Lundagård Nr 6/2017

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 6 2017

på väg framåt Hur tillgängligt är universitetet – och för vem? Lundagård undersöker hur villkoren ser ut för studenter med funktionsnedsättningar.

the degrading land

obesvarad kärlek

framtidens tentor

Come along on a journey to the Artic's melting ices. Page 30-31

Vad hände med det akademiska samarbetet över Sundet? Sid 10-12

Få en inblick i universitets statsning på digitaliserade tentor.

Sid 18-19

1 Ettan.indd 1

2017-09-24 23:28

GULDSAXENSALONG

KR

STUDENTPRIS

KLIPPNING | FÄRGNING | PRODUKTER

Drop in & Tidsbokning Mån-Fre 10-18 Lör 10-17

Välkomna!

Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. tandläkare Heléne Frid Stora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • tidbokning@tandlakare-larsson.se www.tandlakare-larsson.se

Foto: Arie Kievit

046-270 07 47 | 076-424 99 98

10% studentrabatt på alla behandlingar

RÖTT BETYDER AKUT

Mars 2017 Garabis, Balilgubadle village, Somaliland Somalia.

STOPPA HUNGERN

Ingen ska lämnas ensam i en katastrof. Vi är där. Var där med oss. >> Swisha valfri gåva till 123 031 0748 >> Sms:a AKUT HUNGER till 72 900

>> Handla i våra Second Hand-butiker >> Lägg pengar i våra insamlingsbössor

Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset. Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.

2-3 Annons + ledare.indd 1

2017-09-24 23:32

ledare

det blir aldrig som man tänkt sig

Lundagård rättar Rättelse Sista dag att söka kurser till höstterminen 2018 är den 16 april 2018, och inte den 18 april, vilket vi felaktigt angav i Lundagård nr 5/2017.

Förtydligande I Lundagård nr 5/2017 omtalades bitvis spex i generella drag i texten med rubriken "Jesperspexet".

Varken Olof Palme, Pocahontas eller Beethoven är spex som kommer från Jesperspexarna, vilket inte framkom tillräckligt tydligt.

När jag fick frågan på Lunds universitets studentkårers valting om vad jag tar med mig av tidigare erfarenheter till jobbet som redaktör på Lundagård svarade jag: ”det blir aldrig som man tänkt sig”.

Det var en ogenomtänkt kommentar.

Mest sa jag det för att vara rolig. Men hur ofta blir det egentligen som vi tänkt oss?

För många i Lund har september inneburit stora förändringar. En månad av flytt, nya studier och kompisar.

Har allt motsvarat förväntningarna? Förmodligen inte.

Men detta behöver inte vara negativt. Förväntningar kan överträffas och underträffas. För egen del har jobbet som Lundagårds webbredaktör definitivt inte blivit som jag tänkt.

”Hatten av till alla heltidare, halvtidare och ideella medarbetare i studentlivet.”

FÖR DET FÖRSTA är det mycket jobbigare än vad jag

trodde. Jag kommer inte ihåg vad jag hade föreställt mig, men hatten av till alla heltidare, halvtidare och ideella medarbetare i studentlivet som lägger ner så mycket av sin tid på sitt engagemang.

Då är det skönt att kunna luta sig mot rutiner och traditioner. Jag har till och med börjat uppskatta dem. Jag hade inte trott att jag skulle bli rörd av Hasse Alfredsons första ledare i Lundagård samt hans Qkvad som vi återpublicerade med anledning av hans bortgång, men det blev jag.

Till sist så är det så jäkla mycket roligare än vad jag förväntade mig. Att jobba med härliga medarbetare, den kreativa friheten, att konstant utmanas.

ALLA TEXTER I det här numret blev förmodligen inte som medarbetare och redaktörer hade tänkt sig. I numret kan du bland annat läsa om hur det är att spela fotboll i ett nationslag på sidan 14. Vid fotograferingen till den artikeln så ställde regn till det och planen för artikeln fick justeras. Resultatet blev däremot lika bra som tanken, om inte bättre. Så njut.

I din hand har du en massa spännande läsning som kanske var en helt annan tanke från början. Spännande eller hur?

FÖR DET ANDRA såg jag med skeptiska ögon på alla

gamla traditioner och ville förändra mycket innan jag ens hade börjat. Men när jag jobbat någon vecka märkte jag att mycket tid går åt till att bara hålla saker flytande.

lundagård nr 6 2017

Den kontroversiella gråten Lundagård utforskar den moderna mannens känsloliv genom en resa från romantikens känslosamma män till dagens manliga ryggdunkar. Kulturkrönikan sid 22-23

LISABERGENFELZ WEBBREDAKTÖR

”Att ha hela bröstet fullt av medaljer är som att gå runt med en tavla av sorg.”

Hon är känd för sin råa humor och tycker att folk behöver ta sig själva på mindre allvar – även Lundastudenter. Lundagård har träffat komikern Petrina Solange.

Porträttet sid 20-21

Ett efterlängtat återseende Vinjetten Föreningen är tillbaka och med den besöken i Lunds rika studentföreningsliv. Först ut är Hallands nations FF, laget där det sociala är kuggen i hjulet. Föreningen sid 14-15

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör och ansvarig utgivare Felicia Green felicia.green@lundagard.se Redaktör Simon Appelqvist simon.appelqvist@lundagard.se Webbredaktör Lisa Bergenfelz lisa.bergenfelz@lundagard.se Redaktion Jonas Jacobson, Filippa Werner Sellbjer, Oskar Madunic Olsson, Jacob Andersson

Medarbetare detta nummer Abigail Allen, Karin Berg, Élodie Chagrot, Jessie St Clair, Hannah Edborg, Evan Farbstein, Felicia Friberg, Magnus Göransson, Anna Hamilton, Jeanette Holmberg, Oliver Hugemark, Malin Johannesson, Vendela Källmark, Siri Larsson, Frida Malmgren, Nina Morby, Morrhoppan, Jonathan Mortenlind, Henrik Pehrsson, Aydin Ramezani, Emil Sandgrim, Molly Svensson, Julia Trombley, Isabel Vinterbladh, Q Omslag: Hannah Edborg Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 076-133 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab.

På andra sidan av medierapporteringen Lundastudenter på plats i Seoul delar inte bilden som västerländska medier förmedlar kring Nordkoreas höjda tonläge och upprepade missiltester.

Nyheter sid 9

Pressläggning 25 september 2017.

Deadline nr 6/2017 15 september. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

TS-kontrollerad upplaga 37 600.

Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

ts

www.ts.se

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård - Vi har fel adress: Adressändra hos din nation eller kår. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer.

Och skriv ditt namn på din brevlåda.

Om du har gjort ovanstående Ring 0771-87 30 39 för att få en tidning levererad.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån tomat: www.tomat.se / 046-13 74 00 / 0708-42 11 07 Redigering: Felicia Green

2-3 Annons + ledare.indd 2

lundagård nr 6 2017

3

2017-09-24 23:33

FOTO: JONAS JACOBSON

september på webben

17-09-15

JUBILEUMSFEST

Nästan 7000 studenter och anställda var anmälda till festen i Lundagård där bland andra Linnea Henriksson och Ola Salo uppträdde.

17-09-20

SYLVIA SCHWAAG SERGER NY PROREKTOR

Sylvia Schwaag Serger blir Lunds universitets nya prorektor. Hon är adjungerad professor vid Ekonomihögskolan i Lund och arbetar i dag även på den statliga innovationsmyndigheten Vinnova som internationellt ansvarig.

nyheter från www.lundagard.se

498 likes... ... har Lundagårds artikel om paret Neppelberg fått på facebook under september månad. En like-raket.

17-09-10

HASSE ALFREDSON – DET STUDENTIKOSA PERSONIFIERAT Söndagen den 10 september avled den folkkäre komikern och skådespelaren Hasse Alfredson, 86 år gammal. Alfredson är en av Lunds studentlivs stora historiska ikoner. Han har författat spex som legendariska Djingis Khan och var redaktör för tidningen Lundagård 1956.

För att hedra Alfredsons bidrag till Lunds studentliv återpublicerade Lundagård i förra veckan hans första ledare som nytillträdd redaktör på tidningen.

Läs hela ledaren på http://lundagard. se/2017/09/11/hasse-alfredson-detstudentikosa-lund-personifierat/

4 lundagård nr 6 2017

4-5 webb.indd 1

Redigering: Lisa Bergenfelz

2017-09-24 23:34

läs de senaste studentnyheterna på lundagard.se ◣

FOTO: JONAS JACOBSON

news from www.lundagard.se/en/ THE GHOST ON YOUR PLATE

Det var fest i min korridor och en granne hade en barndomsvän på besök. Tidigt in i festminglet frågade någon vad gästen pluggade till. När festdeltagarna konstaterat att besökaren var en ickeakademiker, ja nästan samma ögonblick som hans svar på frågan blev ”ingenting” , kunde jag se hur intresset för hans person dog. Det just inledda samtalet avslutades raskt, och snart var det bara jag som bemödade mig att prata med honom.

FOTO: BJÖRN ENGLÖV

On a student budget we usually buy commercial or farm-raised seafood that isn’t necessarily ecological.

Fresh, frozen, organic, or farmed there are inevitable consequences to having such a luxury. Most students are aware the process isn’t to be romanticized, but it is when we delve deeper into the industry that the consequences truly emerge.

nets, it is still significant enough to be a concern. The same report acknowledged the primary issues with ghost fishing: The continued capture of target and nontarget species, problems for marine life that are entangled in gear or that ingest microplastic of gear that breaks down and physical destruction of parts of the sea as well as overall contribution to pollution in our waters.

A fishing crew heads out early Saturday morning, their gear loaded up with a thermos of coffee and breakfast sandwiches ready to share. Out in the Baltic Sea to the southeast of Skåne, the fishermen are already wide awake while the shoreline off in the distance is asleep. Waves are crashing and the pull in their first gillnet of cod. Hours pass and finally the shore comes to life as dark grey clouds roll in and the wind picks up. A massive gust blows the fishing boat to the right and one of the gillnets falls into the sea below them. The fishermen quickly stabilize the vessel and are able to steadily guide themselves ashore.

These issues are all perpetuated by the fact that fishing gear is not biodegradable. Ironically gear used to be made from biodegradable materials such as hemp, but modern practices have converted to synthetics. Considering one of the primary concerns listed by the IEEP is ingestion of microplastics by marine life, I was surprised to find that the report did not further expand on the implications. If the fish that consume pieces of ghost gear end up on our plates we are literally consuming plastic.

Though only 1 percent is absorbed, it accumulates in the human body over time.

Now the journey really begins, as the net sinks to the bottom of the sea. A school of cod that managed to avoid the net earlier that morning are now consumed by the very same one. They sink to the bottom, struggling to free themselves. They have been ghost fished.

Ghost fishing is when fishing gear is lost at sea and continues fishing marine life.

This has a variety of influences on the sea creatures as well as on humans because the gear used today is not biodegradable.

Though ghost fishing has long been an issue, it did not come to light until the mid 1990s. The European Union (EU) has since then conducted many studies in attempt to identify prevalence and consequence in the region. The Institute for European Environmental Policy (IEEP) concluded in a report the part of the Baltic Sea along the south and southeast coast of Skåne, approximately 1500 nets are lost each year.

Though this may not make up a large percentage (approximately 1 percent) of all Redigering: Lisa Bergenfelz

4-5 webb.indd 2

Krönika: Pöbelförakt i studentbubblan

How can we prevent this? The EU recommends buying local or fresh fish because it is easiest to obtain sustainability information and make a difference at the local level. The problem with this, however, is that for us here in Lund, ‘local’ includes from the Baltic Sea, where one of the biggest dead zones lie, and there is a known problem with ghost fishing and over fishing in general. It seems the only viable solution in both the short and long term is to reduce the amount of fish that we eat, and push governments to make a difference by requiring biodegradable fishing gear.

With World Water Week coming to a close in Stockholm this week, there is an array of accessible information for students to learn about issues regarding the reduction and reusability of water and waste.

This years theme tackled Sustainable Development Goal (SDG) number five and six concerning overall pollution and waste generation in water bodies had relevant information on the consumption of microplastics as well as dead zones.

Under sommarledigheten har Mia Blomgrens serie Akademikerjävlar sänts i P1. I programmet möter vi akademiker och studenter som talar om elitism och förakt mot lågutbildade. De som intervjuades hade genomgått en klassresa genom att utbilda sig, och Blomgren är nyfiken på vad det har gjort med deras syn på människor.

Enligt Blomgren uppfattar akademiker sig ofta som godare och mer toleranta än andra människor. Ickeakademiker, ibland kallade ”white trash” i serien, förutsätts vara rasister och inskränkta. Att inte vilja rusa fram med sikte på karriär och en perfekt tillvaro tolkar akademikern som tecken på att outbildade personer är lata och oförmögna. Tröga, till och med.

Att det liv som akademikern eftersträvar skulle kunna vara icke önskvärt förefaller inte tänkbart.

Elitism kan något löst definieras som övertygelsen att man besitter bättre egenskaper än den alldagliga människan. Övertygelsen leder till att man omger sig av likasinnade individer som man bedömer vara likvärdigt överlägsna. Nyttigt, i sina sammanhang.

Lika barn leka bäst. Men i Lund ringer det kanske en klocka hos alltför många.

Orsaken till ointresset för min grannes besökare stavas just elitism. På grund av synen på ickeakademiker slutade festdeltagarna snabbt prata med arbetarkillen. Lundastudenterna ville hellre prioritera grädden på moset – personer likadana som de själva.

Varför jag var den avvikande studenten på festen är svårt att säga. Kanske identifierade jag mig inte lika starkt med det högutbildade skiktet, eftersom jag då läste på komvux. Oavsett anledning till min avvikelse hade alla lundabor mått gott av att pysa ut förraktet för lågutbildade ur studentbubblan. Vad säger just ordet ”studentbubbla” i kontext av att Lunds universitet var femte sämst i Sverige år 2015 på att rekrytera studenter utan akademisk bakgrund?

När minglet övergått till middag knuffade jag till besökaren lite skämtsamt på axeln. ”Berätta inte att du inte pluggar” , sa jag, “för då kommer ingen vilja prata med dig”. Han rynkade pannan och fick ett svårläsligt uttryck i ansiktet. Besvikelse, tror jag. Kanske hade ett akademikerförakt precis sått sitt frö i en ny grobädd.

FILIPPA WERNER SELLBJER

BY ANNA HAMILTON lundagård nr 6 2017

5

2017-09-24 23:35

nyheter

Radonhalterna i Lund utreds – Tusentals studenter påverkas av mätningarna AF Bostäder och nationerna utför i nuläget mätningar för att undersöka radonhalten i sina bostadsområden. Radon är en osynlig men cancerogen gas som framför allt finns i marken.

– Läser man olika rapporter från dagspress och intresseorganisationer är det lätt att få uppfattningen att radon orsakar en stor del av lungcancerfall. Men alla rapporter på området tar inte hänsyn till rökning. Däremot kan man med stor sannolikhet säga att rökning plus utsättning för radon ger ytterligare ökad risk för lungcancer men huvudproblemet är rökningen, säger Hans Brunnström, docent vid Onkologi och Patologi vid Lunds universitet.

RADON ÄR EN radioaktiv, luktfri

och osynlig gas som finns i luft, mark och vatten, där mark är den vanligaste källan. Dessutom går det även att hitta i byggnadsmaterialet blåbetong vilket användes från 1930-talet till slutet av 70-talet. Radon är cancerogent och Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon i bostäder orsakar 500 lungcancerfall per år i Sverige.

FÖRE ÅR 2020 ska alla fastig-

hetsägare i Sverige ha mätt en viss andel av sina bostäder samt utfört åtgärder om radonhalten är för hög. Detta gäller samtliga bostäder med direkt markkontakt och minst 20 procent av lägenheter på högre plan. Detta är i enlighet med ”God bebyggd miljö” som är ett av de 15 miljömål som Riksdagen satt upp.

Generellt sett överstiger cirka

6

lundagård nr 6 2017

6-7 Radonuppslag.indd 1

5–10 procent av mätningarna i Lunds kommun riktvärdet 200 becquerel per kubikmeter luft.

Störst risk för markradon finns framför allt inom Södra Sandby och området från Södra Sandby västerut mot östra och nordöstra Lund samt norr ut mot Stångby och vidare mot Håstad.

– Tidigare har man gjort radonmätningar lite här och där. En skillnad är nu att mätningarna görs mer metodiskt och där kan vi från kommunens sida kontrollera att fastighetsägare som AF Bostäder utför sina mätningar enligt tidsplan, säger Annika Skoog, miljöinspektör på Lunds kommun.

AF BOSTÄDER PÅBÖRJADE sina

mätningar under våren 2016.

Sex bostadsområden har avklarats och under hösten kommer mätningar ske på Magasinet, Parentesen och Vildanden. Undersökning av radonhalter i fastigheter ska enligt riktlinjer äga rum i minst 60 dagar någon gång mellan oktober och maj. Eftersom mätningarna kommer påverka många studenter har AF Bostäder enligt egen utsago valt att vara transparenta i informationen till sina boende.

– På vår webbplats kan alla ta del av de övergripande resultaten för aktuella radonmätningar.

Hyresgästerna kan även kontakta oss om de är intresserade av att

veta exakta mätresultat från deras bostad. Vi har två medarbetare som jobbar med att sätta ut mätdosan i studentbostäderna.

De får en kvalitetssäkrande roll men dessutom skapas en personlig kontakt med studenterna, säger Klara Svensson, hållbarhetskoordinator på AF Bostäder.

TUSENTALET RADONMÄTNINGAR HAR redan genomförts och ett

tiotal bostäder med förhöjda värden har upptäckts. De berörda hyresgästerna har informerats och inomhusluften i samtliga lägenheter har åtgärdats. Det finns ingen förekomst av byggnadsmaterialet blå lättbetong. Radon förekommer dock naturligt i marken och kan på så sätt ta sig in i inomhusluften.

M ä t n i ng a r na utförs genom att ut pl a c e r a så kallade radondosor i minst två rum. Det riktvärde för radonhalter som gäller i Sverige avser ett medelvärde för hela året och därför är det viktigt att mäta under en lång period. Dessutom va-

TEXT HENRIK PEHRSSON GRAFIK JONAS JACOBSON

rierar radonhalten både med dygnet och med årstiderna eftersom människor vädrar mer under varmare perioder. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten är det bra att mäta under kallare månader då det inte vädras i samma utsträckning och tilluften därför är mindre.

– Ventilationen är väldigt viktig. Det gäller både med avseende på radon för att det inte ska nå höga värden men också rent generellt. Är tilluften dålig i studentbostaden kan man lätt känna sig trött och hängig. Så stäng inte av eller blockera er ventilation, säger Rose-Marie Stolpe ansvarig för radonmätningarna på AF Bostäder.

Redigering: Simon Appelqvist

2017-09-24 23:38

Blekingska nationen: Vår senaste radonmätning gjordes för knappt ett år sedan och den visade att samtliga bostäder med god marginal låg under gränsvärdet. Ett enstaka rum avvek något men även det låg inom riktvärdet för vad som är godkänt. För säkerhets skull har vi mätt i det rummet igen och väntar nu på resultatet.

Anledningen till att vi gör mätningarna är av omsorg om våra hyresgäster. I samband med att vi gjort radonmätningar har vi förstås också informerat om varför.

Som hyresvärd tar vi kontinuerligt del av lagändringar och nya bestämmelser vilket gör att vi ser det som en skyldighet att hålla oss informerade, enligt Johan Dalén, ordförande i Blekingskas studentbostadsstiftelse Herulero.

Göteborgs nation: Vi anställde en firma som utförde mätningar i korridorsrummen och andra lokaler. Mätningarna visade inte på skadliga nivåer i någon av nationens lokaler, uppger Jacob Sandefeldt, ansvarig för bostadshuset på Göteborgs nation.

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

Smålands nation: Vi kommer att påbörja radonmätningen i oktober månad, uppger Carl-Gustaf Jönsson, ordförande för Smålands nations bostäder.

Sydskånska nationen: Vi gjorde en radonmätning för ett halvår sedan och hade inga höga halter i huset. Både huset och källarlokalerna mättes och alla boende informerades om mätningen, uppger Sebastian Thor, husförman på Sydskånska nationen.

Västgöta nation: På ansvarig myndighets uppmaning gjorde vi senast i våras en radonmätning i en viss andel av vår fastighet och skickade resultaten som inte visade på höga halter av radon. Vi tycker att information från kommun och myndigheter var tydlig och enkel att följa, uppger Nils Randerz, husförman på Västgöta nation.

Malmö nation: Har inte fått svar på sina mätningar ännu.

Fotnot: Lundagård har sökt, men inte fått svar från resterande nationer.

Helsingkrona nation: Enligt Jesper Stenqvist, husförman för Helsingkrona nation påbörjas mätningarna snart.

Kalmar nation: Vi utförde radonmätningar på Kalmargården under föregående termin och fick resultaten i början av sommaren.

De visade att vi inte har några problem. I och med detta uppmärksammade vi även boende om det.

Miljönämnden var mycket tillmötesgående när det gällde information om hur det skulle gå till och varför det skulle göras, uppger Kalmar nations husförman.

Ventilation är viktigt mot radon, enligt Rose-Marie Stolpe som är ansvarig för radonmätningarna på AF Bostäder.

FOTO: NICKLAS RUDFELL/PRESS

radon Radon är en radioaktiv, luktlös och färglös ädelgas som bildas i jordskorpan som ett naturligt steg i sönderfallskedjan från uran till bly.

Då radon avsöndras från vissa bygggnadsmaterial och även naturligt från marken kan koncentrationer av gasen byggas upp i exempelvis källare och krypgrunder.

Exponering för radon och dess sönderfallsprodukter, radondöttrar, leder till ökad risk för att drabbas av allvarliga hälsoeffekter. Sannolikheten för lungcancer vid förhöjda radonhalter är 25 gånger högre för rökare än för icke-rökare.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

lundagård nr 6 2017

6-7 Radonuppslag.indd 2

7

2017-09-24 23:48

nyheter

Digitalisering av lärandet I vår startar ett projekt med digitala tentor. Syftet är att följa den digitala samhällsutvecklingen och att ta e-lärandet som examinationsform vid universitetet vidare. Lundagård undersöker framtiden för e-lärande vid Lunds universitet med hjälp av vicerektor Bo-Anders Jönsson.

"Sannolikt kommer konceptet med det omvända klassrummet med bland annat förinspelade föreläsningar att växa."

– Sannolikt kommer konceptet med det omvända klassrummet med bland annat förinspelade föreläsningar att von Schantz, publicerade den 6 sepväxa.

Lektionstimmarna kommer tember ett rektorsblogginlägg om ett i större utsträckning att användas till pilotprojekt med digitala tentor. Proseminarium eller längre diskussionsjektet är frivilligt för samtliga fakulpass, säger Jönsson. teter vid Lunds universitet och startar under våren 2018. Von Schantz uppger E-lärande är redan idag en vanlig en rad fördelar med denna examimetod inom distansutbildningar samt nationsform: det blir fort- och vidareutbildlättare med anonyma ningar. Bo-Anders Jönstentor, studenten får son förutspår att e-läranmer tid på sig och det det åter kommer att växa blir lättare för lärarna inom fortbildningsfältet. att rätta. I inlägget Där kan det vara viktigt uppmuntrar rektorn de att kombinera arbete och andra fakulteterna att studerande så att de får följa Juridicums exemen växelverkan. Alternapel vilka har använt sig tivet att plugga på distans av digitala examinaär en fråga om flexibilitet. tionsformer under ett Vad beträffar den sociala antal år. aspekten av lärande anser Jönsson att e-lärande har Lunds universitets vicerektor potential att få en utvidDIGITALA SALSTENTOR Bo-Anders Jönsson gande effekt för studenkommer att gå till så ternas sociala liv men att att man antingen skricampus-undervisningen kommer att ver på sin egen dator inne i en sal elfortsätta dominera inom en överskådler får skriva med papper och penna. lig framtid.

Universitetets institutioner kommer i bästa fall tillhandahålla ett litet antal - Förändringar kräver ekonomi och laptops till examinationstillfället åt de beroende på hur regeringsbesluten ser studenter som inte har egna, även om ut de kommande åren kan universitetet det i dagsläget inte är helt klart, uppger behöva söka annan typ av finansiering vicerektor Bo-Anders Jönsson som har för att kunna bedriva utveckligen i den e-lärande som ett av sina ansvarsomriktning som är tänkt, säger Jönsson. råden vid Lunds universitet.

VAD BETRÄFFAR NY teknik och platser för lärande så kommer det att byggas REDAN ÅR 2000 pratades det om ett studieplatser i Kungshuset i Lundagård paradigmskifte i lärandet vid univerunder våren 2020. På de nya studiesitetet. Såhär 17 år senare konstaterar platserna, eller lärandemiljöerna som Jönsson att digitaliseringen inom högre Jönsson föredrar att kalla dem, komutbildning går långsammer det finnas möjlighet till uppkoppmare än man då föreling till skärmar och annan avancerad ställde sig. Anledningen Juridicum var tidteknik för att kunna bedriva gruppartill det är olika regeriga med digtala exbeten både på distans och i det fysiska ingsbeslut som hindrat aminationer. Snart rummet. På Medicinska fakulteten kommer det genom utvecklingen och otilltänker man i samma banor och siktar räckliga utbildningsanett pilotprojekt att på en satsning 2021. finnas på flera andra slag. Jönsson tror dock att det kommer ske fakulteter. mycket under de närTEXT VENDELA KÄLLMARK maste åren.

FOTO FELICIA FRIBERG LUNDS UNIVERSITETS rektor, Torbjörn

Pressfoto: Lena Jönsson

8

lundagård nr 6 2017

8-9 korea + e-exam.indd 1

Redigering: Oliver Hugemark

2017-09-24 23:55

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

Lundastudenten Isak Amundsson på Gwanghwamun Square i Sydkorea. Foto: Privat

Studenter betvivlar nordkoreansk attack Nordkoreas fortsatta provokationer har satt skräck i världssamfundet. Lundastudenter på plats i Sydkorea vittnar dock om en annan verklighet än den som framställs i västerländsk media.

EFTER ATT ha avfyrat en rad bal-

listiska robotar utförde Nordkorea den 3 september sin i raden sjätte kärnvapenprovsprängning.

"Professorer gör narr av Kim Jong Un och idiotförklarar Nordkoreas handlingar."

Trots upprepade militära hot från USA:s president Donald Trump och ytterligare FN-sanktioner mot landet förblir Nordkoreas retorik hotfull.

LUNDS UNIVERSITET har denna

termin utbytesstudenter vid flertalet universitet i Sydkoreas huvudstad Seoul. En av dem är Moa Persdotter som under hösten avslutar sin masterexamen i statsvetenskap vid Korea University. När hon anlände till Sydkorea hade hon föreställningen att Nordkorea skulle vara ett känsligt ämne. Men hon blev snabbt varse att så var inte fallet.

– Folk i allmänhet rycker på axlarna när det kommer på tal. Professorer gör narr av Kim Jong Un och idiotförklarar Nordkoreas handlingar, berättar Moa. ALLRA MEST AVSPÄNDA är de sydkoreanska ungdomar och “young professionals” som Moa pratat med. Hennes uppfattning är att de flesta anser att det alltid varit på det här sättet och att det hela

har blivit uppförstorat.

– Sydkoreanerna är inte särskilt oroliga. De jobbar tolv timmar om dagen och bryr sig mer om utseende och social status än världspolitik. De tycker inte att det finns någon större anledning till oro nu än innan provsprängningen och uppskjutningarna, säger hon.

EN AV MOAS studiekamrater vid

Korea University är doktorand i Nordkoreastudier. Enligt henne är det hela bara en kapprustning och därför bör Nordkoreas hot inte tas på särskilt stort allvar.

– Hon säger att det vore helt irrationellt för Nordkorea att gå till angrepp mot ett annat land. De vill bara få världen att ta dem på allvar och förhandla med dem.

ISAK

AMUNDSSON, ingenjörsstuderande vid Lunds Tekniska Högskola, som spenderar höstterminen vid Dongguk University, har liknande intryck. Han menar att hans vistelse inte har påverkats av Nordkoreas senaste provokationer.

– Visst hör man om det på nyheterna ibland. Men det rapporteras mer om det i Sverige än här, berättar Isak.

tycker att det hela är ganska obehagligt så upplever de själva ingen oro.

– Eftersom alla andra tar det så lugnt så gör vi också det. Här i Korea lär man sig att ta det hela med en klackspark, menar Isak.

PÅ SEKTIONEN EXTERNA relationer vid Lunds universitet berättar Marie Herner Hällström, teamledare för Mottagande, mobilitet och service, att de inte har några planer på att avsluta utbytet med Sydkorea.

– Vi rättar oss efter UD:s rekommendationer. Alla studenter som åker ut i världen via Lunds universitet är täckta av ”Student UT” via Kammarkollegiet, och kan därmed få kris-assistans dygnet runt via Falck Global Assistance, säger Marie Herner Hällström.

AVSLUTNINGSVIS BETONAR Marie

Herner Hällström att studenter givetvis har möjlighet att avbryta sitt utbyte i förtid om de är oroliga.

TEXT OLIVER HUGEMARK

TROTS ATT BÅDE Moa och Isaks nära och kära hemma i Sverige

Moa Persdotter i Sydkorea. Foto: Privat lundagård nr 6 2017

8-9 korea + e-exam.indd 2

9

2017-09-24 23:56

på djupet

Drömmen om Öresund – e I år är det 17 år sedan Öresundsbron invigdes. Förhoppningarna på broprojektets betydelse var minst sagt höga, bland annat från Lunds universitets sida. Sedan Öresundstågen började rulla år 2000 har det akademiska utbytet över Sundet förstärkts, men också stött på hinder. De storslagna drömmarna har förblivit just drömmar. Vad hände egentligen med kärlekssagan?

TEXT OSKAR MADUNIC OLSSON FOTO AMANDA HENRIKSSON

10

– FRÅN MITTEN av 1990-talet fram till invigningen år 2000 var det enormt stora visioner. Bron skulle skapa en väldig ekonomisk utveckling och integrera Malmö med Köpenhamn. Enligt vissa skulle Skåne bli mer självständigt i förhållande till resten av Sverige och nationalstaten skulle tappa i betydelse, säger etnologen Fredrik Nilsson, föreståndare för Centrum för Öresundsstudier i Helsingborg.

Riktigt så har det kanske inte blivit. Men nu, 17 år efter sin invigning, betraktas Öresundsbron ändå allmänt som en framgång. Efter en blygsam start nådde arbetspendlingen sin höjdpunkt 2008 när i genomsnitt 20 000 människor korsade Sundet dagligen för att arbeta – de allra flesta från bostaden i Skåne till jobbet på Själland. Kastrups flygplats har blivit den naturliga startpunkten på resor för människor i hela södra Sverige. Och för många skåningar är Köpenhamn förknippat med nöjen som shopping, konserter och uteliv.

LUNDS UNIVERSITET FÖRBEREDDE sig för Öresundsbrons tillkomst och det framväxande Öresundssamarbetet genom att skapa ett nationellt kunskapscentrum, Centrum för Danmarksstudier, i Helsingborg. Denna institution lever vidare i förminskad form under namnet Centrum för Öresundsstudier. I samma veva bildades också ett samarbetsorgan för universiteten i Skåne och Köpenhamnsregionen, kallat Öresundsuniversitetet.

–Öresundsuniversitetet var ett nätverk som organiserade utbildningssamarbete mellan lärosätena i Skåne och Köpenhamn. I projektet ingick även Öresund Science Region, som var inriktat på forskning och samverkan och involverade nationella och regionala myndigheter samt näringslivet och dåvarande Öresundskommitten, säger Lars Montelius, som var direktör för Öresundsuniversitetet och Öresund Science Region 2010-2012.

FRÅN DANSK SIDA har intresset för att korsa Sundet va-

PROJEKTET STÖTTE DOCK snart på förhinder. Redan

rit svalare. I mitten av 00-talet kom visserligen en våg av danska bostadsköp i Malmötrakten. Den svenska kronan var billig och många valde därför att bo i Skåne medan arbetet, släkten och vänskapskretsen fanns kvar i Danmark. När den danska kronan senare försvagades mot den svenska valde många att sälja sina bostäder och flytta hem.

– I förhållande till Köpenhamn är Skåne en periferi, en plats för rekreation och konsumtion snarare än produktion. Köpenhamn är ett centrum, och i vår tid av urbanisering söker sig människor mot centrum. Det är en stor del av förklaringen till hur flödena över Öresund har sett ut, säger Fredrik Nilsson.

2001 rapporterades det i pressen om att fakulteterna vid Lunds universitet inte ville skjuta till mer pengar till Öresundsuniversitetet, eftersom de tyckte att samarbetet var illa förankrat och hade ett oklart syfte.

– Möjligen uppstod en klyfta mellan universitetsledningarna som fattade besluten och de enskilda fakulteterna och institutionerna där den faktiska utbildningen och forskningen bedrivs. En del institutioner hade dessutom inte själva deltagit i något projekt över Sundet och då blev det förstås svårare att se poängen, säger Lars Montelius.

lundagård nr 6 2017

10-12 PåDjupetÖresund.indd 1

Redigering Oskar Madunic Olsson:

2017-09-24 23:57

gå på djupet - surfa in på lundagard.se ◣

– en obesvarad kärlek

SAMARBETET INOM ÖRESUNDSUNIVERSITETET fortsatte

att knaka i fogarna. Skillnader i betygssystem, terminstider och studieavgiftspolicy skapade grus i maskineriet för många av de utbildningssamarbeten som tagits fram. Danmarks tekniske universitet och Köpenhamns universitet menade i allt större utsträckning att samarbetet inte fyllde någon funktion, samtidigt som Region Hovedstaden (Köpenhamns och Bornholms län) successivt minskade sitt ekonomiska stöd till Öresund Science Region. År 2012 lades Öresundsuniversitetet slutligen ned.

– Det samförstånd som hade krävts för att fortsätta samarbetet fanns helt enkelt inte längre. Själv tycker jag det är synd, jag menar att Öresundsuniversitetet hade mer att ge och att det hade kunnat göra nytta även i dag. De projekt universitetet driver ska självklart vara förankrade bland fakulteterna, men å andra sidan tror jag det kan bli tungt för en enskild dekan att ro ett interregionalt projekt i hamn utan universitetsgemensam infrastruktur. Tyvärr kan vi se att samverkan med Köpenhamn delvis har gått tillbaka sedan nedläggningen, säger Lars Montelius.

EN AV ÖRESUNDSSAMARBETETS utmaningar har va-

rit att nationella intressen satt käppar i hjulet för den regionala integrationen. Sveriges gränskontroller mot Danmark, som infördes 2015, är ett exempel. Ett annat är kontroversen kring den växande gruppen svenska studenter på läkarutbildningarna i Köpenhamn och resten av Danmark under första halvan av 00-talet.

I Sverige har läkarprogrammet länge varit en av de mest sökta högskoleutbildningarna, och därmed svår att komma in på. Runt millennieskiftet började allt

fler svenska studenter uppmärksamma möjligheten att läsa i Danmark, där det var enklare att komma in. Anledningen var att svenska betyg tillgodoräknades på ett generöst sätt som gjorde det relativt enkelt för svenska studenter att knipa en plats på läkarprogrammet. Antalet svenska läkarstudenter i Danmark med studiemedel ökade lavinartat från cirka 270 läsåret 01/02 till cirka 740 läsåret 06/07. Redan 2004 var ungefär hälften av alla nyantagna läkarstudenter vid Köpenhamns universitet svenskar.

EN STRÅLANDE FRAMGÅNG för Öresundsintegrationen?

Kanske. Men bland danska politiker sågs utvecklingen snarare som en stöld från danska skattebetalare och som en annalkande läkarbrist när de utexaminerade svenskarna skulle återvända hem för att arbeta. Dessutom klagade Köpenhamns universitet på att många svenskar hoppade av när de blev erbjudna en utbildningsplats i Sverige.

Danmarks vetenskapsminister Helge Sander (Venstre) lovade i en intervju med tidningen Politiken att stoppa ”den svenska studieinvasionen”, och genomdrev tillsammans med socialdemokraterna och kristdemokraterna en förändrad policy kring hur svenska betyg värderas och antagningskrav översätts. Sedan dess har antalet svenska läkarstudenter i Danmark med studiemedel minskat till endast 204 läsåret 15/16, färre än någonsin på 2000-talet.

BLAND KÖPENHAMNS LÄROSÄTEN är handelshögskolan CBS det överlägset mest populära valet för svenska studerande. Linda Gausland Christensen, som är ordförande för skolans svenska studentförening SweDen lundagård nr 6 2017

10-12 PåDjupetÖresund.indd 2

11

2017-09-24 23:57

på djupet Students har en aning om varför.

– Det är en skola med bra rykte och hög ranking som erbjuder utbildningar inom ekonomi och business – en inriktning som är väldigt populär bland unga just nu.

Dessutom är många av utbildningarna på engelska, vilket jag tror blivit helt avgörande. De få svenskar jag känner på CBS som läser på danska har bott i Danmark tidigare eller haft andra förkunskaper i språket, säger hon.

nog i Danmark på konferens.

– Vi har skrivit in i våra styrdokument och vår strategiska plan att utbytet med Köpenhamn ska utökas. På utbildningssidan handlar det inte bara om att locka fler danska studenter utan om att vi vill samarbeta kring utbildningar. För några år sedan försökte vi till exempel starta en gemensam apotekarutbildning tillsammans med Köpenhamns universitet, men det föll på att reglerna om finansiering av kurser i Sverige och Danmark är så olika, säger Bo Ahrén.

LINDA GAUSLAND CHRISTENSEN har inte upplevt något

direkt gränshinder i samband med att hon flyttat till Köpenhamn för att studera, men hon säger att många svenska studenter tycker att den danska antagningsproceduren kan vara förvirrande. Och den allra största utmaningen är något som många känner igen från Sverige, nämligen att hitta någonstans att bo.

– Köpenhamns bostadsmarknad är brutal. Det är väldigt svårt att hitta något. En del väljer att pendla från Skåne, speciellt folk som redan bor där. Men de allra flesta flyttar hit, åtminstone efter någon termin, säger Linda Gausland Christensen.

TROTS ATT EN rad ansatser gjorts erbjuds i dag bara ett utbildningsprogram i samarbete mellan Lunds universitet och Köpenhamns universitet, nämligen masterprogrammet i tillämpad kulturanalys.

– På forskningssidan finns det många gemensamma projekt, vilket det i och för sig i viss mån gjorde redan innan bron byggdes. Utmaningen är att få samarbetet institutionaliserat, att det inte är beroende av att enskilda forskare har bra danska kontakter. EU-projekt är intressanta, till exempel. Vi försökte bli tilldelade ett EU-forskningsprojekt om mat tillsammans med Köpenhamn men misslyckades tyvärr, säger Bo Ahrén.

FÖRENINGEN SWEDEN STUDENTS ordnar sociala aktivi-

teter för sina medlemmar och verkar dessutom för att upprätthålla kontakten mellan de svenska studenterna på CBS och det svenska näringslivet.

– Föreningen grundades eftersom det fanns en viss oro bland studenter för att hamna i skymundan hos svenska arbetsgivare. Men i dag är det snarare så att svenska företag står i kö för att komma hit. De flesta svenska studenter på CBS blir inte kvar i Köpenhamn efter examen, säger Linda Gausland Christensen.

FÖR LUNDS UNIVERSITETS ledning råder det inga tvivel om att Öresundssamarbetet ska utvecklas. När Lundagård når Bo Ahrén, vicerektor för Lunds universitet med ansvar för samverkan, befinner han sig lämpligt

BO AHRÉN UPPLEVER att intresset för Öresundssamar-

betet är stort även från dansk sida, och Lunds universitets ledning har regelbundet möten med Köpenhamns universitets ledning och i viss mån Danmarks tekniske universitet. Samarbetet har kommit en bra bit på vägen, menar han, även om alla drömmar inte har infriats. Och att Öresundsuniversitetet rann ut i sanden tror han inte kommer ligga framtida samarbeten i fatet.

– Jag tror mer på bilaterala samarbeten mellan två lärosäten än på stora nätverk. Det blir mer direkt och konkret. Att Öresundsuniversitetet lades ned när det inte fungerade tror jag inte har skadat möjligheterna för framtiden. Snarare tvärtom, säger Bo Ahrén.

studentutbyte över sundet Enligt statistik från CSN är Köpenhamn den näst mest populära destinationen för svenskar som läser utomlands med studiemedel.

Bara London är mer populärt. Bland de 887 svenskar som studerade i Köpenhamn med studiemedel läsåret 2016-17 gick 328 på handelshögskolan CBS (Copenhagen Business School), 171 på Det Kongelige Danske Kunstakademiet som bland annat erbjuder arkitektutbildning och 171 på Köpenhamns universitet, där till exempel läkarprogrammet återfinns. Antalet studenter med danskt studiemedel, SU, som läste en hel utbildning i Sverige var 2016 runt 800, och har ökat stadigt de senaste åren. Innan Öresundsbron byggdes, i slutet av 90-talet, låg siffran runt 200.

12

lundagård nr 6 2017

10-12 PåDjupetÖresund.indd 3

2017-09-24 23:58

plock

? frågan

i korthet Hedda Andesson Lunds kommun beslutade nyligen att döpa stadens nya gymnasieskola efter Hedda Andersson, Skånes första kvinnliga student och Sveriges andra kvinnliga läkare. Andersson kom från en släkt av "kloka gummor" med en mor och en mormor som åtalats för kvacksalveri.

bra månad

Semikolon: ett skiljetecken som väcker känslor.

Foto: Wikimedia

Hur används semikolon? Älskat och hatat. Brukat och missbrukat. Hur ska egentligen semikolon användas? Lundagård ringde upp språkvetaren Mikael Berger som doktorerar i nordiska språk på Språk- och litteraturcentrum.

Hur tror du att det kommer sig att semikolon ofta används fel?

– Här har jag ingen undersökning att hänvisa till, utan får ge min personliga reflektion. När jag har frågat mina studenter har många sagt att de använder semikolon i stället för kolon för att semikolon ser lite annorlunda ut; det ger en känsla av att vara lite svår och djup. Jag skulle även säga att det beror på en okunskap i hur det faktiskt kan användas.

Man läser inte Svenska skrivregler från pärm till pärm i skolan, speciellt inte avsnittet om skiljetecken.

Vad tycker man som språkvetare om det?

– Jag är kluven i den frågan. Jag tycker att man ska få använda språket på ett innovativt och kreativt sätt men jag skulle nog, som lärare framförallt, föreslå att man ska använda kolon när det ska vara kolon eftersom dessa två skiljetecken har olika funktioner. Annars riskerar man att eventuellt få två skiljetecken

"

som används för samma syfte. Så jag är kluven mellan min roll som språkvetare och min roll som lärare. Min rekommendation är att använda kolon när det ska vara kolon och semikolon när det kan användas.

Hur använder man egentligen semikolon?

– Semikolon ska inte användas i stället för kolon. Enligt Språkrådets Svenska skrivregler 2017 kan semikolon användas på huvudsakligen två sätt. Mellan meningar och vid uppräkningar. Mellan meningar är det ofta något som klargörs eller utvecklas efter semikolonet. Det kan då ersätta sambandsord som ”för”, ”så”, ”samt”, ”fast” och ”utan”. Så tecknet markerar en sorts gräns mellan två meningar, samtidigt som det binder ihop dem.

Före en uppräkning rekommenderar Språkrådet att man använder kolon. Till exempel ”Mikael ska köpa det här: sill, makrill och tonfisk.” Men om jag sedan vill ha en annan typ av produkt i uppradningen, kan jag använda semikolon för att markera skillnaden.

Det vill säga till exempel ” Mikael ska köpa det här: sill, makrill, tonfisk; en varm mössa, yllestrumpor; äpplen och bananer”.

TEXT FELICIA GREEN ILLUSTRATION ÉLODIE CHAGROT

dålig månad Familjen Rausing De lundensiska Tetra Pak-miljardärerna har börjat bråka offentligt. Detta eftersom Sigrid Rausing planerar att ge ut en avslöjande bok om sin svägerska Eva Rausings död i en överdos i London 2012.

2200...

...är antalet nya studentbostäder som Akademiska hus ska bygga i Lund och Alnarp fram till 2021.

4300...

...nya utbildningsplatser vill regeringen skapa på bland annat läkarprogrammet och ingenjörsutbildningarna. Förslaget återfinns i budgetpropositionen för 2018 och beräknas kosta 353 miljoner kronor.

citatet

"En stor del av universitetets uppdrag handlar om undervisning. Ändå är det något som knappt värderas alls när tjänster tillsätts.

Då räknas bara artiklarna."

Sociologen Roland Paulsen är kritisk till hur forskares meriter värderas. Sydsvenskan 17/9.

Redigering: Oscar Madunic Olsson

Foto: Lukas J Herbers/Arkiv

lundagård nr 6 2017

13 PlockSemikolon.indd 1

13

2017-09-24 23:59

föreningen

Den sociala fotbollsföreningen Ni har säkerligen hört det förr: Hallands nation är studentlivets ”sportnation”. Huruvida det epitetet stämmer mer än vad det gör i folkmun kan tillåtas att diskutera. Klart är iallafall att föreningen har en fotbollsförening, Hallands nations FF. Det är måndag. De fyra gräsplanerna på Klostergårdens IP täcks av myriader av fotbollsspelare. Det är människor i alla åldrar och här används visselpiporna konsekvent av lagens olika tränare. Även ljudet från tacklingar är påtagligt, liksom lätena från applåder som outtröttligt delas ut av några föräldrar vid planen närmast ishallen. På Klostergårdens IP håller Halland Nation FF hus och under kvällen ska herrlaget träna.

– Jag är fri, ropar en ljushårig kille i sin övertygelse om att få bollen passad till sig.

Men det kommer ingen boll då en lagkamrat lyckas bryta passningen. Herrlaget har precis börjat med kvadraten, en välkänd uppvärmningsövning inom fotboll.

TEXT EMIL SANDGRIM FOTO MAGNUS GÖRANSSON

rerar som innermittfältare David berättar hur han först fick höra att Hallands nation hade ett fotbollslag i seriesystemet och att det gjorde honom nyfiken. Ganska snart bestämde han sig också för att åka till träningen. I dag är han kvar och det har han inte ångrat för ett öre.

- Det bästa med föreningen är kontakterna, vännerna och det sociala. Vi är verkligen ett härligt gäng där alla trivs. Vi umgås till och med vid sidan av planen.

Annars finns det allvarsamhet också, vi har ju trots allt ett lag i seriesystemet. Så hit kommer folk för att spela fotboll och umgås.

DAVID SANDBERG ÄR inte den enda som poängterar för-

TILL KVÄLLENS FOTBOLLSPASS har cirka tio spelare

samlats. Det sker i ett kyligt och mörkt höstväder.

- Ska ni inte med och spela? Det är bara att hoppa in, säger en svartklädd munter kille med glimten i ögat innan han ger ut ett rungande skratt. Han heter David Sandberg och har sitt ljusbruna hår fäst i en tofs. Till vardags läser han Politices kandidatprogrammet med inrikting nationalekonomi medan han i herrlaget figu-

14 14

lundagård nr 6 2017

14-15 Föreningen.indd 1

eningens sociala atmosfär. Det gör även spelaren Julia Samuelsson och lagkamraten och styrelseledamoten Camilla Bergmark under damlagets träning på Klostergårdens IP. För båda är Hallands nations FF en trevlig mötesplats som är välkomnande för alla människor, oavsett fotbollsfärdighet.

- Jag har alltid spelat fotboll och kände när jag flyttade till Lund att jag ville fortsätta med det, men

Redigering: Redigering: Simon Felicia Appelqvist Green

2017-09-25 00:00

läs om mer på lundagard.se ◣ även träffa nya vänner. Svaret blev det här laget. Alla är jämlikar och alla hjälper varandra. Det är inte så att damlaget sköter sig själva och herrlaget sig själva. När damerna spelar match, har herrarna fikaförsäljning.

Vi tvättar varandras matchställ och pumpar varandras bollar. Folk engagerar sig verkligen. Sedan har vi massa fester ihop, skrattar Julia innan hon springer tillbaka till passningsövningen hon precis pausat ifrån.

VID SIDAN AV övningen står tränaren Anders Tennan-

der och tittar på. Annars går han mellan konerna för att gestikulera mot dem fel som begås eller så går han direkt in under en påbörjad övning för att praktisera dess tillvägagångssätt. Nya order delas ständigt ut och spelarna lyssnar.

- Vänd håll! Vänd håll, utbrister Anders Tennander mitt under sin påbörjande utläggning om vad han eftersöker hos sina deltagare.

- Förlåt! Jag måste också hålla koll på träningen. Så vart var jag? Jo, för mig är engagemanget hos deltagarna viktigast, inte kvalitén. Man får inte glömma bort att de flesta är studenter och har ett liv vid sidan av planen. Sedan är kvalitén bra men det som skiljer oss mest från en ”vanlig klubb” är väl att den alltjämnt förblir ojämn, betonar Anders innan han återigen försvinner tillbaka till sina spelare.

FÖRBINDELSEN MELLAN HALLANDS nation och dess fot-

bollsförening är intressant på flera plan. Visserligen har båda snarlika namn men deras samröre sträcker sig inte mycket längre än så. Det finns inget krav att vara med i nationen för att spela i respektive lag. Inte heller behöver man vara student.

- Föreningen har egentligen ingen relation till nationen mer än att vi har ett kontrakt som säger att vi vid vissa tillfällen arbetar tillsammans. De hjälper oss med att föreläsa om föreningen för nya studenter och vi hjälper dem med att föreslå studenter att gå med i nationen. Sedan spelar vi i nationens färger, ett rosa matchställ. Det utmärker vi oss garanterat med, berättar Oliver Moberg styrelseordförande i Hallands nations FF. Julia Samuelsson spelar i HNFF:s damlag.

lundagård nr 6 2017

14-15 Föreningen.indd 2

15

2017-09-25 00:01

reportage

strävan efter lika villkor

Universitetet har som skyldighet att i möjligaste mån erbjuda lika villkor för alla studenter. Tillgängligheten för studenter med funktionsnedsättningar har ökat. Men samtidigt får ansvariga brottas med behov som krockar och kritik riktas mot att arbetet ofta stannar vid goda intentioner.

Ett regelbundet metalliskt klingande följer etnologistudenten Jonathan Nyman över stengolvet. Han går längs spåren som leder honom tätt förbi kafékön som har börjat byggas upp inför förmiddagens föreläsningar på Humanist- och teologcentrum, på Lux. Han har studerat vid Lunds universitet sedan han slutade gymnasiet för sju år sedan.

– Jag har pluggat lite olika saker. Jag började med att läsa tyska på Språk- och litteraturcentrum och sedan dess har jag läst bland annat svenska och historia, berättar han.

Jonathan saktar ner farten när metallspåren tvärt tar stopp och fortsätter åt höger. Efter ett par svepande rörelser med armen hittar han spåren och följer dem fram till ett ledigt bord.

Han ser skillnad på ljus och mörker, men kan inte urskilja konturer.

– Jag har en grav synnedsättning. Jag har även grå starr, men det går inte att operera eftersom min ögonlins är så pass skör att jag skulle riskera att bli av med all min syn av operationen.

Han började få problem med synen när han började grundskolan. I högstadiet hade hans allt sämre syn gjort att han behövde vit käpp och talböcker.

– Det var en stor omställning. Jag kan inte längre läsa böcker och tidningar. Jag kan se att det är text, men kan omöjligt läsa vad det står, berättar han.

JONATHAN ÄR EN av cirka 1600 studenter vid Lunds universitet som erbjuds hjälp från Pedagogiskt stöd, och siffran har ökat. 2010 beviljades 574 studenter Pedagogiskt stöd, vilket är en ökning med nästan 180 procent.

16

16-19 ReportageNedsättning.indd 1

TEXT SIMON APPELQVIST & FELICIA GREEN FOTO HANNAH EDBORG & MAGNUS GÖRANSSON

– Det finns flera anledningar till ökningen. En förklaring är att det uppmärksammas tidigare och studenter inte skäms för att söka hjälp. Det är i dag inte lika stigmatiserande att ha en funktionsnedsättning. En annan förklaring kan vara att blivande studenter kollar upp vilken typ av stöd som ges och väljer att söka ett universitet där stödet verkar vara bra, säger Lena Örnberg, avdelningschef för Studenthälsan samt Studiestöd och vägledning vid Lunds universitet.

Pedagogiskt stöd erbjuder studenter med en varaktig funktionsnedsättning pedagogiska stödåtgärder, exempelvis anteckningsstöd, talböcker och talsyntes, stöd av mentor eller individuell handledning. För att få beslut om stödet krävs en dokumentation eller intyg som styrker att man har någon form funktionsnedsättning. Det pedagogiska stödet är lagstadgat och måste finnas på alla lärosäten. Universitetets skyldighet är att i möjligaste mån erbjuda likvärdiga villkor för alla studenter.

– I en ideal värld skulle vi inte behöva finnas och att all undervisning och kursutveckling var anpassad för alla. Men så ser ju inte världen ut, säger Lena Örnberg.

CHARLOTTE TORNBJER ÄR föreståndare för Driftsenhet

Lux samt ordförande för Husstyrelsen på Lux, vilket betyder att hon har ansvaret för de gemensamma lokalerna och den gemensamma servicen i huset samt samordningsansvaret för den fysiska arbetsmiljön på hela Lux. Hon upplever att fokus på tillgänglighet har ökat med tiden och på Lux arbetar man med frågan på flera nivåer.

– Alla enheter är en del av det systematiska arbetet på fakultet-, institutions- och husnivå. På flera nivåer har vi studentrepresentanter, vilket är viktigt. Vi går även Redigering: Simon Appelqvist

2017-09-25 00:02

FOTO: HANNAH EDBORG

läs fler reportage på lundagard.se ◣

Certec sitter på Ingvar Kamprad Designcentrum.

skyddsronder en gång varje år och vi har en arbetsmiljösamordnare som besitter en enorm kompetens. Det är något som vi har satsat på och som är något som håller på att införas på många andra fakulteter nu också, säger Charlotte Tornbjer.

Tillgänglighet och arbetsmiljö beskriver hon som väldigt komplexa, men intressanta frågor att arbeta med.

– Det som ökar tillgängligheten och skapar en bättre arbetsmiljö för en person, kan krocka med en annan persons behov. Så det krävs eftertanke och analys innan man genomför några förändringar, säger hon.

MASSIVA TEGELBYGGNADER RESER sig på området för

Lunds tekniska högskola (LTH). Längst i norr sticker ett hus ut i mängden av kolosser, Ingvar Kamprads Designcentrum (IKDC). Det är en futurisk byggnad i lärkträ, betong och glas och sedan 2002 har Institutionen för designvetenskaper huserat här. En av sju avdelningar är Certec. Certecs forskning och utbildning har ett riktat fokus: att personer med funktionsnedsättning, genom utvecklad och mer användbar teknik, ska få bättre förutsättningar. Grundtanken för avdelningen är att se hur teknik kan stötta människan i vardagen och utgår från ett användarperspektiv. Ett perspektiv som var väldigt udda när verksamheten drog igång sent 1980-tal.

På femte våningen, längst bort i en lång korridor, sitter Per-Olof Hedvall, ämnesföreträdare för Certec.

– Vi har två vinklar för verksamheten. Det ena är rehabiliteringsteknik, alltså tekniska lösningar som ska fungera som en typ av assistans. Andra vinkeln, som är minst lika stor i dag, handlar om universell utformning. Det betyder att när något nytt produceras i samhället ska det kunna användas av alla utan särskilda anpassningar. Man ska göra rätt från början och undvika dyra efterkonstruktioner, säger Per-Olof Hedvall.

På senare år har inkluderingsfrågor och ökat fokus på mångfaldsperspektiv växt fram Jonathan Nyman studerar etnoalltmer i deras verksamhet. Exlogi på Lux. empelvis är det obligatoriskt för FOTO: MAGNUS GÖRANSSON

en industridesign-student att läsa en teoretisk såväl som praktisk kurs i universell utformning.

– Genom att fokusera på inkludering kan vi göra produkterna mer flexibla så fler kan använda dem utan särskilda anpassningar. Då blir det mindre utpekande.

Det behövs ett-fungerande-för-alla perspektiv och där är vi med och bidrar, säger Per-Olof Hedvall.

Med små steg i taget och genom att låta användarna vara en del av hela processen etableras samverkan med användarna. Annars är risken stor att för mycket energi läggs på utveckling av irrelevanta lösningar.

– Det handlar om hela livet. Inte bara människans behov utan också hennes drömmar och önskningar. Vi försöker jobba så nära människan det bara går. Hur ska man annars få reda på vad människor behöver, frågar sig Per-Olof Hedvall.

PÅ LUX HAR klockan passerat tio och Jonathan Nymans

föreläsning i etnologi ska snart börja. Han tar upp käppen och följer spåren i golvet. Han passerar återigen kafékön, som till synes har växt ytterligare.

Tidigare har han fått möjlighet att vara rådgivare i hur Lux kunde förbättra tillgängligheten, det efter att han hade uppmärksammat att ledspåren i A-byggnaden inte var tillräckliga.

– Men ett problem för mig är att dörrarna och väggarna har samma färg här inne, vilket gör dem svåra att se, säger han och berättar hur han orienterar sig i byggnaden.

– Numret på salsdörren brukar visa vilken våning föreläsningen är på. Så jag använder min talsyntes för att höra på schemat vilken föreläsningssal jag ska vara i.

Sedan orienterar jag mig genom att räkna trappor och ofta frågar jag någon jag möter.

Jonathan säger att han i det stora hela är nöjd med den hjälp universitetet erbjuder genom Pedagogiskt stöd. Bland annat har han blivit tilldelad en medstudent som för anteckningar åt honom under föreläsningarna och en mentor i form av en student som läst kursen tidigare. Han har även en kontakt på universitetsbiblioteket som hjälper honom att få tag på kurslitteraturen i form av ljudböcker.

– Det som skiljer mitt studerande från andra studenters är att jag måste leta mer noggrant i kurslitteraturen. Jag har till exempel svårt att få en överblick över det som ska läsas, utan får försöka orientera mig utifrån sidnumrering och rubriker, säger Jonathan.

I FRAMTIDEN TROR och hoppas Per-Olof Hedvall, äm-

nesföreträdare för Certec, att samhället blir bättre på att arbeta utifrån inkluderande perspektiv och att det blir den etablerade huvudstrategin. Alldeles säkert är att den tekniska utvecklingen rusar vidare menar han.

– I dag är två aspekter viktiga för oss på Certec: människor med funktionsnedsättning ska dra nytta av lundagård nr 6 2017

16-19 ReportageNedsättning.indd 2

17

2017-09-25 00:03

FOTO: HANNAH EDBORG

reportage Per-Olof Hedvall, ämnesföreträdare på Certec, menar att samhället har blivit bättre på att arbeta inkluderande.

tade är teknikutvecklingen, som ger oss mycket mer framstegen och användarmedverkan, alltså att en permöjligheter. En annan skillnad är att det skett en atson med funktionsnedsättning är medutvecklare till titydutveckling angående universell och inkluderande produkten och påverkar processen, säger han. utformning. Det har blivit mer allmänt accepterat att På kontoret intill sitter Håkan Eftring, forskare och saker utformas på ett tillgängligt sätt, säger Charlotte lärare på Certec. Bordet mitt i arbetsrummet är överMagnusson. belamrat med högar av papper och modeller. I hörnet står en robot som hämtad ur Disneyfilmen WALL-E och stirrar in i väggen.

LUX BESTÅR AV tre byggnader av olika ålder, A-, B- och – Alla studenter här ska inte bli hjälpmedelsutveckC-huset som sitter samman. Spåren som Jonathan föllare. Tanken är att utveckla en medvetenjer på sin väg genom A-huset tar abrupt slut het hos studenterna och därmed bli varse framför en glasvägg och markerar ingången om att det finns flera olika behov bland oss till B-huset, som helt saknar ledspår. Han människor. De ska få en ”tjong” att såhär tråcklar sig förbi glasväggen och in genom ser världen ut, säger Håkan Eftring. dörröppningen till trapphuset som ligger Han snurrar runt kontorsstolen och grepsnett till vänster om ledspåren och glaspar tag i en käpp. Den ser ut som en transpaväggen. Han räknar trapporna, men lyckas rent skidstav med en ljusslinga slingrande inte komma till våning två, där hans föregenom sig. LTH-studenterna Linus Emme läsningssal ska ligga. och Hanne Heingård vann i fjol stipendiet – Ursäkta, var är jag? frågar han en grupp ”Hjälpmedel för att underlätta vardagen för personer som passerar. funktionshindrade” för uppfinningen.

–Du är på våning en och en halv, säger en – Det här är en hopfällbar vit käpp för man och visar riktningen till den lilla trappersoner med nedsatt synförmåga. När man Håkan Eftring är pan som leder upp till våning två. trycker på knappen lyser den upp. De jäm- forskare och lärare på förde den med en traditionell vit käpp som Certec.

HUR DET KOMMER sig att B-huset, till skillhar vanliga reflexer. Studenternas käpp var nad från de andra husen på Lux, saknar FOTO: HANNAH EDBORG betydligt mer effektiv och upptäcktes av ledstråk, vet inte Charlotte Tornbjer, som är bilister på mer än hundrafemtio meters avordförande för Husstyrelsen och förestånstånd, säger Håkan Eftring och ställer tillbaka käppen dare på Driftsenhet LUX. intill väggen.

– B-huset är gammalt och jag vet inte vilka avvägningar som gjorts tidigare, men det ska uppfylla kraven. Det går ledstråk från huvudentrén på Lux. Den är NÄR LUX INVIGDES för tre år sedan användes en tillhelt tillgänglighetsanpassad, vilket entrén till B-huset gänglighetskonsult vid byggandet för att det skulle följa inte är, vilket betyder att man till exempel inte kan gängse krav och riktlinjer. Men sedan dess har det skett komma in med en rullstol genom den entrén, säger hon. en del ändringar. Fler studenter än Jonathan Nyman Charlotte Tornbjer tror att även det är en av förklaringhar hört av sig när de har upptäckt brister i tillgängarna till att man valt att inte ha ledstråk där. ligheten. Ett exempel är en annan student med en synPå frågan vad som kan bli bättre gällande tillgänglignedsättning som påtalade att pelarna i byggnaden hade heten på Lux, svarar Charlotte Tornbjer att det handlar samma färg som väggarna, och därför omöjliga att se. om informationen till studenterna.

– Men det var enkelt löst, och vi har nu tejp som marke– Något som kan bli bättre, och som vi även jobbar rar pelarna, berättar Charlotte Tornbjer. med nu, är att göra det tydligare för studenterna vem Men för att hålla Lux så tillgängligt som möjligt, gäller det man kan vända sig till när det gäller både fysiska och även att hindra studenter från att störa tillgängligheten. osynliga funktionsnedsättningar, säger Charlotte – Vi har haft problem med att studenter flyttar på Tornbjer. möbler och sätter dem på ledstråken, utan att tänka på vad de gör. Det är något vi försöker informera om, men det är svårt att nå ut till alla, säger Charlotte Tornbjer ATT MER INFORMATION behövs för hur man som student och förtydligar att det inte bara är en fråga om inforska gå tillväga för att få hjälp, är en uppfattning som mation, utan att hon och andra personer ur personalen Eric Mace delar. Han är före detta studiesocialt ansvarig kontinuerligt flyttar bord och stolar som står i vägen. på Teknologkåren och engagerar sig fortfarande i frågor om tillgänglighet och arbetsmiljö. I dagsläget sitter han bland annat som studentrepresentant för Lunds CHARLOTTE MAGNUSSON ÄR docent och projektledare universitets studentkårer i Centrala skyddskommitén, vid Certec. På hennes kontor råder så pass stor oreda att som har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön för en intervju där är närmast omöjlig. I stället tar vi hissen universitets studenter och anställda. Att som student ner till labbet där hon visar upp en handfull av Certecs hitta rätt hjälp beskriver Mace som en labyrint. alla projekt.

– Universitetet lägger stora resurser på stöd till stu– Den stora skillnaden i dag jämfört med när vi star18

lundagård nr 6 2017

16-19 ReportageNedsättning.indd 3

Redigering:

2017-09-25 00:04

läs fler reportage på lundagard.se ◣ FOTO: HANNAH EDBORG

Charlotte Magnusson är docent och projektledare på Certec. märker av en större acceptans mot tillgänglig utformning, jämfört med tidigare.

denter, men om studenterna inte hittar det, är det bortkastat, säger han.

Tillgänglighet är en arbetsmiljöfråga och Eric Mace uppmuntrar alla studenter att anmäla problem med arbetsmiljön.

– Det är inte alltid man kan bygga om en byggnad.

Men om det till exempel saknas ledspår, är det något som ska åtgärdas. Något jag har märkt är att problem inte åtgärdas förrän de påtalas, säger han.

För att få pedagogiskt stöd är det enligt Lena Örnberg på Studenthälsan den enskilda studentens skyldighet att visa upp intyg eller dokumentation på att den har en varaktig funktionsnedsättning.

– Som ny på universitetet är det viktigt att så tidigt som möjligt ansöka om stödet, gärna så fort man har blivit antagen. Det är bra om studenterna själva är aktiva och kommunicerar med institutionen och studievägledarna ute på fakulteterna, säger hon.

Enligt Lena Örnberg är det bland annat uppföljning av studenter något som kan utvecklas mer. Något som i dagsläget görs i mån av tid eller om studenter själva hör av sig.

– Vi behöver också ständigt fler studenter som vill jobba som mentorer åt studenter som behöver extra stöd. Vårt dilemma är att mentorerna försvinner när de är färdiga med sin egen utbildning, säger hon.

FOTO: MAGNUS GÖRANSSON

JONATHAN NYMAN HINNER med nöd och näppe till före-

läsningen på Lux i tid. I den lilla föreläsningssalen sitter det redan ett 20-tal studenter. Han slår sig ner och knäpper händerna på bänken framför sig och lyssnar på föreläsningen medan det skrapande ljudet av de andra studenternas anteckningar fyller rummet.

– Man kan ju fundera på hur olika enskilda objekt som en soffa gör sig delaktig i konsumenternas liv, säger föreläsaren framför en powerpoint-bild på en blå soffa. Även om det är etnologi Jonathan Nyman i nuläget studerar etnologi, funderar han på att senare fortsätta sina studier i historia.

– Historia är ett ämne jag brinner för och jag funderar på att gå kandidatprogrammet i det. Det är spännande att se hur folk har levt och tacklat problem tidigare.

MEN TROTS EN växande acceptans i samhället, menar Charlotte Magnusson på Certec att det alltför ofta stannar vid goda intentioner.

– Även om man vet om att det är viktigt med inkluderande tillgänglighet finns det exempelvis fortfarande lokaler på universitetet utan möjlighet för rullstolar att komma in genom huvudentrén tillsammans med alla andra. Hur kan detta komma sig i en stad som Lund med så mycket kompetens inom dessa områden, frågar Charlotte Magnusson.

fakta: hitta rätt hjälp Vid problem med den fysiska miljön i huset Kontakta studievägledare, lärare eller ansvarig för arbetsmiljön på fakulteteten. Det går även att kontakta receptionen eller vända sig till studerandeskyddsombudet eller kåren direkt.

Vid osynliga funktionsnedsättningar Kontakta Pedagogiskt stöd, Sektionen student och utbildning och/eller studievägledaren.

Jonathan Nyman på biblioteket på Lux.

lundagård nr 6 2017

16-19 ReportageNedsättning.indd 4

19

2017-09-25 00:04

porträttet

Skadeglädjens förkämpe Petrina Solange är komikern känd för sina råa skämt. Samma år som hon läste i Lund vann hon priset ”Årets nykomling” på Svenska Standup-galan och har därefter även vunnit priset ”Årets kvinnliga komiker”.

Petrina skämtar i ett uppträdande om hur man ”Ctr-alt-deletar” spädbarn genom att vända dem på magen så de dör. I Youtubeklippet kan man se publiken skratta till skämtet för att sedan tystna. Kanske i tron att ett nytt skämt snart ska följa. Hon drar ut på tystnaden, låter dem vänta, skratten blir mer obekväma. Hon regerar på scenen.

SIN UPPVÄXT TILLBRINGADE hon i byn Degeberga utanför Kristianstad, i en familj där pappan är ingenjör och mamman jobbar i äldrevården. Under sin uppväxt började hon använda humorn som ett verktyg för att hantera det hon kallar ”Snäll invandrare-situationen”. Det hon menar med det är pressen man som ensam invandrare kan känna när man görs till representant för alla invandrare. Hon upplevde att hon därför börjar tänka mer på sitt beteende än sina klasskamrater.

– Detta var ingenting som skedde medvetet utan det är först efteråt som jag har funderat på de åren, säger Petrina.

HENNES KARRIÄR SOM komi-

"Alla tar sig själva på för stort allvar.

Inte ståuppkomiker utan människor."

ker inleddes med att hon och hennes kompis anordnade en stand up-kväll i Kristianstad där de själva uppträdde. En tid därefter anordnade Malmöklubben Oslipat en standup-kväll i staden.

De sa i en intervju med Kristianstadsbladet att de som var intresserade av standup från trakten skulle höra av sig för att få en chans att uppträda.

– Jag var den enda som anmälde intresse och efteråt frågade de mig om jag ville fortsätta uppträda i Malmö, säger hon.

TILL EN BÖRJAN innebar det långa resor med buss mellan Degeberga och Malmö. Ofta gick inga bussar efter hennes uppträdande samtidigt som ersättningen som ny ståuppkomiker är obefintlig. Men hon älskade att skämta på scen och bestämde sig för att satsa helhjärtat på standupen och flyttade därför till Malmö.

DET KÄNNS SOM att standup är på

frammarsch i Sverige. Ståuppkomiker syns på turnéer och i TV. På SVT Play 20

lundagård nr 6 2017

20-21 PorträttSolange.indd 1

kan man till exempel se dokumentären Skratta då - en rolig historia om svensk standup. Den har fått kritik i både Alex och Sigges podcast och hos Filip och Fredrik över det allvar svenska ståuppkomiker tar sig själva på och med den seriositet som komiker pratar om sitt eget hantverk.

– Jag skiter helt i den kritiken eftersom de fyra mediemännen från Stockholm och jag har helt olika referensramar. Alla tar sig själva på för stort allvar. Inte ståuppkomiker utan människor. Om man brinner för någonting så kommer det alltid se töntigt ut utifrån. Särskilt för dem som brinner för någonting annat, säger hon.

I DAG ÄGNAR Petrina all sin tid åt

standupen, vilket är både slitigt och ger dåligt betalt. När man ändå får syssla helt med sin passion blir det ändå enkelt. Hade hon haft mer pengar hade hon kanske rest runt i världen lite mer eller köpt sig en lägenhet. Vilken roll pengar spelar i ens liv tycker hon egentligen är fel sätt att se på det. Hon är en av dem som har valt ett liv med mycket tid att göra just det som hon tycker om i stället för att jaga efter pengar.

– Fler borde göra på det sättet. Särskilt i Sverige där man kan misslyckas ett par gånger men ändå komma upp på fötter igen, säger hon.

Att hon har vunnit priser tycker hon inte har förändrat särskilt mycket. Hon tycker inte att det går att tävla i kreativitet, i slutändan är det ändå en smaksak vad någon tycker är bra, jurymedlem eller inte. Är det roligt så är det roligt.

– Om man vill göra någonting kreativt så råder det ett sånt fyrkantigt feltänk. Man ska inte börja i en kurs om hur man är kreativ. Det är det sämsta man kan göra. Vill man måla en tavla, gå inte en kurs i tavelmålning. Det första att göra är att måla.

Under sin termin vid Lunds universitet läste Petrina en kurs i danska. Det gjorde hon inte för att samla material och enkla skämt, utan för att hon tar del av mycket dansk populärkultur och har varit där mycket. Hon har också hunnit med att uppträda i Köpenhamn.

– Den danska standup-scenen är ganska lik den svenska och det är inte alls så att de bara skämtar om hur PK vi

TEXT JACOB ANDERSSON FOTO SIRI LARSSON

Petrina Solange Karlsson Ålder: 27 Har pluggat: Danska vid Lunds universitet Gör: Ståuppkomiker Aktuell med: Ståuppklubben Under Jord i Malmö

är i Sverige. Men jag tror att de skämtar mer plumpt om rasism och manligt och kvinnligt på ett sätt som hade verkat ålderdomligt i Sverige, säger hon.

Hon har ingen politisk agenda eller hjärtefråga även om ämnena hon skämtar om kan vara politiska. Hennes egen grundregel när hon bestämmer vilka skämt hon ska dra är helt enkelt om det är kul eller inte. Hon struntar i om det sen låter rått eller är politiskt korrekt.

FÖRUTOM NÅGRA ENSTAKA intervjuer,

en del dolda bakom betalväggar, verkar hon inte ha blivit intervjuad särskilt många gånger innan. På frågan om hon tycker om att bli intervjuad svarar hon tydligt nej.

– Efteråt framstår jag alltid som så arg. För mycket nyanser av det jag vill säga faller bort när saker går från ord till text.

SAMMA ÅR SOM hon läste i Lund blev hon framröstad till årets nykomling på Svenska Standup-galan. Hon hade vid det laget byggt upp ett sammanhang i Malmö och hade aldrig avsikten att bli en Lundastudent. Men när det väl kommit på tal blir hon eld och lågor, som om hon drev en av sina monologer på scen. Hon säger att hon aldrig har förstått de som fortfarande tycker att det finns en poäng att stänga in sig, utklädd i en borg och sjunga snapsvisor.

– Att ha hela bröstet fullt av medaljer är ju som att gå runt med en tavla av sorg, säger hon.

Ganska snart efter att hon sagt det tystnar hon och verkar tänka efter ett tag.

–Jag är ju inte en av dem. De tycker säkert också att det de håller på med är jätteviktigt. Och då tar man sig alltid på för stort allvar.

Redigering: Jacob Andersson

2017-09-25 00:05

20-21 PorträttSolange.indd 2

2017-09-25 00:06

kultur

Den gråtande mannen håller ingen i handen

Män som gråter är både sällsynt och kontroversiellt i enlighet med modern machokultur. Nina Morby ger en historisk resumé över den manliga gråten och hur individualismen gjort den moderna mannen ensam, och van vid att hålla tårarna inne.

”Man får slicka sig på överläppen för att undvika gråten” kommenterade en manlig programledare efter en sorlig filmreferens. Det hela resulterade i ett samtal in till radioprogrammet Allvarligt talat, en julieftermiddag 2015.

Kvinnan som ringde undrade över gråten varpå Horace Engdahl tog sig an uppgiften att filosofiskt förklara varför män sällan rörs till tårar, komprimerat till en fyra minuter lång monolog.

Inslaget fick mig att undra vad ett sådant påstående har för betydelse för män som gråter. Och kanske för manligheten i allmänhet.

Under 1700-talet avlöstes upplysningseran av romantiken, resulterat

jag, esters fan Ester Eriksson har släppt sin andra seriesamling Esters rester. Karaktären, en mörk version av Långben, blir varken lindrad av Tinder eller psykvården. Som nedbruten är hon dock som allra skarpast. Att Nina Hemmingsson är förläggare gör upplevelsen än bättre. Om det är möjligt.

FILIPPA WERNER SELLJBJER 22

lundagård nr 6 2017

22-23 Kulturrep + krönika.indd 1

av den förnuftstro och materialism som präglat samtidsmänniskan. Idealskiftade från vett och reson till känslomässiga tillgivenheter och metafysiska spekulationer. Romantikens patosuppmuntran skildras tidstypiskt i Johann Wolfgang Von Goethes Den unge Werthers lidande, om en ung mans gråtfest efter att ha blivit dissad av Lotte. När hon sedan blir äkta maka till en annan man övergår Werthers euforiska förälskelsefas till ett melankoliskt tillstånd i kärlekens inferno.

Inom aristokratin blev det samtidigt hippt att gråta då pionjärer som Adam Smith fastslog att moralen kom från känslan, inte förnuftet, vilket fick in-

tellektuellas ögon att vattnas för att hänga med i svängarna.

EFTER ROMANTIKEN KOM industrialiseringen, som i sin tur banade väg för individualismen. Rationalitet blev parollen när dåtidsfilosofer argumenterade för att känslor och drifter borde flyttas från centrum till periferi. Här gjorde emotionologin (normerna för hur känslor hanteras) en 90-graders sväng när sorgen plötsligt inte skulle delas offentligt. Gråten började feminiseras och förknippas med brist på självkontroll. I det industriella samhället med effektiviseringsfeber och produktionsutveckling skulle mannen vara virilt mekanisk, vilket föranlett nutidens machoideal. Hård, uthållig och logisk.

Precis som Watts ångmaskin.

INDIVIDUALISMEN BLIR I sammanhanget

intressant i sitt bidragande till ensamvargar och den manliga gråtens motståndare. I den kritikerrosade dokumentären The Swedish theory of love (2015) skildras den svenska individualismen som har präglat graden av social interaktion och givit upphov till waiting for the bus like a Swedeskämt. Sverige är ett land av individer

tillbaka till 90-talet Är det en sen spaning att ta upp Patagonia-jackorna? Inte de slimmade ”Nano puffarna” utan fleecejackorna som tar en direkt tillbaka till nittiotalet. Att se andra studenter gå runt i dem blir som att få se hur det måste ha sett ut när mina egna föräldrar läste vid universitet.

Den tid då Miljöpartiet hade åkt ur riksdagen och sedan hoppade in igen.

Videospelande tog fart, MTV var förstavalet på TV där Nirvana serverade grötiga riff blandat med Wu Tang Clan.

Världen andades vårluft efter Berlinmurens fall. Tack till er, alla tidsresande, för att jag får åka snålskjuts i fleeceluddet.

JACOB ANDERSSON Redigering: Simon Appelqvist

2017-09-25 00:06

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣

där nästan hälften av oss bor i singelhushåll. Det är således både tänkbart, och ett utspelat scenario, att en avliden man hittades i sitt hem först två år efter sin bortgång. Efter att grannarna klagade på lukten, bör tilläggas.

INDIVIDUALISM MED TILLHÖRANDE ensamhet kan även lokaliseras till manliga vänskapsrelationer. Dessa återfinns ofta i grupp, runt bordet under en pokerturnering eller i hejarklacken när Bajen möter Djurgården. Broderskapets paradox gör sig dock tydlig när 17 procent av männen i Sverige anger att de saknar en nära vän att prata med, enligt Statistiska centralbyrån.

Kanske finns här en diskrepans mellan systerskapets ofta intima bekännelsekultur och den manliga vänskapens isoleringstendens där ensam är stark.

JAG MINNS NÄR jag var tretton och låg rödgråten i famnen på min kompis precis efter att ha blivit dumpad av min första pojkvän. Symboliken av att söka tröst och gråta inför en nära vän kommer i sammanhanget med en poäng: när fasaden faller och vi klär av oss alla lager av påklistrad exteriör och vi ser varandras allra sköraste gestalt, finns det ingen återvändo till ett känslomässigt draperat stadie. Och just här, vid kulmen av all emotionell exponering, tänker jag mig att den djupaste av vänskaper föds. Tyvärr känns varken machokulturen eller broderskapet lika välkomnande inför idén om att tårdrypande bekänna sina innersta hemligheter. Tonårens melodramatiska vardag bör enligt manlig kutym hanteras ensam.

DEN PATRIARKALA PROBLEMATIK som

DET PROBLEMATISKA I den

uteblivna manliga gråten speglas inte bara i ensamheten den riskerar orsaka.

Att gråta är hälsosamt och utsöndrar samma hormon vi fylls av i samband med en förälskelse. Den känslomässiga stympningen ger även uttryck på andra ändan av känsloskalan, den som inte kan gråta förmår heller inte uppleva genuin eufori. Många män verkar emellertid tro att testosteronet har sitt fäste i tårarna och försvinner i samma sekund som de rinner ned för kinderna.

Men den som pressar tillbaka smärtan i tårkanalerna reduceras dock bara till en nidbild av manlighetens gestaltade motpol – rädslan. ”Man får slicka sig på överläppen för att undvika gråten” menade programledaren, som kanske var en provisorisk utväg från att exponeras genom tv-rutan. En sak är dock säker: den som håller tårarna inne erbjuds ingen famn att gråta ut i.

TEXT NINA MORBY ILLUSTRATION ABIGAIL ALLEN

virtuell extas Våra virtuella identiteter har växt in i våra kroppar och dess rötter kommer bli obegripligt mycket djupare med framväxten av Virtual Reality. Sociala medier är givetvis oemotståndligt användbara. De bygger karriärer och kändisskap, ger oss vänner och kärlek. Men när självgodheten blivit alldeles för saftig, kom ihåg att det digitala jagets

rävsax är som en djup erotisk dröm efter en dag spenderad med ditt livs mest obesvarade kärlek. Visst, du vaknar svettig, eggad, och med bultande hög puls, men det var ju bara en dröm. Värt att tänka på innan du investerar i ett par VR googles.

OLIVER HUGEMARK

svt, sluta aldrig vara tråkiga 78 falafelrullar, alternativt 23 månaders Spotify premium eller 117 kilo havregryn – så mycket kostar radio- och teve-avgiften årligen. Detta kan jag krasst konstatera då jag nyligen betalat min första. Det är sura pengar, inte minst för en students fastande plånbok. Även om avgiften pratas om att bli en skatt kvarstår frågan; hur mycket får jag egentligen ut av pengarna? Ligger public servicekanalerna i tiden?

1956 VAR ETT speciellt år av många anledningar.

Det var inte bara då Ted Gärdestad, Björn Borg och Babben Larsson kom till jorden, utan även public services tevesändningar. Två år efter det sändes det första avsnittet av nyhetsprogrammet Aktuellt. Många år har gått sedan dess, men än idag är SVT en stor pjäs i medie-Sverige. Men frågan är om inte storhetstiden nu närmar sig sitt slut. Med en ökad digitalisering och höjt nyhetstempo riskerar SVT att bli omsprungna.

”Tålamodet för djupare nyhetsrapportering och resonemang tycks sina bort.”

DET ÄR NUMERA en gammal nyhet att många klassiska nyhetskoncerner tvingats in i nya tider. Flöden från sociala medier har blivit en alternativ väg till nyheter. Bland dessa sociala flöden är tempot högt, och det har blivit en stor utmaning för klassiska medier att hävda sig mot detta nyhetsbrus.

Jakten på clicks, virala succéer och häpnadsväckande rubriker har en risk att överrösta SVT:s mer nyanserade nyhetsbevakning. Tålamodet för djupare nyhetsrapportering och resonemang tycks sina bort. SVT:s nya nyhetssatsning Morgonstudion, som har blivit Gomorron Sveriges ersättare, är ett tappert försök att hålla ett högt tempo för att täcka allt i nyhetsperiferin. Men programmet har inledningsvis mötts av kritik för att vara för hetsigt och flåsigt.

KALLA MIG GAMMALMODIG, men jag tycker att SVT ska strunta i att följa nyhetsutvecklingen och förbli sitt gamla jag. Att konkurrera om plats på sociala nyhetsflöden och ägna sig åt hetsig journalistik borde SVT avstå från. Public service har förmånen att inte behöva jaga klicks för att finansieras. Ta vara på detta, låt andra medier slåss om uppmärksamhet i hetsigt tempo och fokusera istället på djupgående journalistik – som inte minst är viktigt i tider kantade av fake news.

Fortsätt vara er själva, så betalar jag min avgift. Även om det kostar mig 78 falafelrullar om året.

JONATHAN MORTENLIND lundagård nr 6 x 2015 2017

22-23 Kulturrep + krönika.indd 2

ILLUSTRATION: AYDIN RAMEZANI

bygger barriärer mot jämställdheten tycks ha en gemensam nämnare i den manliga gråten. Pojkar som tidigt lär sig att negligera sina känslor och substituera gråt med fysiska utåtageranden. Skyddsmanteln män tillges i form av ryggdunkar och grabbkultur som ett sätt att dölja både ensamheten och

osäkerheten. Den kollektiva vänskapen som trots sin starka karaktär inte tycks erbjuda rum för män att precisera känslor verbalt och där det sällsynta ”jag älskar dig” ofta måste efterträdas med ett ansträngt ”no homo”. Gråten har blivit en av machokulturens akilleshälar. Inte nog med att misslyckas i tillfredsställandet av dess krav på rationalitet och emotionellt avståndstagande, dessutom riskera att blottas för ett samhälle där manliga tårar tenderar att orsaka en kollektiv moralpanik.

På ena sidan gråtdebatten återfinns en slags kommersiell feminism som just nu har extrapris på Male Tearsmuggar. På andra sidan finns normer som menar att manlighet är synonymt med absolut självbehärskning där det bland många snubbar är en värre synd att gråta än att slå. Rent statistiskt speglas detta i en studie gjord av Ad Vingerhoets, där 5000 personer från 37 olika länder intervjuats. Resultatet visar att män endast gråter sex till 17 gånger på ett år jämfört med kvinnor som gråter mellan 30 till 64 gånger.

23 x

2017-09-25 00:07

nöje

Mys in hösten med nostalgi ILLUSTRATION: JESSIE ST CLAIR

Börjar höstdeppigheten smyga sig på? Eller är du däckad av en förkylning?

Misströsta icke!

En nostalgitripp hjälper mot det mesta och kulturredaktionen har en uppsjö av tips.

HASSE OCH TAGE I LUND

LOUISIANA

Även om Hasse och Tages prime time var ett par decennier före min tid, väcker filmen Att angöra en brygga nostalgiska föraningar då den rev av stora skrattsalvor i mitt hem även på 1990-talet.

Hans Alfredsson gick nyligen bort, och utställningen på Kulturen i Lund är ett utmärkt tillfälle att minnas en av studentstaden Lunds största ikoner.

På andra sidan sundet ligger det internationellt omtalade konstmuseet Louisana. I min Skånefamilj är en tripp dit tradition. Platsen bjuder sålunda inte bara på kulturell upplevelse, utan även personlig utflyktsnostalgi. Ta färjan över till Helsingør, och sedan tåget till Humlebæk. Perfekt under höstrusk, då vågorna piskar upp vid museets strandkant.

ÖPPET ARKIV (SVT)

STRANGER THINGS

GÅ PÅ BIO

Vill du veta vad som hände året du föddes eller känner du bara för att gotta dig i gamla barnprogram? Då ska du kolla in SVT: öppna arkiv.

I detta fantastiska programförråd kan du skriva in ditt födelseår och få en skräddarsydd nostalgitripp.

Min egna sökning resulterade bland annat i Ika i rutan och Korvstoppning med kungafamiljen.

Det finns inte mycket som slår en bra TV-serie hemma i soffan.

Ger serien dessutom nostalgi blir gåshuden extra kännbar. Stranger things är en sci-fi-serie som utspelar sig i 1970-talets USA. Om du minns och uppskattade Spielbergs E.T. kommer du garanterat att tycka om denna serie. Säsong 1 finns på Netflix, säsong 2 har premiär i höst.

Det är något speciellt med att gå på bio. Doften av popcorn, rödklädda biofåtöljer och biotrailers får i alla fall min nostalgi-nerv att börja darra. Hösten erbjuder dessutom många filmer som kan ge nostalgi: Det, Blade runner och Star wars: the last jedi.

KALENDRARNA VI MINNS

VAMPYRER PÅ 90-TALET

FÖRDOMSFULL KÄRLEK

December, månanden där spänningen trappades upp med avsnitt efter avsnitt. Varje år var det en ny historia att följa. Flera minns vi än idag, som en av de klassiska julkalendrarna: Mysteriet på Greveholm. Vem får inte nostalgikänslor av att återse de skojande spökena, se snön falla och börja längta efter julen redan nu.

Nittiotalsmodet, high school drama och åsynen av de tjocka datorskärmarna återfinns i kultserien Buffy the Vampire Slayer. Förutom då vampyrer, monstren och en kvinnlig superhjältinna. Genom seriens gång kan man tydligt se teknologins framfart i seriens specialeffektkvalité, minnas sin gymnasietid och skratta åt karaktärernas ordvits-repliker.

Den pittoreska brittiska landsbygden, de välställdas dagliga problem och intriger samt det ålderdomliga språket charmar en i Jane Austins bok Stolthet och fördom. Med hennes utförliga karaktär- och bildbeskrivningar kan man trots allt leva sig in i denna 1800-tals värld som vi aldrig fått uppleva.

"Perfekt under höstrusk, då vågorna piskar upp." karin berg

"Korvstoppning med kungafamiljen."

jeanette holmberg

"Spänningen trappades upp avsnitt efter avsnitt"

isabel vinterbladh 24

24-25 Nöje.indd 1

lundagård nr 6 2017

Redigering: Simon Appelqvist

2017-09-25 00:08

läs kulturbloggen på lundagard.se ◣ FOTO: CLAES-GÖRAN WETTERHOLMS ARKIV

3 tips INDIE + KLASSISKT = SANT

En av den svenska indiemusikens starkast lysande stjärnor José Gonzalez gör sin sista Sverigespelning på Mejeriet innan han fortsätter sin världsturné i USA. Tillsammans med den nyskapande och genreöverskridande kammarorkestern The String Theory, bjuder Gonzales den 6 november in till en helkväll av oförglömliga musikfusioner.

Biljetterna kostar en slant, men det gör de riktigt starka kulturupplevelserna.

OLIVER HUGEMARK

SPELMAN PÅ TAKET

Den som vill byta svettiga nationsdansgolv till en aktivitet som förhöjer det kulturella kapitalet kan förslagsvis se Malmö Operas uppsättning av Spelman på taket. Börjar plånboken eka tom? Ingen fara, studenter betalar halva priset.

NINA MORBY

Titanic lämnar hamnen i Southampton 1912.

BLUES I BYEN

Från Southampton till Malmö I år är det 105 år sedan Titanic förliste i den kalla Nordatlanten och 20 år sedan filmen Titanic hade premiär. Nu har världsutställningen Titanic the exhibition kommit till Malmö.

Titanic the exhibition är en vandringsutställning som tidigare kunnat ses i bland annat Europa, Sydamerika och delar av Sverige. I Malmö befinner den sig till och med den 14 januari.

– UTSTÄLLNINGEN ÄR producerad och skapad

av bland annat Claes Göran Wetterholm, som är historikerkännare, säger Stefan Papangelis, managing director på Nordic exhibitions.

Stefan Papangelis tycker att en av anledningarna till att man ska besöka utställningen är att det är en autentisk u pplevelse som speglar livsöden och spännande och intressanta historier.

UTSTÄLLNINGEN ÄR UTFORMAD som en krono-

logisk tidsresa från det att skeppet befinner sig i varvet till dess förlisning den 15 april 1912.

Tanken är att utställningen ska spegla skeppet som sådant men också att man får ta del av livsöden och historier kring dess resenärer. Genom en kombination av visuella intryck, röster och ljud lotsas man genom dåtiden. Besökaren förses med en individuell audioguide, som finns tillgänglig på nio språk. Förutom cirka 200 originalföremål och personliga föremål finns även reproduktioner av skeppets interiörer med.

Gillar du blues? Gillar du Köpenhamn? Klart du gör! Sista veckan i oktober går Köpenhamns bluesfestival av stapeln. Glöm lerig camping och dyra festivalbiljetter – konserterna hålls nämligen på klubbar runtom i Köpenhamn och du betalar bara för de spelningar du faktiskt ser. Den amerikanske gitarristen Duke Robillard är bokad till jazzklubben Bartof station och en fullständig line-up presenteras inom kort. Håll utkik!

OSKAR MADUNIC OLSSON

– EN UTSTÄLLNING om Titanic är alltid aktu-

ell. Det är ett av världens mest mytomspunna fartyg och man har alltid någon slags relation till den, säger Stefan Papangelis.

Utställningen har dessutom en lokal förankring då många skåningar var med på skeppet och svenska var det tredje mest talade språket ombord.

missa inte…

text malin johannesson

utställningen ▶▶ Plats: Mässgatan 6, Malmö ▶▶ Dörrarna öppnar kl 11:00 ▶▶ Utställningen tar cirka 65 till 80 minuter att besöka ▶▶ Pris för student: 155kr

det visste du inte om titanic... ▶▶ Titanic sjönk 1912 – men vraket efter skeppet hittades inte förrän 1985, ungefär 60 mil från kanadensiska Newfoundlands kust och nästan 4 kilometer under vattenytan. ▶▶ Titanic hade alldeles för få livbåtar för att kunna rädda alla passagerare under förlisningen – men visste du att Titanic faktiskt hade fler livbåtar än dåtidens lagstiftning krävde?

Källa: The Daily Telegraph

... att välkomna höstens färgsprakande skådespel i Lunds största natur- och friluftsområde, Skrylle naturreservat. När luften blivit krispigt svalt och du börjar överväga mormors stickade ylletröja är det bara att leta fram ett par skodon och fylla säcken med varm choklad och nybakt. Låt sedan Naturbussen (159:an) ta dig till hållplats Skrylle och låt äventyret börja. Återupplivad studiemotivation och framtidstro utlovas också!

OLIVER HUGEMARK

lundagård nr 6 2017

24-25 Nöje.indd 2

25

2017-09-25 00:09

lunds universitets studentkårer

*

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

kårkrönika On the Verge of Collapse?

FOTO FELICIA GREEN

Höstbetraktelser

digare varit ett höstlov innebär för många Hösten är en förvirrande tid för den färgblinde. September och oktober må- hemtenta eller så ligger det kanske en labb på måndag vecka 46. På vintern firar man på nad är fortfarande bland Lunds finare månader. Staden iklär sig sin höstskrud det sätt som passar en bäst, som i många fall innebär att “ta igen lite”. när den första tentan för terminen stundar. De nya studenterna har nu fått en försmak på NÄR VÅREN SKINGRAT snön börjar ”Nätterna blir de första knopparna att slå ut. Kroakademin och börjar antagligen att så smått identifiera sig kallare när kusarna slår ut tidigt i Lund och med det ämne de läser. mittemot Kungshuset bokstaverar hösten skripå universitetsbyggnaderna är först ut att färgas av hösten. Universitetshusets vita färg utstrålar makt och myndighet och löven på träden faller alldeles strax till marken.

För andra studenter kommer den sista tentan snart att vara skriven och ett kuvert som ‘vikes ej’ letar sig fram till brevlådan. För många av de som väntar på sitt examensbevis väntar snart en ny stad och ett nytt äventyr.

En del studenter är i Lund på lånad tid och har andra äventyr i sikte.

de “tutröv”. Att lundastudenterna busar är näst intill en naturlag. På universitetsplatsen blommar magnoliorna när Lunds studentsångare sjunger in våren den förste maj.

I Lund vistas vi studenter i samma miljöer som vi gjort väldigt länge. Vi andas samma luft, ser samma saker och lever i samma cykler. Vi tar del av samma traditioner och vistas i samma lärandemiljöer. Stora salen i AF-borgen är en del av ett kollektivt minne, precis som känslan av vinden i ansiktet när vi rullar nedför Lundagård för att hinna till systemet.

NÄTTERNA BLIR KALLARE när hösten skrider

DET ÄR MED stor sorg vi fick höra att Hans

fram. Snart har även vintern hittat till Lund.

Snötäcket ligger sällan tjockt över Lund men välkomnas av vissa.

Under vintern kommer den första lediga stunden för många studenter. Det som ti-

“Hasse” Alfredsson gick bort i september.

Utan Hasse Alfredssons kulturgärning hade Lund inte varit det Lund vi känner och älskar idag. Vi hade inte andats samma luft och flera knoppar hade aldrig blommat ut.

MURGRÖNAN

SOM

KLÄTTRAR

der fram. ”

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

lundagård nr 6 2017

26-27 Lus LU.indd 1

IN THE MIDDLE of the ongoing festivities at the university, one can easily forget about the issue. Part of the reason why we have student unions is to ensure that the people that can change things do not.

Einar Elén PRESIDENT OF THE SCIENCE STUDENT UNION (LUNA) AT LUND UNIVERSITY

MARTIN HANSEN ORDFÖRANDE LUS DANIEL KRAFT VICE ORDFÖRANDE LUS

lus kramar Eva Wiberg, tidigare prorektor vid Lunds universitet som nu är rektor vid Göteborgs universitet.

26

When we work with this issue of stress we want to isolate the causes of high stress level, such as uneven workload distribution during a course, and ensure that the university takes action if the fault lies within the education itself. We want to influence the university to work systematically in identifying and solving problems in the education early, so that students, the student unions, and the university would avoid these matters.

I WOULD LIKE to encourage everyone reading this to consider your own stress level. A dangerous level of stress does not appear out of nowhere, though it still can be hard to predict.

The path leading there, where stress is slowly building up, can very well go unnoticed despite the damage it can do. Make sure that your university studies are a period in your life you can look back upon with joy, because they can and should be.

FOTO: PRESS / LUNA

detta är lus

WHILE I WOULD love to use this opportunity to describe everything lovely being a student can be about, I feel obligated to write about one of the major issues students across the university face. In a recent survey conducted

by Science Student Union we learned that half of the students at the Faculty of Science feel their health is negatively impacted by their studies. One out of ten of the students describe their stress level as “on the verge of collapse.”

lus sparkar Regeringen, som inte höjer statliga medel till studentinflytandet i Sverige.

Redigering: Evan Farbstein

2017-09-25 00:10

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Osäker på dina studieval?

VÄLKOMMEN PÅ DROP-IN HOS ALLMÄNNA STUDIEVÄGLEDNINGEN!

Välkommen till vetenskapsvecka om framtidens universitet Utbildning i alla former förändras ständigt och det gäller även för universitet och högskolor. Men hänger akademin med i utvecklingen?

Hur kommer forskning och utbildning att se ut för kommande generationer? Vilken typ av framtid har universiteten? Och hur hållbart är egentligen vårt universitet?

Den 16–22 oktober kan du ta del av debatter och föreläsningar om forskning, högre utbildning och framtidens infrastrukturer. Vi pratar självklart MAX IV och ESS men bjuder även

Den 9–16 oktober har allmänna studievägledningen drop-in varje vardag för dig som behöver vägledning inför anmälan till vårterminen. Du kan då komma på ett kortare samtal (ca 30 min) utan att förboka tid.

9–11 oktober kl 10–14 12 oktober kl 14–18 13 oktober kl 10–14 16 oktober kl 10–14 Plats: Genetikhuset, Sölvegatan 29 B. Se mer information: www.lu.se/studievagledning

på en vacker utställning, en naturvetenskaplig supershow, avtäcker vår jubileumsskulptur och välkomnar alumner från hela världen.

Läs mer: lu.se/framtidens-universitet

Föreläsningar på Studenthälsan FOTO: PRESS / LUNA

Under hösten erbjuder Studenthälsan gratis föreläsningar för dig som är student vid Lunds universitet. Höstens teman handlar bland annat om sömn, nedstämdhet, hetsätning och mindfulness. Välkommen till Studenthälsans lokaler på Paradisgatan 5B i Lund!

9 oktober: Compassion Föreläsning kring hur din medkänsla med dig själv fungerar och påverkar, samt hur du kan öka den förmågan.

23 oktober: Sömn Vi behöver sova för att klara av vår vakna tid och använda vår vakna tid så att vi kan sova.

6 november: När livet känns tungt Föreläsning om nedstämdhet och depression.

20 november: Hetsätning Föreläsning om hetsätningsstörning. Varför finns maten i huvudet och inte i magen?

4 december: Mindfulness (Föreläsningen på engelska) Föreläsning som introducerar dig i medveten närvaro, i teori och praktik.

Samtliga föreläsningar börjar kl 16.15 och varar ca en timme.

Ingen föranmälan behövs. Max antal deltagare: 20.

Mer information: www.lu.se/studenthalsan

WWW.LU.SE

26-27 Lus LU.indd 2

2017-09-25 00:11

Helsingborg Staden för dig som vill något

Helsingborgs stad och Campus har sedan starten haft ett tätt samarbete för att göra Helsingborg till en attraktiv och välkomnande plats. Vi ser dig som student som en viktig del av stadens utveckling.

Just nu ökar vi tempot i arbetet i Kunskapstriangeln för att stärka samverkan och näringslivskontakter. En viktig del i detta arbete är Campus vänner, en ideell förening som delar ut stipendier till studenter på Campus. Det regionala näringslivet utgör medlemmarna i föreningen då de vill ha nära kontakt med studenter.

28-29 Q+serie.indd 1

Fler bra grejer i Helsingborg • Du kan söka examensjobb i Uppdragsbanken.

• Du kan söka jobb som studentmedarbetare i staden. Sedan 2007 anställer vi årligen ett 40-tal studentmedarbetare som jobbar med olika projekt inom stadens förvaltningar.

• Varje månad träffas staden och studentföreningarna i Helsingborgs studentforum för att diskutera aktuella frågor.

• Föreningen Campus Vänner delar ut stipendier för bl.a. studieresor och olika typer av arrangemang som utvecklar Campus Helsingborg. Fritt fram att söka för som studerar på Campus.

Har du frågor som rör din studietid i Helsingborg? helsingborgsstudent.se • facebook.com/helsingborgsstudent twitter.com/hbgstudent • instagram.com/studentmedarbetarna

2017-09-25 00:12

q & serien q: amanda bjernestedt (ssk) ILLUSTRATION: MOLLY SVENSSON

MORRHOPPAN Mjauuu mjauuu....

...Morrhoppan anar flera små ljud, av

några får hon svindlande bud... ...När björnen i öst går till hydraulikangrepp är vi lovade räddning från tornets tak... ..men regelriktig som borgens herre är, väntar han till konfirmation innan sitt kanonbrak. ...Att leka en omvänd Hela havet stormar är

A

vgående kårordförande för HTS vars medskyldighet till förlusten av kårens flagga inte ska underskattas. Hon rör sig mellan Kent-konserter, minneskonferenser och kårmöten i en sådan fart att det vore omöjligt om hon inte fått låna Hermiones Time-turner. Tur är väl det för annars hade hon aldrig fått i uppdrag att möta Kungen när han var på besök i Lund.

Av en slump befann sig Q på bänkraden bakom Amanda och Kungen och fick därför chansen att snappa upp deras trevande meningsutbyte, vilket löd ungefär så här:

Amanda sa: Vad säger du om partiledardebatter, konst eller rentav katter?

Herr Kung sa: Ja till rodd men nej till snatter.

Amanda sa: Finns det nått som du kan göra, för ämnet humaniora Herr kung sa: För rodd krävs både båt och åra

Amanda sa: Jag har forskat en del om minne. Vill du kanske höra?

Rädda kår från kris på egen hand Är något som jag kan!

Men att prata med regenten för vårt land.

Det kräver visst en kaffe eller något starkt att dricka!

Herr Kung sa: Rodd är min passion.

Det vill jag tydliggöra.

Herr kung blev plötsligt arg: Vem sa nått om kaffeflicka?

för härligt, och lyssna inte på den som säger att det gör mötet jävigt. ...I borgens vrår kan en multimeter uppfatta det som för ögat är omöjligt, med åtta månader kvar börjar det nästan att bli löjligt. ...Samvetet står med sin förlust som segrare i tillståndens öken. Kanske ligger ett firande runt kröken? ...Lagens långa arm har åkt på bakslag. Dess övervakare ville följa samvetets väg och får nu söka andra dryckeslag.

serien: tjejerna på höjden - av frida malmgren

lundagård nr 6 2017

28-29 Q+serie.indd 2

29

2017-09-25 00:13

in english

Reflections from an Arctic expedition A former Lund student recounts her experience on a ship-based expedition along the Canadian High Arctic and Western Greenland TEXT AND PHOTO BY JULIA TROMBLEY

It had been a whirlwind of a summer.

After finishing my exchange at Lund University in the spring of 2017, I found myself camping and couch-surfing across Sweden, surfing in Portugal, visiting family in England, road-tripping across California, and returning to my hometown in Ontario, Canada. Within roughly one week of settling at home, I was headed to the Arctic to join 120 passionate students and 80 inspiring educators from around the world on the Students on Ice 2017 Arctic Expedition.

I’d seen my fair share of awesome places, but none of these would compare to my transformative time in the North.

MY EXPERIENCE IN the Arctic was largely defined by the people who joined me. Ninety percent of the students, including myself, were provided full scholarships to join the expedition. Our ages ranged from fifteen to twentyfive, and we came from a wide range of economic and cultural backgrounds.

The educators were equally as diverse: a fusion of politicians, historians, artists, Inuit elders, scientists, and explorers offering their personal expertise. Together, we engaged in a diverse range of topics including indigenous reconciliation, impacts of climate change, and the future of the North.

30

lundagård nr 6 2017

30-31 In english.indd 1

STARTING IN THE small Arctic hamlet of Resolute Bay, Canada, we boarded a small Russian expedition ship, the MS Ocean Endeavour - our home for the following weeks to come. We sailed through Nunavut’s Archipelago, across the Davis Strait, and down the West coast of Kalaallit Nunaat, or Greenland as it is known in English. Along the way, we regularly disembarked from the ship, exploring small coastal communities and natural landmarks. A few notable stops included: Beechey Island, where we walked amongst the gravestones and debris from shipwrecks of Arctic explorers, and Evighedsfjord, where we paddled in traditional kayaks (or qajaqs, in Inuktitut) surrounded by luminescent jellyfish.

Engaging in cultural traditions humbly revealed the Inuit’s generosity,

resilience, and connection to the land.

For instance, I ate muktuk (raw whale blubber) and learned why traditional country food is vital to Northern people. I felt a sense of communal trust when I joined Inuit elders in a talking circle, surrounded by the bones of their ancestors, that had been scattered by grave-rummaging polar bears.

I discovered the intimacy and complexity of Inuit throat singing. And, I was captivated by Arvaarluk Kusugak, the author of one of my favorite childhood books (A promise is a promise) sharing the tales he was told in his grandmother’s igloo as a young Inuk.

Having these cultural traditions woven through my experience left me with a huge admiration towards the Inuit.

While my appreciation for the Arctic continued to grow, I was watching Redigering: Felicia Green

2017-09-25 00:14

read more student news in english at lundagard.se ◣

Facts ▶▶ The Students on Ice Foundation is a charitable organization that leads Arctic and Antarctic Expeditions for students around the globe. Visit the site to learn more about this expedition or to apply for future expeditions. ▶▶ Arctic Answers is a platform where scientific experts offer concise answers to questions about current environmental changes in the Arctic.

Arctic Answers is interested in hearing your questions, as well as working with new individuals who would like to contribute academic resources or tackle new questions.

the land and its inhabitants pay for the rest of the world’s actions. I spoke to fellow Inuit students who shared their first-hand experiences with the North’s chronic rates of alcoholism, abuse, and suicide- problems that have been passed down for generations, stemming from a tragic history of colonialism. I hiked to the Ilullissat Icecap, a UNESCO World Heritage site, and learned that it is receding twelve meters a day. I befriended a kind Inuit Elder, who shared that her son, a highly skilled hunter, drowned by falling through the thinning sea ice. All around us, there were signs that the Arctic was degrading at a nearly incomprehensible rate.

IT WAS HEARTBREAKING to witness such in-

credible nature and wildlife silently suffer from the impacts of climate change. At one point, twelve of us were seated in a small zodiac boat, situated between two mountains

and a towering glacier. Floating in the ocean were thousands of mango-sized blocks of ice, or baby icebergs as we called them. Air bubbles that had been trapped inside glacial ice for thousands of years were now escaping, creating a chorus of popping noises.

It sounded like we were floating in a giant bowl of Rice Krispies. Over these pops came a thunderous rumble. Our eyes focused on the glacier in front of us as it calved. It was a spectacular sight. Yet, I felt a pang of guilt; we were witnessing this glacier fall apart and we knew it was only a matter of time until it would be gone forever.

AS A CANADIAN, I feel particularly proud of the Arctic’s rich culture and raw natural beauty. Yet, I am saddened to see the North facing a myriad of social and environmental crises without the support it needs. The Arctic is a truly exceptional place- I struggle to

find the words to describe it. It feels like I am keeping a secret that I want to share, but it can only be shared through experience. If the rest of the world had the opportunity I have had, the Arctic would be regarded with the highest admiration, and its protection would undoubtedly be a common priority to all. It is easy to live our daily lives without stopping to consider what is happening in a region far above us. We need to acknowledge Arctic issues as our own and take an active stance towards mitigating them. In doing this, we can protect the Northern traditions, environment and inhabitants, and we can ensure that future generations will have the opportunity to experience the same Arctic that I have visited this summer.

lundagård nr 6 2017

30-31 In english.indd 2

31

2017-09-25 00:14

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

PREMIÄRFEST I LUND! DEN 19/10 KL. 10.00 ÖPPNAR VI I NOVA LUND, VI FIRAR MED FANTASTISKA PREMIÄRPRISER, TÄVLINGAR OCH ÖVERRASKNINGAR. VÄLKOMMEN! DELBETALA I 10 MÅNADER HELT UTAN RÄNTA ELLER AVGIFT NÄR DU HANDLAR FÖR MINST 3.000·. GÄLLER T.O.M. 30/11.*

4.495· (4.995·)

SNABB LEVERANS

DELBETALA 450·/MÅN*

5.996 · (7.495:-)

0-5 DAGAR

HANDLA FÖR MINST 6.995· OCH FÅ HEMLEVERANS PÅ KÖPET. ****

TAG 2 BETALA 129·

PAKETPRIS

Finns i flera färger

KONTINENTALSÄNG, 120 CM + BÄDDMADRASS + BEN + HUVUDGAVEL DELBETALA 600:-MÅN*

99·

(299·)

500· RABATT

3-sits soffa med divan Nevada i tyg Rocco dark grey, med svarta ben, B 294, D 92/196, H 80 cm 4.995· (Specialpris 5.995·) DELBETALA 450·/MÅN I 10 MÅN*

Påslakanset Ansari i 100% bomullssatin med paisleymönster, blå, 2 delar, 150x210/50x60 cm 99· (299·) Extra örngott 29· (69·) Begränsat antal Kontinentalsäng Roma i tyg Roma light grey inkl. bäddmadrass Roma 15 cm metallben, 120x200 cm 4.756· (5.995·) Huvudgavel Roma i tyg Roma light grey, inkl. 13 cm ben, B 130 cm 1.996· (2.495·) Paketpris 5.996· (ord. paketpris 7.495·)

Doftljus med 45 timmars brinntid

20%

RABATT

Doftljus Metropolitan, finns i flera dofter Tag 2 betala 129· (278·)

PAKETPRIS

3.995· (6.691·) DELBETALA 400·/MÅN*

NYHET Ryamatta Madison, microfiber/polyester, svart/offwhite, rutig, 140x200 cm 1.276· (1.595·), 160x230 cm 1.596· (1.995·), 200x300 cm 2.396· (2.995·

20% RABATT PÅ ALL BELYSNING T.O.M. 13/11**

FRÅN

TAG 4 BETALA FÖR 3

99·

49·/DEL

PÅ GLAS OCH MATPORSLIN***

Matbord Plaine i vitlack med klarlackerade ekben, Ø 110 cm 2.695· Stol Anton i vit polypropylen med sits i vitt konstläder, underrede i oljad massiv ek 999· Paketpris 3.995· (6.691·) bord + 4 stolar. Finns i flera utföranden

PÅ ALLA RYAMATTOR T.O.M. 13/11

KÖP 2 TEXTILIER FÅ 50% RABATT PÅ DEN BILLIGASTE T.O.M. 13/11*****

Servis Bitz i i vitt benporslin eller svart samt grått stengods, finns i flera delar fr. 49·/del

Kuddfodral Velvet i sammet med keder, 50x50 cm 99· Finns i flera färger Innerkudde fr. 39·

MIO LUND, NOVA, TRAKTORVÄGEN 11, MÅN-FRE 10-19. LÖR 10-17. SÖN 10-17 Vårt sortiment kan variera mellan butikerna. Vi reserverar oss för eventuella leveransförseningar, slutförsäljningar och tryckfel. Erbjudandena gäller nybeställningar fr.o.m. 19/10 så långt lagret räcker dock längst t.o.m. 13/11 2017 där inget annat anges och kan ej kombineras med andra erbjudanden och rabatter. För generella frågor om Mio och vårt sortiment är du välkommen att kontakta din närmaste Mio-butik eller kundservice via telefon 020-66 44 00 eller via e-post kundservice@mio.se *Helt räntefritt och inga övriga avgifter tillkommer om betalning sker i tid. Köpbeloppet delas upp på 10 månader och gäller på köp från 3.000·. Gäller t.o.m. 30/11. **Gäller på ordinarie priser, ej julbelysning eller ljuskällor. Gäller t.o.m. 13/11. ***Tag 4 betala för 3, gäller på dricksglas, vinglas och matporslin. ****Gäller endast på nyorder som tecknas 19-22/10 2017 och överstiger varuvärde på minst 6.995·. Fri hemleverans gäller inom butikens kommungräns med fast vägförbindelse. *****Kan ej kombineras med andra erbjudanden eller specialpriser. (Gäller ej sovtäcke/sovkudde)

32 Baksida.indd 1

www.mio.se 2017-09-25 00:17