Lundagård nummer 7 2019

sveriges äldsta studenttidning grundad 1920 - nr 7 2019

vad är bildning?

Det ständigt aktuella begreppet debatteras lika mycket som det förvillar. Följ med Lundagård på bildningsresa.

Sid 18-21

platform pain

9 november 1989

boenden ekar tomma

LU's new learning platform is facing a learning curve. Page 6-7

Vad gjorde studenterna när Berlinmuren föll, vad minns de i dag? Sid 11

Därför står nybyggda studentlägenheter tomma i Helsingborg. Sid 7

Bok 1.indb 1

2019-12-12 09:44

CAMPUS COFFEESHOP Cafét som har det mesta en student behöver under en dag på Campus. Allt från frukost, lunch, fika, drycker och godis till studentvänliga priser.

Varmt välkomna önskar Gitte med personal.

Följ oss på facebook Campuscoffeeshop.se 042-128087 Våra öppettider är Mån-tor 8.00-16.00 Fredag 8.00-15.30

NYHET! Unik försäkring för lärarstudenter: Studentförsäkring Leva

Inga andra studenter har något liknande

Studentförsäkring Leva hjälper dig om du råkar ut för både små och stora olyckor. Råkar du till exempel ut för ett olycksfall eller en sjukdom som gör att du inte kan studera på ett tag, och du förlorar ditt studiemedel, får du ersättning från försäkringen.

Besök vår webb eller kontakta oss så hjälper vi dig.

lararforsakringar.se

Bok 1.indb 2

0771 - 21 09 09

2019-12-12 09:44

ledare lundagård rättar Inga rättelser har kommit in till nr.

6/19.

moralväkteri, tvivel och bildning

Bildning förutsätter tvivel. Som ordspråket lyder: Utan tvivel är man inte riktigt klok.

Svenska studenter är dåliga på att ställa kritiska frågor och ägnar sig åt moralväkteri, läser jag i en artikel i DN av litteraturprofessorn Krzysztof Bak (11/3 2013).

NÅGRA DAGAR SENARE, i en diskussion med en vän. Jag frå-

gar: Har du upplevt att studenter är rädda för att ställa kritiska frågor?

Hon svarar: Ja, många frågor kan man bara ställa tillsammans med en uppsjö adjektiv som försäkrar att man har de rätta värderingarna.

Jag: Varför?

Hon: För att man tillskrivs åsikter och döms baserat på ens funderingar.

I ARTIKELN JÄMFÖR Krzysztof Bak sina observationer ef-

ter många yrkesverksamma år på universitet i Warszawa, i tyska Bochum och på Stockholms universitet. Han menar att svenska studenter står ut när det kommer till att ställa kritiska frågor: ”Det som skiljer mina svenska studenter från deras kontinentala kolleger är – vill jag mena – att de tenderar att ge färdiga svar innan de ens börjat fråga.”

Krysztof Bak såg sina litteraturstudenter tolka verk från avlägsna epoker utifrån färdigmonterade världsbilder, utan att ifrågasätta sin egen moral eller plats i historien. Han skriver: ”Birgitta Trotzig, en författare jag ägnat åtskillig forskningstid, brukade jämföra det svenska kulturetablissemanget med en moralisk brandkår, som rycker ut så fort någon vågar avvika från den enda rätta Normen. Mina svenska studenter praktiserar gärna samma slags moralväkteri.”

lundagård nr 7 2019

VITTNESMÅLEN ÄR SKRÄMMANDE. Ett öppet och nyfiket samtal är nämligen helt grundläggande på ett universitet och för varje students förståelseprocess. Varje kritisk fråga som inte ställs är en missad chans till nya perspektiv, både för frågeställaren och åhörarna.

När Lundagård i detta nummer undersöker bildningsbegreppet står det klart att bildning förutsätter, inte bara ett fritt kunskapssökande, utan också mod att utsätta sig själv för osäkerhet, att lyssna på aningar och att byta åsikt.

JAG FRÅGAR MIN vän: Har du

upplevt att du inte vågar ställa kritiska frågor på universitetet?

Hon nickar. Och jag går därifrån med en klump i magen.

LOUISE LENNARTSSON REDAKTÖR

Glasögonens resa

Sviktande nationsengagemang och svårare att hitta jobbare när regler och byråkrati tar över. Lundagårds Amandus Gustafsson har följt med en natt på VG:s Metro.

Från dumförklarad glasbit till snillrik högteknologi. Cecilia Falkman redogör för bågarna i debattens strålkastarljus.

Livets teater

Campus Helsingborg får ett masterprogram i modevetenskap.

Lundagård har träffat Felicia Ohly, dramaturg på Malmö stadsteater.

Bildchef Saber Malmgren Redaktion Amandus Gustafsson, Gabriella Gut, Ida Lunga, Jonas Jacobsson, Rui Johnson Petri, Saber Malmgren.

Medarbetare detta nummer: Alve Rauer, Andrea Catalina Ordoñez, Anna Hasslöf, Axel Ekström, Aydin Ramezani, Cecilia Falkman, Emil Sandgrim, Jacob Andersson, John Nyström, Julia Juväng, Julia M Hagström, Karolina Boyoli, Molly Svensson, Morrhoppan, Nora Makander, Q, Tess Tedgård, Zakarias Dahlberg, Åsa Palmborg.

Omslag: Saber Malmgren. Bilden är manipulerad.

Kattlogotyp Björn Wallin.

Prenumeration 300 kronor per år, beställ på 076-133 40 20. Studentprenumeration 150 kr. För utlandsprenumerant krävs en tilläggsavgift på 155 kronor.

Ett slag för hantverket

Feature sid. 10

Modemaster i HGB

Nyheter sid. 5

Chefedaktör: Vendela Källmark vendela.kallmark@lundagard.se Biträdande redaktör: Louise Lennartsson louise.lennartsson@lundagard.se Webbredaktör och ansvarig utgivare: Nina Morby nina.morby@lundagard.se

den amerikanska gästprofessorn i Uppsala, Mark Weiner, till tidskriften Kvartal. Han skriver: ”Jag förtvivlar när jag inser att jag ständigt har hört mina studenter säga att de drar sig för att fullständigt ge uttryck för sina politiska eller filosofiska åsikter inför sina kollegor.”

Nationernas kris

På djupet sid. 16-17

Tidningen Lundagård gavs för första gången ut 1920 och är Sveriges äldsta studenttidning. Tidningen ägs av Lunds universitets studentkårer och når 39 000 studenter och anställda vid Lunds universitet.

Lundagård är redaktionellt obunden Lus.

JAG LÄSER VIDARE och kommer över ett offentligt mail från

Nina Morby slår ett slag för hantverket och den tysta kunskap som sitter i händerna.

Porträttet sid. 24-25

Adressändring Hos din kår. Tryck V-Tab. Pressläggning 4 november 2019.

Deadline nr 8/2019 29 november. Vi ansvarar inte för insänt material och förbehåller oss rätten att korta i det.

Lundagård är medlem i Student Press in Europe.

Upplaga 35 400.

Adress Sandgatan 2, 223 50 Lund.

E-post lundagard@lundagard.se Nätupplaga lundagard.se

Kulturreportaget sid. 26-27

Därför får du Lundagård Alla studenter och anställda får tidningen efter beslut av Lunds universitet respektive Lunds universitets studentkårer.

Därför får du inte Lundagård - Adressen vi fått från Ladok är fel: Adressändra. Ange lägenhetsnummer och korrekt postnummer. Och skriv ditt namn på din brevlåda. Anställda hänvisas till Universitetsposten.

Om du har gjort ovanstående Kontakta Nim distribution.

annonsera i lundagård - kontakta annonsbyrån förbundsmedia ab: www.fbmedia.se / 040-602 14 01 Redigering: Louise Lennartsson

Bok 1.indb 3

lundagård nr 7 2019

3

2019-12-12 09:44

FOTO: ALEX EDTHOFER

LUNDAGARD.SE

Modern, medveten och miljöbov Jag är en vandrande paradox. Jag är kognitiv dissonans. Jag är en modern och medveten miljöbov.

Så blir det när man ställer de två stora K:na mot varandra. Klimatet kontra kärleken.

Jag är så trött på att alltid vara en påfrestning på klimatet. Det sägs att om över 1000 kilometer till destination, så behöver man inte ha flygångest. Men jag får ångest när jag måste köpa en plastpåse i affären för att jag glömt tygkassen.

NÄR FILMEN AVATAR kom ut år 2009 slog den publikrekord världen över. Det är berättelsen om den sårade soldaten Jake Sully som tar sig till planeten Pandora där han finner kärleken i den främmande Naytiri. Människans närvaro hotar Pandoras ekosystem där alla varelser är länkade till varandra och inga organismer kan tas bort utan att det får stora konsekvenser för helheten.

SPEX OM SAGOSTUNDENS BAKSIDA Läs Ida Lungas recension av Boelspexarnarnas Elsa Beskow.

18-10-2019

”Det vibrerade i hela huset.”

NYHETER 31 Oktober, 2019

MEN TÄNK OM – efter filmens slut – så var Jake Sully

tvungen att åka hem till jorden igen. Tänk om han fick lämna sin Naytiri och det enda sättet de kunde ses var om han veckopendlade med en skitomiljövänlig rymdfarkost varannan helg. Hade folk varit lika ledsna över alla döende mikroorganismer då eller hade de backat kärleken?

AF Borgens renovering har inneburit problem för spexen men också för flera hyresgäster på AF Bostäder. Orsaken är slarv, dubbelbokningar och missförstånd mellan Akademiska Hus, AF Borgen och AF Bostäder.

OKEJ, MÖJLIGTVIS EN hög växel att dra i, men man förstår min poäng. Jag flyttade från Italien i somras och lämnade min Naytiri där. Nu veckopendlar jag via lågprisflyg till mitt andra solsystem.

FOTO: SOFIA KOCKUM

DEBATT ALKOHOLMONOPOL

REPLIK: MUF HAR EN SORGLIG SYN PÅ FRIHET

24-10-2019

STUDENTENS SOCIALA SPELREGLER Måste man swisha kompisen för en kopp kaffe på Lux café, och hur länge är för länge att stanna kvar på en förfest? Studentlivets sociala snårskog är lätt att förvilla sig i. Caroline Olovsson reder ut bland studentlivets sociala kutymer.

nyheter från www.lundagard.se 4 lundagård nr 7 2019

Bok 1.indb 4

JAG HAR ALLTID kategoriserat mig som en miljövänlig dam.

Och i ärlighetens namn är det svårt att leva en konfliktfri vardag som student i Lund om man inte åtminstone ger sken att vara Gretas förlängda arm och fanbärare. Man sorterar matavfall, cyklar och flexiterianar. Helt legitimt får man även lov att skrika på pappa om hur det minsann är mina framtida barn han pissar på när han sorterar plasten som kartong. En rätt så skön ångestrelease.

MEN SEDAN I somras dyker Momondo upp som första förslag när jag öppnar min webbläsare. Spelar jag med det andra laget nu? Måste jag strunta i tygkassen när jag handlar och gnälla över att miljöpåsen kostar 2,50? Ska jag demonstrativt äta leverpastejmacka i skolan och högt förbanna de som skryter med sin tågpride (ja, det finns en motsats till flygskam)? Sköljmedel luktar faktiskt rätt gott också. Jag måste vara allt nu, för jag är en vandrande paradox. Jag är kognitiv dissonans. Jag är modern och medveten, men en miljöbov. Jag är så trött på att alltid vara en påfrestning på klimatet, men jag måste, för jag håller på kärleken och här görs inget halvdant.

EMMA KLINGBORG

FOTO: JONAS JACOBSON

Precis som vi ska värna medborgarens rätt att köpa alkohol måste vi även värna friheten för de tusentals svenskar som dagligen råkar illa ut av att människor i deras omgivning konsumerar alkohol, skriver Martin Pudaric, förbundsstyrelseledamot i Socialdemokratiska studentförbundet.

FILMENS BUDSKAP FICK människor att se vår planets klimatkris med nya ögon. Det pratades om folk som fått grova depressioner när de klivit ut från de knappa tre timmarna i biomörkret och tvingats fortsätta leva ett liv som uppenbart inte är i samklang med naturen.

Redigering: Nina Morby

2019-12-12 09:44

Red

läs de senaste studentnyheterna varje dag på lundagard.se ◣

"Ytligt ämne" får master

Modevetenskap planerar ett masterprogram som ska sätta Lunds universitet, och Campus Helsinborg, på kartan. Ambitionen är att erbjuda en unik utbildning med hållbarhetsprofil.

Just nu pågår planeringen av det nya mastersprogrammet i modevetenskap. Universitetslektor och avdelningsansvarig vid avdelningen för modevetenskap är Pernilla Rasmussen. Hon hoppas kunna ta emot de första studenterna till hösten 2021.

PHILIP

WARKANDER

BLEV

FOTO: JONAS JACOBSON

2013 den första i världen att doktorera inom modevetenskap. Han undervisar på samtliga terminer i kandidatprogrammet som har sitt säte på Campus Helsingborg.

I en intervju berättar han hur processen för skapandet av programmet ser ut.

– Doktoranderna Emma Severinsson och Ida de Wit Sandström har gjort en genomlysning av det aktuella forskningsfältet för att se till att vi får aktuell kunskap och forskning. De har även granskat masterutbudet vid både Lunds universitet och internationellt, säger han.

PROGRAMMET ÄR ETT sätt för stu-

denterna att slipa sina kunskaper och stärka sin konkurrenskraftighet på arbetsmarknaden.

– Det är viktigt att vi vet vad Redigering: Vendela Källmark

Bok 1.indb 5

som finns så vi kan erbjuda något som kan profilera oss på ett unikt sätt. Vi måste hitta något som dels kan gagna studenterna och dels placera oss på kartan, säger han.

MODEVETENSKAP ÄR ETT tvärve-

tenskapligt ämne. I utbildningen undersöks bland annat människans psyke, hur vi ser på våra ting, hur produktion organiseras och vilket värde vi tillmäter konsumtion.

– Modevetenskap kan låta som ett perifert ämne, men egentligen är det bland det mest centrala vi har, säger Philip Warkander.

PHILIP WARKANDER FÖRKLARAR

att mode är ett system kopplat till frågor om ekonomisk ideologi och politiska system ur både ett historiskt och samtida perspektiv.

– Det paradoxala med modevetenskap är att det både är brett och smalt. Självklart tittar vi på mode och klädernas material, men också på affärsmodeller, branding och frågor som identitet, kön och klass, säger han.

TEXT JULIA M HAGSTRÖM FOTO VENDELA KÄLLMARK

RAGNA JONASDOTTER LÄSER sista terminen på kandidatprogrammet och bor just nu i Milano där hon gör sin utbytestermin.

– Modevetenskap kan hjälpa till att luckra upp normer. För mig är det viktigt att ha ett genusperspektiv på mode i dag och historiskt, säger hon.

Ragna Jonasdotter poängterar också att det är viktigt med ett långsiktigt miljöperspektiv.

– Jag tror att den allmänna uppfattningen är att modevetenskap är ett ytligt ämne, säger Ragna Jonasdotter.

PHILIP WARKANDER HÅLLER med

henne om att modevetenskap inte alltid fått den respekt forskningsfältet förtjänar.

– Det är ett ungt ämne, det formerades 2006 vid Stockholms universitet och 2012 i Lund.

Mycket har hänt sedan dess och det är inte lika illa som förr, men det förknippas fortfarande med ytlighet och fåfänga – en kvinnlig intressesfär som har lägre status än en manlig, säger han.

STUDENTEN FANNY RISBERG be-

utbytestermin. Hon läser också femte och sista terminen på kandidatprogrammet i modevetenskap.

– Som modevetare kan man jobba inom många olika fält.

Många tror att det bara handlar om kläder men det är så mycket mer än det, säger hon.

Hon vill gärna se vilka kurser programmet innehåller innan hon bestämmer sig för att läsa vidare.

PHILIP WARKANDER BERÄTTAR att de diskuterar ett antal spår som kommer vara de mest centrala i utbildningen.

– Hållbarhet är ett huvudspår som vi är säkra på kommer bli tongivande, säger han.

BÅDE RAGNA JONASDOTTER och

Fanny Risberg tror att utbildningen kan innebära att man får en chans att fördjupa och specialisera sig i ämnet.

– Det finns så många nischer man inte hinner fördjupa sig i under kandidatprogrammet, det får man nog möjlighet till nu, säger Ragna Jonasdotter.

finner sig just nu i Rom under en lundagård nr 7 2019

5

2019-12-12 09:44

SJUKSKÖTERSKOR sökes

till varierande uppdrag i hela Skåne Skicka in din ansökan på kontakt@proverso.se

eller ring 046 18 90 95

Challenges for new learning platform browsers, mobile devices and tablets. It is now available for all Faculties and Programs at Lund University. The project started on October 1st last year and the pilot was launched last spring with 30 courses. Now there are 400 courses, 11.000 students and 1.000 teachers using the new system.

EVEN THOUGH ALL faculties are invited to be part of Canvas, the Faculty of Medicine has decided to stay with their current system for the courses in basic education and will use Canvas only for PhD education. Likewise, the Faculty of Law has decided to stay with their current learning platform, Blackboard.

PHILIP JOHANSSON, STUDENT representative

Jennie Paldanius, project leader for Canvas at Lund University, and student representative Philip Johansson.

Canvas, the new learning system for Lund students, has begun its implementation stage in various faculties. While this change promises good results, there are still problems to address.

Lund University has 15 different systems that provide online study spaces for all students; the two biggest ones are Live@Lund and LUVIT. “A year ago, the University realized that those systems couldn’t keep up with the needs of teachers and students. For that, a pre-study was developed last spring to search for a more 6

Bok 1.indb 6

lundagård nr 7 2019

suitable system, and Canvas was elected by the Educational Board in this selection process” , says Jennie Paldanius, Project leader for Canvas at Lund University.

CANVAS IS AN American cloud-based learning

management system that can be used on web

for Lund University, explains that with Canvas “there is a clear timeline of things happening on the course. Also, you can have notifications for hand-ins and it is more extendable in general”.

Anna Löthman, Communication Officer for the School of Economics and Management, states that 120 courses in the Faculty are already using Canvas. She also states that both students and teachers are very pleased with the new system.

ALTHOUGH IT IS considered an intuitive tool,

some students suggest that several sections are not used on Canvas due to lack of knowledge.

Muhammad Hadi, Master student in Service Management, mentions that “the discussion Redigering: Vendela Källmark

2019-12-12 09:45

läs fler nyheter på lundagard.se ◣ panel, chat or conference are very useful but many students don’t know how to use those.

I think at the start of each program there should be a training session for the students, so that they can use all the options”.

Johansson suggests that as a student there are other ways to get in touch with your teacher and that this issue shouldn’t be a major problem for Lunds students.

THE SCHOOL OF Economics and Management

HOWEVER, THERE ARE worldwide coverage

difficulties with the new platform. It is not possible to access Canvas in Cuba, Iran, North Korea, Syria and the Region of Crimea. “We are aware of the situation and we can inform the students about the restrictions, but as it is an American system there is not much we can do about it”, Jennie Paldanius explains. Philip

is now working with putting up the rest of the spring courses of 2020, which will be at least 200 courses. The project will be finished by the end of the next year, but as every technological development it is a process of continuous change. “By that point we expect not to be using Live@Lund or LUVIT and move all those courses to Canvas” , Philip Johansson points out.

The system allows the teachers to create and design the course as it deems most appropriate. “We know that online teaching and learning might be a challenge when you are used to doing things in a certain way. We however, do not want to limit our teachers in how they design courses in Canvas, but instead guide them on how to make courses with learning material and activities that are easy to interact with” clarifies Jennie Paldanius.

TEXT AND PHOTO CATALINA ORDOÑIES

Lägenheter står tomma i Helsingborg

Studentlägenhetskomplexet på Furutorpsgatan i Helsingborg stod färdigt år 2016.

Allrummet i en ledig enrumslägenhet på Furutorpsgatan 49A.

Att söka boende som Lundastudenter är ett slagfält med långa köer och hög konkurrens. Samtidigt står lediga studentlägenheter och väntar på att fyllas i Helsingborg. Lundagård har undersökt orsaken.

Söktrycket på studentbostäder är högt. För de totalt 40 000 studenterna vid Lunds universitet finns det, i Lunds kommun, 9 120 studentbostäder att dela på. Helsingborgshem och Helsingborg kommuns bostadsföretag tillhandahåller 442 studentlägenheter fördelat på tre komplex. Vid terminsstart har Campus Helsingborgs studenter förtur, men alla studenter är välkomna att söka. Trots det höga trycket på bostäder i Lund finns det när denna artikel går i tryck, sju lediga studentlägenheter tillgängliga i Helsingborg. Hyran för lägenheterna ligger på 3000 till 5000 kronor.

Emelie Esberg vid Helsingborgshem säger att det är svårt att veta exakt varför lägenheterna står lediga.

– Det går i perioder, säger hon.

EN ORSAK SOM kan tänkas spela roll är otryggheten i staden. Natten till torsdagen den 31 oktober inträffade två explosioner. Det är den tredje och fjärde explosionen i år, där den andra skedde så sent som söndagen veckan innan. Helsingborgs dagblad rapporterar att så många som 12 explosioner ägde rum i staden mellan åren 2017 och 2018.

Redigering: Vendela Källmark

Bok 1.indb 7

VIKTOR LINDE STUDERAR andra terminen på

Politices Kandidatprogram i Lund och har bott i Helsingborg sedan ett år tillbaka. Han tar upp explosionerna, men tillägger även skjutningar och stölder.

– För någon vecka sedan försökte en person sno min mobil ur handen på mig. Helst vill man inte gå själv på kvällarna eftersom det känns osäkert, säger han.

VIKTOR LINDE TYCKER dock inte att Helsing-

borg känns osäkert dagtid. Det tar 25 minuter med pendeln att resa mellan Lund och Helsingborg. För Viktor Linde är transporten en vanesak. Samtidigt berättar han att det innebär tidigare morgnar.

– Pendlingen tar tio timmar i veckan. Kan man sitta och plugga funkar det, men är det fullt på tåget är det lite segt.

LEIA ONSMARK STUDERAR tredje terminen på

kandidatprogrammet i praktisk filosofi, politik och ekonomi i Lund. Hon kommer ursprungligen från Helsingborg, men bor nu i Lund.

– Generellt sett känner jag mig säker i Helsingborg. Men det finns vissa områden som man undermedvetet känner att man vill und-

vika. Studentlägenheterna ligger på Söder som till viss del präglas av kriminalitet. Det är inte riktigt något ställe man vill bo, säger hon.

PAVEL DROZDOV, ORDFÖRANDE på Stampus,

nationen i Helsingborg, säger att det generellt sett är tryggt i Helsingborg, men att det finns vissa problem på Söder. Han säger att det är mer livligt där vilket gör att framförallt kvinnor kan känna sig otrygga på kvällarna. Men han tror att de lediga studentlägenheterna främst beror på att staden har underminerats som studentstad.

HELSINGBORGS STAD JOBBAR aktivt med tryggheten i staden och har satt ihop en handlingsplan som de arbetar efter. Pavel Drozdov berättar att även Stampus jobbar för att göra staden mer attraktiv för studenter.

Han tar bland annat upp ”Avstampet 2019,” en minifestival med framstående DJ:s. Han vill också trycka på de bra saker utanför studentlivet som Helsingborg har att erbjuda. Där tar han upp närheten till havet och färjan över till Helsingör.

TEXT ZAKARIAS DAHLBERG FOTO VENDELA KÄLLMARK lundagård nr 7 2019

7

2019-12-12 09:45

HELSINGBORG ARENA

ETT HUS. TUSEN UPPLEVELSER! Köp biljetter på hbgarena.se

TÄNK OM DITT NÄSTA JOBB ÄR I KÖPENHAMN? Besök oss på andra sidan gatan så berättar vi mer! Øresunddirekts informationscenter, Hjälmaregatan 3 i Malmö Drop in – hela året

Bok 1.indb 8

Öppet: Mån-ons 9-17 Torsdag 9-18 Fredag 9-15

2019-12-12 09:45

läs fler nyheter på lundagard.se ◣

LU sämst i klassen

bortom etnicitet Inas Hamdan diskuterar problemet med underrepresentationen av etniska minoriteter vid universitetet och flaggar för att fokus på etnicitet inte löser några problem, utan snarare riskerar förvärra segregation.

Mindre än hälften av mina klasskamrater i grundskolan gick ut nian med behörighet för gymnasiet. Jag är en av de få som kommit till universitetet.

Avdelningen för högskolepedagogisk utbildning erbjuder LU:s anställda högskolepedagogisk utbildning.

Foto: Louise Lennartsson/ Håkan Röjder.-.

Lunds universitet hamnar i botten bland svenska högskolor när det gäller krav på lärares högskolepedagogiska utbildning och följer inte Sveriges Universitets- och högskoleförbunds (SUHF) rekommendationer. Det visar en undersökning gjord av Lunds universitets studentkårer (LUS). Nu ska universitetet undersöka kraven och hoppas kunna visa resultat innan årsskiftet.

Lärare som undervisar vid Lunds universitet (LU) måste genomgå minst fem veckors högskolepedagogisk utbildning. Det stadgas i LU:s anställningsordning. Där står att lärare “som en del av den pedagogiska skickligheten ska ha genomgått högskolepedagogisk utbildning som omfattar minst fem veckor.”

DET FINNS I dag inga nationella krav på att lä-

rare som undervisar på högskola och universitet ska ha läst kurser i högskolepedagogik.

Det finns däremot rekommendationer. Den 14 april 2016 antog Sveriges Universitetsoch högskoleförbund (SUHF) rekommendationer som bland annat omfattar minst tio veckors behörighetsgivande utbildning. Motiveringen lyder: “Utbildningens syfte är att underbygga den grundläggande pedagogiska skicklighet som krävs för anställning som lärare i högskolan.”

En majoritet av landets lärosäten uppfyller SUHF:s rekommendation på tio veckors högskolepedagogisk utbildning. Lunds universitet är inte ett av dem. Detta trots att LU:s anställningsordning hänvisar till rekommendationen: "Den högskolepedagogiska utbildningen ska vara relaterad till SUHF:s nationella rekommendationer."

ROBIN BERNSTÅHLE ÄR studentrepresentant

i Lunds universitets studentkårer (LUS) och en del av den styrgrupp som förra hösten fick i uppgift att se över landets universitet i frågan. Han har gått igenom samtliga lärosätens anställningsordningar och undersökt vilka behörighetskrav med avseende på högskolepedagogisk utbildning som finns.

– I sammanställningen står det väldigt tydligt att fem lärosäten har krav på fem veckors utbildning, varav ett är Lunds universitet. Tjugo lärosäten har ett krav på tio veckor, säger han.

Redigering: Louise Lennartsson

Bok 1.indb 9

ROBIN BERNSTÅHLE BETONAR att det handlar

om en utbildningsfråga och att pedagogisk kompetens är en viktig aspekt i undervisningen.

Redan 2016 rapporterade bland annat Sveriges Radio om bristande pedagogik på landets högskolor och universitet. I en intervju med Ekot (8/8 2016) menade dåvarande högskoleminister Helene Hellmark Knutsson att “pedagogisk skicklighet är en väldigt viktig merit som ska tas upp vid anställning”.

– Syftet med sammanställningen är att öka kravet. Pedagogisk utbildning handlar om att ha adekvata kunskaper för att kunna undervisa, säger han.

ROBIN BERNSTÅHLE FRAMHÅLLER dock att

undersökningen inte ger svar på om LU:s lärare faktiskt har låg pedagogisk utbildning.

– Jag vet inte hur läget ser ut bland alla lärare. Det är först och främst vid nyrekryteringar som ribban är väldigt låg vid Lunds universitet, säger Robin Bernståhle.

LU:S PROREKTOR SYLVIA Schwaag Serger har ansvar för utbildningsfrågor på grund- och avancerad nivå på LU. Hon kan i nuläget inte ge svar på frågan varför de har lägre krav på högskolepedagogisk utbildning än vad SUHF rekommenderar.

– Sektionen Student och utbildning undersöker just nu detta, och hoppas kunna redovisa ett resultat innan årsskiftet, säger hon.

PROREKTORN BERÄTTAR ATT det är viktigt att

säkerställa kvaliteten i utbildningen, men att det finns många sätt att göra det på.

– Högskolepedagogiska veckor är ett sätt att mäta kvalitet, men det finns flera andra.

Frågan blir hur man kan validera kompetens som inte inhämtas genom en utbildning, säger hon.

– Jag är rädd att de här tio veckorna kan bli ett otympligt verktyg där man stirrar sig blind på kvantitet istället för kvalitet, fortsätter hon.

TEXT JULIA M HAGSTRÖM lundagård nr 7 2019

NÄR EXEMPEL LIKT ovan florerar inom sam-

hällsdebatten är ofta fokus på etnicitet. Allt för ofta hör jag att “vita män” har tagit över akademin och att andra etniciteter borde få ta mer plats. Men problemet handlar snarare om en saknad tilltro till högre utbildning som grundar sig i annat än representation.

SOM RASIFIERAD VET jag att min bakgrund inte har varit den utmaning som ofta målas upp. De jag känner som inte klarade gymnasiet saknade inte representation av universitetsutbildade med invandrarbakgrund. De saknade en förälder som kunde berätta att universitetet var värt att satsa på.

STUDIER VISAR ATT ungdomar med högsko-

leutbildade föräldrar gynnas genom hela sin utbildning. I motsats till studenter från storstäder finns på landsbygden en norm att inte söka sig till högre utbildning. Förorten har samma problem. Personer på landsbygden, där få rasifierade bor, har etniskt representation vid universitetet. Ändå studerar de inte vidare.

Varför skulle representation vara det som får rasifierade personer i förorten att läsa vid universitet?

SJÄLV HAR JAG föräldrar som båda är univer-

sitetsutbildade. Att jag skulle studera vidare var en självklarhet. Min tro på högre utbildning odlades genom omgivnings passion, och hade inget med min etnicitet att göra. Jag må tillhöra en etnisk minoritet, men mina upplevelser är representerade bland majoriteten på universitet.

GENOM ATT FOKUSERA på etniska minoriteter stödjer man de som inte behöver hjälp, och glömmer icke-rasifierade personer som behöver stöd. Det är ett ett slöseri av resurser, det skuldbelägger etnicitet och lämnar problemet olöst.

Intellektuell nyfikenhet och öppenhet inför det livslånga lärandet är ett krav för att vi ska fortsätta utvecklas som land, och det är en utmaning bortom etnicitet.

INAS HAMDAN

9

2019-12-12 09:45

feature

Från glasbit till VR Ett tecken på bildning, en modedetalj, ett mediciniskt hjälpmedel eller bara ett sätt att se. Lundagård spanar in ett par mångsidiga bågar i förändring.

TEXT CECILIA FALKMAN ILLUSTRATION TESS TEDGÅRD

Jag var åtta år och efter den obligatoriska rutinundersökningen sa sjuksköterskan att jag hade dålig syn.

– Du måste ha glasögon.

Nyheten gjorde mig oändligt ledsen, men efter att ha introducerats till Harry Potter blev bördan lite lättare. Nu har jag så länge jag kan minnas inlett morgonen med att treva efter mina glasögon på nattduksbordet.

DET RÅDER OENIGHET gällande när och var glasögon först började användas. Skriftliga källor anger att slipade linser fanns i Italien redan på 1200-talet, men kanske förekom glasögon i Kina redan innan dess. Man var under den tiden tvungen att vara läskunnig och framförallt rik för att kunna använda sådana hjälpmedel. I dag associeras glasögon fortfarande till bildning, men på 1400-talet gjorde sig en stark misstänksamhet mot glasögonbärare gällande. De ansågs lättlurade – så pass att ordet förbryllad kommer av ordet brillor. Man trodde dessutom att det var just glasögonen som gjorde att glasögonbäraren kunde läsa.

TILLVERKNING AV GLASÖGON var inledningsvis

ett hantverk, men redan under 1700-talet började de massproduceras och göras mer tillgängliga för allmänheten. Sedan 1900-talet har försäljare arbetat målmedvetet med marknadsföring och förvandlat glasögon till en stilprodukt av rang. I dag betalar vi villigt fyrsiffriga belopp för något som inte kostar mer än ett par hundralappar att producera, och vi lockas med tillägg som repskydd, antireflex och blåljusfilter.

GLASÖGON

SKAPADES

SOM

högteknologisk dyrgrip, med 1200-talets mått mätt, och har nu återigen hamnat i teknologins framkant med innovationer som Google Glass och VR. Finska forskare har nyligen undersökt VR-glasögons möjligheter i undervisning. De menar att tekniken skulle göra lärandet både roligare och mer praktiskt förankrat. Framför mig ser jag ett universitetscampus fullt av VR-glasögonprydda studenter försjunkna i en virtuell värld av kunskap och bildning. Jag ser hur stereotypen världsfrånvänd bokmal har potential att eskalera.

DET FINNS EN verklig bakgrund till bilden av

en bokmal med glasögon. Tyska forskare vid Universitätsmedizin Mainz har nämligen kunnat bekräfta ett samband mellan utbildningsnivå och synfelet närsynthet. Bland de som medverkade i studien var 24 procent närsynta av de som endast gått ut grundskolan, vilket kan jämföras med 53 procent av de som hade en universitetsexamen. Närarbete, såsom läsning, kan nämligen kopplas till utvecklingen av närsynthet. Starkt ljus förenklar däremot ögats närarbete – något att tänka på inför nästa tentaplugg.

I DAG BEHÖVER en fjärdedel av Sveriges befolkning synkorrigering, och nästan alla kommer att använda glasögon vid något tillfälle i sina liv. Min sorg över att bära glasögon har gått över, och när jag på morgonen trevar efter glasögonen på nattduksbordet, gör jag det i vetskapen om att tusentals sömndruckna bokmalar i Lund gör samma sak.

Hej Student!

1. Hur länge har du haft glasögon?

2. Vad tycker du om att ha glasögon?

3. Hade du kunnat överväga linser?

ELISE PETERSSON, HISTORIA 1. Jag fick glasögon när jag var 13.

2. Det var skönt att slippa anstränga mig för att kunna läsa. Jag tycker att jag ser bra ut i dem. De har blivit en del av mig.

3. Jag använder linser ibland, mest på sommaren.

OLIVER MOSS, FORSKNINGSINGENJÖR 1. Jag har haft glasögon sedan jag var elva.

Det är i 15 år.

2. Jag gillade inte att ha glasögon när jag fick det. Och jag gillar det fortfarande inte.

3. Linser är opraktikst och därför använder jag inte.

VERA LUTERKORT, EUROPASTUDIER 1. Jag fick glasögon när jag var fem.

2. Jag hatade det och slutade använda dem när jag började mellanstadiet. Jag började igen för två år sedan och tycker nu att det är snyggt!

3. Jag har provat linser.

Det var jobbigt.

Redigering: Louise Lennartsson

Bok 1.indb 10

2019-12-12 09:45

läs mer historisk tillbakablickpå lundagard.se ◣

Muren som förändrade kulturen

är

g g ut n

ÖR

va.

ar

kst der

är

m

de är

Ett före, ett efter, och ett datum de flesta kan utantill. Det är trettio år sedan Berlinmurens fall, och Lundagård har talat med tidigare generationers lundaröster, om fallet och dess efterdyningar.

“Murar, murar, är världens bästa grej. Murar, murar, skiljer dig från mig.” Så sjöng Var Gladspexarna i våras under återuppsättningen av Muren, ett spex om problematiken med en delad stad. När tidningen du håller i handen dimper ner i din brevlåda är det på dagen trettio år sedan Berlinmuren föll efter att ha skilt Öst- och Västberlin åt nästan lika länge. Trettio år, en dryg generation eller tio kandidatexamina. Vad minns Lund från före och efter 1989?

— ÅRET I sig är något av en referenspunkt, säger Johan Östling, universitetslektor och docent i historia.

Själv minns han inte mycket från tiden före murens fall, men då hans egen forskning fokuserar på just efterkrigstiden i Sverige och Tyskland finns där mycket att hämta.

Berlinmurens fall beskrivs ofta som oväntat. Under 1980-talet hade ingen tänkt sig att varken muren eller det Kalla kriget skulle upphöra inom överskådlig framtid. Johan Östling förklarar att raska omvälvningar inte är ovanliga. Även med facit i hand i form av historieböcker är det svårt att förutse framtiden.

er.

KNUT DEPPERT ÄR i dag professor i fysik i Lund, men bodde år 1989 bara ett stenkast öster om Berlinmuren. Han förklarar att förändringen inte var en fullständig överraskning. På sitt nuvarande kontor, djupt inne i den labyrint som Fysicum utgör, bjuder han på kaffe och berättar att under året muren öppnades skedde protester öppet på båda sidorna av Järnridån. Frågan var snarare om protesterna i Berlin skulle få samma dödliga utgång som studentmanifestationen på Himmelska Fridens torg tidigare samma år, eller trevligare

Redigering: Ida Lunga

Bok 1.indb 11

resultat.

— För en insatt östtysk, det vill säga någon som lyssnade på nyheter från båda sidorna av muren, var det väntat, berättar Knut Deppert.

Kalla krigets frostiga relationer var på väg att tina upp, mer eller mindre våldsamt.

PÅ

SPRÅK OCH litteraturcentrums restaurang sitter doktoranden Mikaël Stenberg. På bordet står kaffe.

— Jag började som verksam i Lund år 1965. Jag arbetade med att sätta ihop den första upplagan av Nationalencyklopedin. Bara fyra år efter att muren restes. År 1989 gavs upplaga ett av uppslagsverket ut.

Han fortsätter på spåret om informationssamlande och berättar om sin egen uppväxt med radiosändningar från olika håll i världen. Var plats hade sin egen version av sanningen, för att inte tala om störningssändningar som skulle dölja andras utsago. Till skillnad från det globala nuet så var världen delad i två.

— Det var mindre fake news då, säger han och syftar på dagens ständiga informationsflöden som ska scrollas och sållas i all evighet.

När Mikaël Stenberg tillfrågas om han tror att dagens ungdom inte är insatta nog instämmer han jakande.

strikta gränskontroller. År 1993 lanserade Europeiska unionen sitt så kallade Schengenavtal. Sedan dess behöver resenärer knappt dra upp ett ID-kort när europeiska gränser korsas. ÅR 1967 BESÖKTE Hallands nation en vänförening i Västberlin och tog sig med billigaste tåget dit genom öst. I Berlin satt resenärerna fast i en timme vid överfarten mellan de två sidorna av staden, muren som stått i knappt sex år, då tåget genomsöktes efter flyktingar från Östtyskland.

DÅ OCH NU, men vad kommer härnäst? Gränskontroller är åter på tapeten och var student som tagit sig över bron från Danmark på vägen hem till Lund vet att ha passet redo i Hyllie. Uttrycket “en historielös generation” är något som dyker upp här och var. Att lära sig historia för att inte upprepa misstag är sedan gammalt, men utgångsläget förändras. Drunknar viktig information i dag i mängden eller prioriterar den innevarande generationen dåligt?

Trettio år, en dryg generation eller tio kandidatexamina.

LISA ÖVERMO, HISTORIESTUDERANDE

vid Lunds universitet under året för murens fall, arbetar i dag som lärare.

Hon berättar att något som skedde på helt andra premisser under 1980-talet än efter murens fall, var resor. I ett delat Europa och med en hel värld på spänn, fullt av oro och skepsis, var det mer regel än undantag med

EN BRYTPUNKT, SÅ kallar Johan Östling Berlinmurens fall. Muren delade världen geografiskt och ideologiskt, men dess vara eller icke-vara delar modern historias tidslinje i ett före och efter.

De senaste trettio åren har varit en lång, för att inte tala om innehållsrik, period. Att verkligen förstå och kunna sätta sig in i en annan tid utan att själv ha upplevt den är ett högt krav. Så ha historieboken till hands, ring en vän och se med tillförsikt på vad nästa överraskning som går till historien blir.

TEXT OCH GRAFIK IDA LUNGA FOTO ARKIV/ÖRJAN GRAN, PER LINDSTRÖM lundagård nr 7 2019

11

2019-12-12 09:45

läs om fler historiska händelser på lundagard.se ◣

historisk tillbakablick

Från bildningsnäste till studentfabrik Utbildningsprogram, arbetsmarknadsfokus och ett distanserat förhållningssätt till det humboltska bildningsidealet. Vad är universitetet i dag, och vad har det varit: Ett bildningsnäste eller en utbildningsfabrik? ”DETTA ÄR EN utbildningsfabrik” sa en lärare till mig och 300 an-

dra studenter intryckta i Kåraulan vid Lunds tekniska högskola. Hon skrattade förnöjsamt. ”En utbildningsfabrik”?

När jag några år senare knackar på kontoret hos Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria, ekar orden i bakhuvudet. Jag välkomnas in i ett bokfyllt krypin.

SVANTE NORDIN, SOM började läsa vid den filosofiska fakulteten i Lund

år 1965, berättar om 1950-talets lilla, idédrivna universitet av knappa 2000 studenter och 200 lärare. Ett bildningsnäste, i linje med det humboldtska, där idealet var att bli människa, snarare än yrkesmänniska.

Där alla kände alla, och där studenter och lärare umgicks.

– Studenterna knackade på dörren hos filosofiprofessorn och frågade vad de skulle läsa för böcker och kom tillbaka några månader senare för att tenteras, berättar han.

Han berättar om ändlösa tentamensanekdoter, om tisslande och tasslande när studenterna haft examination i professorn villa.

– Du ser undrande ut. Har du aldrig hört om det? frågar han.

TEXT LOUISE LENNARTSSON

binationer skulle platsa på arbetsmarknaden – till vilken nytta skulle de studera?

Dessutom, konstaterade statsmakterna i en utredning från 1963, att studietiderna var ”avsevärt längre än vad som förutsättes enligt gällande undervisningsplan”. Och visst, Svante Nordin minns själv hur han och studiekamraterna ägnade terminerna åt att bränna studentmössor, gå i demonstrationståg och anordna diverse studiecirklar.

– Det fanns bland oss studenter en oerhörd sorglöshet och en trygghet inför morgondagen som nog ter sig främmande för många studenter i dag. Vi tänkte inte på någon arbetsmarknad, säger han.

MOT DENNA BAKGRUND gav regeringen år 1966 i uppdrag åt Univer-

sitetskanslersämbetet (UKÄ) att utreda en fastare organisation av grundutbildningen inom de filosofiska fakulteterna (UKAS). Förslaget, som presenterades i maj 1968, innebar en ordentlig omorganisation av den filosofiska fakulteten. Bland annat skulle de fria studiegångarna tas bort och göra plats åt 35 treåriga utbildningslinjer, och studenter som inte presterade enligt uppställda krav eller närvarade vid obligatoriska moment skulle utestängas från kurser.

NÄR GYMNASIET I slutet av 1950-talet expanderade och allt fler ungdo-

mar gick ut gymnasiet med studentexamen och möjlighet att läsa vidare, tredubblades antalet studenter vid svenska universitet. Störst var tillströmningen vid den filosofiska fakulteten, det som i dag är humanistiska, samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Fakulteten kännetecknades av fristående kurser och fritt intag – alla med studentexamen gavs tillträde.

För statsmakterna blev det växande universitetet, det så kallade massuniversitetet, allt viktigare för att möta det nya kunskapssamhällets arbetsmarknadsbehov. Högre utbildning blev ett nytt politiskt fält. Under de kommande årtionden rationaliserade och effektiviserade statsmakterna, helt i linje med socialdemokraternas samhällsplanerande folkhemstanke, den högre utbildningen i Sverige. Tentamen i professorns villa var ett minne blott.

STUDENTVÄRLDEN RASADE. VÄNSTERLUTANDE studenter, inspirerade av studentrevolterna på kontinenten, begav sig ut på gatorna med banderoller och plakat för att demonstrera mot vad som uppfattades som statsmakternas och kapitalismens intrång på akademin. Studenterna jämförde åtgärderna från UKAS med industrins löpande band. ”Korvstoppning” var ett ord som användes, och som förkastades.

– Alla var arga, från höger till vänster. Men argast var nog maoisterna när de skanderade ”studera och lär innan U68 är här”, minns Svante Nordin.

De planerade att ockupera Lunds universitetshus, likt den kårhusockupation som gick till historien i Stockholm. Men det visade sig att de strategiska och taktiska svårigheterna var större än beräknat. Kuppen avstyrdes.

SAMTIDIGT HÖJDES RÖSTER om akademikerarbetslöshet. Från olika

SVANTE NORDIN SKRATTAR till:

håll undrades det om dessa akademiker, ofta med udda ämneskom-

– Det hade man aldrig kunnat tänka sig i dag.

Statsminister Tage Erlander var i Lund under studentprotesterna år 1968. Han uttalade de berömda orden "Jag hörde att det var revolution". Foto: Ove Jonsson.

x

Bok 1.indb 12

2019-12-12 09:45

Svante Nordin började läsa på universitetet 1965. Som lärare i kurser på idé- och lärdomshistoria upplever han inte ett tydligt arbetsmarknadsfokus. Men universitetet har förändrats sedan han var student. Foto: Jonas Jacobsson

SAMTIDIGT SKREVS HYLLMETER om den högre utbildningens roll och det

humboltska bildningsideal som befarades gå förlorat. Den tongivande Uppsala-rektorn Torgny Segerstedt, en förgrundsgestalt i kritiken mot UKAS, skrev i sin bok Studentrevolt (1968) att UKAS hade ett för kortsiktigt ekonomiskt perspektiv kring den högre utbildningens syfte. I boken Varför och därför studerar studenten (1969) framhöll författaren Erik Hjalmar Linder vikten av det klassiska bildningsidealet och dess personlighetsutveckling, på universitetet. Och i Lundagård nr 11 1968 skrev den så kallade Förberedelsegruppen för ett kritiskt universitet: ”Universitetet i det moderna samhället får alltmer karaktären av fabrik: det massproducerar specialiserade funktionärer som skall fylla bestämda uppgifter i samhällets byråkratiska apparater”.

genom reformen, bantat färdigt den då fylliga högskoleförordningen, återstod inte mer än en strimma. Universitetens utbildningsutbud och antagning blev något för universiteten själva att besluta om.

Sedan dess har de färdiga utbildningsprogrammen blivit fler och de enstaka kurserna färre. Vicerektor Bo-Anders Jönsson har sett trenden sedan 1990-talet, då antalet studenter vid universitetet fördubblades och anslagen urarmades.

– På 1990-talet fördubblades antalet studenter och det, tillsammans med 1993 års nya resurstilldelningssystem och urholkade anslag gjorde det mer lukrativt för lärosätena att prioritera utbildningsprogram framför enstaka kurser, säger Bo-Anders Jönsson.

PÅ KONTORET HOS Svante Nordin springer tiden med anekdoterna från

r TROTS UPPROR, OCH viss reträtt från ecklesiastikminister Olof Palme,

kom de flesta av förslagen från UKAS genom åren att successivt implementeras.

– Det skedde en arbetsmarknadsanpassning av den högre utbildningen och alltfler utbildningar delades in i färdiga linjeprogram, berättar Johan Östling, docent i historia vid Lunds universitet.

ARBETSMARKNADSANPASSNINGEN, INTE MINST inom de filosofiska fa-

kulteterna, skulle enligt 1977 års högskolereform ”yrkesinriktas och ha hög relevans för samhället”. Samtidigt hade 68-rörelsens revolutionära glöd ebbat ut – mössbränning och studentdemonstrationer var ett minne blott.

I 2000-talets Sverige växte fokus på karriär, lönsamhet och anställningsbarhet. En instrumentell syn på kunskap och utbildning anammades, där det humboltska bildningsbegreppet tycktes gammalt, mossigt och ineffektivt. År 2011 presenterade Svenskt Näringsliv rapporten Konsten att strula till ett liv där de kritiserade meningslösa högskoleutbildningar och en alltför långsam studietakt. De skrev: ”Effekten av långsam genomströmning blir negativ, både för individens livsinkomster och för samhället i stort. En enskild individ kan förlora så mycket som en miljon kronor på att skjuta upp sina högskolestudier med ett par år.” ÅR 1993 ÅRS högskolereform innebar att den högre utbildningen av-

reglerades och decentraliserades. När utbildningsminister Per Unckel, Redigering: Louise Lennartsson

Bok 1.indb 13

förr.

– Jag tror att sorglösheten bland studenterna när jag var ung hade mycket att göra med att vi var så få. De flesta av oss hade dessutom en helt annan bildningsbakgrund hemifrån och hade läst i en skola där den humanistiska bildningen spelade en helt annan roll, säger han.

Han hade själv läst både grekiska och latin innan universitetsstudierna.

– Men man har börjat damma av bildningsbegreppet på senare år. Se Jonna Bornemarks bok Det mätbaras renässans eller den nyutkomna Till bildningens försvar av Sverker Sörlin, säger han.

Jag lämnar honom bland böckerna på kontoret och skyndar vidare ut i höstkylan.

NÅGRA DAGAR SENARE berättar Lunds universitets rektor, Torbjörn von Schantz, att universitetet ska satsa två miljoner på en ny vetenskaplig grundkurs. Han talar om ett bildningsnäste och om det amerikanska liberal arts-systemet, där studenter läser kurser från olika discipliner.

– Utbildningen är alldeles för enkelspårig i dagens utbildningssystem där utbildningsprogrammen dominerar. Vi behöver mer bildning och breda ämneskunskaper, säger han. ”EN UTBILDNINGSFABRIK” SA läraren i den överfyllda föreläsningssalen i Kårhuset för några år sedan. Hon skrattade förnöjsamt. Jag såg mig om bland de flitigt antecknande studenterna och skymtade Peter Tillbergs målning: Blir du lönsam, lille vän? lundagård nr 7 2019

13

2019-12-12 09:45

på djupet

kluven kunskapssyn splittrar lärarutbildningen

Den svenska lärarutbildningen präglas av en rad brister, från undermåligt kunskapsstoff till otillräcklig praktik. Det menar flera auktoriteter inom pedagogik. En djupdykning i frågan varför uppdagar en större filosofisk konflikt med följder för hela det svenska skolväsendet.

TEXT AXEL EKSTRÖM ILLUSTRATION JULIA JUVÄNG

Den utbildningsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet inrättades 2011 för att ersätta den nedlagda institutionen för pedagogik.

Syftet var att studera utbildning och inlärning ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. I dag, åtta år efter lärarprogrammets inrättande, saknas fortfarande väsentlig forskning på utbildningens litteraturlistor.

Av de åtta kurser som utgör programmets utbildningsvetenskapliga kärna finns, till exempel, bara en som i sin titel gör anspråk på hjärnans biologi och funktion. Men innehållet på kursen Kognition, utveckling och lärande innehåller inte den kognitionsvetenskap som titeln utlovar.

Med undantag för John Hattie och Gregory Yates Hur vi lär (2014) finns i kursens litteraturlista ingen kognitionsvetenskap. Istället finner man den moderna pedagogikens vanliga nyckelord: sociologi, maktstrukturer, socialt samspel och genus.

VAD HÄNDE MED den tvärvetenskapliga ambitionen?

AGNETA GULZ ÄR professor i kognitionsvetenskap vid

Lunds universitet och Linköpings universitet, och leder forskargruppen Educational Technology Group. Gruppen bedriver forskning om lärande, med bland annat digitala lärmiljöer som forskningsinstrument. I ett mejl förklarar hon att ett av problemen med nuvarande lärarutbildning är ett missriktat teorifokus.

Vi möts på institutionen för kognitionsvetenskap för att samtala om lärarutbildningen, dess kunskapssyn och relation till svenska skolsystemet.

- Det finns en tendens att avfärda det som inte ryms inom lärarutbildningen. "Det där kan man göra som lärarfortbildning", säger man. Det finns en uppfattning att områden som educational neuroscience, kognitionsvetenskap och dylikt är relativt oviktigt. Men kognitionsvetenskapen ger viktiga perspektiv på hur inlärning fungerar.

Jag lyfter avsaknaden av kognitionsvetenskap i kursen Kognition, utveckling och lärande, och hon nickar.

- Det man har som sina huvudområden vill man förstås lyfta. Det här Redigering: Louise Lennartsson:

Bok 1.indb 14

2019-12-12 09:45

läs mer på djupet på lundagard.se ◣

är stora utbildningar med stora resurser. Dess orientering idag är starkt deskriptiv, teoretisk och ensidigt samhällsvetenskaplig. Det är ett stort hinder, säger hon.

K r all Entertainment och Sa ngr é Ev ent pr esenter ar

LÄRARUTBILDNINGENS INNEHÅLL HAR förstås pekats ut flera gånger ti-

digare. Exempelvis har Isak Skogstad, som nu är bokaktuell med Isak Skogstads obekväma sanningar om skolan (2019), vid flera tillfällen understrukit just kognitionsvetenskapens betydelse för en skola värd namnet.

SINIKKA NEUHAUS, BITRÄDANDE prefekt vid institutionen för utbild-

ningsvetenskap vid Lunds universitet, menar att bristen på ett kognitionsvetenskapligt perspektiv på lärarutbildningen har byråkratiska orsaker.

- En förklaring är att förordningstexten som reglerar lärarutbildningen inte erbjuder något vidare manöverutrymme. Beroende på var man vill lägga in något nytt uppstår risk för stoffträngsel.

DEN OBLIGATORISKA UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA kärnan på ämnes-

lärarprogrammet omfattar bland annat skolväsendets historia, läroplansteori, konflikthantering och ledarskap, samt bedömning och betygsättning. Det innebär begränsat utrymme när ytterligare discipliner ska inkluderas.

Frågan är, menar professor Agneta Gulz, hur mycket av det som finns i den utbildningsvetenskapliga kärnan, som verkligen är nödvändigt.

- De läser som om de skulle bli akademiker, men de ska ju bli lärare.

LÄRARUTBILDNINGEN ÄR TEKNISKT sett ett professionsyrke, men utan mycket av den vetenskaps- och praktikorienterade struktur som präglar exempelvis läkar- eller sjuksköterskeutbildningarna.

Jag frågar om inte byråkratin är ett problem, såsom Sinikka Neuhaus menar, men Agneta Gulz ställer sig kritisk till om det är grundorsaken till kognitionsvetenskapens frånvaro.

- Om man bestämmer sig för att lägga om en utbildning är det klart att det går. Det är förstås alltid svårt med administration men det är av större vikt att det finns ett internt förändringsmotstånd.

Att man inom den svenska skolan så tydligt tagit avstånd från andra vetenskapliga perspektiv har alltså, enligt Agnets Gulz, djupare orsaker än byråkrati.

PSYKOLOGIPROFESSORN STEVEN PINKER vill i boken Ett oskrivet blad

V KL 15.00 EXTRAFÖRESTÄLLNING SÖN 24 NO LUNDS STADSTEATER 24 NOV KL. 15.00 - EXTRA 24 NOV KL. 18.00 - SLUTSÅLD BILJETTER: LABERO.COM (2006) beskriva varför människor så ofta är konsekvent motsatta i många olika sakfrågor. Han menar att det rör sig om en konflikt mellan två skilda världsuppfattningar.

Enligt den ena, den tragiska visionen, uppfattas människan som begränsad. Man föredrar beprövade sedvänjor och menar att kompromisser är en nödvändighet. För den motsatta utopiska visionen är traditioner godtyckliga. Samhälleliga konventioner ska prövas enligt moderna ställningstaganden och följaktligen fällas och fördömas.

JAG FRÅGAR AGNETA Gulz om det inte är samma utopiska världsuppfattning som har fått fäste i den svenska skolan, där man tonar ner klassiska lärarroller och uppmuntrar elevernas egna lärande.

Hon är tveksam till att karaktärisera konflikten inom det svenska utbildningsväsendet som direkt politisk, men menar att man i grova drag kan tala om två sidor. Den ena betonar traditionella kunskaper, den andra omsorg om individen. Den svenska skolan riktar alltmer fokus på barnens identitet, istället för samhällets gemensamma lott.

- Man ska inte glömma att lärande är en gruppaktivitet, säger hon.

NÄR VI SKILJS åt tycks mig problemen på lärarutbildningen ha övergått

från ett byråkratiskt hinder till ett seglivat filosofiskt slagsmål. Ett ivrigt individfokus har gjort att evidensbaserad inlärning kommit i andra hand.

Men den forskningen är i högsta grad relevant för alla som vill undervisa.

Kunskap om hur människan lär sig går hand i hand med ett utpräglat utbildningsideal. Det är förståelse för barnet som biologisk varelse i tillväxtstadiet. Det är lärande sedd som en neurologisk process. Och det är vetskapen att man inte kan reducera människor till sociologi.

lundagård nr 7 2019

Bok 1.indb 15

15

2019-12-12 09:45

på djupet

slut på slabbandet

Det som tidigare var studentlivets kärna – nationerna – får allt svårare att fylla sina verksamhetsposter. Lundagård har spenderat en natt på nation och tagit tempen på nationsengagemanget i dag.

TEXT AMANDUS GUSTAFSSON FOTO SABER MALMGREN

– I think you can start heading to your positions.

– How do we know which ones?

– The schedule is there, so you can see where you are supposed to be. And like I said, me and Måns will come grab you when you’re changing stations.

Klubbförmannen Klara Walse pekar på schemapapperet på väggen. Jobbarskaran tittar undrande mot den upptejpade lappen.

Deras öden är förutbestämda, åtminstone de närmaste fem timmarna.

JAG TRÄFFAR KURATORSKOLLEGIETS ordförande Julia Carldén. Hon uttrycker en trend nedåt i engagemang, från 2013 till nu: – I alla typer av studentsammanhang är det lite mindre engagemang, men det är svårt att säga exakt vad det beror på. Det har blivit mer fokus på att engagemanget ska ge någonting för ens karriär. Nationerna är medvetna om detta och anpassar sig genom att tydligare visa på vilka erfarenheter ett nationsengagemang leder till.

I KORRIDOREN MELLAN entrén och baren går

DET ÄR ONSDAG kväll. Inne på Västgöta nation

(VG) pågår förberedelserna för Metro klubbkväll. Jag får prata lite med en av klubbförmännen, Måns Sjöstedt. Han beskriver gemenskapen.

– Det är ju bland det roligaste som finns att jobba här, man träffar jättemycket roliga människor.

På onsdagsklubbarna brukar det, enligt Måns Sjöstedt, sällan vara konkurrens om jobbare. Däremot har han hört om andra klubbar som haft problem med att hitta folk.

– Jag vet att det finns många samarbeten mellan förmannakårer där man byter pass med varandra om man har det svårt med jobbare till exempel.

VG:s kvällsansvarige Isak Nyborg. Han har mycket att hålla koll på: information, regler, serveringstillstånd. Vi kommer in på nationslivets skrönor. På frågan om det var annorlunda på 00-talet svarar han: – Jag har hört av tidigare engagerade att det innan 2010 var ganska slappt bakom baren på olika nationer. Till exempel med överservering av alkoholenheter. Mitt och förmännens jobb är att se till att regelverk följs.

FLER SOM MÄRKT av studentlivets ökade regelverk är William Lind. Han har under de senaste åren haft flera poster inom nationslivet i Lund. Han beskriver glädjefullt nationsengagemanget, trots att han bara precis duckade utbrändhet.

– Jag vill börja med att understryka att jag känner otroligt stor kärlek till nationslivet och till studentengagemanget. Jag tycker att alla som vill engagera sig ska göra det så mycket som de vill och orkar, men jag gick nästan in i väggen som heltidare.

William Lind anser dock att studentlivet har tagit ett stort steg för psykisk hälsa de senaste åren. Under tiden han satt som notarie fick han stöd av inblandade och de som fanns omkring honom. När han slutade hade redan en åtgärdsplan om att avveckla och fördela posten satts i verket.

– Nu sitter fyra personer och gör det jobbet som jag gjorde.

Han menar att det har bliAmanda Pellish serverar alkohol bakom baren på Västgöta nation.

16

Bok 1.indb 16

lundagård nr 7 2019

vit mycket mer regelverk, men att det också innebär en ökad professionalism. Han ser på dagens nationsverksamheter professionellt drivna företag. Han jämför med förr: – Jag har suttit på middagar med äldre, som var aktiva på 1990-talet, och på den tiden stod man och sålde burköl i pissoaren typ. Går man tillbaka till 1980-talet, då var en sittning att man slängde ut en stor kanna strogge på bordet och slevade och drack sprit till.

EN SOM VAR med på den tiden är arkivarien Fredrik Tersmeden. Han möter mig på Arkivcentrum Syd. Det är ett stort komplex av flera hopbyggda lokaler med högt i tak som ger intrycket av en kontorsfästning.

Fredrik Tersmeden blev förman på Helsingkronas nation år 1990. Helsingkrona var, enligt Fredrik Tersmeden, stolta över att de kunde ta emot alla som engagerade sig. Andra, som Lunds nation, hade kösystem där man fick stå innan man kunde börja jobba.

– Folk stod verkligen som spön i backen för att engagera sig.

Redigering: Louise Lennartsson

2019-12-12 09:45

Jobbare på Västgöta nations onsdagsklubb Metro får instruktioner. Från vänster: Josefine Svantesson, Lovisa Thalén, Amanda Pellish, Pierre Nilsson, Sarah Tavakol, Alexei Moore.

År 1999 satt Fredrik på Akademiska Föreningen (AF) som ombudsman, och fick genom möten med nationsengagerade höra hur svårt det var för nationerna att få studenter att engagera sig. Studenterna gick hellre till ställen på stan, som Herkules, eller åkte in till Malmö för att roa sig. Förändringen från 1991 till millennieskiftet var stor och gick mot byråkrati och seriositet. Han uttrycker en oro över att det har fortsatt i den riktningen. Det är hårdare kontroll från myndigheter nu, menar han, och mer invecklat med kassaapparater, policys och värdegrundsdokument.

– Det var det ju ingen som tänkte på under vår tid. Utan snarare: ”Med en rulle gaffatejp och en back starköl fixar vi vad som helst!”.

Det var väldigt mycket mer glad amatörism än i dag, säger han.

Regelverken var enklare, mer informella, minns han.

– Till exempel var det ju självklart på den tiden att om du jobbade i baren, ja då drack du själv öl gratis medan du jobbade. Eller som efter slabben, då var det sittning på natten

direkt efter att du hade kört ut de ordinarie gästerna.

Fredrik Tersmeden reflekterar över nationsengagemangets koppling till studentlivet.

– Nationsengagemanget gjorde man ju för att det var kul, och för att träffa folk. Jag upplevde att på den tiden så fanns väldigt lite tankar på att det skulle vara bra för karriären eller någon nyttig erfarenhet.

är det enklast att få tag på jobbare i början av terminen, bland annat eftersom bytisar är ivriga att prova på nationslivet. Jag frågar henne vad som är det bästa med att vara förman.

– Det är nog ändå det nya folket man träffar, man blir vän med sina jobbare, det blir ett sätt att skaffa nya vänner.

Och vad som är det sämsta: – Det är stressen att hitta jobbare, säger hon.

PÅ VG:S INVÄNTAR jobbarna spänt sina besö-

MUSIKEN HÖJS OCH lamporna börjar blinka.

Arbetet för jobbarna, kontra nöjeslivet för besökarna, börjar. På VG:s nämns inget av sviktande nationsengagemang. Maskineriet är oljat och igång. Det som har framkommit är alltings formalitet och alla regler som ska följas. Glädjen är där, men spontaniteten tycks borta. Studentlivets stress motas inte med rus, utan fröjdefull plikt.

När Lundagård lämnar VG:s står jobbarna kvar, i garderoben, kassan och baren.

kare. Mellan kassan och garderoben hittar jag Hugo Jeppsson. Vad drar honom hit?

– Det är jättehärlig stämning, det är ett gött ställe.

Jag frågar honom om det finns konkurrens om poster på nationen.

– Jag har inte märkt att det är någon slags konkurrensstämning i alla fall. Det finns ingen brist på förmansposter vad jag har hört.

Klubben öppnar och festklädda människor köar till garderoben. Klubbförmannen Klara Walse håller ett öga på entrén. Enligt henne

lundagård nr 7 2019

Bok 1.indb 17

17

2019-12-12 09:45

reportage

e

18

Bok 1.indb 18

lundagĂĽrd nr 7 2019

Redigering: Vendela Källmark

2019-12-12 09:46

läs fler reportage på lundagard.se ◣

en bildningsresa

TEXT VENDELA KÄLLMARK ILLUSTRATION ANNA HASSLÖF

Vad bildning innebär är ett ständigt intellektuellt debacle. Lundagård har pratat med en historiker, en överläkare, en akademiledamot, två litteraturvetare och en volontärarbetare – med vitt skilda uppfattningar. Följ med på en bildningsresa i Sverige 2019.

I mina hörlurar, som stänger ute brus, lyssnar jag på Ekot. När jag har valt ut en bok på antikvariatet, Harry Martinssons Det enkla och det svåra (1939), tar jag av mig hörlurarna för att betala. Mannen i kassan säger att han inte tar emot kortbetalningar, eller swish. Han förklarar vägen till närmaste bankomat och jag märker att jag ifrågasätter mitt löfte om att komma tillbaka inom kort.

SOLEN STRILAR IN i Mattias Beltings kontor. Han är överläkare, professor och cancerforskare vid Lunds universitet. Han säger att bildade personer ofta är tilldragande och att det nog beror på att vi är evolutionärt programmerade att dras till berättelser.

– Bildning handlar om att överge jaget och ge sig hän åt någonting större för att berikas som individ. Det är också en livsstil. Man ägnar sig åt den individuella utvecklingen i syfte att formas till en harmonisk människa, säger han.

På nationalencyklopedins hemsida, ne.se, står det att bildning “är ett centralt begrepp i debatter om skola och universitet”. Bildningsbegreppet härstammar ursprungligen från Wilhelm von Humboldt (1767-1835), som vid 1800-talets början bildade Humboldt-Universität zu Berlin – där bildningsidealet tillsammans med paradorden ”Lehrfreiheit” och ”Lehrnfreihet” var centrala.

Det vill säga att: "Professorn skulle ha rätt att föreläsa över det han ansåg väsentligt. Studenten skulle ha rätt att bevista bara de föreläsningar han ville lyssna till."

MATTIAS BELTING TAR upp det aktuella exemplet då Skolverkets aannonserade att de skulle stryka antikens historia ur läroplanen i grundskolan. En annonsering som de senare drog tillbaka.

– Det blev ramaskri. En lokal professor blev högröd i ansiktet av indignation och jag förstår honom. Å andra sidan finns det mycket annan kunskap som i dag borde ingå i bildningsbegreppet. Insikt om könsmaktsordningens strukturer, kunskap om genetisk variation och biologisk mångfald samt termodynamikens lagar och jordens klimat.

Han menar att den nya kunskap vi har förvärvat, inom dessa fält, är omvälvande för hur vi kan förstå och se på oss själva som människor. Någonting som blir omvälvande även filosofiskt och psykologiskt.

– HUMBOLDTS BILDNINGSBEGREPP föddes ur en process där samhället blev mer individualistiskt, säger historikern och lektorn i journalistik, Marie Cronqvist, som i sin forskning har specialiserat sig på mediehistoria.

Vi sitter på hennes kontor på Institutionen för kommunikation och medier. Hon menar att det i dag finns betydelseglidningar i bildningsbegreppet som har att göra med det moderna universitetet vilket formades under 1960-talet. Där såg man utbildning som någonting instrumentellt som skulle leda till människans anställningsbarhet, snarare än till hennes bildning. Marie Cronqvist tror att detta förhållningssätt ökar stressen bland studenter och att bildning har potential att vara en motvikt mot det snabba tempot i vårt samhälle i dag.

– Det är en millisekund i mänsklighetens historia som vi har behövt ta in och filtrera så stora mängder information. Det har blivit viktigare än någonsin att sortera och bortsortera. Studenter behöver fortfarande tid att processa, reflektera och meta-reflektera, säger hon.

MARIE CRONQVIST FÖRESPRÅKAR ett universitet och ett bildnings-

begrepp som innebär att man samverkar med världen och samhällsförändringar. Ett bildningsideal där man inte sluter sig från omvärlden eller går in i det arkaiska.

– Det bästa vore om vi kunde få bildning och utbildning att samverka på ett bättre sätt, säger hon.

Jag går genom Lundagård, förbi Gamla kirurgen, genom parken vid Universitetshuset som står i höstskrud. Jag stannar upp och tar en bild. Solen blänker i löven. Google maps hjälper mig sedan att navigera genom sjukhusområdet. “Destinationen ligger på vänster sida.”

Redigering: Vendela Källmark

Bok 1.indb 19

VI KOMMER IN på händelserna kring Svenska Akademien (SA), som

startade med att journalisten Matilda Gustavsson den 24 november 2017 publicerade granskningen “18 kvinnor: Kulturprofil har utsatt oss för övergrepp” i Dagens Nyheter.

– Sara Danius [dåvarande ständig sekreterare i SA, reds. anm.] är den person som för mig personifierar bildning. Hon är kunnig utan att vara elitist. Sara Danius kontrast är Horace Engdahl som i samband med händelserna kring Svenska Akademien avslöjade sig som en obildad person. Men man kan inte förneka att han är kunnig, säger Mattias Belting och fortsätter: – I bildningsbegreppet lägger jag egenskaper som ödmjukhet, moral och mod. Horace Engdahl verkar sakna de egenskaperna medan Sara Danius bemästrar dem, säger Mattias Belting.

Jag åker till Stockholm. På tåget har jag hamnat i ett fyrsitssäte jämte tre turister. Mannen intill mig skriver vykort. Med precision och noggrannhet väljer han sina tecken på ett skriftspråk jag inte kan uttyda. Jag undrar i tysthet vad han skriver om och vem som ska få vykortet, och varför han inte nöjer sig med ett inlägg på Instagram eller ett sms. Standardmallen för vykortsskrivande följer en enkel logik: rapport om vädret, kort återgivelse av naturen, en personlig insikt, en varm hälsning – kanske ett ”jag saknar dig”. Jag tänker på reseskildringar, bildningsromaner, geografiska återgivelser, naturskildringar. De har alla spelat en stor roll i litteraturhistorien. För visst är väl litteraturhistorien en del av det vi pratar om när vi pratar om bildning?

lundagård nr 7 2019

19

2019-12-12 09:46

reportage

HORACE ENGDAHL SITTER försjunken i en röd mapp på Mellqvist café vid Sankt Eriksplan i Stockholm. En svart hund ser på mig med sorgsna ögon medan jag förser mig med kaffe. När Horace Engdahl slår igen mappen, och vi tar i hand, skymtar jag Svenska Akademiens logotyp med valorden “snille och smak”.

I SVT-serien Liv och Horace (2016-2017) beskrivs Horace Engdahl av den finlandssvenska berättarrösten som en som “för många är själva sinnebilden för bildning”. Han är ledamot i Svenska Akademien, på stol nr. 17, och var under tio år dess ständige sekreterare. Han har även gett ut en rad böcker. Den senaste, De obekymrade, kom ut i maj 2019. Han är i den, och i tidigare böcker samt i media, öppet kritisk mot #metoo-rörelsen.

Med Mattias Beltings ord i bakhuvudet frågar jag Horace Engdahl hur han ser på kopplingen mellan etik och bildning.

– Bildning är inget vaccin mot ondska. Men det kan man inte heller kräva av bildningen eftersom det inte finns någonting som vaccinerar mot ondska.

människans” självkänsla.

– Jag fann så småningom att marxismens rigida tolkningsmönster inte räcker till för att förklara kulturella fenomen, säger han.

Horace Engdahl menar ändå att 1968-rörelsen och vänstern under 1970-talet var den sista stora kärleksförklaringen till den klassiska bildningen.

– För att på ett trovärdigt sätt vara kritisk mot någonting måste du också lära dig det väldigt väl. Vi pratade till exempel om hur vi kunde förstå Beethoven i ljuset av övergången från feodalism till kapitalism, men vi talade med sakkunskap om Beethoven, säger han.

UNDER 1980- OCH 1990-talen kom det som Horace Engdahl kallar för “populärkulturens triumf”.

– Plötsligt blev det lika väl ansett att kunna mycket om rockmusik som att kunna mycket om 1600-talets madrigaler. Det där går att överföra på massor av områden, säger han.

HAN VILL PÅ intet sätt uttrycka fientlighet mot dagens informations-

HORACE ENGDAHL TYCKER att det klassiska bildningsbegreppet, debat-

ten kring det och dess innebörd, är utarmad i dag.

– Bildningssträvan är ett sätt att inte vara en kugge i maskineriet och att vara oförsiktig. Men för att lyckas måste du vara hårdför och beredd på att leva väldigt enkelt. Men så länge biblioteken står öppna och många teatrar och operor har studentrabatterade priser, så är inte det något stort problem, säger han och dricker en klunk ur glaset med kaffe latte.

VI TALAR OM informationssamhället och hur den breda tillgången till

kunskap riskerar leda till att kommande generationer blir mindre reflekterande.

– Jag förstår inte att bildningen har så liten dragningskraft i dag.

Horace Engdahl tänker efter, och ändrar sig: – Jo, jag förstår det, det är nämligen en sak med bildning som man måste säga såhär direkt för att avskräcka alla. Det är väldigt tidskrävande att skaffa sig bildning, det går inte att komma ifrån. Det finns ingen genväg. Det tar extremt lång tid.

HORACE ENGDAHL BERÄTTAR att hans bildningsresa har skett i upp-

ror mot rådande ideal. Under 1970-talet var han själv marxist. Många inom vänstern såg bildningsbegreppet som någonting förlegat, ett borgerligt instrument som användes för att undergräva den “vanliga 20

Bok 1.indb 20

samhälle och breda tillgång till kultur. Däremot är han tydlig med att utarmningen av språkkunskaper, musik, litteratur, konst, estetik, är ett hot mot människan som en reflekterande varelse. Tillägnandet av kultur är i dag större än någonsin - men fyller enligt Horace Engdahl en annan funktion än tidigare.

– Den är konsumistisk och spelar på snabba känslosignaler, säger han.

HORACE ENGDAHL FÖRESPRÅKAR ett klassiskt bildningsideal då han menar att det funkar som ett navigationsverktyg, en kompass, för all form av kulturellt och socialt tillägnande.

Han avslutar: – Bildning är beredskapen för det du inte redan vet. Du måste vara beredd att ändra dig när du ser det du inte tidigare såg, säger han.

Tågresan tillbaka till Lund. Det finns någonting tilltalade i det som får ta tid, men jag blir samtidigt lite rastlös. När vi lever i ett överflöd av information är tid för reflektion, långsamt hantverk, tystnad och kanske just vykort, på samma gång det viktigaste och det lyxigaste vi har.

lundagård nr 7 2019

2019-12-12 09:46

läs fler reportage på lundagard.se ◣

ANNIKA J LINDSKOG är lektor och forskare inom litteraturvetenskap.

Hon disputerade vid Lunds universitet med avhandlingen On Silence (2017). Vi möts utanför biblioteket på Språk- och litteraturcentrum en eftermiddag i oktober. Hon problematiserar den stereotypa bilden av vad det innebär att vara en bildad person.

– Man har läst vissa böcker, kan identifiera andras referenser, känner till grekiska gudar och har läst och kan citera William Shakespeare utantill. Men bilden av en bildad person som någon som är väldigt referensrik är möjligtvis förlegad. Jag tycker att det är väldigt bildat att kunna citera texter utantill, men bildning handlar inte bara om sakkunskap, säger hon.

Hon menar att viktiga komponenter i ett modernt bildningsbegrepp är förmågan till nyanserat tänkande, kontextualiserande och storhet att inse att alla sidor av en fråga har godtagbara argument.

– Vårt samhälle är så polariserat att det som borde anses som bildat i dag är förmågan att kunna fokusera på vår gemensamma mänsklighet. Att se nyanser är någonting som vårt samhälle behöver utveckla, säger hon.

Jag sitter vid min bokhylla hemma i lägenheten. I TV-apparaten har jag tillgång till alla möjliga streaming-tjänster.

Jag vet ändå inte vad jag ska se på. I min mobil har jag tillgång till musik, nyheter, hela världens blogginlägg, familj, vänner och bekanta. Så här har verkligheten inte alltid sett ut.

GUDRUN CARLSSON FÖDDES 1948 på en bondgård utanför Lidköping.

Hennes pappa hade Stockholmstidningen under vinterhalvåret. Familjen hade inte råd att ha den hela året. Gudrun Carlsson har tidigare jobbat som undersköterska inom hemvården. I dag är hon pensionär men aktiv inom kyrkan i Skara stift. Hon ägnar sig åt volontärarbete med flyktingar två dagar i veckan.

Jag ringer upp henne en ovanligt regnig eftermiddag för att boka in en tid för intervju.

– Nej, säger Gudrun Carlsson, – Jag har tid nu direkt.

HON HAR EN tydlig uppfattning om vad bildning innebär.

En bild ur författaren Ellen Keys (1849-1926) bok Bildning: några synpunkter (1897) har fastnat hos mig: Om vi har fyra stycken kråkor på en elledning, och skjuter en av dem, hur många har vi kvar? Matematikern svarar: tre. Den bildade svarar: ingen, de andra kråkorna flyger iväg när de hör skottet.

– En bildad person tar del i samhällsdebatten, har ett allmänt intresse för sin omgivning och vad som händer i världen. Att tolka sin historia ger den ett mervärde, säger hon och tillägger: – Jag kan lite om mycket, men jag är inte specialist på någonting, förutom att baka bröd.

GUDRUN CARLSSON TROR att nyfikenhet, lyhördhet och mod att tala

EFTERSOM ANTIKVARIAT ANDERS Nilsson på Kyrkogatan är stängt mås-

te jag och Alfred Sjödin, forskare inom litteraturvetenskap vid Lunds universitet, gå till ett närliggande kafé. Det är ovanligt varmt denna höstdag men Lunds invånare är envist klädda i halsduk och mössa.

Jag frågar Alfred Sjödin varför han valde ett antikvariat som mötesplats för vår intervju.

– Antikvariaten har en viktig funktion i det kretslopp som bildning kräver. Vanliga bokhandlar har sällan vetenskaplig litteratur och eftersom Sverige inte har en jättestor bokmarknad är det svårt att få tag i halvaktuella böcker eller semi-klassiker när man behöver dem, säger han.

BILDNING, FÖR ALFRED Sjödin, innebär att man besitter icke-specia-

liserad kunskap inom historia och kultur i vid mening. Han menar att förmågan att sätta saker i perspektiv, kunna kontexualisera och jämföra med kunskap man redan har, är en grundbult i bildningen.

Jag frågar honom om han tror att åsikter och bildning hänger samman: – Jag tror att det finns en uppfattning om att bildning och tolerans hänger samman. Men man kan komma fram till obehagliga åsikter både genom att tänka för lite och att tänka för mycket. Det finns ingen automatisk koppling mellan tolerans och bildning eftersom det finns för många undantag för att kunna betrakta det som en regel, säger han.

med människor är de viktigaste egenskaperna för att kunna bli bildad.

– Då menar jag inte att jag vill titta genom grannens gardin, men jag är intresserad av människors berättelser. När jag jobbar med flyktingarna får jag träffa människor från Azerbajdzjan, Syrien, Palestina, Eritrea och Somalia. Länderna kommer till mig fast jag aldrig har besökt dem. Alla människor bär på en berättelse, bara vi väljer att lyssna på den, säger hon.

Jag frågar om hon tror att bildning och etik hänger samman: – Jag kan ha fel, men jag tror inte att man kan vara nazist och allmänbildad. För vore man allmänbildad kunde man inte bilda de åsikterna, eftersom man inte är öppen. Till exempel Anders Behring Breivik och andra, som tror att de har sanningen. Sådana människor har en dysfunktion i hjärnan, säger hon.

Jag väljer en podcast att somna in till, lägger huvudet på kudden och vandrar med blicken över min bokhylla. Där finns de titlar jag har läst, de som jag inte ännu har läst, och de jag förmodligen aldrig kommer att läsa.

21

Bok 1.indb 21

2019-12-12 09:46

föreningen

i bildningens tjänst

På temat ”Modernitet – något att älska eller hata?” har Palaestras hörsal under hösten fyllts av bildningstörstande åhörare. Detta, tillsammans med Sven Jönsson, som i 20 år figurerat i Filosoficirkelns förgrund.

TEXT LOUISE LENNARTSSON FOT0 SABER MALMGREN

Sven Jönsson står framåtlutad över podiet i Palaestras gråtonade hörsal. Han resumerar förra tisdagens talare, då litteraturprofessorn Bibi Jönsson föreläste om modernitet, nazism och kvinnor, och genom att föra sin veckoliga jingel från studentradion på tal, presenterar han kvällens föreläsare.

– Min farmor Matilda Augusta Andersdotter föddes år 1860 i min egen uppväxtort, fiskeläget Råå, strax utanför Helsingborg och bar alltid huckle, börjar han.

SVEN JÖNSSONS FARMOR var en strängt re-

ligiös kvinna som tyckte att alla anständiga kvinnor borde täcka håret. Så tyckte även hennes systrar, mostrarna Sofia och Cecilia och alla andra anständiga kvinnor födda före 1870-talet.

– När denna generations dotterdöttrar blev vuxna under 1920-talet, både shinglade de håret, gick utan huvudbeklädnad och hade ultrakorta kjolar. De betraktades av den äldre generationen som oerhört oanständiga och oerhört moderna. Om detta ska kvällens föreläsare tala.

Upp på scen välkomnas Emma Severins22

Bok 1.indb 22

lundagård nr 7 2019

son, doktorand och lärare i modevetenskap.

Publiken applåderar.

EN TIMME TIDIGARE har Sven Jönsson klivit in genom dörren till Palaestra. Det är en kylig tisdagskväll i början av oktober. Han tar av sig handskarna och hälsar hjärtligt.

– Vad trevligt att träffa dig, säger han och tittar fram under ett par runda glasögon.

kvällarna åt läsning och att skriva vetenskapliga uppsatser. Hans fru var en flitig cirkeldeltagare, och så snart barnen var stora nog att klara sig själva följde Sven Jönsson med. Det var i början av 1990-talet.

– Då var cirkeln så populär att den ofta fyllde hela universitetsaulan. Det var mycket tack vare Arno Werner som bjöd in attraktiva föreläsare och gjorde människor intresserade, säger Sven Jönsson.

VI SLÅR OSS ner utanför föreläsningssalen.

Han i en trappavsats. Jag på golvet nedanför.

– Jag kom till Lund år 1968 och började läsa filosofi. Det var underbart.

DÅ, ÅR 1968, var Lunds filosoficirkel ännu inte

grundad. Det skedde ett knappt decennium senare då en grupp filosofistudenter tyckte att undervisningen på universitetet var alltför ensidigt inriktat på analytisk filosofi och formell logik. De ville läsa kontinentalfilosofi, sådant som fenomenologi, kritisk teori och existentialism. Med hjälp av filosofistudenten Arno Werner och doktoranden Bernad Gabé bildade de en studiecirkel.

När detta skedde ägnade Sven Jönsson

UNDER FILOSOFICIRKELNS 42-ÅRIGA historia

har den varje termin smyckats av ett filosofiskt tema: ”manligt och kvinnligt”, ”känslor och förnuft” och ”kroppen och viljan” är några exempel. Denna termin har ett dussintal föreläsare, bland annat läkarprofessorn Germund Hesslow, journalisten Heidi Avellan och historieprofessorn Klas-Göran Karlsson, gästat cirkeln. På temat ”Modernitet – något att älska eller hata?” har de belyst olika vinklar av samtiden.

SVEN JÖNSSON SER positivt på modernite-

ten. Från uppväxtorten utanför Helsingborg minns han nämligen inte bara en strängt reRedigering: Louise Lennartsson

2019-12-12 09:46

Sven Jönsson har varit cirkelledare för Filosoficirkeln i 20 år. Han bjuder in föreläsare, ofta universitetsanställda, utifrån ett bestämt tema.

ligiös farmor, utan också en hård social kontroll och en utbredd jantelagsmentalitet.

– Jag älskar den frihet som följt av att de gamla gemenskaperna, familjen, släkten och bygemenskapen, har försvagats. Denna frihet, som många tyvärr upplever som ensamhet, tycker jag är jätteskön, säger han.

SAMTIDIGT HÖJER HAN ett varningens finger för modernitetens informationsöverflöd, och tillhörande svårigheter att veta vem man ska lyssna till och lita på.

– Bland vetenskapliga råd och åsikter om allt från universums tillstånd till vad man bör äta och inte, är det svårt att veta vad man ska tro på. Själv kan man inte vara expert på allt, eller ens något, säger Sven Jönsson.

FILOSOFICIRKELNS GRUNDARE ARNO Werner

dog plötsligt år 1999 och Filosoficirkeln stod utan given efterträdare. Framtiden var osäker – skulle cirkeln överleva? Sven Jönsson tillfrågades att sitta med i en arbetsgrupp som skulle föra arvet vidare. Han, som egentligen ogillar gruppverksamhet, tackade tveksamt ja.

I ÅR HAR Sven Jönsson varit Filosoficirkelns

förgrundsfigur i 20 år. Genom att bjuda in universitetsanställda vill han sprida den kunskap som genereras inom universitetet. Han vill göra samtalen vid middagsbordet, i kafferummet och på caféerna roligare och högre i tak.

– Detta är den bredaste och mest kontinuerliga kontaktytan som universitetet har med den bildningstörstande allmänheten. Det är viktigt i en tid av allt färre gemensamma referenspunkter och intellektuella i offentligheten, säger han.

KLOCKAN NÄRMAR SIG halv åtta. Från golvet utanför föreläsningssalen ser vi hur besökarna till kvällens Filosoficirkel börjar trilla in.

Det är få som inte nått pensionsåldern.

– Jag tror att det finns ett generationsgap som är större i dag än när jag var ung. Vi var visserligen mycket oppositionella under min tid men vi umgicks ändå med professorerna och docenterna. Vi såg upp till dem. Jag upplever att unga i dag lever i sin värld och äldre i sin, säger han.

HAN AVBRYTER SIG och tittar på klockan.

– Vi måste gå in.

ETT FEMTIOTAL PERSONER sitter bänkade.

Längst fram, bland de silvergrå hårsvallen, sitter historiestudenterna Emma Gran och Viktor Wretström. De kommer just från en pubkväll med historiska studentföreningen, KLIO, och jag slår mig ner bredvid.

– Det är mycket i studentlivet som drar och studenterna är väldigt upptagna, säger Viktor Wretström.

Själva kom de hit av en slump i början av terminen och fastnade för det varierade utbudet av ämnen och den breda åsiktskorridoren.

– Det är unika föreläsningar av hög kvalitet. Jag vet inte om studenter i dag är kunskapssökande utöver sina studier, men alla borde ge Filosoficirkeln en chans, säger Viktor Wretström.

SÅ TYSTNAR APPLÅDERNA, och Emma Se-

verinsson börjar tala.

lundagård nr 7 2019

Bok 1.indb 23

23

2019-12-12 09:46

porträttet

En akt ur livets teater Vem blir dramatiker, och vad innebär det att skriva för scenen? Lundagård har träffat Felicia Ohly för ett samtal om teater, politiskt engagemang och fallenhet för bilkörning.

TEXT ALVE RAUER FOTO GABRIELLA GUT

– Då kommer du få med den här härliga bakgrundsmusiken också, säger Felicia Ohly när jag startar bandspelaren.

VI SITTER PÅ Mormors Bageri i centrala

Lund. Det är måndag och klockan visar strax efter tio på morgonen. Om bageriet vore en teater skulle scenografin bestå av de två stora fönster som vetter mot gatan, och soundtracket bestå av Journeys "Don´t Stop Believing".

FELICIA OHLY ÄR verksam som dramaturg och dramatiker. Hon är uppvuxen i Stockholm och utbildad på Malmö Teaterhögskola. Sedan våren 2017 är hon en av två anställda dramaturger på Malmö stadsteater. Utöver halvtidstjänsten på Stadsteatern är hon även verksam i frigruppen Donna Donna, där hon skriver manus och regisserar pjäser.

– Jag har svårt för när teatern spelar konklusionen snarare än frågan, när vi visar vad vi lärt oss istället för att visa vad vi brottats med. Men det är jättesvårt.

Först att formulera en fråga och sedan att hålla fast vid den in i premiär.

Hon fortsätter: – Jag tror att vi som människor gärna vill landa i någonting som vi kan hålla fast vid. Vi är vana vid att ta ställning.

Jag tror att det är en föreställning som många har, att intelligens går ut på att man hela tiden ska veta vad man tänker och tycker.

"Nu när jag försöker ta körkort märker jag att jag har väldigt liten fallenhet för att köra bil."

OM ROLLEN INOM den egna frigruppen präglas av stor frihet att utforska det okända är tjänsten på Malmö stadsteater mer utstakad. Att arbeta som dramaturg innebär både att vara med och bestämma vilka pjäser som ska sättas upp, men också att vara teaterns röst under repetitionerna.

– Jag kan komma med åsikter om jag har några, men i slutändan är det regissörens verk. Diskuterar gör vi hela tiden, ofta vill man ju höra vad andra tycker när man jobbar med en uppsättning.

24

Bok 1.indb 24

lundagård nr 7 2019

ATT FELICIA OHLY började med dramatik beskriver hon som en lycklig slump. Under gymnasietiden i Stockholm gick hon på Fryshusets författarlinje. Under en lektion kom det in två från skådespelarlinjen och frågade om någon ville vara med och sätta upp en pjäs.

– Den skulle handla om två bröder i medelåldern, vars pappa hade gått bort. Jag erbjöd mig och blev hooked direkt, säger hon.

HON BESKRIVER UPPLEVELSEN av att skriva dramatik som helt livsomvälvande. Att hon tvingades gå på instinkt och att det i sin tur genererade mer text.

– Jag kände tydligt att det var det här jag ville göra. Jag tror jag sa det till folk redan då, ”jag ska bli dramatiker”. Sedan dröjde det sex år innan jag flyttade till Malmö och började på Teaterhögskolan.

DET FINNS DE som är kritiska till konstnärliga utbildningar, att de skulle vara fabriker för att skapa likriktade konstnärer. Samtidigt är skapande någonting man måste öva på för att kunna bemästra, menar Felicia Ohly.

– Det finns en hantverksmässig del av skrivandet som man kan lära sig från duktiga pedagoger. Det har jag fått möjlighet att göra och det är jag väldigt glad för.

UTÖVER SKRIVANDET HAR politiken spelat en viktig roll. Båda hennes föräldrar har varit aktiva inom Vänsterpartiet, hennes pappa, Lars Ohly till och med som partiledare.

– Jag har förstått i efterhand att det pratades ovanligt mycket politik hemma. Min mamma brukade till exempel berätta historier om när Franco tog över makten i Spanien. Men vi pratade liksom om handboll också, säger hon.

felicia ohly Ålder: 30 år.

Gör: Dramaturg på Malmö stadsteater och frilansande dramatiker.

Familj: Sambon Puma, hundarna Gaia och Sherin.

fortfarande med sig, även i arbetet på teatern.

– Jag tror att jag på grund av min politiska bakgrund har en specifik syn på världen. Sedan behöver man kunna andra saker också, saker som jag inte lärde mig där. Till exempel att vara nyfiken på människor som inte är som en själv, och att våga titta på saker utan att döma ut dem, säger hon.

Kan du göra det?

– Ja, det upplever jag att jag kan. Det låter kanske lite självgott, men jag är väldigt nyfiken på folk överlag.

DET BÖRJAR DRA ihop sig till fotografering. Jag avslutar med att fråga vad hon anser om begåvning, och ifall hon själv anser att hon är begåvad inom det hon har valt att arbeta med.

– Jag tror att man kan ha fallenhet för olika saker. Nu när jag försöker ta körkort märker jag att jag har väldigt liten fallenhet för att köra bil. Samtidigt har jag ganska stor fallenhet för att se vad som funkar och inte funkar på en scen, säger hon.

Hon tvekar, fortsätter: – Men begåvning är så värderande, det är nog roligare att fundera kring vad man vill bidra med istället.

SOM FJORTONÅRING ENGAGERADE sig Felicia Ohly i Ung Vänster och mellan åldrarna arton till tjugofem var hon ledamot i deras förbundsstyrelse.

– Det kändes som det viktigaste man kunde göra, att försöka förändra samhället till det bättre.

Tiden som politiskt aktiv bär hon Redigering: Vendela Källmark

2019-12-12 09:46

Bok 1.indb 25

2019-12-12 09:46

kultur kör en motorcykel bör kunna förstå sig på densamma. Att låta en vattenkran droppa tills nästa blodmåne säger något om människans existens i teknologins tidevarv, och vad det har gjort med hennes problemlösningsförmåga.

MORFAR LÄMNAR INGEN vattenkran droppande. Därför befinner vi oss i teknikaffären denna eftermiddag.

Kassakillen, tillika denna moderna iPhonenärda generation Y-människa, och min morfar: En hantverkare vars yrkesliv gått ut på att på mutternivå förstå varje del i en bilmotors kretslopp, representerar varsin sida av den smarta telefonens lansering. Teknikromantik kontra teknikskepticism. En av dem äger inte en dator.

MIN MORFAR ÄR en bildad man, men

Ur kranen droppar den tysta kunskapen Bildning förknippas inte sällan med antal lästa klassiker och avklarade högskolepoäng, och få vurmar numera för den kunskap som ryms i en hantverkares händer. Nina Morby skriver om den tysta kunskapen, och hur den försvinner när ingen frågar sig hur en vattenkran fungerar. ”Jävla skitpryl” svär min morfar åt telefonen han precis har fått. Det är den tredje i ordningen som han insisterar på inte fungerar. Något är fel med knapparna. En lampa blinkar (varför finns den ens där?). Framför allt är den i sin helhet ologisk. Vi åker tillbaka till affären där kassakillen ler ansträngt och igenkännande, för att inom loppet av en kamerablixt langa över en ny skitpryl och intygar således ett fortsatt kontinuum mellan Smålands

svenska feminiserade män Svenska män är ängsligt handfallna. Jag ser det överallt. Kanske är det därför jag hulkade patetiskt, i åtminstone en timme, efter att ha sett dokumentären I am Patrick Swayze (2019). Patrick Swayze: en gentleman av utdöende sort – stark, modig, ödmjuk. Men till svenska mäns försvar: Hur navigerar man i en tid där varje komplimang är en potentiell förövares? Man blir handfallet passiv, och ingen gentleman.

LOUISE LENNARTSSON 26

Bok 1.indb 26

lundagård nr 7 2019

sista teknikmotståndare och 14 dagars bytesrätt.

MORFARS REAKTION PÅMINNER mig om

en inledande passage i boken Zen och konsten att sköta en motorcykel (1974), där berättarjaget upptäcker en läckande kran i sin väns kök. Efter en tveksam ansats att laga kranen ger vännen upp, och låter vattnet fortsätta rinna ner i evigheten. Ur kranen droppar även bokens sensmoral: Den som

hans kunskapsbank inbegriper ingen förståelse för en telefons operativsystem eller vilket instagramfilter som suddar ut fina linjer. Ej heller läser han många böcker, och kan därmed inte sägas vara särskilt kultiverad om måttstocken utgörs av klassisk litteratur eller antal högskolepoäng. Han besitter en annan bildning, och den förvaltas i händerna.

DET TALAS OM läsningsdöden. Under

hösten har alarmistiska ledar- och kulturtexter letat sig upp på mediernas dagordning. Förvisso befogat, visar Medierådets senaste rapport. Men för att nyansera samtalet finns en annan kunskapstradition som allt mer förtvinar i takt med att AI-innovationer ersätter mänsklig arbetskraft och fler vill plocka högskolepoäng än potatis.

Hantverkaren har blivit en utdöende art bland yrkesverksamma. Trots hög ungdomsarbetslöshet ekar många lärlingsplatser tomma i såväl Sverige som Europa. Mellan 2018 och 2005 tappade landets yrkesprogram nästan var tredje gymnasieelev.

I ESSÄN “HANDFAST försvar för praktisk intelligens” (SvD, 2014-01-15) skriveMerete Mazzarella om dansken som älskar tegelstenar. Mattias Tesfaye skrev boken Kloge hænder (2013): Ett

höstens charmigaste kurs Henrik Bromanders serienovell Kurs i självutplåning från 2015 skildrade oroväckande väl det banala, svenska mörkret. Nu har TV-serien med samma namn släppts på SVT – Evelyn Mok och Jonatan Unge spelar huvudrollerna som Maria respektive Tore. Tyvärr är många scener styltiga, och överdrivna karaktärer blir plågsamma utan att bottna. Trots, eller

troligtvis med, slarviga repliker skapar Unge en oemotståndlig Tore. Storyn blandar pinsamheter, vuxenmobbning, samtidssyrligheter och karaktärshumor. Det är ojämnt men charmigt. Briljanta instick lyser också; lokalvårdarens karaktärsdjup, sjuksköterskan Sandras patoskorståg. Se den med ett finger på spolknappen.

Redigering: Nina Morby

2019-12-12 09:46

femton minuter, en kvart En regnig morgon promenerar jag och en vän mot Paradisområdet för dagens studier. När vi rundar domkyrkan slår klockan tio. Kyrkklockorna klämtar. Om en kvart ska vi vara bänkade. När vi vandrar uppåt skvätter det blöta höstgruset upp i kängorna. Jag känner mig som en del av historien. Liksom tidigare generationer går jag på Lunds kullerstensgränder med grus i kängorna.

PÅ VÄGEN DISKUTERAR vi akademiska traditioner.

försvarstal för händernas kunskaper.

I den framförs en oro över det praktiska vetandets akademisering. Tesfaye ringar in företeelsen genom en överläkares möte med sjuksköterskor som läst Foucaults originaltexter, men saknar kunskaper i att lägga förband. Orsaken, menar Tesfaye, stavas taylorism: En nyliberal strävan efter tillväxt och effektivisering, där mänskliga händer allt mer förväntas efterlikna en robots växelspakar. Därtill har hantverkarens sex appeal minskat drastiskt bland den yngre generationen.

I LUND MÄRKS hantverkets devalverade värde särskilt, i sin bjärta kontrast mot akademins fäbless för teoretiskt kunnande. I staden fylld till brädden av postmoderna vegetarianer och medvetna växtgäris sätts ofta likhetstecken mellan bildning och antal klassiker i bokhyllan. Det praktiska kunnandet glöms lätt bort, kanske för att det inte inbjuder till name-dropping under fredagsminglet.

ATT DET RÅDER klassförakt gentemot arbetarklassen, hantverkare inräknat, är gammal skåpmat även för den blåögde. Mia Blomgren valde att blottlägga det hela i radioprogrammet "Dom kallar oss white trash" samt uppföljaren "Akademikerjävlar" (2017). Ett av avsnitten i den sistnämnda serien avhandlar just den tysta kunskapen. Den kallas så, eftersom den ibland är helt omöjlig att skriva ned. Till skillnad från medelklassens arbetsuppgifter, som ofta innebär ett dokumenterande av kunskaper genom analyser och rapporter, sitter hantverkarens vetande i händernas muskelminne efter årtionden av

att ha upprepat samma rörelser. Harry Martinsson beskrev det i sin dikt Människans händer (1971): ”Händernas erfarenhet är beröringen, deras liv bland tingen är mångfaldigt, fullt av tysta innehåll.”

ATT FÖRSTÅ HUR sakerna vi omger oss

med fungerar har därtill blivit en raritet i västerländsk nutid, vilket bidragit till den praktiska kunskapens förlorade attraktionskraft och status. Den tekniska determinismen, det vill säga idén om tekniken som en självständigt verkande kraft, lockar få till att söka svar på dess komplexitet. Konsekvensen tycks ha blivit en distans mellan hantverkarens kunskaper och tingen som genererats från det.

JAG TÄNKER PÅ min morfar, och på hur hans kunskap finns förvaltat i det materiella. I huset, verandan, i takbjälkarna. Och i händerna: I ådrorna, handflatan, i fingertopparna. Där finns en historia av praktisk kunskap, en tyst encyklopedi som rinner ur vattenkranen i takt med att ingen längre frågar sig hur den lagas. Därför är det beklämmande att han denna eftermiddag inte erbjuds en förklaring för hur telefonens programvara och knappfunktioner manövreras, i enlighet med den problemlösningsförmåga som kännetecknar samtidsmänniskan.

DEN SOM HAR en telefon bör kunna för-

stå sig på densamma, resonerar min morfar när han besviken lämnar teknikaffären. I händerna bärs ett helt bildningsarv, och kvittot med 14 dagars bytesrätt.

TEXT NINA MORBY ILLUSTRATION JOHN NYSTRÖM

Sedan några år lever vi med traditionerna till vardags och fest. Min väns föräldrar saknar akademisk utbildning. Hon berättar att Lund inte bara givit henne utbildning, utan även traditioner, som följeslagare på en klassresa.

SVETTIGA NÄTTER PÅ dansgolv i vänstertung,

medaljrågad, balklänning har givit henne klädkodskompetens. Förbudet mot bordsskål under fracksittningar med kandelabrar på bordet har givit specialistkunskaper i lundaetikett. Under de första veckorna kom hon för säkerhets skull prick på klockslaget till alla föreläsningar. Vi känner nog alla igen oss i novischnervositeten. Men alla tar sig inte hit.

UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET BEKRÄFTAR EN

social snedrekrytering som består i att barn till högutbildade i större utsträckning läser vidare till akademisk examen än barn med föräldrar som saknar högre utbildning. Det gäller även studenter från studieovana hem med höga gymnasiebetyg än mer medelmåttiga studenter från studievana hem.

"Lund är som lumpen för akademiker."

DET ÄR ETT misslyckande av skolan som inte moti-

verar dessa elever att studera vidare. Denna snedrekrytering är en förlust för samhället och för oss alla. Unga intelligenta människor som skolan och hemmet inte motiverat för universitetsstudier är vår tids begåvningsreserv.

LUND ÄR SOM lumpen för akademiker. Korridoren

är som logementet. Vi kommer från Svedala eller Shanghai till Lund. Vi har inte valt vilka vi ska läsa med. Vi har inte valt vilka vi ska dela korridor med. Vi ska anpassa oss till nya sociala koder och regler för att inte nämna traditionerna. Vi växer och blir vuxna i Lund även om det är svårt att tro när man ser oss uppklädda och utklädda på baler och sittningar.

VI HAR LIKA barnsligt roligt som när vi leker runt

konsten att tjuvlyssna Häromdagen satt jag på tåget mellan Malmö och Lund.

Ett gäng unga killar, som såg ut ungefär som One Direction när de fortfarande var ett pojkband, satt och pratade om relationer.

En av dem berättade att han hade fått hjärtat krossat. Han sa att han inte kunde sova om nätterna och att han tänkte på henne hela tiden, att hen-

nes nya kille "inte var lika snygg" som han själv. Samtalet var fascinerande i sin blandning av sårbarhet och uppblåsthet.

Jag hade nästan glömt bort tjusningen i att tjuvlyssna på människors samtal. Det återstår för mig att lära mig att hålla mig för skratt.

VENDELA KÄLLMARK

julgranen, majstången och kräftfatet. Om CSN ger oss bröd ger studentlivet oss skådespel innan det stora allvaret börjar. Så länge traditionerna välkomnar oss alla oavsett bakgrund ska vi slå vakt om dem.

KAROLINA BOYOLI lundagård nr 7 2019

Bok 1.indb 27

ILLUSTRATION: AYDIN RAMEZANI

ayn g, ulns as på

läs mer kultur på lundagard.se ◣

27

2019-12-12 09:46

kultur

Kurser du önskar att du läst ILLUSTRATION: MOLY SVENSSON

Raggningsknep, meditation och meningen med livet. Lundagårds kulturredaktion väljer 7,5-poängskurser som de önskar att de hade, eller kunde, läsa.

RÄDDA DIN RELATION

MENINGEN MED LIVET

Studentlivet är inte bara en tid för nyförälskelse och parromantik. Den krassa sanningen; det är en tid för raggningsrepliker och upplösta relationer.

Säg en 30 poängskurs där den akademiska hjälpen löser våra kärleksbekymmer.

Tänk om det fanns en universitetskurs om livets mening.

Det hade varit något otroligt lockande! Möjligen hade det också sänkt statistiken för vilsna studenters psykiska ohälsa. Eller så hade den gjort hen ännu mer förvirrad.

”Det är tid för raggningsrepliker och upplösta relationer.”

emil sandgrim

EN STUDIE I RÖTT

ABC I STRESSHANTERING

KURS I ANTAGNING.SE

I ”The Mary Argument” hävdar filosofen Frank Jackson att forskaren Mary som lever sitt liv i ett svartvitt kontor och lär sig all fakta det finns att tillgå om färgen röd, ändå kommer lära sig något nytt första gången hon upplever färgen med egna ögon.

Instifta en kurs som helt ger sig i kast med den unika upplevelsen.

Här är ett område där det finns verktyg som fungerar för att minska enskilt lidande. Struktur, känsloreglering och varför inte meditation? Ändå blir allt fler uppslukade av stress och en särskilt drabbad grupp är studenter.

Systematisera kunskapen, gör kursen obligatorisk och förebygg på så sätt många senare problem.

Med så många kurser som erbjuds och möjligheter att läsa kvällstid och på distans är möjligheterna redan nästintill oändliga att samla högskolepoäng. Om det ändå inte vore så olidligt nedslående att navigera bland de 35 000 resultaten på antagning.se. Lär mig därför att gräva ut guldkornen så att ingen obskyr kurs går förlorad.

GODSTÅG OCH SIGNALFEL

KONKURRENSRÄTTEN

GRANNEN I ÖST

När tåget plötsligt stannar, bara någon minut innan ankomst förändras stämningen i vagnen direkt. Min favoritsysselsättning, istället för att sucka och svära, är att kika mot godsbangården och drömma mig bort till en karriär där kurserna “Tillämpade transportprocesser” eller “trafikteknisk teori” står på schemat.

Utan EU-rätt i två år försmäktar jag i denna stad. Det grämer mig innerligt att jag inte ens läst den klassiska jöken. En kurs jag önskar att jag kunde läsa är “​EU:s marknads- och konkurrensrätt”.

Istället gräver jag ner mig i rapporter och intervjuar parlamentariker och tänker avundsjukt på alla er juriststudenter.

Jag hann vara registrerad på nybörjarkursen i ryska i knappt två veckor innan verkligheten hann ikapp. Det var, hör och häpna, ingen god idé att studera på 200 procent. Gång på gång lockar den stora samlingen nybörjarkurser i språk som Lunds universitet har i sin katalog, men varje termin snubblar jag på mållinjen.

”Struktur, känsloreglering och varför inte meditation?”

jacob andersson

”Utan EUrätt i två år försmäktar jag i denna stad.”

alexandra gäddnäs 28

Bok 1.indb 28

lundagård nr 7 2019

Redigering: Louise Lennartsson

2019-12-12 09:46

st

läs mer kultur på lundagard.se ◣

Bokrecension: Henrik av Vigdis Hjort

3 tips JAZZ PÅ MEJERIET

Jazzklubben Underground har blivit en självklar scen för Sveriges jazzmusiker. Nu är det två tillfällen kvar innan de stänger för terminen. Den 6:e november gästas Landaeus trio av saxofonisten Amanda Sedgwick samt vokalisterna Svante Lodén och Erik Hjärpe. Den 4:e December kommer trumpetaren Susana Santos Silvia och saxofonisten Lisen Rylander Löwe.

ALVE RAUER

Den norska dramatikens anfader och hans karaktärer har fått nytt liv. Nora Makander läser med behållning.

JORDBRUKSDÖD OCH PONT L’ÉVÊQUE

Antidepp flödar i Serotonin (2019), Michel Houellebecqs senaste roman. Huvudkaraktären upplever alienation från sitt liv, han rymmer och påbörjar en resa genom sitt förflutna. I bakgrunden utarmas det franska jordbruket ekonomiskt. Ljusglimt finns i Normandie-ostarnas symbolik, Pont l’Évêque och kex någon?

Den som kan sin Ibsen är antagligen fullt uppdaterad i ”Ibsen-Noir” , den satsning som Natur & Kultur tillsammans med ett danskt och ett norskt förlag ingår i. Tre författare har med utgångspunkt ur dramatikerns välkända dramer valt en karaktär att skriva en roman kring. För danska Merete Pryds Helle föll valet på Nora ur Ett Dockhem (1879) medan Klas Östergren valde den mer anonyma Hilde Wrangel ur pjäserna Frun från havet (1889) och Byggmästare Solness (1893). Med romanen Henrik (2019) har den norska författaren, Vigdis Hjorth däremot, låtit Hedda Gabler bli en förvirrad man i 2000-talets Norge. Efter den skandalomsusade familjeskildringen Arv och miljö (2016) kan man knappast förvänta sig något annat än en skoningslös dissekering av en människas handlande.

HENRIK FALK ÄR en blivande far som tycks mer upptagen av det förgångna än sin gravida hustru och deras stundande familjeliv. Han har gift sig rikt för att rädda sitt eget skinn, men när den gamla ungdomskärleken Tale kommer tillbaka till hemstaden är han plötsligt beredd att offra allt. Tale är nu en lyckad konstnär som gått om Henrik på alla möjliga sätt, men frågan är om hon verkligen har förändrats från den utlevande och destruktiva konstnärssjäl hon en gång var.

HENRIK ÄR INTE bara hopplöst alienerad och osympatiskt bortvillad i sitt eget liv. Han är också ego på det allra sämsta sättet. Hur ska man förstå Henrik? Det är frågan jag ställs inför under min läsning. En fråga som egentligen går som en röd tråd rakt genom litteraturhistorien. Diskussionerna kring Hedda Gabler har ofta kretsat kring förståelsen av hennes osympatiska val och handlingar. Att hon var en intrigmakerska eller rent av ondskan personifierad. Men till skillnad från Hedda, känner jag betydligt mindre förståelse för Henrik. För Henrik kan inte gömma sig bakom en förlegad kvinnoroll så som Hedda kan.

AMANDUS GUSTAFSSON

NYTT LIV I BLOGGVÄRLDEN

Till svenska från norska av Gun-Britt Sundström, Natur & Kultur, 2019-09-02

VENDELA KÄLLMARK

förståelse inför hans karaktär, förblir Henrik för mig lika orubbligt hänsynslös.

VIGDIS HJORTH VET hur hon ska bygga en roman och ladda den med invecklade relationer och spännande innehåll. Henriks oförmögenhet och bortvillade ambitioner är det som stannar kvar hos som mig. Krocken mellan hur han tänkte att livet skulle bli och vad det i själva verket blev, är en riktig käftsmäll som lämnar läsaren med en brännande insikt om livets oförutsägbara gång.

ATT GE NYTT liv åt dessa välkända karaktärer är

ett snilledrag. Det bekräftar än en gång Ibsens storhet som människoskildrare, men blåser även nytt liv i dramatiken. Få människor läser i dag dramatik för dramatikens skull och kanske kan dessa tre romaner locka nya läsare till Henrik Ibsens dramatiska skatt.

Redigering: Vendela Källmark

Bok 1.indb 29

månadens dikt Tankar under en stilla natt Framför min säng med livlig glans ett ymnigt månsken blänker.

Att rimfrost det på marken är, ett ögonblick jag tänker.

Jag lyfter huvut, månen ser jag högt på himlen stå.

Jag sänker huvut, mina tankar till min hembygd gå.

Li-Tai-Po (701 e.Kr.-762 e.Kr.) Till svenska av Hans Emil Larsson

SUCCESSIVT VECKLAR VIDGIS Hjort ut Henriks

bakgrundshistoria. Hans komplicerade förhållande till fadern och huset han växte upp i, ambitionerna som gick i kras och hans oupphörliga längtan efter ett annat slags liv. Men även om tillbakablickarna kan ses som ett försök att inge

Caroline Ringskog Ferrada-Noli som i det senaste avsnittet av En varg söker sin podd refererar till sig själv som "verk-och-personCarro" - har startat en blogg på Nöjesguiden. Språket är trendigt - hänsynslöst uppluckrat i ett godtyckligt förhållande till svenska skrivregler. Von-oben eller ej? Det är hur som helst kittlande att någon blåser nytt liv i bloggformatet.

TEXT NORA MAKANDER

lundagård nr 7 2019

29

2019-12-12 09:46

lunds universitets studentkårer

Detta är icke-redaktionellt material från Lunds universitets studentkårer.

FOTO JONAS JACOBSSON

Under ytan i Lundagård Det är höst och Lund är fyllt med sprakande färger. Lundagård skiftar i rött, gult, grönt och orange. Överallt rör sig studenter och när vi går mellan våra möten är det svårt att inte känna av höststämmingen på Lunds gator såväl dagtid som nattetid, då studentlivet vaknar och Lundagård fylls av frackar, balklänningar och taxibilar. Lunds studentliv är äntligen ordentligt vid liv efter sommarens slumran.

KÅRERNA HANTERAR HUNDRATALS studen-

tärenden varje år och det är sällan en tydlig gränsdragning om ärendet ligger i eller utanför undervisningstid. Alla som följt Lundagård har under det gångna året blivit varse om några särskilt uppmärksammade händelser inom studentlivet som kan ha en monumental påverkan på flera enskilda studenters studiegång.

Alla som involverar sig i föreningslivet kan återberätta historier om bråk, skärande minnen och förlorande vänskaper som påverkat ens studietid. Detta till följd av just studentlivets stora påverkan på studenternas varande i Lund.

"Det som sker på campus påverkar vad som sker utanför campus och vice versa."

detta är lus Lunds universitets studentkårer, LUS, är ett samarbetsorgan för de nio kårerna vid Lunds universitet. Genom LUS verkar kårerna gemensamt för de studerandes intressen gentemot universitetet, kommunen och regionen.

STUDENTLIVET, OCH VAD som sker inom stu-

dentlivet, kan inte begränsas till vad som sker i nationspuben, på mötena eller spexscenen.

Må det vara i laboratoriet eller i korridorsköket - de är fortfarande studenter. Det som sker på campus påverkar vad som sker utanför campus och vice versa.

Det är allas ansvar, både studentlivet och universitet, att garantera att dessa händelser hanteras och följs upp på ett respektfullt, kompetent och konstruktivt sätt. Som studentlivsaktiva vet vi att stödet finns där ute, vi vet var vi ska finna kramar och var vi kan vila ett trött sinne. Men vi sitter i AF-borgen, mitt i smeten, med hundratals spröt åt alla håll. Vet gemene student var stödet finns? Och hur ser det ut för personalen som möter dessa studenter? Vilket ansvar har universitetet?

Bok 1.indb 30

STUDIES SHOW THAT students suffer from mental illness to a higher extent than non-students of the same age.

This can partly be attributed to the performance anxiety that is often experienced by students. Adjusting to the greater individual responsibility that comes with being a university student is not always easy. Taking responsibility for your mental health and doing what is best for yourself is difficult, especially because it can be hard to realise that you need help. The Lund university Studentbarometer shows that 81% of students know of the Student Health Centre. It also shows that only 12% of students have been in contact with the Student Health Centre, even though 34% of students feel bad because of their studies. Awareness is high, but the knowledge of when and why you can actually use the available resources is low.

Efforts to improve the mental health of students need to be made. The university must work to develop, improve and clearly communicate the support they can offer students.

GUSTAV EKSTRÖM ORDFÖRANDE LUS MATILDA BYSTRÖM VICE ORDFÖRANDE LUS

lus kramar alla fina sprudlande palettblad som påminner oss om naturens återfödelse trots regn och rusk

30

THE ROAD TO higher education is paved with a sense of constant insecurity. From worrying about how to find accessible and affordable housing to worrying about how to get through their exams, many students worry from start to finish. For many new students university means facing new challenges not just academically but with self-actualisation. The challenge of adjusting to a new lifestyle revolving around academic achievement, many times with an insecure financial situation and an unclear future career path accompanying it, can put a lot of pressure on new and old students alike.

FOTO: MAJA STRAHT

STUDENTLIVET - EN av de där många sakerna som så tydligt gör att Lund utmärker sig som studentstad. Från det att vi börjar på Lunds universitet med novischperioder, till den dag vi lämnar så påverkar, stärker och styr studentlivet vår upplevelse av studieperioden. Studentlivets bredd är en miniatyr av samhället och många av de möjligheter som studentlivet erbjuder kan vara nyttiga för den framtida karriären såväl som vardagslivet. Men även i studentlivet kan samhällets mindre angenäma sidor komma fram. Även inom studentlivet sker sexualbrott, trakasserier, mobbning, utfrysning och så vidare. Typiska studentärenden.

Men vem har ansvar över vad i hanteringen av situationer där händelserna sker inom studentlivet?

the mental cost of student life

lus sparkar Lunds kommun i förhoppning om att de vaknar upp ur sin frånvaro från universitet och studentlivet.

ARITA HALILI ORDFÖRANDE SAMHÄLLSVETARKÅREN

lundagård nr 7 2019

2019-12-12 09:46

Detta är en icke-redaktionell sida från Lunds universitet.

Kräver du av dig själv att du måste vara perfekt för att må bra?

Då kanske Studenthälsans kurs Hantera självkritik i studier med compassion är något för dig.

I kursen tränar du medkänsla genom olika övningar. Syftet är att möta oss själva med en emotionell ton av värme, acceptans och omsorg när det är svårt och självkritiken slår till i universitetsstudierna.

Lunds universitets

Graduate Fair – 28 november

Datum: Fredagar 22/11, 29/11, 6/12, 13/12, 20/12 Tid: 09.00–11.00 Plats: Studenthälsans lokaler i Lund Deltagandet i gruppen är kostnadsfritt.

Obs: begränsat antal platser.

Läs mer och anmäl dig på: www.lu.se/studenthalsan

Planerar du att läsa vidare efter din kandidatexamen?

Besök vår Graduate Fair för att lära dig mer om Lunds universitets internationella masterprogram!

Lunds universitets Graduate Fair är en utbild­ ningsmässa för dig som är intresserad av att läsa ett internationellt masterprogram på engelska vid Lunds universitet. Under mäs­ san kommer representanter från våra 100 internationella masterprogram att finnas representerade för att möta alla intresserade studenter.

Graduate Fair är din chans att lära dig mer om vilka internationella mastersprogram som erbjuds och vilka program som passar just din akademiska bakgrund och ditt karriärintresse.

Mässan är också en möjlighet för dig att få

reda på hur du gör en komplett ansökan, vilka dokument du behöver skicka in och hur du ska tänka kring de programspecifika dokument som kan krävas av programmen.

Notera att ansökningsperioden för våra inter­ nationella mastersprogram är 16 oktober –15 januari, för studier som startar hösten 2020.

REGISTRERA DIG NU! www.lunduniversity.lu.se/grad-fair Dag och tid: 28 november, kl. 16–18 Plats: LUX, Helgonavägen 3, Lund

Söker du jobb?

UPPTÄCK LUNDS UNIVERSITETS KARRIÄRPORTAL På Lunds universitets karriärportal, MyCareer, hittar du karriärmöjligheter runtom hela världen. Är du Coca Colas nästa junior Brand Manager i Rotterdam Registrera dig gratis på

eller Nike’s nästa Location Planner i Tokyo? På MyCareer kan du även anmäla dig till karriärevent som Lunds universitet erbjuder.

Bli internationell fadder!

Ta möjligheten att träffa studenter från hela världen. Tillsammans med din faddergrupp ordnar du aktiviteter för studenterna under vårterminen. Dessutom behövs du på Arrival Day och under introduktionsveckan i januari!

Anmäl ditt intresse senast 17:e november. Läs mer och anmäl dig på: www.lu.se/studera/ livet-som-student/studentliv-engageradig/bli-internationell-fadder

MyCareer.lu.se

WWW.LU.SE

Bok 1.indb 31

2019-12-12 09:46

debatt alla åsikter tillhör undertecknad skribent

What Sweden must do to combat organized crmies

What should we do to combat the rise of organized crime? The political parties have come with many suggestions ranging from harsher punishments, to strengthening the Swedish identity and further investments in educational reform. However, politicians from left to right consistently fail to focus on the two elements that constitute the foundation of a long-term solution. First, that gang income, recruitment and violence all stem from the lucrative drug market.

Any proposal that ignores this is bound to fail to affect meaningful change because the structural incentives are still there. Second, that our best hope to find a solution lies in using the scientific method to the extent this is possible. No longer do we live in a time where the public’s intuition is the best guide to solving complex problems like that of gang criminality.

When asked about what the most important thing we can do to end the surging gang violence, not a single party had a proposal that related to the economic drivers of organized crime and gang violence . Some of the proposals are of the type: “more of the same” such as keeping the kids in school, coordinating social services, family and schools. Other proposals are taken straight out of the typical Republican playbook. In other words, more police, longer sentences and stronger witness protection. The former set of proposals has not been popular among voters as evidenced by the Sweden Democrat’s recent success in recent polls . The latter set is more of a reaction to crime, after it has happened, rather than a means to stop it. Even though these measures have a role to play in combatting organized crime, politicians fail to recognize the root sources that, if addressed, has the greatest potential in attenuating the problems.

A common interpretation of the increased 32

Bok 1.indb 32

violence in the past years is that organized crime is on the rise generally. Even though this is most likely the case, it is important to note that increased violence is a more than anything a symptom of increased competition among criminal gangs. The conflict between criminal groups in Östberga and Bredäng in southern Stockholm has been going on for more than 5 years. This conflict, as many others, started because one of the gangs stole a drug shipment from another in an attempt to increase their market share in the region.

So, it’s important to understand that if only one criminal gang dominated in, say, Malmö then it is very likely that we would seem significantly less shootings.

Drug use in Sweden has risen in the past two decades which may play a role in the concomitant rise of organized crime. In 2017, around 9% of the population (675 000) had used some form of narcotics . In particular, cannabis use has been on a steady rise the past 7 years with around 240 000 people having used cannabis in the past year. One in eleven in the age group 16-29 have used cannabis in the past year. However, we should note that these results are likely to underestimate the extent of drug use since the numbers are based on self-reported drug use. I may not have numbers on the drug habits of students at Lund university, but I am certain that some students at Lund University are bringing in revenue to the criminal gangs in Malmö. This brings me to the first point: that the drug markets are lucrative.

The potential reward of engaging in the sale of drugs are huge, while the drawbacks are perceived as negligible. Allow me to hypothesize how a prospective criminal, in lack of better words, would behave. As with most of us, he will suffer from the Dunning-Kruger effect meaning that he will overestimate his own ability to avoid

being caught . The positives far outweigh the negatives. A successful career within a gang yields money, power and respect. But gangs cannot recruit and survive without an income.

Fundamentally, the weapons they buy and the respect that follows are contingent on money.

Remove the money and you’ll remove the attractiveness of joining a gang.

That is why I believe that a complete removal of physical legal tender may be one of the most destructive reforms for organized crime. Normal electronic transactions such as Swish and bank transfers are easily traceable by banks, and in extension, the police.

Criminals may then shift to cryptocurrencies, but this has limited potential for two reasons.

First, cryptocurrencies have not been widely adopted yet and many consumers will be hesitant to try this new technology. Second, cryptocurrencies are based on blockchain technology which means that all transactions are traceable – limiting the potential of its use for illicit activities. This suggestion is only one of many radical ideas that may or may be able to halt the proliferation of organized crime in Sweden.

Another way of stopping illicit sales of drugs is to make it legal. As of January 2019, the sale of cannabis for recreational use was legalized in Canada . Currently, the medical use of cannabis is legal in 33 state in the US. Legalizing cannabis in a country such as Sweden has many potential drawbacks as well as benefits. Let me be very clear. I do not propose a legalization. I propose that we conduct rigorous studies that legalize it on an experimental basis so that researchers can assess its impact and we can compare the benefits to the harms. One way of doing that is by allowing Systembolaget, the state-owned company that currently holds monopoly over the sales of alcohol, to sell cannabis in carefully selected locations. If this is done in

lundagård nr 6 2019

2019-12-12 09:46

läs mer debatt på lundagard.se ◣

a controlled manner, then we will be able to properly assess whether or not such a policy is indeed desirable or not.

directed at the main sources of revenue of the criminal gangs.

Håller du inte med?

Ultimately, the quality of the policy response of our politicians depend on the quality of the public debate the guide them.

It may be tempting to reject the major political parties in favor of the untested Sweden Democrats. But as for now their only merit is that they have been able to correctly identify that the status quo is failing without presenting a credible solution themselves.

None of the parties seem to direct their efforts at the lucrative drug markets, nor are they adopting a scientific approach to this highly complex problem. It is time the Swedish parliament adopt a comprehensive approach

Skicka din åsikt till oss: lundagard@lundagard.se

SIMON SÄLLSTRÖM LUND DEBATE SOCIETY

Vi tar in debattexter löpande

Till genusflummets försvar Insamlingsstiftelsen Academic Rights Watch – som, enligt deras beskrivning, bevakar den akademiska friheten i Sverige – uppmärksammade i början av november att LTH tillhandahåller medel för tjänsten som biträdande lektorat enbart om en kvinna ska få den. Detta menar de är diskriminering mot män. I ett uppföljande inlägg några veckor sedan sammanfattar de reaktionerna inlägget fått på Twitter (givetvis i linje med ARW:s argument). Exempelvis understryks ”halvt på skämt och halvt på allvar”, som de själva uttrycker det, att män i sin ansökan ska ”identifiera sig som kvinnor”. Osmakligt.

Det dessa bevakare av den akademiska friheten inte verkar förstå är varför kvinnliga nyrekryteringar numera prioriteras. Att aktivt motverka att kunskapens ombud till största del utgörs av män är att främja den akademiska friheten, eller snarare, att främja att samtliga kön får möjlighet att tillämpa denna frihet.

Snedrekryteringen av kvinnor sträcker sig långt tillbaka i tiden. Även idag – trots den kränkande behandlingen mot män ARW beklagar – utgör kvinnor endast 28 procent av Lunds universitets professorer.

Vissa menar att den ojämna könsfördelningen kommer växa bort med

Redigering: Louise Lennartsson

Bok 1.indb 33

tiden. Detta tycker vi är märkligt. Faktum är att det så tidigt som på femtiotalet var lika många högutbildade män som kvinnor.

Därefter har andelen kvinnor ökat markant. Ända sedan åttiotalet har kvinnor varit överrepresenterade inom högre utbildning på grund- och avancerad nivå. Således har den manliga dominansen haft möjlighet att rent naturligt dö ut. Trots detta faller den överrepresenterade högutbildade kvinnliga befolkningen mystiskt bort ju närmre man kommer akademins högsta sfär. Att alla dessa kvinnor helt enkelt är ointresserade av en fortsatt akademisk karriär verkar vara högst osannolikt. Snarare bör detta ses som vad det är: ett resultat av skeva strukturella maktförhållanden. Men ARW viftar nog bort dessa siffror i det ’spuriösa sambandets’ namn.

Denna revolt mot en lika representation av vilka som har tillgång till att producera vetenskap har vi svårt att begripa. Det är förvisso en tydlig trend i samhället i stort – inte minst inom den så kallade incelrörelsen och den alternativa högern. Vilket sammanträffande att samtliga verkar tycka att feminismen har gått för långt!

lektorerna ser vi en någorlunda jämn fördelning sett till kön. UKÄ visar även att 52 procent av kvinnorna och 37 procent av männen i årskullen som föddes 1993 påbörjat högskolestudier vid uppföljningsåret 2017. Det vill säga, den kvinnliga överrepresentationen fortlöper inom grund- och avancerad nivå.

Vem vet, inom en snar framtid kanske det är det manliga könet som behöver inkvoteras.

Vem kommer då gå ut till genusflummets försvar?

Oliwer Hultkvist är juriststudent vid Lunds universitet.

Foto: Louise Lennartsson

OLIVIA ÖSTLIN LEDAMOT I RKUF:S STYRELSE ELFVA BARRIO MEDLEM LSSK

I enlighet med UKÄ:s rapport såg vi fjol en jämlik könsfördelning bland doktorandnybörjarna i Sverige. Även bland lundagård nr 7 2019

33

2019-12-12 09:46

Helsingborg Staden för dig som vill något

Helsingborgs stad och Campus har sedan starten haft ett tätt samarbete för att göra Helsingborg till en attraktiv och välkomnande plats. Vi ser dig som student som en viktig del av stadens utveckling.

Just nu ökar vi tempot i arbetet i Kunskapstriangeln för att stärka samverkan och näringslivskontakter. En viktig del i detta arbete är Campus vänner, en ideell förening som delar ut stipendier till studenter på Campus. Det regionala näringslivet utgör medlemmarna i föreningen då de vill ha nära kontakt med studenter.

Bok 1.indb 34

Fler bra grejer i Helsingborg • Du kan söka examensjobb i Uppdragsbanken.

• Du kan söka jobb som studentmedarbetare i staden. Sedan 2007 anställer vi årligen ett 40-tal studentmedarbetare som jobbar med olika projekt inom stadens förvaltningar.

• Varje månad träffas staden och studentföreningarna i Helsingborgs studentforum för att diskutera aktuella frågor.

• Föreningen Campus Vänner delar ut stipendier för bl.a. studieresor och olika typer av arrangemang som utvecklar Campus Helsingborg. Fritt fram att söka för som studerar på Campus.

Har du frågor som rör din studietid i Helsingborg? helsingborgsstudent.se • facebook.com/helsingborgsstudent twitter.com/hbgstudent • instagram.com/studentmedarbetarna

2019-12-12 09:46

q & serien q: sara danius ILLUSTRATION : MOLLY SVENSSON

MORRHOPPAN Mjauuu mjauuu....

Utanför fönstret seglar kajorna och skräna Förmågan att få tassen att fånga en måste jag uppträna Övning ger nämligen färdighet, Vilket fifflare och löss, när det är dags för överlämning, vet Renoveringen gör stackars spexare hemlösa Ni hade kunnat repa utomhus, men era uppsättningar är för rigorösa

E

n av Sveriges mest berömda och folkkära intellektuella har gått ur tiden.

Sara Danius (1962-2019) och hennes alterego Gittan P Jönsson lämnar ett hål i svenskt kulturliv. Som en rockstjärna går hon ur tiden när hon är som mest aktuell, bara dagar efter tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur. Med fokus på detaljernas meningsbärande var hon första kvinna att någonsin sitta som ständig sekreterare i Svenska Akademien.

Det tisslas och tasslas om narkotikainneQkvad: En basketspelande litteraturvetare Blev tillfrågad att inta Selma Lagerlöfs gamla stol I storartad stil var hon en jämlikhetens stretare Tryckte dit en och annan steber i fjol En storartad livsgärning Sara Danius var lika delar vanlig och speciell Hon slog en sexa i livets tärning De intellektuellas allra (s)käraste modell

hav, undra' vilka hintar tio-sekundersappen gav Den som talar har ordet Teckenspråk är det nya "engelska vid matbordet"

serien: ängsliga bitar - av åsa palmborg

lundagård nr 7 2019

Bok 1.indb 35

35

2019-12-12 09:46

Posttidning B

Avs: Lundagård, Sandgatan 2, 223 50 Lund Adressändring hos din nation eller kår Universitetsanställda: kontakta LDC vid Lunds universitet

HOS OSS FINNS DINA Försäljning DRÖMMARS HEM! Välkommen hem till HSB brf Nätet i Lund. Här bor du granne med Stadsparken och når centrum på bara ett par minuter.

pågår!

Du som köper en bostadsrätt i HSB brf Nätet har möjlighet att få en ersättningsbostad i väntan på att ditt nya hem blir färdigbyggt. Då kan du flytta redan nu.

När du köper en nyproducerad lägenhet slipper du dessutom jobbiga budgivningar. Nästan för bra för att vara sant!

Läs mer på hsb.se/skane/natet eller skicka ett mail till nyproduktion-skane@hsb.se så ringer vi upp dig.

DET GÅR OCKSÅ BRA ATT RINGA OSS FÖR MER INFORMATION

Caroline Sellström, 0730-78 84 97 Malou Nordgren, 0730-78 85 12 Bok 1.indb 36

2019-12-12 09:46