Lundagård nummer 1 2020

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 1 2020

medvetandet Psykedelians återkomst är här. Lundagård har träffat en student under påverkan av svamp. Sid 14-17

gågna årets bilder

kritiserat externat

kära jonatan unge

Se de sju bilder som studenterna tyckte var bäst under 2019. Sid. 18-19

Polariserad konflikt om samtalsklimatet på Psykologprogrammet. Sid 11-13

Följ med på en fika med den mörka humorns ansikte. Sid 24-25

KICKSTARTA

din yrkeskarriär i sommar!

Sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut eller biståndshandläggare?

Vi söker dig som vill ha ett ansvarsfullt sommarjobb som kan bli första steget på en utvecklande yrkeskarriär hos oss!

Läs mer och sök lediga jobb på malmo.se/malmobehoverdig.

Var med och n e id t m a r f g g by för oss argllasam! t omso / Hälsa, vård &ialpsykiatri LSS & soc

malmo.se/malmobehoverdig

ledare lundagård rättar sig

varför är vi så rädda för att tänka?

Lundagårds redaktör Nina Morby kan inte sova, och undrar hur flykten från tystnaden påverkar den unga generationens kontakt med sitt medvetande.

Ligger i sängen och räknar andetagen. Ett blir två.

Två blir tresiffrigt. När natten når sin vargtimme och sömnen ännu lyser med sin frånvaro erkänner jag mig besegrad, och bestämmer mig för att göra det mest naturliga för ett barn av min tid: Jag laddar ner en meditationsapp.

DET ÄR JAG inte ensam om. Calm, en av de större ap-

parna för meditation och mindfulness, har laddats ned över 52 miljoner gånger världen över. Idén att fungera som ett plåster till mobilberoendets symptom må vara ironisk, men icke desto mindre lukrativ.

Med tanke på att svenskar i åldrarna 16-25 surfar i snitt 40 timmar per vecka, enligt uppgifter från stiftelsen Svenskarna och internet, är det kanske inte så konstigt att vi blir stressade, får ångest och svårt att koncentrera oss.

Att öka vårt mobilberoende i samma utandning som vi försöker minska detsamma, är måhända vad som lämnar en mekanisk eftersmak i munnen.

I EN ANNAN del av internet läser jag en artikel skri-

ven av Kristofer Ahlström (DN 13/9 2019), i vilken han uppmärksammar vår tids längtan efter största möjliga tystnad, och frånvaron av densamma. Längtan efter tystnad? tänker jag i samma sekund som meditationsappen uppmanar mig att känna mina fötter. Är det inte snarare precis vad vi försöker fly från?

Sedan de smarta skärmarnas lansering möjliggjort obegränsad vistelse i något av internets alla rum verkar lockelsen att befinna sig i den riktiga världen skrämmande liten. Till och med när det är dags att sova. I tider av brinnande skogar och höjd medeltemperatur är jag den första att erkänna att verkligheten kan kännas otäck. Men tanken på att vi systematiskt ersätter ljudet av våra egna andetag med bruset av en Netflix-serie och rösterna av en podcast är likväl obehaglig för den sömnlöse.

OM ATT TÄNKA är att finnas, som filosofen René De-

cartes menade, kan jag inte annat än undra hur min generations medvetande påverkas av att ständigt försöka fly från att tillbringa tid med oss själva, utan närvaron av cyberrymdens distraktionsmoment. Vad händer med oss, när våra egna tankar blivit en kollektiv akilleshäl?

Svaret finns kanske på andra sidan om teknologins och nattens vargtimme. Tills vidare väljer jag att stänga av min meditationsapp, och somna till ett ovanligt ljud för ett barn av min tid: ljudet av största möjliga tystnad.

NINA MORBY REDAKTÖR

lundagård nr 1 2020

Kreditkassan på fall

Linnéa Claesons anställning vid LTH Vad gör Linnéa Claeson på LTH? Lundagård reder i mediernas spekulationer.

98 år efter födelsen står studenternas bank utan styrelse.

Nyheter sid. 5

Nyheter sid. 6-7

Vad är ett medvetande?

Upp till kamp

Lundagårds Axel Ekström om medvetandets beståndsdelar.

På djupet sid. 22-23

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Chefedaktör: Vendela Källmark vendela.kallmark@lundagard.se Biträdande redaktör: Louise Lennartsson louise.lennartsson@lundagard.se Webbredaktör och ansvarig utgivare: Nina Morby nina.morby@lundagard.se

Bildchef Saber Malmgren.

Redaktion Amandus Gustsafsson, Ida Lunga, Jonas Jacobson, Rui Johnson Petri, Saber Malmgren.

Medarbetare detta nummer Alve Rauer, Anna Hasslöf, Axel Ekström, Aydin Ramezani, Heidi Erikson, Jacob Andersson, Jonas Jacobsson, Julia Hagström, Julia Juväng, Morrhoppan, Nike Stolpe Wikström, Q, Sofia Kockum, Tess Tedgård, Åsa Palmborg.

Omslag Anna Hasslöf.

Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 076-133 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab.

I hypnosens grepp Följ med när Lundagårds testduo navigerar i Lunds kampsportsdjungel.

Lundagårds Nike Stolpe Wikström har hypnotiserats.

Följ med på en historisk och kulturell vandring bland alternativa medvetandetillstånd.

Feature sid. 20-21

Pressläggning 25 januari 2020.

Deadline nr 2/2020 14 februari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

Upplaga 35 400.

Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

Kulturreportaget sid. 26-27

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård - Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till Universitetsposten.

Om du har gjort ovanstående Kontakta Nim distribution.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån förbundsmedia ab: www.fbmedia.se / 040-602 14 01 Redigering Louise Lennartsson

lundagård nr 1 2020

3

FOTO: JONAS JACOBSON

lundagard.se

sårad och sviken av skånetrafiken Något är ruttet i Lunds infrastruktur när att vara i tid till busshållplatsen inte är en garanti för att hinna med bussen.

Alarmet ringer klockan 06.55. Startskottet har gått för min mycket komprimerade morgonrutin, som sträcker sig mellan denna tidpunkt och klockan 07.11, då min planerade buss avgår från Gambro. Den hinner jag förstås normalt inte med (jag är ju blott mänsklig), utan min egentliga buss går 07.19, och då är jag redan vid hållplatsen med fem minuter till godo. Allt enligt min supereffektiva tidsplan. Men. Avgångstid infinner sig och passeras. Frånvaron av buss är påtaglig, jag börjar bli stressad. Med fingrar darrande av januariköld öppnar jag reseplaneraren, som nu har uppdaterats: “Avgick kl. 07.14.”

JAG HAR FALLIT offer för ett av Lunds mest oförlåtliga

NU KAN STUDENTER NOMINERA NÄSTA REKTOR

Under universitetsstyrelsens styrelsemöte fredagen den 13/12 sattes kravprofilen inför valet av ny rektor. En enhetlig universitetsstyrelse ställde sig bakom. Nu kan studenter nominera universitetets nästa rektor. 17-12-2019 FOTO: ALEXANDER EDTHOFER

1 800 ...så många var inbjudna till en fest på Delphi i december, som bland annat resulterade i skadegörelse och flera larm till Securitas. Efter festen har AF bostäder yrkat på att säga upp hyresavtalen med två studenter som var med och arrangerade festen.

MANSKÖRENS NYA DIRIGENT

Unga män behöver bli bättre på att prata om psykisk ohälsa, menar Lundagårds Martin Axelsson Därth.

FOTO: JOHAN PERSSON/LU PRESS

17-01-2020

Christian Schultze är Lunds studentsångares nya dirigent. Läs om förväntningarna och tiden före LSS. ILLUSTRATION: SOFI WALLANDER

MÄN GRÅTER INTE

UB VACKRAST I LANDET 07-01-2020

Vacker, vackrare, UB. Under hösten har föreningen Arkitektupproret röstat om vilken byggnad som är Sveriges vackraste. Nu står det klart: Universitetsbiblioteket i Lund (UB) vinner guldmedaljen.

nyheter från www.lundagard.se 4 lundagård nr 1 2020

DET SOM FRUSTRERAR mig mest med dessa tidiga bus-

23-12-2019

19-12-2019

fenomen: Busschaufförer som kör för tidigt från hållplatsen. Människor vars moraliska grund vid någon punkt eroderat bortom all räddning.

Nästa buss går för sent - jag kommer att missa halva mitt seminarium.

För att inte fullkomligt tappa vettet kanaliserar jag mitt (helt proportionerliga) raseri i ett strängt men hövligt meddelande till Skånetrafikens Facebooksida. Kundservicekillen ställer några följdfrågor och utlovar att föra klagomålet vidare. Allt tyder på att rättvisan och civilkuraget har segrat, men nej - haveriet upprepar sig, ungefär var tredje morgon. Bussen avgår 3-7 minuter i förtid. Du skulle ju meddela vidare, kundservicekille! Var är du, vem är du, och hur kunde du låta folkets ärende förbli nonchalerat? Man kan inte lita på någon längre. Vi tidsoptimister står hjälplösa inför Skånetrafikens hjärtlösa maskineri.

sar är den synbara vinningslösheten för förarens del.

Han anländer alltså vid hållplatsen och är i fas med tidtabellen, passagerarna är nöjda, allt går som en klocka. I stället för att i detta läge utföra ett fulländat arbete och avgå vid korrekt tidpunkt, väljer denna människa utifrån ytterst oklara grunder att avgå vid fel tid, och förstöra ett antal missade passagerares dag på kuppen. Enbart sadism och total avsaknad av gudfruktighet kan motivera en så oprovocerad nedrighet. Vissa män vill bara se världen brinna, antar jag.

Liksom, bussförseningar är en sak. De gör mig stressad, men knappast arg. Jag har inget till övers för uttjatade tirader om hur “Skånetragiken” fortfarande inte insett att det kommer snö på vintern, och så vidare - är bussen sen lär det finnas goda skäl, och chauffören har antagligen gjort sitt bästa. Jag tror i regel på människans inneboende godhet, nämligen.

Med det sagt - att köra ifrån en hållplats över tre minuter för tidigt, det är inget mindre än ren misantropi.

EBBA FRID

Redigering: Nina Morby

Upprörd ton kring anställning vid LTH Sedan den 5 maj 2019 har influeraren Linnéa Claeson arbetat vid Lunds tekniska högskola (LTH), något som i media resulterat i en rad spekulationer och upprördhet. Lundagård undersöker vad Linnéa Claeson gör som anställd vid Lunds universitet.

Sedan 2014 har influeraren, Aftonbladets krönikör och före detta handbollsspelaren, Linnéa Claesson, drivit Instagramkontot @assholesonline, där hon publicerat skärmdumpar som innehåller sexuella trakasserier och sexistiska kommentarer från män. Kontot har växt explosionsartat och följs i dag av över 180 000 Instagramanvändare.

I slutet av förra året hamnade Linnéa Claeson i blåsväder, när podcasten Haveristerna ifrågasatte sanningshalten i flera av hennes inlägg. De anklagade henne för att ha överdrivit vissa av de vittnesmål hon skrivit om.

Linnea Claesson valde att bemöta kritiken i Göteborgs-Posten (21/11) där hon bad om ursäkt för att ha varit otydlig med hur redigeringen av inläggen gjorts.

KORT EFTER SKRIVERIERNA om

Linnéa Claeson uppdagade Haveristerna även att hon är anställd som projektkommunikatör vid Lunds tekniska högskola (LTH).

Projektet som hon arbetar med kallas #fulltäckning, med syftet att öka den mobila täckningen på landsbygden.

Den konservativa opinionsbildaren Rebecca Weidmo Uvell skrev den 11 december ett blogginlägg där hon ifrågasatte Linnéa Claesons mycket sporadiska uppdateringar om projektet trots att hon har beskrivits som ansiktet utåt.

TJÄNSTEN SOM LINNÉA Claeson

nu har heter Projektkommunikatör vid Institutionen för elektro- och informationsteknik och utlystes den 16 april. Anställningen påbörjades den 5 maj och är en visstidsanställning på 25 procent som löper under ett år med en ingångslön på 40 000 kronor. Linnéa Claesson får totalt 10 000 kronor i månaden för sitt uppdrag, vilket innebär 120 000 kronor i lönekostnader.

Hur ser uppföljningen för tjänstens arbetsuppgifter ut?

– Som för alla andra anställda.

Det finns ingen skillnad mellan hennes och någon annan anställd. Det är inte viktigt för universitetet och projektet att hon är influencer, annat än att hon är duktig på sociala medier, säger Per Ödling, som är professor i elektro- och informationsteknik och drivande i projektet.

Han vill inte uttala sig om hennes arbetsinsatser sedan tillträdet.

LINNÉA CLAESON INTERVJUADES

i februari 2019 av Norran i samband med #fulltäckning där hon framställdes som ansiktet utåt för projektet. Den 9 november postade hon en bild på sitt privata instagramkonto där hon skriver utförligt om projektet och på projektets hemsida omnämns hon som “ambassadör”, vilket Sydsvenskan rapporterade om.

YTTRANDET SOM KOM ut i sam-

band med hennes anställning uppger att två kandidater hade sökt tjänsten, men att: ”Linnéa Claesson är den sökande som bäst motsvarar kravprofilen.

Endast Claeson uppfyller kraven och Claesons övriga meriter är mycket goda i förhållande till tjänstens inriktning.”

ENLIGT KRAVPROFILEN SKA den

sökande bedriva studier på högskole-/universitetsnivå, ha en dokumenterad förmåga att nå ut i sociala medier, ha en dokumenterad erfarenhet av att kommunicera jämlikhet, mänskliga rättigheter och demokrati, ha erfarenhet av projektkommunikation samt mycket goda kunskaper av svenska i tal och skrift.

Som övriga meriter nämns att “en egen bas i social media som kan stötta projektet är starkt meriterande”.

Redigering: Vendela Källmark

Det står i kravprofilen att det är fördelaktigt om personen har en egen profil på sociala medier, vilket skulle kunna tolkas som att det är viktigt att personen är influerare.

– För erfarenheten ja, hennes egen plattform ingår inte i arbetet. Hon får gärna skriva om projektet men det är inte en del av jobbet, säger Per Ödling.

I TJÄNSTUTLYSNINGEN BESKRIVS

arbetsuppgifterna som att “uppgiften är att stärka kommunikationen av mål och resultat från projekter Rural ICT Testbed - #fulltäckning, ett Vinnovaprojekt inom programmet Utmaningsdriven innovation – steg 2. Projektkommunikatören kommer att samarbeta med flera projektpartners med betoning på kommunikation via sociala medier.”

Villkor för tjänsten är att det

är en “tidsbegränsad anställning, omfattning 25 % tom 200915. Stationeringsort Stockholm.”

Hur kommer det sig att ett villkor för tjänsten är “Stationeringsort Stockholm”?

– Jag leder världens enda akademiska forskargrupp som är inbäddad i Ericsson och många av oss har därför Stockholm som arbetsplats och stationeringsort, skriver Per Ödling i ett mejl.

Det står i anställningsyttrandet att jävfrågan har beaktats, men också att du har varit den enda i rekryteringsgruppen. Hur ser rutinerna för jävfrågan ut?

– Hur rutinerna ser ut måste du kolla i reglementet, men generellt så kollas jäv av nästa person högre i kedjan, säger Per Ödling.

ENLIGT BROSCHYREN ”ATT

anställa vid LTH” som ”ger en översiktlig beskrivning av hur anställnings- och befordringsprocesserna för undervisande och forskande personal, doktorander samt för teknisk administrativ personal ser ut och hur de ska hanteras vid LTH” ska jävfrågan alltid beaktas.

Broschyren hänvisar vidare till handläggningsordningen ”Rekrytering och befordran av lärare vid Lunds universitet” där det under rubriken ”Jäv” står att ”Objektivitetsprincipen och krav på saklighet och opartiskhet innebär att frågan om jäv alltid ska prövas noggrant.” samt att ”Den som är jävig ska självmant anmäla detta.”

Kände du till Linnéa Claesson innan hon sökte tjänsten som projektkommunikatör?

– Ja, säger Per Ödling.

Vad kände du till då?

– Dels har jag sett Instagraminlägg och dels gjorde vi en insats i Ludvika där jag var med.

Hon, Alice Bah Kunke, Hédi Fried [förintelseöverlevaren, reds. anm.] och många andra var med.

Skärmdumpar från @linneaclaeson, Linnéa Claesons privata Instagramkonto där hon skrev om projektet #fulltäckning den 9 november 2019.

Lundagård har sökt Linnéa Claeson TEXT VENDELA KÄLLMARK, NINA MOBRY för en kommentar.

FOTO PRESS/INSTAGRAM lundagård nr 1 2020

5

nyheter OPTIMISM ÄR VAD VI BEHÖVER Optimism jämförs inte sällan med barnasinnet: En ovilja att titta på den tråkiga verkligheten och förneka behovet av det nödvändigt onda. Men för Inas Hamdan är det optimistiska sinnet en stor källa till hennes drivkraft.

Det är ingen slump att optimismen har fått ett dåligt rykte. Saker i livet går sällan som planerat. För unga som just tagit första steget från tryggheten under föräldrarnas tak kan chocken att stå på egna ben vara svår att hantera. Att glatt le under dessa omständigheter framstår som ren galenskap.

Men att vara optimistisk under osäkerhet handlar om att ge sig själv en chans, medan passivitet försäkrar förlusten. "Jag kanske inte får allt, men om jag ger upp så får jag inget alls", har jag resonerat. Hårt arbete är ingen biljett till det goda livet, och det är pessimisterna snabba med att påpeka. Men det som försäkrar en nitlott i livets lotteri är en ovilja att tro att det kan bli bättre.

TILL SKILLNAD FRÅN självhjälpsböcker

och populärpsykologisk litteratur blundar jag inte när det kommer till suboptimala förutsättningar eller att saker inte alltid går som man vill. Jag vill endast belysa trenden att många ger upp innan alla kort ligger på bordet. Speciellt bland studenter.

Dessa studenter ser jag på ekonomiprogrammet, läkarutbildningen eller juristlinjen. De har redan givit upp hoppet om att skapa något med sin sanna passion. Musik, konst och filosofi är allt för osäkert, har de lärt sig. Rädslan att misslyckas leder dem till en utbildning som alltid kommer att lämna dem med tanken “vad skulle hänt om…”.

NU NÄR VI rör oss mot ljusare tider vill jag

påminna om att det finns en chans att få det du vill ha, och ju hårdare du arbetar, desto större chans är det att du får det.

Dessutom är vi studenter, och detta är tiden då vi har råd att misslyckas.

Så även om sannolikheten är liten kan vi väl le åt slumpen och hoppas att vi i alla fall får något av vad vi önskar. För optimism kanske är galet, men det kan också vara precis vad som behövs.

Studenternas egen bank utan styrelse Kreditkassans styrelse gapar tom. Nu är framtiden oviss för studenternas okända bank med 98 år på nacken. bevakning har alltid varit ett populärare område att engagera sig i, säger han.

HAN SER KREDITKASSAN som

Lunds studentkårers ordfördande Gustav Ekström i Kerstins rum i Af borgen. Här huserade tidigare Kreditkassan.

Den 6 februari 1984 bildades stiftelsen Lunds studentkårs Kreditkassa. Sedan dess har Lunds studenter, och från och med år 2013 studenter vid skånska universitet, genom ett stort och ett litet lån kunnat finansiera sina studier med hjälp av medel från Kreditkassan.

FÖRE DETTA ORDFÖRANDEN för

Kreditkassan, Johan Förberg, avgick vid årsskiftet 19/20 och arbetet med att hitta en ny styrelse har gått knaggligt. När Lunds studentkårer (Lus) för tre månader sedan utlyste de nya styrelseposterna på sin Facebook-sida var antalet sökande noll. Med undantag för en tillsatt post som alltid innehas av en Lus representant går stiftelsen nu in i 2020-talet utan styrelse.

– Det är en viktig verksamhet som hjälper många studenter att finansiera sina studier, och att styrelsen gapar tom är väldigt olyckligt. Men lågt engagemang är ett problem styrelsen dragits med en tid, säger han.

SEDAN 2015 HAR utlåningen

INAS HAMDAN

6

kronor. Utan styrelse går det inte att låsa upp det stora lånet.

– Den löpande administrationen sköts av Lus. Det krävs dock en styrelse för att vidareutveckla verksamheten och hantera problem som uppstår.

Därför riskerar detta att skada den långsiktiga verksamheten, säger Johan Förberg.

årligen sjunkit. I dag finns 41 aktiva lån på Kreditkassan. På grund av problem med IT-systemen frystes det stora lånet på upp till 20 000 kronor den 20 november 2019. Sedan dess kan man maximalt låna 5000 lundagård nr 1 2020

FÖR BARA NÅGRA år

sedan lät tongångarna annorlunda.

Lundagård rapporterade år 2015: ”Den senaste tiden har vi märkt av en markant ökning av utlåningarna” och ”en av anledningarna är att CSN blivit tuffare när de följer sina riktlinjer och sätter stopp för studiemedlet. Därför kommer många studenter till oss när de inte klarar av att ta sina poäng”.

Vilhelm Hultgren, i dag Senior Investment Adviser på Nordea, var då ordförande för Kreditkassan. Under tre år tiodubblade han kassans omsättning och lånestock. Inte bara genom att omförhandla avtal och förändra utlåningsmodellen, utan också genom att marknadsföra och integrera Kreditkassan i studentlivet.

– Det har alltid varit svårt att tillsätta en styrelse eftersom man inte förstår verksamheten eller ser kopplingen mellan utbildningspolitik och service till studenterna. Utbildnings-

ett viktigt, och för Lund helt unikt, komplement till CSN. Inte ett substitut.

– Kreditkassan är ett stöd när man inte klarat en tenta eller behöver extrapengar för kurslitteratur eller utbytesstudier. När CSN inte räcker till, säger han.

Han är besviken på den dalande utvecklingen efter 2015.

Nu krävs ett aktivt arbete från kårerna för att belysa Kreditkassans betydelse för studenter.

– Potentialen finns. När vi avgick fick vi en halv miljon i donation för att fortsätta arbetet med Kreditkassan. Bankerna trodde på oss!

LUS ORDFÖRANDE GUSTAV Ek-

ström är också bekymrad över Kreditkassans vakanta styrelseposter.

– Oförutsägbara saker kan hända studenter och då behövs Kreditkassan som stöd. Att alltid hänvisas till extrajobb spär på stress och oro, säger han.

Han menar att han gjort vad han kan för att hitta kandidater till posterna.

– Lus och kårerna har i största allmänhet vissa problem med att nå ut till studenterna och att hitta folk som vill engagera sig. Det gäller inte bara Kreditkassan, utan också andra okända poster, ta exempelvis suppleanten i regionala studentrådet.

HUR FRAMTIDEN SER ut för Kre-

ditkassan går i nuläget inte att svara på.

– Det är en fråga för länsstyrelsen, Lus ting och Lus styrelse att ta hänsyn till. Inom de närmsta månaderna lär vi veta mer, säger Gustav Ekström.

TEXT LOUISE LENNARTSSON FOTO JONAS JACOBSSON Redigering: Louise Lennartsson

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

Ruth Lilienberg på Kreditkassans reception år 1958. Foto: AF borgens arkiv.

Kreditkassans styrelserum. I dag Kerstins rum i AF borgen. Foto: AF borgens arkiv.

En 98-åring i och ur tiden Kreditkassans historia är gedigen. När den bildades som ekonomisk förening år 1922 lånade tusentals studenter pengar för att finansiera sina studier, men med åren har intresset vittrat.

När Kreditkassan bildades den 9 november år 1922, hade en intensiv högkonjunktur i första världskrigets efterdyningar just dalat. Det hade varit enkelt att beviljas lån och diverse växellån flödade. Men 1920talet kastade in studenterna i en lågkonjunktur med hög inflation och svårigheter att få krediter. Med ett nästan fördubblat penningvärde fick många alumner allvarliga problem med återbetalningen.

För att göra slut på detta ”växelrytteri” och skapa ett institut som kunde ”bereda möjlighet till planmässigt ordnad lånekredit med goda återbetalningsvillkor och på billiga villkor” bildades Kreditkassan.

Det var en enorm ekonomisk förening, i kontrast till dagens stiftelse, och en betydande sådan. Uppemot tusen lån per år beviljades under 1930- och 1940-talen. Bland låntagarna stod bland annat en ung Tage Erlander. Han lånade pengar både en och två gånger.

Kassans betydelse ska inte underdrivas. I jubileumsboken från år 1978 står att finna: ”Det torde inte vara någon överdrift att påstå att utan Kreditkassan skulle en stor kategori människor i detta land blivit förhindrade att senare i livet nå de befattningar och göra de kulturinsatser i samhället som de gjort och gör”.

TEXT LOUISE LENNARTSSON

DEN 1 JANUARI 1975 trädde Kreditkassan in i likvidation. Med det gick, till

mångas förtret, drygt femtio år av studiesocialt arbete ur tiden.

MED ÅREN ANSÅGS CSN, och dess krympande bidragsdel, som otillräck-

lig. Kreditkassan återupptogs den 6 februari år 1984, nu i stiftelseform och i betydligt mindre skala – omkring 120 lån beviljades per år. Återupptagandet sågs som ett ställningstagande, som ett sätt att underkänna statens hantering av studenterna och studiemedel.

När CSN reformerades år 1989 sjönk Kreditkassans betydelse. Sedan dess har intresset för Kreditkassan, med undantag för vissa år, varit lågt. Ordentlig dokumentation från denna tid saknas.

MEN KREDITKASSAN GICK ur tiden.

Olof Palme inrättade år 1965 ett nytt studiestödssystem, med en lånedel och bidragsdel. En reform som ofta benämns som århundrades stora demokratireform. Allt fler studenter nyttjade det nya systemet och Kreditkassan blev dragandes med ekonomiska problem. 1975 års Lus-ordförande Jonas Hafström, i dag universitetsstyrelsens ordförande, minns hur Kreditkassans betydelse sjönk.

– Studentkåren tillsatte en utredning år 1973 som visade att de administrativa kostnaderna överskred intäkterna. Det saknades förutsättningar att driva verksamheten, säger han.

Kreditkassan håller revisionsmöte år 1950. Foto: AF borgens arkiv.

Redigering: Louise Lennartsson

lundagård nr 1 2020

7

Nyckelkund Student Med Nyckelkund Student får du alla tjänster du behöver för att enkelt hålla koll på din ekonomi, t ex Appen för privatpersoner, kort och Swish.

Om du är över 18 år, studerar på högskola eller universitet och får CSN-insättning på konto i Sparbanken Skåne blir du Nyckelkund för 0 kr i månadsavgift.* * Ord pris 39 kr per månad. Avgifter och kostnader kan tillkomma.

Vid distansavtal gäller ångerrätt. sparbankenskane.se • 0771-12 20 00

NYHET! Unik försäkring för lärarstudenter: Studentförsäkring Leva

Inga andra studenter har något liknande

Studentförsäkring Leva hjälper dig om du råkar ut för både små och stora olyckor. Råkar du till exempel ut för ett olycksfall eller en sjukdom som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel, får du ersättning från försäkringen.

Besök vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.

lararforsakringar.se

0771 - 21 09 09

Sök årets traineetjänste r 14/2-15/3

Traineeprogrammet i Familjen Helsingborg Vill du arbeta med kvalificerade uppdrag och samtidigt få personlig utveckling och ett brett nätverk? Sök till traineeprogrammet!

Hos oss får du värdefulla utbildningar inom projektledning, presentationsteknik, samtalsteknik m.m. Du driver ett gemensamt projekt med dina traineekollegor och dessutom gör ni studiebesök i Familjen Helsingborgs kommuner och får fördjupade kunskaper om offentlig sektor.

traineeprogrammet.se

Vi är: Bjuv Båstad Helsingborg Höganäs Klippan Landskrona Perstorp Svalöv Åstorp Ängelholm Örkelljunga. familjenhelsingborg.se

VI LÄNGTAR EFTER DIG!

SÖK SEMESTERVIKARIAT HOS OSS REDAN IDAG regionkronoberg.se/sommarjobb SJUKSKÖTERSKOR • UNDERSKÖTERSKOR • MEDICINSKA SEKRETERARE TANDSKÖTERSKOR • SKÖTARE • SERVICEPERSONAL • KOCKAR

Lunds Vägledningscentrum Vi erbjuder kostnadsfri och oberoende studie- och karriärvägledning och vänder oss till dig som är vuxen och folkbokförd i Lunds kommun.

Hemsida: www.lund.se/vagledningscentrum

Information och kortare frågor

Mail: vagledningscentrum@lund.se

Du når oss i första hand genom mail och telefon för frågor om studieroch karriär. I drop-in besvarar vi kortare frågeställningar om kommunal vuxenutbildning i Lund samt övergripande om utbildningssystemet- och arbetsmarknad i Sverige.

Telefontider: Tisdag: 10.00-12.00 Torsdag: 13.00-15.00

Karriärvägledning

Fredag: 08.30-09.30

Funderar du över yrkesliv och studier och önskar utforska nya möjligheter och vägar i karriären eller inför val av studier bokar vi in ett vägledningssamtal. Vi avsätter en timme för vägledningssamtal och erbjuder dessa under onsdagar. Ett vägledningssamtal behöver bokas i förväg och kan göras genom mail eller telefon.

Drop-in: Måndag: 13.00-15.00 Tisdag: 13.00-15.00 Torsdag: 10.00-12.00 Fredag: 10.00-12.00

på djupet

läs mer på djupet på lundagard.se ◣

hatet mot externatet Momentet Externatet på psykologprogrammet har länge varit omdiskuterat. När en grupp studenter under hösten 2019 upplevde sådant obehag att de gavs tillåtelse att slippa undervisningen, uppstod en polariserad diskussion om sexism och samtalsklimat.

TEXT LOUISE LENNARTSSON ILLUSTRATION JULIA JUVÄNG

Kursen ”Psykologernas arbete i grupper och organisationer” grundar sig på Harvardprofessorn Chris Argyris teorier om lärande i organisationer och hur tendensen att undvika negativa känslor leder till stagnation, ineffektivitet och dålig arbetsmiljö. Som en del av kursen deltar studenterna i en grupprelationskonferens, ofta kallad Externatet. Med hjälp av fem så kallade konsulter och den omdiskuterade Tavistock-metoden, studerar de under två heldagar hur omedvetna grupprocesser påverkar deras inlärning och invanda föreställningar.

Kursen har funnits på Lunds psykologprogram sedan 1980-talet och har i åtta år letts av bland annat psykologen Johan Grant. När han år 2012 tog över var ”Psykologernas arbete i grupper och organisationer” en kurs med dåliga kursutvärderingar och förvirrat upplägg. I dag är kursen en av de högst utvärderade på programmet och har ofta lovordats av studenter.

MEN KURSEN HAR också kritiker. Varje termin beskriver en grupp

studenter obehag, skambeläggning, sexism och nedtystning från lärarnas sida. I kursutvärderingen från 2017 skrev en student: ”Språkbruk starkt färgat av sexism och språkligt exkluderande av minoritetsgrupper som exempelvis könsmässigt icke-binära personer sänkte mitt förtroende för ledningen och försvårade samarbetet”.

I en intern Facebook-tråd från hösten 2019 uppmanar en student andra studenter ”som också upplevt kursen som problematisk eller obehaglig” att kontakta studierektorn för att få till en förändring.

Inlägget sätter igång en upprörd diskussion om människans fragilitet, sexism och ett hämmande samtalsklimat. Några veckor senare blir en av kursens lärare, Johan Grant, avsatt.

VAD HÄNDE EGENTLIGEN på kursen ”Psykologernas arbete i grupper

I EN KURSUTVÄRDERING från vårterminen 2017 svarade 18 av 19

och organisationer”, hösten 2019?

studenter att kursen ”mycket” eller ”väldigt mycket” bidragit till studentens lärande eller utveckling som blivande psykolog.

DEN 29 NOVEMBER 2019 åker psykologstudenterna i sedvanlig ord-

”Jag tycker att detta har varit den bästa kursen på hela programmet”, skriver en student i kursutvärderingen. ”Det är en av de få kurserna vi har haft där jag känner mig respektfullt bemött, ansedd som kompetent och där jag upplevt att lärarna faktiskt har varit måna om min inlärning”. ”Jag har fått en helt ny nivå av kontakt med mitt känsloliv som ger mig energi och mod att vara innerlig” skriver en annan.

Redigering: Louise Lennartsson

ning till Råbylunds gård för att ta del av Externatet. Temat för konferensen är ”Var är pappa? – En utforskande konferens om individens, gruppens och kollektivets förhållande till kön, makt och ledarskap”. Studenterna förbereds med instruktioner om vad som komma skall.

Max Kaymak som tog examen 2017, minns Externatet.

– Vi delades in i mindre grupper och fick olika uppgifter. Vi skulle exempelvis välja en ledare. Samtidigt kom konsulterna med förvirrande och provocerande påståenden, såsom: ”Här verkar det bara finnas en naturlig ledare”.

Han upplevde det som otydligt och jobbigt, minns Max Kaymak. lundagård nr 1 2020

11

på djupet Men också givande.

– Tanken är att det ska skapa självinsikt. Det blir jobbiga diskussioner som gör att man förstår sin egen inbundenhet och det ger möjlighet att reflektera över sin självbild och värderingar, säger han.

NÄR MAX KAYMAK deltog i Externatet år 2015 tyckte han att stämningen

i klassen förändrades. Han minns att det blev mer avslappnat och han började prata med personer som han inte hade pratat med tidigare.

– På psykologprogrammet ska man helst vara tredje vågens feminist och vänsterpartist. Jag lägger ingen värdering i det men det måste finnas utrymme för att uttrycka andra åsikter, säger han och fortsätter: – På Externatet tvingades vi för första gången konfronteras med andra perspektiv. Jag insåg att man kan tycka olika men ändå mötas och jag tror att det är nyttigt, framförallt för psykologer som ska behandla människor med ibland avskyvärda åsikter, säger han.

UNDER HÖSTTERMINEN 2019 når konflikten nya höjder.

Efter Externatet på Råbylunds gård fortsätter kursen i Lund. Studenterna analyserar och diskuterar med hjälp av kurslitteratur och Chris Argyris teorier om glappet mellan den ideologi vi säger oss ha och den vi praktiserar. En kvinnlig student är kritisk till temat och menar att det är exkluderande för henne som homosexuell. Johan Grant vill att hon konkretiserar: Vad menar hon?

– Jag var nyfiken på hennes upplevelse och ville att hon skulle formulera på ett sätt som stimulerade lärande och sa, i vetskap om att andra homosexuella studenter i klassen inte nödvändigtvis tycker som hon, att hon genom sitt sätt att uttrycka sig tillfångatar alla homosexuella kvinnor att tycka som hon, säger han.

ATT SOM LÄRARE inte backa undan utan lösa konflikter och visa att de

ofta grundar sig på missförstånd, menar han, brukar innebära gott lärande. Denna gång blir stämningen offensiv.

En annan student ställer sig upp och menar att Johan Grant ställer grupper mot grupper. Hon, som vi kan kalla Sofia, är själv homosexuell och upplever sig också diskriminerad av kursens tema.

– ”Var är pappa?” är den fråga jag ständigt kommer få höra när jag själv får barn. Jag uppfattar temat som väldigt homofobt, säger hon.

Hon har tidigare suttit i programmets jämlikhetsut-

skott och hört hur andra studenter upplevt panikångestattacker, depression och självmordstankar i samband med Externatet. Nu känner hon samma sak.

– Som lesbisk var momentet oerhört påfrestande. Perspektiven som lades fram var sexistiska och homofoba och jag reagerade fysiskt på ett sätt som jag aldrig tidigare upplevt, säger hon.

Hon får panikångestattacker som varar i flera månader efteråt.

PSYKOLOGPROGRAMMET, MENAR HON, dras, precis som övriga sam-

hället, med sexism, homofobi och ett starkt patriarkat. Ändå upplever hon att programmet varit tryggt, en plats där hon sluppit undan mycket av de trakasserier hon dagligen upplever.

– Jag blir utsatt för trakasserier från män varje gång jag går på stan med min flickvän. När Externatet kom med sina homofoba och sexistiska perspektiv blev det för mycket, säger hon och fortsätter: – Det gör mig ledsen att man kan tycka att en sådan kurs är värd att behålla, när man samtidigt vet hur många som mår oerhört dåligt av den.

HON MENAR ATT psykologer måste kunna utsättas för obehag, att man

bör rannsaka sig själv och vara i kontakt med sina egna affektioner, men att hon under Externatet känt sig diskriminerad, upplevt stark minoritetsstress och i rädsla för att bli underkänd känt sig förhindrad att ifrågasätta.

Tillslut går det för långt för Sofia. Hon tar ton och kritiserar Johan Grant och de perspektiv han lägger fram. Några studenter nickar medhållande. Andra sitter tysta. Strax därefter går hon och fyra klasskompisar till studierektorn Jonas Bjärehed.

THOMAS NILSSON, SOM i dag läser termin tio på psykologprogrammet,

gick också till studierektorn, men för att visa sitt stöd för kursen. Han tror inte att kritiken mot momentet grundar sig i kränkningar eller sexism från lärarlaget, utan har ideologiska orsaker.

– Anledningen till att det blir en sådant tjohej varje gång Externatet

12

lundagård nr 1 2020

läs mer på djupet på lundagard.se ◣

sker är i första hand att det utmanar en ideologi kring hur man ska vara och hur man ska tycka, som är mycket stark på psykologprogrammet, säger han.

Han talar om en ett hämmande samtalsklimat och en liten identitetspolitisk vänsterfalang som sätter normen för vad man får tycka.

De agerar moralväktare, fördömer och verbalt attackerar studenter och lärare som de inte håller med.

– Det finns många som är kristna, höger, liberala eller konservativa på programmet men som inte vågar säga det. De struntar i att delta i diskussioner, för de orkar inte med hatet, säger han och fortsätter: – Det är oerhört viktigt att man kan ha ett samtal om känsliga saker, exempelvis diskutera den psykologiskt symboliska fadern eller fadersfunktionen. Att påstå det som kränkande omöjliggör lärande.

Universitetet måste värna om diskussionerna, och Externatet är den enda kursen på programmet som gör det.

PÅ MORGONEN DEN 9 november, strax efter att studenterna klagat hos

studierektorn Jonas Bjärehed, får lärarlaget ett mejl. I mejlet skriver studierektorn att flera studenter ”med hänvisning till att de dels känner obehag inför undervisnings- och examinationssituationen och att de dels uppfattar att både situationen som sådan och bemötandet/ kommunikation i situationen har inslag som strider mot etiska normer och riktlinjer som gäller för verksamhet vid Lunds universitet” med omedelbar verkan ska befrias från kursen. Istället får de en kompletteringsuppgift där de ska formulera sin kritik av kursen. För övriga studenter ska examinationen anonymiseras.

Någon konkret förklaring kring vad lärarlaget anklagas för eller varför kursen hastigt förändras ges inte till lärarlaget, trots att frågan upprepade gånger ställs. ”Jag antar att det väl i så fall måste röra sig om sådant som diskriminering och kränkande särbehandling”, säger Jonas Bjärehed när han i samtal med Johan Grant den 10 december pressas på vad anklagelserna handlar om. Johan Grant försäkrar att något sådant inte hänt och får till svar att ”snällhet är en princip som är viktig i arbetet”.

självrannsakan för studenterna.

– Den institutionella viljan att ha en kurs som tar upp känsliga ämnen och ifrågasätter starka ideologier finns inte. Man tror att man genom detta skyddar studenterna, men det är tvärtom, säger Johan Grant.

Nu upplever han istället att samtalet av ideologiska orsaker tystas, och att en liten grupp studenter som inte vill tala öppet om känsliga frågor, utan lägger locket på, ger upphov till en oresonlig, dömande och sluten samtalskultur på programmet.

– Man antar att människor är långt mer bräckliga än vad de är och utvecklar en identitet som handlar om att skydda sig själva och omgivningen från perspektiv. Det är ett stort problem i undervisningen av blivande psykologer, säger han.

DEN 17 DECEMBER får Johan Grant ett samtal där kursens examinator

tillika institutionens prefekt, Robert Holmberg, meddelar att han saknar förtroende för honom som lärare för Externatet. Istället hänvisas han till Jonas Bjärehed för att ”komma överens om andra arbetsuppgifter”. Samtalet är kort och stämningen tryckt.

Nu väntar ordentliga förändringar av kursen – undervisningsstrukturen ska ändras och Externatet göras frivillig. Vad som händer med momenetet i höst, om det alls kommer att finnas kvar, återstår att se.

Säkert är att Johan Grant hållit kursen för sista gången. När hans förordnande löper ut den sista juni, är åtta år på psykologiska institutionen i Lund över.

JONAS BJÄREHED MENAR, trots luddiga samtal och

otydlig kommunikation med lärarlaget, att agerandet varit riktigt och att studenternas berättelser var rimliga.

– Det var tydligt för mig vad jag behövde göra när studenterna förklarade vad de upplevde. Vad lärarna hade sagt i det läget hade inte förändrat studenternas upplevelser eller min bedömning, säger han och fortsätter: – När studenter mår så dåligt som dessa studenterna gjorde, oavsett om de är i minoritet, så måste vi agera.

JOHAN GRANT ÄR upprörd över ledningens hantering

och att studierektorn inte undersökt eller ifrågasatt studenternas påstådda upplevelser.

– Man måste göra skillnad mellan subjektiva upplevelser och objektiva kränkningar. Det senare har aldrig förekommit, säger han och fortsätter: – Hur skulle majoriteten av studenter kunna tycka att kursen är bra eller jättebra om det faktiskt skulle förekomma kränkningar? Det hade framgått i kursutvärderingarna.

HAN MENAR ATT det blir allt svårare att hålla i kurser

som går emot vissa invanda föreställningar och innebär

lundagård nr 1 2020

13

reportage

14

lundagĂĽrd nr 1 2020

Redigering: Vendela Källmark

läs fler reportage på lundagard.se ◣

lund i skyn med diamanter Sedan 1970-talets psykedeliska våg har diskussionen om psykedeliska droger avtagit. Nu har studenter och forskare vid Lunds universitet på nytt börjat studera dessa substanser. Men riskerna och frågetecknen är fortfarande många.

TEXT JACOB ANDERSSON ILLUSTRATION ANNA HASSLÖF

Begreppet psykedeliska droger började användas kring 1950-talet för att kategorisera en grupp psykoaktiva substanser som agerar på den så kallade 5HT2A-receptorn i hjärnan genom signalsubstansen serotonin. Bland dessa ingår bland annat LSD och psilocybinsvampar. Drogerna utlöser ett hallucinatoriskt tillstånd. Det beskriver författaren Michael Pollan i boken How to Change Your Mind – The New Science of Psychedelics. I Sverige är psykedeliska droger narkotikaklassade, vilket innebär att personligt innehav är straffbart.

STUDENTEN OSKAR, SOM egentligen heter någonting annat, har använt

både LSD och svamp under sin studietid i Lund. Han låter mig vara med och observera en av hans trippar. ”Tja, på G?” skriver Oskar. ”Sorry, jag trodde vi sagt 14. Men jag kan komma tidigare!” ”Vi kan ta det nästa helg annars, man ska inte stressa med det här hehe” skriver han.

Kort därefter ses vi i hans studentrum. Det är anspråkslöst och välstädat. En kursbok ligger halvt uppslagen på skrivbordet intill en kraftfull speldator. Han sitter avslappnat i en kontorsstol. Bara några minuter senare ska han stirra upp i taket, omöjlig att föra ett sammanhängande samtal med.

möjligheten att använda psilocybin i både USA och Sverige. Därefter skedde en kulturell motrörelse, på grund av hur en del av forskningen hade genomförts, men också för att användningen av drogerna hade spridit sig långt utanför kliniska sammanhang, säger Pär Halje.

HANS TIDIGARE FORSKNINGSPROJEKT handlade om Parkinsons sjuk-

dom och hur våra rörelsemönster påverkas av dopaminnivån i hjärnan.

– Vid en för låg nivå av dopamin blir patienten paralyserad och vid för hög nivå uppstår ofrivilliga rörelser. I råttstudier upptäckte vi att de ofrivilliga rörelserna sammanföll med ett mycket speciellt elektriskt svängningsmönster i hjärnan, en så kallad högfrekvent oscillation.

Pär Halje letade i den vetenskapliga litteraturen och fann liknande fynd av oscillationer i studier där man gett LSD till råttor. Svängningarna uppmättes i den främre delen av hjärnan, den del som är viktig för me d vet a ndet.

HUR UTBREDD ANVÄNDNINGEN av den här typen av substanser är i Lund

eller i Sverige är inte kartlagt. Enligt Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysnings (CAN) rapport Drogutvecklingen i Sverige 2019 är användningen av hallucinogena droger i Sverige så obetydlig att den knappt undersökts i studien. Det står: ”det finns inga skäl att tro att någon sådan drog skulle vara särskilt vanlig eller att tillgängligheten ökat markant.”

En forskare som intresserat sig för psykedeliska droger är Pär Halje, hjärnforskare vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Han doktorerade i kognitiv neurovetenskap vid École polytechnique fédérale de Lausanne (EPFL) i Schweiz där han studerade utomkroppsliga upplevelser med virtual reality. Hans forskning sammanföll med forskningen om LSD, av en ren slump.

– Under 1940 till 1970-talen pågick forskning inom psykiatrin kring

Redigering: Louise Lennartsson

lundagård nr 1 2020

15

reportage

– Tanken slog mig att om oscillationer i en del av hjärnan ger upphov till ofrivilliga rörelser, så kanske oscillationer i mer frontala delar ger upphov till ofrivilliga tankar och vanföreställningar.

Om det stämmer att hög oscillation i den främre delen av hjärnan är ett tecken på psykos skulle det kunna användas som diagnosverktyg för schizofreni. Det skulle också kunna bli ett viktigt verktyg vid utprovning av ny medicin. Är det kontroversiellt att din forskning involverar LSD? – Nej, men det är viktigt att gå försiktigt fram när det gäller svåra ämnen och att hålla sig till fakta. Det är däremot kontroversiellt huruvida detta är en bra modell för psykos, säger Pär Halje.

Han tycker att det är en viktig uppgift för universitet att ta sig an kontroversiella ämnen med vetenskapliga metoder. Att ett ämne är kontroversiellt beror nämligen ofta på okunskap.

– Forskningsläget för psykedeliska substanser börjar sakta ändras.

Länge var det nästan omöjligt att forska på människor inom området på grund av politiska skäl. Men nu finns det en del bra studier, säger han och fortsätter: – Man kan säga att de tre stora forskningsområdena är dödsångest hos cancerpatienter, behandling för beroende och slutligen behandling för depression.

Han listar de olika riskerna med psykedeliska droger.

– Det som brukar kallas en dålig tripp är att fastna i ångestframkallande vanföreställningar, mardrömslika tillstånd. I vissa intervjustudier har man funnit att ungefär tio procent av personer som har testat psykedeliska droger har upplevt liknande tillstånd.

Däremot, påpekar Pär Hälje, kan man se att samma siffra i mer kontrollerade forskningssammanhang är lägre än en på 1000. Det verkar tyda på att omständigheterna spelar en stor roll för upplevelsen.

DET FINNS STATISTIK som talar för att psykedeliska substanser kan ti-

digarelägga en schizofrenidebut eller rentav utlösa det hos en person som redan är i farozonen. Schizofreni debuterar ofta i sena tonåren eller tidiga 20-årsåldern. I de studier Pär Halje har läst har man därför exkluderat både personer med genetiskt anlag och personer under 25 års ålder.

Utöver riskerna kring upplevelsen finns det också risker kring den fysiologiska påverkan, berättar han.

– När det kommer till giftighet är psykedeliska substanser mindre giftigt än alkohol. Samtidigt är vi mer vana i vår kultur att hantera alkoholintag, så användning av psykedelika medför större risk att göra människor överraskade av effekten och därför göra farliga saker.

Slutligen är det viktigt att se till risken för beroende. Råttstudier visar att LSD har en mycket låg beroendegrad. Med bakgrund av de kända riskerna tycker inte Pär Halje att det finns skäl att helt avfärda de psykedeliska drogernas potential.

– Man behöver inte utesluta det som terapiform. Om behandlingen sker övervakat i en klinisk kontext så liknar den andra medicinska behandlingar som i dag erbjuds vid klinik.

I STUDENTRUMMET HAR Oskar börjat förbereda svampen.

– Jag har lagt svampen i varmt vatten med citronsaft, sedan har det fått dra i ungefär 20 minuter.

Vi pratar samtidigt som han dricker vätskan och äter svamparna.

Det kommer att ta ungefär 30 minuter tills svampen börjar verka, innan dess har jag många frågor att ställa. Min första och mest brinnande undran är varför han så villigt kastar sig in i detta diffusa tillstånd.

– För mig är det här en spirituell resa. Jag ser det som ett djupdykande i medvetandets olika lager. I vardagen går jag ganska mycket på autopilot. Det är lätt att hamna i gamla spår. När jag tar någonting psykedeliskt ger det ett fågelperspektiv över nya vägar.

16

lundagård nr 1 2020

Hur mycket påverkas du efteråt?

– Efteråt uppskattar jag livet mer. Det blir som att bikta sig, och det går inte att ljuga för mig själv så det kan bli väldigt brutala sanningar som jag ställs inför.

Jag snabbspolar fram till min dödsbädd för att få reda på vad det är jag kommer ångra.

Vad är det för sanningar du ställts inför?

– Att jag kan vara väldigt lat, bara låta min tid flyta utan mål. Att jag har slösat bort mycket av mitt liv på tv-serier, gett för lite tid till vänner.

Hur blev du intresserad från början?

– Jag har alltid varit intresserad av medvetandet och utforskar det på olika sätt. Men jag växte upp på landet och hörde om det på lågstadiet när min lärare sa att det finns giftiga knarksvampar som växer i Sverige.

Du säger att de här upplevelserna har påverkat din världsbild. Hur motiverad är du att till exempel fortsätta studera?

– Mina studieresultat har absolut inte försämrats. Jag värderar min tid mer nu och det går så lång tid mellan gångerna att det får en liten effekt.

Vid det här laget märker jag hur hans blick blivit mer flyktig. Han fnittrar stundtals opåkallat där han sitter med sin tekopp, som lika gärna kunde ha innehållit värmande kamomill.

Hur känner du dig nu?

– Haha, det känns som att saker går långsammare, men jag har inte börjat se saker än. Jag hade i en hel citron för att magsyran ska reagera mer med svampen. Om jag känner efter, som nu när du frågar mig, då förstärks det. Jag går liksom ur dialogmode.

Hur har du mer förberett dig, förutom med citronen i vattnet?

– Jag har fastat sen igår kväll. Sen var jag ute och sprang en kort runda i morse. Annars kan jag bli rastlös vilket kan leda till en dålig tripp. Att ta svamp känns som att trycka på en ”randomknapp” för hjärnan. Då verkar det vettigt att ha gjort lite markarbete innan.

läs fler reportage på lundagard.se ◣

Tycker du att det märks på andra om de testat psykedeliska droger?

Oskar fnittrar mycket efter att jag ställt frågan. Det blir allt svårare för oss att ha en delad upplevelse.

– Ja, vissa har en extrem närvaro. De verkar inte ta livet på så stort allvar. Då tänker jag nog att den personen kan ha testat. De personer jag vet har provat är inte heller i sitt huvud lika mycket, de verkar mer empatiska. Nu känns allting väldigt flummigt. Jag är liksom sprudlande och känner av mitt blod.

Hur känns ditt blod?

– Det känns som rötter under jorden. Det börjar kännas konstigt att ha en kropp. Jag får också en del syner.

Hur upplever du det?

– När jag ser mig omkring ser det ut som bensinfläckar i en pöl.

Tiden smälter samman, den är mest ett praktiskt koncept.

Studenten tittar inte längre på mig, och tar mycket lång tid på sig att avsluta sina meningar.

– Det som finns är nuet.

Känner du någonsin att du kommer i kontakt med något högre väsen?

Han tittar på sin klocka.

– Jag tror jag kommer känna det om ungefär en halvtimme. Nu ser jag buddhor efter varandra på led. De sitter under matematiska palmer och Mandelbrotska figurer. Språket känns konstigt att använda. Vibrerande köttslamsor som försöker förmedla mening. Palmerna har blivit till tentakler och grekiska kolonner. På något sätt vet jag att de är snälla.

Det har blivit svårt att följa resonemangen, men han verkar inte må dåligt. Medan studentens dörrar av perception ställts på vid gavel smyger jag ut genom hans ytterdörr. Det är en regnig höstdag. Vi har kommit överens om att höras efter att effekterna har klingat av.

VID EN SÖKNING på begreppet ”psychedelics” på Google Trends syns

en kraftigt ökning i antalet sökningar. En person som är kritisk till användingen och forskningen kring psykadeliska droger är Pouya Movahed, överläkare i psykiatri och forskare vid Lunds universitet.

– Det finns en halleluja-stämning kring psykedeliska substanser.

Det är förvisso inte mitt specialområde men jag menar att man ska vara väldigt försiktig. Studierna som har gjorts är alldeles för små och i många fall bristfälliga för att man ska kunna dra några slutsatser, säger Pouya Movahed.

POUYA MOVAHED HAR, tillsammans

med bland annat Joakim Ekstrand, nyligen avslutat en studie om ketamins potential som antidepressiv behandling. Ketamin förekommer i dag både som en drog som missbrukas för dess rus men också inom sjukvården som ett bedövningsmedel inför operation. Eftersom de snart kommer att publicera studien kan han inte berätta om resultaten, däremot om hur deras forskning skiljer sig från den om psykedeliska substanser.

Ketamin ingår inte i den klass av substanser som kallas psykedeliska droger.

Det är inte lika uttalat hallucinogent och verkar troligen genom andra mekanismer. Ketamin är ett dissociativt narkosmedel som kan kallas en ”dirty drug”.

Det vill säga att den påverkar hjärnan på fler än en receptor.

– I princip alla deltagare i vår studie som fått ketamin uppfattade att upplevelsen av dem själva eller omgivningen förändrades kraftigt. De flesta tyckte att det var måttligt obehagligt, några tyckte att det var mycket obehagligt och somliga beskrev en euforisk känsla, säger Pouya Movahed.

Förutom att ketamins effekter ibland slarvigt klumpas ihop med dem från psykedeliska droger, tycker Pouya Movahed även att det är viktigt att poängtera hur de olika studierna utförs. Några av bristerna som han listar kring psykedeliska droger är att studierna ofta inte har någon kontrollgrupp. Deltagarna är inte lika svårt sjuka som de inom psykiatrin och många har dessutom testat svamp eller liknande droger tidigare.

– Vi valde att studera inneliggande patienter som lider av svår depression för att undersöka en faktisk terapeutisk effekt. I nuläget är elektrokonvulsiv terapi (ECT) det bästa alternativet för dessa patienter men det finns flera skäl till att det kan behövas alternativa behandlingar.

Deras studie skiljer sig från många andra studier inom både medicin och psykoterapi som är mer inriktade på symtomlindrande effekt.

– Vi har i stället tittat på hur stor del av patienterna som efter behandling med ketamin inte längre uppfyller kriterierna för depression, det vill säga blir återställda. Sedan har vi följt deras mående under tolv månader. Det är en mycket mer intressant fråga.

JAG OCH OSKAR hörs per telefon några dagar efter att han tagit

svamp i sin lägenhet. Han känner sig omtumlad och har mycket att berätta.

– Varje gång jag gjort det har jag varit väldigt nervös. Nu är jag lycklig för det kändes som att jag kunde vara i upplevelsen. Men jag minns hur konstigt det kändes när vi pratade. Språk slår ihjäl varandets oskyldighet när vi definierar saker och måste vara ense om den definitionen, det blir frånskilt att vara ett med allt.

Med en så omvälvande upplevelse frågar jag honom om vardagen bleknar i jämförelse.

– Jag går inte alltid runt och tänker på nästa gång jag ska ta en dos. Jag ser det som en tvättmaskin för själen som jag försöker göra två gånger per år. Meningsfullheten finns fortfarande. Tidigare har jag alltid känt mig isolerad och separerad från andra, jag tyckte aldrig att någon förstod mig. Nu ser jag att det var mitt ego som manifesterade sig på det sättet.

Oskar identifierade sig tidigare starkt med sitt intellekt. Det gjorde att han aldrig vågade säga fel eller riskera att framstå som dum.

– Det gjorde mig sårbar. Många gånger skapade jag gräl eller diskussioner bara för att jag ville ha rätt. Jag tänker en del på hur olycklig det gjorde mig att bara fortsätta dag efter dag, utan någon förändring. Nu törs jag visa mig själv. När effekten är som starkast kan det vara svårt att påminna sig om att det är en kemikalie i hjärnan, säger han och fortsätter: – Det känns som att jag finner en djupare mening med livet.

lundagård nr 1 2020

17

årets bild 2019

1

Bild från Spegatspexets Apollo 11-klipp bort det där. Bilden publicerades på webben den 21 maj 2019. Bilden fick 47 procent av rösterna (84 av 179). Foto: Alexander

2

Bilden prydde omslaget till nr. 2 2019 “Knark är najs”. Bilden är ett montage och fick 27 procent av rösterna (49 av 179). Foto: Magnus Göransson.

18

lundagård nr 1 2020

3 Bloggerskan och författaren Sandra Beijer, som var porträttperson i nr. 6 2019.

Bilden fick 9 procent av rösterna (16 av 179). Foto: Gabriella Gut. Redigering: Vendela Källmark

Omröstningen om bästa bild från Lundagårdsåret 2019 har avslutats - här är de bidrag som fick flest röster.

4

5

En höstig bild från Botaniska trädgården. Bilden prydde omslaget till nr. 7 2019.

“Vad är bildning?” och fick 5 procent av rösterna (5 av 179). Foto: Saber Malmgren.

Bild från brännbollsturneringen på Parentesen. Bilden publicerades på webben den 20 maj 2019. Bilden fick 4 procent av rösterna (7 av 179) Foto: Jonas Jacobsson.

6

Bild från en klimataktion med Extinction Rebellion. Bilden fick 1 av rösterna (2 av 179) Foto: Saber Malmgren.

6

Aleksandra Stojiljkovic Hansen, tatuerare på Crooked Moon i Malmö, tatuerar en blomma på Elin Walfridsson. Från nr. 2 2019. Bilden fick 1 procent av rösterna (2 av 179) 199

upp till kamp

VENDELA

Kampsport är ett paraplybegrepp för en samling träningsformer.

Lundagårds testpanel Vendela Källmark och Louise Lennartsson har testat fyra träningsformer med fler skillnader än likheter.

FOTO SABER MALMGREN

THAIBOXNING

Lunds kickboxningssällskap Real Fighter är Lunds enda renodlade kickboxningssällskap.

Här tränar mellan 300 och 400 personer i alla åldrar. Klubben hittas sju minuter med cykel från AF borgen, ett stenkast från busshållplatsen Jupitergatan. Känsla: Här har vi varit förr.

Thaiboxning, eller Muay Thai, har sitt ursprung i den thailändska arméns närstridssystem och uppfanns på 1200-talet. Sporten är landets nationalsport. Den har utövats i Sverige sedan 70-talet.

KRAV MAGA

Krav Maga Lund är Lunds enda Krav Maga-klubb.

Här tränar knappt 50 personer i åldrarna 16 till 63.

Belägen i ett industriområde nio minuter på cykel från AF borgen. Känsla: Vi har kommit fel.

Krav Maga betyder närstrid på hebreiska och är en realistisk självförsvarsutbildning som härstammar från Israel. Träningen är anpassad till lagstiftningen om nödvärn och alla nödvändiga grepp är tillåtna. Det finns olika inriktningar: civil, militär, polisiär och tredjemansskydd. Vi tränar: civil.

Förväntningar: “Kommer jag kunna gå imorgon?”.

Nivå av fysisk utmattning: Ville dö.

Förmågor som behövs: Styrka och kondition.

Träningsvärk: Ja, benen var behagligt ömma i tre dagar. Hade även ont i ländryggen.

Rekommenderas till: Den som blir sporrad av att bli utskälld när den tränar.

LOUISE

Förväntningar: Det ska bli kul.

Nivå av fysisk utmattning: Någon spydde på toaletten. Det var riktigt jobbigt.

Förmågor som behövs: Kondition, styrka och vinnarskalle.

Träningsvärk: Ordentlig träningsvärk i rumpa, lår, rygg, mage och armar, ja överallt.

Rekommenderas till: Den som vill bli vältränad och har vinnarskalle.

VENDELA

Förväntningar: “Behöver jag pungskydd?”.

Nivå av fysisk utmattning: Var jobbigt i 40 sekunder när vi skulle slåss allt vi kunde på marken.

Förmågor som behövs: Explosivitet och mod.

Träningsvärk: Noll.

Rekommenderas till: Kändes stundvis som att vara med i GTA. När vi såg de mer erfarna träna skrek de saker som “ge mig pengarna” och “backa!” - på så sätt fanns det inslag av teater.

LOUISE

Förväntningar: “Kommer jag bli biten?”.

Nivå av fysisk utmattning: Mycket teori och därför måttligt fysiskt utmattande. Det var däremot psykiskt påfrestande att sättas i verkliga våldssituationer och att dra låtsaskniv.

Förmågor som behövs: Rätt tankesätt under devisen: “Mer våld är mindre våld (på totalen)”.

Träningsvärk: Ingen.

Rekommenderas till: Den som vill kunna försvara sig när olyckan är framme.

20

lundagård nr 1 2020

Redigering: Vendela Källmark, Louise Lennartsson

läs mer om träning på lundagard.se ◣

KARATE

Lunds karateklubb är Lunds största karateklubb. Hittas ett stenkast (eller två) aka 14 minuter med cykel från AF borgen. Känsla: Vi är på vischan.

Karate är en kampsport med rötter i Japan. Det handlar om respekt, gemenskap och disciplin, och sporten ger vägledning i att vara en god person. Man avancerar genom sju olika bältesfärger. Redaktörernas bälte: Vitt (nybörjare).

VENDELA

Förväntningar: Rädd att bli dödad av karate-bebisar.

Nivå av fysisk utmattning: Snarare energifull.

Förmågor som behövs: Mod att synas.

Träningsvärk: Noll, men det beror på att jag behöver öva mer.

Rekommenderas till: Den som vill ha en balanserad träning och inte är rädd att utmana sig själv mentalt.

LOUISE

Förväntningar: Förväntansfull inför att testa på en sport jag hört så mycket om.

Nivå av fysisk utmattning: Medel.

Förmågor som behövs: Kroppskontroll och närvaro.

Träningsvärk: Ingen.

Rekommenderas till: Den som vill utvecklas både mentalt och fysiskt.

MMA - GRAPPLING

På House of Samurai finns diverse kampsporter. Elva minuter med cykel från AF borgen i riktning mot sjukhuset, tornar ett hemtrevligt stugliknande träningscenter med gemytlig inredning upp. Känsla: Var är vi?

MMA blandar boxning, brottning och grappling. Grappling blandar kast från judo, nedtagningar från brottning och chokes från Brasiliansk Jiu-Jitsu. Lundagårdsredaktörerna bjöds på en grapplingmatch de sent ska glömma.

VENDELA

Förväntningar: “Jag kommer slå ut tänderna”.

Nivå av fysisk utmattning: Ju mer man kan desto jobbigare blir det.

Förmågor som behövs: Styrka och rörlighet.

Träningsvärk: Pyttelite i armarna Rekommenderas till: Den som inte är rädd för närkontakt. De brottningssessioner som jag och min lillebror brukade ha när vi var yngre gjorde sig påminda.

LOUISE

Förväntningar: “Jag vill slåss”.

Nivå av fysisk utmattning: Hade greppen suttit hade det varit svettigt, nu var så inte fallet.

Förmågor som behövs: Rörliga leder och att inte vara rädd för närkontakt.

Träningsvärk: Noll.

Rekommenderas till: Den som gillar kroppskontakt.

lundagård nr 1 2020

21

intervjun

mellan humaniora och naturvetenskap Medvetandestudier lider av utdragna definitionsproblem. Forskare är oense om vad det är, var det kom ifrån och varför. Seniorprofessor Peter Gärdenfors har ägnat många år åt att försöka beskriva medvetandet och hur det bör studeras. Lundagård har träffat honom för att reda ut frågan.

Det är förmågan att se sig själv. Det är kapaciteten till ett inre liv. Det är vår vardags mest bekanta, och mest mystiska egenskap. Kärt barn har många namn – och kanske finns det inget fenomen med fler definitioner än just medvetandet. Trots detta finns ännu ingen enhetlig medvetandeteori.

PETER GÄRDENFORS ÄR seniorprofessor i kognitionsvetenskap vid

Lunds universitet. På temat medvetande har han tidigare gett ut böckerna Hur Homo blev Sapiens (2000) och Den meningssökande människan (2006), där han hämtar inspiration från en rad olika forskningsområden, från lingvistik till biologi. I sitt arbete har han intresserat sig för hur förmågan att se sig själv kunde uppstå från första början. Men innan det kan bli tal om medvetandets evolution måste man avgränsa sig. Hur kan vi definiera medvetande?

- Det första vi måste ta hänsyn till är skillnaden mellan medvetande och självmedvetande. Detta är en för mig grundläggande distinktion, säger Peter Gärdenfors.

- Medvetande är upplevelser, att se, höra och känna saker. Detta finner vi utan tvekan hos en rad olika djur. Sedan har vi självmedvetande, förmågan att reflektera över sina egna upplevelser och känslor.

Vi ser spår av sådant självmedvetande hos andra djurarter, framför allt kråk- och papegojfåglar, och andra människoapor. Men i det stora är vi människor förmodligen ganska ensamma om den här förmågan, säger han.

DET ÄR NATURLIGT i sammanhanget att vilja luta sig mot djurstudier.

Man har kunnat visa att bland annat schimpanser, delfiner och elefanter tycks kunna känna igen sig själva i en spegel. Men det är reflektion över den egna kroppen, inte den inre världen, menar Peter Gärdenfors. Att lägga pussel med evolutionen är en utmaning av flera skäl, och ett framträdande problem är att djur, som saknar talat språk, aldrig kan berätta om sina upplevelser. Istället tvingas forskarna tyda röksignaler.

- Ett bra exempel på ett inre liv är planering. För att planera måste man kunna föreställa sig handlingar såväl som konsekvenserna som följer på de handlingarna. För mig handlar medvetandet väldigt mycket om just den här föreställningsförmågan. Därifrån är steget heller inte långt till en så kallad theory of mind.

FÖR PETER GÄRDENFORS är ett medvetande resultatet av en gradvis

process. Här skiljer han sig från många evolutionspsykologer, som ofta lutar sig mot så kallade moduler, traditionellt uppfattade som en intern psykologisk svart låda som bearbetar given information på förutsägligt sätt.

- Jag har aldrig varit förtjust i det där med moduler, säger Peter Gärdenfors.

- Ser man till hur evolutionen fungerar är det inte genom att bygga upp nya moduler, utan genom att bygga vidare på tidigare principer.

Ett exempel är Brocas område, en hjärnregion som hos människor oftast förknippas med språkproduktion. Hos schimpanser, som skiljde

Bosjökloster fester • möten • event 25 minuter från Lund

THEORY OF MIND är förmågan att kunna attribuera inre egenskaper till

sig själv och andra, och används ofta som en mellanhand för medvetande. Inom psykologin kallas samma sak ibland för intersubjektivitet. På svenska har samma förmåga också fått namnen mentalisering och sinnesteori.

- Vansinniga benämningar, säger Peter Gärdenfors och skrattar.

- Det finns redan ett jättebra svenskt ord för detta, nämligen inlevelseförmåga. Talar man om inlevelse omfattar man inte bara medvetande, utan även medvetande om andras inre liv.

22

lundagård nr 1 2020

Välkommen att kontakta oss för att diskutera möjligheterna!

Bosjökloster Slott & Trädgårdar www.bosjokloster.se info@bosjokloster.se • 0413-250 48 Redigering: Vendela Källmark

läs mer om verksamma vid lu på lundagard.se ◣

Peter Gärdenfors, seniorprofessor i kognitionsvetenskap samt far till komikern Simon Gärdenfors, på sitt kontor i LUX-byggnaden.

sig från människor för dryga sex miljoner år sedan, används samma område för sekvenser av handrörelser.

Detta förhållande säger oss något om sambandet mellan en för människan utmärkande kognitiv funktion, och dess föregångare vid ett tidigare utvecklingsstadium. Denna illustration har också den ytterligare fördelen att den interna, psykologiska utvecklingen speglar den välbekanta yttre och fysiska.

UTVECKLINGEN INOM BIOLOGIN som vävde samman den mendelianska

ärftlighetsläran med darwinistiskt naturligt urval kallades den nya syntesen. Den kom att innebära en vetenskaplig revolution för kunskapen om liv på jorden, men omdaningen stannade av innan den nådde människans inre liv. Än i dag möts biologiska förklaringar till mänskligt beteende ofta med hätsk kritik. Exempelvis anklagas forskare ibland för att hitta på sina förklaringar post hoc, som efterhandskonstruktioner.

- Det finns ett bra svar på den kritiken, säger Peter Gärdenfors.

- Det är att ställa sig frågan vilka selektionskrafterna var som ledde till utvecklingarna.

framåt och utåt, i begrepp av både tid och rum. Här uppstod även ett krav på större samarbete, som i sinom tid möjliggjorde koordinerad jakt.

Det är i de förhållandena vi kommer finna förklaringen till det mänskliga medvetandets uppkomst. Att forskningen visat sig seglivad på ämnet menar Peter Gärdenfors bottnar i ett utbrett missförstånd.

- Det finns en tendens att vilja dela upp beteende i ett kulturellt och ett biologiskt läger, säger han.

- Ett beteendet är kulturellt betingat, menar man, och ett annat biologiskt. För mig är det en godtycklig uppdelning.

SAMMA URVALSPROCESS SOM format människans kropp har också for-

mat hennes sinne, och borde studeras följaktligen. Bevisen för detta är svårtillgängliga för tänkaren som är fast i det egna fältet. Ledtrådarna står att finna i arkeologin, psykologin och biologin.

- Förhoppningen är ju att någon ska väva samman den här tvärdisciplinära sörjan till en enhetlig medvetandeteori, med förutsättningar som kan prövas empiriskt.

- Det är hög tid för en nyare syntes, säger Peter Gärdenfors.

PETER GÄRDENFORS BETONAR ekologins roll i det evolutionära sam-

spelet. Människan skilde sig från sin med schimpanserna gemensamma förfader för sex till åtta miljoner år sedan, för att söka sig till savannerna bortom skogsmiljön. Då uppstod krav på vidgade vyer.

- På savannernas öppna slätter gynnade det sig att kunna tänka

TEXT AXEL EKSTRÖM FOTO SABER MALMGREN

lundagård nr 1 2020

23

porträttet

"Rasism är superroligt" Jonatan Unge är försenad. Jag skickar ett meddelande, fem minuter efter utsatt tid, och han svarar: ”Herregud! Hade glömt!

Tar en taxi nu”, och senare ”Förlåt” och ”Där om 10”.

En halvtimme senare kommer Jonatan Unge in genom dörren. Han packar upp en nyinköpt grå, stickad tröja, drar av etiketten och frågar mig om den är snygg.

– Jag hade lagt undan den utan att betala men stället ligger precis härintill så jag skyndade in och betalade nu, säger han.

ens är roliga.

– Det är nästan bara hur jag levererar, säger han.

Han tycker inte att det finns någonting som inte går att skämta om, så länge det görs på rätt sätt.

– Rasism är superroligt. Och sexism är också ganska roligt. Det är roligt att skämta om eftersom vi alla har det inom oss, säger han.

TEXT VENDELA KÄLLMARK FOTO GABRIELLA GUT

jonatan unge Ålder: 41 år.

Gör: Driver poddar och radioprogram. Är komiker. Ska under våren ut på Sverigeturné vid namn Semst.

Familj: Har en dotter tillsammans med f.d. sambon, komikern Sissela Benn.

Bor: I Slottstaden i Malmö.

JONATAN UNGE ÄR komiker. Han deltar MEN HUR KOMMER det sig egentligen att

i och driver en mängd poddar och radioprogram och är sedan hösten 2019 krönikör för Aftonbladet. För nuvarande deltar han i SVTs välkända fredagsunderhållning, frågesportprogrammet På spåret där han tävlar i lag med sin mamma; journalisten Cecilia Hagen.

Han avslöjar lite slarvigt för mig hur långt han kommer i tävlingen, och jag frågar skämtsamt om jag får publicera det. Det tror han inte att jag får.

han kommer undan med att skämta om kontroversiella ämnen, när andra komiker får mycket kritik när de vidrör desamma?

– Folk tar mig inte riktigt på allvar, säger han och tänker efter: – Det kanske är att jag är så likeable.

I mina drömmar är jag som mästerkatten i stövlar i Shrek. Jag kan göra mig så fruktansvärt söt att man inte kan bli sur på mig.

HANS PODDAR, RADIOPROGRAM och ko-

mik avhandlar allt från sport och historiska kvinnliga personligheter till mer eller mindre allvarliga samtidsanalyser.

– Jag har pluggat sjukt mycket.

Kulturvetarlinjen, som jag inte gick klart. Väldigt många A-kurser. Kriminologi, litteraturvetenskap, religionshistoria, lärarprogrammet. Men det var helt onödigt att jag gick på universitetet. Jag har inget läshuvud, säger han.

Han tror att en av anledningarna är att han inte tycker om att hålla sig till sanningen.

– Jag saknar det som är grunden till universitetsutbildningar, nämligen att ta enorma mängder text och förstå vad som är kärnan. Men eftersom jag inte kan sålla måste jag läsa allt, vilket ingen annan gör för det är ingen som hinner det. Jag hade kunnat läsa de böckerna hemma men jag kan inte omvandla dem till något eget, säger han.

Kanske har hans universitetsstudier ändå bidragit till en viss samhällsorientering. Det är uppenbart att Jonatan Unge håller sig uppdaterad i samhällsutvecklingen och är någorlunda bevandrad i historiska händelser. Kanske har hans studier också gett upphov till en skarp analysförmåga – ett användbart verktyg i komiken.

JONATAN UNGE BERÄTTAR att hans ko-

mikerkollegor tycker att det är orättvist att han får så mycket skratt och uppmärksamhet när hans skämt inte 24

lundagård nr 1 2020

JONATAN UNGE HAR ett mycket karak-

"Jag kan göra mig så fruktansvärt söt att man inte kan bli sur på mig."

täristiskt scenspråk, där han pillar på saker omkring sig och kastar micksladden över ryggen. I ett klipp från Norra Brunn, den kända humorklubben i Stockholm, berättar han en anekdot om att han har glömt sitt pass i Malmö och hur han beskyller sin mamma för att ha ”fuckat” honom. Han talar också om att Malmö är en dålig stad, och att han inte vet hur han ska bete sig när ”raskriget bryter ut”. Han har ett tillgjort skratt som han liksom roar sig själv med på scen.

– Jag skrattar åt mig själv när jag inser att jag är patetisk. Men, samtidigt har jag en ganska stark känsla av att jag inte är så bra på att skratta åt mig själv. En tjej jag var ihop med skulle sätta sig på en stol, men så missade hon stolen och hamnade på arslet istället, så blev hon förvånad men efter en sekund började hon skratta åt sig själv för hon insåg att bilden av det måste ha varit kul. Jag älskar det draget. Jag hade nog fejkat att jag skrattade åt mig själv, men innerst inne hade jag blivit sur.

HAN TAR EN mun kaffe och frågar vil-

ket snus jag snusar, han luktar på den, och pillar på en kaffekvarn som står utplacerad på vårt kafébord. Jag frågar honom hur man lever upp till den utmärkelse han precis har belönats med, nämligen Sveriges roligaste man, på Komikergalan 2019.

– Det gör man inte, vad betyder det ens? Jesper Rönndahl kan inte få priset varje år och någon måste det ju gå till, sä-

ger han.

JONATAN UNGE BERÄTTAR att han, se-

dan han började delta i På spåret har fått göra många intervjuer. Men egentligen har han haft stort mediautrymme länge - han talade till exempel om sin privatekonomi och relationen till sin mamma i ett sommarprat i P1 den 9 augusti 2018.

Han berättar för mig att han aldrig betalar räkningar förrän de har gått till påminnelser.

– Har du fått elen avstängd någon gång? Det har hänt mig tre gånger, säger han.

JAG FRÅGAR JONATAN Unge hur han mår.

– Jag skulle inte säga att jag är deprimerad men jag är absolut inte glad. Jag känner mig lite ensam och lite uttråkad och kan inte sätta igång mig själv, säger han.

Det visar sig att det är de intima relationerna som knakar.

– Jag hade ett förhållande som tog slut och mitt umgänge hade blivit mycket min flickväns umgänge. Det gör att mitt sociala umgänge har krympt.

De veckor som jag inte har min dotter vet jag inte vad jag ska göra. Jag kollar bara på Youtube. Det är hyfsat kul med Youtube, men jag behöver göra någonting mer.

DET ÄR SVÅRT att föreställa sig att Jona-

tan Unge inte gör mer än att sitta hemma och titta på Youtube, eftersom hans namn ofta dyker upp på affischer och i Facebook-evenemang som saluför olika ståupp-kvällar.

– Jag gigar ganska mycket men jag tycker inte det är så kul. Jag får ångest av det och det är jobbigt. Går det bra känns det som att man har överlevt och går det inte bra så hatar man sig själv, säger han.

KANSKE ÄR DET därför Jonatan Unge

kommer undan. Genom honom får vi syn på det som är trasigt, fult, och samtidigt älskvärt inom oss själva.

Redigering: Vendela Källmark

kultur

I den kosmiska magnetismens gränsland Mind-hackning eller spiritism? I gränslandet mellan neurologi och mystik finner vi hypnos. Lundagårds skribent Nike Stolpe Wikström har själv hypnotiserats och följer upplevelsen via historien och samtidskulturen.

Det är sent i maj. Solkatter leker genom fönstren på den gamla operationssalen. Professorns lugna röst uppmärksammar flugan som surrar runt i rummet. Den landar på min kind och jag måste frustrerat vifta bort den. Det är bara det, att det inte finns någon fluga där.

BAKOM DET ÖKADE intresset för medvetandet,

tycks både fascination och rädsla för alternativa medvetandetillstånd spela upp sina skuggfigurer.

Vi är biologiska individer, underkastade biologiska impulser och idealt överordnade allt annat inflytande. I kulturarvet efter upplysningen ger subjektiv upplevelse företräde åt vetenskaplig objektivitet, och omedvetna kulturella influenser kliver åt sidan för det individuella förnuftet och kritiskt tänkande.

Vad kunde vara flummigare, mer ovetenskapligt och mer skrämmande än hypnos?

EN ETYMOLOGISK RESA för oss tillbaka det antika

Grekland, där Hypnos är sömnens gud. Hypnos bor i en grotta, varifrån glömskans flod Lethe flyter, där dag och natt möts. Utanför grottan växer vallmo och andra hypnotiska växter. Hypnos är

film om rättvisa I den Oscarsnominerade Les Miserables (2019) skildrar Ladj Ly ett laglöst samhälle i den parisiska förorten, där samhällets olycksbarn växer upp i klyftan mellan gängmedlemmar och polisbrutalitet. Men främst är filmen en berättelse om rättvisa, och vad som egentligen är berättigat när lagens väktare istället blir lagförbrytare.

NINA MORBY 26

lundagård nr 1 2020

gift med Pasithea som personifierar avslappning, meditation, hallucination och alla andra förändrade medvetandetillstånd.

Som son till nattens gudinna Nyx och mörkrets gud Erebus, hade Hypnos kunnat utgöra antagonisten till upplysningsidealet. Men lustigt nog är det under upplysningstiden som intresset för det hypnotiska tillståndet väcks. ÅRET ÄR 1774 och doktor Franz Anton

Mesmer tar sin patient ur hysteri med hjälp av magneter. Att det var magneternas förtjänst var hans första hypotes. Mesmer trodde på något han kal�lade animal magnetism, idén om att kosmos innehåller starka krafter som påverkar både djur och människor.

Som järn påverkas av en magnet. Genom att manipulera dessa krafter kunde man påverka hela människan.

Snart insåg han att det inte behövdes magneter för att komma åt detta inflytande. Det räckte med händerna.

Tillståndet som framkallades fick namnet magnetisk sömn av hans lärjunge, men det dröjde inte länge förrän den grekiska mytologin gjorde sig påmind och tekniken började kallas hypnos. Hypnosen förlorade sin metafysiska klang och beskrevs som ett medvetandetillstånd. Med en mer raffinerad metod blev hypnosen attraktiv för läkekonsten. Hypnos började användas som medicinsk behandling, och visade sig dessutom kunna smärtstilla vid kirurgiska ingrepp.

I DAG TROR vi inte på animal magne-

tism. Däremot på scientism och magnetröntgen. Med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) har man kunnat studera hur hypnosen påverkar hjärnan. Resultaten är inte entydiga om vilka delar av hjärnan som ansvarar för det hypnotiska tillståndet, men att hjärnaktiviteten förändras under hypnos kan säkerställas.

Teorin från 1840-talet om hypnos som

pengar, skrivkramp och en egen dörr Det är inte alltid en tanke har lust att formulera sig.

Virginia Woolf skrev redan 1929 om kvinnans behov av ett eget rum, och en viss summa pengar varje månad, för att kunna skriva. På Lundagårds kontor finns inga egna rum.

Mitt finns i Malmö och pryds av en liten emaljerad skylt med det snedstilta "Skrifrum". Jag har visserligen en

inkomst, men för en konnässör som jag, täcker denna knappt mina utgifter – särskilt inte nu när det har blivit dags för mig att återbetala mitt CSNlån. Men jag roar mig med att det är charmigt/trendigt, och intelligentian förunnat att (nästan) inte befatta sig med så världsliga ting som räkningar.

VENDELA KÄLLMARK Redigering: Louise Lennartsson

läs mer kultur på lundagard.se ◣ ett alternerat medvetandetillstånd håller alltså än i dag. Studierna har också visat att personer har olika lätt att hypnotiseras. Vid närmare undersökningar har man kunnat se att vissa personlighetsdrag korrelerar med mottagligheten för hypnos. Öppenhet, som innefattar kreativitet och nyfikenhet, har starkast samband.

I nyttans tidevarv väcks frågan om vilken förbättring hypnos kan bidra med. Det råder olika rön om hypnosen som medicinsk behandling i dag – men rädslor, fobier, depression och smärtlindring hör till de problem hypnos har visat sig ha effekt på. ÄVEN VID LUNDS universitet studeras

hypnos. Det är för ett forskningsprojekt som flugan får lov att framkallas på min kind. Jag väljer ordet lov med omsorg.

I hypnostillståndet hamnar man inte under hypnotisörens marionettrådar – stereotypen till trots. Det är ett aktivt val att släppa kontrollen och vaggas in i ett tillstånd som påminner om en klardröm.

NÄR JAG VAKNAR upp ur hypnosen möts

jag åter av de stora, ljusa fönstren. Jag är törstig, och ser mig om efter vatten medan jag trevar i minnet för att förstå vad jag just varit med om. Men Hypnos har redan låtit mig dricka av Lethe. Jag minns inte allt.

Professorn lugnar mig, det är vanligt att inte minnas hela hypnosen. Det jag minns är däremot en märklig upplevelse. Precis som samtalet mot huvudkudden kan falla över i gränslandet mellan dröm och vakenhet, och orden snarare hämtas från dröm- än den skärpta idévärlden, innebär hypnosen ett tillstånd som inte innefattar full kontroll. Över-

låten till något bortom det rationella, är det möjligt att följa tankebanor ett vaket sinne inte skulle tillåta.

DET HAR GÅTT flera månader sedan hyp-

nosen och i skrivande stund befinner jag mig på andra sidan världen, geografiskt och kulturellt, i en havsby i Mexiko. Här råder ingen kategorisk kropp- och själsdualism, som blint förnekar det senare.

Om morgnarna möter jag upp Luís, en man jag träffat på stranden som vill lära mig om taiji.

– Det viktigaste är att du har en mästare, säger han. Någon som du kan lära av och vill följa. Har du någon sådan?

Jag måste fundera en stund. Jag vet egentligen flera, men något hindrar mig från att tala.

– I min kultur pratar vi inte riktigt på det sättet. Underkastelse betraktas nästan som förnedring och att förlora sig själv, förklarar jag till sist.

I HYPNOSTILLSTÅNDET FINNS inga sådana

blockader. Att följa någons förslag kommer naturligt. Med medvetandet alternerat i hypnosen gör du helt andra val, upplever andra typer av sensationer och har andra attityder. Liksom beslut, känsel och känslor är annorlunda i alkoholens dimma än i nykterhetens pregnans.

Alkohol är inte det enda som vi förändrar medvetandet med. Det sker med kaffe, sömndeprivering, i ilskans rus eller meditation. Frågan torde egentligen vara vad som är det “normala” medvetandetillståndet? Kanske ska Pasithea betraktas som hela medvetandets gudinna, om hon är gudomen för psykets förändring.

Västerlandet fick upp ögonen för meditation först när det kunde visa sig öka effektiviteten. Det talas inte om upplevelser under meditation, psykoaktiva rus eller drömmar med samma intresse som den medvetna representationen på Instagram. Det alternativa medvetandetillstånd som inte orsakas av intravenösa substanser eller ännu värre, inte strävar mot idealet om rationell skärpa och effektivitet, ratas innan det ens fått pröva sina vingar i rekreationellt syfte.

I vår kultur är vi inte bara rädda för att influeras av andra, utan kanske också av omedvetna delar av oss själva?

TEXT NIKE STOLPE WIKSTRÖM ILLUSTRATION TESS TEDGÅRD

fräls oss från kärleken Kärleken idealiseras, överallt. Ändå tycks kärleken bli mer och mer en medveten handling, ett yttre attribut snarare än en inre känsla.

Netflix-filmen Marriage story (2019), skriven och regisserad av Noah Baumbach är nominerad till sex Oscars och kommer säkert att kamma hem flera av dem. Namnet till trots handlar filmen inte om ett äktenskap så mycket som dess slutfas.

NICOLE OCH CHARLIE arbetar i teatervärlden och bor i New York med sonen Carter. Någonstans på vägen tar kärleken slut, de glider isär, anlitar advokater och inleder en vårdnadstvist. När de möts i varandras tamburer, för att hämta eller lämna Carter i veckosluten, säger de hemska saker till varandra, som de egentligen inte menar. De är sårade, ensamma och rädda, helt utlämnade åt sig själva och varandra.

Men det går över.

Sammandrabbningarna ebbar ut, och de enas i omtanken om sonen och slutligen också om varandra. Kärleken tar slut men livet går vidare.

LIV STRÖMQUIST SKRIVER i sitt senaste seriealbum Den rödaste rosen slår ut om många pars syn på kärleken som ett tecken på den moderna människans narcissism. Att vi i första hand inte letar efter partners att bli kära i, utan partners som speglar oss, våra intressen och personlighetsdrag. Då blir vi också utbytbara, för det är svårt att skaka av sig tanken på att det kanske finns någon annan som är ännu mer lik oss, som vi inte ännu träffat.

EN VÄN TILL mig sade en gång att om hon och hennes kille någon gång skulle göra slut ville hon att nästa förhållande skulle grunda sig i en måttlös förälskelse. Hon ville känna sig riktigt, huvudlöst kär. Kanske står det tiden an, att kärleken och förhållandet i dag är någonting man reflekterar över och granskar i sömmarna. Samtidigt drömmer man om motsatsen, en slags frihet från allt det jobbiga i en relation, en förälskelsefas så stark att man aldrig behöver tvivla på dess värde. Vi vet att det är omöjligt, präglade som vi är av att allting, och i synnerhet våra relationer, är i ständig förändring.

MARRIAGE STORY SKILDRAR skilsmässan som ett långsamt uppvaknande. Huvudpersonerna planerade aldrig att ägna resten av sina liv åt varandra.

Men det är ditåt det barkar, tills det plötsligt inte gör det längre. Det är svårt att säga vad deras förhållande var värt i efterhand. En son kanske. Eller kanske är det väsentliga just det, att inte ständigt värdera det förgångna.

apor och deras ljus hade länge sett fram emot besöket, men väl på plats kände jag mig nedstämd.

Det var inte bara att forskarna inte kunde säga mig hur andra apor upplever världen. Det var också vetskapen att dessa djur är ömtåliga i naturen. Om de går ur världen, har vi ingen aning om vilket ljus som släcks.

ILLUSTRATION: AYDIN RAMEZANI

Det här numret handlar om medvetande, och jag ville skriva en text om djurkognition. Häromveckan besökte jag Furuviks djurpark, där forskare associerade med Lunds universitet bedriver kognitionsforskning på primater. De vanligaste förskningsföremålen är schimpanser och orangutanger - nära släktingar till människan, tillika hotade i det vilda. Jag

ALVE RAUER

AXEL EKSTRÖM lundagård nr 1 2020

nöje

ILLUSTRATION: TESS TEDGÅRD

Lögner jag intalar mig själv Att vara sann mot sig själv påstås ibland vara viktigt. Vi på Lundagård lever dock hellre gott än sant. Kulturredaktionen inleder därför 2020 med att syna sig själva.

DUBBLA TRÖJOR

SPELDJÄVULEN

I somras flyttade jag och min sambo. Den nya lägenheten har högre i tak och gångavstånd till det mesta. Sedan kom vintern. I vardagsrummet landar plötsligt temperaturen på förlamande 1718 grader. Hellre än en felanmälan går jag omkring i dubbla tröjor. Sommaren kommer väl snart igen.

Från 1862 till 1871 led Dostojevskij av extremt spelmissbruk, och vistades maniskt kring roulettborden. Hans roman Spelaren (1866) tar in dessa erfarenheter i beskrivningen av spelets förrädiska lockelse. Visst är viljestyrka nog? Som huvudkaraktären Alexej utropar: ”i morgon blir det slut på alltsammans!”

JA, JAG BEHÄRSKAR EXAKT ALLA SPORTER

JAG PRATAR RIKSSVENSKA

ALLTID PÅ VÄG

"Yeah, I play basketball!" Glatt följde jag med min rumskamrat Jordan till en streetbasketturnering i Brooklyn. Nej, jag hade aldrig spelat basket och nej, min och Jordans relation återhämtade sig aldrig helt. Men jag trodde verkligen att jag kunde! Jag menar, hur skulle jag kunna veta att basket är svårt?

2017 sommarjobbade jag i Bohuslän. En dag sa en kund att det var så trevligt att höra lite skånska.

Efter några sekunders förvirring insåg jag att det var mig kunden syftade på. Tanken var svindlande. Jag, en skåning, född, uppvuxen och boende i Skåne, pratar SKÅNSKA? Sveriges näst sämsta dialekt? Otänkbart.

“JAG ÄR STATSVETARE”

“JAG SPELAR PIANO”

I över två års tid har jag, inför varje ny termin, planerat att tenta av den sista delkursen i Statsvetenskap 1. Ambitionsnivån sträcker sig till tanken, en registrering för omtentamen likaså. Jag vill ha de där 7,5 högskolepoängen. I år ska jag ta dem! Eller nästa. Eller nästa decennium.

Att jag kan spela piano är en sanning med viss modifikation. Jag tog kommunala pianolektioner i fyra år. För femton år sedan. I mitt barndomshem står fortfarande Vispop för piano i notstället. Visst hittar jag ett C eller G, men “vispopens” glada melodier finns dessvärre inte längre i mina fingrar.

28

lundagård nr 1 2020

Blött hår i en handduksturban, kastar min skjorta på golvet och tar på mig en tröja jag redan ratat två gånger. Jag ska träffa mina kompisar på Möllan om fem minuter. När en av dem skriver i gruppchatten att hon väntar utanför baren tvekar jag inte ens.

Sveper med tummen över mobilskärmen. Jag är på väg!

”Sommaren kommer väl snart igen.” amandus gustafsson

”Jag menar, hur skulle jag kunna veta att basket är svårt?” heidi erikson

“JAG HAR INGEN DIALEKT” Jag är bördig från västgötaslätten.

Det är lika mycket ett faktum att det talas västgötska där som att det i mitt tal inte finns ett spår av den. Det intalar jag mig själv i alla fall. Jag tycker inte att Bert Karlsson-dialekten är direkt vacker. Men ett tränat öra avslöjar mig varje gång jag frågar var jag har lagt min mobil.

”I mitt barndomshem står fortfarande Vispop för piano i notstället.” julia hagström

Redigering: Vendela Källmark

läs mer kultur på lundagard.se ◣

3 tips

Bokrecension

FALL FÖR CLARK

Stockholmssyndromets upphovsman, Clark Olofsson, är en vattendelare. Hans hänsynslösa sökan efter frihet och raljanta vägran att ställa sig i ledet både upprör och berör.

Det gör även SVTs dokumentärfilm ”Clark en rövarhistoria”, som hårt kritiserats för att romantisera Sveriges värsta rånare. Har SVT drabbats av Stockholmssyndromet? undrar upprörda tyckare. Se den säger jag.

LOUISE LENNARTSSON

MARIA MAUNSBACH HIT, MEN INTE LÄNGRE BROMBERGS FÖRLAG, 2019

“Fregatten”, “Baltazar”, “Kallbadhuset”.

Barer och platser i Malmö ger namn till ett flertal av kapitlen i Maria Maunsbachs andra roman. Visst slår Malmöskildringarna an en viss ton för mig som bor i staden. Göraslut-promenaden i Pildammsparken innebär hög igenkänningsfaktor. Det är förmodligen många fler än jag och romanens huvudkaraktär Margit som erfarit den just där.

KULTURELL VANTRIVSEL

Aning – förening för filosofi och psykoanalys arrangerar under våren en föreläsningsserie med temat “Vi (van)trivs i kulturen” på Moriska Paviljongen i Malmö. Först ut är Gertrud Sandqvist 27/2 med "Det Omedvetna Geniet – en odyssé över konstens relation till det geniala och okända". Håll utkik efter eventen på Facebook!

NIKE STOLPE WIKSTRÖM

ROMANEN ÄR FÖR den sakens skull inte exklu-

derande. I Hit, men inte längre finns gott om allmängiltig existensvånda och relationsproblem som inte är platsbundna. Maria Maunsbach är en skicklig berättare och stilist, och ringar på många sätt in sin egen och min generation (vi är båda födda i början av 1990-talet).

PARASIT

MARGIT ÄR SOCIONOM och socialsekreterare i

Malmö. Yrket har aldrig lockat henne särskilt.

Det bara blev så. Hon är ordentlig, fackligt engagerad och duktig på sitt jobb. Hon tycker om att ha ett jobb där hon hjälper utsatta människor, men tänker återkommande på att hon kunde blivit något annat – varit någon annan.

OBSERVANT OCH TRÄFFSÄKERT skildras den SAMBON ANDREAS JOBBAR med IT, spelar

innebandy och är snäll. De har varit ett par länge och har det bra. Sådär lagom bra. I hemlighet är Margit less på både relationen och tillvaron. En möjlig bot är en otrohetsaffär, resonerar Margit. Hon registrerar sig därför på en “knullsida” och får kontakt med polisen Karl som bor i Stockholm. Bilder skickas, lusten och de irrationella besluten segrar över förnuftet, och snart sitter hon på SJ:s snabbtåg mot huvudstaden.

UTÖVER

SITT FÖRFATTARSKAP har Maria Maunsbach gjort sig känd som “Den unge Strindberg” på Instagram. Kontot lever kvar, men författaralteregot är nu utbytt mot hennes eget namn. Flödet består inte sällan av buskis-ekivoka selfies i badkar med bildtexter som balanserar mellan bråddjupt allvar och skrattfest.

2018 debuterade hon med romanen Bara ha roligt. Även den utspelar sig i Malmö och präglas av temat sex och relationer.

SOM TIDIGARE PROGRAMLEDARE för radiopro-

grammet Ligga med P3, har hon en gedigen erfarenhet av samtal och diskussioner om samma ämnen. Sexskildringarna är också romanens främsta behållning. Genuina, klockrent dråpliga, pinsamt ovärdiga och asroliga. Som när tinderragget ber att få komma i Margits ansikte. Hon accepterar medan hon, i väntan på det stundande manliga klimaxet, funderar över vad hon ska ha för ansiktsuttryck – “om hon ska försöka se glad eller likgiltig ut”.

samtida mannen som på olika sätt försöker förhålla sig till normer, sex och en kvantitativ dejtingkultur. Männen finns överallt och i alla former i Margits liv, men tycks till skillnad från henne vara mer anpassningsbara till casual sex- och no strings attached-mentaliteten.

TVÅ IDEOLOGISKA LÄGEN tycks ställas mot var-

andra, speglas. Vänster och höger. Män med rufsigt hår och mjuka händer och män med skjorta, slips och platt mage. Margit är gråsosse (vilket hon själv tycker att hennes könsbehåring avslöjar) och hatar privatisering och New public management. Tinderlivet är marknadsliberalism, konsumism, lasrade underliv och helrör i VIP-bås – något främmande för Margit, men nytt.

Hit, men inte längre handlar om att försöka förstå sin samtid, om att ta makten över sitt liv, sin kropp och sexualitet. Att hitta sin egen lust i stället för att följa någon annans. Om eoner av tid som läggs på att tolka sms, uppdateringar och Instagrambilder från intresseobjektet för stunden. Ett projekt som inte sällan leder till ett limbo av självtvivel, självförakt och obefintlig självrespekt. Och så där håller det på ett tag. Tills man slutar, eller börjar om igen.

TEXT JULIA HAGSTRÖM

När jag såg Bon Joon Hos film som blivit nominerad i runda slängar femhundra Oscars-kategorier satt jag framåtlutad , med händerna redo att täcka ansiktet, och var tvungen att djupandas. Vad som började som en humoristisk up-and-coming film om familjen med lägenheten i källaren utvecklades snart till en dräpande, existentiell och becksvart thriller. Mardrömslik, inte minst för en person som ofta drömmer om ändlösa trappor.

VENDELA KÄLLMARK

månadens dikt Något ogjordt.

Efter Longfellow.

Vi må sträfva aldrig så, Allt vi hinna icke med, Något värf skall återstå, Ogjordt än, då sol går ned.

Vid vår bädd i morgonväkt, På vår tröskel, i vår port Väntar det i tiggardrägt, Ber och hotar oåtspordt.

Väntar envist, väntar lugnt, Och blir aldrig gjordt till lag.

Pligt på pligt blir hopad tungt, Svunnen dags på morgondags.

Elakt som en drömmens gast Trycker det och utan slut, Dag och natt det håller fast, Tills vi knappast härda ut.

Och som dvärgar fordomtid Uti sagorna från nord Stå vi der med himlen vid På vår skuldra böjd mot jord.

AXEL OTTO LINDFORS (1852-1909) UR SÄGNER OCH BILDER: EN SAMLING DIKTER (1898) lundagård nr 1 2020

29

lunds universitets studentkårer

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

FOTO: JONAS JACOBSSON

Vad vill våra förebilder säga?

Denna krönika kommer att handla om kvinnors roll på universitetet. Och vi likt er undrar – hur kan det vara något att skriva en krönika om?

“Kvinnornas impulsivitet och benägenhet att följa strömmen...medför faran, att de under inflytande av en tillfällig stark tidsriktning kan kasta en överväldigande röststyrka åt en sida, varigenom statslivets jämnvikt och dess lugna utveckling äventyras.”

“Vi kan inte längre blunda för att kvinnor i genomsnitt har en större benägenhet än män att vilja förbjuda yttranden. (...) Vi går alltså mot en tid där det blir allt svårare att lägga fram tankar som kanske är sanna men som vissa, allt starkare grupper, vid högskolorna inte kan hantera.”

DET ÖVRE CITATET är från en dagstidning år

1913 och ett argument för varför kvinnor inte bör ges rösträtt. Det nedre citatet är hämtat från en annan dagstidning år 2020 som beskriver varför kvinnor är ett hot mot den akademiska friheten i Sverige och är hämtat från en debattartikel i Göteborgsposten: “Så hotas yttrandefrihet i högskolorna av kvinnor”, undertecknad av bland annat två LUassocierade lärare. Ni har hört det förr, kvinnodominerade utbildningsfält och högskolor, och främst kvinnor i sig, väljer att protestera när lärosäten bjuder in föreläsare som inte delar lärosätets värdegrund. Författarna i artikeln stärker sina åsikter med argument

som att kvinnor är mindre riskbenägna än män samt har lättare att bli stressade och deprimerade. Är det fortfarande år 1913?

lever vi som vi lär?

PÅ UTBILDNINGARNA PÅ Medicinska fa-

kulteten lär vi studenter oss allt ifrån hur cellerna fungerar till vikten av att värma upp innan man tränar för att minska risken för skador. Vi lär oss hur rökning påverkar kroppen och hur vi ska hantera psykisk ohälsa. Vi lär oss allt ifrån dödsfrekvensen för KOL till hur alkohol påverkar oss. Ändå kan vi se samma studenter ta sitt kaffe, gå ut i rökrutan och ta en cigg. Vi kan se samma studenter vars stress sakta tar kål på dem fortsätta framåt utan att stanna upp för att ta tid till sig själva.

MAN KAN STÄLLA sig frågan: Hur väl

applicerar vi vårdstudenter kunskapen från våra utbildningar i vår vardag?

UNDER UTBILDNINGEN LÄR vi oss att ta

“När studenter nyligen gick från sin föreläsningssal vid Palaestra blev de överfallna av Akademiindenturen och fick sitt kaffe stulet. Varför Akademiindenturen har denna tendens är inte klarlagt, men överväganden från Lus aktuella studie visar att deras personliga kaffesnatteri (femkaffeteorin) skiljer sig åt i flera avseenden. Rädsla och oro får styra. Studenterna och deras parter bör nu agera proaktivt innan situationen förvärras och sluta upp kring kaffefriheten, utan vilken det intellektuella livet på våra fakulteter förtinar och samhället i förlängningen stagnerar.

- Lunds universitets studenter via Lus” DETTA ÄR UPPENBARLIGEN en absurditet och själv-

fallet inte korrekt. Studenterna kan vandra tämligen tryggt genom Lundagård. Tyvärr är det i våra ögon lika absurt som att våra så kallade förebilder förmedlar värderingar beklädda i sina titlar.

ATT VÄRNA DEN akademiska friheten och det fria

ordet är viktigt. Att resurssätta och skapa forum för fri debatt, att låta individerna på denna institution växa och spira i och genom diskurs är fundamentalt för en akademi. Men som väktare av och stöttepelare till vårt samhälles demokratiska system, ett system som förutsätter att vi exempelvis inte generaliserar om enskilda kön, är det problematiskt när vi som företrädare går ut och drar grupper över en kam.

hand om andra som är stressade och mår dåligt. Vi lär oss hur man håller ett samtal, hur man minskar stress genom träning och sömn, liksom vikten av att ta tid till sig själv och att slappna av. Allt för att minska risken för psykisk ohälsa och utbrändhet. Ändå är det många av våra studenter och heltidare som mår dåligt och går in i väggen.

SÅ HUR LEVER vi egentligen? Stannar vi

någonsin upp och tänker på vad vi gör?

Hur vi sover, äter och lever? Tar vi tiden till oss själva för att kunna slappna av och tänka på något annat? Studenter har stressfyllda studier och kanske ett sidojobb för att tjäna lite extra utöver CSN. Heltidare springer på möten, svarar på mejl, hinner inte alltid äta lunch och lever sitt liv som heltidare.

Så svaret är nej. Kanske bortser vi för mycket från den kunskap vi har?

KAN DET VARA så att vi enbart tänker

på den kunskap vi lär oss när vi har på oss våra scrubs?

VAD UNIVERSITETETS REPRESENTANTER diskuterar

detta är lus Lunds universitets studentkårer, Lus, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom Lus verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

30

lundagård nr 1 2020

hemma vid matbordet kan vi inte säga något om.

Men när de iklär sig sina roller och förmedlar sin kunskap ska de vara förebilder, inte döma ut studenter som ett hot.

GUSTAV EKSTRÖM MATILDA BYSTRÖM ORDFÖRANDE LUS VICE ORDFÖRANDE LUS

lus kramar Akademiintendenturen. Vi ser fram emot årshögtiden!

lus sparkar Universitetsrepresentanter som varken kan bemöta varandra eller studenter på ett bra sätt.

EBBA WALLSTRÖM JONATHAN HALL JESPER BÖRJESSON SPRÅKRÖR FÖR MEDICINSKA FÖRENINGEN LUND-MALMÖ

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Sök MFSstipendium 15–30 januari

F O TO : KENNET RUO NA

Minor Field Studies (MFS) är ett SIDA-finansierat stipendieprogram och är till för dig som vill samla material till ett examensarbete på kandidat-, magister- eller mastersnivå i ett utvecklingsland. MFS-stipendiet ger dig praktisk erfarenhet från ett utvecklingsland och är en utmärkt merit för en framtida internationell karriär.

För mer information, se www.lu.se/mfs

Ny rektor sökes

– nominera gärna en kandidat!

Mandatperioden för nuvarande rektor Torbjörn von Schantz löper ut vid årsskiftet och rekryteringsprocessen är i full gång för att hitta en ersättare.

Utlysningen pågår fram till den 2 februari 2020 och under denna tid har alla studenter och anställda möjlighet att nominera en kandidat.

Lunds universitet söker en rektor som ska utveckla universitetets utbildning, forskning och samverkan och som ska tillvarata

det breda universitetets möjligheter att möta de globala utmaningarna.

Den som nomineras ska vara informerad, ska ha sagt ja till att nomineras och därmed vara beredd att eventuellt bli kontaktad av rekryteringsgruppen. Nomineringar lämnas/skickas till någon av ledamöterna i rekryteringsgruppen senast söndagen den 2 februari 2020. För information om ledamöter i rekryteringsgruppen, samt övrig information om rekryteringsprocessen, se www.lu.se/ledigajobb/rektor2021

Du vet väl att du är försäkrad?

Sommarkurs utomlands

Som student omfattas du av en personskadeförsäkring under skoltid och under direkt färd mellan bostaden och den plats där skoltiden tillbringas. Du är också försäkrad när du åker som utbytesstudent via Lunds universitet.

Sommarkurser utomlands är för dig som vill bredda eller fördjupa dina kunskaper och få internationell erfarenhet på samma gång. Och för dig som studerar utomlands men inte har möjlighet att vara borta en hel termin.

Läs mer om villkoren här: www.lu.se/studera/livet-somstudent/rattigheter-och-skyldigheter/ personskadeforsakring

Kursutbudet hittar du här: www.lu.se/sommarkurser-utomlands

WWW.LU.SE

Gör din ansökan 27 januari –7 februari

Välkommen till Studentreceptionen Här får du svar på frågor om: • Utbildningar och kurser som erbjuds vid Lunds universitet • Utlandsstudier • Erasmuspraktik • Ansökan till universitetet • Studier och studentliv • Hur man hittar rätt bland universitetets byggnader • Aktuella aktiviteter vid Lunds universitet • Beställa studieintyg/ladokutdrag Du hittar oss på Stora Algatan 4, Lund.

Välkommen! Öppettider fr o m 27 januari: Besök: måndag – fredag 09:30 –12:30 Telefon: måndag – fredag 10:00 –12:00 Läs mer om oss här: www.lu.se/studentreceptionen studentreception@lu.se, 046-222 01 00

debatt alla åsikter tillhör undertecknad skribent

Upp till kamp mot ignoransen Studenter fokuserar på sina karrärer istället för att ta strid för 2020-talets viktiga frågor. Det är dags att återuppta det engagemang som karaktäriserat studenterna i generationer. Det menar doktoranden Sebastian Pfaff. akademin. Kanske är det för att yrkesutbildningar intagit akademin i större utsträckning, kanske för att samhällsutvecklingen nu uppmanar fler till akademiska studier. När vi akademiker blir fler, verkar färre känna ett ansvar. Självklart har vi studenter olika prioriteringar, men det som bör förena alla oss som väljer att lägga flera år av våra liv på att tillskansa oss den kunskap som tidigare generationer med möda tagit fram, är att bildning och kunskap har ett värde.

Sebastian Pfaff är doktorand vid Lunds universitet. Foto: Nina Morby Studenter har historiskt varit en drivande

kraft i samhällsdebatten. Men när vi nu går in i 2020-talet, ett årtionde som kan bli avgörande för vår framtid, är jag ofta förvånad och förfärad över att det påverkansdriv som historiskt har utmärkt studenter verkar som bortblåst. Detta trots att akademins auktoritet och frihet är i fara, trots att klimatkrisen hotar vår framtid och trots att politikers uppenbara förnekelse av forskningsresultat accepterats av många, inte bara i klimatsammanhang.

MÅNGA STUDENTER VERKAR i dag se akademiska

studier som ett jobb eller ett karriärsteg utan egenvärde, snarare än som en livsstil. De ser sig själva som “i skolan” , istället för som en integral del av den kunskapsbevarande instans som är

JAG VILL UPPMANA alla studenter att ta ett större ansvar för att försvara kunskapssamhället och ge sig in i den samhällspolitiska debatten. Kunskapssamhället står inför en legitimitetskris; studenterna borde gå i taket! Jag ser den klimatkatastrof som vi står inför som en följd av kunskapssamhällets nedmontering, där politiken har tillåtits, eller i vissa fall uppmanats av väljarkåren, att ignorera akademins varningar i decennier. Istället för att akademins soldater – studenterna – rycker in till försvar har ungdomar i skolåldern tagit rodret i klimatdemostrationerna. I de senaste regeringarna har de med en akademisk examen lyst med sin frånvaro. Finns det en större nonchalans mot bildning, än att vi inte ens anser att de som styr vårt land borde ha tillskansat sig kritiskt tänkande och akademins tankesätt?

Hur kan vi studenter acceptera denna noncha-

lans för akademin och kunskapssamhället?

NU MÅSTE VI studenter driva dessa frågor, ge-

nom engagemang i studentkårer eller andra intresseföreningar, eller varför inte via en demonstration. Vi måste bidra i debatter med vår kunskap, och ödmjukt hänvisa till experter när vår kunskap inte räcker till. Vi måste vara ett kvalitetssäkrande ankare i det dagliga informationsbruset. Om inte annat har vi kvar demokratins möjligheter i valet 2022.

Rösta på partier som värderar utbildning och bildning högt; personrösta på kandidater med en akademisk utbildning. Annars vinner de få som har de intellektuella fördelarna av en examen, men ser det som bekvämt att sälja in ignorans som ideologi.

Snälla, studenter, vi åtnjuter århundraden av kunskap genom att ha privilegiet att få vara del av akademin. Akademin är att nyansera istället för att polarisera, att hitta gråskalorna i vår av algoritmer svartvitt målade värld. Akademin är att inte låta sig tillfredsställas av enkla förklaringar, utan att försöka gå till grunden av de komplexa system som utgör vår omgivning. Akademin är i dag viktigare än någonsin. Nu måste vi hjälpa till att försvara förtroendet för akademin innan det totalt nedmonteras av dem som känner sig bekväma i ignoransens träsk.

SEBASTIAN PFAFF DOKTORAND I FYSIK VID LUNDS UNIVERSITET

Handledare på dubbla stolar Att en studierektor tillåts handleda doktorander kan leda till icke önskbara konsekvenser, i värsta fall maktmissbruk, skriver doktoranden Johan Schalusberg efter sina erfarenheter vid Företagsekonomiska institutionen.

2016 återupptog jag min sedan länge vilande

UNDER VÅREN 2018 började jag bli ”klar” och

doktorandutbildning i företagsekonomi. Alla erforderliga doktorandkurser var färdiga och nu återstod avhandlingen. I strid mot Högskoleförordningen, vet jag i dag, fick jag inte några handledare och förelades i samma dokument från prefekten att inkomma med ett färdigt avhandlingsmanus. Institutionen skulle därefter bekosta ett av normalt tre seminarier. Jag vet inte varför villkoren blev sådana.

krävde en handledare för att hantera slutseminariet och disputationen. Två dagar efter mitt första, och enda, möte i juni 2019 med mina två handledare tog jag det ganska drastiska steget att entlediga min biträdande handledare. Huvudskälet var bristande kompetens inom mitt ämnesområde. Det var ett genomtänkt beslut med förväntade kostnader även om jag inte visste vilka. Problemet är att hon tillika är studierektor för doktoranderna på Företagsekonomiska institutionen i Lund.

MIN AVHANDLING UPPSLAGSVERK på jakt ef-

Johan Schlausberg är doktorand vid Företagsekonomiska institutionen. Foto: Birgitta Arneklo-Nobin 32

lundagård nr 1 2020

ter en ny affärsmodell finns som en sajt - en webbavhandling.1 Jag har ambitionen att få min webbavhandling godkänd som en avhandling och inte trycka en bok eller skapa en pdf.

SAMMA STUDIEREKTOR ÄR också ordförande i

Forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FFUN) och har makt över mycket och många.

Det fick jag snart erfara. Nu kräver studierek-

läs mer debatt på lundagard.se ◣

torn plötsligt, när det finns en nästan färdig avhandling, att jag ska börja om från början med avhandlingsarbetet och ha ett Research Proposal-seminarium. Det har man efter cirka ett halvt års doktorandstudier. Jag vägrar och tar fighten. En annan konsekvens blev att studierektorn inte ens ville diskutera mitt innovativa webbformat på en avhandling.

DEN 29 NOVEMBER mejlade jag Lunds univer-

sitets rektor och önskade att ”Lunds universitet gör ett principiellt uttalande om huruvida studierektorer för forskarutbildningen ska få vara handledare för doktorander?” Bo-Anders

Jönsson, vicerektor för forskarutbildning, svarade: ”Ansvaret för forskarutbildningen är enligt Föreskrifter för fördelning av beslutsbefogenheter och rätt att teckna avtal vid Lunds universitet delegerat till respektive fakultetsstyrelse inom universitetet.”

ENLIGT ARBETSORDNINGEN FÖR Ekonomihög-

doktoranderna och därmed inte ska få vara handledare eller biträdande handledare så länge hen har den uppgiften. Dagens modell kan ge besvärliga och helt onödiga konflikter.

Har andra forskarstuderande hamnat i situationer liknande min? Med fler berättelser och mer data kan en förändring komma till stånd.

skolan, dnr: STYR 2015/136 punkt 12, finns det inget hinder för en studierektor att vara handledare. Detta är problemets kärna.

1. Bibb.se/avhandling/

GRUNDMODELLEN BÖR VARA att en studierek-

JOHAN SCHLASBERG RÅDGIVARE OCH DOKTORAND

tor har en neutral position i förhållande till

Vad pågår på Psykologen egentligen?

Konflikterna på psykologprogrammet visar att universitetet ger vika för auktoritära rörelser och låter det öppna samtalet stryka på foten. Det är ett svek mot de studenter som vill utmana sig själva och ett angrepp mot lärofriheten, skriver Johan Grant, psykolog och lärare på psykologprogrammet vid Lunds universitet. felaktiga föreställningar: (1) att exponeras för svårigheter skadar snarare än stärker, (2) att känslor är mer rationella än förnuftet och (3) att livet är en kamp mellan goda och onda människor. De menar att boven är ”helikopteruppfostran” byggd på medelklassföräldrars oro för att barn riskerar skadas om de lämJohan Grant är psykolog och adjungerad lärare vid LU. Foto: Henrik Svanberg nas utan uppsyn. När dessa nu kommer till Bråket kring det så kallade Externatet på psyuniversiteten kräver de beskydd vilket skapar kologprogrammet i Lund handlar om svårigheden dynamik vi nu ser. Haidt varnar för det vi ten att leda i en polariserad miljö. Omsorgen om ser och pekar på allvarliga konsekvenser av de sårbara har löpt amok och skapat en kränkden tilltagande polariseringen. Haidt är ingen nings- och angiverikultur där väletablerade alarmist utan en av världens mest inflytelseakademiker förödmjukas och får sina karriärika socialpsykologer som bygger sina slutrer förstörda. Nyligen har två lärare, Germund satser på vetenskapliga observationer.

Hesslow och Inga-Lill Aronsson, utsatts. Den ena för att ha föreläst om biologiska könsskillDEN KURS JAG och mina kollegor lett utmanar nader på läkarprogrammet och den andra för dessa tre osanningar, som står i direkt motatt till studenter som undrat om arkivsökning sats till vad vår egen vetenskap visar. Nästan på i dag kontroversiella ord svarat ”Man söker varje termin anklagar enstaka studenter modirekt på själva ordet…” och därefter uttalat nmentet för att skapa kaos, kränka och utlösa ordet. eller förvärra psykiska störningar. AnklagelNågot i grunden gott har förvandlats till serna bygger nästan alltid på att studenterna auktoritära krav på renhet och att universiinte kan eller vill skilja på sina upplevelser teten ska vara en frizon från övriga samhäloch en mer objektiv verklighet. Saker tolkas let. Vi riskerar utbilda en världsfrånvänd och bokstavligt. överkänslig elit utan förmåga att reflektera I höstas ville en grupp göra gällande att tiöver hur man själv bidrar till det man säger teln på externat ”Var är pappa?” diskriminesig vilja bekämpa. rade homosexuella. När jag klargjorde att det var tolkningen, inte frågan i sig, som skapade STATSVETAREN GREG LUKIANOFF och socikänslan exkludering utbröt en hätsk stämalpsykologen Jonthan Haidt beskriver i ”The ning som var ett av skälen till att man uppcoddling of the American mind” hur unga vaktade ledningen. För mig är bemötande och studenter, födda på 1980-talet, präglas av tre samtal en central del av lärande. Men i sårbarRedigering: Louise Lennartsson

hetsparadigmet finns ingen objektiv sanning, korrigerande feedback är skadligt, auktoritet förtryck och att respektera andras upplevelser är detsamma som att hålla avstånd.

VI HAR NOGA övervägt om momentet ska vara obligatoriskt och ansett det befogat med hänvisning till psykologyrkets natur. Min bedömning är att kursen inte ställer för höga krav. Tvärtom tycker jag, andra lärare och många studenter, att kraven på exponering och självreflektion är för låga. Psykologprogrammet leder till ett legitimationsyrke. Den nedre nivån för vad vi kan godkänna ska vara rimlig. När jag vid några tillfällen inte släppt i genom studenter som uppvisar allvarliga brister har de i alla, utom ett, fall krävt en ny examinator. I alla dessa fall har studenten fått en lättare uppgift och/eller en mindre meriterad examinator. Regeln som finns för att garantera rättssäkerhet, används för att sänka kraven!

ATT FINANSIERINGSSYSTEMET SOM ersätter universiteten för antalet färdiga studenter, riskerar förvandla ledarna till adminstratörer har blivit elefanten i rummet. I mitt fall har jag efter åtta års adjungering plötsligt och utan begriplig motivation fråntagits mitt arbete vid Lunds universitet.

Att göra mig till syndabock är att ge vika för osunda krafter. Ett svek mot lärare, och alla de studenterna som längtar efter att utmanas och lära om sig själva. Allvarligast är förstås sveket mot lärofriheten som på sikt drabbar undervisningens kvalitet. Klarhet och diskussion är bäst för alla. Därför har jag anmält mig själv för kränkande särbehandling alternativt diskriminering av studenter.

JOHAN GRANT FIL. DR OCH LEG PSYKOLOG lundagård nr 1 2020

33

debatt alla åsikter tillhör undertecknad skribent

Upp till kamp mot ignoransen Studenter fokuserar på sina karrärer istället för att ta strid för 2020-talets viktiga frågor. Det är dags att återuppta det engagemang som karaktäriserat studenterna i generationer. Det menar doktoranden Sebastian Pfaff. akademin. Kanske är det för att yrkesutbildningar intagit akademin i större utsträckning, kanske för att samhällsutvecklingen nu uppmanar fler till akademiska studier. När vi akademiker blir fler, verkar färre känna ett ansvar. Självklart har vi studenter olika prioriteringar, men det som bör förena alla oss som väljer att lägga flera år av våra liv på att tillskansa oss den kunskap som tidigare generationer med möda tagit fram, är att bildning och kunskap har ett värde.

Sebastian Pfaff är doktorand vid Lunds universitet. Foto: Nina Morby Studenter har historiskt varit en drivande

kraft i samhällsdebatten. Men när vi nu går in i 2020-talet, ett årtionde som kan bli avgörande för vår framtid, är jag ofta förvånad och förfärad över att det påverkansdriv som historiskt har utmärkt studenter verkar som bortblåst. Detta trots att akademins auktoritet och frihet är i fara, trots att klimatkrisen hotar vår framtid och trots att politikers uppenbara förnekelse av forskningsresultat accepterats av många, inte bara i klimatsammanhang.

MÅNGA STUDENTER VERKAR i dag se akademiska

studier som ett jobb eller ett karriärsteg utan egenvärde, snarare än som en livsstil. De ser sig själva som “i skolan” , istället för som en integral del av den kunskapsbevarande instans som är

JAG VILL UPPMANA alla studenter att ta ett större ansvar för att försvara kunskapssamhället och ge sig in i den samhällspolitiska debatten. Kunskapssamhället står inför en legitimitetskris; studenterna borde gå i taket! Jag ser den klimatkatastrof som vi står inför som en följd av kunskapssamhällets nedmontering, där politiken har tillåtits, eller i vissa fall uppmanats av väljarkåren, att ignorera akademins varningar i decennier. Istället för att akademins soldater – studenterna – rycker in till försvar har ungdomar i skolåldern tagit rodret i klimatdemostrationerna. I de senaste regeringarna har de med en akademisk examen lyst med sin frånvaro. Finns det en större nonchalans mot bildning, än att vi inte ens anser att de som styr vårt land borde ha tillskansat sig kritiskt tänkande och akademins tankesätt?

Hur kan vi studenter acceptera denna noncha-

lans för akademin och kunskapssamhället?

NU MÅSTE VI studenter driva dessa frågor, ge-

nom engagemang i studentkårer eller andra intresseföreningar, eller varför inte via en demonstration. Vi måste bidra i debatter med vår kunskap, och ödmjukt hänvisa till experter när vår kunskap inte räcker till. Vi måste vara ett kvalitetssäkrande ankare i det dagliga informationsbruset. Om inte annat har vi kvar demokratins möjligheter i valet 2022.

Rösta på partier som värderar utbildning och bildning högt; personrösta på kandidater med en akademisk utbildning. Annars vinner de få som har de intellektuella fördelarna av en examen, men ser det som bekvämt att sälja in ignorans som ideologi.

Snälla, studenter, vi åtnjuter århundraden av kunskap genom att ha privilegiet att få vara del av akademin. Akademin är att nyansera istället för att polarisera, att hitta gråskalorna i vår av algoritmer svartvitt målade värld. Akademin är att inte låta sig tillfredsställas av enkla förklaringar, utan att försöka gå till grunden av de komplexa system som utgör vår omgivning. Akademin är i dag viktigare än någonsin. Nu måste vi hjälpa till att försvara förtroendet för akademin innan det totalt nedmonteras av dem som känner sig bekväma i ignoransens träsk.

SEBASTIAN PFAFF DOKTORAND I FYSIK VID LUNDS UNIVERSITET

Handledare på dubbla stolar Att en studierektor tillåts handleda doktorander kan leda till icke önskbara konsekvenser, i värsta fall maktmissbruk, skriver doktoranden Johan Schalusberg efter sina erfarenheter vid Företagsekonomiska institutionen.

2016 återupptog jag min sedan länge vilande

UNDER VÅREN 2018 började jag bli ”klar” och

doktorandutbildning i företagsekonomi. Alla erforderliga doktorandkurser var färdiga och nu återstod avhandlingen. I strid mot Högskoleförordningen, vet jag i dag, fick jag inte några handledare och förelades i samma dokument från prefekten att inkomma med ett färdigt avhandlingsmanus. Institutionen skulle därefter bekosta ett av normalt tre seminarier. Jag vet inte varför villkoren blev sådana.

krävde en handledare för att hantera slutseminariet och disputationen. Två dagar efter mitt första, och enda, möte i juni 2019 med mina två handledare tog jag det ganska drastiska steget att entlediga min biträdande handledare. Huvudskälet var bristande kompetens inom mitt ämnesområde. Det var ett genomtänkt beslut med förväntade kostnader även om jag inte visste vilka. Problemet är att hon tillika är studierektor för doktoranderna på Företagsekonomiska institutionen i Lund.

MIN AVHANDLING UPPSLAGSVERK på jakt ef-

Johan Schlausberg är doktorand vid Företagsekonomiska institutionen. Foto: Birgitta Arneklo-Nobin 32

lundagård nr 1 2020

ter en ny affärsmodell finns som en sajt - en webbavhandling.1 Jag har ambitionen att få min webbavhandling godkänd som en avhandling och inte trycka en bok eller skapa en pdf.

SAMMA STUDIEREKTOR ÄR också ordförande i

Forsknings- och forskarutbildningsnämnden (FFUN) och har makt över mycket och många.

Det fick jag snart erfara. Nu kräver studierek-

läs mer debatt på lundagard.se ◣

torn plötsligt, när det finns en nästan färdig avhandling, att jag ska börja om från början med avhandlingsarbetet och ha ett Research Proposal-seminarium. Det har man efter cirka ett halvt års doktorandstudier. Jag vägrar och tar fighten. En annan konsekvens blev att studierektorn inte ens ville diskutera mitt innovativa webbformat på en avhandling.

DEN 29 NOVEMBER mejlade jag Lunds univer-

sitets rektor och önskade att ”Lunds universitet gör ett principiellt uttalande om huruvida studierektorer för forskarutbildningen ska få vara handledare för doktorander?” Bo-Anders

Jönsson, vicerektor för forskarutbildning, svarade: ”Ansvaret för forskarutbildningen är enligt Föreskrifter för fördelning av beslutsbefogenheter och rätt att teckna avtal vid Lunds universitet delegerat till respektive fakultetsstyrelse inom universitetet.”

ENLIGT ARBETSORDNINGEN FÖR Ekonomihög-

doktoranderna och därmed inte ska få vara handledare eller biträdande handledare så länge hen har den uppgiften. Dagens modell kan ge besvärliga och helt onödiga konflikter.

Har andra forskarstuderande hamnat i situationer liknande min? Med fler berättelser och mer data kan en förändring komma till stånd.

skolan, dnr: STYR 2015/136 punkt 12, finns det inget hinder för en studierektor att vara handledare. Detta är problemets kärna.

1. Bibb.se/avhandling/

GRUNDMODELLEN BÖR VARA att en studierek-

JOHAN SCHLASBERG RÅDGIVARE OCH DOKTORAND

tor har en neutral position i förhållande till

Vad pågår på Psykologen egentligen?

Konflikterna på psykologprogrammet visar att universitetet ger vika för auktoritära rörelser och låter det öppna samtalet stryka på foten. Det är ett svek mot de studenter som vill utmana sig själva och ett angrepp mot lärofriheten, skriver Johan Grant, psykolog och lärare på psykologprogrammet vid Lunds universitet. felaktiga föreställningar: (1) att exponeras för svårigheter skadar snarare än stärker, (2) att känslor är mer rationella än förnuftet och (3) att livet är en kamp mellan goda och onda människor. De menar att boven är ”helikopteruppfostran” byggd på medelklassföräldrars oro för att barn riskerar skadas om de lämJohan Grant är psykolog och adjungerad lärare vid LU. Foto: Henrik Svanberg nas utan uppsyn. När dessa nu kommer till Bråket kring det så kallade Externatet på psyuniversiteten kräver de beskydd vilket skapar kologprogrammet i Lund handlar om svårigheden dynamik vi nu ser. Haidt varnar för det vi ten att leda i en polariserad miljö. Omsorgen om ser och pekar på allvarliga konsekvenser av de sårbara har löpt amok och skapat en kränkden tilltagande polariseringen. Haidt är ingen nings- och angiverikultur där väletablerade alarmist utan en av världens mest inflytelseakademiker förödmjukas och får sina karriärika socialpsykologer som bygger sina slutrer förstörda. Nyligen har två lärare, Germund satser på vetenskapliga observationer.

Hesslow och Inga-Lill Aronsson, utsatts. Den ena för att ha föreläst om biologiska könsskillDEN KURS JAG och mina kollegor lett utmanar nader på läkarprogrammet och den andra för dessa tre osanningar, som står i direkt motatt till studenter som undrat om arkivsökning sats till vad vår egen vetenskap visar. Nästan på i dag kontroversiella ord svarat ”Man söker varje termin anklagar enstaka studenter modirekt på själva ordet…” och därefter uttalat nmentet för att skapa kaos, kränka och utlösa ordet. eller förvärra psykiska störningar. AnklagelNågot i grunden gott har förvandlats till serna bygger nästan alltid på att studenterna auktoritära krav på renhet och att universiinte kan eller vill skilja på sina upplevelser teten ska vara en frizon från övriga samhäloch en mer objektiv verklighet. Saker tolkas let. Vi riskerar utbilda en världsfrånvänd och bokstavligt. överkänslig elit utan förmåga att reflektera I höstas ville en grupp göra gällande att tiöver hur man själv bidrar till det man säger teln på externat ”Var är pappa?” diskriminesig vilja bekämpa. rade homosexuella. När jag klargjorde att det var tolkningen, inte frågan i sig, som skapade STATSVETAREN GREG LUKIANOFF och socikänslan exkludering utbröt en hätsk stämalpsykologen Jonthan Haidt beskriver i ”The ning som var ett av skälen till att man uppcoddling of the American mind” hur unga vaktade ledningen. För mig är bemötande och studenter, födda på 1980-talet, präglas av tre samtal en central del av lärande. Men i sårbarRedigering: Louise Lennartsson

hetsparadigmet finns ingen objektiv sanning, korrigerande feedback är skadligt, auktoritet förtryck och att respektera andras upplevelser är detsamma som att hålla avstånd.

VI HAR NOGA övervägt om momentet ska vara obligatoriskt och ansett det befogat med hänvisning till psykologyrkets natur. Min bedömning är att kursen inte ställer för höga krav. Tvärtom tycker jag, andra lärare och många studenter, att kraven på exponering och självreflektion är för låga. Psykologprogrammet leder till ett legitimationsyrke. Den nedre nivån för vad vi kan godkänna ska vara rimlig. När jag vid några tillfällen inte släppt i genom studenter som uppvisar allvarliga brister har de i alla, utom ett, fall krävt en ny examinator. I alla dessa fall har studenten fått en lättare uppgift och/eller en mindre meriterad examinator. Regeln som finns för att garantera rättssäkerhet, används för att sänka kraven!

ATT FINANSIERINGSSYSTEMET SOM ersätter universiteten för antalet färdiga studenter, riskerar förvandla ledarna till adminstratörer har blivit elefanten i rummet. I mitt fall har jag efter åtta års adjungering plötsligt och utan begriplig motivation fråntagits mitt arbete vid Lunds universitet.

Att göra mig till syndabock är att ge vika för osunda krafter. Ett svek mot lärare, och alla de studenterna som längtar efter att utmanas och lära om sig själva. Allvarligast är förstås sveket mot lärofriheten som på sikt drabbar undervisningens kvalitet. Klarhet och diskussion är bäst för alla. Därför har jag anmält mig själv för kränkande särbehandling alternativt diskriminering av studenter.

JOHAN GRANT FIL. DR OCH LEG PSYKOLOG lundagård nr 1 2020

33

Helsingborg Staden för dig som vill något

Helsingborgs stad och Campus har sedan starten haft ett tätt samarbete för att göra Helsingborg till en attraktiv och välkomnande plats. Vi ser dig som student som en viktig del av stadens utveckling.

Just nu ökar vi tempot i arbetet i Kunskapstriangeln för att stärka samverkan och näringslivskontakter. En viktig del i detta arbete är Campus vänner, en ideell förening som delar ut stipendier till studenter på Campus. Det regionala näringslivet utgör medlemmarna i föreningen då de vill ha nära kontakt med studenter.

Fler bra grejer i Helsingborg • Du kan söka examensjobb i Uppdragsbanken.

• Du kan söka jobb som studentmedarbetare i staden. Sedan 2007 anställer vi årligen ett 40-tal studentmedarbetare som jobbar med olika projekt inom stadens förvaltningar.

• Varje månad träffas staden och studentföreningarna i Helsingborgs studentforum för att diskutera aktuella frågor.

• Föreningen Campus Vänner delar ut stipendier för bl.a. studieresor och olika typer av arrangemang som utvecklar Campus Helsingborg. Fritt fram att söka för som studerar på Campus.

Har du frågor som rör din studietid i Helsingborg? helsingborgsstudent.se • facebook.com/helsingborgsstudent twitter.com/hbgstudent • instagram.com/studentmedarbetarna

q & serien

ILLUSTRATION : SOFIA KOCKUM

q: julia carldén (ög) alice idhén (ssk)

MORRHOPPAN Mjauuu mjauuu.... terminen är igång och gilla-botten likaså Kom igen vänner och fiender, ni kan bättre, ge katten en framtid att spå.

Tur att en sånglärka hjälpte till att städa ut korven innan det blev mögelspridning i hela borgen.

K

uratorskollegiets drivna topp, ordförande och vice ordförande Julia och Alice, där ena hälften matchar sina ståtligt långa naglar med avklippta stumpar medan den andra aldrig missar en chans att ifrågasätta.

J

ulia, Q har inte glömt bort den gång vår kära Julia gick på bal och lämnade vettet hemma. En kalasglad kurator åkte varuvagn längs med Lunds AF-borg och adelgator.

Hennes raka kommunikation sätter skräck i den timida massan, men Q gillar folk som vågar säga vad de tycker!

A

lice, Detta ekonomiska snille sprider inte bara glädje omkring sig, under sin tid i Matriarkatet satte hon och hennes qvinnor skräck hos pågarna i SSK. Beskrivs som göteborgare trots att hon är uppväxt på fel sida om älven. Har precis som sin kära kollega lämnat vettet hemma, men inte för att gå på bal. Q blev förfärad att höra att Alice är på väg att lämna Lund för Eslöv!

Men vem tar ansvar för att släcka ljuset?

Det gör ju den nya tomten i huset, Qkvad: Var det en naturlig gåva som fick handledens knyck att med självklara kast komma lillen i gruset så nära Viskningar och förvånade ansiktsuttryck men snart börjar de strategiskt indelade lagen att svära När det musikaliska klirret av klot av stål sjöng en melodi om att de damer som delat in lagen, mystiskt höll på att vinna följdes av övriga deltagares förstaliga klagomål Än i dag råder delade åsikter Under detta spel av pétanque Hade Julia och Alice oärliga och beräknade avsikter?

Eller var det vi fick bevittna äkta talang?

en gång för längesen var han möjligen i blåsväder, men allt är glömt och förlåtet – så går det när en höna blir en fjäder.

Ordet obligatoriskt och dess innebörd är tydligen förhandlingsbart särskilt då umgänget unisont ljuger, säger "kommer, snart!"

Men att skippa ett möte eller två är väl underbart Vi har hört det ryktas om att det är viktigt att "engagemanget är hållbart."

serien: ängsliga bitar - av åsa palmborg

lundagård nr 1 2020

35

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

SÖK

Sveriges viktigaste sommarjobb Omsorgsförvaltningen i Landskrona söker undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, stödassistenter, stödpedagoger och sjuksköterskor.

Välkommen till oss!

Läs mer på landskrona.se/ledigajobb