Lundagård nummer 8 2019

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 8 2019

civil olydnad Alarmism eller ett nödvändigt ont? Lundagård har träffat Extinction Rebellion. Sid. 18-21Sid XX-XX

#influencer

hongkong i uppror

den sköne sd-aren

They are people - but it's not that simple. Page 14-15

Läs om framtiden för staden med den komplexa, koloniala historien. Sid 8-9

Så är det att vara student och sverigedemokrat i Lund. Sid 24-25

Bok 1.indb 1

2019-12-11 17:05

ERBJUDANDE FÖR

ZON 1

10 499 KR*

10 KÖRLEKTIONER Á 80 MIN, RISKETTA OCH HALKA, TEORI & BOKPAKET, OBEGRÄNSADE ANTAL ONLINETESTER

JULTOMTEN BEHÖVER OCKSÅ KÖRKORT!

*Erbjudandet måste nyttjas innan 2020-03-31

Psykiatrin Halland behöver dig n Halland brukar kallas Den bästa livsplatsen – av många skäl. Här lever vi längst i Sverige, vi har alltid nära till naturen, vi producerar vår egen mat och vi tar vara på energin från sol, vind och vatten.

För dig som vill arbeta i psykiatrin finns alltid valmöjligheter: hav eller skog, storstad eller småstad, öppen mottagning eller heldygnsvård, vuxna patienter eller barn och unga.

Hur du än gör hamnar du i en organisation i ständig utveckling. n

Lundagård annons 2.indd 1

Bok 1.indb 2

n Som anställd i Region Halland har du en rad förmåner. Bland annat:

• Fri sjukvård • Förmånlig leasing av en miljömärkt bil • Hyrcykel till en låg kostnad (elcykel eller vanlig cykel) • Förmånligt årskort för resor med buss och tåg • Goda möjligheter till kompetensutveckling n

Tveka inte att höra av dig:

Vuxenpsykiatri heldygnsvård Magnus Oléni 070-346 37 57 Vuxenpsykiatri öppenvård Aslak Iversen 073-057 24 45 Barn- och ungdomspsykiatri Stefan Lemón 070-665 17 64 HR-partner Patrik Berg 072-084 33 99

2019-04-01 11:30:52

2019-12-11 17:05

ledare lundagård rättar I nr. 7/2019 uppges i reportaget En bildningsresa att Anders Nilssons antikvariat ligger på Kyrkogatan.

Det rätta förhållandet är att Antikvariat Patrik Andersson ligger på Bredgatan.

nu är det mörkt Vi lämnar snart ett händelserikt decennium bakom oss. Vendela Källmark undrar om inte Lucia kan bränna lite pappersarbete när hon ändå är i farten.

Filosofen Bertrand Russell brukar tillskrivas orden "Ett av de tydligaste tecknen på att ett nervöst sammanbrott är nära förestående, är tron på att ens arbete är fruktansvärt viktigt."

SÄGA VAD MAN vill om Bertrand Russells ord. Jag är den första att erkänna att vissa saker, som vi kallar arbete, faktiskt är viktiga. Men arbete på invidinivå behöver, eller borde, inte vara det viktigaste i våra liv.

SNORPAPPER, URDRUCKNA KAFFEKOPPAR, räkningar

och andra administrativa uppgifter hopar sig mot årets slut. Bokslutet. Inte så konstigt att vi blir trötta när det till råga på allt knappt går att se ut genom fönstret eftersom mörkret står som en vägg utanför.

Det är inte för intet som Lucia, ljusets helgon, har fått starkt fäste på våra breddgrader. Hennes levande ljus kan väl bränna upp lite av pappersarbetet när hon ändå håller på? ÅRET 2019, OCH egentligen hela

NÄR JAG SKRIVER det här sitter jag i AF-borgens torn

och knaprar på en pepparkaka. Utanför är det becksvart. Under november månad skrapade Lund ihop till knappa 15 soltimmar och ingenting vittnar om att december blir ljusare. Solen går denna dag upp klockan 08.19 och ner klockan 15.37. Det betyder, som ni alla vet, inte att vi har fått se solen. Bara att himlen har dragit lite mer åt det ljusgrå hållet, än åt det becksvarta, i några timmar.

I NOUR EL Refais SVT-serie Landet lyckopiller me-

nar en italiensk medborgare att maten, solen och de vackra kvinnorna i Italien gör att människor där inte är särskilt deprimerade.

“Hur mår du?”

“Jag är trött.” måste vara det mest slitna meningsutbytet under svensk senhöst.

lundagård nr 8 2019

2010-talet har varit en tid kantad av klimatångest, mer eller mindre givande debatt, uppror, protester och världspolitiska omvälvningar av olika slag. Vi på Lundagård hoppas på ljusare tider under det stundande decenniet. Vi vet alla att det blir ljusare framåt våren. Men det ljus jag syftar på är en metafor för någonting annat, större.

VENDELA KÄLLMARK REDAKTÖR

Historiestudenter utan master Väntan på master blir oväntat lång för kandidatprogrammets första kull studenter.

Döda nationer Lundagårds Karolina Boyoli gör nedslag i sex nationers uppgång och fall.

Nyheter sid. 7

Diskriminering på LTH?

Att förlåta det oförlåtliga Lunds tekniska högskola anmäls för diskriminering för sitt senaste jämställdhetsprojekt.

Historiska händelser sid. 16-17

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus. Redaktör: Vendela Källmark vendela.kallmark@lundagard.se Biträdande redaktör: Louise Lennartsson louise.lennartsson@lundagard.se Webbredaktör och ansvarig utgivare: Nina Morby nina.morby@lundagard.se

Bildchef Saber Malmgren.

Redaktion Amandus Gustafsson, Ida Lunga, Jonas Jacobson, Rui Johnson Petri, Saber Malmgren.

Medarbetare detta nummer Abigail Allen, Agnès Ericson, Alve Rauer, Anna Hasslöf, Axel Ekström, Aydin Ramezani, Cecilia Falkman, Emil Sandgrim, Evan Farbstein, Heidi Erikson, Jacob Andersson, Jesper Ericsson, Johannes Forsberg, Julia M Hagström, Karolina Boyoli, Morrhoppan, Nike Stople Wikström, Q, Tess Tedgård, Wera Franzén, Åsa Palmborg.

Omslag: Saber Malmgren.

Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 076-133 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För ut-

Lundagårds Jacob Andersson skriver om att försonas med sig själv och med en förälder som är våldsam.

På djupet sid. 10-13

landsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 9 december 2019.

Deadline nr 1/2020 10 januari. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

Upplaga 34 705 Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

Kulturreportaget sid. 26-27

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård - Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till Universitetsposten.

Om du har gjort ovanstående Kontakta Nim distribution.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån förbundsmedia ab: www.fbmedia.se / 040-602 14 01 Redigering: Vendela Källmark

Bok 1.indb 3

lundagård nr 8 2019

3

2019-12-11 17:06

www.lundagard.se FOTO: SABER MALMGREN

att ta sönder ett stolsben på ariman Oron fräter i många huvuden. Kanske är det oron som skiljer vuxendomen från barndomen. Amandus Gustafsson rapporterar från en dag ställd mot oroandets närvaro.

Det är en sådan där dag. Jag har följt min studieplan och levt upp till mötesplikterna.

Det vill säga: Jag har läst och oroat mig över vad jag inte läser. Därefter åkt in till Lund, möte på AF-borgen, nickat med i en del beslut, och oroat mig över framtiden.

Vi sitter kvar på kontorsrummet, omtöcknade. ”Ariman?” frågar någon. Ja visst, tänker jag. Vila och återhämtning är som bekant en viktig del i en, så kallad, vuxens liv.

På vägen till alltiallo-puben – det går lika bra att vara där förmiddag som klockan två på natten – passerar vi domkyrkan.

I mörkret strålar det stora fönstret i den hypermodernistiska Mikaelsalen. Innanför står en barnkör och övar. Det varma ljuset blir en hård kontrast mot rå novemberkväll. Vackert. Jag tänker tillbaka på barndomen. Det är svårt att i dag säga vad man då gjorde av all sin tid. Det mesta gjordes av lust, och i efterhand tänker jag att oron saknades.

06-12-2019

FROM THE BIG SCREEN TO THE BACKROOM STUDIO

At the far end of Lund University’s LUX campus for the humanities lies its little-known motion capture studio. First founded in 2007, it now boasts a long list of interdisciplinary research projects. To those working there, however, outsiders have yet to recognize its full potential.

03-12-2019

YNGRE MÄN GYNNAS NÄR HÖGSKOLEPROVET VIKTAS

Vid höstintagningen 2019 var Lunds tekniska högskola tillsammans med fem andra lärosäten först i landet att delta i en testverksamhet med viktade högskoleprovsresultat. Hittills har man sett att yngre män kommit in på äldre mäns bekostnad, men fullständiga resultat kommer vintern 2023.

JULKALENDERN

HEMMA HOS EDILEN FOTO: ALEXANDRA GÄDDNÄS

FOTO: ALEX EDTHOFER

Följ Lundagårds julkalender hela vägen fram till julafton. Vi pratar med olika lundamänniskor om deras bästa minnen från det gångna året och ber dem om deras bästa jultips.

På bild ser ni Kuratorskollegiet, Alice Idhén och Julia Carldén, som var lucka nr 7.

01-12-2019–24-12-2019

I snart ett år har Hanna Dagsgård kunnat stoltsera med ett av de skummaste studentboendena i hela Lund: AFborgen. I december avgår hon som edil men Lundagård lyckades smyga med på ett exklusivt hemma hos-reportage i ett hem under renovering.

26-11-2019

nyheter från www.lundagard.se 4 lundagård nr 8 2019

Bok 1.indb 4

Vi beställer i baren och sätter oss längst in.

Allra längst in. Det är fortfarande tidigt på kvällen. Vissa slänger sig i soffan. Andra, som jag själv, sätter sig på de gamla trästolarna. Snacket flödar. Jag beställer nästa runda, småpratar med bartendern. Jag har aldrig helt känt mig hemma i den här lilla kunskapsstaden. Till trots: en känsla av gemenskap.

Vi blir fler. Stolar tillkommer runt bordet.

Det skrattas och diskuteras. Men jag vill inte överdriva. Kanske är det mer lättnaden efter en tentasal, kamratskap i kunskapsgravar. Avsaknaden av bekymmer?

Andra går förbi och stöter till vårt täta sällskap. Jag flyttar lättvindigt min stol. Vi behöver mer plats, hinner jag glatt tänka då stolsbenet trillar av och rullar in under bordet. Jag ser mig hastigt omkring, ansiktet säkert skräckslaget.

Ingen annan reagerar. Men det spelar ingen roll. Vilan är slut. Vad kommer de säga?

Vad ska jag göra? Besluten, oron pulserar på nytt.

Jag lämnar hastigt lokalen och skriver denna krönika hemma: orolig, framför skrivbordet.

AMANDUS GUSTAVSSON

Redigering: Vendela Källmark

2019-12-11 17:07

R

Läkares lämplighet på prov

UTBILDNINGSNYTT Äldre får allt svårare att skriva av sina CSN-lån

Sedan vårterminen 2019 har studenter på läkarprogrammet examinerats på ett nytt provmoment som ska gallra ut studenter som saknar ett professionellt förhållningssätt.

Ett nytt provmoment ska fånga upp och underkänna läkarstudenter vid Lunds universitet (LU) som allvarligt brister i sitt “professionella förhållningssätt”.

Momentet har uppmärksammats efter att en våldtäktsdömd läkarstudent inte kunde avskiljas från sina studier genom Högskolans avskiljandenämnd (HAN).

Läkaryrket omfattas av många etiska regler och förutsätter personlig lämplighet. Programnämnden för läkarutbildning (PNL) utformade nyligen provmomentet ”Basalt professionellt förhållningssätt” (BPF) som syftar till att tidigt upptäcka studenter som uppvisar beteenden som kan hota patientsäkerheten.

Momentet har sedan vårterminen 2019 varit en del av läkarutbildningen.

Provmomentet BPF ingår i läkarprogrammets åtta av sammanlagt elva terminer. En student kan när som helst under utbildningen underkännas om allvarliga brister i studentens professionella förhållningssätt uppdagas. BPF måste vara godkänt för att studenten ska kunna fullfölja sina läkarstudier. Drogpåverkan och missbruk, samt diskriminering och trakasserier är exempel på sådant som kan leda till ett underkänt betyg i provmomentet. Men fokus ligger på studenternas förmåga att agera patientsäkert. ÄMNET OCH SAKFRÅGAN har diskuterats i när-

mare ett år. Det förklarar Christer Larsson, professor vid Institutionen för laboratoriemedicin vid Lunds universitet (LU) och ordförande i PNL. – Det förekommer, men är väldigt ovanligt, att studenter beter sig patientosäkert. Det är ett problem som är svårt att hantera, därför har vi tagit fram BPF, säger han.

Christer Larsson menar att provmomentet är konceptuellt svårt.

– I ett vanligt provmoment förutsätter man att studenten ska prestera något, visa på ökad förmåga eller kunskap. I “Basalt professionellt förhållningssätt” är det tvärt om; studenten måste uppvisa ett beteende som är patientfarligt eller liknande för att inte bli godkänd, säger han.

EN KÄLLA SÄGER till Lundagård att orsaken

till att läkarprogrammet initierade provmomentet PBF är svårigheterna att få personer avskilda genom HAN, vilket fallet med den våldtäcktsdömda studenten visat.

– Det är jättesvårt att få någon avskild med de lagar som finns nu. För att kunna stoppa Redigering: Louise Lennartsson

Bok 1.indb 5

en student kan man nu ge underkänt på detta provmoment, säger Lundagårds källa.

Christer Larsson menar dock att fallet inte ligger till grund för det nya provmomentet.

– Det är två separata frågor. De hänger delvis ihop, men regelverksmässigt är det två separata spår, förklarar han.

DET FINNS INGA lagliga förutsättningar för

universitetet att stänga av en student från studier om brottslighet har föregåtts utanför utbildningen. Ett sådant beslut fattas av HAN. En förutsättning för att studenten ska avskiljas från läkarutbildningen är att man utgör en påtaglig risk för andra i sin utbildningsmiljö, något som domstolen i fallet med den våldtäktsdömde läkarstudenten, inte bedömde att studenten gjorde.

– Vi kan lagligen inte examinera sådant som händer på fritiden. Det måste ske i samband med utbildningen, annars kan vi inte göra något. Det är avskiljande-lagstiftningen som i så fall behöver ändras, säger Christer Larsson.

I dag betalar 1,3 miljoner personer tillbaka sina studielån. Nästan hälften av dessa är personer mellan 30–39 år. Personer under 29 år utgör 29 procent av de återbetalningsskyldiga. Allt fler äldre har svårigheter med återbetalnngen. Återbetalningsskyldig blir den som inte uppburit CSN i sex månader och ett årsskifte gått från senaste utbetalning.

Hur mycket man betalar beror på skuldens storlek och återbetalningstidens längd. Som längst är återbetalningen 25 år och vid 68 års ålder skrivs lånet av. Detta ändrades år 2001.

Dessförinnan var återbetalningens belopp inkomstbaserad och skrevs av vid 65 års ålder. Ändringen gjordes i första hand för att säkra återbetalningen.

– I dagsläget är det inte många lån som skrivs av, men gruppen ökar, säger Hanna Rösth.

70 procent upplever sig åldersdiskriminerade Nyligen presenterade bemanning- och rekryteringsföretaget TNG Group, en undersökning som visar att 70 procent av svenskarna diskriminerats vid jobbansökan. Vanligast är åldersdiskriminering, vilket 58 procent av de 1500 tillfrågade uppgav att de utsatts för. Åldersgruppen 25–35 åringar var den grupp som ansåg sig minst åldersdiskriminerad. I gruppen var siffran 25 procent.

– Det är en minskning från föregående år och det beror nog mycket på att man blir mer medveten, säger Charlotte Ulvros från TNG Group.

Allra mest utbredd upplevs åldersdiskrimineringen vara inom försäljning och affärsutveckling, men även inom marknadsföring och kundtjänst är siffran hög. De som upplevt sig diskriminerade på grund av utseende eller kön är enligt undersökningen 13 respektive 12 procent.

LÄKARSTUDENTEN MÄRTA JÖNSSON är 24 år

och läser fjärde året på läkarprogrammet vid LU. Hon tror inte att BPF är ett tillräckligt effektivt sätt att upptäcka mindre lämpade läkarstudenterna.

– Jag tror inte det finns något sätt att fånga upp alla som är mindre lämpade, men förhoppningsvis kan man sålla bort de riktiga rötäggen så här, säger hon.

Märta Jönsson har ingen egen erfarenhet av provmomentet, men tror att det är bra och viktigt att det finns ett tydligt sätt för fakulteten att agera när en student hotar patientsäkerheten eller förtroendet för sjukvården.

Hon tycker däremot vissa formuleringar är något otydliga.

– Vad är det som riskerar att skada sjukvårdens rykte och vem ska avgöra det? frågar hon sig.

Forskarutbildning – inget utslag i lönekuvertet Universitetskänslerämbetet (UKÄ) presenterade nyligen en rapport som visar att examen på forskarnivå sällan ger effekter i lönekuvertet. Åtminstone inte på kort till medellång sikt.

Det gäller särskilt personer där en stor andel av de examinerade arbetar inom privat sektor, exempelvis civilingenjörer.

Undantagen gäller medicin och hälsovetenskap, där personer med avslutad forskarutbildning i snitt hade tio procent högre lön än personer utan. Kvinnor är en grupp vars lön, till skillnad från män, påverkas positivt av avlagd forskarexamen.

TEXT JULIA M HAGSTRÖM FOTO WERA FRANZÉN lundagård nr 8 2019

5

2019-12-11 17:07

nyheter

Liberal Arts på LU

hänger universitetet med?

Det är inte bara enskilda utbildningars nytta som bör utvärderas, utan hela universitetet som sådant, skriver Lundagårds utbildningspolitiske krönikör Fredrik Banke med anledning av nyttodebatten som förts under hösten.

Under hösten har det blåst upp en debatt i Lundagård om skattefinansiering av utbildningar som inte är starkt efterfrågade på arbetsmarknaden. Jag menar att hela debatten saknar ett viktigt perspektiv: hur universitetet som sådant är en gammal företeelse som inte innehar samma roll i samhället som tidigare.

Bild från Köpenhamns universitet där studenter under flera månader bedrivit blockad i protest mot förslag om att bredda utbildningar inom humaniora. Ledningen har nyligen gett vika för studenternas krav.

En ny tvärvetenskaplig utbildning kan bli det första steget i skapandet av det breda universitetet. Prorektor Sylvia Schwaag Serger ser en framtid där allt fler studenter söker sig till kurser utanför sina ämnen.

Under universitetsstyrelsens senaste styrelsemöte lade Lunds universitet (LU) undan två miljoner kronor som ska investeras i en ny utbildning. Enligt den information som publicerades i universitetets verksamhetsplan rör sig om den fakultetsövergripande utbildningen Liberal Arts.

Utbildningen ska enligt universitetets plan vara klar inför höstterminen 2020.

– Vår uppgift är inte att bara utbilda människor för det första jobbet. Vi lever i en värld som förändras snabbt. Jag vill att vi utbildar människor för komplexitet, säger Sylvia Schwaag Serger, prorektor vid Lunds universitet.

Sylvia Schwaag Serger vill att fler studenter ska få möjligheten att läsa tvärvetenskapliga utbildningar. Den kommande kursen kan ses som ett första steg i riktningen mot ett universitet som erbjuder mer ämnesövergripande kunskap.

– Jag tror att vi befinner oss i en fas i mänskligheten med omvälvande förändringar. Vad betyder det för utbildningen? I dag utbildar sig för många människor i stuprör.

UTBILDNINGSFORMEN ÄR EN anglosaxisk tradition där studenter förväntas läsa upp till en tredjedel samhällskunskap och humaniora. Den generella tanken är att en bredare utbildningsbas skapar en djupare förståelse hos studenterna. I Sverige gestaltar sig Liberal Arts allt som oftast som program eller utbildningar inom humaniora.

Sylvia Schwaag Serger ser en framtid där studenter som läser teknik ska kunna fördjupa sin utbildning med en kurs i idéhistoria. Hon är medveten om problemet att studenter med naturvetenskaplig bakgrund har lättare att få tillgång till en filosofikurs, än vad studenter inom till exempel humaniora har att läsa en kurs inom teknik.

– Detta är något vi tittar på. Ett alternativ kan vara att ta fram en portfölj av kurser som per definition är öppen för alla. Till exempel att skapa en kurs om AI som vänder sig till studenter inom samhällsämnen. Ett annat alternativ är att ha ett första 6

Bok 1.indb 6

lundagård nr 8 2019

år som är helt öppet för studenter att välja ämnen och utbildningar, säger hon.

PLANERNA PÅ DET breda universitetet är fortfa-

rande i visionsstadiet.

– De pengar som lagts undan kommer inte räcka till en större utbildning. Det rör sig snarare om en kortare kurs, menar Tim Ekberg, avdelningschef vid planeringsavdelningen vid Lunds universitet.

Kursen kommer rikta sig till studenter vid samtliga fakulteter och med stor sannolik undervisas vid Ekonomihögskolan. Innehållet och upplägget av den kommande kursen är ännu inte klart.

LIKNANDE KURSER HAR tidigare funnits vid Lunds universitet. Mellan år 1991 och 2015 fanns kursen Vetenskaplig Grundkurs på filosofiska institutionen i Lund. Kursen var uppskattad och hade högt söktryck, men lades ned av den förra ledningen då innehållet inte ansågs relevant.

Victoria Höög, docent i teoretisk filosofi, höll i den nu nedlagda kursen. Hon tror att det finns ett intresse hos eleverna att läsa Liberal Arts i mindre skala.

– Jag får fortfarande mail från studenter som några år senare insett hur viktig kursen var, säger hon.

GÖTEBORGS UNIVERSITET ÄR ett av de lärosäten

som erbjuder ett kandidatprogram i Liberal Arts, men där är söktrycket betydligt lägre. Enligt Victoria Höög har det att göra med studentunderlaget i Sverige är för litet.

– Det går inte att jämföra med länder som USA, Frankrike och England. Där har Liberal Arts-utbildningar högre status, säger Victoria Höög.

TEXT HEIDI ERIKSON FOTO SABER MALMGREN

PROFESSOR SVANTE NORDIN berättar i en intervju i Lundagård (nr 7 2019) hur det på 1960-talet endast fanns runt 2000 studenter i Lund. Enligt honom fanns inte samma arbetsmarknadsfokus utan bland studenterna rådde i allmänhet en sorglös stämning beträffande förväntningarna inför framtiden. De oroade sig helt enkelt inte över livet efter studierna.

I DAG STUDERAR runt 40 000 studenter

på Lunds universitet.

Det är inte konstigt att utbildningarnas roll i samhället förändras när tjugo gånger så många studenter examineras.

Kombinera det med en arbetsmarknad som efterfrågar helt andra typer av kunskaper än tidigare.

Frågan är: Bör bara enskilda utbildningar ifrågasättas eller hela det uråldriga universitets roll i denna sköna nya värld.

MINISTERN FÖR HÖGRE utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, skrev i våras en debattartikel i Värmlands Folkblad (5/5) där hon uppgav att regeringen avser förbättra kvaliteten på distansutbildningar. Det ska vara enklare och mer attraktivt att ta del i universitets- och högskoleutbildningar framöver, oavsett var i landet man bor. När jag läser det tänker jag att snart kommer varenda en förväntas ha en universitetsutbildning.

Hur kommer det påverka hur utbildningar värderas av arbetsmarknaden?

VI VILL INTE ha en situation där värdet av utbildning urgröps på grund av överflöd. För att undvika detta måste vi fundera på vilken roll universitetet ska ha i vårt moderna samhälle. Att endast ifrågasätta enskilda utbildningar räcker således inte.

FREDRIK BANKE

Redigering: Louise Lennartsson

2019-12-11 17:07

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

Lång väntan på master i historia

,

tt

r r

n

n

g

.

n-

a

n er

t

n

Historiestudenterna Alexander Johansson och Elsa Crona är två av de studenter som drabbas när masterprogrammet i historia inte går av stapeln förrän år 2021.

Till våren tar den första kullen kandidatstudenter i historia examen. Men för de som vill fortsätta studera en master i historia på Lunds universitet väntar ett års uppehåll, eftersom den enbart ges vartannat år. Lundagård har undersökt situationen på historiska institution med berörda studenter.

Kandidatprogrammet i historia på Lunds universitet startade hösten 2017 och har sedan starten haft högt söktryck. Viktor Vretström, Elsa Crona och Alexander Johansson tillhör den första kullen studenter. Nu inser de att nästa års höstplaner om en master inte finns på kartan, då den enbart går vartannat år. Ansökan öppnar våren 2019, 2021 och 2023.

- Det kom som en överraskning. Tanken slog mig den här terminen när jag började fundera på min framtid, vad ska jag göra efter kandidaten? säger studenten Viktor Vretström.

ningen till det olyckliga glappet för den nya studentkullen.

- Det är inte svårt att förstå frustrationen, hade jag haft plånboken hade jag gärna öppnat den, säger Ulf Zander.

Prefekten på historiska institutionen, Henrik Rosengren, uttrycker också sympati för kandidatstudenterna.

- Ju högre upp på utbildningsstegen man kommer desto dyrare blir utbildningen, därför har vi hamnat i det läget där vi inte har råd att erbjuda mastern varje år, säger Henrik Rosengren.

STUDENTEN ELSA CRONA, som vill satsa på en

EN LÖSNING ÄR att omfördela pengarna inom

akademisk karriär, förvånades över beskedet att mastern inte går varje år.

- När de startar ett kandidatprogram hoppas jag åtminstone att deras ambition var att få en ökad tillströmning av studenter, med det kommer väl förhoppningen att man också vill behålla dem, säger Elsa Crona.

institutionen, vilket i praktiken innebär att ta pengar från antingen kandidatprogrammet eller de fristående kurserna. En annan är att äska pengar hos fakulteten, vilket enligt AnnKristin Wallengren, prodekan för utbildning på grund- och avancerad nivå, inte har gjorts ännu. Fakulteten väntar på signaler från institutionen för att så småningom kunna diskutera en utökning av masterprogrammet.

Hos institutionen återstår att se är hur många som vill läsa masterutbildning. Det är i dagsläget för tidigt att avgöra. Men enligt Ulf Zander kan ett ökat söktryck på mastern väga tungt i förhandlingarna med fakulteten om finansiering.

ENLIGT STUDENTERNA HAR kommunikationen från institutionen gällande uppehållsåret varit bristfällig. Det är först via diskussioner studenterna sinsemellan eller genom studievägledaren på institutionen som de insett att ansökan inte öppnar förrän år 2021.

LUNDS UNIVERSITETS MASTER i historia och

idé- och lärdomshistoria har funnits sedan 2007 och har sedan början getts vartannat år.

Enligt Ulf Zander, programsansvarig för ämnet historia på masterprogrammet, har söktrycket överlag legat på en jämn nivå. Det har gjort att de inte funnits förutsättningar att ge masterprogrammet varje år. Han menar att bistra ekonomiska omständigheter är anledRedigering: Louise Lennartsson

Bok 1.indb 7

HISTORIESTUDENTERNA TVINGAS NU hitta an-

dra alternativ fram tills masterns programstart år 2021. Det får inte minst ekonomiska konsekvenser för studenterna. En del har studerat kurser tidigare vilket påverkar studenternas möjlighet att få studiemedel sista terminerna på masterprogrammet. Samtidigt riskerar de att överskrida CSN:s fribelopp om

TEXT AGNÈS ERICSON FOTO CLAUDIO GANDRA

de tjänar för mycket pengar under terminen och sommaren.

- Jag känner oro, kommer jag få tillräckligt många timmar på ett jobb? Om jag får för många, hur gör jag med CSN då? frågar sig studenten Alexander Johansson.

ETT ANNAT ALTERNATIV är att byta lärosäte.

Enligt Elsa Crona och Alexander Johansson känns det olustigt.

- Vi har båda lärt känna institutionen, har landat i en tydlig inriktning inom historia och har en etablerad kontakt med professorerna.

En risk är därmed att de förlorar kontaktnätet som har byggts upp under deras studietid. Det påverkar likväl Lunds universitet, som tappar motiverade och engagerade historiestudenter till andra lärosäten.

- Malmö universitets historiemaster som går varje år blir vinnare i detta. De kommer få mycket enklare att fylla historieprogrammet, vilket är en risk för vår del, säger Ulf Zander.

STUDENTERNA STÄLLER SIG frågande till var-

för det nya kandidatprogrammet inte startade ett år senare, för att kunna erbjuda fem sammanhållna år för den första kullen. Enligt prodekan Ann-Kristin Wallengren stod det utanför institutionens kontroll.

- När man skapar nya program tar det fruktansvärt lång tid med valideringsprocesserna. Det hade tyvärr inte gått att sätta det på vänt i ett år. Dessutom kommer det alltid bli uppehåll för någon kull, oavsett hur vi hade gjort, säger Ann-Kristin Wallengren.

Studenterna Alexander Johansson, Elsa Crona och Viktor Vretström hoppas att diskussioner förs mellan fakulteten och institutionen för att kunna utöka masterprogrammet i framtiden.

- Det finns ju en anledning till varför vi vill fortsätta studera historia på Lunds universitet, säger Alexander Johansson. lundagård nr 8 2019

7

2019-12-11 17:07

på djupet

"var som vatten"

TEXT VENDELA KÄLLMARK FOTO JOHANNES FORSBERG

Protesterna i Hongkong har intensifierats under hösten. Studenter har mobiliserat sig via krypterade appar och barrikaderat universitet, utfört vägblockader och byggt hemmagjorda vapen. Allt i protest mot regimen, polisväsendets övervåld och Kinas politiska inflytande. Men hur har det kunnat bli så och hur ser framtiden ut för Hongkong? Lundagård har pratat med Nicholas Loubere, biträdande universitetslektor vid Centret för öst- och sydöstasienstudier vid Lunds universitet.

I Striden om Hongkong, Dokument utifrån på SVT, ser vi hur en samling unga, mer eller mindre maskerade, så kallade frontliners blockerar en väg med hjälp av staket och koner. De har mobiliserat sig via en krypterad mobilapplikation. En halvt maskerad ung man säger till intervjuaren: – Vi gör vad som helst för att säkra vår demokrati och frihet. Vi skyr inga medel.

En annan, mer maskerad ung man viftar med händerna: – Vi är Hongkongbor, vi är inte fastlandskineser. Det är det vi vill säga till hela världen. Om kinesiska kommunistpartiet försöker ta över vårt land eller vår stad kommer vi att ge allt för att stoppa dem, även våra liv.

När polisen kommer till platsen sätter de in tårgas och demon8

Bok 1.indb 8

lundagård nr 8 2019

stranterna springer, skingras, åt olika håll. Polisen har ingen att slå till mot.

DE PROTESTERANDE HAR länge utövat sina aktioner enligt den kända skådespelaren och kampsportmästaren Bruce Lees ord “var som vatten”. Det vill säga att de ska vara rörliga och skingras så snart polisen försöker slå till. Det har visat sig att då protesterna har använt mer statiska metoder, till exempel genom att barrikadera sina universitet, har protesternas utsatthet för polisens våld ökat.

HONGKONG ÄR EN stad, delvis belägen på öar, där över sju miljoner människor samsas på en yta av 1 104 kvadratkilometer. De har en av världens största handelshamnar och världens dyraste hyresmarknad Redigering: Vendela Källmark

2019-12-11 17:07

läs mer på djupet på lundagard.se ◣

för bostäder. Konkurrensen vad gäller utbildning, social och monetär status, är utbredd. Hongkongs befolkning har de längsta uppmätta arbetsdagarna i världen och klasskillnaderna är stora.

– Hongkong har enorm ojämlikhet. Det är precis vad man kan förvänta sig av ett av världens största kapitalnav i världen. Man förväntar sig inte ett egalitärt samhälle, säger Nicholas Loubere som är biträdande universitetslektor vid Centret för öst- och sydöstasienstudier vid Lunds universitet.

HONGKONGS POLITISKA SYSTEM och historia är komplex och unik. Hur

länge protesterna egentligen har pågått går därför att diskutera. Under den världsunika parollen “En stat, två system” har Hongkong åtminstone på pappret varit administrativt och ekonomiskt autonomt från Kina. I praktiken har Kina dock stort inflytande över dess politiska system.

Med lagförslaget om utlämningar av Hongkongbor som begått brott i Kina, som chefsminister Carrie Lam presenterade den 9 april i år, väcktes hongkongesernas påtagliga missnöje, men missnöjet över Kinas inflytande över Hongkong går betydligt längre tillbaka än så.

J. DANIEL ELAM skriver i sin artikel “Hong Kong: “When we burn you will burn with us” att Hongkong har lidit politisk oro sedan april 2019, men att man också kan säga att oroligheterna startade i september 2014, när hongkongeser protesterade mot politiska reformer som Peking lade in i Hongkongs valsystem. Men man kan gå längre tillbaka än så - till år 1997, när Storbritannien “gav tillbaka” Hongkong till Kina, eller till 1967 års upplopp i Hongkong, som lade grunden för Hongkongs reaktionära polisstyrka. Han skriver vidare att “det finns en antikolonial tillfredsställelse i att starta nedräkningen år 1842, när britterna tog ön som en del i Freden i Nanking, när de [britterna, reds.anm.] effektivt skapade ett kinesiskt territorium i syfte att belägra det.”

NICHOLAS LOUBERE SÄGER att det är viktigt att komma ihåg att Hong-

kong har en kolonial historia och att de i dag är en av de största finansiella naven i världen.

– Hongkong är inte och har aldrig varit en demokrati på samma sätt som många av oss ser på demokrati, genom en person, en röst.

Han menar att civila rättigheter och fri demokrati ofta anses springa parallellt med ett fritt, kapitalistiskt system, men att vi runt om i världen har sett bevis på att detta inte nödvändigtvis är sant.

– Många verkar tro att det globala kapitalet kommer att försvinna från Hongkong om de civila rättigheterna inskränks. Det är inte nödvändigtvis sant, särskilt inte om Hongkong förblir ekonomiskt öppet, säger han.

MÅNGA PROTESTERANDE GLÄDER sig över ett av USA:s lagförslag, som stöttar de protesterande hongkongeserna mot Kina. Dagens Industri skriver: “Om lagförslaget blir lag innebär det bland annat att USA årligen kommer försöka bekräfta att Hongkong är tillräckligt autonomt från Peking för att kunna behålla sina speciella handelsprivilegier.”

Kina reagerade kraftigt på lagförslaget och sa bland annat att USA inte ska blanda sig i Kinas inrikespolitik.

– USA har ingen moralisk auktoritet. Kina kommer bara att peka på dem och säga “titta vilket hyckleri!” eftersom USA har en egen situation med gränskontroller och polisbrutalitet, säger Nicholas Loubere och fortsätter: – Både USA:s och Kinas inblandning i Hongkong är olika sidor av samma mynt, och det myntet är inte bra för Hongkong.

JAG FRÅGAR NICHOLAS Loubere varför han tror att protesterna startat

just nu.

– Det hade kommit någon annan gång. Hongkongeserna har all rätt att oroa sig över utlämningslagen som Carrie Lam presenterade i april och det är förståeligt att vem som helst skulle sätta sig emot den. Men utlämningslagen var bara den gnista som behövdes för att starta en eld, säger han.

DEN 13 NOVEMBER gick Lunds universitet ut med en rekommendation om att svenska utbytesstudenter ska återvända till Sverige, till följd av protesterna i Hongkong. Nicholas Loubere stöttar beslutet.

– Hellre ta det säkra före det osäkra. Lunds universitet har ett ansvar att ta hand om sina studenter. Eftersom universiteten i Hong-

kong har stängt ner ser jag inte heller någon anledning för utbytesstudenterna att stanna där. Det betyder inte att man inte kan leva ett normalt liv i Hongkong. Människor sitter säkert på fina restauranger i skyskraporna och tänker på sin dag och sina investeringar just nu, säger han.

NICHOLAS LOUBERE ÄR dock rädd att den akademiska friheten i Hong-

kong är hotad. Sedan protesternas kulmen under hösten har universiteten stängt ner, eller flyttat sina examinationer och utbildningstillfällen till nätet.

– Tänk om Hongkong kommer ha samma restriktioner som fastlandskina i sin akademi?

Han vill ändå betona vikten av att inse att även fastlandskineser är lika kapabla, kritiska tänkare som studenter från andra platser runtom i världen och att vi inte borde profilera eller diskriminera dem.

INTE BARA KINA som stat, utan även fastlandskineser, utgör ett upp-

levt hot mot Hongkongs befolkning på flera plan. Bland annat går de om hongkongeserna i utbildningsnivå. De får bland annat därför utstå rasistiska påhopp från hongkongeser, vilket Jake Werner belyser i sin artikel “A Global Path through the Hong Kong Dilemma: Towards a New Internationalism”, publicerad i Made in China Journal den 15 juli i år. Fastlandskineser blir representanter för den maktlöshet som hongkongeserna upplever gentemot sin regim, och inför Kinas kommunistiska partis politiska inflytande på olika plan.

– Häromdagen pratade vi om det som pågår i Hongkong och det fanns en hongkonges och några fastlandskineser i gruppen. Diskussionen var väldigt sakligt förd. Vi har haft evenemang med UPF, ett handlade om Hongkong och det andra om Xinjiang, där ungefär 180 deltagare har varit med och det har inte varit några problem, säger Nicholas Loubere.

RICHARD STENELO ÄR avdelningschef för externa relationer vid Lunds universitet.

– Till våren har alla studenter blivit erbjudna studieplatser på andra platser i världen. Hur det blir till nästa höst har vi inte tagit ställning till än, säger han.

DEN 24 NOVEMBER i år hölls ett val där pro-demokrater vann majoritet

i mindre distriksval. Trots detta finns oron kvar hos en stor del av Hongkongs befolkning, inte minst bland studenter.

ROY, SOM EGENTLIGEN heter någonting annat, är 20 år gammal och studerar naturvetenskap vid Chinese University of Hong Kong. Via den krypterade appen Telegram, skriver han att han och hans vänner glädjer sig åt det positiva valresultatet - men att han är orolig att medborgarna nu tror att de har vunnit kriget mot Kina. Protesterna, för Roy, handlar om demokrati och autonomi från enpartistaten Kina.

NIEZALEZNY, SOM EGENTLIGEN heter någonting annat, är 18 år och stu-

derar vid ett universitet i Hongkong. Han vill inte uppge vilket, eller vad han pluggar, eftersom han är rädd att han ska kunna identifieras.

Niezalezny berättar att han stått vid frontlinjen och vid ett tillfälle kastat “fire magic”, och desarmerat polisens tårgaskulor. Han har inte själv blivit skadad men han har vid flera tillfällen sett sina vänner bli skadade.

Niezalezny berättar att stämningen i Hongkong har lugnat sig sedan valets positiva utfall - men att han oroar sig över detta. Han är rädd att en nedtrappning i protesterna kommer ge Kinas kommunistiska parti utrymme att införa fler regler och lagar i syfte att skada Hongkongs befolkning. Han önskar sig autonomi från den kinesiska regimen eftersom han är övertygad om att det aldrig kommer gå att upprätta en hållbar demokrati under Kinas styre.

NICHOLAS LOUBERE HAR i dagsläget svårt att visualisera en ljus framtid

för Hongkong.

– Just nu kan jag inte se hur det här kan sluta på ett fördelaktigt sätt utan enorma förändringar i de ekonomiska och politiska landskapen i världen.

– Men mycket verkar omöjligt innan det händer, säger han.

lundagård nr 8 2019

Bok 1.indb 9

9

2019-12-11 17:07

Brahmaner, imamer och heliga mödrar RELIGIÖS MÅNGFALD I DAGENS INDIEN | NY DISTANSKURS MED STUDIERESA TILL INDIEN – BEGRÄNSAT ANTAL PLATSER

Läs mer om kursen på www.ctr.lu.se/kurs/CTRD07 och efteranmäl dig från och med 16 dec på www.antagning.se!

HELSINGBORG ARENA

ETT HUS. TUSEN UPPLEVELSER! Köp biljetter på hbgarena.se

Bok 1.indb 10

2019-12-11 17:07

på djupet

läs fler artiklar på lundagard.se ◣

i könsfokusets tidevarv Vilken plats har jämställdhetspolitiska mål i en akademi där ideal om meritokrati och politiskt oberoende råder? Frågan har aktualiserats efter Lunds tekniska högskolas senaste jämställdhetsprojekt, som har anmälts till Diskrimineringsombudsmannen.

TEXT LOUISE LENNARTSSON ILLUSTRATION JESPER ERICSSON

Elsa Eschelsson, Sveriges första kvinnliga doktor i juridik, ska ha tagit livet av sig efter att ha läst Uppsala universitets remissvar på förslaget till ändring av behörighetslagen. Då, för hundra år sedan, skrev man: ”universitetet har inte behov av några kvinnor”.1 Några spår av detta syns inte i dag. Snarare tvärtom.

I JUNI ÅR 2018 sjösattes Lunds tekniska högskolas (LTH) senaste

jämställdhetsprojekt: Excellence in academia through gender equality (EATG). Satsningen görs utöver ordinarie rekryteringar och går ut på att öka andelen biträdande universitetslektorer av underrepresenterat kön, vanligtvis kvinnor, på LTH. UPPLÄGGET GÅR TILL enligt följande:

En anställning av en biträdande universitetslektor inom EATG inleds med att en av LTH:s 19 institutioner scannar av fältet efter kompetenta kvinnor.

Processen går vidare till fakulteten som tar ställning till om de föreslagna kandidaterna uppfyller kriterierna för att besätta tjänsten. Om så är fallet meddelas institutionen grönt ljus att gå vidare med rekrytering som en del av EATG-programmet.

Därefter annonserar institutionen tjänstens utlysande, märkt med följande text:

”Inom LTH ser vi att heterogena grupper ofta bidrar till en mer kreativ miljö – viktig när vi tillsammans utforskar och skapar till nytta för världen. Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare för underrepresenterat kön, och vi arbetar aktivt för att LTH ska bli en jämställd fakultet. Därför gör vi en långsiktig satsning för att inspirera fler kvinnor att söka sig till mansdominerade forskningsområden – och vice versa.”

fallet, om utvald kandidat istället är en man, kan institutionen välja att antingen avbryta tjänstens utlysande, eller att låta anställa kandidaten, men i så fall själv stå för notan.

En biträdande universitetslektor

… är en tidsbegränsad anställning som stadgas i universitetets anställningsordning. Det är en meriteringstjänst för fortsatt akademisk karriär och riktar sig till personer med avlagd doktorsexamen.

FÖRFARANDET HAR VÄCKT reaktioner. Efter att sajten Academic Rights Watch skrivit om upplägget på sin hemsida, spreds nyheten viralt världen över. Bland hundratals Facebook-kommentarer undrade män och kvinnor hur ett upplägg som detta kan funktionera – i ett system av meritokrati: ”Gender before competence! They will pay the price as all this actually does is feed the Populists. Very naive.” ”Discrimination is legal in Sweden”, skriver en annan.

ERIK J OLSSON, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet och ordförande för insamlingsstiftelsen Academic Rights Watch, tycker att upplägget är könsdiskriminerande.

NÄR ANSÖKNINGAR INKOMMIT sker en sedvanlig urvals- och

sakkunniggranskning av kandidaterna varpå den kandidat med bäst kvalifikationer väljs.

Om kandidaten är av underrepresenterat kön, vilket på 18 av de 19 institutionerna innebär en kvinna, betalar fakulteten 80 procent av anställningskostnaden under fyra år. Om så inte är

1. Alnebratt, Kerstin och Jordansson, Birgitta, Tidskrift för genusvetenskap (2011).

Redigering: Louise Lennartsson

Bok 1.indb 11

Nyanställda professorer vid Lunds universitet mellan 2009-2018. lundagård nr 8 2019

11

2019-12-11 17:07

på djupet År 2018 utlystes fem biträdande universitetslektorstjänster (BUL) genom EATG-programmet. Av de sökande fanns tolv män och sju kvinnor. Endast kvinnor anställdes. Genom ordinarie rektyreing utlystes nio biträdande universitetslektorer. Av 25 manliga och sju kvinnliga sökande ansälldes sju män och två kvinnor.

– Det är tydligt att det rör sig om könsdiskriminering, strukturell sådan inbyggd i förfarandet. I detta fallet drabbar det unga män mellan 20 till 30 år, nästa gång kan det drabba någon annan grupp, säger han och fortsätter: – Det drivs av ett politiskt tryck uppifrån, olika rekryteringsmål som grundar sig i en ideologi vars förklaringsmodell helt bortser från att män och kvinnor kan göra olika val utan att det beror på diskriminering.

Han suckar.

– Jag har träffat många unga personer som tycker att detta könsfokus är fel men som känner sig uppgivna. Det har bestämts på högre ort, och det är bara att rätta sig efter.

SEDAN MITTEN AV 1970-talet har behovet av fler kvinnor inom akademin varit ett återkommande tema. Det hänger samman med en större jämställdhetspolitisk diskurs som fokuserar på representativ rättvisa mellan män och kvinnor, och som förklarar mansdominansen med diskriminering och en meritokrati som inte fungerat.

Med detta som bakgrund har regeringen sedan 1990-talet på bred front arbetat med att få in fler kvinnor inom akademin. År 1994, med Bengt Westerbergs proposition Delad makt – delat ansvar, vann jämställdhetsintegrering gehör och några år senare, år 1997, kom landets första rekryteringsmål för nyanställda professorer. Då var inte mer än var tionde av landets nyanställda professorer en kvinna. År 2018 var samma siffra 44 procent. I dag är målet att landets nyanställda professorer fram till 2030 ska utgöras av 50 procent kvinnor.

INOM AKADEMIN HAR motståndet mot de jämställd-

hetspolitiska kraven varit stort. Inte minst på 1990-talet när utbildningsminister Carl Tham införde 30 professorstjänster enbart sökbara för kvinnor, de så kallade Thamprofessurerna. Många akademiker såg rött.

I en debattartikel i Dagens Nyheter (22/1 1995) vände sig forskarna Agnes Wold och Christine Wennerås mot att kvinnor i egenskap av sitt kön särbehandlas. De skrev: ”Vad Sveriges kvinnliga forskare behöver är objektivitet vid tillsättning av tjänster.

Kvinnor vill inte ’hjälpas’, kvinnor vill bli rättvist behandlade”.

Andra reagerade mot att staten med olika former av politiska mål inkräktade på vad de uppfattade som lärarnas och akademins sfär. Termen akademisk frihet var, och är, ett återkommande begrepp i debatten.

12

Bok 1.indb 12

Akademisk frihet är en djupt rotad idétradition som bland annat bygger på att universitetet ska vara fristående från påtryckningar utifrån och att positioner ska tilldelas enbart baserat på objektivt meritokratiska grunder, oberoende av kön, etnicitet eller andra yttre attribut.

Carl Thams satsningar innebar därigenom en klinch mellan den jämställdhetspolitiska idén om representativ rättvisa och en starkt förankrad idétradition om meritokrati och akademisk frihet.

DISKUSSIONEN STÅR SIG än. Den 21 oktober anmälde universitetslektorn i matematik, Mikael Sundqvist, Lunds universitet för diskriminering till Diskrimineringsombudsmannen (DO) med anledning av LTH:s senaste jämställdhetssatsning, EATG. – Jag reagerade mot att man aviserar tjänsterna enbart för underrepresenterat kön. Oavsett vilket kön det drabbar så är det fel. Om man ska ansöka på lika villkor så ska man bortse från kön och inte ha med det som en parameter, säger han.

Han menar att det finns duktiga kvinnor på fältet som skulle klara sig i en öppen konkurrens.

– En satsning som denna riskerar snarare att förminska personer och reducera dem till ett kön.

Diskrimineringslagen

… förbjuder diskriminering utifrån kön som är en av lagens sju diskrimineringsgrunder. Positiv särbehandling tillåts enligt 2 kap 2§, och innebär att arbetsgivaren vid likvärdiga meriter får prioritera sökande från det underrepresenterade könet, om syftet är att eftersträva jämställdhet. Det finns sex olika sätt att diskriminera: direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. Det är Diskrimineringsombudsmannen (DO) som utövar tillsyn att lagen följs.

UTREDNINGAR OM JÄMSTÄLLDHETSLÄGET inom akademin kommer med jämna mellanrum. När Delegationen för jämställdhet i högskolan (DJ) år 2011 lämnade sin slutrapport efter två år av jämställdhetskartläggning konstaterades att det fanns stora brister och att arbetet gick för långsamt.

Några år senare, år 2016, beslutade rektor Torbjörn von Schantz att han vid professorsutlysningar utan behöriga sökande av båda

lundagård nr 8 2019

2019-12-11 17:07

läs fler artiklar på lundagard.se ◣

könen, ska kunna avbryta rekryteringsprocessen. Året därefter sattes mål om att 46 procent av Lunds universitets nyrekryterade professorer till år 2020 ska vara kvinnor.

av sitt kön. Det står emot ett perspektiv där kvinnor och män ska bedömas på precis samma sätt, säger han.

LTH ÄR INTE ensamma om att vilja rekrytera kvinnor. Bland annat

LTH HAR HISTORISKT varit en mansdominerad fakultet. År 2013

började fakulteten genom sin jämställdhetsgrupp, JäLM, att organisera jämställdhetsarbetet. I dag har fakulteten totalt 20 procent kvinnliga professorer och arbetar fortsatt hårt för att öka andelen kvinnor.

Genom EATG-programmet har hittills fyra kvinnliga biträdande universitetslektorer tillsats. Anna-Lena Sahlberg, biträdande universitetslektor i fysik, är en av de kvinnor som fått anställning genom satsningen. Med en doktorsavhandling i Lund och en postdoktor från Harvard uppfattar hon inte att hon förfördelats för att hon är kvinna.

– Jag upplever inte heller att andra tycker att jag kommit in på oförtjänta meriter, säger hon.

Bland de som anställdes genom ordinarie rekryteringsprocess för biträdande universitetslektorer år 2018 var kvinnorna överrepresenterade i förhållande till andelen kvinnliga sökande. Det är också något Anna-Lena Sahlberg tycker sig se.

– Generellt ser jag ingen diskriminering mot kvinnor som söker tjänster, snarare handlar bristen på kvinnor om att få kvinnor söker.

LTH:S SATSNING PÅGÅR till 2023, och kostar fakulteten totalt 38

miljoner kronor. Att det skulle vara olaglig diskriminering ställer sig LTH:s rektor Viktor Öwall kritisk till.

– Jag anser inte att satsningen är olaglig för då hade vi naturligtvis inte genomfört den, däremot kan man diskutera lämpligheten. Jag välkomnar prövningen hos Diskrimineringsombudsmannen men är stolt över att LTH genomfört den, säger han.

har Chalmers nyligen satsat 300 miljoner kronor över en tioårsperiod för att attrahera fler kvinnor.

– Vi har stor konkurrens om kvinnorna från andra lärosäten och från näringslivet. Det är många, även internationellt, som rycker i de få kvinnor som finns, säger Annika Mårtensson och fortsätter: – Vi hade exempelvis en kvinna från KTH nyligen som vi rekryterat och som nästan sagt ja. Då kom Linnéuniversitetet och försökte bjuda över.

När stiftelsen Centrum för Rättvisa år 2015 frågade 31 statliga högskolor och universitet om de haft meriteringsstöd riktat enbart till kvinnor svarade 18 att så var fallet. Lunds universitet var en av dessa men upphörde när MITT-universitetet år 2014 fälldes för diskriminering hos DO. ERIK J OLSSON skruvar sig i stolen. Han menar att det finns många

sätt att öka jämställdheten utan att diskriminera och polarisera.

– Man kan ha föreläsningar där man lyfter fram det underrepresenterade könet. Det ligger nämligen något i att det inom vissa områden finns brist på förbilder, men man bör inte göra avsteg från meritokratin så som LTH gör. Det skadar trovärdigheten, säger han och fortsätter: – Det gör att vissa grupper riskerar att känna sig förfördelade, i detta fall män.

FÖR HUNDRA ÅR sedan ska juristdoktorn Elsa Eschelsson ha tagit

sitt liv sedan universitetet inte tyckt sig ha behov av kvinnor.

Man skrev: ”universitetet har inte behov av några kvinnor”.

Några spår av detta syns inte i dag.

EATG ÄR BARA ett i raden av jämställdhetsprojekt på LTH.

Andelen män och kvinnor på Lunds tekniska högskola.

– Vi arbetar på alla nivåer för att skapa gott rekryteringsunderlag för professorer och kunna nå målen om nyrekryterade professorer, säger LTH:s jämställdhetsstrateg Jeffrey Armstrong.

Det rör sig om gästprofessurer enbart sökbara för underrepresenterat kön, översyn av jämställdheten bland administrativ personal, jämställdhetssatsningar för adjungerade lärare och professorer, samt en rad satsningar som riktar sig mot studentrekrytering och kvinnliga nätverk på fakulteten.

– Vi tror att heterogena miljöer där olika erfarenheter möts, det kan handla om kön, men också bakgrund av olika slag, blir mer kreativa, säger Viktor Öwall.

Det är en tankekonstruktion som i motsats till vad Agnes Wold och Christine Wennerås, i sin artikel från 1995, ger uttryck för handlar om att kvinnor i egenskap av sitt kön bidrar med akademiska perspektiv som män saknar. Ivar Arpi, som just nu skriver en bok om jämställdhet inom akademin, känner igen argumentationen.

– Det är ett återkommande synsätt där kvinnor är viktiga att ha på universitetet eftersom de bidrar med kvaliteter i egenskap

lundagård nr 8 2019

Bok 1.indb 13

13

2019-12-11 17:07

feature

influencers unfiltered TEXT EVAN FARBSTEIN PHOTO GABRIELLA GUT

For influencers, the people who make money by promoting products to online followers, the line between person and personal brand can be nebulous. Lundagård’s Evan Farbstein takes an unfiltered look at the lives behind the lifestyles.

I used to work with influencer marketing, where part of my job was to find influencers to promote our service. I’d scroll through picture after picture of fluorescent smiles, carefully maintained color schemes, and photogenic food and coffee. These social feeds were overwhelming, sometimes FOMO-inducing, and occasionally inspiring – but were they influential?

ADVERTISERS THINK SO. Business Insider estimates that advertisers will have spent $7 billion on influencer marketing in 2019 by the end of the year, and projects that by 2022 the number will be $15 billion. But the concept of influencer marketing is still relatively new, and there are twists to be navigated in the road ahead, like stricter regulations on labeling sponsored posts. Instagram – the biggest influencer marketing medium, which 79 percent of companies using influencer marketing advertise on – experimenting with hiding likes, which are one of the main ways of determining ads’ success for an advertising medium whose effectiveness is already notoriously hard to measure.

THERE ISN’T A consensus on what an influencer is. Some wide defini-

tions include celebrities and thought-leaders, while more narrow definitions only allow non-celebrity, non-professional people whose blogs and vlogs and Instagrams have a certain number of site visits, views, and followers. Even if the definition is unsteady, there’s a connotation to ‘influencer’ that’s begun to emerge: an archetype, usually female, who takes selfies from a calculated angle and gushes platitudes in a superlative-heavy vocal fry.

THE LOGIC IS that influencers have established credibility in some ni-

che, and advertisers can buy that credibility. Ideally, influencers actually use and like the products they promote, which results in a triplewin: a win for the influencer who gets paid, a win for the advertiser who sells their product, and a win for the viewer of the ad who gets information on something they’re interested in.

But how often is that the case? One influencer I spoke to for this article on the condition of anonymity estimated that 90 percent of the products they endorsed they actually liked – which leaves 10 percent they don’t.

EVERY INFLUENCER I talked to maintained that

they were their authentic selves online.

“I see myself as a person, not a brand,” says Maria Busck. “I share me, what I like and what I do.” “[I feel a duty] to be honest,” says Vicktoria Murawska. “I need to stand by what I’m saying. I shouldn’t be lying, or just doing things for money.” She went on to describe how a video post showing her getting a cosmetic injection had caused people to accuse her of being a bad influence on younger followers. Her defense was that she shares what she thinks is right, and it’s up to others to decide if it’s right for them or not.

MARIA BUSCK, A Malmö-based fashion blogger and self-labeled influ-

encer, acknowledges that some people have a negative association with the term “influencer.” “I always say [influencer] like this,” Busck says, making air-quotes with her hands, “but I wrote influencer [in my bio] because I know companies are searching for it. It’s more because of that than because I feel the term is really me.”

“I feel neutral about [the word ‘influencer’],” says Vicktoria Murawska, another Malmö-based blogger and Instagrammer who refers to herself as “Influencer Entrepreneur” in her Instagram bio. Murawksa went on to note that it felt “a bit weird” to see people with fewer than 1,000 followers calling themselves influencers, but conceded that “even if you influence just one person, you’re influencing that person.”

THAT’S WHY THE label exists, and how the advertising money is justi-

fied: the person attached to it is thought to be influential. I don’t want to get into whether this person is actually influential or not. I want to talk about whether this person is actually a person.

OK, of course an influencer is literally a person – but it’s not that simple. They’re also a brand, a product, that product’s advertisement, and an advertising platform for other products. Because every influencer who does paid collabs promotes two kinds of products. The first, and most obvious, are the products they’re paid to promote. The second product is themself: as someone with good taste, as an authority about a subject, as a trustworthy informer.

14

Bok 1.indb 14

lundagård nr 8 2019

BOTH MURAWSKA AND Busck

said there were limits to how much of themselves they would share. Murawska, despite labeling herself as “#mom” in her Instagram bio, says she avoids featuring too many photos of her daughter because she feels it would be wrong to make money off her child. Busck characterized the content she shares as “personal, but not private.”

BUT IT’S NOT what influencers refrain from sharing that makes me suspect they aren’t people – it’s what they do share, and how they share it. One influencer I spoke to, when discussing how to gain followers, brought up consistency. They said they had to be consistent with what they

Redigering: Vendela Källmark

2019-12-11 17:07

read more in english at lundagard.se ◣

d "I see myself as a person, not a brand."

posted, otherwise their followers would unfollow them. But what’s more human than change? Personalities change. Personal brands shouldn’t.

I SEE AN influencer as having the same relationship to their online per-

sona as a photo on a restaurant menu has to the dish you’ll be served if you order it – a flattering representation of a real thing, with a financial motive behind the flattery.

THE MOST DANGEROUS aspect of influencer marketing isn’t that it’s ad-

vertising, but that it’s pretending not to be. Social media posts are used like Trojan horses, slipping messages into the brains of viewers without them noticing – and there’s research that proves that people have difficulty recognizing sponsored posts as ads, even when they’re labeled as such.

I DON’T THINK the influencers themselves are the problem. The ones

I talked to for this article all spoke of the “responsibility” they had to their followers, and seemed aware of the power of their platform. It’s also worth mentioning that the archetype didn’t hold true: not a single one of them took a selfie during their interviews, or gushed platitudes, or spoke in vocal fry. They’re people who – to use an Instagram caption expression – are just out to live their best lives.

But the concept of influencer marketing deserves our suspicion, like anything that tries to influence us.

lundagård nr 8 2019

Bok 1.indb 15

15

2019-12-11 17:07

historiska händelser

Natio lundenses uppgång och fall I dagens Lund håller studentlivet tretton nationer vid liv.

Sex tidigare lundanationer har upphört. Lundagård har undersökt historien bakom de upphörda nationerna.

Den 19 december år 1666 grundades Lunds universitet och invigdes sedan den 28 januari 1668. Redan tidigt i universitetets historia fanns nationerna. Nationerna uppkom ur stiftsindelningen och är landskapsföreningar. De fungerade som en mötesplatser i Lund för studenter från samma landskap.

Studentnationerna var ursprungligen förbjudna, sedan tolererades de och slutligen blev de obligatoriska. Skälet till att det akademiska konsistoriet (nuvarande universitetsstyrelsen) först förbjöd nationerna var den höga graden av pennalism. Trots förbudet fortsatte verksamheten till den grad att konsistoriet tvunget behövde tolerera dem.

Konsistoriet beslöt att nationerna skulle accepteras men hållas under uppsyn av en professor, dagens inspektorer. Nationerna blev officiellt erkända genom det “kongliga brefvet 19/12 1695”.

HISTORIEBÖCKERNA VITTNAR OM sex tidigare existerande nationer:

Skånes nation, Jönköpings nation, Götiska nationen, Gotlands nation, Norrlands nation och Södermanlands nation. Deras gemensamma nämnare är att samtligas verksamhet har dött ut och inte återupprättats igen.

Skånska nationen (16??-1889)

När Skånska nationen bildades är, och förblir, okänt. Skälet härtill är att den tidige kuratorn Cornificium Ibinsulanum stal samtliga protokoll och dokument sedan han stuckit en värja i nationens notarie för att raskt lämna Lund. Nationen bör ha bildats mellan år 1668 och år 1674. Den första kvarvarande dokumentationen där nationen omnämns är ett konsistorieprotokoll från den 30 maj år 1674. År 1830 hade Skånska nationen omkring 200 inskrivna medlemmar. Det var ungefär hälften av Lunds studenter. Den dåvarande inspektorn förespråkade förändring eftersom nationens storlek började bli besvärlig att hantera. År 1833 delades

TEXT KAROLINA BOYOLI FOTO JONAS JACOBSSON

därför Skånska nationen upp i sex avdelningar för att sedan, år 1889, delas upp i fem självständiga nationer: Lunds nation, Malmö nation, Helsingkrona nation, Ystads nation (nuvarande Sydskånska nationen) och Kristianstads nation.

Skånska nationen existerade längst av de sex nationerna som gått till historien. Nationen är den enda av de inte längre existerande nationerna som än i dag väcks till liv. Vart femte år samlas de fem skånska nationerna till gåsafest för att hedra det historiska samfundet.

Jönköpings nation (1701-1718)

Informationen om Jönköpings nation (Natio Jonecopensis) är knapphändig. Jönköpings nation var en utbrytarnation ur Smålands nation under tidigt 1700-tal. Majoriteten av lundastudenterna från Småland kom antingen från Växjö eller Jönköping. Studenterna från Jönköping uppgick i början av seklet till omkring ett dussin. De ville bryta sig ut ur Smålands nation för att bilda en egen nation.

Den 29 februari år 1696 sammanträdde konsistoriet. Under sammanträdet beslutades det att två inspektorer skulle finnas: professor Riddermark för “växjöingarna” i Smålands nation (Smolandos Vexienses) och professor Lagerlöf för “jönköpingarna” i Jönköpings nation.

Trots uppdelningen med två inspektorer blev “jönköpingarna” kvar i Smålands nation fram till den 29 augusti 1701.

När Jönköpings nations inspektor avled år 1713 ville “jönköpingarna” åter bli del av Smålands nation. År 1717 bad de Smålands nations inspektor att ta dem under sina vingars beskydd. Året efter godkände inspektor Riddermark och Smålands nation att välkomna “jönköpingarna” tillbaka. De hade trots allt tidigare hört ihop och “jönköpingarna” var själva inte tillräckligt många för att kunna hålla en nation.

Götiska nationen (1766-1817)

Götiska nationen (Natio Gothica) var en sammanslagning mellan Västgöta nation, Östgöta nation och Kalmar nation. På 1760-talet såg Lunds universitet en nedåtgående trend i antal studerande. Under höstterminen år 1764 fanns det inte mer än 184 studenter i Lund, endast 43 av dessa kom från andra landskap än Skåne och Blekinge. Resultatet blev att mindre nationer hade svårt att bestå. År 1766 bestämde sig därför västgötar, östgötar och kalmariter att gå ihop i en nation.

Skånska nationens sigill, från omkring 1820-talet, bevarad i AF:s arkiv.

16

Bok 1.indb 16

lundagård nr 8 2019

2019-12-11 17:07

läs fler historiska händelser på lundagard.se ◣ Skånska nationens heraldiska vapensköld.

Det gemensamma samfundet bestod till år 1798 när östgötarna åter bildade Östgöta nation och därmed trädde ut ur Götiska nationen. År 1817 lämnade även kalmariterna för att åter bilda Kalmar nation. Västgötarna blev ensamma kvar.

Atmosfären inom Götiska nationen var infekterad.

Den nyvalde kuratorn fick skulden och beskylldes för att vara ansvarig för samfundets uppbrott.

Nationen behöll sitt namn fram till år 1871 då nationen i samband med en stadgeändring åter valde att kalla sig för Västgöta nation.

Gotlands nation (177?-178?)

Efter Gotlands nation (Natio Gotlandicae) finns det inte många spår.

Källmaterial och arkiv är sedan länge förlorade i studentlivets korridorer. Sannolikt var startpunkten för nationen först en förening för gotlänningar som närde hopp om att så småningom kunna bilda en nation. Föreningen blev genast populär och strax efter start uppnådde den hela 50 medlemmar.

Gotlands nation tros ha varit verksam under 1770- och 1780-talen.

Många av nationens medlemmar studerade vid Uppsala universitet innan studierna i Lund. I Uppsala hade gotlänningarna en egen nation vilket möjligen var deras språngbräda till att starta en nation även i Lund. Vid nationens undergång uppgick medlemmarna i Blekingska nationen.

Norrlands nation (1803-1846)

Norrlands nation grundades av norrländska studenter vid Lunds universitet. Men de infödda norrlänningarna utgjorde aldrig mer än hälften av nationens medlemmar.

Andra hälften bestod av stockholmare, finländare och andra utan en nation som representerade dem.

Det totala antalet medlemmar under nationens verksamma år uppgick till 92 studenter. Av dessa var endast hälften äkta norrlänningar.

I Ach Kahls bok Tegnér och det samtida Lund skildras Norrlands nations storlek: “Norrländska nationen i Lund består sällan af flera medlemmar än inspektor, kurator och en eller annan student [..]”. Året då Norrlands nation upphörde att existera var situationen också sådan.

Då bestod nationen endast av kurator, inspektor, tre nationsmedlemmar och en vaktmästare. Ingen ny medlem hade skrivits in på fyra år.

Våren år 1846 avgjordes nationens öde när samtliga tog examen. Sedan dess har nationen aldrig återupprättats.

Södermanlands nation (1838-1846)

Den 16 oktober år 1838 skrev de tre sörmlänningarna P.G.R Matthson, Ol. Strandberg och C.W.A. Strandberg ett brev till Rector Magnificus (i dag universitetsrektor). I brevet skrev de att de vill bilda en ny nation med namnet Södermanlands nation. Åtta dagar senare, den 24 oktober 1838, biföll det akademiska konsistoriet deras anhållan.

Det ryktades att C.W.A. Strandberg vid en tidpunkt stod som enda medlem i Södermanlands nation. Ryktet sade att han skulle ha avsatt nationens enda inspektor. Sannolikt är detta endast en myt som uppstod i samband med ett kuratorsval under vilket kuratorn avsattes.

Detta kuratorsval hölls under en period när nationen endast bestod av kurator Dahlbom, medlem C.W.A. Strandberg och inspektor Hill.

Strandbergs studier gick inget vidare. Samtidigt hade han fått ett erbjudande om en plats i Stockholm, som skulle ge honom möjlighet att ta sig in i dikternas värld, där han trivdes bäst. Det fanns dock ett aber.

På grund av Strandbergs uteblivna examen behövde han ett nationsbetyg. Som kurator var Dahlbom ansvarig för utfärdandet av nationsbetyget. Dahlbom hade fått påtryckningar om att ge Strandberg ett särskilt dåligt testimonium. Dahlbom angav en blank röst eftersom han inte kunde rösta på sig själv. Även Strandberg gav en blank röst. Inspektor Hill röstade på Strandberg för att sedan själv utfärda Strandbergs nationsbetyg. Strandberg blev härigenom Södermanlands nations nye kurator.

Dahlbom skrev omedelbart ett brev i vilket han meddelade utträde ur nationen.

Södermanlands nation förblev liten under sina verksamma år. Allt som allt räknade nationen sju medlemmar.

Trots sitt fåtal blev flera av Södermanlands nations medlemmar celebra. Bröderna Ol. och C.W.A. Strandberg (senare under pseudonymen Talis qualis) gick efter lundaåren vidare till att bli operasångare respektive författare. Bland annat författade C.W.A. Strandberg texten till Kungssången.

Skånska nationens kista från 1730-talet. Här förvarades alla nationens tillhörigheter.

Redigering: Louise Lennartsson

Bok 1.indb 17

lundagård nr 8 2019

17

2019-12-11 17:08

Christian Nilsson under en klimatstrejk med Fridays For Future, på Stortorget i Lund. Foto: Alex Edthofer

på klimataktivismens front Alarmism eller ett nödvändigt ont?

Lundagård har pratat med studenter inom Extinction Rebellion, en klimatrörelse med den civila olydnaden som vapen.

18

Bok 1.indb 18

lundagård nr 8 2019

Redigering: Nina Morby

2019-12-11 17:08

t

läs fler reportage på lundagard.se ◣

att det var jobbigt var det väldigt givande, man kände att man i alla fall gjorde någonting.

EMIL FLYTTAR TILL Lund, där han i dag studerar juridik. Han fortsät-

ter att strejka på fredagarna, och får genom bekanta höra talas om en ny internationell klimatrörelse som precis startat upp i Malmö. Till en början ställer han sig dock skeptisk, eftersom rörelsen vilar på en filosofi om civil olydnad som verktyg för att uppmärksamma klimatkrisen.

– Jag tänkte att det var för hardcore för mig, men att jag kanske kunde bidra med juridiska kunskaper, att informera om vad aktioner kan få för straffrättsliga konsekvenser.

NÅGRA MÅNADER TIDIGARE, den 31 oktober 2018, samlas en grupp

människor utanför det brittiska parlamentet i London. De kallar sig för Extinction Rebellion, uppror mot utrotningen, med anledning av den pågående sjätte massutrotningen av djur- och insektsarter, som bland annat FN:s expertpanel för biologisk mångfald rapporterat om.

Rörelsen växer snabbt. På bara några månader deltar flera tusen i aktionerna runt om i staden: De blockerar broar, planterar träd i de politiska högkvarteren och limmar fast sig själva vid grindarna till Buckingham Palace. Framgångsrikt, visar det sig. Den första maj 2019 utlyser det brittiska parlamentet klimatnödläge. Ledaren för Labourpartiet, Jeremy Corbyn, refererar till Extinction Rebellion som ”a massive and I believe necessary wake up call” i samband med beslutet.

EXTINCTION REBELLION STÅR på två ben: principen om icke-våld och användandet av civil olydnad som påverkansmetod. Det principiella resonemanget bygger på Erica Chenoweth och Maria J. Stephans forskningsrapport Why Civil Resistance Works: The Strategic Logic of Nonviolent Conflict, som visade att endast 3,5 procent av en befolkning krävs för att få gehör från politikerna, förutsatt att aktivismen är icke-våldsam. I antologin This is not a drill (2019) spinner Extinction Rebellions grundare Roger Hallam vidare på forskarnas slutsats, och argumenterar för att konventionella påverkningskampanjer är verkningslösa, likaså våld. Nyckeln till radikala systemförändringar, menar Hallam, är att bryta mot lagen - på fredlig väg.

CIVIL OLYDNAD AVSER i sin definition att begå lagbrott eller att uppmana till detsamma när lagar och myndighetsorder anses omoraliska. År 1849 publicerar naturfilosofen Henry Thoreau uppsatsen Civil obedience, då med titeln Resistance to Civil Government, vilken kom att spela stor roll för framtida människorättsaktivister. Thoreaus egen civila olydnad var sprungen ur en vägran att betala inkomstskatt, som bland annat användes för att finansiera Amerikas invasion av Mexiko.

Därefter följer en rad exempel på när den civila olydnaden använts för att rucka på samhällsnormer: Rosa Parks bussbojkott i Montgomery i Alabama, i syfte att låta afroamerikaner erhålla samma rättigheter som den vita befolkningen, Mahatma Gandhis samarbetsvägran under självständiggörandet av Indien och Martin Luther King Jr, som utförde protestaktioner som frontfigur för medborgarrättsrörelsen i 1960-talets USA. MORGONEN DEN FEMTE oktober tar Emil bussen ner till Berlin, där han

– Jag kände nästan ett själväckel, jag hade så jävla mycket moral high ground gentemot folk som flög hela tiden medan jag själv låg där och gjorde ingenting, säger Emil och tar en klunk av sitt te.

Ett år tidigare ligger han på soffan i sitt vardagsrum. Han scrollar på mobilen, kollar sociala medier, Twitter. På ett filmklipp syns översvämningar från Spanien. Vattenmassorna förstör den 500 år gamla moriska arkitekturen, och lämnar Emil med en hopplöshet. I takt med att vattnet sköljer bort delar av en stads kulturarv brister något i Emil, och det går inte att laga.

– Jag tänkte att jag kan inte se den här skiten och bli ledsen över det för att sen inte göra någonting, det är så ohållbart.

ska delta på en av Extinction Rebellions mest omfattande aktioner hittills. Under 58 timmar kommer rörelsen att blockera Siegessäule, en av stadens största rondeller. Om polisen kommer är planen att sitta kvar.

Under hösten har Emil deltagit i de flesta av rörelsens aktioner i hans närhet, men utan att begå lagbrott. När han beslutar sig för att åka till Berlin är hans inställning en annan.

– Jag åkte ned med målet att bli gripen. I Tyskland gör man skillnad på criminal offense och misdemeanor, då behöver man bara betala böter men man hamnar inte i något register. I Sverige får man en prick för ett trafikbrott, säger Emil.

SÅ EMIL BÖRJAR gå till kommunhuset på fredagarna, tillsammans med den av Greta Thunberg grundade klimatrörelsen Fridays For Future. I Umeå, där han vid tillfället pluggar, är vintern kall och att demonstrera flera timmar varje fredag blir en utmaning.

– Vi hade knep, som att gå in och ta av kommunens tevatten. Trots

ATT INTE FLYTTA på sig vid befallning från polisen kallas i juridiska termer för ohörsamhet mot ordningsmakt. Den som döms för brottet riskerar böter eller fängelse i högst sex månader. Den 17 april i år uppger Göteborgs-Posten att ett 20-tal personer från Extinction Rebellion förts bort av polis efter att ha vägrat att flytta på sig själv-

Redigering:

Bok 1.indb 19

lundagård nr 8 2019

19

2019-12-11 17:08

WWWW

reportage mant. Emil förklarar att det inom rörelsen finns en solidaritetskultur om någon skulle bötfällas.

– Har man råd att betala böter själv så kan man göra det. Har man inte råd så löser vi det ihop, tillsammans. ÄVEN OM DEN civila olydnaden utgör en viktig princip inom Extinction

Rebellion, finns inget krav om detsamma.

– Det är aldrig något tvång att man ska begå lagbrott. Det finns väldigt mycket man kan göra inom ramen för en aktion som inte innebär att bli gripen, som att dela ut kakor till arga bilister, vara poliskontakt, se till att folk mår bra i allmänhet eller bara stå och heja på, säger Emil.

Extinction Rebellion under blockaden av Siegessäule i början av oktober 2017.

Foto: Extinction Rebellion Sverige.

JAG TRÄFFAR FREJA Norrman en eftermiddag i november. Hon bor utanför Lund i ett kollektiv där de odlar egen mat, äter veganskt och dumpstrar tillsammans. Freja Norrman jobbar som dramapedagog, och på fritiden är hon aktiv inom Extinction Rebellions röda rebeller: det estetiska attribut som blivit allt mer kännetecknande för rörelsen. Med sina röda dräkter påminner de om tjänarinnorna i Margret Atwoods dystopi The Handmaids Tale (1985). Freja Norman förklarar färgens symbolik:

"Det röda symboliserar blodet som spillts för alla människor och arter som redan dött, men också blodet i oss som fortfarande lever. Blodet som förenar oss alla på jorden."

FUNKTIONEN FÖR DE röda rebellerna är att avväpna stämningen i vad som annars riskerar bli kaotiska situationer. Därtill vill de uppmärksamma klimatfrågan genom estetiken som verktyg.

– Många blir förbannade när de stoppas och inte får köra med bilen.

Det blir en mur mellan aktivister och människor som skapar mer hat än förståelse. Med de röda rebellerna blir aktionerna mer mottagliga och inkluderande eftersom vi jobbar med folks känslor på ett sätt där vi inte står i vägen fysiskt. Det öppnar upp för nyfikenhet snarare än förakt. För mig är det så viktigt att kunna jobba med aktivism på det sättet, för att kunna nå de människor som inte redan är villiga att förändra sin livsstil eller inte redan är med i en aktiviströrelse, men som skulle kunna bli det.

DRÄKTERNA, DEN VITA ansiktsfärgen och den stumma mimiken, är inspirerad från Doug Fransiscos cirkuskompani The Invisible Circus i England. Vikten av att kommunicera budskapet genom estetiken tror Freja Norrman har att göra med förmågan att beröra.

– Vi fastnar lätt i intellektet, men där kommer vi bara till en viss nivå. Även om vi förstår att vi står inför en klimatkatastrof intellektuellt så är det inte säkert att vi förstår det känslomässigt, och gör vi inte det så är det inte säkert att vi är kapabla att förändra våra liv.

20

Bok 1.indb 20

ÅR 2012 MYNTADE forskaren Maria Csutora begreppet "the behaviourimpact gap" när hon i sin forskning jämförde klimatavtrycket från gröna och bruna konsumenter: de som valt att konsumera klimatsmart, och de som valt att inte göra det. Skillnaden visade sig vara näst intill försumbar, med slutsatsen att den som vill göra en reell insats för klimatet behöver göra större ansträngningar än klimatsmarta konsumtionsval, och på en annan arena än marknaden.

Men hur får man människor att engagera sig för klimatet i rollen som politiska medborgare, snarare än konsumenter? Frida Hylander är en av tre författare till den nyutgivna boken Klimatpsykologi : Hur vi skapar hållbar förändring (2019). Jag träffar henne en eftermiddag på Raja Yoga i Lund, där hon bland annat bedriver en psykologmottagning och håller i yogaklasser.

– För det höggradiga engagemanget är det viktigt att man identifierar sig med ett politiskt miljöengagemang, tillsammans med att man tror att man själv och den grupp man engagerar sig i kan göra skillnad på ett eller annat sätt. Man talar om self-efficacy eller group efficacy: tron på att man själv och gruppen är kapabla att göra skillnad.

Hur kommer det sig att människor inte agerar för klimatet, trots att de är medvetna om klimatförändringarna?

– Den mest relevanta frågan är inte varför fler inte gör något, utan varför det inte händer mer trots att så många gör något. En anledning till det är att vi har ägnat oss åt fel saker, oftast sådant som är kopplat till oss som individer och våra konsumtionsval. Vi har inte varit tillräckligt aktiva i att driva på politiska beslut som vi vet har en större skillnad.

Därtill spelar kontexten inom vilken individen befinner sig, stor roll för graden av engagemang.

– Vi vill ofta förklara bristen på engagemang genom att vi som människor är kortsiktiga. Det stämmer till viss del, men framförallt är vi väldigt kontextuella varelser. Om vi lever i ett system som uppmuntrar oss att konsumera, resa ohållbart och att inte vara aktiva medborgare så kommer vi att fortsätta med det, avslutar Frida Hylander.

NÄR JAG FÖRST får kontakt med Christian Nilsson har han inte ätit

på fyra dygn. Han deltar i en hungerstrejk med Extinction Rebellion utanför riksdagen i Stockholm. ”Jag är inte helt vid mina sinnes fulla bruk”, skriver han i sms:et och ber mig att återkomma senare.

Vi träffas veckan därpå på ett kafé i Lund. Utanför rör sig stadens människor sporadiskt; på elsparkcyklar, med smarta telefoner, till bruset av trafiken. Kontrasten mellan vår tids bekvämlighet blir bjärt när Christian Nilsson börjar berätta om sin klimataktivism. Den knappt veckolånga fastan visar sig vara toppen av ett isberg han desperat försöker rädda.

CHRISTIAN NILSSON HAR studerat vid Lunds universitet länge, och lä-

ser just nu grundkursen i humanekologi. Men det var i samband med kursen i samhällsplanering som han blev illa medveten om klimathotet och den globala uppvärmningen, och kände då en skyldighet att agera.

Hösten 2018 deltar Christian Nilsson i sin första klimatdemonstration, därefter trappas engagemanget upp. Han berättar om hur han i juni året därpå åker tillsammans med rörelsen Ende Gelände till kolgruvan Garzweiler, fem mil väster om Köln i Tyskland. På midsommardagen bryter han och ett hundratal andra aktivister sig igenom polisens avspärrningar, för att strax därefter omringas alldeles intill kanten ner till gruvschaktet. Tillsammans med polisen kommer de överens om en kompromiss, och bussas tillbaka mot rörelsens camp utan några juridiska påföljder. Samma natt spenderar Christian Nilsson på ett tågspår, som används för att frakta kolet från gruvan till kolkraftverket.

UNDER VÅRT MÖTE uttrycker Christian Nilsson en stark tilltro till civil olydnad som verktyg för att tvinga fram samtal om klimatkrisen, och för att, som han själv uttrycker det, ”få folk att vakna ur sina ekorrhjul”. När jag frågar honom om han tror att metoden är nödvändig, uttrycker han emellertid viss skepsis.

– Det bästa vore väl att bara prata med varandra och komma överens om att inte förstöra vår planet. Planetens överlevnad borde vara en yttre ram för att samhället ska samsas. På något plan tycker jag att

lundagård nr 8 2019

2019-12-11 17:08

läs fler reportage på lundagard.se ◣

Röda rebeller i samband med Extinctions Rebellions aktioner i Berlin, i början av oktober 2019. Foto: Extinction Rebellion Sverige.

det är respektlöst att göra något mot någon annans vilja, att blockera en väg exempelvis.

Känner du med dem som drabbas av aktionerna?

– Ja, jag bestämmer ju med min kropp vad som är viktigt för någon annan. Men det är viktigt att påminna mig själv att jag gör det utifrån kärlek. Den största funktionen men civil olydnad är att få till möten och samtal, de som blir stoppade i trafiken hade antagligen tänkt mindre på frågan om de inte blivit stoppade. Det är lite respektlöst, jag vet att jag gör folk upprörda men på något sätt handlar det om att någon inte får fortsätta köra mot att miljarder människor kan dö i värsta fall.

– I min moraliska syn på detta försöker jag tänka på att respekt och moral kan ta sig i uttryck på olika sätt, kolgruvearbetaren som känner sig respektlöst bemött är inte optimalt moraliskt för mig, men om man bara låter kolet fortsätta användas blir det mer omoraliskt och får större konsekvenser. Utmaningen att försöka hantera det blir ett dilemma i sig.

I oktober åker Christian Nilson till London för att demonstrera med Extinction Rebellion, trots att Londonpolisen utfärdat demonstrationsförbud för rörelsen. Han trotsar förbudet, och när polisen kommer sitter han med armen fastlåst i ett rör, mitt i gatan vid Oxford Circus. Nästkommande dygn tillbringar han i arrest. Dagen därpå döms Christian Nilsson till sex månaders villkorlig dom och 107 pund i dagsböter.* KRITIKEN MOT EXTINCTION Rebellion har kommit från många håll.

Blockaderna på några av Londons tätaste trafikslingor resulterar i en nota på 24 miljoner pund till Londonpolisen, men inte minst har rörelsen beskyllts för att sprida alarmism. I en artikel i Forbes (4/12) riktar författaren Michael Shellenberger kritik mot rörelsens dystopiska diskurs, bland annat med hänvisning till studier som visar på en ökad klimatrelaterad ångest hos barn. Jag frågar Christian Nilsson hur han tänker kring anklagelserna.

– De flesta diskussioner där vi står långt ifrån varandra bottnar ofta i en analys över hur allvarligt läget är, hade det inte spelat någon roll om vi agerar i dag eller om 50 år så kan jag förstå att alarmism innebär onödigt skrämmande. Allt handlar om medvetenhet och uppfattning om hur allvarligt läget är och vad som står på spel, så om man med alarmism menar att ropa jättehögt att det är fara här och nu så tycker jag att det passar bra, men det bygger på analysen att det är bråttom och allvarligt, säger Christian Nilsson.

VID EMILS KÖKSBORD har tevattnet svalnat. Sedan han låg på soffan för snart ett år sedan och bestämde sig för att agera för klimatet har mycket hänt, inte minst kring hans egen syn på civil olydnad. Jag ber honom att förklara hur han motiverat sin ändrade inställning.

– För att det är det enda tillräckligt effektiva sättet att uppmärksamma behovet av förändring. Nästan alla stora historiska sociala förändringar under 1900-talet skedde på grund av civil olydnad. I England blev kvinnor så arga att de gick ut och slog sönder gatufönster i kampen för rösträtt. Det i sig resulterar inte i att politiker röstar annorlunda, men det lyfter frågan och gör att en fråga diskuteras annorlunda. Det gör att man kommer framåt.

Emil heter egentligen något annat.

* De nationella juridiska systemen skiljer sig något åt och är inte helt jämförbara. Innebörden i domen conditional discharge, som Christian Nilsson dömdes till, och villkorlig dom kan därför variera något.

lundagård nr 8 2019

Bok 1.indb 21

21

2019-12-11 17:08

föreningen

det goda livet

TEXT RUI JOHNSON PETRI FOTO SABER MALMGREN

Smakar jag noter av kryddpeppar eller choklad? De flesta studenter har nog inte reflekterat över vilka smaker de känner när de avnjuter ett glas vin. Lundagård har träffat föreningen som tar vinkultur på största allvar.

22

Bok 1.indb 22

lundagård nr 8 2019

Redigering: Vendela Källmark

2019-12-11 17:08

lunds studentliv är fullt av föreningar, läs mer på lundagard.se ◣

Medlemmar i LAV insuper vinkunskaper. Från vänster: Kristin Einarsson, Linus Dannberger och Filiph Jönzén.

Det är en kall och höstig novemberkväll. Trots att mörkret lagt sig över Lund är stämningen på Grand Hotel lätt och avslappnad. Ett tjugotal något uppklädda studenter står och minglar med varsitt champagneglas i handen. I kväll ska Lunds Akademiska Vinsällskap (LAV) på en guidad visning av hotellets välrenommerade vinkällare.

EN AV KVÄLLENS deltagare är Filiph Jönzén. Han studerar ekonomi vid

Lunds Universitet (LU).

– Det lät som ett annorlunda event, inte som det typiska studenteventet. Dessutom är jag intresserad av att lära mig mer om vin, säger han.

LAV GRUNDADES HÖSTEN 2016 av en grupp juriststudenter, men efter

knappa två år lades föreningen ner. Anledningen var att den dåvarande ordföranden var orolig över att LAV inte levde upp till lagstiftningens krav på alkoholtillstånd eftersom eventen hölls bakom stängda dörrar.

Men Kristin Einarsson, som har varit aktiv sedan föreningens start, gav inte upp. Hon gjorde redan följande år ett nytt försök att starta upp LAV. – Det kändes synd att lägga ner föreningen. Det är bättre att göra om och göra rätt istället, säger Kristin Einarsson, ordförande i LAV. Föreningen fick en ny styrelse och blev medlem i Akademiska Föreningen (AF), något som LAV är väldigt stolta över.

– Jag fick argumentera friskt för att vi inte fokuserar på själva alkoholdrickandet, utan på allt runtomkring. Det vill säga, vilket sorts vin dricker man till vad och varför, säger Kristin Einarsson.

INTRESSET FÖR FÖRENINGEN var över förväntan. Jakob Klasén, vice ordförande för LAV, berättar att de fick över hundra nya medlemmar på Hälsningsgillet.

En av de nya medlemmarna är Linus Dannberger som studerar ekonomi vill LU. Han berättar att han engagerat sig i föreningen för att få tips om vad man ska leta efter för att hitta ett bra vin.

– När man sitter på restauranger och kollar på vinlistan så vet man inte vad man ska beställa, utan det blir alltid husets, säger han.

VI TAR SPIRALTRAPPAN ner och genom smala gångar beger vi oss djupt

är något magiskt över vinflaskorna staplade på rad – högt och lågt, på hyllor och i trädor med gamla, nötta etiketter. Luften är jordig och sval i rummet.

Deltagarna lyssnar förväntansfullt när sommeliern, Erik Bern, berättar om hotellets vinkällare som funnits sedan 1980-talet. Han förklarar att vinsamlingen är klassisk i den meningen att den nästan uteslutande är europeisk. Men den är även influerad av de olika sommelierna genom åren och deras smak.

HUR ETT GOTT vin ska smaka går inte att säga, utan det är en personlig

upplevelse menar Erik Bern. Det påverkas i hög grad av olika föreställningar om hur ett vin ska smaka.

LAV vill ge sina medlemmar möjlighet att lära sig om vilka faktorer som påverkar viner och deras smak. Exempelvis kan två olika viner komma från samma område, men ändå skilja sig i smak beroende på markförhållanden, druvsort och årstid.

– När man blir informerad om att det finns skillnader, så kan man helt plötsligt börja smaka skillnaderna också, berättar Jakob Klasén, vice ordförande i LAV. Hur man identifierar olika noter i ett vin är svårt för den ovane, men LAV hoppas kunna ge sina medlemmar några handfasta tips som de kan använda i sin vardag.

– Ett tips är att tänka på färger. Blunda och dofta på vinet först och försök föreställa dig vilka färger som dyker upp. Om man tänker på färgen grön, så kanske vinet innehåller noter av grönt äpple till exempel, säger Jakob Klasén.

ATT LÄRA SIG om vin har även en allmänbildande aspekt. Vin brukar beskrivas som en del av livets goda. Det har framställts i cirka 8 000 år och har en stark kulturell betydelse – exempelvis inom kristendomen som en viktig religiös symbol, men även som ett komplement till mat och gemytlighet.

– Bildning, inte bara utbildning, svarar Kristin Einarsson när jag frågar om vad som är bäst med föreningen.

VI LÄMNAR VINKÄLLAREN, beger oss upp för de långa trapporna, tillbaka till verkligheten och ut i kylan.

ner i Grand Hotels källare. Till slut är vi framme vid vinkällaren. Det lundagård nr 8 2019

Bok 1.indb 23

23

2019-12-11 17:09

porträttet

"Det handlar om att vara skön" Beröringsskräcken för Sverigedemokraterna luckras upp i takt med stigande väljarsiffror. Men hur är det att vara sverigedemokrat och lundastudent? Bemöts man olika som man och kvinna?

TEXT LOUISE LENNARTSSON FOTO SABER MALMGREN

På Ebbas kafé sitter Linus Nilsson. Han har just slagit sig ned med en kopp kaffe när jag kommer flåsandes med diktafon och anteckningsblock i beredskapsläge. En lugn skånsk röst möter mig.

– Slå dig ner.

FÖR TVÅ ÅR sedan, i oktober 2017, gick Li-

nus på sitt första möte hos Ungsvenskarna i Malmö. Då hade han länge varit enig med partiet i sakfrågorna, om deras invandringoch trygghetspolitik, men dragit sig för att gå med. Han var osäker på människorna, rädd att de skulle vara skräniga skinheads eller hailande nazistkramare. Rasister.

I uppväxtkommunen Skurup var Linus mamma under uppväxten aktiv moderatpolitiker och Linus intresserade sig tidigt för politik. Klassisk liberalism var hans ideologi.

– Jag tyckte att staten skulle vara så liten som möjligt, en nattväktarstat som ägnade sig åt sina kärnuppgifter. Jag lade fokus på individen, ville ge varje individ så mycket frihet som möjligt, säger han.

I grund och botten en ganska egoistisk inställning med alltför snävt fokus på individens självförverkligande, tycker han nu efteråt.

INFÖR VALET 2014 kampanjade han hårt för

Moderaterna. Hela sommaren paraderade han Skurups gator och torg med krav om höjda minimistraff, avskaffning av automatisk frigivning och lägre flyktinginvandring.

– Det var typiska hårda högerfrågor, sådana som svensk höger har stått bakom länge.

Besvikelsen var stor när Fredrik Reinfeldt klev upp på en scen den 16 augusti 2014 och uppmanade svenska folket att öppna sina hjärtan. Vad han och tusentals moderater i flera månader kampanjat för, hårdare straff och stramare invandring, kastades på några minuter överbord.

– Jag var väldigt besviken på mitt parti. Vi fick plötsligt en annan position att försvara, påtvingat från en scen.

LINUS LÄMNADE PARTIET. Han satte sig in

i digitalisering och arbetsmarknad. Såg framför sig hur framtidens automatisering skulle göra en stor skara människor arbetslösa, hur de med sämst marginaler och högst utbytbarhet på arbetsmarknaden skulle drabbas hårdast.

– Vi kommer ha väldigt många människor som inte kommer kunna försörja sig 24

Bok 1.indb 24

lundagård nr 8 2019

själva och kommer ha det svårt att de inte kan ställa om. Är man 45 år och har varit lastbilschaufför i 30 är det inte så enkelt att utbilda om sig, äger han.

HAN TOG EN vänstersväng, förkastade tan-

karna om en nattväktarstat och kom underfund med att det behövs ett socialt skyddsnät – även de som inte platsar på den allt tuffare arbetsmarknaden måste kunna leva ett drägligt liv. Världsbilden gick från individualistisk till kollektivistisk.

När Linus gick in i Ungsvenskarnas mötesrum i oktober 2017 var människorna och rasiststämpeln den största osäkerheten. När han gick ut därifrån var han en av dem.

I partiet såg han en berättelse om ett gemensamt Sverige. En vision som höll människor samman och som erbjöd något att enas kring. Gemenskap innanför gränserna.

Samtidigt var partiet han hamnat i skandaldrabbat, bestående av företrädare som upprepade gånger uttalat sig både rasistiskt och homofobiskt. Och alla var inte lika övertygade om hans nya politiska funderingar.

– Min mamma tyckte att mitt partival var förkastligt. Hur kan min son ha blivit såhär? undrade hon. Pappa lugnade och förklarade att jag är samma människa som dagen innan jag gick med i Sverigedemokraterna.

Vänner som sade upp bekantskapen, stel stämning och sura blickar – det som han tidigare bävat inför, uteblev. Inte heller på universitetet, på systemvetenskapliga programmet eller på sitt extrajobb som testingenjör på Axis, kände han av några sociala reprimander av det nya engagemanget.

– De flesta, åtminstone vuxna, har förstått att man får en väldigt snäv social krets om alla måste dela alla åsikter. Och framförallt blir det väldigt tråkiga diskussioner.

MEN DET FINNS sverigedemokrater som vitt-

nar om någonting annat. Kvinnliga partikamrater har berättat om social stigmatisering på grund av sitt politiska engagemang.

En av dem är Hanna Arnfeldt Grupp från Malmö, som i dag läser på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

– Jag kan ringa henne direkt, säger Linus och ställer ner sitt kaffe.

Signalerna går. En glad röst svarar.

– Hej.

linus nilsson Ålder: 24 år.

Gör: Läser sista året på systemvetenskapsprogrammet vid Lunds universitet, och är aktiv inom Sverigedemokraterna.

Bor: Malmö.

länge, vilket hennes klasskompisar kände till.

– Jag har alltid haft en stämpel som sverigedemokrat på grund av min pappas engagemang och jag har fått ta konsekvenser för det. Så att gå med i partiet var ett naturligt steg, säger hon.

Redan i mellanstadiet kom klasskompisar fram till Hanna och frågade om hennes pappa. Det brukade låta ungefär: ”Är det din pappa?”, ”Ja”, ”Jävla rasist!”.

ATT VARA UNG kvinna och sverigedemokrat är en ovanlig kombination. Enligt SvD:s/Sifos oktobermätning skulle 28,5 procent av männen i Sverige rösta på Sverigedemokraterna om det vore val i dag.

Bland kvinnor i åldern 18–29 år var samma siffra 6,5 procent.

Både Linus och Hanna beskriver en större vämjelse inför kvinnliga sverigedemokrater än inför manliga.

– Det är mer accepterat att vara man och sverigedemokrat. Människor har kommit fram till mig och sagt saker i stil med ”herregud du är kvinna, är du så korkad att du röstar på SD?”.

Vi avslutar samtalet.

– DET GÄLLER inte bara Sverigedemokra-

terna, utan konservativa partier generellt. Kvinnor dras till mer vänsterlutande partier, det är en trend i hela västvärlden, säger Linus.

Flera statsvetare beskriver samma sak, en könsspricka mellan konservativa och progressiva partier som är djupare och bredare än någonsin tidigare. GAL vs TAN, kvinnor vs män.

– Det är viktigt att inte identifiera sig för starkt med sitt parti. Sverigedemokraterna är ett parti som jag är med i just nu, men det kan ändras imorgon, säger han och fortsätter: – Och vem bryr sig egentligen? Det är ungefär som när killar börjar gymma och tror att alla är intresserad av deras nya hobby. Så är det ju inte, och därför undviker jag att pådyvla andra mina politiska åsikter.

GYMREFERENSEN GÅR MIG förbi, men förtydligandet gör poängen klar: – Det handlar mest om att vara skön. Åtminstone om man är man.

HANNA ARNFELDT GRUPP blev medlem i Sve-

rigedemokraterna redan år 2013. Då hade hennes pappa varit aktiv sverigedemokrat Redigering: Louise Lennartsson

2019-12-11 17:09

Bok 1.indb 25

2019-12-11 17:09

kultur

Förlåt för det där jag kanske har gjort I hjärtat av godhet står den som vänder andra kinden till och som förlåter även sin fiende. Men finns det någonting vi kan göra mot varandra som är oförlåtligt?

Kan man i så fall ändå förlåta den felande, om det är någon man älskar?

Jag läste nyligen ut boken Jag ångrar av hela mitt hjärta det där jag kanske gjort av Eric Rosén. Det var drabbande läsning om en ung pojke som fortsätter att älska sin pappa som gör livet svårt för sina anhöriga. Erics pappa missbrukar konstant och för noggrann journal över den jämna blandning uppåt- och nedåtverkande medel som får honom att bibehålla ett stadigt rus. ”Kl 15 Sobril”. Som barn hjälper Eric sin pappa att inte glömma sin nervmedicin.

ERIC LÄR SIG tidigt att hantera sin pappas oberäknelighet. Han försöker att njuta av de

var samtalsaktivist Härom kvällen hasplade jag ur mig vad jag röstade på i senaste valet.

Det blev ett himla rabalder, sedan mitt sällskap röstade motsatt. Samförståndet var noll. Jag blir alltmer övertygad om att det ligger något i begreppet samtalsaktivism, det Navid Modiri kallar sig i podden Hur kan vi?. Vi måste samtala med, och förstå, de vi inte håller med.

LOUISE LENNARTSSON 26

Bok 1.indb 26

lundagård nr 8 2019

goda stunderna. En dag i Erics tonår har också hans liv girat rejält in i vägrenen. Eric skolkar från skolan, förstör senare en lägenhet med sina vänner och har kontakt med Socialtjänsten.

När han börjar på gymnasiet – redo för en nystart – får han veta att hans pappa gripits. Han är misstänkt för mord på en av sina få vänner. Eric vägrar tro att hans pappa är kapabel till något sådant och kan därför inte ta in vad som hänt. Istället fortsätter Eric att höra av sig till sin pappa, via brev. Korrespondensen handlar om Erics författardrömmar och om hur svårt det är för pappan att vara inlåst. I brevväxlingen skriver pappan om första gången han testade tabletter och bestämde sig för att de skulle bli hans livs musik. Medan andra jagade vackra kvinnor, saker och karriärer hade han allt det och mer i sitt knark. Eric förtränger ibland sin pappa och slutar svara på breven, besviken på att faderns ursäkter aldrig

följs av en vilja till förändring. Men saknaden efter den enda pappa han någonsin haft blir för stor och så börjar brevväxlingen om på nytt.

MIN EGEN PAPPA dog innan vi hann försonas. Det sista jag sa till honom var att vi var färdiga med varandra. I samband med att jag och mina bröder rensade ut hans hus inför försäljning fastnade vi vid en röd glasfågel. En kväll när vi tre bröder var små hade min yngsta bror, numera en tyngdlyftare på elitnivå, råkat ha omkull fågeln. Jag upptäckte vad som hänt innan pappa gjorde det. Eftersom jag förstod vad som skulle följa härnäst gömde jag mig inne i badrummet på ovanvåningen. Medan jag tvångsmässigt tvättade mina händer hörde jag när pappa upptäckte den trasiga glasfågeln. När jag kom ner var båda mina bröder rödgråtna. Under tystnad såg vi färdigt en film som stod på.

Äta, kolla porr, sova Eve är en medelålders mamma vars son flyttar ut för college, i tristessen återupptäcker hon sin sexualitet via internetporr. Så kan Mrs. Fletcher, den nya tv-serien på HBO, beskrivas. Den överskrider dock snabbt fördomar och fällor utifrån sitt lätt fåniga koncept.

Dramat växer till en klyftig, komisk och innerlig berättelse om människor.

Den utflyttade sonen, samt kollegor och vänner får alla rättmätigt utrymme. Men fokus ligger på Eve – felfritt spelad av Kathryn Hahn – då hon prövar sin nya livslust genom att göra det radikala: vad som faller henne in. Fånighet, mörker, värme, allt finns med i denna existentiella vardagsskildring.

AMANDUS GUSTAFSSON Redigering: Vendela Källmark

2019-12-11 17:09

läs mer kultur på lundagard.se ◣

lars och jag Det har plågat mig att mitt yngre jag, när det kom till kritan, inte stod upp för mina bröder. Pappa lät oss många gånger veta hur odugliga, äckliga och icke älskvärda han tyckte att vi var.

Jag förlät honom aldrig för det medan han levde, liksom han inte förlät mig för att ha lämnat honom.

EFTER MIN BRORS olyckshändelse lagades den röda glasfågeln och hamnade på nytt på spiselkransen. Nu stod vi inför den på nytt. Jag föreslog för min bror att han borde ta sönder den.

Han tog prövande i en vinge som gick i bitar. Den kommande helgen tömde vi huset. Det var kallt – värmen var avstängd och rummen nästan helt tömda på möbler. Ett skal. Tillslut var det nästan bara den röda fågeln som fortfarande stod kvar i det alltmer ödsliga vardagsrummet. Min bror tog med sig fågeln ut på garageuppfarten och placerade den på släpet. Jag tittade på honom från köksfönstret. Han gick in i garaget och kom tillbaka ut med en slägga, såg sig omkring på den öde grusuppfarten. Så lyfte han släggan och krossade glasfågeln i bitar.

VERKLIG FÖRLÅTELSE SÅG jag på en länk i mitt Facebook-flöde. För att hitta det, sök efter ”Brandt Jean to Amber Guyger: ‘I forgive you’”. Den mordåtalade polisen Amber har precis fått höra att hon dömts, mot sitt nekande, till tio års fängelse för mordet på Botham Jean. I klippet ser vi offrets bror Brandt Jean.

AMBER SA I sitt försvar att hon gått in

i vad hon trodde var sin egen lägenhet där hon funnit en man liggandes på soffan. I chock drog hon sitt tjänstevapen och sköt honom två gånger. Mannen, en ung afroamerikan, åt glass i sin egen lägenhet. Det var Amber som gått in genom fel dörr. Enligt henne ringde hon genast larmcentralen efter att ha upptäckt sitt misstag. Flera vittnesmål sa emot henne och sa att de hört dem bråka innan skotten avlossades. Om hennes historia stämmer är en fråga som bleknar ställt mot frågan om vad som är möjligt att förlåta.

I KLIPPET SÄGER offrets bror Brandt

Jean att han älskar Amber som han älskar alla människor. Om han fick bestämma skulle hon inte få något straff och att han har förlåtit henne.

I tårar ber han domaren om tillåtelse att få ge henne en kram. Domaren vars jurisdiktion plötsligt innefattar förlåtelse ger sin tillåtelse efter att själv ha torkat sina tårar.

VI STÅR INTILL varandra, liksom oss

själva och våra misstag. Först kal�lar vi händelser misstag, sen får de sjunka ner till botten av förnekelse. Vi vill förlåta för att gå vidare. Att förlåta blir som att födas igen. I Eric Roséns bok, på de avslutande raderna, sitter han längst fram på sin pappas begravning. Eric har bett prästen läsa en dikt av Nils Ferlin (1898-1961):

Med många kulörta lyktor jag gick mej i världen ut.

De slocknade – ljudlöst och oförmärkt, och så tog det vackra slut.

Jag stannade, högst förlägen – allt hade ju mist sin glans!

Men nu har jag gått på vägen, som kommer från Ingenstans och ringlar till Ingenstädes i många de långa år förutan kulörta lyktor.

Det är ganska svårt – men det går.

TEXT JACOB ANDERSSON ILLUSTRATION ANNA HASSLÖF

yahya hassan är tillbaka nu som då. Dikterna slår åt alla håll med våld, vrede och versaler. Sedan debuten har han hunnit sitta i fängelse, brutit mot besöksförbud och ställt upp i val. Knark, vapen och allmän aggression kantar hans Instagramkonto.

Ett författarskap, och en person, som befinner sig på den eggande gränsen mellan verkligt och uppdiktat.

VENDELA KÄLLMARK

NORÉN STÄDAR, HANDLAR, köper svindyra kläder, åker

fram och tillbaka mellan lägenheten på Östermalmsgatan och gården på Gotland, jobbar i trädgården, skriver pjäser och regisserar. ”I morse varnade de för stark åska över Gotland, men jag såg bara två blixtar. Sedan var det över. Nässlorna är förrädiska och lömska, slår rot intill andra växter, förenar sig med hallonbuskarna, och dem vill jag inte skada, även om de sprider sig som dåliga rykten”. Det är poetiskt, trivialt och fullständigt hypnotiskt.

MEN LÄSNINGEN ÄR ofrånkomligen en eskapism. Visst gör jag mycket av det vardagliga som han, men då utan någon som helst poesi. I stället flyr jag in i hans språk och persona. Jag och Lars, Lars och jag. Jag njuter och jag äcklas av mig själv.

Nationalencykopledin definierar eskapism som en ”flykt från verklighetens problem”. Att fly är fegt. Att vara rädd och blunda för problem beskrivs till och med som ett hot mot demokratin. Men jag försöker att inte dra det så långt. Dilemmat är snarare kulturellt. Min eskapism blir förutsägbar. Ett förflutet gubbvälde, en gammal stöt som ofiltrerat säger vad han tycker. Helt God är den inte. Snarare reaktionär. Varför drömma som om det vore 2002? Frågan är om jag läser för att glömma inte bara ”verklighetens problem” utan också verklighetens nu. Å ANDRA SIDAN, efter streamingrevolutionen är det nya att skrupelfritt frossa i kultur. För just skönlitteraturen dröjde det sekel innan sådan kulturell status uppnåddes och förbipasserades. Nutidens frossande har förvisso en lågstatusbeteckning – förtjänt eller inte – men görs med glädje. Jag hör aldrig skam i röster som avhandlar säg, Paradise Hotel.

Att jag skäms för min eskapism beror då kanske på att litteraturen anses högre än tv, dess drivkrafter ädlare än bara konsumtion. Du kan köpa en bok till halva priset, för en spottstyver, men kulturvärdet förblir opåverkat. Vem tillskriver romanerna sin högstatus?

Låt mig vara den förste att erkänna, det gör jag. Jag sitter på kammaren och tuggar i mig. Sida efter sida.

Norén, Knausgård, Hjorth, Trotzig. Och många med mig. Utmärkelserna och prestigen och elitismen driver statusen. Att läsa är att bidra till hierarkin.

DETTA ÄR ALLTSÅ min sköld: det ansedda, ironiskt.

Men jag kan inte ta med Norén överallt, han väger för mycket och utstrålar något pinsamt högtravande. När någon frågar bedyrar jag bokens magnetiska kraft eller poetik och ler urskuldande. Innerst inne vet jag – det handlar om Lars, och det handlar om mig.

AMANDUS GUSTAFSSON lundagård nr 8 2019

Bok 1.indb 27

ILLUSTRATION: AYDIN RAMEZANI

Som 18-åring debuterade han med den självbetitlade diktsamlingen som fick Danmarks och, föga förvånande, Sveriges kulturdebatt att rinna över av moralpanik.

Den första boken sålde slut samma dag som den släpptes, i imponerande 100 000 exemplar. Den 8 november i år släpptes Yahya Hassan 2 utan förvarning. Yahya Hassan är lika förbannad

Jag började nyligen läsa en bok. Överraskning, jag vet.

Närmare bestämt En dramatikers dagbok från 2005.

Dramatikern och regissören Lars Noréns dagbok alltså, den första delen löper från år 2000 till 2002. Sidantal vet ingen. Det enda som anges är kalenderdatum för de olika långa styckena. Texten är även plågsamt liten. Ni med perfekt syn läser med risk för att utveckla grava brytningsfel. Detta säger jag för att skryta.

27

2019-12-11 17:09

nöje

ILLUSTRATION: TESS TEDGÅRD

Mina impopulära åsikter Vi lever i en tid av åsiktspolarisering och politisk korrekthet. Men alla har vi dem – åsikter som sticker i ögonen. Kulturredaktionen berättar om sina.

LÅT MIG HÅLLA TYST

NEJ TILL FLYGSKAM

Det är dags för ännu en snapsvisa på sittningen. Jag reser mig motvilligt upp och försöker sjunga så lågt som möjligt medan jag betraktar maten som kallnar på tallriken. Man måste inte tycka om alla traditioner och jag gillar faktiskt inte att sjunga. Jag vill ha ord och inga visor, bokstavligen.

Jag erkänner: Jag gillar att flyga.

Och jag vill inte skämmas över min önskan att se världen. John Sjögren skriver i ”Feltänk om klimatet – skam föder rädsla” (Svd, 2019-11-20) att inget kreativt kommer ur känslan av skam. Jag tror heller inte att vi finner finurliga lösningar på klimatkrisen genom att färdas via skamvrån.

”Jag vill ha ord och inga visor, bokstavligen.”

cecilia falkman

DJUR > MÄNNISKOR

ANANAS PÅ PIZZA

TRO MER

Är det inte lite passé med antropocentrism?

Människans okränkbara värde är kränkbart när vi misshandlar allt som inte är lika oss. Människan betyder inte mer än djuren och naturen.

Ni vet det moraliska spårvagnsproblemet? Jag har genuint svårt att begripa hur någon kan tänka sig att döda ett djur men inte en människa.

Han: Pizza? Vi kan dela på en? Du väljer.

Dags att överge scientismen och plocka in högre värden i tillvaron. Oavsett om det är Allah eller drömmen om det röda är det en enorm kraft vi går miste om i ett samhälle som stirrar sig blint på det mätbara och materiella. Bättre att söka balans mellan subjektivitet och objektivitet än att förkasta något så fruktbart som en idévärld!

DARWINISTISK ANTROPOLOGI

IQ ÄR LEGITIMT...

...OCH EQ ÄR DET INTE

Den så kallade g-faktorn, i folkmun kallad IQ, mäter mer än din förmåga att prestera på ett IQ-test. Inget annat psykologiskt konstrukt besitter ens tillnärmelsevis samma prediktiva kraft. G-faktorn är positivt korrelerad med en rad framgångsmått, och spelar stor roll i våra liv - hur gärna vi än låtsas om motsatsen.

För att vetenskapligt definiera ett personlighetsdrag måste det kunna mätas konsekvent och särskiljas från andra konstrukt. Begreppet emotionell intelligens klarar ingendera tröskel: trots tjugofem års forskning är man fortfarande oenig om definitionen. Så kallad EQ vilar alltså på mycket tveksam vetenskaplig grund.

Människans sinnen präglas av miljontals år av kontinuerlig anpassning. Men evolutionens ramverk omfattar inte bara rädsla, våld och överlevnad, utan även vad vi finner vackert, sexigt och roligt.

Det är inte bara våra kroppar som formats av evolutionära tryck.

Detsamma gäller våra hjärnor.

Kultur är, i stor utsträckning, biologiskt betingad.

28

Bok 1.indb 28

lundagård nr 8 2019

Jag: Skyll dig själv.

Får jag välja kan det gärna vara ananas, banan och curry på.

”Oavsett om det är Allah eller drömmen om det röda” nike stolpe wikström

”Kultur är, i stor utsträckning, biologiskt betingad.”

axel ekström Redigering: Louise Lennartsson

2019-12-11 17:09

B

läs mer kultur på lundagard.se ◣

3 tips

Bokrecension

TINY OCEANS EP

Alina Björkén studerar för nuvarande musikproducentprogrammet vid Lunds universitet och står bakom gitarr och låtskrivande under namnet Tiny Oceans som nyligen har släppt en EP med samma namn. Soundet för tankarna till PJ Harvey och är en perfekt ljudbild till en tågresa hem-hem över julen.

Finns på den första musikstreamingtjänsten du kan komma på.

Testamente av Nina Wähä Norstedts förlag 2019-01-23 Arv och miljö. Hur påverkar det vem en människa blir? Nina Wähä navigerar skickligt mellan de tretton huvudkaraktärernas perspektiv och målar samtidigt ett porträtt av ett känslokargt tornedalskt 1980-tal. Alve Rauer läser en augustprisnominerad mordhistoria som visar sig rymma mycket mer.

En råttkung är en samling råttor som fötts och levt på så liten yta att deras svansar vuxit ihop. Den rör sig som en massa, en enhet, en organism. Att befria råttorna från varandra skulle vara omöjligt. De fungerar inte längre som individer. Tidigt likställer Nina Wähä de tolv syskonen Toimis relation till varandra med en råttkung vars svansar är sammanvuxna i hemmet, föräldrarna och varandra.

SYSKONEN ÄR SPRIDDA för vinden, några bor kvar hemma, andra har som äldste brodern Esko bosatt sig på en annan gård i Tornedalen och börjat bilda egen familj. Tatu, den brännskadade femtesonen spenderar halva sin tid i en destruktiv relation tillsammans med flickvännen Sinikka och andra halvan med att ligga hemma i föräldrarnas garage och meka. Lauri har nyligen flyttat och bosatt sig i Stockholm tillsammans med Annie, den äldsta systern. Voitto är militär på Cypern, Helmi bor inne i stan tillsammans med sin make och son. Valo, Hirvo, Onni, Arto, Lahja och Tarmo bor fortfarande hemma, tillsammans med mamma Siri och pappa Pentti.

MED DETTA MYLLRANDE persongalleri som fond vecklar historien ut sig. I tur och ordning får vi lära känna alla i familjen Toimi samt ta del av deras drömmar och bevekelsegrunder, i takt med att de själva växer. Vad som börjar som en historia om ett mord förvandlas och blir en undersökning av arv och miljö. Vilka är vi, vilka fostras vi till att bli, och hur tar vi makten över våra liv? Dessa frågor behandlas för det mesta i absolut samklang med språket, som är både poetiskt och träffande men stundtals övertydligt.

Mycket av övertydligheten har sin grund i att Nina Wähä tycks vilja att läsaren förstår karaktärerna i varje steg de tar. Detta leder visserligen till en del fina insikter, men också att det sublima försvinner. Förståelsen för deras handlingar ges för lättvindigt. När alla beteenden tydligt härrör till händelser och anlag som karaktärerna har inom sig går undertexten förlorad. Man tilllåts inte som läsare att själv tänka och rättfärdiga individerna, det görs istället ständigt och utförligt i texten. Till och med Pentti, den våldsamme,

LOUISE LENNARTSSON

THE IRISHMAN

manipulative fadern får i slutet av romanen chans att förklara sig, men med en röst och formuleringsförmåga som påminner mer om författarens egen snarare än den karaktär vi lärt känna.

GENOM SIRIS MINNEN får vi följa hennes fattiga uppväxt i Karelen, mötet med Pentti och flytten ner till Tornedalen. Det är en historia djupt förankrad i det lilla, i mjölkningen och dagens vedermödor samtidigt som den också berättar om stora skeenden i Finlands moderna historia. Det utlovade mordet låter vänta på sig, och det är ingenting berättelsen tar skada av, tvärtom, man vill vara kvar i den lilla världen, där de stora frågorna finns.

ROMANENS STORHET, MEN också dess problem, är att den har tretton olika huvudpersoner. Fjorton, om man räknar med Pentti, men han kommer till tals först mot slutet, när allting på många sätt är över. Syskonen Toimi är alla individer och det är lätt att engagera sig i deras öden. Samtidigt kommer det stunder då man känner en övermättnad, som om alla dessa historier inte leder någonvart utan bara finns för att förlänga romanen.

Men sedan sker det någonting så gripande att man åter är där, hos familjen. Som när Lahja under sommarlovet efter föräldrarnas skilsmässa får sin första vän och genom henne sitt feministiska uppvaknande. Eller när brodern Tarmo far till Helsingfors för att studera, och slutligen blir sin egen. Beskrivningen av Siri efter skilsmässan, hennes förvandling och väg ut i livet igen. Dessa till synes perifera händelser visar sig spela romanens kanske viktigaste roll: De får oss att inse detta enkla, att alla människor är personer och att inom oss finns ett bråddjup som ibland faktiskt kan nå andra.

Scorseses nya gangsterepos hade ännu inte släppts innan beskedet hade nått publiken.

Netflix skulle premiärvisa filmen. Majoriteten av biosalongerna skulle avvisa den.

Och bland de enskilda filmkännarna var känslorna tudelade. Så vad hände? Bara att se Robert De Niro, Al Pacino och Joe Pesci förenade, i en slags sista maffia-vals, var en vinst i sig. Att det också blev en tvättäkta maffiafilm, en såväl spännande som vemodig sådan, var inte sämre för den delen. Och i efterhand kan det konstateras att allt var i sin ordning; biosalongerna förlorade medan Netflix vann. De enskilda cineasterna var fortsatt tudelade – allt medan Scorsese leverade kvalité.

EMIL SANDGRIM

MEME-STARKT ÄVENTYR

Ur Disneys underhållningsimperium kastas rymdepik, western-film och ikoniska laserskott fram i formen av tv-serien The Mandalorian. Huvudkaraktären är en ensam prisjägare, korthuggen och stryktålig, som aldrig visar ansiktet. Han blir av en slump beskyddare till ”Baby Yoda”, ett femtio år gammalt barn av samma art som den mer kända Yoda – numera ökänd som meme.

Vad mer behöver man säga?

AMANDUS GUSTAFSSON

månadens dikt I SAMARBETE MED ORDKONST

krisp jag vill äta en marsipanbebis med perfekt hy ett sponsrat anlag

HAMPUS BEHM

text alve rauer lundagård nr 8 2019

Bok 1.indb 29

29

2019-12-11 17:10

lunds universitets studentkårer

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

FOTO: JONAS JACOBSSON

the weight of gender Today, few would deny that working towards ensuring gender equality is imperative to building an inclusive and innovative academic environment. Many equality groups and projects have been created at the university over the past ten years, and this is, in my eyes, an overall positive development.

HOWEVER, THERE IS an issue to address when it comes to gender equality work - the fact that it is just that, work. In academia, gender equality initiatives are often brought up by a small group of women who are passionate about the issue. But heavy work on a small group of people rarely ends well.

En sorts Viktor Rydberg – typ Vinternattens vind är hård, Gatlycktor gnistra och glimma.

En decemberkrönika skrivs till Lundagård, i en borg försjunken i vinternattsdimma Höstterminen nu rullar mot sitt slut, julen snart kommer med sitt varma ljus, vinterregnet ligger tungt mot taken, endast LUS och sfinxen är vaken En tillbakablick mot höst vi gör, mot alla frågor drivna.

Förundras, som så många gånger förr, Av alla studenter, så elddrivna, Ser över gruset på universitetets hus, tomt, då rektor i annan lya ståta.

Funderar över framtid för såväl ämbete som hus, för en LUS är det en spännande gåta.

Ser mot Palaestra, sten så trygg och stabil, undrar över hur man ska lösa, att kulturperspektiv allt mindre får tid, trots att vi utan blir aningen ryggradslösa

detta är lus

Ska vi då hitta en lösning, på något sätt?

Vi önskar att vi löss kunde ge svaret Eller är svaret egentligen ganska lätt?

Det bör inte vara studenternas röst som tar ansvaret.

Med blicken mot ett annat håll, ser vi mot korridorens andra ände.

Konstaterar att utan allt gammalt groll, lössen har en nära och kär frände Vår lilla dikt nu går mot sitt slut, en kårkrönika, på ett annat vis sammansatt Att vi inte blev poeter kanske var ett bra beslut, Tur att vår skrift - olikt ämnesval - inte är prissatt Vinternattens vind är hård, Gatlycktor gnistra och glimma.

En decemberkrönika skrivs till Lundagård I en borg förlagd i vinternattsdimma

Bok 1.indb 30

LUND UNIVERSITY IS in no way the worst

in the book; a lot of gender equality work has been done, by men as well as women. Despite this, I can’t say that gender equality work has a high status in the student unions, or that I’ve seen many new initiatives taken on by the university this year. Are we truly the best we can be right now? Who will suffer the consequences?

God jul alla studenter, vi ses åter efter nyår!

GUSTAV EKSTRÖM ORDFÖRANDE LUS MATILDA BYSTRÖM VICE ORDFÖRANDE LUS

lus kramar Det nya Doktorandombudet, varm välkommen till Studentlivsvåningen!

30

SHOULD THE EXPERIENCE of some women not be interpreted as the experience of all, but I believe there is something to learn from this - gender equality work cannot rely on women’s unpaid labour. Generations of feminists didn’t fight for women’s unpaid labour in the home to be recognised, only to have to face the same fight when they finally were allowed to leave the home and take up space in academia.

FOTO: LUNA

Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

Ser mot väster, mot spår och bygd, mot campus vars affektion är värt att begrunda.

Ansvarstagande är en värdefull dygd, så varför svackar det - kan man undra?

IN FACT, STUDIES indicate that many women see things such as female academic networks as burdens rather than something productive, simply because becoming involved in them means a lot more work on an already very full plate.

lus sparkar (se ovan) IDA BONNEVIER WALLSTEDT ORDFÖRANDE LUNA

lundagård nr 8 2019

2019-12-11 17:10

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Snart färdig med studierna?

GÅ MED I ALUMN NÄTVERKET! Som medlem i alumnnätverket kan du:

Julhelgerna närmar sig Snart är det jul och då passar man på att ta lite ledigt. Studenthälsan och Pedagogiskt stöd har stängt 21 december – 6 januari.

• bredda ditt sociala och professionella nätverk • få inbjudningar till karriärföredrag, nätverksträffar och alumnfrukostar • prenumerera på e-nyhetsbrevet Lundensaren • behålla kontakten med Lunds universitet och fortsätta den livslånga lärprocessen www.lu.se/alumn

Mentorer sökes!

Pedagogiskt stöd söker mentorer till studenter som har extra utmaningar i studiesituationen.

Kvalifikationer: • Minst ett års högskolestudier • God förmåga att planera och strukturera • Lugn, trygg och tålmodig person

Söker du jobb?

UPPTÄCK LUNDS UNIVERSITETS KARRIÄRPORTAL På Lunds universitets karriärportal, MyCareer, hittar du karriärmöjligheter runtom hela världen. Är du Coca Colas nästa junior Brand Manager i Rotterdam Registrera dig gratis på

eller Nike’s nästa Location Planner i Tokyo? På MyCareer kan du även anmäla dig till karriärevent som Lunds universitet erbjuder.

Meriterande är att du har viss kännedom om funktionsnedsättningar som kan skapa utmaningar i studiesituationen, t ex dyslexi eller neuropsykiatriska och psykiska funktionsnedsättningar. Det är bra om du har erfarenhet av att motivera och coacha.

Personlig lämplighet är dock viktigast.

Intresseanmälan: www.lu.se/arbeta-som-mentor Läs mer på www.lu.se/pedagogisktstod

MyCareer.lu.se

WWW.LU.SE

Bok 1.indb 31

2019-12-11 17:10

debatt alla åsikter tillhör undertecknad skribent

What Sweden must do to combat organized crime The proposals from Sweden's political parties to combat gang violence offer "more of the same". We need to talk about the lucrative drug markets that allow the violence to flourish, according to Simon Sällström from Lund Debate Society.

A COMMON INTERPRETATION of the increased

Simon Sällström. Photo: Private

What should we do to combat the rise of organized crime? The political parties have come up with many suggestions, ranging from harsher punishments to strengthening the Swedish identity and furthering investments in educational reform. However, politicians from left to right consistently fail to focus on the two elements that constitute the foundation of a long-term solution. First, that gang income, recruitment and violence all stem from the lucrative drug market. Any proposal that ignores this is bound to fail to affect meaningful change because the structural incentives are still there. Second, that our best hope to find a solution lies in using the scientific method to the extent this is possible. No longer do we live in a time where the public’s intuition is the best guide to solving complex problems like that of gang criminality.

violence in the past years is that organized crime is on the rise generally. Even though this is most likely the case, it is important to note that increased violence is more than anything a symptom of increased competition among criminal gangs. The conflict between criminal groups in Östberga and Bredäng in southern Stockholm has been going on for more than 5 years. This conflict, as many others, started because one of the gangs stole a drug shipment from another in an attempt to increase their market share in the region.

So, it’s important to understand that if only one criminal gang dominated in, say Malmö, then it is very likely that we would see significantly fewer shootings.

DRUG USE IN Sweden has risen in the past two decades, which may play a role in the rise of organized crime. In 2017, around nine percent of the population (675 000) had used some form of narcotics. In particular, cannabis use has been on a steady rise the past seven years with around 240 000 people having used cannabis in the past year. One in eleven in the age group 16-29 have used cannabis in the past year. However, we should note that these results are likely to underestimate the extent of drug use, since the numbers are based on self-reported drug use. I may not have numbers on the drug habits of students at Lund University, but I am certain that some students at Lund University are bringing in revenue to the criminal gangs in Malmö. This brings me to the first point: that the drug markets are lucrative.

WHEN ASKED WHAT the most important thing

we can do to end the surging gang violence, not a single party had a proposal that related to the economic drivers of organized crime and gang violence. Some of the proposals are: “more of the same” such as keeping the kids in school, coordinating social services, family and schools. Other proposals are taken straight out of the typical Republican playbook. In other words, more police, longer sentences and stronger witness protection.

The former set of proposals has not been popular among voters, as evidenced by the Sweden Democrat’s success in recent polls. The latter set is more of a reaction to crime, after it has happened, rather than means to stop it. Even though these measures have a role to play in combatting organized crime, politicians fail to recognize the root causes that, if addressed, have the greatest potential in attenuating the problems.

32

Bok 1.indb 32

mal electronic transactions such as Swish and bank transfers are easily traceable by banks, and by extension, the police. Criminals may then shift to cryptocurrencies, but this has limited potential for two reasons. First, cryptocurrencies have not been widely adopted yet and many consumers will be hesitant to try this new technology. Second, cryptocurrencies are based on blockchain technology which means that all transactions are traceable – limiting the potential of its use for illicit activities. This suggestion is only one of many radical ideas that may or may not be able to halt the proliferation of organized crime in Sweden.

ANOTHER WAY OF stopping illicit sales of drugs is to make them legal. As of January 2019, the sale of cannabis for recreational use was legalized in Canada. Currently, the medical use of cannabis is legal in 33 state in the US. Legalizing cannabis in a country such as Sweden has many potential drawbacks as well as benefits. Let me be very clear. I do not propose a legalization. I propose that we conduct rigorous studies that legalize it on an experimental basis so that researchers can assess its impact and we can compare the benefits to the harms. One way of doing that is by allowing Systembolaget, the state-owned company that currently holds monopoly over the sales of alcohol, to sell cannabis in carefully selected locations. If this is done in a controlled manner, then we will be able to properly assess whether or not such a policy is indeed desirable or not.

ULTIMATELY, THE QUALITY of the policy re-

THE POTENTIAL REWARDS of engaging in the

sale of drugs are huge, while the drawbacks are perceived as negligible. Allow me to hypothesize how a prospective criminal, in lack of better words, would behave. As with most of us, he will suffer from the Dunning-Kruger effect meaning that he will overestimate his own ability to avoid being caught. The positives far outweigh the negatives. A successful career within a gang yields money, power and respect. But gangs cannot recruit and survive without an income. Fundamentally, the weapons they buy and the respect that follows are contingent on money. Remove the money and you’ll remove the attractiveness of joining a gang.

sponse of our politicians depend on the quality of the public debate that guide them. It may be tempting to reject the major political parties in favor of the untested Sweden Democrats. But as for now their only merit is that they have been able to correctly identify that the status quo is failing without presenting a credible solution themselves. None of the parties seem to direct their efforts at the lucrative drug markets, nor are they adopting a scientific approach to this highly complex problem. It is time the Swedish parliament adopt a comprehensive approach directed at the main sources of revenue of the criminal gangs.

THAT IS WHY I believe that a complete removal

of physical legal tender may be one of the most destructive reforms for organized crime. Nor-

SIMON SÄLLSTRÖM MEMBER OF LUND DEBATE SOCIETY

lundagård nr 8 2019

2019-12-11 17:10

läs mer debatt på lundagard.se ◣

TÄNK OM DITT NÄSTA JOBB ÄR I KÖPENHAMN? Besök oss på andra sidan gatan så berättar vi mer! Øresunddirekts informationscenter, Hjälmaregatan 3 i Malmö Drop in – hela året

Öppet: Mån-ons 9-17 Torsdag 9-18 Fredag 9-15

Till genusflummets försvar liga befolkningen mystiskt bort ju närmre man kommer akademins högsta sfär. Att alla dessa kvinnor helt enkelt är ointresserade av en fortsatt akademisk karriär verkar vara högst osannolikt. Snarare bör detta ses som vad det är: ett resultat av skeva strukturella maktförhållanden. Men ARW viftar nog bort dessa siffror i det ’spuriösa sambandets’ namn.

DENNA REVOLT MOT en lika representation av

Olivia Östlin och Elfva Barrio. Foto: Privat/Lina Olsson

Kvinnor är överrepresenterade på grund- och avancerad nivå, men faller bort bland de högsta akademiska positionerna. Insamlingsstiftelsen Academic Rights Watchs revolt mot lika representation är obegriplig, menar Olivia Östlin och Elfva Barrio.

Insamlingsstiftelsen Academic Rights Watch – som, enligt deras beskrivning, bevakar den akademiska friheten i Sverige – uppmärksammade i början av november att Lunds tekniska högsokla (LTH) tillhandahåller medel för tjänsten som biträdande lektorat enbart om en kvinna ska få den. Detta menar de är diskriminering mot män. I ett uppföljande inlägg för några veckor sedan sammanfattar de reaktionerna inlägget fått på Twitter (givetvis i linje med ARW:s argument). Exempelvis understryks ”halvt på skämt och halvt på allvar” , som de själva uttrycker det, att män i sin ansökan ska ”identifiera sig som kvinnor”. Osmakligt.

Det dessa bevakare av den akademiska friheten inte verkar förstå är varför kvinnliga nyrekryteringar numera prioriteras. Att aktivt motverka att kunskapens ombud till största del utgörs av män är att främja den akademiska Redigering: Louise Lennartsson

Bok 1.indb 33

friheten, eller snarare, att främja att samtliga kön får möjlighet att tillämpa denna frihet.

SNEDREKRYTERINGEN AV KVINNOR sträcker sig

långt tillbaka i tiden. Även idag – trots den kränkande behandlingen mot män ARW beklagar – utgör kvinnor endast 28 procent av Lunds universitets professorer.

Vissa menar att den ojämna könsfördelningen kommer växa bort med tiden. Detta tycker vi är märkligt. Faktum är att det så tidigt som på 1950-talet fanns lika många högutbildade män som kvinnor. Därefter har andelen kvinnor ökat markant. Ända sedan 1980-talet har kvinnor varit överrepresenterade inom högre utbildning på grund- och avancerad nivå. Således har den manliga dominansen haft möjlighet att rent naturligt dö ut. Trots detta faller den överrepresenterade högutbildade kvinn-

vilka som har tillgång till att producera vetenskap har vi svårt att begripa. Det är förvisso en tydlig trend i samhället i stort – inte minst inom den så kallade incel-rörelsen och den alternativa högern.

Vilket sammanträffande att samtliga verkar tycka att feminismen har gått för långt!

I ENLIGHET MED UKÄ:s rapport såg vi fjol en jämlik könsfördelning bland doktorandnybörjarna i Sverige. Även bland lektorerna ser vi en någorlunda jämn fördelning sett till kön. UKÄ visar även att 52 procent av kvinnorna och 37 procent av männen i årskullen som föddes 1993 påbörjat högskolestudier vid uppföljningsåret 2017. Det vill säga, den kvinnliga överrepresentationen fortlöper inom grund- och avancerad nivå. Vem vet, inom en snar framtid kanske det är det manliga könet som behöver inkvoteras.

Vem kommer då gå ut till genusflummets försvar?

OLIVIA ÖSTLIN, LEDAMOT RKUF:S STYRELSE ELFVA BARRIO, MEDLEM LSSK lundagård nr 8 2019

33

2019-12-11 17:10

E T A B L E R A T LUND Västra Mårtensgatan 8A 22351 Lund 046 211 19 86 info@tehusetjava.se

1 9 3 2

LIDINGÖ Stockholmsvägen 54 Lidingö centrum 08 765 09 86 lidingo@tehusetjava.se

STOCKHOLM Odengatan 29 11351 Stockholm 08 20 40 04 odengatan@tehusetjava.se

www.tehusetjava.se

Kaffe, te & presenter Sedan 1932

Bosjökloster

n& Gi

fester möten event •

Tonic Glög

89:-

•

25 minuter från Lund

500 ml

g

Vitt Julte

lik ggar o a motiv Mu

100 gr

/ st

79:-

199:-

Ljuvligt gott

Ett sällsynt utsökt

VITT JULTE

RÖTT JULTE Rudolfs eget rooibos-te med mjuk och fyllig smak av julens kryddor.

Ett vitt te med smak av apelsinblom och kanel.

rund 31 cm icka Br

www.tehusetjava.se

www.tehusetjava.se

299:/ st

Vårt välsmakande

Svart te med smak av pepparkaka.

Julmys i en kopp!

Välkommen att kontakta oss för att diskutera möjligheterna!

Bosjökloster Slott & Trädgårdar www.bosjokloster.se info@bosjokloster.se • 0413-250 48 www.tehusetjava.se

Vårt underbara

Vårt goda

GLÖGGTE

PEPPARKAKSTE

Ett runt och kryddigt svart te med fyllig glöggsmak.

En glöggdryck för alla!

LUSSETE

Svart te medoch smak av Med reservation för slutförsäljning tryckfel. saffran och frisk apelsin.

En riktig julklassiker.

LUND Västra Mårtensgatan 8A Tel 046 211 19 86 LIDINGÖ Lidingö Centrum Tel 08 765 09 86 STOCKHOLM Odengatan 29 • Humlegårdsgatan 5 Tel 08 20 40 04 www.tehusetjava.se

webbshop: www.tehusetjava.se www.tehusetjava.se

SJUKSKÖTERSKOR sökes

till varierande uppdrag i hela Skåne Skicka in din ansökan på kontakt@proverso.se

eller ring 046 18 90 95

Bok 1.indb 34

2019-12-11 17:10

q & serien q: sara ramberg (gbg) ILLUSTRATION : ABIGAIL ALLEN

MORRHOPPAN Mjauuu mjauuu.... december är fattigt som skåningarna sa, men så skral som konsttjuvens ska väl ingen kassa behöva va'?

Konstskingring är tydligen inte tyskar förbehållet även eftersläpp i borgen kan ge upphov till rena rama tokstållet.

Pinsamt att bli ertappad med att inte

F

ödd med en fallenhet för både det teatrala och det juridiskt mest fundamentala.

Har ridit på paragrafer genom i stort sett vartenda av AF:s verksamheter under sin, ur enbart studiesyfte sett, generöst tilltagna tid i Lund.

Har ändock förvaltat tiden väl. Noggrann och flitig, nog har vi alla blivit bekväma under hennes styre, vart det än må ha varit. Men ingen är perfekt, då skulle Q inte kunna skrivas. Det är så att säga, genom sprickorna som ljuset kommer in.

Qkvad: Studier cirklar Kring uppträde och maskering av jaget Sinsemellan arbete på Bolaget En av Boels främsta i avtal och sång I Karnevalens mail, fick hon chans att repetera pactum turpe, i juridisk jargong

kunna avstå Studier cirklar Runt AF, både verksamhet och borg Den korrekta chefen lämnar, kallad 08:a men född i Helsingborg Bättre fly än illa fäkta!

Och låt oss hoppas, att bilderna från stora mötesrummets duell aldrig blir läckta Studier cirklar Kring systerskap på anrika Studentskegård Levt loppan, styrt möten och haft AF i sin vård Nu finns nog inget mer att göra Än att minnen förvalta och hoppas att efterträdare inte helt ditt arv förstöra Skriver pressutskick som kring sanna meningen snirklar.

Men syftet var klart. Få tyst på allt prat om

men ärligt talat, du ville väl inte vakna med tavlan dagen därpå?

Nubbe, tomtebloss och midvintertid Ni, ärade studentfolk, glömmer förstås inte era åtaganden under all påtvingad frid.

Hur skulle det se ut, om ni slappnade av ett hekto, tog ett "chill-pill" Nåväl, katten skulle skriva om er och det förstår hon mer än väl att ni inte vill.

Studiecirklar

serien: ängsliga bitar - av åsa palmborg

lundagård nr 8 2019

Bok 1.indb 35

35

2019-12-11 17:10

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

Helsingborg Staden för dig som vill något

Helsingborgs stad och Campus har sedan starten haft ett tätt samarbete för att göra Helsingborg till en attraktiv och välkomnande plats. Vi ser dig som student som en viktig del av stadens utveckling.

Just nu ökar vi tempot i arbetet i Kunskapstriangeln för att stärka samverkan och näringslivskontakter. En viktig del i detta arbete är Campus vänner, en ideell förening som delar ut stipendier till studenter på Campus. Det regionala näringslivet utgör medlemmarna i föreningen då de vill ha nära kontakt med studenter.

Bok 1.indb 36

Fler bra grejer i Helsingborg • Du kan söka examensjobb i Uppdragsbanken.

• Du kan söka jobb som studentmedarbetare i staden. Sedan 2007 anställer vi årligen ett 40-tal studentmedarbetare som jobbar med olika projekt inom stadens förvaltningar.

• Varje månad träffas staden och studentföreningarna i Helsingborgs studentforum för att diskutera aktuella frågor.

• Föreningen Campus Vänner delar ut stipendier för bl.a. studieresor och olika typer av arrangemang som utvecklar Campus Helsingborg. Fritt fram att söka för som studerar på Campus.

Har du frågor som rör din studietid i Helsingborg? helsingborgsstudent.se • facebook.com/helsingborgsstudent twitter.com/hbgstudent • instagram.com/studentmedarbetarna

2019-12-11 17:10