Lundagård nummer 7 2018

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 7 2018

kattägare på krigsstigen En försvunnen Malmökatt. En Lundaprofessor som vill skydda sina leverantörer. En hovrättspresident som står upp för offentlighetsprincipen. De skulle tillsammans skapa det som kom att kallas för Kattkriget.

Sid 14-19

a-bug-calypse now

kvinnospex upprörde kritik efter försök

Pests on the rise causes unrest within student housings in Lund. Page 32-33

Nu är Boel en given del av spexvärlden.

Så har inte alltid varit fallet. Sid 10-12

Flera personer upplevde obehag efter deltagande i LU-försök.

Sid 6-7

MED KOLL FRÅN TALL TILL TANK Jenny Olsson är nationalekonom.

Hon har jobbat på Preem sedan 2001 och som Biofuel Trader i tre år.

Per Johansson har studerat på Handels och Chalmers. Han har jobbat fyra år på Preem och snart i ett år som Biofuel Trader.

Vill du också vara med och leda om­ vandlingen till ett hållbart samhälle?

Läs mer på preem.se/karriar.

Jenny Olsson och Per Johansson jobbar som biofuel traders. De köper och säljer förnybara råvaror och bränslen. De säkerställer också spårbarheten och ser till att klimatavtrycket blir så litet som möjligt – från tall till tank.

Jenny och Per har stora möjligheter att vara med och påverka, när Sveriges största drivmedelsbolag leder omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

En biofuel trader behöver ha koll på läget. Jenny och Per bevakar både den vegetabiliska och fossila oljemarknaden, de behöver vara uppdaterade på alla la­ gar och regler, ha koll på skatter, tullar, politik och teknik.

– Vårt uppdrag är att köpa det som ger mest reduktion av växthusgasutsläpp för pengarna. Vi utvärderar råvaror och komponenter utifrån en teknisk, etisk och ekonomisk aspekt, alltid med håll­ barhet i fokus, berättar Per. – Vid handel med förnybara råvaror och bränslen är spårbarheten, som visar att hållbarhetskriterierna följs, viktigt.

Hela produktionskedjan ska kunna härledas, säger Jenny.

En av Preems styrkor är att företaget arbetar med hela kedjan och har stora möjligheter att påverka.

Vilka är utmaningarna i ert jobb?

– Vi vill handla här och nu, men mark­ naden med bra råvaror är begränsad.

Det är en utmaning som hela branschen står inför, säger Jenny.

Förnybara råvaror behöver dessutom en annan hantering än fossil olja. Jenny och Per nämner att det pågår många spännande utvecklingsprojekt just nu.

De nya råvarorna finns i skogen, på fälten, i gödsel, i animaliskt fett, i alger och till och med i sopor. Men det hand­ lar ofta om små, spridda volymer och en ganska lång väg innan en ny råvara kan bli ett färdigt bränsle.

– Vi är med och skapar mycket nytt.

Vi kan trigga igång affärsutveckling och vi jobbar tätt ihop med process­ ingenjörer och produktionsplanerare på raffinaderierna, säger Per. Vad är det roligaste med ert jobb?

– Vi får ständigt lösa problem och tänka utanför ramarna, börjar Per. – Vi har en ambitiös vision på Preem: Vi vill leda omvandlingen mot ett håll­ bart samhälle. Den ger oss både utma­ ningar och större handlingsutrymme, fortsätter Jenny.

– Det är roligt att både kunna förbätt­ ra på kort och lång sikt, avrundar Per.

ledare lundagård rättar

djur berör och upprör

I ledaren i Lundagård 6/2018 benämdes Utedischot felaktigt som enbart Dischot.

Efter att vi avhandlat diverse aktuella ämnen tar jag upp frågan som jag mest av allt velat ställa under pressträffen: – Vad handlade rektorns beslut angående förbud mot husdjur vid universitetet om?

Personerna i rektorns arbetsrum tittar förvirrat på varandra. Rektorn hävdar bestämt att han inte tagit något sådant beslut eftersom, menar han, ett sådant förbud har funnits länge. Dessutom var han i Japan under perioden beslutet fattades. Pressansvarig börjar bläddra i handlingarna. Mycket riktigt, där i listan över rektorns viktigare beslut fattade under perioden finns det med.

Nummer 23: ”Förbud mot att hysa privata husdjur inom universitetets lokaler”.

ALLA BLIR NYFIKNA. Jag undrar vad som för-

DET VISADE SIG handla om en uppdaterad version av hus-

djursförbudet som funnits sedan åttiotalet. Och mycket riktigt var det inte rektorn som tagit beslutet. Det var hans ställföreträdare, prorektorn vid Lunds universitet.

Inga konstigheter alltså. Ingen story.

MEN VAD ÄR det med djur som berör? Direkt när jag läste

beslutet spann min hjärna iväg. Folk bryr sig om djur i all-

Lundagård har mött neurofysiologen och föreläsaren Germund Hesslow. Porträttet sid 20

lan haft ett så högt nyhetsvärde. Även om det inte är en ny nyhet så berör den nog fortfarande.

Kom katten Ninni som försvann på Limhamn 1964 hem igen? Eller skulle hon dyka upp l ig g a ren över i nköpta djur på Fysiologiska institutionen i Lund? Få svaren i Felicia Greens reportage om Kattkriget i Lund som upprörde långt utanför stadsgränsen.

LISA BERGENFELZ WEBBREDAKTÖR

En spartansk dekanresa FOTO: MAGNUS GÖRANSSON

”Många studenter har blivit förbannade över innehållet i min föreläsning.”

DJURFÖRSÖK PÅ KATTER. Stulna katter. En artikel har säl-

”Det här kunde bli en bra story!”

anledde beslutet och någon skämtar om att det kanske var en anställd som illegalt förvarade sin hamster på kontoret. Vi lämnar mötet och pressansvarig lovar att leta upp beslutet. Till synes ville alla i rummet veta vad det handlade om. Kanske var det en kaninuppfödande professor som valt att ta med sin hobby till jobbet. Det här kunde bli en bra story!

lundagård nr 7 2018

mänhet. Och husdjur i synnerhet. Nyhetsvärdet är högt.

Kanske är det därför djurförsök varit omdebatterat, då som nu. Djuren ligger oss människor nära om hjärtat. Och det blir ännu närmare när det gäller djur vi har en relation till, som en katt.

Universitetets dekanresor har en påkostad historia, med besök på dyra restauranger och exklusiva hotell. Det var dock inte fallet på årets resa.

Nyheter sid 9

Människan som kugge Mer sex i Lundagård

Ett återkommande ämne i populärkulturen är experiment där människan reduceras till en kugge i ett vetenskapligt hjul.

Jonatan Westerlind gör ett djupdyk i den modernistiska dystopin.

Kultur sid 24

Framöver kommer Sexsidan att vara en självklar del av tidningen. Varje nummer kommer att bjuda på ett nytt tema. Först ut är kondomer.

Sexsidan sid 13

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Felicia Green felicia.green@lundagard.se Redaktör Simon Appelqvist simon.appelqvist@lundagard.se Webbredaktör Lisa Bergenfelz lisa.bergenfelz@lundagard.se Bildchef Magnus Göransson Redaktion Jonas Jacobson, Filippa Werner Sell-

bjer, Oskar Madunic Olsson, Nina Morby, Frank Schreier.

Medarbetare detta nummer Celina Alentun, Abigail Allen, Jacob Andersson, Ben Dohrmann, Evan Farbstein, Emily Hsiang, Malin Johannesson, Julia Juväng, Vendela Källmark, Louise Lennartsson, Morrhoppan, Ellen Norman, Åsa Palmborg, Aydin Ramezani, Emil Sandgrim, Eric Sarkar Nilsson, Poiesh Soudagar, Molly Svensson, Jonatan Westerlind, Q. Omslag: Magnus Göransson.

Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 076-133 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab.

Pressläggning 5 november 2018.

Deadline nr 7/2018 26 oktober.

Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 35 400.

Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

www.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård - Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Anställda hänvisas till Universitetsposten.

Om du har gjort ovanstående Kontakta Nim distribution (västra skåne) eller Point logistik (östra Skåne).

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån förbundsmedia ab: www.fbmedia.se / 040-602 14 01 Redigering: Lisa Bergenfelz

lundagård nr 7 2018

3

FOTO: ISABELLA JOHANSSON

nyheter i korthet

18-10-15

ETT ÅR EFTER METOO

Hur har rättsväsendet, politiken och medierna påverkats av metoo? På Studentafton samtalade Gudrun Schyman, före detta partiledare för Feministiskt initiativ, Ulrika Rogland, advokat specialiserad på vålds- och sexualbrott och Ola Sigvardsson som är Allmänhetens pressombudsman, om effekten av metoo, samt blickade framåt.

18-10-31

LU-FORSKARE I UPPROP FÖR KLIMATET ”Vi uppmanar våra lärosäten att halvera sina egna utsläpp av växthusgaser inom fem år.” Det skriver 18 forskare vid åtta lärosäten i DN debatt den 29 oktober.

Rektorn vid LU, Torbjörn von Schantz, har läst debattartikeln och tycker att artikelförfattarna har rätt i princip och att LU måste gå i spetsen och ta våra egna forskningsresultat på allvar men vet inte om en halvering av utsläpp är ett realistiskt mål.

18-11-02

Elva timmar... ...lärarledd tid får en högskolestudent i genomsnitt per vecka. Det visar UKÄ:s nya rapport Lärarledd tid i högskolan – en studie av scheman.

18-10-18

ETT SPOTIFY FÖR KURSLITTERATUR I somras lanserades den digitala plattformen Edux som tillhandahåller fackoch kurslitteratur online. I nuläget är det främst medicinsk litteratur som är tillgänglig via plattformen. Lunds universitets holdingbolag LU Holding AB har gått in som delägare i Eduxia utbildning, det företag som erbjuder Edux. Nu hoppas man på en utveckling av plattformen för att kunna erbjuda utbildningslitteratur i digitala kanaler, lite på samma sätt som Spotify revolutionerade musikmarknaden.

18-10-11

TVÄTTMEDELSFRIA TVÄTTSTUGOR

AF Bostäder har invigt två nya, tvättmedelsfria, tvättstugor på Vildanden.

Tvättmaskinerna ska testas under en provperiod på ungefär ett år. Därefter avgör AF Bostäder huruvida systemet ska installeras i fler fastigheter.

GÖTEBORGS NATION FESTADE FÖR BRÖST

Oktober var rött, orange, gult – och rosa. Under oktober deltog mängder av företag, organisationer och privatpersoner i Rosa bandet-kampanjen mot bröstcancer. Göteborgs nation valde att dra sitt strå till stacken bland annat genom att donera en del av intäkten från en av sina klubbar.

nyheter från www.lundagard.se 4 lundagård nr 7 2018

Redigering: Lisa Bergenfelz

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

english column THE ROUTE TO ROUTINE

STUDYING WHILE TRAVELING THE WORLD Trying to combine traveling and studies at Campus Helsingborg is not always easy. Follow Lundagård’s international columnist Melica Flygelholm this fall as she prepares to tackle more than just language barriers and heavy backpacks whilst being on the road.

18-09-17

JAG KAN AVUNDAS de som går på LTH ibland. Inte för

I figured that if I did things similarly to life in Sweden, getting into routine might become easier. My first mission was therefore to locate a supermarket here in Bali so that I could cook my own meals like I normally do back home.

att de har den största nollningen – novischeri fick jag tillräckligt av under mina egna insparksveckor. Inte för att de springer runt i enhetliga, färgkodade overaller – jag skulle hellre klä mig i balklänning varje dag än att dra på mig en ovve om jag ska vara ärlig.

Inte heller avundas jag att kunna handla, bo och festa uppe på campus – sådant gör jag mycket hellre någon annanstans än i skolan. Det är plugget, eller snarare tentaperioderna, jag är avundsjuk på.

WORKING ON MY PLAN B 18-10-01

For the past month the need for a plan B has become crucial due to a number of unexpected events.

Food poisoning has by far been the most frequent culprit, it’s latest victim is currently in the Intensive Care Unit in Tokyo.

18-10-20

18-10-08

ERGOS FRAMTID

Alla 120 lägenheter kommer vara ettor på 19 till 21 kvadratmeter och hyrorna ligger på mellan 4300 till 4700 kronor.

MEN NÅGOT ÄR fel. Personen i köket har varken

maskeraddräkt, ovve eller finkostym på sig. Han sitter i morgonrock med en kaffekopp i handen. En bok ligger uppslagen på bordet. Jag fattar ingenting – det är väl mitt i natten?!

På en av Lunds universitets särskilda verksamheter, The International Institute for Industrial Environmental Economics (IIIEE), läser masterstudenter mer än 50 timmar i veckan. Orimliga studieförhållanden enligt studenter och kåren. Ansvariga på institutionen har börjat se över studiebelastningen.

DET KAN LÅTA konstigt att avundas dem som enligt

ryktet pluggar hårdast av alla i hela Lund. Men i takt med att en efter en av mina ingenjörsstuderande korridorskompisar ansluter sig till lördagsfrukosten förstår jag att det är någonting jag går miste om.

När jag går och lägger mig cyklar de tillsammans upp mot sin lilla tegelstad.

ALLT STÄNGS AV två veckor i taget, fyra gånger om

året på LTH. De studentdrivna caféerna på sektionerna, festerna och större inlämningsuppgifter sätts på paus ett litet tag. I stället skrivs så många tentor att salarna knappt räcker till.

VI PÅ POLITICES kandidatprogrammet får ingen paus

från övriga livet när vi har tenta. Kurserna på de olika terminerna tenteras inte samtidigt och därför kan inte programföreningens kvällsföreläsningar, sittningar eller studieresor läggas så att de passar oss alla. En lugn vecka för mig, kan vara megastressig för någon annan i klassen.

18-10-24

Bostäderna byggs av fastighetsbolaget K2A:s dotterbolag Svenska studenthus, vars bostäder redan finns i andra studentstäder som Gävle, Kiruna, Umeå och Örebro.

första hemtenta i statsvetenskap. Den efterföljande maskeradfesten har precis tagit slut. Iklädd tigerkostym och med morrhår målade över kinderna trampar jag i sakta mak hemåt i gryningen. Från innergården ser jag att det lyser uppe i köket. Så bra, någon att äta nattamat med, tänker jag.

Så slår det mig: jag har dundrat rakt in i ett "tentaP".

Under början av hösten kommer styrelsen även göra en förutsättningslös utredning om Ergos framtid.

I januari nästa år kommer Lundastudenter kunna flytta in till de nya studentbostäderna i södra Brunnshög. Det blir de första Svanenmärkta studentboendet i Sverige.

DET ÄR OKTOBER 2017 och jag har just skrivit min

ORIMLIGA STUDIEFÖRHÅLLANDEN

Brist på engagemang i Tidningsutskottet har fått Ergo att i allt större utsträckning vända sig till Uppsala studentkårs styrelse för frågor om distribution, ekonomi och produktion.

SVERIGES FÖRSTA SVANENMÄRKTA STUDENTBOSTÄDER

Om pluggavund

18-10-22

OPINION: KROSSA DINA DRÖMMAR – FÖR KLIMATET ”Vi måste prata om våra drömmar, betrakta dem kritiskt och sedan kasta vissa av dem i sjön.”

Studenten Freja Wessman skriver om klimatförändringarnas deprimerande verklighet som gör att våra drömmar kommer krossas.

PÅ LTH ÄR detta inget problem. Ingen blir ensam

när allt stängs av, eftersom ingen ändå har tid att göra något annat än att plugga. Och ingen missar en kårfest, eftersom ingen sådan arrangeras. Jag tycker mig urskilja en gemenskap jag nog aldrig själv kommer att få uppleva i universitetssammanhang.

SÅ, HUR KONSTIGT det än må

låta, är det med ett styng av avund jag går och lägger mig där på lördagsmorgonen.

ISA DIAMANT STUDENTLIVSKRÖNIKÖR

lundagård nr 7 2018

5

nyheter

Försökspersoner krävde skadestånd efter experiment

Flera försökspersoner upplevde obehag och riktade hård kritik mot en försöksstudie vid Lunds tekniska högskola. Två begärde skadestånd men processerna har nu lagts ner.

– Forskning som inbegriper att man lurar deltagare är problematiskt i flera avseenden och dagens system är inte anpassat för att hantera det, säger Mats Johansson, docent i medicinsk etik.

I MEJLKONVERSATIONER MED an-

svariga beskriver tre deltagare hur de efter försöket drabbats av migrän och muskelvärk. En av deltagarna, diagnosticerad med 6

lundagård nr 7 2018

”Forskning som inbegriper att man lurar deltagare är problematiskt.” posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), upplever sig vilseledd och menar att försöket brast i att ge tillräcklig information om den stress försöket innebar. En annan skriver i mejl till Daniel Nilsson att hon efter försöket varit sjuk i flera dagar och ytterligare en känner obehagskänslor inför att åka hiss och tillägger att ”denna typ av försök är djupt oetiska”.

Att människor på ett eller annat sätt ingår i forskningsförsök

är mycket vanligt. Enligt lag ska försök som syftar till att påverka forskningspersonen, psykiskt eller fysiskt, etikprövas.

Under år 2017 inkom 446 nya ansökningar till etikprövningsnämnden i Lund.

Andelen beviljade ansökningar är hög men trots det verkar komplikationer och skadeståndsanspråk vara mycket ovanligt. Någon övergripande statistik för hela universitetet saknas men uppfattningen delas av bland annat universitetets jurist Carl Peterson.

MATS

FOTO: PRESS/GUNNAR MENANDER

I mars genomfördes ett försök om människors beteende vid utrymning med utrymningshissar vid institutionen för Bygg- och miljöteknik vid Lunds universitet. Försöket kritiserades efteråt av flera deltagare och två begärde skadestånd. ”Försöket genomfördes som ett delvis informerat utrymningsförsök, vilket innebär att personerna visste att de deltog i ett försök men inte visste detaljerna, dvs att de skulle utrymma” skriver huvudansvarig forskare Daniel Nilsson i ett mejl till Lundagård.

TEXT LOUISE LENNARTSSON FOTO MAGNUS GÖRANSSON

Mats Johansson.

JOHANSSON ÄR docent i medicinsk etik och tycker att händelsen på flera sätt är intressant utifrån ett forskningsetiskt

perspektiv: – I den mån det förekommer uppenbara risker ska man enligt lag informera om riskerna och ha ett informerat samtycke från forskningspersonerna [försöksRedigering: Felicia Green

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

Gör livet roligare för någon annan och få betalt för det!

”Nämnden bedömer risker och väger det mot studiens kunskapsnytta.” person och forskningsperson är samma sak reds. anm.]. Att dölja en studies egentliga syfte är inte förenligt med informationskravet.

Jobba några timmar i Ansök på veckan med att stötta lund.se/extrajobb en person med funktionsnedsättning till ett aktivt och socialt liv.

klaga ett beslut från regionala etikprövningsnämnden, säger Cecilia Hanö.

HON VILL INTE vidare kommen-

STUDIER SOM INTE informerar om

uppenbara risker är i regel inte tillåtna i Sverige. Men konflikten mellan att lämna försökspersonerna tillräcklig information och viljan att samtidigt inte påverka deras beteende gör att kraven på informationsutlämnande ibland åsidosätts.

– Jag vet inte hur nämnden har resonerat i detta fall, säger Mats Johansson och fortsätter: – Forskning som inbegriper att man lurar deltagare är problematiskt i flera avseenden och dagens system är inte anpassat för att hantera det.

HANÖ ÄR ordförande i etikprövningsnämnden i Lund och var med när nämnden den 10 januari beviljade ansökan.

– Lagstiftningen reglerar inte informationsutlämnandet i detalj. Nämnden bedömer risker och väger det mot studiens kunskapsnytta. Ibland får vi ärenden där forskaren menar att man inte kan informera forskningspersonerna fullt ut eftersom det skulle förta studiens vetenskapliga värde. Då blir riskövervägandet särskilt viktigt, säger Cecilia Hanö.

tera att försökspersonerna i etikprövningsfrågor saknar möjlighet att överklaga och konstaterar i ett mejl till Lundagård att ”det är lagstiftaren som har bestämt om vem som har klagorätt i etikprövningsfrågor”. Deltagare kan däremot begära skadestånd men måste då bevisa att den ansvarige, i detta fall universitetet, agerat oaktsamt. Det kan vara svårt.

I studien om utrymningshissar lades skadeståndsprocessen därför ner.

Fotnot: Lundagård har försökt att få kontakt med de inblandade försökspersonerna men utan resultat.

CECILIA

Vad kan en försöksperson som anser att ni har gjort en felaktig bedömning göra?

– Centrala etikprövningsnämnden har ett tillsynsansvar över att forskningen bedrivs enligt beslutet från etikprövningsnämnden, men en forskningsperson kan inte själv överRedigering: Felicia Green

försöket ▶▶ Huvudansvarig forskare Daniel Nilsson ansökte tillsammans med sitt forskarteam om etikprövning till regionala etikprövningsnämnden i Lund för att genomföra ett försök om beteende vid hissutrymning. ▶▶ Under förutsättning att de skulle vara med i en försöksstudie om hur information insamlas i hotellmiljö rekryterades ett hundratal försökspersoner. De signerade ett informerat samtycke och skickades en och en till ett hotellrum. Efter någon minut aktiverades ett utrymningslarm och försökspersonens utrymning studerades.

Testa Actic! Vi bjuder på:

1 vecka fri träning* Självklart gäller det även gruppträning! *Erbjudandet gäller vid på Actic Helsingborg, Olympen, Delphinenbadet och Högevall. Kan ej kombineras med andra erbjudanden. Fri träning kan nyttjas max en gång per halvår.

lundagård nr 7 2018

7

nyheter

Vattenläcka på universitetsarkivet – 1700-talshandlingar skadade I somras upptäcktes en vattenläcka i taket på Arkivcentrum Syd, där Lunds universitetsarkiv finns.

Bland annat har protokoll från 1700-talet skadats.

Läckaget har tagit flera månader att komma till bukt med – vilket skapat frustration hos arkivpersonalen.

Arkivcentrum Syd är Nordens största arkiv. I arkivkomplexet på Gastelyckan i sydöstra Lund finns Lunds universitetsarkiv – men även Riksarkivet och Region Skåne förvarar handlingar där.

I universitetsarkivet finns skrifter av stort kulturhistoriskt värde, från 1600-talet och framåt – bland annat originalhandlingarna från grundandet av universitet.

Därefter följde ett par dagar av felsökning och försök att åtgärda problemet. Det var dock först efter fyra dagar som de berörda hyllorna hade plastats in, som skydd mot vattnet. Och själva vattenläckan var inte helt åtgärdad förrän i oktober.

TEXT OSKAR MADUNIC OLSSON FOTO MAGNUS GÖRANSSON

SITUATIONEN HAR LETT till frus-

tration hos personalen på arkivet, som tycker att kommunikationen med fastighetsägare och hantverkare har fungerat dåligt.

– Arkiv är en miljö där vatten absolut inte får komma in.

Fastighetsägaren har vidtagit åtgärder, men vi tycker att det har dragit ut lite väl långt på tiden. Nu tar vi fram rutiner för hur vi ska kunna kommunicera mer effektivt om något akut inträffar i framtiden, säger Åsa Berglund.

I SOMRAS KOM dock en kalldusch

för universitetets arkivverksamhet, när vatten började läcka in från taket. I interna handlingar som Lundagård begärt ut beskrivs läckan som allvarlig.

– Det hade kommit vatten från taket i ett av universitetets arkivmagasin och bildats små pölar på golvet och på vissa hyllor, säger Åsa Berglund, sektionschef för Juridik och dokumenthantering vid Lunds universitet.

VISSA

HANDLINGAR I arkivet skadades av vattnet. Det rör sig till exempel om protokoll från 1700-talet, register över studenter från slutet av 1800-talet och uppsatser från 1960-talet.

Inga handlingar har dock förstörts – de är fortfarande läsliga. Däremot behöver en del inbundna volymer bindas om.

– Jag kan inte svara på vilken kostnad det kommer innebära i dagsläget. Vi kommer att ta in en offert på arbetet med de skadade handlingarna, säger Åsa Berglund.

NÄR PERSONAL PÅ arkivet upp-

märksammat vattenläckan i mitten av augusti anmälde de felet till fastighetsägaren, Arkivet Lund Fastighets AB, som ägs av affärsmannen Håkan Wikholm.

8

lundagård nr 7 2018

BILDEN AV ATT det gått långsamt

delas inte av fastighetsägaren Håkan Wikholm, som menar att man agerade resolut redan från början – svårigheten var att upptäcka var källan till läckan fanns.

– Redan första dagen hade vi takläggare där, som inte hittade något. Sedan var det ventilationskillar, och glasmästare.

Bara för att det läcker ut vatten på ett visst ställe betyder det inte att det är där problemet finns. Jag har haft arkivet som hyresgäst i 20 år och vad jag vet har de alltid varit väldigt nöjda, säger Håkan Wikholm.

NÄR DET GÄLLER inplastningen

av hyllor tycker han att arkivpersonalen möjligen hade kunnat påbörja det arbetet på egen hand.

– Jag finns tillgänglig för mina hyresgäster dygnet runt alla dagar, det är en hederssak. Men om en akut situation uppstår måste man ibland kanske försöka rädda det som kan räddas på egen hand. Om det börjar brinna i ditt hus står du inte bara passiv och väntar på brandkåren, då kanske du tar fram brandsläckaren eller ber grannarna om hjälp, säger Håkan Wikholm.

Åsa Berglund, sektionschef för Juridik och dokumenthantering vid LU, och arkivarien Fredrik Tersmeden, visar fuktskador som vattenläckan orsakat.

Redigering: Oskar Madunic Olsson

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

Årets dekanresa gick med tåg till Köpenhamn. Foto: News Øresund/Oskar Madunic Olsson.

Ingen lyx på årets dekanresa

2015: besök i Bryssel och Louvain; tre nätter på fint hotell; flera middagar på lyxiga restauranger.

2018: besök i Köpenhamn; en natt på Scandic; lunchmacka på bussen mellan det danska utbildningsdepartementet och Köpenhamns olika lärosäten.

Vid LU är det tradition att en rad höga chefer vid universitetet och presidiet för Lunds universitets studentkårer (Lus) tillsammans åker på en inspirationsresa var tredje år – ofta kallad ”dekanresan”.

FÖRRA

DEKANRESAN

GICK

till Bryssel 2015. Den gången blev det bland annat mingel med en rad svenska EU-politiker, besök på EU-kommissionen, möte med Sveriges EU-ambassadör Redigering: Oskar Madunic Olsson

”Det får inte kosta hur mycket som helst." och utflykt till universitetet KU Leuven i Louvain.

I Bryssel hann delegationen från LU även med att bo flera nätter på hotell och äta middag på fina krogar som Les Petits Oignons, Le Second Degré och Chez Leon. Hela kalaset gick loss på 428 605 kronor, inklusive resekostnader. År 2012, när resan gick till England, hann man även klämma in en privat båttur på Themsen, konsertbesök på klassiska Cambridge Corn Exchange och middagar på tv-kockarna Gordon Ramsay och Jamie Olivers restauranger.

Den gången blev notan runt 327 000 kronor. ÅRETS DEKANRESA BLEV dock betydligt

mindre extravagant.

Tåg till Köpenhamn, besök på Danmarks motsvarighet till Utbildningsdepartementet, bussutflykter till flera universitet, en

natt på Scandic Hotel och middag med Sveriges ambassadör.

Skattebetalarna kom undan med en räkning på blott 61 829 kronor. ”Vi diskuterar alltid dekanresorna gemensamt i rektors ledningsråd och kommer då överens om hur de ska utformas. Det finns ingen spikad mall för hur dekanresorna ska se ut. Önskemål, syfte, innehåll och mål för varje resa diskuteras inför varje tillfälle” skriver LU:s rektor i ett mejl till Lundagård.

Dekanresorna har tidigare kritiserats för att vara onödig lyx, är det därför ni skurit ned? ”Nej, det är inte skälet.”

FOTO : POIESH SOUDAGAR

Var tredje år åker universitets- och kårtoppar på inspirationsresa utomlands, den så kallade ”dekanresan”.

Tidigare har resorna inneburit lyxiga middagar och hotellnätter. Årets dekanresa blev dock betydligt mindre extravagant.

– Det finns ingen mall för hur resorna ska se ut, säger Torbjörn von Schantz, rektor vid Lunds universitet (LU).

Christina Abdulahad.

stora skillnader mellan Sverige och Danmark. Jag tycker det är viktigt att se hur man gör i andra länder, och lära sig av det, säger Christina Abdulahad.

SAMTIDIGT

CHRISTINA ABDULAHAD, SOM är

ordförande för (Lus) säger till Lundagård att hon uppskattade att få lära känna personerna i rektors ledningsgrupp, som Lus samarbetar mycket med, i ett annat sammanhang än bara formella möten. Även själva innehålTorbjörn von Schantz. let i resan tyckte hon Foto: Press/ Kennet var intressant.

Ruona.

– Det finns både stora likheter och

VÄLKOMNAR

HON

granskning av universitets utgifter för representation, eftersom det är pengar som annars skulle ha gått till utbildning och forskning.

– Det får inte kosta hur mycket som helst. Jag har ju inte varit med på tidigare års dekanresor så att jag kan jämföra, men jag tycker årets upplägg fungerade väldigt bra. Jag saknade inget som studentrepresentant, säger Christina Abdulahad.

TEXT OSKAR MADUNIC OLSSON lundagård nr 7 2018

9

historiska händelser

När Boel erövrade Boelspexarna har nyligen haft sin återuppsättning av ursprungsspexet Henry VIII. Därmed lämnar de sin 25:e uppsättning bakom sig och blickar nu framåt. Vid starten 1994 revolutionerade de den mansdominerande spexscenen i Lund.

TEXT SIMON APPELQVIST FOTO BEN DOHRMANN JONAS JACOBSON POIESH SOUDAGAR

På översta trappsteget av Tegnérstatyn i ett soldränkt Lundagård står Boelspexarnas förman Caroline Lövstedt. Framför henne står ett hundratal ”boelister” som samlats för medaljeringen inför premiären av Henry VIII. Stämningen är elektrisk. En förbipasserande man stirrar skeptiskt mot folkhopen innan han försvinner ner mot Stortorget.

– Ikväll är det slutsålt, ropar Caroline Lövstedt till spexarna som jublar i kör.

Inne i Stora salen gapar de 737 stolarna tomma. På scen står en ensam spexare och värmer upp rösten.

– Klockan 19.15 serveras stötgrogg i galleriet. Den tar vi innan premiären för att peppa varandra, säger Caroline Lövstedt till mig. Överallt ränner uppspelta spexare omkring.

I köket förbereder Sexmästeriet trerättersmiddagen som ska serveras under sittningen efter föreställningen.

– Vi blir 300 personer, vilket är ett jämt och bra nummer, skrattar köksmästaren.

Hon säger åt några killar att sila rödvinsåsen, som bubblar i en enorm stekhäll.

NÄR KLOCKAN NÄRMAR sig 19 samlas skåde-

spelarna i ett nedsläckt rum bakom Stora scenen. De stretchar och gör röstövningar. På en

10

lundagård nr 7 2018

stol står regissören.

– I dag är det premiär och det är fucking utsålt. Det sitter en människa på varenda stol och i dag kommer vi behöva stötta varandra.

Vi ska tala så högt och tydligt att spottet yr på orkestern, ropar hon till skådespelarna.

De 106 spexarna samlas och utbringar en skål till tonerna av En värld full av liv. Det är en kvart kvar innan ridån går upp. I samlad trupp smyger de ut på scenen. Regissören håller i ett manus i ena handen, ett plastglas i den andra.

Några scener in i Henry VIII kramar skådespelarna och regissören om varandra.

– Det här är så bra, säger hon.

PÅ SAMMA SCEN, exakt 24 år tidigare, stod

en nervös, men stolt, regissör. Hon heter Pia Dellson och är en av Boelspexarnas sju grundare. Känslan då var att allt stod på spel.

– Hela Stora salen var som en tryckkokare.

Om vi misslyckades skulle det dröja flera decennier innan någon vågade sig på det här igen.

Men så roligt som publiken hade då har jag aldrig varit med om. Tre personer trillade bokstavligen talat av stolen av skratt, berättar hon.

Bordet framför henne är belamrat med gamla programblad, namnlistor över före detta ”boelister” och jubileumsölflaskor. Hon

sorterar inför det annalkande 25 års-jubiléet.

– Men många tror att vi är mycket äldre än så. När min son var i sjuårsåldern berättade han för sina lärare att hans mamma grundade Boelspexarna. Då sa de ”nä du lille vän, de är mycket äldre än så”, säger Pia Dellson.

Numera ses Boelspexarna som ett självklart inslag i Lunds studentliv. Men förekomsten av ett spex med enbart kvinnor på scen var något nytt och möttes med ett visst mått av skepsis våren 1994.

– Vissa var överlyckliga medan andra klappade en på huvudet och sa ”hörde att ni bokat Stora salen, den är ju väldigt stor. Ni kanske ska börja med konsertsalen”, berättar hon.

PREMIÄREN LOCKADE OMKRING 3000 besökare,

vilket i princip innebär att samtliga föreställningar var utsålda.

– För att uppmärksamma biljettsläppet behövde vi ett pr-trick. Det var så sfinxbekransningen kom till.

Sfinxen har sedan dess varit Boelspexarnas logga.

– De sitter där uppe och tittar rakt in i Stora salen. Sfinxer är magiska och kvinnliga, gåtfulla, allseende och allvetande, säger hon.

Redigering: Simon Appelqvist

läs om mer historiska händelser på lundagard.se ◣

scenen

Att bekransa sfinxerna på Universitetshusets tak är en tradition som pågått sedan Boelspexarnas grundande 1994.

FOTO: BEN DOHRMANN

lundagård nr 7 2018

11

historiska händelser NÄR PIA DELLSON kom till Lund ville hon

skriva manus till ett större spex, men varken Lunda- eller Toddyspexet tillät detta.

– Jesperspexet var ett alternativ men traditionellt sett så skrev killar manus och kvinnorollerna blev ofta bihang till huvudrollerna såsom sekreterare, mamma eller fru, säger Pia Dellson.

Våren 1994 var det Lundakarneval, och enligt henne saknades ett forum för att ta tillvara på de kvinnliga begåvningar som dök upp vart fjärde år.

– Det handlade helt enkelt om tillgång och efterfrågan. Då var det enda logiska att starta ett stort spex med bara tjejer på scen, säger hon.

Under karnevalen delade de ut rosa lappar för att rekrytera kvinnor som gjort ett starkt avtryck.

– Vissa killspexare var nedlåtande och förment uppmuntrande. De kände sig kanske hotade, vilket inte vore så konstigt. Jag är tacksam att sociala medier inte fanns för där hade vi förmodligen drunknat i hatiska kommentarer från olika tyckare, berättar hon och fortsätter: – Men jag minns ett fantastiskt replikskifte på sista föreställningen 1994 mellan två kända Lundaspexare. I pausen konstaterade den ene att ”de är bra”. Den andre svarade lite motvilligt ”mm. Jävligt bra”, säger Pia Dellson.

Han menar att mångfald inom spex är oerhört viktigt, men lyfter samtidigt vikten av att behålla traditioner.

– Jag tycker det är både charmigt och klokt när man kan utvecklas samtidigt som man behåller sin historia, säger han.

Johan Wester minns den första generationen av boelspexare som väldigt stark.

– Direkt satte man en nivå som jag tror har varit väldigt värdefull för Boelspexarna.

De har blivit en stark bärare av lundensisk humor, säger han.

PÅ BOELSPEXARNAS EXPEDITION i AF-borgen

sitter förmannen Caroline Lövstedt. Kontoret är stökigt och på golvet står ett tjugotal ölbackar staplade på varandra. Fyra veckors intensivt slit, som kokats ned till fyra föreställningar, är över. Trots det ser hon pigg ut.

– Att vi har blivit så stora på så pass kort tid har gett oss ett starkt självförtroende och en väldig skjuts i ryggen, säger hon.

Att vara ett så pass ungt spex ser hon som en utmaning full av möjligheter.

– Vi har ju inte en 100-årig historia som exempelvis Lundaspexarna, och är inte helt förankrade i jorden än. Vi har växt snabbt och förändrats mycket genom åren, då finns det utrymme för fortsatt förändring. Det finns en känsla av att allt är möjligt och världen finns där för att erövra, säger Caroline Lövstedt.

Med bara fem dagar kvar till premiären kämpar ”boelisterna” med de sista detaljerna. Foto: Poiesh Soudagar.

Förmannen Caroline Lövstedt kramar om en spexare efter medaljeringen på premiärdagen. Foto: Jonas Jacobson

EN SOM VAR väldigt aktiv i Lundaspexarna

under den här perioden är Johan Wester.

För vissa är han kanske mer känd som ”Kajan” i humorprogrammet Hipp hipp, eller som programledaren som ersatt Rickard Olsson i långköraren Vem vet mest. Han beskriver uppkomsten av Boelspexarna som förlösande.

– Lundaspexarna blev ibland kritiserade för att det bara var killar på scen. När Boelspexarna kom var det otroligt glädjande och något jag personligen önskat länge. Nu blev det en balans i det hela och berikade paletten av kulturyttringar i Lunds studentliv, säger han.

HÖSTMÖRKRET HAR LAGT sig utanför Pia

Dellsons villa i Lund. Hon sitter rakryggad.

På hennes svarta kavajslag glimmar en pin i form av en sfinx.

– Nu har Lund bidragit med en kvinnlig ärkebiskop, en universitetsrektor och två karnevalsgeneraler, men fortfarande har Sverige inte haft någon kvinnlig statsminister. Boelspexarna är just ett sådant forum där en statsminister kan odlas fram. En som är van vid att ta ordet, snacka med folk och organisera saker på ett bra och roligt sätt. Än är vi inte framme, säger Pia Dellson.

dddd Pia Dellson var med och grundade Boelspexarna den 22 februari 1994. Foto: Simon Appelqvist

Samtliga 106 spexare peppar varandra sista minuterna innan föreställningen börjar. Foto: Jonas Jacobson.

FOTO: JONAS JACOBSON

12

lundagård nr 7 2018

Redigering: Simon Appelqvist

sexsidan ILLUSTRATION TINTIN LINDKVIST NIELSEN

Kondomspecial 25 330...

En för varje smak Att plocka fram en kondom behöver inte förstöra stämningen.

Tack vare det stora utbudet kan kondomanvändning tvärtom tillföra något positivt till sexet — utöver skydd.

På P6 kontor har organisationens ordförande Sofia Kvarnbo och styreleseledamoten Sara Bäckström dukat fram en buffé av kondomer. Där ligger välbekanta kondomer såsom RFSU:s klassiker men även andra i uppseendeväckande, färgglada förpackningar. De varierar i allt från storlek, textur och smak. Här finns till och med självlysande, värmande eller bedövande kondomer.

– ”17006” är en RFSU-kondom utan glidmedel som saknar den lilla luvan på toppen. Vissa tycker att den är bättre för oralsex, eftersom den lilla luvan då inte kittlar i halsen, säger Sofia Kvarnbo.

– Kondomer som innehåller lite bedövningsmedel är till för att bäraren ska kunna hålla ut lite längre. Men personer kan också ha orealistiska krav på hur länge en utlösning ska dröja, berättar hon.

En kondom som många frågar efter är de som lyser i mörker.

– De är särskilt populära den fjärde maj, vilket är den internationella Star Wars-dagen, säger Sofia Kvarnbo.

PÅ BORDET LIGGER också en vagianal

kondom som kan användas för både vaginalt och analt sex.

– Om man tycker att det är jättejobbigt att pausa för kondom är dessa bra, säger Sofia Kvarnbo.

– Man kan sätta in dem flera timmar i förväg. Sen är det bara att köra när stämningen infinner sig, avslutar Sara Bäckström.

Ordet kondom

... kondomer delade P6 ut under 2017.

nämns 33 gånger på denna sida.

Getinälvor, linne-

0,07...

trasor och fiskars

... millimeter är tjockleken på en vanlig kondom.

för att tillverka

simblåsor har alla historiskt använts kondomer.

HIT KAN DU MED SEXFRÅGOR VÄNDA DIG Projekt sex: P6 är en studentförening i Lund som arbetar för främjandet av sexuell hälsa bland studenter.

Ungdomsmottagningen: Hit kan alla mellan 12 och 23 år vända sig med bland annat frågor om sex och kroppen.

PÅ SMÖRGÅSBORDET LIGGER också en ELLEN NORMAN

kondom med bedövande verkan.

KRÖNIKAN

storleken spelar roll — när du väljer kondomer Frasen ”kondomer sitter inte rätt på mig” låter kanske välbekant. Men i en värld full av kondomer i olika storlekar är det aldrig en legitim ursäkt för att inte använda en, och det krävs minsta möjliga ansträngning att hitta den mest bekväma storleken.

Profil kommer troligen att passa alla, men den är inte nödvändigtvis särskilt bekväm. För er som inte tycker att kondomer är något för er baserat på att de antingen är för stora eller för små har jag goda nyheter: de finns i olika storlekar som varierar från 45 till 69 millimeter i bredd.

När du har som jobb att predika om vikten av att använda kondom lär du dig snabbt vad folk tycker om dem. Det finns alla möjliga åsikter om kondomer och otaliga ursäkter för att inte använda en. Vill du veta vad den vanligaste ursäkten är? Storleken. Många tror att kondomer antingen är för små eller att de helt enkelt är obekväma.

på vilken storlek som är mest bekväm för dig.

Kondomstorlekar bestäms utifrån bredd, och det är därför omkretsen som är nyckeln till att hitta rätt storlek. Längden är inte obetydlig, men det är väldigt sällan anledningen till att en kondom inte passar. Vad du bör göra först är alltså att mäta omkretsen på din erigerade penis med ett måttband – förslagsvis ett mjukt för att undvika skador. Kolla sedan på ditt favoritmärkes hemsida för att hitta dimensionerna för olika kondomer. Det kan vara en trial-and-errorprocess då det enda sättet att säkert veta om en

DEN TRÅKIGA NYHETEN är att de inte

SUMMAN AV KARDEMUMMAN är MED MINIMAL EFTERFORSKNING kan du ta reda

"En kondom i rätt storlek är som en glassko, som du själv måste hitta för att kunna njuta.”

har helt fel eftersom kondomer inte är ”one-size-fits-all” , men de är väldigt elastiska. Det är alltså en fråga om komfort snarare än passform. Den typiska svenska kondomen, RFSU:s 53 millimeter breda

kondom passar är att prova den. Om du har en stram budget och därför inte har råd att chansa så finns det några studentorganisationer *host* P6 *host* där du kan få olika kondomer i olika storlekar gratis.

att storleken spelar roll. Erinra dig om Marla Singers visa ord i Fight club: “A condom is the glass slipper of our generation”. En kondom i rätt storlek är som en glassko, som du själv måste hitta för att kunna njuta av tryggt och mycket mer tillfredsställande sex med din/a partner. Kom ihåg att det är värt besväret.

YAGMUR YILMAZ ANSVARIG FÖR EXTERN UTBILDNING VID P6 ÖVERSÄTTNING: ELLEN NORMAN lundagård nr 7 2018

13

reportage

när kriget kom till lund

TEXT FELICIA GREEN FOTO MAGNUS GÖRANSSON

Natten till den 26 januari år 1964 försvinner en katt spårlöst från ett av Malmös villaområden.

Det ska få det att storma kring Lunds universitet och en redan ifrågasatt djurskyddslagstiftning.

14

lundagård nr 7 2018

läs fler reportage på lundagard.se ◣

DET ÄR MITT på dagen den första april år 1964 på Fy-

”

siologiska institutionen i Lund. Efter att ha blivit nekad att få se deras inköpsjournal har en hovrättspresident på krigsstigen kommit till institutionen, följd av ett pressuppbåd. Bland annat rapporterar en av Sydsvenskans reportrar från mötet mellan Lundaprofessorn Georg Kahlson och hans ”utmanare”, hovrättspresidenten Björn Kjellin. Ett möte som reportern målar upp som en boxningsmatch mellan de två.

Dörren slås upp. Ut marscherar professorn, glatt leende och sportigt klädd i skjorta, halsduk innanför öppen krage och lätta byxor, medan utmanaren föredragit att slåss i mörk gåbortstass. Är kampen redan över? Vilken nesa! Publiken reser sig besviket och går. En förbiskyndande kvinnlig tjänsteman utropar med finsk brytning: Och allt detta bara för en katts skull! Sverige är ett lyckligt land!”

dåvarande jaktlag. Det vill säga att vem som helst får göra vad de vill med dem, och det är något som svenska universitet drar nytta av.

– Det fanns ingen lagstiftning som skyddade försöksdjuren, mer än det som står i 1944 års djurskyddslag, som förövrigt var vår första djurskyddslagstiftning. Där stod det något i stil med att djuren inte skulle utsättas för ”onödigt lidande.” Det var med andra ord en så kallad gummiparagraf. Det var fritt fram för en institution att köpa in försöksdjur från vem som helst. Då var det särskilt katter, men även hundar, som en del personer specialiserade sig på att sälja till institutionerna, berättar Birgitta Carlsson.

I dag är hon en av frontfigurerna i Kattkommando Syd, en organisation som hon beskriver som en livräddarorganisation för katter. Som en del i verksamheten driver hon även ett katthem i Blekinge. Men mellan 1977 och 1993 var hon ordförande i Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök, senare Djurens rätt, och är även författare till en bok om djurrättsorganisationens historia.

NATTEN TILL DEN 26 januari försvinner katten Ninni

– Jag har aldrig sett min man så arg som han var när han kom hem efter mötet med Georg Kahlson.

Han [Björn Kjellin, reds. anm.] var expert på offentlighetsprincipen och var oerhört upprörd över att en myndighet inte levde upp till den. Att vi skulle ha ett öppet samhälle var väldigt viktigt för honom, berättar Björn Kjellins änka Madeleine Kjellin.

Dusten mellan de två välkända personerna ska i pressen komma att bli känt som Kattkriget och ge upphov till många spaltmeter. Anledningen till ”matchen” på institutionen går att finna några månader tidigare, över två mil från Fysiologiska institutionen och Lund. Där, i en villa i den strandnära Malmöstadsdelen Limhamn bor nämligen hovrättspresidenten Björn Kjellin med sin familj.

I villan bor även katten Ninni.

VID DEN HÄR tiden är försöksdjur en omdebatterad

fråga. Insynen är dålig och djurskyddslagstiftningen svag. Bland annat anses katter som befinner sig utanför sin ägares egendom vara fredlösa enligt

Redigering: Felicia Green

spårlöst från sina hemkvarter på Limhamn. När hon inte återvänder hem, åker hovrättspresidenten till institutionen i Lund. Väl där begär han att få se liggaren där inköpta katter redovisas med uppgifter om bland annat kön, färg och i vissa fall, även ras.

Han nekas av Georg Kahlson, och det är någonstans här Kattkriget tar fart.

– Den stora striden gällde offentlighetsprincipen.

GK [Georg Kahlson, reds. anm.] hade nog fel i egentlig mening, men han ville skydda de som levererade katter till oss. Redan då fanns det nämligen en del som tyckte illa om att det levererades försöksdjur till institutioner där man utförde experiment. De visste ju inte vad det var för experiment som utfördes och kunde ju inbilla sig att katterna hade svåra smärtor, berättar Lars Malm som arbetade på Fysiologiska institutionen som amanuens mellan år 1957 till 1964 och sedan som assistent mellan 1971 och 1974.

I DAG SKULLE få kattägare få för sig att leta efter sin

försvunna katt vid närmsta universitet, men på

lundagård nr 7 2018

15

reportage

I Sydsvenskan rapporteras det den 2 april 1964 om hovrättspresident Björn Kjellins och professor Georg Kahlsons möte dagen innan. Foto: Faksimil/ Sydsvenska dagbladet

1960-talet är det välkänt att forskare använder upphittade, och stundtals rentav stulna, katter i sina experiment.

– Många på Limhamn visste att det fanns en karl i området som fångade katter och sålde till institutioner i Lund, säger Madeleine Kjellin.

I takt med att efterfrågan på experimentdugliga katter ökar, visar sig universitetens anskaffningssätt allt mer problematiskt. Förutom infångade katter från diverse leverantörer, förlitar man sig på att lantbrukare förser forskningen med sitt överskott av gårdskatter.

– Över hela världen gjorde man väldigt många kattförsök.

Det gick åt en hel del katter och det var rätt många institutioner som använde sig av dem. Det var ett rätt praktiskt djur. Just inom neurofysiologi var katter det experimentdjur man använde mest. Vad jag minns sövdes de i regel med en injektion i bukhålan. Sedan väcktes de aldrig, säger Lars Malm.

I Kattkriget var det enligt honom självklart vilket parti medarbetarna på institutionen tog.

– De flesta av oss höll på GK. Vi höll ju på med våra försök och tyckte att vi skötte dem snyggt. Däremot hade ingen någon åsikt om Kjellins katt verkligen hade kommit dit. Vi visste bara att det fanns folk på landet som levererade katter och skötte det snyggt och fint. Vi funderade nog inte så mycket på det, men det föll sig naturligt att vi höll på vår professor.

”Så kände jag när jag jobbade där i alla fall. Jag hade mindre känsla för katterna. Hundar är liksom våra vänner på ett annat sätt.”

16

lundagård nr 7 2018

TIDNINGEN EXPRESSENS FRAMSIDA

pryds den 25 november 1959 av en bild på lantbrukaren Gunnar Persson. I famnen håller han en vit katt med mörka fläckar.

Katten heter Lillemåns och hade enligt artikeln försvunnit från bostaden utanför Hörby flera dagar tidigare. Med hjälp av polisen i Lund och ordföranden för Nordiska samfundet till bekämpande av plågsamma djurförsök, leder spåren lantbrukare Persson till Karolinska institutet i Stockholm. Väl där, hittas Lillemåns i en husvagn i väntan på att användas som försöksdjur. Mot en summa av vad som i dagens penningvärde motsvarar 245 kronor, kunde Lillemåns återförenas med sin ägare.

läs fler reportage på lundagard.se ◣

– Vi kan naturligtvis inte kontrollera alla djur som kommer hit. Men för att ingen orättvisa skall ske har vi stadgat att djuren inte får behandlas förrän en vecka efter det de lämnats. Ägaren har alltså stora möjligheter att få tillbaka sitt djur, säger en professor på Karolinska institutet till Expressens reporter. ÄVEN VID LUNDS universitet väntade man en tid med

att påbörja experimenten på inkomna katter, något som skulle garantera att katterna var friska, och gav även eventuella ägare tid att få tillbaka sina husdjur. Georg Kahlson beskriver själv i sitt yttrande till Justitieombudsmannen (JO) i ett av Kattkrigets senare skeden hur mycket tid oroliga kattägare tar från undervisning och forskning.

Redan tio år tidigare har man från institutionens sida därför börjat hänvisa ägarna som ringer och besöker institutionen till polisen.

Lars Malm beskriver Georg Kahlson som en fadersfigur som ”när det var bråk, stod stark och försvarade verksamheten”.

– Det är ju ändå som så att väldigt mycket inom medicin kommer från djurförsök, säger han.

I 1960 års försöksdjursutredning konstaterar man att katter är det försöksdjur som är mest problematiskt ur anskaffningssynpunkt. Den opålitliga tillförseln av djur gör det svårt att planera djurförsöken, vilket leder till både irritation bland forskarna, och ekonomiska förluster för universiteten. Man konstaterar att en del i problemet är att antalet herrelösa katter i Sverige är relativt lågt. Konkurrensen om katterna mellan landets medicinska institutioner är därför hård. Det gör att många i ren desperation köper in ”mindre lämpliga” katter, som man uttrycker det. Något som leder till en ökad risk att få in sjuka och smittspridande katter till experimenten.

mot användningen av stora djur som katter, säger Lars Malm.

I 1960 ÅRS försöksdjursutredning föreslår utre-

darna en mer ordnad uppfödning av försökskatter. Blicken riktas då mot de privata uppfödarna.

Vid tiden har försök med egen uppfödning gjorts vid bland annat Göteborgs universitet, men författarna till utredningen menar att frågan om statlig uppfödning bör skjutas på framtiden i brist på tillräcklig erfarenhet och resurser för att dra igång ett sådant projekt.

ALLMÄNHETENS STORA MOTSTÅND till försöken på

katter är ytterligare ett problem som utredningen belyser. Att utföra experiment på djur som många anser vara familjemedlemmar är kontroversiellt.

Motståndet verkar få ytterligare fart i och med uppståndelsen kring Kattkriget mellan hovrättspresidenten och Lundaprofessorn. I bland annat Sydsvenskan tas det i ledare och insändare ställning mot bristen på insyn i djurförsöken och framförallt, mot hur införskaffandet av katter går till.

I flera medier ställs frågan varför inte institutionerna själva föder upp djuren.

Under 1980-talet började man enligt Lars Malm allt oftare ersätta katter med råttor i försöken. En anledning till att man använde katter till att börja med tror han var för att hundar var alltför stora och samtidigt för nära människan.

– Så kände jag när jag jobbade där i alla fall. Jag hade mindre känsla för katterna. Hundar är liksom våra vänner på ett annat sätt, så det var lättare med katter. Men efter hand kom det en del kritik

Den 25 november 1959 pryder Gunnar Persson och hans katt Lillemåns tidningen Expressens framsida. Foto: Faksimil/ Expressen

lundagård nr 7 2018

17

reportage

”

Plötsligt fick även pressmännen, som dittills tydligen förutsatts inte ha den blekaste aning om tryckfrihetsförordningar och offentlighetsprinciper, glutta i den märkliga liggaren.

– Men, tjoade institutionschefen, var snälla och ryck den inte från mig!

Till och med hovrättspresidenten sågs bläddra i kattbibeln, fast förstrött och en aning trumpet, det medges.

Någon i hopen tog det häftiga omslaget i professorns hållning som anledning att ropa: – Till djurstallarna!”

MEN NÅGOT BESÖK hos katterna i institutionens djur-

”

stallar verkar det inte ha blivit. Sydsvenskans reporter beskriver hur Georg Kahlson tar en titt på sin klocka då besökarna propsar på att få se djuren:

– Ack nej, det var väl förargligt! Dessvärre har jag skrivarbete som väntar. Mina herrar – kanske en annan dag?”

EFTER MÖTET PÅ institutionen står det klart att

Björn Kjellin tänker ta ärendet vidare till JO. Hovrättspresidenten är inte den enda som upprörs av systemet. Även djurrättsgrupper arbetar för att få till en förändring. En av dem är Nordiska samfundet till bekämpande av plågsamma djurförsök.

– När jag gick med på 1970-talet, skrev vi till en

del av personerna som sålde försöksdjur. Vi försökte avslöja dem på olika sätt för att få fram en förändring. Jag minns en gubbe som hade kört katter och ställt dem i en källare någonstans i Stockholm i syftet att sälja dem vidare till någon institution. Över natten hade de dött. Det blev en skandal. Men det var ju fortfarande tillåtet, om än kritiserat, berättar Birgitta Carlsson.

Att djurskyddsfrågan till sist fick ett sådant genomslag tillskriver Birgitta Carlsson flera faktorer.

Bland annat hade det varit flera fall som hade väckt allmänhetens kritik, men hon lyfter även den nya generationens demonstrationer.

– Det började röra på sig. 1972 tillsatte man en utredning för att undersöka den så kallade destinationsuppfödningen på grund av att det hade varit så mycket kritik och oklarheter kring hur man fick tag på katter och hundar. 1975 kom det sedan ett förslag från utredningen där man inte föreslog några radikala åtgärder, mer än att man skulle införa destinationsuppfödning – det vill säga att djuren man använde i experiment skulle vara uppfödda för ändamålet, säger hon.

INNANFÖR HUVUDENTRÉN PASSERAR grupper av stu-

denter pilen som pekar ut riktningen mot GK-salen.

Den gamla Fysiologen är bara en av flera byggnader som i dag utgör Biomedicinskt centrum (BMC).

– Djurförsök är för vissa ett känsligt ämne och vi måste skydda vår personal och våra djur från intrång och störningar. Men samtidigt är vi en statlig myndighet som är öppna med vad vi gör, berättar Eva Ekblad, professor i Histologi, apropå sin roll som kontaktperson för djurförsöksfrågor vid Medicinska fakulteten.

Fakultetens främsta försöksdjur är i dag möss.

Ungefär 40 000 möss går åt per år. Förutom det använder man 10 000 råttor, hundratals grisar, marsvin och kaniner samt enstaka får. Vid LU har inte katter använts de senaste åren.

– De sista inköpsjournalerna för katt tror jag var omkring år 2011. Det finns inte heller några planer på att använda katter i framtiden. Att man har använt det så länge som man har bygger på tradition. På 1960-talet använde man många katter och byggde därför upp försöksmodeller kring katter.

Man kunde återkoppla nya resultat till tidigare försök, och på så sätt bygga upp kunskapen. Att byta djurslag kräver en omställning, säger Eva Ekblad.

Katten har förlorat sin givna plats bland försöksdjuren.

– Det är svårt att få tag på katter i dag. Det finns inte längre någon destinationsuppfödning av katt i Sverige. Den sista som födde upp katter slutade eftersom personens barn blev hotade och den forskare som senast använde katt använder nu råttor, berättar hon.

Försök på katt på Experimentalkirurgen på Malmö Allmänna sjukhus i början av 1950-talet. 1956 användes drygt 1000 katter som försöksdjur i Sverige.

1960 låg siffran på 5351 katter, varav 817 användes i Malmö och Lund. Foto: Sydsvenska medicinhistoriska sällskapets arkiv/ Björn Henriksson

18

lundagård nr 7 2018

läs fler reportage på lundagard.se ◣

”Det är därför djur som katter och hundar knappt används. De står högt upp i djurhierarkin.”

MÅNGA AV FYSIOLOGISKA institutionens handlingar

finns fortfarande bevarade, bland annat i universitetsarkivets lokaler på Gastelyckan i utkanten av Lund.

I en pappkartong finns bland annat skrivelser som inkommit till institutionen 1969 och 1970, det vill säga cirka fem år efter att Kattkriget briserade, samlade. Instuckna mellan allt från ansökningar om semesterledighet till burgallerbeställningar, dyker här och var brev om försvunna husdjur upp bland de hundratals handlingarna. Taxen Mac har försvunnit från sitt hem i Västerås, beaglarna Bonnie och Bella saknas sedan de rastades i Umeå, en hankatt från Kungsbacka beskrivs grundligt i ett handskrivet brev från ägaren. En person i Älmhult uttrycker i snirklig handstil att den önskar överlåta sin tioåriga hund åt forskningen.

Det ska dröja till slutet av 1970-talet innan en ny lagstiftning klubbas igenom som gör det olagligt att sälja privatägda och hemlösa djur till djurförsök. Den nya lagstiftningen ska även komma att öppna upp för alternativa metoder och en ökad insyn genom djurförsöksetiska nämnder.

FÖR ATT FÅ utföra djurförsök krävs i dag etiktill-

stånd. För att få ett sådant måste man uppfylla ett antal krav. Förutom krav på destinationsuppfödning, ställer Jordbruksverket även krav på bland annat anläggningarna där djurförsöken ska utföras.

– Inför varje försök måste man även ange vilken samhällsnytta det har. Procedurerna måste beskrivas i detalj, likaså hur de påverkar djuren. Man måste även undersöka om det finns några alternativa metoder. I lagen står det nämligen att man enbart får använda djur om målen inte kan uppnås på annat sätt, säger Eva Ekblad.

Man är även förbundna genom svensk lagstiftning och EU-direktiv att använda vad som kallas ”3R”: ”reduce” , ”refine” och ”replace”.

– Det betyder att man ska reducera antalet djur som används och planera försöken så att minsta möjliga skada och smärta åsamkas djuret. Det kan till exempel vara att man ger dem adekvat smärtlindring. I lagen finns det även en hierarkisk ordning av djurslag, där man om möjligt ska utföra försöken på ett så kallat ”lägre stående djur”. Kan man göra det på en zebrafisk i stället för på en gris, så ska man göra det. Det är därför djur som katter och hundar knappt används. De står högt upp i djurhierarkin. Sedan kan detta diskuteras ur en moraletisk synpunkt, men sådan är lagen, säger Eva Ekblad. ÅR 1966, DRYGT två år efter startskottet till Katt-

Bilden är manipulerad.

en varit otydlig, och att professorns tolkning därför till viss del är förståelig.

Katten Ninni kom så småningom tillbaka till hemmet på Limhamn. Madeleine Kjellin misstänker att mannen som var känd som områdets kattfångare fångade henne och sedan släppte henne för att undvika uppmärksamheten som Kattkriget väckte.

– Jag var hemma och hörde hur en bil startade och körde i väg. Strax därefter kom Ninni in genom kattluckan. Hon hade aska i pälsen som om hon hade hållits i en källare. Efter det höll vi våra katter inomhus.

ENLIGT SYDSVENSKANS REPORTER som är på plats

under professor Kahlsons och hovrättspresidentens möte i april 1964 är det den senare som får in den sista svingen.

”

kriget, beslutar riksdagen att inköps- och försöksjournaler ska bli offentliga handlingar. Då hade även JO utrett hovrättspresidentens anmälan och kommit fram till att professor Kahlson gjort fel då han först inte låtit hovrättspresidenten ta del av inköpsjournalen över katter. JO konstaterar vidare att lagstiftning-

Kjellin: Jag fattar ingenting!!! Är liggaren eller är den inte en offentlig handling?

Det är den väl? DET ÄR DEN VÄL???

Professor Georg Kahlson, chef för fysiologiska institutionen vid Lunds universitet: Ja… Ja… Ja… Där bryts matchen.”

lundagård nr 7 2018

19

porträttet

En omstridd debattör För många studenter är han känd som den kontroversiella föreläsaren på läkarprogrammet som diskuterar biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Men det är inte första, och troligen inte sista gången som Germund Hesslow, professor i neurofysiologi, hamnar i blåsväder.

– Ni ska veta att jag är en smula misstänksam. Det här formatet har använts vid ett tidigare tillfälle för att misskreditera min person. En journalist sa en gång till mig i förtroende att redaktionen uppmanat henne att sätta dit mig.

Så att ni vet hur jag går in i det här, säger Germund Hesslow när han precis har tagit emot oss, vid entrén till Biomedicinskt centrum.

GERMUND HESSLOW BÖRJADE läsa his-

toria och senare filosofi vid Lunds universitet på 70-talet med siktet inställt på att forska inom teoretisk filosofi.

– Jag såg framför mig att det skulle vara oerhört svårt att få en fast tjänst inom filosofi. Det var för få tjänster till för många sökande inom den filosofin. Jag begav mig i stället till psykologi. Men uthärdade inte vad jag menade var ovetenskapligt flum. Institutionen dominerades helt av psykoanalytisk goja, säger Germund Hesslow.

I stället valde han att studera människan från ett biologiskt perspektiv och doktorerade efter en tid i neurofysiologi vid medicinska fakulteten. Det är genom sin forskning i inlärning utifrån ett biologiskt perspektiv som han har följt frågan om arv och miljö sedan 70-talet.

– Det är så jag har upptäckt att folk som faktiskt måste veta hur det ligger till faktiskt ljuger om det. Den bild som folk i allmänhet har fått av frågan är falsk. Intelligens och personlighet är i mycket hög grad nedärvda. Jag menar att miljöfaktorer som uppväxt spelar en helt underordnad roll.

"Att ge mig in i den debatten, det är bland det bästa jag har gjort i mitt liv."

FÖRUTOM I FRÅGAN om arv och miljö

deltog Germund Hesslow också i den offentliga debatten om bortträngda minnen under 90- och 00-talet.

– Till exempel i Thomas Quick- och Kevin-fallen. Där hävdade jag att idén om bortträngda minnen om sexuella övergrepp saknade vetenskaplig grund. Då blev många vansinniga.

Men att ge mig in i den debatten, det är bland det bästa jag har gjort i mitt liv.

20

lundagård nr 7 2018

För jag stod upp för det jag menade var riktig vetenskap och människor som blev falskt anklagade i stället för att jag drogs med i strömmen.

AVSIKTEN ÄR ATT teckna ett porträtt av

hela personen Germund Hesslow, men vårt samtal dras till de tillfällen då han har debatterat och tagit ställning i olika frågor. Han har nyss börjat simma, han lyssnar gärna på musik och under intervjun ringer hans dotter för att bestämma när de ska ses för en fika. Ingenting av detta är något som han gärna pratar om. Att skilja personen bakom åsikterna från den offentliga personen är svårt i det här fallet just för att han verka få sin energi och identifiera sig så mycket med rollen som debattör.

När Germund 2016 fick kritik skrev Lundagård om det och intervjuade studenter som varit på hans föreläsningar. En student kallade hans föreläsning om könsskillnader för politisk propaganda. På det svarade Germund att det lät som förevändningar för att slippa det man inte vill höra. Under hösten 2018 har också Sydsvenskan publicerat tidigare studenters åsikter om hans föreläsningar samt hans eget svar på dessa.

APROPÅ DEN SENASTE debatten om

hans föreläsning säger han att han inte blir berörd av de många kritiska kommentarer som har mött honom.

– Många studenter har blivit förbannade över innehållet i min föreläsning och kallat det diskriminerande att prata om biologiska grunder till män och kvinnors olika livsval. Men jag har också fått ett stort stöd från många studenter, säger Germund Hesslow.

Samtidigt har universitetet tillsatt en utredning efter att en student i ett brev anklagat Germund Hesslow för att ha uttryckt sig kränkande och diskriminerande. Den utredningen är fortfarande pågående.

– Det den studenten som har varit på mig gör är ”guilt by association”.

Studenten klumpar ihop vetenskapliga rön som jag lyfter med en vedervärdig politik. Folk kommer ofta dragande med nazismen när man pratar om ge-

TEXT JACOB ANDERSSON FOTO MAGNUS GÖRANSSON

germund hesslow Ålder: 69 år.

Gör: Docent i teoretisk filosofi och professor i neurofysiologi.

Familj: Fru och två barn.

netik. Det måste ju vara oväsentligt för den vetenskapliga frågan. Jag skulle kunna ta upp Lysenko [en sovjetisk biolog som hävdade att växters egenskaper kunde modifieras av miljö och att de nya egenskaperna då skulle gå i arv, reds. anm.] apropå de som förespråkar miljöns roll men det tycker jag också skulle vara oväsentligt.

INNE I HANS lilla kontor som är alldeles

överbelamrat av böcker från golv till tak har han inte mycket manöverutrymme men diskussionen gör honom tydligt exalterad.

– Jag har fått material skickat till mig från den medicinska fakulteten för den rätta terminologin inom transsexualitet. Det är ju i sig befängt. Föreläsningen jag håller handlar egentligen inte alls om det. Kritiken jag har fått om en kommentar om transsexuella gällde en fråga från en student som jag försökte svara kortfattat på. ÄVEN OM DET inte varit ofta så menar

Germund att det har funnits tillfällen då han har ändrat sin uppfattning och bytt fot i en fråga.

– Jag har tidigare haft åsikten att omfördelningspolitik har varit av ondo. Att alla människors ställning är resultat av fri vilja. Men om man vet att intellektuell förmåga i hög grad är ärftlig, då förstår man också att människor inte har möjlighet att ändra sina livsval hur de vill. Enligt min uppfattning är biologiska skillnader det bästa argumentet för en jämlikhetspolitik.

– Men ingen vill lyssna på det för folk tror väl att ”han Germund är en halvnazistisk biologi-jävel och då kan han ju inte ha några åsikter som stämmer överens med mina”.

Redigering: Felicia Green

fĂśreningen

22

lundagĂĽrd nr 7 2018

Redigering: Oskar Madunic Olsson

En hisnande upplevelse Få känner till dess existens. Ännu färre vet vilka som är med. Lunds akademiska hissällskap går under radarn och dyker upp när du minst anar det, oftast när de har terminssittning i en av Lunds hissar. Lundagård följde med under firandet av deras femårsjubileum.

I det kyliga höstvädret traskar några medlemmar från Lunds akademiska hissällskap runt studentboendet Magasinet för att inspektera ägorna. De undersöker om byggnadens skick kan godtas och vara värdig dess hiss, i vilken sällskapet senare ska ha terminens första sittning.

– Se där, en förstörd moped!

Det talar för kriminalitet, säger en kvinnlig medlem vänd mot ett mörkt objekt som står lutat mot huset.

– Helt oacceptabelt! Att gatlampan dessutom inte funkar vittnar om dålig skötsel och förfall, säger hennes manliga dito.

SNART HAR TRASIGA lister och

klotter lagts till på anmärkningslistan. Det verkar först som att det lutar åt ett underkännande, men efter en kort överläggning beviljar gruppen byggnaden.

– Det brukar vara så. Vi godkänner nästan alltid byggnaderna till slut, säger Peter samtidigt som han tar en klunk från sin öl.

Peter är sällskapets ordförande och så kallad Förste hissmaskinist. I hans uppdrag ingår det bland annat att trycka på hissknapparna och se till att sittningen blir av. Till sin hjälp har han även Sebastian, gruppens heraldiker.

– Om han sköter hissen, sköter jag festen, säger Sebastian samtidigt som han tittar på hur några medlemmar försöker justera det uppdukade bordet i hissen. Han är orolig. Sedan AF Bostäder renoverade hissen har höjden blivit lägre och bredden minskat. Ett annat problem är belysningen.

Några medlemmar börjar snart att dämpa hissljuset med post-itlappar.

– Vi får se hur det går. Det skrikiga ljuset måste vi lösa. Det påminner om sjukhusbelysning, säger Sebastian.

LUNDS AKADEMISKA HISSÄLLSKAP

grundades 2013 och var ursprungligen en fylleidé.

– Vi tänkte att det vore kul att ha en sittning under rörelse.

Helst skulle det ske i en byggnad med en stor hiss. Att många bodde där och att det var lätttillgängligt med kök var också viktigt. Det kallade vi för treenigheten, säger Johan, som var en av sällskapets grundare.

Sedan dess träffas sällskapet en gång per termin och har sin sittning i någon av Lunds hissar.

– Vi skulle väl inte säga att vi är ett hemligt sällskap men vi är heller inte ett sällskap som aktivt söker medlemmar eller har

Redigering: Simon Appelqvist

14

TEXT EMIL SANDGRIM FOTO JONAS JACOBSON

en Facebook-sida. Vi gör bara vår grej, säger Peter och understryker att det enda hemliga är hur de väljer sina medlemmar och hur intagningen går till.

EN BOENDE PÅ Magasinet ska ta

hissen ner till entréplan. När hissdörrarna öppnas står sex frackklädda personer och trängs runt bordet. Studenten hinner knappt överväga att ta trappan innan han lockats in av de glatt hälsande personerna. Under hissfärden bjuds det på högstämma.

– Du hade också fått en snaps av oss, men eftersom vi ännu inte påbörjat sittningen, är allt inte förberett. Återkom lite senare, så ser det nog lite annorlunda ut, säger Johan piggt efter sången.

Hissen kommer ned till entréplan och dörrarna öppnas. Medresenären stiger ut och får på sin väg mot ytterdörren höra ännu en sång trappas upp innan hissen försvinner. Kvällen är fortfarande ung och Lunds akademiska hissällskaps sittning har bara börjat.

Peter, Sebastian och Johan vill vara anonyma och heter egentligen något annat.

lundagård nr 7 2018

23

kultur

En kugge i Experimenterandet med människokroppen eller psyket är ett vanligt tema när man i populärkulturen ska måla upp en dystopi där människan devalveras till kugghjul i ett maskineri. Men vilken människosyn ger detta egentligen uttryck för?

Under hösten har Netflix släppt serien Maniac med Jonah Hill och Emma Stone i huvudrollerna. Serien utspelar sig i en närstående dystopisk värld och anspelar på en klassisk populärkulturell modell: oetiska experiment där man endast ser människan som ett kugghjul i ett stort maskineri.

I Maniac får man följa Owen Milgrim (Hill) och Annie Landsberg (Stone) som går med i en testgrupp för en medicin som enligt uppfinnaren ska kunna bota och reparera allt som är fel med ens hjärna, vad det än är. Både Owen och Annie befinner sig i utsatta situationer, Owen lider av schizofreni och Annie är beroende av pillret som testas. När testdeltagarna vaknar upp från medvetslöshet orsakat av pillret klagar en deltagare på att testet är oetiskt. ”Du avstod från etik när du skrev på för det här”, får hon kallt till svar av en vakt.

EN KLASSIKER BLAND experimentfil-

mer är A clockwork orange från 1971 i regi av Stanley Kubrick. I filmen sitter gängledaren Alex DeLarge (Malcolm McDowell) i fängelse och deltar där i ett experiment. I experimentet tittar han på våldsscener samtidigt som han är fullproppad av droger som både förlamar honom och triggar hans rädsla.

Behandlingen ska få honom att inte längre begå våldsdåd.

Samma mönster återkommer i Kazuo Ishiguros roman Never let me go (2005) som utspelar sig på en internatskola på den engelska landsbygden där eleverna på skolan är kloner

radikalt pladder En ny stjärna har tänts på podcasthimlen: Football Radical med Johanna Frändén och Simon Bank. De två Sportbladetjournalisterna analyserar världsfotboll utifrån ett politiskt såväl som kulturellt perspektiv. För den totalt fotbollsointresserade är den som ljuv musik för otränade öron.

SIMON APPELQVIST 24

lundagård nr 7 2018

möt skams tvillingsyskon blank Vors, gutter och drittsekker.

Norsk ungdomskultur är tillbaka i serieformat. NRK P3 har givit Skam ett tvillingsyskon genom dramaprogammet Blank. Serien handlar om huvudkaraktären Ella som bor ihop med vännen Susanne. Mellan Oslos innerstadsgator får vi följa hur de jobbar, festar och hånglar, ibland med fel person. Relationsuppbrott och svettiga

intriger avlöser varandra och ingenting hålls hemligt när såväl sms-konversationer som Instagramkonton finns tillgängliga att botanisera sig i. Seriens andra säsong har premiär våren 2019 men den som vill hinna se klart den första säsongen innan dess kan behålla lugnet, av egen erfarenhet kan jag avslöja att det gick på mindre än två dagar.

NINA MORBY Redigering: Simon Appelqvist

läs mer kultur på lundagard.se ◣

experimentets tjänst skapade med ett enda syfte: att donera sina organ. De är helt avhumaniserade och beskrivs snarare som saker än som människor. Precis som A clockwork orange och Maniac väcker den frågor om hur långt man får gå i vetenskapens tjänst.

NÅGOT MER SOM förenar dessa verk är

att de utspelar sig i världar som liknar vår egen. A clockwork orange i ett framtida Storbritannien härjat av våld, Maniac i en kapitalistisk retro-dystopi och Never let me go som utspelar sig i nutid. De är alla tre verkligheter som på många sätt liknar vår värld, men där saker och ting är lite obehagligare, lite kallare. Det finns tillräckligt många beståndsdelar kvar från den värld vi i dag lever i för att man som tittare ska känna igen sig. De kan ses som en förlängning av vårt samhälle, och hur det kan se ut i framtiden.

med människokroppen eller psyket när den ska porträttera den modernistiska dystopin. Stanley Kubrick har själv sagt att A clockwork orange är en satir över hur en totalitär regim kan använda psykologiska experiment för att kontrollera befolkningen och ”göra dem till små robotar”. En bok, film eller tv-serie där det oetiska experimentet spelar en stor roll visar för tittaren eller läsaren att verket utspelar sig i en värld där etiska regler inte längre spelar roll. En värld där människor, frivilligt eller ej, utnyttjas av systemet för att ”förbättra” mänskligheten. Man försöker ”laga” människor på samma sätt som man lagar en gräsklippare. Och det är de utslagna och de som inte passar in som nyttjas och därmed drabbas.

DEN HÄR TYPEN av nyfikenhet på hur

överraskning att populärkulturen också vänder sig till experimenterandet

TEXT JONATAN WESTERLIND ILLUSTRATION ABIGAIL ALLEN

DESSA FRAMSTÅENDE VERK leder tan-

karna till filosofen Zygmunt Bauman som i sin bok Auschwitz och det moderna samhället skriver om förintelsen och moderniteten. Han menar att förintelsen inte är en anomali orsakad av en liten grupp psykopatiska tyska ledare, utan snarare en förlängning av moderniteten. Den maskinella synen på människan som växt sig stark i det moderna samhället lägger i stället grunden för att sortera bort människor som inte passar in och inte kan bidra på något annat sätt än att överlämna sina kroppar till vetenskapen, precis som Owen och Annie i Maniac, och Alex i A clockwork orange.

samhällsengagemang genom musik Vill du förbättra världen? Eller oroar du dig för ett litet utbud av kulturevenemang den kommande månaden? Ingen fara, då kan du lugna dig. Den 10 - 16 december kommer Musikhjälpens glasbur att stå på Stortorget och erbjuda Lundaborna kvalitativ livemusik medan man samlar in pengar till årets rättviseprojekt: hjälpa människor med funktionsned-

“Det spelar ingen roll” halvskriker en av mina vänner för att göra sig hörd på ett fullproppat Ariman. “Black Panther kommer att vinna. Har du sett den?”. Under den senaste timmen har vi diskuterat vilka vi tror kommer bli nominerade och vinna priser på Oscarsgalan. På ett kantstött papper har vi antecknat filmer, skådespelare, och regissörer där vi en efter en stryker den film eller person vi inte tror på.

Under den nyintroducerade kategorin Årets populära film återstår till slut endast en titel efter vårt sällande: Black Panther. Jag hindrar mig själv från att komma med invändningar. Filmen är bra, men det stör mig att skaparna av filmens källmaterial, en serietidning, sällan får den uppmärksamhet som de förtjänar.

"Själv ser jag fram emot att inom en snar framtid sitta framför tv:n och se Stan Lee ta emot Nobelpriset."

De senaste tio åren har våra biografer dominerats av filmer baserade på serietidningar. Av filmvetare och recensenter har dessa filmer både hyllats och kritiserats. Samtidigt har serietidningar inte välkomnats inom litteraturvetenskapen. Litteraturvetare har länge nekat serietidningar dess plats inom den finkulturära sfären, där jag anser att de hör hemma.

Serieböckernas akademiska värde förhåller sig inte bara till enskilda verks kvalitet, utan även till mediets dragningskraft i sin helhet. Superhjälteserier, såsom Spindelmannen (där det har gått så långt att man varumärkesskyddat ljudet som hörs när han skjuter ut sitt nät), har satt en enorm prägel på vår kultur och borde därför få samma erkännande som all annan litteratur.

Ett exempel på att vi kanske är på väg åt det hållet finns att hitta vid Göteborgs universitet. Där har Houman Sadri, som doktorerar i engelska, publicerat artiklar om bland annat serien Wonder Woman. Nu återstår det att vänta och se om andra svenska universitet följer efter.

Själv ser jag fram emot att inom en snar framtid sitta framför tv:n och se Stan Lee, skaparen av bland annat Hulken, ta emot Nobelpriset i litteratur.

Först när den gamle mannen står framför kungafamiljen, skrattar och därefter utropar sitt slagord “excelsior” , vet jag att serieskapare fått det erkännande de förtjänar.

sättning i låg- och medelinkomstländer. Spill därför inte bort tiden utan dra igång ditt insamlingsprojekt redan nu. Kanske ska du raka skallen? Kanske ska kåren gå samman? Vilken väg du än tar, blir insatsen nog så betydelsefull. Det är dags att börja fila på dina bästa låtönskningar och engagemang!

EMIL SANDGRIM

ERIC SARKAR NILSSON lundagård nr 7 x 2018 2015

25 x

ILLUSTRATION: AYDIN RAMEZANI

MED DET I bakhuvudet är det ingen

man kan förbättra och göra människan starkare – ingenjörsskapet med den mänskliga kroppen och det mänskliga psyket – är onekligen det som drivit fram medicinsk utveckling. Men som man kan se i Maniac, A clockwork orange och Never let me go vittnar detta om en maskinell syn på människan som kommer med ett högt pris. I en värld där vår uppgift som människor är att vara produktiva och ”bidra” skapar synen på oss som utbytbara varor en brist på ansvar och moral som leder till att man kan utnyttja andra bäst man vill. De ger oss en inblick i hur världen hade kunnat se ut, och kan ge oss en fingervisning i hur den kan komma att bli. Förhoppningsvis ger de oss också verktyg att se tecken på när vi är på väg dit. Ska man tro Zygmunt Bauman kommer det behövas, innan det är för sent.

prisa serieskaparna

nöje

Flerfaldig fanfar för far ILLUSTRATION: JULIA JUVÄNG

Hurra för pappor! Söndagen den 11 november är det Fars dag. Lagom till bemärkelsedagen har Kulturredaktionen letat fram några av fiktionens och offentlighetens mest minnesvärda farsor.

NED FLANDERS

RAY OCH SILO

Med buskig mustasch och omtanke för inte bara sina barn – utan även grannens – är den fromma singelpappan Ned Flanders i The Simpsons den ultimata kvarterspappan. Han ser likaså efter sin faderliga motpol till granne.

Ned är även rippad som få och har gett upphov till tvivelaktig erotisk fanfiction (tips: googla inte).

Glöm Sphen och Magic. På 00-talet var Ray och Silo paret på allas läppar. Mediebevakningen var med andra ord stor när de efter många fruktlösa försök (de försökte bland annat sno ägg från andra par) äntligen blev pappor.

Tillsammans uppfostrade de två pingvinerna framgångsrikt en dotter på Central park zoo innan de separerade år 2005.

”Rippad som få och har gett upphov till tvivelaktig erotisk fanfiction.”

felicia green

TONY SOPRANO

CAITLYN JENNER

HERMANN KAFKA

Anthony ”Tony” Soprano är maffiaboss i New Jersey. Hans dotter Meadow är hans ögonsten till den dag hon vid en minnesstund hälsar på gästerna. Tony säger till sin fru: ”She’s becoming robotic like the rest of us”. Mycket går att säga om hans moraliska grundvalar men han har, vad han anser är barnens bästa, för ögonen.

”She’s my father” säger toppmodellen Kendall om sin pappa Caitlyn Jenner (tidigare Bruce Jenner).

Sedan några säsonger har Caitlyn varit utesluten ur Keeping up with the Kardashians. Några särskilda skäl till detta har inte angetts, men exfrun Kris Jenner var inte helt förtjust i Caitlyns självbiografi The Secrets of my Life.

Hermann Kafka (1852-1931) var en framgångsrik affärsman men särskilt mycket värme tillstod honom inte, om man får tro den samlade uppfattningen om Franz Kafkas liv. Många gånger beskrivs Hermann Kafka som en skräckinjagande tyrann. I Franz Kafkas dagböcker och korrespondens kan man djupdyka i hans relation till sina föräldrar. vendela

”Mycket går att säga om hans moraliska grundvalar.”

ASTRIDS PAPPA

FARSAN I KORPARNA

TROLLETS FAR

Filmen Unga Astrid om Astrid Lindgrens ungdom är en riktig mellanmjölk-rulle. Det enda som väcker någon typ av känsla är Astrids pappa, spelad av Magnus Krepper.

Att han lyckas prestera en sämre småländska än Kristinas norskinfluerade i Jan Troells Utvandrarna är en bragd värd att fira. Både med borrmaskin, whisky och ny slips.

Filmen Korparna är nominerad till Nordiska Rådets filmpris. Filmens fader kan inte släppa den verklighetsfrånvända tanken på att hans son ska ta över gården.

Det är sannerligen fantastiskt hur han kan ha missat det där nya heta, i ungdomligt tal kallat urbanisering och stordrift. Kepsen av för ignoranta Agne.

Farsan i bioaktuella filmen Gräns låter inte bara sin dotter tro att hon är en ”ovanligt hårig människa” större delen av hennes vuxna liv. Han pallar dessutom inte berätta för henne att hennes naturliga kost består av insekter.

Hon får varken känna sig snygg eller äta gott förrän hon passerat 30. Tack far.

källmark

”Tack far.”

filippa werner sellbjer 26

lundagård nr 7 2018

Redigering: Felicia Green

läs mer kultur på lundagard.se ◣ FOTO: PRESS/MATIAS PETTERSSON

3 tips ANNA ODELL GÄSTAR KINO

“Jag vill spela in två sexscener, där han på riktigt penetrerar mig i den ena, och jag honom i den andra” säger karaktären Anna Odell i trailern till den verkliga Anna Odells nya film X&Y. I filmen undersöker hon tillsammans med Mikael Persbrandt könsidentiteter, verklighet och fiktion.

Den 25 november gästar hon Kino.

FILIPPA WERNER SELLBJER

KOJO FUNDS INTAR BABEL

För den som längtat efter att dansa loss till afrobeat med influenser från dancehall, R&B och grime kommer nu räddningen.

Med låtar som Warning, Check och Fine Wine intar brittiske ”afro-swing kungen” Kojo Funds Babels scen i Malmö den 7 december. Enligt Babel själva kommer kvällen att bli ”mayhem” och Kojo kommer visa varför han förtjänar publikens uppmärksamhet.

Space Lady kommer att uppträda på Skissernas museum den 16 november.

CELINA ALENTUN

Natt på museet Fredagen den 16 november öppnar Skissernas museum upp efter stängningsdags och bjuder in till en kväll i konstens tecken.

– Det är lite som en endagsfestival, säger Elina Carlstein, kommunikatör och programkoordinator på Skissernas museum.

UNDER KVÄLLEN KOMMER besökarna att kunna

delta i en kollageworkshop med illustratören Kalle Mattsson. Modeskaparen Ann-Sofie Back kommer finnas på plats och berätta om kreativitet och skapande i samtal med kulturjournalisten Kerstin Berggren. Scenkonstkollektivet ÖFA kommer att ha en danceoke, vilket innebär att man dansar till en musikvideo tillsammans med andra.

– Det här är ett evenemang som har tagit inspiration från bland annat Brooklyn museum och Statens Museum för Kunst (SMK) i Köpenhamn, som också har liknande evenemang där man öppnar upp museet på kvällstid, säger Elina Carlstein.

Redigering: Celina Alentun

ha transformerats. I stora salen kommer det att ha byggts upp en scen och det kommer att finnas visuell konst i spegelsalen. Även restaurangen kommer hålla öppet extra länge.

– Det är lite som en endagsfestival och det passar väldigt bra att ha det på kvällstid eftersom det blir mer tillgängligt, säger Elina Carlstein.

Om du gillar att visa upp dina förmågor och talanger inför andra och inte räds en scen, har Kalmar nation kvällen för dig.

Den 21 november bjuder de in till Open mic. Men eventuell scenskräck får botas med annat än med något stärkande. Kvällen är alkoholfri.

FELICIA GREEN

missa inte…

MUSIK ÄR ETT givet inslag under kvällen,

bland annat från prisbelönta Ali Sabah Trio, som spelar på stränginstrumentet oud. I museets foajé kommer DJ Helena Lopac att spela elektronisk musik.

– En av de största artisterna är Space Lady, som kommer från USA. Hon är lite av en legend världen över och gör ganska unika tolkningar av kända poplåtar, säger Elina Carlstein.

text malin johannesson

skissernas night ▶▶ Var: Skissernas museum i Lund. ▶▶ När: Den 16 november, klockan 17:00-23:00. ▶▶ Fri entré under hela kvällen. ▶▶ Skissernas night är ett återkommande evenemang som hålls tre gånger per år.

FOTO: PRESS/ MALIN ARNESSON

Har du tröttnat på det vanliga fredagshänget på nation? Den 16 november kommer du att kunna bege dig till Skissernas museum för en helkväll med konst, musik och dans.

– Själva tanken är att fylla huset med människor, musik och performance och att allting ska ske under samma tak, säger Elina Carlstein, kommunikatör och programkoordinator på Skissernas museum.

INFÖR SKISSERNAS NIGHT kommer museet att

ÖPPEN MIKROFON PÅ KALMARS

…Carmen! Om du missade när världens mest spelade opera sattes upp på Malmö opera under hösten kan du vara lugn. Nu ges en ny chans att se föreställningen på Lunds stadsteater den 27 och 29 november. Carmen satte fart på den verklighetsförankrade operan och skildrar ett dramatiskt svartsjukedrama mellan frihetsälskande Carmen och den samvetsgranne José.

CELINA ALENTUN

lundagård nr 7 2018

27

Historia i stygn

Britta Marakatt-Labba, Flygande nåjder, 1986, Statens konstråd

Britta Marakatt-Labba

Fri entré Vernissage fredagen den 16 november kl 18–20

17 13

november januari

2018 2019

Starta din karriär med oss!

Hos oss finns fler än 250 olika yrken.

lund.se/ledigajobb

28

lundagård nr 7 2018

Prenumerera på din nya Mac eller iPad Köp alla dina Apple-enheter hos oss men betala bara för tiden du använder dem.

SmartBuy är en prenumerationstjänst på teknik – som du kan styra helt själv.

Om du samtidigt gör ett inbyte får du förutom inbytesvärdet en extra rabatt

Mac: 1000 kr

iPad: 700 kr

Begränsat antal inbyten

10% rabatt r på Mac fö ! r studente

Läs mer på smartbuy.mstore.se Kattesund 1, Lund. Tel. 046 -15 04 00 Baltzarsgatan 26, Malmö. Tel. 040-660 16 40 www.mstore.se

Du kan få Malmös viktigaste jobb

CAMPUS COFFEESHOP Cafét som har det mesta en student behöver efter en dag på Campus. Allt från frukost, lunch, fika, drycker och godis till studentvänliga priser.

Vi är cirka 2500 medarbetare på arbetsmarknadsoch socialförvaltningen som har den roliga och tillfredställande uppgiften att skapa ett tryggare Malmö.

Varje dag bidrar vi till en socialt hållbar stad genom att hjälpa fler till egen försörjning, minska hemlösheten, ge nyanlända en bra start samt ge barn och unga goda uppväxtvillkor – för att nämna några av sakerna vi gör.

Det är ett viktigt arbete men långt ifrån enkelt.

Välkommen att bli en del av oss.

Läs mer på malmo.se/ledigajobb

Varmt välkomna önskar Gitte med personal.

Följ oss på facebook Campuscoffeeshop.se 042-128087 Våra öppettider är Mån-tor 8.00-16.30 Fredag 8.00-15.30

malmo.se/ledigajobb lundagård nr 7 2018

29

lunds universitets studentkårer

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

FOTO POIESH SOUDAGAR

The Global University much ground-breaking research is happening with the aid of foreign universities.

Today, as we sit and write this very text you are reading (the last day before the deadline of course, students never change), we eagerly wait for the second part of the government’s internationalisation enquiry (or “Internationaliseringsutredningen”, as we speak of it).

The enquiry is investigating the means and strategies for more international universities in Sweden. Rather than forcing you to sit through the first part (a minor document of 400+ pages), we thought we would share our thoughts and concerns on the matter.

at LU, but we must not take it for granted.

Just look at our very closest neighbour to see a completely different approach and belief about internationalisation. At the universities in Denmark, starting new courses in a language other than Danish is strictly prohibited, as many in the government seem to believe that Danish universities are for Danish people only.

FIRST

THESE THINGS MAY all feel given for students

SO, WHAT SUGGESTIONS does the

enquiry have for us? Goals that 25 percent of all students should have gone abroad during their studies, easier means of getting abroad for these students, and even that the university might not always have to follow the law of only using Swedish in its governance. We feel that we have to mention that the removal of the tuition fees for non-EU citizens would also be a welcome idea! With these suggestions in hand, we look forward to see Lund University work to make us a more international environment!

During the course of writing this our wait ended, and the second part has arrived. We have another 400+ page document on our hands, and we’ll report back to you as soon as we have finished it. In the meantime, enjoy the international university you study at!

detta är lus Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

CHRISTINA ABDULAHAD ORDFÖRANDE LUS ALEXANDER NYMARK VICE ORDFÖRANDE LUS

lus kramar De nya professorerna som installerades i oktober. Stort grattis!

30

lundagård nr 7 2018

lus sparkar För övrigt anser LUS att studieavgifter bör förgöras (eller i alla fall nämnas i utredningen).

alltid tänker på vilket hav av kunskap vi står på stranden av. Även om vi lätt placeras i fack och har praktiska hinder, som avstånd, husväggar och uppförsbackar, mellan våra utbildningar så finns det rum att utforska och gå utanför den väg som andra målar för oss. Samtidigt bör vi med tiden plocka stenar från murarna mellan oss och inte låta någon lägga dit en hög till.

DEN

KUNSKAP STUDENTER lämnar universitet med är och bör få vara lika varierad som studenterna själva.

De kan gräva sig djupt ner i ett litet område, följa en upplöjd bana eller snurra runt mellan allt som fångar blicken. Utöver det som kan läras av böcker och föreläsare har vi såklart all den lärdom en student kan ta av livet bredvid studierna genom studentlivets otaliga delar. I slutändan för våra val oss på en, om något tidvis krokig, väg framåt.

NU NÄR VI har chansen bör vi utnyttja

att vi har unik kunskap och sällsynta upplevelser bara ett andetag bort.

I dag är det inte en lång promenad till en värld av möjligheter. Kära student, njut av din tid i Lund HANNA SJÖ ORDFÖRANDE LUNDS NATURVETARKÅR

FOTO: PRESS/ANINIKA JÖNSSON

AND FOREMOST, what does an international university mean? What first comes to mind might be all the foreign students that are a natural part of the scenery in the lecture halls, cafeterias, and streets at your faculty and town, but let us not forget that international exchange studies is a two-way street. Even the most ingrained local student, born and raised in Lund and now studying here at our university can (and we dare even say should!) benefit from a term or year abroad. But there is more than just students that makes a university international. Think about how many of your books are in English, how many professors and lecturers you have that originate from abroad, and how

Nu när hösten verkligen börjar göra sig tillkänna och de skånska vindarna biter i kinderna bör man fortfarande ta sig tid att se sig om i vår stad. Det är inte bara färggranna höstlöv och vackra byggnader som fascinerar mig utan även att jag, bara genom att ta några steg ut från mitt kontor på toppen av Sölvegatan, kan röra mig förbi platser fulla med minnen, möjligheter till nya upplevelser och inte minst potentiell lärdom.

JAG TROR INTE att vi studenter i Lund

In our very own attempt to support the internationalisation of the university, we present this week’s piece in English.

"International exchange studies is a twoway street."

kårkrönika

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Vi söker förebilder till skillnadsgörande uppdrag!

SI (Supplemental Instruction) fortsätter att spridas på gymnasie- och grundskolor runt om i Skåne och vi söker nu nya SI-ledare i många olika ämnen, exempelvis matematik, moderna språk, svenska, samhälls- och naturvetenskapliga ämnen. SI-ledarna får en ledarskapsutbildning där de får lära sig allt de behöver.

Uppdraget innebär: FOTO: JOHAN PERSSON

Lunds universitets ”Graduate Fair” – 22 november Planerar du att läsa vidare efter din kandidatexamen? Besök vår Graduate Fair för att lära dig mer om Lunds universitets internationella masterprogram!

Lunds universitets Graduate Fair är en utbildningsmässa för dig som är intresserad av att läsa ett internationellt masterprogram på engelska vid Lunds universitet. Under mässan kommer representanter från våra 100 internationella masterprogram att finnas representerade för att möta alla intresserade studenter.

Graduate Fair är din chans att lära dig mer om vilka internationella masterprogram som

erbjuds och vilka program som passar just din akademiska bakgrund och ditt karriärintresse.

Mässan är också en möjlighet för dig att få reda på hur du gör en komplett ansökan, vilka dokument du behöver skicka in och hur du ska tänka kring de programspecifika dokument som kan krävas av programmen.

Notera att ansökningsperioden för våra internationella masterprogram är 16 oktober–15 januari, för studier som startar på höstterminen 2019.

REGISTRERA DIG NU! https://www.lu.se/event/graduate-fair Graduate Fair: 22 november, kl 16–18 Plats: LUX, Helgonavägen 3, Lund

Bli internationell fadder!

Vill du ha roligt och samtidigt hjälpa nya internationella studenter vid Lunds universitet? Som fadder ansvarar du, tillsammans med några andra faddrar, för en grupp internationella studenter under vårterminen. Tillsammans är faddrarna en viktig väg in det svenska student-

WWW.LU.SE

livet. Dessutom behövs du på Arrival Day och under introduktionsveckorna!

Anmäl senast 18 november att du vill vara fadder under våren 2019. www.lu.se/internationellfadder

• Ett SI-pass i veckan under läsåret (ca 10–15 per termin beroende på SI-ledarens schema) • Ledarskapsutbildning där studenten får lära er allt ni behöver veta för SI-uppdraget • Tung merit i ett modernt medskapande ledarskap • Göra en god samhällsinsats • Dessutom är det arvoderat 500 SEK per SI-pass (620 SEK för utvalda långväga skolor) och därutöver ingår ett månadskort för pendling om gymnasiet ligger utanför din studieort.

Rekryteringsprocessen sker i tre steg: 1. Fyll i formuläret på https://goo.gl/w4tk0j 2. Intervju 3. Därefter sker en eventuell placering vid gymnasieskola eller grundskola Kontakt: johan.fredriksson@stu.lu.se Läs mer på https://www.si-pass.lu.se/

SÖK STIPENDIUM FÖR PRAKTIK UTOMLANDS Som student vid Lunds universitet har du möjlighet att få internationell arbetslivserfarenhet genom praktik utomlands. Du kan söka Erasmusstipendium för praktik i Europa. Gör din ansökan senast den 15 november.

Läs mer på www.lu.se/praktisera-utomlands

in english

Cockroaches and bed bugs are becoming more common in Lund's student accomondations. Photo: Anticimex/Photographer Lennart Falk.

Pests on the rise in Lund Cockroaches and bed bugs used to be uncommon in Sweden. But these days they are on the rise, also in Lund and in student accommodations.

In Sweden, bed bugs and cockroaches were extinguished until roughly a decade ago. With increasing rate of traveling and global commerce, Sweden is starting to see a rise in bed bugs and cockroaches. The pest extermination company Anticimex's spokesperson in Lund, Emil Öberg, says: “I started about 12 years ago. Back then, as a technician who goes door to door, I had around two or three cases of bed bugs per year.

These days we can have three to ten cases each day in Lund. That includes normal residences and student accommodations.”

ACCORDING TO EMIL Öberg, bed

bugs are more common in student housing areas, especially corridors, for logical reasons. Students 32

lundagård nr 7 2018

live in rooms right next to each other, borrow things from each other, change apartments often and travel more. Emil Öberg says: “For example, if a student who has bed bugs in the bed leaves a book by the bed, if their friend then borrows the book, the friend will have bed bugs too.”

unwanted content. Emil Öberg says: “And if a student is unlucky, there is a chance that a cockroach could be in the package.”

THE RISE OF cock-

roaches goes along with similar lines of reasons. There is always a chance that your online purchase package will come with

Emil Öberg, Anticimex spokeperson in Lund. Photo: Private.

ONE

OF THE international students whom have had problems with pests is Stacy, who wants to be anonymous. She was living in Spoletorp South, a part of the LU Accommodation (LUACC) for international students. Between January and March 2018, she first saw cockroaches in the bathrooms. “It was

becoming a big topic in my corridor, people reported seeing cockroaches in their rooms and in the kitchen.”

AFTER DISCOVERING COCKROACHES, Stacy and her flatmates

stopped leaving food outside the fridge. They tried to email LUACC for help. “They ended up just putting trap stickers in our kitchen area. After that we still saw cockroaches. We kept talking about reporting to LUACC again, but in the end the problem sort of went away on its own” says Stacy.

NIKOLAS THEOFANOUS, HEAD of

LUACC, comments in an e-mail to Lundagård that if they receive reports from tenants who suspect Redigering: Filippa Werner Sellbjer

read more student news in english at lundagard.se/en◣

let’s be acquaintances I won’t sugarcoat it: some people are more work than pleasure to be around, and maybe it’s time to start thinking about how to cut those people out of your life.

"These days we can have three to ten cases each day in Lund."

You just don’t have time to spend with everyone you like. So either you can try to have it all, and spread yourself thin trying to spend time with everyone – or you can prioritize, giving more time and attention to some, and less, or none, to others. Or, in other words: you can attempt friend-breakups.

Strangely, it’s more difficult to break up with a friend than with a romantic partner. When you get into any romantic relationship there’s always the tacit acknowledgement that there could be a breakup somewhere down the road, so both partners are prepared for the possibility of it. Lovers split up, we’ve seen it thousands of times. There are whole books written about it, movies dedicated to it. You’ve done it before, and so has everyone else you know. But you’ve never heard of someone being looked in the eye and told: “I’m sorry, let’s be acquaintances.”

"What makes it so hard to friend-breakup is the deeper, more fundamental personal territory you risk wounding in the other person."

What makes it so hard to friend-breakup is the deeper, more fundamental personal territory you risk wounding in the other person. When you break up with a romantic partner you’re telling them you don’t work romantically with them.

They might still be a swell person, full of virtues and passions and interesting thoughts, but, for whatever reason, your romantic convexities don’t match their romantic concavities. This is not the case for a friendship breakup, where, no matter how tactfully or delicately we say it, we’re essentially saying we don’t value this person as much as we value other people.

Bed bugs. Photo: Anticimex/Photographer Lennart Falk.

that there are bed bugs or cockroaches in their home, LUACC will make sure that a caretaker goes and inspect the same day. If the caretaker decides that there are indeed pest issues, they will contact an extermination company. Nikolas Theofanous further explains that the amount of bed bugs cases at LUACC is low. Therefore they have not kept any statistics about pest reports for the past years.

owner’s insurance pays for the pest cleaning, therefore students won’t have to worry about paying.

To prevent bed bugs, students are recommended to keep travel bags away from the bed. Bed bugs come out to feed on you, and once they are done feeding, they go and hide in the bed. So to prevent them from going into your bags, the best way is to keep the bag away from the bed.

AS FOR THE situation in Spo-

EMIL ÖBERG STRESSED that stu-

dents shouldn’t be afraid of cockroaches. “Students either get unlucky and get cockroaches, or get lucky and don’t get them”.

He adds: “We are here to help you with it. If you see one, call for assistance immediately.” The house

letrop South, Stacy said: “I moved out of Spoletorp South in June 2018, so I’m not sure what the condition is over there anymore. But it was quite a special experience to see cockroaches in Sweden.”

TEXT EMILY HSIANG

Tough – but true. And, like a romantic relationship, honesty is important. If you feel this way about a “friend” of yours, maybe they feel the same way too. We should also realize that our company is not some gift, especially if we’re giving it out of any motivation other than the genuine desire to do so.

Like a traditional breakup, a friend breakup isn’t always an easy or painless thing to do, but it is, sometimes, the right thing – for everyone involved.

EVAN FARBESTEIN lundagård nr 7 2018

33

Helsingborg Staden för dig som vill något

Helsingborgs stad och Campus har sedan starten haft ett tätt samarbete för att göra Helsingborg till en attraktiv och välkomnande plats. Vi ser dig som student som en viktig del av stadens utveckling.

Just nu ökar vi tempot i arbetet i Kunskapstriangeln för att stärka samverkan och näringslivskontakter. En viktig del i detta arbete är Campus vänner, en ideell förening som delar ut stipendier till studenter på Campus. Det regionala näringslivet utgör medlemmarna i föreningen då de vill ha nära kontakt med studenter.

Fler bra grejer i Helsingborg • Du kan söka examensjobb i Uppdragsbanken.

• Du kan söka jobb som studentmedarbetare i staden. Sedan 2007 anställer vi årligen ett 40-tal studentmedarbetare som jobbar med olika projekt inom stadens förvaltningar.

• Varje månad träffas staden och studentföreningarna i Helsingborgs studentforum för att diskutera aktuella frågor.

• Föreningen Campus Vänner delar ut stipendier för bl.a. studieresor och olika typer av arrangemang som utvecklar Campus Helsingborg. Fritt fram att söka för som studerar på Campus.

Har du frågor som rör din studietid i Helsingborg? helsingborgsstudent.se • facebook.com/helsingborgsstudent twitter.com/hbgstudent • instagram.com/studentmedarbetarna

q & serien q: anders törnkvist (kl) ILLUSTRATION : MOLLY SVENSSON

MORRHOPPAN Mjauuu mjauuu.... ... Terminen har passerat sin mitt och festerna och därmed skandalerna har därför nått mina lystrande öron... ... En borglig fiffelfest gav en burkkaskad som stackars lus buttert tvingades städa upp efter kvällens kavalkad... ... På tal om kaskader. En nationstopp blev på fest bland jämlikar överraskad av egen-

A

nders Törnkvist, avgående studentombud. Q har mottagit klagomål från Lunds samlade studenter. De menar att en viss Anders från Ulricehamn tagit alla kurser på hela universitetet samtidigt och att han som 30-åring kommer att ha ett hundratal examina. Vi talar om någon som läst till läkare och pluggat matte och latin vid sidan av. Han har bestigit berg, spelat tvärflöjt, cyklat, arbetat som vice ordförande i Medicinska föreningen, läst juridik. Han är även programmerare och har full kontroll över Lundagårds hemsida (vilket onekligen ger honom ”fingret på knappen”-makt, kära läsare). Dock mottog Q en lugnande rapport om att människan även är en riktig partyprisse. Q ger honom max fem år, sedan bör hjärncellerna ha reducerats och ordningen återställts.

Qkvad: Somliga har ett intresse och somliga har sju Anders han har sju tusen sjuhundrasjuttiosju Denne beläste polyglott är en riktig Don Juan I Tinder-appen framgår det att det inte finns nåt han INTE kan Q ville bestiga Kebnekaise men Anders hade redan hunnit dit och platser i alla styrelser var upptagna av det lilla universalgeniet Somliga säger att renässansen har spelat ut sin roll men då har de aldrig mött Anders – vår Da Vinci 2.0!

händigt skapad magbest. ... Ryktet säger att det är livat på en av borgens många våningar. Avhållsamhet blandat med mängder av kärleksförklaringar, bland annat till pappersarbete. Man kan nästan se avunden över att vara på fel våning i mitt håriga anlete. ... Jag spinner av stolthet över att Lunds bidrag till omsynens framtid med flera fniss har nått plan två i Freuds utvecklingshiss.

serien: ängsliga bitar - av åsa palmborg

lundagård nr 7 2018

35

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

SÖK NU TILL

CONTENT MANAGER

MY.SE

PRAKTISK YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING • 420 YH-POÄNG • 2 ÅR • 28 VECKOR LIA • KOSTNADSFRI MED RÄTT TILL CSN • UTBILDNINGSTART 2019-01-28

Content Manager är en avancerad projektledarutbildning för dig som vill jobba praktiskt, kreativt och affärsmässigt med digitala strategier, målgrupps- och kanalanalyser samt ny teknik för att bäst ta ansvar för och kunna utveckla ett företags eller en organisations digitala informationsflöde.

Lär dig hantera information, reklam, nyheter och kunskap i en allt snabbare värld där skärmen är det första vi ser på morgonen och det sista vi ser på kvällen.

Lär dig praktiska sätt att nå ut med budskapet även när den totala informationsmängden är flera zettabytes. Lär dig nå miljoner människor med ett klick.

Yrkeshögskoleutbildningen till Content Manager kommer göra dig väl insatt i digitaliseringens möjligheter, lära dig analysera, tänka strategiskt och begripa affärer. Du måste förstå vart vi är på väg för att bäst kunna tillvarata alla nya möjligheter som följer med den snabba tekniska utvecklingen.

Det finns idag hundratals lediga jobb som Content Manager. Ledande digitala byråer men också företagens marknads- och informationsavdelningar letar alla efter dig som har både praktiska och teoretiska kunskaper för att ta ansvar för att digitala budskap skapas, publiceras, övervakas, analyseras och förbättras för att nå allt högre mål. Att oförtröttligt stärka uppdragsgivarens varumärken och affär på bästa sätt med lösningar som engagerar och konverterar.

Det är ett tufft jobb som kräver både engagemang, och bred kompetens.

Under och efter utbildningen kan du jobba som: Projektledare, marknadskommunikatör, content manager, community manager, webbkommunikatör, ansvarig sociala medier, utvecklare av komplexa kampanjer, youtuberedaktör, onlinemarknadsförare, media business manager, analytiker, strateg, teknisk drift nya mediekanaler, produktionsledare avancerad kommunikation eller någon av alla de andra nya och spännande yrkesrollerna.

Utbildningen innehåller: Dynamisk medieproduktion (85p, 17v), Ny marknadskommunikation (65p, 13v), Avancerad medieproduktion (20p, 4v), Kommunikationsstrategi och analys för nya digitala kanaler (45p, 9v), Projektledning (30p, 6v), Lärande i Arbete: arbetsplatsförlagd utbildning (140p, 28v) och Examensarbete (15p, 3v) plus många spännande gästföreläsare och uppdrag!

Under utbildningen har du fri tillgång till de verktyg du behöver som hela Adobe CC, all extra kunskap hos Lynda samt egen webb.

95% AV DE SOM GENOMGÅR EN YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING FÅR JOBB EFTER EXAMEN • 80% FÅR JOBB REDAN FÖRSTA MÅNADEN EFTER EXAMEN BOKA PERSONLIGT INFORMATIONSSAMTAL MED OSS, RING 0200-210 999 ELLER MAILA INFO@MY.SE • LÄS MER PÅ HTTP://MY.SE ELLER HTTP://FB:COM/YRKES “GOOGLE ONLY LOVES YOU WHEN EVERYONE LOVES YOU FIRST” – WENDY PIERSALL

MALMÖ YRKESHÖGSKOLA

0200-210 999 • INFO@MY.SE • FACEBOOK.COM/YRKES • TWITTER.COM/YRKES

MY.SE

FÖR DIG SOM VILL KUNNA OCH INTE BARA VETA