Lundagård nummer 2 2020

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 2 2020

gammalt är nytt Lundagård har besökt framtidens bokhandlar: antikvariaten, i Lund och Malmö. Sid 18-21

young and married

rektorsvalet 2020

hemma hos heberlein

Some students still choose to marry while they're young. Page 10-11

Lundagård har träffat en av kandidaterna. Sid 16-19

Den f.d. docenten talar om en växande konservatism. Sid 24-25

Helsingborgs Handelsförenings studiestipendier 2020 Handelsföreningen utlyser årets stipendium till ungdomar med anknytning till Helsingborg för utbildning inom handel och ekonomi – ansökan är öppen mellan 15 mars och 15 april 2020.

Helsingborgs Handelsförening bildades 1847 med ursprungligt ändamål att verka till förmån för handels- eller fabriksidkare i Helsingborgs stad. Idag förvaltar föreningen fonder och donationsmedel där en stor del av avkastningen delas ut som stipendier till ungdomar med anknytning till Helsingborg för utbildning inom handel och ekonomi men även till annan hjälpverksamhet. De senaste 20 åren har föreningen delat ut studiestipendier på totalt 47 Mkr.

Studiestipendier kan sökas i följande kategorier Generellt Kategori 1 Akademisk nivå. Utgår till sökande med svensk akademisk examen (t.ex. doktorandstudier, MBA m.m.)

Kategori 2 För utbildning inom detaljhandel eller hantverksyrke med anknytning till affärsbranschen.

För utlandsstudier Kategori 3 Språkstudier, av längre eller kortare art. (För sökanden med minst gymnasieexamen eller motsvarande) Kategori 4 Annan utbildning, av längre eller kortare art. (För sökanden med minst gymnasieexamen eller motsvarande) För studier på högskola eller universitet i Sverige som berättigar till studiemedel från CSN beviljas inga stipendier.

Ansök via www.handelsforeningen.org senast 15 april 2020.

Ansökningsförfarandet är elektroniskt och kräver att sökande har e-legitimation. Skriftligt besked på ansökan meddelas under juni månad.

För mer information om bl a tidigare stipendiater se www.handelsforeningen.org

ledare lundagård rättar sig

att få sina fördomar bekräftade En fördom definieras ofta som ”ett positivt eller negativt antagande som grundar sig på felaktig eller otillräcklig information”.

Det är bättre att ha en fördom än att inte ha något alls, sa en främling till mig en gång. Vi satt i Lux kafé innan en föreläsning. Det viktiga, fortsatte främlingen, är hur man förhåller sig till sina fördomar, om man är villig att ompröva dem, eller om man håller dem för okränkbara sanningar på ständig jakt efter att få dem bekräftade.

VI HAR FÖRDOMAR om det mesta – från invandring till

Carola, från konservatism till miljö. På tal om det senare: Efter Lundagårds förra tidningsutskick inkom ett mejl där avsändaren vädrade tankar om papperstidningarnas miljöpåverkan. Nedan i förkortad version: ”Ni kanske borde börja erbjuda tidningen som en digital prenumeration istället? Då skulle ju ni också spara pengar på produktionen, samtidigt som jorden inte skulle gå under”.

Vilket antagande, tänkte jag, och kände med ens doften av fördom. Pillemarisk över möjligheten att avslöja ett så sällan ifrågasatt påstående, fattade jag pennan och skrev till Lundsgårds pappersleverantör: Hur många träd har strukit på foten, för att Lundagård ska tryckas, och är pappersindustrin verkligen ett så stort problem för miljön som många tror?

Ett vänligt svar damp strax ner i mejlkorgen: ”För varje upplaga av Lundagård (36 000 ex) går det åt sex till sju träd, med en genomsnittlig stam på 20 cm i diameter, och för varje träd som huggs ner återplanteras två träd i samma region.”

Vad var det jag sa, tänkte jag, och räknade ut hur många träd som går åt för varje tidningsexemplar: 0,0002 stycken.

Ingenting!

Jag läste vidare: Den svenska skogen växer. Förvisso inte arealmässigt – svensk skogsareal har täckt ungefär hälften av Sveriges yta under de senaste hundra åren – men virkesmässigt. Skogen förtätas.

Jag hade rätt, tänkte jag, smått lyriskt, innan en professor berättade att det inte är här den verkliga kritiken mot pappersindustrin ligger. För samtidigt som skogen blir tätare har den biologiskt rika urskogen aldrig varit mindre.

Skit också...

DET ÄR SKÖNT att få sina fördomar

bekräftade, farligt skönt. Innan jag helt ger upp denna kamp för papperstidningen vill jag tillägga att läsning på dator inte heller är särskilt miljövänligt. En undersökning, förvisso med tio år på nacken, visade att 33 minuters datoranvändande gav samma miljöeffekt som en tryckt dagstidning levererad i brevlådan.

Ha! LOUISE LENNARTSSON REDAKTÖR

lundagård nr 2 2020

Recension

Oscar Vilhelmsson har sett vad som skulle kunna ha varit decenniets bästa krigsfilm.

Lundagård har besökt en politisk förening som väcker reaktioner.

Förningen sid. 22-23

En mötesplats för bildning

Recension sid. 29

Möt Lunds studenters eget parti

Med inspiration från USA och Jönköping startar professorn Inger Enkvist en mötesplats för bildning.

På djupet sid. 8-9

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Chefedaktör: Vendela Källmark vendela.kallmark@lundagard.se Biträdande redaktör: Louise Lennartsson louise.lennartsson@lundagard.se Webbredaktör och ansvarig utgivare: Nina Morby nina.morby@lundagard.se

ILLUSTRATION SOFIA KOCKUM

Försäkring mot socialism

Bildchef Saber Malmgren Redaktion Jonas Jacobson, Amandus Gustafsson, Ida Lunga.

Medarbetare detta nummer Amanda Dahlholm, Amandus Gustafsson, Anna Hasslöf, Axel Ekström, Aydin Ramezani, Caroline Olovsson, Caroline Ulvros, Dora Tolstoy, Ida Lunga, Julia M Hagström, Jonatan Almfjord, Julia Hagström, Lydia Löthman, Martin Axelsson Därth, Morrhoppan, Oscar Vilhelmsson, Oskar Hedman, Q, Sofia Kockum, Tess Tedgård, Tomas Castro, Åsa Palmborg.

Omslag Saber Malmgren.

Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 076-133 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För ut-

Studentpartiet som tog sig in i Lunds kommunfullmäktige – vi har träffat en av grundarna.

Historisk tillbakablick

Den nya samhällsklassen På jakt efter en mindre prestationsfylld tillvaro.

sid. 14-15

landsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 24 februari 2020.

Deadline nr 2/2020 14 februari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

Upplaga 35 400.

Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

Kulturreportaget sid. 26-27

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård - Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till Universitetsposten.

Om du har gjort ovanstående Kontakta Nim distribution.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån förbundsmedia ab: www.fbmedia.se / 040-602 14 01 Redigering: Louise Lennartsson

lundagård nr 2 2020

3

det etablerade behöver kritiseras

I dagens diskussion om humanioras roll i samhället använder sig motståndarna av det som de anser vara dess värsta exempel. Men att i forskning exkludera de som faller utanför samhällets ramar kommer bringa mer skada än gagn i slutändan.

Jag hade en studieplan när jag kom till universitetet. ”Läs historia, läs mer historia, bli historiker.” Naivt, planlöst, onyttigt: ord flertalet hade använt för att karaktärisera den hemsnickrade examen jag föreställde mig. För någon som stod för familjens första kliv in i universitetshumaniora var bristen på framtida arbetsmöjligheter skrämmande. Idealisten i mig sade: ”fortsätt”.

DEN POLITISKE CHEFREDAKTÖREN för Fokus, Jo-

Lundagårds Martin Axelsson Därth skriver om klimatkrisens första offer – skogarna. Och kraften i ett renande skogsbad.

18-02-2020

FOTO: SABER MALMGREN

...så lång tid får varje forskare på sig att svara på frågan “Vad är det viktigaste jag lärt mig av min forskning som jag önskar att fler fick ta del av?” när den tidigare lundastudenten Simon Folger knackar på dörren. Med filmprojektet BOOA hoppas han göra vetenskap och forskare mer lättillgängliga för allmänheten.

FOTO: SABER MALMGREN

15 min...

11-02-2020

han Hakelius, ramar i en Expressen-krönika (8/2) in humaniora som ett oseriöst, absurt, jag-har-skrivit-detta-ge-mig-pengar-fält som saknar egentlig plats i samhället. Han menar att studier om dekolonialitet, manliga känslonormer och queersamhället är nonsensstudier. Hakelius vurmar för det som är etablerat, inte det som faller utanför samhällets ramar.

Jack Werner svarade i DN (10/2) med en betydande poäng: tonen kring humanioradiskussionen har blivit hätsk. Werner menar att Hakelius använder sig av ”förfanismer”, etablerade nidbilder som används för att förstärka det egna argumentet. Resultatet blir att tonen härsknar än mer.

OM VETENSKAP ENDAST fokuserar på det som an-

ses allmänt accepterat kommer forskning utesluta människor som faller utanför ramarna. Det handlar inte om att humaniora övertagits av PK-maffian. Det handlar om att inkludera alla i samhället.

HISTORIA HAR SEDAN ämnet professionaliserades

FOTO: SIMON SÄLLSTRÖM

undersökt det partikulära, det individuella och det udda, och vi är inte ensamma om det. Något som kännetecknar humaniora är vår forte att visa hur det som är ”allmänt” inte innebär ”alla”. För att gå emot våra principer om att generalisera, vill jag säga att detta är humanioras styrka: att kritiskt omvärdera det som är etablerat.

Detta är vad som i debatten om humaniora ofta flyger över huvudet på dem som anser att skattepengar slösas på dess forskning. Om vi i vetenskapen exkluderar de grupper som inte faller inom det patriarkala, vita samhällets normer kommer de vara fortsatt utsatta för diskriminering, hat och demonisering.

BRISTEN PÅ EN arbetsmarknad

BLIXTAR OCH DUNDER

14-02-2020

Pyroteknik och storslagna kupletter när Jesperspexet gav Tesla.

artiklar från lundagard.se 4 lundagård nr 2 2020

för dem som studerar ämnen som historia, teologi och litteraturvetenskap avskräcker många. Men att förminska dessa vetenskapers plats i samhället är mer än att spä på en nidbild, det är att underminera det inkluderande demokratiska samhället.

Därför säger jag till den som vill studera humaniora: fortsätt.

VIKTOR WALLÉN

FOTO: JONAS JACOBSON

ILLUSTRATION: JOHN NYSTRÖM

SKOGEN JAG INTE VISSTE ATT JAG SAKNADE

news

get the latest updates about student matters at lundagard.se ◣

International students do not always have the required prior knowledge about safety routines in laboration. This has caused some safety issues.

Students fail due to safety Lacking in prerequisites may result in a failed exam and retakes, but when admission qualifications also ensure the safety of students, an inadequate system can be dangerous.

In April 2019, the Environmental Health & Safety (EHS) committee at the Department of Chemistry received word of a concerning student matter. Three international students at chemistry master studies were reported as a safety risk in the laboratory setting, both for themselves and other students, and were subsequently not allowed to complete the concerned course objectives.

PROFESSOR KENNETH WÄRNMARK, course co-

ordinator for Advanced organic chemistry, explains that at master level the practical course modules are to be carried out independently. They require quite extensive previous experience.

THE ENTRY REQUIREMENTS were deemed ful-

filled at admission to the Chemistry, Synthetic and Analytical master programme, but the lab experience of the students in question did not reach the expected standards. The concerned students were offered to switch to a less advanced course in order to learn and prepare, and by next term meet the requirements and finish the course work.

“They are back [at the same course] (...) and

handle the laboratory work very well”, Kenneth Wärnmark describes the current situation, commending the process.

ments describing courses and credits specify laboratory experience she explains: “It is impossible to assess”, Sophie Manner says.

DESPITE SOME ISSUES with student residen-

WHEN IT COMES to the international students

ce permits and the elongation of the studies themselves, that for tuition fee-paying students matter greatly, a conclusion was reached. A happy ending one can think, but the system that resulted in the situation in the first place still looks the same.

described earlier, the problem that arose could not have been anticipated. On paper they were part of the top applicants and their theoretical knowledge was sufficient.

LUND UNIVERSITY RELIES on so-called trans-

cripts when evaluating international applicants. A suitable bachelor degree can only say so much and proper documentation describing students’ previous qualifications are key. Unfortunately no worldwide international standard for transcripts exists, nor an extensive Swedish national conversion system, meaning the procedure of assessing applications relies heavily on personal experience of coordinators.

Sophie Manner, Head of Studies at the Department of Chemistry, describes the problem regarding reviewing transcripts for studies, including laboratory practicals. Not all docu-

SCIENCE AND RESEARCH may be internatio-

nal, but university systems of documentation vary. Ida Bonnevier Wallstedt, president of the Science Student Union (Lunds naturvetarkår, LUNA), points out that it is important to leave criticism where it is due. That students are the ones to suffer the repercussions of this kind of situation is unfortunate.

“A student should be able to trust the universities to hold regulatory responsibility for matters of admission requirements”, Bonnevier Wallstedt concludes.

TEXT: IDA LUNGA FOTO: JONAS JACOBSSON lundagård nr 2 2020

5

E T A B L E R A T LUND Västra Mårtensgatan 8A 22351 Lund 046 211 19 86 info@tehusetjava.se

1 9 3 2

LIDINGÖ Stockholmsvägen 54 Lidingö centrum 08 765 09 86 lidingo@tehusetjava.se

STOCKHOLM Odengatan 29 11351 Stockholm 08 20 40 04 odengatan@tehusetjava.se

www.tehusetjava.se

Kaffe, te & presenter Sedan 1932 - & Pepparset Salt

Teater, dans och musik PÅ LUNDS STADSTEATER, STENKROSSEN OCH ANDRA STÄLLEN I LUND MED OMNEJD

Biljetter: Biljettbyrån i Lund tel 046-131415 eller ticketmaster.se mer information: riksteatern.se/lund

Med reservation för slutförsäljning och tryckfel.

LUND Västra Mårtensgatan 8A Tel 046 211 19 86 LIDINGÖ Lidingö Centrum Tel 08 765 09 86 STOCKHOLM Odengatan 29 • Humlegårdsgatan 5 Tel 08 20 40 04

www.tehusetjava.se

Säkra din biljett!

Det våras för Borgen - en inomhusfestival för dig som student!

Det blir en heldag i AF-borgen i Lund med roliga gäster, intressanta samtal och några av Sveriges bästa artister.

Inomhusfestivalen presenteras av Akademiska Föreningen tillsammans med Sparbanken Skåne.

Kolla in hela programmet och säkra din biljett på sparbankenskane.se/borgen Du behöver studentlegitimation.

Xxxxxxx

nyheter

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

Kvalet inför rektorsvalet Processen att hitta ny rektor för Lunds universitet pågår. I mars offentliggörs namnen på kandidaterna, och till dess hemlighålls nomineringarna, men redan har flera kandidater gått ut med sina kandidaturer.

Processen att utse en ny rektor vid Lunds universitet (LU) har pågått sedan i höstas. Den 2 februari avslutades nomineringsperioden. Nu gör rekryteringsgruppen ett urval bland de sökande och nominerade som följs av intervjuer med de mest kvalificerade.

Namnen på dessa offentliggörs i mars och i nuläget avslöjar inte rekryteringsgruppen vilka de nominerade kandidaterna är. Det ses som ett sätt att öka antalet externa kandidater.

– Det finns de som vill lägga locket på så mycket som möjligt i de här processerna, bland annat för att få fler externa kandidater att söka. Det finns en risk för att man vid det egna lärosätet ser ned på de som söker sig någon annanstans vilket minskar antalet externa kandidater. Studenterna förespråkar dock alltid en så transparent process som möjligt, berättar Robin Bernståhle som är student och ledamot i rekryteringsgruppen.

När intervjuerna gjorts lämnar rekryteringsgruppen ett förslag på en kandidat till universitetsstyrelsen, som efter godkännande lämnar det vidare till regeringen som har den slutgiltiga verkställande makten. I höst ska en liknande process ske för att ta fram kandidater till tjänsten som prorektor.

KANDIDATERNA AVSLÖJAS I mars men trots det

har flera personer offentliggjort sin kandidaturer, däribland LUs avgående prorektor, Sylvia Schwaag-Serger och LU-professorn, Erik J Olsson.

Erik J Olsson väljer att offentliggöra sin kandidatur för att uppmärksamma det alternativ han representerar.

– Jag har gått ut med min kandidatur för att visa lärare och studenter, men även allmänheten som ju betalar verksamheten via skattsedeln, att det finns ett alternativ som innebär att

Redigering: Louise Lennartsson

värna om akademins oberoende och stoppa det omfattande resursslöseriet så att vi återigen kan känna stolthet över Lunds universitet, förklarar Erik J Olsson.

Erik J Olsson kandiderade även 2014 men hoppade då av i protest mot processens utformning.

– De senaste rektorsvalen har varit en ren politisk angelägenhet där en av regeringen vald styrelse med personer utan förståelse för hur akademin fungerar kunnat styra processen, säger Erik J Olsson.

HAN MENAR ATT processen fortfarande är pro-

blematisk men att det har skett stora förbättringar. En ökad oro för universitetets framtid är dock den största anledningen till att han kandiderar.

– De problem som universitetet hade vid förra rektorsvalet kvarstår, fast i kraftigt fördjupad form. Därför känner jag att det i dag är om möjligt ännu mer angeläget att kandidera än tidigare. Frågan är om universitetet kan klara ytterligare sex år med en rektor som går politikens kortsiktiga ärenden och ägnar sig åt ideologiproduktion snarare än den egentliga verksamheten, säger Erik J Olsson.

Några av de förändringar av rekryteringsprocessen som Erik J Olsson talar om är den förnyade rekryteringsgruppen. Gruppen sköter det huvudsakliga arbetet med att värva rektorskandidater. Gruppen består av totalt åtta ledamöter. Fyra kommer från universitetsstyrelsen och fyra kommer från universitetskollegiet.

VID FÖRRA REKTORSREKRYTERINGEN, år 2014,

kom ledamöterna i rekryteringsgruppen enbart från universitetsstyrelsen. Detta har nu ändrats och hälften av ledamöterna kommer från universitetskollegiet. Universitetskollegiets uppgift är att säkerställa att lärare, övriga anställda och studenter är delaktiga i processen att utse rektor och prorektor. Varför förändringen har skett förklaras av Jack Senften, studenternas

TEXT LYDIA LÖTHMAN

presstalesperson i rektorsprocessen.

– Förändringen sker huvudsakligen på grund av omfattande kritik från universitetskollegiet kring hur man skött tidigare rekryteringsprocesser. Den nya processen ska ge ökad transparens och ökat inflytande för anställda och studerande, förklarar han.

EFTERSOM DET VID universiteten i Uppsala och

Linköping också pågår rektorsrekryteringar kommer följaktligen tre större svenska universitet att tillsätta nya rektorer samtidigt.

Valprocesserna är likartade då grunden för tillvägagångssättet är lagstiftad. Om LUs rekrytering av ny rektor kommer att påverkas av de parallella processerna och om antalet sökande blir färre kan man bara spekulera i.

Robin Bernståhle tror inte att processen kommer att påverkas nämnvärt av att tre universitet söker rektor samtidigt. Konkurrens mellan universiteten och därmed färre sökande till LU oroar honom inte, däremot kan den negativa synen på att söka sig till ett annat universitet hindra kandidater från att söka.

– Konkurrensfrågan är därmed inte den största utmaningen för att hitta kandidater, förklarar Robin Bernståhle.

INTE HELLER GUNNAR Svedberg, ordförande i

rekryteringsgruppen vid Uppsala universitet, tror att de tre parallella processerna kommer att påverka varandra. Även han pekar på tendensen att de flesta sökanden brukar komma från det egna universitetet.

– De stora universiteten rekryterar oftast rektorer inom det egna lärosätet. Det finns relativt få exempel på motsatsen, säger Gunnar Svedberg.

Erik J Olsson är professor i teoretisk filosofi vid LU. Foto: Kennet Ruona.

lundagård nr 2 2020

7

på djupet

Core curriculum

– ett bildningsexperiment Det började som en bildningsrörelse i 1920-talets USA och spreds över Atlanten. Nu har LU-professorn Inger Enkvist inspirerats. I höst startar hon en mötesplats för bildning.

TEXT LOUISE LENNARTSSON FOTO TOMAS CASTRO

Jag möter Inger Enkvist på Språk- och litteraturcentrum (SOL). Hon är professor emerita vid Lunds universitet och bekymrad över universitetets utveckling. Över att byråkrati, resultatstyrning och kortsiktigt arbetsmarknadsfokus överordnats det som karaktäriserat universitetet under lång tid – det fria kunskapssökandet.

– Att starta en kurs på universitetet i dag är en lång administrativ process, man måste skicka in kursbeskrivningar, beskriva resultat, räkna poäng, rösta om litteraturlistor, mäta och utvärdera, säger hon och skruvar på sig.

HON BESKRIVER HUR lärare får mindre tid tillsammans

med studenterna och hur det tär på deras entusiasm att lära ut. Det drabbar inte bara lärarnas auktoritet, menar hon, utan också förtroendet för universitetet som institution och synen på kunskap.

– Universitetet har blivit en högre yrkesutbildning, och dess personlighetsutvecklande roll har helt hamnat i skymundan.

NÅGRA DAGAR TIDIGARE har hon skrivit till mig om en

idé att starta en mötesplats för bildning. Hon plockar fram två tjocka rapporter.

– Jag har hämtat inspiration från en rörelse med ursprung i USA, som spred sig till Sverige i slutet av 1990-talet.

Jag sneglar på pappersbuntarna på bordet.

– Undervisningen på universitetet måste inspireras av ett bildningsideal, säger hon och berättar vidare. ÅR 1927 STARTADE filosofen Alexander Meiklejohn ett

tvåårigt så kallat Experimental College, på University of Wisconsin, Madison. Här skulle det fria kunskaps-

8

lundagård nr 2 2020

sökandet och bildningens personlighetsutvecklande roll stå i centrum. Varken schema, obligatoriska moment eller betyg stod på dagordningen. Med litteratur från antiken till nutid skulle studenterna förstå sig själva, sitt tänkande och sitt samhälle utifrån tidlösa mänskliga dilemman.

När skolan år 1932 lades ner, hade den undervisat knappt 400 studenter, och sått ett frö för en framtida rörelse.

FILOSOFIPROFESSORN JOSEPH TUSSMAN hade under-

visats av Alexander Meiklejohn. När han började arbeta vid University of California, Berkley bar han med sig de radikala idéerna om bildning och utbildning. I flera skrifter beskriver han sina visioner – att fostra studenter till ansvarsfulla och självständigt tänkande samhällsmedborgare – och en önskan att skapa ett nytt Experimental College. Önskningarna gick i lås. År 1965 antogs ett hundratal studenter med olika akademiska bakgrunder till Tussman Experimental College.

Med en litteraturlista inspirerad av Meiklejohns studerade de mänskligheten i tider av kulturella kriser och förfall. De undervisades genom seminarier, uppsatsläsning och individuella möten mellan lärare och student. Trots att antalet lärare per student var samma som vid Berkley var kontakten mellan studenter och lärare på Tussman Experimental College tätare och mer informell.

I BOKEN HABITS of mind (1998) gjorde universitetslä-

raren Katherine Bernhardi en uppföljning med 40 av programmets studenter 20 år efter programmets slut.

Förutom omedelbara effekter som färre avhopp i förhållande till jämförbara program, och en större andel

Redigering: Louise Lennartsson

läs mer på djupet på lundagard.se ◣

studenter som gick vidare för att doktorera, ville hon fånga programmets långsiktiga konsekvenser. Vad innebar programmet för deltagarna och deras efterkommande liv?

"I was learning to challenge more than anything else, challenge ideas, challenge patterns. And the Program gave me a way to challenge. What it showed me is that whether I’m talking about the Minoan period, or the classical Greek period, or Roman civilization, or whatever, the same fundamental issues were important in each one of them. The same political issues, organizational issues, social issues, inequality issues", berättar en tidigare manlig student som i dag är en framgångsrik företagsledare.

Andra beskriver ett personligt och intellektuellt uppvaknande, en djupare förståelse för sin omvärld, och ett förhållningssätt till idéer och diskussioner som fortsatte år efter programmets avslutande: “…and discussions lasting well beyond the Program. [It was] intellectually rich and quite exciting… Some of the people ended up continuing to sit in salons and have intellectual discussions for years after the Program”, säger en kvinnlig student.

Efter fyra år lades programmet ner.

KNAPPT 40 ÅR senare, på andra sidan Atlanten, började universitets-

lektorn Leif Alsheimer undervisa handelsjurister vid Internationella Handelshögskolan vid Högskolan i Jönköping (IHH). Han chockerades av studenternas förenklade syn på samhällsprocesser, deras okunskap inför världen, fattiga historieuppfattning och ständiga indelande av människor som goda och onda. Helt enkelt: han slogs av hur obildade var.

– Som när jag travesterade Stindberg och sa ”Akta er era rackare, annars ses vi i min nästa tenta!”. Många förstod alltså inte att det var en skämtsam travesti. Begrepp som Moment 22 eller Kafka var omöjliga att använda. Inte ens på frågan om Emil i Lönnebergas Katthult kunde betraktas som ett rättssamhälle, fick jag respons, exemplifierar han i Universitetskanslersämbetets rapport Core Curriculum – en bildningsresa (2001).

– Som student var det fantastiskt att få vidga vyerna. Vi blev skolade i den demokratiska processen, att mina rättigheter börjar där dina slutar. I dag verkar människor tro sig obegränsade rättigheter, och blir lätt kränkta när deras rättigheter begränsas, säger han.

När han några år senare, år 2009, blev studierektor på Rättsvetenskapliga sektionen på IHH såg han kursen från en annan sida, den administrativa: – Från en studierektors perspektiv var det svårt att få ihop kursen logistiskt och personalmässigt. Att den var obligatorisk men inte gav högskolepoäng gjorde den också svår att motivera för studenterna, säger han. ÅR 2015 LADES affärsjuristprogrammet vid IHH ner. Med sig i graven

tog den bildningskursen.

För att starta ett liknande projekt krävs en eldsjäl, menar Roger Sandberg. Själv går han med tankar om att låta sina studenter argumentera för sådant de inte håller med om.

– Jag minns att vi gjorde det under bildningskursen, och det är ett bra sätt att verkligen sätta sig in i en fråga. Exempelvis vill jag låta mina socionomstudenter argumentera för ett kösystem inom sjukvården utifrån årsinkomst, säger han.

UTANFÖR SOL BÖRJAR det skymma. Inger Enkvist lägger ner rappor-

terna i sin väska och jag tackar för samtalet.

Med start till hösten planerar hon, tillsammans med Kungliga humanistiska vetenskapliga förbundet i Lund, nu två olika mötesplatser för bildning – en med klassisk skönlitteratur och en med samtidslitteratur. Vardera bestående av fem böcker och fem tillfällen att diskutera böckerna tillsammans med universitetslärare.

– Det ska ge övning i att hantera existentiella frågor, att ifrågasätta tendenser i samhället och i bästa fall göra studenterna mindre tvärsäkra och mer nyfikna, säger hon innan vi lämnar SOL.

LEIF ALSHEIMER MENADE att utbildningsväsendet kapitulerat från sin

personlighetsutvecklande roll. I sin bok Bildningsresan (2004) beskriver han sina bildningsvisioner, och låter Monsieur Bernard, läraren i Albert Camus bok Den första människan (1994), förkroppsliga hans visioner av den goda läraren: ”…skolan gav dem inte bara möjlighet att rymma från familjelivet. Åtminstone i Monsieur Bernards klass vidmakthöll den hos dem en hunger som var ännu väsentligare för barnet än för den vuxne, hungern efter upptäckter. I de andra klasserna fick de säkert lära sig mångahanda ting, men lite grand som när man stoppar gäss. Där erbjöds dem färdig föda som de ombads svälja. I Moneieur Bernards klass kände de för första gången att de fanns till och att de var föremål för den högsta aktning: man ansåg dem värdiga att upptäcka världen”.

Med det i tanken introducerade Leif Alsheimer en bildningskurs på det fyraåriga affärsjuridiska programmet vid IHH. Parallellt med handelsrätt skulle studenterna genom en obligatorisk bildningskurs läsa klassisk skön- och facklitteratur. Med en litteraturlista på omkring 120 böcker, som alla på olika sätt speglade vikten av respekt för individen, demokrati och rättsstat, skulle studenterna bli människor, inte bara affärsrättsspecialister.

EN AV DE som läste programmet var Roger Sandberg. I dag är han ad-

junkt inom socionomprogrammet vid Högskolan i Jönköping. Han minns bildningsprogrammet:

Redigering: Louise Lennartsson

Inger Enkvist är professor emerita i spanska och initiativtagare till bildningsträffarna som startar i Lund till hösten.

lundagård nr 2 2020

9

feature

young and married

Hampus Kalén and Sandra Garcia Sanz got married in August 2018. The venue was at a hotel called Abadia de los templarios, in the Spanish village La Alberca.

Millennials have acquired the reputation of killing marriage.

So why do some still choose to marry young? ”Before getting married, I need to land a job in the city first. Then my hubby and I need to find an apartment together and have the time to move in properly. When all of that is done, we need to adjust to living together and maybe do that for two years. Then he can pop the question.”

WHEN I ASK my post-quarter-life-crises friends about marriage, this

is usually the answer I get. It’s of no surprise, if you google Millennials and Marriage, you won’t find a positive correlation. They have acquired the reputation of not only being the most hated generation but also of killing marriage. According to SCB, the number of marriages in Sweden has shrunk by 10 percent over 10 years. Millennials (born between 1981-96) are marrying at an average age of 34 compared to the silent generation (born between 1925-45), who got married at 23.

WHAT EXPLAINS THIS trend? Thankfully, Nina Gren, a senior lecturer

in Social Anthropology at Lund University, could answer my question. ”To begin with, one must look at the change of cohabiting laws in Sweden.” The now 17-year-old law, called the Cohabitation Law, entails that two partners that move in together share equally the property and the goods of their joint household. Couples must sign a cohabitation agreement in advance if they wish to organize their partnership differently than the law. ”Thanks to the Cohabitation Law, the more vulnerable partner in the relationship can still be protected without having to get married.”

DR. GREN CONTINUES to explain that new methods of reproduction,

freezing eggs, or buying sperm, have correspondingly challenged the traditional nuclear family model. ”The stigma around less traditional ways of building a family is not as significant today as it used to be.” ”SO WHY DO we marry later?” I asked Dr. Gren. She answered that in

Sweden today, we are allowed to be ”young” a lot longer than previous generations. ”Some of my university students don't even consider themselves to be adults.” Dr. Gren explained that Swedish youths today don’t have the same pressure or incentives to grow up quickly and can afford to take their time to mature into adulthood. Marriage is considered by society an adult commitment, an emotional and economical investment for the long term. Millennials don’t take that lightly and don’t want to jump into it while still feeling young and inexperienced.

TEXT DORA TOLSTOY PHOTO PRIVATE

service employee who's already been married for two years.

SANDRA GARCIA SANZ was born in Spain, but at seven years old, she

moved to Sweden. At her last high school year in Stockholm, she met Hampus Kalén, and they got together when he was 17, and she was 18.

While they were studying for their bachelor's, they were doing long distance for three years. After her bachelor thesis, Sandra moved in together with Hampus in Lund, and she started working while he finished his master's studies. One night when the couple was supposed to go on a date, Hampus, through a thought-out plot, managed to lure Sandra the whole way home and waited for her there, standing on one knee. ”I WAS PROFOUNDLY surprised, but it was a clear yes for me” , Sandra

Garcia Sanz told me. Afterward, she directly called her closest friends and family. They all asked the same things; ”Wow this early, are you sure about this? You are still so young, where is the rush?” And "Are you pregnant?”.

HOWEVER, SANDRA EXPLAINED to me that even though they all asked

these questions, they were supportive and happy for them. I asked Sandra what she thought about marrying this young. She explained that it had been clear from the start for both that they would end up together. They had already been together for five years and lived together for two, so she doesn’t understand what would make any difference to get married now or five years later. ”People that are 30 and marry someone they've only known for one year don't get that question”.

WHEN ASKED WHY she believes not more people marry young, San-

dra answered that marriage is based on compromise, and that scares young people, especially those in their twenties. According to her, in very individualistic cultures, like Sweden, the idea of being tied to someone during one’s youth probably makes marriage look less attractive. “So, when should one get married?” I asked Sandra. She answered that if you’ve known your partner for long and have lived with them, there is no right age. It should just feel right, and when you know, you know. Sandra ended by saying that marrying young doesn’t need to mean that you care about marriage less, it just means that you're ready to commit earlier than the norm.

ALTHOUGH COHABITATION IS a valid alternative for marriage today, Dr.

HOWEVER, AS WITH any trend, there are outliers. According to SCB,

in 2018, 5400 people between the age of 20-24 got married in Sweden and 52 of them in Lund. Today, why would anyone get married young?

No one better to ask than Sandra Garcia Sanz, a 25-year-old customer 10

lundagård nr 2 2020

Gren argues that marriage will never lose its status entirely. Marriage signals a commitment that one is entering a new stage in one's life. It also informs one's close-knit community that one has chosen a partner to do it with. Plus, some might even consider it romantic.

Redigering: Vendela Källmark

read more articles in english at lundagard.se ◣

TÄNK OM DITT NÄSTA JOBB ÄR I KÖPENHAMN? Besök oss på andra sidan gatan så berättar vi mer! Øresunddirekts informationscenter, Hjälmaregatan 3 i Malmö Drop in – hela året

Öppet: Mån-ons 9-17 Torsdag 9-18 Fredag 9-15

lundagård nr 2 2020

11

12

TOGRAFI

SERVICEASSISTENT

• Ockultism, magi och hemliga sällskap 7,5 hp campuskurs KONSTGRAFIKEN

TEXTIL - KONST & DESIGN

www.ctr.lu.se/sommarkurser Sök senast 16 mars på www.antagning.se

KONSTGRAFIKEN

FOTOGRAFI

ALLMÄN KURS

FRIA FÖRBEREDANDE KONSTLINJEN

LÄRARASSISTENT

ICEASSISTENT

TBILDNING MUSIKTEATERUTBILDNINGEN

LÄRARASSISTENT

ALLMÄN KURS

DNINGEN GRAFISK DESIGN - VISUELL KOMMUNIKATION

GRAFISK DESIGN - NYA MEDIA

TEXTIL - KONST & DESIGN

FÖRBEREDANDE POLISUTBILDNING LÄRARASSISTENT

KONSTGRAFIKEN

FOTOGRAFI

FOTOGRAFI

SSISTENT

RAFIKEN

Sommarkurser 2020 CENTRUM FÖR TEOLOGI OCH RELIGIONSVETENSKAP | WWW.CTR.LU.SE

• Efter metoo ‑ kamp för erkännande i historia och nutid 7,5 hp distanskurs

• Biblisk sexualitet: sex, makt & kärlek i antiken 7,5 hp distanskurs

www.ostragreviefolkhogskola.com

FORSKNINGSSTUDIE

Menstruell migrän

Vi söker kvinnor, 18–45 år, med menstruell migrän till en studie med ett potentiellt framtida läkemedel mot sjukdomen.

Studien genomförs i Uppsala, Stockholm, Göteborg och Lund samt i Finland.

För att kunna delta behöver du bland annat: • ha haft migrän i samband med mens sedan minst ett år tillbaka • ha en regelbunden mens och ej ta några hormonella preparat (hormonspiral är tillåtet).

Vill du veta mer? Ring Ewa Karlsson på tel. 0732-300 450 eller maila till ewa.karlsson@probare.se.

Besök gärna vår hemsida

www.probare.se

STIFTELSEN FÖR BISTÅND ÅT RÖRELSEHINDRADE I SKÅNE delar i början av juni 2020 ut bidrag till: Enskilda för främjande av vård, fostran och utbildning av barn och ungdomar med rörelsehinder i Skåne, samt till behövande rörelsehindrade i övrigt i Skåne.

Ansökningstiden går ut den 31 mars 2020.

För närmare information och ansökningsblankett kontakta stiftelsen på tel 042-146650, e-mail bistand@stiftbistandskane.se eller till Stiftelsens adress, Kronborgsgatan 2 c, 252 22 Helsingborg.

Ansökan kan även göras direkt på hemsidan.

Blankett finns även att hämta på www.stiftbistandskane.se.

13

historiska händelser

Ett stycke nostalgi med Studenternas parti 20 år har gått sedan Kommunpartiet Studenterna tog sig in i Lunds kommunfullmäktige. Lundagårds Nina Morby har pratat med en av grundarna som minns en spännande tid i maktens korridorer.

TEXT NINA MORBY FOTO TOMAS CASTRO

Stämningen i AF-borgen är festlig. Förutom radiovågornas meddelande av de senaste valprognoserna är denna kväll, den 20 september 1998, lik vilken annan studentsittning som helst. Innan klockan slagit midnatt har dock ett historisk besked fattats av Lunds kommuns invånare: För första gången någonsin har ett politiskt parti enbart bestående av studenter ställt upp i kommunvalet, och, med 2,1 procent av rösterna, lyckats få plats i makthavarnas korridorer.

– Vi hoppades på ett eller två mandat men vi hade inte tagit ut någon seger i förskott, så vi blev ganska överraskade. Helt plötsligt var vi inte bara en opinionsbildare, utan ett politiskt parti som satt i kommunfullmäktige i Lund, säger Magnus Holst.

Han var en av studenterna som firade segern efter glädjebeskedet.

I dag jobbar han som studierektor på Svenska kyrkans utbildningsinstitut i Lund. Vi träffas en eftermiddag på Lundagårds redaktion i AFborgen, i samma byggnad som Studentpartiet hade sin vallokal under början av 2000-talet.

HÖSTEN 1997, ETT år före valvakan, bestämmer sig Magnus Holst till-

sammans med ett par studenter, de flesta med en fot med i kårvärlden, för att sätta press på kommunpartierna i Lund. Under lång tid har de känt en ovilja från kommunen att lyssna på studenterna. För att råda bot på problemet planteras en tanke hos de kåraktiva.

“Vi kanske ska bilda ett studentparti?”

Sagt och gjort. År 1998 bildas Kommunpartiet Studenterna. I partiprogrammet framgår ett antal stora frågor för partiet. Framför allt vill partiet göra något åt lundastudenternas brist på ställen att bo genom en kommunal bostadsrättsförening. Det är ett resultat av en ohållbar bostadsbrist bland de som kommit från annan ort för att studera.

– Redan då florerade historier om studenter som bodde i tält i Lundagård, säger Magnus Holst.

I VALPROGRAMMET SOM partiet låtit trycka, i signalorange med en gi-

ven magnolia som partilogga, betonar de kommunens ovilja att se studenterna som en tillgång. De upplever studenter som en marginaliserad grupp vars behov negligeras av kommunens politiker. Framför allt finns ingen naturlig arena för enade samtal där man kan besluta kring gemensamma frågor.

– Vi upplevde att Lund var indelat i tre skilda världar: Studenterna levde i sin värld, universitetet i sin och Lunds kommun hade inte så mycket med resten att göra.

Ett av partiets främsta mål blir därför att inrätta ett studentråd där representanter från alla tre delar kunde förenas och diskutera aktuella frågor som rör samtliga parter. Magnus Holst och hans partikamrater upplever vid tiden att många frågor saknade ett studentperspektiv.

– När vi satt i barn- och utbildningsnämnden tänkte vi på studenter med barn, på vilket sätt funkar det, finns det svårigheter där? Vi uppmärksammade också kommunikationen. Hur vägar, cykelvägar och busslinjer påverkar studenter i en stad som Lund.

TROTS ATT ENDAST ett av kommunfullmäktiges 65 mandat tilldelas

Studentpartiet, får de en oväntad vågmästarroll. Frågan gäller kommundelsnämnders vara eller icke vara. Studentpartiet stödjer avskaffandet tillsammans med Moderaterna, Folkpartiet (numera Liberalerna) och Kristdemokraterna, och får därigenom insynsposter i kommunstyrelsen tillsammans med ett antal nämnder och utskott.

14

lundagård nr 2 2020

– Allt hängde på vårt enda mandat, där vi fattade beslut om att stödja avskaffandet av kommundelsnämnderna och införa centrala nämnder. Som tack fick vi igenom vissa politiska frågor och platser i vissa nämnder. Vi fick igenom studentrådet - en insynsplats i kommunstyrelsen. Där hade vi ingen rösträtt men kunde delta i mötena och yttra oss, i och med att de flesta beslut görs upp där innan de går till kommunfullmäktige så kunde vi påverka mycket därigenom.

STUDENTPARTIET ÄR ETT ovanligt parti i ideologisk bemärkelse. På

valsedeln låter man skriva politisk tillhörighet efter varje namn, vilket vittnar om en salig blandning av världsåskådningar mellan “halvvänster, “socialfeminist” och “borgerlig”. Bredvid Magnus Holst står beskrivningen “kristen socialist”.

– Vi kallade oss för regnbågslistan. Vi hade representanter från i stort sett alla politiska partier utom Sverigedemokraterna. Det funkade jättebra, på kommunnivå handlar det ofta inte om stora ideologiska frågor utan om praktiska. De avgöranden man gör handlar snarare om vad man kommer överens om i respektive parti och inte så mycket utifrån ideologi, säger Magnus Holst.

Men trots en bra samarbetsförmåga tror han att de skilda bakgrunderna delvis låg partiet i fatet.

– Många tyckte “äh, vadå ett studentparti, det är bättre att rösta på samma parti som man röstar på i riksdagen med en tydligare ideologisk hållning”. I och med våra olika ideologiska ståndpunkter hade vi ingen annan ideologi än att vi skulle sätta studenternas frågor i centrum. Det var säkert många som kände att de hade tillhörighet till en politisk inriktning eller ideologi och inte röstade på oss av den anledningen.

TROTS DET LOCKAR partiet en betydande andel av rösterna bland stu-

denter. På Kämnärsrätten väljer 14 procent att lägga röst på partiet i valet år 1998. Men när mandatperioden närmade sig sitt slut överväger Studentpartiet att kasta in handduken. Partiet formulerar 18 punkter som man kräver att övriga partier ska uppfylla. Det är ett ultimatum, alternativet är att kandidera även i valet 2002.

– Vår plan var aldrig att vara kvar i Lunds studentpolitik i all oändlighet utan att sätta studenternas frågor på den politiska agendan. När vi kände att vi hade fått genomslag så kände vi att vår bas för att kunna fortsätta ytterligare en mandatperiod inte var särskilt bra, säger Magnus Holst.

På en presskonferens, måndagen den 28 augusti 2002, meddelar Studentpartiet sitt definitiva beslut: De tänker inte ställa upp i valet samma år, då merparten av de 18 programpunkterna var uppfyllda eller under bearbetning. Framför allt har partiet lyckats få igenom två stora reformer genom studentrådet, tillsammans med ett beslut om att studenter ska få individuell handläggning vid socialbidragsärenden.

ETT LITET SPÅR lämnar partiet ändå efter sig. För att förvalta rätten till

partibeteckningen Studentpartiet samt partiets kvarvarande ekonomiska tillgångar, inrättas organisationen Studentpartiets stiftelse för ett studentvänligare Lund.

– Vi har kvar lite pengar från det partibidrag som vi fick. Vi har sagt att om någon ska starta ett studentparti igen så kan vi sponsra med någon tusenlapp för att trycka valsedlar, avslutar Magnus Holst innan han lämnar Lundagårds redaktion och AF-borgen, där han suttit på partimöten 20 år tidigare.

Redigering: Nina Morby

läs fler historiska händelser på lundagard.se ◣

Vid millenniekiftet satt Magnus Holst i kommunfullmäkte för Kommunpartiet Studenterna, för att driva studenternas intressen.

TRASIG I MÅNADER, L A G A D PÅ M I N U T E R JUST NU 15 % S T U D E N T R A B AT VI LAGAR DIN MOBIL & S U R P L AT TA M E D E T T ÅRS GARANTI

S VA R T B R Ö D E R S G ATA N 1 072-33 44 581

lundagård nr 2 2020

15

på djupet

barn av sin tid

TEXT MARTIN AXELSSON DÄRTH ILLUSTRATION CAROLINE ULVROS

Lundagårds Martin Axelsson Därth reflekterar över Baby boomers och Generation Z:s skilda livsfilosofier, personifierade av Pippi Långstrump och Greta Thunberg. ”HOW DARE YOU?” frågar sig en 16-årig svenska inför det samlade

PIPPI OCH GRETA är inte de enda motpolerna av sitt slag. År 1872 skrev

världssamfundet. ”This is all wrong. I shouldn’t be up here. I should be back in school, on the other side of the ocean. Yet, you all come to us young people for hope.” I ett redan historiskt tal ställer Greta Thunberg de äldre generationerna till svars för deras bristande engagemang i klimatkrisen.

Gretas tal belyser det faktum att klimatfrågan inte enbart är en kamp mellan klimataktivister och klimatförnekare, utan kanske framförallt en generationsfråga. I ena ringhörnan: Generation Z. I den andra: Baby boomers.

Den klarast lysande stjärnan på klimataktivismens nattsvarta himmel är onekligen Greta Thunberg, som krönte fjolåret genom att låna ut sin nuna till omslaget av Time Magazine när hon utsågs till ”Person of the Year 2019”. I internationell media har hon fått epitetet ”Eko-Pippi”. Föga förvånande med tanke på hennes svenska ursprung och karaktäristiska, långa flätor.

den tyske filosofen Friedrich Nietzsche om ett annat ikoniskt motsatspar - de grekiska gudarna Apollon och Dionysos. Nietzsche ansåg att gudarna utgjorde en dikotomi – en sorts filosofisk yin och yang. Apollo, solens gud, representerade önskan om att skapa ordning, inskränkning av uppgjorda gränser, självkontroll, rationalitet och måluppfyllelse. Dionysos, vinets gud, symboliserade berusning, kaos, intuition, passion och hedonism. Vem vet, om Nietzsche hade varit född 150 år senare hade han kanske valt två ikoniska svenskor för att illustrera dessa motpoler.

Nietzsche är annars mest känd för sin teori om övermänniskan. I forskningsartikeln ”Pippi Långstrump – Nietzsches övermänniska” av Michael Tholander vid Linköpings universitet, argumenteras för att Nietzsches idé om övermänniskan överensstämmer med attribut som återfinns hos Pippi. Inte på grund av hennes övermänskliga styrka, utan för hennes individualism, kreativitet och livsbejakande spontanitet som inte låter sig kvävas av den svenska Jantelagen.

Precis den kreativa nonchalans som fick henne att inkvartera en häst på verandan och börja gå i skolan för att få gå på jullov.

DET MÅ VERKA långsökt att jämföra en privatperson med en fiktiv

figur. Men det är inte för inte som Greta har gått genom hela väldens mediebrus, med bara ett par flätor, en skylt och ovanligt hög ogiltig frånvaro.

Gretas inflytande sker mestadels över sociala medier – ett forum där vår persona inte sällan förhöjs och förstärks. Likt politiker och influerare följer Greta ett tydligt narrativ, och den mediala bilden av henne är därmed konstruerad. Vore det förresten så fel om hon låtit sig inspireras av Sveriges folkkäraste fiktiva flicka? Pippi-böckerna har trots allt översatts till över 70 språk. Varför uppfinna hjulet på nytt?

PIPPIS INSPIRERANDE LIVSÅSKÅDNING i all ära, men kanske är det

snarare Greta som med sitt skolkande gjort sig förtjänt av att liknas vid en övermänniska. Eller så är vi alla produkter av den tid vi växer upp i. En hel generation stöpta i samma kollektiva pepparkaksform.

Barn av sin tid, helt enkelt.

FAKTUM ÄR ATT Greta och Pippi delar fler likheter än vad man först

kan tro. Båda är unga, självständiga och frispråkiga rebeller som vågar ifrågasätta och utmana ett etablissemang. Greta mot klimatförnekarna. Pippi mot den svenska överförmyndarstaten, representerad av Prussiluskan, i maskopi med poliserna Kling och Klang. Båda har genomfört framgångsrika strapatser över världshaven. Båda är skolkare. Och båda besitter superkrafter. Pippi har välsignats med en övermänsklig styrka, medan Greta talar om Aspergers syndrom som hennes superkraft. Men framförallt förenas de i sin förmåga att använda det talade ordet som främsta vapen.

Trots sina många likheter skiljer de sig dock dramatiskt åt på en avgörande punkt: deras livsfilosofier. Medan Pippi drivs av en obstinat, punkig, nästan anarkistisk carpe diem-mentalitet, så är Gretas drivkraft sprungen ur en ångestladdad domedagsprofetia. En altruistisk ideologi som helt saknar motstycke hos Pippi, som mest verkar revoltera på pin kiv.

ASTRID LINDGREN PUBLICERADE den första Pippi-boken 1945, vilket

gör Pippi till en typisk Baby boomer. Efter andra världskrigets slut hade Sverige en stark högkonjunktur, och generationen växte upp med en kollektiv optimism. Baby boomers fick betydligt mer klirr i kassan än deras föräldrageneration, vilket resulterade i en ökad konsumtion och levnadsstandard. Generationen låg bakom fenomen som Flower power-rörelsen, Summer of Love och Woodstockfestivalen. De var kort och gott livsnjutare. Pippi hade som bekant en hel villa till sitt förfogande, en skattkista full med guldmynt, ett sockerdricka-träd och hon unnade sig frekventa utlandsresor till Söderhavet.

Generation Z däremot, beskrivs som en brådmogen och politiskt korrekt generation. Märkta av ökande psykisk ohälsa, en tuffare arbetsmarknad och klimatångest. I samklang med Greta anses de vara den första globala generationen. De identifierar sig som världsmedborgare snarare än till nationer. Generation Z spås bli den hårdast arbetande och mest innovativa generationen någonsin.

16

lundagård nr 2 2020

HELSINGBORG ARENA

ETT HUS. TUSEN UPPLEVELSER Köp biljetter på hbgarena.se

Redigering: Vendela Källmark

läs mer på djupet på lundagard.se ◣

lundagård nr 2 2020

17

reportage

andrahandsvär(l)den Eldsjälsarbete, andrahandsprofitering, bibliofili, skattjakt.

Antikvariatkonceptet är samtidigt uråldrigt och tidlöst.

Men vilka finns, och hur går det för dem? Lundagård besöker och överblickar antikvariaten i Lund och Malmö.

Patrik Andersson Antikvariat ligger några få steg från korsningen där Kyrkogatan övergår till Bredgatan i Lund. Lokalen är ljus, taket högt. Böcker står prydligt staplade på borden och i hyllorna. Patrik Andersson själv sitter bakom ett skrivbord med dator och kaffekopp.

Arbetsdagen har just börjat. Det startade år 2002, som rent Internetantikvariat.

– Det fungerade väldigt bra, man får beställningar från hela världen. På 1990-talet fanns böcker man kallade hyllvärmare, udda böcker. Plötsligt är just de efterfrågade och går inte att hitta på vanliga ställen, säger han.

PATRIK ANDERSSON ÖPPNADE butik på Bredgatan år 2010, och flyttade

till den nuvarande adressen 2018/2019.

Mobiltelefonen ringer. En kund vill sälja en hel kasse böcker. Patrik Andersson ber honom komma in med den så att han kan kamma igenom.

– I början var det inte så lätt att få tag i böcker, men sedan jag hunnit etablera mig får jag nästan fler erbjudanden än jag kan tacka ja till.

Han köper också in böcker på aktioner, och från dödsbon.

– Efter en gammal professor finns det i regel ett hus sprängfyllt med böcker. Men det är inte så att jag läser dödsannonser, säger han och skrattar till.

PATRIK ANDERSSON UPPLEVER att branschen mår bra, och har följt en

sorts värdeutveckling som liknar världsekonomin. De udda, dyrbara böckerna har stigit i värde. Det är det som Patrik Andersson försörjer sig på, eftertraktade dyrbarheter: – Butiksförsäljningen är så pass liten, nu kan man säga att det är nätförsäljningen som finansierar butiken. Ändå betonas en viss bredd.

– Det centrala är lyrik, tillsammans med humaniora i stort. Filosofi, antiken och historia är det som säljer bäst i butiken, säger Patrik Andersson.

18

lundagård nr 2 2020

TEXT AMANDUS GUSTAFSSON FOTO SABER MALMGREN

PÅ FRÅGAN OM framtiden är han optimistisk.

– Jag tror att längtan efter det genuina kommer att bidra till bokens fortlevnad. Det verkar som att den yngre generationen har en önskan efter något mer genuint än appar och klickningar. *** I VINKLARNA MELLAN förlag och Augustpris, där läsare och bokhandlare verkar, råder osäkerhet. Frågan är återkommande, som perenner: Vad är litteraturen, och lever den? Att svaret skulle vara enkelt tror ingen. Men mer förutsägbara krafter, som ekonomin och lönsamheten, avspeglar verkligheten.

Enligt Bokförsäljningsstatistikens rapporter år 2018 och 2019 från Svenska Förläggareföreningen och Svenska Bokhandlareföreningen ökade Internet-bokhandlarnas försäljning mellan 2017 och 2018 med 5,8 procent. I fysiska bokhandlar minskade försäljningen med 5,2 procent. Under första halvåret 2019 ökade antal sålda bokexemplar, medräknat ljudboksplattformar med sina prenumerationsmodeller, med 5,1 procent, jämfört med föregående år.

Vad gäller nytryckta böcker talar statistiken klarspråk: papper är på väg ut. Ändå står antikvariat kvar, och nya startas. Några uttömmande siffror om andrahandsbokhandlarna finns inte att tillgå.

Frågan är om nytryckta böcker har något alls att göra med de begagnade, om digitaliseringen biter på- eller snarare lyfter de senare? *** BERGSGATAN I MALMÖ vimlar av verksamheter och trafik. Mitt i allt

ligger Rogers antikvariat. Jag går upp för den branta trappan in i en tät hyllvärld. Ägare Roger Persson packar upp böcker. Antikvariatet startade år 1984 och flyttade till den nuvarande lokalen redan år 1985.

– Det fungerar fortfarande för min del, jag ska inte klaga. Det gäller Redigering: Vendela Källmark

läs fler reportage på lundagard.se ◣

Tommy Näzell prissätter böcker i sitt antikvariat Pixbo Books.

Anders Nilsson i sitt självbetitlade antikvariat på Bredgatan i Lund.

att veta vad man köper och vad man har för kunder.

– Det är förvånansvärt många böcker som säljs, jag tror att second hand-bokhandeln är framtiden. De här stora drakarna som säljer nyproducerat för 200-300 kronor styck kommer få svårt att ha butik.

ROGER PERSSON PRIORITERAR böcker från vitt spridda områden, så-

som romaner, deckare, faktaböcker inom historia, filosofi, topografi, konst och foto. Han berättar att han började med serietidningar, men att bokförsäljningen ökat med tiden. I dag står böckerna för omkring 80 procent av försäljningen. Roger Persson menar att den enda trenden han har märkt av är en estetisk sådan: – Det ska se bra ut i bokhyllan och så. En del samlar och är ute efter snygga böcker.

Antagligen är detta det nya, unga som vill ha stil och smak? Kanske jagas efter bokhylla före böcker, skogen före träden. Om läsandet förflyttats från folkligt nöje till upphöjt, arkaiskt ämne får böckerna som ting en förnyad status. Beståndsdelarna livsstil och presentation blir större.

BOKFINKEN ARBETAR ÄVEN med närvaro på sociala medier.

– Vi har haft influencers som varit här och delat inlägg, vi fick till exempel 48 000 träffar inom ett par dagar. Det är stort när det väl når ut.

Kanske är detta den nya sortens antikvariat. Inte bara en bokbutik, också en estetisk upplevelse. Sociala media är en självklarhet. Utrymmet uppstår i en outtalad sanning, i materialismen bakom bokköpandet. Otvetydigt förbundet med finkultursvurmande finns ett romantiskt dagdrömmande, njutningen av papper i en tid av skärmar. ***

*** PIXBO BOOKS ÄR beläget en halvtrappa ned från trottoaren vid Krafts BOKFINKEN LIGGER PÅ Helmfeltsgatan, intill Pilstorpsparken i Malmö.

Jag möts av en entusiastisk butiksinnehavare. Inredningen matchar utbudet, det vill säga begagnat och vintage-betonat. Förutom böcker är både keramik, tavlor och räknemaskiner till salu. Jag frågar om det är en medveten strategi att bredda utbudet.

– Absolut, att driva enbart antikvariat i dag är väldigt svårt. Du behöver ha något anknutet också, som LP-skivor, inredningsdetaljer och kuriosa, säger butiksinnehavaren.

De öppnade den 1 april 2019, och monterade över 100 bokhyllor till sitt insamlade utbud.

– Väldigt många unga från Lund kommer hit, oftast litteraturstuderande som söker skönlitteratur, lyrik, dramatik och litteraturvetenskap.

I lokalen ryms omkring 20 000 böcker, med ytterligare 10 000 på lager.

Redigering: Vendela Källmark

torg, bakom Domkyrkan i Lund. Butiken har funnits sedan september 2019. Dessförinnan, i drygt tjugo år, bedrev Tommy Näzell sin verksamhet endast på nätet.

Bokförsäljningen går bra, att butiker stänger igen beror snarare på de höga och stigande hyrorna i Lund, menar han.

– Det här är ingen bransch man ger sig in i för att bli rik. Det är mer ett sätt att leva, att handla med böcker. Pensionsålder vid 65? Nej. Det är ett fåtal i branschen som går i pension. De flesta, så att säga, dör på sin post. Men de har åtminstone fått leva ett rikt liv, säger han.

VI KOMMER IN på utbud.

– Jag har också nischat mig med bokförsäljningen, främst historisk litteratur så som: bokhistoria, släkt- och personhistoria, kulturhistoria. Jag försöker undvika romaner, pocket, och liknande.

Jag frågar om inköpen. Tommy Näzell säger att det ofta rör sig om lundagård nr 2 2020

19

reportage

20

lundagĂĽrd nr 2 2020

läs fler reportage på lundagard.se ◣ privatpersoner och pekar på en färgglad gympabag på golvet.

– Eller så kommer de in och frågar om jag kan göra ett hembesök.

Och det är det bästa, att se böckerna på plats.

Pixbo Books säljer främst genom Antikvariat.net berättar Tommy Näzell. Det är en mindre plattform, jämfört med de cirka 30 000 säljarna på Bokbörsen.se, men fördelen är kvalitativ.

– Antikvariat.net är cirka 100 medlemmar från nordiska antikvariatföreningar, de har ett rykte att vårda.

– Kontentan är alltså: de olika evenemangen vi håller, författarsamtal, uppläsningar, böckerna vi ger ut och böckerna vi har till försäljning, avspeglar varann. Det är ett utbud som hänger ihop.

Jag frågar om andelen begagnade böcker i butiken.

– Det är ju mycket bättre vinstmarginal på begagnade, så utan det hade vi inte kunnat gå runt i den här staden. Kanske i Hägersten eller Uppsala, men inte här. Det är dyrt för bokhandlar att köpa in böcker som är nya.

***

KETTIL KASANG MENAR att de inte jämför sig med andra antikvariat,

ANTI LIGGER PÅ Drottninggatans slutsträcka i Malmö, ett kvarter från

Värnhemstorget. De öppnade i september 2014 på Höstgatan, och flyttade till nuvarande adress vintern 2018.

Mitt i lokalen står ett bok- och planschfyllt skrivbord där grundaren Kettil Kasang sitter. Han berättar att de började som ekonomisk förening, men har senare övergått till aktiebolag där butik, antikvariat och Internetbokhandel ingår. Anti fungerar även som litteraturscen med omkring 45 evenemang om året. Dessutom bedrivs ett förlag.

Jag undrar om det fanns en grundtanke med de olika verksamheterna.

– Jag hade inte velat driva ett antikvariat rakt upp-och-ned. Jag har andra kapaciteter som jag skulle tycka det vore deprimerande att inte använda mig av och utveckla. Tanken var egentligen att bokhandeln skulle hjälpa att finansiera förlagsverksamheten. Och så har det också blivit, säger han.

Vad gäller Internetbokhandeln står den för mindre än hälften av den totala försäljningen. Butiken klarar sig inte utan nätförsäljning, men någon postorderfirma vill de inte vara. Kettil Kasang menar att folk lockas av en plats som har gjort ett urval.

– En liten känga mot Akademibokhandeln Malmö är att de, trots kompetent personal, frivilligt anonymiserar sig själva.

KETTIL KASANG KAN som förläggare exempelvis inte gå dit och be dem

eftersom deras verksamhet är så förgrenad.

– Vi fokuserar inte så mycket på gamla utgåvor även om vi har ett gott öga till dem. Det är litteraturen som väljs ut, oavsett om det är en jättestor billig, gammal upplaga eller ej.

Sedan in på framtidsfrågan: – Jag tror att det kommer att bygga på att man inte tjänar pengar på det, så länge man inte gör det kommer det startas av människor med intresse av att vara litteratörer. Och de kommer vilja göra så många olika saker som möjligt.

Kettil Kasang pekar mot skyltfönstret: Anti följt neder till av Antikvariat Scen Förlag.

– Jag bryr mig väldigt mycket om boken som föremål, och försöker exponera den.

Butikslokalen talar för honom, med sitt oavgränsade, luftiga yttre rum. Allt är väggmonterade, enkla hyllor. Syns gör böckernas omslag, snarare än ryggar. Detta skiljer till viss del ut Anti. Å andra sidan spår de själva en framtid utan möjlighet till förtjänst. *** PÅ ANDERS ANTIKVARIAT, vid Juridicum i Lund, har mannen själv inte

tid att prata. Han har för mycket att göra och ber oss att återkomma en annan dag.

köpa in Antis böcker, trots att de är ett lokalt förlag. Det är att skjuta sig i foten vad gäller konkurrens med nätförsäljning, menar han.

Kettil Kasang på Anti i Malmö.

lundagård nr 2 2020

21

föreningen

en billig försäkring mot socialism Ett samfund för studenter som vill lufta sina tankar om bildning, ideologi och filosofi ur ett liberalt och konservativt perspektiv.

Lundagård har besökt Studentföreningen Ateneum i samband med invigningen av deras nya föreningslokal.

TEXT JONATAN ALMFJORD FOT0 SABER MALMGREN

– Hej! Jomen, var det inte du som var libertarian? säger en som just känner igen ett ansikte från tidigare event.

I andra delen av rummet diskuteras nattväktarstaten. Och i en tredje hörna står ett gäng och berömmer Sokrates. Sokrates är i det här fallet studentföreningens maskot: en uppstoppad skogshare.

Jag är på Studentföreningen Ateneums inflyttningsfest. Föreningen har flyttat till en ny lokal på Bredgatan 25 och det ska firas med buller och bång, eller åtminstone bubbel och sång. Ett trettiotal personer, de flesta fint uppklädda, fyller ut den nya lokalen. Åldrarna är blandade. De flesta är studenter, men flera seniorer finns också på plats.

JAG TRÄFFAR ATENEUMS ordförande, Christopher Ogesjö, dagen

innan inflyttningsfesten. Han presenterar sig som en “88:a från Svedala som läser ekonomi och juridik.” Han har tidigare varit aktiv inom studentlivet, till exempel inom Östgöta nation, men efter något år velat satsa på någonting annat.

– Det var då jag hittade Ateneum. Det var en oerhört avslappnad förening med mycket come-as-you-are. Vi har människor i tweed-kostym men också i jeans och t-shirt, alla är välkomna.

På samma sätt är det med vår stora mångfald av idéer och uttryck. Det blir väldigt givande.

Det var under en talarkväll med Alice Teodorescu i april 2016 som Christopher Ogesjö fick upp ögonen för Ateneum. Engagemanget fördjupades när han år 2019 blev vice ordförande och fick ansvara för 85-årsjubileet. Sedan årsskiftet kan han titulera sig Ateneums ordförande.

ATENEUM ÄR EN politisk men, partipolitiskt obunden, student-

förening med inriktning mot liberal och konservativ ideologi.

Föreningen grundades år 1934 och har sedan dess genomgått flera namnbyten: Ungsvenskarna blev till Konservativa studentföreningen som i sin tur blev till Fria Moderata Studentföreningen (FMSF). Sedan år 1992 är namnet Studentföreningen Ateneum.

Från början var föreningen direkt kopplad till Moderaterna, men den kopplingen bröts på 1950-talet. Men samarbeten kvarstår – Ateneum är medgrundare till en medlemsförening i FMSF och den nya föreningslokalen ägs av Moderaterna.

– Det kan vara värt att belysa: Vi är medlem i FMSF, men vi är

Redigering: Louise Lennartsson

läs mer på djupet på lundagard.se ◣

Ateneums maskot Sokrates var med när den nya lokalen invigdes.

inte FMSF. Vi är ganska stolta över vår egen atenska identitet, förklarar Christopher Ogesjö.

Vidare är Ateneum en erkänd förening inom Akademiska föreningen och som medlem måste man vara student i Lund.

Det finns dock möjlighet att bli stödmedlem som exempelvis senior.

DET NYBILDADE KONSERVATIVA förbundet i Lund kommer på tal.

Jag frågar Christopher Ogesjö om de båda studentföreningarna vänder sig till liknande målgrupper.

– Ja, det kan man väl säga. Men det finns ingenting som utesluter medlemskap i båda, svarar han.

Han fortsätter i liberal-konservativ anda: – Och vi är ju av hållningen att konkurrens och fri marknad är någonting bra. Det är välkommet. Ju fler som är intresserade av att diskutera ideologi och idéer, desto bättre. Sen kan jag tycka att det är lite synd att bara fokusera på just konservatism. Men det är ju kul att det kommer fler, det stöttar och välkomnar vi.

CHRISTOPHER OGESJÖ ÅTERKOMMER vid flera tillfällen till vär-

det av att hålla det högt i tak och att vara öppen för andra idéer.

Han nämner att ett, förvisso outtalat, löfte i Ateneum har varit att bjuda in en socialist varje kalenderår på en talarkväll. Gudrun Schyman och Stig-Björn Ljunggren är exempel på sådana gäster, som exempelvis talat om “vad borgerligheten kan lära sig av socialismen”. På så sätt kan man få in nya synvinklar, vilket, menar Christopher Ogesjö, är särskilt behövligt i dag med sociala medier och personligt utformade flöden: – Då får man, om inte annat, möjligheten att pröva sina egna argument. Om jag läser, säg Marx, kan jag förkasta hans problemformuleringar och hans lösningar?

var vi kommer ifrån, säger han.

Jag kollar på klockan och tackar Christopher Ogesjö för intervjun.

24 TIMMAR SENARE, på Bredgatan 25, är stämningen festlig.

Sorlet från diskussionerna om nattväktarstat och anarkokapitalism blandas med komplimanger riktade till den fluffiga Sokrates. Efter en dryg timme tar gästerna plats i stolarna.

Christopher Ogesjö välkomnar dem med några väl valda ord och presenterar kvällens särskilt inbjudna hederstalare: Cecilia Brinck, moderat politiker och ordförande i föreningen år 1987 och år 1990-1992. Hon berättar om sina erfarenheter som student i Lund och inom Ateneum, och kontrasterar mot hur det är i dag.

– Jag ska ge mig ut på hal is nu. Allt är bättre nu. Precis allt.

Men detta är inte socialismens förtjänst, det är marknadsekonomins.

Atenarna skrattar.

– De problem, eller som det i dag heter: utmaningar, vi har just nu är, om jag får lov att citera statsministern, inte okej, kommenterar Cecilia Brinck det politiska läget.

EFTER CECILIA BRINCKS anförande går kvällen mot sin höjd-

punkt – bandklippning. Christopher Ogesjö vänder sig mot ett rött sidenband som hänger mellan två piedestaler (på den ena tronar Sokrates själv och håller stadigt bandet med en väl placerad baktass). En sax förs elegant in på en kudde av vice ordförande Elias Nilsson. Bandet klipps och ett dån ljuder när luften fylls av guldkonfetti och applåder. Christopher Ogesjö förklarar att invigningen nu är över, men stämningen är på topp och de flesta stannar kvar.

ATT FOKUSERA PÅ ideologier och idéer snarare än att fastna i

ATENEUM STÅR PÅ tre ben: bildning, ideologi och filosofi. Skill-

naden mellan bildning och utbildning har Christopher Ogesjö tänkt mycket på: – I debatten har vi i dag tappat bildningsidealet och fokuserar nästan bara på utbildning. Vi har tappat att man ska läsa skönlitterära böcker för att utveckla språket, läsa filosofi för att förstå de tankar som formar oss, eller läsa historia för att veta

partipolitiska snödrivor – det verkar vara Ateneums kännetecken. Samtidigt görs ingen hemlighet av att det är en borgerligt inriktad förening. Det blir jag påmind om när jag tackat för mig och på vägen ut passerar en rollup med texten “Ateneum - en billig försäkring mot socialism”.

lundagård nr 2 2020

23

porträttet

”Vänsterstudenterna har satt agendan” Konservativ, sällan konsekvent, men alltid kontroversiell.

När jag berättar för mina vänner att jag ska intervjua Ann Heberlein reagerar alla mer eller mindre starkt. Många tycker mycket. Mer än om de flesta moralfilosofer med en avhandling i etik bakom sig.

På bussen mot Slussplan i Malmö skriver hon att hon blir sen. Vi ska strax ses i hennes lägenhet, men bilköerna mellan Kristianstad, där hon för dagen arbetat för Moderaterna, och Malmö är långa denna torsdagseftermiddag.

Hon ger mig portkoden och skriver att jag och fotografen Tomas kan gå upp så länge.

Hennes man är hemma och kan bjuda på kaffe. Sagt och gjort. Erik van der Heeg öppnar dörren och välkomnar oss in.

– Jag sätter på kaffe. Slå er ner, Ann kommer snart, säger han.

På golvet ligger stora persiska mattor. Jag och Tomas sätter oss i den sammetsröda soffgruppen i hörnet. Bokhyllor täcker väggarna.

Det är högt i tak, i flera avseenden.

Ann Heberlein kommer in genom dörren strax efter att kopparna ställts på bordet. Hon går och bättrar på läppstiftet innan hon slår sig ner bredvid mig i soffan.

EFTER DISPUTATIONEN I moralisk etik i Lund år

2005 har hon gjort sig ett namn som stridbar debattör. Men hon har varit verksam vid universitetet sedan slutet av 1990-talet. År 2017 kandiderade hon till riksdagsvalet för Moderaterna, lämnade landets kultursidor och sa upp sig från sin lektorstjänst.

– Det blev ett problem att ha en så uttalad politisk åskådning och samtidigt föreläsa.

Etik berör ju dagsaktuella händelser som kan ha en politisk dimension. Jag ville inte att mina studenter skulle behöva fundera över om jag skulle bedöma deras politiska åsikter, jag ville inte skapa den oron, förklarar hon.

HON VAR EN av många moderata företrädare

som riktade kritik mot hur den nya tankesmedjan, Oikos, diskuterades i SVT:s program Agenda. De menade bland annat att programmet insinuerade att nationalism och liberalkonservativa partier går hand i hand.

“Konservatismen är större än misogynt abortmotstånd och syrliga påståenden om att barn till frånskilda föräldrar blir kriminella.

Sånt dravel.” skrev hon i ett inlägg på Facebook och delade samtidigt en artikel hon för två år sedan skrev till Svenska Dagbladets ar24

lundagård nr 2 2020

tikelserie “Vart är konservatismen på väg?”.

I ARTIKELN MED rubriken ”Efter Reinfeldts

villfarelser – konservatismens tid är nu”, skrev hon bland annat att “Konservatism är [...] en pragmatisk ideologi grundad i erfarenhet och en realistisk syn på människan och hennes natur, snarare än ett abstrakt luftslott byggt på önsketänkande och glädjekalkyler.”

DÅ, FÖR TVÅ år sedan, var hon trots kontro-

verser fortfarande en given samhällsdebattör på kultursidorna. I dag är hon något mer perifer och verkar främst på den egna plattformen Heberleins etik och nättidningen Nyheter Idag. Fram tills nyligen skrev hon på Ledarsidorna.se precis som maken Erik van der Heeg.

– Konservatismen har ett patos men tycker inte synd om människor, det gillar jag. Jag vill inte att folk ska tycka synd om mig och vice versa. När man tycker synd om människor förminskar man dem. Det finns en kamp om offerrollen i Sverige. Statusen att vara ett offer ger dig vissa fördelar. Ett offer kan inte utkrävas ansvar. Du är ursäktad, men du kan inte hävda din autonomi. Det är en bubbla i debatten. Bara för att du har blivit orättvist behandlad kan du inte behandla andra dåligt, säger hon.

SOM AKTIV KULTURSKRIBENT i etablerad me-

dia hade hon ingen uttalad politisk hållning.

– Om du inte säger nåt, ja då är du vänster, säger hon på rungande malmöitiska och skrattar. När hon “kom ut” som moderat upplevde hon att många kände sig svikna.

Vänsterperspektiv är normen inom både akademin och kulturen, menar hon. Universitetsvärlden är politiserad – med fördel för vänstern.

– Vänsterstudenterna har satt agendan.

Både som student och föreläsare har jag märkt att vänsterperspektiv dominerar i föreläsningssalarna. Nyligen har de med en annan hållning också börjat yttra sig. Det har ju alltid funnits lika många studenter med klassiska liberala eller konservativa åsikter, säger hon.

demonstrera.

– Vänstermänniskor är generellt mycket bättre på det, säger hon.

Hon tycker att svensk kulturdebatt är alltför snäv och saknar bredd i perspektiv och ideologier. Ytterligare problem är att politiska, moraliska eller etiska debatter oftast blir väldigt känslomässiga.

– Många debatter jag deltagit i har urartat i känslomässiga utspel. Det handlar oftare om motståndarens karaktär än argument. Det är en väldigt tjatig sak i svensk debatt. Jag kommer aldrig ändra uppfattning för att du säger att jag är ond.

KANSKE VAR DET i samband med Greta Thur-

fjells text om huskvinnans återkomst i DN år 2018, som debatten om konservatism i modern kontext drog igång. Inte minst bland unga. Jag frågar Ann Heberlein varför hon tror att unga verkar mer och mer sugna på konservatism.

– I turbulenta tider söker man efter något som är beständigt. Man är inte lika sugen på att dekonstruera varken sig själv eller andra fenomen i tillvaron. Längtan efter det eviga, det stabila, något att hålla fast vid kommer ur en känsla av otrygghet och oro, svarar hon.

HON TROR ATT det är svårare att navigera i

tillvaron i dag än förr.

– Det finns så många möjligheter men så mycket krav, då är det skönt att hänge sig åt något som är tryggt, en färdig form som sätter en ram runt ens liv, säger hon.

Det finns en längtan efter det genuina. Efter tid och tystnad, och något som är privat, tror hon.

– I en samtid där det förväntas att vi delar med oss av allting, behöver vi det som är privat. Vi behöver hemliga rum i någon mening.

Det som kommer att uppfattas som exklusivt och eftersträvansvärt är inte att ha många följare, utan att vara mystisk och behålla saker för sig själv. Att dra sig undan och vara nöjd med det.

ANN HEBERLEIN TROR inte att konservatismen

kommit tillbaka, för den har alltid funnits där. Under ytan.

ATT KONSERVATISMEN INTE synts lika myck-

et tror hon dels beror på att det inte ligger i konservatismens natur att manifestera och

TEXT JULIA HAGSTRÖM FOTO TOMAS CASTRO Redigering: Louise Lennartsson

ann heberlein Ålder: 49 år.

Gör: Författare, opinionsbildare och politiker.

Familj: Gift med Erik van der Heeg och har tre barn från tidigare äktenskap.

Bor: I Slussen i Malmö Aktuell med: boken “Arendt: Om kärlek och ondska”, en biografi om filosofen Hannah Arendt som släpps i april.

kultur

Prekariat & naturromantik Rörlighet och flexibilitet är högvaluta på dagens arbetsmarknad, vilket i många fall bidrar till en otrygg tillvaro. Motgiftet finns i kulturen, och i naturen.

En av mina bästa vänner har nyligen börjat äta antidepressiva läkemedel, SSRI. Samma dag som min väninna berättade om sina nya mediciner hade jag börjat läsa Walden (1854) av Henry David Thoreau. Walden är baserad på ett experiment som författaren själv utförde. Han flyttade till ett egenbyggt hus intill en sjö. Detta naturromantiska och civilisationskritiska verk avhandlar vårt egentliga behov av kläder, att maskiner förslavar oss, att människan är ytligt fixerad vid karriär, arbete, pengar och status. I dag kryllar det av civilisationskritisk litteratur. En längtan bort från samhällets bojor och till naturen är ett starkt tema, nu och då.

MIN DEPRIMERADE VÄNINNA är född och upp-

vuxen på en bondgård i Östergötland. Hon hade hästar, katter och bodde i direkt anslutning till skogen.

Inte helt olikt en annan, som åtminstone tillbringade sommarmånaderna i ett uppländskt järnbruk anno 1700-tal. Under tallarna, bredvid blåbärsriset och vildhallonen. Vi friserade visserligen syrenbusken som omgärdade den lilla gräsmattan, och vi hade rinnande kallvatten och el, men utedass hundra meter bort och ingen dusch.

JAG OCH MIN väninna konstaterade, kvasi-psy-

kologiskt nog, att det inte är så konstigt att hon just nu behöver SSRI. Dels bor hon i Malmö; “parkernas stad”. Men parker är inte natur, utan anlagda och tämjda.

Hav finns, men tyvärr är även det domesticerat.

En bro, en hamn, vindkraftverk och bryggor.

Dels har hon en mycket oklar arbetssituation. Jag och min väninna träffades på kursen Teaterns teori och praktik på Teaterhögskolan i Malmö. I dag jobbar hon som scenkonstnär, som värd på stadsteatern i Malmö och som personlig assistent. De två senare sysselsättningarna är timanställningar.

Min väninna tillhör således prekariatet, en “ny” samhällsklass som gestaltas i den nyligen uruppförda pjäsen Prekariatet på just Malmö stadsteater. Det som förenar prekariatet är otrygga anställningsformer, oavsett utbilningsnivå.

tolka till din fördel När man går på stan händer det att folk tittar på en, ibland så mycket att man blir konfunderad. Jag brukar, baserat på den beskådades reaktion, tänka mig att det finns två typer av människor. De som sjunker ihop i förvissning om att de måste ha en kråka i pannan och de som tar blickarna som en komplimang. Var den senare typen – tolka verkligheten till din fördel.

LOUISE LENNARTSSON 26

lundagård nr 2 2020

I PREKARIATET MÖTER vi journalis-

ten utan fast tjänst, som får en panikångestattack när hon ska genomföra en intervju. Vi möter den universitetsutbildade lärarvikarien som drar på sig så höga skulder att hon tvingas flytta hem till sina föräldrar i Motala, och får jobb på Amazons kundtjänst, som hon

jobbar dygnet rum på i sitt flickrum.

Vi möter kvinnan som jobbat inom hemtjänsten i trettio år utan att få fast tjänst. Vi möter mannen med ett snart utgånget uppehållstillstånd som ingår ett resonemangsäktenskap för att få stanna i Sverige, och vi möter nyföretagaren som lever på sin frus inkomst.

psyket är ett hus Ponera att ett trevåningshus reflekterade det freudianska detet, jaget och överjaget. För möjligen är det så huset i filmen Parasite (2019) kan tolkas. Där framträder källarvåningen i detets skepnad av lustprincipen. Karaktärerna präglas av irrationella sidor och är som mest styrda av sin aggressivitet. Samtidigt återspeglar övervåningen överjaget

eftersom det är där sonen och dottern i familjen Kim försöker nå upp till omgivningens förväntningar, inte minst sina föräldrars ideal. Och mitt i det hela utgör husets bottenplan av jaget eftersom karaktärerna alljämnt är medvetna om tid och rum och agerar som mest logiskt.

EMIL SANDGRIM Redigering: Vendela Källmark

läs mer kultur på lundagard.se ◣

det egna och det nya SCENERIERNA TALAR KLARSPRÅK. Vi

befinner oss på tågstationen Triangeln.

Pendlandet är både en symbolisk och reell komponent i prekariatets tillvaro.

Att vara mobil, rörlig, flexibel och på väg, är i dag förutsättningar på arbetsmarknaden.

UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET (UKÄ) KOM i januari månad ut med en

rapport med namnet Hur värderas högre utbildning? och den talande undertiteln Analys av arbetsmarknadens lönepremie för högskoleutbildning. Det står klart att det som premieras är yrkesutbildningar och licenser. Läkare, jurister och civilingenjörer. Det som däremot inte premieras är olika former av handarbete och filosofi, konst, teater samt musik.

Lika självklart som att ett samhälle behöver läkare, lärare och sjuksköterskor borde det vara att ett samhälle behöver kultur. Och att den som ska ägna sig åt kulturyttringar behöver utbildning för att kunna göra det bra.

Tyvärr har inte arbetsmarknaden rum att återgälda samhällets samlade behov.

björn von Schantz, sa skämtsamt över en kopp kaffe, att jag inte har en framtid.

KLASSISK ÄR VÄL i och för sig bilden

av den aspirerande skådespelaren eller diktaren som tvingas tillbringa slitsamma timmar som serveringspersonal på ett kafé. Eller att använda sin sexualitet som ett riskabelt vapen på arbetsmarknaden. Exempel på detta finns i många böcker, inte minst i Tove Ditlevsens Gift (1971) som avhandlar den kvinnliga skribentens villkor i en mansdominerad värld. Eller i journalisten Matilda Gustavssons undersökande bok Klubben (2019), som beskriver hur kvinnor i tystnad utstår sexuella trakasserier och även våldtäkter, i fall där våldsutövaren har stor makt över det kulturella fältet.

Maktstrukturer i kulturvärlden är mindre explicita än på den mer formella arbetsmarknaden. Där blir man inte nödvändigtvis bedömd utifrån akademiska meriter eller arbetslivserfarenhet, utan på mer abstrakta meriter.

I DETTA VIRRVARR står ett par saker

KULTUR ÄR I sin renaste och vidaste

form en arena för mellanmänskligt utbyte och empati. Det nyttjas inte sällan som ett motgift till allt vad karriärhets och prestationsångest heter.

Men för den som ägnar sig åt kulturyttringar är verkligheten en annan.

Det finns bara ett visst antal bidrag, utgivningsplatser och dylikt för den som vill ägna sig åt kulturuttryck på ett professionellt sätt. Däri frodas en hejdlös rivalitet mellan skribenter, teatermakare och musiker - och således även en misstänksamhet mot “flummiga utbildningar”.

NÄR JAG HAR berättat för avlägsna

samma håll. Uppåt, utåt, bortåt. Vi blandar uttryck och uppnår en sorts allmängiltig estetik. Kulturen liksom blandas ut till förmån för nya, namnlösa former. Detta följer förstås av en internationell kunskapsekonomi, och är inte nödvändigtvis av ondo. Det gemensamma utrymmet fattas inte sin egen skönhet, och fred och trivsel bygger i viss utsträckning på samhörighet. Men denna utbredande gemenskap tycks ha kommit på det egnas bekostnad. Ju mer lika vi blir varandra, desto mindre blir vi oss själva.

"Den egna kulturen är inte alltid bättre, det är sant – men det är alltid bäst att förstå det man förpassar."

DEN SVENSKA UNGDOMEN dras med en slående his-

torielöshet. Läsare, kan du namnge en svensk arbetarförfattare? Är Bellman ett skämt, eller vår genom tiderna största vissångare? Är din bild av Sverige den samma som utlandets – IKEA, midsommar och köttbullar? En utpräglad historielöshet gör att vi står handfallna medan det som gjort oss unika rinner ur händerna.

DEN EGNA KULTUREN är inte alltid bättre, det är sant

- men det är alltid bäst att förstå det man förpassar.

Vi är alla konservativa när det gäller det vi håller av, men var börjar den vars utbildning har försummats? Hur tar den fasta på det egna, som aldrig ens fått se det? Den andra generationen tar för givet vad den förra byggt upp, och den tredje undrar vad det någonsin var bra för. Den som inte är beredd att gå till det förflutnas försvar, är dömd att rycka på axlarna åt det namnlösas framåtmarsch.

FALLET EBBA BUSCH bara un-

TEXT VENDELA KÄLLMARK ILLUSTRATION SOFIA KOCKUM

slav under stjärntecknen På 00-talet följde de tre vise männen stjärnorna till jesusbarnet, på 1500-talet navigerade upptäcktsresande världshaven efter dem, och på 2020-talet använder vi dem för att navigera i dejtingdjungeln. Eller vi och vi. Kanske framförallt tjejer. Det andra könet verkar behandla stjärntecken och deras egenskaper som om de vore skrivna i sten. ”Men

SAMHÄLLETS KULTURTRENDER HAR länge pekat åt

det är ju för att han är kräfta, fattar du väl?”. ”Du är ju TVILLING, det hade ju aldrig funkat…”. På en dejt nyligen kom samtalsämnet om stjärntecken upp. Tänk om våra stjärntecken inte hade matchat? Skulle vi bara ha gått våra skilda vägar där och då? Är vi alla slavar under våra stjärntecken?

derstryker det märkliga i vår kultur. Inte ens de konservativa vet vad som bör bevaras.

ILLUSTRATION: AYDIN RAMEZANI

släktingar och bekanta att jag läst “Skrivarlinjen på Skurups folkhögskola”, “Litteraturvetenskap” eller gud hjälpe mig “Teaterns teori och praktik” har jag med jämna mellanrum fått frågan: “Vad blir man då?”.

Till och med rector magnificus, Tor-

klara: ett motgift till prestationshets, prekariat och osäkra anställningsformer finns i kulturen. Ett annat finns i naturen. Naturen symboliserar frihet och är Triangelns, pendlandets och den oändliga rörlighetens diametrala motsats. I naturen finns det ingen SSRI, bara mossa och höga träd.

Jag längtar tillbaka till tallarna, blåbärsrisen och vildhallonen. Jag längtar till syrenbusken som behöver friseras, kanske imorgon, och till de bristande hygienförutsättningarna, minst en mil från närmaste mataffär.

Helst ska mobiltäckningen inte fungera. Jag önskar alla, och inte minst min deprmierade, fantastiska väninna, en stund av trygghet. Antingen med en god bok eller i en soldränkt glänta.

När Kristdemokraternas Ebba Busch år 2017 läxförhördes på sin litteraturkunskap i Aktuellt, lät hånet inte vänta på sig. Partiet ville införa litteraturkanon i skolan, men av de tre frågor om författarna till klassiska svenska romaner kunde partiledaren inte svara på en enda. Hon hade inte läst Selma Lagerlöf. Inte läst August Strindberg. Inte Klas Östergren. Men det riktiga undret är att någon var förvånad. Är inte detta precis vad man skulle vänta av en den nya generationens politiker?

AXEL EKSTRÖM

MARTIN AXELSSON DÄRTH lundagård nr 2 2 2020 27

nöje

Här är jag konservativ

ILLUSTRATION: TESS TEDGÅRD

Några bakåtsträvande värderingar måste framtidsmänniskan unna sig. Kulturredaktionen dammar av sina.

ROMANTIK 1940

MODERN KONST

Jag åtnjuter vissa privilegium som kvinna i dag. Ett exempel är fördelningen av hushållssysslor. Och ibland får jag bjuda på den där ölen. Även det ett privilegium.

Men känslomässigt kan jag inte låta bli att vara den utflippade, och min kille, han tvingas (ibland motvilligt) hålla huvudet kallt.

Könsstereotypt och heteronormativt? Apselut.

Helt ärligt. Picasso – vad är det för skit? Vissa av hans teckningar hade jag helt ärligt kunnat rita bättre själv. Jag raljerar förstås - modern konst (eller hypermodern) kan vara både vacker, ful, provocerande, tankeväckande och oroande – vilket är uppfriskande.

Men håll med om att det är något visst med en traditionell gammal oljemålning ändå. vendela

INOMHUSSKOR

BARNLITTERATUR

MAJONNÄS I SUSHI

I Lund är det få förunnat att ta på sig finskorna. Kullersten, en inte obetydlig mängd regnvatten och nationsgolv trånga med stampande fötter sätter ofta stopp för allt annat än kängor och kanske en sneaker för den modiga. För skoälskarnas skull måste vi återinföra något jag känner gått förlorat; finskor inomhus.

Dagens barnböcker behandlar ofta skilsmässor, mobbning, sorg och identitetsfrågor. Är det inte illa nog att vi vuxna måste läsa socialrealistisk deppighet för att hänga med i litteraturen?

Låt barnböcker utspela sig i skogen bland tomtar och troll och mänskliga versioner av svensk flora.

Jag bet nyligen ner i en maki-rulle och stötte på något oönskat. Något krämigt mitt i det underbara riset och fisken. Pommes-tillbehöret majonnäs. Tråkig men inte helt ovanlig sushiförekomst. Sorgset börjar jag tugga, känner ett kras och en smak som bestämt tillhör varmkorven. Rostad lök. Tiden är ur led.

”Könsstereotypt och heteronormativt?

Apselut.” källmark

”Rostad lök.

Tiden är ur led.”

caroline olovsson SKOMAKARE, SKRÄDDARE

SKEPTISK TILL NYA APPAR

FILMER PÅ STORSKÄRM

En man som inte tar hand om sina kläder och skor kan inte kal�las en gentleman. Nu är jag säkert ingen fullfjädrad sådan men om det behövs gör jag gladeligen ett besök hos en skomakare eller skräddare. De är skickliga och besöken gör att jag förmodligen köper mindre kläder och skor. Jag väntar fortfarande på ett hedersdiplom från Greta Thunberg för mitt klimatbidrag.

Jag föredrar att ha en app-städad telefon och i min vänskapskrets är jag ofta den person som är sist med att skaffa nya appar.

Jag skaffade Swish först när det visade sig vara det enda betalningsalternativet på en fest ute i skogen. Än i dag har ingen lyckats övertyga mig om nödvändigheten med Snapchat. Det räcker att Mark Zuckerberg vet mina mörkaste hemligheter.

Det skulle aldrig falla mig in att titta på film på en mobil eller Ipad. Möjligtvis om jag såg The Room (2003) eller en gammal Adam Sandler-rulle. I annat fall tycker jag att film på mobilen är som att lyssna på Beethovens 9:a med glappande hörlurar. Om någon är så stygg att de väljer att se Lawrence of Arabia (1963) på en mobil borde de utvisas till Danmark. Riktiga filmer kräver riktiga skärmar! oskar

28

lundagård nr 2 2020

”Det räcker att Mark Zuckerberg vet mina mörkaste hemligheter.” hedman Redigering: Vendela Källmark

läs mer kultur på lundagard.se ◣

Filmrecension: 1917 (2019) På västfronten under första världskriget skickas två soldater ut på ett livsfarligt uppdrag in på fientligt territorium.

Det hela utvecklas till en nervkittlande upplevelse som genom suverän inspelningsteknik ger en av 2000-talets bästa krigsfilmer.

FÖR ATT FÖRHINDRA en massaker skickas de två

unga soldaterna, Blake (Dean-Charles Chapman) och Schofield (George MacKay), ut på det omöjliga uppdraget att stoppa offensiven. På direkta order av General Erinmore ger de sig ut i Ingenmansland i en kamp mot klockan, och in på fientligt territorium för att rädda liven på 1 600 man, däribland Blakes äldre bror.

REGISSÖREN, SAM MENDES, känd sedan tidi-

gare för bland annat American Beauty (1999) och Skyfall (2012), levererar här en storslagen historia baserad på sin farfars, Alfred Mendes, erfarenheter från första världskriget. Det är bara att konstatera att 1917 är ett absolut, tekniskt mästerverk. Genom att få hela filmen att verka inspelad i en enda lång tagning, kommer vi närmare inpå striderna under första världskriget än någonsin tidigare. Vi får följa händelseförloppet sekund för sekund när Blake och Schofield tar sig framåt genom det livsfarliga landskapet. Vi ser bara det de ser och hör bara det de hör. Vi förflyttas från biosalongen in i filmen och kampen mot klockan är lika verklig för oss som för huvudpersonerna.

KNAPPAST SEDAN RÄDDA menige Ryan (1998,

Spielberg) har några stridsscener fått mig att sitta som på nålar som jag kommer på mig själv göra här. Man kan kalla dem ensidiga, ensidiga på så sätt att vi bara ser allt från ett perspektiv. Tittaren har ingen aning om vem som befinner sig bakom motståndarsidans avtryckare. Det skapar olust och får adrenalinet att pumpa i kroppen.

SOUNDTRACKET AV FLERFALDIGT Oscarsnomi-

nerade Thomas Newman är suveränt balanserat i så gott som varje scen och bidrar till att spänningen upprätthålls genom filmens tempoväxlingar.

LÄR KÄNNA IGOR STRAVINSKIJ

5-14 mars kommer tolv verk av tonsättaren Igor Stravinskij (1882-1971) att uppföras på Malmö Live. Den 12 mars ges Oedipus Rex som bygger på Sofokles antika tragedi, Kung Oidipus från 400 f.Kr. Stravinskijs verk hade premiär 1927. Librettot är skrivet av Jean Cocteau. Sången är på latin. Lunds studentsångare körar. Malmö symfoniorkester spelar. Jag sitter på rad nummer fem.

Regi: Sam Mendes Med: Dean-Charles Chapman, George MacKay, Colin Firth, Benedict Cumberbatch, Mark Strong Betyg: 4 av 5 quatter

Året är 1917. Vi befinner oss mitt i första världskrigets bataljer på de franska slätterna där brittiska och tyska trupper pressar varandra fram och tillbaka mellan skyttegravarna.

När tyskarna plötsligt börjar retirera får britterna segervittring och ger order om en stor offensiv under befäl av överste Mackenzie. Det visar sig dock snart genom färska flygbilder att reträtten är en taktisk manöver, och att de brittiska trupperna är på väg rakt in i en fälla.

3 tips

VENDELA KÄLLMARK

JAN TROELL PÅ KINO

SAMSPELET MELLAN DEAN-CHARLES Chapman

och George MacKay är imponerande. Timingen i dialogerna och hur de två möter varandras repliker i de långa tagningarna vittnar om hur många timmar som måste ha lagts på förberedelser och repetitioner inför inspelningen.

Chapman, känd för att ha spelat Tommen Baratheon i Game of Thrones (2011-2019), ger dock en något ostadig insats där det stundom brister i trovärdigheten. MacKay däremot, kanske främst känd som sonen Bodevan i Oscarsnominerade Captain Fantastic (2016, Matt Ross), ger en lysande insats som utstrålar precis den genuinitet man begär i ett psykologiskt porträtt. Att han inte erhållit en enda nominering för den här insatsen är ofattbart.

SÅ ÄR 1917 så gott som perfekt? Nej, tyvärr inte. Manuset hade mått bra av en, två och tre genomarbetningar. Även om handlingen är gripande och överlag välspelad, är inte rollfigurerna nyanserade nog. Vi får visserligen veta att Blake har personliga motiv för att vilja lyckas med uppdraget, men det är i princip så mycket vi lär känna våra hjältar på ett personligt plan. Båda två framstår som aningen platta, vilket direkt påverkar utsträckningen för mitt engagemang i deras öden.

Under våren visar biografen Kino ett retroperspektiv på sex filmer från regissören Jan Troells långa produktion. Den 4 mars är nästa tillfälle, då visas filmen Här har du ditt liv (1966). Efter det finns det ytterligare två tillfällen: den 18 mars visas Ole dole doff (1968), och den 1 april Bang! (1977). Se dem!

ALVE RAUER

PSYKOANALYTISK SALONG

Aning - Föreningen för filosofi och psykoanalys bjuder in till deras femte psykoanalytiska salong på Moriskan i Malmö. Ett seminarium i freudiansk anda med temat död och estetik. Frågor som bland annat: vem eller vad tänker, kommer diskuteras med filosofen Kirsten Hyldgaard under kvällen.

JULIA HAGSTRÖM

månadens dikt Til eftertanke Hvis det skal lykkes mig at føre et menneske mod et bestemt mål, må jeg først finde derhen, hvor han befinder sig og begynde lige der.

Den, som ikke kan det, snyder sig selv,

SAM MENDES HAR tyvärr även fallit i några kly-

når han tror, at han kan hjælpe andre.

schiga Hollywood-fällor. Så pass små och meningslösa inslag hade man enkelt kunnat undvika för att få filmen att kännas mer autentisk.

Ett exempel på detta är när Schofield håller i ett spädbarn och helt spontant läser upp en dikt ur minnet.

For at hjælpe nogen må jeg visselig forstå mere end han gør, men først og fremmest forstå, hvad han forstår.

Hvis jeg ikke kan det, så hjælper det ikke, at jeg kan og ved mere.

Vil jeg alligevel vise, hvor meget jeg kan, så skyldes det, at jeg er forfængelig

DET BLEV I slutändan tre vinster på Oscars-

og hovmodig, og at jeg egentlig gerne

galan av de tio nomineringarna. 1917 vann bästa ljud, bästa visuella effekter och bästa foto - och det är också i dessa kategorier som filmen briljerar. Därtill borde den ha kammat hem kategorin bästa scenografi, men där vann Quentin Tarantinos Once Upon a Time in Hollywood (2019).

1917 är 2000-talets hittills bästa krigsfilm.

Hade det lagts lika mycket krut på manuset som på kameraarbetet, hade den kunnat bli den bästa krigsfilmen någonsin.

vil blive beundret af andre i stedet for at hjælpe ham.

Al ægte hjælpsomhed begynder med ydmyghed over for den, jeg vil hjælpe, og dermed må jeg forstå, at dette med at hjælpe ikke er at ville herske, men at ville tjene.

Kan jeg ikke dette, så kan jeg heller ikke hjælpe nogen.

SÖREN KIERKEGAARD (1813-1855) - UR SYNSPUNKTET FOR

TEXT OSCAR VILHELMSSON

MIN FORFATER-VIRKSOMHED (1859)

lundagård nr 2 2020

29

lunds universitets studentkårer

Jag med… och du också?

FOTO: JONAS JACOBSSON

På #Metoo - en enkel hashtag som förändrade världen. Effekterna av den går inte att missa och nu i början på februari släpptes de första resultaten av Lunds universitets svar på rörelsen – studien Tellus. Och vad kan man säga om det då?

LUNDS STUDENTLIV ÄR en bubbla.Man kom-

mer in i den som novisch, och spräcker den när man går ut i yrkeslivet. Där emellan är man som student eller doktorand mitt i den - vår egna lilla studentvärld.Men likt allt så finns det både fram och baksidor, så även med vår bubbla.

METOO VISADE EN av samhällets mörkare

baksidor, sexuella trakasserier är nästan mer regel än undantag, speciellt mot kvinnor.

Tellus har nu visat att exakt samma baksida finns inom universitetets till synes trygga väggar.

detta är lus Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

det skaver

Det här visste vi ju redan. Men nu står det vi redan visste svart på vitt och allt vi redan visste och jobbat emot i flera år är nu synligt för alla.

Solen skiner utanför mitt fönster. Det är en krispig vårvinterfredag i februari, men på min himmel skymmer mörka moln det härliga solljuset. Heltidarveckan har förvisso flutit på, jag har en ledig helg framför mig och inombords är jag lycklig, men det är fortfarande något som skaver.

TELLUS RIKTADE SIG mot både studenter, dok-

I ONSDAGS SATT jag i Palaestra et Odeum

torander och personal och det fanns mycket som skilde de olika grupperna åt. En av de siffror som sticker ut för studenterna, och som tyvärr inte är så förvånande, är att majoriteten av de sexuella trakasserier som sker bland studenterna sker från student mot student och inom studentlivet. Mitt i vår bubbla.

med andra förväntansfulla studenter. Resultatet av Tellus-enkäten skulle äntligen presenteras. Vi skulle få veta hur utbredda sexuella trakasserier på Lunds universitet är, och vi hoppades få svar på vad som ska göras härnäst.

INGET ÖVERRASKANDE EGENTLIGEN, tyvärr.

PRESENTATIONEN INLEDS MED information DESSUTOM KAN MAN se att enbart ett fåtal

uppger att de själva har trakasserat någon medan en betydligt högre siffra uppger att de blivit trakasserade.

HAR VÅR BUBBLA blivit så påtaglig att vi som

studenter glömmer att samma regler som gäller i resten av samhället även gäller inom studentlivet? Eller är det bara så att vi som grupp inte får de verktyg vi behöver för att hantera alla baksidor som vår kära kära bubbla faktiskt innebär. Eller kanske glömmer vi lite för ofta att den här bubblan inte är lika förseglad som den ibland upplevs.

VI ÖNSKAR ATT vi hade svaret, men det har vi inte. Det vi vet är dock att vårt arbete mot sexuella trakasserier kommer fortsätta, både inom kårerna men även tillsammans med resterande studentlivsorganisationer. Nu har vi dessutom siffror svart på vitt att bygga vidare på och vi hoppas innerligt att vi verkligen kan göra skillnad, tillsammans. Bubbla eller ej – nolltolerans är målet.

GUSTAV EKSTRÖM ORDFÖRANDE LUS MATILDA BYSTRÖM VICE ORDFÖRANDE LUS

lus kramar Projektgruppen och forskarna i Tellus. Tack för att bra arbete!

lus sparkar …undan kakan för dem som bara vill äta men inte bjuda.

om undersökningen, projektgruppen hälsar välkomna och redogör för undersökningens upplägg. LUS och KK:s kvinnliga representanter presenteras, en av dem får heta något annat än hon egentligen gör.

Vem bryr sig? Det skaver. Sen kommer siffran som vi alla väntat på. 27 procent. Av studenterna vid Lunds universitet som besvarat enkäten har 27 procent någon gång under sin studietid utsatts för sexuella trakasserier. Tjugosju procent. Det skaver.

PRESENTATIONEN FORTSÄTTER MED de an-

ställdas svar. Doktoranderna lämnas som vanligt utanför och glöms bort, men ingen frågar och ingen bryr sig. Det skaver. Presentationen avslutas, och studenter ställer välinformerade frågor. En stor del av de sexuella trakasserierna har ägt rum i studentlivet. Föga förvånande för samtliga närvarande. Lund är en studentstad och studenterna umgås i sociala sammanhang utanför sina studier. Någon frågar vart gränsen för universitetets ansvar i förhållande till studentlivet går? Alla skruvar på sig. Ingen vill svara. Ingen vet, och det skaver.

Någon riktar sig mot rektor Torbjörn och frågar om inte det enda rimliga vore att ha en nollvision i frågan, och vad planen nu är för att komma dit. Rektorn instämmer pliktskyldigt. Visst är det enda rimliga en nollvision, men det finns ingen plan. Ingen är förvånad. Det är nog det som skaver allra mest.

ELLA SJÖBECK ORDFÖRANDE FÖR JURIDISKA FÖRENINGEN I LUND

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Osäker på dina studieval?

Allmänna studievägledningen erbjuder drop-in-vägledning 6–15 april inför sista anmälningsdag för utbildning till hösten, mer info finner du på www.studievagledning.se

Intresserad av ett extrajobb som mentor?

Pedagogiskt stöd söker mentorer till studenter som har extra utmaningar i studiesituationen.

Söker du jobb?

BESÖK LUNDS UNIVERSITETS SOMMAR- OCH EXTRAJOBBSMÄSSA! På mässan knyts jobbsökande studenter ihop med företag och organisationer som söker medarbetare. Utställarna är uppmanade att ta emot ansökningar direkt på mässan, så glöm inte att ta med ditt CV!

WWW.LU.SE

Var? Lilla Salen i AF-borgen När? 1 April, kl 10:00 –13:00 Läs mer om mässan och dess utställare på:

www.lu.se/sommarjobbsmassa

Kvalifikationer: • Minst ett års högskolestudier • God förmåga att planera och strukturera • Lugn, trygg och tålmodig Meriterande är att du har viss kännedom om funktionsnedsättningar som kan skapa utmaningar i studiesituationen, till exempel dyslexi eller neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar. Det är bra om du har erfarenhet av att motivera och coacha. Personlig lämplighet är dock viktigast.

Intresseanmälan: www.lu.se/arbeta-som-mentor Läs mer på www.lu.se/pedagogisktstod

debatt alla åsikter tillhör undertecknad skribent

I bild: Esaias Yavari, Sanna Sahlin, Gustav Molin, Max Lehti, Alfred Myrne och Jussi Thorén, från Marxistiska studenter. Foto: Privat.

Daniel Werner är medlem i Lund debate society. Foto: Privat.

Greta MacEvers.

Organisera dig för att avskaffa kapitalismen

Medelmåttiga humanister

Studenter runt om i världen reser sig mot orättvisor. I Lund ropar aktivismen med sin frånvaro. Det måste förändras, skriver Marxistiska studenter.

Vad ska vi med alla medelmåttor som trängs i universitetslokalerna? Det undrar Daniel Werner från Lund debate society.

I oktober påbörjade gymnasie- och universitetsstudenter i Santiago en ockupation av tunnelbanestationerna i protest mot prishöjningarna i kollektivtrafiken. Ockupationen följdes av att miljoner chilenare gick ut på gatorna vilket kom att bli startskottet för ett revolutionärt uppror i Chile. I Libanon tog unga samtidigt ledningen i en revolutionär massrörelse som en tredjedel av landets befolkning aktivt deltog i. I alla de klimatstrejker som svept över världen tog miljoner unga strid mot systemet som förstör vår planet. Exemplen är otaliga: Över hela världen tar unga ledningen i kampen för förändring.

Många är de som tagit sikte på universitetets mjuka delar. Såhär låter det när de skjuter. ”Postmodernism och flum ska bort. Sätt hum. faks ledning bakom espressohouse-kassan och gör vegansk ciabatta på studenterna!

(OBS ej vegansk.” Alla med en halv hjärna blir övertygade, förutom just humaniorastudenten själv. Hur låter svaret? ”Nä, det går inte! P.g.a. kapitalistisk mjölkskummare störs de psioniska vågor ut som jag, humanisten använder för att hålla nazisterna stången.” Det är svårt att se var linjerna i ett sådant replikskifte slutar. Förmodligen ihopslingrade till en slags spaghettikrans av bra idéer.

LUND HAR TOTALT 40 000 studenter

men endast 9 120 studentbostäder.

Många tvingas ”couchsurfa” eller pendla långt som tillfälliga lösningar. På universitetssjukhuset råder konstanta och allt allvarligare överbeläggningar, trots att arbetarna springer i korridorerna för att få verksamheten att gå ihop. I andra delar av välfärden är situationen inte mycket bättre. Undersköterskeupproret, förskoleupproret, vårdupproret, lärarupproret och så vidare är starka tecken på att arbetare börjar försöka kämpa tillbaka i Sverige. Vi kommer att organisera studenter för att göra detsamma.

de strejkande arbetarna. De förstår att de kommer att hamna i samma situation som arbetarna när de tar examen. Studenterna och arbetarnas intressen är desamma.

STUDENTERNA I LUND har en tradition

av kamp, som bäst kännetecknas av studentrevolten 1968. Dessa traditioner måste vi återuppliva. Oavsett om det gäller rasism, kvinnoförtryck, miljökris eller ökat tempo på arbetsplatserna har kapitalismen inget att erbjuda varken unga eller arbetare.

VI BEHÖVER ETT samhälle som inte

producerar för ett fåtals vinstintresse, utan där vi demokratiskt beslutar över och förvaltar ekonomin för den stora majoritetens behov – med lika lön för lika arbete, massiva satsningar på bostadsbyggande och miljövänlig teknik, sex timmars arbetsdag och mycket mer.

missriktade. Frågan är inte varför eller ens om vi behöver humflum. De behövs. För att jag ska få min söndagspod och för att historiskt välfungerande samhällen varit byggda av personer som lyssnat på mycket söndagspod.

Näe, frågan är snarare varför vi behöver så många medelmåttiga humanister. Som det är nu är B-uppsatsen lite mer en parodi på kunskap än bidragande faktor till den.

Fråga en humanist varför den finns och de kommer att göra en lustig liten förklaringsdans innan de bryter ut i ett nihilistiskt glin och hoppar framför salvorna från den första debattören.

RESURSERNA FINNS REDAN, men i fel

fickor. Socialismen är inte bara nödvändig, utan också möjlig. Men den kommer inte att införa sig själv – det är vi tillsammans som kommer att kunna ta den striden.

SÅ VARFÖR FINNS det så många medelmåttiga humanis-

MARXISTISKA STUDENTER VID LUNDS UNIVERSITET

DANIEL WERNER SOCIALS OFFICER PÅ LUND DEBATE SOCIETY

I FRANKRIKE PÅGÅR just nu den längsta

strejken i landets historia mot regeringens försök att höja pensionsåldern. På universiteten har studenter organiserat generalförsamlingar som har antagit stöduttalanden för 32

LYCKLIGTVIS ÄR ANSATSERNA i diskussionen subtilt

lundagård nr 2 2020

ter? Svaret som jag och studenterna söker är för enkelt och brutalt för att sägas högt. Mamma och pappa har tagit emot en politisk muta i form av ett löfte om högre utbildning för sina barn. I liten till medelstor skala funkar detta utmärkt men vid historiens och folkhemmets slut, när alla är medelklass, måste pakten spricka.

Det tar helt enkelt slut på talang, utbildningsresurser och meningsfulla sysslor. Universitetets kvalitét och relevans sjunker. Inflation i utbildningslängd sätter in för att kunna sålla fram någon slags kompetens. Skeva ekonomiska incitament pressar ändå studenter genom sållet och inflationen fortsätter. Hur stoppar vi den och vad gör vi med alla dyra, medelk(l)assa performancekonstnärer vi fick under tiden?

Sowell lär oss att tänka

läs mer debatt på lundagard.se ◣

Hur gör man för att utveckla sitt kritiska tänkande så mycket som möjligt i samband med universitetsstudier? Finns det något ”recept”? Jo, att arbeta hårt med studierna och våga fråga sig: Är det verkligen så?

Behöver jag veta något mer om omständigheterna för att förstå det som sägs? En person som gjort det här är Thomas Sowell, en afroamerikansk ekonom född 1930, skriver spanskaprofessorn Inger Enkvist. som gick mot kvalitet infördes samtidigt. Före 1960-talet fanns bland annat ett antal skolor med huvudsakligen afroamerikanska elever, där elever från hem utan studietradition fick en god utbildning. Sowells poäng är att borttagande av krav var negativt för alla men speciellt för afroamerikaner.

SOWELL HAR UNDERSÖKT kvotering för mi-

Inger Enkvist, professor emerita i spanska och kolumnist på Svenska Dagbladet. Foto: Cristina Casanova

Medan han gjorde praktik i Washington D.C. vid arbetsmarknadsdepartementet upptäckte han att minimilöner ledde till högre arbetslöshet bland annat hos unga svarta. Det kom att bli en specialitet hos honom att undersöka om välmenande reformer ger de resultat som är avsedda.

Sowell har alltid varit engagerad i afroamerikaners utbildning. Blev afroamerikanska elevers skolgång bättre i och med medborgarrättsrörelsen? Inte alltid, eftersom regler

noritetsgrupper till universitet. Många tror att kvotering hjälper fattiga afroamerikanska studenter. Nej, säger Sowell, de är oftast inte intresserade av universitet. Förmånstagarna är i stället i regel medelklasstudenter, som ändå ligger ganska bra till. För dem kan det till och med vara negativt med kvotering, därför att de kan komma in utan att anstränga sig maximalt.

Det Sowell visar är alltså att reformer inte alltid har avsett resultat. Man har inte undersökt de möjliga konsekvenserna i förväg, och man har inte ens i efterhand kontrollerat om resultatet är det avsedda. Sowells slutsats är att det finns grupper som säger sig representera svaga samhällsskikt och som agerar i deras namn men inte alltid i deras egentliga intresse.

Sowell studerar områden där omfattande sam-

▶ Detta är en förkortad version. Läs artikeln i sin helhet på lundagard.se

hällssatsningar har gjorts men där de utlovade förbättringarna lyser med sin frånvaro, och han frågar sig varför den samhällsvetenskapliga forskningen inte har pekat på de här motsägelserna.

KRITISKT TÄNKANDE ÄR att ifrågasätta och jäm-

föra. Vi kan lära oss kritiskt tänkande genom att använda Sowells fråga ”Är det verkligen så?” och också ”Jämfört med vad?” En annan lärdom från Sowell är därför att man för att kunna tänka kritiskt måste avsätta tid, eftersom det inte finns några genvägar till kritiskt tänkande. Av meningsmotståndare betecknas Sowell ofta som konservativ, därför att han kritiserat reformer, men att basera sig på fakta borde inte förknippas med politik utan med forskningsetik. Det är en inspiration att läsa hans böcker till exempel A man of letters (2007), Black education: myths and tragedies (1972), Education. Assumption versus history (1974), Dismantling America (2010), The quest for cosmic justice (1999) eller Intellectuals and society (2009).

INGER ENKVIST PROFESSOR EMERITA I SPANSKA VID LU

VI FINNS PÅ MÅNGA PLATSER I SVERIGE FÖR ATT DU SKA KUNNA SKRÄDDARSY DIN KÖRKORTSUTBILDNING I DITT EGET TEMPO!

LÄS MER OM VÅRA KÖRKORTSUTBILDNINGAR PÅ TRAFIKSKOLAN.COM

Redigering: Louise Lennartsson

lundagård nr 2 2020

33

Helsingborg Staden för dig som vill något

Helsingborgs stad och Campus har sedan starten haft ett tätt samarbete för att göra Helsingborg till en attraktiv och välkomnande plats. Vi ser dig som student som en viktig del av stadens utveckling.

Just nu ökar vi tempot i arbetet i Kunskapstriangeln för att stärka samverkan och näringslivskontakter. En viktig del i detta arbete är Campus vänner, en ideell förening som delar ut stipendier till studenter på Campus. Det regionala näringslivet utgör medlemmarna i föreningen då de vill ha nära kontakt med studenter.

Fler bra grejer i Helsingborg • Du kan söka examensjobb i Uppdragsbanken.

• Du kan söka jobb som studentmedarbetare i staden. Sedan 2007 anställer vi årligen ett 40-tal studentmedarbetare som jobbar med olika projekt inom stadens förvaltningar.

• Varje månad träffas staden och studentföreningarna i Helsingborgs studentforum för att diskutera aktuella frågor.

• Föreningen Campus Vänner delar ut stipendier för bl.a. studieresor och olika typer av arrangemang som utvecklar Campus Helsingborg. Fritt fram att söka för som studerar på Campus.

Har du frågor som rör din studietid i Helsingborg? helsingborgsstudent.se • facebook.com/helsingborgsstudent twitter.com/hbgstudent • instagram.com/studentmedarbetarna

q & serien q: theodor blom (hb) ILLUSTRATION : SOFIA KOCKUM

MORRHOPPAN Mjauuu mjauuu.... här följer en naggad lisa ”våren, snart är den här” vad, frågar mörkret, är det ni begär milda vintern behöver ett mantra, en vaggvisa En mandatperiod lider mot sitt slut Meningsskiljaktigheter svävar utan pardon

T

heodor Blom, koordinator på Studentlund som gick på sin post som naturvetare och klev av som teknolog.

En kårpamp som lämnade LUNA för Studentlund. Men Q är inte bitter för det! Theodor Blom känns bäst igen på sitt enorma skägg och sin fyrbenta kompanjon, Olle.

Silvertunga, silverfrack. Sjunger vackrare än näktergalen själv.

Kvinnor vill sereneras av honom, män vill vara honom.

Qkvad: Plötsligt framstår han som en gudars like – just som han ska knyta slipsen runt huvet,

kalkon Universitetets högsta höns ska bytas ut Fifflare har en egen maktens korridor

silvergrå frack, och jag ser honom dansa

en viss nation

vilt och berusat

– rejäl överrepresentation de tillhör åtminstone inte samma kår.

Brista ut i skratt – alltid full av glädje bultande som ville de slå in dörren;

Erfaren spexare och festare, det finns inte en bal som Theodor Blom inte deltagit i. Trots det var han nära att stryka med under städningen av Wreckingbalen 2019.

Valet verkar stå mellan en tupp och en

nu sover han så sött en stund, på toan kvällen slutar

Quattens första sekel går mot sitt slut cirkelns logik; ett nytt tar vid så sant som att rådjurets unge kallas kid: nästa nummer kommer allt se annorlunda ut.

serien: ängsliga bitar - av åsa palmborg

lundagård nr 2 2020

35

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

KICKSTARTA

din yrkeskarriär i sommar!

Sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut eller biståndshandläggare?

Vi söker dig som vill ha ett ansvarsfullt sommarjobb som kan bli första steget på en utvecklande yrkeskarriär hos oss!

Läs mer och sök lediga jobb på malmo.se/malmobehoverdig.

Var med och n e bygg framtid för ososmsoargllasam! t / Hälsa, vård &ialpsykiatri LSS & soc

malmo.se/malmobehoverdig