Lundagård 4/2015

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 4 2015

den ljusnande framtid är svår Tiden då en universitetsexamen räckte för att få ett jobb är förbi.

Sid 12-15

nu eller aldrig

trampa dig fram

i nostalgins klor

Smålands vill gå med i Studentlund.

Frågan är om de är välkomna. Sid 6-7

Gulnande rapsfält och ljummen vind, dags för en tur på cykel.

Sid 20-21

Varför slutar varje efterfest med att vi skrålar ut tonårsfavoriter? Sid 22-23

s.1 Ettan.indd 1

2015-05-17 21:35

Fyra riktigt bra skäl att bli medlem i Unionen Student.

ETT MEDLEMSKAP FÖR DIG SOM STUDERAR PÅ HÖGSKOLA ELLER UNIVERSITET.

Du betalar bara 100 kronor för medlemskapet.

Du betalar bara en gång och det gäller oavsett vad eller hur länge du pluggar. För 100 kronor får du förmåner och tjänster till ett värde av tusentals kronor.

Vad sägs om en förmånlig hemförsäkring, rabatt på tidningar, elektronik, resor och exklusiva inbjudningar till några av Sveriges bästa föreläsare? En superdeal för dig som student med begränsat budget.

Någon att fråga om allt.

Nästan i alla fall.

Vi kanske inte har superkoll på the Kardashians, men när det kommer till arbetsliv och karriär kan vi det mesta. Osäker på vad som är normalt på sommar- eller extrajobbet? Vi vet. Hur ett bra cv ser ut och vad du kan begära i ingångslön? Inga problem.

De bästa examenspresenterna när du är klar med plugget.

Vi stöttar dig med rabatter, sommarjobbsråd och cv-skrivning under studierna. Men vi har sparat det bästa till sist. När du är ny i arbetslivet behöver du vårt stöd som mest, och därför ska det vara enkelt, billigt och tryggt att fortsätta vara medlem efter studierna. När du tar examen och uppdaterar ditt Unionenmedlemskap från student till yrkesverksamt betalar du därför bara 100 kronor i medlemsavgift hela första året. Tack vare vår NY PÅ JOBBET-RABATT sparar du upp till 2 600 kronor (ord. medlemsavgift är ca 2 700 kronor). När du uppdaterar ditt medlemskap kvalificerar du dig dessutom för vårt LITTERATURSTIPENDIUM. Skicka in dina gamla kvitton för kurslitteratur eller annat kursmaterial, så ger vid dig över 3 000 kronor för dina utlägg. Varför? För att kunskap och kompetens är något av det viktigaste vi vet här på Unionen. Det ska löna sig att läsa.

Vi är störst. Och det tjänar du personligen på.

Unionen är Sveriges största fackförbund för tjänstemän i det privata arbetslivet. På svenska betyder det att de flesta ingenjörer, ekonomer, jurister och chefer som inte jobbar inom kommun eller landsting väljer att bli medlemmar hos oss*. Eftersom vi är störst är det också vi som sätter avtalen på några av Sveriges största arbetsplatser, vilket ger dig som medlem BÄTTRE FÖRMÅNER OCH VILLKOR. Och ju fler vi blir, desto bättre blir det. Att vara många är liksom hela poängen med facket. Det betyder också att vi finns nästan över allt i svenskt arbetsliv. Därför har vi grym koll, oavsett var du hamnar.

Bli medlem idag och läs mer på

unionen.se/student

*Unionen organiserar bara medlemmar som jobbar på privata företag och organisationer eftersom det är det vi kan bäst och där vi förhandlar fram anställningsvillkoren. För kommun och stat finns våra systerförbund Vision och ST.

s.2-3 ledare.indd 1 Lundagård -Fyra skäl- Maj 2015 215x287.indd 1

2015-05-17 21:44 2015-05-13 09:54:48

ledare EN SPORTSLIG CHANS

Flera riksdagspartier anser nu att tillfälliga uppehållstillstånd, snarare än permanenta, ska bli standard för de som söker skydd i Sverige. Argumentet är att det ökar incitamenten att snabbt fixa jobb. Forskaren Caroline Tovatt konstaterar dock i reportaget på s. 12-15 att det är familj och uppväxt, snarare än studier och erfarenheter som i allt högre grad avgör dina chanser att få jobb. Känns rimligt att ta tag i den detaljen, innan det är okej att ens diskutera röda kort på de grunderna.

annika skogar

MER UTBILDNING

Ledningen för naturvetenskapliga fakulteten vill skära bort 400 utbildningsplatser. Överproduktionen av studenter har pågått i flera år. Ett nödvändigt ont för att kvaliteten ska bibehållas och ekonomin gå runt, men också ett tecken i tiden. Sverige behöver fler utbildningsplatser, inte färre.

carl-johan kullving

sluta tramsa: välkomna smålands Smålands vill bli en del av Studentlund, men ödet ligger i de andra nationernas händer.

Nationerna får inte missa chansen att göra studentlivet mindre exkluderande.

Jag blev förvånad när jag såg att Smålands nation ville bli medlem i Studentlund. Efter fem år är det svårt att erkänna att ha varit inne på ett helt misslyckat spår. Innan Studentlund bildades var Smålands en populär nation att gå med i, i dag har de knappt fler medlemmar än boende i sina hus. Medlemstappet visar att det inte räcker att ha ett brett utbud och unik inriktning.

I skrivande stund finns egentligen inga stadgade hinder för att Smålands ska kunna gå med i nationernas samarbetsorgan Kuratorskollegiet, KK, och därigenom Studentlund. KK ska vara politiskt obunden, men det står inte att medlemmarna i KK behöver vara det.

Knäckfrågan är ändå om Smålands kan släppas in med sin tydliga politiska ställning. Det är vad flera organisationer inom Studentlund diskuterar. Hur tramsigt är inte det? Att kårerna ska uttala sig politiskt är en självklarhet. Och även om ingen nation går ut med klara politiska budskap är flera outtalat nischade. Vissa är miljönördar, andra lockar borgare.

det egentliga hindret för att Smålands ska släppas in i KK är nog inte politiken, utan nationens attityd.

Bland nationerna är det lätt att vara avigt inställda till Smålands med tanke på den kaxiga svansföring som nationen ofta målat upp – friare, viktigare, utan inblandning i borgerliga traditioner. Allt detta är inslag

"Alla som vill delta ska få en ärlig chans att släppas in."

som livar upp i ett studentliv där alla oftast ska vara så lika vänner som möjligt.

på sidorna 6-7 är KK:s

ordförande tydlig med att det är Smålands som får anpassa sig efter de andra nationernas krav. I värsta fall för Smålands skulle det kräva att de gav upp sin kärna: socialismen. Detta eftersom alla nationer och Studentlund ska vara inkluderande och kunna locka alla typer av studenter. Men om Smålands skulle förlora ideologin för att gå med i Studentlund skulle samarbetet i stort inte bli mer inkluderande. Tvärtom än mer homogent och exkluderande. En stor mängd studenter identifierar sig med just Smålands, och att förkasta identiteten vore att även stänga ute dessa studenter.

det är en sak om en organisation själv väljer att stå utanför Studentlund. Men det borde vara en självklarhet att alla som vill delta ska få en ärlig chans att släppas in. Alla tretton nationer slåss om samma kundkrets. Om tolv av dem går ihop utan att släppa in den trettonde utan orimliga krav börjar vi närma oss kartellverksamhet.

Smålands har tagit ett första steg att närma sig de andra tolv nationerna. Nu är det upp till dem att visa om de välkomnar Smålands, eller ger kalla handen för att markera mot gammalt gnäll. De tolv bör visa att de är bättre än så.

kenneth carlsson redaktör & ansvarig utgivare

lundagård nr 4 2015 – varför blir kraven aldrig verklighet?

Fira det i Danmark, när Köpenhamns Ölfetival slår upp portarna den 28-30 maj. Øl över Øresund Nöje - sid 27

En utbildning som kostar Nyheter – sid 8-9

"Jag trodde ändå någonstans att Afrika mest var stäpper och slätter. Inte öl och dans i gryningen."

"Det vore mycket bättre om problemet löstes på nationell nivå."

Den nykoloniala fantasin.

Kulturuppslaget – sid 24-25

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Kenneth Carlsson kenneth.carlsson@lundagard.se Redaktör Annika Skogar annika.skogar@lundagard.se Webbredaktör Carl-Johan Kullving carl-johan.kullving@lundagard.se Redaktion Jonas Jacobson, Virve Ivarsson, Karin Furenhed, Tove Nordén, Karolina

"Flera studenter hon kände dödades på väg till föreläsningar och seminarier."

I år firar ölburken sin 80-årsdag

Högskolepedagogik

Jakstrand, Linus Gisborn, Filip Rydén, Casper Danielsson.

Medarbetare detta nummer Fredrik Toreblad, Cecilia Hansson, Q, Josefin Wennang, Aydin Ramezani, Sofia Esfandi, Andrea Ax Karlsén, Beri Zangana, Marcus Bornlid, Anna Folkesson, Saga Sandin, Jessica Gustafsson, Dimitris Kalandranis, Najla Vallander, Malin Johannesson, Gustav Wirtén, Sara Ottosson, Philip Stålhandske, Camilla Göth, Elin Sivard, Christina Zhou, Axel Hilleskog, Hedvig Wrede, Frida Malmgren, Lukas J. Herbers.

Omslag Lukas J Herbers. Bilden är arrangerad.

Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Doktorander utan skyddsnät Aktuell – sid 11

Flyktingar blir andra klassens studenter Internationell – sid 18-19

Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 18 maj, 2015.

Deadline nr 5/2015 – 21 augusti 202. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller www.ts.se oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe och Ung Media Sverige/Kulturens studieförbund.

TS-kontrollerad upplaga 38 300.

Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 04614 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård - Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07 Redigering: Filip Rydén, Virve Ivarsson

09:54:48

s.2-3 ledare.indd 2

lundagård nr 4 2015

3

2015-05-17 21:47

foto: dimitris kalandranis

april & maj i korthet

15-05-09

CORPUS MEDICUM NÄRMAST IDEALTIDEN

Över tusen lundastudenter cyklade Tandemstafetten från Göteborg till Lund. Närmast idealtiden var Corpus Medicum. LTH vann Stora Bergshackan och Blekingska nationen vann Lilla Bergshackan.

15-04-27

"Flödet visar verkligen hur lika vi egentligen är som människor."

– Tom Samuelsson, student i strategisk kommunikation på Campus Helsingborg och skapare av Stratkombloggen på temat, förklarar grejen med appen Jodel - ett anonymt klotterplank i mobiltelefonen.

Räddningstjänsten och universitetet ligger i tvist kring säkerheten på Kemicentrum. Räddningstjänsten menar att ventilationsbortfall kan orsaka allvarlig fara för explosiv eller giftig atmosfär, och kräver att universitetet åtgärdar problemen. Något som universitetet anser är svårt och dyrt. Därför ska fallet utredas av länsstyrelsen.

foto: lukas j. herbers

För andra gången kommer Lunds universitets studentkårer att ledas av två kvinnor. Den 1 juli blir Cecilia Skoug ordförande och Linnea Jacobsson vice ordförande för Lus. Linnea Jacobsson är nuvarande ordförande för Samhällsvetarkåren och Cecilia Skoug sitter just nu i universitetsstyrelsen och har tidigare varit ordförande för Medicinska föreningen.

nyheter från www.lundagard.se 4 lundagård nr 4 2015

s.4-5 webb.indd 1

foto: casper danielsson

NYTT ORDFÖRANDEPAR FÖR LUS

TVIST OM SÄKERHETEN PÅ KEMICENTRUM

15-04-27

LTH GRIPARNA BÄST I SVERIGE

LTH Griparna är vinnare av Universitetshockeyligan, UHL. Griparna är första lag att peta ned KTH Royal Blue från tronen i UHL:s fyra år långa historia.

400

15-05-12

... utbildningsplatser riskerar att försvinna från Naturvetenskapliga fakulteten. Fakultetsledningen vill på så sätt höja kvaliteten på utbildningen och minska överproduktionen av studenter.

Redigering: Carl-Johan Kullving

2015-05-17 22:21

foto: jonas jacobson

foto: dimitris kalandranis

15-04-15

15-05-18

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

föreläsningsfrågorna som måste dö

news from www.lundagard.net photo: dimitris kalandranis

15-04-24

COMMEMORATION OF LIBYAN VICTIMS

The students from Ethiopia at Lund University gathered in commemoration of Ethiopian Christians killed by terror group ISIL in Libya in April, and stood in solidarity against terrorism.

"The main objective of the event is to pay our tribute for those who were killed in Libya as well as to oppose the idea of terrorism." said Etsegenet Kedir, one of the organizers of the commemoration.

15-05-09

"Fucking awesome but never again"

80 15-05-06

sedan var det goda slut, och den obligatoriska finalen gjorde entré: publikens interaktion.

Det har blivit lika självklart som föreläsningarna själva att vi måste bjudas in att kommentera framträdandet. Att en moderator i dag helt skulle skippa orden ”då släpper vi in publiken” är otänkbart, men det enda rimliga.

För den aftonen hände det som ofta händer då: frågan från helvetet kom. En kvinna i bakre delen av aulan fick ordet, ställde sig upp och satte igång. Fem minuter senare hade hon radat upp fyra helt eller nästan helt osammanhängande exempel, ställt ett obegripligt antal delfrågor och reciterat direkt ur en översättning av Koranen. ”Vad tycker du om det” avslutade hon med.

Publiken och jag skrattade. Inte frågeställaren.

Wallströms svar var kort och briljant. Allt verkade oskyldigt.

– Karim Saba, sittningsförman at Krischan nation, describes the experience of Tandemstafetten (pictured to the left) - a yearly bicycle race from Gothenburg to Lund, where student organizations bicycle and party together.

... kvadratmeter mer gymyta blir det på Gerdahallen. I sommar renoveras träningsanläggningen och ett omklädningsrum görs om till gym.

15-05-09

15-04-20

DE SKA LEDA LUNDAGÅRD

Tove Nordén, Virve Ivarsson och Casper Danielsson valdes av Lunds universitets studentkårer till nya redaktörer för Lundagård. foto: lukas j. herbers

"För mig är det viktigt att vi ger alla förutsättningar för att kunna studera."

– Caroline Sundberg, vice ordförande på Samhällsvetarkåren, svarar på frågan om vad som är hennes viktigaste utbildningspolitiska fråga. I juli tillträder hon som ny ordförande för Sveriges förenade studentkårer.

15-04-27

DOKTORANDERNAS ANSLAG RÄCKER INTE TILL Mer pengar till språkgranskning är en nödvändighet, enligt Martin Nykvist, ordförande för Humanistiska och teologiska doktorandrådet.

I dag räcker pengarna inte till och doktorander får täcka kostnaderna på andra sätt. Nu ska frågan upp till fakultetsstyrelsen.

foto: jonas jacobson

Den 26 maj 2011. Studentaftonsutskottet huserar Margot Wallström i universitetsaulan, moderator är Barbro Hedvall. Wallström pratar om rollen som FN-sändebud i frågor som rör sexuellt våld i konflikt och är briljant som alltid. Hedvall ställer likaså briljanta frågor, och de såg på allt som de hade gjort, och se, det var mycket gott.

1650 15-05-08

... accesspunkter till eduroam finns det på universitetet. Enligt Erik Ekenberg, nätverksspecialist på Lunds datacentral, ska alla bytas ut de närmsta åren för att förbättra eduroams eftersatta prestanda och uppkoppling.

men oskyldigt var det inte, och inte heller kul. Gästen kanske ville visa Margot Wallström och andra närvarande vilken visdom hon besatt i ämnet, eller också fanns ett bekräftelsebehov efter att hon hållit tyst och lyssnat för länge. Men frågeställaren begick därmed ett fruktansvärt brott som jag upplever blivit allt vanligare i de publika föreläsningarna.

Detta måste sluta! För ingen av oss som regelbundet besöker UPF eller Studentafton bryr oss ens lite grann om ditt showoff-behov, om du kan rada fakta eller om du är en duktig student. Om din fråga inte aktivt bidrar till ett trevligt samtal eller uttrycker något du genuint undrar över, döda den. Här råder bortom allt rimligt tvivel devisen att tala är silver men tiga är guld.

du har såklart rätt att uttrycka dig. Men det här handlar om att din fråga är en onödig skitfråga, en skitnödig ofråga som ingen vill höra. Ett starkare argument kan vara att jag är intolerant, och din frihet att ställa dumma frågor påverkar mig som hjälplös får stå utanför Universitetsaulan i framtiden.

Nej, dessa föreläsningsfrågor måste dö! Annars dör ironiskt nog de publika föreläsningarna.

Och kanske jag.

15-05-09

ANDRA LANDSTIGNINGEN AV LUND

Fjorton frackklädda herrar sjösatte en båt i Lomma hamn och försökte sedan landstiga i Lund sjövägen. Exakt samma expedition gjorde spexalumnföreningen Uardaakademien den 9 maj 1965, med lundaprofilen Sten Broman i spetsen. Nu som då möttes färden av regn från ovan.

robin wikström studentlivskrönikör lundagård nr 4 2015

s.4-5 webb.indd 2

5

2015-05-17 22:24

i fokus: smålands nation & studentlund

Smålands nation har de senaste åren tappat hundratals medlemmar. Nu ska de ansöka om medlemskap i Studentlund för att försöka vända trenden.

Oklar framtid för Smålands Smålands nation står inför ett vägskäl. När Studentlund bildades för fem år sedan stod nationen utanför samarbetet – men nu vill de bli en del av gemenskapen. Vägen dit är dock lång och Smålands kan tvingas överge delar av sin identitet.

30 röster för, 1 emot. Så såg röstfördelningen ut när Smålands nations medlemmar i april röstade angående ansökan om medlemskap i Kuratorskollegiet och, i förlängningen, Studentlund.

Det är ett bestämt första steg mot att närma sig Lunds andra tolv nationer. Men vägen dit kan bli kostsam: Ett medlemskap kan komma med kravet att Smålands nation måste överge sin socialistiska profil.

Pressat av fallande medlemstal Smålands nation har sett ljusare tider än i dag. Året innan kårobligatoriet försvann år 2010 stod nationen stark i Lund med sin tydliga socialistiska profil och 6

lundagård nr 4 2015

s.6-7 Smålands.indd 1

hade närmare 1 200 medlemmar. När övriga tolv nationer då valde att bilda Studentlund för att fortsätta locka medlemmar, stod Smålands nation utanför Kuratorskollegiet och det nystartade samarbetet.

Nu, fem år efter kårobligatoriets fall, har de knappt 500 me d lem m a r.

Och trenden är fallande.

– Vi tänkte att vi skulle klara av att stå utanför Studentlund, att vi skulle bli en bra motreaktion till Studentlund och ett vettigt alternativ. Men nu har vi provat den här vägen och det blev inte riktigt som vi hade tänkt oss, säger Tomas, ledamot i Smålands nations styrelse.

Smålands nations nationsombud Edvin Lindström är inne på samma spår.

– Vi tycker att det är dags att göra något åt detta. Det är dags att komma in och synas för alla studenter – precis som vilken

nation som helst. Det är olyckligt att vi har krympt som organisation och är så isolerade från resten av studentvärlden som vi är, säger han.

"Vill komma in för att nå ut" I dag kan medlemmar

Studentlunds alla komma in på

"Det är dags att komma in och synas för alla studenter – precis som vilken nation som helst."

Smålands nation, men Smålands nations medlemmar kan inte komma in på nationerna som är med i Studentlund. En otacksam sits för Smålands nation när man försöker locka nya medlemmar.

Och det har märkts.

– Vi har inte varit ett reellt alternativ i och med att vi inte är på samma spelplan som de andra nationerna. Det finns inget rimligt incitament att bli medlem i Smålands nation, när man ändå kommer in på Smålands om

man är medlem i en annan organisation, säger Tomas och förklarar vidare: – Det är det problemet vi vill komma till rätta med genom ett medlemskap i Studentlund och Kuratorskollegiet. Vi vill komma in för att nå ut med vår verksamhet – det ska bli ett kommunikationsverktyg för oss.

Nya kriterier för medlemskap Initiativet har välkomnats från Studentlunds håll.

– Det är bra att Studentlund har en enad front och kan bredda utbudet för studenterna i Lund, säger Studentlundskoordinator Carolina Norlin.

Smålands nation är den första nya organisation som ansöker om medlemskap i Studentlund sedan bildandet 2010. Det innebär att det inte heller finns ett utformat antagningsförfarande.

Kuratorskollegiet har nu därför tillsatt en kommitté som ska formulera ett ramverk av förhållningsregler för dess medlemmar.

Redigering: Filip Rydén

2015-05-17 21:49

häng med i alla turer på lundagard.se ◣

– Kriterierna vi jobbar fram ska vara så objektiva som möjligt.

Samarbetet måste ske på lika villkor, men sedan kan man förstås ha olika uppfattning om vilka de ska vara. Fast någon sorts grundsyn på vad vi förväntar oss av varandra som medlemmar måste finnas, säger Carl Artéus, ordförande för Kuratorskollegiet.

Kommittén består av Carl Artéus och sex nationskuratorer.

De har förhoppningar om att ramverket ska vara färdigställt innan vårterminens slut. Övriga tolv nationer ska sedan ta ställning till och rösta om ramverkets krav.

Kraven kommer därefter att ligga till grund för Kuratorskollegiets beslut om Smålands nations ansökan. Och alla nationer måste vara överens om ramverket: Ett majoritetsbeslut räcker i realiteten inte.

– Smålands nations medlemskap blir en fråga om enighet bland nationerna. Studentlund är ett avtal och det gör att alla avtalsparter måste godkänna förändringar av avtalet, säger Carl Artéus.

Knäckfrågan: Socialismen Detta är ett också ett faktum som gör Smålands nation skeptisk.

– Det är det som är hindret på vägen. Alla, alla, alla måste rösta för. Vi är studenter, så det kan vara någon på Smålands som har en ex-partner som är dum i huvudet och som inte vill ha med Smålands. Jag hoppas inte att det blir så, men det kan ju vara på den nivån, säger Smålands nations styrelseledamot Tomas.

Men en personlig vendetta är inte Smålands nations största hinder för ett eventuellt med-

lemskap. Tolv av Lunds tretton nationer är i dag uttalat opolitiska och sex av dem har det inskrivet i sina stadgar.

Smålands nation har däremot sedan 1970-talet öppet haft en socialistisk ideologi och välkomnar alla till nationens nyktra aktiviteter – student eller inte.

Denna inkluderande ståndpunkt har dock exkluderat Smålands nation från övriga studentlivet. Och det kan den fortsätta att göra i framtiden.

– Det kan bli en komplicerad fråga att Smålands nation är politisk. Det är klart att det kommer vara en fråga i en sådan homogen grupp av nationer som vi har nu. Vi vet inte hur nationerna ställer sig till Smålands nations politiska profil, säger Carl Artéus och fortsätter: – Men som jag ser det och som jag tror att många ser det: Nationerna ska vara en plats som är öppen för alla, oavsett till exempel sexuell läggning och politisk åskådning. Det är det som är hela poängen. Har man frångått den principen, så tror jag att det är problematiskt för många, säger han.

Smålands fortsatt socialistiskt Det ställer frågan på sin spets: Om Studentlunds nationer inte skulle tillåtas ha en ideologisk inriktning på sin nationsverksamhet – hur stor vilja finns då hos Smålands nation att kompromissa om sin socialistiska profil?

– Vi kommer inte att överge vår plattform och våra stadgar.

Det är vårt krav, säger Tomas och förklarar vidare: – Smålands nation ska verka i socialistisk anda. Om vi inte kan fortsätta vara en socialistisk

"Nationerna ska vara en plats som är öppen för alla, oavsett till exempel sexuell läggning och politisk åskådning." nation, då blir vi som de andra tolv nationerna i Lund och det vill vi inte. Då är vi inte Smålands längre och står hellre utanför.

Och i Kuratorskollegiet – hur stor kompromissvilja finns där?

– Om en part vill gå upp i en organisation, är det främst den som får kompromissa. Det gäller som alltid att se nyktert på sådana här saker: Viljan är grundförutsättningen för att kunna diskutera saker, men sen får man göra en ordentlig bedömning, säger Carl Artéus.

Svårlöst samarbete Smålands nation och Studentlund är alltså inte på något sätt en okomplicerad fusion. Kuratorskollegiets kommande ramverk kommer att sätta nivån för just hur pass smärtsam den kan bli. Men Smålands styrelseledamot Tomas ser på framtiden med gott mod.

– Det känns positivt inför framtiden. Men sen får vi se. Jag är inte helt säker på att... Eller nä, skit samma. Jag tror att det kommer att bli jättebra, skrattar Tomas och avslutar: – Säg såhär: Jag ser med tillförsikt på framtiden för Smålands och Studentlund.

Fotnot: Tomas har inte velat synas med sitt efternamn.

text casper danielsson foto najla vallander

Kårobligatoriet fanns fram till juli 2010. Det innebar att studenter vid Sveriges statliga universitet och högskolor var tvungna att vara medlemmar i en studentkår för att få studera.

I Lund och Uppsala fanns dessutom parallella krav på medlemskap i nationer. Alliansen valde att avskaffa det mer än 300 år gamla obligatoriet för att främja studentens föreningsfrihet.

Studentlundssamarbetet skapades som en reaktion till kårobligatoriets avskaffande. Det är ett samarbete mellan tolv av Lunds nationer, sex studentkårer och Akademiska föreningen. Ett medlemskap i Studentlund krävs för att kunna ta del av parternas aktiviteter – såsom nationernas klubbar, kårernas nollning och AF:s bostadsförmedling.

Kuratorskollegiet (KK) är ett samarbetsorgan för nationerna vid Lunds universitet. KK sysslar främst med frågor som rör nationerna gemensamt mot exempelvis universitetet, kårerna och staten.

I mitten av maj arrangerade Smålands Kulturpolitiska veckan, ett arrangemang som är öppet även för de som inte är studenter. lundagård nr 4 2015

s.6-7 Smålands.indd 2

7

2015-05-17 21:50

nyheter

Att lära ut är en utmaning. Pedagogisk utbildning är en grogrund för att lärare ska kunna undervisa väl – men pengarna räcker sällan till.

Bilden är arrangerad.

En utbildning som kostar Att på ett bra sätt kunna lära ut sina kunskaper är viktigt, även för universitetslärare.

Men trots visioner om längre pedagogisk utbildning går utvecklingen långsamt.

En viktig förklaring hittas i universitetens plånböcker.

Vi har nog alla någon gång haft en lärare med stora ämneskunskaper, men som timme efter timme i föreläsningssalen inte lyckas lära ut någonting. Där är utbildning inom pedagogik en viktig nyckel för att läraren ska kunna lära sig att undervisa sitt ämne på ett fungerande sätt.

Politiker och universitetsledare pratar om att höja kvaliteten på svenska högskoleutbildningar, där en del i detta skulle vara att utveckla pedagogiken på högskolan. Tio veckors högskolepedagogisk utbildning för lärare 8

lundagård nr 4 2015

s.8-9 Pedagogik.indd 1

är en vision och rekommendation som hägrat i 15 år i Sverige – utan att bli verklighet.

Kräver mer pedagogik Pedagogiken måste förbättras vid svenska lärosäten, krävde Sveriges förenade studentkårer, SFS, när de i april gav ut rapporten Agenda: pedagogik.

Rapporten baseras på en enkätundersökning riktad till personal som arbetar med högskolepedagogik vid svenska lärosäten. Rapporten mynnar ut i kraven att pedagogiken behöver utvecklas och att bra lärare ska belönas.

– Vi ville sätta fokus på lärosätenas systematiska arbete med pedagogisk utveckling, hur de tar till vara på universitetslärares pedagogiska skicklighet och vad staten gör och inte gör, säger Johan Alvfors, vice ordförande för SFS.

Mer konkret handlar det första kravet om att SFS vill se ett nationellt direktiv på tio veckors högskolepedagogisk utbildning för all undervisande personal vid svenska universitet. I dag är det upp till varje enskilt lärosäte att bestämma hur lång pedagogisk utbildning som personalen ska erbjudas.

Tio veckor, för den som vill Redan 2002 föreslog personal vid Lunds universitet i en utredning att tio veckors pedagogisk utbildning skulle rekommenderas till alla universitetslärare i hela landet.

Men 13 år senare bestämmer varje enskild fakultet i Lund själv hur lång utbildning de ska ge till sina lärare. Även om flera fakulteter erbjuder tio veckors utbildning, och mer därtill, finns inga krav på

"Hur kommer det sig att högskolorna inte lever upp till detta?" mer än fem veckors pedagogisk utbildning för fast anställda och två veckor för doktorander hos någon fakultet.

– Det är lite pikant, tycker jag. Universitetsledningen har inte följt upp hur många veckors högskolepedagogisk utbildning som lärarna skaffat sig, säger Åsa Lindberg-Sand, avdelningschef vid Lunds universitets pedagogiska enhet (CED) och fortsätter: – När det finns en rekommendation att alla lärare ska få en grund för sin undervisning på tio veckor, hur kommer det sig att högskolorna inte lever upp till detta?

Redigering: Filip Rydén

2015-05-17 21:52

lär dig något nytt, varje dag på lundagard.se ◣

pedagogisk utbildning

pedagogiska meriteringssystem

Förutom sin ämneskompetens och forskning krävs det att undervisande personal vid svenska högskolor och universitet har utbildning i pedagogik.

Ett pedagogiskt meriteringssystem innebär en möjlighet för fakulteterna att bedöma och belöna lärares insatser.

En utredning vid Lunds universitet kom 2002 fram till att tio veckors utbildning vore att föredra.

Sveriges universitets- och högskoleförbund rekommenderar tio veckors utbildning, men hur många veckor personalen

får varierar mellan olika lärosäten. Sveriges förenade studentkårer kräver att alla universitetslärare ska ha minst tio veckors utbildning i högskolepedagogik.

Vid Lunds universitet finns ett krav på minst fem veckors utbildning för fast personal och två veckor för doktorander.

Sen är det upp till varje enskild fakultet hur många veckors pedagogisk utbildning de ska erbjuda personalen.

▶▶ Vid fyra fakulteter finns i dag meriteringssystem, så kallade Pedagogiska akademier. ▶▶ Lärare kan ansöka och utifrån den Pedagogiska akademins kriterier görs en bedömning om

"Ett krav är alltid ett bra instrument, då tvingar man folk att tänka till."

olika förutsättningar att införa tio veckors pedagogisk utbildning.

Utbildningsanslaget är alldeles för lågt. Ett krav om tio veckor skulle därför i dagsläget slå väldigt hårt ekonomiskt, säger Eva Wiberg.

Lättare för rikare fakulteter

Belöning, en annan lösning?

Vid Lunds universitet finns ingen sammanställning över hur många veckors utbildning inom högskolepedagogik som personalen har. Det är svårt att ens se på fakultetsnivå.

Men fakulteter kan beställa kurser och andra pedagogiska resurser från CED och där märks en ekonomisk skillnad.

– Min bedömning är att det vid de rikare fakulteterna satsas mer pengar på pedagogisk utveckling medan de med mindre resurser också har haft mindre möjligheter att satsa på pedagogiken, säger Åsa Lindberg-Sand.

Många av fakulteterna har svårt att få pengarna till grundutbildningen att räcka till. Även om flera fakulteter uppger att pedagogisk utveckling är ett prioriterat område i budgeten konkurrerar dessa satsningar med andra viktiga frågor som att öka antalet lärarledda timmar för studenterna.

Men att lärare går en utbildning ett visst antal veckor är på sätt och vis inte en garanti för att undervisningen faktiskt förbättras.

Att i stället bedöma lärarinsatser och belöna goda pedagoger kan vara ett sätt för att höja utbildningskvaliteten.

Eva Wiberg trycker på att tio veckor är målet, men säger att det i stället för krav kan införas belöningssystem för goda pedagoger.

– Ett krav är alltid ett bra instrument, då tvingar man folk att verkligen tänka till. Tio veckor är ambitionsnivån, det menar jag absolut. Men tills det är möjligt att införa krav kan man arbeta mer med morot än piska, säger Eva Wiberg.

Utmaning för alla Enligt prorektor Eva Wiberg är det här en utmaning för samtliga fakulteter, även de rikare. Vid exempelvis LTH är en löneökning för lärarna på väg att träda i kraft, utan motsvarande höjning i anslagen.

Hon säger att just den ekonomiska aspekten är avgörande för att universitet inte kommer att höja kraven från fem till tio veckors pedagogisk utbildning.

– De olika fakulteterna har

Belöningar inte oproblematiska Vid fyra fakulteter finns i dag möjlighet för bra lärare att få pedagogisk meritering och därigenom en lönehöjning.

– Att utveckla meriteringssystem är viktigt. Om man inte skapar pedagogiska karriärvägar signalerar man att forskningsmeriterna är det enda som räknas för möjligheter till anställning och fortsatt karriär vid universitetet, säger Åsa Lindberg-Sand och fortsätter: – Utan dessa finns inget som signalerar att arbetet med att utveckla undervisningen är viktigt för hela universitetet. Då får personalen arbeta med det efter eget intresse.

Samtidigt är sådana merite-

lärarens pedagogiska förmåga. Är kriterier uppfyllda får läraren en särskild certifiering och därmed även höjd lön. ▶▶ Lunds tekniska högskola, Medicinska fakulteten, Naturvetenskaplig fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten har pedagogiska akademier med egna kriterier.

ringssystem inte oproblematiska.

Max Scheja, Sveriges enda professor i högskolepedagogik, menar att effekterna av ett pedagogiskt meriteringssystem kan variera stort beroende på utformning.

– Det kan vara en positiv drivkraft, men det kan också slå tillbaka. Det finns en risk att det bara innebär kriterier som lärare ska uppfylla för ett lönelyft, utan att det leder till ett ökat engagemang, säger Max Scheja.

Kan snart införas Under maj månad kommer utbildningsnämnden att ta ställning till om pedagogisk meritering ska införas på alla universitetets fakulteter.

Prorektor Eva Wiberg, som är ordförande för utbildningsnämnden, säger att det kan bli för ekonomiskt arbetsamt för fattigare fakulteter att införa pedagogiska meriteringssystem.

Ett alternativ kan vara att gå samman och införa det tillsammans med CED. – Centralt kan vi besluta om en ambitionsnivå vi vill ha.

Sen är det upp till fakulteterna att implementera denna. Min ambition är att det införs pedagogiska meriteringssystem vid alla fakulteter och tio veckors högskolepedagogisk utbildning för personalen inom sex års tid, säger Eva Wiberg.

Eva Wiberg låter bestämd och övertygad. Men hon är inte den första med visionen om tio veckor och meriteringssystem. Än så länge har förändringen gått långsamt och fakulteternas budgetar ser ansträngda ut.

Utvecklingen riskerar att gå fortsatt trögt.

text josefin wennang foto dimitris kalandranis

lundagård nr 4 2015

s.8-9 Pedagogik.indd 2

9

2015-05-17 21:53

plock

? frågan

i korthet foto jonas jacobson

bra månad Tora Törnquist, nyvald ordförande för svenska Amnesty, blott 24 år ung.

Törnquist pluggar juridik i Lund och för två år sedan satt hon som ordförande för Lunds universitets studentkårer. Fortsätter det i den här takten är hon snart statsminister.

Ju äldre de avslutade studierna är, desto mer komplicerat kan det bli att få ut sitt examensbevis.

Examen, hur länge kan man vänta?

Trots att det är en bekräftelse på allt nedlagt slit är det många som dröjer med att ta ut sina examensbevis. Och för somliga rinner tiden snart ut.

utbildningar slutförda före 1993 års ordning finns i vissa fall fortfarande en möjlighet.

– Men ju äldre en ansökan är desto mer komplicerat blir det, säger Daniel Huledal.

Universitetet vill att så många studenter som möjligt ska kunna ta ut en examen efter sina studier. Men ändå är det många som dröjer eller rent av glömmer att ta ut examen.

– De som går yrkesutbildningar brukar hämta ut snabbt, medan de som studerar fristående kurser ofta tar längre tid på sig.

Kanske är det vanligare att de står mellan att studera vidare eller att jobba och därför väntar, säger Daniel Huledal, planeringssekreterare på examensavdelningen vid Lunds universitet.

Tidsfrist snart slut

Ändrad examensordning En examensordning bestämmer vad som utgör en högskoleexamen, exempelvis utifrån studieämnen och poäng.

Den 1 juli 2007 fick vi en ny sådan. Det går fortfarande att ta ut examensbevis för utbildningar slutförda före 2007 års examensordning enligt 1993 års dito. Även för

"

För den som startade sin utbildning före den 1 juli 2007 och slutförde den efter det datumet, kan tiden vara knapp. Detta eftersom det är en övergång mellan de två olika examensordningarna som går ut i sommar.

– Om du då inte uppfyller kraven för den nya examensordningen, så kan du fram till den sista juni i år söka enligt 1993 års ordning, säger Daniel Huledal.

Detta gäller för bland annat många civilingenjörer, som bör ansöka om examen snarast.

– Annars får man komplettera med nya kurser.

Men den glömske som påbörjat en utbildning efter den första juli 2007 kan ta det lugnt än så länge.

– Ordningen från 2007 har ingen bortre gräns för tillfället, säger Daniel Huledal.

text axel hilleskog

dålig månad Malmö högskola, som enligt regeringen kan glömma sina önskemål om att få bli ett universitet. Statsminister Löfven anser att det finns viktigare saker att prioritera inom utbildningsområdet.

84

…dagar lång är lundastudenternas sommarledighet. Trots att det är mycket mer än de 65 dagar man fick i skolan är det få som har tid att njuta av det, på grund av sommarjobb och annan CV-slipning.

2256

... kronor i månaden. Så mycket mindre får svenska utbytesstudenter i USA låna av CSN när nya låneregler träder i kraft 1 juli. De nya reglerna innebär att studiemedelsbeloppen blir lika i alla länder.

citatet

"Dagens studenter har varken tid att vara rödvinsintellektuella, eller bakfulla."

Katrine Marçal skriver i en ledarkrönika i Aftonbladet (19/4) om hur den hälsohets som präglar samhället är en symptom på ett större problem. Marçal exemplifierar detta med ett reportage från Financial Times (6/3) som skildrar hur studentkulturen i Storbritannien förändrats sedan finanskrisen. Höga studieavgifter och framtidsoro har ersatt festande med råplugg och smoothies.

Frågan är om detsamma gäller för Sverige, där larmen om de underpresenterande studenterna avlöser varandra.

10

lundagård nr 4 2015

s.10-11 plock och aktuell.indd 1

Redigering: Filip Rydén

2015-05-17 21:57

aktuell

Doktorander utan skyddsnät Flera utländska doktorander som är här via stipendium lever under knappa levnadsförhållanden. En utredning har nu gjorts på universitetet där olika förslag presenteras kring hur deras inkomstnivå kan öka.

Varför har den här utredningen gjorts?

- Internrevisionen på universitetet påpekade att det fanns brister kring bland annat antagningsordningen till forskarutbildningen, så vi i forskarutbildningskommittén fick i uppdrag att se över det. I utredningen ingick det också att se över vilka olika finansieringsmöjligheter som man kan tänka sig ha för doktorander.

En finansieringsform som tas upp i utredningen är externa stipendium, vad innebär det?

- Det är ett stipendium till den enskilda doktoranden där pengarna kommer från någon annan än Lunds universitet.

"Det är ingen bra peng men det är den lägsta. Botten är definitivt inte på noll."

Meningarna har gått isär om det här ska tillåtas eller inte.

Vad är argumenten för och emot externa stipendium som finansiering?

- Argument som talar emot externa stipendium är att de inte självklart ger samma sociala skyddsnät. Doktoranden som är här via externa stipendium är inte anställd av universitetet på samma sätt.

- Argument för är att de som kommer hit tack vare externa

Redigering: Beri Zangana

s.10-11 plock och aktuell.indd 2

stipendium är högpresterande människor som är väldigt duktiga. Det innebär en vinst för Lunds universitet eftersom vi får väldigt intressanta medarbetare.

Hur jobbar universitetet för att det ska vara samma sociala skyddsnät för alla doktorander oavsett anställningsform?

- Sedan 2013 finns det en försäkring från Kammarkollegiet som gör att villkoren för doktorander blivit bättre än tidigare. Det är inte helt likvärdiga villkor men det är bättre. Men det kan också vara så att doktoranden som är här på externa stipendier och räknar med att vara i Sverige i fyra år och sedan satsa på en internationell karriär, inte tycker det är lika viktigt att det betalas till pension och så vidare som de med största sannolikhet inte kommer ha nyttja.

Finns det någon undre gräns för hur låga stipendierna kan vara för att få komma till Lunds universitet?

- Universitetet tar en tydlig ställning i det här. Får doktoranden under 12 500 kronor per månad i stipendium får den inte komma. Det är ingen bra peng men det är den lägsta. Botten är definitivt inte på noll.

För att undvika problemet med doktorander som lever på väldigt knappa resurser har det pratats om tilläggsfinansiering, vad är det för något?

- Det handlar om att de doktorander som lever på små stipendier ska komma upp i en högre lönenivå. Det skulle till exempel kunna handla om att de här doktoranderna skulle ha rätt att söka institutionstjänstgöring, någon som också skulle

Vem Cecilia Lundberg.

Gör Professor i neurovetenskap.

Aktuell med Har suttit som ordförande i forskarutbildningskommittén vid Lunds universitet som har gjort en utredning kring hur doktoranders villkor och inkomstnivå kan förbättras.

fattiga doktorander leda till bättre integrering med arbetsplatsen i stort. Ett annat förslag är att universitetet tar av externa medel för att öka lönen, att ta av statligt tilldelade medel är inte tillåtet. Båda de här förslagen kräver dock att både stipendiaten och den som gett stipendiet går med på det.

En utredning om doktoranders villkor diskuterades på universitetsstyrelsens senaste möte i april. Vad hände?

– Förslaget bordlades. Det framfördes att det kanske inte är bra att det här löses på olika sätt på olika lärosäten i Sverige. Det vore mycket bättre om problemet löstes på nationell nivå eftersom att många andra lärosäten också har det här problemet.

text beri zangana foto christina zhou

▶▶ I dag finns cirka 3 165 forskarstuderande vid LU, varav ungefär 180 finansierar sin forskarutbildning genom externa stipendium. ▶▶ I stort sett alla doktorander med stipendiebidrag är utländska. ▶▶ Stipendienivån varierar mellan cirka 12 000 och 16 000 kronor i månaden. ▶▶ Ingångslönen för en anställd doktorand varierar mellan 16 500 kronor och 18 500 kronor efter skatt. ▶▶ Just nu råder det oenighet på universitetet om externa stipendium ska tillåtas som finansieringsform på forskarutbildningen överhuvudtaget. ▶▶ Argumenten för är att de bidrar till internationalisering av forskarutbildningen och för vissa är enda möjligheten för att kunna komma hit. ▶▶ Argumenten emot är att de inte ges samma sociala skyddsnät och att vissa stipendier är väldigt låga. lundagård nr 4 2015

11

2015-05-17 21:58

reportage

ta examen

bli unik I en tid av allt större konkurrens om jobben är en akademisk examen inte längre en garanti för en trygg framtid. Nu ska du skaffa dig 300 högskolepoäng, men gärna också ett extrajobb och en unik merit. text annika skogar & saga sandin

foto jonas jacobson & lukas j. herbers

Det är april och en av de där första vårdagarna när solen faktiskt värmer. Studenterna på Ekonomihögskolan skyndar ut från eftermiddagens föreläsningar för att hinna ut till dagens sista strålar. Men inte alla.

I sal E220 har ett tjugotal studenter samlats för Karriärcenters sista seminarium denna termin. Längst fram i salen står Gustav Freedholm från fackförbundet ST. Om några minuter ska han inleda sin föreläsning med namnet ”Hur du skriver cv:t som ger dig jobbet”.

Penna och papper ligger redo, och när Gustav Freedholm börjar prata antecknas det flitigt.

Och ja, ett välskrivet cv är viktigt får de höra, men det kommer inte att räcka. Det måste fyllas med mer än studier. Extrajobb till exempel. Det var så Gustav Freedholm själv fick sitt jobb.

tre mil därifrån sitter Fredrik Gertzell på det beiga regionkontoret för byggföretaget Peab. För två år sedan blev han klar med sin magisterexamen i nationalekonomi vid Lunds universitet.

I dag sitter han och räknar på kostnaderna för att rusta upp ett torg i Simrishamn, men jobbet är egentligen ganska långt ifrån vad han hade räknat med. Och om han ens hade någon nytta av sin examen för att få det här jobbet vet han inte.

– Kunskap är såklart aldrig dåligt och en akademisk examen är ju alltid ett kvitto på att man kan anstränga sig och jobba självständigt. Men jag vet inte om det hjälpt mig att få ett jobb, säger han.

som student funderade han inte så mycket på chanserna att sedan få jobb. Inte mer än att det nog var bra att också läsa en ettårig master. Att bara ha en kandidat kändes lite tunt.

– Jag är uppvuxen på landet och min pappa är lant-

12

lundagård nr 4 2015

s.12-15 reportage.indd 1

brukare så jag har alltid sommarjobbat på gården. Så när jag var klar med min uppsats stack jag hem för att jobba och planen var att sedan börja söka jobb till hösten.

När skörden var färdig för året blev det dags att sätta sig ner och börja leta.

– Jag började söka jobb på hösten men insåg rätt snabbt att det var väldigt svårt om man inte sommarjobbat på bank eller så tidigare. Dessutom hade jag inget som stack ut, inget studentikost engagemang, inga meriterande extrajobb, säger Fredrik Gertzell.

Under hösten och vintern gick han arbetslös. Sökte vad han kunde hitta, men utan resultat.

– Det kändes ganska hopplöst och det är så tröttsamt med alla de där jobbsajterna och deras olika system. Typ: ”Nej, du får inte ladda upp ditt cv som en pdf här utan fyll i det här värdelösa formuläret i stället och klickar du fel så blir det helt tomt”.

I mars sprang hans syster på en bekant till familjen som arbetade på Peab i Malmö. Och jo, kanske kunde de ha något jobb för Fredrik.

– De hade just fått återbud från en av säsongsarbetarna. Även om det här inte var drömjobbet så hade jag ju rätt kvalifikationer eftersom jag var van vid att jobba på en gård. Jag kan sköta en motorsåg och vet hur en trimmer funkar.

Sagt och gjort. Åtta månader efter examen hade Fredrik fått sitt första jobb. Tanken på en slipsvardag på bank hade blivit till blomplantering i Bunkeflostrand.

För Fredrik gjorde det ingenting, han var bara glad över att äntligen få ett jobb.

glädjen över att ha ett jobb blir dock inte långvarig.

I juli bryter han foten i samband med en svensexa.

– Det var så trist. Jag hade precis kommit ur deppet av att gå hemma och känna mig meningslös och så blev jag sjukskriven till oktober.

Fredrik stod inte ut med tanken, utan försökte övertala företaget till att han kunde hjälpa till inne på kontoret. Det lyckades lagom till det att gipset skulle av

Redigering: Filip Rydén

2015-05-17 17:11

skjut upp framtidsångesten på lundagard.se ◣

"Det kändes ganska hopplöst och det är så tröttsamt med alla de där jobbsajterna och deras olika system." i oktober. En av de som satt inne på kontoret skulle byta jobb och Fredrik kunde ta över hennes arbetsuppgifter.

– Jag fick en provanställning, så när jag blev av med gipset gick jag aldrig tillbaka till mitt gamla jobb.

I mars i år blev han tillsvidareanställd. Kontoret som han sitter på kan han nu kalla sitt eget.

– Det är väldigt roligt att de verkar vara så nöjda med mig. Jag har aldrig haft ett fast jobb innan.

När jag började hade jag ingen aning om hur det här med dagvattenledningar funkar eller hur mycket en gatlampa kostar, men jag lär mig nya saker varje dag.

en kontakt, en fot in på ett företag och så lite flyt. För de som inte pluggar till legitimationsyrken är det i dag vad som krävs för att ta sig in på dagens arbetsmarknad. Caroline Tovatt är doktor i etnicitet och migration och disputerade 2013 med en avhandling om kontakters betydelse på arbetsmarknaden.

– En utlyst tjänst får kanske hundratals ansökningar och då behöver du någon som kan rekommendera dig, säger Caroline Tovatt.

I dag är det väldigt vanligt att komma in på arbetsmarknaden genom sommarvikariat och timanställningar – tjänster som sällan utlyses formellt.

– För att ens få reda på de här jobben behöver du någon som kan tipsa dig.

Kontakter är viktiga på många sätt.

Genom sin forskning har hon kunnat se en tydlig förändring kring hur jobb numera tillsätts.

– Fram till början av 1900-talet förmedlades jobb via familjeband och rykte. Gradvis växte det sedan fram en ambition om att göra samhället

Gustav Freedholm håller i föreläsningen "Hur du skriver cv:t som ger dig jobbet" på Ekonomihögskolan i Lund.

lundagård nr 4 2015

s.12-15 reportage.indd 2

13

2015-05-17 17:12

reportage

det här stämmer överens med resultaten från den alumnundersökning som genomfördes av Lunds universitet 2014. Där var det fyra gånger så vanligt att alumner med utländsk bakgrund var arbetssökande i jämförelse med övriga svenska alumner. Trots att de pluggat samma utbildningar.

Caroline Tovatt vill dock inte sträcka sig så långt som att utbildning inte längre skulle spela någon roll.

Tvärtom.

– En akademisk utbildning leder inte per automatik till arbete, men utan den kommer du inte alls komma på fråga till mer kvalificerade arbeten, säger hon. det har blivit allt vanligare att ta jobb som inte matchar utbildningens längd eller inriktning. Enligt Framtidskommissionens rapport Matchning på den svenska arbetsmarknaden (2012) hade cirka en tredjedel av alla anställda i Sverige år 2000 en utbildning som var minst två år för lång i relation till jobbets krav.

I takt med att äldre, mindre välutbildade generationer, går i pension har också andelen med högutbildade på den svenska arbetsmarknaden ökat i rask takt. Trots det menar den nuvarande regeringen att behovet av högskoleutbildade på den svenska arbetsmarknaden är större än någonsin.

Som situationen ser ut i dag har också utbildningskraven från arbetsgivare ökat för varje årtionde sedan 1970-talet.

Fredrik Gertzell har en magisterexamen i nationalekonomi från Lunds universitet.

Efter examen gick han arbetslös i åtta månader. I dag jobbar han på byggföretaget Peab.

fakta ▶▶ År 2012 hade mer än var tredje svensk i åldrarna 25-64 år en högskoleeller universitetsutbildning. I åldersgruppen 25-34 år var andelen 43 procent. ▶▶ Arbetsmarknaden präglas i dag även av en allt större osäkerhet. Enligt statistik från SCB har de tillfälliga anställningarna ökat markant under de senaste 30 åren. Över hälften, 56 procent, av kvinnorna som arbetade under 2013 hade ett tidsbegränsat jobb medan motsvarande siffra för männen var 43 procent.

14

lundagård nr 4 2015

s.12-15 reportage.indd 3

mer demokratiskt och rättvist vilket ledde till en idé om att utbildning och kunskap skulle ha större betydelse än familjebakgrund och efternamn, säger Caroline Tovatt.

Det här resulterade i att Arbetsförmedlingen instiftades 1902 och år 1976 blev det lag om att alla lediga tjänster skulle utlysas formellt.

– Det här skedde under en tid då arbetsmarknaden var väldigt god. Arbetslösheten var stundtals nere på runt en procent under 70- och 80-talet.

När den ekonomiska krisen sedan kom 1991 gick arbetslösheten snabbt upp till tio procent. Vikten av personliga kontakter ökade återigen explosionsartat.

– Det har ju alltid varit så att man hjälper folk man känner. Men den generella samhällsnormen var ända fram till 90-talet att saker och ting skulle gå rätt till och lediga tjänster skulle utlysas.

Caroline Tovatt menar att vi i dag är tillbaka i en situation som kan jämföras med hur det var på 1800-talet då familj och uppväxt avgör dina chanser mer än dina studier och erfarenheter.

åsa löfström, docent i nationalekonomi vid Umeå

universitet och medförfattare till boken Den långa vägen till arbetsmarknaden (2014) tycker det är en överdrift att hävda att det inte längre finns några enkla jobb. Det är inte de enkla jobben som blivit färre, utan de välutbildade som blivit fler. Något som leder till en utträningseffekt.

– Det är ju lätt att bli skrämd när man får höra att det krävs en högskoleutbildning för att kunna sitta i kassan på Ica Maxi. Det beror ju inte på att jobbet som sådant kräver det utan att arbetsgivarna såklart väljer den mest välutbildade av de som söker jobbet. Åsa Löfström ser också en tendens till att kvinnor i högre utsträckning än män accepterar mindre kvalificerade jobb än vad som motsvarar deras utbildning.

– Kvinnor är ofta mer stressade över att etablera sig fort på arbetsmarknaden eftersom de vill ha en fot in någonstans innan de skaffar barn.

"Kvinnor är ofta mer stressade över att etablera sig fort på arbetsmarknaden."

det här ökar betydelsen av ett starkt nätverk och socialt kapital. Den som har sociala kontakter redan från början har enklare att hitta ett jobb.

– Är du född och uppväxt i Stockholm så är du mer inbäddad i ett socialt nätverk, jämfört med om du gjort en klassresa, eller flyttat dit från en by i Norrland. Med viss reservation för att arbetsmarknaden är komplicerad och att det ser olika ut i olika branscher.

stressen över att lyckas få in en fot på arbetsmarknaden tycker Åsa Löfström att hon kan märka av bara genom att prata med sina egna studenter på Umeå universitet.

– Det finns ju en förväntan på studenter i dag att de också ska ha ett extrajobb och så vidare. Det talas ofta om de fallande resultaten på universiteten, men det är ju ingen som sätter det i relation till allt annat som studenter förväntas göra vid sidan av studierna. Åsa Löfström har också märkt hur hon själv börjat säga till studenterna att tänka strategiskt.

– När det skrivs uppsatser och liknande har vi börjat säga att ”tänk på att det här ska användas i ditt cv”. Det sa vi inte för 20 år sedan. Då visste vi inte ens vad ett cv var.

Redigering: Filip Rydén

2015-05-17 22:00

skaffa dig unik kompetens på lundagard.se ◣

Alumnundersökningen heter Efter studierna - med magister-/masterexamen från Lunds universitet och bygger på enkätsvar från 1169 alumner. 60 procent av svarsgruppen hade läst sin grundutbildning utomlands.

Här fanns det också att läsa att: 63-81 procent fick sitt första arbete inom 6 månader efter examen.

9 av 10 hade ett arbete som krävde högskoleexamen.

Av dessa 90 procent arbetade: 45 procent inom sitt utbildningsområde.

36 procent delvis inom sitt utbildningsområde.

9 procent inom ett helt annat område.

"De har egentligen redan tillsatt en person och har utformat annonsen efter det."

någon som har tänkt ganska mycket på sitt cv under studietiden är Philip Eriksson. Dagen innan vi ses har han varit på opponering av sin masteruppsats i samhällsgeografi. Det gick bra och i eftermiddag sitter han i Café Athen i AF-borgen och känner sig riktigt nöjd.

På klingande dalmål kan han konstatera att sista pusselbiten i livet som student har kommit på plats.

– Jag har inte stressat så himla mycket med uppsatsen utan har väl känt att den får bli klar när den blir klar.

Men det kommer ju se bättre ut i jobbansökningarna att kunna skriva att studierna är helt avslutade.

De senaste åren har präglats av mycket framtidsångest bland kursarna.

– De flesta har lämnat Skåne nu för de har insett att det inte finns något att hämta här. Vissa har flyttat till Stockholm, andra ända till Norrland.

Philip flyttade ner till Lund våren 2010 för att börja på pol. kand-programmet. Valet av studieort avgjordes av att det låg långt bort från hemstaden Falun. Vad han en dag ville jobba med var oklart.

– Det fanns väl en vision om att jobba med något samhällsrelaterat men det var först på sista året av masterprogrammet som jag fick en tydlig bild av att det är samhällsplanering som jag vill jobba med.

Trots att planerna inte alltid varit helt utkristalliserade har han gjort mycket för att bättra på sina framtida jobbchanser.

– Jag gjorde en paus i mastern för att göra en termins praktik på ett svenskt regionkontor i Bryssel. Jag kände att det var viktigt att få lite arbetslivserfarenhet.

philip har också varit iväg på en utbytestermin i Australien och varit engagerad i Samhällsvetarkåren. Erfarenheter som han hoppas kan gynna honom.

– Det finns många samhällsplanerarjobb nu för tiden, men vi är också många från olika utbildningar som konkurrerar om samma jobb.

Under våren har han sökt ett 30-tal jobb och lyckats få komma på tre intervjuer. Någon anställning har det dock inte resulterat i – de som har fått jobben har haft mer erfarenhet eller uppfyllt exakt alla kriterier. Han har också märkt att många jobbannonser är skrivna för att passa en specifik person.

– De har egentligen redan tillsatt en person och har utformat annonsen efter det. De måste ju lägga ut en annons för byråkratins skull men egentligen är det lönlöst att söka.

Just nu saknar Philip fast boende. Planen är att den närmsta framtiden bo hos olika vänner, skifta mellan soffor i Stockholm, Lund och Falun. Det gör att han kan spara pengar och vara flexibel.

– Jag tror jag till slut kommer få ett jobb och att jag inte har några stora fasta utgifter gör att jag inte känner mig så stressad.

Frågan är hur länge han orkar vänta. Självförtroendet riskerar att dala snabbt.

– I värsta fall kan jag tänka mig att göra en praktik till. Många arbetsgivare kräver ju minst ett års erfarenhet och det skulle jag ju ha om jag gjorde en praktik till.

trots krav på erfarenheter, referenser och välfyllda cv:n är det ändå akademikerna som är de stora vinnarna. Arbetslösheten i Sverige är hälften så hög bland akademiker jämfört med hela den svenska arbets-

Phillip Eriksson har en master i samhällsgeografi.

marknaden. Förlorarna är de som inte längre får plats – de som trots att kraven för ett yrke inte blivit högre inte längre ses som tillräckligt kvalificerade.

eva oscarsson, utredare på den fackliga centralorganisationen Saco, konstaterar att det är svårt att ifrågasätta att arbetsgivare rekryterar genom kontakter. Därför behövs insatser för att kompensera grupper som till exempel nyutexaminerade och invandrade akademiker som saknar kontakter.

Eva Oscarsson menar att Arbetsförmedlingen i högre grad skulle kunna stå för de här kontakterna men också att olika aktörer skulle kunna bli bättre på att etablera mentorskapsprogram.

– Det här skulle göra att man får kontakt med personer i arbetslivet inom det område man utbildar sig. Jag har varit mentor i Juseks mentorsprogram åt en kvinna från Bosnien som jag kunde stötta i hennes jobbsökande och hon kunde dra nytta av mina kontakter.

och värdet av utbildning? Kommer vi om tio år att stå inför en situation då det krävs en doktorshatt för att få komma på anställningsintervju? Åsa Löfström, docenten i nationalekonomi, skrattar förfärat åt frågan.

– Vi lever i en tid av utbildningshysteri. Jag vill inte säga att människor ska utbilda sig mindre, men vi måste se över hur arbetsmarknaden kan anpassas till alla nivåer. Situationen vi har i dag skapar en förstämning bland unga som inte vill gå en längre utbildning efter gymnasiet, säger hon.

Och kanske är det också så att vi i framtiden ska se högre studier som ett sätt att utbilda medborgare, snarare än arbetstagare.

– Det finns en tendens inom politiken att tänka att mer utbildning är lösningen på all arbetslöshet. Men det är ingen som ställer frågan om det verkligen är sant.

Alla är rädda för svaret, för vad ska vi annars komma med för recept för att fler ska få jobb?

lundagård nr 4 2015

s.12-15 reportage.indd 4

15

2015-05-17 17:13

porträttet

En varm ekonom Trots kärleken till fjällen drev studierna henne från Norge till Lund. Här har Marte Erland kombinerat ekonomistudierna med att hjälpa stadens utsatta. Ett val som givit nya perspektiv.

Klockan är strax efter fem och kring borden i AF-borgens källare surrar det av samtal på olika språk. Från högtalarna ekar Where is the Love med Black Eyed Peas och doften av mat och kaffe blandas med en svag doft av efterfest.

Men i kväll är det inte studenter om sitter till bords, i stället är det organisationen Light som arrangerar soppkök åt hemlösa och behövande.

studenterna

slevar

med

varma leenden upp mat till den brokiga skaran gäster som droppar in. Och mitt i allt finns Marte Erland. Hon rör sig vant runt i rummet – serverar ena stunden mat, går andra stunden fram till ingången för att hälsa nya gäster välkomna.

Marte Erland har nu varit projektledare för Lundaekonomernas Light sedan ett år tillbaka. Grundidén för projektgruppen är att arrangera ett soppkök i månaden och i kväll anordnar Marte Erland sitt sista.

– Till sommaren är jag klar med min kandidat och hoppas på att komma in på mastersprogrammet i ekonomi i Köpenhamn. Jag har ändå varit tre och ett halvt år i Lund och staden växer inte precis.

för marte erland har det inte alltid varit självklart att bli ekonom, under uppväxten i Bergen var planen i stället att bli advokat som sin pappa.

– Jag drömde om ett fint kontor och semester när jag ville. Sedan fick jag se lagboken och då ångrade jag mig, säger hon och skrattar.

På gymnasiet valde hon i stället ekonomilinjen, ett val som berodde på att hon ville undvika naturvetenskapliga ämnen och allt för svår matte.

– När jag var 17 år fick jag prova på bokföring för första gången, och folk tror inte att det är sant, men jag gillade det faktiskt.

i källarsalen rullar arbetet på smidigt och enligt Marte Erland har gruppen nu rutin på allt. Maten skänks av restuarangen Moroten och piskan och i god tid innan går gruppen runt på gator och torg för att bjuda in gästerna.

Det ska bakas och dukas.

Att ekonomistudenter skulle vara kalla typer som bara tänker på pengar 16

lundagård nr 4 2015

s.16-17 porträtt.indd 1

är en fördom som Marte Erland menar är helt obefogad.

– Ekonomistudenterna är enligt min erfarenhet väldigt ambitiösa och karriärinriktade. Men de är inte mer egocentriska än andra människor.

en vanlig vecka lägger Marte Erland i genomsnitt 12 till 15 timmar på sitt ideella engagemang. Förutom arbetet med Light är hon också kassör i den nystartade föreningen Crossroads, paraplyorganisation för att samordna och utveckla stödet till EU-migranter och andra utsatta grupper i Lund. Även om Light aldrig har haft någon uttalat politisk agenda har Marte Erland ibland fått höra en del obehaglig kritik.

– Att jobba med just gruppen EU-migranter har inte alltid varit så lätt. Det är ett omdiskuterat ämne som delar befolkningen i två. De som tycker att vi ska hjälpa och de som inte tycker att vi ska det.

Men Marte Erland tror att de flesta studenter egentligen vill vara med och hjälpa men vet inte hur. Därför hoppas hon att fler av kårerna ska engagera sig i liknande projekt framöver.

– Här får man försöka och misslyckas. Jag har varit väldigt engagerad under min tid i Lund – det har gått i ett från novischveckan till EEE-dagarna och så nu Light.

"Det blir lätt att tänka att man själv inte har några problem."

hennes uppväxt präglades av trygghet och kärlek, men också ärlighet och en vilja att diskutera problemen i världen.

– Det värsta jag vet är orättvisor och människor som blir illa behandlade, det sårar mig verkligen. Jag har aldrig förstått hur man kan bestämma en människas värde på så irrationella grunder.

Arbetet med Light har lärt henne att uppskatta det hon själv har i livet och Marte Erland är tacksam för de nya perspektiv hon fått.

Samtidigt har det inte alltid varit lätt att hitta en balans mellan att ta hand om sig själv och att ta hand om andra. Särskilt i början var det svårt att inte kunna hjälpa mer, men efter hand har hon accepterat att

text tindra englund foto jonas jacobsson

marte erland Ålder 24.

Uppvuxen i Bergen, Norge.

Pluggar Kandidat i ekonomi.

Detta visste du inte om Marte Batman är hennes favoritsuperhjälte. Eftersom han är rättvis (och snygg).

även om hon bara kan göra lite, så är det alltid något. Hennes främsta syfte med att vara i Lund är ju trots allt studierna.

– Det blir lätt att tänka att man själv inte har några problem. Fast jag har insett att man inte kan jämföra sig med människor i en helt annan livssituation, det är viktigt att också acceptera sina egna problem och att de får vara problem.

Dygnet har trots allt bara 24 timmar och hur hårt hon än slitit har det varit kämpigt att hinna med allt. Inte minst eftersom hon ställer höga krav på sig själv och också vill lyckas bra med studierna.

– Ibland har jag varit riktigt sliten och ringt hem. Men efter ett uppmuntrande samtal från mamma känns det oftast mycket bättre.

när livet i Lund blivit alltför stres�sigt har Marte Erland flytt hem till de norska fjällen. För egentligen är hon enligt sig själv en norgepatriot på avvägar, i stort behov av att ha fjällen nära för att må riktigt bra.

– Det är för lite natur och på tok för lite fjäll i Lund. Sankt Hans backar förslår inte, säger Marte Erland och skrattar. snart är de intensiva åren i Lund förbi och nu väntar en "ny by och nya möjligheter".

– Jag är absolut öppen för att fortsätta hjälpa människor i Köpenhamn, men planen är att försöka fokusera lite mer på studierna.

Efter studierna hoppas Marte Erland att hon till en början kan få ett jobb som revisor. Men hon utesluter inte möjligheten att jobba med välgörenhet även i framtiden.

– Även om jag nu går vidare betyder det inte att jag slutar bry mig, men jag lämnar över just det här till andra.

Redigering: Tindra Englund

2015-05-17 22:02

s.16-17 portr채tt.indd 2

2015-05-17 22:03

internationell

Jordaniens huvudstad Amman ligger drygt en och en halv timmes bilresa från den syriska gränsen. Hit har många syriska studenter flytt för att bygga upp ett nytt liv.

Flyktingar blir andra Även universiteten drabbades när kriget flammade upp i Syrien.

Landets studenter flydde åt alla håll och spreds över världen.

De som hamnade i Jordanien lärde sig snabbt att de inte skulle få något gratis.

Det började dyka upp män med maskingevär på Rashas universitet.

Vägen från Syriens huvudstad Damaskus till universitetet en bit utanför stan belamrades av vägspärrar och regeringstrupper.

Gerillagruppen Den fria syriska armén kontrollerade flera områden längs vägen och blodiga strider bröt ut nästan varje dag. Flera studenter Rasha kände dödades på väg till föreläsningar och seminarium.

– Jag slutade att gå dit, det var för farligt. Jag fastnade i vägspärrar och fick panikattacker, jag kunde inte andas. Jag sa till mina föräldrar att jag inte ville vara kvar längre. Efter ett tag bestämde vi oss för att fly till Jordanien.

Men livet i det nya landet blev inte enkelt. Rashas föräldrar, som varit

framgångsrika företagare i Syrien, förbjöds att arbeta.

Släkt och vänner var kvar i Syrien, där kriget brutaliserades och vansinnet tog över. Hon hamnade i en depression och beskriver det som den värsta tiden i sitt liv.

- Jag bara grät och grät. Eftersom det är mycket dyrare att läsa på universitetet här var det nästan omöjligt för mina föräldrar att betala för det. Min pappa grät också, det är fruktansvärt att se sin pappa gråta, säger hon.

rasha är på intet sätt ensam. De syriska flyktingarna i Jordanien räknas numera i miljoner. Inga siffror över hur många av dem som är universitetsstudenter finns att tillgå, men det rör sig troligen om tiotusentals.

Rapporten Uncounted and unacknowledged från University of California ger en dyster bild av läget. Den akademiska infrastrukturen i Syrien har i praktiken kollapsat. Att läsa eller arbeta vid syriska universitet är förenat med livsfara.

De studenter som försöker återuppta sina studier utanför landet får i regel

ett ogästvänligt bemötande. I Jordanien möts de av tredubblade terminsavgifter, jämfört med jordanier vid statliga universitet. De tvingas söka sig till privata skolor, där avgifterna är så höga att enbart en försvinnande liten andel privilegierade studenter klarar av att betala.

Dessutom kan de i regel inte tillgodoräkna sig den utbildning de fått i Syrien.

De får vända sig till den syriska ambassaden för att skaffa fram rätt papper.

Men där finns ingen hjälp att få om man inte har ett utresevisum från Syrien. Den som flyr hals över huvud hinner inte skaffa ett sådant. De allra flesta slutar helt enkelt att studera.

"Tre års studier hade runnit mig ur händerna på en förmiddag."

på ett hjälpcentrum för syriska flyktingar i Amman volontärarbetar Tasnin. Hon är i 25-årsåldern och pluggade till civilingenjör i Damaskus när hennes hemstad omringades av regeringsstyrkor och 200 av stadens invånare kallblodigt dödades.

Hon flydde till Jordanien, men blev

kort om internationella studenthändelser

tveksam process

in i värmen

Som näst sista europeiska land har nu Vitryssland blivit en del av utbildningssamarbetet Bolognaprocessen. Vitrysslands bristande akademiska frihet och studentinflytande har gjort att landet länge stött på protester från studenter från hela Europa.

18

lundagård nr 4 2015

s.18-19 internationell.indd 1

3000

i finkan

... universitetsstudenter sitter i fängelse i Egypten efter de senaste årens oroligheter. Nu kräver fem politiska partier att de ska få skriva sina tentor, rapporterar Daily News Egypt.

oönskad hitlerbeundran På Witwatersrands universitet, ett av Sydafrikas mest ansedda lärosäten, har det uppstått en kris. Detta sedan ordföranden för studentrådet uttalat sig beundrande om Adolf Hitler.

naziskandal

Uttalandet upprörde rektorn som bad ordföranden att lämna sin post. Detta har också väckt kritik, mot att universitetet påverkat företrädare som studenterna själva valt.

Redigering: Filip Rydén/Tove Nordén

2015-05-17 22:05

följ gustav wirténs uppsatsblogg från jordanien på lundagard.se ◣

Syriska studenter möts ofta av sämre förutsättningar.

Vid sidan om studierna jobbar Tasnin på ett hjälpcenter för flyktingar som blivit av med kroppsdelar i kriget.

klassens studenter

fort varse att det jordanska utbildningsväsendet inte skulle välkomna henne med några öppna armar.

I Syrien hade hon läst till civilingenjör i tre år, men när hon visade upp sina papper från universitetet i Damaskus fick hon ett snabbt och bryskt svar: de här pappren har du ingen användning för här.

– Jag förstod att det inte var någon idé att argumentera och skrev motvilligt in mig på ett program i interiördesign. Långsamt började jag ta in att tre års studier hade runnit mig ur händerna på en förmiddag, säger Tasnin.

på samma hjälpcentrum jobbar en annan volontär, Ahmed. Han skyfflar ner socker i sin kopp te och berättar att han flyttade från Damaskus till Amman före kriget för att plugga.

Men när de första flyktingströmmarna kom över gränsen förändrades attityden mot honom. Han fick höra att han borde åka hem och plugga i sitt eget land.

Ahmed viker ner blicken en sekund.

Sedan säger han att det allra svåraste är att kunna fokusera på studierna när bomberna faller i hemlandet. Alla syrier här känner någon som är kvar där hemma, ofta någon av de allra närmaste.

– Dagen innan våra sluttentor fick en syrisk klasskamrat och nära vän till mig veta att strider hade blossat upp i hans stadsdel i Damaskus. Familjens hus hade blivit sprängt i småbitar.

Två av hans kusiner och hans mormor hade dött. Hur ska man kunna fokusera på en sluttenta när man fått ett sådant besked, frågar sig Ahmed.

"Det är alla syriska studenters plikt att hjälpa till."

Ahmed flyttade innan kriget bröt ut.

efterskalv i utbildningen Jordbävningskatastrofen i Nepal påverkar även utbildningen. 80 procent av Nepals skolelever och studenter har på olika sätt direkt drabbats.

Illustration: Malin Johannesson

s.18-19 internationell.indd 2

Program håller stängt och examinationer är uppskjutna i veckor. Detta påverkar nu Nepals hela akademiska kalender och även många studenters framtidsplaner.

den utlänning som vill arbeta i Jordanien måste ansöka om arbetstillstånd.

Syriska flyktingar tilldelas inte sådana. Så vad ska de göra när de till slut är färdiga med studierna?

Rashas bror åkte till Turkiet samma dag som han lämnat in sin sista tenta. Därifrån betalade han för att komma med en smuggelbåt över havet till Grekland och därefter vidare till Tyskland.

oklar framtid

– Han pratar nästan aldrig om hur det var, han säger bara att det var det värsta han varit med om i hela sitt liv, säger Rasha via Skype från Tyskland där även hon bor i dag.

Med hjälp av europeiska vänner lyckades hon ta sig in på ett masterprogram i arkitektur, också i Tyskland.

en ytterligare tragisk konsekvens av massflykten från Syrien är att det humankapital som kommer behövas för att bygga upp landet igen nu försvinner ut i världen. Många får inte en ärlig chans att studera, och de som väl får det kanske aldrig återvänder till Syrien.

Men Ahmed är besluten, en dag kommer han att vända tillbaka för att reparera sitt sönderbombade hemland.

– Jag är arkitekt och jag har ett ansvar mot mitt land, jag måste hjälpa till att bygga upp det igen. Jag anser att det är alla syriska studenters plikt att hjälpa till. Kanske kan vi alla återvända en dag med all vår kunskap och alla våra erfarenheter och bygga upp landet från grunden, säger Ahmed.

tyskan sprider sig Tyska språket har blivit allt mer populärt att läsa på universitetsnivå och drygt 15 miljoner människor gör det nu världen över. Främst i Brasilien, Mellanöstern,

text och foto gustav wirtén

global deutsch ok Kina och Indien har intresset för det tyska språket ökat markant. Bara i Kina läser 117 000 studenter språket och antalet studenter har fördubblats sedan 2010. lundagård nr 4 2015

19

2015-05-17 22:06

utflyktsguide kullen Cykla från Helsingborg norrut mot Höganäs. Om du orkar kan du ta dig ända till Mölle och Kullabergs naturreservat. Oavsett vilket väntar en härlig kusttur med utsikt över sundet.

Tips: Ta dig till Nimis – Lars Vilks svartbygge/konstverk som ligger på halvöns norra sida.

Ca 1 tim och 15 min med cykel från Helsingborg till Höganäs.

Ca 2 tim med cykel från Helsingborg till Mölle.

helsingör Ta färjan över sundet och upplev den platta danska kusten. Från Helsingör kan du cykla norrut mot Gillelejes vackra stränder, eller söderut mot Humlebæk och Louisiana – ett av Nordens främsta konstmuseer.

Tips Köper du en tågbiljett direkt till Helsingör ingår färjan i biljettpriset.

Ca 1 tim och 30 min med cykel från Helsingör till Gilleleje.

Ca 1 tim med cykel från Helsingör till Louisiana.

helsingborg

ven Denna pärla till ö mitt i Öresund är erkänt cykelvänlig. Ta färjan från Landskrona och se det pittoreska landskapet och de dramatiska klipporna som präglar öns kust. Här stod även Tycho Brahes slott Uranienborg och här finns resterna av hans observatorium Stjerneborg.

Tips Hyr en tandemcykel och upplev ön tillsammans med en vän. ca 1 tim med tåg och färja både från Lund och Helsingborg.

lomma och bjärred Klassikern för den som bor i Lund.

Lomma beach är kanske vår mest lättåtkomliga strand, men den långa bryggan i Bjärred en bit längre norrut är inte så dum den heller.

Tips Trött på stranden? Besök Borgeby utanför Bjärred – där finns det som namnet antyder en borg!

Ca 40 min med cykel från Lund till Lomma eller Bjärred.

köpenhamn Sedan början av maj bor du officiellt i "Greater Copenhagen". Varför inte fira detta genom att ta med cykeln på tåget och göra en urban cykelutflykt i en av världens mest kända cykelstäder – som du nu bor i!

Tips Cykla på "Den grøne sti", en påkostad cykelväg som går från Nørreboparken ner till Frederiksberg.

Ca 40 min från Lund C till centrala Köpenamn med tåget.

20

lundagård nr 4 2015

s.20-21 cykelkarta.indd 1

malmö

Redigering: Filip Rydén

2015-05-17 22:10

regnar det? gör en utflykt till lundagard.se ◣

Skåne på två hjul Kvar i Skåne men trött på stan? Ibland vill man bara ta sin hoj och fly fältet - därför tipsar Lundagård om de bästa cykelturerna i sommar.

text filip rydén grafik filip rydén & karin furenhed

mountainbike på söderåsen

lund

Om du vill ha en actionladdad cykeltur finns det möjlighet att hyra mountainbikes och cykla runt i Söderåsens nationalpark som är ett av få bergsområden i Skåne. Hit kommer du med buss från Klippans eller Stehags tågstationer.

Tips Bestig Kopparhatten – Skånes högsta punkt på hissnande 212 meter över havet.

Ca 20 min med tåg från Lund till Stehags station. ca 30 min med tåg från Helsingborg till Klippans station.

dalby och södra sandby Ett klassiskt cykelmål. I området runt Dalby finns det fyra naturreservat och en nationalpark – och flera gamla stenbrott som det går att bada i.

Tips Dalby stenbrott är det givna målet, men vill du testa något annat kan du spana in stenbrottet i Billebjer.

Eller Fågelsångsdalen, ett ovanligt väldöpt naturreservat precis utanför Södra Sandby.

Ca 40 min med cykel från Lund till Skryllegården.

skanör och falsterbo Ta bussen från Södervärn i Malmö till Skanör. Med cykel kan du sedan lätt utforska hela näset, och aldrig vara mer än två minuter från en perfekt sandstrand.

Tips Som medlem i Studentlund kan du få billig logi på Studentgården i Skanör – 90 kronor per natt eller 2 700 för hela gården (med 36 bäddar).

Ca 40 min med buss från Södervärn till Skanör centrum.

österlen Ett mer ambitiöst resmål, men du kan faktiskt ta med cykeln på regionbussarna och med god vilja klara av en dagstur. Med utgångspunkt i Simrishamn eller Ystad kan du cykla både längs med kusten eller inåt landet.

På Österlen är allt vackert (titta bara på en Wallanderfilm för inspiration).

Tips Vill du ha en utmaning? Cykla hela vägen dit!

Ca 1 tim och 30 min med buss från Lund till Simrishamn.

Ca 6 tim med cykel från Lund till Simrishamn.

lundagård nr 4 2015

s.20-21 cykelkarta.indd 2

21

2015-05-17 22:11

kulturreportage

22

lundag책rd nr 4 2015

s.22-23 kulturreportage.indd 1

2015-05-17 22:13

bli nostalgisk på lundagard.se ◣

I G L A T S P NO O T N-S NO

Det dröms mycket om svunna tider för tillfället. På Instagram ägnar vi oss åt Throwback Thursday, inom politiken fantiseras det om folkhemmet, och varje fredag dansas det till Ramlar på klubbarna. Varifrån kommer detta tillbakablickande – och vad säger det om oss?

En kväll i april var jag på retroklubb på Smålands. Det var göteborgspoparna Broder Daniel som vi skulle ägna vår hyllning, och på dansgolvet trängdes studenter med randiga tröjor och stjärnor på kinderna. Vissa hade i likhet med bandets melankoliske sångare Henrik Berggren basker.

Jag ville inte vara sämre, och skrålade poprandig, stjärnprydd och nostalgisk till bristningsgränsen med i indieklassiker som Luke Skywalker och No time for us. Om man slutit ögonen hade året lika gärna kunnat vara 2003.

Det var en rolig kväll. Men i efterhand har den också fört in mig på lite bekymrade tankespår. Även om det kan vara fint och känslosamt att återbekanta sig med sin inre Shorelineknarkande sextonåring fungerade kvällen som en lite otäck påminnelse om att jag har lite för lätt för att tjusas av nostalgi.

Jag har börjat romantisera mina gamla ”tonårsfavoriter”, och i stället för att leta nytt faller jag allt oftare tillbaka i det gamla och beprövade, som vore jag en medelålders man som sitter och odlar sin halvsekellånga kärlek till John Fogerty.

om detta är jag inte ensam. I min bekantskapskrets kan jag skönja samma trend, samma melankoliska sug efter kulturella fenomen från uppväxtåren. Och denna längtan efter den tid som flytt verkar strömma genom hela samhället just nu. Folk drömmer om enklare och långsammare tider; det sjungs med till Känn ingen sorg för mig Göteborg på precis varenda efterfest; och all things vintage går åt som smör i solsken. Exemplen kan göras otaliga.

När jag ringer upp Karin Olsson, kulturchef på Expressen, får jag denna spaning bekräftad. Hon påpekar dessutom att de nostalgiska vindarna är något som kommersiella och politiska aktörer effektivt slår mynt av.

Om det så rör sig om viralsajter som kammar hem drösvis med klick tack vare listor med Redigering: Filip Rydén

s.22-23 kulturreportage.indd 2

”de knasigaste barnprogrammen från när vi var små” eller teatrar som sätter upp gamla publikfriande klassiker. Eller, för all del, partier som kapitaliserar på idén om ett folkhemssverige som har gått förlorat.

– Ser man exempelvis till Sverigedemokraterna har de ju kunnat utnyttja den nostalgiska trenden effektivt genom att ge folk en enkel berättelse om hur livet var förr. Och Socialdemokraterna bygger i stort sett hela sitt varumärke på sin gamla arbetarklasshistoria med första maj-tåg och vajande fanor, säger Karin Olsson.

Att nostalgi säljer är också något som marknadsföringsindustrin länge har varit väl medveten om. Men är det farligt, eller rent av positivt, att ge sig hän åt all denna sinnesstämning?

"När konceptet myntades på 1600-talet sågs det som ett sjukdomstillstånd." nostalgi är ett ord som går att härleda till grekiskans ”nostos” (att återvända) och ”algos” (smärta) och länge betraktades det som något rakt igenom skadligt.

– När konceptet myntades på 1600talet sågs det som ett sjukdomstillstånd i likhet med melankoli. Man förband det med en längtan hem, men på senare dagar har det börjat användas lite slarvigt för att beteckna alla former av hågkomster, säger Gunnar Broberg, som är professor emeritus i idé - och lärdomshistoria vid Lunds universitet.

Gunnar Broberg menar att nostalgi i grund och botten är en väldigt stark känsla som avser framförallt ett sentimentalt och kanske smärtsamt tillbakablickande.

från att ha betraktats som något ohälsosamt har det dock på senare år börjat omvärderas till något positivt. I en artikel i The Guardian från 2014 konstateras det att nostalgi har blivit ett hett forskningsområde över hela världen, och att synen på känslan har börjat skifta från en illvillig pådrivare av depression till en kur mot detsamma.

Forskningsresultat har påvisat att nostalgi ofta triggas igång av diverse livssvårigheter, och att känslan fungerar som en inbyggd

försvarsmekanism som skyddar oss mot både pessimism och känslor av ensamhet och meningslöshet. Som en följd av detta har till och med nostalgibaserad terapi mot klinisk depression sjösatts på sina håll.

Varför vi av olika anledningar väljer att vältra oss i nostalgi är även något som har sysselsatt kulturskribenten Andres Lokkos tankar. Att vi i dag vadar runt i valfrihet tror han kan vara grundförklaringen till nostalgins starka grepp om oss.

– Det finns en fara i den totala valfriheten, som till viss del är föranledd av internet, där vi kan köpa vad vi vill, göra vad vi vill, lyssna på vad vi vill, kolla på vilken jävla porr vi vill.

Den gränslösheten har lett till en ganska förståelig rädsla hos folk, som gör att man hellre blickar bakåt än framåt, säger Andres Lokko.

andres lokko anser dessutom att det i vårt snabba och smått kaotiska samhälle finns en stor rädsla för att släppa in nya intryck, och att vidmakthållandet av gamla politiska och kulturella ideal bidrar till att skänka oss en falsk känsla av trygghet.

Enligt Gunnar Broberg är det heller inte märkligt att studenter då och då drabbas av nostalgi.

– Nostalgi kommer ju i olika omgångar i livet, och när man lämnar en livsfas för en annan är det klart att man börjar blicka bakåt också, säger han.

Detta är ett påstående som finner stöd inom nostalgiforskningen. Att flytta hemifrån och trevande påbörja sitt vuxenliv, som för många kan te sig långt ifrån säkert och förutsägbart, skapar en synnerligen god grogrund för nostalgi. Men Andres Lokko hissar varningsflagg för att gå ned sig totalt i detta. Risken är annars, som jag inledningsvis befarade, att man förvandlas till en rätt tragisk figur.

– Om det inte tar en framåt på något sätt tycker jag att man ska akta sig för att romantisera det förflutna. Ofta rör det sig ju om förenklingar och rena fabrikationer. Sedan vill man ju inte bli som somliga av ens gamla vänner från högstadiet som sitter och ältar sin ”fantastiska ungdom”. Och som sätter på London Calling och sjunger med efter fem öl.

Det är svårt att tänka sig något mer deprimerande, säger Andres Lokko. text marcus bornlid foto lukas j. herbers lundagård nr 4 2015

23

2015-05-17 22:13

kultur

Den nykoloniala fantasin Både i Nollywood och Bollywood produceras fler filmer än i Hollywood. Men på filmfestivalen i Cannes fanns knappt en enda film som inte var västerländsk. Camilla Göth undrar hur länge västvärlden ska tala sig varm om globalisering, men stänga ute annan kultur än sin egen.

I dagarna avslutades en av filmindustrins viktigaste händelser – filmfestivalen i Cannes. Många av filmbranschens högdjur var samlade och filmer från bland annat Frankrike, USA, England, Norge, Australien och Argentina visades. Från Afrika, en kontinent med 55 länder, fanns en film.

Den heter Oka och är från Mali.

Detta kan tyckas uppseendeväckade när svenskar totalt gör 40 miljoner utlandsresor med övernattning per år.

När vi pratar om att vi reser mer och längre bort skickar globaliseringen signalen av att vara gränslös. Att ekonomisk tillväxt här, också kommer att röra om i grytan där.

det är också märkligt att se

"Från Afrika, en kontinent med 55 länder, fanns en film."

hur nära förbundna kulturerna i gamla kolonier i nordvästra Afrika och Frankrike är efter kolonialiseringen, men att de produktioner med endast nordafrikanska filmteam inte uppmärksammas i samma grad som de som också stöttas av ett franskt. Den prisbelönade filmen Timbuktu från 2014 är ett exempel på detta.

För tio år sedan skrev den kenyanske journalisten och författaren Binyavanga Wainaina i tidskriften Granta den väldigt satiriska texten How to write about Africa. Wainaina riktar i sin artikel en fortfarande högaktuell

hemvändardikt Snart är Lunds gator tomma, studiehysterin ett minne blott.

Så fort Botan börjar blomma, gör studenterna en bojkott.

Vänder hemåt, blickar ej tillbaka, glömmer bort omtentan.

Tills i höst, när alla är tillbaka, för starkare är hemlängtan.

andrea ax karlsén lundagård nr 4 2015

s.24-25 kulturuppslaget.indd 1

mikela

lundahl

exemplifierar

Wainainas kritik i artikeln Kvinnor, vithet och de andras litteratur från Tidsskrift för genusvetenskap (12:2010). Hon har undersökt hur afrikansk litteratur framställs i media och på förlagshemsidor. Resultatet är att framför allt kvinnliga afrikanska författare och deras verk ofta beskrivs som anti-patriarkala och anti-koloniala. En bild som inte bara är ensidig, utan också många gånger felaktig.

Chimamanda Ngozi Adichie är ett tydligt exempel. De senaste åren har hon ständigt legat på topplistorna i Sverige, nu senast med boken Americanah. Hennes böcker blir ofta

beskrivna som anti-koloniala trots att de sällan är uttalat politiska, även om Adichie genom de historier hon berättar gör upp med västvärldens föreställningar av Nigeria.

även om bilden av Afrika i dag ligger närmre tillväxtkontinent än svältkontinent finns bilden av den Andre bevisligen kvar. Både i mig och många andra. Innan mitt första besök till ett utvecklingsland tänkte jag mycket på att jag inte ville vara den som Wainaina beskriver. Resan gick till Tanzania

läs med reklamavbrott

Vad är väl en omtenta i sommar?

Vad är väl kurslitteratur som gör att man somnar?

24

kritik mot västerländsk media när han skriver: "Behandla Afrika som ett land. Det är varmt och dammigt med grässlätter och stora horder av djur och långa smala människor som svälter".

Det är alltså inte bara viktigt att vi låter den afrikanska kontinenten komma till tals och ta plats i medier och samhället, det spelar också roll hur de framställs.

Med Jay Z:s nya pengabebis Tidal på G lär Spotifys dagar snart vara räknade. Eller inte.

Personligen har jag svårt att bry mig om vilken mångmiljonär som tjänar pengar på mitt lyssnande, men innan Spotify lägger sig på rygg kan det vara värt att upptäcka skatten av ljudböcker som finns där. Hela Moby Dick, det mesta av H.P. Lovecraft, en del Jane

Austen och så vidare. För vissa finns originalinläsningarna av författarna själva. Det är en lite speciell känsla att höra T.S. Eliot gammelsmansröst läsa att ”april is the cruelest month”.

En upplevelse som får en stark känsla av samtidskommentar när den avbryts av reklam för Måns Zelmerlöws nya singel.

philip stålhandske Redigering: Camilla Göth

2015-05-17 22:15

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣

en vagn av hatkärlek och jag skulle göra fältstudier. Jag plöjde böcker, film, musik och forskning för att skapa mig en någorlunda sanningsenlig bild. I en månad bodde jag i staden Babati och mer än en gång hamnade jag på stadens enda klubb och klockan blev nästan alltid fyra på morgonen. Det var euforisk dans, svett och klubbkids som hoppade och sjöng.

En del av mig blev lite förvånad över festen. Att den påminde så himla mycket om när jag är på klubb någonstans i Sverige. Jag trodde ändå någonstans att Afrika mest var stäpper och slätter. Inte öl och dans i gryningen. Det blev tydligt att jag befann mig i ett land, och i en världsdel som jag blivit matad med snedvriden information om i hela mitt liv.

Lördag morgon 03.30. Svålen börjar ta slut. Benen och humöret börjar svikta.

Jag och min vän befinner oss i hans foodtruck utanför ett uteställe i Malmö.

Vagnen spontanköptes förra sommaren, med oplanerade tankar kring vad den skulle användas till. Det kunde ju bara bli bra! Skitgod mat och friheten som kommer av en rullande restaurang.

Utanför luckan denna natt ringlar en lång och hungrig kö. De har inga andra tankar än att de ska få fyllekäk för att sedan gå hem och sova av sig ruset.

Innanför luckan är det annorlunda.

Här är stress, hets och en verklighet som ligger långt ifrån den bild som Jon Favreaus film Chef (2014) målar upp.

Där är det bara carpe diem och bra mat.

Inga konstigheter. Inga räkningar som försvinner eller kassor som går sönder.

Ingen som säger att man inte får parkera vart man vill.

I stället hamnar de i en mörk skugga till förmån för afrikanska oljefynd som blir högprioriterade nyheter då de skapar förväntningar på ekonomisk tillväxt.

Ett annat exempel är den ensidiga rapporteringen av ebolakatastrofen som tycks ha drabbat hela Afrika när det i praktiken är ett ganska begränsat antal länder. Och ingen tänker riktigt på konsekvenserna.

"Det var euforisk dans, svett och klubbkids som hoppade och sjöng."

film och konst från andra länder än de vi definerar som västerländska har inte fått ta plats i finrummen än, men det finns tecken som visar på att någonting ändå händer. Cinemafrica är Nordens största filmfestival med afrikansk film. Festivalen håller till i Stockholm och i år är första året som den inte är komprimerad till en fyra dagars-festival, utan sträcker sig över hela året.

Cinema Indien är en annan filmfestival som gick av stapeln för andra gången i år, också i Stockholm. Målet var att utmana idéen att indiska filmer bara är sång och dans. Bland annat visades Mary Kom, en film om en ung kvinnlig indisk boxare. Och samtidigt i Nollywood, Nigerias enorma filmindustri, produceras cirka 50 filmer i veckan. Det är fler filmer i veckan än Hollywood.

Men i en postkolonial värld går dessa händelser de flesta obemärkt förbi.

problemet ligger mycket i vad Chimamanda Ngozi Adichie sätter fingret på i sitt uppmärksammade Ted-talk The danger of a single story. Hon menar att när vi bara tar del av en bild av ett land blir inte bilden fullständig.

De flesta länder i Afrika och Asien är inte längre självklart förpassade till en ekononomisk och politisk skamvrå, men däremot en kulturell. Och så länge inte filmfestivaler som Cannes tar sitt ansvar kommer den koloniala logiken och ’den andre’ att leva kvar och Wainainas kritik fortsätta att vara aktuell.

Precis som Mikela Lundahl skriver behöver världen en kolonial logik att livnära sig på. Den är helt enkelt nödvändig för att kunna upprätthålla de strukturer som den Andre bygger på och för att kunna behålla identiteten av ”oss” genemot de Andra.

De koloniala uttrycken tar andra former och kan ibland vara svårare att identifiera än tidigare. Men vi gör samma sak som vi gjort tidigare – paketerar om en nykolonial fantasi av världen och skapar bilden av den Andre.

att fenomenet foodtruck nu har nått Malmö har väckt entusiasm bland stadens politiker och det har kallats för en ”näringslivssatsning”. Dock märks detta knappt av, på grund av de många regler som försvårar situationen för matvagnsägare. Ett exempel är den årsavgift på 24 000 kronor som måste betalas för att ens få stå någonstans - en summa som nästa år, efter 2015 års ”satsning”, återgår till 48 000 kronor. Denna summa leder tyvärr till att de flesta inte klarar av att gå runt. För utöver den obligatoriska taxan tillkommer även kök och råvaror.

Det blir en ekonomisk suck. Och frihetskänslan försvinner mer och mer. Liknar mer en lista med måsten.

text camilla göth illustration cecilia hansson

Populärkulturen vimlar av mer eller mindre rimliga tankar kring vad kärlek är. Berusning, sammansmältning, upplösning. En av de mer poetiska formuleringarna står sociologen Francesco Alberoni för, som ser kärleken som en ”kollektiv rörelse bestående av två personer”.

Tvåsamhet som revolution – en inte speciellt revolutionär tanke. Vill man träna sig i normkritik kommer Teater Naken spela

sin uppsättning Vargen kommer! på Garaget i Malmö den 30 maj. Välavvägd teater för unga om sexuella gråzoner och kärlekens behov av respekt. Som krydda på moset kickar Feministisk festival igång 12 till 14 juni. Förra året var det sprängfyllt av debatter, workshops och fest. Vilket för oss tillbaka till början: Kärlek är nämligen en kollektiv rörelse, bestående av Skånes alla feminister.

linus gisborn

andrea ax karlsén lundagård nr 4 2015

s.24-25 kulturuppslaget.indd 2

illustration: aydin ramezani

vad är kärlek?

lördag morgon 04.20. Vi är båda redo att packa ihop skiten och köra hem, helt slutkörda. Kassan har krånglat och maten tog slut och vagnen blev klottrad på, och allt vad man kan tänka sig. Och inte kan vi ta ut någon vettig lön i dag heller. Är det verkligen värt det? Då kommer någon fram till luckan. ”Alltså… det ni gör är verkligen så jääävla bäst!” Och tack vare dessa kärleksfulla, om något öldränkta ord orkar man fortsätta lite till. Trots Malmös krångliga byråkrati.

Trots den slitna kroppen och förlorade sömnen. För just där och då lever vi ut vår romantiska dröm: Bara frihet och skitgod mat.

25

2015-05-17 22:16

nöje

illustration: frida malmgren

När det är dags att ta farväl Terminsslut. Tentor och uppsatser lämnas in.

Vänner skiljs åt. Kanske för sommaren, kanske för alltid. Vi behöver alltså ta avsked på ett bra sätt.

Men hur? Kulturredaktionen tittar sig i spegeln, funderar över tillvaron och levererar sina sista bästa och sista tips.

HEJDÅ NI SVÅRA

SKORRANDE AVSKED

Det känns som en omöjlig uppgift att hitta en fest i Lund där det inte står en litteraturvetare och pratar Proust, så passa på att ta avsked från dessa med en timme i Margaret Atwoods sällskap. Den fjärde juni har den världsberömde författaren vägarna förbi Malmös Internationella författarscen.

Ta avsked med en urmalmöitisk upplevelse genom att ta dig till Babel den 5 juni. Daniel AdamsRays och Mikael Wiehes kärleksbarn Jonathan Johansson bjuder på synthar, skorrande skånska och Möllanromantiseringar. Toppa sedan med valfri svartklubb, för det hittar du inte hemma i Gävle.

"Toppa sedan med valfri svartklubb."

marcus bornlid

BUBBLA

BALA

BILA

Bubbel funkar till allt. Ska du fira – drick bubbel. Vill du lyxa till det – drick bubbel. Känns allt skit – drick bubbel. Det kan drickas till frukost, till fest och på den evighetslånga tågresan mellan Lund och Helsingborg. När denna ljuvliga tid börjar lida mot sitt slut bör vi ta varje chans att fira – och det med bubbel.

Dessa dyra balkläder vi lagt ner stora summor på men bara kan använda en gång (nåväl, klänningarna i alla fall) – ta fram dem ur garderoben och låt varje dag vara en fest. Svira runt mellan föreläsningar och spela brännboll i solen. Passa på att en sista gång blända din omgivning med festlig skönhet. Gärna med bubbel!

Mellan tentor och projekt, ta er till den där Statoilmacken bortom Ulrikedal, hyr en bil och åk iväg. Se rapsfälten lysa ikapp med solen, kryssa genom lapptäcket Selma Lagerlöf beskrev i Nils Holgersson, bada i havet och sväng förbi Hjularöd slott (aka Mysteriet på Greveholm-slottet).

Men du, lämna bubblet hemma.

"Känns allt skit - drick bubbel."

jessica gustafsson

BLI RELIGÖS

BRYT MED SAMHÄLLET

PERSPEKTIVBOOSTA

Alla vet att avsked i grunden påminner oss om en sak: Döden. Tur då att det finns ett antal paketlösningar som erbjuder oss alla perspektiv på ett liv efter detta. Vilket paket som passar dig? Senast jag kollade var kursen Religion och folktro öppen för sen anmälan. Ta tillfället i akt och pussla ihop din själ igen.

Bryt upp helt! Stående inspirationsfilm är Into the wild. Men en nykomling som med all rätt vandrat om i popularitet är kort och gott Wild. För mer inspiration rekommenderas att kolla upp Facebookgruppen Hållfjällets Turiststation. Den är dessutom lika öde som vildmarken själv och kan behöva en stödlike eller två.

Kombinera de två tidigare tipsen.

Sommaren innebär lågsäsong på Indienresor. Köp boken av och med sociala medier-succén Yoga Girl och öva affirmationer för att komma i rätt stämning. För den inre resan finns både Paulo Coelhos Pilgrimsresan och Agneta Sjödins En kvinnas resa i studentbudgetvänliga pocketutgåvor.

"Pussla ihop din själ igen."

elin sivard 26

lundagård nr 4 2015

s.26-27 Nöje.indd 1

Redigering Tindra Englund

2015-05-17 22:26

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣

3 tips SMÅ GRODOR OCH SILL

Tycker du att det är för långt kvar till midsommar? Eller har du en utbytesstudent till vän som borde få uppleva denna originella högtid innan hen återvänder hem? Den 30 maj klockan två firar Utrikespolitiska föreningen "Pre-midsummer" i Stadsparken.

Midsommarmat, traditionella lekar, musik och eventuell majstång utlovas.

tindra englund

SOMMARVOLONTÄR

Ska du vara i Skåne i sommar och har inte fått något jobb? Lunds kommun och Rädda barnen i Lund anordnar tillsammans sommaraktiviteter för barn mellan den 26 juni och 9 augusti och nu söker de volontärer som vill hjälpa till. Så varför inte göra något meningsfullt av din lediga tid? Det komer bli den bedste sommer i hele dit liv!

karolina jakstrand

FESTIVALVOLONTÄR

Ölnjutare bör göra sig besväret att ta sig över sundet när 14 000 besökare väntas till Köpenhamns Ölfestival.

Øl över Øresund Vill du kultivera ditt ölintresse? I slutet av maj arrangerar föreningen Danske ölentusiaster norra Europas mest välsorterade ölfestival.

i år firar ölburken sin 80-årsdag, vilket ölfestivalen kommer att uppmärksamma genom att bjuda på smakprover serverade på burk. Flera punkter som behandlar ölets historia finns med på programmet under rubriker, som ”Ølrejsen” och ”Rochefort og røverhistorier”.

Anne-Mette Meyer Pedersen beskriver ölfestivalen som en plats för de som känner sig rådvilla när det kommer till ölsorter.

utöver ölprovningarna kommer det att hållas en tävling för att utlysa den bästa ”kvinnoölen” , med anledning av att det var 100 år sedan de danska kvinnorna fick rösträtt.

– Det finns fördomar om att det bara är män som dricker öl. Genom att rösta fram den bästa kvinnoölen vill vi uppmärksamma att det är en dryck som kvinnor faktiskt också kan tycka om, säger Anne-Mette Meyer Pedersen.

För den som trots allt inte gillar att dricka öl finns det alternativ i fast form – som ölglass. Öl och mat är ett av årets festivalteman, så ”lækre grillpølser” och andra varmrätter kommer att komplettera det annars flytande utbudet.

text hedvig wrede foto dimitris kalandranis

köpenhamns ølfestival När 28 till 30 maj.

Var Lokomotivværkstedet, sydväst om Köpenhamns centralstation.

filip rydén

missa inte… foto: tindra englund

I tre dagar, 28-30 maj, finns det möjlighet att smaka på över 1 000 ölsorter från sjuttio olika bryggerier på Köpenhamns Ølfestival. Från tidig eftermiddag till klockan elva på kvällen kommer besökare att kunna botanisera bland kända såväl som helt okända ölsorter.

Festivalen har funnits i 15 år och kommer i år att hållas på Lokomotivværkstedet i centrala Köpenhamn, då tillställningen vuxit ur sin gamla lokal. Runt 14 000 personer väntas delta.

– I den nya lokalen kommer det att finnas sittplatser såväl inomhus som utomhus, men inga långbord som man förknippar med de tyska ölparkerna, säger Anne-Mette Meyer Pedersen, pressansvarig för Köpenhamns Ølfestival.

– Det är inte en tillställning bara för ölexperter. Om du ofta tvekar när du ska välja öl i affären kan du gå på de olika ölprovningarna och lära dig mer om vilka smaker du gillar, säger hon.

Vill du uppleva en riktig festivalsommar men saknar pengarna? På många festivaler finns det fortfarande chans att få en gratisbiljett som volontär. Roskildefestivalen är en ideell festival som tar emot volontärer från många olika danska föreningar, som ofta lovar mer arbete än deras medlemmar kan hålla.

Själv fick jag 2013 plats genom roskildefestivalo.dk så sent som i juni. Då fick jag inte bara biljett, sovplats och mat. Mitt arbete bidrog dessutom ekonomiskt till den globala esperantorörelsen, och jag fick möjligheten att lära mig ett av de märkligaste språken som världen skådat.

… gratis träningspass som Lunds kommun håller i Stadsparken. Perfekt när CSN är slut och du är i desperat behov av energiboost. Måndagar och torsdagar, hela sommaren. Ingen föranmälan krävs! tindra engund

lundagård nr 4 2015

s.26-27 Nöje.indd 2

27

2015-05-17 22:27

lunds universitets studentkårer

”Vem vill komma till en restaurang med bara tomma bord?”

Ett år har snart gått sedan vi gick på vårt uppdrag som presidium för Lunds universitets studentkårer. Och vilket år det har varit.

Under ett år som presidial på LUS får en vara med om mycket, särskilt ett år när det varit val av både ny rektor och kommunledning.

Många har säkert funderat på hur mycket ett rektorsskifte märks av, vårt svar är väldigt mycket. Nu har vi en rektor som sätter utbildningen och dess ekonomi i fokus, en rektor som på allvar inkluderar studenterna i berednings- och beslutsprocessen, en rektor som vill styra universitetet tillsammans med andra. Så ja, det är stor skillnad.

under året har vi också fått diskutera studentbostadsfrågan. Inte bara internt med kårerna, utan också externt med flera andra aktörer.

Bostadsbristen för studenter, inte bara i Lund utan på många universitetsorter, är ett faktum och det är inte hållbart. Det finns mycket att göra och allt börjar med politikerna. Till exempel måste diskussionen om studentbostäder föras samtidigt och i samma diskussion som den om den högre utbildningens dimensionering. I denna fråga har vi dock stött på motstånd, även från oväntat håll. Citatet i rubriken är från en högt uppsatt tjänsteperson på Lunds universitet och andemeningen var att bostadsbristen för oss studenter är något positivt, för vem skulle vilja bo på en plats där det går att få bostad?

"Nu har vi en rektor som sätter utbildningen och dess ekonomi i fokus."

givetvis har mycket mer hänt under det gångna året. Högskolepedagogik, jämställdhet, kvalitetssäkringssystem, studentinflytande,

detta är lus Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

28

vi kan prata om kontakttimmar,

foto jonas jacobsson

skattetabeller, prorektorsval, kommunpolitik, e-lärande, utbildningsekonomi, redaktörstjänster och internationalisering är bara några exempel på diskussioner som vi har fått vara med i under vårt år som presidium. Och vi är både stolta och väldigt tacksamma över att ha fått möjligheten att vara presidium för en så stor och viktig del av studentrörelsen som LUS är.

vi vill rikta ett stort tack till de som har funnits med oss på resan.

Dels till Cecilia, Ludvig, Nils och Therese som suttit i vår styrelse – ni har varit den absolut bästa styrelse en kan tänka sig. Dels till företrädarna för våra kårer, där namnen är för många för att lista, men ni har varit en väldigt rolig och inspirerande grupp att arbeta med. Dels till Petra och Sofie som har varit våra närmsta medarbetare, ni är båda två ovärderliga för LUS. Slutligen till alla studentrepresentanter vi har haft förmånen att få jobba med, studentrösten vid Lunds universitet är fortsatt stark och det är ni en stark bidragande faktor till. efter oss så kommer Cecilia Skoug och Linnea Jacobsson, de börjar den 1 juli 2015. Det är med oerhörd glädje vi lämnar över till er, LUS blott andra helkvinnliga presidium. Ni har ett fantastiskt år framför er.

sebastian persson vice ordförande lus

Alla de studentorganisationer som driver på om ett förändrat resurstilldelningssystem.

en ödesfråga för högre utbildning Liknelserna om den högre utbildningens tillstånd kan göras på många olika vis. För 20 år sedan förväntades en leverans av en Ferrari men riksdagen betalade bara för en Fiat, i dag beställer de två Ferraris men betalar fortfarande bara för en Fiat.

oskar styf ordförande lus

lus kramar

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

lus sparkar På samtliga riksdagspartier som verkar oförmögna att lösa studentbostadsproblematiken.

kvaliteten på den högskolepedagogiska utbildningen, studiemiljöer och pedagogiskt stöd, men allt bottnar i samma problematik. Riksdagen beställer en utbildning i världsklass men är inte beredda att betala för den.

Inte nog med det, de vill också ha mer utbildning utan att betala mer.

"Riksdagen beställer en utbildning i världsklass men är inte beredda att betala för den."

det är dags för medlemmarna i vår svenska regering och våra riksdagsledamöter att ta problemet med resursfördelningen på större allvar.

För varje utbildningsplats finns det en satt prislapp, en prislapp som inte genomgått mer än kosmetiska förändringar sedan mitten av 90-talet.

Resultatet av det märks nu på samtliga utbildningar inom den svenska högskolan. Kontakttimmarna blir färre, studieplatserna är för få, utvecklingen av högskolepedagogik står nästan still. Konsekvenserna av den ständiga urholkningen av utbildningsanslaget är många, åtgärderna desto färre. för att ge lärosätena möjlighet att ge en utbildning i världsklass måste systemet för resurstilldelning till den högre utbildningen ses över. Detta är ett ansvar som vilar på den svenska regeringen och den svenska riksdagen. Detta är inte bara en önskan från oss studenter, utan från hela högskolesektorn.

Det är nu ni har chansen att rädda den högre utbildningen. Snälla, ta ert ansvar.

sebastian persson vice ordförande lunds universitets studentkårer

lundagård nr 4 2015

s.28-29 Lus LU.indd 1

2015-05-17 22:34

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Lund fortsatt mycket populärt Antalet sökande till utbildningar vid Lunds universitet ligger fortsatt på en mycket hög nivå. Till höstens kurser och program har cirka 71.500 personer anmält sig. Fler än 31.000 (drygt 40%) av dessa har haft Lunds universitet som sitt förstahandsval.

Följande fem program vid Lunds universitet är populärast bland de sökande: 1. Juristprogrammet 2. Ekonomie kandidatprogrammet 3. Läkarprogrammet 4. Psykologprogrammet 5. Socionomprogrammet De tre första programmen återfinns bland de tio mest sökta utbildningarna i landet sett till antalet förstahandssökande.

Följande fem kurser har flest sökande: 1. Juridik: Nätburen kurs i arbetsrätt 2. Internetbaserad juridisk introduktionskurs 3. Företagsekonomi: Grundkurs i företagsekonomi 4. Utvidgad juridisk introduktionskurs 5. Juridik: Förvaltningsrätt med offentlighet och sekretess Mer information finns på www.uhr.se

Totalt har cirka 385.000 anmälningar kommit in till samtliga universitet och högskolor i Sverige. Efter flera års ökning har nu också antalet sökande till Lunds universitet planat ut och minskat något jämfört med förra året, men sifforna ligger fortfarande på en mycket hög nivå.

– Det är väldigt roligt att så många vill studera i Lund. Vi kan också glädjas åt att regeringen i sin vårbudget ser behovet av att ge utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap en extra kvalitetspeng och att vi får fler utbildningsplatser, säger Torbjörn von Schantz, rektor för Lunds universitet.

Lunds universitet har också varit mycket framgångsrikt i urvalsprocessen för stipendier till internationella studenter i Sverige. Lund nomineras till mer än en tredjedel av de stipendier som Svenska Institutet delar ut för studier i Sverige. Totalt har 109 studenter valts ut för stipendier i Sverige, varav 41 av dessa har antagits till magisterprogram vid Lunds universitet.

För mer information se www.si.se

Vinn 25.000 kronor för bästa jubileumstext Till universitetets 350-årsjubileum kommer ett nytt musikstycke att komponeras för kör, orkester och solister. Hans Gefors, operakompositör och tidigare professor vid Musikhögskolan, Lunds universitet, skriver musiken.

Nu utlyses en tävling om vem som kan skriva text till musiken. Texten ska tonsättas och sjungas, alternativt reciteras och interfolieras i musikstycket.

Vinnaren utses av en jury och får 25.000 kronor. Tävlingen är öppen för alla, såväl

LU-medarbetare och studenter som andra intresserade.

Bidraget ska vara anonymt. Skicka in bidraget som text i ett kuvert (utan avsändare).

I kuvertet läggs också ett förseglat kuvert innehållande uppgifter om författarens namn och

kontaktuppgifter. Bidraget skickas in senast måndagen den 31 augusti 2015 till: Göran Bexell, Pufendorfinstitutet, Lunds universitet, Box 117, 221 00 LUND. Frågor om jubileumstexten kan diskuteras med Johan Stenström, johan.stenstrom@litt.lu.se eller Göran Bexell, goran.bexell@rektor.lu.se.

WWW.LU.SE

s.28-29 Lus LU.indd 2

2015-05-17 22:34

sista sidan

30

lundag책rd nr 4 2015

s.30-31 Q+serie.indd 1

2015-05-17 22:36

LÄS TJEJERNA PÅ HÖJDEN OCH IT NEVER RAINS IN GBRUNKA VARJE VECKA PÅ LUNDAGARD.SE ◣

Q:

OSKAR STYF (ÖG), SEBASTIAN PERSSON (HL) ILLUSTRATION : SARA OTTOSSON

S

tyfs och Perssons tid i LUS presidium kan beskrivas som ett mellanår, utan de påfrestningar som det tidigare presidiet fick utstå. Likväl har de tagit emot de ökade anslagen, som deras företrädare drev igenom. De vill ge sken av att vara ett radarpar liksom ”snobbar som jobbar”, men elaka tungor vittnar om att detta är långt ifrån hela sanningen.

Styf: Teolog som ägnat sig åt världsliga sysslor de senaste åren.

Hans sakrala bakgrund och hans förkärlek att hålla tal har gett upphov till smeknamnet Pastor Styf.

Kan höras sjunga på studentlivsvåningen. Emellanåt psalmer.

Styfs dagar upptas till stor del av långluncher och nätverkande.

Kvällarna och nätterna upptas av middagar och nätverkande.

Persson: Pudding Persson, som han kallar sig själv, är mycket intresserad av fotboll, särskilt HIF. Den lille mannen, som Pudding också kallas, talar mycket om mångfald och inkluderande, men det är högst oklart hur mycket han åstadkommit i dessa avseenden.

MORRHOPPAN Månaden av lä!ja är här! Och... ...bara borgenärernas bus blir banalt, när de låter trädet blinka skralt. .... på Studentlundsvåningen blev det mössparad, trots "olårets mu!erkavalkad. ... någon skulle göra kaos på dekadens, när vän hamnat i kläm.

Q kvad

Gjorde kaos med sig själv,

Förra presidiet gav ut rapport om orimlig arbetsbörda.

Persson och Styf slog bakut och presidium blev inte av kårerna hörda.

Nu är presidiet ett annat och vardagen för dessa två likaså. Åligganden har avstannat de har åtnjutit rätt så bekväm stressnivå.

Svirar med alla de känner.

Ingenting på deras lättsinne rår.

Lunchar ofta med Brenner.

Flitens lampa ej lysa i år.

och tog taxispringnota hem. ... på kalas den ansvarige ville fara.

Leddes ut, för där fick han inte vara.

Morrhoppan vill önska en trevlig sommar.

Låt rosévinet svalka era gommar!

IT NEVER RAINS IN GBRUNKA - AV FREDRIK TOREBLAD

Redigering: Tindra Englund

s.30-31 Q+serie.indd 2

LUNDAGÅRD NR 4 2015

31

2015-05-17 22:36

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda kontakta universitetsposten

Glad sommar!

Nu tar Lundagård sommarlov, men vår tipslåda är alltid öppen!

Mejla in era tips till: lundagard@lundagard.se

Umeå universitet satsar på kreativa miljöer för studier och arbete. Hos oss finns attraktiva utbildningar, världsledande forskning och utmärkta innovations- och samverkansmöjligheter. Fler än 4 300 medarbetare och 31 500 studenter har redan valt Umeå universitet. Välj oss du också.

Umeå universitet söker

Doktorand i diskret matematik Doktorand i beräkningsmatematik till institutionen för matematik och matematisk statistik Sista ansökningsdag är 1 juni 2015.

Välkommen med din ansökan!

Läs mer på: www.math.umu.se/jobb eller www.jobb.umu.se

s.32 Baksida.indd 1

2015-05-17 22:30