Lundagård nummer 3 2020

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920

- nr 3 2020

100 år senare Lundagård fyller tresiffrigt. Läs om grundandet av tidningen och hur medielandskapet har förändrats under det gångna seklet. Sid 18-21

Lundagård nummer 3 2020 |

Kulturen i Lund Kulturen i Lund är ett museum som sträcker sig över två kvarter i centrala Lund. I vårt friluftsmuseum med kulturhistoriska hus och trädgårdsmiljöer kan du se hur folk bodde förr, i staden och på landet, från medeltiden och fram till 1930-talet. Du kan också välja bland ett tjugotal utställningar. Nu har vi precis invigt Carl Johan De Geer – Den stora missuppfattningen, som är producerad av Bildmuseet i Umeå.

Kulturen i Lund | www.kulturen.com

| Lundagård nummer 3 2020

CARL JOHAN DE GEER

DEN STORA MISSUPPFATTNINGEN

ledare

En annorlunda vår F

Just nu är vi alla på jakt efter det vi känner igen. Scillan på marken, fåglarnas läte och det torra gruset, har därför aldrig känts vackrare, eller viktigare.

örutsättningarna för livet är inte igenkännbara under rådande förhållanden. Coronavirusets spridning påminner oss inte bara om samhällets bräcklighet, eller om värdet av god källkritik. Det påminner oss också om mänsklighetens, din och min, sårbarhet och dödlighet.

Den fredsskadade generationen studenter som varken upplevt krig eller andra kriser på lokal nivå, står just nu på livets brant.

Eller?

MER ÄN NÅGONSIN behöver vi känna igen oss. För vad är en människa utan sitt sammanhang, utan sina böcker, utan sin musik, utan sina möten med andra människor och utan sina engagemang? Inte så värst kaxig, visar det sig.

Det är klart att vi inte kan tänka klart. Vissa av oss kan inte tänka längre än att vi behöver ha toalettpapper så det räcker (mitt tips, om du nu skulle stå utan: använd duschen).

EN DAG SENT i mars: Jag har kaffe i en pappmugg och går längs soloch läsidan av Domkyrkan. En lång rad studenter sitter uppradade jämte varandra på bänkarna längs med väggen. Iklädda solglasögon och jeansjackor har de sallader från diverse lunchrestauranger i högsta hugg.

MITT I ALLT det här fyller tidningen Lundagård 100 år. Temat för numret är följaktligen nostalgi. Vi har själva fått flytta vår 100-årsbankett till nästa vår.

I övrigt är Lundagård nästan som vanligt, men lägg märke till vår nya layout! Med denna tar vi ett språng in i framtiden.

Vi ska leva minst lika länge till.

EFTER ETT HALVÅR av mörker är det inte så konstigt att längtan efter såväl närhet som solljus har växt sig stark. Ryktet säger att D-vitamin hjälper mot coronaviruset, medan fysisk närhet har motsatt effekt.

Utan att förminska de förödande effekter som det ödesdigra virusets spridning har vill jag ändå rikta de trygghetstörstande en gnutta förståelse:

VENDELA KÄLLMARK CHEFREDAKTÖR

Q: Max von Sydow (1929-2020) Katedralskolans mest kända elev har gått ur tiden.

Grundare av teaterföreningen Scenia och direkt ansvarig över att Katterevyn fortfarande sätts upp. Den enda människan på 2000-talet som skickade checkar.

Son till en professor och en friherrinna, något alla lundensare tror att de är, men som i själva verket är få förunnat.

Qkvad: På en klippig strand sitter riddare Antonios Block med ett bräde schack. Vem är du?

Jag är döden och är här med ett besked

RÄTTELSE: Inga rättelser har inkommit från förra numret.

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 35 000 studenter och anställda vid Lunds universitet. Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Chefedaktör: Vendela Källmark vendela.kallmark@lundagard.se Biträdande redaktör: Louise Lennartsson louise.lennartsson@lundagard.se Webbredaktör och ansvarig utgivare: Nina Morby nina.morby@lundagard.se

Bildchef: Saber Malmgren Redaktion Amandus Gustafsson, Ida Lunga, Jonas Jacobson, Julia Hagström, Saber Malmgren.

Medarbetare detta nummer: Axel Ekström Aydin Ramezani, Caroline Ulvros, Cecilia Falkman, Heidi Eriksson, Johan Larsson, John Nyström, Lydia Löthman, Martin Axelsson Därth, Morrhoppan, Nike Stolpe Wikström, Q, Simon Sällström, Sofia Kockum, Tess Tedgård, Åsa Palmborg Omslag: Jonas Jacobsson.

Kattlogotyp: Sofia Kockum.

Prenumeration: 300 kronor per år, beställ

Ut i Duvemåla hage dansar ännu Kristina. Det är dags att ge sig av för i åkern växer bara sten.

Till Amerika reser bönder över ett hav.

Att besätta flickor är demoners paradgren, de gör det så gärna och så väl.

Krucifix i silver och vigvatten när hon blir brutal En exorcism är demoners enda akilleshäl.

Ståtlig, rak och nästan regal, stod Max på scen i Bergmans regi.

I Hollywood, blond, rak och med en röst som ett dån, utökade han sin filmografi.

på lundagard@lundagard.se. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring: hos din kår. Tryck: V-Tab. Pressläggning: 6 april 2020.

Deadline: nr 4/2020 8 maj. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

Upplaga: 35 400.

Adress: Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post: lundagard@lundagard.se Nätupplaga: www.lundagard.se

Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård: Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till Universitetsposten.

Om du har gjort ovanstående, kontakta Nim distribution.

Lundagård nummer 3 2020 | 3

webbuppslaget FOTO: JOHAN LARSSON

6 APRIL 2020

Tillsammans i kampen mot covid-19 X-Lab invigdes hösten 2019 och är ett så kallat makerspace vid Lunds tekniska högskola (LTH). Skånes universitetssjukhus (Sus) rapporterar om akut brist på utrustning i spåren av covid-19. Sedan mitten av mars har därför X-lab använts av studenter och universitetspersonal för att att tillverka de 1 000 ansiktsvisir som Sus dagligen efterfrågar.

– I snitt gör vi 500–700 masker per dygn. Men det beror på. Rekordet är 776, berättar studenten Oskar Branzell.

Läs hela reportaget på webben.

25 MARS 2020

2 APRIL 2020

4 | Lundagård nummer 3 2020

FOTO: SABER MALMGREN

FOTO: NINA MORBY

”

Vi skiter i eran trivsel.

...ska AF Bostäders förvaltningschef ha sagt på ett möte med boende på Parentesen om valborgsfirandet. Hon kommenteLundagårds testpanel smakade falafel från rar: ”Det är svårt att i efterhand analysera Lunds falafelhak och korade stans bästa falafel. hur orden faller i en diskussion. Jag väljer att inte kommentera den frågan”.

Läs artiklarna i sin helhet på www. lundagard.se

Falafeltest deluxe

20 MARS 2020

Nytt Lus-presidium Nästa läsårs presidium för Lunds universitets studentkårer blir Malin Bruce från Teknologkåren och Ella Sjöbeck från Juridiska Föreningen.

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

WEBBKRÖNIKA

Får man skratta åt Förintelsen?

När går ett skämt egentligen överstyr?

Humor är en vattendelare, och åsikterna skär sig kring vad som definierar ett övertramp. För Lundastudenten som gillar att laborera med komik finns ett stort utbud av skämttidningar, standup-evenemang och spexgrupper. Genom åren har debatten gått av och an om vilka spexföreställningar som gått över gränsen, eller vilka verser som bör elimineras ur de sångkompilationer vi hivar fram på sittningar, vilka speglar jargongen från en svunnen tid. Tradition går än en gång i klinch med postmodernitet.

SKÄMT OM RAS och kön är oacceptabelt, menar den ena sidan. Det är aldrig okej att skoja om förtryck och vidrigheter, och den som dristar sig till sådant är i princip delaktig i återskapandet av en diskriminerande kultur. Den andra sidan framhåller skämt och verklighet som åtskilda; det är fullkomligt kompatibelt att vara en sinnebild för god moral och att dra en ordvits om Förintelsen då och då.

BÅDA TYCKER SIG vara säkra på var gränsen går. Men kan någon egentligen avgöra när ett skämt övergår från ett flyktigt nöje till en byggsten i en övergripande sexistisk eller rasistisk diskurs?

DEN 28 MARS säljs det beryktade Toddybladet, en omdiskuterad skämttidning producerad av en anonym grupp läkarstudenter. Även om tidens tand har tuggat bort de värsta förekommande karikatyrerna riktas ofta kritik mot innehållet, som tenderar involvera inte så subtila referenser till rasbiologi och sexuella övergrepp. Liksom det mesta producerat av brådmogna, studentikosa ungdomar är det hela en osmaklig och besvärande historia. Tyvärr är det även jätteroligt. Det finns helt klart en efterfrågan på komik som tänjer på gränserna; ett sug efter “icke-PK” humor.

AVSPEGLAR DETTA EN freudiansk, undertryckt längtan efter det ljuva 30-talet? Det är inte min upplevelse. Det är den ironiska humorn, inte den sexistiska, som har fått ett uppsving. Provocerande skämt om övergrepp och rasbiologi går hem på grund av sin absurditet, inte sin sanningshalt. Poängen med vansinneshumor är att trotsa rådande normer, oavsett om man står bakom dem eller ej.

SJÄLVKLART KAN DENNA skämt-anarkistiska hållning utnyttjas av fel aktörer, för vilka simulerad ironi kan agera täckmantel för underliggande obscena åsikter. Det hela kom-

mer ner till intention. Ett sexistiskt skämt kan ha åtminstone två olika syften – att häckla kvinnor, eller att genom underförstådd imitation häckla sexister. Det ena är önskvärt, det andra inte.

POÄNGEN ÄR: MAN kan inte kategorisera ett skämt som skadligt utifrån ren syntax. Humor är komplext i all sin enkelhet, och att förhastat och nyanslöst försöka tabubelägga en viss typ av skämt är kontraproduktivt, och, törs jag säga, lite töntigt. Det är förvisso också här åsikter går isär, vissa delar inte mitt perspektiv i frågan. Kanske har de en bättre analys. Fast antagligen har de bara fått för lite kuk.

EBBA FRID

En tradition i annorlunda form I över 100 år har Lunds Studentsångare sjungit in våren från universitetshusets trappa på 1 maj. På grund av omständigheterna kopplat till covid-19 tvingas sångarna i år ta till ett annorlunda grepp.

Sångerna från trappan under 1 maj började sändas i radio redan på 1920-talet. På TV har de direktsänts sedan 1974. SVT beslutade år 2018 att bryta traditionen och lägga ner sändningen, men tvingades att tänka om efter massiv kritik från tittarna. Inte heller covid-19 bryter i år traditionen med sången.

Däremot blir sången inte direktsänd.

– Vi fortsätter traditionen fast på ett annat och intressant sätt i år, säger Tomas Hagström, ordförande för Lunds studentsångare.

Den traditionsenliga konserten kommer

att förinspelas på taket på AF Borgen under bar himmel. Strax under 50 personer i den aktiva kören kommer med utsikt över Lundagård att sjunga in våren.

– Man får se möjligheterna. Och detta var den möjlighet som gavs och som vi tror på.

Vi är oerhört glada över att SVT nappade på vår idé och att vi får sprida glädje i dessa orostider, säger Tomas Hagström.

Lunds Studentsångare Christian Schultze är positiv.

– Symbolen för våren är att livet återvän-

der. Det känns extra viktigt att förmedla det i dessa tider av oro, och dessutom på bästa sändningstid, säger han. en känsla av att det blir fler tittare än vanligt i år.

– Allt fler sitter i karantän. Och det är ju inte bara i Lund som valborgsfirande ställs in. Att vi ändå kan förmedla de här sångerna känns otroligt angeläget, säger han.

CHRISTIAN SCHULTZE HAR

ÄVEN DIRIGENTEN FÖR

ISABELLA LINDAHL JORDANIDOU

Lundagård nummer 3 2020 | 5

nyheter REKTORSVALET:

En strid mellan interna kandidater Diskussionen om interna respektive externa rekryteringar är gammal, men ständigt återaktualiserad. Senast uppblossad efter att Lunds universitets åtta rektorskandidater offentliggjorts – samtliga redan anställda vid universitetet.

Bland de senaste 50 årens rektorer vid Lunds universitet (LU), åtta till antalet, är det bara två som inte haft sin akademiska karriär vid LU: universitetets avgående rektor Torbjörn von Schantz samt Per Eriksson, rektor mellan 2009 och 2014. Dessa två kan dock inte heller till fullo betraktas som externa rekryteringar. Både Torbjörn von Schantz och Per Eriksson studerade och disputerade i Lund, och den förstnämnda blev professor vid universitetet. De arbetade därefter på andra universitet för att sedan komma tillbaka som rektorer vid LU. i rekryteringsgruppen, förklarar underskottet av externa kandidater som ett resultat av det obehag många känner inför att söka sig utanför det egna universitetet.

– Det finns en risk för att man vid det egna lärosätet ser ned på dem som söker sig någon annanstans. Det minskar antalet externa kandidater, berättar han.

ROBIN BERNSTÅHLE, LEDAMOT

MATS BENNER, PROFESSOR i forskningspolitik, vicerektor vid Ekonomihögskolan och

rektorskandidat, ser det låga antalet externa kandidater som en konsekvens av att det är enkelt att stanna vid det egna lärosätet och således slippa flytta.

– Att få människor att vilja bryta upp och rota sig på nytt är svårt. Jag är inte förvånad över att situationen ser ut som den gör, säger Mats Benner.

Han menar även att lärosätet har en tendens att föredra interna rektorsrekryteringar.

– Rollen som rektor är inte särskilt definierad. Jag har fått intrycket att man därför vill hitta någon som man känner igen och som känner till universitetet. Man vill med säkerhet veta vad personen är kapabel till, säger han.

FÖRUTOM REKTORER ÄR professorer en grupp som ofta tillsätts internt. I dag rekryteras strax över 60 procent av professorerna vid de större svenska lärosätena internt. För trettio år sedan var situationen annorlunda. Då var professorsskapet en tjänst som endast utlystes när en professor valde att sluta, vilket tvingade universitetslektorer som ville bli professor att söka sig till andra universitet.

ÅR 1999 REFORMERADES systemet och gav tillsvidareanställda lektorer rätt att söka befordran som professor. Reformen gjorde det lättare att få en professorstjänst och att göra karriär inom universitetet. Antalet professorer steg kraftigt – år 1999 fanns det 342 anställda professorer vid LU, år 2019 var samma siffra 840. Men effekten av reformen blev också mer internrekrytering.

”

Jag är inte förvånad över att situationen ser ut som den gör.

– Resultatet blev ett läge där universiteten blev bekväma, började förlita sig på att människor stannade kvar och slutade utlysa professorstjänster, säger Mats Benner. År 2011 avskaffades lektorernas lagstadgade rätt till befordran. Sedan dess är det upp till varje lärosäte om, och på vilket sätt

Fortsatt lärarbrist

Hög etableringsgrad visar UKÄ

Förra våren tog 8570 personer lärarexamen i Sverige, vilket är en ökning med 210 examinerade. Samtidigt har antalet studenter som läser på lärarprogrammet minskat nationellt tre år i rad. Skolverket beräknar i sin senaste lärarprognos att det saknas 45 000 behöriga lärare till år 2033. Det innebär att 3000 ytterligare lärare och förskolelärare årligen behöver utexamineras.

Högskolan anses i nuläget inte förmå möta behovet av lärare. Det skriver Universitetskanslersämbetet i sin senaste rapport.

Universitetskanslersämbetet har sammanställt etableringsgraden bland examinerade år 2015/16. 85 procent av de med en högskoleexamen på grundnivå eller avancerad nivå etablerat sig på arbetsmarknaden efter 1–1,5 år, med en skillnad på fem procentenheter mellan inrikes och utrikes födda. Bäst var etableringen bland yrkesexamina, där 90 procent hade jobb efter 1–1,5 år. För generell examina respektive konstnärliga examina var etableringsgraden 79 respektive 43 procent. Samtliga siffror är högre än föregående år.

6 | Lundagård nummer 3 2020

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

Illustration: Caroline Ulvros

befordran till professor ska ske. Vid Lunds universitet kan fakulteterna välja mellan att utlysa tjänster eller tillsätta dem genom befordran. Vid utlysning av tjänster är fakulteterna skyldiga att ha en öppen ansökan för både interna och externa sökande, till skillnad från vid befordran. Därför är mobiliteten beroende av om fakulteten väljer att utlysa tjänster eller att befordra redan anställda.

TROTS FÖRÄNDRAD LAGSTIFTNING sker fortfarande många rekryteringar genom befordran. Mia Rönnmar är dekan vid Juridiska fakulteten, samt rektorskandidat, och har på rektorns uppdrag arbetat med frågor om rekrytering och karriärvägar, liksom med universitetets nya anställningspolicy och ändrade anställningsordning. Hon berättar att hon som dekan har arbetat aktivt för att öka antalet anställningar genom utlysning.

– Det har i Sverige varit stort fokus på befordran av professorer. Under min tid som dekan har jag bidragit, tillsammans med den övriga fakultetsledningen, till att delvis förändra strategin på fakulteten och att börja utlysa fler professorsanställningar, säger hon.

PÅ DE LÄGRE tjänsterna, doktorandtjänster och meriteringsanställningar ser situationen helt annorlunda ut. Till dessa tjänster är rekryteringen ofta internationell och mobiliteten är stor.

– Inom många ämnen är det ett naturligt steg i den tidiga akademiska karriären att lämna sitt ursprungliga universitet för att integreras som postdoktor eller gästforskare i en annan forskarmiljö, förklarar Mia Rönnmar.

SKILLNADEN I MOBILITET mellan de lägre och högre tjänsterna handlar inte bara om skillnader i regler och praxis utan även om en förändrad livsstil hos de sökande samt universitetets haltande konkurrenskraftighet.

– Personerna som är aktuella för de högre läraranställningarna som professor är äldre. De har kanske bildat familj som man måste ta hänsyn till och som gör det svårare att flytta. Lunds universitet, liksom andra svenska universitet, kan också ha svårt att konkurrera med andra internationella universitet om löner och möjligheter för sina

anställda, menar hon.

Mia Rönnmar lyfter särskilt fram meriteringsanställningar som en viktig pusselbit i arbetet för ökad mobilitet. De meriteringsanställningar som finns vid Lunds universitet är postdoktor och biträdande universitetslektor. Anställningsformen postdoktor infördes 2008 och biträdande universitetslektor infördes 2017. Detta är tidsbegränsade anställningar som ska ge möjlighet till meritering.

– Meriteringsanställningar ger goda villkor för karriärutveckling och utveckling i utbildning, forskning och samverkan. Personer kan därför vara mer benägna att flytta och byta universitet för en sådan anställning, menar Mia Rönnmar.

LYDIA LÖTHMAN

Kränkande särbehandling på LU

Mer om rektorsvalet

Antalet rapporterade anmälningar om kränkande särbehandling var under år 2018 18 stycken och år 2019 16 stycken. Fram till år 2017 var antalet rapporterade fall av kränkande särbehandling långt färre. Orsaken till ökningen tros vara kopplat till #metoo och en ökad medvetenhet om rapportering. Antalet arbetsskador, arbetsolyckor eller arbetssjukdomar var under år 2019 66 stycken, av dessa ledde 15 till sjukfrånvaro. De senaste åren har siffran legat på omkring 60 stycken.

ö Läs om varför studentrepresentanten Jack Senften lämnade sin post som studentrepresentant i Universitetskollegiet. ö Läs intervjuerna från när Lundagård träffade de åtta rektorskandidaterna. ö Läs om nomineringsprocessen och dess kritiker [Lundagård nr 2 2020]. ö Läs om missnöjet den nya anställningsordningen [Lundagård nr 6 2019].

Samtliga artiklar finns att läsa på www.lundagard.se

Lundagård nummer 3 2020 | 7

nyheter

Den tvååriga Författarskolan i Lund har funnits sedan 2002. Många är kritiska till att handledningen nu tas bort från programmets första termin. Foto: Saber Malmgren.

Borttagen handledning möter skarp kritik Handledningen på Författarskolan i Lund går som en röd tråd genom programmets två år och beskrivs ofta som utbildningens kärna. Nu ses utbildningen över och handledningen förändras. Bland studenter, alumner och handledare är kritiken hård.

Författarskolan i Lund består av två delar – schemalagd undervisning i kreativt skrivande, och ett litterärt projekt med individuell handledning, där en verksam författare följer studenten och dess projekt under utbildningens två år. Det senare beskrivs av många studenter som kärnan i utbildningen, och en anledning till att studenter söker sig till Författarskolan i Lund.

NÄR SEKTIONSSTYRELSEN VID Språk- och litteraturcentrum sammanträdde den 12 december 2019 och fattade beslut om en ny kursplan för första terminen på Författarskolan, var handledningen en av de saker som togs bort.

Kritiken har varit skarp.

En student, som för närvarande läser sin sista termin på Författarskolan och som vill vara anonym, är besviken:

– Jag tycker det är fruktansvärt. Handledningen är det som är viktigast. Det är inte på många ställen som man får en handledare som följer en i två år. Det är det som utmärker Författarskolan och som gör att man väljer den framför andra, säger studenten.

ETT PROTESTMEJL FRÅN fjorton nuvarande och tidigare studenter vid Författarskolan mejlades i februari ut till ansvariga med en

Utgav sig för att vara ekonomichef

Stöldförsök på UB

Det var i månadsskiftet januari-februari som polisen fick ett larm om att någon ska ha utgett sig för att vara ekonomichef vid Medicinska fakulteten i Lund. Personen ska ha försökt förmå en ekonom på fakulteten att föra över 8 300 euro till ett konto i Italien. Ekonomen ska ha fattat misstankar kring utbetalningen sedan

Det var en tisdagseftermiddag i januari som inbrottslarmet på universitetsbibliotekets kafé utlöstes.

Tre minuter därefter anlände väktare och påträffade en gärningsman i kaféets kök. Gärningsmannen ska ha sprungit mot utgången med väktare efter sig. Kort därefter drabbade väktare samman med gärningsmannen

8 | Lundagård nummer 3 2020

inget kontonummer nämnts i originalmailet, och slutförde därför inte betalningen. Ekonomen polisanmälde händelsen men förundersökningen har lagts ner eftersom händelsen inte anses möjlig att utreda.

LÄS FLER NYHETER PÅ LUNDAGARD.SE

önskan om att behålla handledningen på första terminen: ”Att utbildningen ska utmynna i ett större projekt var viktigt för mig. Att det då funnits någon med från början som kunnat stötta i den processen har varit oersättligt”, skriver en student i protestmejlet. ”Jag tycker handledningen är ovärderlig, det är bland det bästa på Författarskolan och var även en avgörande anledning till att jag sökte just Författarskolan på Lunds universitet jämfört med andra liknande utbildningar”, skriver en annan. ÄVEN ALUMNER ÄR oroliga inför förändringarna. En av de är Åsa Foster. Hon tog examen från Författarskolan år 2012 och debuterade strax därpå med sin novellsamling från handledningsprojektet under utbildningen.

– Det berör egentligen inte mig, men Författarskolan, och särskilt handledningen, har varit så viktig för mitt författarskap efter utbildningen. Det känns oerhört sorgligt om handledningen minskas, säger hon.

BAKOM FÖRÄNDRINGARNA STÅR en arbetsgrupp på fyra lärare som är anställda vid Lunds universitet, tre av dem vid Författarskolan. Läraren Carola Mikaelsson menar att borttagandet av handledning från första terminen ska ses i ljuset av flera ändringar i ett pågående kvalitetsarbete.

– Kursutveckling pågår hela tiden. Nu ändrar vi kursplaner utifrån synpunkter vi fått från studenter och lärare under lång tid.

Det har inte gjorts på länge, inte efter att vi blev en konstnärlig utbildning, säger Carola Mikaelsson.

FÖRFATTARSKOLAN HAR FUNNITS vid LU sedan 2002. År 2016 omklassificerades den till en konstnärlig utbildning, från att tidigare ha varit en så kallad konstnärlig utbildning på vetenskaplig grund. Det innebar bland annat nya kursplaner, examensmål, möjligheter att

rekrytera personal på konstnärliga snarare än akademiska meriter samt andra krav på examen. Ekonomiskt ska Författarskolan inte ha påverkats av omklassificeringen.

”

Det känns oerhört sorgligt om handledningen minskas.

DEN NYA KURSPLANEN från 12 december 2019 innebär bland annat fler skrivövningar på plats, laborationer och mer loggboksförande. Det blir ett tydligare fokus på skrivprocesser och man tar bort de två femveckorslånga skrivperioderna, som studenterna tidigare haft under första terminen, för att i stället föra en mer kontinuerlig undervisning på plats.

– Författarskolan har två löpande spår i utbildningen. Den ena är det egna projektet och det andra är övriga moment i den campusförlagda utbildningen. Vi vill koppla samman delarna så att utbildningen och det egna skrivandet hela tiden är i kontakt, säger Anna Clara Törnqvist, lärare vid Författarskolan.

Hon får medhåll av Carola Mikaelsson: – I nuläget är det väldigt enkelt för någon som redan är publicerad eller har lång erfarenhet av skrivande att finna sig i de långa skrivperioderna. För studenter med mindre erfarenhet eller som inte finner sitt projekt, är det svårare. Utbildningsdelen måste tydligare grunda processen, säger hon.

beskriver några av handledarna, räcker sällan och det finns en tyst överenskommelse om att gå in obetalt för att stötta studenterna utöver de schemalagda timmarna.

Handledarna är ofta verksamma författare och knutna till Författarskolan som så kal�lade externa lärare. En extern lärare, som vi kan kalla Johanna, är mycket kritisk till att antalet handledartimmar skärs ner.

– Handledningen är särskilt viktig i början av projektet när studenterna är mer trevande.

De undrar vilken form historien ska få, och hur de ska hitta tonen. Det behövs en handledare för att lotsa studenten rätt. Hur ska det gå till nu?

HON ÄR OCKSÅ besviken över att de externa lärarna fick reda på förändringarna först flera månader efter att den nya kursplanen fattats, och att informationen som getts varit både motsägelsefull och undanglidande. Hon beskriver en rädsla från de externa lärarnas sida att uttrycka sitt missnöje.

– Alla vill ha kvar sitt jobb och därför finns en rädsla för att kritisera detta öppet, säger hon.

CAROLA MIKAELSSON OCH Anna Clara Törnqvist menar att förändringarna är till det bättre och bidrar till en mer gedigen och genomtänkt utbildning. Den kritik de mottagit, vilket enligt Carola Mikaelsson och Anna Clara Törnqvist bestått av två mejl från studenter, tror de i första hand beror på avsaknad av full information.

Exakt hur förändringarna av senare delen av programmet kommer att se ut kan de i nuläget inte svara på.

– Vi kommer göra en översyn av hela utbildningen, men exakt hur det kommer se ut vet vi inte i dag.

I NULÄGET HAR studenterna 15 timmar handledartid på första terminen, 20 timmar på andra terminen och 25 timmar på tredje respektive fjärde terminen. Men timmarna,

LOUISE LENNARTSSON

Befarade hiv efter stick i fingret och ytterligare två gärningsmän på universitetsbibliotekets trappa. Gärningsmännen ska ha slitit sig loss och sprungit söderut för att lämna platsen i personbil. I en kassakontroll dagen efter händelsen kunde det konstateras att 1500 kronor stulits. Förundersökning pågår men ingen är för närvarande misstänkt.

Det var på ett utbyte i Johannesburg som en läkarstudent från LU, dagen innan julafton, fick sig en obehaglig överraskning. Studenten skulle ta ett venprov på en så kallad community justice-patient – en patient som piskats av sitt grannskap för att ha undkommit lagen, ofta efter våldtäktsmisstankar, när studenten satte kanylen i sitt eget

finger. Omkring 65 procent av patienterna på enheten har enligt undersökningar HIV. Studenten fick omedelbart äta antivirala läkemedel. På grund av läkemedlets biverkningar blev det en dåsig, och nervös, julafton. Testprover har i efterhand visat att patienten inte var smittad av HIV. Studenten är nu hemkommen till Sverige.

Lundagård nummer 3 2020 | 9

historisk tillbakablick

Abstraktionens pionjär i Lund Hilma af Klint har under de senaste decennierna skrivit om konsthistorien med sitt postuma genombrott. Hennes tio år i Lund uppmärksammas desto mer sällan.

S

å tidigt som år 1906 hade den svenska konstnärinnan Hilma af Klint utvecklat ett abstrakt bildspråk. Det var flera år innan de som brukar räknas som den abstrakta konstens pionjärer – däribland Wassily Kandinsky, Kazimir Malevich eller Piet Mondrian. Under sin livstid visade Hilma sällan de abstrakta verken, och i sitt testamente dokumenterade hon att de fick visas först 20 år efter hennes död; hon trodde inte att samtiden var redo att förstå hennes verk.

Men det postuma genombrottet kom inte 20 år efter hennes bortgång, utan närmare 70. I dag hyllas hon internationellt för sina estetiskt tilltalande och konsthistoriskt revolutionerande verk. haft en förkärlek till havet. Hon hade en ateljé på Munsö i Stockholms skärgård, hon drömde om att få bygga ett tempel på Ven och sökte sig på 1920-talet från en sjöstad till en annan. I år är det hundra år sedan hon tillsammans med sin väninna Thomasine Andersson flyttade från Stockholm till Helsingborg. Där bodde de på Karl X Gustafs gata, bara ett par kvarter från havet.

HILMA TYCKS HA

10 | Lundagård nummer 3 2020

Hilma af Klint (1862-1944), självporträtt. ÅR 1934, NÄR Hilma var 72 år gammal, övergav hon sin trogenhet till havet och flyttade tillsammans med Thomasine till Lund. Här hattade de, precis som studenterna, mellan lägenheter. Efter ett år på Karl XI gatan, ett stenkast från stationen, flyttade de till en lägenhet på Grönegatan 28. Gatan löper ned till den då mycket unga Stadsparken.

På fasaden till Grönegatan 28 sitter en minnestavla som berättar att Hilma af Klint bodde där fram till år 1944, men faktum är att Hilma, efter Thomasines död år 1940, flyttade till en liten lägenhet på Spolegatan. På gatan intill stationen bodde hon med två rum och en kokvrå i fyra år innan hon flyttade tillbaka till Stockholm.

HILMA OCH TOMASINE levde ett stillsamt och tillbakadraget liv i Lund.

Under 1920-talet hade de rest mycket tillsammans, men det var inte en livsstil de gamla kvinnorna orkade upprätthålla. Många av resorna hade varit för att tillsammans studera antroposofi och fördjupa det andliga sökandet, vilket de också fortsatte med hemma i Lund.

HILMA HADE TIDIGT en böjelse för det ockulta. Som 17-åring var hon med i sin första seans, och gick med i Teosofiska samfundet när det etablerades i Sverige tolv år senare. Genom teosofin kom hon i kon-

LÄS FLER HISTORISKA TILLBAKABLICKAR PÅ LUNDAGARD.SE

takt med fyra kvinnor som skulle komma att spela en mycket viktig roll för henne. De kallade sig för De Fem och möttes för att utöva spirituella seanser, öva automatiskt skrivande och tecknande. Det var under en av dessa seanser som Hilma mottog ett meddelande från andarna de kommunicerade med: Hon skulle måla de budskap andarna förmedlade till henne. Hilma tog sig an uppdraget, och frukten av det arbetet är de abstrakta verk hon hyllas för i dag.

Antroposofi är en livs- och världsåskådning grundlagd 1912 av den österrikiske naturvetaren och esoterikern Rudolf Steiner. Rörelsen har sina rötter i teosofin och strävar efter att förstå människans natur och situation, genom att inordna henne i världsutvecklingen i stort. Rörelsen vill överbrygga motsättningen mellan natur och kultur.

HILMA BESKREV SIG själv som ett medium för högre krafter som fick uttrycka sig genom hennes målande hand – en mycket tidstypisk liknelse med tanke på att både telegrafen och telefonen just hade gjort stora genomslag som mediala kommunikationsmedel. Arbetet tog åtta år, och när hon var färdig hade hon odlat en djupare förståelse för världen och för det andliga. Hon hade själv fortfarande mycket kvar att utforska och hon fortsatte måla serier som speglade hennes sökande.

Under sin tid i Lund målade hon däremot inte mycket. Förmodligen var det hennes nyfunna intresse för antroposofi som hämmade henne. Rudolf Steiner, som grundade det antroposofiska sällskapet och som Hilma hyste stor respekt för, talade om två synder i relation till det konstnärliga skapandet. Å ena sidan att avbilda den sinnliga världen, å andra sidan att söka avbilda det rent andliga.

HILMA TILLHÖRDE DEN första generationen kvinnor som hade möjlighet att studera och ta examen vid Konstakademien i Stockholm. Där hade hon fått utveckla sin förmåga till postimpressionistiska framställningar, och kunde efter det försörja sig som porträtt- och landskapskonstnär. Dessutom hade hon hade ägnat större delen av sitt fria konstutövande åt att söka avbilda det astrala planet. Med Rudolf

Redigering:

Steiners nya bud var hon begränsad från att fortsätta som tidigare.

De flesta av Thomasine och Hilmas resor bar till Dornach i Schweiz, där det antroposofiska sällskapet har sitt centrum Goetheanum. I Dornach började Hilma utveckla sina studier i akvarellmåleri, och kunde få vägledning från tiden med Rudolf Steiner. De båda kvinnorna kunde vara i Dornach månader i sträck, innan det blev för krävande med de långa resorna. Den sista resan till Schweiz bar av år 1930, några år innan de flyttade till Lund. Vägledningen hon fick i Dornach tycks ha hjälpt henne att utforska nya uttryckssätt, och målningarna från tiden som följer i Skåne är i akvarell. Motiven var mer figurativa än abstrakta, men långt från avbildningar. Inte heller arbetade hon mot en underliggande skiss, såsom hon ofta gjort tidigare.

I DET ANTROPOSOFISKA sammanhanget försökte hon få sina verk utställda, men utan större framgång. De få gånger hon ställde ut ägnades dem ingen uppmärksamhet. Hon insåg att hennes verk bättre skulle förstås av kommande generationer, och bestämde sig för att spara dem åt framtiden. Lika systematisk som hemlighetsfull började hon märka upp verken med symbolen ”+x” och noterade i sitt testamente att ”alla verk som bär detta tecken ej får visas förrän 20 år efter min död”. I sitt testamente tillägnade hon också alla sina svenska antroposofiska böcker till Lunds stadsbibliotek, där de fortfarande är väl bevarande i bibliotekets arkiv.

I JANUARI ÅR 1944 lämnade Hilma sin lägenhet på Spolegatan och flyttade tillbaka till Stockholm. Hon var 82 år gammal. Kriget hade märkt hela världen, men freden väntade precis runt hörnet. Hilma fick däremot inte uppleva fredsropen. I oktober 1944 omkom hon i sviterna av en spårvagnsolycka.

Under våren planerar Moderna Museet i Malmö att ha en utställning med Hilma af Klint. Utställningen skulle ha öppnat den 4 april, men museet hålls just nu stängt till följd av covid-19.

NIKE STOLPE WIKSTRÖM Lundagård nummer 3 2020 | XX

Hilma af Klint, De tio största, nr 3, Ynglingaåldern, grupp IV,1907. Stiftelsen Hilma af Klints Verk. Foto: Albin Dahlström/Moderna Museet

historisk tillbakablick

Myten om Athen Från högljutt studentnav med tunga sammetsgardiner, till en studieplats med digitalt kafé. Athen har hunnit se det mesta.

E

TEXT JULIA HAGSTRÖM FOTO AKADEMISKA FÖRENINGENS ARKIV & STUDENTMUSEUM

nligt somliga var det under en tid norra Europas största kafé. Öppettiderna var dryga, alla dagar i veckan. Vid smörgåsdisken kunde man köpa kaffe, alkohol och räkmackor. På det mosaikbelagda golvet trängdes en blandning av udda möbler. I mitten fanns en fontän, här och var stod schackbord.

I DAG ÄR cigarröken utvädrad sedan länge, och de tunga textilierna lyser med sin frånvaro. Vinglas och tobaksrök är avlägsna företeelser. Däremot finns det en mobilapplikation, som i linje med sin samtid erbjuder ett digitalt kafé. Där kan man förbeställa fika eller mat som hämtas upp i Tegnérs Matsalar – restaurangen i andra änden av AF-byggnaden.

PETER SKUTE VAR student i Lund på 1960-talet och minns Athen med värme.

– Det var självklart att det var där man träffades. Det var navet i hela universitetslivet, säger han.

När han leder mig längs minnenas allé tänker jag osökt på Birgitta Stenbergs Kärlek i Europa (1981). I den självbiografiska romanen får vi följa jaget genom bohemiska kretsar i 1950-talets Europa. Jag romantiserar självklart, men det är svårt att undvika när man hör hur det var på Athen då; med vilda debatter och samtal över borden.

– Jag minns högljudda diskussioner när folk nästan reste sig upp och började slåss, och jag minns att någon var berusad och badade i fontänen, säger Peter Skute.

NÄR PETER SKUTE minns 1960-talets Athen påminns han om en viss känsla som vilade över kaféet.

– Det var fantastiskt att komma in där. Det var som att vara i Paris.

Man var inte i Sverige längre, säger han.

SJÄLV SATTE JAG min fot i Lund och på Athen först 2018. Efter en lång rad ombyggnationer och renoveringar, och långt efter att berusade studenter badat i inomhusfontänen för sista gången.

I mitt researcharbete snubblar jag över Lundaförfattaren Staffan Jacobsons blogg ”Konst och Politik.” I ett inlägg om Athen skriver han: ”Ljuset från Lundagård ur de stora höga fönstren dämpades vid behov effektivt av tunga, vinröda sammetsdraperier där cigarröken ringlade sig fram i kvällsljuset.”

12 | Lundagård nummer 3 2020

I EN ARTIKEL i den amerikanska tidskriften Boundary 2 skriver författaren Kathleen M. Kirby år 1993 att en plats kan fungera som ett slags metaforiskt underlag i termer av gemenskapsbyggande. Platsen blir själva mediet i vilket man kan mäta skillnader och likheter – markörer som blir viktiga när man söker gemenskap.

Athen har alltid varit en plats där åsikter och människor kunnat mötas. Under 1960- och 1970-talen på ett sätt som fick det att slå gnistor, om man får tro flera av de som var med.

– Det var uppdelat i olika läger, politiska och sociala grupper som inte nödvändigtvis handlade om politik. Du vet tandläkarstudenter för sig och humanister för sig, säger Peter Skute och skrattar.

OMKRING ÅR 1968 kokade Athen av politisk debatt. Åren 1965-1973 läste Peter Skute spanska, pedagogik, sociologi och ekonomisk historia vid Lunds universitet. Han minns tiden som ett politiskt uppvaknande.

LÄS FLER HISTORISKA TILLBAKABLICKAR PÅ LUNDAGARD.SE

Fest i Athen runt 1966. Foto: Akademiska Föreningens Arkiv & Studentmuseum/Okänd

– Trotskister satt på ett ställe och VPK:arna [Vänsterpartiet kommunisterna, reds.anm.] på ett annat. FNL-grupperna [Sydvietnams nationella befrielsefront, reds. anm.], som demonstrerade mot kriget i Vietnam satt också på ett särskilt ställe. Folk satt lite här och var, det var ju så stort, berättar han.

– Eftersom det var just innan 1968 jag var där, så var det ju en revolutionär stämning över hela stället, förutom att det var väldigt socialt och högljutt. Folk gjorde extrema grejer, utspel och så, berättar han.

Jag tänker på platsen som ett ”metaforiskt underlag” när Peter Skute berättar om Athen som ett ställe där studenterna odlade sina identiteter.

– Det fanns små skrymslen uppe på balustraden en våning upp.

Där var det också ett bibliotek där man kunde sitta och snacka förtroligt, eller läsa i lugn och ro.

PÅ GRUND AV en illa tajmad förkylning i corona-tider, fick Lundagårds

fotograf Tomas Castro och Peter Skute träffas på Athen utan mig.

Vi pratas vid strax efter han besökt kaféet han inte sett på nästan 40 år. De behövde inte direkt trängas.

– Det var deprimerande alltså. De har ju förstört hela arkitekturen!

Rymden och det öppna, den gamla inredningen med trappor och fontänen, det är bedrövligt, säger han.

Han beskriver hur skiljeväggarna gjorde att det kändes som att vara i en stor låda.

– Det kunde lika gärna vara digitalt för det var så opersonligt. En utrymd läkemedelsbutik eller något liknande.

DET ÄR SVÅRT att visa sig från sin bästa sida när man genomgår en omfattande renovering, vilket Athen och stora delar av AF-byggnaden gjort sedan 15 mars förra året. När uppdateringen är klar är ambitionen att huset ska bli mer välkomnande och tillgängligt. Dessutom kommer en ny scen att ta plats bredvid Athen.

ALFRED AHLBERG ÄR journaliststudent i Lund och uppskattar Athen som studiemiljö, och mötesplats för studenter från olika fakulteter och studiesociala sammanhang. Han värdesätter också kaféets historia.

– Tyvärr är alla gamla planscher borttagna. Det är väl det och punschen som man kan sakna, annars är det en förträfflig plats, säger han.

PETER SKUTE BERÄTTAR att han och fotografen smet upp till andra våningen, och att det gav honom en viss nostalgisk känsla.

– När en byggare skulle gå igenom passade vi på att kila in genom dörren och uppför trappan, och där fanns den här tavlan som blev nedskuren.

Tavlan föreställandes kung Karl X Gustav sägs ha blivit sönderskuren av en anarkistisk student i maj 1969. Ryktet säger att studenten gjorde det i protest mot rojalismen och borgerligheten.

TIDER FÖRÄNDRAS OCH platser och människor med dem. Platsens identitet formas inte enbart av dess interiör, utan också av människorna som vistas där. Snart kommer renoveringen att vara färdig, och Athen kommer att få bevisa sig igen.

Lundagård nummer 3 2020 | 13

på djupet

Att sakna den tid som flytt Nostalgi beskrivs som en bitterljuv känsla av att längta efter det förgångna. Nina Morby har grävt djupare i ordets innebörd, och dess betydelse för Lunds studentliv.

TEXT NINA MORBY ILLUSTRATION JOHN NYSTRÖM

I begynnelsen fanns nuet. Därefter kom längtan efter dået; en saknad efter det förgångna, det som utgör en kontrast till ögonblicket.

I SIN BOK Nostalgia (2001) beskriver idéhistorikern Karin Johannisson nostalgi som en längtanskänsla som förutsätter en bestämd relation mellan det som är och det som varit. En känsla i två skepnader: antingen ljuv och tillfredsställande eller i form av ett falskt drömmande efter den tid som flytt.

ORDET NOSTALGI MYNTADES år 1678 i en avhandling av läkarstudenten Johannes Hofer, och kom därefter att betraktas som en medicinsk diagnos förknippad med melankoli, klaustrofobi och ångest, vilket framförallt drabbade unga soldater i utländsk legotjänst. Per Johnsson är psykolog och forskar om kopplingen mellan psykisk och kroppslig hälsa vid Lunds universitet, han förklarar: – De unga männen var inte förberedda på att flytta hemifrån när de skulle göra militärtjänst, de mer eller mindre föll ihop.

De hade ingen kraft, i dag hade man kallat det för utmattningssyndrom. I vissa fall såg man att en del låg kvar i utdragssoffan när de kommit hem och kom aldrig därifrån. Att skiljas från familjen blev så fruktansvärt.

DET I LITTERATUREN mest kända exemplet på nostalgi gestaltades 1913 av Marcel Proust, som beskriver hur smaken och doften av en madeleinekaka doppad lindblomste skickar honom på en mental resa tillbaka till sin koltålder i På spaning efter den tid som flytt.

– I vår hjärna har lukter en mycket speciell plats. Man talar om modaliteter, alltså smak, känsel, hörsel, lukt och syn. Lukt är den enda modalitet som går direkt till amygdala, vilket är det ställe i hjärnan där vi har vårt rädslocentra. En god lukt kan därför trösta. Barn som vaknar mitt i natten ska ha sin favoritfrukt liggande bredvid sängen.

När de vaknar, vilket nästan alltid är i rädsla, ska de ta frukten och lukta på den. Då tröstar det rädslosystemet, så kan de somna sen, säger Per Johnsson.

I LUND MÄRKS nostalgin framförallt genom de ständigt återkommande traditionerna: Rektorsuppvaktningen på första maj, Lundakarnevalen och Gustav II Adolfs bal. Det repetitiva utgör ett fundament för det studentikosa.

– Det ingår en tradition i Lund. Jag tror definitivt att det är mycket positivt.

De flesta har inga problem att lämna det, även om det är innebär en viss sorg.

Det finns många som odlar nostalgi här. Vissa fester, baler, promoveringar, det ena och det femte, inger en trygghet som skapar en ram åt saker och ting som gör att man lättare kan uppfinna saker, säger Per Johnsson.

Han förklarar att han tror att nostalgin spelar stor roll för vår benägenhet att bevara studentikosa traditioner.

– Man gör ofta på samma sätt på de här festerna. Jag har själv varit på en del promoveringar, och det är exakt samma sak.

Människor som har varit där mycket är helt trygga i det här, det är skönt och trevligt. Det väcker något positivt.

”

Minnen som att hålla handen med någon i högstadiet tenderar vi att försköna.

1900-talet slutar man tala om nostalgi som en medicinsk diagnos, och känslotillståndet får allt mer positiva konnotationer.

Under samma sekel börjar begreppet missbrukas av nationalistiska rörelser som ett retoriskt verktyg. Tydligast blir det i nazisternas propaganda under andra världskriget. Men även i modern tid.

– Jag vill inte hänga ut något politiskt parti, men det finns ju ett som använder sig av nostalgi. Även Amerikas president är extrem på att använda nostalgi, i ”make America great again”, påminner “again” om att USA har varit stort en gång i tiden och kan bli det igen, säger Per Johnsson.

I MITTEN AV

14 | Lundagård nummer 3 2020

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

DEN VARMA KÄNSLAN vi kan omges av när vi tänker tillbaka på vårt förflutna riskerar dock springa ur en modifierad spegling av verkligheten. Att tilldela våra minnen ett finare skimmer är vanligt förekommande för den som känner nostalgi. Karin Johannisson beskriver det som att den nostalgiske “förfalskar historien, spänner en duk av känslosamhet och grumliga synvillor över förflutenheten.”

Per Johnsson menar att vi sällan ser på våra minnen med nyktra ögon.

– Våra minnen är inte objektiva, vilket särskilt gäller för vår första kärleksrelation. Minnen som att hålla handen med någon i högstadiet tenderar vi att försköna. Varför vi gör det finns det inga bra svar på.

ALLDELES OAVSETT VILKA känslor nostalgin frambringar beskrivs den i dag mest rättvist som bitterljuv: lika delar skön som smärtsam. En hågkomst om att känslorna har en historia. Om inte annat påminner den om vikten av att tillvarata det vi har precis framför oss.

SAV

E TH

15 OKT

STROKEDAGEN LUND 13:00 LUX Aula

10 NOV

FORSKNINGENS DAG MALMÖ 17:00 Jubileumsaulan SUS Malmö

ED

ATE !

11 NOV

FORSKNINGENS DAG LUND 14:30 Sjukhusaulan SUS Lund

www.medicin.lu.se/evenemang

Lundagård nummer 3 2020 | 15

Studentrabatt 10%

HELSINGBORG ARENA

ETT HUS. TUSEN UPPLEVELSER!

Åldermansgatan 11 227 64 Lund

Tel. 046-35 41 40 Köp biljetter på hbgarena.se

www.folkesbiluthyrning.se

TÄNK OM DITT NÄSTA JOBB ÄR I KÖPENHAMN? Besök oss på andra sidan gatan så berättar vi mer! Øresunddirekts informationscenter, Hjälmaregatan 3 i Malmö Drop in – hela året

16 | Lundagård nummer 3 2020

Öppet: Mån-ons 9-17 Torsdag 9-18 Fredag 9-15

reportage

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Med oförbrännerlig livskraft Lundagård fyller 100 år i år!

Redaktörerna Vendela Källmark och Nina Morby greppar varsitt tangentbord för att jämföra 1920-talets medieklimat med dagens, och studenttidningens roll i detsamma.

H

undra år efter grundandet av Sveriges bästa studenttidning kokar kaffebryggaren, modell Moccamaster, på toppen av det lilla kylskåpet hos Lundagård. På det runda bordet i mitten av redaktionen trängs vita koppar, snusdosor, utskrifter och halvdöda växter. Det är vid detta bord idéerna blir till. Här diskuteras allt och ingenting. Från nationernas baler till rektorsval, kärleksliv, Lundagårds ekonomi, och kulturdebatter av varierande relevans.

DE SENASTE VECKORNA har det dock bara talats om en sak – coronavirusets spridning, som resulterat i varsel, börsras och hysteri. För Lunds studenter innebär det att alla stora evenemang ställs in, och att universitetsundervisningen sker bakom envars datorskärm. Varje minut kommer pushnotiser om pandemins utbredning och expertutlåtanden flaggar för global kris.

Mycket, och väldigt lite, liknar 1920-talets Lund och Sverige.

ENLIGT OFFICIELL STATISTIK tog den tidens pandemi, spanska sjukan, totalt 37 573 liv i landet mellan 1918-1921. I skrivande stund har coronaviruset skördat 333 liv i Sverige. Lundagårds grundare, filosofen Gunnar Aspelin (1898-1977) beskrev spanska sjukan som en mordängel som skördade unga och gamla: ”Nu när tjugotalet bröt in, kunde det kännas som om isen började lossna och våren arbetade sig fram, sakta och trevande men oemotståndligt.”

I DENNA BRYTNINGSTID valde alltså Gunnar ”Aspen” Aspelin att tillsammans med sin redaktion, grunda Sveriges i dag äldsta studenttidning. Med ett brett program lades den 26 mars 1920 grunden för en tidning som ofta har beskrivits som en plantskola för aspirerande journalister.

På förstasidan skrev redaktionen en anmälan där det bland annat står: ”Den vill slutligen efter förmåga upprätthålla den studentikosa anda, som trots alla tidens slagskuggor lever kvar med oförbrännelig livskraft.”

Hur väl nuvarande redaktion lyckas med detta, i tider av inställda evenemang och kristänkande, kan bara framtiden utvisa. Men historiskt sett har Lundagård varit en tidning känd för sin envisa och djärva existens.

FREDRIK TERSMEDEN ÄR arkivarie vid Lunds universitet och skriver en artikel om Lundagårds grundande till tidningens 100-årsbok som kommer att släppas innan årets slut. Han berättar om året för tidningens födelse, då 1330 studenter var inskrivna vid universitetet.

– För de studenter som hade upplevt första världskriget var inte bara Lund och studierna annorlunda, utan hela världen. Plötsligt hade man upplevt fem år av mördande som man tidigare inte sett maken till med livsmedelsbrist, inflation och spanska sjukan. Den generation som kommer in i 1920-talet är sargad av tiden på ett annat sätt än de som hade läst tio år tidigare, som var en mer sorglös generation präglad av framtidsoptimism, säger han.

DEN FÖRÄNDRADE TIDSANDAN märks på studentkåren i Lund, som börjar axla en ny roll. Sedan inrättandet på 1860-talet hade organets funktion mestadels varit representativ, men efter första världskriget inser kåren att studenter drabbats av praktiska problem. Detta resulterar bland annat i grundandet av en studentmatsal och Kreditkassan.

Därtill ser studenthälsan sitt första ljus genom en tuberkulosbyrå.

– Man ifrågasätter om man ska ha karneval, och man undrar om är det läge att roa sig nu. Det är en tid där allt är lite allvarligare än vad det hade varit tidigare, säger Fredrik Tersmeden.

GRUNDANDET AV LUNDAGÅRD blir ett led i kårens utveckling mot en mer seriös roll i studenternas liv. Man vill ge utrymme för aktuell debatt om studentfackliga och studiesociala frågor.

– Lundagård är en del i det seriösa, mer organiserade studentlivet.

Men samtidigt är det intressant att man både inom studentkårsbeslutet och i den första ledaren trycker på att Lundagård ska vara ett

Lundagård nummer 3 2020 | 17

reportage organ för Lundaandan och lekfullheten. Man vill rädda det bästa av den gamla före krigsvärlden, kombinerat med det nya, mer engagerade och allvarliga, säger Fredrik Tersmeden.

Lundagårds födelse låg i tiden, och strax därefter grundades studenttidningar vid Uppsala, Stockholms och Göteborgs universitet.

MARIE CRONQVIST, HISTORIKER och lektor i journalistik, berättar om ett expansivt medieklimat i 1920-talets Sverige.

– Man brukar säga att år 1919 fanns över 230 dagstidningar i Sverige, vilket är det största antalet någonsin. Varken förr eller senare har vi haft så många tidningar. Sverige var ett tidningsläsande folk.

Under denna tid banar många uppfinningar väg för medias utbredning. Radion, filmen och telefonlinjerna deltog alla i utvecklingen mot en mer globaliserad och industrialiserad värld. Därtill uppfanns telegrafen som lade grunden för stora nyhetsbyråer i och med att meddelanden kunde skickas över omfattande avstånd.

– Journalistiken utvecklades också vid den här tiden. Den genomgick någon slags professionalisering, man ersatte ett äldre publicitetsideal med tonvikt på det litterära med en rappare journalistik där reportern blev en viktig figur som bidrog med aktualiteter, nyhetsmaterial och intervjuer. Man var ute på fält, säger hon.

I SAMHÄLLET OCH bland studenterna väcks en förnyad omvärldsdiskussion och samhällstillvändhet i medielandskapet. Man insåg att universitet kunde vara en plats för lek och skoj men också allvar och engagemang, vilket blev de två ben Lundagård fick stå på. I efterdyningarna av första världskriget sprang också en vilja att förbättra världen.

– Det fanns en vilja om att aldrig mer ha krig. Journalistiken präglades i hög utsträckning av detta, förklarar Marie Cronqvist.

Kampen och genomförandet av allmän och lika rösträtt var också betydande för 1920-talet. En större andel kvinnliga studenter börjar ta plats på universiteten, och så småningom även i studentlivet.

– Dessa demokratiseringsprocesser är en av flera tänkbara jordmåner för Lundagård och dess grundande, säger Marie Cronqvist.

FÖRUTOM ATT BÅDE 1920-talet och 2020-talet präglas av varsin pandemi, ser Fredrik Tersmeden andra likheter.

– Bägge decennierna har polariserade debatter. Men då, när studentvärlden var liten och alla kände alla, kunde man ha polariseringen under samma tak och samarbeta i mera praktiska sammanhang, utan att hugga varandra i strupen. Det är svårare i en tid när människor inte känner varandra och bråkar på sociala medier. Man bråkade i debattartiklar i Lundagård även på 1920-talet men det var mer civiliserat eftersom man var kurskamrater och nationskamrater.

Vi är mer främmande för varandra nu.

I EN STOR och spretig studentvärld där många identifierar sig med sin enskilda sektion tror Fredrik Tersmeden att Lundagård har svårt att ha samma roll för studenterna som under 1920-talet, då studentlivet bestod av några tusen studenter. Å andra sidan kan man fråga sig om alla studenter på 1920-talet kände att det var deras tidning ens då.

– Jag har fått intrycket att Lundagård under dessa år var rätt så mycket en klubb för inbördes beundran, där sittande redaktör skriver debattartiklar mot sin företrädare. Det är samma namn som kommer upp. Man döljer hur få det är som skriver genom att ha en uppsjö av pseudonymer, på vissa sidor i de gamla upplagorna ser man att alla artiklar är skrivna av samma person under tre olika namn.

20 | Lundagård nummer 3 2020

Hur ser du på Lundagårds relevans i dag kontra då?

– På sitt sätt tror jag att Lundagård har blivit relevantare igen jämfört med några decennier sen. Bland annat för att universitetet började skicka ut den till alla anställda vilket gör den till mer än en studenttidning, men även för att Sydsvenskans krafter att granska Lunds studentliv och universitetet reducerades till en liten lokalredaktion, då blir Lundagård viktigare för den bevakningen, säger han.

”

Det fanns en vilja om att aldrig mer ha krig.

Journalistiken präglades i hög utsträckning av detta.

UNDER LUNDAGÅRDS HUNDRA år har hoten om nedläggning och nedskärningar, främst med ekonomiska motiv, varit återkommande.

Så sent som för sex år sedan skriver dåvarande redaktör Kenneth Carlsson i sin ledare ”Början på slutet” i nr. 3 2014, att ”Lundagård är studentlivets public service-produkt, samtidigt som kårerna pratar om den i marknadstermer – om inte annonsförsäljningen ökar är det tough luck.”

TROTS DESSA MOTGÅNGAR finns Lundagård kvar. Marie Cronqvist tror att Lundagårds framgångsrecept beror på en kombination av två saker.

– Dels en envis ovilja att ängsligt följa allt för ytliga trender, och dels en förmåga att förändras i takt med tiden, säger Marie Cronqvist och utvecklar: – Jag tänker på den långa och imponerande raden skribenter och redaktörer för Lundagård där man hittar massa framstående kulturskribenter och journalister, författare och redaktörer som nu är nationellt kända, inte bara i skånska medier utan också nationellt. De har varit med och format den svenska offentliga diskussionen de senaste decennierna. Många av dem har sin bakgrund i Lundagård.

FREDRIK TERSMEDEN SVARAR att det beror på att det alltid finns studenter som vill skriva och söker sig till den kreativa processen.

– Förut hade nationerna ambitiösa tidningar men nu finns nästan bara Lundagård kvar. Vill man göra tidning i studentvärlden är det hit man får gå. Sen spelar historien i sig roll: man lägger inte ned något som är hundra år gammalt om inget särskilt förekommer, en statskupp eller ekonomisk kris. Det vore väldigt dålig marknadsföring.

Under våren utlyste Lundagård en intern kattritartävling, där Lundagårds illustratörer fick lämna in fritt antal bidrag. Nu avslöjar vi vinnarbidraget, som är gjort av maskinteknikstudenten Sofia Kockum.

I följebrevet skriver hon: ”Katten står i en position som är både lekfull men också som om den jagar, eftersom journalister är ’på jakt efter sanningen’. Den gör det med glimten i ögat.”

LÄS FLER REPORTAGE PÅ LUNDAGARD.SE

Vi stannar hemma siste april!

I år ställer vi tillsammans in firandet i Stadsparken den 30 april på grund av coronaviruset Covid-19.

Genom att stanna hemma på valborg hjälps vi åt att minska smittspridningen och ta hand om varandra.

Tack för din hjälp!

Iund.se/stadsparken

facebook/stadsparkenilund

Print gör dig synlig

Vi trycker

Teater, dans och musik PÅ LUNDS STADSTEATER, STENKROSSEN OCH ANDRA STÄLLEN I LUND MED OMNEJD

Biljetter: Biljettbyrån i Lund tel 046-131415 eller ticketmaster.se mer information: riksteatern.se/lund

Medlemstidningar Magasin | Tematidningar Produktkataloger Personaltidningar Gratistidningar med mera Kontakta någon av våra säljare Håkan Carlsson tel: 010-480 68 03 | hakan.carlsson@v-tab.se Henrik Milton tel: 010-480 68 74 | henrik.milton@v-tab.se www.v-tab.se

Lundagård nummer 3 2020 | 21

föreningen

LUST på scen Ideellt engagemang är att trängas i för små lokaler.

Men framför allt är det att älska någonting tillsammans.

TEXT VENDELA KÄLLMARK FOTO SABER MALMGREN

D

et är den 11 mars 2020. Lunds studentteater (LUST) repar på vårens stora uppsättning, skriven av den tjeckiske författaren Karel Čapek (1890-1938), Rossum’s Universal Robots. Pjäsen skrevs 1920 och handlingen utspelar sig i ”framtiden” – hundra år framåt – vilket landar

i år 2020.

VILKA PJÄSER SOM ska sättas upp bestäms på ett terminsmöte där alla aktiva i studentföreningen, som enligt förmannen Simon Wetterling består av 30 till 40 aktiva medlemmar, får skicka in förslag på pjäser.

Under mötet röstar medlemmarna fram vilken pjäs som ska spelas.

– Jag hade själv nominerat en del pjäser, men så fort det här förslaget kom upp la jag ner mina förslag direkt – speciellt när jag hörde att den utspelade sig “i framtiden” 2020, säger Margot Bryer som är regissör för terminens uppsättning..

ROSSUM’S UNIVERSAL ROBOTS eller R.U.R. som den förkortas, handlar inledningsvis om en fabrik som tillverkar robotar, och om mötet mellan Harry Domin som är föreståndare på fabriken och den idealistiska Helena Glory som är stark motståndare till robottillverkning.

Ordet “robot” introducerades till det engelska språket via tjeckiskan och inte minst via den här pjäsen som fick stort internationellt genomslag. Den är ett tidigt verk inom science fiction-genren som till dags dato inte direkt är vanligt återkommande på teaterscenen.

LUSTS VERKSAMHET BEDRIVS till stor del på engelska. De håller i flera engagemang i veckan: bland annat improvisationskvällar och något de kallar ”storytelling for stage”.

– Det är framför allt positivt att stora delar av vår verksamhet bedrivs på engelska. Svensktalande får vässa sina engelskakunskaper och vi drar till oss många internationella studenter. Det som är synd är att svensk teater inte får samma utrymme, säger Simon Wetterling.

Han beskriver sin roll som förman – en roll som i mångt och mycket påminner om producentrollen.

– Jag ser till att alla mår bra, att det finns lokaler att repa i och att arbetet går framåt, säger han.

Han vill inte gärna ha en chefsposition, utan föredrar ett mjukare förhållningssätt till ledarskapsrollen.

– Det är svårt att styra ideell verksamhet, säger han.

22 | Lundagård nummer 3 2020

VI GÅR IN i ett mötesrum på Studentlivsvåningen så att de två huvudrollsinnehavarna, Simon Torffvit och Sana Pervaiz, kan inleda dagens repetition i ledning av regissören. Rummet är trångt.

– Jag känner mig lite klaustrofobisk, säger Simon Torffvit vars rollfigur heter Harry Domin.

Några minuter senare, med manuset i hand, säger han att de borde byta ut ordet ”skolböcker” till ”Wikipedia” på ett ställe. Han får gehör från regissören och från motspelaren, Sana Pervaiz.

– Jag och en kollega gick igenom texten tillsammans och moderniserade där vi tyckte att det passade. Till exempel har vi lagt till att internet existerar, vilket inte finns med i originaltexten, säger regissör Margot Bryer.

SEDAN NYBILDANDET AV studentteatern år 1981, har pjäser av bland andra August Strindberg (1849-1912), Eugéne Ionesco (1909-1994), Oscar Wilde (1854-1900) och William Shakespeare (1564-1616) satts upp – alla kända och internationellt erkända dramatiker. Men även yngre, samtida och lokala dramatiker har blivit uppförda, till exempel Farnaz Arbabi som i dag är konstnärlig ledare vid Unga Klara i Stockholm.

”

Det är svårt att styra ideell verksamhet.

TILL VARDAGS STUDERAR Simon Torffvit ämneslärarutbildningen i engelska och historia, men hoppas att skådespelandet ska ta snurr.

– Skådespelaryrket är inte är solid plan A, särskilt när man inte har en professionell utbildning, säger han.

Han berättar att han har lärt sig komisk timing via sin Youtube-kanal, där han har kommenterat spel. Det här är första gången han är huvudrollsinnehavare i en teateruppsättning.

– Jag har nästan 300 repliker, så det är mycket rabblande, säger han.

LÄS OM OM FLER FLER FÖRENINGAR FÖRENINGAR PÅ PÅ LUNDAGARD.SE LUNDAGARD.SE LÄS

LUST, eller Lunds studentteater, är en förening inom Akademiska föreningen. Skådespelare Sana Prevaiz och regissör Margot Bryer repeterar här i en möteslokal på Studentlivsvåningen i AF-borgen.

SANA PERVAIZ KOMMER från Belgien och studerar en master i medicinsk vetenskap, med inriktning på logoped. Hon har aldrig tidigare spelat teater, men i den här uppsättningen ska hon spela en stor roll, Helena Glory. Hon tar utmaningen med ro.

– Jag tror att jag kommer vara nervös på premiären, men att det kommer lägga sig sen.

DAGEN DÄRPÅ, DEN 12 mars, har sammanlagt elva skådespelare samt regissör och två biregissörer, samlats i en något större möteslokal på Studentlivsvåningen. Birollerna bär namn som Sulla, Marius, Nana, Radius, Helena, Primus - vilka är robotar. De anställda vid fabriken heter Dr. Gall, Mr. Fabry, Dr. Hellemeier, Ms. Alquist, Consul Busman.

I dag är även kostymören på plats. Hon tar mått på samtliga skådespleare i köket på Studentlivsvåningen. Hon ser framför sig att kostymerna kommer att bli sparsmakade, och i en minimalistisk stil.

fortgår. Kostym, ljud, ljus och övrig teknik planeras, diskuteras och omplaneras. Men tidens mest aktuella fråga tar snart överhanden. Den 25 mars släpps det ödesdigra meddelandet på Facebook. Meddelandet som de flesta väntar på nu när coronaviruset sprider sig som en mareld: ARBETET MED PJÄSEN

ENSEMBLEN SKULLE HA haft premiär på Gustafscenen i AF-borgen, måndagen den 20 april i år. Under ett stormöte med alla som är engagerade i produktionen togs beslutet att skjuta upp premiärdatumet.

Den visas som tidigast under hösten 2020, beroende på omvärldsläget, meddelar Simon Wetterling.

Lundagård nummer 3 2020 | 23

porträttet

I ur och dur

E

Spexets gladaste flöjtist? Lundagård har träffat utbytesstudenten Joanna Stell.

tt bättre ansikte utåt för Var Glad-spexet än den 22-åriga flöjtisten Joanna Stell går nog inte att hitta, tänker jag när vi träffas.

Flera gånger under vår pratstund utbrister hon, med engelsk brytning: “Det ska bli så kul!” och “Vi har det så roligt!”.

Hon är glad, och särskilt glad över att vara en del av Var Glad-spexet.

FLÖJT OCH BLÅSORKESTRAR har varit en stor del av hennes liv ända sedan barnsben.

I England är orkesterlivet väldigt tävlingsinriktat och intensivt, berättar hon. I Lund är det mindre press och mer roligt.

– I Sverige värdesätter man spex och att vara glad. Spexet är som att spela med en familj. I England är vi lite för seriösa, säger hon.

JOANNA STELL ÄR flöjtist i bandet. Trots att hon bara varit landet i ett drygt halvår är hennes svenska mycket bra. Det har hon spexarna och orkestrarna att tacka för, tror hon.

– Förra veckan var det någon som frågade mig om jag varit mycket i England. Jag sa: “Nej, jag kommer från England”, säger hon och skrattar.

NÄR HON LÄMNADE England var rädslan stor att inte hitta vänner eller några att spela flöjt tillsammans med. Som tur var hittade hon studentblåsorkestern Bleckhornen i början av höstterminen.

– Nu har jag så många vänner, både svenskar och utbytesstudenter, och spelar flöjt varje dag. Jag tror jag spelar mer här än i England, så jag har inget att oroa mig för.

Allt är bra, skrattar hon.

VI TRÄFFAS I Källarsalen en trappa ner i AF-borgen. Det är början av mars och en vecka kvar till premiären av vårterminens produktion De tre musketörerna och mannen med järnmasken. Då visste ingen att universitetets restriktioner, på grund av Coronaviruset, skulle innebära att spexet inte kunde framföras som vanligt. För de som köpt biljetter är föreställningen inspelad och går att se digitalt.

Men den här torsdagen rullar förberedelserna på. Energin är hög och det övas på för fullt i alla spexgrupper. Den glada flöjtisten ska strax öva med bandet, men hinner slå sig ned en stund med mig. Hon är minst sagt positivt inställd.

– Jag älskar Sverige och jag älskar Lund!

Jag hade aldrig trott att jag skulle lära mig ett nytt språk eller att jag skulle hänga med så många musikgrupper! Jag är jätteförvånad att allt det hände, säger hon.

utbytesstudierna i Lund pluggade hon Liberal Arts and Sciences vid University of Birmingham. Här läser hon kurser i svenska och kultur.

– Det är kul att jämföra det jag lär mig i kursen om språket och kulturen, med hur det är i spexet.

Man tänker: “Okej det här är the real Sweden”.

INNAN HON PÅBÖRJADE

24 | Lundagård nummer 3 2020

»Först var jag besviken att det blev Lund.« LUND STOD DOCK inte högst upp på listan när

Joanna Stell sökte destination för sin utbytestermin. Först på tredje plats. Efter Nya Zeeland och Kanada.

– Först var jag besviken att det blev Lund, men nu är jag så glad att jag kom hit. Jag har lärt mig ett andra språk, det är jätteroligt.

Att hon blev en del av Var Glad-spexet var kanske bara en slump. En lycklig sådan.

Målet var att uppleva studentlivet i Lund på riktigt och hon insåg snart att spex-traditionen var en viktig del av det.

– Mina vänner var med i Boel- och Jesper-spexet och jag tyckte det såg jätteroligt ut, även om jag inte förstod så mycket. Sen snackade jag med Var glad på Hälsingsgillet och tänkte att jag ville gå med, säger hon.

FÖR HENNE ÄR det gemenskapen och maten som slår högst under de intensiva spexveckorna.

– En jätteviktig sak för mig är att det finns mat, det är jättefint. På spexet är man inte hungrig, man kan prata med varann och träffa nya människor, säger hon.

Hon minns hur vännerna i England varnade henne för att svenskar kan vara reserverade, och att de sällan ens pratar med utbytesstudenter. Verkligheten visade sig vara raka motsatsen.

– När jag gick med i Var Glad-spexet blev alla mina vänner! Vi äter, fikar och festar tillsammans. Det är kul att ha så många svenska kompisar, säger hon.

JAG FRÅGAR HENNE om det finns någon engelsk motsvarighet till spex i hemlandet. Det som kommer närmast är det brittiska ’pantomime’. Hon rynkar på näsan och berättar att just det ligger långt ner på gillalistan.

– När jag trodde att spex var lite likt pantomime tänkte jag: “Nej nej nej, jag vill inte göra pantomime!”.

Jag googlar ’pantomime’ och kan konstatera att det inte har något med det mimskådespeleri vi på svenska skulle kalla ’pantomim’ att göra.

– Det är lite likt spex – musiken är nästan densamma och vi har konstigt smink, men publiken är barn i stället för studenter. Därför tycker jag spex är så speciellt, det är för studenter av studenter, säger hon.

JOANNA STELLS SPEXSÄLLSKAP är långt ifrån ensamt i Lund. Närmare 15 stycken är knutna till universitetet. Alla har en särskild nisch, men har samma studentikosa tradition och ambition – roligt, smart och estetiskt. En anda som lockar många, och i synnerhet denna utbytesstudent.

Jag undrar om det finns något signifikant för just Var Glad-spexarna.

– Jag har inget att jämföra med, men varje gång jag går härifrån är jag glad.

TEXT JULIA HAGSTRÖM FOTO SABER MALMGREN

JOANNA STELL Fรถdd: i Bristol, England Bor: i Lund Studerar: Studerar Liberal Arts and Sciences vid University of Birmingham, utbytesstudent i Lund sedan augusti 2019 Engagemang: Spelar flรถjt i Var Glad-spexets band

Lundagรฅrd nummer 3 2020 |

kultur

En lek på blodigt allvar Är romantikens dagar räknade? Är passion och lidelse utrotningshotat i dagens dejtingkultur, eller ser gräset bara grönare ut på andra sidan millennieskiftet?

TEXT MARTIN AXELSSON DÄRTH ILLUSTRATION CAROLINE ULVROS

Jag sitter hemma med en känsla som gnager.

Det har bara gått någon dag, men jag vet det redan. Känner det i magen. Jag är rökt.

För två timmar och tre minuter sedan slängde jag iväg ett sista tappert försök till kontakt. Kastade ut en livboj från ett sjunkande skepp. Än så länge inget svar. Jag som lovat mig själv att ha is i magen bryter nu mitt löfte. Jag sträcker mig efter mobilen och håller andan. Pulsen slår som en trumvirvel. Displayen visar inga nya notifikationer, men jag kan inte hjälpa att se att hon varit aktiv för sju minuter sedan. Fuck.

OMEDELBARHETEN I HENNES avvisande träffar som en spark i magen. En talande

tystnad.

Ni vet känslan. Man träffar någon ny. Går på ett par dejter. Blir betuttad. Men den, till en början, sprudlande chattkonversationen mattas snart av och rinner ut i sanden. För att en dag dra en sista djup suck.

Jag som alltid sett mig själv som progressiv, kan i vår stressade dejtingkultur inte hjälpa att känna ett stråk av nostalgi. Jag efterlyser något värdigare än att slajda in i DM. Lite. Jävla. Lidelse.

JAG ROMANTISERAR EN svunnen tid. Kan inte hjälpa att drömma mig tillbaka till bläck och fjäderpennans glansdagar. Tänker att det finns en viss charm i den gamla

skolans uppvaktning – brevskrivandet. En tid då språkets skönhet inte fick stryka på foten till förmån för förkortningar, emojis och autocorrect. En tid då man kunde slipa på formuleringar i lugn och ro, utan att några punkter börjar göra läktarvågen så fort man lägger fingrarna mot tangenterna. I Tinders tidevarv offras passion och poesi på tempots altare, men det finns en skönhet i väntan. I längtan. I trånandet.

Att unna romantiken lite andrum. Det krävs syre för att starta en eld. Brevskrivandet tog något vackert med sig i graven.

DRIVEN AV ATT få mina fördomar bekräftade ger jag mig på jakt efter den svenska

Konst i förändring

Existentiell kris hemifrån

På Malmö konstmuseum pågår just nu utställningen Shapeshifters – Förändringarnas tid är här. Igen. Alltid. En träffsäker titel i dessa tider. De flesta håller just nu distans till sociala sammanhang, museet erbjuder därför digitala visningar på sin Facebooksida som ett komplement.

Existentiellt metabelamrade Westworld har påbörjat sin tredje säsong på HBO. Handlingen flyttas från västernnöjesparken till den dystopiska framtidens verkliga värld. Här är samtidsparallellerna tydliga.

Mot bakgrund av futuristiska mastodontbyggen är mobiltelefonen fortfarande arbetsgivaren. Gig – lagliga som olagliga – är det enda som ger betalt vid oönskad kom-

JULIA HAGSTRÖM 26 | Lundagård nummer 3 2020

petens på arbetsmarknaden. Värdarnas (androiderna) revolution mot människans hänsynslöshet tar sin början. Det är väl värt att se, även att börja om på säsong ett.

Om hemmasittaren dessutom kombinerar tv-tittandet med att försjunka i Red Dead Redemption Online öppnas än fler valv inuti valv. Vilken verklighet är egentligen verklig? Och är jag det? Vi har tid att fundera.

AMANDUS GUSTAFSSON

LÄS MER KULTUR PÅ LUNDAGARD.SE

litteraturhistoriens främsta brevromaner, och kommer över Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken (1912). Boken skildrar ett Stockholm under förra sekelskiftet, en tid då kärlekens kraft ännu inte övertagit ekonomiska motiv till giftermål. Kärleksparet Arvid och Lydia träffas i ungdomen, men lärarstudenten Arvid kan inte försörja det unga paret, och när Lydias far går bort blir hon nödgad att gifta sig med en äldre man.

Deras kärlek livnär sig brevledes, men får aldrig lov att blomma ut.

”

Lite. Jävla. Lidelse. stabilt som förändring, heter det. Söderberg skildrar en kärlek som är konsekvent endast i sin nyckfullhet. Redan i förordet läser jag att Maria von Platen, inspirationen till bokens Lydia, som Hjalmar SöINGET ÄR SÅ

derberg hade en utomäktenskaplig relation med i många år, brände alla brev efter att affären tagit slut.

Jag börjar misstänka att det var något naivt av mig att sätta kärleksbrevet på piedestal. Möjligen är det en för schabloniserad och skönmålad bild av kärleken jag föreställt mig.

SOM UPPHOVSMAN TILL låten ”Kärlek är ett brev skickat tusen gånger” håller åtminstone den hopplöse romantikern Håkan Hellström med mig, tänker jag. Men det är i låten ”Man måste dö några gånger innan man kan leva” som Håkan sjunger om Den unge Werthers lidanden (1774). I Goethes klassiska brevroman blir den unge Werther dödligt kär i Lotte. Men när Lotte väljer en annan man svarar Werther med att ta sitt liv. Boken om den kärlekskranke Werther blev startskottet för romantikens storhetstid inom litteraturen. I Tyskland fick genren namnet ”Sturm und drang”. Boken sägs ha gett upphov till en trend av unga, tyska män som följde i Werthers fotspår genom att ta sitt liv i kärlekens namn.

Teater på skärm Prekaritet. Den nya klassen. Begreppet myntades av ekonomen Guy Standing år 2011 och syftar på de människor som lever i en osäker arbetssituation. Klassen växer snabbt som en konsekvens av globalisering och en allt mer avreglerad arbetsmarknad. Begreppet har nu plockats upp av Malmö stadsteater och den tragikomiska musikteatern Prekaritet, som handlar om människor i Malmö

KANSKE HADE WERTHER föredragit Tinder? Troligen hade han uppskattat det större utbudet och en något mindre allvarlig inställning till kärlek. Tinder verkar snarare återspegla en modern syn på kärlek med betoning på lek. Höger eller vänster. Många använder appen mer som ett tidsfördriv än för att hitta ”the one”. Och om kärlek bara är en lek, vad finns det då för anledning att spela med livet som insats?

I DEN ALLVARSAMMA leken skriver Hjalmar Söderberg om kärleksobjektet Lydia att ”Hon är evig som naturen”. Jag börjar inse att detsamma gäller kärleken. Oavsett århundrade, oavsett kommunikationsmedel, så kommer kärlekens natur alltid att vara densamma: nyckfull. Lekfull, men på blodigt allvar.

PS. Åtta timmar senare har hon sett meddelandet, men fortfarande inget svar. Kanske är hon och köper frimärke.

Tigrarnas konung med otrygga anställningar hade premiär den 8 februari.

På grund av coronaviruset blev de sista föreställningarna inställda men lyckligtvis har föreställningen nu filmats, och kommer inom kort finnas digitalt på Malmö stadsteaters hemsida.

Eric Goode skrattar hela vägen till banken. Dokumentär-serie Tiger King hade Netflix-premiär just som karantänen blivit ett faktum.

Den flamboyanta Joe Exotic leder oss genom kaninhålet mot djuruppfödningens mörka baksida – en värld fylld av pengar, sex, knark och mord. Tigrarna må vara utrotningshotade, men true crime-genren har nio liv.

LYDIA LÖTHMAN

MARTIN AXELSSON DÄRTH Lundagård nummer 3 2020 | 27

recension

Lättillgängligt om demens I sin senaste bok, Successful aging, menar neuroforskaren Daniel J. Levitin att vår rädsla för Alzheimers och andra demenssjukdomar är felriktad.

Daniel J. Levitin | Penguin Random House | 2020-01-07

När var senaste gången du glömde något?

Tänkte du då att det var början på slutet, att här tar åldersdemensen vid? I sin senaste bok, Succesful aging, driver neuropsykologen Daniel J. Levitin tesen att verkligheten är mer komplicerad än så. Även yngre människor begår minnesfel, utan att det har med demens att göra. De går från ett rum till ett annat, bara för att glömma bort varför. De räcker upp handen i klassrumet, och när de tillkännages måste de erkänna att de glömt vad de ville säga. Trots detta får liknande händelser, senare i livet, oss att tro att vi står på gränsen till demens. Men att minnet sviktar med ålderna, menar Levitin, är inte givet. Äldre människor har till och med ofta en bättre förmåga att se mönster än yngre människor, tack vare under den längre livstiden förvärvad erfarenhet.

DET ÄR LÄTT att

vara determinist när det gäller tiden. Men forskning visar att livet inte

är hugget i sten.

Bra gener är en början, men kan aldrig räcka hela vägen. Livets riktning utstakas genom i nterakt ionen mellan gener, vår miljö och tillvaro, och de möjligheter som erbjuds oss. Det är kombinationen av dessa faktorer som vägleder hjärnans utveckling under livets gång. bjuder sina läsare på livsråd, med hänsyn till forskningen. Alla känner till något som påstås förlänga livet, men hur många kan säga något om den relevanta vetenskapen? Kanske visste du, till exemDANIEL J. LEVITIN

pel, att lyckliga människor lever längre. Men även mindre tidsprövade ämnen får sin tid i solen. Hur kan fasta påverka kognitiv hälsa?

Vilken roll spelar kronobiologi, kroppens interna rytmreglering, i vårt välmående? Det är till författarens stora gagn att han tillgängliggör, på ett ledigt och sakligt sätt, en stor samling forskningsrön för en icke-akademisk läsekrets. mest rörande uppmuntran är att uppleva nya saker. Han frågar sig själv: Hur kan det komma sig att jag minns vad som hände mig när jag var liten så tydligt, och minns så vagt vad som hände för några dagar sedan? Han finner svaret: Vi minns det som står ut. Vill man få livet att vara längre ska man sikta på att ta till sig allt nytt man kommer åt.

Som en ny bok, till exempel.

MEN LEVITINS KANSKE

AXEL EKSTRÖM

chronicle

Nostalgia, a remedy “Hereby, all your lectures and examinations will be digitalised.”

Here, it was, the defining email we had all been waiting for. The email that sent me from Lund to my parents’ home in Brussels, to isolate myself with my family.

COMING HOME WAS profoundly

disorienting. I saw my career mother, who only goes to her job in a pantsuit, taking Skype calls in our living room, wearing just a t-shirt and sweatpants. When I opened social media, no one was producing FOMO content. And most startingly, when I walked past my Belgian neighbours, we greeted each other, not like Central Europeans, but like Swedes. My disorientation didn’t end there. I’m a meticulous planner, who’s being starved of the knowledge of the end date for this pandemic, so I can write it down in my agenda.

wandering until you give up and go back to the same disoriented place you escaped from. an old best friend who I hadn’t spoken to in a long time, called me up. We began talking about old times and watched videos of us together as kids. We both escaped the confinement of our homes through the path of nostalgia. And let me tell you, after hanging up, my soul had found stability. As a compulsive daydreamer, taking the nostalgia road was actually more calming.

Because for me, nostalgia is beginning in the very past, but ending up in the present, not the other way around. While the daydreaming highway doesn’t have an end, it goes on forever. Like a TikTok feed.

HOWEVER, ONE DAY,

THINKING ABOUT THE past TIME IS OF no

help. When I talk to my friends, I can’t talk about the present, because nothing is happening within the confinement of my home. I can’t plan the future, because, for the first time, everyone realizes that it’s genuinely unknown. The only thing I can do, is daydream about completely unrealistic scenarios. Daydreaming is an empty promise of an escape for a soul in disequilibrium, because it does not provide a map to a calmer destination. Instead, you’re left 28 | Lundagård nummer 3 2020

is less disorienting for me than thinking about the future. So, I will walk the nostalgia road during these times of social distancing until I can return to the present for good. Until then, you’ll find me in the past.

DORA TOLSTOY

kulturredaktionen väljer

Minnen jag helst vill glömma De flesta av oss har minnen i en gammal byrålåda, som vi helst vill glömma finns där. Lundagårds kulturredaktion delar modigt med sig av sina.

UT FOR TÄNDERNA

SPÖKHUSDRÖMMAR

Att slå ut hälften av sina framtänder är knappast något att minnas.

Förvisso lärde jag mig hur det känns att inte ha en fungerande kropp – kunde inte äta knäckebröd, äpplen eller hårda kakor på två år. Men överlag är minnet av bassängen som jag störtdök ner i, med huvudet först, händerna bakom ryggen, stängda ögon. Ett trauma som jag helst vill glömma.

När jag var liten drömde jag hemska mardrömmar efter ett besök på spökhuset på Gröna Lund.

Spöken, zombies och huvudlösa damer. Jag såg tillbaka på beslutet att skutta in på spökhuset med vemod. Med tiden lärde jag mig att uppskatta obehag. Jag insåg nämligen att det obehaget fick mig att växa. Bakom varje dåligt minne finns en lärdom.

JAG MINNS INGENTING

MITT LAG ÄR SÄMST

JAG HATAR 2007

Jag är välsignad med ett otroligt dåligt minne, något jag ärvt av min mor. Fråga mig inget – jag minns det ändå inte. Det är förträngt, hopvikt och undanstoppat. Det enda jag inte glömmer är om jag känner mig oförrättad av någon. Tyvärr är det sällan som jag minns varför jag är arg.

Jag spelar fotboll i den sämsta ligan, i den sämsta divisionen, och vi ligger sist. (Shout out till Barrikaden!) I höstas förlorade vi en match med 20–0. Inte nog med det. I våras blev vi dessutom uthängda i Sydsvenskan som laget som ligger ”tvärsist”. Och nu drar jag upp det igen.

Inget ger mig PTSD så som året 2007. Chockrosa nitbälten, svarta stuprörsjeans så tighta att man inte kan sitta ner, tigerslingor med clip-on, svart kajal, Hello Kitty-klämmor i en framkammad snedlugg lika bred som motorhuv.

Första tonen i The Black Parade ringer ut och jag är tillbaka på slagfältet.

JAG VAR INTE DÄR

GLÖMSKA = RESET

LÄRA AV GRODOR

Jag var bortrest den sommaren, men jag följde spänt nyheterna om bränderna och värmeböljan i Sverige. När jag kom hem var allt som vanligt, förutom att folk var ovanligt solbrända. Ofta refererar man till den där sommaren, och jag känner mig underligt utestängd från det kollektiva minnet sommaren 2018.

Somliga upplevelser blir en del av en i högre grad än andra. Ätstörningsaspekten av mina tonår är något som jag helst vill glömma – kombinerat med att jag vill minnas hur det var att inte ha ett problematiskt förhållande till mat. Jag är en ätande anorektiker, och jag önskar att det fanns en reset-knapp för ingrodda beteenden.

Jag vill glömma allt pinsamt jag gjort genom åren, och jag vill inte vara specifik! Jag vill glömma alla gånger jag träffat en person x och sagt x korkade saker och gjort x dumma grejer. Visst finns händelserna lagrade i erfarenhetsbanken, men i bland kan jag tänka att det är överskattat att ”lära av sina misstag”

Lundagård nummer 3 2020 | 29

Lunds universitets studentkårer Denna sida består av icke-redaktionellt material.

FOTO: JONAS JACOBSSON

Dags för omställning Jag börjar numera alla mina konversationer med “Hallå, hörs jag?” följt av fem minuters skrammel då alla ska trassla ut sina hörlurar, fösa katten från tangentbordet och hämta kaffe - eftersom alla andra dröjde fyra minuter utan att mötet kom gång. Och då är mina möten oftast med de som studerar teknik på universitetsnivå. fördelar med att sitta i möten på egen kammare. Kravet på klädsel finns till exempel bara upp till och finns ingen kamera krävs inte ens det. Tröskeln för att börja dagen har aldrig varit lägre. På ett sätt har vi kommit varandra närmare när vi plötsligt får direkt insyn i varandras hem och vardag.

DET FINNS MÅNGA

Det blir mina barnbarns problem Vi sitter på ett möte med universitetets dekaner. Det gör vi ju rätt ofta, men likt mycket annat de senaste veckorna så handlar just detta möte om något speciellt och högaktuellt - corona.

Ja ni, studenter, detta var inget någon av oss kunde vara beredda på.

I krisplanerna på universitetet så finns det handlingsplaner för brand och terrorattentat, för att nämna några. Men en pandemi - i Sverige - det kunde ingen förbereda sig för.

Mitt i den lundensiska våren dessutom. När vi blickar ut från vårt kontor i borgen mot ett Lundagård som är på gränsen till att brista ut i Sköna maj, välkommen är det svårt att föreställa sig att vi lever i en sådan kaosartad tid. Men, likt förbannat, så är det så. Vi lever mitt i en pandemi.

FÖR ATT DÅ återgå till mötet med dekanerna.

För det vi ville dela med er är vad en av dekanerna utbrister under diskussionerna (och vi tror att denne inte har något emot att vi delar med oss för det var klokt sagt), nämligen att det är spännande hur lätt det helt plötsligt blir att argumentera emot att möten kräver flygresor och så vidare. Plötsligt börjar saker som varit på diskussion i flera år att implementeras. Enda skillnaden nu från då är att de tidigare diskussionerna rörde en annan kris, som dessutom inte drabbade oss själva.

Klimatkrisen.

CORONA ÄR NU på allas läppar. I alla tidningsrubriker. Överallt. Och det är alltså en sådan konkret kris, som landar rakt i knät på makthavarna i västvärlden, som krävs för att saker ska börja hända. Det finns någon form av dystopisk ironi i det hela. Det är fint att se att många tar pandemin på allvar. Det är däremot sorgligt att det är en pandemi som når hela vägen in i till de svenska fikaborden innan alla framtidsvisionerna blir verklighet.

digitalisering i åratal utan att i det i praktiken har märkts för studenterna. Det har funnits drömmar om att kunna repetera sina föreläsningar eller delta i undervisning på distans vid förhinder. I praktiken har olika kurser använt olika hemsidor, olika plattformar och tentorna i programmering har hållits med blyertspenna och rutat papper. Skynet har i alla fall inte känts som nästa stora hot för Lunds universitets undervisning.

UNIVERSITETET HAR DISKUTERAT

i stället att den abrupta övergången världen över till digitala lösningar och i vissa länders fall ökad övervakning till följd av spridningsbekämpning, kan leda till hotad integritet efter att allt annat har blåst över. Det verkar som att alla lösningar har nackdelar.

NU SKRIVS DET

en bekant till oss sade: Det är nu man verkligen ser vilka möten som faktiskt bara behöver vara ett mejl.

Likväl är det nu man verkligen får se vad som kan hända när man inte längre kan använda ursäkten “Vadå jag? Det blir ju mina barnbarns problem”.

DET VAR SOM

JAG HOPPAS ÄNDÅ att

er där ute, studenter och övriga, så ses vi kanske någon dag, förbipasserande, i Lundagård när detta är över.

TA HAND OM

vi kommer att lämna våren 2020 bakom oss och komma ut på andra sidan med fler och bättre digitala verktyg och en nyfunnen folkvana att tvätta händerna.

GUSTAV EKSTRÖM ORDFÖRANDE LUS MATILDA BYSTRÖM VICE ORDFÖRANDE LUS

DETTA ÄR LUS Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet.

Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

30 | Lundagård nummer 3 2020

MALIN BRUCE KÅRORDFÖRANDE TLTH

F O T O : L O UI S E L ARS S O N

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Håll dig uppdaterad om Corona på www.lu.se Engagera dig!

Botan stängt 30 april För din egen och våra växters skull håller Botaniska trädgården stängt Siste april (30/4). Välkommen tillbaka den 1 maj. Ta hand om varandra under Valborg!

Med vänliga hälsningar, Botaniska trädgården

Lyssna på podden Öppet Fall Var den svenske officeren Bertil Ströberg en sovjetisk spion eller blev han utsatt för en komplott?

Vad händer när två olika expertvittnen säger olika saker? Varför dömdes egentligen Thomas Quick?

Dyk ner i juridiken genom rubrikerna med podden Öppet fall, där forskare samtalar om några av Sveriges mest uppmärksammade rättsfall ur dåtid och nutid. Öppet fall är juridiska fakulteten i Lunds egen podcast, helt producerad här på universitetet. Nya avsnitt publiceras under våren. Finns där poddar finns!

WWW.LU.SE

Ta chansen att träffa studenter från hela världen. Tillsammans med din faddergrupp ordnar du aktiviteter för internationella studenter som har fått möjligheten att studera vid LU under höstterminen. Dessutom behövs du på Arrival Day och under introduktionsveckorna i augusti!

Vår förhoppning är att vi kommer kunna välkomna cirka 1 000 studenter till hösten. Exakt upplägg för faddrarnas uppgifter kommer att justeras under våren och sommaren.

Gör din anmälan till internationell fadder här senast den 17 maj. https://www.lu.se/studera/livet-somstudent/studentliv-engagera-dig/bliinternationell-fadder

Frågor om dina studier?

Studievägledningen svarar online!

Vår studievägledning är öppen och svarar på frågor via Zoom, telefon, mejl med mera. www.lu.se/studievagledning

debatt

Covid-19 – en chans att bli klimatsmart

Covid-19 har fått många negativa konsekvenser, men främjar samtidigt en påskyndad digital omställning. Det måste tas tillvara på för klimatets skull, skriver Amanda Gagné och Moa Andersson från Klimatstudentera i Lund.

4711 lundastudenter krävde i Klimatuppropet 2019 ett mer ambitiöst hållbarhetsarbete för att kunna leva upp till Parisavtalets 1,5-gradersmål. För Lunds universitet innebär det en kraftig minskning av flygresor, vilka stått för majoriteten av LU:s utsläpp de senaste åren.

För att lyckas minska antalet flygresor krävs ett främjande av andra resealternativ samt en kraftig ökning av digitala möten. Främjandet av flygfria alternativ har delvis gjorts genom deltagandet i projektet REMM – Resfria/digitala möten i myndigheter, som syftar till att öka andelen digitala möten inom myndigheter till förmån för minskade utsläpp.

I dessa prövande tider har användningen av digitala möten och andra digitala utbildnings- och samverkansverktyg ökat lavinartat. Genom att vi redan har tillgång till dessa verktyg har universitetet, tekniskt sett, varit

relativt väl rustat för denna kris. Peter Arnfalk, lektor vid internationella institutet för industriell miljöekonomi (IIIEE) och rådgivare för REMM-projektet, påtalar att intresset för att satsa på stöd för digitala möten varit begränsat.

Vidare menar Arnfalk att all kontakt inte bör ske digitalt. Det fysiska mötet är mycket värdefullt – i synnerhet vad gäller upprätthållandet av internationella kontakter.

Universitetet måste därför prioritera de mest nödvändiga resorna samt ställa högre krav på planering och anställdas eftertänksamhet kring flygresor.

VAD ÄR DET då som gör att steget från fysiska till digitala möten känns så stort? En del av svaret grundar sig i att det är svårt och tidskrävande att lära sig nya digitala plattformar. Nu

Utveckla dina naturkrafter!

Med vår kunskap och våra utbildningar kan du bli en del av lösningen för en levande värld.

På SLU hittar du program på både grundnivå och avancerad nivå inom ett stort antal ämnesområden.

Kanske finns just din drömutbildning här hos oss?

Ansök här: antagning.se senast 15 april!

32 | Lundagård nummer 3 2020

www.slu.se/pluggagront

Amanda Gagné och Moa Andersson från Klimatstudenterna Lund.

tvingas vi dock lära oss använda denna teknik snabbt. Det är något som vi bör ta vara på.

CORONAKRISEN VISAR PÅ många sätt att vi kan ta ansvar och ställa om snabbt – om situationen uppfattas som tillräckligt akut. Om LU vill fortsätta vara ett universitet i framkant måste vi sträva efter att vara det även när det gäller miljö- och hållbarhetsarbetet.

Universitetet måste leva som de lär.

Denna text är en forkortad version. Läs artikeln i sin helhet på www.lundagard.se

AMANDA GAGNÉ OCH MOA ANDERSSON KLIMATSTUDENTERNA LUND

Öppna kurserna för alla

LÄS MER PÅ LUNDAGARD.SE

Universitetet borde lägga ut de digitala förläsningarna på internet för att sprida kunskap och inspirera studenter och gymnasieelever, skriver LTH-studenten Sigge Meurling.

Ett av de svåraste besluten vi tar i livet är vad vi ska studera, om vi väljer att läsa vidare. Beslutet brukar koka ner till vad som går att göra en karriär av samt vad man tycker är roligt.

Den förstnämnda är ganska lätt att kolla rent statistikt. Svårare är att veta vad man tycker är roligt. Här är inte SCB till hjälp. I bland hjälper det att kontakta människor som läser något som låter intressant, men det förutsätter att man har liknande smak och mål samt har ett brett kontaktnät, vilket många saknar.

EFTERSOM UNIVERSITETET ÄR avgiftsfritt kan man alltid testa på kurser. Men att studera har fler kostnader – flytt, boende och, framförallt, alternativkostnaden av att jobba. Det blir även en samhällsförlust när människor som hade kunnat bidra med något vettigt rullar tummarna i nån aula för att plocka ut sin CSN. Märker man efter ett par månader att utbildningen inte är rätt har man även an-

vänt sin mest värdefulla resurs – tiden. Universiteten borde därför, när så många föreläsningar på grund av corona finns digitalt, att lägga upp dessa på nätet och låta intresserade, till exempel gymnaiseelever, bilda sig en egen uppfattning. Det räcker med en föreläsning per kurs. Eller klipp från olika föreläsningar som visar kursernas bredd.

Ett sådant upplägg skulle även hjälpa de som redan har hittat sin drömutbildning, men som är nyfikna på att bredda sig genom att läsa annat.

Efter allt snack om pandemier hade det till exempel varit spännande att lyssna på en föreläsning i virologi. Eller varför inte distrahera sig helt från den gråa verkligheten genom att höra en lektor i musikvetenskap diskutera jazzens utveckling? Två veckors karantän får vilken kurs som helst att låta lockande. Här kan universitetet säkert ta en liten avgift, om de vill.

Sigge Meurling utanför Maskinhuset på LTH. Foto: Matilda Ahl SÅ UNIVERSITETET: SLÖSA inte bort krisen utan ta chansen att locka nya studenter och låt de nuvarande studenterna testa på kunskap de annars inte hade lagt sin tid på. Det kommer att locka energiska studenter och göra dem mer bildade.

SIGGE MEURLING STUDENT VID LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Covid-19 vs din privatekonomi

Covid-19 visar att en privatekonomisk kris inte är så långt bort som dagens unga ofta tror. Krisen i kölvattnet av Covid-19 visar vikten av att spara. Det skriver juriststudenten Fredrik Banke.

Det var nog många studenter som hade hjärtat i halsgropen när Centrala Studiestödsnämnden (CSN) för ett tag sedan meddelade att studenter ej skulle vara berättigade till studiemedel om utbildningar avbröts till följd av Covid-19-spridningen. Lyckligtvis meddelade emellertid regeringen kort därpå att så ändock inte skulle vara fallet utan att utbetalningar i så fall skulle fortsätta som vanligt.

Denna U-sväng mellan regeringen och CSN fick mig att tänka på hur sårbara många är rent ekonomiskt när krisen väl är ett faktum.

SVERIGES UNGA BEFOLKNING har på det stora hela levt ett ekonomiskt tryggt liv med hög tilltro till att samhällets institutioner finns där och stöttar vid behov. Covid-19 gav dock ett så kallat wake up-call för hur blottade vi egentligen skulle vara om krisen slår till.

Hur många studenter är det egentligen

som har besparingar så att de kan klara sig några månader? Vad skulle hända med betalningar av hyra och andra löpande utgifter om staten beslutade att trots allt inte skjuta till med pengar?

EN UNDERSÖKNING AV Svea Ekonomi från 2019, Låt oss prata pengar – En rapport om svenskarnas ekonomiska verklighet, gav vid handen att 37 procent av 18–29-åringarna sällan har kvar pengar dagen innan löning. Vidare uppgav 33 procent av unga svenskar att ekonomin inte går ihop för att de är dåliga på att planera. Jag frågar mig själv hur den siffran ser ut bland studenter. Gissningsvis mycket högre.

Därmed vill jag komma med en uppmaning: Börja spara pengar!

DET KRÄVS INTE mycket för att komma igång. Du kan enkelt öppna upp ett avgiftsfritt ISK-konto endast genom ett par knapptryckar. Med en blygsam men regelbunden

Fredrik Banke. Foto: Privat

summa lär du relativt snabbt komma upp i ett belopp som kan rädda dig vid det oförutsedda.

Om vi försattes i en situation där utbetalningar av studiemedel ställs in hade den ekonomiska katastrofen varit ett faktum för många. Med detta sagt hoppas jag att detta oskadliga wake up-call har väckt en tankeställare beträffande hur du organiserar din privatekonomi.

FREDRIK BANKE JURISTSTUDENT

Lundagård nummer 3 2020 | 33

Helsingborg Staden för dig som vill något

Helsingborgs stad och Campus har sedan starten haft ett tätt samarbete för att göra Helsingborg till en attraktiv och välkomnande plats. Vi ser dig som student som en viktig del av stadens utveckling.

Just nu ökar vi tempot i arbetet i Kunskapstriangeln för att stärka samverkan och näringslivskontakter. En viktig del i detta arbete är Campus vänner, en ideell förening som delar ut stipendier till studenter på Campus. Det regionala näringslivet utgör medlemmarna i föreningen då de vill ha nära kontakt med studenter.

Fler bra grejer i Helsingborg • Du kan söka examensjobb i Uppdragsbanken.

• Du kan söka jobb som studentmedarbetare i staden. Sedan 2007 anställer vi årligen ett 40-tal studentmedarbetare som jobbar med olika projekt inom stadens förvaltningar.

• Varje månad träffas staden och studentföreningarna i Helsingborgs studentforum för att diskutera aktuella frågor.

• Föreningen Campus Vänner delar ut stipendier för bl.a. studieresor och olika typer av arrangemang som utvecklar Campus Helsingborg. Fritt fram att söka för som studerar på Campus.

Har du frågor som rör din studietid i Helsingborg? helsingborgsstudent.se • facebook.com/helsingborgsstudent twitter.com/hbgstudent • instagram.com/studentmedarbetarna

hejdå student

Mjauuu mjauuu.... ingenting är som det ska, ingenting är som det va’.

Det ekar tomt i studentlivets slott, här sitter katten blott.

Hej student!

Emma Jönsson

24 år Pluggar fjärde året bioteknik Från Teckomatorp

Hon pillar med sina horungar, Högsta hönset ska ersättas och repparna hungrar.

Siste april må vara inställt, men första april är kattens slagfält.

Lite pengapanik har vi alla i coronatider, men det vänder kanske, vad det lider...

Vilket elevhem hade du tillhört, om du gick på Hogwarts?

– Oj, jag kan inte husen. Men jag väljer Gryffindor, hehe.

...såvida man inte är en studentorganisation, för sådan olöslig ekonomi vet ingen fason.

Team Ross eller Team Rachel?

– Oj vad är detta för frågor? Vilka är nu det? Ja, just det Vänner. Ja men då blir det Rachel.

Någon fyller jämnt och vill ge katten en gratis bankett, hon blir lyckligtvis inte mutad så lätt.

Har du något tips till alla som sitter i karantän?

– Håll huvudet kallt och följ rekommendationerna så kommer vi snabbare ur karantänen. Håll kontakt med folk via telefon och Facetime. Och just det, en sak till: försök att träna så att immunförsvaret hålls uppe. *Emmas pappa ropar på henne* – Vänta. Jag pratar med tidningen.

Har du utvecklat ett nytt intresse under coronakrisen?

– Ja, jag har ju varit i karantän i två veckor så jag har försökt lära mig digital arts program. Till exempel Sketch, det är digital konst i datorn.

Morrhoppan

Vilket är ditt spirit animal?

– Katt. Jag gillar deras attityd till livet. Jag har en katt som heter Korven, eller Gubben. Ja, han har två namn.

Vad är ditt bästa partytrick?

– Tror inte att jag har några talanger. Dansa så bra jag kan eller dra ett skämt.

Vad är din bästa raggningsreplik?

– ”Du har fina ögonbryn.” Der är en specifik komplimang som får dem att undra. Den brukar funka bra.

SERIEN: ÄNGSLIGA BITAR AV ÅSA PALMBORG

Lundagård nummer 3 2020 | 35

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

HAR DU ERFARENHET FRÅN STÖD- ELLER OMSORGSARBETE?

Malmö behöver dig – mer än någonsin!

Hälsa-, vård- och omsorgs- samt funktionsstödsförvaltningen söker dig som vill hjälpa de grupper i Malmö som riskerar att drabbas hårdast av coronaviruset.

Vi söker med kort varsel medarbetare som kan arbeta inom hemtjänsten, på vårdboenden för äldre och inom LSS eller socialpsykiatrin.

Vi söker i första hand dig som har påbörjat utbildning eller har tidigare erfarenhet av arbete inom vård, omsorg, LSS eller socialpsykiatri.

Arbetsuppgifterna varierar beroende på tjänst och sträcker sig från vård- och omsorgsinsatser till vardagsnära stöd och service.

Alla som uppfyller kraven får genomgå en intensivutbildning och påbörjar därefter sitt arbete omgående, med vägledning av erfaren personal.

SÖK JOBBEN PÅ: malmo.se/malmobehoverdig

malmo.se/malmobehoverdig

Hälsa, vård & omsorg LSS & socialpsykiatri

Vill du göra en insats för samhället?

Malmö behöver dig nu!