lund, och nu håller det på att hända igen.

Lundagård gav sig i kast med att ta reda på varför studenter och dagisbarn ofta buntas ihop.

Att studentbostäder och dagis ofta byggs på samma plats finns det åtskilliga exempel på.

Förskolan Ulrikedal, Studentkårens förskola vid Tomegapsgården och, den förvisso nyligen nedlagda, förskolan vid Vildanden är några av dem.

Senast i raden är förskolan Sagostunden och grundskolan Vegaskolan. Sagostunden är ett samarbete mellan AF Bostäder och Lunds kommun.

Den ska ligga i anslutning till 125 nya studentlägenheter på Norra Fäladen. Även den nya Vegaskolan vid Studentlyckan med tillhörande studentbostäder är resultatet av ett samarbete mellan kommunen och AF Bostäder. Finns det då någon baktanke med allt detta?

Inger Hallén, stadsbygg14

LUNDAGÅRD NR 2 2011

nadsdirektör på Lunds kommun, meddelar att det bara är en slump och att det inte finns någon bakomliggande tanke.

Dagisbarn störde studier

– Nej, det tror jag inte.

Tvärtom fick vi faktiskt klagomål från studenter vid Vildanden som tyckte att dagisbarnen på innergården störde studierna. Dagisets styrelse tyckte å sin sida att studenterna stökade för mycket på den pub som låg i närheten, berättar Rolf Svensson.

Men Lundagård ger sig inte så lätt.

Rolf Svensson, VD för AF Bostäder, varför byggs studentbostäder tillsammans Beror på markutnyttjad med förskolor?

Arkitektfirman Zoom Arkitekt – Om man ser på Vildan- ligger bakom de båda blivande den och Ulrikedal så är det byggena. Lundagård slog en primärt därför att det har signal till deras kontor. varit många studenter med – Antagligen beror det på barn i närheatt det finns ten, berättar "Det finns e! ett stort behan och forthov av både stort behov av sätter: förskolor och – Under förskolor och stu- s t ud e nt b o s hela 60-talet täder, säger byggdes alla dentbostäder."

Niklas Emde gamla omgård på Zoom rådena, VilArkitekter danden, Ulrikedal och Delphi, och fortsätter: och då inriktade man sig på – Så när det finns en ledig studenter och småbarnsfamil- tomt gör man det mesta av jer. den. Det handlar alltså om Så det är inte för att studen- maximalt markutnyttjande. ter och dagisbarn båda är högljudda och tolererar varandra?

SIMON FRIDOLFSSON

– En resurs för den som ska skriva akademisk text på engelska vid Lunds universitet.

Bakgrunden är att alla förväntas kunna uttrycka sig på engelska eftersom Lund vill vara ett internationellt universitet.

Hur används sidan rent praktiskt?

– Det är en webbadress: www.lu.se/awelu.

När man kommer dit ser man att den är indelad i åtta sektioner, som exempelvis grammatik, mallar, källor och referenser, som alla ger en bild av vad de innehåller. Det finns också en sökfunktion. Är vi så dåliga på engelska? …miljoner – Dels är den kronor inte bara till för kostade svenskar. Man AWELU måste inte kunna som är en hemsida med svenska för att syfte att lära studenter använda den – akademisk engelska. allt står på engelska. När det gäller svenskar så är de bra på att prata, ju vardagligare desto bättre. Gäller det att skriva akademiska texter brister det. Ju mer akademiskt det blir desto svagare är de flesta.

På hemsidan ser det mest ut som en massa skrivråd. Vad är det som har kostat 2,4 miljoner?

– Det är arbetstiden för de människor som har varit inblandade i detta, de som sammanställt informationen och de från IT som jobbat med hemsidan. Det är många lösningar som är speciella för funktionen.

Vad är nästa steg?

– Nu väntar vi på feedback från alla möjliga människor om vad som kan bli bättre, vad som saknas och vad vi kan visa på ett tydligare sätt. Vi hoppas att resursen ska vara ännu bättre i början av 2012.

2,4

CAROLINE HAMMARGREN

RÄTT SKA VARA RÄTT!

I Lundagård nummer 1 skrev vi om dokumentärfilmklubben Doc Lounge i Lund och uppgav felaktigt att filmerna American – the Bill Hicks story och Donor Unknown skulle inleda säsongen trots att programmet ännu inte var spikat. Datum för visning av dessa filmer samt program går att hitta på doclounge.se/lund.

Redigering: Tobias Persson

AKTUELL CHRISTOFFER IVARSSON, ORDFÖRANDE FÖR KÅRERNAS SAMARBETSORGAN

”Att vara prefekt får inte ses som värnplikt” FOTO: JONAS DAMSGÅRD

Sedan årsskiftet har regeringen gett svenska lärosäten mer självbestämmande. Just nu arbetar Lunds universitet med att bestämma sin nya organisation. Hur blir det med studentinflytandet?

– Vi har från kårernas sida betonat för universitetets ledning att studentinflytandet måste behandlas som en separat del i arbetet med den nya organisationen. Om universitetet menar allvar med det man så ofta säger: att studentinflytandet är en stor konkurrensfördel och att det hjälper universitetet att utvecklas, då måste de också slå vakt om det fria, oberoende studentinflytandet. Och det har vi fått gehör för. Det finns ett tydligt uppdrag om att säkerställa studentinflytandet i beredande och beslutande organ. Jag är hyfsat lugn.

Samtidigt blir frågan om ett starkt studentinflytande delvis upp till universitetsledningen goda vilja?

– Ja, det ska man inte sticka under stolen med. Det är alltid en risk när man reglerar saker lokalt, snarare än nationellt. Och det framförde vi i vår kritik mot regeringens proposition. Det gäller att kontra genom att visa på det oberoende studentinflytandets vikt för kvaliteten i utbildningen. Vi måste fortsätta vara en oberoende, påläst och stundom kritisk röst. Och hoppas att man även i framtiden ser ett värde i det. Att även om universitetet inte tycker om det vi säger, så ser man värdet i att vi säger det.

Hur universitetet väljer att organisera sig ligger ganska långt ifrån den enskilde studenten.

Varför ska man bry sig?

– Det finns delar av det här arbetet som är intressant för studenterna. Det är dels den strategiska utbildningsplaneringen, och formerna för kvalitetssäkring. Det är såklart bra för studenterna om vi

HAN VILL SYNA DET AKADEMISKA LEDARSKAPET Vem: Christoffer Ivarsson, 23 år.

Aktuell: Ordförande för kårernas samarbetsorganisation, Lunds universitets studentkårer, Lus. Sitter i styrgruppen för FRONESIS – Autonomins former; styrning, organisation och framtid. Projektet utreder hur universitetet ska styras efter regeringens beslut om att ge svenska lärosäten ökad frihet. Förändringarna träder i kraft 1 januari 2012.

Bakgrund: Började studera historia 2007, för att sedan gå över till filosofi. Ordförande för Lunds humanistkår ifjol. Är nu Lus-ordförande.

Det visste du inte om Christoffer Ivarsson: Han är hyfsad på att köra traktor och har omöjliggjort ett byte av studier i och med att han tatuerat in en humaniststjärna på armen.

Här tycker kårerna att man bör göra en ordentlig genomlysning.

Vad är problemet med dagens akademiska ledarskap?

– I dag utses till exempel prefekter och dekaner av sina "Även om universitetet inte kollegor. Vi tycker om det vi säger, så ser ser ju risker med det kolman värdet i a! vi säger det." legiala systemet. Traditionellt sett kan hitta en gemensam minimi- har ledarna på universitetet varit standard för hur man ska jobba mycket mer intresserade av forskmed förbättringar på kurser och ning än av undervisning. Det är program. Sedan har vi ledarskaps- ett stort strukturellt problem som frågorna, vilka krav ska vi ställa på funnits länge. Där kan det kollegiett modernt akademiskt ledarskap? ala systemet eventuellt ha bidragit.

Redigering: Ellen Paulsson

Hade vi haft en bättre grundutbildning med ett annan typ av ledarskap?

– Ja, det går inte att utesluta. Om exempelvis en prefekt utses av sina forskande kollegor blir det oundvikligen så att vi får en ledare som främst brinner för forskning och inte för att utveckla utbildningen. Men Lunds universitet är inte bara ett forskningsuniversitet, vi har faktiskt tiotusentals studenter här. Då är det ju såklart ett jättestort problem för studenterna. Och det ser jag inte som en kontroversiell åsikt heller. Även om jag tycker att det borde vara en stor kontroversiell sak, att det funkar såhär idag. Det akademiska ledarskapet måste bli mer professionellt.

Hur påverkar kollegialiteten studenten i den dagliga verksamheten?

– Tänk dig att du har problem med din föreläsare och vill ta upp det med prefekten på din institution. Prefekten hamnar oundvikligen i en ganska märklig situation om denne ska kritisera samma kollegor som valt henne, och som hon ska tillbaka och jobba med om ett par år. Hon är kanske en jättebra kollega, professor eller lektor, men hur vet vi att det är en bra ledare?

Det är kanske så att hon blivit vald bara för att hon är den som kollegorna har minst problem med. Om det är så, ligger det definitivt inte i studenternas intresse.

Finns det exempel på prefekter som väljer att inte agera i studentrelaterade frågor på grund av att de är rädda för att stöta sig med sina kollegor?

– Jag tror att det är mycket troligt, och jag har hört från medlemskårerna att det ibland ser ut på det sättet. Det är den ena, allvarligaste, biten. Den andra biten är att det finns ett studentbehov av progressiv utveckling av utbildningen och utbildningsmetoderna.

Om man hela tiden får fram ledare som lägger sin tid och energi på forskningsområdet, då utvecklas inte utbildningarna i den takt som de behöver utvecklas, och de kvalitetssäkras inte heller på samma sätt. Utbildningen hamnar alltid i andra hand.

Hur vill kårerna att universitetet ska rekrytera akademiska ledare i framtiden?

– Vi skulle kunna leka med tanken om att rekrytera ledare på ett liknande sätt som man gör i företagsvärlden. Det är att svära i kyrkan att säga så, och universitetet är en väldigt liten kyrka ibland Men en sådan rekrytering tror jag skulle leda till en mer expansiv och dynamisk utveckling av våra utbildningar. När vi nu ser organisationen i stort, måste vi även titta på de här frågorna. Och nu verkar det som att det finns en ambition om att stärka det akademiska ledarskapet. Att det blir en legitim karriärväg på universitetet. Det tycker vi är bra. Att vara prefekt eller dekan får inte ses som en form av värnplikt som man måste göra, bara för att någon måste göra det.

AXEL JÖNSSON

LUNDAGÅRD NR 2 2011

15

16

LUNDAGĂ…RD NR 2 2011

Redigering: Tobias Persson

MERA KLIRR I KASSAN Räcker inte studiemedlet till? Vid årsski!et höjdes fribeloppet vilket ökar möjligheterna för a" arbeta vid sidan av studierna.

I jakt på inspiration punktmarkerade vi fyra extraknäckande studenter.

TEXT CINNA GÄRDENFORS FOTO EMIL LANGVAD Redigering: Tobias Persson

LUNDAGÅRD NR 2 2011

17

REPORTAGE

Den informella informatören Två meter från klöv till horn, tufsig gulbrun polyesterpäls. Ett galler i halsen att titta ut genom.

– Det gäller att tänka ”andas, ta det lugnt”, säger Madeleine Hjertstrand inifrån den giraffdräkt hon har på sig när hon arbetar.

Lotta Giraff är ett trafikdjur som informerar barn på låg- och mellanstadieskolor om fördelarna med att åka mindre bil. Projektet drivs av gatukontoret i Malmö stad, tillsammans med Naturvårdsverket och EU. Syftet är att minska onödigt bilkörande, speciellt i närheten av skolor.

MADELEINE HJERTSTRAND PLUGGAR väg- och vat-

"Mest ska man försöka se rolig ut."

tenteknik, och jobbet fick hon efter en praktik på trafikavdelningen på gatukontoret. Som Lotta Giraff jobbar hon mest vid terminsstarterna, men varannan helg står Madeleine Hjertstrand dessutom i ostdisken på ICA Malmborgs. Tack vare det slipper hon ta studielån.

– Det är sakligt och skönt med arbetsuppgifterna där, när man pluggar kan man alltid göra lite till, säger hon. Förutom att informera om trafiksäkerhet möter hon som Lotta Giraff många entusiastiska barn.

– Kramas gör man väldigt mycket, förklarar hon. Ett undantag var den gång några sexåringar bestämt sig för att slå huvudet av Lotta Giraff. Då fick hon hålla i manen och springa därifrån.

– Mest ska man försöka se rolig ut, säger Madeleine Hjertstrand.

Lotta Giraff informerar skolbarn om trafiksäkerhet och ligger däremellan nedpackad i ett förråd på Malmös gatukontor.

"Att mätta mun efter matsäck" Enligt henne bortprioriterar studenter sådant som de bör kunna betala för, såsom tv-licens, tandläkarbesök och kurslitteratur.

– SFS vill att studiemedlen ska täcka de kostnader studenter egentligen har, säger hon.

Studiesociala kommitténs utredning, som benämns SOU 2009:28, visar att bara var femte student anser att studiemedlen helt täcker levnadskostnaderna, och att andelen har sjunkit de senaste tio åren. I CSN:s rapport om studenters ekonomiska och sociala situation från samma år anser 80 procent att kostnaderna inte kan täckas.

DET FINNS OCKSÅ andra undersökningar, vilka förmedlar en tvetydig bild. Enligt både Swedbanks budgetförslag för högskolestuderande och INKOMSTER: den Studiesociala 5496 Lån kommitténs utred2720 Bidrag ning har en genom8216 SUMMA INKOMSTER snittlig student, med eller utan barn, pengUTGIFTER: 3100 ar kvar vid månadsBostad 1640 skiftet.

Mat 530 Kläder/skor Konsument verket 400 Personlig hygien kritiserade den sena920 etc. bredband fon, e Tel re för att bortse från 28 t f Kåravgi resekostnader och ha l a materi e Studi 784 räknat med för låga 150 Hemförsäkring matkostnader. Enligt 100 Förbrukningsvaror SFS beräkning sak500 Kollektivresor nar studenter cirka 440 Hemutrustning 776 kronor i slutet av 400 Fritid månaden.

8992 SUMMA UTGIFTER

MEN I NOVEMBER publicerade CSN en annan rapport om studerandes utgifter. Där framgår det att de flesta studenter klarar sig på sina inkomster, men då jobbar hälften av dem vid sidan av.

Undantaget är de med försörjningsansvar för barn, ungefär var fjärde student. Sammanboende med barn skulle enligt CSN i genomsnitt behöva 1 600 kronor mer att leva på varje månad.

"Man kan

inte använda mer pengar än man får."

SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRERS, SFS, ordfö-

rande Beatrice Högå kritiserar CSN för att bortse från att studenter anpassar sig efter sin inkomst, trots att de behöver mer.

– Man kan inte använda mer pengar än man får, säger hon.

18

LUNDAGÅRD NR 2 2011

Sveriges förenade studentkårers, SFS, studentbudget för vårterminen.

RESULTAT:

-776

Redigering: Tobias Persson

ILLUSTRATION: ELLEN PAULSSON

Studenternas pengar räcker. Det menar CSN i en ny rapport. Men bilden är långt ifrån entydig.

– Att mätta mun efter matsäck, det får man göra som student, säger Beatrice Högå, ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS.

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE ◣

Katarina tolkar djurens känslor I flygeln på stallet, på en gård några kilometer utanför Löberöd, har djurkommunikatören Katarina Lidén sin mottagning. Det är ett litet rum med ljusblå väggar, två vita fåtöljer, fönster mot fälten och med en omisskännlig doft av päls. I snart tio år har Katarina Lidén tagit emot alla sorters djur och deras ägare.

– Jag lyssnar men botar inte, och jag ställer inga diagnoser, säger hon.

På vår väg ut på gårdsplanen hälsar vi på hästarna i stallet, och Katarina Lidén berättar att hon numera läser alla djur lika lätt. Jag frågar om det gäller även människor.

– Absolut, svarar hon, men tillägger att hon aldrig läser någon utan lov och att informationen måste komma till nytta för personen som tar emot den.

EN VÄN SOM SJÄLV VAR djurkommunikatör uppmuntrade

henne att testa. Tidigare arbetade Katarina Lidén som fastighetsmäklare, men när hon fick barn funderade hon över vad som är meningsfullt i livet, och bytte bana. Utöver att driva sin mottagning går hon på författarskolan i Lund.

– Djur är befriade från strävan efter materiella ting. De lever i nuet och gläds åt kärlek och gemenskap, säger Katarina Lidén och klap"Många är förvånade par katten Micke som stryker sig längs över a! djuren pratar så elementet.

Kommunikationen beskriver hon som mycket om sina ägare." ett meditationsläge, där hon stänger av sina egna tankar och tar del av djuret i form av bilder. Hon kan också fråga djuren saker. Efteråt ger hon ägarna sina anteckningar.

– Många är förvånade över att djuren pratar så mycket om sina ägare, de har ofta en nära relation, menar hon.

ETT MÖTE HON SÄRSKILT MINNS är med en ledarhund till en blind ägare, som berättade att hon egentligen var för livlig för sitt uppdrag, men gjorde sitt bästa. Det enda hunden inte klarade av var svängdörrarna i varuhus.

Med ägarnas utvärderingar får Katarina Lidén veta om det djuren berättat stämmer, vilket de ofta gör. En kommentar hon minns var från en man som skrev att hans nackhår inte lagt sig förrän i Eslöv.

I mottagningsrummet lyssnar Katarina Lidén till vad djuren hon möter berättar. Den här eftermiddagen sitter katten Micke inte still när Katarina Lidén vill prata med honom.

Förutom hästar finns det kaniner, marsvin, tuppar, höns, katter och en hund på Katarina Lidéns gård och hon kan prata med dem alla.

Många djurägare besöker henne av oro över om deras djur tycker om dem. "Hushållsrullen står här av en anledning", säger Katarina.

Redigering: Tobias Persson

LUNDAGÅRD NR 2 2011

19

REPORTAGE

Han tjänar pengar på sitt barndomsnöje Calle Bindekrans har med sig sin egen rink och monterar upp plastfigurerna ur den blågula originalförpackningen.

– Det är bara STIGA Play som gäller, säger han och rättar till den röda målburen.

Kvällens uppdrag är på ett öppet hus vid Malmö Arena, där Calle Bindekrans ska bjuda besökarna motstånd i bordshockeymatcher. Han kör direkt en första match mot Julian Elvén, som berättar att han har spelat mycket bordshockey som liten. Med målvakten trycker Julian Elvén plastpucken hårt mot sin egen målstolpe så att pucken hoppar i en välavvägd båge in i målet på andra sidan planen, ett skott som kallas ”skyffel”.

– En klassiker som faktiskt är förbjuden, kommenterar Calle Bindekrans i förbifarten och skjuter iväg pucken på nytt.

I FEMTON ÅR har han spelat bordshockey. Till vardags läser

han till översättare i Lund, och får in extrapengar genom en egen firma där han tar betalt som professionell uppvisningsspelare, översättare och där utöver pianist.

Calle Bindekrans berättar att översättare nästan alltid är egna företagare, och ser sin firma under studietiden som ett sätta att öva sig på att driva ett företag. Några gånger per termin frilansar han som bordshockeyspelare på fester och mässor. Men han har upplevt hur bordshockey kan vara på allvar också.

– I Ryssland kostar spelen flera tusen, det är ett rikemansspel där, menar han.

Några gånger har han åkt dit som inhyrt proffs, och beskriver upplevelsen som bisarr.

– I Sverige samlas man i någon skolmatsal och har lite trevligt. Där är man på en OS-arena, första pris är 10 000 dollar.

Folk slåss, gråter och kastar grejer, säger han och tillägger att vinner man inte, så finns man inte.

"Det är ju en leksak, men när man spelar, då är det på allvar."

FINGERSPETSARNA VÄXLAR VANT mellan metallpinnarna

som styr spelarna. Det ser ut som om han spelar ett instrument, fast hårdhänt. Trasiga plastkanter kan bli skarpa och knogar blodiga efter en hel dags spel.

– Det är ju en leksak, men när man spelar, då är det på allvar, säger han med blicken på pucken.

Calle Bindekrans har spelat bordshockey sedan han var liten. Nu har han lyckats kombinera sin hobby med eget företagande genom att arbeta som professionell uppvisningsspelare.

SÅ FÅR DU PENGARNA ATT RÄCKA LÄNGRE Att jobba är jobbigt och slukar tid och energi från studierna.

Det finns många andra vägar att gå för hålla studentekonomin i styr.

1.

BYTESHANDEL

På en del nationer arrangeras klädbytardagar, där du ibland kan hitta unika pärlor. På studentområden som Vildanden finns även förråd där du finner gratis möbler som inte fått plats i grannens korridorsrum. Är du ute efter någon ny läsning att förkovra dig i på fritiden? Kolla om din nation har en så kallad bokbytarhylla.

20

LUNDAGÅRD NR 2 2011

2.

SÖK BOSTADSBIDRAG

På lundagard.se kan du läsa om Försäkringskassans nya tjänst www. räknautbostadsbidrag.se. Där kan du räkna ut om du har rätt till bostadsbidrag och hur mycket pengar du i så fall får. Tänk dock på att bostadsbidraget är ett preliminärt bidrag.

Det innebär att du söker bidrag utifrån vilka inkomster du tror att du kommer att ha under året. Det innebär i sin tur att du kan bli skyldig att betala tillbaka pengar om du får högre inkomster än beräknat.

3.

BILLIGA BÖCKER

Huvudregeln är att en ekonomisk student alltid bör handla kurslitteraturen på nätet. Kolla exempelvis andrahandsbokhandeln.nu, lycknis.se eller bokus.com. Ett annat tips är att skanna av institutionernas anslagstavlor efter lappar.

4.

SÖK STIPENDIER

Akademiska föreningen, nationerna, universitetet och en del kårer

strör miljoner över oss studenter varje år. Ansökningsperioden för Akademiska föreningens allmänna stipendier går ut den 7 mars. Läs mer på lundagard.se.

5.

GÖR STORKOK

Att storhandla är det äldsta knepet i boken – och det finns en anledning till det. Gör ett ordentligt storkok på söndagskvällen och fixa matlådor. Det sparar pengar eftersom det är dyrt att äta ute i längden. Men nationerna har trots allt rimliga studentpriser när du inte hinner fixa matlåda.

Redigering: Tobias Persson

LÄS MER OM FRIBELOPPET PÅ LUNDAGARD.SE ◣

Visioner om ett slopat fribelopp Vid årsskiftet höjdes fribeloppet med cirka 30 procent, det vill säga med runt 30 000 kronor.

På sikt vill bland annat Folkpartiet och Moderaterna avskaffa det helt.

Samtidigt visar statistik från CSN att det är osäkert om fler studenter verkligen skulle börja jobba.

Nu får studenter tjäna 136 400 kronor varje år utan att bli återbetalningsskyldiga till CSN. Höjningen är den andra delen av den studiemedelsreform som regeringen inledde förra året genom att höja lånedelen av studiemedlet.

Drygt hälften av landets studenter arbetar vid sidan av sina studier och åtta procent av dem blev återbetalningsskyldiga 2008 då de tjänat mer än vad fribeloppet tillät.

Andelen arbetande beror främst på konjunkturen

Folkpartiet och Moderaterna vill på sikt helt avskaffa fribeloppet och i stället låta studenter själva avgöra hur mycket de vill arbeta.

Men det finns anledning att ifrågasätta om ett slopat fribelopp verkligen skulle få fler studenter att arbeta vid sidan av studierna.

I CSN-rapporten Studerandes ekonomiska och sociala situation 2009 konstateras det att andelen studenter som arbetar snarare beror på konjunkturen än fribeloppsgränsen. Exempelvis minskade andelen som arbetade vid sidan

av studierna mellan 2007 och 2009. Vidare visar rapporten att den vanligaste orsaken till att fler studenter inte jobbar beror på att studierna inte tillåter det, medan de som redan har ett jobb hade kunnat jobba mer om de ville.

Slopat fribelopp kan kosta runt 500 miljoner

Oavsett vad de politiska partierna tycker om fribeloppet, kan det bli tufft att avskaffa det. Carl-Johan Stolt på CSN:s utvärderings- och statistikenhet menar att det finns ett motargument som återkommit de senaste femtio åren: Det skulle bli för dyrt för staten att ge studiemedel till alla studenter. Att helt avskaffa inkomstprövningen för studiestöd skulle enligt den Studiesociala Kommitténs utredning, SOU 2009:28, riskera att öka CSN:s utbelningar med minst 500 miljoner kronor om året.

136 400

kronor om året. Den 1 januari höjdes fribeloppet från 107 000 kronor till 136 400 kronor per år. Det är nu bara bidragsdelen som reduceras om man som student tjänar mer än så. Tidigare reducerades både lånet och bidraget.

Det betyder att en student får tjäna cirka 23 500 kronor per månad under två sommarmånader och dessutom upp till 8 900 kronor i månaden under terminerna.

Huvudräkning hela natten lång Med svärtade rutor ligger Casino Cosmopol vid Kungsparkens kanal i Malmö.

– Jag kan väl blanda kort snyggare än de flesta, men jag har inte lärt mig att fuskblanda än, skrattar Anna Stål och skjuter upp dörren till en tindrande basar av spelmaskiner.

HÄR PÅ KASINOT har hon arbetat som dealer i tre år. Hon leder oss genom pokerrummet med guldmönstrade tape-

ter och stuckatur i taket. En arbetsmiljö utöver det vanliga, men för Anna Stål är arbetsuppgifterna lika rutinartat som att scanna streckkoder i en mataffär.

– Det här är vardag, det är sällan glamouröst att gå till jobbet, menar hon och redogör för de strikta reglerna: – Saker ska göras i viss ordning, likadant varje gång.

Det innebär en säkerhet för mig om en gäst skulle hävda att jag har gjort fel, lägger hon till och stannar vid ett av de spelbord hon brukar stå bakom. Med handen visar hon hur hon fördelar – cuttar upp – spelmarkerna i högar om fem. Att vara säker på huvudräkning är nödvändigt, och i anställningsintervjun ingick ett matematiktest.

– Du ska kunna räkna ut ganska många summor och göra om dem till si och så många färg- och cashmarker. "Det är sällan glamouVi plockar ju aldrig fram en miniräknare för att kontroll- röst a! gå till jobbet." räkna, säger hon.

ANNA STÅL ARBETAR VARJE HELG, och för henne är det

"I Köpenhamn är kasinobesökare tvungna att betala dricks. För att slippa undan det kommer många danskar hit istället. Dessutom är kasinot större här i Malmö", säger Anna Stål.

Redigering: Tobias Persson

inget alternativ att inte göra det. Hon läser en master i utvecklingsstudier och har i stort sett inga CSN-veckor kvar.

Att plugga heltid och samtidigt jobba halvtid innebär att det ibland kör ihop sig.

– Det gäller att klara av att planera, säger hon.

Det är hotell- och restauranglöner som gäller. Anna Stål menar att det är bra att jobba natt, eftersom att tiderna inte krockar med någon föreläsning, men tillägger att många som börjar jobba på kasinot slutar ganska snart på grund av arbetstiderna.

I en miljö med mycket pengar i omlopp är det viktigt att vara korrekt och kunna behålla lugnet bland alkoholpåverkade gäster påpekar Anna Stål, med ett allvarligt ansiktsuttryck.

– Jag får höra en del skit, alla är inte trevliga mot en och det gäller att inte brusa upp, säger hon.

LUNDAGÅRD NR 2 2011

21

PORTRÄTTET

Hanna är här för a! stanna Hon är vänsterpartisten som älskar baler. Kårordföranden som har rektorn som vän på Facebook. Hanna Gunnarsson har nio års erfarenhet av studentvärlden och är snart redo för nästa steg. Men hon kommer aldrig att lämna Lund.

Det är 2002 och Hanna Gunnarsson har precis tagit studenten. Hon har, ända sen uppväxten i Helsingborg, haft blicken riktad mot Lund och hon har bestämt sig för att inte spilla någon tid. Nu är hon här och hennes pappa, som utbildade sig till kemist vid Lunds universitet, kör runt med henne i staden och berättar minnen från sin egen studietid.

– Då förstod jag vilken dragningskraft den här staden har, säger hon.

Drygt nio år senare kan hon inte se sig själv någon annanstans.

– Jag kommer att stanna i Lund i resten av mitt liv. Det är en unik stad med väldigt speciella människor.

Vad är det som är så speciellt?

– Malmö och Helsingborg är riktiga städer med riktiga människor medan Lund är en väldigt akademisk stad som kan bli väldigt elitistisk. Det är jättepinsamt, men jag trivs med att sitta på fester med doktorander och akademiker. Människor som lever sitt liv genom böcker.

HANNA GUNNARSSON ÄR ordförande i

Humanistiska och teologiska studentkåren (HTS) när hon talar låter det som att hon är rädd för att jag när som helst ska lämna rummet – orden staplas som förpackningar i en fabrik under högkonjunktur, och det enda som kan få henne att hejda sig är att någon frågar efter hjälp. Vårt samtal avbryts både av studenter som vill ha intyg och kårens vice ordförande som vill ha hjälp med några flyers. Hon förklarar att hon är en organisationsmänniska – en kvalitet som uppenbarligen värderas högt i den här staden. Tidigare har hon nämligen varit generalsekreterare i LUS och ordförande för den numera avvecklade teologkåren.

Nu kombinerar hon ordförandeskapet i HTS med att sitta i kommunfullmäktige för Vänsterpartiet. Trots att det var ett par år sedan hon tog sin lärarexamen från Malmö högskola har hon inga planer på att börja arbeta som lärare – helst skulle hon vilja jobba inom universitetsadministrationen.

OCH UTSIKTERNA FÖR en anställning

verkar goda. I december kunde man, efter att Hanna Gunnarsson uttryckt oro över att köra bil i det hala väglaget, läsa rektor Per Erikssons förmaningar på hennes Facebook-vägg: ”Kör försiktig.

Var rädd om Dig och bilen. Det finns inga fler Du än just Du!” Ord som var-

22

LUNDAGÅRD NR 2 2011

ken lämnar blödiga eller språkkänsliga personer oberörda.

Samtidigt har kårerna som uppdrag att bevaka studenternas rättigheter och kritiskt granska universitetet.

Finns det inte en risk att kåruppdraget bara blir träning för en universitetsanställning?

– Det finns en risk att man blir lite av en broiler, definitivt. Å andra sidan tror jag inte att universitetsjobb är så glassiga att man gör ett år på kåren bara för att komma vidare. Jag känner inte att jag har några problem med att driva frågor gentemot universitetet.

HANNA GUNNARSSONS TILL synes näs-

tan villkorslösa kärlek till Lund framkallar ibland skamkänslor hos henne.

Den vänsterkrets hon själv tillhör gör ofta motstånd mot de konservativa traditioner som präglar studentlivet. Själv äger hon tre balklänningar och ser ett värde i traditionerna: – Jag tror "Det är jä!epinsamt, men att det är väldigt viktigt jag trivs med a! si!a på för männis- fester med doktorander kor. Jag hamnar ofta i den och akademiker." diskussionen med mina kompisar inom vänstern. De frågar: ‘Varför tycker du om att gå på bal? Det är väl borgerligt?’ Och ja, det är det ju till viss del. Men man måste vara medveten om att Lunds universitet är ett gammalt universitet. Tycker man att doktorspromoveringar och baler är det viktigaste att kämpa emot kanske man ska välja ett annat universitet.

SEN KÅROBLIGATORIETS avskaffande har studentkårerna fått lägga ner ett stort arbete på att försöka värva medlemmar. Hanna Gunnarsson menar att det till stor del har inneburit en positiv förändring för HTS. – Vi har under det här året blivit mycket mer utåtriktade och bättre på att berätta vad vi gör. Tidigare tror jag många kårer har haft svårt att förklara vad de egentligen håller på med.

De nya förutsättningarna har lett till att kåren börjat anordna novischverksamhet, något som i alla fall humanistkåren aldrig gjort tidigare. Dagarna då humanisterna satt på sin kammare och mumlade Lasciate ogni speranza, ita-

TEXT SEBASTIAN HAGBERG FOTO HENRIK LARSSON DEKOR KRISZTINA FUZESI

lienska för "överge allt hopp", för sig själva är förbi. Hanna Gunnarsson menar att det kan finnas ett stort värde i att delta i novischverksamheten: – Jag tror att det är väldigt viktigt för humanisterna och religionsvetarna som har väldigt lite lärarledd tid. Det krävs otroligt stor social kompetens för att lära känna kursare som man bara träffa två gånger i veckan.

TROTS ATT Hanna Gunnarsson är 27 år känner hon sig som 18. Hon menar att Lund har den påverkan på en och att detta även präglar kommunpolitiken. Till exempel diskuterades det nyligen om Lunds kommun skulle övergå till heraldiskt korrekta flaggor. Just nu är flaggan rektangulär, men för att vara korrekt ska den egentligen vara kvadratisk. Hanna Gunnarsson menar att den typen av akademiska diskussioner är något som bara skulle inträffa i Lund.

– I en annan stad hade folk viftat bort en och frågat om man var dum i huvudet. Men det är också det som gör kommunpolitiken i Lund så rolig.

TROTS DET ÄR HON inte lika begeistrad

över att sitta i kommunfullmäktige som hon var de första två åren. Den borgerliga majoriteten är mer sammansvetsad än tidigare och det har blivit svårare att nå samförstånd. I den mest akuta studentfrågan, den om bostäder, är det snarare i hennes eget parti som motsättningarna finns.

– Vänsterpartiet är ett parti där vi vill bygga bostäder, men vi är också ett parti där vi värderar grönytor. Ska vi acceptera att bygga högre än vad vi tycker är snyggt för att studenter ska kunna bo här eller ska vi föreslå att universitetet ska bli mindre? Det är en svår intern balansgång.

HANNA GUNNARSSON GER DOCK inte det

borgerliga styret speciellt högt betyg inom studentfrågor – en trea på en tiogradig skala. Framförallt beklagar hon att man inte vill ta ett helhetsgrepp på studenterna som grupp. Som exempel nämner hon att den borgerliga majoriteten nyligen avslog förslaget om att ta fram ett studentpolitiskt handlingsprogram. Hanna tycker att det vittnar om att man inte ser studenterna som en tillgång.

– Lund hade aldrig varit det som det är idag om det inte hade varit för studenterna. Lund hade varit Eslöv och all respekt för Eslöv, men det är inte så jävla roligt liksom.

■ Redigering: Lukas Norrsell

LÄS DE SENASTE STUDENTNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

HANNA GUNNARSSON Ålder: 27.

Familj: Föräldrar och syskon.

Bor: Revinge by.

Gör: Ordförande i Humanistiska och teologiska studentföreningen.

Lyssnar på: P1 och det min vice ordförande Jonna spelar.

Ser på: Top model.

Drömmer om: Ett högt valdeltagande i kårvalet i april.

Redigering: Xxxxx Xxxxxxx

LUNDAGÅRD NR X 2011

X

INTERNATIONELLT PRESSBILD: EYEVINE / IBL BILDBYRÅ

DETTA HAR HÄNT ▶ Upproret i Tunisien startade i början av året efter att en ung grönsakshandlare bränt sig själv till döds som protest mot korruptionen han mötte dagligen. Efter dagar av protester avgick presidenten sedan 23 år tillbaka, Ben Ali, den 14 januari. ▶ Till Egypten spreds revolten den 25 januari och Mubarak försökte klänga sig fast vid makten. Tahrirtorget i Kairo fylldes av hundratusentals demonstranter och den 11 februari tog en 30-årig diktatur slut när presidenten flydde landet. I båda upproren har hundratals människor skadats och dödats. ▶ I skrivande stund har våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis och militär skett i Libyen, Bahrain, Jemen, Jordanien Algeriet och Iran.

Källa: DN och Expressen.

Tunisiska demonstranter samlades i januari framför det tidigare regerande partiets högkvarter för kräva en förändring.

"Det si!er små Mubaraks i varje parti" Efter demonstrationer och våldsamma sammandrabbningar har två diktaturer fallit. Resan mot demokrati har tagit sina första steg i Tunisien och Egypten.

Lundagård har pratat med studenter från regionen om de ungas roll i revolten och om framtiden.

Yosra El Gendi är en av flera egyptiska studenter i Lund som noggrant följer händelseutvecklingen i hemlandet. 27-åringen fick stipendium för att läsa en master i utvecklingsstudier, och det är stipendiet som nu står i vägen för en resa tillbaka till Kairo och ett Mubarakfritt Egypten.

– Jag kan inte bryta stipendiet nu, annars hade jag definitivt åkt dit. Jag spenderar flera timmar om dagen med att läsa de senaste nyheterna.

24

LUNDAGÅRD NR 2 2011

enda självständiga studentfackförbundet, Union Générale des Etudiants de la Tunisie (UGET). Förbundet med vänsterinriktning och runt 15 000 medlemmar förbjöds 2004 att arrangera sin årliga kongress.

– Omkring 50 medlemmar relegerades från universiteten och ett tjugotal fängslades när regimen försökte avskräcka folk att engagera sig. Men nu är alla fria, berättar Youssef Tlili.

UGET deltog också i massprotesterna. Tidigare fanns en moderat och mer radikal avdelning som regimen försökte spela ut mot varandra. I nuläget är de enade och arbetar med att planera kongressen. De vill att universitetsvakterna ska tas bort och högskolesystemet reformeras. Enligt Youssef Tlili är 200 000 akademiker idag arbetslösa på grund av regimens ekonomiska politik.

– Situationen är känslig nu. Säkerheten återvänder sakta. Många strejkar och kräver sina rättigheter, men regimanhängare är fortfarande våldsamma.

YOSRA EL GENDI är glad över att Hosni Mu-

barak har avgått men ser en fara i övergångsperioden. Oppositionen är ingen riktig opposition, anser hon.

– Politiska partier består av regimens söner och döttrar. Det existerar inga självständiga partier. De skapades endast för att "Politiska partier befästa presidentens består av regimens makt, förklarar Yosra söner och dö!rar."

El Gendi.

Hon tror därför att det egyptiska samhället måste förvandlas från grunden för att demokrati ska kunna fungera. Yosra El Gendi hoppas att den egyptiska armén ska samarbeta med folket för att få bukt med den utspridda korruptionen. Men hon ser också en chans till ett nytt liv i Egypten.

– Som student i Sverige har jag fler möjligheter. Men nu känns det som att jag har en anledning att åka tillbaka, säger Yosra El Gendi.

I TUNISIENS HUVUDSTAD Tunis bor juridik-

studenten Youssef Tlili, ordförande för det

ANNA SUNDELL, STATSVETARE och freds-

FOTO: JOHN NORDH

FLERA AV YOSRA EL GENDIS vänner deltog i massdemonstrationerna mot regimen.

Det politiska uppvaknandet menar hon till stor del beror på de nya möjligheter som sociala medier har skapat.

Efter att den unga egyptiern Khaled Said misshandlats till döds av två poliser i Alexandria, startade Egyptens tidigare fängslade Google-chef Wael Ghonim Facebookgruppen ”Vi är alla Khaled Said”.

På sidan uppmanades folket att sluta upp bakom demonstrationerna den 25 januari.

– Jag kände till att något skulle hända innan den 25 januari och försökte sprida det till så många som möjligt och argumentera mot motståndare, säger Yosra El Gendi.

Som student vid American University of Cairo har hon upplevt hur studenter hindrat att organisera sig. Trots att det är ett privat universitet säger hon att regimen har nästlat sig in i korridorerna. På universitetsområdet finns vakter som förhindrar politisk aktivitet bland studenterna.

När en grupp studenter ville bjuda in en känd regimkritiker för att hålla tal blev det stopp.

Yosra El Gendi.

och konfliktforskare vid Lunds universitet menar att mycket återstår innan full demokrati råder i Egypten och Tunisien.

– Oppositionen är väldigt svag och den saknar intern demokrati. Det sitter små Mubaraks i varje parti. Det behövs antingen nytt blod i de etablerade partierna eller att nya partier uppstår ur proteströrelsen.

Många kan komma att kräva snabba resultat nu, men det blir tufft att leverera.

TEXT DAJANA KOVACEVIC Redigering: Tobias Persson

STIFTELSEN FÖR BISTÅND ÅT RÖRELSEHINDRADE I SKÅNE delar i bÜrjan av juni 2011 ut bidrag till: Enskilda fÜr främjande av vürd, fostran och utbildning av barn och ungdomar med rÜrelsehinder i Sküne, samt till behÜvande rÜrelsehindrade i Üvrigt i Sküne.

AnsĂśkningstiden gĂĽr ut den 31 mars 2011.

FÜr närmare information och ansÜkningsblankett kontakta stiftelsen pü tel 042-14 66 50, e-mail bistand@stiftbistandskane.se eller till Stiftelsens adress, Kronborgsgatan 2 c, 252 22 Helsingborg.

Blankett finns även att hämta pü www.stiftbistandskane.se.

Beträffande bidrag till forskning och handikappsorganisationer i Sküne beslutas detta under november münad.

Hans-Uno Bengtsson stipendiet Folkuniversitetet delar ut stipendium till minne av Hans-Uno Bengtsson. Stipendiet är ämnat fÜr anställda eller studenter vid Lunds universitet och som gjort goda insatser fÜr att skapa mÜten mellan universitetet och gymnasie- samt hÜgstadieungdomar. Kandidater kan nomineras av alla verksamma vid Lunds universitet. Stipendiet delas ut vid en ceremoni den 12 maj 2011.

Stipendiesumma: 20 000 kronor Sista nomineringsdag: 31 mars 2011 FÜr information gü in pü www.folkuniversitetet.se/hubstipendiet Vid frügor Frügor ställs via e-post till hub-stipendiet@folkuniversitetet.se Hans-Uno Bengtsson disputerade i teoretisk fysik 1983 och blev inom detta ämne riksbekant som sommarpratare, fÜreläsare, pedagog och fÜrfattare. Han dog efter en tids sjukdom vüren 2007 vid 54-ürs ülder.

4]VKPXZQ[MZ PMTI LIOMV NÂ Z [\]LMV\MZ WKP IV[\qTTLI ^QL ]VQ^MZ[Q\M\M\ 6qUV MTTMZ \I UML LMVVI IVVWV[

10% studentrabatt pĂĽ alla behandlingar -FH UBOEMĂŠLBSF .BUT -BSTTPO t -FH UBOEMĂŠLBSF +BO 4BOEJO 4UPSB 4ĂšEFSHBUBO t t UBOEMBLBSF MBSTTPO!UFMJB DPN

LĂśr 26 feb | LĂśr 26 mars | LĂśr 16 april | Fre 6 maj

ID - EN EXISTENTIELL MORDGĂ…TA av Rasmus Lindberg Spelas t.o.m 29/3 BOKNING: www.kulturcentralen.nu 040-10 30 20 BiljettbyrĂĽn i Lund 046-13 14 15 bokning@manteatern.se 046-18 98 99

www.manteatern.se

KURSEN

De väcker liv i de döda

Iohannes Miaris, 25 år, och Aija Macane, 25 år, jämför benbitar för att bestämma allt ifrån ålder till eventuella sjukdomar. Benen är huvudsakligen uppgrävda i Sverige.

Hyllorna är fulla med dödskallar och benknotor – en scen som för tankarna till ett skräckkabinett.

Men för studenterna i historisk osteologi ger skeletten kunskaper om människan bakom.

– Man kan ta reda på så mycket.

Vad de har ätit, arbetat med och om de haft några sjukdomar, säger studenten Isabella Passlov.

Höga röster hörs från en av grupperna och allt fler kommer förbi för att se vad som är på gång. På bordet framför dem ligger en ryggrad, komplett och till synes oförstörd, med alla kotorna på plats. Men vid en närmare anblick avtecknar sig tre djupa spår, både upptill och nertill på ryggraden. Det är det som drar studenternas uppmärksamhet. Spåren är sticksår efter en kniv eller ett svärd.

– Troligtvis har huggen kommit snett framifrån, säger Karin Berger och tar hjälp av ”plastis”, ett plastskelett, för att visa.

26

LUNDAGÅRD NR 2 2011

– Här någonstans.

Hon pekar precis nedanför revbenen.

– Men hade vi haft tillgång till revbenen hade vi kunnat veta mer exakt.

Slutsatsen blir att ett vasst föremål tre gånger har borrat sig igenom den 50-åriga medeltidskvinnans kropp. Det kan bara betyda en sak - det har att göra med ett mord.

FÖR DEN OVANE kan det kännas lite obe-

hagligt att vandra in på Zoologen och in i föreläsningssalen där studenterna sitter böjda över lådor med skelettdelar. Längs väggarna står skåpen fyllda med dödskallar och benknotor av alla möjliga slag.

Några av kranierna är märkta ”foster” och är inte större än en knytnäve. Tanken på att dessa skelett en gång i tiden tillhört livs levande människor, med sina egna drömmar och bekymmer, är svindlande.

– Man vänjer sig, säger Isabella Passlov angående hur det är att jobba med något så tätt förknippat med döden.

Samtidigt följer hon intresserat gruppens arbete med att få fram mer informa-

tion om vems skelett de har framför sig.

Utan att riktigt avslöja om hon skämtar eller inte, tillägger hon: – Kanske måste man ha en morbid läggning.

SKELETTEN DE STUDERAR för dagen är medeltida och uppgrävda från en kyrkogård i Helsingborg. Det gäller för studenterna att utifrån de ben som finns bevarade kunna avgöra ålder, kön, längd, sjukdomar och tandstatus på den person de har framför sig.

– Genom att se förslitningar på skeletten "Kanske måste kan man till exempel man ha en morbid dra slutsatser om vad de har arbetat med, läggning." berättar studenten Karin Berger.

Torbjörn Ahlström, kursledare och lektor i historisk osteologi, förklarar att syftet med kursen är att lära sig förstå människan och hennes livsvillkor, livsmiljö och situation genom historiens lopp.

Redigering: Tobias Persson

PÅ LUNDAGARD.SE KAN DU LÄSA OM FLER KURSER ◣

HISTORISK OSTEOLOGI

Benen är uppgrävda från en kyrkogård i Helsingborg. ”Troligtvis för att de skulle bygga något på platsen”, säger Torbjörn Ahlström, lektor i historisk osteologi. I Sverige råder gravfriden i 25 år.

Antal högskolepoäng: 30.

Antal platser: 20-25.

När: Kursen går vartannat år.

Föreläsningar: Tre till fyra pass i veckan. Ett pass motsvarar två timmar.

Obligatorisk kurslitteratur: I urval; "Human Osteology" av White & Folkens. "Biologisk antropologi med human osteologi" av Lynnerup. Plus ett stort antal vetenskapliga artiklar.

Tentamen: En teoretisk och en praktisk, där studenterna ska analysera benmaterial.

Behörighet: Direktintag, från och med i år. Företräde ges till studenter som har läst grundkursen i arkeologi, arkeologi och antikens historia eller historisk arkeologi.

Sofie Jönsson, 23 år, rensar ut smuts ur örat på ett kranium för att hitta hörselbenen.

– Man kan se hur kroppslängden ökar och minskar beroende på om det är bra eller dåliga tider. Till exempel skedde en dramatisk ökning i slutet på stenåldern, där männen gick från att vara ungefär 160 centimeter långa till att bli 175. Förmodligen beror det på att man fick i sig mer näring, säger Torbjörn och förklarar att det i sin tur troligen har att göra med övergången från jägar- till jordbrukssamhälle.

– DEN HÄR HAR suttit i handen, säger Aija Macane och visar upp en benbit av det allra minsta slaget.

Lådorna är fulla med benbitar som ska identifieras och pusslas ihop, varav många är små och trasiga. Skeletten förstörs ofta när grävmaskinerna kommer för att schakta bort jord inför en utgrävning.

– Men skicket beror även på ph-värdet i jordmånen, förklarar Isabella Passlov.

Det fick hon själv erfara när hon deltog i en utgrävning av gamla stan i Lübeck.

– När vi grävde ut gamla toaletter hittade vi skelett från barn som hade trillat Redigering: Tobias Persson

har en slags utväxt, en kallus, som bildats vid läkningen av en fraktur.

– Troligtvis har personen använt armarna för att värja sig mot någonting.

ner i toaletten och drunknat. Både skeletten och träväggen var väldigt bra bevarade tack vare avföringen.

KURSEN ÄR UPPDELAD i två delar. Först

studerar man djurben som hittats i anslutning till mänskliga boplatser. På så sätt kan man få kunskap om människans hushållning, husdjur och bytesdjur. Under den andra delen av kursen studeras människoben. Allt för att få kunskap om hur människan levde och kunna sätta in henne i ett historiskt perspektiv. Torbjörn Ahlström menar att osteologi är mer än bara ett komplement till historia.

– Historia är ju selektivt. De studerar kungar medan vi studerar de vanliga människorna, säger han lite hårddraget.

På ett av borden ligger skelettdelar som visar olika tecken på defekter eller skador.

– Det här är vad man förr kallade benröta. Det är en inflammation och genom de här hålen läckte det var, berättar Torbjörn och håller upp ett ben med flera små hål i.

Nästa är ett armbågsben som på mitten

ISABELLA PASSLOV LYFTER upp ett lårben

ARBETE De flesta osteologer får senare arbeta som fältarkeolog.

Det är få som kan jobba heltid med att analysera skelettdelar.

och förundras över hur lätt det är, innan hon stilla lägger tillbaka det på sin plats i lådan. Hur man ska hantera och lyfta skelettdelarna på ett varsamt och värdigt sätt får studenterna lära sig i början av kursen.

Ett kranium lyfts med en hand underifrån och man får absolut inte stoppa några fingrar i ögonhålorna.

– Det är viktigt att man har respekt för mänskliga kvarlevor, säger Torbjörn Ahlström.

Karin Berger håller med.

– Man måste tänka på att det är mänskliga kvarlevor vi studerar, och inte larva runt. Annars ska man nog inte vara här.

Det handlar väl om hur man själv vill bli behandlad när man är död.

TEXT ERIK OTTOSSON FOTO EMIL LANGVAD

LUNDAGÅRD NR 2 2011

27

FÖRENINGEN

Spontant språkcafé återuppstår När antalet föreläsningstimmar är färre än någonsin får studenterna ta saken i egna händer. På det återupplivade Café Multilingua träffas studenter och övar sig på språk från hela världen.

Det har blivit januarisvart utanför fönstren i språk- och litteraturcentrums café. Rutorna reflekterar hur Linn Andersson och Felipe Pincheira placerar ut flaggor från ett tiotal länder på borden. De laminerade landsfanorna i A4-format signalerar vilket språk som kommer att talas på vilken plats.

För kvällen arrangeras Café Multilingua, där studenter träffas för att prata med varandra – på vilka språk de vill.

– Det är en nystart kan man säga.

Café Multilingua är inte riktigt en förening, men det kanske blir. Det hade varit riktigt kul, utbrister Linn Andersson, som till vardags läser på Europaprogrammet.

Den första besökaren, en lång man i 25-årsåldern, fyller en pappmugg med material och slår sig ner vid bordet med den franska flaggan. En efter en följer nyfikna studenter hans exempel.

Linn Andersson blickar ut över rummet och gnider handflatorna lite nervöst mot varandra. Så ler hon.

– Det verkar funka, folk verkar lösa det bra själva, konstaterar hon.

CAFÉ MULTILINGUA STARTADES redan för några år sedan, då i regi av romanska institutionen. Caféet gav språkstudenter chansen till praktisk övning i att prata, vilket de upplevde som en brist inom ramen för utbildningen. Men med tiden dog verksamheten ut, och har nu legat på is en tid.

Nu har caféet vaknat ur sin dvala, och den här gången är det på studenternas initiativ. Att det blev så beror egentligen på rena tillfälligheter.

– Jag ville främst träna mer på att prata spanska, så jag kontaktade min studievägledare, berättar Linn Andersson.

Studievägledaren ringde då i sin tur upp Carlos Tuesta-Soldevilla på internationella sekretariatet, som tidigare arrangerat språkcaféerna. Av en slump blev han av samma anledning, på nästan samma dag, kontaktad av Felipe Pincheira, mentor för yngre språkstudenter.

Carlos Tuesta-Soldevilla sammanförde de två studenterna, och resten är historia.

Linn Andersson tror att Café Multilingua fyller samma behov hos både språk- och utbytesstudenter som det tidigare gjorde.

– Att komma hela vägen från Kina och sen bara träffa kineser här är kanske inte så jättekul, säger hon.

28

LUNDAGÅRD NR 2 2011

"Nu är jag här för a! träffa lite kineser."

CAFÉ MULTILINGUA Aktiviteter: Anordnar gratis språkcaféer varje torsdag under våren.

Lokal: Lånad på språk- och litteraturcentrum.

Medlemskrav: Inget Startades: Ursprungligen av institutionen för romanska språk. Våren 2011 är det språkstudenterna Linn Andersson och Felipe Pincheira som driver det.

TIMMARNA GÅR OCH Språk- och littera-

Linn Andersson, en av arrangörerna.

turcentrums dörrar har låsts för allmänheten. Raghu Annela, läkarstudent från Hydrabad i södra Indien, presenterar sig. Han berättar att han på egen hand brukar öva sin svenska i just språk- och litteraturcentrums café.

I september kom han hit för att specialisera sig i neurokirurgi. Han ska dessutom göra sin AT-tjänst här, och för att få lov till det måste han klara ett så kallat Tisus-språktest i maj. Därför läser han nu en intensivkurs i svenska på Folkuniversitetet, är volontär i föreningen Tamam och pratar så ofta han kan med folk på caféet, där han brukar sitta och plugga.

– Jag går fram till människor och börjar alltid med att fråga ”pluggar du på universitetet?”. Sen pratar vi lite, förklarar Raghu Annela och skrattar.

Häromdagen såg han en affisch i korridoren om kvällens café, och tyckte det var självklart att han skulle gå hit.

SPRÅKSORLET STIGER SÅ sakteliga. Sto-

larna står i klungor runt runda babblande bord. Spanska, tyska, engelska, japanska, grekiska, polska, franska, kinesiska, italienska samt en hel del kroppsspråk och blandmeningar. Linn Andersson räknar deltagarna.

– Sjuttiofyra fick jag det till, det känns jättebra, säger hon.

Vid ett av borden diskuterar Erik Wennberg och Julius Kvissberg hur de japanska tecknen härstammar ur de kinesiska. Erik Wennberg, inne på tredje årets språkstudier, konstaterar fördelarna med att läsa båda språken samtidigt.

– Jag har redan tagit examen i japanska. Nu tänkte jag ta en examen i kinesiska också, det kan ju inte skada, säger han och tillägger: – Så nu är jag här för att träffa lite kineser.

TEXT CINNA GÄRDENFORS FOTO LUKAS NORRSELL

Redigering: Ellen Paulsson

FORSKNING

Så har kemin påverkat modet Din festklänning i polyester, din sportiga jacka i gore-tex, ja till och med dina noppiga H&M-tights är resultatet av revolutionerande forskning som påverkat modet och vad vi har på oss i dag.

na och konsumenterna efterfrågar.

– Visst är det fullt möjligt med plagg som utsöndrar vitaminer eller med inbyggd deodorantfunktion – men frågan är om det verkligen är nödvändiga funktioner, säger Ulf Ellervik.

Kemi är kanske inte det första man tänker på när man ser Chanels senaste kollektion, men i grunden är det kemiska framsteg som styr vad vi klär oss i.

– Adelsfolket på 1700- och 1800-talet kan, i alla fall enligt historien, tacka en syfilisdrabbad fransk filtmakare för sina höga hattar, säger Ulf Ellervik professor i bioorganisk kemi på Kemicentrum i Lund.

På den tiden använde hattmakarna sin egen urin för att snabbare få bäverpälsens fibrer att binda sig och bli till filt. Den syfilisdrabbade filtmakarens urin gav ovanligt bra filt och han drog slutsatsen att det var medicineringen i form av kvicksilversalter som gav resultat. Sant eller ej, under 1600-talet började Frankrike använda kvicksilvernitrat för att göra filt och hattmodet spred sig som en löpeld.

MODEGRUPPEN FODRAL SOM består av Ebba

I SAMBAND MED Kemins år 2011 anordnades

ett evenemang under namnet ”Mode och molekyler” på Kulturen där forskare från kemiska institutionen vid Lunds Universitet och modegruppen Fodral möttes för att diskutera trender, funktionalitet och hållbarhet.

– Det forskarna är ute efter nu är konstmaterial som beter sig som naturliga material som bomull. Bomull är skadligt för miljön och dessutom ekonomiskt instabilt om skörden skulle slå fel, säger Ulf Ellervik.

Vilka funktioner våra kläder kan komma att ha i framtiden beror också på vad modeskapar-

Redigering: Tobias Persson

Tham, Karin Westeman och Sara Rossling är inne på samma spår.

– Kemi ska hellre förbättra material än att skapa sensationella men onödiga funktioner.

Vi tycker att det hade varit användbart med ett tunt material som ändå höll oss varma. Sen tror vi på en kvalitetshöjning med material som håller färgen bättre, som inte noppar eller går sönder, säger Karin Westeman.

TACK VARE TÄTARE samarbeten mellan kemister, biologer och designers går materialutvecklingen snabbare än någonsin och textiler får helt nya funktioner. Vid Textilhögskolan i Borås jobbar några av de mest framstående textilforskarna i världen med att ta fram nya intelligenta tyger som med hjälp av fiberteknologi lyser om natten, växer för att sedan krympa och som kan mäta hjärtfrekvens. Forskningen visar att kläder snart inte bara är kläder utan redskap som finns till för att förenkla eller försköna våra liv.

Något det har talats om en tid är kläder som får dig att bli osynlig.

– Jag har läst två vetenskapliga artiklar om det, så forskning bedrivs absolut. För att åstadkomma "osynlighet" måste ljuset ledas runt kroppen av plagget, säger Ulf Ellervik och fortsätter: – Sådan här forskning bedrivs mest för att man kan, för att det är en häftig grej.

TEXT LINE JEPPSSON ILLUSTRATION CHRISTOFFER FROSTGÅRD

1935

NYLON UPPFINNS

Man letade efter en ersättare för silke och kemisten Wallace Carothers uppfann nylon. Nylonstrumpans succé fick dock vänta tills krigsslutet då nylon behövdes i fallskärmar och myggnät.

1941

POLYESTERN FÄRGAR MODET

Polyestern uppfanns - ett material som kan göras i stort sett skrynkelfritt och som lätt går att färga. Dessa egenskaper togs snabbt upp i modevärlden och skjortor i allt annat än diskreta mönster och färger började dyka upp.

1959

SPANDEX OCH TIGHTA ROCKARE

Spandex är de töjbara polymer som på svenska kallas elastan. Elastan uppfanns av DuPonts kemist Joseph Shivers. Under 70-talet blev spandexbyxor obligatoriska för grupper som Queen och Iron Maiden. I dag hittas elastan i nästan alla töjbara plagg.

1976

MATERIAL SOM ANDAS

Det självandande materialet gore-tex uppfanns på 70-talet. Materialet är ett slags filter med mycket små porer i. Eftersom porerna är mycket mindre än en vattendroppe men avsevärt större än en vattenmolekyl släpps fukt igenom medan regnet stängs ute.

Källa till samtliga rutor: Ulf Ellervik LUNDAGÅRD NR 2 2011

29

KARRIÄR

Så blir drömjobbet ditt Det är hög tid att söka jobb. Du är fylld av nervösa funderingar och pirriga frågor. Hur mycket kan du smickra? Och hur påstridig vågar du egentligen vara efter att ansökan är postad?

Karriärvägledare Christer Ekdahl på Lunds universitets Karriärservice lotsar dig igenom de olika stegen i jakten på det åtråvärda jobbet.

TEXT ANDERS NORRMAN ILLUSTRATION JONAS ERSSON

Kan jag klampa in på kontoret?

– De stora koncernerna har inte tid. De små företagen kan bli smickrade. Huvudsaken är att du har gjort din research på företaget. Du måste alltid visa att du är påläst.

Hur vet jag vilka jobb som jag borde söka?

– Det är jätteviktigt att man har ett genuint intresse för det jobb man söker. Skicka inte hundra ansökningar, utan hellre tio till de tjänster som du verkligen vill ha. Lägg sedan ner drygt två timmar per ansökan.

Jag kanske borde spontansöka några jobb?

– Ring innan och se till att etablera en relation.

Ställ nyfikna frågor, men aldrig om saker som står på företagets hemsida eller jobbannons.

Som student är det lätt att känna sig underkvalificerad. Är jag det? – Företag beskriver sig själva som ledande på sitt område och skriver alltid i annonser att de söker personer med spetskompetens.

Men sannolikheten att de hittar någon som uppfyller alla kriterier är liten. Sök jobb där du prickar in två av tre önskemål.

SIKTA RÄTT – Startskottet är avfyrat. Men mängden av alternativ kan få varje student att känna sig lamslagen. Vart vända sig?

Har jag fått med det viktigaste i mitt cv?

– Förklara på varje tidigare arbetsuppgift varför det är relevant för det jobb du söker. Tidigare sommarjobb inom andra områden än den tjänst man söker kan vara en nyttig erfarenhet. ”Det vore en ära..” Nej vänta, hur mycket vågar jag smörja?

– Smicker går hem. Men var ärlig mot dig själv och företaget.

Kanske är du inte så intresserad som du utger dig för att vara.

Gör si, gör så. Finns det något jag borde undvika?

– Att ta med åldern i sidhuvudet på ditt CV. Väck inte den björn som sover. Åldern skriver du i slutet eller i ett personligt brev. Den är oftast oväsentlig och kan i stället färga läsningen.

Vad ska jag ta upp i mitt personliga brev?

– Var kort och koncis. Skriv max en sida.

Tala om varför du är mest lämplig för tjänsten och visa att du är påläst om företaget.

SKRIVKRAMPSKRAMPEN - Stressen att skriva ihop en bra jobbansökan kan få det att knyta sig i de flesta magar. Men det finns trick för att lösa upp knoparna.

30

LUNDAGÅRD NR 2 2011

Redigering: Jonas Ersson

LÄS FLER ARTIKLAR OM ARBETSLIV PÅ LUNDAGARD.SE ◣

Nä, nu lyfter jag på luren. Jag vill ju så gärna ha jobbet.

– Se upp. Ligger du på för mycket och frågar hur det går kan det slå negativt. Det blir jobbigt för den som du hör av dig till.

Ha is i magen och vänta ut svaret. Ska du ringa gör du det i samband med att du skickar in din ansökan.

Svaret kommer ju aldrig... Jag borde nog gå vidare och söka nya jobb.

– Har du inget jobb, sök nya hela tiden!

De sa nej. Ska jag ringa och fråga varför?

– Om du har varit på intervju, inte annars, kan du be om feedback.

DEN EVIGA VÄNTAN - Ansökan är postad. Men varje minut i väntan på svaret känns som en evighet. Kanske går det att öka sina chanser under tiden?

De ska minsann få se att jag är bäste man/ kvinna för jobbet. Men hur?

– Se till att allt du skriver och säger stämmer överens.

Fortsätt med din research. Det kan ha hänt saker på företaget sedan du först skickade in din ansökan. Träna på en presentation med en röd tråd och förbered motfrågor om företaget.

Nu har jag stirrat mig blind på garderoben i en timme. Är klädseln så viktig?

– Det absolut viktigaste är att du är proper, hel och ren. Ett tips är att ringa till receptionen på företaget för att fråga vad de har för dresscode och hur folk klär upp sig till anställningsintervjuer.

Tjänsten är bara ett sommarvikariat. Men jag hade så himla gärna velat stanna längre. Vågar man fråga om chanserna?

– Det är aldrig fel att visa på framtida intresse, men ett visst mått av ödmjukhet kan vara på sin plats.

KONSTEN ATT GE ETT BRA INTRYCK - Intervjun väntar runt hörnet. Nu gäller det att inte stupa vid mållinjen. Det är dags att plocka fram guldåran och ro jobbet i hamn.

Redigering: Jonas Ersson

LUNDAGÅRD NR 2 2011

31

FÖRFESTEN

FÖRFESTFAKTA Plats: Västgöta nation Spelas: Hits från 2000-talet Dricks: Öl Planen: Pubrundan fortsätter till Helsingkrona och avslutas på Hallands nation.

Deltagare: Knökfullt.

Bästa citat: ”De började räkna precis när jag missade.”

Rundpingis med dånande musik och blinkande stroboskop kan vara svårt med alkohol i kroppen. Du som är intresserad av att testa kan göra detta på Västgöta nation.

Nostalgitripp och förfest i e!

Fredagskväll och rundpingis i en mörk källare. Minnena svävar tillbaka till högstadiet.

Men på Västgöta nation anses kombinationen pingis och förfest vara utmärkt. Förutom möjlighet att bränna kalorier så blir stämningen också mer avslappnad.

Jubel, lekar och ivrigt påhejande studenter möter en nere i källaren på Västgöta nation. Denna kväll har rundpingisklubben, Professor Pong, intagits av novischer från Västgöta och Hallands nation. Förmannen Anders Lindqvist är överraskad över antalet studenter som har dykt upp.

– Det är mer folk än det brukar vara.

Vanligtvis brukar vi göra det lite mysigt med soffor i hörnorna, man kan kasta lite dart eller bara sitta och snacka och dricka öl. Vi har inte ens hunnit ta på oss våra uniformer, säger han. ”Uniformen” är en sportoutfit bestående av shorts, höga strumpor, pikétröja och pannband, som alla jobbare brukar ha på sig.

KLOCKAN HALV NIO rullas pingisbordet in och när det blå nätet är fastspänt dröjer 32

LUNDAGÅRD NR 2 2011

det inte många minuter innan två killar börjar spela. Snart vågar sig fler fram och till slut är det elva personer som börjar första rundpingisomgången.

Det fylls hela tiden på med mer folk.

Ibland flyger bollen ut åt sidorna och får grävas fram mellan ben och under bord.

"Jag är ute, fan också!"

– JAG ÄR UTE, fan också!

Alex Nilsson blir den första att åka ut.

Som brukligt intar han genast försvarsställning.

– De började räkna precis när jag missade. Jag har aldrig missat innan, ler han och lutar sig mot bardisken.

– Det är en kul grej, det är första gången jag är här.

En omgång rundpingis tar ungefär tio minuter. Till en början är det gå-tempo, men när antalet spelare är nere i tre-fyra gäller det att verkligen skynda sig runt de fyra hörnen för att inte bli utslagen.

MED BLINKANDE DISCOLJUS och mer alkohol i kroppen ökar spelets svårighetsgrad.

Många som är här hade inte en aning om att det vankades rundpingis men ger sig ändå gladeligen in i spelet.

– Jaha, det här var planerat? utbrister

Andreas Schou-Kongstad förvånat.

Han och kompisen David Johansson läser civilekonomiprogrammet De står en bit bort från bordet med varsitt rack i handen, redo att hoppa in i nästa omgång.

– Det är kanske inte optimalt. Det är ju ansträngande, man rör på sig, säger Andreas ironiskt angående kombinationen förfest och rundpingis.

– Det skulle varit beerpong istället, skrattar han.

KLUBBENS FÖREBILD HETER Dr. Pong och

ligger i Berlin. Dr. Pong är ett legendariskt hak där man sedan början av 90-talet har kombinerat öldrickande med att springa av sig lite kalorier runt pingisbordet.

Efter en Berlin-resa våren 2008 bestämde sig tre killar från Västgöta nation för att starta sin egen rundpingisförfestklubb.

Varför är det så bra att kombinera förfest med rundpingis?

– Det blir mer socialt och avslappnat.

Man gör något tillsammans. Man kan se det som en förfest om man vill eller så kan man bara ta det lugnt och koppla av, säger Anders Lindqvist.

TEXT ERIK OTTOSSON FOTO JOHN NORDH

Redigering: Tobias Persson

GÜr som Mona Sahlin – dra dig tillbaka med Lundagürd.

ett mĂĽngsidigt tryckeri

avhandling.nu

I nästa vecka skickar vi ut en läsarundersÜkning.

Ta chansen att tycka till om studenternas egen tidning!

? g n i l and

Avh

x, e 0 3 * l2 l ä ! t s 0 Be r 18 Ü f a l beta

*gäller mot WoD´s ordinarie prislista. kan ej kombineras med andra erbjudande eller rabatter.

- . ! .

- , , - &)'%# -

+ # + &))(# - , - " " .

- , # . ! . # , 0 . , *

/ . / , . /

.

, , - , . - - . &( '%&&# , . & '%&&# - &' %%% . #

. , " " . 0 , "

. *

*$$ # $

KULTUR

En annorlunda läroplan Teaterhögskolan i Malmö tillhör Lunds universitet, men för många är den omgiven av ett mystiskt skimmer. Varje år söker omkring 500-700 personer de tolv platserna som erbjuds. Lundagård följde med bakom kulisserna för att se hur det går till när studenterna på en av universitetets mest exklusiva utbildningar gör sitt eldprov. Medan andra studenter skriver på sin kandidatuppsats sätter de upp en version av Tjechovs Tre systrar som har premiär den 17 mars.

TEXT: JONAS HELLBERG HELLBERG FOTO: ANDREAS LINDBÄCK

Utvecklingssamtal. Scenkläder och rekvisita diskuteras. Vilken sorts skor passar bäst i den här scenen? Är de röda byxorna tillräckligt festliga?

Udda skoluniform. Sven Boräng har tagit på sig en kanindräkt lagom till festen. Skådespelarna diskuterar hur scenen ska se ut tillsammans med regissören. Det lutar åt en ”sån där hög som ungdomarna håller på med”, eftersom ”meningen med en maskerad är ju att man kan ta på varandra utan att man vet vem det är.”

34

LUNDAGÅRD NR 2 2011

Redigering: Ellen Paulsson/Linnea Paulsson

◣

Katastrof. Kriget hägrar vid horisonten och alla måste gå skilda vägar. Teatergruppen har valt att relatera pjäsen till en modern publik och situationen i Afghanistan blir påtaglig. Tjechovs pjäs stannar inte bara där, utan tar också upp ämnen som spelmissbruk.

TRE SYSTRAR Pjäsen skrevs av Anton Tjechov år 1900, möjligen inspirerad av systrarna Brontës liv. Den behandlar den ryska överklassens förfall. De tre systrarna Olga, Masja och Irina är missnöjda med sina liv och längtar efter en mer spännande tillvaro i storstaden. Efter hand som tiden går blir deras tillvaro alltmer desperat. Krig bryter ut och soldaterna de hoppats skulle rädda dem från deras tillvaro måste ge sig av. Pjäsen tar upp ämnen som “Nextopia”, människans längtan efter det grönare gräset på andra sidan och meningen med livet i den moderna tillvaron.

Källa: Teaterhögskolan

Välkommen. En av de första scenerna övas. Kristoffer Berglund bjuder upp Emelie Wallberg på scen och hälsar henne välkommen till festen. Utan rekvisita och medspelare får fantasin ta hand om resten.

Grunden läggs. Första steget är kollationering, då pjäsen presenteras för dem som ska spela den. Rollerna fördelas och skådespelarna läser igenom manuset en första gång.

Redigering: Ellen Paulsson

LUNDAGÅRD NR 2 2011

35

KULTUR

Väntan. Agnes Forstenberg lyssnar efter nyckelorden som signalerar att hon ska upp på scen. I så här stora gruppper handlar en ansenlig del av teaterarbetet om att just vänta.

Omklädningsrummet. Sven Boräng och Edvin Bredefeldt tar en välbehövlig paus från repetitionerna. Teaterarbetet är fysiskt krävande. Det går åt mycket vatten för att hålla ångan uppe under de långa passen. Det är inte många universitetskurser som håller på till klockan tio på kvällen.

Regi. ”Din fru har försökt ta livet av sig.” Regissör Anu Saari ger tips och riktlinjer för vart hon vill att scenen ska ta vägen. Samtidigt som festen pågår ska John Lalér och Agnes Forstenberg lyckas spela en scen utan att drunkna i de andras oväsen. “Där borta är en rolig svensk TV-serie och här har vi italiensk neoromantik”

36

LUNDAGÅRD NR 2 2011

Redigering: Ellen Paulsson/Linnea Paulsson

*O|P LQWH ERUW DWW V|ND

$) 6 67,3(1',(5 I|U 97

6LVWD DQV|NQLQJVGDJ lU PDUV

$QV|NQLQJVKDQGOLQJDU RFK LQIRUPDWLRQ ILQQV IU R P GHQ IHEUXDUL Sn $NDGHPLVND )|UHQLQJHQV H[S 6DQGJDWDQ YnQ 6WXGHQWLQIR 6DQGJDWDQ HQWUpSODQ $) V KHPVLGD ZZZ DI OX VH

Choose Accenture for a career where the variety of opportunities and challenges allows you to make a difference every day. A place where you can develop your potential and grow professionally, working alongside talented colleagues. The only place where you can learn from our unrivalled experience, while helping our global clients achieve high performance.

If this is your idea of a typical working day, then Accenture is the place to be.

Visit accenture.se/career

Š 2010 Accenture. All rights reserved.

Getting satisfaction from what you do.

Just another day at the office for a high performer.

KULTUR

MER GNÄGG ÄN GNÄLL Någon måste ha lurat svenskarna, ty utan att ha gjort något ont ägde vi helt plötsligt 362 700 hästar.

Få myndigheter förmår att presentera så konkreta rapporter som Jordbruksverket, ja det är nästan folkpartistiskt puritanskt. Svart på vitt, inga undanflykter, analyser eller påståenden, utan bara en ren fröjd för den empirilagde. Nu senast bestämde sig Jordbruksverket för att räkna antalet hästar, och bockade av fler än vad det finns invånare i Malmö och Lund tillsammans. Hur kunde det bli så här?

För första gången i historien har vi fler hästar än mjölkkor i vad som brukar kallas mellanmjölkens förlovade land.

När rapporten släpptes satte hela Sverige lådvinet i halsen i På spåret-sofforna, och väntar nu spänt på att vår rödhåriga Beatle till miljöminister ska lyfta huvudet ur vargkadavret han nyss fällt och göra något åt de kraftigaste ökande klyftorna i vårt land.

I DET NYA kalla Sverige tvingas kos-

sor jobba övertid för att få ihop 80 liter mjölk per dag, jämfört med två till tio liter för hundra år sen. Detta samtidigt som hästar står i städade boxar, tuggar hö och blir ompysslade av småflickor i en utsträckning som motsvarar 157 500 heltidstjänster (för övrigt helt sant).

Länge leve Jordbruksverket för dess förmåga att sätta problem i perspektiv, och formulera utan att väcka tvivel och aggression.

En döende popstad När P3 1996 utnämnde Lund till årets Popstad blev det också början på slutet av en gyllene musikalisk era .

Samtidigt som projektet Popstad Lund levererar en nostalgitripp konstaterar Lundagårds Esau Alcona att dagens generation nöjer sig med att blicka tillbaka.

"Malmö har tagit över stora delar av den forna klubbkulturen."

ligt, att det är det enkla och greppbara hos ovan nämnda rapport som kulturministern sneglar drömmande åt när hon försöker styra kulturjournalisterna.

Med argument lika hållbara som ungerska giftdammar försöker hon likt en tonårsmamma uppfostra eliten.

Var inte så svåra, säger hon. Ingen (läs näringslivet) kommer någonsin vilja gifta sig (läs bygga operahus) med någon som bara är sur och kritisk. Om ni bara kunde vara lite mer trevliga (som idrotten) kanske ni också en dag kan få allt det ni önskar (som idrotten och deras arenabyggen). Typ. För kulturministern är det tyvärr så att kulturjournalister av naturen är betydligt mer lika hästar än tjänstemän på Jordbruksverket. Som Ian Fleming påpekade så bits de fram, sparkas bak och är obekväma på mitten. Och så borde de nog förbli.

MAX JEDEUR-PALMGREN

38

LUNDAGÅRD NR 2 2011

ILLUSTRATION: ELLEN PAULSSON

KANSKE ÄR DET så, ja det är nästan tro-

Under de gyllene åren eller mer specifikt 1971-1996 var Lund en av Sveriges hetaste musikstäder. Den numera nedlagda men nationellt välkända konsertlokalen Olympen öppnade sina portar 1971 bredvid det nybyggda bostadsområdet Sparta. En storsatsning för kulturlund och en lämplig ersättare för AF-borgens små lokaler. 2 500 platser allt som allt. Redan året efter invigningen kom stora världsstjärnor till den relativt lilla lokalen. Alice Cooper, Paul McCartney, Santana, Steppenwolf och resten är musikhistoria.

ANDERS MILDNER ÄR kolumnist på Svens-

ka Dagbladet men även en av initiativtagarna till Popstad Lund – ett paraplyprojekt som ska mynna ut i en utställning på Kulturen och en bok.

– Syftet med utställningen är att skildra en tid i stadens historia. Vilken betydelse den populärkulturella vågen som svepte över staden hade, säger han.

Anders Mildner och hans band Beagle var högst delaktiga i den kulturella flamma som spred sig likt en löpeld genom Lund.

Han menar att man kunde konsumera musik på ett helt annat sätt än i dagens samhälle. Då låg skivbutikerna tätt och man kunde hitta allt som kunde tänkas i musikväg.

FOLK Å ROCK skivbutiken som numera huserar i Malmö, hade en smått legendarisk kulturstatus när det begav sig. Här kunde även den mest kräsna musiknörden stilla sin hunger. Här fanns också Ajax Musik som var ett ställe för tonårskillar med gitarrdrömmar. Musikboden var en annan affär som lockade många intresserade.

Blekingska hade sin pop och Små-

lands hade sin rock. Men Lund bubblade även av livespelningar och klubbar som gick bortom studentnationerna. Gamla elverket på Winstrupsgatan, eller Watt som det hette i folkmun, hade både teater och musik. Här spelades det även in musikvideos till band som Rednex, Lena PH och Swedish Erotica. Klubb Kashban låg på Stora Fiskaregatan och var ett litet hus inne på en gård som fungerade som klubb och spelställe för många lokala band. Palladium på Stora Södergatan var en annan populär klubb som tidigt fick en spelning med Kent.

När P3 1996 utnämnde Lund till årets Popstad riktade kultursverige blickarna mot studentstaden. Det blev en tredagars musikfestival som lockade tusentals människor från hela landet. Åtta av nio liveband under festivalen var från Lund eller övriga Skåne.

MEN DET VAR då. Dagens Lund ser an-

norlunda ut. Forna spelställen står tomma och många lokaler har sålts och gjorts om. Folk å Rock har blivit Turistbyrå, Palladium bytte namn till Basilika men såldes sedan och blev dagens Pavement. Den sista konserten på Olympen var med Thåström 2009 och nu ska allt byggas om till gym. Mejeriet har mist sin forna glans och lockar inte lika många internationella artister.

DAGENS MUSIKNATIONER BEGRÄNSAS

till Smålands, Blekingska och Sydskånska. Det är de enda ställen som stundtals kan konkurrera med mer etablerade konsertarrangörer utanför studentlund.

Risken finns att allt detta försvinner om inte nationerna lägger ner tid men framför allt resurser på att bevara det lilla man har – en livescen. Något jag lärde mig som tidigare förman för en av Sydskånskas musikklubbar. En lärdom man bör vara medveten om även om man inte är aktiv inom en studentnation. Eldsjälar finns det gott om men kväver man deras kreativitet med byråkratiska medel och knappa resurser utan att vare sig tro på dem eller uppmuntra dem kommer allting så småningom falna och dö ut.

SKURKAR I STRÅLKASTAREN Fråga: Exakt hur mycket våld får man använda för att försvara sig? Svar: Det måste man veta själv. Följdfråga: Men utmärkande för hederliga människor är väl att de inte är så bra på det här med våld?

Ordväxlingen får mig att inse värdet av det nya magasinet Skurk, vars innehåll vid första anblick känns aningen riktningslöst: olagliga polismetoder, otillräckliga vittnesskydd, Cornelis Vreeswijk.

Jag hoppar till av formuleringar som ”tänk dig att du åker fast för olovlig körning och grovt rattfylleri”. Varför skulle jag det? Mitt första intryck är att perspektivet svajar, lite väl mycket till förövarens favör.

Men så inser jag: Det är inte bara perspektivet som svajar. Det är ämnet som är en gråzon. Det är svårt att skriva om ett rättsväsende som inte alltid har rätt.

SARA OTHMAN

Redigering: Ellen Paulsson

LÄS DE SENASTE KULTURNYHETERNA VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣

SAMTIDIGT BESLUTAR KOMMUNALPOLITIKER att

anlägga stora shoppingcentra som på sikt kan tömma stadskärnan och konserter flyttas till diverse idrottsarenor i stället för ändamålseniga konsertlokaler. Ekonomisk vinst är en viktigare faktor än kulturell rikedom.

Det har blivit ekonomiskt olönsamt att bedriva en effektiv konsertverksamhet. Musiken är en industri som har blivit, eller tvingats bli, professionaliserad. Skillnaden mellan band från de gyllene åren och dagens är att det inte fanns exempelvis några back-drops eller övrig scenproduktion. Produktionsbolag, bokningsbolag, agenter och PRbyråer hade inte en lika stor roll för prissättningen på ett band som i dag. Att boka ett band är numera en konstform som är svår att bemästra.

MALMÖ HAR TAGIT över stora delar av den forna klubbkulturen tack vare att aktörer är villiga att

satsa både tid och resurser. Arbetarstaden med de relativt sett äldre människorna har bytts ut till yngre människor med andra behov. Detta kan vara en av orsakerna till att kulturintresserade lundastudenter bor i Malmö. Det är där möjligheterna finns.

VI HAR ALLA ett kollektivt ansvar för vår egen kultur. Kultur kommer från den lilla människan, från dig och mig. Det är genom våra gemensamma krafter som vi kan skapa en frodande kultur.

Går det att återfå det som en gång var? Anders Mildner säger nej. Han menar att popkulturen skapades som en motreaktion mot någonting och dagens samhälle är alldeles för komplext för att man överhuvudtaget ska gå i dessa tankar.

Vad ska man vara anti mot?

Frågan är om vi vill ha den kulturellt bubb-

BARA EN SORGLIG BLOGG Det tog slut med flickvännen. Då startade Musse Hasselvall bloggen En resa utan dig - en sorglig historia. På olika platser i Europa sörjer han den förlorade kärleken och minns hur han älskade att lyssna på hennes historier.

Tyvärr sket han i vad hon sa. I efterhand kan han bara melankoliskt spekulera i vad hon skulle sagt om hon varit med Redigering: Ellen Paulsson

lande stad som fanns under 90-talet. Det är kanske så att tanken om en ny gyllene era, en ny popstad, är förpassad till nostalgisk eftertanke.

Vi nöjer oss med att vandra längs Kulturens korridorer och titta på fotografier över människor som verkar ha roligare än oss. Vi nöjer oss med att få allt serverat och inte skapa någonting själva.

Många klubbar i Lund spelar samma sorts musik, mainstream är nyckelordet och något alternativ finns knappt. Bristen på kulturell mångfald hämmar Lund som stad.

Vi kanske inte vill ha ett nytt 90-tal men om det innebär ökad kreativitet och kulturella nydaningar bör vi starkt överväga det. Att vrida tillbaka vår kulturella utveckling till ett stillastående tillstånd är en ren tragedi.

TEXT ESAU ALCONA ILLUSTRATION ELIN STAVENOW

ETT "NYTT" RUMÄNIEN igen. Det är tragiskt, dock inte Musses krossade hjärta. Snarare att det tog två år av självömkan och bloggande, innan han insåg att han nog inte borde ha dumpat tjejen, trots allt.

I januari avslutades bloggen. Jag vill hellre läsa hennes version. Förhoppningsvis skulle den innehålla både mindre självömkan och färre posande strandbilder.

METTE MJÖBERG TEGNANDER

”Intensiva, råa lågbudgetproduktioner om vardagshändelser.” Så presenterades filmerna under rubriken "Rumänska nya vågen" på Göteborgs internationella filmfestival 2011. Problemet är bara att denna nya våg inte har skapats i Rumänien utan hos en västlig biopublik som likställer nyupptäckt med nytt. Den exotiserande skolgårdshierarkin ”du finns bara om du syns ” kvarstår tydligen i filmens Europa.

FRIDA SANDSTRÖM

LUNDAGÅRD NR 2 2011

39

DET HÄNDER

#följdessa

Egyptisk sand i ögonen, älgsafari-hatare och anekdoter från den klassiska musikens värld. Lundagårds kulturredaktion väljer ut sina favoriter bland högst-140-tecken-skribenter. @SANDMONKEY Som "pain in the ass" för egyptiska regimförsvarare och läst världen över, räds @sandmonkey inte debatter. Liksom demokratikampen fortsätter, kommer också denne Egyptens självbetitlade new media-aktivist och bloggare att skriva - och läsas - vidare.

"Pain in the ass för egyptiska regimförsvarare och läst världen över"

@DAVIDSHRIGLEY Han kommenterar. Han är.

Han skriver och tecknar som om uttrycken vore ett. Konstnären David Shrigley har projicerat rappa ord mot världen sedan långt innan jag kunde stava till Google, och hans 2000-talets digitala alternativ till bläckstreck är en del av verket.

@BAKADESUYO Eric Barker tar en vardaglig fråga som du inte visste att du ville ha svaret på, och letar upp forskningspublikationer i ämnet. Får man bättre immunförsvar av att vara social?

Lever man längre om man vinner en Oscar? (Svaret är ja, i båda fallen.)

@RILEYLAFRENCHIE Chihuahuan är död. Inte bokstavligen talat, men den nya hundtrenden stavas fransk bulldog.

Supersocial och lagom stor, med tassarna på tangentbordet. Den franska bulldogen kommer att ta över världen, eller i varje fall Twitter. Slipp att plocka upp hundbajs och frysa häcken av dig i parken.

Följ ett hippt hundliv ändå.

@THEBOOKSLUT Jessa Crispin driver litteraturmagasinet www.bookslut. com. Hennes twitterflöde är en ständig källa till oväntade citat som alltid får dig på läshumör.

Intervjuer, dikter, essäer – alltihop. Det hela känns väldigt opretentiöst och angeläget. @ALEXROSSMUSIC Alex Ross, musikkritiker på The New Yorker, håller dig uppdaterad med vad som händer inom klassisk musik – vilket är betydligt mer än du tror. Gamla anekdoter blandas med färska intryck från skivor och konserter.

ARON VALLINDER

@KAKANCOOKIEJAR Jag känner henne inte. Ändå skrattar jag åt alla hennes uppenbart interna skämt. Blanda fem nävar ironi med en liter självdistans.

Strö några nypor versaler och du har receptet på den delikata Kakan Hermansson.

ILLUSTRATION: CHRISTOFFER FROSTGÅRD

@JOCXY Jag bestämde mig efter hennes sommarprat i P1. Johanna Koljonen har idolpotential. Denna finlandssvenska film- och litteraturfantast förblir inte bara ansiktet utåt för det nyligen nedlagda P3 Kultur, hon kan dessutom #prataomdet.

@ALAINDEBOTTON Att begränsa sig till 140 tecken är egentligen inget nytt: aforistiker har genom alla tider arbetat med denna längd. Alain de Botton kommer med träffande insikter, i rakt nedstigande led från Montaigne och Pascal. Det är synd att ordet livsvisdom låter så löjligt – annars hade det passat in precis.

@PERMORBERG Det behövs ingen repris av Rederiet. Per Morberg finns på nätet, minst lika obehaglig som rollkaraktären Viggo. Där förargas han över att älgsafari endast innebär att titta på djuren. Inte att skjuta dem. Annars gillar han tidiga morgnar med marinerat kött och att skjuta rådjur utanför garaget.

”Det behövs ingen repris av Rederiet.”

@AJARABIC Sedan aljazeera upptäcktes av väst 2001 är detta ursprungskällan för några av de mest turbulenta nyheterna. Twitterskepsis till trots är det skitviktigt att informationen (den som tillåts) sprids. Och det i alla former.

Klicka dig fram till Google translate eller hitta en språkkunnig vän och följ!

@SARAHKSILVERMAN Hon sjöng om att ligga med skådisen Matt Damon, passande nog när hon gästade sin dåvarande killes tv-show. När jag trodde att jag sett alla youtube-klipp som fanns att se, kom Twitter som en räddande ängel.

Nu kan jag få min dagliga dos av Sarah Silverma ns skämt om religion och rasism.

FRIDA SANDSTRÖM

METTE MJÖBERG TEGNANDER

40

LUNDAGÅRD NR 2 2011

Redigering: Anna Snellman

LÄS MER OM VAD SOM HÄNDER I OCH OMKRING LUND – VARJE DAG PÅ LUNDAGARD.SE ◣ PRESSBILD: DUNKERS KULTURHUS/ FOTO: BJÖRN ABELIN

3TIPS FILMSKATTER TILL FOLKET

Sedan ett par veckor tillbaka kan filmentusiasten gräva i svenska filmklipp sedan 100 år tillbaka på www. filmarkivet.se. Se den uppfordrande informationsfilmen Kivens icke på vägen från 1945 (titeln känns evigt aktuell) eller vila ögonen på en reklamfilm om folkhemmet från 1950-talet. I en sådan reklamfilm – Novisen vid spisen – kan vi se två herrar ägna sig åt (hör och häpna!) matlagning.

KRISTIN JOHANSSON

VID SIDAN AV BOKFABRIKEN

Per Odenstens Nio sätt att beskriva regnet är en samling texter, noveller och essäer som får det banala att träda fram som något värt att dröja vid. Odensten är en författare som inte anpassat sig till bokmarknadens hejdlösa överproduktion; bara det gör honom läsvärd. Dessutom är titeln oemotståndlig.

ERIK ERLANSON

POP BY BORLÄNGE Kommunikationsverktyg, dekoration eller personligt ärr? Bilden ingår i utställningen Bläck - tatueringar hud smärta.

Förr var tatueringar något för sjömän.

I dag är 80 miljoner människor tatuerade och trenden, som är starkast i västvärlden, håller i sig. På Dunkers kulturhus visas utställningen Bläck - tatueringar hud smärta.

MISSA INTE…

människor ur överklassen. Dagens tatueringstrend beror delvis på att vi lever i en kroppsfixerad kommunikationstid, menar Elisabeth Åsbrink.

– Vi bygger våra muskler, vi solar och bleker vår hud, vi bantar och tränar, vi piercar oss, plastikopererar och tatuerar oss. Vi lever i en kroppskultur där vi sysslar väldigt mycket med vår kropp på olika sätt.

Författaren och journalisten Elisabeth Åsbrink och fotografen Björn Abelin började intressera sig för tatueringar och ställde sig frågan: ”varför så I DENNA KROPPSKULTUR blir den plastiska kropmycket tatueringar just nu?” Genom att fotogra- pen ett kommunikationsverktyg i mängden bland fera och tala med tatuerade sms, gester, kläder, accesmänniskor undersökte de ta- "Det är som om vi inte soarer och sociala meditueringsfenomenet i dag och i er. Men tatueringar tycks står ut med a! tiden historien. vara mer än kommunikaResultatet blev en bok, strömmar och vi inte tion med omvärlden. men även utställningen Bläck Vissa tatuerar sig - tatueringar hud smärta som kan få tag på den." för dekorationens skull, har vernissage torsdagen den andra för att visa tillhö3 mars och pågår till och med righet med en särskild juli på Dunkers kulturhus i Helsingborg. grupp. För den tredje är tatueringen ett personligt ärr.

– Det finns en sak som verkar återkomma i olika – BESÖKAREN KOMMER in i ett mörkt rum och får möta tankarna, människorna och kropparna pro- kulturer och i olika tider, och det är behovet av att jicerade på duk till musik. Det blir ett annat möte markera på kroppen att man byter kapitel i livet. än när man bläddrar i en bok eller om bilderna Att markera en skillnad mellan då och nu. Det är skulle hänga bakom glas och ram, säger Elisabeth som om vi inte står ut med att tiden strömmar och vi inte kan få tag i den, utan vi måste på något sätt Åsbrink.

Fler tatuerar sig idag än för tjugo år sedan, och markera det. Då gör man det på sin kropp, kanske på 1700-talet tatuerade sig nästan ingen förutom med en tatuering, säger Elisabeth Åsbrink. särskilda grupper såsom soldater, sjömän och MAX PERSSON Redigering: Liselotte Olsson

ANITA HANSEN PRESSBILD: ORD PÅ SCEN/ LOVISA M APPELKVIST

Kroppskultur på Dunkers

Sugarplum Fairy-sångaren Carl Norén solodebuterar och bjuder på lugn, melodiös popmusik. De lågmälda kärlekssångerna griper tag och lämnar ingen oberörd. Du kan ha hört honom på Tracks, nu kommer han till Lund. Den 11 mars spelar Carl Norén på Mejeriet.

…Poesi på Café Barbro.

Det kryllar av verbala poeter i Skåne. Ta chansen a! lyssna på deras ironiska, allvarliga och rappa texter på Café Barbro i Malmö. Det blir poetry slam både 4 och 25 mars.

METTE MJÖBERG TEGNANDER

LUNDAGÅRD NR 2 2011

41

DEBATT FOTO: EMIL LANGVAD

Förra året hotade Lunds universitets studentkårer med att såga ner Lundagårds magnolior om inte Lunds universitet och rektor Per Eriksson tog avstånd från beslutet att införa studieavgifter för utomeuropeiska studenter. Trädkramaren David Wilby tog magnoliornas parti .

"Studieavgi!erna innehåller en inbyggd paradox" Vill vi ha elit eller bredd?

Henrik Jonsson, vice ordförande för Lus, saknar en central diskussion i debatten om studieavgifter för utomeuropeiska studenter.

vänder på denna olösliga variant av Rubiks kub så kommer det aldrig att vara möjligt att få dessa två ståndpunkter att konvergera i det nyligen instiftade systemet. Av denna anledning måste vi dela frågan i två.

Mina uttalanden om studieavgifter ATT ARGUMENTEN JAG lägger i senaste numret av Lundagård har fram vid en första anblick framväckt mycket känslor. Bland annat står som paradoxala har jag full har Lundagårds redaktör, Liselotte förståelse för. Att anse att man Olsson, skrivit en ledare där hon antingen bör ha inga studieavbland annat gifter, eller också kallar delar sätta överpriser av min ar- "Det är ingen slump måste vid en förgumentation a! Bang & Olofsen sta anblick framför skrämstå som synnerlimande. Det och Sony inte gen märkliga. finns förstås konkurrear."

Svaret på det delvis legihär är att man tima skäl tlll har gett sig in på detta. Min argumentation är inte en marknad som inte borde finnas. solid. Den kan i det här fallet heller Marknaden där man köper och aldrig bli det. Av den enkla anled- säljer högre utbildning, en produkt ningen att systemet innehåller en som borde ses som en rättighet och inbyggd paradox. inte som en vara.

ENLIGT DET TYCKA- till-dokument om studieavgifter för tredjelandsstudenter vi antog förra våren ska vi å ena sidan driva åsikten att studier ska vara avgiftsfria för alla, samtidigt som vi vill ha de främsta studiemässiga talangerna till Lunds universitet. I en tid där den helt avgiftsfria modellen inte längre är ett reellt mål. Hur man än vrider och 42

LUNDAGÅRD NR 2 2010

för tillfället. Krasst sett så tror folk att de får det de betalar för. Det är ingen slump att Bang & Olufsen och Sony inte konkurrerar om samma kunder. Även om du kan få ett jäkla ljud i en Sony-högtalare så upplever fortfarande en potentiell finfabrikatsköpare att de sistnämnda producerar långt sämre varor.

ATT DET TILL merparten kommer att vara studenter med tjocka plånböcker vi tar emot när det barkar mot höst nästa gång påpekar Liselotte. Ja, det är såväl sant som förhatligt, men det är något vi har vetat om sedan länge.

Det som förvånar mig mest i hela den här debatten är att ingen ställer den fråga som man borde ställa -’Elit eller bredd?’. Frågan om för vem och till vad högre utbildning ska finnas? Det är en diskussion som ingen "Ingen ställer den ännu har MEN NU HAR vi i tagit i med alla fall gjort det. fråga som man tång, men Har man gjort borde ställa - Elit som vi förr det så måste man eller senare också anpassa sig eller bredd?" måste plocka efter den markupp med våra nad man står på.

På en marknad kan man inte titta bara händer. in i en spåkula för att få en uppenbarelse av den produkt som är bäst MAN TALAR HELA tiden om ran-

kingar, om toppstudenter och om internationellt anseende. Man talar väldigt lite om rätten till högre utbildning och nyttan med mångfald i högskolan. Kryddade studieavgifter är ett ultimat bevis på detta.

MAN VILL FÅ hit duktiga studenter, och därför skapar man varianter för att konkurrera med de bästa lärosätena i världen.

Bredd och spets går att kombinera till en viss gräns, men förstås inte hur långt som helst. Så är det bara. Förr eller senare måste man välja.

DEBATTÖR HENRIK JONSSON VICE ORDFÖRANDE LUNDS UNIVERSITETS STUDETKÅRER

Te

Mjölk är ett av världens mest ursprungliga, och viktigaste, livsmedel.

Men det är inte alla förunnat att få färsk mjölk. Det gäller särskilt i länder där det är svårt att producera och, framför allt, distribuera mjölk utan att den påverkas negativt av det varma klimatet.

På Tetra Pak jobbar vi med produkter och systemlösningar som bland annat ser till att människor har tillgång till mjölk i skyddande förpackningar. Det låter enkelt, men kräver smarta idéer och högteknologiska lösningar som hela tiden måste förfinas och utvecklas.

Titta gärna in på vår hemsida och läs mer om vad vi och våra ingenjörer gör för att skapa en bättre framtid för både människor och miljö, eller som vi också uttrycker det: PROTECTS WHAT´S GOOD.

Tetra Pak,

och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

BYSTED

NEXT STEP FÖR DE FLESTA ÄR DET ETT GLAS MJÖLK. FÖR DIG ÄR DET HÖGTEKNOLOGI. TETRA PAK

LUNDS UNIVERSITETS STUDENTKÅRER

Detta är ickeredaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

Se hit alla karriärister

Många säger att de valt att studera i Lund på grund av det rika studentlivet, och det är helt klart en väldigt viktig del av universitetets särart. Visst, Lunds universitet har framstående toppforskare, lockar till sig mängder av investerare och kommer snart att ha en av världens mest avancerade partikelacceleratorer, ESS – men är det därför du valde att studera här?

STUDENTLUND ÄR EN minst lika viktig del av studietiden i Lund som själva studierna är – det är åtminstone den ambitionen som vi har i kårerna, nationerna och Akademiska Föreningen. När du är klar med din examen vid Lunds universitet så vill vi att du ska ha haft möjligheten att vara med i ett sammanhang, där du får lära dig saker du inte skulle ha lärt dig någon annanstans, där du får lära känna nya och spännande människor och där du får erfarenheter som hjälper dig i ditt framtida yrkesliv.

intresse, men summan av Studentlund blir något mycket större. Nu i dagarna öppnar kandideringstiden för Lunds Universitet Studentkårers olika förtroendeuppdrag som

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitet, kommunen och regionen.

44

LUNDAGÅRD NR 2 2011

"Studentlund är en minst lika viktig del av studietiden som själva studierna." alla studenter som är medlemmar i en kår kan kandidera till.

Vi söker dig som vill förbättra utbildningarna, den studiesociala miljön, jämlikhet och likabehandlingsarbetet, studenters ekonomiska situation, bostadssituationen med mera.

VI SÖKER DIG som har ett in-

tresse för någon av dessa frågor, men det är inte en fråga om självuppoffring vi talar om.

Kårerna är en del av studentlund, och som rubriken pekar på så finns det ingen motsättning mellan att på idealistiskt vis vilja förbättra universitetet och utbildningssverige och att vilja bättra på sitt CV. DE

TUSENTALS

STUDENTER

runt omkring på universitetet som har något uppdrag som studeranderepresentant någonstans på en institution, en fakultet eller centralt på universitetet bidrar med sitt studentperspektiv till att göra universi-

tetet bättre, och på så sätt göra en examen från Lund mer och mer värd för varje dag som går.

Men de får också en ovärderlig efterenhet och ett försprång ut på arbetsmarknaden med uppdraget i sin portfölj.

SÅ, KANSKE VILL du kandidera till Lunds universitets styrelse, eller till ledningsgruppen för jämställdhet och likabehandling, eller varför inte till Lunds kommunala studentråd? På www.lus.lu.se hittar du all information du behöver under ”Förtroendevalda & vakanser” - där finns bland annat en lista på alla spännande uppdrag du kan söka till. Har du några frågor så tveka inte att maila till ordf.valberedning@lus.lu.se sista kandideringsdag är den 16 Mars.

CHRISTOFFER IVARSSON LUS-ORDFÖRANDE HENRIK JONSSON VICE LUS-ORDFÖRANDE

KRAM

SPARK

LUNDAGÅRD

UTBILDNINGSFABRIKEN

En kram till den alldeles utomordentligt magnifika studenttidningen Lundagård som nu har lanserat en ny internationell webb som komplement till den redan fantastiska svenska webben. Gå in på både www.lundagard.se och www.lundagard.net tycker LUS.

En spark utdelas till långtidsutredningens förlag om att systematisk åldersdiskriminering borde inrättas till nackdel för äldre studenter för att sätta press på folk att studera tidigare. Det är kvaliteten i lärandet som ska värnas – vi ska inte skapa stresstyngda utbildningsfabriker.

LUND UPPLEVS BÄST på våren! Om jag får välja en plats att vara på under våren är det i Lund. Vi vill givetvis kunna ge alla studenter i Lund möjligheten att vara med om den fantastiska våren. LundaEkonomerna bedriver ett ständigt pågående arbete mot att finnas till för alla studenter vid Ekonomihögskolan. Under höstterminen var vårt medlemsantal högre än vi någonsin kunnat önska men trots detta ser vi stora möjligheter till utveckling och förbättring.

Arbetet med att rekrytera medlemmar har bara börjat.

VI VILL FYLLA medlemskapet i LundaEko-

nomerna med så mycket innehåll som möjligt. Inom våra tre delar: Karriär, Socialt och Utbildning finns 23 utskott som jobbar dag och natt för att värna om de intressen som Ekonomihögskolans studenters har.

Vårt mål och syfte är att studenterna ska ha inflytande över sin utbildning, träffa framtida arbetsgivare samt ha fantastiskt roligt under sin studietid. Våra medlemmar ställer höga krav och vi har antagit utmaningen.

I OCH MED att Ekonomihögskolan är en

av de större fakulteterna med flest internationella studenter har vi lagt mycket tid och kraft på att internationalisera vår verksamhet. Internationaliseringen är en pågående process. Vi har börjat genom att kommunicera mer på engelska, öppnat upp för att våra utskott ska rekrytera fler internationella studenter samt att vi har startat helt nya projekt som främjar internationaliseringen. Det är viktigt för LundaEkonomerna att vara ledande i en process för ett mer internationellt universitet.

DET ÄR MED ett starkt klapprande hjärta vi kliver in i våren 2011. LundaEkonomerna kommer genom sina aktiva fortsätta prestera stordåd. Det är nu det händer. Vi är på rätt plats, vid rätt tid!

FOTO: PRIVAT

DET HELA BYGGS på vårt egen-

FOTO: JAMES JONES HUANG

Det är något särskilt att studera vid Lunds universitet, men vad? Varför valde vi att studera vid detta universitetet, och varför säger vi att en examen härifrån är värd så mycket mer?

Sanningen är att det beror på dig, och vad du är beredd att göra.

KÅRKRÖNIKA

ANDERS RÜDOW FORS ORDFÖRANDE FÖR LUNDAEKONOMERNA

www.lu.se

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Att känna säkerhet i hur man ska strukturera sin läsning och hur man på ett effektivt sätt tar in information kan bli ett avgörande steg för att klara av sina studier och förbättra sina resultat. Utöver tips på hur man kan utveckla sin studieteknik erbjuder Studieverkstaden, i samarbete med Studenthälsan, tal- och skrivkurser som ska underlätta skrivprocessen och minska rädslan att tala inför andra.

– Det brukar bli bra när man träffas regelbundet i samma gäng, fortsätter Elisabet Wilhelmsson.

FOTO: MIKAEL RISEDAL

Tips för bättre studieteknik Studieovana eller osäkerhet i hur man skriver och läser akademiska texter kan ställa till det för många studenter.

Men med rätt teknik och lite träning kan pluggandet bli både roligare och mer framgångsrikt. På Studieverkstaden finns tips och stöd för studenter som vill förbättra sin studieteknik och utveckla sitt akademiska skrivande.

– Ibland kan det vara svårt att komma igång med sina inlämningsuppgifter eller med läsningen inför tentan. Då kan det kännas skönt att komma till oss om man har frågor och funderingar eller bara vill ha lite tips, säger Elisabet Wilhelmsson, språkpedagog på Studieverkstaden. Om man dessutom inte har svenska som modersmål kan det vara en utmaning att skriva akademiska texter på svenska, tillägger hon.

Religion och respekt diskuteras på årets första Debatt i Lund Vem är fundamentalist och vilket är det bästa receptet för samlevnad i ett mångkulturellt samhälle? Det är frågor som kommer att diskuteras på nästa Debatt i Lund, tisdagen den 8 mars kl. 20.00 (..) i Café Athen.

FOTO: GUNNAR MENANDER

Debatt i Lund 22 april 2010.

Den första i en serie debatter mellan lundaforskare, gäster och allmänhet på Café Athen på Akademiska föreningen. Här syns två av panelmedlemmarna, Nina Björk och Andreas Malm, samt moderator Andreas Ekström.

I panelen sitter Per Bauhn, professor i praktisk filosofi och debattören och journalisten Dilsa Demirbag-Sten. Tillsammans har de skrivit boken Till frihetens försvar. En kritik av den normativa mångkulturalismen. I panelen sitter också Elisabeth Gerle, professor i etik och författare av boken Farlig förenkling – Religion och politik utifrån Sverigedemokraterna och Humanisterna, där hon argumenterar för att det finns en slags ateistisk fundamentalism som drabbar olika grupper i samhället. Den fjärde paneldeltagaren är Ann Heberlein, kulturjournalist, debattör och forskare i etik. Moderator är Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan.

Efter avslutad paneldebatt följer mingel och fortsatta samtal i baren. Evenemanget är gratis för alla.

GENOM ATT MÖTA andra studenter i liknande situationer kan man få en annan förståelse för problemet, vilket ofta också ökar möjligheten att lösa uppgifterna på ett enklare sätt.

På kurserna, som ges vid åtta tillfällen per termin, varvas gemensamma övningar och diskussioner med individuella uppgifter och prestationer.

– Att studera effektivt handlar ofta om att skaffa sig en överblick och sammanhang istället för att stirra sig blind på detaljer, menar Elisabet Wilhelmsson. Att med egna ord formulera det man just läst i böckerna är också en metod för bättre inlärning, liksom att planera och portionera ut arbetet.

Läs mer på www.lu.se/studieverkstad

Filmtävling för studenter vid Lunds universitet Är du student vid Lunds universitet och sugen på att göra kortfilm? Nu utlyser vi filmtävling på temat ”Mitt Lunds universitet”. Kortfilmen får vara max 3 minuter lång. Du kan använda dig av allt från mobil till proffskamera.

Ladda upp filmen på Youtube och skicka länken till film@lu.se. Bidraget ska vara inskickat senast den  april.

En jury bestående av professionella filmtyckare kommer utse vinnaren. Få juryn att gråta, skratta eller bli hänförd – det viktiga är att du berättar en bra historia! Vinnaren kommer att presenteras den 12 maj på filmgala på Cafe Athen.

Arrangör: Student-TV i Lund (Steve) och Kommunikationsavdelningen,

Lunds universitet. För mer information, kontakta Kajsa Nilsson Early, stationschef@s-teve.se Prissumma 1:a pris 5000:2:a pris 3000:3:e pris 2000:Genom deltagande i tävlingen ges Lunds universitet rätt att använda tävlingsbidragen för universitetets syften och för distribution i olika kanaler.

LUNDAGÅRD NR X DUMMY

1

SISTA SIDAN Q: LTH 50 ÅR

Q

kvad om den för femtionde året snurrande och mest makalösa manicken bland Lunds fakulteter:

MORRHOPPAN Inspirerad av den senaste tidens stora händelser i borgen finner

(Titta här, vad är det här, det ser rätt konstigt ut Det är en rad av fula bruna hus helt utan slut Här är nördar och cyklister så vitt jag kan se Kanske ni i overaller kan förklara vad det är?)

Jo, alltså nollorna dom kastar sig i sjön Sjön där.

Och går sen vidare till föreläsningssalen här.

Alla tentor får de skriva nästan på en gång.

Och när de kuggar får de plugga hela julen lång.

Dom går upp, dom går ner, dom blir bara fler och fler Och dom fyller sin funktion på denna lärinstitution (Jaha, jag tror jag fattar, men vad gör man här då?)

Jo, teknologerna försörjer en hel lärarkår Gör ingenjörer av studenterna så gott det går Trots en obegriplig jätteadministration Bör professorn koncentrera sig på sin mission

Morrhoppan anledning a! bjuda på en kort recension.

Glasspli!er, champagnekross, spyor och en sydskånsk ung herre med byxorna nere som ville bli föreDom går bak, dom går fram, vässar kritan lite grann Och dom fyller sin funktion på denna lärinstitution (Jaha, tack tack, men vad ska man egentligen ha allt det här till?)

vigad på bild innan klockan slagit 18. Är det fråga om en grisfest på Mallorca? Nej, kan Morrhoppan intyga. Snarare nationernas genom åren samlade klokskap som

Jo alltså, blir man ingenjör så ska man överlag Anställa nya ingenjörer i sitt företag För på ARKAD är man tillbaks igen, till början hela ti’n Och så går det av sig själv, det är en evighetsmaskin

bestämt sig för a! fira….sig själva?

LTH, LTH, med propellern på Är nu glad och lagom tjock i sina bästa år

glas men varför så städat på lilla?

Plötsligt fick förkortningen KK sin rä!a innebörd.

Stora ord, stora män och kvinnor, stora magar, stora tal, stora

RESONANS – AV HENRI GYLANDER

46

LUNDAGÅRD NR 2 2011

Redigering: Axel Jönsson

Testa hur m책nga du haft sex med egentligen

Edhii^Yc^c\ 7

6kh/ AjcYV\ gY! HVcY\ViVc '! ''( *% AjcY 6YgZhh~cYg^c\ ]dh Y^c cVi^dc ZaaZg ` g