Pengar

Här är det tomt.

Men det behöver det inte vara.

Vi letar efter dig som är nyfiken, kreativ och sugen på att fylla våra sidor.

Sveriges äldsta studenttidning söker nya reportrar, kulturskribenter, fotografer och illustratörer. Vi är en redaktion på 60 engagerade studenter, och nu vill vi att du ska bli en del av oss.

Skicka ett mejl med en kort presentation, vad du vill bidra med på Lundagård och några arbetsprover till lundagard@lundagard.se.

Välkommen.

Pengar styr allt omkring mig - även pressen

Ett oberoende och välfungerande mediaklimat bygger på pengar, vare sig man vill det eller ej.

Den svenska demokratin, det fria samtalet och den öppna debatten är alla helt beroende av ett fungerande medieklimat. Dagstidningarnas debattsidor är fortfarande en av de plattformar där vanliga medborgare kan göra sin röst hörd på samma plattform som en riksdagspolitiker eller en upphöjd makthavare inom näringslivet.

När en tryckt tidning behöver ställa om till att vara endast digital blir det enormt mycket svårare att nå ut till läsekretsen. Bara inom den mycket lilla studenttidningssfären kan vi se den här omställningen slå hårt. Både mot Ergo i Uppsala, som sedan 2019 bara finns på nätet, och mot Studenttidningen Studietid i Stockholm som från början bara fanns som nättidning och som tvingades lägga ner hela sin verksamhet tidigare i år.

I och med införandet av det nya mediestödet tidigare i år har den här utvecklingen speglats även hos publikationer runt om i landet som vänder sig till en bredare massa än studenter. I en ansträngd ekonomi finns inga garantier för hur länge tidningar eller tryckerier kan fortsätta

att existera, och varje tidning som går i graven innebär en mindre plattform för demokratin att utövas.

Samtidigt lyfter många kritik mot hur informationsklimatet ser ut i samhället. När en majoritet av befolkningen tar del av nyheter och information på sociala medier ökar risken för desinformation. Hur ska du kunna avgöra en avsändares legitimitet när etablerade medier och trollkonton får samsas om samma plats i ditt flöde?

UNDER DE SENASTE åren har den decentraliserade informationsströmmen på internet varit avgörande för att förmedla sådant som traditionell media missat eller bortprioriterat. Men när journalistiken som en konsekvens förflyttas från tidningar, radio och tv till privata bloggar och personliga hemsidor är risken att utvecklingen börjar gå baklänges igen.

Till syvende och sist är verkligheten sådan att det kostar pengar att göra en bra produkt. Att ha resurserna och tiden som krävs för att göra ingående och seriös bevakning av ämnen och frågor som berör och drabbar samhället är nödvändigt för att demokratin som samhällsform

ILLUSTRATION IDA HEIN OLSSON

RÄTTELSER:

Inga rättelser har inkommit till Lundagård nummer 5 2024.

Q: Lotta Flink (AF)

Höstterminen anländer till Lund, löven skiftar från grönt till orange och studentlivet får nya makthavare. Lotta Flink har under det gångna året varit programchef för Akademiska Föreningen (AF). Ett år som kantats av en hel del dramatik och turbulens inom studentlivet. Quatten tänker på Lotta och minns en vänlig och öppenhjärtlig programchef som aldrig tackar nej till en bra fest.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer (Lus) och når samtliga studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör & ansvarig utgivare: Elmer Rikner, elmer.rikner@lundagard.se

Redaktör: Isak Aho Nyman, isak.aho-nyman@lundagard.se Webbredaktör: Vera Svahn, vera.svahn@lundagard.se Bildchef: Ida Hein Olsson, illustration@lundagard.se Fotochef: Laura Lyall Folkman, fotografi@lundagard.se

Redaktion: Erik Lindberg, Thea Sandin, Ida Hein Olsson, Johanna Nilsson, Elsa Ivarsson, Emmy Odeskog, Hannes Eriksson Ahlström, Laura Lyall Folkman. Medarbetare detta nummer: Idun Andersson Lindblad, Isak Aho Nyman, Vera Svahn, Marius Lyckå, Hannes Eriksson Ahlström, Erik Viberg, Andrea von Essen, Ellen Gemback, Hampus Ågren, Emilia Lindholm, Bea Lignell, Emmy Odeskog, Ella Kettula, Ida Hein Olsson, Erik Lindberg, Alice Nyberg Westerlund, Tekla Svensson, Maria Henricsson, Florencia Larrosa, Maria Müllern-Aspegren, Mimosa Lu, Andrea Aram

överhuvudtaget ska kunna existera. Här blir även mångfalden avgörande.

I Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex rankas Sverige som trea, där en kritik som framförs mot ett annars välfungerande system är ägarkoncentrationen inom mediebranschen. Små lokaltidningar, nischade magasin och facktidskrifter är de som kan bryta upp den här koncentrationen – men också de som blir lidande när den ekonomiska snaran dras åt.

Så om du gillar det vi gör på Lundagård men inte är student: köp en prenumeration. Om du gillar det vi gör men är Lundastudent: tipsa en vän att köpa en prenumeration.

Om du inte gillar det vi gör: köp en prenumeration på någon annan tid ning. Oavsett vad, gör det du kan för att bevara den fria pressen, det demo kratiska samtalet och den öppna de batten.

ISAK AHO NYMAN REDAKTÖR

Qvad:

En äkta malmöit som landat uti Lund På jakt mot makt och allt det innebär

Lockad utav skvaller, hon stannade en stund (En annan) Q på vägen följde efter

En festrutin som ingen nog kan klandra klack i tak fast alltid utan bira När kriserna på jobbet staplas på varandra så måste väl en PC ut och slira?

Borgens egen Lotta nu äntligen kan slappa och lämna strålkastarljuset en kort stund förhoppningsvis sovmorgnarna nu samlas När hösten än en gång tar fatt i Lund.

Omslag: Idun Andersson Lindblad Kattlogotyp: Sofia Kockum. Prenumeration: 400 kr/år, kontakta isak. aho-nyman@lundagard.se Studentprenumeration 240 kr/år. Adressändring: Genom Ladok. Tryck: Stibo Complete. Distribution: CityMail Pressläggning: 26 augusti 2024. Deadline: nr 5/2024 16 augusti. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att göra mindre ändringar. Upplaga: 31671. Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: lundagard.se För annonsering: annons@lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till att kontakta Lucat, där man kan starta och avsluta sin prenumeration. Om du har gjort ovanstående, kontakta CityMail.

New in Lund? Essential tips for international students

20 AUGUST – GUIDE

Whether you’re here as an exchange student, a full-time international student, or for a short stay, this guide is designed to help you navigate your new life in Lund. From finding accommodation to understanding Swedish traditions, we’ve got you covered.

i ansökan

Hur väljer man egentligen rätt nation? Och passar vissa nationer bättre än andra i vissa situationer? Med hjälp av både nationerna själva och er läsare ger Lundagård svaret på allt du behöver veta – oavsett om det gäller vilken nation du ska skriva upp dig på eller ta en spontanvända till.

Lunds universitet har lämnat ett europeiskt forskningssamarbete efter att det avslöjats att över 70 referenser i ansökan inte fanns, utan var påhittade av AI. Universitetet rapporterar nu händelsen som ett fall av forskningsfusk.

Regeringen vill minska den administrativa bördan på universitet och högskolor. Statskontoret ska kartlägga de mest krävande administrativa uppgifterna och ge rekommendationer för att lätta på byråkratin. – Forskare och lärare i högskolan ska fokusera på att bedriva forskning i världsklass, säger utbildningsminister Mats Persson.

26 AUGUSTI – NYHET

PHOTO JOHAN PERSSON

Bajsbakterier och alger i sjön

Sjön – rovfisk sätts in

Det blir inga dopp i sjön Sjön för nyblivna teknologstudenter. E. coli-bakterier gör att sjön är otjänlig för bad. Nu ska Akademiska hus, som äger sjön, även plantera in rovfiskar som en del i ledet att komma till bukt med den långdragna algblomningen.

TEXT VERA SVAHN

Det är tredje året i rad som vattenkvaliteten i sjön Sjön sätter käppar i hjulet för TLTH:s nollning. 2022 fick man inte bada efter en storskalig fiskdöd. Inte heller förra året var vattnet tjänligt för bad, då sjön drabbades av extrem algblomning.

EBBA LJUNGGREN, KÅRORDFÖRANDE för

Teknologkåren vid LTH (TLTH), tycker att det är synd att sjön inte kan användas under nollningen, men säger att de tar Akademiska hus besked på allvar. Kåren planerar för en alternativ Draggning och har valt att försöka flytta Regattan till Kunskapsparken, liksom förra året.

– Vi har efterfrågat vattenprover i Kunskapsparken och ska söka polistillstånd för att få vara där. Så om allt går som det ska så kan vi ändå ha Regattan någonstans även i år.

Men en sak är svår att flytta.

– Den traditionsenliga målningen av kios-

ken, där folk simmar ut i Sjön och målar, blir inte av i år. Helt enkelt för att inte locka folk till att bada, säger Ebba Ljunggren.

DANIEL KAMPF, AVDELNINGSCHEF för Akademiska Hus teknik- och serviceenhet, förklarar att algblomningen och det otjänliga vattnet har orsakats av en kedja av händelser.

– Rudorna [fiskar som finns i sjön] har blivit lite för många i antal. De har ätit upp djurplankton, som i sin tur äter växtplankton. Detta har lett till att växtplanktonet har ökat i antal, vilket i sin tur bidragit till algblomningen, säger Daniel Kampf.

Under sommaren har man fiskat upp en stor mängd rudor, men inte tillräckligt många. Därför kommer Akademiska hus att plantera in gäddor och abborrar med förhoppningen att rovfiskarna ska äta upp fler rudor.

DET ÄR INTE bara rudorna som trivts i sjön. Algerna har lockat till sig en stor mängd gräsänder vars avföring gjort att sjön nu innehåller E. coli-bakterier och intestinala enterokocker – något som gör det olämpligt att bada i sjön.

– Det ser ju väldigt otrevligt ut med den här algblomningen, men den är i sig inte giftig. Vi avråder från bad eftersom proverna visar att det finns bakterier i vattnet, säger Daniel Kampf.

De senaste proverna togs den 9 augusti och nya prover tas löpande. Daniel Kampf hoppas också på att den nya satsningen på ökat vattenflöde, som Lundagård tidigare skrivit om, ska ge resultat.

– Vi vill syresätta med vatten så att det inte gynnar algblomningen, det är vårt fokus just nu. Och vi tror att projektet i samarbete med VA Syd kommer att hjälpa till, så att vi får en naturlig genomströmning i sjön Sjön så att vattenkvaliteten ökar, säger Daniel Kampf.

– Vi planerar att vi sätta igång flödet här i slutet på augusti med vattentillförsel från pölen Pölen. Men sen är det ju bara två veckor till Regattan.

Vad är Regattan och Draggningen?

Både Regattan och Draggningen är en del av LTH:s nollning. I det traditionsenliga sjöslaget Regattan försöker studenterna sänka varandras egenbyggda båtar. Men innan Regattan måste sjön Sjön göras fin. Då samlas novischerna för att ”dragga upp” allt skräp som samlats där under året och göra den redo för Regattan.

Lundastudenter i allmänhet och teknologer i synnerhet gillar att ta sig ett dopp i sjön Sjön. De senaste åren har dock detta blivit ett minne blott. Foto: Jesper Orrbeck

Lundastudent ofredad på Triangeln:

”Jag kände mig som ett stycke kött”

Lundastudenten Jane blev filmad under klänningen av en okänd man vid Triangeln. Efter att två cyklister jagat ikapp honom och Jane tillkallat polis kunde en man gripas, något Sydsvenskan var först att rapportera om.

TEXT MARIUS LYCKÅ

Jane, som egentligen heter något annat, är 22 år gammal och flykting från Ukraina. Hon kom till Sverige för ungefär en månad sedan och ska till hösten påbörja masterstudier vid Lunds universitet. På väg hem från en resa stod Jane i rulltrappan upp från tågstationen Triangeln i Malmö.

– När jag var nära utgången tittade jag bakåt och såg en man bakom mig. Han stod på ett knä och hade lagt sin telefon på foten. Kameran var vänd uppåt. När han märkte att jag tittade på honom vände han på telefonen och då såg jag att han filmade, berättar Jane.

Jane frös till. Allt kändes overkligt, men hon var tvungen att agera.

– Det var väldigt svårt att börja skrika. Det var som i en dröm där man försöker skrika, men inget kommer. Jag försökte vara så högljudd som möjligt så att folk skulle titta på oss, säger Jane.

– Han försökte gå och sa att jag var galen. När jag sa att jag skulle ringa polisen började han springa.

JANE SPRANG EFTER mannen, men kan inte springa långt på grund av ett medicinskt tillstånd. Hon stannade därför två förbipasserande cyklister som såg att något hade hänt och jagade ikapp mannen.

– När jag kom fram försökte mannen ta sig loss. Han sa att jag var galen och att han var oskyldig. Det absurda var att jag nästan trodde honom. Jag tänkte att han kanske bara knöt sin sko. När han förstod att polisen var på väg försökte han ta min hand och bad om förlåtelse. Han försökte göra sig liten och verka

ofarlig, säger Jane.

– När polisen letade igenom hans väska hittade de någon sorts elektronik. Jag vet inte om den var till för att spela in eller sända. Den såg hemmagjord ut.

Enligt Sydsvenskans uppgifter greps mannen misstänkt för kränkande fotografering, sexuellt ofredande och narkotikabrott. När man genomsökte hans telefon kunde man konstatera att det fanns en inspelning av Jane på den.

FÖR JANE BLEV polisens ingripande en bekräftelse på att hon hade utsatts för något allvarligt.

– Polisen berättade att de hade hittat inspelningen av mig. Det var skönt, för hela tiden hade jag undrat om han verkligen filmat mig., säger hon.

– Det är sådan situationen är för kvinnor. Vi är osäkra på allting, trots att alla kvinnor jag känner har varit med om något liknande: blivit tagna på, stirrade på, förföljda, säger hon.

Bilden är fingerad. Foto: Jorchr/Wikimedia commons, Adobe Stock

I efterhand ifrågasätter Jane om det var smart att springa efter mannen. Han hade ju kunnat bli våldsam. Hon uttrycker dock flera gånger att hon kände en plikt att ställa saker tillrätta, inte minst för att andra inte ska utsättas för samma sak.

– Innan händelsen hade jag tillbringat dagen med mina vänner och en av dem hade sin dotter i yngre tonåren med sig. Jag insåg att om det hade varit henne detta hände så hade det traumatiserat henne, gett henne men för livet, säger hon.

NÄR JANE TALAR om hur hon själv känt sedan händelsen förändras rösten och kroppsspråket. Hon drar upp axlarna och låter bitvis arg och bitvis uppgiven. Hon berättar att hon inte vågar ha klänning på sig längre.

– Jag kände mig som ett stycke kött. Det är det vidrigaste en människa kan känna. Varje gång jag skulle somna tänkte jag på vad som hade hänt om och om igen och framför allt på hur lätt det hade varit för honom att få gå ostraffad, säger hon.

Jane känner en ständig oro. Hon är rädd för att gå ute själv och behöver sömntabletter för att kunna somna.

– Jag är krigsflykting, jag trodde att jag redan var supertraumatiserad, men nej tydligen skulle jag ha mer trauma, lägger Jane till med ett ironiskt skratt.

Jane har ett tydligt budskap, både till tjejer som blir utsatta och män som ser brott ske.

– Det enda jag vill förmedla till andra tjejer är att de inte ska vara tysta om något liknande händer dem. Män blir rädda om du agerar. Har man misstolkat situationen är det inte hela världen, men har man utsatts för ett övergrepp kan man inte få hjälp om man inte säger ifrån, säger hon

– Till alla män, om ni ser något hända, ingrip! Är mannen som gör något mycket större än ni, filma och skapa bevis så att personen kan ställas inför rätta, fortsätter hon sin uppmaning.

– Likgiltighet är motsatsen till kärlek, inte hat. När vi är likgiltiga händer hemska saker. Snälla, var inte likgiltiga! säger Jane.

HAR DU ELLER någon du känner utsatts för något liknande? Genom att ringa till numren nedan kan du få hjälp och stöd.

• Brottsofferjouren 116 006

• Kvinnofridslinjen 020 50 50 50

• Freezonen kvinno-, tjej- och brottsofferjour 0733 30 30 28

• Föreningen Tillsammans 073-983 36 28

Forskare kritisk till chat control inom vetenskapen

Chat control kan ge myndigheter större möjligheter till bevakning online. Om EU-förslaget går igenom kan det även bli läge för studenter att tänka igenom sina internetvanor.

TEXT HANNES ERIKSSON AHLSTRÖM

Förordningen om sexeulla övergrepp mot barn, som i folkmun kommit att kallas för ”chat control”, är ett EU-förslag som lades fram av den svenska kommisionären Ylva Johansson 2022. Med chat control ska myndigheter få större möjligheter att förhindra spridning av bilder och material av övergrepp på barn.

Men förslaget är kontroversiellt. Särskilt för att det skulle innebära att myndigheter får rätt att skanna privata chattar – även om de är krypterade. Risken att systemet missbrukas för att samla in annat material är en återkommande kritik mot chat control.

Christian Gehrmann, professor inom säkerhet- och nätverkssystem vid Lunds universitet, menar att det i forskarvärlden har höjts kritiska röster mot förslaget.

– Med chat control kan de stora techjättarna bli skyldiga att göra krypterad information tillgänglig. Då kommer det bli svårare för användarna att skydda information i deras tjänst, säger han.

FÖR STUDENTER OCH forskare, som ibland måste hantera känsliga ärenden, menar han att det i dagsläget finns goda rutiner för att skydda uppgifterna.

– Vi har alltid krav på oss att göra ett etiskt övervägande när vi samlar in data för

forskningsstudier. Dels vilken typ av data man samlar och dels på vilket sätt som man hanterar den på, säger han och fortsätter:

– I forskarstudier måste man ha en plan för hur man hanterar datan och sedan tar bort den, för att säkerställa att det inte drabbar dem som deltar i studierna.

Men om man använder tjänster för att dela uppgifter som kan omfattas av chat control, kan det bli läge att tänka om. Det kan röra sig om att exempelvis skicka uppgifter i privata chattar.

– Då får man vara mer försiktig över hur man använder dessa i sådana studier. Det kan påverka och försvåra studierna.

ÄVEN OM FÖRSLAGET är tänkt att tråla efter material med övergrepp på barn, innebär det samtidigt att myndigheter får långtgående befogenheter till övervakning. Christian Gehrmann ser detta som risken med chat control.

– Det är potentiellt möjligt att använda chat control för att samla in en massa annan data. Och hur kommer man att använda den? Då kan vi komma till ett övervakningssamhälle. Så det finns väldigt många risker med detta.

Många av detaljerna är fortfarande under arbete och förslget har inte röstats igenom ännu.

– Konsekvenserna beror på hur det kommer att utformas i slutändan. Vilka skyldigheter innebär detta? Och hur kommer de att använda informationen som har samlats in?

Lundagård har sökt Ylva Johansson för en kommentar.

Lunds universitets rektor Erik Renström vid rektorsuppvaktningen under första maj, innan tältlägret i Lundagård etablerades. Foto: Isak Aho Nyman

”Bryta mot grundlagen? Nej, då avgår jag hellre”

Våren var en utmanande tid för universitetets ledning och rektor Erik Renström. Inte minst pressades han hårt av tältdemonstranterna i Lundagård.

– Jag kan säga att jag har känt mig personligt ansatt ibland, säger Erik Renström.

TEXT ERIK VIBERG

Erik Renström har spelat en central roll i turerna kring tältprotesterna vid Lunds universitet. Både han personligen och universitetet i stort har blivit hårt pressade av demonstranterna.

– På ett sätt var jag förvånad över att demonstranterna så tydligt riktade så mycket energi mot universitetet i stället för politiken, som på alla sätt skulle vara den logiska mottagaren, säger Erik Renström och fortsätter:

– Men man måste vara lite glad över det. Det betyder att många tycker att vi är viktiga, att vi är kulturbärande institutioner. Jag måste ändå ge universitetet ett erkännande för att det skedde här.

EN AKTIV STUDENT inom Lund students for Palestine som Lundagård varit i kontakt med och som vill vara anonym, tycker att det är en självklarhet att kritisera universitetet.

– Erik Renström säger att vi borde rikta oss mot politiken, och det är sant. Men likaväl kan man rikta sig mot akademin. Universiteten har verktygen för att göra skillnad. Som en del av universitetet ser vi även universitetet som vår röst, säger studenten.

Hur Erik Renström själv känner inför demonstrationerna och tältprotesterna är tudelat.

– I grund och botten är demonstrationer

något som står för yttrandefriheten och det fria samhället, säger han.

Erik Renström medger att han som rektor måste tåla att folk har åsikter, men säger också att kritiken i stunder nästan gått över en gräns.

– Jag kan väl tycka att det är lite magstarkt när jag blev anklagad för att vara medskyldig till kriget, till folkmord och att jag har blod på mina händer, säger han.

Rektorn är också tydlig med att Lunds universitetet ska vara neutrala och inte uttrycka sig i politiska frågor, om det inte rör universitets egen verksamhet.

– Myndigheten som sådan ska vara återhållsam med sympatiyttringar över huvud taget. Det är en försiktighetsprincip som vi håller, säger Erik Renström.

Han menar att tältprotesterna har tagit inspiration från USA. Däremot påpekar han att

amerikanska universitet fungerar annorlunda än svenska.

– I USA har de privata universitet, med donatorer som har synpunkter åt det ena eller det andra hållet. Vi har en annan kontext. Vi lyder under den statliga värdegrunden och den svenska grundlagen. Tillsammans med juridiska överenskommelser om akademisk frihet begränsar detta oss från att ta ställning i utrikespolitiska konflikter.

Lite väl magstrakt när jag blev anklagad för att vara medskyldig.

Erik Renström och universitetet får inte ta ställning, vare sig han vill eller inte. Skulle han göra det, bryter han mot grundlagen.

– Bryta mot grundlagen, nej, då avgår jag hellre, säger Erik Renström.

– Grundlagen och högskolelagen reglerar vår verksamhet som en statlig organisation. Bland annat står det att vi ska vara sakliga och opartiska. Det är inte något som är upp till mitt personliga tycke eller smak. Det är grunden till hur vårt samhälle fungerar.

Demonstranterna hade flera krav på universitetet. Krav som Erik Renström inte kunde infria. Däremot fanns det en sak som han var beredd att gå med på.

– En av synpunkterna var att utöka samarbete med palestinska universitet och att stötta akademin i Gaza. Helt rimligt, det ligger inom vårt uppdrag, säger Erik Renström.

STUDENTEN SOM LUNDAGÅRD har varit i kontakt med anser att Erik Renströms agerande visar på dubbelmoral.

– Erik Renström och universitetsledningen har flertalet gånger uttryckt sig i frågor. Alla dessa kommentarer om att de inte tar ställning eller uttrycker sig i frågor är helt enkelt inte korrekt, säger studenten och hänvisar till rektorns egen blogg.

– Den 28 februari 2022 skrev Erik Renström att ”Ukrainas sak är vår” och berättar hur viktigt det är att stå upp för ett fritt demokratiskt samhälle.

– I bloggen står det bland annat att när mänskliga rättigheter kränks eller avskaffas har universitetet en uppgift att bidra med kunskap och delta i det offentliga samtalet.

14

personer dömda för tält-

protesterna i Lundagård

Under sommaren har sammanlagt 14 propalestinska aktivister dömts till dagsböter för ohörsamhet mot ordningsmakt. Detta efter att de vägrade att lämna tältlägret som sattes upp i Lundagård i våras.

TEXT ERIK VIBERG

Efter att kriget i Gaza inleddes har demonstrationerna mot Israel varit omfattande, och så även i Lund. Bland annat har protester skett utanför arbetsmarknadsmässan Arkad, vid Frankrikes president Emmanuel Macrons besök i Lund och när statsminister Ulf Kristersson (M) gästade Studentafton.

I april inledde studenter vid flera amerikanska universitet tältprotester på deras campus för att sätta press på universitetsledningarna att bojkotta israeliska samarbeten och uttrycka avståndstagande mot Israel. Protesterna spred sig snabbt globalt, och i början av maj restes de första tälten i Lundagård där de stod nästan en månad.

I SAMBAND MED doktorspromotionen fördes tältlägret bort. Enligt tradition skjuts det salut med kanoner i Lundagård under promotionen, vilket kräver ett säkerhetsavstånd som till stor del omfattade området där tälten var placerade. Universitetet hade polistillstånd för saluten, något demonstranterna inte hade. Polisen valde då att lösa upp lägret.

När polisen kom till platsen fick demonstranterna 30 minuter att flytta på sig, men flera av dem vägrade och blev då gripna av polis. – Våra grundlagar ger alltid rätt till yttrandefrihet och demonstrationer, vilket även tältlägret omfattades av, säger en anonym student i Lund students for Palestine.

HÄNDELSERNA DEN 30 maj har under sommaren lett till flera uppmärksammade rättegångar i Lunds tingsrätt. En av rättegångarna var fullsatt, där många bar palestinasjalar, enligt Sveriges Radio.

Enligt SVT har 14 personer dömts till 30 dagsböter vardera för ohörsamhet mot ordningsmakten, bland annat eftersom de stört den allmänna ordningen. Av dem som stått åtalade är det, enligt Sydsvenskan, åtminstone fyra personer som aldrig studerat vid Lunds universitet.

Två av demonstranterna har överklagat domen till hovrätten.

Lundagård har talat med en student från Lund students for Palestine. Hen är kritisk till domarna.

– Vi har rätt att demonstrera och rätten till yttrandefrihet. Domarna är i sig ett hot mot demokratin, säger den anonyma studenten.

Trots att domarna är fällda är studenten fortsatt optimistisk.

– Vi kommer att fortsätta kampen. Studentrörelsen existerade innan tältlägret och kommer att fortsätta existera framåt.

Polisen löste upp tältprotesterna i Lundagård. Foto: Laura Lyall Folkman

Hur fungerar egentligen CSN?

Trots att studietiden vanligtvis inte kännetecknas av en blomstrande privatekonomi är svenska studenters möjligheter till ekonomisk trygghet bland de främsta i världen. Genom lån och bidrag finansierar hundratusentals studenter sina levnadskostnader under terminerna.

TEXT ANDREA VON ESSEN ILLUSTRATION ELLEN GEMBACK

Redan år 1919 skrev smålänningen Hjalmar Oskar Ahlberg in sig i historien som mottagare av det första studiestödet. Då var det ett räntefritt lån på högst 1 500 kronor som skulle underlätta studier för ”begåvade men fattiga lärljungar vid offentliga läroanstalter.” Sedan dess har det svenska studiestödssystemet kommit att bli ett av världens mest omfattande. Under läsåret 20222023 studerade 441 100 personer på högskolenivå och bara under 2023 betalades över 25 miljoner kronor ut till nästan 318 000 studenter runt om på Sveriges universitet och högskolor.

– Själva syftet med studiestödet är att göra studier möjligt, att fler ska kunna förverkliga sina drömmar, egentligen oavsett bakgrund och socioekonomisk ställning. Vi tar inga kreditprövningar eller har andra förbehåll för att lämna det här lånet, säger Patric Peippo, utredare på Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Som bekant är terminsavgifter en ekonomisk börda som svenska studenter slipper bära. Tillsammans med Finland sticker Sverige ut från övriga Europa genom att mindre än tre procent av studenterna behöver betala för sin utbildning. Den lilla betalande gruppen består främst av studenter med medborgarskap utanför EU/EEA eller de som studerar mycket specialiserade utbildningar, enligt Eurostudents rapport ”Social and Economic Conditions of Student Life in Europe 2021-2024.”

SVERIGE UTMÄRKER SIG globalt genom sitt generösa studiestödssystem. Med tilläggsbidrag vid vårdnad av barn och merkostnadslån vid flera andra typer av utgifter, finns det mycket pengar en student kan ha rätt till i Sverige. Det europeiska genomsnittet visar att studenter får 40 procent av sin inkomst från familj eller partner, 41 procent från egen inkomst, 12 procent från statliga stöd, och 6 procent från andra inkomstkällor. Sverige och Danmark är de enda länderna i Europa där statligt stöd utgör den högsta andelen av studenters totala inkomst.

”Vi gör studier möjligt.” Så lyder CSN:s slogan. Även om utbildningen, för de flesta, är gratis

kostar det såklart fortfarande att leva: hyra, mat, kurslitteratur, kläder, öl… För många heltidsstuderande är de 13 156 kronor från lån och bidrag som trillar in på kontot varje månad den huvudsakliga inkomstkällan.

Samtidigt visar Eurostudents rapport att 51 procent av Sveriges studenter jobbar under terminerna, och 36 procent av de arbetande studenterna uppger att de arbetar för att ha råd att fortsätta studera.

Vid årsskiftet skedde en rekordhöjning av studiestödet med hela 1 104 kronor. Anledningen till detta stavas prisbasbeloppet. Beloppet i fråga räknas ut av Statistiska Centralbyrån (SCB) och används för beräkningar av förmåner eller avgifter inom en rad områden, som pensions- och skattesystemet. Enligt studiestödslagen ska studiemedlet uppgå till 5,74 procent av prisbasbeloppet vid heltidsstudier i en vecka. Summan justeras årligen eftersom det följer konsumentprisindex, ett jämförelsetal som mäter den generella prisnivån i Sverige. Med andra ord speglar summan på studiestödet prisutvecklingen i samhället i stort.

UTÖVER TILLSTÅNDET I samhällsekonomin är det en mängd faktorer som avgör hur mycket pengar du får av CSN. Om du exempelvis tjänar mer än 18 500 kronor i månaden samtidigt som du bedriver heltidsstudier, reduceras studiestödet. Din studietakt påverkar även vilket belopp du har rätt till. Därtill måste du vara under 61 år och få godkänt på minst 75 procent av de poäng du anmält dig och tackat ja till att läsa under terminen för att få pengar följande termin.

Samhället ger först för att alla ska kunna utveckla sig. ”

Olika villkor gäller även för olika typer av studier – pluggar du vid komvux eller folkhögskola har du exempelvis rätt till färre veckor med studiemedel än högskolans 240 veckor. En miss man lätt kan göra som förstaårsstudent är att inte riktigt ha koll på hur bidraget och lånen hänger ihop. Veckorna räknas nämligen som förbrukade även om, nota bene, du väljer att bara ta bidraget eller låna en mindre summa under en viss tid.

Det nuvarande systemet med lån och bidrag infördes 1965 och år 1989 infördes det inkomstbaserade återbetalningssystemet. När man är

mitt i studentlivet kan det vara lätt att glömma att man lever på lånade pengar. Man “går på CSN” som alla andra, det är inget mer med det. Men pengarna måste såklart betalas tillbaka. Och det med ränta.

Patric Peippo understryker att man måste reflektera över faktumet att man belånar sig som student och att det kommer med villkor. Därför är det värt att fundera på om, och hur mycket, man behöver låna.

– Lånet ska betalas tillbaka och då är det bra att känna till vilka villkor som gäller och hur systemet fungerar rent generellt, så att det inte kommer som en chock. Och dessutom att det (lånet) kommer med en kostnad, även om det är förmånligt.

NÄR DET ÄR dags att betala tillbaka skulden skickar CSN en betalningsplan. Man kan som längst betala tillbaka lånet under 25 år och även välja att betala av den i snabbare takt.

Från 2023 består studielåneräntan av en basränta och ett påslag. Påslaget ska bekosta de studielån som aldrig betalas tillbaka, exempelvis om en låntagare inte kan betala eller går bort. CSN:s lån till studenter betraktas nämligen som lån med kreditrisk, alltså att det finns en risk för förlust på grund av att låntagaren inte fullföljer sin plikt att betala tillbaka.

Studielånsräntan utgörs av genomsnittet av alla räntesatser på statsobligationer de senaste tre åren, och subventioneras sedan med 30 procent. Från att 2022 legat på historiska 0,00 procent höjdes den till 1,23 procent 2024. Hur mycket ränta du betalar på studielånet varierar alltså från år till år och påverkas av ränteläget i samhället.

CSN FINANSIERAR STUDIELÅNEN genom upplåning i Riksgäldskontoret, som är statens centrala finansförvaltning. CSN:s studielån är beloppsmässigt Riksgäldens största utomstatliga utlåning med kreditrisk, berättar Anna Olofsson, enhetschef för analys på Riksgäldens skuldförvaltning. Och det är inte några struntsummor som staten ligger ute med. Vid slutet av 2022 låg låntagarnas totala skuld på 263 miljarder kronor.

Allt detta är en del av den utbildningspolitiken. Patric Peippo tror att det är samverkan av effekterna av att erbjuda förmånliga lån som har gjort att studiestödet har utvecklats till vad det är i dag.

– Samhället ger först för att alla ska kunna utveckla sig, och det ger tillbaka genom att man skaffar sig den utbildningen man vill ha, säger han.

”I think about money all the time”

Food, rent, and course literature. Inflation and rising interest-rates. Getting by on a student budget isn’t always easy, but for international students – without favorable student loans and with high tuition prices, the task can be both stressful and overwhelming.

TEXT HAMPUS ÅGREN

During the last couple of years the newsfeed has been full of headlines about inflation and an increasing cost of living. One group strongly affected by this development is students, whose student loans don’t always cover the month’s expenses. The situation is even more difficult for international students, who may have to pay up to 170 000 Swedish crowns a year in tuition. How does this group get by as students in Lund? How do they make ends meet?

Adda Smáradóttir is studying for her master’s degree in Lund, and she is also a mom. It’s a scorching late-summer day when we meet

outside Ica Tuna to go shopping, and the air conditioned store is a relief to enter. Adda lives with her husband and their two-year-old daughter in a centrally located apartment, which, despite its convenient location, comes with a steep rent.

Her husband works and she gets student loans from her native Iceland for nine months of the year. Together they manage, but some months they have to get by on only one income, and they regularly take money out of their savings.

– It is quite hard, but definitely manageable if you’re smart and if you focus on what you’re spending your money on, she says.

The family follows a strict budget, in which food, rent and child related expenses swallow most of their funds. However, they also make it a priority to spend time on family activities and enjoy the occasional night out.

Adda finds herself constantly thinking about money. Since graduating with her bachelor’s degree in Iceland and having a child, her finan-

cial worries have only intensified.

– It’s been a big part of my life and something that keeps me awake for a few years now. It keeps getting bigger and bigger, she says.

ADDA BRISKLY CRISS-CROSSES the supermarket aisles, a routine she follows almost every day. She usually opts for store-brand products, knowing they offer the same quality for less, but there are certain items she refuses to compromise on.

– I never compromise on kvarg [quark], she says with a hearty laugh.

Later that same day we meet again at Kalmar nation’s Summer Pub. It’s a warm August evening and the nation’s garden is full of birdsong and international students. Joining us is Tyler Radenbaugh from the USA, a classmate of Adda’s. Before starting his master studies, he worked as a city planner in Florida for a few years, in order to finance his studies.

– I’ve been wanting to study in Europe for a couple of years, so I’ve been saving up since I

graduated from my bachelor’s, he says.

Students from the European Economic Area (EEA) and Switzerland can study for free at Lund University. For students from outside this area however, tuition for one school year costs between 125 000 and 170 000 Swedish crowns.

– I have to stick to that budget in order to stretch my savings, he says.

He notices a significant difference between his situation and that of his Swedish classmates. Eventually, he’ll need to take out student loans, but these loans come with interest rates several times higher than those of Swedish students. As a result, they’re far less concerned about money than Tyler is.

it’s a pressing issue, Adda says.

And since they’re continually taking money out of their savings, neither of them has much of a buffer in case something unforeseen happens.

Do you think about this lack of financial buffer often?

Now I’m thinking about the financial situation that we’re going to be in next summer.

TYLER’S SCHOLARSHIP COVERS his tuition, but he relies on his savings for all other expenses. This makes him particularly cautious with his spending. He sticks to a strict budget and is acutely aware of the need to stay within his financial limits.

– That must be nice, he says while laughing, joking and being serious at the same time.

In addition, both Tyler and Adda have been affected by the high inflation during the last couple of years, with food prices rising continually. At times it has seemed as if the prices of basic goods have risen on a weekly basis. Their precarious financial situations lead to a lot of stress, and a lot of planning. Both of them are thinking at least a year ahead, to make sure they have enough money to get by.

– Now I’m thinking about the financial situation that we’re going to be in next summer. I would love to not have to plan in advance, but

– I think about it when I’m in the grocery store and whenever I make any type of purchase. I think about it a lot! says Tyler.

Adda nods in agreement.

– I also think about it when I get my [loan] payments. Then I’m thinking that this is something that I’m going to have to pay back with high interest in two years, she says.

The sun is setting behind the brick wall of Kalmar nation’s courtyard. Despite the difficulties that we’re discussing, both Adda and Tyler are in a good mood, giving long answers and telling jokes in between. They both feel that Lund is a good place to study, and they enjoy the vibrant student life. In Iceland, where Adda studied previously, almost all students had

Adda Smáradóttir in the dairy aisle at her local supermarket. Photo: Hampus Ågren

part-time jobs and couldn’t participate in student life to the same degree as in Lund.

The situation is similar in the US, Tyler says, where a lot of students are forced to work long hours to cover high tuition costs and living expenses. Swedish students can afford to be more relaxed, and both Adda and Tyler have found Lund to be a calm and inviting place.

– I like that it’s quiet and not too boisterous, and I feel that the university does a good job of getting international students acclimatised to this place, says Tyler.

MARIA LINDBLAD NODS understandingly when she hears about the difficulties that the international students like Adda, Tyler and others face. She works with international marketing and recruitment at Lund University’s International Office, advertising the university to students abroad and helping them during the application process and their studies.

According to her, one of the main difficulties facing international students is adjusting to the culture of studying in Sweden. A lot of students arrive thinking that they will easily be able to get part-time jobs to finance their education, only to learn that this isn’t as simple or as common as in other countries.

– We work very actively with explaining that that isn’t something you can count on. Partly because of tough competition and also because of the language barrier, Maria Lindblad says.

The university offers a range of scholarships that international students can apply for to pay for their tuition. They also help students apply for other scholarships from Sweden and abroad that can cover both tuition and living expenses.

However, these kinds of scholarships are only offered to a minority of students.

It was in 2011 that Sweden introduced tuition fees for students from outside the EEA and Switzerland. After an initial dip in applications from students outside this area, the numbers have rebounded and are today much higher than before the change was made.

– Of course I would do it without, but it’s one of the best ways to save money, working here and getting food tickets, she says.

Francesca’s story however, is similar to Tyler’s. She had two jobs for several years to save up for studying in Sweden. Despite this, she doesn’t feel that the cost of studying in Sweden is high.

– It is still so much cheaper than doing a master’s in the States. That would cost twice as much, minimum, she says.

I’m definitely more fortunate than other international students.

Maria Lindblad believes that the possibilities for students with a weaker financial background to study in Lund are actually better today than before 2011, as the university has implemented a system of support and scholarships that didn’t exist previously.

– We do this because the students pay. This kind of support didn’t exist before, she says.

BACK AT KALMAR’S garden, Francesca LoVerde from the US and Julia* from Germany join the table.

Coming from another EU country, Julia doesn’t pay tuition and she feels that her transition to Lund has been smooth. One key factor has been working at the nation, where she has gotten both a whole group of friends and a lot of free food. She gestures at the people around her and smiles as she describes working here.

Since higher education in the US is expensive, Francesca has always worked part-time to finance her studies. And while she feels that the cost of education is more reasonable in Sweden, it can still be frustrating when Swedish students forget that their classmates pay huge sums every year for their courses.

– When they say that it’s hard I think: yeah it really is, she says laughingly.

Francesca shares expenses with her partner and she has a scholarship that covers a part of her tuition. The rest of her money comes from her savings. Both her and Julia have been helped financially by their parents, but in different ways. While Julia gets a monthly allowance to cover her living expenses, Francesca’s parents stepped in to pay off a part of her student loans.

– When I hear that Francesca had to work for four years to come here, I feel really fortunate, Julia says.

– And I’m definitely more fortunate than other international students, Francesca replies.

JULIA, WHO STUDIED in the Netherlands before coming to Lund, says that it always takes a little bit of time to adjust to studying in a new country. Coming to Sweden, one of the main differences

Tyler Radenbaugh (left) and Adda Smáradóttir (right) share the experience of a student life fraught with economic difficulty. Photo: Adam Eriksson Grundström

was the cost of living. Her allowance from her parents was based on German prices, but had to be adjusted after a few months since it didn’t cover food and rent in Sweden.

– It’s so expensive! she exclaims.

Francesca, on the other hand, was shocked by how cheap everything was when she arrived. She has had to cut back on spending as she transitioned from working to studying, but says that hasn’t been difficult since everything is less expensive in Sweden compared to the US.

– I think I’m living on less than half of what I did in the States, she says.

Since a couple of years back, Francesca tracks her expenses in a budget spreadsheet, originally to save money for her studies and now to keep costs down. She has noticed that a lot of her Swedish classmates have done this from an early age, and she thinks that they learn to keep track of their finances because CSN (Swedish Board of Student Finance) gives them quite a strict budget to live on. Those kinds of insights come later in the US, according to her. She started to think

properly about money after she graduated with a bachelor’s degree.

Compared with the difficulties facing international students, the situation for Swedish students can seem like a walk in the park. Both Julia and Francesca feel that Swedish students are more relaxed when it comes to money, which they think is a good thing, and that they have more down time since they don’t have to work. Their feelings are similar to the sentiments expressed by Adda and Tyler earlier in the evening, when asked about Swedish students’ comparatively easy situation:

Do you think that Swedish students are spoiled?

– No, I think they’re lucky, Adda says.

Tyler nods in agreement.

– I feel that this is how it should be, he says.

*Julia’s name has been changed in order to protect her identity.

QUICK ECONOMIC QUESTIONS:

What is your favorite cheap meal to cook?

Julia: Chickpea curry. Francesca: Meat loaf with frozen vegetables and couscous.

Adda: Risgrynsgröt (rice porridge).

Tyler: Omelette.

What do you treat yourself to?

Julia: Something from Foodora. Francesca: Dried mango.

Adda: Sweets.

Tyler: Marabou chocolate.

American students miss out on student loans: ”Financial problem”

New American exchange students starting at Lund University can no longer receive student loans through the U.S.’ Federal Student Aid Program. As a result, students must now seek loans from other sources, such as private banks, which come with much higher interest rates.

– Lund University really put us in a tough position last year, says American exchange student Tyler.

TEXT EMILIA LINDHOLM

After 40 years, American students at Lund University are losing their eligibility to apply for loans through the ”U.S. Federal Student Aid” program. This change will have significant consequences for students, as it becomes much more difficult to finance their studies.

– I speak for all the American students here when I say that Lund University really put us in a tough position last year, because we’re no longer eligible to receive US Department of Education loans to come to Lund, says Tyler, an American exchange student.

THE CHANGE CAME shortly after Tyler was accepted into his program and received a scho-

larship to cover his tuition. According to Tyler, American students now have to apply for loans through private banks, which have much higher interest rates compared to loans from the US Department of Education.

– That was immediately a big financial problem for me. I am lucky enough to have enough savings to cover most of my living expenses, and then I have tuition, with a scholarship that covers the tuition.

– But for US students, they rely on those loans, and to have the cost of those loans essentially double because of the higher interest rate is super problematic, he explains.

According to Tyler, there has been a policy change that prevents him from applying for student loans through the US Department of Education. However, it remains unclear who is responsible for the change.

– I mean, there’s kind of a disagreement between the university and the US Department of Education about who is at fault, and they’re kind of pointing fingers at each other.

According to Lund University, the U.S. Department of Education has changed the regulations for student loans, which means they are no longer able to maintain access to these loans.

– Unfortunately, they have changed the rules

in the US, which means that Lund University and other Swedish and European institutions can no longer meet the requirements, says Maria Lindblad, Process Leader Strategic Recruitment, at Lund University.

THE U.S. DEPARTMENT of Education introduced new regulations in 2020. Since then, Lund University has been striving to comply with these requirements but has yet to succeed. The university finds itself in a situation where it cannot prove it is a state institution and is also unable to meet the criteria for private institutions.

– This has been an incredibly long process that we have been struggling with, and the Swedish Embassy is involved, as well as the U.S. Department of Education. The issue has been raised at a national level, and efforts are being made to address it directly with the U.S. Department of Education. They understand the problem, but unfortunately, we are currently at an impasse, says Maria Lindblad.

Lundagård has tried to contact the U.S. Department of Education for a comment but has been unsuccessful.

Det är väldigt uppenbart att Uppsala är en större stad med större prioriteringar.

Från kårordförande i Uppsala till novisch i Lund

Efter fem år som student i Uppsala, varav två som ordförande för studentkåren, ska Anton Sánchez Sulejmani påbörja sin kandidatexamen vid Lunds universitet.

– Att leda en studentkår är att leda, att peka med hela armen. Nu ska jag bara vara aktiv för att ha kul.

TEXT BEA LIGNELL

FOTO ISAK AHO NYMAN

– Det gjorde du bättre än vissa andra reportrar.

Anton Sánchez Sulejmani småler när jag ber att få spela in vårt samtal. Som tidigare ordförande för Uppsala studentkår är han van vid intervjuer.

– Just i Uppsala var man ju en form av offentlig personlighet. Då får man ingen sådan: ”jag filmar dig nu, är det okej?”

Beslutet att börja vid Lunds universitet föll sig förvånansvärt naturligt. Programmets utformning, pojkvännens studier vid samma universitet och Anton Sánchez Sulejmanis uppväxt i just Lund och Eslöv var alla viktiga faktorer. Flytten innebär också en nystart i studentlivet, något han hellre gör som novisch i Lund än som motsvarigheten recce i Uppsala.

– Om man har varit studentkårsordförande så är man, utan att låta lite för skrytsam, väldigt högt uppe i studentlivet. Att sedan gå tillbaka till kandidatnivå och vara en i mängden kändes som en jobbig omställning att göra vid samma lärosäte, förklarar han.

HANS ORDFÖRANDEROLL INNEBAR ett heltidsjobb, och kunde ofta vara ett arbete i motvind. Till skillnad från i Lund representerar inte alla Uppsalas studentkårer en specifik ämnesgrupp. De är heller inte bundna på samma sätt till ett sammanhållande organ som paraplyorganisationen Lus i Lund. Kårerna företräder istället självständigt sina intressen gentemot både varandra, sina fakulteter och rektorn.

– Vi var delade ungefär 50-50, där min studentkår representerade hälften av alla studenter på universitetet, och de andra fem kårerna företrädde den andra halvan. Även om vi var tio gånger så stor som den minsta kåren behandlade vi varandra jämbördigt. Vi sa ofta till universitetet att om

ni vill prata med kårerna så får ni prata med alla samtidigt, säger Anton Sánchez Sulejmani.

Uppsalas decentraliserade kårverksamhet påverkade både förhållningssättet kårerna sinsemellan och vilka frågor som drevs. En punkt som lyftes gällde det otillräckliga antalet studieplatser på universitetsområdet. Ojämn fördelning och allmän brist hade lett till att studenter tvingades besöka andra campus och därmed överta varandras studieplatser: en ömsesidigt frustrerande situation för kårerna att enas kring.

– Vi var väldigt överens om att inte lägga oss i varandras åsikter på lokal nivå, förklarar Anton Sánchez Sulejmani.

– Vi pratade om studentens bästa, den allmänna studenten.

UNDER HANS TID som ordförande renoverades kårhuset, och ett flertal nya studieplatser byggdes. Den synliga förbättringen var en av de ändringar som enligt Anton Sánchez Sulejmani bidrog till kårens ökade synlighet och förtroende hos studenterna, en avgörande del av kårarbetet.

– Det är väldigt lätt att man får bilden av att kåren är tråkig, att vi bara är små byråkrater som sitter och gör studiebevakning. Det kändes viktigt att släppa den negativa spiralen och ta oss framåt. Man jobbar med en myndighet som gillar möten, och det finns den tendensen inom kåren också, säger Anton Sánchez Sulejmani.

Förfinandet av studiemiljön var en del av det övergripande arbetet att öka studenternas förtroende och intresse för kåren. Vad gäller strävan att uppmuntra till engagemang har Lund tagit till mer konkreta medel än Uppsala, enligt Anton Sánchez Sulejmani.

– Uppsala har inte den här medaljkulturen som finns härnere. Medaljer är mer någonting man förtjänar, säger Anton Sánchez Sulejmani.

Arbetet gav resultat. På våren, under Antons sista ordförandeperiod, genomfördes ett kårval som slog rekord i valdeltagande.

– Jag tror bara att jag var lyckligt lottad. Dels försökte jag skapa en bättre organisationsgrupp och leda kårstyrelsen, men framförallt var vi bara många som trodde att vi kunde bli bättre. På något plan är vi bara studenter: man behöver inte alltid vara så himla stor. Ibland räcker det lilla, säger han.

En större faktor för kårerna och universiteten att förhålla sig till är kommunen, en relation som skiljer sig mellan studentstäderna, menar Anton Sánchez Sulejmani. Medan Lunds universitet spelar en central lokal roll vad gäller både stadsutveckling och näringsliv, är Uppsala universitet endast en av många aktörer.

– Det är ju väldigt uppenbart att Uppsala är en större stad med större prioriteringar, säger han.

– Det är en kommun som tampas med helt andra utmaningar än vad Lund gör.

Att engagera sig i studentlivet även i Lund var en självklarhet för Anton Sánchez Sulejmani, men också en möjlighet att delta med en ny inställning. Som en av fanborgens nya fanbärare ser han fram emot att delta i de akademiska traditionerna med samma intresse och uppskattning som i Uppsala, men utan den arbetsbörda som ordföranderollen medförde. Det omständliga rekryteringsarbetet är något han inte kommer sakna som student framöver.

– Det var det som fick mig att vilja plugga här nere, personalvetenskap eller HR. Men det var också oerhört utmanande att ha arbetsintervjuer, läsa CV och personliga brev, skicka ut arbetsprover, kontakta myndigheter och allt det där, säger han.

EN SÄRSKILT SURREALISTISK situation uppstod när Anton vid ett tillfälle fick kalla in en femtioårig kvinna, med trettio års chefserfarenhet, på intervju.

– Så satt vi där, och hon sa till mig att det känns så udda. Att hon i vanliga fall brukar intervjua folk i min ålder, säger han.

Något han bär med sig från sin tid i Uppsala är uppskattningen för den unika stämningen i studentstäder som Lund och Uppsala, och framförallt det outtröttliga engagemanget bakom kulisserna. Den inbjudande miljön, den jämlika strukturen och mångfalden på föreningar att utforska är något han ser som unikt för svenskt studentliv.

– Jag tror det avspeglar sig i studentlivet att Sverige är ett väldigt platt samhälle. Visst, det finns kuratorer och kårordföranden som leder organisationen, men samtidigt är vi alla bara studenter. Oavsett vad man gör finns inget uppdrag som är för litet eller för stort. Det finns något för alla, säger han.

”Professorer kunde ha tjugo

Mycket skiljer tidigare generationer av studenter från dagens, men en sak förenar dem: behovet av en plats i Lund att kalla hem. I vilken skepnad detta ”hem” kommit – och till vilket pris – har å sin sida varierat. Lundagård tittar närmare på vilka rum studenterna huserat i genom åren, och på vad de har kostat.

TEXT EMMY ODESKOG KOLLAGE ISAK AHO NYMAN

Att flytta till Lund sammanfaller för många med det första egna boendet. För de som i stället kom till staden under 1600-talet var fallet inte helt detsamma. De slapp förvisso sina föräldrar, men inackorderades i gengäld i en annan typ av överordnads hem: professorernas.

– En del professorer kunde ha tjugo studenter inneboende. De fick dela rum så det var nog rätt trångt, men det var också en möjlighet att få extra privatundervisning och tillgång till bibliotek, berättar Fredrik Tersmeden, arkivarie vid Lunds universitet och medförfattare till boken Bott i Lund

Så här bodde majoriteten av studenterna, som på den tiden var mellan hundra och tvåhundra till antalet, en bra bit inpå 1700-talet. Vissa professorer var generösa. Carl von Linnés hyresvärd, lundaprofessorn Killian Stobaeus, inhyste till exempel Linné gratis i sitt hem i början av 1700-talet. Andra professorer tog sannolikt en rejäl slant för sängplatsen.

Under 1700-talet slutade studenterna successivt att bo hemma hos professorer och började i stället bo inackorderade hos lokalbor. Denna övergång, menar Tersmeden, utgör den första av två stora förändringar som den lundensiska boendemarknaden genomgått.

– Under i princip hela 1800-talet var det privata hyresvärdar som gällde. Man hyrde ett rum för en termin i taget och flyttade ganska ofta. Det byggde på att man hade väldigt få egna saker, säger han.

Ett typiskt sådant privat rum var litet,

beläget i husets utkant (förslagsvis vindskupan) och sparsamt möblerat. Ljusinsläppet var ofta knapert, och kylan ett faktum. Men trots att standarden var låg präglas beskrivningarna av dessa rum, även kallade ”studentkulor”, inte sällan av en slags intellektuell idyll (mer om det på s. 24-25).

”Jag var ung, lyrisk och romantisk till min läggning, och på något sätt stämde omgivningen överens med detta.”

Detta skriver poeten Alf Ahlberg om sin studentkula på Grönegatan i texten Vindskupornas filosofi från 1921.

Enligt Fredrik Tersmeden var det genomsnittliga priset för ett sådant privat rum i början av 1900-talet ungefär 30 kronor per termin. Det motsvarar ungefär 1 000 kronor i dagens penningvärde. Priset per månad var alltså (eftersom man inte betalade hyra på sommaren) blott 200 kronor.

NÄSTA STORA FÖRÄNDRING av studenternas boendesituation skedde under 1900-talets mitt. Från den här perioden har de före detta lundastudenterna Ann-Marie och Jarl Risberg, psykolog respektive psykolog och forskare, fortfarande tydliga minnen.

När de först anlände i Lund i början av 60-talet var dagens novisch-slukande korridorer på Sparta, Delphi och Parentesen fortfarande bara skisser på någons skrivbord. Ann-Marie tog över ett gammalt rum, från en granndotter i Umeå, på Magle lilla kyrkogata. Jarl drog i stället en vinstlott med framtidsanda. Han fick ett korridorsrum på Malmö nation, som kostade blyga 135 kronor i månaden.

I allt större utsträckning slutade studenterna, precis som Jarl, bo hemma hos folk. I stället byggdes nya bostäder särskilt ämnade åt dem. En stor anledning till detta var att universitetet expanderade åren efter andra världskriget slut, vilket i sin tur gjorde att antalet studenter i Lund ökade.

– Den privata bostadsmarknaden räckte inte längre till, och dessutom började studenternas krav på vad som är en vettig och skälig bostad stiga, säger Fredrik Tersmeden.

tjugo studenter inneboende”

STUDENTKULORNA HADE SOM sagt sina brister, och inte ens romantiken kunde överbrygga det faktum att de inte höll för den nya tidens krav. I reportaget ”Så bor lundastudenten” från 1954 kritiserar Tidningen Lundagård bostädernas skick.

”Vi står inte ut längre, säger studenterna. Om inte detta ändras omedelbart, reser vi till Uppsala, Stockholm eller Göteborg”, skriver Lundagård.

Det var väldigt billigt, kostade bara 200 kronor i månaden. ”

Det fanns alltså ett stort, växande behov av fler och bättre bostäder. Samtidigt får de som stod i stånd att bygga dessa bostäder förmånliga lån av staten och staden Lund ställer upp med i princip kostnadsfri mark.

– Det leder till att det blir en enorm bostadsbyggar-boom på några få decennier där mellan sent 40-tal och fram till tidigt 70-tal. Då byggs hela bulken av de äldre studentbostäderna, säger Fredrik Tersmeden.

NÄR ANN-MARIE OCH Jarl väntade sitt första barn 1963 drog de nytta av den här utvecklingen. De tilldelades en dubblett i det nybyggda Dackegården och blev därmed bland husets första hyresgäster.

– Där var två rum och ett pentry, inget riktigt kök. När man hade på kylskåpet och sen satte på ugnen, då smälte allt som låg i kylskåpet, berättar Ann-Marie.

– Det var väldigt billigt, kostade 200 kronor i månaden, tillägger Jarl.

På den tiden fick en universitetsstudent som mest 777 kronor i månaden i studiemedel. Hyran på Dackegården kan alltså antas ha tagit upp en knapp åttondel av Ann-Maries

och Jarls respektive inkomster.

– Det var väldigt förmånligt, säger AnnMarie om hyresnivån. Hon tillägger att man såklart hade en begränsad budget, särskilt eftersom paret som försörjde tre barn i slutet av sin studietid.

Att hyresnivån upplevdes vara förhållandevis låg verkar källor från den tiden vara överens om. Nästan tio år tidigare, 1953, korades Lund till den billigaste studieorten i en undersökning genomförd av Sveriges förenade studentkårer (SFS). För en student i Lund summerades levnadskostnaderna till 274 kronor per månad, varav 74 kronor gick till boende.

Riktigt samma uppfattning finns inte om dagens prisläge. I våras rapporterade Lundagård om att många av ettorna på AF Bostäders nutida nybyggen kan kosta mer än hälften av en studentinkomst. Fredrik Tersmeden bekräftar den här bilden.

– Bostäderna är proportionellt mycket dyrare för studenter idag än vad de var på min tid (80-talet) och framförallt om du jämför med för hundra år sedan, säger han.

EN ANLEDNING TILL detta är att produktionskostnaderna för bostäder är högre idag. Det finns även krav och byggnormer som gör det dyrare att bygga.

– Idag ska alla studentrum ha handikappanpassat badrum till exempel, det behövde du inte när du byggde på 60 och 70-talet, säger Fredrik Tersmeden.

Henrik Krantz, VD på AF Bostäder, menar dessutom att studenterna har blivit mer kräsna. Färre är till exempel villiga att dela dusch, vilket bidragit till en minskad efterfrågan på korridorsrum. Detta är en av anledningarna till att AF bostäder inte bygger nya korridorer idag.

– Det är så i hela samhället, vi har höga krav idag, säger Henrik Krantz.

Fuktiga vindskupor utan egen ingång verkar alltså vara ett minne blott, likaså trånga inackorderingar hos professorer. Samtidigt följs den ökade standarden uppenbarligen av ett ökande pris, det krävs inte mycket för att slå i den trånga studentbudgetens tak.

Lundagård testar: Snabbnudlar

Att leva på nudlar är något av en studenttradition. Denna billiga måltid är ett självklart val när pengarna är slut eller när gårdagens fest blev lite för blöt. Lundagårds egen nudelpanel har testat sig igenom sortimentet och tagit fram den ultimata guiden över de bästa – och sämsta – snabbnudlarna i Lund.

1

2

Så gick testet till

Fyra av Lundsgårds medarbetare testade nio olika sorters nudlar. De bedömde snabbnudlarna i sin helhet, buljong och konsistensen på nudlarna och gav dem betyg från ett till fem. Två av nudelsorterna saknade buljong, så istället bedömdes deras sås eller smaksättning utifrån samma skala. Nudlarnas konsistens bedömdes utifrån skalan: väldigt sladdrig, sladdrig, mjuk, fast och al dente. Även nudlarnas hetta bedömdes utifrån skalan: väldigt låg, låg, medium, hög, väldigt hög. Slutligen bedömdes även om nudlarna var bakisvänliga eller inte utifrån en bedömning av såväl smaken som hettan.

inU f 1 00Roasted beef knoTnissiN o tsu Demae Ramen maM

3

Enligt panelen är Unif 100 nudeltestets vinnare. Denna nudelsort överraskar med en riktig ”goodiebag” av ingredienser när man öppnar förpackningen. Till skillnad från många andra nudelsorter i testet får man med Unfi 100 en generös portion, och buljongen är fylld med lök- och morotsbitar som bidrar till en komplex och välbalanserad smak.

Buljong: 5/5

Konsistens: Mjuk

Hetta: Låg

Bakisvänlig: Ja

Den här nudelsorten levererar en rejäl portion, men är också något dyrare. Det behövs också lite mer tid att mjuka upp nudlarna, så det är inget för den som har bråttom till bussen. Med en generös mängd kryddpulver får nudlarna en kraftig och fyllig smak. Till Tonkotsu pork medföljer även sesamfrön, vilket ger en tydlig sesamsmak som lyfter rätten. En av panelmedlemmarna jämför utseendet med dillchips, fast i nudelform. Vad det säger om smaken lämnar vi osagt.

Buljong: 4/5

Konsistens: Mjuk

Hetta: Väldigt låg

Bakisvänlig: Ja

Panelen tycker att konsistensen på nudlarna är för vånansvärt bra, särskilt med tanke på att det är en av de billigare nudelsorterna. Ett stort plus är den medföljande påsen med chiliflakes, som gör att man kan justera hettan efter eget tycke. Buljongen har en inbjudande färg, men mer hetta i sig än en djup smak. Eftersom den här rätten är något starkare, är Mamas nudlar inte bakisvänliga – enligt panelen.

Buljong: 4/5

Konsistens: Mjuk

Hetta: Medium

Bakisvänlig: Nej

TEXT EMILIA LINDHOLM

FOTO ISAK AHO NYMAN

Snabbnudlar

u mYumChicken

4

Nudlar som gör jobbet efter en lång utekväll: Snällt mot magen, inte för starkt och buljongen har en tyd lig saltsmak. Yum Yum Chicken imponerar på pane len med en smakrik blandning av vitlök, en antydan av rostad lök och klassisk kycklingbuljong. Däremot är nudlarnas konsistens något av en besvikelse, då de upplevs som lite sladdriga.

Buljong: 3/5

Konsistens: Sladdrig

Hetta: Väldigt låg

Bakisvänlig: Ja

Nudlarna som bjuder på rejäl hetta. Tycker man om när det bränner till rejält är denna nudelsort helt rätt för dig. Den mest känsliga personen i panelen fick dock kämpa sig igenom tuggorna. Ett plus var att nudlarna var något tjockare, däremot lite för kladdiga.

Smaksättning: 2/5

Konsistens: Mjuk

Hetta: Väldigt hög

Bakisvänlig: Nej

5 6

Den klassiska nudelsorten tycker panelen är helt okej. En ganska okomplicerad smak, inget extra.

Däremot ett väldigt bra alternativ om man själv vill piffa upp sina nudlar, förslagsvis med ett ägg eller två. Eller varför inte vårlök eller böngroddar. Den smakar vad man förväntar sig av snabbnudlar i Samyangs prisklass.

Buljong: 2/5

Konsistens: Mjuk

Hetta: Låg

Bakisvänlig: Ja

Soba-nudlarna var något mer besvärliga att tillaga (behövs kastrull) och de saknar medföljande buljong. Panelen tycker dock att de fungerar väldigt bra som ett komplement till exempelvis kyckling eller tofu. För att ge snabbnudlarna lite extra karaktär kan det också vara en bra idé att tillsätta lite hetta.

Smaksättning: 2/5

Konsistens: Mjuk

Hetta: Väldigt låg

Bakisvänlig: Ja

7 8 9

Förpackningen är rosa, och precis som ett rosa godispapper så matchar innehållet färgen på plasten runt om. Smaken på Yentafo är däremot svår att sätta fing ret på – den lyckas vara både syrlig och söt på samma gång, vilket gör den långt ifrån idealisk för bakismat.

Buljong: 2/5

Konsistens: Mjuk

Hetta: Låg

Bakisvänlig: Nej

Nudelsorten, som är känd från den Oscarsbelönade filmen Parasit, är testets stora besvikelse. Ingen vill äta upp nudlarna. De smakar mest bränd lök med en konstig och något bitter eftersmak. Precis som Soba-nudlarna är de också krångliga att tillaga, och det är nödvändigt att ha instruktionerna nära till hands för att det ska bli rätt.

Smaksättning: 2/5

Konsistens: Mjuk

Hetta: Låg

Bakisvänlig: Nej

Hur fattig är studenten?

Ett romantiskt skimmer ligger över studietidens ekonomiska utmaningar. Att vända på varje CSN-krona är nästan lika stor del i studentens identitet som att faktiskt läsa på universitetet. Ella Kettula har undersökt hur det ligger till med studietidens ekonomiska centralmyter.

TEXT ELLA KETTULA

ILLUSTRATION IDA HEIN OLSSON

Min första lägenhet var just så där småsunkig som en första lägenhet ska vara. Studietiden stod runt hörnet; aldrig hade ett ihoptejpat kylskåpshandtag, fönster mot en plåttaksfylld innergård, flagnande skåplack och ljudet från källarens replokal känts så rätt. In med nudlar, havregryn och linser i skafferiet. Jag var redo för den mytomspunnet knapra tiden som fattig student.

På något sätt visste jag att det är så det ska vara. Hur många gånger hade jag inte läst recept på billig studentmat och tillspetsade snabbnudlar online, eller hört någon vuxen berätta om vilken mat de numera totalundviker efter att ha förätit sig på det som studerande? Och så var det ju populärkulturens otaliga skildringar av studentlivet och dess prövningar. Den torftiga studietiden är ofrånkomligen en del av vår kulturella vokabulär. Men är det faktiskt verkligheten som skapar myten? Visst, i det gränsland mellan föräldraförsörjning och arbetslivsinträde som studietiden för många är, tenderar det ekonomiska svängrummet att vara begränsat. Men även om man på det stora hela har det rätt okej verkar det finnas en benägenhet att tillskriva sig rollen som fattig nudelätande student. Att ta del av den delade identitet som uppstår, men utan att behöva lida när leken blir lite mer på riktigt. Lite som i den klassiska filmen When Harry Met Sally där huvudpersonerna för första gången möts på University of Chicagos campus eftersom de ska dela bil till New York för att spara på bensinkostnaderna. För visst gäller det att som student vara fattig på rätt sätt. Välja att samåka men fortfarande kunna ta sig dit man vill och behöver. Det är bara roligt så länge man faktiskt har råd, men kanske egentligen borde spara. Man ska frivilligt låta sig omfamnas av myten.

Att diskutera studenters monetära omständigheter med ”myt” som upptakt öppnar utan tve-

kan för en kritikflod av bibliska dimensioner. För trots att termen ”myt” i sig inte betyder osanning är det ofta med den konnotationen ordet används i dagsläget. Det vore givetvis inget annat än verklighetsfrånvänt att beskriva studenters ekonomiska utsatthet som just det – frånskild verkligheten. Samtidigt har upprätthållandet av fattigdomstropen konsekvenser. Om alla studerande dras över en och samma fattigdomskam riskerar upplevelserna för de som verkligen har det ekonomiskt svårt att förbises.

MEN OM DET inte finns en entydig verklighet fylld av homogent fattiga studerande som ligger som grund för myten – hur kommer det sig då att den består? Här kan den erkända inramningen av den fattiga studenten granskas ur en motsatt, och möjligen mer intressant, synvinkel. Nämligen om inte myten också besitter förmågan att bli sanning och verklighet.

I sitt klassiska verk Mytologier (1957) skriver Roland Barthes om den moderna myten som ett kommunikationssystem genom vilket något tilldelas en viss betydelse. Som exempel använder han sig av vinets roll i den franska kulturen. Enligt Roland Barthes är vin inte bara vin i Frankrike utan en del av landets identitet – det franska folket förenas i en tro på vinet och dess vitalitet. Det är varken någon som talar om alkoholens negativa hälsoeffekter eller att drycken är en expropriationsprodukt med rötter i landets koloniala historia. Genom att förse saker och fenomen med mening, menar Roland Barthes att myten fyller en ideologisk funktion i samhället. Något som i sin tur gör den tätt förankrad till kultur och makt.

Hela premissen för högskolestudier är att man inte tjänar pengar. ”

Myten både skapar och upprätthåller en viss kultur. Genom det blir myten en sanning; när man är student är det snabbnudlar och samåkning som gäller. Inga konstigheter med det. Det som gör myten så effektiv är att den blir en given del av språket. Det etableras ett naturligt förhållande mellan semiotikens betecknande och betecknad, det vill säga ett teckens fysiska form

och det mentala koncept det representerar. Ett normaliserat förhållande uppstår och konsumeras där fattigdomen betecknar studenten ungefär som rök betecknar eld. Man kan dock fråga sig om inte myten om den fattiga studenten genom detta också blir ett sätt att bibehålla status quo. Varför ändra på något när det är så här det ska vara. I det går rimligen en viss grad av genomslagskraft förlorad. Men myten om den fattiga studenten verkar inte heller rubbas av berättelser om studentliv i lyx.

Med allt från Donna Tartts dark academia-klassiker Den hemliga historien (1992) till de privilegierade Manhattan-ungdomarnas liv i Gossip Girl målas en, för de allra flesta, onåbar verklighet upp. Och det är även där, på det ouppnåeliga och underhållande planet som allt stannar. Däremot vittnar de här berättelserna om att tillgångar för studerande inte endast är av monetär karaktär.

HELA PREMISSEN FÖR högskolestudier är att man inte tjänar pengar utan i stället allmänbildas och specialiseras inom sitt område. Samt förstås, det som ingen vill låta en glömma: Man vidgar sitt sociala nätverk. I bourdieuska termer frodas ens kulturella och sociala kapital. Inte minst i anslutning till den ansenliga institution som ett universitet är i samhället. När det symboliska kapitalet beaktas i sin helhet blir bilden av den fattiga studenten inte fullt lika skarp. Det här är framför allt viktigt ur ett temporalt perspektiv. Trots att man som studerande sällan har så mycket pengar att röra sig med i nuet är det sällan fallet för framtiden. Framför allt inte med tanke på den arsenal av kunskap och nätverk man får tillgång till – och kan använda för att få tillträde till och kunna föra sig i samhällets finrum senare i livet.

Vi lever inte alla i samma verklighet. Således vore det förstås en förenkling att ge ett enkelt ja eller nej som svar på frågan huruvida den ”fattiga studenten” är en myt – eller i vilken grad den faktiskt återspeglar verkligheten. Men visst finns det något betryggande i att tillsammans uppgå i myten oavsett dess sanningshalt. Att oentusiastiskt tillreda sin linsgryta. Avvakta med inköp och restaurangbesök dagarna som föregår CSN-utbetalningen. Inte för att man nödvändigtvis måste eller för att det alltid kommer att vara så, men för att smutta på billigt vin är godare om man tar del av myterna kring det.

Sportfeber & pandemikänning Sommaren som gått:

Campus må ha varit dött i flera månader, men inte nyhetsflödet. Om du inte har hängt med i tryckpressarnas tempo de senaste veckorna är det hög tid att komma ikapp. Lundagårds Erik Lindberg hjälper dig på traven och gör tre nedslag bland sommarens hetaste rubriker.

Folkfest när Lund firade pensionärsvalborg

När jag besökte Stadsparken i juli hängde en skogsgrön banderoll tvärs över den norra ingången: ”Boule-SM i Lund – Missa inte årets stora folkfest!”. Och vilken folkfest det blev! Över 1700 deltagare spelade 4 813 matcher på de drygt 300 boulebanorna som ritats ut på Stadsparkens grusgångar. Stadsparken hade knappt hunnit återhämta sig från valborgsfirandet innan bouleentusiasterna började välla in – och faktum är att de respektive spektaklen faktiskt inte var så olika varandra som man skulle kunna tro. Liksom under valborg – den enda dagen på året då hela studentlund är uppe i ottan – var Stadsparken tidigt fylld med folk (vilket i och för sig kanske beror på att hälften av de gråhåriga bouledeltagarna ändå varit vakna sedan 04.45 för att prostatan framtvingat ett tidigt toalettbesök). Den något högre medelåldern under pensionärsvalborg till trots – den äldsta deltagaren var 93 år gammal – bjöd boulespelarna ändå på fest. Grabbiga vrål, värdiga en grupp fulla indekare, ljöd genom Stadsparken när någon knockade ett klot och publiken skanderade hejaramsor och viftade med skyltar. Jag överhörde till och med en gubbe, som just vunnit en match, säga till sin lagkamrat att de skulle fira vinsten i baren – glassbaren.

Blotta

tanken på Zoomföre- läsningar ger mig kalla kårar

Världshälsoorganisationen (WHO) har utlyst internationellt hälsonödläge till följd av spridningen av den farligare varianten av mpox i centrala Afrika. Ett första fall har konstaterats i Sverige. Statsepidemiolog Magnus Gisslén (Anders Tegnell 2.0) förklarar lugnt och pedagogiskt i tv-studior och på tidningsuppslag att risken för en smittspridning i Sverige är mycket liten. Det är betryggande. Minnena från covid-19-pandemin hägrar dock som en illavarslande vålnad i bakhuvudet. Blotta tanken på att det över huvud taget finns en risk för att Zoomföreläsningar återigen kan bli

en nödvändighet ger mig kalla kårar. För gudarna ska veta att träiga lektorer som kan få ett helt rum med studenter att somna, inte gör sig bättre förinspelade framför en primitiv powerpoint. Den enda trösten i sammanhanget är att videospelaren i Canvas tillåter en att höja uppspelningshastigheten. Liveföreläsningar på Zoom erbjuder inte den nåden. Då får man försöka underhålla sig på annat vis. Alternativt får man göra som en av mina kursare gjorde på intromötet, första gången klassen samlades, i väntan på att föreläsaren skulle ansluta till Zoomrummet: Plocka fram den akustiska gitarren och börja improvisera en visa om lektorn. Charmigt? Underhållande? Fasansfullt? Välj själv. Jag lutar bestämt åt det sistnämnda.

Sportsliga tonårstriumfer – ungdomarna tar över

Under den trettiotredje Olympiadens avslutningsceremoni fick judokan Tara Babulfath, född 2006, äran att bära den svenska flaggan. Det var välförtjänt. Hon tog den första svenska OS-medaljen i judo någonsin och Sveriges första medalj under Paris-OS. Ett Paris-OS som utgjorde kulmen på en idrottssommar som har varit en enda lång, lycklig feberdröm för alla sportnördar: Friidrotts-EM, Wimbledon, US Open, fotbolls-EM och OS, för att nämna några höjdpunkter. Tara Babulfath är långt ifrån den enda junioren som skördat framgångar – det har varit just de unga atleterna som gjort störst avtryck. Ta till exempel Lamine Yamal, född 2007, som bärgade hem EM-guldet i fotboll till Spanien efter att ha borrat upp bollen i krysset mot Frankrike i semifinalen. Eller den australiske skateboardåkaren Arisa Trew, född 2010 (!) som vann ett guld och därmed blev sommarspelens yngsta medaljör. För de personer som får åldersnoja i tv-soffan när de ser personer som inte ens får lov att köra bil kliva upp på prispallen, blir saken knappast bättre när terminen drar igång. Det har nämligen hunnit bli 05:ornas tur att inta campus. Ni är naturligtvis varmt välkomna, jag visste bara inte att ni redan var tillräckligt gamla för att få röra er fritt utan målsmans tillstånd.

Pubertal humor i ny serieroman

Plojig och flamsig. Grov och vulgär. Tommy Sundvalls senaste serieroman Folkbokförd i rännstenen vill vara en käftsmäll i såväl etablissemangets ansikte som den känslige läsarens, men lovar den för mycket?

Serieroman

TEXT ALICE NYBERG WESTERLUND

Vi möter Morris, John och Hunter, ständigt på jakt efter tillräckligt med pengar för att överleva månaden. Snubbar som lever i utkanten av de sociala skikten, utan skyddsnät eller livboj, måste vara uppfinningsrika och redo att gå med på det mesta. Flytta till Norge för städgig på ett gym? Inga problem. Kränga stulna fryspizzor? Lätt! Beggars can’t be choosers.

HUNTER HAR DET bättre, han är ett snäpp upp i hierarkin. Av alla förlorare i gig-ekonomin har han det bäst. Alltid redo med en ny deal för sina vänner, den ena mer tvivelaktig än den andra och Morris och John är inte de som låter en chans till snabba pengar passera. Dessutom har de båda en tendens att fucka upp precis när det ser ut att lösa sig, så de har inte mycket till val. De spelar bort sina nyvunna pengar på trav. Råkar ta ketamin och elda upp de varor de är anställda för att leverera. Men vad ska

man annars göra när man är två sköna killar i gig-ekonomins våld?

Boken delas upp på ett klassiskt novellmanér – varje del är en historia som kan stå på egna ben. Varje del ett problem att lösa, en slant att tjäna. Illustrationerna är enkla, gränsar till tråkiga. Svartvita och barnsligt slarviga. Det går i linje med hela bokens image, en vem fan bryr sig-mentalitet. Och det är klart att det är gött med lite nonchalans, men jag saknar en bärande stomme. Javisst, jag fattar att gig-ekonomin är sämst, men boken berättar inte varför. Mer än att tala om att de som lider av den (Morris och John) är fuck ups som slirar bort varje chans till stabil ekonomi.

ROMANEN ÄR LITE kul, en go bok att bläddra i på tåget hem. Men en, som den beskrivs i baksidetexten, rasande kritik av gig-ekonomin och klassamhället? Nja. Det är en bok som lovar mycket men på grund av stora löften faller lite platt. Jag tror att Folkbokförd i rännstenen skulle må mycket bättre av en gnutta ärlighet. Kalla den för vad den är: Plojig, flamsig och vulgär. Kul och lite barnslig. En äkta storebrorsa-bok. Med en underton av kritik mot klass och ekonomiska system.

På det stora hela, en lättsmält serieroman att småskrattandes ta sig igenom. Kanske utbrista ett “gud, så tokigt!” då och då. Det märks att Tommy Sundvall lagt ner både hjärta och själ, och det respekterar jag, men för att kunna kalla någonting för ”rasande kritik” krävs mer.

LUNDGRENS: MÄSSAN AV TEKLA SVENSSON

Tommy Sundvall, Foto Maria Mäki.

Våra bästa spartips

ILLUSTRATION IDA HEIN OLSSON

Terminsstart! Dra fram pennskrinet, massera geniknölarna och öva upp småpratet. I takt med att 35 000 studenter återintar sina platser på Lunds alla institutioner blåser sensommarvin darna bort sommarens värme och obrydda sinnesstämning. Nu ska årsbudget göras, matlådor preppas och erbjudanden jagas. Lundagårds kulturredaktion tipsar om sina favoritmetoder för att få studiepengen att räcka så långt som det bara går.

MAXA STUDENTLEGGET

Studentrabatter finns överallt om du är uppmärksam. På Skissernas museum får lundastudenter gratis inträde. Många museum i Malmö har även de studentrabatt. Utöver museum finns det gott om utomhuskonst i Lund och Malmö. Ta med några kompisar och utforska. Man är bara student en kort stund i livet, det är viktigt att utnyttja studentlegget till fullo.

”MEALPREP”

På mataffärens app får man varje vecka några speciella erbjudanden på ingredienser som man kanske inte har testat än, men är nyfiken på. Då är det bara att googla fram ett enkelt recept med samma ingredienser och köra på! Portionen under tian brukar ha flera som man kan blanda med ICA-rabatt, till exempel. Man sparar pengar och lär sig att laga nyttig mat! En win-win!

STICK FRÅN STAN

Drömmen om billiga secondhandkläder krossas på Erikshjälpens linoleumgolv lika snabbt som dörren stängs bakom dig. Varje ny södertjej som kommer in blir en ny konkurrent i jakten på den perfekta kjolen. Ta därför pågatåget ut från Lund i valfri riktning och hoppa av på slutstationen. Jag lovar dig att du kommer att vara själv om att leta vintage läderskor i Svarte.

SNYLTA OBLYGT

Gå på mässor, lunchföreläsningar och vernissager: alla vet att gratis är gott. På de här ställena kan du få med dig kunskap och knyta kontakter, men viktigast av allt: gratis prylar, mat och dryck. Dessutom kan du njuta av konst och verka riktigt cool och mystisk på vernissager. Världen är ditt ostron, mingla på för plånbokens skull.

PRE-DUMPSTRING

Säg att du redan har veckohandlat, men du är sugen på någon typ av bröd eller bakelser. Det finns ingen rabatt på närmaste mataffär och det är fortfarande många dagar kvar tills CSN kommer. Inga problem! Appar som “Karma” eller “Too good to go” har alltid flera matkassar som annars slängs. Hjälp butikerna minska matsvinn och unna dig något gott på en och samma gång!

I FORSKNINGENS TJÄNST

Jag har bekostat många av mina vänners födelsedagspresenter genom att låna ut min kropp till vetenskapen. Att den lundensiska livsstilen ska räknas som höjden av sundhet går kanske att ifrågasätta, men med en lön på 200kr i timmen (och en gratis färd genom en magnetröntgen) ställer jag gärna upp. De får data och jag får pengarna att köpa en monstera till min väns inflyttningsfest.

LÅNA BÖCKER

Biblioteket är din vän. Om du gillar att läsa på telefonen eller på plattan är biblioteksappen Biblio att rekommendera. Där kan du låna både e-böcker och ljudböcker med ditt bibliotekskort. Annars kan du låna böcker av dina vänner. Som det uttjatade uttrycket lyder: ”att läsa är att resa”, och så här reser du gratis.

BARA BEGAGNAT

Det känns alltid bra att köpa begag nat, framför allt när man inte alltid har råd att köpa nytt. Men ibland har man inte tid eller ork att ta sig till Erikshjälpen och då har man olika appar som alternativ: Plick, Tradera, Sellpy. Kläderna är bra, som nya, och du kan alltid lägga ett bud som passar dig. Det är dessutom ett ”produktivt” sätt att prokrastinera.

TÖRNROSADIETEN

Om du dagen efter en natt på nationen vaknar upp med ett härjat bankkonto och cirka 400 kr kvar att leva på månaden ut är mitt tips att inte stiga upp alls. Sov igenom föreläsningarna, luncherna och frukostarna. Sov igenom tristessen och hungern, känn dig som en svältkonstnär. Köp torkade baljväxter nästa CSN för att undvika repetition.

MARIA HENRICSSON

FLORENCIA LARROSA

MARIA MÜLLERN-ASPEGREN

Lunds universitets studentkårer

Denna sida består av icke-redaktionellt material.

”Studenternas syn på högskolepedagogik”

Varmt välkomna alla nya studenter till Lunds universitet! Ni står inför en tid fylld av lärande och nya möjligheter. När ni tar era första steg inom Lunds universitet är det viktigt att uppmärksamma att kvaliteten på utbildningen inte bara handlar om ämneskunskap, utan även om hur denna kunskap förmedlas. Högskolepedagogik är en avgörande komponent för alla utbildningar som ges vid lärosätet.

En god högskolepedagogik handlar om mer än enskilda föreläsningar och tentor. Det krävs en helhetssyn där planering, genomförande och utvärdering av undervisning sker på ett sätt som främjar lärande. Lunds universitets studentkårer (LUS) menar att den pedagogiska skickligheten hos lärare är central för utbildningens kvalitet. En skicklig lärare är inte bara ämneskunnig, utan också lyhörd för studenternas behov, engagerad i att skapa en inkluderande miljö och kopplar teori till praktik på ett inspirerande sätt.

LUS ANSER ATT pedagogisk kompetens ska vara lika högt värderad som vetenskapliga meriter vid Lunds universitet. Därför kräver LUS att undervisande personal, från adjunkter till professorer, ska ha genomgått minst tio veckors högskolepedagogisk utbildning. LUS ser detta som en självklarhet för att upprätthålla en hög akademisk standard. Utöver en högskolepedagogisk utbildning anser LUS bland annat att det

DETTA ÄR LUS

101

krävs kontinuerlig kompetensutveckling. Doktorander som undervisar måste även ha möjlighet att delta i pedagogisk utbildning som en del av deras forskarutbildning.

FÖR ATT FRÄMJA utvecklingen av en pedagogisk karriärväg bör universitetet skapa tydliga incitament, både ekonomiska och tidsmässiga, för att belöna och uppmuntra pedagogiska meriteringar. Ett gott exempel på arbetet med högskolepedagogik är projektet från förra året som bland annat resulterade i tydliga förslag på hur högskolepedagogisk kompetens kan bedömas vid rekrytering. Trots att verktygen nu finns på plats, verkar det som att pedagogikens betydelse fortfarande ofta underskattas. Det förmodat enda kvarvarande hindret är viljan. Det är därför upp till universitetet att börja värdesätta pedagogiken lika högt som forskningen och arbeta för en universitetsmiljö där kvalitet i undervisningen står i fokus.

LUS kramar: Goda initiativ för att stärka högskolepedagogiken!

LUS sparkar: Motvilja mot att erkänna högskolepedagogik som en likvärdig meriteringsgrund!

MIA HOUVILAINEN, ORDFÖRANDE LUS

AXEL SIMONSSON, VICE ORDFÖRANDE LUS

Lunds universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

Vem ansvarar för vårdstudenternas utbildning?

Sjukvården är i kris samtidigt som majoriteten av studenterna vid Medicinska fakulteten har omfattande praktik i vården, en del av så kallad verksamhetsförlagd utbildning (VFU) eller verksamhetsintegrerat lärande (VIL). Ansvaret att erbjuda god kvalitet och kunskap ska delas mellan Lunds universitet, Region Skåne och Skånes kommuner. Men fungerar praktiken i praktiken?

STUDENTKÅRENS UPPLEVELSE AV VFU/ VIL är att det är svårt att garantera både kvalitet och kunskap ute i verksamheten. Mycket hänger på arbetsmiljön, inklusive bemötandet från handledare och annan personal. Den etiska stressen när vården inte räcker till är tärande, trots att studenter inte har det huvudsakliga patientansvaret. Samtidigt beskriver studenter hur de får handledare som tagit examen terminen innan, får göra hundgörat, eller får klara sig bäst de kan. Dessutom är det en utmaning för regionen och kommuner att ens tillhandahålla VFU/VIL-platser. Detta betyder då att studenten måste tillgodogöra sig praktiken senare, i värsta fall samtidigt som en annan kurs eller på sommaren. Kan kvalitet och kunskap verkligen garanteras för oss studenter? En stor del av våra utbildningar bygger på en fungerande dialog mellan universitetet och vården; en dialog som försvåras av vårdkrisen där personer med enorm kunskap och erfarenhet väljer att sluta för att värna sitt eget välmående. Denna mångfacetterade urholkning medför därför att kvaliteten på utbildningarna blir lägre. Universitetet och vården måste se till att studenterna på VFU/VIL inte används som avlastning och i stället ansvara för att värna om vår utbildning.

EMILIA BJÖRKMAN & MALTE LARSSON Språkrör, Corpus Medicum

Savour every moment of your time in Lund

Lund University has been welcoming new students from far and wide since the 1660s. Every autumn, Lund is reenergised as the next wave of excited and expectant students arrives from around the world and a new academic year begins.

To those of you who have just joined us, I would like to extend a warm welcome. I hope that in the time ahead you can enjoy and benefit from everything the university experience here has to offer – from the satisfaction of academic achievement to the social whirl of Lund’s vibrant student life.

As well as navigating your own path through your student years, you also play a part in reinvigorating the University while contributing to its rich history. Over the centuries, the university

has established a tradition of innovation and academic endeavour, and all our activities align with our aim to be a world­class university that works to understand, explain and improve our world and the human condition.

You will see the university logo numerous times a day – you may even be wearing it as you read this. The logo is based on the original university seal of 1668 that was used to authenticate documents. It is worth a second look, as it contains within it the words ad

utrumque, Latin for “prepared for both” – the motto of Lund University. It is a motto that will stand you in good stead as you enter university life in Lund; to be flexible, to consider other viewpoints, and be ready for challenges and opportunities.

So, get ready to discover what Lund has to offer and savour every moment.

Welcome to Lund University!

Erik Renström Vice-Chancellor

PHOTO: JOHAN PERSSON

Du vet väl att du kan åka utomlands under din

studietid?

Lunds universitet har avtal med fler än 560 universitet i ett 70-tal länder runt om i världen. Partneruniversiteten erbjuder både kortare utbyten i form av sommarkurser, och längre utbyten som sträcker sig över en termin eller ett år.

Varje år åker runt 1 000 studenter utomlands via Lunds universitet. Kanske blir du en av dem!

Du kan också göra utlandspraktik eller fältarbete som en del av din utbildning vid Lunds universitet.

Maxa din studieteknik i en digital värld

Ska du ha ett grupparbete på distans, skriva en tenta i Inspera eller läsa trehundra sidor kurslitteratur på datorn? På campusonline.lu.se hittar du praktiska studieteknik­tips.

Läs mer på campusonline.lu.se

Planera och ansök under hösten 2024 för att komma iväg 2025.

Läs mer och hitta ansökningstider: www.lu.se/ internationellamojligheter

Följ

lundastudenter som är utomlands just nu!

På Instagram kan du följa lundastudenter som är på utbyte, praktik eller gör fältarbete utomlands.

Följ

@lund_university_abroad

Hitta ditt sätt att studera!

Varje tisdag hela höstterminen erbjuder Studieverkstaden dig möjlighet att delta i deras populära skriv­ och studieträffar i Genetikhuset i Lund.

Ta med dig ditt studierelaterade material och kom! Du får en arbetsplats, en social gemenskap med andra studenter och tillfälle att rådfråga våra språkpedagoger.

Läs mer om träffarna, kommande datum och hur du anmäler dig på: www.lu.se/ studieverkstaden-traffar

Gå med i en studiegrupp med SI-ledare

Lunds universitet bedriver SI­verksamhet, samverkansinlärning, som ett komplement till den ordinarie undervisningen i fler än 200 av de kurser som ges. SI är studiegrupper som leds av en senior student och hjälper dig att lyckas i kursen.

För att ta reda på om SI finns på kursen du läser, besök din institutions webbplats eller www.lu.se/studiegrupper-si

Sök betalt uppdrag som stödmentor eller anteckningsstöd

Till höstterminen söker universitetet dig som vill ta ett betalt uppdrag som mentor eller anteckningsstöd. Under dessa uppdrag får du chansen att förbättra studiesituationen för en student med behov av pedagogiskt stöd!

Läs mer om uppdragen och hur du ansöker på: www.lu.se/bli-mentor eller www.lu.se/ bli-anteckningsstod

FOTO: NAASSOM AZEVED, UNSPLASH

Find your path into the Swedish language at Hvilan SFI.

You may want to learn Swedish to quickly continue your career or your studies here. Or to better understand Swedish people and culture. Regardless of your motivation, you will find an SFI* alternative at Hvilan SFI that fits your needs.

All our SFI-classes are located in central Lund.

*SFI = Swedish for immigrants

Read more and register

Find out more about ways to study Swedish at Hvilan SFI and how to register. toravega.se | sfiinfo@toravega.se

Malmö 8–20 okt

Landskrona 9 nov

Lund 13 nov

på turné 14 sept – 30 nov

I samarbete med Malmö Stadsteater

12 OKT – 24 NOV

MUSIK, MANUS & SÅNGTEXT ER Jonathan Larson

Opera om Jeanne d’Arc

KORSORD

FOTO: WIRESTOCK/FREEPIK

Konstruktör: Andrea Aram

BIG BUCKS

KÄND LORD

BOR I SMÅ SAMHÄLLEN SOLGUD

JAPANOFIL ARTIST

NYA TESTAMENTET

DYRARE KRONA PENGAPARNEVIK EFTER SUMMAN KÄNGURUFICKA

ETAPPERNA SMET

PERSONLIG ASSISTENT BETALAS MED

GÖR MAN ORENA PENGAR

VILDVUXEN

Bokstäverna i de röda rutorna bildar en tävlingsfras. Skicka in svaret i ett mejl till korsord@lundagard.se för en chans att vinna en tygkasse och en bok från Tidningen Lundagård. Vinnarna lottas den 19 september och meddelas via mejl.

SKÅNSK ORT HÅRD PENG

TUSEN ANVÄND

NATIONALEN CYKLOPEDIN PÅ TUSENLAPP

PROV I HELA SVERIGE

MODERS MÖJLK KAN VARA DOLD

GÖR KRÅKAN

UTSLAGSRÖST INNAN TENTAN

NATIONS

LJUST BLÅS LÅT SOM FASTNAR

HALVGRÄS KALLE ANKA

VÅGBRYTARE

DRYG ENGELSKA VILA MED ADAM

NÄRA DUNDERDUO

DUNGE

HURRAROP LAND I VATTEN

FÖRSTÖRA NUMMER SPRIDA FÖRORDNING

INTE VI

BAL KORT ENGLAND TRÅDSTARTARE

VÄNDA SLANT SLEMGRÖNSAK

ÄRFTLIG ÖVERKLASS GAM-MAT

KÄRLEKSGUD

INSTAGRAM

TRÄD PÅ TVÅ

DUBBELT

GENOVIAS PRINSESSA

FÄSTE VISKAR REPLIKER

VIRUS SOM SMÅ BÖR UNDVIKA

RINGA MÄNGD SORT

ADLIG ARTIKEL

RINNANDE VATTEN

AMERIKANSK KANAL

KOMMER 25E

OFTA EFTER FÖRETAGS NAMN

ODLA I BREVLÅD AN

FÖRSTÅ

SATT PÅ FRANSKA BITSK FISK

MONETÄRT SPEL

GÅNGER TRE KOAGULERA

VANLIG I NORSK MYTOLOGI

ASIATISK Ö TIJUANA KORT

ANDALUSISK STAD

ARTIST MED NE HIMLAKROPPSBANA ÄNDA

GLASSMÄRKE

©DISNEY, 20TH TELEVISION, CHARLIE CHRISTENSEN

HEJ STUDENT!

REBECKA BRANDT

Ålder: 25

Från: Helsingborg

Pluggar: Ekosystemteknik

Blir man lycklig av pengar?

– Nja, det är en svår fråga. Livet kan bli lättare, men jag skulle inte säga att man blir lycklig.

Hur mycket är rimligt att en student ska betala i hyra?

– Om man lever på CSN, kanske 4 000-5 000 kronor. Då har man pengar kvar till annat. Allt annat är ju dyrt just nu.

Vad är ditt sämsta köp genom tiderna?

– När jag var yngre brukade jag köpa fast fashion -kläder på olika skitsidor. Det är nog det dummaste som jag har köpt.

Vad är ditt bästa tips för att spara pengar?

– När jag handlar mat letar jag alltid efter erbjudanden, och så lagar jag mat utefter det.

Mjauuu mjauuu…

Morrhoppan har gått på en välförtjänt semester och har bytt ut sitt skrivbord mot en solstol. Är du i desperat behov av hens visdom? Har du skvaller du bara måste dela med dig av?

Skicka ett mejl till morrhoppan@lundagard.se.

Morrhoppan har dock lämnat ett meddelande till redaktionen:

And who am I? That’s one secret I’ll never tell … You know you love me.

XOXO, Morrhoppan

Har du nyhetstips?

Lundagård är ingenting utan sina läsare och många av artiklarna med störst genomslag har kommit ur tips från just läsare. Tveka inte att höra av dig om du känner att det är något som vi borde få veta. Självklart har du rätt att vara anonym.

Mejla oss på lundagard@lundagard.se

Nästa nummer av Lundagård kommer i brevlådan den 3 oktober.

MÅNADENS TANKEBANA AV IDA HEIN OLSSON

Avs:

Välkommen till Lund, staden där du skapar din framtid. lund.se/student 30% 30% studentrabatt studentrabatt