Lundagård nummer 2 by Tidningen Lundagård

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 2 2019

knark är najs Lundastudenter väljer mer än bara alkohol att berusa sig med. Lundagård undersöker vilken plats de illegala drogerna har i studentlivet – och vad forskarna har att säga om dem. Sid 15-18

we blew it

utkörda studenter watergate i lund

Lund at risk of losing its only sex ed student organization. Page 32-33

Efter problem med inbrott och intrång stängs Campus klockan 20.30. Sid 6-7

AF Bostäders tvättmedelsfria tvättmaskiner dissas av forskare. Sid 8-9

Helsingborgs Handelsförenings studiestipendier 2019 Handelsföreningen utlyser årets stipendium till ungdomar med anknytning till Helsingborg för utbildning inom handel och ekonomi – ansökan är öppen mellan 15 mars och 15 april 2019. Helsingborgs Handelsförening bildades 1847 med ursprungligt ändamål att verka till förmån för handels- eller fabriksidkare i Helsingborgs stad. Idag förvaltar föreningen fonder och donationsmedel där en stor del av avkastningen delas ut som stipendier till ungdomar med anknytning till Helsingborg för utbildning inom handel och ekonomi men även till annan hjälpverksamhet. De senaste 20 åren har föreningen delat ut studiestipendier på totalt 43 Mkr. Studiestipendier kan sökas i följande kategorier Generellt Kategori 1 Akademisk nivå. Utgår till sökande med svensk akademisk examen (t.ex. doktorandstudier, MBA m.m.) Kategori 2 För utbildning inom detaljhandel eller hantverksyrke med anknytning till affärsbranschen. För utlandsstudier Kategori 3 Språkstudier, av längre eller kortare art. (För sökanden med minst gymnasieexamen eller motsvarande) Kategori 4 Annan utbildning, av längre eller kortare art. (För sökanden med minst gymnasieexamen eller motsvarande) För studier på högskola eller universitet i Sverige som berättigar till studiemedel från CSN beviljas inga stipendier. Ansök via www.handelsforeningen.org senast 15 april 2019. Ansökningsförfarandet är elektroniskt och kräver att sökande har e-legitimation. Skriftligt besked på ansökan meddelas under juni månad. För mer information om bl.a. tidigare stipendiater se www.handelsforeningen.org ANNONS – DENNA SIDA ÄR ICKE-REDAKTIONELLT MATERIAL FRÅN HELSINGBORGS HANDELSFÖRENING – ANNONS

ledare lundagård rättar Inga rättelser har inkommit till Lundagård nr 2/2019.

ge fan i min cykel Hela tre cyklar har stulits från Lundagårds webbredaktör i Lund. Alternativt deltar hon ofrivilligt i studenternas delningsekonomi för cyklar. Plötsligt står jag där med nyckeln i hand och ser dum ut. ”Ställde jag inte cykeln här?” tänker jag och blickar ut över cykelstället. Jag går ett varv till och sedan ett till. Det bildas en klump i magen. Nu har det hänt. Igen. Någon har snott min cykel. Igen. Jag promenerar besviket hem och gör uppgivet en anmälan på polisens hemsida.

dra. Det är okej att stjäla en cykel, för då kan någon annan ta din. När någon tar din kan du sno en annans och så vidare. Att däremot ta två, det är inte okej.

”Det är uppenbart att brottet inte går att utreda.”

LUND ÄR CYKELSTÖLDERNAS stad. Aldrig i

mitt liv har jag fått så många cyklar stulna som när jag bott här. Hela två stycken. Tre om man räknar med mammas som blev stulen under mitt beskydd. Då har jag ändå bott i cykelstäderna Köpenhamn och Amsterdam.

NÅGRA VECKOR SENARE får jag ett brev

från polisen i min brevlåda med informationen att en förundersökning kring stölden av min cykel inte kommer inledas. Skäl? ”Det är uppenbart att brottet inte går att utreda.” JAG KOMMER NOG aldrig få veta

I NÅGRA VECKOR söker jag efter min cykel på olika försälj-

ningssajter. Efter ett tag ger jag upp. Väl hos cykelhandlaren, då en cykel ska köpas, diskuterar jag och försäljaren om den bästa taktiken för att inte bli bestulen. Enligt honom bör man ha ett lås bak, ett fram och sedan en vajer som går genom det ena låset till det andra och till sist runt cykelstället. ”Men om de vill så snor de den cykeln ändå.” Att köpa tre lås låter dyrt. Jag köper ett lås och hoppas att jag har turen på min sida. Mer om cykelstölder i Lund, och vilka ställen du kanske borde undvika att parkera din cykel på, kan ni läsa om i Louise Lennartssons artikel på sida 12. EN STUDENT BERÄTTADE en gång för mig att Lunds stu-

denter har ett eget system för att dela cyklar med varan-

lundagård nr 2 2019

om det var en student som lånade min cykel den kvällen. Kanske har den gjort en studentikos resa mellan stationen, Östra Vallgatan och Delphi. Det är en fin tanke. Mer troligt är nog att den befinner sig någonstans långt utanför Lunds stadsgräns. LISA BERGENFELZ WEBBREDAKTÖR

Tatueringens klassresa "Nu är jag kanske inte favoritbarnbarnet längre." Kulturreportaget sid 25-27

Var är min cykel? Från Lundastudenter till mer organiserade aktörer. Feature sid 12-13 Cykeltjuvarna i Lund är många. FOTO: ARKIV/JONAS JACOBSON

Konsten att stjäla Lundagård listar spektakulära konststölder.

Vad vore Lund utan AF-borgen? AF-borgen har en lång historia och har alltid haft stor betydelse för Lunds studenter. Men under 1970-talet fanns det planer på att flytta verksamheten till det då nybyggda Sparta. Historiska händelser sid 22-23

Nöje sid 28

Feminister på Juridicum I år firar föreningen Femjur fyra år.

Föreningen sid 21

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Felicia Green felicia.green@lundagard.se Redaktör Simon Appelqvist simon.appelqvist@lundagard.se Webbredaktör Lisa Bergenfelz lisa.bergenfelz@lundagard.se Bildchef Magnus Göransson Redaktion Jonas Jacobson, Filippa Werner Sell-

bjer, Nina Morby, Frank Schreier, Louise Lennartsson. Medarbetare detta nummer Jacob Andersson, Ben Dohrmann, Agnès Ericson, Evan Farbstein, Vilhelm Fritzon, Emily Hsiang, Julia Juväng, Vendela Källmark, Morrhoppan, Ellen Norman, Åsa Palmborg, Emil Sandgrim, Eric Sarkar Nilsson, Poiesh Soudagar, Molly Svensson, Caroline Ulvros, Q, Quatten. Omslag: Magnus Göransson. Kattlogotyp Björn Wallin. Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 076-133 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor. Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 25 februari 2019.

Deadline nr 2/2019 15 februari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. Lundagård är medlem i Student Press in Europe. TS-kontrollerad upplaga 35 400. Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

www.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer. Därför får du inte Lundagård - Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till Universitetsposten. Om du har gjort ovanstående Kontakta Nim distribution.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån förbundsmedia ab: www.fbmedia.se / 040-602 14 01 Redigering: Vendela Källmark

lundagård nr 2 2019

FOTO: ALEXANDER EDTHOFER

nyheter i korthet

19-02-08

KÄLLARBRAND PÅ KÄMNÄRS En brand i ett källarutrymme i ett studenthus på Kämnärsvägen ledde till stor rökutveckling. På Jodel talades det om evakuering, något som tillbakavisades av räddningstjänsten. – Nej, vi har inte evakuerat. Sedan har säkert någon spontanutrymt därifrån, sa Patric Nilsson, inre befäl på Räddningstjänsten Syd.

19-02-06

19-02-05

100 %... ... av de cirka 40 studenterna på kursen Kvantitativa metoder fick godkänt på tentan. När den digitala tentan skulle skrivas på Campus Helsingborg gick nämligen internet ner. Resultatet blev att samtliga studenter fick betyget godkänt på tentan som var värd 1 högskolepoäng.

19-02-01 FOTO: ALEXANDRA GÄDDNÄS

ETT IMAGINALT BOKSLÄPP Nästan exakt ett år efter Lundakarnevalens upprop släppte Imaginalkarnevalen sin karnevalsbok. Med bubbel, snittar och nostalgi firade karnevalens ledningsgrupper boksläppet i Tegnérs matsalar.

PSYKISK OHÄLSA OCH TRIVSEL VANLIGT BLAND LU-STUDENTERNA I slutet av januari hölls en öppen dragning av Studentbarometern 2017, den universitetsövergripande enkätstudien som kartlagt studenters erfarenheter av utbildning och studiemiljö hos samtliga studenter på Lunds universitet (LU). Trots att resultaten visar att var tredje student vid något tillfälle har upplevt psykisk ohälsa trivs merparten av såväl svenska som internationella studenter.

nyheter från www.lundagard.se 4 lundagård nr 2 2019

Redigering: Felicia Green

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

Tour de kaffe

årets bild 2018 FOTO: JONAS JACOBSON

BOTTENBILD UTSEDD TILL ÅRETS BÄSTA I förra numret uppmanade vi er läsare att gå in på vår Facebooksida för att rösta fram 2018 års bästa bild i Lundagård. Vinnare blev Jonas Jacobsons bild från när Lunds extremsportarsällskap testade på undervattensrugby på Högevallsbadet. Från bassängens botten tog han bilden, som kom att pryda framsidan på Lundagård nummer 3/2018.

Att dricka kaffe är mer regel än undantag och som en röd tråd följer doften av mellanrost och klirret av koppar genom det mesta i Lund. Studentlivskrönikör Ida Lunga reflekterar över kaffets ständiga närvaro och värmande egenskaper. Vad är det som får allt att gå runt? Cykelhjulen som aldrig slutar snurra och kugghjulen som maler kurslitteratur mellan öronen våra. Runt, runt i studentlivets eviga kretslopp. Livet flyter på. Skulle studentlivet kokas ner till något så vore det kanske just livets dryck – kaffe. SÖMNDRUCKEN STAPPLAR JAG morgontrött mot

badrummet och på vägen slår jag rutinmässigt på vattenkokaren. Tio minuter senare ackompanjeras frukostflingorna av en rykande kopp av kollektivets gemensamma snabbkaffe med en skvätt havredryck. Värmande och uppiggande, lätt motbjudande. Under den fartfyllda och något försenade färden mot universitetet skramlar kaffetermosen mot cykelkorgens kant. Säkrad mot februarimorgonens kyla är min kompanjon redo att slå mig följe genom tre timmars föreläsning. 19-01-30

STUDENTER HAR INTAGIT BRUNNSHÖG FOTO: LOUISE LENNARTSSON

Mitt i nordöstra Lunds stora företagsmylla växer det nya bostadsområdet Brunnshög så det knakar. I slutet av januari slogs dörrarna till Sveriges första Svanen-märkta studentboende upp. Och de första studenterna har nu intagit bygget.

19-02-01

19-02-11

5715...

klirret av koppar genom det mesta jag stött på i Lund. Från att ha vägrat till motvilligt smakat, kan jag nu världsvant hänvisa till närmsta kaffekokare på universitetet. Milstolpar i form av koppar kaffe stakar ut var dag. DET ÄR REDAN lunchtid och förmiddagens möda är

förbi. I byggnadens entré säljer dagens organisation in sig med nybryggt kaffe i skrikiga pappkoppar. Studenterna flockas. Att snylta en kopp eller två har väl alla gjort, det är ju rent av ekonomiskt och att tänka på CSN är försvarbart, att sälja sin själ nära därpå. Fruktstund är överskattat; studenter samlas på smultronställen där kaffet flödar fritt. EFTERMIDDAGEN LIDER MOT sitt slut och på kåren

bjuds det på kaffe. Det luktar bränt och ingen vill försöka erinra sig när den halvfulla kannan faktiskt bryggdes. Koffein som koffein, förutom tepåsarna bredvid som sorgset står och samlar damm såklart. Dryckeskvaliteten till trots är sällskapet utmärkt. Det sägs att alkohol lossar tungans band men själv har jag definitivt skaffat mig fler vänner över diverse kafferep. Alkoholnivå mätes i promille, men i våra ådror rinner kaffet i procentenheter. NU SLÅR MÖTESKLUBBAN i bordet

... Studenter svarade på enkätstudien Studentbarometern, vilket ger en svarsfrekvens på 28 procent. Enkätstudien berör bland annat trivsel, boende, studieklimat, psykiska hälsa och självstudier.

SOM EN RÖD tråd följer doften av mellanrost och

FOTO: RUI JOHNSON PETRI

HOTAD SEXUPPLYSNING Sedan 1991 har Projekt sex, P6, utbildat Lundastudenter om sexuell hälsa och säkert sex. Men nu kan de behöva lägga ner på grund av bristande finansiering.

med en smäll och en och annan skvätt kaffe torkas snart upp. Det är lugnt, det vankas snart mer. Drycken smörjer likt kullager Lunds föreningsliv. Hur många ideella uppdrag har inte börjat med ett inte så oskyldigt löfte om fika? Sena kvällars arbete doftar för alltid kaffe i mina tankar. Kanske är det dags för en kopp till?

IDA LUNGA lundagård nr 2 2019

nyheter

Efter halv nio på kvällen får studenter inte längre vistas i lokalerna på Campus Helsingborg. Beslutet har väckt starka reaktioner bland både studenter och kårerna.

Studenter kastas ut från Campus Campus Helsingborg har under det senaste året varit hårt ansatt av inbrott och inbrottsförsök. Dessutom har hotfulla personer befunnit sig inuti lokalerna. På grund av detta har man förbjudit studenterna från att vistas i huset kvällstid. Beslutet har upprört både studenter och kårerna, som känner sig överkörda av universitetet.

TÖMNINGSRONDERNA

GETT

önskat resultat är för tidigt att säga, enligt Jerker Jacobsson. – Vi är inte fria från incidenter. Så sent som i morse [torsdagen 13/2 reds.anm.] fick jag besked om att det varit ett inbrottsförsök i en

YTTERLIGARE

lundagård nr 2 2019

av våra korridorer här på Campus, säger han. EN AV DE som drabbats av de be-

gränsade öppettiderna är ingenjörsstudenten Torkel Höglund. – Det känns onödigt att lokaler med bra studiemiljö står tomma och inte får användas under en tid då många vill plugga, säger han. Han menar även att Campus Helsingborgs lösning på problemen slår mot fel personer. – Man ska ta mod till sig och våga ta tag i de verkliga problemen, nämligen personer som vistas i lokalerna utan seriösa avsikter att studera. Nu drar man i FOTO: PRESS/CHRISTINA ZHOU

EN ÅTGÄRD som vidtagits är att studenter inte längre tillåts befinna sig i lokalerna efter 20.30. För att säkerställa detta går ett vaktbolag så kallade ”tömningsronder” där de avlägsnar studenter från huset. Studenter har dessutom upplevt att vakterna betett sig otrevligt i samband med tömningen. – Vi har fått in klagomål från

studenter som säger att vakterna varit onödigt hårda och i princip slängt ut studenterna, säger Cajsa Åkerlund, förvaltningschef för Ingenjörssektionen på Teknologkåren (TLTH). – Det här har vi tagit upp med vår säkerhetsavdelning. Är det något som inte fungerar tar vi det med dem, säger Jerker Jacobsson.

FOTO: PRESS/EVA NELSSON

Det senaste året har en rad incidenter inträffat på Campus Helsingborg – personer ska ha betett sig hotfullt mot personalen och det har skett flera inbrott och inbrottsförsök. – Det har blivit ett arbetsmiljöproblem för några personer som jobbar här. Vi har vidtagit en rad åtgärder, bland annat DNA-märkt datorer, haft mobila larm och gått ut med information till anställda att man ska anmäla alla incidenter. Fastighetsägaren har även installerat värmekamera och jobbat med belysning, säger Jerker Jacobsson, administrativ chef på utvecklingsenheten på Campus Helsingborg och ordförande i deras husstyrelse.

Jerker Jacobsson, Campus Helsingborg

Carl Sverdrup, TLTH

stället alla över en kam och portar studenterna, säger Torkel Höglund. Personalen berörs dock inte av de nya öppettiderna. – Tycker man att man behöver vara på sin arbetsplats den tiden är det fullt möjligt. Det är fritt att vara på sin arbetsplats när man tycker det är mest lämpligt. Vi har ju ett ansvar som arbetsgivare, säger Jerker Jacobsson. CARL SVERDRUP ÄR studiesocialt ansvarig på TLTH. Han menar att beslutet om att införa tömningsronder prioriterar anställda framför studenterna. Enligt honom har studentrepresentanterna blivit överkörda när beslutet fattades i husstyrelsen och de upplever att deras åsikter inte tagits seriöst. – Vi har framfört våra synpunkter men det blir ingen kompromiss och de bryr sig inte om att ändra på någonting. Vi tycker att det är jättedåligt och beklagligt. Enligt Rättighetslistan ska vi ha rätt till de studieplatser som krävs för att kunna fullföra vår utbildning och att lokaler ska vara Redigering: Simon Appelqvist

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

Helsingborg efter inbrottsvåg tillgängliga utanför schemalagd tid. Detta har universitetet brutit mot, säger Carl Sverdrup. UNDER HUSSTYRELSEMÖTET DÄR

beslutet om de nya öppettiderna fattades var Ingenjörssektionen på TLTH dock inte närvarande. – Det var lite otur att vi inte kunde vara med just då. Men det här är ett stort beslut och när vi tog upp detta på nästkommande möte svarade de bara att ”ett nytt beslut fattas i mars”. Vi blev inte bra bemötta och fick kommentarer om att vi inte ska studera sent om kvällarna, säger Cajsa Åkerlund. TILL SKILLNAD FRÅN Lund, där

studenter har tillgång till studieplatser dygnet runt, har Helsingborgsstudenterna enbart tillgång till Campus. – Därför blir det här en så himla stor förändring just för oss då det inte finns så mycket annat, säger Cajsa Åkerlund.

ha funnits andra lösningar för att komma till bukt med problemen. – Vi såg detta som vår primära lösning och ska utvärdera det här i slutet på mars när vi har nästa möte, säger han. NU HOPPAS KÅREN att husstyrel-

sen beslutar om att återgå till de gamla öppettiderna. – Om vi inte får det hoppas vi att en liten del av huset är öppet, så blir det någon form av kompromiss. Just nu har vi ingenstans att sitta efter halv nio på kvällen, säger Cajsa Åkerlund. Enligt henne kostar de extrainsatta vaktbolagstjänsterna mycket pengar och hon tycker att det är tråkigt att de går till att avlägsna studenter från skolan. – Hade vi inte behövt satsa på det här hade vi kunnat prioritera andra saker. Om det så är för studenter eller vad du vill. Nu är det här en extra insats vi gör under vårterminen och det får universitetet betala för, säger Jerker Jacobsson.

JERKER JACOBSSON FÖRSTÅR att

beslutet inneburit svårigheter för studenter och säger att det kan

TEXT SIMON APPELQVIST FOTO POIESH SOUDAGAR

"Man ska ta mod till sig och våga ta tag i de verkliga problemen, nämligen personer som vistas i lokalerna utan seriösa avsikter att studera."

Nya redaktörer sökes Lundagård är Sveriges äldsta studenttidning och har runt 40 000 prenumeranter, ett 70-tal ideellt engagerade studenter och tre redaktörer. För perioden 19-07-01 – 21-07-14 söker vi två redaktörer som ansvarar för pappersupplagan samt en webbredaktör. Tjänsterna är heltidsarvoderade förtroendeuppdrag. Skicka CV, personligt brev och arbetsprover till ordforande@lundagard.se senast 19-04-05.

lundagård nr 2 2019

nyheter

Lundaforskare sågar AF Bostäders tvättmaskiner

I oktober förra året invigde AF Bostäder två tvättmedelsfria tvättstugor på Vildanden, vilket Lundagård tidigare rapporterat. De vill inte avslöja hur mycket det har kostat, men enligt leverantören kostar deras system från 109 000 kronor. I och med köpet sällade sig bostadsbolaget till skaran av hyresvärdar som installerat företaget Scandinavian water technology AB:s (Swatab) patenterade tvättsystem som gör så att kranvatten avjoniseras och blir ”ultrarent”. FÖRDELARNA SOM LISTAS är flera:

så fungerar tvättsystemet enligt swatab "Avjoniserat vatten uppför sig som om det vore plusladdat. Men allt i naturen vara i balans. För att komma i balans igen behöver det minusjoner. De lättaste minusjonerna vattnet kan hitta är minusjonerna mellan ytan och smutsen. Minusbindningen mellan ytan och smutsen bryts. Smutset faller därefter ut i vattnet och sköljs ut med sköljvattnet" säger Per Hansson, chef för utvecklingsenheten på Swatab.

lundagård nr 2 2019

SAMTIDIGT SOM ALLT fler hyres-

värdar investerar i tvättmedelsfria tvättmaskiner, hörs kritiska röster. Till exempel publicerade tidningen Dagens ETC nyligen en artikel som bland annat berättade om ett äldreboende i Kristianstad som avslutat projektet med tvättmedelsfria tvättmaskiner då de nytvättade textilierna innehöll såväl urinlukt som bajsfläckar. – Då kan man likaväl tvätta i vanligt kranvatten. Ganska mycket smuts går faktiskt bort med vanligt vatten, så det är klart att tvätten blir renare. Däremot tar det inte bort fett. För att få bort fett måste man ha tvättmedel, säger Ulf Ellervik om Swatabs tvättsystem. Han är en av fem forskare vid LU som har gått samman och skickat ett brev till Energimyndigheten efter att ha läst att AF Bostäder installerat tvättsystemet. De är kritiska till att Energimyndigheten gett närmare tre miljoner kronor till Swatab. – När en myndighet börjar dela ut stora anslag till något ovetenskapligt – eller i värsta fall pseudovetenskapligt – måste vi agera och berätta hur universitetsvärlden ser på det. Det här en teknik som saknar vetenskaplig grund. Skulle de ha rätt och vattnet faktiskt får nya egenskaper, är det Nobelprisklass på det, säger Ulf Ellervik.

I höstas visade AF Bostäder upp de numera omdebatterade tvättmaskinerna för Lundagård.

FOTO: ARKIV/ MAJA EKMAN

Det avjoniserade vattnet är miljö- och allergivänligt, tvättiden kortas. Det samtidigt som tvätten påstås bli lika ren som vid en konventionell tvätt. – Vi valde Swatab, bland annat med stöd av en forskningsrapport som de har lagt fram. Så här långt är våra erfarenheter goda, men vi får naturligtvis se huruvida vi ska gå vidare eller inte när provperioden är slut. Vi har provtvättat själva och det är oklanderligt rent, säger Henrik Krantz, vd för AF Bostäder. Rapporten han åsyftar är ett

test utfört av Swerea IVF, ett forskningsinstitut som vänder sig till tillverkningsindustrin. I testet som utfördes år 2014 fick tvättsystemet godkänt. – Med jämna mellanrum dyker det upp liknande anspråk om att man lyckats ge vatten nya egenskaper. Det kan vara att man avgasar, ordnar vattnet eller virvlar det. Just nu är det avjoniserat som gäller. Det finns ingen vetenskaplig teori som stödjer att vatten helt plötsligt får nya lösningsegenskaper bara för att man plockar bort joner. Det är ett väldigt märkligt påstående, helt utanför vedertagen kunskap. Som forskare är det vårt ansvar att upplysa och varna, säger Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds universitet (LU).

FOTO: ARKIV/ MAJA EKMAN

I höstas installerade AF Bostäder två tvättmedelsfria tvättstugor. Tanken är att de ska vara miljö- och allergivänliga, samtidigt som tvätten blir minst lika ren som med vanliga tvättmaskiner. För bra för att vara sant? Det menar fem Lundaforskare.

I Swatabs tvättsystem avjoniseras och filtreras kranvatten. Redigering: Felicia Green

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

lundaforskarna ▶▶ I brevet till Energimyndigheten kritiserar LU-forskare att Energimyndigheten gett ett anslag på 2,9 miljoner till Swatab. ▶▶ Forskarna som skrivit under är Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi; Sofia Essen, PhD analytisk kemi; Kristoffer Modig, universitetslektor i biofysikalisk kemi; Ola Wendt, professor i oorganisk kemi

att vara sättet man tvättar på i framtiden. Lundaforskarnas kritik kallar de ”lobbying”. – Vi tror att det här är utfört som ett tredjepartsuppdrag, Per Hansson, på Swatab. Ulf Ellervik dementerar att LUforskarna skulle ha någon koppling till tvättmedelsindustrin. – Det är fullständigt grundlöst. Varken jag eller mina kollegor har någon som helst koppling, säger han.

samt Charlotta Turner, professor i Analytisk kemi.

I ETT MEJL till Lundagård skriver

Energimyndighetens presschef Ola Westberg att de noterat kritiken från LU-forskarna: ”Inte utan förvåning har vi dock konstaterat att den kritiska gruppen av forskare har använt sig av en egen testmetodik som inte överensstämmer med hur kommersiella tvättmetoder vanligtvis prövas och analyseras. Vi har bland annat uppmärksammat att forskarnas alternativa testmetod inte har beaktat samtliga steg som används i en vanlig tvättprocess.” Anledningen till att Swatab har fått anslaget på cirka tre miljoner kronor är enligt Ola Westberg för att ”verifiera om tekniken fungerar som en kommersiell applikation.” Han skriver vidare att om tvättekniken visar sig fungera på en kommersiell nivå, finns möjlighet att minska såväl den omfattande energiåtgången i tvättmedelsframställningen, som utsläppen av kemikalier. ”Nu är frågan huruvida det fungerar även vid rengöring av kläder. Och utifrån de tester som gjorts verkar det lovande!” skriver Ola Westberg. AF Bostäder kommer att testa de tvättmedelsfria tvättstugorna i ungefär ett år innan de utvärderar dem. Vad har ni fått för respons från era hyresgäster? – God. Enligt de senaste siffrorna som jag känner till, väljer ungefär hälften av hyresgästerna den tvättmedelsfria tvättstugan. Sedan ska man inte blunda för att stora mäktiga industrier som har stora ekonomiska intressen i tvättmedelstillverkning nu utmanas, säger AF Bostäders vd Henrik Krantz. Per Hansson och Mats Marklund, chef för utvecklingsenheten respektive vd för Swatab, menar att deras system kommer

ENLIGT ULF ELLERVIK är lösningen

snarare att undvika att tvätta i onödan och att dra ner på mängden tvättmedel. Lundaforskarna konstaterar även att användarna av tvättmaskinerna utsätts för risker då bakterier, virus och svamp inte tvättas bort. Men enligt Mats Marklund är det inget problem. – Vårt vatten tvättar lika bra kallt som varmt. Det är bara att ställa in maskinen på att den tvättar i 60 grader, säger han. FRÅN SWATABS SIDA menar man

att LU-forskarna saknar belägg för kritiken. – Hade professorerna hört av sig till oss först, hade de sluppit göra bort sig. Vi har bra underlag för att det här fungerar, säger Per Hansson och hänvisar till testrapporten från Swerea IVF och att avjoniserat vatten sedan tidigare används till fasadtvätt. – Vi kommer från praktiken medan forskarna är fast i teorin. Vårt vatten fungerar, problemet är bara att ingen ännu vet varför det fungerar, säger han. Angående situationen Dagens ETC beskrev i Kristianstad, menar Swatab att problemen berodde på att äldreboendet inte följde anvisningarna. – Dessutom var det ett tidsbegränsat projekt som vi lärde oss mycket av. Vi har haft goda resultat hos andra äldreboenden som använt vårt system, säger Per Hansson. HENRIK KRANTZ, VD för AF Bostä-

der, säger sig inte vara särskilt insatt i kritiken som Lundaforskarna riktat mot tvättsystemet. – Vår hållning i det här är väldigt enkel: Vi tycker att det är en oerhört viktig fråga eftersom det handlar om en otroligt stor miljöpåverkan. Det är inte bara alla kemikalier i tvättmedlen, utan det är även energifrågan med tanke på hur otroligt mycket tvätt som tvättas, säger han.

TEXT FELICIA GREEN

Intensiv dansk for svenskere! 24 – 28 juni 2019 Intensiv språkkurs i danska, anpassad för svensktalande. Kursen är kostnadsfri och hålls i Köpenhamn veckan efter midsommar. Varmt välkommen med din ansökan! Läs mer på: cors.lu.se/intensiv-dansk-for-svenskere

Centrum för Öresundsstudier

STIFTELSEN FÖR BISTÅND ÅT RÖRELSEHINDRADE I SKÅNE delar i början av juni 2019 ut bidrag till: Enskilda för främjande av vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med rörelsehinder i Skåne, samt till behövande rörelsehindrade i övrigt i Skåne. Ansökningstiden går ut den 31 mars 2019. För närmare information och ansökningsblankett kontakta stiftelsen på tel 042-146650, e-mail bistand@stiftbistandskane.se eller till Stiftelsens adress, Kronborgsgatan 2 c, 252 22 Helsingborg. Blankett finns även att hämta på www.stiftbistandskane.se.

tennis badminton squash padel Studentpriser på Victoriastadion Den 1 april öppnar vi padelbanorna på Smörlyckan Spela utomhus med bra studentrabatt

BESÖK www.atllund.se eller RING 046-35 05 60 lundagård nr 2 2019

nyheter

Avtal fördröjer flytten för Blekingska nationen

TEXT AGNÈS ERICSON

Nybyggnadsprojektet av Blekingskas nationshus och studentbostäder på Ole Römers väg fortsätter. Innan bygget kan ta fart, måste en detaljplan först godkännas i byggnadsnämnden. Mötet är framskjutet med en månad, och i dagsläget saknas ett viktigt påskrivet avtal mellan nationen och Lunds kommun.

Lundagård rapporterade i september förra året om hur Blekingska nationen haft bekymmer med sin flytt till nordöstra Lund. Prognosen då var att börja med bygglovet i mars men i dagsläget har detaljplanen ännu inte godkänts i byggnadsnämnden. I en mejlkonversation mellan Blekingska nationens kurator, Akademiska hus och Lunds universitet innan årsskiftet, uttryckte kuratorn stor oro över nationens framtid, då det saknades ett utlovat avtal till byggnadsnämndens sammanträde. Utan det

utlovade avtalet, riskerades både projektets tidsplan och finansiering. Från början var mötet om godkännande av detaljplanen planerat till den 14 februari, men det har nu skjutits fram. - Som det ser ut nu planerar vi att ta upp detaljplanen för godkännande den 21 mars. För att det ska kunna ske så behöver vi två avtal på plats, säger planarkitekten Daniel Wasden på Lunds Kommun. DET ENA AVTALET behandlar den

skuggpåverkan som den nya byggnaden har på sin omgivning. I Ahuset på Ole Römers väg ligger två forskningslabb där Lunds tekniska högskola (LTH) bedriver forskning, där mark hyrs ut och arrenderas av Akademiska hus. Labben är beroende av solljus för att forskningen ska kunna fortsätta bedrivas. Från början var förhoppningen att flytta dem, men efter en överenskommelse mellan Akademiska hus och

LTH kommer labben att stå kvar. - Vi har haft ett konstruktivt samtal med LTH, där vi bland annat har kommit fram till att vi kommer att kompensera LTH för eventuella missade soltimmar, säger Birgitta van Dalen, marknadsområdesdirektör från Akademiska hus. DET ANDRA AVTALET är ett

exploateringsavtal, som reglerar kostnader och genomförande av detaljplanen. I Blekingska nationens fall handlar det om en utbyggnad av gång- och cykelbanan vid Ole Römers väg på grund av nationsbygget. Enligt exploateringsavtalet, ska den privata exploatören själv bekosta det som behöver byggas om, och inte skattebetalarna. Däremot saknas det i dagsläget ett undertecknat exploateringsavtal mellan Lunds kommun och Blekingska nationen, vilket kan sätta käppar i hjulet för godkän-

nandet i nämnden i mars. Därmed hänger det på att exploateringsavtalet är undertecknat och klart för detaljplanens godkännande i byggnadsnämnden. Ett annat hinder för att kunna påbörja byggnation är att planen kan överklagas och därmed inte vinner laga kraft. - Att någon aktör i närområdet kring Ole Römers väg väljer att överklaga har jag svårt att se, men man vet ju aldrig, säger Birgitta van Dalen. Varför har godkännandet i nämnden dröjt? - Avtalet om LTH-labben dröjde men nu är vi överens. Och detaljplaner tar alltid tid, det är en lång process, där man måste ta hänsyn till många saker, säger Birgitta van Dalen. Lundagård har sökt Blekingska nationen för kommentar, men de har avböjt intervju.

Stora utmaningar väntar Pedagogiskt stöd Antalet studenter med neuropsykiatriska diagnoser ökade med 22 procent 2018 jämfört med 2017. Detta innebär högre krav på Pedagogiskt stöd vid Lunds universitet (LU), som kommer behöva anställa fler om trenden håller i sig.

STOCKHOLMS UNIVERSITET GER år-

ligen ut en sammanställning över antal studenter som får pedagogiskt stöd vid svenska universitet och högskolor. Enligt den senaste sammanställningen ökade antalet studenter med neuropsykiatriska diagnoser med 22 procent 2018 jämfört med 2017. Tillsammans med studenter med dyslexi utgör 10

lundagård nr 2 2019

de två grupperna hela två tredjedelar av det totala studentantalet som får pedagogiskt stöd. – Det totala antalet som får särskilt stöd har mer än fördubblats vid LU de senaste fem åren, även om ökningen mattats av det senaste året, säger Thomas Achen. Han pekar ut ökat stöd på grund- och gymnasieskolenivå, större medvetenhet vid universitetet och minskad stigmatisering som bakomliggande faktorer till ökningen. FÖR ATT MÖTA ett ökat behov av

pedagogiskt stöd beviljade universitetet avdelningen Studiestöd och vägledning samt Studenthälsan ett tillskott på fyra och en

FOTO: PRIVAT/ HELLE RYDSTRÖM

– Det är en stor ökning och nu står vi inför en utmaning att ge ett stöd så att de [studenter med neuropsykiatrisk diagnos reds.anm.] på lika villkor kan genomföra sina utbildningar, säger Thomas Achen, avdelningschef på Studiestöd och vägledning vid LU.

TEXT SIMON APPELQVIST

halv tjänst under 2018. – Vi är nog relativt väl rustade att hantera de volymer vi har i dag. Men antalet studenter som behöver stöd kommer troligtvis att öka även fortsättningsvis, så vi kommer att behöva fler resurser framöver, säger Thomas Achen. MEN TROTS ATT behovet av pe-

dagogiskt stöd växt lavinartat de senaste åren skulle universitetet kunna satsa mer. – Men det är inte en enkel fråga om att bara öka användningen av resurser utan man vill satsa rätt och i förhållande till vad som verkligen behövs även på lång sikt, säger Thomas Achen.

Enligt Thomas Achen är LU väl rustat inför ökat behov av pedagogiskt stöd.

Redigering: Felicia Green

KICKSTARTA DIN

yrkeskarriär i sommar! Sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut eller biståndshandläggare? Vi söker dig som vill ha ett ansvarsfullt sommarjobb som kan vara första steget på en utvecklande yrkeskarriär hos oss! Läs mer och sök lediga jobb på malmo.se/malmobehoverdig.

Var med och n e bygg framtid för oss argllasam! t omso / Hälsa, vård &tri och LSS socialpsykia

malmo.se/malmobehoverdig

feature

Lundatjuvar på cykelstigen Stölder i allmänhet och cykelstölder i synnerhet – två Lundaföreteelser som nog fått en och annan student att tappa fattningen. Men vem ligger bakom, var sker stölderna och hur vanliga är de egentligen i studentvärlden? Lund är en cykeltät stad med stora möjligheter för cykeltjuvar. Staden har störst andel cykelstölder per invånare i region Syd, med 1359 stölder per 100 000 invånare. Det gör ändå inte Lund till högborgen för cykelstölder bland Sveriges studentstäder – i både Linköping och Örebro är de vanligare. – Visserligen anmäler många inte sina stulna cyklar och man måste alltid ta hänsyn till ett mörkertal, men så har det alltid varit. Vi menar att stölderna faktiskt har gått ned, säger Lunds lokalpolisområdeschef Patrik Isacsson.

TEXT LOUISE LENNARTSSON ILLUSTRATION & GRAFIK CAROLINE ULVROS

stölder vid lunds universitet

HAN BERÄTTAR ATT polisen tillsammans med

kommunen och andra aktörer jobbar med att skapa en bättre miljö genom att på olika sätt bygga bort risker för cykelstölder. Bland annat genom fler ställ och att hålla rent i beståndet. – Tjuvarna består av alla sorter. Från studenter på väg hem från krogen till mer organiserade tjuvar som säljer vidare cyklarna på exempelvis Blocket, säger Patrik Isacsson. Vissa platser i Lund är särskilt utsatta och det gäller generellt platser med stora cykelansamlingar, exempelvis Centralstationen, kvarteren kring Mårtenstorget, Östra Vallgatan och Delphi (se kartan). Till den som fått sin cykel stulen tipsar Patrik Isacsson om polisens hittegods. – Vi har jätte-, med betoning på jätte, många cyklar på vårt hittegods och har man blivit av med en cykel tipsar jag om att gå dit. Det finns möjligheter att få tillbaka den, säger han. På senare år har dock stölderna i Lund minskat. Patrik Isacsson menar att minskningen i Lund är kopplad till att stölder generellt minskat. TRENDEN AV MINSKADE stölder syns även vid uni-

versitetet. Det berättar universitetets säkerhetschef Håkan Jönsson. Stölderna är jämt fördelade över fakulteterna men med viss överrepresentation i universitetsbyggnaderna från Lux och

Ällingavägen

KÄLLA : universitetets säkerhetschef

söderut. Framförallt tydligt är de minskade stölderna mot universitetspersonal, där bland annat plånböcker och mobiler stjäls. – Minskningen beror framförallt på bättre säkerhet och en mer frekvent användning av passersystem, säger Håkan Jönsson. Hans statistik visar även att stölderna gentemot studenter har minskat. Om det faktiskt är så är dock osäkert eftersom de flesta studenter anmäler det till sina privata försäkringsbolag.

cykelstölder i lunds kommun (antal anmälningar)

KÄLLA: Brå

lundagård nr 2 2019

Redigering: Felicia Green

läs fler brottsligt bra artiklar på lundagard.se ◣

”Tjuvarna består av alla sorter. Från studenter på väg hem från krogen till mer organiserade tjuvar.”

här stjäls flest cyklar Norra Fäladen

Centralstationen

Östra Vallgatan

Mårtenstorget

så läser du kartan ▶▶ De lila prickarna markerar de områden där flest cyklar stjäls. Även Norra Fäladen (utanför kartan) tillhör de platser med flest cykelstölder. ▶▶ De blå prickarna markerar andra utsatta områden, men där antalet cykelstölder är något lägre än vid de lila.

KÄLLA: Polisen i Lund. Statistiken avser anmälda stöldbrott av cykel 2015-2018.

lundagård nr 2 2019

Vi har bostadsgaranti

Högskolan Kristianstad är Sveriges mest sökta högskola! Vi är en liten men samtidigt stor högskola. Vi har 14 500 studenter, 500 anställda, 60 program, 300 kurser – allt på ett campus. Vi är stolta över våra studenter och den mångfald de representerar. Fyra av våra program har fått högsta möjliga betyg och rankas som bäst i landet av UKÄ. Vi är det enda lärosätet som erbjuder verksamhetsförlagd utbildning i alla utbildningar på grundnivå. Våra studenter är anställningsbara och väl förberedda för arbetslivet. Vi arbetar strategiskt med forskning som utvecklar våra utbildningar. Vi utbildar bland annat ekonomer, sjuksköterskor, lärare, digitala designers, gastronomer, beteendevetare, biologer, systemutvecklare och tandhygienister.

reportage

brottslig förälskelse

Till fest och för att slappna av. Lättillgängligt men också olagligt. Cannabis, kokain, MDMA. Det är inte endast tobak och alkohol som studenter väljer att berusa sig med. Men vilken plats har de illegala drogerna i studentlivet? TEXT LISA BERGENFELZ FOTO MAGNUS GÖRANSSON

Redigering: Felicia Green

lundagård nr 2 2019

reportage Droger i Studentlund – Jag är ganska liberal, men har stor respekt för det, säger Adam. Adam kom till Lund för att läsa till lärare och i samband med flytten till Lund sker en förändring i hans livsstil: Den sociala arenan flyttas från fotbollsplanen till festen. Han flyttar in på en av nationerna i Lund. Officiellt förekommer inga illegala droger på nationen, men inofficiellt flödar det. Enligt Adam är cannabis vanligast förekommande men till fest gäller andra droger, så som kokain och ecstasy. Det är också på nation som Adam testar dessa för första gången. – Det blir en extra push. Det finns några högtider i Lund då festen pågår i flera dygn. Det kan ge en känsla av att festen precis börjat trots att den pågått i några dagar, säger han. Han förvånas över att så pass många använder droger i studentstaden, och på nationen. – Det var inte så att folk stod framme på en fest och tog droger. Folk gör det lite smidigt på toaletterna eller på korridorsrum. Propert folk som jag absolut inte trodde skulle använda visade sig göra det. Jag var kanske lite fördomsfull innan jag kom till Lund, säger Adam. DEN INTERNATIONELLA STUDENTEN Angelika har bott i Lund i några år

nu och läser psykologi. Hon fick ett annat bemötande när hon berättade för sina grannar på nationen att hon rökte cannabis. – På grund av hur de betedde sig och interagerade så trodde jag att de skulle vara liberala. Men så sa jag någonting om cannabis och de sa chockat: ”Röker du på?!” Jag förstod inte att det var ett problem, säger hon. Angelika bor inte på nation längre och umgås mest i internationella kretsar. Till fest tar hon andra droger än cannabis och enligt hennes uppfattning är det vanligast med MDMA och amfetamin till fest i Sverige. I Tyskland där hon kommer från är det vanligare med kokain och ketamin, även om hon sett det på korridorsfester i Lund också. Bland hennes vänner upplever hon en väldigt liberal attityd, och de flesta av dem tar också droger. Men hur vanligt droger är tror hon beror på vilket sammanhang man rör sig i. – Jag tror att det kanske finns en koppling mellan droger och folk som har ett alternativt sätt att tänka, säger Angelika. JURIDIKSTUDENTEN HAMPUS KOMMER från Lund och menar till skill-

nad från Angelika att det är kokain som är den vanligaste festdrogen i Lund. Cannabis är det han oftast använder, även om han till fest tar andra typer av droger som just kokain, eller MDMA. – Jag är ingen hardcore-användare men jag kan ta det när det är något extra som ska firas. Det kanske händer en gång varannan eller varje månad. Cannabis kan jag använda några gånger per månad, säger Hampus. Han upplever däremot att det inte är någonting som man skryter om inför ens kursare, som senare kan komma att bli ens kollegor. Han har inte heller upplevt att droganvändning är någonting som sker öppet på nation. Själv har Hampus sällan tagit något annat än cannabis i studentsammanhang och han känner sig mer bekväm med att ta olika typer av festdroger i liberalare miljöer som på svartklubb i Malmö. – Det blir jobbigt att gå och oroa sig för mycket. Det skulle vara betydligt jobbigare att bli tagen av en vakt på en nation än på en svartklubb i Malmö, där det råder en slags konsensus om vad som sker där, säger Hampus. ENLIGT KOMMUNPOLIS JOAKIM Nyberg har polisen hittills inte hittat så

mycket droger i krogvärlden i Lund. Men han tycker att polisen har ett gott samarbete med studentlivet. De ser positivt på om krogarna och nationerna ringer dem och berättar om de misstänker att en person är narkotikapåverkad. – Om vi då misstänker att denne är narkotikapåverkad när vi kommer fram, tar vi in vederbörande för provtagning, säger Joakim Nyberg. Om proverna visar att personen är påverkad av narkotika riskerar den att bli åtalad, och kan få dagsböter.

Att använda droger – känslan Olika droger påverkar oss på olika sätt. De används också i olika sammanhang. Cannabis är vanligast förekommande i mer lugna sociala sammanhang så som till en hemmafest, middag med vänner eller till filmkväll. Ibland blir det ett sätt att slappna av och koppla 16

bort stressen från studierna. – I början var det mer socialt, men efter ett tag kanske det kändes mer som en frizon. När man pluggar finns det alltid något som du kan göra, 24 timmar om dygnet. Den stressen är svår att släppa, speciellt under tentaperioden, säger Adam. Han säger att han och hans vänner försökte hantera cannabis på ett liknande sätt som alkohol. – Vi var ganska noga med att vi pluggade på dagen, och sedan rökte vi på kvällen. Vi försökte se det som att ta ett glas vin, säger Adam. ANGELIKA ANVÄNDER CANNABIS när hon till exempel ska stanna

hemma en kväll och titta på film med vänner. Till fest använder hon andra droger för att ha roligare, vidga sina vyer och för att få mer energi. – Om jag bara skulle dricka alkohol skulle jag bli trött efter ett tag och jag föredrar att stanna tills festen är slut, säger Angelika. Adam försöker förklara känslan som han får av olika festdroger. – På ecstasy känner man liksom ett glädjerus. Av MDMA blir man kärleksfull och av kokain får man liknande känsla som med amfetamin. Vissa kanske får stort ego och känner sig oövervinnerliga. Jag har aldrig känt så men det är väldigt individuellt. Vissa kanske blir våldsbenägna, medan jag bara tyckte det var kul att hänga med kompisar, säger Adam.

Att använda droger – kemin – Jag brukar jämföra droger med förälskelse, säger Ulf Ellervik, professor i kemi vid Lunds universitet. Han förklarar att drogerna går in och imiterar signalsubstanser i hjärnan. Beroende på vilket preparat man använder får de olika effekt. Men vad de alla har gemensamt är att de påverkar vårt belöningssystem, dopamin och serotonin, på ett eller annat sätt. – Vissa rakt av imiterar belöningssystemet i hjärnan. Till exempel amfetamin liknar dopamin. Andra droger påverkar sekundärt. De påverkar ett annat system som i sin tur går in och påverkar belöningssystemet. En del droger är uppåt, en del är nedåt. En del är extremt beroendeframkallande, en del inte alls, en del kan du dö av, en del dör du inte av. Du har en enorm mängd möjligheter, säger Ulf Ellervik. HAN FÖRKLARAR ATT det egentligen inte finns någon vetenskap som

säger att en drog är illegal för att den är för farlig. Vad som avgör om en drog är legal eller illegal, det är politiskt. – Jag är absolut inte drogliberal, men jag ser ingen vetenskaplig koppling i det. Det enda vettiga är väl att vi inte behöver fler droger, vi har ett par stycken som ställer till med mycket skada redan, säger Ulf Ellervik. Han menar att det för närvarande finns för lite kunskap om hur dagens kraftfullare cannabis påverkar hjärnan. Men hans uppfattning är att den kan skada en växande hjärna. Därför ska man vara försiktig innan man är 25 år. Sedan menar han att det även finns ett annat problem när det gäller frekvent användning av droger. – Om du bråkar med belöningssystemet för länge kan du tappa förmågan att bli förälskad. Om du tar droger för länge blir allt annat meningslöst. Man får en avtrubbning av sina känslor. Det beror på vilka droger, hur man tar dem och hur ofta. Men har man ett drogberoende kommer det att överskugga andra känslor.

Inte helt riskfritt Den vanligast förekommande illegala drogen i Sverige är cannabis, även om användningen är relativt låg. År 2016 uppgav knappt åtta procent av de mellan 16 och 29 år att de använt cannabis det senaste året. Framförallt i ljuset av den legalisering som skett i bland annat USA och Kanada diskuteras det flitigt hur riskfyllt cannabis är att använda. JONAS BERGE, LÄKARE i psykiatri i Malmö, som disputerat inom

beroendemedicin, förklarar att man såklart kan bli beroende av cannabis, även om andra droger så som kokain är mer beroendeframkallande. Men alla som testar en drog för första gången går inte vidare och blir beroende. Jonas Berge räknar upp några riskfaktorer. – En tydlig riskfaktor är om man har övrig psykiatrisk problematik. Ju mer problem man har med sitt mående desto större risk är det att man blir beroende. Det finns även en betydande genetisk

läs fler reportage på lundagard.se ◣ komponent. Både vad det gäller benägenheten att testa och att bli beroende. Han menar också att cannabis kan vara en lömsk drog i och med att bakfyllan av cannabis inte är lika stark som alkohol. Det fungerar att röka på varje kväll och ändå klara studierna, i alla fall ett tag. – Man glider in i ett beroende som börjar som en livsstil som fungerar som student, säger Jonas Berge. Vissa droger, så som amfetamin, kokain och cannabis kan leda till både kortsiktiga och kroniska psykoser. Jonas Berge berättar att man några gånger i veckan får in personer med drogutlöst psykos till vuxenpsykiatrin i Malmö. Av de som fått psykosen utlöst av cannabis är det över hälften som får långsiktig problematik. – Sedan är det frågan om cannabis leder till schizofreni eller om det är så att det triggar igång en process tidigare. På den frågan finns inget definitivt svar. I forskningsvärlden finns det två olika läger. Merparten är nog benägna att tänka att cannabis har en direkt kausal roll, så tänker jag. Sedan finns en mindre fraktion som tänker att

"Jag brukar jämföra droger med förälskelse."

Bilden är arrangerad lundagård nr 2 2019

reportage vi måste veta mer innan vi kan konstatera något, säger Jonas Berge.

Tillgängligheten i Lund Tillgängligheten av narkotiska preparat i Sverige är förhållandevis hög och priserna på narkotika ligger lägre i dag jämfört med för 20 år sedan. Också i Lund är det lätt att få tag på droger, bara man vet vem man ska kontakta. Juriststudenten Hampus beskriver det till och med som lättare att få tag på än alkohol. – Det kan också vara så att jag har fått ett kontaktnät nu där det är seriösa personer som säljer, säger Hampus. LÄRARSTUDENTEN ADAM BESKRIVER hur en langare hade stående tid på

nationen. Varje dag, samma tid kom en bil med leverans. Det skickades också runt kontantkortsnummer till langare, eller så chattade man med de som sålde via en krypterad meddelande-app. – Ett meddelande bort och sedan kunde man få det hemkört. Ibland skickades reklammeddelanden ut: ”Nu har jag fått in det här,” och det var ju inte bara gräs. Det står priser och speciella erbjudanden, säger Adam. Han berättar att det för några år sedan var en på Smålands nation som sålde. Man fick pinkoden till huset där langaren bodde. Väl inne i hyreshuset ringde man på en speciell ringklocka. – Sedan hade han en spann full med aluminiumbollar med 0,8 gram cannabis i varje. Han tog upp en näve och frågade hur många man skulle ha. Men jag tror att han har åkt fast nu, säger Adam.

kotikapolitiken. Mycket fokus riktas och har riktats mot gatunivån och de enskilda brukarna, säger Björn Johnson. Men han menar att vi nu går mot ett mer europeiskt håll med fler satsningar på skadebegränsande insatser. Detta gäller vårdpolitiken, dock inte kontrollpolitiken. Däremot ser han att det i dag finns en större öppenhet i den svenska offentliga debatten vad gäller att diskutera kontrollpolitiken. Öppenheten menar han kan bero på effekter av den politik som sker i andra länder. – Norrmännen diskuterar seriöst avkriminalisering och har svängt om sin narkotikapolitik rejält mot skadebegränsning. De portugisiska erfarenheterna, den avkriminaliseringen man gjorde där 2001, har varit ganska positiva, säger Björn Johnson. Men han påpekar att det finns viss metodologisk problematik med att mäta effekterna i Portugal. Det finns endast före-efter-mätningar och inte experimentella förhållanden. ATT EN AVKRIMINALISERING skulle ske i Sverige inom den närmaste fram-

tiden tror han inte på. – Det pratas mycket om drogliberala attityder och att det skulle förändrats mycket i Sverige. Jag tror det är lite överdrivet, säger han. En anledning till detta, menar han, är bland annat på grund av att droganvändningen i Sverige ligger stabilt på en relativt låg nivå. Och att använda andra droger än alkohol anses fortfarande som normbrytande av de allra flesta svenskar och mångas attityder är fortsatt negativa.

Legalisera, eller inte legalisera

Framtiden

Eftersom illegala droger är just illegala så är försäljningen av dem också illegal. Som köpare har man därför väldigt lite insyn, och kan inte veta vad det är som pengarna går till. Inte sällan finansierar droghandeln annan typ av illegal verksamhet. Den internationella studenten Angelika förklarar att hon såklart inte stödjer annan typ av kriminell aktivitet som kan tänkas finansieras med pengar från droghandeln. Däremot menar hon att det är en konsekvens av att försäljningen av droger så som cannabis inte är laglig. – Jag tycker att det vore bra om man kan legalisera framförallt cannabis. I alla fall för smärtlindring. Däremot är hon inte säker på om alla droger bör legaliseras. Hon menar att det är viktigt att man är mentalt stabil och inte för skör när man använder dem. En total legalisering kanske hade gjort att många hade självmedicinerat.

I dag tar Adam inte droger i samma utsträckning som när han pluggade, även om det förekommer. Han har ett jobb som kräver andra rutiner än när han studerade. – Det var en period i Lund då det blev mycket gräs. Man blir segare än vad man tror när man är mitt uppe i det. Sådana saker märks mer när man har ett fast schema. Det här dagliga användandet hade absolut inte gått. Och det tror jag inte någon mår bra av heller. Det är mer psykiskt påfrestande än vad man tror, säger Adam. Angelika tror att hennes droganvändande kanske hade varit ett problem om hon levt ett mer strukturerat liv med ett nio till fem jobb. Trots att vissa av drogerna gör att hon har en sämre daglig rutin känner hon inte att det stör hennes liv, eller studier. Däremot försöker hon reflektera över hur ofta hon tar olika droger och se till att ta ordentliga pauser mellan gångerna. – Tack vare min nuvarande livsstil så hindrar de mig inte från att uppnå de saker som jag vill nå i livet, säger Angelika.

HAMPUS HAR INTE reflekterat över att han stödjer brottslighet på det sät-

tet. Att droghandel finansierar kriminell aktivitet ser han mer som en signal till beslutsfattarna. – Det finns gäng som försörjer sig på detta och vi (staten reds anm.) har försökt bekämpa dem i all oändlighet. Det har inte fungerat och vi har inte fått bort narkotika från gatorna. Snarare har väl införseln ökat. Allt blir också mer och mer tillgängligt med tekniken, säger Hampus. Däremot tycker han att en legalisering eventuellt är något kontroversiell, men en avkriminalisering av användandet, det ser han som en möjlig positiv väg framåt. Han tycker framförallt att vi borde ta lärdom från lagförändringar kring narkotika som skett i andra länder så som i Portugal. – En avkriminalisering handlar inte om att man sätter likhetstecken med att det är positivt. Det är jätteallvarliga grejer. Men i stället för att ha ett statsorgan som informerar (om narkotika reds. anm.) så blir det tabu i Sverige. Tabu är lika med okunskap, säger han. KOMMUNPOLISEN JOAKIM NYBERG håller inte med. En avkriminalisering

av eget bruk ser han inget syfte med. – Absolut inte. Med tanke på de skadeverkningar som narkotiska preparat har så finns det ingen anledning att avkriminalisera, säger Joakim Nyberg. Polisen i Lund fokuserar också mycket på att upptäcka narkotikabrott i kommunen. Sedan oktober 2018 finns en fokusgrupp som hanterar narkotika på gatunivå. De har byggt upp ett informationssamarbete med bland annat Studenthälsan och gymnasieskolor för att få inblick i lägesbilden för droganvändningen i staden. Björn Johnson är professor i socialt arbete vid Malmö universitet. Han har ägnat mycket av sin forskning åt droganvändande i Sverige. – Historiskt sett har Sverige haft stort fokus på det som kan kallas kontrollpolitik, polisen och rättsväsendets insatser, när det kommer till nar18

lundagård nr 2 2019

JURIDIKSTUDENTEN HAMPUS TAR mycket mindre droger i dag än tidigare

och tänker att en ytterligare minskning kommer ske naturligt. – Det är inte bra för mig, såklart. Men det är i så liten skala att jag har större problem att ta itu med före min narkotikakonsumtion. Adam, Angelika och Hampus heter egentligen något annat.

Försäkringar, sparande och pension för Sveriges lärare

Även du som studerar ska känna dig trygg Därför har vi tagit fram en speciell försäkring för dig som pluggar till lärare. Enkel att skaffa, billig att ha och omfattande om något skulle hända. Kontakta oss så hjälper vi dig.

lararforsakringar.se

0771 - 21 09 09

Studera Asien i Lund! VÅRT MASTERPROGRAM I ASIENSTUDIER GER DIG EN SPÄNNANDE INTERNATIONELL KARRIÄR!

Masterprogrammet i Asienstudier är en tvåårig tvärvetenskaplig utbildning som ger dig kunskap om nutida Öst- och Sydöstasien. Du kan specialisera dig på ett land eller en region och du får möjlighet att fokusera tematiskt och ämnesmässigt. Under en del av din utbildning kan du även studera vid något av våra partneruniversitet i Öst- och Sydöstasien. Programmet ges på engelska. Sista anmälningsdag: 15 april, 2019 Läs mer på vår hemsida www.ace.lu.se

Photo by Joseph Chan on Unsplash

Teater, dans och musik

Biljetter: BiljettbyrĂĽn i Lund tel 046-131415 eller ticketmaster.se / mer info: lund.riksteatern.se

föreningen

Frida Lindén och Matilda Schlyter saknade ett kritiskt perspektiv i sina juridikstudier.

Feminism + juridik = sant Ett gäng juriststudenter bestämde sig för att göra någonting åt vad man upplevde var en avsaknad av ett feministiskt, kritiskt perspektiv på såväl utbildningen som i den sociala sfären vid Juridiska fakulteten. Nu fyller Feministiska juriststudenter Lund (Femjur) fyra år och föreningen har vind i seglen. Jag möter Mathilda Schlyter och Frida Lindén i Juridicums entré. Tillsammans rör vi oss genom lokalen, som är packad med studenter i varje vrå. Inredningen och möbleringen är anrik och man får en känsla av att årtionden av ackumulerad kunskap sitter i väggarna – gissningsvis precis den känsla fakulteten vill förmedla. MATHILDA SCHLYTER OCH Frida Lindén kände

båda tidigt i sina juridikstudier att det fanns en avsaknad av ett kritiskt perspektiv och ifrågasättande av gamla sanningar. Under första terminen gavs en föreläsning med genusfokus som Mathilda Schlyter minns väl, då den satte fingret på problematiken hon upplevde. – Det var fnissigt och flamsigt, nästan som när man ska ha den första sexualundervisningen i sexan. När vi kom in på queerfeminism var det nästan som att en hel rad av personer reste sig upp och gick. Det var sjuk stämning i klassrummet, jag har faktiskt aldrig varit med om något liknande, säger hon. IDÉN OM ATT skapa en feministisk studentför-

ening föddes och inspiration hämtades från liknande föreningar i Uppsala och Göteborg. Frida Lindén satt som ordförande 2017–2018 och Mathilda Schlyter innehar posten i dag. Båda ingår bland medgrundarna. De upplever att atmosfären på Juridicum har förändrats sedan föreningens födelse. Redigering: Nina Morby

– Vår närvaro skapar en medvetenhet på hela fakulteten. Vi finns här och uppmärksammar när någonting slentrianmässigt slår över i tramsigt patriarkal och oskön jargong, som tidigare varit bekvämt i den här miljön, säger Mathilda Schlyter. FRIDA LINDÉN BERÄTTAR att denna typ av at-

mosfär förekom exempelvis under nollningsperioden, men menar också att kåren har tagit tag i problematiken. – Det var hetsig och elitistisk stämning med väldigt sexistiska sånger, vilket var väldigt obehagligt. Men jag vet att kåren har jobbat på det sedan dess, det är fem år sedan nu, säger hon. FEMJUR JOBBAR ÅT två håll. Dels verkar man

mot Juridiska fakulteten i olika frågor – exempelvis för ett utökat feministiskt perspektiv samt förbättrade rutiner när det kommer till förebyggande och hantering av eventuella sexuella trakasserier. Men minst lika viktig är rollen som mötesplats med diskussion och fortbildning för juridikstuderande feminister. Föreningen arrangerar alltifrån studiecirklar till föreläsningar med inbjudna gäster för att sprida sitt budskap. – Jag har flera gånger hört folk berätta att de varit tveksamma till att söka juristprogrammet då de haft en idé om hur programmet och studenterna är, men att de vågat söka sig hit när de hört talas om vår förening. Det gör mig jätteglad Redigering: Simon Appelqvist

TEXT VILHELM FRITZON FOTO BEN DOHRMANN

och stolt, det känns som att vi har gjort något rätt om vår närvaro kan göra att fler som är kritiska och vill förändra juridiken vågar söka sig hit, säger Frida Lindén. DET ÄR TYDLIGT att båda brinner för förening-

ens mål och visioner. Där vi sitter, tätt omgivna av tjuvlyssnande juriststudenter med tunga lagböcker fyllda av otaliga post-it-lappar i grälla färger, räds de inte att kritisera kulturen på programmet och de krafter som kan tänkas vilja motverka föreningens framfart. – Väljer man att plugga juridik för att uppnå en hög status i samhället, så har man inget intresse av förändring. Man vill inte att detta ska sluta vara en elitistisk och svårtillgänglig plats som bara är till för de som känner att de passar in, säger Mathilda Schlyter. FEMJURS ARBETE FORTSÄTTER och de känner vind i ryggen för feminismen i stort då Metoo, samt kvinnliga juristers specifika upprop

#medvilkenrätt, har ökat förståelsen för deras frågor. – Vi är en liten nagel i ögat på våra motståndare, samt en fristad för de som vill ha en annan stämning och andra värderingar än de som erbjuds i dag. Det är lätt att känna sig ensam och tro att ”det bara var jag som tyckte att det föreläsaren precis sa var konstigt”. Då finns vi som man kan söka sig till och få bekräftat att, nej, det är absolut inte bara du, säger Frida Lindén. lundagård nr 2 2019

historiska händelser

Vad vore Lund utan I snart 170 år har AF-borgen varit i studenternas tjänst. Men under 1970-talet fanns det planer på att sälja borgen – studentverksamheterna skulle flyttas till det nya studentcentrumet Sparta. AF-borgen är ett nav i Lunds studentliv. Här vistas studenter dygnet runt och den har varit ett självklart inslag i Lunds studentliv sedan år 1850. Men i början av 1970-talet fanns det stora planer på att flytta all studentverksamhet från borgen till det då nybyggda Sparta. – När Sparta byggdes hade man många av AF-borgens syften som förebild. Anledningen var att Sparta till slut skulle kunna tjäna som ersättning, säger Göran Larsson, ordförande för Lunds studentkår 1979, och arkivarie för AF:s arkiv under många år. UNDER DET TIDIGA 1970-talet hade stämningen

blivit så pass oregerlig inne i Café Athen att polisen krävde att det fanns ordningsvakter på plats. Flera delar av borgen stod tomma utan hyresgäster och det var svårt att fylla borgen med aktiviteter när studentantalet sjönk. Samtidigt stod Sparta nybyggt, fyllt av optimism och prestige. Lunds studentkår tillsatte en utredning, färdig 1972, för att undersöka olika möjligheter att få ned kostnaderna för AF. Genom att flytta all

verksamhet skulle man uppnå ett ”veritabelt studentcentrum” när allt koncentrerades till en plats. Om flytten inte genomfördes var man också rädd att Sparta skulle glömmas bort. NACKDELARNA MED ATT lämna AF-borgen var

att man riskerade att förlora den ”traditionella miljön” som fanns i borgen. Problemet var att redan 1973 hade Café Athen, inne i AFborgen, behövt stänga igen. Det hade länge varit en klassisk lokal dit studenter och andra kunnat gå för att diskutera och umgås. Innan Café Athens stängning hade det kallats både en samlingspunkt för vänsteraktivister och knarkande hippies och ett borgerligt högfäste som borde göras mer inkluderande och synkroniserat med samtiden.

TEXT JACOB ANDERSSON

”Det är lätt att säga att det bara skedde på grund av att vänstern ville göra upp med det man tyckte var gammalt, traditionellt och löjligt.” studentantalet ökade, och ekonomin var på uppgång. När Sparta stod färdigt var situationen helt annorlunda. AF drogs med tomma studentbostäder. Oljekrisen 1973 påverkade även Lund och studentantalet sjönk, säger Jonas Hafström, ordförande för Lunds studentkår 1975.

EFTERSOM SPARTA VAR nybyggt och AF-borgen

drogs med renoveringskostnader och ständiga behov av underhåll, var förhoppningen att man skulle undvika även stora kommande kostnader. – Sparta projekterades under 1960-talet när

NÄR JONAS HAFSTRÖM tillträdde som ordfö-

rande för Lunds studentkår var även kårobligatoriet under utredning och många studenter menade att den då obligatoriska terminsavgiften var för hög. En tredjedel av avgiften gick

Åsikterna om Café Athens vara eller icke vara gick isär under tidiga 1970-talet. 1973 stängdes caféet och öppnades igen först år 2004.

lundagård nr 2 2019

FOTO: AF:S ARKIV OCH STUDENTMUSEUM/PETER VOITKANS

FOTO: AF:S ARKIV OCH STUDENTMUSEUM/FOTOGRAF OKÄND

Redigering: Simon Appelqvist

läs om fler historiska händelser på lundagard.se ◣

sin borg? direkt till kostnaderna för AF:s samlingslokaler, bland annat AF-borgen. – Det går att se planerna på försäljningen av AF-borgen som ett strikt ekonomiskt beslut. Men samtidigt fanns det flera strömningar i Lund. Det fanns sedan 68-rörelsen en aktiv vänster som brände studentmössor och anordnade alternativkarnevaler med proggmusik. De ville göra upp med det studentikosa i Lund och AF-borgen stod i centrum för det, säger Göran Larsson. PER GAHRTON VAR redaktör för Lundagård

1968-1969 och är en av Miljöpartiets grundare. Han håller inte med om att det främst var från vänsterhåll som man ville göra upp med det studentikosa. – Det är lätt att säga att det bara skedde på grund av att vänstern ville göra upp med det man tyckte var gammalt, traditionellt och löjligt. Men samtidigt skedde en förändring i synen på studentlivet. Innan hade ”The student as such” varit mer helgad, säger Per Gahrton.

HAN MENAR ATT det vid den här tiden skedde

en professionalisering av studenten. Allt mer kom att handla om att man under studietiden skulle förbereda sig inför arbetslivet. – Då fanns inte samma plats för det studentikosa, säger Per Gahrton. I SLUTÄNDAN SKEDDE ingen försäljning av

AF-borgen. Ulla Neumann, ansvarig för den stora ”Husutredningen” uttalade sig skarpt emot att den skulle säljas av. Även Café Athen var tänkt att rustas upp på nytt och nyöppnas. Allt för att inte förlora den samlingsplats i mitten av Lund som AF-borgen var. SPARTA ÄR I dag långt ifrån det studiecentrum

det en gång byggdes för att bli och Café Athen höll stängt ända fram till 2004, då dess portar återigen slogs upp för studenterna. AF- borgen är däremot mer än någonsin Lunds ”Grand old Dame”, redo att bjuda upp till dans för Lunds nya studenter och mitt i händelsernas centrum. Ett vaktbolag stänger Café Athen med hänglås 1973. Foto: AF:s arkiv och studentmuseum/Fotograf okänd.

Sparta så som vi känner det i dag. Foto: Jonas Jacobson.

Redigering: Simon Appelqvist

lundagård nr 2 2019

CAMPUS COFFEESHOP Cafét som har det mesta en student behöver under en dag på Campus. Allt från frukost, lunch, fika, drycker och godis till studentvänliga priser. Varmt välkomna önskar Gitte med personal.

Starta din karriär som trainee! Vi söker samhällsvetare, statsvetare, logistiker, framtida chef, ingenjörer inom bygg, lantmäteri, trafik, exploatering och samhällsbyggnad.

Följ oss på facebook Campuscoffeeshop.se 042-128087 Våra öppettider är Mån-tor 8.00-16.00 Fredag 8.00-15.30

Kvartsida Lundagård.indd 1

2019-02-19 12:40

träna hos oss!

vi öppnar vår första träningsklubb i lund

Härligt gym på 700 kvm Gym & kondition Fria vikter Toppmoderna maskiner Generösa öppettider Mycket träningsglädje

ÖPPNAR 9 MARS

NORDIC WELLNESS LUND Lilla fiskaregatan 21 010-155 52 00

GYMKORT FR.

249:-

INGEN STID! BINDNING

/ MÅN

Reservation för slutförsäljning och ev. tryckfel.

traineeprogrammet.se

kultur

Bläckets sociala resa Tatueringar har på några decennier gått från att betraktas som ett socialt handikapp till konstverk. Lundagård har besökt en tatueringsstudio och undersöker hur och varför tatueringar väcker allmänhetens reaktioner. TEXT VENDELA KÄLLMARK FOTO MAGNUS GÖRANSSON

Redigering: Felicia Green

lundagård nr 2 2019

kultur Golvet i tatueringsstudion Crooked Moon är målat i turkost. På väggarna hänger konstverk skapade av tatuerarna som jobbar här. Pianomusik slingrar ut från en bluetooth-högtalare. Aleksandra Stojiljkovic Hansen har jobbat som tatuerare i tre år. Innan dess gick hon som lärling hos Jonas Pedersen som är grundare av Crooked Moon belägen på Kyrkogatan i Malmö. Det är också där hon jobbar i dag.

Tatueringar ansågs in i 1970-talets Sverige vara en distinkt klassmarkör.”

I DAG SKA Aleksandra Stojiljkovic Han-

sen tatuera ridläraren Elin Walfridsson. Det är hennes första tatuering och är en julklapp från storasystern Emy Walfridsson. Motivet är en pion som Aleksandra Stojilkovic Hansen har ritat. – Jag tycker det är en fin blomma, det finns ingen djupare mening bakom det än så, säger Elin Walfridsson. Historiskt sett har tatueringen i Sverige haft ett rykte om sig att vara någonting upproriskt, samhällskritiskt och rebelliskt. År 1964 fanns inte en enda registrerad tatueringsstudio i Sverige. I dag finns det en i var och vartannat gathörn. SRT, Sveriges registrerade tatuerare, har 139 medlemmar. Men det finns långt fler tatueringsstudior än så och en del har även tatueringsutrustning hemma hos sig. Det finns ingen officiell statistik som avslöjar hur många i Sverige som är tatuerade i dag. Men att synen på tatueringar har förändrats drastiskt sedan 1950-60-70-talen är tydligt. Aleksandra Stojiljkovic Hansen har mer tatuerad hud än icke-tatuerad. – Jag tror att många som väljer att tatuera sig i dag väljer sin tatuerare efter den stil de ritar i. SJÄLV RITAR HON framförallt djur och

rävar. Mer klassiska motiv så som ankare, sjöjungfrur och rosor har behållit sin popularitet genom tiderna. 1990-talets så kallade tribaler och ”tramp stamps” (det vill säga tatueringar i ländryggen) har däremot tappat i anseende. Att ta bort tatueringar med hjälp av laser är kostsamt och tar mycket tid. I dag finns det en stor mängd varierande typer av tatueringar. Det finns så kallade ”white tattoos” som ritas med vitt bläck och ”green

pappa sökes Den nystartade podden Daddy Issues balanserar gränslöshet och medvetenhet på ett oklanderligt vis. Avsnitten heter saker som Dejta bara killar som var fula i gymnasiet!, Smuggelvin på Riche, och Gamla gubbar kan inte kyssas. Vad mer behöver du veta? VENDELA KÄLLMARK 26

lundagård nr 2 2019

screen”-tatueringar, där du genom en applikation kan få scener att utspela sig på din hud. Du kan också tatuera in ljudvågor och med hjälp av en applikation som kan läsa av ljudvågorna, spela upp den ljudfil som finns förevigad på din kropp. Tatueringar kan också vara ett sätt att dölja kroppsliga ärr, genom att arbeta in dem i ett motiv på kroppen. KROPPSUTSMYCKNINGAR

HAR

HAFT

olika syften historiskt och i olika kulturer. Ändå ansågs tatueringar in i 1970-talets Sverige vara en distinkt klassmarkör. År 1970 lades två motioner fram till riksdagen om att staten skulle hjälpa tatuerade personer att få tatueringarna borttagna eftersom de ansågs stå i vägen för anställningar

och det sociala livet i stort. En samling bevarade radiointervjuer från 1960-talet och framåt finns under rubriken Tatueringens resa från fängelse till finrum på Sveriges Radios hemsida. Rösterna kring tatueringar spänner sig från ”jag tycker det är äckligt” till ”de som vill ha det får ha det.” En kvinna i Kristinehamn säger att det främst är sjömän och hamnarbetare i storstäderna som har tatueringar. Hon fyller i med att det är ”sådana som förr eller senare hamnar på brottets bana”. Provinsialläkaren Bertil Wikström uppger att de som har tatuerat sig har ”gjort dem i ett tidigare skede, på ungdomsanstalt eller dylikt, under rituella former. När de blir äldre så ångrar de sig.” Tatueringens kanske huvudsakliga syfte i Sverige i dag är att uttrycka

legendariskt spiondrama i fransk regi Plötsligt händer det: insikten att en bojkott av anglosaxiska serier är möjlig sköljer över dig. Den franska spionserien Falsk identitet (oklar översättning från den eleganta originaltiteln Les Bureau des Légendes) är lika välspelad som smart. Den har fler lager än en lök och hänger du inte med i seriens alla turer ska du inte vara orolig: Det gör inte karaktä-

rerna heller. Lyckas du ta dig igenom de två något trögflytande första avsnitten är du fast. Men ett varningens finger höjs för er i relation, se den tillsammans eller inte alls. Du kommer prioritera bort basala behov som sömn, mat och sex. Samtliga fyra säsonger finns nu på SVT play. En femte ska vara på gång. SIMON APPELQVIST Redigering: Felicia Green

läs mer kultur på lundagard.se ◣

individualitet och särprägla sitt utseende. Tv-serien Miami Ink, med den berömda huvudkaraktären Kat von D, började sändas under sommaren 2005. Det var den första reality-såpan som följde en tatueringsstudios vardag. Ofta uppger de som ska tatuera sig personliga berättelser kring sina val av motiv. Sedan Miami Ink har ett tjog serier med samma grundidé dykt upp. Kanske ligger dessa tv-serier till viss grund för dagens mer avslappnade inställning till tatueringar. ÄVEN OM SAMHÄLLET i stort är mer to-

lerant gentemot tatueringar i dag, kan de fortfarande väcka reaktioner. Ett aktuellt exempel är då popsångerskan Ariana Grande tatuerade in ett kanjitecken på sin handled. Tecknet skulle

stå för ”7 rings” som är hennes senaste singel men då hon postade en bild på sin tatuering på Twitter fick hon veta att tecknet hade den ungefärliga betydelsen ”liten grill.” En Twitter-storm var väckt och Ariana Grande beskylldes för kulturell appropriering. ALEKSANDRA

STOJILJKOVIC

HANSEN

tror att en äldre generation har fördomar mot tatueringar eftersom de förr i tiden inte var så snyggt gjorda. – I dag har man fina motiv och bättre utrustning. Tatueringarna håller länge utan att flyta ut. Jag tror också att en del kan ha svårt att förstå varför man vill lägga mellan 1 500 och 10 000 kronor på en tatuering. Elin Walfridsson ligger lugnt på britsen när tatueringsmaskinen bör-

ribbings guide till fettisdagen Den framlidna Magdalena Ribbing hävdar i en videointervju på DN.se att det finns tre rätta sätt att äta en semla i det offentliga rummet: Genom att skopa av grädden med locket, genom att äta den med kniv och gaffel (denna metod föredrar Magdalena Ribbing själv) eller i så kallad hetvägg: då serveras semlan med varm mjölk och äts med sked. I år får du grotta ner dig i

jar surra. Pionen ska sitta på insidan av hennes vänstra arm och hon får en varning om att det kan göra ont att tatuera sig just där. Hon blundar och förbereder sig på smärtan men verkar glatt överraskad när det inte alls gör särskilt ont. Hon berättar att hennes mormor är förskräckt över att hon ska tatuera sig och skojar om att hon får ha långärmad tröja under sommaren för att dölja den för mormor. Men storasyster Emy Walfridsson är redan tatuerad över hela armarna. – Nu är jag kanske inte favoritbarnbarnet längre, säger Elin Walfridsson.

nation i kris

mandelmassan, grädden och vetebullen med florsocker först den 5 mars. Fettisdagen ska enligt det svenska kyrkoåret föregå den 40 dagar långa fastan innan påsk och kan infalla mellan den 3 februari och 9 mars. Om du vill utföra ett snabbtest på hur traditionalistiskt ditt umgänge är kan du ju alltid fråga hur de förhåller sig till Fettisdagen.

Hur starkt står sig Sverige vid en kris? Den frågan ställer SVT med sin nya serie Nedsläckt land. I sex avsnitt undersöks hur ett totalt elavbrott hade påverkat landet under tolv dagar. I serien får tittaren följa två gruppers överlevnad.

VENDELA KÄLLMARK

EMIL SANDGRIM lundagård nr 2 2019

nöje

ILLUSTRATION: JULIA JUVÄNG

Konsten att stjäla ett verk Utklädda till poliser, gömda i garderober, klättrandes upp för väggar. Få brottslingar verkar vara lika kreativa och ihärdiga som konsttjuvarna. Kulturredaktionen ger smakprov på några av de konstkupper som ligger dem närmast i minnet. TOMMA RAMAR

FIKTIV SKADEGÖRELSE

Ramar utan innehåll finns att beskåda på Isabella Stewart Gardner-museet i Boston. 1990 bröt sig nämligen konsttjuvar utklädda till poliser in. Verk av bland andra Vermeer och Rembrandt stals. Hittelönen för att återförena konsten med ramarna är på drygt tio miljoner dollar. Ett tips till den fattiga studenten.

Skadegörelse och stöld av en berömd tavla. En rad oväntade händelser leder en vakt på ett brittiskt museum in på konstbrottens bana. Han inte bara stjäl James McNeill Whistlers verk Whistler’s mother, utan sätter även sin prägel på det med en kulspetspenna. En av världens mest skandalösa fiktiva konststölder signeras mr Bean.

”Världens mest skandalösa fiktiva konststölder signeras mr Bean.”

felicia green

ETT SKRI FÖR PENGAR

STAL FRÅN SIG SJÄLVA

BROTTSLIG SPINDELMAN

Skriet, Edvard Munchs gestaltning av fasa, är i dag en av världens mest kända motiv. Samma dag som OS-invigningen i Lillehammer 1994 bröt sig tre män in på Nasjonalgalleriet i Oslo och stal målningen på under en minut. Tre miljoner ville de ha i utbyte, men otursamt för tjuvarna fann polisen dem innan pengarna kom fram.

I Mars 2011 meddelade Hässleholms kulturförvaltning att en av stadens två gepardstatyer blivit stulna. Överallt rådde spekulation över vem som kunnat utföra dådet. Fem dagar senare trädde kommunen fram med att de låg bakom ”stölden” av sina egna statyer. Tydligen hade de bara tagit in den på lagning.

I serierna må spindelmannens alter ego vara Peter Parker, men på riktigt heter han Vjeran Tomic. Men Tomic är nog snarare en skurk än en superhjälte. 2010 dömdes Tomic för att ha stulit konstverk, bland annat en Picasso, genom att klättra upp för museiväggar utan verktyg. Synd bara att han gjorde det utan superdräkt.

”Kommunen låg bakom ’stölden’ av sina egna statyer.”

eric sarkar nilsson SHIT HIT THE FAN

MONA, MI AMORE!

MYSTIK SKAPAR VÄRDE

Inte bara konst stjäls. Även konstnärskap kidnappas. När brunskjortorna använde Caspar Friedrichs verk i propagandasyften var det ett faktum. Reflekterade landskapsskildringarna utopin? Jawohl! Kunde det härda den ariska rasen? Natürlich! Ergo: hamnade en av romantikens pionjärer oavsiktligt i nazistideologins konstbojor.

Museet stängdes. Han gömde sig i garderoben. Över natten stals tavlan. Först två år senare återfår Louvren sin käraste egendom: Mona Lisa. Boven i dramat? Den italienska patrioten Vincenzo Peruggia. Hundra år senare kommer miljoner museibesökare för att titta på kvinnan som han gjorde till världens mest uppvaktade objekt.

I Stealing the Mona Lisa undersöker psykologen Darian Leader mysteriet kring allmänhetens beteende efter verkets sorti. Varför valde så många människor att titta på en tom vägg? Sade det något om konst? Ja, konstens mysterium skapar ikonstatus, varpå ett höjt värde. Och människor bevittnar gärna dessa nya kändisskap.

”Varför valde så många att titta på en tom vägg?”

emil sandgrim 28

lundagård nr 2 2019

Redigering: Simon Appelqvist

läs mer kultur på lundagard.se ◣ FOTO: PRESS/MARC FEMENIA

3 tips MATILDA 30 ÅR

Fredagen den 15 mars har Matilda – The Musical premiär på Malmö opera. Musikalen bygger på Roald Dahls kända ungdomsbok om den bokälskande, smarta och magiska Matilda som flyr in i böckernas värld när vuxenvärlden sviker. I oktober förra året firade boken 30 år. Vad som är extra lyxigt är att Malmö opera ger halva priset på sina biljetter till studenter med giltigt CSN eller mecenat-kort. VENDELA KÄLLMARK

LUNDINS ÅTERKOMST

Entreprenören Susanna Elfors kommer till Lund den 20 mars för att prata om sin bok Tågsemester.

Lär dig allt om resande på räls

Den 23 mars kommer den mångfaldigt prisbelönte rapparen Erik Lundin tillbaka till Lund och Mejeriet, där han gjorde succé för ett par år sedan. Denna gången är han högakutell med debutalbumet Zebrapojken. Ett album om sjukdom, självmord och skjutningar och att förlora en närstående. Men Zebrapojken är också en hyllning till livet. Saknar du en lucka i kalendern den 23 mars? Misströsta ej. Den 29 mars får du ett nytt försök. Men då på Moriska paviljongen i Malmö. LOUISE LENNARTSSON

FÄRGSPRAKANDE PRAKT

Från och med den 1 mars intar den schweiziska videokonstnären Pipilotti Rist konstmuseet Louisiana norr om Köpenhamn. Hennes verk har beskrivits som "strålande färgsprakande". Åbn min lysning är hennes första större utställning i Skandinavien och visas på museet fram till den 23 juni. FELICIA GREEN

Susanna Elfors brinner för hållbarhetsfrågor till den grad att hon gjort det till sitt yrke: Förutom att skriva om hållbart resande är hon också verksam som entreprenör inom hållbar stadsutveckling. En annan passion hon har är att resa. Flyget är som bekant ett vanligt och populärt alternativ för detta ändamål, men hon har valt bort det för klimatets skull. Hennes intresse för tågresande har resulterat i en populär grupp på Facebook vid namn Tågsemester. Gruppen möjliggjorde i sin tur boken med samma namn. – Eftersom jag inte ville flyga testade jag längre tågresor med familjen, men jag tyckte att det var knepigt och att tågresande måste utvecklas för att folk ska välja det alternativet. Därför skapade jag Facebookgruppen, så att man kan tipsa varandra, säger hon.

BOKEN TÅGSEMESTER HAR Susanna Elfors

gjort tillsammans med förläggaren och författaren Eva Wrede. Den innehåller 25 tågreseskildringar från hela världen. Per J Andersson, redaktör för resetidningen Vagabond, har skrivit ett faktakapitel om tågresande och kommer också att vara med och presentera boken på Stadsbiblioteket. – Det kan bli lite fullt har jag förstått. Det verkar vara ett stort intresse, säger Susanna Elfors. Evenemanget är ett samarbete med Lunds naturskyddsförening och Lunds universitets hållbarhetsforum.

text ellen norman

om evenemanget ▶▶ Vad? Boksläpp den 20 mars. ▶▶ Pris? Det är gratis och ingen föranmälan krävs. ▶▶ När? 20 mars klockan 18:00. ▶▶ Var? Lunds stadsbibliotek.

missa inte… FOTO: PRESS/ ROBERT BLOMBÄCK

En grupp på tusentals personer som intresserar sig för tågsemestrande och en bok om samma ämne är två saker som sprungit ur en persons önskan att resa mer hållbart. Om detta berättar Susanna Elfors, entreprenör inom hållbar stadsutveckling, på Lunds stadsbibliotek den 20 mars.

…I fjol släpptes Jonna Bornemarks omtalade bok Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas världsherravälde. Den 5 april gästar hon Moriska paviljongen i Malmö med ett samtal om auktoritet och asymmetriska relationer. Samtalet arrangeras av Lund- och Malmöbaserade Aning – förening för filosofi och psykoanalys. Jonna Bornemark är docent i filosofi vid Södertörns högskola och medverkar ofta i Filosofiska rummet i P1. VENDELA KÄLLMARK lundagård nr 2 2019

lunds universitets studentkårer

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

FOTO POIESH SOUDAGAR

Studenter, ni har rätt! ”Students, eh? Love ’em or hate ’em, you can’t hit them with a shovel!” – Terry Pratchett, Making Money, 2007. OVANSTÅENDE CITAT, FRÅN hälften av kröni-

keskribenternas favoritförfattare, visar på något väldigt viktigt i studentens tillvaro. Era år här på universitetet är varken som trälar eller som laglösa, utan hör och häpna studenter: Ni har rättigheter, och de sträcker sig utöver att inte bli slagen med en spade. DET ÄR DOCK förvånansvärt få

studenter som känner till sina rättigheter, och frågorna är många: Får mitt schema ändras hur som helst under terminen, hur många provtillfällen har jag rätt till under ett år, och får jag byta handledare om den jag har nu inte hjälper mig? (Svaren, för övrigt, är: Nej, tre per läsår, och ja). Dessa rättigheter finns samlade i ett litet dokument som heter Rättighetslistan för Lunds universitets studenter, eller Rättighetslistan som den kallas för enkelhetens skull. I skrivande stund pågår slutspurten av en revidering av den, och då detta förmodligen är studenternas allra viktigaste dokument finns det många tankar och kommentarer.

säkert har återspeglats av minst en av dina egna lärare, är ”men har inte studenterna ansvar också?”. Och jo, det har vi, men dessa är lite annorlunda. Du kanske har hört att du ”måste” gå på dina seminarier, eller ”måste” komma i tid till dina föreläsningar. Det stäm-

mer, men det finns stora skillnader. Vi rekommenderar det inte, men om du som student väljer att inte gå på ett seminarium eller inte kommer i tid, är det värsta som kan hända att du misslyckas med din nuvarande kurs, eller att du inte får deltaga på dagens föreläsning. Du kommer inte att bli avstängd, och du kommer inte att få betala skadestånd. OM UNIVERSITETET FELAR, är det dock reella

konsekvenser. Skadestånd har hänt, men förvänta dig inte pengar för att dryga ut CSN om din tenta tar tid att rättas. Universitetet har dock en skyldighet att lösa problemen, och att förhindra att det ska hända igen. En annan allt för vanligt förekommande kommentar från lärare är att ”Rättighetslistan är bara rekommendationer, den behöver inte följas”. Som ni nog redan har förstått av att läsa så här långt är detta helt fel. Rektorn själv har skrivit under Rättighetslistan, precis som han skriver under professorsanställningar. Tänk själva hur professorn skulle reagera om hans forskningstid och lön endast var en ”rekommendation”… SÅ OM NI inte har gjort det redan, gå in och läs

lundagård nr 2 2019

can’t be part of the decision making processes due to the fact that they don’t know enough Swedish. At the same time, there are issues especially regarding international students that are important to address. Administration sometimes fails at providing all relevant information in English and giving students a proper introduction to the Swedish academic system, causing confusion and in some cases severe problems for students. THE STUDENT UNIONS work hard with including international students in other ways and making their voices heard. We know that the welcoming of international students and the information they get from the university is important for their academic success. A MONTH INTO the semester, and the

welcoming activities are over with. Already, the university and student unions can start planning for how to welcome students next semester, Swedish as well as internationals. LINNEA RINGHAGE KECHID VICE PRESIDENT THE SOCIAL SCIENCES STUDENT UNION

CHRISTINA ABDULAHAD ORDFÖRANDE LUS ALEXANDER NYMARK VICE ORDFÖRANDE LUS

lus kramar

lus sparkar

Studentombudet, som hjälper och ger stöd till studenter när universitetet felar.

De som utnyttjat ungdomars önskan om att komma in på sin drömutbildning för fula pengar.

FOTO: PRESS/ MAJA STRAHT

mester. Many students search for something new to fill their freetime with now that the novice period is over and done. Some of them find the student unions where they become student representatives and partake in the development of the education at the university. Some students however, have a harder time to influence their education.

Rättighetslistan! Den kanske inte är perfekt, den kanske kommer att se lite annorlunda ut inom kort, och den kanske inte är den roligaste kvällslektyren, men den är lika viktig som att läsa sin kurslitteratur. Vi skulle nästan säga att det är din skyldighet att läsa den.

detta är lus Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

FEBRUARY, A MONTH into the spring se-

INTERNATIONAL STUDENTS SOMETIMES

"Så om ni inte har gjort det redan, gå in och läs Rättighetslistan!"

EN FRÅGA SOM har dykt upp i detta, och som

kårkrönika

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Studievägledning inför sista anmälningsdag – nu även i Helsingborg Är du osäker på vad du ska läsa eller hur du ska planera dina fortsatta studier?

Är du på väg ut i karriären? ALUMNNÄTVERK & KARRIÄRPORTAL

Lunds universitet är måna om att alla alumner ska lyckas med sin karriär efter att ha studerat hos oss. KARRIÄRPORTALEN MYCAREER Lunds universitet har en karriärportal, MyCareer. Här finns lediga jobb runt om i hela världen. Kanske är du Netflix nästa AV Producer eller Chanels nästa Product Manager. Registrera dig idag för att ta del av alla spännande karriärmöjligheter! MyCareer.lu.se

Mentorer sökes! Pedagogiskt stöd söker studenter som vill bli personliga mentorer till studenter som har extra utmaningar i studiesituationen. Vi söker dig som: • Har minst ett års högskolestudier. • Har god förmåga att planera och strukturera. • Är en lugn, trygg och tålmodig person. Meriterande är att du har viss kännedom om funktionsnedsättningar som medför utmaningar i studiesituationen, t ex dyslexi eller neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar. Du ska även ha erfarenhet av att motivera och coacha. Personlig lämplighet är dock viktigast. Intresseanmälan: www.lu.se/arbeta-som-mentor Läs mer på www.lu.se/pedagogisktstod

WWW.LU.SE

ALUMNNÄTVERKET Genom att gå med i Alumnnätverket kan du ligga ett steg före, vidga ditt professionella nätverk och komma i kontakt med alumner som arbetar på din framtida drömarbetsplats. lu.se/alumn

Tycker du att skrivandet känns ensamt? Anmäl dig till Studieverkstadens skrivkvällar Då kan du vända dig till Studieverkstaden! Vi erbjuder dig en arbetsplats, fikapauser och språkpedagoger att fråga om råd eller få respons av under kvällen. Ta med din dator och en uppgift du skriver på (eller borde skriva på) och träffa andra i samma situation. Obs! Föranmälan. Läs mer på www.lu.se/studieverkstaden

Inför sista anmälningsdag 15 april erbjuder allmänna studievägledningen drop-in vägledning i Lund och numera även på Campus Helsingborg. Om du till exempel är osäker på ditt val av studier, har frågor om ansökan och antagningsregler eller vill veta mer om vilka yrkesområden olika utbildningar kan våra studievägledare hjälpa dig att komma vidare. Läs mer på www.lu.se/studievagledning

Välkommen till Studentreceptionen Här får du svar på frågor om: • Utbildningar och kurser som erbjuds vid Lunds universitet • Utlandsstudier • Erasmuspraktik • Ansökan till universitetet • Studier och studentliv • Hur man hittar rätt bland universitetets byggnader • Aktuella aktiviteter vid Lunds universitet • Beställa studieintyg/ladokutdrag Du hittar oss på Stora Algatan 4, Lund. Välkommen! Öppettider Besök: måndag–fredag 09:30–12:30 Telefon: måndag–fredag 10:00–12:00 Läs mer om oss här: www.lu.se/studentreceptionen studentreception@lu.se, 046-2220100

in english

P6's future uncertain Lund University might be losing Projekt Sex (P6), the only student organization on sexual health, posing a threat to keeping international sexual education and safe space for LGBTQ students open. Lund University might be losing its only student organization on sexual health, Projekt Sex (P6), after this spring semester. In January 2019, the organization received a shocking blow as they have failed to secure State funding. According to P6 Chairperson Yagmur Yilmaz, their only option now is dissolving; ending P6 forever; or putting it on ice – freezing all operation until they can find a way to revitalize the organization. A stern decision had to be made. On 11th and 18th February 2019, P6 members held Extra General Members’ Meetings and voted to put the organization on ice after 30th June 2019. Yagmur Yilmaz comments in

an email statement that the future of P6 is yet to be determined. P6 IS MOST known for their free

and playful pink condoms at student events, but their work expands beyond that. “It has never been only about offering free condoms — P6 has also been a safe space for students.” Yagmur Yilmaz states. P6 not only provides all inclusive information on sexual health, physical health and mental health, it is also the only organization on sexual health in Lund currently that operates in both English and Swedish.

TEXT EMILY HSIANG PHOTO JONAS JACOBSON

one of the most common cities to have rampant STI. Originally set to educate students about sexual facts, P6’s goals has since developed to include prevention of STI, and then developing into providing support not only for sexual health, but also mental and physical health that is all inclusive to many members of society. These days, P6 busy itself with workshops such as learning about “giving consent in Sweden”, “how to understand different gender”, and creating safe space for LGBTQ members.

AS AN LGBT individual, Didi MarFORMER MASTERS OF Psychology

PROJEKT SEX (P6) was founded in

1991, back when Lund was ranked

of P6 and arrived to Lund in August 2016. He believes that even though Sweden is already the forerunner of sexual health and equality in the world, there’s still a bigger picture that is missing in most sexual health organizations. “Topics such as consent or understanding different genders aren’t really discussed in public. And as an international student, it’s really hard to know where the other organizations that is helping sexual health and creating safe space are, because every information is in Swedish”, he says.

student Didi Mardiansyah, originally from Indonesia, is a member

diansyah had a lot of trouble finding spaces for expression and acceptance both externally and

Projekt Sex general members held a meeting on 11th February to vote on the organization’s future.

lundagård nr 2 2019

Redigering: Simon Appelqvist

read more student news in english at lundagard.se/en◣

IN SUPPORT OF UNCERTAINTY Uncertainty usually has a negative connotation. “I don’t know” is a wrong answer on an exam. You wouldn’t list “indecisiveness” as a skill on a CV, or describe yourself as “filled with doubts” on your Tinder profile. And how many times have you heard a friend complain of a romantic partner: “they just don’t know what they want”? THERE ISN’T REALLY any area in our lives we’re en-

Votes are anonymously put in a box for counting.

internally. When he found out about P6, he contacted the organization immediately. “I come from a country where LGBTQ is criminalized, so it was really hard for me to accept myself. P6’s basic sexual health [workshops] gave me a safe space.” CONTINUING OPERATION WOULD

be impossible without budget, as in the past P6 have had experiences financial difficulties and with members using their own money to support keeping workshops open. On regards to the future of P6, Didi Mardiansyah replies: “It’s important if we could keep something regarding sexual health here, especially for LGBTQ members who come

from societies that repress them so they know where to look for help.” THERE WILL BE many meetings to

come in the following weeks to finalize P6’s future. For now, P6 is looking to find alternative ways to keep the group alive. “Maybe there will be an entirely new organization, and the name will not be P6 anymore.” Yagmur Yilmaz says in the email statement “For the people who have worked so much for the organization, including myself, it won’t be an easy change, but we are more concerned about students having access to what we have been trying to provide them with in the last 27 years.”

couraged to be uncertain, and especially not at university, when in general we’re trying to answer questions rather than ask them (with the possible exception of philosophy students). But my guess is that a lot of us are more uncertain than we pretend to be – only we don’t like to show it, because at university the metric we’re graded against is how much we know, not how much we don’t know. And this age of digital connectedness makes it even harder to admit uncertainty, when the definitive answer to so many questions is no more than a quick Google away. How is loquacious spelled? What’s wainscoting? Where is Amarapura? With such obscure knowledge so readily available, the idea of not knowing something can be hard to imagine.

"You wouldn’t describe yourself as ’filled with doubts’ on your Tinder profile ." YET, PARADOXICALLY, MORE knowledge leads to more

uncertainty. Take for example the decision-triggered anxiety known as FOMO (Fear Of Missing Out). The more parties, romantic possibilities, career paths, and so on that you know about, the harder it can be to make a decision between them. BUT THIS UNCERTAINTY doesn’t have to be a bad

Didi Mardiansyah shares his story of finding safe space as an LGBTQ individual in Sweden.

thing. In times of painful uncertainty I find comfort in this quote from Socrates which you’ve probably heard: “The unexamined life is not worth living.” Despite being a cliché, this is still excellent life advice. Examining your life makes you aware of what could be improved. Re-evaluating your plans and beliefs ensures you’re heading where you want to be heading. Sure, it can be uncomfortable to question things you’ve come to depend on, but would you drive over a bridge that hasn’t been stress-tested? You could look at your life the same way. If you don’t hear it from anywhere else, at least I want you to hear it from me: it’s okay to be uncertain. You don’t have to know everything. While “I don’t know” might not be the most satisfying answer, it’s often the most truthful one – and the most motivational. In my opinion, people should maintain a little uncertainty about their life, a healthy skepticism toward the direction they’re heading. Is this the right way to live? I don’t know. EVAN FARBSTEIN lundagård nr 2 2019

Helsingborg Staden för dig som vill något

Helsingborgs stad och Campus har sedan starten haft ett tätt samarbete för att göra Helsingborg till en attraktiv och välkomnande plats. Vi ser dig som student som en viktig del av stadens utveckling. Just nu ökar vi tempot i arbetet i Kunskapstriangeln för att stärka samverkan och näringslivskontakter. En viktig del i detta arbete är Campus vänner, en ideell förening som delar ut stipendier till studenter på Campus. Det regionala näringslivet utgör medlemmarna i föreningen då de vill ha nära kontakt med studenter.

Fler bra grejer i Helsingborg • Du kan söka examensjobb i Uppdragsbanken. • Du kan söka jobb som studentmedarbetare i staden. Sedan 2007 anställer vi årligen ett 40-tal studentmedarbetare som jobbar med olika projekt inom stadens förvaltningar. • Varje månad träffas staden och studentföreningarna i Helsingborgs studentforum för att diskutera aktuella frågor. • Föreningen Campus Vänner delar ut stipendier för bl.a. studieresor och olika typer av arrangemang som utvecklar Campus Helsingborg. Fritt fram att söka för som studerar på Campus. Har du frågor som rör din studietid i Helsingborg? helsingborgsstudent.se • facebook.com/helsingborgsstudent twitter.com/hbgstudent • instagram.com/studentmedarbetarna

q & serien q: tv-avgiften ILLUSTRATION : MOLLY SVENSSON

MORRHOPPAN Mjauuu mjauuu.... ...Att ta mig hem efter mitt nattliga Lundatassande har den senaste tiden visat sig besvärligt. Vems var idén att byta dörrar, helt ärligt? ...Smygandes på mjuka tassar, fann jag mig utestängd av nyinstallerat strunt. Liksom Frodo vid Morannon fick jag gå runt.

herrens år 2019 fick vi slutligen en regering. Rosenbads första budskap till folket blev införandet av allmän public service-avgift. Även om ingen tv finnes – eller vi använder det gamla slitna argumentet ”jag tittar aldrig” – så ska den dras, skatten som skyddar oss från reklam för starksprit och SMS-lån. Yrket att kontrollera huruvida tv-mottagare finns i hemmen är en bana lika hopplös som en gång kamikazepilotens. Q har riktat sina parabolantenner mot en avlägsen tid, då Radiotjänst med hjälp av ihärdig propaganda samt dörrknackning, likt ett pejlande motorcykelgäng, ägnade sig åt indrivning av det svenskaste av det svenska: tv-avgiften.

...När sedan jag nya studenter skulle hälsa

Qkvad:

på, min inbjudan fastnat på en våning och

En tv-kontrollant ur en buske tittar ut pejling-utrustad på sin lilla rygg Ställer in frekvensen, och letandet är slut – aldrig kan du känna dig trygg!

blivit svår att få...

En snigel på ögat, det vill du inte ha det ingår dock i någons profession Om tv:n står på och skvalar varje da’ så drabbas du av statlig repression

utestängning fick jag till sist min rättmätiga

Visst vill du betala för kvalitets-tv det menar sann och osann demokrat För Hyland, Rapport och Solsta Café samt Nygammalt och barnprogram såklart! Nähä, inte det, Mello deltävling 3? Finns det ingen underhållning kvar? Bitter kommer insikten – inget finns att se och detta kallas samhällsansvar

...Morrandes av obehag och en känsla av plats – eller i alla fall en arkiverad sådan – tack vare en gammal fifflares ansträngning. ...Men mitt i allt elände fann jag min lycka. Min fluffiga granne från ovan gjorde en visit som fick mitt hjärta att mot bröstet pulserande trycka.

serien: ängsliga bitar - av åsa palmborg

lundagård nr 2 2019

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

Personlig assistent Stö

ste

peu

a ter ets Arb

JOBBA

rä bit

rd Vå

med Sveriges viktigaste jobb

Sök sommarjobb hos oss på omsorgsförvaltningen. Vi söker undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, stödassistenter, sjuksköterskor, arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut. Välkommen till oss! Mer information hittar du på landskrona.se/omsorg-vard

ksk öte rsk a

SOMMAR-

Undersköterska

Sju

Fysioterapeut

ssi