Lundagård nr 4/2016

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 4 2016

studentens lyckliga barn Möt föräldrarna som väljer familjen före karriären och kombinerar tentaplugg med förskolehämtning.

Sid 12-15

summer in skåne

nya studentlyor

till fritidens försvar

Adventures, beaches and delicious food. Why go abroad?

Sid 30-31

Fler aktörer än någonsin satsar på studentbostäder i Lund.

Sid 6-7

Roland Paulsen vill bota oss från vår syn på arbetet som en välsignelse. Sid 18-19

s. 1 Ettan.indd 1

2016-05-16 02:50

Så tänker Lundastudenter om...

1. Hur ser du på att ha/få barn under studietiden?

2. Vad ska du göra i sommar?

TEXT MIRANDA GATTI FOTO CLAUDIO GANDRA

Hugo

24 år, läser juridik.

1. Jag tänker att barn är något som jag kommer skaffa efter att jag har studerat färdigt. Dels för att jag inte vill ha barn nu, att det inte är på min agenda, och dels för att jag gärna vill ha det stabilt ekonomiskt innan jag bildar familj.

2. I sommar kommer jag jobba på hotellkedjan Hilton till stora delar och sedan blir det en resa till Italien i två veckor.

Felicia

23 år, läser juridik.

1. Det är inte något som är aktuellt för mig då jag gärna vill bli klar med min utbildning innan jag bildar familj. Barn kommer sedan när jag har jobb och en trygg ekonomi.

2. Det blir jobb för min del - en anställning i den butik som jag jobbat i sedan tidigare. Och så semester i Italien!

Jamie

23 år, läser humanekologi.

1. För egen del är det inget jag tänkt på. Däremot har flera som jag pluggar med barn som de skaffat både innan och under studietiden. Det verkar funka jättebra och det är fantastiskt att det svenska utbildningssystemet kan göra det möjligt för sådana situationer. Till skillnad från hur det kan vara hemma i USA. 2. Jag ska spendera min sommar i bergen hemma.

Oskar

23 år, läser beteendevetenskap.

1. Det känns som att det finns mycket hjälp att tillgå om man har barn och studerar. Så det skulle säkert kunna fungera även om det blir lite mer komplicerat.

2. Jag har precis fått en heltidsanställning i Stockholm som börjar till sommaren. Men det blir lite ledigt också och en resa till Lettland där min mamma är ifrån.

s. 2-3 ledare.indd 1

2016-05-16 01:42

ledare LU WE MISS U

Lundagård recently hosted a debate breakfasts on the subject "How do we speed up immigrants access to higher education?". A question we, for obvious reasons, looked forward to direct towards people in change at LU. Sadly, however, we where told that none in the staff would be able to attend this debate before summer. But LU, feel free to send us your thoughts to our next issue. And if you readers are curious, send an email to rektor@ rektor.lu.se and let them know you're interested in hearing their views.

VIRVE IVARSSON

KÅREN FRAMFÖR ALLT

Under aprils kårting ställdes principer mot pragmatik. I ena ringhörnan: Teknologkåren. I andra: Alla andra. Teknologen Björn Sanders slogs en omöjlig fajt, men alla åsikter åt sidan: Det var uppfriskande att se en kårpolitiker begå social harakiri – bara för sin kårs principer.

CASPER DANIELSSON

mer trygghet för föräldrar

Att föräldrapenningen är så låg att studentföräldrar får svårt att klara sig utan familjens stöd är sorgligt. Det ger färre studenter chansen att fortsätta studera om de vill skaffa barn.

I OKTOBER GICK Lundagårds krönikör Angelica Kauntz

i mataffären och råkade notera prislappen på ett paket blöjor. Nästan hundra kronor. Hon skrev en krönika om att det inte är rimligt hur lite betalt studerande föräldrar får, med tanke på deras extrakostnader.

I DETTA NUMMER av Lundagård, termi-

"Universitetet kan också hjälpa till för att underlätta"

nens sista, handlar reportaget om just studerande föräldrar (s. 12-15). Studenter med barn är en ganska stor grupp på universitetet som det inte talas så mycket om. Faktum är att var femte student har barn och i takt med längre studier lär den gruppen knappast minska.

MEN DET ÄR inte alltid lätt att kombinera studier och barn, speciellt svårt är det med program som har mycket obligatorisk undervisning och ett högt tempo. Extra jobbigt är det såklart för ensamstående föräldrar. En vän till mig kände en pappa som var tvungen att hoppa av från studierna eftersom det blev för höga krav och inte var förenligt med att ta hand om ett barn. Det är tråkigt att höra sådana historier. Ändå upplever de flesta föräldrar jag pratat med till tidningens reportage att de klarar sig bra. Ofta beror det på stöttande föräldrar, eller att ena partnern jobbar i stället för att studera.

DET ÄR INTE bara den ekonomiska biten som kan bli mer trygg. Universitet kan också hjälpa till för att underlätta så att studentföräldrar känner sig mer trygga. På Stockholms universitet har kåren satsat på att bygga upp ett

lundagård nr 4 2016

nätverk för föräldrar som studerar på universitetet.

Nätverket används som en träffpunkt och ett diskussionsforum för studentföräldrarna. Det är ett effektivt initiativ för att göra studentföräldrar både mer informerade kring sina rättigheter men också en chans för dem att utbyta erfarenheter och känna att de tillsammans kan påverka sin omgivning på universitetet till det bättre.

Något liknande finns tyvärr inte vid Lunds universitet.

LUNDS UNIVERSITET ANPASSAR sig inte i dagsläget särskilt mycket till gruppen studentföräldrar.

Du som läser detta kanske inte håller med om att anpassningar behövs. Men det behöver inte vara så stora förändringar. Toaletter med skötbord, en hörna i ett bibliotek där det finns plats för barn är saker som skulle underlätta för föräldrar.

Eller varför inte fler vilorum eller barnmat att köpa på caféerna på universitetet? Ibland behövs inte så stora medel för att ge mer anpassning och trygghet.

" För alla sår gäller att det viktigaste för läkning är att traumat blir bearbetat."

Problem med nedskräpning på LTH bild!!!

Virve Ivarsson konstaterar: fler läskiga filmer om föräldrar behövs.

Kultur – sid 22-23

Nyheter – sid 8-9

"Suddenly I felt the need for more personal space"

"De fåtalet tjänster som finns är ju enbart praktikplatser"

International students reflecting over their time in Lund.

News in English– sid 30-31

"Ni skämmer ut er och stör mig!"

Före detta studenter berättar om dagens tuffa arbetsmarknad.

Kulturredaktionen är inte nådig då den avgör vad som bör sparas och slängas ifrån detta läsår.

Efter examen – sid 16-17

Nöje – sid 24-25

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Tove Nordén tove.norden@lundagard.se Redaktör Virve Ivarsson virve.ivarsson@lundagard.se Webbredaktör Casper Danielsson casper.danielsson@lundagard.se Redaktion Jonas Jacobson, Tindra Englund, Lukas J. Herbers

Bildchef Lukas J. Herbers Medarbetare detta nummer Filip Rydén, Q, Sebastian Rudolfsson, Jens Hansen, Christina Zhou, Claudio Gandra, Malin Johannesson, Åsa Pålsson, Viva Ivarsson, Gustav Wirtén, Miranda Gatti, Aydin Ramezani, Lukas J. Herbers, Jonas Jacobsson, Frida Malmgren, Oskar Madunic Olsson, Rebecca Bornlid Lesseur, Axel Rydén, Boel Marcks von Würtemberg, Eleonora Kleibel, Paula Dubbink, Katherina Riesner.

Omslag Lukas J. Herbers (Benjamin Lindgren).

Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 16 maj 2016.

Deadline nr 5/2016 19 augusti. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss www.ts.se rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 38 000.

Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 04614 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård - Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07 Redigering: Åsa Pålsson

s. 2-3 ledare.indd 2

lundagård nr 4 2016

3

2016-05-16 02:00

FOTO: LUKAS J. HERBERS

april och maj i korthet

16-05-08

TANDEMSTAFETTEN TRIUMFERADE

Från Slottsskogen, via flera discon, Båstad och Stora Bergshackan till Lund 26 timmar senare. Tandemstafetten 2016 gick i det traditionella slaget och förgylldes av strålande solsken.

HÅRDA KRITIKEN: LUS BETER SIG STADGEVIDRIGT Stadgevidrigt, odemokratiskt och kan uppfattas som nepotism. Teknologkåren riktade stenhård kritik mot Lus styrelses beslut att tillförordna Sebastian Persson som vikarie i Lus presidium.

STORFUSKET: 100 000 FÖR TOPPRESULTAT

100 000 kronor för 2,0. Fusket på högskoleprovet är omfattande och ett rutnät av olika personer som köpt sig till ett toppresultat har kartlagts.

16-05-04

EU-kommissionären Cecilia Malmström betonade vikten av ett enat EU och riskerna med att Storbritannien skulle bryta sig ur samarbetet – bland annat för brittiska Erasmusstudenter.

16-04-15

Lus ordförande Cecilia Skoug säger under sitt rektorstal att hon vill se förbättrat arbete med jämställdhet, digitalisering och breddad rekrytering.

16-05-03

nyheter från www.lundagard.se

s. 4-5 webbuppslaget.indd 1

.....ansökningar kom in till Lunds universitet inför höstterminen – vilket motsvarar en femprocentig minskning sedan 2014.

– UTLÄNDSKA STUDENTER KAN DRABBAS MED HÖJDA AVGIFTER.

LUS: UNIVERSITETET SKA VARA ETT VATTENFALL

4 lundagård nr 4 2016

70 072...

16-04-19

16-04-20

LUNDATRIO TOG SIG ÖVER EUROPA – MED RED BULL En resa från Prag till Paris på sju dagar – med energidrycken Red Bull som enda valuta. Det genomförde tre lundastudenter.

16-04-12

Redigering: Casper Danielsson

2016-05-16 01:48

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

intervju: årets biljetten-stipendiat "Marcus Bornlid Lesseur har på ett lika ödmjukt som humoristiskt sätt närmat sig komplicerade ämnen."

Så lyder en del av motiveringen till att Lundagårdsskribenten Marcus Bornlid Lesseur tilldelas årets Biljetten-stipendium och får en resa till Budapest.

Grattis, Marcus! Hur känns det?

– Det känns ju härligt att bli kallad både humoristisk och ödmjuk.

Det glädjer mig.

– Budapest ska också vara både vackert och billigt.

Vad har du gjort som är briljant och modigt?

– Jag har försökt att inte skriva samma text mer än en gång och att rucka lite på konventionerna – med blandat resultat förstås, men ibland tydligen briljant.

Vad planerar du att göra i Budapest?

– Jag ska se till att kolla in några gamla författarhus, dricka billig öl och njuta av solen. Som den minst beresta människan i Skåne ska det bli kul att få se sig runt.

”KOMMUNEN TAR UNIVERSITET OCH STUDENTER FÖR GIVET” Ulf Nilsson (L) är inte helt nöjd med hur kommunstyrelsen tagit sig an frågor om studentbostäder och skött kontakten med universitetet.

16-05-09

14...

16-04-19

...medaljer plockade Teknologkårens IF Lund hem under sim-SM på hemmaplan.

16-04-11

SMÅLANDS NATION ÖPPNAR UPP FÖR FLER

Smålands nations verksamheter kommer bli tillgängliga för alla med åldern inne – även för de som inte studerar. Detta beslutades efter en omröstning.

304 milj... ...saknas. Regeringen utlovade summan till Sveriges högre lärosäten, men backade plötsligt. SFS ordförande ser det som ett ointresse för 16-04-14 högre utbildning.

16-05-12

16-04-19

LUNDAEKONOMERNA FÅR HÅRD ANNONSKRITIK Två män i kostym – och en kvinna som hejar på i bakgrunden. Lundaekonomernas affisch inför kårmästerskapet i fotboll har väckt stark kritik och nu väljer kåren att skapa en ny kampanj.

– JAG ÄR NÖJD MED CAMPUS HELSINGBORG OCH POSITIONEN SOM VI HAR FÅTT. DET ÄR RÄTT LAGOM ATT LÄMNA. Sex år som rektor i Sundets pärla fick räcka.

Campus Helsingborgs rektor Jesper Falkheimer kommer att lämna sin tjänst vid årsskiftet och han är nöjd med sin tid i rektorssitsen.

Jag vill inte ta eget ansvar – jag vill må bra Redan på introduktionsmötet i höstas fick vi nya studenter lära oss att universitetsstudierna bygger på stort eget ansvar. Du måste själv se till att läsa i takt med studieplanen, börja med hemtentorna i tid och komma på seminarierna. Tar du inte dina poäng kan du förlora ditt CSN, men i övrigt händer inte särskilt mycket och ingen riktigt märker om du har problem. Detta egna ansvar anses vara en del i att “bli vuxen”.

Men i det här fallet handlar “vuxenlivet” nästan helt om att bli förberedd för arbetslivet, där den form av eget ansvar som universitetsstudierna ska drilla dig i faktiskt sällan existerar. På en arbetsplats har chefen stort ansvar för uppföljning och stöttning både av sina anställdas arbete, och deras mående. Universitetet har ett liknande ansvar, åtminstone för studenternas mående – men det märks knappast. För hur mår vi egentligen?

Inte bra, direkt. Enligt SCB har den psykiska ohälsan hos unga tredubblats sedan 90-talet, och den har ökat mest i gruppen 20–24 år. I stort sett presenteras bara en lösning för lundastudenterna: Studenthälsan. En i dagsläget överbelastad, och samtidigt allt för okänd, mottagning som bara kan hjälpa om ohälsan är direkt studierelaterad eller påverkar möjligheten att studera. Då kan du söka hjälp att lösa dina problem. Trots att panikångest och depressioner är närmast ett folkhälsoproblem uppfattas det fortfarande som otroligt privat, och ska därför lösas individuellt. Det får mig att undra: varför glorifierar vi “det egna ansvaret” som vi gör? Det kanske kan ge en del viktiga lärdomar, men bristen på lärarledda timmar, organiserat häng med de andra i klassen och bevakning av tentaplugget har onekligen sina nackdelar. Det blir en katalysator för ensamhet, som både i sig kan orsaka ångest, oro eller nedstämdhet och som försämrar våra möjligheter att upptäcka och behandla någon i god tid. Om allt annat i studentlivet är på eget ansvar, blir det svårt att hantera den psykiska ohälsan som det kollektiva problem det uppenbarligen är.

Nej, jag saknar faktiskt någon som håller koll.

Jag saknar det både från gymnasietiden och från de tre år jag arbetade heltid innan jag kom hit.

Jag tror att en viktig lösning för måendet hos oss samhällsvetare är mer tid med lärare och annan personal.

Det skulle kosta pengar och minska vårt egna ansvar.

Men jag tror att vi skulle må bättre.

Och tanken på det dämpar i alla fall min ångest.

SARA THIRINGER UTBILDNINGSPOLITISK KRÖNIKÖR lundagård nr 4 2016

s. 4-5 webbuppslaget.indd 2

5

2016-05-16 01:49

nyheter

Var ska vi bo?

Skåne är ett av de län i Sverige där det byggs flest studentbostäder. Trots det går det fortfarande 100 studenter på 28 bostäder. Novischerna är de som drabbats TEXT MIRANDA GATTI hårdast av bostadsunderskottet.

GRAFIK FILIP RYDÉN

"Bostäderna ska inte bara snabbt upp utan de måste uppfylla vissa krav."

När Daniel Chaplin flyttade till Lund från Storbritannien i höstas för att påbörja sin master hade han till en början svårt att hitta någonstans att bo. När han väl hittat ett boende visade det sig att det inte gick att flytta in förrän senare, vilket resulterade i att han fick spendera sina första nätter av terminen i ett stall. Berättelsen som är påfallande lik en viss frälsare låter kanske mer som en saga än en historia hämtad ur verkligheten, men för vissa studenter är det så ett första möte med bostadsmarknaden ser ut.

Dåligt med information Långa kötider utgör en del av problematiken, liksom att vissa bostäder kräver medlemskap i exempelvis en nation, förening eller stiftelse. För internationella studenter är det ofta ett problem att man inte nås av informationen om de möjligheter till boende som finns.

- Vi försöker göra allt vi kan för att undvika att studenter måste bo under orimliga villkor. Inledningsvis när trycket på bostäder

är högt vid terminsstart krävs det att privata bostadsägare hyr ut rum i alla fall i kortare perioder.

Då rekommenderar vi att man går genom bopoolen för att inte bli lurad eller betala överpris. Sedan när trycket lättar och stressen minskar är det ofta lättare att hitta något mer långsiktigt, säger Sara von Lunteren, avdelningschef på LU Bostäder vars huvudansvar är internationella studenters bostadssituation.

Fortfarande får de flesta studenter nöja sig det de hittar till en början för att i ett senare skede göra en ”bostadsresa” till ett förstahandskontrakt som man trivs med. Det är så bostadsmarknaden ser ut i dagsläget, menar Sara von Lunteren, och det får man räkna med som student.

- Det blir förstås ett problem när studenter väljer bort Lunds universitet på grund av att det kan verka svårt att hitta bostad men det är inte unikt för Lund.

Min upplevelse är ändå att det blivit lättare för studenterna att få tag på boende de senaste åren, tillägger Sara von Lunteren.

Aktuella siffror från SCB pekar också på att Skåne förutom Stockholm är det län som bygger flest studentbostäder.

nya studenter som kommer ska kunna ha någonstans att bo.

Hur kan man säkerställa att man bygger bostäder som lever upp till det studenterna önskar?

- På grund av tidsaspekten så är det svårt att helt rätta sig efter nuvarande studenters åsikter eftersom de kommer vara klara med sina utbildningar när bostäderna är klara för inflyttning.

Däremot kan man titta på olika marknadsanalyser där man läser av trender för en framtida marknad. I en undersökning som togs fram för två år sedan kom det till exempel fram att de flesta anser att hyran och närheten till campus är de två aspekter som spelar störst roll. Då vill vi förstås rätta oss efter det så mycket det går.

Hur kommer studentbostaden se ut i framtiden?

- Från studenternas håll ser vi

en ökad efterfrågan på lägenheter som man bor själv i eller delar med andra. Inte lika många vill bo i korridor, men det ser vi fortfarande som ett bra första steg in i studentlivet. Annars satsar vi på att bygga ut de områden vi redan har bostäder i och bygga nära campus. Vi håller just nu på att ta fram en omfattande undersökning med framtidsfokus och vi hoppas på att den hjälper oss att utveckla vår verksamhet.

Sker det någon speciell beredskap inför hösten?

- Det blir alltid ett högt tryck precis när terminen drar ingång och vi har alltid mycket att göra då nästan så många som hälften av våra bostäder byter hyresgäster. Kötiderna är fortfarande det främsta problemet, men det finns egentligen inte något vi kan göra som vi inte gör.

En lång process Men det är en lång process att bygga bostäder. Det är en fråga om mark, finansiering och aktörer. En aktör måste vara villig att investera både tid i en lång process och kapital. Från tom mark till färdiga lägenheter tar det flera år och det är också detta som gör att det ibland kan verka som att det står still.

- Att bygga bostäder är en process som sker i flera steg där olika aktörer med olika agendor är inblandade. Från det att en detaljplan ska beslutas om kan det ta flera år innan bygget väl drar igång, säger Jeanette Brinkfaelt, fastighetsutvecklare på Akademiska Hus Syd. - Det finns många olika aspekter som måste tas med i beräkningen. Bostäderna ska inte bara snabbt upp utan de måste uppfylla vissa krav. Som att vara miljömässigt hållbara, kostnadseffektiva och billiga att förvalta.

hallå där...

FOTO: NIKLAS RUDFELL

Henrik Krantz, VD för AF Bostäder

6

lundagård nr 4 2016

s. 6-7 nyhetbostad.indd 1

... Henrik Krantz, VD för AF Bostäder, som står för majoriteten av studentbostäderna i Lund. Det innebär förutom ett stort ansvar för studenternas bostadssituation även en bra överblick över den lokala och nationella studentbostadsmarknaden.

Vad är de största utmaningarna på bostadsmarknaden?

- Den största utmaningen är att kombinera den långsiktiga visionen med det kortsiktiga behovet. Eftersom att det tar tid att arbeta fram konkreta planer är det svårt att veta vad som händer nu och vad som kommer hända de kommande åren. Våra planer är både att bygga nytt och att renovera det som går att renovera.

Det är viktigt att de som bor i våra bostäder är nöjda samtidigt som

Redigering: Filip Rydén

2016-05-16 02:01

läs fler bostadsnyheter på lundagard.se ◣

här ska det byggas nya bostäder i lund: helsingkrona och kristianstad nation Helsingkrona nation, Kristianstad nation och Svenska Hus håller tillsammans med kommunen på att utvärdera möjligheterna till fastighetsbygge i området.

Helsingkrona nation vill nå målet om att kunna tillhandahålla boende till cirka 25 procent av sina medlemmar.

röda stråket

nya kämnarsrätten

Akademiska hus som tidigare inte varit involverade i bygget av studentbostäder har tillsammans med universitetet och kommunen inlett en satsning på studentbostäder nära campus. En satsning som efter tio år kommer resultera i ett 1000-tal lägenheter kring LTH, Ideon och V-huset. Ett led i satsningen är de drygt 500 singel- och duolägenheter som kommer byggas i etapper från och med 2018.

När de cirka 700 fyrklöverhusen som tidigare stått på Kämnärsrätten nu kommer rivas i etapper på grund av bristande hållbarhet tar Nya Kämnarsrätten vid.

På dess plats och längre upp mot Delphi kommer 1300-1500 nya studentbostäder att byggas med en första inflyttning till hösten 2018.

sofieberg LKF och FOJAB Arkitekter bygger cirka 110 student- och hyreslägenheter Tunavägen/ Warholmsvägen. Byggstart sker i sommar och den planerade inflyttningen sker till sommaren 2018.

marathon

eddan 3

I korsningen Tunavägen/Tornavägen har detaljplanen just vunnit laga kraft hos Länsstyrelsen för AF Bostäders nya Marathon-område. Ett projekt som kommer resultera i 200 lägenheter.

På Vikingavägen har LKF tillsammans med Kungsäpplet AB byggt 119 korridorrum och fem enrums-lägenheter som är färdiga för internationella studenter att flytta in under våren 2016. lundagård nr 4 2016

s. 6-7 nyhetbostad.indd 2

7

2016-05-16 02:02

nyheter

Husstyrelsen för Maskinhuset på LTH beslutade att låsa föreläsningssalarna och införa vakter som kontrollerade att studenter inte åt i lokalerna.

Nedskräpning ledde till vakter Låsta lokaler, förtäringsförbud i lärosalar och kontroller blev beslutet efter ett husstyrelsemöte i Maskinhuset i februari. Tack vare studentrepresentanterna ändrades beslutet.

Industriell ekonomi och maskinteknik är de två program som har sin huvudsakliga undervisning i Maskinhuset. De, tillsammans med andra kurser, har uppemot 1200 studenter på plats dagligen.

Huset har en styrelse som består av prefekter och studentrepresentanter från industriell ekonomisektionen och maskinsektionen. De fattar beslut om allt som rör huset för att förbättra för studenterna. På prefekternas begäran fattade husstyrelsen beslutet om att inskränka studenternas möjligheter till att kunna vistas i lokalerna efter schemalagd tid och förbjöd förtäring i huset förutom i caféet och i foajén. Dessutom införde de dagliga 8

lundagård nr 4 2016

s. 8-9 nyhetLTH.indd 1

kontroller, av securitasvakter, som skulle inspektera att inte studenter åt i undervisningssalarna.

Helt plötsligt hade studenterna ingenstans att äta medhavd lunch, och efter klockan 17 gick det inte att studera i husets lokaler.

- Vi ville införa stramare regler under en kort tidsperiod men nu har vi ändrat på det, säger husstyrelsens ordförande Bengt Sundén.

Skrivelse till Husstyrelsen Men Studentrepresentanterna i husstyrelsen protesterade mot det nya beslutet. De skrev en skrivelse till husstyrelsen med uppmaningen att upphäva beslutet. Efter studentrepresentanternas påtryckning lyckades detta beslut omformuleras till låsning av lokalerna efter klockan 21 på vardagar och längre öppettider under tentaperioder. Kontrollerna har dessutom minskat

avsevärt. Sedan ett par veckor tillbaka sker de bara sporadiskt.

Bengt Sundén ser positivt på de ändringar som gjorts från det ursprungliga beslutet. Han menar att det viktigaste i nuläget är att blicka framåt.

Svante Nyman, sektionsordförande för I-sektionen och studentrepresentant i husstyrelsen, håller med. Han tror att lösningen på nedskräpningsproblemet och platsbristen är samarbete.

- Vi har börjat arbeta bättre tillsammans i husstyrelsen för att nå en lösning som ska vara bra för båda parterna, säger Svante Nyman.

Vidta åtgärder Förra veckan, på husstyrelsemötet, fattades beslutet att det ska vidtas åtgärder så att studenterna lättare kan städa upp efter sig när de ätit. Dessutom kommer studieplatser kunna användas som matplatser till hösten.

- Rengöringsmedel kommer

finnas mer tillgängligt och återfallshanteringen kommer underlättas, säger Bengt Sundén och tror att det kommer leda till att ordningen i huset lättare kan upprätthållas.

Eget ansvar Studentrepresentanterna ser positivt på de senaste besluten.

Nedskräpningsproblemet tror de även att studenterna till stor del kan lösa själva, genom att ta eget ansvar för miljön de verkar i. Även fast de hade önskat mer städpersonal finns i nuläget inte ekonomiskt utrymme för det.

– Husstyrelsen jobbar under svåra förutsättningar och då är samarbetet det viktigaste för att det ska kunna lösas på bästa möjliga sätt, menar Svante Nyman, I-sektionens ordförande och studentrepresentant i husstyrelsen.

TEXT REBECCA BORNLID LESSEUR FOTO JONAS JACOBSSON Redigering: Tove Nordén

2016-05-16 02:04

läs fler nyheter på lundagard.se ◣ FOTO: CHRISTINA ZHOU

Platsbristen störst på LTH Brist på studieplatser är något hela Lunds universitet lider av. Däremot är LTH hårdast drabbat av problemet.

"Universitetslokalerna är till för alla och platsbristproblemet gäller inte enskilt för LTH." Björn Sanders ordförande för TLTH

Vid LTH studerar nästan 6500 personer. I detta antal räknas inte de som har vissa kurser eller enstaka föreläsningar där. I nuläget finns det studieplatser som räcker till drygt 3500 studenter.

I universitetets Rättighetslista står det vad studenter vid universitet har rätt till. Ett av de kraven, som redovisas i 1:1, är att studenterna har rätt till studieplatser och grupprum för att kunna tillgodose sig en god studiemiljö.

Både Teknologkåren och LTH:s rektor är väl medvetna om platsbristen för studenter. De arbetar på olika nivåer för att lösa detta långsiktigt.

Vi har egentligen ett helt okej antal st ud ieplatser vid LTH, menar Teknologkårens ordförande Björn Sanders.

Han säger att platsbristen i stället beror på att andra fakulteter har ännu färre studieplatser som gör att deras studenter kommer till LTH:s lokaler för att plugga.

– Universitetslokalerna är till för alla och platsbristproblemet gäller inte enskilt för LTH utan är ett problem för hela universitetet, säger Björn Sanders.

kan studera där, även utanför schemalagd tid. I nuläget varierar öppettiderna mellan de olika byggnaderna.

- Vi har många lärosalar här uppe på LTH. De flesta står tomma och låsta större delen av dygnet. Jag skulle hellre vilja se att lokalerna kunde stå öppna och utnyttjas som studieplatser, eftersom det kostar mindre än att bygga ut, säger han.

Arbetar aktivt Teknologkåren arbetar aktivt kring problematiken med fler studieplatser. Det finns med som en punkt i kårens verksamhetsplan för nästa år och tanken är att lägga mer fokus på att lobba för frågan. Hittills har de hjälpt och stöttat studentrepresentanterna i Maskinhuset, i samband med den skrivelse som de skickade in till husstyrelsen i våras, om att öka öppettiderna av lärosalarna.

Det viktigaste för att kunna samarbeta om tillgång till studieutrymmen och öppettiderna för respektive hus är en bra dialog, säger LTH:s rektor Viktor Öwall.

Viktor Öwall sitter med i Infrastruktursnämnden, tillsammans med LTH:s husstyrelseprefekter, och de för i nuläget en dialog kring hur husen ska kunna verka för att skapa goda förutsättningar för studenterna att kunna studera på plats.

- Vi i ledningen vill att lokalerna ska stå öppna i så stor utsträckning som möjligt, säger Viktor Öwall. Han tror också att situationen kommer förbättras framöver tack vare renoveringar och gott samarbete mellan husstyrelser och studenter.

"Vi i ledningen vill att lokalerna ska vara öppna."

FOTO: CLAUDIO GANDRA

Utbyggnad på gång

"Lösningen på nedskräpningsproblemet och platsbristen är samarbete."

Svante Nyman, sektionsordförande för I-sektionen

I nuläget genomförs renoverings och utbyggnadsarbete i flera av LTH:s lokaler. E-huset och Matteannexet har nyligen renoverats vilket resulterade i fler studieplatser och öppna ytor. Dessutom kommer V-huset öppnas upp igen efter en totalrenovering i samband med att höstterminen börjar.

Björn Sanders trycker på vikten av att hålla redan existerande lokaler öppna så att studenterna

REBECCA BORNLID LESSEUR lundagård nr 4 2016

s. 8-9 nyhetLTH.indd 2

9

2016-05-16 02:04

plock

? frågan

i korthet Caroline Sundberg Det blir skånsk dominans i Sveriges studenttopp när före detta vice ordföranden för Samhällsvetarkåren i Lund, Caroline Sundberg, blev omvald som ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer. Tillsammans med Charlotta Tjärdahl från Malmö Högskola ska hon nu föra alla Sveriges studenters talan i ytterligare ett år.

FOTO: SFS

bra månad

FOTO: FREDRIK HJERLING

I lagboken finns inga direkta bestämmelser om att överklaga ett kursbetyg.

Hur överklagar man ett betyg?

Känner du dig orättvist bedömd i en kurs? Bara lugn, Lundagård vet vad som gäller om du vill få ditt betyg omprövat.

Ett överklagande innebär att ett beslut tas upp av en överinstans, med befogenhet att ändra det ursprungliga beslutet. Något sådant är i dag inte möjligt när det kommer till betyg, även om detta flera gånger utretts och föreslagits.

Däremot har man som studerande rätt att få ett beslut om betyg omprövat av examinatorn, enligt Högskoleförordningen 6:24.

Det är även möjligt att få ett betyg rättat av examinatorn i efterhand, i enlighet med 26 § i Förvaltningslagen, om något rent misstag begåtts.

”Upp till examinatorn” Hur man i realiteten får ett resultat omprövat varierar mellan institutionerna. På de flesta gäller det att höra av sig till studieadministratören eller examinatorn med en skriftlig motivering till vad som borde ändras och varför.

"

Enligt Daniel Huledal, som är chef för universitetets examensavdelning, beror chanserna att få ett betyg omprövat nästan helt på examinatorns inställning.

– Det är upp till den som satt betyget att avgöra hur höskoleförordningens krav på att beslutet var ”uppenbart oriktigt” ska tolkas i det konkreta fallet. Om examinatorn inte vill samarbeta kan man möjligen ta upp hur omprövningar hanteras generellt med institutionen eller fakulteten, men då får man nog ha en hel del på fötterna, säger han.

Det finns ingen konkret statistik på antalet omprövningar, men Daniel Huledal säger att det är ganska många studerande som försöker utnyttja möjligheten till omprövning.

– Speciellt på Juridiska fakulteten. De har en tregradig betygsskala och betygen betyder mycket för studenterna där. På Medicinska fakulteten, där man blir godkänd eller underkänd, förekommer det knappt. Generellt handlar omprövningar nästan alltid om att man vill ha ett högre betyg, inte att man vill bli godkänd.

TEXT OSKAR MADUNIC OLSSON FOTO JENS HANSEN

dålig månad Mehmet Kaplan Sveriges bostadsminister och högst ansvarig för alla våra korridorsrum och andrahandskontrakt satte foten i fel lägenhet, vilket startade en enorm kris.

När partikollegan Per Bolund nu tar över får bostadsfrågorna samsas med hans tre andra ministerposter.

3

…personer greps under Valborgsfirandet i Lund i år. Det är ganska få jämfört med andra år, enligt polisen, med tanke på att hela 25 000 samlades enbart i Stadsparken för att fira.

142

...dagar kvar tills dess att den meterologiska sommaren övergår i höst.

Hög tid att maxa årstiden.

citatet

"Det känns inte riktigt rätt mot de ungdomar som står i kö att det ska lottas."

Det säger Mia Honeth (L) till Sydsvenskan (7/4) angående LKF:s önskan om att få lotta ut framtida hyresrätter till ungdomar, istället för att följa kösystemet. Kommunstyrelsen har röstat ja men än väntar det slutgiltiga beslutet, som kommer fattas av kommunfullmäktige.

10

lundagård nr 4 2016

s. 10-11 plock och debatt.indd 1

Redigering: Åsa Pålsson

2016-05-16 02:06

debatt Kravlösa aktiviteter behövs för att klara stress Studenthälsan vill apropå texten om framgångsstress i förra numret understryka att det för långvarig hållbarhet är jätteviktigt med vila.

NÄR VI LÄSER texten ”Det är nog bara lite

FOTO: SFS FOTO: FREDRIK HJERLING

depression” i senaste numret av Lundagård blir vi först smått roade av den kvicka, ironiska och lite slängiga beskrivningen av strävan efter framgång som genererar stress med nedstämdhet som följd. Vid djupare eftertanke gör dock artikeln oss bekymrade. Skribenten beskriver något som vi ofta stöter på hos studenter som söker Studenthälsan.

En prestationsbaserad självkänsla kan var ett stort gissel som genererar lidande och symptom som nedstämdhet, ångestattacker, malande oro, trötthet och sömnproblem. Ibland leder ihållande stress och för omfattande arbetsinsatser till det man kallar utmattningstillstånd, ofta besvärliga och långdragna tillstånd där studenten blir oförmögen att studera. De går inte längre att ”ta sig i kragen” och prestera mer, när man fumlar i nacken efter kragen så är där skrämmande tomt. Reserverna, viljan och lusten är borta. Sjukskrivning krävs, ibland läkemedel och psykoterapi. Skri-

benten ifrågasätter de råd han upprepat fått om att gå hem från jobbet och att göra mer av annat, och refererar till sin övertygelse att det är antalet arbetade timmar som avgör hur långt man kan gå i sin karriär. ”Då tror jag också att man får räkna med bieffekter i form av depression och apati - jag tycker inte att sådana problem är skäl nog att prioritera andra saker över arbetet”, skriver han.

MEN DET GÅR inte att hoppa över tillräcklig och kontinuerlig återhämtning, det vill säga vila och kravlösa, roliga aktiviteter. Det är avgörande för att stressen ska kunna hålla sig på en rimlig nivå där den förblir en god resurs och inte leder till utmattning och depression. Stressen får oss att tänka kortsiktigt och hot-fokuserat, och sannolikt är det just så vi kan förstå de där ganska vanligt förekommande perspektiven som Lundagårds skribent lyfter fram i dagsljuset. Stressade tankar som utgår från en upplevd fara, formulerat som det skrämmande i att ”se människor falla” och tanken om ”hur snabbt allt kan gå åt helvete om man inte är på tårna och passar sig”.

kesk a r r i ä rer, även om vi vill välja att vara så högpresterande som möjligt, är att tänka och agera långsiktigt och i termer av hållbarhet.

Vi behöver Lundagård kunna stanna upp i nummer 3/ 2016 stressen, kunna genomskåda signalerna om att vi ska prioritera bort viktiga behov för att ”jobba några timmar till”. Vrid på perspektivet och tänk: - nu ska jag gå och fika med mina kompisar, och det gör jag för att satsa på mig själv, mitt mående OCH min karriär!

tycker du något?

STAFFAN WESTER PSYKOLOG MARIA BOHLIN PSYKIATER STUDENTHÄLSAN VID LU

Skicka dina åsikter till lundagard@ lundagard.se. Vill du publicera en text på denna debattsida och synas för ca 40 000 personer eller kanske debattera på webben? Skriv i båda fall gärna "Debatt" i ämnesraden.

DET SOM KAN få oss att gå i land med våra satsningar på utbildningar och yr-

Bjud gärna in oss att prata alkohol, LU! I nummer 7/15 skrev Lundagård om personer som har extra lätt att fastna i alkoholberoenden. Inför nästa läsår kommer Nämndemansgården gärna och föreläser för studenter i ämnet.

vi ser de individer som växt upp i miljöer fyllda av alkoholberoende som personer som kan behöva stöd i sin relation till alkohol. Annars riskerar de än en gång slukas upp av beroendet på ett eller annat sätt.

DET DRICKS MYCKET alkohol på Lunds univer-

DET ÄR DÄRFÖR synd att representanten för Studenthälsan i Lundagårds debatt i princip enbart ville fokusera på konsumtionsmängder och höll sig till omoderna diagnostiska begrepp som missbruk och beroende. Om man håller sig inom två standardglas per dag är man utom riskzonen för beroende, läste jag in i resonemanget. En förklaringsmodell jag hört förr men aldrig sett något konkret forskningsstöd för.

sitet. Som representanten för Studenthälsan informerade på den debattfrukost som Lundagård arrangerade i höstas dricks det i Sverige mest på universiteten i Lund och Uppsala.

Att 88 procent av de studenter som svarat på den enkät som Lundagård sänt ut inför nummer 7/15 samtidigt menade att de drack mindre än genomsnittet visar på en omöjlig ekvation. I min värld speglar den mest att det finns en uppfattning att alla dricker mycket under studenttiden.

JAG ANSER ATT det moderna sättet att se på

alkoholproblem och dess lösning idag är ur ett individuellt helhetsperspektiv. Det finns biologiska, psykologiska samt sociala aspekter som spelar in. Det kan omöjligt vara fel att kommunicera och hantera det faktum att vissa individer bör vara mer vaksamma på sig själva och sin relation till alkohol. Det borde också vara självklart att ge människor som mår psykiskt sämre mer relationellt stöd och kunskap. Annars riskerar vi att alkoholen tar den relationella funktionen. Det är viktigt att

FÖR ATT FÖREBYGGA alkoholproblem hos studenterna skulle jag vilja komma med ett konkret förslag där vi från Nämndemansgården kan hjälpa till. Låt människor med en egen historia av alkoholproblem regelbundet komma och berätta sin historia i välbesökta forum i studentlivet. Det jag, som så många gånger annars, märkte under Lundagårds debattfrukost var att störst intresse visades när kvinnan med egen erfarenhet i panelen tog till orda. Hennes berättelse skar igenom min och Studenthälsans perspektiv och nådde fram.

Det finns många därute med ett narrativ som går att relatera till för studenter. Så inför

Lu n d a g

ård num

mer 7

/2015 nästa läsår får Lunds universitet gärna höra av sig till oss om de vill ha hjälp att hitta fler sådana personer. Lunds universitetet bör hur som helst ta relationen individ- alkohol på större allvar och inse att det inte bara handlar om hur mycket inidividen dricker utan även varför. Man kan både vara i riskzonen och behöva hjälp även fast det inte är uppenbart. Och i ett sådant läge hjälper det i bland bäst att prata med någon som själv har varit i samma situation.

TOBIAS SAHLIN BEHANDLINGSCHEF, NÄMNDEMANSGÅRDEN

OBS! Studenthälsans och Nämndemansgårdens artiklar på detta uppslag har ingenting med varandra att göra. lundagård nr 4 2016

s. 10-11 plock och debatt.indd 2

11

2016-05-16 02:08

Lun

reportage

barn före karriären

Vissa studenter väljer att bryta samhällets uppbyggda, trygga väg där studier och jobb kommer före barn.

De väljer att bli föräldrar trots att det är lite otryggt, kämpigt och udda. Men det är samtidigt ett val som ger dem frihet och mycket tillfredsställelse.

”Cykla, cykla cykla!” ropar drygt två och ett halvt-åriga Edvin från sitt rum i hyresrätten i Malmö. Han leder sin lilla cykel i en cirkel i lekrummet. Utanför fönstret lyser solen mellan skurarna och hans mamma, Frida Odbacke, har klätt honom för vädret: gröna galonbyxor, stövlar, jacka och mössa.

– Så Edvin, nu är det dags att gå, ropar Frida tillbaka till Edvin, samtidigt som hon knäpper en bärsele över bröstet. Lillebror Arvid, fyra månader, ska också med ut.

FRIDA LÄSER TILL civilingenjör i väg och vatten vid Lunds

tekniska högskola (LTH) i Lund. När hon började utbildningen vid 25 års ålder hade hon redan en längtan efter barn - som hon delade med sin man Hannes. Så efter drygt ett och ett halvt år in på utbildningen, när Frida blev gravid, var det ingen överraskning.

– Vi ville börja innan jag hade studerat klart. Inte för att det skulle vara för sent när jag var färdig, men jag kan se det som en fördel att vara ledig nu och inte senare, säger hon.

TEXT TOVE NORDÉN FOTO LUKAS J. HERBERS

man lite tid varje dag, säger hon.

När hon sedan skrev en av tentorna var det möjligt för henne att ta en paus mitt under tentan för att amma.

– De blev lite paffa när de fick frågan men det var inga problem. Hannes satt i ett annat rum och lämnade min son till en vakt, som kom in till mig med honom så att jag kunde amma, berättar Frida.

EFTER ATT HON blivit mamma har det blivit lite annorlunda. Frida medger att hon känt sig lite mer udda bland sina kursare, men hon har aldrig känt sig utanför.

– Det är klart att det är lite speciellt att vara förälder och student. Men mest skulle jag säga att jag möts av nyfikenhet, säger hon.

Föräldraskapet beskriver hon som roligt, speciellt i kombination med att studera. Men det är klart att det är krångligare också.

– Vardagen blir mer av ett pussel. Det gäller att vara bra på att planera, men jag ser det som en fördel att helt enkelt lära sig att bli bättre på det, säger Frida Odbacke.

ATT SKAFFA BARN gör vardagen mer komplicerad, på

DE STUDENTER SOM har barn samtidigt som de studerar

är en förhållandevis stor grupp. Enligt en rapport från Sveriges akademikers centralorganisations studentråd (Saco) har var femte student barn. De vanligaste föräldrarna bland studenter är sådana som återkommer till högskolan eller universitetet för att vidareutbilda sig senare i livet, eller kanske byta yrkesbana, och har hunnit bilda familj. Studenter som får barn under studietiden är däremot mer ovanliga.

FÖR FRIDA VAR det alltid självklart att hon ville ha barn

innan studierna var klara. Hon ser det som en fördel att kunna vara hemma med barnen nu och därmed slippa vara ledig strax efter hon kommer ut på arbetsmarknaden. Studierna har fungerat bra under tiden hon har varit hemma med sina barn, och när hon under den första mammaledigheten bestämde sig för att plugga två kurser hemma för att sedan tenta upp dem fungerade det väldigt bra.

– Jag tycker om att studera, så jag passade på att göra det när jag fick små luckor av tid under dagen. Då får

12

lundagård nr 4 2016

s. 12-15 reportage.indd 1

flera sätt. Studenterna som väljer att skaffa barn utmanar den trygga väg som finns uppbyggd i samhället.

En väg som går från studier till fast jobb till att bilda familj och skaffa barn. Många studenter hamnar utanför det system som är uppbyggt för att stötta föräldrar, eftersom det bygger på att man ska ha haft ett jobb och inkomst. Det kallas föräldrapenning, det bidrag som staten betalar när du är föräldraledig, och det är individuellt anpassat. Det bygger på att man som förälder får en del av lönen, åttio procent, under ett antal månader för att ta hand om sitt barn. Föräldrapenningen varierar beroende på hur hög din lön är och hur länge du har jobbat. Man måste ha jobbat minst 240 dagar för att få full föräldrapenning baserad på lönen. Men med noll kronor i inkomst, som är fallet för vissa studenter, hamnar man på den lägsta nivån, vilket innebär ungefär 7500 kronor per månad före skatt.

OLOF RUBIN ÄR en av de föräldrar som inte hade jobbat

tillräckligt många dagar i sträck för att få den högre föräldrapenningen innan han blev pappa. För honom

Redigering: Saga Sandin

2016-05-16 02:10

läs fler reportage på lundagard.se ◣

lundagård nr 4 2016

s. 12-15 reportage.indd 2

13

2016-05-16 02:10

reportage

och hans flickvän kom föräldraskapet lite som en överraskning. Han var 19 år när hans son kom till världen, för ett och ett halvt år sedan, mitt under en tentaperiod på civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik. Han är övervägande positiv till att vara förälder som student, speciellt eftersom hans utbildning ger honom stor flexibilitet, vilket är tidsmässigt bättre än om han hade jobbat. Men för att klara sig ekonomiskt är han och hans flickvän beroende av stöd från båda deras föräldrar.

– Med bara CSN och föräldrapenning hade vi inte känt oss trygga, säger han.

MEN SAMTIDIGT TYCKER han att

systemet med föräldrapenning är bra och ändå är en bra bit på vägen.

– Om man jämför med andra länder i världen så är Sverige trots allt ett bra land att skaffa barn i.

Hade vi inte fått hjälp från våra föräldrar hade vi gått runt, men det hade varit svårare, säger Olof Rubin.

jobbat innan skulle jag nog inte ha skaffat barn, säger hon.

– Jag tycker ersättningen åtminstone borde ligga på samma nivå som studielånet. Om man som förälder hade fått mer så hade det säkert uppmuntrat fler att skaffa barn tidigare, säger hon.

SARA TYCKER ATT fler borde ha möjligheten att bli föräldrar om de har lust och menar att det finns flera fördelar med att få barn som student. Hon tror också att det skulle underlätta om man byggde upp en slags trygghet för studenter som fick barn. Inte bara högre föräldrapenning utan också ett system där undervisningen lättare kan anpassas till föräldrar. För i takt med att många studerar längre och arbetsmarknaden är osäker tar det längre tid innan det där fasta jobbet kommer. Det kan göra att många väntar med barn, eller att många blir gravida senare och senare. Men för hög ålder hos förstföderskor kan leda till ökade komplikationer, menar Sara Zackrisson Andersson. Och om kvinnor som gärna vill ha barn kanske väntar för länge eftersom det inte känns ekonomiskt tryggt som student, tycker hon det är synd.

"Jag tycker ersättningen åtminstonde borde ligga på samma nivå som studielånet."

SARA ZACKRISSON ANDERSSON pluggar till läkare och

fick en son förra sommaren. Hon tycker, till skillnad från Olof, att det är synd att ersättningen för föräldrar utan inkomst är så låg. Hon tror att det för vissa inte ens finns en möjlighet att skaffa barn, eftersom föräldrapenningen på lägsta nivån inte är tillräcklig för att oberoende kunna klara sig på.

– Jag tycker den är sorgligt låg. Om jag inte hade

MEN VISSA VÄLJER att gå sin egen väg och följa sin längtan efter barn trots att det kommer bli lite mer otryggt och ekonomiskt kämpigt. Marija Kopljar är 34 år, läser också till läkare och är mamma till två barn – Samuel som är fyra år och Sonja som är fyra månader. Hon är en av de studenter som går en lång utbildning och inte ville vänta med barn tills hon hade studerat klart. Hon och hennes man, som studerar till jurist, valde liksom Frida och Hannes medvetet att satsa på familjen och sätta den före karriär och studier.

Hon tror att det är vanligare bland just läkare och jurister att studenter skaffar barn under utbildningen, eftersom det tar längre tid att få examen och komma ut på arbetsmarknaden. Marija tycker att det, trots tajtare ekonomi, fungerar bra att skaffa barn i Sverige. Hon är glad att hon och hennes man tog chansen att bilda familj under tiden som de Marija Kopljar studerar till läkare och är samtidigt mamma till Samuel och Sonja. studerade, men säger att

14

lundagård nr 4 2016

s. 12-15 reportage.indd 3

Redigering: Saga Sandin

2016-05-16 02:11

läs fler reportage på lundagard.se ◣

Frida Odbacke börjar studera hundra procent till hösten. Just nu är hon mammaledig med yngsta sonen Arvid.

det såklart gäller att tänka lite mer på hur och vad man köper.

– Vi har inte råd att ha bil och man köper ju inte den där vagnen för 15 000 kronor, utan hittar en på andrahand istället, säger Marija.

Att vara förälder och student upplever hon på många sätt vara friare än om hon skulle ha ett jobb och familj.

– Just nu jobbar jag med min uppsats, och jag kan lägga upp tiderna hur jag vill, det är väldigt flexibelt, säger hon.

SAMTIDIGT SOM DET kan kännas

– Det handlar mest om att ha ännu bättre självdisciplin och se till att plugga två timmar här eller där. Det viktiga för mig är egentligen att kunna släppa plugget när jag är med Matilda. Då ska det vara fullt fokus på henne, säger han.

OCH ATT BLI förälder är något som Magnus definitivt inte

ångrar – tvärt om. Trots att det är påfrestande att det krävs självdisciplin, organisationsförmåga och hög stresstålighet, så tycker han att det är en fantastisk resa.

– Det är krävande men väldigt belönande att klara det här livspusslet, speciellt som ensamstående. Som när ens barn får vattkoppor, man är mitt uppe i en tentaperiod och ingen kan ställa upp som barnvakt. Och när ditt barn somnat vid sju på kvällen ska du börja plugga neuropsykologi. Det är tufft – men det går, säger han.

"När ditt barn somnat vid sju på kvällen ska du börja plugga neuropsykologi."

befriande att studera, och under vissa perioder kunna styra sin tid, säger många studerande föräldrar att studierna hänger över dem. Det är det som är svårast med att studera och vara förälder: att aldrig känna sig helt ledig eftersom det alltid går att plugga lite till. På det sättet tvingas man planera för att kunna avsätta tid både till att plugga och till att umgås med sina barn.

– Man måste vara duktig på att prioritera familjen och inte känna sig dålig, för det är en väldigt jobbig känsla.

Jag känner att jag kan slappna av med mina barn, men man blir aldrig av med känslan att man alltid har något att göra, säger Marija Kopljar.

DET HÅLLER MAGNUS Anlander med om, som är en av

dem som kommit tillbaka till universitetet för att vidareutbilda sig, och dessutom blivit förälder. Han läser sista terminen på psykologprogrammet och är ensamstående pappa till Matilda, två år. Graviditeten var oplanerad, och Magnus medger att han var orolig för hur det skulle bli med ett barn, om han ens skulle kunna kombinera föräldraskapet med plugget. Men det gick.

ATT SKAFFA BARN under studietiden kanske känns som

en främmande tanke för många studenter. Långt bort från det klassiska studentlivet med fest och pluggnätter. Men det finns vissa som vågar och väljer att gå sin egen väg utanför den rådande normen. Ibland har det dessutom ovanligt positiva följder, enligt Magnus Anlander.

– Samtidigt som det är kämpigt att balansera föräldralivet med plugget har jag aldrig känt så stor motivation att klara studierna som nu. Motivationen har ökat tiofaldigt nu när jag är pappa till Matilda, säger han.

lundagård nr 4 2016

s. 12-15 reportage.indd 4

15

2016-05-16 02:11

efter examen

Ett utbildat överskott

I dag är det fler som examineras än pensioneras i samhället och det gör det tufft att komma ut på arbetsmarknaden. Den fasta tjänsten blir allt mer sällsynt och de politiska förslagen om att sänka ingångslöner och arbetsvillkor för unga avlöser varandra. Vilket program du har studerat kan visa sig ha fortsatt stor betydelse på en framtida arbetsmarknad.

Det är tisdag klockan 08:55. Med en rykande kopp kaffe sätter sig Nils i den bekväma läderstolen vid det höj- och sänkbara skrivbordet.

Han tar på sig sitt headset och ser sig omkring i det vitmålade rummet i väntan på att dagens försäljning ska börja. I det öppna kontorslandskapet sitter hans kollegor uppradade, många av dem direkt från gymnasiet, i dåligt sittande kostymer och med en osund relation till The Wolf of Wall Street. Är man försenad så går det ut över provisionen som man tjänar utöver den obefintliga månadslönen.

- Som nybliven student såg jag mig själv som undantaget. Världen låg framför mina fötter och jag var den som skulle lyckas mot alla odds, säger han när vi träffas några dagar senare.

MEN DET BLEV inte riktigt som Nils trodde.

Som utbildad filmvetare jobbar han istället som telefonförsäljare, något han nu gjort i snart ett halvår. Det var svårare än han trodde att nå det där drömjobbet på ett produktionsbolag.

- De fåtalet tjänster som finns är ju enbart praktikplatser och dessutom saknar jag erfarenheten som skulle få mig att sticka ut i mängden. Kanske att det dyker upp något i framtiden men just nu behöver jag pengar för att klara hyran, säger han.

ENLIGT SCB ÄR det årliga tillskottet av högskoleutbildade till arbetsmarknaden betydligt större än antalet som går i pension. Detta förväntas fortsätta under en lång tid framöver och antalet högskolestudenter är idag dubbelt så stort som för ett par decennier sedan. Det gör det tufft att komma ut på arbetsmarknaden om man är nyexaminerad.

16

lundagård nr 4 2016

s. 16-17 efter examen.indd 1

I SIN ÅRSRAPPORT från 2015 lyfter Univer-

sitetskanslerämbetet (UKÄ) fram att det i framtiden kommer råda brist på studenter med kompetens inom vård- och läraryrken. Examinerade konstnärer, humanister, journalister, personal- och beteendevetare samt naturvetare finns det däremot gott om, och UKÄ varnar för en ytterligare stor risk av överskott med nuvarande dimensionering av utbildningarna.

ERIK, SOM ÄR en del av det överskottet, har ti-

digare läst kandidatprogrammet i journalistik. Efter 18 månader av jobbsökande och några extra kurser för att få studiemedel tog han jobb som spårvagnschaufför.

Journalistikbranschen suger. Inte nog med att det finns för få jobb och för många utbildade journalister, de anställningar som finns är dessutom oftast projektanställningar och vikariat. Jag kände att jag inte orkade med det tillslut, säger han.

terfrågan och på samma gång arbetsmarknadens behov. Tim Ekberg, planeringschef vid Lunds universitet, menar att universitetet uppnår det här kravet men att det ständigt måste bli bättre.

- Numera vill studenterna studera program eftersom det ofta krävs av många arbetsgivare, säger han. Tidigare ville en arbetsgivare främst ha någon med en högre utbildning, vad det faktiskt var som man studerade spelade mindre roll.

- Förmodligen beror det på ett önskat behov av att man vill veta vad man blir. När jag läste vid universitetet i min ungdom hoppade jag runt mellan olika kurser och idag jobbar jag inte med det jag då pluggade. Lägger man fyra till fem år på sin utbildning så vill man idag vara hyggligt säker på ”att bli” någonting i slutändan som är gångbart på arbetsmarknaden, säger Tim Ekberg.

"Högre utbildning är bra för samhället för det får individen att växa."

MEN TROTS ATT Erik numera jobbar som spår-

vagnschaufför, vitt skilt från sina studier, så ångrar han inte valet att börja plugga.

- Personligen är jag glad att jag har studerat och förhoppningsvis kan jag få mer nytta av min examen i framtiden, men just nu är jag ju bara en kostnad för samhället. Sen är det såklart alltid bra att ha en bildad befolkning, säger han.

LUNDS UNIVERSITET FÅR två miljarder av sta-

ten varje år för att utbilda unga människor.

Utbildningarna ska spegla studenternas ef-

MEN HAR UNIVERSITETET någon typ av ansvar för att studenter ska få jobb efter sin examen?

Sanimir Resic är prodekan för humaniora och teologi, med ansvar för grund- och avancerad nivå. Jag frågar om deras ansvar för att tillgodose rapportens förslag på en omläggning av kurser och utbildning.

- Vi har ett stort ansvar gentemot studenterna och att erbjuda de kurser som unga studenter vill ha idag. Det vore tjänstefel att dra in på kurser som unga människor törstar efter, säger han.

Han pratar om vikten av att utbilda människor i vad de kunskapstörstar efter.

- Att vår fakultet har den unika möjligheten att erbjuda en ingenjör ett extra språk eller en

Redigering: Tove Nordén

2016-05-16 02:15

läs om fler studentrelaterade ämnen på lundagard.se ◣

läkare en kurs i historia. Dessutom finns det en stor mängd äldre studenter på våra utbildningar, pensionärer som inte ges möjligheten att exempelvis läsa psykolog- eller läkarprogrammet. Humaniora servar därmed samhället med det livslånga lärandet, säger han.

SANIMIR RESIC UNDERSTRYKER att det är vik-

tigt att de som har läst humaniora tar ut sin examen, detta är oftast nyckeln till anställning. Dessutom så ändras direktiv och politiken hela tiden.

- Hade vi bott i Nordkorea hade vi kanske behövt slopa alla våra utbildningar för att utbilda 150 000 ingenjörer, men lyckligtvis är så inte fallet.

- Ett problem är att statsmakten och därmed även en del tjänstemän på Universitetskanslersämbetet tar humaniora för givet och behandlar det i viss mån styvmoderligt, säger han. Vi som utbildar humanister är stolta över våra studenters generiska kunskaper att tänka kritiskt och självständigt. Att kunna

läsa, förstå, tolka och förklara komplicerade texter.

EN ANNAN KATEGORI studenter som rapporten

menar att det examineras för många inom är samhällsvetare. Lina är nyexaminerad personalvetare men har ännu inte fått anställning inom sin utbildning. Samtidigt som hon söker jobb så arbetar hon på ett bemanningsföretag där hon extrajobbade under studietiden.

- Jag tycker att en högre utbildning är bra för samhället för att det får individen att växa, säger hon. Det praktiska lär en sig oftast på plats på själva jobbet. Högre utbildning ger ett bredare perspektiv på saker och blir som en slags mjukstart inför yrkeslivet.

glapp. Det vore bra om det ingick praktik i fler utbildningar då det ger en möjlighet att få in en fot i arbetslivet men också för en möjlighet att känna efter om en valt rätt utbildning.

TILLBAKA PÅ TELEFONFÖRSÄLJARKONTORET

är stämningen hög. Samtliga säljare har presenterat bra och applåderna haglar när resultaten skrivs upp på whiteboardtavlan. Dagens lön var över dagsmålet och Nils verkar nöjd.

- Jag vet inte om jag kommer att läsa något mer vid universitetet, men jag hoppas ändå det någonstans. Pluggandet gav mig mersmak, men kanske blir jag tvungen att läsa något program som är mer samhällsnyttigt och eftertraktat för att verkligen få ett jobb kopplat till mina studier, säger han.

HON TYCKER DÄREMOT det kan bli tydligare på

många utbildningar vad som verkligen förväntas i arbetslivet.

- Det vore bra med mer klarhet i vad de olika utbildningarna kan leda till för sorts yrke, där kan jag uppleva att det ibland är ett

Samtliga studenter i artikeln heter egentligen något annat.

TEXT AXEL RYDÉN ILLUSTRATION MALIN JOHANNESSON lundagård nr 4 2015

s. 16-17 efter examen.indd 2

17

2016-05-16 02:14

porträttet

En doktor mot meningslösheten Medan debatten om medborgarlön är het såväl globalt som nationellt jobbar en av dess främsta förespråkare långa dagar i Lund.

Roland Paulsens drivkraft är att befria oss från arbetets tvång.

I SPÄRREN PÅ Mälarhöjdens tunnelbanestation fick en ung Roland Paulsen en chock. Han hade just flyttat till Stockholm från Dalarna för att plugga och fick jobb som spärrvakt.

Han skulle stämpla biljetter men eftersom han jobbade på natten fanns det knappt några biljetter att stämpla.

Meningslösheten i jobbet var förbluffande.

- Det kändes oerhört märkligt. Jag växte upp på en bondgård där arbetet var väldigt konkret. Men i spärren handlade allt om att sitta av tid.

Där såddes ett frö. Roland Paulsen började fundera kring det han senare kommit att kalla ”tomt arbete”, arbete som egentligen inte fyller någon samhällelig funktion och definitivt inte är meningsfullt, men som ändå finns där.

bok om Arbetsförmedlingens stundtals absurda regler och sysselsättningsåtgärder, som Roland Paulsen slog igenom brett. Boken blev en braksuccé som ledde till en nationell debatt om Arbetsförmedlingens roll i Sverige.

Vi bara lyder tar sin början i Roland Paulsens eget besök på Arbetsförmedlingen. Han skriver in sig med sin doktorstitel och trycks omedelbart in i det obönhörliga systemet. Han förväntas dyka upp på ”jobbforum” och uppmanas söka forskartjänster inom helt andra områden än sitt eget.

– När du kommer till Arbetsförmedlingen och ber om hjälp ställer de motkrav, ibland helt absurda som bara har en nedbrytande effekt. Som jag ser det är det ett dyrt straffsystem som mest ska se till att människor inte blir för bekväma, menar han.

ROLAND PAULSEN HADE först tänkt

läsa psykologi. Han ville förstå varför människor mår som de mår. Men tillvaron i Stockholm gav honom en insikt – nämligen att samhällsstrukturerna ju påverkar psyket, att hur människor mår inte bara handlar om kemiska balanser i hjärnan.

– Jag jobbade också som servitör på restaurangen Den gyldene freden i Stockholm. Det var det värsta jobb jag någonsin haft. Det var oerhört påfrestande att aldrig få visa sina riktiga känslor för gästerna.

Det påverkade mig starkt känslomässigt, säger han.

"Vi har en själslig kris som pågår i skymundan."

SÅ ROLAND PAULSEN valde i stället att

plugga sociologi. Han la tidigt under utbildningen märke till att många sociologer studerade arbetslivets villkor men att nästan ingen intresserade sig för arbetets mening. Han visste ju av egen erfarenhet vilken destruktiv inverkan ett meningslöst jobb kunde ha på välbefinnandet och på den vägen kom det meningslösa arbetet att bli hans specialområde. Därefter dröjde det inte länge innan Roland Paulsen skrev sin doktorsavhandling. Sedan flyttade han ner till Lunds universitet för att samarbeta med forskaren Mats Alvesson som bildat en skola kallad Critical Managment Studies.

DET VAR DÄREMOT när han 2015 kom ut med boken Vi bara lyder, en reportage18

lundagård nr 4 2016

s. 18-19 porträtt.indd 1

MED TIDEN HAR Roland Paulsen vuxit

fram som en central försvarare av idén om medborgarlön, eller basinkomst.

Basinkomstförslaget går ut på att alla i samhället tilldelas en inkomst de kan leva på utan krav på motprestation.

Men vad är det då som lockar honom med denna idé? På den frågan hänvisar Roland Paulsen till en opinionsundersökning som visar att nästan 90 procent av jordens arbetande befolkning har ett jobb som de inte känner engagemang för. Fyra av fem personer skulle byta jobb eller sluta jobba om de vann på lotto, säger en annan.

– Det blir då tydligt att de flesta av oss arbetar av ekonomiskt tvång.

OCH I FLERA europeiska länder håller basinkomst faktiskt på att införas redan nu, om än i mycket blygsam skala.

I Finland har regeringen föreslagit ett test där varje medborgare ska erhålla motsvarande 7500 kronor per månad istället för behovsprövade bidrag. I både Nederländerna och Kanada är basinkomster i mindre skala på gång att införas och i Schweiz ska det hållas en folkomröstning i frågan i juni.

Försöken i Europa har fått skarp kritik, främst från vänsterkanten. Tidningen Arbetets ledarskribent Martin Klepke skrev i januari att den finska basinkomsten riskerar att sänka ingångslönerna och skapa en ny underklass med ”arbetande fattiga”. Roland Paulsen håller med, en låg basinkomst riskerar att slå bakut. Han kliar sig bakom örat och funderar på nästa formulering.

TEXT GUSTAV WIRTÉN FOTO LUKAS J. HERBERS

roland paulsen Gör: Doktor i sociologi vid Lunds universitet. Författare till böckerna Arbetssamhället - Hur arbetet överlevde teknologin och Vi bara lyder.

Fun fact: Skrev 2010 en artikel om nätdejting, om hur kapitalismen påverkar det allra intimaste.

– Jag ser också de stora riskerna med förslaget, såklart. En låg basinkomst kan ge effekten att många arbetsgivare sänker lönerna, framför allt inom yrken där lönerna redan är låga.

För Roland Paulsen ska en basinkomst värd namnet räcka till att leva ett drägligt liv på, eftersom det är först då som han menar att den börjar påverka människors välmående.

ROLAND PAULSEN BLICKAR ner längs

gatan från Arimans uteservering. Han pratar utan paus men med stor iver.

Kaffet i koppen framför honom står och kallnar.

– Tekniskt sett är det inte svårt att införa en basinkomst på säg 20 000 kronor i månaden. Vi skulle behöva ändra skattebasen, men det är fullt genomförbart. Politisk är däremot motståndet kompakt, säger han.

Roland Paulsen menar att många förutsätter att det har en demoraliserande effekt på oss att inte arbeta, att det skulle göra oss passiva och sjuka.

Från vänster till höger ses i stället arbetet som en välsignelse, vilket han tror kan bero på att ett annat sätt att se på arbetet skulle innebära ett ifrågasättande av kapitalismen.Trots att han blivit en känd förespråkare för fritid spenderar dock även Roland Paulsen mycket tid med att just jobba.

– Jag sysslar med väldigt fri forskning, vilket jag tycker är oerhört lustfyllt. Så jag tillhör en väldigt liten andel av befolkningen.

Men han minns hur det var att hata sitt jobb.

– Vi har en själslig kris som pågår i skymundan. Nära tio procent av befolkningen tar någon typ av antidepressiv medicin. Bland unga uppger en femtedel att de mår dåligt regelbundet.

Där har vi ett mysterium, vad beror det här på? Är det bara kemiska obalanser i hjärnan? Jag tror inte det. Jag tror en del av det här beror på att människor inte mår bra av att leva i tvång.

Redigering: Christina Zhou

2016-05-16 02:18

s. 18-19 porträtt.indd 2

2016-05-16 02:19

feature

Brittiska universitet hoppas på ett ja till EU

Med knappt en månad kvar till folkomröstningen om Storbritanniens EU-medlemskap är det brittiska folket kluvet i frågan. Många av landets universitet har dock öppet gått ut och visat sitt stöd för EU, trots att de annars sällan tar ställning i politiska frågor.

Solen skiner över Edinburgh. Gatorna runt universitetet täcks av vita drivor där de av stadens studenter som blivit färdiga för året firat genom att dränka varandra i ägg och mjöl. Många pluggar fortfarande, men mjölhögarna blir allt fler ju närmare sommaren vi kommer.

MEN JUST DET här året är inte allt som det bru-

kar. Under den här tiden på terminen dör universitetslivet vanligtvis ut medan tentorna tar över, men i år arrangeras det evenemang trots att det är maj. Kön till kvällens paneldebatt ringlar lång utanför biblioteket, klockan halv sju en vanlig torsdagskväll. Anledningen till det stora intresset är den kommande folkomröstningen, där Storbritannien ska rösta ja eller nej till fortsatt medlemskap i den europeiska unionen.

I DE SENASTE årens opinionsmätningar har de flesta britter varit positiva till att stanna kvar i EU, men sedan folkomröstningen utlystes av premiärminister David Cameron i februari i år har skeptikerna gått stadigt framåt. Den senaste mätningen från organisationen YouGov visar en knapp ledning för EU-motståndarna med 51 procent mot ja-sidans 49, men andelen väljare som inte bestämt sig är fortfarande hög. Frågan är alltså långt ifrån avgjord.

– OAVSETT VILKET resultat det blir kommer

utgången av folkomröstningen att få stora konsekvenser för hur EU kommer att fungera framöver, säger Anthony Salamone som är 20

lundagård nr 4 2016

s. 20-21 Internationell.indd 1

doktorand i brittisk och europeisk politik vid University of Edinburgh och specialiserad på Storbritanniens förhållande till EU. TROTS DET ÄR många först och främst oro-

liga för vad ett eventuellt utträde ur EU skulle innebära. För omvärlden är handelsavtal en viktig fråga och Obama har gått ut och varnat britterna för hur svårt det kan bli att få till ett nytt avtal mellan Storbritannien och USA utanför EU. I Sverige anser Margot Wallström att ett brittiskt utträde skulle vara negativt för resten av EU. Hon tror att fler medlemsländer kan komma att kräva en folkomröstning, eller att omförhandla sitt medlemskap, om Storbritannien lämnar unionen.

INOM STORBRITANNIEN FINNS en oro

medborgare som helst. Det är oklart om dessa principer skulle fortsätta att gälla även om Storbritannien skulle utträda ur EU. Anthony Salamone menar att samarbeten som till exempel ERASMUS skulle kunna inkluderas i ett avtal mellan EU och Storbritannien vid ett utträde, men det finns inga garantier för att det skulle bli så.

STATISTIKEN VISAR ATT unga människor i stör-

re utsträckning är positiva till EU, och i den kategorin ingår många studenter. Anthony tror att det beror på att unga helt enkelt har bättre erfarenheter av EU-samarbetet, och därmed känner sig närmare Europa. Många brittiska universitet har dessutom tagit ställning för EU, och det är ovanligt eftersom de vanligtvis brukar förhålla sig så neutrala som möjligt i politiska frågor.

"Den senaste mätningen visar en knapp ledning för EU-motståndarna med 51 procent mot ja-sidans 49."

för att landet skulle komma att splittras om det blir nej till EU. Opinionsmätningar visar tydligt att befolkningen i Skottland är mer positivt inställd till EU än resten av landet. Skotska nationalistpartiet SNP, som nyligen blivit omvalda som största parti i parlamentet i Holyrood, har därför sagt att de vill försöka få till en ny folkomröstning för skotsk självständighet om det skulle bli ett nej till EU i juni. SNP tror sig ha större stöd för ett självständigt Skottland idag än 2014, då 45 procent av befolkningen var för att bryta sig loss från Storbritannien.

ANLEDNIGEN TILL ATT många utbytesstuden-

ter väljer att komma till Skottland är just för att de avskaffat sina studieavgifter för EUstudenter. Detta enligt europeisk lagstiftning om likabehandling som ska säkerställa att EU-medborgare behandlas som vilka andra

18-ÅRIGA

KAI

ALEXANDER

Stuart är student i socialpolitik och ekonomisk historia vid Edinburgh University. Även han tycker att EU gör universitetsvärlden bättre. Kai jobbar som regional samordnare för den EU-positiva kampanjen Another Europe is Possible och för honom är miljön ett tydligt argument för att stanna kvar i EU. Han tror nämligen att det på det området är lättare att få till avtal och framgångar inom unionen än som enskilt land. Och på samma sätt resonerar han vad gäller mänskliga rättigheter, där Europadomstolen och europeiska konventionen bidrar med skydd som Storbritannien annars har försökt att ställa sig utanför.

DET ÄR DOCK många på nej-sidan som fram-

håller demokrati och självbestämmande som argument för att lämna EU. Charlie Peters, 18, är student i filosofi vid Edinburgh University

Redigering: Christina Zhou

2016-05-16 02:20

läs fler internationella reportage på lundagard.se ◣ och engagerad i flera kampanjer mot EU. Han ser EU som ett direkt hot mot demokratin eftersom unionen utgör en instans ovanför landets eget parlament. Charlie Peters menar att detta förhållande gör att brittiska medborgare inte har samma möjlighet att tillsätta och avsätta beslutsfattarna i EU som de har i sitt eget land, vilket gör det svårare att påverka.

– Unga människor är alldeles för själviska i hur de röstar. Att tänka mer på sitt eget utbytesår än på vad som är bäst för landet är jättedumt, säger Charlie.

KONSEKVENSERNA FÖR ALLA Storbritanniens EUmedborgare av utgången i folkomröstningen är ingenting som riktigt nämns eller diskuteras i kampanjerna. Troligen eftersom EU-medborgarna ändå inte får rösta, och därmed kanske inte bedöms vara värda att lägga ned tid på. Migration i stort är dock en fråga som ofta kommer upp och EU-motståndarna är generellt negativt inställda till den fria rörligheten. Charlie Peters är själv positiv till invandring, men skulle önska att Storbritannien hade ett system som liknar de som Australien och Nya Zeeland använder, som främst gynnar migranter som anses bidra till landets ekonomiska tillväxt och utveckling.

DET ÄR OCKSÅ ett stort fokus på ekonomi i kam-

panjerna inför folkomröstningen, även om uppgifterna går isär. EU-motståndarna framhåller hur mycket pengar Storbritannien spenderar på medlemskapet, medan ja-sidan menar att det som investeras kommer tillbaka mångdubbelt i form av jobb, investeringar och ekonomisk tillväxt. Många experter och politiker spekulerar i vad ett Brexit (British exit) ur EU skulle innebära, men Anthony Salamone framhåller att detta är just spekulationer.

– I SJÄLVA VERKET vet vi inte vad ett utträde ur EU

skulle innebära eftersom Storbritannien skulle bli tvunget att förhandla fram ett nytt avtal

Kai Alexander Stuart (längst till höger) på väg ut till campus med gruppen Young European Movement och Students for Europe Edinburgh.

med EU om det blir nej i folkomröstningen.

Många sakfrågor beror helt på hur ett sådant avtal skulle se ut, säger Anthony.

relation till de sakfrågor som ligger närmast tillhands på valdagen, och i och med att migration så flitigt debatteras i media är det troligt att det blir mångas första association.

OM DET DÄREMOT blir ett ja till EU har Da-

vid Cameron förhandlat fram nya villkor för hur EU-medborgare ska behandlas. Den kallas för nödbromsen, den som regeringen ska kunna dra i när EU-migranterna bedöms kosta för mycket pengar. Det kan innebära begränsad tillgång till sjukvård, barnbidrag och a-kassa, framför allt för de som inte har betalat skatt i Storbritannien under tillräckligt lång tid. Även detta kan få stor inverkan på resten av EU, menar Anthony Salamone.

– Det går ju rakt emot EU:s grundläggande princip om icke-diskriminering, säger han.

MEN MAJKVÄLLENS DEBATTÖRER på Edin-

AKADEMIKERNA KAI OPPENHEIM och Paul

burgh University är överens om att den allra viktigaste frågan i valet är vilka som kommer att rösta, och framför allt hur många av de unga som kommer att göra det. Ja-sidans representant Lord Ming Campbell uppmanade under kvällen studenterna i publiken att tänka över de fördelar EU-samarbetet gett dem, men också att utnyttja sin demokratiska rätt att säga sin mening.

- Hela frågan kan avgöras av hur många unga som faktiskt går och röstar, fastslår Lord Campbell.

Taggart tror att just migration kommer att bli en avgörande fråga. De menar att många väljare kommer att tänka på frågan om EU i

TEXT & FOTO: BOEL MARCKS VON WÜRTEMBERG

EU-OMRÖSTNINGEN Folkomröstningen kommer att hållas den 23 juni 2016.

Frågan lyder: Should the United Kingdom remain a part of the European Union? med svarsalternativen Yes eller No. Om en majoritet av befolkningen röstar nej till EU kommer brittiska regeringen att inleda förhandlingar om ett utträde.

Om det istället blir ett ja till EU kommer de nya villkor för medlemskapet som David Cameron har förhandlat fram att träda i kraft.

Premiärministern är för ett fortsatt medlemskap, men hans parti är splittrat och många av de konservativas populäraste politiker kampanjar för ett nej till EU.

Anthony Salamone (längst till vänster) presenterar debattpanelen som ska svara på publikens frågor om EU-folkomröstningen. lundagård nr 4 2016

s. 20-21 Internationell.indd 2

21

2016-05-16 02:20

kultur

lagom stolt

SEBASTIAN RUDOLFSSON

22

lundagård nr 4 2016

s. 22-23 kulturuppslaget.indd 1

Att komma över sina föräldrar Filmen Flickan, mamman och demonerna har kritiserats för att vara för läskig. Men Virve Ivarsson ser en film som äntligen ser på föräldrar med problem ur det älskande barnets ögon.

Den där första kärleken. I mitt fall hade han svart lockigt hår, runda glasögon och en skattgömma full av musik.

Han var också min pappa, men även platonsk kärlek sätter sina spår. När jag var sex-sju år ritade jag en bild av honom med en elgitarr och massa noter – eftersom han alltid snurrade mig och mina syskon över vardagsrumsgolvet till allt från Yellow submarine till Pop pop i topp och Mio min Mio. Jag var så stolt över att min pappa inte var som andra pappor. Från bilderböcker lärde jag mig att pappor i vanliga fall knappt hade något hår och gick runt i kostym med portfölj. Då hade jag ju en mycket häftigare pappa.

I DEN FÖRSTA kärleken är tilliten total.

Man har hittat någon som är himlen och jorden och det finns ingen anledning att inte slappna av totalt, visa alla sina känslor och lita på att man är trygg i personens armar. Tills det kanske plötsligt finns det, tills man kanske tvingas tvivla fast det inte finns någonting som man kunde vilja mindre.

I april hade Suzanne Ostens film Flickan, mamman och demonerna premiär. I den möter vi åttaåriga Ti som motvilligt tvingas börja tvivla just på hur trygg hon egentligen är med sin ena förälder. I detta fall sin mamma, och på grund av att hon är drabbad utav psykisk sjukdom.

Tis mamma hemsöks av demoner som bara hon kan se och de får henne ILLUSTRATION: AYDIN RAMEZANI

- What is the best thing about Sweden? För några veckor sedan installerade jag The Swedish number, en app som gör det möjligt för mig att svara på samtal ifrån hela världen och som skapades av Svenska turistföreningen för att fira att vår tryckfrihetsförordning fyller 250 år i år. När en kvinna ringde från Michigan i USA och frågade mig vad det bästa med Sverige var visste jag dock inte vad jag skulle svara.

Det är enklare för mig att identifiera de negativa delarna av vårt land. Som det paradoxala i att vi vurmar för individualism samtidigt som vi klamrar oss fast vid en välfärd som bygger på att kollektivet kämpar tillsammans. Eller att samhället blir mer och mer polariserat, att vi i stället för ett stort gemensamt samtal fått många små där liktänkande människor främst träffar och håller med varandra.

I Kristian Lundbergs litterära reportage Det här är inte mitt land finner jag liknande resonemang. Han beskriver hur ett ideologiskt systemskifte under de senaste åren skett i Sverige. Hyresrätter blir till insatslägenheter, nedskärningar görs i skolan och det goda i människan försakas för att vi ska kunna överleva under drägliga villkor i den nya ekonomin. Boken är ett litterärt motstånd mot ett land som vänt de svagaste ryggen - ett motstånd som jag anser behövs.

Jag är nog inte särskilt ensam i dessa tankar. Nationaldagen står runt hörnet och att den inte är värd att fira finns invant i mig.

Vår nationaldag är också mer diffus än andras, vad är det vi firar egentligen? Det är ingen tydlig frigörelse från förtryck; det är en regeringsform och en kungakröning. Å andra sidan bidrar jag kanske genom att inte fira till problemen som jag tycker att Sverige har. För om människor samlades för att fira nationaldagen och möttes som medborgare av samma land, då skulle kanske det efterlängtade samtalet kunna återuppstå? Och så tycker jag ju att Systembolaget, ordet lagom och 200 år av fred är värt att fira. Överhuvudtaget älskar jag begreppet lagom, så mycket att det nog faktiskt är det bästa jag vet med Sverige.

Trots det kommer jag nog låta nationaldagen passera utan större uppståndelse även detta år. Men jag kommer ihåg en nationaldag när jag var liten, kanske sju eller åtta år, där alla skolans elever, föräldrar och lärare samlades på gräsplanen och grillade. Det behövs inte mer än så, att människor samlas, för att göra skillnad. Det finns en nivå mellan Norges 17 maj och vårt firande idag.

I landet lagom borde vi fira lagom.

att flytta iväg med Ti och skära av hennes kontakt med omvärlden. Porslin krossas och förbud införs som gör det allt svårare för Ti att leva ett normalt liv, eller att leva överhuvudtaget. Men oavsett orsak, allvarlighetsgrad och kön på föräldern känns det nog ungefär likadant för ett barn när man inser att man har en förälder som man kanske inte helt kan lita på.

DET HAR VARIT långa diskussioner kring huruvida Flickan, mamman och demonerna ska ha 11- eller 15-årsgräns och Gunilla Brodrej, skribent på Expressen kultur, har bland annat skrivit att hon tycker att filmen är för läskig för att få en 11-årsgräns. Och visst, jag är 26 år men tycker att filmen är otroligt obehaglig. Men det tyckte jag å andra sidan även att Flugornas herre var och jag är glad att ingen stoppade mig från att se den när jag var elva.

Gunilla Brodrej tycker att det finns för få vägar ut ur skräcken och mörkret i Flickan, mamman och demonerna.

Där man alltid kunde lita på att Astrid Lindgren även genom mörkare historier höll ens hand menar hon att Suzanne Osten släpper barnens händer gång på gång. I denna berättelse om att ha en förälder som man inte kan lita på verkar man alltså inte heller kunna lita på berättaren. Men det är just det som jag tycker är så passande.

Som jag ser det är nämligen berättaren filmen igenom hela tiden Ti själv.

genialt vuxenblivande ”I try to spend less time in places where my outfit doesn’t fly” , Detta citat sammanfattar Hannahs karaktär i senaste säsongen av Girls. Äntligen ger hon upp om att övertyga andra att älska henne, fokuserar på att göra det hon tror på och agera mot andra med förlåtelse. Varje avsnitt innehåller också något jag aldrig sett på tv innan men som känns sant. Till ex-

empel: att en kille trots att han hyllas av vänner och älskar celluliter kan vara ett as, att bara för att man blir tillsammans med sin kompis ex betyder det inte att man älskar den personen mer än kompisen. Och att dåligt sex i bland är det bästa tecknet på att man gillar varandra. Njut sommaren med denna geniala serie om vuxenblivande.

VIRVE IVARSSON Redigering: Åsa Pålsson

2016-05-16 02:28

FUNDAMNENT FILM STOCKHOLM. FOTO: SEBASTIAN DANNEBORN

ON

kom över dina föräldrar på lundagard.se ◣

Filmen är hur hon berättar historien för sig i efterhand och då känns det rimligt att berättelsen om hennes mamma inte förskönas, men däremot rymmer många nyanser och massa fantasi. Barn ljuger inte och har inte hunnit bli bundna av de normer som samhällets vuxna har satt upp för hur man ska bedöma saker och ting. Och det är just det som gör Flickan, mamman och demonerna så befriande. För samtidigt som den inte väjer för att gå in i de mörka aspekterna av en förälders makt över sitt barn gör den också två saker väldigt klara som jag önskar att jag hade haft så klara för mig när jag var elva år.

FÖR DET FÖRSTA: Att Tis mamma inte är ond. Tis mamma må framstå som galen, pinsam och stundtals livsfarlig – men genom att hennes demoner får ta fysisk form och synas med henne i filmen blir det också tydligt att hon påverkas av någonting annat, någonting som Ti varken kan se eller påverka. Och i och med det blir det också tydligt att mammans syfte egentligen aldrig är att skada Ti, utan att det hon gör har med något helt annat att göra.

Filmen ger en pedagogisk gestaltning av hur det inre livet kan se ut inuti en förälder som har problem och ger tittaren därmed något som jag saknat i andra filmer som skildrat problematiska föräldrar. I liknande filmer för en vuxnare publik förblir tyvärr alltför

ofta föräldrarnas inre ett mysterium för publiken och de ses mest på utifrån med oförståelse och besvikelse. Men inte ens när mamman är som värst hänfaller Flickan, mamman och demonerna åt skuldbeläggande av henne.

Hon har ju demoner – och det är också hela tiden på dem som filmens berättare lägger skulden.

Det upplägget gör enligt mig att filmen inte blir för läskig utan däremot visar att varken barn eller föräldrar i sådana här situationen egentligen behöver känna skam. Filmen gör också klart att bara för att man ser att ens förälder behöver hjälp betyder det inte att man inte också älskar föräldern ifråga.

För det andra: Det står hela tiden väldigt klart att Ti är en egen individ. Ti har en förmåga att tänka rationellt, lösningsorienterat och att skilja på det som har med henne och det som har med hennes mammas demoner att göra.

DET SKILDRAR MÖJLIGEN ett väl idealiskt förhållningssätt från ett barn men kommunicerar också tydligt att man som barn trots allt är fristående från sina föräldrar och har möjlighet att välja sitt egna liv. Och det är ett budskap som gör att jag, när jag lämnar biosalongen, framförallt gör det med en känsla av frihet.

FÖR SÅ VÄXER man kanske upp och i kärlek två etcetera är det kanske inte lika lätt att slappna av och lita förbehållslöst. Forskning visar att hur vi anknyter till våra föräldrar påverkar hur vi senare anknyter till andra, inte minst i kärlek. Men ingenting är skrivet i sten och om du tidigt i livet inser ditt trauma och bestämmer dig för att utvecklas kan du bli medveten om dina triggade reaktioner och se till att de får mindre inflytande menar Elia Psouni.

Hon menar också att ens chans att till exempel bli en bra förälder ligger i att bearbeta det trauma man varit med om.

- För alla sår gäller att det viktigaste för läkning är att traumat blir bearbetat. Det betyder inte att man inte fortfarande kan bära på en sorg. Men det viktiga är att man har fått lov att uppleva alla känslor, tänka alla tankar, acceptera, reflektera och därigenom komma vidare säger Elia Psouni.

VARE SIG VI gillar det eller inte finns

sorg och svårigheter även i livet för barn under 11 år. Suzanne Osten breddar med Flickan, mamman och demonerna perspektiven för hur sådana ämnen kan hanteras. Så kanske behöver vi inte vara så rädda för berättande som ibland släpper taget om publikens hand. Kanske borde vi i stället jobba på att få fler händer att överhuvudtaget sträckas ut för att prata med unga om just dessa ämnen.

TEXT VIRVE IVARSSON ATT VETA ATT det går att förändra

mönster i sitt liv. Om man har växt upp

en sommar utan plågor Just nu verkar tankarna vandra i förväg till sommaren, en tid då mångas läshuvuden läggs på hyllan. Viktigt innan perioden inleds är att ha hittat ett par soundtrack att gardera sig med, innan de glättiga sommarplågorna med våld tar över varenda spotifykö. Istället för att lojt sjunga med i Rihannas work, work, work, work kan du möta solnedgångarna med

"Barn ljuger inte och har inte hunnit bli bundna av samhällets normer "

med en förälder som på ett eller annat sätt inte har gått att lita på så är enligt Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi vid Lunds universitet, det faktum att det finns möjlighet att förändra sitt liv en av de viktigaste sakerna att veta. I bland kan det däremot vara svårt att skapa den där förändringen helt själv. Det är då inte alls ovanligt att man kan behöva söka professionellt stöd, från en terapeut och i sin omgivning i övrigt, menar Elia Psouni.

deadlinedans

Radioheads eller James Blakes nya album. Och, om du inte har hunnit njuta till fullo av hennes nya skiva än, byt ut Bieber mot Amanda Bergmans Docks.

Går inte alternativen hem hos ditt sällskap, välj din sommarplåga med omsorg och ta den bästa av de värsta: light it up med Major Lazer.

Sätt realistiska mål, belöna dig själv och håll fast vid rutinerna. Tre tips på hur du kan förbättra studietekniken, minska prestationsångesten och prokastinera mindre, hämtade ur boken Dansa på deadline av Alexander Rozental och Linda Wennersten. Rekommenderas att vara med kurslitteraturen i tentatider!

HEDVIG WREDE

MIRANDA IRANDA GATTI lundagård nr 4 2016

s. 22-23 kulturuppslaget.indd 2

23

2016-05-16 02:36

nöje

Spar och släng från 15/16 ILLUSTRATION: ÅSA PÅLSSON

Ännu ett läsår är över och det är dags för en utvärdering! Kulturredaktionen har sållat bland LU:s undermåliga miljöarbete, kökaos, satsiga helsingborgare och Uppsala-TV. Konstaterar: Detta bör LU med studentliv spara respektive slänga till nästa terminsstart.

FÄRRE KÖKRISER

FLER STUDENTLIV I TV

Jag skulle vilja se ett smidigare kösystem för event i nationslivet.

Tillsammans med vänner spenderades en hel fredag i april i en kall kö. Vi hade trevligt men blev besvikna när kvalborgsbiljetterna tog slut mitt framför näsan på oss - de 250 studenterna bakom likaså. En person med handräknare från början av kön hade kunnat informera oss tidigare.

I den nya SVT-serien Studentens lyckliga dagar får vi följa den moderna Uppsala-studenten i olika delar av studentlivet. Men visst har väl vi roligare i Lund? Vi har i alla fall fler lejonmaskotar och fler offentliga roastningar av vresiga gamla historieprofessorer - vi borde alltså ha fler serier som skildrar vårt skitigare och roligare studentliv!

FÄRRE KEEP CALM

FÄRRE HYCKLANDEN

FLER MILKSHAKES

Två nationer använde den samtidigt. Den satt på flera programs ryggar under nollningen. Den används återkommande som reklam för pubar, sittningar, baler. Det har gått inflation i användningen av sloganen ”Keep calm and…” i studentlivet. Och asbra är den inte heller. Så nu är det dags att tänka nytt. Ser du sloganen någon gång under hösten uppmanar jag till panik!

Lunds universitet är ledande i arbetet att tala om för andra hur de bör agera i miljöfrågor men sämst i landet vad gäller eget agerande i frågan. Lunds universitets studentkårer talar sig varma för breddad rekrytering men visar sig vid granskning vara en väldigt homogen grupp. Detta borde mötas av dåligt samvete och tydliga handlingsplaner. Och i väntan på det av fler studentprotester.

Alkohol är kul, men mindre kul för den femtedel studenter som har lätt att fastna i ett beroende. Men ingen vill hetsa och alla vet att annat är godare så HT16 kommer milkshakes, juicer och smoothies att supertrenda på nationerna. Med 42 smaker, kvällar för provning och sångböcker där radikalt nog endast halva handlar om alkohol så kommer ingen undra varför du inte halsar Ipa.

FLER DJÄRVA INITIATIV

FÄRRE GRATISJOBBARE

FÄRRE FB-EVENT

LU:s mål om att vara jämställda 2020 kommer knappast nås och ledningen verkar inte vilja ta i frågan om validering för nyanlända med tång. Samtidigt gör Malmö högskola ett hästjobb med validering och vann 2013 jämställdhetspris. Rektor Torbjörn von Schantz Lars Lagerbäckska riskminimerande är dötrist, farligt och fegt. Våga vinn, Tobbe.

De är som sverigedemokrater – man vet att de finns, men man ser dem sällan. Campus Helsingborg håller på att växla upp ordentligt, med nytt studenthus och växande studentskara. Men ingen studentlivsrepresentant får betalt.

Om LU vill ta sin dyra satsning i Helsingborg på allvar är det dags att öppna plånboken och tillsätta heltidare även i Sundets pärla.

Spelkväll på Wermlands: Två personer kommer. Onsdagspub på Blekingska: Tio personer kommer. Pluggstuga på Krischan: 13 personer kommer.

Meningslösa fb-evenemang förpestar sociala medier och är en enfaldig pr-strategi. Snälla, ni skämmer ut er och stör mig. Bara ring de sex förmän som kanske vill spela Monopol i stället.

24

lundagård nr 4 2016

s. 24-25 Nöje.indd 1

"Fler serier som skildrar vårt skitigare och roligare studentliv"

S

Ä n h t b

axel rydén

O m b d d s l I v t

"Ser du sloganen under hösten uppmanar jag till panik!"

f s b

D

virve ivarsson

s u g a 1 r a m t

"Rektorns Lars Lagerbäckska riskminierande är dötrist ."

Ä

B s m n v p P

casper danielsson

Redigering: Virve Ivarsson

2016-05-16 02:37

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣

det händer DANSA MED STOLTHET

Gå på intressanta seminarier, lyssna på livemusik och dansa in natten på Klubb out.

Sedan får du självklart inte glömma bort att delta i paraden. Den 21 maj kommer Lund att fyllas med regnbågens alla färger och festligheter för att uppmärksamma HBTQ+.

Pridepark i Lundagård öppnar redan vid kl 11 och paraden avgår kl 17. Missa inte!

CHRISTINA ZHOU

MINGLA PÅ DESIGNVERNISSAGE Den tredje juni ställer avgångseleverna i industridesign ut sina examensprojekt på Ingvar Kamprad Design Centrum. Här kan man, i kombination med enklare tilltugg, strosa runt och betrakta nytänkande lösningar inom allt ifrån möbler och högtalare till sparkcyklar och ryggsäckar. Portarna öppnas klockan 19 då miglet kan börja!

Det finns många sätt att fira att dina studier är klara för terminen. Vi ger en eventguide för studentlivet!

Så kan du fira att du överlevt Även om det kanske verkar osannolikt nu kommer det snart bara plötsligt att ha hänt. Du är klar med dina studier för terminen och då återstår egentligen bara en fråga: Var och hur kan du fira?

DEN 27 MAJ har Göteborgs nation räkfest med sittning på innergården där räkor och sång utlovas från 19:00. Tredje juni bjuder göteborgarna sedan in samtliga som tagit sin examen att fira detta med en avslutningsfest. Från 19:00 serveras då fördrinkar följt av en trerätters middag och klubb på nationen. 28 maj avslutar Kalmar nation å sin sida terminen med en vårfest vilket innebär sittning med trerätters och dryck.

DEN 27 MAJ har Kristianstads nation klubb på

det färgsparkande temat Disney då mat, dryck och musik går i temats tecken. Är du ute efter lite pub-häng i solnedgången har Wermlands sin sista Pub Greenway 8 juni med utebar och uteservering från 19:00. Malmö nation bjuder å sin sida den 25 maj på en kväll med tapas, sangria och musik. Om du inte är medlem i Studentlund kan du alltid bege dig till Smålands, som har öppet för alla. Håll utkik i deras kalender då de tipsar om att fester brukar ske spontant.

EN BLANDNING AV pub och klubb erbjuder Hal-

ÄR DU MER sugen på att gå på klubb så erbjuder

lands nation varje fredag med pub Leijonhufvud 19:00 och klubb Capra 22:00. I bland går dock den sista tiden på terminen så fort att man inte hinner med att fira. Då kan det kanske vara skönt att veta att hallänningarna även har klubb under sommaren, varje fredag förutom midsommar. Men under den dagen har du ju förhoppningsvis gått över till att fira något annat.

Blekingska en rad konserter och klubbar nu i slutet på terminen. Bli nostalgisk den 20 maj med Historiepoparna. Sista klubben är feministiska Indigrrrl den 27 maj. Torsdagskvällar varje ojämn vecka bjuder vidare Lunds nation på bästa utsikten i stan och olika DJs på klubb Penthouse. Östgöta nation kör eftertraktade

text: malin johannesson foto: christina zhou

ROLIGT PÅ ENGELSKA

Lunds studentteater, i folkmun LUST, sätter denna termin upp Oscar Wildes "The Importance of Being Earnest" på engelska.

Teatern spelas 20-24 maj, och kostar 100:för AF-medlemmar resp. 140:- för resten.

Ta chansen att se en pjäs gjord av en av världens roligaste människor tillsammans med en icke-svensktalande vän.

CLAUDIO GANDRA

missa inte…

…...Uppsättningen av William Shakespeares livsbejakande komedi Som ni vill ha det på Sofiero Slott i Helsingborg.

Berättelsen beskriver två unga kvinnors relation som i komiska kärleksförvecklingar resulterar i en bitterljuv historia där vår uppfattning om gränser i kärlekens värld utmanas. Martha Vestin står för regin i denna kittlande teaterpjäs som kan avnjutas fram till den 11 juni. ÅSA PÅLSSON

lundagård nr 4 2016

s. 24-25 Nöje.indd 2

FOTO: PRESSBILD/HELSINGBORGS STADSTEATER

Om du är internationell student som är klar med dina studier vid Lunds universitet så bjuder universitet in till mingel och farväl den 26 maj klockan 19 i AF-borgen. Är du däremot inte det har inte universitetet någon särskild ceremoni för de som examineras eller bara vill fira att terminens studier är över.

I stället hänvisar de till de olika fakulteternas verksamheter och dessa brukar höra av sig till de studenter som berörs av deras event.

Men om din fakultet inte gör något särskilt för dig eller om deras firande inte faller dig i smaken? Vi har kollat vad nationerna i så fall bjuder på för allmänna möjligheter att fira.

klubb Sunset varje lördag från 22:00 med bredare mainstream musik. Västgöta nation avslutar terminen genom att bjuda på sin sista klubb FINAL-METRO den 1 juni. Vid 22:00 slås dörrarna upp till de två dansgolven. Vill du snarare fira med discokulor och schlagerdängor ska du gå på schlagernatt den 27 maj på Helsingkrona. Sista klubben har sedan temat full moon party och äger rum den 3 juni.

ÅSA PÅLSSON

25

2016-05-16 02:35

lunds universitets studentkårer

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

FOTO: CHRISTINA ZHOU

Tack från oss Den lundensiska våren är här och vilken årstid är bättre i Lund än just våren. Magnoliorna blommar en kort stund och det fina vädret ökar inte studenternas lust till att plugga till tentor eller skriva examensarbete, snarare tvärtom. Den lundensiska vårens intåg betyder också verksamhetsårets uttåg för oss som jobbar i kårerna (eller i andra studentorganisationer).

ARBETET BESTÅR NU till stor del av valmöten,

budgetberedningar och knytande av bandet till säcken. Hos oss på Lus kännetecknas framförallt slutet av verksamhetsåret med de traditionsenliga tal som hålls på siste april och första maj (dessa kan läsas på Lus hemsida). I mitt tal talade jag om droppar som urholkar stenen och hur universitetet borde fokusera mer på kärnverksamheten, det vill säga utbildningen. Min eminenta vän och kollega, tillika tillförordnad vice ordförande, Sebastian Persson höll ett fantastiskt tal om hur vi lundensare i den rodnande röda aprilnatten borde öppna för att fler ska få uppleva den lundensiska våren. Ett fantastiskt politiskt tal. Just studentkåren och dess roll i politiken är ofta ett debatterat ämne. Lus och våra medlemskårer är partipolitiskt obundna, det betyder exempelvis att när man blir förtroendevald blir man inte det för sin partipolitiska hållning, utan alla som blir valda blir det med en intention att för sina medstudenters talan.

ATT VI SOM organisationer är partipolitiskt

MED DENNA SISTA krönika som Lus presidial vill vi på Lus uppmuntra medlemmar till att bli aktiva i kårerna och kårerna för att fortsätta stå på en stark politisk grund bildat på medlemmarnas åsikter. Vi vill också passa på att tacka för detta året och tacka er som hjälpt och stöttat Lus och dess arbete; studentkårerna, Lus anställda och aktiva och andra som funnits nära oss. Mer information kommer på vår Facebooksida.

detta är lus Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

26

lundagård nr 4 2016

s. 26-27 Lus LU.indd 1

Solen har börjat värma, magnoliorna har äntligen slagit ut och studenterna har börjat titta fram från sina studieplatser för att njuta av våren. Men med våren kommer även slutet på vårt verksamhetsår, men vilket år det har varit! Humanistiska och teologiska studentkåren (HTS) har verkligen haft ett rekordår, i höstas krossades det tidigare novischrekordet och i början av våren hade vi den största Lunära högtiden hittills. Även utbildningssidan av studentkåren har gjort ett fantastiskt jobb.

Studentråd fortsätter kämpa på institutionerna för att alla studenter vid HT-fakulteterna ska få ta del av en högkvalitativ utbildning. Vårt utbildningsutskott har även utkommit med en rapport om den brist av lärarledd tid som råder vid våra utbildningar som även uppmärksamhet utanför universitetssfären. Utöver detta har vårt studiesociala utskott dragit igång ett stort projekt om våra studenters välmående och arbetat hårt med att tillgängliggöra kåren för våra medlemmar och studenter.

När vi tänker tillbaka på året så finns det mycket som har uträttats, allt tack vare våra medlemmar. I våra ögon har vi de utan tvekan bästa medlemmarna. De sliter för att göra vardagen lite bättre för sina medstudenter. Att få lov att driva en organisation som baserar sin verksamhet på att studenter frivilligt lägger ner sin tid får oss att känna ödmjukhet inför det faktum att allt vi listat ovan skulle varit omöjligt utan dem.

Som avgående presidium är vår förhoppning att vi i framtiden kommer bli ännu bättre på att erkänna och tacka för de fantastiska insatser som våra medlemmar gör för ett gott och tryggt studentliv. Men här och nu vill vi bara säga: tusen tack, vi kunde inte gjort det utan er!

CECILIA SKOUG ORDFÖRANDE LUS

FOTO: HTS

obundna innebär inte att vi inte är politiska.

En studentkår ska vara och är av sin natur en politisk organisation. Vi jobbar med utbildnings- och studentpolitiska frågor där förändrings- och förbättringsprocessen är i fokus. Däremot ska och är kårerna öppna för alla studenter, oaktat deras partipolitiska uppfattning.

NÄR ETT VERKSAMHETSÅR börjar finns det två saker som nog flera aktiva upplever; att allt ska gå åt helvete eller att man inte ska göra något avtryck. När snart ett verksamhetsår har gått kan vi i Lus se tillbaka på frågor som studieplatsfrågan på universitet, debatter i SvD med diverse professorer om lata studenter, ställningstagande om regionpolitiken, jämställdhet bland våra professorer och arbetet med det annalkande kvalitetssäkringssystemet. Utbildnings- och studentpolitiska frågor som de nio kårerna drivit och diskuterat tillsammans. Få saker har dessutom gått åt helvete, verksamhetsåret 15/16 går förhoppningsvis till historien som ett lyckat år.

kårkrönika

LINNÉA JACOBSSON VICE ORDFÖRANDE LUS

lus kramar Varandra. Cecilia, Linnea och Sebastian samlas i en gruppkram för att fira snart avklarat verksamhetsår.

lus sparkar Studieavgifter, fem år efter införandet ställer det fortfarande till problem.

RONJA LUNDGREN KÅRORDFÖRANDE HUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA STUDENTKÅREN OSKAR JOHANSSON VICE KÅRORDFÖRANDE MED UTBILDNINGSANSVAR VIKTOR ANDERSSON VICE KÅRORDFÖRANDE MED STUDIESOCIALT ANSVAR

2016-05-16 02:38

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Anmälan och antagning till höstens utbildningar Den 15 april var sista dagen att göra en anmälan i tid till utbildningar med start höstterminen 2016. Totalt sökte 70 000 personer en kurs eller ett program vid Lunds universitet. Drygt 30 000 av dessa hade Lunds universitet som sitt förstahandsval.

Missade du att anmäla dig? Då kan du göra en sen anmälan till vissa utbildningar från och med den 15 juli.

Den 12 juli publiceras antagningsbeskeden för hösten, och de som har blivit antagna eller reservplacerade måste lämna svar senast den 29 juli för att behålla sin plats.

Antagningsbeskeden efter det andra urvalet publiceras den 3 augusti.

Anmälan till höstens utbildningar är nu stängd, men de utbildningar som har platser kvar efter det första urvalet kan öppna igen för

så kallad sen anmälan tidigast den 15 juli. De kommer då att vara märkta med ”Öppen för sen anmälan” på Antagning.se.

Du som gör en sen anmälan rangordnas efter dem som sökt i tid, utifrån det datum då din anmälan inkommit och du styrkt behörighetskraven.

Läs mer på www.lu.se/sen-anmälan

Gratis Studentförsäkring Studentåren betraktas av många som den roligaste tiden i livet. Som student vid ett svenskt universitet eller högskola är du försäkrad från den dagen du skriver in dig till den dagen du är klar med dina studier. Personskadeförsäkringen för studenter är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under

skoltid/praktiktid och under direkt resa till och från skolan eller praktikplatsen. Försäkringen gäller inte under din fritid, kom därför ihåg att även teckna en privat olycksfallsförsäkring som gäller under de timmar du inte befinner dig på universitetet. Du kan läsa mer om försäkringen på www.gratisstudentforsakring.se

FOTO: HTS

VÄLKOMMEN TILL STUDENTRECEPTIONEN I SOMMAR! Behöver du kontakta universitet i sommar?

Kanske behöver du ett studieintyg eller allmän information. Lunds universitets gemensamma reception håller öppet måndagar–torsdagar, kl 10 –13 hela sommaren.

WELCOME TO THE INTERNATIONAL DESK THIS SUMMER! Do you need a transcript of records or general information? The International Desk at Lund University is open Mondays–Thursdays, 10:00 –13:00, this summer.

Besöksadress: Stora Algatan 4, Lund

E-mail address: studentreception@lu.se

E-postadress: studentreception@lu.se

Telephone: 046 -222 01 00 (telephone hours Mon –Thur, 10:00 –12:00)

Telefon: 046 -222 01 00 (telefontid mån – tor, kl 10 –12)

Visiting address: Stora Algatan 4, Lund

Hemsida: www.lu.se/studentreceptionen

Webpage: www.lunduniversity.lu.se/ international-desk

Facebook: www.facebook.com/ studentservicelundsuniversitet

Facebook: www.facebook.com/ internationaldesk

Vill du bli mentor?

Du som har studerat ett par terminer – varför inte hjälpa en student med funktionsnedsättning genom att vara mentor?

Att arbeta som mentor åt en student är både utvecklande och lärorikt, eftersom du får en möjlighet att repetera och dela med dig av dina kunskaper. Det är också meriterande för ditt CV och du får efter avslutat uppdrag ett intyg på att du under din studietid arbetat för en person som behöver ditt stöd. Som mentor får du ersättning per timme.

Din uppgift som mentor är att fungera som bollplank för studenten i studierna. Du kan också hjälpa till att organisera studierna och komma med tips på studieteknik.

Låter det intressant? Läs mer på www. lu.se/arbeta-som-mentor

WWW.LU.SE

s. 26-27 Lus LU.indd 2

2016-05-16 02:38

lundagård

HJÄLP BARNEN SOM FLYR!

söker medarbetare Skribenter Fotografer InDesign och Photoshop -illustratörer -grafiker -redigerare

o d b m n

Just nu har vi akuta insatser i bland annat Syrien, Grekland, Italien, Serbien och här hemma i Sverige. Men det räcker inte.

Vi behöver din hjälp. Vi behöver bli er.

och arbetsprover till

Bli Barnrättskämpe på räddabarnen.se

lundagard@lundagard.se

Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och ansvarsfullt som möjligt.

15-4182tg-RB_203x267.indd 1

2015-12-15 10:58

Helsingborgs stad och Campus Helsingborg har ett tätt samarbete för att göra Helsingborg till en attraktiv och välkomnande plats. Vi ser dig som student som en viktig del av stadens utveckling.

Helsingborgen, det nya studenthuset är invigt och kommer erbjuda studieplatser framöver, håll uppsikt efter mer information! Självklart kommer de att vara tillgängliga för alla studerande vid Lunds universitet.

Många tar nu examen och tar nästa steg. Välkommen att besöka familjenhelsingborg.se för att få inspiration inför både framtiden och sommaren. Helsingborgs Stad önskar en bra sommar!

Har du frågor som rör din studietid i Helsingborg?

Besök helsingborgsstudent.se

s. 28-29 Q+serie.indd 1

m L # i l m

f b s k F d

Skicka CV, personligt brev

facebook.com/helsingborgsstudent

A

r p f t k

@hbgstudent

@studentmedarbetarna

2016-05-16 02:40

12-15 10:58

Q: cecilia skoug (ln), linnea jacobsson (km).

A

vgående LUS-presidium som nedsablade universitetet för dåligt breddad rekrytering. Reste ragg när kårernas egna samling representanter kom på tal. Betonade alla kårers lika värde och försvarade regeringens budgetförslag. Fick tv-tid efter professorsstrid. Kramar gärna katter, utom fifflarnas egen.

Den konflikträdda duon skaffade samma blonda luggfrisyrer. Blev kårfifflarnas Lili&Susie. Gick på nya arbetarlinjen med #cissijobbar. Åsikterna och känslorna gick isär när det kom till teknologer. Knöt fifflar-alumner i LUS-kartellen som slutade med hot om missförtroendevotum.

Ordförande Cissi: Före detta ordförande för medicinarna. Förkårade nollningen och blev kallad PK. Försökte kuppa karnevalsstadgan. Fnissig. Förlägger nycklar. Faktakollar Twitter-feeds. Fan av Morrhoppan.

Förnekar akademikerbakgrund i arbetardräkt.

Vice ordförande Linnea: Samvetets förre ordförande. Socialdemokrat. Slogs för studenter, flyktingar och klasskamp. Botade bryderier med broderier. Stockholmare men mer hemma i Malmö. Såg baler och nationspubar som nödvändigt ont.

ILLUSTRATION: VIVA IVARSSON

!

nöje

Mjauuu snart stundar semestern a.k.a tid för såväl mirakulös almedalsbounding som partyhus-renovering - men vad vore en majhoppa utan en prisutdelning!

Hon må ej (än!) ha badat i en fontän men väl i kyssar - så när Festpriset ska delas ut är det ju matte som vi kryssar! När alla hotar om att lämna sina platser vind för våg ger vi dock Idealpriset till en teknolog. Och Lilla bergshackan går i sin tur till den första artistiskt lagda kårmuppen i våran borg.

Verkar av missad bus-chans känna blygsam sorg. Stora bergshackan får i år dock de som kom snabbast över en ål - bör över

En kårpolitik med en famn av röda rosor Gör det lätt att plugga belgiska glosor

Q kvad: Vem kan ana att päls och flaskor med bubbel För egna självbilden kan orsaka trubbel

MORRHOPPAN

Med utseende som siamesiska tvillingar Behövs inga kårpolitiska breddningar

anledningen sexism kanske ej utbringa en skål. Och i ordets alla bemärkelser och utan konkurrens - får för Strulpriset blaskans redaktörskap ta en krans!

tjejerna på höjden - serie av frida malmgren

lundagård nr 4 2016

s. 28-29 Q+serie.indd 2

29

2016-05-16 02:44

in english

Hòa, Moon and Nadine reflect about their stay in Lund before they will leave for the summer.

Pondering and packing: reflections about Lund For many international students it is now time to hand in their final papers, pack up the last bags and try to find someone who can take over their bike. Three students who are about to pull up stakes and move on to new adventures found the time to reflect on their stay in Lund.

It is one of the first warm May afternoon that allows sitting in the backyard of the International Students’ House in Spolegatan close to the heart of Lund. Moon, Hòa and Nadine are among the 15 percent internationals of the entire Lundian student population.

People come from all corners of the world and create a unique, international spirit. This is not only felt in the university context but also has an impact on the city itself.

MOON IS LEAVING the earliest, she is already heading back to the US 30

lundagård nr 4 2016

s. 30-31 in english.indd 1

in one week, after having spent a bit over five months in Lund.

“My mum is Swedish, so I thought I knew a lot about Sweden. But I have, for example, never heard the term "fika" and now I am a coffeeholic.” Hòa from Vietnam also experienced “Swedification”: “I did not plan for a culture shock to also occur when going back home last summer. But suddenly I felt the need for more personal space and was colder than before”.

SITTING IN THE late afternoon sun, it is hard to even remember the seemingly endless dark and rainy winter days. The gloomy periods can get to everyone, but international students finding themselves in a new environment far from home might be more prone.

“I come from Germany, and as we are in the very south of Sweden I thought it would not make such a difference. But I was wrong”, admits Nadine when thinking about the winter season.

NADINE FROM GERMANY found her childhood memories from Astrid Lindgren books come true during her one-year Master at the University of Lund: “People are cold, but nice once you break the barriers”. All three nod their heads in agreement. “It took me one year to get close to my corridor mates”, confirms Hòa and causes laughter with the advice for future students to bring an axe, so it is easier to break the ice.

INDEED, BEING INSPIRED from the blossoming magnolia trees in front of the White House that feature all marketing material of Lund University, many people come unprepared for what awaits them. “I was depressed during my first winter here and escaped.

But this year I actually enjoyed it because I came closer to my corridor mates and we met for cosy cooking and movie sessions”, says Hòa.

THE BOTANICAL GARDENS, the libraries but also the rich student culture are unanimously put on the list of things that they will miss when returning back home.

Regarding the question if there are things that they are not going to miss they all take a moment to think. “The expensive groceries”, says Nadine after a short pause.

“The lack of decent Vietnamese or Indian food”, adds Moon who will be returning to New York in just a few days. When packing up she spots the tattoo on Hòa’s forearm and gets curious. “It says lu.se.14-16 and marks my stay here – you can tell what a great impact the past two years had on me. I even wanted to have it imprinted on my body”, jokes Hòa who is in a hurry to get home and finally press the “send” button for the thesis that has occupied her for the past months.

TEXT ELEONORA KLEIBEL FOTO LUKAS J. HERBERS

Redigering: Katherina Riesner

2016-05-16 02:48

read more student news in english at lundagard.net ◣

upcoming events POP THE CHAMPANGE!

For many internationals their time in Lund is ending soon. Every year, the international desk celebrates this with a farewell reception at AFcastle. This summer it takes place on Thursday, May 26th at 6pm. There will be snacks, entertainment, and time to hang out with your friends. Search your email for an invite!

KATHERINA RIESNER

SWING IN THE PARK

You don't need a plane to Spain for a great summer. In Västra Hamnen you can both swim and pose with sights.

There's no holiday like a holiday in Skåne

WANT TO RELAX at the beach? There is no need

to fly hours on a plane to get to sandy white beaches. Lomma is only a 10km bike ride away from Lund. With the marram grass on its dunes, it looks like the beaches along the coast of North Carolina. For the true vacation feeling, grab an ice cream cone at Glassfabrik right next to the pier.

WANT TO GO on an ad-

WANT TO SEE some sights? Lund’s Cathedral

may be a daily sight for LU students but the ‘Greater Copenhagen area’ has more photoworthy spots. One other ecclesiastical gem is the Trinity Church in Kristianstad. For a picture-perfect view of the Öresundbridge, climb on top of Emporia shopping mall in Malmö. Or make the trip to Helsingborg and soak in its beautiful old town. From there, the small town of Helsingør is only a 20-minute ferry ride away. It is home to the UNESCO world heritage site Kronborg, a Renaissance castle, known to be Shakespeare’s inspiration for Hamlet’s castle.

"For the pictureperfect view of the Öresundsbridge, climb on top of Emporia shopping mall in Malmö."

venture? Then you can follow Skåne’s own web of hiking trails.

The Skåneleden trail is over 1000km long and twists through the entire region. The coastline sections with views over the Baltic Sea and the occasional old fishing villages are breathtaking. Kullaberg’s nature-reserve with its steep cliffs at the northwestern tip of Skåne is the highlight for many hikers.

WANT TO ENJOY some music? In Lund, Kulturen offers live music for free in Stadsparken on a few evenings in July. The large crowds will flock to Malmöfestivalen from August 12-19 for the international street food and the big music stage in the middle of the city. If you can’t wait that long, the streets of Copenhagen also turn into one big music festival during Distortion (June 1–5), where around one hundred different artists will perform in clubs. Every night, the party hops from one neighborhood to the next. Or you attend the largest culture and music festival in Northern Europe, Roskilde, which starts on June 25.

did you know…?

PHOTO: VIVECA OHLSSON/KULTUREN

Going on vacation abroad kills the planet as well as your wallet. But luckily for you, you can find anything you're looking for in a holiday right here in Sweden. Kat Riesner gives you the tips that show that the Spanish beaches has got nothing on a vacation in Skåne.

If you are planning to spend some of your summer days in Lund, one more thing you don't want to miss is the chance to learn some new dance moves. HepTown and Sommar Lund invite everyone to dance in Stadsparken. From the 22nd of June and onwards every Wednesday until mid-August free Lindy Hop and other dance classes will take place.

ELEONORA KLEIBEL

Not-too-nationalistic Day WANT TO RELAX? Summer is about

relaxing. Besides the comfortable hammocks in Stadsparken, Västra Hamnen area in Malmö is great for that. Grab a coffee, let your legs dangle over the pier, and watch the boats going in and out of the harbor.

Norwegians dress up in traditional clothing on May 17th; the Dutch cover themselves in orange on April 27th… and in Sweden you might discover that it’s National Day only when you stand in front of a closed library. Indeed, June 6th is Nationaldagen in Sweden. And if you didn’t know, you are not alone.

WANT TO EAT great food? In Mal-

mö, my favorite place is Barbacoa on Södergatan. They serve Mexican street food to affordable prices. For a fancier vacation day, the place to go to in Lund is VED (Mårtenstorget). They make delicious middle-sized dishes that change every few weeks and may be home to Lund’s best pizza.

SO DON’T SULK in the Swedish summer. Go out,

explore, and enjoy!

TEXT KATHERINA RIESNER PHOTO CLAUDIO GANDRA

other great guides: For more tips on how to spend a great summer in the Skåne-area, check out: ▶▶ www.sommarlund.se (in Swedish) ▶▶ www.malmotown.com/en/summer/ ▶▶ www.visitskane.se/en ▶▶ www.visitcopenhagen.com ▶▶ www.copenhagen.com

Once just known as “Flag Day” for vague historical reasons, in 2005 it also became a so-called “red-day” or public holiday. I think it is the Swedish slight fear of appearing too nationalistic that stops them from celebrating their National Day, even if they may have warm feelings for their country. This I base on the very few people I know that feel comfortable walking around in blue and yellow all day.

If you want to join celebrations on June 6th; go to open-air museum Kulturen (free entrance all day) and listen to a few speeches and choir music at 2 PM. You might even hear the national anthem being sung by all attending…though not very loudly.

PAULA DUBBINK

lundagård nr 4 2016

s. 30-31 in english.indd 2

31

2016-05-16 02:48

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

Det är ju synd å slänga.

Hyr ett förråd! Ölglassamlingen, farfars märklinjärnväg, skidgrejerna från Ischgl -05 eller bara tio flyttlådor gott och blandat. En del saker går bara inte att slänga och det är verkligen inget att skämmas för!

Nej, ta det bara lugnt – räddningen är hyr. (Förlåt, vi menar här.)

Hyr nu genast ett alldeles eget, fräscht och framför allt – tomt – förråd av oss på AF Bostäder. Vi har finfina förråd både här och där i Lund. Det finns stora och små, långa och korta, breda och smala och bergis ett som rymmer alla dina saker.

Spara nu grejerna, och hör av dig bums, så berättar vi mer!

P.S. Du behöver inte vara student för att hyra förråd av oss.

Alla får vara med!

#afbostader www.afbostader.se

s. 32 Baksida.indd 1

2016-05-16 02:49