Lundagård 1/2015 by Tidningen Lundagård

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 1 2015

Vilket ansvar har universitetet för studenternas kunskap? Sid. 12-16

ständiga förseningar så typiskt dem

fred är ute

Examensbevis som utfärdas för sent har blivit standard. Sid 8-9

Att drömma om fred har blivit löjligt – men varför det? Sid 24-25

s.1 Ettan.indd 1

Lundagård har undersökt vilka fördomar som florerar på LU. Sid 20-21

2015-01-26 00:17

Vi söker traineer

–framtidens samhällsutvecklare

som vill vara med och utveckla samhället och hjälpa oss att nå vår vision ”Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt”. Vi söker dig med siktet inställt på att bli projektcontroller, projektingenjör, planerare, markförhandlare eller utredare. Förutom relevant utbildning och ett intresse för samhällsutveckling så vill vi att du har förmågan att se helheter, är lyhörd, resultatorienterad – och vågar tänka vidare!

Ansök n senast de

15 feb

Läs mer på www.trafikverket.se/trainee Pernilla Ngo, en av oss i Trafikverket

s.2-3 ledare.indd 1 679-14_215x287_Trafikv_pernilla_lundagard.indd 1

2015-01-2614:53:38 00:00 2015-01-14

ledare SKILDA VÄRLDAR

December 2010. Lunds kommun presenterar stolt reklamkampanjen "Detta hände 2010". Glömmer nämna Lundakarnevalen, ett evenemang som lockar hundratusentals besökare till staden. December 2014. Lunds kommun presenterar stolt kampanjen "Detta hände 2014". Glömmer åter att nämna Lundakarnevalen. Distansen mellan kommunen och studentlivet tycks fortfarande vara förbluffande stor.

carl-johan kullving

HA KUL HOS OSS

Lundagård drivs av den glädje som finns i att göra tidning. Vi intervjuar, skriver, fotar, ritar och slåss med Photoshop. Målet är att vara Sveriges bästa studenttidning. Vill du vara med i skaparglädjen uppe på redaktionen i AF-borgens runda torn? Skicka in en ansökan med cv, arbetsprover och personligt brev till lundagard@lundagard.se.

annika skogar

vi behöver mer ifrågasättande

Universitetet måste sluta fokusera på vad arbetsmarknaden vill ha. Fokus borde ligga på att få fram studenter som kan ta välgrundade beslut, både för sig själva och resten av samhället. Från quornfärs till kärnvapensmissiler. I Tindra Englunds reportage på sidorna 12-16 kan du läsa om hur Lunds tekniska högskola, LTH, i 50 år gett sina studenter en så bred kunskap att de bland annat kan tillverka vapen – men att de först nu ska införa genomgående etik i utbildningarna. Det som krävdes var att en kåraktiv student gav sig sjutton på att få till en förändring. Även på juridiska och ekonomiska fakulteten finns studentgrupper som efterlyst både fler genusperspektiv och nya nationalekonomiska teorier. I bästa fall har det blivit något som vidrörs då och då.

när en kompis tog ett års avbrott från läkarprogrammet för att läsa humaniora och jobba utomlands, var det få gånger jag hörde någon uppmuntra möjligheten till nya perspektiv. Vanligare var i stället frasen ”men du börjar väl till hösten igen?”. Som att det vore av ondo att testa på något nytt. Det är inte klokt. Precis som det uppmuntras att studenter ska läsa utomlands någon termin, borde de uppmuntras att testa nya helt annorlunda ämnen, eller rent av helt andra saker frikopplat från universitetet. För Mikael Novén i reportaget blev humanioran avgörande. Att för en tid sätta sig in i filosofiska teorier och ett annat sorts kritiskt tänkande, hjälpte

"Det är inte klokt."

honom att inse att hans utbildning var inne på ett problematiskt spår.

det är samtidigt viktigt att fråga sig vilka fler blinda fläckar som finns i andra av universitetets utbildningar. På vilka fler sätt kan olika institutioner ta hjälp av varandra över fakultetsgränserna? Hur kan utbildningarna bli bättre? Universitetet har ett ansvar i detta. Fokus ska inte ligga på vad arbetsmarknaden vill ha. Visst behöver de också anställda som kan ta välavvägda beslut, men framför allt behöver de effektiva personer villiga att göra jobben som krävs. Universitetets främsta uppgift ska inte vara att skicka ut studenter som primärt ska fylla företagens behov. Det viktigaste ska vara att se till att studenterna efter examen ska ha färdigheter att kunna fatta egna välgrundade beslut, både för sig själva och resten av samhället. hur kommer etiska moment mottas på LTH? Det beror helt på hur de lärs ut – att det inte implementeras som en flummig humaniorakurs som måste genomlidas för att bocka av betygskriterierna. Etik måste bli ett ständigt och naturligt element genom hela utbildningen, lika självklart som allt annat. Det är så man tar nya perspektiv på allvar. kenneth carlsson redaktör och ansvarig utgivare

lundagård nr 1 2015

! som

? bb

rjo ma

Jakten på sommarjobb börjar nu

"Ska man vara en konstnär i dag måste man vara egenföretagare." Alexandra Hvalgren gifter konstnären med marknaden. Porträttet – sid 18-19

a a t ck

j Lundagård guidar dig i jakten efter sommarjobb Karriär – sid 22-23

"Bångstyriga skådespelare, fördomsfulla kritiker, en ny modern värld och hans egen obetydlighet." Vilka var årets bästa filmer? Kulturredaktionen väljer – sid 26

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Kenneth Carlsson kenneth.carlsson@lundagard.se Redaktör Annika Skogar annika.skogar@lundagard.se Webbredaktör Carl-Johan Kullving carl-johan.kullving@lundagard.se Bildchef Jens Hunt. Redaktion Jonas Jacobson, Virve Ivarsson,

Karin Furenhed, Philip Stålhandske, Karolina Jakstrand, Linus Gisborn. Medarbetare detta nummer Fredrik Toreblad, Cecilia Hansson, Q, Paula Dubbink, Filip Rydén, Axel Vikström, Lukas J. Herbers, Josefin Wennang, Beri Zangana, Aydin Ramezani, Andrea Ax Karlsén, Camilla Göth, Marcus Bornlid, Hedvig Areskoug, Anna Folkesson, Jens Hansen, Tindra Englund, Rebecka Peterson, Magnus Johansson, Felicia Green, Klas Robertsson, Ulf Waltré, Jessica Gustafsson, Dimitris Kalandranis, Maximilian Aleman-Tennell, Malin Johannesson, Casper Danielsson, Linus Lorentzon, Sara Ottosson, Saga Sandin. Omslag Rebecka Peterson. Kattlogotyp Björn Wallin.

Fifflarfalafel? Varför är din snabbmat så billig? Frågan – sid 10

Mer makt åt männen Jämställdhetsarbetet bland professorerna på Lunds Nyheter – sid 6-7 universitet går åt fel håll.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 046-14 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor. www.ts.se Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 26 januari 2015. Deadline nr 2/2015 2 mars. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det. Lundagård är medlem i Student Press in Europe. TS-kontrollerad upplaga 38 900. Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund Telefon 04614 40 20 E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer. Därför får du inte Lundagård - Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda. Om du har gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-12 34 56 / 0708-42 11 07 Redigering: Philip Stålhandske

14:53:38

s.2-3 ledare.indd 2

lundagård nr 1 2015

2015-01-26 00:02

foto: lukas j. herbers

vintern i korthet 15-01-16

DAMMHÖGEN HAR BLIVIT DAMMHAGEN

Men först lite Fifa. Flytten in till den nya studentlägenheten har knappt börjat innan Xbox:en sätts på. 197 studenter flyttade i mitten av januari in i AF bostäders senaste studentområde Dammhagen.

136 722 ... kronor ligger nu den genomsnittliga studieskulden på för de skånska studenterna.

JULLOVSBESLUTEN GRANSKAS AV INTERNREVISIONEN

Missa inga

foto: Arkiv/ jens hunt

15-01-22

15-01-21

nyheter - gilla

Tidningen Lundagard på Facebook

Förre rektorn Per Eriksson avslutade sitt uppdrag vid årskiftet. Men innan dess fattade han en mängd olika beslut, vilka upprörde studentkårerna. Nu ska nye rektorn Torbjörn von Schantz låta internrevisionen granska Erikssons tilltag.

15-01-20

14-12-09

Lundaekonomerna vill införa digitala tentor. Men Ekonomihögskolan är tveksam till förslaget. Bland annat anses beslutsunderlaget vara bristfälligt.

Från och med januari månad höjs hyran hos AF bostäder med 2 procent. Detta trots en nästintill obefintlig svensk inflation. Hyresgästerna kommer nu att betala mellan 63 och 110 kronor mer i månaden.

MOTVIND FÖR DIGITALA TENTOR

LUNDS SVÅRASTE TENTA FORTSATT SVÅR

Resultaten på tentan i "Mediernas utbud" på grundkursen i Medie- och kommunikationsvetenskap är fortsatt dåliga. Efter bottenrekordet 2011 med 70 procent underkända sattes åtgärder in men fortfarande underkänns hälften av studenterna.

foto: jens hunt

15-01-21

nyheter från www.lundagard.se 4 lundagård nr 1 2015

s.4-5 webb.indd 1

DET VÅRAS FÖR HYRESHÖJNINGEN

15-01-21

"Det är tråkigt att det inte är 100 miljoner för det är en mycket roligare siffra." – Peter Sunde, medgrundare till fildelningssajten The pirate bay, angående skadeståndet hand dömdes att betala på runt 80 miljoner.

Redigering: Felicia Green

2015-01-26 00:08

S fo H h b

news from www.lundagard.net

en ny bro code

15-01-21

COURSE ATTRACTS 30,000

15-01-20

SHELTER OPENED AT SMÅLANDS

Smålands Nation has together with the newly formed association "Hjälp tiggare i Lund" – Help beggars in Lund - opened a shelter for homeless EU migrants in one part of Smålands' basement premises.

15-01-21

Studentlivskrönikör Virve Ivarsson saknar ett ”vi” i studenters logik och tänker att det kanske borde lösas som Barney Stinson i How I met your mother hade gjort det - fast utan sexism.

For a few weeks Lund University has offered courses open to anyone. The 40,000 new students do not receive any financial aid or credits. Almost 30,000 persons from 185 countries choose to take the European Business Law Course.

Troligen kommer jag aldrig sluta tycka att det är någonting väldigt magiskt med nyår. Denna dag säger att det är möjligt att välja om och att tidigare år inte sätter begränsningarna. I fyrverkerirök till Marit Bergmans This is the year känns allt möjligt.

Follow @lundagardnet on Twitter

15-01-21

jag tänker på när jag kom till Lund, och på hur förvånad jag blev över den blaséartade attityd människor här kunde ha till varandra. Kanske fanns den attityden även i gymnasiet och på folkhögskola där jag varit innan, men det var först i Lund som jag på allvar lade märke till den. Korridorskamratens anekdot om kärleksobjektet som följt upp en passionerad kyss i busskur med orden ”Jag vill inte ha något seriöst med dig” skrämde livet ur mig då. Tre år senare kunde den lika gärna ha handlat om mig själv. Samtidigt som jag inte ser något fel med att vi strular runt tänker jag att vi nog borde bli bättre på att visa varandra hänsyn när vi gör det.

SPEECH ABOUT CLIMATE MOVEMENT

500 000 ... SEK is how much the union-run foundation "Kreditkassan" receives in donations. The foundation now has a capital of about 2.5 million SEK to lend students in Skåne.

Bill McKibben started a global movement led by youth to fight climate change. In early December, he spoke in Eden's auditorium.

– Lunds tekniska högskolas avgående rektor Anders Axelsson efter att beslutet fattats att doktorander vid högskolan ska få ersättning på 1000 kronor för sina förtroendeuppdrag.

... procent ökade påminnelseavgiften för avbetalning av studieskuld med vid årsskiftet. Avgiften ligger nu på 450 kr.

foto: Arkiv/ henrik larsson

”Detta legitimerar deras insats.”

125

"Right now, it sucks." – LTH Griparna’s captain Adam Eidenvall after the loss against Chalmers Blue McRangers in the Universty hockey league. The final result was 5-2 .

14-12-03

15-01-21

14-12-10

foto: mikael risedal, lu

y, .

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

15-01-20

TIOTUSENTALS STUDENTER UTAN FÖRSÄKRING

Enligt en undersökning konsultbolaget Lunicore saknar 28 000 studenter i Sverige rätt sjukförsäkring. Detta då sjukförsäkringen är kopplad till studiemedlet och inte studierna i sig.

jag tänker också på den nonchalanta attityd som jag nu hör folk anlägga allt oftare i diskussioner om flyktingar eller tiggare. Jag saknar i dag övertygelsen om att de flestas ambition fortfarande är att alla ska ha det bra och att folk i allmänhet anser att vi har ett ansvar för hur vi behandlar varandra. ”Ordet ’vi’ saknas i politikens värld”, som Katrine Marcal (då Kielos) skrev i Aftonbladet i somras. Under hösten har även Joel Dahlberg skrivit i SvD om bristen på ett ”vi” i synen på välfärd. Jag känner dock att det inte bara är i politiken, det saknas ett ´vi´ i vår allmänna logik, skulle jag vilja påstå. i tv-serien how I met your mother hänvisar karaktären Barney Stinson ständigt till ”the bro code” , ett slags hederskodex mellan män. Reglerna handlar mycket om att undvika kroppskontakt med andra män och att hjälpa varandra att lura kvinnor som karaktäriseras som storbystade och irrationella. Jag försöker se dem som en parodi på temat manlighetskris.

men kanske är det dags att vi 2015

"Det bygger på att avgiften ska vara en piska för att betala tillbaka lånet." – Boel Magnusson, chef för inbetalningsavdelningen på Centrala studiestödsnämnden, CSN, om den höjda påminnelseavgiften.

skaffar oss något liknande the bro-code, fast bättre. En social hederskodex som erkänner oss alla mer som syskon utan att behöva religion eller sexism att binda upp det vid. Och kanske skulle första regeln kunna vara ”Visa omtanke viss för din bro-sis” – att jämföra med bro-kodens ”Bros before hoes”.

virve ivarsson studentlivskrönikör lundagård nr 1 2015

s.4-5 webb.indd 2

2015-01-26 00:11

14-1

”Ri

fokus: jämställdhet bland professorer

Trög väg mot en jämställd topp

juridiska fakulteten

Lunds universitets rekrytering av kvinnliga professorer går bakåt. Under 2014 var endast 32 procent av alla nyrekryterade professorer kvinnor, en tillbakagång från tidigare år. Nu ska fyra miljoner kronor vända trenden.

Fog att ifrågasätta arbete Trots att det i flera år har talats om vikten av fler kvinnliga professorer har utvecklingen gått trögt. 2012 var andelen kvinnor av de nyrekryterade professorerna 34 procent och 2013 var det 36 procent. 2014 slutade siffran på 32 procent. Att det skulle bli ett dystert år för jämställdhetsstatistiken bland professorer var något som universitetsstyrelsen flaggade för redan i somras, då endast 17 procent av de professorer som rekryterats under våren varit kvinnor. Universitetsstyrelsen ansåg även att det fanns fog för att ifrågasätta om det senaste årens åtgärder varit effektiva. Detta inte minst eftersom andelen lektorer, den anställningsform som ofta föregår professorstiteln, stadigt vuxit och i dag ligger på runt 40 procent kvinnor både vid Lunds universitet och i nationell statistik. Problemet borde därmed inte ligga i att det finns för få kvinnor utan grundar sig i andra förklaringar.

Fyra miljoner till rekrytering Torbjörn von Schantz, rektor vid Lunds universitet, säger sig vara bekymrad över den långsamma utvecklingen. – Det är just nu alldeles för få kvinnliga professorer. Det är en stor kompetensförlust att inte fler fortsätter upp till professorsnivå. Jag tror vi behöver skapa en bättre arbetsmiljö och bli mer välkomnande, säger han. För att bryta trenden har universitetet nu beslutat att fyra miljoner ur årets budget ska gå direkt till 6

56650 kr

45%

37%

medianlönen på

63%

varje fakultet

55%

om statistiken Statistiken jämför medianlönerna med könsfördelningen för professorer på universitetets fakulteter. Den visar en tendens till att lönerna generellt är högre på de fakulteter som har störst andel män. Statistiken är hämtad från LU 2014-01-08. Den avser samtliga professorer och inkluderar även seniorprofessorer och gästprofessorer. Adjungerade professorer som inte får lön från LU är inte inkluderade. Statistiken inkluderar även helt tjänstlediga vilket påverkar utfallet. I några fall har en person varit tjänstledig under flera år och därför har inte lönen reviderats. Samtliga beräkningar bygger på löner motsvarande heltidsarbete.

"Stora företag brukar omsätta runt en procent på jämställdhetssatsningar." aktiva rekryteringsåtgärder av kvinnliga professorer. Det är en fördubbling av den jämställdhetspott som tidigare funnits på central nivå. Hur pengarna ska användas är dock ännu oklart. – Vad jag kan säga är att det här är en organisation där pengar gör att man får upp ett intresse för något. Det gör också att det blir effekt av jämställdhetsarbetet, säger Torbjörn von Schantz.

Efterlysning av behovsanalys Lunds universitets studentkårer, Lus, är dock inte speciellt imponerade av summan. – Det är givetvis bra men sett till universitetets totala omsättning är det väldigt lite. Stora företag brukar

omsätta runt en procent på jämställdhetssatsningar och där är universitetet inte i närheten, säger Sebastian Persson, vice ordförande vid Lunds universitets studentkårer. Sebastian Persson menar också att det behövs göra en grundlig behovsanalys, snarare än att pyttsa ut pengar. – Universitetet är väldigt bra på att räkna men det är väldigt lite som bygger på diskussioner om strukturer vilket vi upplever är en stor förklaring till ojämställdheten. Vad som behövs är en analys på alla fakulteter av den rådande situationen.

text annika skogar foto camilla göth grafik filip rydén

lundagård nr 1 2015

s.6-7 nyheter lönestatistik.indd 1

59950 kr

andel manliga proffessorer

Sett till universitetet i stort är könsfördelningen relativt jämn. Kvinnor har under en tid varit i majoritet bland studenterna medan männen är något fler bland de anställda. Vid en närmare anblick är det dock stor skillnad inom vilka positioner som kvinnor och män har sina anställningar. 70 procent av all adminstrativ personal är kvinnor medan 76 procent av alla professorer är män.

andel kvinnliga proffessorer

Medianlön per fakultet:

humaniora och teologi

Redigering: Filip Rydén

hela lunds

2015-01-25 23:44

läs de senaste studentnyheterna på lundagard.se ◣

54650 kr

sämhällsvetenkapliga fakulteten

57250 kr

medicinska fakulteten

64700 kr

naturvetenskapliga fakulteten

ekonomihögskolan

lunds tekniska högskola

59000 kr

60500 kr

62300 kr

17%

16%

15%

83%

84%

andel kvinnliga proffessorer

konstnärliga fakulteten

24% 35%

85%

76% 70%

andel manliga proffessorer

65%

30%

Mest i plånboken där männen finns Mest i lönekuvertet får manliga professorer i medicin. Minst får kvinnliga professorer inom de konstnärliga ämnena. Men att medianlönen på majoriteten av fakulteterna generellt är lägre för kvinnor ska ha andra förklaringar än kön. På statsvetenskapliga institutionen i Lund har alla kvinnliga professorer sämre betalt än samtliga manliga professorskollegor. Det framgår av statsvetenskapliga institutionens jämställdhetsbokslut för 2014. – Det är ju inte så att när man är kvinna så får man en viss lön utan det ska bero på meriter och erfarenhet. En orsak till de skillnader i lönsättning som finns på statsvetenskapliga institutionen

är att flera av de erfarna professorerna råkar vara just män, säger Andréa Björk.

Årlig kontroll Fackförbundet Saco-S analyserar årligen om det finns några löneskillnader mellan kvinnor och män som inte har sin förklaring i ålder eller meriteringsgrad. Lönen revideras årligen men 2014 års löneanalys för Lunds universitet är ännu inte färdigställd. Den analys som gjordes på 2013 års löner visade att en kvinnlig professor i snitt tjänade 194 kronor mindre i månaden än sin manliga kollega inom samma fakultetet. – Det har arbetats väldigt

aktivit med frågan om jämställda löner de senaste åren. 2012 gjorde universitetet riktade satsningar och kvinnliga professorer fick ett generellt lönepåslag på runt 1 000 kronor i månaden, så om det kvarstod några sk il lnader var de inte stora, säger Mats Cedervall, löneförhandlare åt Saco-S vid Lunds universitet.

"Det ska bero på meriter och erfarenhet."

Män är bra för löneläget Enligt Saco-S ger dock en hög andel manlig lärare vid en avdelning i allmänhet ett högre löneläge. En förklaring till det är enligt Gunilla Jarlbro, som fram till årsskiftet satt som ordförande för samhällsvetenskapliga fakultetens ledningsgrupp för jämställd-

het, likabehandling och mångfald, att förlegade stukturer värderar traditionellt manliga ämnesområden högre än kvinnliga. – Ja, man brukar ju säga att det bästa kvinnor kan göra är att jobba där det finns många män, säger hon.

Marknaden styr Enligt Sonja Melby, personalchef på LTH, är en viktig förklaring till de tekniska ämnenas högre löneläge att de har en stor konkurrens med näringslivet. – Vissa ämnen är hårt marknadsutsatta vilket gör det nödvändigt att försöka matcha lönen för att locka kompetent personal. Inom humaniora ligger den externa arbetsmarknaden på en lägre nivå, säger hon.

text annika skogar

lundagård nr 1 2015

s.6-7 nyheter lönestatistik.indd 2

2015-01-25 23:45

nyheter

Försenat examensbevis – han missade stipendiet Den 1 juli förra året skickade Sebastian Ekberg in ansökan om kandidatexamen i teologi. Han behövde få ut sitt examensbevis före den 12 september då deadline var för ansökan till ett stipendium han ville söka. Eftersom examensbevis ska utfärdas inom 30 arbetsdagar skulle det inte vara något problem. Men tio veckor senare, den 9 september, hade han fortfarande inte fått något svar. Han kontaktade då kåren för att få hjälp.

foto: jens hunt

Lunds universitet dröjde flera veckor med att utfärda Sebastian Ekbergs examensbevis. Det gjorde att han inte kunde fullfölja sin stipendieansökan för att plugga i USA. Nu tvingas han skjuta upp sina planer i ett år.

Sebastian Ekberg.

Missad stipendiemöjlighet Examensbeviset var nödvändigt för att söka ett stipendium som skulle betala ett tvåårigt masterprogram i teologi och religionsfilosofi på Fordhams, Notre Dames och Yales universitet. – Det fanns förstås inga garantier att jag skulle ha fått det, men jag blev av med möjligheten att över huvud taget söka stipendiet för att en myndighet inte klarat av att hantera sitt arbete, säger Sebastian Ekberg. Hans examensbevis kom först i slutet av september, mer än tolv veckor efter inskickad ansökan. För Sebastian Ekberg innebär det att han blir tvungen att skjuta på sina planer i ett år.

Ovanligt många ansökningar Alla som har studerat vid svenska universitet och läst enligt 1993 års studieordning måste ta ut sin examen senast 30 juni 2015. 8

lundagård nr 1 2015

s.8-9 nyheter.indd 1

"Jag blev av med möjligheten att över huvud taget söka stipendiet för att en myndighet inte klarat av att hantera sitt arbete."

Universitetet har därför skickat ut en begäran till äldre studenter om att slutföra sina examina. – Universitetet har de senaste åren fått mellan 6 500 och 7 000 examensansökningar per år. I år ligger vi för närvarande 20 procent över de siffrorna, vilket oundvikligen har lett till längre väntetider. Lunds universitet har upplevt en kraftigare ökning än andra svenska universitet vi jämfört med, säger Daniel Huledal, avdelningschef för student och utbildning vid Lunds universitet. – Lunds universitet hade kunnat ha bättre kommunikation eller bättre framförhållning, kommenterar Sebastian Ekberg.

Sommarmånaderna är värst – Ungefär en tredjedel av samtliga ansökningar kommer i juni och juli. Augusti och september ligger också över medel, med ungefär 20 procent av årets ansökningar tillsammans. En majoritet av de ansökningar som kom in under juli, augusti och september kunde inte handläggas inom åtta veckor, säger Daniel Huledal. Under sommarmånaderna skedde en ytterligare ökning av examensansökningar. De fick därför hjälp av en pensionerad kollega under sommaren. Examensenheten hade inte möjlighet att snabbt anställa och lära upp nya medarbetare. – Det går inte att omedelbart åtgärda detta genom personalökningar. Inlärningstiden för en ny handläggare är två månader och under den tiden blir färre ansökningar handlagda, säger han.

Kåren anmälde universitetet Humanistiska och teologiska studentkåren, HTS, valde att skicka in en anmälan till Uni-

versitetskanslersämbetet, UKÄ. Deras uppdrag var att se över om universitetet brustit i sin myndighetsutövning till den grad att Sebastian Ekberg tagit skada av det. HTS hänvisar i sin anmälan till Lunds universitets rättighetslista som anger att en student normalt ska få sitt examensbevis senast 30 arbetsdagar efter begäran. Efter HTS anmälan till UKÄ bereddes Lunds universitet möjlighet att lämna ett yttrande i ärendet. Tidigare rektor Per Eriksson och Daniel Huledal lämnade i december ett yttrande där de beskriver genomförda och planerade åtgärder, bland annat att en webbaserad examensansökan infördes i juli som möjliggör snabbare hantering av ansökningar. De medger dock att den inte räckt till för att lösa problemen med ökade väntetider.

text ulf waltré

examensbevis ▶▶Examensbevis ska utfärdas inom 30 arbetsdagar efter det att ansökan har skickats in. ▶▶För närvarande är handläggningstiden längre än normalt. ▶▶Sedan i höstas är det möjligt att få förtur i sin ansökan om en sökande riskerar en plats och det andra lärosätet inte accepterar ett intyg som ersättning för examensbeviset. Kravet är då att studenten kan visa upp mailkorrespondens med det berörda lärosätet.

Redigering: Karin Furenhed

2015-01-25 23:47

nyheter foto: jonas jacobson

Långsamt pappersarbete. Mer än hälften av alla examensbevis från universitet lämnas ut för sent. Underbemanning är en orsak.

Förseningar mer regel än undantag Problemet med försenade examensbevis är inte ovanligt. Under 2014 lämnades mer än hälften av alla examina ut senare än utlovat. Sebastian Ekberg är inte ensam. Examensutfärdanden som går över tiden är snarare regel än undantag. Hela 51 procent av de begärda examensbevisen under 2014 lämnades inte ut inom ramen för de 30 arbetsdagarna. – När det är studentens rättighet att få sitt examensbevis inom 30 arbetsdagar, borde det också lämnas ut inom 30 dagar, säger studentombudet Petra Holst.

Problem med underbemanning Anledningen till förseningarna är många. Underbemanning, ett svåruppskattat antal begärda examensbevis och för högt ställda krav. – Hälften av examensansökningarna ska inte få gå över tiden. Men vi är inte tillräckligt många som jobbar med detta för att hålla kön kort. Många fall tar också längre tid än beräknat, säger Daniel Huledal, avdelningschef för student och utbildning vid Lunds universitet.

Bör universitetet inte informera om det tar längre tid än sagt? – Jo, det är rimligt. Vi har länge diskuterat hur vi ska jobba med detta, säger han. Lunds universitets studentkårers ordförande Oskar Styf ser allvarligt på att universitetet inte håller vad de lovar. – Förseningarna kan ställa till med mycket oreda. Vi ligger på universitetet för att de ska lösa problemet, säger Oskar Styf. Hur? – Vi har velat underlätta utfärdandeprocessen genom att universitetet ska förbereda så mycket som möjligt och kunna effektivisera arbetet. De ska titta på det, men längre än så har ärendet inte kommit, säger han och lägger till: – Vi har också försökt få universitetet att förbättra kommunikationen om att det faktiskt kan ta längre tid än de uttalade 30 dagarna.

ningar och arbete. Därför bär universitetet en informationsskyldighet om de inte håller vad de lovat. – Universitetet måste informera studenten om examen inte kommer komma i tid. Studenten ska kunna förhålla sig till det, säger Petra Holst. Vad kan man då som student göra? – Universitetet kan ta fram intyg om att examensansökan ser bra ut och så kan studenten senare komplettera med examensbeviset. Det är väldigt viktigt, säger hon.

" Vi är inte tillräckligt många som jobbar med detta för att hålla kön kort. Många fall tar också längre tid än beräknat."

Informationsskyldighet Många studenter har planer som står och faller med examensbeviset – vid ansökan om stipendier, masterutbild-

Kontakta universitetet Men det behöver inte gå så långt. Det finns åtgärder man som student kan vidta för att undvika ett försenat examensbevis. – Först och främst ska man kontakta universitetet och göra klart att man behöver få sitt intyg inom de 30 arbetsdagarna. Det är alltid bra att höra av sig för att se hur processen ser ut. Det ska inte vara osäkert, men det är det, säger Petra Holst.

text casper danielsson lundagård nr 1 2015

s.8-9 nyheter.indd 2

2015-01-25 23:48

plock

? frågan

i korthet Lunds medmänsklighet. I november beslutade kommunfullmäktige att avsätta 700 000 kronor till ett härbärge för EU-migranter i Lund. Lundaekonomerna anordnar soppkök, och föreningen Hjälp tiggare i Lund har öppnat upp för övernattning i Smålands nations lokaler. 2015 börjar bra för Lunds medmänsklighet.

bra månad

I åtta år har Mohemad Darwish jobbat på Lundafalafel. I bakgrunden jobbar kollegorna på nästa beställning.

Varför är falafeln billigare i Skåne? I Skåne är falafel vanligare och oftast mycket billigare än i andra delar av Sverige. Kanske rentav för billig? Malmö utnämndes i Svenska Dagbladet 2008 till ”Sveriges falafelhuvudstad” och västra Skåne är fullt av prisvärda falafelhak. Men varför ser det inte likadant ut i norr? Etnologen Håkan Jönsson tror att falafeln är extra populär i Skåne eftersom många av de första invandringsgrupperna från Mellanöstern bosatte sig i Malmö och gav falafeln starkt fotfäste. Den har också varit en vegetarisk maträtt som anammats av gemene man. – Falafeln är väldigt opolitisk på det viset. Den har inte varit en vattendelare mellan köttätare och icke-köttätare, säger han.

- Under krisen på 90-talet konkurrerade många restaurangägare med att sänka priserna och det är något som har hållit sig kvar, förklarar Håkan Jönsson. Det finns även ett samband mellan matens ursprung, och hur mycket den kostar. Franska restauranger är ofta dyra medan turkisk mat verkar omöjlig att sälja dyrt, hur rik matkultur de än har.

"Restaurangägarna kan i dag inte leva ett anständigt liv."

Priserna dumpades på 90-talet Den främsta faktorn till att den är billig är utbud och efterfrågan. De som efterfrågar falafel är främst grupper som generellt inte har så mycket pengar att röra sig med, till exempel studenter.

Falafeln är för billig

Det finns inget direkt svar på varför falafeln är så mycket billigare i Skåne än i resten av landet, men alla regioner verkar ha sin egna favoritsnabbmat. I norra Sverige är mosbrickan mer populär medan tunnbrödrullen är favorit i Mellansverige. Men det är inte bara av godo att vi får avnjuta denna kikärtsrätt till så lågt pris. Enligt Håkan Jönsson är falafeln alldeles för billig. – I dag kan inte restaurangägarna leva ett anständigt liv på intäkterna, det hade inte ens gått om råvarorna varit gratis, säger han.

text jessica gustafsson foto dimitris kalandranis

dålig månad Tidningen Ergo. Studenttidningen i Uppsala missade att betala räkningen för sin domän ergo.nu. Under ett dygn låg domänen ute till försäljning innan den kom tillbaka till sin rätte ägare.

… grundkurser på Lunds universitet är fortfarande öppna för sen anmälan. Till exempel kursen Vin och fruktvin, vetenskap och teknik med inriktning på produktion i kallt klimat. Kan bli kul.

1000 kr … så mycket har lånedelen av studiemedlet höjts med för alla heltidsstudenter.

" "Det är faktiskt riktigt skit rent ut sagt att citatet

studenterna och deras organisering i princip skrivs ut ur historieböckerna här." Elisabeth Gehrke, ordförande för European students’ union och tidigare vice ordförande för Lunds universitets studentkårer, lackar ur på Facebook över Sydsvenskans summering av rektor Per Erikssons tid vid universitetet. I Sydsvenskans artikel framstår Per Eriksson som hjärnan bakom det stora studentbostadsbyggande som just nu pågår i Lund. En version som Gehkre inte helt godkänner.

lundagård nr 1 2015

s.10-11 plock och aktuell.indd 1

Redigering: Karin Furenhed

2015-01-25 23:04

aktuell

Rektorn ser många bekymmer Som nytillträdd rektor vid Lunds universitet säger sig Torbjörn von Schantz vilja sätta studenterna i centrum. Men han ser också stora utmaningar framför sig, framför allt när det kommer till ekonomin. Varför blir man rektor? - Jag kan inte säga att jag hade planer på att bli rektor just den här gången, men förr så lekte jag med tanken. Man kan inte ha planer på ett sånt här jobb utan det handlar om tillfälligheter. Jag tror även det handlar om medarbetarna på universitetet och deras önskan om en ny rektor.

studentrepresentanterna här var i kontakt med studenterna på SLU. Det är min gissning. Det är många studenter som inte vet så mycket om sin rektor. Vad visste du om din rektor? - En bra fråga. Nu ska vi se, vem var min rektor när jag studerade? Inte Sandblom, sen kom väl Stjernkvistarna. Äh, det här börjar bli pinsamt. Jag får gå ut och kolla. Den första rektorn jag verkligen kände till var Carl-Gustaf Andrén, men Håkan Westling var den jag blev riktigt medveten om. Studenter har inte koll eftersom att de har andra vardagliga problem, som att läsa till tentorna, få pengarna att räcka och vem som ska städa i korridoren.

"Ibland när jag går hem tänker jag 'hur ska det här gå?'" Vilken är din hjärtefråga? – Det är att vi måste ha en mycket bättre ekonomi i vår grundutbildning, och det gäller inte bara Lunds universitet utan hela Högskolesverige. Grundutbildningen är svårt underfinansierad och studenterna drabbas av det eftersom de inte får den absolut bästa undervisningen. Det håller inte. Nu tror jag inte politiker alltid förstår detta, för den allmänna uppfattningen är att universitetet har jättemycket pengar. Men det är pengar vi inte kan använda inom grundutbildningen. Du fick stöd av studentkårerna när du valdes till rektor. Varför fick du det stödet? - Det har jag glömt, nu när du säger det... Jag hade gott rykte redan när jag var prorektor på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) där jag oftast satte studentfrågorna i centrum. Det kan vara en bidragande orsak. Jag tror att

Redigering: Saga Sandin

s.10-11 plock och aktuell.indd 2

Du har själv varit student i Lund tidigare, vad är ditt bästa studentminne? - Mitt bästa studentminne... Det är ett helt liv sedan... Jag vet inte, det var kul att studera och festa även om man var bekymrad över tentor. Men det tänkte man inte på just då. Så på ett sätt var hela det livet ett gott minne måste jag säga. Är det något som bekymrar dig? - Det är mycket som bekymrar mig. Ibland när jag går hem tänker jag ”hur ska det här gå?”, men så är det här i livet ibland och det blir alltid bättre. Det som oroar mig är hur vi ska få politikerna att inse att de måste prioritera om. Speciellt i dessa tider med internationell oro. Det är sannolikt att inte bara Sveriges regering utan även andra länders regeringar kommer att satsa mer pengar på försvaret

Vem Torbjörn von Schantz. Ålder 60 år. Aktuell Som ny rektor vid Lunds universitet sedan i januari. Studenthistoria Torbjörn von Schantz bodde hemma hos sina föräldrar under sin studietid, därefter flyttade han ut på landet och levde familjeliv. Har varit medlem i Lunds nation men var aldrig engagerad i nationslivet eller Lundakarnevalen.

vilket naturligtvis kommer ta anslag från vår sektor. Den tidigare rektorn Per Eriksson pratade ständigt om att högskolan behövde göra plats för fler studenter. Hur ser du på en eventuell ökning av antalet studieplatser? - Det behövs kanske fler utifrån ett nationellt perspektiv. Men vi har redan en svårfinansierad grundutbildning och det blir inte bättre av att vi får fler underfinansierade studieplatser. De senaste åren har vi tagit in fler studenter än vad vi har fått anslag för. Därför behöver vi fler studieplatser för att få betalt för de som vi redan undervisar. Internationella studenter har minskat, hur ser du på detta? - Det förvånade mig att det fanns en stor politisk enighet kring att införa terminsav-

gift, även om jag kan förstå det utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv. Jag tyckte det var ett förfärligt dåligt beslut av flera skäl, bland annat för att det internationella utbytet minskar. När unga människor studerar i ett annat land kan fördomar och motsättningarna mellan kulturer, religioner och etniska grupper minska. Nu är det inte så längre. Jag tycker studieavgifter är hemskt över lag. Du skrev din avhandling om rävar. Varför just rävar? - Det var en stor forskargrupp som tittade på rovdjurens påverkan på bytesdjuren. Och då behövde man en person som kollade på just räven. Det var en tillfällighet och inget jag hade tänkt mig från början. Jag var mer intresserad av rapphöns.

text beri zangana foto jens hansen lundagård nr 1 2015

2015-01-25 23:05

reportage

i gränslandet mellan gott och ont Som ingenjör kan människors liv vila i dina händer. Att på egen hand avgöra vad som är rätt och fel är inte alltid helt lätt. Tidigare har teknologstudenterna saknat etik på schemat. Nu har de tagit saken i egna händer. Runt borden trängs blivande ingenjörer och en doft av rostade ekollon sprider sig i lokalen. Eftersom etikpuben satsar på att maten som säljs ska vara närproducerad och ekologisk har de valt att ersätta kaffet med ek-spresso, kaffe gjort på ekollon. Den gemytliga stämningen står i stark kontrast till kvällens samtalsämne. Temat är ”framtidens vapen”. I en tid när drönare avrättar oskyldiga civila ställer de sig frågan: ”Vem bär ansvaret för det som sker – programmeraren eller operatören som skjuter?”. Puben drivs av studenter vid Lunds tekniska högskola, LTH. Men det är inte bara matematiken som förenar dem. De tycker alla att något saknas i utbildningen, något som de ser som ett naturligt och viktigt komplement till sin tekniska kompetens – en tillfredsställande undervisning i etik.

läget är allvarligt. I examensmålen för civilingenjörsprogrammen står det att studenten ska ha förmågan att göra etiska bedömningar. Men när Universitetskanslersämbetet, UKÄ, under 2012-2013 utförde en granskning av LTH:s program fann de att

s.12-17 reportage.indd 1

text tindra englund illustration rebecka peterson foto saga sandin

just de etiska frågeställningarna ofta saknades. 2013 publicerades en studie där LTH-studenter genom ett rollspel fick pröva på att spela rollen som ansvariga ingenjörer för produktionen i ett läkemedelsföretag. När forskarna Marie Wahlgren och Anders Ahlberg ställde studenterna inför etiska dilemman blev resultatet häpnadsväckande. Studien, som gjordes på studenter i kemiteknik och bioteknik, visade att de studenter som kommit längre i utbildningen var sämre på att se och ta upp etiska problem än de studenter som just börjat. Det tycks alltså inte räcka med att LTH misslyckats med att träna studenterna i etisk reflektion. Nej, de blir till och med sämre på etisk reflektion under studietiden. – Nybörjarstudenter var oreflekterat beredda att offra stora ekonomiska värden för att skydda patienter från en potentiellt farlig läkemedelsleverans. Studenter halvvägs in i utbildningen hade i rollspelet utvecklat en lojalitet mot läkemedelsföretaget där de var anställda och ägnade stor tankemöda och

"'Vem bär ansvaret för det som sker – programmeraren eller operatören som skjuter?'."

2015-01-26 00:37

läs fler reportage på lundagard.se ◣

diskussion åt att rädda ekonomiska värden åt sin arbetsgivare, säger Anders Ahlberg. Trots att man på LTH:s hemsida listar såväl läkemedelsföretag som vapentillverkare bland möjliga framtida arbetsgivare, har LTH fram till i dag på de flesta av programmen helt överlåtit den etiska reflektionen till enstaka lärare som fört in etik på eget initiativ. – Eftersom synen på vapenindustrin är mer problematisk i dag tycker jag att det är kusligt att LTH fortfarande fokuserar på tekniska vinningar, i stället för att ta den etiska diskussionen på allvar, säger etikpubens moderator Riccard Andersson.

det är inte bara inom vapen- och läkemedelsindustrin som ingenjörer kan tänkas behöva fatta svåra etiska beslut. En civilingenjör kan arbeta med konstruktion och utveckling av ny teknik och nya produkter, men även med till exempel forskning, marknadsföring, undervisning och journalistik. Ingenjörer ligger bakom alla de produkter vi omger oss med i vår vardag och vissa uppfinningar förändrar samhället i grunden. Det är ingenjörer vi har att tacka för smartphones och internet, solceller och quornfärs. Men ingenjörsrollen har även en mer problematisk sida. Den välkända och vid det här laget också dammiga gamla tröjan, som ligger i en monter i matematikhuset ska visserligen tas som ett skämt. Men kanske fångar den essensen av problemet. Texten på tröjan säger ”Teknisk fysik- förändrar världen”, bilden föreställer ett svampmoln från en atombomb. Vad man tekniskt kan göra och vad man bör göra är inte nödvändigtvis samma sak. Ofta står dagens nyblivna ingenjörer inför flera svåra val. Vem ska man arbeta för och vilka produkter vill man ägna sin karriär åt utveckla?

in LTH i ett vintrigt dis. Innanför dörrarna har det dukats upp för södra Sveriges största arbetsmarknadsmässa, Arkad. Här inne är det varmt och klibbigt, det delas ut popcorn, godis och sockervadd. Företagens montrar trängs sida vid sida. I ett mindre rum på plan två står bland annat läkemedelsföretaget McNeil och Ingenjörer utan gränser. Men störst plats i rummet tar Saab AB med sina många tv-skärmar och sin gigantiska stridsflygsposter. Vapentillverkaren Saab erbjuder exjobb, traineejobb och sommarjobb till studenterna. De lockar med spännande systemutveckling och ett arbete som gör skillnad. På deras folder står det: “With a mission to make people safe”. Ändå tycks långt från alla studenter helt övertygade. En av de som stannat till vid montern är David Lundberg som läser tredje året på teknisk fysik. – Jag är på jakt efter sommarjobb och ville kolla vad de gör egentligen. Men det var lite väl mycket vapenvibbar för min smak. Vapen är inget jag skulle vilja jobba med, säger han. David Lundberg är en av många studenter på LTH som tycker att det råder brist på etiska perspektiv i undervisningen. Enda gången han minns att de alls pratat om etik var under Kristina Nilssons mekanikkurs.

"Det var lite väl mycket vapenvibbar för min smak."

ute är det grått och trots att klockan knappt slagit tre skymmer det redan. Ett kallt duggregn sveper

s.12-17 reportage.indd 2

enligt kristina nilsson, lektor på LTH, brukar hon på eget initiativ ta upp en kort etisk reflektion i samband med en övning som går ut på att beräkna projektilers rörelse. En tänkbar applikation är nämligen just den militära. Hennes erfarenhet är att studenterna har dålig, eller ingen, koll på var gränsen går för vad en ingenjör får eller bör göra. – Etisk reflektion är definitivt något vi har saknat. Jag har saknat det. Jag vill att man ska ha tänkt tanken och ställt sig själv frågan vad man skulle kunna tänka sig att jobba med, säger Kristina Nilsson. Men Kristina Nilsson är noga med att det rör sig om personliga ställningstaganden. Hon tycker att

2015-01-26 00:37

reportage det är extra viktigt att som lärare inte gå in och säga vad som är rätt eller fel. Som en del av övningen brukar hon också fråga hur många av studenterna som skulle kunna tänka sig att jobba på uppdrag av militärindustrin. – Det är nästan alltid så att ungefär hälften av studenterna svarar ja på den frågan, vilket brukar förvåna dem mer än mig, säger Kristina Nilsson. David Lundberg tillhör en av dem som blev förvånad och han oroas över att så många som hälften av hans klasskamrater faktiskt skulle kunna tänka sig en karriär inom vapenindustrin. – Jag antar att det är för att de jobbar med spännande teknik. Dessutom är det nog många som tycker att ett väpnat försvar är viktigt. Personligen tycker jag att det vore skönt med mer etik och mindre matte, säger David Lundberg.

Men även Oscar Rydh tycker att det vore bra om studenterna fick undervisning i etik. Han tycker det är viktigt att man från utbildningen får med sig hur ens arbete påverkar mänskligheten. – Det behövs en debatt som breddar bilden, med alla infallsvinklar. Det skulle vara bra om det blev mer av det på utbildningen, för det är många som inte tänkt på det eller vet var de står, säger Oscar Rydh. En av Saabs representanter på plats under årets Arkad är Daniel Goodwin. Han tog själv examen från LTH:s maskintekniska program 2013. Under sin egen tid vid LTH kan inte Daniel Goodwin minnas att de alls diskuterade etik. – Om man ska jobba på ett företag som tillverkar försvarsmateriel bör man ha tänkt igenom den etiska aspekten. Innan man börjar jobba ska man vara på det klara med var man står, säger Daniel Goodwin. Möjligheten till etisk eftertanke saknades under utbildningen och han tänkte i stället igenom det på egen hand innan han sökte jobbet. Han landade då i att det enligt honom var etiskt försvarbart att jobba för Saab. – Jag tycker att det är en mänsklig rättighet att försvara sig själv. På samma sätt är det en mänsklig rättighet för nationer att försvara sina gränser. Jag tycker också att det är bra att Sverige tillverkar eget försvarsmateriel som vi helt kan styra över, säger Daniel Goodwin. Cecilia Lantz arbetar på Saabs HR-avdelning och hon berättar att de har som policy att ta upp den etiska frågan i samband med en nyanställning. – Vi tycker att det är jätteviktigt att man har tänkt till. Vissa funderar på att arbeta för oss men kommer fram till att de inte kan stå för det. Det finns fall där sökande har ångrat sig även efter att de har gått vidare från intervju, säger Cecilia Lantz.

"Det är många som inte tänkt på var de står."

en annan student som är nyfiken på vad Saab har att erbjuda som arbetsgivare är Oscar Rydh, som är inne på andra året av sina datatekniska studier. Han är betydligt mer positivt inställd. – Jag har alltid varit intresserad av Saab och militären i allmänhet. Personligen har jag inga problem med det. Samtidigt kan jag såklart förstå att andra har det, säger han.

svensk vapenexport ▶▶ Den svenska exporten av försvarsmateriel uppgick 2013 till 11,9 miljarder kronor. ▶▶ Saab är Sveriges i särklass största vapenproducent. Under 2014 köpte koncernen även upp företaget Kockums i Malmö. ▶▶ Vapenexport bör, enligt regeringens riktlinjer, inte beviljas till ett land som kränker mänskliga rättigheter i stor omfattning eller är involverat i, eller riskerar att dras in i, en väpnad konflikt. ▶▶ De fem största köparna under 2013 var Thailand, USA, Norge, Saudiarabien och Indien. ▶▶ Thailand styrs i dag av ett militärråd och saknar permanent författning, regering och parlament. Undantagstillstånd och mediecensur råder. ▶▶ Enligt UD är situationen för de mänskliga rättigheterna i Saudiarabien allvarlig och föremål för omfattande internationell kritik. ▶▶ Indien har varit inblandade i en väpnad konflikt med Pakistan sedan 40-talet. ▶▶ USA och Norge ingår i försvarsalliansen Nato som de senaste åren har varit inblandade i konflikter i bland annat Libyen, Irak och Afghanistan.

en av de studenter som tycker att det är oerhört viktigt att studenterna får en chans att fundera kring det här med etik redan under utbildningen är Mikael Novén. 2011 tog Mikael Novén ett studieuppehåll från nanotekniken för att i stället arbeta heltid på kåren. Även om det hade funnits enstaka inslag av etik på programmet kände Mikael Novén att han saknat en seriös etisk reflektion under utbildningen. När han sedan började läsa nanoteknik igen bestämde han sig därför för att parallellt läsa några kurser i filosofi.

s.12-17 reportage.indd 3

2015-01-26 00:38

läs fler reportage på lundagard.se ◣

Mikael Novén saknade etiska reflektioner i sin utbildning och bestämde sig då för att försöka få in det på alla program.

– Jag upplever att man på LTH generellt har en övertro på teknik. I stället borde man problematisera utvecklingen och användandet av teknik på ett relevant sätt för de olika utbildningarna, säger han. Mikael Novén hade bestämt sig. För honom blev målet att få in etik på schemat för alla LTH:s studenter. Han engagerade sig i Lund sustainable engineers, en studentförening som arbetar med etik och hållbarhet på olika sätt och bland annat driver Etikpuben. Parallellt började han arbeta för att lyfta etikfrågan via kåren och tog upp frågan med sin efterträdare Daniel Lundell, dåvarande vice kårordförande för utbildningsfrågor. De undersökte hur stort intresset för etik var bland studenterna och vilka etikmoment de olika utbildningarna redan innehöll. Svaren visade att det bland studenterna och vissa av lärarna fanns ett växande intresse för etik, och många efterlyste utökad kompetens. Men när det kom till den befintliga etiken var det endast ett

fåtal program som hade någon övergripande plan. På de flesta programmen låg ansvaret helt på de enskilda lärarna och etikundervisningen varken följdes upp eller kvalitetssäkrades. Trots kritiken LTH fått från UKÄ hade ingen brytt sig om att ta tag i problemet. – I våras skrev jag och Daniel Lundell därför ett förslag på rektorsbeslut. I det föreslog vi en miniminivå, och en plan för att implementera etik på alla utbildningar på LTH, säger Mikael Novén.

"Jag upplever att man på LTH generellt har en övertro på teknik."

prorektor annika mårtensson mottog initiativet med öppna armar, även hon hade börjat inse att det fanns ett behov av ämnet. – Ta våra datatekniker som exempel. De lär sig avancerad programmering och blir duktiga problemlösare. Men de behöver också lära sig ställa frågan vad deras lösningar kan användas till, i vems händer hamnar de sedan? Då måste vi ge våra studenter de verktyg de behöver för att hantera situationen, säger Annika Mårtensson.

s.12-17 reportage.indd 4

2015-01-26 00:39

reportage

Därför skrev hon den 23 mars 2014 på rektorsbeslutet. Därefter tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en modell för hur LTH:s utbildningar skulle kunna få in etik på schemat. Hur kommer det sig då att etiken helt lyst med sin frånvaro på vissa program? Enligt Mikael Novén kan det bero på att den tekniska utbildningen förr var mycket korLTH:s prorektor Annika tare. Då fanns det en annan tilltro Mårtensson tror att det till att studenterna skulle skaffa kan bli aktuellt att ta in sig en moralisk kompass utanför filosofer som föreläsare LTH:s väggar. Men han tror inte att för teknologerna. det är den främsta förklaringen. – Jag tror att det handlar om ingenjörsrollen. Vi är inte längre siffernissarna i hörnet. Vi har mer av en samhällsbärande roll. De som utbildar oss kommer från siffernissekulturen och det är detta vi fortfarande utbildas till, fast verkligheten ser annorlunda ut, säger Mikael Novén.

enligt prorektor annika

1999 en avdelning för forskning kring filosofiska aspekter på teknik och dess användning i samhället. På KTH är etikundervisningen dessutom redan obligatorisk. Sedan 2010 arbetar KTH med det de kallar för trestegsraketen, en modell som på ett tydligt sätt fördjupar studenternas etiska kompetens under utbildningens gång. Även om LTH nu ska låta sig inspireras av trestegsraketen finns inga planer på att likt KTH starta en ny avdelning. – Vi är ett stort universitet och till skillnad från KTH har vi den etiska kompetensen inom murarna, om än inte på LTH. Min förhoppning är att vi ska få till ett samarbete där de kan stötta våra lärare. Eventuellt skulle vi även kunna ta in filosofer som föreläsare för våra studenter, säger Annika Mårtensson.

i december 2014 lämnade Mikael Novén tillsammans med Annika Mårtensson och resten av arbetsgruppen över sin slutrapport. I rapporten redogör arbetsgruppen för de miniminivåer av moment i etik som de anser bör införas för årskurs 1-3 på alla LTH:s utbildningar. Enligt rapporten är förhoppningen att studenterna efter årskurs 3 själva ska kunna reflektera över och uppmärksamma etiska frågeställningar. Målet är att alla utbildningar ska ha dessa etiska inslag från läsåret 2016/2017. – Men det är ett stort skepp att styra. Vad vi vill göra är att på några års sikt få in etik med en tydlig progression på alla utbildningsprogram, men redan under nästa år startar några pilotprojekt, säger Annika Mårtensson.

"Vi är inte längre siffernissarna i hörnet."

Mårtensson är förklaringen att högskolorna helt enkelt inte lyckats hänga med i utvecklingen. Precis som Mikael Novén tror hon att det till stor del beror på en förlegad syn på ingenjörsrollen. Hon menar att det är naturligt att det inte har blivit av tidigare eftersom de utbildningsansvariga som är med och formar programinnehållet inte heller själva fått någon utbildning i etik. – Det har helt enkelt inte funnits ett tillräckligt stort intresse tidigare. Men nu har efterfrågan ökat från såväl studenterna som lärarna, företagen, ja hela samhället, säger Annika Mårtensson. Enligt Annika Mårtensson är de inte ensamma och etiken är en utmaning för samtliga ingenjörsutbildningar i Sverige. – I den här processen så har vi tittat just på hur det ser ut på andra ställen. Det vi konstaterat är att vi inte är unika. De enda som kommit lite längre är Kungliga tekniska högskolan, KTH, säger Annika Mårtensson.

s.12-17 reportage.indd 5

men lth är sent ute. På KTH inrättade de redan

som ingenjör vandrar man ibland i gränslandet mellan gott och ont. Ofta är det upp till de enskilda ingenjörerna att avgöra vad de kan stå för, inte minst när det kommer till valet av arbetsgivare. Att LTH nu gör etik obligatoriskt innebär att studenterna får en ärlig chans att stanna upp och reflektera redan innan de tar examen. För framtidens ingenjörer räcker det nämligen inte med teknisk kompetens, de behöver också ha en känsla för rätt och fel.

2015-01-26 00:39

årets bild

Resultatet: Här är årets bild i Lundagård 2014 Nu har läsarna fått säga sitt och omröstningen om Årets bild 2014 är avslutad på lundagard.se. Vinnare blev Daniel Kindstrand med sin bild från revolutionens Ukraina. – Det känns jättekul att hamna på Lundagårds vägg för en tid. Det är första gången jag vinner årets bild. I framtiden tänker jag vinna igen, fast på nya ställen. I februari flyttar han till Helsingfors för att göra praktik på Hufvudstadsbladet som bland annat utrikesreporter. Att det blev just den tidningen beror på Daniel Kindstrands intresse för utrikesrapportering. – De har egen utrikesrapportering till skillnad från svenska mindre tidningar som kör TT:s texter rakt av. Finland kommer bli kallt men det känns bra att vara på en tidning under en längre tid. Alla bidrag i tävling har ställts ut i Café Athen i AF-borgen.

VINNARNA TRE I TOPP:

1. DANIEL KINDSTRAND

2. NIKE ELIASSSON

3. TIM JEDEUR-PALMGREN

STIFTELSEN FÖR BISTÅND ÅT RÖRELSEHINDRADE I SKÅNE delar i början av juni 2015 ut bidrag till: • Enskilda för främjande av vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med rörelsehinder i Skåne, samt till behövande rörelsehindrade i övrigt i Skåne. Ansökningstiden går ut den 31 mars 2015. För närmare information och ansökningsblankett kontakta stiftelsen på tel 042-14 66 50, e-mail bistand@stiftbistandskane.se eller till Stiftelsens adress, Kronborgsgatan 2 c, 252 22 Helsingborg. Blankett finns även att hämta på www.stiftbistandskane.se Beträffande bidrag till forskning och handikappsorganisationer i Skåne beslutas detta under november månad. Redigering : Karin Furenhed

s.12-17 reportage.indd 6

10% studentrabatt på alla behandlingar Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. Tandläkare Heléne Frid Stora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • tidbokning@tandlakare-larsson.se www.tandlakare-larsson.se lundagård nr 1 2015

2015-01-26 00:40

porträttet

Barn av sin kulturtid Många kulturarbetare får något mörkt i blicken när ord som profit och företagande förs på tal. Men Alexandra Hvalgren skiljer sig från dem. Hon anser att det ”kreativa företagandet” är framtidens konstmelodi.

iväg någonstans och gå på konstgallerier för att få inspiration, säger Alexandra Hvalgren.

En pojke med mörkblont hår suckar ljudligt. ”Konst…”, säger han tveksamt. Han, och tio andra barn i sju- till elvaårsåldern, har ställts inför tankenöten ”Vad är konst?” De är med i en film som har producerats i samarbete med Lunds konsthall. ”Om någon tycker att det är konst, så är det konst”, säger ett av de mer postmodernt sinnade barnen. ”Konst kan ju också vara helt konstiga saker. Det är därför det heter konst, för att det är konstigt”, säger en annan.

hennes

en av hjärnorna bakom filmen är Alexandra Hvalgren. Hon jobbar på Ideon innovation, där hon under hösten har varit knuten till kulturinkubatorn The creative plot - en organisation som har upprättats på initiativ av Lunds kommun. Syftet med den är att förena idéer från kultursektorn, näringsliv och akademi, och att para ihop företagare med mediecoacher som ska leda dessa till stordåd på marknaden. Hennes jobb går ut på att skapa ”hajper” och sus i media med hjälp av skräddarsydda kampanjer på sociala medier. – Ena dagen kan jag arbeta med en performancekonstnär som har designat en app för att sälja danskoreografier. Nästa dag kan det röra sig om ett gäng killar som har startat sin egen jeansfabrik i Rosengård, säger Alexandra Hvalgren.

alexandra hvalgren är yngst på sin espressodoftande arbetsplats, som för en utomstående kan framstå som en avlastningsyta för hipsters med avancerade åsikter om grooming och förkärlek till kreativa kontorslandsskapslösningar. Hon är lika färgglad i håret som i sitt val av kläder, och är nyligen hemkommen från en stärkande semester i New York. Hon kan komma och gå till jobbet lite som hon vill, hennes chefer har insett att fasta arbetstider inte faller alla i smaken. För Alexandra Hvalgren, som beskriver sig själv som en ”känslomänniska”, passar detta ypperligt. Det var delvis för att tillgodogöra sig en gnutta kreativ stimulans som hon drog till det stora äpplet. – Vad som är bra med den här arbetsplatsen är att om man är inne i en kreativ svacka, så kan man bara dra 18

lundagård nr 1 2015

s.18-19 porträttetalexandrahvalgren.indd 1

text marcus bornlid foto jens hunt

"Det gäller ju att veta sin plats inom 'kulturen'."

kulturintresse

vaknade

tidigt. Under upptäcktsfärder på museerna i hemstaden Varberg och hemma vid köksbordet, där hon gärna satt och prövade sina konstnärsvingar med lim, sax och papper. Alexandra Hvalgren beskriver sig själv som en person med ”otrolig fantasi” och en ”drivkraft som går ända ner i tårna”. Redan första dagen på estetiska linjen på gymnasiet bestämde hon sig för att hon skulle bli ”kulturarbetare”. Kosta vad det kosta ville, det var det enda alternativet. Hon drog till Stockholm och utbildade sig till konstvetare, och fick jobb på ett galleri. Men hon kom snabbt på kant med konstscenen. Hennes oförvägna och lite säljiga sätt, som tidigare gett henne jobb som leksaksbutiksföreståndare, föll inte i god jord bland vissa av konsttopparna. Hon fick höra att hon var ”för trevlig” , ”för framåt”. Tog folk för hårt i handen. – I Stockholm måste man ha en master i konsthistoria om folk ska ta en på allvar, säger hon.

alexandra hvalgren talar föraktfullt om den traditionella konstvärldens hierarkier och elitism. Vad hon beundrar är folk som vågar ”göra sin egen grej”. Personer som inte låter sig tro att en konst är bättre än någon annan. Eller att företagande skulle vara borgerligt. Enligt Alexandra Hvalgren ligger kulturens värde i betraktarens öga. Och vad är egentligen en kulturarbetare i dag, om inte en företagare bland andra? En knegare som måste nätverka och marknadsföra sig själv och sina produkter för att gå runt. – Ska man vara en konstnär i dag måste man vara egenföretagare, eller ha ett team runt omkring sig för att ha en chans att lyckas. Tiden då du kunde vara ett ensamt geni som satt och målade dina tavlor på egen hand är över, säger Alexandra Hvalgren. Till sist gav hon huvudstaden kal�la handen, och drog till Skåne. Hoppade på en projektledarutbildning, och snubblade över en praktikplats på Ideon innovation som omvandlades

ALEXANDRA HVALGREN Ålder: 25 år. Gör: Mediestrateg och kulturkommunikatör på Ideon innovation och Future by Lund. Intressant fakta: Om hon fick vara ett djur skulle hon vara en röd panda.

till en anställning. Sedan några veckor tillbaka varvar hon jobbet med en kommunikatörsanställning på Future by Lund, efter att projektanställningen på The creative plot har löpt ut. Hennes grej är att utnyttja sina konstteorier i sitt marknadsföringsarbete. Ett exempel är när hon producerar promotionsvideos. Hon kan då använda sig av teorier om vilka färger ögat reagerar på, vilka kulörer som stör och vilka som skapar intresse, känslor och behag. – Vid ett tillfälle placerade jag konsten som skulle promotas på en äng med mycket tydliga färger, där de stack upp i luften. Jag färgsatte videon med kontraster för att få verken att sticka ut mycket mer, säger hon. Alexandra Hvalgren har en dröm om att demokratisera kulturscenen. Att öppna upp den för större segment av samhället. Alla har ju en konstnär inom sig. Tjej som kille, gammal som ung. Hon tycks dela den postmodernistiska filmpojkens åsikt att konst kan vara precis vad som helst, bara vi säger att det är det, och med rätt uppbackning kan vem som helst göra sig ett namn på marknaden.

hon anser att konst kan finnas överallt. Detsamma gäller för kreativitet och fantasi. – Det gäller bara att vara mottaglig för det. I vardagliga sammanhang kan det handla om att man rör ihop en riktigt grym champinjonsoppa, eller att man konstruerar en bildmapp på sin dator, säger Alexandra Hvalgren. Hon anser att vi måste omvärdera vår syn på kulturutövare. Men hon är väl medveten om att hennes inställning till kommersialism och ”kreativa egenföretagare” är kontroversiella i vissa läger. Hon tror att somliga rent av kommer att hata henne för hennes åsikter. – Men det får de gärna göra. Det gäller ju att veta sin plats inom ”kulturen”, skrattar Alexandra Hvalgren. Redigering: Saga Sandin

2015-01-25 22:44

s.18-19 portr채ttetalexandrahvalgren.indd 2

2015-01-25 22:45

fördomar

Vilken student är du? Ekonomistudenter är stekigare än litteraturvetare. Precis som litteraturvetare alltid är lite mer pretentiösa än teknologer. Eller?

I höstas skickade Lundagård ut en enkät, för att ta reda på om det fanns några återkommande fördomar mot olika studengrupper, beträffande stil, intressen och politisk tillhörighet. Slumpvis valde vi ut några hundra studenter och mejlade ut frågor om tre studengrupper med olika inriktningar: läkare, filosofer och jurister. Tre iögonfallande och specifika grupper, som även kontrasterar varandra. Det kom in 185 svar på enkäten, och resultaten gav oss mer luft under vingarna – men även en del tankeställare.

som komplement till enkäten gjordes slumpmässiga intervjuer. Men att få främlingar att bekänna sina fördo-

mar var klurigare än väntat. Många avfärdade våra frågor med kommentarer som ”de är väl som folk är mest” eller ”jag försöker att inte ha några fördomar”. Men en del tog sig tid att reflektera över sina fördomar. Dessa samtal har kompletterat och nyanserat fördomsprofilerna och några av de mer färgstarka citaten finns återgivna på uppslaget.

så, hur ser egentligen bilden av juridik-, läkar- och filosofstudenten ut? Rannsaka dig själv och se om du känner igen dig i fördomarna. Eller om fördomsprofilen vi ställer upp i själva verket är helt ny för dig.

text andrea ax karlsén text josefin wennang foto: lukas j. herbers

varför är det så svårt att erkänna fördomar för andra – och för sig själv? Genom att synliggöra våra hemliga åsikter och våga diskutera dem kan vi konstatera att de är just förutfattade meningar. Och att de inte alltid stämmer överens med verkligheten. – För att motarbeta fördomar så kan man försöka tänka på andra människor främst som individer, säger JeanChristophe Rohner, universitetslektor på psykologiska institutionen.

fördomar om filosofer

"Det är nog mycket diskussioner i dammiga soffor på deras fester." Andrea Molander, 24 år läser personalvetenskap – funderar över filosofer.

Filosofistudenter misstänks rösta vänster och ha en tydlig konsumentmedvetenhet kring ekologiskt och rättvisemärkt. 85 procent av de svarande tror att litteratur är ett stort intresse. Men även film, musik och teater är vanliga gissningar. Endast 10 procent tror att filosofer gillar att festa och träna. En procent tänker att shopping kan vara något som fritiden ägnas åt, men hela 70 procent tänker att filosofistudenterna är ganska stilmedvetna, även om det inte får märkas. Kanske rotar de i farfars garderob för att hitta den perfekta begagnade och lagom pretentiösa portföljen? Vår undersökning gav också ett tydligt utslag på att studenter föreställer sig filosofer med ett glas rött i handen.

en filosof kommenterar Michelle Pålsson, 22 år, läste teoretisk filosofi vårterminen 2014 – Det där med intressen stämde till viss del, många hade kulturintressen men det var ganska blandat. Det fanns en del sportfånar i klassen. – Det är oklart om filosofer skulle vara mindre intresserade av fest än andra. Själv vill jag gärna gå all in när det är fest. Jag går gärna ut och dansar. – Vi drack ju inte bara rödvin men jag kan förstå auran. 20

lundagård nr 1 2015

s.20-21 fördomar.indd 1

Redigering: Filip Rydén

2015-01-25 22:42

läs om mer fördomsfullt på lundagard.se ◣

en läkare kommenterar Sara Zackrisson Andersson, 27 år, läkarstudent på sin sjätte termin. – Jag håller inte med om att läkarstudenter skulle bry sig mindre om utseende. Det kan hänga ihop med alla sjukhusserier, man tänker att läkare ska vara snygga för det är de på tv. Man ska se ut som George Clooney. – Överlag tränar vi nog mer än andra och äter ganska hälsosamt. Det är en himla salladshets, alla har en salladslåda bredvid matlådan.

”Jag tror att hälsan är viktig för läkarstudenter, att de blir mer medvetna i och med sina studier.”

fördomar om läkare Enligt enkätsvaren anses läkarstudenter vara ungefär lika stressade som filosofistudenter, men mindre än juriststudenter. Deras studier verkar ta upp lagom mycket tid enligt 70 procent av de tillfrågade. Enligt 65 procent är träning ett vanligt intresse bland läkarstudenter. 50 procent tippar på fest. Resor och plugg gissar 40 procent. Kultur och shopping var inte så vanliga gissningar. Kanske framstår läkarstudenter som snåla för det är inte många som tror att de är konsumentmedvetna gällande ekologisk- och rättvisemärkning. Och när läkarstudenter får välja vad som ska drickas tror 65 procent att det blir den billigaste nationsölen. Det är många som uppfattar att utseende inte spelar så stor roll bland läkarstudenter. Kanske för att de ändå ska ha scrubs på sig i framtiden?

Emelie Hansson, 28 år, läser rättsociologi – funderar över läkare.

fördomar om jurister Juriststudenter är en studiestressad skara vars politiska sympatier ligger till höger. Vad gör de på fritiden? Ytterst få tippar på att kulturella intressen är vanliga bland juristerna. Fest verkar vara deras stora intresse, det tror 75 procent av de tillfrågade. Resor och träning säger hälften. 30 procent gissar att studier och shopping är vanliga fritidssysslor. Kanske är juriststudenterna relativt välvårdade i jämförelse med andra studenter för de misstänks vara mycket måna om sitt utseende och sin stil. Många tror att de festar för att de vill visa upp sitt välvårdade och stilfulla utseende för andra. En annan aspekt skulle kunna vara att de har ”duktiga studenten syndrom” och behöver släppa lös oftare än exempelvis läkare och filosofer.

”Jag skulle tro att juriststudenter röstar blått då de kommer från mer välbärgade familjer.” David Midbieer, 23 år läser samhällsplanering – funderar över jurister.

en jurist kommenterar Albin Bååw, 19 år, började juristprogrammet höstterminen 2014 – Helt ärligt tror jag att det är fler som röstar höger på juristprogrammet, men det är nog fler som röstar vänster än vad folk tror. – Jag kan inte tala för alla men när det gäller fester tror jag att jurister tar det lite längre – vi är lite grisigare. Men det behövs efter allt plugg. 21

s.20-21 fördomar.indd 2

2015-01-25 22:43

Terminen har knappt börjat, men redan nu är det dags att börja fundera på sommaren. Vill du satsa på karriären, inte jobba alls eller känns det viktigast att över huvud taget få ett jobb? Lundagård har satt ihop en lista med tips för att hjälpa dig på traven.

li n

a ro

rydén

TACK

te x t k

fi l i p

aj ak

k a fi

? B J B

R A J O M

sommarjobb

SO M

satsa på karriären ▶▶ Utnyttja dina kontakter. Har du en gammal kollega som klättrat bland positionerna? Eller en moster som är chef någonstans? På dagens arbetsmarknad är alla knep tillåtna. Använd sociala medier genom att skaffa Linkedin och kontakta arbetsgivare, eller skapa en egen annons på Facebook. Där finns även grupper du kan gå med i där folk tipsar om olika jobb och platsannonser. ▶▶ Använd dina meriter. Pluggar du till sjuksköterska, läkare eller socionom är du en av de få lyckliga som faktiskt kan få ett sommarjobb som har med din utbildning att göra. Passa på att sondera terrängen till livet efter examen.

lundagård nr 1 2015

s.22-23 sommarjobb.indd 1

Kanske kan du få jobb på den avdelning som du senare vill hamna på? ▶▶ Jobba gratis. Praktik kan vara din väg till drömjobbet och låta dig testa på ett yrke du verkligen vill ha. Sök på rekryteringssidor som Academic work eller hör av dig direkt till organisationer du är intresserad av. Det skadar aldrig att skicka iväg en spontanansökan eller att ringa direkt. ▶▶ Kolla med din institution eller fakultet. Ibland behöver universitetet extra hjälp på sommaren. Kanske behöver de någon som kan sköta vaktmästeri, arkivering eller teknisk support?

Redigering: Filip Rydén

2015-01-25 22:56

läs mer om sommarjobb på lundagard.se ◣

vill du ha mer?

tjäna bäst ▶▶ Hitta din inre nattuggla. Kan du tänka dig att jobba natt inom till exempel industrin kan du få ihop en del slantar innan sommaren är slut. Enligt Handels är lägstalönen för en person över 20 år 128,64 i timmen plus OB-tillägg mellan 50 och 100 procent. Ibland krävs truckkörkort, men inte alltid.

▶▶ Åk 50 mil nordväst. I Norge är café- och restaurangjobb vanliga på sommaren och lönerna upp till 50 procent högre än här hemma. På cribsnorge.se och jobbainorge.se får du bland annat tips på hur du går tillväga för att söka sommarjobb och hitta boende i grannlandet.

CV-granskning kan du få hjälp med genom universitetet. Skicka ditt CV till career@er.lu.se. Gå på sommarjobbsmässa i AF-borgen den 16 april klokan 10-13. Karriärinformatör Susanne Linné ger sina bästa tips om hur du söker sommarjobb. Gå in på Lundagard.se för att läsa en intervju med henne:

ta vad du får ▶▶ Bli telefonförsäljare. Det finns jobb som ingen vill ha och som är hyfsat lätta att få. Det viktigaste kanske ändå är att över huvud taget ha sysselsättning och en lön. Kolla på arbetsförmedlingens hemsida, andra platsannonssidor eller hör av dig direkt till ett företag.

skit i det ▶▶ Läs en sommarkurs i stället. Vad sägs om Glasdesign, Bemannad rymdfart A eller Kärlväxtfloristik 7,5 hp? Du har dessutom rätt till CSN under sommaren. Antagningen till sommarkurser öppnar den 23 februari. Genom universitetet kan du också söka sommarkurser utomlands som du kan finansiera genom stipendium. ▶▶ Kolla upp om du är adlig. Det kan nämligen vara lukrativt på mer än ett sätt, till exempel göra dig berättigad att söka ett eller annat stipendium. Lägg vantarna på adelskalendern och kolla sedan upp vilka stipendium du kan söka på universitetets hemsida eller på

stipendier.se. På stipendiehandboken.se kan du beställa en bok med tips och trix för hur du går tillväga. ▶▶ Gör något för andra. Det finns ett flertal organisationer och hemsidor som samlar olika volontäruppdrag och ideella engagemang. Genom organisationen CISV kan du till exempel bli ledare för ett volontärläger och på Peaceworks finns det flera olika utbyten att välja på. Eller stanna här hemma och engagera dig i någon förening. Kolla med kommunen eller lokala föreningar om de har något projekt på gång. Mer lönsamt för själen än för plånboken.

lundagård nr 1 2015

s.22-23 sommarjobb.indd 2

2015-01-25 22:56

kultur

Att rädda världen i smyg

Varför har det blivit löjligt att drömma om fred? Januari 2015. I Nigeria har 2 000 personer sprängts till döds i staden Baga och i Paris har 12 personer på en tidningsredaktion skjutits ner av terrorister. De svenska partiledarna har spenderat tre dagar på försvarskonferens i Sälen. Där har alla varit överens om att antingen spendera mycket mer, eller jättemycket mer, pengar på försvaret. Samtidigt har majoriteten av landets ledarsidor krävt ett svenskt medlemskap i militäralliansen Nato. Det sägs att det blåser andra vindar nu. samma månad lämnar en vän in sitt examensjobb på juristutbildningen i Lund. Som novisch drömde hon om att en dag jobba med mänskliga rättigheter, göra skillnad i en snedvriden värld. I dag tycker hon att det är pinsamt att ens berätta det. Vill ogärna framstå som naiv. Jag förstår först inte alls. Sen inser jag att nästan varje gång det kommer på tal

misstrodd limerick

andrea ax karlsén lundagård nr 1 2015

s.24-25 kulturuppslag.indd 1

den där reservationen återkommer också i P1:s hälsojournalistiska program Kropp och själ (5/1) när de besöker en informationsträff för Läkare utan gränser. De intervjuar då en sjukskötskestudent om varför hon skulle vilja åka iväg. Hon nämner äventyret och att det skulle kännas meningsfullt. Samtidigt är hon noga med att understryka att hon absolut inte är någon som ”tror på att rädda världen”. hur kan det vara så pinsamt att vilja vara en världsförbättrare? Jag ringer upp KG Hammar, Sveriges förre ärkebiskop. 2013 skrev han boken Fred är

vägen till fred där han förespråkar en framtid präglad av icke-våld och fredsbyggande. Han berättar att människor ofta hör av sig till honom och tycker att hans tankar låter vackra men att han lever i en fantasivärld. "Verkligheten ser inte ut så, KG". Han nämner att Sverige under 2014 firade 200 år av fred. Han hade hoppats att firandet skulle få genomslag, i stället gick det relativt obemärkt förbi. Fred säljer inte speciellt bra. enligt religionshistorikern an toon Geels är det här inget nytt. I sin

nyutkomna bok Laga världen (2014) argumenterar han för att det inte finns någon vetenskaplig grund för att människan av naturen är våldsam, men att det har satt sig sig djupt i västerlandets tänkande. Han exemplifierar med Kofi Annan, FN:s förre generalsekreterare, som i ett tal i FN:s generalförsamling konstaterade att det aldrig skulle bli lätt

fotboll bortom grabbigheten

Det var ett gäng politiker från landet Svea Som misstrodde partiet som i valet kom trea Folket sattes i chock När det samarbetades över block Och extravalet ställdes in under vår mellandagsrea

att jag själv är aktiv i en fredsförening som förespråkar nedrustning så börjar jag skratta ursäktande. Som om jag vill understryka för utomstående att jag inte på allvar tror att världsfred är möjligt. Det vore ju en tokig tanke.

Vecka efter vecka fortsätter radarparet Anders Bengtsson och Johan Orrenius att leverera Sveriges bästa fotbollssnack i Offsides podcast. Inget ämne är för stor eller litet – ena stunden handlar samtalet om korruption i Qatar för att sedan via Dion Dublins musikkarriär glida över till Tomas Brolins Instagramkonto. För oss som lusläser tidningarnas sportsidor är

det också intressant att ta del av duons kritiska diskussion kring den svenska fotbollsjournalistiken. Dessutom är det befriande att den grabbiga jargongen lämnats på hyllan. Podcasten är ett utmärkt exempel på hur en tidskrift som utkommer varannan månad kan fylla tomrummet mellan numren. axel vikström Redigering: Annika Skogar

2015-01-25 22:32

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣

meningen med slutet tidsålder har gett tidningarnas ledarskribenter och profilerade krönikörer ett allt större utrymme. Som politiker har det därmed blivit svårt att hävda något som inte är direkt genomförbart utan att genast få mothugg. Om du påstår att klimathotet är hemskt måste du samtidigt komma med direkt konkreta förslag på hur det kan stoppas. Och eftersom de flesta mänskliga ödesfrågorna saknar ett enkelt åtgärdsprogram har många därför slutat säga något alls.

att bli av med krigets gissel som är så "djupt rotat i mänsklighetens historia – kanske även i den mänskliga naturen”. Det här resonemanget har sedan blivit en lönsam del av både världsekonomin och staters identitet och har därmed trängt ut alla andra förklaringar till konflikter. Och inte minst: alla andra lösningar.

det här återkommer också i statsvetarprofessorn Cynthia Enloes forskning: Vi lever i en militariserad kultur samma sak återkommer i Cecidär manligt kodade egenskaper (stark, lia Jonsson avhandling Volontärerna beslutsam, självsäker) värderas högre (2012). Hon har i den kartlagt olika än de motsatsord som kategoriseras som generationers motiv för att åka iväg kvinnliga (försiktig, emotionell, mjuk). som volontärer. Attitydförändringen Och så länge ekoär tydlig. 1960-tanomin och poli- "Anklagades han från lets volontärer tiken präglas av reste iväg med en flera håll för att vilja detta tänkande uttalad tro och vi'kastrera nationen'". blir det naivt sion om att göra att komma med skillnad. 2000-taandra förslag. lets volontärer å sin sida anger som Den här könskodningen kan låta främsta argument att de vill skaffa sig abstrakt, men uttalanden från världens en unik merit och ”växa som männpolitiker gör det ganska enkelt att förstå. iskor”. Även om de skulle vilja, är de När Barack Obama som ny president tveksamma till om de egentligen kan föreslog att USA skulle se över möjlig- förändra något. heterna för kärnvapennedrustning anCecilia Jonsson menar att motivklagades han från flera håll för att vilja skiftet har sitt ursprung i de nylibera”kastrera nationen”. Ett annat ex- listiska strömningar som genomsyrat empel är när Indien 1998 prov- samhället de senaste decennierna. sprängde kärnvapen och den in- Individens fokus på rätt till valfrihet, diske politikern Bal Thackeray självständighet och att gå sin egen väg i ett tal förklarade att de ”ville har gjort tillvaron till ett jag - i stället visa att de inte är några enucker”. för ett vi-projekt. januari 2015. jag läser att Ukraina

ska utöka sin armé med ytterligare 68 000 soldater. Att antalet väpnade konflikter har växt sedan 2013. Men samtidigt har varje person som hört om min rädsla att vara naiv nickat igenkännande. Jag tänker att längtan efter en fredlig värld verkar minst lika rotad i den mänskliga naturen. Det minsta vi kan göra är att sluta skämmas för det. text annika skogar illustration cecilia hansson

kasettbandstider Vinylförsäljningen slog nya rekord även 2014, där det exempelvis i England såldes över en miljon skivor. Vinylens återkomst är ett faktum. Men vad är nästa logiska steg? Naturligtvis kassettband. Record store day, som numera även firas i många skivaffärer i Sverige, har ynglat av sig. Cassette store day heter fenomenet och

förra året gavs 300 kassetter ut speciellt för tillfället. Begränsningarna kan tyckas stora, men formatet har en stabil skara beundrare. I september får vi se om kassettband får lite extra uppmärksamhet även i Sverige. magnus johansson

debatten drar igång och stämningen blir nästan hätsk vid ett flertal tillfällen. Argumenten som främst tar plats är att meningen med livet är att fortplanta sig kontra att leva ett självvalt liv. Väldigt svart och vitt, utan gråzoner. Någon står fast vid att moderskänslor ligger grundat biologiskt i oss vare sig vi vill det eller inte, medan en annan förkastar den tanken som en norm samhället byggt upp. Någonstans mitt i föda-barn-diskussionen får jag en uppenbarelse. Jag är en missbrukare av tanken på det ljuva livet. Likt många av de böcker jag läst eller filmer jag sett, är min så kallade mening med allt ett lyckligt slut. En kärlekshistoria där det som sker nu ska leda till dagen jag kan känna mig tillfreds. men hur blir man nöjd som nittiotalist

egentligen? Miljoner möjligheter har gjort ett vackert filmslut mer diffust än någonsin. Helst ska man jobba som entreprenör. Kunna lite av allt. Ha sett och upplevt det mesta. Prestera på en otrygg arbetsmarknad. Men så kommer funderingarna. Som Jenny Strömstedt så hårt beskrev det i en Expressenkrönika (15/2-14) så har jag ju fötts till generationen som lider av ”kännaefter sjukan”. Vad vill jag bli? Vem vill jag vara? För någon speciell måste jag ju bli, till slut, med tanke på förutsättningarna. Och till dess ska rätt beslut fattas. Så att jag, när jag sitter där med facit i hand, kan känna mig nöjd.

i en nersutten soffa i Sundbyberg börjar

jag blicka tillbaka på tiden som gått. På val jag gjort. Saker jag ångrat och ältat, för att de påverkat min dröm om ett magiskt sagoslut. Människor jag gjort mig av med, och sen jagat ikapp igen i hopp om återfunnen trygghet. Jag famlar efter en handling. Vill maxa allt, men har fastnat i känslan av att det ska bli lyckligt. I framtiden. I slutet.

andrea ax karlsén lundagård nr 1 2015

s.24-25 kulturuppslag.indd 2

ILLUSTRATION: AYDIN RAMEZANI

men en militaristisk kultur kan inte vara den enda anledningen till den pinsamma idealismen. Att något varit "orealistiskt" har ju tidigare varken stoppat kvinnor från att kräva rösträtt, Berlinmuren från att falla eller människor att promenera på månen. Po Tidholm, författare och kulturkritiker, menar i en krönika i P1:s Godmorgon världen (18/1) att det nuvarande politiska klimatet präglas av en stor visionslöshet. En förklaring till det, menar Tidholm, är att de sociala mediernas

I en nersutten soffa i Sundbyberg sitter jag och vänner och diskuterar livet. Ämnena som dyker upp är klassiska teman: politik, kärlek och kapitalism. Extraval hit och inställda extraval dit, gamla partners som spökar på nyårsnatten och försvinner spårlöst den förste januari igen. Allt eftersom timmarna går tas till slut det obekväma ämnet upp. Vad är egentligen meningen med livet? En mening, tre ord, som skänker kalla kårar. Som ger oss blandade känslor av rädsla och nyfikenhet. Varför finns vi till? Vad är vårt syfte?

2015-01-25 22:33

nöje

Och årets bästa film är... illustration: linus lorentzon

Guldbaggar, Oscarsstatyetter och Golden globes. Flera av stora filmpriser delas ut i januari och februari. Kulturredaktionen har levt på popcorn i en vecka för att sammanfatta vilka filmer som inte får missas från det gångna året. GRAND BUDAPEST HOTEL

TVÅ DAGAR EN NATT

Jag var tvungen att se Wes Andersons bästa film tre gånger på bio. En överdådig skröna inspirerad av Stefan Zweigs Världen av igår. Filmen handlar om hisspojken Zero Moustafas äventyr med conciergen Gustave under mellankrigstiden, där Ralph Fiennes glänser som den senare. Som vanligt är persongalleriet bländande.

Laddad socialrealism från Belgien om en sjukskriven kvinna som slåss för att behålla sitt industrijobb. Hennes kollegor har ställts inför valet att låta henne stanna kvar, eller att erhålla en bonus. Majoriteten väljer bonusen. Hon inleder därför en intensiv övertalningskampanj för att kollegorna ska ompröva beslutet.

"Överdådig skröna."

marcus bornlid BOYHOOD

LEVIATAN

BIRDMAN

Följer en pojkes uppväxt från 2002 till 2013 och ger en lågmäld inblick i ett helt normalt liv, genialiskt och gripande i sin enkelhet. Liksom Richard Linklaters andra stora långprojekt (Beforefilmerna) är lockelsen framför allt skildringen av en verklighet - banal men ändå fängslande och med stort igenkänningsvärde.

I klassisk westernanda måste Kolia försvara sitt hem på Rysslands kalla nordkust från en lokal despotisk borgmästare med storslagna ambitioner. Men därifrån utvecklas filmen åt ett helt annat håll till en studie av svek och girighet som så lätt utvecklas i en korrupt stat. Missa inte svenska biopremiären i mars.

En actionskådis på dekis vill rädda sitt eftermäle med en pjäs på Broadway. Filmen, som påminner om Black Swan, följer dagarna innan premiären och huvudpersonens försök att hantera den ständigt ökande stressen från bångstyriga skådespelare, fördomsfulla kritiker, en ny modern värld och sin egen obetydlighet.

"En studie av svek och girighet."

filip rydén TURIST

MOCKINGJAY

THE THEORY OF EVERYTHING

Bilden av den perfekta familjefadern krossas under en semester i Alperna när pappan överger sin familj och räddar sig själv från en hotande katastrof. När faran uteblir övergår handlingen till en svidande uppgörelse med mansnormen. Jag slits mellan frustration över hjälteideal, men tycker samtidigt att pappan är en mes.

I Thailand är det förbjudet att göra tecknet för uppror från Hunger games-filmerna vilket säger en del om filmens genomslagskraft. Denna tredje del i serien handlar om kamp. Det är revolution, flådig filmmusik och action. Huvudpersonen Katniss har gett en hel generations unga tjejer en feministisk hjältinna värd sitt namn.

Inte för att jag fattar något av hans forskning om tid och svarta hål, men filmen är värd att se enbart för den makalösa historien om ALS-drabbade fysikern Stephen Hawkings liv. Eddie Redmayne gör sitt livs roll i filmen, som kretsar kring äktenskapet med Jane Wilde och är baserad på en bok av densamma.

lundagård nr 1 2015

s.26-27 kulturNöje.indd 1

"Det är flådig filmmusik och action."

karolina jakstrand Redigering: Jens Hunt

2015-01-25 23:26

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣ foto: press, dag bennstrom

3 tips TÄNKER PÅ DIG

Fram till den 16 februari kan man på SVT play titta på Ada Bergers pjäs Liv Strömquist tänker på dig. En feministisk föreställning som baseras på Liv Strömquists serier. Humor blandas med allvar när fyra skickliga skådespelare gestaltar kärlekspar genom tiderna. På ett effektfullt sätt ställs ojämlikheten mellan man och kvinna i fokus, och gapskratt övergår i uppvaknanden. Perfekt nu när tv-licensen inte gäller datorer längre.

andrea ax karlsén

NEW FRANK, NEW FRANK

En bokklubb som varken är torr eller tråkig – det är tanken bakom Bushwick book club som nu är tillbaka.

En banbrytande bokklubb En bokklubb som inte handlar om att läsa böcker, utan att lyssna och se på dem. Till våren kommer Bushwick book club tillbaka.

konceptetet går ut på att inbjudna artister och scenkonstnärer på sina sätt får göra egna tolkningar av ett utvalt litterärt verk, tillsammans med konferenciererna Kristian Carlsson och Thomas Teller. I tidigare föreställningar har bland andra Emil Jensen tolkat Familjeband av Clarice Lispector, och en luftakrobatikgrupp gett sin version av Mary Shelleys Frankenstein.

från området Bushwick i New York, där en bekant till arrangörerna skapat konceptet. De tog sedan med det till Skåne där de ändrade en aning på utförandet.

LINDY HOP FÖR NYBÖRJARE

Den 7 och 8 februari har du chansen att mjuka upp höfterna och lära dig de äkta hipstermovsen. På Lerbäcksskolan i Lund ges en två dagar lång introduktion till swingens förlovade land. På Youtube ser Lindy hop ut som en perfekt kombination av motion och sprudlande glädje. Mer info och anmälan hittar du på heptown.com.

tindra englund

missa inte…

vårens första arrangemang är på Dunkers kulturhus i Helsingborg 11 februari då Sylvester Schlegel, tidigare trummis i The Ark, och folkrocksbandet Big Mike & Dad tolkar nobelprisvinnaren Patrick Modianos verk Lilla smycket. Enligt Thomas Teller kan publiken ibland tro att det förväntas saker av dem om de kommer. – Men det fina med Bushwick Book Club är att publiken inte behöver ha läst boken eller ens en bok någonsin, säger han.

"Det fina är att publiken inte behöver ha läst boken eller ens en bok någonsin."

idén och namnet kommer ursprungligen

philip stålhandske

foto: 20th century fox

– Många tänker på något lite torrt och tråkigt när de hör ordet ”litteraturarrangemang”. Det är det vi vill förändra och damma av genom att blanda friskt mellan olika konstformer och genrer. Det ska helt enkelt vara opretentiöst, säger arrangören Thomas Teller.

– Bland annat har vi två artister eller grupper som får en halvtimme var på scen, medan de i New York har runt tio artister som får en låt var, berättar Thomas Teller. Just nu finns livebokklubben i Helsingborg, Malmö, New York och Seattle

I år skulle Frank Sinatra blivit 100 år. Varför inte fira det genom att gå på Sinatrakonsert? Gitarristen Göran Söllscher, trombonisten Nils Landgren, pianisten Jan Lundgren och sångerskan Miriam Aida ger en hyllningskonsert på Palladium i Malmö, 5 och 6 februari. Halva priset för studenter – men skynda dig, det är nästan utsålt.

under våren kommer även föreställningar hållas på Moriskan i Malmö. Först ut är komikern Amanda Lindholm och musikgruppen Skilla som tolkar Stephen Kings Varsel den 27 februari.

text felicia green

… att klä ut dig till din favoritkaraktär i Buffy the vampire slayer (Spike) och ta dig till Moriska paviljongen i Malmö fredagen den 13 februari. Klubben Tomboy firar 10 år och utlovar tillsammans med Too Cute to Puke Buffyfest med Buffyquiz och DANSKAOS! virve ivarsson

lundagård nr 1 2015

s.26-27 kulturNöje.indd 2

2015-01-25 21:39

lunds universitets studentkårer

En rivstart på det nya året

I ”det vita huset” har Torbjörn von Schantz tagit plats som ny rektor, två fakulteter har bytt dekaner och många har bytt pro- och vicedekaner och det skulle bli året då vi skulle få uppleva ett extraval. Det senare är ju som bekant inställt men 2015 började likväl med en rivstart.

instead you are put into groups with foto jonas jacobsson

en rivstart för oss och för vår nye rektor, en rivstart som berodde på hur vår gamle rektor valde att avsluta sin mandatperiod. Det som nu mera kallas ”jullovsbesluten” i Torbjörns rektorsblogg (ett väldigt läsvärt inlägg för den som har missat det) har blivit omdiskuterat både inom universitetet och i diverse tidningar. ”Jullovsbesluten” har kritiserats av oss studentrepresentanter då vi lämnades utanför processen och besluten togs utan insyn av studenter. Som reaktion på detta har vi lämnat in en skrivelse (vilken du hittar på vår hemsida) till universitetet och i dagsläget inväntar vi resultatet av universitetets interna process. Vi är glada att den nytillträdda universitetsledningen tagit vår kritik på stort allvar och att vi nu för en konstruktiv dialog där vi tillsammans strävar efter att återigen stärka studentinflytandet.

Under våren kommer Lundakarnevalens stadga att skrivas om, ett arbete som inkluderar alla tre benen av studentlivet för att stärka framtida Lundakarnevaler för lång tid framöver. I skrivande stund pågår också arbetet med att stärka studentinflytandet inom Lunds kommun, ett arbete som initialt handlar om att förändra och förbättra arbetssättet inom kommunala studentrådet och skapa relationer med den styrande minoriteten. Vi är också en del i de dialoger som nu diskuterar hur universitetet ska fungera och ledas de kommande sex åren, ett arbete som givetvis är viktigt inte minst ur studentsynpunkt. Flera diskussioner om högskolepedagogik, jämställdhet, budgetar och resursfördelning kommer också att följa, så än finns det mycket kvar att bita i.

att 2015 är här innebär också att vi har passerat halva vår tid som presidialer för LUS. Vi känner oss långt ifrån färdiga, även om planeringen för valet av våra efterträdare har börjat.

tidigare i veckan presenterade vi också vår önskelista till rektor och prorektor för Lunds universitet. Önskelistan i sin helhet går nu att hitta på vår hemsida, under tingshandlingarna från den 2 december 2014. Vi uppmanar er att läsa den för att se vilka konkreta krav era kårer har ställt på det nya rektorsparet.

”Jullovsbesluten har kritiserats av oss studentrepresentanter".

oskar styf ordförande lus sebastian persson vice ordförande lus

lus kramar Alla nya lundastudenter och önskar de välkomna in i vårt studentliv.

lus sparkar På ”jullovsbesluten” och den bakomliggande processen.

people that vary greatly from yourself. Engineers go into project teams together with business students who collaborate with people from a communication background to make small companies run and new ideas happen. Medical students cooperate with lawyers to get a patent for a new revolutionary medicine. Political science students need to have economy students to have working budgets for companies and institutions under the government.

despite the fact that our education is supposed to prepare us for our future careers, there are almost no work done across the institutional borders for the students. In fact, one of Lund University’s most appreciated programmes, Technology Management was put down. Although, one can argue that it was a very expensive education, there is no doubt that it prepared the students in a very good way. so if lund University want to go further in educating among the best students in the world, we have to see more initiatives to link different students together during their education. We in LundaEkonomerna are hoping that one of our new initiatives, The Entrepreneurship Committee, can help achieving this by linking students from different background together. Lets just hope that the university do their part as well. felix blanke vice ordförande lundaekonomerna

foto: lundaekonomerna

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

kårkrönika Most students go through their education without meeting too many students from other fields of study. Law students study with the rest of the law students, business students with other business students and so on. In some ways it might make sense due to the fact that you take the same courses and can discuss among each other. But when you’re done in Lund and the journey into the dark unknown world of jobs and careers, you very seldom work solely with colleagues with the same background as yourself.

Så kom 2015. Äntligen! Känslan i slutet av förra året var verkligen att det skulle bli spännande med 2015. Det här året blir på många sätt en nystart för många på Lunds universitet.

detta är lus

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

lundagård nr 1 2015

s.28-29 LUSlu.indd 1

2015-01-25 21:30

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Ny rektor och ny universitetsledning Professor Torbjörn von Schantz är ny rektor vid Lunds universitet från och med årsskiftet. Han har ett långt förflutet i Lund där han både varit dekan för naturvetenskapliga fakulteten och prefekt för Ekologiska institutionen. I början av 80-talet disputerade han på en avhandling om rävar och år 2000 installerades han som professor i zoologisk ekologi. De senaste två åren har Torbjörn varit prorektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. I en intervju i universitetets tidning LUM i höstas berättade han bland annat om en av de prioriterade frågorna – mer pengar till grundutbildningen: – Jag tror att ökade resurser till grundutbildningen är en förutsättning om vi ska närma oss världsklass. Jag tror att vi har alla förutsättningar att nå dit, om vi får rätt resurser så att vår personal får möjligheter att arbeta på bästa sätt, säger han och frågar sig hur man ska kunna stödja denna utveckling i dag, när utbildningen är så underfinansierad att den knappt går ihop. Torbjörn har aviserat en förändring av hur universitets ledning ska arbeta och har betonat det kollegiala ledarskapet som bejakar den decentraliserade organisationen. Han vill lyfta upp dekanerna mer och talar om gemensamt ansvarstagande: – Jag hoppas att jag med min tidigare historia ska kunna jobba för att få ihop verksamheten, att få dekaner och prefekter att jobba mer tillsammans. Läs hela intervjun i LUM här: www.lum.lu.se Följ Torbjörns blogg här: rektor.blogg.lu.se

Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz och prorektor Eva Wiberg. Foto: Kennet Ruona.

Prorektor Eva Wiberg blir generaldirektör för Universitas 21 Det internationella nätverket Universitas 21 (U21), där Lunds universitet sedan många år är medlem, har utsett Eva Wiberg, tillika prorektor på Lunds universitet, till generaldirektör. Eva kommer att arbeta deltid med U21 och kombinera den nya rollen med rollen som prorektor. Hennes främsta uppgift i U21 blir att arbeta fram en vision och ett strategiskt arbete för nätverket.

foto: lundaekonomerna

LUND MEST POPULÄRT BLAND INTERNATIONELLA STUDENTER Lunds universitet är fortfarande Sveriges mest populära lärosäte för internationella studenter som söker till ett masterprogram. Av drygt 43.000 ansökningar till masterprogram i Sverige har nästan 15.000 internationella studenter valt ett program i Lund.

Lunds universitet är ett av U21:s äldsta medlemsuniversitet och Eva Wiberg är känd i nätverket för sitt nationella och internationella engagemang för högskolefrågor. Som prorektor är Eva Wiberg är ställföreträdande rektor. Hon kommer också att ha övergripande ansvar för utbildningsfrågor samt internationaliseringsfrågor i stort vid Lunds universitet. Läs mer om Universitas 21 och om de universitet som ingår där på www.universitas21.com

Det är en ökning med 13 procent jämfört med i fjol. Lunds universitet fick ansökningar från 161 länder, flest från Storbritannien, Tyskland, Kina, USA och Indien.

WWW.LU.SE

s.28-29 LUSlu.indd 2

2015-01-25 21:34

Forskningspersoner sökes Finns det något samband mellan tarmens bakterieflora och stress? Till ett forskningsprojekt söker vi friska män som upplever en hög eller en låg stressnivå i sin vardag och har gjort så de senaste sex månaderna. I projektet vill vi undersöka sambandet mellan stress och tarmens bakterieflora. Ersättning för deltagande är en biobiljett.

Välkommen till Victoriastadion! I vårt gym kan du träna till mycket förmånliga avgifter. Vi har styrkemaskiner samt utökning av konditionsparken med flera löpband, crosstrainers, stepmaskiner och motionscyklar. Billigaste avgifterna i stan?! Generösa öppettider!

STÄMMER DETTA PÅ DIG? • Du är man, 19-35 år • Du har ingen känd psykisk sjukdom • Du har inte varit i kontakt med sjukvården p.g.a. stressrelaterade problem

Terminskort 520 kr (studentpris giltigt t.o.m 7/6 2015)

• Du känner dig fysisk frisk • Du har inte använt antibiotika de tre senaste månaderna • Du tar inga steroidläkemedel som innehåller kortison I så fall kan just du vara den vi söker!

Är du intresserad? Kontakta: Caroline Linninge, Tekn Dr. Institutionen för Livsmedelsteknik, LTH. Tel: 046 222 83 26, E-post: stress-tarmflora@food.lth.se

Motionsturneringar vt 2015

Dags att anmäla lag till vårens motionsturneringar i innebandy, innefotboll och volleyboll. Turneringarna omfattar såväl seriespel som cupturnering och genomföres i Victoriastadions idrottshallar. T-shirt till samtliga seriesegrare och cupsegrare. Sista anmälningsdag: Fredag 6/2. Anmälan/Avgifter/lag: Innefotboll 1400 kr, innebandy 1140 kr och volleyboll 1140 kr. Anmälan via hemsidan www.lugimotion.se BESÖK OSS OCH MÅ BÄTTRE!

LUGI Motionscenter

Mer information finns på www.lth.se/stress-tarmflora

Victoriastadion, Lovisastigen 2–4 046-16 22 30 • www.lugimotion.se

Under våren 2015 startar ett ﬂertal nya prövningar av läkemedel mot astma. Till dessa prövningar söker vi dig som är minst 18 år, icke-rökare eller som tidigare rökt mindre än 10 år och som någon gång fått astmaläkemedel utskrivet av läkare.

Vid Lung- och Allergiforskning på Skånes Universitetssjukhus i Lund ﬁnns mångårig erfarenhet av kliniska prövningar av nya läkemedel mot astma.

Skanna för mer information och intresseanmälan

s.30-31 Q+serie.indd 1

Om du är lämplig för en studie så är deltagandet frivilligt, kostnadsfritt och du ersätts för resekostnader samt din tid. Prövningarna varierar i längd, antal besök och utbetald ersättning.

För information och intresseanmälan: E-post: lungforskning@med.lu.se SMS: 0725 – 47 20 39 webb: www.akcsyd.se/forskning/provningsenheten Telefon: 046 – 17 58 70

2015-01-26 00:19

sista sidan q: per eriksson (bl)

Q ställer sig kritisk: Att långa kontrakt och avtal befästa är inte ett älskvärt manér mot sin nästa.

MORRHOPPAN Januari börjar året, novischfest kommer näst… … när ett hedersamt ljus föll på de unga kvacksalvarna som kastade ynglingaborgens strålar åter. Lunds största lampa passade inte på korren. ... när Sirenias ställföreträdande fifflare illustration : sara ottosson

niversitetets överhuvud de senaste sex åren. Ofta iklädd rektorskedja eller träskor, om än sällan samtidigt. Har varit en stark kraft i Lund dessa år. Kanske har det att göra med hans förkärlek för friskvård, i synnerhet armhävningar. Eriksson är pingstvän men är också vän med många i Stockholm där han spenderat en ansenlig del av sin tid. Som generaldirektör på Vinnova slöt han flera avtal som begränsade handlingsutrymmet för hans efterträdare. Också denna gång har kritik framförts om att Erikssons närvaro på rektorskansliet, på grund av sent ingångna avtal, kommer vara påtaglig även efter hans avgång.

vet hur man skämmer bort sig själv i både lyx och rusk. ... när det kan vara surt att missa välkomstminglet om en är paragrafvrängare. Ännu surare är det om en måste vara på mässa i stället. "Surast på SAF"-medaljen går till justitias lärjungar. ... men åh, "oh gamla klang och jubeltid", nu får vi ännu fler flashbacks till nationsnattklubbarna som blandar det bästa från

I Lundagård nummer 8/14 skrev Q felaktigt att Tom Samuelsson var med och startade upp Svartklubben på Sydskånska nationen. Det var Samuelsson alldeles för ung för 2003, då SSK aldrig låtit 11-åringar starta klubbar. Q beklagar missen.

i dag med det bästa från igår. Så originellt!

it never rains in gbrunka - av fredrik toreblad

Redigering: Annika Skogar

s.30-31 Q+serie.indd 2

lundagård nr 1 2015

2015-01-26 00:19

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår

www.gerdahallen.lu.se

VÅRA GYM ÄR ÖPPNA DYGNET RUNT

40% RABATT FÖR STUDENTER VID LU

CA 20 0 PASS PER V ECK A

HIT, CORE, KETTLE BELL, YOGA, GYM PA, SPINNING, PT, SJUKGYMNASTIK ZUMBA, , MASSAGE OCH MYCKET MYCKET M ER !

HELGONAVÄGEN 8 223 62 LUND 046-222 96 49

s.32 Baksida.indd 1

2015-01-26 00:05